KARLSHAMNS KOMMUN
Bokslut 2002
Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Förvaltningsberättelse Organisationsstruktur Karlshamns kommun med bolag och Kommunalförbund Omvärldsperspektiv Karlshamns kommun Stadsvapnet i Karlshamn AB Sammanställd redovisning Resultaträkning Balansräkning
1 3 4 5 8 9 10
Karlshamns kommun Resultaträkning Balansräkning Noter Ekonomisk översikt Driftredovisning Budgetutfall för nämnder
11 12 13 16 19 20
Investeringsredovisning Investeringsbudget Budgetutfall för nämnders investerin gar
Ord och uttryck Redovisningsprinciper Personalberättelse Redovisning per nämnd Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelsen - övriga verksamheter Kommunstyrelsen - beslutsstöd Kommunstyrelsen - intern service Kommunstyrelsen - sotningstjänsten1 Nämnden för barn, ungdom och skola Gymnasienämnd Vuxenutbildningsnämnd Kultur- och Fritidsnämnd 2 Teknisk nämnd 3 Byggnadsnämnd Miljönämnd Omsorgsnämnd Socialnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd Festivalkommittén 1
Fr.o.m. den 1 januari 2003 ingår verksamhetsområdet Sotning i Servicenämndens ansvar. Fr.o.m. den 1 januari 2003 benämns nämnden Kulturnämnd. 3 Fr.o.m. den 1 januari 2003 benämns nämnden Teknik- och fritidsnämnden. 2
22 22 24 25 27
38 39 41 44 55 65 66 73 76 79 84 97 102 105 116 124 125 127
Kommunstyrelsens ordförande
K OMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Flera goda ting – och framtidstro Årsredovisningen är ett viktigt dokument och ett sätt för de förtroendevalda och tjänstemännen att beskriva bilden av kommunens verksamhet för omvärlden. Resultaträkningen redovisar ett negativt resultat på 17 Mkr, en försämring med 16 Mkr från 2001. Det egna kapitalet uppgår till 773 Mkr. Kommunens soliditet har minskat från 60,6 % i 2001 års bokslut till 60,4 % i detta bokslutet. Vår nettokostnadsandel visar på 102 % av skatteintäkterna, där vi i budget för 2003 fastställt målet 99 %, vilket är nödvändigt för att uppnå balanskravets regler. En del av kommunens verksamhet bedrivs i koncernen. KEAB och KABO är bolag med verksamheter i en konkurrensutsatt marknad. Övriga bolag – Industrifastighets Munkahus AB, KKAB och Förvaltnings AB Östra Piren – är bolag som skall vara kommunens redskap i näringspolitisk utveckling. Under året kommer bolagsstrukturen i KKAB att förenklas genom att de två dotterbolagen fusioneras. I samband med detta återtar bolaget namnet Karlshamns Hamn AB. Övriga bolag utom möjligen Industrifastighets AB Munkahus ser ut att med nuvarande verksamhetsomfattning kunna ge positiva ekonomiska resultat i framtiden med KEAB som det mest lönsamma företaget. Vi har under året haft en relativt stabil arbetsmarknad utan alltför stora kast. Så är det också i dag och behåller vi bredden kan det säkert förbli så. Vad vi behöver är någon del av arbetsmarknaden som växer, därav satsningar på för Karlshamn delvis nya områden, t.ex. inom tjänstesektorn. Vi har ett flyttningsöverskott med 146 personer under året, vilket är betydligt mer än på länge. Vi har både fått en ökad inflyttning och en lägre utflyttning med 1 231 resp 1 085 personer. Det är en god åldersspridning på de inflyttade och många kommer från länet. Antalet födda var under året 281, vilket är en ökning med 18 % jämfört med 2001 då det föddes väldigt få barn. Antalet döda var 340 under året varför Karlshamn fick ett födelseunderskott med 59. Det stora flertalet kommuner i landet har födelseunderskott, varför flyttningarna blir mycket betydelsefulla för befolkningsutvecklingen. Totalt innebär detta att Karlshamns befolkning ökade med 91 personer under 2002. Ett blomstrande näringsliv ger arbetstillfällen, inflyttningar till kommunen skapar underlag för ökad service och en god ekonomi som möjliggör kvalitetsförbättringar inom såväl hårda som mjuka verksamheter. Kommunens avtal med Blekinge Tekniska Högskola om att stödja verksamhe ten och svara för vissa kostnader för forskning av garantiåtagande för varje utbildningsprogram har inneburit att det finns 350 studenter i Karlshamn och nästan lika många i Svängsta. Dessa insatser har starkt bidragit till att befolkningstalet ökat. Kommunstyrelsen har under året haft en kontinuerlig uppföljning av sjukfrånvaron i organisationen. Förändringar har skett i sjukfrånvarons omfattning och karaktär. Framförallt har de längre sjukskrivningarna ökat. Den genomsnittliga sjukfrånvaron ligger nu på 34 dagar per år och anställd.
-1 -
Kommunstyrelsens ordförande
Vad gäller våra traditioner som hamnstad så börjar nu de planeringar och investeringar som gjordes under mitten och slutet av 90-talet att ge resultat. Rederierna DFDS och Scandlines har placerat navet för trafiken på södra Östersjön i Karlshamn. Fler färjelinjer, mer gods och faktiskt fler passagerare. Under 2002 har ytterligare ett färjeläge påbörjats, passagerarterminal har byggts i Aalborgfastigheten, utökad transportservice i olika former och fördjupade och mer detaljerade framtidsplaner för Stilleryd. Hamnen är i dag den 7:e största i Sverige. Första spadtaget togs i oktober på Östra Piren. Byggnationen omfattar 6000 kvm. Cirka 80 procent av denna etapp är reserverad åt Blekinge Tekniska Högskola och resterande 20 procent åt näringslivet. I kunskapsparken skall en interaktiv miljö skapas för studenter, lärare, forskare, näringsidkare och inte minst alla vi karlshamnare. Men människan lever inte av bröd allena. Därför är våra satsningar på festival och arrangemang av stor betydelse för karlshamnsbornas välbefinnande. Detta kan genomföras tack vare duktiga arrangörer och mycket ideellt arbete, som naturligtvis också gör vår kommun attraktiv för karlshamnare och andra. Till sist ett stort tack till både personal och förtroendevalda för ert engagemang och er vilja att ge kommuninvånarna god valuta för skattepengarna.
Torsten Magnusson Kommunstyrelsens ordförande
-2 -
Förvaltningsberättelse
F ÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OrganisationsstrukturKarlshamns kommun med bolag och kommunalförbund
-3 -
Förvaltningsberättelse
Omvärldsperspektiv Konjunkturen för kommunsektorn Under året har aktiviteten i såväl den svenska som den internationella ekonomin gått ner, och konjunkturen är just nu inne i en tydlig avmattningsfas. Detta återverkar negativt på kommunernas ekonomiska förutsättningar. Det samlade resultatet för kommunsektorn bedöms för 2002 bli negativt och drygt en tredjedel av kommunerna torde inte kunna leva upp till kommunallagens krav på ekonomisk balans. Eftersom kommunernas verksamheter till avgörande delen finansieras av skatteintäkter, bestämmer utvecklingen av sysselsättningen till stor del det kommunala konsumtionsutrymmet. Den förhållandevis starka ekonomiska tillväxten och uppgången i sysselsättningen under åren närmast före millenniumskiftet gav goda förutsättningar för utbyggnad av den kommunala verksamheten. Den nuvarande konjunkturavmattningen medför en avsevärd omställning för kommunerna och innebär att dessa får svårigheter att finansiellt klara av sina åtaganden. Efterfrågan på kommunal service inom de ekonomiskt tunga verksamheterna, t.ex. vård av äldre och handikappade samt utbildning av barn och ungdomar, samvarierar inte med konjunkturen. Dessa måste finansieras oavsett hur ekonomin utvecklas. Därför är det viktigt att det byggs upp finansiella reserver under starkare konjunkturfaser, vilka kan fungera som buffertar när nergångar i konjunkturen tynger ekonomin. Så har dock sällan varit fallet, utan i princip allt tillgängligt ekonomiskt utrymme har använts för konsumtion, vilket gör den nuvarande avmattningen svårare att hantera. Framtiden för den kommunala sektorn Den kommunala sektorns utveckling de närmaste åren kommer att vara beroende av när och med vilken kraft konjunkturavmattningen vänds i en uppgång. Mycket talar för att detta inte kommer att ske förrän tidigast i början av 2004. Svenska kommunförbundet använder det antagandet i sina beräkningar av bl a skatteunderlagets utveckling. Skall en enskild fråga av avgörande betydelse för den kommunalekonomiska utvecklingen framöver lyftas fram, går det inte att undanta sjukfrånvaron. Denna har under de senaste fem till sex åren ökat mycket kraftigt och nått nivåer som gör att den nu är ett allvarligt hot mot samhällsekonomin och slår mot kommunerna på flera olika sätt. Dels direkt i form av kostnader för sjuklöner och rekrytering av vikarier, dels indirekt genom att sjukfrånvarons belastning på statens finanser försämrar förutsättningarna för staten att kompensera kommunerna för olika kostnadsdrivande reformer. Det är därför av vital betydelse för den kommunala ekonomin att arbetet på lokal nivå med att pressa ner sjuktalen kan drivas framgångsrikt och snabbt ge resultat. Som framgår av personalberättelsen i denna årsredovisning uppgår Karlshamns kommuns kostnader för sjuklöner för närvarande till drygt 10 Mkr per år. En annan fråga av stor betydelse för den kommunala ekonomin framöver är hur kostnaderna för handikappomsorgen utvecklas och fördelas. För kommunerna har höjningen av ambitionerna i lagstiftningen genom tillkomsten av LSS inneburit stora kostnadsökningar som inte har reglerats. Handikappomsorgen är den verksamhet som har ökat sina kostnader snabbast under senare år. Enligt uppgift från Svenska kommunförbundet har landets totala kostnader för handikappomsorgen under perioden 1997-2001 ökat med mer än 75 procent och tar nu lika stort utrymme i budgeten som barnomsorgen. Kommunförbundet uppskattar att ökningstakten i kostnaderna för handikappomsorgen de kommande åren inte blir lika stor som de senaste fyra till fem åren, men ändå kommer att fortsätta minst fram till 2010. Med beaktande av detta och med hänsyn till att handikappomsorgens kostnader visar stora variationer kommunerna emellan, är det starkt motiverat att ett finansieringssystem som är mer rättvist än dagens snarast kan införas. Inte minst fö r Karlshamns kommun med ett relativt högt kostnadsläge för handikappomsorgen är det angeläget att så sker.
-4 -
Förvaltningsberättelse
Karlshamns kommun Näringsliv och utvecklingsarbete Karlshamns kommun har haft en växande sysselsättning sedan 1993 och den öppna arbetslösheten ligger idag på rikssnittet. Detta trots att delar av basnäringarna sysselsätter färre. In- och utflyttningen har under de senaste åren varit i balans. Rent statistiskt har Karlshamns kommun en tillfredsställande arbetsmarknad och därtill hörande företagsamhet. Bruttoregionprodukten (summan av alla varor i tjänster) är i nivå med riksgenomsnittet. Sammanfattningsvis: Framtiden har de senaste åren varit positiv för Karlshamn. Arbetet med utvecklingsfrågor har mot denna bakgrund kunnat drivas i ett mera långs iktigt perspektiv utan större inslag av krav på snabba lösningar för paniklägen. Kommunen har under de senaste 10 åren drivit främst tre utvecklingsriktningar. − Livs- och boendekvalitet − Ny teknik och nya branscher, mer utbildning − Transport och logistik med Östersjöperspektiv Alla dessa tre delarna har de senaste åren gett påtagliga resultat. Inflyttningen ökar och befolkningens antal har börjat växa. Antalet högre utbildningar har ökat och detta har ökat antal studenter. Samtidigt har nya branscher etable rats. Inom transport- och logistikområdet har utvecklingen av färjetransporter mellan Karlshamn och Baltikum snabbt vuxit. Utvecklingsarbete är långsiktigt och arbetet inom de tre områdena drivs vidare. Nya intressanta bostadsprojekt är under planering och uppförande. Kvalitén kring livsmiljöfrågorna utvecklas. Högskolan realiseras på Östra Piren och hamnverksamheten byggs ut för att möta marknadens efterfrågan av transporter. Befolkningsutveckling Invånarantalet i Karlshamn steg under 2002 med 91 personer och var den 31 december 30 739. Det är första året sedan 1994 som Karlshamn ökat sin befolkning. Sedan födelsetalen började sjunka för tio år sedan, måste kommunen ha fler inflyttande än utflyttande för att uppnå en befolkningsökning. Under 2002 har Karlshamn haft ett positivt flyttningsnetto med 146 personer. 1231 flyttade in i kommunen och 1085 flyttade ut. Detta är det högsta flyttningsnettot sedan 1993, då 1009 personer flyttade till kommunen och 822 flyttade från (netto: 187). Det är både en ökad inflyttning och en minskad utflyttning som gett det goda resultatet. Flyttningsnettot är positivt för så gott som alla åldersgrupper. Endast de som är 60 år och äldre visar på ett mindre flyttningsunderskott. I åldersgruppen 19-29 år där både in- och utflyttningarna är mest omfattande är det dock en betydande skillnad mellan män och kvinnor. Det är fler kvinnor som flyttar ut och färre som flyttar in, vilket innebär att flyttningsöverskottet i denna åldersgrupp helt och hållet genereras av männen.
-5 -
Förvaltningsberättelse
De grupper som framförallt flyttar till Karlshamn består i första hand av familjer med barn samt studenter. 1300 1231
1200 1100
1169
1176
1093
1094
1139 1138
1009
1000
955
975
845
800
1072
1085
1013 979 932
907
900
700
1073 1059
1068
822
728
600 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Inflyttade
Utflyttade
Det positiva flyttningsnettot på 146 personer består av +60 gentemot övriga Blekinge, -2 gentemot övriga Sverige och +88 gentemot utlandet. En annan tendens i Karlshamn under senare år är att nattbefolkningen (antalet förvärvs-arbetande med bostad i kommunen) ökar mer än dagbefolkningen (antalet förvärvsarbetande i kommunen). Detta kan också uttryckas som att det är fler som pendlar från kommunen till sitt arbete än vad det är som pendlar från annan kommun till arbete i Karlshamn. Detta tyder på att det kan anses vara bra att bo i Karlshamn och att livsmiljön upplevs positivt. Karlshamn har ett bra läge vid havet med korta pendlingsavstånd i regionen. Man kan komma till ett flertal andra kommuner inom 45 minuter. Den senaste statistiken som avser pendling omfattar perioden 1993-2000. Antalet fler döda än födda har under senaste tioårsperioden varierat mellan 10 och 108. Detta invånarbortfall behöver kompenseras genom ett positivt flyttningsnetto för att befolkningen ska öka. Födelsetalet 2002 ökade kraftigt jämfört med 2001 och återgick därmed till en mer normal nivå. År 2001 var antalet födda endast 238, vilket är mycket lägre än något annat år.
-6 -
Förvaltningsberättelse
Antalet döda, 340 personer, var relativt lågt och detta innebär att födelseunderskottet endast blev 59 personer under 2002.
450 400 350
395 374 361
367 342
372 355 345
341
300
365
357
349
366 333
298
286 266
264
250
340
281
268 238
200 150 1992
1993
1994
1995
1996
1997
Födda
1998
1999
2000
2001
2002
Döda
Påbörjade satsningar De senaste årens påbörjade strategiskt viktiga satsningar har getts fortsatt prioritet och kraft under det gångna året. Satsningarna som förväntas börja ge synbara effekter inom de närmaste åren bör leda bl.a. till ett ökat befolkningsunderlag, högre kompetensnivåer, ett stärkt och utökat näringsliv, goda bostadmiljöer och en hållbar samhällsutveckling. Satsningar som är viktiga att fortsätta med är Utbildning Utvecklingen av våra egna utbildningar fortsätter och även arbetet med att skapa förutsättningar för högskoleutbildning i Karlshamns kommun. Kommunikationer Vår medverkan i arbetet med att utveckla kommunikationerna med omvärlden är nödvändig för kommunens fortsatta utveckling. Arbetet med utvecklingen av hamnen, Blekinge kustbana och E 22:an är några frågor av stor strategisk betydelse, så också "Tvärleden" och "Sydostlänken". Näringsliv Tillgången på mark, kompetent arbetskraft, teknisk infrastruktur och kommunikationer är god men kan ytterligare utvecklas bl.a. genom fortsatta satsningar i Stilleryd, vidareutveckling av högskoleutbildningar, fortsatt utbyggnad av VA-system och fjärrvärme. Fritid och kultur I kommunen finns ett varierat och rikt utbud av anläggningar och aktiviteter för invånarnas fritidsbehov. De geografiska och naturmässiga förutsättningarna ger ett rikt utbud av aktiviteter, ett stort antal fritids- och idrottsföreningar har ett brett register av aktiviteter från barn- och ungdomsverksamheter till elitidrott. Antalet kulturföreningar ökar och arbetet med att få fram andra stödformer för att främja kreativitet och aktivitet på kulturområdet planeras. Vidareutvecklingen av de traditione lla berättarformerna och konstarterna i samarbete med högskolans medieteknikutbildning fortsätter.
-7 -
Förvaltningsberättelse
Personal Karlshamns kommun har en central och viktig funktion som pådrivande kraft för lokal och regional utveckling och som producent av välfärdstjänster, utbildning och arbetsträning. Den egna personalen är den viktigaste resursen. Det är kompetensen och kunnandet hos den egna personalen som tillsammans med kvalitén på köpta tjänster avgör servicenivån för kommunens invånare. Åtgärder för kompetensutveckling och rekryteringsbefrämjande åtgärder är frågor som även fortsatt är viktiga för att trygga kommunmedborgarnas behov och deras förtroende för kommunen även kommande år.
Stadsvapnet i Karlshamn AB Allmänt om verksamheten Koncernen Koncernen består av moderbolaget Stadsvapnet i Karlshamn AB med de helägda dotterbolagen Karlshamn Energi AB (KEAB) med dotterbolaget Karlshamn Energi Elförsäljning AB, Karlshamnsbostäder AB (KABO), Karlshamns Kajer AB med dotterbolagen Karlshamns Stuveri och Terminal AB och Karlshamns Hamn och Stuveri AB, Industrifastighets AB Munkahus och Förvaltnings AB Östra Piren. Koncernen bildades i december 1997 och ägs till 100% av Karlshamns kommun. Under året har 80% av Karlshamns Kabel AB sålts. Per december 2002 har Karlshamns Kajer AB förvärvat samtliga privatägda aktier i Karlshamns Stuveri och Terminal AB. Moderföretaget Moderbolagets huvudsakligaste uppgift är att samordna koncernens finansiella resurser och att utveckla kontaktnätet i koncernen genom bland annat regelbundna möten med koncernens VD:ar och ekonomichefer. Moderbolaget deltar också i en del utvecklingsprojekt inom Karlshamns kommun. Arbetet med att införa ett miljöledningssystem i samverkan med dotterbolagen pågår. Ekonomiskt utfall 2002 Det ekonomiska resultatet i dotterbolagen motsvarar i stort sett förväntningarna. Nedan redovisas deras resultat efter finansnetto. KEAB-koncernen redovisar en vinst i verksamheten på 12,5 Mkr (f å +9,3 Mkr). KABO redovisar en vinst på 2,0 Mkr (f å +1,6 Mkr) och Industrifastighets AB Munkahus redovisar en förlust på 0,5 Mkr (f å -0,5 Mkr). Förvaltnings AB Östra Piren redovisar förlust med 0,1 Mkr. Även KKAB redovisar förlust med 8,8 Mkr (f å 2,0 Mkr). Moderbolaget har åtagande mot Karlshamns kommun att betala räntor på köpeskillingen för aktierna i dotterbolagen som huvudsakligen finansieras genom koncernbidrag från dotterbolagen. Då moderbolaget har mycket små externa intäkter redovisas ett underskott på 12,7 Mkr. Erhållna koncernbidrag redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess skatteeffekt i balansräkningen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Koncernen KEAB och KABO är bolag med verksamheter i en konkurrensutsatt marknad. Övriga bolag Industrifastighets AB Munkahus, KKAB och Förvaltnings AB Östra Piren är bolag som skall vara kommunstyrelsens redskap i näringspolitisk utveckling. Under året kommer bolagsstrukturen i KKAB att förenklas genom att de två dotterbolagen fusioneras. I samband med detta återtar bolaget namnet Karlshamns Hamn AB. Övriga bolag utom möjligen Industrifastighets AB Munkahus ser ut
-8 -
Förvaltningsberättelse
att med nuvarande verksamhetsomfattning kunna ge positiva ekonomiska resultat i framtiden med KEAB som det mest lönsamma företaget. Moderföretaget Dotterbolagens totala resultatkapacitet ligger på mellan 10 - 18 Mkr per år för den normala verksamheten och moderbolagets räntekostnader mellan 11 - 17 Mkr per år. Eftersom KABO som allmännyttigt bostadsbolag har begränsningar i möjligheterna att lämna koncernbidrag och utdelning, samt att övriga bolag i framtiden har egna konsolideringsbehov innebär det att endast om extraordinära vinster uppstår kan koncernen visa ett positivt resultat. Moderbolaget kan därför även i framtiden vara beroende av ägartillskott från Karlshamns kommun. Miljöinformation Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken vid en anläggning och anmälningspliktig verksamhet vid fyra anläggningar genom sitt dotterbolag Karlshamn Energi AB. Även Karlshamnsbostäder AB bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt Miljöbalken. Främst avser anmälningsplikten i KABO obligatorisk ventilationskontroll (OVK). I KEAB består den tillståndspliktiga verksamheten av en 25 MW oljeeldad hetvattencentral och den anmälningspliktiga av fyra oljeeldade panncentraler. Samtliga anläggningar används enbart som reservproduktion av fjärrvärme. De oljeeldade anläggningarna påverkar den yttre miljön främst genom utsläpp av rökgaser till luft samt buller till omgivningarna. Dessutom bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid en anläggning, en vindkraftsgrupp om 3 x 660 kW på Gunnön nära Mörrums Bruk. Denna verksamhet upplevs inte medföra några väsentliga miljöstörningar. Miljörapporter lämnas årligen till Länsstyrelsen. Dotterbolaget Karlshamn Energi AB har ett miljöledningssystem och är certifierade enligt ISO 14001.
Sammanställd redovisning Resultaträkning (Mkr)
Sammanställd Kommun Sammanställd redovisning redovisning 2002 2002 2001
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
Kommun 2001
483 - 1 341 - 94 - 952
262 - 1 222 - 50 - 1 010
475 - 1 305 - 87 - 917
256 - 1 191 - 46 - 981
Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Not 5 Finansiella kostnader Not 6 Resultat före extraordinära poster
888 104 5 - 62 - 17
888 104 16 - 15 - 17
864 100 7 - 65 - 11
864 100 30 - 14 -1
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt, uppskjuten Skatt, aktuell Årets resultat
0 0 -2 1 - 18
0 0 0 0 -17
0 0 -2 -1 - 14
0 0 0 0 -1
Not 1 Not 1
-9 -
Förvaltningsberättelse
Balansräkning (Mkr)
Sammanställd Kommun Sammanställd Kommun redovisning redovisning 2002 2002 2001 2001
Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - mark, byggn och tekn anläggn - maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
1 633 343 15 1 991
660 82 406 1 148
1 631 311 29 1 971
674 73 414 1 161
4 118 115 237
1 100 31 132
5 130 128 263
1 96 46 143
2 228
1 280
2 234
1 304
676 - 18 658
790 -17 773
690 - 14 676
791 -1 790
13 31 7
12 0 0
11 25 64
11 0 0
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och avsättningar
1 207 312 1 570
281 214 507
1 214 244 1 558
277 226 514
Summa skulder och eget kapital
2 228
1 280
2 234
1 304
560 185
1 304 0
549 171
1 305 0
Omsättningstillgångar Förråd mm Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital, ingående Årets resultat Summa eget kapital
Not 13
Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för uppskjuten skatt Övriga avsättningar
Belopp som ej innefattas i balansräkningens omslutning: Ansvars- och borgensförbindelser Ställda panter
- 10 -
Förvaltningsberättelse
Karlshamns kommun Resultaträkning (Mkr) Not
2002
2001
262 -1 222 -50 -1 010
256 - 1 191 - 46 - 981
888 104 16 -15 -17
864 100 30 - 14 -1
0 0 -17
0 0 -1
2002
2001
-17 0 50 8 0 20 1
-1 4 46 70 0 69 3
Summa tillförda medel
62
191
Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av finansiella anläggningstillgångar Minskning av långfristiga skulder
44 0 17
62 100 23
Summa använda medel
61
185
+1
+6
Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader
2
Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster
3 4 5 6
Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat
7
Finansieringsanalys (Mkr) Tillförda medel Förändring av eget kapital, årets resultat Förändring av eget kapital, justering engångseffekt Avskrivningar Minskning av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Ökning av långfristiga skulder Avsättning för pensioner
Förändring av rörelsekapital
Specifikation av förändrat rörelsekapital Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder och kortfristig avsättning Förändring av likvida medel Förändring av rörelsekapital
- 11 -
13
+4 + 12
- 14
- 15
+ 18 +2
+1
+6
Förvaltningsberättelse
Balansräkning (Mkr) Not
2002
2001
8 9 10
660 82 406 1 148
674 73 414 1 161
1 100 31 132
1 96 46 143
1 280
1 304
791 -1 790
Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - mark, byggnader och tekniska anläggningar - maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar
11 12
Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital, ingående Årets resultat Summa eget kapital
13
790 -17 773
Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
14
12
11
15 16
281 214 507
277 226 514
1 280
1 304
Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder och avsättningar Summa eget kapital, avsättningar och skulder
Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna
17
553
540
Övriga ansvarsförbindelser Borgens- och övriga ansvarsförbindelser
18
751
765
1 304
1 305
Summa panter och ansvarsförbindelser
- 12 -
Förvaltningsberättelse
Noter (Mkr) Not 1 Skattekostnad Sammanställd redovisning Dotterbolagens skattekostnad är 1,5 Mkr och redovisas i koncernresultaträkningen. Uppskjuten skattekostnad hänförlig till obeskattade reserver och koncernmässiga justeringar uppgår till 2,2 Mkr. 2002 2001 Not 2 Avskrivningar Avskrivning enligt nominell metod 49 46 Nedskrivning anläggningstillgångar 1 0 50 46 Not 3 Skatteintäkter Allmän kommunalskatt 857 819 Skatteavräkning år 2002 6 0 Skatteavräkning år 2001 6 13 Skatteavräkning år 2000 0 10 Mellankommunal kostnadsutjämning 19 22
Not 4
Not 5
Not 6
Not 7
Not 8
Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag Inkomst/kostnadsutjämning Mervärdesskatt, Ludvika Finansiella intäkter Sammanställd redovisning Ränteintäkter och liknande resultatposter Kommunen Ränteintäkter Borgensavgifter Finansiella kostnader Sammanställd redovisning Räntekostnader och liknande resultatposter Kommunen Räntekostnader mm Ränta på pensionsskuld Årets resultat Avstämning mot kommunallagens balanskrav: Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: samtliga realisationsvinster Justerat resultat Mark, byggnader och tekniska anläggningar Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet
- 13 -
888
864
209 - 29 - 76 104
206 -36 -70 100
5
7
14 2 16
28 2 30
62
65
15 0 15
14 0 14
- 17 247 kkr - 1 133 kkr - 18 380 kkr
- 914 kkr - 2 117 kkr - 3 031 kkr
26 362 159 109 4 660
27 377 163 100 7 674
Förvaltningsberättelse
Not 9
Maskiner och inventarier Maskiner Inventarier Bilar och transportmedel ADB- inventarier Konst
Not 10
Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar: Aktier i koncernföretag Övriga aktier och andelar Långfristiga fordringar: Koncernfordringar Övriga långfristiga fordringar
Not 11
Not 12
Not 13
Not 14
Fordringar Fakturafordringar Utgiftsförskott och inkomstrester Koncernfordran Statsbidragsfordringar EU-bidrag Mervärdesskattefordran Allmän kommunalskatt mm Periodiserade konsumtionsavgifter Övrigt Kassa och bank Postgiro Bank Eget kapital Sammanställd redovisning Ingående eget kapital Förändring redovisningsprincip Årets resultat Utgående eget kapital enligt balansräkning Kommunen Ingående eget kapital Förändring med anledning av byte av redovisningsprincip : Engångseffekt slutavräkning skatt år 2000 Engångseffekt särskild löneskatt på pensionsskuld Engångseffekt utdelning KPA- likviditetsreservfond Årets resultat Utgående eget kapital enligt balansräkning Avsättningar Långfristiga avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar för särskild löneskatt
- 14 -
2001 8 49 4 19 2 82
2002 7 41 3 20 2 73
161 2
161 2
234 9 406
242 9 414
15 7 31 2 5 10 25 3 2 100
17 3 16 2 5 14 33 3 3 96
1 30 31
2 44 46
676 0 -18 658
694 -4 -14 676
790
795
0 0 0 -17 773
10 -15 1 -1 790
10 2 12
9 2 11
Förvaltningsberättelse
För pensioner intjänade fr o m 1998 har utbetalning av hela individuella delen för 1998, 1999 och 2000 skett i mars 2001 med cirka 53 Mkr. I bokslutet redovisad avsättning på 12 Mkr avser intjänad kompletterande ålderspension utöver individuell del. Här ingår särskild löneskatt. Arbete pågår att värdera alternativa lösningar även för dessa pensionsmedel. Enl. KF:s beslut 2000-09-04 är avsikten att inte bygga upp en ny pensionsskuld. Not 15
Not 16
Not 17
Långfristiga skulder Förändring under 2002 av anläggningslånens bokförda värden: Ingående balans Ingående balans, kortfristig del Amorteringar Upplåning Nästa års amortering, kortfristig del Utgående balans Anläggningslånen, långfristig och kortfristig del, fördelar sig på långivare enligt följande: SE-Banken Nordea Handelsbanken Stadshypotek SBAB Spintab Kommuninvest Kortfristiga skulder Egna skatter, nettoskuld Personalens källskatt Arbetsgivaravgifter Mervärdesskatteskuld Ränteskuld Nästa års amortering Inkomstförskott och utgiftsrester Remitteringsrutin (fakturabetalningar) Förskott statsbidrag Förnyelseåtgärder, va-verksamhet Förnyelseåtgärder, avfallshantering Utbildningsförvaltningen, pågående projekt m.m. Omsorgsförvaltningen, pågående projekt m.m. Retroaktiva löner inkl sociala avgifter Individuella pensioner Semesterlöneskuld m m inkl sociala avgifter Momsåterbetalning Övriga kortfristiga skulder och avräkningar
277 15 -11 20 -20 281
222 24 -23 69 -15 277
63 85 61 18 9 5 60 301
64 69 62 20 12 5 60 292
8 15 16 5 2 20 2 37 7 10 1 2 2 0 23 60 2 2 214
15 18 17 6 2 15 23 20 10 11 0 2 5 1 19 59 1 2 226
Pensionsförpliktelser Enligt redovisningsprinciperna för pensionsåtaganden redovisas den totala pensionsskulden till och med år 1997 som ansvarsförbindelse. I beloppen ingår särskild löneskatt med108 Mkr år 2002 resp 105 Mkr år 2001.
- 15 -
Förvaltningsberättelse
2002 Not 18
2001
Borgens - och övriga ansvarsförbindelser Karlshamnsbostäder AB Karlshamn Energi AB Karlshamns Kajer AB Industrifastighets AB Munkahus Förvaltnings AB Östra Piren Blekinge Trafiken AB Kommunalt förlustansvar för egnahem Övriga
522 547 42 44 126 118 46 47 8 0 2 2 4 6 1 1 751 765 Karlshamns kommun har i oktober 1997 KF § 105, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2002-12-31 uppgick detta lånebelopp till 151 Mkr.
Ekonomisk översikt Årets resultat Resultaträkningen visar en minskning av det egna kapitalet under året med 17,2 Mkr. I årsbudgeten och kompletteringsbudgeten har ett överskott budgeterats på 1,0 Mkr. Skillnaden mellan budgeterat och redovisat resultat blir således -18,2 Mkr. Eget kapital Det egna kapitalet (tillgångar – skulder) uppgår till 773 Mkr och uppdelas i anläggningskapital och rörelsekapital. 2002 1 148 -281 -12 855
2001 1 161 -277 -11 873
Omsättningstillgångar ./. Kortfristiga skulder = Rörelsekapital
132 -214 -82
143 -226 -83
Summa eget kapital
773
790
Anläggningstillgångar ./. Långfristiga skulder ./. Långfristiga avsättningar = Anläggningskapital
Soliditet Soliditet anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, dvs det egna kapitalet i procent av de totala tillgångarna. Kommunens soliditet har minskat från 60,6 % i 2001 års bokslut till 60,4 % i 2002 års bokslut. Likviditet Kommunens likviditet var vid årets slut 31 Mkr mot 46 Mkr vid årets början. Nettokostnader och skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inkl generella statsbidrag och utjämning, visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Enligt redovisningslagen inräknas även avskrivningarna i nettokostnaderna. Kommunens nettokostnadsandel visar på 102% av skatte- 16 -
Förvaltningsberättelse
intäkterna, vilket är oförändrat i jämförelse med år 2001. Om finansnettot adderas till skatteintäkterna blir nettokostnadernas andel 102 % år 2002 mot 100% år 2001. Finansnetto Finansnettot består av kommunens finansiella intäkter minus finansiella kostnader. För år 2002 uppgår de finansiella intäkterna till 16 Mkr och de finansiella kostnaderna till 15 Mkr, dvs ett positivt finansnetto på 1 Mkr. I jämförelse med år 2001 uppgick de finansiella intäkterna till 30 Mkr och de finansiella kostnaderna till 14 Mkr, dvs ett positivt finansnetto på 16 Mkr. Större delen av de finansiella intäkterna avser ränteintäkter på utlämnade lån till det av kommunen helägda bolaget Stadsvapnet i Karlshamn AB vid bildandet av en aktiebolagsrättslig koncern. Den stora skillnaden mellan åren vad avser ränteintäkter beror på kommunfullmäktiges beslut 200111-05 att öka aktiekapitalet i Stadsvapnet AB med 100 Mkr genom nyemission och att denna genomförs som kvittning. Kvittningen innebar en reducering av bolagets skuld till Karlshamns kommun med motsvarande belopp. Samtidigt beslöt kommunfullmäktige att räntesatsen på den efter kvittningen återstående långfristiga skulden på 242 Mkr skulle motsvara statslåneräntan per 30 november året före förfalloåret, vilket innebar en sänkning. Minskning av finansiella anläggningstillgångar Stadsvapnet i Karlshamn AB har under året amorterat 8 Mkr på det av kommunen utlämnade lånet. Lånebeloppet uppgår därefter till 234 Mkr. Långfristiga skulder Under året har nyupplåning skett av 20 Mkr. Amortering på lån har gjorts med 11 Mkr. 2003 års amortering redovisas i balansräkningen som en kortfristig skuld med 20 Mkr. Summa anläggningslån uppgår vid årsskiftet till 281 Mkr. Pensionsskuld/avsättning/ansvarsförbindelse Kommunfullmäktige beslöt år 2000 att pensionsmedel skall tillsvidare till högsta möjliga individuella del utbetalas till av den anställde vald kapitalförvaltare/pensionssparkonto. Den utbetalning som skedde i mars 2001 avsåg den individuella del som intjänats åren 1998,1999 och 2000. Beloppet uppgick till ca 53 Mkr exkl särskild löneskatt och finansierades genom upplåning. I mars 2002 utbetalades den individuella del som intjänats under år 2001. Beloppet uppgick till 20 Mkr exkl särskild löneskatt. I bokslutet redovisad avsättning för pensioner 12 Mkr avser intjänad kompletterande ålderspension utöver individuell del inkl. särskild löneskatt. Pensionsåtaganden till och med år 1997 redovisas som ansvarsförbindelse. Per 2002-12-31 uppgår dessa till 553 Mkr inkl. löneskatt. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Som kortfristig skuld redovisas sparade semesterdagar och okompenserad övertid inkl sociala avgifter. I tidigare bokslut har detta under senare år redovisats som en kortfristig avsättning. Enligt Rådet för kommunal redovisning skall redovisning ske som kortfristig skuld. Vid årets början uppgick beloppet till 59 Mkr och vid årets slut till 60 Mkr. Årets förändring innebär en ökad skuld med 1 Mkr. Som jämförelse var skuldökningen år 2001 drygt 6 Mkr. Från och med år 2001 och i fortsättningen beräknas skuldens förändring per den 30 november varje år vid den interna kostnadsfördelningen mot förvaltningarnas kostnadssida. Justering sker därefter per den 31 december mot finansförvaltningen för att erhålla rättvisande externredovisning. - 17 -
Förvaltningsberättelse
Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden har minskat med 14 Mkr under året till 751 Mkr. Borgensansvaret för Karlshamnsbostäder AB har minskat med 25 Mkr och ökat med 8 Mkr för Karlshamns Kajer AB. Förvaltnings AB Östra Piren har tillkommit med 8 Mkr. Kommunalt förlustansvar för egnahem har minskat med 2 Mkr. Förändringar i redovisningsprinciper I 2001 års bokslut skedde förändringar i redovisningsprinciper avseende redovisning av skatteintäkter och redovisning av särskild löneskatt enligt Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer. I detta bokslut har endast förändring skett av redovisningen av semesterskuld och okompenserad övertid, som tidigare betraktades som kortfristig avsättning och nu redovisas som kortfristig skuld. Balanskravet Från och med år 2000 måste kommuner som får underskott i bokslutet ta hänsyn till detta i kommande budgetar. Senast under de två följande åren ska kommunen ha ett motsvarande överskott. Senast i budgeten för år 2004 måste alltså underskott från år 2002 regleras. Vid avstämning mot balanskravet skall normalt inte realisationsvinster inräknas i intäkterna. I detta bokslut redovisas realisationsvinster med 1 133 kkr. Efter beaktande av detta blir det justerade resultatet som skall regleras 18 380 kkr. Följande beslut har fattats av kommunfullmäktige om återställande av det egna kapitalet enligt balanskravet: Balanskravsresultat år 2000 - 6 710 kkr KF § 148/2001 (Budget 2002) Undantag från att återställa det egna kapitalet Balanskravsresultat år 2001 -3 031 kkr KF § 77/2002 (Budget 2003) Återställa det egna kapitalet med 3 031 kkr. Balanskravsresultat år 2002 -18 380 kkr KF § 77/2002 (Budget 2003) Återställa del av beräknat underskott med 10 000 kkr.
- 18 -
Förvaltningsberättelse
Driftredovisning (Mkr) Redovisning Kostnad Intäkt Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunstyrelse
Netto
Avvikelse från budget Kostnad Intäkt Netto
1,0 1,2
0 0
1,0 1,2
+0,3 +0,1
0 0
+0,3 +0,1
- Övriga verksamheter - Beslutsstöd - Intern service - Sotningstjänst
37,4 66,5 197,3 1,7
0,2 37,2 181,7 1,9
37,2 29,3 15,6 -0,2
+1,3 +6,6
+0,1
-4,8 +0,1
+5,6 +0,1
+1,4 +4,5 +0,8 +0,2
Nämnd för barn, ungdom och skola
397,1
44,1
353,0
-8,8
+3,1
-5,7
Gymnasienämnd
91,1
13,4
77,7
-5,1
+1,8
-3,3
Vuxenutbildningsnämnd
26,8
6,5
20,3
-0,6
-7,1
-7,7
Kultur- och fritidsnämnd
49,7
9,8
39,9
-0,6
+1,8
+1,2
148,2
113,5
34,7
-0,8
+2,3
+1,5
Byggnadsnämnd
7,3
2,5
4,8
+0,5
-0,1
+0,4
Miljönämnd
3,7
0,8
2,9
+0,4
-0,1
+0,3
417,6
58,5
359,1
-14,4
+2,4
-12,0
59,8
11,3
48,5
-2,5
+2,1
-0,4
Valnämnd
0,6
0
0,6
0
0
0
Överförmyndarnämnd
1,3
0
1,3
+0,1
0
+0,1
Festivalkommitté
4,1
2,6
1,5
-0,6
+0,5
-0,1
1 512,4
484,0
1 028,4
-28,8
+10,4
-18,4
23,3 -2,2 -50,1 -991,2 -15,5 24,6 0,1 0 0 -1 011,0
-4,2 +2,2
Teknisk nämnd
Omsorgsnämnd Socialnämnd
Summa verksamheter
-2,1
Finansförvaltning Pensionering Kalk.PO/sem.löneskuldsför Kalkyl kapitalkostnader Skatter, netto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivningar fordringar Extraordinära intäkter Anslag till förfogande
Summa finansförvaltning
23,3 -2,2 50,1 991,2 15,5 24,6 0,1 0 0 45,8
1 056,8 - 19 -
+5,9 +0,8 +0,1 +0,2
-5,0 +0,2
-1,5
+1,7
-4,2 +2,2 0 +5,9 +0,8 +0,1 +0,2 -5,0 +0,2 +0,2
Förvaltningsberättelse
Budgetutfall för nämnder Kommunfullmäktige visar ett budgetöverskott på 0,3 Mkr. Revisorerna redovisar ett budgetöverskott på 0,1 Mkr. Kommunstyrelsens redovisade budgetöverskott på 1,4 Mkr beror på lägre kostnader för kommunens garanti för vissa kostnader vid högskoleverksamheten. Bidrag till Blekinge Trafiken AB för kollektivtrafik och färdtjänst blev sammantaget lägre än budgeterat bland annat beroende på återbetalning för år 2001. Kommunstyrelsens kostnader för sammanträdesersättningar till förtroendevalda blev lägre än budgeterat. Kommunstyrelsen - Beslutsstöd redovisar ett budgetöverskott netto på 4,5 Mkr. Av detta svarar Arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder för 2,0 Mkr och Ekonomiadministration för 1,0 Mkr. Även för de flesta av de övriga verksamheterna som ingår i Beslutsstöd redovisas överskott. Kommunstyrelsen - Internservice redovisar ett budgetöverskott på 0,8 Mkr. Verksamheter som redovisar underskott är Kostservice 0,8 Mkr och Städservice 0,3 Mkr medan vissa budgetöverskott redovisas för övriga verksamheter. Kommunstyrelsen - Sotningstjänst visar ett affärsmässigt överskott på 0,2 Mkr. Nämnden för barn, ungdom och skola redovisar budgetunderskott med 5,7 Mkr. Av detta belopp utgör underskottet inom barnomsorgen 3,2 Mkr och underskottet inom grundskolan 2,5 Mkr. Mindre budgetavvikelser förekommer inom de övriga verksamhetsområdena. Gymnasienämnden redovisar ett budgetunderskott på 3,3 Mkr. Den största delen av underskottet, 2,5 Mkr, beror på de interkommunala ersättningarna, som under det senaste året stigit mycket mer än budgeterat. Vuxenutbildningsnämndens budgetunderskott uppgår till 7,7 Mkr. I denna summan ingår återbetalning till skolverket av 5,4 Mkr avseende tidigare för mycket erhållna statsbidrag till kunskapslyftet. Stora underskott redovisas för gymnasial vux och för uppdragsutbildningen. Kultur och fritidsnämnden redovisar ett nettobudgetöverskott på 1,2 Mkr hänfört till fritidsenhetens överskott på cirka 0,6 Mkr, kulturenhetens överskott på 0,5 Mkr och konsumentenhetens överskott på 0,1 Mkr. Tekniska nämnden. Budgetöverskott redovisas med 1,5 Mkr. Största överskottet har uppkommit inom gator, vägar och parkering, men även parkverksamhet och förvaltningskansli visar överskott. Byggnadsnämnden redovisar ett budgetöverskott på 0,4 Mkr. Till viss del beror detta på att ve rksamhetens personalkostnader understiger budget p g a vakanser. Miljönämndens bokslut visar på ett budgetöverskott på 0,3 Mkr. Omsorgsnämndens resultat visar ett budgetunderskott på 12,0 Mkr. Avvikelserna mot budget kan indelas i − personalkostnader - 4,0 Mkr − övriga kostnader (bl.a. utomlänskostnader/vårdkostnader LSS och psykiatri och betalningsansvar - 10,5 Mkr − intäkter (bl.a. bidrag, avgifter och ersättningar) + 2,5 Mkr
- 20 -
Förvaltningsberättelse
Socialnämndens resultat visar ett budgetunderskott på 0,4 Mkr. Avvikelserna mot budget kan indelas i − personalkostnader -1,1 Mkr − övriga kostnader (bl.a. institutionskostnader) -1,4 Mkr − intäkter (bl.a driftbidrag och EU-bidrag) +2,1 Mkr Valnämnd. Under året har val ägt rum. Kostnaderna uppgick till netto 552 000 kronor vilket medförde ett budgetunderskott på 33 000 kronor. Överförmyndarnämnden visar ett budgetöverskott på 0,1 Mkr. Festivalkommitténs budgetutfall visar ett nettounderskott på 0,1 Mkr. Budgetutfall för finansförvaltningen Verksamhet
Budget
Bokslut
Avvikelse
19,1 0 -50,1
23,3 -2,2 -50,1
-4,2 +2,2 0
Skatter - varav egna skatteintäkter - varav mellankommunal kostnadsutjämning
-878,4 -859,6 -18,8
-887,6 -868,8 -18,8
+9,2 +9,2
Generella statsbidrag och utjämning - varav generella statsbidrag - varav inkomstutjämning - varav kostnadsutjämning - varav nivåjustering - varav mervärdesskattekonto - varav skolsatsning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Avskrivning av fordringar Anslag för oförutsedda behov Extraordinära intäkter
-106,9 -202,6 -37,2 55,6 6,2 76,0 -4,9 -14,7 24,7 0,3 0,2 -5,0
-103,6 -208,5 -32,3 55,4 6,2 75,6 0 -15,5 24,6 0,1 0 0
-1 010,8
-1 011,0
Pensionering Kalkylerad PO /semesterskuldsförändr. mm Kalkyl kapitalkostnader
Totalt
0 -3,3 +5,9
-4,9 +0,2
0 +0,4
-4,9 +0,8 +0,1 +0,2 +0,2
-5,0 +0,2
Generella statsbidrag. I beloppet ingår sökt och erhållet generellt sysselsättningsstöd med 6,6 Mkr. Extraordinära intäkter. Budgeterat belopp 5,0 Mkr avser beräknade realisationsvinster vid avyttring av icke strategiska anläggningstillgångar. Realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar under året uppgår till 1,1 Mkr och redovisas under kommunstyrelsen.
- 21 -
Förvaltningsberättelse
INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsbudget (Mkr) Årsbudget Utgifter Inkomster
59 11
Nettoutgift
48
Kompl. Tilläggsbudget anslag 15 2 4 0 11
Totalt
2
Bokslut Avvikelse
76 15
55 11
+21
61
44
+17
-4
Budgetutfall för nämnders investeringar (Mkr) Budget Redovisning Avvikelse Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Netto Kommunstyrelse - Beslutsstöd - Intern service
4,0 0,2
5,0 3,0 21,6
3,9 0,5
1,6 0,9 16,2
+3,4 +2,0 +5,6
Nämnd för barn, ungdom och skola
8,1
7,7
+0,4
Gymnasienämnd
3,1
2,4
+0,7
Vuxenutbildningsnämnd
0,3
0,2
+0,1
Kultur- och fritidsnämnd
2,9
2,5
+0,4
21,9
+3,8
Teknisk nämnd
10,5
29,5
Byggnadsnämnd
0,5
1,8
0,4
+0,9
Omsorgsnämnd
1,3
0,8
+0,5
Socialnämnd
0,1
0,1
0
54,7
+17,8
Summa Nettoinvesteringar:
15,2
76,6
Enligt bud get Enligt redovisning
6,7
11,1 61,4 43,6
Kommunstyrelsen Anslaget för strategisk utveckling och infrastruktur har använts för exploateringsarbeten på Östra Piren med 0,7 Mkr. Projektet muddring innerhamnen redovisas med 0,8 Mkr i utgifter. Kommunstyrelsen - Beslutsstöd Inkomsterna avser försäljning av fastigheter och bostadstomter, bl a Högadalsskolan och Karlshamn 5:4 (f.d. Sportfiskecentrum). Kommunstyrelsen – Internservice Av årets budgeterade nettoinvesteringar på 21,4 Mkr har 15,8 Mkr använts. För projektet kommunikationsväxel och nät har nettoinvesteringen under året uppgått till 2,7 Mkr mot budgeterade 3,4 Mkr. I kommande kompletteringsbudget kommer hänsyn tagas till ej förbrukade medel för projek- 22 -
Förvaltningsberättelse
tets färdigställande. För projektet datorisering grundskola har 5,8 Mkr av budgeterade 6,5 Mkr använts. Under året har utförts ett antal mindre ombyggnader och projekteringar av skolfastigheter och verksamhetslokaler. Nämnden för barn, ungdom och skola Av årets budgeterade nettoinvesteringar på 8,1 Mkr har 7,7 Mkr använts. Av dessa 7,7 Mkr har investeringar gjorts i inventarier och arbetsmiljöåtgärder med 1,3 Mkr, 0,5 Mkr i stadigvarande läromedel samt 2,9 Mkr i den fortsatta utbyggnaden av skoldatanätet. I inventarier och lokaler för gymnasiesärskola har investerats 3,0 Mkr. Gymnasienämnden Av budgeterade nettoinvesteringar på 3,1 Mkr har investering skett av 2,4 Mkr enligt följande: stadigvarande läromedel 1,2 Mkr, datorer 0,5 Mkr och reviderat gymnasieprogram 0,7 Mkr. Vuxenutbildningsnämnden Investeringar i stadigvarande läromedel och datorer uppgår till 0,2 Mkr. Kultur och fritidsnämnden Investeringar under året avser bl a Lokstallarna med ca 0,8 Mkr och ismaskin i Södra Hallen 0,8 Mkr. Tekniska nämnden Under år 2002 har nettoinvesteringar gjorts för 15,2 Mkr mot budgeterade 19,0 Mkr. Investeringarna avser följande verksamheter Exploatering Inventarier Gator, vägar och parkering Park VA- försörjning Avfallshantering Miljöåtgärder Tubbaryd Miljölaboratorium
-0,5 Mkr 2,5 Mkr 7,3 Mkr 0,9 Mkr 3,5 Mkr 0,8 Mkr 0,2 Mkr 0,3 Mkr
Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens investeringsutgifter under året uppgår till 0,4 Mkr. Omsorgsnämnden Årets investeringar uppgår till budgeterat belopp 0,8 Mkr mot budgeterade 1,3 Mkr och avser inventarieinköp, datorer samt sängar och markiser till servicehus. Socialnämnden Årets investeringar uppgår till mindre än 0,1 Mkr.
- 23 -
Förvaltningsberättelse
ORD OCH UTTRYCK Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Exempel på avsättning är kommunens pensionsskuld till de anställda. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder, avsättningar och eget kapital). Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder och består av två delar. Dels rörelsekapitalet som är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, dels anläggningskapitalet som är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Finansiella kostnader och intäkter är räntekostnader på lån som kommunen tagit upp samt ränteintäkter som kommunen erhåller, exempelvis på likvida medel på bank eller ränteintäkter på utlåning till kommunalt bolag. Finansieringsanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger förändringen av rörelsekapitalet vilket också kan utläsas ur balansräkningen om man minskar omsättningstillgångarna med de kortfristiga skulderna och jämför med föregående år. Fordringar är dels kortfristiga (likvid skall erhållas inom ett år) dels långfristiga. Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt. Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två senaste åren. Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) dels långfristiga. Soliditet beskriver hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t ex kontanter, statsbidragsfordringar och förråd), dels anläggningstillgångar (t ex fastigheter, inventarier, aktier och långfristiga fordringar). kkr = tusentals kronor Mkr = miljontals kronor
- 24 -
Förvaltningsberättelse
REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen följer i stort den kommunala redovisningslagen, rekommendationer från Kommunförbundet samt av Rådet för kommunal redovisning utfärdade rekommendationer med undantag av: − − −
anslutningsavgifter, redovisas ej som intäkt i resultaträkningen utan som investeringsinkomst, exploatering, redovisas ej som omsättningstillgång utan som anläggningstillgång, dokumentation av hela redovisningens samband och organisation ej färdigställd.
Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid redovisas som kortfristig skuld. Förändringen under året har belastat resultatet. Intäktsräntor som inflyter efter årsskiftet har fordringsbokförts och tillgodogjorts redovisningsåret. Kapitalkostnader består dels av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på objektens anskaffningsvärden, dels av intern ränta på bokförda värdet med 5,5 procent. Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret men förfallna till betalning efter årsskiftet har skuldbokförts. Kundfakturor av väsentlig storlek utställda efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret, har fordringsbokförts och tillgodogjorts redovisningsåret. Leverantörsfakturor av väsentlig storlek, inkomna efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret, har skuldbokförts och belastat redovisningsåret. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med kommunal redovisningslag. För pensioner intjänade fr o m 1998 (PFA 98) har kommunfullmäktige beslutat (sept. 2000) att pensionsmedel skall tillsvidare till högsta möjliga individuella del utbetalas till av den anställde vald kapitalförvaltare/pensionssparkonto. Detta gäller även åren 1998 och 1999. Avsikten är att inte bygga upp någon ny pensionsskuld. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med följande procentsatser: Förtroendevalda Anställda med avtalspension Övriga
32,82 % 39,49 % 34,02 %
Stats- och landstingsbidrag hänförliga till redovisningsåret men ännu ej influtna har fordringsbokförts.
REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNINGEN Här ingår de företag där kommunens ägarandel, direkt eller indirekt, uppgår till minst 20 %. Verksamhet som bedrivs inom ramen för kommunalförbunden, Räddningstjänsten Västra Blekinge och Vårdförbundet Blekinge, ingår ej.
- 25 -
Förvaltningsberättelse
Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på ägarandelar i dotterbolagen eliminerats mot bolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar medtages i redovisningen. I kommunens sammanställda redovisnings egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som tjänats in efter förvärvandet. Obeskattade reserver har redovisats som eget kapital efter avdrag för uppskjuten skatt. Eftersom redovisningen endast ska visa förhållandet gentemot externa parter så har interna mellanhavanden eliminerats. Väsentlighetsprincipen har tillämpats. Enhetliga redovisningsprinciper finns inte mellan kommunen och bolagen.
- 26 -
Personalberättelse
P ERSONALBERÄTTELSE Sammanfattning Denna personalberättelse beskriver en del av den struktur och de arbetsförhållanden som finns inom Karlshamns kommun. För att kunna utveckla personalberättelsen till att bli ett instrument för verksamhetsutveckling och planering behöver mål för denna formuleras framöver – vad, hur, varför, när och vem följer upp olika personalpolitiska områden. Kommunen hade den 1 november 2002 2928 gr 1-anställningar fördelade på 2914 personer. Detta är en minskning från den 1 november 2001 med 4 personer. Antalet årsarbetare har dock ökat med 11 genom att sysselsättningsgrader höjts. Ökningen mellan 1999 och 2000 motsvarade 87 årsarbetare och mellan 2000 och 2001 var ökningen 107 årsarbetare. Med hänsyn till den relativa minskningen av arbetad tid, kan ändå konstateras att antalet timmar med utfört arbete ökat med 0,7 % eller drygt 27 000 timmar eller cirka 17 årsarbetare. Över 80 % av de anställda arbetar inom omsorgs- eller utbildningsförvaltningarna. 90 % är tillsvidareanställda (vissa tjänstgör dock på annan befattning under viss tid). Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är för män 97 %, för kvinnor 88 % och totalt 89 %. Detta är något högre än vad Kommunförbundet redovisar för landets kommuner. Andelen heltidsarbetande i Karlshamn är 60 % (män 91 %, kvinnor 54 %). En del av de heltidsarbetande har dock en tillfälligt utökad sysselsättningsgrad. 83 % av kommunens anställda är kvinnor. Andelen kvinnor har på senare år ökat, främst beroende på det ökande antalet anställda inom äldre- och handikappomsorgen. Medelåldern för kommunens anställda är 44,9 år, vilket är en ökning med 0,3 år. Medelheltidslönen i kommunen är 17 950 kr/mån (män: 20 450; kvinnor 17 450). Medianheltidslönen är totalt 16 533 kr/mån (män: 19 426; kvinnor: 16 337). Den månadsavlönade personalen arbetar cirka 72,7 % av överenskommen arbetstid. Drygt 10 % avser semesterledighet medan cirka 17 % avser andra ledigheter. De timavlönade står för 8,8 % av totalt utförd arbetstid i kommunen (2001: 9,0 %). Sjukfrånvaron fortsätter att öka för kvinnorna. Ökningstakten är oförändrad under det senaste året. Männens sjukfrånvaro har minskat något. De långa sjukfallen (mer än 14 dagar) står för 87 % av den totala sjukfrånvaron (1999: 83 %, 2000: 85 % och 2001: 86%). Kommunens kostnad för sjuklöner var under 2002 drygt 10 miljoner kronor (oförändrat jämfört med 2001), medan 3,9 miljoner ej utbetalades på grund av karensdagen.
- 27 -
Personalberättelse
Bakgrund Personalen är kommunens viktigaste resurs. 55 % av kommunens bruttokostnader och 81 % av nettokostnaderna består av personalkostnader. Det har stor betydelse för verksamheten, såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt, att tillvarata personalen som en resurs. Detta gäller både på kort och lång sikt. Varje anställning är en investering. En utveckling av verksamheten förutsätter en utveckling av de anställda, eftersom dessa är den viktigaste faktorn i den kommunala verksamheten. För att uppnå bästa möjliga resultat, behövs en uppföljning och analys av olika förhållanden inom det personalpolitiska området. Dessutom är detta enligt flera lagar – bl a arbetsmiljö- lagen och jämställdhetslagen – ett krav. Lagstiftningen har regler för årlig kartläggning, uppföljning och revidering av planer. Ytterligare en anledning att följa upp och utvärdera olika personalpolitiska och personal-strategiska områden är planeringen inför framtiden. Kommunerna kommer att ha ett omfattande rekryteringsbehov under kommande år.
Inledning Denna personalberättelse syftar till att − Beskriva och kartlägga arbetsförhållanden och anställningsvillkor samt ge förutsättningar för verksamhetsplanering och personalförsörjning. − Ge möjlighet att göra jämförelser över tiden och mellan verksamheter, män och kvinnor samt andra kommuner. − Skapa nyckeltal för att underlätta en kontinuerlig uppföljning och utvärdering. − Analysera orsakssamband för en bättre förståelse och därmed bättre möjligheter att nå fastställda mål. − Ge underlag för ett bättre resursutnyttjande. Detta är ett steg i att utveckla den personalekonomiska redovisningen. Många av nyckeltalen bygger på Kommunförbundets skrift: Personalnyckeltal – Definitioner och rekommendationer. Inom vissa områden har dessa nyckeltal kompletterats för att bredda och/eller fördjupa informationen. Redovisningen sker med avseende på − läget den 1 november 2002 och − resursansvändningen för hela år 2002
Organisation - verksamheter Kommunens verksamhet har till och med 2002 varit organiserad i tre förvaltningar, nämligen omsorgsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, samt enheter för beslutsstöd och internservice. Beslutsstöd svarar bl a för övergripande frågor rörande arbetsmarknad, ekonomi och personal, näringsliv, turism och information samt stöd till den politiska ledningen. Internservice svarar för service till kommunens verksamheter med avseende på data, vaktmästeri, städ- och fastighetsservice samt kostverksamhet.
- 28 -
Personalberättelse
Anställningar per verksamhet
17%
43%
Samhällsbyggnad mm Utbildning Omsorg
40%
Läget den 1 november 2002 Anställda/anställningar – tillsvidare respektive visstid Den 1 november 2002 fanns det totalt i kommunen 2928 anställningar fördelade på 2914 personer. Ett mindre antal personer innehar dubbla befattningar. Vanligaste anledningen till att ha dubbla befattningar är att man på deltid är engagerad i ett projekt och på resten av sin arbetstid behåller vissa arbetsuppgifter i grundbefattningen. Antalet anställda har det senaste året minskat med 4 personer. Antalet årsarbetare har dock ökat med 11 genom att sysselsättningsgrader höjts. Antalet årsarbetare har beräknats genom att sysselsättningsgraderna för månadsavlönade har summerats. Största ökningen har skett inom samhällsbyggnad, beslutsstöd och internservice med 6 personer eller 13 årsarbetare. Omsorgsförvaltningen har minskat med 5 personer men ökat med 2 årsarbetare. Utbildningsförvaltningen har minskat med 5 personer motsvarande 3 årsarbetare. Sammantaget innebär detta att kommunens gr 1-anställda den 1 november 2002 hade ökat med 205 årsarbetare (heltidsarbetare) sedan 1999. Flertalet anställningar är tillsvidare. 272 (2001: 285) anställda tjänstgjorde dock den 1 november tillfälligt på visstidsanställningar, trots att de har en tillsvidareanställning. Vanligaste anledningen till dessa visstidsanställningar är möjligheten att höja sin sysselsättningsgrad. 80 % av de anställda tjänstgjorde den 1 november på sin tillsvidareanställning. Med hänsyn till grundbefattning som är tillsvidare blir andelen tillsvidareanställningar 90 % (2001: 88%). Kommunförbundet redovisar för landet 87 % tillsvidareanställningar den 1 november 2001.
- 29 -
Personalberättelse
Årsarbetare – per verksamhet
1200 1050 1061
1101 1098
1058 1060 942
1000
991
800 600 412
438 438
451
400 200 0 Samhällsbyggnad mm
Utbildning 1999
2000
2001
Omsorg 2002
Diagrammet visar förändringen av gr 1-anställda årsarbetare per den 1 november respektive år, fördelat på de olika verksamheterna. Antalet årsarbetare = summan av sysselsättningsgraderna, dvs en omvandling till heltidsarbetare har gjorts. Sysselsättningsgrader – män och kvinnor Omsorgsförvaltningen har flest anställda, medan antalet årsarbetare är högre inom utbildningsförvaltningen. Detta beror på olika sysselsättningsgrader inom de olika verksamheterna. De genomsnittliga sysselsättningsgraderna den 1 november 2002 är följande: Samhällsbyggnad mm Utbildning Omsorg
89 % 95 % 84 %
Män Män Män
99 % 97 % 92 %
Kvinnor Kvinnor Kvinnor
83 % 94 % 84 %
Hela kommunen
89 %
Män
97 %
Kvinnor
88 %
Svenska kommunförbundet redovisar den 1 november 2001 totalt för riket 93 % för män och 84 % för kvinnor (totalt: 86 %) i genomsnittlig sysselsättningsgrad. Ett annat sätt att bedöma sysselsättningsgraderna är att se andelen heltidstjänster: Samhällsbyggnad mm Utbildning Omsorg
61 % 83 % 40 %
Män Män Män
97 % 91 % 73 %
Kvinnor Kvinnor Kvinnor
39 % 81 % 38 %
Hela kommunen
60 %
Män
91 %
Kvinnor
54 %
Svenska kommunförbundet redovisar den 1 november 2001 att cirka 57 % är heltidsarbetande, medan fler (65 %) har en överenskommelse om heltid. Möjligheterna att erbjuda fler anställda ett heltidsarbete utreds för närvarande. Syftet är ”Rätt till heltid, möjlighet till deltid”.
- 30 -
Personalberättelse
Könsfördelning – per verksamhet 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Samhällsbyggnad mm
Utbildning Män
Omsorg
Kvinnor
83 % av kommunens anställda är kvinnor. Andelen är i stort oförändrad sedan förra året. Av nytillkomna anställda dominerar kvinnorna än mer, vilket kan innebära svårigheter att på sikt erhålla en jämnare könsfördelning. Åldersfördelning – män och kvinnor Medelåldern för kommunens anställda är för män 46,5 år och för kvinnor 44,6 år. För samtliga är medelåldern 44,9 år. 2001 var medelåldern 44,6 år. Äldst är personalen inom beslutsstöd, samhällsbyggnad och internservice – medelålder cirka 48,2 år. Motsvarande tal för utbildningsförvaltningen är 45,0 år och för omsorgsförvaltningen 43,5 år. Medelåldern i landets kommuner var den 1 november 2001 45,0 år för män, 44,2 år för kvinnor och totalt 44,4 år. Detta är i stort oförändrat både med året innan och året dessförinnan.
400 350 300 250 200 150 100 50 0 <19
20-24
25-29
30-34
35-39 Män
40-44 Kvinnor
- 31 -
45-49
50-54
55-59
60-64
Personalberättelse
Lönespridning – män och kvinnor
30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 35 Heltidslön i tusentals kronor Kv %
Män%
64 % av kvinnorna ligger mellan 14 000 och 17 000 kronor i heltidslön, medan endast 25 % av männen återfinns i detta löneintervall.
Resursanvändning - hela året Arbetad tid och frånvaro
10,2
8,9
semester/uppehåll/ferier
5,8
sjukdom lag/avtalsledighet
2,4
övrig ledighet arbetad tid
72,7
Av den totalt överenskomna arbetstiden för månadsavlönad personal (genomsnittligt ca 2960 anställningar) utgör 72,7 % nettoarbetstid (beräkningen grundas på antalet timmar). Till detta kommer 1,5 % i fyllnads- och övertid. Den totala arbetstiden uppgår därmed till 74,2 % av överenskommen sysselsättningsgrad (2001: 74,5 %). Kvinnornas nettoarbetstid är 5 % lägre än männens, men kompenseras något av mer fyllnadstjänstgöring.
- 32 -
Personalberättelse
Med hänsyn till den relativa minskningen av arbetad tid, kan ändå konstateras att antalet timmar med utfört arbete – av både månadsanställda och timanställda - ökat med 0,7 % eller 27 000 timmar eller cirka 17 årsarbetare. Månadsavlönade och timavlönade Med hänsyn till sysselsättningsgrad och anställningstid under året motsvarar de ca 2930 månadsanställningarna 2608 årsarbetare. Utöver dessa tillkommer ca 225 årsarbetare genom timanställningar. Omfattningen av de timanställdas tjänstgöring har minskat något under 2002 jämfört med 2001. Minskningen finns inom utbildningsförvaltningen och samhällsbyggnad m.m. Mellan 500 och 600 löneutbetalningar görs varje månad till timanställda. Under juni, juli och augusti tillkommer cirka 300 per månad. Totalt sett motsvarar de timanställdas tjänstgöring ungefär den frånvaro som de månadsanställda har för semester (ej ferier eller uppehåll eller andra ledigheter). Kostnader för sjukfrånvaro Kommunens totala kostnad för sjuklöner var för 2002 (liksom för 2001) drygt tio miljoner kronor inklusive personalomkostnader. Detta motsvarar 1,2 % av de budgeterade personalkostnaderna. Cirka 3,9 miljoner kronor har inte utbetalats i löner och personalomkostnader på grund av karensdagen. Personalomsättning – tillsvidareanställda Under 2002 har antalet tillsvidareanställda i kommunen ökat med cirka 30 personer. Uppgifter om personalomsättninge n är mycket bristfälliga i personal- och lönesystemet. Kommunen har inte gjort statistikuttag från PA-analysen för år 2002, varför ytterligare data om anställningar och avgångar inte kan hanteras. Personalomsättningen internt och externt har stor betydelse såväl strategiskt som ekonomiskt för den framtida personalförsörjningen, varför denna fråga bör diskuteras ingående framöver.
Hälsa och sjukfrånvaro Hälsa Under året har 53 % av männen och 35 % av kvinnorna varit friska (2001: 49 respektive 38 %). Totalt för samtliga som varit anställda under året motsvarar detta 38 % (2001: 40 %). Kommunen har under 2002 fortsatt satsat på olika friskvårdsaktiviteter och andra trivselbefrämjande åtgärder. Sjukfrånvaro Under år 2002 har det genomsnittliga antalet sjukdagar per anställd för män minskat från 24,2 till 23,8 och för kvinnor ökat från 32,8 till 36,5. Totalt sett är ökningen 10 % mellan år 2001 och 2002. Även mellan 2000 och 2001 var den totala ökningen 10 %. Sjukdagarna utgör 9,4 % av anställningsdagarna för månadsavlönad personal. Antalet sjukdagar ökar med stigande ålder. Under senaste året har dock sjukskrivningarna ökat för de som är under 50 år.
- 33 -
Personalberättelse
Det är de längre sjukperioderna som står för den största andelen av sjukfrånvaron. 73 % av sjukfrånvaron hänförs till sjukperioder som är längre än 90 dagar. De korta sjukskrivningarna (1-14 dagar) svarar endast för 13 % av den totala sjukfrånvaron (2001: 13 %; 2000: 15 % och 1999: 17 %). Antalet sjuktillfällen har ökat med 6 % under året. Antalet sjukbidragsdagar har ökat från 0,9 dagar i genomsnitt år 1999 till 1,3 dagar år 2000, till 1,6 dagar år 2001 och till 1,9 dagar år 2002. Sjukdagar – olika yrkeskategorier
70 60 50 40 30 20 10
1999
2000
Fritid/kulturpersonal
Adm chefer
Kontorspersonal
Handläggare
Städpersonal
Måltidspersonal
Övr teknikpersonal
Vaktmästare
Ingenjörer
2001
Kommunalarbetare
Övr vård/omsorg
Socialsekreterare
Arbetsled omsorg
Vårdbitr,vårdare,usk
Sjuksköterskor
Skolled, arbled
Annan lärare
Gymnasielärare
Grundskollärare
Elevass,övr skolp
Förskollär,fritidsped
Barnskötare
Dagbarnvårdare
0
2002
Diagrammet visar det genomsnittliga antalet sjukdagar per anställd under 1999, 2000, 2001 och 2002. Grupper som även under det senaste året står för en kraftig ökning av sjukfrånvaron är socialsekreterare, barnomsorgspersonal, sjuksköterskor samt kontorspersonal. Det bör noteras att vissa grupper är små, varför man inte bör dra några långtgående slutsatser. Ibland kan också ett ”normalt” medelvärde ge en felaktig bild av verkligheten, då olika extremvärden kan ta ut varandra.
- 34 -
Personalberättelse
Sjukdagar – olika åldersgrupper
70 60 50 40 30 20 10 0 20-29 år
30-39 år 1999
40-49 år 2000
50-59 år
2001
60 år -
2002
Trenden med ökad sjukfrånvaro under senare år är inte unik för Karlshamns kommun. Det är dock allvarligt, eftersom de ökade sjukskrivningarna innebär ökade kostnader för såväl arbetsgivare, enskilda som för samhället. Till detta kommer de mänskliga effekterna för de enskilda som drabbas. För att stärka arbetet med rehabiliteringsfrågor har kommunen under 2001 anställt en handläggare som speciellt arbetar med dessa frågor. Ovan presenterade fakta om sjukfrånvaron är en kortfattad sammanfattning. En speciell rapport (med ett antal tabeller) finns dock om sjukfrånvaron under 1999, 2000, 2001 och 2002. Med anledning av utvecklingen, har regeringen låtit ta fram en Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Denna har under januari 2003 följts upp med ett förslag från regeringen: Arbetslinjen ska gälla även vid sjukskrivning. Förslaget tar i första hand avstamp i aktiva åtgärder för att effektivisera sjukskrivnings-processen och starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron. Deltidssjukskrivning ska vara utgångspunkten vid sjukskrivning. Förslaget innebär bland annat att offentliga arbetsgivare får ansvar för mellan 15 och 50 procent av sjukpenningen för sina anställda efter de första fjorton dagarna. I gengäld sänks arbetsgivaravgiften med mellan 0,75 och 2,5 procentenheter. Förslaget har nu gått på remiss, regeringen förväntas presentera förslaget till riksdagen under våren 2003. Åtgärderna föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Arbetsskador Hittills anmälda arbetsskador för 2002 redovisas i bilagan ”Personalnyckeltal 2002”. En uppföljning av dessa sker i de olika samverkansgrupperna inom verksamheten.
- 35 -
Personalberättelse
Framtid Det finns många faktorer som påverkar arbetslivet och samhällsutvecklingen i stort. För kommunerna väntar, sägs det allmänt, stora utmaningar med avseende på ökade omsorgsbehov med en allt äldre befolkning. Samtidigt kommer många kommunalt anställda att gå i pension. Detta innebär bland annat stora rekryteringsbehov framöver framförallt inom omsorgs- och utbildningssektorerna. Inom Karlshamns kommun förväntas cirka 180 tillsvidareanställda personer gå i pension t o m år 2006. Av dessa återfinns 58 personer inom samhällsbyggnadsförvaltningen (inklusive internservice), 81 inom omsorgsförvaltningen, 37 inom utbildningsförvaltningen och 4 inom beslutsstöd. Denna personalberättelse beskriver en del av den struktur och de arbetsförhållanden som finns inom Karlshamns kommun. Den är inte heltäckande, då det av olika anledningar, är svårt att göra vissa uppföljningar. För att kunna utveckla personalberättelsen till att bli ett instrument för verksamhetsutveckling och planering, krävs målformuleringar. − Vad vill vi följa upp – och till vad använder vi uppföljningen? − Hur följer vi upp – vilka personaladministrativa program och vilken ekonomiredovisning behövs? − När följer vi upp – och med vilken frekvens och på vilken nivå? − Vem följer upp – ansvarsfördelning? Uppföljning och kartläggning är en del i att utvärdera verksamheten. Främsta anledningen till att utvärdera verksamheten bör – enligt min mening – vara att ge underlag för förbättringar. En ytterligare anledning till att utvärdera verksamheten är att analysera sambandet mellan insatta personalresurser och resultatet för kommuninvånarna. Detta är angeläget för att kunna bibehålla en positiv befolkningsutveckling och en ekonomi i balans. Förhoppningen är att denna personalberättelse ska stimulera till en diskussion om det fortsatta utvecklingsarbetet i olika avseenden.
Definitioner Vissa av de i denna personalberättelse presenterade nyckeltalen bygger på vad Svenska kommunförbundet redovisat i skriften Personalnyckeltal – Definitioner och rekommendationer. Inom vissa områden har nyckeltalen kompletterats för att bredda och/eller fördjupa informa-tionen. Redovisningen sker dels med avseende på − läget den 1 november 2001, dels − resursanvändningen för hela året 2001. Urvalet i denna redovisning bygger på anställningar enligt AB-avtalet, gr 1A eller 1B (dvs månadsavlönad anställd minst tre månader med sysselsättningsgrad som lägst är 40 %). Vidare har urvalet gjorts så att det är den tjänstgöring varje anställd hade just den 1 november som redovisas (anställningsformen är enligt kod 1-4, d.v.s. innehavare av tjänst, vikarie eller vikarie med annan befattning).
- 36 -
Personalberättelse
Vissa nyckeltal eller andra beskrivningar kan avse t ex tillsvidareanställd personal eller timanställda. Detta har då angivits. I urvalet ingår t.ex. inte personliga assistenter anställda enligt PAN-avtalet eller anställda enligt beredskapsavtalet (BEA). I redovisningen återkommer olika begrepp, t ex anställda, anställningar, årsarbetare, årsarbete. Dessa begrepp kan definieras på olika sätt, vilket är viktigt att beakta vid jämförelser: − En person kan – i redovisningssammanhang – ha mer än en anställning i kommunen. − En årsarbetare kan definieras som en heltidsanställd som arbetar heltid, utan att man tar hänsyn till frånvaro för semester och annat. − Ett årsarbete kan (enligt Kommunförbundet) definieras till 44 möjliga arbetsveckor, motsvarande 1760 timmar schabloniserat. Vissa beräkningar bygger på att mätningar gjorts i timmar, andra i dagar, vilket innebär att marginella skillnader kan finnas i redovisningarna. Skillnaderna är dock inte så stora att de påverkar resultaten i stort. Två andra begrepp som används: medelvärde och median. − Med medelvärde menas det aritmetiska medelvärdet, dvs genomsnittet. − Med median menas det mellersta värdet i materialet, dvs det finns lika många som har ett lägre värde som det finns individer som har ett högre värde. I bilaga presenteras Personalnyckeltal för hela kommunen för män och kvinnor samt totalt. Sammanställningar för de olika verksamheterna (förvaltningarna) samt jämförelser över tiden – samt ytterligare analyser – finns att tillgå hos undertecknad.
- 37 -
Kommunfullmäktige
K OMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Ethel Duvskog 1:e vice ordförande: Elsa Eliasson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-378 -261 0 -999
-958 -305 0 -1263
-739 -254 0 -993
219 51 0 270
Summa nettokostnader
-999
-1263
-993
270
Kostnader -968 -25
Nettokostn -968 -25
Nettobudget -1238 -25
Avvikelse 270 0
-993
-993
-1263
270
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr Kommunfullmäktige Alice Tegnérs stipendium
Intäkter 0
Summa
Årets verksamhet Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 28 ersättare. I fullmäktige har från den 1 november 2002 Arbetarpartiet socialdemokraterna 19 mandat, Moderata samlingspartiet 7 mandat, Kommunistiska Partiet Marxist-Leninisterna (r) 6 mandat, Folkpartiet liberalerna 5 mandat, Centern 4 mandat, Kristdemokraterna 4 mandat, Miljöpartiet de gröna 3 mandat och Vänsterpartiet 3 mandat. Kommunfullmäktige sammanträder alla månader utom januari, juli, och augus ti.
Ekonomiskt utfall Årets överskott, 270 kkr, är en följd av att de allmänna sparkraven, som ställts under budgetåret, hörsammats.
Framtiden – förväntad utveckling Arbetet med kommunfullmäktige fortsätter och inriktas på att skapa fullmäktige till det forum där arbetet med Karlshamns kommuns avgörande utvecklings- och framtidsfrågor startas och följs upp. Utvecklingsarbetet för att skapa ökade kontakter mellan medborgare och förtroendevalda kommer också att fortsätta. Fullmäktige avser att under våren 2003 genomföra utbildningsserie i kommunkunskap för de förtroendevalda i Karlshamns kommun.
- 38 -
Kommunrevisionen
K OMMUNREVISIONEN Ordförande: Olle Fröling Driftsredovisning
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
0
0
0
Personalkostnader Material, tjänster Summa kostnader
- 228 - 970 - 1 198
- 410 - 876 -1 286
- 213 - 992 - 1205
196 - 116 80
Summa nettokostnader
-1 198
-1 286
-1 205
80
Intäkter
Budgetavvikelse
Årets verksamhet Ansvarsområde De förtroendevalda revisorerna prövar i enlighet med kommunallagen - på kommunfullmäktiges uppdrag - om den verksamhet som bedrivs av styrelser och nämnder är ändamålsenlig och sker på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den kontroll som bedrivs inom nämnderna är tillräcklig. Årets händelser Kommunen har sju ordinarie revisorer och lika många ersättare. Revisorerna har under året haft nio ordinarie möten. På dessa möten har revisorerna initierat granskningarna samt fått information om, och tagit ställning till de granskningsåtgärder som vidtagits. Revisorerna har fördelat arbetet inbördes i revisorsgrupper. Dessa har förutom ovanstående möten haft ett antal gruppmöten. Grupperna besöker därvidlag regelbundet verksamheterna för att skaffa sig kunskap och information. Revisorerna har biträtts av Öhrlings Pricewaterhouse Coopers/Komrevs revisionskonsulter för att utföra de granskningar som beslutas i den årliga revisionsplanen. En av revisorerna flyttade från kommunen hösten 2002. Han ersattes inte då det bedömdes att tiden för en ersättare att sätta in sig i arbetet tillräckligt för att avge en bedömning i samband med revisionsberättelsen var för kort. Under året har nedanstående granskningar genomförts eller håller på att avslutas. I den mån de inte kan avslutas innan slutrevisionen överlämnas det fortsatta granskningsarbetet till nästa mandatperiods revisorer. − Ansvarsgranskningar av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning på ekonomisk kontroll − Årsredovisning − Koncernredovisning − Delårsbokslut − IT-verksamheten − IT i skolan − Fastighetsförvaltningen − Gymnasieskolans ledning och styrning − Gymnasieskolans program med extern verksamhet − Omsorgens administration − Kvalitet inom hemtjänsten De dokumenterade bedömningarna översänds fortlöpande till fullmäktige.
- 39 -
Kommunrevisionen
Arbetet har skett i enlighet med kommunallagen och revisorernas reglemente.
Måluppfyllelse Revisorernas granskningar har planerats och genomförts så att fullmäktiges inriktningsmål har uppfyllts. Revisorernas granskningar har som regel skett i nära kontakt med förvaltningarna. Revisionskonsulterna har därvidlag revisorernas uppdrag att bistå med råd och stöd så länge det inte går ut över revisionens oberoende.
Ekonomiskt utfall Liksom tidigare år är utrymmet för granskningar något knappt. Ett visst överskott har dock uppnåtts genom att revisorerna iakttagit återhållsamhet med sammanträden och kursdeltagande. Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget 2003
Antal revisorer Antal granskningar
7
7
7
7
-
9 3 3 3 2
9 3 2 3 2
9 3 5 3 1
9 3 2 3 2
nämndernas styrning och kontroll årsredovisning och delårsrapporter analyserande revisionsprojekt tillförlitlighet i rutiner och system uppföljningar
Framtiden Revisorerna för mandatperioden slutför sitt granskningsuppdrag för året 2002 i samband med att fullmäktige behandlar kommunens bokslut under våren 2003. Kommunens sju nyvalda revisorer påbörjar parallellt sitt granskningsarbete för år 2003.
- 40 -
Kommunstyrelsen - Övriga verksamheter
K OMMUNSTYRELSEN - ÖVRIGA VERKSAMHETER Ordförande: Torsten Magnusson Vice ordförande: Kenneth Hake Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
403
181
249
68
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-1 981 -34 871 -15 -36 867
-2 269 -36 472 -17 -38 758
-2 165 -35 268 -17 -37 449
101 1 204 0 1 309
Summa nettokostnader
-36 464
-38 577
-37 200
1 377
Intäkter 249
Kostnader -3 012 -967 -351 -20 -18 239 -1 072 -6 190 -7 599
Nettokostn -2 763 -967 -351 -20 -18 239 -1 072 -6 190 -7 599
Nettobudget -2 917 -962 -390 -30 -18 233 -1 067 -6 400 -8 578
Avvikelse 154 -5 39 10 -6 -5 210 980
249
-37 449
-37 200
-38 577
1 377
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning Kommunstyrelse o vänortsbesök Kommunalt partistöd Näringslivsbefrämjande åtgärder Stöd till organisationer Räddningstjänsten Västra Blekinge Stöd till samlingslokaler Högskoleutbildning Kommunikationer och färdtjänst Summa
Årets verksamhet Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Kommunstyrelsens ordförande är heltidsengagerad. Inom kommunstyrelsen finns ett arbetsutskott som består av sju ledamöter med ersättare. Dessutom finns ett personal- och organisationsut skott. Personalutskottet har till uppgift att utforma kommunens övergripande löne- och personalpolicy, samt handha övergripande organisationsfrågor som kräver politisk behandling. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter. Utöver uppsikt över verksamheten i övriga nämnder har styrelsen också uppsikt över verksamheten som bedrivs i de kommunala företagen. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den sammantagna verksamhetens utveckling, ekonomiska resultat och ställning. Den ansvarar därmed för samordningen av all kommunal verksamhet, såväl den som bedrivs i förvaltningsform som den som bedrivs i företagsform. Brottsförebyggande rådets resursgrupp har samlats sju gånger under året. Representanter har deltagit vid olika utbildningar. Ungdomsdeltagande har setts som viktigt vid såväl utbildning som organisationsdiskussioner. Ungdomsförslag till åtgärd vid skadegörelse har inkommit och förts vidare till berörda parter. Aktivt stöd har lämnats till Nattvandrarna. Information om verksamheten har givits vid förfrågan och kontakt har tagits med en av handelsföreningarna. Nätverket i Asarum kring barn och ungdomar, som en samarbetsinsats mellan skola, polis, soc, ungdomsmottagning och Brå har åter byggts upp. Projektet Ung i Karlshamn är ett demokratiprojekt som finansierats genom bidrag från Justitiedepartementets ”Utvecklingsarbete för den svenska folkstyrelsen” och Karlshamns kommun. Projektet - 41 -
Kommunstyrelsen - Övriga verksamheter
är initierat av demokratiberedningen och är en del av Karlshamns kommuns implementering av Barnkonventionen. Ett femtiotal ungdomar är aktiva inom projektet. Råden har fungerat som plattform för ungdomars politiska engage mang, utan partipolitisk tillhörighet, och som remissinstans i kommunen. Projektet avslutades 31 december. Kommunalt partistöd och stöd till samlingslokaler har utbetalats med belopp enligt budget. Kommunen har infriat borgensförpliktelser avseende outhyrda industrilokaler i Svängsta. I år uppgick detta belopp till 261 kkr. Resterande medel avser Stiftelsen Oscar Lundgrens Väggafond (restaurang Saltsjöbaden). Ersättning till kommunalförbundet Räddningstjänsten i Västra Blekinge utgår med 57,8 procent av totalkostnaden för räddningstjänsten. Genom avtal mellan Karlshamns kommun och Blekinge Tekniska Högskola startades högskoleverksamhet i Karlshamn från och med höstterminen 2000. Vidare skall enligt särskilt avtal verksamhetsstöd lämnas till den befintliga Högskolan i Svängsta. Blekinge Tekniska Högskola har numera universitetsstatus i teknik med egen forskningsutbildning. NetPort Karlshamn har med bl a EU- medel från Mål 2 blivit en ledande utvecklingsmiljö med fokus på Transport och logistik, Entreprenad och Medieteknik. Transportforsningsinstitutet, TFK, har blivit den första etableringen inom Logistics Cluster med samverkan inom högskolans inriktning på informationsteknik, tillämpad forskning inom transportflödet mellan Öst och Väst i den nya Östersjöregionen. Inom ramen för gällande avtal har kommunen förbundit sig att för år 2002 reglera sammanlagt drygt 5 Mkr för genomförande av högskoleprojektet. Här ingår forskningsuppbyggnad och merkostnader för grundutbildning, garantiåtagande för varje utbildningsprogram, lokaler för högskola och studentkår samt verksamhetsstöd till Högskolan i Svängsta. Blekinge Trafiken AB har kommunens uppdrag att bedriva persontrafik på järnväg och väg samt i skärgården. I uppdraget skall särskilt ingå att vidmakthålla och utveckla kollektivtrafiken i länet och verka för en prioritering av resor till invånarnas arbeten, utbildning och samhällsservice. Kommunen tillhandahå ller erforderliga hållplatser, terminaler, bryggor m m för den trafik som skall utföras. Blekinge Trafiken har också fullt ansvar för färdtjänsten.
Ekonomiskt utfall Kommunstyrelse Budgetöverskottet för kommunstyrelsen och dess övriga verksamheter blev totalt 1 377 kkr. Kommunstyrelsens överskott 154 kkr, beror på lägre sammanträdesersättningar till förtroendevalda och lägre förbrukningskostnader. Kostnader för kommunens borgensförpliktelser avseende outhyrda industrilokaler blev något lägre än beräknat. Kommunens garanti för vissa kostnader vid högskoleverksamheten blev mindre beroende på lyckad rekrytering av studenter till Karlshamn och lägre oförut sedda kostnader. Bidraget till Blekinge Trafiken AB för kollektivtrafik och färdtjänst blev sammantaget 980 kkr lägre än budgeterat bland annat beroende på återbetalning för 2001. Jämfört med året innan minskade kostnaden med drygt 239 kkr.
- 42 -
Kommunstyrelsen - Övriga verksamheter
Framtiden – förväntad utveckling Kommunens planering för etablering av högskola och verksamhetslokaler inom Östra piren skapar arbetstillfällen som genererar skatteintäkter och bidrar till att höja utbildningsnivån i kommunen. Det finns en risk att de förväntade intäkterna inte fullt ut kompenserar den bedömda investeringskostnaden på kort sikt. Men om de samhällsekonomiska effekterna vägs in bedöms projektet bli lönsamt i ett kommunalekonomiskt perspektiv. Kommunfullmäktiges beslut om att göra all hamnverksamhet till ett helägt kommunalt engagemang innebär att kommunen skapar förutsättningar för strategiska framtidsinvesteringar. Detta ger förutsättningar för en fortsatt stark utveckling i Stilleryd som långsiktigt gynnar kommunens invånare. Eftersom Olofström fr o m 1 januari 2002 ingår i räddningstjänstens kommunalförbund, görs bedömningen att framtida kostnadsökningar kan reduceras. Kostnadsnivån för kommunens garantiåtagande för högskoleprojektet är avhängigt hur man lyckas med att rekrytera studenter till de olika utbildningsprogrammen. Blekinge Trafikens samlade huvudmannaskap för kollektivtrafiken och färdtjänsten ger förutsättningar för en rationell och kostnadseffektiv trafikdrift med rimliga taxor.
Investeringsredovisning Projekt
Strategisk utveckling Muddring innerhamnen
Beräknad Total netto Investering
Netto investering t o m 2001
Netto investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
-4 400 -3 245
0 0
-710 -845
-4 400 -600
3 690 -245
0 -2 400
-7 645
0
-1 555
-5 000
3 445
-2 400
Summa nettoinvestering
Strategisk utveckling Anslaget för strategisk utveckling och infrastruktursatsningar har använts för exploateringsarbeten på Östra Piren. Muddring innerhamnen Projektet omfattar muddring i innerhamnen enligt avtal med Karlshamns AB. Nedlagda kostnader avser ansökan om tillstånd, som bekostas i sin helhet av kommunen. Ansökan är inlämnad till Miljödomstolen. Omfattande tekniska och miljömässiga undersökningar har erfordrats. Återstående investering består av 40 % av kostnaderna för muddring och omhändertagande av muddermassor. Resterande del bekostas av Karlshamns AB.
- 43 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
K OMMUNSTYRELSEN - BESLUTSSTÖD Ordförande: Torsten Magnusson Förvaltningschef: Kristiina Kosunen Eriksson Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
27 736
39 279
37 199
-2 080
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-29 834 -23 070 -3 173 -56 077
-34 858 -31 965 -6 221 -73 044
-30 914 -29 304 -6 236 -66 454
3 944 2 662 -15 6 590
Summa nettokostnader */
-28 341
-33 765
-29 254
4 510
Ekonomiskt resultat, kkr Driftredovisning Summa intäkter
*/ I nettokostnaden för år 2001 ingår inte Kunskapslyftet som redovisas under vuxenutbildningsnämnden och kommunens markförvaltning som redovisas under Kommunstyrelsen,Intern service.
Verksamhetsredovisning, kkr
Intäkter Kostnader
Nettokostn Nettobudget Avvikelse
Kommunkansli och arkiv Sportfiskecentrum Ekonomienheten Personalenheten Inköpsenheten Utvecklingsenheten Arbetsmarknadsenheten Turistbyrån
296 425 703 5 537 0 13 770 11 278 5 190
-5 687 -653 -6 069 -14 920 -2 170 -16 536 -14 517 -5 903
-5 390 -228 -5 366 -9 383 -2 170 -2 766 -3 238 -714
-5 500 0 -6 371 -9 966 -2 061 -3 455 -5 264 -1 148
110 -228 1 006 583 -109 689 2 026 434
Summa
37 199
-66 454
-29 254
-33 765
4 510
Årets verksamhet Kommunkansli och arkiv Kansliet har försett kommunstyrelse och kommunfullmäktige med beslutsunderlag, ansvarat för ärendehantering, protokollsarbete, expediering av ärenden samt juridiska frågor för kommunen. Kanslichefen har under året, sedan den 1 mars 2002, även uppburit tjänsten som kommundirektör. Detta har inneburit att det under år 2001 påbörjade arbetet med att i ett samlat format presentera de reglementen och administrativa riktlinjer som gäller för Karlshamns kommun har omprioriterat och senarelagts. Genomgången och översynen av kommunens författningssamling har också omprioriterats för att utföras senare. Även handläggningstiderna har påverkats negativt i avsaknad av resurser. Kansliets inriktningsmål är att hålla en hög, effektiv och kompetent servicenivå till såväl politiska organ som förvaltning och allmänhet. För att uppnå målen krävs förvaltningsövergripande verksamhet, exempelvis informations- och kunskapsutbyten med förvaltningarna samt en kontinuerlig kompetensutveckling och omvärldsbevakning för personalen inom kansliets ansvarsområde. Kansliets arbete bedöms under året i stora delar ha uppfyllt inriktningsmålen. Begränsade resurser har medfört att service och uppgifternas genomförande blivit lidande. Arkivverksamheten regleras i arkivlagen och arkivförordningen. Kommunstyrelsen är kommunens arkivmyndighet. För kommunstyrelsens arkiv, centralarkivet, ansvarar arkivföreståndaren. Centralarkivet bistår förvaltningarna i olika arkivfrågor. Verksamheten uppfyller lagens krav på - 44 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
arkivlokaler, arkivering och handlingars tillgänglighet. Kraven på tillgänglighet, framförallt digitalt, ökar och ställer allt högre krav på teknisk och kunskapsmässig anpassning till nya media. Sportfiskecentrum Verksamheten vid dåvarande ”Sportfiskecentrum” bedrevs i begränsad omfattning fram till och med den 30 juni då den upphörde. Verksamhetens nedläggning var en följd av de sparkrav som ställdes på Beslutsstöd. Underskottet för verksamheten blev 228 kkr. Ett nytt projekt ”Utveckling av sportfisketurism” har pågått sedan den 1 juli. Projektet finansieras av Karlshamns Kommun, ABU Garcia, Sveaskog, Länsstyrelsen i Blekinge län och EU- medel i form av Leader +. Verksamheten och ekonomin har i stort följt projektplanen och EU-bidrag beräknas täcka kostnaderna för 2002. Ekonomienheten Enheten har under året ansvarat för ekonomisk planering, finansiering, statistikinsamling (främst till SCB), sammanställning av årsbudget och upprättande av årsbokslut och delårsrapporter. Enheten har också svarat för upplåning, likviditetsplanering, samtliga flöden av in- och utbetalningar samt den centrala debiterings- och kravverksamheten. Dessutom har enheten systemansvaret för ekonomisystemet DevisX och anläggningsreskontran. Enheten har utfört tjänster åt kommunens stiftelser (förvaltade fonder) och åt de kommunägda bolagen Stadsvapnet i Karlshamn AB, Industrifastighetsaktiebolaget Munkahus, Förvaltnings AB Östra Piren samt Kommunalförbundet Vårdförbundet Blekinge. Sammantaget har uppdragen utförts i enlighet med gä llande lagstiftning och upprättad tidplan. Personalenheten Personalenhetens inriktningsmål är att hålla en hög och effektiv servicenivå till kunderna genom att medarbetarna hela tiden presterar bättre och bättre produkter utifrån ett kvalitetsperspektiv och att kunderna på så sätt blir nöjdare och kommuninvånarna får ut mesta möjliga ur verksamheten. För att uppnå detta inriktningsmål erhåller medarbetarna en kontinuerlig komp etensutveckling och en omvärldsorientering som speglar utvecklingstendenser inom det personal- och löneadministrativa området. Genom tätt återkommande träffar med förvaltningarna görs avstämningar inom såväl det personal-politiska området som det lönepolitiska och det löneadministrativa. Träffarna syftar till att samordna kommunens personal- och lönepolitik samt löneadministration och att samverka med förvaltningarna inom dessa områden. Inom personal- och lönepolitiken sker också en planlagd samverkan med de fackliga organisationerna. Grundat på dessa möten görs bedömningen att enhetens inriktningsmål är uppfyllt. Under 2002 har aktiviteterna för personalenheten varit följande. − Arbete med en övergripande personalförsörjningsstrategi. − Fortsatt stöd till förvaltningarna i arbetet med att införa nya arbetstidsmodeller i verksamheterna som syftar till att reducera deltidsarbetslösheten, att kraftigt minska timanställningarna och ge medarbetarna möjlighet att välja sysselsättningsgrad. − Analysera och ”bemästra” orsakerna till sjukfrånvaron. Inlett arbetet med ett åtgärdsprogram för en bättre arbetshälsa. − Träffat ett nytt lokalt samverkansavtal. − Arbetet med den s k Åtgärdsagendan har avslutats och kommer att ersättas av samverkansavtalet, se ovan. − Innehållet i kommunens första Friskvårdsplan har genomförts. Bl. a. har första etappen av ”Ett steg i rätt riktning” inletts och avslutats.
- 45 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd −
−
− − − −
Översyn av kommunens policys. Den första mångfaldspolicyn och mångfaldsplanen har fastställts. Ny jämställdhetsplan och introduktionspolicy har fastställts, liksom förutsättningar för utbildningskontrakt och förtydliganden kring erhållande av terminalglasögon. Den kommunövergripande ledarskapsutvecklingen har påbörjats med insatser om avtal och arbetsrätt (1 dag), stresshantering (1 dag), lönebildning (2 dagar) samt genomgång av policys (1 dag). Personalgruppen har påbörjat arbetet med en lönekartläggning enligt jämställdhetslagens bestämmelser, vilket beräknas bli avslutat i februari 2003. Löneöversynsförhandlingarna avslutades i början av mars, vilket medförde att nya löner kunde utbetalas i april enligt avtal. En ny lönemodell för löneöversynsförhandlingarna beräknas bli använd första gången 2003. Arbetstidsmodeller för att öka möjligheterna till flexiblare arbetstidslösningar och för att minska deltidsarbetslösheten har prioriterats under året.
Parterna har i ett förslag reviderat och förtydligat det rådande samverkansavtalet. Som en konsekvens av detta arbete har en särskild arbetsgång för handläggning av arbetsmiljöuppgifter utarbetats och fastställts av kommunfullmäktige. I samarbete med Rekrytering Syd har arbetet med att utbilda kommunala ”ambassadörer” inom skilda sektorer påbörjats. Syftet är att öka kommunernas konkurrenskraft om det framtida arbetskraftsutbudet genom att medarbetare med praktisk erfarenhet från olika yrken informerar ungdomar. Enheten har medverkat i ett tjugotal kompetenstester i samband med förvaltningarnas rekryteringar. Överlag är det fortfarande möjligt att rekrytera de flesta yrkeskategorier utan större problem. Bland de mest svårrekryterade yrkesgrupperna kan nämnas socia lsekreterare, sjuksköterskor och förskollärare. Särskilda lönesatsningar gjordes främst på chefer inom äldre- och handikappomsorgen, socialsekreterare och behandlingsassistenter, arbetsterapeuter samt förskollärare och fritidspedagoger. Efterlevnaden av Åtgärdsagendan har nogsamt följts upp av Personal- och organisationsutskottet. Målen i agendan har uppfyllts efterhand och torde ha bidragit till en bättre kontinuitet och delaktighet i verksamheterna. Den höga sjukfrånvaron har mötts med att personalkontoret tillförts en tillsvidareresurs för att arbeta med analys och metoder kring sjukfrånvaron. Kommunens andra Friskvårdsplan har antagits och kommer att geno mföras under 2003. Sjukfrånvaron fortsätter att stiga men i lugnare takt. Åldersgruppen 60 år och äldre minskar sin sjukfrånvaro medan de yngre åldersgrupperna ökar, vilket är mycket oroande. I det förebyggande arbetet mot sjukfrånvaron och för en bättre arbetshälsa har ”Projekt motvärk” genomförts. Det har inneburit att ett tiotal måltidsbiträden inom Kostenheten medverkat i ett av arbetsgivaren initierat men av försäkringskassan finansierat projekt, som syftar till att förebygga långtidssjukskrivningar. Målgruppen har varit medarbetare i riskzonen för sådan sjukskrivning. Övertiden började minska under sista kvartalet 2002 på grund av övertidsstoppet i oktober. Övertidsutvecklingen de senaste fyra åren är 22 694 timmar 1999, 27 574 timmar 2000, 26 173 timmar 2001 och 20 184 timmar 2002. Inköpsenheten Inköpsenhetens mål är att all upphandling ska göras på affärsmässiga grunder och i konkurrens. Enheten ska vidare medverka till en effektiv och kostnadsbesparande verksamhet samt ansvara för - 46 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
samordning och upphandling av stora volymer. I enhetens uppgifter ingår vidare att ge stöd åt förvaltningarna i deras upphandlingsarbete och informera om förändringar i lagstiftning. Enheten genomför upphandling av varor och tjänster framförallt inom varu- och tjänstegrupper där volymen är stor eller där det är av speciellt intresse att ha övergripande avtal med leverantörer. Det kan gälla t ex bevakning och säkerhet. Antalet varu- och tjänstegrupper som upphandlas utökas hela tiden. Den praktiska hanteringen av inköpen inklusive fakturahanteringen administreras i förvaltningsorganisationen. Denna del finns det all anledning att närmare studera samt förändra. Upphandlingsverksamheten har genom Lagen om offentlig upphandling blivit komplicerad och kräver erfarenhet och mycket goda kunskaper inom området. Inköpsenheten har under 2002 genomfört 25 upphandlingar, samt varit stöd i förvaltningarnas upphandlingar. Upphandlingarna resulterar i avtal som inköpsenheten därefter bevakar vad gäller förändringar under avtalsperioden. Detta arbete är många gånger ganska omfattande, ibland mer omfattande än själva upphandlingen. Utvecklingsenheten Utvecklingsenheten har följande uppgifter: − Utgöra kommunstyrelsens resurs vid beredning av kommunövergripande frågor. − Näringslivsbefrämjande åtgärder. − Ansvara för kommunens utveckling, marknadsföring och försäljning av tomtmark. − Ansvara för kommunens övergripande statistik och prognosverksamhet. − Driva tidbegränsade utvecklingsprojekt under kommunstyrelsen. − Utgöra resurs vid internationellt utvecklingsarbete. − Utgöra en resurs vid sökande av extern finansiering av projekt. − Verka för ett samlat marknadsföringskoncept för Karlshamn. − Verka för ett brett utbud av evenemang i kommunen. I slutet av 2002 har även turistfrågorna överförts till utvecklingsenheten. Verksamheterna utveckling, marknadsföring och försäljning av tomtmark har under året inordnats i enheten. Under året har beredning skett av kommunövergripande frågor bl.a. Tele-kom projektet, nationell infrastrukturplanering, regional kollektivtrafik, olika former av personalanalyser, bostadsförsörjningsplanering, analys av bokslut 2001 och framtagande av bakgrundsmaterial till budgetprocessen. Enheten ansvarar för framtagande av statistiska uppgifter avseende befolkning, flyttning, sjukfrånvaro, kommunala nyckeltal med mera bearbetas och service lämnas till allmänhet, förtroendevalda och förvaltningar. Prognosarbete har under året genomförts avseende bland annat befolkning, skolverksamhet och omsorg. Under året har enheten lämnat service till enskilda näringsidkare, företag och organisationer i första hand angående tomt- och lokalfrågor. Något kontinuerligt arbete direkt riktat mot företag har inte genomförts under året. Frågor rörande förändringar på Carlshamn Mejeri har inneburit speciella arbetsinsatser. Informationsträffar har hållits med de lokala företagsorganisationerna och deras medlemmar. Karlhamns kommun stödjer Blekinge utvecklingscentrum, Ung Företagsamhet, Projekt Svängsta samt är medlemmar i Sydsvenska handelskammaren och Transportforsknings institutet. Enheten administrerar de utvecklingsbidrag som årligen betalas till ett par landsbygdsgrupper. Ett omfattande utvecklingsarbete arbete och samråd har påbörjats rörande nästa etapp av markberedningsprojektet i Stilleryd. Exploateringsåtgärder har under året baserats på den investeringsbudget som antogs med byggnadsnämnden som ansvarig. - 47 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Den samlade markförvaltningen inklusive skogsskötseln har bedrivits på liknade sätt som tidigare. Enheten har drivit projekten NetPort, Samverkan i Rekrytering SIR samt Lokal näringslivsutveckling i samverkan. EU-projektet NetPort avslutades vid årsskiftet och under året har ansökan om nya EU- medel lämnats in och beviljats. Projekt NetPort.Karlshamn kommer att löpa under 2003 och 2004. SIR projektet löper 2003 ut. Projektet Lokal näringslivsutveckling har stora delar av året inte kunnat drivas enligt plan på grund av långtidssjukskrivning. Projekttiden upphörde den sista december. Genom enheten sker medfinansiering till projektet Kvinnlig forskarskola i Svängsta och till landsbygdsutvecklingsprojektet LUKA. Genom överenskommelse med KK-stiftelsen har Karlshamn erbjudits medel för driva ett projekt rörande upplevelser och lärande. Ansökan om medel från Mål 2 Södra kommer att lämnas in under våren 2003. Enheten har under året bidragit till att ett tiotal utvecklingsprojekt erhållit extern finansiering. Den samlade externa finansieringen uppgår till cirka 11 miljoner kronor. Exempel på externa finansiärer är Mål 2 Södra, Mål 3, Leader +, Länsstyrelsen i Blekinge och KK-stiftelsen. I inledningsskeden har enheten varit engagerad i turistprojekten: Mörrumsåns dalgång och Sportfiskecentrum. Kommunens internationella arbete samordnas via nätverket för internationella frågor. Nätverket har under året tagit initiativ till en upphandling av utbildning i kommunal engelska och genomfört informationsdag om EU:s utbildningsprogram med föreläsare från Internationella programkontoret. 1 Under året har cirka 15 större evenemang genomförts i Karlshamn. Utvecklingsenheten har huvudsakligen fungerat som förmedlare och rådgivare till dessa. Uppskattningsvis har dessa evenemang sammanlagt lockat 15.000 besökare, exklusive Östersjöfestivalen. Enhetens resultat är svåra att mäta, dels genom att de huvudsakligen nås utanför den kommunala verksamheten dels kan inte specifikt resultatet från kommunala aktiviteter särskiljas ur en samlad samhällsutveckling. Konstateras dock att kommunen under 2002 har kommunen haft, en för Karlshamn, starkt positiv befolkningsutveckling. Arbetsmarknaden i Karlshamn har under året varit stabil och god. De långsiktiga kommunala utvecklingsprojekten såsom, hamn- och transportverksamhet samt högskola har utvecklats väl under året. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten svarar för samtliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder i kommunen för arbetslösa mellan 18-64 år. I ansvarsområdet ingår Datorteket och Pilen arbetsmarknadscentrum. Kommunen bedriver även datautbildningar för personalen på Datorteket. Antalet personer, som under året varit inne i någon åtgärd har varit cirka 600, därutöver har datautbildningar för cirka 250 personer på Datorteket genomförts. Datorteket har också utbildat cirka 245 av personalen inom kommunförvaltningen. Arbetslösheten sjönk under året och var i slutet av november nere i 2,7 % öppet arbetslösa och 2,7 % i konjunkturåtgärder. Vecka fyra år 2003, var samma siffror 4,2 % öppet arbetslösa och 2,1 % i konjunkturprogram. Aktivitetsgarantin har under året haft samma antal deltagare som tidigare, d.v.s. 60-70 personer. Kommunen har ett samarbetsavtal med arbetsförmedlingen, som ger statsbidrag till verksamheten. 1
Programkontoret administrerar bidragsmedel för Europeiska kommissionens räkning. - 48 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Antalet kommunalt uppföljningsprogram för ungdomar mellan 18-19 år har under året minskat. Tjugofem procent av de ungdomar, som kommer till uppföljningsprogrammet har särskilda problem, exempelvis psykosociala- och missbruksproblem. Under året har 88 ungdomer varit inne i någon praktikåtgärd. Ungdomsgarantin, för ungdomar mellan 20-24 år, har till antalet varit ungefär samma som föregående år men med en nedgång under hösten, då flera av dem erhöll arbeten. Det finns ett antal individer i gruppen som står långt från ordinarie arbetsmarknad och behöver mycket extra stöd. Arbetsmarknadskontoret, AMI i Ronneby och omsorgsförvaltningen bedriver ett samarbete för att kunna hjälpa ungdomarna. Flera av ungdomarna har missbruk- och drogproblem och behöver även kontakt med psykologer. Under året har 135 ungdomar varit i verksamheten. EU-projektet Pilen vars uppgift är att genomföra arbetsprövningar för långtidsinskrivna och långtidssjukskrivna, har under tiden 1 mars 2001 till 31 december 2002 haft 199 personer i verksamheten. Av dessa har 158 personer avslutats, resterande 41 är kvar med arbetsprövning i projektet. Tillsammans med omsorgsförvaltningens IFO-enhet drivs ett projekt för arabiska kvinnor. EUmedel utgår till omsorgsförvaltningen för projektet. Enheten har under året ombesörjt praktikplatser för arbetslösa inom samtliga förvaltningar. Antalet offentligt skyddade arbeten har varit cirka 16 årsplatser. Anställningsstöden har minskat. Varje förvaltning kan i dag använda anställningsstödet, som en provanställning i sex månader. Arbetsplatsen får då ansvara för kostnaderna. Turistbyrån Turismen i Karlshamn har haft ett bra år. Trots att sommarvärmen kom igång först efter Östersjöfestivalen blev resultatet av stuguthyrningen positivt. Många bokningar gjordes via internet. Under vecka 27 har både under år 2001 och 2002 genomförts enkätundersökningar om Turistbyrån, de både stugbyarna och campingplatserna Kollevik och Långasjönäs. Resultatet var överlag positiva omdömen. Turistbyrån kom på en hedrande niondeplats (av 175 möjliga) i den av "Föreningen Turism i Sverige" genomförda tävlingen om bästa grönvita turistbyrå i Sverige. Samverkan har skett med Handelsföreningen och kommunens övriga turistaktörer. Turistbyrån har genomfört visningsresor för tyska agenter och handelsföreningens medlemmar. I Blekingemontern på den stora turistmässan i Göteborg var Karlshamns kommun representerad. Vad gäller annonsering och övrig marknadsföring samverkar Blekinges turistbyråer för att effektivare användning av främst de ekonomiska resurserna. Ny upphandling av båttrafiken till Kastellet inför år 2003 har genomförts under året. Teater har spelats genom Teatersmedjan försorg under sommaren och ett större företag med deltagare från hela Sverige genomförde en lyckad kick-off på Kastellet. Mål Verksamhetsmålet - att öka antalet gästnätter med 5 % - beslutades under 1980-talet. Utökning av kapaciteten för verksamheten har inte skett så att möjlighet getts till en motsvarande procentuell ökning varje år.
- 49 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Ekonomiskt utfall Kommunkansli och arkiv Årets överskott är bl.a. en följd av att de allmänna sparkraven som ställts under budgetåret har hörsammats. Lägre personalkostnader p.g.a. sjukskrivningar och vakant kommundirektörstjänst har också påverkat kansliets bud get positivt, dock har konsultkostnaderna varit högre än budgeterat. Kostnaderna avser konsultmedverkan i utredning om alternativa former för fastighetsförvaltning och utvecklingsdagar för ledningsgruppen. (Ledningsgruppen har under året utökats till att bestå av funktionerna: kommundirektör, förvaltningschefer, personalchef, näringslivschef, ekonomichef och kanslichef.) Ekonomienheten Enhetens budgetöverskott blev 1.005 kkr. Detta beror till största delen på lägre personalkostnader till följd av vakanta tjänster samt lägre förbruknings- och datakostnader. Personalenheten Personalenhetens nettobudget omfattar 9.966 kkr. Överskottet för 2002 uppgår till 583 kkr. Medel för fackliga företrädare är budgeterade på ett centralt konto, medan beslut om ledighet för fackliga uppdrag av praktiska skäl tas vid respektive förvaltning. Förvaltningarna kompenseras för fackliga ledigheter endast om vikarie ersatt den fackliga förtroendemannen. Underskottet i personaladministrationen beror på bristande kostnadstäckning för databehandling som avser lönesystemet samt portokostnaderna. Kostnaden för företagshälsovård blev något lägre än beräknat. Inköpsenheten Enheten har bland annat beroende på höjda löner utöver avtal dragit över budget med 108 kkr. Inom enheten har inte funnits möjlighet till kompensation genom att dra ner på andra kostnader. Utvecklingsenheten Samlat redovisar de verksamheter som är knutna till näringslivsutveckling ett överskott gentemot budget. De ingående delarna Näringslivsbefrämjande åtgärder och projektverksamheten visar ett noll resultat. Markförvaltningen redovisar ett litet överskott. I markförvaltningens överskott ingår reavinst med 272 kkr från försäljning av tomter i Sommarstaden. Två av EU projekten, NetPort och Lokal näringslivsutveckling, har avslutats vid årskiftet. Projekten har följt sin budget. I likhet med tidigare finns en lång eftersläpning av utbetalningar varför en viss osäkerhet kommer att råda tills sista utbetalningen skett. SIR projektet följer sin budget och löper 2003 ut. På investeringssidan saknas inkomster för försäljning av Snittingsvikstomten. Förhandlingar med ny aktör på Snittingsvikstomten pågår. Markförsäljning i Stilleryd har genomförts och inkomsten kommer att tillföras år 2003. Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknad har ett budgetöverskott på 2.026 kkr. Överskottet härrör bland annat från anställningsstöden, där billigare alternativ valts i första hand, vilket resulterat i ett överskott på 327 kkr.
- 50 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Personerna i "offentligt skyddat arbete" har under långa perioder haft hög frånvaro och platserna har tidvis inte utnyttjats. Överskottet har för denna verksamhet blivit 350 kkr. Ungdomsgarantin har haft ett stort antal personer i verksamhet och därmed har statsbidragen blivit högre och gett ett överskott på 267 kkr. Projektkostnaderna har minskat på grund av statsbidrag till aktivitetsgarantin och tilldelning av EU- medel till Pilen. Arbetspraktikplatserna har blivit färre och därmed har kostnaderna minskat. Resultatet visar på ett överskott för verksamheten på 445 kkr. Datorteket har haft fler deltagare från arbetsförmedlingen och "Kunskapslyftet"än beräknat. Detta tillsammans med att kommunen köpt egna utbildningar har bidragit till ett budgetöverskott på 643 kkr. Turistbyrån Nettokostnaden för verksamheten visar 714 kkr, vilket är 434 kkr lägre än budgeterat. Lägre personalkostnader än beräknat samt fler stugbokningar som gett fler gästnätter och högre intäkter i stugbyarna och på campingplatserna. Bokningarna på vandrarhemmen ökade något medan bokningarna fö r studentlägenheterna blev färre än förväntat. Detta i kombination med högre hyreskostnader resulterar i ett sämre ekonomiskt resultat jämfört med 2001.
Framtiden – förväntad utveckling Kommunkansli Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges verksamhetsmål och kansliets uppdrag att serva i första hand kommunstyrelsen, men även övriga nämnder, utveckla och fullfölja ett effektivt arbete med helheten som grund. Kansliets verksamhet inriktas på att återupprätta möjligheterna till kompetensutveckling av medarbetarna, påbörja arbetet med att kvalitetssäkra ärende- och dokumenthantering samt komplettera dess organisation med nödvändiga resurser för att upprätthålla servicen till kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Den juridiska kompetensen i kommunen måste utvecklas och stärkas. Ekonomienheten Med hjälp av en komplett organisation fullfölja och vidareutveckla kommunfullmäktiges inriktningsmål samt tillvarata och ytterligare utveckla den ekonomiska kompetensen i kommunens förvaltningar. Personalenheten Ökade sparkrav i kombination med ett svårare rekryteringsläge och en hög sjukfrånvaro för kommunen gör att balansgången mellan att spara och satsa blir ömtålig. Ett fortsatt idogt internt arbete med att bringa ner sjukfrånvaron måste fortsätta. Det förutspås att lönerna inom offentlig sektor kommer att öka mer än omgivningens, om personalförsörjningen ska kunna säkras för framtiden. Redan nu är tecknen tydliga vid nyrekryt eringar, som inte sällan leder till att den nyanställde och oerfarne erhåller lika eller högre lön än mer erfarna medarbetare. Personalutvecklingsfrågorna måste ha en framträdande position på agendan. Välutbildade personalledare med ambitionen att öka delaktigheten på arbetsplatserna, att lyfta fram medarbetarena så att de blir sedda, är ett av de bästa sätten att förverkliga verksamheternas mål. Signalen till de unga ska vara att Karlshamns kommun är en attraktiv kommun att arbeta i.
- 51 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Inköpsenheten Inköpsenheten byter namn till Upphandlingsenheten från och med 1 januari 2003, enheten tillhör därefter samhällsbyggnadsförvaltningen organisatoriskt och innefattas i servicenämndens ansvarsområde. Verksamheten skall kvalitetssäkras under 2003 enligt ett system byggt av Itra-Onex AB. Offentlig upphandling är idag en process som innehåller så många byggstenar att den är omöjlig att genomföra utan en ordentlig kvalitetssäkring. Utvecklingsenheten Framtiden har de senaste åren varit positiv för Karlshamn. De två stora utvecklingsinriktningar kommunen är engagerad i; hamn/ transportutveckling i Stilleryd samt högskola/kunskapspark på Östra Piren, har haft en positiva utveckling. Samtidigt har våra basnäringar fungerat väl. Den osäkerhet som idag råder inom näringslivet avspeglar sig också lokalt. Den stabilitet som har funnits i våra basnäringar är just nu inte självklar. Vad gäller befolkningsutvecklingen utifrån relationen utflyttade och inflyttade bör denna kunna hållas på en balanserad eller positiv nivå de närmaste åren. Relationen mellan födda och döda kommer sannolikt närmaste åren att visa ett underskott. Under det närmaste året skall turismverksamheten integreras i enheten. Det vardagliga arbetet med det lokala näringslivet skall intensifieras. Arbetsmarknadsenheten Vid budgetarbetet i höstas förväntades att arbetslösheten skulle minska under år 2003 men att kommunens verksamhet för arbetslösa skulle behövas i ungefär samma utsträckning som tidigare. Behovet av verksamheten i Pilen bekräftades av försäkringskassan, arbetsförmedlingen och omsorgsförvaltningen. Datorteket skrev nytt avtal i december 2002, med samma antal deltagare som tidigare och ungdomsgarantin skulle enligt AMS fortsätta, som tidigare. I januari 2003 meddelades i direktiv från Länsarbetsnämnden stora nerdragningar i åtgärdsprogrammen för arbetslösa. Datorteksavtalet har därför sagt upp. Verksamheten är planerad att upphöra den 31 juli, om inte annan överenskommelse kan träffas med arbetsförmedlingen. Förhandlingar pågår. Det är även aviserat att det kommer att saknas medel till ungdomarnas åtgärder och arbetspraktikplatser. Detta medför verksamheten för arbetsmarknadsåtgärder är för stort tilltagen. Statsbidragen påverkas av nämnda nerdragningar med cirka 1 miljon kronor i förhållande till budget för år 2003. Arbetsmarknadsenhetens behov bedöms därmed behöva 4-5 tjänster färre än tidigare. Detta dock under förutsättning att inriktningen från AMS inte ändras. Den öppna arbetslösheten är för närvarande 4,2 % i Karlshamn. Turistbyrån Turismen är en växande näring. Under förutsättning att nödvändiga förbättringar genomförs av såväl Karlshamns kommuns stugor som campingplatser bedöms antalet övernattningar kunna öka.
- 52 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Investeringsredovisning Projekt
Beräknad total netto investering
Snittingsviken Stilleryd industriområde Förvärv och försäljning fastigheter Sommarstaden Hemdatorer Arkivinventarier Inventarier Elektronisk handel Diariesystem Semesterbyar
272 -8 900 -148 -159 -1 279 -100 -300
Summa nettoinvestering
-4 157
Netto investering t o m 2001
2 000 1 100 3 227
-8 811 -100 -113 -253
-9 277
Netto investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
0 0 3 227
2 000 500 0
-2 000 -500 3 227
2 000 1 100 0
272 -99 -48 -46 -226 -100 -155
0 0 -40 -50 -1 000 -100 -300
272 -99 -8 4 774 0 145
0 0 0 0 -800 0 0
3 013
1 110
2 003
2 300
Snittingsviken Tomtförsäljning har inte kunnat ske under året. Stilleryd industriområde Projektet är tidsförskjutet. Förvärv och försäljning av fastigheter Avser försäljningslikvid för Högadalsskolan, Karlshamn 5:4 (dåvarande Sportfiskecentrum) samt några bostadstomter. Arkivinventarier Moderniseringen av arkivet för att tillgodose kravet på handlingars tillgänglighet är nu klar. Av säkerhetsskäl krävdes anskaffning av en separat server. För att uppgraderingarna av programmen skulle fungera fick även datakontorets server anpassas från MSDE till SQL. Investeringsutgiften blev därmed något högre än beräknat. Inventarier Anslaget har använts till förnyelse av dataarbetsplatser på kansliet på grund av arbetsmiljöskäl. Elektronisk handel Under 2002 har 225 kkr investerats i projektet, budgeten var på 1 000 kkr. Projektet genomförs i lugn takt, dels beroende på att programvaran inte har varit helt färdig dels för att det är en stor förändring att övergå från pappershantering av fakturor till elektronisk hantering i datormiljö via dataskärm. Medlen har huvudsakligen använts till det dataprogram som hyrs av TietoEnator samt i mindre omfattning till konsultkostnader. Dataprogrammet gör det möjligt att scanna kommunens leverantörsfakturor. Arbetet är för närvarande har inriktat på scanning. Programmet kommer efterhand att utnyttjas för beställning av varor och tjänster elektroniskt. Under året har inriktningen varit att effektivisera fakturaflödet inom Beslutsstöd och Internservice. Under 2003 kommer detta att genomföras inom Samhällsbyggnadsförvaltningen och under andra halvan av 2003 att satsas på elektroniska beställningar till några stora leverantörer.
- 53 -
Kommunstyrelsen - Beslutsstöd
Diariesystem Under året har försöksverksamhet med att ta fram förslag till ett nytt system för ärende- och dokumenthantering samt diarium påbörjats. Försöksverksamheten bedrivs i projektform och under ledning av kanslichefen. Inledningsvis har arbetet inneburit genomgång av Karlshamns kommuns datatekniska utrustning. Därefter har programvarans prestanda prövats. Projektet har sedan övergått till att pröva programvaran praktiskt i inom ett begränsat verksamhetsområde. Detta arbete genomförs under 2003 inom samhällsbyggnadsförvaltningens administration. Innan systemet införs för hela organisationen samordnas erfarenheterna från projektet med eventuella förändringsbehov av systemet för att det ska fungera inom respektive verksamhet. Erforderliga samråd och erfarenhetsutbyten, informations- och utbildningsinsatser planeras att genomföras snarast efter det att utvärderingen av försöksprojektet på samhällsbyggnadsförvaltningen genomförts. Semesterbyar Anslaget har använts för nödvändig upprustning av stugbyarna. En del planerade investeringar har flyttats fram som en följd av de allmänna sparkraven som beslutades under budgetåret.
Verksamhetsmått Turistbyrån Antal bokningar (stugor, rum) Antal bokade nätter (stugbokn mm) Antal gästnätter Antal veckobokningar Antal besökare på turistbyrån Semesterbyar Antal stugor Antal uthyrningsveckor/stuga Turistbåtar Kastellet Antal resenärer
2
Nytt bokningssystem infördes 2002 Nytt bokningssystem infördes 2002 4 Nytt bokningssystem infördes 2002 5 Nytt bokningssystem infördes 2002 6 Nytt bokningssystem infördes 2002 3
Bokslut 2000 Bokslut 2001 Budget 2002 Bokslut 2002 1 761 1 956 1 950 1 9642 3 13 202 14 302 14 500 49 9924 5 1 618 2 043 1 760 87 957 90 560 90 000 90 968
97 12,6
91 12,6
91 13,0
91 12,3 6
3 250
5 739
6 000
5 600
direkta jämförelser med tidigare år kan inte göras. direkta jämförelser med tidigare år kan inte göras. direkta jämförelser med tidigare år kan inte göras. direkta jämförelser med tidigare år kan inte göras. direkta jämförelser med tidigare år kan inte göras.
- 54 -
Kommunstyrelsen - Intern service
K OMMUNSTYRELSEN - INTERN SERVICE Ordförande: Torsten Magnusson Förvaltningschef: Kristiina Kosunen Eriksson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
178 848
176 131
181 725
5 594
-70 579 -80 924 -40 857 -192 361
-69 831 -80 112 -42 616 -192 559
-71 096 -83 623 -42 614 -197 333
-1 265 -3 511 2 -4 774
-13 513
-16 428
-15 608
820
Driftredovisning Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Summa nettokostnader */
*/ I nettokostnad år 2002 ingår ej markförvaltning som redovisas under beslutsstöd.
Verksamhetsredovisning, kkr Dataservice, inkl. televäxel Information, medborgarkontor, grafisk prod. Kostservice Driftservice, inkl. kopiering Fastighetsservice, verksamhetslokaler Fastighetsservice, övriga lokaler o bostäder Städservice, inkl. posthantering Arbetsorder Summa
Intäkter
Kostnader
Nettokostn
Nettobudget
Avvikelse
8 780 2 439 49 104 18 198 78 340 2 531 18 395 3 938
-16 157 -5 411 -50 145 -17 386 -81 476 -2 363 -20 457 -3 938
-7 376 -2 973 -1 041 812 -3 136 168 -2 062 0
-7 613 -3 345 -257 183 -3 339 -296 -1 761 0
237 372 -783 629 203 464 -301 0
181 725
-197 333
-15 608
-16 428
820
Årets verksamhet Dataservice Dataservice ansvarar för drift och underhåll av tele- och datateknisk utrustning samt gemensamma operativsystem. Utbytet av äldre utrustning i datarummet har fortsatt. För att höja säkerheten har flera åtgärder gjorts. Nya servrar för brandväggar, skrivare, arkiv-, dokumenthantering och Metaframe har installerats. Dessutom har nya system för backup och dokumenthantering installerats. Tele- och datauppkopplingar för kontor och skolor i Mörrum och Svängsta har gjorts. Luftkonditioneringen och elsystemet har kompletterats i datarummet. Med stort engagemang bland dataservice personal har förändringsarbetet genomförts som planerat. Verksamheten har bedrivits i enlighet med ledningsgruppens beslutade ans varsfördelning. Informationsenheten Verksamheten har under perioden motsvarat de uppställda målen, bland annat genom utökad utgivningsfrekvens för nyhetsbrevet Kanalen samt satsning på att utveckla kommunens officiella hemsida till en nyhets- och informationsportal. Nyhetsbrevet Kanalen har under året utkommit med 17 exemplar. Det redaktionella innehållet har fokuserat på olika aspekter/arbetsplatser/roller i den kommunala organisationen.
- 55 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Internet, såväl extern som intern kommunikations-/informationskanal, blir allt viktigare. Genom samordning av kommunens dagspressannonsering samt genom avtal med lokalpressen har organisationens totala annonskostnader minskat. Förändrade öppettider i medborgarkontoret under semesterperioden har resulterat i minskat behov av semestervikarier. Medborgarkontorets sju leasingbilar har varit välbokade under 2002. Ambitionsnivån för växelfunktionen har under året varit att bemanna samtliga tre växelbord för att därigenom hålla en hög servicenivå. Kostservice Kostverksamheten ansvarar för mat i förskolor, skolor, fritidshem, servicehus och dagcentraler. Vi erbjuder också, efter biståndsbedömning, mat till personer som inte kan laga sin mat i det egna boendet, eller ta sig till närliggande serveringslokal, distribuerad mat från centralköken. I verksamheten ingår också Rådhusets Caféteria. Kostenheten har 136 anställda på hel- och deltid vilket motsvarar 106,37 årsarbetare. Totalt finns nu 13 semestertjänster inom skolmåltiderna. Barn, skolungdom, funktionshindrade och äldre har fått närings- och energianpassad kost av hög kvalitet, väl tillagad, samt erbjudits god service i trivsam miljö. − Skollunchen mosvarar 33 % av dagens energi- och näringsbehov. − Måltiderna (frukost, lunch och mellanmål) på förskolorna svarar för 75 % av dagens energioch näringsbehov. − Måltiderna (helkost) inom särskilda boende svarar för hela dagsbehovet av energi- och näring. − Alla som har behov av specialkost har efter uppvisande av intyg från skolhälsovård eller läkare fått det tillgodosett såvä l inom förskola, skola som äldreomsorg. − Egenkontroller av livsmedelskvalitén och kökshygien har genomförts enligt livsmedelslagen. − Matråd har genomförts där uppkomna åsikter har tagits tillvara vad gäller matsedlar, service och ätandemiljön. Kompetensutve ckling har genomförts där all måltidspersonal har deltagit i en endagars specialkostutbildning samt en halv dags information om livsmedelslag och livsmedelshantering. Arbetsmiljön i köken är bra men arbetsbelastningen har ökat beroende på ökat antal specialkoster. Detta har medfört ökad stress och större ansvar för personalen. Liksom tidigare år arbetade kostverksamheten under 2002 för en bättre miljö bland annat genom källsortering, energihushållning, minskad användning av kemikalier och engångsmaterial. Två förskolor i Mörrum samt två förskolor i Asarum har öppnats under året. Stängning av matsalen på Valldala dagcentral genomfördes i december. Genomgång av arbetsscheman i tre äldreomsorgskök har utförts och provscheman är upprättade. Antalet avvikande koster fortsätter att öka, vilket har påverkat kostnader, arbetsbelastning och ansvar i köken. Driftservice Driftservice utför fastighetsskötsel på uppdrag av fastighetsservice, samt verksamhetsvaktmästeri till samtliga kommunala förvaltningar. Verksamheten är uppdelad i tre geografiska områden samt en entreprenadgrupp med pla cering i Tubbaryd. Under året har utvecklats en ”Checklista för fastighetsskötsel” som kommer att användas fullt ut under 2003.
- 56 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Enheten har även skött distributionen av dagligvaror i omsorgsförvaltningens projekt med dagligvaruhandel till bidragsberättigade inom hemtjänstens verksamhet i Karlshamns innerstad. Fasta beställda uppdrag har utförts och utvecklats i samverkan med kund. Till övriga verksamheter har upprätthållits en god service som anpassats till beställarens behov och krav. Fastighetsservice Fastighetsservice ansvarar för förvaltning av kommunens byggnader. Byggnaderna hyrs ut till största delen internt och i viss omfattning externt. Förutom fastighetsförvaltning tillhandahålles tjänster som bygg- och projektledning samt lokalplanering. Samtliga förändringar av och tecknande av hyresavtal sker i samråd med fastighetsservice, dock ansvarar förvaltningarna själva för bevakning och betalning av externa avtal. Budgeterade uppvärmningskostnader motsvarar cirka 93 % av en normalårsförbrukning. Energiinformationskampanj har under hösten genomförts med huvudinriktning på skola och barnomsorgsverksamhet för att öka medvetenheten om vikten av att hushålla med energi i olika former. Underhållskostnaderna blev större än budgeterat främst beroende på akuta åtgärder samt egendomsskador. Högadalsskolan och Vägga Sportfiskecentrum har avyttrats. Norrevångsskolan och Möllebackens förskola har drabbats av mögelskador. Fem byggnader har rivits främst p g a dålig kvalitet. Lekplatser på skolor och förskolor håller på att åtgärdas för att klara säkerhetskraven. Städservice Arbetet med att utveckla städorganisationen har fortsatt. Sju medarbetare har godkänts för Städ- och rengöringsbranschens yrkesnämnds yrkesbevis. All personal har deltagit i en utvecklingsdag anordnad av Sveriges rengöringstekniska förbund. Under året fördjupades kundkontakterna. Träffar med alla enheter inom utbildningsförvaltningen har genomförts. Största problemet har varit att få tag på timvikarier. Detta problem hoppas vi kunna lösa under 2003 genom att anställa fyra pooltjänster. I och med servicegruppens tillkomst 2001 har städservice utvecklats till att klara samtliga förekommande städuppdrag. Verksamheten kan nu erbjuda samma städtjänster som våra privata kollegor. Servicegruppen hade ett mycket bra år.
Ekonomiskt utfall Dataservice Dataservice redovisar budgetöverskott, trots att antalet teleabonnenter ej uppnått planerade 1 600 st. Till viss del beror det också på inköpsrestriktionerna, vilket inneburit att vissa arbeten senarelagts till 2003. Informationsenheten Den samlade informationsenheten redovisar för 2002 ett överskott som främst kan hänföras till lägre personalkostnader i medborgarkontoret samt produktionsrabatt vid annonsering i lokalpressen. Kostservice Kostservice resultat för år 2002 visar på ett budgetunderskott med 784 kkr. Av underskottet beror 480 kkr på lägre intäkter medan kostnadsbudgeten överskridits med 304 kkr.
- 57 -
Kommunstyrelsen - Intern service
De minskade intäkterna beror bl a på färre antal pedagogiska måltider, minskad lunchförsäljning och lägre mjölkstöd från EU. Orsakerna till överskriden kostnadsbudget är högre kostnader för reparationer och underhåll, något högre personalkostnader samt allmänna kostnadsökningar för bl a telekommunikation, förbrukningsmaterial och matavfallshantering. Driftservice Verksamheten visar ett budgetöverskott på cirka 600 kkr. Överskott är resultatet av ett långsiktigt arbete med att effektivisera organisationen, dels genom produktionsökning och dels genom en minskning av de fasta kostnaderna. De tre senaste årens arbete med att effektivisera produktionen kommer också långsiktigt att minska personalkostnaderna. Fastighetsservice Lägre hyresintäkter, fler egendomsskador, ökade akuta underhållsåtgärder och odebiterade VAkostnader från tidigare år, har tillsammans ökat nettokostnaden. Reavinster från försäljning av fastigheterna Norrtälje 16, Karlshamn 5:4 och Leoparden 1 har förbättrat budgetutfallet med 861 kkr. Städserv ice Städningen redovisar ett budgetunderskott på 373 kkr. Anledningen till underskottet beror på olika faktorer som t ex. höga vikariekostnader. Servicegruppens verksamhet har bidragit till att reducera underskottet. Posthanteringens överskott beror på lägre portokostnader.
Framtiden – förväntad utveckling Dataservice Utbytet av äldre servrar fortsätter. Införandet av nya system för kart- och dokumenthantering kommer att påbörjas. Utbildning av systemansvariga och användare på förvaltningarna måste intensifieras för att systemen skall användas på effektivaste sätt. Under det kommande året skall planering av nya rutiner för datasäkerhet göras. Eftersom medel har saknats till kompetensutveckling av personalen under 2002, måste detta prioriteras kommande år. Informationsenheten Informationsenhetens budget för 2003 medger inga oförutsedda händelser/utgifter. Målsättningen för medborgarkontoret är att ytterligare minska personalkostnaderna, bland annat genom förändrad schemaläggning. Fortsatt utveckling av kommunens hemsida planeras, främst som en kommunal nyhetsportal. Kostservice Under år 2003 beräknas fyra nya avdelningar inom förskolorna att öppnas. Arbetet med att effektivisera och utveckla verksamheten kommer att fortsätta. Matsedlar, inköp och arbetsscheman kommer att ses över inom samtliga verksamheter. Kostenheten skall delta i ett projekt för att successivt övergå till elektronisk handel. Arbetet fortsätter med att informera kökspersonal och andra personalgrupper för att säkerställa en energi- och näringsriktig kost inom såväl barnomsorg och skolmåltider som äldreomsorg. Utbildningsinsatser för att öka kompetensen hos personalen är nödvändig och kommer att genomföras.
- 58 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Driftservice Under år 2003 kommer omsorgsförvaltningens projekt med dagligvaruhandel till bidragsberättigade inom hemtjänstens verksamhet att utökas till område Asarum. Även här kommer driftservice att ansvara för distributionen. Energirapportering via SMS är ett projekt som startats med syfte att direktrapportera förbrukningsstatistik direkt till datasystem för vidare analys. Fastighetsservice Sammantaget finns ett stort underhållsbehov i kommunens fastigheter. Underhållsmedlen är idag inte tillräckliga för att bevara byggnadernas värde och funktion. För att nödvändigt planerat underhåll skall kunna bedrivas behövs cirka 8-9 miljoner årligen. Underhållsplanen har beroende på bristande resurser inte uppdaterats sedan 1998. Detsamma gäller ritningsarkivet. Prisökningar på driftsidan kommer under år 2003 att vara omfattande, vilket innebär att planerat underhåll inte kommer att kunna utföras. Bostadshusens framtid bör diskuteras, då dessa periodvis kräver relativt stora underhållsinsatser och ger dåligt ekonomiskt resultat. För att uppnå kommunstyrelsens målsättning för drift och underhåll av kommunens fastigheter krävs en genomtänkt ägarstrategi samt rätt bemanning och resurser för att klara denna. Städservice Under 2003 behöver städservice högre intäkter för att kunna uppfylla den beställning som vi har idag. Hittills har våra kunder sagt nej till denna ökning. Får enheten inga nya intäkter eller en ny beställning med förändrade kvalitetskrav, beräknas ett underskott även 2003. Under våren kommer fyra pooltjänster att anställas för att klara vikariebehovet och de åtagande vi har gentemot våra kunder. Driftservice planerar för inköp av ny frankeringsmaskin, vilket ger möjlighet till en mer exakt mätning av bolagens och förvaltningarnas portokostnader.
Investeringsredovisning Projekt
Städmaskiner Kommunikationsnät och växel Avbrottsfri kraft och brandskydd Energiåtgärder Mörrum Fastighetsnät, datorisering grskola Ombyggnad skolfastigheter Mörrums skola Österslättsskolan Verksamhetslokaler Skolor/förskolor lekplatser Fastighetsinfosystem Bellevueparken, byggnadsutredn. Väggaskolan, lokalöversyn Transportfordon, släpvagnar Skärmaskin ADB datakontor Serverutrustn., datoriser. grskola Transm.utrustn Väggaskolan Utrustning kostverksamhet Summa nettoinvestering
Beräknad total netto investering -150 -26 000 -1 027 -1 500 -9 727 -318 -2 300 -40 100 -2 300 -960 -120 -900 -400 -150 -80 -1 250 -3 300 -270 -600 -91 452
Netto investering t o m 2001 -22 645 -1 644 -3 530
-304
-28 123 - 59 -
Netto investering 2002 -116 -2 653 -877 29 -5 847 -67 -61 -2 278 -1 262 -496 -35 0 0 -131 -64 -1 079 -156 -272 -454 -15 819
Netto budget 2002 -150 -3 356 -800 173 -6 500 -318 -500 -2 200 -2 300 -480 -120 -100 -400 -150 -80 -1 250 -2 000 -270 -600 -21 401
Budget avvikelse 2002 34 703 -77 -144 653 251 439 -105 1 038 -16 85 100 400 19 16 171 1 844 -2 146 5 582
Återstår att investera 0 -703 -150 115 -350 0 -2 300 -37 900 -1 100 -480 0 -900 -400 0 0 0 -2 840 0 0 -47 008
Kommunstyrelsen - Intern service
Städmaskiner Städservice har investerat i inköp av städmaskiner. Kommunikationsnät och växel Projektet som löpt under flera år med oförändrad budget är i det närmaste klart. Redovisning av framskridandet har skett regelbundet till KSAU. Resterande medel är intecknade i beställda arbeten som håller på att färdigställas. Dessa måste alltså anslås i tilläggsbudget 2003. Projektet kommer att slutredovisas under våren 2003. Avbrottsfri kraft och brandskydd Projektet har blivit något fördyrat beroende på nödvändiga kompletteringar i systemen som inte förutsetts. Förberedelser har gjorts för komplettering med ytterligare ett batteripaket för att erhålla 10 timmars backup. Återstående investering avser denna komplettering. Anläggningarna är i övrigt klara och i funktion. Energiåtgärder Mörrum Åtgärder färdigställda år 2001, återstår utbetalning av resterande statsbidrag. Fastighetsnät, Datorisering grundskolan Projektet avser installation av fastighetsnät för data inom kommunens grundskolor och utgör en nödvändig del av ITIS-projektet. Vid KSAU:s sammanträde 2001-12-04 beslöts att inte utföra etapp 5, dvs datanä t på Österslättsskolan och Stenbackaskolan i avvaktan på förestående större ombyggnader. Däremot skulle nödvändiga kompletteringar av utrymningslarm och brandlarm genomföras. Fastighetsnät för data och telefoni har installerats på totalt 16 skolor. Nödvändiga kompletteringar av utrymningslarm och brandlarm har installerats på 5 skolor. Det sista objektet, som avser Väggahallen, har kostnadsberäknats till 350 kkr, är påbörjat och beräknas vara klart under våren 2003. Mörrums skola Projektet avsåg tillbyggnad av expedition på Mörrums skola. Utredning av verksamhetens behov har genomförts. Layout för om- och tillbyggnad finns. Projektet är nu kostnadsberäknat till 2 300 kkr och finns med i BUS-nämndens förslag till investeringsplan. Österslättsskolan Syftet med om- och tillbyggnaden är att omvandla Österslättskolan från en typisk institutionsskola till en modern arbetslagskola. Projektering och upprättande av förfrågningsunderlag för anbudsgivning är klar. Under projekteringens slutskede framkom det att skolan även skulle användas till övernattning vid vissa arrangemang, vilket medförde ökade krav på brandsäkerhet. Projekteringen blev något dyrare än beräknat med anledning av dessa förändrade brandsäkerhetskrav. Projektet finns med i BUS-nämndens försla g till investeringsplan. Verksamhetslokaler En utredning på Norrevångsskolan och Möllebackens förskola, som gjorts efter klagomål från personalen på lukt i lokalerna, har visat på mögelskador. Skadorna var av sådan art att åtgärder måste vidtagas. Norrevångsskolan åtgärdades under våren och sommaren. Skadorna på Möllebackens förskola påbörjades under november månad och beräknas vara färdigställda sommaren 2003. Skolor/förskolor, lekplatser Projektet avser att, efter säkerhetsbesiktning enligt europeisk norm, iordningställa lekplatser på kommunens skolor och förskolor.
- 60 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Fastighetsinformationssystem Personalsituationen har varit sådan att det inte har varit möjligt att införa ett nytt fastighetsinformationssystem. Projektet har flyttats fram i tiden, behovet kvarstår dock. Av anslagna medel har 35 kkr använts till investering i kontorsmöbler och uppgradering av datorer. Bellevueparken, byggnadsutredning Obligatorisk ventilationskontroll är utförd och lokalen är ej godkänd. Byggnaden är uppförd 1953 vilket gör att hela byggnaden behöver ses över. Före åtgärder vidtages bör klargöras vilken verksamhet som skall bedrivas i lokalen. Projektet har flyttats fram i tiden. Väggaskolan lokalöversyn Verksamhetens utredning har senarelagts till 2003. Transport fordon och skärmaskin Under året återinvesterades i tre stycken bättre begagnade bilar och en skär- och falsmaskin till tryckeriet. ADB Datakontor Utbytet av äldre utrustning i datarummet har fortsatt. Nya servrar för brandväggar, skrivare, arkiv-, dokumenthantering och Metaframe har installerats för att höja säkerheten. På grund av inköpsrestriktioner har vissa investeringar flyttats framåt i tiden. Serverutrustning, datorisering grundskola Del av utbildningsförvaltningens projekt ”Datorisering av grundskolan” och avser investering i serverutrustning. Transmissionsutrustning, Väggaskolan Installerad utrustning i Väggaskolans datanät var nödvändig för att öka överföringshastigheten.
Policybeslut Redovisning av hur verksamheterna följt policybeslut Inom internservice fortgår arbetet med att säkerställa kommunstyrelsens beslut när det gäller åtgärdsagendan, rehabiliteringspolicy, miljökrav vid upphandling, handikappolitiskt program, barnkonvention, mångfaldspolicy, introduktionspolicy samt jämställdhetsplan. Åtgärdsagendan Enheterna genomför årligen medarbetarsamtal, större enheter med kring hundra medarbetare eller mer genomför dem under två år. De stora enheterna, städ och kost, har fortfarande svårt att hinna med medarbetarsamtal och lönesamtal. Arbetsplatsträffar genomförs regelbundet och lönesamtal i anslutning till lönerevision. Förändringsarbete inom enheterna är ett fortlöpande arbete och likaså arbetsmiljöfrågor som enheterna ständigt har uppe vid sina arbetsplatsträffar. Inom kostverksamheten testas arbetstidsmodeller hela tiden, särskilt inom servicehusens kök. Kompetensutveckling genomförs i förhållande till vad enheternas budget medger. Inom kostenheten har som ett exempel all måltidspersonal deltagit i en endagars specialkostutbildning samt en halv dags information om livsmedelslag och livsmedelshantering. En endags studieresa har genomförts. Skolmåltidernas och förskolornas personal besökte ett skolmåltidskök i Dalby. Äldreomsorgens kökspersonal besökte ett äldreomsorgskök i Lund. Syftet med resan var att få inspiration att förnya och effektivisera arbetet samt få information om ekologiska produkter.
- 61 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Jämställdhetsplan Det är idag till övervägande delen kvinnor anställda inom internservice, beroende på att enheterna städ och kost till huvudsak har kvinnor i sina verksamheter. Inriktningen är att skapa framtida verksamheter där både män och kvinnor söker anställning och där utbildning och kvalifikationer till stor del styr anställningen. Arbetsmiljö – Rehabiliteringspolicy - Miljö Varje enhet gör uppföljningar av arbetsmiljön genom arbetsplatsträffar och avrapportering har skett i samverkansgruppen. Rehabiliteringsutredningar genomförs till en stor del med hjälp av personalenheten och enhetscheferna följer de riktlinjer för rehabiliteringsarbete som finns. Under året har det genomförts rehabiliteringsplaner som lett till att personal kunnat återgå till arbetet eller fått andra lösningar. När det gäller arbetsmiljöfrågorna är det ibland svårt för internservice att få gehör för dessa eftersom det påverkar annan verksamhet. Inom kostenheten har arbetsbelastningen ökat beroende på ökat antal specialkoster. Detta har medfört ökad stress och större ansvar för personalen. Enheterna arbetar kontinuerligt med miljöfrågorna. Ett exempel på detta arbete är kostenhetens insats under 2002. Där har samtliga kök har källsorterat, minimerat kemikalieanvändning, bl a med hjälp av doseringspumpar, engångsmaterial används ytterst sparsamt och energiförbrukningen hålls nere genom att släcka lampor i utrymmen där man ej vistas och att se till att disk- och tvättmaskiner är ordentligt fyllda innan de startas. Städenheten övergår mer och mer till mikrofiber material vilket innebär att man kan minska kemikalieförbrukningen radikalt. Miljökrav vid upphandling Enheterna med speciell tyngd på inköpsenheten följer den för kommunen beslutade miljöpolicyn. Den grundar sig på ett upphandlingsverktyg som delegationen för ekologiskt hållbar upphandling (EKU) har tagit fram. Handikappolitiskt program Det är främst fastighetsservice som arbetar med denna fråga vid nyproduktion och ombyggnad av fastigheter. Riskhantering Förberedelse för system och genomförande av ”Kommunal riskhantering” påbörjades under året med studiebesök hos Sölvesborgs kommun tillsammans med Räddningstjänsten och vår gemensamma försäkringsmäklare, Willis. Detta resulterade i genomförande på ett par anläggningar i slutet av året. Planering och genomförande sker fortsättningsvis i samordning med Räddningstjänstens obligatoriska brandsyn. Ansvarig är enhetschefen på driftservice. Inom enheterna arbetar man på olika sätt med riskhanteringen, ett exempel är städservice som har fyra riktlinjer: arbete med kemikalier, arbete med maskiner, skydd mot blodsmitta och tystnadsplikt. Det finns även en röd pärm på varje arbetsplats innehållande varuinformation om de kemikalier som används. Gjord kemikalieinventering dokumenterar vilka kemikalier som använts under året. Övrig riskhantering ingår i punkten arbetsmiljö som finns med på alla arbetsplatsträffar. Miljöledningssystem Internservice har ej påbörjat arbetet med miljöledningssystem. Mångfaldspolicy Inom enheterna arbetar man med att informera och diskutera denna policy vilket efterhand leder till en ökad medvetenhet i dessa frågor. - 62 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Introduktionspolicy Ett exempel på hur internservice arbetar med denna fråga är städenheten. En städares första kontakt med Karlshamns kommun städservice innebär ett möte med enhetschefen. Vid detta tillfälle sker en genomgång om Karlshamns kommun och om hur städservice arbetar. Genomgången omfattar även städservice roll i kommunen. Därefter får den nyanställde gå bredvid en ordinarie städare i 2-3 dagar.
Verksamhetsmått Informationsenheten Hemsidan Antal unika besökare per dag Antal sidbesök per dag Genomsnittlig uppkopplingstid per person och besök
Bokslut 2001 717 3 870 10 min 45 sek
Bokslut 2002 903 5 665 12 min 3 sek
Mest besökta enskilda rubriker är löpsedeln, turistinformation, sökmotorn, kartor, festival och boende. Mest nedladdade filer från hemsidan under 2002 var Östersjöfestivalens, kulturkontorets månadsaffisch och kulturnattsprogram samt kommunens grafiska profil. Bland övriga nedladdningar märks olika blanketter och nämndernas protokoll. I övrigt kan noteras att sidorna med information om kommunens förvaltningar och verksamheter är mycket välbesökta. Kostservice Förskolor Tillagningskök Mottagningskök Barnluncher ”Nattis” Pedagogiska luncher Betalda personalluncher Totalt antal luncher Skolor Tillagningskök Mottagningskök Skolluncher Pedagogiska luncher Betalda personalluncher Totalt antal luncher 1)
Bokslut 2001 11
Budget 2002 11 1 127 957 712 13 018 6 921 148 608
Bokslut 2002 11 1 134 061 777 14 028 321 149 187
5 9
5 9 716 453 43 810 6 467 766 730
7 1) 9 700 067 13 574 10 581 724 222
5 4
5 4 71 540 98 262 84 130 253 932
5 3 85 388 96 090 86 279 267 757
7 440
6 089
87 42 40 45 28
87 42 40 45 30
Varav 2 är integrerade med omsorgens kök
Servicehus Tillagningskök Mottagningskök Matdistribution Helkost Lunch, övriga (matsal mm) Totalt antal luncher
101 105
Rådhusets Café Personalluncher Priser Helkost Matdistribution Pensionärslunch Personallunch, kommunanställda Personal, lättlunch i cafeterian
85 41 39 44 27 - 63 -
Kommunstyrelsen - Intern service
Driftservice Verksamhetsvaktmästeri och fastighetsskötsel, timmar Entreprenadgrupp, antal timmar Summa timmar Genomsnittlig timkostnad Antal helårsarbeten, st
Bokslut 2000 63 711 14 219 77 930
Bokslut 2001 64 973 15 040 80 013
Bokslut 2002 62 402 16 682 79 084
205 52
209 51
221 50
2 178 000
1 900 000
2 198 000
Kopiering (tryckeri) Kopieringsvolym, st
Städservice Städyta, kvm Avverkningsgrad, kvm/tim Timkostnad, kr/tim Antal årsarbetare, st Täckningsgrad, %
Bokslut 2000 109 414 219 150 59,03 99,5
Bokslut 2001 108 548 221 158 64,21 97,3
Budget 2002 Bokslut 2002 109 000 110 087 220 220 155 156 64,63 64,21 100,0 97,8
Fastighetsservice Kostnader för fastighetsunderhåll, Verksamhetslokaler Planerat underhåll, kkr Akut underhåll, kkr Akut/totalt underhåll, % Kostnader för fastighetsunderhåll, Övriga lokaler och bostäder
Bokslut 2000
Planerat underhåll, kkr Akut underhåll, kkr Akut/totalt underhåll, %
- 64 -
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
6 428 992 13 %
6 928 855 11 %
4 673 695 13 %
4 312 1 140 21 %
219 299 58 %
303 325 52 %
412 78 16 %
284 50 15 %
Kommunstyrelsen - Sotningstjänsten
K OMMUNSTYRELSEN - SOTNINGSTJÄNSTEN7 Ordförande: Torsten Magnusson Vice ordförande: Kenneth Hake Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
Summa intäkter
1 760
1 829
1 888
59
Personalkostnader Övriga kostnader
-1 093 -484
-1 232 -578
-1 188 -529
44 49
Summa kostnader
-1 577
-1 810
-1 717
93
183
19
172
153
Driftredovisning
Summa nettokostnader
Årets verksamhet Sotningstjänsten ansvarar för den lagstadgade sotningen och eldstadsbrandsynen i Karlshamns norra delar (f.d. Asarums gamla kommun). De huvudsakliga intäktskällorna är sotning, kontroll av eldstäder och rökkanaler, ny- och ombyggnadsbesiktningar, besiktningar före och efter markarbeten, ventilationsrengöring samt den lagstadgade obligatoriska funktionskontroll av ventilationssystem (s.k. OVK-besiktningar). Sotningstjänsten har under året uppfyllt sina mål att hålla de lagstadgade sotningsfristerna, sjukskrivningsfrekvensen var under plan samt återhållsamhet på utgiftssidan.
Ekonomiskt utfall Årets ekonomiska utfall visar på ett överskott på 172 kkr vilket är 153 kkr bättre än budgeterat.
Framtiden – förväntad utveckling Då personalen har vidareutbildats på bland annat taksäkerhet kommer insatser för att förbättra arbetsmiljön på takarbeten att göras. Den positiva resultatbilden av verksamheten kan komma att bli starkt negativt påverkad, om de föreslagna ändringarna av frister samt avreglering blir genomförda.
Verksamhetsmått/nyckeltal Antal förrättningar/år Antal sotprotokoll/år Sjukskrivningsdagar per anställd och år Självfinansieringsgrad, procent
7
ÅR 2000 5 637 5 362 1 126 %
ÅR 2001 5 868 5 607 3 116 %
Fr.o.m. den 1 januari 2003 ingår verksamhetsområdet Sotning i Servicenämndens ansvar.
- 65 -
ÅR 2002 5 622 5 184 15 110 %
Nämnden för barn, ungdom och skolan
N ÄMNDEN FÖR BARN, UNGDOM OCH SKOLA Ordförande: Inger Löfblom Sjöberg Förvaltningschef: Jörgen Funestad Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
37 052
40 979
44 094
3 115
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-255 186 -120 988 -4 065 -380 239
-261 491 -121 941 -4 863 -388 295
-262 118 -130 154 -4 864 -397 136
-627 -8 213 -1 -8 841
Summa nettokostnader
-343 187
-347 316
-353 042
-5 726
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr
Intäkter
Kostnader
Nettokostn
Nettobudget
Avvikelse
Politisk verksamhet Musikskola/Ire natur- och kulturskola Fritidsverksamhet Gemensamma kostnader Barnomsorg Särskola Grundskola Gymnasiesärskola
765 1 269 194 21 052 3 029 14 984 2 801
-310 -5820 -7 300 -15 095 -133 839 -14 471 -213 017 -7 284
-310 -5055 -6 030 -14 901 -112 787 -11 443 -198 033 -4 483
-561 -5040 -6 163 -14 481 -109 633 -11 232 -195 495 -4 711
251 -15 133 -420 -3 154 -211 -2 538 228
Summa
44 094
-397 136
353 042
347 316
-5 726
Årets verksamhet Några olika områden av särskilt intresse kan lyftas fram ur årets verksamhet. − En ny skolplan för Karlshamns kommun 2002-2005 har implementerats. − Den interna kontrollen år 2002 har genomförts i enlighet med upprättad intern kontrollplan. Under året har förvaltningen inventerat och kontrollerat rutiner/system i de av nämnderna prioriterade kontrollområdena. Resultatet av kontrollen visar att rutiner/system fungerar väl. − Enheten för särskilda insatser, ESI, har omorganiserats med ett tydligt delegerat ansvar för barn i behov av särskilt stöd som resultat. − Genomförandet av förskolereformen har fortsatt under år 2002 med målsättningen att öka tillgängligheten till förskolans verksamhet. Maxtaxan infördes 2002-01-01. Från och med denna tidpunkt får barn till föräldralediga behålla sina platser i förskolan. Förvaltningen har förberett den allmänna förskolan för 4-5 åringar som startar 1 januari 2003. − Barnskötarna har fått kompetenshöjande utbildning för att möta de ökade kraven inom förskolan. − Projektet ITiS, IT i skolan, har i och med vårterminen 2002 avslutats med mycket gott resultat. De fyra IKT pedagogerna driver utvecklingen vidare i ITiS anda. − Som ett resultat av skolutvecklingsgruppens arbete har riktlinjer för lärarnas arbetstid utarbetats och förankrats. − Arbetet med bemanning pågår med syftet att stödja enheternas arbete med att utveckla organisationsmodeller för vikariehantering. − En ny rektorsorganisation har införts för att ut veckla en effektiv decentraliserad organisation med tydliga ansvarsområden. − Ledningsutvecklingsprogrammet för förvaltningens chefer inriktas mot utveckling av lednings- lag inom de olika områdena. - 66 -
Nämnden för barn, ungdom och skolan −
−
−
−
− −
−
−
”Röda tråden” är förvaltningens och nämndernas (BUS och GY) strävan att åstadkomma en pedagogisk kontinuitet genom förskola – grundskola – gymnasium. Under året har ett flertal gemensamma aktiviteter genomförts. Barns och elevers inflytande över sin vardagsverksamhet är ett prioriterat område inom såväl förskola som skola. Arbetet med att skriva utvärderingsbara mål för området är under utveckling. Projektet ”Sätt skolan i rörelse”, med syftet att förbättra hälsan för elever och personal, har introducerats i kommunens skolor. En arbetsgrupp har utarbetat ett förslag till plan för att sätta barnen i rörelse. För att stödja den lokala skolutvecklingen genomförs ett projekt i samarbete med Högskolan Dalarna. Speciellt utvalda utvecklingspedagoger har påbörjat ett arbete med att genomföra analyser av enskilda skolors kulturer för att identifiera utrymmet för skolutveckling. I nästa steg planerar skolan de utvecklingsinsatser som är relevanta i förhållande till uppdraget. En plan för introduktion av nya har utarbetats. Planen beskriver introduktion på kommunal-, förvaltnings- och enhetsnivå. En introduktionsmapp har sammanställts. Under våren 2002 utvärderades försöksverksamhet med lokal styrelse vid Ringamåla skola. Utvärderingen visar att föräldrarna har stort inflytande och tar ansvar för de uppgifter som överlåtits på den lokala styrelsen med undantag för arbetet med skolans lokala arbetsplan. Projektet med särskild lärarutbildning – SÄL pågår. Projektet innebär att regeringen har givit sex universitet och högskolor ett särskilt uppdrag att utbilda fler lärare. Från Karlshamns kommun deltog tre personer under 2002. I samverkan med tekniska nämnden har projektet Barn och Ungdomars Miljö och Säkerhet – BUMS genomförts. Projektet, som omfattar barn mellan 1 - 16 år, är unikt för Sverige och har fått stor uppmärksamhet.
Årets händelser − Nya förskoleavdelningar har öppnats i Mörrum och Asarum för att möta det ökade antalet barn i verksamheten. − Rekrytering av rektorer, lokalsamordnare och ekonom. Måluppfyllelse Den långsiktiga strävan att utveckla utvärdering och uppföljning har fortsatt under året. Arbetet med verksamhetsberättelser, löpande kvalitetsuppföljningar och mer omfattande utvärderingar har liksom föregående ingått i arbetet. Brukarsynpunkter (elever och föräldrar) har ingått i såväl enheternas som förvaltningens utvärderingar. Bedömningar av måluppfyllelsen har gjorts såväl utifrån gällande skolplan som nationella måldokument. En kvalitetsredovisning för grundskolan har lämnats till Skolverket. Verksamhetsområden - sammanfattning Grundskola/Förskola – Gjorda utvärderingar visar i stort på en god måluppfyllelse. Fortsatt behov av åtgärder finns bland annat när det gäller insatser för barn i behov av särskilt stöd och kontinuitet när det gäller den pedagogiska verksamheten i förskola – grundskola – gymnasieskola. Särskola – Särskola finns i form av grundsärskola vid Prästslättsskolan och Bullerbyskolan (autister) samt träningsskola vid Rosendalsskolan och Korpadalsskolan. Gymnasiesärskolan bedrivs på Väggaskolan och verksamhetsträning på Rosendalsskolan. Ett arbete med att ta fram en plan för särskolans framtida utveckling är inne i slutskedet. Barnomsorg – Med hjälp av provisoriska lösningar har efterfrågan på barnomsorg kunnat mötas. - 67 -
Nämnden för barn, ungdom och skolan
Fritidsgårdar – Fritidsgårdverksamheten håller en hög kvalitet. Gårdarna är fortsatt välbesökta under veckorna och är ett mycket gott stöd inom ungdomsverksamheten i Karlshamn. I viss utsträckning har gårdarna också 2001 bedrivit skolbarnsomsorg såsom "eftis" och fritidsklubbar. Sommarläger, sportlovsaktiviteter och veckoslutsarrangemang har bedrivits som under tidigare år. Musikskola - Cirka 1.300 elever undervisas av musikskolans lärare i dans, musik, orkesterinstrument samt piano. Ett utvecklat samarbete finns med Österslättsskolans musikklasser. Ire natur- och kulturskola - Ire natur- och kulturskola besöks årligen av klasser från Karlshamns kommun samt i viss omfattning av klasser från närbelägna kommuner. Cirka 3 000 elever har besökt Ire under året och kommer från förskolan, grundskolan och gymnasiet. Ire natur- och kulturskola utnyttjas också för anställda vid fortbildning.
Ekonomiskt utfall Politisk verksamhet Avvikelsen mot budget är 251 kkr och beror på en minskning av utbetalda arvoden. I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att det skulle ge ett överskott på 100 kkr i förhållande till budget vilket ger en differens i förhållande till prognos på 151 kkr. Musikskola / Ire natur- och kulturskola Avvikelsen mot budget är -15 kkr. I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att det skulle ge ett överskott på 75 kkr. Men efter justering av semesterlöneskuld med 10 kkr och en ökning av verksamhetskostnaderna i förhållande till prognos blev det en differens på -90 kkr. Fritidsgårdsverksamhet Avvikelsen mot budget är 133 kkr och består av: − ökade intäkter 266 kkr − minskning av personalkostnader 264 kkr − semesterlöneskuld -53 kkr − inköp av material och övriga verksamhetskostnader -344 kkr. I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att det skulle ge ett överskott på 197 kkr, d.v.s. en differens på -64 kkr. Gemensamma kostnader Avvikelsen mot budget är -420 kkr och består av: − ökat driftbidrag från staten när det gäller ITIS på 186 kkr − ej budgeterad fördelning av rehab & friskvård -266 kkr − ökning av personalkostnader -523 kkr − semesterlöneskuld -61 kkr − minskning av övriga verksamhetskostnader på 244 kkr. I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att verksamheten skulle ge ett överskott på 14 kkr vilket ger en avvikelse mot prognos på -435 kkr.
- 68 -
Nämnden för barn, ungdom och skolan
Barnomsorg Avvikelsen mot budget är -3 154 kkr och består av: − minskad intäktsreducering p g a maxtaxa 360 kkr − ökad försäljning av tjänster 400 kkr − ej budgeterad kostnad till familjegrupp -129 kkr − ökade kostnader fristående förskolor -2 066 kkr − ökade kostnader nya förskolor / provisorier -1 795 kkr − semesterlöneskuld 76 kkr I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att verksamheten skulle ge ett underskott på -2 361 kkr vilket ger en avvikelse mot prognos på -793 kkr. Orsaken till detta är ökade kostnader för fristående förskolor med -1 250 kkr, ökade kostnader förskolor -1 595 kkr. Att inte avvikelsen blir större beror på att semesterlöneskulden gav att positivt utfall med 1 771 kkr. Särskolan Avvikelsen mot budget är -211 kkr och består av: − ökade kostnader interkommunal ersättning -409 kkr − minskade kostnader för skolskjutsar 74 kkr − flytt av Svanen -495 kkr − minskade personalkostnader 787 kkr − semesterlöneskuld -168 kkr I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att verksamheten skulle ge ett underskott på -30 kkr vilket ger en avvikelse mot prognos på -181 kkr. Grundskola Avvikelsen mot budget är – 2538 kkr och består av: − ökade försäljningsintäkter, driftbidrag från Staten 1 333 kkr − ökade kostnader fristående grundskolor -1 731 kkr − ökade kostnader ESI -1 590 kkr − ökade kostnader skolskjutsar -1 048 kkr − ökade kostnader interkommunal ersättning -381 kkr − ökade kostnader intern service -331 kkr − minskade personalkostnader 1368 kkr − semesterlöneskuld -206 kkr − tele- / datakommunikation -326 kkr − övriga verksamhetskostnader 374 kkr I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att verksamheten skulle ge ett underskott på –4 001 kkr vilket ger en avvikelse mot prognos på 1 463 kkr. Orsaken till detta är ökade intäkter på 1 333 kkr, ökade kostnader för fristående grundskolor -1 521 kkr, flytt av Svanen är överförd till särskolan 495 kkr och att semesterlöneskulden ger ett positivt utfall med 936 kkr. Gymnasiesärskolan Avvikelsen mot budget är 228 kkr och består av: − ökad interkommunal ersättning 201 kkr − ökade kostnader för skolskjutsar -152 kkr − minskad utbetalning av interkommunal ersättning 277 kkr − minskade personalkostnader 142 kkr − semesterlöneskuld -101 kkr − övriga verksamhetskostnader -139 kkr
- 69 -
Nämnden för barn, ungdom och skolan
I delårsbokslutet 2002-08-31 var bedömningen att verksamheten skulle ge ett underskott på -60 kkr beroende på semesterlöneskulden vilket ger en avvikelse mot prognos på 288 kkr.
Framtiden – förväntad utveckling Övergripande för förvaltningen Den inriktning av arbetet som präglat de senaste åren kommer att fortsätta under 2003: − Fortsatt utveckling av kvalitetsarbete i verksamheten − Utveckling av mål- och resultatstyrning − Ökad måluppfyllelse inom prioriterade områden − Ökad anpassning av verksamheten efter ändrade ekonomiska förutsättningar − Utveckla en effektiv decentraliserad organisation Verksamheten Arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten fortsätter bland annat inom arbetet med ”Röda tråden”. ITiS-projektet - IT i skolan - avslutades under 2002. Ett beslut om fortsatt inriktning inom ITområdet måste tas inför budget 2004. Uppföljningen av den genomförda förskolereformen är viktig. Genomförandet av långsiktiga lösningar (permanenta förskolor) är angeläget för att uppfylla reformens intentioner. Skolbiblioteksverksamheten kommer i enlighet med skolplanens mål att vara i fokus. Barns- och elevers inflytande är ett prioriterat område, bland annat mot bakgrund av projektet ”Ung i Karlshamn”.
Investeringsredovisning Projekt
Stadigvarande läromedel Skoldatanät Inventarier och arbetsmiljöåtgärder Inventarier lokaler gymnasiesärskola
Beräknad Netto Netto total netto investering investering investering t o m 2001 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
477 2 854 1 365 2 986
500 3 500 1 100 3 000
23 646 -265 14
1 400 2 581 1 800 0
7 682
8 100
418
5 781
9 310
3 875
3 000
0
Summa
- 70 -
Nämnden för barn, ungdom och skolan
Verksamhetsmått / Nyckeltal Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
8 65 500 6 500
8 65 500 6 600
8 65 500 6 600
2 247 1 121 3 368
2 232 1 111 3 343
2 232 1 111 3 343
Nettokostnad per elev Administration, enheterna Skolledning Kompetensutveckling Lokaler Skolmåltider Skolskjutsar Elevvård Elevassistent Undervisning Specialpedagogik skola Resursgrupper Tal och språk Förberedelseklass Hemspråk Läromedel Bibliotek, syo, studieresor, interkommunal ersättn Administration, förvaltningskontoret Total nettokostnad per elev
794 2 058 298 9 799 3 239 1 572 1 138 2 109 25 590 2 899 1 574 435 -17 42 1 198 1 114 1 109 54 952
825 2 408 305 9 903 3 414 1 607 1 201 1 180 26 048 2 017 2 027 650 -6 39 1 091 1 099 1 330 55 137
764 2 163 314 9 950 3 374 1 756 1 060 1 982 25 933 1 669 1 857 660 -152 50 1 226 1 199 1 497 55 302
FÖRSKOLEKLASS Antal elever i förskoleklass Nettokostnad per elev
339 34 383
318 34 591
318 33 493
1 229 3 844 3 354
1 172 4 209 3 595
1 172 4 259 3 622
1 128 222 85 339 11 1 142 31 190 63 3 211
1 148 185 85 318 18 1 059 24 171 80 3 087
1 148 185 85 318 18 1 059 24 171 80 3 087
FRITIDSGÅRDSVERKSAMHET Fritidsgårdar Antal fritidsgårdar Antal besökande Antal öppettimmar per år GRUNDSKOLA Elevantal Antal elever skolår 1-6 Antal elever skolår 7-9 Totalt antal elever
MUSIKSKOLA Antal elever Bruttokostnad per elev Nettokostnad per elev BARNOMSORG Antal barn 1-5 år Antal barn 1-5 år Antal barn 1-5 år Antal barn 6 år Antal barn 6 år Antal barn 6-12 år Antal barn 6-12 år Antal barn 10-12 år Antal barn 6-12 år
egen verksamhet familjedaghem annan huvudman egen verksamhet annan huvudman egen verksamhet egen verksamhet egen verksamhet annan huvudman
- 71 -
förskolekl. förskolekl. fritidshem dagb.vård fritidsklubb fritidshem
Nämnden för barn, ungdom och skolan
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Totalt Förskola 1-5 år, egen verksamhet Antal barn 1-5 år Omsorgstimmar per vecka Bruttokostnad per timme Nettokostnad per timme Bruttokostnad per år och barn Nettokostnad per år och barn Avgiftsfinasiering i % av bruttokostnad
906 27,25 72,36 63,61 86 760 76 268 11,97
963 27,15 74,21 64,11 88 651 76 589 9,05
Förskola 1-5 år, annan huvudman Antal barn 1-5 år Bidrag per barn
85 70 729
85 79 452
Familjedaghemsplats Antal barn 1-5 år Antal barn 6-12 år Omsorgstimmar per vecka Bruttokostnad per timme Nettokostnad per timme Bruttokostnad per år och barn Nettokostnad per år och barn Avgiftsfinasiering i % av bruttokostnad
222 31 23,42 51,59 42,84 53 162 44 146 16,95
185 24 23,58 53,21 46,02 55 194 47 735 13,51
Skolbarnsomsorg, egen verksamhet Antal barn 6-12 år Omsorgstimmar per vecka Bruttokostnad per timme Nettokostnad per timme Bruttokostnad per år och barn Nettokostnad per år och barn Avgiftsfinasiering i % av bruttokostnad
1 142 10,55 55,49 46,57 25 758 21 618 15,89
1 059 11,28 54,84 44,81 27 206 22 231 18,29
Skolbarnsomsorg, annan huvudman Antal barn 6-12 år Bidrag per barn
63 19 853
80 22 620
- 72 -
Gymnasienämnd
G YMNASIENÄMND Ordförande: Sven-Åke Svensson Förvaltningschef: Jörgen Funestad Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
12 377
11 501
13 348
1 847
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-45 185 -39 604 -3 587 -88 376
-46 403 -36 048 -3 484 -85 935
-46 385 -41 195 -3 484 -91 064
18 -5147 0 -5 129
Summa nettokostnader
-75 999
-74 434
-77 716
-3 282
Intäkter
Kostnader
Nettokostn
Nettobudget
Avvikelse
Gymnasienämnd Gymnasieskolan
0 13 348
-250 -90 814
-250 -77 466
-418 -74 016
168 -3 450
Summa
13 348
-91 064
-77 716
-74 434
-3 282
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr
Årets verksamhet Gymnasieskolan Vägga gymnasieskola har nu till sin helhet gått över till Gymnasium 2000, vilket innebär att det statliga uppdraget ökat. Då de ekonomiska ramarna dragits ner i årets budget, har detta inneburit mycket stora påfrestningar för organisationen. Läromedel och övningsmaterial har inte kunnat anskaffas i önskvärd utsträckning och kompetensutveckling på olika nivåer har minskat drastiskt, detta i en tid då skolan i Sverige befinner sig i en stark utveckling. De minskade ekonomiska ramarna har också inneburit att skolan inte fullt ut har kunnat ge elever med studiesvårigheter önskvärt stöd. Den fortsatta utvecklingen av PRIV har inneburit att de flesta elever, som inte varit behöriga, kunnat tas in på elevernas första- eller andrahandsval på ett ordinarie program. Utvärderingen visar, att de flesta eleverna klarar sig mycket bra och att de redan efter ett år kunnat överföras som ordinarie på programmet. De under föregående år gjorda omorganisationerna med studie- och yrkesvägledarna har nu satt sig och har fungerat bra. Även rektorsfunktionen hade börjat sätta sig då en av tjänsterna blev vakant under sommarmånaderna. Att denna tjänst stått tom hela höstterminen har allvarligt påverkat framför allt det långsiktiga utvecklingsarbetet. En satsning som fullföljts är utvecklingen av medieinriktning på Samhälls- och teknikprogrammen i samverkan med Blekinge Tekniska Högskola. Trots höga investeringskostnader initialt har programmet, p.g.a. den stora elevtillströmningen, blivit en bra utbildning till relativt låga kostnader. Kontakterna med elevernas målsmän har förbättrats markant under det gångna året. Detta gäller framför allt att samtliga målsmän aktivt har sökts upp av skolans personal för information och samtal kring elevernas studiesituation.
- 73 -
Gymnasienämnd
Elevdemokratin har utvecklats. Framför allt elevrådet har aktiverats på ett mycket positivt sätt. Samverkan mellan Lokala styrelsens elever och elevkårsstyrelsen har utvecklats under det gångna året. Elevrepresentanter har även i år inbjudits att delta i skolans planeringskonferenser och GSOmöten. Ett antal möten har skett i olika frågor med elevrepresentanter och skolledning. Skolplanen har setts över av en arbetsgrupp i gymnasienämnden. Skolan har därefter påbörjat implementeringen. Detta har inneburit, att ett antal arbetsgrupper påbörjat översynen. Arbetsgrupperna består såväl av elever som personal. Glädjande nog har eleverna visat ett mycket stort intresse för arbetet. Resultatet av arbetet skall redovisas och sammanställas under våren 2003.
Ekonomiskt utfall Gymnasieskolan Årets underskott fö r gymnasieskolan är 3 450 kkr inklusive semesterlöneskulden som uppgick till 88 kkr. Nämnden fick ett överskott på 168 kkr och det totala underskottet blev 3 282 kkr. Den största delen 2 500 kkr av underskottet beror på de interkommunala ersättningarna, som under sista året har stigit mycket mer än budgeterat. Två friskolor har etablerat sig i kommunen och dessa har tillsammans 38 elever i årskurs 1. Kostnaden för enbart dessa friskolor uppgår till ca 2 700 kkr för ett läsår. Fortsätter denna utveckling kommer differensen mot budget att bli ännu större i framtiden. Återstoden av underskottet på ca 1 000 kkr beror på den kostnadsökning för Svensk Yrkesförarutbildning inom fordonsprogrammets transportinriktning som uppkommit efter sedvanlig upphandling verksamhetsåret 2000/01.
Framtiden – förväntad utveckling Omvärldsfaktorer. I mitten av september lade ”Skollagskommittén” fram sitt förslag till en ny samlad skollag. I mitten av januari 2003 lade gymnasieberedningen fram sitt förslag till ny organisation och inriktning för gymnasieskolan. Dessa förslag kommer med all sannolikhet att påverka gymnasieskolan i mycket stor omfattning redan om något år. För att klara alla krav på nya inriktnings- och fördjupningsblock måste skolor inom en region samverka på ett helt annat sätt än tidigare. Detta kommer att ställa stora krav på såväl politiker som tjänstemän att söka nya konstruktiva vägar för samverkan. Eleverna kommer att få en starkt utökad rättighet att söka även till andra skolor än hemkommunens. Detta innebär att de kommuner som inte har attraktiva erbjudande kommer att få ett minskat elevunderlag till den egna verksamheten. Kostnadsutvecklingen inom utbildningsområdet ställer också större krav på samverkan i stället för lokal konkurrens.
- 74 -
Gymnasienämnd
Investeringsredovisning Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
Stadigvarande läromedel Datorer Inf av reviderat gymnasieprogram Arbetsmiljöåtgärder
-1 200 -459 -746 0
-1 200 -465 -1 000 -400
0 6 254 400
0 0 0 0
Summa nettoinvesteringar
-2 405
3 065
660
0
Investeringarna för införande av ett reviderat gymnasieprogram kunde inte utnyttjas fullt ut på grund av de allmänna sparkraven som infördes under året. När det gäller Arbetsmiljöåtgärder hade beslut fattats om att påbörja arbetena redan under sommaren 2002. Dessa åtgärder stoppades av inköpskontoret på grung av de beslutade allmänna sparkraven. När det gäller framtiden kommer skolan att göra en samlad översyn av investeringsbehoven, detta för att kunna använda investeringsmedel på bästa sätt. De behov som finns är dels reinvesteringar, men även nyinvesteringar för att säkra en nödvändig utveckling av skolans verksamhet.
Verksamhetsmått/Nyckeltal
Bokslut 2000
Bokslut 2001
Bokslut 2002
Antal elever Undervisning Lokaler och inventarier Läromedel/utrustning Verksamhetsutveckling Adm förvaltningskont Adm gymnasieskolan Ledningsresurs Syo Skolhälsovård Kurator Skolmåltider Skolbibliotek
1 111 32 411 13 681 4 365 1 257 600 1 801 2 207 1 133 566 459 4 047 684
1 066 36 743 13 218 4 750 1 205 733 1 837 2 606 1 135 646 649 4 212 897
1 059 39 479 13 341 3 696 502 869 1 704 2 335 1 192 684 694 3 730 891
Totalkostnad8 per elev
63 211
68 631
69 117
8
Exkl: skolskjutsar, inackorderingstillägg, reseersättning samt kommungemensamma kostnader.
- 75 -
Vuxenutbildningsnämnd
VUXENUTBILDNINGSNÄMND Ordförande: Vivianne Andersson Förvaltningschef: Jörgen Funestad Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
17 473
13 658
6 520
-7 138
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-17 700 -16 727 -301 -34 728
-16 217 -9 593 -335 -26 145
-15 245 -11 210 -335 -26 790
972 -1 617 0 -645
Summa nettokostnader
-17 255
-12 487
-20 270
-7 783
Intäkter 0 814 204 101 340 5 874 0 582 537 3 431
Kostnader -178 -1 384 -202 -9 987 -1 416 -5 757 -274 -2 178 -537 -4 877
Nettokostn -178 -570 2 -9 886 -1 076 117 -274 -1 596 0 -1 446
Nettobudget -346 -1 160 -100 -8 881 0 46 -251 -1 794 0 -1
Avvikelse 168 590 102 -1 005 -1 076 71 -23 198 0 -1 445
11 883
-26 790
-14 907
-12 487
-2 420
0
-5 363
-12 487
-7 783
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr 10 vuxenutbildningsnämnd 470 Grundläggande vux 471 Vuxenutbildningscenter 472 Gymnasial vux 4729 Interkommunal ersättning 473 Kunskapslyftet 474 Särvux 476 Sfi 477 EU kompetensutveckling 478 Uppdragsutbildning Summa Återbetalning skolverket
-5363
Totalt
6 520
-26 790
-20 270
Årets verksamhet Kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) Verksamheten har ökat kraftigt i jämförelse med föregående år. Ökningen i årsstudieplatser har varit ca 41 %. Till stor del har detta kunnat ske genom ökat studerandeantal i befintliga grupper. I januari 2002 startades en verksamhet med flexibel omvårdnadsutbildning, vilken för närvarande omfattar ca 75 studerande. I augusti startades ”Öppen skola” inom den grundläggande vuxenutbildningen. Båda dessa verksamheter ligger i linje med utvecklingen mot en flexibel och individanpassad vuxenutbildning. Uppdragsutbildningen har minskat i omfattning under året genom att Kunskapslyftets tidigare genomförda kurser övergått till reguljära utbildningar samt att verksamheten i Sölvesborg avvecklats. Svenska för invandrare – Sfi Verksamheten har haft ungefär samma omfattning som tidigare. Andelen direktinvandrare har ökat markant under året. För dessa får kommunen inga statsbidrag utan det är en skyldighet för kommunen att anordna med helt kommunala medel. Under året har nya kursplaner tagits i bruk, vilket ställt krav på ny organisation och genomförandeplanering.
- 76 -
Vuxenutbildningsnämnd
Särvux Särvux har under året haft samma restriktiva omfattning som tidigare år, främst beroende på att medel saknats för att tillgodose den efterfrågan som funnits. Endast några få timmar per individ och grupp har kunnat genomföras. Kunskapslyftet Syftet med Kunskapslyftets verksamhet under 2002 har varit att rekrytera kortutbildade personer till vuxenutbildningen och att genomföra utbildning i riktning mot livslångt lärande. Detta har skett genom rekryteringsprojekt, information och vägledning i Kunskapsbutiken samt samverkan med fackliga organisationer, arbetsförmedling m fl. Eftersom den större delen av verksamheten har förlagts till den kommunala vuxenutbildningen inom Vägga vux har endast en begränsad andel externa utbildningsanordnare medverkat som entreprenörer under 2002. Kvalitetsuppföljningar har gjorts i samtliga utbildningar med goda resultat.
Ekonomiskt utfall Vuxenutbildningen Grundläggande vux och SFI tillsammans visar ett överskott på ca 900 kkr. Gymnasial vux däremot ger ett underskott på ca 2 000 kkr varav den interkommunala ersättningen svarar för hälften. Uppdragsutbildningens verksamhet fortsätter att minska och årets underskott blev 1 445 kkr, varav hyrorna svarar för den största delen. Kunskapslyftet visar ett överskott på 71 kkr. I samband med slutregleringen av statsbidrag från Skolverket kan ytterligare medel om ca 230 kkr förväntas. Alla verksamheter tillsammans ger årets resultat vilket blev ett underskott på 2 320 kkr exklusive återbetalningen till skolverket som var 5 363 kkr.
Framtiden – förväntad utveckling Riksdagens och regeringens beslut om ”Vuxnas lärande”, ny förordning, nya statsbidragsregler samt ett nytt kommunalt måldokument kommer att förändra hela den kommunala vuxenutbildningen. Efterfrågestyrt kommunalt stöd för vuxnas lärande, mer individanpassad verksamhet och större flexibilitet i tid och rum kommer att ställa stora krav på verksamheten. Eftersom denna är beroende av efterfrågan samt vad som händer i omvärlden (företagsnedläggelser, ökad arbetslöshet m.m.) är det ytterst svårt att förutse en mer preciserad utveckling. Dock torde kunna fastslås att kraven på en stor verksamhet vad gäller kommunens stöd för vuxnas lärande kommer att gälla även i framtiden.
- 77 -
Vuxenutbildningsnämnd
Investeringsredovisning Projekt
Beräknad Total netto Investering
Netto investering t o m 2001
Stadigvarande läromedel Datorer Summa
Netto investering 2002 -91 -150
Netto budget 2002 -135 -150
Budget avvikelse 2002 44 0
Återstår att investera 0 0
-241
-285
44
0
Överskottet på stadigvarande läromedel är en följd av de allmänna sparkrav som infördes under hösten.
Verksamhetsmått Vuxenutbildningen
2001 1039 69 16 146 116 856
Kursdeltagare komvux (grundl + gy) Kursdeltagare SFI Kursdeltagare Särvux Årselevplatser komvux (grundl + gy) Verksamhetspoäng komvux (grundl + gy)
2002 1897 75 18 212 169 581
Kunskapslyftet Antal helårselever Antal gymnasiepoäng Andel allmänteoretiska poäng - av antal gymnasiepoäng Andel yrkesinriktade poäng - av antal gymnasiepoäng Andel orienteringskurser - av antal gymnasiepoäng Antal studerande Därav andel arbetslösa Därav andel arbetstagare Av dessa 169 studerande hade 86% endast 2-årigt gymnasium.
- 78 -
121 96 799 44% 40% 16% 169 62% 38%
Kultur- och fritidsnämnd
K ULTUR- OCH F RITIDSNÄMND9 Ordförande: Sune Hedén Förvaltningschef: Jörgen Funestad Ekonomiskt resultat, kkr Driftredovisning
Bokslut 2001 8 715
Budget 2002 8 014
Bokslut 2002 9 782
Budget avvikelse 1 768
Summa intäkter
8 715
8 014
9 782
1 768
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-10 935 -35 992 -1 748 -48 675
-10 896 -36 388 -1 840 -49 124
-11 153 -36 705 -1 840 -49 698
-257 -317 0 -574
Summa nettokostnader
-39 960
-41 110
-39 916
1 194
Intäkter 0 86 180 537 916 8 063
Kostnader -184 -704 -7 437 -5 222 -11 775 -24 376
Nettokostn -184 -618 -7 257 -4 685 -10 859 -16 313
Nettobudget -239 -714 -7 542 -4 522 -11 520 -16 573
Avvikelse 55 96 285 -163 661 260
9 782
-49 698
-39 916
-41 110
1 194
Verksamhetsredovisning, kkr 10 Kultur och fritidsnämnd 28 Konsumentverksamhet 30 Allmän fritidsverksamhet 31 Allmän kulturell verksamhet 32 Biblioteksverksamhet 34 Idrottsanläggningar Summa
Årets verksamhet Allmän kulturell verksamhet Innefattar bidrag till kulturföreningar, inköp av konst till offentlig miljö, arrangemang för i huvudsak barn och unga samt underhåll av kulturfastigheter och kulturmiljöer. Totalt minskade anslagen till allmän kulturell verksamhet med 100 kkr under 2002. Detta innebar att Skottsbergska gårdens och Östersjöfestivalens anslag ströks. Möjligheter att investera i ny konst i kommunen är mycket små. Många kulturfastigheter är i behov av underhåll, men varken fastighetskontoret eller kulturenheten har medel att tillföra. Kulturprogram för barn och unga arrangeras inte längre på huvudbiblioteket på grund av platsbrist. Detta har medfört att antalet besökande på huvudbiblioteket har minskat. Biblioteksverksamhet Består av huvudbibliotek och sex filialer. Utlåningen har minskat med 7000 volymer jämfört med 2001. Minskningen har drabbat barn- och ungdomsutlåningen. Under året har noterats att förskolan och skolklasserna i mindre utsträckning har besökt huvudbiblioteket. Förslag till organisation av skolbiblioteksarbetet har presenterats för politiker, rektorer och lärarbibliotekarier. Biblioteket har påbörjat ett kvalitetsarbete bland annat med hjälp av medieplanering. Samarbetet kring högskolebiblioteket på Piren fortsätter. Kompetensutvecklingen av personalen har fortsatt under året med hjälp av Mål 3- medel. Kompetensen har under året höjts inom bland annat IT, bibliotekspedagogik och kommunikation.
9
Fr.o.m. den 1 januari 2003 benämns nämnden Kulturnämnd. - 79 -
Kultur- och fritidsnämnd
Fritidsenheten Den varma sommaren medförde större nyttjande av badanläggningarna än under tidigare år. Detta framgår bl.a. av statistiken för Väggabadet som visar ca 4 000 fler badande än under 2001. En stor skada på kaklet i stora utebassängen, som kostade över etthundratusen kronor att reparera, kunde p.g.a. ökade intäkter finansieras inom driftsbudgeten. Friluftsbad, fritidsområden och vandringsleder har också nyttjats ovanligt mycket. Fritidsenheten har praktiskt medverkat i många föreningsarrangemang. Bland de största var Elitserien och SM i orientering den 20-21 april och Hund-SM den 23-25 augusti. Fler än 5000 personer besökte Karlshamn under dessa arrangemang. Föreningar från andra delar av landet har haft träningsläger i Karlshamn. Mest känd var säkert Hammarby IF. Kommunens föreningsliv har stöttats ekonomiskt enligt fastställda normer. Konsumentverksamheten Den kommunala konsumentverksamheten syftar till att främja, stödja och samordna konsumentintressena i kommunen. Den innefattar vägledning till enskilda konsumenter före och efter köp, hushållsekonomisk rådgivning och stöd vid skuldsanering samt uppsökande och aktivt förebyggande verksamhet av olika slag. Arbetet med skuldsaneringsrådgivning enligt skuldsaneringslagen har fortsatt under 2002. Jämfört med föregående år har antalet ärenden ökat med cirka 45%. Ökningen är kraftig och har inneburit att allt mer tid måste läggas på denna del av verksamheten. Den uppställda målsättningen att hålla väntetiden för första besöket till en månad har kunnat uppfyllas. Det finns emellertid en tydlig tendens att det tar längre tid än tidigare innan ärendena kan avslutas. De registrerade konsumentvägledningsärendena ligger på i stort sett samma nivå som föregående år. Procentuellt ligger förköp, reklamationsärenden och frågor om konsumenträtt på samma antal ärenden som tidigare år. Hushållsekonomisk rådgivning visar en liten ökning. Konsumentkontoret har under 2002 beviljats 176 kkr i projektpengar från Konsume ntverket. Projektet som innebär att producera lättlästa texter om de vanligast förekommande frågorna inom konsumentverksamheten har startats upp under hösten 2002. Projektet ska vara klart och utvärderat till årsskiftet 2003. För att kunna genomföra projektet har 25% av arbetstiden lagts som projekttid. För att kompensera den löpande verksamheten med detta bortfall har en tjänsteman ökat sin arbetstid med 25%.
Ekonomiskt utfall Kulturenheten Överskottet i kulturenhetens bokslut blev 498 kkr. Kulturverksamheten visar ett underskott på 163 kkr och biblioteket ett överskott på 661 kkr. Bibliotekets överskott beror till största delen på de under året beslutade allmänna sparkraven och kulturenhetens underskott på underbudgetering av energikostnader. Fritidsenheten Fritidsenhetens totala överskott i bokslutet blev 545 kkr varav allmän fritidsverksamhet svarar för 285 kkr och idrottsanläggningar för 260 kkr. Överskotten på de båda verksamheterna är ett resultat av de under året beslutade allmänna sparkraven som medfört att planerade reparationsarbeten har fått vänta till kommande år.
- 80 -
Kultur- och fritidsnämnd
Konsumentenheten Konsumentverksamheten ger ett överskott på 96 kkr. Detta beror till största delen av intäkter från Länsstyrelsen för hemsändning. Nämndens totala överskott inklusive nämnd blev 1 194 kkr. Semesterlöneskulden minskade med 115 kkr för år 2002 och förbättrade därmed årets resultatet.
Framtiden – förväntad utveckling Allmän kulturell verksamhet Det är viktigt att fortsätta stödja föreningarna på olika sätt. Antalet kulturföreningar ökar i kommunen. Parallellt måste arbete ske med att få fram andra stödformer för att främja kreativitet och aktivitet på kulturområdet. Teatersmedjans arbete med barn och ungdomar samt kulturenhetens verksamhet med Unga skrivare är unika exempel på vad olika former av kulturutövande kan betyda för unga i Karlshamn. Speciellt intressant är också att vidareutveckla de traditionella berättarformerna och konstarterna i samarbete med högskolans medieteknikutbildning. Biblioteksverksamhet Samarbetet mellan skol- och folkbibliotek kommer att fördjupas genom integration och/eller gemensam planering av skolbiblioteksverksamheten. Det kombinerade folk- och högskolebibliotek på Piren kommer att innebära fler medier och ny biblioteksmetodik. Bibliotekets pedagogiska roll kommer att utvecklas. Automatisering av utlåning och tillbakalämning kommer att behövas för att klara av den förväntade ökningen av besöksantalet. Fritidsenheten Fritidsenheten har kommunfullmäktiges uppdrag att ställa ändamålsenliga anläggningar och lokaler till föreningslivets och allmänhetens förfogande. Anläggningarnas ålder och brist på medel har resulterat i att det finns stora underhållsbehov i flertalet av dessa. Stora summor pengar behöver anvisas till förbättringar och underhåll. En förhoppning för framtiden är att den förprojekterade upprustningen och förnyelsen av simhallen snart kommer till stånd. Konsumentverksamheten Med all sannolikhet kommer budget- och skuldrådgivningen att vara minst lika efterfrågad under det kommande året som föregående år. Förebyggande information, främst till ungdomar, av både konsumenträtt samt budget och skuldsaneringsförfarande är även framledes en angelägen uppgift. Fortsatt utveckling av IT-stöd för såväl traditionell konsumentrådgivning och reklamationshantering liksom för budget och skuldsanering är viktig för effektivisering av verksamheten. Internet får allt större betydelse såväl som stöd för rådgivningsverksamheten som kanal för förebyggande konsumentinformation.
- 81 -
Kultur- och fritidsnämnd
Investeringsredovisning Projekt
Inventarier bibliotek Informationsteknologi Konstnärlig utsmyckning Lokstallarna Staket Mörrum Dränering Vägga idrottsplats Gästhamnsbrygga Södra hallen ismaskin Strömma idrottspl omb duschrum Skateboardplan Summa nettoinvesteringar
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
-18 100 -215 -110 -200 -825 -100 -200 -19 750
-17 368
-17 368
Netto investering 2002 -84 -109 -48 -793 -238 -15 -155 -825 -70 -135 -2 472
Netto budget 2002 -220 -200 -50 -786 -215 -110 -200 -825 -100 -200 -2 906
Budget avvikelse 2002 136 91 2 -7 -23 95 45 0 30 65 434
Återstår att investera 0 0 0 0 0 95 0 0 0 65 0
Byte av staket Staketet runt tennisbanorna i Mörrum samt B- fotbollsplanen på Asarums idrottsplats har bytts ut och uppfyller nu säkerhetskraven. Dränering Vägga idrottsplats Endast en liten etapp av dräneringen kunde genomföras under året. Den övriga delen av dräneringen skulle ha genomförts efter fotbollssäsongens slut men stoppade på grund av de allmänna sparkrav som beslutades under året. Denna del av dräneringen skulle kopplats samman med ett större dräneringsarbete som måste göras på ”Vägga Södra”. Pengar till denna kommer att sökas i 2003 års investeringsbudget. Pengar som inte fick användas vid första etappen måste få användas om projektet skall kunna slutföras. Gästhamnsbrygga Bryggan är helrenoverad med nya infästningsanordningar. Till varje båtplats har monterats eluttag. Kostnaden blev lägre än vad som beräknats eftersom bryggans förtöjningskonstruktion fick ändras i förhållande till ursprungsplanen. Denna konstruktion blev billigare. Södra Hallens isbanemaskin Den gasoldrivna isbanemaskinen som inte klarade de uppsatta gränsvärdena för miljöfarliga utsläpp ersattes i början av året av en eldriven maskin. Ombyggnad av duschrum på Strömma idrottsplats Duschrummet på Strömma har byggts om för att passa och räcka till för den verksamhet som bedrivs på Strömma idrottsplats. En stor del av arbetet utfördes av kommunens entreprenadgrupp. Kostnaden blev 30 kkr lägre än vad som beräknats. Iordningställande av plan för skateboard En asfalterad yta att användas för bl.a. skateboardverksamhet har iordningställts på Sternö grusfotbollsplan. Syftet med projektet var att på Sternöplanen ställa i ordning fler ytor för andra spontanverksamheter. På grund av de under året beslutade allmänna sparkraven genomfördes inte hela projektet varför de budgeterade medlen inte användes helt.
- 82 -
Kultur- och fritidsnämnd
Verksamhetsmått Kulturenheten Kulturenheten Medieutlåning, totalt Medieutlåning per invånare Mediebestånd, volymer Öppettimmar/vecka huvudbiblioteket Öppettimmar/vecka filialerna Besökare på huvudbiblioteket Allmän kulturell verksamhet Filmverksamhet, antal besökare Musik och teater, förskolebarn antal besökare Familjeförställning, antal besökare Skapande verks för barn, antal besökare Fritidsenheten Väggabadet, totalt antal badande Svängstabadet totalt antal badande Elever i egna simskolor Bellevueparken, antal arrangemang Bellevueparken antal besökare Väggarinken , öppen dec-mars SödraHallen öppettimmar Vägga idrottshall öppettimmar Småbåtshamnar antal bryggplatser Småbåtshamnar antal uppläggningsplatser Köplatser, personer som söker plats
Bokslut 2000
Bokslut 2001
Bokslut 2002
386 846 12,6 227 664 50 77,5 172 800
402 378 13,1 220 655 50 77,5 179 323
394 673 12,8 221 542 50 76 173 798
3000 4 500
5450 3 800
3570 4 175
450 80
1 700 130
1 475 805
99 321 6 318 630 182 49 100 1 057 2 535 4 010 1 546 870 231
105 169 6 782 554 186 56 940 1 069 2 577 4 028 1 506 810 19410
109 141 5 352 532 167 45 000/1 1 070 2 760 4 030 1 506 810 21211
418 175 11 253
419 170 11 501
424 171 11 492
Fritids - och föreningsservice Föreningar i föreningsregistret Bidragberättigade föreningar Bidragberättigade deltagare i åldern 7-20 år som deltagit i föreningssammankomster minst 4 ggr per termin Flickor resp. pojkar som deltagit i föreningssammankomster
Konsumentverksamheten
Flickor 4 897 Pojkar 6 604
Bokslut 2000 2 136
Antal rådgivningskontakter Budget/skuldsaneringsärenden
10
Flickor 5 007 Pojkar 6 485
Bokslut 2001 2 144 33
Bokslut 2002 2 127 48
Tillkommer Boulespel sex dagar i veckan under vår och höst med ca 30 spelare per dag. Köplatserna fördelar sig enligt följande: Svanevik 95, Svanevik piren 26, Matvik 82, Väggaviken 67, Sternö 37, Kieholmen 28, Köpegårda 11, Näsviken 7, Solskensviken 62. Skillnaden mellan ovan redovisning och antalet personer i kön beror på att många kunder söker till mer än en hamn. 11
- 83 -
Teknisk nämnd
TEKNISK NÄMND 12 Ordförande: Per-Ola Mattsson Förvaltningschef: Ulf Ohlsson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
112 105
111 090
113 467
2 377
-32 088 -86 634 -27 739 -146 461
-31 541 -86 516 -29 301 -147 358
-34 227 -84 667 -29 295 -148 189
-2 686 1 848 6 -831
-34 356
-36 268
-34 722
1 545
10 Teknisk nämnd 20 Förvaltningskansli o fys/tekn plan 24 Gator, vägar, parkering 25 Parkverksamhet 78 Serviceverksamhet 79 Arbetsorder 82 Miljölaboratorium 84 Vattenförsörjning 85 Avloppshantering 86 Avfallshantering
Intäkter 0 3 923 4 879 362 31 304 9 424 3 128 17 695 26 927 15 825
Kostnader -368 -5 844 -27 564 -9 888 -31 299 -9 424 -3 356 -17 695 -26 927 -15 825
Nettokostn -368 -1 921 -22 685 -9 526 5 0 -228 0 0 0
Nettobudget -455 -2 439 -23 863 -9 647 -125 0 -228 202 254 33
Avvikelse 87 518 1 178 121 130 0 0 -202 -254 -33
Summa
113 467
-148 190
-34 723
-36 268
1 545
Driftredovisning Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader Summa nettokostnader
Verksamhetsredovisning, kkr
Årets verksamhet Politisk verksamhet Under året har öppna sammanträden hållits. Under periodens 16 sammanträden har antalet besökare varit 26. Nämndens ledamöter har visat stort intresse och engagemang för de frågor som behandlas. Under början av 2000 har tekniska nämnden arbetat fram de verksamhetsmål som nu har legat till grund för nämndens arbete till och med 2002. Nämnden har genom intern kontroll med uppföljningslistor, full kontroll över fattade beslut och har uppföljning vid varje sammanträde. Nämnden har beslutat att förvaltningen ska ta fram uppgifter över vilket lagar som gäller för nämndens verksamheter samt vilket ansvar som åvilar nämnden. Förvaltningen ska även redovisa på vilket sätt gällande lagar och förordningar efterlevs. Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter som lyder under tekniska nämnden har, efter beslut i nämnden, arbetet med det av kommunfullmäktige antagna miljöledningssystemet. Under året har förvaltningen haft miljöutbildning som ska leda till att miljöledningssystem skall införas.
12
Fr.o.m. den 1 januari 2003 benämns nämnden Teknik- och fritidsnämnden. - 84 -
Teknisk nämnd
I demokratifrågorna arbetar Tekniska nämnden i enlighet med de direktiv som kommunfullmäktige lämnat till den kommunala organisationen. Nämnden genomför dialogmöten gentemot enskilda medborgare, föreningar och andra sammanslutningar. Gemensamma verksamheter I gemensamma verksamheter ingår förvaltningskansli för hela samhällsbyggnadsförvaltningen samt den del av plan- och byggenheten som omfattar trafik och teknik. Väghållning Gatuenheten svarar för drift och underhåll av gator, vägar, gång- och cykelvägar, enskilda vägar, broar, offentlig belysning samt järnvägsspår. Verkstad, tyngre maskiner och fordon ingår i verksamheten. Gatuverksamheten har bedrivits under året enligt tekniska nämndens mål. Vädret styr verksamheten på ett markant sätt och vädret var under året extremt både vinter som sommar. Efter en jul med mycket snö fick vi blixthalka på nyåret, våra fordon och inhyrda fordon jobbade dygnet runt i en veckas tid med halkan. I februari kom den första stormen vilken krävde mycket efterarbete. Försommaren var ganska regnig, men i mitten av juli kom en fantastisk sommar som höll på en bit in i september, vi fick salta, vattna och hyvla grusvägarna mer än vanligt. Den först snön kom mycket plötsligt i slutet av oktober med följd av nedtyngda träd och efterröjningsarbete. Sträng kyla slog till i början av december och varade året ut vilket innebar sandning mer än vanligt för årstiden. Under året har följande större objekt tillkommit. Ny GC- bro över Mörrumsån vid Ifö, GC-väg från Stockholmsledet till Dala, ny infart till Duveryds industriområde, gårdsgata på Drottninggatan samt reparation av gångbron vid Åkroken. Ombyggnaden av övergångsställena på ringleden har fortsatt. Parkering Genom att tömning och service av parkeringsautomaterna sköts av gatuenheten kan trafikövervakaren helt koncentrera sig på övervakningen. Trafiksäkerhet Samverkan har skett genom trafikinformation i skolor samt genom medverkan på föräldramöte. Även i pensionärsföreningar har medverkan skett, där trafiksäkerhetsfrågor har diskuterats. I februari genomfördes en vidareutbildning av 20 resurspersoner från förskolans verksamhet t o m 6:e klass samt en uppföljningsträff i november månad. För högstadiets elever och lärare genomfördes en heldags temadag med teaterfö reställning ”Hjulspår”. Efter föreställningen diskuterades trafiksäkerhet. Parkverksamhet Under försommaren var växtbetingelserna extremt gynnsamma. Grästillväxten var enorm. En av rotorgräsklipparna fick motorhaveri, vilket förorsakade stora driftstörningar. Övriga rotorgräsklippare fick gå med för hög belastning och fick därmed också fick repareras mycket. Juldekorationer och sommarens flaggspel kostar mer för varje år, i samband med att de utökas. Två av Parkenhetens bilar totalhavererade under hösten, liksom Rosengårdens elmoped. Under vintern ställde stormarna till mycket oreda och planerade röjningar fick stå tillbaka för att ta reda på vindfällor.
- 85 -
Teknisk nämnd
Fastighetsägare som gränsar till kommunens bostadsnära skogar ställer höga krav på att röjningsarbete utförs. Ristransporter från dessa områden är kostnadskrävande. Parkverksamheten har bedrivits utifrån Tekniska nämndens mål för parkverksamheten. Parkvandring har genomförts under sommaren. Buskage har beskurits eller tagits bort, på parkytor där kommuninvånare känts sig hotade. Arbete görs kontinuerligt för att öka trafiksäkerheten. Parkenheten har under året ofta lämnat material till nämndens elektroniska brev. Miljölaboratoriet Laboratoriet utför analyser för det kommunala behovet främst för dricks- och avloppsvatten samt recipientkontroll och utgör en resurs för optimering av processerna på vatten- och avloppsverken. En mindre del av laboratoriets verksamhet utgör analysverksamhet åt externa kunder främst enskilda kommuninnevånare samt industrier. Laboratoriet har under året arbetat om sitt kvalitetssystem enligt kraven i standarden SS-EN ISO 17025. Detta i enlighet med krav från den svenska ackrediteringsmyndigheten. Ackrediteringsbeslut har erhållits. Vattenförsörjning Dricksvattnet har under året hållit hög kvalitet trots att råvattnet även detta år varit sämre än normalt. Drift-, underhåll och förnyelse av rörnätet har följt planen. Beredskapsstrategi för vattenförsörjningen blev klar under 2002. Det påbörjade projektet med att förbättra Ringamålas vattenförsörjning är nästan färdigt. Avloppshantering Utsläppen från avloppsreningsverken har kunnat hållas på samma låga nivå som 2001. Drift-, underhåll och förnyelse av rörnätet har inte följt planen på grund av inköpsstoppet som medförde att ett planerat förnyelsearbete sköts till 2003. Utbyggnadsbehovet av vatten och avlopp utreds efterhand tillsammans med miljönämnden. Aktuella områden är Vettekulla-Matvik, där utbyggnad pågår och Vittskövle, där utredning är slutförd. Avfallshantering Samhällsbyggnadsförvaltningen svarar för hämtning av hushållsavfall i Karlshamns och Asarums tätorter, samt i östa delen av Mörrums tätort. Papperskorgar och containrar för hushållsavfall töms också i våra sopbilar. Dessutom sker i egen regi insamling av tidningar, hård och mjuk plast, metall och glas (delvis) på våra återvinningsstationer/gårdar. Ragn-Sells svarar för tömning av hushållsavfall i övriga kommundelar, samt tömning av enskilda avloppsanläggningar. LS- företagen tömmer sopor och latrin sommartid i Stilleryd, Vägga, Vettekulla, Matvik och Köpegårda. SITA svarar för tömning av grovsopscontainrar vid höstens storstädning, samt tömning av fettavskiljare. Återbruket hämtar kyl och frysar utan särskild avgift både i tätorter och på landsbygden.
Ekonomiskt utfall Politisk verksamhet Den politiska verksamheten visar ett överskott på 87 kkr. Gemensamma verksamheter Resultatet för de gemensamma verksamheterna visar ett överskott på 518 kkr, vilket beror personalsituationen med en vakant tjänst samt de allmänna sparkraven som beslutats under året.
- 86 -
Teknisk nämnd
Väghållning Verksamhetens överskott beror bl a på: − Beslutet om de allmänna sparkraven gjorde så att planerad asfalteringen fick inställas och några trafiksäkerhetshöjande åtgärder sköts framåt i tiden. − Vintern var besvärlig så vinterväghållningen har ett underskott på 440 kkr. − Enskilda vägar har ett underskott på 617 kkr beroende på vintern och den torra sommaren. − Ofinansierade arbeten har under året varit ca 180 kkr. − Parkeringsövervakningens verksamhet visar ett överskott på 308 kkr bättre än budgeterat. − Trafiksäkerhetens driftbudget visar ett överskridande med 102 kkr. Anledningen är högre kostnader än beräknat för genomförd utbildning i barns trafiksäkerhet. Parkverksamhet Verksamheten visar ett överskott, vilket beror på beslutet om de allmänna sparkraven. Miljölaboratoriet Laboratoriets resultat har utfallit i enlighet med budget. Vattenförsörjning I budgeten angavs ett förväntat underskott på 820 kkr. Istället har dricksvattenverksamheten gett ett skuldbokfört överskott på 466 kkr. En orsak till överskottet var att taxeintäkterna blev 587 kkr högre än budgeterat. En annan orsak var beslutet om de allmänna sparkraven som medförde att planerade underhåll på vattenverket för 255 kkr sköts till 2003. Och ytterligare en orsak var att 202 kkr ursprungligen budgeterade kapitalkostnader aldrig uppkom i och med att de budgeterade investeringsmedlen inte nyttjades fullt ut under 2001. För övrigt beror de lägre kostnaderna i huvudsak på att underhåll och förnyelse kunnat göras billigare än budgeterat. Avloppshantering I budgeten angavs ett förväntat underskott på 700 kkr. Istället har avloppsverksamheten gett ett skuldbokfört överskott på 1 966 kkr. En orsak till överskottet var att taxeintäkterna blev 864 kkr högre än budgeterat. En annan orsak var de allmänna sparkraven som medförde att planerade underhåll på avloppsnätet för ca 1 500 kkr sköts till 2003. Och ytterligare en orsak var att 254 kkr ursprungligen budgeterade kapitalkostnader aldrig uppkom i och med att de budgeterade investeringsmedlen inte nyttjades fullt ut under 2001. Avfallshantering Intäkterna uppgick till 16 327 kkr och kostnaderna till 15 826 kkr. Överskottet på 502 kkr skuldbokförs.
Framtiden – förväntad utveckling Politisk verksamhet Tekniska nämnden bildades vid förra mandatperiodens start. Det arbetssätt och de ambitioner som grundlades av denna nämnd under åren 1999-2002 ska tas till vara då det politiska uppdraget har utökats med fritidsfrågor och den nya teknik- och fritidsnämnden nu bildats. Teknik- och fritidsnämnden avser att under 2003 starta upp en målöversyn av förra mandatperiodens politiska mål för den tekniska verksamheten och samtidigt arbeta fram motsvarande mål för fritidsverksamheten. Detta målarbete avses ske i dialog med den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Arbetet ska syfta till att få en så effektiv verksamhet som möjligt med hänsyn till ekonomi, kvalitet och de anspråk från medborgarna som ställs på nämnden.
- 87 -
Teknisk nämnd
Nämnden ser det som en stor utmaning att på bästa sätt fullgöra det uppdrag som fullmäktige lämnat vad gäller det nya ansvarsområdet ”Fritid”. Utbyte av kunskap och erfarenheter samt samverkan mellan de olika verksamhetsgrenarna ska stimuleras. Öppenhet och dialog ska vara nyckelbegrepp för teknik- och fritidsnä mnden då beslutsunderlag av olika slag arbetas fram. Nämnden kommer inom sina ansvarsområden att med engagemang beakta att de förslag och ambitioner som fullmäktiges demokratiberedning skisserat och som troligen kommer att antas av fullmäktige under våren 2003. Nämnden kommer att spela en viktig roll för att möjliggöra kommunens ambitioner vad gäller tillväxt i kommunen genom att, som en del i helheten, planera för och aktivt delta i genomförande av olika investeringar i infrastruktur. Självklart ska nämnden på bästa sätt även verka för att den befintliga infrastrukturen och maskinparken underhålls och sköts. Insikten om arbetsmiljön och åtgärder för att kvalitetssäkra densamma ska prioriteras. Teknik- och fritidsnämnden spelar en särskild roll vad gäller trafikfrågor och har därvid enligt lagstiftningen ett myndighetsuppdrag. De ambitioner vad gäller trafiksäkerhetsarbetet som grundlades förra mandatperioden ska vara vägledande även under den nya perioden. Nämndens presidium ska verka för fortsatt god intern kontroll inom nämndens ansvarsområden samt i övrigt ta initiativ till utveckling av nämndsarbetet så att de förtroendevalda engagemang och delaktighet vidmakthålls och stärks. Värdet av presidiesamverkan med andra nämnders presidier är mycket stort då frågor och projekt av nämndsövergripande karaktär behandlas. Teknik- och fritidsnämndens presidium ska aktivt verka för att sådan samverkan och dialog kommer till stånd då nämndens frågor är aktuella. Nämnden ser mycket positivt på det goda samarbete som finns mellan den politiska nivån och förvaltningsnivån och ser fram emot en fortsatt positiv och utvecklande dialog med den nya samhällsbyggnadsförvaltningens anställda. Gemensamma verksamheter Förvaltningen har sedan årsskiftet utökats med ytterligare en nämnd, servicenämnden, samtidigt som tekniska nämnden övertager ansvaret för fritidsfrågor. Verksamheterna som finns under servicenämndens ansvarsområden bedriver i stort sett uteslutande service till kommunens olika förvaltningar. För att säkra en god service till låga kostnader kommer årets arbete att präglas av intensivt samarbete med de beställande nämnderna. Vidare kommer ledningens arbete med effektiviseringar att fortgå. Som exempel kan nämnas pågående utredning för effektivare mätenhe t och sammanslagning av miljölaboratoriet och va-verket. Utvecklingen för arbetsmarknadsenheten är osäker eftersom departementet aviserat en halvering av anslagen för arbetsmarknadsåtgärder. Personalstyrkan i förvaltningen numera uppgår till strax under 600 anställda. Trafiksäkerhet Projektet BUMS som handlat om barn och trafiksäkerhet har pågått under tre års tid. Meningen är att nerlagda pengar, ca en miljon på tre år, på sikt skall ge resultat, men för det krävs en mindre summa pengar för att upprätthå lla resurspersonernas kunskap och intresse samt förse dem med material. Förhoppningsvis kommer vägverket att stödja oss i vår verksamhet. Väghållning Planering av drift och underhåll är en mycket svår uppgift då vädret styr mycket av verksamheten. Personalens höga medelålder medför att förnyelse pågår och under 2003 skall en gatuarbetare anställas. Förhoppningsvis kan ombyggnaden av övergångsställena utefter ringleden fortsätta likaså - 88 -
Teknisk nämnd
trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Utbyte av gamla belysningsarmaturer och kvicksilverlampor bör intensifieras för att hålla nere energikostnaderna som kommer att öka markant. Utbyte av fordonsparken måste fortsätta ur reparations- och miljöhänsyn. Parkverksamhet Med minskade anslag kommer skötselnivån att minska ytterligare. Redan under året har ogräsrensningen i buskage och gräsputsen minskat. Standarden på lekplatser måste höjas i enlighet med gjord besiktning. Boende i villaområden accepterar inte att lekredskapen nedmonteras. Miljölaboratoriet Pågående utredning om samgående mellan Miljölaboratoriet och VA-verken kan komma att påverka verksamhetsutvecklingen. EU:s vattendirektiv som för dricksvatten träder i kraft december 2003 kommer att kräva en förändring av laboratoriets nuvarande analysutbud. Analystjänster som utförts åt vissa externa kunder kommer att försvinna på grund av dessa verksamhet flyttas från Karlshamn. Vattenförsörjning Utbyggnaden av vatten- och avloppsledningar till Vettekulla kommer att avslutas under 2003. Den planerade neddragningen av verksamheten vid Carlshamn Mejeri medför minskade intäkter som inte motsvaras av minskade kostnader i samma storleksordning. Höjt elpris medför ökande kostnader med ca 400 kkr. Avloppshantering Arbetet med att se till att restauranger och liknande har fettavskiljare för att minska utsläppen av fett till kommunens avloppsnät, vilket annars orsakar störningar både på avloppsnätet och i reningsverket sak slutföras. Det är vidare nödvändigt med en översyn av pumpstationers och ledningsnätets funktion i samband med hö g nederbörd, för att undvika såväl källaröversvämningar som onödiga utsläpp av orenat avloppsvatten. Höjt elpris medför ökade kostnader med ca 550 kkr. Avfallshantering Fr.o.m. våren 2004 kommer brännbart hushållsavfall att levereras till Hässleholm, enligt avtal mellan Hässleholm Värme AB och Västblekinge Miljö AB. Hällaryds återvinningscentral beräknas vara klar för driftsstart i maj månad i år. Ett nytt insamlingssystem för hushållens avfall bör vara klart senast år 2005.
Investeringsredovisning Projekt
Summa nettoinvesteringar
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
-55 788
-11 309
-15 126
-19 004
3 877
-23 743
- 89 -
Teknisk nämnd
Exploatering Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
0205 Åkroken 0302 Guö
0 0
-223 -2 156
313 155
178 3 056
135 -2 901
-90 2 021
Summa
0
-2 379
468
3 234
-2 766
1 931
Återstår att investera
0205 Åkroken Exploateringsarbeten är slutförda. Försäljning av tomter återstår. 0302 Guö Exploateringsarbeten är slutförda. Försäljning av tomter återstår. Inventarier Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
1001 Gata, maskiner/fordon 1004 Park gräsklippare/fordon 1005 VA -verk servicefordon 1007 Arbetsmiljöåtgärder 1605 Renhållningsfordon
-1 300 -1 100 -200 -100 -167
0 0 0 0 0
-1 226 -1 045 0 -128 -145
-1 300 -1 100 -200 -100 -167
74 55 200 -28 22
Summa
-2 867
0
-2 544
-2 867
323
-400 0
-400
1001 Gata, maskiner/fordon Ny lastbil levererades i december. 1004 Park, gräsklippare/fordon Lantbrukstraktor har köpts under året. Den används till merparten inom Fritids ansvarsområde. Ett nytt transportfordon har köpts samt en miniskotare. Miniskotaren används i nuläget för att samla ris i skogspartier för det rörliga friluftslivet samt till viss del i bostadsnära skogar. Inköpsstoppet gjorde att Parkenhetens elmoped ej byttes ut. Rotorgräsklippare är upphandlad, enligt TN beslut §127, och levereras i mars 2003. Medel önskas överfört till 2003. 1005 VA-verk servicefordon Den bil som skulle köpas blev aldrig inköpt. En första anbudsöppning visade att inget av de inlämnade anbuden stämde med de miljökrav vi ställt. När sedan nästa anbudsomgång var inlämnad, baserad på ett modifierat förfrågningsunderlag, hade inköpsstoppet börjat gälla. Bilen behöver köpas in 2003 istället eftersom den bil som skall ersättas redan är skrotad och den som nu nyttjar en leasad bil som inte fullt ut är ändamålsenlig. 1007 Arbetsmiljöåtgärder Arbetsmiljöåtgärder avser utbyte av kontorsmöbler och uttjänta dator.
- 90 -
Teknisk nämnd
Byggnader Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
1138 Miljöåtgärder Tubbaryd
-750
0
-239
-750
511
-511
Summa
-750
0-
-239
-750
511
-511
1138 Miljöåtgärder Tubbaryd Nya portar till verkstaden är installerade. Dispositionsplan över området är utförd. Kostnadskalkyl till miljöbod är gjord, för uppförande erfordras att återstående medel förs över till 2003.
Gator, vägar och parkering Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
1303 Utbyggnad o förb vägnätet 1305 Stenbeläggningar 1306 Ombyggnad övergångsställe 1307 Handikappanpassning 1308 GCM -vägnät, utbyggnad 1310 Utredn trafikmiljö Asarum 1323 Infart St römma 1325 Trafiksäkerhetsåtgärder
-3 900 -750 -950 -250 -1 750 -72 -350 -450
0 0 0 0 0 0 0 0
-2 665 -1 229 -720 -250 -1 810 -41 -270 -336
-3 900 -750 -950 -250 -1 750 -72 -350 -450
1 235 -479 230 0 -60 31 80 114
-150 0
Summa
-8 472
0
-7 321
-8 472
1 151
-280
-130
1303 Utbyggnad o förbättring av vägnätet. Investeringarna är utförda enligt Tekniska nämndens beslut. Projekt som inte blev klart p.g.a. kyla är ny in- och utfart vid Spiggen och av återstående medel föreslås 150 kkr bli överförda till 2003 för färdigställande. 1305 Stenbeläggningar Ombyggnad till gårdsgata på Drottninggatan blev färdig under året. 1306 Ombyggnad övergångsställen Under året färdigställdes nio övergångställen på ringleden. Arbetena fick avbrytas p.g.a. de allmänna sparkrav som beslutades under året. 1307 Handikappanpassning Gårdsgatan och övergångsställena på ringleden har handikappanpassats under året 1308 GCM-vägnät Ny GC-väg från Stockholmsledet till Dala blev klar under året. Asfaltarbetena blev dyrare än beräknat. 1325 Trafiksäkerhetsåtgärder Under året har verkställda objekt varit vid skolor, hastighetsbegränsningar, trafikmärken mm. tre projekt till en beräknad kostnad av 130 kkr, blev stoppade p.g.a. inköpsstoppet, vilka föreslås bli överförda till 2003 för utförande.
- 91 -
Teknisk nämnd
Parkverksamhet Projekt
1401 Förnyelse parker o lekpl 1404 EU-anpassning lekplatser 1406 Handikappanp park/lekpl Summa
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
-600 -150 -250
0 0 0
-480 -168 -230
-600 -150 -250
120 -18 20
-1 000
0
-878
-1 000
122
Återstår Att Investera
1401 Förnyelse parker och lekplatser Under året har Flobackens, Ekebergslunds och Lertagsvägens lekplatser totalrenoverats. Julgransfundamentet har bytts på Stortorget. Svängstaparkens gångväg har belagts med plattor för att öka tillgängligheten för rullstolsburna. Inköpsstoppet gjorde att schaktarbetena inte påbörjades på Korpadalens stora lekplats, därav överskottet. 1404 EU-anpassning lekplatser Större insatser har påbörjats på Karussevägens lekplats och Asarumsgårdens lekplats för att åtgärda fel i 2000 års EU-besiktning. 1406 Handikappanpassning parker och lekplatser Surbrunnens lekplats har handikappsanpassats; bl.a. har en gungställning och dess fallunderlag förändrats. VA-försörjning Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår Att Investera
1501 Nyanl vattenledningar 1503 Vattenanläggningsavgifter 1504 Nyanläggning avloppsledn 1505 Omläggning avloppsledn 1506 Avloppsanläggningsavgifter 1508 Pumpstationer ombyggnad 1509 Vattenverk, Froarp, väg 1531 Ringamåla vattenförsörjning 1532 Åryd Vattenförsörjning 1533 Åryd Avloppshantering 1535 Säker vattenförsörjning 1538 Vettek-Matvik vattenförs 1539 Vettek-Matvik avloppsh
-400 400 -400 -300 400 -522 -427 -200 -5 710 -5 710 -100 -13 500 -13 500
0 0 0 0 0 0 0 0 -3 603 -4 475 0 -426 -426
-728 381 -914 -344 506 -521 -312 -155 112 113 -194 -707 -708
-400 400 -400 -300 400 -522 -427 -200 565 565 -100 -3 000 -3 000
-328 -19 -514 -44 106 1 115 45 -453 -452 -94 2 293 2 292
-12 367 -12 366
Summa
-39 969
-8 930
-3 471
-6 419
2 948
-23 913
-40 -45 453 452
Projekt 1501, 1504, 1503 och 1506 Kostnaderna för anläggning av nya ledningar blev i år mycket över budget, medan intäkterna från anläggningsavgifterna hamnade kring budget. Det var främst två projekt som kostade mycket: Östra Piren och Årydsvägen. 1505 Omläggning avloppsledningar Arbeten har utförts i Rörvik: en ny pumpstation och omläggningar av ledningar. - 92 -
Teknisk nämnd
1508 Pumpstationer ombyggnad Projektet så som det legat budgeterat under flera år är nu slutfört. Däremot har ett mer generellt upprustningsbehov visat sig varför projekt 1508 finns med i tekniska nämndens budgetförslag för kommande år. 1509 Vattenverk, Froarp, väg Projektet har påbörjats under 2001. Det är nu i stort sett slutfört. 40 kkr för färdigställande. 1531 Ringamåla vattenförsörjning Projektet har fortsatt under 2001 och är nu kvalitetsmässigt klart efter många tester. Autostyrning kommer att installeras för att sänka driftkostnaderna. 45 kkr för slutförande. 1532 och 1533 Åryd vatten- och avloppshantering Projektet har genomförts under 2000 och 2001. Det är nu avslutat och en andra delutbetalning av statsbidraget är rekvirerad och bokförd som intäkt i projekten. Återstående statsbidrag förväntas betalas ut 2003. 1535 Säker vattenförsörjning Projektet har fortsatt under 2002. Det är dock inte helt slutfört. 1538 och 1539 Vettekulla-Matvik vatten och avloppshantering Arbetena är påbörjade 2002 och avslutas under 2003. Eftersom arbetet kom igång något senare än planerat kommer medel att behöva föras över från 2002 till 2003 i kompletteringsbudgeten. Kommunfullmäktiges uppdrag till tekniska nämnden att arbeta fram förslag till verksamhetsområde har påbörjats. Avfallshantering Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
1601 ÅVC Tubbaryd 1602 ÅVC Hällaryd 1603 Sopkär
-730 -1 500 -200
0 0 0
-3 -841 0
-730 -1 500 -200
727 659 200
-727 -659 0
Summa
-2 430
0
-844
-2 430
1 586
-1 386
1601 ÅVC Tubbaryd Investering under året avser bygglovskostnad för ny miljöbod som skall byggas på Tubbaryds återvinningscentral så snart erforderligt tillstånd är klart. Medel till projektet måste föras över till 2003, i annat fall får verksamheten i Tubbaryd stängas. 1602 ÅVC Hällaryd Arbetet med uppförande av återvinningscentral pågår. Resterande medel måste föras över till 2003 för färdigställande. 1603 Sopkärl I avvaktan på nytt insamlingssystem har inga investeringar i sopkärl gjorts.
- 93 -
Teknisk nämnd
Instrument, Miljölaboratorium Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto Investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
Återstår att investera
2303 Instrument
-300
0
-297
-300
3
0
Summa
-300
0
-297
-300
3
2303 Instrument. Laboratoriet har förnyat viss utrustning.
Verksamhetsmått Drifttid för fordon, timmar/år
Bokslut 1999 1 178 1 413 2 009 1 026 1 258 1 827
Bokslut 2000 1 085 1 646 2 027 1 005 1 009 1 707
Bokslut 2001 1 041 1 668 2 038 1 228 1 184 1 984
Bokslut 2002 1 076 1 652 2 025 1 253 1 042 1 835
5 434 30 977 9 438 27 002
5 006 30 678 10 587 27 910
6 283 30 622 10 414 28 885
5 501 27 741 10 356 28 211
Gator och vägar, exkl parkering Totalkostnad gatu/vägnät, kr/kvm varav drift och underhåll
5,56 2,95
5, 63 3,38
5,97 3,56
5,91 3,38
Gatu/vägnät, yta i kvm Gatu- och väglängd, km Gång- och cykelvägar, km Enskilda vägar, km Järnvägsspår Omlagd asfaltyta, kvm Omlagd enklare beläggning, kvm Underhållscykel asfalterad yta, år
3 620 000 195 71 290 5 57 000 18 000 45
3 620 000 195 72 290 5 53 680 31 570 45
3 620 000 195 74 293 5 21 900 16 000 44
3 620 000 195 75 295 5 26 400 11 700 44
492 401 8 900
523 438 8 910
452 364 8 924
526 439 8 950
Väghyvel Sopmaskin Spolbil Lastmaskin Minitraktor Lastbil Antal producerade timmar Verkstad Gatuavdelning VA -verk Parkavdelning
Totalkostnad kr/st belysning varav drift och underhåll Gatubelysningsenheter
- 94 -
Teknisk nämnd
Parkverksamhet Planterad yta, kvm Drift och underhåll, kr/kvm
Bokslut 1999 85 000 16,27
Bokslut 2000 85 000 14,74
Bokslut 2001 85 000 17,67
Bokslut 2002 96 000 16,60
Gräsyta, kvm Drift och underhåll, kr/kvm
925 000 1,31
925 000 1,36
925 000 1,56
925 000 1,54
43 738
47 165
50 567
1 400 382
1 400 365
58 635 inkl penséer 1 400 459
63 13 015 6 000
63 12 857 6 682
63 10 238 4 127
63 15 254 7 619
Miljölaboratorium Täckningsgrad, procent
74 %
67%
95 %
93 %
Vattenförsörjning Försåld vattenmängd, tkbm Producerad vattenmängd, tkbm Läckande vattenmängd, tkbm Egen förbrukning, tkbm Antal vattenläckor Antal reg. klagomål på vatten Otjänliga vattenprov
2 880 3 374 394 100 24 23 0
2 706 3 208 302 100 20 17
2 810 3 288 378 100 23 19 0
2 972 3 450 378 100 20 20 0
100 % 6,26 0,55 2,02 3,69
100 % 6,46 0,43 2,03 3,47
100 % 6,04 0,55 2,20 3,29
100 % 5,95 0,47 2,03 3,46
1 860 4 437 398 2 179 57 14
1 933 4 099 468 1 698 52 0
1 961 4 189 461 1 767 59 1
2 003 4 272 426 1 844 63 2
100 %
100 %
100 %
100 %
15,45 1,38 7,22 6,85
14,52 1,24 6,20 6,19
14,18 1,08 7,36 5,74
13,44 0,99 6,67 5,78
Ettåriga växter Planterad yta, kvm Drift o underhåll, kr/kvm Lekplatser, antal Bruttokostnad, kr/lekplats Drift och underhåll, kr/lekplats
Avgiftsfinansieringsgrad Totalkostnad såld vattenmängd, kr/kbm Varav administration Varav produktion Varav distribution
1 400 495
Avloppshantering Avgiftsbel. avloppsvatten, tkbm Behandlat avloppsvatten, tkbm Eget avloppsvatten, tkbm Inläckage, tkbm Antal avloppsstopp, st Källaröversvämning Avgiftsfinansieringsgrad Totalkostnad avgiftsbelagt avloppsvatten, kr/kbm Varav administration Varav produktion Varav distribution
- 95 -
Teknisk nämnd
Avfallshantering Avgiftsfinansieringsgrad Hushållsavfall till tipp, ton Returpapper, ton Plast, ton Metall, ton Pappersförpackning Wlllpapp (egen regi) Småbatteri, ton Glas, ton Kylmöbler, st Trädgårdsavfall Flisbart trä Järnskrot Farligt avfall Bilbatteri Grovsopor Grovsopor, ÅV- stationer Grovsopor, storstädning
Bokslut 1999 100 %
Bokslut 2000 100 %
Bokslut 2001 100 %
Bokslut 2002 100 %
7 021 1 147 72 33
7 177 1 310 129 37
7,5 505 459 474 158 96 11 14 590 400 230
5,5 523 704 646 307 149 22 20 745 450 240
6 974 1 430 126 41 255 199 5,8 523 1 298 724 407 139 39,6 20 870 500 250
6 902 1 453 136 42 308 262 7,7 610 1 225 806 245 132 38,6 18,6 868 500 240
Policybeslut Barnkonvention Per-Ola Mattsson utsågs till gemensam kontaktpolitiker för byggnadsnämnden, miljönämnden och tekniska nämnden vad gäller frågor ingående i Barnkonventionen. Motsvarande beslut har tagits i miljönämnden och byggnadsnämnden. Handikapp Nämnden har bevakat de handikappades intressen i samband med ombyggnadsarbeten. Miljöledningsplan Tekniska nämnden har beslutat att kommunfullmäktiges direktiv om miljöledning skall igångsättas. Omfattande utbildningsinsatser har genomförts inom förvaltningen. Förvaltningen har en särskild miljöingenjörstjänst som skall samordna arbetet med miljöledning. Jämställdhet Inom förvaltningsledning/kansli är könsfördelningen kvinnor/män relativ jämn och kräver därför inga riktade åtgärder. Såväl arbetet som samvaron på arbetsplatsen har varit inriktad på att inte någon får behandlas eller bemötas på ett annorlunda sätt beroende på kön. I lönesättning och löneutveckling har det senaste året satsats på en del kvinnogrupper. Andelen kvinnliga enhetschefer är tre av sju möjliga. Möjligheten till personalutveckling har varit densamma oavsett kön. Arbetsmiljö Sjukfrånvaron inom förvaltningsledning/kansli har varit mycket låg och inga rehabiliteringsåtgärder har behövts sättas in. Den fysiska arbetsmiljön ses regelmässigt över och härvid eventuellt uppdagade brister åtgärdas, bl.a. har höj- och sänkbara arbetsplatser inköpts. Arbetsbelastningen är generellt hög och arbete med bemanning och prioriteringar pågår kontinuerligt. Rehabiliteringspolicy Kontinuerligt rehabiliteringsarbete utförs inom förvaltningen.
- 96 -
Byggnadsnämnd
B YGGNADSNÄMND Ordförande: Sven-Åke Svensson Förvaltningschef: Ulf Ohlsson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
2 426
2 700
2 549
-151
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-4 231 -2 090 -202 -6 523
-5 467 -2 087 -306 -7 860
-4 664 -2 285 -365 -7 314
803 -198 -59 546
Summa nettokostnader
-4 097
-5 160
-4 765
395
Kostnader -399 -1 026 -3 571 -2 201 -116 -7 313
Nettokostn -399 -1 026 -2 129 -1 211 0 -4 765
Nettobudget -424 -1 026 -2 576 -1 134 0 -5 160
Avvikelse 25 0 447 -77 0 395
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr Byggnadsnämnd Bn:s del i förv gem kostnader Plan/bygg Mätning Energirådgivning Summa
Intäkter 0 0 1 442 990 116 2 548
Årets verksamhet Byggnadsnämnden Byggnadsnämndens verksamhet är specificerad i kommunfullmäktiges reglemente. Nämndens verksamhet är en speciallagsreglerad nämnd med särskilda myndighetsuppgifter enligt bl.a. Planoch bygglagen. Inom detta verksamhetsfält ansvarar nämnden för översiktlig planering, detaljplanering och bygglovsgivning och tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten. Vidare ansvarar nämnden också för kommunal mätnings- och karteringsverksamhet, kommunal energirådgivning, skyddsrumsfrågor och registrering av ventilationskontroll (OVK, obligatorisk ventilationskontroll enligt plan- och bygglagen). Byggnadsnämnden har haft ett antal utåtriktade aktiviteter under året. 27 april deltog man i nämndtorget med förtroendevalda och tjänstemän, 13 och 14 augusti företogs den årliga studieresan till Helsingborg och Göteborg tillsammans med förtroendevalda och tjänstemän i andra förvaltningar och nämnder, i anslutning till kulturnatten genomfördes en utställning i rådhusets entré. Personalen har deltagit i ett antal kurser och utbildningar, framför allt bör nämnas boverkets konferensdagar i Ronneby 27 och 28 augusti samt konferensen för bygglovshandläggare och byggnadsnämndssekreterare i Västerås 24 och 27 september. Översiktlig planering Översiktlig planering sker enligt 4 kap. plan- och bygglagen. Arbetet med översiktsplanen enligt kommunfullmäktiges uppdrag har påbörjats på enheten av bl.a. stadsarkitekten, de fysiska planerarna och bygglovarkitekten och kommer att utföras med visst konsultstöd från miljöenheten. På grund av tillfällig brist på planeringspersonal har dock arbetet lågprioriterats till förmån för mer akuta insatser med detaljplaner. Inom ramen för planprogram fö r Vettekulla-Matvik har ett översiktligt planperspektiv av ”föp-karaktär” tillämpats för nämnda område.
- 97 -
Byggnadsnämnd
Detaljplanering Detaljplanering sker enligt 5 och 6 kap. plan- och bygglagen. Detaljplan för kv. Spiggen har vunnit laga kraft. Pågående planarbete är för området Östra Skogsborg, Prästskogen Hällaryd, Vägga varv, Handelstomter väst, kv. Bryggeriet, och Vättekulla-Matvik. Arbetet har utförts dels inom enheten av de fysiska planerarna, dels genom planavtal med externa konsulter. Brist på personal har dock medfört att arbetet inte helt kunnat följa av nämnden önskade tidplaner. Bygglovhandläggning Bygglovhandläggning sker enligt 8 kap. plan- och bygglagen, tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten enligt 9 kap. plan- och bygglagen. Handläggning av ansökningar om bygglov samt tillsyn och kontroll av byggnadsarbeten har skett integrerat av bygglovarkitekten, byggnadsinspektören samt byggnadsingenjören. Arbetet har sedan samtliga tjänster blivit besatta, utvecklats planenligt. Arbetet med framtagande av stadsmiljöprogram har också påbörjats av bygglovarkitekten. Exceptionellt för detta år har varit det stora antalet bygglov i anslutning till utbyggnaden av nya mobiltelefonsystem. Detta har givit en lång och komplicerad handläggning då ärendena kombinerat stor teknisk komplexitet, stort allmänt intresse med olika opinionsyttringar, oerfarna byggherrar och oklara lag- och handläggningstolkningar av externa myndigheter. Mät- och kartverksamhet Organiseringen av mätkontoret har diskuterats och utretts under året och tillsättandet av en ny GISansvarig och samordnare av verksamheten har skett. Under 2003 kommer beslutad förändring av organisationen att genomföras. Ett stort arbete internt har varit att uppdatera kartbasen och därmed följande programuppdatering och utbildning av personal. Mätningsverksamhet har skett bl.a. på Östra Piren, Prästskogen i Hällaryd och Handelsområde väst. Kommunal energirådgivning Energirådgivning kommer att fortsätta som hittills inom de anslag som ställs till förfogande. Skyddsrumsfrågor Besiktning av skyddsrum sker främst i stadens ytterkanter. Beräknat antal besiktningar är cirka 50 stycken under 2002. Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) Registrering och ajourhållning av register för obligatorisk ventilationskontroll pågår fortlöpande. Området har dock lågprioriterats på grund av tidsbrist. Personalfrågor Året har präglats av stora förändringar i personalen. Ny stadsarkitekt och enhetschef har tillträtt under året liksom ny bygglovsarkitekt som ersatt den som slutade. En fysisk planerare återkom från en längre tjänstledighet och ersatte sin vikarie för att snart därefter bli barnledig. Nyrekrytering av vikarie har påbörjats och tillsättning kommer att ske under början av 2003. Byggnadsingenjören har till viss del engagerats i bygglov- och tillsynsverksamheten, framför allt för att möta ett förmodat ökat behov av tillsyn och kontroll. Bristen på personal på plansidan har tydligt påverkat verksamheten och förutom en försening i detaljplanearbetet också medfört minskade möjligheter till gränsöverskridande insatser framför allt i översiktliga frågor som ÖPL- och stadsmiljöprogramarbetet.
- 98 -
Byggnadsnämnd
Ekonomiskt utfall Nämnden Bokslut för den politiska verksamheten visar ett överskott på 25 000 kr. Det kan främst förklaras som ett resultat av de allmänna sparkrav som beslutats under året. Plan- och bygg Verksamheten visar totalt för plan- och bygg exklusive övrig verksamhet, ett överskott på 447 000 kr. Det beror fr.a. på den vakanta tjänsten som exploateringsingenjör men också på en barnledig fysik planerare som inte ersatts under slutet av året. De allmänna sparkraven som beslutades under året har också lett till en försiktighet med inköp och användande av konsulter. Mätning Mätningsverksamheten visar ett underskott på 77 000 kr. Detta beror dels på grundläggande organisatoriska problem inom verksamheten, dels på att de förändringsåtgärder som föreslagits inte hunnit genomföras men dock stört verksamheten under processens gång. Delvis har en stor sjukfrånvaro kunnat kompensera underskott i verksamheten men inte till en sådan omfattning att låg produktivitet kunde motverkas. Energirådgivning Energirådgivningen finansieras huvudsakligen med externa intäkter, fr.a. statligt stöd. Denna intäkt har också balanserat kostnaderna för verksamheten.
Framtiden – förväntad utveckling En prioritering av översiktsplanearbetet skall förhoppningsvis kunna ske under kommande år. Under 2002 har en stor del av detaljplanearbetet skett med externt finansierade konsulter och därmed inte påverkat enhetens budget. Kvaliteten på arbetet har dock varit varierande och i framtiden bör flera planer göras inom avdelningen. Detta ger dock behov av en översyn av personalbemanningen. Omfattningen på bygglovsgivning och kontroll och tillsyn beräknas vara i stort sett samma under kommande år och kan balanseras mot fluktuationer inom energirådgivning och skyddsrumstillsyn. Inom mät- och kartverksamhet kommer förändringen av organisationen att fortgå och en prioritering av kartpresentation, fr.a. GIS, kommer att ske på bekostnad av ren mätningsverksamhet. Detta kommer att påverka personalsituationen och förhoppningsvis förbättra resultatet. Från och med 2003-01-01 ingår Plan- och byggenheten i den nya Stadsmiljöavdelningen. I samband med denna bör samordningsfördelar med Miljöavdelningen studeras och även formerna för fördelning av avdelningsgemensamma kostnader. Vissa samordningsvinster bör kunna uppnås men det är viktigt att också åtgärda behovet av administrativt avdelningsstöd som en följd av en decentraliserad förvaltningsorganisation.
Investeringsredovisning Projekt
0002 Östra Piren 0019 Bryggeritomten 0020 Vägga Varvsområde 0021 Utvecklingsområden 0022 Handelstomter Väst 1007 Inventarier adm SHBF Summa
Beräknad total netto investering -1 600 -100 -200 -1 000 0
Netto investering t o m 2001 -1 356 0 -74 0 0
-2 900
-1 430 - 99 -
Netto investering 2002 -8 -10 -109 -127 0 -168 -422
Netto budget 2002 -50 -100 -100 -1 000 0 0 -1 250
Budget avvikelse 2002 42 90 -9 873 0 -168 828
Återstår att investera
Byggnadsnämnd
Kommentarer Detaljplaner kommer i fortsättningen inte att belasta nämndens investeringsbudget utan är tänkta att ske antingen som externa uppdrag eller som beställningar från kommunstyrelsen. Detta gör att nämnden för 2003 endast kommer att begära investeringsmedel för kontorets verksamhet, inventarier m.m. samt begränsade utredningsmedel för oförutsedda projekt. Pågående projekt förväntas flyttas över till kommunstyrelsen. Ej i anspråkstagna medel för Östra Piren beror på att del av planen ännu inte prövats av länsstyrelsen. Vidare har huvuddelen av Bryggeritomten finansierats av byggherren och projektet har inte följt förmodad tidplan. De förmodade objekten under ”utvecklingsområden” har inte heller utvecklats i den takt som önskats. Vägga varvsområde medförde å andra sidan ökade kostnader i och med att en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning (MKB ) begärdes från miljönämnden. Arbetet med Handelsområde väst har legat still i väntan på besked ifrån kommunstyrelsen.
Verksamhetsmått
Beviljade ansökningar om bygglov och bygganmälningar Skyddsrumsbesked Kontroll av skyddsrum Beviljade ansökningar om nya och förlängda tillstånd för hantering av brandfarlig vara. Registrering av obligatorisk ventilationskontroll Återbetalning av OVK-avgift (antal fastighetsägare) Antal detaljplaner Årsarbetare
Bokslut 1999
Bokslut 2000
Bokslut 2001
Bokslut 2002
460
506
497
385
10 0 25
0 60 20
0 22 10
2 55 27
132
126 89 3 12,56
131 5 1 11,56
108 0 1 13,88
4 13,56
Policybeslut Jämställdhet Inom Plan- och byggenheten är könsfördelningen jämn och kräver inga riktade åtgärder. Såväl arbetet som samvaron på arbetsplatsen har varit inriktad på att inte någon får behandlas eller bemötas annorlunda beroende på kön. Inte heller har så skett vad gäller lönesättning eller löneutveckling. Även möjligheten till personalutveckling har varit könsneutral. Arbetsmiljö Sjukfrånvaron inom verksamheterna har i något fall medfört att rehabiliteringsåtgärder har behövts sättas in. Framför allt inom mätverksamheten har sjukfrånvaron påverkat verksamheten på ett sätt som drabbat både medarbetare och verksamhet. Fortsatta åtgärder, fram för allt med inriktning på rehabilitering och arbetsmiljö är där viktiga att ha med i organisationsarbetet. Arbetsbelastningen är generellt mycket hög inom verksamheterna och arbete med bemanning och prioriteringar pågår ständigt. Den fysiska arbetsmiljön ses regelmässigt över och härvid eventuellt uppdagade brister åtgärdas. Miljöledningsplan Så gott som hela enhetens personal har genomgått kurs i miljökunskap.
- 100 -
Byggnadsnämnd
Demokrati Byggnadsnämnden utför sitt arbete i enlighet med direktiven som är lämnade till den kommunala organisationen av kommunfullmäktige. Även Plan- och bygglagen förutsätter en öppen handläggning av planer och bygglov där allmänhetens synpunkter skall beaktas genom samråd och utställningar. I detta sammanhang genomförs möten och skriftlig kommunicering med enskilda medborgare, föreningar etc. Handikappolitik En viktig aspekt av enhetens arbete är fokuseringen på tillgänglighet. Både i planläggning och vid bygglovgivning är kontrollen av tillgänglighet för allmänheten, och i synnerhet de med funktionshinder, en integrerad del av verksamheten. Samtidigt är det viktigt att betona att all fysisk gestaltning handlar om att jämka samman olika aspekter och olika intressen. I detta arbete har samtal förts med handikapporganisationer, i allmänna frågor liksom i enskilda lov- eller anmälningsärenden. I gång under året har enheten via stadsarkitekten och en fysisk planerare, presenterats inför kommunens handikappsråd. Dels utifrån kommunens ambitioner, dels utifrån lagstiftningen är syftet att tillgänglighetsfrågorna även framgent skall prioriteras.
- 101 -
Miljönämnd
MILJÖNÄMND Ordförande: Karin Larsson Förvaltningschef: Ulf Ohlsson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
822
880
801
-79
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-3 065 -1 133 -55 -4 253
-2 773 -1 298 -53 -4 124
-2 311 -1 357 -53 -3 721
462 -59 0 402
Summa nettokostnader
-3 431
-3 244
-2 920
324
Kostnader -252 -637 -5 -2 571 -257 -3 721
Nettokostn -252 -637 -5 -1916 -110 -2 920
Nettobudget -414 -637 -5 -2 073 -115 -3 244
Avvikelse 162 0 0 156 5 324
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr Miljönämnd Mn:s del i förv gem kostnader Stöd till utomstående Miljöenheten Agenda 21 Summa
Intäkter 0 0 0 654 147 801
Årets verksamhet Miljönämnden ansvarar enligt kommunfullmäktiges reglemente för myndighetsuppgifter enligt Miljöbalken, Livsmedelslagen och Djurskyddslagen med flera lagar. Miljönämnden deltog i nämndstorg på torget den 27 april varvid nämndens verksamhet presenterades av såväl förtroendevalda som handläggande tjänstemän. Nämndstorget var ett samarrangemang tillsammans med byggnadsnämnden och tekniska nämnden samt samhällsbyggnadsförvaltningen. Nämndstorg är ett led i kommunens demokratiutveckling med ökad öppenhet och dialog med medborgarna. Verksamheten på miljöenheten har under året framför allt bestått av att utföra miljönämndens verksamhetsplan och handläggning av inkommande ärenden. Arbetet med utförande av miljönämndens verksamhetsplan har i stort gått bra, förutom på djurskyddsområdet där personalförändringar gjort att tillsynsarbetet kommit efter. Djurskyddsarbetet har under årets andra del bakats in i en befintlig tjänst som efter utbildning kommer att återuppta tillsynsarbetet. Som särskilda projekt kan nämnas att luftsituationen i Karlshamn mäts vecko- och månadsvis och ett projekt har utförts tillsammans med IVL och Naturvårdsverket, att sammanställa kommunens luftsituation. Enheten har även haft personal med vid revidering av kommunens översiktsplan. Handläggande personal har, med anledning av arbetet med miljöledningssystem, genomgått en kurs i miljökunskap. Miljöenhetens organisation har förändrats med att enhetschefen slutat och en stadsarkitekt har anställts, som även arbetar som administrativ chef för miljöenheten. Den dagliga arbetsledningen har letts av en miljöinspektör. En ny livsmedelsinspektör anställdes i juli och en tjänstledighet har funnits mellan oktober-december. Med tanke på vakanser under året så har verksamheten fungerat bra. - 102 -
Miljönämnd
Ekonomiskt utfall Miljönämnd Bokslut för den politiska verksamheten visar ett överskott på 162 000 kr mest beroende av de under året införda allmänna sparkraven och ett inställt nämndsmöte. Miljöenheten Verksamheten visar totalt ett överskott på 156 000 kr mest beroende av vakanta tjänster. − Underskott på 114 000 kr på miljöskyddssidan beror på arbetsanhopning där handläggning av anmälan fördröjdes så att årsavgift ej togs ut. − Underskott på 53 000 kr på djurskyddssidan beror på personalförändringar. − Överskott på 64 000 kr på hälsoskydd beror framförallt på ökad handläggning av bergvärmepumpar. − Överskott på 309 000 kr inom löner inkl PO beror på en vakant tjänst.
Framtiden – förväntad utveckling Miljönämnd Miljönämnden avser att under årets första månader att tillsammans med handläggande tjänstemän ta fram en tillsynsplan för 2003 – 2005 och med hjälp av denna, de nationella miljömålen och dialog med medborgarna att upprätta en verksamhetsplan för året. Miljöenheten Från och med 2003-01-01 ingår Miljöenheten i den nya Stadsmiljöavdelningen. I samband med denna bör samordningsfördelar med Plan- och byggenheten studeras och äve n formerna för en fördelning av avdelningsgemensamma kostnader. Vissa samordningsvinster bör kunna uppnås men det är viktigt att också åtgärda behovet av administrativt avdelningsstöd som en följd av en decentraliserad förvaltningsorganisation. Redan idag är det tydligt att den brist på assistentstöd som funnits sedan tidigare beslut om personalminskningar och fr.a. den brist på samordning som nu sker mellan nämndens sekreterarresurs är till stort förfång för en rationell organisering av verksamheten. Detta måste lösas i anslutning till inlämnandet i Stadsmiljöavdelningen och den nya organisationen. Den vakanta tjänst som finns på enheten kommer att tillsättas av en samordnare/miljöinspektör. Denne kommer att utöver handläggning av ärenden även att leda det dagliga arbetet. En tjänst för tillfällig arbetsanhopning med inriktning mot tillsyn av enskilda avlopp och cisterner planeras att anställas under första delen av året. Enheten kommer även i fortsättningen att arbeta med revideringen av kommunens översiktsplan.
Verksamhetsmått Bokslut 2001 999 9 207 255 220 209 42
Totalt handlagda ärenden Miljöövervakning Miljöfarlig verksamhet Hälsoskydd Kemikalier/Avfall Livsmedel Djurskydd Övrigt (yttrande m.m.)
- 103 -
Bokslut 2002 916 10 186 163 244 86 65 162
Miljönämnd
Policybeslut Jämställdhet Andelen kvinnor inom enheten har ökat till 33% och löneläget är lika mellan kvinnor och män med likvärdiga arbetsuppgifter. Arbetsmiljö Arbetsmiljön är ett ämne som debatteras mycket både inom enheten och inom förvaltningen, bl.a. har bullernivån mätts i korridorer. Miljöledningsplan Alla enhetens handläggare har genomgått kurs i miljökunskap. Demokrati Miljönämnden utför sitt arbete i enlighet med direktiven som är lämnade till den kommunala organisationen av kommunfullmäktige. Det genomförs möten och skriftlig kommunicering med enskilda medborgare, föreningar o.dyl.
- 104 -
Omsorgsnämnd
OMSORGSNÄMND Ordförande: Jan Bremberg Förvaltningschef: Susanne Öström Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
54 553
56 025
58 494
2 469
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-303 471 -92 597 -1 310 -397 378
-316 576 -85 121 -1 412 -403 109
-320 572 -95 564 -1 412 -417 547
-3 996 -10 443 0 -14 438
Summa nettokostnader
-342 825
-347 084
-359 053
-11 969
Intäkter
Kostnader
Nettokostn
Nettobudget
Avvikelse
Politisk verksamhet Kansli, ledning och gemensamt Äldreomsorg Handikappomsorg Psykiatri Bostadsanpassningsbidrag
0 76 24 217 31 995 2 206 0
-630 -7 776 -260 437 -132 784 -10 980 -4940
-630 -7 700 -236 220 -100 789 -8 774 -4 940
-623 -8 551 -230 206 -94 244 -9 030 -4 430
-7 851 -6 014 -6 545 256 -510
Summa
58 494
-417 547
-359 053
-347 084
-11 969
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr
Årets verksamhet Nämndens ansvars - och verksamhetsområde Verksamheten är till för de äldre eller funktionshindrade personer som, till följd av naturligt åldrande eller på grund av fysiska, psykiska samt sociala funktionshinder, är i behov av omsorg, stöd och hjälp där behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Besluten om insatser fattas enligt Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamheten ska utifrån lagstiftning, politiska beslut och ekonomiska resurser bedrivas för den enskildes bästa. Besluten som fattas av biståndshandläggare (SoL), LSS-handläggare (LSS) och sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter (HSL) är grunden för verkställigheten. Enheten med dess omvårdnadspersonal verkställer de beslutade insatserna. Enhetscheferna är ansvariga för verksamhet, ekonomi, personal och arbetsmiljö inom enheten medan områdescheferna är ansvariga övergripande inom området samt för att driva verksamhetsutveckling tillsammans med enhetscheferna. Verksamheten bedrivs i form av hemtjänst i ordinärt boende, särskilda boendeformer för äldre och psykiskt funktionshindrade, gruppbostäder enligt LSS, Boendestöd inom LSS, dagcentraler för äldre, daglig verksamhet för fysiskt och psykiskt funktionshindrade, personliga assistenter enligt LSS och LASS (Lagen om assistansersättning), korttidsvistelse för äldre och funktionshindrade, ledsagare, kontaktpersoner och avlösarservice enligt LSS samt fritidsverksamhet för funktionshindrade.
- 105 -
Omsorgsnämnd
Viktiga händelser under året − Arbetet med internbudgeten 2002 och budget 2003 har gjort att oro och frustration har präglat verksamheten under året. Omsorgsnämnden har gett förvaltningen ett flertal utredningsuppdrag under året för att belysa verksamheten. − Riksdagen har fattat beslut om införandet av maxtaxan inom äldreomsorgen. Avgiftsreformen trädde ikraft 2002-07-01 och innebär en minskad intäkt för kommunen som till viss del har täckts av statsbidrag. Den nya taxan innebär nya arbetsuppgifter med omfattande merarbete för biståndshandläggare, administrativa assistenter och IT-ansvarig. − Införandet av det nya vård- och omsorgssystemet har varit problematiskt och under hösten har mycket tid och arbete lagts på att försöka få systemet att fungera. − Ett internetprojekt med inköp av dagligvaror till vårdtagare har pågått inom hemtjänsten sedan februari 2002 och en utvärdering har visat att projektet har varit en positiv satsning. Detta är ett projekt som föreslås byggas ut till fler hemtjänstgrupper. − Demensboendet Rosen på Gustavsborg avvecklades 2002-04-31. Det var en stor omställning för såväl boende, närstående som berörd personal. Avvecklingen skedde under en mycket kort period men personalen lyckades ändå skapa en trygghet och ett lugn i avvecklingsprocessen. − På Eklunden har ytterligare två korttidsplatser öppnats upp − Valldala dagcentral stängdes 2002-12-06. De enskilda som var beviljade insatser har erbjudits plats vid andra dagcentraler för att där få sina behov tillgodosedda. − Under året har Persgård renoverats och nu är alla boendeplatser inom kommunens äldreboenden fullvärdiga lägenheter. Invigning skedde den 5 september tillsammans med firandet av Persgårds 100-års dag. − Nya Mariegården i Svängsta har inrättat sju platser för demenssjuka med avvikande beteende och/eller frontallobsdemens på plan 1. − Kastanjen provar, i projektform, arbetstidsmodellen 3-3 (Lindesbergsmodellen). Projektet startade i september 2002 och skall fortgå till augusti 2003. Inom ramen för sin tjänstgöringsgrad ingår kompetensutveckling med 23 dagar per person och år samt friskvård en timme per vecka per person. Försöket har hittills utfallit mycket positivt på så sätt att kontinuiteten för vårdtagarna har ökat, arbetstillfredsställelsen är mycket stor i arbetsgruppen och behovet av vikarier har i stort sett upphört. − Kompassen har renoverats under tiden maj – november. Under denna tid inrymdes Kompassen på Elfsbergsgården. Extrakostnaderna för omflyttningen har debiterats landstinget. Länsstyrelsen genomförde en granskning av Kompassen i oktober 2002. Resultatet var mycket positivt. − På grund av sjuksköterskebristen ändrades inriktningen för Blåklockan under sommaren 2002. Detta förlängdes tom 31/1 2003 på grund av mycket stora svårigheter att rekrytera sjuksköterskor speciellt till natten då besluten om Blåklockans framtid lät vänta på sig. Denna väntan har inneburit att den psykosociala arbetsmiljö har varit mycket dålig under 2002. − Omsorgsnämnden tog inför 2002 års internbudget beslut om att korttidsboendet Snäckan skulle inrätta sex permanentplatser. Detta har inte kunnat verkställas på grund av ökat behov av växelvård/avlastning för demenssjuka som vårdas i det egna hemmet. − Omsorgsnämnden har fattat beslut om att avveckla servicelägenheterna efterhand som de blir lediga eftersom behovet av servicelägenheter har minskat och helt upphört efter juli 2002. Ansvaret för HSL-insatserna övergår efter avveckling till landstinget. − Ett nytt gruppboende för personer med dubbeldiagnos har startats upp under hösten på Mariegården i Svängsta. − I början av året inrättades och tillsattes tre nya tjänster på omsorgsförvaltningens kansli, en kvalitetsutvecklare, en personalsekreterare och ytterligare en ekonom. Tjänsterna vänder sig både mot omsorgsnämnden och socialnämnden. − Under 2002 har Karlshamn, Ronneby, Olofström och Sölvesborg varit delaktiga i en ny omfattande undersökning av brukarnas upplevelser av kvaliteten i vård och omsorg;
- 106 -
Omsorgsnämnd
− − − −
Kvalitetsbarometern 02:2. Denna undersökning kommer att användas av omsorgsnämnden och i verksamheten för att arbeta vidare med att förbättra kvaliteten. Nämnden tog beslut om att alla tillsvidareanställda i äldre- och handikappomsorgen skulle få tillgång till arbetskläder under 2002. Ett projekt med balanserad styrning har startats upp i sjukgymnastgruppen tillsammans med enhetschef och ekonom. Projektet kommer att utökas under 2003 till ytterligare arbetsgrupper. Under 2002 har ett flertal konsultinsatser genomförts på omsorgsförvaltningen som tagit mycket arbetstid i anspråk. Kommunfullmäktige har gett nämnderna i uppdrag att föra ut information om verksamheten till allmänheten. Omsorgsnämndens främsta informationslänk är pensionärsrådet och handikapprådet. Dessutom har förvaltningsledningen och nämndsledamöter varit ute och informerat vid ett flertal tillfällen till olika föreningar i kommunen.
Personalsituationen under 2002 År 2002 har varit ett mycket ansträngande år för personalen. Införandet av nytt vård- och omsorgssystem har varit problematiskt och detta tillsammans med nya tillkommande arbetsuppgifter i samband med maxtaxan har inneburit att arbetsmiljön för biståndshandläggarna varit besvärlig under året. Trots förstärkning via pool har möjligheter att hinna göra uppföljningar av biståndsbeslut och deltaga i vårdmöten begränsats. Arbetsbelastningen för LSS-handläggarna har under året varit hög. Detta har bl a berott på sjukskrivningar och uppsägningar. Handläggare med kunskap om LSS- lagstiftningen är mycket svårrekryterade. Enhetschefernas arbetssituation är också bekymmersam. Antalet tillsvidareanställda varierar mellan 35-65 personer per enhetschef och till det kommer tim- och långtidsvikarier samt poolpersonal. Härutöver skall enhetschefen vara ansvarig för ekonomi, verksamhet, arbetsmiljön, ha kontakter med boende och anhöriga, driva utvecklingen för sina enheter, handledning mm. Detta innebär också att av kommunfullmäktige antagna personalpolicys i många fall är svåra att leva upp till. Under sommaren 2002 kunde verksamheten inte rekrytera sjuksköterskor varför åtgärder fick vidtagas i form av extra ersättningar till sjuksköterskor som minskade sin semester och/eller arbetade utöver schema. Detta har medfört återverkningar under hösten då semesterledigheter måste förläggas där. För att klara bemanningen under natten fick bemanningsföretag anlitas. Av omsorgsförvaltningens fyra sjukgymnaster har en varit sjukskriven större delen av året och trots annonsering har vikariatet inte kunnat tillsättas. Hemtjänsten har en mycket hög arbetsbelastning framför allt morgon/förmiddag, kvällar och helger. Antalet personer räcker inte till i arbetsgrupperna. Omdisponering av personal sker inom områdena där så är möjligt. Problemet är att i den slimmade organisation vi har idag och med den ökande arbetsbelastningen finns i stort sett inget utrymme för omfördelning av resurser. Allt fler svårt sjuka/döende väljer att vårdas i hemmet. Det sker ständiga förändringar som ställer stora krav på de anställda. Korta vårdtider på sjukhus medför att organisationen måste vara mycket flexibel. Ett flertal servicehus har haft en hög arbetsbelastning då omvårdnadsbehovet är stort. Det är idag ett stort problem att rekrytera utbildad personal framför allt vid semesterperioderna.
- 107 -
Omsorgsnämnd
Ekonomiskt utfall Omsorgsnämnden fick vid kommunfullmäktiges budgetsammanträde 2001-11-19 ett besparingskrav på 2002 års budget på 9 697 kkr. Omsorgsnämnden fattade beslut under våren 2002 (ON 02-02-20 §22 samt ON02-05-08 §64) om vilka verksamhetsförändringar som skulle genomföras för att uppnå kommunfullmäktiges beslut. Omsorgsnämnden gav dessutom omsorgsförvaltningen ett flertal utredningsuppdrag i syfte att genomlysa verksamheten för att på olika sätt få ned kostnaderna och utveckla verksamheten. Omsorgsnämndens resultat för 2002 är ett överskridande med 11 969 kkr. En del av överskridandet beror på att det tar tid att genomföra beslutade förändringar och att full effekt inte kommer förrän nästa budgetår. De största avvikelserna mot budget redovisas nedan: Intäkter, total avvikelse Försäljning av platser på Blåklockan kunde inte genomföras då inriktningen ändrades Intäkter från försäkringskassan för LASS pga ökad verksamhet Omvårdnadsavgiften, total intäkt under 2002 Hyresintäkter Statsbidrag för särskilt kostnadskrävande LSS-insatser Försäljning av verksamhet till annan kommun m fl Övriga intäkter
2 469 kkr -2 200 kkr
Personalkostnader, total avvikelse Beslut om avveckling av gruppboende LSS som inte kunnat verkställas under året Försenad uppstart av gruppboende psykiatri på Mariegården i Svängsta LASS pga ökad verksamhet Försenad uppstart av gruppboende psykiatri på Hasselvägen Semesterlöneskuld Gruppboenden LSS Kontaktpersoner LSS Kostnader för pool inom äldre- och handikappomsorg Blåklockan Extrainsatser utöver budget inom hemtjänst Extrainsatser utöver budget inom servicehus Kompassen pga minskad verksamhet under ombyggnad Dagcentralerna Sjukgymnaster pga långtidssjukskrivning Nedläggning av Rosen 02-04-31, 0-budgeterat hela året Övriga personalkostnader
-3 996 kkr -3 000 kkr
Övriga kostnader, total avvikelse Utomlänskostnader/vårdkostnader LSS Utomlänskostnader/vårdkostnader psykiatri Sjöarp LASS, ersättning till försäkringskassan Transporter Medicinskt färdigbehandlade psykiatri Medicinskt färdigbehandlade äldreomsorgen Dagcentralerna Tekniska hjälpmedel Bostadsanpassningsbidrag Inkontinenshjälpmedel Sondaggregat Interna kostnader IT och telefoni Annonser, försäkringar mm Övriga kostnader
3 649 kkr -469 kkr -389 kkr 716 kkr 717 kkr 445 kkr
2 552 kkr -1 693 kkr 1 250 kkr -1 709 kkr 299 kkr 468 kkr -908 kkr 407 kkr -1 762 kkr -1 795 kkr 208 kkr 575 kkr 219 kkr -600 kkr 1 493 kkr -10 443 kkr -3 015 kkr -2 452 kkr -134 kkr -1 850 kkr -639 kkr 500 kkr -1 023 kkr 1 024 kkr -417 kkr -496 kkr 417 kkr -310 kkr -546 kkr -433 kkr -1 069 kkr
- 108 -
Omsorgsnämnd
Ekonomigenomgångar med ekonom, enhetschefer, arbetsplatsombud, administrativa assistenter och områdeschefer sker kontinuerligt.
Måluppfyllelse Målen inom äldreomsorgen vad gäller beslutade biståndsinsatser har kunnat uppfyllas på grund av att personal har tagits in utöver budget. Detta redovisas till omsorgnämnden varje månad. Målen vad avser behov av särskilt boende har inte kunnat uppnås då dessa beslut inte alltid kan tillgodoses inom tre månader. Då ansökan om särskilt boende inte kan tillgodoses inom tre månader avslås ansökan. Den sökande kan då överklaga och få rätt till bostad, vilket har skett i ett par fall. Möjlighet att uppfylla önskemål och bereda valfrihet för den enskilde har inte alltid kunnat uppnås vid ansökan om särskilt boende. Målen har för en del i särskilt boende inte kunnat uppnås avseende att leva ett aktivt liv t ex utevistelse. Enskilda i ordinärt boende med beviljade insatser av servicekaraktär samt insatser som aktivering, utevistelser, promenader etc får ofta sina insatser förskjutna då omvårdnadsinsatser och besvaring av larm måste ha förtur. Utrymmet att som vårdpersonal vara flexibel i förhållande till den enskildes behov har minskat. Handikappomsorgens verksamhet uppfyller till delar de mål som uttrycks i den lagstiftning som är styrande för området. Det har inte alltid varit möjligt att arbeta med individuella lösningar som lagen kräver. Det har heller inte alltid varit möjligt att erbjuda de boendeformer som efterfrågats. Verksamheten på Lökvägens korttidsvistelse för barn och ungdomar har ännu inte kunnat flytta till nya lokaler. Därmed har målet med ändamålsenliga lokaler inte kunnat uppfyllas. Målet för daglig verksamhet med att hitta sysselsättning för vårdtagare har inte uppfyllts fullt ut. Det är svårt att finna arbetsplatser som vill ta emot dessa personer. För psykiatrins boendestöd och dagliga verksamhet har målen uppnåtts. Boende med särskild service har från och med hösten 2002 kunnat erbjudas till psykiskt funktionshindrade. Det finns dock fortfarande personer som idag vistas på särskilt boende i annan kommun.
Framtiden – förväntad utveckling Utvecklingen av verksamheten måste bygga på långsiktig planering. Verksamheten efterlyser tydliga, mätbara mål och långsiktiga beslut. Omsorgsnämnden har fattat beslut om att hemtjänsten skall utgöra basen i äldreomsorgen. Antalet svårt sjuka med stort omvårdnadsbehov förväntas öka vilket kommer att innebära att resurser måste omfördelas till hemtjänsten. Ökat stöd, handledning, utbildning och en god arbetsmiljö för personalen är nödvändig. Planering måste ske nu för att kunna rekrytera personal i framtiden. Det är idag svårt att få tag på vikarier. Hur skall vi bygga upp en trygg och effektiv vikarieförsörjning? Utveckling av nya arbetstidsmodeller kommer att fortsätta. Projektet med 3-3 har varit positivt och alla erfarenheter ute i landet visar att arbetstillfredsställelsen ökar, kontinuiteten för vårdtagare och anhöriga ökar, sjuktalen sjunker och vikariefrågan minskar. I modellen finns inbyggt kompetens-
- 109 -
Omsorgsnämnd
utveckling och friskvård. Flera arbetsgrupper inom äldreomsorgen vill prova på. Detta är en investering som troligtvis lönar sig mycket bra på lång sikt. Kvalitetsarbetet kommer att utvecklas ytterligare och resultatet i ”Kvalitetsbarometern” kommer att användas för att genomföra förändringar främst inom hemtjänsten. Som ett led i kvalitetssäkringen för den enskilde vårdtagaren är dokumentation/rapportering en viktig del. Under 2003 införs en kontaktpärm, en manuell dokumentation för de vårdtagare som önskar deltaga. Detta får ses som ett första steg att få en strukturerad dokumentation kring den enskilde vårdtagaren till den personal som möter vårdtagaren oftast dvs undersköterskor och vårdbiträden. Behovet av korttidsplatser samt permanentboende för demenssjuka ökar. Demensplanen för kommunen kommer att revideras under våren 2003. Servicelägenheterna kommer att fortsätta avvecklas enligt omsorgsnämndens beslut. Kompassen inrättar enligt omsorgsnämndens beslut tre platser för svårt sjuka. Blåklockan avvecklas enligt omsorgsnämndens beslut och personalens kompetens tas tillvara i organisationen. Under våren 2003 genomförs en översyn och ett klarläggande avseende enhetschefernas ansvar och roll samt utformning av vårdmötet. För att utveckla uppföljning och utvärdering av verksamheterna utökas projekt balanserad styrning till att omfatta fler enheter inom äldre- och handikappomsorgen. Handikappomsorgen i Karlshamns kommun har i förhållande till kommunstorlek ett stort antal gruppbostäder. Under slutet av 2002 genomfördes, tillsammans med landstingets habilitering, en inventering av behov för perioden 2003-2007. Inventeringen visar att ytterligare ca 100 personer kommer att vara i behov av handikappomsorgens insatser under perioden, samtidigt som åldersstrukturen visar att antalet vårdtagare inte kommer att minska bland de ca 300 personerna som för närvarande har insatser genom verksamheten. Stora delar av den grupp som är ”på väg” har bl a på grund av skolgång och en förändrad syn på handikappade i samhället stora möjligheter till ett relativt självständigt liv. Mot den bakgrunden måste verksamheten inriktas mot att i så stor utsträckning som möjligt komma bort ifrån resurskrävande traditionella gruppboenden och stället finna andra mera flexibla lösningar. Det finns ett stort behov av att skapa en bra barn- och ungdomsverksamhet. Verksamheten bedrivs idag i undermåliga lokaler. Även korttidsverksamheten för vuxna är i stort behov av nya lokaler. Inventeringen som gjorts visar att behovet av platser i daglig verksamhet kommer att öka och det är väsentligt att Karlshamns kommun går före som ett gott exempel och tar emot fler handikappade på förvaltningar och olika arbetsplatser. Nya diagnosgrupper med neuropsykiatriska störningar diskuteras allt mer och genom att det inom habiliteringens verksamhet utvecklats nya diagnosinstrument möter handikappomsorgen den här problematiken i allt större utsträckning. Huruvida de här handikappen ger rätt till LSS-insatser är ibland oklar. Någon verksamhet med stöd av SoL finns idag inte i kommunen. I den här frågan krävs ett ökat samarbete med landstingets habilitering, särskolan och individ- och familjeomsorg.
- 110 -
Omsorgsnämnd
Investeringsredovisning Projekt
2730 Inventarier omsorgsförvaltn 2757 Reinv/nyinv IT omsorgsn 2758 Sängar servicehus 2759 Nytt vård- och omsorgssyst 2760 OVK 2762 Markiser till servicehus
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
Netto investering 2002
Netto Budget 2002
Budget Avvikelse 2002
Återstår att investera
-349 -80 0 0
-41 -179 -307 0 -15 -287
-400 -150 -320 -150 0 -300
359 -29 13 150 -15 13
-150 0 0
2730 Inventarier omsorgsförvaltningen Löpande investeringsprojektet som omfattar nyinvesteringar och utbyte av inventarier inom hela omsorgsförvaltningens verksamhetsområde. Det rör framför allt inventarier i gemensamhetsutrymmen i äldreboende och i gruppboenden inom LSS samt arbetsmiljöinvesteringar i form av t.ex. höj- och sänkbara skrivbord, arbetsstolar etc. 2757 Reinvesteringar / nyinvesteringar IT inom omsorgsnämnden Löpande investeringsprojekt som omfattar nyinvesteringar och utbyte av datorer, skärmar, skrivare, faxar etc. 2758 Sängar servicehus Löpande investeringsprojekt som omfattar utbyte av befintliga sängar på äldreboenden. De sängar som byts ut klarar inte kraven på säkerhet för den enskilde och är inte anpassade till dagens arbetsmiljökrav. De är dessutom så gamla och av så olika fabrikat att det inte går att få tag på reservdelar eller tillbehör längre. 2759 Nytt vård- och omsorgssystem Projekt under tre år som omfattar investeringar IT och arbetsmiljöinvesteringar vid byte till nytt vård- och omsorgssystem. Under 2002 har inga investeringar genomförts eftersom det varit stora problem vid införandet av det nya systemet. 2760 Obruten vårdkedja Genomförande av obruten vårdkedja i länet. Projektet blev fördröjt under 2001 och har genomförts fullt ut under 2002. 2762 Markiser till servicehus Det har funnits ett stort behov av markiser till servicehusen i de olika kommundelarna.
- 111 -
Omsorgsnämnd
Verksamhetsmått
Bokslut
Budget
Bokslut
2001
2002
2002
10 7 134 69 0
10 11
12 8 158 46 2
263 83 10 22 8 136 522
268 77 4 23 8 136 516
262 77 10 25 8 117 499
4 3 4 613 kkr
4 5 5 208 kkr
4 5 5 798 kkr
5 15 2 161 kkr
5 15 2 441 kkr
5 15 2 059 kkr
19 80 76 48 436 kkr 1 659 kr
18 76 76 47 575 kkr 1 715 kr
19 80 76 49 988 kkr 1 712 kr
6 6
18 16
12 10
53 157 kkr 433
55 113 kkr 425
57 460 kkr 419
9 493
9
8 600 300 300
Politisk verksamhet Antal sammanträden omsorgsnämnden Antal sammanträden arbetsutskottet Behandlade ärenden i omsorgsnämnden Behandlade ärenden i arbetsutskottet Kontaktpolitiker – antal besök i verksamheten
Särskilda boendeformer Äldreomsorgen Äldreboende – personal dygnet runt, antal platser 31/12 Gruppboende demens, antal platser 31/12 Korttidsboende demens, antal platser 31/12 Avlastning / växelvård / rehab, antal platser 31/12 Blåklockan, antal platser 31/12 Servicelägenheter, antal platser 31/12 Totalt antal platser 31/12 Handikappomsorg / psykiatri Korttidsvistelse, barn och ungdom Antal vårdtagare Lökvägen Antal vårdtagare Bygatan Nettokostnader Korttidsvistelse vuxna Antal vårdtagare 31/12 Antal personer/år Nettokostnader Gruppbostäder Antal gruppbostäder Antal platser 31/12 Antal boende 31/12 Nettokostnader Kostnad/plats/dygn Psykiatri Antal boendeplatser 31/12 Antal boende 31/12
Hemtjänst Nettokostnad Antal vårdtagare 31/12
Daglig verksamhet Dagcentraler äldreomsorgen Antal dagcentraler Antal vårdtagare under året Antal besökare från ordinärt boende Antal besökare från särskilt boende Typ av insatser: Allmän aktivering Individuell träning Aktivering med hjälp Avlastning/avlösning av anhöriga Nettokostnad
8 040 kkr
- 112 -
11 099 kkr
407 42 101 79 9 608 kkr
Omsorgsnämnd
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
13 466 kkr
13 940 kkr
14 007 kkr
Daglig verksamhet handikappomsorgen Nettokostnader Styrmansgården Antal arbetstagare Genomsnittligt antal besök / dag Närvarotillfällen heldag Närvarotillfällen halvdag Björkhalla Antal vårdtagare med daglig verksamhet Närvarotillfä llen heldag Närvarotillfällen halvdag
62
66 49 10 502 1 757
9 299 1 455
33 3 113 2 459
Betalningsansvar Betalningsansvar äldreomsorgen Nettokostnad Kostnad per dag på somatisk avdelning Kostnad per dag på rehab Betalningsansvar psykiatri Nettokostnad
3 490 kkr 2 614 kr
72 kkr 2 810 kr 2 028 kr
1 095 kkr 2 810 kr 2 028 kr
89 kkr
500 kkr
0 kkr
LSS / LASS LSS / LASS Antal funktionshindrade som erhåller personlig assistans upp till 20 tim/vecka Antal funktionshindrade som erhåller personlig assistans med minst 20 tim/vecka
11
11
35 46
37 48
16 4 26 46
16 4 28 48
Antal vårdtagare från: Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3
Bostadsanpassningsbidrag Antal nya ärenden under året
352
- 113 -
Omsorgsnämnd
Personalnyckeltal för Omsorgsnämnden 2002 Sjukfrånvaro tillsvidareanställda
Åldersintervall
(Kansliet redovisas i sin helhet under omsorgsnämnden) 00-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-99
Totalt
1,8
164,5
346,3
396,4
331,9
110,6
1351,5
Anställningsdagar Antal dagar Procent av anställningsdagar
618 0,1%
54 929 12,2%
115 644 25,6%
132 414 29,3%
110 860 24,6%
36 939 8,2%
451 404 100,0%
Sjukdagar Antal dagar Procent av sjukdagar Procent av anställningsdagar
33 0,1% 5,3%
3 933 8,4% 7,2%
8 650 18,5% 7,5%
12 609 27,0% 9,5%
15 277 32,7% 13,8%
6 186 13,2% 16,7%
46 688 100,0% 10,3%
Frånvaro antal dagar Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-28 Dag 29-90 Dag 91-366 Övriga dagar
8 25 0 0 0 0
99 801 198 1 006 1 829 0
120 1 422 605 1 510 4 993 0
108 1 543 299 1 352 9 307 0
55 1 265 609 1 389 11 959 0
21 428 164 647 4 926 0
411 5484 1 875 5 904 33 014 0
Frånvaro antal tillfällen Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-28 Dag 29-90 Dag 91-366 Övriga dagar Totalt
8 6 0 0 0 0 14
99 202 10 20 10 0 341
120 330 28 33 21 0 532
108 354 15 26 37 0 540
55 267 31 25 47 0 425
21 76 8 13 23 0 141
411 1 235 92 117 138 0 1 993
Antal anställda, årsarbetare
Sammanställning av kostnader för övertid och fyllnadslön inom omsorgsförvaltningen (äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg och kansli) Tillsvidareanställda Jan - maj Juni - aug Sept - dec Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO övertid övertid 39,49% övertid övertid 39,49% övertid övertid 39,49% 2001 597 149 1 807 2 553 3 561 516 85 1 008 1 609 2 244 443 90 1 608 2 142 2 987 2002 411 90 1 885 2 386 3 328 454 44 873 1 370 1 911 351 60 1 353 1 764 2 460 Diff -186 -59 78 -167 -233 -62 -42 -135 -238 -333 -92 -30 -255 -378 -527
Totalt Tot + PO jan-dec jan-dec 6 303 5 520 -1 093
8 792 7 699 -1 093
Timvikarier Jan - maj Juni - aug Sept - dec Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO övertid övertid 39,49% övertid övertid 39,49% övertid övertid 39,49% 2001 30 7 18 55 76 49 10 8 68 94 34 6 1 41 57 2002 8 3 4 15 21 58 8 11 77 107 45 6 4 55 76 Diff -22 -4 -14 -40 -55 9 -3 3 9 13 11 0 4 14 19
Totalt Tot + PO jan-dec jan-dec 163 146 -23
227 204 -23
Totalt Jan - maj Juni - aug Sept - dec Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO Kval Enkel Fyllnad Summa Inkl PO övertid övertid 39,49% övertid övertid 39,49% övertid övertid 39,49% 2001 626 156 1 826 2 608 3 637 565 95 1 016 1 676 2 338 477 96 1 609 2 182 3 044 2002 418 93 1 889 2 401 3 349 512 51 884 1 447 2 018 395 66 1 357 1 818 2 536 Diff -208 -63 64 -207 -289 -53 -44 -132 -229 -320 -82 -31 -252 -364 -508
- 114 -
Totalt Tot + PO jan-dec jan-dec 6 466 5 666 -1 116
9 019 7 903 -1 116
Omsorgsnämnd
Bilaga till verksamhetsberättelse för omsorgsnämnden 2002 Utbildningsinsatser under 2002 Omsorgsförvaltningen har under 2002 haft som mål att genomföra de satsningar som finns beskrivna i utbildningsplanen. Det politiska beslutet om de allmänna sparkraven under hösten gjorde att en del utbildningar inte kunde startas
Policybeslut Jämställdhetsplan Könsfördelningen inom äldre- och handikappomsorgen är mycket ojämn. Antalet kvinnor överväger kraftigt. Nya arbetstidsmodeller är genomförda inom vissa grupper och diskuteras och provas i andra. Arbete pågår med att utöka antalet heltidstjänster. Arbetsmiljö – rehabiliteringspolicy Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sker på varje arbetsplats. Årlig redovisning sker i enheternas verksamhetsberättelser. Den gemensamma samverkansgruppen inom omsorgsförvaltningen, tillika skyddskommitte, informeras kontinuerligt om arbetsskador och andra arbetsmiljöfaktorer. Samverkansgruppen behandlar också prioriteringar av företagshälsovårdens insatser för det kommande året. Dessa fastställs därefter i en verksamhetsplan. Handlingsplan för att genomföra barnkonventionen Inom handikappomsorgen kommer satsningar att göras för att skapa en bra barn- och ungdomsverksamhet. Ansökan om EU-bidrag kommer att göras för att genom utbildning av personal ytterligare förstärka barnperspektivet. Handikappolitiskt program Omsorgsnämndens verksamhet bygger på beslut om insatser som fattas enligt socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Miljöledningsplan Bo Wildros har informerat omsorgsförvaltningen vid ett ”utvecklings och kvalitetetsforum”. Information till omsorgsnämnden planeras under 2003.
- 115 -
Socialnämnd
SOCIALNÄMND Ordförande: Bengt-Olof Westmar Förvaltningschef: Susanne Öström Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
9 991
9 258
11 323
2 065
Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
-25 474 -36 658 0 -62 132
-24 979 -32 334 -21 -57 334
-26 103 -33 702 -21 -59 825
-1 124 -1 368 0 -2 492
Summa nettokostnader
-52 141
-48 076
-48 503
-427
Intäkter
Kostnader
Nettokostn
Nettobudget
Avvikelse
0 0 163 415 1 663 543 0 16 201 0 8 322
-229 -2 423 -5 297 -6 190 -20 013 -14 202 -1 017 -1 492 -284 -359 -8 322
-229 -2 423 -5 134 -5 775 -18 349 -13 659 -1 017 -1 476 -82 -359 0
416 -2 439 -5 129 -6 414 -16 137 -14 659 -890 -1 646 -24 -322 0
187 16 -5 639 -2 212 1 000 -127 170 -58 -37 0
11 323
-59 826
-48 503
-48 076
-427
Driftredovisning Summa intäkter
Verksamhetsredovisning, kkr Politisk verksamhet Kansli, ledning och gemensamt Gemensamt IFO Missbrukarvård vuxna Barn och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Familjerätt Insatser för övriga vuxna Alkoholhandläggning Stöd till föreningar Flyktingmottagningen Summa
Årets verksamhet Nämndens ansvars - och verksamhetsområde Individ- och familjeomsorgen (IFO) består av följande enheter: Enheten för barn och familj samt familjerätt har följande verksamhetsområde: − Individärenden rörande barn och familj samt vuxna − Familjerätt − Utredningsarbete enligt socialtjänstlagen (SoL), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) samt föräldrabalken (FB). − Vårdnads- och boendeutredningar − Samarbetsavtal − Gruppverksamhet för föräldrar − Reception Försörjningsenhetens verksamhetsområde: − Försörjningsstöd − Sysselsättningsfrågor − Utredningar om eget boende för ungdomar under 23 år. Flyktingmottagningens verksamhetsområde: − Flyktingmottagande och introduktion - 116 -
Socialnämnd −
Världens hus
Fält och Missbruksenheten har som sitt verksamhetsområde: − Handläggning av ärenden enligt lagen om unga lagöverträdare − Uppsökande och förebyggande arbete bland barn och ungdomar − Handläggning av serveringstillstånd enligt akohollagen − Tobakslagen samt lagen om anordnande av visst automatspel − Individärenden missbruksvård − Utredning och handläggning enligt socialtjänstlagen och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) − Gruppverksamhet för missbrukare − Tillsyn av boende − Alkoholrådgivning Viktiga händelser under året − Områdeschef för IFO slutade 2002-11-30. Enhetschefen på försörjning är tillförordnad områdeschef för IFO under rekryteringsprocessen. − Tjänsterna som enhetschefer på Missbruk- och Fältverksamheten och Barn- och familj har under året innehafts av tillförordnade handläggare. − Tjänsten som enhetschef på Försörjning har under december till 50 % innehafts av en tillförordnad handläggare från enheten. − Omsorgsförvaltningen och Karlshamnsbostäder bröt avtalet som skulle underlätta lägenhetsanskaffning för människor med problem med sitt boende. Avtalet hade ingen effekt, merparten av de bostäder som erbjudits kommer från privata hyresvärdar. − Antalet vårddygn för missbrukare har minskat med 40%. − Tre personer har lämnat en långvarig extern institutionsplacering till ett nytt gruppboende i Svängsta. − Den uppsökande fältverksamheten har skett i begränsad omfattning via natt- och kvällstjänstgöring. Till viss del tillsammans med fritidsledare anställda inom BUS- förvaltningen. − Under året har 63 flyktingar påbörjat sin introduktion i kommunen. Några av de personer som emottagits har varit från nya språkgrupper bland annat från Afghanistan och Azerbajdjan. − Världens Hus har under året flyttat till Lokstallarna. − Hög andel blir självförsörjande före introduktionstidens utgång, 3,5 år. En ny metod av svenskinlärning har även påbörjats under året som går ut på att lära in svenskan genom att lyssna och härma, s.k. Prosodimetoden. Under våren gjorde försörjningsenheten barnavårdsutredningar för att avlasta Barn och Familj Försörjningsenheten har förstärkt mottagningen i arbetet med el och hyresskulder till barnfamiljer Försörjningsenheten har under året genomfört ett Mål-3 projekt i form av kompetensutveckling Försörjningsenheten har startat ett EU-projekt för kvinnor från mellanöstern. Barn och Familj har trots omfattande underbemanning på utredande socialsekreterare genomfört utredning av alla inkomna anmälningar rörande barns förhållande. Personalsituationen under 2002 Underbemanningen inom IFO har under stora delar av 2002 medfört en hög arbetsbelastning på kvarvarande personal. Trots en besvärlig personalsituation har personalen upprätthållit service och kvalitet inom vissa områden. Socialsekreterarkollektivet har varit den personalgrupp som har haft högst andel långtidssjukskrivna inom Karlshamns kommun under 2002.
- 117 -
Socialnämnd
Långtidssjukskrivningarna har främst varit inom Barn och Familj och fältgruppen. Bristen på socionomer har gjort att vikarier inte kunnat rekryteras i förhållande till behovet. Den situation som uppstått har resulterat i längre utredningstider inom Barn och Familj samt mindre förebyggande arbete bland ungdomar. Inom missbruksgruppen har arbetsbelastningen varit hög under året. En av tre socialsekreterartjänster har varit vakant. Fältverksamheten har upprätthållits av en av tre fältsekreterare. Personalen i försörjningsgruppen har upplevt ett positivt år. Åtta handläggare har genomgått en omfattande kompetensutveckling. Flyktingmottagningen har haft hög personalomsättning under året.
Ekonomiskt utfall Socialnämndens resultat för 2002 är ett överskridande på 427 kkr. Avvikelserna mot budget redovisas nedan: Intäkter varav bland annat: Ökade driftbidrag samt EU-bidrag från staten
2 065 kkr
Personalkostnader varav bland annat: Familjehem och kontaktfamiljer/personer ( varav förlorad arbetsförtjänst är –1 291 kkr inkl PO, ej budgeterad) Enheten för Barn och familj (barn och ungdomsvård) Fältenheten (barn och ungdomsvård) Missbrukenheten (missbrukvård)
-1 124 kkr
Övriga kostnader varav bland annat: Institutionskostnader Barn och ungdom Institutionskostnader övriga vuxna
-1 368 kkr
2 014 kkr
-3 127 kkr 1 117 kkr 452 kkr 427 kkr
-908 kkr -108 kkr
Vid delårsrapporten för augusti anga vs det prognostiserade resultatet för Socialnämnden bli ett överskridande med 900 kkr. Vid prognosen antogs bland annat att avvikelsen skulle fortskrida i samma takt året ut. Men resultatet för 2002 förbättrades och stannade vid ett underskott på 427 kkr. Kostnaderna för institutionsvård för barn och unga fortsatte att öka under 2002. Unga ungdomar med narkotikamissbruk är en stor bidragande orsak till en fortsatt ökning av institutionskostnaderna. Dygnskostnaderna för dessa platser ligger mellan 3 000 och 3 500 kronor. Antalet barn och ungdomar som erhållit bistånd i form av familjehem eller kontaktperson/familj har minskat i numerär under året. Kostnaderna har däremot ökat även under 2002. Familjehemmen ersätter ofta de betydligt dyrare institutionerna. Flyktingmottagningens budget är helt finansierad via statsbidrag. Eventuella överskott/underskott fonderas för framtida användning.
- 118 -
Socialnämnd
Måluppfyllelse Arbetet inom Individ- och familjeomsorgen har med något undantag bedrivits i enlighet med de uppsatta målen. Kommunen har tagit emot fler flyktingar än uppsatt mål. Fler flyktingar blir självförsörjande under introduktionstiden än vad som är uppsatt i målen. Socialbidragskostnaderna ligger under uppsatta mål. Enheten för barn och familj har i flera utredningar rörande barn och ungdomar tvingats förlänga utredningstider p.g.a. arbetsbelastning. Därmed har inte lagens intentioner om utredningstidens längd på fyra månader kunnat uppfyllas. Dessa fall har redovisats till socialnämnden. Råd och stöd och behandling på hemmaplan till missbrukare har inte kunnat bedrivas enligt målen p.g.a. vakanta tjänster
Framtiden – förväntad utveckling Ökningen av placeringar av barn och unga i familjehem och institutioner visar att fler barn och ungdomar mår allt sämre idag än tidigare. Kontakter med andra vårdgivare och skola pekar åt samma håll. Ett ökat narkotikamissbruk bland unga ungdomar 13-14 åringar är alarmerande. Svårigheterna med att rekrytera socionomer är ett stort problem och kan äventyra rättssäkerheten i verksamheten. Arbetsmarknaden i Karlshamn ser bekymmersam ut. Arbetsmarknadspolitiken har ställs om från åtgärder till öppen arbetslöshet. Detta kan komma att påverka socialbidragskostnaderna.
Investeringsredovisning Projekt
Beräknad total netto investering
Netto investering t o m 2001
2730 Inventarier Omsorgsförvaltn 2756 Reinv / nyinv IT socnämnd
Netto investering 2002
Netto budget 2002
Budget avvikelse 2002
-8 -66
0 -75
-8 9
Återstår att investera
Investeringsprojekt som används för nyinvesteringar eller utbyte av gammal utrustning inom socialnämndens verksamhetsområde.
- 119 -
Socialnämnd
Verksamhetsmått Politisk verksamhet
Bokslut 2001 11 16 189 176
Antal sammanträden socialnämnden Antal sammanträden arbetsutskottet Behandlade ärenden i socialnämnden Behandlade ärenden i arbetsutskottet
Budget 2002 11 11
Bokslut 2002 11 18 191 176
Individ- och familjeomsorg Försörjningsenheten Antal biståndshushåll Antal biståndsmånader / hushåll - fördelade 1-3 mån 4-6 mån 7-9 mån 10-12 mån Familjesammansättning av bidragshushållen (610 resp 648): Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man med barn Sammanboende / gifta utan barn Sammanboende / gifta med barn Åldersfördelning av hushållen (förekommer pensionärer): 00-17 år 18-24 år 25-39 år 40-54 år 55-65 år 66-99 år Medelbistånd / månad Socialbidragskostnader
648
476
51% 16% 13% 20%
51% 13% 13% 23%
167 262 99 4 46 70
124 195 79 2 29 47
2 171 199 154 47 44 4 270 11 275
11 304
1 116 149 134 34 36 4 456 10 556
5 871 5 332
3 796
3 569 3 505
Fält- och missbruksenheten Missbruksarbete Antal dygn på behandlingshem, vuxna missbrukare Kostnad för institutionsvård
Enheten för barn och familj/familjerätt Barn och familj Antal barn placerade i vård utom hemmet Antal barn och vuxn a med kontaktperson/familj Antal dygn på institution, barn, ungd och vuxna (ej missbr) Kostnad för institutionsvård
52 122
48 115
3 203
2 501
6 276
5 230
5 715
Familjerätt Antal föräldrapar som varit aktuella för samtal Antal berörda barn
90 130
93 139
Flyktingmottagningen Antal personer/flyktingar enligt förordning för statlig ers. De nyanlända kommer från följande länder: Irak Bosnien Kosovo Iran
50
6 6 29 0 - 120 -
50
63
Socialnämnd
Statslösa palestinier Israel (anknytning till Statslösa palestinier) Afghanistan Azerbajdjan
9 0 0 0
Kommentarer till verksamhetsmått Försörjningsenheten Antal hushåll samt utbetalt socialbidrag minskade kraftigt för dem som uppbar socialbidrag 1-9 månader under 2002, men ökade för de som hade socialbidrag 10-12 månader. Ökningen av socialbidraget för den långtidsberoende gruppen är 8%. Utslaget per hushåll och månad är det 412:-. Utbetalt socialbidrag till gruppen 1-9 månader har minskat med 26% och antal hushåll har sjunkit med 17%. Samtidigt har antalet nybesök ökat med 11% under 2002 jämfört med 2001. Att försörjningsenheten under 2002 lyckats minska antalet hushåll och socialbidragskostnaderna för kortvarigt bidragsberoende trots ett ökat inflöde av nybesök visar på ett arbetet med mycket hög kvalitet och bra arbetsmetoder. Fördelningen av hushållen efter hushållstyper och åldersgrupper uppvisar stora procentuella likheter över åren 1997 - 2002. Medelbiståndet per månad har ökat med 4%. Andelen hushåll som har haft försörjningsstöd 10 - 12 månader under 2002 är 23% men deras andel av försörjningsstödet är 66%. Det krävs ett aktivt arbete från socialnämndens sida för att denna målgrupp ska komma ur ett bidragsberoende och bli självförsörjande. Fält- och missbruksenheten Under 2002 har det varit 43 inskrivningar vid institutioner, en minskning med nio jämfört med föregående år. 40 personer var inskrivna enligt SoL, frivilliginskrivningar, vilket är en minskning med tio. Tre personer var inskrivna enligt tvångslagstiftning, LVM. Missbruksgruppen har haft ett nära samarbete med andra vårdgivare i syfte att förbättra för klienterna. Kontinuerliga kontakter har funnits med framför allt psykiatrin som också har varit med och delat kostnaderna vid vissa institutionsplaceringar. Antalet vårddygn har minskat under 2002, främst beroende på att tre personer flyttat från en extern institution till ett gruppboende i Svängsta. Enheten för barn och familj / familjerätt Under året har 84 utredningar öppnats. Antalet vårddygn på dyra institutioner har minskat medan antalet familjehemsplaceringar har ökat. Placeringar har skett i familjehem, på institutioner och i HVB-hem. Familjehemsplaceringar har ibland föregåtts av institutionsplaceringar. - 121 -
Socialnämnd
Flyktingmottagningen Karlshamns kommun har ett löpande avtal med Integrationsverket om ett mottagande av 50 flyktingar per år. Under året har 63 flyktingar emottagits. Årets överskridande beror främst på familjeföreningar till kommunplacerade flyktingar.
Personalnyckeltal för Socialnämnden Sjukfrånvaro tillsvidareanställda (Kansliet redovisas till sin helhet under omsorgsnämnden)
Åldersintervall
00-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-99
Totalt
Antal anställda, årsarbetare
0
10,7
20,8
12,7
17,6
6,7
68,5
Anställningsdagar Antal dagar Procent av anställningsdagar
0 0
3587 15,7
6933 30,3
4255 18,6
5872 25,6
2247 9,8
22 894 100
Sjukdagar Antal dagar Procent av sjukdagar Procent av anställningsdagar
0 0 0
427 12,7 11,9
1036 30,7 14,9
1017 30,1 23,9
875 25,9 14,9
19 0,6 0,8
3 374 100 14,7
Frånvaro antal dagar Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-28 Dag 29-90 Dag 91-366 Övriga dagar
0 0 0 0 0 0
11,9 38 50 0 334 0
14,9 33 55 279 668 0
23,9 14 0 0 1002 0
14,9 21 0 172 680 0
0,8 18 0 0 0 0
14,7 124 105 451 2 684 0
Frånvaro antal tillfällen Dag 1 Dag 2-14 Dag 15-28 Dag 29-90 Dag 91-366 Övriga dagar Summa
0 0 0 0 0 0 0
5 10 2 0 1 0 18
1 10 2 4 2 0 19
1 4 0 0 3 0 8
2 6 0 4 4 0 16
1 5 0 0 0 0 6
10 35 4 8 10 0 67
Bilaga till verksamhetsberättelse 2002 Utbildningsinsatser under 2002 Förvaltningen har under 2002 haft som mål att genomföra de satsningar som finns beskrivna i utbildningsplanen för innevarande år. Förvaltningens informatörsgrupp har varit aktiv under året. Gruppen skall ge en informativ och professionell bild av förvaltningens verksamhet. En personal går en steg 1 utbildning i familjeterapi. En person har genomfört en 20 p utbildning angående grupporienterat socialt behandlingsarbete. Åtta på försörjningsenheten har genomfört en ettårig utbildning i lösningsfokuserat förhållningssätt. Dessutom har personalen på individ- och familjeomsorg deltagit på konferenser och kortare utbildningar: - 122 -
Socialnämnd
Jämställdhetsplan Könsfördelningen inom individ- och familjeomsorg är ojämn. Antalet kvinnor överväger. Arbetsmiljö – rehabiliteringspolicy Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sker på varje arbetsplats. Årlig redovisning sker i enheternas verksamhetsberättelser. Den gemensamma samverkansgruppen inom omsorgsförvaltningen, tillika skyddskommitté, informeras kontinuerligt om arbetsskador och andra arbetsmiljöfaktorer. Samverkansgruppen behandlar också prioriteringar av företagshälsovårdens insatser för det kommande året. Dessa fastställs därefter i en verksamhetsplan. Handlingsplan för att genomföra barnkonventionen Samtliga som arbetar inom individ- och familjeomsorgen skall beakta barnperspektivet. Detta ställer stora krav på handläggningen av utredningar jml FB och SoL kap 11 § 2. För att på bästa sätt beakta vad hänsynen till barnens bästa kräver finns följande rutiner ino m individ- och handikappomsorgen: − − −
− −
Samtliga övergrepp på barn polisanmäls. Detta gäller även vid misstänkta övergrepp. Vid samtliga utredningar jml FB och SoL finns det en ambition att ha ett antal barnsamtal utan att föräldrarna närvarar. Motsätter sig fö räldrarna detta kan inte barnsamtal genomföras. Inom familjerätten bedrivs ett arbete både genom samarbetssamtal och utredningar där barnens rätt till sina föräldrar prioriteras. Oavsett konflikt mellan föräldrar skall barnen ha rätt att träffa båda föräldrarna regelbundet. Om det föreligger en intressekonflikt mellan barnet och den vuxna skall barnets intresse ha företräde. Vid den skriftliga dokumentationen skall barnperspektivet särskilt beaktas och lyftas fram.
Miljöledningsplan Bo Wildros har informerat omsorgsförvaltningen vid ett ”utvecklings- och kvalitetsforum”. Information till socialnämnden planeras under 2003.
- 123 -
Festivalkommittén
Ö VERFÖRMYNDARNÄMND Ordförande: Vivian Eneroth Handläggare: Mona Östergren Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
Personalkostnader Övriga kostnader
-1 331 -35
-1 360 -39
-1 265 -55
95 -16
Summa nettokostnader
-1 306
-1 399
-1 320
79
Driftredovisning
Årets verksamhet Överförmyndarnämndens verksamhet är lagbunden och styrs av föräldrabalken. Nämnden består av tre ledamöter och lika många ersättare. Kommunen betalar arvoden och ersättningar för utlägg till gode män och förvaltare, vars huvudmän har tillgångar eller inkomster understigande två basbelopp. Sociala avgifter tillkommer. Antalet ärenden vid slutet av år 2002 var ca 300 st. Nämnden sammanträdde sex gånger.
Ekonomiskt utfall Att det finns medel kvar i budgeten beror på sjukfrånvaro avseende en halvtidstjänst hos nämnden. Antalet ärenden, där arvode utgått av kommunala medel var 109 st 2002. Sammanlagt ca 620 000 kr betalades ut till gode män. Därtill kommer sociala avgifter.
Framtiden – förväntad utveckling Tendensen är att godmanskapen ökar.
Verksamhetsmått Godmanskap Förvaltarskap Förmyndarskap
Bokslut 2000 274 8 64
Bokslut 2001 ca 280 10 65
Budget 2002 ca 300 12 65
Bokslut 2002 ca 300 10 46
Kommentar till verksamhetsmått På grund av lagändring 1995-07-01 försvinner ett antal passiva förmynderskapsärenden efter hand som barnen blir myndiga.
- 124 -
Valnämnd
V ALNÄMND Ordförande: Christina Ljungström Ansvarig sekreterare: Johan Abrahamson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
0
0
17
+17
Personalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader
-8 -8
-511 -8 -519
-499 -70 -569
+12 -62 -50
Summa nettokostnader
-8
-519
-552
-33
Driftredovisning Summa intäkter
Årets verksamhet I varje kommun skall finnas en valnämnd, som på kommunal nivå är ansvarig för genomförandet av val. Kostnaderna för valen i fråga om själva valförfarandet åvilar kommunen. Valnämnden består av fem ledmöter och lika många ersättare. Kommunen är indelad i två valkretsar uppdelade på 19 valdistrikt. Under året har allmänt val ägt rum. På valdagen tjänstgjorde 113 valförrättare och 52 extra rösträknare ute i valdistrikten. Kommunen har även genomfört s.k. Institutionsröstning på totalt 10 institutioner. Totalt avgavs 131 förtidsröster och varje röst kostade 128 kronor per/st i hanteringskostnader. Valmyndigheten har till kommunen betalat en ersättning på 16.860 kronor
Ekonomiskt utfall Valnämndens bokslut visar på ett underskott på 33.000 kr, huvudsakligen beroende på att beräknade kostnader för sammanträden, valnämndens onsdagsräkning, fler extra rösträknare än beräknat tjänstgjorde på valdagen, samt att löner och ersättningar och PO-omkostnader blev större än budgeterat.
Framtiden – förväntad utveckling Den 14 september 2003 ska folkomröstning genomföras i frågan om Sverige ska ansluta sig till den europeiska monetära unionen (EMU). Av direktiven inför folkomröstningen framgår att samtliga 19 omröstningslokaler ska hållas öppna mellan kl.08.00 till 20.00 och att allmän röstsammanräkning, s.k. ”onsdagsräkning” ska genomföras den 17 september.
Policybeslut Valnämnden har i sitt arbete att rekrytera valförrättare strävat efter att få en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Av de 113 valförrättare som tjänstgjorde på valdagen var 61 % kvinnor och 38 % män. Valnämnden har även i sitt arbete strävat efter att tillhandahålla vallokaler som är tillgängliga för rörelse- och funktionshindrade personer. I samarbete med en representant för handikapporganisationerna har nämnden besökt samtliga vallokaler för att kontrollera deras användbarhet. I den utvärdering av det allmänna valet som genomförts har det inte lämnats några synpunkter som tyder på att lokalerna inte skulle ha fungerat ändamålsenligt.
- 125 -
Valnämnd
Under året har allmänt val ägt rum. På valdagen tjänstgjorde 113 valförrättare och 52 extra rösträknare ute i valdistrikten. Kommunen har även genomfört s.k. institutionsröstning på totalt 10 institutioner. Totalt avgavs 131 förtidsröster och varje röst kostade 128 kronor per/st i hanteringskostnader. Valmyndigheten har till kommunen betalat en ersättning på 16 860 kronor
Ekonomiskt utfall Valnämndens bokslut visar på ett underskott på 33.000 kr, huvudsakligen beroende på att beräknade kostnader för sammanträden, valnämndens onsdagsräkning, fler extra rösträknare än beräknat tjänstgjorde på valdagen, samt att löner och ersättningar och PO-omkostnader blev större än budgeterat.
Framtiden – förväntad utveckling Den 14 september 2003 ska folkomröstning genomföras i frågan om Sverige ska ansluta sig till den europeiska monetära unionen (EMU). Av direktiven inför folkomröstningen framgår att samtliga 19 omröstningslokaler ska hållas öppna mellan kl: 08.00 till 20.00 och att allmän röstsammanräkning, s.k. ”onsdagsräkning” ska genomföras den 17 september.
- 126 -
Festivalkommittén
F ESTIVALKOMMITTÉN Ordförande: Sven-Åke Svensson Producent: Conny Nilsson Ekonomiskt resultat, kkr
Bokslut 2001
Budget 2002
Bokslut 2002
Budget avvikelse
3 100
2 040
2 580
540
Driftredovisning Summa intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Summa kostnader
- 624 - 3 556
- 550 - 2 954
- 488 - 3 618
62 - 664
- 4 180
- 3 504
- 4 106
- 602
Summa nettokostnader
- 1 080
- 1 464
- 1 526
- 62
Årets verksamhet Karlshamns Kommuns festivalkommitté har till uppgift att varje sommar anordna en Östersjöfestival i Karlshamn till glädje för invånare och turister, men även för att stimulera till utbyte mellan länderna runt Östersjön. Festivalkommittén består av fem ledamöter vilka är valda av kommunstyrelsen 2003-01-07, § 6. Festivalen 2002 blev åter en välbesökt festival. Onsdagskonserten med Magnus Uggla och Torssons blev en bra start till en för övrigt väl genomförd festival. En fartfylld och uppskattad konsert med ca 6 000 åskådare och en underbar sommarkväll, blev den perfekta starten för årets festival. Veteranfordonsträffen som arrangerades för andra gången blev välbesökt och något som har kommit för att stanna. Med möjligheter att utvecklas ytterligare ses ett scenario med hela hamnområdet fyllt med bilar av gammalt gott märke. Båtracet hade i år utökats med ytterligare en klass för juniorer. Arrangemang blev åter en stor succé, inte minst publikt. Med tanke på det stora massmediala intresset med bl.a. en helsida i Aftonbladet, 8 minuter i Norsk riks TV och 5 sändningar i VIASAT sport, måste det anses vara en riktig satsning. Tyvärr saknas full ekonomisk täckning för detta arrangemang, vilket föhoppningsvis uppnås 2003. Baltic Song Contest sändes som vanligt under en timmes tid i Polsk TV2 och i TV POLONIA en satelitkanal som kan ses över hela världen. Radio P4 Riks ”On Tour” sände 6 timmar direkt från Östersjöfestivalen. I programmet ingick både konserter, sändning från karnevalståget, intervjuer och diverse andra programinslag, men framför allt pratades det i massor om Östersjöfestivalen och staden Karlshamn. Med all denna uppmärksamhet har nog aldrig Östersjöfestivalen och Karlshamn tidigare fått sådan PR och spridning ut i världen under ett och samma år. När dessutom en av tankarna med festivalen är att vi skall marknadsföra vår kommun, måste årets festival i detta avseende anses som lyckad. Ett arbete som även väckt stor uppmärksamhet är Östersjöfestivalens säkerhetsorganisation. Genom ett utomordentligt bra samarbete mellan räddningstjänsten, landstinget, polisen, kommunens miljöenhet och festivalen, har vi nu en mycket bra beredskap i den utarbetade säkerhetsorganisation som kan förebygga och hantera händelser under festvaldagarna. Dokumentet skall kontinuerligt ses över och vidareutvecklas utefter gjorda erfarenheter. Intresse finns att använda materialet hos andra festivaler som underlag i deras säkerhetsarbete. - 127 -
Festivalkommittén
Ekonomiskt utfall Trots ett relativt stort överskott på onsdagskonserten lyckades budgetramen inte hållas. Med tanke på den stora omsättningen och den korta intensiva festivalen, får ändå 62 000 kr anses som ett mindre belopp. Underskottet orsakas främst av fördyrade omkostnader och uteblivna sponsorpengar, där märks framförallt den tidigare huvudsponsorn Carlshamns Mejeri. Denna ändrade förutsättning kom väldigt sent in i planeringen vilket gjorde det omöjligt att hitta någon sponsorersättare. Det har dessutom blivit allt svårare att erhålla sponsorintäkter. Under normala förhållande borde det ha blivit ett överskott även detta år, vilket ytterligare understryker det målmedvetna inkomst- och kostnadstänkandet inom organisationen.
Framtiden – förväntad utveckling Målet att hela tiden utveckla festivalen i innehåll och kvalité lever alltid inom organisationen. Möjligheterna att klara av detta mål har stort samband mellan kostnadsutvecklingen och tillskottet av pengar, samtidigt som vi ska ha en stor frivilligorganisation. När festivalområdet inom vår stadskärna så sakteliga krymper gäller det att kunna hitta nya attraktioner och nya intäktsmöjligheter. Ett annat problem som kan bli aktuellt att lösa, är om en stor ombyggnad av Österslättskolan under sommartid påverkar förläggningen av gäster. För att målmedvetet kunna arbeta med att vidareutveckla festivalen mot ökad kvalité och nya upplevelser kan inte tillit sättas endast till ett eventuellt överskott från onsdagskonserten utan en budgetmässig förstärkning är behövlig.
- 128 -
