KOMMUNFULLMÄKTIGE kallas till sammanträde torsdagen den 24 november 2016 kl. 17.30 i kommunfullmäktiges sessionssal, Kungsgatan 44, Lysekil, för behandling av följande ärenden: Ärende 1.
Val av justerare samt fastställande av tid och plats för justering
2.
Information av Lennart Olsson, förvaltningschef utbildning
3.
Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap
4.
Förlängning av ramavtal – Utsiktsberget
5.
Svar på inkomna motioner och medborgarförslag a) Svar på medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning/flytbryggan i Norra hamnen b) Svar på medborgarförslag om förbudsskyltarna i Norra hamnen c) Svar på medborgarförslag om cykelhjälmar till alla under 15 år
6.
Nyinkomna motioner och medborgarförslag a) Motion om att utveckla formerna för medborgarförslag b) Medborgarförslag om att göra kommunen mer tillgänglig för besökare, företagare och turister Motion c) Medborgarförslag om att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård d) Medborgarförslag om att man ser över möjligheterna till andra farthinder vid Valbogatan, från Lysekils vårdcentral till brandstationen e) Medborgarförslag - översyn av odlingslotterna vid Dalskogen samt hur man hanterar arrendena av odlingslotterna f) Motion om utredning för att underlätta för delårsboende att bli helårsboende g) Motion om process för välkomnande av nya kommuninvånare h) Motion om heltid som norm
7.
Nyinkomna frågor och interpellationer a) Interpellation om kommunfullmäktiges ordförande avser att följa gällande arbetsordning eller avser han att ta initiativ till en förändring b) Fråga till socialnämndens ordförande angående utbetalningar från kooperativa hyresrättsföreningens Lysekils omsorgsbostäder till Riksbyggen
8.
Anmälningsärende
9.
Avsägelser
10. Valärenden Lysekil 2016-11-16 Sven-Gunnar Gunnarsson Ordförande
Mari-Louise Dunert / Sekreterare
1 JUSTERINGSLISTA KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-2018 JUSTERAT ÅR/MÅNAD
Namn
Mats Karlsson (M) Cheyenne Röckner (M) Richard Åkerman (M) Siw Lycke (C) Ann-Charlotte Strömwall (L) Lars Björneld (L) Camilla Carlsson (L) Jan-Olof Johansson (S) Christina Gustafson (S) Klas-Göran Henriksson (S) Maria Forsberg (S) Anette Björmander (S) Anders C Nilsson (S) Roger Svensson (KD)
2016/02 2016/10 2016/03 2016/01 2016/04 2016/05 2016/06
Namn
Katja Norén (MP) Inge Löfgren (MP) Jeanette Janson (LP) Ronald Rombrant (LP) AnnBritt Jarnedal (LP) Fredrik Lundqvist (LP) Lars-Olof Stilgård (LP) Fredrik Häller (LP) Patrik Saving (LP)
2016/09 Caroline Hogander (SD) Christoffer Zakariasson (SD) Sebastian Ahlqvist (SD)
Håkan Smedja (V) Marthin Hermansson (V) Yngve Berlin (K) Britt-Marie Kjellgren (K)
JUSTERING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES PROTOKOLL ÄGER RUM PÅ KOMMUNLEDNINGSKONTORET, KUNGSGATAN 44, LYSEKIL TORSDAG DEN 1 DECEMBER 2016
JUSTERAT ÅR/MÅNAD
2016/02 2016/03 2016/04 2016/05 2016/06 2016/10 2016/09
LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll 2016-11-02
§ 188 Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr:
LKS 2016-644
Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap är en plan som kommunen är skyldig att ta fram för varje mandatperiod. Detta enligt en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Då Lysekils kommun inte har någon motsvarande plan upprättad eller antagen har denna plan tagits fram i enlighet med överenskommelsen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-10-17, med bilaga. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
26 (30)
Tjänsteskrivelse Datum
Dnr
2016-10-17
LKS 2016-000644
Kommunstyrelseförvaltningen Joakim Hagetoft,
[email protected]
Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap. Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att godkänna Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap. Ärendet Följande ärende avser Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap. Denna plan syftar till att övergripande beskriva hur kommunen ska bedriva sitt krisberedskapsarbete. Denna plan är upprättad med överenskommelsens krav och upplägg som grund. Förvaltningens synpunkter Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap är en plan som kommunen är skyldig att ta fram för varje mandatperiod. Detta enligt en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Då Lysekils kommun inte har någon motsvarande plan upprättad eller antagen har denna plan tagits fram i enlighet med överenskommelsen.
Leif Schöndell Kommunchef
Joakim Hagetoft Handläggare
Bilaga Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap. Beslutet skickas till Samtliga nämnder och bolag.
Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 |
[email protected] | www.lysekil.se
Sid 1/1
Strategi Program >> Plan Policy Riktlinjer Regler
Lysekils kommuns
Plan för arbete med krisberedskap
2016-11-08
Fastställt av:
Kommunfullmäktige
Datum:
2016-xx-xx, § xx
För revidering ansvarar:
Kommunstyrelsen
För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar:
Kommunstyrelsen
Dokumentet gäller för:
Alla nämnder och förvaltningar
Dokumentet gäller till och med:
2018. Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden.
Dokumentansvarig:
Säkerhetssamordnaren
Dnr:
LKS 2016-644
Sid 1/23
2016-11-08
LYSEKILS KOMMUNS PLAN FÖR ARBETE MED KRISBEREDSKAPS 2017-2018 ..................................................... 4 Lagar, föreskrifter och överenskommelser som styr kommunens arbete med krisberedskap ....................... 6 Övriga krav ..................................................................................................................................................... 6 ÖVERGRIPANDE AVGRÄNSNINGAR AVSEENDE KRISBEREDSKAP ........................................................................................... 7 PRINCIPER INOM KRISHANTERINGSSYSTEMET ................................................................................................................. 8 Ansvarsprincipen ............................................................................................................................................ 8 Närhetsprincipen ............................................................................................................................................ 8 Likhetsprincipen .............................................................................................................................................. 8 DEFINITION AV BEGREPPET ”EXTRAORDINÄR HÄNDELSE I FREDSTID” .................................................................................. 8 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER ................................................................................................................... 9 UTGÅNGSPUNKT ...................................................................................................................................................... 9 Styrel ............................................................................................................................................................... 9 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................... 9 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 10 PLANERING .................................................................................................................................................... 11 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 11 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 11 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 12 GEOGRAFISKT OMRÅDESANSVAR .................................................................................................................. 13 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 13 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 14 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 14 UTBILDNING OCH ÖVNING ............................................................................................................................. 15 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 15 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 15 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 15 RAPPORTERING .............................................................................................................................................. 16 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 16 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 16 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 16 HÖJD BEREDSKAP ........................................................................................................................................... 17 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 17 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 17 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 17 EKONOMI OCH UPPFÖLJNING ........................................................................................................................ 18 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 18 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 18 KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL ........................................................................................................................... 18 SAMVERKAN .................................................................................................................................................. 19 UTGÅNGSPUNKT .................................................................................................................................................... 19 GENOMFÖRANDE .................................................................................................................................................. 19 KOMMUNENS MÅL ................................................................................................................................................. 19
Sid 2/23
2016-11-08
ÖVNINGS- OCH UTBILDNINGSPLAN INOM KRISBEREDSKAP FÖR LYSEKILS KOMMUN 2017-2018 ................... 20 MÅL OCH SYFTE MED ÖVNINGS- OCH UTBILDNINGSPLANEN ............................................................................................ 20 PERSPEKTIV .......................................................................................................................................................... 21 MÅLGRUPP OCH AVGRÄNSNING................................................................................................................................ 21 EKONOMI ............................................................................................................................................................. 21 ÅRLIG DETALJPLANERING ......................................................................................................................................... 21 KRISÖVNINGAR .............................................................................................................................................. 22 ÖVNINGSPLAN FÖR LYSEKILS KOMMUN 2017-2018 ....................................................................................... 23
Sid 3/23
2016-11-08
Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskaps 2017-2018 Sveriges kommuner och landsting (SKL) har, tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), tecknat en överenskommelse1 om Sveriges kommuners arbete med krisberedskap. Denna överenskommelse utgöra utgångspunkten för Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap 2017-2018. Överenskommelsen reglerar kommunernas ersättning för de uppgifter som kommunerna har enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Ersättningen benämns ”2:4-anslaget” och erhålls enligt den så kallade finansieringsprincipen som innebär att de åtgärder som staten ålägger kommunerna också ska finansieras av staten. Överenskommelsen preciserar vidare statens förväntningar på hur uppgifterna ska genomföras i form av målbeskrivningar och riktlinjer för hur verksamhet och ersättning ska följas upp. En detaljplan utifrån kommunens styrdokument tas fram i samband med verksamhetsplaneringen varje år. Skyldigheten att ta fram detta styrdokument återfinns i LEH 2 kap. 1§ andra stycket och ett sådant ska upprättas vid varje ny mandatperiod. Uppgifterna som beskrivs i LEH och preciseras i överenskommelsen delas in i följande verksamheter:
Risk- och sårbarhetsanalyser
Planering
Geografiskt områdesansvar
Utbildning och övning
Rapportering
Höjd beredskap
Målsättningen är att ta fram ett styrdokument som innehåller följande:
1
En beskrivning av de åtgärder och det arbete som ska ske under mandatperioden i syfte att reducera eller ta bort risker och sårbarheter i kommunens verksamhet samt öka den generella förmågan att hantera kriser.
En beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtaganden som beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas.
En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden.
Överenskommelse om kommunernas krisberedskap (SKL 12/6159, MSB 2012-5541)
Sid 4/23
2016-11-08
I enlighet med överenskommelsen bör en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser, även kallad krisledningsplan, finnas med i kommunens plan för arbete med krisberedskap. I Lysekils kommun kommer dock en grundlig översyn av den nuvarande planen att genomföras under oktober/november 2016 och av den anledningen finns den inte med i detta dokument. Översynen av den nuvarande ledningsplanen kommer sannolikt att rendera i en omfattande revidering och en presentation av den nya planen kommer ske separat. Den kommande krisledningsplanen kommer att bland annat innehålla uppgifter som beskriver: - hur kommunen centralt ska organisera sig under en extraordinär händelse, -
hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt,
-
vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.
Lysekils kommuns plan för arbete med krisberedskap syftar i sin helhet till att säkerställa att kommunen är rustad för att hantera en extraordinär händelse i fredstid.
Sid 5/23
2016-11-08
Lagar, föreskrifter och överenskommelser som styr kommunens arbete med krisberedskap
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
Överenskommelse om kommunernas krisberedskap (SKL 12/6159, MSB 2012-5541)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5)
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
Förordning (2011:931) om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel)
Säkerhetsskyddslag (1996:627) Ny säkerskyddslag kan eventuellt träda i kraft 1 januari 2017.
Övriga krav
Allmänhetens förtroende och förväntningar
Sid 6/23
2016-11-08
Övergripande avgränsningar avseende krisberedskap Samhällets krisberedskap Övergripande mål med samhällets krisberedskap är att minska risken för och konsekvenser av allvarliga störningar samt stora olyckor och kriser. Arbetet innefattar åtgärder före, under och efter en händelse.
Kommunens roll i samhällets krisberedskap Kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer. Här ingår bland annat att, utifrån sitt geografiska områdesansvar, verka för att olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, att krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer samordnas samt att information till allmänheten i händelse av kris samordnas.
Länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap Länsstyrelsen har en stödjande och samordnande roll inom krisberedskapen. Länsstyrelsen har ett geografiskt områdesansvar på regional nivå och är en länk mellan lokala och regionala aktörer samt nationell nivå. Länsstyrelsen ska ta initiativ till och erbjuda en arena för sektorsövergripande samverkan med målet att uppnå en god krishanteringsförmåga i länet.
MSB´s roll i samhällets krisberedskap Statens uppgift är, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Detta sker bland annat genom att man är aktiv med framtagande av metodstöd, utbildningar och information. Man utvärderar även inträffade händelser för att andra aktörer ska ta lärdom av det inträffade och därigenom utveckla sin förmåga. MSB beslutar i frågor kring den statliga ersättningen till kommunerna gällande kommunernas krisberedskapsarbete.
Sid 7/23
2016-11-08
Principer inom krishanteringssystemet Sveriges arbete med krisberedskap bygger på tre framtagna principer för att tydliggöra ansvarsförhållanden.
Ansvarsprincipen Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden, ska ha motsvarande ansvar under en krissituation. I ansvaret ligger även att samverka och samordna arbetet med andra aktörer och sektorer för att samhällets samlade resurser ska kunna tillvaratas på bästa sätt och användas effektivt.
Närhetsprincipen En kris ska hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga.
Likhetsprincipen Under en kris bör organisationen och arbetssättet så långt som det är möjligt bygga på det som gäller under normala förhållanden.
Definition av begreppet ”Extraordinär händelse i fredstid” Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder före och under en extraordinär händelse i fredstid och höjd beredskap definieras begreppet ”extraordinär händelse i fredstid” enligt följande: ”Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.”
Sid 8/23
2016-11-08
Risk- och sårbarhetsanalyser Utgångspunkt Kommunen ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Ambitionen i Lysekils kommun är att detta ska utgöras av ett levande arbete som lyfts inom olika områden. Målsättningen för risk- och sårbarhetsanalysen är att: -
ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet2,
-
ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga,
-
ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten samt
-
bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område.
Styrel Om efterfrågan på el är större än tillgången kan vi drabbas av elbrist. Om detta inträffar är det risk för att elförsörjningen kollapsar i hela eller stora delar av Sverige. För att skydda elsystemet kan elnätsföretagen då tvingas prioritera olika elanvändare. Styrel bygger på länsvis sammanställd bild av samhällsviktig verksamhet och en plan för hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. Kommunen har lämnat in underlag till sina elnätsägare med en prioritering av vilka verksamheter som är mest känsliga för ett bortfall av el, till exempel kommunens äldreboenden. Under sista året på mandatperioden ska underlaget revideras, men behöver kontinuerligt ses över då verksamheter flyttar, förändras eller tillkommer.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen
2
Genom ett riskhanteringsråd ska alla kommunala förvaltningar och bolag aktivt medverka och genomföra en RSA inom sina områden. Detta arbete påbörjas under hösten 2016 och ska vara klart under första halvåret 2017.
RSA:n ska årligen följas upp och de åtgärder som identifierats ska beslutas om av berörd nämnd.
Här avses även verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala bolag.
Sid 9/23
2016-11-08
Utökad samverkan inom kommunens geografiska område med samhällsviktiga aktörer i syfte att utveckla RSA-arbetet genom skapande av ett riskhanteringsråd.
Revidera underlaget för Styrel.
Kommunens övergripande mål Kommunen ska ha en risk- och sårbarhetsanalys som lever upp till de krav som ställs på kommunen i syfte att stärka kommunens förmåga att upprätthålla samhällsviktig verksamhet före, under och efter en extraordinär händelse.
Sid 10/23
2016-11-08
Planering Utgångspunkt Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Denna plan ska utgöra en del i ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap. Målsättningen är att ta fram ett styrdokument som ska innehålla: -
en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet,
-
en beskrivning av hur kommunen avser att fullgöra åtagandens om beskrivs i denna överenskommelse samt hur ersättningen ska användas. Här ingår att särskilt redovisa hur samverkansersättningen ska användas,
-
en övnings-, och utbildningsplan för mandatperioden samt,
-
en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser som beskriver:
hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse,
hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse samt,
vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen
Detta styrdokument utgör en del av ovanstående målsättning och är tänkt att omfatta en övergripande plan för kommunens hantering av en extraordinär händelse före, under och efter.
Genomföra en översyn av den befintliga centrala operativa krisledningsplanen som påbörjas i oktober 2016. Krisledningsplanen ska beskriva hur krisorganisationen ska organiseras, var den träffas och hur den ska arbeta.
Genomföra en översyn av befintliga krisledningsplaner inom förvaltningarna och revidera befintliga eller upprätta nya om sådana saknas.
Tillsammans med MSB genomföra en inspektion av de valda ledningsrummen och därefter ta ställning till kommande åtgärdsförslag.
Sid 11/23
2016-11-08
Genomgång av den nu gällande kriskommunikationsplanen och revidera vid behov.
Upprätta en övnings- och utbildningsplan för resterande delen av mandatperioden.
Kommunens övergripande mål Kommunen ska på ett strukturerat sätt utveckla förmågan att hantera extraordinära händelser genom att ha ett väl utvecklat förebyggande arbete.
Sid 12/23
2016-11-08
Geografiskt områdesansvar Utgångspunkt Lysekils kommun ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings-, och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och, 3. information till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Målsättning för kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret är att:
kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse,
kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå,
kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas samt att,
kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas.
För att informera allmänheten och ha en god samverkan med andra aktörer finns redan idag kontaktvägar och system uppbyggda. Det finns en krisinformationsplan som styr hur kommunen ska arbeta med krisinformation vid en extraordinär händelse. I Lysekil har under hösten 2016 ett arbete inletts för att få till en nystart av POSOM. Detta arbete leds av Socialförvaltningen, genom avdelningschefen för IFO Ungdom, samt säkerhetssamordnaren. Vid en kris, med till exempel många chockade eller nödställda personer, där samhällets vanliga resurser inte räcker till utgör POSOM-gruppen det viktigaste verktyget för att i ett tidigt skede stötta och fånga upp. För att snabbt få en krisorganisation på plats är det viktigt att kommunen har en aktiv TiBfunktion. TiB är en förkortning för Tjänsteman i Beredskap vars uppgift är att omvärldsbevaka och utgöra en första ingång till kommunens krisorganisation. I Lysekils kommun utgör räddningstjänstens räddningschef i beredskap kommunens TiB-funktion på icke kontorstid. På kontorstid utgör kommunchef och säkerhetssamordnare kontaktpersoner.
Sid 13/23
2016-11-08
Kommunen har tillgång till WIS (Skyddat Webbaserat Informationssystem) för att delge egna lägesbilder och ta del av andras lägesbilder i samband med extraordinära händelser. För att ha ett fullgott samband med andra aktörer vid en extraordinär händelse har kommunen på krisledningsnivå tillgång till Rakel. Därigenom har vi säkerställt samband med räddningstjänst, polis samt andra aktörer med tillgång till Rakel. Det finns inom kommunen ett varnings- och informationssystem som benämns VMA. Detta system kan användas vid olyckor och extraordinära händelser för att varna och informera om svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner. Till detta system finns dessutom tyfoner kopplade som är placerade på olika ställen i kommunen. VMA-meddelandet förmedlas via radio och TV som antingen ett varningsmeddelande eller ett informationsmeddelande.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen
Vara en aktiv part i uppstartandet av ett delregionalt krishanteringsråd för att utöka det förebyggande krisarbetet och utveckla samverkan med regionala aktörer.
Vara en aktiv part i delregionala nätverket för säkerhetssamordnare, i syfte att vidareutveckla, sprida kunskap om och erfarenheter av krisberedskapsarbetet samt utnyttja möjligheten till samordning av övningar och utbildningar.
Driva uppstartsarbetet med Lysekils POSOM-grupp.
Göra en översyn av krisinformationsplanen och revidera vid behov.
Utreda lämpliga trygghetspunkter som kan, förutom att exempelvis utgöra värmestuga, nyttjas för att sprida krisinformation.
Säkerställa att kommunen har en väl fungerande TiB-funktion eller motsvarande.
Utreda möjligheterna till uppstart av en Frivillig Resursgrupp, FRG.
Utveckla kommunens krisinformation på hemsidan och sociala medier för att belysa den enskilde kommuninvånarens behov av egna förberedelser inför en eventuell extraordinär händelse.
Kommunens övergripande mål Lysekils kommun ska vara en trygg och säker plats för alla att vistas i och kommunen ska kunna hantera och informera om händelser på ett effektivt och förtroendeingivande sätt.
Sid 14/23
2016-11-08
Utbildning och övning Utgångspunkt Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. Målet med kommunens arbete med utbildning och övning är att:
det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd med mera ska vara utbildade och övade,
kommunen, bland annat utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen, ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod,
varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer.
Efter att översynen av kommunens krisledningsplan är genomförd kommer övning att genomföras med utgångspunkt från den nya krisledningsplanen. Syftet är att implementera planen i krisledningsorganisationen och utveckla förmågan att hantera en extraordinär händelse. Varje övning som genomförs ska utvärderas och lärdomar ska tas tillvara i syfte att utveckla förmågan att hantera en extraordinär händelse.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättning
Upprätta en övnings- och utbildningsplan.
Övningar ska genomföras varje år. Dessa övningar kan utgöras av larm-, start-, och spelövningar.
Delta i samverkansövningar.
Kommunens övergripande mål Kommunens ska vara väl förberedd att hantera en extraordinär händelse genom att tid har lagts på utbildning, övning och utvärdering.
Sid 15/23
2016-11-08
Rapportering Utgångspunkt Kommunen ska hålla Länsstyrelsen i Västra Götaland informerad om vilka åtgärder som vidtagits i enlighet med lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt hur åtgärderna har påverkat krisberedskapen. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge Länsstyrelsen i Västra Götaland lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. Målsättningen för kommunens arbete med rapportering är att:
kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris samt att,
kommunen ska ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge Länsstyrelsen i Västra Götaland en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen
Rapportera risk- och sårbarhetsanalysen (RSA) till Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Årligen följa upp de åtgärder som identifierats i RSA:n och se över om det skett förändringar i kommunens riskbild och rapportera detta till Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Säkerställa att Lysekils kommun har förmågan att vid en extraordinär händelse kunna förmedla en lägesbild till berörda genom att närvara på de kvartalsvisa samverkansövningarna med Länsstyrelsen i Västra Götaland där förmågan att använda Rakel och informationssystemet WIS testas.
Kommunens övergripande mål Lysekils kommun ska ha en god förmåga att rapportera till berörd aktör före, under och efter en extraordinär händelse.
Sid 16/23
2016-11-08
Höjd beredskap Utgångspunkt Lysekils kommun ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Målsättningen för kommunens arbete med höjd beredskap är att:
säkerställa att VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt
säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen:
Utbilda inom höjd beredskap.
Underhålla och testa tyfonerna.
Kommunens övergripande mål Lysekils kommun ska ha en god förmåga att fungera under höjd beredskap i syfte att nyttja samhällets resurser effektivt.
Sid 17/23
2016-11-08
Ekonomi och uppföljning Utgångspunkt Det är kommunens ansvar att genomföra uppgifterna enligt LEH. Ett styrdokument ska upprättas i vilket man redogör för hur arbetet ska utföras. Detta styrdokument bör fastställas och följas upp av kommunfullmäktige. Det är även kommunens ansvar att den statliga ersättningen som utgår för dessa uppgifter används i enlighet med de villkor som gäller för användningen av ersättningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) följer årligen upp kommunernas arbete med krisberedskap. Detta görs genom att kommunerna är ålagda att senast den 15 februari varje år redovisa det genomförda krisarbetet och de tillhörande kostnaderna. Vid något tillfälle under varje mandatperiod förlägger Länsstyrelsen ett besök i varje kommun. Kommunen får då redogöra för hur de genomförda övnings-, utbildnings-, och arbetsinsatserna har genomförts och hur de uppfyller villkoren för den erhållna statliga ersättningen.
Målsättning för kommunens arbete med ekonomi och uppföljning är att:
ha en tydlig plan för hur krisberedskapsarbetet ska bedrivas i enlighet med LEH,
den erhållna statliga ersättningen används korrekt och effektivt.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen
Upprätta styrdokument med en övergripande plan för Lysekils kommuns krisberedskapsarbete.
Kontinuerlig uppföljning gällande hur krisberedskapsarbetet bedrivs och vad som har genomförts.
Kontinuerlig uppföljning gällande hur den statliga ersättningen används i krisberedskapsarbetet.
Kommunens övergripande mål Kommunen ska ha en god planering av krisberedskapsarbetet och använda den statliga ersättningen i enlighet med planeringen.
Sid 18/23
2016-11-08
Samverkan Utgångspunkt För att på ett effektivt sätt arbeta med att utveckla kommunens förmåga att hantera en extraordinär händelse är det viktigt att Lysekils kommun samverkar med andra viktiga aktörer före, under och efter en extraordinär händelse. Dessa aktörer kan utgöras av andra kommuner, myndigheter, organisationer, företag eller frivilligorganisationer. En del av det statsbidrag som Lysekils kommun erhåller är riktat mot att främja en utökad samverkan inom länet. Det kan bland annat gälla gemensamma utbildningar, krisövningar eller analyser. Målsättningen med kommunens samverkan är att:
samverkansperspektivet ska genomsyra hela krisberedskapsarbetet,
kontinuerligt undersöka möjligheterna till att utveckla kommunens samverkan med andra aktörer samt
prioritera medverkan i samverkansövningar.
Genomförande Aktiviteter kopplat till målsättningen:
Delta i andras samverkansövningar
Genomföra egna samverkansövningar
Genomföra utbildningar i samverkan med andra
Se över möjligheterna till att göra analyser med andra
Kommunens mål Kommunen ska samverka med andra aktörer inom det geografiska området och inom länet före, under och efter en extraordinär händelse i syfte att nyttja samhälles resurser samordnat och effektivt.
Sid 19/23
2016-11-08
Övnings- och utbildningsplan inom krisberedskap för Lysekils kommun 2017-2018 Inom det geografiska ansvarsområdet har Lysekils kommun ett stort ansvar när det gäller att hantera extraordinära händelser. Detta ansvar ställer i sin tur stora krav på kommunen att säkerställa och tillgodose att det finns tillräcklig kompetens för att hantera plötsliga händelser och i förväg kända händelser. Plötsliga händelser kan utgöras av avbrott i IT-system eller elförsörjningen och i förväg kända händelser kan utgöras av till exempel mycket kraftiga oväder. Lysekils kommun övar och utbildar för att:
utveckla krisberedskapsförmågan hos ansvariga aktörer,
förbättra förmågan att samverka med andra aktörer lokalt och regionalt,
öka förmågan att fatta snabba, välavvägda, beslut och delge lägesinformation,
pröva och utveckla krisledningsplaner,
testa och underhålla tekniska system för till exempel samband, reservkraft och dokumentation,
hitta både styrkor och svagheter i krisledningsorganisationen, planer, beslutsfattning och samverkan samt
öka förmågan att se olika händelseutvecklingar och planera för dessa.
Mål och syfte med övnings- och utbildningsplanen Målet med planen är att:
det ska finnas en god generell förmåga inom kommunen att kunna samordna, leda och informera före, under och efter en extraordinär händelse.
Syftet med planen är att:
säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling,
skapa en god förståelse för hur kommunens krisledningsorganisation ser ut och hur den fungerar samt
skapa en struktur för hur arbetet med övning och utbildning ska bedrivas.
Sid 20/23
2016-11-08
Perspektiv Planen verkar för att kommunen arbetar:
före krisen med till exempel utbildning och övning, risk- och sårbarhetsanalyser samt krisledningsplaner,
under krisen med till exempel struktur för ledning och samordning, samverkan samt rapportering till Länsstyrelsen och slutligen,
efter krisen med till exempel utvärdering av det genomförda arbetet vid hanteringen av krisen för att dra lärdomar och ytterligare förbättra förmågan.
Målgrupp och avgränsning Övnings- och utbildningsplanen riktar sig till de förvaltningar och nämnder som bedriver någon form av samhällsviktig verksamhet, eller är av vikt för att stötta verksamheter som bedriver samhällsviktig verksamhet. Alla verksamheter inom kommunen ska ha en grundläggande krisberedskapsförmåga och genomföra nödvändiga utbildningar och övningar varje år. För stöttning kring detta finns säkerhetssamordnare tillgänglig. Detta ligger utanför denna plan.
Ekonomi De utbildningar och övningar som genomförs inom ramen för denna plan finansieras av det krisberedskapsanslag som kommunen får tilldelat varje år av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Respektive förvaltning står för kostnader för personal och eventuella resor.
Årlig detaljplanering Denna plan är övergripande för mandatperioden och skapar en struktur över vilka som ska övas och utbildas under åren. För varje år upprättas en detaljplan för årets aktuella övningar och utbildningar. Dessa övningar kan bygga på aktuella händelser, kommunens risk-och sårbarhetsanalys eller samverkansområden inom länet.
Sid 21/23
2016-11-08
Krisövningar Inför alla övningar ska ett tydligt mål och syfte tas fram som bestämmer vad som ska övas. Efteråt ska övningarna utvärderas med hjälp av givna indikatorer för att se om målet nåddes. Krisövningar kan bestå av följande övningar: Table Top
Benämns även skrivbordsövning och består av att man diskuterar kring ett givet scenario. Kan ta från 5 – 30 minuter i övningsdelen och sedan utvärderas övningen direkt efter. Total tidsåtgång ca 1-2 timmar.
Larmövning
Testar vilka funktioner som man får tag på och om dessa kan samlas på en angiven plats och tidpunkt. Kan kombineras med startövning.
Startövning
Testar förmågan att starta upp krisledningsarbetet, det vill säga att kalla in personal, välja lokal, ta fram nödvändigt material och teknikstöd fram till en första lägesbild över övningsscenariot. Kan kombineras med larmövning.
Spelövning
Innebär att krisledningen testas fullt ut under ett scenario med motspel och upptrappning av en händelse. Testar ledningsförmågan, mötesdisciplin, struktur, prioriteringar, kommunikation, roller och ansvar.
Samverkansövning
Genomförs för att öva samverkan med andra aktörer lokalt och regionalt.
Sid 22/23
ÖVNINGSPLAN FÖR LYSEKILS KOMMUN 2017-2018 2017
2018
VERKSAMHET
UTBILDNING
ÖVNING
UTBILDNING
KRISLEDNINGSNÄMNDEN
KOMMUNENS KRISORGANISATION
SEMINARIEÖVNING
KOMMUNENS KRISORGANISATION
ÖVNING
STABSMETODIK KRISLEDNINGSGRUPPEN
KRISKOMMUNIKATIONSGRUPPEN
KOMMUNENS KRISORGANISATION
KOMMUNENS KRISORGANISATION
LARM- OCH STARTÖVNING
KOMMUNENS KRISORGANISATION
SEMINARIEÖVNING
STABSMETODIK
LARM- OCH STARTÖVNING
KOMMUNENS KRISORGANISATION
SEMINARIEÖVNING
STABSMETODIK
SEMINARIEÖVNING SAMVERKANSÖVNING
SEMINARIEÖVNING SAMVERKANSÖVNING
Avvikelser i det planerade upplägget kan uppstå utifrån förändrade behov.
I Lysekils kommun utbildar och övar vi för att:
Öka tryggheten i kommunen
Förbättra förmågan att leda och samverka
Testa och utveckla våra krislednings- och beredskapsplaner
Förbättra vårt handhavande med våra tekniska system som till exempel Rakel
LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll 2016-11-02
§ 189 Förlängning av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Dnr:
LKS 2011-131
Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012-03-13 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget. Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast 2014-12-31. Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan flyttats fram, senast genom beslut i kommunfullmäktige 2015-12-17, § 137. Tidpunkten för beslut om detaljplanen sattes då till senast 2016-12-31. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-10-26, med bilaga. Yrkande Inge Löfgren (MP): Avslag på förvaltningens förslag. Lars Björneld (L): Bifall till förvaltningens förslag. Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning. Proposition på Inge Löfgrens avslagsyrkande mot Lars Björnelds förslag. Proposition Ordförande ställer proposition på Inge Löfgrens avslagsyrkande mot Lars Björnelds förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Lars Björnelds förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag på tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Tillägget innebär att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till 2017-12-31. Reservation Inge Löfgren (MP) anmäler blank reservation. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
27 (30)
Tjänsteskrivelse Datum 2016-10-26
Dnr LKS 2011-131
Samhällbyggnadsförvaltningen Marie-Louise Bergqvist, 0523 – 61 33 45
[email protected]
Förlängning av ramavtal för planläggning och exploatering av Utsiktsberget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag på tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Tillägget innebär att giltighetstiden för ramavtalet flyttas fram till 2017-12-31. Ärendet Kommunen tecknade tillsammans med PEAB Sverige AB 2012-03-13 ett ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, området som nu kallas Utsiktsberget, bilaga 1. Ramavtalet reglerar förutsättningar för planläggning och exploatering under tiden planarbetet pågår och kommer att leda till att ett exploateringsavtal tecknas mellan parterna. Enligt den ursprungliga överenskommelsen skulle ramavtalet upphöra om detaljplanen inte blivit antagen av kommunfullmäktige senast 2014-12-31. Genom tillägg till ramavtalet har denna tidpunkt sedan flyttats fram, senast genom beslut i kommunfullmäktige 2015-12-17, § 137. Tidpunkten för beslut om detaljplanen sattes då till senast 2016-12-31. Förvaltningens synpunkter Då arbetet har tagit längre tid än beräknat bedömer förvaltningen att beslut om detaljplan och exploateringsavtal inte kommer att kunna fattas före 2016-12-31, utan först en bit in på 2017. Giltighetstiden för ramavtalet måste därför förlängas för att det inte ska upphöra att gälla. Förvaltningen föreslår att ramavtalet med PEAB förlängs med ett år fram till 201712-31 så att det finns marginal för oförutsedda händelser. Detta sker genom ett tillägg till ramavtalet i enlighet med bilaga 2. Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef Bilagor Ramavtal Tillägg till ramavtal Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen (f.v.b) Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 |
[email protected] | www.lysekil.se
Mellan Lysekils komrnun, org nr 212000-1389, nedan kallad Sverige AB org, nr 556099-9202, nedan kallad Exploatören,
LYSEKIL$ KÜNÅ f/IUi\J ¡ KJ RËGTSTF{Å,TUfiËN
ru:t;¡nrä"4f-ss &
li'd
Dnr
|
""'
da,-?-l;.
j5d l*sz !ltt Ramavtal för planläggning och exploatering av område söder om Kristinebergsväg€h, del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck L :6, Lysekils kommun lfl
X.
!
Bahgrund, syfte och avgränsning
Exploatörens anbud avseende florvärv av del av fastigheten Skaftö-Fiskebäck 1:6har genom beslut i I(ommunen antagits. Antagandet innebär att Exploatören erhållit tillstånd att planlägga området söcler om Kristinebergsvägen. Försäljningen genomfi)rs då detaljplan ñr oinråclet wnnit laga kraft och då byggnation av byggnader påbörjats. Detta avtal tecknas fiir att klargöra vissa fürutsättningar ÍÌir planläggring och exploateringen av fastigheten. De slutgiltiga forutsättningama for exploateringen regleras i ett exploateringsavtal, mecl utgångspunkt i detta ramavtal. Exploateringsavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige i Lysekils kommun iruian detaljplanen antas.
2.
Be*a{ning
Exploatören betalar 47 mlljoner kronor i köpeskilling lor äganderätten till området. Denna sumÍra eriäggs när forsta husgrunden iordningsställts. Vid detta tillfülle övergår den planlagda marken till exploatören med ftill äganderätt.
3"
Fïar¡fön-hållande
Det aktuella områclet är inte detaljplanelagt. Kommunen har tagit fram ett planprogram Íör områclet. Översiktsplanen anger att området är strategiskt flor bostäder.
4.
Detaljplanering
Detta avtal innebär att kommunstyrelsen beslutat inleda detaljplaneringen av fastigheterna Skaftö-Fiskebäck I:5,1:6 rn fl fastigheter. Av bifogad karta (bilaga 1) framgår avgränsningar lor detaijplanearbetet. Separat planavtal skall tecknas med fastighetsägaren till SkaftöFickebäck 1:5 lor fördelning av plankostnader. I(ommunens intention är att tillskapa bostäder inom områclet.
Exploatören anlitar planarkitekt som i nära samarbete rned Exploatören och l(ommunen fonnar cletalj pl aneforsl ag.
ut
Det är parternas avsikt att bedriva planarbetet skyndsamt
5"
ÐefaåjpÍaxleå
I(ostnaclerna flor cletaljplanearbetet inklusive tillhörande utredningar bekostas av Exploatören. Exploatören ersätter även I(ommunen ftir handläggning i samband med detaljplanearbetet,
113
..ê.þ, þ*"'{-
'
'j-
annonseringar, utskick mm. I(ommunen fakturerar uppkomna kostnader en gång per månad enligt självkostnadsprincipen. Plankonsult skall anlitas och samråd mellan parterna skall ske innan extem konsult eller arkitekt anlitas.
Skulle planarbetet avbrytas skall Exploatören betala de kostnader som upparbetats till och ured avbrottet. Exploatören har inte ràtt attrikta ersättningsanspråk mot Kommunen om planarbetet avbryts eller ändringar görs under planarbetets gång.
6.
Gr¡¡ndkarta
När avtalet godkänts påbörjar l(ommunen arbetet med att ta fram ny grundkarta für planområdet. Grundkartan bekostas av Exploatören.
7.
Markfrågor
Utbyggnad av bostaclsområdet regleras i exploateringsavtalet. Exploatören svarar for och bekostar utbyggnad av gator, belysning, lekplatser, övriga alhnärura platser i och i ansiutning till exploateringsområdet.
8.
Huvudxnannaskap
I(ommunen kommer inte att vara huvudman ftir allmän platsmark i detaljplanen.
9.
Gen¡ensarnhetsanläggningar
rned utbyggnaden av området skall gemensamhetsanläggningar for VA, vägar, parkeringar, park- och naturmark m.m. bildas inom planområdet. Standard och kapacitet på clessa anläggningar kommer att bestämmas under planarbetet.
I samband
10.
VaÉten och avlopp
Området slcall anslutas till kommunalt VA. Anslutningsavgift for vatten och avlopp erläggs i enlighet mecl kommunftillmäktiges beslut. Anslutningspunkt anvisas av Leva i Lysekil AB. Utbyggnad av VA-ledningar i och i anslutning till exploateringsområdet sker i Exploatörens regi.
11. Bostäder Bostäder i området skall ha sådan standarcl och storlek att helårsboende möjliggörs Uppvärmning får inte ske med direktverkande el. 1,2
"
Ovriga exploateringskostnacler
Exploatören svarar for de kostnader som är forknippade med inhämtandet av övriga tillstånd och utredningar som behövs for att genomft)ra exploateringen.
2/3
.4 //þ l*'f¿-"-
''r:
! -?.
X.3. Säkerhet I clet exploateringsavtal soin kommer att upprättas mellan Exploatören och Kommunen skall exploatören ställa erforderlig säkerhet. Säkerhetens typ och storlek kommer att regleras i explo ateringsavtalet.
14. Ovriga villkor Exploatören äger ej rätt
tiil
ersättning från Kommunen om exploateringen inte genomfürs.
Överlåter Exploatören sin dei av pianområdet till ny àgare, skall överlåtelsen godkännas av kommunen flor att detta ramavtal skall fortsätta gälla.
Tvist på grund av detta avtal skall avgöras av allmän domstol.
15. Avtalets giltighet Detta avtalär giltigt endast under forutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige Lysekils kommun.
i
Avtalet upphör att gälla om detaljplanearbetet avbryts eller om detaljplanen inte antas av kommunfillimäktige senast 31 december 2014 genom beslut som vinner laga kraft. Exploatören får'ej överiåta detta avtal pä annan fysisk eller juridisk person utan Kommunens ske iftli ga mecl givande.
Detta avtal irar upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt
'd#'Y*r*....
:7.ü.:,i kommun
clen
F
"'LÇ
¡^L
j
t.;';.{..!?.7.:.},.. den
/ .1 ...'
...".. ¡t'./
För P.EAÍí Sverige AB
hr-ffiísf Oïofssclt
Roland Karlsson I(ommunstyrel s ens ordfi)rande
Lena Fischer
I(ommunchef
J/3
"r j
iJ'!'
L./'n
/*.
ì,, .*.
qäT
l)
I
\
i
Mellan Lysekils kommun, org nr 212000-1339, nedan kallad Kommunen och PEAB Sverige AB, org nr556099-9202, nedan kallad Exploatören, träffas följande
Tillägg till ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av SkaftöFiskebäck 1:6, Lysekils kommun.
Ramavtal för planläggning och exploatering av området söder om Kristinebergsvägen, del av Skaftö-Fiskebäck 1:6, Lysekils kommun, tecknat 2012-03-13 ska fortsätta att gälla med följande ändring:
§15 Avtalets giltighet Avtalet upphör att gälla om detaljplanearbetet avbryts eller om detaljplanen inte antas av kommunfullmäktige senast 2017-12-31 genom beslut som vinner laga kraft.
Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Lysekil 20 - __-__
Lysekil 20 -__-__
För Lysekils kommun
För PEAB Sverige AB
Kommunstyrelsen
___________________ Jan-Olof Johansson Kommunstyrelsens ordförande
____________________ Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef
_____________________
LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll 2016-11-02
§ 190 Svar på medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning/flytbryggan i Norra hamnen Dnr:
LKS 2016-520
Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-09-29, § 136 anmäldes ett medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning, flytbryggan i Norra hamnen. Fullmäktige godkände ordförandes åtgärd att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Vid kommunstyrelsens extra sammanträde 2016-07-28, § 118 som handlade om regler avseende fiske från strandpromenaden och bryggor i Norra hamnen, beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram förslag till revideringar av kommunala styrdokument som omfattar reglering av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor. Kommunchefen fick även uppdrag att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. Dessa uppdrag ska vara färdigställa i tid för att kunna tillämpas inför sommaren 2017. Vid översynen av kommunala styrdokument och vilka åtgärder som bör vidtas vid fiske i Norra hamnen kommer medborgarförslaget att beaktas. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-10-11, med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta med hänvisning till vad kommunstyrelseförvaltningen anfört anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
28 (30)
Tjänsteskrivelse Datum
Dnr
2016-10-11
LKS 2016-000520
Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert ,
[email protected]
Svar på medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning/flytbryggan i Norra hamnen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta med hänvisning till vad kommunstyrelseförvaltningen anfört anse medborgarförslaget besvarat. Ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-09-29, § 136 anmäldes ett medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning, flytbryggan i Norra hamnen. Fullmäktige godkände ordförandes åtgärd att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Vid kommunstyrelsens extra sammanträde 2016-07-28, § 118 som handlade om regler avseende fiske från strandpromenaden och bryggor i Norra hamnen, beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen följande uppdrag: -
Att ta fram förslag till revideringar av kommunala styrdokument som omfattar reglering av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor.
-
Att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor.
Dessa uppdrag ska vara färdigställa i tid för att kunna tillämpas inför sommaren 2017. Vid översynen av kommunala styrdokument och vilka åtgärder som bör vidtas vid fiske i Norra hamnen kommer medborgarförslaget att beaktas.
Leif Schöndell Kommunchef
Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare
Bilagor Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2016-09-29, § 136 Medborgarförslag 2016-08-12 Beslutet skickas till Förslagsställaren Kommunstyrelseförvaltningen
Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 |
[email protected] | www.lysekil.se
Sid 1/1
LYSEKILS KOMMUN
Sammanträdesprotokoll
Kommunfullmäktige
2016-09-29
§ 136 Medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning/flytbryggan i Norra Hamnen Dnr:
LKS 2016-520
Ett medborgarförslag har kommit in 2016-08-12 om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning/flytbryggan i Norra Hamnen. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Medborgarförslag 2016-08-12 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Förslagsställaren Kommunstyrelsen (inkl. medborgarförslag)
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
25 (37)
LY$MKIL,$ KEMMUN RËGI$THÅTUREN
LJ/,[ M ed borga
rförsla g 2016-08-t2
,v
2016 .
/6
-08- I
)ív
fto $è
Rätten till att nyttja båtplatser begränsas till säsong, vilket är r, vilket är 7 månader som kommunen tjänar pengar på båtplatsinnehavare och gästhamnsbesökare. Dom återstående månaderna tjänar man bara sporadiskt på en och annan som ligger fcir vintertaxa. I fem(5) månader finns det ju möjlighet för fiskare att använda bryggan utan risk att tråiffa badande med flygande drag.
Mitt förslag, gör fisket säsongsbundet "31110-114" på kommunens anläggning(nytbryggan i Norra Hamnen). Eftersom fiske kan bedrivas längs Lysekils hela kust som man gjort i urminnes tider så anser jag inte att man ta bort någon rättighet, utan man skyddar badande, båtplatsarrenderare, gästham nsbesökare och flanörer.
Anser även att man kan ta ut hyra i form av fiskekort under denna tid som fisket pågår. Båtplatsarrenderare, fotbollsplansarrenderare, idrottshallsarrenderare mm betalar ju för slitage och drift av kommunens anläggningar.
.-*'''".-
.1 on"r?þ2-1.-
'l
ër:s9e4
'/Q ,7olt 'Ü P Ø'x ¡*:ra"'dg^'4rb 4sZZt tTsßkiJôs"3- [5s 5n
2
LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll 2016-11-02
§ 191 Svar på medborgarförslag om förbudsskyltarna i Norra hamnen Dnr:
LKS 2016-500
Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-09-29, § 136 anmäldes ett medborgarförslag om att göra fisket säsongsbundet på kommunens anläggning, flytbryggan i Norra hamnen. Fullmäktige godkände ordförandes åtgärd att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Vid kommunstyrelsens extra sammanträde 2016-07-28, § 118 som handlade om regler avseende fiske från strandpromenaden och bryggor i Norra hamnen, beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen i uppdrag att ta fram förslag till revideringar av kommunala styrdokument som omfattar reglering av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor. Kommunchefen fick även uppdrag att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor. Dessa uppdrag ska vara färdigställa i tid för att kunna tillämpas inför sommaren 2017. Vid översynen av kommunala styrdokument och vilka åtgärder som bör vidtas vid fiske i Norra hamnen kommer medborgarförslaget att beaktas. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-10-11, med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta med hänvisning till vad kommunstyrelseförvaltningen anfört anse medborgarförslaget besvarat. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
29 (30)
Tjänsteskrivelse Datum
Dnr
2016-10-11
LKS 2016-000500
Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert ,
[email protected]
Svar på medborgarförslag om förbudsskyltarna i Norra hamnen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta med hänvisning till vad kommunstyrelseförvaltningen anfört anse medborgarförslaget besvarat. Ärendet Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-09-29, § 137 anmäldes ett medborgarförslag om att förbudsskyltarna i Norra Hamnen vid båtbryggorna kompletteras med följande skylt ”Gäller ej mete” under skylten med fiskeförbudet. Fullmäktige godkände ordförandes åtgärd att remittera medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Vid kommunstyrelsens extra sammanträde 2016-07-28, § 118 som handlade om regler avseende fiske från strandpromenaden och bryggor i Norra hamnen, beslutade kommunstyrelsen att ge kommunchefen följande uppdrag: -
Att ta fram förslag till revideringar av kommunala styrdokument som omfattar reglering av aktiviteter samt skyltning vid kajer och bryggor.
-
Att utreda vilka åtgärder som bör vidtas för att skapa en trygg miljö vid kajer, strandpromenader och bryggor.
Dessa uppdrag ska vara färdigställa i tid för att kunna tillämpas inför sommaren 2017. Vid översynen av kommunala styrdokument och vilka åtgärder som bör vidtas vid fiske i Norra hamnen kommer medborgarförslaget att beaktas.
Leif Schöndell Kommunchef
Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare
Bilagor Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 2016-09-29, § 137 Medborgarförslag 2016-07-26 Beslutet skickas till Förslagsställaren Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 |
[email protected] | www.lysekil.se
Sid 1/1
LYSEKILS KOMMUN
Sammanträdesprotokoll
Kommunfullmäktige
2016-09-29
§ 137 Medborgarförslag om att förbudsskyltarna i Norra Hamnen vid båtbryggorna kompletteras Dnr:
LKS 2016-500
Ett medborgarförslag har kommit in 2016-07-26 om att förbudsskyltarna i Norra skylten med fiskeförbudet. Kommunfullmäktiges ordförande har remitterat medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Medborgarförslag 2016-07-26 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ordförandes beslut. Beslutet skickas till Förslagsställaren Kommunstyrelsen (inkl. motion)
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
26 (37)
Medborgarförslag (Henrik Harnevie), bra om det kan diskuteras på mötet om fisket i morgon Fiskefrågan i Lysekil har seglat upp som kommunens viktigaste fräga.I grunden är fiirbudet sunt. Tycker personligen att debatten mer andats av populism än av konsekvensanalys. Det är olämpligt att fiska med kastspö i småbåtshamnar samt fiske med krok vid badplatser. Jag har sett folk som fiskat med kastspö mellan bätar i Norra hamnen och oerhört många som också stått och fiskat med kastspö vid badplatsen i Norra hamnen. Jag har en gång själv trampat på ett tappat drag vid en badplats (det var vid Jogersö i Oxelösund) och vet hur otäckt sådant därmed är.
Mitt ftirslag är därmed att fiirbudsskyltar i Norra hamnen vid båtbryggoma kompletteras med ftljande skyltar undertill. Under hskeftirbudet en skylt "Gäller ej mete" under denna skylt en skylt "april accepteras
- oktober". De flesta båtar lär under denna tid inte vara i vattnet varvid fiske bör kunna - även med kastspö. Samma koncept bör tillämpas vid alla kommunens småbåtshamnar.
Motivering ftir detta är att bryggorna är byggda och hyrs av småbåtsägare. Många av dessa är säkerligen inte speciellt välbeställda och de har båten som sitt liv. Att då acceptera att deras egendom riskerar skadas - eller att de själva riskerar få ett drag på sig när de går till sin båt är inte vettigt. Förbud ftir fiske vid badplatser borde vara självklart. Drag, krokar kan fastna på botten eller badstegar. Och då med risk att tex barn och pensionärer fastnar på ett tappat drag, tackel eller krok. Detta frirbud bör gälla året runt och även innefatta mete med krok. Det ftireslås även att fiskeftirbudsskyltar sätts upp på alla kommunens badplatser. För Stångehuvud kan det tex kompletteras med text (gäller vid badstegar) - men eftersom det är privat mark så bör det forankras med ägaren. Förbuden bör sedan in i kommunens ordningsftireskrifter.
LYS E KI LS K o M M U N REGISTRATURE N
Henrik Harnevie
L-KS
20t6 -07- 2 ô On¡
l¿
5V0 9'TÚ Mt¿
LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsen
Sammanträdesprotokoll 2016-11-02
§ 192 Svar på medborgarförslag om cykelhjälmar till alla under 15 år Dnr:
LKS 2005-109
Ett medborgarförslag inkom 2005-03-03 om att kommunen skulle sponsra med cykelhjälmar till alla under 15 år. Kommunfullmäktige remitterade förslaget till kommunstyrelsen och bildningsnämnden. Dåvarande bildningskontoret var i kontakt med förslagsställarna och vid träffen enades man om att rikta in sig på en målgrupp, alla elever i årskurs 4. 2005 rörde det sig om ca 170 elever. Bildningskontoret var även i kontakt med ett försäkringsbolag samt folkhälsorådet, där man skulle få stöd. Bildningsnämnden ställde sig bakom dåvarande förvaltningschefens tjänsteskrivelse 2005-05-31, § 61. Vad som har hänt därefter har vi inom förvaltningen ingen kännedom om. Kommunstyrelseförvaltningen beklagar att ingen på förvaltningen tidigare har skickat ärendet vidare till kommunstyrelsen. 11 års handläggning för ett medborgarförslag är helt oacceptabelt. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-10-11, med bilagor. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige
Justerare:
Utdragsbestyrkande:
30 (30)
Tjänsteskrivelse Datum
Dnr
2016-10-11
LKS 2005-000109
Kommunstyrelseförvaltningen Mari-Louise Dunert ,
[email protected]
Svar på medborgarförslag om cykelhjälmar till alla under 15 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Ärendet Ett medborgarförslag inkom 2005-03-03 om att kommunen skulle sponsra med cykelhjälmar till alla under 15 år. Kommunfullmäktige remitterade förslaget till kommunstyrelsen och bildningsnämnden. Dåvarande bildningskontoret var i kontakt med förslagsställarna och vid träffen enades man om att rikta in sig på en målgrupp, alla elever i årskurs 4. 2005 rörde det sig om ca 170 elever. Bildningskontoret var även i kontakt med ett försäkringsbolag samt folkhälsorådet, där man skulle få stöd. Bildningsnämnden ställde sig bakom dåvarande förvaltningschefens tjänsteskrivelse 2005-05-31, § 61. Vad som har hänt därefter har vi inom förvaltningen ingen kännedom om. Det finns tjänsteskrivelse från två olika chefer vid tekniska kontoret, men vi kan inte finna att ärendet någon gång kom till kommunstyrelsen. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelseförvaltningen beklagar att ingen på förvaltningen tidigare har skickat ärendet vidare till kommunstyrelsen. 11 års handläggning för ett medborgarförslag är helt oacceptabelt. Kommunstyrelseförvaltingen föreslår att medborgarförslaget avslås, då det har hänt mycket sedan det inkom. Idag finns det en stor mängd av olika modeller på hjälmar i olika prisklasser. Skaffar man en cykel till sitt barn är det naturligt att man även tar ansvar för att skaffa hjälm.
Leif Schöndell Kommunchef
Mari-Louise Dunert Nämndsekreterare
Bilagor Medborgarförslag 2005-03-03 Protokoll från kommunfullmäktige 2005-03-10, § 16 Protokoll från bildningsnämnden 2005-05-31, § 61, med tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Förslagsställarna Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 |
[email protected] | www.lysekil.se
Sid 1/1
LYSEKILS KOþIMUIç REGISTRATURËN
lysek
L¿-t Är
2016
:ll- 0l
Dnr
/b
Ðpr.
riañJ;.
72ø /Dg þ¿ð
Motion om att utveckla formerna för medborgarförslag. Processen vi har idag för medborgarförslag lämnar i många fall mycket att önska.
2013 så hade östersund liknande utmaningar som vi har idag, en mängd förslag lämnades in få besvarades inom rimlig tid samt en ännu mindre del godkändes av fullmäktige. Lösningen blev ett nytt system med så kallade e-förslag. Detta innebär att förslagsläggaren lämnar
sitt förslag via kommunens hemsida, sedan så samlar förslagsläggaren signaturer för sitt förslag. När förslaget har 25 signaturer så startar behandlingen, vilken kan följas på ett mycket lätt sätt via hemsidan.
Detta innebär hög transparens, förslag som berör många behandlas snabbare samt att det lättar trycket på tjänstemän. Resultatet för östersund blev demokratiutveckling, fler förslag som godkändes av fullmäktige samt en lägre kostnad för behandling av förslag.
Jag föreslår därför:
Att Lysekil inför e-förslag där medborgare själva lämnar förslag via hemsidan. Sedan själva söker signaturer för att skall behandlas. Att hela processen går att följa via hemsidan för att skapa transparens. Att då detta är en utveckling av dagens medborgarförslag så ersätts dagens system.
Länkar:
http ://imcode.com/153 1
http://ostersu nd.demokrati porta len.se/
Patrik Saving (Lysekilspartiet)
Facebook: Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet
www. lysekilspa rtiet.nu
info@ lysekilspartiet.nu
LYSEKILS l·
LK.5 2016 -11- 0 2
Medborgarförslag Lysekils Kommun.
j72 ') �s MUJ
-----:-.--......-----,----1
,,, 6
Att göra kommunen mer tillgänglig för besökare, företagare och turister.
Som pendlare varje dag åker jag mellan Lysekil o Uddevalla, när man kommer från E6 Gläborg mot kommungränsen möts man av en liten skylt (Lysekils Kommun. Tomgångskörning förbjuden) Där skulle det finnas en lite större parkering typ rastplats, många kommuner har snygga sådanna. Gärna med en informationstavla om kommunen och våra företag på orten, gärna bättre utformad än nuvarande, Ett enkelt sätt att kunna få tex turister att stanna en stund där dom kan välja mellan att fortsätta mot Lysekil eller ta av mot Sotenäs (kanske mer intäkter) Företagarna i vår kommun skulle kunna vara med och presentera sig själva, kan skapa flera arbetstillfällen tex. Kanske även föreningslivet. Vad händer i kommunen nöjen som förslag tex. Nuvarande informationsskyltar finns 1 st bakom Tempo Brodalen, nästa på parkeringen vid Göfab, sedan nästa vid infarten vid Lysekil. Finnansering: låt kommunen köpa ev arrendera en bit mark i anslutning till bussfickan på platsen och låt företagarna sponsra en sådan rastplats, dom vill säkert ha en bra reklamplats. Man skulle även kunna utlysa en tävling för att få in flera förslag på tex utformning osv.
Leif Carlsson Brastad
LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN
LKS 2016 -11- o 3 A,
LYSEKILS KOMMUN
Dnr
16 73D 77<) HW i)::,,
Har.:J/
Medborgarförslag Förslag:
Presentera hdr kort ditt medborgarförslag
Att Lysekils kommun väljer att gå med i samverkande sjukvård.
Motivering:
Här kan du Utmna en mer utfiJrlig beskrivning av ditt medborga1fers/ag. Motivera glirna wn:fiJr du anser attförslaget ska genomföras och hur det i så/all skulle kunna ske.
Lysekil ska gå med i samverkande sjukvård för att patihterna då kan få vård fortare och närmare sina hem. Det är ett samarbete mellan den kommunala och regionala sjukvården där man tillsammans erbjuder rätt vård på rätt plats, samt delar på resurserna. Med fler 1177-uppdrag så kan patienter få vård i sina hem istället för att besöka en akut- eller jourmottagning. En stor del av pati�nternas vård är på en sjuksköterskenivå och kan man avgöra behovet via 1177 så kan vårdtagaren få besök av en sjuksköterska i sitt hem. I Fyrbodal är Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Åmål, Mellerud och Lilla Edet med i samarbetet medan projektarbetet har påbörjats i Uddevalla, Trollhättan och Vänersborg. Fiirslaget inlämnat av: Alexander Niklasson • • • • • O • • • • • • • • • • I • 0 • • • • • • 0 • • 0 • " 0 o o O t o .. • • • o o o I • o"' 0 o o o "6 • o o I o • ..,.., O o O O • 4 0 0,.. • 0 • 0 • • • O • • 0 , 0 • • • 0 • , • • 0 0.., "• 0 0 0 O • •..,, • • 4 • • • • .,.,. 0 0 O O • 0 , o • I o o o • o • o o • o o
Namn
Telefonnummer
45391 Lysekil O • • • O O O O O ' oO O • O O o ' o • • o o • • • I • • 0 o • 0 • • o O • o o o , o oo • o • O O O • o• o o , • • o o , o O • I o o o o o O o o O O o I o o O a o • o o , • O , o o o , O O o o o o , I o o o • o o o o o oo o o o • o o o o • • o O • o • • • • • • • ... .
Adress
J�.Jti1... ,.. ,.,,,.,_.....,
Underskrift
Postadress
(lt1)
Medborgarförslaget skickas eller lämnas till Lysekils kommun, kommunkansliet. 453 80 Lysekil.
LYSEKILS KOMMUN REGiSTRATUREN
L KS 2016 -11- 03 LYSEKILS KOMMUN
Ar
1-6
8nr
DPL
731 311
Hilridl.
MLD
Medborgarförslag Förslag:
Presentera här kort ditt medborgarferslag
Att man ser över möjligheterna till andra farhinder vid Valbogatan, från Lysekils vårdcentral till brandstationen.
Motivering:
Här kan du limma en mer utforlig beskrivning a11 ditt medborga,ferslag. Motivera gtirna wnfiJr du anser attjorslaget ska genomföras och hur det i såfall skulle kunna ske.
Det måste finnas enklare och bättre farthinder än de som är vid Valbogatan. Att man har hinder i båda körfilema och att mötande trafik har väjningsplikt. Det här leder till onödiga stopp, att bussar och lastbilar har det besvärligt att komma emellan och att vissa bilister blockerar vägarna för de som ska svänga av. Ett farthinder som gör det möjligt att mötas två och utan att stå helt stilla vid ett möte vore bättre.
Ffirslaget inlämnat av:
.Alexander ..... ... ...... . . . . .Niklasson .. . .. ... .. . . . . ... . . ... .. . ........ .. . .. . ....... ................... ... ........ ............ . ..... .. ... .... .... .... . .. . .. . . .. ..... . .....
Namn
Telefonnummer
Medborgarförslaget skickas eller lämnas till Lysekils kommun, kommunkansliet. 453 80 Lysekil.
LYSEKILS KOMMUN REGISTRATUREN
Förslaget lämnat av: Kenneth Dellien
Medborgarförslag 2016-11-14
LKS 2016 -11- 1 � At
Dnr
16 70S
o'31J D�.
Utvecklingsenheten Lysekils kommun 451 80 LYSEKIL
Medborgarförslag Förslag: Översyn av odlingslotterna vid Dalskogen samt hur man hanterar arrendena av odlingslotterna. Motivering: Jag och min sambo har haft odlingslott på Dalskogen i några år (kanske 6-7 år) vilket vi är väldigt tacksamma för. När vi ansökte om odlingslott så fick vi hemskickat en översiktskarta över alla lotter där det stod vilka som var lediga och upptagna. Vi valde en lott som var ledig, enligt översiktskartan, men det visade sig sedan att den var upptagen så vi fick välja en annan. Väldigt ofta när vi är vid lotten så får vi frågan av medborgare om var de kan vända sig för att fråga om det finns någon lott ledig, vi informerar dem att de ska vända sig till Lysekils kommun. Under de åren som vi haft lotten så har de tre närmsta lotterna inte varit i bruk, vilket syns p.g.a. allt ogräs som växer där, ändå är alla lotter upptagna enligt kommunen? Det finns även två ställen där man ska slänga allt ogräs men här kastas allt möjligt, plast, stål, gamla redskap m.m. Det ser inte alls bra ut! Av alla personer vi träffar, det är många som promenerar förbi odlingslotterna, när vi är där så tycker de att det ser så trevligt ut och att man håller efter fint. Tänk vad fint området kunde vara om alla odlingslotter var i bruk och att området skötts ordentligt. Vi har även efterfrågat räkning från kommunen för odlingslotten men inte heller här fungerar det, vill kommunen inte få in några pengar? En fråga som jag ställer mig är om vi fortfarande arrenderar vår lott eller? Jag vore tacksamma om kommunen kunde se över området och göra en inventering för att se vilka odlingslotter som är lediga och vilka som är upptagna. Om detta är komplicerat så skicka ut förfrågan till alla som står för lotterna idag och fråga om de fortfarande är intresserade av odlingslotten. Om inte så finns det medborgare som verkligen vill ha en odlingslott. Hälsningar
Kenneth Dellien
•Har.c,;
,
ML-D
MOTION 2016-11-16
Vad kan vi göra för att underlätta för delårsboende att bli helårsboende? Lysekils kommun har tidigare satt igång processer för att uppmuntra delårsboende att bli helårsboende, men har inte gått i mål med dessa arbeten. OM vi vill bli fler invånare borde vi gå till botten med detta spår. Som ett alternativ till att ta orörd mark i anspråk för nya bostadsområden kan kanske befintliga sommarbostadsområden utnyttjas för samma ändamål, d.v.s. att få fler helårsboenden. Ett första steg är att utreda denna fråga. Mot denna bakgrund föreslår jag att Kommunstyrelsen uppdras att utreda förutsättningarna för att för att få delårsboende att bli helårsboende
Ronald Rombrant, Lysekilspartiet
Facebook:
Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet
www.lysekilspartiet.nu
[email protected]
MOTION 2016-11-16
Process för välkomnande av nya kommuninvånare Varje år flyttar det enligt SCB in drygt 700 personer till Lysekils kommun, flertalet från det egna länet, men också från utlandet. För att nya invånare ska känna sig välkomna, bör vi ha en process och rutiner för detta. Personligen tror jag att ett tidigt, positivt, välkomnande bemötande kan ha stor betydelse för hur nya kommuninvånare uppfattar kommunen. Utgångspunkten bör vara att processen ska vara digital, men att det även finns material på papper samt att processen också inkluderar en inbjudan till ett fysiskt möte med alla nya invånare. Många kommuner brukar förlägga denna tidpunkt till nationaldagen, d.v.s. den 6 juni. Mot denna bakgrund föreslår jag att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en process för välkomnandet av nya kommuninvånare
Ronald Rombrant, Lysekilspartiet
Facebook:
Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet
www.lysekilspartiet.nu
[email protected]
tr*
LYS È- f\ ÊT Fa
Vänsterpartiet Lysekil
LKS Ar
Motion om heltid som norm. L6LO27
r.t
1,"$
.r t
20ffi
KÕ M M U N
ËA IU R E N
-l- I {
Jîtl
lb
757 z3
Medarbetaren är välfärdens största resurs och utan dem stannar Lysekil! Lysekils kommun måste vara en attraktiv arbetsgivare med schyssta villkor för alla sina medarbetare.
Det handlar om att skapa trygghet och ökad ekonomisk frihet för medarbetaren. Medarbetarna ska kunna känna tryggheten i att det är möjligt att gå upp
till heltid utan att behöva bråka, få vänta i flera
år eller behöva jobba delade turer för att få möjligheten. Det finns mycket som talar för att det är en bra investering för arbetsgivare att införa heltidstjänster
som norm. Medarbetarna känner sig tryggare, trivs bättre och sjukskrivningar minskar. Som kommun ska Lysekil föregå med gott exempel. Vår kommun har därför ett stort ansvar som arbetsgivare för
att de anställda ska ha möjlighet att arbeta heltid om de önskar. rtiet föreslå r att fu ll mä ktige besl uta r: Att alla kommunalt anställda ska ha anställningsbevis på heltid. - Att alla kommunalt anställda som önskar deltid ska ha rätt att ansöka om och gå ned i arbetstid under den tid de önskar. - Att alla tjänster som utlyses i kommunen ska vara på heltid, med möjlighet att gå ner i tid för den Vä nste rpa
-
som så önskar.
att vara heltid kan ju komma att förändras eftersom bl.a Vänsterpartiet jobbar för en allmän arbetstidsförkortning. PS. Normen för vad som i framtiden kommer
Lisbeth Lindström, Marthin Hermansson, Håkan Smedja Vänsterpartiet Lysekil
14LD
1(1)
2016-11-16 Kommunfullmäktiges ordförande
INTERPELLATION: AVSER FULLMÄKTIGES ORDFÖRANDE ATT FÖLJA GÄLLANDE ARBETSORDNING ELLER AVSER HAN ATT TA INITIATIV TILL EN FÖRÄNDRING? Sven-Gunnar Gunnarsson, kommunfullmäktiges ordförande, Vid Lysekils kommunfullmäktiges möte 2016-10-27 avsade sig Lysekilspartiets Fredrik Lundqvist sig uppdraget som förste vice ordförande i fullmäktiges presidium. Fullmäktige uppdrog därefter åt kommunens valberedning att nominera en ny person till uppdraget. Vi har insett att den kandidat som vi ska nominera kommer att hamna i samma dilemma som Fredrik när han blev oenig med det övriga presidiet. Stötestenen var då huruvida fullmäktiges arbetsordning skulle följas eller ej, särskilt i den del som handlade om möten med kommunstyrelsen, nämnder kommunalförbund. Denna fråga kommer som ett brev på posten att uppstå igen, då det snart är dags att planera in nästa års möten. Vi i Lysekilspartiet anser att man ska respektera fullmäktiges beslut. Särskilt om man sitter i fullmäktiges presidium. Som undertecknad har framfört via mail vid två tillfällen – båda diarieförda - Innan vi på allvar börjar söka efter en ersättare måste vi få klara besked vad det är som gäller. Till saken hör att det spelar stor roll för den tidsinsats som krävs, beroende på vilken väg som väljs. Som läget är nu med endast två personer i presidiet är det i realiteten ordföranden Sven-Gunnar Gunnarsson (S) som bestämmer. Mot denna bakgrund vill vi - innan vi nominerar en person - att fullmäktiges ordförande tydligt deklarerar om han avser att följa fullmäktiges arbetsordning. Eller om han avser att ta initiativ till förändringar av arbetsordningen. Att bryta mot den av fullmäktige beslutade arbetsordningen som nu sker är inte vår melodi. Då kommer vi förmodligen inte att finna någon person som vill låta sig nomineras. Fråga till kommunfullmäktiges ordförande: I den del i kommunfullmäktiges arbetsordning som beskriver presidiets arbetsuppgifter: avser du att följa arbetsordningen eller kommer du att ta initiativ till att arbetsordningen förändras? Ronald Rombrant, gruppledare Lysekilspartiet
Facebook:
Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet
www.lysekilspartiet.nu
[email protected]
1(2)
2016-11-16 Socialnämndens ordförande
FRÅGA ANGÅENDE UTBETALNINGAR FRÅN KOOPERATIVA HYRESRÄTTSFÖRENINGENS LYSEKILS OMSORGSBOSTÄDER TILL RIKSBYGGEN Riksbyggen sitter tillsammans med kommunen och representanter för de boende i Stångenäshemmet och Lysekilshemmet i styrelsen för Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder (benämns fortsättningsvis KH Lysekils omsorgsbostäder). Riksbyggen sköter all administration av denna förening. De är också förvaltare av fastigheterna som ägs av föreningen och de svarar för all planering runt exempelvis det nya äldreboendet som ska uppföras i Fiskebäck. För cirka ett och ett halvt år sedan begärde undertecknad att av KH Lysekils omsorgsbostäder få ut uppgifter som denna förening under 2014 hade utbetalat till Riksbyggen samt vad dessa utbetalningar avsåg. Styrelsen vägrade att lämna ut dessa uppgifter, se omstående sida (Vägran från KH Lysekils omsorgsbostäders styrelse att lämna ut uppgifter, dnr LKS 13-443-107). Maria Forsberg, socialnämndens ordförande, har utsetts av kommunfullmäktige att representera Lysekils kommun i denna styrelse. Eftersom föreningens alla kostnader transporteras vidare till kommunen och till de äldre som bor på hemmen, ligger det i högsta grad i skattebetalarnas, kommuninvånarnas, de boendes (de som bor i Stångenäshemmet och Lysekilshemmet) intresse att veta hur mycket som har utbetalats till Riksbyggen och vad dessa utbetalningar har använts till. Fråga Maria Forsberg, i dina roller, inte minst i din roll som ledamot i föreningens styrelse, har du rimligtvis rätt att begära ut uppgifter hur mycket Kooperativa hyresrättsföreningen Lysekils omsorgsbostäder har utbetalat till Riksbyggen och vad dessa utbetalningar har använts till. Undertecknad vill ta del av detta för åren 2014, 2015 och 2016 (2016 till dags dato). Avser du att för min, skattebetalarnas, kommuninvånarnas och de boendes skull begära ut dessa uppgifter?
Ronald Rombrant, Lysekilspartiet
Facebook:
Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet
www.lysekilspartiet.nu
[email protected]
2(2)
Facebook:
Lysekilspartiet Forum Lysekilspartiet
www.lysekilspartiet.nu
[email protected]
Sida 1 (10)
ffi
FÖRVALTNINGSRÄTTEN r cörBnonc
@
Avd.2
DOM
Mål nr 20t0-16
20t6-tl-07 Meddelad i Göteborg
LYSE KILS KOI4MUN REGISTRATUREN
KLAGANDE Roger Svensson, 610329 -1032 Badhusberget 13 C Lgh 1001 453 32 Lysekil
L6s
2016
-ll-
Dnr
161
MOTPART
gg
Dp'¡.
Handl
i02
Lysekils kommun 453 80 Lysekil
ko¡,iLllS-je'/z-,
OVERI(LAGADE BESLUT Kommunfirllmäktiges beslut den 28 januari 2016, g$ 16-29
SAKEN Laglighetsprövning enligt kommunallagen
(
1
99
1
:
900), ftirkortad KL
F.ÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGöRANDE
Förvaltningsrätten upphäver de överklagade besluten.
Dok.Id 437345 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg
Besöksadress Sten Sturegatan 14
Telefon 031 - 732 70
00
Telefax 031 - 7tt 78 s9
E-post:
[email protected] www. forvalbringsrattenigoteborg. domstol. se
Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16:00
Sida 2
FÖRVALTNINGSRÄTTEN r cörnnoRc
DOM
20t0-16
20r6-11-07
BAKGRT]ND
Kommunfullm?iktige i Lysekils kommun har beslutat
-
atl omval ska göras av presidier i nämnder, styrelser och
kommunalabolag ($ 16),
-
att
välja nya presidier enligt valberedningens fttrslag ($$ 17-2S),
om turordning ftir inkallande av ersättare ($ 29).
YRKANDEN M.M.
Roger Svenssonyrkar att besluten ska upphävas då kommunfullm¿iktige har brustit i den formella hanteringsordningen och då det saknas stöd flor besluten i kommunallagen. Han anftir bl.a. följande.
Det krävs 16 mandat eller mer ftir att samla en majoritetsbildning i Lysekils
kommunfirllmäktige. Det finns inga partikonstellationer som har lyckats
samlatillräckligt stöd ftir att forma en majoritetsbildning. Kommunen har under innevarande mandatperiod st¡,nts av en minoritetsbildning vilka sam-
ln
14 av kommunfullmåiktiges 31 mandat.
så låinge oppositionen inte kan enas
Minoritetslägetix relativt stadigt
kring ett gemensamt ftrslag. Den sty-
rande minoriteten har under det ftjrsta året vunnit de flesta av de betydelse-
fulla besluten men med ett stort undantag. Minoritetens budgetfürslag vann inte kommunfullm?iktiges gillande i maj 2015 utan den frir budgetsbeslutet
helt samlade oppositionen enades om ett gemensamt ñrslag. Ett nytt ftirsök gjordes i november 2015 dä den samlade oppositionens budgetftirslag återigen vann. Något organiserat samarbete, det som brukar kåinneteckna en ma-
joritetsbildning, har oppositionen inte inlett vid tidpunktema ftir budgetomröstningarna. Oppositionen har inte kommit med några övriga gemensamma
ftirslag eller programñrklaringar utan enades enbart i samband med två budgetomröstningar. Detta är ingen majoritetsbildning enligt rådande praxis.
Vid kommunfullm?iktiges sammanträde i december 2015 beslutade man att
Sida 3
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GOTEBORG
ge vaiberedningen
20t0-16
DOM 2016-Lt-07
i uppdrag att ftirberedarryaval tiil presidier i nåimnder,
styrelser och kommunala bolag.
Den 28 januari 2016 beslutade kommunfüllmäktige att genomfi)ra ett omval av presidier. Under behandlingen av åirendet framkom
i
$ 16 ett yrkande om
avslag på hela processen. I yrkandet hävdades att det saknas en ny majori-
tetsbildning och att det d¿irmed inte fanns skällor kommunfullmäktige att genomföra omval till presidierna. Detta yrkande ställdes dock aldrig under
proposition. Ordftjranden avfÌirdâde yrkandet eftersom han farur att det inte var ett enigt kommunfullmäktige som stod bakom yrkandet. Detta påstående
fick kommunfullmäktige dock aldrig pröva. Ordftiranden ställde inte heller yrkandet under proposition, vilket han borde ha gjort. I 5 kap.
KI
framgår
hur åirenden i kommunfullm?iktige ska avgöras. Ordftiranden ska framställa de olika ftirslagen så att de kan besvaras med
ja eller nej. Ordftjranden kan
vagraatt framställa ett florslag om han anser att det väcks ett nylt ärende. Ärenden i kommunfullmåiktige beslutas vidare med enkel majoritet men konsensus krävs für att kunna behandla ett ?irende av brådskande karaktär som inte hunnit kungöras. Det aktuella ärendet var kungjort och möjligt att
ta del av. Det saknas därflor skäl att kräva ett konsensusbeslut ftir att ställa yrkandet under proposition. Ett avslag på hela åirendet skulle vidare inte
medftira att ett nytt åirende väcktes. Det går inte att utesluta att kommunfullmåiktige hade kunnat komma fram
till
ett annat beslut om yrkandet ställts
under proposition.
I 4 kap. KL hanteras bestämmelser kring de fürtroendevaida, bl.a. vad gäller hantering av uppdragens upphörande. Besluten i kommun-fi.rllmåikfige upp-
fuller inget av de i lagen uppråiknade rekvisiten. Omvalen har inte giorts på grundval av attnågon vägrats ansvarsfrihet, attnågon blivit dömd ftir brott eller att den politiska majoriteten i nämnden inte längre speglar ftrhållandena i kommunfullmäktige. Det har inte heller skett någon for?indring nåimndorganisationen. Kommunfullmäktige har inte kommit fram
i
till att
Sida 4
2010-t6
DOM
F,öRVALTNINGSRIITTEN I GÖTEBORG
2016-11-07
hela nåimnden ska entledigas utan har bara siktat in sig på presidieposterna,
dock utan alt ange skälen
till
detta. Man kan dock flormodaattbeslutet skett
på grundval av att en eventuell ny majoritetsbildning har kommit
Om en ny majoritetsbitdning kommit
till
till
stand.
stand hade dock derura rimligtvis
valt att begära en större omftirdelning av mandaten, vilket inte skett. Det torde dåirmedvaraklart att kommunfullmåiktige gör ftirändringama på grundval av något ar¡rat. Eftersom man inte kan fastställa viika skäl som angetts ftir omvalen samt att det kan ifrågasättas om det verkligen ftireligger någon ny majoritetsbildning saknas det stöd i kommunallagen for de omval som genomftirts.
Lysekils kommun (kommunen) anser att överklagandet ska avslås och anftjr bl.a. ftiljande. Besluten har tillkommit i laga ordning både vad gäller bered-
ning och beslutsfattande. Vid kommunstyrelsens sammanträde i december 2015 väckte en ledamot ett nylt åirende om förslag
till omval
av presidier
i
nämnder och kommunalabolag. Ärendet väcktes med anledning av att styrande gruppering inte hade fått majoritet
fiir sitt budgetftirslag. Den majori-
tet som fätt igenom sin budget utgjordes av andra partier
åin
den styrande
minoriteten. Oppositionen ansåg att det tillhör demokratins spelregler att man
i den situationen på eget initiativ lämnar
sina uppdrag och hade tagit
flor givet att så skulle ske efter kommunfullmäktigemötet
i november 2015.
Mot den bakgrunden lâimnade kommunstyrelsen ett ftirslag till kommun. fuUmäktige som gav valberedningen
i uppdrag att till mötet den 28 januari
2016 ftireslânyapresidier och turordning für inkallande av ersättare nåimnder och kommunala bolag.
i
Vid behandlingen av ärendet på kommun-
fullmriktiges möte den 28 januari 2016 yrkade ett parti avslag på hela processen och omvalsärendet med hänvisning
till att det enligt partiets uppfatt-
ning inte fanns någon ny majoritetsbildning. Ordftiranden och kommunfullmriktiges presidium såg detta som ett nytt ärende som väckts. Ordföranden klargjorde att ft)r att lyfta ärendst som ett brådskande åirende behövde
kommunfullmåiktige vara ense. Ordfüranden avslog att ta upp yrkandet med
Sida 5
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG
20t0-16
DOM 20t6-tt-07
motiveringen att alla inte var ense och ingen begärde att kommunfullmåik-
tige ändå skulle fatta beslut om att förslaget skulle läggas fram. Kommunfullmäktige behandlade därefter åirendet om omval till presidier m.m. och besluten blev
i enlighet med valberedningens ftirslag.
SKÄLEN nÕn ToRv¡.T-TNINGSRÁTTENS AVGORANDE
Tillämpliea bestämmelser m.m.
En kommuns beslut ska upphävas, om 1. det inte
tillkommit ilaga ordning,
2. beslutet håinftir sig
till något som inte är en angelägenhet fiir kommunen,
3. det organ som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan ftirfattning (10 kap. 8 $ KL).
Fullmäktige ska bland nåimndens ledamöter välja en ordftjrande och en eller två vice ordforande. Dessa utgör tillsammans nåimndens presidium. Om den politiska majoriteten i fullmäktige har florändrats på ett sådant sätt att det parti som nåimndens ordftirande ftireträder inte låingre ingar i den politiska majoriteten, fär flrllmåiktige välja ett nytt presidium (6 kap. 15 $ KL).
Ordftjranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har kungjorts
enligt ftireskrifterna i 8-1 1 $$. Ett brådskande ärende får dock avgöras utan hinder av nämnda foreskrifter, om samtliga närvarande ledamöter beslutar det. Att brådskande åirenden i vissa fall får avgöras utan beredning framgår
av 32 $ (s kap. 40 $
Kr).
Ordftiranden ska vägra attlägga fram ett forslag
till beslut, om ordftjranden
anser att ftirslaget innebåir att ett n;'tt ärende väcks. Ordforanden får vägra
attläggafram ett förslag till beslut, om ordftiranden anser att fürslaget
Sida 6
FORVALTNINGSRÄTTEN I GÖTEBORG
DOM
2010-t6
2016-Il-07
skulle leda tili ett beslut som strider mot lag eller annan forfattning. Fullmäktige far dock besluta att förslaget rindå ska läggas fram (5 kap.45 $ KL).
Av ftjrarbetena framgår bl.a. fi)ljande ifrägaom 5 kap. 40 och 45
$$
KL.
Regeln i 40 $ fürsta stycket om att ordfüranden ska se till att ?irenden bara avgörs om ftjreskrifterna om kungörande och beredning har iakttagits, innefattar en uppmaning
till ordftiranden att vagraattlaggafram
ett ftirslag
till
beslut, om dessa ftireskrifter inte har iakttagits. En sådan propositionsvägran
från ordforanden
åir
ovillkorlig och kan inte underställas fullmäktiges pröv-
ning. I 45 $ fcirsta stycket regleras det fallet att ett yrkande går utöver det ftirslag som fullmäktige behandlar och att det istället ska betraktas som ett
nytt ?irende. Ett annat fall är att ordftjranden anser att ett yrkande är olagligt
i något avseende, vilket regleras i 45 $ andra stycket. Hans vägran bör dock alltid på yrkande av någon ledamot kunna underställas fullmälfige. Man måste fürutsätta att ordftirandens vägran attlagga fram ett ftirslag
till beslut
bara sker i uppenbara fall. Som ett moment i beredningen av åirendena ingar att pröva lagligheten av ett kommande beslut. Ordftjrandens möjligheter att pröva laglighetsfråryan ar begråinsade. Det är därftir viktigt att hans vägran
attlägga fram ett forslag kan underställas fi.ilImåiktiges prövning (prop.
l990l9l:117, s. 189).
Vad gäller kommunfullmäktiges ordftirandes vägran attläggafram ett ftirslag
till beslut
har
i doktrinen angetts bl.a. följande. Då ordfüranden ftir-
låinats en självst?indig beslutanderätt, får han inte övervältra ansvaret på
full-
mäktige genom att underställa dem frågan om ett nytt åirende i ett konkret
fatl är ftir handen. Ett dylikt ftirfarande kan kanske ibland te sig frestande, då det kan vara utomordentligt svårt att avgöra om ett nytt ärende ftjreslås
bli avgjort, eller
begäran endast gäller att proposition ska ställas på ett visst
yrkande inom ramen för ett under behandling varande ärende. Vad som här intresserar åir det fallet att ordfÌjranden vägrar att ställa proposition eftersom han anser att det begärda ftiremålet ftir densamma åir en helt ny fräga, vilken
Sida 7
20r0-16
DOM
FORVALTNINGSRATTEN I GOTEBORG
2016-ll-07
inte upptagits i kungörelsen, och inte endast ett yrkande inom ramen flor ett under behandling varande ärende. Effekten av ordftirandens
felaktígu "
bedömning resulterande i en sådan propositionsvägran blir naturligen, att
fullmäktiges beslut i det ärendet
-
dåir
proposition vägrats på ett visst yrkande
som alltså av ordftjranden uppfattats som eu helt nytt ärende
atutat innehåll åin om ordfüranden
-
kan få ett
ftjrfarit konekt. Genom att inte allayr-
kanden fätt komma under omröstning bör sålunda fullmäktiges beslut efter anfürande av besvåir bli undanröjt såsom inte tillkommet i laga ordning. Då
alltså ordförandebeslutets effekf ligger i dess influens på ett omedelbart dåirefter av fullmäktige fattat beslut, synes det enda rimliga sättet att komma
tillrätta med felaktigheten vara attbesvär anlors mot fullmäktiges beslut under åberopande av ordfürandens åtgtird såsom besvärsfaktum. Om förslaget utgjorde ett yrkande inom ramen für ett åirende, som avgjorts utan att
yrkandet kommit under omröstning, låimpar sig detta yrkande näppeligen att isolerat tas upp redan beslutat
till behandling på ett senare sammanträde,
i ?irendet. Den
då fullmåiktige
enda tåinkbara vägen maste vara den att
full-
måiktiges beslut överklagas och yrkandet efter ärendets återftirvisning tas
upp till behandling i samband med det ftirnyade avgörandet i det ärende där det ingar (se Ragnemalm, Förvaltningsbesluts överklagbarhet, 1970, s.336-
338).
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrättens prövning i detta mål är begränsad det överklagade beslutet är olagligt eller inte har
enligt beståimmelsema
i
10 kap.
I
$
till
en
prövning av om
tillkommit i laga ordning
KL. Förvaltningsrätten får
således inte
pröva det överklagade beslutets lZimplighet och inte heller sätta annat beslut
i dess ställe. Omständigheter som inte håinför sig till någon av de fyra prövningsgrunderna kan inte beaktas vid ftirvaltningsrättens prövning. Det ankommer på den klagande att visa att beslutet åir olagligt enligt någon av grunderna
i
10 kap. 8 $
KL.
Sida
20t0-16
DOM
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I GöTEBORG
2016-11-07
Roger Svensson har gjort gällande att kommunfullmäktiges beslut inte har
tillkommit ílLagaordning dels på grund av attordföranden inte
ståillde pro-
position på det framställda yrkandet och dels på grund av a|t det saknas lagstöd lor de omval som genomftirts.
Beslutet i S 16
Kommunfullmäktige har behandlat åirendet "Omval till presidier i nåimnder, styrelser och kommunala bolag". Annat har inte framkommit ärende har beretts i enlighet med uppställda regler. Under
¿in
att deua
kommunftll-
måiktiges behandling av ärendet har en ledamot lagt fram ett yrkande om att
hela processen och omvalsärendet ska avslås med hänvisning
till att det inte
finns någon ny majoritetsbildning. Ordftjranden har dock meddelat att ärendet ska genomfüras med håinvisning
till
att det inte finns enhällighet i kom-
munfullmäktige om yrkandet. Kommunen har i samband med överklagandet anftirt att ordftjranden såg yrkandet som att ett nytt ärende väckts och att ett
nytt
åirende kan tas upp utan beredning endast om kommunfullmåiktige är
ense dåirom.
Ordftiranden ska enligt kommunallagen vägra lägga fram fiir-slag
till beslut
om ordftiranden anser att yrkandet innebär att ett nytt ärende väcks. Denna propositionsvägran är ovillkorlig men det måste emellertid vara fråga om att yrkandet resulterar i vad som kan anses vara ett nylt åirende. Om ett ärende åir
brådskande kan det tas upp utan beredning och kungörelse under
fiirut-
sättning att samtliga närvarande ledamöter åir eniga om detta. Ordföranden
ffir vidare vagra atf lãggafram ftirslag till beslut om ordfüranden anser att yrkandet skulle leda
till
ett lagshidigt beslut. Möjlighetema att vägra ställa
proposition på ett yrkande med anledning av laglig-hetsfrågan begränsade. Denna propositionsvägran
I
åir
¿ir
dock
villkorad på så sätt att fullmdktige
kan besluta att ft)rslaget ändå ska läggas fram.
Sida 9
F'ORVALTNINGSRÄTTEN I GöTEBORG
20t0-r6
DOM 2016-It-07
Enligt frirvaltningsrättens bedrimning kan det yrkande som ledamoten lagt fram under behandlingen av akhrellt ärende inte betrakfas på annat sätt än som ett yrkande som faller inom ramen
ftir det ärende
som behandlades. Om
yrkandet ses som att ett nytt åirende väcks, som i sin tur måste beredas, innebär det att detta nya ärende ska tas upp
till
senare sammanträde. Detta skulle vara
orimligt eftersom den fråga som yr-
behandling och avgörande på ett
kandet avser, omvalen av presidier, då redan har avgjorts i kommunfullmäktige. Ledamotens yrkande bedöms således inte utgöra ett nytt ärende. Eftersom yrkandet inte åir att betrakta som ett nytt ?irende är det därftjr inte
heller akfuellt med frågan om att det krävs enhällighet hos samtliga ledamöter für att kommunfullmäktige ska ta upp ett brådskande ärende enligt 5 kap.
40 $ KL. I målet har inte kommit fram att ordfüranden har vägrat ställa proposition på ledamotens yrkande med anledning av att yrkandet skulle leda
till
ett lagstridigt beslut.
Det kan konstateras att kommunfullmaktige har fattat beslut i åirendet "Om-
val till presidier i nämnder, styrelser och kommunala bolag" utan att det framställda yrkandet har beaktats och det kan inte klart uteslutas att beslutet
inte fått ett annat innehåll om ordfüranden lagt fram yrkandet till beslut.
Enligt ftirvaltningsrätten har det inte kommit fram annat sådana skäl som anges
åin
att det saknas
i kommunallagen ftir att ordfüranden ska kunna
vagra att ställa proposition på yrkandet. Kommunfullmåiktiges beslut
i $ 16
har dåirmed inte tillkommitilaga ordning. Beslutet ska dåirftir upphävas.
Besluten i çS 17-29
Kommunfullmäktige har i de aktuella besluten valt nya presidier samt fastställt turordningen ftir inkallande av ersättare. Av kommunallagen framgår att kommunfullmäktige har rätt att välja ett n}'lt presidium om den politiska
majoriteten har ffirändrats på ett sådant sätt att det parti som nämndens ordftirande ftjreträder inte längre ingår i den politiska majoriteten. För detta
Sida 10
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
I GOTEBORG
2010-t6
DOM 2016-11-07
krävs inte att hela nämnden entledigas. Roger Svensson har anftirt att det inte kan anses ha skett en ny majoritetsbildning och att det inte framkommit annan laglig grund ftir omvalen. Förvaltningsrätten upphäver emellertid det
initiala beslutet i $ 16, som fastslår att omvalen ska göras. Till följd av detta
blir även de efterftiljande besluten i $$ 17-29 verkningslösa. Förvaltningsrätten anser därfijr att det inte finns skäl att nÈirmare pröva dessa beslut
i
målet.
Sammanfattningsvis upphäver förvaltningsrätten de överklagade besluten.
HUR MAN OVERKLAGAR,
se
bilaga
1
(DV 3109/1 B)
För kommunmedlemmar; kungörelsedelgivning
{¿rtrtL
Ann Rittri Rådman
I
avgörandet har även de särskilda ledamöterna Gunilla Hasewinkel och
Lena Palm deltagit.
Föredragande i målet har varit ftiredragande juristen Emma Isacson.
Bitaqa
HUR MAN öVENT¡-AGAR - PNöV¡¡INGSTILMTÅNN
Den som vill överklaga förvaltrriagsrätteos beslut
till Kamma¡rätten i Göteborg' Skrivelsen ska dock skickas ellet lämnas till färvaltningsrättenFör att kamma:=ätten ska ln:nna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvalãringsrätten inom tte veckor från den dag då Ni ûckãel av domen/beslutet' Om beslutet har meddelats vid en muntlb ferh¡ndling, elier detvid ska skriva
Om prövningstillstånd inte meddel¿s står förvaltniagirättens beslut fasr Det dr dárför viktigt att det kla¡t och tydligt framgår av överkJagandet tili kam¡na¡¡ätten va¡för man ariset att prövningstillstånd bör meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålta
1.
en såd.ao fo¡þ¿sdling har angetts nâ¡ beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagaadet ha kommit in inom tre veckor ftå¡ den dag domstoiens beslut meddel¿des. Om sista dagen för övetklagzode infaller på lördag,5s¡1d¡g eller neþp, miãrommtt^Ror¡ ¡uUfto" eller nyårsafton räcker det att besvirshaodlingen kornmet ia nästa vardag'
Om klagarden ä¡ en Part sotn företräder det all-
männa"-ska överklagandet alltid ha kommit in inom t¡e veckor ftåu: den dag beslut meddelades. ska hro¡a tas uPP i kammeddeprövningstiltstånd ma'.ätteo ford¡as att
För att et¡ e¡¡srklagande
Ias. Karomarrätten Lim:ea¡ prövningstillstånd om
t.
det finns anledaing att betvivla ril:tþheten av det slut som förvaltningsrätten har
komrnit
{oo
2.
o
TJ
3.
d 0 U
A I
4.
dröjsmål anmãl¡
det â¡ av vilf för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
s
till kammar¡ätten.
2.
den dom/beslut som övetklagas med uppgift om för-valtoingsrättens nam!, målnummer samt dagen för besluteg
3.
de skål sorn kbgandeû angef tjll stöd för en begärao om Prövnings till" tå"4
4.
den änd-ring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden viII få till stånd
5.
de bevis som klaganden
tilt
det inte utari ett sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det- slut som fo*^ltoiogttätten har kommit ti[
Klagandens person-/orgarrisationsnummer, postadress, e-posadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefo¡. ,\d¡ess och telefónnumme¡ fill klegandens arbetspla* ska också anges samt evenh¡eil annan ¿d¡ess där klaganden kan nås för delgivning. Om dessa uppgifter ha¡ lâmnats tidigare i rnålet * och om dã-forfa¡ande i.t aktuella - behöver de inte uppges igea Om klaganden anlitar ombud, ska ombud"ts aq mn, postadtess, e-po stadres s, telefo¡nummer till arbetsplatsea och mobikelefonm¡mmer anges' Om någon petson- eiler adressuppgift äod'"s' ska ändringen utan
vill åbetopa och vad varie si¡skjk bevis' med han/hon vill styrka
Adresseo
til
föñaltûingsrätten fnmgfu av do-
men/beslutet.
det ann¿rs finns synnerliga skäl att pröva överkiagandet.
c\¡ EO
6
Õ
n
M.domstol.se
KAMMARRÄTTEN
cörnnoRc Avdelning
I
Sida Mål nr 1395-16
BESLI.JT *rî-
20ffi 02 Meddelat i Göteborg
1
1
(2)
LYSEK ILS KÜrdrüUIT REGISTRATURËN
L KS.
KLAGANDE Thomas Falk, 461 014-0859 Kleva 20 45179 Grundsund
2016
-ll-
03
Dnr
/
/3
05e HL6 h " ¡ri" |-llJ"-.ra/r*.
MOTPART Lysekils kommun 453 80 Lysekil
övnmr,AGAT AVGöRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 17 februari 2016 i mål nr 57-16
SAKEN Lagli ghetsprövning; fråga om prövningstillstånd
KAMMARNÄTTrcNS AVGÖRANDE
Kammarrätten meddelar inte prövningstillstand. Förvaltningsrättens avgörande står därfür fast.
SxÄT,BN TÖn xavTMARRÄTTENS AvGÖRANDE
För att kammarrätten ska pröva överklagandet krävs prövningstillstånd.
Prövningstillstånd ska meddelas om
.
det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som
ftirvaltningsrätten har kommit
.
(¿indringsfall),
det inte går att bedöma riktigheten av det slut som ftirvaltningsrätten har kommit
.
till
till utan
att prövningstillstånd meddelas (granskningsfall),
det är viktigt for ledningen av rättstillåimpningen att överklagandet prövas av högre rätt (prejudikatfall)
Dok.Id 370729 Postadress
Box
1531
401 50 Göteborg
Besöksadress Stora Nygatan 21
Telefon 031-7327400
Telefax 031-7327600
E-post: kammarratten.
[email protected] www. kammarratten. goteborg. se
Expeditionstid måndag
-
fredag
08:00-16:00
KAMMARRATTEN
cörnnonc
I
BESLUT
Sida 2
Målnr
1395-16
eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet (extraordinära falD.
Detta framgår av 34 a $ andra stycket ftirvaltningsprocesslagen(197I:291).
Kammarrätten har gått igenom allt material som finns i målet och kommit fram
till
att prövningstillstånd inte ska meddelas. Överklagandet kommer
därfür inte att prövas av kammarrätten.
HUR MAN OVERKLAGAR, se bilaga (formulär 1).
/-/
^,4:-r1
Lerinârt Bergluni[ referent
Bi.laga
HUR MAN öVENTLAGAR
Högsta tiverklaga kammarrättens avgörande ska skriva titl förvaltningsdomstolen. s-krivelsen stätls alltså till Högsta förvaltningsdomstolenmen ska skickas eller lämnas till kømmarrätten'
Den som
vill
ínom tre veckot från den dag då Overklagandet ska ha kommit in till kammarrätten vid en muntlþ fürhandling klaganden fick del av beslutel Om beslutet har meddelats kommer att meddelast ska eller det vid en sådan färhandling har angetts när beslutet dag domstolens beslut den dock överklagandet ha kommit ín inom-tre veckor från räknas dock från den dag meddelades. Tiden für överklagande fär det allmlinna beslutet meddelades. ellerhelgdag' rnidsommar-' Om sista dagen ñr överklagande infallerpå en l
i
Högsta forvaltningsdomstolen.krävs att om prÕvningsÍittsnna medielas. Högsta ftirvaliningsdomstolen l?imnarprövningstillstånd prövas eller.om det finns der är av vikt ftir l.d"iõ;;tttrãUeitttpoiogen ãtt overklagandel resning eller att rnålets grund fiir synnerliga skäl till sådà prOvning, såsomãtt det finns grovt misstag' karnmarrätt"" upp*U*fi-gen beror på grovt ftirbiseende eller
För atf ett överklagande ska kunna tas upp
utgang i
beslut fast. Det Íir därñr viktigt att Om prövningstillstånd inte meddelas står kammarättens ftrvaltningsdomstolen varft)r man det klarr och tydligf n"*gat av överklagandet till Högsta anser att pröl'ningstillstånd bör meddelas'
Skrivelsen med överklagande ska innehålla läliande 1
uPP
gifter
;
ostadress och telefonnurnmer till iill arbetsplatsenocheventuellannan bostaden ochmobiltelefon Dessräomska adress ochiiefonnurnnel inte tidigare uppgetts imålej Om uppgifter dessa om l¿imnas delgivning for nås kan plats dæ klaganden teleforurumrner till arbetsplatsen dt.tt, klaganden anlitar ombud, ska ombuãets narnr¡ postadresr, "-pott är det viktigf att anrnälan adreszuppgift:indras personeller någon
den klagandes nanu,
person-/organisations
postadless,
e-p.
ochmobiltelefonnumrner anges.Om snarast görs
till Högsta förvaltningsdomstolen
2.
nalnn, målnummer samt dagen ftir beslutet det beslut som överklagas med uppgift om kammarrättens
J.
de sk¿il som klaganden
4.
den ändring av kanmarråttens beslut som klaganden
5.
de bevis sorn
vill åberopa ftir sin hegàran {':n 4tt fi provaingstillstånd
vill
vill
och vad han/hon
få
vill
till
stånd och sklilen für detta
med
särskilt bevis.
Formuldr DVó81
l
Sida 1(9)
Överförmyndarverksamhet Frågor inför inspektionsbesök 2016 Ange kommun:
Samverkande överförmyndare: Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla kommuner 1. Myndighetens organisation 1.1 Nämnd: Om det skett förändringar i nämndens sammansättning sedan Länsstyrelsens inspektion 2015, ange nya ledamöters / suppleanters namn. Om valet inte anmälts till Länsstyrelsen ska kopia av fullmäktiges beslut bifogas. ------------------------------1.2 Ange hur ofta nämnden sammanträder: -------------------------------
1.3 Överförmyndare: Om ny överförmyndare/ersättare valts sedan Länsstyrelsens inspektion 2015, ange namn på nye överförmyndaren/ersättaren. Om valet inte anmälts till Länsstyrelsen ska kopia av fullmäktiges beslut bifogas. Sotenäs: Ny ersättare 2016-09-22 Göran Hahne
1.4 Ange överförmyndarens tjänstgöringsgrad: -----------------------------------
Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg
Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax)
Webb: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
Sida 2(9)
1.5 Tjänstemän: Ange namn, tjänstgöringsgrad och huvudsakliga arbetsuppgifter avseende samtliga tjänstemän inom överförmyndarverksamheten: 2016 Malin Lislerud, 100 %, Handläggare GM/FV/FME Mona Bergman, 100%, Handläggare GM/FV/FME Pernilla Törnell, 80 %, Handläggare GM/FV/FME Linda Otter, 0 %, anställd augusti 2015, Handläggare, föräldraledig Åsa Johansson, 90 %, anställd 1 feb 2015, Handläggare EKB Pia Henriksson, 100 %, Handläggare GM/FV/FME Anita Akselsen, 100 %, Handläggare GM/FV/FME Maria Ström, 100 % Administratör Elaheh Alasti, 100 % Administratör EKB Pernilla Andemore, 100 %, Sektionschef sedan 1 jan 2016
1.6 Extra personal: Om ytterligare personal anlitats under t.ex. arbetstoppar sedan Länsstyrelsens inspektion 2015, ange namn, tjänstgöringsperiod, tjänstgöringsgrad och huvudsakliga arbetsuppgifter: 2016 Carl-Ewert Brorsson, timanst feb-juni, Granskare Lars Hermansson, timanst feb-juni, Granskare Gull-Britt Kristiansen, timanst feb-juni, Granskare Merja Andersson, timanst feb-fortf, Granskare
1.7. Vem sköter verksamheten vid ledighet/sjukdom etc. för ordinarie överförmyndare/ tjänsteman? Övriga tjänstemän på kontoret
2. Överförmyndarens ut- och fortbildning 2.1 Redogör för vilka utbildningar/fortbildningar som nämndsledamöterna/ överförmyndaren, ersättaren och tjänstemännen har deltagit i sedan Länsstyrelsens inspektion 2015: Överförmyndaren: Grundutbildning via SKL, utbildning och fortbildning via SKL, FSÖ, Länsstyrelsen och Jan Wallgren Tjänstemän: Jurist, Socionom, Pol mag, nationalekonomi, 3 st med vissa högskolep i juridik och ekonomi Samt utbildning och fortbildning via FSÖ, SKL, Länsstyrelsen och Jan Wallgren
Sida 3(9)
2.2 Redogör för vilka utbildningar/fortbildningar som planeras framöver för nämndsledamöterna/ överförmyndaren, ersättaren och tjänstemännen: Nämndsledamöter: ---------------------Överförmyndaren: Närmast Länsstyrelsens endagskonferens 1 nov samt nästa tillfälle med SKL:s grundutbildning Tjänstemän: Länsstyrelsens endagskonferens 1 nov
3. Rutiner på överförmyndarexpeditionen 3.1 Ange överförmyndarens/-nämndens mottagningstider under 2016 (jfr 8 § förmynderskapsförordningen). Kontorstid: Måndag-Fredag mellan kl 09:00 – 12:00 och 13:00 – 15:00
3.2 Ange myndighetens expeditionstider (jfr 5 § 3 st. förvaltningslagen). Telefontid: Måndag – Fredag mellan kl 10:00 – 11:00 Besökstid: Måndag – Fredag mellan kl 10:00 – 11:45 E-post besvaras under kontorstid:
[email protected]
3.3 Hur dokumenteras överförmyndarens/-nämndens ställningstagande av den årliga särskilda granskningen av förvaltarskap? (Se 5 § 2 st. förmynderskapsförordningen.) I respektive personakt
3.4 Beskriv hur överförmyndaren/-nämnden fullgör överlämnandet av handlingar till ny ställföreträdare enligt 16 kap 8 § föräldrabalken. Ange t.ex. vilka handlingar som lämnas över, hur överlämnandet sker rent praktiskt, hur överlämnandet dokumenteras och hur överförmyndaren säkerställer att ev. originalhandlingar återställs. Överlämnande av kopior på redovisningshandlingarna dokumenteras i personakten. Kopiorna skickas med delgivningskvitto.
Sida 4(9)
När ärendet avslutas helt skickas redovisningshandlingarna m mott bevis och det dokumenteras i personakten.
4. Verksamhetens omfattning 4.1 Ange antalet kommuninvånare: 31 december 2015 Färgelanda 6 495 Lysekil 14 462 Mellerud 9 169 Munkedal 10 205 Sotenäs 9 006 Strömstad 12 854 Tanum 12 455 Uddevalla 54 180 _________________ Summa 128 828
4.2 Ange antalet pågående godmanskap för ensamkommande barn per den 31 december 2015: Färgelanda: 25 Lysekil: 51 Mellerud: 28 Munkedal: 37 Sotenäs: 32 Strömstad: 39 Tanum: 35 Uddevalla: 149 ___________________ Summa: 396
4.3 Ange antalet övriga pågående godmanskap (exklusive godmanskap för ensamkommande barn) per den 31 december 2015: F: 48 L: 130 Me: 100 Mu: 95 So: 64 St: 100 T: 72 U: 478 _______________
Sida 5(9)
Summa: 1 087
4.4 Ange antalet pågående förvaltarskap per den 31 december 2015: F: 9 L: 16 Me: 10 Mu: 16 So: 4 St: 11 T: 10 U: 53 _________________ Summa: 129
4.5 Ange antalet pågående förmynderskapsärenden per den 31 december 2015: Totalt antal: F: 18 L: 38 Me: 31 Mu: 30 So: 17 St: 34 T: 32 U: 154 ____________________ Summa: 354
- Varav redovisningsskyldiga: 1 3 0 4 2 7 1 14 ___________________ 32
4.6 Ange antalet ärenden som har påbörjats och avslutats under 2015: Antal nya ärenden: F: 54 L: 94 Me: 61 Mu: 91 So: 53 St: 93 T: 67 U: 343 _______________________
Sida 6(9)
Summa: 547 Antal avslutade ärenden: F: 27 L: 43 Me: 27 Mu: 46 So: 26 St: 61 T: 37 U: 192 ____________________ Summa: 459
5. Granskning 5.1 I hur många ärenden ska årsräkning ges in? 1 050 ca totalt för våra 8 kommuner
5.2 I hur många redovisningsskyldiga ärenden kom årsräkningen inte in inom lagstadgad tid 2015? 76
5.3 Hur många ställföreträdare blev under 2015 föremål för vitesföreläggande på grund av att de inte inkommit med årsräkning i rätt tid? 17
5.4 När under året är granskningen av årsräkningar klar? Innan nästkommande årsskifte
6. Ärenden avseende ensamkommande barn
Sida 7(9)
6.1 Hur många ärenden avseende ensamkommande barn är i dagsläget aktuella hos överförmyndaren/-nämnden? 548
6.2 Hur många ställföreträdare finns att tillgå för uppdrag som god man för ensamkommande barn? Vi har så vi klarar oss.
6.3 Anmäler överförmyndaren/-nämnden regelmässigt behov av särskilt förordnad vårdnadshavare till socialtjänsten när ett ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd? Hur sker anmälan i så fall? Ja, enligt Lag om god man för ensamkommande 10 §, skriftligt till socialtjänsten i den kommun barnet vistas.
7. Ställföreträdare 7.1 Hur många personer har uppdrag som god man eller förvaltare i kommunen? 11:4 och 11:7 F: 32 L: 88 Me: 64 Mu: 40 So: 47 St: 68 T: 51 U: 319 ______________________ Summa: 709 (Några av dessa har säkert uppdrag I fler än en av våra kommuner…
7.2 Hur många uppdrag som god man eller förvaltare har den ställföreträdare som har flest uppdrag i kommunen? 11:4 och 11:7 F: 9 L: 10 Me: 7 Mu: 12 (9) So: 11 (7) St: 8 (7)
Sida 8(9)
T: 6 U: 16 7.3 Anlitas personer som är kopplade till företag/organisation som tillhandahåller ställföreträdare som god man eller förvaltare? I hur många ärenden i så fall? Vi har hittills inte behövt anlita något sådant företag. (Dock har vi ”ärvt” något uppdrag där Optio är ställföreträdare från någon annan kommun.)
7.4 Vilken utbildning erbjuds en ny ställföreträdare? Introduktionsutbildning andordnar våra handläggare ett par gånger per termin. Godmansföreningen håller utbildningar.
7.5 Vilken fortbildning erbjuds ställföreträdarna? Informationstillfällen inför inlämning av årsräkning. Godmansföreningen har utbildningar och föreläsningar.
7.6 Görs återkommande kontroller av att ställföreträdarna är lämpliga för uppdragen? Hur genomförs kontrollen i så fall? Inför nytt förordnande om det är mer än 1 år sedan lämplighetskontrollen gjordes. Vi kontrollerar mot - polisens belastningsregister - kronofogden - socialregister
7.7 Har något entledigande skett av ställföreträdare med anledning av att denne inte skött sitt uppdrag - sedan senaste inspektionen? Uppge i så fall grund: STF med flera uppdrag som underlåtit att betala in sociala avgifter för arvode då HVM betalar arvodet. Polisanmälan gjord i de ärendena. Några där vi inlett lämplighetsutredning har då begärt sig själva entledigade.
8. Övrigt
Sida 9(9)
8.1 Ange om det är några specifika frågor ni vill ta upp med Länsstyrelsen i samband med inspektionen. Varje ÖF är en myndighet med sekretess. Vi handlägger 8 ÖF:s ärenden. Hur gör vi om vi vet att en GM är olämplig i en kommun och denne har uppdrag i en annan av våra kommuner? En del av våra GM har uppdrag i fler än en av våra kommuner. ÖF har beslutat om riktlinje om max 10 uppdrag/STF. Hur gör vi om vi vet att en STF har 10 uppdrag i en kommun och vill ha ytterligare uppdrag? Nyhetsbrev från Länsstyrelsen till ÖF (Stockholm ex). Uppdraget till Länsstyrelsen att förbättra tillsynen över och stödet till överförmyndarna.
8.2 Har det sedan förra inspektionstillfället skett något i övrigt som Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet bör känna till?
Namn, telefonnummer och e-postadress till den som fyllt i uppgifterna: Pernilla Andemore, 0522-696046,
[email protected]
PROTOKOLL 2016-11-02
Diarienummer 203-32793-2016
Inspektion enligt 19 kap 17 § föräldrabalken och 20 § förmynderskapsförordningen Länsstyrelsen:
Länsjuristen Länsjuristen Länsjuristen Funktionschefen
Lars Schill Anja Garstad Linda Bidestedt Anna Blomberg
Överförmyndaren:
Enhetschefen Pernilla Andemore Handläggaren Pia Henriksson Handläggaren Pernilla Törnell Administratören Elaheh Alasti Handläggaren Anita Akselsen Handläggaren Malin Lislerud Administratören Maria Ström Juristen Mona Bergman Överförmyndaren Kurt Hansson Handläggaren Åsa Johansson Granskaren Merja Andersson
Plats:
Överförmyndarkansliets expedition i Uddevalla
Tid:
Onsdag-Torsdag den 5-6 oktober 2016
Inför inspektionen har bifogat frågeformulär för verksamheten under 2016 fyllts i. Inspektionen Inspektionen inleddes med ett möte med personalen Årsredogörelsen för verksamheten gicks igenom. Dessutom diskuterades bl.a. årliga omprövningar av förvaltarskap och frågor med anledning av ärenden för ensamkommande barn. Ett antal stickprovsvis utvalda akter granskades därefter på plats. Ett kortare samtal avslutade inspektionen med en översiktlig genomgång av de iakttagelser som gjorts i de granskade akterna. Allmänt Överförmyndarna i Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla kommuner har gett i uppdrag åt tjänstemännen i Uddevalla att på överförmyndarnas vägnar besluta i ärenden
Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg
Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax)
Webb: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
E-post:
[email protected]
Sida 1(5)
PROTOKOLL 2016-11-02
Diarienummer 203-32793-2016
som åvilar överförmyndarna i sin tillsyn enligt föräldrabalken (1949:381), FB och som får delegeras. Syftet med samarbetet är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av såväl ökad ärendetillströmning som skärpta lagkrav. Chef för hela verksamheten är Pernilla Andemore. Verksamheten sysselsätter för närvarande tio personer. Handläggarna har hög kompetens och lång erfarenhet av överförmyndarverksamheten. Mottagningstider är 09.00-12.00 samt 13.0015.00, måndag till fredag. Inom organisationen handläggs totalt omkring 2 000 ärenden, varav 1 087 godmanskap, 129 förvaltarskap, 354 förmynderskap och 396 godmanskap för ensamkommande barn. Siffrorna gäller årsskiftet 2015/2016 och har ökat något under året, särskilt gällande ensamkommande barn som hade en topp under våren med mer än 600 ärenden. Mer än 92 procent av årsräkningarna kom in i tid 2016. För de som inte kom in i tid resulterade 76 i påminnelsebrev och av dessa fick 17 stycken vitesförelägganden när årsräkningen inte kommit in, trots påminnelsebrevet. Vid tiden för inspektionen hade kontoret ca 10 % av årsräkningarna kvar att granska. Man har tidigare haft externa granskare men ska från 2017 endast ha interna granskare. Förvaltarskapen omprövas löpande varje år enligt en framtagen rutin. Detta dokumenteras i akten. Omprövningen resulterar i att ett par förvaltarskap per år upphör. Under året har en god man polisanmälts på grund av att gode mannen inte betalt in sociala avgifter och skatt för arvodet, vilket sätter huvudmannen i en svår sits. Man gjorde en utredning för entledigande. Överförmyndarkontoret vill att lagstiftningen ska ändras så att journalanteckningar/dagboksblad ska ingå bland undantagen från offentlighet. Man ser även positivt på ett lagförslag om att överförmyndarnämnden ska skicka meddelande till Skatteverket om vilka personer arvode går ut till för att tillse att gode män redovisar sociala avgifter och skatt för arvodena, vilket skulle skydda huvudmännen. Utbildning Överförmyndarna och personalen på kontoret deltar i Länsstyrelsens konferens och i SKL:s grundutbildning samt Jan Wallgrens dag om överförmyndarnyheter. Delar av personalen har under året deltagit i konferens i Malmö.
Sida 2(5)
PROTOKOLL 2016-11-02
Diarienummer 203-32793-2016
Registret Registret förs i Wärna. Varje akt har ett specifikt nummer. Besök och telefonsamtal dokumenteras genom tjänsteanteckningar och förs in i diariet om de tillför ärendet något i sak. Uttagsmedgivanden samt arvodesbeslut görs i systemet. Granskning av akter Följande stickprovsvis utvalda akter granskades Uddevalla kommun Akt nummer 3102, 3278 – Ensamkommande barn. Noteras att handläggningstiden från meddelande från Migrationsverket till förordnande av god man överstigit en och en halv månad. Med hänsyn till den stora tillströmningen av ärenden under senare delen av 2015 bedömer Länsstyrelsen att det funnits förklarliga skäl till den långa väntetiden men bedömer ändå att omständigheterna bör noteras. Akt nummer 2874- Förvaltare. I akten finns uppgift från maj 2016 om polisanmälan från huvudmannen mot förvaltaren. Det saknas notering om ställningstagande från överförmyndaren om eventuell åtgärd eller att uppgifterna lämnas utan vidare åtgärd. Akt nummer 2365- God manskap. I akten finns två arvodesbeslut. I det senare finns ingen kommentar som förklarar varför ett nytt beslut har tagits, vilket rimligtvis borde framgå. Den gode mannens make har varit i kontakt med kontoret och lämnat uppgifter å den gode mannens vägnar, vilket väcker frågan om den gode mannens eventuella lämplighet. Kontoret påminns om sekretessreglerna. Akt nummer 3294- Ensamkommande barn. Överfört ärende från Kungälvs kommun. I akten från Kungälvs kommun finns ett dokument som hör till ett annat ensamkommande barn, med ett helt annat namn och personnummer. Föregående god man har vidare meddelat Kungälvs kommun att huvudmannen är farlig för sig själv, personer omkring honom samt samhället. Varken Kungälvs kommuns eller Uddevalla kommuns akter innehåller någon notering om ställningstagande från överförmyndaren om eventuell åtgärd eller att uppgifterna lämnas utan åtgärd. Akt nummer 3203, 2131, 2829, 171, 2542, 2725, 2375, 1470 – samtliga utan anmärkning Färgelanda kommun Akt nummer 9284, 9263, 9067, 9001, 9304, 9245 - samtliga utan anmärkning. Sotenäs kommun Akt nummer 6068, 6082, 6067, 6066, 6243- samtliga utan anmärkning.
Sida 3(5)
PROTOKOLL 2016-11-02
Diarienummer 203-32793-2016
Munkedals kommun Akt nummer 524- Ensamkommande barn. Noteras att handläggningstiden från meddelande från Migrationsverket till förordnande av god man överstigit en och en halv månad. Med hänsyn till den stora tillströmningen av ärenden under senare delen av 2015 bedömer Länsstyrelsen att det funnits förklarliga skäl till den långa väntetiden men bedömer ändå att omständigheterna bör noteras. Akt nummer 256 – God manskap. Av akten bör framgå överförmyndarens ställningstagande i fråga om vilken åtgärd som ska vidtas rörande gode mannens underlåtenhet att inkomma med en slutredogörelse. Akt nummer 334, 341, 368, 482, 257- samtliga utan anmärkning. Strömstads kommun Akt nummer 124, 505, 527, 432, 257, 331- samtliga utan anmärkning. Lysekils kommun Akt nummer 7108 – God manskap. Enligt tingsrätten beslut förordnad att bevaka rätt och förvalta egendom. Åren 2008-2009 har arvoderats enbart för detta. Från och med 2010 har dock arvode för sörja för person utbetalts trots att det inte finns något beslut för detta i akten. Huvudmannen har fått betala arvode under fem år trots att detta inte omfattas av tingsrättens dom. En första kontroll tycks visa att ärendet registrerats felaktigt i Wärna vid överförandet från Lysekil till Uddevallas kontor. På grund av detta har huvudmannen lidit ekonomisk skada. Gode mannen även begärt arvode för sörja för person, trots att han aldrig fått något förordnande för detta. Akt nummer 7349, 7016, 7443, 7479, 7391, 7481 – samtliga utan anmärkning. Tanums kommun Akt nummer 5010, 5164, 5345, 5287, 5016, 5383, 5003- samtliga utan anmärkning. Melleruds kommun Akt nummer 232- Ensamkommande barn. Noteras att handläggningstiden från meddelande från Migrationsverket till förordnande av god man överstigit en och en halv månad. Med hänsyn till den stora tillströmningen av ärenden under senare delen av 2015 bedömer Länsstyrelsen att det funnits förklarliga skäl till den långa väntetiden men bedömer ändå att omständigheterna bör noteras. Akt nummer 32, 176, 156, 119, 104 – samtliga utan anmärkning. Länsstyrelsens bedömning Granskningen av det allmänna diariet och registret över ställföreträdarskap föranleder inte några påpekanden. Akterna förefaller att vara i mycket god ordning och noggrant skötta. Notislappar i akter bör vara tillräcklig fästade.
Sida 4(5)
PROTOKOLL 2016-11-02
Diarienummer 203-32793-2016
Länsstyrelsens intryck är att handläggningen sköts på ett mycket bra sätt med en hög ambitionsnivå av kompetenta handläggare. Länsstyrelsen har bemötts på ett positivt sätt och fått god hjälp under inspektionen. Inspektionen är med ovanstående synpunkter avslutad från Länsstyrelsens sida. Vid protokollet Linda Bidestedt Protokollet har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrift. Kopia Pärmarna
Sida 5(5)