Version 2003-09-17
KommunDiagnos för Krokoms kommun Förslag 17 september 2003 till finansiellt betyg = D1 Betygskommitten publicerar slutbetyg senast 26 november 2003
KommunDiagnos är en finansiell värdering på historisk och framtida statistik åren 1993-2005
Lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget. Delbetyget för ’Förpliktelsebelopp’ blir något lågt därför att kommunens nettoförpliktelsebelopp värderas högt. FörtroendeProfilens nyckeltal två indikerar att delbetyget för ’Finansiell hälsa’ kan förbättras genom en avsevärt högre ’Sparnivå’. Betyget för ’Finansiella risker’ antyder i likhet med nyckeltalen tolv till sjutton att det finns finansiella krisutlösande risker. Delbetyget för ’Finansiella möjligheter’ indikerar att tillräckliga medel kan frigöras för att förbättra ’FörpliktelseBelopp’, ’Finansiell hälsa’ och ’Finansiella risker’ till delbetygen A1 för alla tre.
Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos FörpliktelFinansiell Finansiella Finansiella sebelopp hälsa risker möjligheter A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2
X
X X X
Nyckeltal
A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2
FörtroendeProfil
Bokslutsåren 1998-2002
Nr
'Bra'
Finansiell hälsa
Är skuldbetalningsförmågan tillfyllest idag ? SKULDBETALNINGSFÖRMÅGA
SKULDFLÖDESGRAD SKULDBALANSGRAD
Möjligheter Ledningsrisk
Analysnyckeltal
Tillräcklig nivå och god trend för konsolidering? N Rimligt storlek i förhållande till totala intäkter? N Rimlig storlek i förhållande till bokförda tillgångar? N
Dålig
2
OK
3
Svag
4
Ändras den kortsiktiga skuldbetalningsförmågan snabbt för närvarande? RÖRELSEKAPITAL
Indikerar trend och nivå en snabb försämring? J
Tendensnyckeltal
Svag
5
Hur är de relativa möjligheterna att förbättra skuldbetalningsförmågan? Potentialnyckeltal
Indikatorer på ev användbara POTENTIALER:
SKATTEHÖJNING AVGIFTSHÖJNINGAR KOSTNADSPRESS
Indikerar den relativa nivån ett höjningsutrymme? N Indikerar de relativa nivåerna ett höjningsutrymme? N Indikerar de relativa nivåerna minskningsmöjligheter? N
Dålig
6 7 8
Bra Bra
Hur stora är riskerna att skuldbetalningsförmågan försämras? Nyckeltal för ledningsrisk
Indikatorer på risk för bristande STYRFÖRMÅGA:
MAJORITETER HANDLINGSKRAFT AVGIFTSPOLITIK
Vilken beslutsstyrka antyds finnas i fullmäktiges partistruktur? Vilken handlingskraft antyds finnas i organisationen? Vilken samlad styrförmåga antyder avgiftsandelens utveckling?
INVESTERINGSNIVÅ
Drar man på sig stora drift- och underhållskostnader? J
10 11
BEFOLKNING SYSSELSÄTTNING
Synes skattekraftstrenden negativ? J Är trenderna för befolkningsutvecklingen negativa? J Är trenden för förvärvsfrekvensens utveckling negativ? J
Indikatorer på risker för ENGÅNGS KRISUTLÖSANDE FÖRSÄMRINGAR:
J
Bra Nyckeltal för investeringsrisk
12
Bra Nyckeltal för skattebasrisk
Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE INTÄKTSMINSKNINGAR:
SKATTEKRAFT
OK OK
9
Indikatorer på risk för ÅRLIGA BESTÅENDE KOSTNADSÖKNINGAR:
Krisutlösande risker
Svag
1
Hur är skuldbetalningsförmågans komponenter? SPARNIVÅ
'OK' 'Svag' 'Dålig'
Huvudnyckeltal
13 14 15
OK OK OK Nyckeltal för förpliktelserisk
OK Är borgensåtagandena anmärkningsvärt höga? J 17 N) Om svaret på denna fråga är nej blir betyget ’Dålig’. J) Om svaret på denna fråga är ja blir betyget ’Dålig’ BOSTADSÖVERSKOTT Är trenden för lediga lägenheter negativ? BORGEN
Beställare: Krokoms kommun
Sidan 1
16
Svag
Namn:______________________________ Besvara enkäten nederst på sidan 19.
Innehåll
Version 2003-09-17
Rubrik
Innehåll
Sidan
KommunDiagnos FörtroendeProfil Finansiellt betyg Spara (denna skrift) och Du kan mäta hur det går Syfte Hur skall jag tänka? Allmän information Kommunens finansiella betyg Betygsskalan Finansiell strategi Kostnadsbedömningar Förpliktelsebelopp Bedömningen av förpliktelsebeloppets delbetyg Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Finansiell hälsa Nyckeltalen för finansiell hälsa Vad är förmedlade lån Trapped by a culture - finns en framtid? Finansiella möjligheter Nyckeltalen för finansiella möjligheter Agerar kommunstyrelsen nämndakut? Ledningsrisk och ledningsförmåga Några vägledande nyckeltal om ledningsrisk Finansiella risker Nyckeltalen för finansiell risk Centrala frågor att fundera över KommunDiagnosens fyra faser Kommunalekonomiska teorifrågor SNS-boken ’Styr din kommun, eller hoppa av!’ Hemsida och adress
Finansiell analys av historia och framtid Profil med 17 st finansiella nyckeltal Betyg enligt 8-gradig skala Betydelsen av att spara denna analys Kan kommuner vara finansiellt farliga? En analys i fem frågor Om kommunen och varför nyckeltal Hur fyra delbetyg sammanvägs till ett Delbetygens olika normativa typfall Hela den kvantitativa bedömningen i Mkr Uppföljning från redovisning till planering Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp Förmögenheten värderas i utsatt läge Begrepp och samband i modellen finansiell hälsa Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 1 till 5 plus 12 Halva sektorn har förmedlade lån Hur mycket ansvar väljer Du att ta varje dag? Delbetyget fås ur Spanade BenchMarking Nyckeltalen 6 - 8 På kommunstyrelsens dagordning En delbedömning, som ibland får betydelse Nyckeltalen 9 - 11 Delbetygets förklaring och bedömning Nyckeltalen 12 - 17 Finansiella frågor som bör ställas i fokus Denna vecka genomföres presentationsfasen Grupparbetsfrågor En debatt- och lärobok i finansiell analys Du kan hämta ner dokument som pdf-filer.
1 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 - 18 + 32 19 19 20 21 - 25 26 27 28 - 30 31 32 - 37 38 39 39 40 40
Om Svensk KommunRating
Spara och Du kan mäta hur det går!
Svensk KommunRating är ett privatägt och fristående värderingsföretag. Specialiteten är öppna och begripliga analyser där alla kan se hur betyg sätts. Då orsak och verkan framgår är dessa också mycket effektiva styrinstrument. Öppenheten innebär att dialog är möjlig utan att objektiviteten behöver ifrågasättas.
Vad som här presenteras är en KommunDiagnos. En sådan kan upprättas när som helst under året. Allt fler kommuner prenumererar på denna analystjänst vid samma tid varje år.
Analysens utifrånperspektiv möter kommunens inifrånperspektiv i utvärderande dialog. KommunRatings analytiker kan därmed ses som kommunens finansiella ”husläkare”, som med jämna mellanrum klarlägger den finansiella hälsan och föreslår lämplig behandling.
Nästa gång kommunen gör en ny KommunDiagnos kan det vara intressant för Dig att jämföra om kommunen utvecklas enligt Dina och Ditt partis värderingar. Spara därför denna analys till nästa års presentation och jämför.
Mer information finns på www.kommunrating.se
Sidan 2
Syfte
Version 2003-09-17
Kan kommuner vara finansiellt farliga?
Det beror på statens finanser Om svaret är ja, för vem är i så fall kommuner farliga? De flesta svarar idag att läget i kommunsektorn är lugnt och att kommuner inte är farliga för någon. Vårt svar är spekulativt eftersom det gäller händelser i framtiden om vilket ingen kan veta något säkert. Så länge vi har en handlingskraftig regering och statsfinanserna är under kontroll torde ingen kommun vara finansiellt farlig. Uppfattningen är att staten ingriper.
inför eventuella krisperioder. Det är rationellt att rusta sig för dåliga tider. För aktörer med låga aversioner för finansiell risk kan det dock framstå som löjeväckande att bry sig om framtiden i goda ekonomiska tider. I den statsfinansiella krisen i början av 90-talet prioriterade regeringen mellan att rädda bankerna och behålla den sociala bostadspolitiken. Den sista avvecklades med allvarliga konsekvenser för vanliga människor.
Om en kommun fallerar (så som Haninge gjorde) och inte kan få hjälp så är det kortsiktigt bl a leverantörer till kommunen, anställda, samt ägare av fast egendom som antagligen lider värdeförluster av olika svårighetsgrad. Det kan vara klokt att positionera sig så att man snabbt kan flytta från en finansiell kriskommun.
Vad får du?
Med två statsfinansiella kriser i backspegeln
* Mätstandarder för finansiella nyckeltal som sätter tydliga betyg: Bra, OK, Svag och Dålig.
Hur utvecklas ekonomin de närmaste åren och har landet finansiella strukturproblem? Den första kortsiktiga frågan sysselsätter de flesta ekonomer och får störst utrymme i media. Den andra långsiktiga och mycket viktigare frågan gäller om verksamhet som bedrivs av staten, landstingen och kommunerna är balanserad över en längre period eller en hel konjunkturcykel, idag perioder på 6 till 10 år. Svåra strukturproblem leder nämligen till återkommande statsfinansiella kriser vid allvarligare konjunktursvackor. Två sådana finns i färskt minne, en från mitten av 80-talet och en i början av 90-talet. Frågan är om och när det sker igen.
Bör aktörer gardera sig? All rating, finansiell analys, reformarbete gällande marknader, företag, kommuner, statliga utgiftstak m fl ekonomiska institutioner syftar till att skapa stabilitet
Kommunförbundet, SCB, m fl myndigheter presenterar statistik och finansiella nyckeltal i skrifter och på sina hemsidor. Vad får du som inte erbjuds annorstädes?
* Betyg som gör nyckeltalen begripliga. * Normativa mätskalor som inte bara rangordnar kommuner utan indikerar om finanserna faktiskt förbättras eller försämras. * System för analysen som sätter olika nyckeltal i en begriplig relation till varandra så att en helhetsbild av det finansiella läget växer fram. Du upptäcker en kommuns finansiella svagheter och styrkor. * Ett perspektiv uppifrån och ner som ger dig värdefull information redan efter ca 4 minuters analys (redan efter en kort tids träning). * Operativ tillgänglighet eftersom FörtroendeProfilerna på hemsidan och analysdokument dateras upp efterhand som ny statistik blir tillgänglig.
Sidan 3
Hur skall jag tänka?
Version 2003-09-17
En analys i fem frågor
Husläkare Din husläkare ser dig som patient och ställer diagnos och föreslår medicinska åtgärder.
Det bör även undersökas om det föreligger krisutlösande risker. Kommuner kan investera ihjäl sig, ha sviktande skattebaser, näringslivssvikt, tomma lägenheter i den egna allmännyttan, etc. Åtgärder bör också omfatta att hantera detta.
Kommunanalytiker En analytiker ser kommunen som en finansiell patient och ställer diagnos och föreslår finansiella åtgärder.
Kommunen som finansiell hjärtpatient För en hjärtpatient är det medicinska nyckeltalet ’Kolesterolhalt’ centralt. Motsvarigheten för en kommun är ’Kommunskuld’ eller ’Förpliktelsebelopp’. Där börjar analysen (se figuren nedan). Är kolesterolhalten eller kommunskulden som en konstant belastning hög så gäller nästa fråga allmäntillståndet. Ju bättre hälsan är, ju bättre tål patienten höga belastningsvärden. Bra finansiell hälsa innebär tillräckliga överskott för att löpande amortera skulder, betala pensioner och ha en bra likviditet utan att det finansiella läget försämras.
Därefter gäller frågan vilka möjligheter som finns att bygga en bättre hälsa och hantera finansiella risker. Vilket är de effektivaste åtgärderna av att höja avgifter och skatter eller pressa ner kostnader? Räcker inte åtgärderna är kommunen en finansiell kriskommun. Ledningsrisk innebär att kommunens politiker inte har kunskap om den finansiella verklighetens sanna natur och därmed styr fel.
Analyssystemets betygsmatris (sid 6) De fyra första faserna i analysen resulterar i delbetyg, som finns i betygsmatrisen på sidan 6. På sidorna 27-30 bedöms ledningsrisk.
Ledningsrisk och effektiv styrning Finansiella möjligheter?
Sjukdomsinsikt ger effektiv behandling
Vilken behandling tål patienten?
5
4
Analyssystemet
Krisutlösande finansiella risker?
Vad säger blodprover, puls, bmi, blodtryck, mm?
3
Ut
”Kommunskuld” Förpliktelsebelopp? Kolesterolhalt?
1 Finansiell hälsa? Patientens allmäntillstånd?
2 Sidan 4
Betyg
In
Allmän information
Version 2003-09-17
Krokom kommun Bokslutsprognosen för år 2003 baseras på en budgetuppföljning under 2003 och åren därefter på budget och planer. Krokom ligger i Jämtlands län, tillhör kategorien 'Glesbygdskommuner' och är nummer 156 i storlek av 288 kommuner. Befolkning 31 dec 2002 var 14 005 invånare och minskningen var -42 personer under år 2002. Befolkningsförändringen var -4,8 procent under sista 10-årsperioden d v s åren 1993-2002 (jmf Nyckeltal 14). Den kommunala skattesatsen år 2003 är 22,52, vilket är 1,88 kr per skattekrona högre än medelskattenivån i Riket (jmf Nyckeltal 6). År 2001 var de kommunala företagens andel av hela kommunkoncernen omsättning 8,7 % och deras kassaflöde 50,6 % av deras egen omsättning. Hela kommunkoncernen analyseras. Uppgifter lämnade 4 september 2003 inför konferens den 17 september2003 i Krokoms kommun.
Nyckeltal med mätstandarder Varför nyckeltal och mätstandarder? Kommunala bokslut innehåller ofta mängder av nyckeltal, som sällan används i debatten av flera skäl. Man förstår ej: - vad de betyder och vad de mäter - hur de ingår i det ekonomiska systemet - vilka ekonomiska poster som ingår - jämförbarheten med andra kommuner - om de är normativa eller relativa Här använda nyckeltal är standardiserade och därmed jämförbara mellan kommuner. Huruvida ett nyckeltal är bra eller dåligt framgår av varje nyckeltals mätstandard. För att vara tydlig används nyckeltalsbetygen ’Bra’, ’OK’, ’Svag’ och ’Dålig’. System av nyckeltal Modellen innehåller 17 nyckeltal och bedömningen av ett kan bero på värdet av andra. Exempelvis innebär en indikation enligt NT 2 att kommunen finansierar driftkostnader med lån, att fler lånekomponeter skall omfattas av NT 3 och 4, som mäter skuldnivå. Hur systemet samverkar framgår av mätstandarden. Innehåll Nyckeltalen innehåller bruttobegrepp på hög nivå så
som bruttointäkter för hela kommunen och för några nyckeltal lägst bruttointäkter på verksamhetsnivå. Motsvarande gäller för kostnaderna. Jämförbarhet och kvalitetsgranskning Alla historiska data köps från myndigheter så som SCB och AMS. Därför är nyckeltal och mätstandarder i våra analyser jämförbara mellan kommunerna. Vid högre analysnivåer kontrolleras inköpt statistik med uppgifter ur aktuell kommuns bokslut mm varefter analysen anges vara kvalitetsgranskad. Normativa betyg Här tillämpade mätstandarder är normativa. Dvs hur en tänkt kommun kommer att förbättra sitt framtida finansiella läge vid betyg genomgående över ’OK’ för de 17 nyckeltalen. Lägre betyg än ’OK’ innebär en långsam försämring och under ’Svag’ en snabb framtida försämring. Få kommuner liknar en tänkt bra normalkommun så även utgångsläget måste vägas in vid en bedömning. För den som är intresserad av relationen till andra kommuner, så finns i de flesta nyckeltalsdiagrammen värden så som genomsnittskommun, kommuntyp, bäst i länet.
Sidan 5
Finansiellt betyg i sammanfattning
Version 2003-09-17
Kommunens finansiella betyg
Finansiell strategi (sid 8) Här presenteras schemat för analysen och sammanfattningen av läget (sid 8). Krokoms kommuns totala gap är på nivån 48 Mkr för år 2004. Det beror på skuldhantering (7 Mkr), finansiella obalanser (35 Mkr) och finansiell riskhantering (5 Mkr). Sannolikt finns ett visionsgap (1 Mkr, jmf sid 26). Det totala gapet på 48 Mkr finansieras med nedpressade kostnader på 46 Mkr och höjda avgifter på 2 Mkr. De kvarvarande finansiella möjligheterna efter dessa åtgärder bedöms så små att det inte går att räkna fram några årliga skattesänkningar (jmf betygsskalan, sid 7). Ett mer detaljerat åtgärdsförslag presenteras. Alla sådana förslag skall utredas innan de genomföres.
motsvarar de tre första delbetygen i betygsmatrisen här intill. Det fjärde delbetyget ”Finansiella möjligheter” motsvaras av ”Potentialer” (sid 8). I analysen mäts de tre gapen och anges i miljoner kronor (sid 8) samtidigt som motsvarande delbetyg åsätts värden enligt skalan (sid 7). Därefter är frågan om det finns ”Potentialer” (sid 8) i tillräcklig omfattning för att sluta det summerade ”Totala gapet”.
Förpliktelser - Förpliktelse Gap - Typfall C1 Krokoms bruttoförpliktelsebelopp (”kommunskuld”) är relativt högt och därför behöver ett nettoförpliktelsebelopp beräknas, jmf sidan 11. Här föreslås åtgärder av typen förtida amortering av lån med 7 Mkr per år.
Kostnadsbedömningar (sid 9)
Finansiell hälsa - Finansiellt Gap -Typfall D1
Här används två sätt att bedöma om en budget är ”tuff” eller ”mjuk”. År 2003 innehåller lite ny verksamhet (2 Mkr) och bedömas som något mjuk. År 2004 innehåller sparkrav i storleksordningen 27 Mkr, vilket är tufft. Verksamheternas nettokostnader visade en avvikelse mot budget år 2002 med 27 Mkr. Denna avvikelse är inräknade i de ingående kostnaderna för år 2003.
Krokoms finansiella hälsa avhandlas på sidorna 12-19. Sparandet (nyckeltal 2, sid 15) faller till en markerad svacka inom mätperioden med negativt värde år 1999. Därefter lyfts nivån år 2001 till konsoliderad nivå. Om denna tendens bestått åren 2002 och 2003 hade C2 varit motiverad. Den fallande tendensen motiverar D1 (se rutan i matrisen), jmf typfall i betygsskalan (sid 7).
Delbetyg och gapanalys
Finansiella risker - Risk Gap - Typfall C1
De tre första gapen i ”Schemat för analysen” (sid 8)
Finansiella risker avhandlas på sidorna 31-37. Det finns en finansiell risk, som kräver ledningens uppmärksamhet och åtgärder. Den minskade befolkningen genererar tomma lägenheter i det egna allmännyttiga bostadsbolaget.
Bedömning Betygsmatris för KommunDiagnos
A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2
Förpliktel-
Finansiell
Finansiella
Finansiella
sebelopp
hälsa
risker
möjligheter
X
X X
X
Krokoms kommun Förslag 2003 - 09 - 17 Fastställes senast 2003 - 11 - 26
A1 A2 B1 B2 C1 C2 D1 D2
Finansiella möjligheter - Potentialer -Typfall C2 Det finns potentialer, jmf sidorna 20-25, att förbättra det finansiella läget genom främst nedpressning av verksamhetens kostnader. Utöver detta indikeras inte något utrymme för sänkta skatter. Delbetyget sätts till C2.
Det sammanvägda finansiella betyget - D1 Sammanvägt blir det finansiella betyget för Krokoms kommun D1 enligt principen för lägsta markering i betygsmatrisen. Vad som gäller för tillfället framgår av skriften ”Finansiella Betyg” på www.kommunrating.se.
=Betygskommittens bedömningsutrymme Sidan 6
Betygsskalan
Version 2003-09-17
Den fyra- resp åttagradiga normativa skalan 4-gr 8-gr A A1 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga A2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter B
Ledningsförmåga B1 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga B2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter
C
Ledningsförmåga C1 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga C2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter
D
Ledningsförmåga D1 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga D2 Förpliktelser Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter Ledningsförmåga
Typfall Mycket låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 35 000 kr/inv) Excellent finansiell hälsa. Inga externt indikerbara risker. Det finns potentialer för långsiktigt årligen sänkta skatter. (Minst 0,25 kr per år under minst 10 år) Påverkar ej bedömningen. Mycket låg förpliktelsenivå (netto under 35 000 kr/inv) Mycket god finansiell hälsa. Svag indikation på en framväxande/avtagande indikerbar risk som tills vidare bara behöver ledningens observation. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna och utöver detta (2) för långsiktigt årligen sänkta skatter (minst 0,20 kr/år, minst 10 år). Påverkar ej bedömningen. Låg förpliktelsenivå (netto med marginal under 45 000 kr/inv) God finansiell hälsa. Indikation på en mognande/avtagande externt indikerbar risk som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,15 kr/år, minst 5 år). Påverka bedömningen i ringa grad. Låg förpliktelsenivå (netto under 45 000 kr/inv) God finansiell hälsa - lätt finansiell svacka. Indikation på mognande/avtagande externt indikerbara risker som behöver ringa insatser. Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) årligen långsiktigt sänkta skatter (minst 0,10 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen i ringa grad. Lite hög förpliktelsenivå (netto med marginal under 60 000 kr/inv) Ej helt god finansiell hälsa – markerad finansiell svacka. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker och utöver detta för (3) något sänkta skatter (minst 0,05 kr/år, minst 5 år). Påverkar bedömningen. Lite hög förpliktelsenivå (netto under 60 000 kr/inv) Klar finansiell ohälsa – flerårigt för lågt sparande. Klar indikation på en allvarlig externt indikerbar risk och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker, som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet (åtgärder). Det finns potentialer för att (1) konsolidera finanserna, (2) hantera indikerbara risker utan (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto över 60 000 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa – många år av negativt sparande. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det finns knappt potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan något (3) höjda skatter. Påverkar bedömningen. Mycket hög förpliktelsenivå (netto mycket över 60 000 kr/inv) Mycket tydlig finansiell ohälsa – många år av negativt sparande och fallande trend. Klar indikation på flera allvarlig externt indikerbara risker som kräver ledningens absoluta uppmärksamhet och andra mognande/avtagande externt indikerbara risker. Det saknas potentialer för att (1) konsolidera finanserna och (2) hantera indikerbara risker utan (3) mycket höjda skatter eller externt stöd. Påverkar bedömningen. Sidan 7
Schema för analysen
Kommunanalytikerns utredningsförslag!
Krokoms kommun
Förbättringspotentialer 2002
Vad behöver göras? I
Hur det kan göras - mer preciserat!
Gapanalys för år 2004 Förpliktelse Gap:
Besparingar Förskola
7,0
Mkr
0,0
Mkr
Äldreomsorg
20,0
Mkr
0,0
Mkr
+
35,00
Mkr
Individ- och familjeomsorg
5,0
Mkr
Grundskola
8,0
Mkr
+
5,00
Mkr
Gymnasieskola
0,0
Mkr
Infra, skydd, mm
0,0
Mkr
Funktionshindrade
3,0
Mkr
Fritid
3,0
Mkr
0,0
Mkr
Kultur
0,0
Mkr
0,0
Mkr
Politik
0,0
Mkr
46,0
Mkr
NT 12, 13, 14, 15, 16 och 17
Visions Gap:
+
1,00
Mkr
Ledningens medel för utveckling
Totalt Gap:
=
48,00
Mkr
Hur kan det göras? II
Potentialer för år 2002
Sidan 8
Utdebiteringsnivå till år 2004 NT 6
Affärsverksamhet Summa potential
48
Mkr
2,0
Mkr
2,0
Mkr
+
0,00
Mkr
+
2,00
Mkr
+
46,00
Mkr
Så här kan en kommun styras om man vill unvika att bli begravd i detaljer! Detta är ett exempel som bygger på utredarens värderingar och visioner!
=
48,00 Ja
Mkr
Med stöd av detta schema gör Du en egen finansiell strategi för Din kommun med siffror som passar Dina värderingar!
Skatten hålls oförändrad.
Avgiftsnivåer NT 7
Kostnadsnivåer NT 8
Totala potentialer: Slutes gapet?
Analysrelationer 1 Krona
Kvarvarande möjligheter omräknat i skattesänkning! NT 7 Avgiftsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 78 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -38 kvarstår 40 Mkr Om de 22 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -12 kvarstår 10 Mkr Om de 17 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -7 kvarstår 10 Mkr NT 8 Kostnadsförbättringar jämfört med bästa kommuner Om de 290 Mkr, som indikeras i Riket, justeras med -180 kvarstår 110 Mkr Om de 175 Mkr, som indikeras i Kommuntypen, justeras med -125 kvarstår 50 Mkr Om de 130 Mkr, som indikeras i Länet, justeras med -90 kvarstår 40 Mkr
Omräknas Rikets 102 Mkr (150 -48) i sänkt skatt så erhålls -6 kronor Omräknas Kommuntypens 12 Mkr (60 -48) i sänkt skatt så erhålls -0,71 kronor Omräknas Länets 2 Mkr (50 -48) i sänkt skatt så erhålls -0,12 kronor
= NT 7+8
2,4
=
=
i % av totala intäkter
1 1 % av totala intäkter
17
NT 6
i Mkr
=
7,1 i Mkr
Version 2003-09-17
NT 6 Kvarvarande utrymme omräknat i sänkt skatt
Finansiell strategi
Mkr
NT 1, 2, 3, 4, 5 och 12
Risk Gap:
NT 7
7,00
NT 3, 4 och 17
Finansiellt Gap:
Avgifter
NT 8
+
Metod: 1
Metod: 2
Budgetförutsättningar per år
Budgetförutsättningar per år
Anpassat till sparkrav noll!
Realistiska uppräkningstal för befintlig verksamhet!
2001 dec Verksamhetens Kostnader:
621 Mkr
Personalandel
61 %
Kostnader: Personal Övrigt Summa:
379 Mkr 242 Mkr 621 Mkr
Sidan 9
Verksamhetens Kostnader:
661 Mkr
Personalandel Kostnader: Personal Övrigt Summa:
40,0 Mkr
Ny verksamhet (4,0/2,5):** 6,7 % 6,0 %
25,5 Mkr 14,5 Mkr
661 Mkr
661 Mkr
18 Mkr 404 Mkr 257 Mkr 661 Mkr Sparkrav 2002
Uppräkning för 2003
4,0 %** 2,5 %
2002 dec Verksamhetens Kostnader:
661 Mkr
Personalandel
61 %
Kostnader: Personal Övrigt Summa:
403 Mkr 258 Mkr 661 Mkr
2003 dec 688 Mkr
61 %
Personalandel
61 %
403 Mkr 258 Mkr 661 Mkr
Kostnader: Personal Övrigt Summa:
420 Mkr 268 Mkr 688 Mkr
4,1 %
4,4 % 3,6 %
27,0 Mkr
17,7 Mkr 9,3 Mkr
688 Mkr
421 Mkr 267 Mkr 688 Mkr Sparkrav 2003
Uppräkning för 2004 -1,0 %
-7,0 Mkr
420 Mkr 268 Mkr 688 Mkr
-0,7 % -1,5 %
-3,0 Mkr -4,0 Mkr
Grönt=Kommunens utfall Rosa = Kommunens bokslutsprogn.
688 Mkr
417 Mkr 264 Mkr 681 Mkr Sparkrav 2004
27,0 Mkr
4,5 % 2,5 %
18,1 Mkr 6,4 Mkr
681 Mkr
Uppräkning för 2004 -1,0 %
-7,0 Mkr
3,5 % 2,0 %
14,7 Mkr 5,4 Mkr
688 Mkr
2 Mkr 2004 dec
681 Mkr
434 Mkr 274 Mkr 708 Mkr Sparkravet år 2004 är:
681 Mkr
-27 Mkr
Finansiellt gap år 2004 Styrglapp 2002 (avvikelse till budget*): Till ny verksamhet år 2003 finns: Sparkravet år 2004 är: Kvar till balanskravet i NT 2: Kvar till hushållningskravet (KL kap 8): Summa sparkrav = finansiellt gap
0 Mkr
Rött = Analytikerns kalkyl Blått = Kommunens budget / budgetkalkyl
688 Mkr
421 Mkr 264 Mkr 686 Mkr Till ny verksamhet år 2003 finns:
0 Mkr 2004 dec
681 Mkr
4,1 %
2003 dec
* Drift exkl finansiering avvikelse nettokostnader
-27,0 2,0 -27,0 0,0 -8,1
==> ==> ==> ==> ==>
0,0 0,0 27,0 0,0 8,0 35,0
Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr
Version 2003-09-17
688 Mkr 61 %
Uppräkning för 2003
0 Mkr 2003 dec Verksamhetens Kostnader:
2003 dec Verksamhetens Kostnader: Personalandel Kostnader: Personal Övrigt Summa:
6,4 %
2002 dec
Kostnadsbedömningar
2002 dec
Uppräkning för 2002
Riskerna av ett högt förpliktelsebelopp (kommunskuld)
Version 2003-09-17
Förpliktelsebelopp
Om individuell riskaversion Inledningsvis bör här påpekas att ju lägre riskaversion en individ har ju mindre praktisk betydelse tillmäter denne höga skulder, ingången borgen och liknande förpliktelser. Den person som finner detta avsnitt mindre intressant bör fundera lite över sin attityd till osäkerheter i tillvaron och lusten att vidtaga riskhanterande åtgärder. Det bör påpekas att idén med rating är att bedöma hur en organisation kan tänkas klara ett utsatt läge. Vad är förpliktelsebelopp? Förpliktelsebeloppet utgörs av det penningbelopp som måste infrias omedelbart om alla finansiella förpliktelser skulle utfalla samtidigt. Det är summan av skulder, avtalspensioner och borgen. Dock ingår inte solidarisk borgen till KommunInvests medlemmar om kommunen är medlem. Högt förpliktelsebelopp utgör alltid en strategisk risk även om den finansiella hälsan för tillfället har ett betryggande högt delbetyg och det saknas krisutlösande risker. Betygsnivåer Gränsen för ett lågt förpliktelsebelopp ligger under nivån 45 000 kr/inv och för ett mycket högt över 60 000 kr/inv. Förpliktelsebelopp Mycket lågt Lågt Lite högt Mycket högt
Gränser kr/inv under 35 000 35 000 - 45 000 45 000 - 60 000 över 60 000
Betyg A1-A2 B1-B2 C1-C2 D1-D2
Beloppsgränserna är åsatta - a priori - utifrån en tänkt skuld för en individ. Utöver dennes egna skulder och kommunens finns också statliga och landstingsskulder. Statsskulden ligger på nivån 150 000 kr per invånare. För kommuner är spännvidden från 20 000 till 130 000 kr per invånare, vilket framgår av diagrammet, sidan 11.
Även ett ’Förpliktelsegap’ (se sidan 8) kan beräknas i miljoner kronor. Vi utgår från ett förpliktelsebelopp brutto (se NT 17). Ligger detta belopps nivå i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är ’Förpliktelsegapet’ noll. Analysen kan avslutas med delbetyg A1-A2. Bedömning av nettoförpliktelsebelopp Skulle bruttoförpliktelsebeloppet överstiga 35 000 kr per invånare inventeras kommunen på tillgångar, som ligger utanför kärnverksamheten och som kan avyttras. En värderingen av dessa görs. Syftet är att bedöma finansiella möjligheter. Värdet beräknas enligt vissa försiktighetsprinciper i ett tänkt utsatt läge. Exempelvis kan det vara en framtida branschkris för kommunsektorn förorsakad av ett mycket ansträngt eller krisartat statsfinansiellt läge. Kommunerna får under obestämd tid lita till egen förmåga. Efter värdering och kvittning erhålls ett förpliktelsebelopp i nettotermer. Ligger detta nettoförpliktelsebelopp i intervallet A1-A2, dvs under 35 000 kr per invånare så är ’Förpliktelsegapet’ noll. Delbetyget sätts till A1-A2. Extra amortering vid lågt nettoförpliktelsebelopp Skulle det hända att förpliktelsebeloppet netto överstiger 35 000 kr per invånare även efter den tänkta försäljningen av tillgångar så föreligger ett operiodiserat förpliktelsegap. Detta utgöres av det belopp som nettoförpliktelsebeloppet överstiger 35 000 kr per invånare. Detta belopp är ofta så stort att det inte kan kvittas bort av ett enda skapat årligt överskott från verksamheten. Det blir ofta fråga om en ’extra amortering’ under ett antal år. Denna extra amortering påföres posten ’Förpliktelsegap’ (se sidan 8, ’Vad behöver göras?’). Antalet år anger den tid det tar för kommunen att nå högsta betyg för delbetyget ”Förpliktelsebelopp”, se sidan 6.
De flesta landstings förpliktelsebelopp återfinns mellan 10 000 och 25 000 kr per invånare.
Förpliktelsegap
Sidan 10
Förmögenheten värderas i utsatt läge
Version 2003-09-17
Bedömningen av Förpliktelsebeloppets delbetyg
Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av förpliktelsebelopp för kommunen.
Bruttoförpliktelsebelopp Bruttoförpliktelsebelopp Antal invånare år 2002 Bruttoförpliktelsebelopp
Säljbara tillgångar* totalt 67 132 kr / inv 14 005 st 940 Mkr
Krokombostäder AB har en vinst efter skatt på 1,3 Mkr år 2002. Höjs hyran vid en försäljning torde vinsten fördubblas även i ett utsatt läge. Under dessa förutsättningar har substans- och avkastningsvärderingar genomförts. Här sätts försiktigtvis* värdet till:
291 Mkr 20 778 kr/inv
Nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar
Värdet av säljbara tillgångar* Jämtkraft m fl företag: Här sätts försiktigtvis* ett tänkt värde till:
Beräknad möjlig skuldminskning: Detta belopp motsvarar:
1 Mkr
Bruttoförpliktelsebelopp minus beräknad möjlig skuldminskning av säljbara tillgångar* totalt eller nettoförpliktelsebelopp före extra amorteringar:
46 354 kr/inv
Extra amorteringar 10 Mkr
När bolaget övergår till köparen medföljer en betydande del av skulderna (ca 400 Mkr). Det finns även inteckningslån (som ej bör omförhandlas). Lån som beräknas kunna övergå till köparen:
250 Mkr
Skog omfattande en areal av 3 000 ha ägs av Krokoms kommun. Här sätts försiktigtvis* värdet till:
30 Mkr
23 år
Under antal år: Årligt extra amorteringsbelopp eller Förpliktelse Gap (sidan 8) blir: Detta motsvarar:
7 Mkr 11 496 kr/inv
Slutligt nettoförpliktelsebelopp Nettoförpliktelsebelopp efter ev extra amorteringar: Vilket är under miniminivån:
34 858 kr / inv 35 000 kr / inv
Förpliktelsebelopp
140 000
D C
C B
BA
Kronor pe r invånare
120 000 100 000
67 132 kr/inv brutto i Krokoms kommun
80 000 60 000
Netto ca 46 354 kr/inv
40 000
Efter 23 år.
20 000
* säljbara tillgångar utanför kärnverksamheten tänkes kunna värderas och säljas i ett mycket utsatt finansiellt läge
Kritisk nivå 35 000 kr/inv
0 1
Sidan 11
37
73
109
145
181
Antal kommuner
217
253
289
Begrepp och samband i modellen för finansiell hälsa
Version 2003-09-17
Vilka poster bygger analysens nyckeltal? Sparanderäkning Skatteintäkter Avgifter Statsbidrag Totala intäkter (exkl fiktiva poster)
+ + + + -----------> NT 2, 3, 6, 7, 8 och 12
Verksamhetens kostnader (Konsumtion) (exkl fiktiva poster) Verksamhetens resultat (Resultat 1)
+/- ----------> NT 5
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Sparande (=Resultat 2=Kassaflöde)
+ +/- ----------> NT 1 och 2
(exkl fiktiva poster)
Avskrivningar (fiktiv post) Förändring av pensionsskuld (fiktiv post) Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Förändring av eget kapital (Resultat 3)
-/+ + +/- ------------>
Hushållningskravet
Balanskravet
Sparande = Kapitalbildning Vad nu levande generation finansierar av: 1 Reinvesteringar => håller förmögenheten intakt 2 Nyinvesteringar => ökar förmögenheten 3 Rationaliseringsinvesteringar => åtgärder som pressar ner kostnaderna 4 Likviditetsuppbyggnad => lånade pengar bedöms dyrare än egna 5 Skuldminskning => amorterar lån
Modellen Intäkter - Kostnader = Konsumtion Sparande
”Ram
Nu levande generations konsumtion i tiden Del 1
en”
Tidigare
Nu levande
Framtida
Förskingring
Överkonsumtion
Belåning
Investeringar = Sparande + Lån + Likviditetsförändring
Förmögenhet / Tillgångar
Eget Kapital + Skulder (Lån)
Försäljning av förmögenhet fyller på likviditeten
Generationsbalansen över tiden
Överskott fyller på och underskott tömmer
Del 2
Del 3
Sidan 12
Version 2003-09-17
Finansiell hälsa
Sparanderäkning Kommuner är ekonomier som liknar hushåll. Men idag kan herr och fru Svensson sällan förstå kommunens ekonomi lika enkelt som man kan förstå sin egen hushållsekonomi hemma vid köksbordet. Hela denna analys bygger på idealet om en sådan enkel förståelse. Därför samlas de viktigaste begreppen i en sparanderäkning (sid 12). Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Vi tror paret Svenssons första åtgärd är att summera ihop sina inkomster i syfte att överblicka vad man förfogar över under en bestämd period (år). Detta kallas ’Totala intäkter’ och det går också att härleda för en kommun (sid 12). Frågan för paret Svensson är hur mycket som bör konsumeras av totala intäkter och hur mycket som måste sparas. Sparande är således en form av överskott eller resultat och det består av de pengar som finns kvar av totala intäkter när periodens konsumtion betalats. Varför kan inte allt konsumeras? Varför spara? Sparande används för kapitalbildning. Det innebär uppbyggnad av förmögenhet. Hushåll äger villor, sommarstugor, bilar, etc. Svenssons sparar en del av intäkterna till amorteringar, handpenningar, anskaffningsfonder, etc. En viss sparnivå konsoliderar alltså hushållets ekonomi. Kreditvärdighet Vid denna sparnivå betraktas man som kreditvärdig och har omgivningens förtroende i affärer. Framgångsrika organisationer har goda ekonomiska fundamenta som tillsammans med omdömesfullt agerande inger förtroende. Generationssolidariska organisationer Kommunallagens hushållningskrav (KL, kap 8) ålägger nu levande generation att finna den sparnivå som lägger rättvisa finansiella bördor mellan olika generationer. Då ett stort antal kommuner inte iakttar detta utan överkonsumerar så har det tillkommit ett balanskrav från och med år 2000. Det är en redovisningsteknisk lösning som i somliga kommuner fungerar som en skamgräns för överkonsumtionen och i andra framtvingar tvångssparande.
Nyckeltalen för delbetyget finansiell hälsa Med sex av analysens 17 nyckeltal bestäms den finansiella hälsan: NT 1 NT 2 NT 3-4 NT 5 NT 12
Skuldbetalningsförmåga (målnyckeltal) Sparnivå / kassaflöde (styrnyckeltal) Skuldnivå (analysnyckeltal) Rörelsekapital (tendensnyckeltal) Investeringsnivå (analysnyckeltal)
Med ovanstående sex nyckeltal utarbetas en finansiell vision i dialog med kommunens ledande politiker. Principen utgår från ”balanserad styrning hela tiden” och nyckeltalen fungerar som ett ”balanserat styrkort”. Det går således att i varje kommun finna en sparnivå (i procent av intäkter) där ekonomin konsolideras på lång sikt. Denna konsolidering innebär följande: 1 att nu levande generation finansierar sin del av de investeringar som förverkligar visionen och 2 att den skuldnivå som långsiktigt etableras stämmer med den, som visionen ger uttryck för och 3 att den likviditetsnivå som långsiktigt etableras stämmer med visionens samt 4 att även den framtida skuldbetalningsförmågan utvecklas till den önskade. Du läser mer om finansiell hälsa i ”Vägen till betygen”, sid 5 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf).
Bedömning Här presenteras den gjorda bedömningen av finansiell hälsa. Av sammanställningen nedan framgår med vilket belopp styrnyckeltalet (NT 2 Sparande) år 2004 avviker från den kritiska nivån för hushållningskravet.
Är sparandet på konsoliderad nivå? Kvar till balanskravet Därefter kvar till hushållningskravet Sparnivån har en brist år 2004 på:
Sidan 13
0 Mkr 8 Mkr 8 Mkr
Nyckeltal 1: Skuldbetalningsförmåga för Krokom kommuns förvaltningar
Målnyckeltal Förvaltningarna
Hur tung är den långsiktiga räntebärande skuldbördan ur ett återbetalningsperspektiv räknat i antal år?
Nyckeltal 1: Skulder / Kassaflöde = Teoretisk återbetalningstid 60
År
OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år överstiga 50 år sätts tiden till 50 år.
Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett återbetalningsperspektiv? Huvudnyckeltalet är långa skulder exkl pensionsskulden dividerat med kassaflödet (från verksamheten) resp år. Den erhållna kvoten anger det antal år det teoretiskt skulle ta att återbetala alla långa skulder om hela kassaflödet skulle användas därtill.
50
De långa lån, som förmedlats vidare som så kallade förmedlade lån till kommunens koncernföretag, ingår ej i nyckeltalet men redovisas i stapelns övre del. I diagrammet finns också en linjärt anpassad 5-årig mättrend för nyckeltalet. De långa skulderna exkl pensionsskulden utgöres till största delen av räntebärande långa lån.
Krav: Under kritiska nivåer
40
1,46 30
20
Sidan 14
Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner
10
0 1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
Krokom kommuns förvaltningar Annan fordran på egna företag Trend för Krokom kommuns förvaltningar Kritisk nivå 1: 5 år Kritisk nivå 3: 20 år Nyckeltalets årliga nivå
MÄTSTANDARD Över kritisk nivå 1: Även över kritisk nivå 2: Även över kritisk nivå 3: Växande trend:
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Förmedlade lån till egna företag Trendmedelvärden Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2: 12 år Medelvärde utan förmedlade lån
Belastning Ja Ja -
'Bra'
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Huvudnyckeltal Svag
Trenden får inte växa mer än ett återbetalningsår per år i snitt för perioden. Även här mäts lutningen av den anpassade trenden.
'Dålig' Potentialkrav för år 2002 (3 st för NT 1). Kritiska nivåer Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Krav på ökad sparande
1998 7,47 6,46
1999 50,00 6,16
2000 21,29 4,64
2001 3,78 5,10
2002 4,12 7,06
2003 7,27
2004 5,29
2005 2,57
Boksl progn
Budget
Budget
År 2002 fattas 0,2 Mkr till balanskravet och sparnivån är 76 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL.
0,0 %
0,0 %
0,0 %
Procentsatserna anger de andelar av totala intäkterna, som sprandet eller 'Kassaflödet från verksamheten' måste ökas med för att klara resp kritiska nivå år 2002. Procentsatsen är det krav de tre 'Potentialnyckeltalen' utvärderas emot för år 2002 (jmf NT 6, 7 och 8).
Version 2003-09-17
-------------------------Mätperiod---------------------------
Återbetalningsår Kommunens förvaltningar Medelvärde alla kommuner
Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i år. Under kritisk nivå 1 räcker kassaflödet för att betala lånen inom 5 år, under nivå 2 inom 12 år och under nivå 3 inom 20 år. Nivåerna mäts genom att den anpassade trendens värde för medelåret 2000 jämförs med mätstandardens olika kritiska nivåer.
NT 1 - Skuldbetalningsförmåga
OBS! Skulle den teoretiska återbetalningstiden för ett år vara längre än 50 år sätts värdet till 50 år. Beträffande 'Medelvärde alla kommuner' presenteras detta med och utan förmedlade lån. SCB har inte statistik för förmedlade lån före år 1995.
Nyckeltal 2: Sparnivå för Krokom kommun Styrnyckeltal Förvaltningarna
Är NT1 d v s 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Kassaflödet' är tillräckligt högt alternativt otillräckligt eller mycket för lågt?
Nyckeltal 2: Kassaflöde / Intäkter
Krav: Över kritiska nivåer
8%
60%
Är sparandettillräckligt? tillräckligt? Är sparandet
Koncernen: Sparnivå / Omsättning
Nyckeltalet kassaflödet (dvs(dvs resultatet efter finansiella poster Nyckeltaletärär kassaflödet resultatet efter finansiella justerat för avskrivningar och ev fiktiv pensionsavsättning) i poster justerat för avskrivningar och ev fiktiv procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och pensionsavsättning) i procent av verksamhetens intäkter d statsbidrag. Nyckeltalet kallas Sparnivå. Det mäter om det v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet kallas penningmässiga överskottet från verksamheten är tillräckligt för att Sparnivå. Det mäter om det penningmässiga överskottet betala amorteringar och investeringar.
50%
7%
40%
6%
från verksamheten är tillräckligt för att betala amorteringar
och investeringar. Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998.
30% 5%
Kritiska nivåer och trender enligt Svensk
20% 4%
För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn till KommunRatings Mätstandard, Dec 1998. kommunens finansiella läge. Kritisk nivå 1 är eljest 9 %.
För ratade kommuner justeras mätstandarden med hänsyn
10%
3%
1,9
0% -10%
2%
98
99
00
1%
Sidan 15
0% 94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
01
02
Förvaltning Trend, konc
nyinvesteringar. Värden under kritisk nivå 3 innebär oftast att driftkostnader lånefinansieras. Det behövs långsiktigt i Information standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för Information om kommunkoncernens kassaflöde (koncernsparnivå) avtalspensioner. Vid snabbt fallande trend över 1 % per år finns för år 1997-2001 för de flesta kommuner. Tom stapel ett år sker enatt belastning. innebär uppgifter saknas.
Resultat 3 / Intäkter (Förvaltningarna)
08 10,0 %
-1% 5,0 % 0,0 %
-2% =Balanskravet =Hushållningskravet
-3%
-5,0 %
Information Information finns också om Resultat 3, d v s förändringen av eget Information om kommunkoncernens kassaflöde kapital för förvaltningarna. Med tanke på det nya balanskravet, som säger att eget kapital är denna (koncernsparnivå) finnsinte förfår årminska, 1998-2002 för information de flesta av
-10,0 %
Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2 "Reinvesteringar" Trendmedelvärden Balanskravet med ing.nivån 5,5 %
Krokom kommun Kritisk nivå 1 "Ny + reinvesteringar" Kritisk nivå 3 "Avtalspensioner" Trend för Krokom kommun
MÄTSTANDARD Under kritisk nivå 'Ny- & reinvesteringar' 6,50* %: Under kritisk nivå 'Reinvesteringar' 5,50* %: Under kritisk nivå 'Avtalspensioner' 3,50* %: Snabbt fallande trend:
Belastning Ja Ja Ja -
-15,0 %
kommuner. Tom stapel ett år innebär att uppgifter saknas.
-20,0 %
98
'Bra'
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Styrnyckeltal
99
00
Pensionsskulden ökade 3,8 % i snitt per år 1995-2002
Konsoliderande skattehöjningar m m År 1998 1999 2000
2001
2002
Dålig
Skattehöjningskrav Resultat 3 / Int. Balanskravsnivå
0,00 1,4% 5,4%
0,69 3,9% 1,0%
1999 -1,27% 4,51%
2000 1,27% 5,49%
2001 6,80% 4,79%
2002 4,97% 3,58%
2003 2,66%
2004 5,36%
2005 5,36%
Boksl progn
Budget
Budget
År 2002 fattas 0,2 Mkr till balanskravet och sparnivån är 76 % av nivån för god hushållning enl kap 8, KL.
2,37 -4,7% 6,5%
3,73 -6,8% 5,6%
2,35 -18,8% 20,1%
I tabellen ovan anges den ungefärliga storleksordningen på de skattehöjningar på egen skattekraft, som skulle ha behövts resp år för att Kassaflödet skulle ha nått upp till kritisk nivå 'Re- och nyinvesteringar'. Därunder presenteras den lägsta nivå Kassaflödet skulle ha legat på för att nå ett nollresultat resp år.
Version 2003-09-17
-------------------------Mätperiod---------------------------
1998 1,78% 4,23%
02
'Dålig'
*Fr o m år 2000 utbetalas 25 % av avtalspensionerna. Kritiska nivåer justeras ner 0,5 %.
Kassaflöde Krokom kommun Medelvärde alla kommuner
01
NT 2 - Kassaflöde / Sparnivå
Koncern Företag
till kommunens läge. Kritisk förmåga nivå 1 äratteljest 9 Värden över kritiskfinansiella nivå 1 innebär tillräcklig avsätta %. pensioner, ny- och reinvesteringar. En bestående trend över för nivå 1 indikerar också förmåga att amortera lån. Värden över Värden över kritiskförmåga nivå 1 innebär tillräcklig förmågaoch att kritisk nivå 2 innebär att avsätta för reinvesteringar avtalspensioner men ej nyinvesteringar. Värden under avsätta för pensioner, ny- och reinvesteringar. Enkritisk nivå 3bestående innebär oftast attöver driftkostnader lånefinansieras. Det behövs trend nivå 1 indikerar också förmåga att långsiktigt i standardfallet minst 4 % kapacitet i avsättning för amortera lån. Värden över kritisk nivå 2 innebär förmåga avtalspensioner. Vid en snabbt fallande trend över 1 % per år sker att avsätta för reinvesteringar och avtalspensioner men ej en belastning.
Nyckeltal 3: Skuldflödesgrad för Krokom kommun Analysnyckeltal Förvaltningarna
Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alternativt OK, svag eller dålig därför att 'Skuldflödesgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt hög eller mycket för hög?
160%
110% 100%
140% 90% 80%
Under kritiska nivåer
120%
70% 100%
60% 50%
80% 40%
Sidan 16
30%
60%
20% 40%
10% 0% 94
95
96 97 98 99 00 Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2
MÄTSTANDARD Förvaltningarna över kritisk nivå 1: Även över kritisk nivå 2: Även över kritisk nivå 3: Växande trend 1,77 % per år: Koncernen över kritisk nivå 120 %:
01
02
03 04 05 06 07 Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Krokom kommun Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 3
Belastning Ja
'Bra'
08
20%
0% 98
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Analysnyckeltal OK
99
00
'Dålig'
1998 13 % 27 %
1999 18 % 28 %
2000 27 % 25 %
2001 26 % 24 %
2002 20 % 25 %
Koncerndata lämnade till SCB
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
2003 14 % Boksl progn
2004 14 %
2005 13 %
Budget
Budget
02
SKULDER* Mkr Korta skulder Långa skulder Pensionsförpliktelser Summa skulder Förmedlade lån
Avrundat till hela tiotals mkr
1999 70 190 230 490 80
2000 110 170 290 580 0
2001 100 170 300 580 0
* Info från SCB (Obs! Kan avvika från kommunens uppgifter)
2002 100 140 320 570 0
Version 2003-09-17
-------------------------Mätperiod--------------------------
Skuldflödesgrad Krokom kommun Medelvärde alla kommuner
01
Kritiska nivåer och trender enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna, vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 2,5 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernens flödesgrad överstiger 120 % i genomsnitt. Skulderna i tabellen "SKULDER" nedan kan avvika från de i kommunens bokslut. Det finns dels ett avrundningsfel som torde hålla sig inom 5 milj kr, dels en avvikelse i pensionsskulden beroende på att lärarnas pensioner är upptagna för alla åren.
NT 3 - Skuldnivån jämfört med totala intäkter
Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett inkomstperspektiv? Nyckeltalet är långfristiga skulder netto (efter avdrag av pensionsskulden och förmedlade lån) i procent av verksamhetens intäkter d v s skatter, avgifter och statsbidrag. Nyckeltalet är den nedre delen av varje stapel i diagrammet. En kommun ansvarar med skattekraften för sina skulder (inte med tillgångarna). Därför är det intressant att studera skuldernas andel av intäkterna. Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse så länge kassaflödet (NT 2) indikerar tillräcklig avsättningsförmåga. Skulle så inte vara fallet bör inte bara pensionsskulden utan också korta skulder räknas in i nyckeltalet. Här kan indikeras om förvaltningarna har en mycket kort exponering (d v s stor andel kort upplåning), jmf i så fall också med NT 5 Rörelsekapital. Beträffande koncernen ingår pensionsskulden i långa skulder och skatteintäkter och generella bidrag i omsättningen.
Koncernen: Långa skulder / Omsättning
Nyckeltal 3: Skulder/Intäkter
Nyckeltal 4: Skuldbalansgrad för Krokom kommun Analysnyckeltal
Är 'Skuldbetalningsförmågan' bra alt. OK, svag eller dålig därför att 'Skuldbalansgraden' är tillräckligt låg alternativt otillräckligt låg eller mycket för hög?
Förvaltningarna
Nyckeltal 4: Skulder/Tillgångar
150% Krav: Under kritiska nivåer
140% 130%
Hur tung är skuldbetalningsförmågan ur ett förmögenhetsperspektiv? Nyckeltalet är skulderna exklusive pensionsskulden och förmedlade lån i procent av summa tillgångar för förvaltningarna. Nyckeltalet är summan av de två nedre delarna av varje stapel i diagrammet t v. För koncernen ingår i skulder alla skulder (även korta- och pensionsskulden).
Koncernen: Skulder / Tillgångar 140%
120%
120%
110%
Pensionsskuldens storlek för förvaltningarna är av mindre intresse, så länge kassaflödet indikerar tillräcklig avsättningsförmåga.
100% 100% 90%
Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Dec 1998 för kommuner. Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard för förvaltningarna , vars kritiska nivåer (3 belastningar) och kritisk trend (1 belastning) anges i procent. Värden över nivå 1, nivå 2 resp nivå 3 innebär en belastning för varje nivå. En belastning tillkommer om trenden växer mer än 4 procent i snitt per år. Beträffande koncernen utgår en belastning om koncernbalansgraden överstiger 95 % i genomsnitt.
80%
70% 60% 50%
60%
40%
Sidan 17
30% 40%
20% 10%
20%
0% 94
95
96
97
98
99
00
01
Långa skulder netto Pensionsskulden Förmedlade lån Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2
MÄTSTANDARD Förvaltningarna över kritisk nivå 1: Även över kritisk nivå 2: Även över kritisk nivå 3: Växande trend 6,84 % per år: Koncernen över kritisk nivå 95 %:
02
03
04
05
06
07
Korta skulder Pens. skuld. linjen Trend för Krokom kommun Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 3
Belastning Ja Ja
'Bra'
Pensionsskulden skall räknas in i nyckeltalet om 'Kassaflödet' indikerar otillräcklig avsättningsförmåga för avtalspensioner, jmf NT 2.
08
0% 98
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Analysnyckeltal Svag
99
100
1999 37% 42%
2000 69% 43%
2001 66% 42%
2002 58% 44%
Koncerndata lämnade till SCB
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Koncernuppgifterna i tabellen nedan är från SCB och kan innehålla mindre avrundningsfel.
Kommunens tillgångar uppgår till 79,3 % av genomsnittetsvärdet för riket
2003 47%
2004 47%
2005 47%
Boksl progn
Budget
Budget
KONCERNEN* Mkr 1998 Omsättning 626 Kassaflöde (sparande) 20 Förändring eget kapital -31 Tillgångar 1 018 Skulder 767 Eget kapital 250 Pensionsförpliktelser inom linjen
1999 656 4 -41 991 783 208 205
2000 629 21 -118 830 736 94 260
* Info från SCB (i de fall koncernredovisning finns)
2001 727 56 13 840 733 108 263
2002 773 69 29 854 717 137 267
Version 2003-09-17
1998 30% 42%
02
'Dålig'
----------------------Mätperiod-----------------------
Skuldbalansgrad Krokom kommun Medelvärde alla kommuner
01
NT 4 - Skuldnivån jämfört med förmögenheten
80%
Nyckeltal 5: Rörelsekapital för Krokom kommun Tendensnyckeltal
Är NT1 d v s "Skuldbetalningsförmågan" bra kan "Rörelsekapital" indikera om det kortsiktigt sker en försämring eller om läget är kortsiktigt stabilt?
Förvaltningarna 0%
Nyckeltal 5: Rörelsekapital/Kostnader Krav: Ej fallande trend
-2%
Hur snabb är förändringen?
Finansnetto i Kr/Inv
4 000
Nyckeltalet, d v s staplarna i diagrammet, är omsättningstillgångar minus korta skulder som andel av externa kostnader i procent. Observera att det inte sällan finns korta lån bokförda under långa lån i kommuner. Korta lån, som avses förnyas bokförs som långa. Läget kan vara sämre än vad nyckeltalet anger om det finns en stor volym "långa lån", som förfaller inom ett år.
2 000
-4%
0
Kritiska trender och nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994.
-6% -2 000
-4 000 -10% -6 000 -12%
Sidan 18
-8 000
-14% 94
95
96
97
98
99
00
01
02
04
05
06
07
08
94
Trend för Krokom kommun Kritisk nivå 1
Krokom kommun Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 2
MÄTSTANDARD Medelvärde under kritisk nivå 1: Värden under kritisk nivå 2: Fallande trend (-0,05 % ): Snabbt fallande trend: Snabbt stigande trend*:
03
Belastning Ja Ja -
'Bra'
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Tendensnyckeltal Svag
96
98
00
02
04
06
08
Krokom
Maxvärde
Minvärde
Medelvärden
Är kostnaderna för skulderna så tunga att de tränger ut annan verksamhet? Här presenteras finansnettot för förvaltningarna. Finansnettot är skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Max-, min- och medelvärden avser alla Sveriges kommuner. Medelvärdena är befolkningsvägda.
NT 5 - Rörelsekapital
Detta nyckeltal utvärderas mot en mätstandard, vars kritiska nivåer (2 belastningar) och kritiska trender (2 belastningar 0 resp -2 % i snitt per år och 1 kompensation +2 % i snitt per år) anges i procent. Värden under kritisk nivå 1 innebär att volymen korta skulder är större än omsättningstillgångarna. Finns det något trendvärde under nivå 2 indikerar detta en hög nivå kort upplåning.
-8%
'Dålig'
Medel i extern pensionsförvaltning (Mkr) 1998 1999 2000 2001 -
* Kompensation utgår för snabbt stigande trend
-------------------------Mätperiod---------------------------
1998 -6,6 % -7,3 % -3,1 %
1999 -5,3 % -7,4 % -3,2 %
2000 -11,6 % -7,4 % -3,2 %
2001 -7,9 % -7,5 % -1,8 %
2002 2003 -5,7 % -5,4 % -7,6 % -3,8 % Boksl progn
2004 -5,4 %
2005 -5,3 %
Budget
Budget
Kritisk nivå 1 Kritisk nivå 2
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
0,0 % -10,0 %
Räntevinsten vid 0,5 % bättre lånevillkor (Tkr) 1998 1999 2000 2001 2002 942 1 025 983 975 824 Finansnettot år 2002 var -10, milj kr ( -1,42 % av totala intäkter)
Version 2003-09-17
Diagramvärden ovan Krokom kommun Trend för Krokom kommun Medelvärde alla kommuner
2002 -
Förmedlade lån
Version 2003-09-17
Fakta: Krokoms kommun har haft förmedlade lån (se sidorna 14, 16, 17 och 37.
Vad är förmedlade lån? Nycke ltal 1: Skulde r/Kassaflöde = Te oretisk åte rbe talningstid
4
70 60 50
1
5
40
6
30 20 10 0 1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
Busköping kom m uns förv.
Förmedlade lån t ill egna företag
Annan fordran på egna föret ag
Nyckelt alet s årliga nivå
2
3
Ungefär hälften av kommunerna har förmedlade lån. Förmedlade lån upptas eftersom kommunkoncernens förvaltningsdel hos vissa långivare kan få lån till bättre villkor än de kommunala företagen. Det innebär att skattebetalarna garanterar dessa lån. Därför måste (KL) skattekollektivets representanter kontrollera vad som sker inom både de kommunala företagen som förvaltningarna så inte dessa kommer på obestånd. Förmedlade lån behandlas i analysen som förpliktelser, som kommunens förvaltningsdel har. Det innebär att de inte belastar nyckeltalen 1, 3 och 4 annat än som informerande staplar. Förmedlade lån jämställs med en borgensförbindelse och påföres nyckeltal 17. Det innebär att förmedlade lån faller under den del av analysen som behandlar finansiell risker.
Trapped by a culture - finns en framtid? 1 Hur stort utbyte planerar jag att ha av denna dag?
1 Åren 1989-90 har förvaltningarna lån och de kommunala företagen egna lån. 2 Under 1991-92 upptar förvaltningarna långa lån och en del av dessa förmedlas vidare till kommunens företag. Denna andel utgörs av stapelns övre del. 3 År 1993 har förvaltningarna lån som helt förmedlas till kom-munens företag. Dessutom indikerar låg mätpunkt att kommunens förvaltningar har ett positivt kassaflöde. Hög mätpunkt år 1994 innebär negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 4 År 1995 lånar kommunens företag mer av förvaltningarna än vad dessa i sin tur lånat upp. 5 År 1996 indikerar hög mätpunkt ett otillräckligt eller negativt kassaflöde i förvaltningsdelen. 6 År 1997 indikerar låg mätpunkt ett positivt och tillräckligt stort kassaflöde i förvaltningsdelen. Litet Stort 1 2 3 4 5 6 7
2 Hur deltagande planerar jag att vara denna dag? 3 Hur stor risk avser jag ta denna dag? 4 I vilken utsträckning känner jag att jag har ansvar för denna dag och denna dags resultat?
1 Sidan 19
2
3
4
5
6
7
Peter Block
Finansiella möjligheter
Version 2003-09-17
Spanande Bench-Marking! Vilka finansiella möjligheter finns?
Benchmarking eller lära av mästarna I modern ledarskapslitteratur används uttrycket Benchmarking för en organisations lärande och förändring. Dessvärre saknas ett bra svenskt ord för detta begrepp. Bästa översättningen är ”att lära av mästaren”. Se ”Styr din kommun eller hoppa av!” (sidan 107).
Diverse faror, fel och missuppfattningar vid Bench-Marking (BM).
Hur fungerar potentialnyckeltalen? Förbättringspotentialer indikeras av nyckeltalen 6-8. NT 6 Utdebiteringspotential (nivå) NT 7 Avgiftspotentialer (nivåer) NT 8 Besparingspotentialer eller kostnadsnivåer
sidan 21 sidorna 22-23 sidorna 24-25
Dessa tre nyckeltals mätstandard är relaterade till nyckeltal 1 ’Skuldbetalningsförmåga’. I tabellen (sid 14) 'Potentialkrav för 2001' framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa kravprocent anger med hur många procent Kassaflödet eller Sparnivån måste förbättras. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till alla tre nyckeltalen 6-8. Slutsatser som kan dras Om ett potentialnyckeltal är ’Bra’ så indikeras en potential, som kan omvandlas i ett ökat sparande. Omfattningen på detta ökade sparande mäts också. ’Bra’ betyder att skuldbetalningsförmågan kan nå betyget ’Bra’. Är potentialnyckeltalet ’OK’ så kan ’OK’ nås, etc. Slutsatser som ej kan dras Skulle NT 6 Utdebiteringsnivå ha värdet ’Svag’ eller ’Dålig’ och NT 8 Kostnadsnivåer ’Bra’ så kan man inte dra slutsatsen att kommunen har för hög utdebitering. Nyckeltalen indikerar att det är effektivare att pressa ner kostnaderna än att ytterligare höja skatten om man vill förbättra finanserna. Om man av politiska skäl ändå väljer att höja skatten så är det en annan aspekt på denna fråga. Analysen säger vad man kan göra om man vill vara effektiv i finansiell mening. I politiken gäller vad man vill eller bör göra och vad man har retorisk förmåga att motivera.
Bedömning Syftet är att ange gränserna för hela det finansiella handlingsutrymmet och belysa hur man utnyttjar detta genom att föreslå ett alternativ. Detta utredningsförslag finner du på sidan 8.
1 Underlagets kvalitet duger till utredningsförslag Potentialnyckeltalen bygger på statistik som alla kommuner lämnar till SCB (jmf ”Vad kostar verksamheten i Din kommun!”). Kvaliteten har kritiserats under åren men är numera mycket bättre. Dock duger inte de jämförelser som här görs till att direkt besluta om avgiftshöjningar eller sparkrav utan kritisk granskning. Vad man kan komponera är utredningsförslag och underlag för utredningsdirektiv. 2 Sifferunderlagen kan justeras till jämförbarhet När direktiv om ett utredningsförslag föreligger kan en kritisk granskning ske för att justera för främst två aspekter: dels olikheter i organisation, dels olikheter i redovisningsprinciper. Detta är en uppgift för fackfolk och tar viss tid. 3 Att jämföra äpplen och päron! BM idé är att jämföra ”äpplen och päron” på rätt sätt. När man justerat underlaget enligt pkt 2 ovan är ”förklaringarna” till kvarvarande skillnader intressanta. De kan inte förklaras bort i termer att man jämför äpplen och päron. 4 Lagomskapets förödande effekter Enligt BM skall man jämföra sig med extremerna för att lära sig något. Man skall söka mästarna och inte nöja sig med det genomsnittliga. Det är vanligtvis inte kultur i kommunerna. ”När externa kommunanalytiker jämför nyckeltal med bästa kommun, så uppkommer alltid frågan varför inte istället jämföra med snittet för kommunerna ”för det gör vi här i kommunen”. Kommunföreträdarna blir ofta mycket irriterade, när de hör att man skall studera bästa kommuner – och de berättar ofta stolt att de har en grupp kommuner som man samarbetar med sedan länge. Men en analys av just dessa kommuner visar sällan, att de är bättre än den aktuella kommunen. Från likar lär man sig inget, utan får bara bekräftelse på att inget behöver göras. .....” Citat ur ”Styr din kommun eller hoppa av!” (sidan 128).
Sidan 20
Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential för Krokom kommun Potentialnyckeltal
Indikerar kommunens utdebiteringsnivå jämfört med medelutdebiteringen att det finns ett effektivt utrymme för en skattehöjning?
Vilket skattehöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet är skattesatsen (uttryckt i kronor per skattekrona) jämfört med skattesatsen år 2002 i den av grannkommunerna som har lägst utdebitering. Denna skillnad anger en potential. Den är positiv om kommunens utdebitering ligger under den aktuella grannkommunens utdebitering och vice versa.
Potential / Intäkter
Nyckeltal 6: Utdebiteringspotential 25 kr 14% Under ringmarkerad kurva 2002
23 kr
12% 10%
21 kr
8% 6%
19 kr
4% 17 kr
2%
99
00
01
02
-2%
Sidan 21
13 kr
-4% Skatteväxling med landsting åren 1992/93, 1995/96 och 1998/99.
11 kr
Information Skatteväxling med landstinget p g a ÄDEL-reformen skedde i de flesta kommuner år 1992. En ny skatteväxling p g a de särskilda omsorgernas överförande till kommunerna skedde åren 1995 och 1996. En ytterligare skatteväxling p g a PsykÄDEL skedde med de flesta landsting åren 1998 och 1999.
-6% -8% -10%
9 kr 94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08 -12%
Medelskattesats i Riket Skattesats i Östersund kommun
Skattesats i Krokom kommun Medelskattesats i Länet
MÄTSTANDARD Potentialen -0,34 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 1 för NT 1: Potentialen -0,34 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 2 för NT 1: Potentialen -0,34 % understiger 0,0 %, dvs kravnivå 3 för NT 1:
Belastning Ja Ja Ja
-14%
'Bra'
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Potentialnyckeltal
'Dålig' Dålig
Jämför "Potentialkrav för 2002" för Nyckeltal 1. Potentialen -0,34 % understiger 1,53 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå.
Diagramvärden ovan Skattesats i Krokom kommun Skattesats i Östersund kommun Utdebiteringspotential jmf Östersund
1998 22,38 kr 21,53 kr -0,85 kr
1999 22,57 kr 21,72 kr -0,85 kr
2000 22,52 kr 22,07 kr -0,45 kr
2001 22,52 kr 22,07 kr -0,45 kr
Mätår 2002 22,52 kr 22,37 kr -0,15 kr
2003 22,52 kr 22,37 kr -0,15 kr
2004 22,52 kr
Kommungrannar Kommungrannar i pendlingsregionen utanför p-regionen Krokom 22,52 Krokom 22,52 Strömsund 23,07 Östersund 22,37 Åre 22,57
2005 22,52 kr
Östersund
22,37 Krokom
22,52
Version 2003-09-17
En kronas skattehöjning 2002 motsvarar ungefär 17 milj kr på eget underlag.
NT 6 - Utdebiteringsnivå
0% 15 kr
Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1996 för kommuner Detta nyckeltal har ingen egen mätstandard utan relateras till NT 1 Skuldbetalningsförmågan. I diagrammet 'Potential/Intäkter' anges med hur många procent Kassaflödet förbättras (försämras) om potentialen att höja (sänka) skatten skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2002' för nyckeltal 1, framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges även i tabellen 'MÄTSTANDARD' nedan.
Nyckeltal 7 (Sid 1 av 2): Avgiftspotentialer år 2002 för Krokom kommun Potentialnyckeltal
Indikerar avgiftsfinansieringsgraden (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för avgiftshöjningar?
Nyckeltal 7: Summa Avgiftspotential
6,0%
Avgiftspotentialer i procent av Totala Intäkter (ingår i nyckeltalet).
Avgifts-, bidrags- och övriga intäktspotentialer (ingår ej i NT).
12 % 10 %
3,5% Jfr Riket
5,0%
Höga staplar indikerar möjligheter höja avgifter
3,0%
4,0%
8%
Jfr Kommuntypen
2,5%
Jfr Länet
2,0%
3,0%
6% 4%
2,0%
2%
1,0%
Kommunen i jämförelse med högsta kommun i vidstående grupper.
Jfr Riket Jfr Kom typ Potential 1,00 %
Sidan 22
Mkr
Summa Mkr
80,0
0,5% 0,0%
Förskola
Jfr Länet
1,0%
Äldre- omsorg mm
Fritid
Ind. Fam. oms.
Kultur
Mkr
Avgiftspotentialer i Mkr (ingår i NT).
Utbild-ning
Infra. Skydd. mm
Politik
Affärs verksamhet
Avgiftspotentialer (ingår ej i NT)
25,0
40,0 Jfr Riket
70,0
35,0
60,0
30,0
Jfr Kommuntypen
50,0
25,0
Jfr Länet
40,0
20,0 Där staplar saknas är kommunen högst i Riket, kommuntypen eller länet.
10,0
20,0
5,0 10,0 0,0 0,0
Förskola Jfr Riket
Jfr Kom typ
15,0
10,0
15,0
30,0
20,0
NT 7:1 - Avgiftsnivåer
0,0%
0%
1,5%
Jfr Länet
Äldreomsorg mm
Jämför "Potentialkrav för 2001" för Nyckeltal 1. Potentialen 1 % understiger 1,53 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå.
Belastning -
0,0
Kultur
Ind. Fam. oms.
'Bra' Bra
Utbild-ning
Infra. Skydd. mm
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Potentialnyckeltal
'Dålig'
Politik
Affärs verksamhet
Nästa sida innehåller: Sifferuppgifter Definitioner
Version 2003-09-17
MÄTSTANDARD Potentialen 1 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: Potentialen 1 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: Potentialen 1 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1:
Fritid
5,0
Nyckeltal 7 (Sid 2 av 2): Avgiftspotentialer år 2002 för Krokom kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med högst avgiftstäckningsgrad: Förskola
Äldreomsorg mm
Fritid
Kultur
Ind, o Fam, omsorg*
Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden,
Riket Kommuntypen Länet Aktuell kommun Skillnad till 2001
44,74 % Ödeshög
35,13 % Hedemora
61,09 % Sotenäs
60,36 % Norberg
31,39 % Finspång
26,0 % Vindeln
20,47 % Norsjö
22,26 % Torsby
37,04 % Ragunda
10,61 % Norsjö
19,86 % Krokom
20,02 % Krokom
19,38 % Östersund
37,04 % Ragunda
5,84 % Bräcke
19,86 % Krokom
20,02 % Krokom
0,84 % Krokom
8,13 % Krokom
3,08 % Krokom
3,42 % / 2,29 Mkr
-0,04 % / -0,09 Mkr
-0,51 % / -0,08 Mkr
-0,96 % / -0,10 Mkr
-0,06 % / -0,02 Mkr
Utbildning*
Infra-, skydd, mm* Politik*
Avgiftstäckningen i procent av bruttodriftkostnaden, 15,22 % Eksjö
79,05 % Alvesta
34,20 % Stockholm
10,60 % Övertorneå
70,43 % Malå
22,49 % Arjeplog
Kan vara 100,00 % ?
10,17 % Östersund
43,44 % Härjedalen
2,22 % Åre
10,11 % Krokom
17,23 % Krokom
0,19 % Krokom
69,37 % Krokom
4,19 % / 8,90 Mkr
2,98 % / 1,09 Mkr
0,19 % / 0,01 Mkr
-12,95 % / -4,81 Mkr
De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet
Sidan 23
Skillnad: Avgifter mm höjdes med 7 Mkr jämfört år 2001.
Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola
Äldreomsorg mm
Fritid
Kultur
Ind, o Fam, omsorg*
Riket Kommuntypen Länet
33,84 % Sollentuna
30,63 % Sävsjö
37,39 % Vårgårda
42,26 % Borgholm
28,32 % Mönsterås
23,03 % Vansbro
20,02 % Krokom
17,86 % Älvdalen
22,20 % Övertorneå
18,38 % Östersund
18,98 % Östersund
07,36 % Härjedalen 12,89 % Östersund
Utbildning*
Infra-, skydd, mm* Politik*
Riket Kommuntypen Länet
12,97 % Katrineholm
70,43 % Malå
31,30 % Lilla Edet
10,58 % Överkalix
68,98 % Sorsele
10,65 % Lycksele
10,16 % Åre
38,91 % Berg
1,93 % Härjedalen
9,18 % Ånge 5,47 % Östersund
De med * märkta verksamheterna ingår ej i nyckeltalet
Hur potentialnyckeltalet kan användas
Nyckeltalets avgiftspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas vara för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd.
Version 2003-09-17
Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var avgiftshöjningar kan och bör göras. Förutsättningarna för att höja avgifterna genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer.
Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1994 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att höja avgifterna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2002' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal.
NT 7:2 - Avgiftsnivåer
Riket Kommuntypen Länet Aktuell kommun Skillnad till 2001
Affärsverksamhet* (Kostnadstäckning)
Vilket avgiftshöjningsutrymme finns? (Förbättringsmöjlighet intäkter) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom avgiftshöjningar. Och i vad mån sådana förbättringar bringar ner NT1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per "tung" verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna i avgiftsandelar för verksamheternas bruttodriftskostnader i kommunen och andra kommuner i olika kategorier, som där har störst avgiftstäckningsandel. Nyckeltalet omfattar bara de 4 verksamheter, som är skatte- och avgiftsfinansierade. Övriga innehåller olika bidrag, som bestäms av aktörer utanför kommunen, varför dessa bara är med som information.
Nyckeltal 8 (Sid 1 av 2): Besparingspotentialer år 2002 för Krokom kommun Potentialnyckeltal
Indikerar snittkostnaderna (för viktiga verksamheter jämfört med motsvarande för andra kommuner) att det finns ett effektivt utrymme för besparingar?
Nyckeltal 8: Summa Besparingspotential
Besparingspotentialer i procent av Totala Intäkter 14,0%
45 %
35 % 30 %
Jfr Riket
12,0%
40 % Höga staplar indikerar möjligheter sänka kostnader
10,0%
Jfr Kommuntypen
8,0%
Jfr Länet
25 % 20 %
6,0%
15 %
4,0%
Kommunen i jämförelse med kommuner som har lägst snittkostnad i ovanstående grupper.
10 % 2,0%
5 %
0,0% Jfr Riket Jfr Kom typ Jfr Länet Potential 17,00 %
Sidan 24
Mkr
Äldreomsorg
Mkr
Summa Mkr
350,0
Förskola
Ind. Fam. oms.
Grund skola
Gymn. skola
Infra. Skydd mm
Funk. hindrade
Fritid
Kultur
Politik
Funktionshind-rades andel av omsorgen
Besparingspotentialer i Mkr
90
70
80
60
70
50
60
40
200,0
50
30
150,0
40
300,0 250,0
20
30 100,0
10
20
0
10
50,0
99
0 0,0
Förskola Jfr Riket
Jfr Kom typ
NT 8:1 - Kostnadsnivåer
0 %
Jfr Länet
Äldreomsorg
*Jämför med "Potentialkrav för 2002" för Nyckeltal 1. Potentialen 17 % överstiger 1,53 %, som behövs för att NT 2 skall nå godkänd nivå.
Grund skola
Belastning -
Gymn. skola
Infra. Funk. Skydd mm hindrade
Fritid
Totala intäkter % Mkr 2,4 17 1,0 7,0 En krona =17 Mkr
Kultur
'Bra' Bra
Politik
01
02
03
Krokom Min Medel Max
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' 'Dålig' Nästa sida innehåller: Potentialnyckeltal Sifferuppgifter Definitioner
Version 2003-09-17
MÄTSTANDARD* Potentialen 17 % understiger 0 %, d v s kravnivå 1 för NT 1: Potentialen 17 % understiger 0 %, d v s kravnivå 2 för NT 1: Potentialen 17 % understiger 0 %, d v s kravnivå 3 för NT 1:
Ind. Fam. oms.
00
Nyckeltal 8 (Sid 2 av 2): Besparingspotentialer år 2002 för Krokom kommun Diagrammen jämför med "bästa" kommun i resp kategori, dvs kommunen med lägst enhetskostnad: Förskola Enhet: Heltidsbarn 1-12 år
Riket Kommuntypen Länet Aktuell kommun Potential x Antal Skillnad till 2001 Skillnad i mkr
Gymnasieskola Gymnasieelever 16-19 år
Alla inv 7-15 år
29 504 kr Håbo
671 kr Jokkmokk
51 635 kr Kävlinge
60 661 kr Kumla
65 018 kr Malå
49 341 kr Torsby
671 kr Jokkmokk
64 628 kr Malå
82 948 kr Sorsele
114 737 kr Ragunda
49 113 kr Östersund
1 116 kr Åre
61 453 kr Östersund
83 413 kr Östersund
122 428 kr Krokom
61 819 kr Krokom
1 721 kr Krokom
72 950 kr Krokom
85 117 kr Krokom
57 410 kr
32 315 kr
1 050 kr
21 315 kr
24 456 kr
546 st
5 451 kr / 4,66 %
2 492 st
2 701 kr / 4,57 %
2,98 Mkr
Infra-, skydd, mm
14 005 st
257 kr / 17,55 %
6,80 Mkr
1 960 st
6 002 kr / 8,97 %
3,60 Mkr
606 st
-32 168 kr / -27,43 %
11,76 Mkr
-24,35 Mkr
Funktionshindrade Fritid
Kultur
Politik
Alla invånare
Alla invånare
Alla invånare
Alla invånare
1 190 kr Vallentuna
1 080 kr Bjurholm
162 kr Strömstad
444 kr Nordanstig
259 kr Täby
2 505 kr Torsby
1 080 kr Bjurholm
396 kr Ragunda
556 kr Överkalix
469 kr Torsby
2 617 kr Krokom
2 197 kr Åre
396 kr Ragunda
726 kr Krokom
408 kr Östersund
2 617 kr Krokom
6 044 kr Krokom
1 070 kr Krokom
726 kr Krokom
536 kr Krokom
908 kr
282 kr
277 kr
1 427 kr
14 005 st
-225 kr / -7,92 % -3,15 Mkr
4 964 kr
14 005 st
264 kr / 4,57 % 3,73 Mkr
2,35 Mkr jämfört med år 2001.
14 005 st
107 kr / 11,11 % 1,50 Mkr
14 005 st
-77 kr / -9,59 %
14 005 st
40 kr / 8,06 %
-1,08 Mkr
0,56 Mkr
* Vadstena har en grundskolekostnad på 22 340 kr/elev och väljs bort.
Nedan göres ytterligare en jämförelse med "näst bästa" kommun i resp kategori: Förskola
Äldreomsorg mm
Ind. o Fam. omsorg Grundskola
Gymnasieskola
Riket Kommuntypen Länet
77 222 kr Ödeshög
32 450 kr Båstad
688 kr Norsjö
64 747 kr Askersund
88 559 kr Arvidsjaur
49 474 kr Övertårneå
688 kr Norsjö
66 116 kr Orsa
85 117 kr Krokom
116 835 kr Berg
58 453 kr Strömsund
1 365 kr Ragunda
72 950 kr Krokom
85 117 kr Krokom
Infra-, skydd, mm
Funktionshindrade Fritid
Kultur
Politik
Riket Kommuntypen Länet
1 457 kr Söderköping
1 085 kr Ydre
167 kr Nordanstig
470 kr Österåker
264 kr Malmö
2 617 kr Krokom
1 752 kr Sorsele
616 kr Berg
606 kr Malå
536 kr Krokom
2 845 kr Berg
3 678 kr Härjrdalen
616 kr Berg
897 kr Åre
536 kr Krokom
51 852 kr Lysekil
Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun Ratings Mätstandard, Okt 1997 för kommuner Detta nyckeltals mätstandard är relaterad till NT 1 och NT 2. Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet förbättras om potentialen att sänka kostnaderna skulle utnyttjas. I tabellen 'Potentialkrav för 2002' för NT 1 framgår vilka kravprocenten är för olika kritiska nivåer. Dessa nivåer anges också i tabellen 'MÄTSTANDARD' under diagrammet till detta nyckeltal. Nyckeltalets besparingspotential definieras till 90 % av den minsta av summan för 'Kommuntypen' eller 'Länet'. (Det skulle kunna uppfattas för extremt att jämföra med de kommuner i Riket, som har lägsta enhetskostnader.) I infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Flertalet kommuner särredovisar fr o m år 2001 Äldreomsorg och Funktionshindrade. För dessa avser 'Skillnaden till 2001' summan av verksamheterna.
Version 2003-09-17
Hur potentialnyckeltalet kan användas Potentialen säger ingenting om olika verksamheters kvaliteter. Det finnas normalt (mindre) siffermässiga avvikelser mellan kommunerna beroende på olika uppfattningar om avgränsning av verksamhet, redovisningsprinciper, mm. Indikerade potentialer bör därför utredas med hjälp av ekonomiska kalkyler och justeras innan bestämda slutsatser kan dras var effektiviseringar kan och bör göras. Förutsättningar för effektiviseringar genom jämförande kalkylering är mycket goda inom kommunsektorn jämfört övriga samhällssektorer.
Vilket utrymme finns för att pressa ner kostnaderna? (Förbättringsmöjlighet kostnader) Nyckeltalet anger med hur många procent NT 2 Kassaflödet eller Sparandet kan förbättras genom besparingar. Och i vad mån dessa förbättringar bringar ner NT 1 Skuldbetalningsförmågan under sina kritiska nivåer (3 st). Denna potential uttrycks dels i milj kr per verksamhet i nedre diagrammen, dels i procent i övre diagrammen. Potentialerna är skillnaderna mellan andra kommuners bruttokostnader per konsumentenhet och den aktuella kommunen för de tunga verksamheterna. Därvid jämförs med den kommun inom de olika kategorierna som har lägst bruttokostnad enhet.
NT 8:2 - Kostnadsnivåer
Sidan 25
Summa skillnad
Ind. o Fam. omsorg Grundskola* Alla invånare
65 018 kr Malå
Enhet: Alla invånare
Riket Kommuntypen Länet Aktuell kommun Potential x Antal Skillnad till 2001 Skillnad i mkr
Äldreomsorg Alla inv 65 år och äldre
Agerar kommunstyrelsen nämndakut?
Version 2003-09-17
På kommunstyrelsens dagordning!
Visioner om: Åstadkommes genom: NT 2
Förmögenheten:
Kassaflöde / Sparnivå ------------>
NT 12Investeringsnivå ------------------->
NT 2 NT 6-7
Kassaflöde / Sparnivå ------------> Skatt- och avgiftsnivå ------------>
NT 16-17
Skattebas- o Förpliktelserisker-->
NT 8
Kostnadsnivåer--------------------->
Effekten avläses:
Rimligt belånad ---------------> NT 3-4 Skuldnivå (helt) Rätt sammansatt --------------> NT 5 Rörelsekapital (delvis) Rätt volym ---------------------> Utanför denna analys Finansiell attraktivitet: Starkt läge ----------------------> NT 1, 3-5 och 12 (helt) Rätt mix och nivå på skatter och avgifter --------------------> Utanför denna analys Låga finansiella risker -------> NT 9-17 (delvis) Service: Hög kvalitet --------------------> Utanför denna analys Rätt komponerad -------------> Utanför denna analys
Tre kriterier för kommunstyrelsens dagordning 1 2 3
Dagordningen får innehålla max sju frågor totalt. Fråga måste innehålla en visionär aspekt av övergripande karaktär (så som generationssolidaritet). Fråga måste i ekonomisk betydelse ha ett värde som överstiger x Mkr (så som x = 3 Mkr). Frågor som inte uppfyller alla tre kraven delegeras ner.
Roller och arbetsformer Vanligtvis så har kommunstyrelsen ansvar för kommunens långsiktiga och övergripande utveckling och nämnder och styrelser ett mer kortsiktigt verksamhetsansvar. Det finns här inget rätt eller fel utan det gäller att utforma en god organisationskultur.
Politikens karaktär Politiken har egenheten att utveckla sina arbetsformer samtidigt som politiska frågor behandlas. Det är viktigt att ha ett principiellt perspektiv i bakgrunden, ty de spelregler som växer fram utformar de goda vanor som lämnas över till nästa generation politiker.
Ny dokument och beslutsformer Allt fler kommuner inför ’Sparanderäkningar’ (sid 12) som ledningens besluts- och uppföljningsdokument för att långsiktigt styra den finansiella utvecklingen. Frågor om intäkternas fördelning mellan konsumtion och sparande skiljs ut som den ekonomiska planeringens första viktiga beslut. Därefter i ett andra och senare beslut fördelas konsumtionsutrymmet i ramar mellan verksamheterna.Bruttobegrepp införs. Underlaget för en retorik för uthålliga finanser hämtas ur detta underlag och utvecklas för kommunstyrelsen.
Sidan 26
Ledningsrisk (nyckeltalen 9 - 11)
Version 2003-09-17
Ledningsförmåga
Ledningsrisk Det är sällan dåliga finanser beror på andra faktorer än dålig ledningsförmåga. Det finns givetvis fall där stora förändringar i omgivande förutsättningar och där konsekvenserna av osäkra aktörer varit förödande för finanserna men dessa fall är inte regel. Vid bedömning av ledningförmåga är därför ”matchresultatet” av stor vikt. Goda finanser indikerar god ledningsförmåga och vice versa. Svensk KommunRatings roll Det är en kommunlednings uppgift att bygga förtroende för sin ledningsförmåga inför kommunens egna invånare, kreditgivare, entreprenörer, etc. Svensk KommunRating är ingen sådan intressent i kommunen utan mer ett tränande stöd i strävan att förbättra ledningsförmågan. Ledningsförmågan kan bli betydelsefull i de fall då bedömningen står och väger mellan två betygsnivåer.
Nyckeltalen för ledningsrisk Dessa är mycket indikerande. De är till för aktörer som gör affärer med kommunen, exempelvis kreditgivare. NT 9 NT 10 NT 11
Politisk beslutsförmåga Tjänstemännens handlingskraft Kombinerat nyckeltal
Du läser mer om ledningsförmåga i ”Vägen till betygen”, sid 13 (se www.kommunrating.se/Analyser/ vagen.pdf). Processfakta: Denna KommunDiagnos är kommunens andra under senare år. Bedömning: Gjord bedömning grundar sig på betygskommitté i maj 2003.
Delbedömningar
Med stor säkerhet i bedömningen anger pilens spets en utsaga om en uppnådd lägsta nivå vid datum för rapporten. Man kan vara bättre, men är sannolikt inte sämre.
Det står och väger mellan olika delbetyg och det är aktuellt att bedöma ledningsförmåga: Ja Nej 1. Vilken grad av medvetenhet har kommunledningen om det finansiella läget?
Låg
Hög
2. I vilken grad balanserar personlighetstyperna i kommunledningen varandra, så att långsiktigt ansvarsfulla beslutsförslag kan arbetas fram?
Dålig balans
God
3. Om det behövs ”tuffa finansiella åtgärder” hur är politikernas förmåga att samla majoriteter bakom sådana beslut och uthålligt stå fast vid dessa?
Dålig förmåga
God
4. Hur är tjänstemännens förmåga att på ett effektivt sätt genomföra ”tuffa” beslut?
Dålig förmåga
God
5. Finns den erforderliga institutionella utformningen för en effektiv ekonomistyrning i organisationen?
Nej
Ja
Sammanfattande utsaga om ledningsförmågan (när bedömning är aktuell): Dålig
God
Sidan 27
Nyckeltal 9: Styrförmåga - Majoriteter för Krokom kommun Risknyckeltal
Antyder fullmäktiges partistruktur att det skulle föreligga en risk för bristande beslutskraft i ett utsatt läge?
Hur har fullmäktiges partistruktur utvecklats? Nyckeltalet anger fördelningen av mandaten i fullmäktige i kommunen och indikerar beslutsförmåga.
Nyckeltal 9: Mandatfördelningen i fullmäktige 100 % 90 % 80 % Vänsterpartiet
70 %
Socialdemokraterna
50 %
Miljöpartiet (Vågmästare)
40 %
Övriga vågmästarpartier
30 %
Centerpartiet
20 %
Folkpartiet
Sidan 28
10 %
Kristdemokraterna
0% 83-85
86-88
89-91
92-94
MÄTSTANDARD Majoritetsblock saknas i snitt åren 1992-06 Blocken minskar i betydelse åren 1992-06 Vågmästarnas trend växer mer än 10 % åren 1992-06 Vågmästarläge 2003-06 Kompensation utgår då ett parti dominerar
95-98
99-02
Moderaterna
03-06
Belastning Ja Ja -
NT 9 - Majoriteter
60 %
Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1998 för kommuner Nyckeltalet indikerar belastningar för fyra kritiska utvecklingar och en möjlig kompensation. 1 Är partiblocken inte tillräckligt stora för att kunna utgöra majoriteter under de sista fyra mandatperioderna mellan 1992-06 utgör detta en belastning. De grundläggande förutsättningarna för en ansvarsfull blockpolitik saknas. 2 Förlorar blocken väljare till övriga partier under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Att blocken minskar i betydelse minskar förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 3 Har 'Vågmästarpartierna' ökat sin andelstrend mer än 10 % under de sista fyra mandatperioderna är detta en belastning. Ökat missnöje genom att dessa partier växer snabbt indikerar framväxten av en jordmån för populistisk överbudspolitik på bekostnad av en långsiktig ansvarsfull ekonomisk politik. 4 Förekomsten av vågmästarläge sista perioden utgör en belastning. Vågmästarläge indikerar förekomsten av en god jordmån för populistisk överbudspolitik. Därmed minskar också förutsättningarna för att driva en ansvarsfull ekonomisk politik. 5 Om ett parti dominerar de 5 sista perioderna med en mandatandel som i snitt överstiger 50 % och som dessutom aldrig understiger 47 % och understiger 50 % max 2 valperioder, så utgår en kompensation.
------------------Mätperiod--------------------
83-85 10 %
86-88 10 %
4% 33 % 2%
6% 29 % 6%
47 % 4% 100 %
45 % 4% 100 %
89-91 8% 2% 6% 27 % 0% 4% 49 % 4% 100 %
92-94 12 % 4% 4% 24 % 0% 4% 47 % 4% 100 %
95-98 8% 2% 2% 22 % 0% 6% 55 % 4% 100 %
99-02 11 % 4% 2% 24 % 0% 7% 40 % 11 % 100 %
03-06 9% 4% 4% 27 % 0% 7% 40 % 9% 100 %
Centerpartiet samarbetar traditionellt med socialdemokraterna.
<=
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal OK
83-85 86-88 89-91 92-94 95-98 99-02 03-06
Mandat Antal mandat i 49 kommun49 fullmäktige 49 49 49 45 45
Version 2003-09-17
Krokom kommun Moderaterna Kristdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Socialdemokraterna Vänsterpartiet Summa
Nyckeltal 10: Styrförmåga - Handlingskraft för Krokom kommun Risknyckeltal
Antyder organisationens storlek och struktur att det skulle kunna föreligga en risk för bristande handlingskraft i ett utsatt läge?
250 000
200 000
Invånare
180
Anställda / 1000inv
160
Årsanställda
140
Min i Riket Solna
120 150 000
Kritisk nivå 1
Kritisk nivå 1 100 Kritisk nivå 2
80 100 000
Kritisk nivå 2
60
Kritisk nivå 3
Antyder kommunens organisation bristande handlingskraft? Nyckeltalet indikerar organisatorisk tröghet enl antagandet att ju fler invånare, anställda per 1000 inv, politiska partier och organisatoriska enheter som finns, ju lägre är den operativa förmågan att verkställa åtgärder. I krissituationer sätts en kommuns styrförmåga på hårda prov. Även om beslutskraften är tillräcklig kan en kommunal organisation brista i handlingskraft. Beslutade åtgärder blir inte genomförda. Observera att nyckeltalet enbart antyder att problem kan föreligga och att vidare undersökningar kan vara meningsfulla om också övriga nyckeltal, som indikerar styrförmåga uppvisar brister. Källa är SCB, Kommunal personal 1993-2000 och resp kommuns bokslut.
40
50 000 Kritisk nivå 3
Max i Riket Vännäs
20
0
0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 30
12
Sidan 29
Företag
Partier 25
10
Nämnder
8
Kritisk nivå 1
20
6
Kritisk nivå 2
15
4
Kritisk nivå 3
Kritisk nivå 3
10
Diagrammen återspeglar att toppcheferna har svårare att styra och genomdriva impopulära beslut * ju fler invånare kommunen har * ju fler anställda kommunen har per invånare * ju fler politiska partier kommunfullmäktige har och * ju fler organ kommunen är uppdelad i enligt information nedan.
KOMPLETTERANDE KONCERNINFORMATION
5
Förvaltningsbolag: Förvaltningsfastigheterna ägs av förvaltningen Moderbolag: Koncernbolag finns ej
Kritisk nivå 1
Krokombostäder AB 100%
Bolag och stiftelser mm: 0
0 92/94
95/98
99/02
Org spann
03/06
Övertaligt anställda (jmf 70 per 1000) är 685 personer.
Antal 14 005 119 7 6
'Bra' Bra
Jämtkraft AB 6,2 % 98 99 00 01 02 Wångenstiftelsen 7 % Stiftelsen Kooperativ utv 7 % 125 'OK' 'Svag' 'Dålig' 105 Länstrafiken 5 % 85 Inlandskommunernas EF Dålig 65 Naboer AB 45 OK LRF
Bra OK
Timavlönade Anställda
Döttrar:
Version 2003-09-17
Krokom kommun Antal invånare i kommunen Antal anställda i förvaltningarna per 1000 inv Antal partier i kommunfullmäktige Antal nämnder och företag i koncernen Sammanvägd indikation av handlingskraften:
200309
Kritisk nivå 2
2
NT 10 - Handlingskraft
dec 02
Kritisk utveckling enl KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Nyckeltalets fyra komponenter bedöms var för sig och sammanvägs till en indikation av handlingskraften. Vilka de kritiska nivåerna är för de fyra komponenterna framgår av diagrammen till vänster och av tabellen framgår hur sammanvägningen sker.
Nyckeltal 11: Styrförmåga - Avgiftspolitik för Krokom kommun Risknyckeltal
Om avgiftsandelen släpar efter kan detta indikera bristande beslutsförmåga d v s överdriven känslighet hos politikerna för påtryckningar från olika avgiftskollektiv?
Förvaltningarna
Nyckeltal 11: Avgiftsandelen
110% Skatter 100% 90%
Krav: Ej fallande trend.
Gen statsbidrag
80% 70%
6666666 Spec dest statsbidrag
60%
1,5
50%
Avgifter 40%
Sidan 30
Trend för Krokom kommun
20%
Obs att detta nyckeltal kan vara missvisande om omorganisationer skett under perioden. Om exempelvis avgiftsfinansierade verksamheter bolagiserats eller avyttrats uppträder normalt en nivåändring i avgiftstrenden efter det år detta ägt rum. En viss försiktighet vid tolkningen av detta nyckeltal är tillrådligt. Politiker är väldigt känsliga för avgiftshöjningar. Ofta höjs inte ens avgifterna tillräckligt för att kompensera för inflationen, än mindre för att kompensera minskade statsbidrag. Avgiftspolitiken är en viktig indikator på beslutsförmågan. Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 1995 för kommuner Belastningar sker för respektive fallande trend (under 0 % i snitt per år) och snabbt fallande trend (under 1,5 % i snitt per år). En belastning sker också om medeltalet för nyckeltalet ligger mer än 5 % under Riksmedelvärdet.
10% Medelvärde alla kommuner
0%
NT 11- Avgiftspolitik
30%
Släpar intäkternas avgiftsandel efter? Nyckeltalet anger hur avgifterna utvecklas som andel av intäkterna (från verksamheten d v s exkl finansiella intäkter).
-10% 94
95
96
97
98
MÄTSTANDARD Om mer än 5 % under Rikssnittet: Fallande trend: Snabbt fallande trend:
99
00
01
02
Belastning -
03
04
'Bra'
05
06
07
08
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal
'Dålig'
Största arbetsgivare i kommunen dec 2002, enl SCB. KROKOMS KOMMUN
Bra
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING
Trenden växer med 0,11 proc per år.
C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG CAMFORE HISSMOFORS-OCKE AB
-------------------------Mätperiod------------------------
1998 18 % 3% 30 % 49 % 100 %
1999 18 % 3% 27 % 52 % 100 %
2000 18 % 2% 26 % 54 % 100 %
2001 18 % 2% 26 % 53 % 100 %
2002 18 % 3% 26 % 53 % 100 %
Boksl progn
Budget
Budget
WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG
2003 16 % 5% 26 % 54 % 100 %
2004 15 % 4% 28 % 53 % 100 %
2005 15 % 4% 27 % 54 % 100 %
Summa anställda i ovanstående företag:
1 925
Version 2003-09-17
Krokom kommun Avgifter Spec dest statsbidrag Gen statsbidrag Skatter Summa
1 475 175 125 75 75
Finansiella risker
Version 2003-09-17
Externt indikerbara krisutlösande finansiella risker Externt indikerbara finansiella risker Tre typer av externa risker, nämligen investeringsrisk, skattebasrisk och förpliktelserisk, kan indikeras av nyckeltalen 12-17. NT 12 NT 13 NT 14 NT 15 NT 16 NT 17
Investeringsrisk Skattebasrisk - skattekraft Skattebasrisk - befolkning Skattebasrisk - sysselsättning Förpliktelserisk - tomma lägenheter Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån
Riskaversion - attityden till risk Riskhantering tillhör inte vad kommunalpolitiker tidigare ägnat någon avsevärd tid vid beslutsfattandet. Individer känner olika aversioner mot risker och osäkerhet. En del av oss lägger stor vikt vid ansträngningar att gardera eller undvika risker. Andra bryr sig mycket lite om detta. Hantering av osäkerhet och risk inför beslut Vid allt beslutsfattande föreligger osäkerheter om för-
utsättningar, framtiden och viktiga aktörer i omvärlden. Riskhantering börjar med att kartlägga och lista dessa osäkerheter. Mängden osäkerheter kan indelas i tre delar. En del kan man gardera sig mot och det sker då vanligtvis genom åtgärder som medför kostnader. Det kan vara en försäkringslösning. Gäller det osäkra aktörer kan man förhandla och kanske ingå avtal. Nästa kategori osäkerheter går att gardera sig mot men en gardering inför samtidigt utlösande incitament. Med andra ord, aktiv riskhantering ökar sannolikheten för att risken utlöses. Det är inte ovanligt om man påtagit sig förpliktelser av typ borgen. Den tredje delen är de icke garderbara osäkerheterna och dessa utgör då de genuina risker man måste ta. Du läser mer om risk i skriften ”Vägen till betygen”, sid 8 (se www.kommunrating.se/analyser/vagen.pdf).
Bedömning För indikering och behandling av interna risker med eventuella finansiella konsekvenser påföres 1 Mkr.
Utvecklingen är svårbedömbar. Betyget ’OK’ återgår troligen till ’Svag’ igen om något år.
Här nedan presenteras den gjorda bedömningen av externt indikerbara risker för kommunen.
NT 15 Skattebasrisk - sysselsättning Ingen risk indikeras.
NT 12 Investeringsrisk. Ingen risk indikeras.
NT 16 Förpliktelserisk - tomma lägenheter Bostadsöverskott indikerar en relativt stor andel tomma lägenheter. Även om åtgärder redan vidtagits med externt stöd så finns en tröghet i utvecklingen, som antagligen kräver fortsatta insatser. För detta påföres en hanteringskostnad om 3 Mkr motsvarande exempelvis rivning av 15 lgh per år, vilket torde kosta ca 0,75 Mkr i rivning och ca 2,25 Mkr för att lösa lån.
NT 13 Skattebasrisk - skattekraft. Ingen risk indikeras. NT 14 Skattebasrisk - befolkning Befolkningen har under senare år minskat i sådan omfattning att även den långsiktiga befolkningsföränd-ringen (över 10 år) är negativ sedan något år. I någon mån börjar nu denna befolkningsförändring också påverka befolkningens sammansättning. Här påföres efter viss tvekan en hanteringskostnad på 1 Mkr som i tidigare analys.
NT 17 Förpliktelserisk - borgen och förmedlade lån Risk indikeras i hög nivå och nedsatt hanteringsförmåga vid eventuellt utfall. Borgen och förmedlade lån ingår i bruttoförpliktelsebeloppet (se värdering sidan 11). . Sidan 31
Nyckeltal 12: Investeringar för Krokom kommun Risk- och analysnyckeltal Förvaltningarna
Finns det en risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader? D v s att man investerar ihjäl sig?
Investerar kommunen ihjäl sig? (Årlig framtida kostnadsökningsrisk) Nyckeltalet är nettoinvesteringar i procent av totala intäkter. Nyckeltalet indikerar bl a om kommunen drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Blå del av stapel indikerar investeringar som sker i eget ägt lokalbolag. Vidare indikeras om kommunen investerar medeller motcykliskt vad beträffar konjunkturen (se diagram nedan).
Nyckeltal 12: Investeringar/Intäkter
10%
Under kritiska nivåer
8%
Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Jan 1995 för kommuner För kommuner med stagnerande befolkningsunderlag (minskar mer än 5 % under sista 10-årsperioden) bör nyckeltalet trendmässigt understiga kritisk nivå 1. På samma sätt gäller kritisk nivå 2 för befolkningsmässigt stabila kommuner och kritisk nivå 3 för befolkningsmässigt ökande kommuner (växer mer än 5 % sista 10-årsperioden).
6%
4%
Konjunkturanpassning = motcykliskhet
Sidan 32
5%
0%
NT 12 - Investeringsnivå
2%
4%
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
04
05
06
07
08
3% 2%
-2%
1% 0% -1%
-4%
-2%
Krokom kommun Kritisk nivå 1 Trend för Krokom kommun Spar-/Kassaflödenivå 94-02
MÄTSTANDARD Över kritisk nivå 1: Även över kritisk nivå 2: Även över kritisk nivå 3:
Investeringar i lokalbolag Kritisk nivå 2 Sparnivå (Kassaflöde / Intäkter) Optimal investeringsnivå
Belastning Ja -
'Bra'
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal
Medelvärde alla kommuner Kritisk nivå 3 Investeringsnivå 94-02
-3% 90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
00
01
Invest. snittavvikelse BNP-snitt 1990-02
02
03
04
05
Bra
1999 3,4 % 5,1 %
2000 4,3 % 5,0 %
2001 3,5 % 5,4 %
2002 3,6 % 5,4 %
08
2003 3,5 %
2004 3,2 %
2005 3,2 %
Boksl progn
Budget
Budget
Sparandet åren 1994-2002 var 2,54% per år och investeringssnittet 4,64% (Lånebehovet per år var alltså 2,10%).
Version 2003-09-17
Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -4,8 proc.
1998 2,3 % 5,2 %
07
BEFOLKNING Kompensation 0 Kompensation Stagnerande (< 5 % på 10 år)...... Stabil (inom +/- 5% på 10 år)..... Ja 1 Kompensation Växande (> 5% på 10 år)............ 2 Kompensationer
'Dålig'
-------------------------Mätperiod---------------------------
Investeringar Krokom kommun Medelvärde alla kommuner
06
Årlig BNP-tillväxt
Nyckeltal 13: Skattekraft för Krokom kommun Risknyckeltal
Indikerar en negativ skattekraftstrend att skattebasen sviktar eller antyder kraftiga variationer konjunkturkänslighet?
Skatteunderlaget per invånare i kronor
Nyckeltal 13: Skatteunderlag/Invånare 90% 180 000 kr 160 000 kr 140 000 kr
85%
120 000 kr 100 000 kr 80 000 kr
80%
60 000 kr 40 000 kr 20 000 kr 0 kr
75%
91
93
95
97
99
Krokom kommun
05
07
Skatteunderlag kr/inv
Sidan 33
Sviktar kommunens egen skattebas? (Årlig intäktsminskningsrisk) Skattekraften är den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten (minus grundavdrag och ev extra avdrag p g a nedsatt skatteförmåga) per invånare vid taxeringsårets ingång. Nyckeltalet relaterar kommunens skatteunderlag till medelskatteunderlag i Riket.
Krav: Ej fallande trend
65%
03
NT 13 - Skattekraft
70%
01
60% 1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
Kommunens andel av medelskattekraften i Riket
MÄTSTANDARD Fallande långsiktig trend: Snabbt fallande långsiktig trend: Kraftig variation:
Belastning Ja -
1998
1999
2000
Kort trend
'Bra'
2001
2002
2003
Mättrend för Krokom kommun
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal OK
'Dålig'
Max/minskillnaden är 1,6 % och trenden -0,1 % per år
Krokom kommun Andel av skatteunderlaget i Riket Skatteunderlag kr/inv Budgetår (Årsbok för Sv K 19xx)
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
83,1 % 96 011
84,8 % 97 960
84,2 % 101 837
85,0 % 104 931
85,8 % 109 796
85,4 % 115 903
84,8 % 124 256
84,3 % 131 770
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
Kommunförbundets prognos av skatteunderlaget för åren efter 2002.
Fallande trend (under 0 % i snitt per år) innebär en belastning. Snabbt fallande trend (under -0,4 % i snitt per år) innebär en belastning. Kraftig variation innebär en belastning, vilket sker om nyckeltalets värden avviker med över 5 % från sina trendvärden samtidigt som trenden växer eller avtar i en takt inom intervallet plus/minus 2 % per år.
1997
1998
1999
2000
Version 2003-09-17
-----------------------------------Mätperiod-------------------------------
Prognos enl Sv KF cirkulär 2003:41, 2004-2006
Kritisk utveckling enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner För nyckeltalet finns två kritiska trender och en kritisk utveckling och motsvarande antal belastningar.
Nyckeltal 14: Befolkningen i Krokom kommun Risknyckeltal
Sviktar befolkningsunderlaget och därmed intäkterna eller antyder befolkningens åldersstruktur att kostsamma behov kan uppstå?
Befolkningsökning under 1 år (dec resp år)
Andel invånare: Kommunen och Riket 2002 (dec)
1,0%
'Bra'
0,5%
'Dålig'
65-79
0,0%
Sviktar befolkningsunderlaget? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad som händer med befolkningsunderlaget på lång (10 år) och kort (1 år) sikt? Nyckeltalet anger den procentuella förändringen i invånarantalet under 1 resp 10 år räknat per december resp år.
-0,5% 26-44 -1,0% -1,5%
16-18
-2,0% 0-6
-2,5% 96
97
98
99
Krokom kommun
10%
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal OK
00
01
02
03
Länet
04
05
06
Riket
07
08
Två ja
0%
10%
20%
Riket
30%
Krokom kommun
Skillnad i andel invånare: Kommunen minus Riket 2002 (dec)
Befolkningsökning under 10 år (dec resp år)
Sidan 34
0%
80-w
-5%
65-79
Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Sept 2001 för kommuner Intäktsminskningsrisk föreligger vid negativa befolkningsutvecklingar på kort resp lång sikt och sådana utgör här belastningar. Är denna snabb d v s mer är -0,5 % per år resp -5 % på tio år innebär detta ytterligare belastningar (max 4 st 0,5-vikter utdelas).
45-64
-10% 84-93 85-94 86-95 87-96 88-97 89-98 90-99
Krokom kommun
Länet
91100
92-01 93-02
Riket
19-25
Två ja
Belastning Ja Ja -8% Ja Ja -
16-18 7-15 0-6 -6%
-4%
-2%
0%
2%
4%
6%
8%
Skillnaden kommunen minus Riket 2002 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 1999-02
Befolkningen i dec. 1999 14 221 2000 14 154 2001 14 047 2002 14 005 2003 14 075
Ökn.
Intäktsminskningsrisk föreligger också vid kraftig underrepresentation i åldersgruppen 20-44 år och lätt resp tung skevhet vid underrepresentation i åldrarna 0-44 år (max 3 st 0,25-vikter utdelas). Kostnadsökningsrisk föreligger vid kraftiga pucklar i olika åldersgrupper (max 5 st 0,25-vikter utdelas).
-58 -67 -107 -42 70
Befolkningsandelen i Riket är 0,16 %.
Version 2003-09-17
MÄTSTANDARD Kortsiktigt (= ett år) fallande trend (befolkningsutvecklingen): Kortsiktig snabbt fallande trend: Långsiktigt (=tio år) fallande trend: Långsiktig snabbt fallande trend: Förekomst av en 0-6-årspuckel (befolkningens åldersstruktur): Förekomst av en 7-15-årspuckel: Förekomst av en 16-18-årspuckel: Stor utflyttning i utbildningsgenerationen 19-25 år Försörjningssvacka i samhällsbyggargenerationen 26-44 år: Förekomst av en potentiell äldrepuckel i 45-65 år: Förekomst av en yngre äldrepuckel i 65-79 år: Förekomst av en äldre äldrepuckel i 80-w år: Lättare strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w Tyngre strukturell underförsörjningsskevhet mellan 0-44/45-w
26-44
NT 14 - Befolkning
5%
Ogynnsam åldersstruktur? (Årlig kostnadsökningsrisk) Vad som händer med befolkningens sammansättning (befolkningspyramid dec)? Nyckeltalet anger andelen invånare i proc för viktiga åldersklasser jämfört Riket år 2001. Tendensen under 3 år anges.
Nyckeltal 15: Förvärvsintensitet i Krokom kommun Sviktar förvärvsintensiteten och därmed intäkterna?
Hänger kvinnorna med?
Sviktar förvärvsintensiteten? (Årlig intäktsminskningsrisk) Är förvärvsintensiteten hög eller låg, förstärks den eller sviktar den? Nyckeltalet anger den procentuella andelen förvärvsarbetande 1-w tim/veckan i åldersgrupperna 20-64 år. För gränskommuner så som Strömstad, Årjäng och Haparanda ingår ej de utlandsarbetande.
Kvinnlig förvärvsfrekvens 85%
95 % 80% 75%
80 %
70%
75 %
Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Okt 1998 för kommuner Det finns två kritiska trender och en kritisk utveckling. Kommunens trend jämförs med Rikets trend och gränserna framgår av tabellen. En för instabil (konjunkturkänslig) utveckling är en belastning.
65% 70 % 60%
65 % 60 %
55%
55 %
50%
50 % 94
95
96 97 98 99 Riket Riksmax Gnosjö Kommuntrenden
00
01 40% 85
87
89
90
91
92
93
94
Totalt för Krokom
95
96
97
98
99
00
01
Kvinnor
Snittet över 14 år är 77,72 %
Belastning Ja
Arbetslöshetsstatistik enl AMS i maj varje år. 90
91
92
93
94
95
96
97
'Bra'
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal OK
Har Krokom många 'företag'? 98
99
00
01
02
12% 10% 8% 6% 4%
0% I arbetsmarknadsåtgärder i Krokom Öppet arbetslösa i Krokom Totalt i Riket Öppet arbetslösa i Riket
225 200 175 150 125 100 75 50 25 0 1
50
99
148
197
246
5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5%
Utbildningsprofil för (dec) år 1998
Krokom jmf länet
Jmf kommuntypen
'Plus'-profil
'Minus'-profil
Jmf riket
Version 2003-09-17
2%
Kompletterande information för analys En god utbildning ökar sannolikheten för att individen är gångbar på arbetsmarknaden. (Jmf diagram 'Utbildningsprofil'). 'Plus'-profil betyder en fördel genom en relativ övervikt för högre utbildning och vice versa. Utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvens jämfört med den totala i kommunen visas i diagram 'Kvinnlig förvärvsfrekvens'.
Är Krokoms befolkning välutbildad? (Tillhör kommuntypen 'Glesbygdskommuner')
Arbetsställen per tusen invånare, kommuner i fallande rangordning
03
'Dålig'
Grundskola
MÄTSTANDARD Kommuntrenden sämre än Rikstrenden: Kommuntrenden mer än 2 % sämre än Rikstrenden: Variationen är 15,0 %. Större än Rikets 11,1 % + 2,5 %:
Folkskola
Sidan 35
89 90 91 92 93 Totalt för Krokom Länet Riksmin Haparanda Rikstrenden
Kort gymnasium
87
NT 15 - Sysselsättning
45% 85
Forskare
85 %
Lång akademisk
90 %
Kort akademisk
Nyckeltal 15: Förvärvsfrekvens
Långt gymnasium
Risknyckeltal
Nyckeltal 16: Bostadsöverskott för Krokom kommun Risknyckeltal
Finns risken att ett växande antal lediga lägenheter i allmännyttan utlöser en borgenskris?
Nyckeltal 16: Bostadsöverskott
18 %
Krokom kommun
Är tomma lägenheter ett stort problem? (Årlig intäktsminskningsrisk) Vad händer med bostadsefterfrågan på kort sikt? Nyckeltalet anger den procentuella andelen lediga lägenheter i de allmännyttiga bostadsföretagen och jämför denna siffra med motsvarande för alla kommuner i länet och i Riket.
Kort tendens
10 % 9%
16 %
8% Länet
14 %
7% 12 %
6%
Riket
10 % 8%
4%
6%
3%
Kritisk nivå 1
2%
4% Kritisk nivå 2
1%
2% 0%
Kritisk nivå 3
0%
Sidan 36
92
93
94
95
96 97 98 99 Läget i mars varje år
00
MÄTSTANDARD Mars 2003 är över 3 %, dvs över kritisk nivå 1: Mars 2003 är även över 7 %, dvs kritisk nivå 2: Mars 2003 är även över 11 %, dvs kritisk nivå 3: Befolkningen ligger stabilt inom +/- 5 % på 10 år
01
02
Mar 02
03
Belastning Ja -
Sep 02
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal OK
'Bra'
* Ej enbart kommunala bolag
'Dålig'
Räntebidrag enl 93 års regler Räntebidrag enl 92 års regler Bidrag enl regler tom år 91* Summa t o m år 1995.................
Riskbedömning: Antalet tomma lgh är ca 72 st och 72 tomma lgh á 50 000 kr/år är 3,60 mkr/år
Befolkningsförändringenen sista 10 åren var -4,8 proc.
Antal lägenheter i Allm. Nyttan 1 400 1 200
0,30
Ant Ftg ? 2 4
Beräknad räntebidragsavtrappning i mkr
25,0 20,0
0,25
1 000
Milj kr ? 7,10 16,59 23,69
Avtrappning per lgh är lågt räknat 1 050 kr/mån
Antal lägenheter per invånare (mars) 0,35
Mar 03
Krokom kommun Kort trend
NT 16 - Bostadsöverskott
Kritiska nivåer enligt Svensk KommunRatings Mätstandard, Nov 1996 för kommuner För detta nyckeltal finns tre kritiska nivåer för det sista mättillfället. En ledighetsnivå under 3 % är normal och motsvarar kritisk nivå 1. Vid 7 % passeras kritisk nivå 2 och vid 11 % kritisk nivå 3. Beroende på befolkningens utveckling justeras betyget så att stagnation ger belastning och snabb tillväxt kompensation.
5% Trend för Krokom
15,0
0,20
800
10,0
0,15 600 400
5,0
0,05
200
0,0
0,00 92
0 92
93
94
95 96 97 98 99 Läget i mars varje år
00
01
02
93
94
95
96
97
98
99
00
01
02
03
03 Lgh. per inv. i Krokom
Max i Riket
Snitt i Riket
95
96
97
98
99
00
Bidrag enl regler tom år 91 Räntebidrag enl 92 års regler
01
02
Version 2003-09-17
0,10
Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån år 2002 för Krokom kommun Risknyckeltal Kr/inv
Finns risken att stora borgensåtaganden kan falla ut? Finns risken att kommunen har dålig hanteringsförmåga mot utfallande borgen?
Nyckeltal 17: Borgen och förmedlade lån / Invånare. Kritisk hög nivå
45 000
Krokom kommun
40 000
Förpliktelsebelopp
80 000
Kr per inv 2002
30 000
Medelvärde för Glesbygdskommuner***
25 000
Medelvärde i Länet***
Finns det stora borgensåtaganden, som kan falla ut? (Engångs försämringsrisker)
Ks=Korta skulder Pe=Pensionsskuld Bo=Borgen Fl=Förmedlade lån Sa=Summa
Borgensförbindelserna är uppdelade i fem komponenter: 1: Garantier för statliga bostadslån till villor 2: Allmännyttiga bostadsföretag 3: Kommunala företag 4. Övriga bostadsföretag / föreningar 5: Övriga ansvarsförbindelser. Dessutom tillkommer 'Förmedlade lån' som en sjätte kategori. De är förpliktelser som har samma karaktär som borgen för kommunens förvaltningsdel.
60 000 40 000 20 000
35 000
Lsn=Långa skulder netto
0 Lsn
Ks
Pe
Bo
Fl
Sa
Minska nivån med 1 000 kr per/inv kostar 14 Milj kr 20 000 Medelvärde i Riket***
15 000 10 000 5 000 0
Kritisk Nivå 1
Sidan 37
15 000
Kritisk utveckling enligt Svensk Kommun-Ratings Mätstandard, Dec 1998
10 000
Nyckeltalet mäter dels om borgensåtagandena är höga, dels förmågan att hantera plötsligt uppkomna borgensfalissemang.
20 000 Kritisk Nivå 2
Sum 2002
Kr/inv
Komponenter
Nyckeltal 17: Borgen m m / Invånare. Kritisk hanteringsförmåga
3 000
5 000
2 000
4 % av borgen
0 Garanti villor
1 000
Allm. nyttan
Kom. företag
Bost. företag
Övriga
2 % av borgen 0
'Bra' Kassaflödet år 2002
-1 000 -2 000
Rörelsekapital år 2002
MÄTSKALA 'OK' 'Svag' Risknyckeltal Svag
Förm. lån
Hög borgen föreligger och en belastning sker om summa borgen m m passerar en kritisk nivå av 15 000 kr/inv. Nästa risknivå, som ger ytterligare en belastning inträffar om summa borgen m m passerar nivån 27 000 kr/inv. Hanteringsförmågan bedöms kortsiktigt tillräckligt om det finns ett så stort positivt rörelsekapital resp kassaflöde att det kan möta borgensfallissemang omfattande 2 resp 4 % av hela borgensåtagandet.
'Dålig'
BruttoFörpliktelsebeloppet är 67 132 kr / inv. Kommunen förmedlar inga lån till sina egna ägda företag.
NT 17 - Borgen och förmedlade lån
Krav: Under kritiska nivåer
Kr/inv 25 000
Förpliktelsebelopp är det belopp i kronor som kommunen måste stå för om allt skulle behöva infrias.
-3 000 2002
Borgen till bostadsrättsföreningar mm är 0,0 milj kr.
Rörelsekapital år 2002 är -2 682 kr per inv och bör överstiga 2,0 % av borgen, som är 535 kr/inv, för god hanteringsförmåga. Kassaflödet år 2002 är 2 499 kr per inv och bör överstiga 4,0 % av borgen, som är 1 070 kr/inv, för god hanteringsförmåga. *** Befolkningsvägda medelvärden.
MÄTSTANDARD Borgensbelopp över 15 000 kr/inv:* Även borgensbelopp över 27 000 kr/inv:* Rörelsekapitalet < 2,0 % av borgen för år 2002:** Resultat 2 < 4,0 % av borgen för år 2002:** * Mäter 'Hög borgen'
Belastning Ja Ja -
** Mäter 'Hanteringsförmåga'
Krokom kommun är ej medlem i KommunInvest (enl uppgift från KI december 2001).
Version 2003-09-17
Borgen Kr/inv Garanti Allm.nytt. Kom. för. Bost. för. Övriga Förm. lån Summa Krokom kommun 1 161 23 563 0 0 2 023 0 26 747 Medelvärde för Glesbygdskommuner** 956 18 574 678 1 030 863 3 530 25 632 Medelvärde i Länet*** 718 16 271 3 934 9 500 808 11 400 42 631 Medelvärde i Riket*** 306 12 523 3 838 949 774 8 934 27 324
Version 2003-09-17
Centrala frågor att fundera över. Analysfrågor A. På omslaget och sidan 6 finns en matris med 4 stycken delbetyg. Hur sätts slutbetyget? Vilka av de fyra delbetygen är det angeläget att fokusera på? B. Balanskravet (sidan 15) bör klaras genom sparnivån 5,5 % och 5 % fr o m år 2000. Denna justering beror på att en mindre del av intjänade avtalspensioner från och med år 2000 utbetalas för enskild förvaltning. Sparandet (NT 2) beräknas vara 5,36 % år 2004. Alltså klaras balanskravet 5 %! Observera att balanskravet, som är en av staten pålagd redovisningsteknisk reglering, inte garanterar en sund ekonomisk hushållning för alla kommuner. C. Vad innebär hushållningskravet (KL kap 8) enligt din uppfattning (sidan 15)? Räcker balanskravet? Finns det visionära ambitioner med behovet att lägga på 1,5 %, dvs hålla nivån 6,5 % fr o m år 2000 för sparandet? Då sparandet beräknas vara 5,36 % år 2004 så fattas 1,14 % till denna nivå eller 8 Mkr. D. Förstår du att det (sida 8 och 9) finansiella gapet är 35 Mkr (=0+0+27+0+8) och det innebär ”noll tolerans” i budgetuppföljningen? Finns det anledning att oroa sig över ett för lågt sparande (sida 15, diagram) i företagen?
F. För hantering av externt indikerbara finansiella risker påföres 1 Mkr för sviktande befolkningsutveckling och 3 Mkr för avveckling av tomma lägenheter i kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Därmed blir riskgapet 5 Mkr per år (1+1+3). Vilket gap tycker du är relevant? G. Behövs 1 Mkr per år för att kommunen ska arbeta fram en vision för sin utveckling? Räcker det? H. Ett mått på god potential är möjligheterna att kunna räkna fram ett årligt utrymme för sänkt skatt efter erforderliga åtgärder. För närvarande är detta svårt. Hur ser du på detta? I.
Avgifterna höjs med 2 Mkr och kostnaderna sänks 46 Mkr i utredningsförslaget (sidan 8). Är denna relation eller balanspunkt rimlig med tanke på utvecklingen mot din framtidsvision?
J. Det kan diskuteras om de föreslagna åtgärderna sidan 6, när det gäller att pressa ner kostnaderna är riktigt fördelade mellan olika verksamheter. Finns det andra verksamheter, som skall föras in i diskussionerna? I så fall till vilka belopp med tanke på din framtidsvision?
E. För interna risker påföres 1 Mkr. Är det lagom?
Processfrågor* 1. Hur anser du att analysen beskriver läget i din kommun? (Var brister analysen och vad är korrekt? Vad
Helt fel 1 2
3
4
5
Korrekt 6 7
Otänkbara 1 2
3
4
5
Kan behövas 6 7
Ligger fel 1 2
3
4
5
Ligger rätt 6 7
håller du med om? Var skiljer sig din uppfattning? Gör en lista. Vid 4 poäng eller mer gå till fråga 3, annars till 2.)
2. Vad anser du om den typ av åtgärder, som här föreslås? (Kan det finnas lägen som motiverar så här tuffa åtgärder? Eller är de otänkbara oberoende av läget? Gå till fråga 4.)
3. Vad anser du om analytikerns förslag till åtgärder? (Hur skulle du ändra förslaget så du blir nöjd med det? Gå vidare till fråga 5.)
4. Du är i stort tveksam till både diagnos och åtgärder? Hur vill du gå vidare? * OBS! Börja med de tre röda frågorna genom att sätta kryss på de tre skalorna!
5. Du accepterar i stort diagnosen och att åtgärder behövs? I det läget finns normalt olika hinder, som behöver övervinnas, för att något skall ske. Vilka är hindren? Gör en lista. Hur göra? Vem tar ansvar? Sidan 38
Version 2003-09-17
KommunDiagnosens fyra faser! Här är vi nu!
s on
fa
s
ti s as ta fa s sf n s a f g e y t l y s e ar et na B St Pr A
|- -| - - - - - |- -| - - - - -| 1
2-9
10
11-21
Dag: Processvecka
/
Tid: ___:___ till ___:___
Nästa steg Betygskommitté
Plats: _____________
Kommunalekonomiska teorifrågor 1 Sjukdomar motiverar läkare. Knapphet på resurser och prioriteringar motiverar ekonomer. Hur ser du på en ekonoms ”patientrelation”?
2 Är kommunstyrelsen i 3 På sidan 12 finns den 4 Vilken generation betadin kommun en visionär generationssolidariska lar om en nämnd överkommunbyggare eller modellen och de centrala skrider budget med exintern ”nämndakut”? ekonomiska begreppen. empelvis 10 Mkr? När När kan du tänka dig att betalar den nu levande sparandet får vara negagenerationen? Vem betativt i din kommun? lar t ex tilläggsanslag? 5 Är finansiella nyckeltal 6 Varför behövs (du) inte 7 Hur föll Haninge? Kan 8 Vad leder det till att stat”sämre” än medicinska? (som) lokalpolitiker om krisutlösande risker (NT liga regleringar berövat Är exempelvis (NT 17) balanskravet vore över12-17) i ett utsatt läge dig intäktsmakten och Borgen sämre är Kolesordnat kravet på god (statsfinansiell kris) unnu tvingar dig att pressa terolhalt? Finns släkthushållning enl KL (se, dergräva förtroendet ner kostnaderna (NT 8) skap (=krisutlösande)? sidan 38, pkt B och C)? även för din kommuns för att balansera komledning? munens budget?
Anställda hos de största arbetsgivarna Företag i Krokom kommun, dec 2002
Anställda 1 475
Företag i Krokom kommun, sep 1999
Anställda
1
KROKOMS KOMMUN
1 KROKOMS KOMMUN
2
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING
175
2 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING
1 325 225
3
C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG
125
3 C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG
125
4
CAMFORE HISSMOFORS-OCKE AB
75
4 SAMHALL MIDLAND AB
75
5
WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG
75
5 WAPLANS MEKANISKA VERKSTADS AKTIEBOLAG
75
6
0
6
0
7
0
7
0
8
0
8
0
9
0
9
0
10
0
10
0
Fem första:
1 925
100
Ökat antal anställda:
1 925
Fem första:
1 825
100
20
Ökat antal anställda:
Företag i Krokom kommun, okt 1995 1 KROKOMS KOMMUN
1 825 20
Anställda 1 237
2 JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING
311
3 SAMHALL JHP AKTIEBOLAG
113
4 C. HALLSTRÖMS VERKSTÄDER AKTIEBOLAG
78
5 VÄGVERKET
66
6
0
7
0
8
0
9
0
10
0 Fem första:
Källa. SCBs företagsregister Sidan 39
1 805
1 805
Version 2003-09-17
För den lärande organisationen
Studiemöjlighet i kommunal ekonomi Komplettera denna KommunDiagnos, som speglar det finansiella läget i Din kommun, med en fördjupningskurs om det finansiella läget i kommunerna idag! Det sker genom SNS-boken ”Styr Din kommun eller hoppa av!” I denna debatt- och lärobok finns bl a enkäter som hjälper Dig avgöra om Du har en framtid som ledande politiker eller tjänsteman i en kommun i dagens Sverige.
Du köper boken för 212 kr inkl moms. Ring 018-14 60 30 och beställ önskat antal.
Du kan hämta ner aktuella betygsdokument och analyser av ratade kommuner som pdf-filer från arkiven på hemsidan.
www.kommunrating.se
SVENSK KOMMUNRATING Box 38 751 03 UPPSALA Smedsgränd 2a, 2tr Telefonnr 018-14 60 30 Telefaxnr 018-35 50 13 www.kommunrating.se Sidan 40
