Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det fanns en bråkstake i klassen. Han hette Edvin. Alla var rädda för honom. Plötsligt sa Erik hörde du ljudet till sin bästa kompis Andreas. Andreas sa. Tönta dig inte nu. Vi har lektion så ingen hör för att alla pratar. Tystnad sa läraren. Alla blev knäpptysta. Ingen vågade prata. Ingen i klassen gillade kemiläraren. Erik visste att om han skulle prata så skulle han bli skickad till rektorn. Men han kunde inte låta bli. Plötsligt sa han. Hörde ni ljudet? Kemiläraren tittade argt på honom. Han hade tur och behövde inte gå till rektorn.
Kapitel 2: Rädslan Kemilektionen var slut och Erik var på väg till maten. Han var rädd för ljuden han hade hört tidigare på dagen. Han inbillade sig att ett monster kom ut från väggen och åt upp Edvin. Han blev ganska glad men ändå ledsen. Han visste att han inbillade sig. Då kom Edvin och sa: varför stirrar du på mig, TÖNT? När Edvin gick så kommer Martin. Martin är Eriks favoritlärare. Martin tog med Erik till lärarrummet. Där bjöd Martin på kex. Dom satt och pratade om Edvin och om att han har svårt att skaffa vänner. Han försöker skaffa vänner genom att vara sådär tuff och elak. Erik tyckte inte att det var särskilt smart. När Erik går tillbaka till maten så känns allt bra.
Kapitel 3: Affischen När Erik går ut från maten så ser han en affisch och på den står det med stora bokstäver SKOLAN ÄR HELT VANLIG OCH ALLA ÄR PÅ SINA LEKTIONER. Erik vände på affischen och då såg han en hemsk nyhet om ett monster. Det står också MONSTRET KOMMER MONSTRET KOMMER. Erik blev lite rädd men går sedan till klassrummet. När klassen
har lektion så tänker Erik på affischen som han såg tidigare på dagen.
Kapitel 4: Upptäkten När Erik gick ner till källaren och skulle hämta en gitarr i musikrummet så såg han det….monstret. Monstret såg ut som en stor slemmig klump. Den rörde sig konstigt. Erik var väldigt rädd. Precis när Erik skulle ropa på hjälp så ser han att det är ett djur som har blivit lite förvandlad. Erik blev lugnare och gick upp till klassrummet. När de hade lektion så tänkte han på monstret.
Kapitel 5: Dikten När Erik gick till biblioteket såg han en dikt. I dikten stod det: Den som tror på fantasimonster kommer att bli krossad. Det är töntigt. Så akta er… Han förstod inte riktigt vad den som hade skrivit dikten menade. När han hade läst dikten gick han vidare mot biblioteket och var lite rädd eftersom han trodde på monster.
Kapitel 6: Boken När Erik kom till biblioteket läste han mer om Monsterödlan. Så här stod det: Den här ödlan gillar att kamouflera sig och det gör den lite konstigt. När de gör det så liksom förvandlas den till monster och sen gömmer den sig. Någon hade strukit för lite text. Erik fortsatte läsa men han hann inte läsa så mycket längre för att fröken sa att de skulle gå tillbaka.
Kapitel 7: Blandningen Erik var tillbaka på en ny kemilektion och Edvin hade varit extra dum. Kemiläraren hade bett eleverna att blanda ihop någonting. Då kom Erik på att han kunde göra ett lock bete så att han kunde skrämma Edvin. Det här behövde han: ¤ En liter vatten ¤ En deciliter socker
¤ Fem hallonbåtar ¤ Två blåbär ¤ Tre döda flugor ¤ Fem slemklumpar ¤ Ett grodben Smaklig måltid. (För ödlan alltså)
Kapitel 8: Hämnd ljuva hämnd Nu var han äntligen klar och kunde få sin hämnd på Edvin. På rasten så smög han ner i källaren och försökte locka till sig bytet med den illaluktande blandningen. Han kollade på klockan. Tusan, sa han för sig själv. Rasten var slut och han hade inte fått fram monstret. En stund senare hade de rast igen. Erik gick ner i källaren och tänkte, det här är sista chansen. Han tittade på klockan när han hade letat lite efter monstret, NEJ, sa han. Där var rasten slut. När han gick upp så märkte han inte att monstret gick precis bakom honom. När han kom upp till klassrummet så svimmade Edvin nästan. Erik undrade varför Edvin var så rädd. Edvin kunde inte säga något utan pekade bara bakom honom. Erik vände sig om och såg monstret. Erik blev ganska förvånad men förstod ändå varför monstret var där.
Kapitel 9: Sanningen! Erik går tillbaka till affischen, biblioteket och källaren. Sedan förstår han. Det var Edvin som hade strukit över en liten bit av texten, skrivit på baksidan av affischen och skrivit dikten. Erik gick till Edvin och frågar honom om det var han som hade gjort allt det där. Edvin berättade att han alltid hade vetat att det fanns ett monster och att han hade varit rädd för det och därför var så elak. Erik gick där ifrån och tänkte på att Edvin bara hade varit rädd. Plötsligt kom en djur skötare och frågade Erik om hade sett ett förvandlat djur någonstans. Erik sa ja. vart? Frågade skötaren? Erik pekade på klassrummet. Två minuter senare kom djur skötaren till baka med monstret i följd. Djur skötaren sa tack till Erik och åkte iväg mot stadens Zoo. Plötsligt kom Edvin fram till Erik och sa. - Förlåt.
- Va, för vad, sa Erik. - För att jag var elak. - Det gör inget. - Kan du förlåta mig, frågade Edvin. - Ja det kan jag, svarade Erik. - Tack! - Ska vi hänga hos mig efter skolan, frågade Erik. - Visst, svarade Edvin. - Vänner? - Vänner! Sa dem och tog i hand. - Ska vi fråga Andreas om han vill vara med och hänga, sa Erik. - Bra idé! Just då kom Andreas och sa till Erik att han ar tvungen att springa för att Edvin var där. - Det är lugnt, sa Erik. - Vi är vänner, sa Edvin. - Vi tänkte hänga hos mig efter skolan. - Vill du hänga med, sa Edvin och Erik i mun på varandra. - Gärna, sa Andreas. Sedan var de hemma hos Erik, dom sov till och med över hos Erik. Och så slutar sagan om Erik, Edvin, Andreas och Monstret
