Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden Datum:
Tisdagen den 20 september 2016
Tid och plats:
kl. 10:00, Astrakanen
Grupp 1 i Ingrid: Förskolechefer: Helena Strid, Susanne Jung, Mats Lundberg Grupp 2 i Astrakanen: Grundskolor F-6 + fritidshemmen: Rektorer F-6, Ingrid Zäther, Carolin Gräbner, Kerstin Johansson (ersättare för Erik Helbl) Grupp 3 i Marie: Grundskolor 7-9 samt gymnasiet: Rektorer 7-9 och rektor Akademi Båstad, Marie-Louise Nilsson, Stefan Olsson, Linda Ivarsson (ersättare för Åsa Ragnarsson) Ersättare är välkomna! Ärendemening
Handläggare
Besluts- Sidnr instans
Upprop 1.
Val av justeringsperson
Johan Peterson
UN
1
2.
Godkännande av dagordning
Johan Peterson
UN
2
3.
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet 2016. Gruppindelning enligt ovan kl.10:00-12:00.
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
UN
3-119
4.
Uppföljningsrapport om elevenkät 2015
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
UN
120
5.
Nationella prov och betyg för gymnasiet vårterminen 2016
Henrik Andersson
UN
121-125
6.
Nämndsplan 2017
Birgitte Dahlin/ Henrik Andersson
UN
126-136
7.
Budgetuppföljning tertial 2016 - Barn och skola samt Bildning och arbete
Birgitte Dahlin/ Henrik Andersson
UN
137-141
8.
Anmälda delegationsbeslut utbildningsnämnden 2016
Birgitte Dahlin
UN
142-145
9.
Delgivningar utbildningsnämnden 2016
Birgitte Dahlin
UN
146-154
10.
Beslutslogg utbildningsnämnden 2016
Birgitte Dahlin
UN
155-158
11.
Informationsärenden utbildningsnämnden 2016
Birgitte Dahlin
UN
159-162
Båstad den 13 september 2016 Helena Stridh ordförande
Johan Peterson Sekreterare
1
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-06 Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN 000006/2016 – 900 Till: Utbildningsnämnden
Val av justeringsperson Sammanfattning av ärendet Justering av protokollet ska ske samtidigt av ordförande och justerare på dag och tid som nämnden beslutar vid varje sammanträde. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den.
Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att: 1. Mats Lundberg (L) utses till justerare och Stefan Olsson (C) till ersättare 2. Justeringen äger rum på kommunkontoret i Båstad, tisdagen den 27:e september kl. 17:00
Båstad enligt ovan Johan Peterson Nämndsekreterare Kommunledningskontoret
160108\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\bm
2
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-06 Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN 000007/2016 – 900 Till: Utbildningsnämnden
Godkännande av dagordning Sammanfattning av ärendet Ordförande planerar nämndens arbete och ansvarar för nämndens möten och dagordningar. Planeringen sker i samråd med förvaltningen.
Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: 1. Dagordningen godkänns.
Båstad enligt ovan Johan Peterson Nämndsekreterare Kommunledningskontoret
160108\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\bm
3
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-06 Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg Dnr: UN 000500/2016 – 600 Till: Utbildningsnämnden Beslutet skall expedieras till: Skolledare i Båstads kommun Bilagor till tjänsteskrivelsen: Förskole- och skolenheternas nulägesbedömningar
Årlig nulägesbedömning av det systematiska kvalitetsarbetet - 2016 Sammanfattning av ärendet Den årliga nulägesbedömningen syftar till att beskriva läsårets måluppfyllelse samt enheternas arbete med det systematiska kvalitetsarbetet. I nulägesbedömningarna analyseras grundskolans och gymnasieskolans måluppfyllelse. De utvecklingsområden som lyftes i SKA-planen lyfts och summeras. Dessutom så identifieras förbättrings-/utvecklingsområden utifrån behovsinventeringen i ett bredare perspektiv.
Bakgrund Nulägesbedömningen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen 4 kapitlet 3§ ”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.”
Aktuellt Förskolorna och skolorna i kommunen har en god systematik i sitt systematiska kvalitetsarbete. Skollagen 4 kapitlet ”Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.” Rektor och förskolechef ansvarar för att arbetet genomförs. Följande ligger till grund för det systematiska kvalitetsarbetet: Sammanställningar av kunskapsresultat i alla ämnen, betyg och nationella prov, gäller för grundskolan, planen mot diskriminering och kränkande behandling, elevenkäter, gäller för grundskolan, vårdnadshavarenkäter samt övrigt av vikt.
Övervägande/framtid De skriftliga nulägesbedömningarna samt dialogen mellan kommunens skolledare och utbildningsnämnden skapar goda förutsättningar för att öka förståelsen för utvecklingsområden och nuläget. Det är därför av vikt att Utbildningsnämnden summerar de utvecklingsområden som har lyfts och sedan återkopplar sina tankar till förvaltningen.
Förslag till beslut 1) Att nämnden tar till sig informationen. 2) Att de viktigaste utvecklingsområdena identifieras under Utbildningsnämndens sammanträde 2016-09-20 3) Att ärendet återkommer på sammanträdet 2016-10-18 Båstad 2016-09-06 Mikaela Sönnerstedt Olsberg Utvecklingsledare, Barn och skola
160907\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
4
IT1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola
BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden
2016 -09- 0 8
2016-09-07
Dnr..\!..~
..Q.Qf?..:S_Q()}. ....... 2QJ.b..::: ..~Q.Q ....
0
Arlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Östra Karups skola och fritidshem
2016
5
IHJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-09-07
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: • Del 1 Grundskolan: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera resultaten på organisationsnivå • Del 2 Förskola och grundskola: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten • Del 3 Förskola och grundskola: Identifiera förbättrings-/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse (rör grundskola) Elevernas måluppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger
Organisationsanalys av resultaten: Måluppfyllelsen på skolan är överlag god. De elever som inte når godkända resultat i skolår 6 har uppmärksammats tidigt i sin skolgång och haft olika former av stödinsatser. De stödinsatser vi kan konstatera ger resultat är bland annat tillgång till specialpedagog, individuella stöd ex skrivhjälp, individuella instruktioner och halvklassundervisning. Vi kan konstatera att eleverna haft en god utveckling under de senaste skolåren. Färre elever nådde inte målen i klass 6 i förhållande till måluppfyllelsen i klass 3 för samma klass. Tidiga kartläggningar, liknande det nu obligatoriska bedömningsstödet för skolår 1-3, har medfört att eleverna har kunnat få tidiga insatser. Under året har skolan tagit emot många nyanlända elever. Dessa elever har under sin korta tid haft anpassad studiegång där svenska språket har prioriterats. Den korta tiden i svensk skola är förklaringen till varför de i dagsläget inte når godkända resultat och varför måluppfyllelsen i svenska som andraspråk är låg. En framgångsfaktor för god måluppfyllelse är att vi kunnat organisera oss så att det är två pedagoger i varje klass. Detta skapar möjligheter för individualiserad undervisning. Strukturella faktorer som påverkar lärandet negativt är vår trångboddhet där bristen på ändamålsenliga klassrum och grupprum medför att vi inte kan organisera verksamheten på ett optimalt sätt för att nå en högre måluppfyllelse. Ombyggnation av ventilation med flytt till tillfälliga lokaler i kombinerat med ett ökat antal elever på skolan har varit påfrestande för all personal. För de flesta eleverna ser vi inte att detta har påverkat måluppfyllelsen. Svårigheter att rekrytera pedagogisk personal vilket lett till täta personalbyten har påverkat resultaten negativt vilket vi ser har påverkat årets resultat på nationella prov i skolår 3. Vår analys är också att provets utformning, att elever inte får tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, gör att elever i behov av stöd inte vid just detta tillfälle ges möjlighet att visa sin full a potential.
6
ITil BÅSTADS
~ KO MMUN
Barn & skola 2016-09-07
Vi har en lägre måluppfyllelse i ämnet Idrott och hälsa vilket orsakas av att eleverna inte når kravet på simkunnighet. För att nå detta mål behöver vi kunna erbjuda sim undervisning vilket inte har varit möjligt under läsåret 2015/2016 av organisatoriska skäl - tillgången av lokal (simbassäng). Avgörande för måluppfyllelsen är att elever i behov av olika former av stöd får detta tidigt i sin skolgång ex studiehandledning, hjälpmedel så som surfplattor, högre personaltäthet. Exempelvis ser vi att nyanlända elever som har haft studiehandledning har en högre måluppfyllelse eftersom undervisande pedagog har haft möjlighet att bedöma måluppfyllelsen utifrån elevens faktiska kunskap och inte utifrån språkkunskap. Samverkan mellan skolans olika verksamheter är en framgångs faktor. Det är en stor fördel att exempelvis fritidspedagoger haft en del av sin tjänst förlagd under skoldagen - både under lektionstid och under raster. Årets gemensamma morgonkonferenser med representanter från respektive klass och fritidshemsavdelning har ökat våra förutsättningar att tillsammans stödja eleverna i deras utveckling. Fri tidshemmets utökade antal dagar för kompetens- och verksamhetsutveckling har varit positivt för en ökad samverkan och samsyn mellan de olika verksamheterna och därmed förutsättningar för ökad måluppfyllelse.
L11~i BÅSTADS
7
~ KOMMUN Barn & skola 2016-09-07 Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grundskola) Utvecklingsområde 1: Läsförmåga "Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts." Lgr 11 3.11 Svenska "Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt." Lgr 11 3.11 Svenska och Svenska som andraspråk(Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3) "Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt." Lgr 11 3.11 Svenska och Svenska som andraspråk (Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6)
8
~ &KOMMUN BÅSTADS
Barn
skola
2016-09-07 Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Ökad måluppfyllelse i läsning Ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen
Hur blev resultatet?
Elever har förbättrat sin förmåga att läsa olika typer av texter.
Vilka insatser genomfördes?
Läsning 15 minuter varje morgon fö r samtliga elever F-6- läsglädje. Att skriva sig till läsning - årskurs 1
Goda läsare
Vi har en lugn start på skoldagen.
Lustfyllt lärande Lugn start på skoldagen
Intresset för läsning har ökat vilket bland annat visar sig i utlåningen på skolbiblioteket.
Lässtrategier - gemensamma begrepp utifrån "En läsande klass" mot eleverna. Läsförståelsestrategier till innehållet i SO/NO texter.
Analys Vilka insatser gav resultat?
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.)
Arbetet av att vi aktivt arbetat med läsförståelse på olika sätt har visat att eleverna har förbättrat sin förmåga att läsa olika typer av texter.
Vi behöver fördjupa vår kompetens - all personal deltar i Läs lyftet under läsåret 2016/2017.
Det är svårt att dra slutsatser över vilka specifika insatser som har gett bäst resultat.
behöver Vi se över vår målform ulering för att få större möjlighet att om se måluppfyllelsen ökar på grund av våra läsinsatser. Målet kvarstår nästa läsår.
Läsa gemensam litteratur i klassen för att kunna bearbeta innehållet. Recensera den litteratur som läses genom att använda olika IKTverktyg. Tillgång till skönlitteratur på olika språk. Använda de didaktiska frågorna i samtliga ämnen och verksamheterna: När? Var? Hur? Varför? Vad?
[11J BÅSTADS
9
~ KOMMUN Barn & skola 2016-09-07 Utvecklingsområde 2: Likvärdig bedömning "Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg." Lgr 11Avsnitt2.7Bedömning och betyg "Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning." Lgr 11Avsnitt2.2 Kunskaper "Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna" Lgr 11Avsnitt2.7 Bedömning och betyg "Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektor." Lgr 11Avsnitt2.7 Bedömning och betyg
10
~ KO MMUN BÅSTADS
Barn & skola 2016-09-07
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Vi gör likvärdig bedömning oberoende av varandra.
Hur blev resultatet?
Vi har kontinuerligt diskuterat bedömning och vår samsyn har ökat. Vi gör allihop matriser, men var och en gör sina egna utifrån det som berörs. Det viktiga är att vi är överens om vad de olika kvaliteterna / värdeorden i kunskapskraven innebär.
Vilka insatser genomfördes?
Analys Vilka insatser gav resultat?
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.)
Kompetensfortbildningsinsats Unikum och IKT.
Kommungemensamma konferenser ger ökad samsyn.
Kommungemensam konferens tillsammans med övriga skolor i kommunen
Samrättning av nationella prov är ett bra lärtillfälle för pedagogerna- ökar samsynen på bedömning och vad som krävs för olika betygssteg.
Fortbildning i Unikum och GAFE Hur kan dessa användas som hjälpmedel i bedömningsprocessen? Hur dokumenterar vi i Unikum - vad kan vi göra lika för att underlätta för vårdnadshavare med barn i olika klasser.
Samrättning och bedömning av nationella prov. Gemensam bedömning av elevarbeten Pedagogiska samtal kring Dylan Wiliams bok " Att följa lärande".
Kollektivt lärande genom pedagogiska diskussioner ger samsyn kring olika begrepp t.ex. vad begreppet resonemang innebär på olika nivåer.
Samrättning för nationella prov bör fortsätta. Viktigt att tidsanpassa när rättningen görs för fortsatt formativt arbete på respektive skola. Målet kvarstår nästa läsår.
Diskussioner både på skolan och i ämneskonferensgrupperna utifrån Dylan Wiliams bok "Att följa lärande"
11
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 201 6-09-07 Utvecklingsområde 3: Synligt lärande på fritidshemmet "Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov." Skollagen 14 kap§ 2 (2010 :800) "Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter" Lgr 11Avsnitt 1. Skolans värdegrund och uppdrag "Personalen i fritidshemmet bör ... ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten ..." Allmänna råd för fritidshemmet s. 32
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Elever känner sig delaktiga och får ett ökat intresse för verksamheten. Elever och vårdnadshavare har större insyn och kunskap om verksamheten. Eleverna stannar kvar på fritidshemmet längre upp i åldrarna.
Hur blev resultatet?
Elever och vårdnadshavare har fått ökad förståelse och inblick i hur verksamhetens aktiviteter kopplas till Lgr 11. Se bifogad matris. Elevernas delaktighet i planering och utvärdering har ökat. Vi har ungefär samma elevunderlag som tidigare. Vi ser ingen trend i att eleverna är inskrivna längre upp i åldrarna i förhållande till föregående år.
Vilka insatser genomfördes?
Analys Vilka insatser gav resultat?
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.)
Arbeta fram rutiner för att synliggöra lärandet på fritidshemmet via vår lärplattform?
Pedagogiska samtal med utgångspunkt i boken "Fritidshemmets didaktik".
Kompetensfortbildning - IKT som redskap i verksamheten
Kompetensfortbildning "Fritidshemmets didaktik" - Lärande samtal i arbetslaget
Gemensam konferens - skola och fritidshem - med representanter från respektive klass och fritidshemsavdelning.
Vidareutveckla progressionen i verksamheten i takt med elevernas ålder, förmågor och intressen. Konferens - varje vecka -respektive fritidshemsavdelning och klassföreståndare
Veckoinformation på Unikum till elever och vårdnadshavare samt veckoschema kopplat till Lgr 11. (se bild på försättsbladet)
För att kunna vidareutveckla verksamheten behöver vi vara vaksamma på hur den utökade timplanen påverkar elevernas närvaro och ork på eftermiddagen. Hur behöver vi förändra för att möta elevernas behov? Nytt avsnitt i läroplanen om fritidshemmet. Behöver vi göra några förändringar i verksamheten?
12
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skol a 2016-09-07
Utvecklingsområde 4: Elevhälsoplan "Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla''. Lgr 11Avsnitt1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Tydliga handlingsplaner som underlättar det förebyggande arbetet.
Vi-känslan i elevhälsoarbetet har ökat.
En vi-känsla på skolan/fritidshemmet att vi - pedagoger och elevhälsoteam tillsammans arbetar med elevhälsouppdraget utifrån våra olika kompetenser.
Handlingsplaner har börjat utarbetas vilket underlättar det gemensamma elevhälsoarbetet.
Vilka insatser genomfördes?
Tagit fram individuella handlingsplaner för skolans elevhälsoarbete exempelvis Riktlinjer för att främja närvaro. Kompetensfortbildning för elevhälsoteamet - Petri Partanen.
Analys Vilka insatser gav resultat?
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.)
Alla insatser har bidragit till ett bättre elevhälsoarbete.
Arbetet kommer att fortsätta men avslutas som prioriterat mål.
~ BÅSTADS
13
~ KOMMUN Barn & skola 2016-09-07 Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen
Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Att utveckla elevernas läsförmåga (utvecklingsområde 1) och likvärdig bedömning (utvecklingsområde 2) är långsiktiga mål som kommer att kvarstå kommande år. Läsförmåga är en kompetens som påverkar kunskapsutvecklingen i samtliga skolans ämnen. En god läsförmåga är viktig för alla elever. För att fördjupa pedagogernas komptetens kring läsning kommer all skolpersonal att delta i Läslyftet. Bedömning är subjektivt men för att stärka rättsäkerheten kring exempelvis betygssättning är det av stor vikt att pedagogerna ges möjligheter och att tillsammans diskutera, bedöma och analysera förmågor utifrån gällande styrdokument. Utifrån ett förändrat elevunderlag, fler elever med annat modersmål än svenska, finns ett utvecklings behov kopplat till Läroplanens kapitel 1 och 2. För fritidshemmet kommer målet synligt lärande att avslutas och nytt utvecklingsmål kommer att arbetas fram i början av läsåret utifrån det behov som finns baserat på innehållet i läroplanens nya kapitel för fri tidshemmet samt utifrån den personalsammansättning som finns efter personalbyte.
Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering: Östra Karups skola är en skola som, utifrån den samhällsutveckling som sker i området, växer. I Östra Karup pågår ett generationsskifte när det gäller bostäder och nya bostadsområden håller på att exploateras (Östra Karups och Tuvelyckan) vilket vi redan ser ger en ökad inflyttning. Lokalerna som idag finns tillgängliga räcker inte till för att ta emot en ökad inflyttning. För att kunna leva upp till Båstads kommuns mål som en framgångsrik skolkommun behöver lokaler anpassas till dagens och framtidens krav på tidsenlig utformning och inredning för både elever och personal exempelvis fungerade IKT, arbetsrum för personal och klassrum för elever i behov av särskilt stö d. Rekrytering och att behålla kompetent legitimerad personal inom skola och fritidshem är en stor utmaning. Hur kan vi bli attraktivare som arbetsgivare? Administrativt stöd för både pedagoger och skolledning behöver finnas. Vi ser positiva effekter av det lilla administrativa stöd som lågstadiesatsingen har kunnat ge pedagogerna. En utökning av detta stöd kan verka positivt i att både behålla och rekrytera pedagogisk personal.
ITiJ BÅSTADS
14
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-09-07
Det ökande antalet nyanlända elever medför att vi behöver ökad tillgång till studiehandledare på flera olika språk, modersmålsundervisning, svenska som andraspråkslärare, elevhälsa, tolkar för att kunna kommunicera med vårdnadshavarna mm. Vi behöver också kompetensfortbildning för personalen kring hur man undervisar elever som inte har svenska som modersmål. För våra elever i behov av särskilt stöd måste det finnas resurser så att de kan nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
ös:;;OJ!~ Susanne Kaczmarek, rektor
//
OsfrCi l
Betygskatalog • uppgifter om betyg ~
Moderna språk, elevensval
.....
"c:"'
iii
c
B
Du A
D
B D
CuA
E
,, Elevernas namn
-- - -· ·- ··
Persannr
!
2 3 4
I
5'
~
. 'w*
.c
-"'
'5 ; .cg o E
Cl
E"
•
:J
~~
c:
Moderna språk, språkval
~
"'
.il
,,, c:
2
2
2
B 2
~
"e c: .a ~
c.
m "
"'
.><
Cl
m "
;;; :J :;;
E z"' ..
2
c
2
.?:'
~
"'
c, 0
;;; >o u..
0
..... "" ~g
E 0-"' 'I!! c.
.il
c
m "
!!!
..
Cl
~
"' i!l I!! ] c:
U)
> c "'""" ..
Q)
.><
c.><
(,)
{!!.
"
Anm
t-
Poäng
2
2
c
232,5
2
2
D
242,5
E uD
F
2
2
2
E
2
E
E
E
2
F
E
F
F
E
F
2
2
D
105,0
B D
C uA
D
2
2
2
B 2
D
D
2
c c
D
D
D
D
2
2
D
227,5
c
B uD
c
2
2
'2
c
2
D
E
c c
2
D
E
D
E
D
2
2
D
197,5
2
c
2
E
E
E
2
c c c
D
c c
E
2
2
c
205,0
B
E
2
D
D
D
2
F
F
E
F
E
2
F
2
E
130,0
2
B 2
D
c
2
D
E
D
E
B
c
2
2
222,5
B
D
D
E
2
2
215,0
9
D
D
D
2
2
c c c
225,0
10
F
F
D D
D uD
D
2
2
2
F
c
2
2
D uC
2
2
E
9
E
E
E uA
10 I
c
D
DuA
c c c
11 I
E
F
E uC
F
12
c F c c
B E
I
"'
"
..
c.
-"' c
c
2
Cl
.?:'
ti
E
13
.!!
c.
-"'
2
:!! :;;
.?:'
6
8
"~ ,,""
I!!
15
. .
c:
't:
....-"'
Cl
"" "'
'E c.
7
I
,,..c:
Modersmål
Grun dskola
c - l!'. " e ·c"' "'0 .c ,, .><"' "" 'E .c~~- g :;:.s ;;:§> ""E ~ c iii " "' 0 (!I "' 0:: "' iii 6i c D c 2 c c c D D D c c c 2 c c c c c D
.sE ...
0
VT 2010
c:
-"' ~
~
skolc.
POL
2
2
2
E
2
2
2
2
c
2
c c c
2
2
2
D 2
c
D
B
2
D
c
2
c c c c D D
E
E
E
2
E
E
E
E
E
F
2
2
D
140,0
11
E
2
E
F
E
E
E
E
2
2
E
152,5
12
2
D
c
D
E
D
E
2
2
c
212,5
13
2
c
B
c c
D
c
2
2
D
235,0
14
E uD
E
2
2
2
2
E
E
E uB
D
2
2
2
c
2
D
D
2
c
D
c c
2
E
E
D
2
D
D
D
E
D
D
2
2
D
205,0
15
14
B B
CuD
D
2
2
2
15
c
D
C uB
D
2
2
2
c c
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
0,0
16
2
E
E
E
2
D
E
D
E
E
E
2
2
E
172,5
17
D
E
B
D
2
2
D
220,0
18
2
2
B
292,5
19
2
2
280,0
20
2
2
c c
242,5
21
2
2
E
162,5
22
16
2
2
2
2
2
2
17
E
c
E uE
D
2
2
2
E
18
c
E
DuA
c
2
2
2
D
2
D
c
D
2
c c
19 I
A
B
B uA
A
2
2
2
A
2
B
B
B
2
A
20
A
A
B uA
2
2
2
A
2
B
B
B
2
B
21
B
c
CuD
c c
2
2
2
B 2
c c c
2
A c c B c A c c B c c c c c c
22
E,
D
2
E
2
2
2
c·
E
2
E
E
-· ' -
-
2
D
E
A
E
E
E
E
--
D
I Grundskola
Betygskatalog • uppgifter om betyg
.
, ,[ -"'
Moderna språk, elevens val
.
"'c"'
.il "" - .c
~
"fi äi
o E
..
.c (,)
.X
0
E
Persannr
,,"c:
Modersmål
.., !!!"c E"' '"' ~ 1;;" " iii w ~~ :!! :::;: 3
3
3
F
F
2
3
3
3
F
F
3
3
3
3 -
F
F
...-";;_
~
"'
"e c
't: Cl
.?:'
m "
2 2
2
~c.
"'
Cl
~ ca
" ~ ,,"
I!!
;I
Cl
Elevernas namn
Moderna språk, språkval
c:
~ c. ~
Cl
.?:'
-"' ;;;
z~
,, a
c, 0
0
-"
iiii]i
'E
~ "
" :::;:"'
~~ iii
2
"' ARA
F
3
2
3
3
3
2
ARA
E
3
2
3
3
3
2
ll'.l
2
3
2
3
·-
~
3
3
-
~~
0
Q)
..
c.
-"'
"' "'c .il .il "'c0 ~ 't: .s c, .cE ,,~
e . CD
c. ~ c
Il>
"' ~ "'"'
lii
..
.X
E
0 .X
.. "'""i:U)
-"'
c >
i!l
U)
i!! > c " "'".., .
~
~
-"
~ (,)
]
{!!.
{!!.
3
Anm
Poäng
(!I
!i:
2
3
3
3
3
E
2
F
2
2
3
3
3
3
E
2
F
2
20,0
2
2
10,0
3
"' 0
2
3 3 --·
3
3
E
"'
2
F
3
10,0
lJN ooosoo/20\6-600
[ilJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Bildning & arbete 2016-09-06
Akademi Båstad Nulägesbedömning 2015
16
17
BÅSTADS KO MMUN Bildning & arbete 2015-08-19
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: • Del 1: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera resultaten på organisationsnivå • Del 2: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten • Del 3: Identifiera förbättrings-/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse Elevernas måluppfyllelse, bilagd betygsstatistik bland avgångselever Organisationsanalys av resultaten:
Gymnasieexamen uppnåddes av 94% av eleverna (54 av 57). Riksgenomsnittet för gymnasieexamen år 2015 var 88,5%. En uppdelning i högskoleförberedande- och yrkesexamen visar på följande resultat för Akademi Båstad Gymnasium; 94% (44 av 4 7) samt 100% (10 av 10). De elever som inte uppnådde högskoleförberedande- eller yrkesexamen erhöll studiebevis. Statistiken kan jämföras med förra läsårets; gymnasieexamen uppnåddes sammantaget av 88% av eleverna efter 93% högskoleförberedande examen och 75% yrkesförberedande examen. Genomsnittligt meritvärde på högskoleförberedande program är 14,3 och på yrkesförberedande program 11,4 att jämföra med förra årets genomsnittliga meritvärden som var 14,5 och 10,2. Riksgenomsnittet var år 2015 14,5 på högskoleförberedande program och 12,9 på yrkesförberedande program. Vad ger resultat i klassrummet?
Förstärka elevernas motivation genom varierade undervisningsmetoder, individualisering och elevinflytande. Formativ bedömning/förhållningssätt. Tydligt ledarskap i klassrummet. Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Medvetet arbete kring trygghet och studie ro. Något strukturellt som hade kunnat förbättras för att nå bättre resultat?
Fördjupat kollegialt lärande Funktionella klassrum som möjliggör varierad undervisning.
18
~ KOMMUN BÅSTADS
Bildning & arbete 2015-08-19
Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsområde 1: Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att utveckla resultat och kvalite i alla delar av verksamheten. Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11 Enligt skollagen 4 kap. 3-8§§ (2010 :800) skall huvudman och skolenhet kontinuerligt och på ett systematiskt sätt arbeta med uppföljningar av verksamheten genom analys av resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån det skapa en fortsatt planering och utveckla utbildningen. I Lgy 11 avsnitt 1 och 2.6 uttrycks likaså krav på systematiskt kvalitetsarbete.
19
~ KOMMUN BÅSTADS
Bildning & arbete 2015-08-19
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Utvecklingsområden skall tydliggöras, definieras och avgränsas för att sedan följas upp regelbundet. Hur går det, behöver vi backa ett par steg eller ändra kurs? Vid utvärdering av detta utvecklingsområde skall minst 85% av personalen uppleva hög nöjdhet med förstärkandet av det systematiska kvalitetsarbetet.
Vid utvärderingen av årets fokusområden upplevde 86%, 12 av de 14 svarande i personalen, hög nöjdhet med förstärkandet av det systematiska kvalitetsarbetet.
Efter analys i hela personalgruppen definierade rektor utvecklingsområdena och kommunicerade vid upprepade tillfällen under läsåret när och hur dessa skulle följas upp och utvärderas.
Analys
Vilka insatser gav resultat?
Övrigt
I de fall där utvecklingsarbetet har utgått från frågeställningarna;
Ses som ett långsiktigt utvecklingsområde då det inte enbart är en metod utan ett förhållningssätt som inbegriper alla skolans processer och all personal.
-
Vad fungerar respektive fungerar inte? Varför fungerar det inte? Vad kan vi göra annorlunda för att det skall fungera bättre?
har förbättrade resultat uppnåtts. Exempelvis i arbetet gällande uppföljning av elevernas kunskapsresultat i syfte att sätta in åtgärder som leder till att eleverna utvecklas så långt de kan. Men även i arbetet kring trygghet och studiero där vi arbetat med platsanalys, lika be handlingsplan, förebyggande/främjande aktiviter och elevenkät.
Att skapa struktur och rutiner för att utveckla kvaliten i en dynamisk skolvärld med ny personal och en stor andel nya elever kräver långsiktighet.
20
~ KOMMUN & BÅSTADS
Bildning
arbete
2015-08-19 Utvecklingsområde 2: Undervisning och lärande samt grundläggande värden och inflytande i syfte att få lärarna att utgå från elevernas behov, erfarenheter, förutsättningar och tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11 I skollagen 3kap. 3§ (2010:800) framgår att alla elever skall ges den stimulans och ledning som de behöver i sitt lärande och för personlig utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt. I Lgy 11avsnitt2.1 framgår att läraren skall utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och lärande. Vidare så står det i skollagens 4 kap. 9§ (2010:800) att eleverna skall ges inflytande över utbildningen samt stimuleras till att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. I Lgy 11 avsnitt 2.3 anges att läraren skall ansvara för att alla elever får inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen för att tillsammans kunna planera och utvärdera undervisningen.
21
l1TI BÅSTADS ~ KOMMUN
Bildning & arbete
2015-08-19 Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? Lärare arbetar i större utsträckning med individualisering och formativ bedömning i syfte att nå alla elever. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät uttrycker att de är mycket nöjda med undervisning och lärande.
Medvetandegöra och öka elevinflytandet. Målet är att 90% av eleverna vid nästa års elevenkät uttrycker att de har möjlighet till inflytande över sin utbildning.
Hur blev resultatet? På frågan om man som elev får arbeta på många olika sätt i skolan tex individuellt, i grupp eller under lärares ledning så visar elevenkäten att 0% av eleverna aldrig upplever detta, 12% ibland, 46% för det mesta och 42% alltid. På frågan om lärarna utgår från vad jag som elev kan så visar elevenkäten att 4% av eleverna aldrig upplever detta, 24% ibland, 45% för det mesta och 27% alltid. På frågan om utvecklingssamtalen är framåtsyftande så visar elevenkäten att 6% av eleverna aldrig upplever detta, 17% ibland, 42% för det mesta och 36% alltid. På frågan om man som elev får vara med och planera skolarbetet så visar elevenkäten att 0% av eleverna aldrig upplever detta, 18% ibland, 51 % för det mesta och 31% alltid.
Analys
Vilka insatser genomfördes? -
-
-
-
-
-
-
Tydligare kartläggningar av elevernas behov och intressen. Lärare erhöll överlämningar av specialpedagog kring hur man arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Analys av de elevutvärderingar som gjordes i syfte att ompröva och förnya kurser. Synliggjorde centralt innehåll, kunskapskrav och betygskriterier. Auskulterande i triader vid två tillfällen under läsåret. Gemensam mall för fokusområden och frågeställningar vid utvecklingssamtal arbetades fram. Skolans lärare ha r haft en dialog med elever och kollegor om elevinflytande i syfte att medvetandegöra och öka detsamma. Elevkårens engagemang har tagits tillvaro i syfte att öka elevinflytande och delaktighet kring exempelvis trivselskapande aktiviteter.
Vilka insatser gav resultat?
Övrigt
Den insats som gett mest resultat är auskulterande i triader - samtliga insatser behöver dock fortsatt arbetas in och fördjupas .
Ses som ett långsiktigt utvecklingsområde då insatser såsom; -
-
-
Gemensamma kursutvärderingar Organisation för lärande genom kollegialt lärande Individualisering Formativ bedömning IKT
Behöver arbetas in och fördjupas .
Såväl ökad öppenhet i dialog gentemot elever och kollego r som elevkårens engagemang har bidragit till resultatet.
Då flera nyanställningar har gjorts under sommaren och en stor andel nya elever börjat på skolan så krävs en fortsatt dialog kring elevinflytande.
22
~ KOMMUN & BÅSTADS
Bildning
arbete
2015 -08-19
Utvecklingsområde 3: Trygghet och studiero i syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Mål enligt skollagen 2010 :800 Enligt skollagen 6 kap. 6 8 §§ (2010 :800) framgår att vid varje skolenhet skall en plan mot kränkande behandling upprättas. Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Kartläggning och analys av riskområden ska ingå i likabehandlingsplanen. Arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling ska systematiseras. Målet är att 100% av eleverna vid nästa års elevenkät upplever skolmiljön som trygg.
På frågan om man som elev känner sig trygg på skolan så visar elevenkäten att 2% av eleverna aldrig upplever detta, 9% ibland, 47% för det mesta och 42% alltid.
Vilka insatser genomfördes? -
-
-
-
-
Skolan ska erbjuda studiero som skapar goda förutsättningar för kunskap och lärande. Målet är att 100% av eleverna vid nästa års
På frågan om man som elev får den studiero man behöver i skolan så visar elevenkäten att 3% av eleverna aldrig upplever
-
Diskussioner fördes med eleverna kring ett normcentrerat för hållningssätt för att kunna arbeta fram en gemensam policy. Platsanalys genomfördes. Likabehandlingsplanen presenterades och diskuterades. Studiedagar planerades och genomfördes i syfte att främja likabehandling. På mentorsmötestiden diskuterades diverse frågor för likabehandling och mot kränkande behandling. Lärare anknöt till olika teman för inkludering och gemenskap såsom diskrimineringsgrunderna i den ordinarie undervisningen. På mentorsmötestiden diskuteras hur studieron kan förbättras. Ökat läraransvar och bättre
Analys Vilka insatser gav resultat?
Övrigt
Samtliga insatser påverkade resultatet.
Även detta utvecklingsområde kräver ett långsiktigt arbete inte minst mot bakgrund av att det är en stor andel nyanlända elever som blivit en del av skolan. Skolan behöver arbeta med inkludering och ytterligare insatser som diskuterats är;
-
Att föra diskussioner med eleverna kring studiero samt att som lärare behålla eleverna i klassrummet
Bygga in fler elevkontakter genom att ändra schemastrukturen och blanda elevskåpen. - Tydliggöra elevhälsoplanen. Tillsätta ett integrationsråd med representanter från elever, lärare och skolledning. Hänger ihop med ovanstående.
23 [fiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Bildning & arbete 2015 -08-19 elevenkät upplever att skolan erbjuder goda förutsättningar för kunskap och lärande.
detta, 29% ibland, 44% för det mesta och 25% alltid.
utnyttjande av lokaler genom att större utsträckning låta eleverna arbeta i lektionssalarna.
påverkar studieron positivt.
Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Arets utvecklingsområden har valts ut med anknytning till resultat från elevenkäten 2015 och 2016, och sko/inspektionens regelbundna tillsynsrappor 2013 och 2014. Samtliga dessa tre utvecklingsområden kommer vi att fortsätta utveckla då de är långsiktiga och arbetet är påbörjat. De/målen kommer att revideras.
Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering: Skolan tar emot en ökad andel nyanlända elever vilka kräver studiehandledning på modersmål samt stora insatser i svenska som andraspråk varför personal behöver rekryteras. Skolan tar emot en ökad andel elever i behov av särskilt stöd vilka kräver resurser i form av specialpedagog/lärare och assistens. Kompetensutveckling krävs i lärargruppen gällande formativ bedömning och datorn som pedagogiskt hjälpmedel i syfte att öka skolans må/uppfyllelse. Elever och personal upplever inte arbetsmiljön gällande ventilationen som tillfredsställande varför detta behöver ses över. Alla skolors viktigaste framgångs/aktar är skickliga lärare och rekryteringarna inför kommande läsår har visat ett betydligt svagare söktryck i jämförelse med tidigare år. Båstad kommun behöver därför arbeta aktivt på kort och lång sikt för att vara attraktiv som arbetsgivare. För att rektor skall kunna fokusera på kärn uppgiften, elevers lärande, krävs ett ökat administrativt stöd i skolan när elevantalet är ökande.
'H:.{=~~M: {:c..G,.\ Jc.J:::_o~~so V"'.. ~@
24 Betygsstatistik
Betyg Gy-poäng
Kurs
BIOBIOOI Biologi I -
%
F
%
%
E
%
D
c
%
%
B
A
%
Antal betyg
100 4
50,0
2
25,0
2
25,0
12,5
12,5
8
----
BIOBI002 Biologi 2
100
EN Engelska, grundskola ENGENG05 Engelska 5 --
2
25,0
12,5
3
37,5
8
4
9,5
42
2,8
36
36,8
19
0 I 100,0 100 12
28,6
8
19,0
13
31,0
5
11,9
3
8,3
14
38,9
13
36,l
5
13,9
4
21,1
3
15,8
3
15,8
2
10,5
4
40,0
4
40,0
2
20,0
11
34,4
4
12,5
9
28,1
----
ENGENG06 Engelska 6 -
100
-----
ENTENRO Entreprenörskap --
100
HISHISO!al Historia !al
50
HISHISO!b Historia I b
100
IDRIDOOI 100 Idrott och hälsa I - specialisering IDRIDROI Idrott och hälsa I
3
9,4
16,7 3
100
MATMATO!a Matematik I a
100
MATMATO!b Matematik I b
100
---
10 5
15,6
32
5
83,3
6
11
26,2
42
11,1
9
100
KEMKEMOI Kemi I
7,1
9
21,4
7
16,7
12
28,6
3
33,3
2
22,2
3
33,3
10
8
80,0
2
20,0
11
47,8
8
34,8
2
8,7
2
8,7
23
11,1
5
55,6
2
22,2
9
- -
MATMATOlc Matematik I c -
7
- -
100 11,1
---
MATMAT02a Matematik 2a
100
MATMAT02b Matematik 2b
100
----
4
80,0
17,4
13
56,5
5
21,7
I !,I
2
22,2
3
37,5
2
25,0
3
37,5
23
4,3
---
MATMAT02c Matematik 2c ---
4
5
20,0
100 2
11,1
9
22,2
3
33,3
12,5
2
25,0
8
2
25,0
8 6
----
MATMAT03b Matematik 3 b -
100
----
MATMAT03c Matematik 3c
100
MODDEUOI Moderna språk I
100
MODDEU03 Moderna språk 3
100
----
3
25,0
50,0
2
33,3
16,7
2
40,0
20,0
20,0 100
MODFRAOI Moderna språk I
100
20,0
5
25,0
2
50,0
25,0
4
20,0
5
I 100,0
----
MODSPAOI Moderna språk I - -
100 2
20,0
40,0
I
20,0
---
MODSPA02 Moderna språk 2
100
MODSPA03 Moderna språk 3
100
MODSPA04 Moderna språk 4
100
----
2
----
MODDEU04 Moderna språk 4
----
12,5
50,0 6,7
2
50,0 2
13,3
9,1
3
20,0
6
40,0
3
20,0
15
4
36,4
4
36,4
2
18,2
Il
------
NAKNAKO!al Naturkunskap I al
50
NAKNAKO!b Naturkunskap I b
100
- -
10
5
50,0
2
20,0
9
37,5
3
12,5
4
16,7
2
8,3
6
25,0
24
10
23,8
10
23,8
9
21,4
6
14,3
7
16,7
42
10,0
10,0
---
RELRELOI Religionskunskap I
Kjgebs04.rpt
10,0
50
Sida 1 /5
2016-09-05
25 Betygsstatistik
Betyg Gy-poäng
Kurs
SAMSAMO!al Samhällskunskap I a I SAMSAMOI b-- --Samhällskunskap I b SAM SAM~ Samhällskunskap 2 --
%
%
F
% D
E
%
c
% B
%
A
Antal betyg
%
50 2
20,0
4
12,5
5 50,0
10
3
30,0
12
37,5
3
9,4
2
6,3
32
4
17,4
4
17,4
2
8,7
23
6
40,0
3
20,0
4
26,7
15
100 - - - - - - - - - - - - j - - - - - - --
11
34,4
-- - --- ----
- - -----
100 2
8,7
I
6,7
11 47,8
- - --1-------
----
SOISOOO Sociologi SVASVAOI Svenska som andraspråk I
100
SV ÄSV AOi ____
100
-------
-
---
----
I
6,7
!--------------+--------
100 I
33,3
I
33,3
3
7,7
2
3
66,7
-- -- - - - - ! - - - - - - - - - -
Svenska som andraspråk 2 SVESV~ ----Svenska I SVESVE02 Svenska 2 SVESVE03 Svenska 3
_ _ _ _ _ _ _ _ L__ __ _
v:.\R.v ARo-1- -
3
2
66,7
15
38,5
4
34,2
10
100 -------j---------
14 35,9 ---
---
10,3
2
5,3
3
7,7
39
I
2,6
38
5
14,7
34
-- -
100 7
18,4
5
13,2
13
7
20,6
9
26,5
13
38,2
I
16,7
I
16,7
2
33,3
- - - - + - - - - - - + - - - - - - - - - - - - ---
-- - -
26,3
--- ------
----+--------
100
- ---- - - - - - - - - - - - l - - - - l - - - - - 1 - - - - - - - -- ---
-~----
200
Vård- och omsorgsarbete I
sumlita >
-
3soo
BILBILO!b Bild och form I b
100
ELLPRAO Praktisk ellära
100
ELRELFO Elkraftteknik
100
2
6
33,3
0 2
2 100,0
4
4 100,0 ------+------+----!~---------
- - - - - - - - - - ----
4
4 100,0
----1-------1-------l-----
ENGENG07 Engelska 7
100
FASFAEO--
100
5,9
Fastighetsservice - VYS FASFAVO Fastighetsservice - ytor FIOFIOOI Filosofi I FOTFOTOI Fotografisk bild I FYSFYSO!a Fysik la
3
17,6
3
75,0
3
17,6
3
17,6
4
---C--------
23,5
3
17,6
- - - - + - - - - - - - + - - - - - --- - - - - - - -
17
4
25,0
100 100,0 50 3
12,5
5 20,8
8
33,3
5
20,8
3
12,5
24
--l------1-----l----
100 50,0
50,0
2
25,0
8
12,5
8
50,0
10
150 5
62,5
3
37,5
2
12,5
-------
FYSFYS02 Fysik 2
100
FORFÖROI Företagsekonomi I
100
GEOGEOOI Geografi I
100
12,5
2
12,5
25,0
-----!------!----
I 0,0 3 42,9
4
40,0
5
3
14,3
42,9
7
----
100 GRAGRAOI Grafisk kommunikation 1 100 GYARNA Gymnasiearbete Naturvetenskapsprogrammet GYARSA --100 Gymnasiearbete Samhällsvetenskapsprogrammet GYARVF --- ----ioo Gymnasiearbete YVS- och fastighetsprogrammet oYAR~
----
Gymnasiearbete Vård- och omsorgsprogrammet HISHIS02a-Historia 2a
Kjgebs04.rpt
50,0
2
50,0
8 100,0
8
24 100,0
24
4 100,0
4
6 100,0
6
100
100 14,3
Sida2 / 5
2
28,6
14,3
14,3
2
28,6
2016-09-05
7
26 Betygsstatistik
Betyg Gy-poäng
Kurs
%
F
%
HUMHUMOOS 100 Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering HÄLHALO --------Wö Hälsopedagogik
% D
E 1
9,1
% 5
-----
--
2
2
18,2
--- __________ L _ _ _ _ _
Antal betyg
%
18,2
Il
----·------+-----
1
16,7
6
1 25,0
I
25,0
4
1
4
50,0
1
16,7
4
2
50,0
66,7
---- - - - - - + - - - - - - + - - - - - -
100
100 Miljö- och energikunskap IDRID002 100 Idrott och hälsa 2 - specialisering ----
9,1
------4-------+--
% A
% B
45,5
--------
HÄLKOMO Komplementärmedicin HÅLMiro-----
c
12,5
2
25,0
1
12,5
8
2
33,3
4
66,7
6
4
50,0
8
1
14,3
7
---
---
-
- ' - - - - - - - + - - - - - - - - - - - ---- -- --
- - + - - - - - - - - --
--
IDRIDR02 Idrott och hälsa 2
100
I
12,5
1
12,5
1
14,3
1
14,3
2
25,0
----
JURPRIO Privatjuridik JURRATO -Rätten och samhället
100
KEMKEM02 Kemi2
100
4
57,1
-+-------~--
-1-----
100 1
14,3
1
14,3
3
42,9
2
28,6
7
4
50,0
1
12,5
2
25,0
I
12,5
8
6
40,0
5
33,3
2
13,3
2
13,3
15
1
12,5
8
- -
LEDLEDO Ledarskap och organisation -----
100 -c------
---
4
50,0
2
25,0
I
12,5
4
57,1
2
28,6
1
14,3
4
66,7
I
16,7
1
50,0
100 --
'-------
150 MEDMED01 Medicin 1 -----100---~MEEJOU01 Journalistik, reklam och information 1 MEETETO 100 Textkommunikation ----
----
1
100
MERMEEOI - -
1 50,0
- - ----
100
I
---
---
I
---
---
- ----
I
50,0
2 2
50,0
50,0
100
2
_I
-
1 100,0
1
2
4
-f-----
1 100,0 100
---
100
1 100,0
-----
1
25,0
I
25,0
50,0
-------
----
- ----
---
-----
---
MoDSPA05-- -------Moderna språk 5 MODSWAOl Moderna språk 1
MANETW-
2
--
--
--
50,0
100
MODFRA05 Moderna språk 5 MODFRE01 Moderna språk 1 MODFRE03 Moderna språk 3
----
I
100
MODFRA03 Moderna språk 3 MODFRA04 Moderna språk 4 -
50,0
_ _ _ _ _ __j__
--
----
2 ,-------------
2 100,0
Moderna språk 2 MODDEU05 Moderna språk 5 MODFRA02 Moderna språk 2 ----
6
1 50,0
Medier, samhälle och kommunikation 1 MODDEU~--
16,7
7 '-------
---
----
MEPME!Ol Medieproduktion 1
--
------+---
100
MATMAT04 Matematik4 MATMAT05 Matematik 5
----
_ _ __j___ _ _ _ _
100 100 1
33,3
2
66,7
2
28,6
3
100 2
28,6
3
42,9
7 ----
100 1 100,0 -----
----
-----
2
2 100,0
100 I 100,0 100
Etik och människans livsvillkor NAKNAK02 100 Naturkunskap 2
1
16,7
1
2
25,0
2 25,0
3
16,7 3
37,5
50,0
I
16,7
6
1
12,5
8
_ _ _ L___
Kjgebs04. rpt
Sida 315
2016-09-05
27 Betygsstatisti k
Betyg Gy-poäng
Kurs
PEDKOUO Kommunikation PEDPEGO Pedagogiskt ledarskap PSKPSYOI Psykologi I PSKPSY02a Psykologi 2a PSYPSYOI Psykiatri I RELREL02 Religionskunskap 2
2
---
I
5,9
13,3
6
20,0
7
41,2
20,0
6
30,0
9
30 -----
11,8
2
--
1 16,7
2
33,3
41,2
7 -------
17
---------- - - - - - - -
6
50,0
3 --------
----
-
f-----------------
- --
50 42,9
3
1
14,3
I
14,3
2
28,6
7
4
57,1
I
14,3
2
28,6
7
I
16,7
-
--
--
100 - -----
---
50 I
16,7
16,7
I
3
50,0
6 --+----------
- - - - - '----------
------- --
--------
100 [
-- --
_____--
14,3
I
14,3
2 28,6
I
2
33,3
I
16,7
3
50,0
I
25,0
2
50,0
I
25,0
3
50,0
I
16,7
I
10,0
4
40,0
2
20,0
I
16,7
3
50,0
2
33,3
·--
200
14,3
I
- - - - - - - - - -------
28,6
2
7 ----
-
-
-
-
6
------
100
-----
100
--
-
I ---
---
------
-----
-------
----
I
20,0
20,0
5
3
60,0
5
-
20,0
----------- 1----------
20,0
I ----
--
4
80,0
3
60,0
5
-- - - - - - - - - -
100 I
20,0
20,0
I
---------
-----
----I-----
5
+-----
---- -------
100 I - -
20,0
20,0
I
60,0
3
5
----- l - - - - - - -
--t----- -
-
--
100
----
80,0
5 - --
--
100 2 ---
----
--- - - - -
50,0
2
4
50,0 -
- - - -I - - - - - - -
- - -
- --
100 4
4 100,0
--
100
_____ ,
------
- - - - - - f---------
-----
4
4 100,0 - ----
- - -
- ---
- - - --
--f---
100 -
--r---
--
100
- --
- - - - - - r-------
75,0
3 ----
-------
4
4 100,0 I
-
-
- --
- -
-
-
--
--
- ---
~--
4
25,0 -----
1--------
-------
--------
100
----
-----
-------
100
--
3
-----
-----
75,0
I
- -
2 -----
50,0
- --
4
25,0 - - -- -
- - - ---
I
25,0
-------
I
----
-------
25,0
4
----
--------
----
- -----
----------
------
--
100 2 ----
------
----
50,0
-------
2
4
50,0
--------
-----
100 2
----
--------
---
-------
4
20,0
I - --
----- -
----
I
60,0
3
----
-
--
---
20,0
-
I
--------
------
---
100
--
---
-
100
- --
----
6 -
--
----
---
10
100
---
---
20,0
2
10,0
_ _ L _ _ __
-
-----
----
----
1
--
---
100
----
- -
-
----
---
------
-----
6
33,3
100
---------
- -
2
-----
- - -
- -
4 ---- -
----
----
Kjgebs04.rpt
I
4
--
- - -
--
-
13,3
100
SJURADO Räddningsmedicin SOIETNO Etnicitet och kulturmöten SPCSPEOI Specialpedagogik I SPEIDS0-1- - Idrottsspecialisering I SPEIDS~ Idrottsspecialisering 2 SPEIDSfö Idrottsspecialisering 3 SPETRÄÖ-1- Tränings- och tävlingslära I SPETRA02 Tränings- och tävlingslära 2 SPETRÄ03 Tränings- och tävlingslära 3 SYSINJO Injusteringsteknik SYSS-YTO Systemuppbyggnad SYSVÄMO --Värme lära TEIVVSO VYS-isolering VEKVEKO Verktygs- och materialhantering VVSENTO Entreprenadteknik VVSSANOI Sanitetsteknik I VVSSAN02 Sanitetsteknik 2 VVSVVGO VVS gassvetsning rör VVSVVIO YVS TIG-svetsning rör -
4
50 --------
-----
----
3,3
5
-----
-
- - -- -
---------
- - -
---
5 100,0
--------
Akutsjukvård SJUHEMO Hemsjukvård
15
26,7
4
- - ---------
----
---
sTDAKuo_____
13,3
2
50
---------
--------
46,7
7
100
--------
SAMINEO Internationell ekonomi SAMSAM01a2 Samhällskunskap I a2 SAMSAM03 Samhällskunskap 3
13,3
Antal betyg
%
----
--------
-----
- -
A
%
% B
---
-------
---------
-
c
%
100
--------
---
%
% D
E
%
F
------
----i----
-----
50,0 - --------
2
50,0
4 r-----
----
-----f----
100 2 66,7 -----
----
- --
---
Sida 415
---------
I
33,3 ------
3 _ _ L___
----
-
2016-09-05
28 Betygsstatisti k
Betyg Gy-poäng
Kurs
vvsvvso
%
F
%
E
%
D
%
c
% B
%
A
%
Antal betyg
100
YVS svets och lödning rör VVSVVTO VYS-teknik VVSVÄR.ITT Värmeteknik I VVSVAR02 Värmeteknik 2 VÅRVÅR02 Vård- och omsorgsarbete 2
25,0
3 75,0
4
3
75,0
25,0
4
3
75,0
200 100
-·
4
25,0 - -
..
----
100
3
4
25,0
75,0
I
16,7
3 50,0
-
150
2
33,3
6
511 1147
Kjgebs04.rpt
Sida 515
2016-09-05
UNooo50o/2016-60o
ll1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-09-06
Strandängsskolan 7-9 Nulägesbedömning 2015
29
30 [i1J BÅSTADS
~ KO MMUN
Barn & skola 2015 -06-26
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kva Iitetsa rbetet Syfte: • Del 1 Grundskolan: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera resultaten på organisationsnivå • Del 2 Förskola och grundskola: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten • Del 3 Förskola och grundskola: Identifiera förbättrings -/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse (rör grundskola)
Organisationsanalys av resultaten:
Förra årets höga notering gällande meritvärdena återupprepas inte i år. Huvudfaktorn är en ökad migration. Inte bara emigrationen, utan omflyttningar inom landet. I år nio hade vi sex nya elever med ofullständig skolbakgrund som valde Strandängsskolan under sitt sista läsår. På den korta tid får vi väldigt svårt att fylla de luckor som uppstått under lång tid. De elever som vi ansvarar för från år 7-9 är resultatet fortsatt gott, dock är vi aldrig fullt tillfreds förrän alla når godkända resultat. Genomsnittligt meritvärde: 9a: 228 9b: 222,5 9c:227 9d: 237,5 Sammanlagt genomsnittligt värde: 228 I våra utvärderingar har vi landat i nedanstående framgångsfaktorer. Kan man som lärare förhålla sig till de riktlinjerna finns förutsättningarna för en god och ändamålsenlig undervisning: Vilka arbetssätt i klassrummen är utifrån er erfarenhet framgångsrika för elever. Att det råder studiero i klassrummen Att läraren tydligt i starten av lektionen går igenom vad lektionen ska innehålla Att läraren i slutet av lektionen sammanfattar vad lektionen har innehållit Att strukturen på lektionerna är någorlunda lika och därmed förutsägbara Att grupprum enbart används för elever som klara av att arbeta där, inte som ett sätt att "bli av med" stökiga elever Att mobiltelefonerna lämnas in i början av lektionen
ITiJ BÅSTADS
31
~ KO MMUN
Barn & skola 2015 -06-26 Att elever får genomgångsanteckningar innan lektionen startar för att därmed få en förförståelse Att genomgångar hålls på en "begriplig" nivå så att alla elever kan hänga med Att läraren använder bilder för att förtydliga Att samköra ämnen för att underlätta arbetsbördan för eleverna Att uppmuntra eleverna att tala om när de gör fel - att det är av misstagen man lär sig Att eleverna har med sig sitt material från start när de kommer till lektionen, iPad underlättar där de kan samla materialet
Vilka faktorer är viktiga för att elever blir motiverade, stimulerade och upplever att de lyckas? Relationen till läraren är det allra viktigaste Att eleverna känner att de lyckas Att eleverna känner att de inte är ensamma i sina svårigheter utan att läraren är där för att hjälpa och stötta dem Att inte få hela långa planeringar utan i små bitar istället (även prov) Att det råder en kontinuitet och en förutsägbarhet Att de vet när resurspersonerna är i klassen Att det råder studiero Att de vuxna visar respekt för elevernas känslor Tid - att eleverna upplever att det finns tid att hinna med det som ska göras och för läraren att hinna med de lever som behöver extra
Vad kan vi hela tiden utveckla i vår undervisning för att i högre utsträckning möta elevers olika inlärningssätt? Att inkludera alla elever i planeringen, så att arbetet passar alla Att omfånget inte är för stort och nivån inte är för hög i planeringen från början, utan att man "fyller på" för de duktiga eleverna efterhand så att de utvecklas - en progression Att lärare reflekterar över sin undervisning-varför blir det som det blir? Att man skapar relationer i högre utsträckning t.ex. vara ute på några raster (inte bara som rastvakt), vistas bland eleverna Uppmuntra bra beteenden Ha ett tydligt ledarskap och en disciplin som skapar studiero Få göra prov muntligt direkt och inte bara vid omprov efter att de har misslyckats Låta eleverna veta exakt vad som ska komma på provet på E-nivå -förstå att detta inte är fusk
När samverkan spec- ämneslärare fungerar, hur ser det ut då? Vad är viktigt för att kunna samordna, hålla en god kvalite och utnyttja de resurser vi har på bästa sätt? Att resurslärare fått info innan lektionen om vad som ska göras - att man pratas vid Att det är ämnesläraren som gör prov muntligt med eleverna och inte resursläraren Att det finns en mix av olika erfarenheter inom spec.gruppen Att spec.gruppen hålls ihop, bra med både spec.ped centralt och spec.ped ute, viktigt att det finns en samordning så att schemat fås ihop Att läraren tänker till kring innehållet i lektionen när det finns en resurs i klassen, så att den utnyttjas.
Uil BÅSTADS
32
~ KO MM UN
Barn & skola 2015 -06-26 Övrigt: Att alla elever på "Klassens timme" får utrymme och vägledning i hur de ska planera sin vecka gällande skolarbetet. Var/när/vad det är lämpligt att lägga in hemarbete osv. Detta som ett led i ett arbete för att skapa struktur, minska stress och få eleverna att blir medvetna om sitt eget lärande och hur de kan påverka det.
33
ITi] BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26 Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grundskola) Utvecklingsområde 1: Vision 2020 Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Gemensam vision för Strandängsskolan.
Vi har skapat en gemensam vision som är kommunicerad med samtliga medarbetare.
Den gemensamma utvecklingsgruppen f-9 har planerat och genomfört en process som involverat alla medarbetare i skapandet av gemensam vision.
Analys Vilka insatser gav resultat?
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.)
Gemensam utvecklingsgrupp som planerat process.
Nu ska vi implementera den gemensamma visionen och målet med det är att utveckla trygghet och studiero i den gemensamma lärmiljön. insatser - uppmuntra enkla samarbeten mellan pedagoger och elever. Samarbete i skolrestaurangen pedagogisk lunch. Arbete för gemensam
34
ITTJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26
skolgård, tex. högstadiet använder också fotbolls-plan på raster. Använda det gemensamma Unikumrummet. Anslå och synliggöra visionen.
35
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26 Utvecklingsområde 2: Ämnesövergripande arbete Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Analys
Vilka insatser genomfördes? Vilka insatser gav resultat?
1.Att skapa ett dokument där kopplingar mellan de olika ämnena finns och är tydliga. 2.Att arbeta ämnesövergripande för att underlätta elevernas arbetssituation
1.Vi ser vilka ämnen och förmågor som med lätthet kan kopplas till varandra för att minska elevernas arbetsbörda. Dvs. två ämnen kan bedöma en och samma produkt. 2.Diskussioner mellan de olika ämnena börjar ta form
1.Kartläggning av vilka kopplingar som finns mellan de olika ämnena på tre olika nivåer: -Förmågor -I det centrala innehållet - Vilka förmågor som skall bedömas i just det centrala innehållet. (Kunskapskraven) 2.Använda dokumentet för att lättare kunna arbeta ämnesövergripande
1.Vi ser vilka ämnen och förmågor som med lätthet kan kopplas till varandra för att minska elevernas arbetsbörda. Dvs. två ämnen kan bedöma en och samma produkt. 2.Diskussioner mellan de olika ämnena börjar ta form.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.) 1.Finns ett dokument som tydligt visar vilka kopplingar som finns? 2. Arbetar vi ämnesövergripande och underlättar elevernas arbetsbörda?
[fiJ BÅSTADS
36
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26 Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Vi arbetar för att Ipads blir ett naturligt inslag i undervisningen som ska gagna elevernas må/uppfyllelse. På längre sikt, två-tre år, ser vi behovet att öka den ämnesövergripande undervisningen där kopplingarna görs mellan ämnena för en bättre helhet för eleven. Vision 2020 är också ett arbetsområde som verkar över flera år. Samsynen kring eleverna på en skola är viktigt i ett F- till 9 perspektiv och dessutom har vi mycket att lära av varandra.
Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering:
Två stora frågor som vi söker lösningar på är hur vi ska uppfylla kravet i skollagen att alla elever som är i behov av särksilt stöd skall erbjudas det, samt måste elever med annat modersmål än svenska ges stöd i studiehandledning på sitt modersmål och grundläggande svenskundervisning. Som situationen ser ut idag är jag djupt oroad att vi inte får tillräckligt med resurser för att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Jag är väl medveten om att framgång inte enbart stavas ökade resurser, men i vårt fall lider vi av för få händer att hjälpa dessa elever. Idagsläget är vi en tjänst kort på speciallärarsidan. En ökning måste till, redan idag bryter vi mot skollagen där vi får göra val kring vilka elever vi kan ge stöd och vilka elever som får klara sig utan tillräckligt stöd. Elever med annat modersmål än svenska måste ges en god start när de påbörjar sin skolgång i Båstads kommun. En tydlig och utökad svenskundervisning första läsåret och stöd med studiehandledning så undervisningen underlättas och inlärningen fördjupas är ett måste. Läsåret 16/17 har vi 25 elever (aug 2016) i årskurs 7-9 som ska slussas in i den befintliga verksamheten. Det innebär att 10% av våra totala elever så fort det är pedagogiskt möjligt ska deltaga i ordinarie undervisning. Detta kommer kräva mer personal och fler studiehandledare, eftersom vi behöver sprida eleverna på flera klasser och ge dem en rimlig chans att klara av kunskapskraven i de olika ämnena. Strandängsskolan F-9 har en ambition att skapa en bättre fungerande utemiljö för eleverna från förskola till år 9. Idag är utemiljön för eleverna inte optimal, något vi vill råda bot på. Vi vill ta ett samlat grepp om skolan och skapa en kretativ och inspirerande utemiljö där eleverna kan vistas och utvecklas. Hand i hand med en funktionell skolmiljö satsar vi extra på friskvård läsåret 16/17 med ökad aktivitet under skoldagen. Nu när alla elever har fått en Ipad ökar riskerna för mer stillasittande. Skolan ser det som en utmaning att jobba för en
37
[llJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015 -06-26
jämvikt i denna fråga, att uppmuntra och stödja till ökad fysisk aktivitet. Dessutom pekar forskningen entydigt på att en ökad aktivetet underlättar inlärningen. Vi ser med spänning fram emot utvecklingen på skolan läsåret 16/17! Totalt sett har Strandängsskolan 7-9 många framgångsfaktorer, behörig och kompetent personal, men framgången måste värnas om. Vad som är idag kan se annorlunda ut i morgon. Skolan måste ges rusurser så vi kan utföra vårt uppdrag. Att titta på jämföresletal som ställs mot andra kommuner bär sig inte, då blickarna måste riktas mot skollagen. Vad är vårt uppdrag? Jo, att ge ALLA elever en möjlighet att uppnå målen i år 9.
4xlflAJKJ~
,____...,_ I
f"G(+~
Betygskatalog - uppgifter om betyg a.
,..., _______
..,
----
r>------
iii
J:!
"'
o; Cl c:
w
c *E
=
o E
E ~ "0
:c..:.:
A
.c:
.c:
"0 ~ c
E
~
~
~"'
:i
i3 i
..,"
Modersmål
"'"'"'c:
E
:l:l
~ ::;;:
-
c
"'
~
"'~
~ rn
Cl
~ m
a
12
"'::;;:'iii :i
c
·c: " 0
·c: 0
c:
.a... "c: "'E Z:ta
c
38
Grundsärskola
..,"c:
!!J. ml c:
.c:" E c: ~ ,m
c
..,;o iii
A
"'"'"'c: "'> rn c
E 0"' "'"E J:! a.
i!
E "'..:.:'2
""
> c: rn "'
2
I"' c
Anm
~t--1\,rl!l
•
1~~~6
Klass
9d Kommun
Båstad Kommun •
__ ,..,_
.-
,,,,..._
-"-"
"
••-
nrn<
....
...
Sko/enhet
Datum
Strandängsskolan 7-9 Skolenhetskod (attasiffrig kod)
.. . . .
grsär11: A·E (Godkända nivåer), 1 (Eleven har Inte uppnått målen för betyg), 2 (A •=Avser slutbetyg, u =Avser betyg uppflyttat från tidigare tennln
. lng
2016-06-14
.
g),_3 (Anpa
gäng)
Rektorns underskrift
/
il f--~ cL c·fkL-ft
Betygskatalog - uppgifter om betyg g
Moderna .språk, elevens val
-"'
"' "'
c "' ~;;;
'.!;!
Elevernas namn
...
. ..
iii
Personnr
~
'"'* c
w
~ g E 0 ""' E '"~ tu" E
" 0 :i::.x:
I
::;;
~c. U)
?
F* F* F * - * F*
2
c* A c* o* o*
"cE
.s
U)
"'
Z'
c ·c "
c .... c
.a"'E" ~ ""' 0
·;; ""'
" ::;;"
m
Z:cu
c.
:g"'
,,'""'
E
"' ..,, ~ ""a.
m
c
,," c
0
iii
'E!
~ :.::"
c.
"'c
.X:
.X:
"'
'" c .c 1:
r.d
~ ·1!0
5i 0
"""c ·c "'0 :E>"'0
~
'iii
U)
(!)
"
:i:
~
~
.!!!
E
U)
in
U)
i(Ö
.c
"'
E
""' 'E
~ ~
~ ""'~
g~
,,;o
~ fil c
">
c.
~ E Q) , , > c {!?.
U)
"'
" 1--"
Poäng
Anm
SPA
c*
2
A* 2
o* c* 0*2
c* c* c* c* o*u 0*2
2
c *
250,0
2
o* 2
F* F* F* 2
F * F * E* F* E*u F * 2
2
E*
42,5
SPA
2 B*
2
s* 2
B * c* B * 2
c * s* c* c* s* B * 2 u
2
c *
272,5
3
A* s* c* c* c*u c * 2
2
c*
260,0
4
c* c* s* s* s*u c*2
2
c *
262,5
5
u u
u
2
2
OEU
c*
2
A* 2
o* c* 0 * 2
o* o* c* o* c*
2
FRA
c*
2
A* 2
c* B * c * 2
I-* c*
2
2
s*u 2
o* E * E * 2
B * s* B* c* c*u 0*2
2
0*
222,5
6
B * s_* A*2
A* A* A* A* A*u B * 2
2
B*
320,0
7
o* s* E*
u
u
I
/
., 8,,\l=D/A-r
c* A* s* s* A*
2
SVEN 2 SPA A*
2
A* 2
c* s* B * A* c*
2
SPA
c*
2
A* 2
A* B * B * 2
c* s* c* c* A*u c*2
2
8*
290,0
8
c* o* A* s* o*
2
OEU
c*
2
c* 2
s* c* c*2
c* c* s* s* s*u c * 2
2
c *
267,5
9
c* c* B * s* o*
2
OEU
c*
2
s* 2
B * c* c*2
c* B * c* c* s*u B * 2
2
c *
270,0
10
s* c* A* A* c*
2
SPA
c*
2 A*u 2
c* c* c * 2
B * s* c* c* s*u c*2
2
c *
A* A* A* A* A*u A*2 A * s* B* B* s*u B * 2
2
B*
2
B* E*
230,0
14
c *
250,0
15
10,0
16
u
u
u
u
280,0
11
325,0
12
305,0
13
B* c* A* A* s*
2
SPA
B*
2
A*u 2
A* A* A*2
o* s* A* A* s*
2
SPA
B*
2
A* 2
A* B * B * 2
s* A* o* o* E*
2
OEU
0*
2
c* 2
E* E * 0*2
SPA
E*
2
A* 2
o* c* c*2
c* c* o* c* c*u c*2 ·2 c* s·* c* o* o*u c * 2 2
2
2
2 2
2
2
OEU
o*
2
c* 2
c* c* 0 * 2
Eu 2 2 c* B * c* c* B *u c * 2
2
B*
·le/Vi= Atft.7
257,5
17
SPA
E*
2
c* 2
E* E* E* 2
o* c* o* c* o*u 0*2
2
E*
{
205,0
18
2
2
o* 2
E* E * E * 2
E * E* E* E* E*u E * 2
2
E*
162,5
19
2
E* c* c* B* s*
2
2 2
2
E* c* c*
IV
2
Modersmål
o* s* B * o* o*
-
I VVV't l't-0/
"' ~c. ~ U)
m
c* c* c* s* o* il
,.. _..,, --- .."
Moderna språk, språkval
.c: -c .c: -§
"'
.X:
39
Grundskola
2
2
2
y
s*
2
E* c* o* o* E*
2
E* E* E* E* E*
2
o* E* c* s* o*
u
u u
u
u u
2
2
2
2
2
2
2
/
2
I
I
2
2
s*u 2
c* c* B * 2
B * c* c* c* B*u 0 * 2
2
c *
240,0
20
c* s* A* A* c*
2
SPA
A*
2 A*u 2
A* A* A*2
A* A* A* r;. * s*u B * 2
2
B*
320,0
21
o* c* c* B* c*
2
OEU
o*
2
s* 2
c* c* B * 2
2
c*
262,5
22
E* F* o* c* E*
2
2
2
o* 2
E * E * E*2
c* B* c* c* B *u c*2 E* E* E* E* o*u E * 2
2
E*
162,5
23
2
c*u 2
E* E * E * 2
E * E* E* E* o*u E * 2
2
E*
167,5
24
2
c* 2
o* o* c*z
c* c* c* c* o*u 0 * 2
2
c *
237,5
25
E* F* c* c* E*
2
o* o* c* A* o*
2
ftJ:
JcL,
\?]
OEU
"J\D-fV\
2 E*
u u
u
J Bl '&J
vlr
~{?J\I/
81
t,J
Klass
Termin
Sko/enhet
9d
VT16
Strandä.ngsskolan 7-9
Kommun
Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
Båstad KommW1
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsundertag saknas), 2 (AmneVämnesblocket ingår inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studlegångl • =Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Datum
2016-06-14
Rektorns underskrift
ta~v-V7 2016-06-06
Betygskatalog • uppgifter
om betyg
Grundskola g
Moderna språk, elevensval
.l<
~
. "" '* . * 'tJ
c1-...... ....., ...... ... ..,,,.,.,,..
iii
Persannr
Cl
c: w
,g ~
'fi lii ~0 $.. E '::i E"'
o
~~
:!:! 0
~ :!!
E
"' "" :;;;
.l!l
Bu A* E u o* c*
'EQ.
"'
"' Dl " "' Cl
Cl
.i:'
"EQ.
.i:'
2
DEU
c*
"
Dl
Modersmål
c:
.
"c:
'tJ
E
...""a "'
ll ·c: "0 c: ~" 'ijj "" .a c ::1 ~ :;;; ~.§ Dl Cl
2
"~ .;, " c ;\d .c c 'tJ
·c;, 0
:§ Dl
""~
'El
'ijj
~
§.~
rn
Q.
Q.
""c c: .il 'iij .. .!2"'c: ""iiö ·c: 0, .!!' " :i::!! ~ rn~ 0
0
(!)
., ... ...""
E
::i
0""
.!!).
'tJ
:o fjj
"""'c:"'
~
~
> "" rn"
o* c* c* c* c* C*2
A* B * B * 2
8 * A* s* s* A* A*2 E * E* o* o* o* 0 * 2
o* c* c * 2
o* s* c* o* A* c*2
A* A*
B
2
SPA
2
SPA
c*
2 A* 2 2 c* 2
o*u s* B u o* s* s*u A* A u A* A* E*u A* E u o* o*
2
OEU
o*
2
2
SPA
A*
2 A* 2
2
FRA
E*
2
c* 2
E * o* E * 2
E*u E* E u c* E* o* o* c u c* E* u
2
2 c*
2
c* 2
SPA
2
c* 2
E* 3 E * 2 E* E* E* 2
E*u c* 0 u o* F* c*u A* E u c* A*
2
2
c* 2
2
OEU
2 c*
2
s* 2
E* E* E * 2 c* B* c·* 2
D* c* D u c* E* u o* c* E u o* o* u
2
DEU
B* B* 2
2
SPA
c* SQI E* SQI
E* E* 0 * 2
gt
E ~ > c: " rn "' ;::..
s* o* 0*2
A*
2
o
. .,,.
.,,
.l<
s* 2
B*u A* A u A* B* E* A* c u E* E* u
-
Moderna språk, språkval
40
~
.2
"
Poäng
Anm
I-
D*
250,0
2
c*
317,5
2
2
D*
210,0
3
2
2
B
*
262,5
4
* A* A* s* A* A*2
2
B*
327,5
5
E* o* E* E* E* D*2 E* E* E* E* E* E * 2
2
D*
200,0
6
2
E*
160,0
7
E * o* o* E* c* c*2
2
D*
212,5
8
E * E* E* E* c* 0 * 2
2
E*
172,5
9
o* c* c* o* c* c*2 E* E* o* o* E* C*2
2
c*
260,0
10
o* E* D* 2
2
D*
232,5
11
O* c* 2
o* o* 0 * 2
E* o* o* o* c* D*2
2
0*
225,0
12
2
0*
192,5
13
2
c*
282,5
14
A* 2
B*
2
'*
E*u c* c u o* E* s* c* A u A* s* u
2
FRA
F*
2
c* 2
o* E * E * 2
2
SPA
E*
2
A* 2
c*
c*2
E * o* E * E* c* 0 * 2 c* c* s* s* A* C*2
E*u A* D u c* c* o*u s* E u c* o*
2
SPA
o*
2
A* 2
B * c* c*2
o* c* s* c* c* C*2
2
c*
257,~
15
2
OEU
E*
2
s* 2
E * o* 0 * 2
2
c*
227,5
16
s*u A* A u A* A* c*u s* c u s* o*
2
FRA
2 A* 2
A* A* A*2
2
A*
332,5 -· 17
FRA
A* E*
o* c* o* o* c* c*2 B * A* A* A* s* A* 2
2
D*
235,0
18
E*u c* 0 u o* F* o*u c* B u s* c*
2
175,0
19
2
FRA
2 c*
255,0
20
2
SVEN 2
2 c* 2 y/* F* E*u s* E u o* E* D*u o* B u s* o* E* E* 0
u c* E*
2
2 2
DEU
2
2 c* 2
B*
2
s* 2
c* E * 0*2
D* o* D* o* c* c*2
2
c'* 2
E* E* E* 2
E * E* E* E* c* 0*2
2
0*
2
s* 2
D* c* o* c* c* c*2
2
c*
2
o* 2
c* c* c*2 * F * E*2
F* 2
- .*
107,5
21
2
c* 2
E* E * E * 2
2
E*
167,5
22
2
c* 2
B * o* c*2
E* E* F* E* E* D*2 D* c* c* D* c* D*2
2
c*
245,0
23
s* 2
F * 3 * E* 2
E * E* E* E* E* 0*2
2
E*
157,5
24
2
E * E* E* E* c*2
f
I
.4JA'"'l~ /~
1
:;ir
~J Klass
9c Kommun
Båstad Kommun
l~T't6
Sko/enhet
D.atum
Strandängsskolan 7-9 Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnå\\ målen för betyget E), :(88iygsundertag saknas), 2 (AmneVämnesblocket Ingår inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) . • = Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från lldlgara termin •
1""'"''"'/~ ~/v . (
7
2016-06-14
)
Emma Johansson/Annelie Borgström
2016-06-08
Betygskata/og - uppgifter om betyg Q
Moderna språk,
~
"'c "'"'
~ "'
Elevernas namn
~g ~ ~g 1==
Personnr
ID
W
E
I
;:J
:t::
:c.::.:::32.
E
""
'::!Q, rn
:i:
I
*
Klass
ITermin
VT16
2 IDEU IA* 2 IFRA IA * 2 ISPA IA *
2 2 2 2 2
12 IDEU I E * ISPA IA * I 12 IFRAID* ISPA I E *
2 IFRA IA * 2 I 12 2 ISPA IF* 2 I 12
2 IA~l 2 2 .1s*12 u 2 1s*12 u 2 1s*12 u 2 IA*l2 u 2 1s*12 u 12 2 A*l2 u 2 c*12 u 2 A*l2 u 2 0*12 u 2 2 12 2 E*l 2 u
171-u
2
s*ls*le*ls*lo* o*lo*lc*ls*IE*
2 IFRA I E * 2 IDEU I E *
2
2 2
2
IE *
,2
*
2
Ie * 12 12
2
Ie
1.:::vvv\
"'"
~:E~:moo
2 IA*l 2 u 2 IA*l 2 u
2
2
.i. c - C!
E., ""~ ·-::.::Ecu \:iH rn o tU'C:
A *IA *IA *12 s *IA *IA *12 s *IA *IA *12
~
:g
E
. : .: :
~ .!!!.~
ro
nr"""
~
~
~;~
~
~:"'~'!5.w
~1t\i~~~~~~1] m
1+::
~
~
~
s *IA *IA *IA *IA ~\A *!2 s *IA *IA *IA *IA ~\(*12 B *IA *IA *IA *Is *IA u *12
~
c *I c *Is *Is *I c *Is u *12 E*lo*lo*lo*IE*lo.*12 u
12 12
B*
B *IA
*IA *12 E *IF *I E *12
s*ls*ls*ls*ls*ls*12 u E*IF*IE*IF*lo*IE*l2 u
12 12
8 *I
A *IA *IA *12
s*IA*IA*ls*IA*ls*12 u _ *1- *I. *1- *1- )- *12
12 12
A
ul" ul" u'2 s*ls*lc*12 o*IE*IE*l2 A *IA *IA *12 E *13 *13 *12 D*12 F *12 E*lo*lo*12
s*12 u e*12 u c*12 u
c*IE*lif*12 I o*IE*lo*12 D*IE *IE *12 e*lo*le*12 e*lo*le*12
0*12 u 3*12 u
E *13 *IF *12 3 *13 *13 *12
~ ~~
c *I c *Is *I B *I c *I u B *12 12 E *ID *I E *ID *ID *I u e *12 12 s*IA*IA*ls*IA*IA*l2 12 u F *IF *IF *IF *lo *12 IF *12 u ,V*I F *I E*I E*I 2 IF *12 12 E.*IE *IF *IE *Is ~IE *12 12 o*IE*IE*lo*ls*lc*12 12 u
E
I
F*IF*IE*IF*IE*IE*l2 u F*l3*l3*IF*l3*IF*l2 n
ua.?iti ~~~-f."J
12 12 12 12
332,5 322,5 330,0 .
i1JVCANM .~ A-Jt. \if'/e /n1
I
)\?
I)
ok.-
275,0 197,5
*
272,5 152,5 322,5 0,0 280,0 207,5 332,5 57,5 70,0 170,0
E*
B
*
/
llPOL-; FIF~i!.f
*'
I
c* A * 3
I
*
E
D D
I
·Jk; t? ~ F/ <&c
F *I
*'
t
i
e* e *IY\ c *\ c *\ s ~I e *12 12 e * o*lo*IE*IE*IA*lo*l2 12 S * u o*lc*le*lc*le*ls*12 12 e *' u E*le*lo*IE*le*lo*12 u E*lo*le*lo*lo*lo*12 u E *I E *ID *ID *I c *I u E *12 o*IE*lc*lo*IA*lc*12 u
Poäng
Ann/
12 Is* 12 IA * 12 Lif*
/,
J
Vft t ==AJ Y4j /. lilkTe_ ;B71Pl .~ b/~<:ri :::13 ilf;. <~ev11 I --
IS
W,
* *
/
c* rl *
I
ll.Jf.:,:: f.r )')I
i
k ::- L
*'
V
12 3 12 13*
1
Sko/enhet
Datum
Strandän!lsskolan 7-9 Skolenhelskod (ållasiffrig kod)
Båstad Kommun
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (AmneUämnesblocket ingår lnle I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång)
2016-06-14
___
4 5
6 7 8 9
10 11
12 13
14 15
255,0 217,5
19
17
18
20
207,5 225,0
22
21
245,0
23
72,5
24
0,0
25
... ·-
Rasmus Ekberg/Gunilla Johmår
3
16
~-
Re81~; __,,e; - . t7 -
2
237,5 287,5 220,0
tiJ 1ril-
Kommun
. *=Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Q,
"'
~
c*lc*ls*12 o*lo*lo*12
s*12 e *le *I o *12 u A*l 2 s *Is *Is *12 u c*12 !?*le *le *12 u A*l2 u s*12 u
Q,
:i
cl
2 ISPAIE* 2 ISPA I B * 2 I 12
2 ISPA 2 IDEU 2 ISPA 2 I 2 I
c
"'"cC! i
Ej·~""1 ·glH.g'6i
o*lo*lc*IA*lc* s*IA *I e *IA *I e* o*IE *lp1*1e*I o*
·lffh,,~'Jq . 9b
rn
2 I
F*IF*I E *IE*IF* 3*IF*l3 *l3*!F*
l VVVV IL.-V"t\Jl
!
c*IE*ls *ls*lc* E*IE*IE*IE*IE* s*IA*IA *lc*IA*
E*IE*lc*lc*IE* o*le*I E *lc*I c* o*lo*I A *le*I e* ..uu
" m
...""a
Cl
'::! rnQ,
\""
2 IFRAIC* 2 ISPA 12
uI uI u s*lc*lc*IA*lc* o*lo*I c *lo*I E* A*IA *Is *IA *I A* F*IF*lo*IF*IE* F*IF*IE*IF*ls* E*IE*lc*lo*IE*
~vvuv
~ Cl
c*ls *I c *IA *I o* E*ls*lo*lo*IE*
*I I
I •"''1'v">
Modersmål
1li
A*IA*IA *IA*ls* s*IA *Is *IA *I c* A*IA*IA *IA*IA*
1
Moderna språk, språkval
elevens val
;g,gi[n e ~ äi
41
Grundskola
2016-06-08
BetygskatafO!J - uppgifter om betyg c
Moderna språk, elevens val
"""'"'c "'"' ~ iiii -
-
"""' E ~ c:
"*w"'
0
:t:
. ... "'
E
"" ~~ :!:! ::;;; rn5. F*u F* c* c*u o* c* A*u A* A* o*u c* o* 0
~
2
9a
ITermin
VT16
"' ...""5.
"
~
" .~" ,," ."
E
~
"' ...""a. " rn
~
~
e" a;
·c
E ""·~::;;; "
rn
Dl
Dl
2
2
SPA
2 D*
2
DEU
A*
Dl
c
,,"c
Modersmål
~ ..~ z,
'6'
... t:" e . "'
0
.i:
0
~
:i:
(!)
a.
"""'
"'::>c "' """' .!!!~" " iiö .2 .i:
"' rnE"'
~
E ..."" "'""' §g ,, ~"'c: l!! E 'TtI ]"" > " "> ,,c: f!!. " 1il 0""
i~
VI
l.v'
F* F* E*2 F * 2 E *' o* s* A* s* c* 8 * 2 2 ,e'*.
A* A* A*2
A* A* A* A* A* A*2
E*u F* E*u o* E* o*u s* B*u A* c* B*u c* B*u c* s*
2 2 2
SPA
c*
2
s* 2
c* c* 8 * 2
B*u 9* A*u B* A*
2
OEU
8*
2
s* 2
A* A* A* 2
E*u c* E*u o* E*
2
SPA
E*
2
s* 2
2
c* 2
F*
2
ef *
DEU
E*
o* 2
o* E * c * 2
o* o* c* o* c* D* 2
2
E *.
SPA
A*
2
A* 2
A* A* A* 2
A* A* A* A* s* A * 2
2
si*
l*
SPA
- * c* 2 2 c* 2
E* F * E * 2
2
2 SQJ E*
2
FRA
2
E* 2
2
SPA
2 E*
2
c* 2
2 2 2
2
·2
c* E * 0*2 E* F * y2 o* E * c*2
E*
o* c* c* o* o* 8 * 2
0*
E*
o*
2
s* 2
c* o* c*2
2 A* 2 2 c* 2
3* 3* 3* 2
o* 9* f * s* o* C*2 2 F * E* F * F* 0*2 F * 2
3*
SPA
2 o*
c* o* c*2
o* c* c* o* A* y2
0*
2
107,5
.'/efyn/A- ::. fr ~
/
I
I.\
2
332,5
3
212,5
4 5
l(cl -:o {_ hr__
6
)
l/J14:h : :. E. i /Jq . /!(f::.::06/~
I
I
I
I 112e ~ ~ / v.fl;;r
c*
270,0
/ ,_ - llftl··n:i A#,9tt: ,_~35,0
'"GJ~E/h-
D*
SPA
Poäng
Il+/ ~el;/~)'\ tfi lvr1 ,' Jr:: 13 ~
/
F* F * o* c*2 F * 2 D* o* o* o* o* D* 2 2 o* F * o* o* E* E * 2 2 2
J
Anm
I-
rn "'
E * E * D* 2 c* c* 8 * 2
E*u E* c*u E* E* E*u A* o*u o* c* E*u A* E *u c* c*
2 A* 2 . 2 A* 2
·c
0 "" ·e ~ ~ >::" rn~·~o "
2
c* 2
a. ~
=E
E*u c* c*u s* B*u s* E*u o* A*u A* A*u A* A* F*u F* F *u I?"' E* F*u s* ~ c* c*
I .{S'v :::: /3 / a>
I
95,0 197,5
7
142,5
8
230,0
9
232,5
10
85,0
11
255,0
12
282,5
13
322,5
14
8 * s* 9* B* A* c*2 A* A* A* A* A* B * 2
2
c*
2
t*
'1[.{J-r n 1Jv::::_ ff
E* E* E * 2
o* E* I"* o* E* E * 2
2
E*
\~~D/vf?--
180,0
15
c* c* c*2
A* 9* A* s* s* 0 * 2
2
f
Jf./l
275,0
16
285,0
17
l
Jet>.
7
c*u o* B*u A* c* E*u c* c*u A* s*
2
SPA
c*
2
SPA
8*
2
s* 2
A* B * 8 * 2
;l*
s* A* s* c* c*2
2
* c*
B*u A* B*u A* s* c*u s* c*u s* o* F*u c* o*u o* c*
2
SPA
c*
2 A* 2
9* B * 8 * 2
A* A* A* s* A* 8 * 2
2
i'*
310,0
18
2
SPA
E*
2
s* 2
o* E * c * 2
o* o* c* o* o* c*2
2
E*
232,5
19
2
OEU
0*
2
o* 2
o* E* 0*2
o* o* o* o* s* c*2
2
E*
207,5
20
E*u F* o*u o* Fu
2
2
2
E* 2
3* 3* 3* 2
E * E* E * E* c* F * 2
2
-
*
100,0
21
~-- ~
Klass
Moderna språk, språkval
.i:
'fi $ -5o m E
:!:! äi
42
Grundskola
JN;.J'lf\
ctUj
NI
~~~
-o- ":"}'"
'#J- t;f'J"
Sko/enhet
ilJ
[,J
Datum
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Skolenhetskod (littasiffrig kod)
Båstad Kommun
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnå!! målen för betyget • =Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
2016-06-14 E), ~ (Betygsundertag saknas), 2(AmneUämnesblocket Ingår Inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång)
-
I
=
~'
.I ~dl~ft&v Rektorns underskrift
Peter Attesson
.
~···-
2016-06-08
Betygskata/og - uppgifter om betyg Moderna språk, elevens val
"".,,c
,g
Modersmål
!!!.
"""' c w
:c""
:;:
D c
c uc
c
F
E
EuE
F/.;/
2
c
A
B uA
A
c
A
A uB
A
F
E
EuE
F41i
p
c
DuB
D D
2
"Cl E"'"il!0
c: c: E
"
"c
'C
E
$
:Ec.
$
"'
rn
Cl
~
/
I/
Cl
~
"
·e""c.
Cl
~
c:
·c;,
i'ii
""·~u.
'§
Z:to
c
c
c
0
""
m
DEU
c
2
Bu 2
2
2
E
2
SPA
A
2
2
SPA
A
2
rn
"
... 0 "c: 1ii E "ö
'fjj
" :;:"
rn
m
2
I
·e""c.
·c: '"
m
2 u B 2 u Bu 2
c.
~
c.
"".,,"'c: "".,,"'§'>
""" 'C c
c
~ E
i'ii
Moderna språk, språkval
""
-5o liiE
:!l
-·
43
Grundskola g
.il.,,
E i;:; $ E c: Cl
·c: "'
" ·c: "0 0 (!J
:c
c 0
.,,0"" .., '"'""li
E
""m;!!!.
~~ lf!
~
:§1
.c
Cl:
rn
"'
iO 1ii
A
äi
E
2
c
c
Du D
il! E
'C
§!~
~
""~
rn "'
~
I-
c
2
2
c
'"
Poäng
Anm
255,0
/
' "~.a.= t:-- .DP
F
F
F
2
j{p..
E
Eu E
E
F
2
2
F
90,0
2
A
B
A
2
B
B
c u c
A
A
2
2
A
312,5
3
B
A
B
2
B
c
c u c
A
B
2
2
B
302,5
4
120,0
5
237,5
6
/
2
DEU
F
2
EU 2
E
E
E
2
E
F
Eu E
E
E
2
2
F
D
2
FRA
D
2
Au 2
c
c
D
2
c
D
Eu E
c
f/
2
2
c
F
c
2
A
2
2
E
E
E
2
F
F
F
E
2
F
2
E
110,0
7
D D
EuB
E
2
FRA
c
2
cu 2
D
Du Eu2
Du E
c u Du D
D
2
2
D
215,0
8
D D
DuC
D
2
DEU
E
2
Bu 2
D
D
D
2
D
D
EuE
D
D
2
2
D
212,5
9
c
c
EuC
c
2
SPA
c
2
Bu 2
c
c
c
2
c
c
c u c
c
c
2
2
c
252,5
10
E E
E
2
POL
F
I
Is_;:: 1) I() \
lt - ·' /k .. l-
V"U "vit: -C
C uD
E
2
FRA
F
2
Du 2
E
E
E
2
E
F
E
c
E
2
2
c
170,0
11
D
B uC
c
2
DEU
c
2
c
2
c
c
c
2
D
D
Du D
B
c
2
2
c
247,5
12
E. B
E uE
D
2
DEU
E
2
EU 2
D
c
D
2
E
c
Du D
B
D
2
2
c
215,0
13
c
B uB
c
2
SPA
B
2
Bu 2
B
B
c
2
c
D
DuD
B
B
2
2
B
272,5
14
D c
DuC
E
2
DEU
D
2
cu 2
c
c
c
2
D
D
EuE
c
c
2
2
c
227,5
15
c
BuB
B
2
SPA
B.
2
B
B
B
B
2
,]le, c
c u c
A
y2
2
B
282,5
16
200,0
17
247,5
18
200,0
19
237,5
20
175,0
21
c
B
B
u
u
2
~· sv.: /t
D D
c uc
E
2
SPA
E
2
c
u2
D
E
E
2
E
E
Eu E
c
E
2
2
D
I/
D c
BuB
c
2
FRA
c
2
Bu 2
c
D
D
2
D
c
Du D
c
l.9/2
2
c
·J SV>=
E c
DuC
D
2
SPA
D
2
c
c
D
c uc
c
2
FRA
c
2
c
E E
E uE
L.
2
SPA
E
c
B uA
B
2
SPA
D uD
E
2
FRA
A
D D
..
-
~
l
/r)\ v4e.:= c.fj~
I
~
Io~
u2
E
D
E
2
E
E
Eu E
D
D
2
2
E
2
c
c
D
2
D
D
EuE
B
c
2
2
c
2
Au 2
E
E
E
2
E
E
F u E
c
c
2
2
F
B
2
A
A
B
B
2
B
B
Bu c
B
c
2
2
A
302,5
22
E
2
D
E
E
2
E
E
Eu E
D
c
2
2
E
197,5
23
u
2 u B 2
u
··-
.. -
I
... /31,Pt ;- r;
·~.
(1
Termin
Sko/enhet
Se
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
Båstad Kommun
16148785
Datum
2016-06-14
/V\~ ~t~
Lgr11: A·E {Godkända nivåer), F (Eleven har ännu inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (ÅmneVämnesblocket Ingår Inte i elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) •=Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin •
\
44
Betygskatalog - uppgifter om betyg
Grundsärskola c.
"""'1!
"'
.:<
:!! äi
E
!!J. QI
""" .c c "El ~ ~
"'
.:<
:i::
E QI 1ii
Ec :c .:<
e :!!
E
E
D
.. 0
c
C!
.
E
C!QI
!!J. 0
'1J
'1J
c
;ig .c 0
c w
Cl
.
Modersmål
QI
:E
E
.:<
.
Cl
'i!!
.<:-
"'
OJ
a.
12
.:<
'iii
:i
:0
E
E
c
·c
·c
!!J. iiii c
0
...
cQI
.g E :z :m u E
0 .:< 111•1\l
0
QI
~
.c
QI
E c "'E t.n m:i:
E
'1J
:o u; E
"""'"'c
. >
"' u D
]! ti "'::i c ... > c
. ,, re"".
"' "'
2
I-
Anm
E
iO(.
f-!N
Klass
Termin
Sko/enhet
Sb
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Datum
Skolenhetskod (åttasiffrlg kod)
Båstad Kommun Lpo94: G (Godkänt), VG (Väl godkänt), 1 (Eleven har Inte uppnått målen för betyg), 2 (Arnrtet Ingår lnteTelevens-uibildning)~ 3 (Anpassad studiegång) Lgrsär11: A-E (Godkända nivåer), 1 (Eleven har Inte uppnått målen för betyg), 2 (Ämnet Ingår Inte I elevens utbildning). 3 (Anpassad studiegång) • =Avser slutbetyg, u =Avser betyg uppflyttat från tidigare tenmin
2016-06-14
~L-0
/\ 2016-06-08
Betygskatalog - uppgifter om betyg
Grundskola g
Moderna språk, elevens val
""~ ,g ~"' ~ !!!. ~,_.
_____ ----
'C ,....+•+-
äi
.c: "" o E
"fi ai fi 1\l o E ':i
""
"Olc: "E 0~ :!!:i::e :;;;10" w :c""
'Cc.!
"'
Moderna språk, språkval
~
:ec. "'
m
2
SPA
E
2
DEU
c
Ol
m
Ol
~
Modersmål
c:
"C!c:
...""
" "'5.
.sc: "e c:
'6J
äi
'""' = "C!
m
~
:;;;
·u; "":i .E"'E~ ö0 :z
·u; ""
;:;:
2
D
2
E
D
E
2
E
E
A
B
2
B
B
B
2
B
Ol
l{U
i
fil
E
:i
0"" fll•111
fil
'@ 'E! il·~ gOl )<:: " " ' 0 Cl
'C:
c.
"' "' ""c: ""c: ""!!!.m; :i
"'c:
"'0
·c:
:m
:c
0
'6J
.c: E
~ "'"'
"!ö'iii
~ fil c:
"> "'
~g ~ C! g!
-g
Anm
Poäng
Cu D
B
B
2
2
2
c c
Du D
A
B
2
2
c
2
E
F
E u E
E
F
2
2
[)....
2
c
B
cuc
B
B
2
2
c
E
2
E
F
E u E
E
2
F
2
D
157,5
6
E
2
E
E
D
2
2
D
222,5
7
B
cu c
B uB
~
2
DEU
B
2
B
2
B
c
c
D
2
DEU
E
2
c
2
E
E
E
2
DEU
c
2
A
2
B
c c
2
D
2
E
E
B
B
2
D
E
I-
D B
195,0
I
300,0
Je_= {t'lt\...
2
272,5
3
162,5
4
285,0
5
Eu D
E uE
Cu A
A uB
EU C
E uD
'~; .~
Eu D
B uD
E
2
DEU
D
E u E
c
Cu A
B uB
A
2
DEU
A
2
A
2
B
A
B
2
A
A
A u B
A
B
2
2
B
317,5
8
E
2
D
2
E
E
E
2
E
E
E u E
E
E
2
2
E
170,0
9
E
2
D 2
E
E
E
2
F
F
E u F
D
F
2
2
D
102,5
10
2
2
D
2
F
3
F
2
3 u 3 u E
E
F
2
F
2
3
55,0
11
D
E
D
2
D
E u E
E
E
2
D
E - E u E
c c c
E
2
.I
2
2 SQI
Fu C
E uD
E
2
DEU.
Fu F
CuF
F
2
DEU
Fu F
F uE
D
2
Du E
CuD
B
2
SPA
2
2
E
2
Eu C
E uC
c
2
SPA
c
2
B
2
E
D
D
Du D
E uC
D
2
FRA
E
2
B
2
E
D
E
EU C
CuB
B
EU C
Duc
I~
EU D
DuD
Bu C EU D
c u
Fu E
E uE
Du E
I
'[ -=-(Å,{CL. \I/E :.:11,t1 CL
2
2
D
192,5
12
D
2
2
D
215,0
13
D
2
2
E
202,5
14
245,0
15
217,5
16
I
2
SPA
D
2
c
2
D
c
D
2
c
D
Du C
B
2
c
DEU
D
2
B
2
D
D
E
2
D
D
E u E
D
c c
2
2
2
2
E
E
2
DEU
E
2
2
E
E
E
2
E
E
E u E
c
D
2
2
E
190,0
17
B uB
B
2
DEU
c
2
2
B
B
c u
c
B
B
2
2
B
277,5
18
A
2
SPA
E
2
2
c c c E c E
2
c
c c c
2
D
E
E u D
c
D
2
2
D
217,5
19
F4f1
2
2
2
B
2
E
E u E u2
F
F
F u F
E
E
2
2
E
107,5
20 21
22
'
Fu F
E uB
E
2
Du D
DuC
E
2
2
2
2
2
2
E
2
D
E uD ,-,
2
FRA
SQI
D
D
2
E
E
E
2
E
E
F u E
E
2
E
2
E
D
ENG
2
A
2
E
E
E
2
E
E
E u E
B
c
2
2
E
207,5
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
0,0
23
190,0
24
E
[)
2
!/!
c
2
E
D
E
0
2
D
..
E
..
2
E u E
D
J._,\ IJ,:) 4~
Sko/enhet
D
~~ .DfZ
2
2
[J
Skolenhetskod (åttaslffrig kod)
Båstad Kommun
16148785
Lgr11: A·E (Godkända nivåer). F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (AmneVämnesblocket Ingår Inte t elevens utbildning), 3 (Anpassad studlegånQ)
E
&]
..., Datum
Strandängsskolan 7-9
Kommun
/ \ f:: /lhVL
2
.
-~
/l .:- /'t1. YL
152,5
2 DEU
'
•r
• =Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
"""
B
B uC
(f).' li 1{
VT16
""
'2
D
cu c
A
8b
~
c
E
~
Termin
!"
E u E
D uC
Eu E
Klass
""
'C!
"'"' 2 2
EU D
SQI
c. ~ c:
E
45
~wt~~ 2016-06-14 _/
Irerre Augustsson/Amanda Ingvarsson
2016-06-08
Betygskatalog - uppgifter om betyg g
Moderna språk, elevens val
"""'c: "' mi "'
~ "fi ;
1:J
iii
.c: .c:
"".!!!"' oEEt3 ~"o "E"' "c 0 ~~ :E!~ ::;;"' w
;ffi
Cl
CuB
c
D c
8 u8
B
6.
en
ö iii
""~ ·e:l<: enm.igo " "
1ii :E
SPA
B
2
A
2
c
c
c
2
B
A
2
DEU
B
2
Au 2
A
B
B
2
B
A
Cl.
en
E uD
D B
B uB
c
2
DEU
B
2
c uc
edil .;
2
FRA
c
2
DuE
c.l!.
"'0
2
~
E
D c
0
·c
m
DEU
A
'6!
E 'iil r.a" .c: 1: 6,
'E Cl. en
2·
BuB
1:J
.!!!
"
2
B A
'"' • " c:
.i:m
F
v
2
v
2
2
FRA
2 SQI
D
A
2
2
2
D
2
2
2
2
2
2
2
c
8
c u8
E
2
E
E
E uE
D
E
D
E uD
E
DuD
A
2
D E
DuE
E
2
c
c uc
8
2
SPA
u
F
u D u B u c u A u A u B u E u D u 8 u
0
(!)
Cl.
Cl.
.i!
.i!
c 0 '6!
"""' = :o "'c !!Ol"t:lE ~ .2 en"' iii en"> en> "'c: {!!." {!!.
"""'"'c: """'"'c:
E
"'
"''"' !!! ~g
.!!! mi .c: E
~
n::
0""
·e""
Cl.
1:J
c u CuB
2
B
285,0
c u Cu B
B
2
2
B
292,5
2 3
2
c
c
D
2
D
c
Du E uE
F
2
2
c
150,0
2
E
E
E
2
E
E
Eu EuC
2
D
2
c
197,5
4
2
A
B
B
2
A
A
Bu A u B
A
2
2
B
302,5
5
2
c
c
c
2
w1
c u c u A. B
2
2
B
270,0
6
327,5
7
2
A
8
A
2
A
A
A
uA u B
A
2
2
A
2
D
D
E
2
D
E
E u Eu B
D
2
2
c
207,5
8
2
2
8
275,0
9
165,0
10
2
c
c
c
2
A
A
8 u c u 8
B
2
E
E
E
2
E
E
Eu Eu E
2
E
2
D
2
D
E
D
2
E
E
Eu Eu E
E
2
2
D
175,0
11
c
277,5
12
c
195,0
13
A
A
2
8
A
c u CuE
c
2
Bu 2
D
E
D
2
D
D
Eu Eu C
D
2
2
SPA
c
2
B 2
c
D
D
2
c
c
c u CuA
8
2
2
8
265,0
14
D
2
c
c
Du c u c
E
2
2
c
232,5
15
c
2
8
c
c u Du D
2
E
2
c
257,5
16
CuD
D
2
FRA
A
u
2
cu 2
D
D
B
c
2
c
D
u
8 u8
8
2
FRA
c
2
Au 2
8
c
8
2
~
A
A u A uA
8
2
2
8
D c
DuB
E
2
DEU
D
2
c
2
D
D
c
2
c
c
c u c uc
c
2
2
8
D A
8 uc
t(
2
SPA
c
2
Au 2
8
8
c
2
8
8
c u c uc
8
2
2
8
E 8
D 2 u D 2 u
c
c
D
2
D
c
Du Cu D
c
2
2
B
c
c
c
2
D
c
Eu Eu E
D
2
2
c
cu 2
c
c
c
2
c
c
c u c uc
c
2
2
c
CuD
c
2
DEU
D
2
8
E uE
D
2
SPA
c
2
E c
c u8
ac
2
SPA
D
2
tJl\i\
IV t
u
fGi '\'~Y.
·~
-
"f..,,w-=-\11.,,:r
I
I
V
\i ~til :-(
J I /llltt ::-· (
305,0
17
242,5
18
282,5
19
237,5
20
217,5
21
252,5
22
~
(J
Sko/enhet
16148785
J
lvA
Datum
Strandängsskolan 7-9 Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
'
c
D A
Kommun
I
2
FRA
Båstad Kommun
V
I
2
2
?ij,t
v t\-, =-f,!../s-Y L~ll..D=C J~-v
2
E
9-it
J
2
E uC
l1
Poäng
2
A
FRA
D c
E
Anm
B
2
A* u D ENG
c
VT16
:e
Cl
E
c
ITermin
""
Cl
"Ec
"c: E .ec: ·c " "":s .ae;c: .i:- ·;;; m " ::;; ::\Lm 1:J
E uF
D
D A
Sa
Cl
c
Modersmål
E 8
D B
Klass
Moderna språk, språkval
"" "'
B B
F
46
Grundskola
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för betyget E), - (Belygsunderlag saknas), 2 (Ämnetlämnesblockel Ingår inte I elevens utbildning), 3 {Anpassad studiegång) • = Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Rektorns
und~k2 .
2016-06-14
.·
/.:.
~'fhFV ~ Y.t,,r_.e; t' ~;
! }a.1Jff/tl /)
il,y,'
;/,'
.
Carina Boysen/Ingegerd A.llisander
.
• '
(
2016-06-08
Betygskatalog - uppgifter om betyg g
Moderna språk, elevens val
""il :;:
:!:! iii
. "" '"'*
E
E
c
w
E D
~ 'fio E~
öil
g.c:i:: ""~E E ~ .....2 ·E"" :B: :;; tr 0
"0
:c"" D D
~
D
Moderna språk, språkval
c
Modersmål
"Ec '"' " "'c
"c
"O
l'!
2c
"O
"2
·c
E ., ·E""a. ID rn
"' ~ ID
""a. 'E rn
"' .<:"
ID
'5' .a ffic ö0 ~.~ iii
""'iii
:J
:;;
a.
,,..a. ""il"' .,"'c
"" ~
= l'! '@ :ig~ 'E., E g "' 0
:.::
"'"'
rn o
~
.
'C:
"".,c :J
0
.51
.!!! iRi .c
"O
"'
in
]?
:e> a; n:
rn
E E
0
:c
E
2
SPA
E
2
cu 2
D
D
E
2
D
E
E
E
2
DEU
E
2
D 2 u
E
E
D
2
E
E
E
;o
E
...,
"".,c
> rn
E .., Ol•l'! li
0""
~g
il l'! ""O 65 få
"" [(! ~
"
f!?.
~
..2 f!?.
Anm
CuE
2
2
c
I
EuE
2
2
E
E
D
D
E
2
SPA
F
2
cu 2
E
D
E
2
E
E
F
E uDuE
2
2
E
D A
c
B
c
2
SPA
B
2
Bu 2
B
B
D
2
D
D
c
D
DuC
2
2
B
(
c
c
E
2
SPA
D
2
Bu 2
c
c
D
2
c
D
E
E
c uc
2
2
c
E
c
47
Grundskola
I
Poling
197,5
~
/f(;/l ::: C /1Q. . /
I
· /f2.N =A 1a~ I
187,5
2
165,0
3
260,0
4
237,5
5
212,5
6
D
D
D
E
2
SPA
D
2
Bu 2
E
D
E
2
D
D
E
E
CuD
2
2
c
D c
E
D
E
2
DEU
D
2
c
2
E
E
E
2
D
F
F
E
CuD
2
2
c
182,5
7
D c
B
c
E
2
SPA
D
2
cu 2
c
c
c
2
c
D
E
E
BuC
2
2
c
237,5
8
E D
D
D
F
2
SPA
F
2
cu 2
E
E
E
2
E
F
F
E
CuE
2
2
E
147,5
9
E
E
D
D
D
2
SPA
E
2
Du 2
D
E
E
2
D
E
E
D
EuD
2
2
E
190,0
10
D
I
B
B
B
2
FRA
c
2
A
2
B
B
c
2
c
B
B
c
CuB
2
2
c
c
E E
E
D
E
2
SPA
E
2
E
y
E
B
D
2
FRA
E
2
,D
u
u E 2 u c 2 u
E
E
c
2
Du E
B u E uEuE
2
2
E
c
E
E
2
D
E
E
2
E
E
EuD
2
I
'
''1lN::J3 /$
282,5
11
I ~ tN~D /IA
187,5
12
200,0
13
I
E
B
D
D
2
DEU
D
2
Au 2
D
D
c
2
D
E
D
D
c· u D
2
2
B
230,0
14
E c
c
D
E
2
SPA
E
2
Bu 2
B
D
E
2
E
E
E
E
CuE
2
2
210,0
15
E
c
c
D
2
SPA
E
2
Bu 2
E
D
E
2
E
E
F
E
Du E
2
2
190,0
16
E B
E
2
DEU
c
2
Au 2
c
D
E
2
D
c
D
E
DuC
2
2
232,5
17
D c
E
c c D c
c c c
2
FRA
c
2
c
2
c
B
D
2
c
c
D
D
DuB
2
2
c
240,0
18
F
D
E
2
SVEN 2
2
EU 2
E
E
E
2
E
F
F
Eu DuE
2
2
E
135,0
19 20
21
E
E
EU
D E
D
D
c
2
SPA
E
2
E E
E
D
E
2
DEU
E
2
~r
~
,
r
J
l"ll'h
tt
u
Du 2
B
D
D
2
D
D
E
E
Du 2
E
E
D
2
D
E
E
E
IJ\t
~\It I
--
DuD
2
2
c
212,5
EuE
2
2
E
180,0
n1<1\VVI
vtr
Klass
Termin
Sko/enhet
7d
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Skolenhetskod (allaslffrig kod)
Båstad Kommun
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för bet)'geCE:);: (Betygsundertagsakn-as), 2 (ÄmneVämnesblocket Ingår Inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) • =Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin ·
Datum
Rektorns underskrift
l
2016-06-14
P~f Mf /{/ ydl!JJVL-
'-'IL{"'-
Daniel Påhlsson/Kajsa Magnusfon
'i
Betygskatalog - uppgifter om betyg g
Moderna språk, elevens val
.le UI C:
.i -
.!!!.
äi
Cl
c:
lU
:iä
.r:.
-5 ; .r:.g o E
."' . ":'!
.le
:!!
"' UI
:i::
. '"'.
.,
Modersmål
"C
E
.
~
't:
Il 'E"" a.
.
Cl
.i:' IIl
"'
.le
'Ea.
.
Cl
.le
'61
::;;
Z:ro
ö äi
~
2
B
2
A
IIl
Cl
'E
.i:'
IIl
"'
a.
.le
·;;;
"
~
~
E
0
.le
·e.
0
(,')
~ :c
Q;
ci:
.le
~ ~ ClE
]~
IV'C:
a.
UI
i;:
;
.
.i:'
48
.le
• "C c:
c:
ta
a.
"'c: """' "' c: "c: .!!!." ·c: "'0 :§J"'0 :ni.r:.
E
c:
~
E 0 "' :c .le :!!~ ::;; .. 0
Moderna språk, språkval
Grundskola
c: c:
.
E
.le
0 .le
.le
'E
"''"' ~ "'c: ~~ ·;: "C c: ~ "" "' "'"' E :o .. "C "'"' ;;; "'> "'> c: ~" ~ .le
.
~
.le
B
.2 2
c
260,0
Anm
Poäng
2
"' SPA
B
2
SPA
D
2
A
2
E
D
D
2
E
E
E
E
B
c
2
2
D
210,0
2
c
2
B
c
c
2
E
D
D
E
D
E
2
2
c
222,5
3
Du C
DuB
c
Du D
E uD
E
Eu C
CuD
c
2
FRA
E
.2
SPA
D
l.:
"'0
B
c
2
D
c
c
D
D
2
~u c
CuB
E
2
c
2
c
c
D
2
D
E
c
E
c
D
2
2
c
230,0
4
cu c
C uD
c
2
SPA
c
2
B
2
c
D
D
2
D
D
E
E
c
B
2
2
c
237,5
5
Eu E
CuD
E
2
SPA
E
2
D 2
E
D
c
2
D
E
E
E
D
D
2
2
E
195,0
6
Fu F
CuD
E
2
2
2
E
2
E
E
E
2
E
E
E
E
B
F
2
2
E
145,0
7
Du C
DuC
E
2
SPA
D
2
B
2
D
D
D
2
D
E
E
E
E
D
2
2
E
207,5
8
Eu D
E uD
D
2
DEU
D
2
c
2
c
E
D
2
D
D
E
E
E
E
2
2
E
197,5
9
Du C
D uD
D
2
SPA
D
2
B
2
A
B
E
2
D
c
c
D
c
B
2
2
c
245,0
10
Cu E
DuD
E
2
DEU
E
2
D
2
c
E
E
2
c
E
D
E
E
E
2
2
E
195,0
11
cu c
c uc
c
2
SPA
c
2
c
2
c
D
D
2
c
D
c
D
c
D
2
2
c
242,5
12
Eu C
E uD
c
2
FRA
D
2
A
2
E
D
D
2
E
F
F
E u C
c
2
2
c
195,0
13
EU C
c uc
c
2
DEU
c
2
c
2
B
c
D
2
E
D
E
E
c
c
2
2
c
232,5
14
Du C
DuC
B
2
SPA
D
2
c
2
c
D
D
2
c
D
c
D
c
D
2
2
D
235,0
15
EU
CuB
D
2
SPA
D
2
c
2
c
c
c
2
D
E
E
E
c
c
2
2
c
Cu B
C uA
B
2
SPA
A
2
A
2
A
B
B
2
c
A
B
B
c
A
2
2
B
EU C
c uc
B
2
FRA
E
2
c
2
c
c
c
2
D
E
E
E
B
D
2
2
D
Eu C
C uB
B
2
DEU
D
2
c
2
B
D
D
2
c
D
D
D
c
D
2
2
D
y
SPA
'-
Klass
Termin
Sko/enhet
7c
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
Båstad Kommuri
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (ÅmneUämnesblocket ingår inte i elevens utbildning). 3 (Anpassad studiegålig) • =Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
I
I
'tN ~{~I os I '
..
CUf
Datum
2016-06-14
Rektorns underskrift
·1.hC2~ Andreas Jansson/Olof Skoug
225,0
16
302,5
17
227,5
18
237,5
19
49
Betygskatalog - uppgifter om betyg -
Grundsärsko/a Q) 'tJ
Cl.
~ {/) c
. "" :!! 1ii
E
.!!! Q) OJ
c
w
c
~
"fi i
o E
E ~ ., 0
Modersmål
Q) 'tJ
"'
iiti
.r: .r:
"
0 :j:j
"'~
E
tJ
:X:.><
i
:::;;
E
D
E
"' ·E
c.
!Il
OJ
~ IXI
12
"''iii :J
:::;;
E
c
E
c
1!
., ·c: e a;
·c
E .'!l c
{/)
.E c
z"E im
u E
,Pf~ _fc'l. HIV
Q)
'tJ
in
!Il
.. c. "'{/) {/)"' cQ)'tJ ... > c: !Il ..
c
2
.!!!
~ c: .r:., E c
ci'J ,~
E
E {/) 'E
.. ""
0
.,c>
"' "'I-., E
{/)
iö'
E
u
0"'
·;:
Anm
1+h~ JJPZ vi
HtJ
/ Klass
Termin
Sko/enhet
7b
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Datum
Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
Båstad Kommun Lpo94: G (Godkänt), VG (Väl godkänt), 1 (Eleven har inte uppnåt! måleri rör betyg)~mnet Ingår inteTelevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) Lgrsär11: A-E (Godkända nivåer), 1 (Eleven har Inte uppnå,U målen för betyg), 2 (Amnel ingår Inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) •=Avser slutbetyg, u =Avser betyg uppflyttat från tidigare termin
2016-06-14
Rek~.!J ms_u..nd_erskrift
~
')
Andreas Frykner/Johanna IRbxlin \
Betygskata/og - uppgifter om betyg
Grundskofa g
"" ti
~ ""~ "'
15 o E
• :E lii
Moderna språk, elevensval
.
Moderna språk, språkval
~
"""ijj"'"' E iE ~ ~ 0 .l'l ·e Cl ""c. ..... c: UJ
~]
:g
::;;
D
8
8
8
A
en
Modersmål
~ ~
Cl
., ...""li. en
"O
~0.
e;
'Si
Z:m
lii
""Vi .a c "'E
~
Cl
~
en
III
III
2
SPA
c
2
cu 2
8
DEU
D
2
cu
2
8
2
2
cu 2 cu 2
c c E c c c D B c c c
.,
~
Q)
:i
::;;
E
D
D
D
[)
2
E
E
D
E
2
c
B
c
D
c
2
SPA
D
2
iD
D
D
D
D
2
SPA
D
2
c
A
B
B
A
2
DEU
8
2
B
iD
c
B
D
D
2
DEU
c
2
B
2
POL
u
2
u2
0.
Q)
Cl
III
. .
:m.
Q)
·c
.o
I
c: Q) c: E
Q)
"O
0
"ö
J, c ;iij ~
i;:
.
0.
"""'c: """'c: .2
"'
c:
.2
'Ero:
en o
(!)
B
2
D
D
c
c
D
2
E
D
E
E
2
.lil'p-
F
F
D
2
D
c
D
D
""-~u. c c
Q)
:.::
"""'"'c: !!!
iiij
.8
~
Cl
.c
~
en
'C: 0
. 1ii'" E
.,E ... 'E"" 0""
.!!?
11 ~ ·c· g
.E
50
"O
en
0.
~g ~
~E ~ (J Q) "O > c {!!.
en '"
""'2 ""{!!.
2
E
u8 D. u D
2 2
2
c c
F
2
2
F
2
E
2
2
c
2
2
D
2
2
2
2
c c
D
D
2
R"t\
D
E
A
2
B
B
B
c
2
D
D
E
c uc E C uE c C uB E C uD
Poäng
Anm
265,0 /
\J
\j
fie--::. ~ f)f'
/ te.:;(\
iw
212,5
2
130,0
3.
242,5
4
200,0
5
292,5
6
235,0
7
!o
D
D
D
E
2
2
2
cu 2
D
D
E
2
D
E
E
E
B u2
D
2
D
195,0
8
F
E
F
F
F
2
2
2
E
2
E
E
F
2
E
E
F
E
Eu E
2
2
F
90,0
9
D
E
E
D
E
2
2
2
cu
2
D
E
E
2
E
E
E
E
DuE
2
2
D
177,5
10
D
2
cu 2 cu 2 cu 2
D
E
D
2
E
D
E
D
2
D
217,5
11
D
D
2
D
D
c
D
c uc C uD
2
D
2
2
225,0
12
D
D
2
D
c
D
E
Eu C
2
2
c c
225,0
13
D
D
2
D
D
c
E
Du C
2
2
D
222,5
14
2
2
2
2
0,0
15
2
2
232,5
16
197,5
17
18
E
B
c
E
2
FRA
c
E
c
2
SPA
D
2
E
B
2
DEU
D
2
D
D
c c D D c c c E
2
2
2
2
2
2 2
E
2
DEU
ENG
u
D
2
cu
2
c c
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
B
2
A
2
D
c
D
2
D
E
E
E
C
B
cu 2
D
D
E
2
E
E
E
E
uD D u2
c c c
D
D
2
D
D
E
E
E
D
D
2
D
E
E
E
c
c
2
D
D
c
D
D
uB
2
2
D
-
2
2
F
2
2
2
F
2
2
D
D
.l'lC c
D
D
E
E
E
D
E
2
D
8
D
B
D
2
SPA
c
2
8
D
D
B
D
c
2
DEU
D
2
cu
2
SPA
c
2
cu 2
2
SVEN 2
2
2
E
B
B
c
E
E
-
D
~i: W~'ir:,
D
7
FRA
2
POL
I
Bl 'f'A--k
,Y~1M
iK?
u
u
2 2
2
o· -
1'lJ-k f~k V/W,
o~ µ~ \)~ ~
/
;1 G.nf~
C P/'4
E
2
c c
uC 2 C uD 2
2
D
227,5'
2
c
222,5
19
242,5
20
57,5
21
"
·i1
u~
'
J
·~11'\G'.-'
"'- ·E
'f Jrk,
-rfk
v1r
Cl ---Klass
Termin
Sko/enhet
7b
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Skofenhetskod (åtlasiffn'g kod)
Båstad Kommun
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 ()\ml'letiäl11nesblocket Ingår Inte I elevens utblldnlng),-:l(Änpassad studiegålllJ) • = Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Datum·
2016-06-14
·v~A-J {J__~2016-06-08
Betygskatalog - uppgifter om betyg g
Moderna språk,
""'"'c
elevens val
:i
ni
:!:!
ii'i
,;s 13 5i o E
:;"'
"0
::;;
"" E~ "'c :I:.>: w
.!!! Q)
E
~
Moderna· Modersmål språk; språkval
E
c. rn
""c. ~ ·E
"'
lll
rn
~
;:.
rn
lll
l:i.
"t1
c "6J c 0
"' ""::;;'§ .a... "
;:. "' lll
"
"
.l!l 0
Q)
c.
ni
'~
c
cQ) ·c
·E ""
cQ) c
Q)
"t1
~ '~ ~
""~ ·e~
~
(!)
"
:i:
~
E u E u Du2
F
2
E
E u E u Du2
F
2
E
E u Du 8 u D
2
2
Q)
0
~
F
D
2
SVEN 2
2
8
2
E
E
D
2
E
E
Fu F
E
F
D
2
SVEN 2
2
2
E
E
E
2
E
E
• Du D
c c c
D
E
2
SPA
2
2
c
D
D
2
2
8
8
c
2
c y B c
2
D
D
D
2
t
i I
Du C
8
c
2
SPA
c
2
D
E
2
FRA
E
2
D
c I Du C ' cu c c 3
Fu B
c
8
8
2
DEU
2
8
2
B
D
2
SPA
D
2
c
2
c c c c c
2
c c c c c
3
F
2
2
2
3
2
E
2
E
2
2
DEU
2
c
D
c c
E· C
Du B
D
2
D
D
E
A
3
E
2
2
""
·E 0"" V>•nl c.
·c
ni
c
c c c
"t1
iii
E
:i
e
1: "' 0
·c 0
c.
ni
""c"' ~ "'c .c.!!!""ml ""'"'c
EU E
, Du C
51
Grundskola
;J
.lll
0
"6J
E
ni
rn
"'c
:ö"
Q)
> rn
~g "'c ig E ~ 0 > c rn n1 {!!.
""]i
"""
{!!.
Anm
Poäng
160,0
I
130,0
2
225,0
3
265,0
4
212,5
5
227,5
6
c Du cu c
2
2
2
c c c c c
257,5
7
E u Du B u C
2
2
B
250,0
8
D
2
2
3
90,0
9 10
cu8
u B
2
2
E u E u E u C
2
2
Du
E u E u Du
E
E u E u3
cu
E u
2
V
\i-; =- L /c_v I V
\ l;!M ·:'Ll ):,-y i
1'
[,e_o
:::Dk"r '
0
8u 8
A
B
B
SPA
8
2
A
2
A
8
A
2
A
A
8 u B uA
2
2
A
315,0
EU C
D
D
E
2
SPA
E
2
c
2
E
E
E
2
E
E
E u E u Du D
2
2
E
.190,0
11
FU E
E
E
F
2
DEU
E
2
E
2
E
E
E
2
E
E
E u E u E u E
2
2
E
150,0
12
Fu 8
D
E
E
2
177,5
13
EU F
E
D
t.
2
Du A
.rf
8
B
2
DEU
DEU
E
2
D
2
E
E
E
2
E
E
E u E u Du E
2
2
D
2
2
c
2
E
E
E
2
E
E
E u E u Du 2
D
2
E
'l,tj...c.,.-::_ E // f'Jh
152,5
14
c
2
B
2
A
c c
2
A
A
B u
cuBuA
2
2
c
'-lf(dL :-C, /.-fe.. .
' 287,5
15 16
E
2
E
2
E
E
F
2
E
E
E u E u Cu F
2
2
D
2
2
E
2
F
F
F
2
F
F
F u F u E u F
2
2
-
20,0
17
c
2
B
2
A
D
c
2
B
c
Du
cuAu8
2
2
B
277,5
18
2
E
167,5
19
2
c
205,0
20
F
F
F
2
Fu F
F
F
F
2
Du B
B
B
8
2 2
DEU
D
2
D
2
E
E
E
2
E
E
E u E u E u E
2·
2
DEU
D
2
D
2
E
c
E
2
E
E
E u E u Du D
2
Fu E
E
E
D
Eu B
D
D
D
'
,,!Gl •
v] i'l\-11-
FRA
'
117,5
Eu F
DEU
A'
ct(c_[Vl lr!Y
~ ~-
~J
Klass
Termin
Sko/enhet
7a
VT16
Strandängsskolan 7-9
Kommun
Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
Båstad Kommun
16148785
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för betyget E),: (Betygsunderlag saknas), 2 (ÄmneVämnesblocket Ingår Inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) •=Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Datum
2016-06-14
I Re/(/oms underskrift
'(}'(J'\lJ.l
~idc;.s
(/Y\_ 2016-06-06
\JN ooosoo/2016-6oo
52
lliJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26
Strandängsskolan f-6
2016-09-05
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: • Del 1 Grundskolan: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera resultaten på organisationsnivå • Del 2 Förskola och grundskola: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten • Del 3 Förskola och grundskola: Identifiera förbättrings-/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse (rör grundskola) Elevernas måluppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger
Organisationsanalys av resultaten: Elevernas måluppfyllelse och lärande År3 - 36 av 40 har nått lägstanivån i ämnet svenska. 35 av 40 har nått lägstanivån i ämnet matematik. Framgångsfaktorer: Varierad undervisning för att möta varje elevs behov och förutsättningar Bygga på elevens starka sidor, Tydlig undervisningsstruktur utifrån hur gruppen fungerar Ett gemensamt förhållningssätt hos pedagogerna genomsyrar klimatet i hela klassen. Tränar eleverna att få insikt i sitt eget lärande - att äga sitt lärande. Två lärare som har ansvarat för undervisningen i klassen, tillsammans med ämneslärare i idrott, musik och slöjd, har varit mycket goda förutsättningar för elevernas måluppfyllelse. Förutsättningarna att utöva ett gott mentorskap har också varit goda tack vare att vi samverkar mellan skola och fritidshem. Samarbete mellan skola och fritidshem både under skoltid och i övergången till fritidshemstid, har gett ökad variation, ökad trygghet och bättre studiero. Detta framförallt då pedagogernas olika kompetenser kan användas mer utvecklande för elevernas lärande. Eleverna som går på fritidshemmet, har fått möjlighet till en meningsfull fritid, rekreation och därmed ett ökat lärande. År 6 - betygssnittet ligger på 222p. 27 av 34 elever har nått minst godkänt i alla ämnen. Av de 7 elever som inte nått godkänt i alla ämnen var två av dem nyanlända. En av de nyanlända har haft anpassad studiegång. I engelska är det två underkända betyg, matematik 4 underkända betyg och i svenska/SvA är det 2 underkända betyg (SvA) Fra mgångsfakto rer Mer och mer arbeta ämnesintegrerat SV /SO och SV /NO. Lära eleverna tydliga modeller och strukturer för elevernas skrivande, företrädesvis enligt genrepedagogik. Lär eleverna olika lässtrategier. Mentor och ämneslärare jobbar aktivt med att lära eleverna jobba utifrån förmågorna och kunskapskraven. Variera bedömningsuppgifter så att elever som till exempel inte är starka skrivare, får möjlighet att visa sina kunskaper på annat sätt.
53 ll1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015 -06-26 Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grundskola)
Utvecklingsområde 1: Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga ärende. Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Skola och fritidshem stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande Vi tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenhet er och tänkande. Nuläge - organisation Skola och fritidshem tillhör samma arbetslag (Jollen, Korallen eller Regattan) . Arbetslagen har lagmöte varje vecka. I Jollen och Korallen har en god kontinuitet på lagmötena byggts upp. Regattan har svårare att bygga liknande kontinuiet, och det beror främst på att arbetslagsmötet för Regattan ligger på eftermiddagstid då fritidshemmet är i full gång. Förutsättningarna är olika för arbetslagen. Behovet av samarbete och samverkan är stort för elevernas bästa möjliga lärande hela dagen. Vi har utvecklat ett öppet klimat i personalgruppen och vi fortsätter att utveckla en organisation för lärande. Lärmiljö Lokalerna är gemensamma för respektive arbetslag. En stor utmaning framåt är att sam utnyttja och samarbeta i de gemensamma lokalerna. Lokalerna är inte ändamålsenliga utifrån flera aspekter. Olika lärmiljöer för elever i behov av anpassningar och särskilt stöd, saknas i de flesta klasser, lämpliga och attraktiva lärmiljöer för fritidsklubben saknas till stor del, samt att alla lärare och pedagoger inte har tillgång till ändamålsenliga arbetsplatser.
54 [i1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn &skola 2015-06-26 Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? Vi har en helhetssyn på elevens utveckling och lärande i förskoleklass, skola och fritidshem, ett samspel
mellan lärandeuppdraget och elevhälsouppdraget. Skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet.
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Vi har utvecklat mer helhetssyn på elevens utveckling och lärande än tidigare. Eleverna på respektive avdelning upplever en ökad trygghet och trivsel. Lärare och fritidspedagogerhar börjat samverka i övergångar mellan skola och fritidshem, och på så sätt bidragit till högre måluppfyllelse.
Under läsårets fyra APT utvecklar vi tillsammans samspelet mellan elevhälsouppdraget och lärandeuppdraget, genom diskussioner och föreläsningar i EHT:s regi.
Vilka insatser gav resultat? De olika processerna på olika nivåer och forum har tillsammans gett resultat.
Arbetslagens arbete pedagogiska diskussioner utifrån hur vi samarbetar för elevens bästa utveckling?
Fokus på relevant samarbete för elevens bästa utveckling.
Jollen: Tematisk undervisning där vi utgår från förmågorna och nyttjar all personals komptens.
Att alla pedagoger bidrar med sin kompetens.
Korallen: Tematisk undervisning där vi utgår från förmågorna och nyttjar all personals komptens. Regattan (lag 4-6): Eleverna har extra lektionspass med hälsa och rörelse i samarbete med fritidspersonal.
Analys
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.) Vi kommer att fortsätta med utvecklingsområdet under kommande läsår.
55 il1J BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola 2015-06-26. Vi jobbar med språkutvecklande arbetssätt.
Fyra processledare går handledarutbildning på Halmstad högskola. Arbeta fram Strandängsskolans språklyft. Gemensamma läsprojekt f-6 .
Utvecklingsområde 2: Vision 2020 Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.
56 ilLI BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26 Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Gemensam vision för Strandängsskolan.
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Vi har skapat en gemensam vision som är kommunicerad med samtliga medarbetare.
Den gemensamma utvecklingsgruppen f-9 har planerat och genomfört en process som involverat alla medarbetare i skapandet av gemensam vision.
Analys
Vilka insatser gav resultat? Gemensam utvecklingsgrupp som planerat process.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.) Nu ska vi implementera den gemensamma visionen och målet med det är att utveckla trygghet och studiero i den gemensamma lärmiljön. insatser - uppmuntra enkla samarbete mellan pedagoger och elever. Samarbete i skolrestaurangen - pedagogisk lunch. Arbete för gemensam skolgård, t.ex. högstadiet använder också fotbollsplan på raster. Använda det gemensamma Unikumrummet. Anslå och synliggöra visionen.
57 UiJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola 2015-06-26 Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Vi kommer att fortsätta med utvecklingsområde Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga lärande. Utvärderingarna av läsåret visar att skola och fritidshem har närmat sig mycket i samarbetet, men vi har ännu inte en helhetssyn. Vi behöver ytterligare konkretisera vad en helhetssyn på elevens lärande faktiskt innebär. Vi ska ytterligare utveckla hur vi använder varje pedagogs kompetens för elevens lärande, både skola och fritidshem och vi ska utveckla hur vi samutnyttjar lärmiljön. I arbetet med att utveckla en helhetssyn på elevens lärande behöver vi utveckla enhetens analyskompetens samt förmåga att utveckla undervisningen utifrån analys, det vill säga ny pedagogisk planering och eventuellt nya metoder. Arbetet med att implementera vision 2020 kommer att fortsätta med insatser enligt ovan.
Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering: Upprustning av befintliga rum, och tillbyggnad av nya rum för att kunna åstadkomma ändamålsenliga lärmiljöer. Vi vill fortsätta utveckla Fritidsklubbsverksamheten, en fri tidsavdelning för de äldre eleverna (från klass 4 och uppåt). Nuvarande lokaler för fritidsklubben räcker inte till, varken ytmässigt eller funktionsmässigt. Skolgården, framför allt delen mellan F-6 och 7-9 behöver utvecklas för att öppna upp för en gemensam lärmiljö för yngre och äldre elever. En multisportarena hade varit ett utmärkt sätt att utveckla den gemensamma skolgården. Den digitala infrastrukturen måste byggas ut för att kunna möta dagens behov av välfungerande trådlöst nätverk.
l{Jetyg
Grundskola ~
Moderna språk, elevensval
:g
,g :ro"'"'
.l!! -5o ~ m
~
Cl
c
w
~~
r:
Modersmål
;g ::;;
~c. (/)
~ "" 'E c.
"
m
(/)
Cl
.i:>
m "
"e
. "~ 'tl
""" .H iiii .!!!
.1!! c
"" ""
§ -fi ~ E o E E"' ~ ~
'"
Moderna språk, språkval
""·ec. (/)
~
m
""·;;;::;;
Cl
"
·~"
c.
'tl
a1 ·ai
.il!
0
ffij
"'c ]"'c 7!l"c .!!!
~"'
.c c E" o n:1 ·c m (/) 0
Cl
:i:
:§1 81
D
2·
D
E
D
DuD
E
D
2
c
A
A
BuB
~.~al 2 D
""~
'E
E
c
B
.E c .2
c.
.il!
·c:" 0 ]i
~
'@Cl
58
'E "'"'
'tl
lo' Cii
e g:@ ]! fJ :g E
...""g. c ~ u
]
2
2
E
170,0
c
2
2
c
257,5
2
2
D
217,5
3
2
2
c
205,0
4 5
il,"
"'tl
~§~
~
Anm
Poäng
2
2
2
c
2
~
c F c c
2
2
2
D 2
3
8 c c B E r:; D c D E D c E ~ c c E c A E c D B c c c D D c D 8 8 8 A c
2
2
2
2
D
D
D
2
D
D
Du C
D
2
2
2
c c
D
2
D
E
D
2
D
E
D
DuC
D
2
2
2
El
2
2
2
2
E
217,5
2
G 2
B
cuc c u8
D
2
D
2
2
c
• 237,5
6
2
2
2
2 -
8
CuA
c
2
2
8
252,5
7
2
2
2
2
8
8
B
8 uD
D
2
2
2
2
2
2
8
c
8
CuA
c
2
2
c c
235,0
2
c c c
2
c c c 8 c 8
D
2
c D E c D c c c c c c D D c c
260,0
8 g:
DuD
D
2
2
E
187,5
10
2
2
E
205,0
11
4
5 7 8
9
b F
D D
B
2
2
2
10
D D
D
D
E
2
2
2
B
2
D
E
E
2
E
E
E
11
B
c
D
c
E
2
2
2
c
2
D
E
E
2
c
D
D
EuC
D
12
c
E
E
D
D
2
2
2
D 2
E
E
E
2
E
D
D
F uD
2
F · 2
E
160,0
12
13 14
D E
D
E
2
2
2
8
2
D
E
D
2
D
D
E
cuc
E
2
2
E
197,5
13
c
D
A
D
2
2
2
D 2
D
2
c
8
c
B uA
c
2
2
8
245,0
14
A
A
A
A
2
2
2
A
c c
D
15
c c c
8
c
2
A
A
A
CuA
A
2
2
8
295,0
15
16
8
F
E
E
D
2
2
17
3
3
F
F
F
2
2
18
A
19 20
8
2
2
F
2
2
F
2
2
D
A
E E
DuA
D E
D
D
A
ARA
ARA
SQI
2
2
D 2
E
E
E
2
E
E
E
F uD
2
E
2
E
155,0
16
2
3
2
3
3
3
2
3
3
3
3
2 , F
2
3
0,0
17
2
c
D
c
G
2
8
8
18
2
D 2
D
E
D
2
c c
D
D
D
E
2
E
F
E
2
D
E
E
2
c
2
c
D
2
D
c c c c c
2
D
2
F
CuA
·B
2
2
c
265,0
Du C
E
2
2
i=
187,5
19
Eu D
2
F
2
E
155,0
20
c c c
CuA
D
2
2
D
250,0
21
G
8
A
BuA
c
2
2
G
267,5
22
2
8
A
A
GuB
8
2
2
D
257,5
23
D
c c cuD
D
2
2
E
225,0
24
21
c
8
B
B
A
2
22
A
B
c
A
c
2
2
·2
B 2
23
jB
B
G
G
D
2
2
2
B 2
G 8
G
D
E
2
2
E'
B
2
E
D
D. 2
25
8
B
8
A'
G
2
2
2
c
B
D
2
B
A
8
8 uB
2
8
270,0
25
D
B.
2
2
2
2
D
8
B
8
c
uB
2
2
8
257,5
26
8
D
D
2
2
2
2
G
c D c c
2
27
c c
c c
2
A A
c c c
2
26
2
8
8
A
B UB
B
2
2
B
260,0
'27
24
8
2
-
SPA
\I ( 1
Skolenhet
Datum
Sirandän2:sskolan Slcolenhetskod (åltas/ffrfg kod) 2016~06~14
3'9139691 målen fllr belygel E), - (Belygsundorlag saknas), 2 (AmneVllmnesblockel Ingår lnle I eleYens ulblldnlng), 3 (Anpassad sludlegåog)
n
:
Relctorns underslcrlft
~~ Q_ ~-Il ~
Jobn~rogård
q.Jo er .v-r \.
2016-06-09
.
-
~betyg
Grundskola ~ [!!
-"'
~
:E
lii
:*"'
~ .c "' -fi fil 13 :g o E o
1lCl 5 51 fil :t ~
Modorna språk, elevensval
iil
:s"
,Modorsmål
=rlc. U)
i
Cl
~c. U)
i
Cl
,§
'c:"
.!!l
·r::
"' .H nu,e
"'
~
..
~
li.
U)
-
c
"'"' ·~
;:
e
"':Eg
Moderna språk, språkval
59
Cl.
l . lä ·tll ... :fil
·;n .ae s c: ]1 "' ~ "' Cl " :s" :fH ffi ~
'§ ~
.c c:
2
A 2
D
G
c
E
E
-c:
0
e
g:@ ~
'1J
[!!
iii
'">
~i
t !"'
GuA
8
2
2
c
270,0
G
Du D
G
2
2
E
220,0
28 29
CuA
D
2
ffii"'
~rn
8
8
G
:i:
2
B
E
0
"' "'c: Sl
"' .2
::;
i
0
(!)
U)
0.
.!!!
.!!! tö"
t! f;l
{!
Poäng
Anm
28
B A
B
B
G
. 29
c c
c
E
E
2
2
8
c
2
D
c
B
D
D
2
2
2
E 2
c c c
2
D
c c
2
c
235,0
30
A
8
c c
2
2
2
A 2
B
B
c
2
8
A
A
B
B
B
2
2
B
282,5
31
2
E
237,5
32
30 31
B
r:
2
2 SQI
2
0
c
c
D
D
2
2
2
c
c c
D
2
B
8
B
BuC
G
2
33
D E
D
D
E
2
2
2
B 2
E
F
E
2
E
E
E
D uD
E
2
2
E
170,0
33
34
B
c c s-
2
2
2
B
2
D
D
D
2
c
A
B
c uc
B
2
2
c
252,5
34
32
B
2
IVl
I
.,
<
-
i Sko/enhet
~ Strandängsskolan
Datum
Rektorns underskrift
Skolenhets/cod (åftasfffrig kod)
I\
~ 39139691
~t målen för betyget E), - (Belygsunderlag saknas), 2 {AmneUämnesblocltet Ingår Inte I elevens u!blldnlng), 3 {Anpassad studlegårTg)
In
.:
2016~06~14
.
~
i:)
/} \ ~J,fl. 1"""/J/
John Brogård
u
l
2018-08-09
UNooo 500/201b-600
60
rill BÅSTADS
~ KO MMUN
Barn & skola 2016-08-23
Nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Sandlyckeskolan 2016
1
61
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: • • •
Del 1 Grundskolan: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera resultaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grundskola: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten Del 3 Förskola och grundskola: Identifiera förbättrings-/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse (rör grundskola) Elevernas måluppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger
Organisationsanalys av resultaten I svenska är måluppfyllelsen 77 %, 7 elever av 9 uppnått kravnivåer i alla delprov i svenska. I matematik är måluppfyllelsen 88 %, 8 elever av 9 har uppnått kravnivån i alla delprov i matematik. Tillfälligt placerade asylelever har genomfört delar av proven. Nationella ämnesproven i matematik, svenska och engelska står i god relation till betygen i årskurs 6. I år 6 blev betygssnittet 215 poäng. Endast ett fåtal underkända betyg av elev som endast varit 1 år i Sverige. Vi har tydligt sett att de svårigheter som en del elever har arbetat med under året, även ger svårigheter på de nationella proven. I årskurs 3 har eleverna visat ett sämre resultat med skriftliga uträkningar i subtraktion. Eleverna i årskurs 6 har visat sämre resultat i att tolka läsuppgifter och till viss del skriftliga uträknings metoder. De muntliga delarna i svenska och engelska pekar på ett sämre resultat än förväntat. Det kan bero på att eleverna har fått för lite träning i muntligt framförande.
För att öka måluppfyllelsen på skolan har all personal en klar samsyn kring att eleverna ska få inflytande och vara delaktiga över sitt lärande. För att göra eleverna motiverade och stimulerade i undervisningen och delaktiga i läsårsplaneringen har vi presenterat målen/upplägget för de olika ämnena/perioderna och eleverna har sedan fått vara med och påverka utformningen. I de pedagogiska planeringarna har vi presenterat målen/upplägget för de olika ämnena/perioderna och eleverna har sen fått vara med och påverka utformningen och redovisningsformen. 1 lektionsplaneringen har eleverna fått påverka arbetsformerna, om man vill arbeta i grupp eller enskilt, tid som behövs till området och ordningen på arbetsstoffet. Vi har stimulerat och motiverat eleverna i lärsituationen genom att variera arbetssättet med praktiska uppgifter och teori, för att tilltala alla elever. Eleverna har fått utmaningar i grupp och enskilt. I undervisningen har pedagogerna använt sig av olika inlärningskanaler tex film, bilder, berättande, anknytande till aktuella saker och har kopplat undervisningen till verkligheten.
I undervisningen har eleverna fått träna de olika förmågorna på olika sätt. För att synliggöra för eleverna vilka metoder/strategier som är framåtsträvande har alla klasser utvecklat förmågan att ge kamratrespons. Pedagogerna har gett eleverna verktyg (visat elevexempel med olika kvaliteer) hur uppgiften ska genomföras och medvetandegjort för eleverna vad som förväntas för att uppnå målen. Med hjälp av matriser, har vi visat på olika nivåer. Eleverna har gett och fått feedback på arbete och gjort tester som visar deras kunskapsutveckling, nuläge och nästa steg. Detta har lett till att eleverna lättare fått syn på sitt nästa steg och vi kan se ökad motivation att gå vidare i sin kunskapsutveckling. Eleverna äger på så sätt sitt lärande.
2
62 Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grundskola) Utvecklingsområde 1: Normer och värden Mål enligt Lgr 11. • •
respektera andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Eleverna till största delen ger positiv feedback på trivselenkäten.
Elevsvaren i Unikum och elevenkäten i årskurs 3 Och 5 har varit positiva både på skolan och på fritidshemmet. I vårdnadshavarenkäten var resultatet lägre än förväntat men en övervägande del av vårdnadshavarna upplever att deras barn trivs i skolan.
Vi har arbetat aktivt med vår Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, främjande insatser, förebyggande åtgärder och rutiner för akuta situationer. Vi har arbetat mycket med värderings- och sa ma rbetsövn inga r.
3
Analys?
Vilka insatser gav resultat? Att aktivt arbeta med Plan mot diskriminering och kränkande behandling på alla plan 1. Främjande insatser 2. Förebyggande insatser 3. Rutiner för akuta situationer. Vuxenstyrda rastaktiviteter varje dag och synliga rastvärdar ute på alla raster.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.) Svaren från enkäterna blir en relevant sammanställning av vad elever och vårdnadshavare tycker om skolan i ett nuläge. Vi tar med oss synpunkterna och diskuterar hur vi kan förbättra oss utifrån synpunkterna. Önskad åtgärd är att eleverna och vårdnadshavarnas enkäter ska göras vid samma tidpunkt.
63 Pedagogerna i sina observationer ser ett positivt samspel och ett gott bemötande mellan eleverna.
4
Eleverna har åldersblandat sig på eget initiativ under rasterna, vilket har gett positiva effekter. Alla hareleverna känt sig trygga med alla på skolan. Färre konflikter. Rastaktiviteter har bidragit till ett positivt samspel mellan eleverna.
Vi har tydliga och kända rutiner för eleverna. Vuxenstyrda rastaktiviteter varje dag
64 Utvecklingsområde 2: Elevernas ansvar och inflytande Mål enligt Lgr 11
Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utökar allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Eleverna respekterar andras åsikter och beslut som fattas för gruppen.
Eleverna har respekterat till största delen sina klasskamraters åsikter. Klassen har kunnat ta gemensamma demokratiska beslut vid t.ex. klassråd och elevråd. Eleverna har tagit ansvar för de nya eleverna som kommer till skolan ska känna sig välkomna, genom att bjuda in till lek och samtal.
Eleverna har tränats i demokratins principer i det dagliga arbetet genom att Pedagogerna har arbetat aktivt med dessa.
Eleverna har reagerat och agerat för att hjälpa varandra, t.ex. om någon är ledsen eller går ensam. Eleverna har varit medvetna om hur de kan få en bra arbetsmiljö t ex i matsalen och i klassrummet.
Pedagogerna har gett eleverna stöd och struktur att uttrycka sig muntligt i olika situationer.
Eleverna tar ansvar för att alla mår bra på skolan.
Eleverna känner sig trygga i att våga uttrycka sin åsikt.
5
Analys
Vilka insatser gav resultat? Det dagliga arbetet med de demokratiska principerna. Att ge eleverna stödstrukturer ex. pedagogerna har gett eleverna möjlighet med hjälp av olika metoder och strategier att träna sig i att uttrycka sin åsikt. T.ex. fyra hörn, laget runt.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsom råden? m.m.) Bland de äldre eleverna behöver vi träna vidare och ge mer stödstrukturer. Därför ska vi arbeta vidare med målet: Eleverna känner sig trygga i att våga uttrycka sin åsikt.
65 De yngre eleverna har vågat uttrycka sin åsikt. Elev och pedagog förbereder tillsammans utveckli ngssa mta let.
6
Det har varit svårt att enskilt diskutera elev-pedagog inför samtalet men vi har haft en bra struktur och modell som eleverna har kunnat följa planera och genomföra. Eleverna har tränat tillsammans med en kamrat eller en pedagog innan samtalet vilket gett eleven en trygghet i att genomföra samtalet. Responsen via mail och muntlig feedback från elever och föräldrar har varit positiv.
Varje pedagog har diskuterat enskilt med eleverna inför deras utvecklingssamtal och har delat upp vilket ansvar en elev kan ta för genomförandet av samtalet. (Var är du nu? Vad är nästa steg?)
66 Utvecklingsområde 3: Bedömning och betyg Mål enligt Lgr 11
Skolans mål är att varje elev • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? Eleverna visar vilja att förändra och förbättra sina arbeten.
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Vi har sett att eleverna visar en större vilja att ändra och förbättra sina arbeten.
Eleverna har fått lära sig olika metoder för feedback och lära sig att bedöma ett arbete utifrån kända kriterier. Pedagogerna har planerat in, utöver den ordinarie undervisningen, ett tillfälle per termin där eleverna har redovisat för en annan elevgrupp.
Vi har sett att eleverna tydligare vet vad nästa steg är.
Eleverna aktivt använder matriser och elevexempel för att bedöma sina och kamraternas arbeten.
7
Eleverna har blivit mer medvetna om nästa steg i sin kunskapsutveckling. Eleverna har tränat upp sin metakognitiva förmåga.
Pedagogerna har arbetat med att skapa stödstrukturer, matriser och ta fram elevexempel. Pedagogerna har handlett eleverna i hur de kan använda dessa för att synliggöra nästa steg i sin kunskapsutveckling.
Analys
Vilka insatser gav resultat? Att vi har visat eleverna exempel på olika nivåer/kriterier av uppgiften där det tydligt framgår vilka förväntningar och mål vi arbetat mot. Att vi har lärt eleverna olika metoder för feedback. Att vi har lärt eleverna att bedöma arbeten utifrån kända kriterier Alla klasser har efter nivå jobbat med matriser.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklings områden? m.m.) Att kunna använda sig av responsen i sitt nästa arbete för att visa en utveckling. Därför kommer vi att arbeta vidare med detta mål: Eleverna visar vilja att förändra och förbättra sina arbeten.
67 Utvecklingsområde 4: Ta fram en Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan Elevhälsa Sandlyckeskolan "NÄR MAN LÄR SIG MÅR MAN BRA" Mål enligt Lgr 11 Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? En fungerande elevhälsoplan enligt lagstiftningen som är känd och använd av alla på enheten.
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Vi har nästan nått målet med vårt arbete med en fungerande elevhälsoplan enligt lagstiftningen som är känd och använd av alla på enheten. Alla våra dokument i elevhälsoplanen ligger digitalt i Gafe, vilket gör det till ett levande dokument som är lätt att nå.
Vi har fastställt en plan för elevhälsoarbetet som bland annat innehåller checklistor, blanketter och adekvata handlingsplaner. Planen har kopplats till det systematiska kva lit etsa rbetet.
Extra anpassningar som har gjorts och åtgärds program under läsåret finns i S katalogen under torekovlarare. Där finns även resultat av screening gjorda under läsåret i klassl-6 i ämnena svenska och matematik. Vi har arbetat för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver (LGR 11) Vår process med elevhälsoarbetet på skolan har varit integrerat i kärnverksamheten.
8
Analys
Vilka insatser gav resultat? Arbetet med elevhälsoplanen. Elevhäloarbetet har blivit mer strukturerat, effektivt och är känt och använt av alla på enheten.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.) Vi fortsätter med våra gemensamma EHT-konferenser med arbetslaget och EHT teamet under läsåret. Vi kommer att arbeta med "Salutagent förhållningssätt". Vi utarbetar salutogena frågor både på individ och på organisationsnivå.
68
Utvecklingsområde 5: Att uttrycka sig i tal och skrift
Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt" "Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: • formulera sig och kommunicera i tal och skrift, • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? Eleverna kan formulera sig och kommunicera i tal och skrift.
9
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Vi har sett positiva resultat i alla ämne i årskurs F-6 samt de nationella proven i år 3 och 6. I förskoleklassen är alla elever språkligt medvetna enligt logopedens genomförda språkscreening och de försöker kommunicera i skrift. Den skriftliga utvecklingen har vi sett att i år 1-2 kan det.ex. producera faktatexter med hjälp av stödord och i år 3-4 har de med t.ex. stödord skapat texter på engelska samt texter i 50/NO. I år 5-6 har de satsat på läsförståelse, vilket har gett goda resultat som bl.a. visat sig på de nationella delproven och DLS(diagnostisk läs och skriv).
Pedagogerna har gett eleverna stöd och struktur att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika situationer. Eleverna har anpassat språket efter olika syften, mottagare och sammanhang vid t ex Mysingar (storsamlinghela skolan) och klass red ovis ni nga r Vi har arbetat med språklig medvetenhet.
Analys
Vilka insatser gav resultat?
Alla genomförda insatser har gett resultat. Att pedagogernas samsyn och diskussioner har lett till ett ökat fokus på s prå kutveckli nge n
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden? m.m.) Vårens analys av NP och i undervisningen, har visat att eleverna behöver utveckla sin förmåga att använda ämnesspecifika ord och begrepp och använda dem i rätt sammanhang. De behöver även utveckla sina lässtrategier för att kunna analysera och förstå texter. Vid högläsning har vi hört att eleverna behöver utveckla sin förmåga att anpassa läsningen efter textens form, innehåll och mottagare. Därför kommer vi att arbeta vidare med • Läsa och analysera olika typer av texter • Anpassa läsningen efter textens form, innehåll och mottagare
69 Eleverna kan anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.
10
Eleverna har producerat
•
faktatexter med hjälp av stödord på svenska och engelska.
•
Vi har arbetat med läsförståelse
Kunna använda ord och begrepp i olika sammanhang för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter Läsa med flyt och god intonation
70
Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Utifrån utvärderingen kommer vi att arbeta vidare med:
Ansvar och inflytande Bland de äldre eleverna behöver vi träna vidare och ge mer stödstrukturer. Därför ska vi arbeta vidare med detta mål: Eleverna känner sig trygga i att våga uttrycka sin åsikt.
Bedömning och betyg Att kunna använda sig av responsen i sitt nästa arbete för att visa en utveckling. Därför kommer vi att arbeta vidare med detta mål: Eleverna visar vilja att förändra och förbättra sina arbeten.
Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan Vi fortsätter med våra gemensamma EHT-konferenser med arbetslaget och EHT teamet under läsåret. Under nästa läsår kommer vi att arbeta med "Salutogent förhållningssätt". Vi utarbetar salutogena frågor både på individ och på organisationsnivå.
Att uttrycka sig i tal Vårens analys av NP och i undervisningen, visar att eleverna behöver utveckla sin förmåga att använda ämnesspecifika ord och begrepp och använda dem i rätt sammanhang. De behöver även utveckla sina lässtrategier för att kunna analysera och förstå texter. Vid högläsning har vi hört att eleverna behöver utveckla sin förmåga att anpassa läsningen efter textens form, innehåll och mottagare. Därför kommer vi att arbeta vidare med • Läsa och analysera olika typer av texter • Anpassa läsningen efter textens form, innehåll och mottagare • Kunna använda ord och begrepp i olika sammanhang för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter • Läsa med flyt och god intonation
11
71 Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering: Rekryteringen av fritids pedagoger och legitimerade grundskollärare är ett stort problem. Det är få sökande som är behöriga som söker våra tjänster. Bristen på pedagoger har inneburit att vi får anställa personal som inte har pedagogisk utbildning. För de utbildade pedagoger som är i verksamheterna, blir arbetsbördan tyngre då bl a kraven på dokumentation har blivit högre. Får vi inte utbildad personal till våra skolor kommer vi att få stora svårigheter att leva upp till att vara bland de 10 bästa skolkommunerna i landet. Vi måste ta ett samlat grepp i kommunen för att göra Båstad till en attraktiv kommun för personal att arbeta i. Därför är det viktigt att kommunen arbetar efter det personalpolitiska programmets vision:
Båstads kommun är en attraktiv arbetsgivare, som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare, som känner till sitt uppdrag och är stolta över sitt arbetsresultat. Det måste också finnas resurser till våra elever så det får en möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Detta kan vi uppnå genom fortsätt god kompetens hos våra pedagoger, hjälp från Stöd och utvecklingsenheten, kompetensutbildning för våra pedagoger, tekniska hjälpmedel och om behov finns extra stöd av en pedagog eller assistent för våra elever i behov av särskilt stöd. Det är nödvändigt att politikerna i kommunen tar ett beslut och pekar ut riktningen hur vi får en optimal skolorganisation 2025 utifrån lokaler, kompetensförsörjning och lärmiljö/ lärverktyg. Så länge politikerna värnar om en skola i varje tätort, måste de små skolorna såsom Sandlyckeskolan få medel, så att man ekonomiskt kan bedriva en bra verksamhet för att kunna leva upp till målsättningarna i skollagen och läroplanen.
12
72 Sandlyckeskolan F-6 har fortfarande ett eftersatt fastighetsunderhåll. Miljö och Hälsa anmärkte vid sin inspektion i slutet av året 2015, att ventilationen i lektionssalarna är undermålig och visar för höga gränsvärden när det gäller bullernivån. Dessa påpekande har också varit med på skyddsronder under ett antal år. Skolan har även ett eftersatt allmänt underhåll somt.ex. målning, golv, ventilation, ljus, ljud och värme.
Torekov 2016-08-29
Lotta Holte Rektor
13
Grundskola
Betygskatalog - uppgifter om betyg fil
Moderna språk, elevensval
"' .. ""' ~~
-"
"' -5o ;E ~ 1;"'E -;; "' E"' 2 '" ål lJJ""' ~~ ~ :E" -"
0
'O
&evemas namn
Personnr
...-"ii "'
Moderna
c
,,c"
Modersmål
spräkJ språkval
"~
~
"' ~
~0.
"'
:;. "'
"
CXl
"' "'
"E
0.
'i::
"
·o, "' .·q;-"' ~E a!~ ö0 ~ ;:;; " :z "' äi IO 2 E 2 F uE
E !E
D
2
D
E
A
c
E
2
2
2
c
2
c
3
c
D
B
B
D
2
2
2
c
2
A
B
B
A
A
c
2
i2
2
A
2
E
D
E
E
2
2
2
c
2
c
A
A
IC
2
2
2
A
2
-
2
2
~
4
-D -
5 6
----
··--· ·--·----
_........
Klass
i.-.
B
--···-----
I Termin VT16
~
-"
:il
E "' -" u "c: -""" ~~ ""E ·c:"' "'0 m1"' ,, "' ~g -" :§ ""E ~o "'"' "'" ·e E fil "~ ",, ~ ;.:" "'"''"0 Cl" ~ -;;0:: " (i'j "'""> >" "'
E
E
0.
~
,,"""
2i:: 'C:
CXl
.i::-
Cl 0
:X:
E
2
D
D
c u
D
Au B
U) "'
E
F
F
2
c c
E
2
c
D
D
c
2
B
A
CuE
E
2
E
E
A uB
c
2
B
A
u
F
Kommun
Skolenhetskod (åtlasiffrig kod)
Båstad Kommun
83989430
-"
! "' ·c;
I!!
-"
"
Anm
I-
Poäng
2
F
2
E
115,0
E
B
E
2
2
D
212,5
2
D
A
D
2
2
237,5
3
A
c
B
B
2
2
c c
285,0
4
E
E
c
E
2
2
E
180,0
D
D
B
D
2
2
c
Datum
------
-+
267,5
Rektorns underskrift
--·
""' "-~ ~..,, """" ._ _ ,.,. _,.,,., ••-•,, """'""°"" -, '""'""-""" '""''"' '""""'""'"'' '""'™' ,,..,.,.
•=Avser slutbetyg, u avser betyg uppllyttat från tidigare termin
...
D
Sko/enhet
Sandlvckeskolan
73
2016-06-14
Lotta Holt.
""°"''
I
UN ooo_soo/2016-60D
IJil BÅSTADS
74
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Västra
Karups skola läsåret 1516
Syfte:
• • •
Del 1 Grundskolan: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera resultaten på organisationsnivå Del 2 Förskola och grundskola: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten Del 3 Förskola och grundskola: Identifiera förbättrings-/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse (rör grundskola) Organisationsanalys av resultaten: Västra Karups skola har en mycket positiv utveckling på alla plan. Vi har åter nått ett bra resultat läsår 15/16 utifrån de förutsättningar vi har socioekonomiskt, inflyttningsmässigt och resursmässigt. Elever och pedagoger fortsätter att höja studiemotivationen via fortsatt fullt fokus på lärandet och tränandet med hjälp av strategier och metoder. Vi satsar hårt på att vidareutveckla kvaliteten i våra verktygslådor. Det formativa förhållningssättet har blivit kvalitativt bättre där eleverna nu oftare vet vad och hur de själv skall göra för att nå nästa steg i sin utveckling. Därmed kan de öka sitt inflytande och ta större ansvar för sitt lärande. De använder oftare och oftare varandra som läranderesurs för varandra och har utvecklat sin förmåga att resonera och ge adekvat feedback kring sitt lärande och därmed kunna synligöra detsamma. Läsårets måluppfyllelse för årskurs 3 är 90% och måluppfyllelsen för årskurs 6 är 96% med meritvärdet 212 poäng, vilket är goda resultat. Vi är extra uppmärksamma på resultaten och behoven i åk F-3. Detta för att så tidigt som möjligt kunna möta de elever som kommer upp i skolans verksamhet. Vi har under läsåret fått ytterligare bekräftelse på en mycket kompetent personalstyrka som brinner för utveckling och lärande. Vi har tillsammans lärt oss hantera förändringar och de nya utmaningar pedagogerna ställs inför. I vårt systematiska arbetsmiljöarbete ligger fokus på det kollegiala lärandet. Med hjälp av det utökade arbetstidsavtalet kan vi lättare planera, undervisa, ge feedback och bedöma tillsammans i den utsträckning som dagens skola kräver. Den feedback vi får från föräldrar och omgivning är att vi har ett gott bemötande. Detta tillsammans med resultaten visar också att vi når fler och fler elevgrupper med vår undervisning av tex nyanlända och elever i behov av särskilt stöd. I år hade vi för första gången på flera år 100% måluppfyllelse i SvA, vilket även är en indikator på att studiehandledningen nu ger effekt. Vi hittar fler och fler vägar att klarar både lärandeuppdraget och det kompensatoriska uppdraget där alla eleverna ges stödstrukturer, skrivrecept, och tydliggörande av lärandemål och lärprocesser för att kunna nå så långt det bara går. Vår satsning på IKT-förmågorna i kombination med bland annat En till En (lpad) för alla elever i åk 4-6, och lärplattformen Unikum har också fallit väl ut eftersom våra pedagoger är långt framme även inom dessa områden. Med hjälp av IKTverktygen, inläst material och olika lär-appar har även våra anpassningar och det särskilda stödet blivit kvalitativt bättre. Vårt språkutvecklande fokus har resulterat i att vi nu vet att det är en bredare inriktning vi vill satsa på. Vi vet också mer om vad vi redan kan inom detta område på skolan och fri tidshemmet, samt att en satsning på lässtrategier, genrepedagogik och andra metoder i alla ämnen är en framgångsfaktor för oss.
75
[ilJ BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola 2015-06-26
Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grundskola) Utvecklingsområde 1: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och utveckling med hjälp av ett formativt förhållningssätt Vart ska vi/förväntad effekt?
Hur gör vi/insats?
Nå ett formativt förhållningssätt.
Pedagoger och elever utvecklar den pedagogiska lärande- och bedömningsprocessen utifrån Dylan Willams fem nyckelstrategier (se bilaga).
Utveckla det formativa lärandet
Ökad måluppfyllelse
Ansvar för insats
Uppföljning: när, hur, vem
Utvärdering: när, hur, vem
Hur blev resultatet
(yrkesroll)
Pedagogerna använder sig av kollegialt lärande för att utveckla det formativa förhållningssättet tillsammans.
Rektor Pedagoger
Förhållningssättets 5 strategier utvärderas av pedagoger vid avslutat ämnesområde via dokumentation i pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, omdöme och minnesanteckningar i olika forum. Den 7/1 -16 görs en "halvvägsavstärnning" av pedagoger och rektor
I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor
Det formativa förhållningssättet och det formativa lärandet har utvecklats i både kvalite och omfattning. De 5 nyckelstrategierna kan ses i alla klassrum och användandet av metoder och strategier för formativa lärande finns som en röd tråd. Måluppfyllelsen har ökat i alla klasser.
76
ll1J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2015 -06-26
Utvecklingsområde 2: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och utveckling i förmågan att ta ansvar och ha inflytande. V art ska vi/förväntad effekt?
Eleven tar ett ökat ansvar och har ökat inflytande över sm kunskapsutveckli ng och sitt lärande. Ökad måluppfyllelse
Hur gör vi/insats?
Eleven erbjuds metoder och strategier att träna sin ansvarsförmåga, samt för att få inflytande över sitt lärande. Eleven ges kontinuerligt möj lighet att träna sin förmåga att ta ansvar och ha inflytande över sitt lärande. Eleven ges många olika möjligheter att återkommande reflektera över sin kunskapsutveckling
Ansvar för insats (yrkesroll)
Rektor Pedagoger
Uppföljning: när, hur, vem
Utvärdering: när, hur, vem
Hur blev resultatet
Utvecklingen utvärderas av pedagoger vid avslutat ämnesområde via dokumentation i pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, omdöme och minnesanteckningar i olika forum. Den 7Il -16 görs en "halvvägsavstärnning" av pedagoger och rektor
I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor
Eleverna har nu fler medvetna metoder och strategier som de kan lära sig med hjälp av. Kvaliten på metoderna och användandet av dem har också ökat. De kan därför ta ett ökat ansvar för sitt lärande, det vet nu ännu bättre hur de ska göra för att lära sig. De har också ett ökat inflytande över sitt lärande. De vet vilka olika strategier och metoder som de kan/ska använda. De kan också på ett bättre sätt vara med och välja arbetsätt eftersom de kan resonera utifrån vilka metoder och strategier de kan och vilka som kan vara framgångsrikast att använda i olika situationer. Ökat inflytande, ökad delaktighet ökar studiemotivationen vilket starkt bidrar till ökad måluppfyllelse.
77
~ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola 2015-06-26
Utvecklingsområde 3: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och utveckling inom området IKT (Informations- och kommunikationsteknik}. Vart ska vi/förväntad effekt? Ökat lärandet mhaIKTredskap. Ökad förmåga att kommunicera. Ökad måluppfyllelse
Hur gör vi/insats?
Eleven ges möjlighet att utveckla sitt lärande mha IKT-redskap. Eleven ges träning i att dokumen-tera och kommunicera mha IKTredskap. Pedagogen ger eleven lärmeto-der/strategier för såväl formellt som informellt lärande mha IKTredskap. Pedagogerna använder sig av kollegialt lärande för att utveckla det formativa förhållningssättet tillsammans.
Ansvar för insats (yrkesroll) Rektor Pedagoger
Uppföljning: när, hur, vem
Utvärdering: när, hur, vem
Hur blev resultatet?
Utvecklingen utvärderas av pedagoger vid avslutat ämnesområde via dokumentation i pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, omdöme och minnesanteckningar i olika forum. Den 7Il -16 görs en "halvvägsavstämning" av pedagoger och rektor
I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor
Elevernas IKT- förmågor har utvecklats i en positiv riktning. Detta har starkt bidragit till vår ökade måluppfyllelse. Med IKTredskapens möjligheter och ökad förmåga att använda dessa har vi tillfört undervisningen stimulans, tillgänglighet och stödfunktioner som varit till stor hjälp för alla elever. En till En satsningen har gett önskade positiva effekter för både det formella och det informella lärandet. Fler Ipads i åk F-3 har också haft en mycket positiv inverkan.
78
111:1 BÅSTADS
M
KOMMUN
Barn & skola 2015 -06-26
Utvecklingsområde 4: Det goda lärandet - att främja och stödja elevens lärande och språkutveckling Vart ska vi/förväntad effekt?
Hur gör vi/insats?
Ansvar för insats (yrkesroll)
Uppföljning: när, hur, vem
Utvärdering: när, hur, vem
Hur blev resultatet
Kartlägga olika språkutvecklande metoder och strategier
Pedagoger kartlägger vilka olika lästrategier vi använder och vilka som bör tillföras
Rektor Pedagoger
Pedagogerna dokumenterar kontinuerligt i arbetslaget vilka metoder och strategier som används, behöver tillföras och hur de fungerar. Den 7/1 -16 görs en "halvvägsavstämning" av pedagoger och rektor
ljuni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor
Vi har hittat olika metoder och strategier för språkutveckling som vi bedömer att vi vill fortsätta utveckla oss med hjälp av. Vi tänker oss nu ett bredare fokus, dvs inte att enbart satsa på en eller två pedagogisk inriktningar. Vi har också bestämt att språkutvecklingen skall arbetas med i alla ämnen. Vi vet nu att det redan finns en bred och kvalitativ kompetens på skolan som vi skall vidareutveckla. Förmågan att kartlägga i alla ämnen har haft minst fokus, men den ska vi arbeta vidare med.
Förmågan att använda språkutvecklande metoder och strategier Förmågan att kart-lägga språkutveckling
Pedagogerna tränar förmågan att använda språkutveckland e metoder och strategier Pedagogerna tränar förmågan att kartlägga språkutveckling
111J BÅSTADS
79
~ KOMMUN
Barn & skola 2015-06-26
Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: Vi har hela tiden varit tydliga med att en långsiktig och systematisk utveckling är nyckeln till framgång. Vi vet också att lärandet är den absoluta kärnan i vår verksamhet. Vår analys av målen att de är helt rätt och att de kvarstår med fokus på ytterligare ökad kvalitet. Vi tillför nu omfattande fortbildning i neuroledarskap, icke verbal kommuniktion, mentalträning och gruppdynamik. Kompetenser som utvecklar såväl individen själv som dess förmåga att interagera, kommunicera, leda och verka enskilt och i grupp. Fortbildningen är en insats som verkligen kommer att göra skillnad för eleverna och personalen under hela skol-/arbetsdagen.
Övrigt av vikt: Att behålla och rekrytera legitimerade pedagoger har försvårats ytterligare och det är ett stort problem för oss. Särskilt svårt har vi haft att rekrytera lärare och fritidspedagoger. Här behövs en utvecklad resursförsörjning och en snabb anpassning som möter nuvarande pedagogbrist och medföljande lönekarusell. IKT-kompetensen centralt är i behov av en omfattande kapacitetshöjning eftersom verktygen och användandet har mångdubblats de senaste åren. De synkroniseringar av system och den support som dagens skola behöver för att fungera har vi inte i Båstad. Användandet av våra IKT-redskap kräver att systemen hänger ihop och att det finns mycket sakkunnig och effektiv kompetens att snabbt tillgå vid alla olika typer av "driftsstörningar" och införande av nya system. Pedagogerna och skolpersonal lägger idag oproportionerligt många timmar på att själv försöka lösa IKT-problem och att vänta på att någon sakkunnig skall få verktygen och programmen att fungera. Främst är det lpad, Skola 24, Unikum och det trådlösa nätverket som är problemet idag hos oss i Västra Karup och i Båstad. En ytterst viktig resursförstärkning är fortfarande administrativt stöd till rektorn i direkt anslutning till rektorns arbetsplats, vilket arbetsmiljöverket också påpekat. Detta är en förutsättning för att rektor skall kunna optimera det pedagogiska ledarskapet och att pedagogernas och elevernas (samt rektorns) stressnivå skall sänkas. Arbetsbelastningen för pedagogerna kan minska betydligt och med denna resurs skulle de få ytterligare stimulans till lärandet. Med nöjda pedagoger ökar också möjligheten att både behålla pedagoger och att rekrytera nya. En hög pedagogtäthet, ett gott rykte och goda referenser om en bra arbetsplats är ovärderlig i dessa tider. Vi har fortsatt en ständig utmaning i att tillgodose elever med tex inlärningssvårigheter, extra anpassningar och särskilt stöd. Tyvärr hamnar begränsningen ofta utanför pedagogernas kompetens (ofta kuratorisk- eller psykologkompetens), samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna är klart begränsande. Hade vi haft omvända förutsättningar med tilldelning av resurser utifrån det behov som finns hade förutsättningarna varit i enlighet med skollagen. Den ökade andel nyanlända kräver betydligt mer resurser och kompetens än vi lyckats få fram även om vi blivit bättre. Vi i Båstad har börjat forma en organisation som på sikt kan tillgodose behovet av svenska som andraspråk, studiehandledare och modersmålslärare. Vi ser fortfarande att vår lilla kommun försvårar möjligheten att anställa och behålla goda pedagoger. Ett fortsatt stort problem är skolans fysiska innemiljö. Problematiskt är här att klassrummen är pedagogiskt begränsande, vilket medför att våra pedagogiska möjligheter begränsas och anpassningar/ särskilt stöd kräver mer resurser. Lokalerna räcker inte till för behovet av de lärarplatser, all personal har inte någon egen arbestplats att tillgå vid tex planeringsarbete. Utan tid går åt att hitta lokal och plats att vara på istället för att kunna ha fullt fokus på lärandet. Lokalerna är slitna, ej uppfräschade och värme reglering, samt ventilation är inte tillfredsställande.
n1
L~:r /)//G ~
:E! äi
""'"'"' c: .. " ;;; .c ""' '§ ~ ~ ""'ö""' g 5 ~ ~ Cl
E :g
w
"0 :c .>: :E!
c:
0~
..
-
:!:
Modema språk, elevens val
O>
""
.i:'
UJ
!Il
"l! c.
"
Modema
G
språk,
språkval
~c. UJ
Cl
'l"1
""' "l!
!Il
UJ
c.
. ""'
c.
i::
E
"""
i -
c: ~ c:
"O
0
0
(Il
E
.>: . . : i "'g. "" "' c: "'"' ., .>:c"' c: .>: ""C " 0
~
>" " "' IUJ
dskola
Lf, /,'"
80-
I (
nu/.
I 7 F
,
~-~ ,_
Cl.
.,,"' "' ""c: ~ !!!. .!? e"' "'0 ;;; .,, .,,"' c: O> Cl ..c: ~ "0"' :§ "" "' .;~"E :e ;;;""' E ~~ .i:' ;;; E c o ;; a; E ;;;- .,c: ra·i: >o !Il " :!:" Z:ttt IXl u. >::" UJ 0 (!) :E r:r: UJ"' u; UJ> l!
.i:'
"
.,
i::
Modersmål
r,·
le..~ tJ:_
"
I-
Anm
~Jdw VC<-6---Jr
l/c._ LI~ 5 skf(Å_
"poäng
B
D
D uD
E
2
2
2
c
2
E
Eu E
2
D
D
Du Du C
c
2
2
Du
202,5 .
E
F
cuc
E
2
2
2
D
2
E
Eu E
2
D
E
E u E u D
E
2
2
E
c
E uB
A
2
2
2
2
c c c
2
c c c
c c
2
2
235,0
D
F
C u B
D
2
2
2
2
D
'E u D
2
E
D
2
2
Du
192,5
D
E
cu8
B
2
2
2
c c c
cu c
2
c c c
2
c c c c
8
c
2
2
c
E
E u D
D
2
2
2
E
2
E
E
E
2
E
E
E
E
D
D
2
2
E
D
c c
240,0
8 u 8
c
2
2
2
c
2
A
8
B
2
A
A
A
A
c
A
2
2
B
E
D
D u C
E
2
2
2
E
2
E
E
E
2
E
E
E
E
D
E
2
2
E
E
E u D
E
2
2
2
E
2
E
Fu E
2
o·
172,5
E
E
F u E u D
F
2
2
Du
D
c
C u B
c
2
2
2
2
2
D u C
A
2
2
2
2
B
2
8 c c c c c c c c ll C u D D
2
B
c c c cu c
2
E
c c
140,0
2
2
c c ll
E
F
E uF
F
2
2
2
F
2
F
F
2
F
F
F
c
D
D u8
c
2
2
2
2
D
c u c '2
c
D
Du D u
8
E
C uA
B
2
2
2
c c
2
c
Cu B
2
D
c
c
c
A
cuc
8
2
2
2
D
2
B
8
8
2
c
8
B
ENG
F
D
D
E u Du C
F
u
172,5
..,
175,0 280,0
E
F
2
2
F
c
D
2
2
cu
c
u A
D
2
2
c
B
D
c
2
2
c
242,5 237,5 30,0
·--
225,0
u
247,5 257,5
E
D
E uD
D
2
2
2
E
2
E
Eu E
2
D
E
E u E u D
D
2
2
Du
177,5
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
c
2
2
B
2
B
247,5
2
2
E
2
2·
B
c c c c c D cu c u E D
2
2
c c c c Duc
0
2
2
c ll
217,5
2
2
F
D 2
E
Eu E
2
D
D
E u E u B
2
2
Du
c c c c c c c
165,0
2
B
c
c
u
257,5
2 .
c
8
252,5
2
A
A
8
2
A
A
2
B
B
B
2
A
B
2
c cu
B
2
B
A
2
A
B
B
2
B
A
2
A
cuA
2
A
B
cu c uB c 2 cucu8 8 2 B A c B 2 B B c c 2 B ll c u c B 2 8 c 8 2 A B u B u c A 2 ~ i::r; ~- 4-hl,
2
2
cu 8 c cu 8
D A
D uB
E
8
D uD
E
F
E uD
c c c
c c cu8
A
2
2
2
ENG
8
D
D uA
B
2
2
2
D
8
cuA
A
2
2
2
E
c
D uA
A
2
2
2
c
E
2
2
2
c
A
2
2
2
c
A
cuc c cuB B cuB A
2
2
2
!1~-iP
-
.._ ... ~Ml'.~
Sko/enhet
·-
Västra Karuns skola
u::.
2
B
~~ ~,,e,
.
t::'N ~tJ
2
~1{6
2
F
64633692
20!6-06-14
I målen f ör betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (ÅmneUämnesblocket Ingår Inte i elevens utbOdnlng), 3 (Anpassad studiegång) in
~--
Du A
287,5
2
B
265,0
2
cu
250,0
2
8
280,0
6
280,0
:7
cu ~~
/'
4
" •,I
R""=""~~ VI I\ I '-l ll~~u '\.
~
Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
2
2
2
Datum
hukYHH,,
~h-~ ~\·
Mikael Södeiihan, Carina Nilsson, Malin K-Hl
--·
201 6 --0~7
----·-----
'I
Grundskola
Ut::cyg c
Moderna språk,
~
c:"' "'"' :m
"'
.:.:
elevensval
~ - .t:::
lii ii ""' "E 0 -;;;
.t:::
..
:g ä:i
IU
"'c:
E ~ ~ Ec ~ 2 " ' 0 '.!<. :::;; ::C:.>:
E
D
E uC
D
D D
D u D
D A
""'
D F
Moderna språk, språkval
.:.:
! "'
$ :f!c. Cl " "'
Cl
~
Ql
E
2
2
cuc
c
2
2
C uD
E
2
2
l"l\M$
~l'b
!""' "'
POL
"' "':::;;·u;:::>
.3-
"
"0 c c.
.... ~"'
c.
c i:: ;;;
~
'c:
0
.X
·e.,
~~ ~ Cl E~
.il 0
'!i!
ö ~~ iii
;;
?::
::.::
"'0 "'"' Cl"
:;:
;;;
0
t::
..
:0
'tJ
..
;;;
~
"" ..!!! "'0 ]I"= ;;;;
'C
81
c.
"'"'"'c: "".."':::>
,,"
"C:
2
K:f
"'c:
'tl
'E
2
C"1.A:$
Modersmål
;
.i::
E
.X
c
E 0""'
"'c.
'\'!
'""' 1! ~~ >c
~e ~ ""O
{!"
"'] "
t-
Anm
2
E
2
E
E
E
2
E
E
E
E
D
2
E
"'" 2
E
172,5
28
2
E 2
D
D
D
2
c
c
E
D
D
E
2
2
E
192,5
29
c u
260,0
30
Eu
202,5
31
IXl
0::
"'
2
c
2
c
Cu B
2
B
B
B u CuA
B
2
2
A
D 2
E
EuE
2
c
D
Du DuC
2
D
2
Cl(f' cKP fo
..
lll!ol~~
&lJCN
Skolenhet
~N
7Be ttP
Datum
Poling
Mt!-1
Rektorns underskrift
Västra K ::mms skola Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
64633692 tt målen tor betyget E), - (Befygsunderiag saknas), 2 (ÄmneUlimnesbloeket ingår Inte I eloveru; utbildning), 3 (Anpassod studlegång) iin
201'<5-06-14 Mfrael Söderman, Carina Nilsson, Malin K-Hl
2016-06-07
U N ooo 500/20\6- 600
l1TI BÅSTADS
~J KOMMUN Ba r n & skola
Datum: 2016-09-05
Nulägesbedömning 2016 Förslövs skola
82
83
Nulägesbeskrivning av verksamheten Elever Förslövs skola omfattar sedan den 1juli2015 förskoleklass, årskurs 1-9 och fritidshem. Skolan ligger i en trivsam omgivning med närhet till skog, slätt och strand. Upptagningsområdet är tätorten Förslöv samt landsbygden runt om. Antalet elever under vårterminen -16 var 246 på F-6och164 på 7-9. Vid uppstart höstterminen -16 var det sammanlagda elevantalet på Förslövs skola 434 (F-6 24 7 och 7-9 187). De flesta av eleverna bor i tätorten Förslöv som huvudsakligen består av villor. Här finns också några flerfamiljhus, varav ett par är nybyggda. Den 18 augusti 2016 var det 129 elever (F-3 33 st och 7-9 96 st) som var skolskjutsberättigade. Några av dessa bor i villor och en del på gårdar. Flertalet av eleverna lever i kärnfamiljer. En del bor endast med en förälder och en del har växelvist boende. I flertalet av klasserna finns det elever med sociala problem av något slag och anmälningar till Individ och familj har förekommit vid några tillfällen. Skolan polisanmäler alltid fysiskt våld mellan elever på högstadiet och har gjort detta vid två tillfällen under första halvan av året 2016 .. Cirka 20% av eleverna har invandrarbakgrund där modersmålet är albanska, arabiska, bosniska, dari, engelska, franska, litauiska, nederländska, norska, polska, portugisiska, rumänska, ryska, serbiska, somaliska, spanska, thailändska, tigrinska, och vietnamesiska. Ledning Rektor är verksamhetsansvarig för hela skolan tillsammans med biträdande rektor. Planering för verksamheten sker tillsammans. Biträdande rektor har elev- och personalansvar för förskoleklass, årskurs 1-3 och fritids. Rektor har elev- och personalansvar för årskurs 4-9. Personalen är indelad i arbetslag under ledning av en arbetslagsledare som tillsammans med rektorer utgör en utvecklingsgrupp på skolan. Personal Majoriteten av personalen som undervisar är behöriga och legitimerade i sina ämne. Skolan har några undervisande vikarie som saknar lärarutbildning. Anledningen är svårigheten att rekrytera behörig personal inom vissa ämne och annonsering sker fortlöpande. Fritidshemmet På fritidshemmet har det som mest varit 162 elever inskrivna under året. Fritidshemmet hade två avdelningar under våren 2016, där eleverna i förskoleklass och åk 1 går på Solrosen och eleverna i åk 2-6 går på Virvelvinden. Vid läsårsstart 2016/2017 kommer lokalerna att splittras på tre olika håll pga plats brist. Vid läsårets slut arbetade fyra fritidspedagoger, tre förskollärare, tre barnskötare, en fritidsledare samt fyra personer utan pedagogisk utbildning i varierande tjänstgöringsgrad mellan 15% - 100%. Vid uppstart 2016/2017 är dettotalt 156 elever inskrivna med samma personalbemanning som på våren 2015.
84
Systematiskt kvalitetsarbete Under hösterminen 2016 arbetar verksamheten med tre områden inom det systematiska kvalitetsarbetet; 1) Relationellt lärande 2) Förslövs skola - en skola 3) IKT (GAFE och Unikum) Hästterminens måluppfyllelse i grundskolan årskurs 6-9 Årskurs 6. 6a: 3 elever (av 2 9 elever) saknade totalt 16 godkända betyg. Gruppen innehöll också tre nyanlända elever som inte inkluderas i sammanställningen av betyg. Gruppen hade en mycket positiv utveckling betygsmässigt jämfört med föregående termin. Årskurs 7. 7a: 6 elever (av 18 elever) saknade totalt 13 godkända betyg. Klassen innehåller också en nyanländ elev som inte inkluderas i sammanställningen av betygen. 7b: 3 elever (av 19 elever) saknade totalt 18 godkända betyg. 7c: 1 elev (av 17 elever) saknade totalt 1 godkänt betyg. Årskurs 8. 8a: 4 elever (av 25 elever) saknade totalt 21 godkända betyg. Klassen innehåller också tre nyanlända elever som inte inkluderas i sammanställningen av betygen. 8b: 4 elever (av 25 elever) saknade totalt 3 godkända betyg. Klassen innehåller också tre nyanlända elever som inte inkluderas i sammanställningen av betygen. Årskurs 9. 9a: 7 elever (av 26 elever) saknade totalt 22 godkända betyg. Två av eleverna väljer att gå ett extra år i grundskolan och alla övriga elever hade börjat på ett gymnasieprogram vid läsårsstart 2016. 9b: 3 elever (av 29 elever) saknade totalt 7 godkända betyg. Alla elever i klassen hade börjat på ett gymnasieprogram vid läsårstart 2016.
85
Behov av utvecklingsinsatser Verksamhetens lokaler Verksamheten bedrivs i flera olika byggnader. F-6 och fritidsverksamheten är förlagd i fem olika byggnader där den fysiska miljön är undermålig. Underhållet är eftersatt och det gäller både invändigt och utvändigt. Lokalerna är inte heller anpassade att möta de pedagogiska krav som finns i styrdokumenten. Detta är någonting som ledningen för verksamheten påpekat i nuläges beskrivning och verksamhetsberättelsen under flera år. Under de senaste åren har lokalerna och fastigheterna på F-6 fått påpekande från arbetsmiljöverket, kommunens egen miljö- och hälsoinspektion, i verksamhetens skyddsrondsprotokoll, från föräldraföreningen och slutligen genom den OVK som beställdes av BåstadHem och som genomfördes men inte blev godkänd (godkänd OVK under 2015 efter insats av BåstadHem). Även skolgården behöver rustas upp. Här finns bra ytor för eleverna, men flera av lekredskapen är nedslitna och behöver ersättas av nya. Detta har bla påtalats via föräldraföreningen och elevråden. Inför läsåret 2016/2017 har verksamheten åter igen fått genomföra omfattande omflyttningar både inom verksamhetens egna lokaler, men även genom att låna lokaler ifrån Ungdomens hus och Kulturskolan. Musikundervisningen har fått flytta till aulan vilket innebär en omfattande begränsning när det gäller utlåning till allmänheten. 7-9 är förlagd i en stor byggnad där samtligt undervisning sker, undantaget idrottsundervisningen och musikundervisningen. Elevunderlaget har under de tre senaste åren ökat ifrån 350 (2013) till cirka 400 (2015) och vi ser en ytterligare ökning på cirka 30 elever till läsåret 16/17. Det innebär en total ökning på cirka 80 elever till uppstart läsåret 16/17. Kopplat till detta sker ett ökat behov av fri tidsplatser.
Behovet är att verksamheten behöver fler lokaler samt en omfattande upprustning av nuvarande lokaler. För att lösa situationen i dagsläget kommer verksamheten till läsåret 2017 /2018 att återta den byggnad där biblioteket idag har sin verksamhet, samt göra en omdisponering av nuvarande lokaler. Biblioteksverksamheten kommer att flytta in i lokaler på 7-9. I ett längre perspektiv måste det finnas en plan för hur Förslövs skola skall kunna möta det ökande elevunderlaget och pedagogiska krav som finns i våra styrdokument. · Arbetet med elever i behov av särskilt stöd Antalet elever som är i behov av särskilt stöd och omfattande särskilt stöd har ökat inom verksamheten. Tilläggsbeloppen motsvarar inte det faktiska behovet av stöd som behövs vilket innebär att verksamheten får bära del av den kostnaden. Behovet är att tilläggsbeloppet måste täcka den faktiska kostnaden för elever i behov av omfattande särskilt stöd.
86
Elever med annat modersmål Antalet elever som är i behov av SvA-undervisning och studiehandledning har ökat inom verksamheten. Inför läsåret 16/17 finns det cirka 33 elever med omfattande behov av SvA och studiehandledning. Det är en ökning med 18 elever från föregående läsår. De centrala resurserna kopplade till SvA och studiehandledning är i dagsläget statiska och inte tillräckliga.
Behovet är att resurser för SvA och studiehandledning måste täcka det faktiska behovet i verksamheten och måste anpassas mer utifrån antalet elever. Rekrytering och behålla personal Verksamheten ser en tydlig förändring i utbudet på arbetsmarknaden när det gäller utbildad och legitimerad personal. Vid rekrytering ser vi att det är en tydligt minskning i antal sökande och de sökande har oftast flera olika erbjudande om anställning att välja mellan. I dagsläget saknar verksamheten en legitimerad lärare i tyska. Rekryteringen av en specialpedagog till verksamheten pågick under cirka ett år pga av få sökande och sökande utan rätt kompetens (tjänsten är nu tillsatt sedan den 4 januari 2016). Möjligheten att erbjuda hel tidsanställningar för fritidspedagoger har sedan tidigare inte funnit inom kommunen och det försvårar rekryteringsprocessen. Vi ser att personalen idag är mer benägna att byta kommun som arbetsplats för att öka sin lön.
Behovet är att verksamheten skall kunna rekrytera och behålla behörig och legitimerad personal. Då måste vi kunna konkurera med närliggande kommuner gällande lön och arbetsvillkor. En del i detta är möjligheten att kunna erbjuda hel tidsanställningar till fritidspedagoger.
Bilagor: A) Betygskataloger för elever åk 6 7, 8 och 9 B) Sammanställningar anmälningar enligt Skollagen 6:10 1
87
Grundskola
oervasKara10g " uppg1ner om neryg ~
~"' c "'
g ~§ ]j ~ \""fil
..c
~
w "'
'E .c Ql 0
= ttl'
~1~ ~ § ~ ~ :i:.:.: -
D IE ID
D IE
Moderna språk, elevens val
..."'l'i. "'
-"' I"' "'
Cl.
OJ
"'
2 I
IC ID
2
E IC IE
c:
Modersmål
"c:E
"'c:
"tl
E "''i:! OJ " "' 12
Cl.
'c:
"'cu I""_;; ·~ro §I gö Il>
DJ
..::;
1
c E ·Z:ta OJ _.
2 IE 12
ID
"' ~ D
2
2 ID 12
E IE
·- i~"' c~1~c, E Q)
~
E Q:I o m •t: m
tf.)
0
!c:
"'c: il
"tl
"
.:=-
0.
"
-"'
"""
i:! 2 c
språkval
,., '"~
ID
D IE
I Moderna språk, ·
88
(!)
D 12
\8
IE
12
ID
~
"'
-: ~""g. g ~•ro
il
:!l0
..!!.!
·~
~
;;;
c: "'" "c: ·2""
"'"'
:o
"'§
(/)
u;
D
8
"' c
2
IC ID
IC IC le IE
.9
"'
~
E
:2> 'E ~
"
c
"tl
~"" O>"tl "
>
> c
"
"' "
I-
12
"'~
Anm
Po~ng
E
202,5
28
12
2 IE
200,0
29
IE IE
2
2
2
IE 12
E IE
IE
12
IE
\E
IE
IE
12
2
IE
165,0
30
EIBJEIEID
2
2
2 ID 12
E IE
IE
12
IE
IE
IE IE IE IE
12
2 \E
172,5
31
DIDICICIC
2
2
2 ID 12
C IC
IC
12
IE
IE
IE
12
2
ID
210,0
32
dJ_, dJ-.
ni
'"l s.c
!1.C.
!ll.c: s.&
ID
IE
IC ID
dJi.... 0-'- ~@:...l!Jr;.cU-
~-q;,.
ai Klass
6a
1~;r6
Sko/enhet
Datum
Förslövs skola
Kommun
Sko/enhetskod (åtlasiffrig kod)
Båstad Kommun
58672777
Lgr11: A~E (Godkända nivåer)1 F (Eleven har ännu inte uppnått målen för betyget E) 1 - (Betygsunder!ag saknas) 1 2 (ÄmneVåmnesblocket Ingår Inte 1elevens utbildnln9) 1 3 (Anpassad studiegång) "'=Avsers!utbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
2016-06-14
""iJB'~ Stefan Claesson, Helena Gullberg
2016-06-09
--..,.J::;-· .. -·-~-:::1
-r-r-:::t• .. C.-1
-/IJIJI
>J-L,Y:;J
~ Il).
~~ ~
~ 1-fi ~cno§
00
Mod~rna
Mode_rna
el ev ens val
språkval
sprak,
m:'
5 :;
lii
E
"t:
Båstad Kommun
94453321
8 u
c c
Bu A
Au E
gr11: A·E (Godkända nivåer), r t1:.teven nar ännu Inte upp ---=Avsers!utbetyg 1 u avser betyg uppflyttat från tidrgare termrn
0..
"""'"'c: .:.:""'c: " .!:l"'" ~ ;;;;
0
Bu C
VT16
ID
t: "' E '"'" c:
Au A
Bu B
ITermin
·~ :§
E
8u
Klass
'
c c c c
EU D
7c
•t: 0 c: ~"'
::E
Cl
w
a
c
"'
'"O t:
.il
g
= ~"'
Modersmid
språk,
~ 32
:S! iii
92
Grundskola
1r betyget E), - (Beiygsunderfag saknas), 2 (Ämnet/ämnesbtocket inaär Inte I alll.van~ uthl!rlninn' ~ fAn"""~"""~
2016-06-14 .,.;.. ....11......:: ... ,.,,
Anm
Poäng
215,0
...
-
-·
247,5
2
1B2,5
3
197,5
4
292,5
5
212,5
6
210,0
7
242,5
8
185,0
9
222,5
10
292,5
11
307,5
12
307,5
13
245,0
14
257,5
15
255,0
16
227,5
17
QM'U
Reklams underskrift
~f{:_
~
Anna Persson, Morgan Colliander
2016..06-07
Betygskatalog - uppgifter om betyg c
Moderna
Moderna
språk,
språk,
elevensvat
språkval
J.:l
g"'
g
""' :g
:i:
" ""1i == "'
~ § ..c
n ... -----
1=/A\IA,.f'IOC> r'l'OITll"t
::; ffi
""Qi""' oE E~ Cl
i:: LU
Du E
E
Q)
"' "'
2
DEU
2
DEU
2
8 u8
2
2
-
2
2
•«J
.i':' "' ...""1i
D
A
2
2
F
2
2
8u 8
D
c
B
2
DEU
Modersmål
"'" '"' " J2 @
" ~c:
i::
"C i::
E
""'1i
.i':' Q)
•«!
lll
"'
E
E
.>:
lll
==
Q)
2
"iii
"
E
·e mÖi .2 c: ~ ~:~ iii
2
·e "' It:: "' D
~
Q)
Du D
c.
.>: <::
" "' "' " ~" c: "'
i:: .>:
"O
Ol
0.
-i:;
tö:
~.s ~ E &i o ttl'!: Il>
".!1.8"'
0
:~
~
!lä .c
E
"C
ro'
"'c
(!)
2
Du E
E
Du C
::c:
"'"
(il
.>: "' .,,,
~ >
E 0
.X
-"'
IJ)
~~
-"' ·n:
g.i::
i::>...>: "'" "' "' "O "
> c:
~
-"'
"' "
1-
~
E
2
2
c
"'
Q)
c
2
c
2
8 u8
A
2
B UB
8
8 u 8
c
2
2
8
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
-
2
F
2
2
F
2
F
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
2
c
2
c
2
c uc
c
2
Du C
D
Du C
c. 2
2
8
8 LI C
D
D
D
2
DEU
D
2
E 2
DuE
D
2
Du E
E
Eu D
c
2
2
c
E
CuD
E
2
DEU
E
2
E 2
DuE
E
2
E u E
E
Du D
D
2
2
c
Eu F
E
E uC
E
2
2
E
Eu E
E
E uD
D
2
2
E
E
EU E 8
D
E
D
2
SPA
E
2
E 2
Du C
D
2
E uE
F
2
DEU
c
2
E 2
DuE
E
2
Bu A
8
D
A
2
DEU
c
2
A
2
Bu B
B
2
c u c
8
8 uc
A
2·
2
8
A
CuD
D
2
DEU
D
2
D 2
Du B
8
2
Du D
D
Du D
B
2
2
D
Eu E
E
Eu C
D
2
2
c
Cu E
E
c
D
2
2
c
F u E
F
EuD
D
2
2
E
2
2
2
F
2
F
2
2
Du c
c
2
2
B
A
Du E c
D
Au E
2
F
Du D cu 8 EU E c
B
Du E
D
D
DuD E E
c A E
D F
D A E
E c E
2 D A E
2 2
DEU FRA
2
2
2
E
2
2
2 2
E
2
2
SPA DEU
2
2
c
2
c
2
2
2
D 2 D 2 D 2
2 c c E
2 2 2 2
E
CuD
D
DuD
E
E uE
2
2
2
c uc
c
8 u8
8
DuE
E
2 2
2 2 2 2 2
2
Du
D LI D
c
c u D
c
c u 8
A
2
2
8
E u E
F
E uE
E
2
2
E
c uc
D
2
FRA
8
2
c
2
DuD
D
2
Du D
D
EuD
A
2
2
c
D
E
2
SPA
E
2
D
2
Du E
E
2
E UE
E
Eu D
E
2
2
E
D
E
c
c LI D
A
c
cuD
D
E
2 2
DEU
E
2
E 2
c uc
c
2
c u D
D
D LI C
D
2
2
E
SPA
D .
2
c
DuD
D
2
Eu E
D
Du c
c
2
2
E
2
Au C
A
A
B
2
SPA
c
2
c
2
cuB
c
2
cuD
c
cuB
B
2
2
B
E
CuE
E
2
SPA
E
2
A 2
DuE
E
2
E u .E.
E
Eu B
E
2
2
E
c u c
D
2
2
E
DuC
B
2
2
c
2
2
B
B
E E
Au A B
Sa
:!2
-
c
E
---·-·----·-1term;;;-·-· VT16
D
0
~
~
c
2
- Krass· --- --·--·· ·-
~]
A
~
DuD
D
2
FRA
F
c
c
2
FRA
D
c
CuD
B
. \~i\)~()~
Sko/enhet '
93
Grundskola
)..;J0,
Förslövs sl(O' a '-9
Kommun
Sko/enhetskod (åtlasiffrig kod)
Båstad Kommun
94453321
2
DEU
E
P-JO -· -
POL
B
c
2
D uD
D
2
E LI E
E
2
c
2
DuC
c
2
c u c
c
2
D 2
e
C u B_
I~
2
~~il)
Du E
QJI\.
Q.l.h\
E .o u 8 c elll- v11o. .;,c~ 0l'
, ,\\i' ~
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för betyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (ÄmneUl!mnesblocketingårinte i elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) •=Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat !rån tidigare termin
Datum
2016-06-14
Anm
Poäng
200,0
-··
-··-
I))(\ Rekt~'rhs'underskn'tt
.
290,0
2
0
3
0
4
255,0
5
212,5
6
192,5
7
180,0
8
180,0
9
292,5
10
245,0
11
200,0
12
217,5
13
160,0
14
10,0
15
240,0
16
287,5
17
152,5
18
240,0
19
185,0
20
220,0
21
222,5
22
280,0
23
195,0
24
207,5
25
260,0
26
250,0
27
------------
~~S_~~-Björn F~)?.~traStejre
2016-06-09
--~J:a
0
Moderna språk, elevensval
~
"' "'
c "' ~:ro
~ 1-§ l ~ \~ :!:!~e~:ZJ:i ~
~::i o
E
lJ.l
:C:.x -
n>o{i
:sro
wlc
14'~
Moderna språk, språkval
Modersmål
"'"
"c !:!
E "" lll " ~
-r 2
, \ '\\I ~2-
SPA
~
lll
T-
~
"" 'E o. U)
Cl i;-
" Cl
., , I·~"'\g !"" ::;; z '"' '(i) :J
~ ~
_g Öl E .E Cl
12
2
f.,;f
"""c:: ~
{}
.!!l
"'
'"'"" ~
g.
J~"'
'Cl
E ul·
E
.H\""
:ro _e E
.c:
c:n
E " o ~ \~·g ~
IF 12
i::
"' .2
F ,_ u
~r ~r
CJ-_,
94
Anm
Poäng
0.
_gJ
§"'
" .!il""itå .s .!!' g " & 5:
·~
c;rundskola
.i::
U)
•ltl
111
.X "'
"
~
~; ~
'Cl
:ö' 1ii
F ul-
:E ·e~ .xg. "'"' "'~"" "'Cl " u
0..::.::
~ c:
I·
12
~
·1~
I-
12
10,0
d11V1( L-.0.:
:if,,.\
;r
!
Klass
8a Kommu·n
Båstad Ko:l:nmun
l~T'r6
Sko/enhet
Datum
Förslövs skola 7-9 Sko/enhelskod (åtlasiffrig kod)
94453321
Lqr11: A-E {Godkända nivåer}, F (Eleven har ännu inte uppnått målen för betyget E), - (Be\ygsunder\ag saknas), 2 (Ämnetfämnesblocket Ingår Inte I elevens utbildnlng), 3 (Anpassad sludieciåm1)
2016-06-14
-- -·-·
Rektorns underskrift
~~
I'\.~-
-
"T"'l--~-"k_ __
-------------
.."Y"'<"'.:.!
)
~·
.
...
..
28
Betygskatalog ~ uppgifter om betyg
Grundskola ~
Moderna språk,
"'c: ""'
I
c m w
<=
On"",.....,..,.-
t=fr:.t(Qr'l"'IOI:- ,....,...,..,..,
~ ~ li
ID
0
i-
:x:~ ~
A
Au IA .I B
.:.:
""'a.
ro:
::E
"'
8
"'
SPA I B
Cl.I
m
::= ~:~ 5~~~5~
2
c 12 E 12 D 12 E 12 D 12
E
2
2
2
2
DEU I C
2
ID
IE
ID
ID
E
2
D
2
D
2
c
2
c
2
I
DEU I E SPA
2
IC
2
SPA ID
2
SPA I C
2
SPA IF
Du IF
I D IE
IE
12 I
D C
Bu C
C
2
SPA
C
12
2
I
c
::i
c 12 c 12 D 12
/ 2 IE 2
a.
:J .:.:
" .:.:
·c:
0
""
.!!! :c:
o;
"
"'"'c"' .:.:""'c
E 1~ I .ae !i ·-i/~ 11~~1'§ ·e ~] ~
D
CulB
B ul B
E u/E
8
2
"' ""' ="' .9 :2' "§ 0::
"'
o
"'
;gl~~ m
B ulD
C I C ul B
B
~ c:
~
•ra
:E ·r: .:.:g.
~!Il
;gt1l "Ce .!:l > c:
Cf.l
(\l
2
0
Q)
~
1 ·2 .:X:: Q)
i-
l-
2
A
E
2
F UIE
F IE UIE
E
2
2
E
c ul c c
2
c UIC
C I C ulC
B
2
2
B
E IE
2
E ulE
E
I E ul E
E
2
2
D
D UIC
c, I c ul D
B
2
2
c
D UID D ulC D UID
E I E ul C
D
2
2
B
D I C ul B
D
2
2
c
E I E ul D
c
2
2
c
I E uID
IE
(2
12
ID
D UIC
c UID D UIC D ulC
E
c
2
c c c
2
/2
ID u ID
D 2
Cu C
C
2
2
I E 12
IE u IE IE
2
Du D
C
CuA
C
2
2
C
Anm
Poäng
295,0
,,;,
I
I
132,5
2
267,5
3
180,0
4
252,5
5
222,5
6
247,5
7
215,0 I 165,0
8
252,5
10
Bu C
C
2
SPA
D
2
E
2
CuC
C
2
Du C
C
Du B
C
2
2
C
250,0
11
C
C
B
2
FRA
D
2
C
2
Cu C
C
2
Cu D
C
Cu B
0
2
2
C
250,0
12
Au C
D
D
C
2
SPA
D-
2
E
2
Cu C
C
2
D u D
E
E u0
D
2
2
C
Bu B
B
D
A
2
SPA
C
2
C
2
Cu C
C
2
Cu C
C
Cu B
B·
2
2
C
F
F uF
F
2
2
2
E
2
- u E u F u2
F u F•
F
F u E
2
F
2
2
45,0
15
E E
0 uD
E
2
SPA
E
2
E
2
Du E
Eu E
E
E uC
E
2
2
E
182,5
16
DEU
C
B
Du C
C
E
E
2
-··.
227,5
13
270,0
14
D
D
Cu D
E
2
2
D
2
Du D
D
2
E u E
E
Du C
E
2
2
D
202,5
17
B
F
E u F
E
2
2
PRS
A
Eu 2
- uE
E
2
E u F
F
E u E
2
F
2
E
127,5
18
B
F
DuF
E
2
2
PRS
A
Eu 2
- u E
E
2
E u F
E
E u D
2
F
2
E
142,5
19
IC
B
CuC
D
2
DEU
E
2
Cu 2
Cu C
C
2
Cu D
_C"
Cu C
B
2
2
C
250,0
20
A
O
CuC
E
2
FRA
D
2
C
2
DuD
D
2
Du E
E
E u C
D
2
2
C
222,5
21
A
c·
C uD
C
2
DEU
D
-
C
2
Cu C
C
2
Cu C
D
CuC
C
2
2
C
252,5
22
C
D
Cu E
E
2
FRA
A:
2
0 2
DuD
D
2
Du E
E
Du C
2
E
2
D
215,0
23
1
IDu B
c
:
D
D
2
FRA
D
2
c
2
E u D
E
2'
D.u E
c
Du D
c
2
2
c
222,5
24
Cu C
D
2
DEU
D
2
E
2
Cu C
C
2
Eu E
D
E uD
C
2
2
C
220,0
25
Bu A
B
B
2 2
DElJ_ SPA
c
2
B
2
B u B
B
2
A u B
B
B u A
A
2
2
B
300,0
26
A
2
A 12
A~
2
A u/A
\A
\A u\B
)A ~2
2
330,o
I 27
D
fi/\f\ a .t t ·Tv GJr SkoieJihet
1
SQI
D D
fAufA ( B /B (A
fBil.stad Kommun
"' I"["'
~ ID
c.
-~
B IB
A ID I C ul D
.
2
~ "''tJ
"
!
E ul F
DulD IC
Kommun
ID
c:
'tl
E ID
C IA I C ul B
·· -----·--·~~,....,- --
E 1~c. "
Modersmål
AUIB
DulE ID
- -
Moderna språk, språkval
elevensval
"* I"6c;§~ ~ "COJE:go2 1:1
95
~·~
!L :. Förslövs skola ' .
---i Sko/enhetskad (åttas/ffrlf.i kod)
41JL,(~ Q,
0!"
f!Jtf!.f
,if-\
tJ/1'-\1\i>\ilr~ ~~c
/ 94453321
Lgr11: A-E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen för lletyget E), - (Betygsunderlag saknas), 2 (ÄmneVämnesblocket Ingår Inte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studlegång) •"Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Datum
o
I
.]il
,~\
Rektoft1s
ilnderskritt
/!_ -- /) ,_ ·1 ·.l
,..=""-=4
2016-06-14
;:.__....~--
__ .. "
Cecilia Lindqvist, Angeilka Högvall, Carola Al
2016-06-07
gifter om betyg g -"' 111
c:
"'"'
Personnr
"O
Cl
ä'i
w
~~ g E fi
.c c:
1.~~\f(
Moderna språk,
"'"' 0
e~ e "c: ~] :E 010509-8487 Bu B c c ·-· _,JJJ( V .!!!
96
Grundskola
~
I
etevensval
Moderna språk, språkval
t::
Modersmål
~
::;;
B
~
'"'"'l:i.
Cl
~
"'l:i. '"'
Cl
~
"' j2"'" SPA jA" (M, ().,, en
!Il
en
'C
·g, ;;; ""' 1Ue"c:a ·;;; ""' '§ ä E ::;; m " " 'Z ä'i il:' >::" j2 D 2 8 u B B Cl
~
;ltl
~
"'
-"' c:
"
.i: :ii ·c:
"''"'l:i.
0.
'~
@
-"'
"'E"'
"c:
"'"
-
b("~~
~~ ~~
E" m ·c "' c
2
"'E "' ~ Cl 0
lll
"'" Du D
;;:
0.
"'
"' -i:ic: -i:i"c: "'" 0 ~
E 0"'
lll
~ ~
.c
'O
;o
E
"' 1il c D"' u B
Q)J~\ ,]r\0--~.lil'-
'JJe.
()V-
"'
'I'!
"""' c.~ !:1 ~g c: t:: "''E ~ "' "'"' > t:: " "> en"'C "" "' ~ ~ "'c 2 2 c ~
Anm
Poling
267,5
Ol;
<öl:;
<&Il'
.;·
Klass
8b
I Termin VT16
Sko/enhet
Datum
Rektorns underskrift
2016-06-14
Uututhub---·--. .. -
Förslövs skola 7-9
Kommun
Sko/enhetskod (åttasiffrfg kod)
Båstad Kommun
94453321
L nr1-I • A~J; /~nelk!:lnrlr.i nlvåAr\ I=" 11:::\p.vp,n h::ir ~nn11 lnt'°' IJnnnÅtf mil1Pn f8r bP.tvnl°'t t==\_ ~ (fiAIVn!::tlnrlM!::in: ~~km:1-:,_ ?: (ÄmnAtl!:\mnA!:::hlnr.kAt !nnilr inlP. 1 Pll"vi>n<:: t 1fhilrlnlnn\ ~ fAnn~-ec.i.-1 ciltt...!T ... ,..:..",.,'
Avser slutbetyg, u avser betyg uppflytlatfrån tidigare termin
··- - . -q·
g
gv
la Al
28
- - - J ; : : , - .... _ ... _ ..
_o
c
"' g~ ~
~
Moderna språk, elevens val
.c: ~ .c 1: (lJ o ro " !,l E o \"" E
"' ~ ~ ~ ~ :E c.> == Ol ~1~ :C:.>: e*IE*I B *IF*I o* e*IA u *I o *I e*I E* e*le*I e *lo*I E* u o*lo*I o *lo*! s* o~IF*I E *IE*I F* c*ls*I c*lo*le* s~l,c*I o *lo*I o* o*IE*lc*lo*lo*,_ c~c* o*c* s* c* A* c * s* e* "iil
0
"'C
0.
A~/s*lc*le*lo*
o*IE*lo*lo*IE* u e*IA u *I o *IE*I o* A~IA *I A *Is *I c* A*IA u *Is *lc*I A* B*IA *I e *IE*I E* A~IA *I c *lo*I o* s~IA *I E*IF*I o* e*IF*IE*IE*IE* u s*le*I c *ls*I s* A~IA *I A *lc*I E* A*IA *Is *I c*I c* c*ls *I c *lo*! o* E*IE*lo*IE*IE* c*IE *I E*I E*I E* E*IE*IE*lo*IE*
~tS1V~ -iass· __...
9a
97
-i-r;:;J""'--.. _,.,.,, ---,,-:::;
elmTif~
VT16
I Moderna språk,
"
OJ
Modersmål
•f
c.
"'
Cl
.;:.
"'"
."".,
l5.
Ol
.@
~ Q)
OJ
l'ii I~~.~ w ::i:
....
::;:
0*12 2 IE*J2 2 IE*l 2 2 IE*l 2
2
a ilc ·c, ]
i;:
~
"i u.
·-
(br
ro
.r:c
§ ~·~
:.=Ola
E*IE *Jo *12
Il)
(!)
.::2
:c;
.X:
fg
tU
0::
Båstad Kommun
94453321
ce
Ol
§~~g. 11~~ ro
J!J..
:g ::2. Ol
>
Ol
Ul •IU
ro
l.
i...
> c
w
Ol'1!'-
.!<
~ !?-
D
Anm
PoiJ,ng
*'
le.* IE*1 le* IE *, lo*, lo*I IE*, e* e* lo*I lo*I lo*I lo*I le*, IE*, lo*, IE*, IE*, le*, lc*I Is *I 10*1
...
..<·
I
, ___
1
E* E
*I
E
,.*
\i.:\\ Sf \Sf 772~,?<. ~ aV\i\ CR\ @t.re..,_
Sko/enhet Skolenhetskod (åttasiffrig kod)
,!i::
E*lo*lo*IE*ls*IE*l2 12 lo*lo*lo*IE*ls*IE*l2 12 lo*le*le*lo*lo*lo*12 12 lo*lo*lo*lo*le*lo*12 12 IE *IF *IF *IF *lo *12 IF *12 le*le*lc*lo*le*ls*l2 12 IE*IE*IE*IE*lo*lo*l2 12 IE*IE*IE*IE*ls*IE*l2 12 D* D* D * D* e * D * 2 2 -C * e * e * e * B * e * 2 2 lo*lc*le*lo*le*le*12 12 IE*IE*IE*IE*ls*IE*l2 12 lo*l-e*lo*le*lo*le*12 12 le*ls*le*ls*IA*IA*l2 '2 le*le*le*lo*lo*ls*12 12 lo*IE*IE*IE*lo*le*l2 12 le*lc*lo*lo*lo*le*l2 12 IE*IE*IE*IE*IE*l2 IF*l2 IE*IF*IF*IF*lo*l2 IF*l2 le*lc*lo*lc*ls*lo*l2 12 ls*IA*ls*ls*IA*IA*l2 12 IA *IA *IA *IA *IA *IA *12 12 le*lc*lo*lo*lc*lo*l2 12 F *IE *IE *IE *lo *IE *12 2 E *I E *I E*I E*ID *I E*12 2 E *IE *IF *IE *le *IE *12 2
Förslövs skola 7-9
Kommun
0.
ro
f\ 1 ~
I I I~~ ~1:s1]:
E*IE*lo*l2 E*IE*lo*l2 o*le*le*l2 2 I 12 I 12 IE*l2 IF *IF *IE *12 2 IFRA lo*! 12 lo*l2 IE*IE*lo*l2 2 IFRA IF*I 12 IE*l2 IE*IE*lo*l2 2 !SPA IE*I 12 lo*l2 IE*lo*lo*l2 2 SPA D* 2 C* 2 E * D * D* 2 2 SPA A * 2 D* 2 D* D * e * 2 2 ISPA lo*I 12 ls*l2 lo*IE*lo*l2 2 1 12 I 12 IE*l2 IE*IE*lo*l2 2 IFRA IF*! 12 lo*l2 IE*IE*lo*l2 2 IDEU lo*! 12 IA*l2 lo*lo*lo*l2 2 IFRA ls*I . 12 ls*l2 lo*lc*le*l2 2 ISPA IE*I 12 le*l2 IE*IE*lo*l2 2 ISPA IA*I 12 IE*l2 lo*lo*lo*l2 2 IFRA IE*I 12 IE*l2 IE*IE*IE*l2 2 IDEU IE*IPRS Is lo*l2 IF*IF*IE*l2 .2 ISPA IE*I 12 lc*l2 IE*lo*lo*l2 2 IDEu lo*I 12 ls*l2 lo*lo*le*l2 2 IFRA IA *I I 2 IA*l2 Is *le *Is *12 2 IFRA lo*I 12 lo*l2 IE*IE*lo*l2 2 2 2 c*12 E uIE*IE*l2 2 2 2 E*l 2 E*IE*IE*12 2 2 2 E*l 2 F*IE*!E*12
~
c. ro
"E '" .g
"' E .!!l
12 2IFRAIE* 2 !SPA ID* 2 IFRA IF * 2 I
il
.g
språkval
"'I"
~
UJ UJAU:::ii'l.Ulä.
lgr11: A·E (Godkända nivåer), F (Eleven har.ännu inte uppnått målen f6r betyget E), • (Botygsundertag saknas), 2 (Arnnetlämnesblocket Ingår Inte r elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång) •=Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
Datum
Rektorns underskrift
2016-06-14
fnqnc!J!Mt1a~/~ Ingrid Johansson, johan Runemark, Michell St
185,0 215,0 212,5 212,5 'a , 50 1235,0 ·1so,o ·1 , 97 5 230,0 262,5 '242,5 '1ao,o 1210,0 · , 280 0 ·272,s · , 210 0 '242,5 '170,0 · , 127 5 '245,o '282,s ·3 s,o 1 ·22 , 50 160,0 167,5 147,5
2016-06-09
2 3
4 5
6 7 g
10 11 12 13
14 15 16 17
18 19
20 21 22
23 24 25 26
Betygskatalog • uppgifter om betyg 0
Moderna språk, elevensval
tic"' ""'
~ o;
FTA11Am::li:: n.:imn
0 ................... ..
~!~
~
.c:: 'E m .c:. o
=ra
::J
~
11>
E~ e m ·e""'
~~::?::
rE-
s*lo*IE*le*IE*i A~jo*lo*)o*)c*I
s*IE*!E*!o*!E*J A~lc*I e*le*IE*/
s*\s*ls*ls*IA*.I e~)E*)o*)E*IE*/ A~jA*)s*)e*lo*I
s*IA*ls*ls*IA*/ n~le*)e*)s*)e*/
o*IE*lo*IE*IE*I
.i;
språkval
\!
"'
:~ "
c
.?i' Cl " OJ
I""'·ernc..
i
gQ):smE.2~a> 1·;;;1.E~ .21= ,.E
OJ
cJl-
I I2 I 2 [SPA Jo*! 12 ISPA 12 I 2
/2 /FRA /F*I 12 I 12 I /2 /SPA lo *I 12 lsPA IA*I
Ql
;:$
12 le*i2 12 IE*12 12 10*12 12 /c*12
/2 /SPA /E*I 12 )SPA lo*/ /2 lsPA IA*I
12 IE*l2 12 10*12 12 lc*12
/2 /oEu IE I 12 lsPA IE*I
12 10*12 12 10*12
"'
~1·~1~ ~ .s g E
;.~ g>
I
~;<~~
.g .g~~ ai~-B ]""
~;
E *IE *IE *12 E *lo *IE *12
~ ~ ~ m ~ Js J;fiii2 ~ E *IE *IF *IE *le *IF *12 12 E *I D*In *In *lo *Is *lo *12 12 e *' IE *IE *IE *IE *lo *12 lo *12 IE * IE *IE *IE *IE *Is *lo *12 12 lo*
E*IE*IE*l2 E*lo*/c*l2
IE*IE*IF*IF*le*IE*J2 lc*le*lo*le*ls*lo*12
12 IE* 12 le*
e*ls*ls*l2 E *IE *IE *12
ls*ls*ls*ls*ls*ls*12
12 Is,*'
:Z1n:tCQ
I 2 IE*l 2 12 le*12 12 IE*12
~~
I
c..
Jl
"C
.!k §
-"' ·§cl•;;;
·e""
c..
"'
u..
:::t:
"' 0
E*IE*IE*l2 E *lo *Je *12
e *lo *Is *12 B *IA *IA *12 D*le *le *12
E *IE *IE *IF *le *IE *12 e *le *le *le *le *Is *12
2
e *'
2
8\
2
B ·*
Anm
*'
A *I B *I B *I B *I e */ B*12 lo *lo *lo *lo *le *lo *12
12 le*' 12 le* 12 Is* 12 Is*,
c*IE*ie*ie*lo*I
/2 /oEu /E I 12 /oEU /E I
/2 /0*)2 /2 ls*l2
A*le*lc*lo*lc*/
12 lsPA le*/
/2 le*l2
IE*lo*lc*l2 lo*lo*lc*lc*IA*lo*l2
12 le*,
o~/s*/E*/e*!o*I
)2 !oEu !E !sa1
l-*!0*)2
/E*/E*/E*/2
12 ID*,
A* A* A * B* B* E*E*o*o*o*
2 2
FRA
A~E*B*o*o* c* B* c * c* o* B*E*E*O*E*
2 2 2
c* 8 * c * E* o* A* A* A * A* A* u e*o*s*s*A*
2 FRA 2 SPA 2· SPA
e*E*O*O*E*
2
O*E*O*E*E*
2
D~B*D*'C*E*
2
u
u
2
DEU
A* E
DEU FRA
E D*
SPA
Skole1"! el ~~ Förslövs sk;11~\7'-9
Kommun
Skolenhelskod (åttasiffrig kod)
Båstad Kommun
94453321
Lgr11: A·E (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu Inte uppnått målen fllr betyget E), - (8ely!Jsunderlag saknas), 2 .. ::i Avser slutbetyg, u avser betyg uppflyttat från tidigare termin
115,0 230,0 180,0
3
202,5
4
155,0 240,0
5
297,5 177,5
7
2
6
265,0 307,5
10
232,5
11
2
* D*
187,5 227,5 ·2 , 45 0 · , 247 5 · , 205 0 325,0 185,0
E*D*D.*2 0 * D* e * 2 E*E*E*2
E*o*o*o*s*E*2 2 D* .e * e * e * e * e * 2 2 E*E*E*F*B*2 E*2
o* e* O*
215,0 245,0 1725
D* E * c * 2 B * e * A* 2 o*o*c*2
D* 0 * c * c * B* 2 0 * 2 A * A* A* A A* A* 2 2 c*e*e*o*A*e*2 2
e* 8* e*
235,0 330 O ' 255,o
22
lo*lo*lo*ln*lo*IE*l2 A* A* A* A*
2 0*2
* 8 * B. * 2 E*E*o*2
2
2 E*2 2 c* 2 2 0*2
8* A* e*
2 E* 2 2 A* 2 2 E*2
8
A* A* 2 E*E*E*E*E*E*2
2
*
8
'
12
13
14 15 16
17
18
19 20
21 23 24
E*
2 E*2
E*E*E*2
E*E*F*E*A*E*2
2
e*
1850
25
2
2 E*2
E*o*o*2
E*E*E*E*A*E*2
2
e*
185,0
26
E*D*C*E*o*e*2
2
D*
210,0
27
SPA. o*
MNLl!:V.- l\!af',
A* 2
Poäng
....
E*IE*IE*l2 IE*IE*IE*IE*le*IE*l2 )E*io*)c*/2 ic*lo*lo*lo*ls*IE*l2 lo*ln*le*l2 lc*lc*lc*lc*ls*le*l2
e~IE*/e*le*lc*/
·· 1vT'16
c
Modersmål
språk1
.$ c
EGIF * E *IF*I F* s*\e* e*lo*IE*
9b
Moderna
.51 o \""E "E 0
98
Grundskola
~n AJ.\
2 E*2
~t-
E*E*D,,~'f
lX'X ~fL~,
e~A..
(lll1>...
ey\
Vy
(ÄmneV~mnesblocketingårinte I elevens utbildning), 3 (Anpassad studiegång)
'
e.{P\~!U~ ~\?\ ~VF
V
[Datum
uncferskrift
\Y
2016-06-14
J Reklams
't-~1~~,Jb1f~1&i ~,..... ~; Tomas Vighult, Erica Ma\{s, Pia Ljungne
u~
(v-
. . ., 2016-06-08
I
JJt:::LYH
g
.:.:
c
U)
"';;;"' U)
'tl
rn c:
" U)'
~~ .:.: .t::
-fio a3E
" 0
~ E
E ~ ~ .s "0 ::.;:
"' E*u A* B* c* c* A*u o* c* c* o* ?i,. iii
w
:i::.:.:
:!!
~vvti
«
Moderna
språk, elevensval
språk,
'tl
språkval
I':!
...""'
0.
Ul
.;:.
.:.:
·e
rn .?;>
Ul
OJ
" \2 SPA \A * 12 DEU I E
Il\\-
"
OJ
0.
µ
~QJ
Modersmål
"cE
"c
·e
0.
Ul
0.
0.
U)
U)
"'"'c .:.:"'c
"""
·e"
Ol
'tl
c ·c,
=="
ec
i=
.r::- I':! g>
.:.:
Ul 0
12
Anm
Poi!ng
E
0 " ' ·r: "' ~ "' "'c: ~ ~ ~c: .:.:·= .;:. ~ .s ~ :§ ·u; 'E "'" E :ii E :0 "'E OJ " 0:: "' t;; >" > c: ~" "'~ OJ ~ ~ "''C " :E "' ::.;:" Z:«f "' "' " \2 c* 2 8 * B* A* 2. A* A* A* A* c* A*2 2 B *
~
.:.:
99
c:
Moderna
Ol
Grundskola
(!)
"c .!!!"""
.:.: U)
"'0 :90 ;;;
'C:
ml .r:
UJ•«I
"'5
'tl
• U)
"'U)
W'tl
Ul
E* 2
E* E* D* 2 o* o* c* o* B* 0*2
g, ..
ib' I>·?;>(~ {
{\
ct•.\ ~l1A. ~IM.. ~ 7ffe. PA-
'<((
2
t .~
E*
·~
~
-"
Klass
Termin
Sko/enhet
9b
VT16
Förslövs skola 7-9
Datum
Kommun
Sko/enhetskod (ilttasiffrig kod)
Båstad Kommun
94453321
Lgr11: AME (Godkända nivåer), F (Eleven har ännu inte uppnått målen för betyget E), • ::: Avser slutbetygr u avser betyg uppflyttat från tidigare tenn In
2016-06-14 w
(Betygsunderfag saknas), 2 (ÄmneVämnesb!ockel fngår Inte i elevens utbltdnlng) 13 (Anpassad studiegång}
Rektorns underskrift
l'u~~
300,0
28
220,0
29
UNooosoo/2016-600
ilil BÅSTADS
100
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-22
Äppel byns- Fiskebyns- och Klockarebyns förskola Årlig nulägesbedömn ing av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet
2015-2016
Äppel byns förskola i Båstad
Fiskebyns förskola i Torekov
Klockarebyns förskola i Västra Karup
Båstad kommu ns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen .
... ett b~ ttre s
101
111:1 BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-22 Utvecklingsområde 1: Informations- och kommunikationsteknologi
Barn/pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling. Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Ökad kunskapsutveckling för barn och pedagoger
Resultatet har slagit väl ut och samtliga pedagoger använder våra olika digitala plattformer.
Kompetensutvecklingsdagar där Unikum och Gafe stod i centrum
Ipaden har blivit ett kompletterande inlärningsverktyg för barnen. Vi ser att det främjar såväl leken som bildskapandet, språkutvecklingen och samspelet mellan dem. Unikum har möjliggjort en ny arena för pedagogernas dialog och kunskapsutveckling mellan varandra.
Konferenser med Unikumansvariga. IPadsutbildningar Nätverksträffar med IKT ansvariga. IKT-planer
Det är skillnad i pedagogernas arbete beroende på om intresse finns för olika digitala verktyg. Detta har påverkat både deras egna och barnens kunskapsutveckling. Jag som förskolechef har haft svårigheter att finna tid för att följa upp detta arbete och har dessvärre fått priorietera annat. Detta anser jag har påverkat den ojämna utvecklingen av användandet med de
Analys
Unikum behöver kvalitetssäkras. Det har varit flera inkörningsproblem inte minst när införandet av Gafe blev nödvändigt. Detta har tagit mycket tid i anspråk och inte varit professionellt. Synkronise ring, inloggningspro blematik, nätverk som ej klarar belastningen, kunskapsbrist hos stödfunktionerna är bara några exempel på vad som gett mycket merarbete för pedagogerna. Det finns ingen möjlighet för förskolans personal att möta dessa svårigheter. Vi är redan en hårt ansatt yrkeskategori där pedagogisk planerings - och reflektionstid är minimal. I mina verksamheter valde jag att det skulle vara frivilligt att genomföra de olika ipadsutbildningar. Detta måste
Vi behöver gemensamt skapa förutsättningar och avsätta tid för fortbildning inom utvecklingsområdet. Jag som chef måste själv behärska vissa delar för att kunna engagera och inspirera pedagogerna. Jag måste också få och försöka skapa fler möjligheter att följa upp arbetet med Unikum mer kontinuerligt vid tex. medarbetarsamtal, utvecklingsgrupper och konferenser. Digitala läromedel gör det enkelt för barnen att spela in och dela med sig av man upplevt. Det öppnar upp för dialoger, reflektioner på ett lättsamt sätt. Dock är det viktigt att pedagogerna kan sätta in det i ett pedagogiskt sammanhang och att de 2
102
iR:l BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-22
digitala verktygen.
Barnen får ökat inflytande i sin egen pedagogiska dokumentation.
Ökad delaktighet i verksamheten för föräldrar
Detta är ett utvecklingsområde som vi måste fortsätta hålla levande. Barnen har överlag fått ett ökat inflytande i sin egen dokumentation. Ipaden är ett ypperligt verktyg för detta. Det är en fröjd att se glädjen i barnens och föräldrarnas ögon när de visar filmer och alster de har producerat i förskolan med hjälp av, greenscreen, QR-koder, bookcreator etc. I föräldraenkäterna framkommer det att föräldrarna anser att de har ökad insyn och delaktighet via Unikum. Pedagogerna har också möjlighet att checka av de föräldrar som av olika anledningar inte läser eller är aktiva i forumet. Det har då framkommit att dessa föräldrar bla. fått väldigt många notiser, särskilt om man har flera barn inom våra olika skolformer. "Man ger till slut upp" som någon förälder uttryckte eftersom informationen inte känns relevant. Motsatsen till denna reflektion finns också där man istället önskar att man ska få mer information om vad som händer under dagen.
Inläggen i blogg och lärlogg på Unikum möjliggör flera olika forum att berätta om förskolans arbete. På ett enkelt sätt skriver pedagoger olika inlägg både vad det gäller verksamhetsarbetet och det enskilda barnets lärande.
förändras under kommande läsår. Vi behöver istället utforma en utbildningsplan där samtliga pedagoger ska genomföra en viss grundutbildning av digitala verktyg. Vi har under lång tid efterlyst ett kollegialt lärande även utanför mitt ansvarsområde! Ipadsutbildningarna har varit uppskattade bland de pedagoger som genomfört dem. Vi behöver följa upp dessa utbildningar där medarbetarna har möjlighet att träffas och berätta om hur de kunnat praktisera arbetet.
tillsammans analyserar hur barnen gör och använder dessa läromedel. Vi ser också att barn i speciella behov många gånger hittar ett lättare och mer stimulerande lärande. Inte minst i interaktionen mellan andra barn har exempelvis iPaden flera gånger skapat en social arena. Vårdnadshavare är vana vid olika sociala medier och önskemål finns att vår vardagliga dokumentation ska hanteras på liknande sätt. Det är inte lätt att tillgodose allas önskemål!
3
103
WJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-22
Utvecklingsområde 2: Barns kommunikation i samspel och samtal Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenet
Vilken förväntad effekt var tänkt attuoonå? Förutsättningarna i verksamheten för barns kommunikation i samspel och samtal utvecklas.
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Genomgående för alla tre förskolor är att den språkliga medvetenheten bland barn och pedagoger har ökat.
Utvecklingsko nferenser inom språk och kommunikation, där kommunens logoped och specialpedagog medverkat.
Min analys av pedagogernas systematiska kvalitetsarbete, SKA, är att resultatet visar på en god måluppfyllese. Det är ett viktigt och angeläget område som ständigt måste pågå. Miljöerna har förändrat och anpassats för att stimulera barnens olika språkliga processer. Dokumentationer har synliggjorts för barnen vilket ökat deras inflytande och skapat en grund för ökad kommunikation och samspel. Tecken som alternativ kommunikation, TAAK, har lyfts fram och används mer frekvent än tidigare. Det framkommer tvdli!rt att när
Nätverksträffar inom kommunen utifrån BIBASS Föreläsning: "Konsten att lyckas" med Jeanett Friswall TAAK utbildning
Analys
Det är oerhört stimulerande även för mig som förskolechef att fö lja detta arbete. Det finns åtskilliga episoder som jag önskar hade funnits möjlighet att lyfta fram. Ett underbart exempel på ordet betydelse och innebörd är när jag vid ett verksamhets besök sitter tillsammans med en pedagog och några barn där de berättar om sitt projekt. Barnen har tillsammans med pedagogerna sytt påsar som de fyllt med sand för att synliggöra hur mycket de vägde vid födseln. Dessa har blivit mycket populära och barnen "kånkar" de fram och tillbaka i olika leksituationer. Jag uttrycker till ett av barnen: "De där är väl tunga", varpå gossen stannar upp och tittar på mig. Han sträcker då ut sin lilla
Samarbetet med logoped och specialpedagog har resulterat till fler infallsvinklar. Vi ser ett ökat behov av denna spetskompetens för att stödja oss i detta så viktiga arbete. Vår upplevelse är att vi har fler barn med omfattande behov än tidigare och att dessa resurser inte räcker till i den omfattning som krävs. Frågor vi gemensamt måste arbeta vidare med och alltid har i beaktande är: Vad är det första våra barn möter när de kommer till våra försko lor? Är det tillrättalagda miljöer som vi vuxna har bestämt? Är det miljöer som lockar barnen att bli nyfikna och utforskande? Är miljön tillåtande och tillgänglig? Låter vi barnen vara självständiga eller 4
104
[ilJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-22
barnen har möjlighet att delas i mindre grupper gynnas lärandet och inte minst den språkliga utvecklingen. Jag vill understyrka vikten av att kunskap inte är något man föds med utan sker genom att man är aktiv tillsammans med andra. Leken och dialogen med vuxna är oerhört viktig för barnen eftersom det är med dessa erfarenheter nya tankegångar bildas. Har vi vuxna inte möjligheter att uppmuntra eller visa intresse för barnens nyfikenhet eller lust att lära blir barnet lätt passivt och likgiltigt vilket kan leda till negativa följder i barnets utveckling. Flera arbetslag har använt sig av barnlitteratur i sina projekt. Gemensamma uppdrag med familjerna där barnen exempelvis valt ut sina favoritböcker har stimulerat vårdnadshavarna till medverkan i förskolans arbete. Bokpåsar som ambulerat mellan bibliotek, förskola och hemmet har satt målet i fokus och ökat samarbetet.
tunga så långt han bara förmår och tittar rakt på mig lite underfundigt. De sköna skratt och den givande dialog vi hade med varandra efteråt är bara ett litet exempel på vilken betydelse förskolan har för våra barn i kommunen. Det är vid dessa tillfällen mitt arbete är oerhört berikande. Jag kan inte nog poängtera om betydelsen att vi måste få möjlighet att verka som pedagoger och pedagogiska ledare. För att nå en högre likvärdighet behöver miljöernas betydelse synliggöras. Det finns en varierande kunskap på hur man ser att barns egna intressen och motivation utgör basen i allt lärandet.
hindrar vi dem av rädsla för att de ska skada sig? Begränsar vi barnens utforskande för att det är bekvämt för oss? Det finns många fler frågeställningar som vi gemensamt behöver arbeta fram . Vid medarbetarsamtal, verksamhets besök, utvecklingskonferenser och pedagogernas SKA-arbeten framkommer det tydligt att i stressade situationer så försämras den språkliga medvetenheten avsevärt. Pedagogerna har svårighet att möta allas behov och måste prioritera bort viktiga lärande situationer. Detta skapar en frustration då man som pedagog vet att man egentligen hade kunnat agera annorlunda för att säkerställa det enskilda barnets lärande. Detta har påtalats åtskilliga gånger de senaste åren och är allvarliga signaler som inte minst kan leda till skadlig arbetsrelaterad stress.
5
fRJ BÅSTADS
105
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-22 Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen
Våra två utvecklingsområden som vi arbetat med behöver prioriteras även under detta läsår. I läroplanen för förskolan Lpfö, kommer digitaliseringen att lyftas fram och förslag till förändringen handlar om att förskolan ännu tydligare skall lägga grunden till att barnen utvecklar ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik "På så sätt får barnen förutsättningar att se möjligheter och förstå risker vid användning av digital teknik" Detta kräver att vi fortlöpande kan ge pedagogerna utbildning inom detta ämne. Den digitala utvecklingen går snabbt och därför är det viktigt att satsa på att alla får tillgång till de digitala möjligheterna. Både pedagogerna och barnen måste få förutsättningar att lära sig använda tekniken på sätt som verkligen utvecklar barnen och hjälper dem att förstå hur samhället ser ut och fungerar. Kommunikation är mycket mer än bara det talade och skrivna ordet. Vi kommuniserar i nästan allt vi gör och ett av förskolans viktigaste uppdrag är att ge alla barnen möjlighet att utveckla sina kommunikativa och språkliga förmågor. Att kunna lyssna, uttrycka och förmedla sig på olika sätt är av stor betydelse genom hela livet. Språk och lärande hänger samman och vi måste hitta fler former för att skapa stimulerande språkmiljöer. Mångkulturaliteten och specialpedagogiken behöver lyftas än tydligare för att skapa fler arenor där barnen kan utvecklas till goda samhällsmedborgare.
Vilken betydelse har förskolorna för kommunen? Vilken kommunal förskola vill Båstad kommun ha? Detta är frågor vi alla behöver ställa oss. Ansvaret ligger på huvudmannen. Vårt ansvar som förskolechefer är att leverera det som styrdokumenten åligger oss. Jag är övertygad om att det finns en ambition hos oss alla att finna en god lösning för detta så viktiga ändamål. Kan vi som kommun skapa en hög kvalitativ verksamhet redan för våra allra yngsta medborgare genererar det till en utveckling och attraktion i alla led. Barnfamiljer väljer att flytta hit, vi får ökade chanser att rekrytera personal och Båstad kommun får ytterliga signalement att sätta på kartan. Jag vill tillsamman med er bygga en förskola i världsklass, vill och vågar ni? Vi förskolechefer har under flera års tid flaggat för att det måste till en förändring. Vi får allt fler yngre barn till förskolorna, den ökade visstelsetiden, tilläggsbelopp som inte täcker kostnaderna innebär att pedagogerna främst måste säkerställa barns trygghet, trivsel och säkerhet. Detta resulterar i en högre arbetsbelastning och svårigheter att genomföra våra uppdrag. Det är svårt att rekrytera behörig personal vilket gör att ansvaret blir högre för den ordinarie personalen. Generellt sett har vi i kommunen fått ett sämre resultat i föräldrarenkäterna. Den digitala tekniken som krävs i lärandet måste vara tillräckligt robust för att klara barnens vardag för att den ska komma till optimal användning. Dessutom måste tekniken vara lättanvänd, både för pedagogerna och för barnen. Det krävs att barnen kan undersöka, experimentera, upptäcka och skapa på egen hand och tillsammans med andra. Detta är flera starka signaler som det måste tas hänsyns till i budgetarbetet! Med andra ord behövs det pengar!
illJ BÅSTADS
UN000.500/20t6-60ö
106
~J KOl\/l M UN
Barn & sko la 2 01 6- 08 -15 BÅSTADS KOMMUN
0
· A ig nuläges bedömning 2015-2 016 0
Arlig nuläges bedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet
Päronbyns-, Malens- och Ö Karups förskolor
107 m J BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-08-15
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet Syfte: • Del 1 Grundskolan: Summera elevernas måluppfyllelse och analysera res ultate n på organisationsnivå • Del 2 Förskola och grundskola: Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten • Del 3 Förskola och grundskola: Identifiera förbättrings-/utvecklingsområden utifrå n ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
Del 1 måluppfyllelse (rör grundskola) Elevernas måluppfyllelse, bilagda avidentifierade betygskataloger
Organisationsanalys av resultaten:
108
''-~
Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete (rör förskola och grundskola) Utvecklingsområde 1: Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Barn/pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling.
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
•
Ökad digital kompetens för barn och pedagoger
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Samtliga barn och pedagoger har fått en ökad digital kompetens. Barnen betraktar inte längre iPads som en leksak utan använder den som sökmotor, kamera, filmning och dokumentation. Bristen på acesspunkter på Päronbyns- och Malens förskolor och nätverk som inte fungerar gör att utvecklingen inom IKT avstannar.
Utbildning av nyckelpersoner i verksamheten om Unikum och GAFE.
Samtliga insatser har haft positiv betydelse för resultatet.
Kompetensutvecklingsdagar för samtliga pedagoger om Unikum och GAFE.
Insatser som innehåller tydliga mål i uppdraget och kollegialt lärande ger en mycket god effekt för utveckling och lärande.
Föräldrar inbjudna till information om Unikum. iPadsutbildningar IKT-ansvariga och förskolechef utarbetat lokal IKT-plan för verksamheterna.
Analys För att använda den kompetens som finns hos pedagogerna behövs insatser för att nätverk fungerar och god tillgång på acesspunkter. iPadsutbildningarna för pedagogerna har bidragit till en positiv skillnad i utveckling för både pedagoger och barn. För att utveckla och använda denna kompetens i praktiken är det en förutsättning att alla
109 [iiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-08-15 e Barnen ökar sitt inflytande i sin egen pedagogiska dokumentation.
•
I
Ökad delaktighet i verksamheten för föräldrar
Barnen i förskolan vet att det finns bilder och doku mentation från förskolan som de tillsammans med föräldrarna kan se hemma. Variationen är stor i vilken utsträckning barnen har inflytande i sin egen dokumentation mellan arbetslag och förskolor. Vårdnadshavarna får och kan ge information via Unikums blogg, kan ta del av föräldraföreningens minnesanteckningar från möten och följa sitt barns lärprocess via lärloggsinlägg i Unikum. Det är stor variation på kvaliten i barnens lärloggar. Några vårdnadshavare anser att innehållet i barnens lärloggar behöver förbättras. En del vårdnadshavare anser att de får för mycket information en del an ser att de får fö r lite .
Nätverksträffar med IKTansvariga pedagoger inom förskolorna i kommunen. Nyckelpersoner med uppdrag att i samarbete med arbetslagen föreslå hur IKT konkret kan användas i det pedagogiska arbetet för ett ökat lärande hos barnen. Arbetsgrupper som arbetat fram underlag i Unikum för lärlogg och utvecklingssamtal.
pedagoger får tillgång till de appar som nyckelpersonerna har utbildats på. Apparna innebär en kostnad men är fria från reklam och kopplade till ett lärande syfte. Kollegialt lärande kräver tid. Barnens utökade vistelsetid i förskolan gör att pedagogernas arbetstid behövs till att säkerställa trygghet och trivsel i barngrupperna. Pedagogerna upplever att utvecklingstakten är långsammare nu än tidigare år trots att utvecklingen i omvärlden går fortare. Nästa steg för verksamhetens utveckling är att i Unikum kvalitetssäkra startsidor och pedagogernas inlägg i lärloggar och utvecklingssamtal.
I
J
110
1,tl",i BÅSTADS
l< w1 - KOMM UN '" - .....
Bar'll & skola 2016-08-15
Utveck lingsom råd e 2: Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenhet.
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå?
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Pedagogerna fortbildar sig inom ämnet barns kommunikation i samspel och samtal.
Pedagogerna har i sin grundutbildning en god bas av kunskap och kompetens om barns språkutveckling. Pedagogerna upplever utvecklingsområdet som angeläget utifrån sina egna SKA-arbeten och har en hög motivation för ny kunskap.Det syns i pedagogernas SKA att strategier och förhållningssätt alltmer baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Det syns också att resultaten i Utvecklingsområde 1: Informations- och kommunikationsteknolog ökar lärandet för både pedagoger och barn när det gäller kommunikation
Föreläsningar Litteratur Kollegialt lärande Nätverksträffar utifrån BIBASS Processledarutbildning för nyckelpersoner
Analys Pedagogerna upplever föreläsningarna mer so m en bekräftelse på att de "gör rätt" och inte som någon ny kunskap. Litteratur och kollegialt lärande är den insats som ger mest effekt för pedagogernas utveckling. Nätverksträffar utifrån · BIBASS ger ett bra stöd till pedagoger som har ansvar för barn med särskilda behov. Processledarutbildning för nyckelpersoner ger en effekt för hela förskolans utveckling och kultur.
Barnens utökade omsorgstider innebär att barnet vistas i grupp bland många barn på förskolan en större del av sin vakna tid istället för att vara tillsammans med sina föräldrar. Det innebär i sin tur att det enskilda barnet får ett större behov av enskild tid för anknytning, samtal och kommunikation med pedagogerna. Effekten blir stor när barnen behöver mer enskild tid vid utökade omsorgstider och pedagogerna behöver lägga mer tid i större grupper för att säkertälla trygghet och trivsel.
111
[ilJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-08-15
i samspel. Pedagogernaredo~sari
sina SKA en god utveckling och prestation inom ämnet kommunikation i samspel och samtal men visar på att barnens utökade omsorgstid gör att utvecklingstakten går långsammare än tidigare. Pedagogerna känner en otillräcklighet när enskilda barn visar på behov som de har och pedagogerna har kompetens att svara på behoven men inte tid eftersom gruppen behöver tiden för att säkerställa trygghet och trivsel.
Analysen av dilemmat blir att pedagogerna utvecklas om än i långsammare takt och levererar bättre kvalite utifrån de förutsättningar de har men barnen får mindre fast de behöver mer. Pedagogerna upplever att resurs i form av specialpedagog är otillräckligt. Arbetsmiljön har under året tagit mycket tid i anspråk för både pedagoger och förskolechef. I ö Karup kvarstår problem med avloppslukt och vårdnadshavarna inkommer med förnyad anmälan om att golven återigen sliter på barnens byxor. Barn och pedagoger på Päronbyns- och Malens förskolor ha r fått ökade besvär med allergi.
1Jli, BÅSTADS 1 -lf.»i - -- K0 M ~Yl U f\J
112
1
Barn & skola 2016-08 -15
De l 3 Verk samhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllel se och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera:
Min bedömning är att de utvecklingsområden som varit prioriterade under 2015 -2016 behöver prioriteras även under 2016-2017. Inom utvecklingsområdet att barn och pedagoger använde r informations- och kommunikationsteknolig som ett verktyg för kunskapsutveckling är nästa steg att kvalitetssäkra startsidor, barnens lärlo ggar och utvecklingssamtal i Unikum. Barnens lärlogga r skiljer idag i pedagogisk kvalite och det förekommer att lärloggarna är mer händelseloggar än lärloggar. Samtalsmallar för utvecklingssamtal i Unikum har sin start hösten -16. Barnens lärlogga r ligger till grund för sam tale t med föräldrar och barn och den pedagogiska kvaliten på lärloggen blir då också avgörande för utvecklingssamtalets pedagogiska kvalite. Lokal IKT-plan med fortsatt fokus på IKT-verktyg för ökat lärande med tydliga mål och syften är en viktig del för utveckling inom IKT men också förutsättningar för pedagogerna tili kollegialt lärand e, nätverk och fortbildning. Inom utvecklingsområdet kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal har under året pedagogerna vi sat en positiv utveckling men upplever att tiden för varj e enskilt barn inte räcker till. Pedagogerna upplever att barnens utökad e omsorgstider gör att barnen behöver mer enskild tid med pedagoger för samtal ooch anknytnin g. Pedagoge rnas arbetstid får läggas ut över större delen av dagen för att säke rställa trygghet och trivsel (d.v.s säkerhet) i de större barngru pp erna. I praktiken inneb är det att det finn s färre pedagoger samtidigt i barngruppen än tidigare. Föräldraenkäten visar ett något sämre resultat för förskolan som helhet än föregående år.
113
fru BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-08-15 Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering: Förutsättningar för fortsatt utveckling inom utvecklingsområdet barn och pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling är att nätverk fungerar och att antalet acess punkter motsvarar behovet. En förutsättning för utveckling inom båda utvecklingsområden är att förskolepengen behöver höjas för att kompensera för barnens utökade omsorgstider och hänsyn bör tas till ökade fortbildningskostnader. Tilläggsbeloppen bör motsvara den faktiska kostnaden. Rekrytering av behöriga pedagoger har under året varit ett växande problem och bristen påverkar den pedagogiska kvaliten. Inom de verksamheter som jag ansvarar för har pedagoger sökt tjänster i andra verksamheter och skolformer inom kommunen. Rekryteringsprocessen tar lång tid, är kostsam och arbetskrävande. De sökande som har varit aktuella för anställning hösten -16 är under utbildning och slutar lärarhögskolan januari 2017. Under väntetiden får obehöriga pedagoger visstidsanställningar vilket påverkar den pedagogiska kvaliten men också blir slitsamt för behöriga pedagoger som får en högre arbetsbörda. Behovet att rekrytera pedagoger finns nu kontinuerligt under hela året och inte som tidigare inför nytt läsår. Inför läsåret 2016/2017 finns det dessutom ett behov av att rekrytera fler pedagoger utifrån statsbidraget för minskade barngrupper vilket gör att andelen obehöriga pedagoger ökar ytterligare. Arbetsmiljön på Päronbyns, Malens- och ö Karups förskolor har under året brustit. Päronbyns- och Malens- förskolor har problem med att barn och pedagoger har fått ökade besvär med allergier. Miljöavdelningen är meddelad och undersökningar är gjorda men inget resulat har framkommit. Ö Karup har kvar sina problem med avloppslukt. Nya klagomål inkommer också från föräldrar och pedagoger att golven återigen sliter på barnens byxor. Förutom olägenheten att arbetsmiljön brister tar dessa frågor tid från den pedagogiska verksamheten för både pedagoger och förskolechef.
r:1 c ~ / ~/
c..
c:/"
/0 Ot'cJ(o
vi-/---?7' ~ ~ ,-)
/-or.rt? o/.e c-e (
C v c/ c;i ~
IJil BÅSTADS
uN000500/20l6-60D
114
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-26
Årlig nulägesbedömning av måluppfyllelse och det systematiska kvalitetsarbetet 2015 -2016, gällande för: Backabyns- Skogsbyns- och Ängsbyns förskolor samt Pedagogisk omsorg i Förslöv Syfte: • Del 2 Göra en bedömning av resultatet av utvecklingsområdena som lyftes i SKA-planen och analysera resultaten • Del 3 Identifiera förbättrings -/utvecklingsområden utifrån ovan nämnda punkter samt utifrån behovsinventering i ett bredare perspektiv
115
rn:l BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-2 6
Del 2 Utvärdering av arbetet med planen för Systematiskt kvalitetsarbete Utvecklingsområde 1: Informations- och kommunikationsteknologi Mål enligt Lpfö 98/2010 Barn och pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? Ökad kunskapsutveckling för barn och pedagoger
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Alla pedagoger har fått en ökad kunskapsutveckling inom området IKT. Barnen har fått fler användningsområden för ipad som tex. Greensckreen, filmning, QR-koder, Book Creator m.m. vilket ökat deras kreativitet och förutsättningar för kommunikation. Införskaffandet av projektorer och iPhone har underlättat för sökandet av information, dokumentation och kommunikation tillsammans med barnen. Utvecklingsinsatser för pedagogerna har ej kunnat genomföras enligt plan p.g.a. att tid för barnens trygghet och trivsel har måst prioriteras.
Kompetensutvecklingsdag i september kring Unikum med all personal. Anordnat möten för pedagoger som utsetts som ansvariga för det lokala arbetet med Unikum. Kompetensutvecklingsdag kring GAFE för nyckelpersoner och för all personal. iPadsutbildningar. Lokal IKT-plan har utarbetats av respektive förskolas IKT-pedagog tillsammans med utvecklingspedagog Birgitta Berseus. Nätverk för IKT ansvariga.
Analys
Vilka insatser gav resultat? När pedagoger får tid att mötas i ett kollegialt lärande. När pedagogerna får egen tid för dokumentation och reflektion. När pedagogerna deltar i arbetsgrupper för utarbetandet av lokala IKT-planer, samtalsmallar etc. När det finns möjlighet att dela barnen i mindre grupper alt. möta enskilda barn i dialog kring deras lärande/ dokumentation. Pedagogernas egen kunskap av digital teknik
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden m.m. Vi behöver kvalitetssäkra Unikum. Utveckla/förbättra de olika förskolornas startsida. Fördjupad kunskap i GAFE och google drive. Vid medarbetarsamtalen, föra samtal utifrån den enskilda pedagogens sätt att arbeta med Unikum. Göra barnen mer delaktiga i Unikums lärloggar.
116
lliJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Barn & skola 2016-06-26 Barnen får ökat inflytande i sin egen pedagogiska dokumentation
Ökad delaktighet i verksamheten för föräldrarna
Pedagoger och arbetslag har kommit olika långt i användandet av Unikum. De äldre barnen har varit mer delaktiga och haft ett större inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Tid har ej funnits för förskolecheferna att följa upp pedagogernas arbete i Unikum.
Införskaffande av projektorer till varje arbetslag och barngrupp. Införskaffande av iPhone. Inlägg i blogg och lärlogg i Unikum. En kommunövergripande grupp har utarbetat underlag för utvecklingssamtal i unikum.
Alla vårdnadshavare har via Bloggen i Unikum kontinuerligt fått förskolebrev där information och möjlighet till kommentarer har funnits. Förskolechefen har skickat information samt minnesanteckningar från föräldraföreningsmötena via Unikum. Några vårdnadshavare är negativt inställda till Unikum. Då de bl.a. anser att: det blir många notiser om man har flera barn, det är bättre med en lapp i handen, vardaglig dialog är bäst, krångligt med teknik.
Vårdnadshavarna har fått information och genomgång av Unikum vid höstens möte på respektive förskola. Förskolechefen och pedagogerna lägger information till vårdnadshavarna i Bloggen. Vårens utvecklingssamtal har till viss del haft sin utgångspunkt från barnens lärloggar i Unikum.
påverkar barnens möjlighet för utforskande och utmaningar. När tekniken fungerar och är tillgänglig.
Utökad tid för pedagogerna att dokumentera i Unikum. Skapa förutsättningar för förskolechefen att få tid och kompetens för att stimulera och engagera pedagogerna inom utvecklingsområdet. Fördjupad kunskap och tid för Unikum och GAFEanvändning. Skapa en månads/årskalender i Unikum för vårdnadshavare där alla viktiga datum för föräldramöte, utvecklingsdagar m.m. läggs in. Genomgång och praktiskt använda Unikum tillsammans med vårdnadshavarna vid tex. föräldramöten .
117
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola 2016-06-26 Utvecklingsområde 2: Barns kommunikation i samspel och samta l Mål enligt Lpfö 98/2010 Kunskapsutveckling hos pedagoger och barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenhet
Vilken förväntad effekt var tänkt att uppnå? Förutsättningarna i verksamheten för barnens kommunikation i samspel och samtal utvecklas.
Hur blev resultatet?
Vilka insatser genomfördes?
Genom att området har varit prioriterat har varje förskola respektive pedagog och dagbarnvårdare genom SKA gjort en tydlig kartläggning och utifrån det tagit fram olika strategier. Det framkommer av pedagogernas redovisningar i juni många goda exempel på en positiv utveckling inom det här området. T.ex. När barnen delats upp i mindre grupper förbättras förutsättningarna för kommunikation samt möjlighet att ta tillvara barnens intresse. Samspelet gynnas av små grupper. Pedagogerna har oftare använt sig av tecken som stöd. Användningen av digitala verktyg har bidragit till ökad kommunikation och samspel. Bildschema och fotodokumentation
Kompetensutvecklingsdag i december med föreläsningen "Konsten att lyckas". Boken "Kärnämnen i förskolan" som gemensam litteratur för alla pedagoger. Förändrat/utvecklat lärmiljöerna för att ge barnen bättre förutsättningar inom det här området. Delat upp barnen i mindre grupper när det funnits förutsättningar för det. Tema-arbete utifrån barnens intresse. Använt material som Snick och snack, Stegvis m.m. för att skapa förståelse för olikheter, känslor, turtagande etc. som är en förutsättning för ett
Analys
Vilka insatser gav resultat? Pedagogernas kompetensutveckling och fokus på området har visat sig ha stor betydelse. Kollegialt lärande, dokumentation och reflektion för pedagogerna är positivt men har fått stå tillbaka p.g.a. tidsbrist. Den största anledningen till detta har varit behovet av att tillgodose barns trygghet och säkerhet då allt fler barn har längre vistelsetider och en högre andel barn i lägre åldrar med större omsorgs behov har funnits i grupperna.
Övrigt (krävs ytterligare insatser, har det framkommit nya utvecklingsområden m.m. Uppmuntra varandra att använda Tecken som stöd mer frekvent. Utifrån barnens ökade behov av omsorg, bekräftelse etc. krävs utökade resurser för att minska antalet barn i grupperna. Kunskap om små barn och anknytning. Utveckla arbetet ytterligare med allas lika värde. Ta in barnens plan mot diskriminering och kränkande behandling i det
118
~ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola 2016-06-26 samt filmer som illustrerar vardagliga händelser och aktiviteter som barnen varit med om har stimulerat språket.
fungerande samspel.
Iordningställande av miljöer som stimulerar till samspel. Kunskap och stöd som specialpedagogen bidragit med är ovärderligt. Tyvärr har dock detta varit begränsat p.g.a. ett utökat behov, men utan utökade resurser /tjänst.
Konsultationsträff för respektive förskola och direkt handledning av specialpedagog till pedagoger /arbetslag där barn i behov av särskilt stöd gällande svårigheter med kommunikation och samspel funnits. Nätverksträffar inom kommunen utifrån BIBASS.
Gemensam litteratur och gemensamma värdeord har skapat samsyn som påverkat resultatet positivt. Brist på tid har medfört att samtal och reflektioner utifrån forskning och beprövad erfarenhet har blivit begränsat.
dagliga arbetet.
lill BÅSTADS
119
~ KOMMUN Barn & skola 2016-06-26 Del 3 Verksamhetens utvecklingsbehov utifrån måluppfyllelse och utvärderingen av arbetet med SKA-planen Vilka mål bör fortsätta utvecklas, vilka bör tas bort och vilka ska läggas till, motivera: I pedagogernas utvärdering av SKA samt i mina möten med pedagogerna i enskilda medarbetarsamtal, arbetslagsträffar, konferenser, kvalitetsmöten, föräldrakontakter och enkäter m.m. så framkommer det på olika sätt vikten av att synliggöra alla människors lika värde. Dessutom syns ett utökat behov hos barnen av att bli sedda och bekräftade samt svårigheter att samspela med andra etc. vilket bl.a. kan bero på fler yngre barn i grupperna och betydligt längre vistelsetider för barnen samt en ökad andel barn i behov av utökat stöd för sin utveckling, barn från andra kulturer som ej förstår eller kan göra sig förstådda, familjer där stress, sjukdom, ekonomi etc. påverkar barnen negativt m.m. Jag ser att områden som varit i fokus under 2015-2016 fortfarande bör prioriteras i verksamheterna. 1. Normer och värden och arbetet med plan mot diskriminering och kränkningar behandling 2. Utveckling och lärande och mål som berör jaget, identiteten och social kompetens 3. Utveckling och utbildning inom IKT (bl.a. digital kompetens, ipad användning inom det pedagogiska uppdraget m.m.)
Övrigt av vikt, exempelvis resurskrävande investeringar utanför befintlig budget med motivering: Jag anser att om förskolan ska kunna behålla en god kvalite =ge alla barn en trygg och säker vistelse med stimulerande och säkra miljöer, där kompetenta pedagoger genomför uppdraget enligt lagar och planer, så krävs att nivån på skolpengen höjs och tar hänsyn till barnens vistelsetid, ålder, etc. dessutom bör tilläggsbeloppen täcka de merkostnader som blir för barn i behov av särskilt stöd. Kraven på pedagogernas kompetens och utveckling av verksamheten ökar kontinuerligt och resurser måste finnas för detta. Det finns i dagsläget stora svårigheter att rekrytera pedagoger och då är det viktigt med bra arbetsvillkor somt.ex. arbetsmiljö, lön, möjlighet till kompetensutveckling etc. vilket också är nödvändigt för att kunna behålla befintliga pedagoger. Omvärden och verksamhetens behov /krav förutsätter teknisk utrustning och kompetens för detta, vilket kräver resurser som saknas idag. Föräldraenkäterna påvisar i stort goda resultat men en nedåtgående trend kan påvisas och speciellt negativt är området inom/utomhusmiljö där dåligt underhåll och behov av utbyte samt nyanskaffning av större lekutrustning generellt lyfts fram. På Skogs byn är nöjdheten endast 15% gällande utemiljön. Behoven inom mina verksamheter utöver det som skrivits i ovanstående består bl.a. av: - utökat stöd av specialpedagog och barnpsykolog för pedagogerna när det gäller barn i behov av särskilt stöd - arbetsrum för pedagogerna på Ängs byn och Backabyns förskola - upprustning av lokaler så att de ger goda förutsättningar för barns/pedagogers fysiska och psykiska hälsa somt.ex. tillfredsställande ljus- och ljudnivå samt fungerande ventilation och möjlighet att duscha eller vila när behov uppstår för pedagogerna - utökat stöd för arbetet från t.ex. it-avd. och vaktmästare
120 Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-06 Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg Dnr: UN 000485/2016 – 600 Till: Utbildningsnämnden
Uppföljningsrapport om elevenkät 2015 Sammanfattning av ärendet I januari 2016 redovisas resultaten i den årliga elevenkäten. Det beslutades att enheterna får i uppdrag att redovisa arbetet med enheternas arbete med resultatet av elevenkäten för Utbildningsnämnden i april och september 2016.
Bakgrund Elevenkäten genomförs årligen i årskurs 3, 5 och 8 under höstterminen som en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Kommunens resultat jämförs med SKL:s siffror när de publiceras. Utöver elevenkäten så genomförs även en vårdnadshavarenkät årligen. Denna berör även förskolan. Resultaten i elevenkäten är överlag mycket goda.
Aktuellt För att belysa delar av det arbete som pågår på skolenheterna, så lyfts i denna tjänsteskrivelse arbetet med frågan kring rastaktivitet. De flesta områdena var väldigt positiva, dock så uppmärksammades några områden som stack ut negativt. I årskurs 8 svarade 31% av kommunens elever att de inte hade något att göra på rasterna. I årskurs 3 och 5 är resultatet betydligt bättre.
Övervägande/framtid Strandängsskolan 7-9 har under läsåret 2016/2017 organiserat för att satsa extra på friskvård för att skapa förutsättningar för ökad aktivitet under skoldagen. Dessutom är förhoppningen att eleverna upplever att de har något att göra på rasterna, vilket också kan påverka motivationen och möjligheterna till socialt samspel. Stöd- och utvecklingsenheten kommer eventuellt att samarbeta med skolledningen för att ta tillvara på olika yrkeskompetenser och eventuellt söka extra medel för att utöka satsningen.
Förslag till beslut 1) Att nämnden tar till sig informationen.
Båstad 2016-09-06 Mikaela Sönnerstedt Olsberg Utvecklingsledare Barn och skola
160908\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\j
121 Tjänsteskrivelse
1 (3)
Bildning & arbete Datum: 2016-07-01 Handläggare: Mikael Jakobsson Dnr: UN 000475/2016 – 600 Till: Utbildningsnämnden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Sammanställning av skolans nationella prov och måluppfyllelse för gymnasieskolan i Engelska 5, Matematik 1 och Svenska 1.
Nationella prov och betyg för vårterminen 2015 Bakgrund Det är obligatoriskt för gymnasieskolan att använda nationella prov enligt skollagen (2010:800). Eleven får ett sammanvägt provbetyg utifrån delproven som kan bestå av två, tre, fyra eller fem olika delprov. För att kunna få ett sammanvägt provbetyg behöver eleven ha deltagit i samtliga delprov. Enligt Skolverkets "Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i gymnasieskolan" är syftet med de nationella proven framförallt att stödja en likvärdig och rättvis bedömning samt att ge analysunderlag för i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på nationell nivå, huvudmannanivå och skolnivå. Vid betygsättning skall all tillgänglig information om elevens kunskaper utnyttjas för att en allsidig bedömning av elevens kunskaper skall kunna göras i överensstämmelse med läroplanen. Nationella proven utgör endast en del av lärarens betygsunderlag. Betygen sätts från F - A där F är underkänt, E är lägsta godkända betyg och A är högsta betyg. Kan inte betyg sättas så markeras detta med - i betygsstatistiken, vilket exempelvis görs vid anpassad studiegång då eleven inte läser vissa ämnen eller delar av ämnen. I denna tjänsteskrivelse behandlas resultaten i Engelska 5, Matematik 1 och Svenska 1. Redovisningen innehåller även analys av framgångsfaktorer samt orsaker till varför vissa elever inte fått betyg alternativt inte nått upp till betyget E.
Aktuellt Betygen står i god relation till betygen på de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Resultaten är överlag goda för Akademi Båstad Gymnasiums elever. Trots att resultaten har förbättrats i Matematik 1 är de fortsatt lägre i denna kurs i jämförelse med Engelska 5 och Svenska 1. Varje enskild elevs resultat får stort genomslag procentuellt eftersom varje elevkategori har relativt få elever. Gymnasieexamen Gymnasieexamen uppnåddes av 94% av eleverna {54 av 57). En uppdelning i högskoleförberedande- och yrkesexamen visar på följande resultat; 94% {44 av 47) samt 100% {10 av 10). De elever som inte uppnådde högskoleförberedande- eller yrkesexamen erhöll studiebevis. Statistiken kan jämföras med förra läsårets; gymnasieexamen uppnåddes sammantaget av 88% av eleverna efter fördelningen 93% högskoleförberedande examen och 75% yrkesförberedande examen.
160906\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
122 2 (3)
Analys Elever med god läsförmåga lyckas oftast bättre på de nationella proven. Eleverna på högskoleförberedande program gör bättre resultat i jämförelse med elever på yrkesförberedande program. Det finns elever vilka upplever stress och nervositet i provsituationen vilket gör att det är lätt att tappa fokus. Elever i behov av särskilt stöd och elever som upplever svårigheter med språket tenderar oftare att inte uppnå godkända betyg. Flertalet elever med bristande språkkunskaper utgörs av nyanlända elever vilka gått i svensk skola under en kortare tid. Nyanlända som varit i Sverige kortare tid än fyra år gör betydligt sämre resultat i jämförelse med övriga elever enligt Skolverkets studie" Att bana väg för nyanländas lärande- mottagande och skolgång". Akademi Båstad Gymnasium har under läsåret tagit emot en större andel nyanlända elever än tidigare. Framgångsfaktorer som lyfts är att förstärka elevernas motivation genom varierade undervisningsmetoder såsom tydliga genomgångar, färdighetsträning, att använda datorn som pedagogiskt hjälpmedel samt att anknyta till elevernas egna erfarenheter och livet utanför skolan så att de förstår och upplever syftet med undervisningen. Motivation och resultat påverkas även av i vilken utsträckning läraren lyckas individualisera undervisningen efter elevernas behov och intressen, det är även viktigt att ge eleverna möjlighet till inflytande. Ytterligare framgångsfaktor är att lärarna använder sig av formativ bedömning med uppföljningar om var eleven befinner sig, vilka problem som uppstått och vilka färdigheter och förmågor som behöver utvecklas och hur detta skall göras för att eleven skall kunna förbättras och nå sina mål. Arbetsro och arbetsklimat som gör att eleverna känner sig trygga och vågar ställa frågor är likaså viktiga inslag för goda resultat. Under 2014 och 2015 genomgick stora delar av lärarkollegiet processledarutbildningen vilket förstärkte diskussionen kring pedagogiska och didaktiska frågeställningar. Under läsåret 2015/16 inleddes ett fokus på kollegialt lärande där lärarna auskulterat hos varandra i syfte att ytterligare öppna upp och fördjupa diskussionen kring pedagogik och didaktik och i förlängningen skapa en organisation för lärande. Skolledningen kan även se att matematiklyftet har inneburit en kvalitetshöjning. Lärarna använder sig av sambedömning för att utvecklas och säkerställa att proven kan bedömas rättsäkert. I syfte att tidigt fånga upp eleverna och få dem att nå längre i sin kunskapsutveckling arbetar Akademi Båstad Gymnasium med kontinuerliga uppföljningar och analyser av resultat. Pedagoger, skolledning och förvaltning jobbar med detta i olika grupper under läsåret.
Övervägande/framtid Det finns ett fortsatt stort fokus på matematiken med satsningar på kompetenshöjning av personal och på längre sikt är målsättningen att öka samarbetet med kommunens grundskolor i syfte att underlätta övergången till gymnasieskolan. I de fall där eleven inte når upp till godkänt betyg i Matematik 1 läggs undervisningen ut över en längre period med ökat antal undervisningstimmar ofta i mindre undervisningsgrupp. I jämförelse med tidigare år var det ett betydligt färre antal elever som inte nådde upp till godkänt betyg i Ma 1, efter tre års gymnasiestudier hade 56 av skolans 57 elever minst ett godkänt betyg också i Matematik 1. Skolans samtliga åk 3-elever hade minste ett godkänt betyg i Engelska 5 och Svenska 1. Skolan har valt att lägga ut stöd- eller resurstid i engelska, matematik och svenska på schemat för att få eleverna att klara kunskapsmålen.
Skollagen (2010:800} 3 kap 3§
123 3 (3)
"Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt enlig utbildningens mål." Att tidigt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd är viktigt för att kunna erbjuda eleven det stöd som behövs. Mest stöd- och resurstid avsätts i matematik där måluppfyllelsen är lägst. Även om kunskapsresultaten ökat till följd av utökade personella resurser så är detta inte tillräckligt. Kommunen behöver tillföra resurser som gör att alla elever får det stöd de har rätt till. Även om digitala hjälpmedel kan användas kompensatoriskt så är de personella resurserna av störst betydelse. Skolförordning (2011:185) 5 kap. Utbildningen Studiehandledning på modersmålet 4 § "En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det" Skollagen (2010:800) 10 kap 7 § "En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket." Då andelen nyanlända elev ökar finns det ett ökat behov av studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning eftersom detta ger eleverna goda förutsättningar för kunskapsutveckling. Skolverket lyfter att bäst resultat erhålls om skolan använder sig av en växelanvändning av modersmålet och svenska ("Studiehandledning på modersmål", 2013 s. 12). Ytterligare framgångsfaktor är att eleverna kan använda digitala verktyg för att kunna jobba med exempelvis språkutvecklande appar. Måluppfyllelsen är jämförelsevis låg i svenska som andraspråk. Organisationen av svenska som andraspråk behöver ses över och det är av vikt att goda erfarenheter sprids. Skolan har valt att lägga ut stöd- och resurstid samt att erbjuda sommarskola för de elever som inte når upp till minst ett godkänt betyg i svenska som andraspråk 1. Mera framtid I ett längre perspektiv är det även fortsättningsvis av största vikt att rekrytera personal med rätt språk och organisera undervisningen så kostnadseffektivt som möjligt då resurserna är knappa avseende studiehandledning på modersmål och modersmål. Akademi Båstad Gymnasium har för närvarande elever med 17 olika modersmål vilket är en tillgång men samtidigt ställer höga krav på organisation. Gymnasieskolan och grundskolorna i Båstad samverkar för att kunna använda skickliga pedagoger inom detta område i så stor utsträckning som möjligt. Satsningar inom IKT (informations- och kommunikationsteknik) behöver fortgå. Investeringar behöver göras i teknisk utrustning; infrastruktur och datorer samt kostnader för olika system. Dessutom krävs att skolan fortsatt prioriterar arbetet med digitala verktyg. Som en del av Akademi Båstad Gymnasiums systematiska kvalitetsarbete har skolan som övergripande mål att skapa en organisation för lärande genom att fördjupat arbeta med formativ bedömning genom kollegialt lärande. Båstad 2016-08-31 Mikael Jakobsson Rektor
UNOOOY1E/2016 -600 mJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Bildning & arbete Bilaga 1 till Tjänsteskrivelse - Nationella prov och betyg vårterminen. 2015
Kurs - Engelska 5.
Betyg fördelade efter resultat på NP
Slutbetyg
A
9
10
B
9
9
c
11
12
D
2
2
E
9
12
F
2
3
-
0
0
Kurs - Matematik 1A.
Betyg fördelade efter resultat på
Slutbetyg
NP A
0
0
B
0
0
c
0
1
D
2
1
E F
9
11
2
4
-
0
0
Kurs - Matematik 1B.
Betyg fördelade efter resultat på
Slutbetyg
A
0
NP 1
B
1
2
c
5
D
3
E
5
3 4 4
F
2
2
-
0
0
124
125 Kurs - Matematik lC.
Betyg fördelade efter resultat på
Slutbetyg
NP A
2 3 4 5 5 2 1
5 0 7 5 4 1 0
Kurs - Svenska 1.
Betyg fördelade efter resultat på
Slutbetyg
A B
1 6 15 7
B
c D E F -
NP
c D E
F
-
13
3 1
3 6 11 8 12 2 1
Tjänsteskrivelse
126
1 (1)
Datum: 2016-09-09 Handläggare: Birgitte Dahlin Dnr: UN 000497/2016 – 600 Till: Utbildningsnämnden
Beslutet skall expedieras till: Ekonomiavdelningen och chefer inom Barn & skola Bilagor till tjänsteskrivelsen: Nämndsplan - Nämndsmålen 1-6
Nämndsplan 2017 Sammanfattning av ärendet
Båstads kommuns styrmodell utgår ifrån kommunens vision och bryts ner i av kommunfullmäktige beslutade mål. Dessa mål ligger till grund för insatser vars ambition återspeglas i beslutad mål. Målen och medlen blir via nämnderna uppdrag till verksamheterna vars resultat följs och jämförs med riket genom ett omfattande uppföljningsarbete. Genom resultaten avgörs om insatserna varit framgångsrike, verksamheten varit effektiv och den politiska strategin varit rätt, för att nå målen, visionen och därigenom skapa resultat för medborgare och kunder. Kommunfullmäktige beslutade 2016-06-22 om budget 2017 och plan 2018-2019 vilket ger en tilldelad ekonomisk ram som utbildningsnämnden har att förhålla sig till vid framtagande av nämndsplanen.
Aktuellt
Sammanställning av förslag till nämndsplaner har tagits fram för att stötta måluppfyllelsen i samtliga beslutade nämndsmål.
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar att fastställa nämndsplanen för budgetåret 2017
Birgitte Dahlin Skolchef Barn och skola
160909\D:\Ciceron\Server\Store\JOHPET2\73976\tjänsteskrivelse 2015-10-30.doc\S
127 1 (2)
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa skolkommuner Resultat
2013
2014
2015
46
19
36
2016
2017
2018
Prognos
Beskrivning av insatser för att nå målet Båstads kommuns grundskola levererar goda resultat, 2015 blev Båstads kommun Sveriges 36:e bästa skolkommun. Alla ekonomiska siffror är ännu inte på plats och underlagen är ännu inte analyserade. Det vi kan konstatera är att resultaten sjunker något generellt. 83% av eleverna i årskurs 9 har nått kunskapskraven i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet för eleverna i årskurs 9 rankas till plats 46. Detta speglar sig i de totala resultaten i rankingen, som sjunker från plats 19 till plats 36 i riket.
Kort sagt: Avvikelse till målet -26
Verksamhet
Insats
Barn och skola
Använda det riktade statsbidraget från Skolverket till att minska grupperna i förskolan.
Barn och skola
Använda det riktade statsbidraget från Skolverket till att öka lärarnas tid med eleverna i årskurs 1, 2, och 3.
Barn och skola
Använda det riktade statsbidraget från Skolverket till att förstärka verksamheten på fritidshemmen för att stödja elevernas lärande.
Barn och skola
Revidera Skol- och utbildningsprogrammets handlingsplan om tidigt och
128 2 (2)
fortlöpande stöd i det individuella lärandet och tillgången till studiehjälp. Barn och skola
Se över tilldelningen av tilläggsbelopp för anpassning till förtydligat lagstiftning.
Barn och skola
Ta fram enkla modeller för fördelning av resurser till undervisning i Svenska som andra språk, studiehandledning på modersmål och undervisning på modersmål.
Barn och skola
Genomföra Skol- och utbildningsprogrammets handlingsplan för IKT i undervisningen.
160913\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
129 1 (2)
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom VO Resultat
2013
2014
2015
116
117
100
2016
2017
2018
Prognos Beskrivning av insatser för att nå målet 2015 är Båstads kommun Sveriges 100:e bästa äldreomsorgskommun. De områden som Båstad ligger i topp på är Smärtskattning sista levnadsveckan 23, Användning av antipsykiska läkemedel 75 år och äldre i särskilt boende 25 samt kontakt med personal i ordinärt boende 30. Förbättringsområden är: Aktiviteter och känsla av ensamhet i särskilt boende 204, Kontakt med personal i särskilt boende 184. Hemtjänst i sin helhet 71, Särskilt boende i helhet 130 2014 års siffror nedan Till resultaten kan vi se att Båstads kommuns Äldreomsorgsverksamhet återfinns bland de 25% billigaste kommunerna i landet, detta till trots att hemvården återfinns bland de 25% dyraste i landet. Kan vi hitta insatser som sänker kostnaderna inom hemvården så ligger Båstads kommun väldigt bra till på totalen. Kostnad för särskilt boende i Båstad 769 395 kr/brukare (778 913 kr Riket) Kostnad hemtjänst i Båstad 351 243 kr/brukare /(260 530 kr Riket) Personalkostand i Båstad 214 890 kr per brukare (282 930 kr Riket) Kort sagt: Båstads kommuns delar rikets strukturella utmaningar kring fler äldre och fler äldre äldre med ett ökat vårdbehov. Denna utveckling ger ökande kostnader framgent men har dämpats något i Båstads kommun hittills pga. att många äldre är förhållandevis friska. Båstads kommun har en verksamhet som genererar bra resultat med små medel men kräver nu och framgent ökade resurser för att bibehålla eller öka från nuvarande resultatnivå. Båstads kommun måste prioritera arbetet med att kunna rekrytera rätt medarbetare, öka attraktiviteten samt förbättra kommunikationen med medborgare, kunder och brukare.
Avvikelse till målet – 90 placeringar
130 2 (2)
Verksamhet Barn och skola
Insats Öka grundskoleelevernas kunskap om gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram samt om arbetstillfällen och om behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen.
160913\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
131 1 (2)
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner Resultat
2013
2014
2015
168
---
88
2016
2017
2018
Prognos
Beskrivning av insatser för att nå målet 2015 blev Båstads kommun Sveriges 88:e bästa näringslivskommun enligt SKL:s mätning. De områden där kommunen får bäst resultat är brandtillsyn 5:e plats samt serveringstillstånd på 21:e plats. Bäst utveckling har miljö- och hälsoskydd haft. Från placering 190 till årets placering 114. Bygglov är det enda området som har minskat sina resultat, från plats 107 till plats 109. Enligt Svenskt näringsliv är Båstads kommun Sveriges 123:e bästa näringslivskommun. Kort sagt: Genom att inrätta ett kundcenter och att prioritera näringslivets efterfrågade service samt kommunikation via webben, kan resultatet förbättras. Det är tydligt i fallet kring resultaten för Miljö- och hälsoskydd, vilken betydelse för resultaten rekrytering av medarbetare har. Laholms kommun har effektivt visat under många år vad en positiv inställning och aktiv dialog tillför näringslivet och resultaten. Härtill är det viktigt att politiker och tjänstemän är en aktiv part i näringslivskontakter och att kontaktvägarna är tydliga, enkla och tillgängliga. Insatser inom detta målområde för att radikalt öka resultatet, kan genomföras med små ekonomiska medel. Ibland kan insatsen vara så enkel som att politiker hörsammar inbjudan till möten arrangerade av näringslivet. Avstånd till målet -32
Verksamhet
Insats
Barn och skola
Genomföra riktlinjerna för studie- och yrkesvägledning från förskolan till grundskolan.
Barn och skola
Fortsätta den etablerade samverkan mellan grundskolan och näringslivet.
Barn och skola
Arbete med Skol- och utbildningsprogrammets handlingsplan om det entreprenöriella lärandet.
132 1 (2)
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa miljökommuner Resultat
2013
2014
2015
2016
220
37
105
46
2017
2018
Prognos Beskrivning av insatser för att nå målet Båstads kommun levererar bra resultat inom detta mål 2014 men föll i ranking 2015 som sedan återtogs 2016. Anledningen till dippen är att många kommuner satsar mer på dessa frågor än Båstads kommun 2015. Dock har Båstad återtagit förlorad mark genom flera aktiva insatser och inte minst genom en aktiv projektverksamhet inom miljöområdet. Områden som fortsättningsvis behöver förbättras är fler aktiva insatser i framtida hållbar samhällsbyggnad, tydliga restriktioner kring byggnation på jordbruksmark samt att kommunen aktivt medverkar till fler hållbara lösningar, företag och insatser. Exempel på enkla åtgärder är att kommunens måltidsverksamhet ökar andelen vegetariska alternativ, att kommunen samutnyttja sina fordon via bilpooler samt att fordonen som kommunen äger eller via entreprenörer drivs av el eller biogas. Vidare behöver Båstads kommun anta ett program för att öka andelen solel/solvärme i egna fastigheter samt avstå helt från att exploatera åkermark. Samhällsbyggnaden ska präglas av resurseffektivitet, förtätning samt att bygga på höjden tillsammans med satsningar på decentraliserad energiproduktion, avfallsminimering samt minskning av biltrafik. Kort sagt: Detta mål är möjligt att nå med fortsatta kontinuerliga strategiska insatser, att tydligt följa tidigare beslut och att prioritera området i kommande budgetar. Insatser inom detta område är ofta en fråga om inställning och kunskap. Tydligt är att miljökommunsvinnare återfinns bland de kommuner som är innovativa, proaktiva och som i akt och mening prioriterar miljön. Risk finns för variationer i resultaten men det viktiga är att den övergripande bilden över den långsiktiga utvecklingen inom mätområdet, är positiv. Avstånd till målet -36
Verksamhet Barn och skola
Insats Arbeta för att öka källsorteringen i förskola och grundskola.
133 2 (2)
Barn och skola
Fortsätta miljöarbetet med barn och elever utifrån läroplanerna.
160913\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
134 1 (2)
Mål: Båstads kommun ska vara en av Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och säkerhet Resultat
2013
2014
2015
97
130
135
2016
2017
2018
Prognos Beskrivning av insatser för att nå målet Båstads kommun ligger en bit från målet att vara bland Sveriges 10 bästa kommuner inom trygghet och folkhälsa. 2015 befinner sig Båstads kommun på plats 135, 125 platser från målet. Resultatet tar avstamp i gjorda prioriteringar och utvecklingen föranleder behovet av en seriös diskusison kring ambitionsnivån på målet. Båstads kommun är generellt en trygg kommun med stora möjligheter till god folkhälsa. Vi har stora tillgångar i fråga om natur, föreningsliv samt omfattande nätverk och med ett strukturerat förebyggandearbete borde Båstads kommun vara en kommun i toppklass. Kort sagt: Genom att samverka med myndigheter och idéburna verksamheter, öka informationen och arbeta långsiktigt förebyggande; kan vi verka för samhällsförändringar som skapar en god trygg miljö för alla. Genom små insatser kan vi påverka invånarnas möjlighet att vara mer fysiskt aktiva samtidigt som vi skapar möjlighet till social samvaro. Det krävs resurser för det faktiska genomförande även om flera insatser kan ske inom befintlig ram. Kommunen behöver bland annat satsa mer på brottsförebyggande verksamhet i samarbete med Polisen för att långsiktigt närma sig målet. Långsiktiga satsningar på förebyggandearbete inom alla områden är sådant som skapar verklig trygghet och på sikt genererar stora samhällsekonomiska besparingar. Det finns ofta en skillnad mellan känslan av otrygghet och verklig otrygghet, detta är ett område vi bör arbeta med i större omfattning i Båstads kommun. Området folkhälsa är vidare ett område som gifter sig väl med långsiktigt förebyggande arbete inom alla kommunala sektorer. Avstånd till målet -125
Verksamhet
Insats
Barn och skola
Söka bidrag från Skolverket för att kunna fokusera på elevhälsans förebyggande arbete.
Barn och skola
Verka för en ökad samverkan med Individ och familj.
135 1 (2)
Mål: Båstads kommun ska främja allas möjligheter till kulturupplevelser året runt genom att vara bland de 50 bästa kommunerna i Sverige.
Resultat
2012
2014
61
63
2015
2016
2017
2018
Prognos Beskrivning av var Båstads kommun är och vilka insatser som görs för att nå målet. En förutsättning för ett rikt kulturliv är samverkan både extern och internt med syftet att berika invånarna.
Kort sagt: Kommunen samverkar såväl internt mellan verksamhetsområden som externt med ett stort antal kulturföreningar och näringsliv, i syfte att ytterligare stimulera ett mångfacetterat kulturutbud. Biblioteken fungerar i allt högre utsträckning som naturliga mötesplaster över generationerna. Resurser för att i betryggande omfattning underhålla och vårda den offentliga konsten finns ej avsatta. Båstads kommuns tillgänglighetsindex för kulturbesökare är 22 mot snittet i riket 34. Medborgarnas nöjdhetsindex är bra med 63 mot genomsnittet i riket på 62. Dock är det svårt att mäta kulturupplevelser och måttsätta kultur. Det kan konstateras att området är viktigt för attraktiviteten och att Båstads kommun har många fler kulturgärningar att främja. Här liksom på många andra områden är det viktigt att mångfalden får utrymme och att den etablerade kulturens normativitet inte begränsar.
Avstånd till målet -13
136 2 (2)
Verksamhet
Insats
Barn och skola
Bibehålla och vidareutveckla samverkan mellan förskola, grundskola, kulturskola och kulturavdelningen.
Barn och skola
Genomföra ”Kultur för lärande 2016/17” – en insats som ger barn och elever från förskolan till grundskolans sista år en kulturupplevelse varje år.
Barn och skola
Söka bidrag för att fortsätta satsningen ”Skapande skola”.
160913\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
Tjänsteskrivelse
137
1 (2)
Datum: 2016-09-09 Handläggare: Birgitte Dahlin Dnr: UN 000272/2016 – 905 Till: Utbildningsnämnden Beslutet skall expedieras till: Chefer inom Barn & skola Bilagor till tjänsteskrivelsen: Tertial 2 Samråd har skett med: Ekonomikontoret
Budgetuppföljning tertial 2 för Barn och skola Sammanfattning av ärendet
Tertialuppföljningen för Barn & skola visar på ett överskott då stor återhållsamhet och åtstramningar inom den rörliga delen av rambudgeten genomförs på grund Utbildningsnämndens ekonomi då Utbildningsnämnden i sin helhet visar på ett underskott eftersom Bildning & arbete prognistiserar ett underskott. Därför måste verksamhetsområde Barn & skola såväl som genomföra åtgärder för att nämndens budgetresultat 2016-12-31 kan visa på ett 0-resultat.
Bakgrund
Varje nämnd har ansvar för att bedriva sin verksamhet inom de av Kommunfullmäktige tilldelade ramarna och de lagar som finna inom områdena. Om risken för ett underskott är känd bör nämnden därför vidta erforderliga åtgärder för att minska detta underskott.
Aktuellt
Underskottet är inom Individ och familjs verksamheter med barn och unga samt kvinnofridsfrågor. Många barn har familjehemsplacerats och det har beslutats om flera kontaktfamiljer än budgeterat. Svårigheter att rekrytera personal inom socialtjänsten har Båstads kommun gemensamt med övriga kommuner i landet. Forskningen visar att gruppen socialsekreterare är en utsatt grupp när det gäller arbetsmiljön. Besparingen på 1.000 tkr som genomförts innevarande år påverkar arbetet på enheten negativt och ökar arbetsbelastningen på den personal som är kvar. Lagstiftningen måste ändå följas varför externa konsulter tas in för ärendehantering. Kostnaden för dessa konsulter är större än för fast personal vilket ytterligare bidrar till ett underskott.
Övervägande/framtid
Konsekvensen för Utbildningsnämnden blir då att andra av nämndens verksamheter måste spara. För Barn & skola blir utmaningen att både följa gällande lagstiftning och samtidigt vara ytterst återhållsam inom den rörliga delen av rambudgeten samt ständigt följa upp ekonomin med hjälp av ekonomikontoret. Den nya bestämmelsen AFS 2015:4 ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” kräver att arbetsgivaren ska säkra att det finns en balans mellan vilka krav som ställs och vilka resurser som finns. För att arbetstagarna ska kunna undvika stress och psykisk ohälsa måste arbetsgivaren vara tydlig med att ställa krav som kan uppfyllas utifrån tilldelade resurser samt fånga upp och rapportera signaler om ohälsosam arbetsbelastning. Detta ska beaktas när åtgärder genomförs.
138 2 (2)
Förslag till beslut
Utbildningsnämnden beslutar att till Barn & skola ge uppdraget om stor återhållsamhet med utgifterna under resterande delen av 2016
Birgitte Dahlin Skolchef Barn och skola
139
BÅSTADS KOUJMUN Ul:bildningsr 1ämnden
Utbildningsnämnd - Barn och skola
2016 -09- 1 2
U.N..OOa2.1ij.'.
Dnr.. Prognos Avvikelse
Utfall
Budget
(tkr)
Jan-aug
2016
2016
2016
RESULTAT UN- BARN &SKOLA
-48 639
-77 669
-75 599
2070
Verksamhetsövergripande (inkl tilläggsbelopp)
-40055
-63 970
-62075
1895
-2071
-3 279
-3 279
0
Öppen förskola (familjecentral)
-672
-1042
-1042
0
Grundsärskola och specialskola
-5 891
-9 378
-9 203
175
1811
0
300
300
Grundskola F-9 inklusive fritids
5199
0
400
400
Summa
7010
0
700
700
-2902
-4500
-4500
0
EKONOM ISK ÖVERS IKT
Kulturskola
.......2Q.LQ.. ::.. 4.9.!2...
Resultatenheter Förskola 1-5 år
INVESTERING
Resultatenheters ackumulerade resultat
Ingående ack
Disponerat
Utgående
resultat
2016-08-31
ack. resultat
(tkr) Förskola 1-5 år
2049
-21
2028
Grundskola F-9 inklusive fritids
4405
-936
3469
Summa
6454
957
5497
Verksamhet Verksamhetsövergripande Ett nytt läsår har börjat med nya möjligheter och nya utmaningar. Möjligheten att erbjuda en god verksamhet så som kommunfullmäktige har beslutat och styrdokumenten föreskriver påverkar all planering. Utmaningen att rekrytera personal är stor med tanke på den rådande lärarbristen och svårigheten att rekrytera personal till elevhälsan. Den nya föreskriften "Organisatorisk och social arbetsmiljö" har redan påverkat rekryteringsläget. Den sökande frågar vad kommunen som arbetsgivare har att erbjuda - inte vad den sökande kan erbjuda kommunen. Detta är bara början och innebär att kommunen måste arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare.
En god arbetsmiljö i för verksamheterna anpassade lokaler är en framgångsfaktor. Detta är en stor uppgift för kommunen då underhållet är eftersatt på flertalet av för- och grundskolorna och då lokalerna inte är a npassade för dagens undervisning. På alla förskol e- och grundskoleenheter finns barn och elever i omfattande behov av särskilt stöd och lokalerna är inte alltid lämp-
liga till dessa barn och elever. Tidsenliga lokaler behövs. Kulturskolan Det är kö till kulturskolans olika verksamheter och besparingen är märkbar då den innebar neddragning av tjänster. En del av undervisningen har förlagts till skolans teatersal för att ge grundskolan en möjlighet att låna lokaler till den obligatoriska undervisningen på grund av lokalbrist på Förslövs skola. Resultatenheter
Förskola 1-5 år Antalet barn med autismdiagnoser ökar ständigt vilket är förbryllande och oerhört resurskrävande. Budgeten för tilläggsbelopp riktad till förskolan räcker inte till. Dessa barn behöver en vuxen vid sin sida för att klara förskolans stora barngrupper. Det riktade statsbidraget för mindre barngrupper i förskolan skulle kunna underlätta även för dessa barn men lokalerna är inte anpassade till små barngrupp er och i synnerhet inte till barn med autism eller andra särskild a behov. Samtidigt är skollagen tydlig med att barnen ska få det stöd de behöver. Ett di-
140 lemma för förskolecheferna när tilldelade resurser inte räcker till eller det inte går att rekrytera rätt personal. Lokalerna behöver anpassas till både nuvarande läroplan och till de barn som finns i verksamheten. Tidsenliga lokaler underlättar rekryteringen av utbildad personal vilka behövs för att klara läroplanens undervisningsuppdrag. Merparten av föräldrarna har fått sina förstahandsval av förskola tillgodosedda. Men med större enheter på fyra till sex avdelningar kan långt flera önskemål tillgodoses. Då barnens vistelsetid har ökad med ungefär 9 procent sedan förskolepengen fastställdes är det svårt att personalplanera för att ge barnen en trygg och säker förskoledag. Det behövs en bättre balans för personalen mellan arbete i barngrupp, planering och dokumentation. Detta är en konkurrensfaktor när det är brist på förskolepersonal.
Grundskola F-9 inklusive fritidshem Grundskolans uppdrag är att samtliga elever ska nå målen i samtliga ämnen. Det är ett stort och viktigt uppdrag som syftar till att alla ska kunna delta i arbets- och samhällslivet. Varje elev ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling det individuella perspektiv som framgår av skollagen. För att fullfölja uppdraget krävs duktiga och legitimerade lärare samt skickliga rektorer. Rekryteringen av lärare blir därför en avgörande faktor för varje elevs möjlighet att lyckas i grundskolan. Finns rätt personal och rätt skolledning är första steget mot full måluppfyllelse tagit. Nästa steg blir då att organisera arbetet så att eleverna kan få den utbildning de har rätt till. För elever med omfattande behov av särskilt stöd är organiseringen av grundläggande. Rätt specialpedagogisk stöd, insatser av elevhälsan och tillräckliga resurser kring eleverna - samt höga förväntningar - krävs i skolorna. Dilemmat för rektor blir när tilldelade resurser inte räcker till. Kravet i skollagen är tydligt men inte fullt finansierat. Rekrytering av rätt kompetens ställer stora krav både på rektorer och på kommunen som arbetsgivare. Om kompetent personal saknas ökar arbetsbörden både för övriga lärare och rektor vilket ger en sämre arbetsmiljö och leder till stress. Med andra ord är kompetensförsörjning
en avgörande faktor nu när lärarbristen är ett faktum. Kommunen konkurrerar med · andra kommuner om samma personer och måste därför kunna framstå som en attraktiv arbetsgivare samt erbjuda god lön och god arbetsmiljö. Då de flesta grundskolelokalerna inte är tidsenliga och underhållet eftersatt ställs större krav på personal och ledning för att ge rätt undervisning.
Ekonomiskt resultat Utbildningsnämnden Barn och skola ramfinansierade verksamheter prognostiserar totalt en positiv avvikelse mot budget på +2 070 tkr. Förskolelokaler prognostiserar en negativ avvikelse om -930 tkr på grund av hyra moduler på Skogsbyn för tre stycken nya avdelningar med anledning av ökat barnantal. En av avdelningarna, motsvarande 310 tkr, finansieras genom besparingar inom kompetensutveckling och tillläggsbelopp. Ytterligare en avdelning, 310 tkr, finansieras genom att inte tillsätta skolintendenttjänsten under resten av året. För skolskjutsar grundskola prognostiseras det en negativ avvikelse om -250 tkr, på grund av utökad skolskjuts för elever med särskilda behov. För att täcka en del av underskottet inom Utbildningsnämnden, bland annat på grund av placerade barn i familjehem, åläggs Skolexperten ett sparbeting på 2 400 tkr. Detta sparbeting är mycket tufft och kommer att påverka verksamheterna. Resultatenheter
Kommunens resultatenheter visar tillsammans en positiv avvikelse om +7 010 tkr per den 31/8 2016. Överskottet beror på en positiv semesterlöneskuld om +5 179 tkr. Resultatenheterna har också använt överskottspengar om -957 tkr från tidigare år. Efter reglering av semesterlöneskulden som kommer att utjämnas under året, visar resultatenheterna tillsammans en positiv avvikelse om +1 831 tkr inklusive de riktade statsbidragen. Den positiva avvikelsen beror främst på ökade intäkter på grund av fler barn och elever i verksamheten. Löneökningar för år 2016 är ännu inte reglerat i skolpengen. Resultatenheterna har fått ca 4 866 tkr i statsbidrag under jan-aug månad. Om kommunen inte uppfyller kriterierna för de riktade statsbidragen kommer bidragen att betalas tillbaka till skolverket. För övrigt råder återhållsamhet inom samtliga verksamheter för
141 att Utbildningsnämnden totalt sett ska nå en budget i balans. Resultatenhetscheferna planerar att använda del av tidigare års överskott till riktade engångsinsatser såsom personalförstärkning, inköp av läromedel, förbättra arbetsmiljön, intensivundervisning i matematik samt hjälpa barn och elever som är i behov av särskilt stöd.
Investeringar Samtliga årets budgeterade investeringar bedöms utnyttjas. Investeringarna avser främst inköp av en-till-en datorer eller läsplattor enligt IKTplanen. IT-utrustning inom förskola och grundskola, inköp av pedagogiska läromedel, möbler samt förbättring av arbetsmiljön.
Åtgärder/konsekvenser vid avvikelser mot budget Det råder fortsättningsvist stor återhållsamhet inom samtliga verksamheter. Tjänsten som skol-
intendent återbesätts inte. Det blir ingen ökning av studiehandledning på modersmål och undervisning på modersmål när elevantalet ökar men istället en omfördelning av resurserna. Det samma gäller för ämnet svenska som andra språk Tilldelningen av tilläggsbeloppet har setts över i samband med nytt verksamhetsår och åtstramningar har genomförts. Kompetensutvecklingsinsatser granskas noga men det är inte möjligt att avstå från allt. Åtgärderna blir märkbara på enheterna och bör inte fortgå under 2017 då det i så fall kan finnas risk för långsiktiga konsekvenser vilka senare kan påverka kommunens ekonomi negativt. Syftet med dessa åtgärder är att utbildningsnämnden ska få ett budgetresultat på+/- 0 då Individ och familj visar på ett underskott.
142
1 (1)
Tjänsteskrivelse Datum: 2016-09-13 Handläggare: Birgitte Dahlin Dnr: UN 000008/2016 – 900 Till: Utbildningsnämnden
Anmälda delegationsbeslut utbildningsnämnden 2016 Sammanfattning av ärendet Delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden, enligt 6 kap. 35-37 §§ KL. Besluten ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde.
Aktuellt 1. Anmälan av delegationsbeslut Birgitte Dahlin 2016-09-13 2. Anmälan av delegationsbeslut Henrik Wagersten 2016-09-08
Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att redovisade delegationsbeslut läggs till handlingarna.
Båstad 2016-09-13 Birgitte Dahlin Skolchef
160108\ffbc\tz
143 l,HJ BÅSTADS
Delegationsbeslut
~ KOMMUN Barn & skola
Beslut fattade enligt delegationsbestämmelser för utbildningsnämnden
UN/U028
2016-06-09
UN Fördelning av 000508120 undervisningstiden - timplan 16-600 för grundskolan
Underskrift Datum
2016-09-12 Namnförtydligande
Birgitte Dahlin
Underskrift
Sf 9:4, 10:3. Skollag Fördelning bilaga 1 fastställs
Birgitte Dahlin
144
BÅSTADS KOMMUN
BÅSTADS
Utbildningsnämnden
Delegationsbeslut
KO MM UN Barn & skola
2016 -09- 0 8 Dnr.JJ.N.QOQO..QV. ..... 2016. ..::.q.Q~ ....
Beslut fattade enligt delegationsbestämmelser för utbildningsnämnden
UN/U024
2016-08-15
UN000363/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-17
UN000414/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Avslag
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-15
UN000416/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-17
UN000424/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-18
UN000398/ Beslut om att bevilja och avslå 2015-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-18
UN000428/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-18
UN000423/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas adress 1 avslås adress 2
Henrik Wagersten
UN/U009
2016-08-18
UN000429/ Beslut om överenskommelse 2016-600 med annan kommun om att denna i sin förskoleverksamhet ska ta emot barn om det det finns särskilda skäl.
Skall kap 8 § 12
Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-23
UN000433/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-23
UN000432/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-17
UN000427/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-26
UN000435/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-26
UN000442/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-23
UN000347/ Beslut om att bevilja och avslå skolskjuts 2016
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-15
UN000406/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-15
UN000405/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-26
UN000439/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-23
UN000348/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-30
UN000444/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Avslås
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-26
UN000445/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skall kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-29
UN/U008a 2016-08-30
145
UN000438/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kaplO§ 32-33 Avslås
Henrik Wagersten
UN000443/ Beslut om utökning av 2016-600 vistelsetid i förskola
Skoll kap 8 § 5
Henrik Wagersten
Beviljas
UN/U024
2016-08-30
UN000437/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-600 skolskjuts
Skoll kaplO§ 32-33 Avslås
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-30
UN000448/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-600 skolskjuts
Skoll kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U011
2016-09-05
UN000210/ Beslut om tilläggsbelopp 2015-600
Skoll kap 8 § 23
Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U008a 2016-08-31
UN000308/ Beslut om utökning av 2016-600 vistelsetid i förskola
Skoll kap 8 § 5
Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U026a 2016-08-30
UN000447/ Beslut om utökning av 2016-600 vistelsetid i fritids
Skoll kap 14 § 5
Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-31
UN000452/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kap10§ 32-33 Avslås
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-31
UN000453/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kaplO§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-31
UN000454/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-08-31
UN000455/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kaplO§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-09-01
UN000458/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kaplO§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U016
2016-09-07
UN000486/ Beslut om mottagande i 2016-600 grundsärskolan
Skoll kap 7 §5
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-09-07
UN000461/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-09-07
UN000462/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kap10§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN/U024
2016-09-08
UN000463/ Beslut om att bevilja och avslå 2016-460 skolskjuts
Skoll kaplO§ 32-33 Beviljas
Henrik Wagersten
UN000478/ Beslut om utökning av 2016-60.9- -vist elsetid i förskola
Skoll kap 8 § 5
Henrik Wagersten
UN/U008a 2016-09-05
I
oqcrs
1G
/
'/ /
z
=-·\.,_....;'
j,7
I/ /
/
·=--
""'
--1/t>h-\ V~ l LJ11 ~' v<:.~ {
Avslås
Beviljas
146 Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-13 Handläggare: Johan Peterson Dnr: UN 000009/2016 – 900 Till: Utbildningsnämnden
Delgivningar utbildningsnämnden 2016 Sammanfattning av ärendet Inkomna skrivelser av särskild vikt för nämnden delges. A. Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg (dnr: 000009/2016-600) B. Sammanställning, barnantal och nettokö till kommunens förskolor och pedagogisk omsorg (dnr: 000009/2016-600) C. Dom – Beredande av vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) (dnr: 000441/2016-600) D. Incidentrapport – Anmälan om kränkande behandling (dnr: 000509/2016-600)
Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar lägga redovisade delgivningar till handlingarna.
2016-09-13 Birgitte Dahlin Skolchef
160913\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
v 1\J 00000 q/2016 - qoo r11J BÅSTADS
~ KO MMUN Barn & skola Barn- och skolkontoret Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg 2016-08-25 i"
0
3 Område 3 c =i ru Båstad
-
Förskola
Äppel byn Päronbyn Malen Östra Karups Östra Karup förskola Västra Karup Klockare byn Torekov Fiske byn Grevie Backa byn Förslöv Skogsbyn Ängs byn Pedagogisk omsorg (2st) Summa förskola
T1 .....
~ Område !l.)o
Förskola
a.
-
Båstad Grevie Förslöv
Montessori K Backabusarna Montessori Ä Montessori P Lyckohällan
Summa förskola
I~ arig Margaretha Ekelund-Svensson
1
Antal platser utgångsläge
Utnyttjade platser nuläge
Placerade barn som ej börjat
Lediga platser
Antal barn I kö
36 36
63 34 36
4 4 0
5 0 0
0 2 1 3
88
67
10
11
2
54 46 27
46 37 29
4 3 1
4 6 0
108 54
73 47
4 2
31 5
1 1 4 0 3 4
10
9
1
0
531
441
32
63
21
Antal platser utgångsläge
Utnyttjade platser nuläge
Placerade barn som ej börjat
Lediga platser
Antal barn lkö
72
30 20 22 30
-
35 24 27 35 22 - 22
20 13 22 26 15
10 7 0 4 7
-
15 11 5 9 7
0 0 0 0 0
124 - 143
96
28 - 47
0
UN oooooq/2016-Cfoo BÅSTADS KOMMUN Barn & sko la Barn- och s kolkontor
Sammanställning barnantal och nettokö till kommunens förskolor och pedagogi sk om sorg 2016-08-25
Totalt platsantal Utnyttjade platser Lediga platser Kö (garantidatum) Platser som saknas
1 5 jan 487-513
15 febr
1 5 mars
15 april
500-524
531
531
516
530
539
562
8 37
2
10
26
34
15maj
15 juni
15 aug.
25 aug.
531
531
531
516
424
441
1
3
66
39
16
26
63 21
531
15 sept.
..,
15 okt.
'
15
DOV.
15 dec.
Plac. 15 nov.
Plac. 15 dec.
.. .'
'
Sammanställning av födda och placerade barn inom kommunal förskola/pedagogisk omsorg sa mt fri stående förskola
År
Födda
Plac. 15jan
Plac. 15 febr.
2010
136
K 110 F 30
2011
147
2012
K 110 F 30
Plac. 15 mars K 110 F 30
Plac. 15 april K 113 29 F
Plac. 15 maj K 115 F 29
Plac. 15 juni K 107 F 29
Plac. 15 aug. K 1 25 F
Plac. 25 aug. K 0 F 0
K 115 F 19
K 117 F 19
K 117 F 19
K 118 F 19
K 118 F 19
K 116 F 18
K 115 F 17
K 120 F 17
134
K 102 F 23
K 102 F 23
K 104 F 23
K 107 F 22
K 108 F 23
K 104 F 23
K F
K F
2013
138
K 95 F 16
K 96 F 16
K 97 F 16
K 100 F 16
K F
99 17
K F
99 17
K 106 17 F
K 112 F 20
2014
118
K 66 F 12
K 66 F 13
K 71 F 13
K F
74 14
K F
76 14
K F
78 13
K F
83 14
K F
85 20
2015
116
K 2 F 0
K 3 F 2
K 5 F 2
K F
10 2
K F
10 3
K F
10 3
K F
20 3
K F
26 12
2016
86
99 21
Plac. 15 sept.
Plac. 15 okt.
99 27
r
K = kommunal förskola/pedagogisk omsorg F = fristående förskola
(
~ '~
.., t
Sida 1 (4)
DOM
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1
Mål nr 7759-16
2016-08-24 Meddelad i Malmö
SÖKANDE Utbildningsnärnnden i Båstads kommun 269 80 Båstad
2016 -08- 2 5 Dnr.VN.QQ.Q.~Hf/
.........2.0.!.6 .. ~ ..~P.9 .
MOTPART
Ombud och offentligt biträde: Advokat Louise Strömberg Advokatfnman Schumacher & Co KB Drottninggatan 13 252 21 Helsingborg SAKEN Beredande av vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)
FÖRVALTNINGSRÄTTENSAVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller ansökan och beslutar aberedas vård med stöd av 4 § första stycket 1, 2, 3 a) och c) LVM.
ska
Domen gäller omedelbaii.
Dok.Id 332762 Postadress Box4522 203 20 Malmö
Besöksadress Kalendegatan 6
Telefax Telefon 040-35 35 00 040-97 24 90 E-post: [email protected] www. forvaltningsrattenimalmo. domsto !. se
Expeditionstid måndag-fredag 08:00-16 :00
FÖRVALTNINGSRÄTTEN
Sida 2 7759-16
DOM
I MALMÖ Avdelning 1
BAKGRUND Ordföranden i Utbildningsnänmden i Båstads kommun beslutade den 1 augusti 2016 att omedelbart omhänderta~ed stöd av 13 § LVM. Beslutet fastställdes av förvaltningsrätten den 10 augusti 2016.
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Utbildningsnämndens ansökan
ska beredas vård med
Utbildningsnämnden ansöker om att
stöd av 4 §första stycket punkterna 1, 2, 3 a) och c) LVM.
Till stöd för sin ansökan uppger nämnden bl.a. följande. har missbrukat sedan unga år. Vidare h a . en psykisk funktionsnedsättning, som.har behov av behandling för. . h a r även fått fysiska problem med ett ben, vilket kan bero på.narkotikamissbruk. •
har haft ett flertal behandlingsinsatser genom åren utan att uppnå nå-
gon bestående drogfrihet. Sedan december 2015 har.varit placerad i familjehem vid två tillfällen och stödboende. Under den tiden har missbruket fortsatt och eskalerat den senaste tiden.
har tagit
flera överdoser och har uttalat livsleda. Den 21juli2016 komlltill sjukhuset på grund av allvarlig förgiftning och var utsatt för direkt livsfara. Den 27 juli 2016 blevll åter inlagd på sjukhus familjehem bland annat på grund av
dåll blivit utskriven från sitt
attm varit drogpåverkad. Tre dagar
senare fic-lämna sjukhuset d å . hade tagit droger inneliggande samt hade gett medpatienter droger. Dagen därpå blevm omhändertagen av polis enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB). har ett fortgående missbruk, främst av droger, och. behöver vård för att komma ifrån sitt missbruk. Behovet kan inte tillgodoses genom socialtjänstlagen då sådana insatser redan har prövats i stor omfatt-
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ
DOM
Avdelning 1 ning. Vid fortsatt missbruk utsätter. sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara samt a~ kan befaras skada sig själv.
medger bifall till ansökan och anför bl.a. följande. På grund av sitt missbruk utsätteimsin hälsa för allvarlig fara . . . medger att det föreligger ett vårdbehov och gör gällande att detta vårdbehov inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt.
SKÄLEN FÖRAVGÖRANDET Förutsättningar för tvångsvård
Enligt 4 § första stycket LVM ska tvångsvård beslutas om, 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika.eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Förvaltningsrättens bedömning
Av utredningen framgår a~har ett fortgående missbruk av narkotika för vilke. är i behov av vård, vilke. själv också medger. Fråga är orn.mutsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara och kan befaras komma att allvarligt skada sig själv.
har ett omfattande och mångårigt missbruk av droger.. har i juli 2016 tagit en livshotande överdos som krävt sjukhusvård och kort
Sida 3 7759-16
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 1
Sida4 7759-16
DOM
därefter blivit omhändertagen av polis enligt LOB. Läkare har bedömt att utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara och att.kan befaras skada sig själv. Läkarens uppgifter stöds av vad som framkommit i utredningen i övrigt. Mot denna bakgrund anser förvaltningsrätten a~utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara.~an även befaras komma att allvarligt skada sig själv.
Det framgår av utredningen att tidigare behandlingsinsatser inte har gett någon bestående drogfrihet. Den senaste tiden har
miss-
brnk eskalerat och läkare har i slutet av juli 2016 bedömt det som tveksamt omllllklarar frivillig vård ningen
har också själv gjort bedöm-
attll inte kan få behövlig vård på frivillig väg. Mot denna bak-
grund är det förvaltningsrättens uppfattning att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt.
Förutsättningama för att bereda
vård med stöd av 4 §
första stycket 1, 2 och 3 a) och c) LVM är därför uppfyllda. Omständigheterna är vidare sådana att beslutet om vård ska gälla omedelbart.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 3109 B)
I avgörandet har även nämndemännen Lissy Käll, Marita Tuvesson och Curt Wiström deltagit. Rätten är enig.
Anna Löndahl har föredragit målet.
:·:~:: ·:~:>::.~: -~~~~~~::::::::~-~· ::·:~~--~:::~:~~:~·~: ~::::: ~. ::~·.;
:.:. :::~ :.:: :::. :.:~·.::·;·
.::~::~:::·
••••!sVEB.I®ll3S.•••11V>oMST0LA.R Bilaga
HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga förvaltningsrättens dom/beslut ska Ni skriva till Kammarrätten i Göteborg. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten. Tala om varför Ni anser att domen/beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådant som Ni anser ha betydelse och som Ni inte tidigare gett in. För att kammarrätten ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då Ni fick del av domen/beslutet. Om beslutet har meddelats vid en muntlig förhandling, eller det vid en sådan förhandling har angetts när beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag domstolens beslut meddelades. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Om klaganden är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet alltid ha kommit in inom tre veckor från den dag beslut meddelades.
•
Tala om vilken dom eller vilket beslut Ni överklagar genom att anteckna förvaltningsrättens namn och målnummer.
•
Uppge person-/ organisationsnummer, postadress, e-postadress och telefonnummer till bostaden och mobiltelefon. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Har Ni redan tidigare lämnat dessa uppgifter i målet - och om de fortfarande är aktuella - behöver Ni inte uppge dem igen. Om Ni anlitar ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.
•
Om någon person- eller adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till kammarrätten.
Adressen till förvaltningsrätten framgår av förvaltningsrättens dom/beslut. Behöver Ni fler upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till förvaltningsrätten.
www.domstol.se
BÅSTADS
BÅSTADS KOMMUN
KOMMUN
Utbildningsnämnden
Barn & skola
2016 -09- 1 2 Dnr..U.N..QQo.5.Q.q /
Ba rn- oc h s ko lko nto r
........2.91.0..:..9.00....
lncidentrapport (rapport gällande den som utför handlingen) Anmälan om kränkande behandling
•
Avd/klass:
Tid och plats för händelsen: Studiehallen i gula skeppet på lunchrasten mellan 11.00-11.30. Kortfattad beskrivning av incidenten: Nä~rnm tillbaka till sitt skåp efter lunchrasten vid 11.30 hade någon skrivit "Fitta" och "Hora" påskåp. kompissuddade ut klottret med fingret tillsammans med sina kompisar bad att få prata med sin klassföreståndare Rasmus och händelsen. Samtalet ägde rum mellan Rasmus och ochkompisar som också var med när de upptäckte klottret.säger att. inte har någon aning om vem det kan vara eller om det är riktat mot personligt eller om det är helt slumpmässigt skrivetkänner inte att ~ar några "fiender" eller ovänner på skolan, det har inte heller varit några kända konflikter som kan ha lett till klottret. Eventuella vittnen:
Eventuella följder (tex kroppsskada, förstört material, psykisk ohälsa etc): tycker det är tråkigt det som har hänt men inget. kommer lägga kraft och fokus på. Vidtagna åtgärder: En incidentrapport har skrivits om händelsen och vi kom överrens om att hålla ögon och öron öppna om vi skulle höra något om det bland andra elever om vem som kan ligga bakom det. Skulle det hända igen så ska fotografera det. Hemmet har informerats om händelsen. Information till förälder/vårdnadshavare: Händelsen har delgivits vårdnadshavarenper telefon.
Uppföljning: Uppföljning av ärendet kommer ske torsdagen den 15 sept. kl.11.30 . lämnad den: 2016-09-08
av: Rasmus Ekberg
Lämnas av anställd till förskolechef/rektor
155 Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-08 Handläggare: Birgitte Dahlin Dnr: UN 000012/2016 – 900 Till: Utbildningsnämnden
Beslutslogg utbildningsnämnden 2016 Sammanfattning av ärendet För att säkerhetsställa verkställigheten av beslut fattade av utbildningsnämnden finns en beslutslogg. Vid varje sammanträde får utbildningsnämnden en förteckning över de fattade beslut som ska verkställas, återrapporteras eller som remitterats för beredning.
Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att beslutsloggen för utbildningsnämnden daterad 2016 -09-08 godkänns.
Båstad 2016-09-08 Birgitte Dahlin Skolchef
160908\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
156
2016-09-02
Beslutslogg utbildningsnämnden 2016
Beslutsinstans, datum och Dnr §
Beskrivning av uppdraget
Ansvarig
§ 7, UN 2015-01-13 Nationella prov och betyg vårtermin 2014 – gymnasiet § 57 UN 2015-05-12 Revisionsrapport avseende Akademi Båstad gymnasium
UN 3/15
Bildning och arbete får i uppdrag att utveckla arbetet med analys av resultat på nationella prov samt kursbetyg.
Henrik Andersson
UN 128/15
Förvaltningen lämnar statistik till utbildningsnämnden avseende potentiellt framtida elevunderlag årligen i februari. Vid behov upprättas en åtgärdsplan.
Henrik Andersson
Inför varje beslut om skolpeng ska en tydlig redovisning ske till utbildningsnämnden om skolpengens uppbyggnad.
* 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt
Status (*1)
Färdig-datum (*2)
157 § 100 UN 2015-10-13 Nulägesbedömningar läsåret 2014-2015
UN Att nämnden beslutar att följande utvecklingsområden tas med i budgetar359/2015 betet inför 2017, 2018 och 2019: Utvecklingsområden som gäller alla skolformer: a) tidigt stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd och elevhälsans resurser
Birgitte Dahlin/ Henrik Andersson
Ekonomikon- December 2016 toret och kommunchefen bör tillställes detta beslut
Birgitte Dahlin /Henrik Andersson
Pågår
b) personella resurser i form av modersmålslärare och studiehandledare på modersmål för nyanlända elever c) administrativt stöd, samt stöd i resurs av HR och ekonomi, till förskolechefer och rektorer för att skapa goda förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet d) investeringar i förskolans och skolans lokaler för att skapa en god fysisk arbetsmiljö för barn, elever och pedagoger, samt anpassning av lokaler för barn/elever i behov av särskilt stöd e) att verksamheterna får det IT-stöd som behövs för att uppfylla skollagen och läroplaner-nas krav för tidsenliga lärmiljöer och arbetssätt f) personalrekrytering/kompetensförsörjning för att täcka behovet av behörig och legitimerad personal Förskolan: g) beakta barnens ökade vistelsetid i förskolan Grundskolan:
UN § 17 2016-02-16 UN Systematiskt kvalitetsar- 21/2016 bete- nulägesbedömningar och utvecklingsinsatser 2017
h) skapa förutsättningar för att tillgodose kunskapskravet i simning i ämnet Idrott och hälsa, utan att pedagogisk tid används på längre resvägar än nödvändigt. 1. uppdra förvaltningen att ta fram förslag till åtgärdsplan för kompetensförsörjning och personalrekrytering 2. uppdra förvaltningen att ta fram förslag till långsiktig personalstrategi 3. återkoppling av punkt 2 och 3 redovisas kvartalsvis till Utbildningsnämnden
* 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt
Juni och december 2016, juni och december 2017 samt juni och december 2018
158 § 121 UN 2015-12-01 Förskole- och skolorganisation för en tidsenlig och likvärdig utbildning
UN 1. Uppdra till förvaltningen att göra en sammanfattning av remissyttran266/2015 dena.
Birgitte Dahlin
Pågår
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
Pågår
Henrik Andersson
Pågår
2. Uppdra till förvaltningen att ta fram siffror för demografi. 3. Uppdra åt förvaltningen att kostnadsberäkna de olika förslagen. 4. Uppdra till förvaltningen att lämna förslag på en optimal förskole- och grundskoleorganisation.
§ 7 UN 2016-01-19 Rapport om elevenkät
UN 1. Förvaltningen får i uppdrag att redovisa SKL:s jämförelsetal för utbild503/2015 ningsnämnden 2. Förvaltningen får i uppdrag att redovisa arbetet med enheternas arbete med resultatet av elevenkäten för utbildningsnämnden i april och september 2016 3. Förvaltningen får i uppdrag att göra enkäter mer tillgängliga så att nyanlända elever och deras vårdnadshavares åsikter kan tas till vara
§ 9 UN 2016-01-19 NIU (Nationell idrottsutbildning) ansökan, Akademi Båstad gymnasium
UN 13/2016
1 . Förvaltningen får i uppdrag att inleda samarbete med Svenska tennisförbundet avseende Nationellt godkänd idrottsutbildning inom tennis
§ 32 UN 2016-03-15 Åtgärder efter Arbetsmiljöverkets tillsyn och inspektionsmeddelanden
UN 73/2016
Birgitte Dahlin
Pågår
§ UN 62 2016-05-10 Lokaler – Östra Karups skola
UN 1. Uppdra skolchefen att lyfta radonproblematiken i Lyan och därmed bris- Birgitte 220/2016 ten på arbetsrum för personalen till Kommunstyrelsen Dahlin 2. Anmoda Kommunstyrelsen att fatta beslut om finansering av ersättningslokale
Pågår
2 . därefter ansöka hos Skolverket om tillstånd att anordna sådan utbildning I budgetarbetet 2017 och 2018 beakta möjligheten att avsätta resurser för att öka det administrativa stödet till rektorerna i grundskolan
* 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt
Augusti 2017
159 Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: 2016-09-08 Handläggare: Birgitte Dahlin Dnr: UN 000004/2016 – 900 Till: Utbildningsnämnden
Informationsärenden utbildningsnämnden 2016 Sammanfattning av ärendet A) Allmän information från Barn och skola (Birgitte Dahlin) B) Allmän information från gymnasieskolan (Henrik Andersson) C) Allmän information från Socialtjänsten (Birgitte Dahlin/Henrik Andersson) D) Information om asylsökande (Henrik Andersson/Birgitte Dahlin) E) Skolinspektionen genomför regelbunden tillsyn våren 2017 (Birgitte Dahlin/Henrik Andersson) F) Nyckeltal för förskola, fritidshem och grundskola under perioden 2004-2015 (Birgitte Dahlin)
Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar notera informationen till protokollet
Båstad 2016-09-08 Birgitte Dahlin Skolchef
160908\fel! talet kan inte representeras i angivet format.\s
160 ~ BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN
Barn & skola Skolverkets statistik 2004 till 2015 för Båstads Kommun. Förskola 1-5 år Barn per avdelning Barn per årsarbetare Kostnad per inskrivet barn Fritidshem Barn/ elever per avdelning Barn per årsarbetare Elever per anställd Elever per årsarbetare Kostnad per inskriven elev Förskoleklass Årsarbetare per 100 elever Antal elever per årsarbetare Kostnad per elev Grundskola Lärare per 100 elever Elever per lärare årsarbetare Kostnad per elev - totalt Kostnad för undervisning Kostnad för lokaler Behöriga till gymnasieskola Började i l!Vmnasieskola
2016-09-08
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
17,3 5,3
15,3 5,3 136.600
15,5 5,7 135.500
17,0 5,8 123.500
16,3 5,4 125.400
16 5,6 119.900
17 5,5 119.700
16 5,4 111.800
16 5,1 128.100
15 5,2 126.800
16 5,3 109.800
17 6,2 104.300
52,3
48,6
40,7
40,8
34,5
31,1 20,8
28,9 17,0
30,3 16,8
31,7 16,4
28,5 13,3
29,7 15,7
25,8 16,2
11,8 19,7
10,6 19,2 46.000
10,2 21,3 43.900
10,2
11,8
45.200
45.200
47.300
49.300
46.300
45.200
41.100
44.300
38.500
6,9
6,7
7,8
7,5
8,5
8,8
8,0
7,2
63.600
55.700
69.200
69.200
54.900
53.700
50.800
47.400
8,4
8,7
8,5
8,5
8,2
8,6
8,5
8,4
98.900 45.700 26.100 96,4% 98,8%
83.200 42.800 22.000 96% 100%
77.800 39.700 21.200 94% 98%
84.100 40.900 20.500 95% 97%
78.000 39.900 19.000 96% 98%
75.700 37.200 18.200 95% 99%
73.100 35.700 17.100 98% 98%
63.200 33.500 16.400 95% 99%
15,6
11,5
91,5% 99,1%
15,2 53.200
11,8 108.700 50.300 25.700 94,8% 100,0%
14,6 49.300
11,8 109.800 48.200 26.400 92,2% 98,3%
15,1 56.300
12,5 104.100 46.100 27.000 95,9% 99,3%
161 1 (1)
ITi] BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola Skolverkets statistik 2004 till 2015 för kommungruppen.
2016-0 9-08
2015
2014
2013
2012
2011
201 0
2009
2008
2007
2006
2005
2004
16,0 4,9
16,0 5,2 141.600
15,6 5,0 133.100
16,3 5,0 130.000
16,4 5,1 125.700
17 5,4 117.800
17 5,3 115.400
17 5,2 114.200
17 5,2 1 10.600
17 5,2 106.500
17 5,3 101.000
17 5,6 96.400
36,2
36,2
36,4
35,1
33,3
35,4 19,9
34,0 19,5
31,1 18,9
30,7 17,8
29, 9 18,1
28,8 17,5
29,2 16,7
12,3 21,4
11,5 20,4 37.500
11,1 19,5 35.900
11,2
10,6
37.000
37.000
34.500
34.100
34.300
33.200
32.500
32.300
3 3.700
7,7
6,8
6,5
6,7
7,0
7,4
7,4
7,9
14,4 70.100
13,7 68.300
13,5 64.500
58.600
52.100
51.800
50.70 0
49.600
48.800
48.900
47.300
9,1
8,8
8,6
8,8
8,6
8,4
8,3
8,1
11,2 106.500 54.500 22.700 87,0% 99,3%
11,0 102.000 53.600 19.600 86,9% 97,0%
10,9 101.000 48.200 20.800 87,5 % 98,7%
96.600 47.000 19.300 88,9% 98,4%
86.400 42.8 00 17.400 87% 99%
83.600 41.800 17.00 0 87% 99%
80.500 40.800 16.100 8 7% 99%
75.4 00 38.5 00 14.800 88 % 99%
71.400 36.100 14.100 88% 98%
69.100 35.000 13.300 88% 98%
65 .200 33.700 12.500 89% 98%
Förskola 1-5 år Barn per avdelning Barn per årsarbetare Kostnad per inskrivet barn
Fritidshem Barn/elever per avdelning Barn per årsarbetare Elever per anställd Elever per årsarbetare Kostnad per inskrivet barn
Förskoleklass Årsarbetare per 100 elever Elever per årsarbetare Kostnad per elev
13,9
Grundskola Lärare per 100 elever Elever per årsarbetare Kostnad per elev - totalt Kostnad för undervisning Kostnad för lokaler Behöriga till gymnasieskola Började i gymnasieskola
11,6
84,1% 99,0%
162
l1lJ BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN Barn & skola Skolverkets statistik 2004 till 2015 för samtliga kommuner. Förskola 1-5 år Barn per avdelning Barn per årsarbetare Kostnad per inskrivet barn Fritidshem Barn/ elever per avdelning Barn per årsarbetare Elever per anställd Elever per årsarbetare Kostnad per inskrivet barn
2016-09-08
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
16,7 5,2
16,9 5,3 133.900
16,8 5,3 129.700
16,9 5,4 127.000
16,8 5,3 123.600
17 5,4 119.800
17 5,3 117.600
17 5,3 116.600
17 5,2 112.500
17 5,1 108.000
17 5,2 101.200
17 5,4 96.600
38,1 21,5
36,7 20,9
34,9 20,5
33,5 19,5
31,7 18,9
30,6 18,6
31,0 18,2
40,9
41,1
40,4
40,1
38,8
--
--
--
--
--
12,9 21,9
13,1 21,8 34.700
12,9 21,3 34.100
12,5
12,3
33.800
34.500
34.200
34.300
33.600
33.100
32.700
32.800
31.600
--
--
--
6,4
6,2
6,2
6,4
6,8
6,7
7,1
7,3
16,6 51.800
16,5 50.400
15,6 49.700
48.400
48.400
48.500
47.400
47.400
46.000
44.800
42.800
Grundskola Lärare per 100 elever --Elever per lärare årsarbetare 12,1 12,0 Kostnad per elev - totalt 95.000 Kostnad för undervisning 49 .800 Kostnad för lokaler 18.000 Behöriga till gymnasieskola 84,1% 85,7% Började i gymnasieskola 98,8% 98,4%
--
--
8,3
8,3
8,3
8,5
8,4
8,4
8,2
8,1
12,1 92.600 48.400 17.900 86,5% 97,9%
12,0 90.400 46.100 17.900 86,6% 98,4%
-85.900 43.700 17.400 88% 99%
83.700 42.800 16.700 88% 99%
81.300 42.100 16.100 89% 99%
77.000 40.100 15.100 89% 99%
73.200 37.700 14.400 89% 98%
70.800 36.600 13.800 89% 98%
67.300 34.600 13.300 89% 98 %
Förskoleklass Årsarbetare per 100 elever Elever per årsarbetare Kostnad per elev
16,4
88.00 0 45.600 17.700 87% 98,2%
