Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens 2014-05-27

Tid:

Onsdagen den 4 juni, kl. 18.00

Plats:

Barken, Bomans hotell, Trosa Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Gruppmöte majoritet: kl. 17.30 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 17.30

Ärenden:

Diarienr

Till kommunstyrelsen 1. Granskning av teknik- och servicenämndens ombyggnad av badhuset Safiren

KS 2014/52

Utskottsbeslut: I enlighet med yrkande från Daniel Portnoff (M). Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar:

att anse kommunstyrelsens uppdrag till kommunchefen 2014-02-06, § 7 genomfört. att begära att teknik- och servicenämnden i november 2014 inkommer till kommunstyrelsen med en slutrapportering av projektet rörande ombyggnationen av Safiren. att uppmana teknik- och servicenämnden att beakta synpunkterna i granskningsrapporten.

Proposition: Ordföranden ställer proposition på bifall till yrkande från Daniel Portnoff (M) mot avslag på detsamma. Ordföranden finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bifalla yrkande från Daniel Portnoff (M). Deltar ej i beslut: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet.

2. Genomlysning av den regionala samhällsorganisationen i Sörmland

KS 2014/113

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

3. Exploateringsavtal för Norra Husby 9:1 i Vagnhärad

KS 2014/110

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

1 (4)

4. Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2014 -2016

KS 2014/95

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

5. Meröppet på Trosa stadsbibliotek

KS 2014/61

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag/ kultur- och fritidsnämndens förslag.

6. Förändring av riktlinjer för kravhantering i Trosa kommun

KS 2014/117

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

7. Yttrande rörande revisorernas granskning av årsredovisning 2013

KS 2014/119

Utskottsbeslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen.

8. Utökad investeringsram för iordningställande av Parkytan vid fontänen vid Vagnhärads Torg

KS 2014/125

(Protokollsutdrag från teknik- och servicenämnden tillkommer) Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott.

9. Budget för kommunstyrelsen 2015

KS 2014/120

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslut: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet till förmån för eget förslag.

Till kommunfullmäktige 10. Budget 2015 för Trosa kommun

KS 2014/121

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslut: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet till förmån för eget förslag.

11. Komplettering renhållningstaxa, införande av taxa för tillkommande kärlstorlekar, fritidsabonnemang

KS 2014/114

Utskottsbeslut: i enlighet med teknik- och servicenämndens förslag.

12. Tillämpningsföreskrifter avgiftsdebitering vård och omsorg

KS 2014/118

Utskottsbeslut: i enlighet med vård- och omsorgsnämndens förslag.

13. Uppdatering av fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende

KS 2014/112

Utskottsbeslut: i enlighet med vård- och omsorgsnämndens förslag.

14. Förslag till detaljplan för Norra Husby 9:1 m.fl., Vagnhärad

KS 2014/109

Utskottsbeslut: i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag.

2 (4)

15. Godkännande av att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal respektive medgivande av att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för anskaffning av tågfordon

KS 2014/108

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

16. Avsiktsförklaring – Ostlänken inom Trosa kommun

KS 2014/124

Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott.

17. Yttrande till Trafikverket angående förbifart Trosa

KS 2014/111

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med tillägg enligt yrkande från Daniel Portnoff (M).

Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tillägget att kommunstyrelsen beslutar:

att Samhällsbyggnadsnämndens investeringsram utökas med 2 mkr 2014 för kommunens medfinansiering av Trafikverkets utredningskostnad enligt tidigare beslut. att investeringen finansieras genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från 19 580 tkr till 17 580 tkr.

Proposition: Ordföranden ställer proposition på bifall till tilläggsyrkande från Daniel Portnoff (M) mot avslag på detsamma. Ordföranden finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bifalla tilläggsyrkande från Daniel Portnoff (M). Deltar ej i beslut: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet.

18. Förslag till oljeskyddsplan för Trosa, Nyköping och Oxelösunds kommun

KS 2014/116

(Protokollsutdrag från samhällsbyggnadsnämnden tillkommer) Utskottsbeslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen.

19. Förslag till inrättande av nya hälsoskyddsföreskrifter Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott.

20. Förslag till revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter Utskottsbeslut: Ärendet är ej behandlat i kommunstyrelsens arbetsutskott.

21. Uppföljning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen

KS 2014/107

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

3 (4)

Övrigt 22. Anmälan av delegationsbeslut

KS 2014/1

23. Övriga anmälningsärenden

KS 2014/2

24. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt- Eric Sandström (FP) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S))

Daniel Portnoff ordförande

Jakob Etaat sekreterare

4 (4)

Trosa kommun

G

ranskning av Teknik- och servicenä mndens ombyggnad av badhuset Safiren 2014-05-08

Dnr KS 2014/50

Utvecklingskonsult Sune Eriksson Gransångarvägen 6 167 71 Bromma

[email protected]

072-551 67 77

Sida 2 av 23

Innehåll 1.

Uppdrag ......................................................................................................................................3

2.

Metod .........................................................................................................................................3

3.

Beskrivning av ombyggnaden av badhuset Safiren.......................................................................3 3.1.

4.

Intervjuer ....................................................................................................................................4 4.1.

Förvaltningens synpunkter ..................................................................................................4

4.2.

Byggledarens synpunkter.....................................................................................................9

4.3.

Teknik- och servicenämndens synpunkter.......................................................................... 11

4.3.1.

Intervju med ordförande Arne Karlsson. .................................................................... 11

4.3.2.

Intervju med vice ordförande Ari Heikkilä .................................................................. 13

4.4. 5.

Ekonomi ..............................................................................................................................3

Kommun- och ekonomikontorets synpunkter .................................................................... 16

Utredarens synpunkter ............................................................................................................. 18 5.1.

Kommunens rutiner för uppföljning av större investeringsprojekt ..................................... 19

5.1.1.

Second opinion kring upphandlingsunderlaget ........................................................... 19

5.1.2.

Ekonomisk uppföljning och slutkostnadsprognos ....................................................... 19

5.1.3.

Budgetering och riskkalkylering.................................................................................. 20

5.1.4.

Intern projektuppföljning ........................................................................................... 20

5.1.5.

Återrapportering till nämnden ................................................................................... 20

5.2.

Delegering ......................................................................................................................... 20

5.3.

Val av entreprenadform .................................................................................................... 20

5.4. Nämndens information till kommunstyrelsen och förvaltningens information till teknik- och servicenämnden ........................................................................................................................... 21 5.5.

Utredarens samlade bedömning ........................................................................................ 22

Fåglarna är fotograferade av Sune Eriksson

Sida 3 av 23

1. Uppdrag Kommunstyrelsen har beslutat att ge kommunchefen i uppdrag att genom en extern resurs granska teknik- och servicenämndens hantering av renoveringen av badhuset Safiren. Granskningen ska återrapporteras vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-04 (Trosa kommun, Kommunstyrelsen;, 2014) Utvecklingskonsult Sune Eriksson har upphandlats för att genomföra uppdraget.

2. Metod Granskningen har bestått av en genomgång av tillgängliga dokument och en intervjustudie av följande berörda personer i Trosa kommun: Arne Karlsson, teknik- och servicenämndens ordförande, Ari Heikkilä, vice ordförande i teknik- och servicenämnden, Johan Sandlund, kommunchef, Margareta Smith, ekonomichef, Claes-Urban Boström, produktionschef, Stig Tördahl, teknisk chef och Åke Bergdahl, byggledare. Utredaren har haft tillgång till kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och teknik- och servicenämndens protokoll och reglementen liksom delegeringsordningar för den relevanta tidsperioden. Vidare granskningar och revisioner i detta och liknande ärenden, rutiner för uppföljning av större investeringsprojekt, protokoll från byggmöten och ekonomimöten, upphandlingsavtal, överprövningar av upphandlingar liksom kopior på produktionschefens e-post och underlag i samband med information om slutkostnadsprognosen för projektet.

3. Beskrivning av ombyggnaden av badhuset Safiren Kommunfullmäktige i Trosa beslutade 2008 ()att planera för en upprustning av varmbadhuset Safiren i Vagnhärad. I flerårsplanen markerades investeringen för åren 2010 och 2011. En förstudie genomfördes 2010 och investeringsbeslut togs för genomförandet. Rivningsåtgärder genomfördes 2011 samtidigt som byggentreprenaden upphandlades. Överklaganden av byggentreprenaden medförde att själva byggnationen startade först i januari 2013. Det färdigrenoverade badhuset beräknas stå klart i augusti 2014.

3.1. Ekonomi Efter förstudien bedömdes kostnaden för ombyggnationen till 60 mnkr. Kostnaderna för förstudien och rivningen var kända och projekteringsfirmans kostnader beräknades utifrån det nedlagda arbetet och framtida byggherreomkostnader. Sammanlagt hade 22,8 mnkr upparbetats och byggentreprenaden var prissatt till 39,5 mnkr i vinnande anbud. Tillsammans med byggherreomkostnader (inklusive kommande upphandlingar), mark- och anläggningsarbeten och en post för oförutsett begärde teknik- och servicenämnden hos kommunstyrelsen ett tilläggsanslag 2012. Investeringsbudgeten utökades till 75 mnkr, KS 120404 § 39. () Samtidigt fanns en investeringsreserv om 20 mnkr avsatt hos kommunstyrelsen. Till detta kommer också anslag för åtgärder av markparkering med 3 mnkr.

Sida 4 av 23 Vid kommunstyrelsens sammanträde den 26 februari 2014 beslutades att överföra investeringsreserven 20 mnkr till nämnden sedan en slutkostnadsprognos visat en beräknad slutkostnad om 115 mnkr. Kommunfullmäktige den 23 april beslutade bevilja ytterligare tilläggsanslag för projektet med 20 mnkr. Ärendet är väl beskrivet i kallelsen till kommunfullmäktige 140423, ärende 18. 1 Ökenstenskvätta, Edanö gård, Trosa - 2013-12-14

4. Intervjuer Utredaren har ställt följande frågor till de intervjuade: Vilken roll har du haft i projektet? Hur vill du översiktligt beskriva problematiken kring renoveringen av badhuset Safiren? Hur ser du på valet av entreprenadform? Hur har kommunikationen mellan kommunstyrelsen och nämnden fungerat? Har nämnden känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat KS eller KF om? Hur har kommunikationen mellan förvaltningen och nämnden fungerat? Har förvaltningen känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat nämnden om? Vad borde ha gjorts annorlunda? Finns det lärdomar att dra?

4.1. Förvaltningens synpunkter Förvaltningens representanter utgörs av Claes-Urban Boström (CUB), produktionschef och övergripande ansvarig mot nämnden och Stig Tördahl (ST), teknisk chef som varit beställarens representant i projektet. 4.1.1.1. Hur vill du översiktligt beskriva problematiken kring renoveringen av badhuset Safiren? 1. Kommunen gav sin ramavtalsupphandlade projektör Grontmij i uppdrag att ta fram en förstudie och utifrån den fick företaget ta fram underlag för rivningsentreprenaden och projektleda denna. När kommunen ramavtalsupphandlade projekteringstjänster hade Grontmij AB vunnit 15 av 17 teknikslagsupphandlingar. Detta såg man som positivt då man på det sättet kunde få ett samlat grepp kring projektet (CUB). Under tiden rivningen pågick förbereddes

Sida 5 av 23

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

upphandlingen av byggentreprenaden genom att projekteringshandlingar togs fram. På det sättet kunde man undvika de problem som uppstått vid ombyggnaden av Vitalisskolan, där byggnadens skick blev uppenbar först efter rivningen. För att få en stark och tydlig ledning av projektet fick Grontmij det samlade ansvaret för att hålla ihop hela projektet. Dels tog företaget fram projekteringen, dels ledde det projektet genom att hålla med projektledare och dels ansvarade man för att samordna det praktiska arbetet på bygget. Kommunen var också angelägen att få en egen byggledare och detta ordnades genom att Åke Bergdahl, en Trosaföretagare som arbetat med kommunala projekt tidigare, anställdes hos Grontmij. CUB och medarbetarna på tekniska kontoret kände inga farhågor att Grontmij skulle fela (CUB). Upphandlingen av byggnadsentreprenaden genomfördes med de handlingar som Grontmij tagit fram. Felet uppstod när upphandlingen av byggentreprenaden gjordes och handlingarna inte höll tillräcklig kvalitet. Trots det hade Grontmij granskat handlingarna vid två tillfällen, ena gången, sommaren 2012, i närvaro av byggledare Åke Bergdahl och fastighetsingenjör Maria Rydholm, Trosa kommun. Det fanns ju gott om tid att revidera handlingarna med tanke på överklagandetiden, byggentreprenaden överklagades i två mål och det ena slutade med att Högsta förvaltningsdomstolen inte beviljade prövningstillstånd (ST). Allt bedömdes vara som det skulle. Visserligen hade företaget bytt anställda i projektet, men samma arkitekt var kvar (CUB). Projektledningen på Grontmij byttes ut och ersattes och byttes ytterligare en gång. De anställda som arbetat med projekteringsdelen slutade också och gick till Fastec AB, det företag som därför uteslöts pga. jäv från att lämna anbud på byggentreprenaden. Totalt har Grontmij haft tre olika projektledare. Företaget har inte klarat av att lämna ett användbart projekteringsunderlag för ombyggnaden och de har inte heller klarat att leda projektet så att relevanta ekonomiska underlag kunnat presenteras för uppdragsgivaren (ST). Abutilon AB som vunnit upphandlingen av byggentreprenaden påbörjade arbetet runt årsskiftet 2012/2013. Abutilon har gjort allt man kan för att hjälpa till och underlätta projektet (CUB). Hösten 2013 meddelade Åke Bergdahl att det var problem med Grontmij och att han inte kunde vara kvar där. I stället anställdes han av Trotab för att kunna fortsätta i rollen som byggledare. Så långt framme som i oktober såg det bra ut men kommunen hade inte fått rätt handlingar från Grontmij som då togs bort som ansvariga för att färdigställa slutkostnadsprognosen. Förvaltningen såg då att det fanns en risk att projektet inte skulle kunna gå ihop ekonomiskt och man tog in en oberoende granskare (CUB). Åke Bergdahl påbörjade arbetet med slutkostnadsprognosen i oktober och lämnade in den färdiga prognosen den 9 december. Denna prognos slutade på 115 mnkr mot budgeterade 75 mnkr. CUB fick del av resultatet när han var på väg att åka hem. Han kallade till sig Stig Tördahl och Åke Bergdahl den 10 december för att få mer information. Allt pekade på att överdragen berodde på felaktig projektering (CUB). CUB skickade samma dag e-post till ordförandena i KS och TSN, kommunchef och ekonomichef. Den 16 december informeras kommunstyrelsens och nämndens ordförande liksom kommunchef och ekonomichef om läget. Den 14 januari kom den oberoende granskningsrapporten som visar att Grontmij hade gjort grava projekteringsfel. CUB informerade kommunstyrelsens och nämndens ordförande, op-

Sida 6 av 23 positionsrådet och nämndens vice ordförande liksom kommunchefen. Några dagar senare kallade han till sig revisionens ordförande för att informera om det inträffade. 10. Förvaltningen ville hålla sekretess kring frågan fram till kommunstyrelsen i februari för att få möjlighet att slutföra förhandlingarna med Grontmij och förhoppningsvis få bolaget att acceptera en uppgörelse där de skulle ta det ekonomiska ansvaret för kostnadsökningarna till följd av projekteringsmissarna (CUB). 4.1.1.2. Hur ser du på valet av entreprenadform? Kommunen valde formen generalentreprenad där ramavtalsupphandlade projekteringsföretaget Grontmij fick ansvar att hålla ihop projektet. Rivningsentreprenaden handlades upp som en totalentreprenad med projektledning och byggledning från Grontmij. Byggentreprenaden hade också projektledare och byggledare från Grontmij, byggledaren Åke Bergdahl flyttade senare över till Trosas årsleverantör Trotab. I slutet handlades sidoentreprenaderna upp, såsom bassänginklädnad och vattenrening. Syftet med upplägget var att kunna genomföra rivningen och därefter inleda byggnationen för att inte råka ut för sådana negativa överraskningar som skedde vid ombyggnationen av Vitalisskolan. Om man vetat säkert hur man skulle utföra arbetet efter förstudien skulle en styrd totalentreprenad ha kunnat vara ett alternativ. Men kommunen hade en stomme och ville styra hårt vad som skulle ske inom den stommen, friskvårdsanläggning, mm, och det kunde ha varit svårare att få till det i en totalentreprenad. Dessutom hade en totalentreprenad troligen blivit väldigt dyr. Man fick heller inga varningsklockor utifrån upphandlingen eftersom alla anbud låg så nära varandra prismässigt (ST). Med en titt i backspegeln hade det varit skönt med en totaltentreprenad men det hade lett till ett högre offererat pris eftersom entreprenören då prissätter den större risk den ska ta. Det hade också gett större svårigheter att få kontroll över den funktionella och estetiska utformningen. Att bygga nytt skulle ha kostat 150 – 200 mnkr (CUB). 4.1.1.3. Hur har kommunikationen mellan kommunstyrelsen och nämnden fungerat? Kontinuerlig rapportering har skett till kommunstyrelsen i samband med bokslut och delårsbokslut. Nämnden har i övrigt inte haft anledning att informera kommunstyrelsen särskilt förrän det stora budgetöverdraget var känt (ST). CUB har redovisat projektet i ordförandegrupp liksom vid bokslut och delårsbokslut. Den 26 februari 2014 fick kommunstyrelsen en samlad information kring kostnadsfördyringar och de problem som uppstått i projektet. En fylligare information har getts till partierna inför kommunfullmäktige i mars, de borgerliga partierna fick informationen den 25 februari och socialdemokraterna den 10 mars. 4.1.1.4. Har nämnden känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat KS eller KF om? Varken Claes-Urban Boström eller Stig Tördahl känner till någon sådan information.

Sida 7 av 23 4.1.1.5. Hur har kommunikationen mellan förvaltningen och nämnden fungerat? Safiren har varit en stående punkt på alla nämndens sammanträden. CUB berättade i oktobernämnden att förvaltningen tillsatt en oberoende granskning men att man fortfarande trodde att man skulle klara sig inom ram, kopplat till det extra investeringsanslag som kommunstyrelsen hade avsatt för ändamålet på 20 mnkr. På nämndmöten beskrevs problemen genom att antalet fråga/svar angavs. Det finns byggnadskompetens i nämnden och de har förstått att det varit problem. Däremot har man inte velat vara övertydlig i protokollen eftersom dessa är läsbara av motparten. Att ange exakt hur stora investeringsanslag som är avsatta och hur stor del av dessa som är upparbetade kan ge motparten ett förhandlingsövertag som blir kostsamt för skattebetalarna (ST). 4.1.1.6. Har förvaltningen känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat nämnden om? Det som har gått att informera om har förvaltningen försökt informera om. ST har tryckt på för att kostnaderna skulle hållas nere och för att relevanta ekonomiska beräkningar skulle komma fram. Kontinuerliga ekonomimöten med närvaro av ST, ekonom, byggledare och fastighetsingenjör underkände ekonomirapporterna från Grontmij. Det kom aldrig fram några pålitliga slutkostnadsprognoser. Senhösten 2013 såg man fortfarande inte var projektet ska sluta ekonomiskt. I oktober tog ST beslutet att avbryta med Grontmij beträffande projektledning och ekonomi och tillsatte en oberoende granskare som ska reda ut projekteringsföretagets ansvar i frågan. I syfte att kunna få fram slutbevis måste också relationshandlingar tillskapas och Grontmij lämnade inte ut dessa i DVG-format utan de måste återskapas via byggentreprenören. Totalt har 785 fråga/svar hanterats och dessa skulle prissättas för att en rättvisande slutkostnadsprognos skulle kunna åstadkommas. En sådan borde ha varit på plats senast i augusti. Åke Bergdahl kunde inte längre försvara Grontmij utan kom den tredje veckan i augusti och framförde att han inte ville fortsätta med sitt engagemang åt Grontmij utan engagerades i stället av Trotab. ST bedömer inte att det var nödvändigt för nämnden att få den informationen. Så sent som i oktober lovade Grontmij att leverera en slutkostnadsprognos, då med hjälp av en högre chef inom företaget. Inte heller denna gång fick Trosa kommun en realistisk prognos. I början av november fick Åke Bergdahl uppdraget att genomföra en grundlig ekonomisk analys och när hans svar kom den 9 – 10 december gick förvaltningen direkt till den politiska ledningen med informationen. Det gick inte att gissa vad prognosen skulle landa i, även om förvaltningen visste att den tilldelade budgeten på 75 mnkr skulle räcka så trodde man att det skulle hålla sig inom den investeringsreserv om 20 mnkr som fanns avsatt hos kommunstyrelsen. Åke Bergdahls slutkostnadsprognos slutade på 115 mnkr. Förvaltningen hade heller knappast kunnat bryta med Grontmij i ett tidigare skede eftersom man då inte hade haft några konstruktionshandlingar att bygga efter, (de förändringar som hela tiden gjordes behövde omarbetas i förhållande till de ursprungliga konstruktionshandlingarna) (ST). Förvaltningen visste att Grontmij hade gjort en dålig projektering men det gick inte att förutsäga konsekvenserna innan Åke Bergdahl satt sig in i frågan. CUB trodde att Grontmij skulle vara intresse-

Sida 8 av 23 rade av rädda sitt rykte och göra upp med Trosa kommun. I stället har man överlämnat ärendet till sitt försäkringsbolag. Enligt den oberoende granskningen är konsultens ansvar enligt avtalet om allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt och ingenjörsverksamhet (ABK09) begränsat. Det maximala skadeståndet som konsulten kan bli skyldig att utge är satt till 120 prisbasbelopp (ca 5,4 mnkr) för varje uppdrag. CUB menar emellertid att detta gäller inom varje teknikområde varför kommunen skulle kunna få tillbaka ca 20 mnkr. 2 Forsärla, Vattholma, Uppland 2014-04-05

Förvaltningens dilemma var att den inte ville oroa nämnden med grundlösa spekulationer om fördyringar, man trodde ju att projektet skulle landa inom det extra investeringsanslag som kommunstyrelsen avsatt. Så fort informationen var känd har CUB informerat politisk ledning och tjänstemannaledning. Beskedet från Åke Bergdahl kom först efter nämndens sammanträde i december, därför fick nämnden i sin helhet information i frågan först i februari. Då man ogärna velat vara övertydlig med investeringsanslag och uppföljning av investeringsanslag för att inte i onödan informera motparten om kommunens budget, har den skriftliga informationen till nämnden mest handlat om bedömning att arbetet kommer att rymmas inom befintlig budget. Den informationen lämnades så sent som vid nämndens sammanträde den 5 december 2013 (CUB). 4.1.1.7. Vad borde ha gjorts annorlunda? Finns det lärdomar att dra? Kommunen måste förstärka sin organisation och därmed få kontroll över både byggnation och projektering. Alla handlingar behöver granskas av Trosa kommun. Dessutom ska byggledningen ägas av kommunen för att på det sättet få full kontroll. Det leder till att man kan handla upp på ett bättre underlag. Det ökar inte kostnaderna men det ökar kommunens kompetens (CUB). Kommunen hade kunnat upphandla en konsult som givit en second opinion om de upprättade projekteringshandlingarna. Det är dock inte brukligt och kommunen hade inte anledning att misstänka att detta skulle ha behövts (CUB). Förfrågningsunderlaget borde ha granskats av en oberoende part, dock oklart hur det skulle ha gått till om det ens var görligt. De olika teknikslagen har inte granskats mot varandra vilket lett till 785 fråga/svar (ST). Förvaltningen skulle ha reagerat snabbare. Grontmij skulle inte ha fått den tredje chansen och man hade kunnat vinna två månader genom snabbare reaktion. Kommunen skulle ha tagit över ekonomin, med hjälp av Åke Bergdahl, men låtit Grontmij behålla projektledningen. Förvaltningen såg redan i augusti att Grontmij inte klarade av att hantera de ekonomiska beräkningarna (ST). Ett helt igenom väldokumenterat projekt ökar förhoppningsvis förutsättningarna att kunna återvinna ersättning från Grontmijs försäkringsbolag för de projekteringsmissar som Grontmij utfört (ST). Nämnden kan inte lastas för det inträffade, den har bara reagerat på den information som den fått (CUB).

Sida 9 av 23

4.2. Byggledarens synpunkter Byggledare Åke Bergdahl, Ölstugan Fastighetsaktiebolag och Åke Bergdahl Fastigheter AB var av Grontmij AB anlitad som byggledare för projektet. Han knöts sedan till Trotab för att slutföra projektet. Arbetsuppgifterna bestod av anbudsutvärdering i april 2012 och rollen som byggledare startade i november samma år när bygget drog igång i slutet av året. Formell byggstart var den 19 januari 2013. Arbetet är beräknat att pågå till augusti 2014. I byggledarens uppgift ingår att vara beställarens representant på plats på bygget och se till att lösa de frågor som uppstår, bland annat för ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA). ÅB har också ansvarat för att leda byggmötena och svara för protokollföring vid dessa. T.o.m. februari 2014 hade 29 protokollförda byggmöten hållits. 4.2.1.1. Hur vill du översiktligt beskriva problematiken kring renoveringen av badhuset Safiren? I syfte att få ett bra projekteringsunderlag begärde Trosa kommun att Grontmij skulle utnyttja överklagandetiden 2012 till en genomgång av projekteringshandlingarna. ÅB och fastighetsingenjören Maria Rydholm deltog i ett möte på Grontmij i aug 2012 där företaget beskrev hur man noggrant gått igenom handlingarna för att säkra kvaliteten. ÅB och Maria R 3 Prärietrana, Västerfärnebo, hade inte anledning att ifrågasätta dessa, utan litade på ett stort och Uppland - 2014-04-30 välrenommerat konsultföretag som Grontmij. När bygget inleddes såg ÅB direkt att det skulle bli problem i projektet. Projekteringshandlingarna höll undermålig kvalitet, en tredimensionell körning, som utfördes av byggentreprenören i mars 2013, visade mer än 100 krockar mellan de olika tekniska installationerna, rör, ventilation, VVS, mm. I stället fick man lösa förändringar genom ÄTA eller genom att projektören tog fram PM med förändringar. Det första ekonomimötet i projektet hölls i april 2013 med Patrik Lepierre som projektledare. Där beslutades att ÄTA skulle godkännas vid ekonomimöten utom i fall där ÅB bedömde att det inte kunde vänta på ett ekonomimöte. Om arbetet var av större dignitet skulle det stämmas av med Stig Tördahl, Maria Rudholm och Patrik Lepierre. Konstaterades att projektledaren skulle sammanställa en slutkostnadsprognos varje månad som skulle distribueras till Stig Tördahl och Maria Rudholm.

Vid nästa ekonomimöte i juni underkände Stig Tördahl hela den ekonomiska redovisningen från Grontmij, projektledaren lovade då att den nya projektledaren Mikael Moquist skulle presentera en färdig slutkostnadsprognos vid ekonomimötet i augusti. Vid det mötet hade det inte hänt någonting, i stället skyllde Grontmij på projektledarbytet och lovade att den skulle vara klar i september månad. ÅB begärde under juli månad att få sluta som anställd och underentreprenör till Grontmij eftersom det innebar en problematik att kritisera sin egen uppdragsgivare. Uppdraget upphörde den sista

Sida 10 av 23 september och fr.o.m. 1 oktober anställdes ÅB hos Trotab som är Trosa kommuns årsleverantör av tekniska tjänster. Inför ekonomimötet i september hade Trosa kommun ett förmöte med ÅB där han fick frågan om han kan åta sig arbetet med att ta fram en slutkostnadsprognos om någon sådan inte skulle finnas vid septembermötet. Vid ekonomimötet i september fanns heller ingen tydlig slutkostnadsprognos från Grontmij men företaget lovade att divisionschefen skulle närvara vid mötet i oktober och ha med sig en fullständig redovisning. Trosa kommun gick med på det eftersom Grontmij nu verkade ta frågan på allvar. Vid ekonomimötet i oktober närvarade divisionschefen Johan Olsson från Grontmij. Ingen riktig slutkostnadsprognos fanns framtagen. Trosa kommun beslutade då att ta över hela den ekonomiska redovisningen av projektet. Kommunen tillsatte också oberoende granskare som skulle redovisa konsultfirmans arbete med projektet. ÅB fick uppdraget som formellt startade vid ekonomimötet den 6 november. Prognosen blev klar i början på december och slutade på 115 mnkr efter avstämd utfakturering från byggföretaget, projektering och projektledning från Grontmij och beräkningar av sidoentreprenader. ÅB avvaktade några dagar innan han överlämnade den till Trosa kommun i samband med ekonomimötet den 9 december. ÅB gjorde en ny slutkostnadsprognos den 26 mars i år. Den ligger på 114,8 mnkr, dvs. samma nivå. ÄTA går inte fullt ut att bedöma men i slutkostnadsprognosen har ÄTA-arbetena bedömts och samma nivå uppkommer i den senare prognosen. 4.2.1.2. Hur ser du på valet av entreprenadform? ÅB tror att det varit svårt att hitta entreprenör som varit villiga att ta på sig en totaltentreprenad för detta projekt eftersom det fanns så stora osäkerheter. Men en utförandeentreprenad, eller generalentreprenad, kräver riktiga bygghandlingar och det har man inte haft. Entreprenörer och installatörer har medverkat till att bygget ändå blir klart. 4.2.1.3. Hur har kommunikationen mellan kommunstyrelsen och nämnden fungerat? Åke Bergdahl har inte varit inblandad i denna del. 4.2.1.4. Har nämnden känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat KS eller KF om? Åke Bergdahl har inte varit inblandad i denna del. 4.2.1.5. Hur har kommunikationen mellan förvaltningen och nämnden fungerat? Man skulle ha kunnat avsluta samarbetet med Grontmij i september i stället för i oktober men skadan hade uppstått långt tidigare, redan när den dåliga projekteringen gjordes. Hade ÅB genomfört sin slutkostnadsprognos tidigare hade den blivit mycket mera osäker. Problemet var att Grontmij inte hade utfört någon riktig samordning mellan de olika teknikenheterna, exempelvis var ventilation beräknat till 3,8 mnkr i anbudet och kostar nu ytterligare 3,4 mnkr. De olika PM som presenterades

Sida 11 av 23 under hösten omfattade stora belopp, ett ventilations-PM kunde vara på 2,2 mnkr och nästa på 900 tkr. Det gick väldigt fort att kostnaderna ökade. Projektet omfattar 770 fråga/svar; borde kanske ha varit 200 i ett projekt av denna storlek. Dessutom hade Grontmij presenterat 64 PM som var mycket kostnadsdrivande. 4.2.1.6. Har förvaltningen känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat nämnden om? ÅB kan förstå att folk säger: ”Inte en gång till”, men projektet har skötts med stor noggrannhet, bl.a. har dokumentationen varit omfattande vilket kan vara en fördel när man försöker återfå ersättning i efterhand. ÅB har deltagit i nämndemöten och informerat om projektet men har själv aldrig sett informationen som gått från förvaltningen till nämnden. Han har vetat att det fanns 20 mnkr i investeringsreserv för projektet. Bara Grontmijs kostnader har gått från 8 mnkr till 24 mnkr för projektet, totalt uppgår tillkommande kostnader för överprojektering till 17 mnkr. ÅB kände tydligt att 78 mnkr inte skulle räcka, det har han också framfört i kontakterna med Stig Tördahl. 4.2.1.7. Vad borde ha gjorts annorlunda? Finns det lärdomar att dra? När Grontmij inte kunde presentera en vederhäftig slutkostnadsprognos i augusti skulle man ha brutit med företaget i det läget och tagit över arbetet med slutkostnadsprognosen i egen regi, via ÅB. Dock oklart om den kunnat bli lika exakt i det läget. Kommunens organisation är för sårbar för projekt i den här storleken. Många i branschen klagar på de stora konsultföretagen som inte klarar av att hålla ihop projekten internt. ÅB menar att Trosa kommun har haft god hjälp av hans tjänster och hoppas att kommunen förstärker sina resurser inför framtiden. Flera projektörer kan behöva upphandlas. Man behöver stycka entreprenaderna ännu mer, byggledning, projektledning och kvalitetsansvar måste vara skilt från projektören. Ett väl genomfört skriftligt underlag är viktigt att ha för att kunna driva eventuella tvister i framtiden.

4.3. Teknik- och servicenämndens synpunkter Från teknik- och servicenämnden har ordförande Arne Karlsson (kd) och vice ordförande Ari Häikkilä (s) intervjuats. Eftersom synen på projektet skiljer sig en del mellan majoritet och opposition har synpunkterna redovisats i två olika delar. 4.3.1. Intervju med ordförande Arne Karlsson. 4.3.1.1. Hur vill du översiktligt beskriva problematiken kring renoveringen av badhuset Safiren? Projektet tar sin bakgrund i en tidigare genomförd renovering i Trosa kommun, den av Vitalisskolan som renoverades 2009 – 2010. Teknik- och servicenämnden handlade upp entreprenaden men under byggets gång upptäckte man att skolan var i betydligt sämre skick än man tidigare hade trott, bl.a. behövde en bottenplatta i en av byggnaderna bytas. Nya ritningar krävdes vilket ledde till förseningar

Sida 12 av 23 och bygget blev nästan 50 % dyrare än budgeterat. Nämnd och förvaltning fick utstå hård kritik och en tilläggsbudget krävdes för att slutföra projektet. Utifrån dessa erfarenheter infördes ett stramare regelverk för investeringsprojekt 2011. Med Vitalisskolan som bakgrund föreslog tjänstemännen att Safiren skulle handlas upp som delad entreprenad där man först skulle utföra de nödvändiga rivningarna och därmed veta att det inte skulle uppstå några dolda fel. Eftersom byggnadsentreprenaden blev överklagad fanns också gott om tid att säkerställa kvaliteten i den byggprojektering som utfördes. Nämnden begärde månatliga rapporter kring projektet från förvaltningen. Dessa rapporter skulle också innehålla en ekonomisk redogörelse. Hösten 2013 kom information om problem med projekteringshandlingarna som lett till många ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA). Efter decembersammanträdet informerade förvaltningschefen nämndens ordförande om den slutkostnadsprognos som visade på en slutkostnad om 115 mnkr mot budgeterade 75 mnkr. Problemen bottnade i att projekteringsföretaget Grontmij, som ansvarat för all projektering, projektledning och inledningsvis även byggledning, hade utfört ett undermåligt arbete som ledde till stora kostnadsökningar. Dessbättre har byggentreprenören Abutilon gjort allt som stått i deras makt för att underlätta processen. Även byggledaren Åke Bergdahl som inledningsvis var anställd av Grontmij, men som senare anlitades av Trosa kommuns årsentreprenör Trotab, har bidragit positivt. Denne har bl.a. tagit fram den efterfrågade slutkostnadsprognosen. Åke Bergdahls bedömning är att 80 % av överkostnaden står att finna i Grontmijs projekteringsfel. 4.3.1.2. Hur ser du på valet av entreprenadform? Valet av generalentreprenad var ett medvetet val för att kunna handla upp rivningsarbetena i en egen entreprenad och därmed få större överblick över byggentreprenaden. Även vid en totaltentrenad hade troligen entreprenören kunnat friskriva sig från kostnadsökningar. 4.3.1.3. Hur har kommunikationen mellan kommunstyrelsen och nämnden fungerat? Kommunikationen har huvudsakligen bestått av års- och delårsredovisningar där förseningarna i projektet redovisades. En allmän information om problematiken i projektet gavs av förvaltningschefen vid kommunstyrelsens sammanträde 140220 där beslut togs om att tillskjuta 20 mnkr ur kommunstyrelsens investeringsreserv. En fördjupad debatt i frågan skedde vid kommunfullmäktiges sammanträde i mars 2014 där beslut togs om att bordlägga frågan om utökade investeringsmedel med 20 mnkr. 4.3.1.4. Har nämnden känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat KS eller KF om? Nämnden har inte känt till något om att projektet skulle bli dyrare än budget förrän den 131211 när förvaltningschef informerade nämndens ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunchef och ekonomichef om slutkostnadsprognosen som inkommit på 115 mnkr. Denna information fördjupades vid ett möte mellan de berörda parterna 131216.

Sida 13 av 23 4.3.1.5. Hur har kommunikationen mellan förvaltningen och nämnden fungerat? Arne Karlsson har, som ordförande, begärt en ekonomisk rapport över projektet vid varje nämndsammanträde. Förvaltningen har givit nämnden kontinuerliga rapporter från december 2012, innan byggnationen inleddes. Under våren 2013 informeras nämnden om behov av omprojektering till följd av ny lagstiftning och många frågor som uppkom på byggarbetsplatsen. Projektet bedömdes följa antagen budget. Efter sommaren 2013 får nämnden information om att det är problem att bygga på de ritningar som projektören lämnat. Nämndledamöter med sakkompetens inom byggsektorn ställde konkreta frågor kring projektets ekonomi, frågor som besvarades med att projektet följde budget. I decembersammanträdet kom information om att bygget kunde bli dyrare men denna information togs inte till protokollet utan då angavs fortfarande att projektet beräknades rymmas inom befintlig budget, dvs. 75 mnkr (plus 3 mnkr för parkering). 4.3.1.6. Har förvaltningen känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat nämnden om? Förvaltningen borde tidigare ha informerat ordföranden och nämnden om de problem som uppstått. Nämnden har förstått att det uppstått problem i projektet, vilket förvaltningen redogjort för, men inte att de var av den omfattningen som de visade sig vara. Förvaltningen har dock, i efterföljande diskussioner, redogjort för att det var osäkert hur stor fördyringen skulle bli och förvaltningen trodde i det längsta att nämndens budget och kommunstyrelsens investeringsreserv om 20 mnkr för projektet skulle räcka till. Man ville inte komma till nämnden med spekulationer om fördyringar. Nämnden i sin helhet fick information om problematiken vid sitt sammanträde den 6 februari 2014. Eftersom förhandlingar pågick med Grontmij i ersättningsfrågan var nämnden överens om att informationen gavs under sekretess. 4.3.1.7. Vad borde ha gjorts annorlunda? Finns det lärdomar att dra? Under hösten 2013 borde en tidigare och tydligare information om problemen i projektet ha lämnats av förvaltningen till nämnden. Det borde bl.a. ha funnits en tydligare information om svårigheten att få fram slutkostnadsprognos från Grontmij och beslutet att byggledaren bytte sin anställning från Grontmij till Trotab. Vidare borde förvaltningen ha varit tydligare med den undermåliga nivån på Grontmijs ritningar. Med utgångspunkt från det som hänt vill Arne Karlsson förstärka den egna kompetensen vid tekniska kontoret för att bättre kunna leda projekt och ifrågasätta det underlag som kommer från projektörer och entreprenörer. 4.3.2. Intervju med vice ordförande Ari Heikkilä Ari Heikkilä (AH) är vice ordförande i teknik- och servicenämnden sedan 2011 och representerar socialdemokraterna, den politiska oppositionen. Han har ingen övrig inblandning i detta projekt.

Sida 14 av 23 4.3.2.1. Hur vill du översiktligt beskriva problematiken kring renoveringen av badhuset Safiren? AH tycker att nämnden har fått för lite information om problematiken fram till december 2013. Nämnden fick begränsade deluppgifter kring hur några delar av entreprenaden skulle komma att ändras och utföras på ett annorlunda och uppenbarligen dyrare sätt. Claes-Urban Boström/Stig Tördahl pratade om bärande konstruktioner, val av alternativa material på vissa ställen o.s.v., men alltid utan någon som helst skriftlig beskrivning eller ekonomisk kalkyl, utan man pratade försiktigt om att reservanslaget (20 mnkr) för oförutsedda kost4 Ägretthäger, Ågestasjön, Sörmland nadsökningar tillsammans med grundbudgeten (75 mnkr) - 2014-04-12 skulle komma att räcka för att slutföra projektet och färdigställa alla arbeten enligt tidplan.

Problematiken borde inte ha uppstått med det bristande förfrågningsunderlaget som innehöll 45% felprojektering. AH tror att Grontmij hade egna ekonomiska intressen som slutade i projekteringskostnader på 22 mnkr i ställer för 7 mnkr. Konsulten som utförde slutkostnadsprognosen, Åke Bergdahl, är jävig enligt AH, eftersom han också varit anställd hos Grontmij. Tjänstemännen har godkänt att man fått undvikande svar kring den ekonomiska uppföljningen. AH vill se bättre rutiner för att skydda kommunen i framtida investeringsprojekt. Han menar att rutinerna för ekonomisk uppföljning och kontroll inte har fungerat. 4.3.2.2. Hur ser du på valet av entreprenadform? Det var inget resonemang i nämnden om valet av entreprenadform. Dessutom har inte nämnden varit inblandad i godkännande av tillkommande ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA), de allmänna bestämmelserna har inte fullföljts. Enligt produktionschefen har man valt ett annat sätt att arbeta eftersom det varit så många ÄTA. 4.3.2.3. Hur har kommunikationen mellan kommunstyrelsen och nämnden fungerat? Kommunstyrelsens andre vice ordförande, Ann-Sofi Soleby-Eriksson (s), AH och några ytterligare personer kallades till ett möte i anslutning till att Per Aronssons utredning presenterades i januari. Där fick man information om att reserven om 20 mnkr samt ytterligare 20 mnkr kommer att gå åt. Förvaltningen framförde att de var lika besvikna som övriga över det inträffade. AH har hela tiden tänkt att begreppet ”inom budgetram” betyder 75 mnkr, vissa oförutsedda arbeten kommer visserligen att utföras som kommer att kosta mer pengar, men det var gissningar. Allt över 75 mnkr var överskridanden. I oktober/november kastade Stig Tördahl ur sig en siffra om kostnadsökningar om 15 mnkr. Dessutom hade nämnden fått information om ändrade konstruktionskrav, men det skulle inte leda till några större överdrag. Nämnden hade därför inte anledning att känna någon större oro.

Sida 15 av 23 4.3.2.4. Har nämnden känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat KS eller KF om? AH hade bara hört rykten i september/oktober från personer som arbetade på bygget som sagt att bygget skulle bli betydligt dyrare, vilket AH också framförde till Stig Tördahl. Det frodades rykten men inget som föranledde att nämnden borde gå med informationen till kommunstyrelsen. 4.3.2.5. Hur har kommunikationen mellan förvaltningen och nämnden fungerat? Själva kommunikationen från förvaltningen till nämnden har fungerat bra, Claes-Urban Boström och Stig Tördahl har försökt vara öppna med nämnden. Utöver muntlig information vid nämndmötena har det bara ordnats några informationsträffar samt ett par arbetsplatsbesök. Innehållsmässigt har förvaltningen inte delat ut mera information än i övriga projekt, dvs. mycket sparsamt eller ingen alls. Det är tveksamt om Åke Bergdahl har sagt allt han vet till förvaltningen. AH tycker inte att han skött sig som han bort. Vid nämndmötet i februari 2014 kände nämnden inte till den fulla problematiken, därför ställdes inte frågorna till Åke Bergdahl då. Det blev tydligare ifrågasättanden av honom i samband med kommunstyrelsen i februari. 4.3.2.6. Har förvaltningen känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat nämnden om? Grontmij bytte personal och det borde nämnden ha fått reda på. AH har frågat Per Aronsson, kontrollansvarig (KA) som först var anställd av Grontmij och sedan direkt av kommunen. Han hade sett varningarna direkt i projektet. Däremot ifrågasätter AH vad han som KA har haft för uppdrag. Uppdragsgivaren har inte sett till att han som kontrollansvarig varit med på ett enda byggmöte, men däremot får han ett specialuppdrag att utreda projektet när det havererar.

x

x x

4.3.2.7. Vad borde ha gjorts annorlunda? Finns det lärdomar att dra? Rutinerna för ekonomisk uppföljning, bevakning och kontroll av projekten behöver ses över så att väldigt sena överraskningar kan elimineras. Det fanns ett facit i form av ett tidigare renoveringsprojekt där Grontmij också var inblandad. Nu måste nya rutiner införas för att tidigt kunna upptäcka icke önskvärda förändringar, både innehållsmässiga och ekonomiska, och kommunen måste kunna skydda sig mot de negativa effekterna som annars drabbar kommuninnevånarna. Trosa kan lära av andra kommuner som infört bättre uppföljningssystem i likande projekt. AH tror att kommunens tjänstemän varit överbelastade och att förvaltningen haft för lite resurser för att kunna driva projekt av den här storleken. KA har bara varit en galjonsfigur och Maria Rydholm och Åke Bergdahl har inte räckt till, även om Åke verkar ha skött arbetena bra och kanske inte haft full insyn i ekonomin tidigare. Man borde ha anställt en person som hade haft kompetens för att kunna granska om Grontmijs förfrågningsunderlag skulle hålla. Med så mycket pengar som projektet kostat hade man kunnat anställa flera personer för att bevaka projektet, dess förfrågningsunderlag och ekonomi.

Sida 16 av 23

4.4. Kommun- och ekonomikontorets synpunkter Johan Sandlund (JS) är kommunchef och chef för förvaltningscheferna. I rollen har han ett ansvar för att förvaltningarna har rätt kompetens för sina uppdrag och ger kommunstyrelsen råd för utöva sin tillsynsplikt enligt kommunallagen. Margareta Smith (MS) är ekonomichef och ansvarig för budgetarbetet och den ekonomiska redovisningen mot kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Hon har inte varit direkt inblandad i arbetet med Safiren. Själva kostnadsberäkningen utförs av professionen. Den ekonom som skulle följa projektet slutade sin anställning i slutet av 2012 och en för verksamheten ny ekonom var på plats från våren 2013. 4.4.1.1. Hur vill du översiktligt beskriva problematiken kring renoveringen av badhuset Safiren? Bakgrunden är ett projekt med ombyggnad av Vitalisskolan som ledde till stora extrakostnader och att kommunen införde stramare regler för projektstyrning. Först efter att Åke Bergdahl levererat sin totalkostnadsberäkning i december fick man en klar bild av läget. Det är oklart vad som hade hänt om en brytning med Grontmij hade skett tidigare (JS). Ett projekt som Safiren går inte att följa upp via ekonomisystemet eftersom kostnaderna uppstår långt innan de bokförs i systemet. MS uppgift blir att planera för investeringsbudget och ta höjd för de avskrivningar som investeringen för med sig. Kommunen hade tidigare en dyr skolinvestering men Safiren bedömdes som ännu mera riskabel då det var ett badhus som skulle renoveras (MS). 4.4.1.2. Hur ser du på valet av entreprenadform? Erfarenheterna från omvärlden visar att en totalentreprenad inte är någon garanti för ett lyckat projekt, Nyköpings kommun ligger för närvarande i tvist med ett byggföretag som renoverar deras simhall. Alla entreprenadformer har sina för- och nackdelar, men generalentreprenaden med ett bra projekteringsunderlag kunde mycket väl ha fungerat bra. Upplägget var att man skulle riva invändigt i det befintliga badhuset först för att sedan få en säkrare projektering. MS har svårt att bedöma valet av entreprenadform men tycker att det lät klokt att riva först. 4.4.1.3. Hur har kommunikationen mellan kommunstyrelsen och nämnden fungerat? 2011 avsattes de första investeringsmedlen för projektet vilket utökades till 60 mnkr 2012. Vid avtalsskrivningen 2012 utökades anslaget till 75 mnkr. Förvaltningen har hela tiden trott att budgeten skulle räcka. I detta har man också räknat in den investeringsreserv om 20 mnkr som legat hos kommunstyrelsen (MS). Nämnden har gett kommunstyrelsen den information den hade men så sent som vid nämndens decembersammanträde var den totala kostnaden inte känd. Den 9 december fick kommunen Åke Bergdahls slutkostnadsprognos som visade på ett överdrag med 20 mnkr (ofinansierat) plus 20 mnkr

Sida 17 av 23 (KS investeringsreserv). Förvaltningen lämnade sin information till nämndens och kommunstyrelsens ordförande, liksom till kommunchefen och ekonomichefen den 11 december. Kommunstyrelsens ordförande gav samma information till oppositionsrådet som i sin tur informerade nämndens vice ordförande. Att nämnden får en bra och korrekt information från förvaltningen är ett gemensamt ansvar för nämnden och kommunchefen (JS). 4.4.1.4. Har nämnden känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat KS eller KF om? Även om det fanns farhågor kring fördyringar har det formella ansvaret hanterats så väl man kunde. Det var svårt att bygga in en second opinion i projektet, dels för att man normalt inte ifrågasätter ett välrenommerat och stort konstruktionsföretag och dels för att den controllern ändå hade varit beroende av projektledaren och Grontmij. De inblandade parterna var överens om att inte ge full information om läget när det uppstod i december eftersom man fortfarande ansåg att Grontmij skulle ges möjlighet att ta ansvar för de skenande kostnaderna utan att det blev en fråga för offentligheten. Dessutom väntade man på rapporten från den oberoende konsulten, med information till majoritets- och oppositionsföreträdare när denna rapport hade kommit. Därför pågick diskussionen med Grontmij under perioden december 2013 – februari 2014, men Grontmij valde att hänvisa till sitt försäkringsbolag. Företaget säger fortfarande att de ska ta sitt ansvar, om det finns något ansvar att ta, dvs. samma läge gäller fortfarande (JS). Hela upplägget betraktades som väldigt genomtänkt med en delad entreprenad. Även Åke Bergdahls roll som en tidigare anlitad och välrenommerad lokal byggare som knöts som byggledare till projektet kändes tryggt (MS). MS tycker att det borde ha varit möjligt att få fram slutkostnadsprognosen tidigare. 4.4.1.5. Hur har kommunikationen mellan förvaltningen och nämnden fungerat? Man kan tycka att förvaltningen tidigare och tydligare borde ha informerat nämnden om de organisatoriska problem som var förknippade med projektet. Samtidigt har alla varit trygga med att Åke Bergdahl deltagit i processen och att han också bytte uppdragsgivare när relationen med Grontmij fallerade (JS). Det kan ha funnits en otydlighet med vad förvaltningen avsåg med prognoserna att projektet skulle klara sig inom befintlig budget. Rapporterna borde ha avstämts mot den budget som tilldelats nämnden och inte beräknats mot den investeringsreserv som fanns hos kommunstyrelsen (JS). Förvaltningen har inte lyckats få fram slutkostnadsprognosen och förvaltningsekonomen Fredrik Jehren som varit på plats ett år har strävat efter att få fram den tidigare, men det har inte gått. Här är ju förvaltning och ekonom i händerna på projektören och har ingen möjlighet att ta fram prognosen själv. Det som bokförs i projektet är långt ifrån hela sanningen (MS).

Sida 18 av 23 4.4.1.6. Har förvaltningen känt till eller bort känna till förhållanden kring fördyringar och förseningar som den inte informerat nämnden om? MS har inte känt till vilken information som förmedlats till nämnden, annat än att nämnden har fått kontinuerlig information från förvaltningen. När slutkostnadsprognosen kom fick MS omgående information av Claes-Urban Boström, tillsammans med kommunchefen och ordförandena kommunstyrelsen och nämnden. JS tror att det hade kunnat gå ännu sämre, nu finns det fortfarande möjlighet att reagera inom projektets ram och de införda stramare reglerna har varit bra även om de inte varit tillräckliga.

5 Kaspisk pipare, Mörkö, Sörmland 2014-04-08

Trosa kommuns strategi att inte skylta i full öppenhet med investeringsbelopp i budgetar och uppföljningar, (exempelvis markerar kommunfullmäktige antagna investeringsobjekt med ”x”), har i många fall varit bra därför att det lett till att motparterna inte kunnat läsa av exakt vilken omfattning som kommunen räknat med för de olika projekten. I just detta projekt kan detta emellertid ha lett till att nämnden har fått en begränsad ekonomisk information. Sammantaget tror JS ändå att strategin är av godo för kommunens medborgare. 4.4.1.7. Vad borde ha gjorts annorlunda? Finns det lärdomar att dra? En fundering är om det går att skriva avtalen på ett annorlunda sätt (MS). Kommunen bygger nu upp en egen projektorganisation som kan betjäna både kommunen och bostadsbolaget. Komptensen hos många konsultfirmor är otillräcklig i dag (JS). Man bör överväga om det vore en fördel att ha anställd kompetens i kommunen för projektering, dvs inte en ramavtalsupphandlad projektör som i detta fall (MS). MS anser också att det finns anledning att vara mer återhållsam med stora investeringar under en period. Klart är dock att alla är måna om att kommunen ska få ett nytt badhus. JS är tveksam till ombyggnadsprojekt. I flertalet fall är en nybyggnad att föredra.

5. Utredarens synpunkter Intervjupersonerna ger en mycket likartad bild av problematiken i projektet. Kommunen överlät ansvaret för projektering och projektledning till sitt ramavtalsupphandlade projekteringsföretag som pga. bristande intern samordning och personalförändringar inte levererade ett godtagbart underlag för upphandling av byggentreprenaden. Trots påpekanden från kommunen och genomförd översyn av projekteringsunderlaget visade det sig att byggaren hade att ta ställning till mer är 100 ledningskrockar när en tredimensionell körning utfördes. Projektet ledde till orimligt många ÄTA som hanterades genom fråga/svar och PM från projekteringsföretaget. Det ledde också till omfattande tillägg i projekteringsföretagets fakturering och skenande kostnader för projektet.

Sida 19 av 23 En annan avgörande svårighet var oförmågan hos projekteringsföretaget att ta fram slutkostnadsprognoser som kommunen kunde lita på. Först sedan kommunen skilt projekteringsföretaget från uppdraget att leda projektet och arbeta med dess ekonomi lyckades byggledaren, som då bytt uppdragsgivare, få fram en realistisk prognos. När denna presenterades i december försökte förvaltningen föra resonemang med projekteringsföretag om ekonomisk kompensation, förvaltningen hade också anlitat den kontrollansvarige att utföra en oberoende granskning av projekteringsföretaget, men utan att någon uppgörelse kunde nås. Det blev då uppenbart att den avsatta budgeten för projektet, inklusive investeringsreserven hos kommunstyrelsen, inte kommer att räcka till, det kommer i så fall att krävas en lyckosam försäkringsöverenskommelse med projekteringsföretaget. Kommunfullmäktige har därför tillskjutit ytterligare medel för att täcka underskottet för projektet.

5.1. Kommunens rutiner för uppföljning av större investeringsprojekt Kommunfullmäktige beslutade 111207 § 89 ()om nya rutiner för uppföljning av större investeringsprojekt. Bakgrunden var rutinbrister och några av de nya rutinerna bestod i att det skulle gå längre tid mellan beslut och byggnation för att möjliggöra säkrare projekteringar, riskkalkylering skulle införas så att tillräckliga medel fanns avsatta för oförutsedda utgifter, tätare ekonomisk uppföljning skulle ske i projekten och kommunkontoret skulle få uppföljning från projekten. Vidare skulle TSN tillförsäkras en återrapportering efter varje avslutad projektering så att nämnden kan äska tilläggsbudget hos kommunstyrelsen om det finns sådana behov. 5.1.1. Second opinion kring upphandlingsunderlaget Utredarens bedömning är att förvaltningen har försökt följa dessa rutiner i Safirenprojektet. Det fanns gott om tid mellan projektering och byggstart, bl.a. pga. överklaganden och förvaltningen tog då initiativ till ytterligare säkring av projekteringsunderlaget. Byggledaren och fastighetsingenjören deltog i en genomgång i augusti 2012 där projektören själv sade sig ha sett över underlaget för att säkra dess kvalitet. De kände inte behov av att förslå ytterligare översyner. Det är lätt, med facit i hand, att tycka att förvaltningen skulle ha upphandlat en alternativ granskning av projekteringsunderlaget. Det fanns dock inga indicier på att detta skulle vara nödvändigt 2011/2012. I stället deltog byggledaren och fastighetsingenjören i en genomgång som projekteringsföretaget bjudit in till och fick lugnande besked kring kvaliteten, besked som senare visade sig vara falska. Min bedömning är att förvaltningen gjorde det man kunde förvänta sig för att säkra ett fullgott projekteringsunderlag. 5.1.2. Ekonomisk uppföljning och slutkostnadsprognos Kommunens ombud, tekniske chefen Stig Tördahl, har i många byggmötesprotokoll betonat vikten av ekonomisk återhållsamhet och behovet av att projektet ska hålla sig inom budget. Vid ekonomimötena skärpte han kravet på ekonomiskt godtagbara slutkostnadsprognoser. Byggledaren lämnade projekteringsföretaget och kommunens ombud skilde projekteringsföretaget från uppdraget att hålla ihop projektets ekonomi i oktober 2013. Stig Tördahls egen bedömning är att detta skulle ha skett en eller två månader tidigare. Utredaren bedömer inte att det finns anledning att kritisera projektledningen för denna senfärdighet. Det fanns oerhört mycket att vinna på att få projekteringsföretaget att ta sitt ansvar och kunna slutföra

Sida 20 av 23 projektet. När kommunen fick löften om nya projektledare och högre chefer som skulle komma med färdiga och fullständiga slutkostnadsprognoser var det lätt att tro att de skulle kunna klara detta. I stället har kontoret, genom att ge uppdraget till byggledaren under annan huvudman, lyckats få fram ett bra slutkostnadsunderlag långt innan projektet var slutfört, vilket var en god bedrift. Om man kunnat få fram det två månader tidigare hade det naturligtvis varit ännu bättre men då ska man beakta att träffsäkerheten i slutkostnadsprognosen sannolikt hade varit betydligt sämre. 6 Havsörn och fiskmås, Svartåmynningen, Östergötland - 2014-05-03

5.1.3. Budgetering och riskkalkylering Efter upphandling av byggentreprenaden kunde nämnden begära en höjning av budgeten från 60 till 75 mnkr, plus 3 mnkr för iordningställande av parkeringen. Dessutom avsattes 20 mnkr i en investeringsreserv hos kommunstyrelsen. Detta förfarande synes väl överensstämma med de nya investeringsrutinerna. 5.1.4. Intern projektuppföljning Rapportering av projektets ekonomi ska gå till ekonomikontor och kommunkontor och nämnden ska skicka vidare uppföljning till KS i samband med kvartal, delårsbokslut och bokslut. Detta synes ha skett i detta projekt. När produktionschefen får information om slutskostnadsprognosen tar han direkt kontakt med ekonomikontoret och kommunkontoret. 5.1.5. Återrapportering till nämnden En återrapportering ska ske till TSN efter varje avslutad projektering. Om avvikelser finns mellan kalkylerad budget och projekterad kostnad ska beslut fattas om tilläggsäskande. Så har skett i detta projekt när budgeten ökades från 60 mnkr till 75 mnkr.

5.2. Delegering Utredaren har inte funnit några tecken på att delegeringsordningen har överskridits i projektet.

5.3. Val av entreprenadform Produktionschefen tillstår att en totalentreprenad hade varit bra att ha i detta projekt om man lyckats styra den så att man fått den funktionalitet, kvalitet och estetiska utformning som kommunen ville ha. Som flera respondenter antytt är det ofta svårt att fästa hela risken hos utföraren i ett kontrakt utan att det blir väldigt dyrt. Som kommunchefen angivit har grannkommuner hamnat i ekonomiska tvister med utförare också vid totalentreprenader.

Sida 21 av 23 I stället har kommunen medvetet strävat efter en generalentreprenad där rivningen skulle vara slutförd innan byggnationen skulle färdigprojekteras. Tanken var god men förutsatte bra projekteringsunderlag, något som projektet inte har haft tillgång till. Utredaren har ingen kritik mot valet av entreprenadform.

5.4. Nämndens information till kommunstyrelsen och förvaltningens information till teknik- och servicenämnden Enligt kapitel 5.1 har nämnd och förvaltning fullgjort det informationsuppdrag som framgår av kommunens rutiner för större investeringsobjekt. Det finns emellertid anledning att fördjupa denna del utifrån vad som framkommit i intervjuerna. Från den politiska oppositionen i nämnden framkommer kritik över den information som förvaltningen lämnat. Förvaltningen får under våren 2013 indikationer om att projekteringsföretaget har leveretat en undermålig projektering. Byggentreprenören signalerar brister i projekteringsunderlaget och antalet ÄTA skjuter i höjden. Sommaren 2013 lämnar projektledaren projekteringsföretaget men fortsätter som byggledare under annan huvudman. Förvaltningens irritation under senvåren över brister i det ekonomiska underlaget ökar under sommaren men man ger projekteringsföretagets projektledare och chef ytterligare två möjligheter att komma in med en godtagbar slutkostnadsprognos, utan att de lyckas med detta. Förvaltningen tar över ekonomiuppföljningen i egen regi och får fram slutkostadsprognosen den 9 december. I november tillsätts en oberoende granskning av projekteringsföretaget och den kontrollansvariges rapport inkommer i januari. När produktionschefen får slutkostnadsprognosen i december informerar han nämndens och kommunstyrelsens ordförande liksom kommunkontoret och ekonomikontoret. Företrädare för den politiska oppositionen får information direkt efter. Nämnden och kommunstyrelsen får information i februari, utförligare information ges i mars. Av nämndens protokoll är det svårt att utläsa riskerna i projektet. Så sent som i december görs bedömningen att projektet följer budget. Muntligt har förvaltningen till nämnden angivit att man då avser nämndens budget inklusive kommunstyrelsens investeringsreserv, men detta är inte tydligt i protokollen. Inte heller kan man läsa ut att det varit svårigheter att få fram realistiska slutkostnadsprognoser, att byggledaren lämnat sitt uppdrag has projekteringsfirman för att fortsätta sitt uppdrag under annan huvudman, att man avbrutit uppdraget till projekteringsfirman att ansvara för projektets ekonomiuppföljning, att man gett en oberoende granskare i uppdrag att revidera projekteringsfirmans insatser eller att man avbrutit alla kontakter med projekteringsföretaget. Nämnden har fått en hel del av denna information muntligt men här kunde förvaltningen ha varit ännu tydligare och nämndens ordförande kunde ha ställt större krav på vad som protokollfördes för att man i efterhand skulle kunna följa vad som informerats om och inte. När slutkostnadsprognosen blev känd i december tog det närmare två månader innan nämnden i sin helhet fick kännedom om den. Anledningen är att nämnden inte hade något ordinarie sammanträde dessförinnan och att ärendet hanterades under sekretess för att om möjligt återvinna de extra

Sida 22 av 23 kostnader som projekteringsföretaget åsamkat projektet och kommunen. Först i slutet av februari och under mars månad gavs en fullständig information till hela den politiska ledningen om det inträffade. Trosa kommun har en tradition av att hantera investeringsbudgetar på ett försiktigt sätt, vilket många gånger kan vara en klok strategi eftersom det förhindrar att fel information läcker ut i en förhandlingssituation. Däremot kan det leda till att den öppenhet som behöver finnas mot den egna nämnden och kommunstyrelsen blir mer begränsad. Utredaren finner inte heller i denna fråga anledning till kritik mot nämnden eller förvaltningen, däremot ska några rekommendationer lämnas: x

x

x

Förvaltningen bör om möjligt arbeta med en större öppenhet mot nämnden vid uppföljningen av stora investeringsprojekt. Det kan gälla händelser som kan påverka projektets tidplan eller ekonomi. Här måste det vara ställt utom allt tvivel att alla inblandade anmäler eventuellt jäv så att man inte på något sätt får kännedom om något förfarande i ett investeringsärende där man är jävig, varken i form av mottagare av handlingar som lämnas ut eller i muntliga dragningar i partigrupper eller i nämndsmöten. Nämndens ordförande bör på samma sätt sträva efter att viktig information som lämnas vid nämndens sammanträde protokollförs så att det i efterhand kan klargöras vilken information som har lämnats vid olika tidpunkter. Om viktig information lämnas som avsevärt påverkar det ekonomiska utfallet av ett projekt bör nämndens ordförande överväga att kalla samman resten av nämnden för att lämna dem denna information.

5.5. Utredarens samlade bedömning Utredaren har inte funnit skäl till kritik mot teknik- och servicenämnden för deras sätt att sköta projektet med ombyggnation av badhuset Safiren i Vagnhärad. Projektet var kostnadsberäknat till 78 mnkr men slutkostnaden ser i dagsläget ut att kunna hamna på 115 mnkr, innan avdrag för eventuell återbetalning från projekteringsföretaget. Fördyringen har berott på faktorer som i allt väsentligt legat utanför nämndens kontroll, i stället har nämnden vidtagit åtgärder för att få kontroll och projektet och har därför nått fram till en trolig kostnadsnivå trots att det fanns starka hinder för att nå fram till denna. Kommunens rutiner för uppföljning av större investeringsprojekt har nämnden i allt väsentligt följt, förvaltningen har också arbetat enligt de delegeringsordningar som gällt. Utredaren har upplysningsvis lämnat råd kring hur informationen mellan förvaltningen och nämnden kan förbättras liksom hur nämndens protokoll kan bli tydligare avseende avvikelser i större investeringsprojekt. Den avslutande frågan rör hur framtida liknande misstag ska kunna undvikas. Flera intervjupersoner har pekat på möjligheten att förstärka den egna kompetensen för att på så sätt undvika att bli så

Sida 23 av 23 beroende av upphandlade konsulter. Detta synes vara en klok strategi. Kostnadsökningar i komplicerade investeringsprojekt lär dock aldrig helt kunna undvikas.

Bromma 2014-05-08

Sune Eriksson

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/113

2014-05-12 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected]

Genomlysning av den regionala samhällsorganisationen i Sörmland

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge kommunchefen i uppdrag att för Trosa kommuns räkning delta i genomlysningen av den regionala samhällsorganisationen i Sörmland som landstingsdirektören kommer att driva i samverkan med länets kommunchefer. ________

Ärendet De politiska partierna i Sörmland har efter överläggning enats om att genomföra en genomlysning av länets strukturer för regional samverkan. Genomlysningen avses omfatta såväl formella samverkansorgan som informella samarbetsformer och kommer även att inbegripa de statliga myndigheternas ansvarsområden på regional nivå. Landstingsdirektören föreslås inneha uppdraget att, i samverkan med länets kommunchefer, genomföra genomlysningen. Arbetet avses vara slutfört i oktober 2014. Eventuella förslag till organisatoriska förändringar kommer därefter tillställas respektive kommun och landsting för vidare ställningstagande.

Johan Sandlund Kommunchef

Jakob Etaat Kanslichef

1

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/110

2014-05-08 Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Tel. 0156-520 30 [email protected]

Exploateringsavtal för Norra Husby 9:1 i Vagnhärad Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta

att godkänna förslag till exploateringsavtal med exploatören Trosabygdens Bostäder AB avseende Norra Husby 9:1 i Vagnhärad, att uppdra till mark och exploateringschefen underteckna exploateringsavtalet och i övrigt genomföra avtalet,

Ärendet Ny detaljplan har upprättats för TROBO:s bostadsfastighet Norra Husby 9:1 vid Biblioteksvägen i Vagnhärad. Detaljplanen innebär att ca 28 st nya hyreslägenheter tillskapas i två helt nya huskroppar. Exploateringsavtal har upprättats och godkänts av exploatören TROBO. Avtalet innebär mindre markreglering med kommunens mark och i övrigt att TROBO genomför alla exploateringsåtaganden inom exploateringsområdet.

Björn Wieslander Mark och exploateringschef

Bilagor 1. Exploateringsavtal

Beslut till: Björn Wieslander Akten

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/95

2014-05-02 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2014 -2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslutar att godkänna Samhällsbyggnadskontorets förslag till plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2014 - 2016.

Sammanfattning Regionförbundet Sörmland har begärt att länets kommuner reviderar sina treårsplaner för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder. De gällande treårsplanerna omfattar perioden 2013-2015 och är inte bindande för någon av parterna. Avsikten är istället att planerna ska användas som underlag vid bland annat: -

gemensam prioritering av infrastrukturåtgärder,

-

uppföljning av den regionala planen för transportinfrastruktur,

-

beslut om exempelvis statlig medfinansiering av åtgärder på det kommunala vägnätet med mera.

Kommunerna ska redovisa sina reviderade treårsplaner senast den 1 augusti 2014 enligt en mall, där de inledande två avsnitten är nulägesbeskrivning och redovisning av planerade utvecklingsprojekt. Det tredje och avslutande avsnittet är det mest centrala och ska innehålla detaljerade åtgärdslistor. Samhällsbyggnadskontoret har upprättat ett förslag till reviderad treårsplan i samråd med Tekniska enheten. Förslaget innehåller totalt 16 objekt, där Trosa kommuns andel vid fullständigt genomförande beräknas vara sammanlagt cirka två miljoner kr.

Bakgrund Regionförbundet har sedan 2011 begärt att länets kommuner årligen upprättar eller reviderar treårsplaner för planerade och önskade investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder. Investeringarna kan till exempel omfatta rena önskemål om statliga och mer övergripande investeringar i vägar och järnvägar samt planerade förbättringar av trafiksäkerhet, gång- och cykelnätet och tillgänglighet på det kommunala vägnätet. Kollektivtrafikåtgärder kan omfatta allt från nya resecentra till åtgärder vid enstaka busshållplatser. Syftet med treårsplanerna är att visa en samlad bild av kommunernas önskemål, planer och ambitioner. Trosa kommuns gällande treårsplan godkändes av Kommunstyrelsen 2013-0410, § 32.

Hans-Erik Eriksson

Mats Gustafsson

Koordinator

Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till treårsplan 2014 - 2015 2. Objektskarta Västerljung 3. Objektskarta Trosa 3. Objektskarta Vagnhärad

Beslut till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadskontoret Tekniska enheten, Stig Tördahl Akten

Datum

Dnr

2014-05-08

Trosa Kommun Plan för investeringar i infrastruktur och kollektivtrafikåtgärder 2014 - 2016

Sid 1(12)

1 Kommunens förutsättningar för planering och investeringar i transportinfrastruktur 1.1 Utgångsläge Trosa är en expansiv, storstadsnära skärgårdskommun som i realiteten är mycket väl integrerad i Stockholm-/Mälardalsregionen. Kommunen har länets högsta förvärvsintensitet och drygt hälften av den förvärvsarbetande befolkningen (cirka 3 000 personer) pendlar till arbete utanför kommunen. Samtidigt pendlar cirka 1 000 personer in till arbete i Trosa kommun. I huvudsak sker utpendlingen norrut mot Södertälje och de södra delarna av Storstockholm. Dock är andelen pendling med kollektiva färdmedel mindre i Trosa kommun än i länets övriga kommuner. Sammantaget understryker pendlingen att utveckling och förbättring av infrastruktur och kollektivtrafik är viktiga frågor för kommunen idag och i framtiden. Trosa kommun har i grunden goda kommunikationer med omgivande kommuner och regioner. E4 och järnvägen i nordsydlig riktning är de viktigaste kommunikationsstråken. Avståndet från Vagnhärad till Södertälje är drygt tre mil och till Stockholm är det ytterligare knappt fyra mil. Till Nyköping i söder är avståndet drygt fyra mil. Kommunen avser att tillsammans med grannkommunerna arbeta vidare för att förbättra kommunikationerna och underlätta för arbetspendling. Exempel på detta är att kommunen deltar aktivt i arbetet med Ostlänken. I Trosa kommun är ett av samhällsplaneringens huvudsyften att möjliggöra kontinuerlig befolkningstillväxt, vilket också uppnås. Samhällen och landsbygd utvecklas, vilket tillsammans med målsättningen om hållbar utveckling, ställer ständigt nya krav. Övergripande trafikplanering hanteras primärt inom ramen för den översiktliga planeringen, som politiskt hanteras av Kommunstyrelsens planutskott. På tjänstemannaplanet sker detta arbete huvudsakligen på kommunens Samhällsbyggnadskontor med uppbackning av den Tekniska enheten. Däremot är Tekniska enheten huvudansvarig när infrastrukturåtgärder genomförs. Kollektivtrafikfrågor hanteras politiskt av Kommunstyrelsen, men den professionella kompetensen är placerad på Samhällsbyggnadskontoret. Trosa kommun har en sund ekonomi i balans och har som konsekvens av god kontroll på ekonomin under senare år kunnat göra omfattande investeringar i det kommunala vägnätet. Detta gäller såväl trafiksäkerhets-, tillgänglighets- och kollektivtrafikåtgärder som vid ny- och ombyggnad av vägar och gator.

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 2(12)

1.2 Kommunala mål och strategier Södra stambanan, som passerar genom kommunen med tågstopp i Vagnhärad, har bristande spårkapacitet. Tågtrafiken har akuta problem med såväl kapacitet som punktlighet, vilket §påtagligt hämmar kommunens tillväxtkraft, näringslivets rekryteringsmöjligheter och kollektivtrafikens attraktivitet. Därför ser Trosa kommun mycket positivt på att Ostlänkens fortsatta planering är inriktad på första byggstart 2017. Busstrafiken i länet är allt mer inriktad mot så kallad stomnätstrafik, där trafiken renodlas i prioriterade kollektivtrafikstråk med hög turtäthet och god framkomlighet. För Trosa kommun är kommunikationen mellan Trosa och Vagnhärad och vidare till Södertälje ett sådant stråk. Dimensioneringen av basutbudet skall styras av människors pendlingsmönster till arbetsplatser och skolor eftersom dessa resor utgör de huvudsakliga. Att hitta bra volymlösningar med kort restid och god avgångsfrekvens längs sträckan Vagnhärad-SödertäljeStockholm har högsta prioritet. Trosa kommun har valt att aktivt stärka kollektivtrafiken mot Stockholm genom att inrätta en ny snabbusslinje mellan Trosa/Vagnhärad och Liljeholmen. Trafiken startade våren 2010 och har blivit en viktig del i kollektivtrafikförsörjningen när det gäller pendling till arbete och utbildning. Dessutom tillgodoser trafiken ett behov av förbindelser med Stockholm i avvaktan på Ostlänken och trafiken kompletterar också övrig kollektivtrafik med nya målpunkter. Översiktsplanens mål för kommunikationer Kommunen ska verka för förbättrade kommunikationer till omgivande regioner samt för utveckling av kollektivtrafiken inom kommunen. Detta innefattar även ett funktionellt taxesystem, där samarbete med Storstockholms Lokaltrafik bör utvecklas. Goda gång- och cykelförbindelser mellan och inom tätorterna ska eftersträvas. Kommunen ska sträva efter ett långsiktigt och hållbart transportsystem, där hänsyn tas till alla grupper i samhället och där näringslivet ges utrymme att utvecklas. Alla olika slags kommunikationer ska ses som en helhet där t.ex. gång- och cykelvägar kompletterar biltrafiken. Trafikrelaterade planeringsfrågor skall prioritera säkerhet och ett stadsmässigt byggande. Kommunens tillgänglighetsarbete skall genomsyra även kommande planering av såväl nya exploateringsområden som befintliga gator och vägar. Strategier enligt översiktsplanen En ambition inom kommunens trafikplanering är att generellt eftersträva en spridning av trafikflödena. I detta är det dock väsentligt att befintliga naturliga flöden inte motverkas, vilket annars kan resultera i onödigt hög belastning i vissa stråk.

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 3(12)

Vad gäller cykeltrafiken bör befintliga och möjliga flöden samt målpunkter identifieras för att förbättra förutsättningarna för cykeltrafikanter. Kommunen arbetar för att åstadkomma en kollektivtrafik baserad på stomnät och kompletterande linjer. Detta för att uppnå Kollektivtrafikvisionens mål om att koncentrera linjerna till befintliga reserelationer. Tillgången till kollektivtrafik och gång- och cykelkopplingar beaktas då nya bebyggelsegrupper tillkommer utanför tätorterna. Tillgänglighetsarbetet prioriteras och utvecklas i samband med kommande planering. Energi- och klimatplan Kommunens Energi- och klimatplan har följande målbild för 2020: Trosa kommun trafikeras av en attraktiv regionaltrafik som många väljer att använda. Den regionala trafiken är uppbyggd kring tåg och direktbussar som kompletteras med en utvecklad lokaltrafik. Skytteltrafik med tågpassning går mellan strategiska lägen i kommunen och resecentrum i Vagnhärad. Det finns ett enhetligt biljettsystem och trafiken är väl anpassad till tåg och övrig regional trafik. Barn och ungdom skolas tidigt in i att åka kollektivt genom anpassade biljettpriser. Kollektivtrafikvision Visionen anger att kommunens prioriteringar för kollektivtrafik i framtiden är: -

Goda volymlösningar med kort restid och hög avgångsfrekvens på sträckorna Trosa/Vagnhärad – Södertälje och Trosa/Vagnhärad – Stockholm.

-

Kollektivtrafiken ska koncentreras till områden där det finns tillräckligt underlag för att göra den samhällsekonomiskt och ekologiskt försvarbar.

-

Basutbudet ska dimensioneras av människors pendlingsmönster till arbetsplatser och skolor

-

Hög frekvens i matningen mellan Trosa och Vagnhärads järnvägsstation.

-

Åtgärder och insatser som stärker järnvägstrafiken i reserelationerna mot Stockholm och mot Nyköping – Östergötland.

1.3 Övergripande prioritering av statliga investeringar i infrastruktur Trosa kommun gör följande prioritering av planerade och diskuterade infrastrukturprojekt på järnväg eller på det statliga vägnätet inom kommunen:

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 4(12)

-

Ostlänken med nytt resecentrum i Vagnhärad Ostlänken med tågstopp och nytt resecentrum i Vagnhärad är en mycket betydelsefull del i Trosa kommuns strävan att ytterligare stärka kommunens attraktivitet för boende och företagande. Projektet ger nya förutsättningar för miljövänligt resande i regionen och stärker kollektivtrafikens konkurrensförmåga genom restidsvinster, tätare trafik och genom att nya resmål kan nås inom bekvämt pendlingsavstånd. Arbetsmarknaden kommer att vidgas ytterligare och ge företagen ännu bättre möjligheter att klara sin arbetskraftsförsörjning. Dessutom får hela järnvägssystemet ökad kapacitet och tillförlitlighet för både person- och godstrafik.

-

Förbifart Trosa Förbifart Trosa mellan Västerljungsvägen (väg 782) och Ådavägen (väg 218) syftar till att förbättra framkomligheten samt trafiksäkerhet och boendemiljö i Trosas centrala delar. Dessutom syftar förbifarten till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse väster om Trosa och till att minska risken för skador på den riksintressanta kulturmiljön i staden.

-

Ombyggnad av väg 218 Objektet har tidigare kostnadsberäknats för ombyggnad söder om Vagnhärad till mötesfri landsväg med mitträcke och högsta tillåtna hastighet om 100 km/h. Som helhet har vägen delsträckor med skiftande karaktär, vilket innebär olika anspråk på hur ombyggnaden ska utformas. På sträckan förbi Vagnhärad prioriterar Trosa kommun vägens funktion i samspel med den nuvarande tätorten, med blivande resecentrum norr om f d Mecmans, med Lånesta industriområde och med planerad bebyggelse vid Solberga. På sträckan mellan Vagnhärad och Trosa prioriterar kommunen framkomlighet och trafiksäkerhet. Därför är åtgärder särskilt angelägna vid anslutningarna för väg 800 (f d E4), väg 785 (Trosaland) och 787 (Stensundsvägen) samt för att minska antalet viltolyckor utmed vägen.

-

Upprustning av väg 787 (vägen mellan Åda Gård och Stensund) Vägen till Stensund är smal och slingrar sig genom landskapet. På flera ställen kan fordon endast mötas vid särskilda mötesplatser. Till dagens problembild hör också att vägens underhåll är eftersatt och att anslutningen till väg 218 (Ådavägen) är olycksbelastad. Vägen har förhållandevis liten trafik, men trafiken kommer att öka i takt med att utbyggnad av de planerade bostadsområdena i anslutning till Åda Golfbana, Åda backar och Stensund. Även utvecklingen mot fler åretruntboende i fritidshusområden öster om Trosa kommer att påverka trafikmängderna. Sammantaget ser Trosa kommun ett stort behov av upprustning av väg 787.

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 5(12)

1.4 Budget och medfinansiering Efter ett antal år med mycket hög investeringstakt, går Trosa kommun in i ett skede med betydligt mindre investeringsutrymme. Inom budgetposten ”Gator och parker” minskar investeringsvolymen från drygt 20 milj kr år 2013 till 4,3 milj kr år 2014. Flera exploatörer har dock förbundit sig att hel- eller delfinansiera vissa infrastrukturåtgärder i samband med bostadsbyggande i Trosa och Vagnhärad. Därmed fortsätter förbättringar av trafiksäkerhet, tillgänglighet, kollektivtrafik samt gång- och cykelnätet i oförminskad takt under den närmaste treårsperioden, trots att kommunens investeringsram minskar.

1.5 Finansieringsavtal Trafikverket och Trosa kommun har tecknat en överenskommelse gällande finansiering av planering och projektering av Förbifart Trosa. Avsikten är att Trosa kommun skall finansiera 60 % och Trafikverket 40 % av totalkostnaden. Projektet redovisas för genomförande under perioden 2020 – 2025 i förslaget till regional plan för transportinfrastruktur. Planen anger dessutom att en kommunal förskottering kan innebära att projektet tidigareläggs till perioden 2014 – 2019. Trosa kommun har sedan tidigare tecknat avtal gällande finansiering av Citybanan. Kommunen har under goda ekonomiska år satt av de 12,5 milj. plus indexuppräkning på 1,4 milj. kr som är aktuella.

1.6 Kommunens planer och program Trosa kommun har sedan länge prioriterat den översiktliga planeringen och har antagit tre kommuntäckande översiktsplaner under 2000-talet, den senaste från sommaren 2010. Det aktiva översiktsplanearbetet har lett till flera kompletterande utredningsuppdrag. Bland annat har en kommuntäckande trafikstrategi tagits fram och som en konsekvens av denna en analys av gångoch cykelvägnätet i Trosa och Vagnhärad. GC-analysen antogs under senvåren 2010 och i därefter följande budget finns 2 milj. kr per år avsatta för att åtgärda en del av de brister som noterats i analysen.

Dokument

Upprättad

Kommentar

Trafikstrategi

2009

Övergripande dokument

GC-analys

2010

Brist- och åtgärdsanalys

Översiktsplan

2010

Antagen av KF i juni 2010

Kollektivtrafikvision

2013

Antagen av KF i juni 2013

Energi- och klimatplan

2013

Antagen av KF i september 2013

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 6(12)

Gällande översiktsplan är i huvudsak aktuell, men avsikten är ändå att den ska revideras under 2014 och 2015. I samband med revideringen kommer en ny GCanalys att tas fram.

2 Större åtgärdspaket och projekt 2.1 Utvecklingsplaner och framtid I Trosa kommun syftar samhällsplaneringen till att bl.a. möjliggöra en kontinuerlig befolkningstillväxt. Därför arbetar kommunen aktivt och parallellt med flera olika nybyggnadsalternativ i samtliga tre tätorter (Trosa, Vagnhärad och Västerljung). Många som flyttar till kommunen är antingen i ålder att bilda familj, eller är i övre medelåldern. Detta ställer olika krav på tillgång till kommunikationer, tillgänglighet, bostadsutbud etc. Här nedan redovisar kommunen övergripande utvecklingsplaner för Vagnhärad och Trosa. Vagnhärad Under 2000-talet har kommunen vuxit med i snitt över 100 invånare per år. Hitintills har de flesta nybyggnadsprojekten funnits i Trosa, men i framtiden kommer en stor del av kommunens expansion att ske i Vagnhärad. Därför planerar och genomför kommunen en långsiktig satsning på attraktiv utveckling av tätorten. Kortfattat innebär satsningen omfattande utveckling av fritidssektorn, förbättrad offentlig miljö (bland annat upprustning av Vagnhärads torg), möjligheter till ny bostadsbebyggelse vid Solberga samt förberedelser för resecentrum vid Ostlänken. Trosa Kommunen har som ambition att bredda utbudet på bostadsmarknaden, både när det gäller lägen, hustyper och upplåtelseformer. Ambitionen kommer till tydligt uttryck i Trosa, där planerade och framtida nybyggnadsprojekt omfattar: -

-

förtätning, som exempelvis Skärlagsparken, Trosalundsberget och kvarteret Mejseln omvandling inom bland annat Öbolandet, där utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp ger förutsättningar för ökat åretruntboende, delning av större tomter och för nyexploatering i delområdena Edanö backe och Svartviksäng utvidgning av staden med nya bostadsområden som Hökeberga och Hagaberg lantligt men stadsnära, som till exempel planerade områden utmed vägen mellan Åda och Stensund (väg 787).

Hitintills har kommunens fysiska planering varit koncentrerad till och kring de östra delarna av Trosa stad. Där finns bland annat goda möjligheter att ansluta ny bebyggelse till befintligt vägnät. Med Förbifart Trosa öppnas nya möjligheter

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 7(12)

för expansion till områden väster om staden. Under 2013 antog Kommunfullmäktige en detaljplan för sammanlagt cirka 90 bostäder vid Smedstorp som en första utbyggnadsetapp i väster.

2.2 Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier är ett nytt och förberedande steg vid planering av investeringar i infrastruktur, där behov och brister beskrivs och analyseras enligt fyrstegsprincipen. Studierna omfattar alla former av åtgärder och åtgärdskombinationer samt alla trafikslag. Syftet med åtgärdsvalsstudier är främst att hitta kostnadseffektiva lösningar. För Trosa kommun är det mycket angeläget att en åtgärdsvalsstudie för väg 218 startar hösten 2014 enligt de diskussioner som förts mellan kommunen, Regionförbundet och Trafikverket.

Projektnamn Väg 218

Prio 1

Huvudansvar/ intressenter Trafikverket/Trosa kommun

Syfte/Mål

Kommentar

Studera hur ökad trafiksäkerhet och framkomlighet på sträckan mellan E4 och Trosa kan kombineras med utveckling i Vagnhärad med mera

Startar hösten 2014

2.3 Befintliga och planerade projekt Här sammanfattas och beskrivs större utvecklingsområden som innehåller olika typer av åtgärder och flera olika objekt i åtgärdslistan. Åtgärdspaket 1 Namn/beskrivning Gång- och cykelvägar

Totalkostnad 3 milj

Syfte

Mål/effektmål

Kompletteringar och förbättringar av GC-nät i Trosa och Vagnhärad

Förbättrade transportmöjligheter för cyklister och fotgängare. /Positiva effekter för miljö, hälsa, trygghet, framkomlighet och trafiksäkerhet

Består av objektsnr 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 8(12)

Åtgärdspaket 2 Namn/beskrivning

Totalkostnad

Busshållplatser

1 milj

Syfte Mer attraktiva, tillgängliga och säkrare busshållplatser

Mål/effektmål Fler resenärer, ökad tillgänglighet, ökad trafiksäkerhet och förbättrad miljö . /Minskat resande med bil.

Består av objektsnr 1, 3, 9

2.4 Framgångsfaktorer och utmaningar Trosa kommun har sedan 1990-talets början genomfört en mängd åtgärder med avsikt att förbättra trafiksäkerheten på det kommunala gatunätet, öka kollektivtrafikens konkurrenskraft och för att förbättra gång- och cykelnätet. Ändå återstår många behov att tillgodose och problem som behöver lösas. Nya behov uppstår också i takt med att kommunen växer. Det är främst tre faktorer som är avgörande för kommunens möjligheter att utveckla infrastrukturen: 1. Fortsatt god kommunal ekonomi med möjligheter att skapa utrymme för kostsamma, men nödvändiga investeringar 2. Gott samarbete med regionens olika aktörer 3. Framsynt och effektiv planering från översiktsplan via detaljplanering till projektering av enskilda objekt Större projekt, som Förbifart Trosa och nytt resecentrum vid Ostlänken, kommer direkt och indirekt att kräva mycket stora kommunala investeringar. Dessutom finns identifierade behov av mindre objekt inom infrastruktur och kollektivtrafik som kräver kommunal finansiering. Några gator främst i Trosa behöver byggas om för ökad trafiksäkerhet och anpassning av standard till önskad funktion. Exempel på sådana ombyggnadsbehov är Industrigatan i samband med bostadsbyggande och Smäckbrogatan när Förbifart Trosa står färdig. Objekten är inte kostnadsberäknade idag, men i övrigt finns en sammanställning av behoven med grova kostnadsuppskattningar i tabellen här nedan. Typ av åtgärd

Mängd

Uppskattad totalkostnad

Ombyggnad av gator för ökad trafiksäkerhet och anpassad funktion

Cirka 2 100 m

Ej beräknad

Utbyggnad av gång- och cykelnätet

Cirka 5 500 m

11 000 000 kr

Belysning utmed befintligt gång- och cykelnät

Drygt 2 000 m

2 500 000 kr

15 platser

1 000 000 kr

12 hållplatser

3 650 000 kr

Upphöjda övergångsställen för hastighetssäkring Ombyggnad av busshållplatser i tätorterna

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

SID 9(12)

Datum

Dnr

2014-05-08

3 Kommunala behov och åtgärdsförslag Åtgärdsbehov och objektslistor Kodning för kartor

Objekts nr

Namn och typ av investering

Objekt/ sträckning

Åtgärdstyp

Prio

Finansiering

Planeringsförutsättningar

Kommentar

ÖP

DP

AP

Möjligt byggår

Väghållare Kommunalt/statligt Kommentar

Totalkostnad i kr

Medfinansiering

1

Västerleden, Västerljung

Ombyggnad av två busshållplatser

1

Ja

Ja

2014

Staten

700 000

50 %

2

Havsörnsgatan – Trosalundsgatan, Trosa

Ombyggnad av gång- och cykelväg inklusive belysning

1

Ja

Ja

2014

Kommunen

450 000

3

Verktygsgatan, Trosa

Ombyggnad av busshållplats

1

Ja

Ja

2014

Kommunen

4

Söder om Balders Hage - Lånestahallen i Vagnhärad

Ny gång- och cykelväg

1

Ja

Ja

2015

5

Kvarnvägen Centrumvägen

Ny gång- och cykelväg, utökad vändplan samt hastighetssäkrat övergångsställe

2

Ja

Ja

6

Norr om Skolvägen, Vagnhärad

Förbättring av GC-väg

1

Ja

7

Gnestavägen mellan Skolvägen och Skogsvägen, Vagnhärad

Breddad gång- och cykelbana

2

Ja

Felande länk

Se även objekt 11

Möjlig förskottering

Effektbedömning

Övrigt

Miljö

Framkomlighet Tillgänglighet Trygghet

+++

++

++

50 %

++

+

++

150 000

50 %

++

+

++

Kommunen

750 000

50 %

+++

+

+++

2015

Staten/komm unen

600 000

50 %

+++

+

+

Ja

2015

Kommunen

300 000

50 %

++

+

+

Ja

2016

Kommunen

125 000

50 %

+

Sid 10(12)

Enligt beslut om medfinans

Trafiksäkerhet

++

Kodning för kartor

Objekts nr

Namn och typ av investering

Objekt/ sträckning

Åtgärdstyp

Prio

8

Stensundsvägen sträckan Trosalundsgatan Skjuvkärrsvägen

Belysning på befintlig gång- och cykelväg

1

9

Industrigatan, Trosa

Ombyggnad på sträckan mellan Bråtagatan och Stensundsvägen

10

Industrigatan, Trosa

Ny gång- och cykelväg samt ombyggnad av busshållplats

11

Fänsåker mot Skolvägen, Vagnhärad

12

Finansiering

Planeringsförutsättningar

Medfinansiering

Möjlig förskottering

Övrigt

Trafiksäkerhet

Miljö

Framkomlighet Tillgänglighet Trygghet

Ja

Ja

2016

Kommunen

900 000

50 %

+

+

++

Ja

Ja

20162017

Kommunen

Ej beräknad

50 %

++

+

+

Ja

Ja

2014

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

++

+

++

Ny gång- och cykelväg

Ja

Ja

2015

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

++

+

++

Hökebergsvägen - Bråtagatan

Ny gång- och cykelväg

Ja

Ja

2015

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

+++

+

++

13

Stensundsvägen, Trosa

Ny gång- och cykelväg

Ja

Ja

2016

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

++

+

++

14

Korsningen Trosalundsgatan/ Stensundsvägen

Ombyggnad till cirkulationsplats

Ja

Ja

2016 2017

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

++

+

15

Trosalundsgatan, Trosa

Ny gång- och cykelväg

Ja

Ja

2016 2017

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

++

+

++

16

Centrumvägen, Vagnhärad

Ny gång- och cykelväg

Ja

Ja

2016 2017

Kommunen

Enligt exploateringsavtal

Bekostas av exploatör

++

+

++

SID 11(12)

Kommentar

Totalkostnad i kr

DP

ORG NR 222000-1545 · k:\nämnder\ksau\ksau14\tjänsteskrivelser\0519\treårsplan 2014-2016\förslag till kommunal treårsplan 2014 - 2016.doc · Utskriftsdatum: 2014-05-14 11:46

AP

Möjligt byggår

ÖP

1

Kommentar

Väghållare Kommunalt/statligt

Effektbedömning

Datum

Dnr

2014-05-08

Sid 12(12)

Hillesta Uppgården

Norrbacka

Hammarby

VÄSTERLJUNG Sj

rrb

gen y ä v n väge

v äg

Branders

Skola

Kantzows v en

Rydaholm er llb Gi

782

ed terl Väs

Björke

Björkevägen

yD a lb

väg

ar

Sockenstugan

Kyrkogård

Norrbyvallen

m

gr

H

sv

No

Sörgård

am

s rg

Bibliotek

en

e öb

Norrby

g vä y b

v ga

Gillberga

E kb

e ack

n

ordbrostugan Tall

Hökebergsvägen

ken bac

Au st e gu

Daggunga

al s nd

Augustendal

ge vä n

m la S ör nds en l ed

Fagerbjörk

Bråtagat

Redskapsv

Lutebol

an

Fo g d

atan

g egån

Industrig

og

ge

n

gen Ådavä

n mraga ta Björkh am

. rg sg

xn ög

stensg

Sj

öl un

vä g

LÅNGNÄS vik

en

s nä

da

ng Lå

rnna

n

g n

. Lundag

rs

sb e tav Gu s

O

n

tige

Brännskärsg.

r

ig e

s rgs

en Gu

n

t ers

Be

r ts

n

en

so

äg

e väg

väg näs

Ba

g ns

cks t

en

ta öga Pers

mla

g Lån

en

nd

Åk

n

La

alms -v

ör nb

K ry

g svä Än g

lg

Bj

tige

Österm

te

atan

en

gs s

sg

äg

S ko

an

gv

n

g ngs Fifå

ö am Kr

Sjög

Ha

Vattentornet

ks Vi

nsm

tan ata

På

ata

n

Be

tag

Stockvik

e rd

EKENSBERG

en

an at

. rg

lög

Lä

tan

s ga

atan

Kaju

gä

ge

ntg.

tan

n gata

nga

erg

s ör n

.

a sk Fi

äg

g Bokö -

n

n

argatan

a at

at a

Östra Hamnplan Fisk

te r

ta n ga nö

Ös

sv

Hä

S pa

s ga

And

Sva

Må

Få

. pparg Sk e

lm ma

gsgatan

Skärlagsvallen

Ekensber

g.

l èg Al

gg

Västra Hamnplan

a re

sg erg gb gr Hö Rökeri

gr Lots

ån

g

lag eps

g. R us th g. ru ds K st år ra rg lå ä ng S k g.

V.L

la Vil

n ata

g.

Skärlagsgatan

Ö

Ejd

H av

dsg.

gen

rgr ä ta lt m Sa r ng rfin jä T

Vårdcentral

n

. Alpg

Hä gg v.

ä agsv

t

rge Torget To r llarg Kä

r gs

s Bus et torg

Pu

.

Tureholmsviken

n

sgata

B

Gu sta v be ryggargr

egr

Trosa Alper

ra nd vä ge n

-gata

He rtig -K egatan arl Smedj sv .

. ärgar gr arg F eds r llg org ersm Silv gr Sta g.B nc h ia g

St

ns

sberg

g

regr Garva

t or

Tureholm

Båtm a

Bäckagr

V ik

k Bo

r ko

Skärl

Ky

ug r

jgr Smed gr makar Kruk

g.

n

Trosagården

llg.

Vatt

Ö.Ågatan

ge

Ta

t an

g V.Lån

g. an

tan

V.ågatan

vä

Gr

s ga

ag ck

Se g e lg.

ta

ägen

Trosalun

a rb

Rodergatan

Folkets Hus

n

To m

Ek e n

or

en

rogata

erg

Ö.Lå ngg .

N

väg

Smäckb

gb Hö

gs n lgata

an

t an

d an Str

n

sg Vitali

S ko

ga kar

ata

Mastgat

An

rkg

Ågränd

Nyga

n gata

sund v

TROSALUND

bä

än

Vitalisskolan

Du

Socialkontor

Sten

Sl ån

Ny

Granitvägen

rg

sv .

n v.

n

ta n

e äg

a rg

ge

ng a

sv

Fl i nt

Bygget

ö ln

Fors g

Skjuvkärr

ån

r Kva

tan

ng

ägen

lju

Mj

Fåg

Tomtaklintskolan Idrottshall

kö ga ta

s-

ngen ergå Slått n tgata v. taklin mans To m H em

gen s gån Bete

As

v.

ar ts

Kv

ån

g fts St i

ng

Äg

Verktygsg

a nsg

Kyrkogård

VÄSTRA FÄN

n ge

Hand

llsg.

. ng

Ku

te Kap

er st

Grindstugan

vä e js Gn

v Malm

Vä

Tureholmsgrindar

Lillhaga

Bostä

e ck

Granitv.

. n sg gma Jun g. s o tr sg. Ma an s tr rm an me d Tim . g n ns a äge m v r s y St äng y N

gen

Haga

Räddn tjänst

NYÄNGEN

egån

TOMTAKLINT

So

edstorp

Skörd

en

Skärlagsskolan

Bäckens-

TROSA

ige n

KRYMLA

ä

G till olm kh oc St

d Fre

till

sta ne r ik s

Bilbana

Värmev.

dalsv

väg 838

Ambulansstation

Kalkbruksvägen

g2 18

v

v

a st g vä

VAGNHÄRAD

Solberga Tr äd

väg e

n

Frejas hage

Vattentorn

Midgård

Lokes hage

Lånes

Balders hage

Församlingshem

ta

M

M

St

io at

vä ns

ge

kv

Vä s tr a

Tretton dagsv

ds Mi

om

en väg

yv

ma

rv

arv om m Mids

v na öl

Julaftonsv n rs väge Ny å

Väsby Näckrosleden

Ba c

alm

n

sb Öde

Bro

i br

v

vä ge n

na öl

Fa

st vägen Ping Högtids vägen

mm

Lun dby

vägen M

en väg

v ks

Åby

Åvägen

n

v

Da

Alby

vägen

Länsmansvägen

Adventv

.v

n

vä g

n pla tå år ds yg N

n Lundbyväge

Ce

tr u m

gen Brovä en

rsv

Å

v ägen bac k s

Busstation

Ring

Tr os

en

ålde

Alby

e rs

ar

en

väg

å ld

Kv

äg

väg

rs

de är

ge

ns v

Åby

rsv

ns

J är n

e åld

G

Gamla

ä nv

kv Kyr tra tio Sta

v

ålde

o Br

Häradsgården

Ös

Kyrkv

Telev

trum C en

Safiren Folktandv Dist sköt sv

yv

en

tån

sv

Skola Sten

Albylund

rn Jä

Husb

lv Da

Nygårdspla

lv

n

vägen

Sko

Skovgs äg e

n ä ge

av V ill

Rosendal

splatån

otek Bibli

Nygård

svägen

rgv

Odens hage

sv

Be

Tors hage

rd

striv

gå

Åkerväge n

I ndu

Risev

Hassel

Ny a

en

ts er rb e H

Lånestaheden ne

v

ers

ktv

Lå

sv

sv lfrid Va

ts go Al

en v ars v ä g Alv nesta G

åk

of El

ns Fä

Åbo

vä

P

u ro d

a

lan Albano ds v plan

Häradsva

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/61

2014-05-13 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Meröppet på Trosa stadsbibliotek Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att installation och införande av system för meröppet i Trosa stadsbibliotek ska finansieras av Kommunstyrelsen 2014 med 200 tkr. att ökade driftkostnader kommande år för biblioteket ska rymmas inom Kulturoch fritidsnämndens budgetram. ________

Ärendet Kultur-, fritids, teknik- och servicekontoret (KFTS) har tagit fram ett förslag till meröppet på Trosa stadsbibliotek som Kultur- och fritidsnämnden ställt sig bakom enligt beslut 2014-05-08. Nämnden föreslår att den egna investeringsramen ska utökas med 150 tkr samt att driftbudgeten utökas för kapitaltjänstkostnader och årliga driftkostnader med 50 tkr. Det som ska göras är att installera larm, byta lås, licenskostnader, mm. Licenskostnad är en driftkostnad och låsen är gamla och behöver ändå bytas ut. Dessutom är fastigheten inte kommunens. Det är därför klokare att ta hela kostnaden direkt med lägre driftkostnader följande år som följd. Under 2014 har 400 tkr budgeterats inom kommunkontoret för åtgärder till följd av medborgarnas synpunkter i Medborgarundersökningen 2013. Tillgängliga bibliotek i såväl Vagnhärad som Trosa faller väl innanför den ramen varför kommunchefen ska belastas med kostnaderna för installationen av system, lås, larm, mm för meröppet på Trosa stadsbibliotek, dvs. 150 tkr. För licenskostnad tillförs ytterligare 50 tkr 2014. KFTS ska ansvara för installation, kostnadskontroll och sakgranskning av fakturor. Fakturorna ska attesteras av Kommunchefen och bokföras på enhet 15911.

De årliga driftkostnader kommande år blir lägre än beräknat då ingen kapitaltjänstkostnad belastar nämnden varför den kostnad som återstår ska rymmas inom KFN:s ram.

Johan Sandlund Kommunchef

Margareta Smith Ekonomichef

Bilagor Protokoll från Kultur- och fritidsnämnden 2014-05-08, § 19 Tjänsteskrivelse från Claes-Urban Boström och Henrika Åström

Beslut till Kommunstyrelsen Akten

Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-05-08

§ 19

Dnr KFN 2014/61

Meröppet på Trosa stadsbibliotek Kultur- och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta att utöka investeringsramen med 150 tkr och utöka driftramen för ökad kapitaltjänstkostnad samt driftskostnad för vaktrondering och licenskostnad för låneautomat för en summa av 50 tkr. __________ Ärende Biblioteket Navet i Vagnhärad har haft meröppet sedan den 28 oktober 2013. Den 4 april 2014 hade 122 registrerade passerbrickor hämtats ut och ett positivt inslag är att närliggande skolor och förskolor har börjat utnyttja biblioteket på morgonen för att låna böcker. Några negativa inslag så som nedskräpning, stöld etc. har dessutom inte rapporterats. Nästa steg i denna utökade service är att även hålla meröppet på Trosa stadsbibliotek. Detta skulle vara en service bl.a. för de pendlare som annars inte hinner till Trosa stadsbibliotek under ordinarie öppettider. Systemet bygger, liksom på Navet, på att den som fyllt 18 år och har beviljats ett lånekort i Trosa kommun får åtkomst till biblioteket mellan kl 06.00 – 21.00 varje dag. Inpassering sker med passerbricka och en PIN-kod. Passerbrickor registreras via biblioteket i kommunens bokningssystem. Detta medför en god säkerhet där personal alltid kan gå in i efterhand och se vem som varit i lokalen. Det räcker med en och samma passerbricka för att komma in både på Navet och på Trosa stadsbibliotek. Den tekniska investeringen är densamma som på Navet och omfattar byte av lås, montering av högtalaranläggning och installation av ett larmsystem som är påkopplat kl. 21.15 - 05.45. Själva passersystemet har ingen driftskostnad, dock har låneautomaten en årlig driftskostnad och ett vaktbolag kan, om så önskas, kopplas till larmet. De ökade kostnader ska ställas i relation till den ökade öppettiden och därmed ökad tillgänglighet till biblioteket. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-05-08 från Claes-Urban Boström, produktionschef Kopia till Ekonomienheten Claes-Urban Boström, produktionschef Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

7

Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämnden

Dnr KFN 2014/61

2014-05-08 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 [email protected]

Meröppet på Trosa stadsbibliotek Förslag till beslut: Kultur- och fritidsnämnden föreslår kommunstyrelsen besluta att utöka investeringsramen med 150 tkr och utökad driftram för ökad kapitaltjänstkostnad samt driftskostnad för vaktrondering och licenskostnad för låneautomat på en summa av 50 tkr.

Ny teknik för ökat öppethållande Biblioteket Navet i Vagnhärad har varit meröppet sedan 131028 och i skrivande stund (140404) har 122 antal registrerade passerbrickor hämtats ut. Glädjande är att närliggande skolor och förskolor har börjat utnyttja biblioteket på morgonen för att låna böcker. Några negativa inslag (nedskräpning, stöld etc.) har inte rapporterats. Nästa steg i denna utökade service är att även hålla meröppet på Trosa stadsbibliotek. Detta som en service bl.a. för de pendlare som annars inte hinner till Trosa stadsbibliotek under ordinarie öppettider. Systemet bygger, liksom på Navet, på att den som fyllt 18 år och har beviljats ett lånekort i Trosa kommun får åtkomst till biblioteket mellan kl 06.00 – 21.00 varje dag. Inpassering sker med passerbricka och en PIN-kod. Passerbrickor registreras via biblioteket i kommunens bokningssystem. Detta medför en bra säkerhet där personal alltid kan gå in i efterhand och se vem som varit i lokalen. Det räcker med en och samma passerbricka för att komma in både på Navet och på Trosa stadsbibliotek, vilket ger medborgarna en ökad tillgänglighet till kommunens båda bibliotek. Den tekniska investeringen är densamma som på Navet, lås behöver bytas, högtalaranläggning monteras och ett larmsystem bör installeras, som är påkopplat 21.15 - 05.45. Själva passersystemet har ingen driftskostnad, dock har låneautomaten en årlig driftskostnad och ett vaktbolag kan, om så önskas, kopplas till larmet. De ökade kostnader ska ställas i relation till den ökade öppettiden och därmed ökad tillgänglighet till biblioteket. Claes-Urban Boström

Henrika Åström

Produktionschef

Bibliotekschef

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/117

2014-05-07

Ekonomienheten Ann-Sofie Blomqvist Tel. 0156-520 03 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Förändring av riktlinjer för kravhantering i Trosa kommun Förslag till beslut att godkänna föreslagen förändring

Ärendet Vid en översyn av rutinerna avseende kravhantering för barnsomsorgen upptäcktes behovet att tydliggöra riktlinjerna gällande det samma. Riktlinjerna överensstämmer nu med gällande rutin avseende kravhantering för barnomsorgen. Följande förändring under 5 § föreslås:

Tidigare lydelse (5 §, under rubrik ”beträffande barnomsorg”) x

Betalningspåminnelse sänds inom 8 - 15 dagar efter förfallodag med information om att barnomsorgsplatsen kan komma att sägas upp.

x

Om gäldenären har två ärenden obetalda skickas ett påminnelsebrev om att skolkontoret informeras om ärendet samt att barnomsorgsplatsen kan komma att sägas up om betalning inte sker inom 8 dagar.

x

Brev om uppsägning av barnomsorgsplatsen vid utebliven betalning lämnas till geldenären med mottagningsbevis. Betalning ska ske inom 5 dagar efter mottagetbrev om uppsägning.

x

Uppsägning sker av plats efter 8 bankdagar efter mottaget uppsägningsbrev.

x

Ärende sänds till inkassoföretag när uppsägning skett.

Föreslagen lydelse

(ersätter 5 § under rubrik ”beträffande barnomsorg” )

1.

Betalningspåminnelse sänds inom 8 - 15 dagar efter förfallodag.

2.

Påminnelsebrev skickas då gäldenären har två obetalda ärenden eller ett ärende som är äldre än 2 månader. I brevet framgår att barnomsorgsplatsen kan komma att sägas upp om betalning inte sker inom 8 dagar.

3.

Uppsägningsbrev av barnomsorgsplatsen skickas om betalning inte inkommit inom utsatt tid eller att avbetalningsplan inte följts. Betalning ska ske senast den 15:e för att behålla platsen.

4.

Barnomsorgsplatsen avslutas per den sista om betalning inte skett enligt uppsägningsbrevet.

5.

Ärende sänds till inkassoföretag när avslut av barnomsorgsplats skett.

Inga övriga förändring av befintliga riktlinjer för kravhanering föreslås. Humanistiska nämnden informerades om förändringen i riktlinjerna på nämndssammanträde den 6 maj 2014.

Ny text är markerad med gult i bifogade riktlinjer.

Bilaga: Riktlinjer krav.

Ann-Sofie Blomqvist Redovisningsansvarig

Riktlinjer för kravhantering i Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2008-04-02, Dnr ks2008/41, med föreslagen förändring 2014-05-

1§ Kommunens kravverksamhet ska bedrivas enligt dessa riktlinjer för att kommunen med rimlig insats får betalt för sina fordringar. Riktlinjerna kan kompletteras med kravrutiner som ansvarig tjänsteman för verksamheten utfärdar. 2§ Önskemål om effektiv kravverksamhet ska vägas mot att gäldenären inte utsätts för onödig olägenhet. 3§ Kommunstyrelsens ekonomienhet ska sköta kravverksamheten på de fakturor som utfärdats i kommunen. 4§ Fakturor ska vara ställda att betalas inom 30 dagar från utskriftsdatum, om annat inte föreskrivs eller har avtalats. På fakturan ska anges vart gäldenären ska vända sig för att få upplysning om fakturan. 5§ I de fall betalning inte sker i 4 § föreskriven tid gäller, med undantag som beskrivs nedan, följande: x

Betalningspåminnelse sänds inom 8 – 15 dagar från fakturans förfallodatum.

x

Om betalning inte sker inom 8 dagar efter första påminnelsen lämnas ärendet till inkassoföretag. Särskild hantering gäller för barnomsorgsavgifter och VA fakturor: Beträffande barnomsorg 1. Betalningspåminnelse sänds inom 8 - 15 dagar efter förfallodag. 2. Påminnelsebrev skickas då gäldenären har två obetalda ärenden eller ett ärende som är äldre än 2 månader. I brevet framgår att barnomsorgsplatsen kan komma att sägas upp om betalning inte sker inom 8 dagar. 3. Uppsägningsbrev av barnomsorgsplatsen skickas om betalning inte inkommit inom utsatt tid eller att avbetalningsplan inte följts. Betalning ska ske senast den 15:e för att behålla platsen.

4. Barnomsorgsplatsen avslutas per den sista om betalning inte skett enligt uppsägningsbrevet. 5.

Ärende sänds till inkassoföretag när avslut av barnomsorgsplats skett.

Beträffande VA x

Enligt Lag (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar har kommunen rätt att avstänga fastighet från tillförsel av vatten om debiterade avgifter ej betalas.

x

Betalningspåminnelse sänds inom 8 - 15 dagar från fakturans förfallodatum.

x

Brev om avstängning/strypning sänds efter 10 dagar efter första påminnelsen

x

Avstängning/strypning sker en månad efter första påminnelse.

x

Ärende sänds till inkassoföretag när avstängning/strypning skett. I de fall avstängning beslutats, men det inte varit möjligt att utföra avstängningen, lämnas ärendet till inkassoföretag så snart kunden informerats om detta.

6§ I de fall gäldenären anger godtagbara skäl kan anstånd medges eller avbetalningsplan upprättas. Samtidigt ska löpande räkningar betalas. I kommunstyrelsens delegationsordning regleras på vilken nivå beslut om anstånd och beviljande av avbetalningsplan ska ske. 7§ I de fall gäldenären bestrider fordran helt eller delvis ska samråd ske med respektive kontor innan eventuella kravåtgärder vidtas. I kommunstyrelsens delegationsordning regleras på vilken nivå beslut om åtgärder ska fattas vid bestridande av fordran. 8§ Beslut om inkassoåtgärder, rätten att i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att indriva kommunens fordran, samt undertecknande av handlingar i samband med det, regleras i kommunstyrelsens delegationsordning. 9§ Fordring, som med hänsyn till sitt ringa belopp, i jämförelse med kostnaderna för inkassohanteringen, inte bör leda till inkassoåtgärd, kan avskrivas. 10 § Om betalning till kommunen erläggs för sent kan dröjsmålsränta samt påminnelse- och kravavgifter enligt gällande lag debiteras.

11 § Avsteg från dessa riktlinjer ska hanteras enligt KS delegation.

12 § Då påminnelser, krav- och inkassoåtgärder varit resultatlösa får avskrivningar av fordringar ske. 13 § Kontroll av att kommunen följer gällande riktlinjer utförs inom ramen för kommunens internkontrollplan. 14 § Kommunstyrelsen utfärdar dessa riktlinjer. Ansvarig tjänsteman tolkar riktlinjerna.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS2014/119

2014-05-28 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Yttrande rörande revisorernas granskning av årsredovisning 2013

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna ekonomichefens skrivelse 2013-05-28 som svar på revisionsrapporten.

Ärendet Revisorerna har till uppgift att granska kommunens årsredovisning och räkenskaper. I granskningen ingår bland annat att pröva om räkenskaperna är rättvisande och om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. De sakkunniga revisorerna från PWC har granskat räkenskaperna och årsredovisningen i en särskild rapport. Årets samtliga granskningar och rapporter har varit grunden för de politiskt valda revisorernas revisionsberättelse.

Våra synpunkter Revisorerna bedömer att årsredovisningen i alla väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen samt rättvisande räkenskaper. Trosa kommun lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Förvaltningsberättelsen bedöms innehålla uppföljning av verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Berättelsen innehåller även analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning. Väsentliga händelser under, och delvis efter, räkenskapsåret redovisas tydligt. Väsentliga personalförhållanden redovisas. Berättelsen innehåller även en utblick framåt. Måluppfyllelsen för de finansiella målen bedöms som god. Måluppfyllelsen för verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning bedöms som mindre god. Här når kommunen målen om kostnadseffektivitet för

grundskolan och för de personella resurserna. Avseende särskilt boende bygger nyckeltalen på individstatistik från verksamhetssystemet under vård och omsorg och som lämnat felaktiga uppgifter till Socialstyrelsen under 2012 och 2013. Det är inte troligt att målet hade nåtts ändå, men resultatet hade blivit betydligt bättre. Felaktigheterna i statistiken upptäcktes först i början av 2014. Majoriteten av Kommunfullmäktiges mål har uppnåtts 2013. Kommunen gör, sedan 2005, ett avsteg från den kommunala redovisningslagen genom att avsätta medel till pensionsavsättning. Revisionsbyråerna i Sverige har gjort en överenskommelse om en mycket skarp och gemensam skrivning för de kommuner som gör detta avsteg från och med årsredovisning 2013. Den nya bedömningen är att Trosa i allt väsentligt inte uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och att årsredovisningen därmed inte är upprättad enligt god redovisningssed. Att avsättning ska göras är beslutat av Kommunfullmäktige genom kommunens ekonomistyrprinciper. Vi menar att det är förenligt med god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har satt som mål att 2 procent av ansvarsförbindelsen ska sättas av varje år mandatperioden 2011-2014. År 2012 fick alla kommuner återbetalning från AFA. I Trosa beslutades att återbetalningen skulle användas för extra avsättning för kommande pensioner 2012. Ingen avsättning till pensioner enligt ansvarsförbindelsen har således gjorts 2013. Jämfört med andra kommuner redovisade Trosa därmed ett sämre resultat 2012 till följd av avsättningen. I granskningen av 2011 års bokslut menade revisorerna att kommunen bör verka för att under 2012 genomföra en väl underbyggd beräkning rörande omfattningen av en framtida sluttäckning av Korslöt. Vi är helt ense med revisorerna i denna fråga och då en kalkyl inte var färdig 2012 har ytterligare 6 mkr avsatts 2012 där Trosa står för 50 procent och Gnesta för 50 procent. Slutkostnadskalkyl togs fram 2013 och Trosa gjorde en avsättning om ytterligare 7,5 mkr vilket endast avser Trosas del. Avslutningsvis granskas om Trosa till fullo följer redovisningsrådets samtliga rekommendationer. Två rekommendationer följs i huvudsak, men kan förbättras ytterligare och två av rekommendationerna följs endast delvis. Vi avser att göra förbättringar och tydliggöra dessa i 2014 års bokslut. Avslutningsvis vill jag tacka för ett gott samarbete. Det känns bra att ha en sakkunnig revisor att bolla frågor med och få kloka synpunkter från för fortsatta förbättringar.

Margareta Smith Ekonomichef

www.pwc.se

Gun-Britt Alnefelt Himn Dagemir

Granskning av årsredovisning 2013

Mars 2014

Trosa kommun

Innehållsförteckning 1.

SAMMANFATTNING ..................................................................................................... 1

2.

INLEDNING .................................................................................................................... 2 2.1. 2.2.

3.

BAKGRUND .............................................................................................................. 2 REVISIONSFRÅGA OCH METOD .................................................................................. 2

GRANSKNINGSRESULTAT ......................................................................................... 4 3.1. VERKSAMHETENS UTFALL, FINANSIERING OCH EKONOMISKA STÄLLNING ...................... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse ....................................................................................... 4 3.1.2. Balanskrav ......................................................................................................... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning .............................................................................. 6 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag .......................................................... 8 3.2. RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER .................................................................................... 8 3.2.1. Resultaträkning .................................................................................................. 8 3.2.2. Balansräkning .................................................................................................... 9 3.2.3. Kassaflödesanalys ........................................................................................... 10 3.2.4. Sammanställd redovisning .............................................................................. 10 3.2.5. Tilläggsupplysningar ........................................................................................ 10

PwC

1.

Sammanfattning

Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Förvaltningsberättelsen innehåller en uppföljning av verksamhets- och finansiella mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige har angivit i 2013 års budget. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som mindre god. Vi bedömer vidare att årsredovisningen inte uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och inte är upprättad enligt god redovisningssed. Anledning till vår bedömning i detta är att Trosa kommunen inte följer Lag om kommunal redovisning, kap. 5 §4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 55,6 Mkr som avsättning i balansräkningen i stället för som upplysning utanför balansräkningen. Avsteget, som redovisas öppet av kommunen, får effekten att kommunens egna kapital och soliditet försämras jämfört med om lagstadgad blandmodell rörande pensioner hade tillämpats. Den ekonomiska ställningen skulle således förbättrats vid en tillämpning av blandmodellen. Då felen i balansräkningen är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige. Förutom ovan beskrivna bedömer vi att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.

1 av 11 PwC

2.

Inledning

2.1.

Bakgrund

I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer.

2.2.

Revisionsfråga och metod

Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: x

Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar.

x

Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler?

x

Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed.

x

Granskningen av årsredovisningen omfattar: x

förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning)

x

resultaträkning

x

kassaflödesanalys

x

balansräkning

x sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.

2 av 11 PwC

Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast ”Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting”. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2014-03-10. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2014-04-09. Rapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef och redovisningschef.

3 av 11 PwC

3.

Granskningsresultat

3.1.

Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning

3.1.1. 3.1.1.1.

Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning. Under avsnittet ”Kommunens ekonomiska utveckling” beskrivs och redovisas finansiella nyckeltal som ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling I förvaltningsberättelsen finns ett avsnitt om de ekonomiska förutsättningarna för nästkommande år samt en utblick mot 2015 och framåt. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Sjukfrånvaron har ökat från 5,1 % 2012 till 5,3 % under 2013. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretaget i enlighet med RKR 8.2. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1.

4 av 11 PwC

De analyser och sammanställningar som redovisas i förvaltningsberättelsen rörande kommunens ekonomi bedömer vi överlag som rättvisande.

3.1.1.2.

Investeringsredovisning och exploateringsredovisningen

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Vi bedömer att exploateringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets exploateringsverksamhet. Under 2013 uppgår investeringarna till 165,6 mnkr (föregående år: 95 mnkr). I förvaltningsberättelsen redovisas nettoinvesteringarna per nämnd samt i text vissa större investeringsprojekt. Informationsvärdet skulle ytterligare öka om en sammanställning av alla budgeterade investeringar redovisades med uppgift om total beslutad investeringsvolym, förbrukat t o m årets slut och kvarvarande investeringsvolym per objekt. Exploateringsredovisningen visar utfall och ackumulerat utfall per pågående projekt. Totalt uppgår de samlade kostnaderna för exploateringsverksamheten till 35,6 mnkr och de totala intäkterna efter försäljning av tomter m m till 39,3 mnkr. För närvarande finns således ett positivt resultat i exploateringsverksamheterna. Eventuella realisationsvinster eller -förluster redovisas när respektive exploateringsprojekt har slutförts och alla tomter eller liknande har försålts.

3.1.1.3.

Driftredovisning

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan:

5 av 11 PwC

Driftredovisning per nämnd, mnkr

Budget

Prognos

Budgetavvikelse

Prognosavvikelse

50,5

48,7

2,8

1

2013 Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd

47,7 10,7

10,8

10,8

0,1

0,1

Humanistisk nämnd

271,7

276,1

273

4,4

1,3

Vård- och omsorgsnämnd

136,9

137,7

137,7

0,8

0,8

Teknik och servicenämnd

30,7

31

31

0,3

0,3

Kultur- och fritidsnämnd

32,1

32,6

32,1

0,5

0

Miljönämnd

0.9

1

1

0

0

Revision

0,6

0,7

0,7

0,1

0,1

9,7

11,6

8,4

1,9

-1,3

540,1

552

543,4

10,9

2,3

Övrigt Totalt exkl affärsdrivande nämnder VA- och renhållning Summa nämnderna

4,5

0

4,5

-4,5

0

544,6

552

547,9

6,4

2,3

I förvaltningsberättelsen och i avsnitten om respektive nämnd förklaras avvikelserna mot budget utförligt. Noteras kan att den buffert som avsätts varje år för förändringar i nämndernas förutsättningar p g a demografiska förändringar m m uppgick för 2013 till 9,5 mnkr. Av den har 2,2 mnkr tillförts gymnasieorganisationen, 0,4 till vård- och omsorg samt 0,2 för ökade LSS-kostnader. Resterande 6,6 mnkr förbättrar kommunens resultat. Avvikelserna mot budget i de affärsdrivande verksamheterna var kända redan i prognosen i augusti och hänför sig främst till ökande underhållskostnader i VA-nätet.

3.1.2.

Balanskrav

Bedömning och iakttagelser Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Några realisationsvinster eller förluster som skall avräknas årets resultat har inte förekommit under 2013 varför det redovisade resultatet på 16,7 mnkr är lika med balanskravsresultatet. Analysen av detta återfinns i förvaltningsberättelse. Lagens balanskrav är uppfyllt för 2013. Kommunen har inga tidigare underskott att återhämta.

3.1.3.

God ekonomisk hushållning

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som god med tre av fyra mål uppfyllda. Vi bedömer verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllda då ett av två mål har uppfyllts under 2013. I förvaltningsberättelsen lämnas en uppföljning av de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå en god ekonomisk hushållning, både finansiella och verksamhetsmål. Vidare finns ett avsnitt som redovisar måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges övergripande mål. Dessa mål är fastställdes av kommunfullmäktige för år 2013 och det är således första gången de följs upp i sin helhet. Vi har även delat upp vår granskning av kommunens mål i dessa avsnitt.

6 av 11 PwC

3.1.3.1.

Finansiella mål för god ekonomisk hushållning

I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2013: Finansiellt mål i budget 2012

Resultat 2013

Måluppfyllelse

Trosa kommun ska ha ett resultat som motsvarar minst 1 % av skattenetto för koncernen. Trosa kommuns skattefinansierade investeringar ska självfinansieras till minst 50 % i snitt per år, under en femårsperiod. Minst 2% av ansvarsförbindelsen avsätts årligen.

18 mnkr motsvarar 3,3 %

Målet är uppfyllt.

Uppgår fn till 30,2 %.

Målet ej uppfyllt för 2013.

Målet uppnåddes 2012 då 7 mnkr avsattes. För 2013 har ingen ytterligare avsättning gjorts Det planerade underhållet är 82 procent av det totala underhållet 2013

Målet uppfyllt.

Det planerade underhållet ska överstiga det akuta underhållet inkl. skadegörelse. Målet är att minst 60 % ska vara planerat underhåll.

Målet uppfyllt.

Vi bedömer att måluppfyllelsen av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning är god då tre av fyra mål har uppfyllts. Den höga investeringstakten med därvid följande upplåning är på sikt bekymmersam och det krävs flera år av lägre investeringstakt för att målet om självfinansiering skall uppnås.

3.1.3.2.

Verksamhetsmål för god ekonomisk

Enligt årsredovisning 2013 har Trosa kommun nedanstående två verksamhetsmål för att nå god ekonomisk hushållning. x

x

Trosas grundskolor ska tillhöra de 20 procent mest effektiva i landet. Målet mäts i SKL:s projekt ”Kommunens kvalitet i korthet”. Trosa tillhör i senaste mätningen de 17 % mest effektiva i landet vilket innebär att målet har uppnåtts för 2013. Trosas särskilda boenden, inom äldreomsorgen, ska tillhöra de 20 procent mest kostnadseffektiva i landet. I den senaste mätningen tillhör Trosa de 56 % mest kostnadseffektiva vilket innebär att målet inte har uppnåtts för 2013.

Vi bedömer verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är delvis uppfyllda då ett av två mål har uppfyllts under 2013.

3.1.3.3.

Kommunfullmäktiges övergripande mål

Inför 2013 beslutade kommunfullmäktige om sina övergripande mål och uppföljningen sker för första gången i årsredovisningen för 2013. Målen är indelade i olika perspektiv och en tydlig redovisning av måluppfyllelsen per mål lämnas i årsredovisningen. Nedan finns en sammanfattande beskrivning av måluppfyllelsen. Vissa mål har inte kunnat mätas under 2013.

7 av 11 PwC

Fullmäktiges övergripande mål Antal mål Medborgarnas kommun Tillväxt och arbete Kärnverksamheter Hälsa och miljö Engagemang God ekonomisk hushållning* *se avsnitt 3.1.3.1

4 3 6 2 2 4

Uppfyllda

Ej uppfyllda

Ej mätt

4 3 1

3

1 3

1

2 2 1

Majoriteten av fullmäktiges mål har uppnåtts under året. Fem av målen har inte kunnat mätas då de mäts genom nationella enkäter som inte genomförts under 2013.

3.1.4.

Nämndernas redovisning av sitt uppdrag

Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att nämndernas redovisningar innehåller redovisning av utfallet av årets verksamhet i förhållande till fastställda mål och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Varje nämnd följder den mall som skall användas när det gäller återrapportering till fullmäktige av verksamheten under 2013 med en ekonomisk analys, årets viktigaste händelser, framtiden, personal, investeringar, ekologisk utveckling samt nyckeltal.

3.2.

Rättvisande räkenskaper

3.2.1.

Resultaträkning

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Summa skatter och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Utfall 2013

Utfall 2012

Prognos 2013

120,7

120,5

110,2

-611,3

-609,6

-602

-31,1

-26,5

-32,2

-521,7

-515,6

-524

527,9

509,2

528,7

16,7

15,9

16,6

544,6

525,1

545,3

1,9

4,4

1,6

-8,1

-7,3

-9,9

Förändring mot 2012

0,2% 0,3% 17,4% 1,2% 3,7% 5,0% 3,7% -56,8% 11,0%

8 av 11 PwC

Årets resultat

16,7

6,6

13

153,0%

En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och ”opåverkbara” poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. x x

x

Liksom för 2012 har en återbetalning skett av AFA-avgifter för tidigare år erhållits, vilket rubriceras som en jämförelsestörande intäkt på 6,7 mnkr. Under 2013 har utredningen om kostnaderna för sluttäckning av deponi färdigställts och en avsättning på 7,5 mnkr har skett, vilket har rubricerats som en jämförelsestörande kostnad. Hyresintäkterna har ökat under året med 3,7 mnkr då fastigheten Verktyget inköptes 2012 och därmed har kommunen fått ett antal externa hyresgäster som har sina lokaler i fastigheten.

x

Kostnaderna för köp av huvudverksamhet från övriga har ökat med närmare 4 mnkr bl a för ett HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn som inte fanns under 2012.

x

Räntekostnaderna ökar då ytterligare långfristiga lån på 100 mnkr har upptagits under 2013

3.2.2.

Balansräkning

Bedömning och iakttagelser Trosa kommunen följer inte Lag om kommunal redovisning, kap. 5 §4, Pensionsutbetalningar. Kommunen redovisar 55,6 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Avsteget motiveras i årsredovisningen med att kommunen anser det förenligt med god ekonomisk hushållning att inte skjuta pensionskostnader på framtiden. Enligt upplysningar i årsredovisningen ska 2 % avsättas av ansvarsförbindelsen inkl. löneskatt om det finns ekonomiska förutsättningar. Målet uppnåddes redan år 2012 då man avsatte 7 %. Enligt beslut i fullmäktige skall den avsättning som sker enligt ovan placeras i fonder för att kompensera den finansiella belastning som kommande pensionsutbetalningar (före 1998) innebär. Under 2013 placerades 12 mnkr i fonder . Av dessa är det 10,6 mkr som motsvarar det belopp som avsattes för kommande pensioner 2012. Dessutom placerades 2 mkr i separata fonder för naturreservatet Tomtaklintskogen. 2012 erhöll Trosa statsbidrag (bokfördes som intäkt 2012) för reservatet och beslut har fattats att del av avkastning (beslutat till 1 prisbasbelopp/år) ska förfogas av EKO-utskottet för beslutade naturvårdsåtgärder. Totalt har 58,5 mnkr placerats och marknadsvärdet för portföljen uppgick till 68,3 mnkr vid årsskiftet. Vid granskningen framkom att det finns tvistiga fakturor med entreprenörer för bygginvesteringar på ca 8 mnkr vilka inte finns redovisade som avsättning eller som skulder. Utfallet av dessa tvister som är osäkert. Då tvisterna avser investeringar i byggnader med en avskrivningstid på 30 år är resultatpåverkan av detta ca 0,3 mnkr per år. Effekterna av ev skadestånd har inte heller beaktats, här är belopp och utfall ännu osäkrare. Detta kommenteras i not i årsredovisningen. Med undantag av öppet redovisat avsteg är balansräkningens poster i allt väsentligt rätt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.

9 av 11 PwC

I förra årets granskning kommenterade vi kommunens avsättning för sluttäckning av deponi. Kommunen har en bokförd avsättning för sluttäckning av deponi i Korslöt. Bokförd avsättning uppgår till 20,3 mnkr, en ökning med 7,3 mnkr jämfört med föregående år. Under eget kapital finns en öronmärkning för samma ändamål med 4,2 mnkr. Under 2013 har projekteringen fastställts och det totala beloppet för sluttäckningen har beslutats givet de förutsättningar som f n gäller för sluttäckning av en deponi. Årets avsättning innebär att hela kostnaden för sluttäckningen nu har avsatts och ytterligare avsättning inte skall ske med mindre än att förutsättningarna för sluttäckning ändras genom EU-direktiv eller andra lagändringar.

3.2.3.

Kassaflödesanalys

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vår bedömning är att kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Antalet noter kan förslagsvis utökas. Årets kassaflöde är positivt (+70 tkr) vilket till stor del förklaras av ökad långfristig upplåning med drygt 100 mnkr. Investeringstakten är fortsatt hög, 165 mnkr under 2013. År 2012 uppgick investeringarna till 95 mnkr.

3.2.4.

Sammanställd redovisning

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av den underliggande enheten Trobo har beskrivits på ett korrekt sätt. Olikheter i redovisningsprinciper mellan enheter har hanterats rättvisande. Vi bedömer att KRL:s regelverk rörande sammanställd redovisning är uppfyllt när det gäller kravet på sammanställda resultat- och balansräkningar. Koncernens ekonomiska resultat för 2013 är positivt och uppgår till +18 mnkr (1,7 mnkr). Kassaflödesanalys har upprättats även för koncernen. Koncernens långfristiga skulder har ökat med 100 mnkr. Koncernens likvida medel har under året minskat med 35 mnkr.

3.2.5.

Tilläggsupplysningar

Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: x

x

Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god sed.

Följande undantag från god redovisningssed har konstaterats i granskningen, i huvudsak betyder att det endast är en smärre avvikelse. Anpassning bör ske i nästa års rapport.

10 av 11 PwC

RKR 8.2 Sammanställd redovisning

I huvudsak

RKR 11.1Redovisning av materiella anläggningstillgångar RKR 18 Redovisning av intäkter från avgifter, bidrag och försäljning

I huvudsak

RKR 6:2 Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar

Delvis

Delvis

Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader. Uppgift om nyttjandeperiod bör kompletteras i redovisningsprinciperna. Beskrivning av kortfristiga skulder avseende förutbetalda intäkter av väsentliga inkomstgrupper jämfört med föregående år saknas. Grunderna för intäktsföring för olika poster, dvs. över vilken tid och enligt vilket mönster som inkomsten inkommer saknas. I not till balansräkningen och resultaträkningen ska för varje projekt anges det sammanlagda beloppet och vad bidraget avser. Därutöver ska i not till balansräk ningen anges den valda tiden för bidragets upplösning, hur mycket av bidraget som upplösts och i balansräkningen upptaget belopp.

2014-04-10

__________________________ ___________________________ Gun-Britt Alnefelt Marie Lindblad Projektledare Uppdragsledare

11 av 11 PwC

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS2014/125

2014-05-28 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Utökad investeringsram för iordningställande av parkytan vid fontänen vid Vagnhärads Torg

Förslag till beslut

Kommunstyrelsen beslutar att anslå 1,5 mkr för iordningställande av parkytan. att finansiera investeringen genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från 19 580 tkr till 18 080 tkr.

Ärendet En renovering av fontänens tekniska konstruktion vid Vagnhärads Torg pågår och det vore klokt att iordningsställa parkytan samtidigt för att undvika att ytan grävs upp på nytt längre fram. Se vidare i tjänsteskrivelsen från produktionschef Claes-Urban Boström. Tidigare beslut om ianspråktagande av KS investeringsreserv: x x x

Byggnations Safiren Renovering Busstorget i Trosa Renovering Fagerängs förskola i Vgh

20 000 tkr KS § 6 800 tkr KS § 8 3 600 tkr KS § 45

Bilagor 1. Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström 2014-05-19

Margareta Smith Ekonomichef

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden

Dnr TSN 2014/

2014-05-19 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 [email protected]

Parkytan vid fontänen i Vagnhärad Teknik- och servicenämnden föreslås besluta:

att föreslå KS anslå 1,5 mkr för iordningställande av parkytan enligt förslag B.

Parkytan Satsningen i Vagnhärad de senaste åren har varit stor och omfattande. Flera steg har tagits mot bättre lokaler men också för att skapa en bra, ändamålsenlig och vacker utemiljö. När nu Vagnhärads torg färdigställts, å-miljön är på väg att färdigställas och byggnationen i Hemköpshuset på väg att slutföras är det dags att titta på möjligheten att även synliggöra och iordningställa den lilla parkmiljön mellan skolmatsalen och Hemköpshuset. En renovering av fontänens tekniska konstruktion pågår så att risken för skadegörelse ska minimeras så att vi får en fontän som fungerar. Tyvärr så har lättheten att skada konstruktionen gjort att fontänen stått utan att fungera under långa perioder varje år. När vi nu ska se till så funktionen blir mer säker så skulle det vara mycket passande att samtidigt iordningställa den lilla ytan framför fontänen till en liten vacker oas. Att skapa ytterligare ett vackert uterum i centrala Vagnhärad i anslutning till det nybyggda torget skulle göra de centrala delarna ännu vackrare.

Vi förordar som sagt alternativ B i de tre förslagen då det är ett mer öppet förslag med liten känsla av park trots den begränsade ytan. Alternativ C går bort pga parkeringsplatserna och A känns mer instängd enligt vårt sätt att se det.

Claes-Urban Boström

Fredrik Östergren

Produktionschef

Gatu- och parkingenjör

Bilagor 1. Alternativ A, B och C

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr 2014/120

2014-05-13 Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Budget för kommunstyrelsen 2015 Förslag till beslut att godkänna förslaget till budget för 2015 med planer 2016-2017 för kommunstyrelsens politiska ledning och kommunkontoret. att godkänna förslaget till budget för 2015 med planer 2016-2017 för Ekoutskottet.

Ärendet Kommunkontoret har tagit fram ett budgetförslag för politisk ledning och kommunkontor enligt de riktlinjer som angavs i budgetanvisningarna. Kommunekologen har tagit fram budgetförslaget för Ekoutskottet. Respektive budget kommer att kompletteras med majoritetens föreslagna ettårssatsningar för 2015 inför utskick till Kommunstyrelsen.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor Kommunstyrelsens politiska ledning/kommunkontors budget Ekoutskottets budget

Kommunstyrelsen/Politisk ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

1 835

2 695

2 759

2 759

2 759

-48 238

-53 079

-53 448

-54 786

-56 157 -27 692

Personal

-24 476

-25 432

-26 102

-26 885

Kapitalkostnader

-1 824

-2 638

-2 638

-2 638

-2 638

Övriga kostnader

-21 938

-25 009

-24 708

-25 263

-25 827

-46 403

-50 384

-50 689

-52 027

-53 398

0

-9 000

-9 300

-9 600

-9 900

Nettoresultat Central buffert

Verksamhetsområde

Trosa kommun genomför under våren 2015 SCB:s

ƒ

Politisk ledning

ƒ

medborgarundersökning för femte gången. Under-

Övergripande planverksamhet

ƒ

sökningens resultat är en viktig del i kommunens

Kommunledning

ƒ

kvalitetsarbete. En särskild analys av resultatet

Nämndadministration

ƒ

genomförs med början hösten 2013. Eventuella

Ekonomi

ƒ

åtgärder utifrån medborgarundersökningen bör

Personal

ƒ

kunna vidtas under 2016.

IT-stöd och styrning

ƒ

Telefon/internservice

ƒ

Kommunens hemsida och mobilapplikationer ska

Information och turism

fortsätta att utvecklas med bättre möjligheter till e-

ƒ

Näringslivsfrågor

tjänster för att ge en ökad service och tillgäng-

ƒ

Kollektivtrafik

lighet för medborgare och företagare.

ƒ

Krisberedskap

ƒ

Överförmyndare

Den under 2013 antagna bredbandsstrategin innebär ökade kommunala insatser i form av

Kommunkontoret arbetar för att göra Trosa

investeringar på 12,0 Mkr under perioden 2013-

kommun attraktiv för dagens och morgondagens

2015. Den kommunala insatsen ska skapa bättre

medborgare, näringsliv och besökare genom

förutsättningar för att andra aktörer i snabbare

strategisk ledning och utveckling samt stöd och

takt ska kunna leverera bredbandstjänster till

Kommunkontoret ska bidra till att skapa kommun-

medborgare och företagare i kommunen.

sveriges bästa chefer med stabila och trygga

Kommunen är numera också engagerad som ägare

planeringsförutsättningar.

i Trosa Fibernät AB.

Verksamhetsförändringar

Enligt Svenskt Näringslivs ranking av det lokala

Kollektivtrafiken är fortsatt kommunkontorets största verksamhetsområde sett till ekonomisk volym. Den politiska ambitionen i länet är att kollektivtrafikens andel av kommunens och regionens totala resande ska öka. Detta kommer kräva att mer resurser stegvis tillförs. Inför 2015 förutsätts inga större förändringar av trafikutbudet ske, men justeringar anpassade till kommunens kollektivtrafikvision från 2013 kan komma att genomföras. Arbetet med anpassa det regionala kollektivtrafikutbudet inför 2017, när ny spårkapacitet i Stockholm tillförs pågår. Inom länet kommer inköp av tåg vara aktuellt.

företagsklimatet ligger Trosa nu på fjärdje plats av landet av 290 kommuner. Den gällande näringslivsplanen utgör grunden för arbetet att kommande år bibehålla ett gott företagsklimat i samarbete med företagarorganisationer. Företagsetableringar kan med nuvarande goda förutsättningar prioriteras. Arbetet med Sunt Liv fortsätter och är prioriterat även de kommande åren. Ambitionen att öka motivationen och frisknärvaron är viktig för såväl den anställde som för kommunen. Ett av kommunfullmäktiges mål, om medarbetarnas engagemang mäts och ska utvärderas årligen inför kommande insatser.

Som ett led i kommunens jämställdhetsarbete ska

Stockholm i och med tillkomsten av nya spår med

kommunens ledningsgrupp kommande år arbeta

Citybanan som Trosa kommun medfinansierat.

för att skapa bättre möjligheter till karriärvägar inom kvinnodominerade verksamhetsområden.

Statens kloka beslut om byggnation och finansiering av det omfattande järnvägsprojektet

Förnyelsen av området runt Vagnhärads torg

Ostlänken mellan 2017-2028, kommer innebära ett

fortsätter under kommande år med en andra

gradvis ökande behov av kommunala planerings-

bostadsbyggnadsetapp och är en fortsatt

och förberedelsearbeten. Det kan innebära att

prioriterad fråga för kommunstyrelsen även

kommunen behöver avsätta mer resurser för

kommande år.

ändamålet under kommande år för att öka insatserna inom flera områden.

Kommunstyrelsen och dess planutskott kommer också fortsatt bearbeta tänkbara exploatörer i syfte

Stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar

att öka nybyggnationen av främst bostäder i skilda

samt väl fungerande styrsystem för kärnverksam-

upplåtelseformer. Trosa kommun ska även

heten är en förutsättning för att säkerställa kom-

kommande år aktivt arbeta med markfrågor i syfte

munens långsiktiga ekonomiska balans. En gradvis

att skapa goda tillväxtmöjligheter. Arbetet med en

konjunkturåterhämtning pågår nu.

ny översiktsplan pågår 2014-15. Eventuella tillkommande skatteintäkter kan använKommunkontoret fortsätter följa utvecklingen på

das för att återställa en långsiktigt rimlig resultat-

arbetsmarknaden. Dagens relativt låga

nivå samt amortera kommunens låneskuld.

arbetslöshetstal i kommunen, på runt 2 procent är

Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för

en följd av en väl fungerande regional och lokal

kommande lågkonjunktur och ökande investerings-

arbetsmarknad. Sysselsättningseffekterna till följd

behov till följd av befolkningstillväxt.

av avvecklingen av Bosch-Rexroths anläggning har under det senaste åren varit mer begränsade än

För 2016 och perioden framöver ska arbetet med

vad som kunnat befaras. Parallellt med

att effektivisera kommunens verksamhet i en takt

arbetslöshet kan vår arbetsmarknad i övrigt

om 3 Mkr per år att fortsätta.

präglas av en lika besvärande arbetskraftbrist. Under 2015 kommer kommunen att fortsatt arbeta efter de nya mål som ett enigt kommunfullmäktige antog från år 2013. Målet med de senaste årens skol-IT-satsning uppnåddes årsskiftet 2013-14. Utvecklingen inom skolområdet forstsätter med fler satsningar, men

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget Förändr

2014

2015

%

25 432

26 102

3%

48%

49%

1%

de kommande åren kommer IT-enheten också att fokusera på att stödja verksamhets- och kvalitetsutveckling av vård- och omsorgsverksamheten med modern teknik.

Ekologisk utveckling Kommunstyrelsen har som första nämnd under

Verksamheten 2016-2017 En ny medborgarundersökning ska genomföras 2017. Medborgarundersökningen är en central del i arbetet med att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Trosa kommun fortsätter arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet i Korthet. Förbättringar av busstrafiken genomförs inom ramen för det nya konsortialavtalet i länet i form av nya expressbusslinjer. De totala kostnaderna för busstrafik i länet ökar. Från 2017 förbättras förutsättningarna för regional tågtrafik till/från

2013 beslutat att kommunkontoret arbeta i nivå 2 miljöledningssystemet. Införandet av läsplattor har medfört reducerad pappersförbrukning och minskade tryckkostnader. Uppföljning av miljönyckeltalen visar dock att pappersförbrukningen fortfarande borde gå att minska inför kommande år. Arbetet med att effektivisera användandet av poolbilar prioriteras.

Kommunstyrelsens övergripande ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och styra Trosa kommuns verksamheter. Tydlighet, långsiktighet och ansvarstagande ska prägla arbetet. Styrelsen skall bidra till att våra

verksamheter får stabila grundförutsättningar gällande ekonomi, ledarskap och styrsystem. I styrelsens arbete ingår även omvärldsbevakning och att bidra positivt till utvecklingen nationellt och internationellt. Politikerna ansvarar för att sätta mål och prioritera resurser på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall genomföras för att nå bästa resultat. Ett viktigt ansvar för kommunstyrelsen är också att säkerställa att kommunens verksamhet är öppen, tydlig och uppfyller invånarnas förväntningar. Kommunstyrelsen skall vara pådrivande i kommunens förändringsarbete och sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar organisationen. För att detta skall möjliggöras är det viktigt att samla kompetens och resurser under kommunchefens ledning i frågor som rör personal, utveckling, ekonomi, näringsliv, information, tillväxt, kommunikation och ekologi. Ett viktigt verktyg för att upprätthålla en väl fungerande styrning och ledning är vår ekonomistyrmodell. Ansvarfördelningen mellan politiker och tjänstemän framgår tydligt i modellen och den uppmuntrar till effektivitet och kvalitetsutveckling. I kommunstyrelsens arbete utgör medborgarundersökningen som görs vartannat år ett viktigt underlag. Medborgarnas behov skall stå i fokus och genom medborgarundersökningen får vi omfattande kunskaper och underlag för de prioriteringar som görs och de beslut som fattas.

Kommunstyrelsens tre övergripande mål Inriktningen för kommunstyrelsens arbete utgår från tre övergripande mål: ƒ

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare

ƒ

Trosa kommun ska ha nöjda företagare

ƒ

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

För att uppfylla de tre övergripande målen har kommunstyrelsen formulerat ett antal underliggande mål kopplade till styrelsens ansvarsområden. En fullständig måluppfyllelse kräver ständiga förbättringar och heltäckande insatser inom samtliga områden.

Kommunstyrelsens mål Vad

Mål

Mätmetod

Trosa kommun ska ha nöjda medborgarna 1.

Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen

2.

Trosas medborgare ska känna trygghet

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NRI) Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NRI) Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

3.

4.

Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomsetr inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbidelser Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Kommunens årliga sammanställning Medborgarundersökningen

5.

Trosa medborgare ska uppleva en hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NMI)

Medborgarundersökningen

6.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NII)

Medborgarundersökningen

7.

Valdeltagandet bland röstberättigade ska till nästa val 2018 öka.

Kommunalvalet: Målet mäts endast med Kommunval valår

8.

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka.

Jämförs med tidigare år

Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten

Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9.

Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda

Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerma i totalbedömningen.

SKL:s Insikten

10.

Trosa ska ha landets bästa företagsklimat

Kommunen ska vara i topp 20 av lansdets 290 kommuner i rankingen

Svenskt näringslivs årliga ranking

11.

Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomsetr inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbidelser

Egen sammanställning årligen

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12.

Trosa kommun ska ha nöjda och engagerade medarbetare

80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

Årlig enkät HME

13.

Kommunkontoret ska ha nöjda och engagerade medarbetare

90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

Kontorets årliga kundundersökning

14.

Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka

Jämförs med tidigare år

Kartläggs varje år

Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande: Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog: Elin van Doreen Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

688

702

280

280

280

-1 947

-1 913

-1 528

-1 582

-1 629 -1 027

-1 115

-1 075

-968

-997

Kapitalkostnader

0

0

0

0

0

Övriga kostnader

-832

-838

-560

-585

-602

-1 259

-1 211

-1 248

-1 302

-1 349

Nettoresultat

Verksamhetsområde ƒ

Hållbar samhällsutveckling

ƒ

Naturresursplanering

ƒ

Miljökonsekvensbedömning

ƒ

Miljöledning

ƒ

Miljöanpassad upphandling

ƒ

Energirådgivning

ƒ

Samordning ekokommunen Trosa

ƒ

Naturskydd

ƒ

Övergripande folkhälsoplanering

Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av Ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling.

Verksamhetsförändringar Det energieffektiviseringsprojekt som finansierats

Personal Personal

Budget

Personalkostnader, tkr

Budget Förändr

2014

2015

1 075

968

-10%

56%

63%

7%

Personalkostn/total kostnad

%

Nyckeltal Verksamhetsmått

Redov. Redov. 2013

2012

CO2-utsläpp kg/inv.

3946

3993

Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l

52,2

56,5

Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l

1243

1163

av Energimyndigheten med 280 tkr per år tar slut 2014, vilket betyder att resurserna för intern energieffektivisering minskar. I övrigt ligger

Ekologisk utveckling

budgeten på samma nivå som under 2014.

Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja

Verksamheten 2016-2017 Inga särskilda förändringar av verksamheten är planerade. Ekoutskottet fortsätter att driva verksamhet och projekt som främjar hållbar utveckling och uppfyller kommunens ambitioner som ekokommun.

förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i olika planeringssammanhang. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem.

Ekoutskottets mål 

Målprecisering

Mätmetod

1. Utsläppavövergödandeämnen frånTrosaåntillÖstersjönska minska.

Utsläppenavfosforochkväve frånTrosaånsutloppskaminska årligen.

MätstationvidTrosaånsutlopp.

2. Trosasmedborgareskavaranöjda medkommunensinsatserföratt invånarnaskakunnaleva miljövänligt.

Trosaskatillhörade10bästaav dekommunersomSCBjämför med.

Medborgarundersökningen (NMI).

3. Energianvändningenikommunen skaminska.

Energianvändningenper invånareskaminskaårligen.

StatistikfrånSCB.

4. Utsläppavkoldioxidikommunen skaminska.

Utsläppenavkoldioxidper invånareskaminskaårligen.

StatistikfrånRUS (Naturvårdsverket).

Kommunensverksamheterska haettaktivt miljöledningssystem.

Sammanställningav verksamheternas miljöledningsarbete.

Betygsindexminst8av10för fråganomtillgångtillparker, grönområdenochnaturiNRI.

Medborgarundersökningen (NRI).

5.

6.

Mål

Trosakommunskaaktivtverkaför minskadnegativmiljöpåverkan. Trosasmedborgareskahagod tillgångtillparker,grönområden ochnatur.

Budget 2015

med planer 2016 – 2017

KS 2014-06-04

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

FASTLAGD KURS FÖR TROSA KOMMUN Antaget av indelningsdelegerade Trosa 1991 08 21, § 71 Dnr 1991/00085 Fastlagd kurs för Trosa kommun - TFS 12. _______________________________________________________________________ x

Kommunens verksamheter och utbud skall styras av: - Medborgarnas behov och önskemål - Valfrihet - Flexibilitet - Kvalitet och god service - Enkelhet och kostnadseffektivitet - Samarbete mellan servicegivare och nyttjare

x

Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på samordning / samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar.

x

Kommunens medborgares intressen och behov skall alltid sättas i centrum av såväl förtroendevalda som anställda. Arbetssättet skall präglas av god tillgänglighet och hög kompetens.

x

Rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda skall vara tydlig. Ansvar och beslut skall vara på rätt nivå - långt driven delegation skall tillämpas.

x

Verksamheten ska bedrivas inom befintlig ekonomisk ram. Resurserna ska tillvaratas på bästa sätt.

x

Kommunen skall växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts särprägel skall tillvaratas.

x

Kommunen skall arbeta för att fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas.

x

Miljöhänsyn skall genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande.

x

Kommunen skall verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt.

x

Kommunen skall verka för ett ökat samarbete med föreningslivet och andra idéella organisationer.

x

För att skapa en levande kommun och god utveckling skall initiativ från enskilda och organisationer uppmuntras.

x

Kommunens fastigheter och anläggningar skall underhållas så att minst nuvarande standard bibehålles.

Trosa kommun

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Org.nr. 212000-2957

Sida

Fastlagd kurs för Trosa kommun Omvärldsanalys och ekonomisk översikt

1

Kommunfullmäktiges övergripande mål

9

Resultatbudget Investeringsbudget Balansbudget Driftbudget

10 11 13 14

Nämnderna Kommunstyrelse/Politisk ledning och kommunkontor Kommunstyrelse/Ekoutskottet

15 19

Samhällsbyggnadsnämnden

21

Humanistiska nämnden/Barnomsorg och utbildning Humanistiska nämndens mål Humanistiska nämnden/Individ- och familjeomsorg

25 28 29

Kultur- & fritidsnämnden

31

Vård- och omsorgsnämnden

34

Teknik & servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet

38

Teknik & servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet

40

Miljönämnden

42

Revision

45

Beslut Bilagor/peng Organisationsskiss

46 47

Omvärldsanalys

Företagens och hushållens syn på ekonomin i maj 2014 Källa: Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet 23 maj 2014 Varje månad sammanställs resultatet av en enkätundersökning som går till svenska företag och hushåll. Resultatet sammanställs i rapporten Konjunkturbarometern som ska ge snabba, kvalitativa indikationer om viktiga ekonomiska variabler. Konjunkturbarometern består av två delar, företag och hushåll. Indikator 100 är det medelvärde, normalläge, som uppmätts under en lång tid.

Samhällsekonomisk utveckling, signaler från olika prognosmakare Källa: Ekonomirapporten från SKL 29 april 2014 År 2013 avslutades mycket starkt för den svenska ekonomin. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år. Utvecklingen på arbetsmarknaden förblir dock trög. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt hög. Både i år och nästa år beräknas skatteunderlaget öka med omkring 2 procent realt, vilket är betydligt bättre än normalt. Trots en i flera avseenden mycket gynnsam utveckling beräknas den offentliga sektorns finanser gå med fortsatta underskott. Även 2017, då den svenska ekonomin förväntas ha nått konjunkturell balans, uppvisar den offentliga sektorns finansiella sparande minustal.

Barometerindikatorns senaste siffror Medelvärde 100

mar-14

apr-14

101,1

102,4

maj-14 Läget 98,8

-

Förklaring: Läget: ++ Läget är mycket starkt, + Läget är starkt, - Läget är svagt, -- Läget är mycket svagt

140 120 100 80

BNP-tillväxt i omvärlden, procentuell förändring

60 5,0

40

4,0

20 0

3,0

04 05 06 06 07 08 08 09 10 10 11 11 12 13 14

2012 2,0 1,0

2013

Barometerindikatorn föll 3,6 enheter till 98,8 i maj, från 102,4 i april. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustri sjönk hela 7,8 enheter och stod för merparten av nedgången. Även konfidensindikatorn för den privata tjänstesektorn minskade i maj, men endast med 1 enhet. Indikatorerna för bygg- och anläggningsverksamhet samt detaljhandel steg något. Även konfidensindikatorn för hushåll noterade en ökning efter att ha minskat de fyra föregående månaderna.

2014 2015

0,0 -1,0

Läget i den amerikanska ekonomin fortsätter att förstärkas. Här har konjunkturförstärkningen kommit väsentligt längre än i Europa. Den amerikanska ekonomin kan fortsätta att växa snabbt både 2014 och 2015. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad. I Storbritannien har den ekonomiska utvecklingen varit förvånansvärt stark och den brittiska ekonomin förväntas visa fortsatt styrka 2014 och 2015. I våra nordiska grannländer har det snarast gått i motsatt riktning. I Finland backade BNP med 1½ procent 2013 samtidigt som BNP i Danmark var oförändrad. Även i Norge försvagas tillväxten något.

Kommunernas ekonomi Källa: Ekonomirapporten från SKL 29 april 2014 Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara

1

kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov.

Trots att statsbidragen inte har någon automatisk uppräkning med pris och löneökningar har de ändå ökat; under åren 2004 till 2012 med i genom snitt 0,6 procent per år utöver prisutvecklingen (diagram ovan). Det bör dock poängteras att ökade statsbidrag oftast är kopplade till nya eller utökade uppgifter och därmed också ökade kostnader. Under samma tidsperiod har befolkningen ökat i samma takt, med 0,6 procent per år. Sammantaget innebär det således att statsbidragen per invånare inte ökat alls i reala termer.

Kommunernas resultat exklusive extraordinära poster. Resultat Mdr och i procent av skattenetto.

Stora anpassningsbehov från demografiska förändringar De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i kommunerna. Från att ha ökat med i genomsnitt 0,5 procent under de senaste tio åren ökar behoven med drygt 1 procent per år under 2013–2017. De största förändringarna är fler barn i grundskola och förskola samt fler äldre. Andelen äldre i befolkningen kommer att öka väsentligt åren 2020-2030 för att sedan minska något och vara tillbaka i dagens nivå 2045.

Positivt är att många kommuner uppger att de haft en god budgetföljsamhet i verksamheterna. Men det finns fortfarande områden där kostnadsutvecklingen framöver är osäker. I SKL:s enkät till ekonomicheferna uppger ungefär hälften att kostnaderna för institutionsplacerade barn och vuxna är svåra att prognostisera framöver. I mindre kommuner kan enstaka ärenden på detta område motsvara en stor andel av budgeten och kostnaderna. Andra områden som ekonomicheferna pekar ut som svårbedömda framöver när det gäller kostnaderna är hemtjänsten inom äldreomsorgen, försörjningsstödet och omsorgen om funktionshindrade. Många anger också Socialstyrelsens demensföreskrifter som orsak till osäker kostnadsutveckling framöver

Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 2012-2020. Index 2012=100

Statsbidragens utveckling Kommunerna är beroende av tidig information om intäkternas utveckling i sin budgetprocess. Den näst största intäktsposten i kommunernas resultaträkning består av statsbidrag, cirka 18 procent. Att göra en prognos över statsbidragens utveckling är ofta svårt. Statsbidragen är inte kopplade till någon automatisk uppräkning utan beslutas av riksdagen när det statsfinansiella läget så medger och staten bedömer att behoven finns. Det innebär att statliga tillskott kommer oregelbundet och sett över längre tid har de kontinuerligt ökat.

Källa: Statistiska centralbyrån och SKL

Fortsatt högt tryck på investeringar i kommunerna. Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser de senaste tio åren; från 24 miljarder kronor 2004 till 45 miljarder 2013. Förutom åren 2009 och 2010 har utgifterna för investeringar ökat varje år. Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. Kommuner med ökande befolkning förtätar och exploaterar nya områden, vilket medför stora investeringar i såväl kommunala verksamhetslokaler och idrottsanläggningar samt infrastruktur som va-ledningar, vägar och parker. En stor del av de lokaler och anläggningar som uppfördes under 1960- och 1970-talet måste dessutom ersättas.

Generella och specialdestinerade statsbidrag. Miljarder kronor i 2012 års priser och procentuell utveckling

2

budgeterats. Samtidigt är invånarna 10 fler än budgeterat. Öronmärkta medel från bokslut 2008, totalt 8 mkr, nyttjades inte under åren 2009-2011 utan återfördes i sin helhet till eget kapital. År 2011 öronmärktes på nytt 8 mkr av årets resultat, vilket inte nyttjades 2012 eller 2013 och beräknas inte heller att användas under 2014.

Kommunernas ekonomi de närmaste åren Skatteunderlaget ökar måttligt 2014 med 3,4 procent. Låga prisökningar medför att den reala intäktsökningen ändå blir relativt stark. 2015 väntas det underliggande skatteunderlaget att öka mycket starkt. Inga generella tillskott från staten har aviserats. De specialdestinerade statsbidragen beräknas däremot att öka kraftigt 2015, främst till följd av olika riktade satsningar på förskolan och skolan. Ökningen av de demografiska behoven har fördubblats jämfört med genomsnittet för de senaste tio åren. Och uppgår nu till 1 procent per år.

I budget 2015 har 5 mkr av de öronmärkta medlen räknats in. I februari beslutades budgetförutsättningarna för 2015. De skatteprognoser som låg till grund var från december 2013. SKL presenterade en ny skatteprognos i april vilken ligger som underlag i budget 2015 med planer 2016-2017. I skatteprognosen från april ökar skatteintäkterna med 2,7 mkr jämfört med decemberprognosen. Samtidigt ökar Trosa avgifter till kostnads- och LSS-utjämning med 3,1 respektive 1,2 mkr. Den främsta orsaken är minskad andel förskole- och grundskolebarn i förhållande till riket. Skattenettot är totalt 0,7 mkr sämre än då budgetanvisningarna beslutades. Ökade intäkter från fastighetsavgifter balanserar till viss del upp de ökade kostnaderna.

Kommunen Trosas ekonomiska förutsättningar Kommunens budget grundas på befolkningsprognoser i olika åldrar och gemensamma antaganden om löne- och prisökning. Sättet att ta fram budgetförutsättningar och beräkna budget är väl känt i organisationen. Det har skapat en trygghet hos såväl politiker som medarbetare och medborgare. Under ”krisåren” valde Trosa att inte genomföra några stora besparingar. Verksamheternas kostnadsramar räknades upp för att täcka löneoch prisökningar. Satsningar har också gjorts under åren.

Trosas ekonomi är i grunden god. Under tidigare högkonjunktur har kommunen både gjort avsättningar för kommande kostnader och sett över avskrivningstiderna för kommunens äldre anläggningar med extra avskrivningskostnader som följd.

Kommunen redovisade ett positivt resultat med 14,3 mkr 2011. Av resultatet öronmärktes 8 mkr för att kunna möta eventuella konjunkturnedgångar 2012-2015.

Rationaliseringar har genomförts med 10 mkr för 2008–2009 och med 3 mkr (0,5 procent) per år från 2010.

2012 års resultat var positivt med 6,6 mkr. Återbetalningen från AFA valde kommunen att använda för extra avsättning till kommande pensioner. Totalt avsattes och kostnadsfördes 10,5 mkr för kommande pensioner, medel som annars hade förbättrat kommunens resultat. Kommunfullmäktige har satt som mål att 2 procent av ansvarsförbindelsen ska avsättas årligen under mandatperioden 2010-2014. Målet för hela perioden uppnåddes 2012.

Resursfördelning till kommunens största verksamheter, förskola och skola samt äldreomsorg görs med befolkningsprognoser som grund. Resursfördelning görs med fastställd peng per barn/elev, hemtjänsttimme, etc. Medel avsätts årligen i en central buffert för att fördela ytterligare resurser till förskola/skola och/eller äldreomsorg om exempelvis antalet barn blir fler. Det görs i samband med delårsbokslut per augusti varje år. Trosas befolkning ökade med 324 invånare 2008, med 84 invånare 2009, men endast med 16-36 invånare/år 2010 - 2012. 2013 ökade befolkningen med 151 invånare. Under januari-mars 2014 ökade kommunen med 44 invånare. En ökande befolkning ger kommunen mer skatteintäkter.

2013 års resultat var positivt med 16,7 mkr. Av resultatet öronmärktes 8 mkr för att kunna möta eventuella konjunkturnedgångar 2015-2018. Återbetalning från AFA gjordes även 2013 samtidigt avsattes medel för sluttäckning av kommunens deponi med 1 mkr mer än intäkterna från AFA.

Ekonomistyrning och spelregler Ekonomistyrning i Trosa innebär en medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till

Prognos per 31 mars 2014 redovisar ett positivt resultat med 6,4 mkr vilket är 3,1 mkr bättre än budget. Skatteprognosen per april visar att skatteintäkterna blir 1,8 mkr högre än vad som

3

ƒ

rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål. Följande grundläggande spelregler gäller i kommunen: ƒ Inga tilläggsanslag (förutom fördelning av medel från central buffert i samband med delårsbokslut) beviljas under året. ƒ Nämnden ansvarar för att hålla verksamheten inom beslutad ram, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag som fullmäktige lagt fast samt följa upp och utvärdera verksamheten. ƒ Om förutsättningarna förändras under löpande budgetår ansvarar nämnden/utskottet för att anpassa och prioritera verksamheten inom gällande ram. ƒ Verksamhetsansvariga ansvarar för att hålla sin verksamhet inom beslutad budget, vidta åtgärder under löpande år för att uppnå detta, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag nämnden lagt fast samt följa upp och utveckla verksamheten kontinuerligt. ƒ Kommunfullmäktige fastställer peng för kommunens resultatenheter. Resultatenheternas över-/underskott överförs till nästkommande år. ƒ Medel motsvarande 1,5 procent av verksamhetens kostnader sätts av i en central buffert. Medel från bufferten kan endast fördelas enligt de kriterier som fastställts.

ƒ

Kända och/eller beslutade verksamhetsförändringar/kostnadsökningar. Rationaliseringsåtgärder motsvarande 3 mkr/år.

Trosas befolkning, i ettårsklasser, 2015 enligt prognos 250 200 150 100 50 0 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90 100w

Grafen visar Trosas åldersstruktur 2015 enligt vår befolkningsprognos. Unga invånare har behov av förskola och skola medan den äldre befolkningen har behov av bland annat hemtjänst. Samtliga medborgare nyttjar gator, parker, bibliotek, mm. Befolkningsprognoser ligger till grund för behovet av förskola för barn 1–5 år, grundskola för barn 6–15 år och gymnasieskola för ungdomar 1618 år. När det gäller äldreomsorg ligger nu samtliga invånare 65 år och äldre som grund för resurstilldelning vilket också medförde en ökning av budget 2015.

Budgetförutsättningar Budget 2015 bygger på att resurserna fördelas för att få bästa möjliga verksamhet för Trosas invånare. Till grund för budget och planer ligger en befolkningsprognos för Trosa.

Antalet barn i förskolan minskar medan barnen i grundskolan ökar i kommunen. Liksom i övriga riket minskar antalet gymnasieungdomar . Inför de närmaste åren har Trosa totalt inget reellt demografisk tryck som innebär utbyggnader av förskolor, äldreboenden, etc.

I budget 2015 ökar verksamhetens nettokostnader med 22,2 mkr jämfört med 2014. Det motsvarar 4,1 procent. Av kostnadsökningarna svarar avskrivningskostnader för 5,2 mkr. Kommunalskatten sänktes med 20 öre 2012 och har varit oförändrad sedan dess. Ingen förändring av kommunalskatten görs 2015 och planeras inte i planerna 2016-2017. Jämförs budgeterat skattenetto mellan 2014 och 2015, det vill säga skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgifter så ökar intäkterna med 22 mkr vilket motsvarar 4,0 procent.

Invånare i Trosa kommun 2010-2018 12 400 12 200 12 000 11 800 11 600

12 184 12 068 11 954 11 841 11 724 11 635 11 506 11 474 11 465

11 400 11 200 11 000

I kommunens gemensamma planeringsförutsättningar, GPF, för åren 2015-2018 har utgångspunkterna varit: ƒ Ekonomiska förutsättningar ƒ Skatteprognoser ƒ Befolkningsprognoser fram till 2018 för hela Trosa och de tre ”kommundelarna”.

De invånare som är folkbokförda i Trosa 1 november betalar skatt till kommunen året därpå.

4

Verksamhetsförändringar och satsningar som gjorts tidigare under denna mandatperiod, 2011-2014 Dessa kvarstår och har räknats upp för löner och priser i budgetramarna för 2015-2017.

Nettokostnadsökningar 2015 Demografiska förändringar, jämfört med budget 2014. ƒ Färre förskolebarn och gymnasieelever, men fler grundskolebarn minskar skolans budgetram marginellt med -0,3 mkr 2015. ƒ Resurstilldelning till äldreomsorgen med det nya kostnadsutjämningssystemet som grund och som omfattar samtliga invånare 65 år och äldre ökar Vård och omsorgsnämndens ram med 2,4 mkr. ƒ Ökade ytor på gator, parker och fastigheter ökar Teknik- och servicenämndens budgetram med 0,5 mkr.

Skola/barnomsorg ƒ Ökad grundskolepeng med 1,4 mkr 2011. ƒ Ökad förskolepeng med 0,6 mkr 2011. ƒ Elevhälsan förstärktes med 0,66 mkr 2011. ƒ Stipendier till elever år 9, 0,03 mkr 2011. ƒ Ekologisk/närodlad mat, 0244 mkr 2012. ƒ Skolskjutskostnader, 0,8 mkr 2012. ƒ Särskolan förstärktes med 1 mkr 2013. ƒ Kompensation för lärar- och kommunals avtal med 1,46 mkr 2013. ƒ Fortsatt satsning på IT i skolan, 1,5 mkr 2013. (Budgeterad inom KS) ƒ Inköp av pedagogiskt lekmaterial nya förskolor med 0,1 mkr 2013. ƒ Ökad grundskolepeng år 7-9, 1 mkr 2014. ƒ Kompensation lokalt läraravtal och kommunals avtal med 0,8 mkr 2014. ƒ Kompensation för fler mattelektioner med 0,664 mkr 2014. Vård och omsorg ƒ Förebyggande arbete med 1 mkr 2011. ƒ Ökad hyra Trosagården med 2 mkr 2011. ƒ Ökade kostnader LSS med 4 mkr 2012. ƒ Ökad bemanning på natten med 1 mkr 2012. ƒ Anhörigstöd med 0,33 mkr 2012. ƒ Valfrihet mat i hemtjänsten med 0,05 mkr 2012. ƒ Ekologisk/närodlad mat med 0,156 mkr 2012. ƒ Nämndens buffert utökades med 1 mkr 2013. ƒ Korttidstillsyn för skolungdomar inom LSS med 0,565 mkr 2013. ƒ Kompensation för Kommunals avtal med 0,345 mkr 2014. Kultur och fritid ƒ Ökade anslag för föreningsbidrag med 0,3 mkr 2011. ƒ Ökad hyra Vagnhärads bibliotek 0,69 mkr 2012 ƒ Kultur på särskilda boenden med 0,1 mkr 2012. ƒ Kulturkonsulent/ökade öppettider bibliotek med 0,5 mkr 2012. ƒ Ungdomens hus och fritidsgårdarna med 0,2 mkr 2012. ƒ Kompensation för läraravtal med 0,022 mkr 2013 och 0,016 mkr 2014 ƒ Kompensation år 2014 för att semesteranställningar infördes på fritidsgårdarna 2013 med 0,15 mkr.

Skatter, uppräkning av löner och priser, mm ƒ Skatteintäkter och statsbidrag har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings prognos från 2013-04-29. ƒ Löner har räknats upp med 2,5 procent 2015. Lokalt tecknat läraravtal 2013 och 2014 har kompenserats full ut och även höjt nivån för 2015. Samma sak gäller Kommunals avtal. Då osäkerhet fortfarande finns om lokala avtal har ytterligare 0,5 procent för löner budgeterats under finansförvaltningen 2015. ƒ Priser har räknats upp med 1,5 procent 2015. ƒ Kommunstyrelsens centrala buffert har utökats med 0,3 mkr. ƒ Inga medel för avsättning till kommande pensioner enligt ansvarsförbindelsen har budgeterats. Under mandatperioden 20112014 avsattes medel motsvarande 2 procent redan 2012 för hela mandatperioden. Verksamhetsförändringar, satsningar och andra kostnadsökningar 2015 ƒ Ökad grundskolepeng år 1-9 i grundskolan, 1,5 mkr. ƒ Fortsatt arbete med att öka resultaten i skolan med stöd centralt, 0,5 mkr. ƒ Ökade föreningsbidrag, 0,2 mkr ƒ Matsatsning för barn, elever och gamla, 0,5 mkr ƒ Arbetskläder Vård- och omsorg, 0,25 mkr. ƒ Bostadsanpassning, 0,22 mkr ƒ Räddningstjänst, 0,2 mkr ƒ Anslag för OSA-anställningar samt feriearbeten utökar ramen med 0,3 mkr respektive 0,15 mkr samtidigt som medel under KS egen buffert minskas med samma belopp.

5

Teknik och service inklusive AME ƒ Ökats underhåll gator/parker med 0,5 mkr 2011 och ytterligare 0,5 mkr 2012. ƒ Drift mer gator/parker med 0,5 mkr 2011, 0,433 mkr 2012 och 0,546 mkr 2013. ƒ Driftkostnader ny sporthall i Vagnhärad med 0,27 mkr 2011. ƒ Utökad trädgårdsmästarkompetens med 0,5 mkr 2011. ƒ Utökad anslag feriearbeten med 0,1 mkr 2012. Samhällsbyggnad och miljö ƒ Räddningstjänst med 0,2 mkr 2011 och ytterligare 0,4 mkr 2012. ƒ Ökade krav livsmedelstillsyn med 0,2 mkr 2012. Kommunstyrelsen - gemensamt ƒ Skärgårdstrafik med 0,2 mkr 2011. ƒ Turism med 0,3 mkr 2011. ƒ Information med 0,2 mkr 2011och ytterligare 0,2 mkr 2012. ƒ Politisk ledning med 0,4 mkr 2011. ƒ Skatten sänktes med 20 öre 2012. ƒ En satsning på ökad kollektivtrafik med fler tågavgångar och möjlighet till expressbuss till Södertälje, 2 mkr 2012. ƒ Förstärkning näringslivsarbete, 0,2 mkr. ƒ Kommunstyrelsens centrala buffert har förstärkts med 0,43 mkr 2011-2014.

Teknik- och service tillförs 1,1 mkr för: ƒ Fortsatt vassröjning ƒ Utemiljö, upprustning Industrigatan Samhällsbyggnad tillförs 0,4 mkr för: ƒ Informationsarbete översiktsplan ƒ Ostlänken/Solberga Kommunstyrelsen tillförs 0,9 mkr för: ƒ Chefsutveckling ƒ Effektiviseringsprojekt inför 2016-2017 ƒ Serviceavtal ledningsinformationssystem för kommunens chefer.

Ekonomisk utveckling Samtliga verksamhetsförändringar som medför kostnadsökningar finns beskrivna ovan. Budgetprocessen syftar till att ge kommunstyrelse och kommunfullmäktige tillräcklig information och bra beslutsunderlag inför beslut om budget 2015 och flerårsplan 2016–2017 och de politiska prioriteringar som varje budgetbeslut innebär. Trosa kommuns ekonomi påverkas av det samhällsekonomiska läget. Konjunkturutvecklingen, så som den har redovisats hittills, ökar kommunens skatteintäkter med 4,0 procent 2015. Vår egen bedömning är att konjunkturen blir något bättre än vad SKL förutspår. Underlaget för budgeten bygger på SKL:s skatteprognos från april 2014. 2014 är det valår i Sverige vilket kan medföra förändringar som vi ännu inte kan förespå.

Rationaliseringar I budget 2007 fick kommunchefen i uppdrag att tillsammans med kommunens ledningsgrupp ta fram förslag på rationaliseringsåtgärder motsvarande 5 mkr för 2008 och ytterligare 5 mkr för 2009. Från 2010 är uppdraget 3 mkr per år vilket motsvarar cirka 0,5 procent av verksamheternas kostnader. Budgetramarna har minskats med totalt 2,6 mkr för 2015: ƒ Kommunstyrelsen –0,33 mkr ƒ Samhällsbyggnadsnämnden -0,125 mkr ƒ Teknik- & servicenämnd –0,2 mkr ƒ Barnomsorg/utbildning –1,05 mkr ƒ Vård och omsorg -0,525 mkr ƒ Miljönämnden –0,025 mkr ƒ Finansförvaltning –0,35 mkr

Fler arbetade timmar i Sverige är det som påverkar kommunernas och Trosa kommuns ekonomi allra mest. Under rubriken ”Omvärldsanalys” beskrivs olika prognoser som kommit under april och maj månad. Då Trosas befolkning växer är det nödvändigt att medel avsätts i en central buffert och att tydliga kriterier för hur dessa medel får nyttjas är fastställda. Enligt kommunens ekonomistyrprinciper avsätts medel till en central buffert motsvarande 1,5 procent av verksamhetens kostnader. Bufferten ska användas för: ƒ att möta svikande skatteprognoser ƒ ökade pensionskostnader ƒ ökat antal barn i förskola ƒ ökat antal elever i skolan ƒ dyrare programval i gymnasieskolan ƒ ökad omsorg om funktionshindrade (LSS) som inte kunnat förutses ƒ fler äldre än vad som beräknats i budgetförutsättningarna. Kommunstyrelsen fattar beslut om fördelning av medel ur bufferten i samband med delårsbokslut per augusti varje år.

Utveckling – ettårssatsningar för år 2015 Kopplat till de rationaliseringsåtgärder som genomförts och genomförs satsas 5 mkr på utvecklingsprojekt som ska pågå under ett år. Vård och omsorg tillförs 1,5 mkr för: ƒ IT-satsning ƒ Kompetensutveckling Skolan tillförs 1,1 mkr för: ƒ Fortsatt arbete med att förbättra resultaten i skolan ƒ Skolbiblioteksböcker

6

Investeringsvolym, mkr per år

Varje nämnd ska också avsätta medel i en egen buffert för att kunna möta de förändringar som inträffar under året.

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Skatte- och nettokostnadsutveckling Procentuell förändring från föregående år % 6,00 5,00 4,00 3,00

Investeringar totalt

2,00

Varav skattefinansierat

1,00 0,00 09

10

11

12

13

14

15

16

Under 2009 påbörjades renoveringen av Vitalisskolan i Trosa för att sedan fortsätta kommande år.

17

Nettokostnader Skattenetto

I december 2009 förvärvades vårdcentralen, distriktssköterskemottagningen i Vagnhärad samt ambulansgaraget från Landstinget. Ny sporthall byggdes i Vagnhärad 2010 och Alphyddans förskola/skolkontor totalrenoverades. Kommunens fastigheter energioptimerades 2010-2012. Ny matsal har byggts vid Hedebyskolan och den invigdes i maj 2011.

Kommunalskatten sänktes med 42 öre under föregående mandatperiod 2006-2010. Under denna mandatperiod har kommunalskatten sänkts med 20 öre 2012. Enligt kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning ska årets resultat motsvara minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag/utjämning och fastighetsavgifter. Av de medel som öronmärktes från 2011 års resultat, 8 mkr, bedöms 5 mkr att behöva nyttjas 2015.

Safirens simhall totalrenoveras 2012-2014. Ny förskola byggdes i Västerljung 2011 och ny förskola byggdes i Vagnhärad 2013. Vitalisskolans sporthall renoverades 2013. Under 2014 står en ny förskola i Trosa klar. Skärlagsskolan renoverades och byggdes ut. Häradsvallen fick anlagd konstgräsplan 2011. Vagnhärads Torg upprustades 2013 och investeringar har gjorts i Vagnhärads åmiljö. Parkeringen vid Vagnhärads station påbörjades 2013. Den antagna bredbandstrategin innebär ökade investeringar 2013-2015. VA-nätet byggnation på Lagnö och Öbolandet satte fart 2011för att fortsätta åren därefter. Investeringar görs även i vattentäckt och överföringsledning för VA.

Avsättning har gjorts för kommande pensionskostnader motsvarande minst 2 procent av ansvarsförbindelsen under mandatperioden 20112014 enligtbeslutat mål. Eventuella avsättningar i kommande mandatperiod har diskuterats, men ännu inte beslutats. Kommunens kostnader för utbetalning av intjänade pensioner tom 1997 kommer att stiga för varje år för att nå sin kulmen åren 2020-2035. Under dessa år kommer de medel som kommunen avsatt att tas i anspråk.

Investeringar

Soliditetsutveckling i procent

Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Under den tidigare högkonjunkturen var investeringarna relativt små för att sedan öka väsentligt under lågkonjunkturen. Trosa har haft flera år av mycket höga investeringar. Avskrivningskostnader och räntekostnader för lån tar en större andel av kommunens budget i anspråk under åren som kommer. Investeringsplanerna för kommande år är avsevärt lägre än åren 2010-2014

36 34 32 30 28 26 24 22 20 2012

2013

2014

2015

2016

2017

Kommunens långsiktiga finansiella styrka brukar mätas i soliditet, som visar hur stor del av våra

7

Konjunkturutvecklingen och kommunens befolkningsförändringar kan orsaka nya bedömningar och åtgärder för att ha den ekonomiska utvecklingen under kontroll. Genom att kommunen anslagit medel i en central buffert kommer kommunen att ha vissa marginaler. För att klara ett positivt resultat krävs det att budgetdisciplinen efterlevs av samtliga nämnder.

tillgångar som finansieras av egna medel. Från 2010 minskade soliditeten till följd av de höga investeringsutgifterna. Soliditeten urholkas om investeringar finansieras via lån. Detta har varit aktuellt under 2010 -2014, då investeringarna varit mycket höga. De år som följer måste därför ha låga investeringsutgifter samtidigt som lån ska kunna amorteras. Bättre resultat än budgeterat förbättrar soliditeten och bör därför eftersträvas.

Några osäkerhetsfaktorer ƒ

ƒ ƒ

I budgeten räknar vi med att Trosa kommun skall växa och utvecklas på ett positivt sätt kommande år. Invånarantalet beräknas öka med drygt 100 invånare per år. En tillväxt av invånarantalet innebär att fler invånare delar på gjorda och kommande investeringar.

Utvecklingen av skatteunderlaget och kommande utfall av kommunal utjämning. Kommer prognoserna att visa förbättringar under hösten? Höstens val kan innebära förändringar på såväl nationell som lokal nivå. Utvecklingen av kostnaderna inom LSS-området.

Framtidsutsikterna för Trosa kommuns ekonomi När det ekonomiska läget såg ljust ut påminde vi om vikten av att en fortsatt stor återhållsamhet är central för en balanserad långsiktig utveckling. Risken är alltid stor att man tillåter nya kostnadskrävande åtaganden i goda tider som under stor vånda sedan måste omprövas när tiderna försämras. Tack vare denna hållning slapp Trosa denna vånda inför 2010-2014.

Johan Sandlund Kommunchef

8

Margareta Smith Ekonomichef

Kommunfullmäktiges mål Målpecisering

Mål

Mätmetod

Medborgarnas kommun 1.

Medborgarna ska uppleva Trosa som en attraktiv kommun att leva och bo i.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

2.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens verksamheter.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

3.

Det upplevda inflytandet bland medborgarna ska öka och vara större än snittet av alla kommuner som genomför SCB:s medborgarenkät.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

4.

Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen och i SCB:s medborgarundersökning ska 70 poäng/100 möjliga uppnås gällande trygghetsfaktor.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

Tillväxt & arbete 5.

Kommunen ska växa med 150 invånare/år .

Befolknings-statistik

6.

Sysselsättningen i kommunen ska vara minst 82%.

SCB:s arbetsmarknadsstatis tik

7.

Kommunen ska vara topp 20 i landet avseende företagsklimat enligt svensk näringslivs ranking.

Svenskt Näringslivs ranking

Kärnverksamheter 8.

Kärnverksamheterna (förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva

Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnad för att målet ska uppfyllas.

Jämförs med standardkostn i VKV från SCB

9.

Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner

Grundskolan mäts

Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf, rankingplats

10.

40 % av kommunens gymnasieungdomar ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasieskolan.

11.

Äldreomsorgen ska ha nöjda kunder

Skolverkets statistik

I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa)

Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf

Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf

Hälsa & miljö 12.

Folkhälsoindex medborgarna

I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa)

13.

Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling

75% av de nyckeltal som ingår i EKOSveriges EKOkommunernas uppföljning ska förbättras kommuner årligen

Engagemang 14.

15.

Valdeltagandet bland röstberättigade ska till nästa val 2014 öka.

Kommunalvalet: Målet mäts endast med Kommunval valår

Hållbart medarbetarengagemang, HME

Årlig enkät till kommunens 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala medarbetare med där 5 är det högsta betyget frågor som tagits fram av RKA o SKL

God ekonomisk hushållning

16.

Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60 % ska vara planerat underhåll.

17.

Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 1% av skattenetto för koncernen.

18.

Kommunens investeringar ska självfinansieras till minst 50% i snitt per år, under en femårsperiod.

19.

Kommunen ska ha en årlig avsättning till framtida pensionsutbetalningar som motsvarar minst 1 % av ansvarsförbindelsen.

9

RESULTATBUDGET (TKR) Invånare

11 529

11 625

11 635

11 724

11 841

11 954

21:26

21:26

21:26

21:26

21:26

21:27

Bokslut

Budget

Prognos

Budget

Plan

Plan

2014 mars 2014

2015

2016

2017

Utdebitering kronor/skattekrona

Budget KF juni Skatteprognos 29 april 2014

Verksamhetens intäkter

2013

120 695

-Därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader

100 145

114 369

105 570

106 965

109 487

-601 682

-616 289

-623 796

-640 549

-662 130

3 000

3 000

-5 000

-5 000

6 741 -611 281

-Därav jämförelsestörande poster

-7 500

Nettobesp. 2014-15 med 3 + 3 mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet

-28 401

-31 625

-31 625

-36 664

-36 700

-37 700

Avskrivningar avgiftskollektivet

-2 732

-3 317

-3 317

-3 478

-4 078

-4 778

0

-9 000

-5 000

-9 300

-9 600

-9 900

-521 719

-545 479

-541 862

-567 668

-585 962

-607 021

530 466

543 761

536 107

562 954

590 791

617 837

Central buffert=1,5 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning skatt

-2 538

947

Inkomstutjämningsbidrag

14 792

14 496

21 839

21 326

21 740

22 151

Kostnadsutjämningsavgift

-15 610

-16 705

-18 116

-21 349

-21 562

-21 768

Regleringspost

5 254

2 267

2 699

1 074

-2 357

-5 712

Utjämning LSS

-9 654

-11 736

-11 645

-12 945

-13 074

-13 199

1 210

1 219

1 231

1 243

Införandebidrag

151

Strukturbidrag Fastighetsavgift Skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

21 896

21 790

22 463

23 552

23 552

23 552

544 606

553 873

555 655

575 831

600 321

624 104

1 898

2 300

1 600

2 300

2 300

2 300

-8 060

-10 400

-9 000

-11 700

-11 700

-11 700

16 725

294

6 393

-1 237

4 959

7 683

3 000

0

5 000

16 725

3 294

6 393

3 763

4 959

7 683

5 446

5 539

5 557

5 758

6 003

6 241

Jämf.stör poster/Reavinster Öronmärkning, 8 mkr 2011 Öronmärkning, 8 mkr 2013 Balanskravsresultat Resultatmål 1% skattenetto

10

Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt skattefinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

Stabilisering skredriskområden Statsbidrag Fritidsanläggningar och Fastigheter Renovering Safiren

X

1 000

1 000

-1 000

-1 000

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

Investeringsreserv Fastigheter Nytt tak Trosa Vårdcentral

1 000 -1 000

X

Fler avdelningar Väsby fsk Ny förskola Tomtaäng

1 000 -1 000

X

Renovering Trosa VC Upprustning utemiljö förskolor/skolor Markförberedelser plugin skolor/förskolor

X

Ombyggnation Tomtalund Fageräng belysning/personalutrymme

X X

Renovering Fagerängs förskola

X

Lånesta gård upprustning

X

Fjärrvärme Stationshusen

X

Muddring Tureholmsviken

X

Spontning Trosaån

X

Utbyggnad Baltic-bryggan Köp/Ombyggnation Verktyget 4 Reparationer/underhåll Verktyget Summa

Gator och parker

X X X

X

X

X

5 945

30 708

40 050

5 099

12 495

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

Trafiksäkerhetsåtgärder

X

X

X

X

Lekplatser

X

X

X

X

Utveckling parker grönmiljö

X

X

X

X

Utbyte av armaturer

X

X

X

X

Renovering Busstorget

X

Strandskoning, proj.

X

Proj Trosaån Vagnhärads centrum

X

Gc-vägar enligt utredning

X

Vagnhärads å-miljö

X

Parkering Vhd Station

X

Parkering Safiren Summa

5 790

2 150

1 350

1 350

1 350

TOTALSUMMA

36 498

42 200

6 449

7 295

13 845

X

X

11

Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt avgiftsfinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

Överföringsledning Trosa-Vagnhärad

X

Korslöt återvinningscentral

X

Återvinningsstation Källvik

X

Allégatan

X

Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna

X

X

Ny huvudvattenledning Sörtuna

X

Renovering Vagnhärads vattentorn

X

Pumpstationer Gunnarstensgatan

X

Nyängen etapp 2 vattenledning

X

Stationsvägen spillvattenledning Åtg Vhd ARV 2012-2013 Pumpstation Högbergsgatan

X

VA Skärlagsgatan

X

Skärlagsparken dagvattenmagasin Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning

X

VA-utbyggnad Öbolandet, etapp 3 Summa avgiftsfinansierat

X X 22 730

11 072

25 595

11 000

0

Investeringsbudget nämnderna (tkr) Projekt skattefinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

300

300

300

300

1 200

1 200

1 200

1 200

300

300

300

100

100

100

100

250 100

250 100

250 100

250 100

700

700

700

700

75

75

75

75

Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor Skolbiblioteksinventarier Inventarier socialkontoret Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Förbifart Trosa

2 000

Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning

100

100

100

100

300

300

300

300

Inventarier tekniska kontoret

100

100

100

100

Traktor Arbetsmarknadsenheten

350

Kommunstyrelse IT-investeringar IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering) Investering tomrör

1 000

1 000

1 000

1 000

2 000

2 000

2 000

2 000

100

100

100

100

2 000

2 000

2 000

2 000

Inventarier kommunkontoret

200

200

200

200

Läsplattor politiker ny mandatperiod

500

Investering bredband

Investeringsreserv

852

18 980

600

10 000

5 000

5 000

Delsumma nämnder

19 832

11 625

19 175

13 825

13 825

Summa skattefinansierade

56 330

53 825

25 624

21 120

27 670

79 060

64 897

51 219

32 120

27 670

Totalt

12

BALANSBUDGET (TKR)

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

Tillgångar Materiella anläggningstillgångar

761 090

798 127

816 043

816 934

804 351

Finansiella anläggningstillgångar

44 127

43 866

44 127

44 127

44 127

Summa anläggningstillångar

805 217

841 993

860 170

861 061

848 478

35 769

30 000

30 000

30 000

30 000

126 949

105 000

105 000

105 000

105 000

710

10 000

10 000

10 000

10 000

968 645

986 993

1 005 170

1 006 061

993 478

296 700

280 211

278 974

283 932

291 615

16 275

292

-1 237

4 959

7 683

Eget kapital

296 700

280 211

278 974

283 932

291 615

Avsättningar

100 367

95 000

95 000

96 000

97 000

100 367

95 000

95 000

96 000

97 000

421 264

421 264

480 000

470 000

440 000

421 264

421 264

480 000

470 000

440 000

150 314

146 314

151 196

156 129

164 863

Kortfristiga skuler

150 314

146 314

151 196

156 129

164 863

Skulder

571 578

567 578

631 196

626 129

604 863

968 645

942 789

1 005 170

1 006 061

993 478

31%

28%

28%

28%

29%

Exploateringsmark Fordringar/placeringar Likvida medel Summa Tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat

Avsättningar

Långfristiga Lån (ink ansllutn avg) Långfristiga skulder

Kortfristiga lån Kortfristiga skulder

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Soliditet

13

DRIFTBUDGET (TKR) Budget KF juni

2014 Budget

2015 Budget

Kostnad

Intäkt

Netto

Kostnad

Intäkt

Netto

65 014

3 619

-61 395

65 456

3 319

-62 137

Politisk ledning

8 510

300

-8 210

7 848

0

-7 848

Kommunkontor

Kommunstyrelse

45 733

2 759

-42 974

46 500

2 759

-43 741

Ekoutskottet

1 771

560

-1 211

1 808

560

-1 248

Central buffert

9 000

-9 000

9 300

-9 300

Humanistisk nämnd

305 953

20 124

-285 829

314 220

20 124

-294 096

Barnomsorg o utbildning

282 143

19 524

-262 619

289 955

19 524

-270 431

23 810

600

-23 210

24 265

600

-23 665

Individ och familjeomsorg Kultur- o fritidsnämnd

39 589

3 586

-36 003

46 064

3 809

-42 255

Vård- & omsorgsnämnd

160 306

25 528

-134 778

166 699

25 528

-141 171

Teknik o service skatt

116 730

80 416

-36 314

126 433

87 280

-39 153

13 763

3 183

-10 580

14 706

2 983

-11 723

1 845

883

-962

1 888

908

-980

-755

768 9 413

Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision

755

-768

Övr kommungem poster

7 989

0

-7 989

Pensioner

7 500

0

-7 500

7 500

0

-7 500

689

0

-689

2 263

0

-2 263

200

-350

Kommmungem Omställningsk/rationalisering

-200

Ettårssatsningar Tot skattefin verks Affärsdriv verks

0

-9 413

350

0

0

711 944

137 339

-574 605

745 645

143 951

-601 694

33 252

33 252

0

31 165

32 065

900

29 126

29 126

33 126

33 126

553 873

553 873

575 831

575 831

Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader

10 400

Öronmärkning Total

755 596

2 300

-8 100

3 000

3 000

758 890

3 294

14

11 700

788 510

2 300

-9 400

5 000

5 000

792 273

3 763

Kommunstyrelsen/Politisk ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

1 835

2 695

2 759

2 759

2 759

-48 238

-53 079

-54 348

-54 808

-56 179

-24 476

-25 432

-26 102

-26 885

-27 692

Kapitalkostnader

-1 824

-2 638

-2 638

-2 638

-2 638

Övriga kostnader

-21 938

-25 009

-25 608

-25 285

-25 849

-46 403

-50 384

-51 589

-52 049

-53 420

0

-9 000

-9 300

-9 600

-9 900

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Nettoresultat Central buffert

Verksamhetsområde ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

Politisk ledning Övergripande planverksamhet Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism

ƒ

Näringslivsfrågor

ƒ

Kollektivtrafik

ƒ

Krisberedskap

ƒ

Överförmyndare

Trosa kommun genomför under våren 2015 SCB:s medborgarundersökning för femte gången. Undersökningens resultat är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete. En särskild analys av resultatet genomförs med början hösten 2013. Eventuella åtgärder utifrån medborgarundersökningen bör kunna vidtas under 2016. Kommunens hemsida och mobilapplikationer ska fortsätta att utvecklas med bättre möjligheter till etjänster för att ge en ökad service och tillgänglighet för medborgare och företagare. Den under 2013 antagna bredbandsstrategin innebär ökade kommunala insatser i form av investeringar på 12,0 Mkr under perioden 20132015. Den kommunala insatsen ska skapa bättre förutsättningar för att andra aktörer i snabbare takt ska kunna leverera bredbandstjänster till medborgare och företagare i kommunen. Kommunen är numera också engagerad som ägare i Trosa Fibernät AB.

Kommunkontoret arbetar för att göra Trosa kommun attraktiv för dagens och morgondagens medborgare, näringsliv och besökare genom strategisk ledning och utveckling samt stöd och Kommunkontoret ska bidra till att skapa kommunsveriges bästa chefer med stabila och trygga planeringsförutsättningar.

Verksamhetsförändringar

Enligt Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet ligger Trosa nu på fjärdje plats av landet av 290 kommuner. Den gällande näringslivsplanen utgör grunden för arbetet att kommande år bibehålla ett gott företagsklimat i samarbete med företagarorganisationer. Företagsetableringar kan med nuvarande goda förutsättningar prioriteras.

Kollektivtrafiken är fortsatt kommunkontorets största verksamhetsområde sett till ekonomisk volym. Den politiska ambitionen i länet är att kollektivtrafikens andel av kommunens och regionens totala resande ska öka. Detta kommer kräva att mer resurser stegvis tillförs. Inför 2015 förutsätts inga större förändringar av trafikutbudet ske, men justeringar anpassade till kommunens kollektivtrafikvision från 2013 kan komma att genomföras. Arbetet med anpassa det regionala kollektivtrafikutbudet inför 2017, när ny spårkapacitet i Stockholm tillförs pågår. Inom länet kommer inköp av tåg vara aktuellt.

Arbetet med Sunt Liv fortsätter och är prioriterat även de kommande åren. Ambitionen att öka motivationen och frisknärvaron är viktig för såväl den anställde som för kommunen. Ett av kommunfullmäktiges mål, om medarbetarnas engagemang mäts och ska utvärderas årligen inför kommande insatser.

15

för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet i Korthet.

Som ett led i kommunens jämställdhetsarbete ska kommunens ledningsgrupp kommande år arbeta för att skapa bättre möjligheter till karriärvägar inom kvinnodominerade verksamhetsområden.

Förbättringar av busstrafiken genomförs inom ramen för det nya konsortialavtalet i länet i form av nya expressbusslinjer. De totala kostnaderna för busstrafik i länet ökar. Från 2017 förbättras förutsättningarna för regional tågtrafik till/från Stockholm i och med tillkomsten av nya spår med Citybanan som Trosa kommun medfinansierat.

Förnyelsen av området runt Vagnhärads torg fortsätter under kommande år med en andra bostadsbyggnadsetapp och är en fortsatt prioriterad fråga för kommunstyrelsen även kommande år.

Statens kloka beslut om byggnation och finansiering av det omfattande järnvägsprojektet Ostlänken mellan 2017-2028, kommer innebära ett gradvis ökande behov av kommunala planeringsoch förberedelsearbeten. Det kan innebära att kommunen behöver avsätta mer resurser för ändamålet under kommande år för att öka insatserna inom flera områden.

Kommunstyrelsen och dess planutskott kommer också fortsatt bearbeta tänkbara exploatörer i syfte att öka nybyggnationen av främst bostäder i skilda upplåtelseformer. Trosa kommun ska även kommande år aktivt arbeta med markfrågor i syfte att skapa goda tillväxtmöjligheter. Arbetet med en ny översiktsplan pågår 2014-15. Kommunkontoret fortsätter följa utvecklingen på arbetsmarknaden. Dagens relativt låga arbetslöshetstal i kommunen, på runt 2 procent är en följd av en väl fungerande regional och lokal arbetsmarknad. Sysselsättningseffekterna till följd av avvecklingen av Bosch-Rexroths anläggning har under det senaste åren varit mer begränsade än vad som kunnat befaras. Parallellt med arbetslöshet kan vår arbetsmarknad i övrigt präglas av en lika besvärande arbetskraftbrist.

Stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar samt väl fungerande styrsystem för kärnverksamheten är en förutsättning för att säkerställa kommunens långsiktiga ekonomiska balans. En gradvis konjunkturåterhämtning pågår nu. Eventuella tillkommande skatteintäkter kan användas för att återställa en långsiktigt rimlig resultatnivå samt amortera kommunens låneskuld. Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för kommande lågkonjunktur och ökande investeringsbehov till följd av befolkningstillväxt.

Under 2015 kommer kommunen att fortsatt arbeta efter de nya mål som ett enigt kommunfullmäktige antog från år 2013.

För 2016 och perioden framöver ska arbetet med att effektivisera kommunens verksamhet i en takt om 3 Mkr per år att fortsätta.

Målet med de senaste årens skol-IT-satsning uppnåddes årsskiftet 2013-14. Utvecklingen inom skolområdet forstsätter med fler satsningar, men de kommande åren kommer IT-enheten också att fokusera på att stödja verksamhets- och kvalitetsutveckling av vård- och omsorgsverksamheten med modern teknik.

Personal Personal

Under 2015 kommer ettårssatsningar att genomföras med totalt 900 tkr ƒ Chefsutveckling för kommunens chefer ƒ Rationaliseringsprojekt inför 2016 ƒ Förlängning av serviceavtal för kommunens chefers ledningsinformationssystem

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget

2014

2015

Förändr %

25 432

26 102

3%

48%

48%

0%

Ekologisk utveckling Kommunstyrelsen har som första nämnd under 2013 beslutat att kommunkontoret arbeta i nivå 2 miljöledningssystemet. Införandet av läsplattor har medfört reducerad pappersförbrukning och minskade tryckkostnader. Uppföljning av miljönyckeltalen visar dock att pappersförbrukningen fortfarande borde gå att minska inför kommande år. Arbetet med att effektivisera användandet av poolbilar prioriteras.

Verksamheten 2016-2017 En ny medborgarundersökning ska genomföras 2017. Medborgarundersökningen är en central del i arbetet med att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Trosa kommun fortsätter arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen

16

Kommunstyrelsens övergripande ansvar Ett viktigt verktyg för att upprätthålla en väl fungerande styrning och ledning är vår ekonomistyrmodell. Ansvarfördelningen mellan politiker och tjänstemän framgår tydligt i modellen och den uppmuntrar till effektivitet och kvalitetsutveckling.

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och styra Trosa kommuns verksamheter. Tydlighet, långsiktighet och ansvarstagande ska prägla arbetet. Styrelsen skall bidra till att våra verksamheter får stabila grundförutsättningar gällande ekonomi, ledarskap och styrsystem. I styrelsens arbete ingår även omvärldsbevakning och att bidra positivt till utvecklingen nationellt och internationellt. Politikerna ansvarar för att sätta mål och prioritera resurser på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall genomföras för att nå bästa resultat.

I kommunstyrelsens arbete utgör medborgarundersökningen som görs vartannat år ett viktigt underlag. Medborgarnas behov skall stå i fokus och genom medborgarundersökningen får vi omfattande kunskaper och underlag för de prioriteringar som görs och de beslut som fattas.

Kommunstyrelsens tre övergripande mål Inriktningen för kommunstyrelsens arbete utgår från tre övergripande mål:

Ett viktigt ansvar för kommunstyrelsen är också att säkerställa att kommunens verksamhet är öppen, tydlig och uppfyller invånarnas förväntningar. Kommunstyrelsen skall vara pådrivande i kommunens förändringsarbete och sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar organisationen.

ƒ

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare

ƒ

Trosa kommun ska ha nöjda företagare

ƒ

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

För att detta skall möjliggöras är det viktigt att samla kompetens och resurser under kommunchefens ledning i frågor som rör personal, utveckling, ekonomi, näringsliv, information, tillväxt, kommunikation och ekologi.

För att uppfylla de tre övergripande målen har kommunstyrelsen formulerat ett antal underliggande mål kopplade till styrelsens ansvarsområden. En fullständig måluppfyllelse kräver ständiga förbättringar och heltäckande insatser inom samtliga områden.

17

Kommunstyrelsens mål Mål

Vad

Mätmetod

Trosa kommun ska ha nöjda medborgarna 1.

Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen

2.

Trosas medborgare ska känna trygghet

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NRI) Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NRI) Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

3.

4.

Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomsetr inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbidelser Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Kommunens årliga sammanställning Medborgarundersökningen

5.

Trosa medborgare ska uppleva en hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NMI)

Medborgarundersökningen

6.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med (NII)

Medborgarundersökningen

7.

Valdeltagandet bland röstberättigade ska till nästa val 2018 öka.

Kommunalvalet: Målet mäts endast med Kommunval valår

8.

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka.

Jämförs med tidigare år

Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten

Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9.

Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda

Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerma i totalbedömningen.

SKL:s Insikten

10.

Trosa ska ha landets bästa företagsklimat

Kommunen ska vara i topp 20 av lansdets 290 kommuner i rankingen

Svenskt näringslivs årliga ranking

11.

Trosas företagare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomsetr inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbidelser

Egen sammanställning årligen

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare 12.

Trosa kommun ska ha nöjda och engagerade medarbetare

80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

Årlig enkät HME

13.

Kommunkontoret ska ha nöjda och engagerade medarbetare

90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

Kontorets årliga kundundersökning

14.

Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka

Jämförs med tidigare år

Kartläggs varje år

18

Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande: Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog: Elin van Doreen Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

688

702

280

280

280

-1 947

-1 913

-1 528

-1 582

-1 629 -1 027

-1 115

-1 075

-968

-997

Kapitalkostnader

0

0

0

0

0

Övriga kostnader

-832

-838

-560

-585

-602

-1 259

-1 211

-1 248

-1 302

-1 349

Nettoresultat

Verksamhetsområde ƒ

Hållbar samhällsutveckling

ƒ

Naturresursplanering

ƒ

Miljökonsekvensbedömning

ƒ

Miljöledning

ƒ

Miljöanpassad upphandling

ƒ

Energirådgivning

ƒ

Samordning ekokommunen Trosa

ƒ

Naturskydd

ƒ

Övergripande folkhälsoplanering

Personal Personal

Budget

Personalkostnader, tkr

Budget Förändr

2014

2015

1 075

968

-10%

56%

63%

7%

Personalkostn/total kostnad

%

Nyckeltal Verksamhetsmått

Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av Ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling.

Verksamhetsförändringar Det energieffektiviseringsprojekt som finansierats

Redov. Redov. 2013

2012

CO2-utsläpp kg/inv.

3946

3993

Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l

52,2

56,5

Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l

1243

1163

av Energimyndigheten med 280 tkr per år tar slut 2014, vilket betyder att resurserna för intern energieffektivisering minskar. I övrigt ligger

Ekologisk utveckling

budgeten på samma nivå som under 2014.

Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja

Verksamheten 2016-2017

förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker genom utveckling av rådgivning och

Inga särskilda förändringar av verksamheten är

planeringsverktyg, driva projekt och medverka i

planerade. Ekoutskottet fortsätter att driva

olika planeringssammanhang.

verksamhet och projekt som främjar hållbar utveckling och uppfyller kommunens ambitioner

Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för

som ekokommun.

övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem.

19

Ekoutskottets mål 

Målprecisering

Mätmetod

1. Utsläppavövergödandeämnen frånTrosaåntillÖstersjönska minska.

Utsläppenavfosforochkväve frånTrosaånsutloppskaminska årligen.

MätstationvidTrosaånsutlopp.

2. Trosasmedborgareskavaranöjda medkommunensinsatserföratt invånarnaskakunnaleva miljövänligt.

Trosaskatillhörade10bästaav dekommunersomSCBjämför med.

Medborgarundersökningen (NMI).

3. Energianvändningenikommunen skaminska.

Energianvändningenper invånareskaminskaårligen.

StatistikfrånSCB.

4. Utsläppavkoldioxidikommunen skaminska.

Utsläppenavkoldioxidper invånareskaminskaårligen.

StatistikfrånRUS (Naturvårdsverket).

Kommunensverksamheterska haettaktivt miljöledningssystem.

Sammanställningav verksamheternas miljöledningsarbete.

Betygsindexminst8av10för fråganomtillgångtillparker, grönområdenochnaturiNRI.

Medborgarundersökningen (NRI).

5.

6.

Mål

Trosakommunskaaktivtverkaför minskadnegativmiljöpåverkan. Trosasmedborgareskahagod tillgångtillparker,grönområden ochnatur.

20

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Tomas Landskog (M) Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

4 670

3 268

3 193

2 993

2 993

-15 405

-13 852

-14 916

-14 854

-15 191 -5 385

-4 558

-4 951

-5 076

-5 228

Kapitalkostnader

-55

-62

-11

-11

-11

Övriga kostnader

-10 792

-8 839

-9 829

-9 614

-9 795

-10 735

-10 584

-11 723

-11 861

-12 198

Nettoresultat

Verksamhetsområde ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

Plan och bygglov Räddningstjänst Bostadsanpassning Strandskydd Mark och exploatering Tomtkö Kartverk, gatunamn, adressättning GIS, befolkningsprognos Infrastrukturplanering, Ostlänken

Plan- och bygglagen fastställer att det är den kommunala byggnadsnämndens angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten samt att pröva tillstånd för byggande och andra åtgärder. Nämnden har således en central och omfattande myndighetsroll mot såväl allmänheten som andra instanser och myndigheter.

ƒ

Tillsyn under byggskedet genom start- och slutbesked, tekniskt samråd, beslut om kontrollplan samt prövning av kontrollansvariga och sakkunniga.

ƒ

Rådgivning och upplysningar till allmänheten och de inblandade i byggprocessen med en inriktning på förebyggande verksamhet.

ƒ

Hantering av bostadsanpassningsbidrag för att ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.

ƒ

Arkivering av bygglov för digital hantering till databas.

Lagen fastställer dessutom att nämnden skall ge den information och vägledning som den enskilde behöver och begär, samt att planläggning skall ske med ett stort medborgarinflytande förutom annat lagstadgat förfarande. Nämnden är således kommunens centrala organ när det gäller arbetet med sammanfattande och långsiktig fysisk samhällsplanering. Arbetsuppgifterna omfattar bland annat: ƒ Framtagande av program, översiktsplaner och detaljplaner där viktiga arbetsmoment är anlitande av plankonsult, diskussioner med exploatör, planutformning, samråd, granskning och åtgärder i samband med antagande av detaljplanerna ƒ Hantering av och beslut i bygglov samt medverkan vid olika typer av gestaltningsfrågor. Lokaliseringsfrågor och förhandsbesked på landsbygden och strandskyddsfrågor.

Fortsatt byggnation i kvarteret Mejseln Översiktsplanen för Trosa kommun som antas av kommunfullmäktige är grundläggande för arbetet med framtagande av detaljplaner. Översiktsplanen anger mål och inriktning för bl.a. utvecklingen av nya bostäder. En särskild prognos rörande befolkningsutvecklingen tas löpande fram.

21

Räddningstjänsten köps från Nyköping och regleras enligt särskilt avtal. Räddningstjänstlagen meddelar bl.a. föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas. Lagen förskriver även att kommunen skall svara för att åtgärder vidtas så att skador till följd av bränder förebyggs samt att brandsyn och sotning utförs med fastställd regelbundenhet.

ny kommuntäckande översiktsplan. Arbetet beräknas vara klart under slutet av 2015.

Räddningstjänsten skall verka för ett tryggt och säkert samhälle genom att följa och aktivt delta i samhällets utveckling. Detta sker genom att åtgärder vidtas för att olyckor inte skall inträffa samt att hindra och begränsa olyckors konsekvenser för liv, miljö och egendom.

Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO planeringen för centrala Vagnhärad med en ny detaljplan vid Biblioteksvägen som bland annat innehåller ett betydande tillskott av nya lägenheter.

Den faktiska efterfrågan på nya bostäder beräknas öka under 2014-2015 och fortsätta i kommunens alla delar, samtidigt som permanentning av fritidsbostäder liksom pågående generationsväxling fortsätter.

Stora planeringsinsatser kommer också att ske avseende den fortsatta planeringen för Förbifart Trosa och under hösten 2014 inleds järnvägsplanearbetet för Ostlänken. Dessa båda uppdrag kommer i hög grad påverka nämndens arbete.

Kommunfullmäktige har under 2012 antagit ett handlingsprogram för perioden 2012-2016 rörande olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete, som närmare reglerar denna verksamhet. Mät- och kartverksamheten är reglerad i avtal med Metria i Katrineholm och avser ajourhållning och utveckling av kommunens stomnät och digitala primärkartverk samt turist- och fritidskarta. Framtagande av grundkartor för detaljplaner och upprättande av nybyggnadskartor inför bygglov är viktiga arbetsuppgifter. Dessutom sker husutstakningar och lägeskontroller i byggskedet.

Nya detaljplaner för nya bostadsområden i kommunens olika delar arbetas fram i enlighet med översiktsplanen. I Trosa fortsätter planeringen/exploatering för nya bostäder vid bland annat Öbolandet, Trosalundsberget, Hökeberga, Sockengatan, Skjuvkärr, kvarteret Mejseln, Åda fritidshusområde och Bråta Torp. I Vagnhärad sker utbyggnad av nya bostäder främst i centrala Vagnhärad samt i Väsbyområdet. Planeringsarbetet för Solbergaområdet kommer att intensifieras de kommande åren. I Västerljung fortsätter byggnationen vid Hammarbyvägen.

Genom mark- och exploateringsverksamheten ser kommunen till att erforderlig mark finns tillgänglig för byggnation samt att de detaljplaner som antas genomförs av exploatörer. Samhällsbyggnadskontoret förhandlar fram exploateringsavtal med aktuell exploatör där kommunens och exploatörens åtaganden regleras.

I övrigt präglas flera av nämndens verksamhetsområden av omfattande lagförändringar. Detta gäller bland annat en mer begränsad bygglovplikt, förenklad planprocess samt ökade formella krav vid exploateringsavtal, gatukostnadsersättning m.m.

Markregleringar, servitutsåtgärder, ledningsrätt, gemensamhetsanläggningar och andra lantmäteritekniska åtgärder genomförs också i enlighet med antagna detaljplaner där samarbetet med lantmäteriet är en viktig del.

Budgetmässiga förändringar De budgetmässiga förutsättningarna för 2015 påminner totalt i stort om årets. För 2014 bedömdes nämndens exploateringsintäkter öka med 400 tkr. Denna ökning reduceras för 2015 till 200 tkr. För 2015 finns sedan tidigare beslutade rationaliseringar på 125 tkr men också två föreslagna ramutökningar. Dessa gäller bostadsanpassning vars budget ökar med 220 tkr som en konsekvens av påtagligt stigande kostnader samt 200 tkr till räddningstjänsten för att under 2014-2015 kunna genomföra omfattande investeringsåtgärder.

Samhällsbyggnadskontoret arbetar tillsammans med kommunens tekniska enhet också med den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Aktuella projekt av större dignitet de kommande åren är bland annat Ostlänken, Förbifart Trosa och väg 218.

Verksamhetsförändringar Utvecklingsfrågor Gällande översiktplan skapar förutsättningar för en befolkningsökning med ca 2 % per år. I takt med att utpekade områden byggts ut eller utbyggnad pågår har beslut fattats att initiera arbetet med en

22

Ettårssatsningar I budgeten ingår ettårssatsningar med totalt 400 tkr. x 200 tkr är för tryckmaterial, informationsinsatser och liknande under översiktsplaneprocessen. x 200 tkr är för planeringskostnader kopplade till att processen kring Ostlänken och Solberga intensifieras.

Personal

Verksamheten 2016-2017

Verksamhetsmått

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Samhällsbyggnadsnämndens intensiva arbete med nya bostadsområden fortsätter i enlighet med gällande och kommande översiktsplan. Arbetet med utvecklingen av centrala Vagnhärad fortsätter, detaljplaneläggning av Solbergaområdet inleds samt arbetet med Ostlänken intensifieras till att inkludera merparten av Samhällsbyggnadsnämndens olika verksamhetsområden.

Plan och bygg antal inkomna bygglovsansök. Antal beslutade bygglov Antal inkomna strandskydd Antal pågående detaljplaner Antal antagna planer

Ekologisk utveckling

Anmälan inst av eldstad Mark och bostäder Ansökan om bostadsanpassn. Antal i tomtkön Slutförda lantmäteriförrättn. Mät och kart

Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter utgörs till stor del av myndighetsutövning där ärenden prövas enligt plan- och bygglagen, miljöbalken, m.fl. lagar. Beslut, tillstånd, tillsyn, anmälningar, samråd samt råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättningar. Här betonas vikten av löpande samråd med kommunekologen och energirådgivaren som en viktig del i samhällsbyggnadsprocessen. I översiktsplanen behandlas de ekologiska aspekterna såväl ur ett naturvetenskapligt hänseende som utifrån ett övergripande stadsbyggnadsperspektiv. Detaljplaner tas fram där sunda, energieffektiva bostadsområden eftersträvas med god tillgång på natur och grönytor. De ekologiska frågorna framhålls också i kommunens exploateringsavtal vid ny bebyggelse.

Antal grundkartor

Budget

Budget

2014

2015

Förändr

4 951

5 076

3%

36%

35%

-1%

Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

300

300

300

266

300

300

30

35

30

19

20

20

13

12

12

62

90

70

%

63

45

50

118

135

115

9

15

12

7

12

10

Antal nybyggnadskartor

32

30

35

Antal husutstakningar

29

30

30

139

160

150

20

25

22

10/5

9/5

10/5

24

30

25

23

35

30

467

475

480

Samhällsskydd Antal utryckningar Antal insatser vid brand totalt Brand i byggnad/därav i bostad Automatlarm Trafikolyckor Räddningstjänst i kr/inv

Mål Samhällsbyggnadsnämnden skall med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällutveckling och tillväxt med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och kommande generationer. Våra ledord är långsiktighet, hållbarhet, service och effektivitet.

23

Samhällsbyggnadsnämndens mål

Vad

Mål

Mätmetod

1.

Fysisk planering

För att säkerställa god framförhållning i den fysiska planeringen ska kommunen arbeta kontinuerligt med den kommuntäckande översiktsplanen. Behovet av att arbeta fram en ny översiktsplan ska prövas årligen

Egen avstämning

2.

Nybyggnation

Skapa förutsättningar för en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på cirka 150 personer genom mångfacetterad och högkvalitativ nybyggnation i såväl Trosa kommuns samtliga tätorter som på landsbygden

Egen avstämning

3.

Trygghet

Trosa kommun ska vara topp 20 i landet

Medborgarundersökningen

4.

Service till företagen

Trosa kommun ska vara topp 10 i landet

SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor.

5.

Bostäder

Trosa kommun skall fortsätta öka och överstiga rikssnittet avseende bostäder (utbud, möjligheter att hitta boende etc.)

Medborgarundersökningen

6.

Handläggningstid

Den genomsnittliga handläggningstiden (medianvärde) för bygglovhantering ska vara högst 4 veckor

Egen mätning

7.

Medarbetarengagemang

80 % av medarbetarna på samhällsbyggnadskontoret ska ge det sammanvägda betyget 4-5 på en femgradig skala

Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor framtagna av SKL och RKA.

24

Humanistiska nämnden/Barnomsorg - Utbildning Ordförande Helena Koch (M) Skolchef Mats Larsson Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

25 415

20 551

19 524

19 524

19 524

-281 060

-282 254

-289 955

-297 264

-305 884

-152 163

-145 624

-154 970

-159 622

-164 413

-2 810

-2 734

-2 737

-2 816

-2 899

Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat

-126 087

-133 896

-132 248

-134 826

-138 572

-255 645

-261 703

-270 431

-277 740

-286 360

Varav resultatöverföring

-916

Verksamhetsområde x x x x x x x x

Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform som syftar till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för att delta i samhällslivet. Grundskoleutbildningen ska också ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan.

Förskola Skolbarnomsorg Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning SFI Etablering

Särskola Barn som inte förväntas kunna nå målen i grundskolan på grund av att de har en utvecklingsstörning har rätt att tas emot i den obligatoriska grundsärskolan. Grundsärskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. På Kyrkskolan finns särskola för elever upp till skolår 6 och på Tomtaklintskolan finns särskola för elever från skolår 7 till 9. Några elever finns också integrerade i våra övriga skolor upp till gymnasiestudier. Efter den obligatoriska grundsärskolan har eleven rätt att gå 4 år i den frivilliga gymnasiesärskolan.

Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan erbjuder barnen god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barn till föräldrar som är föräldralediga och arbetssökande har rätt till plats 20 timmar per vecka.

Gymnasieskola Trosa kommun erbjuder ungdomar gymnasieutbildning genom samverkansavtal i Nyköping, Södertälje, Salems kommuner och med Ökna lantbruksgymnasium. Eleverna kan söka gymnasieutbildning i andra kommuner och friskolor.

Vårdnadsbidrag Föräldrar till barn mellan 1 och 3 år har rätt att ansöka om vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget är skattefritt. Skolbarnomsorg I skolbarnomsorgen tas skolbarn upp till 13 år emot före och efter förskoleklassen eller skolan. Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till plats. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem.

Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen omfattar studier på grundläggande eller gymnasial nivå. SFI Trosa kommun har egen undervisning i SFI, Svenska för invandrare.

Förskoleklass och Grundskola Förskoleklassen är en frivillig skolform som skall stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för fortsatta skolgången. I förskoleklass möts förskolans och grundskolans pedagogik.

Etablering Trosa Kommun ansvar för det praktiska mottagandet av nyanlända flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga och att svenska för invandrare (sfi), barnomsorg och skola finns tillgängliga som en del av mottagandet.

25

avser att återkomma i budgetpropositionen 2014 med förslag till ändringar av anslagen.

Arbetsförmedlingen har det samlade ansvaret för nyanländas etablering. Det förväntas leda till att arbetsmarknadsperspektivet gäller från dag ett och att arbete står i centrum för insatserna.

Att vi inte får besked i vårpropositionen om genomförande av förslag som påverkar sektorn kommande år innebära att

Verksamhetsförändringar

planeringsförutsättningarna för Skolkontoret åren 2014-2016 har frågetecken.

I början av 2014 fördelades 1 960 tkr ur nämndens buffert för att täcka ökade kostnader inom 3 områden, vuxenutbildning, SFI och modersmål. Denna kostnadsnivå kvarstår 2015 och ryms inte inom denna ram.

Rampåverkande satsningar Elevpengen för årskurs 1-9 har förstärkts med 1 500 tkr.

Gymnasieverksamhetens kostnader per elev prognostiseras under 2014 att öka mer än vad tilldelning i budget ger och befaras att öka ytterligare 2015. Differens per utbildningsplats beräknas under 2014 att vara ca 3 000 kr per elev. Vi har ett förändrat sökmönster som har ökat resekostnaderna.

Elevpengen förstärks med 1 012 tkr till följd av tecknade löneavtal. Ramen har förstärkts med 500 tkr för fortsatt arbete med förbättring av resultaten i grundskolan. Ettårssatsningar Barnomsorg – Utbildning får 1 000 tkr för fortsatt arbete med kvalitet och förbättrade resultat och 100 tkr för inköp av skolbiblioteksböcker.

Regeringsbeslut I vårproposition 2014 beskrivs en satsning på

Rationaliseringar Budgeten är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 1 050 tkr.

kunskap för stärkt arbetskraft som påverkar Humanistiska nämndens verksamhetsområden barnomsorg och utbildning: * För att barngrupperna ska kunna ha lämplig

Verksamheten 2016-2017

storlek tillför regeringen 125 miljoner per år under perioden 2015-2017 som riktat statsbidrag.

Barn och elevantal Enligt de gemensamma planeringsförutsättningarna, GPF, kommer antalet barn i förskolan och gymnasiet inte att förändras under 2016-2017 medan antalet elever i grundskolan ökar.

* Ett lågstadielyft aviseras om 2 miljarder per år för att satsa på högre kvalitet i elevernas utbildning.

Fortsatt stort behov av högskoleutbildad personal Verksamheterna kommer att ha ett fortsatt stort behov av att rekrytera förskollärare, fritidspedagoger och ämneslärare. Tillgången till dessa personalkategorier kommer troligtvis att vara fortsatt begränsad.

* Utökad undervisningstid för nyanlända elever beräknas kosta 240 miljoner per år. * En särskild ersättning införs för sfi till nyanlända, som beräknas kosta 50 miljoner. * Specialinriktade utbildningssatsningar görs också på området skola, vård och omsorg.

Humanistiska nämndens mål

Regeringen aviserar i vårproposition en satsning på

Utgångspunkt för Humanistiska nämndens mål är KF:s övergipande mål för skola och utbildning. Att minst 40 % skall gå till högskola inom 3 år efter avslutat gymnasium. Att Trosas skolor skall tillhöra de 20 bästa enligt SKL:s Öppna jämförelse. Att verksamheten skall vara kostnadseffektiv.

mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola motsvarande 2,1 miljarder kronor från 2015 som föreslås öka till 3,4 miljarder kronor i permanent tillskott från 2019. Regeringen aviserar även en satsning på utökad undervisningstid i matematik med 1 timme per vecka i åk 7-9 med halvårseffekt 245 miljoner kronor 2016 och därefter helårseffekt 490 miljoner kronor. Utöver dessa satsningar inom utbildningsområdet aviseras även en satsning på högre studieresultat för nyanlända elever, bland annat genom en satsning på kunskapskartläggning för bättre årskursplacering av nyanlända motsvarande 90 miljoner kronor. Det är inte möjligt att utifrån vårpropositionen utläsa om dessa satsningar är tänkta att ske via det generella statsbidraget eller som riktade bidrag. Regeringen

Humanistiska nämndens mål: För många av Humanistiska nämndens mål gäller per definition, och utifrån gällande lagstiftning att måluppfyllelsen skall vara 100 %. Till exempel att alla elever skall ges förutsättningar att nå sina mål, och att alla barn skall känna sig trygga i skolan. Humanistiska nämnden uppdrar i sitt målarbete att metodiken är ständiga förbättringar, att alltid utgå från nuläget och därefter förbättra verksamheten.

26

Av dessa är 1 200 tkr till för utbyte av inventarier på förskolor och skolor. 300 tkr är reserverade för skolchefen för oförutsedda behov, vid till exempel lokalförändringar och start av nya förskoleavdelningar.

Humanistiska nämndens mål kan till stora delar följas som resultat i officiella källor såsom SIRIS, SKL:s Öppna jämförelser, Kommunernas kvalitet i korthet och till övergripande kommunala undersökningar som Klassens kvalitetsrapport.

Verksamhetsmått Ekologisk utveckling Verksamhetsmått

Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

Förskola 1-2 år

197

211

191

Förskola 3-5 år

370

348

371

46 2

48 1

48 1

6 609

608

611

Under barn- och ungdomsåren formas värderingar och handlingsmönster. Både förskolans och skolans läroplaner har mål inom detta område: att barnen i förskolan ska förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp och att eleverna ska känna till förutsättningar för en god miljö och förstå de grundläggande ekologiska sammanhangen. Hållbar utveckling finns med som ett prioriterat område i kvalitetsredovisningarna. Varje förskola och skola bedömer varje år hur långt de kommit i sitt miljöarbete utifrån ett framtaget gemensamt bedömningsunderlag. Alla förskolor och skolor arbetar i enlighet med kommunens miljöledningssystem, och har också erövrat utmärkelsen Grön Flagg.

Förskola Antal barn

Enskild förskola Barn i andra kommuner Barn från andra kommuner Summa Skolbarnomsorg Antal barn Fritidshem

604

612

644

Särskolefritidshem

7

5

5

Enskild skolbarnomsorg

2

2

2

Barn i andra kommuner Barn från andra kommuner

2

2

1

607

621

652

Förskoleklass

143

154

149

År 1-5

733

745

737

År 6-9 Elever i Friskola el. annan kommun

529

563

566

Summa

8

Grundskola Antal elever

Elever i specialskola Elever från annan kommun Summa

26 3

14 2

1

1 464

1 467

20 1 414

Gymnasieskola Antal elever

456

409

403

Summa

456

409

403

Budget

Budget

2014

2015

%

145 624

154 970

6%

52%

54%

2%

Personal

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostnad/total kostnad

Förändr

Investeringar Investeringsbudgeten för Barnomsorg – Utbildning uppgår till 1 500 tkr för 2015.

27

Humanistiska nämndens mål

Verksamhet

Specifikation

Mätning

Mätmetod/källa

Respekt för individen

1.

Barn & utbildning

Alla ska ges förutsättningar att nå sina mål

Jag får den hjälp jag behöver om… Mina lärare hjälper mig om…

Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport

2.

Barn & utbildning

Lust och mod till lärande ska stimuleras ytterligare

Skolarbetet gör mig nyfiken… Jag skulle kunna nå ännu högre…

Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport

3.

Individ- och familjeomsorg

Hjälp till självhjälp

4.

Individ- och familjeomsorg

Klienter bemöts med ökad respekt

Stimulerande arbetsmiljö 5.

Barn & utbildning

Trygghet och arbetsro

Jag är inte rädd när jag… Jag kan koncentrera mig på…

6.

Barn & utbildning

Inflytande och likabehandling

Man lyssnar på mina åsikter… Jag känner att jag duger som jag är

7.

Individ- och familjeomsorg

Ökat inflytande över egen kompetensutveckling

8.

Individ- och familjeomsorg

Tydligare stöd och ledarskap

Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport

Ständiga förbättringar 9.

Barn & utbildning

Högre och mer positiva förväntningar

Enkät Mina lärare förväntar sig att jag ska nå… klassens/lärarens Jag vet vad jag behöver kunna kvalitetsrapport

10.

Barn & utbildning

Förbättrade positioner i ranking

Mjuka värden - demokrati och inflytande. Enkät och statistik Hårda värden - kunskap och ekonomi Rank ÖJ/KKIK/SIRIS

11.

Individ- och familjeomsorg

Förkortade handläggningstider

12.

Individ- och familjeomsorg

Högre kvalitet på insatserna

Hög effektivitet 13.

Barn & utbildning

Höjd effektivitetskvot resultat/kostnad

14.

Barn & utbildning

Ökad övergångsfrekvens gymnasium och högskola

15.

Individ- och familjeomsorg

Fördela och använda resurser mer effektivt

Kunskapsnivåer per utbildningskrona Mjuka värden per utbildningskrona

Statistik - Öppna jämförelser/KKIK/inte rn statistik

Individ- och familjeomsorg - Revidering av mätning och mätmetoder kommer att ske under 2014 varför endast målen är angivna

28

Humanistiska nämnden/Individ- och familjeutskottet Ordförande: Ann Larson (M) Socialchef: Georg Hammertjärn Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

4 957

600

600

600

600

-21 022

-23 810

-24 265

-24 850

-25 448 -11 180

Personal

-8 566

-9 675

-10 539

-10 885

Kapitalkostnader

-14

-50

-52

-52

-52

Övriga kostnader

-12 442

-14 085

-13 674

-13 913

-14 216

-16 065

-23 210

-23 665

-24 250

-24 848

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Verksamhetsförändringar

ƒ ƒ

Ekonomiskt bistånd Vård och behandling

ƒ

Familjerätt

tjänstgöringsgrad för utredning/handläggning av

ƒ ƒ

Familjerådgivning Alkohol- och drogrådgivning

ensamkommande barn, en 25% utökning för

ƒ

Socialjour

i egen regi har gjorts under 2014. Detta har medfört

En personalutökning med en socialsekreterare 100%

samarbetssamtal och 25% utökning för missbruksvård att en omfördelning i budgeten från verksamhetskostnad till personalkostnad har skett.

Individ och familjeomsorgen ger bl.a. individuellt riktade insatser till barn och unga, familjer, missbrukare, personer med psykosociala problem,

Verksamheten 2016-2017

kvinnor som utsatts för våld m.fl.

Inga förändringar under perioden är planerade.

Insatserna ges i form av råd, stöd, motivation,

Nyckeltal

vård och behandling, ekonomiskt bistånd, ekonomisk rådgivning, skuldsanering,

Verksamhetsmått

dödsboanmälningar, familjerätt och

Försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd/månad Medelbistånd/hushåll och månad Bidragstid i genomsnitt antal månader

familjerådgivning. Alkohol- och drogrådgivningen ger både öppenvård primärvård och eftervård. Anhöriga får också stöd. Ibland när det gäller problem med missbruk behöver vården inledas på behandlingshem.

Insatser - barn och ungdom under 18 år Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad per dygn Vårdygn i familjehem, barn (inkl vårdnadsöverflyttningar) Medelkostnad/dygn

För föräldrar, barn och unga har vi kurator vid landstinget och kommunens gemensamma familjemottagning på vårdcentralen, ungdomsbehandlare och familjebehandlare, ibland kan kontaktperson/familj, familjehem eller institutionsplacering vara enda alternativet för att uppfylla vårdbehovet.

situationer handläggs omedelbart samt att åtgärderna

Vårddygn i förstärkt familjehem, barn/vux Medelkostnad per dygn Vårddygn i HVB, barn Medelkostnad per dygn Vårdygn i SIS-hem, barn

rapporteras kommande vardag.

Medelkostnad/dygn

Socialkontoret har avtal med Södertälje kommun om socialjour på kvällar och helger. Det medför att akuta

29

Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

53

60

60

6878

7000

7000

4,0

3,7

3,7

1343

3000

2000

123

110

110

1552

2000

1800

528

500

500

0/0

180/90

180/0

0 0 0 0

1800 400 4300 180

1800 200 4300 180

0

4600

4600

Insatser - vuxna missbrukare Vårddygn i HVB, vuxen Medelkostnad per dygn Vårddygn LVM, vuxen

224 1655 169

250 2500 90

250 2500 90

Medelkostnad/dygn

3350

3500

3500

Ekologisk utveckling Verksamhetens roll i utvecklingen av ekologisk hållbarhet är att vi, liksom övriga förvaltningar, beslutat om en miljöledningsnivå (nivå 1) i vårt miljöledningssystem, och att vi satsat en hel del av våra

Personal Personal

resurser i ett förebyggande arbete, vilket också innebär

Budget

Budget Förändr

2014

2015

%

9 675

10539

9%

41%

43%

3%

en satsning på folkhälsa Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Humanistiska nämndens individ- och familjeomsorgens mål Respekt för individen Hjälp till självhjälp Jag har blivit stärkt i…… Klienter bemöts med ökad respekt Min handläggare lyssnar på mig

Stimulerande arbetsmiljö Ökat inflytande över egen kompetensutveckling Man lyssnar på mina åsikter Tydligare stöd och ledarskap Jag är trygg i min yrkesroll

Ständiga förbättringar Förkortade handläggningstider Ledtid från ansökan till beslut Högre kvalitet på insatserna Klienter och medarbetare

Hög effektivitet Fördela och använda resurser mer effektivt Fördelning av resurser på basis av behov Resursanvändningen är kostnadseffekt

30

Kultur och fritidsnämnden Ordförande: Lena Isoz (M) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

3 568

3 809

3 809

3 809

3 809 -46 419

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

-35 578

-39 812

-46 064

-46 271

Personal

-8 604

-9 027

-9 253

-9 530

-9 816

Kapitalkostnader

-7 211

-10 176

-15 748

-15 400

-14 967

Övriga kostnader Nettoresultat

-19 763

-20 609

-21 063

-21 340

-21 636

-32 010

-36 003

-42 255

-42 462

-42 610

Verksamhetsområde ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

Fortsatt arbete för förbättringar på våra idrottsoch friluftsanläggningar.

Bibliotek Fritidsgårdar Kulturskola Allmänkultur Avtal fritidsverksamhet Föreningsstöd Fiske Lotteritillstånd Anläggningar

Hallutredningen redovisas. Nätverksträffarna fortgår. Möjligheterna för att utöka antalet båtplatser främst för lite större fritidsbåtar är utrett.

Personal

Vi har bibliotek och fritidsgårdar i Trosa och Vagnhärad, samt en kulturskola som erbjuder musik, dans, teater och film med verksamhet i alla kommundelar. Vi har även en allmänkulturell verksamhet med huvudsaklig inriktning mot barn och ungas kultur och stöd till olika kulturutövare.

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget

2014

2015

Förändr %

9 027

9 253

2%

23%

20%

-3%

Verksamhetsförändringar Kulturverksamheten fortsätter att utvecklas nu inom samma enhet och med samma chef. En del synergier och positiva utvecklingsmöjligheter räknar vi med.

Verksamheten 2016-2017

Kulturen och skolan samverkar i högre grad

ƒ

Tjänstekoncession för Trosa camping genomförs.

ƒ

Kommunens tillväxt gör att vi får under denna period se över eventuella behov av nya verksamheter.

ƒ

Via eventuellt nya bidragsregler har vi skapat förutsättningar för nya verksamheter att lättare få stöd för att komma igång.

ƒ

Under 2016-17 planerar Kulturskolan att öka kursutbudet, framförallt för högstadieelever, med ämnen som t ex bild/konst, skaparverkstad, film/foto, musikteknik/produktion och rockband utifrån förfrågan och möjligheter.

Upphandlingar av drift för Kråmö och Gästhamn genomförs som tjänstekoncessioner under året. Nya eller reviderade bidragsregler ska antas under året. Vi ser en ökning av kulturarrangemang där kulturkonsulenten, i samverkan med föreningsliv och andra kulturutövare, breddar och ökar det totala kulturutbudet. Ny driftentreprenör skall utses för Kvarnen under 2015, nytt avtal gäller från 2016-01-01.

31

Verksamhetsmått Verksamhetsmått

Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

Antal platser

700

710

700

- varav stora platser

129

129

129

Antal uthyrda platser

650

650

650

45

50

55

36

55

55

Småbåtshamn

Kö, stora platser Föreningsstöd Antal föreningar som erhåller stöd Antal aktiviteter, idrottsföreningar Totalt antal deltagare

7 556

7 500

7 000

71 629

75 000

70 000

Allmän kultur Antal kulturföreningar som erhåller stöd

19

17

20

Kulturbidrag, aktiviteter

80

120

100

Antal kulturarrangemang och utställningar

61

57

60

7

35

30

2 800

2 000

2 000

Antal stora arrangmang

15

13

13

Antal besökare på stora arrangemang

1068

650

700

Vardagskvällar

22

30

25

Helgkvällar Vagnhärad, antal besökare Vardagskvällar

28

35

30

29

35

35

Helgkvällar

22

40

30

Antal arrangemang i Trosa kvarn Antal besökare, kulturarrangemang i Trosa kvarn Fritidsgårdarna

Trosa, antal besökare

Biblioteken Antal besökare

114 945

130 000

130 000

Antal utlån

61 806

90 000

70 000

Antal e-lån

2 200

4 000

6 000

255 285

250 280

260 290

11

30

10

Kulturskolan Antal debiterade elever Antal ämneskurser Kö

32

Kultur och fritidsnämndens mål

Vad 1.

Mål

Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv”.

Mätmetod

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

4.

Medarbetarna i Kultur och fritidsnämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang.

80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget.

Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av RKA o SKL

2.

Kulturutbudet är utökat för barn och ungdomar genom ökad samverkan och riktat bidrag, (Utvecklingsbidraget).

Få kulturföreningar att söka från utvecklingsbidraget

Mäts två ggr om året vid beslut om bidrag och jämförs med året innan.

3.

De som kontaktar Kultur och fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden.

90 % ska vara nöjda.

Egen enkät

33

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson (C) Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

34 518

30 681

30 681

30 681

30 681

-171 482

-165 714

-171 852

-174 820

-179 367

-115 934

-111 300

-114 750

-118 193

-121 739

Kapitalkostnader

-518

-617

-629

-642

-655

Övriga kostnader

-55 030

-53 797

-56 473

-55 985

-56 973

-136 964

-135 033

-141 171

-144 139

-148 686

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Nettoresultat Varav resultatöverföring

255

Verksamhetsområde ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

inom ramen för satsningen är tänkt att bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Det innebär att arbetet kommer att fortsätta såväl i år som efter överenskommelsens utgång. Ett exempel på det arbetet är den proaktiva satsning på ”tryggare hemgång” som påbörjades under 2013. Syftet är som tidigare känt att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd i hemmet möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet för den enskilde.

Myndighetsutövning Hemtjänst Särskilt boende Daglig verksamhet Insatser enligt LSS Socialpsykiatri Öppen psykiatrisk tvångsvård Hälso- och sjukvård/ Hemsjukvård Medicinskt färdigbehandlade Rehabilitering/ Tekniska hjälpmedel Färdtjänst/ Riksfärdtjänst Anhörigstöd

Ytterligare en aktivitet som pågår är inom hälsooch sjukvårdsenheten, där grupper bildats med olika specialiseringar. Det handlar om att förstärka kompetensen inom prioriterade områden som tex demens och palliativ vård.

Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

Vad gäller området demens examineras förvaltningens första silviasjuksköterska (specialisering i demensvård för sjuksköterskor) i juni månad. Vidare utbildar sig baspersonal fortsättningsvis i demensregistret BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) i syfte att öka kunskap och användandet.

Verksamhetsförändringar Det pågår ett arbete med att införa ett intranät i kommunen och inom vård- och omsorg löper arbetet parallellt med utvecklingen av förvaltningens kvalitetsledningssystem. Målet är att integrera systemet med intranätet.

Socialstyrelsen har beslutat att föreskrifterna och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden ska träda i kraft 31 mars 2015. Arbete pågår med att färdigställa motsvarande föreskrifter för alla äldre på de särskilda boendena och avsikten är att dessa ska träda ikraft vid samma tidpunkt som föreskrifterna som gäller för personer med demenssjukdom. Biståndsenheten har sedan länge fattat hemtjänstbeslut i särskilt boende och beviljat insatser utifrån det individuella behovet. Det finns med andra ord redan en god beredskap, men föreskrifterna kan komma att leda till

Trosa kommun är sedan den 1 feb 2014 ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att kommunen har ett utökat åtagande gentemot den finsktalande befolkningen. Av den anledningen har en fördjupad kartläggning påbörjats i syfte att ta reda på vad brukare med finskt ursprung inom vård och omsorgs verksamheter har för behov, önskemål och förväntningar. Överenskommelsen avseende de mest sjuka äldre löper ut 31 dec 2014, men det arbete som bedrivs

34

Rationaliseringar Budgeten 2015 är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 525 tkr. Däribland är att se över schablontiderna och samordna insatserna vid biståndsbedömning av myndighetskontoret vilket motsvarar 200 tkr. En annan rationalisering är att minska kostnader för förbandsmaterial motsvarande 25 tkr. 300 tkr i rationalisering är avseende byggnation av egen gruppbostad, då detta skulle möjliggöra hemflytt av 3 st personer som det i dagsläget köps plats för. Resultatet av den inventering som förvaltningen gjort avseende behov av gruppbostad visar att enbart 1 av 17 aktuella brukare säger sig ha behov av en gruppbostad. Det är med andra ord inte aktuellt att i dagsläget projektera för upprättande av gruppbostad vilket betyder att gällande rationalisering inte kommer att vara möjlig att genomföra.

ytterligare verksamhetsutveckling med ökade kostnader som följd. Ett pilotprojekt genomfördes hösten 2013 inom framförallt äldreomsorgen i syfte att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Under året kommer satsningar att göras som omfattar samtliga verksamheter, i enlighet med gällande politiska vision. Arbetet med sinnenas lilla trädgård påbörjades i augusti på det särskilda boendet Ängsgården och kommer att stå klart sommaren 2014. Utifrån den undersökning avseende medarbetarengagemanget (HME) som gjordes under vinterhalvåret 2013 har förvaltningen analyserat sitt resultat och fastställt prioriteringsområden att arbeta vidare med. All personal har fått tagit del av enkätens resultat på respektive enhet.

Verksamheten 2016-2017

Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett område som under lång tid varit eftersatt. Behoven kan vara stora och undersökningar visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression. Mot bakgrund av detta görs nu flera nationella satsningar inom området. En av årets satsningar är just kartläggning av hur det ser ut i våra verksamheter idag, vad vi kan förvänta oss framöver och vilken kompetens som behövs för att möta behoven.

Gruppen 65-79 år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder att vi även framgent kommer att behöva satsa på att skapa goda förutsättningar för individer i framförallt det ordinära boendet. Sannolikt kommer det ställas krav på en mer kvalificerad hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är alltmer avancerade. Det är därför viktigt att följa denna utveckling för att möta ställda krav med rätt kompetens och rätt resurser.

Behovet av hemtjänst har under flera års tid legat på en relativt konstant nivå, emellertid betydligt högre i relation till budget. I dagsläget har dock behovet ökat och trenden ser ut att hålla i sig.

Enligt den demografiska statistiken (GPF 2014– 2017) kommer den äldre befolkningen, d.v.s. 90 år och äldre, att minska i antal under de kommande åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer.

Kostnaden för tekniska hjälpmedel har i relation till budget legat högre de senaste fyra åren. Behovet har inte ökat utan legat konstant. I och med den nya prismodell som antagits kommer emellertid kostnaden för tekniska hjälpmedel öka. Ramförändringar Utifrån den demografiska utvecklingen har en ramjustering gjorts med + 2 400 tkr. Utöver denna ramjustering ser vård- och omsorgsnämnden utökat behov inom funktionshinderområdet (LSS) varför en korrigering av ram skulle behöva göras med motsvarande 2 mkr för idag kända ärenden.

Gruppen äldre med psykiatrisk sjukdom ser på sikt ut att växa, vilket innebär att verksamheten behöver utvecklas för att kunna möta detta behov med kompetens och resurser. Den nyligen genomförda inventering som gjorts inom LSS visar att de flesta tänker sig en framtid med egen lägenhet i ordinärt bostadsbestånd framför boende i service- eller gruppbostad. Det skulle i så fall innebära fokus på individuella lösningar i ordinärt boende med stöd av antingen boendestödjare eller assistent.

Ettårssatsningar VO får 1 000 tkr för satsning på IT-utveckling samt 500 tkr för kompetensutveckling inom VO verksamheter.

35

Ekologisk utveckling

En annan tendens är ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Denna grupp ökar i hela landet, vilket sannolikt kan kopplas till att sjukvården fått utökade resurser avseende diagnostiseringar. Det betyder i sin tur att dessa personer kan erhålla adekvat stöd i tid, från kommunen och landstinget. För att möta behovet av och service för denna målgrupp är det av stor vikt att se över kunskapsnivån även inom detta område.

Vi arbetar med miljöledningsnivå 2 och arbetar tillsammans med kommunekologen i upphandlingar. Till hösten planeras en miljöutbildning för all personal. Cyklar skall användas om möjligt för dagliga transporter inom verksamheterna. Vi kommer att fortsätta använda miljöklassade bilar.

Redan i år har förvaltningen sett över behov av utveckling inom IT. För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT.

Inför 2013 införde nämnden miljömål i syfte att minimera verksamheternas miljöskadeverkningar. Ett mål är att minska el- och vattenförbrukningen på våra särskilda boenden. Under 2013 låg förbrukningen av vatten på en relativt konstant nivå i jämförelse med året innan medan både Trosagården och Häradsgården lyckades minska sin elförbrukning med motsvarande 5% på Trosagården och 9 % på Häradsgården. Arbete pågår med att ta fram ytterligare mål inom området.

Verksamhetsmått Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

65-79 år

2 044

2 141

2 225

80-84 år

235

250

272

244

Demografi åldersgrupper enl. GPF

80-89 år 85- år

412

90- år

104

Hemtjänst utförda timmar Kommunala utförare Privata utförare

30 371

29 300

31 000

8 237

8 000

9 000

89%

95%

95%

10

11

5

110

110

105

95

100

105

Budget

Budget

Förändr

2014

2015

%

111 300

114 750

3%

67%

67%

0%

Särskilt boende Beläggningsgrad Antal korttidsplatser Antal permanenta platser Beslut LSS Beviljade LSS beslut

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

36

Vård- och omsorgsnämndens mål Vad

Mål

Mätmetod

Nöjdhet 1.

Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter

Nöjdheten på SÄBO ska vara 95% eller Öppna Jämförelser, högre Särskilt boende

2.

Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter

Nöjdheten inom hemtjänsten ska vara 95% eller högre

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Trygghet 3.

Kunderna ska känna sig trygga i Vård & Omsorgs verksamheter

Tryggheten inom SÄBO ska vara 55% eller högre

Öppna Jämförelser, Särskilt boende

4.

Kunderna ska känna sig trygga i Vård & Omsorgs verksamheter

Tryggheten ska vara 65% eller högre inom hemtjänsten

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Rättssäkerhet 5.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert

6.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert

7.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert

Utförandegrad i Utförandegraden (utförd av beviljad tid) Hemtjänsten, egen ska vara 90% eller högre avstämning Väntetid särskilt Alla gynnande biståndsbeslut inom SOL boende i RKA ska verkställas inom 90 dagar undersökning Alla gynnande biståndsbeslut inom LSS ska verkställas inom 90 dagar

Verkställighetstid LSS enl RKA undersökning

Hänsyn till åsikter och önskemål ska vara 90% eller högre inom SÄBO

Öppna Jämförelser, Särskilt boende

Möjligheter att påverka tider ska vara 70% eller högre inom SÄBO

Öppna Jämförelser, Särskilt boende

Hänsyn till åsikter och önskemål ska vara 90% eller högre inom hemtjänsten

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Möjligheter att påverka tider ska vara 75% eller högre inom hemtjänsten

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt

Kostnad äldreomsorg per invånare 65+ ska vara bland de 20 bästa

VKV

11.

Vård & Omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar

Minska elförbrukningen på de särskilda boendena

Elförbrukning på Häradsgården & Trosagården

12.

Vård & Omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar

Minska vattenförbrukningen på de särskilda boendena

Vattenförbrukning på Häradsgården & Trosagården

Självbestämmande

8.

9.

Vård & Omsorgs verksamheter ska ta hänsyn kundernas självbestämmande.

Vård & Omsorgs verksamheter ska ta hänsyn kundernas självbestämmande.

Kostnadseffektivitet 10.

Miljö

37

Teknik och servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

74 273

85 862

87 280

87 332

87 763

-105 022

-122 626

-126 433

-126 176

-129 296

Personal

-15 608

-23 727

-24 320

-25 050

-25 801

Kapitalkostnader

-38 877

-49 144

-50 346

-48 787

-47 422

Övriga kostnader

-50 536

-49 755

-51 768

-52 339

-56 072

-30 749

-36 764

-39 153

-38 844

-41 533

Nettoresultat

Verksamhetsområde ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

Gator och vägar Park Kommunfastigheter Inköp och försäkringar Exploateringar Kommunens skogar Kost och städverksamhet AME (Arbetsmarknadsenheten)

Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom årsentreprenader. Tillfälliga arbeten och investeringar sker genom upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och städverksamheten drivs i egen regi. AME tillkom 2014 efter beslut i fullmäktige.

ƒ

Öka medvetenheten kring vikten av miljösmarta val när det gäller livsmedel.

ƒ

Fortsatt verka för ökning av eko och närproducerat.

ƒ

Fortsatt Kompetensutveckling av personal inom service, bemötande, matlagning, kunskap kring livsmedel.

ƒ

Fortsätta arbetet med att skapa attraktiva måltidsmiljöer. Städ

ƒ

Fortsatt utveckling av Miljömedvetna metoder för städning av lokaler.

ƒ

Fortsatt Kompetensutvecling av personal inom service, bemötande, kunskap kring städning /materialvård/ underhåll fastigheter.

ƒ

Samverkan med kunder för bästa möjliga service inom städning.

ƒ

Utveckla koncept/framtagande av nya tjänster utifrån kunders behov.

ƒ

Underhållsplaner/krav för städning för alla typer av verksamheter inom Trosa kommun.

Verksamhetsförändringar Tekniska ƒ

Fortsatt satsning på förskolornas utemiljö.

ƒ

Delvis ny organisation för att möta framtida behov.

ƒ

Lokalförändringar/omflyttningar inom vårt lokalbestånd för att anpassa lokaler efter behov.

AME

ƒ

Gatubyggnationer och åtgärder i gaturummet fortgår enligt plan.

ƒ

ƒ

Fortsatt utveckling av parkmiljön.

ƒ

513 tkr för ökade driftsytor inom gata/park.

ƒ

Fortsatt utveckling av lekplatser.

ƒ

Ökad satsning på kvalitet inom Kost 500 tkr.

ƒ

Fortsatt satsning på trafiksäkerhetsåtgärder.

ƒ

Erbjuda fler ungdomar feriearbeten, 150 tkr.

Kost

ƒ

Utökad verksamhet inom OSA (Offentligt Skyddade Arbeten), 300 tkr.

ƒ

Livsmedelsupphandlingen.

ƒ

Samverkan med kunder och personal inom skola, förskola och äldreomsorg för att skapa bästa möjliga måltider tillsammans.

Eventuellt inrättande av en varusluss. Ramökningar

Rationaliseringar

38

ƒ

Gatubelysning, lägre energi, 50 tkr.

ƒ

Minskad skadegörelse, 100 tkr.

ƒ

Bättre uppföljning entreprenadavtal, 50 tkr.

ƒ ƒ

Ettårssatsningar 2015 Underhållsröjning av vass i 3 år, 500 tkr/år fram till 2016.

Verksamhetsmått

Upprustning av utemiljön vid Verktyget på Industrigatan, 600 tkr.

Verksamhetsmått

Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

75 665

64 192

70 553

152

66

67

503

400

400

4 094

64

64

Teknisk förvaltning Fastighetsareor Underhåll av fastigheter kr/m2 Skadegörelse totalt

Verksamheten 2016-2017 ƒ

Fortsätta vårt arbete med planerat underhåll på fastighet och gata.

Elenergiförbrukning fastighet Mwh *. Ändrat 2013 kwh/m2-år

ƒ

Parkplanen ligger som grund för fortsatt utveckling av våra parker.

Gator antal kvm

578 942

610 595

600 554

ƒ

Lokalprogram för våra fastigheter.

Park antal kvm

575 035

577 199

602 185

ƒ

Undersöka möjligheten till tillagningskök på Hedebyskolan.

Elenergiförbrukning, gata Mwh * Ändrat 2013, kwh/m2-år

1 039

2,20

2,20

ƒ

En informationssatsning till företag och chefer för ökad förståelse och för att fler ska våga ta emot människor med funktionshinder.

21,94

16,2

16,5

2,3

3,6

3,7

4 696

4 655

4 748

91

91

91

37 822

40 186

40 990

182

167

171

Drift o underhåll av gator kr/m2 Drift o underhåll av park kr/m2 Kost och städ Måltidskostnad/elev/år Andel ätande i år 7-9 %

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Måltidskostnad/boende/år Budget

Budget

2014

2015

%

23 727

24 320

3%

19%

19%

0%

Städkostnad kr/kvm/år

Förändr

Ekologisk utveckling Vid upphandlingar som genomförs finns ett miljötänkande. Sunda och miljövänliga val av material i t.ex. byggnationer prioriteras. Upphandlade entreprenörer skall använda sig av miljöklassade maskiner och fordon. Nytänkande i miljöarbetet provas och utvärderas. Förbättrat underhåll av våra kommunala fastigheter ger en bättre arbetsmiljö, men också en lägre drifts- och energikostnad vilket förbättrar miljön på sikt. Energioptimeringsprojektet är inne i fasen av att vi kan börja läsa av resultatet och jämföra mellan år. Till 2015 är målet att nå 40% ekologiska livsmedel

39

Teknik och servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

31 505

31 115

32 065

33 660

36 130

-36 068

-31 115

-31 165

-32 760

-36 130

Personal

-1 307

-1 709

-1 752

-1 804

-1 858

Kapitalkostnader

-5 293

-5 712

-6 264

-7 326

-9 251

Övriga kostnader

-29 468

-23 694

-23 149

-23 630

-25 021

-4 562

0

900

900

0

Nettoresultat

Verksamhetsmått

Verksamhetsområde ƒ ƒ

VA-verksamhet Renhållning

Verksamhetsmått

Tekniska kontorets avgiftsfinansierade verksamheter drivs på entreprenad.

Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

Hushållssopor kg/invånare

190

184

184

Hushållssopor kr/inv

716

803

803

Slam/latrin kr/inv

170

195

195

Renhållning

Verksamhetsförändringar

VA-verksamhet

Ny driftentreprenad för VA

Producerad vattenmängd (tm3)

901

870

870

Projekt vattentäkt/verk Sörtuna

Försåld vattenmängd (tm3)

Verksamheten 2016-2017 Arbetet med sluttäckningen av Korslöt forsätter, samt byggnation av ny, mer tillgänglig och anpassad återvinningscentral.

25

Vattenläckor, antal

16

13

13

Avloppsstopp, antal

15

25

20

Framför allt inom renhållningen har lagstiftningen skärpts under senare år, varför vi måste utveckla verksamheten kontinuerligt. Sorteringen på Korslöt har minskat avfallsmängderna som går till deponi och istället styrt om avfallet till återvinning i olika former – material- eller energiåtervinning

Högre återvinningsgrad på Korslöt.

Personal

Personalkostn/total kostnad

656

25

VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga verksamheter med tillståndsplikt för att få bedrivas. Då utförandet sker på entreprenad är det viktigt att rätt krav ställs på entreprenörerna och deras tjänster.

Utredning för säkring och genomförande av vattentäkterna kommer att vara ett stort arbete under perioden.

Personalkostnader, tkr

656

41

Ekologisk utveckling

Ny överföringsledning mellan Trosa avloppsreningsverk och Vagnhärad med sektionering i Trosa byggs.

Personal

531

Ospecificerad förbrukning (%)

Budget

Budget

2014

2015

%

1 709

1 752

2%

5%

6%

0%

Inom VA-verksamheten är funktionen i anläggningarna viktig för att inte belasta miljön i onödan.

Förändr

40

Teknik och servicenämndens mål - Skattefinansierad verksamhet

Vad

Mål

Mätmetod

1.

Trosa kommuns medborgare är trygga och säkra att vistas utomhus under kvällar och nätter.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

2.

Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns gator och vägar.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

3.

Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse.

Minst 60% ska vara planerat underhåll.

Uppföljning av bokförda kostnader.

4.

Medarbetarna i Teknik och servicenämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang.

80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget.

Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av RKA o SKL

Teknik och servicenämndens mål - Avgiftsfinansierad verksamhet

Vad

Mål

Mätmetod

1.

Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns vatten och avlopp.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

2.

Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns renhållning och sophämtning.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

41

Miljönämnden Ordförande: Carl von der Esch (M) Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

1 050

908

933

933

933

-1 906

-1 870

-1 913

-1 966

-2 020

-1 545

-1 450

-1 486

-1 531

-1 577

0

0

0

0

0

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader

-362

-420

-427

-435

-443

Nettoresultat

-856

-962

-980

-1 033

-1 087

Verksamhetsområde

Ordinarie tillsyn skall i övrigt ske inom miljö- och

ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

hälsoskyddsområdet enligt av nämnden beslutade

Miljö och hälsoskydd Livsmedelstillsyn Alkoholtillstånd/rådgivning Tobak och folköl Nikotin och receptfria läkemedel

tillsynsnivåer. Budgetmässiga förändringar De budgetmässiga förutsättningarna är till stor del stabila bortsett från en mindre rationalisering på 25 tkr inom miljönämndens område. Bland annat handlar det om fortsatta ekonomiska konsekvenser av förändrade taxekonstruktioner.

Verksamheten är reglerad i främst miljöbalken, livsmedels- och alkohollagstiftningen. Uppgifterna är att ge allmänheten och olika företag råd, anvisningar och upplysningar i miljö- och hälsoskyddsfrågor mm. Kontoret bedriver tillsyn enligt gällande lagstiftning, där inspektioner, provtagningar och mätningar ingår i tillsynsarbetet. Tillsynen sker i enlighet med av nämnden godkända tillsynsnivåer för respektive område.

Verksamhetsförändringar Utvecklingsfrågor Det omfattande arbetet med inventering av enskilda avlopp på landsbygden fortsätter och anläggningarnas funktion kontrolleras i enlighet med Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd för små avlopp. Ambitionen är att bedriva inventeringen av enskilda avlopp i sådan takt att samtliga anläggningar är inventerade senast 2016.

Verksamheten 2016-2017

Miljökontoret kommer under 2014-2015 att driva

Arbetet med inventering och åtgärdskrav rörande enskilda avlopp fortsätter och bedöms kunna slutföras under dessa år. Av nämnden fastställda tillsynsnivåer kommer följas och kompletteras med specifika projekt inom respektive verksamhetsdel.

ett hamnprojekt tillsammans med ekologienheten som syftar till att inventera och göra tillsyn av de småbåtshamnar som finns i kommunen med gästhamnen inkluderad. Projektet kommer bland annat att mynna i informationsinsatser till båtklubbarna avseende problematiken kring bottenmålning av båtar, fördelen med att använda

Ekologisk utveckling

den kommunala båttvätten, tömningsstationer för

Miljönämndens verksamhet utgör till stor del myndighetsutövning där ärenden prövas enligt miljöbalken m. fl. lagar. Beslut, tillsyn, tillstånd, anmälningar, samråd, råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättningar.

latrin m.m. Under perioden kommer också bland annat särskilt fokus riktas mot fortsatt tillsyn av U-objekt, lantbruk, verksamheter med utsläpp av dagvatten samt minireningsverk. 42

Personal Personal

Budget

Budget

2014

2015

1 450

1 486

2%

78%

78%

0%

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Förändr %

Verksamhetsmått Redov

Budget

Budget

2013

2014

2015

Miljö och hälsoskydd Anmälan avloppsanordning Livmedelsobjekt Miljöskydd Hälsoskydd/hygienlokaler Serveringstillstånd

65

65

65

116

115

115

65

45

55

109

80

100

18

20

18

43

Miljönämndens mål

Vad

1.

Service till företagen

2.

Effektivitet

3.

Medarbetarengagemang

4.

Avloppsinventering

Mål Trosa ska tillhöra topp 10 i landet avseende sammantagen servicefaktor (information, tillgänglighet, bemötande, mm) Handläggningen ska effektiviseras och därmed ge upphov till förkortade handläggningstider räknat från komplett inlämnad handling 80 % av medarbetarna ska ge det sammanvägda betyget 4-5 på en femgradig skala

Mätmetod

SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor.

Regelbundna uppföljningar och mätningar. Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor framtagna av SKL och RKA.

Att bedriva inventeringen av enskilda avlopp i sådan takt att samtliga Årlig uppföljning av inventeringstakt anläggningar är inventerade senast 2016

44

Revision Ordförande: Claes Hedlund Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2013

2014

2015

2016

2017

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

0

0

0

0

0

-637

-755

-768

-784

-801 -192

Personal

-99

-177

-181

-187

Kapitalkostnader

0

0

0

0

0

Övriga kostnader

-539

-578

-587

-597

-609

Nettoresultat

-637

-755

-768

-784

-801

Verksamhet och mål Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan. Kommunrevisionens uppgift är att granska den verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden, enligt vad som regleras i kommunallag och i god revisionssed.

insatser ett egenvärde genom de effekter som kan åstadkommas i förvaltningen. Revisorernas målsättning är att arbeta konstruktivt och förebyggande och att granskningarna ska kunna initiera förbättringar och omprövningar av verksamheter, system och rutiner.

Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövningen. Revisorerna ska pröva om:

Sammanhållen revision

ƒ

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt,

ƒ

räkenskaperna är rättvisande,

ƒ

den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Sedan år 2011 är revisionsuppdragen i koncernen upphandlat som ett sammanhållet ramavtal. Det innebär att uppdraget som sakkunnigt biträde till kommunens förtroendevalda revisorer och till lekmannarevisorerna i bolagen samt yrkesrevisor till kommunens företag, numera utförs av samma revisionsföretag.

Inriktning Revisionens inriktning i Trosa kommun är att den ska arbeta i huvudsak aktivt och utifrån en övergripande nivå och helhetssyn. Styrning och kontroll av kommunens verksamhet förutsätter att det, för varje verksamhet, finns väl definierade mål. Målen fastställs av kommunfullmäktige och revisionen ska årligen pröva att verksamheten bedrivs i enlighet med de fastställda målen.

Omvärldsförändringar Revisionens roll i den kommunala verksamheten har kommit alltmer i fokus. Riksdagen beslutade i maj 2006 om en stärkt kommunal revision. Det innebär bland annat att fullmäktige måste motivera sitt ställningstagande till revisorernas rekommendationer om ansvarsfrihet. För att stärka revisorernas oberoende kan de exempelvis inte vara ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. En ny utredning har därefter tillsatts med uppdrag att ta fram alternativa modeller för att ytterligare förstärka revisionens oberoende. Utredningen har redovisats av statskontoret i april 2008. Utredningen har därefter beretts av finansdepartementet.

Revisionen avser särskilt uppmärksamma nämndernas system för intern kontroll, med fokus på frågor om budget och ekonomistyrning. Vidare kommer fokus ligga på nämndernas arbete med utveckling av mål, framtagandet av nyckeltal/indikatorer för att mäta måluppfyllelsen och hur dessa följs upp med avseende på ekonomi och verksamhet. Revisionen genomför varje år ett antal fördjupade granskningar som dokumenteras och redovisas i särskilda rapporter. Utöver huvuduppgiften att ge underlag till ansvarsprövningen har kommunrevisionens gransknings-

45

Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. att fastställa utdebiteringen för år 2015 till 21:26 kr/ skattekrona, vilket innebär oförändrad skatt 2. att anta förslaget till budget för 2015 och flerårsplan för 2016-2017. 3. att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar för den egna verksamheten inom av kommunfullmäktige beslutad investeringsram. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel ur kommunstyrelsens investeringsreserv till annan nämnd. 5. att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i januari 2015 upprätta internbudgetar för år 2015 inom beviljade anslag samt genomföra verksamhetsförändringar för att klara budget år 2015. 6. att fastställa pengbelopp för förskola, grundskola, hemtjänst och särskilt boende enligt bilaga 1 7. att bemyndiga kommunstyrelsen att ur anslag för central buffert anvisa medel enligt fastställda kriterier. 8. att fastställa kommunens internränta till 5 procent. 9. att taxan för mät- och kartverksamhet höjs med 3 procent 10. att B-beloppet för taxan avseende planering, byggande och strandskydd fastställs till 46 11. att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år 2015, med totalt 60 000 000 kronor i enlighet med kommunens finanspolicy. 12. att kommunstyrelsen under år 2015 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande de lån som förfaller till betalning under år 2015.

46

Peng förskola och skola

Bilaga 1 Kommunal peng (grundbelopp)

Peng kr/år/barn

2014

2015

Privat peng*

ökning%

2014

2015

ökning%

Förskola 1-2 år - 20 tim/vecka

90 069

92 757

3,0%

92 866

95 122

2,4%

21-40 tim/vecka

117 838

121 363

3,0%

123 184

126 354

2,6%

41-

158 994

163 759

3,0%

168 118

172 641

2,7%

tim/vecka

Förskola 3-5 år - 20 tim/vecka

51 583

53 112

3,0%

50 847

51 837

1,9%

21-40 tim/vecka

67 461

69 469

3,0%

68 182

69 696

2,2%

41-

90 971

93 687

3,0%

93 851

96 137

2,4%

6 år

36 892

38 013

3,0%

37 114

37 600

1,3%

7-12 år

29 562

30 460

3,0%

29 111

29 354

0,8%

Förskoleklass

29 942

30 831

3,0%

33 650

34 644

3,0%

Skolår 1-5

48 780

51 234

5,0%

54 401

57 108

5,0%

Skolår 6

56 292

58 982

4,8%

63 683

66 673

4,7%

Skolår 7-9

58 722

61 471

4,7%

66 336

69 390

4,6%

tim/vecka

Skolbarnomsorg

Grundskolepeng

* I privat peng ingår tillägg för momskompensation, administration och skolhälsovård samt avdrag för föräldraravgifter med kompensation för maxtaxa.

Peng särskilt boende 2014

2015

Pris/ tim

Pris/ dygn *

Grundpeng (tom plats)

290

Nivå 1 (7,4 timmar/vecka)

Ökning

Pris/ tim

Pris/ dygn *

%

77

299

79

3,1%

290

356

299

366

3,1%

Nivå 2 (16,7 timmar/vecka)

290

739

299

760

3,1%

Nivå 3 (22,2 timmar/vecka)

290

969

299

997

3,1%

Nivå 4 (25,5 timmar/vecka)

290

1107

299

1139

3,1%

Korttids (22,9 timmar/vecka)

290

999

299

1029

3,1%

Individuella utökningar

233

Individuella behov/vecka

241

*Inkluderar verksamhetskostnader 50kr/dygn

Peng hemtjänsten 2014

2015

Ökning

pris/tim

pris/tim

%

Kommunal utförare

336

346

3,0%

Privat utförare service och omvårdnad*

367

378

2,4%

Privat utförare service**

362

373

2,4%

Peng kr/utförd timme

* Kompensation för overhead och moms ingår **Kompensation för overhead ingår Obekväm arbetstid ersätts enligt verkligt utfall + PO påslag för alla utförare

47

3,1%

Kommunens nämnder och helägda bolag

Organisation 2015

Valnämnd

Kommunfullmäktige

Revision

Kommunkontor Kommunstyrelsen

Överförmyndare

Kommunekolog

Skolkontor Humanistisk nämnd Socialkontor

Vård- & omsorgsnämnd

Samhällsbyggnadsnämnd

Vård- & omsorgskontor

Samhällsbyggnadskontor

Kultur- & fritidsnämnden Kultur-, fritids-, teknik& servicekontor Teknik- & servicenämnd Miljönämnden

Miljökontor

Styrelse för helägda bolag

Trosabygdens Bostäder AB

Trosa Fibernät AB

Trosabygdens Holding AB



EttbättreTrosa.Föralla.        

                 

 

  



Sida1av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    

    BudgetförslagetfrånSocialdemokraternagällandeTrosakommun budgetför2015medplan20162017visarpådelaravenpolitiksom kanbliverkligheteftervaletiseptember2014.Dåkommerocksåen revideradbudgetför2015attantas.Socialdemokraternakommerinte attsänkadennuvarandeskattenpå21:26förkommunens medborgare.Vikommerattprioriteravälfärdenochtaansvarför låneskuldendenkommandemandatperioden. Vityckerattdetbehövsettstörrepolitisktansvarförframtiden.Vi tillförökaderesursertillskolan.Ökargrundskolansskolpengmen ocksåmedenbeställningattfördelaresursernamerefterbehov.En likvärdigskolagerbättrekunskapsresultat.Genomattdrivaenpolitik somtaransvarförframtidenutvecklasocksåmodernaföretagochnya jobbväxerfram.Investeringarsomtarosstillettklimatsmartare samhälleochförstärkervårprofilsomEkokommunärviktigaföross. InvesteringariITsomendelavengemensaminfrastrukturför kommunikationärenframtidssatsningbådeiskolanmenocksåför företagarna.Vitrorocksåattvårkommunmersystematisktkan arbetamedsocialainvesteringar.Detförebyggandearbetetdetsom innebärattallaeleverlyckasnåmåleniskolankommerattbetalas igenmerännågonriskaktiepåbörsen.Vifortsätterocksåatt prioriterainsatsersomvivetärinvesteringaritillitsåsom”FixarMalte” fördeäldre. Arbeteochkunskapärgrundenförvårtvälståndochatterbjudafler ungdomarsommarjobb,rättförutsättningarförvidarestudierochbra lärareärdelavvårlångsiktighet.Kommunenspersonalförsörjning,och personalensförutsättningarocharbetsmiljöbörocksåprioriterasför attbyggaförframtiden.Viinrättardärförettpersonalutskott. Vianserattvårbudgetgersvarpådeutmaningarsomvårkommun stårför.Viärbereddaatttadetansvaretochgekommunende förutsättningarsombehövsförattmötaframtiden.





Sida2av15 

EttbättreTrosa.Föralla.   

    Socialdemokraternaläggerenbudget2015medenplanfören modernochframtidsinriktadkommun.Medvårbudgetvillvivisapå prioriteringarsompåsiktskageförutsättningarföretthållbart samhälleekologisk,socialtochekonomiskt. VivillskapaettjämliktTrosadärklyftornainteökar.Rättvisa,tillit, kreativitetochlångsiktigutvecklingärvårutgångspunktnär kommunensgemensammaskatteintäkterskafördelasochprioriteras. Vimenarattenansvarsfullekonomiskpolitikhandlaromatttaansvar förframtiden.Vikaninteochfårintefrikoppladenekonomiska politikenfrånnaturen.Likalitesomvikanfrikoppladensvenska ekonominfrånvåromvärld. Socialdemokrater,MiljöpartisterochTrosaradikalerhartillsammans presenteratgemensammabudgetarochhaftvalteknisksamverkan mandatperioden20102014.Detharfungeratbra. Kommunensskattesatsärsedan2012,tjugoenkronorochtjugosex öre(21:26).Våramedborgareskaredansommaren2014vetaatt socialdemokraternagårtillvalpådenexisterandeskattesatssom kommunentarutidag.Vitrorpåvårkommun,attflervillbohär,att flervillbidratillattskapaarbetstillfällenochtillväxt.Vitrorocksåpå ennyregeringsomkanstödjaensocialdemokratiskreformagendapå lokalnivå,förflerjobbochenbralikvärdigskolaföralla. Kommunensstyrdokument,Fastlagdkurssomredan1991ipolitiskt samförståndtogsärgrundbultenfördennabudget.Fullmäktigesnya målhararbetatsframipolitiskenighet.Ettavmålen,kommunens låneskuldskullebehövasesöveroch1målbehövertillföras.Ett medborgarbaseratkulturochfritidsmål. Fullmäktigesmålskaföljasomenrödtrådnertill nämnderna/utskotten.Detmedborgarbaseradejämställdhetsmålet somkommunstyrelsenfåttiuppdragatttaframhartyvärrännuinte presenteratsavnuvarandealliansmajoritet.Dessutomhar nämndernasuppföljningavhurmålengenomförtsvisatpåatten bättrestyrningbehövs. Ibudgeten2014medfördedetnyaskatteutjämningssystemetatt Trosakommunfickminskadeintäkterfrånstatenmedöver3miljoner. Införbudgeten2015harävenkostnadsutjämningentilldeäldre Sida3av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    förändrats.Iålderskategorin6579årskerdestörstaförändringarna förkommunensbudget.Vårdochomsorgfårenutökadbudgetramför attmötaocharbetaförebyggandemeddebehoven.Enannanstor budgetpostmedvissosäkerhetärnationellakravpåbemanningenpå vårasärskildaboenden.Förvaltningenharförvarnatattdessakan kommatill15mars2015.

   SocialdemokraternahartillsammansmedMiljöpartietochTrosa radikalerpresenteratgemensammabudgetar.Vigickintemedpåden skattesänkningsomgenomfördesavalliansen2012med20öre.Inför budgeten2015presenterarsocialdemokraternasittbudgetförslag meddennugällandeskattesatsenförkommunensmedborgare. Skattesatsenär21:26förhelaplanperioden.Vimåsteåtenökad progressivitetiskattesystemetochdåmåstekommanderegeringta sittansvar.Vitrorattensocialdemokratiskleddregeringgördet.

! "   !#$  Trosakommunharunderfleraårhaftensvagbefolkningstillväxtsom intenåttupptillfullmäktigesmål.Denrevideradebefolkningssiffran för2014varrealistiskochvitrorattTrosakommunkommerattklara avbefolkningstillväxtenförplanperiodenmenattsiktetbörvara fullmäktigesmålförattorkamedlåneskuldenochkommandebehov avvälfärd.

  "   Iårsbokslutetför2013ärdenökadelåneskuldenuppei30822kronor perinvånare.Deökadekapitaltjänstkostnadernainnebärattalltmer avkommunensgemensammaintäktergårtillfinansiellakostnaderoch drift.Detäroroandeochenriskomräntornaökaroch befolkningsökningenåterstagnerar.Vårpresenteradebudgetbygger påattdeöronmärktamedlenpå5miljoneranvänds.Vitroratt kommunfullmäktigeskullebehövadiskuteradenriskdettakan innebäraförkommunenochdessmedborgare.Ensärskildberedning underkommunfullmäktigekanbehövainrättasomriskenbesannas. 

   !%   Socialdemokraternasförslagtillarbetetmedrationaliseringaräratt verksamheternapresenterarhuromprioriteringarutifrånforskning ochbeprövaderfarenhetkangenomförastillbudgetberedningen.Vi Sida4av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    bedömerattettlångsiktigtperspektivmedfokuspådelaktighet, utvecklingsochförändringsprocessinomvårakommunala verksamheterinnebärattvikommerattkunnapresteraenmodern ocheffektivorganisationmedfokuspåeffektivtanvändandeavvåra gemensammaresurser.Densåkalladelärandeorganisationendärolika kunskaperbrytsochperspektivsomhärstammarfrånfolkhälsa, ekonomiochekologiskthållbartärutgångspunktförformandetavden framtidakommunalaorganisationen.Detkanbehövaskompetensstöd iomställningsprocessenvarför500000avsättshoskommunstyrelsen 2015förarbetet.  Kvalitetsledningochkvalitetssäkringärnyckelordistyrningoch ledningavkommunen.Jämförandestudierikvalitetkanlyftasåväl verksamhetsomanställdaochbidratillatthöjadenekonomiska effektivitetenpåsikt.Viföredrarettkvalitetsledningssystemsom innebärenstörrepolitiskstyrningnärviserkvalitetsbrister.Vikallar detatttapolitisktansvar. Visomföreträdersocialdemokraternakommeratttaansvarförvåra prioriteringar,detinnebärattvifrågarosshurskolan,förskolanoch äldreomsorgenklararsinaöverrespektiveunderskott.Dennuvarande majoritetenharsjösattettekonomisystemmentaringetpolitiskt ansvariformavstyrningsprinciper.Exempelvishurmycket+ respektive–kanenenhetackumulera?Vilkapolitiskakravpåkvalitet finns?Socialdemokraternakommeratttillsammansmedprofessionen ochövrigapartiertainitiativtilldiskussionomstyrningsprincip.Den styrandemajoritetenhargångpågånggåttemotsinaegna grundprinciperiekonomistyrningengällandesinainförda resultatenheter.Detärinteordningochreda.Visocialdemokratervill lyssnapåprofessionenochskapamertrygghetförenheterna.

 "   #     Trosakommunharsedanmajoritetsskiftet2006genomfört neddragningar/rationaliseringarförattalliansenskaklarade skattesänkningarmanutlovat.Nuharsnartverksamheternas uppfinningsrikedomocheffektiviseringspotentialkommittillvärldens ände.Detgårintelängreattdranerpåverksamhetochsedankalla det1årssatsningar.Socialdemokraternaharitidigarebudgetarvärjt ossemotdetinstrumentellaattkalkylerairationaliseringarochge tillbakaikortsiktiga1årspengar.Arbetetmedomställningenkommer attkrävatidvarförborttagandetavdesåkallade1årssatsningarna kommerattskeförst2016.Vitrorattvårtförslagpåarbetetmed rationaliseringarocksåmedföreffektiviseringaristorleksordningen2 4miljonerårligen.Tänkefterföreärenbättremetodänatttvingas Sida5av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    göraomochgörarätt.Vårkommunharettbehovavattarbetamed lärandeorganisationer,detspararekonomipåsikt.Den kvalitetsledningsombehövskanocksåpresentera omställningskostnadersomminskarframtidakostnader.Viavsätter3 miljoner2016föridéersommöjliggörinvesteringarsomminskar kostnaderpåsikt.Tänklångsiktigtkräverettpolitisktmodoch kunskap.

&  '    !          Genomattdrivaenpolitiksomtaransvarförframtidenutvecklas modernaföretagochindustrierochnyajobbväxerfram.Investeringar somtarosstillettklimatsmartaresamhälleochförstärkervårprofil somEkokommunärviktigaföross.VihoppasattTrosakommunskall varaenföregångskommunblandlandetsEkokommunerochbidratill attförverkligadenationellamålen2020förhållbarenergiförsörjning. Arbeteärgrundenförvårtvälstånd.Ennyckelföratthållaihopoch utvecklaSverigeärattflerharettjobbattgåtillochdärmedenegen försörjning.Arbeteskapardelaktighet.Arbetegerdenenskilde frihetenattgörasinaegnalivsval,attförverkligasinalivsdrömmar. Socialdemokraternaspolitiskaansvarförkommunensekonomi innebäransvarattdenpersonalsomutförtjänstertillkommunens medborgareocksåharbraarbetsvillkorochkompetensförsina uppdrag.Vivilldärförinföraettpersonalutskottunder kommunstyrelsen.Viharfåttrapporterompersonalfrågorsomkräver politisktansvar.Vikommerattminskadefastapolitikerarvodenamed 35%avettriksdagsmannaarvode.Fördessamedelkommerviattse tillattalla16åringarikommunengaranterassommarjobb.Denså kalladeNynäshamnmodellenskagenomförasivårkommun.Vivill ocksåtaansvarförattflersökerochutbildarsiginomvårdoch omsorg.Kommunen,likvälsomandrakommunerstårinförstora personalavgångarinomvårdochomsorgmenocksåinförfaktumetatt alltfleryngreväljerattintesökatillgymnasietomvårdnadslinje. Kommunenäribehovavutbildadarbetskraftochharettansvaratt bedrivaettgodkvalitativvård.Vivillattdeungdomarfrånkommunen somläserpåomvårdnadslinjengaranteras4veckorssommarjobb inomkommunensvårdochomsorgsverksamhet.Vitillför350000 extra,utöverdenramförstärkningpå450000till arbetsmarknadsenhetenfördessainsatser.Dettaäreninvesteringför framtidenbådeförungdomensjälvmenocksåförkommunens Sida6av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    kommandepersonalförsörjning.Genomattdrivaenpolitiksomtar ansvarförframtidenutvecklasmodernaföretagochindustrierochnya jobbväxerfram.Investeringarsomtarosstillettklimatsmartare samhälleochförstärkervårprofilsomEkokommunärviktigaföross. VihoppasattTrosakommunskallvaraenföregångskommunbland landetsEkokommunerochbidratillattförverkligadenationellamålen 2020förhållbarenergiförsörjning. Arbetaisamhälletsintresseärettspännandearbeteochställerkrav påoffentlighetochmedborgarfokus.Kommunenärocksåenstor beställareavtjänsterfrånprivatautförare.Detinnebäransvaratt beslutomatthandlaupptjänsterförkommunenmåstemedborgarnas insyngaranterasochansvarförgemensammaskattemedelgälla. Principersomstyrdetskafinnasmedredaniförfrågningsunderlaget. Enviktigkvalitetsindikatorärattdenmeddelarfrihetföranställdasom finnslagstadgadioffentligverksamhetävenskagällafördenprivat anställdasomdriververksamhetmedskattemedel.Medborgarnaivår kommunharfåttsefördyrandeinvesteringsprojektsamt upphandlingarsomintegynnatkommunensekonomi.Viharbland annatpåtalatattbättrerutinerbehövsföruppföljningochfåttgehör fördet. Arbetsgivaren,Trosakommunärenavdeviktigaste arbetsgivaraktörernaivårkommun.Välfungerandevälfärdstjänsterär centraltförflerjobbochväxandeföretag.Vivillinteattkommunens medborgareskakännasigtvungnaattgånediarbetstidföratt kompenserabristandeverksamhet.Dåförsämrasenskildasoch barnfamiljersekonomiochantaletarbetandetimmarisamhället minskar. Därförärrapporteromattframföralltkvinnortvingastackanejtill nyttjobbellergånertilldeltidsarbetesomenföljdavbristeribarn ochäldrevårdenkatastrofalt.Vikankonstateraattiställetföratt utveckladenpolitiksomvaritsåframgångsrikharomodernareformer somlägreersättningvidvårdavsjuktbarn,vårdnadsbidragoch barnomsorgspenginförts.Attökakvinnornasdeltagandeiarbetslivet ochgeflerkvinnormöjlighetattarbetaheltidäravavgörande betydelseförattskapamöjligheterförflerattformafriaoch självständigalivochskulledessutomutgöraettvärdefullttillskottav arbetskraftframöver.Socialdemokraternakommerattinföra Sida7av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    barnomsorgpåobekvämaarbetstidersomäveninnefattaromsorgnär föräldrararbetarhelger.

   !"#   Deflestabarnväxeruppifamiljerdärresurser,socialanätverk, språksäkerhetochmångavalmöjligheterärobestriddamenvårt samhälleharocksåansvarattgemöjlighetertillbarnsomfödstill sämrevillkor.Socialdemokraternasprioriteringpåskolansområde handlaromattsäkrauppsåattallabarnharrätttillkunskap.Allabarn ochungdomarharrätttilllikagodkvalitetiutbildningen–från förskolatillforskning–ochallaharrättattlyckasochnå kunskapsmålen. Viärövertygadeomattallavillochkanläraochvivillgeallaelever oavsettbakgrundförutsättningarattväxaochnåresultativärldsklass. Såservårvisionomdetlivslångalärandetut.Detkräverövergripande strukturersåsomettaktivtarbetemedFN`sbarnkonvention, delaktighetmenocksåattbarnomsorgspengenochelevpengeninte barafördelasperindividutanattbehovocksåstyr.Trosakommun underpresterarutifrånsocioekonomiskaförutsättningar.Vimåstebli bättrepåattstyraresurserutifrånbehov.Resurserdifferentierasinte tillräckligtmycketmedtankepådestoraskillnadersomfinnsiskolors förutsättningarförsinverksamhet. Dennuvarandegrundskolepengenärlikaförallabarnihela kommunen.Vivetattföräldrarsegenutbildningsbakgrundförklarar skillnaderikunskaperhosolikabarn.Socialdemokraternavillattalla barnoavsettbakgrundskahamöjlighetattutvecklasinafärdigheter. Detkräverocksåattelevpengengerförutsättningarattstimuleraför attökaelevernasmöjlighettillattnåskolansmål.Rättentillkunskap fåraldrigavgörasavföräldrarnasbakgrundellervardubordärförär detviktigtattprofessionentarframenfördelningsnyckelsominte stigmatiserarutangerförutsättningarförlärandeochutveckling. Skolanharunderfleraårfåttenökningavskolpengen. Socialdemokraternaharavsattsammabeloppmenväljerattprioritera ocksåefterbehov.Detinnebärattskolanharför2015,2,4miljoner vilketinnebäratt3%avelevpengenfördelasefterbehov.På förskolansområdeärdet400000.

Sida8av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    Denminskadelikvärdighetenärocksåenavförklaringarnatillatt resultateniskolansjunker.OECDvisartydligtattskolsystemsomger allaeleversammachansattlyckasiskolankommerocksåattprestera högaresultatmedanojämlikaskolsystemgenererarlågaskolresultat. Denenskiltviktigastefaktornförenelevsresultatärattdemöteren riktigtbralärare.Detgårintenogattpoängtera.Trosasskoloroch dessskolchefarbetarförattskapamöjlighettillkompetenshöjande utbildningar,karriärvägarochmöjligheterattpremieraduktigalärare genomhögrelön.Rektorermåsteocksågesmöjlighetattläggamertid pådetpedagogiskaledarskapetochfåstödfördeadministrativa arbetsuppgifterna.Skolanlikvälsomkommunenmåsteutvecklastill enmerlärandeorganisation,styrningenärviktigochvihardiskuterat vårmodellfördetunderkommunensekonomi.Skolledaremåsteges möjlighettillfortsattpedagogisktutvecklingsstöd.Framståendelärare börcoachaochvägledaandraomviskavändautvecklingeniskolan. Skolanärensådanviktiginstitutionochdetfinnsknappastnågon bättreinvesteringänkunskap.Varjekronasomviidagläggerpåskolan kommerattbetalasigpåsikt.Detsomärenutgiftidagens budgettabellerärenvinstmaskiniframtiden.Viförstärkerskolansram med500000förettfortsattarbetemedkvalitetsutveckling. Professionenskunskapskavaravägledandeförarbetetmed kvalitetsutveckling. Denextramiljonsomendastfinns2015tillskolanvillviblandannat stödjamedattflerlärarefårmöjlighetattgenomföralärarlyftetoch ökasinkompetens.Detkommerattförstärkaskolansresultat. Skolbarnomsorgeneller”fritids”harunderfleraårlarmatomstora barngrupper.Vivillförändraskolbarnomsorgspengensåatt åldersintervallengårmellan69årsamt913förattbättrespegla omsorgsbehovet.Redanivårskuggbudget2012avsattevimer resursertillskolbarnomsorgenmed400000krochsjälvklartkvarstår det. Socialainvesteringaribarnochungaärattinvesteraiframtidenoch bådepolitikerochkommunensanställdabörlärasigmeromsociala investeringar.Detförebyggandearbetetdetinnebärattallaelever lyckasnåmåleniskolankommerattbetalasigenmerännågon riskaktiepåbörsen.Tänkaefterföre,attbörjaarbetapreventivtpå allvarhandlaromhelhetssyn,långsiktighet,tidigainsatser,rätta Sida9av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    ekonomiskaincitamentochtillgångtillsocialtinvesteringskapitaloch alltsåenkommunstyrelsefråga.Viharsomvinämntavsatt500000 underkommunstyrelsentillprocessen.Uppdragetinnefattarocksåhur Trosakommunkanskapaeko/socialinvesteringsfond. Påkommunenssocialtjänstharmangenomettförebyggandearbete påhemmaplanmedfamiljebehandlareochdrogterapeuterlyckats underfleraårminskaplaceringskostnaderna.Detharinneburitatt socialtjänstenutifrånsinbudgetkunnatlämnatillbakspåca78 miljonerårligenochbidragittillkommunensgodaresultat.Trosa kommunhartyvärrocksåfåttallvarligkritikfråntillsynsmyndigheten ochettförändringsarbeteärpåkallat.Våramestutsattamedborgare måstegaranterasbådekontinuitet,professionalismochtrygghet. Lärandetärlivslångtmenstödetiattväljarätttillgymnasietär jätteviktigt.Förstärkningenavstudieochyrkesvägledaresomgesett stortutrymmeattarbetemedutvecklingsfrågorknutnatillnäringslivet kanbidrartillatthöjagrundskolansresultatochskapatydligare målbilderförelevernaattstuderavidare.Vitrorattvåridéomett lärcentrumikommunendärnäringsliv,Stensundsfolkhögskola, högskolan,arbetsmarknadsenheten,näringslivsenhetentillsammans kanutvecklaarbetsmarknadenikommunen.Detfinnsettglapp mellanungdomarochdenkompetenssomefterfrågasvarförett lärcentrummedvidatentaklerkanökakvaliténiskolanochförvårt näringsliv.VibehöverarbetamerförattfånerarbetslösheteniTrosa. 252personermåstefåmöjlighetenattrustasförarbetsmarknaden.Vi trorpåattsamlakommunensresurserocharbetatillsammansmed allaviktigaaktörerförattgöraettbättreTrosa.Föralla.

! "   Varjegenerationdrarnyttaavdenvälfärdsomgenerationerföreoss harlagtgrundentill.Vikandärförtackavåraäldreidagförderas arbetesomgjortattdetskulleblibättreförnästageneration.Denna generationstankeliggerbakomdensvenskamodellendärvälfärdska fördelassolidarisktochefterbehov. Rehabiliteringsarbetetliksommöjlighettillickebiståndsbedömda servicetjänsterärfolkhälsoinsatsersomärsamhällsekonomiskt lönsammaochsparlidandemenökartrygghetenfördenenskilda.De 2,4miljonersomvårdochomsorgsnämndensbudgetökarmedtill Sida10av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    följdavdemografinmåsteocksåarbetamedmetodersomstärker folkhälsanhosvåraäldre.Viavsätter350000tillen”FixarMalte”som kanutföradessaservicetjänstersomförhindrarfallochökar trygghetenochtillitenmänniskoremellan.Detärettexempelpåatt ”tänkaefterföre”,eninvesteringsompåsiktärlönsamförden enskildamenocksåförsamhället.Trygghetenattkunnabohemma ommanblirsjukellerskadasärviktigochmöjlighetentill bostadsanpassningärenkommunalangelägenhet.Alltfleräldreväljer ocksåattbohemmamedhjälpavbostadsanpassning.Enhöjningav budgetenförbostadsanpassningenärnödvändigocheninvestering somärlönsamfördenenskildamenocksåförsamhället.220000höjs samhällsbyggnadsnämndensbudgetramförbostadsanpassningmed. Socialdemokraternasmotionförvårdochomsorgspersonalens arbetskläderbiföllsavmajoritetenochfinnsmedivårdoch omsorgsnämndensramförstärkningför2015.DennyaITtekniken kanunderlättaförbådebrukarnaochpersonalenmendåbehövs ocksåkunskap.För2015avsättsmedeltillattarbetameddetsamtatt ökakompetensenföromvårdnadmed1,5miljonerkronor. Hemtjänstpengenärikommunenlikaförserviceochomvårdnadoch Lagenomvalfrihet(LOV)råder.Vianserattkommunenmåste kompenserabättreföromvårdnad.Viriktardärförettuppdragtill vårdochomsorgsnämndenattinombefintligkostnadsramför hemtjänstpengenfunderapåhurersättningföromvårdnadkan stärkas.

 # % %  Trosakommunstårinförmångaspännandesamhällsbyggen. JärnvägsbyggetOstlänkenochdessresecenter,ettnytt bostadsområdeiVagnhärad,Solbergakommerattpräglavårkommun underlångtid. Ennyöversiktsplanärocksåunderframarbetande.Detställerkravpå attvåramedborgareocksåkännersigdelaktigaochtryggamed kommunenstillväxtambitioner.Samhällsbyggnadsnämndenbehöver påolikavisarbetameddelaktighetenideolikaprocessernaoch 400000avsättsextra2015förattstödjadeprocesserna. Ettsäkrareochtryggaresamhälleärviktigtförenkommuns attraktivitetochSörmlandskustensräddningstjänstsomfinansierasav Sida11av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    Nyköping,Gnesta,Oxelösundbehöverförstärksmed200000årligeni samhällsbyggnadsnämndensbudget. 2015förändrasocksåpolismyndighetenochsamverkankommerattbli änviktigare.Kommunenbehövertainitiativförattdetpreventiva, trygghetsskapandearbetetbehållsochutvecklas.

   !  EntrygghetförungdomarärocksåUngdomenshusoch fritidsgårdarna.Dessamötesplatserdärdelaktighetråderärviktigt. Ettriktochvarieratföreningslivbidrartillattskapagodalivsvillkorför alla.Vissaföreningarharegnamötesplatser/lokalerdärmedlemmar mötsochdärallmänheteniblandbjudsintillolikaarrangemang. Föreningarnaärocksåberoendeavaktivitetsstödförattkunna bedrivaenbraverksamhetförvårabarnochunga.Budgetenförstärks med200000förkulturochfritidsnämnden. Kommunenserverarmångamåltidertillvårabarnochungaochtill mångaäldre.Måltidenärocksåenmötesplats.500000är ramförstärkandeienfortsattutvecklingtillkostochstädenheten. Dessutomkompenserasteknikochservicenämndenfördeökade driftkostnaderfleranläggningar/gator/parkermed513000.Enviktig mötesplatsochenbramiljöinsatsärkommunensåtervinningsaffär StegetInbelägenpåkommunensinköptafastighetpåIndustrigatan. Möjlighetenförarbetsmarknadsenhetenattdrivadenärattdetfinns medelsåderasbudgetförstärksmed450000.Utemiljönvid Industrigatansnyggasocksåupp2015med600000kr.

   #   Klimatansvaretspännerfrånglobaltilllokalnivå.Dengröna omställningenhörocksåihopmedpolitikenförflerjobbikommunen. Vivillattmedborgarnaskavaratryggamedkommunensmiljöåtgärder närdetgälleråterställandetavjordensklimatmendetärviktigtatt dennationellanivåntartäten.Enlitenkommunsomvårkanpåolika visbidramedattstadsplaneringenskermedklimatmålisikte,attvi energioptimerar,attbyggnationochrenoveringarskerenergieffektivt. Härkankommunergärnatävlamedvarandraförattsporraoch inspirera.Detärtydligtattmanbehöversättaprispåekosystemen Sida12av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    ochdärplånbokochsamhällsintressedraråtsammahåll.Grönavaror skavarabilligareänsvartasomnationalekonomenKlasEklund uttryckerdet.

!    !  ITrosaharstorainvesteringargjortsochkommunenslåneskuldhar ökatkraftigt.Denärnuuppei360miljonerkronor. 

Trosaslåneskuld,Mkr 400 300 200 Trosaslåneskuld,Mkr 100 0 2008

2009

2010

2011

2012

2013

   Vihartillsammansmedmajoritetenställtossbakomdeinvesteringar somgjortsivårkommunmenviharsettunderalliansensledningatt mångaprojektsomupphandlatsharfördyrats,försenatsellergjorts om.Detharinneburitstorakostnaderförkommunen.Härkan ytterligaresamverkanruntbyggnationmedvårtkommunala bostadsbolag,Trobostärkaochdelapåkostnaderförkompetens. Redanijuni2012varsocialdemokraternatydligamedattkommunen behövervaramedochbyggainfrastrukturenförIT.Detärviktigtför näringslivsutvecklingmenocksåförattökakommunens attraktionskraftsombostadsort.Trosaliggerlågtvardetgällertillgång tillbredbandochmeddestatligasatsningarsomfinnskankommunen isamverkanmedolikabyalaghittakonstruktionersomgöratt kommunenkanfåupptäckningsgraden.Vihargemensamti kommunenformuleratägardirektivtilldetkommunägdabolagetTrofi förattdesomenaktörskavaramedochuppnådenationellamålen. SocialdemokraternasmotionomfrittWlan/surfzonärocksåbifallen. Sida13av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    Vårkommunmåstegåinienlugnareinvesteringstaktvilketgörsi budgeten2015medplan20162017.

! !  !  Mångakommunerstårinföromfattandeupprustningaravbefintliga anläggningar,ökademiljökravochnybyggnation.ITrosakommun behövervigaranteradricksvattenochförberedaförkommanderening ikommunen.Fråganomettnyttreningsverkmåsteåterbörja förberedasunderplanperioden.Avgiftskollektiverharfåttsettökade kostnaderochvillvifortsättaattprioriteravårEKOkommunmåstevi somanvändervaramedochbetalanödvändigamiljöinsatser.Vi behöverocksåfåflerattanslutasigtillvattenochavloppsåattfler kandelapåkostnaderna.

      Socialdemokraternaföreslårkommunstyrelsenföreslå kommunfullmäktige 1. attfastställautdebiteringenförår2015till21:26/skattekrona. 2. attantaSocialdemokraternasförslagtillframtidsbudgetför2015 medflerårsplanför20162017. 3. attinföraettmedborgarbaseratkulturmål. 4. attgehumanistiskanämndeniuppdragatttaframen fördelningsnyckelav3%avelevpengenpågrundskolan. 5. attgevårdochomsorgsnämndeniuppdragattseöverhur omvårdnadsdelenihemtjänstpengenbättrekankompenseras. 6. attgekommunstyrelseniuppdragattutredahurfördelningav behovkanfastställasiekonomistyrningen. 7. attbemyndigakommunstyrelsenattfördelainvesteringsmedelur kommunstyrelsensinvesteringsreservtillannannämnd. 8. attbemyndiganämnderochstyrelseattbeslutaominvesteringar fördenegnaverksamheteninomavkommunfullmäktigebeslutade investeringsram. 9. attuppdraåtnämnderochstyrelseattsenastijanuari2015 upprättainternbudgetarförår2015inombeviljadeanslagsamt genomföraverksamhetsförändringarförattklarabudgetförår 2015. 10. attfastställapengabeloppförförskola,grundskola,hemtjänstoch särskiltboendeenligtbilaga2. Sida14av15 

EttbättreTrosa.Föralla.    11. attbemyndigakommunstyrelsenatturanslagförcentralbuffert anvisamedelenligtfastställdakriterier. 12. attfastställakommunensinternräntatill5%. 13. atttaxanförmätochkartverksamhethöjs3%. 14. attBbeloppetförtaxanavseendeplanering,byggandeoch strandskyddfastställstill46. 15. attkommunstyrelsenunderår2015harrättattnyupplåna,dvs ökakommunensskulderunder2015medtotalt60000000i enlighetmedkommunensfinanspolicy. 16. attkommunstyrelsenunder2015harrättattomsättalån,dvslåna uppbeloppmotsvarandedelånsomförfallerunderår2015. 

Sida15av15 

RESULTATBUDGET (TKR) Invånare

11 529

11 625

11 635

11 724

11 841

11 954

21:26

21:26

21:26

21:26

21:26

21:27

Bokslut

Budget

Prognos

Budget

Plan

Plan

2014 mars 2014

2015

2016

2017

Utdebitering kronor/skattekrona

Socialdemokraternas budgetförslag

Verksamhetens intäkter

2013

120 695

-Därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader

100 145

114 369

105 570

106 965

109 487

-601 682

-616 289

-624 196

-640 961

-662 554

3 000

3 000

-5 000

-5 000

6 741 -611 281

-Därav jämförelsestörande poster

-7 500

Nettobesp. 2014-15 med 3 + 3 mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet

-28 401

-31 625

-31 625

-36 664

-36 700

-37 700

Avskrivningar avgiftskollektivet

-2 732

-3 317

-3 317

-3 478

-4 078

-4 778

0

-9 000

-5 000

-8 900

-9 200

-9 500

-521 719

-545 479

-541 862

-567 668

-585 974

-607 045

530 466

543 761

536 107

562 954

590 791

617 837

Central buffert Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning skatt

-2 538

947

Inkomstutjämningsbidrag

14 792

14 496

21 839

21 326

21 740

22 151

Kostnadsutjämningsavgift

-15 610

-16 705

-18 116

-21 349

-21 562

-21 768

Regleringspost

5 254

2 267

2 699

1 074

-2 357

-5 712

Utjämning LSS

-9 654

-11 736

-11 645

-12 945

-13 074

-13 199

1 210

1 219

1 231

1 243

Införandebidrag

151

Strukturbidrag Fastighetsavgift Skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

21 896

21 790

22 463

23 552

23 552

23 552

544 606

553 873

555 655

575 831

600 321

624 104

1 898

2 300

1 600

2 300

2 300

2 300

-8 060

-10 400

-9 000

-11 700

-11 700

-11 700

16 725

294

6 393

-1 237

4 947

7 659

3 000

0

5 000

16 725

3 294

6 393

3 763

4 947

7 659

5 446

5 539

5 557

5 758

6 003

6 241

Jämf.stör poster/Reavinster Öronmärkning, 8 mkr 2011 Öronmärkning, 8 mkr 2013 Balanskravsresultat Resultatmål 1% skattenetto

Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt skattefinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

Stabilisering skredriskområden Statsbidrag

1 000

1 000

1 000

1 000

-1 000

-1 000

-1 000

-1 000

Fritidsanläggningar och Fastigheter Renovering Safiren Fler avdelningar Väsby fsk

X

Ny förskola Tomtaäng

X

Investeringsreserv Fastigheter Nytt tak Trosa Vårdcentral

X X X X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

Renovering Trosa VC Upprustning utemiljö förskolor/skolor Markförberedelser plugin skolor/förskolor

X X

Renovering Fagerängs förskola

X

Lånesta gård upprustning

X

Fjärrvärme Stationshusen

X

Muddring Tureholmsviken

X

Spontning Trosaån

X

Utbyggnad Baltic-bryggan Köp/Ombyggnation Verktyget 4

X X

Reparationer/underhåll Verktyget Summa

X

X

Ombyggnation Tomtalund Fageräng belysning/personalutrymme

X

X

X

X

X

40 050

5 099

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

Trafiksäkerhetsåtgärder

X

X

X

X

Lekplatser

X

X

X

X

Utveckling parker grönmiljö

X

X

X

X

Utbyte av armaturer

X

X

X

X

Renovering Busstorget

X

Gator och parker

Strandskoning, proj. Proj Trosaån Vagnhärads centrum

X X X

Gc-vägar enligt utredning

X

Vagnhärads å-miljö

X

Parkering Vhd Station

X

5 945

X

30 708

12 495

Parkering Safiren

X

Summa

5 790

2 150

1 350

1 350

1 350

36 498

42 200

6 449

7 295

13 845

TOTALSUMMA

Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt avgiftsfinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

X

X

Överföringsledning Trosa-Vagnhärad Korslöt återvinningscentral

X

Återvinningsstation Källvik Allégatan

X

X

Proj. Vattentäkt/-verk Sörtuna

X

Ny huvudvattenledning Sörtuna

X

Renovering Vagnhärads vattentorn

X

Pumpstationer Gunnarstensgatan

X

Nyängen etapp 2 vattenledning

X

Stationsvägen spillvattenledning Åtg Vhd ARV 2012-2013 Pumpstation Högbergsgatan

X

VA Skärlagsgatan

X

Skärlagsparken dagvattenmagasin Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning

X X

VA-utbyggnad Öbolandet, etapp 3 Summa avgiftsfinansierat

X 22 730

11 072

25 595

11 000

0

Investeringsbudget nämnderna (tkr) Projekt skattefinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2013

2014

2015

2016

2017

Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor

300

300

300

300

1 200

1 200

1 200

1 200

Skolbiblioteksinventarier Inventarier socialkontoret

300

300

300

100

100

100

100

250 100

250 100

250 100

250 100

700

700

700

700

75 2 000

75

75

75

100 300

100 300

100 300

100 300

100

100

100

100

Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Förbifart Trosa Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning Inventarier tekniska kontoret Traktor Arbetsmarknadsenheten

350

Kommunstyrelse IT-investeringar

1 000

1 000

1 000

1 000

IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering)

2 000

2 000

2 000

2 000

Investering tomrör Investering bredband

852

Inventarier kommunkontoret Läsplattor politiker ny mandatperiod Investeringsreserv

100

100

100

100

2 000

2 000

2 000

2 000

200 500

200

200

200

18 980

600

10 000

5 000

5 000

Delsumma nämnder

19 832

11 625

19 175

13 825

13 825

Summa skattefinansierade

56 330

53 825

25 624

21 120

27 670

Totalt

79 060 64 897 51 219 32 120 27 670

DRIFTBUDGET (TKR) Socialdemokraternas budgetförslag

2014 Budget

2015 Budget

Kostnad

Intäkt

Netto

Kostnad

Intäkt

Netto

65 014

3 619

-61 395

65 056

3 319

-61 737

Politisk ledning

8 510

300

-8 210

7 898

0

-7 898

Kommunkontor

Kommunstyrelse

45 733

2 759

-42 974

46 450

2 759

-43 691

Ekoutskottet

1 771

560

-1 211

1 808

560

-1 248

Central buffert

9 000

-9 000

8 900

-8 900

Humanistisk nämnd

305 953

20 124

-285 829

314 620

20 124

-294 496

Barnomsorg o utbildning

282 143

19 524

-262 619

290 355

19 524

-270 831

23 810

600

-23 210

24 265

600

-23 665

Individ och familjeomsorg Kultur- o fritidsnämnd

39 589

3 586

-36 003

46 064

3 809

-42 255

Vård- & omsorgsnämnd

160 306

25 528

-134 778

166 699

25 528

-141 171

Teknik o service skatt

116 730

80 416

-36 314

126 433

87 280

-39 153

13 763

3 183

-10 580

14 706

2 983

-11 723

1 845

883

-962

1 888

908

-980

-755

768 9 413

Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision

755

-768

Övr kommungem poster

7 989

0

-7 989

Pensioner

7 500

0

-7 500

7 500

0

-7 500

689

0

-689

2 263

0

-2 263

200

-350

Kommmungem Omställningsk/rationalisering

-200

Ettårssatsningar Tot skattefin verks Affärsdriv verks

0

-9 413

350

0

0

711 944

137 339

-574 605

745 645

143 951

-601 694

33 252

33 252

0

31 165

32 065

900

29 126

29 126

33 126

33 126

553 873

553 873

575 831

575 831

Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader

10 400

Öronmärkning Total

755 596

2 300

-8 100

3 000

3 000

758 890

3 294

11 700

788 510

2 300

-9 400

5 000

5 000

792 273

3 763

Peng förskola och skola Kommunal peng (grundbelopp) Peng kr/år/barn

2014

2015

ökning%

Förskola 1-2 år* - 20 tim/vecka

89 648

92 350

3,0%

21-40 tim/vecka

117 288

120 830

3,0%

41-

158 252

163 039

3,0%

- 20 tim/vecka

51 342

52 879

3,0%

21-40 tim/vecka

67 146

69 164

3,0%

41-

90 546

93 275

3,0%

6 år

37 469

38 632

3,1%

7-12 år

30 025

30 957

3,1%

Förskoleklass

29 168

30 091

3,2%

Skolår 1-5

47 560

50 051

5,2%

Skolår 6

54 833

57 592

5,0%

Skolår 7-9

57 312

60 080

4,8%

tim/vecka

Förskola 3-5 år*

tim/vecka

Skolbarnomsorg **

Grundskolepeng***

*Förskolan förstärktes 2013 med 400 000 som lades behovsstyrd fördelning.

centralt för

**Skolbarnomsorgen förstärks med 400 000. ***Grundskolan förstärktes 2013 (Rödgrön budget)med 1 400 000 och 2014 med ytterligare 1 000 000 som läggs centralt för behov. 2014 satsning 1 000 000 på åk 7-9 samt 664 000 till åk 15 för utökad undervisning matematik. 2015 förstärkning åk 1-9 med 1 500 000.

Peng särskilt boende 2014 Individuella behov/vecka

2015

Ökning

Pris/ dygn Pris/ dygn Pris/ tim Pris/ tim * *

%

Grundpeng (tom plats)

290

77

299

79

3,1%

Nivå 1 (7,4 timmar/vecka)

290

356

299

366

3,1%

Nivå 2 (16,7 timmar/vecka)

290

739

299

760

3,1%

Nivå 3 (22,2 timmar/vecka)

290

969

299

997

3,1%

Nivå 4 (25,5 timmar/vecka)

290

1107

299

1139

3,1%

Korttids (22,9 timmar/vecka)

290

999

299

1029

3,1%

Individuella utökningar

233

241

*Inkluderar verksamhetskostnader 50kr/dygn

Peng hemtjänsten Peng kr/utförd timme

2014

2015

Ökning

pris/tim

pris/tim

%

Kommunal utförare

336

346

3,0%

Privat utförare service och omvårdnad* Privat utförare service**

367

378

2,4%

362

373

2,4%

* Kompensation för overhead och moms ingår **Kompensation för overhead ingår Obekväm arbetstid ersätts enligt verkligt utfall + PO påslag för alla utförare

3,1%

Trosa Kommun

Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden

Sammanträdesdatum 2014-05-08

§ 40

Dnr TSN 2014/27

Komplettering av renhållningstaxa, införande av taxa för tillkommande kärlstorlekar, fritidsabonnemang Teknik- och servicenämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till komplettering av Renhållningstaxa fr.o.m. 2014-07-01, innebärande införande av taxa fritidsabonnemang för 660 l kärl och för370 l kärl och att avgifterna enligt tidigare beslut ska justeras med Renhållningsindex, R77.

Ärendet För att tillmötesgå renhållningskunder med behov av större kärl i sina fritidsboenden föreslås införande av 660 l kärl och 370 l kärl i renhållningssystemet. Avgiften för dessa kärl föreslås sättas enligt nedanstående: Avgift Avgift Avgift Avgift

för för för för

660 660 370 370

l, l, l, l,

fritid fritid fritid fritid

med med med med

tömning tömning tömning tömning

varje vecka varannan vecka varje vecka varannan vecka

3711,60 2630,40 2269,40 1755,40

kr, kr, kr, kr,

4640 3288 2836 2194

kr kr kr kr

ink. m ink. m ink. m ink. m

Dessa föreslagna avgifter är satta i relation till övriga taxor för kärlstorlekar och hämtningsintervall. Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, 2014-05-08.

Kopia till Kommunstyrelsen Akten Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

9

Dnr TSN 2014/27

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden 2014-05-08 Tekniska enheten Stig Tördahl Tel. 0156-523 31 Fax. 0156-522 03 [email protected]

Komplettering Renhållningstaxa, införande av taxa för tillkommande kärlstorlekar, fritidsabonnemang Förslag till beslut att föreslå Ks / Kf anta förslag till komplettering av Renhållningstaxa from. 2014-0701, innebärande införande av taxa fritidsabonnemang för 660 l kärl och för370 l kärl och att avgifterna enligt tidigare beslut skall justeras med Renhållningsindex, R77.

Ärendet För att tillmötesgå renhållningskunder med behov av större kärl i sina fritidsboenden föreslås införande av 660 l kärl och 370 l kärl i renhållningssystemet. Avgiften för dessa kärl föreslås sättas enligt nedanstående:

Avgift för 660 l, fritid med tömning varje vecka

3711,60 kr, 4640 kr ink. m

Avgift för 660 l, fritid med tömning varannan vecka 2630,40 kr, 3288 kr ink. m Avgift för 370 l, fritid med tömning varje vecka

2269,40 kr, 2836 kr ink. m

Avgift för 370 l, fritid med tömning varannan vecka 1755,40 kr, 2194 kr ink. m

Dessa föreslagna avgifter är satta i relation till övriga taxor för kärlstorlekar och hämtningsintervall.

Claes-Urban Boström

Stig Tördahl

Produktionschef

Teknisk chef

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Vård- och omsorgsnämnden

Sammanträdesdatum 2014-05-06

§ 17

VON 2014/14

Tillämpningsföreskrifter avgiftsdebitering vård och omsorg Vård och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att ändra regleringen av gällande avgifter för hemsjukvård och trygghetslarm enligt de nya tillämpningsföreskrifterna föreslagna av vård- och omsorgsförvaltningen 2014-04-24.

Ärendet Enligt de gamla tillämpningsföreskrifterna avseende inskriven i hemsjukvård och trygghetslarm har avgifter reglerats enligt meningen ”Månaden anses påbörjad innan den 15:e”. Enligt nytt förslag ska inskriven i hemsjukvård debiteras för startmånaden oavsett startdatum. Anledningen till detta är att samma avgift tas ut för ett engångsbesök såväl som inskriven i hemsjukvården (som kan vara flera besök i månaden). Debitering av trygghetslarm ska ske enligt ”Om start eller avslut sker under måndaden debiteras månadskostnad fördelat på antal dygn/månad.” Detta ger en debitering i relation till hur länge larmet har varit installerat.

Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Kajsa Fisk och ekonom Ann-Sofie Blomqvist, 2014-04-29. – Tillämpningsföreskrifter vård och omsorg avgifter 2014.

Kopia till Ekonom Kommunstyrelsen Akten 9 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden

Dnr VON 2014/14

2014-04-29 Vård och Omsorg Ann-Sofie Blomqvist Tel. 0156-520 03 [email protected]

Tillämpningsföreskrifter avgiftsdebitering VO Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta

Att ändra regleringen av gällande avgifter för hemsjukvård och trygghetslarm enligt de nya tillämpningsföreskrifterna föreslagna av Vård- och omsorgsförvaltningen 2014-04-24

Sammanfattning Enligt de gamla tillämpningsföreskrifterna avseende inskriven i hemsjukvård och trygghetslarm har avgifter reglerats enligt meningen ”Månaden anses påbörjad innan den 15:e”. Enligt nytt förslag ska inskriven i hemsjukvård debiteras för startmånaden oavsett startdatum. Anledningen till detta är att samma avgift tas ut för ett engångsbesök såväl som inskriven i hemsjukvården (som kan vara flera besök i månaden). Debitering av trygghetslarm ska ske enligt ”Om start eller avslut sker under måndaden debiteras månadskostnad fördelat på antal dygn/månad.” Detta ger en debitering i relation till hur länge larmet har varit installerat.

Kajsa Fisk

Ann-Sofie Blomqvist

Produktionschef

Ekonom

Bilagor Bilaga 1 Tillämpningsföreskrifter VO avgifter 2014 Förändringar markeras med gult där utgående text markeras med genomstruken och ny tillkommande text markeras med understruken.

1(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

1

Vård och omsorg

Gäller from 2014-01-01 Nedanstående föreskrifter ligger som grund vid beräkning av avgifter inom vård och omsorgsförvaltningen. I varje enskilt ärende görs alltid en individuell beräkning.

1

Avgifter

Avgift tas ut av kunden enligt beslut i Kommunfullmäktige ”Avgifter inom Vård- och omsorgsförvaltningen”.

1.1

Avgifter inom högkostnadsskyddet/maxtaxan

De avgifter som skall räknas samman och jämföras med kundens avgiftsutrymme är följande: x

Omvårdnad/service i ordinärt boende och i särskilt boende – debitering sker enligt verkställd tid med ett pris per timme upp till avgiftsutrymmet/maxtaxan.

x

Avgift korttidsboende (växelvård, avlastning m.m.). Vid tillfällig vistelse i särskilt boende – s.k. korttidsvård, växelvård, avlastning m.m. debiteras en dygnsavgift för omvårdnad/service, mat och hyra. Observera att matavgiften och hyran ligger utanför högkostnadsskyddet.

x

Avgift för trygghetslarm – debitering sker enligt fast avgift per månad.

x

Avgift för hemsjukvård/hembesök – Vid hembesök av hemsjukvården sker debitering enligt debiteringsunderlag som skickas till avgiftshandläggaren. Vid långvarigt behov = Inskrivna i hemsjukvården betalas en fast månadsavgift inom avgiftsutrymmet/maxtaxan.

1.2

Avgifter utanför högkostnadsskyddet/maxtaxan

Följande avgifter ligger utanför högkostnadsskyddet: x

Hyra. Kommunen debiterar förskottshyra enligt hyreskontrakt och separat dokument gällande hyreshöjning.

x

Matabonnemang. Kommunen debiterar en kostnad för matabonnemang som omfattar frukost, lunch, middag och kaffe/mellanmål. Abonnemanget debiteras månadsvis.

x

Hyra och Matavgift vid korttidsboende (växelvård, avlastning m.m). Kommunen debiterar hyra och matavgift per dygn.

x

Matavgift vid korttidsverksamhet LSS. Kommunen debiterar matavgift per måltid.

x

Matavgift vid dagverksamhet. Kommunen debiterar en matavgift per dag.

x

Avgift för taxiresor till och från dagverksamhet debiteras enligt prislista från kommunens kollektivtrafiksamordning/färdtjänst.

2(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

2

Vård och omsorg

1.3

Avgiftsfria insatser

Nedanstående insatser är avgiftsfria: x Dagverksamhet/daglig sysselsättning x Boendestöd x Telefonservice x Konsultation Hemsjukvård

2. Beräkning av inkomster Beräkning sker på aktuell uppskattad inkomst för de närmast följande 12 månaderna. I inkomstslaget kapital beräknas den faktiska inkomsten per den 31 december året innan avgiftsperioden (=kontrolluppgift inför deklarationen) ev RSV Innan avgift fastställs ska en inkomstförfrågan göras hos den enskilde.

2.1

x

x

x x x x x x x x x

Inkomster/utgifter som är avgiftsgrundande

ƒ ƒ ƒ

Pensioner: Allmänna pensioner Tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar Äldreförsörjningsstöd (pensioner till äldre som inte har pensionsrätt i Sverige) Inkomst av tjänst: Lön/arvode eller liknande A-kassa Föräldrapenning Sjukpenning/sjukersättning Inkomst av näringsverksamhet Inkomst vid uthyrning av bostad Bostadstillägg, bostadsbidrag Livränta Övriga ej skattepliktiga inkomster/Utlandspension Ränteinkomster och utdelningar

2.2

Inkomster/utgifter som inte är avgiftsgrundande

x x x x x x x

Försörjningsstöd Introduktionsersättning för flyktingar Barnbidrag Barns inkomster eller avkastning på förmögenhet Handikappersättning Förmögenhet, ersättning från kapitalförsäkringar, reavinster Ränteutgifter som inte gäller bostad

2.3

Från inkomsten räknas

Preliminär skatt, fastighetsavgift. Observera att kyrkoavgift till Svenska Kyrkan eller annan medlemsavgift till trossamfund som redovisas av skattemyndigheten ej ska frånräknas. Avgiften ingår i skatteberäkningen. Vilka trossamfund som får in sin avgift via skattesedeln finns uppräknade på Skatteverkets hemsida.

3(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

3

Vård och omsorg

3. Avgiftsberäkning för olika hushållstyper 3.1

Ensamboende

Beräkning sker utifrån den enskildes inkomst, bostadskostnad per månad samt minimibelopp. Ensamboende som flyttar till särskilt boende kan ansöka om avdrag för dubbelt boende i max tre månader.

3.2

Makar och registrerade partner

Inkomstuppgift begärs in från båda makar och registrerade partners oavsett om endast en har insats. Sammanboende makars/registrerade partners inkomst och bostadskostnad läggs samman och delas i två lika stora delar innan beräkning av avgift sker. Eftersom biståndsbeslutet gäller den enskilde personen beräknas avgiften för varje enskild person var för sig. Om en av makarna/registrerad partner flyttar till särskilt boende läggs inkomsterna ihop och delas på två. Man kan begära särdelad inkomst, vilket i vissa fall är ekonomiskt fördelaktigt. En kopia av Pensionsmyndighetens beslut om pension som för ensamstående ska i så fall lämnas till kommunen. När en av två makar/registrerad partner flyttar till särskilt boende skall biståndshandläggaren informera den enskilde om att anmäla detta till Pensionsmyndigheten. Högre pension utgår till var och en då makar/registrerade partners bor åtskilda. Vidare kan nytt bostadstillägg sökas. Var och en söker på sin resp bostadskostnad.

3.3

Sammanboende

I hushållsgemenskap som består av sammanboende (som inte är gifta/ingått partnerskap) beräknas inkomsten som för ensamstående men bostadskostnaden delas lika. I de fall endast en av de sammanboende har hjälp gäller dennes inkomst och behov av insats. Om båda de sammanboende har hjälp registreras de var för sig och avgiften beräknas i förhållande till var och ens inkomst och omfattning av insatsen. Samma förbehållsbelopp som för sammanboende makar/registrerade partners gäller, oavsett boendeform.

3.4

När inkomstuppgift inte lämnas

Valet att inte lämna uppgift markeras med ett kryss på blanketten ”Inkomstuppgifter” som sedan undertecknas av kunden och skickas till avgiftshandläggaren. När den enskilde väljer att inte lämna uppgift om inkomst och förmögenhet görs ingen prövning av förbehållsbeloppet utan avgift tas ut enligt fastställd avgiftstaxa, däremot inte högre avgift än vad maxtaxan tillåter och den faktiska insatsen.

4(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

4

Vård och omsorg

4. Bostadskostnader 4.1

Förbehåll för bostadskostnad

Boendekostnaden ingår i det totala förbehållsbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. För bostad som inte regleras av Hyreslagen ska en boendeavgift fastslås. Månadsavgiften får högst uppgå till 50 % av prisbasbeloppet delat med 12.

4.2

Beräkning av boendekostnad

Kommunen ska ta hänsyn till faktisk boendekostnad och bostadstillägg för pensionärer (BTP). Boendekostnad beräknas enligt regler som gäller för BTP eller enligt uppgift på blanketten ”Inkomstuppgifter” om BTP saknas. Handlingar kan krävas som styrker faktisk hyreskostnad, t e x vid privata hyresöverenskommelser, avtal, avier etc. 4.2.1 Hyrd bostad Bostadskostnaden i hyrd bostad skall vara lika med hyran inklusive värme och obligatoriska avgifter, t ex. drift, sophämtning vatten m.m. Ingår hushållsel i hyran dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. Om sammanboende/makar/registrerad partner hyr bostad tillsammans och den ena maken flyttar till ex. särskilt boende eller avlider, läggs hela boendekostnaden för bostaden på den kvarboende. 4.2.2 Bostad med andrahandskontrakt Boendekostnad räknas på samma sätt som för hyrd bostad. 4.2.3 Bostadsrätt Bostadskostnaden är lika med årsavgiften inklusive värme och obligatoriska avgifter. Elkostnaden räknas lika som vid hyrd bostad (se ovan). Lån som avser bostadsrätten beräknas lika som för eget enfamiljshus (se nedan). 4.2.4 Eget enfamiljshus Bostadskostnaden i eget hem för permanentboende skall vara: ƒ ƒ ƒ ƒ

70 % av räntekostnaden på lån som avser bostadsfastigheten. 70 % av tomträttsavgäld (hyra för marken) uppvärmning. övriga driftskostnader: El, vatten, avlopp, renhållning, samfällighets- och vägavgift.

Ingår hushållsel i boendekostnaden dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon.

5(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

5

Vård och omsorg

4.2.5 Eget två/flerfamiljshus Bostadskostnaden skall räknas på samma sätt som vid enfamiljshus och därefter fördelas bostadskostnaden på respektive lägenhet. 4.2.6 Eget småhus på lantbruksenhet Endast kostnader som rör bostadsfastigheten, bostadsbyggnad inklusive tomtmark får tas med. I boendekostnaden räknas 70 % av räntekostnader på lån som rör bostadsfastigheten, uppvärmning och övriga driftskostnader. Ingår hushållsel i boendekostnaden dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. 4.2.7 Arrenderat småhus på lantbruksenhet Boendekostnaden skall vara: ƒ ƒ ƒ

arrendeavgiften för bostaden inkl tomtmark uppvärmning övrig drift (el, vatten, avlopp, renhållning, samfällighets- och vägavgift)

Ingår hushållsel dras denna kostnad ifrån enligt kommunens schablon. Denna boendekostnad ska kunna styrkas med avtal eller liknande.

4.3

Boendekostnad i särskilt boende

Boendekostnaden för särskilt boende hämtas från boendemodulen i kommunens datastöd. Bistånd till dubbla hyror/boendeavgifter kan efter prövning erhållas i max 3 månader efter inflyttning i särskilt boende. Avdrag görs med den lägsta boendekostnaden. Kopia på gällande hyresavtal, uppsägningsdatum samt kvitto på inbetald hyra ska uppvisas. Vid kapitalinnehav som överstiger ett basbelopp utgår inget bistånd. 4.3.1 Permanent boende Hyresförhållanden inom kommunens särskilda boenden regleras av hyreslagen. Debitering av hyra sker från den dag lägenheten står till den boendes förfogande enligt hyresavtal och separat dokument gällande hyreshöjning. Vid dödsfall debiteras hyra t.o.m. innevarande månad eller t.o.m den dag lägenheten är uttömd. Vid utflyttning till annat boende gäller 3 månaders uppsägning. 4.3.2 Korttidsplats Vid korttidsplats uttages hyresavgift med 50% av prisbasbeloppet per år delat med 12 som i sin tur delas med 30 = dygnsavgift.

6(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

6

Vård och omsorg

4.3.3 Extern boendeplats Vid köp av plats för permanent boende/omvårdnadsboende hos extern vårdgivare (annan än kommunen) gäller samma avgiftstaxa för måltider, service och omvårdnad och förbehållsbelopp som i kommunens boenden. Däremot uttas den hyreskostnad som den externa vårdgivaren har fastställt. I första hand ska ett hyresförhållande då föreligga med ett normalt hyreskontrakt. Boendekostnaden är då den kostnad som debiteras för boendet enligt hyreskontraktet. Inga övriga kostnader får tas med. För bostad som inte regleras av Hyreslagen ska en boendeavgift fastslås. Månadsavgiften får högst uppgå till 50 % av prisbasbeloppet delat med 12.

5. Minimibelopp Minibeloppet avses täcka kostnaderna för personliga behov och andra normala levnadskostnader. Beloppet och posterna är fastställda i SoL 8 kap. 7 §. ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ ƒ

5.1

Kostnader för mat, alla måltider (normalkostnad för livsmedel) Kläder/skor Fritid Hygien Förbrukningsvaror Dagstidning, telefon och TV-licens Möbler och husgeråd Hemförsäkring Hushållsel Resor Tandvård Öppen hälso- och sjukvård, läkemedel

Minimibeloppets storlek

Beloppet för personer 61 år och äldre fastställt till 135,46 % av basbelopp delat med 12 för ensamstående och för makar/sammanboende 114,46 % av basbelopp delat med 12 vardera. (reglerat i lag) För personer under 61 år beräknas som minimibelopp 149,00 % av basbelopp delat med 12 för ensamstående och för makar/sammanboende 125,92 % av basbeloppet delat med 12 vardera. (Enligt Socialstyrelsens rekommendationer)

5.2

Övriga merkostnader

Vid beräkning av eventuell höjning av förbehållsbeloppet avseende minderåriga barn utgår kommunen från Konsumentverkets rekommendation.

7(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

7

Vård och omsorg

5.3

Förhöjt minimibelopp

Beloppet ska höjas när den enskilde har skäliga fördyrande kostnader. Dessa ska dels vara varaktiga, dvs. under minst 10 månader per år, dels uppgå till minst 200 kr/månad. Exempel på kostnader som kan höja minimibeloppet: Matabonnemang och matdistribution som levereras via kommunen Specialkost Kostnader för god man Merkostnad för trossamfund där avgiften ej betalas via skatteavdrag. 5.3.1 Särskilt boende I kommunens äldreboende betalar man 3210 kronor för all kost. I grundminimibeloppet ingår 1760 kronor för alla livsmedel. Minimibeloppet höjs med överstigande belopp, dvs. 1450 kr per månad. 5.3.2 Matdistribution (abonnemang i 4 nivåer) Personer med matdistribution betalar 56 kr/portion, dvs. 1680 kr per månad. I grundminimibeloppet ingår 40% av 1760 kronor för livsmedelsdelen av huvudmålet = 704 kr. Minimibeloppet höjs med överstigande belopp enl. följande nivåer. Abonnemang nivå 30 = dagliga portioner, minimibeloppet höjs med 976 kr per månad. Abonnemang nivå 20 = alla vardagar, minimibeloppet höjs med 650 kr per månad. Abonnemang nivå 15 = halv daglig portion, minimibeloppet höjs med 488 kronor per månad. Abonnemang nivå 10 = alla helgdagar, minimibeloppet höjs med 325 kronor per månad. Matdistribution understigande 10 port/mån berättigar inte till höjt minimibelopp. För personer med enbart denna insats höjs en minimibeloppet enligt ovan. 5.3.3 Dagverksamhet Minimibeloppet höjs för matkostnaden med samma beräkning som för matdistributionen, men görs individuellt per person (ej beslut i nivåer).

5.4

Sänkt minimibelopp

Minimibeloppet kan sänkas om den enskilde har lägre levnadskostnader än de som ingår i minimibeloppet t ex hushållsel, samt gemensamhetsutrustning och förbrukningsartiklar i kommunens särskilda boenden. Kommunens beräkning av hushållsel är hämtat från Vattenfall Elpriskollen.se. Beräkning av antal kWh är hämtade från konsumentverkets beräkningar av skäliga kostnader, och är 180 kWh/månad för ensamstående och 240 kWh/månad för makar oavsett boendeform. I kommunens särskilda boendeformer ingår även gemensamma möbler, sängar, TV-licens och hushållsartiklar med 297 kr/mån. samt förbrukningsartiklar med 159 kr/mån. Totalt: 456 kr/person och månad. Minimibeloppet höjs totalt i särskilt boende enl. följande: Ensamstående personer med 510 kr/månad, och för sammanboende med 806 kr/månad och person.

8(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

8

Vård och omsorg

6. Förbehållsbelopp Förbehållsbelopp består av minimibelopp och boendekostnad.

7. Beräkning av avgiftsutrymme Mellanskillnaden mellan beräknade nettoinkomster och förbehållsbeloppet utgör avgiftsutrymmet. Om mellanskillnaden blir noll eller minus blir avgiften för omvårdnad/service, trygghetslarm och inskriven i hemsjukvård noll kronor. Kommunen är inte skyldig att betala ut medel för att den enskilde ska nå upp till det beräknade förbehållsbeloppet. Den enskilde får om behov föreligger ansöka om försörjningsstöd.

8. Avgifter Debitering sker utifrån verkställt biståndsbeslut.

8.1

Hyra enligt separat dokument

8.2

Omvårdnad/Service i ordinärt och särskilt boende:

Avgiften är lika med avgiftsutrymmet, dock max högkostnadsskyddet: en tolftedel av 0,48 x prisbasbeloppet eller max kommunens timkostnad, som räknas ut genom att ta högkostnadsskyddet delat med 6 timmar. För insats enbart genom trygghetslarm är avgiften 180 kr per månad eller avgiftsutrymmet om det understiger denna fasta avgift. För inskriven i hemsjukvård är avgiften 155 kr per månad eller avgiftsutrymmet om det understiger denna fasta avgift. För insats enbart genom behovsbedömd aktivitet vid dagverksamhet betalas ingen avgift. Man betalar endast kostnader för kost och egenavgift för eventuell färdtjänstresa.

8.3

Korttidsplats

För varje boendedygn i korttidsplats är avgiften 228 kr och inkluderar: Omvårdnad/Service 59 kr (inom avgiftsutrymmet), matkostnad 107 kr och hyreskostnad 62 kr inflyttningsdagen och utflyttningsdagen = 1 dygn.

8.4

Kostnader för kost

För matdistribution till ordinärt boende betalas avgift i 4 olika behovsprövade nivåer enligt följande: nivå 1 (10 portioner)=560 kr, nivå 2 (15 portioner) =840 kr, nivå 3 (20 portioner)=1120 kr och nivå 4 (30 portioner)=1680 kr för hel månad. Portionspriset är 56 kr. För all mat i särskilt boende betalar den enskilde 3210 kronor per månad, som består av frukost 15 kr, lunch 56 kr, mellanmål/kaffe 10 kr och kvällsmåltid 26 kr. Vid in-/utflyttning under del av månad betalas 107 kr/dag.

9(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

9

Vård och omsorg

För måltid vid dagverksamhet betalas lunch 56 kr samt 2ggr kaffe med bröd á pris 10 kr (76 kr)

8.5

Hemsjukvård

Avgift för hemsjukvård och hemrehabilitering beräknas inom högkostnadsskyddet enligt socialtjänstlagen och ingår i maxtaxesystemet. Landstingets högkostnadsskydd gäller ej. Avgift för inskrivna (långvarigt behov) är 155 kronor per månad inom avgiftsutrymmet. Månaden anses påbörjad innan den 15:e. Avgift debiteras från och med inskrivningsmånaden till och med den månad avslut sker. Avgift för ej inskrivna (kortvarigt behov) är 155 kronor per planerat besök. Befrielse från hemsjukvårdsavgift gäller enl. följande: Hälso- sjukvårdspersonal medföljer biståndshandläggare för bedömning av behovet. Legitimerad personal tillkallas som konsult för annan personalkategori. Förebyggande insatser genom hembesök hos äldre, samt vid behandling enligt smittskyddslagen. Dessa besök ska inte rapporteras till avgiftshandläggaren. Vård- och omsorgsnämnden har rätt att indexreglera avgiften så att den motsvarar 1/12 av 0,042 x prisbasbeloppet.

8.6

Trygghetslarm

Avgift för trygghetslarm är 180 kronor per månad inom avgiftsutrymmet. Månaden anses påbörjad innan den 15:e. Om start eller avslut sker under måndaden debiteras månadskostnad fördelat på antal dygn/månad.

9. Avräkningsregler på grund av bortovaro 9.1

Omvårdnad/Service och Hemsjukvård (ordinärt, särskilt, och trygghetsboende).

Reducering av avgiften sker vid bortovaro pga. sjukhusvistelse och vid anmäld planerad frånvaro eller om kommunen pga. personalbrist ej utför beviljad tid. Annan bortovaro föranleder ej någon reducering. Avdragen görs så att kunden betalar för de dygn i månaden som den varit närvarande. (antal dagar/mån varierar, 30, 31, 28 resp 29 dygn)

9.2

Matkostnad

Särskilt boende: Vid bortovaro p g a sjukhusvistelse avräknas 107 kr för varje hel frånvarodag. Vid bortovaro av annan anledning som anmälts senast dagen innan bortovaron avräknas avgift per avbeställd måltid enligt debiteringsunderlag. Matdistribution: Debitering sker utifrån biståndsbeslut, kommunens måltidstaxa och debiteringsunderlag från Häradsgårdens kök som skickas till avgiftshandläggaren efter månadens slut, dock senast den 10:e efterföljande månad.

10(10)

Tillämpningsföreskrifter Avgifter

10

Vård och omsorg

9.3

Hyra/boendeavgift

Någon reducering görs ej vid bortovaro.

9.4

Trygghetslarm

Någon reducering görs ej vid bortovaro.

10. LSS Trosa kommun ansvarar för personal och vistelsekostnad i samband med korttidsverksamhet, dock inte för matkostnader och andra kostnader, exempelvis inträden till aktiviteter, biobiljetter mm.

10.1 Resor Reskostnader till och från Dagverksamhet skall betalas av den enskilde och motsvara kollektivtrafikens månadskort.

10.2 Matkostnader Mat på kommunens korttidsverksamhet betalas enligt följande: Frukost 15 kr, Lunch 56 kr, Middag 26 kr och Kaffe med bröd/Mellanmål 10 kr. Totalt 107 kr/dygn. För matkostnader hos externa utförare betalas den faktiska matkostnaden av den enskilde.

10.3 Aktiviteter Respektive deltagare betalar sin egen aktivitetskostnad.

11. Besvär/Överklagan Avgiftsprövning är individuell. Besvärshänvisning/överklagan lämnas med avgiftsbeslutet. På avgiftsbeslutet skall kontaktperson finnas angiven. Förvaltningsbesvär kan anföras över avgiften och avgiftsunderlaget. Hantering av besvär sker som övriga beslut enligt Socialtjänstlagen.

12. Omräkning av avgift Omräkning av avgiften sker automatiskt vid prisbasbeloppsförändring. Årlig omprövning av inkomster och kostnader sker.

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Vård- och omsorgsnämnden

Sammanträdesdatum 2014-05-06

§ 16

VON 2014/13

Uppdatering av fördelningsregler för resursfördelningssystem i särskilt boende Vård och omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att anta uppdatering av fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende enligt vård- och omsorgsförvaltningens förslag 2014-04-24. att ta bort tilläggsnivå (HS) från peng särskilt boende. att lägga till individuella utökningar i peng särskilt boende med 233 kr/tim. att förändringarna gäller from 2014-07-01.

Ärendet Som en utveckling av tidigare beslut av fördelningsregler är att införa en ersättning till enheterna för särskilt boende, för utökade individuella behov som inte ryms i de nuvarande nivåer i resursfördelningssystemet. Dessa ersättningar ersätter till viss del tilläggsnivå HS, den så kallade MAS-pengen, då denna utgår. Förändringen görs för att skapa ett tydligare ersättningssystem och att det individuella behovet alltid ska ligga som grund för utförda insatser.

Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Kajsa Fisk, ekonom Ann-Sofie Blomqvist och myndighetschef Per-Uno Nilsson, 2014-04-24. – Fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende – Pengersättning särskilt boende

Kopia till Ekonom Kommunstyrelsen Akten 8 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Vård- och omsorgsnämnden

Dnr VON 2014/13

2014-04-24 Vård och Omsorg Ann-Sofie Blomqvist Tel. 0156-520 03 [email protected]

Uppdatering av fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta

att anta uppdatering av fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende enligt Vård- och omsorgsförvaltningens förslag 2014-04-24 att ta bort tilläggsnivå (HS) från peng särskilt boende att lägga till individuella utökningar i peng särskilt boende med 233 kr/tim att förändringarna gäller from 2014-07-01

Sammanfattning Som en utveckling av tidigare beslut av fördelningsregler är att införa en ersättning till enheterna för särskilt boende, för utökade individuella behov som inte ryms i de nuvarande nivåer i resursfördelningssystemet. Dessa ersättningar ersätter till viss del tilläggsnivå –HS, så kallade MAS-pengen, då denna utgår. Förändringen görs för att skapa ett tydligare ersättningssystem och att det individuella behovet alltid ska ligga som grund för utförda insatser.

Kajsa Fisk

Ann-Sofie Blomqvist

Per-Uno Nilsson

Produktionschef

Ekonom

Myndighetschef

Bilagor Bilaga 1 Fördelningsregler avseende resursfördelningssystem i särskilt boende Bilaga 2 Pengersättning särskilt boende

Förändringar markeras med gult där utgående text markeras med genomstruken och ny tillkommande text markeras med understruken.

Fördelningsregler avseende resursfördelningssystem särskilt boende Resursfördelningssystemet bygger på att särskilda boenden i Trosa kommun får en ekonomisk fördelning utefter den volym och det vårdbehov som finns. Ett resursfördelningssystem möjliggör på så sätt ett effektivt resursutnyttjande med tydlig jämförbarhet. Resursfördelningssystemet är framarbetat tillsammans med Gnesta kommun och ska även efter införandet följas upp och vidareutvecklas i detta samarbete. Från och med 1 januari 2009 började den volymbaserade ersättningen utgå till Häradsgården, Trosagården och Ängsgården, dvs. de särskilda boenden som finns i Trosa kommun. Nedan följer regelverket som ska tydliggöra användandet av systemet. 1.

Nivåerna

De nivåer som ersättningen beräknas utifrån ska fungera som en grundstomme för ersättningssystemet och de olika utförarna. De olika nivåerna är framtagna utifrån schablontider kring de vanligast förekommande insatserna. För detaljerad beskrivning av arbetet med nivåerna, läs dokumentet ”Nivåer i socialtjänst och hälso- och sjukvård”, bilaga 2. Nivåer (bemanning) Nivå 1 (0,20) Nivå 2 (0,45) Nivå 3 (0,60) Nivå 4 (0,69) Nivå 5 (korttids 0,62) Tillägsnivå (HS)

Timmar/vecka intervall 0-7,40 timmar/vecka 7,41-16,65 timmar/vecka 16,66-25,52 timmar/vecka 25,53- 50,00 timmar/vecka 22,94 timmar/vecka Beslut av MAS

Individuella utökningar Tillfällig behovsökning Behov överstigande 50 timmar/vecka

Snitttid till beräkning 7,4 h 16,65 h 22,20 h 25,53 h 22,94 h

Tid Kortare än två veckor Längre än två veckor

Utöver de nivåerna givna ovan har en grundnivå tagits fram som utgår då en plats står tom på ett boende. Denna ersättning motsvarar 1,85 timmar/vecka. Vad gäller tilläggsnivå för HS, ska detta fördelas utifrån beslut av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Exempel på tillfällen då HS-tillägg kan utgå är då karantän måste upprättas eller mer omfattande och avancerad hälso- och sjukvårdsåtgärder sättas in. Bedömningen görs i alla lägen av MAS om nivå och behov av extra stöd. Vad gäller individuella utökningar av tillfällig art kortare än två veckor fattas beslut om extra ersättning av myndighetschef i samråd med enhetschef och äldreomsorgschef. Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Utökningar för behov överstigande 50 timmar som är bestående längre än 2 veckor fattas beslut av handläggare i samråd med enhetschef. Nivåerna i tabellen har sedermera omvandlats till timmar/dag och översatts till pris/dygn. Två olika timersättningar finns för nivåer respektive för individuella utökningar.

2.

Beräkningen av dygnspris

Dygnspriset är framtaget utifrån en schablon som inkluderar personalkostnader och verksamhetskostnader. Personalkostnaden är framräknad utifrån en grundpersonalkostnad med inkluderat OB-tillägg, semesterersättning, semestervikarier, sjukvikarier samt ett PO- pålägg. I verksamhetskostnaderna ingår i stora drag, köp av städ, hyra/leasing av kontorsutrustning, div. förbrukningsmateriell, inkontinensartiklar, förbandsmateriell, rengöringsmedel, arbetsskyddskläder, tvättkostnader, reparation och underhåll av inventarier och telefonabonnemang. Utöver detta ingår även utbildningskostnader för personal, beräknad per heltid och år. Ersättningen för individuella utökningar är beräknad på en grundpersonalkostnad inkluderat semesterersättning, PO-tillägg samt en administrativ ersättning om 3%. 3.

Exkluderade kostnader från dygnspris

De kostnader som inte ingår i det beräknade dygnspriset, men som ska belasta enhetens resultat är följande. 1) 2) 3) 4) 5)

Nattpersonalkostnader Måltidskostnader och intäkter för måltider Lokalhyra Kapitaltjänst Intäkter avseende boende samt bidrag

Utöver detta finns det kostnader exempelvis för central administration och IT-utveckling som finns att tillgå för den enskilda enheten men som aldrig belastar resultatet för den enskilda enheten. 4.

Rapportering

Enheterna ska första vardagen i varje månad rapportera hur många dagar och vilken nivå de haft beläggning på sina platser, avseende föregående månad. Rapporteringen av nivåer ska göras med biståndsbesluten som underlag. Den inskickade rapporten, till ekonomiavdelningen, ska vara attesterad av enhetschefen och ersättning utgår därefter med ett totalbelopp och bokförs på respektive enhet. Ersättning för individuella utökningar rapporteras separat och attesteras av enhetschef och myndighetschef. Ersättning utgår från första dagen då plats är belagd och övergår till grundpeng från 6:e dagen som den står tom.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

5.

Översyn av resursfördelningssystemet

Beräkningen av dygnspriserna och därmed personalkostnaderna och verksamhetskostnaderna ses över årligen i budgetarbetet och uppdateras om några förutsättningar ändras. Vid verksamhetsförändringar under ett pågående år, ses dygnspriset över och uppdateras.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Peng särskilt boende Trosa kommun

Trosa- Härads och Ängsgården Grundpeng (tom plats)

Timmar/ vecka 1,85

2014 Pris/ Pris/ timme dygn * 290 77

Nivå 1 (0,20)

7,40

290

356

Nivå 2 (0,45)

16,65

290

739

Nivå 3 (0,60)

22,20

290

969

Nivå 4 (0,69)

25,53

290

1107

22,94

290

999

Beslut MAS

290

Nivå 5 (korttids 0,62) Tilläggsnivå (HS) Individuella utökningar

*Inkluderar verksamhetskostnader 50kr/dygn

233

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-04-23 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Förslag till detaljplan för Norra Husby 9:1 m.fl., Vagnhärad Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för Norra Husby 9:1 m.fl., Vagnhärad

Ärendet Trosabygdens bostäder vill utveckla sin fastighet Norra Husby 9:1 vid Biblioteksvägen i Vagnhärad och komplettera befintlig bebyggelse med två nya bostadshus, sammanlagt 28 lägenheter. Byggnationen stärker utvecklingen av Vagnhärads torg och är positivt för miljön i stort för centrala Vagnhärad. Projektet är en viktig del i det långsiktiga arbetet att utveckla centrala Vagnhärad till ett modernt, livskraftigt och attraktivt centrum. Genom att förtäta invid Vagnhärads torg skapas en mer trygg miljö för boende och besökare, ett bättre underlag för service möjliggörs och centrala Vagnhärad stärks som tätort.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till detaljplan Norra Husby 9:1 m.fl. 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-04-22, § 36

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Samhällsbyggnadsnämnden

Sammanträdesdatum 2014-04-22 § 36

Dnr sbn2012/27

Ny detaljplan för Norra Husby 9:1 m.fl., Vagnhärad Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till utställningsutlåtande att godkänna förslag till detaljplan och därefter skicka planen vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande

Ärendet Trosabygdens bostäder vill utveckla sin fastighet Norra Husby 9:1 och komplettera befintlig bebyggelse med två nya bostadshus. Byggnationen stärker även utvecklingen av Vagnhärads torg och är positivt för miljön i stort för centrala Vagnhärad. Projektet är en viktig del i det långsiktiga arbetet att utveckla centrala Vagnhärad till ett modernt, livskraftigt och attraktivt centrum. Genom att förtäta invid Vagnhärads torg skapas en mer trygg miljö för boende och besökare, ett bättre underlag för service möjliggörs och centrala Vagnhärad stärks som tätort.

Beredning Brev från ägaren till Norra Husby 9:1 daterat 2012-08-13 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2012-09-11, § 78 Protokoll från samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 2012-11-06, § 105 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2013-10-08, § 80 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2013-12-03, § 94 Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2014-02-04, § 5

Kopia till Akten

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

8

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret



P L A N B E S K R I V N I NG Detaljplan för kvarteret Norra Husby 9:1m fl i Vagnhärad, Trosa kommun.

Planområde

Planområdets läge

ANTAGANDEHANDLING Upprättad i mars 2014

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

HANDLINGAR Detaljplaneförslaget omfattar: x Plankarta med bestämmelser i skala 1:400 (A1) x Illustration i skala 1:400 (A1) x Planbeskrivning x Granskningsutlåtande x Fastighetsförteckning

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att skapa förtäta och att skapa nya bostäder inom kvarteret Norra Husby 9:1 i Vagnhärad. Det planerade tillskottet av bostäder ska utgöra ett komplement till omgivningens befintliga bostadsbestånd och boendemiljöer. Planförslaget innebär att ca 28 lägenheter tillskapas i 2 flerfamiljshus i tre respektive fyra våningar i södra.

HANDLÄGGNING Planprocessen enligt Plan- och bygglagen Detaljplanering regleras av Plan- och bygglagen 2010:900 och består av olika skeden vilka redovisas i nedanstående bild. Mellan planuppdrag och samråd arbetas en planhandling fram. Den samråds sedan med sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Efter samrådet redovisas och bemöts inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och ett reviderat förslag skickas ut på granskning. Efter granskningen redovisas och bemöts inkomna synpunkter igen och ett slutligt reviderat förslag antas därefter av Kommunfullmäktige. När detaljplanen vunnit laga kraft kan genomförandet påbörjas och planen gäller till dess att den i framtiden eventuellt ändras. Nedan redovisas var den här detaljplanen befinner sig i planprocessen.

PLANDATA Lägesbestämning, avgränsning och areal Planområdet är beläget i Vagnhärads centrala del. Området ligger utmed Gnestavägen och avgränsas av bostadsområden samt av Vagnhärads torg väster om. Planområdet omfattar ca 1 ha. Markägoförhållanden Fastigheter som ingår ägs av Trobo, Trosabygdens Bostäder AB, samt Trosa kommun. 2 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

GÄLLANDE PLANER OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Området är beläget inom område som berörs av riksintresse för kulturmiljövården, Trosaåns dalgång. Riksintressets kärnvärden bedöms inte påverkas negativt vid ett genomförande av detaljplanen. Översiktplan Området finns markerat som tänkbart boendeområde i gällande översiktsplan, Översiktsplan 2010, för Trosa kommun. Detaljplaner Gällande detaljplaner inom området är, P 73-12, Vagnhärads stationssamhälle, Norra Husby området, P 58-12 för Vagnhärads stationssamhälle, norra delen, samt P 71-4, Vagnhärads stationssamhälle. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken Planen bedöms vara förenlig med 3, 4 och 5 kap Miljöbalken. Området bedöms inte vara känsligt ur ekologisk synpunkt och kan inte heller anses ha betydelse från allmän synpunkt på grund av särskilda naturvärden eller kulturvärden. Behovsbedömning En behovsbedömning för att utreda behovet av miljöbedömning av detaljplanen har gjorts av samhällsbyggnadskontoret. Behovsbedömningen konstaterar att planens genomförande inte innebär risker för människors hälsa, överskridande av miljökvalitetsnormer eller strider mot berörda riksintressens kärnvärden. Detaljplanen bedöms sammantaget inte förorsaka någon betydande miljöpåverkan, varför någon särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen 5 kap § 18 inte heller behöver upprättas. Samråd har skett med länsstyrelsen vilken delar kommunens uppfattning.

Kommunala beslut i övrigt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om planuppdrag 2012-09-11, § 78.

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och vegetation Planförslaget möjliggör en förtätning av ett befintligt bostadsområde.

3 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

Geotekniska förhållanden Vagnhärad är till stor del byggt på gammal sjöbotten. I tidigare angränsande projekt har geotekniska undersökningar genomförts, således är förhållandena översiktligt kända. Vid genomförandet av planen ska de geotekniska förhållandena beaktas och ytterligare utredas. Fornlämningar och byggnadsminnen och kulturmiljövärden Vagnhärad är en synnerligen fornlämningsrik tätort dock finns inga kända fornlämningar eller byggnadsminnen finns inom eller i direkt anslutning till planområdet. Markradon Planområdet ligger inom normalriskområde för markradon. Ledningar Ett ledningsstråk för fjärrvärme finns genom områdets norra del. Några luftledningar finns inte inom planområdet. Buller Gällande gränsvärden för buller ska uppfyllas inom planområdet. Planområdet angränsar till Vagnhärads torg och Gnestavägen som utgör ett stråk för såväl personbilar som kollektivtrafik. De riktlinjer för bullerkrav som råder ska uppfyllas för byggnationen. På plankartan redovisas detta i form av bestämmelser. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Planområdet angränsar i öster till ett småhusområde samt i söder till flerfamiljshus. I väster ligger Vagnhärads torg. Kommersiell och offentlig service Planområdet ligger i direkt anslutning till Vagnhärads torg med sina butiker. Inom en radie av 1 km ligger Fagerängsskolan, Fornbyskolan samt Hedebyskolan. FRIYTOR Naturmiljö och rekreation Inom gång- och cykelavstånd till planområdet finns Lånestaheden som är ett Natura 2000-område som avses omvandlas till kommunalt naturreservat. I närheten finns även pulkabacke, Safirens badhus samt Hedebyhallens idrottsanläggningar.

GATOR, TRAFIK Omgivande gatunät Området trafikförsörjs från Biblioteksvägen via Gnestavägen och Centrumvägen.

4 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

Gång- och cykeltrafik En separerad GC-väg går längs Gnestavägen. Mindre gångväg genom bostadsområdet Kollektivtrafik Kollektivtrafik i form av busshållplatser finns i direkt anslutning till planområdet. Från Vagnhärad avgår regionaltåg till Södertälje – Stockholm och till Nyköping – Norrköping. Restiden med tåg till Stockholm från Vagnhärad är knappt 40 minuter och till Nyköping ca 30 minuter. Vagnhärads station är belägen på gång- och cykelavstånd från planområdet. Vid stationen finns även infartsparkering för bil.

PLANFÖRSLAGET Syftet med planen är att skapa möjligheter för bostäder i form av ca 28 hyresrätter. De planerade tillskottet av bostäder ska utgöra ett komplement till omgivningens befintliga bostadsbestånd och boendemiljöer.

BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Planförslaget innebär att totalt ca 28 lägenheter tillskapas i två flerfamiljshus i tre till fyra våningar. Byggnaderna föreslås placeras längs med respektive vinkelrätt mot Gnestavägen. Mindre förrådsbyggnader placeras ut som karaktärsgivande element och utgör även en rumsbildande och avskärmande funktion. Entréer nås från gården respektive gata.

5 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

Volymskiss från Gnestavägen

Gestaltning Gestaltningen för området föreslås vara tidsenlig, enkel men samtidigt intresseväckande med hög arkitektonisk kvalitet i tanke och utformning. För en varierad boendemiljö ska uppnås föreslås flerfamiljshus i olika höjder och volymer där karaktären hålls ihop genom skala och gestaltning. Småstadskaraktär eftersträvas med tydliga byggnadsvolymer och intima mellanrum och där en tydlighet mellan offentliga- och privata ytor finns. Utemiljön ska utformas omsorgsfullt där gårdsbyggnader, markmaterial, belysning och planteringar omsorgsfullt komponeras till en helhet.

Byggnadsteknik Byggnaderna ska uppföras enligt Boverkets byggregler om bl a brandsäkert byggande, vilket säkerställs i kommande bygglovsprövning.

FRIYTOR Lek och rekreation Plats för spontanlek finns inom fastigheten.

GATOR, TRAFIK Biltrafik Tillfart till den nya bebyggelsen avses ske från Biblioteksvägen. Gång- och cykeltrafik En befintlig gång- och cykelväg finns längs Gnestavägen. Inom området sker gång- och cykeltrafik längs Biblioteksvägen. 6 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

Parkering, angöring och utfarter Planområdet angörs direkt från Biblioteksvägen. Utmed övriga vägar tillåts ingen tillfart för biltrafik. Inom planområdet ska ett parkeringstal på 1,3 tillämpas utöver gästparkeringar samt handikapparkering. Därutöver tillkommer de befintliga bostädernas parkeringar.

STÖRNINGAR Skuggning Den tillkommande bebyggelsen kommer inte att generera några särskilda skuggningseffekter för intilliggande fastigheter. Oro för detta har framförts under samråd och granskning. Det befintliga husets effekter kommer att kvarstå och utöver dem är effekten ringa vilket redovisas i nedanstående solstudie.

Buller För nybebyggelse skall Riksdagens riktvärden för högsta tillåtna bullernivå uppfyllas. Detta innebär, bland annat, att ekvivalentvärdet för utomhusbuller från biltrafik får vara högst 55dB (A) mot fasad (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Förtydligande rörande detta finns infört på plankartan. Byggnadstekniskt kan exempelvis balkonger utformas med täckta balkongräcken i kombination med ljudabsorbent i 7 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

taket kan förebygga risken för bullerstörning. Slutlig utformning avgörs dock i samband med genomförandet. Markradon Planområdet ligger inom normalriskområde för markradon. Störningar från verksamheter Den nya bostadsbebyggelsen planeras på ett sådant sätt att en god bostadsmiljö kan åstadkommas, såväl vad avser buller, eventuella föroreningar, stoft och lukt. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Området skall anslutas till det kommunala VA-nätet. Dagvatten Överskott på dagvatten som inte sjunker undan rinner längs med terrängens lutning längs planens västra sida eller mot kringliggande gator och leds bort i kommunala dagvattenledningar i Biblioteksgatan. I Trosa kommuns vatten- och avloppspolicy (Vatten- och avloppspolicy för Trosa kommun, antagen av kommunfullmäktige 090311) sätts ambitionsnivå för hantering av dag- och dränvatten. De viktiga punkterna i samband med nybebyggelse är; utjämnad avrinning; god hydrologisk balans; avdunstning, förhindra vattenskador, förhindra förorening, synliggöra vattenprocesserna kostnadseffektivitet. En bestämmelse som reglerar att dagvatten ska omhändertas och fördröjas på kvartersmark har införts i detaljplanen. Vid planens genomförande ska en mer detaljerad utredning av dagvattenhantering göras i samråd med kommunens tekniska enhet. Värme Byggnader skall vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor som byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. Fjärrvärmeanslutning är möjlig i denna byggnation. Elförsörjning Allmänna elledningar för distribution finns i anslutning till området. Avfall Sophanteringen skall lösas i samråd med Trosa kommun och i övrigt enligt kommunens renhållningsstadga. Bredband Samtliga lägenheter ska ha möjlighet att ansluta fibernät.

8 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

ADMINISTRATIVA FRÅGOR Fastighetsägaren är huvudman för kvartersmark. Kommunen är huvudman för parkmark och till planområdet gränsande gatumark. Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade.

SÄRSKILDA PERSPEKTIV I PLANERINGEN Planläggningen av fastigheten syftar till att skapa en långsiktigt hållbar miljö - såväl socialt som bebyggelsemässigt. Med närhet till centrum och service skapas goda möjligheter för ett attraktivt och hållbart boende. Mycket finns inom gångavstånd vilket gynnar ett vardagsliv utan bil. På detta sätt gynnar förtätning av centrala delar av staden också jämställdheten då undersökningar visar att kvinnor och unga i högre grad väljer att gå, cykla eller åka kollektivt för vardagliga ärenden. Tryggheten bygger bland annat på att människor har lätt för att lära känna igen men också lära känna varandra. Igenkännandet bygger sociala nätverk som bryggar över generationsgränser. För barn är det en trygghet att vuxna finns i utemiljön och har ett öga på leken. För vuxna är det en trygghet att känna de barn som är ute i näromgivningen. Bebyggelsen är samlad utmed stråk som har god kontakt med fönster och entréer. Det bidrar till trygghet när man rör sig i området, inte minst kvällstid. Samtidigt som planläggningen av området skapar en bra bostadsmiljö inom kvartersmark bibehålls de kvaliteter för Vagnhäradsborna som idag finns i området. Möjligheten att röra sig inom Vagnhärads centrum kommer att finnas kvar och den tillkommande bebyggelsen stärker den nyligen omgjorda torgmiljön.

9 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

REDOVISNING AV PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Samråd hösten 2013 Granskning vintern 2013-2014 Godkännande av Samhällsbyggnadsnämnden våren 2014 Antagande av Kommunfullmäktige sommaren 2014 Laga kraft sommaren 2014 Tidplanen är preliminär och kan ändras. Den gäller förutsatt att inget oförutsett händer. Genomförandetid Planens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändras eller upphävs planen under genomförandetiden har fastighetsägare rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen med dess byggrätter att gälla men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för de byggrätter som gått förlorade. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Fastighetsägaren är huvudman för kvartersmark och svarar för byggnader och anläggningar inom denna. Kommunen är huvudman för parkmark och angränsande gatumark. Kommunen svarar för va-ledningar fram till kvartersmark. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsrättsliga åtgärder föranledda av detaljplanen initieras och bekostas av fastighetsägaren till Norra Husby 9:1 och handläggs av Lantmäterimyndigheten i Södermanland. EKONOMISKA FRÅGOR Alla kostnader för upprättande och genomförande av detaljplanen åligger ägaren av fastigheten Norra Husby 9:1. Fastighetsägaren initierar och bekostar geotekniska undersökningar för val av grundläggning av tillkommande bebyggelse. Bygglov hanteras av Trosa kommun men söks och bekostas av fastighetsägaren till Norra Husby 9:1

10 / 11

TROSA KOMMUN Samhällsbyggnadskontoret

PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING Upprättad mars 2014 Detaljplan för Norra Husby 9:1 m fl, Vagnhärad

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN M FL Medverkande tjänstemän Linda Axelsson, planchef Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef

Medverkande konsulter Peter Lingstrand, arkitekt Sydark Konstruera AB

Trosa kommun Samhällsbyggnadskontoret

Linda Axelsson Planchef

11 / 11

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/108

2014-05-09 Samhällsbyggnadskontoret Ingemar Bergström Tel. 0156-522 02 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Godkännande av att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar samverkansavtal respektive medgivande av att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för anskaffning av tågfordon Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet godkänns att teckna samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige. att i enlighet med § 16 i myndighetens förbundsordning medge att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen såsom för egen skuld (proprieborgen) för upphandlad finansiering med borgenstak om 2 700 MSEK avseende spårfordon och 120 MSEK avseende högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, varvid respektive medlems ekonomiska ansvar förenat med medgivandet framgår av dels 8 kapitlet 23 § kommunallagen (1991:900), dels § 20 ”Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder” i myndighetens förbundsordning och punkten 3.1 i ”Överenskommelse träffad vid förhandlingar angående nytt/kompletterande avtal för kollektivtrafiken i Sörmland” av den 14 mars 2012. att beslut enligt punkterna 1 och 2 för sin giltighet är beroende av att övriga medlemmar i Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet fattar likalydande beslut. ________

Ärendet I bifogat utdrag av § 4 ”Beslut om samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige” från direktionens sammanträde den 6 februari 2014 (se bilaga 1) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anhållit om att dess medlemmar, landstinget och länets kommuner, godkänner att kollektivtrafikmyndigheten får ingå samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige med Landstinget Västmanland, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Uppsala län, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland.

1

I bifogat utdrag av § 1 ”Trafikplan 2017 – beslut om anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon” från direktionens sammanträde den 3 april 2014 (se bilaga 3) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet därutöver även anhållit om att dess medlemmar medger att myndigheten får ingå borgen till visst belopp för anskaffning av tågfordon samt därtill hörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning. Borgensåtagandet är en förutsättning för att anskaffning av tågfordon ska kunna ske på så vis att dessa hyrs av AB Transitio.

Bakgrund Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har den 11 december 2013 tecknat ett förhandlingsprotokoll avseende överenskommelse om utvecklingen av den regionala tågtrafiken i Östra Sverige med fem andra kollektivtrafikmyndigheter; Landstinget Västmanland, Landstinget i Örebro län, Landstinget i Uppsala län, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland. I överenskommelsen kom parterna överens om att bland annat verka för att ett samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige samt dess bilagor A-H (Trafikplan 2017) ska ingås av länen. Bakgrunden till, och innehållet i, Trafikplan 2017 utvecklas vidare i bilaga 1. Samtliga nyss nämnda sex myndigheter är aktieägare i AB Transitio. AB Transitio anskaffar och finansierar tågfordon åt sina uppdragsgivare kollektivtrafikmyndigheterna. Syftet är främst att minska kollektivtrafikmyndigheternas fordonskostnader samt säkerställa en hög kvalitet och kompetens inom områdena anskaffning, förvaltning och underhåll. Enligt etapp 1 till Trafikplan 2017 ska Sörmland, genom Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, anskaffa maximalt 20 tågfordon. Utöver vad som framgår av Trafikplan 2017 är anskaffningen även en följd av bestämmelser i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik som ålägger kollektivtrafikmyndigheten att ansvara för kollektivtrafiken i Södermanlands län, där tågtrafik är en viktig del. Anskaffning av tågfordon kan ske antingen genom eget ägande eller hyra, och då genom ställande av säkerhet för anskaffning genom AB Transitio. Direktionen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har den 3 april 2014 beslutat att hyra tågfordon av AB Transitio. Motiveringen för val av hyra som affärsmodell utvecklas vidare i bilaga 3. Vad gäller finansiering av anskaffningen av fordon ska varje aktieägare i AB Transitio, enligt gällande aktieägaravtal, genom borgensåtagande garantera AB Transitios förpliktelser vad gäller den finansiering som bolaget avtalat om för tåganskaffning. Respektive kollektivtrafikmyndighet garanterar på så sätt finansieringen av de för egen del anskaffade tågfordonen. Motivering för val av borgensmodell för finansiering av anskaffningen av fordon utvecklas vidare i bilaga 3. Enligt 16 § Skuldsättning m.m. i myndighetens förbundsordning får myndigheten inte ingå borgensförbindelse utan medlemmarnas medgivande. Om kollektivtrafikmyndigheten mot förmodan måste realisera sitt borgensåtagande mot AB Transitio gäller följande. I kommunallagens 8 kapitel 23 § stadgas att om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är

2

förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall således skjuta till så stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i förbundsordningen. Av 20 § Medlemmarnas andel i tillgångar och skulder i förbundsordningen framgår att medlemmarna vid varje tidpunkt har andel i förbundets skulder enligt följande fördelning. Landstingets andel är hälften av förbundets skulder. Kommunernas andel är hälften av förbundets skulder fördelat efter respektive kommuns invånarantal, som det såg ut vid närmast föregående årsskifte. En sammanställning av respektive medlems ekonomiska ansvar per den 31 december 2013 förenat med medgivandet av borgensåtagandet framgår av bilaga 5.

Förslag Med hänsyn till ovanstående föreslås att kommunfullmäktige godkänner att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet tecknar ovan nämnda samverkansavtal samt medger att Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet får ingå borgen för anskaffning av tågfordon.

Johan Sandlund Kommunchef

Ingemar Bergström Kollektivtrafiksamordnare

Bilagor 1. Utdrag av § 4 ”Beslut om samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafik i östra Sverige” från direktionens sammanträde den 6 februari 2014 2. Utdrag av §§ 2 och 3 ”Information om inriktning avseende affärsmodell vid anskaffande av tågfordon” respektive ”Information om inriktning avseende kommande modell för borgen vid inköp av tågfordon” från direktionens extra sammanträde den 10 mars 2014 3. Utdrag av § 1 ”Trafikplan 2017 – beslut om anskaffning, finansiering och förvaltning av fordon” från direktionens sammanträde den 3 april 2014 4. Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige och dess bilagor A-H 5. Sammanställning av respektive medlems ekonomiska ansvar per den 31 december 2013 förenat med medgivandet av borgensåtagandet

3

Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län, i avtalet gemensamt benämnda Uppdragsgivarna, och å andra sidan MÄLAB, 5564250610, - angående MÄLAB:s uppdrag och roll i en samordnad och integrerad trafik i Östra Sverige. Genom detta uppdragsavtal, fortsatt benämnt uppdragsavtalet, förbinder sig MÄLAB att svara för de uppgifter Uppdragsgivarna överlåter till MÄLAB för att fullfölja samverkan som berör den aktuella trafiken utifrån de grundläggande principer som anges i detta avtal och i samverkansavtalet mellan Uppdragsgivarna, fortsatt benämnt Samverkansavtalet. Samverkansavtalet med dess bilagor redovisas som bilaga till detta avtal.

1 Trafik som ingår i uppdraget Trafiken som omfattas av detta uppdragsavtal skall genomföras av MÄLAB enligt de riktlinjer och principer som anges i Samverkansavtalet mellan Uppdragsgivarna. Uppdraget utgör del i ett gemensamt åtagande mellan Uppdragsgivarna och omfattar järnvägssträckorna och stationerna i den överenskomna trafikeringen enligt bilaga B till Samverkansavtalet.

2 Ansvarsfördelning mellan länen och MÄLAB Ansvaret för tågtrafiken i Östra Sverige är ett gemensamt ansvar mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholms län, Uppsala län, Västmanlands län, Sörmlands län, Örebro län och Östergötlands län. Uppdragsgivarna äger MÄLAB som på uppdrag av Uppdragsgivarna, med stöd av 3 kap. 2 § lag (2010:1065) om kollektivtrafik, planerar och genomför den trafik som Uppdragsgivarna beslutat. Beslut om trafikomfattning och åtaganden som innebär ekonomiska åtaganden för någon av Uppdragsgivarna fattas gemensamt av de Uppdragsgivare som berörs i enligt de principer för finansiering av trafiken som framgår av Samverkansavtalet. För samverkan i planeringsskeden och förberedelser inför beslut om genomförande och avtal med operatörer skall samverkan ske enligt de principer som redovisas i bilaga F till Samverkansavtalet.

MÄLAB ska ta fram förslag till en utvecklad planeringsprocess med årscykel, vilken ska godkännas av Uppdragsgivarna.

3 Styrning och beslut i löpande verksamhet Riktlinjer och principer för MÄLAB:s uppdrag som Uppdragsgivarnas gemensamma organ för genomförande och uppföljning regleras i bolagsordning, aktieägaravtalet för MÄLAB, i detta uppdragsavtal tillika ägardirektiv och i separata ägardirektiv som först beslutas av beslutande församling hos respektive Uppdragsgivare och därefter beslutas av MÄLAB:s bolagsstämma.

4

Uppdragsgivarnas ställningstagande och godkännande i särskilda frågor MÄLAB ska till Uppdragsgivarna underställa frågor som är av principiell betydelse eller annars av större vikt.

5 Ansvarsfördelning mellan MÄLAB och operatör Uppdragsgivarna överlåter till MÄLAB att upphandla och träffa avtal med tågoperatör och andra tjänsteleverantörer. Upphandling av tågtrafik och andra tjänster samt ansvarsfördelning mellan MÄLAB och operatör, ska följa principer beskrivna i en affärsplan som MÄLAB ska ta fram inför upphandling och underställa Uppdragsgivarna för godkännande. En första affärsplan, som ska utgöra underlag för en inledande period, redovisas i bilaga G till Samverkansavtalet.

6 Biljettsystem Uppdragsgivarna överlåter till MÄLAB att besluta om former för försäljning och samverkan med operatör vad avser biljett- och betalsystem. MÄLAB ska vid genomförandet och i samarbetet med trafikoperatör säkerställa försäljning och biljetter inom ett gemensamt samordnat system som möjliggör ”en biljett för hela resan” inklusive samordning med Uppdragsgivarna för genomgående resor och samordning med kommersiell trafik och angränsande lokal och regional trafik.

7 Prissättning Uppdragsgivarna överlåter till MÄLAB att utforma övergripande prissystem utifrån Samverkansavtalets bilaga D Principer för prissättning.

Förslag till prissättning av produkter ska underställas parterna för godkännande. Undantaget är produkter som prissätts av trafikoperatör.

8 Information och marknadsföring Uppdragsgivarna överlåter till MÄLAB att besluta om former för marknadsföring och information i samverkan med operatör. MÄLAB skall vid genomförandet säkerställa att marknadsföring och information sker så att resenären upplever ett sammanhållet trafiksystem och får information samlat på ett ställe.

9 Finansiering Kostnader för genomförande av trafiken avseende dels avtal med operatör och dels avseende övriga kostnader för bedrivande av trafiken skall finansieras enligt principer redovisade i Samverkansavtalet mellan Uppdragsgivarna.

10 Fordon och depåer Om en eller flera av Uppdragsgivarna så begär skall MÄLAB företräda Uppdragsgivarna vid anskaffning och förvaltning av fordon eller depåer. Beslut om investeringar eller långsiktiga hyresåtaganden avseende fordon eller depåer ska underställas Uppdragsgivarna för godkännande.

11 Avtalstid Detta avtal gäller från avtalets undertecknande och till och med december 2019. Avtalet förlängs med fem år i taget om avtalet ej uppsäges senast arton (18) månader före avtalets utgång. Sådan uppsägning skall ske skriftligt och tillställas samtliga parter i avtalet. Annan uppsägningstid kan tillämpas om samtliga parter så beslutar.

12 Tvister Eventuella tvister angående tolkningen eller tillämpning av detta avtal, eller ur avtalet härflytande rättsförhållanden, skall hänskjutas till allmän domstol.

Bilagor Bilaga 1

Samverkansavtal med bilagorna B-H

_______________________ Detta avtal har upprättats i sju originalexemplar, varav parterna tagit var sitt.

Ort/datum

För Stockholms läns landsting

………………………………………. Namn:

För Uppsala läns landsting

………………………………………. Namn:

För Örebro läns landsting

………………………………………. Namn:

För Västmanlands läns landsting

……………………………………… Namn: För Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

………………………………………. Namn:

För Östergötlands läns landsting

………………………………………. Namn:

För Mälardalstrafik MÄLAB AB

……………………………………… Namn:

Bilaga B Trafikutbud etapp 1 Denna bilaga beskriver det trafikutbud i det storregionala stomnätet som parterna kommit överens om att genomföra som etapp 1. Utbudet ligger till grund för gemensamma beslut om fordonsanskaffning och upphandling av trafik och andra tjänster som krävs för att trafiken ska kunna etableras. Målet är att trafikstart för den nya trafiken ska ske från december 2016. I det fortsatta arbetet kommer detaljerade trafikplaner behöva tas fram där hänsyn tas till när nya fordon levereras samt annan trafik vid tidpunkt för genomförande. Sannolikt kommer upptrappning av trafikutbudet behöva ske under något eller några år. Beslut om årliga trafikplaner fattas av MÄLAB i enlighet med uppdragsavtal.

1 Begrepp I stomtrafiken ingår de tåg som vanligen avgår en gång i timmen. Avgångar på en linje som ingår i stomtrafiken benämns stomtåg. Insatståg som går hela eller delar av en linje och har samma uppehållsmönster som den aktuella linjen benämns insatståg. Insatståg körs vanligen för att vardagar förstärka trafiken för den dagliga pendlingen morgon respektive eftermiddag, för att skapa 30minuterstrafik eller tätare. Antalet timmar med insatståg kan skilja mellan linjerna. Insatståg som passerar en eller flera stationer, benämns direkttåg. Direkttåg kan vara ett komplement till stomtrafiken framförallt vid särskilt behov av ökad sittplatskapacitet på enstaka linjer samt för att korta restiden mellan större orter.

2 Trafikutbudet på företagsekonomiskt lönsamma linjer Det samråd inför upphandling som MÄLAB gjorde under hösten/vintern 2012/2013 indikerar att en eller flera linjer i det storregionala stomnätet kan ha förutsättningar att vara företagsekonomiskt lönsamma. Skulle detta inträffa ska det nedan redovisade utbudet ses som det utbud som parterna sinsemellan kommit överens om att garantera och finansiera, medan det faktiska trafikutbudet kan komma att bli större beroende på de kommersiella förutsättningarna.

3

Linköping – Norrköping – Nyköping – Stockholm – Uppsala Etapp 1 innebär att trafiken på linjen endast bedrivs på sträckan Norrköping – Nyköping – Stockholm med uppehåll i Norrköping, Kolmården, Nyköping, Vagnhärad, Södertälje syd, Flemingsberg och Stockholm C. Stomtrafiken vardagar är avgångar varje timme Norrköping - Stockholm, för de sista kvällsturerna planeras avgångar varannan timme. Trafik med insatståg bedrivs på delsträckan Nyköping – Stockholm, mot Stockholm på morgonen och mot Nyköping på eftermiddagen. Utbudet helger är avgångar varannan timme Norrköping – Stockholm. Utöver trafik på linjen förväntas det också finnas kommersiell regionaltågstrafik Stockholm – Östergötland via Västra Stambanan, som sannolikt kommer vara det mest attraktiva valet för direkta resor Linköping/Norrköping – Stockholm. Om möjligt ska den faktiska tidtabellen planeras så att utbudet på de två linjerna tidsmässigt kompletterar varandra. MÄLAB ska också verka för att kommersiell regionaltågstrafik på sträckan Stockholm – Östergötland ska kunna vara integrerad i den övriga regionala kollektivtrafiken, exempelvis genom avtal om giltighet för MÄLAB:s färdbevis.

Linjedelsträcka Linköping – Norrköping Norrköping – Nyköping Nyköping – Stockholm Stockholm – Uppsala

Stomtåg vardag

Insatståg vardag 0 17 17 0

Stomtåg helg 0 0 2 0

0 7 7 0

4 Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala Etapp 1 innebär att trafiken på linjen huvudsakligen bedrivs på sträckan Örebro – Eskilstuna – Stockholm, med uppehåll i Örebro, Arboga, Kungsör, Eskilstuna, Strängnäs, Läggesta, Nykvarn, Södertälje syd, Flemingsberg och Stockholm C. Stomtrafiken vardagar är avgångar varje timme på sträckan Arboga – Eskilstuna – Stockholm, för de sista kvällsturerna planeras avgångar varannan timme. Stomtrafiken trafikerar Örebro morgon och eftermiddag med avgångar varje timme. Några avgångar på morgonen förlängs till Arlanda och Uppsala, samt omvänt utgår några avgångar från Uppsala och Arlanda på eftermiddagen. Omfattningen av den genomgående trafiken hanteras i kommande trafikplaner och görs utifrån tillgänglig kapacitet samt med hänsyn till helheten av trafik i stråket. Trafik med insatståg bedrivs vardagar på delsträckan Eskilstuna – Stockholm morgon och eftermiddag. Utbudet helger är avgångar varannan timme på sträckan Arboga – Eskilstuna – Stockholm, byte i Arboga för resor till och från Örebro.

Linjedelsträcka Örebro – Arboga Arboga – Eskilstuna Eskilstuna – Stockholm Stockholm – Uppsala

Stomtåg vardag

Insatståg vardag 8 17 17 2

Stomtåg helg 0 0 5 0

0 8 9 0

5 Hallsberg – Katrineholm – Stockholm Etapp 1 innebär att trafiken bedrivs på sträckan Hallsberg – Katrineholm – Stockholm, med uppehåll i Hallsberg, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta, Södertälje syd, Flemingsberg och Stockholm C. Stomtrafiken vardagar är avgångar varannan timme på hela linjen, förstärkt till avgångar varje timme morgon och eftermiddag. Utbudet helger är avgångar varannan timme på hela linjen. Det kan bli aktuellt med en glesare spridning av avgångarna för att täcka en större del av trafikdygnet.

Linjedelsträcka Hallsberg – Katrineholm Katrineholm – Stockholm

Stomtåg vardag

Insatståg vardag 12 12

Stomtåg helg 0 0

5 5

6 Sala – Västerås – Eskilstuna – Katrineholm – Linköping Etapp 1 innebär att trafiken på linjen bedrivs på sträckan Sala – Linköping, med uppehåll i Sala, Ransta, Västerås, Kolbäck, Kvicksund, Eskilstuna, Hälleforsnäs, Flen, Katrineholm, Norrköping och Linköping. Stomtrafiken vardagar är avgångar varje timme Sala – Norrköping. Trafiken bedrivs till Linköping endast morgon och eftermiddag, med avgångar varje timme. Trafik med insatståg bedrivs på delsträckan Västerås – Norrköping morgon och eftermiddag. Insatstågen delas även upp på olika delsträckor pga av begränsningarna i spårkapaciteten på enkelspårsträckorna. Flest insatståg trafikerar Västerås – Eskilstuna. Utbudet helger är avgångar varannan timme på delsträckan Sala – Norrköping.

Linjedelsträcka Sala – Västerås Västerås – Eskilstuna Eskilstuna – Katrineholm Katrineholm – Norrköping Norrköping – Linköping

Stomtåg vardag

Insatståg vardag 16 18 17 17 8

Stomtåg helg 0 4 2 2 0

7 7 7 7 0

7

(Göteborg) – Hallberg – Örebro Västerås – Stockholm Etapp 1 innebär att trafiken på linjen bedrivs på sträckan Hallsberg – Västerås – Stockholm med uppehåll i Hallsberg, Kumla, Örebro S/C, Arboga, Köping, Västerås, Enköping, Bålsta, Sundbyberg och Stockholm. Stomtrafiken vardagar är avgångar varje timme på delsträckan Örebro – Stockholm, Hallsberg trafikeras med avgångar varannan timme. Trafik med insatståg bedrivs morgon och eftermiddag på delsträckan Västerås – Stockholm, några av dessa tåg körs från Arboga på morgonen respektive till Arboga på eftermiddagen. Utbudet helger är avgångar varje timme mellan Örebro – Västerås – Stockholm. Hallsberg trafikeras med avgångar varannan timme. Idag bedrivs trafiken till och från Göteborg med avgångar varannan timme, vilket är önskvärt även efter 2017. Utbudet söder om Hallsberg regleras dock inte i samverkansavtalet mellan MÄLAB:s ägare. Vid trafik söder om Hallsberg förutsätts att tågen gör uppehåll i Laxå.

Linjedelsträcka Hallsberg – Örebro Örebro – Västerås Västerås – Stockholm

Stomtåg vardag

Insatståg vardag 10 18 18

0 0 10

Stomtåg helg 10 18 18

8 Sträckan Stockholm – Uppsala Etapp 1 innebär att trafiken på sträckan i huvudsak bedrivs som en lokal linje mellan Uppsala – Stockholm med uppehåll i Uppsala, Knivsta, Märsta/Arlanda och Stockholm C. Fördelning av trafiken mellan Märsta respektive Arlanda hanteras i kommande trafikplaner och görs utifrån tillgänglig kapacitet samt med hänsyn till helheten av trafik i stråket. Målsättningen för stomtrafiken vardagar är avgångar varje halvtimme. Trafik med insatståg bedrivs morgon och eftermiddag. Några avgångar på sträckan utförs med trafik som är genomgående från Örebro och Eskilstuna till Arlanda och Uppsala och omvänt. Omfattningen av den genomgående trafiken hanteras i kommande trafikplaner och görs utifrån tillgänglig kapacitet samt med hänsyn till helheten av trafik i stråket. Utbudet helger är avgångar varje timme. Utöver trafik på linjen förväntas det också finnas kommersiell regionaltågstrafik Stockholm – Gävle med uppehåll i Arlanda, Uppsala och Tierp. MÄLAB ska verka för att kommersiell regionaltågstrafik på sträckan Stockholm – Gävle ska kunna vara integrerad i den övriga regionala kollektivtrafiken, exempelvis genom avtal om giltighet för MÄLAB:s färdbevis.

Linjedelsträcka Stockholm – Uppsala

Stomtåg vardag Insatståg vardag Stomtåg helg Det exakta utbudet fastställs efter fortsatt utredning

Bilaga C Finansiering 1 Kostnader för MÄLAB:s allmänna förvaltning samt systemkostnader Kostnaderna för MÄLAB:s allmänna förvaltning ska följa § 3 i parternas Aktieägaravtal för bolaget, vilket säger att kostnader för bolagets allmänna förvaltning ska bestridas av parterna i förhållande till deras aktieinnehav. I kostnaderna för bolagets allmänna förvaltning anses ingå kostnader för att möjliggöra löpande utveckling av trafiksystemet samt att ge stöd till ägarna i hantering av frågor med beröring på den regionala tågtrafiken. Med systemkostnader avses kostnader för sådana funktioner som krävs för att trafiken ska fungera som ett över linjer, operatörer och trafikslag sammanhållet system. De funktioner som definieras som systemkostnader är den del av marknadsföring, försäljning och kundtjänst som antas ske genom MÄLAB:s upphandlade marknadsorganisation och dess varumärke. Systemkostnadernas storlek ska utgöras av MÄLAB:s kostnader för dessa funktioner. Systemkostnader ska fördelas på samma sätt som kostnader för bolagets allmänna förvaltning.

2 Trafikkostnader och biljettintäkter Med trafikkostnader avses MÄLAB:s kostnader för trafik som inte är kostnader för MÄLAB:s allmänna förvaltning eller systemkostnader. Exempel på trafikkostnader är kostnader för avtal med trafikoperatör, fordonskostnader, banavgifter och annan kostnad för infrastruktur inklusive depåer, drivström mm samt kostnader för försäljning, marknadsföring och kundtjänst utanför MÄLAB:s upphandlade marknadsorganisation. Fordon som av parterna tillhandahålls trafiksystemet ska ersättas med en självkostnadshyra som täcker fordonens kapital- och förvaltningskostnader samt vissa kostnader för underhåll i enlighet med förvaltnings- eller hyresavtal med AB Transitio. Parterna ska inför beslut om anskaffning av fordon iseparat avtal reglera hur finansiering och förvaltning av dessa fordon ska ske. Med biljettintäkter avses intäkter för sålda resor, antingen direkt eller indirekt (t ex intäkter där operatör får ersättning för resor gjorda med av beställaren utfärdade biljetter), minus eventuella kostnader för marknadsföring, försäljning och kundtjänst utanför MÄLAB:s upphandlade marknadsorganisation. För trafik som bedrivs av trafikoperatör under nettoavtal görs en skattad uppdelning av trafikkostnader respektive biljettintäkter.

2.1

Fördelning av trafikkostnader och intäkter Verkliga och skattade trafikkostnader fördelas mellan linjedelsträckor, definierade enligt punkt 3 nedan, i första hand baserat på kännedom om hur de faktiska kostnaderna fördelas, i andra hand schablonmässigt utifrån tillgängliga mätetal som tidtabellslagda fordonskilometer. Hyreskostnad för av parterna tillhandahållna fordon ska fördelas så att fordonshyran för varje fordon är lika för respektive fordonstyp. Intäkter som inte är biljettintäkter, exempelvis intäkter från reklamförsäljning ombord, intäkter från vinstdelning/viten mm fördelas på samma sätt som trafikkostnader. Verkliga och skattade biljettintäkter fördelas mellan linjedelsträckor i första hand baserat på kännedom om hur de faktiska biljettintäkterna fördelas, i andra hand schablonmässigt utifrån tillgängliga mätetal som personkilometer uppdelat på olika biljettyper.

2.2

Fördelning av resultat mellan parterna Med resultat avses MÄLAB:s nettokostnader för trafiken med intäkter och kostnader fördelade mellan linjedelsträckor enligt punkt 2.1 ovan. Resultatet beräknas för respektive linjedelsträcka. På sträckan Stockholm – Uppsala, som består av tre parallella linjer och linjedelsträckor, beräknas resultatet samlat för alla tre linjedelsträckor. Ett negativt resultat på en linjedelsträcka fördelas mellan berörda län utifrån respektive läns andel av linjedelsträckans totala antal tidtabellslagda fordonskilometer. Ett positivt resultat på en linjedelsträcka ska i första hand fördelas till linjedelsträckor med negativt resultat på aktuell linje proportion till respektive linjedelsträckas resultat, i andra hand till linjedelsträckor med negativt resultat på övriga linjer, i tredje hand för att finansiera MÄLAB:s systemkostnader och allmänna förvaltning och i fjärde hand tillfalla berörda län utifrån respektive läns andel av linjedelsträckans totala antal tidtabellslagda fordonskilometer.

3 Sammanställning av linjedelsträckor

Linköping – Nyköping – Stockholm – Uppsala (1) Linköping – Nyköping

Nyköping – Stockholm

Stockholm – Uppsala

Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala Örebro – Eskilstuna

Eskilstuna – Stockholm

Stockholm Uppsala

Hallsberg – Katrineholm – Stockholm Hallsberg – Katrineholm

Katrineholm – Stockholm

Sala – Västerås – Eskilstuna – Katrineholm - Linköping Sala – Västerås

Västerås – Eskilstuna

Eskilstuna – Katrineholm

Katrineholm Linköping

(Göteborg) - Hallberg – Örebro Västerås - Stockholm (Göteborg) – Örebro

Örebro – Västerås

Västerås Stockholm

Övrig trafik Stockholm - Uppsala Stockholm Uppsala (1) Linjen trafikerar i etapp 1 endast sträckan Norrköping - Stockholm

Bilaga D Principer för prissättning 1. Övergripande utgångspunkt Prissystemet för den regionala tågtrafiken ska utformas i syfte att bidra till att trafiken fungerar som ett över linjer, operatörer och trafikslag sammanhållet system. MÄLAB kan i avtal med trafikoperatör uppdra åt denne att själv fatta beslut om prissättning, framförallt för produkter som inte i första hand är ämnade för arbets- och vardagsresande. Avvägning mellan vilka beslut som ska fattas av MÄLAB eller parterna respektive trafikoperatören ska definieras i den affärsplan som tas fram inför varje upphandling.

2. ”Mälardalstaxan” För arbets- och vardagsresande ska MÄLAB från december 2016 inrätta ”Mälardalstaxan”, ett sortiment av produkter som säljs och distribueras av MÄLAB under trafiksystemets varumärke. Mälardalstaxan ska omfatta giltighet för resenären att inom geografiskt sammanhängde områden resa i parternas trafik som bedrivs under avtal om allmän trafik. I detta ingår både den av MÄLAB avtalade regionala tågtrafiken och parternas övriga buss- och spårtrafik. En part kan begära införande av giltighet för egna produkter i den trafik som upphandlas av MÄLAB. Beslut om sådan giltighet fattas av MÄLAB. Ersättning för giltighet ska ske så att MÄLAB får full kostnadstäckning i förhållande till om resandet skett med Mälardalstaxan eller trafikoperatörens produkter. a. Prissättning För produkter i Mälardalstaxan ska prissättningen utformas utifrån nedanstående riktlinjer. x

x

Mälardalstaxan och prissättningen av dess produkter ska bidra till att trafiken uppfattas som ett länsövergripande och sammanhållet trafiksystem. Prissättningen ska vidare kunna uppfattas som lättbegriplig och logisk och prisnivån i jämförbara relationer bör vara likartad. Behov av länsvis anpassning av priserna, som innebär en avvikelse i förhållande till prissystemets övergripande logik, ska ske genom införande av giltighet för parternas egna produkter. För att undvika oönskad överströmning mellan Mälardalstaxan och parternas egna prissystem ska priset på produkterna i Mälardalstaxan som lägst vara samma som priset för produkter i parternas trafik med motsvarande geografisk giltighet.

På övergripande nivå för hela trafiksystemet ska prissättningen eftersträva att dagens relativa pris- och intäktsnivå upprätthålls.

b. Fördelning av intäkter från Mälardalstaxan Resandet med produkter i Mälardalstaxan delas in i regionalt resande respektive lokalt resande. Med regionalt resande avses resor i den regionala tågtrafiken i en eller flera zoner samt till den regionala tågtrafiken parallella resor i parternas övriga trafik. 9/10 av intäkterna från Mälardalstaxan ska anses vara intäkter från regionalt resande och ska fördelas mellan linjer, linjedelsträckor och län i enlighet med Bilaga C Finansiering. Om intäkterna från regionalt resande på en linjedelsträcka väsentligen överstiger de förväntade intäkterna, och detta antas bero på att Mälardalstaxan nyttjas för parallella resor i parternas övriga buss- eller spårtrafik, ska dessa merintäkter fördelas mellan berörda parter utifrån en uppskattning av andelar av det faktiska resandet mätt som personkilometer. Med lokalt resande avses resor i annan trafik än den regionala tågtrafiken inom en zon, antingen som anslutningsresor till en regional resa eller som en fristående resa. En stor del av de lokala resorna antas ske inom Stockholms län. Av intäkterna från Mälardalstaxan ska 1/10 ses som intäkter för lokala resor. Intäkter för lokala resor ska fördelas mellan parterna utifrån en uppskattning av andelar av det faktiska resandet mätt som personkilometer. Inledningsvis används en schabloniserad fördelningsnyckel baserad den fördelningsnyckel som används för fördelning av intäkter från TiM Komplett (exklusive fördelning till X-trafik). Fördelningsnyckeln redovisas nedan. Stockholms läns landsting

50 procent

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

7,5 procent

Uppsala läns landsting

28 procent

Västmanlands läns landsting

9 procent

Örebro läns landsting

2 procent

Östergötlands läns landsting

3,5 procent

Efter införandet av Mälardalstaxan ska så snart som möjligt fördelningsnyckeln uppdateras med stöd av resanderäkningar eller annan lämplig metod.

Bilaga E Anskaffning av fordon för trafik i etapp 1 1. Fordonsbehov I Bilaga G Affärsmodell anges att MÄLAB eller parterna ska tillhandahålla fordon för trafik på linjer som inte bedöms vara kommersiellt lönsamma. För linjer som bedöms vara kommersiellt lönsamma ska MÄLAB i första hand pröva möjligheten att sluta avtal om allmän trafik med trafikoperatörer som själva avser tillhandahålla fordon för trafiken. Under perioden 29 november 2012 till 27 januari 2013 genomförde MÄLAB ett samråd inför upphandling riktat till marknadsaktörer och ställde då frågan om det fanns linjer på vilka de svarande skulle vara beredda att bedriva trafik med egna fordon utan ersättning. MÄLAB har också gjort egna kostnads- och intäktsuppskattningar av trafiken. Utifrån detta ska parterna anskaffa fordon till trafiken beskriven i Bilaga B Trafikutbud för nedanstående linjer. -

Linköping – Norrköping – Nyköping – Stockholm – Uppsala Örebro – Eskilstuna – Stockholm – Uppsala Hallsberg – Katrineholm – Stockholm Sala – Västerås – Eskilstuna – Katrineholm – Linköping

Parterna är också överens om att vid behov i ett kommande beslut även anskaffa fordon för nedanstående linjer. -

Hallsberg – Örebro – Västerås – Stockholm Lokal trafik Stockholm – Uppsala

De av parterna anskaffade fordonen ska ställas till MÄLAB:s förfogande för utförande av trafiken. Riktlinje för hur hyresavtal ska utformas beskrivs i Bilaga C Finansiering.

2. Form för anskaffning och förvaltning Anskaffning av fordon ska ske genom att parterna på förslag från MÄLAB tillsammans ingår avtal med AB Transitio om avrop från AB Transitios ramavtal. Avrop ska ske med den kravspecifikation och utifrån det förfrågningsunderlag som utarbetats av Transitio på MÄLAB:s uppdrag, det så kallade AMT-projektet. Respektive part kan välja att uppdra åt AB Transitio att stå som ägare för sin andel av anskaffade fordon och i så fall ställa fullgod säkerhet för restvärde i form av borgen eller liknande. Oavsett ägande av fordonen ska parterna sinsemellan sluta avtal om gemensam förvalting och utveckling av parternas fordon inom en gemensam förvaltningsorganisation. Förvaltning

av fordon ska ske så att fordonen under sin livslängd hanteras och utvecklas som en sammahållen fordonsflotta snarare än enskilda individer tillhöriga en part.

3. Fördelning av anskaffning Fördelning mellan parterna av anskaffning av antal fordon ska ske utifrån total andel fordonskilometer av trafiken på respektive linje i respektive län. Nedan redovisas fördelningen av antal fordon utifrån en beräknad trafik med ett typfordon med ca 250-275 sittplatser. Part

Antal fordon

Stockholms läns landsting

14

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

20

Uppsala läns landsting

0

Västmanlands läns landsting

6

Örebro läns landsting

2

Östergötlands läns landsting

4

Vid beslut om uppdrag åt AB Transitio att genomföra ett avrop ska fördelningen av andel fordonskilometer och antalet fordon uppdateras utifrån slutliga beslut om exempelvis fordonsreservens storlek samt storlek på fordon. Landstinget Västmanland förfogar sedan tidigare över fyra stycken fordon av typen X50 ”Regina”. Övriga parter är överens om att låta Landstinget Västmanland som del av sin fordonsanskaffning tillhandahålla dessa fordon till trafiksystemet.

Bilaga F Planeringsprocess 1 Beslutsprocess och samspel mellan Uppdragsgivarna och MÄLAB i utrednings- och planeringsskede 1) Uppdragsgivarena ger uppdrag i form av inriktningsbeslut, vilket är av uppdragsgivarna gemensamt beslutade rekommendationer inom ramen för ett sedan tidigare beslut ägardirektiv 2) MÄLAB tar fram förslag i samråd med ägargruppen som förankrar hos respektive uppdragsgivare 3) MÄLAB antar förslag som föreläggs uppdragsgivarna för beslut, alternativt fattar MÄLAB beslut i de frågor där ägardirektivet har delegerat beslut

2 Beslutsprocess och samspel mellan uppdragsgivarna och MÄLAB i verkställighetsskede 1) Uppdragsgivarna ger uppdrag enligt verksamhetsplan i ett ägardirektiv 2) MÄLAB tar fram förslag efter samråd i ägargruppen som förankrar hos respektive uppdragsgivare 3) MÄLAB fattar beslut i de frågor där ägardirektivet har delegerat beslut, alternativt MÄLAB antar förslag som underställs uppdragsgivarana för beslut i de fall de ej ryms inom avtal och direktiv

Definitioner: Ägargrupp

Tjänstemannagrupp med en representant per uppdragsgivare som utses av respektive uppdragsgivare att företräda uppdragsgivarna i planeringsprocessen

Maj 2013

Affärsmodell för genomförande av storregionalt stomnät i

i

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Bakgrund Landstingen i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län samt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ingick i november 2012 en avsiktsförklaring om utveckling av den regionala tågtrafiken i regionen. I avsiktsförklaringen anges att det inför genomförandebeslut behöver göras bedömningar om lämpliga affärsmodeller. MÄLAB har därför gjort en förstudie om affärsmodeller inklusive en SIU mot marknadens aktörer. I detta PM redovisas MÄLAB:s tänkta affärsmodell och upphandlingsstrategi. MÄLAB:s styrelse har fastställt modellen som planeringsinriktning i avvaktan på kommande genomförandebeslut. De i affärsmodellen redovisade tidpunkterna bygger på antagandet att den nya trafiken gentemot kund etableras i december 2016 genom införande av nya trafikavtal och nytt varumärke. December 2016 är valt utifrån att flera av MÄLAB:s avtal med SJ då löper ut, bland annat TiM III, men ska inte ses som absolut. Utökningen av trafikutbudet och införandet av nya fordon förväntas dock ske under en flerårsperiod.

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Affärsmodellens utgångspunkt Affärsmodellen ska bidra till att avtal skapas som gör att regionaltågstrafiken fyller sin avsedda funktion i regionens transportsystem, uttryckt i form av funktionella krav på trafiken. De funktionella kraven refereras i avsiktsförklaringen. (5.1)

Utformningen av trafiksystemets övergripande funktioner har utgått från länsvisa behovsbeskrivningar och de gemensamma regionala målen för transportsystemet i Stockholm – Mälarregionen. Dessa ställer krav på trafikeringen, men också på att trafiken bedrivs inom avtal som säkerställer stabilitet över tiden, hög grad av integration med övrig regional kollektivtrafik och att trafiken oavsett entreprenör eller avtalsform omfattas av ett för trafiksystemet sammanhängande prissystem med gemensamma resevillkor.

(5.2)

Övergripande planeringsprinciper för det storregionala stomnätet är att trafiken ska bedriva som stomtrafik med fasta linjesträckningar, styva tidtabeller och enhetligt uppehållsmönster. Linjenätet bör, förutsatt att det efter Citybanans öppnande bedöms ekonomiskt och kvalitetsmässigt möjligt, i större utsträckning vara genomgående i Stockholm. En turtäthet bör eftersträvas med timmestrafik vardagar 06-23 (ca 18 avgångar per riktning) och därutöver insatståg morgon/kväll på vissa sträckor. Lördag/söndag/helgdag eftersträvas avgångar varannan timme.

I avsiktsförklaringen finns också andra avgränsningar, som att trafiken i första hand är ämnad för arbets- och vardagsresande och att fordonsanskaffning i första hand ska ske via Transitio. Därutöver måste trafiken bedrivas inom randvillkor avseende ekonomisk effektivitet och styrning.

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Påverkan på trafiken med hänsyn till de funktionella kraven Synen på behovet av påverkan på trafiken är central för utformningen av upphandlingar och avtal. Om inga krav ställs på påverkan finns av naturliga skäl ingen anledning att fatta beslut om allmän trafikplikt. Nedan de områden där MÄLAB behöver ställa krav. Fordonsförsörjning

Den långsiktiga fordonsförsörjningen, såväl avseende förnyelse som utökning till följd av ökat resande, måste vara tryggad. Fordonen behöver ha tekniska prestanda som gör att de klarar att hålla styva tidtabeller. Trafikplan 2017 förutsätter att trafiken bedrivs med motorvagnståg med maxhastighet om 200 km/h. Fordonen ska omfattas av samma nivå av tillgänglighet för funktionshindrade som gäller för den länsvisa kollektivtrafiken. MÄLAB ska tillhandahålla fordon för linjer där MÄLAB betalar ut ersättning (utöver periodkortsersättning).

Trafikdrift

Oavsett om linjen förväntas vara företagsekonomiskt lönsam eller inte ska MÄLAB eftersträva avtal som reglerar att de funktionella kraven uppfylls. Avtalstiderna ska vara så långa att MÄLAB kan parera en situation där en operatör säger upp avtalet, utan att riskera att trafiken upphör. Utbudet i stomtrafiken ska vara reglerat över tid. Sannolikt har MÄLAB ramavtal om kapacitet som gör att trafiken måste bedrivas inom vissa givna kanaler, eller så finns motsvarande praktiska begränsningar genom trångsektorplan. Även insatståg bör planeras ihop med stomtrafiken för att skapa jämn halvtimmestrafik. Trafikplanering, information och störningshantering ska ske samordnat för alla linjer i stomnätet och med övrig regional kollektivtrafik.

Marknadsföring och försäljning

Övergripande marknadsföring behöver vara knuten till trafiksystemet snarare än till för tillfället verksam operatör och vara sammanlänkad med övrig regional kollektivtrafik. Försäljningskanaler och produkter måste vara utformade så att de passar med den regionala kollektivtrafiken. Prissystemet behöver vara gemensamt för alla linjer i det storregionala stomnätet och det ska vara möjligt att göra anslutningsresor och parallellresor med samma färdbevis. 30dagarskort ska utfärdas av MÄLAB eller länen.

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Avtalens utformning Erfarenhetsmässigt finns ett värde i att beställaren har så få avtalsmässiga gränssnitt som möjligt, medan å andra sidan alltför komplexa affärer kan minska antalet potentiella leverantörer och leda till försämrad konkurrens på kort och/eller lång sikt. Den önskade styrningen av trafiken sätter upp begränsningar för hur tjänsterna kan paketeras. Fordonsanskaffning förutsätts åtminstone till del ske via avrop från Transitio, vilket innebär att MÄLAB kommer tillhandahålla fordon för en del av trafiken. Marknadsföring och försäljning ska till del vara gemensam för hela trafiksystemet och dessutom vara beständig över tid för operatörsbyten. Detta talar för att dessa tjänster bör organiseras separat, framförallt i ett läge där det finns flera trafikoperatörer. Avtalsområden På linje som kan komma att vara företagsekonomiskt lönsamma ser MÄLAB det som affärsmässigt lämpligt pröva upphandling av trafik från operatörer som tillhandahåller egna fordon. Den eller dessa linjer bör handlas upp separat från linjer där MÄLAB tillhandahåller fordon. För att kunna nyttja stordriftsfördelar avseende fordonsreserv, depå mm bör de linjer där MÄLAB tillhandahåller fordon hållas ihop i ett avtalsområde. Bilden nedan illustrerar ett trafiksystem med två avtalsområden för linjer där operatör respektive MÄLAB tillhandahåller fordon samt därutöver periodkortsavtal med fristående kollektivtrafik. ”Mälardalstrafiken” För trafiksystemet gemensamt av MÄLAB ägt gränssnitt gentemot resenärerna x x x x x

Varumärke Försäljningssystem (automater, ombud, appar) MÄLAB:s 30-dagarskort (”MÄLAB-taxan”) Hemsida med reseplanerare Ev kundtjänstfunktion

Avtalsområde 1

Avtalsområde 2

Periodkortsavtal

Linje/linjer för vilka operatören långsiktigt tillhandahåller fordon

Linjer för vilka MÄLAB anskaffat fordon

Annan trafik som genom avtal ingår i MÄLAB-taxan x Regional snabbtågstrafik x Fjärrtågstrafik i vissa relationer x Ev busstrafik

(kan vara flera avtalsområden)

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Avtalsstruktur Nedan redovisas den tänkta avtalsstrukturen för linjer där MÄLAB respektive operatören tillhandahåller fordon. I båda modellerna förutsätts trafikoperatören vara primär avtalspart gentemot MÄLAB och ta ett stort ansvar för trafiken inklusive möjlighet till egen marknadskommunikation, viss försäljning av egna färdbevis och påverkan på trafikutbudet. x

x

Där trafikoperatören tillhandahåller fordon så förutsätts trafikoperatören MÄLAB ha ett helhetsåtagande som omfattar alla delar inklusive underhåll och depåer. Undantaget är systemgemensam marknadskommunikation och försäljning av systemgemensamma färdbevis. Detta liknar till stor del den avtalsmässiga relation som SJ idag har med MÄLAB. Där MÄLAB tillhandahåller fordon kan det komma att vara nödvändigt att MÄLAB också garanterar viss depåkapacitet genom separat upphandling. Trafikoperatören bör få ansvaret för att organisera fordonsunderhåll. Denna kan i sin tur välja att teckna underhållsavtal med fordonsleverantören.

Operatören tillhandahåller fordon

MÄLAB tillhandahåller fordon

”Mälardalstrafiken”

Biljettförsäljning, distribution kundservice

Trafikproduktion dagligt underhåll

Periodiskt och felavhjälpand e underhåll Leverantör av av fordon fordon

Depåtjänster

Avtal med trafikoperatör

Avtal med trafikoperatör

Avtal med fordonsleverantör

Vakansgaranti gentemot depåföretag

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Avtalsformer Regionaltågstrafiken i MÄLAB:s område bedrivs idag med stora kommersiella inslag och MÄLAB och RKTM ser det som positivt att även framöver låta trafikoperatörerna påverka såväl prissättning av vissa produkter som delar av trafikutbudet. Detta gör att tjänstekoncessionsavtal är den önskade avtalsformen, oavsett om trafiken bedrivs med operatörens eller av MÄLAB tillhandahållna fordon. Det faktum att operatören i en tjänstekoncession förutsätts ta en stor del av risken ställer särskilda krav på både beställaren och de leverantörer som deltar i upphandlingen. För att budgivarna ska kunna uppskatta den framtida intäktsutvecklingen behöver beställaren kunna presentera mer detaljerad information inte bara om produktionen, utan också om resandet. Budgivare också kan ha olika förutsättningar att t ex nyttja stordriftsfördelar med anslutande trafik. MÄLAB har idag begränsad information om dagens trafik att förmedla till marknaden. Framförallt finns stora osäkerheter kring storlek och fördelning av intäkter. Samtidigt har den befintliga operatören full insyn i den egna trafiken och ekonomin. För trafiken i Trafikplan 2017 finns också osäkerheter som alla budgivare kan tvingas ta höjd för i anbuden. x

x x

x

Resande och intäkter, framförallt för de delar av trafiken som blir väsentligt annorlunda mot idag. Osäkerheter finns också i vilken mån kommersiella aktörer avser bedriva parallell trafik och om den kompletterar eller konkurrerar med MÄLAB:s trafik. Exakt vilket utbud som ska bedrivas, eftersom detta sannolikt kommer vara beroende av hur resande och intäkter utvecklas. Kostnaden för fordonsunderhåll är osäker eftersom beslut om depåplacering samt vilka fordon som ska nyttjas för trafiken inte är fattade och fordonstypen dessutom kommer vara ny. För tiden fram till dess MÄLAB:s fordon är levererade kommer operatören i likhet med idag behöva tillhandahålla egna, tillfälliga fordon. Detta gör att affären de första åren blir väsentligt annorlunda jämfört med när trafiken bedrivs med MÄLAB:s fordon.

MÄLAB bedömer det därför som olämpligt att direkt göra en upphandling av ett långsiktigt tjänstekoncessionsavtal. Istället planeras för att upphandlingen tidsmässigt delas in i två perioder; ett kortare övergångsavtal och ett därpå följande långsiktigt tjänstekoncessionsavtal. I det inledande övergångsavtalet kan operatören avlastas från vissa av de osäkerheter som är förknippade med övergång från dagens trafik och uppbyggnad av det nya trafiksystemet. MÄLAB kan då också säkerställa full insyn i trafiken och ekonomin för att i nästa skede kunna förmedla denna information till anbudsgivarna i kommande upphandling. I det inledande övergångsavtalet ska också ingå krav på att operatören

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

tillhandahåller egna fordon som under avtalstiden växlas ut mot MÄLAB:s fordon i takt med att dessa levereras. Upphandling av det första kortare övergångsavtalet bör inledas efter att genomförandebeslut om den nya trafiken har fattats, med trafikstart i december 2016 när MÄLAB:s nuvarande avtal för Svealandsbanan löper ut. Från ca 2019-2020 skulle ett renare tjänstekoncessionsavtal enligt den önskade modellen vara möjligt och lämpligt. MÄLAB:s fordon bör då vara beprövade och de största osäkerheterna kring kostnader, utbud och resande undanröjda. Upphandling av detta andra avtal bör inledas ca 2016. Upphandling av linje där operatören långsiktigt tillhandahåller fordon För linje där MÄLAB bedömt det kan vara fördelaktivt att överlåta åt operatören att tillhandahålla fordon finns inte samma problem med osäkerheter kopplat till genomförande. Upphandling av dessa bör därför kunna ske utan att gå omvägen via ett övergångsavtal och göras för en trafikstart i december 2016 när nuvarande samverkansavtal med SJ (TiM III) löper ut. En tidig upphandling gör också att MÄLAB, om förutsättningarna för att handla upp trafik av operatör med egna fordon av någon anledning skulle ha missbedömts, skyndsamt kan avropa egna fordon även för denna/dessa linjer. Bilden nedan illustrerar en möjlig och grov tidplan för kommande trafikupphandlingar och avtal.

www.malab.se

Utveckling och förvaltning av regional tågtrafik

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Västmanland

Örebro

Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i Östra Sverige Samverkansavtal träffat mellan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län om samverkan i en samordnad och integrerad trafik i östra Sverige. De regionalt kollektivtrafikansvariga för länen i Mälardalen, nedan kallade parterna, har sedan 1991 samverkat om den regionala tågtrafiken i Mälardalen. I december 2012 ingick parterna en avsiktsförklaring, se bilaga H, om gemensam utveckling av regional tågtrafik, nedan kallat trafiken, genom att länen tillsammans till Citybanans öppnande ska etablera ett nytt gemensamt trafiksystem, ett storregionalt stomnät för arbets- och vardagsresor. Detta samverkansavtal reglerar genomförandet av de ambitioner som parterna uttryckt i avsiktsförklaringen och reglera den fortsatta samverkan mellan parterna. Samverkan mellan parterna ska omfatta ett gemensamt åtagande att genomföra och utveckla ett storregionalt sammanhållet stomnät med samordnad trafikering, garanterad fordonsförsörjning, samordnat pris- och biljettsystem och en gemensam information och marknadsföring.

1 Planerings- och beslutsformer Parterna är överens om att genomförandet av den nya trafiken ska ske genom bolaget MÄLAB, vilket parterna äger sedan tidigare och för vilket parterna ingått ett aktieägaravtal. MÄLAB:s uppdrag avseende den nya trafiken ska regleras i uppdragsavtal tillika ägardirektiv mellan bolaget och parterna enligt bilaga A. Principerna för samspelet mellan MÄLAB och parterna för trafiken illustreras i bilaga F Planeringsprocess. Parterna är överens om att arrangera ett årligt samverkansmöte för uppföljning och diskussion om utveckling av samarbetet och trafiken. Samverkansmötet kan vid behov bereda frågan om inriktningsbeslut och ägardirektiv till MÄLAB. Parternas beslut om trafiken skall ske i enighet då det avser frågor som avser det gemensamma åtagandet enligt inriktningen angiven i detta avtal. Parterna är vidare överens om att beslut i frågor som endast berör en eller några av parterna ska kunna fattas av berörda parter, exempelvis beslut om trafik som enbart berör en linje eller linjedelsträcka.

Med grund i beslut hos parterna om allmän trafikplikt ska parterna uppdra åt MÄLAB att ingå avtal om allmän trafik samt andra avtal till trafiken anknutna tjänster. Utformning av avtal ska utgå från principer beskrivna i en affärsplan vilken underställs parterna för godkännande. Parterna är överens om att genomförande av trafiken i enlighet med etapp 1 ska utgå från principerna i framtagen affärsplan bilaga G Affärsmodell.

2 Trafikutbudet Parterna är överens om att utveckla trafiken med ett trafikutbud i enlighet med den avsiktsförklaring som parterna ingick i december 2012. I etapp 1 ska trafiken från december 2016 utformas enligt bilaga B Trafikutbud i etapp 1. Fortsatt utveckling av trafikutbudet ska beslutas i enlighet med de planerings- och beslutsformer samt principer för finansiering som beskrivs i detta avtal.

3 Prissättning Parterna är överens om att trafiken ska omfattas av ett, tillsammans med parternas egen trafik, gemensamt prissystem utifrån beskrivningen i bilaga D Principer för prissättning.

4 Principer för finansiering Parterna är överens om att kostnaderna för regionala tågtrafik som bedrivs från och med den 11 december 2016 ska finansieras i enlighet finansieringsmodell i bilaga C Finansiering.

5 Fordon och depåer Parterna åtar sig att antingen själva tillhandahålla eller ställa säkerhet för anskaffning av fordon i en omfattning som krävs för den trafik som bedrivs inom ramen för samarbetet. Fördelning mellan parterna av tillhandahållande eller säkerhet ska ske i proportion till nyttjandet av fordonen för trafik i respektive län. Fordonen ska hanteras gemensamt som en flotta och vara tillgängliga för användning i hela trafiksystemet. Fördelning av kostnader för fordon beskrivs i bilaga C Finansering.

Skulle en situation uppstå där fordon inte behövs eller kan utnyttjas för parternas trafiksystem ska dessa i första hand hyras ut till annan trafik eller på annat sätt avyttras. I andra hand ska kostnaderna för dessa fordon fördelas som generellt påslag på trafikkostnaderna. Parterna åtar sig att vid behov antingen själva tillhandahålla eller ställa säkerhet vid investering i underhållsdepå eller annan för trafiken nödvändig sidoinfrastruktur. Tillhandahållande eller säkerhet ska ställas av de parter som är berörda av den trafik som nyttjar det aktuella objektet. Parterna är överens om att för trafiken i etapp 1 anskaffa fordon i enlighet med bilaga E Anskaffning av fordon.

6 Avtalstid Detta avtal gäller från avtalets undertecknande och till och med december 2019. Avtalet förlängs med fem år i taget om avtalet ej uppsäges senast arton (18) månader före avtalets utgång. Sådan uppsägning skall ske skriftligt och tillställas samtliga parter i avtalet. Annan uppsägningstid kan tillämpas om samtliga parter så beslutar. Avtalet kan dock ej upphöra förrän samtliga parternas ansvar för finansiering och fullgörande av trafikåtaganden enligt avtal om allmän trafik mellan MÄLAB, 556425-0610, och operatörer/leverantörer upphör att gälla, undantaget om part tecknat ett separat borgensåtagande för fordon och depåer.

7 Vid uppsägning skall parterna eftersträva att avtalet ersätts med nytt avtal. Tvister Eventuella tvister angående tolkningen eller tillämpning av detta avtal, eller ur avtalet härflytande rättsförhållanden, skall hänskjutas till allmän domstol.

Bilagor Detta avtal omfattar bilagor A-H enligt följande: Bilaga A

Uppdragsavtal tillika ägardirektiv

Bilaga B

Trafikutbud i etapp 1

Bilaga C

Finansiering

Bilaga D

Principer för prissättning

Bilaga E

Anskaffning av fordon för trafik i etapp 1

Bilaga F

Planeringsprocess

Bilaga G

Affärsmodell

Bilaga H

Avsiktsförklaring om ny trafik

_______________________ Detta avtal har upprättats i sex originalexemplar, varav parterna tagit var sitt.

Ort/datum

För Stockholms läns landsting

………………………………………. Namn: För Uppsala läns landsting

………………………………………. Namn:

För Örebro läns landsting

………………………………………. Namn:

För Västmanlands läns landsting

……………………………………… Namn:

För Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

………………………………………. Namn:

För Östergötlands läns landsting

………………………………………. Namn:

Bilaga 5 2014-04-17

Sammanställning av respektive medlems ekonomiska ansvar per den 31 december 2013 förenat med medgivandet av borgensåtagandet

Medlem Landstinget Sörmland Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Summa

Befolkning den 31 december 2013 99 729 16 156 10 409 32 930 53 038 11 403 33 389 11 680 8 835 277 569

Procentuell andel av Kollektivtrafikmyndighetens borgensåtagande per den 31 december 2013 50% 18% 3% 2% 6% 10% 2% 6% 2% 2%

Del av Kollektivtrafikmyndighetens borgensåtagande per den 31 december 2013 (SEK) 1 410 000 000 506 605 168 82 069 539 52 875 825 167 278 406 269 423 387 57 925 165 169 610 043 59 332 274 44 880 192 2 820 000 000

Observera att den procentuella fördelningen enligt förbundsordningen är relaterad till respektive kommuns invånarantal som det såg ut vid närmast föregående årsskifte, varför såväl den procentuella som monetära andelen av borgensåtagandet kommer att förändras per den 31 december varje år.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/124

2014-05-27 Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Avsiktsförklaring – Ostlänken inom Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna förslag till avsiktsförklaring – Ostlänken inom Trosa kommun samt att uppdra till Kommunstyrelsens ordförande att underteckna avsiktsförklaringen.

Sammanfattning Trafikverket har tagit fram ett förslag till avsiktsförklaring med varje Ostlänkskommun och önskar att avsiktsförklaringarna kan godkännas innan utgången av juni månad 2014. Avsiktsförklaringarna beskriver Trafikverkets och respektive kommuns gemensamma planeringsprocess samt belyser bland annat kända, större objekt. Trosa kommun har samverkat med övriga Ostlänkskommuner för att en så stor del som möjligt av avsiktsförklaringen ska ha samma innehåll för samtliga kommuner. Detta har resulterat i åtta paragrafer med identiska formuleringar (förutom när det gäller kommunnamn och dylikt) om parter, definitioner, syfte, tidigare avsiktsförklaring, principer för samarbetet, ansvarsfördelning, när medfinansieringsavtal krävs och om förutsättningar för giltighet. En paragraf, ”Beskrivning av åtgärder”, pekar ut resecentrum Vagnhärad som ett större delobjekt med särskilda krav på samverkan. Den interna styrgruppen för Trosa kommuns arbete med Ostlänken har den 27 maj tillstyrkt att Kommunfullmäktige godkänner avsiktsförklaringen.

Hans-Erik Eriksson Koordinator

Avsiktsförklaring – Ostlänken inom Trosa kommun

§1 Parter Trafikverket, region öst, org.nr. 202100-6297, 781 89 Borlänge Trosa kommun, org.nr. 212000-2957, Västra Långgatan 4-5, 619 80 Trosa Mellan parterna har följande avsiktsförklaring träffats som innebär att parterna ska verka för att genomföra följande åtgärd:

-

Framtagande av erforderliga järnvägsplaner och detaljplaner för, samt utbyggnad av Ostlänken genom Trosa kommun enligt av Trafikverket förordad korridor och enlighet med Trafikverkets ansökan om tillåtlighet.

§2 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i denna avsiktsförklaring: Trafikverket Kommunen Statliga åtagandet

Trafikverket Trosa kommun Se bilaga 1

§3 Syfte och bakgrund Denna avsiktsförklaring avser objekt Ostlänken genom Trosa kommun. För objektet finns en järnvägsutredning framtagen för sträckan Järna-Norrköping. D.nr: TRV 2010/25632 Syftet med avsiktsförklaring är att beskriva Trafikverkets och kommunens gemensamma planeringsprocess samt att belysa kända, större, objekt och ställningstaganden som Ostlänken medför inom Trosa kommun. Innan genomförandet påbörjas ska detaljreglering och bindande utfästelser fastläggas i ett genomförandeavtal alternativt i ett eventuellt medfinansieringsavtal om det bedöms tillräckligt för att reglera objektets genomförande.

§4 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering mellan parterna avseende åtgärden Mellan parterna finns idag följande avtal tecknade: -

Avsiktsförklaring och samarbetsavtal mellan Banverket och Trosa kommun tecknade 2004 Avtal om medfinansiering av fortsatt planering tecknat 2010

Den nu träffade avsiktsförklaringen ersätter tidigare tecknat avtal/avsiktsförklaring i de delar som är aktuella för Trosa kommun.

Mall: TDOK 2013:0117

§5 Principen för parternas samarbete Planering och genomförande ska ske i nära samverkan mellan parterna. Parterna ska verka för att framtagna utredningar och underlag om möjligt anpassas för att passa båda parters behov. Trafikverket och kommunen ska samverka för en fortgående planeringsprocess så att Ostlänken med dess delanläggningar kan drivas mot byggstart och mot färdigställande med alla de överenskommelser, samråd, planer och annan koordinering som behöver ske under projektets gång. Parterna ska planera tillsammans för en parallell planeringsprocess till och med laga kraftvunna järnvägsplaner. Kommunen och Trafikverket ska skyndsamt delge varandra sådant material som de själva eller andra, externa parter, arbetar fram angående Ostlänken som kan vara till hjälp för parternas fortsätta planeringsprocesser. Det är viktigt att finna arbetsformer som underlättar ömsesidigt informationsutbyte i syfte att förenkla parternas fortsatta planeringsarbete. Utredningsarbetet ska bedrivas gemensamt i de former som bedöms lämpligt. §6 Beskrivning av åtgärder Inom ramen för Ostlänkens järnvägsutredningar ser Trafikverket och kommunen ett större delobjekt som kräver ytterligare gemensam utredning innan parterna tar ställning till utformning i kommande järnvägsplaneförslag. Detta delobjekt beskrivs nedan och ska särskilt belysas och genomarbetas i kommunens fysiska planering liksom i järnvägsplaneprocessen. För detta delobjekt, men även för objekt som inte finns uppräknade i denna avsiktsförklaring, ser parterna inga motsättningar av sådan art att det inte skulle gå att lösa inom ramen för framtagandet av järnvägsplaner respektive detaljplaner.

§6.1 Resecentrum Vagnhärad Utformning samt placering av Vagnhärads resecentrum ska ske i nära samverkan mellan parterna för att utifrån givna förutsättningar tillskapa bästa möjlig lösning. Parterna är medvetna om att Ostlänkens passage genom Tullgarns natura 2000-område kommer att ha stor påverkan på placeringen av Vagnhärads resecentrum. Även kulturmiljön i Trosaåns dalgång samt resande- och samhällsbyggnadsperspektivet ska beaktas. §7 Ansvar Fördelning av ansvar för utförande, ägande samt framtida drift och underhåll utgår från skriften ”Tydligare ansvarsfördelning utvecklar järnvägen”, bilaga 1, och kommer att regleras i ett särskilt genomförandeavtal. Trafikverket ansvarar för att ta fram järnvägsplaner för objektet och kommunen ansvarar för att ta fram, ändra eller upphäva berörda detaljplaner. Särskild överenskommelse ska träffas mellan parterna avseende kostnadsfördelning för arbete med detaljplaner som påkallas av järnvägsdragningen. Fördelning av kostnaden för eventuella gemensamma utredningar eller liknande ska ske utifrån respektive parts nytta. Vardera part står för sina egna interna kostnader.

Mall: TDOK 2013:0117

§8 Framtagande av medfinansieringsavtal Om det bedöms vara aktuellt att genomförande ska ske med medfinansiering, ska parterna ta fram ett medfinansieringsavtal för objektet. §9 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Parterna är medvetna om att ett genomförande av åtgärderna i denna avsiktsförklaring är beroende av flera myndighetstillstånd och andra beslut bland annat i frågor beträffande åtgärdsplaner, detaljplaner, järnvägsplaner m.m. Parterna är således införstådda med att ändringar i överenskommelsen, liksom ytterligare överläggningar, angående innehållet i densamma därför kan bli nödvändiga. Denna avsiktsförklaring är för sin giltighet beroende av: -

att Kommunfullmäktige i Trosa kommun godkänner avsiktsförklaringen senast 2014-06-30, att Trafikverket tilldelas erforderliga anslagsmedel för det och/eller att objektet kommer att ingå i Regeringens årliga beslut år 4-6 eller 1-3.

Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. Avsiktsförklaringen har upprättats i två (2) likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt.

____________________________ Ort och datum

____________________________ Ort och datum

____________________________ Trafikverket, Einar Schuch

____________________________ Trosa kommun, Daniel Portnoff

Mall: TDOK 2013:0117

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/111

2014-03-11 Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel. 0156-520 37 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Yttrande till Trafikverket angående förbifart Trosa Förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till yttrande som kommunens yttrande till Trafikverket. ________

Ärendet Trosa kommun planerar tillsammans med Trafikverket för förbifart Trosa och under det senaste året har arbetet inriktats på val av lokaliseringsalternativ. Förbifart Trosa är sedan år 2006 förankrad i kommunens översiktsplan och är också ett av Regionförbundets namngivna projekt i den länsövergripande infrastrukturplanen. Trosa kommun ska medfinansiera projektet med 60% och har även erbjudit Trafikverket att förskottera resterande del. Ett syfte med förbifarten är dels att avlasta centrala Trosa, vars stadskärna har en ansträngd trafiksituation i kombination med få överfarter över Trosaån och ett starkt skydd i form av riksintresse för kulturmiljövården. Därutöver möjliggör även förbifarten en fortsatt expansion av tätorten västerut. Trosa kommun har ett uttalat tillväxtmål där ambitionen är att möjliggöra en befolkningstillväxt om 150 personer årligen. Inom Trosa tätort har byggnation framförallt planerats i de östra delarna mycket beroende på den trängsel och de begränsade möjligheter som råder för att ändra trafikföringen i stadskärnan. På sikt har dock kommunen i sin översiktsplan pekat på möjligheter att etablera bostäder även i de västra delarna av tätorten samt direkt i anslutning till vilket förutsätter att trafiksituationen ses över i ett större perspektiv. Under våren har Trafikverket samrått ett förslag till val av lokaliseringsalternativ med kommunen, sakägare, myndigheter, föreningar m fl. Ett reviderat förslag samt samrådsredogörelse har skickats ut till kommunen och Länsstyrelsen i Södermanlands län för ett slutligt ställningstagande i detta skede i projektet. Kommunen har sammanställt ett yttrande där alternativ mitt Syd förespråkas förutsatt att vissa frågor beaktas. Bifogat tjänsteskrivelsen redovisas förslag till yttrande.

Mats Gustafsson

Linda Axelsson

Samhällsbyggnadschef

Planchef

Bilagor 1. Förslag till yttrande angående förbifart Trosa

Expedieras Trafikverket, Ärendemottagning, Region Öst, Box 810, 781 28 Borlänge Kommunstyrelsen Linda Axelsson Akten

Samhällsbyggnadskontoret Hans-Erik Eriksson Tel. 0156-520 35 [email protected]

2014-06-18

Trafikverket Ärendemottagning Region Öst Box 810 781 28 BORLÄNGE

Trosa kommuns sammanvägda ståndpunkter beträffande Förbifart Trosa – Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Trosa kommun har tagit del av Trafikverkets kompletterade handlingar och av samrådsredogörelsen. Här nedan följer kommunens sammanvägda ståndpunkter kring materialet och kring val av korridor för fortsatt utredning.

Allmänt om Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Trosa kommun har som medfinansierande part deltagit aktivt i Trafikverkets arbete med utredningen. Dessutom lämnade kommunen svar på Trafikverkets samrådsremiss i mars 2014. Kommunen vill dock framhålla följande: -

Genomförda utredningar och de handlingar som hör till ärendet uppfyller sina syften.

-

Arbetet från förstudie fram till föreliggande dokument har prövat möjliga lösningar helt enligt fyrstegsprincipens intentioner.

-

De alternativa korridorer som presenteras i utredningen är rimliga och fullt genomförbara.

-

Trosa kommun instämmer i allt väsentligt i Trafikverkets bemötande av inkomna samrådssynpunkter.

-

Sammantaget ger ärendets handlingar tillräckligt underlag för val av korridor för fortsatt utredning.

Kommunens grundinställning till förbifarten Trosa kommun vill återigen betona att nyttan av förbifarten överväger de negativa effekterna. Oavsett vilket alternativ som väljs, kommer Förbifart Trosa att leda till intrång i naturområde med betydelse för friluftslivet samt till påverkan på riksintressen för kulturmiljövården. Detta till trots, konstaterar kommunen att en förbifart norr och nordväst om Trosa är nödvändig för att minimera dagens problem i stadens centrala delar med framkomlighet, trafiksäkerhet, boendemiljö och risk för skador från tung trafik på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Dessutom kan endast en förbifart, som kompletterar och avlastar dagens förbindelser över Trosaån, skapa möjligheter till fortsatt expansion västerut.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Faktorer som påverkar kommunens ställningstagande till alternativen I svaret på samrådsremissen framhöll kommunen att de båda alternativen ”Mittsyd” och ”Mittnord” är intressanta för fortsatt utredning. Vid en vägning av måluppfyllelse, trafiksäkerhet och god linjeföring mot intrång och andra negativa effekter är skillnaderna mellan alternativen små. Det finns dock några faktorer som är alternativskiljande och som påverkar kommunens ställningstagande till alternativen.

Kostnader och samhällsnytta Totalkostnader, uppskattade väglängder och beräkning av samhällsnyttan är överslagsmässiga i det nuvarande utredningsskedet. Därför vill kommunen peka på att exakt lokalisering och utformning inom respektive korridor kommer att vara avgörande för dessa parametrar. Det kan innebära att nu redovisade skillnader i praktiken är mindre än vad som framgår av samrådshandlingarna.

Anslutning av befintliga vägar Anslutningar till befintliga vägar har betydelse för projektets totalkostnader och för hur attraktiv förbifarten blir. Båda faktorerna påverkas av hur korsningarna utformas och om/hur de anslutande vägarna 218 (Ådavägen) och 782 (Västerljungsvägen) måste byggas om. Dessutom kan förbifartens sträckning komma att kräva ombyggnad av anslutningen av väg 785 (Hungavägen) till Västerljungsvägen och av utfarten från Smedstorp till Hungavägen. Kommunen anser att korsningen mellan förbifarten och väg 782 (Västerljungsvägen) bör utformas så att de största trafikströmmarna naturligt leds in på förbifarten.

Förbifartens attraktivitet Förbifartens sträckning och utformning måste vara attraktiv för fordonstrafik utan mål i Trosa centrum. Dessutom ska förbifarten vara bekväm och säker att använda för både fotgängare och cyklister. Alternativen för oskyddade trafikanter längs förbifarten är antingen en separat, belyst gång- och cykelbana eller tydligt avskild vägren. Med rätt utformning kan förbifarten öka tillgängligheten till Hunga strövområde och skapa möjligheter till utveckling av skidbacken. Därför är det viktigt att flera möjligheter skapas för friluftslivet att korsa förbifarten planskilt, om möjligt kompletterat med trafiksäkra passager i plan.

Fortsatt utbyggnad med bostäder Till bilden av samhällsekonomi hör också möjligheterna till fortsatt utbyggnad med bostäder enligt kommunens översiktsplan mellan områdena Västra Fän och Smedstorp. Samtliga alternativ påverkar möjligheterna till bostadsbyggande, men graden av påverkan skiljer sig åt mellan alternativen.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Intrång, störningar och effekter Samrådshandlingen innehåller en tydlig redovisning av alternativens effekter. Redovisningen ligger till grund för kommunens uppfattning att alternativen ”Nord” och ”Syd” kan avfärdas från fortsatt utredning.

Kommunens val av alternativ för fortsatt utredning Trosa kommun förordar att alternativ ”Mittsyd” väljs för fortsatt utredning av förbifartens sträckning och utformning. Avgörande för kommunens ställningstagande är att korridor ”Mittsyd” ger förbifarten den kortaste och därmed också mest attraktiva sträckningen av de två återstående alternativen. Kostnader och negativa effekter kan minimeras genom att förbifarten lokaliseras till korridorens norra del vid passagen genom höjdpartiet nordväst om Västra Fän. Dessutom ger en sådan sträckning goda förutsättningar för förbifartens anslutning till befintliga vägar och för fortsatt utbyggnad med bostäder mellan Västra Fän och Smedstorp.

Fortsatt arbete Den stora utmaningen för det fortsatta utredningsarbetet är att finna en vägsträckning som kostnadsmedvetet och med god linjeföring uppnår projekt- och effektmål, samtidigt som intrång och störningar minimeras. Kommunen instämmer i vad som är viktiga frågeställningar för det fortsatta arbetet enligt samrådshandlingens kapitel 11.

Trosa kommun ser fram mot att planeringsprocessen för Förbifart Trosa kan drivas vidare utan avbrott. Självklart är kommunen beredd att aktivt medverka i den fortsatta processen.

Med vänlig hälsning

För Trosa kommun

Daniel Portnoff Kommunstyrelsens ordförande

Johan Sandlund Kommunchef

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-05-07 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Förslag till oljeskyddsplan för Trosa, Nyköping och Oxelösunds kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till oljeskyddsplan för Trosa, Nyköping och Oxelösunds kommun

Ärendet Oljeutsläpp till sjöss är en av de riskfaktorer som en kustkommun har att hantera. Utsläppen förorsakar en mängd allvarliga olägenheter. Spillet orsakar kraftig nedsmutsning av stränder och båthamnar men kan också innebära allvarliga ekologiska störningar. Oljeskyddsplanen skall ge vägledning i den händelse våra kommuner skulle drabbas av ett större oljeutsläpp till sjöss. Bekämpning av oljeutsläpp räknas som räddningstjänstverksamhet och syftar till att begränsa skadorna så mycket som möjligt. För oljebekämpning till sjöss ansvarar kustbevakningen. Kommunen ansvarar för oljebekämpningen vid strandlinjen och särskilt markerade hamnområden. Sanering av oljeutsläpp är förvaltningsmässigt oreglerad men praxis är att respektive kommun tar ansvaret. Förslaget till oljeskyddsplan är en revidering av planen från 2006 och har fokus på räddningstjänstskedet vid ett oljepåslag. Planen behöver sedan kompletteras med kommunspecifika bilagor såsom det kommunala ansvaret med checklista då räddningstjänstskedet är över, dokumentationsrutiner, aktuella kontaktlistor, karta med utpekade skyddsvärda områden där skydd och sanering ska prioriteras vid ett oljepåslag.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till oljeskyddsplan för Trosa, Nyköping och Oxelösunds kommun 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2014-05-20, § XX

 

Oljeskyddsplan Nyköping Oxelösund och Trosa kommuner

Beslut i Nyköping KS 2014-XX-YY Oxelösund KS 2014-XX-YY Trosa KF, 2014-XX-YY



OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa  

Sammanfattning Planenärenrevideringav”planförstörreoljeskadatillsjöss”daterad2006.Oljeutsläpptillsjöss drabbarregelmässigtvårakuster.Utsläppenförorsakarenmängdallvarligaolägenheter.Spillet orsakarkraftignedsmutsningavstränderochbåthamnar.Ekologiskastörningarblandfaunakan inträffapåstrandenochivattnet,vilketävenkanpåverkaförutsättningarnaföryrkesfisket. Äventuristnäringenkandrabbasomkustområdenförorenas. Oljeskyddsplanenskallgevägledningidenhändelsevårakommunerskulledrabbasavettstörre oljeutsläpptillsjöss.Erfarenhetenvisarattstoraoljeutsläppgerupphovtillmycketpersonal– ochutrustningskrävandeinsatserochdentotalakostnadenkanblibetydande. Bekämpningavoljeutsläppärräddningstjänstochsyftartillattavvärjaellerbegränsaskadorna. Föroljebekämpningtillsjössansvararkustbevakningen.Kommunenansvararförbekämpningen vidstrandlinjenochsärskiltmarkeradehamnområden.Saneringavoljeutsläppär författningsmässigtoregleradmenpraxisärattrespektivekommuntaransvaret. Kommunenfårersättningfrånstatenförinsatsersomrörbekämpningochsaneringefter oljeutsläpp.Seavsnittetekonomi. Dokumentetharettfokuspåräddningstjänstskedetvidettoljepåslag.Kommunernabehöver kompletteraoljeskyddsplanenmedegnabilagorenligtnedanståendepunkter: • Detkommunalaansvaretmedchecklistadåräddningstjänstskedetäröver • Dokumentationsrutiner • Aktuellakontaktlistor • Kartamedutpekadeskyddsvärdaområdendärskyddochsaneringskaprioriterasvidett oljepåslag • Lokalaresurser



20140411

1

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa  

Innehåll 1.Bakgrund..................................................................................................................4 2.Riskermedfartygstrafikochtransportmönster.........................................................5 3.Mål...........................................................................................................................5 4.Arbetssätt.................................................................................................................6 5.Organisationochansvar...........................................................................................7 Organisation........................................................................................................................7 Krisledningsnämnden...........................................................................................................7 Ansvar.................................................................................................................................7 Ansvarförräddningsinsatsochsanering..............................................................................8 Dokumentation....................................................................................................................8

6.Nationellochlokalberedskapföroljeolyckor............................................................9 Hurutnyttjasförråden?.......................................................................................................9 Vemfåranvändaförråden?.................................................................................................9 Vadkostardetkommunen?...............................................................................................10 Vemansvararförattmaterielenåterställs?.......................................................................10 Regionalaresurserförräddningstjänstskede......................................................................11

7.Arbetsuppgifterisaneringsskede............................................................................12 Underhållstjänst................................................................................................................12 Verkstadsresurser..............................................................................................................12

8.Beredskapsplanföroljeskadadefåglar...................................................................13 Syfte..................................................................................................................................13 Ansvar...............................................................................................................................13 Uppdrag.............................................................................................................................14

9.Utbildning...............................................................................................................14 Specifikkompetensomsaneringochinsats.......................................................................14 Övrigpersonal...................................................................................................................14

10.Ekonomi................................................................................................................14



20140411

2

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa  AllmännarådfrånMSB......................................................................................................14 Uppföljningssystem...........................................................................................................15

11.Hamnarochdeponier............................................................................................16 12.Informationshantering..........................................................................................16 13.Lagarochstyrdokument........................................................................................16 14.Samverkan............................................................................................................17 Bilaga1ExempelpåorganisationavTekniskförvaltning...........................................18 Bilaga2Beredskapsplanföroljeskadadefåglar.........................................................19 Bilaga3Initialchecklistavidlarmomoljeskada.........................................................20 Bilaga4Fortsattchecklistavidoljeskada....................................................................23  



20140411

3

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

 1.Bakgrund Detärmångasomoroasavdenintensivafartygstrafikenochandrahotmotmiljöni Östersjön.BaraiÖstersjönskeromkring150000fartygsrörelserperårmedfartygi handelssjöfart,exklusivefärjetrafiken.Omocksådentrafiksomskerpåvästrasidanav Sverige;iSkagerackochKattegattinkluderas,såuppgårdettotalaantalet fartygsrörelsertillomkring225000.  TilldettakommerfärjetrafikeniÖstersjönsomärmycketomfattandemedettstort antalfartygitrafikvarjedag.Färjornautgördenutanjämförelsemestfrekventatrafiken medöver90000anlöpisvenskahamnarunder2009.Undersenareårhardetvarit ungefärlikamångasomväljerfärjansomflygetvidresatillellerfrånSverige.  OmsamtligafartygskategorierräknassammansåtrafikerasenbartÖstersjönivarje enskiltögonblickavnärmare2000fartyg.Eftersomantaletfartygsrörelser,passagerare ochävenmängdentransporteratgodspåÖstersjönökarstadigtochökningenförväntas fortsättainomöverskådligframtid,innebärtrafikenävenenpåfrestningpåmiljön.Ett avdeområdendärsjöfartenpåverkarmiljönärgenomutsläppavrökavgaser,bland annatgenomutsläppavsvavelochkväve.              

Figur1FartygspassageriÖstersjönunder2011.DetstorastråketiÖstersjönärmedtankfartygtillde Baltiskaländerna.Källa:Sjöfartsverket



20140411

4

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

2.Riskermedfartygstrafikochtransportmönster OljetransporterfrånRysslandgenomÖstersjönochVästerhavetberäknasökakraftigt införår2025,samtidigtsomtrafikenpåvårahavfortsätterattökamedalltfler passagerarfartyg,lastfartyg,lyxkryssare,yrkesfiskareochvindkraftsparker.Dettakan ledatillenökadriskförolyckorochstoraoljeutsläpp.  Östersjönochövrigasvenskafarvattenharhittillsvaritförskonadefrånstora tankfartygsolyckorochettflertalåtgärderharvidtagitsellerhållerpåattvidtasföratt ytterligareminskariskernaförattsådanaolyckorskallinträffa.  FörOxelösundochNorrköpingskedde1460anlöpunder2009.UtanförTrosas kustområdepasserarSödertäljeochMälartrafikenmedca3000anlöp/år.

3.Mål Ikommunernas”handlingsprogramförensäkrareochtryggarekommun”återfinnsbl.a. följandemål:   Föreeneventuellhändelseskavi(aktörerinomkommunen) ¾ skapaförutsättningarförsäkraocheffektivaräddningsinsatser genomblandannatövning,planeringochorganisation.

     



Underenolycka/händelseska ¾ räddningsinsatsenutifrånengrundberedskappåbörjasinom godtagbartidochgenomföraspåetteffektivtsätt. ¾ räddningstjänsteniarbetetmedsäkerhetochtrygghetbeakta ochanpassametoderochinsatsermedhänsyntillmiljönoch pågåendeklimatförändringar. ¾ räddningstjänstenstödjainvånare,verksamheterochandra myndigheterattbegränsakonsekvensernapåliv,egendomoch miljöomenolyckainträffar. Efterenolycka/händelse ¾ skaräddningstjänstendraochspridalärdomarfråninträffade händelserochdärigenomgenomföraeffektivare olycksförebyggandearbetetillsammansmedeffektivare räddningsinsatser.

20140411

5

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

4.Arbetssätt Kommunensräddningschefär,ellerutserräddningsledareförvarjekommunal räddningsinsats.Räddningsledarenskallplanera,leda,genomföraochföljauppinsatsen såatttillgängligaresurser(personal,materiel,organisationochtid)utnyttjaspåbästa sätt.  Statligellerkommunalräddningstjänst? Juridiskgränsdragningmellanstatligräddningstjänst(Kustbevakningen)och kommunalräddningstjänstärenligtlagstrandlinjen.Kommunens ansvarsområdenärinnanförstrandlinjensamtinomhamnområden(pirtill pir)ochkanaler,vattendragochinsjöar.

    Räddningsledarenharstorabefogenheterochkanbestämmaattstatligaoch kommunalamyndighetersomharlämpligaresurserskadeltairäddningsarbetet omdetinteallvarligthindrarderasvanligaverksamhet.Viktigahuvuduppgifterförden somlederräddningsinsatsenäratt:  ¾ Klargöraproblemen,d.v.s.angeochstrukturerabehovetavåtgärderochhela tidenföljaochanalyseraläget. ¾ Bedömautvecklingenavhändelseförloppet,d.v.s.angevadsomkankommaatt händaisenarefaserochgörabedömningarförbeslutsunderlag.Utformamålen medinsatsen,d.v.s.bedömavadsomkangörasmedtillgängligaresurserföratt hindraellerbegränsaskadornaochangevilkaytterligareresursersom räddningsstyrkankankommaattbehöva. ¾ Organiseraverksamheten,d.v.s.samordnaanvändningenavresursernasåattde olikaorganenverkartillsammansförattuppnådeuppställdamålenförinsatsen.  Omräddningsinsatsenomfattarinsatserifleränenkommun,kanenräddningsledare ävenledapersonalfrånandrakommuner.Räddningsledarenkanocksåutsesfrånden andrakommunenomdetexempelvisfinnssärskiltlämpligkompetensdär.  Samarbeteinomräddningsregionerinnebärocksågodamöjligheterattorganisera eneffektivgemensamledningsfunktionmedgodspecialkompetensförexempelvis oljeskyddsinsatser.  Omenräddningsinsatssomberörtvåellerflerakommunerfordrarengemensam ledningochomdeberördakommunernaejkanenasomvemsomskallledainsatsen, skallLänsstyrelsenutseräddningsledare.



20140411

6

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

5.Organisationochansvar Organisation Kommunstyrelsenhardetövergripandeansvaretförsäkerhetsochtrygghetsfrågorna enligtkrisledningsplanernaivårakommuner.ITrosaärdetSamhällsbyggnadsnämnden somharfortlöpandeuppföljningochtillsynavarbetet.Iövrigtutövasansvaretgenom ansvarigatjänstemän.  Nämndernaharansvaretförattsäkerhetsarbetetinomsinarespektiveområdenbedrivs enligtkommunernashandlingsprogramochdelagarsomgäller.  Respektivechefansvararförattsäkerhetsarbetetbedrivspåettbetryggandesättinom sinaverksamhetsområden.  GenomSörmlandskustensräddningstjänsthardenenskildakommunenvidbehov, tillgångtilldengemensammaresursenavexempelvisräddningsstyrkor, räddningsledning,specialutrustningellerresurseriformavsärskildkompetenssåsom kriskommunikatör.FörutomräddningstjänstfrågorsåansvararSörmlandskustens räddningstjänstävenförberedskapsplaneringenikommunernaochfunktionen räddningschefiberedskap(RCB)utgörävenrespektivekommunstjänstemani beredskap(TiB).  Miljöenheteninomrespektivekommunansvararföratthatillräckligkompetens angåendemiljöprioriteringar,bådeunderräddningsochsaneringsskedetförattkunna fungerasomettstödibedömningarnaochsamtidigtfungerasomtillsynmyndighet. Enhetensamverkarmedövrigaaktörerunderhelasaneringsprocessen.Somhjälpmedel förprioriteringavkustfinnslänsstyrelsensmiljöatlas.

Krisledningsnämnden Kanvidsvårasamhällsstörningar,”extraordinärahändelser”,dåbehovetavmycket snabbaåtgärdersåkräver,enligtLagenomextraordinärahändelserifredstidhos kommunerochlandsting(LEH)taöveransvaretförandranämndersansvarsområden.  Anpassadkrisledningsorganisation Dåsamladeåtgärderkrävspåenövergripandenivåutanattkrisledningsnämndenför denskullbehövertaöverandranämndersansvaranpassaskrisledningsorganisationen efterdeledningsbehovsomsituationenkräver.

Ansvar EnligtLagomskyddmotolyckor(1kap.2§lag2003:778,LSO)avsesmed räddningstjänstderäddningsinsatsersomstatenochkommunenskallansvaraförvid olyckshändelserochöverhängandefaraförolyckshändelserförattförhindraoch begränsaskadorpåmänniskor,egendomellerimiljön.Oljasomhotarstränderoch hamnarbetraktasiregelsomskälförräddningstjänst.



20140411

7

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Utetillhavspådetstatligavattnetärdetkustbevakningensansvarattminska konsekvensernaavettoljeutsläpp.Gränsenmellandetstatligaochkommunalaansvaret förräddningstjänstgårjuridisktvidstrandlinjen.Ipraktikenäransvaretmerflexibeltoch hänsynbörtastillvilkapraktiskamöjlighetermyndigheternaförfogaröver.  Omoljannårstrandenochskadanintekanförvärrasärinsatsenenfrågaomsanering. ViddettaskedegällerintelängreLSO,ochdärmedagerarräddningstjänsten fortsättningsvissomenvanligkommunalförvaltning.Dettainnebäratt”ingreppi annansrätt”och”tjänsteplikt”intekananvändas.Oljesaneringavstränderärinte regleradinågonförfattning,menkommunenansvararförsittgeografiskaområde.

Ansvarförräddningsinsatsochsanering Kommunensräddningschefär,ellerutserräddningsledareförvarjeräddningsinsats. Ansvaretförgenomförandeavsaneringenbeslutasavrespektivekommunvidvarje aktuellinsats.  VidettstörreoljeutsläpptillsjösskommerkommunensKRISLEDNINGSPLANoch räddningstjänstensoperativaLEDNINGSSYSTEMsamtsärskildplanläggningförOMFAT TANDERÄDDNINGSINSATSattaktiveras.

Dokumentation Alltsomskerisambandmedettoljepåslagskanogadokumenterasitextochbildföratt detefteråtskagåatttadelavbeslutsunderlag,ansvarsfördelningochunderlagför kostnadsberäkning.  Ansvarigförattdokumentationengenomförsärräddningsledarenrespektive saneringsledaren.Detäravstörstaviktattdokumentationensäkerställsvidövergång mellanräddningstjänstskedetochsaneringsskedet.Bilddokumentationenkangörasav lämpligpersonalpåkommunenellerräddningstjänsten,alternativtköpasinavlokalt företag. 

Föreinsats Kustenbördokumenterasävenföreoljannårlandförattiefterhandha underlagsmaterialvidersättningsfrågor.Fotoochvideodokumentationpåkusten, nedfarterochtillfartsvägarbörgenomföras.  Underinsats Denmestomfattandedokumentationengörsunderinsatsen.Samlainfotoochvideopå saneringsmetoder,skadorochhändelseförlopp.Kustbevakningenansvararförattta oljeproverpåutsläppet,delsförattidentifierakällanochdelsförattolikaoljorinnebär olikariskerochsaneringsmetoder.  Efterinsats Närsaneringsskedetäröver,ärdetnödvändigtattgöraensistadokumentationom effekternaavoljeutsläppetochsaneringen.Fotoochvideokananvändasfören jämförelseavkusteninnanoljannåddeland.Tillfartsvägarochtidigareskyddade 

20140411

8

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

områdenkanhabelastatshårtundersaneringenochentydligdokumentation underlättarförattfåersättning.

6.Nationellochlokalberedskapföroljeolyckor Ettstortoljeutsläppkanbetydadödasjöfåglarochförstördastränder.Detfinnsdock resurserförattmildraoljekatastrofen.  Erfarenheternafrånstoraoljeolyckorvisarpånödvändighetenavattkommunernahar enbraberedskap,bramateriel,enfungerandeorganisationochutbildningförattkunna bemästraoljeolyckor.  MyndighetenförSamhällsskyddochBeredskap(MSB)harutrustatfemmobila oljeskyddsförrådiolikadelaravlandet.Dennamaterielskakompletterakommunernas egnaresursernärdessainteräckertill.FörrådenfinnsiBotkyrka,Vänersborg, Karlskrona,UmeåochpåGotland.  Förrådenbeståravigenomsnittfyratillfemstyckencontainrarmediprincipsamma material.Materialenärfrånpersonligskyddsutrustningtilllänsor,pumpar,strandskydd, uppsamlingskärl,båtar,terrängmaskiner,handmaterielförsaneringochlastväxlarflak.  Oljegruppenbestårav810personersomharenfördjupadkunskapavmaterialetoch kanstartauppförrådetåtbegärandekommun.

Hurutnyttjasförråden? Videttoljeutsläpptillsjössskaräddningstjänstenkunnaförstärkasinaresursermed materielfrånMSB:soljeskyddsförråd.Tankenärattmaterielenskallkunnavarapåplats inom45timmarvidenräddningstjänstinsatsochvidsaneringinom24timmar. Förattskapaenbättrelägesbildlokaltförhurförrådensmaterielkanutnyttjaspåbästa sättärdetnödvändigtmedenännusnabbareinsats.Härkanräddningstjänstensegna båtarellerdiverseolikaluftburnaresurseriregionenvaraavstornytta.  Materielenioljeskyddsförrådenpassardockinteallatyperavoljeskyddsarbeten.Det kandärförblinödvändigtattkommunenfårkompletteramedmaterielsomär anpassadetilldenaktuellasituationen.Vilkenmaterielsomfinnsioljeskyddsförråden kansesimaterielförteckningen.

Vemfåranvändaförråden? Räddningsledareinomkommunalellerstatligräddningstjänstharrättattrekvirera materielfrånMSB:sregionalaoljeskyddsförråd.Dettaskergenomatträddningsledaren kontaktarMSB:sTiB.Materielentransporterassedantillskadeområdet.Utbildad personalföljermedförattinstrueraomhurmaterielenskaanvändas.



20140411

9

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Vadkostardetkommunen? Kommunenersättsförkostnadernaisambandmedoljeutsläppenligtlagenochför ordningenomskyddmotolyckor.MSBkräverenutförligdokumentationavskadorsamt allakostnaderocharbetenförattkommunernaskafåersättningsåsnabbtsommöjligt. Under2014skaMSBpåbörjaenförstudiepåhurdengamlaprogramvaranOräddkan anpassasochanvändassomwebbformulär.

Vemansvararförattmaterielenåterställs? Denkommunsomrekvireratoljeskyddsmaterialansvararförattmaterialen återtransporteras.Materialenskallgrovsanerasföretransportenocheventuellafeloch bristerskalldokumenteras.  IsambandmedåtertransportenskalldenlånandekommunentakontaktmedMSBför attfådirektivvartmaterielenskalltransporteras,antingentillMSBnationellaförrådi Ljungelleråtertilldenutlånandekommunen. 



20140411

10

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 



Regionalaresurserförräddningstjänstskede StnNyköping Slangpump 1st  StnOxelösund Oljeupptagare(skimmer) 1st Läktringspump(impellerpump) 1st Läktringspump(rostfrisyrabeständig) 1st Fluxpump1st Slangpump 1st Expandikustlänsa BärbarVHF 1st Cisterner(Containersystem)  StnNorrköping Högsjölänsa   Externaresurser SSABOxelösund(Särskildaavtalfinns) Absortionslänsa Snabblänsa Absortionsmedel  Oxelösundshamn(Särskildaavtalfinns) Skärmlänsa Absortionslänsa Absortionsmedel  ÖvrigaResurser Respektivekommunharsinegenresursförteckning



20140411

11

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

7.Arbetsuppgifterisaneringsskede Underhållstjänst 1. Svararförsamordningavtransporter 2. Svararfördrivmedelsförsörjning 3. Organiserarplatsförrengöringavpersonalochtillhandahållenmaterial– underhållstjänst 4. Dokumenterartidochövrigakostnadertillobjektet.Samtligauppgifterlämnas tillräddningstjänstenförsammanställning(semallar) 

Verkstadsresurser 1.Upprättardrivmedelsförsörjningav: ¾ Bensin(vilkakvalitéerbehövs) ¾ Diesel ¾ Smörjolja ¾ Tillserattdrivmedellevererasavkontrakteradebensinbolagellertankasvid kontrakterade(ommöjligt)bensinbolag  2.Rengöringavmateriel–personal ¾ Rengöringavkläder ¾ Dusch,tvätt ¾ Manskapsvagnar. ¾ Personalförtillsyn,underhållochdriftavrengöringsplats ¾ Uppsamling,avledningochkontrollavförbrukattvättvatten ¾ Förvaringsplatserförsmutsigtochrentvättatmaterial  3.Dokumenteratidochövrigakostnadertillobjektet ¾ Samtligauppgifterlämnastillräddningstjänstenförsammanställning Fordon ¾ Personbilar ¾ Bussar(förxpersoner)förpersonalochlättatransporter ¾ Lastbilardäravxstyckenkranbilarförmaterialtransport,redskap,småbåtarmm ¾ Lättlastbil(pickup)förlättareservicetransporter ¾ Slamsugbilarföruppsugningavolja ¾ Hjullastare,traktorerförlastning.m.m. ¾ Terrängmotorcyklar/fordonförtransport ¾ Containerm3föruppsamling/transport ¾ Containerbilföruppställningavcontainerochtransporttilllagringsplats



20140411

12

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Båtar Arbetsbåtar,Transportbåtar,Förrådsmaterial

¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

Handverktyg Skyddskläder/stövlar Regn/vindskyddförmatochrast Mobiltelverk Drivmedelsförsörjning Dränkbarapumpar Matstugor Manskapsvagnar Avstängningsmaterial

8.Beredskapsplanföroljeskadadefåglar Ettoljeutsläpptillhavsfåroftaststorakonsekvenserpådjurlivet.Skadorpåviltär normaltsettinteräddningstjänstensansvar.Undantagbörtasnärskadornaärisådan omfattningattdetärfrågaommiljöskadaellerhotommiljöskada.   ExempelpåfrivilligorganisationförfåglarochviltärNordens  Viltrehabilitering,www.viltrehab.se.Katastrofhjälpfåglarochvilt  (KFV)ärenviktigaktör.  Räddningsledarenskakontaktalänsstyrelsenförhjälpochrådiärendet,dådetär Länsstyrelsensomgertillståndföravlivningavartskyddadedjur.Normaltersätterinte MSBhanteringenavoljeskadatviltochdåmedavseendepåtvättavoljeskadadfågel.  Oljeskadadefåglaruppträderisambandmedvarjeoljeutsläpp.T.ex.avlivades 27000oljeskadadefåglarlängsGotlandskust1995.Kustbevakningenharocksåresurser ochbefogenhetattavlivaoljeskadadefåglar.

Syfte RäddningstjänstenochJägareförbundetSödermanlandslänregleraridennaplan samarbetetvidenoljeskada,förattpåbästasättbedömavilkaåtgärdersombör vidtagasvidupptäcktavoljeskadadefåglar.

Ansvar Räddningstjänstenansvararförochbeslutaromåtgärdersomskallvidtagasisamband medoljeskadaocholjeskadadefåglaristrandzonen.Räddningsledarefrån räddningstjänstenlederhelainsatsen.  JägareförbundetSödermanlandslänansvararföruttagandetochorganiserandetav skyttar,samtattdeltagareharerforderligaförsäkringarochattaktuelllarmlista tillhandahållesräddningstjänsten.



20140411

13

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Uppdrag RäddningstjänstenuppdraråtJägareförbundetSödermanlandslänatt,påanmodanav räddningsledare,bedömaochföreslålämpligaåtgärderdåfåglarhardrabbatsavolja.  Attefterbeslutavräddningsledaregenomföraavskjutningavoljeskadadefåglar.Se avtaldaterat20030901bilaga2.

9.Utbildning Inomkommunledning,räddningstjänsten,visspersonalinommiljöochteknisk försörjningskallpersonaleninnehagrundläggandekunskapomdetmarinaoljeskyddet, t.ex.avseendeuppbyggnad,vilkaresurserstatochkommunkanställatillförfogandevid eninsatssamtgränsdragningmellanolikaaktörer.Utbildningsinsatserinomområdet oljeskyddinitierasavräddningstjänsten.

Specifikkompetensomsaneringochinsats Inomräddningstjänstenochfunktionenmiljöskalldetfinnaspersonalsominnehar fördjupadkunskapomdetmarinaoljeskadeskyddetsamtkunskapomhureninsats innefattandebekämpningochsaneringplaneras,genomförsochavslutasinomen kommun.

Övrigpersonal Utbildningsplanerskallvaraförbereddaochkunnagenomförasmedkortvarsel. Erforderligautbildningsinsatserinitierasavräddningstjänsten.

10.Ekonomi Informationomersättningförkommunerkopplattillräddningstjänstochvisssanering. Omenkommunharhaftkostnaderförräddningstjänstellersaneringmedanledningav utflödeavoljaellerandraskadligaämnenpåstatligtvatten,harkommunenrätttill ersättningfrånstaten.  Lagenomskyddmotolyckor7kap.2§(2003:778)innehållerbestämmelserför ersättningtillkommunersomhaftkostnaderförräddningstjänstellersaneringmed anledningavutflödeavoljaellerandraskadligaämnensamtandrafrågorsomär koppladetillfråganomersättning.  Vidarereglerasbestämmelseromsjälvriskiförordningenomskyddmotolyckor, 7kap.1§(2003:789).

AllmännarådfrånMSB MerinformationomersättningfinnsiAllmännarådochkommentareromersättningtill kommunerförräddningstjänstochvisssanering(SRVFS2004:11).Isambandmedstatlig ersättningersättsvissutrustningmedschablonberäknadebeloppochdettaframgårav enårligframräkningavschablonersättningsomMSBgör.



20140411

14

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

7kap.2§ Närutflödeivattenavoljaellerandraskadligaämnenföranlederinsatseri kommunalräddningstjänst,harkommunenrätttillersättningavstatenförden delavräddningstjänstkostnadernasomöverstigerettavregeringenfastställt belopp,omutflödetharskettutanförSverigessjöterritoriumellerinomdendel avsjöterritorietdärräddningsinsatserskallgörasenligt4kap.5§ellerinom Götaälv,TrollhättekanalellerSödertäljekanal.  Omenkommunhaftkostnaderförsaneringmedanledningavsådantutflöde somavsesiförstastycket,harkommunenrätttillersättningavstatenförden delavsaneringskostnadernasomöverstigerettavregeringenfastställtbelopp.

Beräkning av självrisk Bestämmelser om självrisk regleras i förordningen om skydd mot olyckor (2003:789).

7kap.1§ Ersättningenligt7kap.2§lagen(2003:778)omskyddmotolyckorlämnasför dendelavkostnadensomöverstigerhälftenavprisbasbeloppetenligtlagen (1962:381)omallmänförsäkringfördetårdåkostnadenuppstod.

 Uppföljningssystem MSBkräverenutförligdokumentationavskadorsamtallakostnaderocharbetenföratt kommunernaskafåersättningsåsnabbtsommöjligt.  Under2014skaMSBpåbörjaenförstudiepåhurdengamlaprogramvaranOräddkan anpassasochanvändassomwebbformulär.  Inomkommunernaskallensärskildkontoplanförberedasförstörreoljeskadatillsjöss. Räddningstjänstenverifierardagrapporterfrånövrigpersonalisaneringsarbetet.  



20140411

15

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

11.Hamnarochdeponier 

Länsförrådrtj Mellanlagring 2*2000m3 Oxelösundshamn

Länsförråd Oxelösundshamn



Figur2Oxelösundshamnochplaceringavutrustning.

12.Informationshantering Sekommunernasegnakrisledningsplaner.

13.Lagarochstyrdokument Följandelagarochstyrdokumentliggertillgrundförkommunensoljeskydd.Samhällets kravpåoljeskyddsberedskapochinsatserberörsinomfleraolikalagrum.Vissalagar byggerpåinternationellaöverenskommelsersomSverigeförbunditsigattföljaoch omfattardetaljeradeföreskriftersomreglerarmångaoljeskyddsfrågor.Mångafrågor kringoljeskyddsverksamhetberörsocksåiannanmeraövergripandemiljölagstiftning ochförspeciellaproblemkanettantalolikasektorlagarocksåvaratillämpliga.Givetvis finnsocksåmångafrågorsomintedetaljreglerasavlagar,förordningarochföreskrifter. 



20140411

16

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Ivissafallhänvisastillpraxismenmycketavbeslutsprocessenkommeralltidatt återförastilldeenskildabefattningshavarnasegnatolkningarochprioriteringar.  ¾ Lag(2003:778)omskyddmotolyckor ¾ Lag(2006:544)omkommunersochlandstingsåtgärderinförochvid extraordinärahändelserifredstidochhöjdberedskap ¾ Arbetsmiljölagen(1977:1160) ¾ Vattenföroreningslagen(1980:424),VfL ¾ Miljöbalken(1998:808),MB ¾ Kommunernaskrisledningsplaner ¾ OperativtledningssystemSörmlandskustensRäddningstjänst ¾ InstruktionerSörmlandskustensRäddningstjänst ¾ AvtalSörmlandskustensRäddningstjänst ¾ Försäkringsvillkor(kommunensförsäkringsbolag,kommunjurist)samtandra aktörer,t.ex.InternationalTankerOwnersPollutionFederation(ITOPF) ¾ MSB:soljeskadepärm ¾ Havsochvattenmyndighetensoljejourförbedömningavsaneringsgrad

14.Samverkan Sekommunernaskrisledningsplaner,respektivedivisions/förvaltningsplanoch räddningstjänstensplanföromfattanderäddningsinsats.  SeingångnaavtalmedSSABochOxelösundshamngällandeersättningsfrågorsamt materiellaochpersonellaresurservidutsläppfrånovanståendeföretag.  SeingångnaavtalmedJägareförbundetSörmlandslän.



20140411

17

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa

18



Bilaga1Exempelpåorganisationavtekniskförvaltning Exempelpåorganisationavområdettekniskförvaltningvidenstörreoljeskadatillsjöss.

Underhållstjänst/

Resursanskaffning/förråd x x

Verkstadsresurser x x x x x x

Fordon Transporter/person Organiserarplats Smed Mobilaelverk Ansvarigsaneringsledare Rtj.

x x x

Personal x x x x x x

Hyramaterial Förvaringsplats smutsigt Rengöringmtrl Besiktaanväntmtrl. Rådgivandeom mtrl./skyddsutrust ning.Rtj.

Internt Ersättning Personförsäkring Externpersonal Matförsörjning Utbildning initierasavRtj.

Samordning

Samordning

Personalfrågor

Person1,telnr

Person1,telnr

Person1,telnr

Person2,telnr

Person2,telnr

Person2,telnr

Chefförtekniskförvaltning

Kommunikatör

Person1,telnr

Person1,telnr

Person2,telnr

Person2,telnr

Uppdragsgivare XXYY



20140411

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Bilaga2Beredskapsplanföroljeskadadefåglar 



20140411

19

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 



20140411

20

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Bilaga3Initialchecklistavidlarmomoljeskada För räddningsledare på plats Datum:

Kl:

Inkommande larm (uppgifter)

Larm inkommer från: Plats, tidpunkt: Pågår läckaget: Ja/Nej Mängd – utsläppt:

Kvar i tankar:

Typ av olja/kemikalie: Utsläppets utbredning Kl:

När når oljan land:...... Strandskador:

Vindriktning/-styrka: Strömmar: Väderlek: Oljeprov (fartyg, hav, strand): Kustbevakningens insats:.......

Fortsatt kontaktperson:



Tel:

20140411

21

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Vilka resurser är larmade:.....

Utgående larm:

Miljöenheten (se tfn förteckning):

Kl:

Oljejouren via Havs och vattenmyndigheten:

Kl:

Kustbevakningen (se tfn förteckning):

Kl:

Kommunens krisledning (enl RCB:s bedömning):

Kl

Polis:

Kl:

Angränsande räddningstjänst

Kl:

(enl RCB:s bedömning)

Länsstyrelsens TIB (enl RCBs bedömning):

Kl:

Dagbok.Frånochmedlarmomoljeskadaskalldagbokutförligtochfort löpandeföras(händelser,beslut,åtgärder,observationerkostnaderm.m.)



20140411

22

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa 

Bilaga4Fortsattchecklistavidoljeskada 1.Inhämtauppgifterenligtinitialchecklistavidlarmomoljeskada

2.Anskaffningavkartmaterialför

¾ ¾ ¾ ¾

Lägesuppföljning Ordergivning Landtransporter Sjötransporter

3.Inventeringavoljeutsläppskernormaltifleraetapper

¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

Översiktligspaning(medflygochhelikopterdirektefterlarm) Spaning(medbåtunderbekämpningsskedet) Skadeinventering(tillfotsundersaneringsskedet) Rapporteringavskadeinventering Utnyttjalämpligaresursersomt.ex.polisenochkustbevakningen SamrådmedmiljöochLänsstyrelsensnaturvårdsenhetbörskesåtidigtsom möjligt

 4.Valochiordningställandeavledningsochsambandsplatsföroperativledning

¾ Valavhamnföromlastningfrånsjötransporttilllandtransport 5.Prioriteringavbekämpningsochsaneringsverksamhet

¾ Indelaskadeområdetiarbetsområden ¾ Valavbekämpningsmetoder(inlänsning,styrning,skyddavprioriterade områdenochstränder) ¾ Valavsaneringsmetodsamtsaneringsledare(sesaneringsmanuali oljeskyddspärm) ¾ Fastställasaneringsgrad(eftersamrådmedmiljöochnaturvårdsenhetenpå LänsstyrelsensamtMSB/Oljejouren) ¾ Valavprioriteringavområdenförinsatser(eftersamrådmedmiljöoch naturvårdsenheten,jämförmedmiljöatlasen)



20140411

23

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa  6.Bestämmelserförresursbehovförbekämpningochsanering

¾ Personal(evmilitärregionmitt,vidsaneringmåsteupphandlingskeinnan), övervägfrivilliga,normaltanlitasdeavarbetsförmedlingengenomHR avdelningen) ¾ Utbildningsinsatsochförhållningssättförpersonalpåskadeplats ¾ Hälsoskyddförexponeradpersonal.Fastställoljanstoxicitetsnabbtsårätt skyddsutrustningkanväljasMaterial ¾ Samband ¾ Transporter ¾ Mellanlagring ¾ Underhåll  7.Lämnaunderlagförupprättandeavtransportorganisation

¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

Organisationsplan Fordon/farkoster Vägar Uppställningsochomlastningsplatser Transporteravpersonal Transporteravmaterialförbekämpningochsanering,underhåll,försörjning o.s.v. ¾ Transporteravupptagnaoljeresterocholjehaltigamassor

 8.Lämnaunderlagförupprättandeavorganisationförunderhållstjänst

¾ ¾ ¾ ¾ ¾

Reparationounderhåll,verkstadskursero.s.v. Drivmedel Underhållsochservicegrupper Utspisning(morgon,förmiddag,lunchocheftermiddag) Depåplats

9.Lämnaunderlagförmellanlagringochslutliguppläggning

¾ Uppläggning(upptagningochförväntadeupptagnakvantiteterochkvaliteterpå oljeresterocholjehaltigamassor).Glömejattundersökabehovetavtillståndför hanteringavupptagenoljadåtillståndförmellanlagringavoljehaltigtavfall krävertillståndfrånLänsstyrelsen 10.Dokumentation

¾ Struktureradokumentationiskedenaföre,underochefter.Tänkpåblanketter samtorder/uppdragsredovisning



20140411

24

OljeskyddsplanNyköping,Oxelösund,Trosa  11.UnderrättaMSBattersättning

¾ FörväntasutgåsamtomMSB:sförrådharrekvirerats 12.Fortlöpandeuppföljningavläget

¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾ ¾

Skadeomfattning Riskförspridning Order/rapportblankett Order/uppdragsredovisning(transportochservicegrupper) Fakturor Underhåll,depå Resursbehov,resurstillgång Oljeskadadefåglar/vilt

13.Sammanställningavdagrapportersombaseraspåuppföljningavläget

¾ ¾ ¾ ¾

Vägar Uppställningsochomlastningsplatser Transporteravpersonal Transporteravmaterialförbekämpningochsanering,underhåll,försörjning o.s.v. ¾ Transporteravupptagnaoljeresterocholjehaltigamassor

14.Utvärderingavbekämpningsochsaneringsverksamheten

¾ ¾ ¾ ¾ ¾

Organisation Resurser Resultat Ekonomi Särskildaproblem

 



20140411

25

Tjänsteskrivelse Miljönämnden

Dnr MN 2014/7

2014-05-22 Samhällsbyggnadskontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Förslag till inrättande av nya hälsoskyddsföreskrifter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget avseende nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun.

Ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 april 2014 att godkänna förslag till reviderade hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun. I samband med detta godkändes samtidigt förslag till reviderade ordningsföreskrifter. Föreskrifter enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöver inte anmälas till Länsstyrelsen för prövning. De ska dock ändå skickas till Länsstyrelsen för att tas in i länets författningssamling och det är först då föreskrifterna blir gällande. I samband med denna hantering har Länsstyrelsen uttryckt synpunkter på att två av de föreslagna föreskrifterna bättre hör hemma i de kommunala ordningsföreskrifterna. Utifrån dessa synpunkter är nu aktuella föreskrifter borttagna ur hälsoskyddsföreskrifterna och återfinns nu istället i de lokala ordningsföreskrifterna.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till revidering av Trosa kommuns hälsoskyddsföreskrifter

Beslut till Akten

Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx § x

Med stöd av 9 kap. 7 – 8 §§ och 10 – 13 §§ miljöbalken (1998:808) samt 13, 17, 39 – 40 och 42 – 44 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Inledande bestämmelser 1§ Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö. Miljönämnden är ansvarig nämnd enligt dessa lokala föreskrifter.

Djurhållning 2§ Det krävs tillstånd av miljönämnden för att inom områden med detaljplan hålla: 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur eller 3. orm. Beslut med stöd av denna paragraf får förenas med villkor om vad djurhållaren måste göra för att skydda människors hälsa och miljön från olägenheter som kan uppstå till följd av deras djurhållning. 3§ Det krävs tillstånd från miljönämnden att hålla nötkreatur, häst, get, får, svin eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur inom den inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde samt den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 2.

Tomgångskörning 4§ Tomgångskörning av motordrivna fordon är tillåtet i högst 1 minut i stads och/eller i områden med detaljplan. Förbudet gäller inte om fordonet befinner sig i en trafikkö eller om trafikförhållanden på annat sätt orsakat att fordonet stannat. Förbudet gäller inte heller om fordonets ändamålsenliga användning kräver att motorn hålls igång.

Spridning av gödsel och bekämpningsmedel 5§ Vid spridning av naturligt gödsel, slam eller annan orenlighet, utöver vad som följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:132) om försiktighetsmått vid spridning av gödselmedel, gäller följande: 1. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter. Torrt och blåsigt väder med vind från bebyggelse innebär minsta risk. 2. Nedbrukning ska ske i omedelbar anslutning till spridning. 3. Spridning får inte ske närmare än 10 meter från hav, sjö eller annat vattendrag. 4. Under lördag och söndag, annan helgdag samt dag före helgdag är spridning av naturligt gödsel, slam eller annan orenlighet förbjuden inom en zon av 300 meter till områden med detaljplan. 6§ För spridning av slam och inom 100 meter från tätbebyggt område eller inom område med detaljplan krävs tillstånd av miljönämnden. För spridning av slam i övriga delar av kommunen krävs anmälan till miljönämnden. 7§ Den som avser att sprida naturligt gödsel, annan orenlighet eller kemiska eller biologiska bekämpningsmedel inom område med detaljplan eller 100 meter intill detta område ska anmäla det till miljönämnden på särskild blankett innan spridning sker. 8§ Tillstånd från miljönämnden krävs för spridning av naturligt gödsel, slam, bekämpningsmedel eller andra orenligheter inom inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 2. 9§ Enligt 37 § förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljönämnden av den som avser att ordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan. Tillstånd av miljönämnden krävs för lagring av slam inom område med detaljplan. Enligt dessa föreskrifter krävs sådant tillstånd även inom inre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvreten vattenskyddsområde enligt kartbilaga 2.

Skydd av enskilda och kommunala yt- och grundvattentäkter 10 § Den som avser att anordna ett upplag av petroleum, olje- eller tjärprodukter, fenoler, lösningsmedel, vägsalt, bekämpningsmedel, växtnäringsämnen eller liknande produkter som kan förorena yt- eller grundvattentäkt ska anmäla detta till miljönämnden innan verksamheten påbörjas. Anmälan krävs inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt annan lagstiftning. Anmälan krävs heller inte om verksamheten enbart avser ringa husbehov. 11 § Tvätt av motorfordon och maskiner får inte ske på hårdgjorda ytor som anslutits till dagvatten och inte heller på plats där avrinning sker direkt till hav, sjöar eller vattendrag.

Eldning 12 § Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom område med detaljplan är förbjuden under tiden 1 juni till 31 augusti. Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brandföreskrifter. 13 § Det är aldrig tillåtet att elda annat avfall än trädgårdsavfall. 14 § Förbud mot öppen eldning för förbränning av trädgårdsavfall med mera i Trosa innerstad enligt kartbilaga 1. Förbudet gäller inte för grillning i för ändamålet avsedd utrustning samt eldning i eldstäder för uppvärmning av hus. 15 § För skötsel och tillsyn av eldningsanordningar för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt. Pannan får endast eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas sådan anvisning får bränslet endast bestå av rent trä. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjudet. 16 § För valborgsmässoeldar eller liknande ska räddningstjänsten och polisen kontaktas. Materialet får endast bestå av kvistar, annat trädgårdsavfall eller rent trä. Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brand- och renhållningsföreskrifter eller utfärdade eldningsförbud.

Avlopp och toalett 17 § Enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det tillstånd av miljönämnden för att: 1. inrätta avloppsanordning till vilken vattentoalett ska anslutas eller 2. ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Enligt dessa föreskrifter krävs det även tillstånd av miljönämnden för att: 3. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk-, och tvättavloppsvatten, inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt på de öar som ligger inom kommunen och i den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 2. 4. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk-, och tvättavlopp inom 300 meter till sjöarna Gisesjön och Björken. 5. Inrätta förmultningstoalett, eltoalett eller torrtoalett med latrinkompostering inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 2. Övriga områden i kommunen krävs en anmälan till miljönämnden. 18 § Enligt 13 och 14 §§ förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljönämnden för att: 1. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i 17 § punkterna 1-4, 2. Ändra avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.

Värmepumpar 19 § Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till miljönämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Enligt dessa föreskrifter krävs istället tillstånd av miljönämnden för att inrätta en sådan anläggning på öar inom kommunen.

20 § Enligt dessa föreskrifter är det förbjudet att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt i den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 2. Det är även förbjudet enligt dessa föreskrifter att inrätta värmepumpsanläggning med sjövärme i Trosaån, Gisesjön och de delar av Björken som ligger i Trosa kommun. Paragraferna ovan gäller dock inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt 5 eller 21 § förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899).

Ansökan och anmälan 21 § Enligt 46 § förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en ansökan eller anmälan till miljönämnden enligt lokala föreskrifter meddelade med stöd av 39, 40 och 42 §§ i förordningen vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan eller anmälan.

Straffbestämmelser 22 § I 29 kap i miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande. Enligt 23 § kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna som meddelats ovan dömas till böter.

Dispens 23 § Miljönämnden får medge dispens från vad som gäller enligt dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenheter från miljö- och hälsoskyddssynpunkt inte föreligger.

Avgifter 24 § Miljönämnden får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit.

Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den …… Äldre lokala föreskrifter ska tillämpas på ärenden som har inletts dessförinnan.

Kartbilaga 1

      

SMÄCKB

31

40

45B 45A

GU

ST

32A

A

20

21

27

19

28

18

15 13

14

LT GR SA TAR MÄ 11

21

12

LG

B

22 21 20 Ö ST 19 RA 1 LÅ NG 7

17

15 G DS 13

18

SK

12

15

20

ÅR

G ÄR

16

18

9

1

10 AR1 2 SKEPP

7

6B

N TA GA NG

16

11

8

10 11 AN 13AT G

6A

8

LÅ

2

4

5

GR TS LO

3

3

G GS

10

A AT

11B

EN ÄG SV LM A RM 29 TE ÖS ER GB HÖ

3

5

4

5

36

13

N

1

A 15

3

2

5

9

A 11

24

19

14

GR 1 INN 4 F R Ä TJ

9

A TR

3

PÅ

2 S- 1 U TH U R K

10

S VÄ 15

8

19

10 7 5

2

26

R23

24

22

17

23

6 4

A 26 24 A

25

26

A1-F6 21

18

25

3

28

25

31

20

1 3

26

B

2

27

30

33

24TAN GA 23

25

20 27

1

D 15

1

3

B

VÅ

27

29

C 20 VIL

G LA

2A

5

10 12 N

N

BUSSTORGET

35

29

31

4A

6 TORGET

3

9

A AT

TA

2C 2B

-C

4 R LLA 1 KÄ 5

13

14

GA

32B

N

AN GAT 1

GS

34

TA

31

30

GA ALP

ER

36 39

EGR

GR

4

SB

R

1 VERS R R SIL DSG E LLG SM STA GR SCH N PU

14

AV

38

43

33

32

GAR

24 26

47

34

IA

FÄR

1

9

BRYGG

29 N 31 TA Ö ÅGA

36

35

OR

AN AT KG BO

R

33

38

37

28

KT

33

VI

N 4 ATA G AR 6 RG 5 O B

11

44 42

37 35

40

GR

AREG 4

AN JEGAT 3 SMED 5 7

EGR

2 REGR MAKA KRUK

39

ATAN NGG 30

1 41 4

39

K

EDJ

49

4 42 46 4

3 45 4

SM

GARV

48 46

11

R KY 2 N TA 4 LGA L TA 3 5

9

51

13

50

22

15

LÅ TRA VÄS

B A41 G 3

RA

NG

AN 1 AT

53

21A-C

AN

52

55

23

SMÄCKBROGATAN 17 19

ROGAT

B 15

ÖSTRA HAMNPLAN

VÄSTRA HAMNPLAN

C 15

1B

12 10 FISKAR GATAN 9 7 5

7

11

2C 1A

AN AREGAT FYRVAKT N UDDBERGAGATA

2B 2A

1

I Trosa innerstad gäller Förbud mot öppen eld för bränning av trådgårdsavfall med mera. Förbudet gäller ej för grillning i för ändamålet avsedd utrustning samt eldning i eldstäder för uppvärmning av hus.

1:20

Kullen

Galghornsberget Slinderskogen

Kartbilaga 2 Kartbilaga 3

ÖVERÅDA 3:10

Grindstugan

Grustäkt Grönkärret S:2 31 3:10 2

Nystugan

Gustavsborg

Djupadal

cken S:1 1

3:8

Åbylund VAPPERSTA

2:44 2:7

ÅBY

10:1

Margaretelund 8:2

2:45 2:45

3:1 1

Kristinedal

Yttre skyddszon

1:4 1:3 1:2

9:1

VAPPERSTA

ensborg

ÅBY

2:44

3:4

KRISTINEDAL 3:5

Udden Jonsberg

1:4 2 LUNDBY

5:2

FREDRIKSDAL

6:1 2

3:1 1

S:1 4

2:7

Karlslund

Löten

3:1 2

KESTA

S:1

KESTA

1:10

5:1

Kestalund

Kesta

S:2 1

Navstugan

FREDRIKSDAL 2:7

FREDRIKSDAL

VAPPERSTA

Källvreten

Inre 3:2 skyddszon

3:9

VAPPERSTA 9:1

DJUPADAL 1:2

Österdal

FREDRIKSDAL

Hannelund

1:14 S:2 FREDRIKSDAL 5

1:6 ÅBY

SKÅRBY

Dalsättra

1:10

1:35

1:29 LÅNESTA

1:3

1:4

Runsten

4:2

R

1

pp Ekebonäs

Norrgården

Karlberg

5:3

3:1 2

4:1 2

Skogsby 4:6 2

2:17

S

5:6 5:7

Gillbergatorp

EKEBONÄS 2:249

2:57

Tuna

Larsslätten

1:1

Mörbytorp

Högalid

Erikslund

S

ön

3:5

Majliden

DALBY

5:1 1

3:3

S:1 1

5:8

4:1 7

3:17

Yttre Skyddszon Travtr.b.

1:1 2

Storgården 3:3 1

ERIKSLUND Hästvreten

3:12

4:1 6

S:1 3

Stora Mörby gamla tomt

5:5

Mörbysjön 1:18

Sörtuna

Alhagen

ÄVLINGEBY

Lilla Härnbergsstugan

3:10

TUNA

TUNA

Stora Härnbergsstugan

3:7

2:55 2:301

1:1 6

Gravfält 2

3:8

2:56

2:316

1:2 1 4:1 5

S

ÄVLINGEBY

ÄVLINGEBY

4:1 1

5:9

Rökärret

Jättefälen

1:22 1:1

Nävhacka

NÄVHACKA

GIRHÄLLSTORP

1:6

1:9

Slängtorp

1:1

1:4

1:5

1:111:7

Oxhagen

Farmorsmosse

Ågården

n ede dsl lan m r Sö

Sörmlandsleden 4:6 Lugnet 4:7 1 1 2:1 4:8 Bagatell 1:11 4:18 1 Trosa stads 1:12 4:5 S 4:6 Källvreten

TU

4:1

vattent„kt 3 Flygfält

1:13

1:10

TUNSÄTTER1:3 1:7

Tunsätter 1:11

4:7

Haga

S:11:14

1:8 5

4:12

4:14

4:17 1:6 S:1 4:19 4 4:2

1:23

1:16

Sandstugan

1:19

4:4

1:13

Lemdalsberget

1:32

Sörtuna Vattenverk 1:20 1:17 1

Inre skyddszon TUNSÄTTER

TUNSÄTTER

4:15

Lemdalen

HUNGA

1:30

5:3

1:29

Sofielund Tunadal

3:1 1

Ringsjön

Ryssland

Dammen

Ringsjötorp

1:27 1

Hållsviken

3:3

1:12

Utom 1:26

1:1 1:3

Sandbrink

1:37

2:7

1:31

Marietorp

HAMNEN

Grindstugan 1:14

3:2

KALKBRÄNNERI-

1:32

1:19

1:30 2:6

Tärnsjö

1:32

1:33 1:38

1:20

1:2

1:26

Avlebro

1:28

2:1 3

1:33

1:1

3:2

Skillnaden

2:8

7:1

TUNA

ERIKSLUND

OskarshällSkjutbana

Storkärret

Hjälmvik

3:1 2:1 1:23 1:34

1:12

Rifä

1:31

1:2

1:5

1:4

Hållsviken

Fornborg

3:1

Stubbhugg

FAGERHULT

Marieberg

Norrhäll MARIEBERG

2:321

1:27 2

Vårdkasberget

RYSSLAND

Åshorn

5:10

1:14 2:152

2:1 5

Tjänsteskrivelse Miljönämnden

Dnr MN 2014/7

2014-05-22 Samhällsbyggnadskontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Förslag till revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter.

Ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 24 april 2014 att godkänna förslag till reviderade ordningsföreskrifter för Trosa kommun. I samband med detta godkändes samtidigt förslag till reviderade hälsoskyddsföreskrifter. Enligt 3 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617) ska kommunen anmäla ändring av föreskrifter till Länsstyrelsen för prövning. I samband med denna prövning har Länsstyrelsen uppmärksammat kommunen på ett fåtal mindre brister och man har därför valt att upphäva några av de föreslagna föreskrifterna. Med utgångspunkt i aktuella synpunkter har föreskrifterna nu omarbetats och är åter aktuella för beslut.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till revidering av de lokala ordningsföreskrifterna

Beslut till Akten

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trosa kommun

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx § x

Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617).

Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1§ Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kapitlet ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Trosa kommun ska upprätthållas. 2§ Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kapitlet 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. För områden som kommunen upplåtit för torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. Vid tillämpning av 3 kap. ordningslagen och dessa föreskrifter ska med stöd av 1 kap. 2 § andra stycket ordningslagen följande områden jämställas med offentlig plats: Vagnhärads torg, Trosa torg, Trosa havsbad, Sillebadet och Komötebadet. 3§ Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 8-11 §§ bör kommunen ges tillfälle att yttra sig.

Lastning av varor m.m. 4§ Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras.

Schaktning, grävning m.m. 5§ Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet.

1

Containrar 6§ Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer.

Markiser, flaggor och skyltar 7§ Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.

Affischering 8§ Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns.

Högtalarutsändning 9§ Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten.

Insamling av pengar 10 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamling ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd.

Ambulerande försäljning 11 § För ambulerande försäljning krävs polismyndighetens tillstånd. Ambulerande försäljning får inte ske 2

1. i Trosa på följande gator och området innanför dessa: UddbergagatanHögbergsgatan-Smäckbrogatan-Viktoriagatan. Västra Långgatan-Västra Stadsfjärden. 2. i Vagnhärad på följande gator, motsv. och området innanför dessa: väg 218/Stationsvägen-Gnestavägen-Skolvägen-till Skolvägen 26-söderut till Stationsvägen/Mölnavägen-Stationsvägen-inkl. Stationsområdet till järnvägsspåret. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kapitlet 1 § ordningslagen.

Camping 12 § Camping i form av längre tids övernattning är tillåten endast på Trosa havsbads camping.

Hundar 13 § Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 14-17 §§. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, service- och signalhundar och polishund i tjänst. 14 § Hund får inte medföras eller vistas på följande badplatser under perioden 1 juni – 31 augusti, Trosa Havsbad, Komötebadet och Sillebadet. Kartor som visar badplatsområdenas exakta avgränsning anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter och finns tillgängliga på Trosa kommuns tekniska kontor. 15 § Hund får inte vistas på allmän idrottsplats eller lekplats som är tillgänglig för allmänheten. Det är dock tillåtet att med kopplad hund passera på gång- eller cykelväg som genomkorsar sådant område. 16 § Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats. Därutöver ska tikar hållas kopplade under löptid inom hela kommunen, dock ej inom inhägnade områden. 17 § Inom offentliga platser inom detaljplanebelagt område ska föroreningar efter hundar plockas upp.

3

Hundar och katter 18 § När en hund eller katt inte hålls kopplad ska den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller vara försedd med annan fast anbringad identifikationsmärkning (t.ex. tatuerat ID-nummer eller elektronisk märkning med mikrochips e.d.).

Avgift för att använda offentlig plats 19 § För användning av offentlig plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige.

Förtäring av alkohol 20 § Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras på offentlig plats inom områden markerade på nedanstående kartor1.

1

I 1 kap. alkohollagen föreskrivs vad som avses med spritdrycker (4 §), vin (5 §), starköl (6 §) och öl (6 §).

4

21 § Spritdrycker, vin och starköl får inte förtäras kl. 00.00-11.00 på offentlig plats markerad på nedanstående karta.2

Fyrverkerier m.m. 22 § Utan polismyndighetens tillstånd gäller att fyrverkerier och dylikt inte får användas inom de geografiska gränser som anges i kartbilaga 2. Angivna områden inkluderar samtliga byggnader och eventuella gång- och cykelbanor på båda sidor om omnämnda gator och

2

I 1 kap. alkohollagen föreskrivs vad som avses med spritdrycker (4 §), vin (5 §), starköl (6 §) och öl (6 §).

5

vägar. Undantag från kravet på tillstånd görs för påskafton, valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton från kl 15.00 till kl 02.00 påföljande dag. Under dessa specifika tider kan det dock ändå krävas tillstånd från polismyndigheten för att få använda pyrotekniska varor beroende på platsens belägenhet och övriga omständigheter då användandet innebär risk för skada på eller någon annan beaktansvärd olägenhet för person eller egendom.

Störande buller 23 § Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd mellan kl. 21.00 till kl 06.00.

Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 24 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4-7 §§, 8 § första stycket, 9 §, 10 § första stycket, 12-18 §§, 20-23 §§ kan dömas till penningböter enligt 3 kapitlet 22 § andra stycket ordningslagen. Bestämmelser om förelägganden och förverkanden finns i 3 kap 19-21 §§ respektive 3 kapitlet 25 § ordningslagen.

Bilaga 1 - Kartor som visar badplatsområdenas exakta avgränsning

Trosa havsbad

6

Komötebadet

Sillebadet

7

Kartbilaga 2 - Kartor som visar var man utan polismyndighetens tillstånd inte

får använda fyrverkerier, smällare och dylikt

Trosa I öster: Långnäsvägen – Backstigen – Skjuvkärrsvägen – Stiftsgatan – Slåttergången – Fodergången – Skördegången

I norr: Skördegången – Boställsgatan – Fogdegången – Betesgången – Sockengatan – Industrigatan – Verktygsgatan – Nyängsvägen – Kungsstrand – Jungmansgatan – Friluftsvägen - Trosaskogens elljusspår samt området innanför detta – Kvartsvägen – Granitvägen – Gnejsvägen

I väster: Gnejsvägen – Malmvägen – Västerljungsvägen mot Trosa centrum – Strandvägen

I söder: Strandvägen – Kustvägen – Hamnområdet – Askögatan – Gunnarstensgatan – Sjölundavägen – Långnäsvägen

Vagnhärad I öster: väg 218

I norr: Kalkbruksvägen

I väster: Fänsåkersvägen - Valfrids väg – Nygårdplatån – Lundbyvägen – Åbacksvägen – Liljevägen

I söder: Stationsvägen mellan Liljeväven samt St. väsby – St. väsby – Adventvägen – Nyårsvägen – Brovägen - Trosalandsvägen till och med Ringvägen – Länsmansvägen – Åbyvägen

Västerljung Västerleden – Norrbyvägen – Sörgårdsvägen – Hammarbyvägen – Vikingavägen – Ljungvägen – Björkevägen – Branders väg – Sjöbergsgränd – Gillbergavägen – Kantzows väg – Dalbyvägen

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/107

2014-05-08 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected]

Uppföljning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att uppdrag 2, 4 och 7 ska anses genomfört.

att lägga redovisningen av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till handlingarna.

Ärendet Kommunkontoret har gjort en sammanställning av de uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Uppdrag angivna i sammanställningen bereds av berörd nämnd/ förvaltning.

Jakob Etaat Kanslichef

Bilagor Redovisning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, 2014-05-08

0

2014-05-08

Redovisning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

1.

2008-10-22, § 68

KF

Utarbeta förslag om regelverk för utdelande av förtjänsttecken

KS

Ett förslag är framtaget men ej fastställt

2.

2009-06-17, § 51

KF

Redovisa genomförda energioptimeringsåtgärder och dess effekter för KS senast hösten 2010

TSN

Åtgärder genomförda. Återrapporterin g skedde i KS 2014-04-09, § 37

3.

2010-06-16, § 40

KF

Uppdrag att ta fram detaljplan samt exploatör i syfte att primärt bygga bostäder på fastigheten Världens ände 1

SBN

Ärendet är i en förberedelsefas

– ansvara för att till budget 2018 ta fram beslutsunderlag baserat på framtaget material för Alt B – komplettera med för beslutet relevant yttre tillkommen fakta

1

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

4.

2011-06-22, § 40

KF

Återkoppling av arbetet med ungdomssamverkan före årsskiftet 2011

KS

Ungdomssamverkan har etablerats. Återkoppling har skett i KFN 2013-11-28, § 68 och genom anmälan till KS 2014-02-26, § 32

5.

2012-02-29, § 10

KF

Kommunstyrelsen uppdras att återkomma med förslag till medborgarbaserat jämställdhetsmål, när sådant finns tillgängligt.

KS

Ärendet är under beredning och planeras att behandlas under 2014.

6.

2013-06-19, § 36

KF

TSN får i uppdrag att göra en analys av den faktiska lokalanvändningen i kommunens skollokaler.

TSN

Uppdraget planeras att slutföras under 2014.

7.

2013-09-18, § 63

KF

Kommunkontoret uppdras att införa ett webbaserat hjälpmedel för ökad tillgänglighet på Trosa kommuns hemsida

Kommunkontoret

Uppdraget slutfördes under 2014.

8.

2014-03-12, § 26

KF

Kommunkontoret

Uppdraget planeras att genomföras under 2014.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheterna till fritt WLAN i vissa områden i kommunen. Eventuella insatser samordnas inom ramen för befintlig bredbandsstrategi.

2

Beslutsdatum

Instans

9.

2014-04-23, § 54

KF

10.

2014-04-23, § 59

KF

Uppdrag

Kommunstyrelsen ges i egenskap av pensionsmyndighet i uppdrag att utforma kompletterande anvisningar till bestämmelserna (pensionsbestämels erna OPF-KL).

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

Kommunkontoret

Uppdraget planeras att genomföras under hösten 2014.

Nämnderna uppdras att i samråd med kommunkontoret se över vilka av kommunens verksamheter som bör ges kompletterande HBTI- kompetens.

Uppdraget planeras att återrapporteras under hösten 2015

Nämnderna uppdras att genomföra erforderliga kompetenshöjande insatser och återrapportera dessa till kommunstyrelsen under hösten 2015. 11.

2012-09-05, § 75

KS

Kommunstyrelsens kontor får i uppdrag att i anslutning till hanteringen av delårsbokslutet ombesörja en information till nämnderna om Trosa kommuns hantering av lokaler och investeringar.

Kommunkontoret

Uppdraget planeras att genomföras i samband med utbildningen för förtroendevalda våren 2015.

3

Beslutsdatum

Instans

12.

2014-02-26, § 7

KS

13.

2014-04-09, § 39

KS

14.

2014-04-09, § 40

KS

Uppdrag

Kommunchefen ges i uppdrag att genom extern resurs granska teknik- och servicenämndens hantering av renoveringen av Safiren. Granskningen ska återrapporteras till kommunstyrelsen vid kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-04. Den partsammansatta projektgruppen ges i uppdrag att fortsätta sitt arbete och i november 2014 återkomma med ytterligare förslag till hur kommunen kan uppnå ökad sysselsättningsgrad bland dess anställda. Kommunchefen ges i uppdrag att i samråd med ledningsgruppen vidta långsiktiga åtgärder med anledning av den lönestatistik som presenteras i kommunkontorets PM 2014-03-12. KSau ges inför budgetarbetet för 2016 en återkoppling av åtgärder.

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

Kommunkontoret

Uppdraget planeras att slutföras 2014-06-04.

Partsammansatt projektgrupp för ökad sysselsättnin gsgrad/ kommunkontoret

Uppdraget planeras att slutföras i november 2014

Uppdraget planeras att återrapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott ges inför budgetarbetet för 2016.

4

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/1

2014-05-26 Kanslienheten Lotta Uddberg Tel. 0156-520 58 [email protected]

Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

att lägga anmälningarna till handlingarna. ______________

Anmälningar 1.

Ekonomichefens delegationsbeslut (KS 2014/5) - 3.7, Avskrivning av fordran, Löpnr: 8/2014 - Beslut om kommunal borgen till Trosabygdens Bostäder AB (Trobo) avseende omsättning av lån.

Lotta Uddberg Nämndassistent

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/2

2014-05-26 Kanslienheten Lotta Uddberg Tel. 0156-520 58 [email protected]

Anmälningsärenden till kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna. ____________

Anmälningsärenden 1. Energikontoret i Mälardalen - Kallelse till ordinarie årsstämma 2014-06-12

Lotta Uddberg, Nämndassistent