Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens 2014-04-02

Tid:

Onsdagen den 9 april, kl. 18.00

Plats:

Barken, Bomans hotell, Trosa Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Gruppmöte majoritet: kl. 17.30 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 17.30

Ärenden:

Diarienr

Till kommunstyrelsen

1. Information om borgensavtal för inköp av tåg (Information från kollektivtrafikhandläggare Ingemar Bergström)

2. Information om genomförda energioptimeringsåtgärder (Information från produktionschef Claes-Urban Boström)

3. Information avseende Safiren (Information från produktionschef Claes-Urban Boström)

4. Återkoppling sysselsättningsgrad

KS 2013/36

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med förändringen att båda beslutsatserna tillsälls kommunstyrelsen för beslut. Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med förändringen att båda beslutsatserna tillställs kommunstyrelsen för beslut. Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet med anledning av att underlagen i ärendet dukades vid sittande sammanträde.

1 (4)

5. Lönenivåer för anställda i Trosa kommun

KS 2014/72

Utskottsbeslut: Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att ge kommunchefen i uppdrag att i samråd med kommunens ledningsgrupp vidta långsiktiga åtgärder med anledning av den lönestatistik som presenteras i PM från kommunkontoret 2014-03-12. att kommunstyrelsens arbetsutskott inför budgetarbetet för 2016 får en återkoppling av åtgärder.

Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet med anledning av att underlagen i ärendet dukades vid sittande sammanträde.

6. Bokslut för Kommunstyrelsen 2013

KS 2014/57

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

7. Räkenskaper för av Trosa kommun förvaltade stiftelser/ fonder

KS 2014/73

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

8. Utförd interkontroll 2013

KS 2014/71

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

9. Internkontrollplan för Kommunstyrelsen 2014

KS 2014/58

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

10. Överföring av investeringsmedel för fortsatt renovering av Fagerängs förskola

KS 2014/59

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag/ teknikoch servicenämndens förslag

11. Exploateringsavtal för Strömmen 3 i Trosa

KS 2014/60

Utskottsbeslut: kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen.

12. Handlingsplan för bredband

KS 2014/61

Yrkanden: Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med ändringen att meningen ”Glesare bebyggda områden (kan prioriteras genom exempelvis s k byalagssatsningar)” flyttas från stycket Övriga till stycket Strategiska området, samt att meningen ”Trosa Fibernät AB ska också vara aktivt i arbetet rörande utbyggnad av bredband i glesbygden och söka statsbidrag.” tillförs stycket Investeringsbehov.

Ordföranden ställer proposition på föreliggande yrkanden och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande.

2 (4)

Till kommunfullmäktige 13. Fördubblad utbyggnadstakt för bredband

KS 2014/62

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

14. Årsredovisning för Trosa kommun och koncern 2013

KS 2014/78

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

15. Instruktion för ombud för Trosabygdens Bostäder AB´s årsredovisning 2013

KS 2014/63

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

16. Omfördelning av investeringsmedel för anpassning till undervisningslokaler för Tomtaklintskolan

KS 2014/74

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

17. Överföring av investeringsmedel för renovering av Safiren

KS 2014/49

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

18. Förslag till detaljplan för Strömmen 3, Trosa

KS 2014/64

Utskottsbeslut: kommunstyrelsens arbetsutskott bereder utan eget ställningstagande ärendet vidare till kommunstyrelsen.

19. Fördjupad översiktsplan Solberga

KS 2014/65

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens/ planutskottets förslag.

20. Förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter

KS 2014/66

Utskottsbeslut: i enlighet med miljönämndens förslag.

21. Förslag till revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter

KS 2014/67

Utskottsbeslut: i enlighet med miljönämndens förslag.

22. Förslag till tillägg till taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel

KS 2014/68

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens/ miljönämndens förslag.

23. Arvodesnivå till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn

KS 2014/69

Utskottsbeslut: i enlighet med humanistiska nämndens förslag.

24. Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) samt revidering av arvodes- och ersättningsreglemente

KS 2014/76

Utskottsbeslut: Ärendet har ej behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Beredning har skett i arvodeskommittén/valberedningen.

3 (4)

25. Arvoden för styrelserna i Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold)

KS 2014/75

Utskottsbeslut: Ärendet har ej behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott. Beredning har skett i arvodeskommittén/valberedningen.

26. Avsiktsförklaring för Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden under programperioden 2014-2020

KS 2014/82

Utskottsbeslut: Ärendet har ej behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott.

27. Redovisning av obesvarade motioner

KS 2014/70

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

28. Svar på motion om HBTQ- kompetens hos kommunens anställda

KS 2013/106

Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag.

29. Svar på motion om upphävande av beslut om delegering att teckna avtal om mottagande av invandrare

KS 2013/109

Utskottsbeslut: i enlighet med kommunstyrelsens ordförandes förslag.

Övrigt 30. Anmälan av delegationsbeslut

KS 2014/1

31. Övriga anmälningsärenden

KS 2014/2

32. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt- Eric Sandström (FP) och Ann-sofie Soleby-Eriksson (S))

33. Information om val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för Trosa Fibernät AB (Trofi)

34. Information om årets företagare 2013

Daniel Portnoff ordförande

Jakob Etaat sekreterare

4 (4)

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2011/75

2014-03-12

Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Tel. 0156-520 13 [email protected]

Återkoppling sysselsättningsgrad

Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge den partsammansatta projektgruppen i uppdrag att fortsätta sitt arbete och i november 2014 återkomma med ytterligare förslag till hur kommunen kan uppnå ökad sysselsättningsgrad bland dess anställda.

Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen besluta att uppmana vård- och omsorgsnämnden att tillämpa de arbetsformer som utvecklats i pilotprojektet för utökad sysselsättningsgrad på övriga verksamheter inom vård och omsorg. ________

Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2013-03-13, § 12 att anta en fördjupad analys av och handlingsplan för en ökad sysselsättningsgrad bland kommunens anställda. Kommunfullmäktige beslutade därutöver att under 2013 inleda ett pilotprojekt inom ett särskilt boende och LSS i syfte att uppnå en ökad sysselsättningsgrad samt att ge kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att följa upp och besluta om vidare åtgärder inom ramen för handlingsplanen.

Ärendet I den analys som tidigare gjorts kring sysselsättningsgraden bland kommunens anställda framgår att det främst är inom vård och omsorg som kommunen har deltidsanställda. Inom denna verksamhet är det ca 40 procent av de anställda som arbetar heltid. Analysen pekar också på att det finns många kommuner som har misslyckats med satsningar för att uppnå en höjd sysselsättningsgrad eller

1(4)

rätt till heltid för sina anställda. Bland dessa kan nämndas Oxelösund kommun och dess satsning på det s.k. ”jobbpusslet”. Utifrån dessa erfarenheter valde Trosa kommun att genomföra ett pilotprojekt under 2013 inom ett särskilt boende för att ta fram en eller flera arbetstidsmodeller och arbetssätt i syfte att möjliggöra en ökad sysselsättningsgrad. Genomförande av pilotprojekt Under våren 2013 påbörjades pilotprojektet genom bildandet av en projektgrupp. Gruppen bestod av personalchef Torbjörn Unnebäck, äldreomsorgschefen Mia Kihlstrand, enhetschef Lena Skålberg och kommunals ordförande Petra Lindqvist. Arbetet inleddes med att kartlägga goda exempel från kommuner som lyckats med att kostnadseffektivt öka sysselsättningsgraden bland sina anställda. Gruppen fann bl.a. Avesta, Fagersta, Sandviken och Nynäshamns kommuner att vara goda exempel på kommuner som varit framgångsrika med liknande satsningar. (Inom den projektgruppen har kontinuerliga kontakter även förts med Nyköpings kommun och Gnesta kommun som har liknande uppdrag att utföra.) Det visade sig snart att det inte var möjligt att enas med Kommunal (centralt) om den arbetstidsmodell som bl.a. Avesta kommun har valt att tillämpa, vilken bygger på s.k. flyttid 1. Projektgruppen fick därför arbeta vidare med att finna andra lösningar. Efter sommaren inleddes ett arbete med en grupp medarbetare på Ängsgårdens särskilda boende i Trosa. De fick i uppdrag att under två månader tänka fritt och komma med förslag till en lösning för att uppnå ökad sysselsättningsgrad. Arbetsgruppen diskuterade bland annat andra arbetstidsmodeller så som ”önskescheman” 2, ”3/3” 3 m.m. Arbetet mynnade slutligen ut i ett förslag som genomfördes som pilotprojekt. Arbetsgrupperna kunde se att behovet av extrapersonal var stort på förmiddagarna och särskilt på måndagarna. Verksamheten skulle därför kunna överanställa någon eller några personer under måndagsförmiddagarna utan att ha för mycket personal på plats. Då Ängsgårdens personal hade deltagit i arbetsgruppen valde man att genomföra pilotstudien där. Ängsgården är en liten enhet med bara två avdelningar varför pilotstudien även blev avgränsad i storlek.

1

Flyttid innebär att medarbetaren får en högre sysselsättningsgrad men samtidigt inte på förhand

vet när och var hon/han ska arbeta under vissa arbetspass. Den anställde täcker upp vissa dagar vid t.ex. frånvaro. 2

Genom önskeschema eller individuell schemaläggning kan bemanningen anpassas till de behov som

finns i verksamheten vid en viss tidpunkt. Detta kan göras oberoende av incitamentsvillkor och är en välfunderande modell för att uppnå flexibilitet i användandet av medarbetarnas arbetstider. 3

3/3 är ett traditionellt schema som utgår ifrån att den anställde har tre lediga dagar, tre

arbetsdagar o.s.v. Modellen använts främst i de fall då man har många deltidsanställda. Man har då kunnat skapa fler tjänstgöringstimmar.

2(4)

För att säkra upp att det inte blev för många medarbetare på Änggården var projektgruppen och arbetsgruppen överens om att det kunde bli aktuellt för medarbetaren att arbeta på någon av de två andra särskilda boendena d.v.s. Trosagåden eller Häradsgården i det fall det saknades behov av personal på Ängsgården. Fördelen med detta arbetssätt var att medarbetaren visste när hon/han skulle arbeta, samtidigt som kommunen kunde lägga in tid och garantera medarbetaren en högre sysselsättningsgrad.

Utvärdering och förslag på fortsättning Efter jul träffades gruppen för att utvärdera pilotprojektet. De deltagare som ingått i projektet var överlag nöjda med sättet att arbeta. Deltagarna framförde dock synpunkter om att vissa medarbetare och boendena upplevde schemaläggningen som ryckig i de fall man var schemalagd på två olika boenden under en och samma dag. Man såg det därför som önskvärt att inte behöva byta arbetsplats under en och samma dag. Förvaltningen föreslår att den arbetsform som genomförts inom ramen för pilotprojektet utökas att i nästa steg under våren även omfatta Trosagården och Häradsgården. Dessa enheter är betydligt större än Ängsgården vilket innebär att det bör finnas tillräckliga underlag vid varje enhet för att undvika tjänstgöring mellan enheterna. Arbetssättet bör enligt projektgruppen även kunna tillämpas inom hemtjänsten. Mot bakgrund av många kommuners misslyckade resultat med att höja sysselsättningsgraden eller erbjuda rätt till heltid anser representanter från både arbetsgivare och fack att kommunen bör prioritera att skapa en långsiktig lösning med god förankring snarare än en omfattande förändring som kan vara svår att permanentas.

Johan Sandlund Kommunchef

Torbjörn Unnebäck Personalchef

Bilagor 1. Sysselsättningsdragutveckling under perioden 2012-11-01 – 2014-03-01

3(4)

Bilaga 1

Sysselsättningsdragutveckling under perioden 2012-11-01 – 2014-03-01

2012-11-01 Sysselsättningsgrad

Kvinnor 100 %

Tillsvidare anst.

60,8

Visstid anst.

37,5

2013-09-01 Sysselsättningsgrad

Män

7599%

74%

100 %

7599%

74%

26,2

13,0

74,0

16,0

10,0

75,0

12,5

12,5

31,3

31,3

Kvinnor 100 %

Män

7599%

74%

100 %

7599%

74%

Tillsvidare anst.

61,4

12,9

25,7

74,7

9.5

15,8

Visstid anst.

38,5

34,6

26,9

62,5

12,5

25,0

2013-11-01 Sysselsättningsgrad

Kvinnor 100 %

Män

7599%

74%

100 %

7599%

74%

Tillsvidare anst.

62,2

25,6

12,1

74,7

15,2

10,1

Visstid anst.

40,0

25,0

35,0

66,7

0,0

33,3

2014-01-01 Sysselsättningsgrad

Kvinnor 100 %

Män

7599%

74%

100 %

7599%

74%

10,2

14,6

Tillsvidare anst.

62,7

12,0

25,3

75,0

Visstid anst.

50,0

23,1

26,9

75,0

2014-03-01 Sysselsättningsgrad

Kvinnor 100 %

25,0

0,0

Män

7599%

74%

100 %

7599%

74%

12,4

14,4

Tillsvidare anst.

63,0

11,8

25,2

73,2

Visstid anst.

43,5

26,1

30,4

80,0

20,0

0,0

4(4)

PM Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/72

2014-03-12

Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Tel. 0156-520 13 [email protected]

Lönenivåer för anställda i Trosa kommun

Arbetsvärdering/lönekartläggning Trosa kommun påbörjade redan 2005 ett omfattande arbete med att göra arbetsvärderingar och en heltäckande lönekartläggning för kommunens personal. Arbetet syftade till att tydliggöra och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader och den metod politik, arbetsgivare och fackliga representanter enades om att använda var JämO:s verktyg Lönelots. Under arbetets gång, som pågick primärt under 2006, värderades samtliga befattningar av arbetsgivare och fack. Värderingen skedde genom en viktning av olika delar i respektive tjänst. Parametrarna för viktningen var följande: utbildning, social förmåga, problemlösning, ansvar för materiella resurser och information, ansvar för människor, ansvar för planering/utveckling/resultat/ arbetsledning samt psykiska och fysiska förhållanden. Utredningen visade att vissa osakliga löneskillnader förelåg, dels inom vissa yrkesgrupper men också mellan jämförbara yrkesgrupper. Politiskt enades man därför om att under åren 2007-2009 avsätta 0,5 procent av lönesumman, dvs. drygt 3,5 mkr, för att åtgärda dessa löneskillnader. Anpassningen krävde dock endast 3 mkr av de medel som avsats. Medlen användes bl.a. för att höja socialsekreterarnas löner med 1 750 kronor, förskolelärarnas löner med 1500 kronor, fritidspedagogernas löner med 1 000 kronor och kvinnliga lärares löner med 750 kronor. Sedan 2009 har kommunen kontinuerligt, i samband med löneöversynerna, arbetat vidare med lönekartläggningar för att säkerställa att inga osakliga skillnader uppstår.

1(4)

Att jämföra statistik Medlingsinstitutets senaste statistik visar att Sveriges kommuner är bäst på svensk arbetsmarknad vad gäller jämställda löner mellan kvinnor och män. Kvinnors löner är 99,3 procent av männens. För att åstadkomma en rättvisande jämförelse av lönenivåer måste man ta fler aspekter i beaktande än bara kön, så som utbildning, erfarenhet och framför allt vilket yrke en person har. Nedan anges löneskillnaderna (medellönen) hos olika yrkesgrupper i Trosa kommun. Uppgifterna visar att det inte tycks finnas några osakliga löneskillnader inom dessa grupper:

Befattningar Lärare 7-9 Lärare f-9 Specialpedagoger Förskollärare Elevassistenter Fritidsledare Undersköterskor Boendestödjare Socialsekreterare Ingenjörer Ekonomer Enhetschefer vård/omsorg Rektorer

kvinnor 32 737 (14st) 30 241 (66st) 35 054 (6st) 27 720 (65st) 23 975 (8st) 23 910 (5st) 22 918 (134st) 23 424 (23st) 31 065 (7st) 40 500 (2st) 36 500 (2st) 42 285 (7st) 47 400 (4st)

Män 30 800 30 170 36 300 28 000 23 500 24 000 22 050 22 040 30 300 37 000 35 000 44 500 47 950

(8st) (10st) (1st) (1st) (4st) (3st) (4st) (10st) (1st) (1st) (1st) (1st) (2st)

Statistik från SCB Under vecka 10 rapporterade Sveriges Radio om löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sveriges kommuner. Statistiken som SR hänvisade till var hämtad från SCB:s s.k. novemberstatistik från 2012, som visar att Trosa kommun har de största löneskillnaderna mellan kvinnor och män, där männen tjänar i snitt 3 800 kronor mer än kvinnorna. Till skillnad mot Diskrimineringsombudsmannen, DO, (tidigare JämO) som tar utgångspunkt i att löneskillnader mellan könen ska jämföras utifrån likvärdiga tjänster har SCB valt att endast titta på skillnader mellan kvinnor och mäns löner, oberoende av vilka tjänster dessa personer innehar. Den enskilt största förklaringen till de löneskillnader som SCB:s undersökning visar går därför att härleda till att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och har olika tjänster. Man jämför helt enkelt äpplen och päron. Trots att undersökningen inte ger en rättvisande bild över löneskillnader mellan kvinnor och män pekar den ut en samhällsövergripande problematik som har att göra med att kvinnor i högre uträckning arbetar i lägre värderade yrken och är underrepresenterade bland specialistfunktioner och på chefstjänster. Utifrån dessa aspekter är Trosa kommun inget undantag.

2(4)

I Trosa kommun kan man konstatera att männen främst arbetar som chefer, handläggare/specialister eller lärare. Därmed har de i grunden ett arbete som ger högre lönenivåer jämfört med medparten av de kvinnor som är anställda i kommunen. I likhet med många andra organisationer i Sverige behöver Trosa kommun därför arbeta vidare med att få fler kvinnor att bli chefer och handläggare/specialister och att samtidigt få fler män att söka sig till framför allt förskola och äldreomsorg. En annan faktor som påverkar löneskillnaderna är hur kommunen är organiserad. I Trosa kommun har vi bl.a. en deltidsbrandkår som vi köper tjänster från Sörmlandskustens räddningstjänst. Denna består uteslutande av män, som har löner inom de lägre nivåerna. Kommunen har även en kost- och städverksamheten i kommunal drift. Denna verksamhet utförs av personer med lägre lönenivåer och är tydligt kvinnodominerad. Utöver detta har Trosa kommun sedan många år tillbaka all teknisk verksamhet på entreprenad. Denna verksamhet är en tydligt mansdominerad med ett löneläge som ligger klart under Trosa kommuns medellöner. Nedan beskrivs några exempel som illustrera hur ett fåtal befattningar eller varsamheter påverkar statistiken vad gäller löneskillnader mellan kvinnor och män:

-

Skulle vi ha Sörmlandskustens räddningstjänsts ca 20 deltidsbrandmän som arbetar på stationen i Trosa anställda i kommunen skulle löneskillnaderna minska med drygt 1 000 kr.

-

Bedrev vi all teknisk drift som idag drivs av TROTAB i kommunal regi skulle löneskillnaderna mellan könen minska med ca 1 200 kr.

-

Skulle kommunen anställa t.ex. 10 manliga undersköterskor med samma medellön som de vi har anställda idag skulle löneskillnaden minska med 836 kr mellan könen.

-

Hade vi kost- och städverksamheten på entreprenad som tidigare skulle löneskillnaderna mellan könen minska med 775 kr.

-

Byter vi vår idag manliga kommunchef till en kvinna med samma lön så skulle det innebära att löneskillnaderna mellan könen minskar med ca 750 kr.

-

Bortser vi ifrån samtliga produktionschefer i statistiken minskar löneskillnaden med 1 857 kr.

-

Bortser vi ifrån samtliga chefer i statistiken minskar löneskillnaderna med 1 810 kr.

3(4)

Kommunövergripande jämförelse i Sörmland Många kommuner väljer att redovisa lönestatistik i samband med bokslutet. En kommunövergripande jämförelse av denna statistik för Sörmlandskommunerna visar att det finns vissa löneskillnader mellan kvinnor och män i samtliga kommuner men att Trosa kommun också har de högsta lönerna för såväl kvinnor som män. Statistiken avser siffror från 1 november 2013:

Kvinnor

Män

Totalt

Kv/män

Trosa

26 228

30 829

26 890

85,1%

Gnesta

25 916

28 413

26 299

91,2%

Strängnäs

26 116

29 219

26 622

89,4%

Flen

25 674

27 355

25 990

93,9%

Vingåker

24 968

27 786

25 573

89,9%

Katrineholm

25 868

27 070

26 113

95,6%

Nyköping

25 481

27 984

25 975

91,1%

Oxelösund

25 712

28 031

26 040

91,7%

Eskilstuna

25 882

27 288

26 155

94,8%

Johan Sandlund Kommunchef

Torbjörn Unnebäck Personalchef

4(4)

Dnr KS 2014/57

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2013-03-09

Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Bokslut för Kommunstyrelsen 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att för egen del godkänna verksamhetsberättelse och resultat för året.

Sammanfattning ekonomiskt resultat Kommunstyrelsens ekonomiska utfall för 2013 visar ett överskott, jämfört med budget, med 2 842 tkr. Kommunkontoret svarar för +2 964 tkr, den politiska ledningen för -137 tkr och ekoutskottet för 15 tkr. Den politiska ledningens kostnader för folkomröstningen i maj medförde att valnämnden överskred sin budget med 464 tkr. Från KS egen buffert kvarstår 60 tkr medel. 450 tkr har fördelats till arbetsmarknadsenheten för OSA-tjänster och feriearbete. Kommunstyrelsens centrala buffert, 9 500 tkr Fördelning beslutades enligt nedan i samband med kommunens delårsbokslut per augusti: Sammanställning central buffert enligt ekonomichefens förslag 2013

Budgeterat belopp tkr 9 500

Minskas från skolan -2 246

Minskas fler äldre -434

Minskas LSS

Totalt kvar förbättrar resultatet

-171

6 649

Kommunkontorets överskott återfinns främst under kommunledning och IT. Folkomröstningens tydliga nej till länsbyte medförde att låga kostnader inför länsbyte inom kommunledningen. Inom IT uppnås budgeterade kostnader för kapitaltjänst för IT-satsningen i skolan först om ett eller tvår år. Förstärkning med en IT-tekniker gjordes först i början av 2014. Ekoutskottet redovisar lägre nettokostnader än budget, 15 tkr.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse Ekoutskottets verksamhetsberättelse Resultat på kommunstyrelsens samtliga enheter.

Kommunstyrelsen/Politisk ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

%

2 452

1 835

-617

2 536

-27,64%

-51 682

-48 238

3 444

-48 810

-1,17%

-25 803

-24 476

1 327

-24 402

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader

-2 819

-1 824

995

-1 818

Övriga kostnader

-23 060

-21 938

1 122

-22 590

-49 230

-46 403

2 827

-46 274

Nettoresultat

0,28%

Verksamhetsområde

notera en god placering. Denna gång blev det plats

ƒ

Politisk ledning

3 totalt med 6 st förstaplaceringar inom olika

ƒ

Kommunledning

delområden.

ƒ

Nämndsadministration

ƒ

Ekonomi

I september presenterades ytterligare en

ƒ

Personal

företagarundersökning, SKL:s Insikt med NKI

ƒ

IT-stöd och styrning

(Nöjd-Kund-Index), och här hamnade Trosa

ƒ

Telefon/internservice

kommun på fjärde plats. Kundnöjdheten hos våra

ƒ

Information och turism

företag har ökat ytterligare sedan förra

ƒ

Näringslivsfrågor

undersökningen.

ƒ

Kollektivtrafik

ƒ

Krisberedskap

Nyföretagandet i Trosa har varit starkt under 2013

ƒ

Överförmyndare

och går mot strömmen i jämförelse med den nationella nedgången. Under året startade 84 nya

Ekonomisk analys Politisk ledning överskrider budget med 0,1 mkr. Folkomröstningen om länsbyte kostade 0,5 mkr, vilket inte var budgeterat. Kommunkontoret redovisar överskott relativt budget med nära 3 mkr. De största avvikelserna är på IT-enheten där kapitaltjänstkostnader för ITinvesteringar i skolan belastar enheten först kommande år. Förstärkning med en IT-tekniker görs först i början av nästa år. Kommunledningen redovisar också ett stort överskott. Den största avvikelsen kan hänföras till att utredningskostnader inför ett länsbyte inte blev aktuellt.

Årets viktigaste händelser

företag i kommunen vilket är fler än året innan, men ej i nivå med fullmäktiges mål. Årets första månader präglades av länsfrågan med såväl information om sakfrågan, som den avslutande folkomröstningen. Den 26 maj genomförde kommunen en folkomröstning i frågan om framtida läns- och landstingstillhörighet. Frågan om ett eventuellt läns- och landstingsbyte för Trosa kommun hade tidigare behandlats i en opinionsundersökning, genomförd av SCB, samt genom två externa utredningar. Folkomröstningen slutade i ett tydligt Nej till länsbyte och kommunfullmäktige beslutade i juni att dra tillbaka begäran om indelningsändring. I september 2013 firade Vagnhärad 100 år som

Under våren genomfördes den återkommande

modernt stationssamhälle. Firandet har innefattat

medborgarundersökningen i SCB:s regi vilken

samverkan med föreningar och näringsliv och

återkopplats i delar till invånarna. Materialet

åtföljts av såväl annonsering och kampanjer, som

kommer att fortsätta användas och bearbetas

medieaktiviteter och utskick till invånare.

under 2014. Resultatet visar att Trosa kommun som enda kommun hamnade bland de 5 främsta

I övrigt har arbetet med en tydlig och frekvent

inom samtliga tre mätområden. Inom området

information till våra invånare prioriterats där våra

inflytande och förtroende nådde kommunen bästa

kärnverksamheter lyfts fram. Under året har

resultatet av 137 jämförbara kommuner.

många projekt gått i mål vilket återkopplats till invånarna genom framförallt webb, annonsering

I Svenskt Näringslivs ranking, som presenterades i april, kunde företagen och kommunen återigen

och media.

Arbetslösheten totalt ligger på en fortsatt låg nivå

Under våren har ett partsgemensamt arbete inletts

och ungdomsarbetslösheten i nivå med de två

med att få till stånd en höjd sysselsättningsgrad

senaste åren. Under senhösten skedde ett positivt

inom framför allt vård- och omsorgsområdet.

trendbrott och arbetslösheten har stegvis minskat och ligger nu klart under nivåerna för 2011-2012.

Under 2013 har vi tillsammans med Gnesta och Oxelösunds kommun genomfört en gemensam

Under 2013 ökade kommunens fokus kring

arbetsmiljöutbildning för kommunens alla nya

bredbandsfrågan och kommunkontoret har på

chefer och fackliga företrädare. Utbildnings-

kommunstyrelsens uppdrag arbetat fram en

insatserna har ägt rum under tre dagar.

bredbandsstrategi för perioden 2013-2020. Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta

Trosa deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet, i

bredbandsstrategin i avsikt att underlätta

Sveriges Kommuners och Landstings regi, för

utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till

sjunde året. Nu tillsammans med 220 av landets

medborgare och företagare i linje med statens

290 kommuner.

målsättning. För att uppnå målen krävs samarbete med andra aktörer.

Som vanligt har vi arbetat med budget som bygger på GPF, bokslut och prognoser. Trosa kommuns

Med beslutet följde en investeringsbudget på 2 Mkr

styrmodell, utvecklings- och näringslivsarbete har

årligen i 6 år för att möjliggöra en högre

renderat en rad av studiebesök under 2013 från

utbyggnadstakt. Under hösten genomfördes en

fler kommuner än någonsin tidigare.

omfattande analys av marknadens aktörer (inklusive kommunens egna dotterdotterbolag

Planeringen av Ostlänken går in i ny fas och under

Trosa Fibernät AB) och vilket intresse dessa hade

början av 2013 inrättades en särskild tjänst som

av att medverka till utbyggnad mot, i strategin,

finansierad till lika delar av KS:s planutskott och

uppsatta mål. Under december lämnades ett

samhällsbyggnadsnämnden.

beslutsunderlag till politiken för behandling under början av 2014.

Kommunkontoret tillhandahåller under 2013 ett administrativt upphandlingsstöd vars syfte är att

Parallellt med analysarbetet har ett antal projekt

bistå upphandlingsenheten i utvecklingsarbetet och

genomförts och områden som Edanö, Östermalm,

det löpande arbetet kring upphandling. Arbetet har

Västra Fän och Kv Mejseln har försetts med

under året bland annat bestått i att implementera

anslutningsmöjligheter. Verksamheter såsom

en ny avtalsdatabas för kommunen samt att ta

Väsby förskola, ambulansstationen, Hasselbacken

fram handböcker och instruktioner för det interna

och N A Svensson har anslutits. Bland påbörjade

arbetet.

projekt kan nämnas Västerljung (byalagsprojekt) och Strandvägen/Villagatan.

Ett löpande arbete med att uppgradera Trosa kommuns webbplats pågår under året med sikte på

IT-satsningen i skolan fortsatte 2013 i accelererad

en planerad lansering i början av 2014. Enklare,

takt enligt fullmäktiges beslut. Trots vissa vakanser

flexiblare och tillgängligare är ledorden för den

har IT-enheten levererat produkter och funktioner i

kommande webbplatsen. En omstrukturering av

enlighet med den plan som gjorts upp i samråd

lokaltidningen ser ut att medföra att Trosa

med skolledningen. Målsatt datortäthet inför

kommun har en svagare kanal till invånarna. Det

halvårsskiftet 2015, har uppnåtts redan till slutet

kräver en ny strategi för att bibehålla de

av 2013. En förstärkning av IT-enheten har skett

informationsmöjligheter och den öppenhet om vårt

efter årsskiftet.

uppdrag som vi eftersträvar.

Inom krisberedskapen har ännu en fast reservkraft

Trosa kommun ansökte i mars om att bli del i det

installerats och skapat ytterligare redundans för

finska förvaltningsområdet. Regeringen biföll strax

såväl verksamhet som IT-säkerhet.

före årsskiftet kommunens ansökan, med ikraftträdande fr o m 1 februari 2014.

Arbetet med det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor inom ramen för Entrepre-

Under september genomfördes på kommun-

Lärskap har avslutats under 2013 i samarbete med

fullmäktiges uppdrag en utbildning i

lokala företagare och våra pedagoger i skolan och

jämställdhetsintegrering med stöd av SKL

förskolan har nu genomgått 11 500 timmars

(Sveriges Kommuner och Landsting)

kompetensutveckling. I slutet av 2013 genomförde kommunen för första gången SKL:s HME-enkät (Hållbar Medarbetar

Engagemang) i enlighet kommunfullmäktiges

Bredbandsutbyggnaden i Trosa kommun

övergripandee mål. Av de 46 kommuner som

accelererar, med ett ökat kommunalt engagemang

hittills genomfört enkäten nådde Trosa kommun

i samverkan med flera aktörer.

högst resultat. Engagemanget hos våra medarbetare är centralt för att kunna bedriva en

Kommunen fortsätter att aktivt bearbeta

framgångsrik kommunal verksamhet.

potentiella exploatörer för att åstadkomma en bostadsbyggnadstakt som bättre överensstämmer

Framtiden

med kommunens målsättningar om tillväxt och

Under 2014 kommer allmänna val hållas till EU-

Trosa kommuns attraktionskraft.

parlamentet såväl som Kommun, Riksdag och Avslutningsvis är en viktig framtidsfråga att driva

landsting.

ett uthålligt arbete med att skapa trygga och väl De kommande åren är informationsfrågorna

kända planeringsförutsättningar och stabila

fortsatt högt prioriterade. Arbetet ska som tidigare

ekonomiska ramar för att kunna fortsätta utveckla

ta sin utgångspunkt i ett medborgarperspektiv

kommunens verksamhet i linje med Fastlagd kurs

såväl som kund- och företagarperspektiv. Arbetet

för Trosa kommun.

med näringslivsfrågor ska bedrivas i samverkan

Personal

det lokala näringslivets företrädare, den utmanande ambitionsnivån om ett företagarklimat i toppklass kvarstår. De verklighetsnära företagar-

Personal

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

25 803

24 476

24 402

50%

51%

50%

frågorna har högst prioritet. Arbetet med Ostlänken fortskrider, järnvägens

Personalkostnader, tkr

närmare sträckning genom kommunen behöver

Personalkostn/total

förtydligas. Kommunstyrelsen följer arbetet

kostnad

löpande under kommande år. I Vagnhärad kommer arbetet med att skapa förutsättningar för nya

Investeringsuppföljning

bostadsområden i bl a Solberga att fortsätta.

Kommunkontoret har investerat i IT i skolan och övrig IT samt i bredbandsutbyggnad under 2013.

Arbetet med en ny Översiktsplan kommer att inledas under 2014 för ett antagande i kommun-

Ekologisk utveckling

fullmäktige 2015.

På kommunkontoret har ett projekt pågått för att Trafikverket genomför planeringen av förbifart

kunna nå nivå 2 i miljöledningssystemet. Nivå 2

Trosa i samarbete med kommunen.

kräver att nyckeltal följs upp i samband med varje års bokslut och de redovisas för första nedan.

Nyckeltal

Uträkning

Resultat 2013

Inköpt papper (ark/anställd) från upphandlad leverantör.

172500 ark 25 årsanställda

6 900 ark/anställd

Elförbrukning (kWh/kvm) i vita kommunhuset.

94 844 kWh 837 kvm

113,3 kWh/kvm

Andel miljömärkta kontorsprodukter (%) från upphandlad leverantör.

36 miljömärkta artiklar

39 %

Utsläpp från tjänstebilar och privatbil i tjänst (CO2/anställd).

7,12 ton 25 årsanställda

92 artiklar totalt 0,28 ton/anställd

Tjänstebilar enligt körjournal och privatbilar enligt rapporteringssystem. CO2-beräkningar enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer för drivmedel. Anställda som genomgått miljöutbildning (%).

Andel upphandlingar med miljökrav (%). Ej ram- eller direktupphandling.

0 %. Kommunövergripande miljöutbildning genomförs under 2014. Kommunkontoret genomförde inga egna upphandlingar under 2013.

Kommunstyrelsen Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare 1.

Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med

7

Medborgarunder- Plats 7 jmf med sökningen (NRI) plats 3 år 2011

2.

Trosa medborgare ska känna trygghet

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med

5

Medborgarunder- Plats 5 jmf med sökningen (NRI) plats 7 år 2011

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med

34

Plats 34 jmf Medborgarundermed plats 31 år sökningen (NRI) 2011

3.

Trosas medborgare ska vara Trosa kommun ska nöjda med kommunikationsöka antalet möjligheterna avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser

4.

Trosa ska tillhöra de Trosas medborgare ska vara 20 bästa av de som nöjda med SCB jämför Trosa arbetsmöjligheterna med

5.

Trosas medborgare ska uppleva hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna. k h t

6.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande

7.

8.

9

Kommunens årliga sammanställning

9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med 2012

37

Medborgarunder- Plats 37 samma sökningen (NRI) som år 2011

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med

1

Medborgar-under- Plats 1 jmf med sökningen (NMI) plats 2 år 2011

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med

1

Medborgar-under- Plats 1 samma sökningen (NII) som år 2011

Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen Mäts i 2014 års val ska öka

?

Målet mäts endast vid valår (kommunval)

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka

?

Mäts av Kollektiv- Minskning i trafikTrosa o hela myndigheten länet 2013

Ska öka årligen

Valet 2010 85,4%

Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9.

Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda

Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen

4

SKL:s Insikten

10.

Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa

Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner

3

2012 placerade Svenskt näringslivs årliga sig Trosa på plats 2 ranking

11.

Trosa kommun ska öka antalet Trosas företagare ska vara avgångar/ankomste nöjda med kommunikations- r inom kollektivtrafiken avseende möjligheterna regionala trafikförbindelser

Kommunens årliga sammanställning

Plats 1 i SBA:s mätning, men 4 totalt.

9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med 2012

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

12.

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

13.

Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare

90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

14.

Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka

Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka

87%

SKL:s och RKA:s årliga HMEenkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning.

96%

Kommunens årliga kundundersökning

95,5% var nöjda eller mkt nöjda 2012

61%

Kommunens årliga sammanställning

Frisknärvaron var 61,2% 2013 jmf med 59,8% 2012

93% av kommunens anställda besvarade enkäten.

Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande: Stefan Björnmalm (c) Kommunekolog: Elin van Dooren Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

%

560

688

128

683

0,75%

-1 834

-1 947

-113

-1 814

7,38%

-1 017

-1 115

-98

-994

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader

0

0

0

0

Övriga kostnader

-817

-832

-15

-819

-1 274

-1 259

15

-1 130

Nettoresultat

11,39%

Verksamhetsområde ƒ

Hållbar samhällsutveckling

ƒ

Naturresursplanering

ƒ

Miljökonsekvensbedömning

ƒ

Miljöledning

ƒ

Miljöanpassad upphandling

ƒ

Energirådgivning

ƒ

Energieffektivisering

ƒ

Samordning ekokommunen Trosa

ƒ

Naturskydd

ƒ

Övergripande folkhälsoplanering

Verksamheten leds av kommunekologen under

Arbetet med att utveckla Lånestaheden i

kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar

Vagnhärad till ett kommunalt naturreservat pågår.

strategiskt för utvecklingen av ekokommunen

Skötselplan och markvärdering för området är

Trosa och en hållbar utveckling.

godkänt av Naturvårdsverket.

Ekonomisk analys

En omfattande sammanställning över provtagning i

Förvaltningens ekonomi baseras på anslag från

Trosaåns avrinningsområde har färdigställts. De

kommunens budget samt på statligt bidrag till

provpunkter som finns i Trosa kommun har

kommunal energi- och klimatrådgivning och

samtliga god ekologisk status, men det bedöms

energieffektiviseringsprojekt. Ökade intäkter under

vara risk för att statusen försämras till 2015 om

2013 beror på statligt bidrag för lokala

inte åtgärder genomförs.

naturvårdsåtgärder. En fiskevårdsplan för Trosaån har tagit fram med Totalt uppvisar verksamheterna ett positivt resultat för 2013 med 15 tkr.

beskrivningar av åtgärder för borttagande av vandringshinder och restaurering av lekbottnar. Genomförs samtliga åtgärder i planen kan ån bli

Årets viktigaste händelser

ett av länets viktigare havsöringförande

En ny Energi- och klimatplan för kommunen har

vattendrag. I Vagnhärad har lekbottnar för fisk

antagits. Planens syfte är att Trosa kommun ska

restaurerats i enlighet med planen.

medverka till att de nationella energi- och klimatmålen uppnås.

Från och med säsongen 2013 så har Komfix tagit över skötseln av kommunens båtbottentvätt.

Boken Naturpärlor i Trosa kommun har skickats ut

Båtbottentvätten ligger liksom tidigare i

till samtliga hushåll i kommunen. Den innehåller

gästhamnen.

information om flera av kommunens besöksvärda naturområden. Ett uppmärksammat boksläpp på

Laddstolpe för elbil har satts upp på torget i

Trosa kvarn följdes av en utställning med

Vagnhärad och ytterligare en kommer att sättas

fotografier från boken.

upp på pendlarparkeringen under 2014.

En intern upphandlingsutbildning med fokus på

Projektet Hälsosam förskola fortsätter och en

miljökriterier och energikrav har anordnats med

åtgärdsplan kommer att tas fram för vardera

brett deltagande från kommunens verksamheter.

förskolan.

Ett samverkansprojekt har inletts med Statkraft för

En hälsostig kommer att märkas ut i Vagnhärad

att undersöka möjligheten att använda den vass

och karta och information skickas ut till alla

som röjs i Tureholmsviken och stadsfjärdarna som

kommuninvånare.

närvärmebränsle. En beteendekampanj kommer genomföras där ett Under våren anordnades musikteater för förskolor

antal familjer under ett par månader coachas om

och skolor med temat klimatförändringar.

klimatvänligare leverne för att stimulera och

Energiexperimentlådor har köpts in till kommunens

inspirera till minskad energianvändningen och

förskolor.

utsläpp av växthusgaser.

Projektet Hälsosam förskola startade under året. Syftet är att bara hälsosamma material ska användas i byggnader och i förskoleverksamheten. Befintliga förskolor har inventerats och upphandlingskriterier för nybyggnation setts över. Hälsostigen Utmärkt Gångväg i Trosa har försetts med nya skyltar och en informationsfolder skickats ut till kommuninvånarna. All verksamhet som sker i kommunen ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv. Under året har Trosa kommun deltagit i en rad utbildningsoch samverkansprojekt, bl.a. vad gäller äldres

Personal

hälsa i tredje åldern, social hållbarhet, hälsofrämjande skolutveckling, föräldrastöd och rökfri skoltid.

Framtiden Ekoutskottet fortsätter att driva verksamhet och projekt som främjar hållbar utveckling och

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

1 017

1 115

994

55%

57%

55%

uppfyller kommunens ambitioner som ekokommun. Arbetet med att utveckla Lånestaheden i

Ekologisk utveckling

Vagnhärad till ett kommunalt naturreservat fortgår

Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av

och förhandlingar har inletts med markägare.

ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker

Att hålla kommunens miljöledningssystem aktivt

genom utveckling av rådgivning och

och levande är ett långssiktigt arbete som innebär

planeringsverktyg, driva projekt och medverka i

återkommande uppföljning och fortsatt utveckling.

olika planeringssammanhang.

Under 2014 kommer en grundläggande miljöutbildning anordnas för samtliga

Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för

kommunanställda.

övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem. Under 2013 har

En Rese- och fordonspolicy för kommunen har

kommunkontoret antagit nivå 2 för sitt

antagits i ekoutskottet och tas vidare till

miljöledningssystem.

kommunfullmäktige under våren.

EKO-utskottet Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Vatten

1.*

Sänkta närsaltsutsläpp till Östersjön från Trosaån.

Utsläpp av fosfor och kväve ska minska årligen.

Fosfor 52,2 2012 var fosfor Recipient-kontroll och 56,5 och kväve kväve Trosaån. 1163 (μg/l). 1243 (μg/l).

Naturvård/folkhälsa

2.

Aktiviteter beslutade i årets verksamhetsplan samt ev. tillkommande aktiviteteter genomförs.

Samtliga aktiviteter i verksamhetsplan ska vara genomförda eller pågående för måluppfyllelse.

Alla aktiviteter i verksamhetsplanen är genomförda eller påbörjade.

Aktiviteter Energi- och klimatrådbeslutade i årets givning ska ges till verksamhetsplan medborgare, samt ev. företag, organisationer och i tillkommande den kommunala aktiviteteter verksamheten. genomförs.

Samtliga aktiviteter i verksamhetsplan ska vara genomförda eller pågående för måluppfyllelse.

Nästan alla aktiviteter i verksamhetsplanen är genomförda eller påbörjade.

Enligt uppgifter från RUS (Naturvårdsverket) verket).

3 993 kg/inv 2010.

Sammanställning av verksamheternas miljöledningsarbete.

Flera verksamheter har påbörjat revidering av sitt miljöledningssystem. KS har antagit nivå 2.

Genomföra naturvårdsåtgärder, informera om och tillgängliggöra naturområden och biologisk mångfald på land och i vatten.

Energi

3.

Klimat Minska 4.** koldioxidutsläpp per invånare.

Minskning sedan föregående undersökning. g

3 946 kg/ inv. 2011 2011.

Miljö

5.

Ett aktivt miljöledningssystem

Respektive nämnd har antagit mål för sitt miljöledningssystem och arbetar aktivt med uppföljning.

* Mätvärdena varierar med bl.a. årsnederbörd och vattenflöde. Tioårstrenden visar på en minskning av fosfor och en mycket svag ökning av kväve. ** Metod för beräkning av luftemissioner har uppdaterats under 2013. Omräkning av tidigare data möjliggör jämförelse bakåt i tiden. Koldioxidutsläpp på kommunal nivå härrör från nedbrytning av de nationella utsläppen enligt en särskild fördelningsnyckel som bl.a. bygger på administrativa gränser, befolkningsuppgifter, vägnät, järnväg, båttrafik, jordbruksmark, djurenheter och industri. Det innebär t.ex. att utsläpp från E4:an genom kommunen påverkar koldioxidnivån.

Kommunstyrelsen 2013, tkr 1, KS 10, Politisk ledning 1000, Ordf kommunfullmäktige 11001, Kommunfullmäktige 1010, Ordf kommunstyrelsen 11002, Kommunstyrelse 11003, KS oppositionsråd 11005, Kommunal partistöd 11006, Utb stöd pol partier 11007, Utbildning förtr valda 11009, Valnämnd 11011, Kommunala råd 11012, Planutskott 11900, KS buffert 11, Kommunkontor 1100, Kommunchef 12005, Kommunledning 12310, Trosa Turism 15440, KS planarbete 15909, Skärgårdstrafik 15912, Vgh station 100 år 15913, Föreb. trygghetsåtg. 1110, Ekonomichef 12003, Ekonomienheten 12201, Kommungemensamma avg 15420, Internhyra Kommunkontoret 15450, Kostnader mark 1120, Personalchef 12004, Personalenheten 12410, Fackliga kostnader 12430, Gem personalkostn 12450, Omplacering/rehab 1130, Kanslichef 12002, Kanslienheten 25000, Överförmyndare 1140, Näringslivssekreterare 12007, Serviceenheten 12010, Näringslivssekreterare 1150, IT-chef 12102, Tele & Kommunikation 12104, IT-enheten 26000, Gemensam växelnämn med Gnesta 1170, Samh.byggn.chef chef inom KS 15120, Kollektivtrafik 1180, Näringslivschef 11013, Leader landsbygdsutveckling 12011, Näringsliv 1190, Informationsansvarig 12006, Information 17120, Krisberedskap 12, Ekoutskottet 1200, Ordf. Ekologiutskottet 70000, Ekologiutskott 1210, Kommunekolog 17130, Kommunekolog 17131, Energirådgivning

Budget 2013 Utfall 2013 Avvikelse -50 504 -47 662 2 842 -7 256 -7 393 -137 -5 667 -5 685 -18 -5 667 -5 685 -18 -1 589 -1 708 -119 -465 -363 102 -25 -1 24 -540 -540 0 -176 -175 1 -158 -6 152 -30 -494 -464 -61 -18 43 -74 -111 -37 -60 0 60 -41 974 -39 010 2 964 -5 507 -4 488 1 019 -2 557 -2 032 525 -1 773 -1 554 219 -518 -319 199 -209 -200 9 -250 -177 73 -200 -205 -5 -6 039 -5 845 194 -4 354 -4 022 332 -821 -816 5 -864 -864 0 0 -144 -144 -6 048 -5 832 216 -4 028 -3 797 231 -705 -809 -104 -1 160 -1 118 42 -155 -107 48 -2 400 -2 240 160 -1 713 -1 585 128 -687 -655 32 -2 436 -2 482 -46 -2 031 -2 068 -37 -405 -414 -9 -6 746 -5 269 1 477 -735 -447 288 -6 011 -4 822 1 189 0 0 0 -9 567 -9 786 -219 -9 567 -9 786 -219 -1 437 -1 377 60 -210 -206 4 -1 227 -1 171 56 -1 794 -1 691 103 -1 676 -1 526 150 -118 -165 -47 -1 274 -1 259 15 -60 -82 -22 -60 -82 -22 -1 214 -1 177 37 -1 203 -1 165 37 -11 -11 0

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr 2014/73

2014-02-28 Ekonomienheten Ann-Sofie Blomqvist Tel. 0156-520 03 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Räkenskaper för av Trosa kommun förvaltade stiftelser/fonder Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen besluta

att godkänna räkenskaperna för det stiftelser/fonder som Trosa kommun förvaltar.

Bakgrund Räkenskaper för år 2013 har upprättats för följande stiftelser/fonder som förvaltas av Trosa kommun; x

Trosa kommuns stiftelsefond för utbildningsändamål

x

Trosa kommuns stiftelsefond för sociala ändamål

x

Stiftelsen Amalia Johanssons fond

Ann-Sofie Blomqvist Ekonom

Bilagor Räkenskaperna för respektive fond

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr 2014/71

2014-03-18 Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Utförd internkontroll 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna informationen och lägga den till handlingarna.

Ärendet Internkontroll 2013 som antogs av Kommunstyrelsen i våren 2013 har utförts tillfredställande och visar på få anmärkningar/brister. Arbetet har utförts i enlighet med plan. Internkontrollen har på vissa punkter medfört anmärkningar som åtgärdats eller kommer att åtgärdas. Några rutiner har förändrats och stödsystem införts till följd av utförda kontroller. En kortfattad beskrivning av alla kontroller och kommentarer till dessa återfinns i bilaga ”Redovisning av utförda Internkontroller”.

Bakgrund En projektgrupp inom kommunkontoret arbetade under vintern 2009-2010 fram ett ramverk för internkontroll för kommunen och internkontrollplan för Kommunstyrelsen. Deltagare i projektgruppen kommer från enheterna ekonomi, personal, kansli, IT och service. Internkontrollgruppen fortsätter sitt årliga arbete med att: x göra risk- och konsekvensanalys för nästkommande års Internkontrollplan x säkerställa att kontroller genomförs x återrapportera till Kommunstyrelsen att kontroller genomförts x rutiner förbättras och uppdateras där behov upptäcks En sammanställning av utförda kontroller rapporteras för Kommunstyrelsen efter varje räkenskapsår i samband med bokslut. Samtidigt rapporteras utförda internkontroller på samtliga nämnder för Kommunstyrelsen.

Margareta Smith Ekonomichef

Bilagor Redovisning av utförda Internkontroller, Kommunstyrelsen 2013 Redovisning av utförda internkontroller: Humanistiska nämnden 2014-02-25 § 14, § 18 Vård- och omsorgsnämnden 2014-03-11, § 3 Samhällsbyggnadsnämnden 2014-02-04. § 10 Teknik- och servicenämnden 2014-03-20, § 19 Kultur- och fritidsnämnden 2014-02-24, § 3 Miljönämnden 2014-01-27, § 2

Beslut till Revision Kommunstyrelsen Akten

Internkontrollplan - rapport uförda kontroller Nämnd/förvaltning:

Kommunstyrelsen/kommunledningen

För tidsperiod:

2013-01-01 - 2013-12-31

Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till Kommunstyrelsen 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. Förkortningar: KC PC EkC PeC Ksekr Psekr RA Ek Ek ass Ek.ass ITC Inf Rutinnummer/rutin

Kommunchef Produktionschef Ekonomichef Personalchef Kommunsekreterare/Kanslichef Personalsekreterare Redovisningsansvarig Ekonomer Ekonomiassistenter IT-chef Informatör

Bedömning risk och konsekvens Risk = risk att det inträffar Konsekvens = ekonomisk, personell, förtroende om det inträffar 3 Hög risk/allvarlig konsekvens 2 Måttlig risk/konsekvens 1 Låg risk/liten konsekvens * Punkter som markerats med stjärna ska ingå i samtliga nämnders internkontrollplaner

Risk Kons

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Kontroll utförd och övriga noteringar

POL:1 Representation

Reglerna följs.

EkC

Stickprov

Helt utan anmärkning. Samtliga transaktioner jan juli har granskats för politikledning o kommunchef

2

2

POL:2 Rätt arvode

Rätt arvode till rätt person. Koll analyslista.

Ksekr

Komplett

Kontrollen visade inga anmärkningar

1

1

POL:3 Närvarolistor

Närvarolistor hålls tillgängliga med aktuella uppgifter.

Ksekr

Komplett

Granskningen visade att samtliga närvarolistor är uppdaterade och tillgängliga på G:

2

1

Post öppnas och distribueras korrekt i enlighet med sekretessregler och fullmakter.

Ksekr

Komplett Inga anmärkningar översyn av postöppning,

2

1

Politisk ledning:

Kanslienheten/Ärendehant:

KAN:1 Postöppning

1

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\Utförda kontroller 2013 KS

Rutinnummer/rutin

Kontrollmoment

Metod

Kontroll utförd och övriga noteringar

Ksekr

Kontroll gentemot aktuell lagstiftning.

Genomgång av tillägg och förändringar av relevant lagstiftning genomförd 13-12-10 för kansliets personal.

2

3

Ksekr

Kontroll gentemot ärendeförteckning

Ingen anmärkning. Beslutsuppföljning har skett enligt plan.

1

2

Ksekr

Komplett genomläsn. Inventering av delegeringsordningen är relavant med avseende på kommunkontorets organisation och av delegeringsordninge befattningar.

1

2

Aktuell dokumenthanteringsplan finns och är tillgänglig Arkivans. och relevant.

Komplett översyn och genomläsning av bef. planer

1

2

Informationen är uppdaterad, relevant och informativ.

Ksekr

Genomgången visade att informationen på hemsidan är Komplett uppdaterad, relevant och informativ. Kansliet har även genomläsnin uppdatarat hemsidan under hösten med mer informaton g om upphandling.

1

1

Styrdok. remitterades till berörda enhetschefer för påseende. Återkopplingen visade att styrdokumenten var aktuella men att vissa behöver revideras något. Allt samlat o tillgäng på G:

2

2

KAN:2 Lagkännedom

Kansliets ska ha tillgång till och tillhandahålla relevant offentligrättslig lagstiftning.

KAN:3 Verkställande av fattade beslut i Ksau, KS och KF

Att ärendet "beslutsuppföljning" genomförs minst två gånger om året.

KAN:4 Delegering*

Att delegeringsordningen är relevant med avseende på kommunkontorets organisation och befattningar m.m.

KAN:5 Dokumenthantering*

KAN:6 Information på hemsidor som administreras av kansliet

Risk Kons

Ansvarig

Aktuell dokumenthanteringsplan finns och är tillgänglig under G: Uppdateringar är genomförda under hösten.

KAN:7 Styrdokument beslutade av KS och KF*

Styrdokumenten hålls aktuella och lättillgängliga.

Ksekr

Komplett genomgång av gällande styrdokumen t

KAN:8 Svarsfrekvens synpunkter

Kontroll att synpunkter som kommer via synpunkthanteringen besvaras inom 7 dagar.

Ksekr

Stickprov

Kontrollen visade att samtliga synpunkter besvarats och att det skett inom 7 dagar.

1

1

SER:1 Mobiltelefoner

Aktuell mobiltefefonpolicy finns.

Servicechef

Komplett

Kontroll utförd u.a. Riskvärdet ändrat från 2 till 3 och konsekvensvärdet ändrat från 1 till 2 .

3

2

SER:2 Nycklar till kommunhusen vid nyanställning och avslutad anställning.

Återlämning av nycklar.

Servicechef

Komplett

Kontroll utförd u.a. Konsekvensvärdet ändrat från 2 till 3.

1

3

SER:3 Nycklar till lokaler, uthyrningslägenhet samt passagebrickor.

Återlämning av nycklar samt passagebrickor passagebrickor.

Servicechef

Stickprov

Kontroll utförd u.a. Riskvärdet ändrat från 2 till 1 och konsekvensvärdet från å 3 till 4.

1

4

Servicenheten:

2

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\Utförda kontroller 2013 KS

Rutinnummer/rutin

Risk Kons

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Kontroll utförd och övriga noteringar

SER:4 Leasingbilar och tankkort.

Återlämning av nycklar samt tankkort, kvitto och ifyllning av körjournal.

Servicechef

Stickprov

Kontroll utförd u.a. Konsekvensvärdet ändrat från 2 till 5.

2

5

SER:5 Passersystem lokalbokning

Att relevant förteckning på personer med relavant behörighet finns samt att passerbrickor återlämnas.

Servicechef

Stickprov

Kontroll utförd u.a. Konsekvensvärdet ändrat från 3 till 4.

2

4

PER:1 Bisysslor *

Inventering av bisysslor.

KC, PC

Vid utvecklingssamtal

Ingen anmärkning

2

2

PER:2 Arbetsmiljö *

Riskanalys och handlingsplan.

PeC

Komplett

Ingen riskanalys genomfördes under 2013

3

2

PER:3 Tillbud och arbetsskador

Att rapportering sker enligt fastställda rutiner.

Psekr

Stickprov

Inga tillbud eller arbetsskador har inträffat under året

1

2

PER:4 Rehabiliteringsutredning

Upprättande och uppföljning av planer.

Psekr

Stickprov

Inga längre sjukskrivningar under året.

1

2

PER:5 Kvittokontroll

Att kvitton finns för egna utlägg som rapporteras digitalt. di it lt

Psekr

Stickprov

3 kvitton saknas. Åtgärdas under januari. 1 kvitto d bb l b t l t och dubbelubetalat h åtgärdas åt ä d vid id nästa ä t löneutbetalning. lö tb t l i

1

1

PER:6 Personalkostnader *

Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet.

PeC

Komplett

Samtliga avvikelse kända och förklarade

1

3

PER:7 Rätt lön *

Analyslista - Rätt lön till rätt person.

Enh.chef

Komplett

Brsitfälligt hos 2 chefer

2

2

PER:8 Pension

Rimlighetsbedömning av pensionsnivån.

Psekr

Komplett

1 person orimligt låg pension. Pensionen har legat på fel pensionsavtal och inte erhållit avsättningar som hen är berättigad till. Åtgärdas under januari 2014.

1

3

PER:9 Pension

Rätt pensionsavgift inbetalas.

Lönekontoret

Korstabeller

Fåtal fel. Dessa är rättade.

1

2

Komplett

1) Anställningsavtalen kommer oattesterade pga tidsbrist innan lönekörningen. Sedan dröjer det länge innan påskrivet kommer. Mest märkbart i augusti och december. 2) De timrapporter från förskolor som ska tas från centrala pengar kommer först attesterade av felperson, sedan får lönekontoret kopia med attest av rätt person. Detta medför en risk för dubbelutbetalning.

1

3

Personal:

PER:10 Behörigheter att attestera lönerapporter och att anställa

Attestkontroll mot reglemente.

Lönekontoret

3

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\Utförda kontroller 2013 KS

Rutinnummer/rutin

Risk Kons

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Kontroll utförd och övriga noteringar

PER:11 Korrekt lön i lönesystemet

Kontroll av lön i lönesystemet mot anställningsavtal.

Psekr

Stickprov

Samtliga OK

1

2

PER:12 Löneavdrag vid frånvaro

Kontroll att det finns bra fungerande rutiner på Kommunkontoret 2013.

Psekr

Komplett

Rutiner finns men cheferna har olika rutiner

1

3

1

2

Ekonomi:

EK:1 Attestrutin för skannade fakturor i IM

Att endast personer i attestförteckningen är behöriga att attestera fakturor i IM.

EkC

Avstämning attestförteck Några mindre brister hittades so åtgärdades direkt såväl i ning mot attestförteckning som IM behörig-heter i IM

EK:2 Behörigheter samt återlämning av bankdosor.

Att behörigheter avslutas hos banken samt bankdosor återlämnas.

EkC

Komplett Utan anmärkning. Lista från banken på de som hade genom-gång dosor var korrekt. Viss behörighet på några kommer att av behöriga i begränsas 2014 efter intern disk.

1

3

EK:3 Aktuella dokument hos banken

Att bankens förteckning över vilka som får teckna kommunens konton är aktuell.

EkC

Begära Bankens förteckning stämmer med de som ska vara förteckning behöriga och ingen som slutat finns med på bankens från banken. fullmaketr.

1

3

EK:4 Nya leverantörer

Kontroll korrekt företag, K t ll av k kt fö t F-skatt F k tt inte i t med d på å "svarta " t RA listan".

Stickprov

1

3

EK:5 Leverantörsbetalningar

Fakturabelopp, moms, kontering, F-skatt, organisationsnummer samt betalningsdag. Betalningar överstigande 20.000 kr som sänds till bankgirot stämmer överens med fakturaunderlaget.

RA

Enl rutin vid varje Utfört vid varje utbetalningstillf. Underlag finns på utbetalningsti Ekonomi tillsammans med varje utbetalning. llf.

2

3

EK:6 Bokföringsordrar och internräkningar

Att orsak till omföringen framgår samt att attest finns.

Ek.ass

Stickprov

Allt korrekt. Orsak och attest finns.

1

1

EK:7 Utbetalningsordrar

Att kvittounderlag överenstämmer med utbetalningsorder.

Ek

Stickprov

Korrekt. Kvitton finns med. Moms secat och framgår av kvitto.

1

1

EK:8 Kontroller av scannade fakturor

Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs gällande: mobiltelefonräkningar, representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser.

Ek

Stickprov

Stickprovsgranskningen visade att samtliga fakturor redovisats korrekt enligt reglemente

1

2

EK:9 Kontroll av tankkortsfakturor

Kontroll att fakturor stämmer mot kvitton.

Ek

Stickprov

På en faktura saknas ett kvitto, men det stämmer mot mätarställnning enligt körjournal.

1

2

EK:10 Kreditering av kundfakturor

Att underlag och beslut finns.

Ek.ass

Stickprov

Underlag finns och är attesterade på allt som granskats enligt stickprov

2

2

4

Ut Utan anm. N Nya llev 1 jan-12 j 12 aug har h granskats. k t Inga I på å varningslista finns med. F-skatt korrekt.

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\Utförda kontroller 2013 KS

Risk Kons

Rutinnummer/rutin

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Kontroll utförd och övriga noteringar

EK:11 Moms

Momsdeklaration upprättas korrekt.

RA

Komplett

Allt korrekt.

2

3

EK:12 Krav

Kravåtgärder vidtas i enlighet med policy.

RA

Stickprov

Rutin har efterföljts. Granskn under våren och efter reviderade riktlinjer under hösten har gjorts.

1

2

EK:13 Resursfördelningsmodell

Kontroll att resursfördelning till reultatenheter görs enligt fastställda pengbelopp och regler.

Ek

Enl. rutin

Korrekt resursfördelning, men något röriga justeringar o i ett fall otydligt underlag

2

2

EkC

Konto-analys Slumpiva konton har kontrollerats. Avvikelser som av relevanta noterats har kontrollerats extra. Förändringar har haft konton. rimliga förklaringar.

2

2

Stickprov

Skolavtalet har kontrollerats. Avtalet sträcker sig till 2015. Om elevantalet ändras markant så ska det rapporteras. I januari 2012 rapporterades 1397 elever och idag har vi 1417 elever. Programmet för installeras på samtliga datorer i skolan.

2

2

IT:2 Behörigheter i AD (Active Korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade ITC Directory - kommunens nätverk) och rutin för säkerhet införs.

Stickprov

Stickprovsgranskningen visar att av 5 personer som slutat i kommunen har 2 personers tagits bort, 2 är avaktiverade och ett konto är aktivt. Det aktiva kontot är enl ök då personen varit behjälplig efter att hon slutat.

3

2

IT:3 Inköp av mjuk- och hårdvara

Inköp kanaliseras via IT-enheten.

ITC

Enl. rutin

Genomförd kontoroll visade att endast ett mindre antal inköp av skolan var gjorda utan att kanaliseras via ITenheten.

3

1

IT:4 Datorer i skolorna

Kontroll att återanvända datorerna INTE innehåller några program som kräver licens.

ITC

Stickprov

Inga felaktiga programvaror har installeras eller kopplats in mot kommunens nätverk enligt de stickprov som gjorts

2

2

IT:5 IT-säkerhet lösen på servrarna

Kontrollera att varje server har ett unikt lösenord.

ITC

Komplett

Samtliga servar som installerats efter 2012 har ett unikt lösenord. Äldre servrar har fortfarande samma lösenord. Detta kommer att åtgärdas.

1

3

Ö:1 Personuppgiftslagen (PuL)*

Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga.

PuL-ombud Stickprov

Reglerna i personuppgiftslagen efterlevdes vid samtliga stickprovstillfällen.

2

2

Ö:2 Personuppgiftslagen (PuL)*

Att förteckning enl. §39 PuL är uppdaterad och anmäld PuLStickprov PuL-ombud. till PuL ombud. ambassadör

Förteckningen är uppdaterad enligt §39 PUL

2

2

Kontroll och rimlighetsbedömning avseende inköp och EK:14 Kontroll av oegentligheter inköpsvolymer över tid, främst med fokus på privatkonsumentvänliga produkter. IT:

IT:1 Datoranvändning

Kontroll av kommungemensamma program, licenser.

ITC

Övrigt:

5

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\Utförda kontroller 2013 KS

Rutinnummer/rutin

Ö:3 Stjärnkontroll

Kontrollmoment Verksamhetschefer genomför stjärnmarkerade kontroller dvs de kontroller som ska genomföras i samtliga nämnder.

Ansvarig

Ksekr

6

Metod

Kontroll utförd och övriga noteringar

Komplett

Av de 9 kommungemensamma internkontrollerna ingår 6 i samtliga nännder 2013. Ingen nämnd har färre än 6 av punkterna med. Inför 2014 säkerställs att punkterna finns med i alla internkontrollplaner i kommunen.

Risk Kons

2

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2013\Utförda kontroller 2013 KS

2

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-02-25

§ 14

HN 2014/14

Utförd internkontroll 2013, individ- och familj Humanistiska nämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. __________ Ärendet Sammanträden Sammanträdesplan fastställs årsvis av nämnd. Denna rutin fungerar bra. Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista. Kallelser skickas till IU:s ledamöter och ersättare i regel 5 dagar före sammanträdet. I undantagsfall har vi på grund av akuta ärenden dukat dessa vid sammanträdet. Verkställande av fattade beslut Den kontroll som görs är att fattade beslut om uppdrag återredovisas till nämnden. Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärshänvisning Kontroll har gjorts och denna rutin fungerar bra. På varje beslut av humanistiska nämnden framgår till vilka beslutet skall skickas. Delegationsbeslut Delegationsbesluten meddelas kontinuerligt till nämndansvarig, som tar med dessa till kommande nämnd. Ekonomiska utbetalningar till klienter samt vårdfakturor Utbetalningar från socialkontoret sker via filöverföring till bank. Assistent eller socialsekreterare gör en körning där beslutade utbetalningar framgår på listor. Listorna kontrolleras av handläggarna och signeras. Innan utbetalning sker har ansvarig handläggare på Barn- och familjegruppen kontrollerat att det är rätt antal dagar och vårddygnsavgift på aktuell faktura. Assistent/socialsekreterare verkställer filöverföringen med säkerhetsdosa. Undertecknad eller ersättare kontrollerar summan och verkställer alla utbetalningar med säkerhetsdosa samt signerar utbetalningen. En person är utsedd som ansvarig för avstämning, påfyllnad av medel m m. Håbo kommun skickar sammanställningar över löner/arvoden gällande familjehemmen. Det är assistent och enhetschef som kontrollerar dessa i efterskott varje månad. I avsaknad av enhetschef har undertecknad genomfört kontrollen. Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

6

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-02-25

Kontroll av attester Ekonomikontoret har kontrollerat detta för 2013. Ingen anmärkning har framkommit. Ärendehantering Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan. När det gäller arkivering i individärenden inom individ- och familjeomsorgen, så regleras detta i socialtjänstlagen. Sekretess All personal är bundna av socialtjänstsekretess genom sin anställning. Sekretesslöftet sker genom att alla får skriva på ett sekretesspapper där de intygar att information om sekretess har gjorts. Kontroll att alla skrivit under sin sekretess har skett. Personuppgiftslagen (PuL) Reglerna efterlevs. Arbetsområden verksamhetsplaner och riktlinjer Det har under året funnits brister i efterlevandet avseende vissa rutiner och rättssäker handläggning. Dessa brister har bland annat framkommit vid tillsynsärenden genomförda av tillsynsmyndigheten. Åtgärder har vidtagits och redovisats till tillsynsmyndigheten. Åtgärderna har varit kompetensutveckling, ökad kontroll samt personalförändringar. Ekonomisk uppföljning Uppföljning har gjorts under 2013 efter beslut av nämnden om vilka månader detta skall ske. Kvartalsuppföljning 0331 och delårsbokslut 0930. Dessutom följs insatserna (Kontaktperson/familj, Familjehemsplaceringar och Institutionsplaceringar) upp på detaljnivå månatligen. Uppföljningen redovisas på särskild blankett och delges Individ- och familjeutskottet och ekonomikontoret. Verksamhetsmässig uppföljning Kontroll gällande enskild persons förvaltade medel, beviljat bistånd och beviljade introduktionsersättningar har gjorts. I avsaknad av enhetschef har undertecknad gjort uppföljningen. Individ- och familjeutskottet beslutade i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-02-08 från Georg Hammertjärn, socialchef. Kopia till Georg Hammertjärn, socialchef Akten

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

7

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-02-25

§ 18

HN 2014/14

Utförd internkontroll 2013, barnomsorg-utbildning Humanistiska nämnden beslutar att godkänna informationen om den utförda internkontrollen 2013. __________ Ärendet Internkontroll 2013 har utförts i enlighet med internkontrollplan 2013 med följande avvikelser: 1. Följande internkontroller har ej genomförts under 2013: 4.1.6 Ansluter till Trosa kommuns generella jämställdhetsplan 2. Tre internkontroller har föranlett anmärkningar: 3.1 Löneutbetalningar utan attest kommer inte längre godkännas. Situation har uppstått där chef önskat utbetalning av lön utan att attesterad tidsrapport inkommit till lönekontoret. Kommunens ledningsgrupp behandlade frågan den 22 november 2013. 5.1 Ska under 2014 belysas eventuellt omformuleras/ /problematiseras 14.1 Det finns ingen tydlig rutin för kontroll av uppsägning och omförhandling av avtal.

Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-02-19 från Mats Larsson, skolchef och Peter Bäckström, utvecklingsledare

Kopia till Mats Larsson, skolchef Akten Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

12

Tjänsteskrivelse Individ- och familjeutskottet

Dnr 2014/14

2014-02-08

Socialkontoret Georg Hammertjärn Socialchef

Redovisning av internkontrollarbetet enligt plan

Humanistiska nämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna

Ärendet Nedan är en redovisning av hur den aktuella situationen ser ut beträffande internkontroll 2013. Sammanträden Sammanträdesplan fastställs årsvis av nämnd. Denna rutin fungerar bra. Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista. Kallelser skickas till IU:s ledamöter och ersättare i regel 5 dagar före sammanträdet. I undantagsfall har vi på grund av akuta ärenden dukat dessa vid sammanträdet. Verkställande av fattade beslut Den kontroll som görs är att fattade beslut om uppdrag återredovisas till nämnden. Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärshänvisning Kontroll har gjorts och denna rutin fungerar bra. På varje beslut av humanistiska nämnden framgår till vilka beslutet skall skickas. Delegationsbeslut Delegationsbesluten meddelas kontinuerligt till nämndansvarig, som tar med dessa till kommande nämnd. Ekonomiska utbetalningar till klienter samt vårdfakturor Utbetalningar från socialkontoret sker via filöverföring till bank. Assistent eller socialsekreterare gör en körning där beslutade utbetalningar framgår på listor. Listorna kontrolleras av handläggarna och signeras. Innan utbetalning sker har ansvarig handläggare på Barn- och familjegruppen kontrollerat att det är rätt antal dagar och vårddygnsavgift på aktuell faktura. Assistent/socialsekreterare verkställer filöverföringen med säkerhetsdosa. Undertecknad eller ersättare kontrollerar summan och verkställer alla utbetalningar med säkerhetsdosa samt signerar utbetalningen. En person är utsedd som ansvarig för avstämning, påfyllnad av medel m m. Håbo kommun skickar sammanställningar över löner/arvoden gällande familjehemmen. Det är assistent och enhetschef som kontrollerar dessa i efterskott varje månad. I avsaknad av enhetschef har undertecknad genomfört kontrollen.

Kontroll av attester Ekonomikontoret har kontrollerat detta för 2013. Ingen anmärkning har framkommit.

Ärendehantering Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan. När det gäller arkivering i individärenden inom individ- och familjeomsorgen, så regleras detta i socialtjänstlagen. Sekretess All personal är bundna av socialtjänstsekretess genom sin anställning. Sekretesslöftet sker genom att alla får skriva på ett sekretesspapper där de intygar att information om sekretess har gjorts. Kontroll att alla skrivit under sin sekretess har skett. Personuppgiftslagen (PuL) Reglerna efterlevs. Arbetsområden verksamhetsplaner och riktlinjer Det har under året funnits brister i efterlevandet avseende vissa rutiner och rättssäker handläggning. Dessa brister har bland annat framkommit vid tillsynsärenden genomförda av tillsynsmyndigheten. Åtgärder har vidtagits och redovisats till tillsynsmyndigheten. Åtgärderna har varit kompetensutveckling, ökad kontroll samt personalförändringar. Ekonomisk uppföljning Uppföljning har gjorts under 2013 efter beslut av nämnden om vilka månader detta skall ske. Kvartalsuppföljning 0331 och delårsbokslut 0930. Dessutom följs insatserna (Kontaktperson/familj, Familjehemsplaceringar och Institutionsplaceringar) upp på detaljnivå månatligen. Uppföljningen redovisas på särskild blankett och delges Individ- och familjeutskottet och ekonomikontoret. Verksamhetsmässig uppföljning Kontroll gällande enskild persons förvaltade medel, beviljat bistånd och beviljade introduktionsersättningar har gjorts. I avsaknad av enhetschef har undertecknad gjort uppföljningen.

Trosa 2014-02-08

Georg Hammertjärn Socialchef

Bilaga Internkontrollplan 2013

1

Internkontrollplan

Bilaga 1

Nämnd/förvaltning: Humanistiska nämnden/individ- och familjeomsorgen För tidsperiod: 2013-01-01--12-31 Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande och redovisas i samband med bokslut

Redovisning av vidtagna kontroller

Nedanstående förkortningar används i internkontrollplanen: Förkortningar: KC SC FE EC PC Ksekr Nsekr Psekr Rutin/ arbetsområde

Anmärkningar på arbetsområde verksamhetsmässig uppföljning Kontroll av rättssäker handläggning Kontroll att verksamhetsplaner, riktlinjer och rutiner efterlevs

Kommunchef Socialchef Förvaltningsekonom Ek Ekonomichef i h f Personalchef Kommunsekreterare Nämndsekreterare Personalsekreterare

Övriga kontrollpunkter är utan anmärkningar.

Kontrollmoment

Ansvarig för kontroll

Metod

Uppföljning Rapport till

Risk

NÄMNDEN Kallelser till IU, Kallelser till IU skickas i regel senast 5 dagar före administration, arvode, sammanträdet till ledamöter och ersättare lokaler, information

SC Ingen anmärkning

Internkontrollplan 2013 Godkänd

Komplett

1 gång/år

Nsekr

1

2

Rutin/ arbetsområde

Kontrollmoment

Ansvarig för kontroll

Verkställande av fattade beslut (IU)

Meddelande/delgivning av fattade beslut samt besvärshänvisning

SC

Delegation

Delegationsordningen är aktuell och att återrapportering sker.

Ingen anmärkning

Kontroll av befintlig attestförteckning är aktuell.

SC

Metod

Uppföljning Rapport till

Risk

Stickprov

2 gång/år

Nsekr

2

Stickprov

1 gång/år

Nsekr

2

EC

2

Ingen anmärkning

Genomgång 1 gång/år av attestförteckning

SC

Komplett

1 gång/år

FE

2

Stickprov

4 ggr/år

FE

3

Komplett

1 gång/år

SC, KC

2

Stickprov

1 gång/år

SC, KC

2

Stickprov

2 ggr/år

PC

3

Ingen anmärkning

SC

EKONOMI Attestrutin

Attestrutin

Kontroll av att attestlistor (undertecknade av arbetsledare).

Ingen anmärkning

Kontroll av fakturor

Finns rätt underlag och sker betalning till rätt person/företag. Finns beslut för faktura.

SC Ingen anmärkning

ÄRENDEHANTERING Arkivering och gallring

Aktuell dokumenthanteringsplan finns

Arkivansvarig

Arkivering och gallring

Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan

Ingen anmärkning

Sekretess

Användare undertecknat sekretesslöfte

SC

Ingen anmärkning

Arkivansvarig

Ingen anmärkning

Internkontrollplan 2013 Godkänd

3

Rutin/ arbetsområde

Personuppgiftslagen

Kontrollmoment

Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs.

Ansvarig för kontroll

PuL-ombud

Metod

Uppföljning Rapport till

Risk

Stickprov

1 gång/år

KC

1

Komplett

1 gång/år

SC

1

Komplett

Kontroll sker per tertial

EC

1

Komplett

1 gång/år

Nsekr

2

Stickprov

4 ggr/år

SC

2

Komplett

1 gång/år

SC

2

Komplett

1 gång/år

SC

1

Ingen anmärkning

Riktlinjer

Mål för verksamheten Arkivbeskrivning Riktlinjer missbruk- och beroendevård Riktlinjer ekonomiskt bistånd

Nsekr för kontroll av aktuella handlingar Ingen anmärkning

UPPFÖLJNING Ekonomisk uppföljning Genomgång av den aktuella ekonomiska situationen och utifrån densamma skall en prognos sammanställas

SC Ingen anmärkning

Verksamhetsmässig uppföljning

Kontroll att verksamhetsplaner, riktlinjer och rutiner efterlevs SC

Verksamhetsmässig uppföljning

Kontroll av förvaltning av enskild persons förvaltade medel

Verksamhetsmässig uppföljning

Kontroll av beviljat ekonomiskt bistånd

Verksamhetsmässig uppföljning

Kontroll av rättssäker handläggning

Vissa brister har påvisats

Enhetschef Ingen anmärkning

Enhetschef Ingen anmärkning

Enhetschef

Vissa brister har påvisats

Internkontrollplan 2013 Godkänd

Dnr HN 2014/14

Tjänsteskrivelse Barnomsorg och utbildning Humanistiska nämnden 2014-02-19 Skolkontoret Peter Bäckström Tel. 0156-520 50 Mob. 072-730 63 19 [email protected]

Utförd internkontroll 2013 Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslås besluta att godkänna informationen om den utförda internkontrollen 2013.

Ärendet Internkontroll 2013 har utförts i enlighet med internkontrollplan 2013 med följande avvikelser: 1. Följande internkontroller har ej genomförts under 2013: 4.1.6 Ansluter till Trosa kommuns generella jämställdhetsplan

2. Tre internkontroller har föranlett anmärkningar: 3.1 Löneutbetalningar utan attest kommer inte längre godkännas. Situation har uppstått där chef önskat utbetalning av lön utan att attesterad tidsrapport inkommit till lönekontoret. Kommunens ledningsgrupp behandlade frågan den 22 november 2013. 5.1

Ska under 2014 belysas eventuellt omformuleras/problematiseras

14.1

Det finns ingen tydlig rutin för kontroll av uppsägning och omförhandling av avtal.

Bilaga 1 – Uppföljning av internkontroll 2013

Mats Larsson Skolchef

Peter Bäckström Utvecklingsledare

1

Genomförd internkontroll 2013 Barnomsorg-Utbildning

Bilaga 1 till Dnr HN 2014-14

Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras skrifligt direkt till nämnden om brister i internkontrollen kan påvisas. Annars rapporteras årets kontroller i samband med årsbokslut.

R/FSC R/FSC R/FSC

R/FSC R/FSC R/FSC R/FSC R/FSC R/FSC R/FSC R/FSC R/FSC

Nr

Rutin/arbetsområde

Kontrollmoment på verksamhetsnivå

Periodicitet

Rapport till

Risk

Genomförd

1,1 2.1 2.2 3.1 4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.1.6 5.1 5.2 5.3 5.4 6.1 6.2 6.3 7.1 7.2 8.1 9.1 9.2 10.1 10.2 10.3 11.1 11.2 11.3 12.1 12.2 13.1 14.1 15.1 15.2 15.3 15.2 15.3 15.4

Arkivering och gallring Delegation

Att arkivering och gallring sker efter fastställd dokumenthanteringsplan

UL

Stickprov

I gång/år

PC

2

JA

HN

Humanistiska nämnden

Att delegationsordningen är aktuell

NS

Komplett

1 gång/år

PC

2

JA

PC

Produktionschef

Attest Aktuella dokument

Planer/rutiner

Föräldraavgifter

Förskola Förskola/fritidsh/Famfri Grundskola Gymnasieskola

Ekonomi

Övningar/ronder Hemsidan Avtal Personal Personal Personal

uppdrag\internkontrollplan.xls

Ansvar

Metod

Noteringar

Förkortningar-funktion

Att återrapportering av delegationsbeslut sker till nämnden

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

3

JA

Att attestförteckning är aktuell.

EK

Komplett

1 gång/år

PC

2

JA

Att aktuella dokument finns:

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

Regelverk för förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

EK

Folder " att ha barnomsorg i Trosa kommun"

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

EC

Ekonomichef

Plan för krishantering

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

IN

Informatör

Regler för skolskjuts

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

US

Utbildningssekreterare

Arkiveringsplan

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

Jämställdhetsplan

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

Att riskbedömning görs och att rutiner finns för om våld och hot inträffar på skolor och förskolor

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

3

JA

Att personalen känner till riskerna

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

3

Att reglerna i personuppgiftslagen efterlevs

PO

Stickprov

2 gång/år

PC

2

JA

Att förteckningen enligt § 39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud

UL

Stickprov

1 gång/år

PO

2

JA

EK

Komplett

1 gång/år

PC

EC

2

JA

Att kravrutinerna följs

EK

Stickprov

1 gång/år

PC

EC

2

JA

Att föräldrarna betalar rätt avgift (rätt inkomst)

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

3

JA

Att alla 4-5 åringar erbjuds allmän förskola - och 3-5-åringar f o m ht 2010

UL

Komplett

1 gång/år

PC

2

JA

Att föräldrar inte har ersättning från f-kassa eller annat vid beviljat vårdnadsbidrag

UL

Stickprov

2 gånger/år

2

JA

Att barnomsorgsplats används i enlighet med regler

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

2

JA

Att rutiner för inskrivning av 6-åringar finns och följs

PC

Komplett

1 gång/år

HN

2

JA

Att rutiner för att hitta hos oss folkbokförda elever, som ej går i skolan följs

UL

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

Att de elever som vi betalar för är folkbokförda i vår kommun

PC

Stickprov

1 gång/år

HN

2

JA

Att elever studerar enligt plan i gymnasieskolan

US

Komplett

2 gånger/år

UT

2

JA

Att uppföljning av elever mellan 16-20 år görs regelbundet

UT

Stickprov

1 gång/år

PC

2

JA

Att rutiner finns för kontroll av elevantal 15 febr o15 sept

UL

Komplett

2 gånger/år

PC

2

JA

Att rätt peng utbetalas, ( kommunal )

UL

Stickprov

2 gånger/år

PC

2

JA

Att rätt peng utbetalas, ( enskilt driven verksamhet)

EK

Stickprov

2 gånger/år

PC

2

JA

Att utrymningsövningar genomförs och dokumenteras på enheterna

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

3

JA

Att skyddsronder genomförs och dokumenteras på enheterna

UL

Stickprov

1 gång/år

PC

3

JA

Att rätt (aktuella) uppgifter ligger på förvaltningens och enheternas hemsidor

PC

Stickprov

2 gånger/år

IN

2

JA

Att rutiner finns och följs för kontroll av att verksamhetsavtal sägs upp och omförhandlas i god tid

UL

Komplett

1 gång/år

PC

2

JA

Inventering av bisysslor

PA

Utv.samtal

1 gång/år

PC

2

JA

Inventering av bisysslor

PA

Komplett

2 gång/år

PC

3

JA

Inventering av bisysslor

PA

Komplett

3 gång/år

PC

4

JA

Att delegationsordningen för arbetsmiljö ä'r aktuell

PA

Komplett

1 gång/år

PC

1

JA

Att det finns riskanalyser och handlingsplaner för arbetsmiljö

PA

Komplett

1 gång/år

PC

3

JA

Rimlighetsbedömning av personalkostnader i verksamheterna

PA

Komplett

1 gång/mån

PC

1

JA

PA

Personalansvarig

UL

Utvecklingsledare

NS

Nämnsekreterare

UT

Ansluter till Trosa kommuns jämställdhetsplan. PO Ska under 2014 belysas eventuellt omformuleras/problematis R/FSC

JA

Att fungerande kravrutiner för obetalda bo-avgifter finns

Uppföljning av internkontroll 2013 Bilaga 1 - Dnr 2014-14

Löneutbetalningar utan korrekt attest kommer inte längre god

Görs vid den årliga inkomstkontrollen Kontrolleras vid ansökan och i stickprov

Görs i samband med betalning av fakturor Uppföljning var tredje månad

Material inskickat från enheterna. OK Material inskickat från enheterna. OK Tydlig rutin finns ej. Pärmsystem. Åtgärdas 2014.

Ekonom

Utbildningsstrateg

Pul-ombud Rekor/Förskolechef

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Vård- och omsorgsnämnden

Sammanträdesdatum 2014-03-11

§4

VON 2013/3

Utförd internkontroll 2013 Vård och omsorgsnämnden beslutar att godkänna redovisning av 2013 års internkontrollplan.

Ärendet Internkontroll avseende 2013 är genomförd. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner gällande delegation, attestrutin, arkivering, sekretess, ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning, inventariehantering, arbetsmiljö, personalkostnader, gallring m.m. Kvalitets- och ledningssystem och styrdokument är aktuella men är under omarbetning. För närvarande pågår uppbyggnad av ett intranät, vilket är en del av utvecklingen av nuvarande kvalitets- och ledningssystem. När det gäller styrdokument kommer de att bli än mer tillgängliga i och med tillskapandet av ett intranät. Omfattande riktlinjer för hur hälso- och sjukvården i Trosa kommun ska bedrivas finns. Många av dessa är dock inte uppdaterade och är i behov av att uppdateras och anpassas efter hemsjukvård i ordinärt boende samt överföras till nya mallar. Arbetet med att utföra detta är påbörjat men inte slutfört.

Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschef Kajsa Fisk, 2014-03-04. – Förteckning över genomförd kontroll.

Kopia till Akten 6 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Vård och omsorgsnämnd

Dnr VON 2013/3

2014-03-04 Vård och omsorgskontoret Kajsa Fisk Vård och omsorgschef Tel 0156-52115 [email protected]

Redovisning av utförd intern kontroll 2013 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna redovisning av 2013 års internkontrollplan.

Ärendet Enligt kommunallagen ska nämnderna försäkra sig om att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen har även fastställt kompletterande instruktioner gällande intern kontroll. Vård- och omsorgsnämndens arbete med intern kontroll sker i enlighet med dessa instruktioner. Intern kontroll medger möjligheten att i ett tidigt skede identifiera eventuella svagheter eller brister i verksamhetens rutiner. Den bidrar därmed till att stärka ändamålsenligheten och effektiviteten inom nämndens förvaltningsorganisation. I praktiken innebär den interna kontrollen ett säkerställande av att diverse arbetsmoment utförs på ett tillfredsställande sätt. Det kan gälla personalens befogenheter, organisatoriska aspekter, redovisning och allehanda administrativa rutiner. Internkontroll avseende 2013 är genomförd. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner gällande delegation, attestrutin, arkivering, sekretess, ekonomisk och verksamhetsmässig uppföljning, inventariehantering, arbetsmiljö, personalkostnader, gallring m.m. Kvalitets- och ledningssystem och styrdokument är aktuella men är under omarbetning. För närvarande pågår uppbyggnad av ett intranät, vilket är en del av utvecklingen av nuvarande kvalitets- och ledningssystem. När det gäller styrdokument kommer de att bli än mer tillgängliga i och med tillskapandet av ett intranät. Omfattande riktlinjer för hur hälso- och sjukvården i Trosa kommun ska bedrivas finns. Många av dessa är dock inte uppdaterade och är i behov av att uppdateras och anpassas efter hemsjukvård i ordinärt boende samt överföras till nya mallar. Arbetet med att utföra detta är påbörjat men inte slutfört.

Kajsa Fisk Produktionschef

Bilaga 1. Förteckning över genomförd kontroll

Nämnden

SVAR Metod

Uppföljning

Rapport till

Risk

Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till Nsekr ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista

Stickprov

1 gång/år

PC

1

1

OK

Rätt arvode till nämnden

Rätt arvode till rätt person. Koll analyslista.

Ksekr

Komplett

1 gång/mån

KC

1

1

OK

Verkställande av fattade beslut

Beslut fattade av Vård & Omsorgsnämnden verkställs.

PC

Komplett

1 gång/år

PC

1

2

OK

Nsekr

Komplett genomläsning av delegeringsordningen

1 gång/år

PC

1

2

OK

1 gång/år

Ksekr

2

OK, Arbete pågår att se över organisationens 1 styrdokument.

2

Rutin/arbetsområde

Kontrollmoment

Nämndkallelser, administration, lokaler, information

Delegering

Att delegeringsordningen är relevant med avseende på Vård & Omsorgsnämndens organisation och befattningar m.m.

Ansvarig f kontr

Konsekvens

Styrdokument

Styrdokument beredda/beslutade av Vård & Omsorgsnämnden hålls aktuella och lättillgängliga.

PC

Komplett genomgång av gällande styrdokument

Uppföljning av mål

Genomgång huruvida verksamheterna följer nämndens mål

PC/EC

Komplett

1 gång/år

PC

1

Kontrollmoment

Ansvarig f kontr

Metod

Uppföljning

Rapport till

Risk

EkC

1

2

OK

OK

Ekonomi Rutin/arbetsområde

Konsekvens

Attestrutin för skannade fakturor i IM

Att endast personer i attestförteckningen är behöriga att attestera fakturor i IM.

Ek

Avstämning attestförteckning mot behörigheter i IM 1 gång/år

Attestrutin

Kontroll att befintlig attestförteckning är aktuell.

Ek

Komplett

1 gång/år

PC

1

2

OK

Kontroller av scannade fakturor

Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs gällande: mobiltelefonräkningar, representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser.

Ek

Stickprov

1 gång/år

EkC

1

2

OK

Kontrollmoment

Ansvarig f kontr

Metod

Uppföljning

Rapport till

Risk

Ärendehantering Rutin/arbetsområde

1(2)

Konsekvens

Dokumenthantering

Aktuell dokumenthanteringsplan finns, är tillgänglig och relevant ArK

Komplett översyn och genomläsning av befintliga planer 1 gång/år

Arkivering och gallring

Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan

ArK

Stickprov

1 gång/år

PC

1

1

OK

Personuppgiftslagen (PuL)

Reglerna i personuppgiftslagen är kända och tillgängliga.

MC

Stickprov

1 gång/år

PC

2

2

OK

Personuppgiftslagen (PuL)

Att förteckning enl. §39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuLombud. MC

Stickprov

1 gång/år

PuL-ombud 2

1

OK

Kvalitets- och ledningssystem

Kvalitets- och ledningssystemet är aktuellt

PC

Komplett

1 gång/år

PC

2

2

OK, men håller på att utvecklas

Handhavande av enskildas medel

Kontroll och avstämning av redovisning skall dubbelattesteras

Ec

Stickprov

2 ggr/år

PC

2

3

OK

Rutin/arbetsområde

Kontrollmoment

Ansvarig f kontr

Metod

Uppföljning

Rapport t

Bisysslor

Inventering av bisysslor

PC

1 gång/år

PeC

2

2

OK

Arbetsmiljö

Riskanalys och handlingsplan

Psekr

Vid utv. samtal Komplett

1 gång/år

PC

3

2

OK

Personalkostnader

Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet.

PeC

Komplett

Vid bokslut

PC

1

3

OK

Rätt lön

Analyslista - Rätt lön till rätt person

Ec

Komplett

1 gång/mån

PeC/PC

1

2

OK

Rutin/arbetsområde

Kontrollmoment

Ansvarig f kontr

Metod

Uppföljning

Rapport till

Risk

Gallring

I verksamhetssystem enligt regler

SF

komplett

1 gång/år

PC

1

2

behövs ej

HSA-Revision

Enligt intern rutinbeskrivning Dnr 2010/17

SF

komplett

1 gång/år

PC

2

3

OK

PC, Nsekr

1

2

OK

Personal Risk

Konsekvens

Informationssystem

2(2)

Konsekvens

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Samhällsbyggnadsnämnden

Sammanträdesdatum 2014-02-04 § 11

Dnr sbn2014/8

Utförd internkontroll 2013 Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott beslutar föreslå samhällsbyggnadsnämnden besluta att godkänna redovisning av 2013 års internkontroll. Ärendet Under 2013 har internkontroll genomförts i linje med tidigare beslutad internkontrollplan. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner avseende attestrutiner, delegering, arkivering, ekonomisk uppföljning, rätt lön, bisysslor m.m. Vid granskningen av internkontrollplanen har inga avvikelser noterats. Förslag till redovisning bifogas kallelsen.

Kopia till Ekonomikontoret Akten

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

13

Internkontrollplan 2013 Nämnd/förvaltning:

Samhällsbyggnadsnämnden

För tidsperiod:

2013-01-01 - 2013-12-31

Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till Kommunstyrelsen 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. KC PC FE EC PeC Sekr

Kommunchef Produktionschef Förvaltningsekonom Ekonomichef Personalchef Sekreterare

Rutinnummer/rutin

Bedömning risk och konsekvens Risk (R) = risk att det inträffar Konsekvens (K) = ekonomisk, personell, förtroende om det inträffar 3 Hög risk/allvarlig konsekvens 2 Måttlig risk/konsekvens 1 Låg risk/liten konsekvens

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Uppföljning

Rapport till

R K

Sammanträden

Sammanträdesplan fastställes årsvis av nämnd.

Sekr

Komplett

Genomfört feb 2013

PC

1 2

Nämndkallelser, administration, arvode, lokaler, information

Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista.

Sekr

Stickprov

Genomfört juni 2013

PC

1 2

Verkställande av fattade beslut

Fattade beslut verkställs.

Ansvarig tjänsteman

Komplett

Genomfört aug 2013

PC

1 2

Delegering

Delegeringsordningen är aktuell och att

Ansvarig

Stickprov

Genomfört jan 2013

PC

1 2

Ärendehantering mm

G:\SBK\Adm\2014\sbn 1 digitalt\sbn au 140121\Utförd internkontroll 2013\Internkontroll uppföljning SBN 2013

Rutinnummer/rutin

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Uppföljning

Rapport till

Arkivering och gallring

återrapportering sker. Aktuell dokumenthanteringsplan finns

tjänsteman Arkivansvarig

Komplett

Genomfört jan 2013

PC

1 2

Arkivering och gallring

Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan

Arkivansvarig

Stickprov

Stickprov utfört juni 2013 PC

2 2

Verksamhetsplaner

Aktuella dokument: Budget Internbudget Tomtköregler Räddningstjänstplan

Komplett

Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört

juni 2013 jan 2013 jan 2013 feb 2013

PC " " " "

1 3

PC PC PC PC

Aktuella rutiner för inventariehantering finns på förvaltningen

PC

Komplett

Genomfört dec 2013

PC

1 2

Inventering av bisysslor

PeC, PC

Vid utv.samtal

Genomfört jan-mars 2013PC

2 2

Inventariehantering

R K

Personal: Bisysslor

A b t Arbetsmiljödelegation iljöd l ti

Att d delegationsordningen l ti d i ä är aktuell kt ll

PC

K Komplett l tt

G Genomfört fö t jjan 2013

PC

1 3

Arbetsmiljö

Riskanalys och handlingsplan

PC

Komplett

Genomfört mars 2013

PC

3 2

Personalkostnader

Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. vht

PC

Stickprov

Kontinuerlig uppföljning

PC

1 3

Rehabiliteringsutredning

Upprättande och uppföljning av planer

PC

Stickprov

Ej aktuellt 2013

PC

1 2

Rätt lön

Analyslista - Rätt lön till rätt person

PC

Stickprov

Kontinuerlig uppföljning

PC

2 2

Attestrutin

Kontroll att befintlig attestförteckning är aktuell.

PC

Komplett

Genomfört jan 2013

PC

1 3

Kontroll av attester

Kontroll av att reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner efterlevs

PC

Stickprov

Genomfört vår/höst 2013 PC

1 3

Ekonomi/uppföljning:

G:\SBK\Adm\2014\sbn 2 digitalt\sbn au 140121\Utförd internkontroll 2013\Internkontroll uppföljning SBN 2013

Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden

Trosa Kommun

Sammanträdesdatum 2014-03-20

§ 19

Dnr TSN 2013/16

Utförd internkontroll 2013 Teknik- och servicenämnden beslutar att godkänna genomförd internkontrollplan för 2013.

Ärendet Internkontroll har utförts för 2013. Kontrollerna är utförda enligt beslutade rutiner och följs bra och man har utifrån den riskanalys som gjorts kontrollerat enligt uppgjord plan. Inga upptäckter av brister är gjorda utan kontrollen fungerar. Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström, 2014-03-11. – Rapporter över utförd kontroll.

Kopia till Akten

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

5

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden

Dnr TSN 2013/16

2014-03-11

Kultur och fritid Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-522 03 [email protected]

Utförd internkontroll 2013 för Teknik och service Förslag till beslut Teknik- och servicenämnden beslutar att godkänna genomförd internkontrollplan för 2013.

Ärendet Internkontrollplanen är utförd enligt bilagda rapporter. Kontrollerna är utförda enligt beslutade rutiner och följs väldigt bra och vi har utifrån den riskanalys som gjorts kontrollerat enligt uppgjord plan. Inga upptäckter av brister är gjorda utan kontrollen fungerar.

Claes-Urban Boström Produktionschef

Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller Nämnd/förvaltning: Datum: Kontroll utförd av: Rutin som kontrolleras:

Teknik och servicenämnden 2014-03-10 Stig Tördahl Tekniska enheten

Upphandling Rutin Avtal följs inte

Rutin Mutor

Kontrollmoment Beställning i förhållande till avtal

Kontrollmoment Felaktig tilldelning

Rutin

Kontrollmoment Överklagande efter Överklagan inkommet tilldelningsbeslut

Rutin Tidsbrist

Kontrollmoment Planerad upphandling

Ansvarig

Frekvens Rapport till Stickprov fakturor mot 1 /år Pc avtal

Risk

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Abudsöppning med protokoll signeras av minst två personer.

Frekvens Rapport till Pc Vid tilldelning

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Anlitande av juridisk konsultation för bemötande.

Frekvens Rapport till Vid Pc tilldelning

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Tid avsatt till genomförande av h dli

Frekvens Rapport till Pc Vid upphandli

Tc

Metod

15

10

12

9

upphandlingar.

ng

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Uppföljning av avtal,uppföljning av tidsplaner

Frekvens Rapport till 1 /mån Pc

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Uppföljning av underhållsplan genomförd vid byggm.

Frekvens Rapport till Pc 1 /mån

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Uppföljning vid byggmöten

Frekvens Rapport till Pc 1 /mån

Ansvarig

Metod

Risk

Tc

Uppföljning vid byggmöten, även tllägg genomförda

Frekvens Rapport till 1 /mån Pc

Ansvarig

Metod

Frekvens Rapport till Uppföljning behov och 1 /mån Pc brister tecknas i plan

Risk

Beställning Rutin Entreprenör kommer ej

Kontrollmoment Arbeten ej utförda

15

Underhåll Rutin

Kontrollmoment Underhållsplan följs Uppföljning beställningar inte Rutin Dåligt akut underhåll Rutin Entreprenörsbrist

Rutin Ekonomi ej tillräckligt

Urval

Kontrollmoment Driftfel, haverier

Kontrollmoment Ej genomf beställningar projekt Kontrollmoment Underhålls brister

Tc

Kontroll

12

10

25

resultat

För dessa redovisade rutiner konstateras inga brister.

10

Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

2014-03-10

Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan

Rutin Rätt mängd mat lev. Till rätt pris

Stickprovskontroller

Nämnd/förvaltning:

Teknik- och service

Datum:

2013-12-02

Kontroll utförd av:

Kerstin Tibbling

Rutin som kontrolleras:

Rätt mängs mat lev. Till rätt pris

Kontrollmoment Beställning

Ansvarig

Metod

Frekvens

Kostchef

AIVO rev priser

2 ggr/år

Rapport till Prodchef

Risk värde 12

Urval:

Kontrollresultat och övriga noteringar:

Lägga in uppdatering av priser 2 ggr/år

Priser har uppdaterats enbart 1 gång 2013

Vi ser över hur vi kan automatisera prisuppdatering via AIVO idag sker det manuellt Avser få igång det 2014.

Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

2013-12-02

Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller

Nämnd/förvaltning:

Teknik- och service

Datum:

2013-12-02

Kontroll utförd av:

Kerstin Tibbling

Rutin som kontrolleras:

Säker matlev. Enl livsmedelslagen

Rutin

KontrollAnsvarig moment Säker matleverans Enligt Egenkontroll Kostchef

Metod

Frekvens

Intern revision

1 gång/år

Rapport till Prodchef

Risk värde 10

Urval:

Kontrollresultat och övriga noteringar:

Egenkontrollrutiner

Utbildning genomförs vartannat år har genomförts under 2013 Revision av EKP utförd under 2012

Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

2013-12-02

Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan

Rutin Beställning av rätt mängd mat

Stickprovskontroller

Nämnd/förvaltning:

Teknik- och service

Datum:

2013-09-16

Kontroll utförd av:

Kerstin Tibbling

Rutin som kontrolleras:

Beställning av rätt mängd

Kontrollmoment Lagerhållning

Ansvarig

Metod

Frekvens

Prodledare Tomta och HG kök

Inventering

2 ggr/år

Rapport till Prodchef

Risk värde 20

Urval:

Kontrollresultat och övriga noteringar:

Augusti månads inventering Tomtaklint och HG

Inventering utförd

Inventering utförs alltid i samband med delårsbokslut och bokslut

Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

2013-09-16

Utförd internkontroll Kontroll enligt kontrollplan Stickprovskontroller

Nämnd/förvaltning:

Teknik- och service

Datum:

2013-12-02

Kontroll utförd av:

Kerstin Tibbling

Rutin som kontrolleras:

Bil används enbart i tjänst

Rutin

Kontrollmoment Bil används enbart Återlämning av bil i tjänst

Ansvarig

Metod

Frekvens

Städledare

Loggbok stickprov

1 ggr/år

Rapport till Prodchef

Risk värde 9

Urval:

Kontrollresultat och övriga noteringar:

Kolla att bil på plats vid stickprov / Trotab

Bil på plats efter dagens arbete. Loggbok fylls i

Kontrollen utförd: Datum: Underskrift:

2013-12-02

Rutinnummer/rutin

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Uppföljning

Rapport till

R K

Kundfakturaunderlag

Debitering sker snabbt efter att tjänsten levererats.

PC

Stickprov

Genomfört vår/höst -13

PC

1 2

Ekonomisk uppföljning

Genomgång av den aktuella ekonomiska situationen och utifrån densamma skall en prognos sammanställas

PC

Stickprov

Kontinuerlig uppföljning

PC

1

2

Verksamhetsmässig uppföljning

Genomgång huruvida verksamhetsplaner efterlevs

PC

Komplett

Kontinuerlig uppföljning

PC

1

2

Att förteckning enl. §39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud.

PuLambassadör

Stickprov

PC

2 2

Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs.

PuL-ombud

Stickprov

PC

2 2

Övrigt: Personuppgiftslagen (PuL)

Personuppgiftslagen

Genomfört okt 2013 Genomfört okt 2013

G:\SBK\Adm\2014\sbn 3 digitalt\sbn au 140121\Utförd internkontroll 2013\Internkontroll uppföljning SBN 2013

Sammanträdesprotokoll Kultur- och fritidsnämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-02-24

§3

KFN 2014/7

Utförd internkontroll 2013 Kultur- och fritidsnämnden beslutar att godkänna utförd internkontroll för 2013. __________ Ärende 2013 års internkontrollplan har följts upp och kontroller har genomförts enligt fastställd plan. Vi upplever att kontrollerna fungerar väl och den riskanalys som görs varje år skapar en bra grund för rätt kontroll. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-02-17 från Claes-Urban Boström, produktionschef

Kopia till Claes-Urban Boström, produktionschef Akten Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

5

Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsutskottet

Dnr 2014/7

2014-02-17

Kultur och fritid Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-522 03 [email protected]

Utförd internkontroll 2013 Kultur- och fritidsnämnden föreslås besluta: att Godkänna utförd internkontroll för 2013

Ärendet 2013 års internkontrollplan har följts upp och kontroller har genomförts enligt fastställd plan. Resultat av den utförda internkontrollen, se bilagor. Vi upplever att kontrollerna fungerar väl och den riskanalys som görs varje år skapar en bra grund för rätt kontroll.

Claes-Urban Boström Produktionschef

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Miljönämnden

Sammanträdesdatum 2014-01-27

§2

MN 2012/41

Utförd internkontroll 2013 Miljönämnden beslutar: att godkänna redovisningen av 2013 års internkontroll.

Ärendet Under 2013 har internkontroll genomförts i linje med tidigare beslutad internkontrollplan. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner avseende attestrutiner, delegering, arkivering, ekonomisk uppföljning, rätt lön, bisysslor m.m. Vid granskningen av internkontrollplanen har inga avvikelser noterats. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef, 2013-12-13.

Kopia till Akten 4 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Samhällsbyggnadskontoret

2013-12-13

Mats Gustafsson Tfn 0156-520 27 Mobil 070-662 32 05 Fax 0156-520 88

Miljönämnden Dnr MN 2012/41

[email protected]

Utförd internkontroll 2013 Under 2013 har internkontroll genomförts i linje med tidigare beslutad internkontrollplan. Internkontrollen innehåller bland annat rutiner avseende attestrutiner, delegering, arkivering, ekonomisk uppföljning, rätt lön, bisysslor m.m. Vid granskningen av internkontrollplanen har inga avvikelser noterats. Förslag till redovisning bifogas kallelsen.

Förslag till beslut: Miljönämnden beslutar att godkänna redovisning av 2013 års internkontroll.

Mats Gustafsson Produktionschef

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 5, n.b. • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 88 • E-post: [email protected] www.trosa.se

S

T

Internkontrollplan 2013 Nämnd/förvaltning:

Miljönämnden

För tidsperiod:

2013-01-01 - 2013-12-31

Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till Kommunstyrelsen 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. KC PC FE EC PeC Sekr

Kommunchef Produktionschef Förvaltningsekonom Ekonomichef Personalchef Sekreterare

Rutinnummer/rutin

Bedömning risk och konsekvens Risk (R) = risk att det inträffar Konsekvens (K) = ekonomisk, personell, förtroende om det inträffar 3 Hög risk/allvarlig konsekvens 2 Måttlig risk/konsekvens 1 Låg risk/liten konsekvens

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Uppföljning

Rapport till

R K

Sammanträden

Sammanträdesplan fastställes årsvis av nämnd.

Sekr

Komplett

Genomfört feb 2013

PC

1 2

Nämndkallelser, administration, arvode, lokaler, information

Kallelser till nämnd skickas senast 5 dagar före sammanträdet till ledamöter och ersättare samt till övriga enligt sändlista.

Sekr

Stickprov

Genomfört juni 2013

PC

1 2

Verkställande av fattade beslut

Fattade beslut verkställs.

Ansvarig tjänsteman

Komplett

Genomfört aug 2013

PC

1 2

Delegering

Delegeringsordningen är aktuell och att återrapportering sker. Aktuell dokumenthanteringsplan finns

Ansvarig tjänsteman Arkivansvarig

Stickprov

Genomfört jan 2013

PC

1 2

Komplett

1 gång/år

PC

1 2

Ärendehantering mm

Arkivering och gallring

1

G:\SBK\Adm\2013\Mats\Ekonomi\Internkontroll uppföljning MN 2013

Rutinnummer/rutin

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Arkivering och gallring

Arkivering och gallring sker enligt fastställd dokumenthanteringsplan

Arkivansvarig

Stickprov

Verksamhetsplaner

Aktuella dokument: Budget Internbudget Tomtköregler Räddningstjänstplan

Inventariehantering

Uppföljning

Rapport till Stickprov utfört juni 2013 PC

Komplett PC PC PC PC

Genomfört Genomfört Genomfört Genomfört

R K 2 2

PC " " " "

1 3

juni 2013 jan 2013 jan 2013 feb 2013

Aktuella rutiner för inventariehantering finns på förvaltningen

PC

Komplett

Genomfört juni 2013

EC

1 2

Inventering av bisysslor

PeC, PC

Vid utv.samtal

Genomfört jan-mars 2013 PC

2 2

Personal: Bisysslor

Arbetsmiljödelegation

Att delegationsordningen är aktuell

PC

Komplett

Genomfört jan 2013

PC

1 3

Arbetsmiljö

Riskanalys och handlingsplan

PC

Komplett

Genomfört mars 2013

PC

3 2

Personalkostnader

Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. vht

PC

Stickprov

Kontinuerlig uppföljning

PC

1 3

Rehabiliteringsutredning

Upprättande och uppföljning av planer

PC

Stickprov

Ej aktuellt för 2013

PC

1 2

Rätt lön

Analyslista - Rätt lön till rätt person

PC

Stickprov

Kontinuerlig uppföljning

PC

2 2

Attestrutin

Kontroll att befintlig attestförteckning är aktuell.

PC

Komplett

Genomfört jan 2013

PC

1 3

Kontroll av attester

Kontroll av att reglementet för kontroll av ekonomiska transaktioner efterlevs

PC

Stickprov

Genomfört vår/höst 2013 PC

1 3

Ekonomi/uppföljning:

2

G:\SBK\Adm\2013\Mats\Ekonomi\Internkontroll uppföljning MN 2013

Rutinnummer/rutin

Kontrollmoment

Ansvarig

Metod

Uppföljning

Rapport till

R K

Kundfakturaunderlag

Debitering sker snabbt efter att tjänsten levererats.

PC

Stickprov

Genomfört vår/höst -13

PC

1 2

Ekonomisk uppföljning

Genomgång av den aktuella ekonomiska situationen och utifrån densamma skall en prognos sammanställas

PC

Stickprov

Kontinuerlig uppföljning

PC

1

2

Verksamhetsmässig uppföljning

Genomgång huruvida verksamhetsplaner efterlevs

PC

Komplett

Kontinuerlig uppföljning

PC

1

2

Att förteckning enl. §39 PuL är uppdaterad och anmäld till PuL-ombud.

PuLambassadör

Stickprov

PC

2 2

Reglerna i personuppgiftslagen efterlevs.

PuL-ombud

Stickprov

PC

2 2

Övrigt: Personuppgiftslagen (PuL)

Personuppgiftslagen

3

Genomfört okt 2013 Genomfört okt 2013

G:\SBK\Adm\2013\Mats\Ekonomi\Internkontroll uppföljning MN 2013

Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/58

Tjänsteskrivelse 2014-03-22 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Internkontrollplan för Kommunstyrelsen 2014 Förslag till beslut att fastställa Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2014 att till revisorerna överlämna tjänsteskrivelsen samt internkontrollplanen. ________

Sammanfattning Kommunkontorets projektgrupp för intern kontroll har arbetat fram KS internkontrollplan för 2014 års verksamheter och räkenskaper. Under 2013 genomförde PWC på revisorernas beställning en granskning av om det finns ändamålsenlig arbetsprocess för arbetet med intern kontroll. Vissa nämnders internkontroll granskades. Rapportens iakttagelser och bedömning gav en överlag positiv bild av arbetet med intern kontroll men med vissa förbättringsområden. Efter att PwC:s rapport kom träffades ansvariga för intern kontroll från samtliga nämner med nyckelpersoner från kommunkontorets internkontrollgrupp. Vi gick igenom och beslutade om: ƒ ƒ ƒ ƒ

Risk och konsekvensbedömning – Alla gör på samma sätt. Risk respektive konsekvens bedöms 1-5. Risk * konsekvens ger ett riskvärde. Riskvärde 8 eller högre ska ingå i internkontrollplanen för året. Säkerställa återrapportering i samband med bokslut till nämnd, KS och revisorerna Punkter som ska vara med i alla nämnders planer Dokumentation som ska göras av genomförda kontroller

En sammanställning av utförda kontroller rapporteras för Kommunstyrelsen efter varje räkenskapsår i samband med bokslut.

Margareta Smith Ekonomichef

Bilagor 1. Riskbedömning för Kommunstyrelsen 2014 2. Internkontrollplan 2014 för Kommunstyrelsen

Sannolikhet (1-5) 5=mycket hög 1=mycket låg

Konsekven s(1-5) 5=mycket hög 1=mycket låg

Riskvärde (sannolikhet x konsekvens) Värde 8 eller högre ska med i IK-planen

2 3

4 4

8 12

2

1

2

3

2

6

3

2

6

1

2

2

3

3

9

3

3

9

3

2

6

Styrdokumenten hålls aktuella och lättillgängliga.

4

3

12

Kontroll att synpunkter som kommer via synpunkthanteringen besvaras inom 7 dagar.

3

3

9

Aktuell mobiltefefonpolicy finns.

3

2

6

Återlämning av nycklar.

1

3

3

Återlämning av nycklar samt passagebrickor.

1

4

4

2

4

8

2

4

8

3

3

9

3

3

9

Att rapportering sker enligt fastställda rutiner.

4

1

4

4

1

4

5

1

5

PER:6 Personalkostnader * PER:7 Rätt lön *

Att upprättade finns och att uppföljning sker. Att kvitton finns för egna utlägg som rapporteras digitalt. Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet. Att Analyslista - Rätt lön till rätt person.

3

3

9

3

4

12

PER:8 Rätt Pension

Rimlighetsbedömning av pensionsnivån.

1

4

4

2

2

4

3

3

9

1

2

2

2

3

6

Riskanalys för Kommunstyrelsen 2014

Kontrollmoment

Politisk ledning: POL:1 Representation POL:2 Rätt arvode

Reglerna följs. Rätt arvode till rätt person. Koll analyslista. Närvarolistor hålls tillgängliga med aktuella POL:3 Närvarolistor uppgifter. Kanslienheten/ Ärendehantering: Post öppnas och distribueras korrekt i enlighet KAN:1 Postöppning med sekretessregler och fullmakter. Kansliets ska ha tillgång till och tillhandahålla KAN:2 Lagkännedom relevant offentligrättslig lagstiftning. KAN:3 Verkställande av Att ärendet "beslutsuppföljning" genomförs minst fattade beslut i Ksau, KS två gånger om året. och KF Att delegeringsordningen är relevant med KAN:4 Delegering* avseende på kommunkontorets organisation och befattningar m.m. Aktuell dokumenthanteringsplan finns och är KAN:5 tillgänglig och relevant. Dokumenthantering* KAN:6 Information på Informationen är uppdaterad, relevant och hemsidor som informativ. administreras av kansliet KAN:7 Styrdokument beslutade av KS och KF* KAN:8 Svarsfrekvens synpunkter Servicenheten: SER:1 Mobiltelefoner SER:2 Nycklar till kommunhusen vid nyanställning och avslutad anställning. SER:3 Nycklar till lokaler, uthyrningslägenhet samt passagebrickor. SER:4 Leasingbilar och tankkort. SER:5 Passersystem lokalbokning Personal: PER:1 Inventering bisysslor * PER:2 Arbetsmiljö * PER:3 Tillbud och arbetsskador PER:4 RehabiliteringsPER:5 Kvittokontroll

Återlämning av nycklar samt tankkort, kvitto och ifyllning av körjournal. Att relevant förteckning på personer med relavant behörighet finns samt att passerbrickor återlämnas. Att alla kommunkontorets chefer har koll på bisslor Att Riskanalyser och handlingsplaner finns.

PER:9 Rätt Pensionsavgift Rätt pensionsavgift per individ inbetalas. PER:10 Behörigheter att attestera lönerapporter och att anställa PER:11 Korrekt lön i lönesystemet PER:12 Löneavdrag vid frånvaro

Attestkontroll av rapporter mot reglemente. Kontroll av lön i lönesystemet mot anställningsavtal. Kontroll och att det finns bra fungerande rutiner på Kommunkontoret 2013.

G:\Kommunkontoret\Intern 1 kontroll\2014\Riskanalys o plan till KS\Riskanalys KS 2014

Ekonomi: EK:1 Attestrutin för skannade fakturor i IM

Att endast personer i attestförteckningen är behöriga att attestera fakturor i IM.

1

4

4

EK:2 Behörigheter samt Att behörigheter avslutas hos banken samt återlämning av bankdosor. bankdosor återlämnas.

2

5

10

EK:3 Aktuella dokument hos banken

2

2

4

2

4

8

2

5

10

2

2

4

1

4

4

3

4

12

3

3

9

2

3

6

2 3

2 3

4 9

2

2

4

4

2

8

4

2

8

2

3

6

2

4

8

3

4

12

3

3

9

3

3

9

3

3

9

Att bankens förteckning över vilka som får teckna kommunens konton är aktuell. Kontroll av korrekt företag, F-skatt inte med på EK:4 Nya leverantörer "svarta listan". Fakturabelopp, moms, kontering, F-skatt, organisationsnummer samt betalningsdag. EK:5 Betalningar överstigande 20.000 kr som sänds till Leverantörsbetalningar bankgirot stämmer överens med fakturaunderlaget. EK:6 Bokföringsordrar och Att orsak till omföringen framgår samt att attest finns. internräkningar Att kvittounderlag överenstämmer med EK:7 Utbetalningsordrar utbetalningsorder. Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs EK:8 Kontroller av gällande: mobiltelefonräkningar, scannade fakturor representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser. EK:9 Kontroll av Kontroll att fakturor stämmer mot kvitton. tankkortsfakturor EK:10 Kreditering av Att underlag och beslut finns. kundfakturor EK:11 Moms Momsdeklaration upprättas korrekt. EK:12 Krav Kravåtgärder vidtas i enlighet med policy. EK:13 ResursKontroll att resursfördelning till reultatenheter fördelningsmodell görs enligt fastställda pengbelopp och regler. IT: Kontroll av kommungemensamma program, IT:1 Datoranvändning licenser. IT:2 Behörigheter i AD Korrekta behörigheter har givits och är (Active Directory dokumenterade och rutin för säkerhet införs. kommunens nätverk) IT:3 Inköp av mjuk- och Inköp kanaliseras via IT-enheten. hårdvara Kontroll att återanvända datorerna INTE IT:4 Datorer i skolorna innehåller några program som kräver licens och/eller har tillgång till kommunens nätverk. IT:5 IT-säkerhet lösen på Kontrollera att varje server har ett unikt servrarna lösenord. Övrigt: Ö:1 Person-uppgiftslagen Reglerna i personuppgiftslagen är kända och (PuL)* tillgängliga. Ö:2 Person-uppgiftslagen Att förteckning enl. §39 PuL är uppdaterad och (PuL)* anmäld till PuL-ombud. Verksamhetschefer genomför stjärnmarkerade Ö:3 Stjärnkontroll kontroller dvs de kontroller som ska genomföras i samtliga nämnder.

G:\Kommunkontoret\Intern 2 kontroll\2014\Riskanalys o plan till KS\Riskanalys KS 2014

Internkontrollplan Nämnd/förvaltning:

Kommunstyrelsen

För tidsperiod:

2014-01-01 - 2014-12-31

Kommunens Internkontrollreglemente och anvisningarna till detta, ligger till grund för denna plan. Resultaten av kontrollerna rapporteras löpande. Rapportering ska ske skriftligt, se reglementet. Rapportering ska göras till KFN, KS och revision 1 gång per år på genomförda kontroller och dess resultat. Förkortningar: KC PC EkC PeC KaC Psekr RA Ek Ek.ass ITC SC Inf Rutinnummer/rutin

Kommunchef Produktionschef Ekonomichef Personalchef Kanslichef Personalsekreterare Redovisningsansvarig Ekonomer Ekonomiassistenter IT IT-chef chef Servicechef Informatör Riskvärde Kontrollmoment (max 25) (Vad?)

Bedömning av sannolikhet och konsekvens har gjorts i riskanalys Konsekvens = ekonomisk, personell, förtroende om det inträffar Låg sannolikhet/konsekvens 1 Hög sannolikhet/konsekvens 5 Sannolikhet*konsekvens ger riskvärde. Riskvärde 8 och högre ska ingå i planen * Punkter som markerats med stjärna ska ingå i samtliga nämnders internkontrollplaner

Metod (Hur?)

Uppföljning (När?)

Ansvarig (Vem?)

Rapport till

Reglerna följs

Varje faktura under vald period granskas

1 gång/år

EkC

KC

Rätt arvode till rätt person. Kontroll mot analyslista.

Komplett

1 gång/mån

KaC

KC

Komplett genomläsning av delegerings-ordningen

1 gång/år

KaC

KC

1 gång/år

Arkivansv

KC

1 gång/år

KaC

KC

1 gång/år

KaC

KC

1 gång/år

SC

KC

2 gång/år

SC

Fritidschef

Politisk ledning POL:1 Representation POL:2 Rätt arvode

8 10

Kanlienheten/Ärendehantering KAN:4 Delegering*

9

KAN:5 Dokumenthantering*

9

KAN:7 Styrdokument beslutade av KS och KF* KAN:8 Svarsfrekvens synpunkter

12 9

Att delegeringsordningen är relavant med avseende på kommunkontorets organisation, befattningar, mm Komplett översyn och genomläsning av befintliga planer Styrdokumenten hålls aktuella och lättillgängliga. Kontroll att synpunkter som kommer via synpunkthanteringen besvaras inom 7 dagar.

Komplett översyn och genomläsning av befintliga planer Komplett genomgång av gällande styrdokument Stickplov

Serviceenheten SER:4 Leasingbilar och tankkort

8

SER:5 Passersystem och lokalbokning

8

Återlämning av nycklar samt tankkort, Stickprov kvitto och ifyllning av körjournal. Att relevant förteckning på personer med Stickprov relavant behörighet finns samt att passerbrickor återlämnas. 1

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2014\Riskanalys o plan till KS\Internkontrollplan KS 2014

Rutinnummer/rutin

Riskvärde (max 25)

Personal PER:1 Inventerings av bisysslor*

9

PER:2 Arbetsmiljö *

9

PER:6 Personalkostnader*

9

PER:7 Rätt lön*

9

PER:10 Behörigheter att attestera lönerapporter och att anställa

9

Ekonomi EK:2 Behörigheter samt återlämning av bankdosor. EK:4 Nya leverantörer

EK:5 Leverantörsbetalningar

EK:8 Kontroller av scannade fakturor

10 8

10

12

EK:9 Kontroll av tankkortsfakturor

9

EK:12 Krav

9

Kontrollmoment (Vad?)

Metod (Hur?)

Uppföljning (När?)

Ansvarig (Vem?)

Rapport till

Inventering av bisysslor. Att Riskanalyser och handlingsplaner finns. Rimlighetsbedömning av kostnader för resp. verksamhet. Att Analyslista - Rätt lön till rätt person.

Vid utvecklingssamtal

1 gång/år

KC ,PC

KC

Komplett

1 gång/år

PeC

KC

Komplett

1 gång/år vid bokslut

PeC

KC

Komplett

1 gång/mån

Enhetschef

PeC, KC

Komplett

2 gång/år

Löne-kontoret Psekr

Komplett genomgång av behöriga i internetbanken

1 gång/år

EkC

KC

Stickprov

2 gång/år

Redovisnansvarig

EkC

Enl rutin vid varje utbetalningstillfälle

Alltid

Redovisnansvarig

EkC

Stickprov

1 gång/år

Ekonom

EkC

Stickprov

2 gång/år

Ekonom

EkC

Enkätundersökning/ dialog med En gång/år, vid kunder, lyhördhet i gruppen och hos behov chef

Chef enl. delegation

EkC

Stickprov

1 ggr per år

ITC

KC, resp PC

Komplett

3 ggr per år

ITC

KC, resp PC

Enl rutin

2 ggr per år

ITC

KC, resp PC

Attestkontroll av rapporter mot reglemente.

Att behörigheter avslutas hos banken samt bankdosor återlämnas. Kontroll av korrekt företag, F-skatt inte med på "svarta listan". Fakturabelopp, moms, kontering, Fskatt, organisationsnummer samt betalningsdag. Betalningar överstigande 20.000 kr som sänds till bankgirot stämmer överens med fakturaunderlaget. Kontroll av att ekonomiska reglementet efterlevs gällande: mobiltelefonräkningar, representationskonton, leasingbilar, utbildningar samt kurser. Kontroll att fakturor stämmer mot kvitton. Kravåtgärder vidtas i enlighet med policy.

IT Kontroll av kommungemensamma program, licenser. Korrekta behörigheter har givits och är dokumenterade och rutin för säkerhet införs.

IT:1 Datoranvändning

8

IT:2 Behörigheter i AD (Active Directory - kommunens nätverk)

8

IT:3 Inköp av mjuk- och hårdvara

6

Inköp kanaliseras via IT-enheten.

8

Kontroll att återanvända datorerna INTE innehåller några program som kräver Stickprov licens eller har tillgång till kommunens nätverk

3 ggr per år

ITC

KC, resp PC

12

Kontrollera att varje server har ett unikt löStickprov

1 ggr per år

ITC

KC

IT:4 Datorer i skolorna

IT:5 IT-säkerhet lösen på servrarna

2

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2014\Riskanalys o plan till KS\Internkontrollplan KS 2014

Rutinnummer/rutin

Riskvärde (max 25)

Kontrollmoment (Vad?)

Metod (Hur?)

Uppföljning (När?)

Ansvarig (Vem?)

Rapport till

1 ggr per år

Nämndsekr

KC

1 ggr per år

PuLambassadör

PuL-ombud

1 ggr per år

intern-kontrollEkC gruppen

Övrigt Ö:1 Personuppgiftslagen (PuL)* Ö:2 Personuppgiftslagen (PuL)*

Ö:3 Stjärnkontroll

9 9

9

Reglerna i personuppgiftslagen är kända Stickprov och tillgängliga. Att förteckning enl. §39 PuL är Stickprov uppdaterad och anmäld till PuL-ombud. Verksamhetschefer genomför stjärnmarkerade kontroller dvs de Komplett kontroller som ska genomföras i samtliga nämnder.

3

G:\Kommunkontoret\Intern kontroll\2014\Riskanalys o plan till KS\Internkontrollplan KS 2014

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/59

2014-03-24 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Överföring av investeringsmedel för fortsatt renovering av Fagerängs förskola Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att utöka teknik- och servicenämndens investeringsram, för renovering av Fagerängs förskola med n tkr. att finansiera investeringen genom att ianspråkta Kommunstyrelsens investeringsreserv som minskas från n tkr till n tkr.

________ Ärendet Fagerängs förskola har fem avdelningar och tre av dessa har renoverats med start 2012. Ytskikten har renoverats, gemensam hall har renoverats, kök och skåpsinredningar har bytts ut, utomhusförråd har rustats, omklädningsrum har byggts ut och ny utomhusbelysning har installerats. På de två kvarstående avdelningarna har problem upptäckts med golv och fuktskador. Det medför att golven måste bytas helt och totalrenoveras samt att ytskikten renoveras även här. Kommunstyrelsens investeringsreserv har sedan tidigare år öronmärkta medel som kommer att överföras till investeringsbudget 2014 om Bokslutsberedningen i mars och senare Kommunfullmäktige ställer sig bakom det förslaget. Kommunstyrelsens kvarvarande investeringsreserv kommer i så fall att öka väsentligt.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor Protokoll från Teknik- och servicenämnden, § NN Tjänsteskrivelse från Claes-Urban Boström

Beslut till Kommunfullmäktige Akten

Trosa Kommun

Sammanträdesprotokoll Teknik- och servicenämnden

Sammanträdesdatum 2014-03-20

§ 23

Dnr TSN 2014/18

Fortsatt renovering av Fagerängs förskola Teknik- och servicenämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen besluta att avsätta X mkr i investeringsmedel för den tänkta renoveringen och omläggningen av golvet i Fagerängs förskola.

Ärendet Fagerängs förskola har fem avdelningar och sedan 2012 har tekniska enheten renoverat 3 avdelningar som haft stora behov av ytskiktsrenoveringar. Förutom ytskikt så har även kök och skåpsinredningar från 1971 bytts ut. Förråd ute har rustats och en gemensam hall till tre avdelningar har renoverats då den befintliga mattan innehöll asbest. Det har även investerats i ny utebelysning samt utbyggnad av omklädningsrum då de gamla var i samma rum som fjärrvärmecentralen. Nu återstår två avdelningar och där har man funnit ett annat problem då dessa två avdelningar inte är byggda under samma tid. Golvet där är konstruerat så att isoleringen ligger direkt på grundläggningen vilket gjort att det uppstått problem och utifrån en konsultutredning bör golven bytas ut i sin helhet och totalrenoveras.

Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från produktionschef Claes-Urban Boström och teknisk chef Stig Tördahl, 2014-03-10. – Rapport från Grontmij, 2013-11-05.

Kopia till Kommunstyrelsen Akten

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

9

Tjänsteskrivelse Teknik- och servicenämnden

Dnr TSN 2014/18

2014-03-10 Kultur, fritids, teknik- och servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Fax. 0156-523 03 [email protected]

Fortsatt renovering i Fagerängs förskola Teknik- och servicenämnden föreslås besluta: att föreslå KS avsätta X mkr i investeringsmedel för den tänkta renoveringen och omläggningen av golvet i Fagerängs förskola.

Vad är genomfört Fagerängs förskola har fem avdelningar och sedan 2012 har vi renoverat 3 avdelningar som haft stora behov av ytskiktsrenoveringar. Under denna period har de tre avdelningarna renoverats för 400 tkr/styck och förutom ytskikt så har även kök och skåpsinredningar från 1971 bytts ut. Uteförråd har rustats och en gemensam hall till tre avdelningar har renoverats då den befintliga mattan innehöll asbest. Totalt så har dessa renoveringar kostat 1 675 000 kr. Till detta har vi även investerat i ny utebelysning samt utbyggnad av omklädningsrum då de gamla var i samma rum som fjärrvärmecentralen. Kostnad för dessa två delar 650 tkr.

Vad återstår Nu återstår två avdelningar och där har vi funnit ett annat problem då dessa två avdelningar inte är byggda under samma tid. Golvet här är konstruerat så att isoleringen ligger direkt på grundläggningen vilket gjort att det uppstått problem och utifrån en konsultutredning (bilagd) bör golven bytas ut i sin helhet och totalrenoveras. Från rapporten som bilagts kan läsas i sammanfattningen och för åtgärdsförslagen: Sammanfattning Resultaten av de nu utförda undersökningarna och provtagningarna visar att det finns fukt- och mögelskador i övergolv i avd Katten och avd Svanen. Mögellukt känns i uttagna prover på mineralullsskivor och plastfolie i övergolvet.

Mögelskadorna i övergolv är orsakade av de höga fuktförhållandena (RF  75-80 %) som råder i betongbjälklaget. Fullgott dränerande- och kapillärbrytande lager saknas under betongbjälklaget. Risk för mögeltillväxt föreligger vid RF  75 %. Den bakterie som växer bland annat på plastfolie heter Actinomyceter och avger kraftig lukt typ ”jordkällare” alternativt mögellukt. Inga fuktmögelskador synes förekomma i ytterväggar inklusive ytterväggssyllar. Har tillfredsställande utförande. Huruvida mellanvägar står ovan befintligt övergolv alternativt direkt på betongbjälklaget är ej kontrollerat. Den i begränsad omfattning utförda besiktningen av vindsutrymmet (avdelning Katten) visar att underlagstak (masonite) på betongpannor ställvis är fuktskadade. Se foto. Skadeomfattning är ej klarlagd. En kompletterande statusbesiktning av yttertaksutförande bör utföras inom en snar framtid. För att åtgärda konstaterade fuktskador i övergolvet i avdelningarna Katten och Svanen, krävs kraftfulla byggnadstekniska åtgärder. Åtgärdsförslag Åtgärdsförslaget syftar till att skapa sådana förhållanden att inomhusmiljön skall upplevas som bra av brukarna. För att göra detta krävs kraftfulla byggnadstekniska åtgärder. Åtgärderna i stort omfattar utrivning av samtliga övergolv inklusive eventuella träsyllar i mellanväggar i avdelningarna Svanen och Katten. Nytt övergolv utförs med mekaniskt ventilerat övergolv typ Nivell, Nybo alternativt Granabgolv. Inga åtgärder krävs i ytterväggar. I samband med ombyggnad av övergolv rekommenderas att även befintlig golvbeläggning (PVC-matta) i rum med överbetong utrivs. Till detta kommer så den ytskiktsrenovering som bör göras även i dessa avdelningar likt de tre andra. Arbetet som ska göras under förutsättning att erforderliga politiska beslut fattas skall handlas upp och kan således göras tidigast under hösten 2014. Detta är dock fullt möjligt genom att Skolförvaltningen tomställt avdelningar inom förskoleverksamheten i Vagnhärad på grund av brist på barn under hösten. Den kostnadsberäkning som är gjord för motsvarande ytskiktsbehandling som är gjord i de övriga tre avdelningarna samt för en totalrenovering av golvet är X mkr per avdelning, totalt X mkr.

Claes-Urban Boström

Stig Tördahl

Produktionschef

Teknisk chef

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-03-14 Samhällsbyggnadskontoret Björn Wieslander Tel. 0156-520 30 [email protected]

Exploateringsavtal för Strömmen 3 i Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunstyrelsen besluta

att godkänna förslag till exploateringsavtal avseende Strömmen 3 i Trosa, att uppdra till mark och exploateringschefen underteckna exploateringsavtalet och i övrigt genomföra avtalet.

Ärendet Ny detaljplan har tagits fram för Strömmen 3 i Trosa. Detaljplanen innebär att helt nya bostadshus och lokaler kan uppföras inom fastigheten. Förhandlingar har förts med exploatören ägaren till Strömmen 3 om exploateringsavtal, som innehåller sedvanliga klausuler om gatu- och VAutbyggnad mm inom planområdet.

Björn Wieslander Mark och exploateringschef

Bilagor 1. Exploateringsavtal

Beslut till: Björn Wieslander Akten

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/61

2014-03-20 Kommunkontoret Jonas Ivervall Tel. 0156-522 17 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta Handlingsplan Bredband för Trosa kommun.

Sammanfattning För att kunna agera enligt Trosa kommuns Bredbandsstrategi krävs att en handlingsplan för genomförande antas. Detta för att vi skall kunna hålla rätt fart gentemot uppsatta utbyggnadsmål till största möjliga nytta för medborgare och företag i kommunen.

Ärendet Under år 2013 togs kommunens första Bredbandstrategi fram och denna antogs av Kommunfullmäktige i juni 2013. I strategin anges att ett antal initiativ skall tas för att utröna på vilket konkret sätt kommunen skall arbeta för att nå uppsatta mål. Detta arbete redovisas genom att en handlingsplan tas fram och att denna plan på ett mer detaljerat sätt pekar ut tydliga vägar mot målen. Parallellt med detta arbete har kommunfullmäktige tagit beslut om huvudsaklig samarbetspartner för den långsiktiga utbyggnaden av bredbandskapaciteten i kommunen. Valet föll på Trosa Fibernät AB (Trofi) och handlingsplanen har tagits fram i nära samarbete med Trofi. Handlingsplanen är nu klar (bilaga 1) och ansvarig för genomförandet är kommunkontoret. Det skall ske uppdateringar av planen vid behov. Årligen skall en större revidering genomföras och denna skall presenteras för Kommunstyrelsen för beslut om genomförande för nästkommande period. Löpande beslut om förändringar i planen hanteras av de grupperingar som anges i planen, i avtalet med Trofi samt i Trofis ägardirektiv.

Skäl för det föreslagna beslutet Det är av stor vikt att utbyggnaden av bredband i kommunen hålls i den av kommunfullmäktige uppsatta takten och handlingsplanen är det verktyg som kommunkontoret behöver för att kunna möta detta behov.

Johan Sandlund Kommunchef

Bilagor 1. Handlingsplan Bredband

Beslut till Kommunstyrelsen Akten

Jonas Ivervall Näringslivschef

Arbetsmaterial Handlingsplan Bredband för Trosa kommun

Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, Dnr KS 2014/xx

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan

Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga hushåll och företag skall ha tillgång till bredband med en kapacitet på minst 100 Mbit/s senast år 2020. Merparten av Sveriges kommuner är ännu långt från att uppnå den nationella målsättningen och idag har knappt 50 % en täckning med 50 Mbit/s. I Trosa kommun är täckningen under 30% och det krävs därför en tydlig väg framåt för hur kommunen, tillsammans med marknadens aktörer, skall harmonisera med regeringens uppsatta mål. Under 2013 antog Kommunfullmäktige en Bredbandsstrategi för Trosa kommun i vilken huvudmål, delmål, ansvarsfördelning och ekonomiska förutsättningar för att nå det övergripande målet är beskrivet. För att tydliggöra hur en praktisk väg framåt kan redovisas så har ett antal genomlysningar av marknadens olika erbjudanden genomförts under andra halvåret 2013. Detta har lett fram till ett vägval vilket politiken har att ta beslut om och som redovisas i denna handlingsplan. Handlingsplanen har som ambition att vara både vägledande och styrande och kommer att användas som ett aktivt verktyg i vardagshanteringen av vår utbyggnad av ett stabilt och konkurrenskraftigt bredband med ett tydligt erbjudande till våra medborgare och företag. Planen ska svar på frågorna vad, när & hur?

Kort om Trosa Fibernät AB (Trofi) Vårt kommunala bolag Trosa Fibernät AB kom i första hand till genom att ett antal kommunala enheter hade ett utökat behov av att kommunicera med varandra och utanför det egna nätet på ett snabbt, effektivt och säkert sätt. Nedan beskrivs den kronologiska utvecklingen av nätet: • 2006 etablerar Trosa kommun ett fibernät i Trosa och Vagnhärad. Behovet var stort att knyta ihop samtliga kommunala fastigheter för att tillgodose det ökade kapacitetsbehovet i kommunens förvaltningsnät. • 2008 märks en ökad efterfrågan att nyttja kommunens fibernät bland företag, allmännyttan, Brf:er och privata aktörer. • 2009 bildas Trosa Fibernät AB som ett dotterbolag till Trosabygdens bostäder AB (Trobo) och omgående påbörjas arbetet med att ansluta Trobo:s fastigheter. De första företagskunderna som fick tillgång till fibernätet 2009 var Camfil, Strömbergsgruppen samt D-data (Landstinget). • 2011 köper Trofi ett etablerat men ej driftsatt fibernät i Vagnhärad. Med detta förvärv förfogar Trofi över ett sammanbundet och komplett nät i både Trosa och Vagnhärad. Nätets stäckning följer i stora delar fjärrvärmenät då samförläggning har skett i stor utsträckning. • 2012-13 utökar Trofi sitt erbjudande till fler företag och privata fastighetsägare. Utbyggnaden sker i betydligt högre takt än tidigare och ett för privatkunder mer attraktivt tjänsteutbud erbjuds. 2

Innehåll

Bakgrund ........................................................................................................................................................ 2 Kort om Trosa Fibernät AB (Trofi) ................................................................................................................. 2 Innehåll .......................................................................................................................................................... 3 Val av huvudsaklig leverantör........................................................................................................................ 4 Fördjupat samarbete och avtal ..................................................................................................................... 4 Prioritering av utbyggnadsprojekt ................................................................................................................. 5 Investeringsbehov ......................................................................................................................................... 5 Etappbeskrivning ........................................................................................................................................... 5 Tidplan ........................................................................................................................................................... 5 Övriga aktörer samt kunder .......................................................................................................................... 6 Erbjudande .................................................................................................................................................... 6 Kommunikation ............................................................................................................................................. 6 Definitioner .................................................................................................................................................... 7 Sammanfattning ............................................................................................................................................ 7 Bilaga 1 – Prioriteringslista anläggningsprojekt 2014-2015 .......................................................................... 8 Bilaga 2 – Alternativa investeringskalkyler .................................................................................................... 9 Bilaga 3 – Erbjudanden per 2014-02-04 ......................................................................................................10

3

Val av huvudsaklig leverantör Trosa kommun skall, enligt strategin, tillsammans med andra aktörer medverka till att skapa goda förutsättningar för att bredbandstillgången i kommunen möter statens ambitionsnivå. Under hösten 2013 har marknaden analyserats och ett antal möten med marknadens huvudaktörer har genomförts. Detta för att kunna avgöra vilken eller vilka aktörer som på bästa sätt kan ge oss stöd i vår väg fram mot strategins mål. Arbetet har resulterat i vi i kombinationen Trosa Fibernät AB med Telenor (OpenUniverse) ser att medborgare och företagare kommer att kunna erbjudas konkurrenskraftiga och öppna lösningar i större utsträckning än med andra leverantörer och vi har därför föreslagit att utöka och fördjupa samarbetet med denna konstellation. Arbetet har bl a innefattat en analys av de olika aktörernas erbjudanden i en s k SWOT-analys.

Fördjupat samarbete och avtal Trosa kommun tecknar ett samarbetsavtal med Trosa Fibernät AB i samband med Kommunfullmäktigemötet den 12/3 2014 och detta avtal kommer att reglera ägandeförhållanden, investeringsunderlag, samfinansieringsmöjligheter, informationsinsatser, utbyggnadstakt samt samverkan med övriga aktörer. Avtalet gäller t o m 2021-12-31.

4

Prioritering av utbyggnadsprojekt Strategiska områden: x Områden med hög demografisk densitet (exempelvis tättbebyggda områden enl kommunens definition) x Områden med hög efterfrågan (t ex samordnade fastighetsinitiativ) x Områden med särskilda behov (krav på hög kapacitet, få anläggningar) x Områden av för kommunen strategiskt intresse som t ex är utmärkta i kommunens översiktsplan x Glesare bebyggda områden (kan prioriteras genom exempelvis s k byalagssatsningar) Övriga: x Ren landsbygd x Skärgårdsområden Prioriteringarna uppdateras regelbundet i samband med prioriteringsmöten som genomförs av två representanter från respektive avtalspart. Aktuell prioriteringslista kommer löpande att biläggas denna handlingsplan.

Investeringsbehov Trosa kommun skall i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut använda avsatta investeringsmedel till utbyggnaden av bredbandsnätet i kommunen. Trosa Fibernät AB upprättar investeringskalkyl för varje enskild etapp. I bilaga 2 kan man utläsa exempel på ett årligt uppskattat investeringsbehov täckande perioden 2014-2020. Det är upp till bolagets styrgrupp att bedöma vilken utbyggnadstakt som ska föreslås. Beslut om finansieringstakt utöver vad som anges i Bredbandsstrategin tas av kommunfullmäktige. Trosa Fibernät AB ska också vara aktivt i arbetet rörande utbyggnad av bredband i glesbygden och söka statsbidrag.

Etappbeskrivning Vid behov delas prioriterade projekt upp i etapper. Detta görs i första hand för att samverka med annan infrastrukturinvestering och i förekommande fall hanterbara volymer. Exempel kan vara samförläggning i samband med VA-förläggning.

Tidplan 2014-03-12 Beslut om samverkansavtal tas av Kommunfullmäktige. Därefter uppdateras tidplanen löpande i samklang med förändringar i prioriteringslistan. 5

Övriga aktörer samt kunder Trosa kommun ser Trosa Fibernät AB som sitt huvudsakliga verktyg för den framtida utbyggnaden och hänvisar därmed övriga aktörer primärt att samarbeta med bolaget. Vårt nät är och skall uppfattas som öppet för marknadens övriga aktörer. Detta ger möjligheter för andra aktörer att: x x x x

Hyra utrymme i befintlig kanalisation för läggning av egen fiber Hyra s k svartfiber Hyra kapacitet i befintligt fibernät Samverka vid övriga projekt, t ex mobilmastutsättning

I övrigt så förutsätts att andra aktörer erbjuds medverkan och på detta sätt kompletterar utbyggnaden mot målen.

Erbjudande Uppdateras kontinuerligt. Senaste version biläggs denna handlingsplan löpande i form av bilaga 3.

Kommunikation Information om strategi, mål och handlingsplan skall tydligt och lättillgängligt framgå genom flera kanaler såsom kommunens hemsida, Trosas Fibernät AB’s hemsida. Specifik information om innehåll, erbjudanden och praktiska detaljer hanteras av Trosa Fibernät AB via hemsida och direktkontakt såsom telefon eller e-post. Dialogmöten med intressegrupper, områden eller liknande erbjuds vid förfrågan. Marknadsföring av erbjudanden till hushåll och företag genomförs regelbundet av Trosa Fibernät AB eller av bolaget utsedd partner.

6

Definitioner 90% av samtliga hushåll och företag skall senast år 2020 ha tillgång till 100 Mbit bredband. Med 90% avser vi att: x x

x

Ett marknadsmässigt erbjudande har lagts fram. I av Trosa Fibernät AB definierade områden där anslutningsgraden understiger 30% av samtliga hushåll inom området OCH ett konkret erbjudande har utställts till fastighetsägarna så inkluderas detta område EJ i beräkning av total anslutningsandel. I områden där inget intresse alls finns exkluderas även dessa i anslutningsberäkningen.

Sammanfattning Trosa kommun kommer att agera i bredbandsfrågan för att möjliggöra att tillgången på bredband möter statens uppsatta mål för 2020 då 90 % av alla hushåll och företag skall ha tillgång till minst 100Mbit/s. Detta görs genom ett antal initiativ: x Årlig avsättning i investeringsbudgeten som stöd till kanalisation och andra åtgärder x Tecknande av avtal med Trosa Fibernät AB / Telenor (OpenUniverse) x Etablera samarbete med övriga leverantörer och samfinansiärer x Inkludera bredbandsfrågan i all samhällsbyggnadsplanering x Se flera teknologier som framtida, inte enbart fiber x Tydliggöra samtliga erbjudanden för invånare och företag löpande

7

Bilaga 1 – Prioriteringslista anläggningsprojekt 2014-2015 x

Listan uppdateras löpande efter genomförda prioriteringsmöten

8

Bilaga 2 – Alternativa investeringskalkyler

TROFI INVESTERINGAR

msek

netto efter stb T.O.M 2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

ack.

5,3 14 41%

5 19 50%

4 23 57%

4 27 63%

4 31 70%

5 36 80%

5 41 90%

41

4 12,7 39%

4 16,7 45%

2,3 19 50%

4,5 23,5 55%

5 28,5 60%

6 34,5 75%

6,5 41 90%

41

4,5 13,2 40%

5,8 19 50%

9,5 28,5 60%

6 34,5 75%

6,5 41 90%

8 16,7 45%

11,8 28,5 60%

2,5 31 70%

5 36 80%

5 41 90%

31%

19,8 28,5 60%

3 31,5 67%

3 34,5 75%

3 37,5 82%

3,5 41 90%

90%

90%

T.O.M 2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

UTBYGGNAD

enl. reg:s mål i jämn takt investering ackumul invest täckning andel hushåll

8,7 31%

UTBYGGNAD

enl. Bredbandsstrategi investering ackumul invest täckning andel hushåll

8,7 31%

UTBYGGNAD

enl. Snabb Bredbandsstrategi investering ackumul invest täckning andel hushåll

8,7 31%

41 90%

90%

UTBYGGNAD

enl. Snabbare Bredbandsstrategi investering ackumul invest täckning andel hushåll

8,7 31%

41 90%

90%

UTBYGGNAD

enl. högst vision investering ackumul invest täckning andel hushåll

8,7

41

ack.

kalkyler enl. Rox IT-konsult med antagande om lika utbyggnadskostnad per enhet

9

Bilaga 3 – Erbjudanden per 2014-02-04

1

Tjänsteskrivelse Kommunkontoret

Dnr KS 2014/62

2014-03-20 Kommunkontoret Jonas Ivervall Tel. 0156-522 17 [email protected]

Fördubblad utbyggnadstakt för bredband Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att takten i bredbandsutbyggnaden fördubblas inom ramen för den investeringsbudget som antogs av kommunfullmäktige 2013-06-19 (2 mkr årligen under åren 2013-2018) ________

Sammanfattning Trosa kommun har under hösten 2013 och våren 2014 arbetat mycket aktivt för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nå målen i Bredbandsstrategin. Under arbetets gång har det diskuterats hur snabbt man kan nå de uppsatta nivåerna i strategin och det har då framkommit att utbyggnadstakten skulle kunna öka och därmed skulle fler medborgare och företag kunna erbjudas tillgång till bredband tidigare än förväntat. Den högre takten skulle kunna hållas genom att investeringen på totalt 12 MSEK fördelas enligt följande; 2013: 2 MSEK, 2014: 4 MSEK, 2015: 6 MSEK Bredbandstäckningen skulle på detta sätt kunna nå 60% redan efter år 2015 (jämfört med år 2018 med den ursprungliga takten) och 90% år 2018 istället för år 2020. Våra bedömningar bygger, precis som i strategin, på samverkan med andra marknadsaktörer och möjligheter till regionala och statliga stöd. Det är en förutsättning för att nå målen oavsett utbyggnadstakt.

Johan Sandlund kommunchef

Bilagor 1. Kalkyl utbyggnad bredband

Beslut till Kommunstyrelsen Akten

Jonas Ivervall näringslivschef

INVESTERINGAR MSEK 2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

2 39%

2 45%

2 50%

2 55%

2 60%

0 75%

0 90%

12

6 60%

0 70%

0 80%

0 90%

Utbyggnad enligt ursprunglig plan Investering Täckning

2 31%

Utbyggnad enligt förslag med fördubblad takt Investering Täckning

2 31%

4 45%

Ursprungliga kalkyler enligt Rox IT-konsult med antagande om lika utbyggnadskostnad per enhet

12

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr 2014/78

2014-03-26 Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Årsredovisning för Trosa kommun och koncern 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna, den av kommunstyrelsen upprättad årsredovisning för Trosa kommun och koncern. att 8 miljoner kronor, av kommunens resultat öronmärks för eventuellt vikande konjunkturutveckling 2015-2018. att -916 tkr överförs, per mars 2014, till resultatenheterna inom skola/förskola genom att samtidigt öka finansförvaltningens budget, enhet ”kommungemensamma poster”, med motsvarande belopp. I ovanstående resultatöverföringen har följande underkott undantagits: 1. Det underskott som genererades på högstadieenheten under vårterminen med totalt -939 tkr. att +255 tkr överförs, per mars 2014, till resultatenheterna inom vård- och omsorg genom att samtidigt minska finansförvaltningens budget, enhet ”kommungemensamma poster”, med motsvarande belopp. I ovanstående resultatöverföring har följande underskott/ej genomförd upphandling undantagits: 2. Omställningskostnader för att minska 10 platser på särskilt boende under 2013, -500 tkr. 3. Resultatenheten hemtjänst har effektiviserats samtidigt som kvaliteten höjts. Underskott från 2011 och 2012 undantas med -499 tkr 4. Budgettillskott för yrkeskläder kunde inte genomföras förrän efter årsskiftet vilket är -500 tkr att återstående medel för redan beslutade investeringar, som ännu inte avslutats, beviljas att överföras till budgetåret 2014 med totalt 79 060 tkr.

Sammanfattning ekonomiskt resultat Kommunen Förslag till årsredovisning för 2013 har upprättats. Årsredovisningen omfattar den sammanställda redovisningen för koncernen och kommunen.

Kommunen redovisar ett positivt resultat med +16,7 mkr vilket motsvarar 3,1 procent av skattenettot. I årets resultat ingår såväl intäkter som kostnader av ”engångskaraktär”. Samtliga kommuner och landsting har fått återbetalning av sjukförsäkringsavgift från AFA för åren 2005-2006. För Trosas del var återbetalningen 6,7 mkr. Under 2013 har utredningen om kostnaderna för sluttäckning av deponi färdigställts och en avsättning på 7,5 mkr har gjorts. Resultatenheterna inom för- och grundskola redovisar tillsammans ett negativt resultat med -1,9 mkr varav -0,8 är överföring från 2012. Omorganisation av kommunens högstadieskolor Hedeby och Tomtaklint till en gemensam högstadieenhet fullföljdes från höstterminen 2013. Inom särskilda boenden samt hemtjänst redovisas ett underskott med -1,2 mkr. Inom vård och omsorg har man genom ny organisation, hårt arbete och stort engagemang genomfört effektiviseringar samtidigt som verksamheterna redovisar såväl ökad kvalitet som verksamheter med några av landets mest nöjda brukare. Nämnden redovisar överskott för första gången sedan 2007.

Trobo Trosabygdens Bostäder AB, Trobo, har upprättat förslag till årsredovisning. Bolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är +1,2 mkr .

Sammanställd redovisning – koncern Koncernens redovisar ett positivt resultat för året med 18 mkr vilket motsvarar 3,3 procent av skattenettot.

Överföring av investeringsmedel Investeringsmedel budgeterades för 2013. Vissa projekt har inte avslutas eller påbörjats under 2013. Se bifogad förteckning.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor Årsredovisning Trosa kommun Årsredovisning Trobo Förteckning investeringsprojekt

Projekt skattefinansierade Vagnhärads centrum Parkering Vagnhärads station GC-vägar 2011-2013 Vhd å-miljö Parkering Safiren

Budget Utfall Begäran om t.o.m.2013 t.o.m. 2013 överflytt medel X X X

X X X

X

X

X

X

Safiren

X

X

Strandskoning projekt

X

X

Proj Trosaån

X

X

Fageräng belysn./persn utrymme

X

X

Nytt tak Trosa Vårdcentral

X

X

Verktyget 4, Industrigatan

X

X

Pluginlösningar

X

X

Förskola Tomtaäng

X

X

Fjärrvärme Stationshusen

X

X

Muddring Tureholmsviken

X

X

X

X

Investering bredband KS KS Investeringsreserv

Summa skattefinansierat

Projekt avgiftsfinansierade Allégatan Kvarteret Uttern

X

X

202 600

146 270

Torgbyggnation genomförd, justeringsarbeten X återstår X Byggnation pågår, medfinansiering 2 250tkr X Genomförd enl utredning. Mkt lite återstår Mark-, anl- & belysningsarbeten genomförda. X Justeringar återstår. X Dagvattenåtgärder genomförda

X

X

X

VA Skärlagsgatan

X

X

Renovering Vhd vattentorn

X

X

Budget 2014 X X X X X

X Byggentreprenad pågår X Utredning ej påbörjad X Utredning ej påbörjad

X

X Byggnation pågår X Inventering för genomförande påbörjad

X

X Köp genomfört, ombyggnationer pågår. X Utredning pågår. X Byggnation pågår X Avtal klart, byggnation påbörjas. X Påbörjas 2014 Budget beslutad i juni och kunde ej nyttjas fullt X ut, byggnation fortgår på Edanö X

56 330

Budget Utfall Begäran om t.o.m.2013 t.o.m. 2013 överflytt medel X

Kommentarer

X X X X X X X X X X

32 000

Kommentarer

X Avvaktar lösning för reningsverk. Avvaktas, sektionering av spillvattennät och X överföringsledning X Avvaktar lösning för reningsverk. X Projektering genomförd. X Tekniskt genomförande utreds.

Budget 2014 X X X X

Gunnarstensgatan

X

X

Skärlagsp dagv magasin Kalkbruksv, spillvatten Ny huvudvattenledning Sörtuna

X

X

X X X

X X X

X

X

25 250

2 520

22 730

0

227 850

148 790

79 060

32 000

Återvinningsstn Källvik Korslöt Återvinningscentral

Summa avgiftsfinansierat Totalt

X Byggnation pågår för exploateringsområde. X Ej påbörjad. X Upphandling genomförd. X Avvaktar samf parkering. X Justeringsarbeten återstår

X X X X X X

cUVUHGRYLVQLQJ 7URVDNRPPXQ

www.trosa.se/bokslut

Fem år i sammandrag År       

2013

2012

2011

2010

2009











        !!# $

<



<



<











$











$>









<<

`[\

z

z

z

z

z

{ \

z<<

z<

z<

z<

z<

z

z

z

z<

z<









<

<

<

<



<

z<

z

z


z

$

$

$

$

$

$

Z    [ [ \\ []  ^ #

|      ^ }\ \ ~     [\  }\ \ \ ~   ‚ [\ \ ^ ^ƒ ]   \ ! [  „ \]   [\[ †\   \ ‡ [\[  ˆ \ \ ‡ [\[ \ ~   ‰  \  Š \! \ 

ˆ

ˆ

ˆ

ˆ

ˆ

$

$

$<

$<

$

z<

z

z

z

z

<



<







<

<





}[   ˆ

ˆ

ˆ

<ˆ

ˆ

ˆ

}[    \   ^ƒ !  [

ˆ

ˆ

ˆ

ˆ

ˆ <<

Š \! \ ~   

{ \\ ~  







<

‹

   [!  \ 











Œ [\[ \ 











  ƒ ! [   ^[\  z$ z‚ [

z

z

z

z

z<

  ƒ ! [   ^[\  z$ z \ 

z

z

z

z

z

„  [ $ ‚ [

z

z

z

z

z

„  [ $  \ 

z

z

z

z

z

‚  

<



<



<

‰   





<

<<



‚ [`[

Mandatfördelning [  

<

<

<

<



‘[\!  











’  !  











`  [\  











}[  [\  











 “ƒ!    ƒ











‚ [ \











„ !  











}

  [\  











35

35

35

35

35

TROSA KOMMUN

Org.nr. 212000-2957

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Fem år i sammandrag Politiska kommentarer Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Befolkning, bostäder och arbetsmarknad i Trosa Kommunens Kvalitet i Korthet, mm Viktiga händelser under året Frisknärvaro/Sjukfrånvaro, HME Kommunens ekonomiska utveckling God ekonomisk hushållning Uppföljning av kommunfullmäktiges övergripande mål Koncernen

1 5 7 9 12 14 20 22 24

Kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Upplysningar om redovisningsprinciper Personalekonomisk redovisning Miljönyckeltal

26 26 27 28 31 32 33 34 36 41

Koncernen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter

42 42 43 44

Kommunstyrelsen Politisk ledning och kommunkontor Ekoutskottet

46 51

Samhällsbyggnadsnämnden

54

Humanistiska nämnden Skola och barnomsorg Individ och familjeutskottet

57 61

Vård- och omsorgsnämnden

64

Teknik & servicenämnden Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet

69 72

Kultur och fritidsnämnden

75

Miljönämnden

78

Revisionen

81

Revisionsberättelse Organisation 2013-12-31

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys

Mer drag i amerikansk konjunktur Konjunkturåterhämtningen har kommit betydligt

Omvärldsanalysen speglar hur yttre

längre i USA där arbetslösheten har fallit

omständigheter påverkar eller kan påverka Trosa

kontinuerligt sedan slutet av 2009.

kommun. De faktorer som påverkar kommunen är

Det tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 0,9

utvecklingen på arbetsmarknaden/arbetade timmar

procent och sysselsättningen har under hösten

i Sverige, demografiska förändringar, inflations-

ökat med ca 200 000 personer per månad.

och löneutveckling samt ränteläget.

Nedgången i arbetslösheten förklaras dock också av ett fallande arbetskraftsdeltagande.

Samhällsekonomisk utveckling

Finanspolitiken har varit åtstramande 2013 men

Källa: Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet

åtstramningen blir mindre kraftfull kommande år.

december 2013

Den senaste budgetöverenskommelsen ger

Återhämtningen i Sverige hämmas av en svag

stabilitet och bättre förutsägbarhet av den

omvärld

finanspolitiska utvecklingen, vilket höjer

Konjunkturen är på väg att förbättras och

förtroendet för den ekonomiska utvecklingen.

indikatorer pekar på att optimismen har återvänt i

Federal Reserve väntas påbörja avvecklingen

Sverige. Företag och hushållens förtroende har

av obligationsköpen i början av 2014 och höjer

stärkts, samtidigt som arbetslösheten minskar och

styrräntan med början andra halvåret 2015.

sysselsättningen fortsätter att öka. Men svensk

Penningpolitiken är dock fortsatt mycket expansiv,

ekonomi hålls tillbaka av problemen i omvärlden

något som bidrar till fortsatt hög tillväxt.

som mycket långsamt håller på att lösas. Därför fortsätter lågkonjunkturen de närmaste åren, men i

Återhämtning i OECD-länderna 2014-2015

en mildare form än tidigare.

År 2014 ökar tillväxten i de flesta OECD-länder. De huvudsakliga drivkrafterna är likartade: en fortsatt

Långsamt högre tillväxt i Euroområdet

mycket expansiv penningpolitik, en mindre stram

I euroområdet har BNP nu ökat de senaste två

finanspolitik än de senaste åren och en miljö med

kvartalen. Tillväxten drivs mest av utvecklingen i

lågt resursutnyttjande och en cyklisk uppgång i

Tyskland, men även i de skuldtyngda länderna

efterfrågan. Det är framför allt de under krisen

Irland, Portugal, Grekland och Spanien har

nedpressade bruttoinvesteringarna som ökar

utvecklingen förbättrats tydligt. I en del andra

snabbt.

länder är dock bilden mörkare. Konkurrenskraften har knappt förbättrats i Frankrike och Italien, vilket

Tillväxtekonomierna

kommer att krävas för att BNP uthålligt ska kunna

ƒ

växa i dessa länder. Sannolikt krävs det betydligt

Strukturella reformer bidrar till fortsatt hög tillväxt i Kina.

mer långtgående reformer av regelverk på

ƒ

arbetsmarknaden, minskad statsapparat och andra strukturella reformer för att vända utvecklingen.

Finansiell turbulens i Indien och Brasilien

BNP-utveckling i världen

Vägen till en ekonomisk balans i euroområdet är därmed lång och osäker.

10,0

BNP-utveckling i Europa

8,0

5,0

6,0

4,0

4,0

3,0

2,0

2,0 0,0 1,0 -2,0

0,0

2011

-1,0 -2,0 -3,0 2011

2012

2013

2014

2015

Finland

Danmark

Norge

Sverige

Frankrike

Italien

Spanien

Tyskland

Storbr.

1

2012

2013

2014

USA

OECD

Euroomr.

Kina

Indien

Världen

2015

Sverige

Vilken bedömning gör Sveriges företag och hushåll av ekonomin? Källa: Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer februari 2014. Konjunkturinstitutet tar med jämna mellanrum fram en så kallad barometerindikator.

balansräkningar medför att förutsättningarna för ett markant lyft är goda. ƒ

Totalt väntas global BNP öka med 4,1 procent 2014 och 3,8 procent 2015. Det är något mer än den genomsnittliga BNP-tillväxten på 3,7 procent under perioden 2000-2013.

ƒ Företagens och hushållens syn på ekonomin ger en bild av det totala konjunkturläget

Under 2014 och 2015 är det val i flera viktiga länder. 2014 är det val i bl.a. Indien, Brasilien, Indonesien, Sverige, USA (mellanval) och till EU-parlamentet. 2015 är

130

det bl.a. val i Finland, Storbritannien och

120

Danmark. ƒ

110

2014 är det val i Sverige. Och valår är nästan alltid positivt för BNP-tillväxten. Under de

100

investeringar brukar öka klart mer under

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

övriga år. Privat och offentlig konsumtion plus 2006

60 2005

valår (9 år) och med i genomsnitt 1,9 procent

2004

växt med i genomsnitt 3,0 procent under

70 2003

senaste 33 åren (1980 – 2012) så har BNP

80

2003

90

valår. 2014 stimuleras ekonomin med 21 miljarder kronor i skattesänkningar/utgiftsökningar. Hushållen är de stora vinnarna.

Barometerindikatorn sjönk 2,8 enheter i februari, ƒ

från 107,4 i januari till 104,6. Alla indikatorer,

Under kommande år gynnas den svenska

utom för bygg- och anläggningsverksamhet,

exportindustrin av att den globala invester-

noterade en minskning. Indikatorn för bygg- och

ingskonjunkturen vänder uppåt. En expansiv

anläggningsverksamhet steg 3,3 enheter. Störst

finans- och penningpolitik samt låg inflation

var tillbakagången för tillverkningsindustri som föll

bidrar till en påtaglig ökning av hushållens

nästan 4 enheter. Alla indikatorerna ligger dock

köpkraft 2014. Under 2015 väntas dock

fortfarande över sina historiska genomsnitt.

finanspolitiken bli stramare samtidigt som inflationen stiger vilket medför att hushållens disponibla inkomster ökar i betydligt lägre

Vad säger andra prognosmakare?

takt.

Tre steg framåt och ett steg bakåt ƒ

Källa: Erik Penser Bank 22 januari 2014 ƒ

BNP väntas öka med 3,2 procent 2014 och

Under slutet av 2013 började den globala till-

2,6 procent 2015. Arbetslösheten sjunker från

växten öka i allt snabbare takt. Vår uppskatt-

8,0 procent 2013 till 7,3 procent 2015.

ning är att världsekonomin för närvarande växer med drygt 4 procent i årstakt, vilket

Kommunernas ekonomi

kan jämföras med knappt 3 procent för ett

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,

halvår sedan. Vi ändrar därför rubriken från

februari 2014

två till tre steg framåt, men att det även i

ƒ

ƒ

fortsättningen kommer bli ett och annat

Starkt kostnadstryck i kommunsektorn

bakslag. Det finns fortfarande mycket stora

Behoven som följer av en ökande befolkning och

obalanser i flera stora länder vilket medför att

förändringar mellan åldersgrupper tar allt mer

risken för bakslag är påtagliga.

resurser i anspråk. Omfattande investeringar i

Den höga arbetslösheten medför att penning-

kommuner och landsting leder till ökade avskriv-

politiken kommer vara fortsatt mycket expan-

ningar och finansiella kostnader som kräver mer

siv i de flesta OECD-länder under prognos-

utrymme i driftbudgetarna. Under de senaste åren

perioden, även om styrräntorna höjs något

har behoven från demografiska förändringar inne-

under 2015 samtidigt som central-bankerna

burit kostnadsökningar på ungefär en halv procent

drar ned på sina stödköp av obligationer.

i kommunerna och en procent i landstingen.

Finanspolitiken kommer vara betydligt mindre

Från 2013 ökar dessa behov kraftigt i kommunerna

stram såväl 2014 som 2015 än de två före-

och närmar sig även där kostnadsökningar på en

gående åren

procent per år. För att klara ökade behov inom till

Investeringskvoten i OECD-länderna ligger för

exempel grundskolan till följd av fler barn i

närvarande på en rekordlåg nivå. Ökad opti-

grundskoleålder krävs att kommunerna klarar av

mism hos företag, tämligen god lönsamhet i

att anpassa kostnaderna inom de verksamheter

näringslivet och bankernas mindre dåliga

2

där behoven minskar, vilket är fallet inom

Kraftigt ökade elevkulla i grundskolan men

gymnasieskolan där elevkullarna faller kraftigt.

minskade behov i gymnasieskolan

På landstingssidan fortsätter kollektivtrafik och

Kostnadsutveckling och demografiska förändringar

hälso- och sjukvård att öka sina ekonomiska

inom skolan. Index år 2000=100

anspråk. Tillfälliga effekter stärker respektive tynger 2013 Under 2013 förstärktes kommunernas intäkter med 7,6 miljarder kronor av tillfälliga återbetalningar från AFA Försäkring. Sammantaget väntas kommunernas resultat uppgå till nästan 11 miljarder 2013, vilket motsvarar 2,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Landstingen väntar ett samlat underskott 2013, på cirka 1,5 miljarder. Landstingens resultat tyngs ner av en tillfällig

De streckade linjerna visar behovsutveckling utifrån

bokföringsmässig kostnad på drygt 8 miljarder

demografin.

kronor när diskonteringsräntan för pensionsskulden

Kostnaderna för grundskolan har under 2000-talet

(Rips) ändras, medan återbetalningen från AFA

minskat varje år till följd av minskade elevkullar.

Försäkring är betydligt mindre än för kommunerna,

Nu ökar elevkullarna kraftigt, vilket kommer att

2,8 miljarder kronor

kräva ökade resurser. Antalet invånare i gymnasieåldern ökade kraftigt under 2000-talet

Svag intäktsökning 2014

vilket har ställt krav på kommunerna att anpassa

För både kommuner och landsting gäller att det

resurserna efter elevkullarna.

inte finns några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014 och att det inte

Behoven ökar som följd av demografiska

blir nya statliga tillskott av betydelse 2014.

förändringar För kommunerna sammantaget har demografiska förändringar i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning inneburit ökade resursbehov med cirka ½ procent per år de senaste tio åren. Under de närmaste åren ökar dessa behov dubbelt så snabbt.

Intäkterna ökar därmed väldigt lite trots en genomsnittlig utveckling av skatteunderlaget Utveckling av kommunernas intäkter, kostnader och resultat, procentuell förändring 2013 2014 Kommuner Skatteintäkter o gen. Statsbidrag Verksamhetens kostnader Demografiska behov och trend Implicit prisindex (PKV) Resultat, procent av skattenetto Resultat exkl. AFA och Rips, procent av skatter och bidrag

3,7 3,7 1,4 2,2 2,4

3,5 3,5 1,6 2,3 1,0

1,2

1,0

Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter

Befolkningsförändringar och kostnadsökningar Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ”Ekonomirapporten, oktober 2013”. Kommunernas verksamheter påverkas i olika stor grad av befolkningsförändringar. Till exempel ökar eller minskar skolverksamheternas kostnader med

Störst är behovsökningarna inom förskola och

förändrade elevkullar i aktuella åldersgrupper.

grundskola.

Det finns också verksamheter där kostnaderna inte har följt utvecklingen av målgruppens storlek; det gäller bland annat äldreomsorgen. Att studera hur utvecklingen har sett ut historiskt kan ge en fingervisning om framtiden.

3

Välfärdtjänsternas utveckling 1980-2012

Kommunernas välfärdstjänster för barn, unga och

Ökande resurser och växande behov

gamla

Källa: SKL- rapport februari 2014

160,0

Allmänhetens uppfattning

150,0

En inte ovanlig uppfattning är att det över tiden 140,0

satsas allt mindre resurser på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg. En starkt bidragande

130,0

orsak till denna negativa bild är rapporteringen i 120,0

massmedia som ofta fokuserar på sparbeting, nerskärningar och olika missförhållanden.

110,0

SKL lät researchföretaget Ipsos gå ut och fråga 100,0

svenska folket om när i tiden de trodde att det satsades mest på skola, vård och omsorg. Endast

90,0

10 procent trodde att det satsades mest idag. En överväldigande majoritet trodde i stället på en

Resurser

Demograf i

Utf örda prestationer/tjänster

höjdpunkt en bit bakåt i tiden och ganska många trodde att de största satsningarna gjordes för flera decennier sedan.

Utbyggnaden av förskola och skolbarnomsorg tillsammans med gymnasieskolans utvidgning har

Mot bakgrund av att skola, vård och omsorg ofta

inneburit att antalet välfärdstjänster mot barn och

toppar listan över viktiga politiska frågor är det

unga har ökat kraftigt. Eftersom antalet barn i

märkligt att kunskaperna kring dessa verksam-

befolkningen inte ändrats nämnvärt har det

heter är så bristfälliga.

inneburit ett kraftigt ökat antal prestationer i förhållandet till antal barn i befolkningen. Totalt

Kostnader och demografi

sett motsvarar det en ökning med drygt 50 procent

Kommunsektorn tillhandahåller tjänster av olika

mellan 1980 och 2012.

slag. En stor del är så kallade välfärdstjänster. Det är tjänster som riktar sig till enskilda, specifika

I förhållande till antalet äldre i befolkningen har

brukare som i huvudsak finansieras med skatt.

antalet beräknade tjänster i äldreomsorgen

Dessa tjänster svarar för närmare 90 procent av

minskat kraftigt. En möjlig förklaring till tillbaka-

kommunernas och landstingens sammantagna

gången kan vara att dagens äldre inte har samma

kostnader. Annan verksamhet vid sidan om det

behov av hjälp- och stödinsatser som äldre i mot-

som räknas som välfärdstjänster är kultur, fritid,

svarande ålder hade tidigare – en princip som man

infrastruktur och politisk verksamhet.

däremot inte har utgått från i beräkningen av demografiskt betingade krav. Det är inte troligt att

Mellan 1980 och 2012 ökade kommunsektorns

en förbättrad hälsa är den enda förklaringen till att

sammantagna kostnader från 478 till 760 mdr

andelen äldre med äldreomsorg gradvis har

räknat i 2012 års priser och löner. Det är en ökning

minskat. Under 1980-talet omfattades många äldre

med drygt 280 mdr vilket motsvarar en tillväxt på i

av äldreomsorg trots att behoven många gånger

genomsnitt 1,5 procent per år. Befolkningstillväxt

inte var så stora. I vissa fall fungerade

och befolkningsutvecklingen i olika ålderskategorier

äldreomsorgen som lösning på andra problem, som

under samma period motsvarade i snitt 0,5 procent

till exempel en bristfällig bostadssituation.

per år. Kommunsektorns kostnader har under

Fortfarande i början av 1980-talet fanns det

perioden 1980-2012 årligen ökat 1 procentenhet

åtskilliga bostäder som saknade dusch- och

snabbare än vad som motiveras av förändringar i

badmöjligheter och ibland också varmvatten. De

befolkningens storlek och ålderssammansättning.

servicelägenheter och servicehus som senare byggdes innebar för många äldre en väg bort från denna misär.

4

Befolkning, bostäder och arbetsmarknad i Trosa kommun

Befolkningen i olika åldergrupper speglar behovs-

Befolkningsutveckling

Trosas barn 1-5 år går i förskolan och barn och

Den 31 december 2013 var 11 680 invånare

ungdomar 6-18 år går i förskoleklass, grundskola

folkbokförda i kommunen. Befolkningen ökade med

eller gymnasium. Äldre invånare påverkar behovet

förändringar i olika verksamheter. De allra flesta av

av bland annat hemtjänst.

151 invånare 2013 att jämföra med +36 invånare 2012 och +31 invånare 2011. År 2008 växte Trosa

Trosas befolkning i ettårsklasser december 2013

med 324 invånare.

250

Befolkningsutveckling 1992-2013

200

12 000 11 500

150

11 000

100

10 500

50

10 000

0 0

9 500

10

20

30

40

50 60 ålder

70

80

90

92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12

Sedan Trosa blev egen kommun 1992 har

Bostadsbyggande

befolkningen ökat med 1 812 personer vilket

Trosa har fastställt tre översiktsplaner under 2000-

motsvarar 18,4 procent.

talet. Flera större detaljplaner vann laga kraft 2010-2011. Arbete med ny översiktsplan påbörjas

Det föddes 103 barn och 100 personer avled under

2014.

året. 721 personer flyttade in till kommunen och

Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO

576 personer, flyttade ut.

utvecklingen av centrala Vagnhärad med en helt ny torgutformning samt nya bostäder och lokaler.

Varifrån flyttade invånarna in och ut ur

Utöver dessa projekt är den övergripande bilden

kommunen?

att ett stort antal stora och små bostadsprojekt pågått under året såsom Skärlagsparken,

600

Djupvikskullen, kvarteret Mejseln och

500

Strömmingsberget i Trosa.

400

Utbyggnad och planering/exploatering för nya

300

inflyttare

200

bostäder. Vagnhärad

utflyttare

100 0 Sörmland

Övr landet

Utlandet

ƒ

Vagnhärds Torg

ƒ

Fänsåker

ƒ

Väsby

ƒ

Alby

Den vanligaste inflyttaren 2013 var 2 respektive 32

Trosa

år gammal.

ƒ

Mejseln

ƒ

Trosalundsberget

Befolkningsförändringar 2013 i olika åldersgrupper

ƒ

Öbolandet

jämfört med december 2012

ƒ

Ådaområdet

ƒ

Bråta Torp

30

ƒ

Smedstorp

20

ƒ

Skärlagsparken

10

Västerljung ƒ

0 -10 -20 -30 0

1-5

6-15 16-18 80-w

5

Hammarbyvägen

Färdigställda bostäder 2009-2013

Villor

Bostadsrätt

Medborgarundersökning

Hyresrätt

Ett av Trosas främsta redskap för förbättringsarbete och prioriteringar är de svar som Trosas

Trosa tätort Tureholm

medborgare gör i SCB:s medborgarundersökning.

4

Apelåker

Undersökningen genomfördes för första gången

25

Apelåker 2

2

Tomta Äng

15

våren 2007 för att sedan genomföras vartannat år. 2013 års medborgarundersökning visade på fortsatt mycket goda resultat och nöjda

Trosagården

23

Öbolandet

4

Förtätningar Trosa

8

Bäckens Gärde

2

medborgare, vilket är mycket glädjande. Vad tyckte Trosa medborgare 2007 – 2013 i jämförelse med andra kommuner?

Fiskargatan

4

Skärlagsparken

80

20

Jungfrutomten

40

75

4

70

Långnäsberget

2

65

Djupvikstomten

2

60

Mejseln

55

11

Sandstugan

50

2

45

Vagnhärad

40

Albanoplan

5

35

Väsby

9

30

Enstaka hus landsbygd

2007

23

Förtätningar Vagnhärad

4

Vagnhärads Torg

26

Västerljung Källvik

2009

2011

2013

NRI Trosa

NMI Trosa

NII Trosa

NRI Kommungruppen

NRI Kommungruppen

NII Kommungruppen

2

Hammarbyvägen

6

Enstaka hus landsbygd Totalt

6

Grafen visar vad medborgarna anser på ett övergripande plan i kategorierna:

20 135

39

NRI = Vad du tycker om din kommun att leva

95

och

bo i. Trosas befolkning ökade med 542 invånare från december 2008 till december 2013. Samtidigt färdigställdes totalt 269 nya bostäder.

NMI = Vad du tycker om din kommuns

Arbetsmarknad

SCB jämför Trosa med de kommuner som gör

I början av året låg den öppna arbetslösheten

undersökningen samtidigt. År 2007 var det 69

något högre än vi har sett de senaste åren. 194

kommuner och 2013 var antalet kommuner 135.

verksamheter. NII = Vad du tycker om inflytandet i din kommun.

personer var då öppet arbetslösa varav 45 personer var 24 år eller yngre. Kontinuerligt under året sjönk arbetslösheten för att landa på en nivå som var lägre än de tidigare två åren. 167 öppet arbetslösa i december (varav 26 unga) var det lägsta antalet på flera år. Det verkar som om vi har en mycket välfungerande arbetsmarknad då effekterna av Bosch Rexroths nedläggning inte alls syns i statistiken längre. Genomsnittlig arbetslöshet och personer i program enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Resultaten analyseras för att kommunens ska %

Trosa

Riket

Trosa

Riket

kunna fatta rätt beslut och genomföra åtgärder och förbättringar. Många av kommunfullmäktiges

2013

2013

2012

2012

Arbetslösa

2,5

3,6

2,0

3,5

övergripande mål följs upp genom medborgar-

I program

2,1

3,1

2,1

3,0

undersökningen. Våren 2015 genomförs nästa

Totalt

4,6

6,7

4,1

6,5

undersökning.

6

Kommunens kvalitet i Korthet Bemötande och tillgänglighet är mycket högt prioriterat i Trosa. Det försämrade bemötandet som, företaget som mätt tillgänglighet och bemötande redovisat för Trosa, bekymrar oss mycket. Vidare analys och åtgärder ska genomföras.

Trosa deltar i detta jämförelseprojekt sedan det startade 2007. Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. KKiK drivs av Sveriges Kommuner och Landsting.

Simhallens öppettider ser vi alla fram emot att kunna ange i 2014 års KKiK då simhallen öppnat inför höstterminen.

Kommunens Kvalitet i Korthet består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Allt fler av Sveriges kommuner deltar i KKiK. Första året var det 41 och 2013 var det 220 kommuner som deltog. Årligen undersöks kommunernas kvalitet ur fem perspektiv:

Trygghetsaspekter

KKiK

i Trosa kommun Hur många personer besöker en hemtjänsttagare som har besök minst 2 gånger per dag 7 dagar /vecka

2013 2012

KKiK

Medelvärde

11

9

14

Hur många barn/ personal är det i Trosas förskolor? Planerad.

5,8

5,3

5,4

Hur många barn/ personal är det i Trosas förskolor? Faktisk.

4,6

4,2

4,4

• Tillgänglighet • Trygghet • Information och delaktighet • Effektivitet • Kommunen som samhällsutvecklare Kolumnen ”medelvärde” redovisar medelvärdet för de 220 kommuner som deltagit i jämförelseprojektet.

Att Trosas invånare ska känna trygghet är mycket viktigt för kommunen. Övergripande trygghetsmått återfinns under Kommunfullmäktiges övergripande

Nyckeltal Trosa kommuns tillgänglighet Andel invånare som får svar på enkel fråga inom två dagar via epost Andel invånare som för att får svar på enkel fråga får kontakt med handläggare via telefon?

mål. KKiK KKiK Medel2013 2012 värde 93

70

80

%

57

33

44

%

Nöjd inflytande index från Medborgarundersökningen

KKiK

KKiK

2013 2012

Medelvärde

81

77

79

56

54

39

%

Trosas hemsida (www.trosa.se) ger god information till medborgarna. Högst rankades

Hur stor andel uppfattar att de får ett gott bemötande av handläggaren?

69

83

87

Hur många timmar har huvudbiblioteket öppet utöver 08-17 på vardagar?

9

8

12

Simhallens öppettider utöver vardagar 8-17

-

-

26

Hur lång är väntetiden i snitt för de som inte får förskoleplats på önskat datum?

2

3

19

dag

Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende?

21

24

50

dag

Hur lång är handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd?

Din delaktighet och kommunens information Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna?

Uddevalla med 95 procent och lägst Hörby med 56.

%

Mest nöjda över inflytandet i kommunen har Trosas medborgare jämfört med samtliga kommuner som 8

18

16

gjort medborgarundersökning. Inom KKiK var det

dag

217 kommuner.

7

Din kommuns effektivitet Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan?

KKiK KKiK 2013 2012

Inom skolan är det oerhört glädjande att se de fantastiska resultat man gör i årskurs 3 och 6. Resultaten placerar Trosa bland de allra bästa. Resultaten för årskurs 3 placerar Trosa på andra plats och resultaten i årskurs 6 bland de 10 främsta.

Medelvärde

124

122

123

tkr

Vilket resultat når eleverna i årskurs 3 i de nationella proven?

92

69

70

%

Vilket resultat når eleverna i årskurs 6 i de nationella proven?

98

90

93

Elevers syn på skolan o undervisning andel positiva svar årskurs 5

95

83

87

%

Elevers syn på skolan o undervisning andel positiva svar årskurs 8

77

70

77

%

Elevens syn på skolan och undervisningen har förbättrats markant sedan förra året. Likaså betygen och andelen elever som uppnått att mål i årskurs 9.

Kostnad per betygspoäng grundskolan

321

328

361

Kostnad i förhållande till % elever i åk 9 som uppnått målen, kr/%

831

892

987

kr

Elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år inkl IV?

76

81

77

%

Kostnad per elev i förh. till andel som ej fullföljer gymnasiet

24

19

25,2

tkr

Kostnad särskilt boende 2012, tkr/brukare

763

603

619

tkr

Omsorgs- och serviceutbud särskilt boende, % av maxpoäng

84

89

68

Nöjd-Kund-Index för särskilt boende, NKI

96

87

84

NKI

Kostnad hemtjänst, tkr/brukare 2010

127

169

201

tkr

Tyvärr har andelen elever som fullföljt gymnasiet sjunkit jämfört med föregående år. Med större valmöjligheter och att varje elev gör det val som passar bäst tror vi på en förbättring kommande år. 2013 tillfrågade Socialstyrelsen samtliga inom särskilda boenden och brukare med hemtjänst. Resultaten är fantastiska. Inom särskilt boende är andelen nöjda eller mycket nöjda som störst i Trosa. Inom hemtjänsten är 97 procent nöjda eller mycket nöjda vilket placerar Trosa på en delad sjundeplats. Kostnaden per plats för särskilt boende ser ut att ha ökat väsentligt. En del av orsaken är den individstatistik som rapporteras till Socialstyrelsen där man nyligen upptäckt vissa brister i verksamhetssystemet. Först i statistiken för 2014, som rapporteras i KKiK 2015, har detta förhoppningsvis avhjälpts. Din kommun som samhällsutvecklare Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2013? Insikten (SBA o SKL)

KKiK

KKiK

Medel-

2013

2012

värde

77

-

67

NKI

84

84

79

%

Förändring i antalet förvärvsarbetande 2011-2012/ 1 000 inv.

-1,9

5,9

2

k inv

Miljöbilar i geografiska kommunen?

12,2

9,5

10,7

%

Andel ekologiska livsmedel

38

33

16

%

Förändring i antalet invånare de senaste 5 åren

4,4

4,9

0,6

%

Utpendlingsomfattning

52

51

36

%

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år

Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst, % av maxpoäng

79

Nöjd-Kund-Index för hemtjänst, NKI

97

95

91

NKI

Serviceutbud LSS grupp- och serviceboende, index

96

93

82

%

73

69

%

När det gäller andelen ekologiska livsmedel ligger Trosa i toppklass. Det är endast Lund och Södertälje som har högre andel ekologiska livsmedel.

8

Andra kvalitetsjämförelser Femklövern Trosa ingår sedan flera år i ett jämförelsenätverk med Gnesta, Knivsta och Håbo kommuner. Nykvarn anslöt sig till nätverket 2011, men hoppade sedan av 2012. Under 2012 påbörjades en jämförelse om upphandling. Projektet slutfördes under våren 2013. Jämförelseprojektet var mycket lärorikt och det visade att Trosas arbete med upphandling fungerar mycket väl i jämförelse med de andra. Samtliga kommuner hade dock förbättringsområden. Kommunerna inom Femklövern genomför medborgarundersökningar vid samma tillfällen och alla är med i KKiK. Samtliga kommuner har beslutat att mäta ”Hållbart medarbetarengagemang”, HME. Denna är genomförd i Trosa, Gnesta och Håbo och kommer att genomföras i Knivsta för första gången 2014. Resultaten av dessa jämförs och analyseras varje år.

ƒ

Konvertering till fjärrvärmeuppvärmda lokaler

ƒ

Vitalisskolans idrottshall har renoverats och

har genomförts på Hasselbacken förskola. byggts till. Nu är hela skolan ombyggd och renoverad. ƒ

Skärlagsskolan har byggts till och byggts om. Invigning sker i början av 2014.

ƒ

95 procent av Trosas pedagoger har nu examinerats i praktisk IT- och mediekunskap.

ƒ

Matematiklyftet pågår i hela kommunen. 2013 deltog 65 pedagoger.

Vi frågar våra kunder vad de anser Inom de flesta av våra verksamheter frågar vi årligen vad våra kunder, elever, barn och brukare anser om den service vi ger. Det gäller förskola och skola, äldreomsorg, teknisk drift, kultur och fritid, Kommunkontorets olika administrativa delar, etc. Resultaten följs upp av respektive verksamhet.

ƒ

Arbetet med det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor och fritidshem, inom ramen för EntrepreLärskap, har avslutats 2013 i samarbete med lokala företagare och våra pedagoger. Trosas pedagoger har genomgått 11 500 timmars kompetensutveckling inom ramen för projektet.

Viktiga händelser under året Förskola och skola Resultat i skolan 2013 ƒ

Eleverna i årskurs 3 i fick mycket höga resultat på de nationella proven i svenska och matematik. Resultatet placerade Trosas elever på plats 2 i riket.

ƒ

Eleverna i årskurs 6 fick också mycket goda resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matematik. 98 procent nådde kravnivån vilket placerar Trosa bland de 10 bästa i riket.

ƒ

ƒ

ƒ

De elevenkäter som genomförts i årskurs 5

samverkan mellan skola, individ- och familje-

och 8 visar att eleverna trivs i skolan och

omsorgen samt BRÅ. Metoden är till för att

svaren visar en positiv utveckling av hur

stödja föräldrar i sin kontakt med barnen, och

eleverna uppfattar stödet från lärarna.

vänder sig till samtliga föräldrar som är intres-

Meritvärdet för de elever som lämnade 9:an

serade av att utveckla sig i sitt föräldraskap.

från Trosas skolor är det högsta i kommunens

Ett hundratal föräldrar har deltagit under året.

historia.

ƒ

Förskola och skola ƒ ƒ

ABC-metoden fortsätter i Trosa kommun i

Upphandlingen för byggnation av ny förskola vid Tomtaäng är gjord. Projektering pågår.

På en fantastisk tomt i Vagnhärad invigdes 9

ƒ

IT-satsningen i skolan fortsätter i enlighet med

september kommunens nyaste förskola Väsby

skolornas prioriteringar. Målet har nåtts med

Hasselbackens förskola i Vagnhärad, som

en dator/lärare och högstadieelev, en dator/2

under många år har hyrts av kommunen, är

elever på mellanstadiet och en dator/4 elever

nu i kommunens ägo.

på lågstadiet.

9

ƒ

Vård och omsorg ƒ

Vård- och omsorgens verksamheter

än tidigare, vilket gäller både kvällar och

organiserades med nya strukturer och roller

under sommaren. ƒ

från förra hösten. Redan efter ett år ser vi att

ƒ

Fritidsgårdarna har haft betydligt mer öppet

Det nya biblioteket Navet i vid Vagnhärads

arbetet har varit mycket framgångsrikt och att

Torg invigdes i början av året. Under hösten

verksamheterna lyser av engagemang, energi

startade ”meröppet”. Genom detta system är

och nya idéer.

biblioteket öppet kl 6-21 alla dagar. Cirka 80

Samtliga boenden och hemtjänsttagare har av

personer använder nu systemet. ƒ

Socialstyrelsen tillfrågats om man är nöjd med

I påskhelgen var det premiär för Trosa

sitt boende eller med sin hemtjänst. Resultatet

kommuns egen konstrunda, KonstTriangeln.

visar fantastiska resultat för Trosa. Våra

52 utställare runt om i hela kommunen hade

särskilda boende har Sveriges mest nöjda

15 000 besökare.

kunder och inom hemtjänsten rankas Trosa som nummer sju i Sverige 2013. ƒ

Arbetet pågår med att förbättra för ”de mest sjuka äldre”. Flera aktiviteter har pågått för en bättra samordnad vård med landstinget. Exempel på det är satsningen på ”trygg hemgång” som syftar till att skapa trygghet efter en sjukhusvistelse.

ƒ

Ett pilotprojekt har pågått inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna till ökad sysselsättning för personalen.

ƒ

Kommunstyrelsen fattade under hösten beslut om utökad budget för inköp av arbetskläder ƒ

till omvårdnadspersonalen. ƒ

ƒ

”Bilder berättar” vid Vagnhärads tågstation,

Ängsgården och beräknas vara klar tills

på Torgbron och vid Tullhuset i Trosa. Bilderna

sommaren 2014.

kom från hembygdsföreningarna och

Med anledning av att Trosa ansökt om att bli

Sörmlands museum i ett unikt samarbete. ƒ

finskt förvaltningsområde har en kartläggning

ƒ

Under sommaren visades fotoutställningen

Sinnenas lilla trädgård påbörjades i augusti på

Det nya utegymmet vid elljusspåret i Trosa

av antal brukare med finskt ursprung samt

invigdes i början av september. Samtliga

finsktalande personal gjorts.

stationer är byggda i robusta naturmaterial

Kulturskolans klassorkestrar besökte och hade

och är anpassade till både amatörer och mer

små konserter under våren på alla äldre-

avancerade idrottare. ƒ

boenden.

Trosa har anordnat en egen kulturskolefestival där orkestrar från länets bjöds in och där alla

Kultur och fritid

elever fick möjlighet att framträda. 22 ensem-

ƒ

bler från 8 kommuner deltog med totalt 340

Byggnationen av Safiren pågår för fullt. Simhallen beräknas vara klar inför höst-

barn varav 140 från Trosa. ƒ

terminen 2014.

Ruben Karlssons ”Ruben i Kråkvik” har givits ut i samarbete med föreningar och ÖSP.

Individ- och familjeomsorg ƒ

Socialkontoret har ingått i projektet ”Kunskap till praktik” som är ett utvecklingsprojekt inom Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att förbättra den svenska missbruks- och beroendevården.

ƒ

Kommunen har tecknat ett avtal om att motta tio asylsökande ensamkommande barn under året. Tolv barn i åldern 15-17 år har varit placerade under året. Nio bor tillsvidare på HVB-hem i väntan på uppehållstillstånd och

Badhuset Safiren närmar sig nyöppnandet. ƒ

tre i familjehem. ƒ

Upphandling av tjänstekoncession för drift av

En handlingsplan avseende våld i nära relationer har tagits fram. På uppdrag av

Safiren har genomförts.

revisorerna har PwC har genomfört en

10

ƒ

granskning av arbetet med hot och våld i nära

belysning, snickerier och nyplanteringar stod

relationer.

klart under hösten, men vissa justeringar

Samarbetet med mödra/barnavårdscentralen

återstår. Parken har tilldelats ett

pågår. Sedan maj månad arbetar en kurator

hedersomnämnande vid Elmia-mässan för

halvtid i de gemensamma lokalerna. ƒ

park- och grönområden i Sverige. ƒ

Sedan 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektion för vård och omsorg,

Häradsvallen från Vagnhärad är färdigbygd. ƒ

IVO, ansvaret för tillsyn av bland annat socialkontoren. Den nya myndigheten fick ta

Den nya gång- och cykelbron vid Nyängen är klar.

ƒ

över ärenden som hade blivit liggande på Socialstyrelsen från 2011 och framåt. I flera

Ombyggnation av parkering vid Vagnhärads stationsområde pågår.

av IVO:s beslut har kritik riktats mot

ƒ

Parkplan för Trosa kommun är framtagen.

socialkontorets handläggning. Åtgärder har

ƒ

Stora planeringsuppgifter pågår kring arbetet

vidtagits för att handläggningen ska vara

med val av lokaliseringsalternativ rörande

rättssäker och av god kvalité. ƒ

Gång- och cykelvägen för angöring av

Förbifart Trosa. ƒ

Under året har socialkontoret varit kraftigt underbemannat. Liksom i övriga länet har det

Arbetet med Ostlänkenplaneringen har intensifierats.

varit mycket svårt att rekrytera såväl arbetsledare som erfarna handläggare. Gator, torg och parker ƒ

Byggnation av Vagnhärads Torg slutfördes under året. Vissa finjusteringar kommer att göras under våren 2014. Renoveringen av torget är ett projekt som tillsammans med ett flertal andra innebär en total förnyelse för Vagnhärad.

Övrigt ƒ

Under våren genomfördes den återkommande medborgarundersökningen i SCB:s regi för fjärde gången. vilken återkopplats i delar till invånarna.

ƒ

Årets första månader präglades av länsfrågan med såväl information om sakfrågan, som den avslutande folkomröstningen. Den 26 maj genomförde kommunen en folkomröstning i frågan om framtida läns- och landstingstillhörighet vilket resulterade i ett tydligt nej

ƒ

Årummet vid Husby kvarn har genomgått en

till länsbyte. ƒ

omfattande renovering för att bli en attraktiv

I september firade Vagnhärad 100 år som

och trygg parkmiljö för såväl genomgång som

modernt stationssamhälle vilket har innefattat

rekreation. Hela förbättringsarbetet med

samverkan med föreningar och näringsliv och

11

ƒ

åtföljts av såväl annonsering och kampanjer, ƒ

I slutet av 2013 genomförde kommunen för

som medieaktiviteter och utskick till invånare.

första gången SKL:s enkät Hållbart

Kommunstyrelsen har antagit en bredbands-

medarbetarengagemang.

strategi i avsikt att underlätta utbyggnaden

Frisknärvaro

av möjlig bredbandskapacitet till medborgare och företagare. ƒ

De vi definierar som friska är månadsavlönade som

I Svenskt Näringslivs ranking över Sveriges

har fem sjukdagar eller färre per år. Totalt för alla

kommuner placeras Trosa nu på plats 3 av

månadsavlönade är det 61,2 procent som har

290 kommuner. ƒ

redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket är en

I SKL:s företagarundersökning, där företagare

något högre siffra jämfört med föregående år. Den

som haft kontakt med kommunen tillfrågades

högsta frisknärvaron ses på kommunkontoret följt

om sin nöjdhet, placerade sig Trosa på plats 4

av samhällsbyggnadskontoret.

i Sverige. ƒ

Nyföretagandet har varit starkt under 2013 och Trosa går mot strömmen i jämförelse

Verksamhets-

med den nationella nedgången. Under året

Område

startade 84 nya företag. ƒ

I juni förvärvades kontors- och industrilokaler på Industrigatan. Flera av kommunens verksamheter hade redan kontor där. Arbetsmarknadsenheten ska flytta in i lokalerna.

ƒ

Byggnationer för energioptimering i kommunens verksamhetsfastigheter är färdigställd.

ƒ

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2010

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2011

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2012

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2013

Kommunkontor

88,5

85,4

84,6

SBK

75,0

70,0

81,8

86,2 84,4

Skola/förskola

59,6

59,9

59,6

58,3

IFO

68,8

58,4

78,6

76,4

Vård/omsorg

55,7

57,9

55,1

59,1

Kult, fritid, tekn

54,5

52,2

64,5

66,7

Totalt

58,1

58,4

59,8

61,2

En bredbandsstrategi för perioden 2013-2020 har tagits fram och beslutats under året.

ƒ

ƒ

Strategin beslutades i avsikt att underlätta

Sjukfrånvaro

utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till

Antalet sjukskrivningar har efter många års minsk-

medborgare och företagare. Med beslutet

ning ökat för andra året i följd. I dagsläget uppgår

följde en investeringsbudget på 2 mkr per år i

sjukfrånvaron till 5,3 procent. Sjukfrånvaron har

6 år framåt.

dock över tid gått ner kraftigt trots de två senaste

Byggnation för VA-anslutning av fastigheter

årens ökning. Vi kan se att det är inom de admi-

på Öbolandet pågår. Huvudvattenledning och

nistrativa kontoren som de lägsta sjukskrivingarna

etapp 1 är klart och etapp 2 är i sitt slut-

finns, d.v.s. inom samhällsbyggnad, individ- och

skede. Etapp 3 har påbörjats.

familjeomsorg och kommunkontoret. Men skolan

Boken Naturpärlor i Trosa kommun har skic-

har från år till år också visat upp låga siffror. Högst

kats ut till samtliga hushåll i kommunen. Den

sjukfrånvaro noteras inom förskolan följt av vård-

innehåller kartor, vackra bilder och infor-

och omsorg.

mation om flera av kommunens besöksvärda naturområden.

Sjukfrånvaro 2006-2013

Naturpärlor med foton av Olof Näslund. ƒ

Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersgrupper förutom gruppen över 50 år, det är också den

Arbetet med kommunens nya Energi- och

grupp som har den lägsta sjukfrånvaron. De äldsta

klimatplan har pågått under året. Planen

medarbetarna är alltså friskast och gruppen 30-49

antogs under året.

år är det åldersgrupp som har högst sjukfrånvaro.

12

Den enskilt största förklaringen är 2013 års löneSjukfrånvaro

2010

2011

2012

rörelse, den motsvarar 2,7 procent (fr.o.m. 1

2013

april), eller ca 5,8 mkr. Ökade personalkostnader

utifrån ålder i % -29 år

6,8

4,7

5,0

5,3

ses främst inom skolan. Ökningen beror bl.a.

30-49 år

5,1

5,0

5,2

5,8

främst på fler antal förskolebarn inom förskolan i

50- år

5,3

3,8

5,1

4,8

Vagnhärad men också i Trosa tätort. Satsningen

Totalt

5,4

4,4

5,1

5,3

inom EntrepreLÄRskap samt ökat behov inom

Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till 5,6

modersmålsundervisning och SFI. Inom IFO har

procent och männen 4,5 procent. Det innebär att

förstärkningar gjorts inom barn och familj.

sjukfrånvaron det senaste året har gått upp för såväl kvinnor som män, dock i betydligt högre utnaderna mellan könen, där det under hela mätpe-

HME – hållbar medarbetar engagemang

rioden har varit kvinnorna som har stått för den

Trosa kommun har för första gången under 2013

högre sjukfrånvaron.

genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL)

sträckning bland männen. Det råder alltjämnt skill-

gemensamma medarbetarenkät inom tre 2010

2011

Man

3,7

Kvinna Totalt

Sjukfrånvaro Utifrån kön i %

2012

2013

2,0

3,4

4,5

5,7

5,0

5,5

5,6

5,4

4,4

5,1

5,3

huvudområden, d.v.s. motivation, ledarskap och styrning. Svarsfrekvensen på enkäten var 93 procent.

HME-enkäter

Trosa Andel 4-5

KF Mål 4-5

Trosa index

Jämf. SKL index

I likhet med riket är det långtidssjukskrivningarna

Motivation

89%

80%

85

79

som utgör den största delen av sjukfrånvaron. Av

Ledarskap

85%

80%

83

77

den totala sjukskrivningen står idag den långa -

Styrning

86%

80%

83

78

sjukskrivningen, d.v.s. 60 dagar eller mer för 43

Totalt

87%

80%

84

78

procent. Andelen långtidssjukskrivna har därmed ökat något jämfört med föregående år. Intervallet

Resultatet visar att Trosa kommuns resultat klart

15-59 dagar utgör ca 12 procent. 2-14 dagar står

överträffar KF högt uppsatta målsättning att 80

för knappt 32 procent. Karensdagen utgör 13,3

procent ska vara nöjda eller mycket nöjda

procent av den totala sjukskrivningen.

sammanvägt inom de tre områdena motivation, styrning och ledarskap. Jämförs resultatet utifrån

Sjukskrivnings-

2010

2011

2012

2013

1 dag (karensdag)

15,8

16,0

15,3

13,3

2-14 dagar

34,4

34,8

36,9

31,9

ett index där på en skala mellan 0-100 är det totala värdet 84 jämfört med 78 som är

intervall i %

15-59 dagar 60-dagar

9,4

8,2

6,8

11,8

40,4

41,0

41,0

43,0

medelvärdet av de ca 40 kommunerna som har genomfört samma enkät under 2013.

HME-enkäter

Motivation

Ledarskap

Stryrning

Totalt

84

1. Trosa

85

83

83

Den 31/12-2013 är totalt 19 personer långtidssjuk-

2. Aneby

83

86

82

83

skrivna, d.v.s. de som varit sjuka mer än 90-da-

2. Falköping

83

82

80

83

gar. Detta är en ökning med fem personer jämfört

4. Kiruna

81

80

81

81

med föregående år. Av dessa är 15 kvinnor och

4. Eskilstuna

81

80

80

80

fyra män. Knappt hälften av de långtidssjukskrivna

25. Gnesta

81

75

77

78

är deltidssjukskrivna, med andra ord är det 10 per-

25. Oxelösund

78

76

78

78

soner som är helt sjukskrivna av ca 700 anställda.

43. Gislaved

78

72

74

74

44. Solna

73

69

72

71

Personalkostnadsutveckling De totala personalkostnaderna uppgår 2013 till 326

Vi kan samtidigt glädjas åt att Trosas resultat är

mkr, vilket motsvarar 47 procent av den totala

bäst av samtliga inrapporterade resultat. I tabellen

verksamhetskostnaden. Personalkostnaderna har

ovan ses också den totala placering.

sedan föregående år stigit med 8,1 mkr, eller 2,7 procent.

13

Kommunens pensionsåtagande

Kommunens ekonomiska utveckling

Kommunens totala åtagande för framtida

Trosa får ett positivt resultat med 16,7 mkr 2013.

är en ökning med 17,4 mkr från förra året.

2011 öronmärktes 8 mkr av årets resultat för

Sänkningen av diskonteringsräntan ökar kom-

eventuellt konjunkturnedgång 2012 – 2015.

munens skuld i ansvarsförbindelsen med 15,8 mkr.

pensioner uppgår till 231,5 mkr vid årsskiftet. Det

Medlen nyttjas inte 2012 eller 2013. Som avsättning redovisas det åtagande (förmånsbestämd pension) som avser pensioner som

Årets resultat inkl. jämförelsestörande poster, mkr

tjänats in från 1998, vilka bokförs som kortfristig skuld i balansräkningen. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0

För pension på lönedelar som överstiger 7,5 basbelopp har kommunen valt en försäkringslösning sedan många år. Den kostnad för Ripsränta som belastat de flesta kommuner och landsting 2013 berör inte Trosa då vi har denna försäkringslösning. 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Kommunen gör sedan 2005 årliga avsättningar på ansvarsförbindelsen. Den innehåller dels pensions-

Några balanserade underskott från tidigare år

förpliktelser för pensioner som tjänats in före 1998

belastar inte resultatet.

och dels pensionsförpliktelser för visstidspensioner. Under åren 2005-2010 avsattes minst 3 procent av

I årets resultat ingår både intäkter och kostnader

ansvarsförbindelsen per år. I takt med att kom-

utöver ordinarie verksamhet.

munens kostnader för utbetalning av pensioner,

Intäkter

intjänade före 1998, ökar minskar även den årliga

Mkr

Återbetalning från AFA sjukförsäkring

avsättningen. Kommunens mål är att 2 procent ska

6,5

avsättas årligen under mandatperioden 2011-2014.

Kostnader Avsättning sluttäckning Korslöts deponi

-7,5

Totalt

-1,0

År 2011 avsattes 1 procent och 2012 avsattes 7 procent av kommunens skuld enligt ansvarsförbindelsen. Därigenom har avsättning gjorts för

Årets balanskravsresultat blir exakt detsamma som

hela mandatperioden enligt kommunens

kommunens externa resultat.

målsättning, vilket innebär att ingen avsättning behöver göras 2013-2014 för att uppfylla målet.

Resultatets andel av skatteintäkter och utjämning/

Avsättningar enligt ansvarsförbindelsen bokförs

generella statsbidrag för kommunen 2007-2013

som långfristig skuld i balansräkningen.

2,7

3,0

Pensionsförpliktelse (inkl. löneskatt), mkr

2,1

2,5 %

Pensionsförpliktelse inklusive löneskatt, mkr

3,1

3,1

3,5

2,0 1,5 0,5

2012

2011

Pensioner intjänade från 1998

8,1

6,8

5,1

Pensioner intjänade före 1998

55,6

55,6

45,0

3,3

2,8

2,4

154,9

140,3

149,6

Avsättning

1,7

1,0

2013 1,3 1,0

0,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Visstidspensioner Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade före 1998 Pensionsåtagande för visstidspensioner Summa

14

9,7

8,7

8,5

231,5

214,1

210,8

I juni 2011 fattade Kommunfullmäktige beslut om

Sedan 2008 genomförs årliga rationaliseringar. För

ny placeringspolicy för medel avsatta till komman-

2008-2009 med 5 mkr per år och för åren därefter

de pensioner. För pensioner intjänade till 1998

med 3 mkr per år. Varje år tillförs verksamheterna

hade då 43 mkr avsatts i bokföringen. Trosas tidig-

5 mkr för att satsningar i ettårsprojekt ska kunna

are tillgångar i Robur statspapperfond, 39,2 mkr

genomföras.

såldes och 43 mkr placerades i olika fonder hos Agenta 30 juni 2011. De medel som avsatts för

Budget 2013 beslutades i juni 2012. Skolor och

kommande pensioner placeras i Agentas fonder

förskolor kompenserades helt av ökade kostnader

våren efter respektive års bokslut. Syftet är att

till följd av läraravtalet 2012 och de effekter det

kunna klara den finansiella påfrestning som upp-

gav även för 2013.

står då de största utbetalningarna kommer att ske. Kommunens externa intäkter och Värdeförändring av kommunens fonder hos

kostnader 2013

Agenta, mkr

Kommunens verksamheter finansieras till största

Svenska aktier Globala aktier Svenska räntor Tillväxtmarknader Multistrategi Alternativa Totalt värde Värdeförändring Avsatt totalt för pensioner

dec-13 21,1 20,3 7,4 0,1 6,2 11,2 66,3

dec-12 15,1 13,2 4,3 2,1 3,8 8,2 46,8

dec-11 10,2 11,3 9,0 0,0 0,0 10,6 41,2

10,7

1,8

-1,8

55,6

45,0

43,0

delen av den kommunalskatt som Trosas invånare betalar. Endast 7 procent av kommunens intäkter är avgifter som kommunen debiterar för vatten och avlopp, sophämtning, barnomsorg, hemtjänst, med mera. Kommunens externa intäkter 2013

Skatteintäkter 79%

Värdeökningar över anskaffningsvärde tas inte upp i

Generella statsbidrag 2%

kommunens redovisning enligt RKR:s rekommendationer

Bidrag 5 % Taxor och avgifter 7%

Pensionsutbetalningar för de förmåner som tjänats in före 1998, blir en direkt kostnad för kommunen.

Hyror och arrenden 3%

Trosas kostnad för dessa var 8,6 mkr inklusive

Återbet. AFA 1%

löneskatt 2013 jämfört med 8,3 mkr 2012.

Övriga intäkter 2%

Jämfört med många andra svenska kommuner har Trosa ett hyggligt utgångsläge för att hantera och klara kostnaderna av framtida pensionsutbetal-

Intäkter

ningar.

Skatteintäkter Skatteutjämning o gen. statsbidrag

I Trosa anser vi att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att inte skjuta pensions-

Statsbidrag

kostnader på framtiden, varför en del av ansvarsförbindelsen avsätts och kostnadsbokförs varje år.

verksamheter. Arbetssättet har skapat både

17

16

33

33

48

48

20

16

Totalt

budgetförutsättningar för varje år är väl känt i våra

509

Taxor och avgifter

Övriga intäkter

Det arbetssätt som Trosa har för att ta fram

2012

528

Hyror och arrenden Åtebetalning AFA

Trosas budget och planering

2013

6

7

15

17

667

646

Skatteintäkter är den skatt som Trosas invånare

trygghet och stabilitet vilket vi värnar om.

betalar till kommunen. Skatteutjämning och

Befolkningsprognoser är grunden för hur verksam-

generella statsbidrag innehåller flera delar som

hetsvolymen förändras för framförallt förskola och

finns specificerade under not 5 till resultat-

skola samt äldreomsorg. Budget räknas upp årligen

räkningen. En stor del är inkomstutjämnings-

med löne- och prisökningar.

bidraget som kompenserar kommunerna upp till

Medel avsätts i Kommunstyrelsens centrala buffert

115 procent av rikets medelskattekraft. Då Trosas

och fördelning av medel görs efter beslutade

medelskattekraft ökat i förhållande till riket har

kriterier i samband med delårsbokslut per augusti.

även inkomstutjämningsbidraget minskat.

Exempelvis fördelas mer medel till förskolan om antalet förskolebarn blir fler och till Vård och omsorg om antalet äldre invånare blir fler än vad befolkningsprognosen angav.

15

Inkomstutjämningsbidrag Trosa 2009-2013, mkr

Kommunens externa kostnader är 16,7 mkr lägre än intäkterna, vilket också är kommunens resultat för året.

35 30

Andelen köp av verksamhet är större än i många

25

andra kommuner. Det beror på att teknisk drift är

20

utlagd på entreprenad och att gymnasieutbildning

15

köps från andra kommuner och friskolor. Trosas hemtjänsttagare kan göra egna aktiva val om vem

10

som ska utföra tjänster åt dem, kommunen eller

5

privata aktörer.

0 2009

2010

2011

2012

Kostnadsutveckling

2013

Verksamhetens nettokostnader ökade med 6,4 mkr Trosas skattekraft i förhållande till riket, procent

eller 1,2 procent jämfört med 2012 Skattenettot ökade med 19,5 mkr eller 3,7

2009 2010 2011 2012 2013 106,6 107,0 109,0 111,8 111,7

procent. Skatte- och nettokostnadsutveckling/invånare, tkr

En annan stor del i den kommunala utjämningen är kostnadsutjämning mellan landets kommuner.

50

Kostnadsutjämningen tar främst hänsyn till ålderssammansättningen av kommunens invånare. Fler

40

barn och unga ger högre kostnader för förskola och

30

skola och fler äldre invånare ger högre kostnader 20

för äldreomsorg. Landets kommuner ska ha likvärdiga förutsättningar för att skapa kommunal

10

välfärd för sina medborgare. 0

Trosa betalade 15,6 mkr i kostnadsutjämnings-

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

avgift och 9,7 mkr i LSS-utjämning 2013.

skatteintäkt/inv

Kommunens externa kostnader 2013

Nettokostn/inv

I en sund ekonomi finns följsamhet mellan utvecklingen av nettokostnader och skatteintäkter per

Personalkostnader inkl pensioner 53%

invånare. Är nettokostnaderna högre än intäkterna

Köp av verksamhet 26%

per invånare under flera år så får kommunen ekonomiska problem.

Lokalkostnader exkl avskr 5%

Nettokostnaderna per invånare ökade med 258

Avskrivningskostnader 5%

kronor eller 0,6 procent och skatteintäkterna per invånare ökade med 1 090 kronor eller 2,4 procent

Bidrag o transfereringar 4%

jämfört med 2012.

Inköp varor 4% Övriga tjänster 2%

Kostnader

2013

2012

Personalkostnader inkl pensioner

-344

-347

Köp av verksamhet o entreprenader

-170

-166

Lokalkostnader exkl avskrivningar

-31

-32

Avskrivningskostnader

-31

-27

Bidrag och transfereringar

-29

-29

Inköp av varor

-29

-24

Övriga tjänster

-16

-11

-651

-635

Totalt

16

Hur användes kommunens skatteintäkter 2013?

Några av årets större investeringar är:

Fördelning mellan olika verksamheter i procent.

ƒ

Badhuset Safiren

ƒ

Köp av fastighet Industrigatan

ƒ

Ny förskola Väsby i Vagnhärad

ƒ

Köp av Hasselbackens förskola

ƒ

Om- och tillbyggnation Skärlagsskolan

ƒ

Renovering Vitalisskolans idrottshall

ƒ

Vagnhärads å-miljö

ƒ

Byggnation Vagnhärads Torg

ƒ

Fortsatt VA-utbyggnad Öbolandet

Soliditetsutveckling Soliditeten är ett mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som kommunen själv har Förskola och skolbarnomsorg 15 % Grund- och grundsärskola 25% Gymnasium och vuxenutbildning 10% Äldreomsorg 19% Omsorg om funktionsnedsatta 8 % Social omsorg 3 % Kollektivtrafik 2% Kultur och fritid 5% Gator och parker 4% Övrigt 8%

finansierat, det vill säga det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. De faktorer som påverkar soliditeten är tillgångarnas förändring, vilka ökar när investeringar är högre än avskrivningskostnaderna. Årets resultat ökar det egna kapitalet och görs avsättningar till exempelvis till pensioner, så blir kommunens resultat mindre, vilket påverkar soliditeten. Soliditetsutveckling 2006-2013

Förskola och utbildning svarar för hälften av vad som finansieras med kommunal skatt. Vård och

70,0

omsorg svarar för 27 procent.

60,0

Investeringar

50,0

Kommunens investeringar har ökat under de

40,0

senaste åren. I Trosa beslutades att investeringar

30,0

skulle tidigareläggas under lågkonjunkturen. Dels

20,0

för att investera i tider när priserna hålls nere och

10,0

dels för att skapa arbetstillfällen.

0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

2010 köptes vårdcentralens fastighet och 2013

Soliditet exkl ansvarsförbindelsen

köptes fastighet på Industrigatan i Trosa samt

Soliditet inkl ansvarsförbindelsen

Hasselbackens förskola i Vagnhärad. Dessa investeringar minskar samtidigt kommunens

Soliditeten har minskat med 4 procent från 2012,

kostnader för externa hyror.

vilket beror på den stora investeringsvolymen. Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och

Nettoinvesteringar 2007-2013, Mkr

löneskatt enligt ansvarsförbindelsen, har beräknats genom att eget kapital minskats med ansvars-

180

166

160

förbindelsen. Soliditeten inklusive skuld enligt ansvarsförbindelsen har minskat med 2,6 procent.

142

140 120

99

105

Finansnetto

95

100

Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella

80

kostnader uppgår till -6,2 mkr 2013.

60 40 20

Kommunens långfristiga låneskuld var 360 mkr vid

41

årsskiftet då kommunen lånade 100 mkr före

16

sommaren. De finansiella kostnaderna är främst

0

räntor på lån. 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Årets finansiella intäkter är främst borgensavgifter.

2013 års investeringar är lägre än budgeterade 232 mkr.

17

Finansnetto, Mkr 2006-2013

gymnasielever än budgeterat samt för kontorets gymnasieorganisation.

2 1

Individ- och familjeomsorg +7,2 mkr

0

Utskottets buffert på 1,4 mkr har inte ianspråk-

-1

tagits under året utan ingår i överskottet.

-2 -3

Orsaken till överskottet har till största delen berott

-4

på att höga placeringskostnader uteblivit.

-5

Utveckling av placeringar och kostnadsutveckling

-6 -7

Budgetavvikelser nämnderna Vårddygn

Jämför man nämndernas sammanlagda budget med nämndernas nettokostnader så var nettokostnaderna 8,7 mkr lägre än budget 2013.

Nämndernas budgetavvikelse Kommunstyrelsen Politisk ledning o kommunkontor Ekoutskottet Samhällsbyggnadsnämnden Humanistiska nämnden Skolkontor inkl nämnd Individ- o familjeosorg Kultur o fritid Vård- och omsorgsnämnden Teknik och servicenämnden Miljönämnden Revision Totalt nämnderna

2013 mkr 2,8 2,8 0,0 0,1 4,4 -2,8 7,2 0,6 0,3 0,3 0,1 0,1 8,7

2012 mkr 2,5 2,4 0,1 2,2 1,7 -6,4 8,1 0,8 -4,4 -1,1 0,3 0,0 2,0

30,0

1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

25,0 20,0 15,0

Nettokostn IFO

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

10,0 07

08

09

10

11

12

13

Vårddygn Barn/unga HVB Vårddygn Barn/unga SIS Vårddygn vuxna missbrukare HVB O SiS Nettokostnad, tkr IFO Nettobudget, tkr IFO

Kultur och fritid +0,6 mkr De främsta förklaringarna till det positiva resultatet är att badhuset Safiren inte har varit i drift under året. Vård och omsorg +0,3 mkr Det positiva resultatet bedöms vara en följd av det medvetna och aktiva effektiviseringsarbete som genomförts på alla områden inom organisationen.

Kommunstyrelsen +2,8 mkr Den politiska ledningen svarar för -0,1 mkr, Kommunkontoret för +2,9 mkr och Ekoutskottet i enlighet med budget.

Jämfört med 2012 har nämndens totala nettokostnader minskat med 1,3 procent. I minskningen ingår löne- och prisökningar, men också något fler invånare 85 år eller äldre.

Samhällsbyggnadsnämnden +0,1 mkr Intäktssidan redovisar överskott för mark, exploatering och bygglov. Samtidigt har kostnaderna för bostadsanpassning varit historiskt

Parallellt med minskade kostnader är de boende inom särskilt boende och hemtjänsttagare mer nöjda än någonsin. Ett fantastiskt gott arbete har utförts av ledning och anställda inom vård och omsorg!

höga med 1,6 mkr högre än budget. Lokalerna har anpassats efter Arbetsmiljöverkets krav gällande hot och säkerhet. Skolkontor inklusive nämnd -2,8 mkr Resultatenheterna redovisar underskott på nära

Teknik och service +0,3 mkr Lägre kapitaltjänstkostnader och högre hyresintäkter balanserar kostnader för återbetalning av statsbidrag för skredrisk och de höga snöröjningskostnaderna i början av året.

2 mkr. 0,8 mkr är överförda underskott från 2012. Enheternas kostnader under höstterminen ligger i balans med intäkterna. Resterande underskott är främst kopplade till särskolan och modersmålsenheten.

Miljönämnden +0,1 mkr Nämnden har fått in högre intäkter än budgeterat.

I samband med delårsbokslutet per augusti tillfördes skolkontoret 2,2 mkr till följd av fler

Revision +0,1 mkr

18

Känslighetsanalys

Övriga budgetavvikelser Varje år budgeteras medel i Kommunstyrelsens centrala buffert. Dessa medel kan tas i anspråk för

Känslighetsanalys

vikande skatteintäkter, ökade pensionskostnader, fler barn och elever inom förskola och utbildning, fler äldre invånare samt ökade kostnader för LSS. Kommunstyrelsen beslutar om fördelning från central buffert i samband med kommunens delårsbokslut per augusti.

Totalt kommunen

2013 mkr 1,9 -4,6 8,0 5,3

2012 mkr -3,2 -2,3 6,3 0,8

14,0

2,8

Förändring

Förändring utdebitering (skatt)

2,5

10 öre

Löneförändring

3,4

1%

Prisförändring Förändring av kommunala avgifter

2,7

1%

0,5

1%

Heltidstjänster Ränteförändring på kommunens lån

3,7

10

3,6

1%

4,3

100

Befolkningsförändringar (påverkar skatteintäkterna)

År 2013 var bufferten 9,5 mkr. Fler gymnasieelever och permanentning av skolkontorets gymnasieorganisation tillförde skolan 2,2 mkr. Något fler äldre invånare ökade vård och omsorgs budget med 0,4 mkr och till följd av ökade LSS-kostnader tillfördes 0,2 mkr. Resterande medel, 6,6 mkr förbättrade kommunens resultat. Budgetavvikelser Finans och avgiftskollektiv Kommungemensamt VA och renhållning Finansiering Totalt

Mkr

Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger inom och utom den egna kontrollen. Exempel på hur vissa förändringar påverkar kommunens ekonomi redovisas ovan.

Ekonomiska förutsättningar för nästkommande år Aktuell prognos, från SKL i februari 2014, visar att konjunkturen vänder uppåt. SKL beräknar att BNP ökar med 2,6 procent 2014 att jämföra med 0,9 procent 2013. Vad säger nationalräkenskaperna för 2013? Källa: Statistiska centralbyrån mars 2014

Kommungemensamma poster +1,9 mkr Inom Kommungemensamt under finansförvaltningen har återbetalningen från Afa bokförts med

Sveriges BNP ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal 2012. ƒ Hushållens konsumtion +2,0 procent. ƒ Offentlig konsumtion +3,2 procent ƒ Fasta bruttoinvesteringar +-0 ƒ Lagerinvesteringar +1,5 rocent ƒ Antal sysselsatta +1,2 procent

6,7 mkr. Även avsättning för sluttäckning av deponin på Korslöt med 7,5 mkr redovisas här. Personalomkostnadspålägget på lön har varit något högre än kostnaderna för arbetsgivaravgifter, försäkringar, mm. Affärsdrivande verks. VA och renhålln. -4,6 mkr Underskottet fördelar sig på VA-verksamhet -3,7

För helåret 2013 ökade BNP med 1,5 procent att jämföra med de 0,9 procent som var SKL:s bedömning av 2013 (i februari 2014).

mkr och renhållning -0,8 mkr. Underskottet på VA-verksamheten består i huvudsak på underhållskostnader i reningsverket. Försäljningen av vatten har också minskat.

2014 Budget 2014 beslutades av Kommunfullmäktige i juni 2013 och revideras något i december samma år framför allt till följd av lokalt träffat läraravtal.

Underskottet för renhållningsverksamheten är kraftigt ökade avgifter för omhändertagande av slam och latrin. Avtalet är uppsagt och arbetet med att hitta en ny aktör pågår.

2011 öronmärktes 8 mkr av resultatet för vikande konjunktur. 3 mkr av dessa har nyttjats i budget 2014. Förhoppningsvis kommer de öronmärkta medlen inte att behöva användas.

Finansiering +8,0 mkr Skattenettot svarar för 0,2 mkr och finansnettot med 2 mkr. Lägre intäkter för internränta svarar för -1,1 mkr. Medel från Kommunstyrelsens centrala buffert

Den senaste skatteprognosen för året redovisar skatteintäkter 0,4 mkr högre än budget till följd av 10 fler invånare 1 november 2013 än budgeterat för 2014. Vår bedömning idag är att inte så mycket medel kommer att fördelas från Kommunstyrelsens

bidrog till överskottet med +6,6 mkr.

19

centrala buffert (9,0 mkr) i samband med delårsbokslut per augusti.

Trosa har och kommer att ha höga investeringsutgifter under något år till. Det innebär att såväl avskrivnings- som räntekostnader kommer att öka.

Det är mycket viktigt att verksamheterna håller sig inom beslutad budgetram under året, ett år med snäva marginaler.

2015 beräknas avskrivningskostnaderna att öka med 5,2 mkr. Borgensåtagande

Den befolkningsutveckling (demografi) som budget 2014 bygger på togs fram under vintern 2012/2013. Befolkningsprognoser för de olika åldrarna ligger till grund för de stora verksamheterna förskola-skola och äldreomsorg. Vi har haft ett par år och några år framöver där demografin inte kräver ökade resurser. Trosas ungdomar i gymnasieåldern blir färre och kompenserar väl fler barn och elever i yngre åldrar.

Kommunens samlade borgensåtagande inklusive pensionsförpliktelser och förlustansvar för egna hem uppgick till 523 mkr 2013. Utvecklingen av borgensåtagande och ansvarförbindelser redovisas i diagrammet nedan. Borgensåtagande o ansvarsförbindelse, Mkr 400 300

Lokalt träffat läraravtal för 2013 och 2014 medför ökade kostnader för 2014 och 2015, vilket berörda verksamheter har kompenserats för. Kompensation för Kommunals avtal har verksamheterna också fått.

200 100 0

2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kostnaderna inom Vård och omsorg har ökade

Bostadsbol.

under flera år och budgeten överskreds med drygt

Pension

4 mkr 2012. Vi kan se att det medvetna arbete som gjort inom verksamheterna har minskat

Borgensåtagandet för bostadsbolaget har minskat

kostnaderna 2013 då nämnden redovisade ett litet

med 5 mkr från 2012. Under sjuårsperioden 2007-

överskott relativt budget..

2013 har borgensåtagandet ökat med 155 mkr, vilket medför en risk för kommunen.

Skola-barnomsorg överskred budget 2012 med

God ekonomisk hushållning

6,6 mkr vilket minskade till 2,8 mkr 2013. Noggrann uppföljning och anpassning görs för att

I Trosa innebär god ekonomisk hushållning att

hålla kostnaderna inom beslutad ram.

dagens invånare betalar för den verksamhet som de åtnjuter och som anpassats efter den enskildes

Trosa bör kunna redovisa ett positivt resultat även

behov samt att värdet på kommunens och dess

för 2014 utan att de öronmärkta medlen behöver

företags tillgångar, såväl materiella, finansiella som

nyttjas, men det kommer att kräva fortsatt

personella underhålls och utvecklas.

budgetdisciplin i verksamheterna.

God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt

2015 och framåt

perspektiv

Budgetanvisningar för 2015 med planer 2016-2017

Årets resultat ska vara minst 1 procent av

har beslutats av Kommunstyrelsen i februari.

skattenettot för koncernen. Koncernens totala resultat motsvarar 3,3 procent

Befolkningsprognoserna för perioden innebär att

av skattenettot.

skolans ram blir i stort sett oförändrad till följd av

Målet uppfylls 2013

demografin.

Skattefinansierade investeringar ska egen-

När det gäller äldreomsorg så kommer samtliga

finansieras till minst 50 procent under en

invånare 65 år och äldre att ligga till grund för hela

femårsperiod.

äldreomsorgens budget. Det innebär att ramen för

Höga investeringsutgifter 2009 - 2013 innebär låg

äldreomsorg utökas med 2,4 mkr till följd av

självfinansieringsgrad med 26-35 procent/år

demografin.

Självfinansieringsgraden 2009-2013, dvs. fem år är

Budgetanvisningarna byggde på SKL:s

30,2 procent. Höga investeringar måste följas av

skatteprognos från december 2013, vilken har

flera år av låga investeringar för att målet ska

försämrats med 1 mkr i februariprognosen 2014.

kunna uppfyllas. Målet uppfylls inte 2013

20

Minst 2 procent av ansvarsförbindelsen ska

Trosa placerades på plats 96 av 172 kommuner

avsättas årligen

2013 när det gäller kostnadseffektivitet, vilket

Ansvarsförbindelsen består till största delen av

motsvarar de 56 procent mest effektiva.

kommunens pensionsåtagande för pensioner som

Målet uppfylls inte 2013

intjänats före 1998. Den innefattar även visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtals-

Personella resurser

pension. För pensioner intjänade före 1998

Trosa kommun har för första gången under 2013

avsattes 7 procent 2012. För visstidsförordnanden

genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL)

avsätts 3 procent årligen.

gemensamma medarbetarenkät inom tre

Målet uppfylldes redan 2012 för hela

huvudområden, motivation, ledarskap och

mandatperioden

styrning. Kommunfullmäktige har för 2013 satt som mål att 80 procent av Trosas medarbetare ska

Det planerade underhållet av kommunens

sätta betygen 4 eller 5 på en femgradig skala.

materiella tillgångar ska överstiga det akuta

93 procent av kommunens anställda svarade på

underhållet inklusive skadegörelse Sedan flera år har 5 mkr extra budgeterats för

enkäten. Område

Andel 4-5

planerat underhåll av fastighet, gator och parker.

Motivation

89%

Detta efter flera tidigare år av eftersatt underhåll.

Ledarskap

85%

Det planerade underhållet är 82 procent av det

Styrning

86%

totala underhållet 2013.

Totalt

87%

Målet uppfylls 2013

Målet uppfylls 2013

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv

Kommunfullmäktiges övergripande mål

Trosas grundskolor ska tillhöra de 20 procent

På följande sidor redovisas måluppföljningen för

mest effektiva i landet

2013. Fullmäktige fastställde nya mål från 2013

För att grundskolan ska vara effektiv krävs höga

och det är nu första gången som de följs upp i sin

resultat i förhållande till kostnaderna. Måttet mäts

helhet.

inom ramen för SKL:s jämförelseprojekt Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) där detta

Några mål kring skolan baseras på resultat i Öppna

mått mäts för samtliga 290 kommuner. Trosa var

jämförelser. Då målen sattes trodde vi att Öppna

den 50:e mest effektiva kommunen i jämförelsen,

jämförelser för läsåret 2012/2013 skulle publiceras

vilket gör att Trosa tillhör de 17 procent mest

i början av 2014. Tyvärr sker inte det förrän i april

effektiva grundskolorna i landet.

varför föregående läsår 2011/2012 är det som

Målet uppfylls 2013

redovisas.

Trosas särskilda boenden, inom äldre-

Målet om folkhälsan kan inte följas upp 2013 då

omsorgen, ska tillhöra de 20 procent mest

Öppna jämförelser skjutits fram ett år för att

kostnadseffektiva i landet

genomföras först 2014.

För att de särskilda boendena ska kunna vara effektiva måste kvaliteten för brukarna vara hög i förhållande till kostnaderna. Måttet mäts inom

Målet har uppfyllts

ramen för SKL:s jämförelseprojekt KKiK. Kvaliteten är mycket hög i Trosa och 2013 var de de som bodde på Trosas särskilda boenden mest Målet är inte riktigt uppfyllt

nöjda i Sverige. Från 2013 jämförs så kallad individstatistik inom ramen för KKiK. Den kostnaden är mycket högre än den som redovisats i Räkenskapssammandraget (RS) 2012. Vi har i

Målet har inte uppfyllts/ ej mätts fast det borde ha gjort det.

början av 2014 upptäckt att den statistik som levererats 2012 och 2013 till Socialstyrelsen har varit felaktig vilket beror på en brist i verksamhetssystemet. Då KKiK valt detta mått

Målet har inte mätts/ mäts först kommande år t.ex. valdeltagande

kommer för höga kostnader även att redovisas nästa år.

21

Kommunfullmäktiges mål Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Medborgarnas kommun 1.

Medborgarna ska uppleva Trosa som en attraktiv kommun att leva och bo i

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

3

Medborgarundersökningen /indextal

Plats 3 jmf med plats 2 år 2011

2.

Trosa ska tillhöra de Medborgarna ska vara nöjda 20 bästa av de med kommunens kommuner som SCB verksamheter jämför Trosa med

5

Medborgarundersökningen /indextal

Plats 5 jmf med plats 3 år 2011

3.

Det upplevda inflytandet bland medborgarna ska öka och vara större än snittet av alla kommuner som genomför SCB:s medborgarenkät

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

1

Medborgarundersökningen /indextal

Plats 1 samma som år 2011

4.

Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen och i SCB:s medborgarundersökning ska 70 poäng av 100 möjliga uppnås gällande trygghetsfaktor

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

5

Medborgarundersökningen /indextal

Plats 5 jmf med plats 7 år 2011

Befolkningsstatistik /antal

151 fler inv 2013 jmf med +36 inv 2012

Tillväxt & arbete 5.

Kommunen ska växa med 150 invånare/år

151

6.

Sysselsättningen i kommunen ska vara minst 82 %

SCB:s arbetsmarknads84% statistik/andel sysselsatta i %

7.

Kommunen ska vara topp 20 i landet avseende företagsklimat

3

Svenskt Näringsliv/ rankingplats

2011 var 84,1% sysselsatta 2012 placerade sig Trosa på plats 2

Kärnverksamheter

8.

Kärnverksamheterna (förskola, gymnasium, äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva

Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnad

9.

Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner

10.

40 % av kommunens gymnasieungdomar ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasieskolan

11.

I SKL:s ranking ska Äldreomsorgen ska ha nöjda Trosa visas grönt (tillhöra de 25% kunder bästa)

Grundskolan mäts

VKV/Standard2,2% kostnad jämförande tal

Trosas kostnader översteg standard med 3,0% 2011

SKL:s öppna jämförelser/ rankingplats. Publiceras april 2014

läsåret 11/12 hade Trosa plats 94. jmf med 111 året innan.

94

22

Skolverkets 35% statistik/Andel uttryckt i %

Förbättring jämfört med 31% år 2012

7:a resp 1:a

Total nöjdhet: Hemtjänst 97% (95% 2012), Särskilt boende 96% (jämf 87% 2012)

SKL:s öppna jämförelser/

Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Hälsa & miljö

12.

13.

SKL:s öppna jämförelser

Först 2014 presenteras ny rapport av SKL. 2009 var resultatet gult

75 % av de nyckeltal som ingår i EKO-kommunernas uppföljning ska förbättras årligen

Sveriges Ekokommuners statistik/Andel uttryckt i %

50% av målen uppnås 6/12

Valdeltagandet ska öka i valet 2014

Kommunalvalet: målet mäts endast under valår

Valmyndighetens statistik/antal

Mäts 2014. Valet 2010 85,4%

Hållbart medarbetar engagemang, HME

80% ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är högsta betyget

I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt Folkhälsoindex medborgarna (tillhöra de 25% bästa)

Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling

Engagemang 14.

15.

Denna enkät Årlig enkät med gick ut första frågor som tagits gången 2013. 87% fram av RKA och 93% SKL/andel i % svarsfrekvens

God ekonomisk hushållning

16.

Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60% ska vara planerat underhåll

Egen 82% statistik/andel i %

82,3% var planerat underhåll jämfört med 82,9 % för 2012.

17.

Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 1 % av skattenettot för koncernen

Egen 3,1% statistik/andel i %

Bra resultat i kommunen. Medel från Afa, men även avsättning deponi

18.

Kommunens investeringar ska självfinansieras till minst 50 % i snitt per år, under en femårsperiod

Egen 30% statistik/andel i %

30,2% 20092013 jmf med 35,5% 20082012

19.

Kommunen ska ha en årlig avsättning till framtida pensions-utbetalningar som motsvarar minst 2 % av ansvarsförbindelsen.

Egen statistik/andel i %

23

2012 avsattes 7% o året innan 1%, vilket är 8% för hela mandatperioden

Koncernen ƒ

Kommunen har ett helägt dotterbolag, Trosabygdens Bostäder AB (Trobo). Trobo äger Trosa Fibernät AB (Trofi) som ingår i koncernen Trobo från och med 2010. Under 2011 bildades Trosabygdens Holding AB som också är helägt av Trobo. Bolaget bildades i samband med försäljningen av 403 lägenheter till HSB Sörmland.

samarbete med kommunen om utbyggnad för att nå målen i bredbandsstrategin. Fibernätet har byggts ut. Vid årsskiftet hade cirka 30 procent av hushållen tillgång till bredband.

Fastighetsförvaltning Trobo förvaltade 578 (552 förra året) lägenheter och ett 60-tal lokaler vid årets slut. De lägenheter som kommunen blockförhyr, exempelvis Trosagården, redovisas här som lokal. Bostadsoch lokalytan uppgick till 54 000 m2 att jämföra med 81 700 m2 före försäljningen 2011.

Kommunen hade tidigare en ägarandel i Länstrafiken i Sörmland AB. Under 2012 såldes aktierna till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Trosa kommun köpte i sin tur andelar motsvarande köpesumman i denna myndighet. Nyköping-Östgötalänken AB ägs med 5 procent

Genom försäljning och nybyggnation har ålderstrukturen på Trobo:s fastigheter skett. Nu är

samt Energikontoret i Mälardalen med 2 procent.

medelvärdesåret 1980 att jämföra med riksnivån

2006 blev kommunen medlem i Kommuninvest.

1976 för SABO-bolagen. En tredjedel av Trobo:s bostäder är byggda under 2000-talet.

Trobo Hyresförhandlingen för 2013 gav en uppgörelse

Årets resultat Trobos resultat före bokslutsdispositioner och skatt är för året positivt med 1,2 mkr (att jämföras med 2012 års resultat -4,2 mkr). Efter bokslutsdispositioner är resultatet +1,2 mkr (-5,0). Moderbolaget Trobos resultat för året är negativt med -0,2 mkr (-6,5 mkr).

med intäktsförstärkning på 1 mkr. Hyreshöjningen är 2,7 procent i genomsnitt och genomsnittshyran är 1 128 kr/m2 och år. I praktiken har inga outhyrda lägenheter funnits förutom när lägenheter måste disponeras för intern evakuering tillföljd av inträffade skador. Lägenheterna i den nya fastigheten vid Vagnhärads Torg blev uthyrda

Fastighetsförsäljningen 2011

direkt. Flyttfrekvensen har minskat under året.

Kommunfullmäktige beslutade i total politisk enighet att sälja fastigheter med cirka 400 lägenheter

På grund av att reparationskostnaderna ökade

ur Trobos bestånd. Köpare var HSB Sörmland som

kraftigt åren 2009-2011 har bolaget tvingats att

därmed utökat sitt bestånd av hyreslägenheter,

begränsa planerat underhåll, vilket inte är hållbart i

genom etablering i Trosa kommun. Försäljningen

längden. Medlen från de genomförda försäljningar-

har möjliggjort för bolaget att utveckla sitt

na har börjat användas för renoveringar.

kvarvarande fastighetsbestånd och producera nya bostäder, med bättre ekonomiska förutsättningar.

Större underhållsinsatser under året:

Försäljningen genomfördes 1 september 2011 med

ƒ

Stambyte vid Högbergsgatan 45

ƒ

Ommålning i Häradsgården

403 lägenheter, 135 i Vagnhärad och 268 i Trosa. Investeringar Inför försäljningen bestämdes vad det frigjorda

Under den senaste femårsperioden är 2012 det år

kapitalet ska användas till ƒ Lösen av lån. ƒ Investeringar i fastigheter och mark ƒ Upprustning av befintliga fastigheter. ƒ Placering av kapital i avvaktan på användning.

med högst investeringsvolym. Under 2013 har de fullföljts och nya investeringar har påbörjats. Trobos investeringar, mkr. 2007-2013 100

Utdelning till ägaren var inte tillåten under 2010-

89

80

2012 efter att uppskrivning via uppskrivningsfond

51

60

utfördes 2009.

40

37

40

Väsentliga händelser under året ƒ Byggnationen vid Vagnhärads Torg har slutförts. ƒ Trosa Fibernät AB har sett över sin affärsmodell och tecknat avtal med ny kommunikationsoperatör. Bolaget har erbjudit

70

69

23

20 0 2007

24

2008

2009

2010

2011

2012

2013

De större investeringarna under året är: ƒ Vagnhärads Torg, 12,7 mkr. ƒ Upprustning av Stenåldersvägen samt indragning av fjärrvärme, 13 mkr. ƒ Vagnhärad café/gatukök, 2,4 mkr ƒ Ombyggnad Stationsvägen 10, 2,2 mkr ƒ Mölna badrumsrenovering, 1,4 mkr ƒ Häradsgården dränering av mark, 1,7 mkr ƒ Högbergsgatan 41-45 dränering, 1,3 mkr ƒ Trosa Fibernät AB utbyggnad av fibernätet, 3,1 mkr. Efter verksamhetsåret planeras följande större investeringar: ƒ Upprustningen av Stenåldersvägen slutförs ƒ Trosa Fibernät AB genomför utbyggnad mot det bredbandsmål som Kommunfullmäktige beslutat enligt avtal med kommunen.

Särskilda upplysningar om ekonomiskt engagemang mellan kommunen och bolaget Bidrag, tillskott och kommunal borgen 2013 Ägartillskott Enhet

Givna

Kommunen

Borgen

Mottagna

0

Givna

Mottagna

356 138

Trobo 0 356 138 Kostnader, intäkter, fordringar o skulder 2013 Försäljning Enhet

Köpare

Kommunen

Mellanhavanden

Säljare

Skulder Fordringar

13 336

Trobo Kommunen Trobo

3 706 13 336

3 706

5 475

2 582

5 475

2 582

Låneskuld, mkr Samverkan med kommunen Samverkan har genomförts med kommunen

500

455 426 373

345

400

beträffande upphandlingar av entreprenader och

434 391

konsulter.

447

Soliditetsutveckling i koncernen % 300

% 35

200

30 2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

25

Låneskulden inom koncernen Trobo har minskat

20

från föregående år, men moderbolagets låneskuld

15

är kvar på samma nivå som 2012.

10 5

Ekonomiskt resultat och finansiell ställning

0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

–sammanställd redovisning Milj kr

2013

12-13 2012 % ökn

Intäkter

163,2

159,8

Varav jmfr.störande Kostnader

Nettokostnader Skatteintäkter

Soliditet inkl ansvarsförbindelsen

2% Soliditeten har sjunkit med 6,4 procent mellan

-10,6 -621,7 -626,1

Varav jmfr.störande Av-/nedskrivningar

Soliditet exkl ansvarsförbindelsen

2007 och 2013. Soliditeten inklusive

-1%

ansvarsförbindelsen har ökat med 3,5 procent

10,6 -45,4

-39,8

14%

-503,9 -506,1

0%

527,9

509,2

4%

16,7

15,9

5%

-22,6

-16,5

-37%

-0,5

-0,5

0,4

-0,3

18,0

1,7

under samma period till följd av de avsättningar som kommunen gjort. Samtidigt har tillgångarna i koncernen ökat med 760 mkr. Ökningen är främst i byggnader och anläggningar. Den stora inves-

Skatteutjämning Gen. statsbidrag Finansnetto Aktuell skatt Uppskjuten skatt Resultat

teringsvolymen är den främsta orsaken till sjunkande soliditet.

933%

Koncernen får för året ett positivt resultat med 18,0 mkr. Verksamhetens nettokostnader har

Johan Sandlund

Margareta Smith

minskat med 0,7 procent.

Kommunchef

Ekonomichef

25

TROSA KOMMUN RESULTATRÄKNING Budget Tkr

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Not

2013

2013

2012

2011

1

90 293

120 695

120 475

101 803

6 741

10 553

904

-611 281

-609 615

-580 292

-7 500

-10 564

Verksamhetens intäkter - därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader

2

-592 885

- därav jämförelsestörande poster Avskrivningar

3

-30 736

-31 133

-26 525

-22 581

-533 328

-521 719

-515 665

-501 071

4

529 741

527 928

509 202

486 655

Generella statsbidrag, skatteutjämning

5

14 646

16 678

15 933

34 777

Finansiella intäkter

6

2 050

1 898

4 420

960

Finansiella kostnader

7

-10 400

-8 060

-7 279

-7 057

ÅRETS RESULTAT

8

2 709

16 725

6 611

14 264

Verksamhetens nettoresultat

Skatteintäkter

KASSAFLÖDESANALYS

Den löpande verksamheten

Not

Resultat efter finansiella poster Rörelsekapitalförändringar avs. löpande vsh Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital

9

Bokslut

Bokslut

Bokslut

2013

2012

2011

16 725

6 611

14 264

37 847

41 786

21 350

54 572

48 397

35 614

-5 707

-13 659

-2 592

-7 700

-4 649

-14 678

-12 615

-4 713

-41 161

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) minskning (+) av förråd/expl. Ökning (-) minskning (+) av kortfr. fordr. Ökning (-) minskning (+) av kortfr. placeringar Ökning (+) minskning (-) av kortfr. skulder

22 951

20 373

-22 466

51 502

45 749

-45 284

0

-261

37 229

-165 598

-94 834

-141 976

0

7

1 055

-165 598

-95 088

-103 691

8 525

9 192

10 746

105 642

10 881

150 000

114 167

20 073

160 746

70

-29 266

11 771

Likvida medel vid årets början

640

29 906

18 135

Likvida medel vid årets slut

710

640

29 906

70

-29 266

11 771

Kassaflöde från den löpande vsh

Investeringsverksamheten Ökning (-) minskning (+) av långfr. fordr. Förvärv av materiella anl. tillgångar Försäljning av materiella anl. tillgångar Summa investeringsverksamhet

Finansieringsverksamhet Upptagna lån VA-ansl, gatukostners. Ökning (+) minskning (-) av långfr. skulder Summa finansieringsverksamhet Årets kassaflöde

Förändring av likvida medel

26

TROSA KOMMUN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR

Bokslut

Bokslut

Bokslut

2013

2012

2011

Anläggningstillgångar    

Not

 \z• z \––



<

<



\  [] 











‘    



<

<



805 218

670 523

599 847





<









`[ ^  ^[  





<



`[ ^  ! 





<



`[]\



<





Summa omsättningstillgångar

163 428

137 337

143 581

SUMMA TILLGÅNGAR

968 646

807 860

743 428

Bokslut

Bokslut

Bokslut

2013

2012

2011

<

<<

<

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Š†![  ‘ƒ 

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Š \! 

<

$    

<





Summa Eget kapital

296 700

279 975

273 364





<

Avsättningar  –^ƒ !  [    



Summa avsättningar





<

100 367

93 653

76 279

Skulder {^  \





<

<

`[ ^  \





<



Summa skulder

571 579

434 231

393 785

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

968 646

807 860

743 428



<



Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser



27

TROSA KOMMUN Not 1

NOTER

Verksamhetens intäkter

Not 7

Finansiella kostnader

2013

2012

Totala intäkter

187 587

180 721

Räntor

Avgår interna poster

-66 892

-60 246

Övriga finansiella kostnader

Verksamhetens intäkter

8 353

8 907

varav Taxor och avgifter

47 536

47 173

842

481

varav Hyror och arrenden

20 302

16 052

varav Bidrag

40 022

40 348

3 639

7 514

varav Förutbet. VA-ansl.avgifter

varav Försäljning av verksamhet

*Jämförelsestörande poster består av återbetalning av premier från AFA, 6,7 Mkr.

105 7 279

Not 8

Årets resultat

Balanskravsresultat

2013

2012

16 725

6 611

-avgår realisationsvinster

0

-3 218

-öronmärkta medel

0

0

Balanskravsresultat

16 725

3 393

Årets resultat enl resultaträkning

Verksamhetens kostnader 2013

2012

678 173

669 861

Avgår interna poster

-66 892

-60 246

Not 9

Justering för rörelsekapitalförändring avs löpande verksamhet

Ej likvidpåverkande poster: Av-/nedskrivningar

Verksamhetens kostnader varav Köp av vht och entreprenader varav Bidrag varav Personalkostnader

611 281 609 615 170 075

165 620

29 214

28 982

344 375

346 813

varav Lokalkostnader

31 166

31 823

varav Förbrukn. och främmande tjänster

36 451

36 377

Avsättning inkl pensioner o löneskatt

2013

2012

31 133

26 525

6 714

17 374

Övriga ej likvidpåverkande poster

0

-2 113

37 847

41 786

*2012: Rättning av invest.bidrag från anl.konto till skuldkonto -2 123tkr, samt kostnadsf av investering från 2011 9,9 tkr. Not 10

Jämförelsestörande post består av avsättning för sluttäckning av deponi, 7,5 Mkr. Se vidare not 18.

Mark, byggnader och tekn. anläggningar

Anskaffningsvärde

2013

2012

995 873

836 182

Avskrivningar/nedskrivningar

Mark, byggnader och tekn. anl.

2013

2012

25 239

20 619

5 894

5 905

Maskiner och inventarier Nedskrivningar

0

0

31 133

26 525

Ackumulerade avskrivningar

Skatteintäkter

Preliminär kommunalskatt Prognos slutgiltig kommunalskatt

2012

530 467

503 946

-2 813

5 174

275

82

527 928

509 202

Justeringspost förg års prognos

Årets IB

Invest

Periodavskr. UB period

4 659

0

0

4 659

Verksamhetsfastigheter

358 628

87 726

-19 385

426 969

Fastigheter för affärsvht

52 467

2 018

-2 730

51 755

Publika fastigheter

54 478

16 396

-2 932

67 942

7 568

0

-300

7 268

126 904

53 552

0

180 456

Fastigheter för annan vht Pågående invest. Totalt

Not 5

739 048

Generella statsbidrag och utjämning 2013

2012

Inkomstutjämningsbidrag

14 792

13 629

Fastighetsavgift

21 896

20 630

Regleringspost Kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS

Not 6

604 704

Specifikation anläggningstillgång

Mark 2013

-256 824 -231 477 739 048

Namn Not 4

78 8 060

Av 2011 års resultat öronmärks 8 Mkr för vikande skatteunderlag under perioden 2012-2015.

Totala kostnader

Not 3

2012 7 173

120 695 120 475

varav Försäljningsmedel

Not 2

2013 7 981

5 254

5 644

-15 610

-12 906

-9 654

-11 064

16 678

15 933

Finansiella intäkter

Räntor på likvida medel Utdelning på aktier och andelar Borgensavgifter Övriga finansiella intäkter

Not 11

Maskiner och inventarier

Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar

2012

246

282

2012 85 139

-69 233

-63 447

22 042

21 692

Specifikation anläggningstillgång Namn

2013

2013 91 276

Maskiner Inventarier

Årets IB

Invest

Periodavskr. UB period

2 224

638

-340

2 521

13 421

1 969

-2 593

12 797

137

768

Data- och teleutrustning

5 823

3 631

-2 766

6 688

1 344

1 302

Bilar och andra trpmedel

114

0

-100

15

171

2 069

Konstnärlig utsmyckning

110

-101

12

1 898

4 420

Totalt

28

21 22 042

TROSA KOMMUN

NOTER

Not 12 Finansiella anläggningstillgångar

Not 16

antal aktier

2013

2012

9 324 st.

727

727

40 600st.

40 600

40 600

50

50

100 st.

10

10

Sörmlands kollektivtrafikm.* Trosabygdens bostäder AB Nyköping-Östgötalänken Energikontoret i Mälardalen Kommuninvest** Förlagslån Kommuninvest

540

540

2 200

2 200

44 127

44 127

*Under 2011 har aktierna i Länstrafiken Sörmland AB försålts till Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Trosa kommun har i sin tur köpt andelar motsvarande köpesumman i denna myndighet.

Kassa och bank 2013

Handkassor, kontantredovisning Plusgiro Bank

Not 17

2012

48

23

463

40

199

578

710

640

Eget kapital

Ingående balans Årets förändring av eget kapital Utgående balans

2013

2012

279 975

273 364

16 725

6 611

296 700

279 975

**Andelskapitalet i Kommuninvest ek. förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ek. förening har därefter beslutat om insatsemissioner för Trosa kommun totalt 2 722 Tkr.

I beloppet för eget kapital ingår fondmedel 4,2 Mkr för avslut av deponi Korslöt. Av 2011 års resultat öronmärktes 8 Mkr för vikande skatteintäkter för åren 2012-2015

Not 13 Exploateringar

Avsättning för deponi

Not 18

Avser nedlagda kostn. för exploatering

2013

2012

35 553

29 876

Avsättningar

Ingående avsättning Utbetalningar Nya avsättningar

Bostadsmark

2013

2012

13 030

7 242

-252

-212

7 500

6 000

nedlagda kostn

32 332

26 661

Uppräkning enl index

0

0

erh. avgifter

-39 307

-28 432

Utgående avsättning

20 278

13 030

-6 975

-1 772

nedlagda kostn

3 221

3 216

Ingående avsättning

15 237

16 462

erh. avgifter

0

0

Utbetalningar

-2 222

-1 464

3 221

3 216

Avs för statliga infrastrukturåtgärder Industrimark

Erhållna intäkter återfinns som förutbetalda intäkter se not 20. Not 14 Kortfristiga fordringar

Nya avsättningar

0

0

Uppräkning enl index

160

239

Utgående avsättning

13 174

15 237

33 452

33 367

Andra avsättningar totalt 2013

2012

Kundfordringar

16 452

8 803

Mervärdesskatt

9 602

4 551

Pensionsavsättning

Övriga fordringar

1 513

2 373

Ingående avsättning

Förutbet. kostn o uppl. intäkter

Nedskrivning/Återföring Utdelning fr 2011 Nyanskaffning Förändrat anskaffningsvärde

2012 52 575

40 893

45 034

Pensionsutbetalningar

-93

-77

68 460

60 761

Nyintjänad pension

345

1 088 224

Not 15 Kortfristiga placeringar Agenta fonder IB

2013 65 118

2013

2012

45 874

41 161

0

1 839

0

768

12 564

1 998

51

107

58 489

45 874

Ränte- och basbeloppsuppräkningar

161

Sänkning av diskonteringsränta

468

0

Förändring av löneskatt

255

320

Nya efterlevande pensioner

165

91

12

-10

Övrigt Avs. av ansvarsförbindelse och förändring av visstidsavtal inkl lönesk* Utgående avsättning Aktualiseringsgrad

Fondmedlen är öronmärkta för kommande pensioner enligt beslut i KF 110622 §34. 2 Mkr är öronmärkta medel för ersättning av bildande av naturreservat.

485

10 907

66 915

65 118

93%

93%

* Från 2005 gjordes en årlig avsättning på minst 3% av ansvarsförbindelsen inkl. löneskatt enligt beslut i Kommunfullmäktige. Fr.o.m. 2011 ska 2% av ansvarsförbindelsen inkl. löneskatt avsättas om det finns ekonomiska förutsättningar enligt beslut i KF 2011-06-22 §26. 2012 avsattes 7% av ansvarsförbindelsen vilket gjorde att det år 2013 enbart gjordes en avsättning för visstidsavtalen på 3%.

29

TROSA KOMMUN Not 19 Långfristiga skulder Långfristiga lån

NOTER 2013

2012

16 523

10 881

360 000

260 000

230

0

41 095

32 460

3 416

3 527

421 264 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år Anslutningsavgifter (VA) 41 095 Återstående år (vägt snitt) 35

306 867

Checkkredit Lån av Kommuninvest Investeringsbidrag VA-anslutningsavgifter Gatukostnadsersättningar, expl

32 460 35

Anslutningsavgifter till kommunens VA-nät ska delfinansiera avskrivningskostnadera för investeringar i VA-nät och reningsverk. Avskrivningstiderna är olika för olika delar av ett reningsverk (25-33 år) samt i VA-nät (50år).

Not 20 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder Sociala avgifter Uppl pensionskostnader inkl löneskatt Källskatt Övriga kortfristiga skulder Interimsskulder varav expl.intäkter Förutbet VA-avgifter Förutbet. Renhållningsavgifter

Not 21 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 2013 Ingående förpliktelse Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sänkning diskonteringsränta Förändring av löneskatt Aktualisering Ändringar av förs.tekniska grunder Övrigt Minskas med avs. ansvarsförb. samt förändring av visstidsavtal inkl lönesk* Utgående förpliktelse

2012

149 010

158 195

-6 909

-6 608

4 855

7 795

12 682

0

2 835

246

158 0 897

19 0 -190

1 055 -10 447 164 583 149 010

Förpliktelsen minskad genom försäkring totalt belopp 26,1 mkr, varav 2,3mkr inbetalt 2013. Överskottsfondens utgående kapital är 0 tkr. Borgensförb. och därmed jämf. säkerheter

2013

2012

53 549

45 491

5 891

6 231

10 801

10 817

5 142 2 002 72 930 39 307 0 0 150 315

5 428 1 999 57 398 28 432 0 0 127 364

Leasing- och hyresavtal 2013

2012

Framtida förpl. leasing totalt

44 330

56 490

varav hyresavtal

40 994

52 582

Framtida förpliktelser 2014 varav hyresavtal Framtida förpliktelser 2015-2020 varav hyresavtal Framtida förpliktelser för tid efter 2020 varav hyresavtal

14 773 12 810 25 587 24 214 3 970 3 970

16 206 14 383 32 345 30 260 7 939 7 939

Borgensförb. kommunägda företag Förlustansvar egna hem Övriga borgensförbindelser Summa

356 138

361 570

155

201

2 000

2 000

358 293 363 771

Kommuninvest medlemsansvar Trosa kommun har ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Trosa kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångar till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 814 465 225 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 821 244 613 kronor. Tvistiga skulder Kommunen har tvistiga leverantörsfakturor med 9 985 tkr som i bokslutet inte belastar kommunens leverantörsskulder. Av dessa är 7 687 tkr under pågående juridiska processer och är kopplade till stora investeringsprojekt i kommunen vilket gör att kostnaderna för dessa skulder skulle succesivt belasta resultatet genom avskrivningarna.

30

DRIFTSREDOVISNING Nämnd Tkr

Budget Intäkt

Kostnad

Œ[  \  



$<

`[\[[

  <

Över-/

Redovisning Netto

Intäkt

Kostnad

Netto

undersk

$<



$<

$<

$<

$<

$<



$

$



$

$<



$<

$



$

$



$

$<



Kommunstyrelse

Š\[[ \[ } — ^ƒ   ![    [^ƒ   

$





$<

<





} ^   ![



$

$



$

$<



Samhällsbyggnadsnämnden

<

$

$<<

<

$

$<





$

$

<

$

$

$



$<

$

<

$

$

<



$<

$<



$<

$<<



   [^ƒ   

$





$







} ^   ![



$<

$<

<

$

$<<



Vård och omsorgsnämnd



$<

$<

<

$

$



Humanistiska nämnden }\[\[[  \ ‹ []^ “ } — ^ƒ   ![

— ^ƒ   ![    [^ƒ   

$





$







} ^   ![



$<

$<



$<

$



Teknik & Servicenämnd

<

$

$

<

$

$<



— ^ƒ   ![    [ 

$





$







} ^   ![

<

$

$

<<

$

$<





$

$



$<

$





$

$



$

$



Revision



$<

$<



$<

$<



Övr kommungem. poster



$

$

<

$

$<





$

$<

<<

$<<<

$



„ [] [!!



$



<

$<

$<

$<

 ] 



$





$

$

$

}

<

$<





$

$

$

och kostnader



$<<

$<



$<

$



Finansiering



$



<

$



<

TOTALT

<

$<

<

<

$<<<

<



Kultur och fritidsnämnd Miljönämnden

Totalt exkl affärsdrivande verksamhet AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET

Verksamhetens intäkter

31

‹

  [   Nämnder totalt (tkr)

`[•  z \– 

  

Utfall

Budget

Bokslut

2013

2013

2012



<

<



<







<<



<

<<

}]• ‚ \ \}    ›  \  „ [][[ 



<



` []^   

<





 \$[]^ ] \ƒ! SUMMA NETTOINVESTERINGAR







165 598

231 840

94 833



Verksamheten 2013

Z  ] ! [“ \ []!!]  •

‹ 

 !!^ƒ“   [ ‚ [

 $ƒ

^ƒ    }ƒ  [^ƒ –

\[ 

   ––^ ]  z \$

|• [    \[ 

  [] 

 –˜

 \^ƒ  

 [^ƒ  –

[] \^ƒ “  [ ] –

Z  [^ƒ  \  }ƒ   \



] !  –

 [ 

 

\]  !! ! 



     z\ z \ \“^ƒ 

Z  ] 

\ƒ!› \ ^ƒ \[

 z\ ^ƒ –

^ ]  „ \•  [^ƒ –`ƒ! 



 ^ ]    [^ƒ ^ƒ ƒ\ 

Z  ] • [   ] 

\[   

\] [\ –

}^ !–|•  !  !ƒ “  



“ []\[   ^ƒ  

‘ $~! \ $[]! \• [ ] 

 –

 [^ƒ   #



ƒ

š

 []• [   !„# ‘

™    [ ! [“ \ „$• [^ƒ  ƒ

  ^ ]  !{ƒ[]š[ –

|• [ ! \  „]  } [

š

^ƒ     {ƒ \ [] !š[ ^     !!   –

ƒ

|• [ œ’$     –

Z!!]   # []  !!  

ƒ

Œ [“ \  ! \ []ƒ   }^ –

 [^ƒ – 



    [• [[] [

 

‘ƒ ƒ 

\]  \#

„  \[• \] [^ƒ   

ƒ

‹‚$   [\[

\]   ^[  –‚[  \ [ –

 [][ []\   \  ƒ

]ƒ   –

|   \    !ƒ “ –

 Z  ]  •^ƒ \[ „•  „] ^  –‘ƒ \[[  \ 

Framtiden

]ƒ   –

 ! [“ \  ]   [^ []

Œ}\ \[] [^ [$[]

  ! [“ \] ^  – 

 • [ [^ƒ –}\[]  [



\ ƒ ! [“ \ z}^ z\[ 

[][]\ƒ\] ^ƒ\\!  –

^   –

| ^  ! “[] • []ƒ\ 



[    [•–

‘ƒ \[  \[  ƒ 





    $  ^[ 

‹„] ]    “ƒ ^ 

     • [ }ƒ   \

 \•^  [^    

[]  • [ ‚ [[]

„] ‚[ –Z!!  []

\  ‰$

„]   

\–

 “ƒ      [^ƒ  •\ –

32

Š†![  [  

 

Pågående projekt (tkr) Bostadsmark

 Pågående projekt (tkr)

Ack

Utfall 2013

utfall

  Industrimark

Ack

Utfall 2013

utfall

|] 



$

 `\ \  





ƒ 



$

 }[ 





 „]    





 TOTALT industrimark 

5

3 221

}\“ [  „• š[ 



$



$

$<

$<<<

}[ 





‘ ]#





› •  



$

‚[



$

 “ 



$



$<



$

$

$<

}\ ! \ 



$

“! \[ 

<

$

| [ !





}\“ \





›ƒ\  ‰



<



$

{#



<

}ƒ ›•#<





‡[\[ 

 • [ •\ 

}  





[   ]  „] –

}



$



‘ ]] 





$

$

$

$

„]   ‰\ |“ƒ \

•

‰  } [ ! } ƒ 

•\ •]•   []•\ • [  ]  [^ƒ  | ƒ  œ^[–  ‹„• „] ]  †![ƒ }^[  • [  !   [ – ‚[] < [ !!^ƒ []^ƒ –  „ „] ‚[ ] ‚ž|ž^  •  ]   \[[!  ]•  –  ‹•!  †![ []^ƒ “  

[  [ŒŠ|–  Š†![  ]    \ 

‹„ “^[   †![      [„   › •  z [ • [ ! !!^ƒ –





$

$





$

$

 \  \ ƒ\   [![  

-5 204

-6 975

^  [ ^[    –‡•! ^ƒ 

}[\  ‘\ ‚ [   TOTALT Bostadsmark

Š†![  ^ƒ }\ ! \  ‚ [ 

 Š†![  ^ƒ |“ƒ \  „ “]      ^ {•   ^ƒ • 

•[  [   ! 

Verksamheten 2013

“[  \^ ]  ›  #]  ^   • “!^ƒ  [ ^  –

‡[\[]    • [  

Z  ] [\ •\  [ 

[   \ – “  ‚ [–

\  \[! [“ \ ^ƒ • „–

‘ƒ “   ]  ! –





  ‚ [\[   ^ƒ ^ ]  

Œš[ ]     

Œž$   „ { ‚ []  

}   \  ^    –|• 

 ] •[^ƒ [–

^ƒ  •[[   }   \  



\    [}#^ƒ [ –

Œ [“ \    []^ƒ “ ! [\ 



!  †![ƒ ^ƒ •[  

„ } ƒ   !š[ ! 

 “!  \  [| ‚[ !z}\“ \ z

• [    [ [\[ 

‰|\ z“! \[ z{  z

    [ \! ! [ –

›z! \ z}[]} [ !–





`[ ] ^ƒ  ] ‡’’#

‚ [\[]   ^[ ] [

†![  \ [ †![ [  

  ^ \  †![ƒ  \[ ^ƒ 

}\“ \ ^ƒ z< “\ [[ –ž    ] 

 ^[  [[\[ 

\ $

 “!  [ –Š

   [] \ [ \ []\[ 

 \    ]  [^ƒ   

[•! [“ \–

^ƒ [  •– 

33

Z!!•  [ [  !  ! 



‰  [    !!    ]   

   ƒ   \   –

[\[ [  [] \[  [ 



^  ^ƒ \[ [  z 

 \   ƒ “   ^ 

^ `––}      \



   ^  ^\ –

Œ  [\–

Internränta

‘[   ] !!    [!!    

‹   \!  [\^ƒ 

 \ ^•–

  –‹  !^ƒ 

\]  ^ –[––

 Π  ^[   \z\[[]!  

  ^  

   ^  ^\$

‚  []\ ] !!  \^^$

–Z     ! [ –

        РΠ[     \[ [] ^ ] \ 

Gränsdragning mellan kostnad och

 [ [   –

investering ‚    ^ƒ      \  

Jämförelsestörande poster

 ]   •“ ! [[  

—^ƒ  ƒ  ![  [   

\ ^  [  [ [!! 

^ƒ \[  [  ! \

![  $

ƒ

    ^ƒ      –‹‚ [

\  []~   \^ƒ • –}[

\[   ^ƒ       Ÿ

“^ƒ  ƒ    \![ [ 

!  [!!–

^ƒ \[ z “] •   [   

\]       [!!–

Anläggningstillgångar

 [ [  \[ 

     !! 

  [  [“^ƒ  ƒ  –

\^^     !   \   – ‹

   [\^ƒ    [ \[]

Intäkter

  ]  ] !  !  \^ƒ 

‹\  [   [^   [ \

  \[    \ 

  \[[ \  \[ 



 [“ \ \  –„    

 [[ƒ \[ [] \ \

^     ] “[  

 \!  ^ƒ   –

   \$[]\^^    !  –

Skatteintäkter  !     \  ^ƒ \ \ 

Lånekostnader

 !}`{#   ! [[   ]  

{ \[  [   ]  [ z

\[  [`––

– ––     ^ƒ  ! [  ]^ƒ   –

Anslutningsavgifter    ^ ^ƒ „ [] [!!„

Avsättningar

!![ ^ƒ   \[] [ 

Avsättning för deponi

^  \ []! [  ƒ

„$

‚ [[]œ \[]     

   [  •“ ! [–

^ƒ \  `[ ƒ ![ z      “[  ‚ [\[ [  

Gatukostnadsersättningar

    \[[ \  – 

œ\[   ^ƒ  †![  z

  ]  !!   [!![z  



    • [ z!!

\\•z ƒ\  ^ƒ   ^ƒ ! \  –

[^ƒ   \ [] [  ^  \ –œ\[   

Avsättning för infrastrukturåtgärder

! [  ƒ

  •“ $

  ^ƒ  ^   ’ •  

! [ –

 ]   ^    []  !! \       †–

Kostnader



Avskrivningar

Z ^ `‘ [[\  

 \        

 ^ƒ ! [] ^   

ƒ ^ƒ   ƒ•“ ! [  

“  !ž\ –  ^ƒ  

 “  \   !\^^    –

!!       ^ [!! –

34

Exploateringar

„  ^ƒ [  [    \ 

‡ \[ ^ƒ !   †![   

 !  [ [ [     

[\^ƒ [[  []   ^ 

 [  \[      –

[   z[ ^ƒ   \–

 [  ƒ [ [  $

Z!!     [–‹\  ^ƒ  

^ƒ    –

 \[^ƒ ! \  \ !!^•–



Avgiftsfinansierad verksamhet

Leasing

„$[] ] 

\]     

›   ^ƒ [    \\

“ \[!  ! –  ^ƒ   

[^    [!  [  ‚ [\[

   \   ^ [[   \[ 

  !  –‹  [!!  

\^ƒ –Š –ƒ

\[] [\ 

^ –‚ [\[]    

[  []\   [ $

[!  [    –

 ! [ ^[  \  ^      



 \[–‡   \   [ $

‚ !!• [^    $[]

 ! [–

]•   ^  [ [ –



Pensionsskuld

Sammanställd redovisning

`[ !  [\ ^    

  [   !!   

  ^ƒ !  [ z\[ ^  \ []

 \[ [   []^[ 

[  ^ƒ    –`[ ]  

 [ [   –‹ 

 ]     “  

[     \[ z[ 

  !  [ –

\[   !!   ! [ –



‘ƒ ‚ [\[    \[ ˆ

‘ƒ ! \  ^ƒ !  [ ^ƒ  

[[z‚ [• |[ |z

\[   \   ‹Œ}<–‘ƒ ! \$

‚ [[–‚ [[   ] [ [ \ ƒ 

 ^ƒ  \  ~ !  [[  

  ‚ [[\[ [\[[   ‚ [

   ‹Œ}<     \  

\[–

 –‘ƒ   [  \ 



 \  ^  ^ƒ ] [ \ 

  [   ] !! 

[\ ^ –ž   \ƒ 

 ^ƒ   [ z ! [![  [ 

 \   ^   [  \[ 

\[[  z– ––\^^    ^ƒ [ 

\ –

  ]  \[^ƒ    \! []



   [  $[]

Z   ^ƒ     ^  !  [$

 \    \[  [   –

^ƒ ! \  [ “^ƒ   !! ^



^ `Œ–‘ [“[  \[  

‹\[   \!   z^ƒ [

    “  !! [    ^ƒ $

\[ z    [  \! 

       \[^\  –} 

[ “ ^ ^ƒ 

–ž \  



 ! [ [ •     

]  ^   ^ƒ  \ \]^ƒ  

•  ^\  –    \ 

 \! –

^ƒ ! \  –

35

Personalekonomisk redovisning

Nämnd/ kontor

Genom att mäta relevanta nyckeltal kan kommunen följa upp de personalpolitiska målen och göra

Kommunstyrelse

Löneökning/arvode Färre anst ekonomi Folkomröstning

diskussionen om vilka insatser som behöver prio-

Sambyggnad

Löneökning

200

120

175

120

Skola/ förskola

Löneökning 2 800 Avveckling 800 Minskad volym/bemanning: Särskola -1 300 Hedeby-, Fornbyskolan -1 500 Vitalis -500 Ökad volym/bemanning: Tomtaklint förskola 900 Fageräng, Väsby förskola 1 700 Modersmål, SFI 1 300 EntrepreLÄRskap 700

4 940

4 900

IFO

Löneökning Utökning barn/familj

150 400

539

550

Kultur/ fritid

Löneökning Fritidsgården sem. anst.

100 80

199

180

Vård/ omsorg

Löneökning 2 000 Avveckling 200 Utökn AME finans. av AF 700 LSS, finans. Av FK 1 100 Adm. VoO -500 Minskad volym/behov: Trosa/Häradsgården -1 500

2 150

2 200

Teknik/ service

Löneökning Kompetens utv. städ Utökn kost/städ Avveckling 12

404

420

Miljö

Löneökning Föräldraledighet 12

199

130

Totalt

Exkl. revision -21 tkr

8 779

8 700

Trosas verksamhet mycket personalintensiv. Antal anställda, arbetsmiljö, frisknärvaro, personalde faktorer som till största del påverkar personalkostnaderna. Beräknade siffror för 2013 omfattar perioden 1 januari – 31 december. För de uppgifter som kräver en mätpunkt är denna normalt gjord den 1 november 2013. De totala personalkostnaderna uppgår 2013 till 326 mkr, vilket motsvarar 47 procent av den totala verksamhetskostnaden. Personalkostnaderna har sedan föregående år stigit med 8,8 mkr, eller 2,7 procent. För att på ett tydligt sätt illustrera de ökade personalkostnaderna finns i tabellen till höger en förklaring till kända förändringar i (tkr). Den enskilt största förklaringen är

Förkl. (tkr)

194

riteras. I likhet med andra kommuner är också

rörlighet och den verkliga resursanvändningen är

+/-

350 -400 250

analyser som leder till åtgärder som förbättrar verksamheten. Informationen är också till hjälp i

jämf 12(tkr)

Förklaringar (tkr)

260 120 200 -160 30 100

2013 års lönerörelse, den motsvarar 2,7 procent (fr.o.m. 1 april), eller ca 5,8 mkr. Ökade perso-

Satsningen inom EntrepreLÄRskap samt ökat

nalkostnader ses främst inom skolan. Ökningen

behov inom modersmålsundervisning och SFI.

beror bl.a. främst på fler antal förskolebarn inom

Inom IFO har förstärkningar gjorts inom barn och

förskolan i Vagnhärad men också i Trosa tätort.

familj.

Nämnd/produktionskontor Kommunstyrelsen

Bruttokostn. 2012

Pers. kostnad 2012

Andel pers. kostn

Bruttokostn. 2013

Pers. kostnad 2013

Andel pers. kostn

Ökning % från 12-13

Ökn+/ minsk från 12-13

-50 624

-25 397

50,2

-50 186

-25 591

51,0

0,8%

Politisk ledning

-6 645

-5 615

84,5

-7 394

-6 008

81,3

7,0%

393

Kommunkontor

-42 165

-18 788

44,6

-40 845

-18 468

45,2

-1,7%

-320

-1 814

-994

54,8

-1 947

-1 115

57,3

12,2%

121

-14 444

-4 383

30,3

-15 405

-4 558

29,6

4,0%

175

-289 645

-155 391

54

-302 082

-160 729

53

3,5%

5 479

-272 583

-147 223

54,0

-281 060

-152 163

54,1

3,4%

4 940

-19 328

-8 168

42,3

-21 022

-8 566

40,7

6,9%

539

Vård- & omsorgsnämnd

-171 559

-113 784

66

-171 482

-115 934

68

1,9%

2 150

Teknik- & servicenämnd

-141 543

-16 879

12

-141 089

-17 283

12

2,4%

404

Tekniska kontor

-87 029

-2 765

3,2

-83 207

-2 835

3,4

2,5%

70

Kost och städ

-21 217

-12 489

58,9

-21 815

-13 141

60,2

5,2%

652

Avgiftskollektivet

-33 297

-1 625

4,9

-35 578

-1 307

3,7

-19,6%

-318

-22 929

-8 405

37

-35 578

-8 604

24

2,4%

199

-717

-120

16,7

-637

-99

15,5

-17,5%

-21

Ekoutskott Samhällsbyggnadsnämnd Humanistisk nämnd Skolkontor inkl nämnd Socialkontor

Kultur- & fritidsnämnd Revision Miljönämnd Totalt

194

-1 686

-1 346

80

-1 906

-1 545

81

14,8%

199

-693 147

-325 705

47,0

-718 365

-334 343

46,5

2,7%

8 779

36

Personalstruktur

över 50 år har under de senare åren blivit fler och samtidigt har de under 40 år blivit färre.

Trosa kommun har totalt 673 tillsvidareanställda, av dessa är 84 procent kvinnor. Antalet årsarbe-

Medelåldern är 46,5 år, vilket är en marginell

tare är 612, vilket är en minskning med 2 årsarbe-

ökning jämfört med föregående år. I de övriga

tare jämfört med föregående år.

sörmländska kommunerna är medelåldern 46,3, vilket är ungefär samma siffra vad gäller riket

Av de anställda arbetar 46,5 procent inom skola

(SKL:s novemberstatistik 2012).

och förskola, 36,2 procent inom vård och omsorg och 9,5 procent inom kultur, fritid, teknik- och

Åldersfördelning per verksamhet 2013

service. Dessa tre verksamheter utgör därmed cirka 92 procent av det totala antalet anställda. 2011

2012

Tillsvidare

Antal anställda

2010 652

657

683

Årsarbetare

577

587

614

612

Medelålder (år)

47,1

45,4

45,6

46,5

87/13

84/16

86/14

Andel kv/män (%)

88/12

2013 673

Under 2013 arbetade kommunens anställda 4 732 övertidstimmar, jämfört med 5 170 för samma period 2012. Antal fyllnadstimmar för 2013 är 13 829, jämfört med 16 600 föregående år. Således har antal övertidstimmar och fyllnadstim-

Vid en jämförelse mellan de olika verksamheterna

marna minskat jämfört med föregående år. Det är

visar det sig att lärarkåren har den äldsta ålders-

vård- och omsorg som utgör den absolut största

strukturen. Inom skolan är cirka 49 procent av

andelen av fyllnads- och övertidsuttagen.

personalen över 50 år och knappt 25 procent är över 60 år. Inom kommunkontoret och SBK är

Sysselsättningsgrad

medarbetarna betydligt yngre, här är närmare

Männen arbetar i betydligt högre utsträckning hel-

hälften av medarbetarna under 40 år och bara ca

tid än kvinnorna. Bland de tillsvidareanställda

10 procent över 60 år.

kvinnorna är det knappt 61 procent som arbetar heltid, denna siffra har minskat något det senaste

Personalrörlighet

året. Motsvarande siffra för männen är 74 procent. 2012-11-01 Sysselsättningsgrad

Kvinnor

Under 2013 har totalt 83 personer börjat och 87 slutat. Totalt uppgår personalrörligheten till 12,4

Män

100 %

7599%

74%

100 %

7599%

74%

Tillsvidare anst.

60,8

26,2

13,0

74,0

16,0

10,0

Visstid anst.

37,5

31,3

31,3

75,0

12,5

12,5

procent. Den totala personalrörligheten har legat på ungefär samma nivå de 4-5 senaste åren, dock något högre siffror för 2013. Personalrörlighet 2009-2013

2013-11-01 Sysselsättningsgrad

Kvinnor 100 %

Män

7599%

74%

100 %

7599%

74%

Tillsvidare anst.

62,2

25,6

12,1

74,7

15,2

10,1

Visstid anst.

40,0

25,0

35,0

66,7

0,0

33,3

Jämförs andelen deltidsanställda per verksamhetsområde ses stora avvikelser. Inom vård och omsorg arbetar ca 40 procent heltid, inom skola/ förskola arbetar cirka 75 procent heltid. För övriga verksamheter är siffran mellan 60-75 procent.

Åldersfördelning

Det är inom individ och familjeomsorgen som den

I likhet med flertalet andra kommuner har även

högsta är rörligheten för det enskilda året 2013

Trosa en hög åldersstruktur. Ca 44 procent är 50

varit ca 30 procent, vilket har ställt höga krav på

år eller äldre. Antalet personer i åldersintervallet

verksamheten.

37

Frisknärvaro

De verksamheter som har haft lägst rörlighet för 2013 är samhällsbyggnadskontoret (0 procent)

De vi definierar som friska är månadsavlönade

och kommunkontoret (3 procent). Inom den

som har fem sjukdagar eller färre per år.

största verksamheten skola/ förskola ses en rörlighet på ca 13 procent vilket är högre siffror

Totalt för alla månadsavlönade är det 61,2 procent

under många år. För vård/omsorg som är den näst

som har redovisat fem sjukdagar eller färre, vilket

största verksamheten hamnar personalrörligheten

är en något högre siffra jämfört med föregående

på 12 procent.

år. Den högsta frisknärvaron ses på kommunkontoret följt av samhällsbyggnadskontoret.

Personalförsörjning Framtida personalförsörjning styrs främst av kom-

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2010

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2011

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2012

Frisknärv i (%) < 5 sjukdagar 2013

mande tids behov, personalrörlighet, sjukfrånvaro

VerksamhetsOmråde

och pensionsavgångar (faktiska pensionsav-

Kommunkontor

88,5

85,4

84,6

gångar). Det är främst lärare, undersköterskor,

SBK

75,0

70,0

81,8

84,4

barnskötare, förskollärare och vårdbiträden som

Skola/förskola

59,6

59,9

59,6

58,3

kommer att gå i pension de närmsta fem åren.

IFO

68,8

58,4

78,6

76,4

Men vi kan också konstatera att det även är flera

Vård/omsorg

55,7

57,9

55,1

59,1

chefer som går i pension och då främst inom sko-

Kult, fritid, tekn

54,5

52,2

64,5

66,7

lan.

Totalt

58,1

58,4

59,8

61,2

Verksamhet

PensionsSjuk- Personalavgångar frånv % rörlig% inom 5 år

Behovsförändr

Rekryt behov 5 år

86,2

I samband med uppstarten av Sunt liv- för ett

Vård/omsorg

6,2

12,0

30

Små avvik 45-50

antal år sedan valde kommunen att göra en rad

Skola

4,5

14,5

38

Fler elever 50-55

olika satsningar. Bl.a. tas ett aktivitetsprogram

Förskola

7,0

10,5

15

Fler barn

fram två gånger per år med lite olika inriktningar.

Kult, fritid, tekn

5,2

10,1

7

Små avvik

90

Visst ökat Behov

Totalt

5,3

12,4

20-25

Inför 2012 höjdes friskvårdsersättningen från 800

8-10

kr/år till 1 000 kr/år. Antal uttagna friskvårds-

<130

ersättningar ligger på samma nivå som från föregående år.

Inom vård/omsorg innebär den nuvarande personalrörligheten, många medarbetare som går i

Friskvårdsersättning

pension och en rörlighet på 12 procent att kom-

Antal uttag/år

munen står inför ganska stora rekryteringsbehov

2008

2009

2010

2011

2012

2013

355

425

445

466

494

495

de kommande fem åren. Totalt behövs 45-50 medarbetare rekryteras. Detta förutsatt att inga

Sjukfrånvaro

organisations- och verksamhetsförändringar görs.

Antalet sjukskrivningar har gått upp det senaste Inom skolan råder en personalrörlighet på över 14

två åren, där sjukskrivningarna dessförinnan gick

procent och förhållandevis låg sjukfrånvaro, men

ner under många år. 2013 uppgår sjukfrånvaron

samtidigt är det många som går i pension och ett

till 5,3 procent.

visst ökat behov av fler elever i grundskolan innebär trots allt ett stort rekryteringsbehov. Fler elever spås inom hela grundskolan (ca 50 fler elever). Behovet uppskattas till ca 45-50 nya lärare de kommande fem åren. Antalet barn beräknas öka något inom förskolan de kommande fem åren. Totalt rör det sig om ganska små förändringar, förhållandevis få pensionsavgångar gör att rekryteringsbehovet de kommande fem åren stannar på ca 20-25 personer. Inom övriga verksamheter är det inga stora voly-

Nettoarbetstiden har gått ner något för 2013 efter

mer som behöver rekryteras de kommande åren.

att tidigare år gått upp år från år de senaste åren. Anledningen har tidigare år främst berott på färre sjukskrivningar, vilket är det motsatta för i år.

38

Använd tid

2012

2013

Nettoarbetstid

2010

76,3

2011

77,3

76,8

76,5

Semester

10,5

10,3

10,4

10,4

Sjukdom

5,4

4,4

5,1

5,3

Föräldraledighet

4,4

4,2

3,9

3,9

Övrig ledighet

3,4

3,8

3,8

3,9

100

100

100

100

Totalt

sjukfrånvaron har gått upp för båda könen men främst bland männen.

Trosa har lägre sjukfrånvaro jämfört med samtliga av våra jämförelsekommuner. Samtliga kommuner har en ökad sjukfrånvaro det senaste året. Sjukskrivning

2010

2011

2012

2013

Salem

5,1

5,4

5,6

6,8

Nykvarn

5,6

5,4

5,4

6,2

Vaxholm

6,4

5,7

6,8

7,4

Sjukfrånvaro utifrån ålder

Håbo

5,7

5,5

6,0

6,4

Sjukfrånvaron har ökat i åldersintervallen upp till

Knivsta

5,6

5,7

5,4

5,7

49 år medan åldersgruppen över 50 år har den

Gnesta

5,0

4,6

5,2

5,9

gått ner. Den högsta ökningen samt den högsta

Trosa

5,4

4,4

5,1

5,3

sjukfrånvaron har personerna i åldersgruppen 3049 år.

Sjukfrånvaro utifrån verksamhetsområde Av de totala sjukskrivningarna på 5,3 procent ses olikheter mellan olika yrkesområden. Sammantaget kan konstateras att det är inom de små administrativa verksamheter som de mest positiva nivåerna finns.

Långtidssjukskrivning Med långtidssjukskrivna menar vi 90-dagar eller mer. Den 31 december finns totalt 19 långtidssjukskrivna. Av dessa är 15 kvinnor och 4 män. Vi påminner om att kvinnor utgör 86 % av kommunens totala arbetskraft. Långtidssjuka 2012-2013 År

Vårdoms 12

13

20-29 år

0

1

30-39 år

2

2

sjukfrånvarotal där den låga nivån i stort sett

40-49 år

2

3

kvarstår från föregående år. Inom alla andra verk-

50-59 år

2

60- år Totalt

Det är bara inom vård- och omsorg som sjuk frånvaron inte har ökat, skolan uppvisar låga

samheter har en ökning skett. Störst ökning ses inom kommunkontoret följt av kultur, fritid, teknik och service. Förskolan är den verksamhet som har

Skola 12

Förskola

Övriga

Totalt

13

12

13

12

13

12

13

0

2

0

0

0

0

0

3

1

0

2

1

0

0

5

3

1

1

1

2

0

0

4

6

3

0

1

0

0

0

0

2

4

1

1

0

0

1

1

1

1

3

3

7

10

2

4

4

4

1

1

14

19

den högsta sjukfrånvaron, vilket så har sett ut de Av det totala antalet långtidssjukskrivna är knappt

senaste tre åren.

hälften deltidssjukskrivna, d.v.s. de arbetar någon del varierat mellan 25-75 procent. Högst andel

Sjukfrånvaro utifrån kön Kvinnor har en sjukfrånvaro som uppgår till ca 5,5

långtidssjukskrivna är medarbetarna i åldrarna 40-

procent, männen 4,5 procent. Det innebär att

49 år. Det är inom vård- och omsorg som den högsta andelen långtidssjukskrivna ses.

39

HME – hållbar medarbetar engagemang Trosa kommun har för första gången under 2013 genomfört Sveriges kommuner och landsting (SKL) gemensamma medarbetarenkät inom de tre områdena motivation, ledarskap och styrning.

HME-enkäter

Trosa Betyg 4-5

KF-mål Betyg 4-5

Trosa index

Jämf. SKL index

Motivation

89%

80%

85

79

Ledarskap

85%

80%

83

77

Styrning

86%

80%

83

78

Totalt

87%

80%

84

78

Undersöks de olika yrkesgrupperna finner man att Resultatet visar att Trosa kommuns resultat klart

kvinnorna främst ses i låglöneyrkena. Få eller inga

överträffar fullmäktiges högt uppsatta målsättning

män arbetar som barnskötare, servicepersonal,

att 80 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda.

lokalvårdare, vårdbiträde och assistenter. Männen

Jämförs resultatet utifrån ett index där på en skala

finns uteslutande inom yrkesgrupperna lärare,

mellan 0-100 är det totala värdet 84 jämfört med

handläggare och chefer. Detta gör att relevanta

78 som är medelvärdet av de ca 40 kommunerna

lönejämförelser blir svåra att göra. För att säker-

som har genomfört samma enkät under 2013.

ställa dessa antaganden har kommunen, som tidigare skrivits, antagit att systematiskt arbeta

HME-enkäter

Motivation

Ledarskap

Stryrning

Totalt

1. Trosa

85

83

83

84

2. Aneby

83

86

82

83

Medellönen för månadsavlönade var den 1 novem-

2. Falköping

83

82

80

83

ber 2013 är 26 228 kr/mån för kvinnorna och

4. Eskilstuna

81

80

80

80

30 829 kr/mån för männen. Det innebär att kvin-

25. Gnesta

81

75

77

78

nornas medellön är 85,1 procent av männens.

25. Oxelösund

78

76

78

78

43. Gislaved

78

72

74

74

44. Solna

73

69

72

71

med lönekartläggning.

Tittar vi tillbaka fem år har löneskillnaderna minskat med cirka 4-5 procentenheter. Som tidigare redogjorts, beror skillnaden i huvudsak på att män och kvinnor finns inom olika yrkes-

Vi kan samtidigt glädjas åt att Trosas resultat är

kategorier. Bland kommunens totalt 40 chefer är

bäst av samtliga inrapporterade resultat. I tabellen

58 procent kvinnor. Samtidigt kan konstateras att

ovan ses också placering inom parentes.

det är ca 75-80 procent som har en kvinnlig chef.

Lön

Medellön

2010

2011

2012

2013

I Trosa kommuns jämställdhetspolicy finns föl-

Enhetschef

38 850

39 400

41 250

42 800

jande övergripande mål fastställda för jämställd-

Handläggare

31 650

31 975

32 750

33 200

hetsarbetet i Trosa kommun:

Lärare

28 450

28 705

29 950

29 775

x

Förskollärare

25 300

25 670

26 775

27 200

x

Alla anställda ska oavsett kön ha lika rätt i fråga om arbete, lön, anställnings- och andra

Barnskötare

21 190

22 055

22 475

22 700

arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter.

Sjuksköterska

29 630

30 185

30 880

31 300

Kommunens anställda och förtroendevalda ska verka för ökad jämställdhet genom att i sin kontakt med människor, främst barn och ung-

Undersköterska

22 050

22 450

23 060

23 620

Vårdbiträde

21 075

21 355

22 040

22 050

Socialsekr

28 330

29 140

29 590

30 700

Bibliotekarie

24 500

25 870

26 200

26 600

Fritidsledare

21 040

21 550

22 950

22 700

Det viktigaste verktyget för att säkerhetsställa att

Vaktmästare

21 550

21 845

21 250

21 600

jämställdheten avseende lönerna efterlevs är det

Assistenter

21 050

21 450

22 850

24 550

pågående arbetet med arbetsvärdering. Kommu-

Servicepersonal

20 144

20 850

21 605

21 995

nen arbetar sedan 7-8 år tillbaka med att syste-

Lokalvårdare

18 895

19 880

20 250

21 185

dom, föra fram ett jämställt synsätt.

matiskt kartlägga, analysera och justera eventuella osakliga löneskillnader mellan olika befattningsgrupper utifrån kön.

40

Trosas miljönyckeltal 2013 Syftet med miljönyckeltalen är att följa utvecklingen på miljöområdet i Trosa kommun, både som geografiskt område och som organisation. Under 2012 antogs en ny Energi- och klimatplan där det beslutades om ytterligare ett antal nyckeltal som redovisas nedan (kursivt). Senast tillgängliga statistik redovisas, men tyvärr släpar statistikuppföljningen för ett antal nyckeltal, särskilt inom energi- och klimatområdet. Nyckeltal där Trosa kommun ligger väl framme är andelen inköpta ekologiska livsmedel som ökat ytterligare och som nu ligger på totalt 38 % och hela 48 % för skolorna. Andelen förnybar energi i kommunala lokaler har ökat till 99 %, vilket beror på en uppgradering av fjärrvärmeverket i Vagnhärad. Både energianvändningen och utsläpp av växthusgaser/koldioxid i kommunen som geografiskt område har minskat något mellan 2010 och 2011. Den totala avfallsmängden har minskat och samtliga återvinningsfraktioner har ökat (förutom tidningar, vilket snarast speglar ett ändrat beteende för nyhetsintag). Antalet miljöcertifierade skolor/förskolor har sjunkit, vilket till viss del sannolikt beror på att flera skolor ligger mellan två programperioder. Kollektivtrafikresandet i kommunen har minskat, liksom i resten av Sörmland. Enligt länstrafiken är minskningen dock troligen mindre än vad som anges beroende på problem med statistikinsamlingen under året.

Kommunen som geografiskt område:

2013

2012

2011

2010

22,5

25,2

-

25

Andel förnybar energi exkl. el (%)

-

27

Andel förnybar energi i transportsektorn (%)

6

6

5,4

5,5

3,9

4,0

28

22

Energianvändning (MWh/invånare) Andel förnybar energi inkl. el (%)

Utsläpp av växthusgaser (ton/invånare) Koldioxidutsläpp (ton/invånare) Antal resor med kollektivtrafik (resor/invånare)

25

Andel ekologiskt odlad åkermark (%)

26 21

Andel miljöcertifierat skogsbruk (%) Andel skyddad natur (%) (ändrat dataunderlag, ej jämförbart bakåt)

11

20

17

31

33

-

-

Insamling för återvinning enligt producentansvar (kg/invånare): – Pappersförpackningar (inkl kartong och wellpapp)

17

16

14

15

– Metallförpackningar

1,9

1,2

1,8

2,3

– Plastförpackningar

7,2

6,7

6,2

6,2

– Glasförpackningar

28

27

27

28

– Tidningar

37

55

56

56

Total avfallsmängd (kg/invånare)

358

418

415

-

Andel godkänt avloppsslam avseende metallförekomster (%)

100

100

100

100

– Bly

8,1

7,8

9,4

7,0

– Kadmium

0,6

0,6

0,5

0,3

– Kvicksilver

0,3

0,3

0,3

0,4

Tungmetallhalter i avloppsslam (mg/kg torrsubstans):

Kommunen som organisation: Andel förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Transportenergi för tjänsteresor med bil (kWh/årsarbetare) Transportenergi för tjänsteresor med bil (kWh/invånare) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil (ton/årsarbetare)

99

98

94

92

694

683

740

-

36

36

38

-

0,12

0,11

0,12

-

Ekologiska livsmedel i de kommunala skolorna (%)

48

47

43

43

Ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (%)

38

34

27

25

Andel miljöcertifierade skolor/förskolor (%)

65

76

88

75

41

KONCERNEN RESULTATRÄKNING

Tkr „ \]   \

Bokslut

Bokslut

Bokslut

Not

2013

2012

2011





<<

<

6 741

10 553

105 966

$<

$

$

-7 500

-10 564

$  “^ƒ  ƒ  ![ „ \]  \[



$  “^ƒ  ƒ  ![  \  



Verksamhetens nettoresultat

$

$<

$<<

-503 907

-506 116

-400 206

}\ \



<





œ    z\ “ 



<



<<<

‘   \





<



‘  \[

<

$

$<

$

18 119

2 514

97 154

$

$





$

$<

18 026

1 745

96 479

Resultat före skatt

\ \ Z!!\“ \

ÅRETS RESULTAT

KASSAFLÖDESANALYS Bokslut  ƒ! 

\]  

Not

  ^ ^  ![ ƒ  \! ^ƒ    –ƒ!  ] Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital



Bokslut

Bokslut

2013

2012

2011





<





$

69 555

57 414

33 658

`^ƒ ^ ^ƒ     ƒ  \!  š\ $ \ ¡ ^ƒ ~ †!–

$

$

$

š\ $ \ ¡ \[ ^ –^[  –

$<

$<

$

š\ $ \ ¡ \[ ^ –! 

$

$<

$





$<

74 623

61 518

-51 075

$

$<

<

$

$<

$<

$<



<<

-211 593

-176 801

57 865

š\ ¡ \ $ ^ –\

101 619

75 954

97 453

Årets kassaflöde

-35 352

-39 329

104 243

{ \     ƒ “



<



{ \     





<

-35 352

-39 329

104 243

š\ ¡ \ $ \[ ^ –\ Kassaflöde från den löpande vsh

‹

 

\]   š\ $ \ ¡ ^ –^[  – ‘ƒ    –  ‘ƒ “   –  Summa investeringsverksamhet

Finansieringsverksamhet

Förändring av likvida medel

42

KONCERNEN BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR

Bokslut

Bokslut

Bokslut

2013

2012

2011









<

<



\  [] 











‘    



Anläggningstillgångar

Not

‹   

     \z• z \––

Summa anläggningstillgångar



<



1 329 509

1 162 646

1 023 957

Omsättningstillgångar Š†![ 





<



„ 



<





`[ ^  ^[  





<



`[ ^  ! 





<



`[]\



Summa omsättningstillgångar

SUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL OCH SKULDER





<

225 508

222 839

237 715

1 555 017

1 385 485

1 261 672

Bokslut

Bokslut

Bokslut

2013

2012

2011







Eget kapital Š \! 

<

$    



<

<

Summa Eget kapital

403 965

385 900

384 155





<

Avsättningar  –^ƒ !  [



   



Summa avsättningar



<

<

100 367

93 837

76 279

Skulder {^  \





<<

<<<

`[ ^  \









Summa skulder

1 050 685

905 748

801 238

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

1 555 017

1 385 485

1 261 672

<

<<



Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser



43

KONCERNEN Not 1

NOTER

Verksamhetens intäkter

‹\

  ![      \

Not 9 







\^^   

$<

$<

\   \  



<<

—^ƒ  ƒ  ![ ‰   !  ‘z<\ – Not 10 Not 2

Verksamhetens kostnader 



‹\

  ![

<<

<

    \[

$<

$<

<



—^ƒ  ƒ  ![    \  ![ 
Not 3

Avskrivningar/nedskrivningar

 \z• [] \––

Mark, byggnader och tekn. anläggningar





<<

<

<

\  [] 

 Œ  •$[][• [







<



 

\   \  

$<<<

$<





\





–

<<

<<

Not 11

Finansiella anläggningstillgångar

}ƒ –`[ \  ^ \• ]  ›•  [ ›|„





‡•\ƒ! $šƒ\ 





Π[[  \[\

<



$

<

— ![^ƒ  ! [[

Not 5

<



<







<



‘ ]   ^





  ![ `[“  Z“   ^{}}





$

$

$

$

<



Finansiella intäkter

[ Z  !\ []      š ^   \

‘ƒ `[ 











Z!!\“\ ^[  

<<



   \z“\•[











<

Exploateringar

   \[–^ƒ  †![  |[ \







<



<











<

Finansiella kostnader

`[   \[ `[ ƒ ^  \[ ‚ [[  \[ ‚ [[ƒ ^  \[

Not 8







<

 \[





]–  ^

$< $<

$ $<<

‹  \

 \[





]–  ^













Š ] \  ^ [^ƒ   \ – Not 13

Förråd och varulager

`[ ^ƒ ~  





‚ [[^ƒ ~  



<

<



Not 14

Kortfristiga fordringar 



`^[  



<

   \







<

š ^[   Not 7

 

Generella statsbidrag och utjämning

‹\[“   

Not 6

 

}>\[ ~^ƒ 

Not 12

Π   \[\

–

`[ 



Not 4



$< <



‰    ›|„



$< <

\^^   

 \   ƒ

  !›   z[  ‚ [[ z]     – Skatteintäkter

 

Maskiner och inventarier

Š  \[[     

 <

‘ƒ  –\[[!!– \ 



<

<<

<







<





<

Justering för rörelsekapitalförändring avs löpande verksamhet

Š“ \ !

\ ![ #

Not 15





<



‡ \  ~‰ ^ƒ 





Z  ^ 



<





 ^[ ¢¢

‡•\^^  ‘ƒ  \^^   





<

 <

 <<

Not 16

š  “ \ !

\ ![ ¢



$

`[ \

   [ $~^ƒ [ƒ ‚ [[



$

<



|  \[\    \!  [ [ƒ \

¢ \[ [

 <

Kortfristiga placeringar



 $~ \  

< 

¢¢ \[ [

< <





Kassa och bank

‚ [[\

44

 

<



<







KONCERNEN

NOTER

Not 17 Eget kapital \ \! 

Not 22 



<<

<

| 





<

‘  



<



‰  



<





Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

}! ~^ ]   \  $     ^ƒ  |[  ^ƒ []“^–\ ]  ‘ƒ    ]  š [  ^ƒ   

Not 18 Avsättning för pensioner Œ  [  \–ƒ \

œ  ^ƒ    ‘}‚‹œž 







}

Œ  [^ƒ ! \   “–^ƒ  Not 19 Andra avsättningar     ‰   ![ z`[ ƒ œ  †  œ  }  ^  \     ^ƒ !!\“ \

{ƒ \!  [^ƒ ! \  



<







<

<







<





<

<

‚ [[





41 095

32 460

„$   ^ ‹

    œ\[   z †!

230

0

3 416

3 527



<<





<

<<

{

ƒ \

<<<



}\ \



<

š \[ ^  \





‹ \

<



varav expl.intäkter

39 307

28 432

‘ƒ   \ „~ ] 









$































 

‚ž‚{}Z

<

<<

Leasing- och hyresavtal

Not 21 Kortfristiga skulder }\  \    

$



Not 20 Långfristiga skulder `[ 

 <

}

‘      }\  \    []\

 <

45









Kommunstyrelsen/Politisk ledning och Kommunkontor Ordförande: Daniel Portnoff (M) Kommunchef: Johan Sandlund Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

%

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

2 452

1 835

-617

2 536

-27,64%

-51 682

-48 238

3 444

-48 810

-1,17%

-25 803

-24 476

1 327

-24 402

Personal Kapitalkostnader

-2 819

-1 824

995

-1 818

Övriga kostnader

-23 060

-21 938

1 122

-22 590

-49 230

-46 403

2 827

-46 274

Nettoresultat

0,28%

Verksamhetsområde

notera en god placering. Denna gång blev det plats

ƒ

Politisk ledning

3 totalt med 6 st förstaplaceringar inom olika

ƒ

Kommunledning

delområden.

ƒ

Nämndsadministration

ƒ

Ekonomi

I september presenterades ytterligare en

ƒ

Personal

företagarundersökning, SKL:s Insikt med NKI

ƒ

IT-stöd och styrning

(Nöjd-Kund-Index), och här hamnade Trosa

ƒ

Telefon/internservice

kommun på fjärde plats. Kundnöjdheten hos våra

ƒ

Information och turism

företag har ökat ytterligare sedan förra

ƒ

Näringslivsfrågor

undersökningen.

ƒ

Kollektivtrafik

ƒ

Krisberedskap

Nyföretagandet i Trosa har varit starkt under 2013

ƒ

Överförmyndare

och går mot strömmen i jämförelse med den nationella nedgången. Under året startade 84 nya företag i kommunen vilket är fler än året innan,

Ekonomisk analys

men ej i nivå med fullmäktiges mål.

Politisk ledning överskrider budget med 0,1 mkr. Folkomröstningen om länsbyte kostade 0,5 mkr,

Årets första månader präglades av länsfrågan med

vilket inte var budgeterat.

såväl information om sakfrågan, som den avslutande folkomröstningen. Den 26 maj genomförde

Kommunkontoret redovisar överskott relativt

kommunen en folkomröstning i frågan om framtida

budget med nära 3 mkr. De största avvikelserna är

läns- och landstingstillhörighet. Frågan om ett

på IT-enheten där kapitaltjänstkostnader för IT-

eventuellt läns- och landstingsbyte för Trosa

investeringar i skolan belastar enheten först

kommun hade tidigare behandlats i en opinions-

kommande år. Förstärkning med en IT-tekniker

undersökning, genomförd av SCB, samt genom två

görs först i början av nästa år. Kommunledningen

externa utredningar. Folkomröstningen slutade i ett

redovisar också ett stort överskott. Den största

tydligt Nej till länsbyte och kommunfullmäktige

avvikelsen kan hänföras till att utredningskost-

beslutade i juni att dra tillbaka begäran om

nader inför ett länsbyte inte blev aktuellt.

indelningsändring.

Årets viktigaste händelser

I september 2013 firade Vagnhärad 100 år som

Under våren genomfördes den återkommande

modernt stationssamhälle. Firandet har innefattat

medborgarundersökningen i SCB:s regi vilken

samverkan med föreningar och näringsliv och

återkopplats i delar till invånarna. Materialet

åtföljts av såväl annonsering och kampanjer, som

kommer att fortsätta användas och bearbetas

medieaktiviteter och utskick till invånare.

under 2014. Resultatet visar att Trosa kommun som enda kommun hamnade bland de 5 främsta

I övrigt har arbetet med en tydlig och frekvent

inom samtliga tre mätområden. Inom området

information till våra invånare prioriterats där våra

inflytande och förtroende nådde kommunen bästa

kärnverksamheter lyfts fram. Under året har

resultatet av 137 jämförbara kommuner.

många projekt gått i mål vilket återkopplats till invånarna genom framförallt webb, annonsering

I Svenskt Näringslivs ranking, som presenterades i

och media.

april, kunde företagen och kommunen återigen

46

Arbetslösheten totalt ligger på en fortsatt låg nivå

Under våren har ett partsgemensamt arbete inletts

och ungdomsarbetslösheten i nivå med de två

med att få till stånd en höjd sysselsättningsgrad

senaste åren. Under senhösten skedde ett positivt

inom framför allt vård- och omsorgsområdet.

trendbrott och arbetslösheten har stegvis minskat och ligger nu klart under nivåerna för 2011-2012.

Under 2013 har vi tillsammans med Gnesta och Oxelösunds kommun genomfört en gemensam

Under 2013 ökade kommunens fokus kring

arbetsmiljöutbildning för kommunens alla nya

bredbandsfrågan och kommunkontoret har på

chefer och fackliga företrädare. Utbildnings-

kommunstyrelsens uppdrag arbetat fram en

insatserna har ägt rum under tre dagar.

bredbandsstrategi för perioden 2013-2020. Kommunfullmäktige beslutade i juni att anta

Trosa deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet, i

bredbandsstrategin i avsikt att underlätta

Sveriges Kommuners och Landstings regi, för

utbyggnaden av möjlig bredbandskapacitet till

sjunde året. Nu tillsammans med 220 av landets

medborgare och företagare i linje med statens

290 kommuner.

målsättning. För att uppnå målen krävs samarbete med andra aktörer.

Som vanligt har vi arbetat med budget som bygger på GPF, bokslut och prognoser. Trosa kommuns

Med beslutet följde en investeringsbudget på 2 Mkr

styrmodell, utvecklings- och näringslivsarbete har

årligen i 6 år för att möjliggöra en högre

renderat en rad av studiebesök under 2013 från

utbyggnadstakt. Under hösten genomfördes en

fler kommuner än någonsin tidigare.

omfattande analys av marknadens aktörer (inklusive kommunens egna dotterdotterbolag

Planeringen av Ostlänken går in i ny fas och under

Trosa Fibernät AB) och vilket intresse dessa hade

början av 2013 inrättades en särskild tjänst som

av att medverka till utbyggnad mot, i strategin,

finansierad till lika delar av KS:s planutskott och

uppsatta mål. Under december lämnades ett

samhällsbyggnadsnämnden.

beslutsunderlag till politiken för behandling under början av 2014.

Kommunkontoret tillhandahåller under 2013 ett administrativt upphandlingsstöd vars syfte är att

Parallellt med analysarbetet har ett antal projekt

bistå upphandlingsenheten i utvecklingsarbetet och

genomförts och områden som Edanö, Östermalm,

det löpande arbetet kring upphandling. Arbetet har

Västra Fän och Kv Mejseln har försetts med

under året bland annat bestått i att implementera

anslutningsmöjligheter. Verksamheter såsom

en ny avtalsdatabas för kommunen samt att ta

Väsby förskola, ambulansstationen, Hasselbacken

fram handböcker och instruktioner för det interna

och N A Svensson har anslutits. Bland påbörjade

arbetet.

projekt kan nämnas Västerljung (byalagsprojekt) och Strandvägen/Villagatan.

Ett löpande arbete med att uppgradera Trosa

IT-satsningen i skolan fortsatte 2013 i accelererad

en planerad lansering i början av 2014. Enklare,

takt enligt fullmäktiges beslut. Trots vissa vakanser

flexiblare och tillgängligare är ledorden för den

har IT-enheten levererat produkter och funktioner i

kommande webbplatsen. En omstrukturering av

enlighet med den plan som gjorts upp i samråd

lokaltidningen ser ut att medföra att Trosa

med skolledningen. Målsatt datortäthet inför

kommun har en svagare kanal till invånarna. Det

halvårsskiftet 2015, har uppnåtts redan till slutet

kräver en ny strategi för att bibehålla de

av 2013. En förstärkning av IT-enheten har skett

informationsmöjligheter och den öppenhet om vårt

efter årsskiftet.

uppdrag som vi eftersträvar.

kommuns webbplats pågår under året med sikte på

Inom krisberedskapen har ännu en fast reservkraft

Trosa kommun ansökte i mars om att bli del i det

installerats och skapat ytterligare redundans för

finska förvaltningsområdet. Regeringen biföll strax

såväl verksamhet som IT-säkerhet.

före årsskiftet kommunens ansökan, med ikraftträdande fr o m 1 februari 2014.

Arbetet med det entreprenöriella lärandet i kommunens skolor inom ramen för Entrepre-

Under september genomfördes på kommun-

Lärskap har avslutats under 2013 i samarbete med

fullmäktiges uppdrag en utbildning i

lokala företagare och våra pedagoger i skolan och

jämställdhetsintegrering med stöd av SKL

förskolan har nu genomgått 11 500 timmars

(Sveriges Kommuner och Landsting)

kompetensutveckling. I slutet av 2013 genomförde kommunen för första gången SKL:s HME-enkät (Hållbar Medarbetar

47

Engagemang) i enlighet kommunfullmäktiges

Bredbandsutbyggnaden i Trosa kommun

övergripandee mål. Av de 46 kommuner som

accelererar, med ett ökat kommunalt engagemang

hittills genomfört enkäten nådde Trosa kommun

i samverkan med flera aktörer.

högst resultat. Engagemanget hos våra medarbetare är centralt för att kunna bedriva en

Kommunen fortsätter att aktivt bearbeta

framgångsrik kommunal verksamhet.

potentiella exploatörer för att åstadkomma en bostadsbyggnadstakt som bättre överensstämmer

Framtiden

med kommunens målsättningar om tillväxt och

Under 2014 kommer allmänna val hållas till EU-

Trosa kommuns attraktionskraft.

parlamentet såväl som Kommun, Riksdag och Avslutningsvis är en viktig framtidsfråga att driva

landsting.

ett uthålligt arbete med att skapa trygga och väl De kommande åren är informationsfrågorna

kända planeringsförutsättningar och stabila

fortsatt högt prioriterade. Arbetet ska som tidigare

ekonomiska ramar för att kunna fortsätta utveckla

ta sin utgångspunkt i ett medborgarperspektiv

kommunens verksamhet i linje med Fastlagd kurs

såväl som kund- och företagarperspektiv. Arbetet

för Trosa kommun.

med näringslivsfrågor ska bedrivas i samverkan

Personal

det lokala näringslivets företrädare, den utmanande ambitionsnivån om ett företagarklimat i toppklass kvarstår. De verklighetsnära företagar-

Personal

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

25 803

24 476

24 402

50%

51%

50%

frågorna har högst prioritet. Arbetet med Ostlänken fortskrider, järnvägens

Personalkostnader, tkr

närmare sträckning genom kommunen behöver

Personalkostn/total

förtydligas. Kommunstyrelsen följer arbetet

kostnad

löpande under kommande år. I Vagnhärad kommer arbetet med att skapa förutsättningar för nya

Investeringsuppföljning

bostadsområden i bl a Solberga att fortsätta.

Kommunkontoret har investerat i IT i skolan och övrig IT samt i bredbandsutbyggnad under 2013.

Arbetet med en ny Översiktsplan kommer att inledas under 2014 för ett antagande i kommun-

Ekologisk utveckling

fullmäktige 2015.

På kommunkontoret har ett projekt pågått för att Trafikverket genomför planeringen av förbifart

kunna nå nivå 2 i miljöledningssystemet. Nivå 2

Trosa i samarbete med kommunen.

kräver att nyckeltal följs upp i samband med varje års bokslut och de redovisas för första nedan.

Nyckeltal

Uträkning

Resultat 2013

Inköpt papper (ark/anställd) från upphandlad leverantör.

172500 ark 25 årsanställda

6 900 ark/anställd

Elförbrukning (kWh/kvm) i vita kommunhuset.

94 844 kWh 837 kvm

113,3 kWh/kvm

Andel miljömärkta kontorsprodukter (%) från upphandlad leverantör.

36 miljömärkta artiklar

39 %

Utsläpp från tjänstebilar och privatbil i tjänst (CO2/anställd).

7,12 ton 25 årsanställda

92 artiklar totalt 0,28 ton/anställd

Tjänstebilar enligt körjournal och privatbilar enligt rapporteringssystem. CO2-beräkningar enligt Naturvårdsverkets emissionsfaktorer för drivmedel. Anställda som genomgått miljöutbildning (%).

0 %. Kommunövergripande miljöutbildning genomförs under 2014.

Andel upphandlingar med miljökrav (%). Ej ram- eller direktupphandling.

Kommunkontoret genomförde inga egna upphandlingar under 2013.

48

Kommunstyrelsen Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare 1.

Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med

7

Medborgarunder- Plats 7 jmf med sökningen (NRI) plats 3 år 2011

2.

Trosa medborgare ska känna trygghet

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med

5

Medborgarunder- Plats 5 jmf med sökningen (NRI) plats 7 år 2011

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de som SCB jämför Trosa med

34

Plats 34 jmf Medborgarundermed plats 31 år sökningen (NRI) 2011

3.

Trosas medborgare ska vara Trosa kommun ska nöjda med kommunikationsöka antalet möjligheterna avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser

4.

Trosa ska tillhöra de Trosas medborgare ska vara 20 bästa av de som nöjda med SCB jämför Trosa arbetsmöjligheterna med

5.

Trosas medborgare ska uppleva hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna. k h t

6.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande

7.

8.

9

Kommunens årliga sammanställning

9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med 2012

37

Medborgarunder- Plats 37 samma sökningen (NRI) som år 2011

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med

1

Medborgar-under- Plats 1 jmf med sökningen (NMI) plats 2 år 2011

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de som SCB jämför Trosa med

1

Medborgar-under- Plats 1 samma sökningen (NII) som år 2011

Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen Mäts i 2014 års val ska öka

?

Målet mäts endast vid valår (kommunval)

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka

?

Mäts av Kollektiv- Minskning i trafikTrosa o hela myndigheten länet 2013

Ska öka årligen

Valet 2010 85,4%

Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9.

Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda

Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen

4

SKL:s Insikten

10.

Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa

Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner

3

2012 placerade Svenskt näringslivs årliga sig Trosa på plats 2 ranking

11.

Trosa kommun ska öka antalet Trosas företagare ska vara avgångar/ankomste nöjda med kommunikations- r inom kollektivtrafiken avseende möjligheterna regionala trafikförbindelser

Kommunens årliga sammanställning

49

Plats 1 i SBA:s mätning, men 4 totalt.

9 fler turer på regionala bussar 2013 jämfört med 2012

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

12.

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

13.

Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare

90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

14.

Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka

Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka

50

87%

SKL:s och RKA:s årliga HMEenkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning.

96%

Kommunens årliga kundundersökning

95,5% var nöjda eller mkt nöjda 2012

61%

Kommunens årliga sammanställning

Frisknärvaron var 61,2% 2013 jmf med 59,8% 2012

93% av kommunens anställda besvarade enkäten.

`[•  ~Š\[\[ 







ž ^ƒ  #} ^|“ƒ 









`[ \[[#Š  [[ 





















Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

%

560

688

128

683

0,75%

-1 834

-1 947

-113

-1 814

7,38%

  Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Œ [

$<

$

$

$ 

`! \[ 







 

š \[ 

$<

$

$

$ 

Nettoresultat

-1 274

-1 259

Verksamhetsområde ƒ

› ]

\ 

ƒ

‡  ! 

ƒ

 “ƒ\[ \

 ƒ 

ƒ

 “ƒ  

ƒ

 “ƒ!!!] 

ƒ

Š    

ƒ

Š  ^^ \  

ƒ

}[   \[\[ ‚ [

ƒ

‡ \•

ƒ

š

 ! ^[\][! 

15

-1 130

11,39%





 „ \]    \[ \[[  

     

\{ ]   

\[•   \[\[–Š\[\[ 

\ 

„]   \[  ! –

   \^ƒ 

\    \[\[ 

}\ƒ ![] \   ^ƒ [   

‚ [[] ] 

\ –

[\ ‡  

\ – 

Ekonomisk analys

Š[^  ƒ

! [   

‘ƒ    \[[  !^ 

‚ [  [  ] ^  – 

\[  !    

! [ !\ [^  ‚ [\[] 

\[   $[]\    []

 [ \[[ \z   ƒ

  ^^ \  ! [“ \–š\  \  

  \^ƒ  ^ƒ   [

 [ !   ^ƒ [\

    [^ƒ –

    –  ‚[!!  

\]   ![    ^ƒ  \ –

 Š^ \  !^ƒ ‚ []  ^    \      ^ƒ [   

 ]  []    \[ – œ [^ƒ     ! \ 

Årets viktigaste händelser

   \  ] ƒ ^ƒ  

Š•Š  $[]\ !^ƒ \[ ] 

  –‹„] ]  \[ ^ƒ ^ \

 –Œ •^  ‚ [\[\

    ]  ! –

 

\   [    $[]



\  !!–

‘ [] [ ] `[^ † 



ƒ

\ƒ  \[ [  –

|[\ ‡ ! [  ‚ [\[] \ \

|[      \[    

  ]] \[ –   ] 

] –

^[  [[^  \[  ƒ\  



 [  –Š!! \[\!!!

{[! ^ƒ   ] !!![   

‚ [\  ^ƒ“     

„] []•    \[ 

^[[ ^ ^ [\ –

!!!!  ! \   –





51

Š  !!]    ^[\!

Œ [“ \ ›[^ƒ \[^[  [] 

 “ƒ\  []   \  ] [  

 !\[ ^ ^ƒ    

   ^ \[ 

\]  –

^ƒ \[–





Š

\! [“ \]    }\ ^^ƒ 

Š][ \[  \ „] 

 ƒ\ƒ“ ]     

[]\ [] ^[  [\ \ 

[ ƒ“ ‚ ][ \ []^“  [

\[   –

     –





Š 

 \!“\[  [^ƒ   

Z   [   \  ^ƒ ^ƒ \[[ 

^ “   !  [][

[]\[[   \ ^ƒ   –

\    

 ^ƒ   []

Š  †!  [ ] \ƒ!  \[ 

!   \      []

^ƒ \[[ –

!!  †] – 

 Œ [“ \ ›[^ƒ \[    – }•^   ][ \   • [] ^ƒ \[

\]  – | ^  ^ƒ \[[ ]  

 [] !!] \  ^ƒ •• [ ƒ

–  ›[  Z \œ  ‚ [] ^ƒ    •\• []  ^[  [^[ \ \  \[   –  

\] [\  \[ \



 [•   ^[\][! ! \ –Z  

 

] ‚ [\[       $ []

\! [“ \z––   

Personal

 

Personal

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

<





ˆ

<ˆ

ˆ

]  “  z[ ] ] z ][^ “ \[

\ z^ƒ  ƒ[] ƒ\^ \[ –



 

 



Framtiden

Π[\[ z\  Π[\[~[ \[

Š\[\[ ^[   

\] [] ! [“ \[^ “ ] 

\ []



!!^• \[   [ [ \[\[–      

\{ ]   

Ekologisk utveckling

„]   \[  ^[  

Š\[\[ 

\    \^ƒ 

\  

[]^ƒ ]  ]     \ –

\[[ \] ]  ] [] ^ “



^ƒ   ^ƒ  [^[\]– \ 

]\[  “ƒ  • \ 

 [

\     []

[]     \    [   

! 

\•z ! [“ \[] 

\ 

 \[ !!^ƒ“ []^[ 

\ –

[ \! ]–

Z \[    



 “ƒ  [ ^ƒ  

`[•   \[\[   ^ƒ 

\[–

ƒ

 ! 

\ []!!^ƒ“  



\[  “ƒ  • –Z ] 

Š  $[]^[ [![ •^ƒ \[ ] 

\[\[[   ^ƒ  

   \[\[ []   

 “ƒ  • –

\[^\     –

 

52

EKO-utskottet Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Vatten

–¢

}\ !!  š “ƒ^ ‚ [–

‘[^[  z   ^[^[    ! $\[ [ [] z[]\ 

 \ 

 ‚ [– £~–  £~–

Z!! ^[^[  []\ 

\  \   –

Naturvård/folkhälsa

–

œ [^ƒ   $   z ^[  [[]   ƒ   [  [] [[ \ ^![] 

 –

\        

\] !  –  \[  \      [^ƒ –

}  \    

\] $ !\    [^ƒ    !  ^ƒ  !!^•  –

\    

\] $ !    [^ƒ 

 !ƒ “ –

\        

\] !  –  \[  \      [^ƒ –

}  \    

\] $ !\    [^ƒ    !  ^ƒ  !!^•  –

‡ \    

\] $ !    [^ƒ 

 !$ ƒ “ –

Š !! ^  ^ Z} ‡  $

\ 

\ –

\~   –

}$  

\]  $  “ƒ $     –

‘ 

\$ ]  ]  !ƒ “      “ƒ $  • – `}]    –

Energi Š  $[]\  $   \    [  z ^ƒ z[   [ []   \[

\]  –

–

Klimat  \ –¢¢ \[ [† !!!   –

 \~  –  –

 \   ^ƒ     ƒ\ – 

Miljö

–

Š\   “ƒ  • 

 ! \

 ]  ^ƒ    “ƒ  $ • []    \   !!^ƒ“ –

¢       ––   ƒ []  ^ƒ –‚ [     !  \  ^[^[ []  •\  ƒ\  \ 

– ¢¢ [^ƒ  \  ^   [ ] !!  –ž \     ƒ“ ƒ “^ƒ   \   –`[ [† !!!\[ ] ƒ ^   •    [ !!     \  ^ƒ   •\ [––• !      z ^[\ !! ^ z z“  z ^ \z “[  \ \z“ ]  []  –    – †–!!^ Š# [\[ !

\  \[ [†  –

53

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Tomas Landskog Samhällsbyggnadschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

12/13

2 783

4 670

1 887

5 900

-20,84%

-13 580

-15 405

-1 825

-14 444

6,65%

-4 854

-4 558

296

-4 383

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader

-61

-55

6

-56

Övriga kostnader

-8 665

-10 792

-2 127

-10 005

-10 797

-10 735

62

-8 545

Nettoresultat

25,63%

Verksamhetsområde

Trosa. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen

ƒ

Plan och bygglov

för Solberga är i sitt slutskede och

ƒ

Räddningstjänst

ƒ

Bostadsanpassning

ƒ

Mark och exploatering

ƒ

Tomtkö

ƒ

Kartverk, gatunamn, adressättning

ƒ

GIS, befolkningsprognos

Ostlänkenplaneringen intensifieras. Nya detaljplaner för nya bostadsområden i kommunens olika delar arbetas fram i enlighet med översiktsplanen. I Trosa fortsätter planeringen/exploatering för nya bostäder vid bland annat kvarteret Mejseln, Trosalundsberget Öbolandet, Ådaområdet, Bråta Torp, Smedstorp,

Ekonomisk analys

Skärlagsparken mfl områden.

Samhällsbyggnadsnämnden redovisar totalt sett ett försiktigt positivt resultat om +62 tkr för år

I Vagnhärad sker utbyggnad av och planering för

2013.

nya bostäder främst vid Vagnhärads torg, Fänsåker, Väsby och Alby. I Västerljung fortsätter

Intäktssidan visar på ett överskott vilket framförallt

byggnationen vid Hammarbyvägen.

förklaras av högre intäkter än budgeterat för mark och exploatering samt bygglov. Nämndens resultat är betydligt svagare än de senaste åren vilket främst förklaras av höga kostnader för bostadsanpassning (1 561 tkr över budget) samt kostnader kopplade till vidtagna åtgärder i samhällsbyggnadskontorets lokaler, larm etc. för att svara upp mot Arbetsmiljöverkets krav gällande hot och säkerhet.

Årets viktigaste händelser Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO utvecklingen av centrala Vagnhärad med en helt ny torgutformning samt nya bostäder och lokaler. Utöver dessa projekt är den övergripande bilden

Exploatering Smedstorp.

att ett antal stora och små bostadsprojekt pågått under året såsom exempelvis Skärlagsparken,

Framtiden

Djupvikskullen, kv. Mejseln och Strömmingsberget

Gällande översiktplan från 2010 skapar

i Trosa.

förutsättningar för en befolkningsökning med ca 2-3% per år. Översiktsplanen ligger till grund

Stora planeringsuppgifter pågår kring arbetet med

för fortsatt offensiv samhällsplanering den

val av lokaliseringsalternativ rörande Förbifart

kommande 10-årsperioden.

54

Den faktiska efterfrågan på nya bostäder beräknas

löpande inom alla nämndens verksamhetsområden

fortsätta i kommunens alla delar, samtidigt som

med beaktande av kommunens ekologiska

permanentning av fritidsbostäder liksom pågående

målsättningar.

generationsväxling fortsätter. Det finns för närvarande en mycket god planberedskap vilket

I översiktsplanen behandlas de ekologiska

borgar för en fortsatt gynnsam utveckling gällande

aspekterna övergripande. Detaljplaner tas fram där

nyproduktion av bostäder.

sunda bostadsområden eftersträvas med god tillgång på natur och grönytor. De ekologiska frågorna framhålls också i kommunens exploateringsavtal vid ny bebyggelse. Energi- och klimatstrategin och kommunens VApolicy ligger också till grund för utveckling av de ekologiska frågorna i samhällsbyggandet. Under 2013 har arbetet med en ny energiplan avslutats och i detta arbete har representanter för Samhällsbyggnadskontoret deltagit. Dessutom har en översyn av miljöledningssystemet för Samhällsbyggnadskontoret genomförts.

I Trosa fortsätter planering/exploatering för nya

Verksamhetsmått

bostäder vid Öbolandet, Skjuvkärr, Trosalundsberget, Åda Backar, Bråta Torp, Hökeberga, Smedstorp m.fl. I Vagnhärad sker

Verksamhetsmått

fortsatt planering/utbyggnad av nya bostäder vid Vagnhärads Torg, Väsby, Allhuset, Solberga och

Budget

Utfall

Utfall

Plan och bygg antal inkomna bygglovsansök. Antal beslutade bygglov Antal inkomna strandskydd Antal pågående detaljplaner Antal antagna planer

2013

2013

2012

Anmälan inst av eldstad

Alby och i Västerljung vid Hammarbyvägen och Hammarby.

Personal Personal

Personalkostnaderna ligger något under gällande

Mark och bostäder Ansökan om bostadsanpassn. Antal i tomtkön Slutförda lantmäteriförrättn. Mät och kart

budget vilket bland annat beror på låga

Antal grundkartor

personalkostnader för mark och exploatering.

Antal nybyggnadskartor

Detta förklaras av att Kommunstyrelsen utifrån de

Antal husutstakningar

exploateringsprojekt som pågår stått för en större

Samhällsskydd

del av dessa personalkostnader än tidigare år

Samhällsbyggnadsnämndens verksamhet utgör till

Antal utryckningar Antal insatser vid brand totalt Brand i byggnad/därav i bostad Automatlarm

stor del myndighetsövning där ärenden prövas

Trafikolyckor

enligt olika lagar. Beslut, tillsyn, tillstånd,

Räddningstjänst i kr/inv

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

4 854 36%

4 558 30%

4 383 30%

Ekologisk utveckling

anmälningar, samråd, råd och information utförs

55

Redov

Redov

Redov

2013

2012

2011

300

275

386

266

225

284

30

33

46

19

20

23

13

11

11

62

92

87

63

38

50

118

132

149

9

14

16

7

14

12

32 29

29 24

10 27

139

161

149

20

21

24

10/5

10/4

11/5

24

30

33

23

48

21

467

465

471

Samhällsbyggnadsnämndens mål Uppfyllelse

Mätmetod

Kommentar

Š   

} \[    –

–

}\!^ƒ   ^ƒ   [      ^[\   †! \ ! [  [^  []  \ •• [ ‚ [\[    [!!  ^[   

Š   

} \[    –

–

‡• •  \] ]ƒ\    ^[  []   [ “ƒ  \   –Š^ƒ  “ƒ^ƒ  \   •   \ \ ^   –

Š   

} \[    –

 [  $  ƒ\  

‚ [!   ! [ ![]] 

 \  •[

^ƒ     –

}|#~}`{# }|#~}`{#  ƒ\       ^\[ –

‚ [ !^“   ! •  ^ƒ    [ }]•$  [  –

 [  $  ƒ\  

  ^      •  ^ƒ  “^ƒ   ^ƒ   –

Š  

} \[    –

Mål

Trend

Fysisk planering

–

‘ƒ \  [^ ^ƒ ]    ^• \!  \\[    \[     \[$ \ ƒ

 \! –| ][

    ^  •ƒ

 \!\ ! ƒ    “ ! [

Nybyggnation

Trygghet

–

‚ [\[\  [!!  

Service till företagen

–

‚ [\[\  [!!  

Bostäder

–

‚ [\[\^[ ƒ\[] ƒ

  \   

 [  zƒ“ ]  ] [   –

Administrativ effektivitet

<–

}]•\[[ \   \ ^ƒ  ^^ \      [] •   ^ƒ \[ ]    ^ƒ •[ z[] “!

Kommentarer zŠ^ [! [    \   ^^ƒ“!!–  \  [\ !!     •ƒ

 \!   ^ƒ  ƒ \!! –

z| ^[\  ƒ\        ^ƒ  –

z    ^ƒ“!!! [“ \  ƒ

 \! ]ƒ  [ ƒ “  • 

 ^[  •• [  ^     

\   [ [  – 
\[ –  ^ƒ   z

\[ –

56

Humanistiska nämnden/Barnomsorg- Utbildning Ordförande Helena Koch Skolchef Mats Larsson Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

2013

2013

mot budget

2012

%

18 796

25 415

6 619

22 934

10,82%

-271 638

-281 060

-9 422

-272 583

3,11%

-147 222

Personal

-144 078

-152 163

-8 085

Kapitalkostnader

-3 258

-2 810

448

-2 860

Övriga kostnader

-125 067

-126 087

-1 785

-122 501

-255 645

-2 803

-249 649

Resultatöverföring Nettoresultat

Förändring

765 -252 842

0 2,40%

Verksamhetsområde

Skolförvaltningen har haft en tydlig plan som följts

ƒ

Förskoleklass

för att reducera kostnaderna. Utvecklingen har

ƒ

Skolbarnomsorg

följts med tät uppföljning.

ƒ

Grundskola

ƒ

Särskola

ƒ

Gymnasieutbildning

ƒ

Vuxenutbildning

ƒ

SFI

ƒ

Etablering

Ekonomisk analys Barnomsorg och Utbildning redovisar ett underskott på -2 803 tkr inkl nämndens buffert. Resultatenheterna redovisar ett underskott på -1 996 tkr varav -765 tkr avser resultatöverföring från

Årets viktigaste händelser

2012. Högstadieenhetens resultat – 1005 tkr utgör större delen av resultatenheternas andel. Resultatenheterna hade sammantagna en kostnadsnivå under andra halvåret 2013 i balans med intäkterna.

Förskolornas goda kvalitet uppskattas av föräldrarna som åter igen ger verksamheterna ett mycket högt betyg. Nationella prov genomfördes under våren i åk 3 (enligt SKL KKIK plats 2 i riket) och åk 6 (enligt

Resterande underskott 2013 är främst kopplat särskolan – 912 tkr och modersmålsenheten – 883 tkr.

SKL KKIK topp 10 i riket) med mycket bra resultat. Vad det gäller åk 3 så nådde 92 % av eleverna kravnivån i svenska och matematik. I åk 6 nådde

Fördelning av medel till särskoleenheterna baserad

98 % av eleverna kravnivån i svenska, engelska

på varje barns stödbehov i fyra nivåer har införts

och matematik. För första gången delades det ut

successivt under 2013 för att underlätta

betyg i åk 6. De elevenkäter som genomförts i

enheternas ekonomiska planering.

årskurs 5 och 8 visar att eleverna trivs i skolan och svaren visar en positiv utveckling av hur eleverna

Antal studerande i vuxenutbildningen ökar kraftigt

uppfattar stödet från lärarna. På frågan om

jämfört med 2012 och jämfört med budget 2013.

”skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att

Humanistiska nämnden beslutade därför i april att

lära mig mer” är det däremot bara ca 70 % av

överföra 500 tkr för vuxenutbildningen från

eleverna som håller med. Meritvärdet för eleverna

nämndens buffert och i oktober att överföra

som lämnar högstadiet är det högsta i Trosa

ytterligare 200 tkr. Kostnaden blev inte fullt så hög

kommuns historia. Vi närmar oss målet - bästa

som befarades under hösten och i bokslutet har

skolkommun i Mälardalen.

vuxenutbildningen ett överkott på 265 tkr (inkl administration).

ƒ

En omorganisation av förskolorna genomförs och ytterligare ett förskolechefsområde skapas

Under året ökade behovet av insatser för barn i

i Vagnhärad.

behov av extra stöd och nämnden beslutade att

ƒ

överföra 535 tkr av nämndens buffert till

Väsby förskola invigs i nybyggda lokaler hösten 2013 på en fantastisk tomt i

resurscentrum för att möta detta ökade behov.

Vagnhärad.

57

ƒ

ƒ

ABC-modellen i samverkan med socialtjänsten och BRÅ genomfördes med ett stort antal anmälda föräldrar som deltagare. Ett hundratal föräldrar har under året deltagit i ABCsamtalsgrupper under ledning av främst personal från Resurscentrum och förskolorna.

har vi kunnat satsa på Fritidshemmen med utvecklad pedagogisk grund väl genomarbetad med utgångspunkt i läroplanens kap. 1 och 2. ƒ

följeforskare och de beskriver i slutrapporten ett lyckat projekt som har gett en tydlig

En ny resultatenhet, högstadieenhet, bildades

utveckling i pedagogernas arbete både med

för ökad samordning. Skall ge ökad kvalitet ƒ

Projektet EntrepreLÄRskap har utvärderats av

och för våra elever/barn.

och god ekonomisk hushållning. Vitalisskolan slutför en mycket omfattande renovering och ombyggnation av skolan och idrottshallen.

ƒ

Samverkan med näringslivet har stärkts och flera konkreta gemensamma aktivtetrar har genomförts under året som Framtidsveckan och Draknästet. Det är viktiga aktiviteter för att stimulera och motivera elever till att ta för sig i livet och att tro på sig själva.

ƒ ƒ ƒ

ƒ ƒ

ƒ

ƒ

ƒ

Skärlagskolan renoveras och får en tillbyggnad av paviljongen som nyttjas av fritidshemmet. Förstelärare har tillsatts på alla skolor. Grundvux startar i Vagnhärad och ges som en naturlig integrerad fortsättning på Sfi studier på plats för vuxna i Trosa kommun. Vi har välkomnat 15 nyetablerade flyktingar i Trosa kommun 2013. Ett avtal med Campus Nyköping har tecknades för mäklande och utförande av vuxenutbildning, vägledning och studiestöd åt vuxenstuderande från Trosa kommun. 95% av Trosa kommuns pedagoger har genomfört och examinerats i PIM, ”praktisk IToch mediekompetens” som är en kombination av handledningar på Internet som genomförs som en studiecirkel för pedagoger . Vi har förstärkt Resurscentrum genom att utöka från en till två anställda kuratorer och med att utöka skolläkartiden 100%.

ƒ

Trosa kommun mottog priset som årets Mentorkommun i januari för arbetet 2012 och mentor- adeptprogrammet för elever i årskurs 8 fortsätter.

Framtiden En viktig utmaning framåt är att kunna rekrytera lärare och förskollärare som förväntats vara bristyrken. Fortsatt starkt fokus på ökad måluppfyllelse med valda strategier som innebär att sätta elevens kunskaps utveckling i fokus med bästa bemötande och ett formativt förhållningssätt. Vi fortsätter utöka antalet förstelärare hösten 2014. Kompetensnätverken i förskola och skola närmar

Matematiklyftet pågår i hela kommunen efter

sig varandra allt mer och vi tvinnar den röda

en pilotomgång på Hedebyskolan 2012. Under

tråden tätare i samverkan mellan förskola och

året deltog 65 lärare i Matematiklyftet.

skola.

Satsningen har aktuell forskning som utgångspunkt och det kollegiala lärandet som metod och syftar till att ytterligare förbättra resultaten i Matematik. ƒ

Projektet EntrepreLÄRskap har inneburit 11 000 kompetensutvecklingstimmar för pedagoger inom både skola och fritidshem. Det har varit en bred efterfrågansstyrd kompetensutveckling för att stärka oss i Entreprenöriellt lärande. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, Hedebyskolan i Vagnhärad.

kreativitet och mod att ta risker. I projektet

58

Personal

Nyckeltal Verksamhetsmått Förskola Antal barn Förskola 1-2 år Förskola 3-5 år Enskild förskola Barn i andra kommuner Barn från andra kommuner Summa

Redov 2013

Redov 2012

Redov 2011

Personal

197 370 46 2

181 411 46 1

155 365 49 3

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

6 607

639

572

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

144 078

152 163

147 222

53%

54%

54%

Det psykosociala klimatet bland personalen i verksamheten är gott. Det finns mycket god kompetens i personalgruppen och ett bra prestationsklimat. Partsgemensamma

Skolbarnomsorg

arbetsgrupper arbetar med att utveckla metoder

Antal barn Fritidshem

för att rusta personal inför de moment i arbetet 604

592

575

Enskild skolbarnomsorg

2

1

8

Särskolefritidshem

7

9

9

Barn i andra kommuner Barn från andra kommuner

2

8

2

607

610

594

143 733 529 3

133 739 549 3

146 725 546 4

1424

1421

Summa

som upplevs svåra. Samrättning av nationella prov har förberetts för att minska den administrativa arbetsbördan och ge likvärd rättning.

8

Grundskola Antal elever Förskoleklass År 1-5 År 6-9 Elever i specialskolor Barn i andra kommuner/Friskolor Barn från andra kommuner Summa

Verksamhetsmått Särskola Antal elever Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Summa

26 20 1414

Redov 2013

17 5 22

Redov 2012

15 5 20

Redov 2011

13 7 20

Ekologisk utveckling En medveten satsning på hälsosamma förskolor

Gymnasieskola Antal elever Summa Vuxenutbildning antal elever Grundvux Gymnasial vux Yrkesvux SFI Summa

har inletts under året i samverkan med Svenska 456 456

493 493

533 533

Naturskyddsföreningen. Den ekologiska andelen av frukostar, luncher och mellanmål har ökat under året. Flertalet enheter har utmärkelsen Grön Flagg. Ett arbete har inletts under året för att

24 123 40 55 242

15 38 19 59 131

systematisera arbetet inom Miljöbalken i form av

4 26 14 37 81

egenkontrollprogram. Samverkan med Kost- och Städenheten, Miljökontoret och Kommunekologen ger bra förutsättningar till fortsatt ekologisk utveckling.

59

Humanistiska nämndens mål Barn & utbildning Specifikation

Mätning

Uppfyllelse

Trend

Utfall Mätmetod

Kommentar

Respekt för individen –

\ ^ƒ     

—^  ]“!“  ]ƒ

[¤    ]“!   [¤

ˆ

Š\$ \ ~   \    !![ 

‘ƒ    ˆ

–

}\[   ƒ   {[][   \ •^ \ ¤   •   —\ \ ]ƒ ¤

ˆ

Š\$ \ ~   \    !![ 

‘ƒ    <ˆ

–

‚ •] []   [

—      “¤ —\\[    !¤

ˆ

Š\$ \ ~   \    !![ 

‘ƒ    ˆ

–

• !   \ ¤— ‹^• [] \ ]  \ “  [“

ˆ

Š\$ \ ~   \    !![ 

‘ƒ    <ˆ

ˆ

Š\$ \ ~   \    !![ 

Stimulerande arbetsmiljö

Ständiga förbättringar ›ƒ [] ![   ^ƒ  

    ^ƒ   “ \¤—

  “ ]ƒ

\

‘ƒ   ![  [   \ 

“\   $  [\  [] ^• –› 

  $\\! [] \[[

Š\[]  \$ \š—~``‹`~}‹‹}

–

›ƒ“ ^^ \  \ [ ~\[

`\!  !    \ [ “\   !    \ [

}  \$š!!  [ !  “^ƒ  ~``‹`~  }`{   \

–

š\ƒ

^ \

 • []]ƒ\[

 \ƒ

  •  ‚ ]ƒ\[ [ 

–

–

 [  ! 

Hög effektivitet

Kommentarer till målen:

ˆ

}  \$š!! “^ƒ  ~}‹‹}– ›}„#  \

ˆ

•\ “  []^ƒ   ^ ^ƒ    # ¥Œ[  ^  

\[ 

 \[]\ [^ƒ ¥Œ[   ^ƒ    ! [  \z\[]\– ¥ˆ  

[ \] •  ]ƒ ] 

60

Humanistiska nämnden/Individ- och familjeutskottet Ordförande Ann Larson Produktionschef Georg Hammertjärn Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

2013

2013

mot budget

2012

4 340

4 957

617

2 393

107%

-27 590

-21 022

6 568

-17 062

23%

-8 497

-8 566

-69

-8 028

Kapitalkostnader

-49

-14

35

-49

Övriga kostnader

-19 044

-12 442

6 602

-8 985

-23 250

-16 065

7 185

-14 669

Nettoresultat

Verksamhetsområde x

Ekonomiskt bistånd

x

Vård och behandling

x

Familjerådgivning

x

Alkoholrådgivning

x

Socialjour

x

Ensamkommande barn

Förändring

10%

Vård- och behandling Under året har det inkommit 191 anmälningar gällande barn som lett till 69 utredningar (jmf 2012, 216 anmälningar och 79 utredningar). Sammanlagda kostnaden för insatser Barn- och unga i form av Kontaktpersoner, Familjehem, Vårdnadsöverflyttningar, Förstärkta familjehem, Hem för vård och boende (HVB) och Statens

Ekonomisk analys

institutionsstyrelse (SIS) uppgick till 845 tkr (jmf

Individ- och familjeomsorgen redovisar ett över-

2012, 799 tkr). Kostnadsökningen beror på att

skott gentemot budget med 7 185 tkr inklusive

antal vårddygn och vårddygnskostnad ökat vid

nämndens buffert om 1 400 tkr.

familjehemsplaceringarna. 12 ensamkommande barn har varit placerade

Överskotten är: Socialkontor 5 736 tkr, Nämndens

under året. Av dessa har 9 varit placerade på HVB

buffert 1 400 tkr samt IFU-utskottet 49 tkr.

och 3 i familjehem. Kostnaden har ersatts av Migrationsverket.

Inga anspråk på nämndens buffert har gjorts under året. Bufferten motsvarar en års-placering på HVB-

Under året har 36 föräldrapar (jmf 2012, 33 par)

hem. Orsaken till överskottet har till största del

där 39 barn (jmf 2012, 53 barn) var berörda haft

berott på att höga placeringskostnader uteblivit.

samarbetssamtal. Familjebehandling har

Mot bakgrund av vad ett placeringsdygn på HVB-

genomförts till 17 familjer (jmf 2012, 25 familjer)

hem kostar får det minskade behovet stora effekter

där 12 barn (jmf 2012, 34 barn) i olika åldrar har

på utfallet.

ingått i familjebehandlingen.

Ekonomiskt bistånd Kostnaderna för försörjningsstöd var budgeterat till

Under året har kostnader för missbruksvård på institution uppgått till 937 tkr (jmf 2012, 598 tkr).

4 998 tkr. Kostnaden blev 4 375 tkr. (jmf 2012,

Orsaken till ökningen är att vårdtiden har ökat vid

4 067tkr).

placeringar på HVB-hem. Öppenbehandling i egen regi är fortfarande den främsta insatsen.

Andelen hushåll med försörjningsstöd var 160 hushåll (jmf 2012, 151 hushåll). Antalet bidragsmånader i genomsnitt var 4,0

Familjerådgivning Trosa kommun har under året via avtal med

(jmf 2012, 4,0) Medelbistånd per år och hushåll

Nyköpings kommun gett familjerådgivning till 30

var 27 343 kr (jmf 2012, 26 933 kr). Kostnaden för

par (jmf 2012, 9 par) där 23 barn har berörts. (jmf

arbetslösa med ingen/otillräcklig ersättning var

2012, 20 barn).

2 085 tkr. (jmf 2012, 1 466 tkr.) Kostnaden för sjukskrivna utan ersättning var 927 tkr (jmf 2012

Alkohol och drogrådgivning Alkohol- och drogrådgivningens besöksfrekvens har

1 114 tkr).

varit jämnt fördelad under 2013. Under hösten har Sammanlagt har 82 barn under 16 år omfattats av

en öppenvårdsbehandling med öppet intag

försörjningsstöd (jmf 2012, 84 barn).

(kontinuerlig påfyllnad i grupp) startat och

61

fortsätter under 2014. Varje termin startar ett nytt

relation har genomförts på ekonomi- och

anhörigprogram. Totalt har mottagningen haft 73

vuxenenheten.

besökare, varav 60 var nya kontakter. 44 hade egna alkohol-/drogproblem (29 män, 15 kvinnor)

Socialkontoret har under tre år beviljats projekt-

och 29 var anhöriga (12 män, 17 kvinnor).

medel från Samordningsförbundet RAR för att driva ett samverkansprojekt, Ciceron. Projektmedlen har

Socialjour Socialjour utanför kontorstid sker genom avtal med

i huvudsak avsett att finansiera en Koordinator för samordningen. Deltagarna var ungdomar mellan

Södertälje kommun. Tidsåtgång och uppdrag

16-29 år som stod utanför arbetsmarknaden.

redovisas kontinuerligt samt i samband med

Sedan projektstart har totalt 78 ungdomar varit

fakturering. Under året har verksamheten kostat

inskrivna i Ciceron. Av dessa har 30 gått till arbete

111 tkr och varit av god kvalitet.

och 14 till studier. Projektet avslutades i december 2013. Av utvärderingen framgår det att bildandet av samverkansteamet har varit framgångsfaktor för att undvika att personer hamnar ”mellan stolarna”. Samverkansteamet i Trosa har bestått av representanter från arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten, skolans yrkesvägledare samt socialkontoret. Under perioder har även försäkringskassan vid behov varit representerade. Samverkansteamet kommer att fortsätta sitt arbete med arbetsförmedlingen som sammankallande under första kvartalet 2014. En utvärdering ska genomföras för att därefter ta ställning till om samverkansmodellen utan

Årets viktigaste händelser

koordinator gett önskad effekt.

Socialkontoret har ingått i projektet ”Kunskap till

Socialtjänsten har under året tillsatt en kurator på

praktik” som är ett utvecklingsarbete inom

50 % vid familjemottagningen på vårdcentralen.

Sveriges Kommuner och Landsting. Målet är att

Där erbjuds förebyggande mödra- och

utveckla och förbättra den svenska missbruks- och

barnhälsovård samt förebyggande socialt arbete.

beroendevården så att alla brukare ska få bästa möjliga vård. Utgångspunkten är Socialstyrelsens

Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndig-

nationella riktlinjer om vilka behandlingar och

heten Inspektion för vård och omsorg (IVO)

rehabiliteringsinsatser som har störst medicinsk,

ansvaret för bland annat tillsyn av socialtjänsten.

social och ekonomisk effekt.

I samband med att IVO övertog tillsynen från Socialstyrelsen har beslut avseende klagomål på

Lokala samverkansöverenskommelser har tecknats

socialkontorets handläggning under åren 2011 –

mellan Landstingets beroendevård och öppen-

2013 inkommit. I flera av dessa beslut riktas kritik

vårdsteam, primärvården, kriminalvården och

på handläggningen. Åtgärder har vidtagits för att

Trosa kommun. Syftet med dokumentet är att

handläggningen ska vara rättssäker och av god

förtydliga och underlätta den lokala samverkan

kvalité. Socialkontoret kommer att redovisa

gällande vuxen från 18 år för missbruks- och

vidtagna åtgärder till IVO. Det har även genom-

beroendevården i Trosa kommun.

förts en föranmäld inspektion av IVO avseende handläggning av barn- och familjeenhetens

För ungdomar erbjuds insatser i egen regi som Cannabisprogram, FöräldraKomet (ett föräldra-

ärenden. IVO kommer att redovisaresultatet i februari 2014.

stödsprogram för föräldrar till ungdomar 12-18 år) och ART (Aggression Replacement Training) som framför allt är avsedd för ungdomar som har problem med aggressivitet. En handlingsplan avseende våld i nära relationer har tagits fram. Den utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Trosa har PwC genomfört en granskning av arbetet med hot och våld i nära relationer under våren 2013. En klientundersökning gällande våld i nära

62

Under året har socialkontoret varit kraftigt

Ständiga förbättringar, ska mätas med Öppna

underbemannad. Det har varit extremt svårt att

jämförelser och intervjuformulär. På grund av

rekrytera såväl arbetsledare som erfarna

personalbrist har inga intervjuer genomförts men

handläggare och behandlare (vid kontakt med

inrapportering till Öppna jämförelser har skett. Det

många kommuner bekräftas att de har samma

har förekommit brister i kvalitén varför målet

situation). I december var fyra tjänster vakanta.

endast delvis har uppnåtts. Bristerna har

Samtliga bemanningsföretag som stått till buds har

åtgärdats.

endast kunnat erbjuda konsultbemanning i januari

Hög effektivitet, ska mätas med statistik och

2014. Det har inneburit att såväl ledning som övrig

Öppna jämförelser. Inrapportering till Öppna

personal fått prioritera vad som måste utföras. Ett

jämförelser och statistik visa att verksamheten

exempel är att uppföljning av nämndens mål inte

bedrivs kostnadseffektivt. Målet har uppnåtts.

gjorts i alla delar.

Nyckeltal Framtiden Verksamhetsmått

Då kommunen fått ett utökat ansvar för att motta ensamkommande barn kommer socialkontoret att

Redov 2013

Redov 2012

Redov 2011

53

52

58

4

4

*

6878

6517

6277

1343

1525

2401

Hushåll med försörjningsstöd/mån Bidragstid månad per hushåll i genomsnitt Bistånd per hushåll i genomsnitt/mån Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad per dygn

utökas med en handläggare. Socialkontoret kommer att säkerställa att verksamheten lever upp till de fastställda målen och de krav som gäller för socialtjänstverksamhet. Genom relevant fortbildning och översyn av rutiner

Vårddygn i familjehem, barn inkl. vårdnadsöverflyttning Medelkostnad per dygn

och riktlinjer bedöms verksamheten kunna utvecklas ytterligare. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med riktlinjer för barn- och familjeärenden,

Vårdygn i förstärkt familjehem, barn/vuxen Medelkostnad per dygn

utbilda och anpassa vårt arbete med barn och unga

123

95

83

1552

1714

1833

528

379

398

0/0

0/84

0/84 1753

0

1753

Riktlinjer för utredning och insatser för personer

Vårddygn i HVB, barn

0

0

7

med missbruksproblematik planeras bli färdiga

Medelkostnad per dygn

0

0

3995

Vårddygn i SiS-hem, barn

0

0

15

Medelkostnad per dygn

0

0

3995

i familjehem enl. socialstyrelsens nya riktlinjer.

under år 2014. Ungdomsarbetslösheten kommer sannolikt att ligga på en relativt hög nivå. I samverkan med Arbets-

Vårddygn i HVB, vuxen

224

81

176

Medelkostnad per dygn

1655

2355

1994

Vårddygn LVM

marknadsenheten (AME) kommer socialkontoret

Medelkostnad per dygn

därför att medverka till finansiering för att skapa

169

112

180

3350

3275

3554

ett antal kommunala arbetstillfällen vid behov.

Placeringar i familjehem och HVB avser ej ensamkommande barn

Avstämning mot nämndens mål

Personal

Nämnden har fyra verksamhetsspecifika mål. Personal

Respekt för individen, ska mätas med klientundersökning. På grund av personalbrist har

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

8 497

8 566

8 028

31%

41%

47%

ingen mätning genomförts. Det har inkommit klagomål på bemötandet varför målet inte är

Personalkostnader, tkr

uppnått. Bristerna har åtgärdats men då

Personalkostn/total kostnad

bemötandefrågorna är synnerligt viktiga inom verksamheten kommer frågan att få särskild

Investeringsuppföljning

uppmärksamhet även framöver.

Inga investeringar har gjorts under året.

Stimulerande arbetsmiljö, ska mätas med intern mätning. Mätningen har skett genom enkät HME

Ekologisk utveckling

(Hållbart medarbetarbetar engagemang) Av mätningen framgår det att finns flera områden att

Verksamheten liksom övriga förvaltningar har

förbättra. Målet bedöms därför inte ha uppnåtts.

beslutat om en miljöledningsnivå (nivå 1) i vårt

Ett arbete avseende de områden som behöver

miljöledningssystem. Våra leasingbilar är

utvecklas har påbörjats.

miljöklassade och tankas med diesel.

63

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande Martina Johansson Produktionschef Kajsa Fisk Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

%

28 359

34 518

6 159

32 760

5,37%

-165 671

-171 482

-5 811

-171 559

-0,04%

-113 784

-114 708

-115 934

-1 226

Kapitalkostnader

-664

-518

146

-606

Övriga kostnader

-50 299

-55 030

-4 731

-57 169

-137 312

-136 964

348

-138 799

Nettoresultat

-1,32%

Verksamhetsområde

Administrationen för ledning och stöd har minskat

ƒ

Myndighetsutövning

och visar på ett överskott jämfört budget med 611

ƒ

Anhörigstöd

ƒ

Hemtjänst

ƒ

Särskilt boende

ƒ

Daglig verksamhet

ƒ

Insatser enligt LSS

ƒ

Personlig assistans enligt SFB

ƒ

Socialpsykiatri

ƒ

Öppen psykiatrisk tvångsvård

ƒ

Arbetsmarknadsenheten

ƒ

Daglig sysselsättning

ƒ

Hälso- och sjukvård

ƒ

Medicinskt färdigbehandlade

ƒ

Rehabilitering/Tekniska hjälpmedel

ƒ

Färdtjänst/Riksfärdtjänst

tkr. En översyn av verksamheternas fastighetshyror har gjorts vilket lett till lägre hyreskostnader. På inrådan av revisorerna har en översyn gjorts avseende avgifter (som en följd av revisionens granskning) och generellt sett har intäkterna ökat under året.

Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL),

Äldreomsorgen redovisar totalt sett ett underskott

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

på -809 tkr.

(LSS), och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vård och omsorg ansvarar också för Arbetsmarknads-

Särskilt boende totalt visar ett resultat på -255 tkr

enheten (AME).

där resultatenheterna redovisar ett negativt resultat på -806 tkr. Avvikelsen beror i huvudsak

Ekonomisk analys

på att antalet tomma platser har ökat vilket

Vård- och omsorgsnämnden redovisar totalt sett

innebär låg beläggning och därmed ökad svårighet

ett positivt resultat på 348 tkr.

att åstadkomma optimal bemanning. Behovet av

Det positiva resultatet bedöms till stor del vara en

särskilt boende har minskat och i relation till

följd av det medvetna och aktiva

budget ger närmast ett nollresultat (-6 tkr)

effektiviseringsarbete som genomförts på i stort

avseende den särskilda boende-pengen.

sett alla områden inom organisationen. Det har handlat om att ta till vara på och samordna

Totalt visar hemtjänsten ett negativt resultat på

organisationens resurser på ett så effektivt sätt

-441 tkr. Den kommunala resultatenheten har ett

som möjligt för att därigenom stimulera till goda

positivt resultat för 2013 med 62 tkr. De bär dock

effekter såväl ekonomiskt som kvalitets- och

med sig tidigare års resultatöverföring

utvecklingsmässigt. Arbetet har gjorts såväl inom

motsvarande -499 tkr. Det är ett mycket gott

äldre- och funktionshinderområdet

resultat och bedöms vara en följd av medvetet

(verkställigheten) som inom ledning och stöd

effektiviseringsarbete, samordning av

(administration och myndighet).

personalresurser, högre utförandegrad samt lägre kostnader för bilar och transporter. Totalt är

64

behovet av hemtjänst högre i relation till budget

på ”Trygg hemgång” som syftar till att skapa

och motsvarar -2 863 tkr för hemtjänstpengen.

trygghet efter sjukhusvistelse och ge bästa

Nämndens buffert på 2 500 tkr används för att

förutsättningar för kvarboende i det egna hemmet.

täcka del av det ökade behovet av hemtjänst.

Ett annat exempel är utbildningsinsatser som gjorts i syfte att utveckla användandet av

Resultatet för hela funktionshinderområdet är 147

demensregistret BPSD (Beteendemässiga och

tkr. Funktionshinderområdet LSS (Insatser enl LSS

Psykiska Symptom vid Demens) samt Senior Alert.

och personlig assistans enligt SFB) redovisar ett negativt resultat på -266 tkr. Underskottet är

Ett pilotprojekt påbörjades, huvudsakligen inom

framförallt kopplat till personlig assistans enligt

äldreomsorgen, med syfte att öka möjligheten till

SFB där två nya ärenden inkommit under året och

ökad sysselsättningsgrad för personalen.

som inte funnits med i budget. Funktionshinderområdet SoL (insatser inom

Under året tog Fullmäktige beslut om att AME ska

socialpsykiatrin) visar ett överskott på 413 .

tillhöra nämnden för teknik och service från och med 1 jan 2014. Projektering och flytt av AME har därför genomförts. Nämnden fattade den 7 maj 2013 beslut om att minska antal platser på särskilt boende. Beslutet verkställdes i sin helhet från och med 2013-12-01. Med anledning av att Trosa kommun ansökt om att bli finskt förvaltningsområde har en kartläggning av antal brukare med finskt ursprung samt finsktalande personal gjorts. Kommunstyrelsen fattade 2013-10-28 beslut om att utöka vård – och omsorgsnämndens budgetram med 500 tkr för inköp av arbetskläder till omvårdnadspersonalen. En mycket viktig och

Hälso- och sjukvårdsenheten redovisar ett positivt

uppskattad prioritering både utifrån hygien- och

resultat på 242 tkr, vilket främst är kopplat till

personalperspektiv.

lägre personalkostnader än förväntat. Enheten har utöver detta lyckats minska verksamhets-

Under vinterhalvåret genomfördes för första

kostnaden. Enheten för tekniska hjälpmedel

gången en undersökning som är tänkt att mäta

överskrider budget motsvarande -271 tkr.

medarbetarengagemanget. Kommunfullmäktige

Kostnaden för tekniska hjälpmedel har i relation till

har satt målet att minst 80% av medarbetarna ska

budget legat högre de senaste fyra åren. Behovet

ge omdömet 4 eller 5 (skala 1-5). Vård och omsorg

har emellertid inte ökat utan legat konstant.

uppnådde målet med råge och visar på ett resultat på 89% vilket är ett mycket glädjande, viktigt och

Verksamheterna inom arbetsmarknadsenheten

gott resultat.

redovisar ett överskott på 403 tkr vilket till största del beror på högre intäkter än budgeterat för

Satsningar

Komfix och Steget in.

Årets satsningar har bestått i att utveckla ”Trygg hemgång” (utveckla vårdplaner) se över

Årets viktiga händelser

förvaltningens avgifter (s.k. avgiftsprojektet) samt skapa en sinnenas lilla trädgård. Under året har

Fortsatt implementering av organisationens nya

förberedelser gjorts för att på bästa sätt stödja och

struktur och roller.

trygga upp individer i det ordinära boendet. Under våren 2014 kommer den tillsatta ”utrednings-

Fortsatt utveckling av kvalitetsledningssystemet.

gruppen” att påbörja sitt arbete med att möta upp individen i dennes hem efter sjukhusvistelse.

Fortsatt arbete med värdegrund och värdighets-

Behoven kommer att utredas för att på så vis

garantier inom såväl äldreomsorgs- som funktionshinderområdet.

erbjuda det stöd som krävs för att individen ska kännas sig trygg i det egna hemmet. Efter

Arbete med att förbättra för ”de mest sjuka äldre”.

utredningsperioden fattas beslut om insats.

För att nå målet med en bättre samordnad vård har flera aktiviteter genomförts, t.ex. satsningen

65

När det gäller avgiftsprojektet har tydligare

handlar i huvudsak om personalplanering och

information om krav på att mottagare av insatser

boendeformer.

SoL och LSS ska ansöka om bostadstillägg eller bostadsbidrag har arbetats fram. Satsningen har

Gruppen äldre med psykiatrisk sjukdom ser på sikt

en direktkoppling till revisorernas granskning.

ut att växa, vilket innebär att verksamheten

Intäkterna har ökat avseende omsorgsavgifterna

behöver utvecklas för att kunna möta detta behov

både för hemtjänst i ordinarie boende och inom

med kompetens och resurser.

särskilt boende (trots minskat antal platser). Revisionen har godkänt förvaltningens åtgärder.

En annan tendens är ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktions-

Arbetet med sinnenas lilla trädgård påbörjades i

nedsättningar. För att möta behovet av stöd och

augusti på Ängsgården och kommer att stå klart

service för denna målgrupp är det av stor vikt att

sommaren 2014.

se över kunskapsnivån även inom detta område.

Framtiden

Enligt analysen som gjorts avseende behov av insatsen gruppbostad är det i dagsläget 5 personer

Överenskommelsen avseende de mest sjuka äldre

som kan komma att ansöka om denna typ av

löper ut 31 dec 2014, men det arbete som bedrivs

insats inom loppet av ett par år.

inom ramen för satsningen är tänkt att bli en integrerad del av landstingens och kommunernas

Personal

ordinarie verksamhet. Det innebär att arbetet med att effektivisera användandet av resurser så att

Personal

Budget

vården och omsorgen i högre grad utgår från de

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

114 708

115 934

113 784

mest sjuka äldres behov kommer att fortsätta även efter överenskommelsens utgång.

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

69%

68%

66%

Gruppen 65-79 år ökar och har så gjort med ca 100 personer per år de senaste åren. Det betyder

En utökning av natten på särskilt boende har

att vi även framgent kommer att behöva satsa på

genomförts under året till följd av ökat

att skapa goda förutsättningar för individer i

omvårdnadsbehov nattetid. Dagtid har särskilt

framförallt det ordinära boendet. Sannolikt

boende minskat sin bemanning då låg beläggning

kommer det ställas krav på en mer kvalificerad

har varit så här långt i år. Personalkostnaderna har

hemtjänst och redan idag finns indikatorer på att

ökat inom AME men dessa möts av ökade AMS

de hemsjukvårdsinsatser som efterfrågas är

bidrag. I övrigt ligger personalkostnaderna enligt

alltmer avancerade. Det är därför viktigt att följa

budget och verksamheten bemannas effektivt och

denna utveckling för att möta ställda krav med rätt

efter behov.

kompetens och rätt resurser.

Ekologisk utveckling Vi fortsätter arbeta med miljöledningsnivå 1 och arbetar tillsammans med kommunekologen i upphandlingar. Vi kommer att se över vår tidigare miljöutredning och kommer att fortsätta arbetet för ett ökat ekologiskt tänkande även vid mindre inköp såsom förbrukningsmaterial. Cyklar skall användas ofta för dagliga transporter inom flera verksamheter. Vi kommer att fortsätta använda miljöklassade bilar.

Enligt den demografiska statistiken (GPF 2014– 2017) kommer den äldre befolkningen, d.v.s. 85 år

Inför 2013 har nämnden infört miljömål i syfte att

och äldre, att minska i antal under de kommande

minimera verksamheternas miljöskadeverkningar.

åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot

Ett mål är att minska el- och vattenförbrukningen

bakgrund av detta är det viktigt att följa

på våra särskilda boenden.

utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det

66

Vård- och omsorgsnämndens mål Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

Nöjdhet š—] ] • š!! }˜|žz “^ƒ  z ‘ƒ     } \ [  <ˆ š—] ] • š!! }˜|žz “^ƒ  z ‘ƒ     › “ ˆ

–

` \  ƒ“  „ [[ 

\]  } \  [  

}\ƒ\^    



–

` \  ƒ“  „ ž[ 

\]  › “

}\ƒ\^    

<

–

` \   •  „ [[ 

\]  } \  [  

}\ƒ\^    



š!! ‘ƒ     “^ƒ  z ˆ } \ [ 

–

` \   •  „ ž[ 

\]  › “

}\ƒ\^    

<

š!! “^ƒ  z › “

Trygghet

‘ƒ     ˆ

Rättssäkerhet Z^ƒ      ] “\   ˆ

–

„ [[ 

\]  \   \ › “

–

•  „ [[     [

\]  \   }ž{\

\ \ } \ [   [

<–

„ [[ 

\]  \   \ {}}

ˆ

Z^ƒ     Z^–  –  ] “ z [] “ 

  ! –[\[–^   

„     \ [   ‘ƒ   `

•     [ {}} \

\ {}}\

\ [

Š“  `! „ \ ]  ^ƒ ^ z   {}}  ` ]$•  {}} `

]$•   [

Självbestämmande

–

–

›• \  []ƒ\ z š!! ƒ“ ]  ~ “^ƒ  z  \ [  !

\  – ‘ƒ  ~

„ [[ 

\]  \]• }\ƒ\^      \  “  

„ [[ 

\]  \]• }\ƒ\^      \  “  

š!! <<~<~ “^ƒ  z  ] “

67

ƒ“ ]  !

\  z ^ ^ƒ  •!\ [ \[z]• ƒ\ [] •!\ –‘ƒ   <~<~

Kostnadseffektivitet

–

„ [[ 

\]  \   \[ ^^ \ 

`[^ƒ  

\] \  !    “^ƒ   \[

 `[!  !  \ z`Œ|z \ ~•z  <~<   \ ~•

\] 

–

„ [[ 

\]  \   \[ ^^ \ 

`[^ƒ } \  [  \ !     “^ƒ   \[

 `[!  <\ ~•z !  \ z`Œ|z  ~ } \ [  <\ ~•

 \ $[]

 ^ƒ  \   !  \  [  

< z < ¦]

Ekologi & Miljö

–

„ [[ 

\]      

  •^     

\]    “ƒ\

\ 

68

„ $[] $ ^ƒ  \   !  z ›    <¦] [] ‚ [  

Teknik och servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

12/13

71 362

74 273

2 911

66 951

10,94%

-102 406

-105 022

-2 616

-108 246

-2,98%

Personal

-16 088

-15 976

112

-15 254

Kapitalkostnader

-39 513

-38 877

636

-37 315

Övriga kostnader

-46 805

-50 169

-3 364

-55 678

-31 044

-30 749

295

-41 295

Verksamhetens kostnader

Nettoresultat

ƒ

Verksamhetsområde ƒ

Gator och vägar

ƒ

Park

ƒ

Kommunfastigheter

ƒ

Inköp och försäkringar

ƒ

Exploateringar

ƒ

Kommunens skogar

ƒ

Kost och städverksamhet

-25,54%

Byggnationer för energioptimering i verksamhetsfastigheter är färdigställd, garanti- och prestandafas pågår.

ƒ

Byggnation av Vagnhärads torg färdig, finjustering kvar under våren.

Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom årsentreprenader. Tillfälliga arbeten och investeringar sker genom upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och städverksamheten drivs i egen regi.

Ekonomisk analys Det ekonomiska resultatet fram till den 31

ƒ

december är ett överskott med 295 tkr. I resultatet

justeringsarbeten återstår.

svarar tekniska enheten för ett resultat med 161

ƒ

tkr och kost- och städenheten för 134 tkr. Vi klarar

genomförd.

vi fick återbetala drygt 700 tkr i bidrag för

ƒ

skredrisk och att kostnaderna för snöröjning och

Renovering av Safiren, byggentreprenad pågår.

halkbekämpning var mycket hög i jan-mars. Som

ƒ

tur var så var det nästan ingen snö alls nov-dec.

Byggnation av gång- och cykelbro vid Nyängen är genomförd.

Det som rätat upp ekonomin för oss är lägre kapitaltjänst än budgeterat men också högre hyresintäkter. Kost och städs resultat är en medveten satsning att sänka kostnaderna något

ƒ

Parkplan för Trosa kommun är framtagen.

ƒ

Ombyggnation av vägnätet i Västra Fän pågår.

ƒ

Tillståndsprocess för muddring av farleder genomförd.

för att klara den högre hyran som kommer 2014 i

ƒ

samband med byte till större lokaler.

Ombyggnation och anpassning av Skärlagsskolan klar.

ƒ

Byggnation av ny förskola i Väsbyområdet är genomförd.

Årets viktigaste händelser

ƒ

Drift – och underhållsentreprenad för Park,

Byggnation av ny paviljong vid Skärlagsskolan är genomförd.

ƒ

Gata och Fastighet är upphandlad, gäller från 2014. ƒ

Byggnation av gång- och cykelväg för angöring av Häradsvallen från Vagnhärad är

med andra ord av att räta upp ekonomin trots att

ƒ

Byggnation av å-miljö i Vagnhärad pågår,

Ombyggnation av parkering vid Vagnhärads stationsområde pågår.

ƒ

Om- och tillbyggnad av Vitalisskolans gymnastik hall har genomförts.

Upphandling för uppförande av ny förskola vid Tomtaäng klar, projektering pågår.

69

och föräldrar inom skola, förskola och äldreomsorg. ƒ

Studiebesök till Tre Stiftelser (äldreboenden med stort fokus kring Måltiden i Göteborg) där olika yrkesgrupper från Kost och Särskilt boende deltar, genomfördes i sept 2013.

ƒ

Genomfört utbildningar inom bakning, specialkoster och livsmedelshygien.

ƒ

Genomfört PRYL utbildning för lokalvårdare. De flesta inom städenheten är nu certifierade lokalvårdare.

ƒ ƒ

Vi har haft Kick Off för all personal inom KFTS,

Köp av kontors- och industrilokaler vid

med genomgång av boken ”Sveriges Bästa

Industrigatan är genomfört.

förvaltning”

ƒ

Köp av Hasselbackens förskola är genomförd.

ƒ

Konvertering till fjärrvärmeuppvärmda lokaler i

Fortsatt utveckling

Hasselbackens förskola klar.

ƒ

Från 1/1 2014 kommer AME att tillhöra TSN.

ƒ

Stabiliseringsarbete Trosaån etapp Trosa kvarn

ƒ

Upphandling av vattenreningsanläggning till Safiren klar.

ƒ

– Smäckbron

Upphandling av bassänginklädnad till Safiren klar.

ƒ

Ombyggnation och renovering av

Färdigställande av byggnation Safiren.

ƒ

Byggnationer för att ansluta gång- och cykelbanor till sammanhängande leder.

spillvattenledningar i Trosa vårdcentral pågår. ƒ

ƒ

ƒ

Trosa kommuns nya park i Vagnhärad vid å-

Utveckling av infartsparkering i Vagnhärad färdigställs.

miljön har tilldelats ett hedersomnämnande vid Elmiamässan för park- och grönområden.

ƒ

Utveckling av å-miljön i Vagnhärad.

ƒ

Vassröjning enl. kust och strandplan.

ƒ

Ev. byggnation av ytterligare två nya avdelningar till förskolan vid Väsbyområdet.

ƒ

Ombyggnation av takbeklädnad på Trosa vårdcentral.

ƒ

Byggnation av ny förskola vid Tomtaäng

ƒ

Omflyttningar till och inom kommunala lokaler för så bra lokaleffektivisering som möjligt.

ƒ

Nya driftavtal inom gata, park och fastighet.

ƒ

Arbetet med nytt förfrågningsunderlag till kommande livsmedelsupphandling startar.

ƒ

Vårt fokus på utbildning i ledarskap, professionell matlagning, städning och materialvård fortsätter.

ƒ

ƒ

Inom Kost och städ fortsätter vi vårt arbete för

ett bra sätt internt och med våra kunder. Vår

att vara ett efterfrågat och konkurrenskraftigt

personal skall ha god kännedom och känna sig

alternativ. En viktig del i detta arbete är att

trygga i hur de ska agera i olika situationer.

utvärdera och följa upp de enkätunder-

ƒ

sökningar vi gör. ƒ

beställningssystem, matlådehantering samt specialkoster/allergikoster.

och helårsanställningar. Innebär större

ƒ

stabilitet i gruppen och färre timanställningar.

Fram till 2015 är målet att andelen ekologiska livsmedel ska vara 40 %.

Vi håller på att implementera ”Länsgemen-

ƒ

samma rekommendationer för nutrition inom

Systematiska mätningar av matsvinn kommer from ht 2013 att genomföras 2 ggr/termin i

vård och omsorg”. Stimulansmedel sökta och

skolan.

används till dietist fram till våren 2013. Projektet avslutades under våren. ƒ

Utökning av AIVO kostdatasystem med avseende på näringsberäkningar,

Genomfört vissa förändringar som inneburit att vi kan erbjuda fler av städpersonalen heltid

ƒ

Vi lägger stort fokus på att kommunicera på

Implementering av ”Hållbara måltider i Trosa

ƒ

Nya lokaler på Industrigatan för städenheten.

ƒ

Genomgång av städytor pågår för att säkerställa att rätt tid avsätts på resp. enhet.

kommun” har påbörjats. Arbetet innebär

ƒ

mycket dialog med yrkesgrupper samt gäster

Interna avtal skall skrivas för att tydliggöra avseende kvalitet och åtagande.

70

Övergång till högtrycksnatrium och metallhalogen

Personal

belysning i gatubelysningsanläggningen pågår. Ny Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

belysning på Vagnhärads torg och på

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

16 088

15 976

15 254

Uppvärmning av kommunens fastigheter sker idag

16%

15%

14%

till största delen med fjärrvärme. De anläggningar

Stationsparkeringen samt angöring till Safiren kommer att utföras med Led-teknik.

som fortfarande värms upp med fossila bränslen skall så fort det är möjligt konverteras.

Verksamhetsmått

I Kyrkskolan, Västerljung har bergvärmeVerksamhetsmått

Redov

Redov

Redov

2013

2012

2011

anläggningen förstärkts och oljepannan har ersatts med mindre elpanna.

Teknisk förvaltning Fastighetsareor

75 665

62 975

62 975

Underhåll av fastigheter kr/m2

152

180

169

Skadegörelse totalt

503

876

864

Elenergiförbrukning fastighet Mwh

4 094

3 559

4 158

Gator antal kvm

578 942

578 302

584 698

Park antal kvm

575 035

574 120

572 300

Elenergiförbrukning, gata Mwh

1 039

1025

979

Drift o underhåll av gator kr/m2

21,94

21,96

26,31

2,3

4,49

3,68

Drift o underhåll av park kr/m2

Vid ny- eller ombyggnad av fastighet skall alternativt energisystem alltid undersökas. Tomtaängs förskola kommer att fjärrvärmeanslutas. Vi letar ständigt efter nya vägar att utöka vårt ekologiska sortiment. Vi lagar mer mat från grunden och kan då välja ekologiska råvaror i högre grad. En väg att gå kan även vara att vissa maträtter inte innehåller kött, tex en kött/fisk fri dag emellanåt. Detta frigör resurser att köpa in mer ekologiskt och följer väl vår Måltidspolicy ” Hållbara måltider i Trosa kommun”. Fram till 2015 är målet att andelen ekologiska livsmedel ska vara

Kost och städ Måltidskostnad/elev och år

40 %, 2013 ligger vi på 37,7 %. 4 696

4 579

4 196

91

91

89

37 822

37 293

37 175

182

170

173

Andel ätande i år 7-9 (%) Måltidskostnad/boende och år Städkostnad kr/kvm och år

I vår kommande livsmedelsupphandling arbetar vi för att fler närproducenter ska vara med och lägga anbud. Matsvinn är en stor belastning för miljön i vårt

Ekologisk utveckling

samhälle idag. Vi har påbörjat arbete med att

Vid samtliga upphandlingar som genomförs, ställs

jobba för att mer systematiskt mäta svinn och hitta

krav på att leverantörer och entreprenörer har ett

metoder för att minska svinnet. Systematiska

miljöledningssystem, certifierat eller ett eget

mätningar av matsvinn kommer from ht 2013 att

redovisat system.

genomföras 2 ggr/termin i skolan.

Fordon och maskiner skall uppfylla kommunens

Inom Städ arbetar vi med att hålla förbrukningen

miljökrav. Detta gäller även för de av

av medel så låg som möjligt genom att använda

entreprenören anlitade underentreprenörer.

moderna torra/fuktiga städmetoder. Genom installation av tvättmaskin med doserings-

Förbättrat tekniskt underhåll av fastighets-

utrustning kan vi minska mängden genom att få

beståndet och gatubelysningsanläggningen

exakt den mängd vi önskar. Vi har nu 5 sådana

kommer att medföra lägre förbrukningar.

maskiner och undersöker om det är möjligt att utöka ytterligare.

Analys av kommunens fastighetsbestånd med avseende på energi och vattenförbrukning är

Vi kommer att undersöka möjligheten att använda

genomförd. Åtgärder för att minska förbrukningar i

”diamantrondeller” vid golvvård, en metod som

fastigheterna är genomfört. Garanti och prestanda

innebär att man enbart använder vatten och inga

fas pågår.

medel.

71

Teknik och servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson (KD) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

12/13

31 273

31 505

232

30 991

1,66%

-31 273

-36 068

-4 795

-33 297

8,32%

Personal

-1 675

-1 307

368

-1 625

Kapitalkostnader

-5 386

-5 293

93

-3 027

Övriga kostnader

-24 212

-29 467

-5 255

-28 645

0

-4 562

-4 562

-2 306

Verksamhetens kostnader

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Årets viktigaste händelser

ƒ

Vatten och avlopp (VA)

ƒ

VA-verksamhet

Renhållning

ƒ

Återvinningscentraler (ÅVC)

ƒ

97,85%

Byggnation i Trosa reningsverk för att klara 6000 pe är genomförd, driftsättning av verket

Ekonomisk analys

har pågått under året. ƒ

Resultatet mot budget för den avgiftsfinansierade

Byte av skrapspel, motorer till blåsmaskiner och centrifug i Trosa reningsverk har

verksamheten är ett underskott med 4 562 tkr,

genomförts.

fördelat på -3 736 tkr för VA- verksamhet samt -826 tkr för renhållningsverksamhet.

ƒ

Underskottet för VA-verksamheten består i

ƒ

Uppbyggnad av VA-databas pågår.

huvudsak av underhållskostnader i Trosa ARV som

ƒ

Huvudledning på Öbolandet för anslutning av

Byggnation för nytt styrsystem för pumpstationer är genomförd.

Lagnöviken är genomförd.

inte kunnat förutses, motsvarande ca 4 600 tkr. ƒ

Åtgärderna är av investeringskaraktär men med

Byggnation för anslutning av fastigheter på

hänsyn till att vi inom inte alltför lång tid ska se

Öbolandet detaljplaneområde 1och 2 är

över och utreda framtida avloppsreningsverk i

genomförd. Projektering och upphandling för

Trosa belastar dessa resultatet 2013.

byggnation i detaljplaneområde 3 är genomförd.

Försäljningen av vatten har minskat med 122 000 ƒ

m3 mot budget (motsv. ca 2 268 t kr). Detta beror

Arbete med nytt vattenskyddsområde med föreskrifter på Sörtuna vattentäkt pågår.

på flera stora kunder som köper mindre vatten

Samråd med sakägare är genomförd.

samt en allmän tendens där hushållen minskar sin ƒ

förbrukning årligen. Gamla avtal med markägare

Renovering av översilningsyta i Trosa våtmark är genomförd.

som ger dem rättighet att kostnadsfritt ta ut vatten ƒ

påverkar den icke debiterbara mängden vatten.

Upphandling för ny överföringsledning från Sörtuna vattentäkt till Trosa är genomförd.

Taxehöjningen vid årsskiftet har ej kompenserat ƒ

den minskade försäljningen.

Systemhandling för överföringsledning, vatten och spillvatten, mellan Trosa och Vagnhärad pågår.

Underskottet för renhållningsverksamheten består ƒ

av kostnader för slam och latrin. Trosa kommun

Ny anläggningstaxa för anslutning av fastigheter är antagen.

har under en lång följd av år haft ett mycket ƒ

gynnsamt avtal för omhändertagande av slam och

Projektering för VA är genomförd för exploateringsområdena Åda Backar och

latrin. Under året har avgiften för

Hökeberga.

omhändertagande och behandling stigit från 164 ƒ

kr/m3 till 384 kr/m3. Detta avtal är nu uppsagt

VA-verksamhetsområde är utvidgat för Hagstugan. Byggnation för VA-utbyggnad

och arbete med att hitta ny aktör pågår.

pågår. Utfallet för den nya renhållningstaxan är bättre än budget.

72

Renhållningsverksamhet ƒ

Personal

Byggnation av ny lakvattenledning på Korslöt

Personal

är genomförd. ƒ

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

1 675

1 307

1 625

5%

4%

5%

Inmätning och beräkning för sluttäckning av Korslöt pågår. Utformning av terrängmodell Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

genomförd. ƒ

Nytt tillstånd för verksamhet på Korslöt har beviljats av Länsstyrelsen.

ƒ

Asfaltering av yta för ÅVC på Korslöt är genomförd.

ƒ

Ekologisk utveckling

Utveckling och ombyggnation av återvinningsstationen har genomförts på

VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga

Öbolandet. Ombyggnation av

verksamheter som kräver tillståndsplikt för att få

återvinningsstationen på Vagnhärads station

bedrivas. Då verksamheterna bedrivs med

pågår.

upphandlade entreprenörer är det viktigt att rätt krav ställs på utförda tjänster och att dessa

Fortsatt utveckling

regelbundet följs upp. Detta sker en gång i

ƒ

månaden i driftentreprenadmöten där

VA-anslutning av fastigheter på Öbolandet

verksamheterna redovisas och störningar med

fortgår. ƒ

åtgärder rapporteras.

Byggnation av överföringsledning till Vagnhärads reningsverk samt sektionering av

Insamlingssystemet för farligt avfall är ett led i att

Trosa spillvattennät. ƒ

utveckla omhändertagandet på ett miljöriktigt sätt.

Byggnation av överföringsledning Vagnhärad –

Systemet ökar även hushållens benägenhet att

Trosa för vatten. ƒ

sortera miljöfarligt avfall.

Förstärkning och säkring av vattentäkterna vid Sörtuna och Källvreten.

ƒ

Sortering av avfall medför att den totala mängden

Byggnation av ny överföringsledning för vatten

avfall för behandling minskar och att kostnader för

från Sörtuna till Trosa. ƒ

att behandla avfall minskar.

Antagande av nytt vattenskyddsområde för Sörtuna vattentäkt.

ƒ

Vid projektering av nytt system för

Renovering av vattentornen i Vagnhärad och

omhändertagande och behandling av spillvatten

Trosa. ƒ

läggs stor vikt på miljösystem och återföring av

Fortsatt utveckling av återvinningscentralen på

växtnäring för hållbar utveckling. Detta kan ske på

Korslöt. ƒ

ett lokalt eller regionalt plan. Låg energiförbrukning

Översyn och revidering av renhållningsordning

eftersträvas för hantering av spillvatten.

och avfallsplan för Trosa kommun.

Investering i bättre och modernare VA-anläggning

Verksamhetsmått

medför säkrare processer, vilket medför mindre risk att belasta miljön.

Verksamhetsmått

Redov

Redov

Redov

2013

2012

2011

Renhållning Hushållssopor kg/invånare

190

242

208

fastigheter med enskilda avlopp med uttjänt

Hushållssopor kr/inv

716

686

686

funktion kan anslutas till reningsverk.

Slam/latrin kr/inv

170

150

162

Producerad vattenmängd

901

854

847

renhållningsupphandling så kommer stor vikt i

Försåld vattenmängd

531

577

564

upphandlingen att läggas på utformning av

Ospecificerad förbrukning

41

32

33

Vattenläckor

16

12

9

Avloppsstopp

15

37

51

VA-anslutning av omvandlingsområden medför även att miljöbelastningen minskar då många

Vid framtida genomförande av

VA-verksamhet

miljösystem.

73

Måluppföljning Teknik- och servicenämnden Skattefinansierad verksamhet Mål

Målprecisering

Uppfyllelse

Trend Utfall

Mätmetod

Kommentar

–

‚ [\[ [   ‚ [\ ]ƒ   \[    •[]\  [}’|“^ƒ 

[]  ‚ [  \  [] –

z

}  •z 

$   \  [  $ $ “^ƒ   ƒ\     z^ƒ  <\[  [ [

–

‚ [\ ]ƒ    [  \  ƒ“ \[   ‚ [\[[  [}’|“^ƒ  []  ‚ [ 



Œ“^  [  $ $  !  ƒ\   

–

 !   ]   \[    ˆ\     \ƒ

   !  ] \ ]  \

 \ ƒ 

–

     ‚ \ \$[]    

\]  !!

  ]ƒ    $

 

Z!!^ƒ“   zˆ [\^ƒ  \[

zˆ“^ƒ   zˆ –

ˆ

‰   \  \[  Š^ \       ^ [ [   ^^ –  ^   }`{[]`

–

‚ [\ ]ƒ    [   ƒ“  \[  ‚ [\[  [] [}’|“^ƒ   [!! ‚ [ 



Œ“^  [  $ $  ! ƒ\   

–

‚ [\ ]ƒ    [   ƒ“  \[  ‚ [\[ ]  [}’|“^ƒ  [][!]  ‚ [ 



ˆ\  $ 

^   \   ]ƒ  • 

Avgiftsfinansierad verksamhet

 [  $ $ Œ“^  ƒ\   !

Några kommentarer skattekollektivet



›  •]   Z  ]  ^ [ – [ •]  !  ‚ [!! < \[ –Œ ^ ¨¤]  •[]\ \ []!\  [] ©¨   •  z! $  \   ]ƒ • –}  ^ƒ \[  z  •z []]ƒz– ^ \ ] \ ‚ [ ]ƒ ¨[!¨–` [  •] ] ƒ\^ 


 [ • zz [^ƒ  ^  z  “^ƒ     \[ \[ ‚ [ ! [ ! –



Š\  [ ^^ [      ]! [ \  \ ] –}\ ƒ    [\  \ [\ []^ƒ        ^^ !!  z\ –



„  •\ [ƒ

    []  ƒ    [^  ^ƒ   –

Några kommentarer avgiftskollektivet 

‚ [ [     [] [!! ]ƒ  •–| •  †< “^ƒ   < –‹“^ƒ    \[ ] [\‚ [!  !–   • ^ƒ  \[   < –



‚ [ [   ƒ“ \[  ] [][!] –}  • ^ƒ \[   []‚ [ •] ƒ\^   < –

74

Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Lena Izoz (M) Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

12/13

3 586

3 568

-18

3 139

13,63%

-36 192

-35 578

614

-22 929

55,17%

-8 848

-8 604

244

-8 405

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader

-7 275

-7 211

64

-734

Övriga kostnader

-20 069

-19 763

306

-13 790

-32 606

-32 011

596

-19 790

Nettoresultat

ƒ

Verksamhetsområde ƒ

Bibliotek

ƒ

Fritidsgårdar

ƒ

Kulturskola

ƒ

Allmänkultur

ƒ

Avtal fritidsverksamhet

ƒ

Föreningsstöd

ƒ

Båtplatser

ƒ

Idrottsanläggningar

ƒ

Friluftsbad

ƒ

Samlingslokaler

ƒ

Elljusspår

ƒ

Gästhamn

ƒ

Kråmö

ƒ

Inomhusbad

ƒ

Camping

Samarbetsavtal mellan Navet och Polisen, där medborgare kan lämna/hämta hittegods samt få information/blanketter om polisens verksamhet på biblioteket.

ƒ ƒ

Byggnation av badhuset Safiren pågår för fullt. Upphandling av tjänstekoncession för drift av Safiren genomförd.

ƒ

Fritidsgårdarna har haft betydligt mer öppet än tidigare och även sommaröppet.

ƒ

Konstrundan ”Konsttriangeln” genomförd i samverkan med konstförening och konstnärer, en stor succé.

ƒ

Två konstutställningar i S:t Annas kapell i samverkan mellan kyrkan, föreningsliv och Trosa kommun har genomförts.

ƒ

”Bilder som berättar” - fotoutställning i samarbete med Sörmlands museum.

ƒ

Ekonomisk analys

Informationskampanj om Utvecklingsbidraget, riktat mot bl.a. kulturföreningarna.

KFN uppvisar ett positivt resultat med 596 tkr.

ƒ

Resultatet beror på i huvudsak att Safiren inte varit i

ƒ

drift under året. Överskottet hade kunnat vara större

Åter ett lyckat ”Kulturfnatt”, denna gång i Trosa. Utgivning av Ruben Karlsson, ”Ruben i Kråkvik” i samarbete med föreningar och ÖSP.

men vi har lagt en del resurser på våra anläggningar

ƒ

detta år då det varit möjligt. Samtliga verksamheter

Nätverken i länet mellan kulturkonsulenter samt mellan fritidskonsulenter har fortsatt med målet

klarar sina budgetar och nämndens buffert

om gemensam utveckling.

återlämnas.

ƒ

Byggnation av utegym, gymmet invigdes i september.

Årets viktigaste händelser Det har varit ett spännande år fyllda av bra och nyskapande verksamhet med fokus på ökad tillgänglighet och mervärden för kommuninvånarna. ƒ

Biblioteket Navet i Vagnhärad har startat sin verksamhet med en rad nyheter. Under hösten kom även meröppet igång med öppet 6-21 alla dagar. Antalet användare av tjänsten var vid årsskiftet uppe i ca 80 personer. Även bra samarbeten med föreningsliv och näringsliv har kommit igång kring biblioteket.

ƒ

Överenskommelse träffad med skolan gällande tjänst för skolbiblioteksfrågan, vilken börjar gälla under 2014.

75

61,75%

ƒ

Renoverat båtbryggan vid Karlsborg.

ƒ

Startade grupper på biblioteken och

Personal

fritidsgårdarna för ökad delaktighet och möjlighet

Personal

till att påverka innehållet i verksamheterna. ƒ

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

8 848

8 604

8 405

24%

24%

37%

Redov

Redov

Redov

2013

2012

2011

Antal platser

700

710

752

- varav stora platser

129

129

119

Antal uthyrda platser

650

650

675

45

46

41

36

53

55

7 556

6 924

7 507

71 629

75 250

75 456

19 80

140

17 116

4

10

16

15

15

11

1 068

740

124

Klassorkestrarna i Kulturskolan besökte alla äldreboenden och gjorde små konserter under Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

våren. ƒ

Trosas egen kulturskolefestival, med inbjudna orkestrar från kommuner i länet. Alla kulturskolans elever fick möjlighet att framträda.

Verksamhetsmått

Totalt 22 ensembler från 8 kommuner, sammanlagt ca 340 barn varav ca 140 från

Verksamhetsmått

Trosa. ƒ

Vi har haft Kick Off för all personal inom KFTS, Småbåtshamn

med genomgång av boken ”Sveriges Bästa förvaltning”.

Framtiden

Kö, stora platser

ƒ

Föreningsstöd Antal föreningar som erhåller stöd *

Vi ser fantastiskt mycket fram emot badhuset Safirens återinvigning i augusti 2014.

ƒ

Antal aktiviteter, idrottsföreningar

Utvecklingen av meröppet i Vagnhärads bibliotek med öppet mellan 6-21 skapar hopp om att det

Totalt antal deltagare

ska gå att införa även i Trosa. ƒ

Allmän kultur

Biblioteken och studieförbunden i länet i fortsatt

Antal kulturföreningar som erhåller stöd* Kulturbidrag, aktiviteter**

samverkan. ƒ

Fortsatt samverkan och samarbete med

Antal kulturarrangemang Antal arrangemang i Trosa kvarn*

näringsliv och föreningsliv fortsätter utvecklingen på biblioteken. ƒ

Samverkan mellan länets fritids- och samverkansprojekt och ytterligare möjligheter till

Antal besökare, kulturarrangemang Trosa kvarn*

jämförelser.

Fritidsgårdarna

Väldigt lyckat med de små konstinköp som har

Antal stora arrangmang Antal besökare på stora arrangemang

kulturkonsulenter räknar vi med ska leda till fler

ƒ

gjorts under 2013. 2014 har vi fördubblat den budgeten till 50 tkr. ƒ

Trosa Vardagskvällar, ant besökare

Inom en inte alltför lång framtid måste fler

22

24

28

28

31

25

gästhamnen.

29

31

30

I samarbete med studieförbund, erbjuda

Helgkvällar, ant besökare

22

15

32

rockmusikverksamhet och inspelningsteknik.

Biblioteken

Fortsatt samarbete i samrådsgruppen, där vi

Antal besökare

114 945

110 527

114 810

gemensamt ska samla resurserna för att stötta

Antal utlån Antal besök på hemsidan

61 806 i.u.

65 223 13 623

68 470 10 161

57

156

52

kommunen.

ƒ ƒ

Byta ut eller komplettera latrintömningen i

kommunens ungdomar. ƒ

2 800

Helgkvällar, ant besökare Vagnhärad Vardagskvällar, ant besökare

båtplatser för djupgående båtar skapas inom ƒ

7

Hjälpa högstadieskolorna med grupp och

Antal utställningar och arrangemang

klassamtal.

Kulturskolan

ƒ

Ung scen på turné, start hösten 2014

Antal debiterade elever

255

253

228

ƒ

Det planeras kommunöverskridande samarbeten

Antal ämneskurser

285

302

271

mellan exempelvis slagverkare, bleckblåsare och

Kö 11 37 33 *Nya nyckeltal 2013. Kulturföreningar var tidigare inräknade i Antal föreningar under Föreningsstöd. Antal kulturarrangemang fördelas 2013 under allmänna och de arrangerade i Trosa kvarn.

gitarrister. ƒ

Evenemang knutna till finsk kultur då Trosa kommun blir ett finskt förvaltningsområde under

**För år 2010-2012 redovisades alla aktiviteter, även de som inte fått kulturbidrag, därav den mindre summan för år 2013.

2014. ƒ

Kulturfnatt återkommer i september.

76

Måluppföljning Kultur & fritidsnämnden

Mål

Målprecisering

1.

Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa kommuner som SCB jämför Trosa med

2.

Medarbetarna i Kultur- och fritidsnämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang

80% ska svar 4-5 i en femgradig skala där 5 är högsta betyget

3.

Kulturutbudet är utökat för barn och ungdomar genom ökad samverkan och riktat bidrag (utvecklingsbidraget)

Få kulturföreningarna att söka från utvecklingsbidraget

4.

De som kontaktar Kulturoch fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden.

90% ska vara nöjda

Uppfyllelse

Trend Utfall Mätmetod

Kommentar

51

Medborgarundersökningen

Se nedan

93%

Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av SKL och RKA

Otroligt bra siffra.

1

Mäts två ggr/år vid beslut om bidrag och Se nedan jämförs med året innan

Egen enkät

Se nedan

Några kommentarer

Mål 1

Hela fritidsmåttet i MU innehåller fem frågor. Det totala fritidsmåttet placerar Trosa på plats 51 av 137 kommuner. Det är svårt att konkurrera med kultur- och fritidsutbudet i storstäder, tittar man inom kommungruppen 10 000-14 999 inv placerar sig Trosa på plats 10 av 30 kommuner som gjort MU HT 2012 & VT 2013. Totala betygssnittet för kommungruppen är 56 och Trosa har 60. På delfrågan "…hur ser du på möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen t.ex. t ex sport, sport kultur, kultur friluftsliv, friluftsliv föreningesliv?" är snittbetyget 7 7,3 3 på en 10-gradig skala där 10 är det högsta betyget. Snittet för alla kommuner är 7,2 med lägsta betyg 5,8 och högsta 8,3. Målet anses inte vara uppfyllt.

Mål 2

Naturligtvis ett fantastiskt bra utfall. Vi är mycket stolta över det engagemang som personalen visar.

Mål 3

2013 har 1 kulturförening sökt utvecklingsbidraget, 2012 var antalet 0.

Mål 4

Vi når inte målet överallt. Vi får betyg 88% inom fritid, 79,1% inom Kulturskolan och 95 % inom allmänkulturen. Inom biblioteket mäter vi inte frågan enskilt men där får de 97% för servicen.

77

Miljönämnden Ordförande: Sune G Jansson Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr

Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

12/13

883

1 050

167

1 064

-1,27%

-1 833

-1 906

-73

-1 686

13,07%

-1 419

-1 545

-126

-1 346

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader

0

0

0

0

Övriga kostnader

-414

-362

52

-340

Nettoresultat

-950

-856

94

-623

37,55%

Verksamhetsområde ƒ

Miljö och hälsoskydd

ƒ

Livsmedelstillsyn

ƒ

Alkoholtillstånd

ƒ

Tobak och folköl

ƒ

Nikotin och receptfria läkemedel

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten är reglerad i främst miljöbalken och livsmedelslagen. Uppgifterna är att ge allmänheten och olika företag råd, anvisningar och upplysningar i miljö- och hälsoskyddsfrågor. Kontoret bedriver tillsyn enligt gällande lagstiftning. Inspektioner, provtagningar och mätningar ingår i tillsynsarbetet. Tillsynen sker i enlighet med särskilt upprättade och av miljönämnden godkända tillsynsnivåer för respektive område.

Ekonomisk analys Miljönämnden visar på ett positivt resultat för 2013 på 94 tkr. Plusresultatet beror i första hand på högre intäkter än budgeterat.

Årets viktigaste händelser Det omfattande arbetet med inventering av enskilda avlopp på landsbygden fortsätter och anläggningarnas funktion kontrolleras i enlighet

I början av september presenterade Sveriges

med Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna

Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med

råd för små avlopp.

Stockholm Business Region resultatet för kommunernas företagsklimat gällande bland annat

Trosa kommun beviljades under året ett

brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och

kompletterande bidrag för fortsatt sanering av

hälsoskydd och serveringstillstånd. Totalt deltar

mark vid Kroghs silverfabrik i Vagnhärad.

nästan 200 kommuner i undersökningen.

Saneringen är nu avslutad och slutrapportering

Av dessa kommuner placerade sig Trosa kommun

kommer att ske under 2014.

sammantaget på en fjärde plats.

Ordinarie tillsyn inom miljö- och

Kommunfullmäktige beslutade i december månad

hälsoskyddsområdet har i övrigt skett enligt

om ny taxa för handläggning och tillsyn av ärenden

gällande tillsynsplan.

enligt miljöbalken, livsmedelslagen och

78

strålskyddslagen. Den nya taxan har beräknats i

småbåtshamnar som finns i kommunen,

enlighet med riktlinjer och mallar från SKL.

gästhamnen inkluderad. Projektet kommer under 2014 främst att inriktas på inventering och

Framtiden

uppgiftsinsamling medan informationsinsatserna

På miljökontoret pågår en ständig utveckling av

planeras för 2015.

arbetets innehåll, arbetssätt och rutiner. Inom de lagstiftningar som miljökontoret har som arbetsredskap sker förändringar, både inom den aktuella lagstiftning som tillämpas och det faktaunderlag som ligger till grund för riskvärderingar och bedömningar. Detta innebär att en beredskap måste finnas för en löpande anpassning av arbetet. Under 2014 ska Miljökontoret utöver ordinarie tillsyn bland annat fokusera på projektinriktad tillsyn av U-objekt (verksamheter som inte kräver

Under 2014 prioriteras även tillsyn av förskolor och

tillstånd eller anmälan). De för kommunen kända

skolor, minireningsverk och hästgårdar i särskilda

objekten kommer att tillsynas i enlighet med plan,

projekt.

medan särskilda tillsynsinsatser kommer att läggas på identifiering och tillsyn av mindre bilverkstäder

Personal

och verksamheter som hanterar kemikalier i Vagnhärad och Västerljung.

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Utfall

Utfall

2013

2013

2012

1 419

1 545

1 346

77%

81%

80%

Ekologisk utveckling Miljönämndens verksamhet utgör till stor del myndighetsövning där ärenden prövas enligt bl.a. miljöbalken. Beslut, tillsyn, tillstånd, anmälningar, samråd, råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med

Under 2014 kommer Miljökontoret fortsätta att

beaktande av kommunens ekologiska mål.

prioritera tillsyn och inventering av enskilda avloppsanläggningar. Målet är att återstoden av

Under 2013 har arbetet med en ny energiplan

kommunens avloppsbestånd ska inventeras under

avslutats och i detta arbete har representanter för

perioden 2014-2016.

Samhällsbyggnadskontoret deltagit. Dessutom har en översyn av miljöledningssystemet för

Miljösamverkan Sörmland har arbetat med ett

Samhällsbyggnadskontoret genomförts.

projekt rörande hantering av dagvatten från

Verksamhetsmått

verksamheter. Projektet har resulterat i ett förslag kring metodik för tillsyn och checklistor för

Verksamhetsmått

verksamheter med utsläpp av dagvatten. Trosa kommun kommer att välja ut ca fyra verksamheter

Miljö och hälsoskydd Anmälan avloppsanordning Livmedelsobjekt

under 2014 och arbeta med tillsyn inom ramen för projektet.

Miljökontoret kommer under 2014-2015 att driva ett hamnprojekt tillsammans med Ekologienheten som syftar till att inventera och göra tillsyn på de

Redov

Redov

2013

2012

2011

65

68

99

116

115

102

Miljöskydd

65

46

56

Serveringtillstånd

18

18

18

Lantbruk miljöskydd

64

70

82

109

80

81

Hälsoskydd/hygienlokaler

79

Redov

Miljönämndens mål Mål

Uppfyllelse

Trend

Mätmetod

Kommentar

}|#~}`{#  ƒ\       ^\[ –

‚ [!    !^“  ! []  •  ^ƒ    [[       “ƒ –

   !!^ƒ“  []   –

Z!!^ƒ“    !  \  ]    [^ƒ    –

Service till företagen

–

‚ [\ ]ƒ [!!    

     ^\[  ^[  [z   ] z ƒ z

Effektivitet –

™   ^ƒ \[   ]  

80

  [



ž ^ƒ  #’ › }  Totalt, tkr



























Budget

Utfall

Avvikelse

Utfall

Förändring

2013

2013

mot budget

2012

%

  Verksamhetens intäkter

0

0

0

0

Verksamhetens kostnader

-740

-637

103

-717

Π[

$<

$

<

`! \[ 







 

š \[ 

$

$



$< 

Nettoresultat

-740

-637

103

-11,10%

$ 

-717

-11,10%



Arbetssätt

‘ƒ \^ƒ !!  ]  [ 

‹‚ [  “^ƒ  [   ƒ  

   \[^  []^[    z^ 

  [ –      \[ z

ƒ

 !  ƒ \[   –

\\\      –œ [



!!] ]  ^ƒ \[  \ 

  [ ^ƒ“ ƒ! !! \  

   [^ƒ  Œ>’–Z ^  ƒ

    ^   \[  [ [

 ][ z! [   z]    

 [  –

  !!      [!–

Granskning 2013

Årets viktigaste händelser

‘ƒ \   \[^\  

  [ ]    \! \

  ! ƒ  ]   [ ƒ

 \  $

\]  •  []  –‹   $

\

\] [   [\[$

^   ^ƒ ] 

•  [] 

\] [  –

\ []ƒ\  ~ ][  

\]  

ƒ ] \  ^  !   []

 •   •^ !! 

\[–} ^  ƒ ] 

[ \[[ \]] –    

ƒ

  –

• ƒ         •   z



\ ] ^ƒ“!!  –

  [ ] 

 [^ƒ ^ƒ “!  \$

Framtiden

    ^ƒ“ #

  [ \[ ]^[ ^[\!

ƒ

    ›[[]     [ 

ƒ

š

 !  \    \[ [

ƒ

Z!!^ƒ“   \    ^  [



 \•  ~   ^ƒ  • ƒ  ^ƒ 

\]  z ^ƒ  \ ƒ!!^•  []    

 [[  

 •  ~  \ ƒ$

ƒ

  [] 

\  •  ~\[ [–

Z!!^ƒ“   \  \   ^ƒ   

Avstämning mot mål  [ !! ^ƒ“ ^ƒ [ \  z

ƒ

   !![ 

ƒ

‰  [   

 [    []œ[  [ –

ƒ ] \  \[   –  [$

‹ \  • !  ƒ  

   \ ]   \[^$

  ] [] \–

\  !   – [ ]   [ $



  [\ ^ [  [\[ 

  [  \ [

\]  \ƒ! 

“  

\   [ƒ –

  []  \[[ \•!\ 



z[ \ \!         \[ [    \ –œ \  

 [   ƒ  ^  \$

\  ^ƒ ^\    ! ƒ  –

  ^     [   –

  [    \ [] ^  ƒ

 $ !    ] ] ! ! \ –}•^     \[ \ []^ƒ • – 

81

Kommunens nämnder och helägda bolag     ž   [  „

Kommunfullmäktige

  [

`[\[[  Kommunstyrelsen

š

^ƒ • 

`[ \[[

}\[\[[  Humanistisk nämnd }[ \[[ 

Vård- & omsorgsnämnd

Samhällsbyggnadsnämnd

„ $ [[ \[[ 

}]•$ \[[ 

Kultur- & fritidsnämnden ` $z^  $z \ \$   \[[  Teknik- & servicenämnd Miljönämnden

 “ƒ\[[ 

Styrelse för helägda bolag

‚ [• |[  |

‚ [‘  |

‚ [•  ›[ |

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr 2014/63

2013-04-25 Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Instruktion för ombud för Trosabygdens Bostäder AB’s årsredovisning 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut att fastställa bolagets balans- och resultaträkning per 31 december 2013, att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut att i ny räkning överföra den balanserade förlusten för moderbolaget Trobo med totalt -4 713 062,25 kronor att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut om att ingen utdelning lämnas till ägaren för året att uppdra till kommunens ägarombud att biträda beslut att styrelsens ledamöter och verkställande direktör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2013

Ärendet Enligt 9 kap 7 § aktiebolagslagen ska årsredovisning samt revisionsberättelse läggas fram vid en ordinarie bolagsstämma senast sex månader från utgången av varje räkenskapsår. Trosabygdens Bostäder AB, Trobo, är ett Trosa kommun helägt bolag. Trobo äger i sin tur Trosa Fibernät AB, Trofi vilket ingår i koncernen Trobo sedan 2010. I samband med att 403 lägenheter såldes till HSB Sörmland 2011, bildades Trosabygdens Holding AB vilket också ingår i koncernen Trobo. Styrelsen har i årsredovisningen föreslagit resultatdisposition av moderbolaget Trosabygdens Bostäder AB. Koncernen Trobo inklusive Trosabygdens Holding AB och Trosa Fibernät AB har ett balanserat resultat på 86 538 tkr. Styrelsen har angivit redovisning för verksamheten år 2013. Trobo behandlar årsredovisningen vid ordinarie bolagsstämma. Kommunstyrelsens förste vice ordförande är kommunens ombud vid bolagsstämman.

Vid bolagsstämman ska beslut fattas ƒ

om fastställelse av bolagets balans- och resultaträkning per 31/12-13

ƒ

om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen samt

ƒ

om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande direktören.

Trobo moderbolags resultat för 2013 är +16 tkr. Balanserat resultat från tidigare år är -6 493 tkr. 2013 har kommunen inte tillskjutit några medel till bolaget. Koncernen Trobos resultat efter bokslutsdispositioner och skatt är 1,2 mkr (-5,5 mkr 2012). Koncernen Trobo består av tre bolag vars resultat 2012 är: Trosabygdens Bostäder AB Trosabygdens Holding AB Trosa fibernät AB

0,02 mkr +1,7 mkr -0,06 mkr

Ekonomiska mål enligt ägardirektivet ƒ

Finansiell styrka: Bolaget ska ha sådana ekonomiska resurser att ägaren får en rimlig avkastning på kapitalet, med beaktande av kommunens finansiella åtagande och risk i bolaget. Bolaget ska ha en sådan egen finansiell styrka att man långsiktigt klarar konjunktur- och marknadssvängningar utan ytterligare ägartillskott. Principen ska vara att varje boendegeneration bär sina kostnader. Endast vid omfattande nybyggnationer och förvärv kan undantag göras i form av utfästelser om kapitalförsörjning. En viktig finansieringskälla för bolagets deltagande i samhällsbyggnadsprocessen bör vara försäljning av fastigheter.

ƒ

Soliditet: Bolagets långsiktiga soliditet bör vara 30% men kan under en expansiv fas ligga lägre, dock aldrig under 15 %. Bolaget ska i sin planering tillse kapitalstrukturen i bolaget är rimlig långsiktigt.

ƒ

Avkastningskrav: Bolagets ska nå ett driftresultat som står i rimlig proportion till bolagets totala kapital (det bokförda värdet). Den av Trosa kommun bedömda rimliga avkastningen är 5 % (Motsvarande 2 % inflation och 2,5 % genomsnittlig svensk tillväxt samt en riskpremie på 0,5 %). Bolagets ska årligen till Trosa kommun lämna en avkastning som är rimlig i förhållande till den risk ägaren löper. Kommunstyrelsen avgör vad som är skälig avkastning. Alltför lågt ställda avkastningskrav kan innebära ett otillåtet statsstöd. Bolaget får dock lämna avkastning till Trosa kommun med högst det maximala belopp som följer av gällande lagstiftning.

ƒ

Utdelning: I nuvarande lagstiftning är maximal utdelning fastställd till den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med ett tillägg av en procentenhet på tillskjutet kapital (38,3 Mkr 2010-12-31).

ƒ

Fastighetsunderhållsplaner: Bolaget ska ha god framförhållning och aktuella flerårsplaner för underhåll och årligen avsätta medel för detta i rimlig proportion till fastighetens värde.

Margareta Smith Ekonomichef

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/74

2014-03-25 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Omfördelning av investeringsmedel för anpassning till undervisningslokaler för Tomtaklintskolan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

att utöka Teknik- och servicenämndens investeringsram 2014 med n mkr för ombyggnation av förskolelokalerna i vårdcentralen till undervisningslokaler för Tomtaklintskolan att minska Teknik- och servicenämndens investeringsram 2014 med 5,5 mkr då paviljong till Tomtaklintskolan inte ska byggas

Ärendet Under 2013 budgeterades 3*1 mkr för att förbereda för så kallade Pluginlösningar till grundskolor i varje kommundel. Plug-in lösningar innebär att markytor förbereds för att snabbt kunna placera framtida paviljonger i anslutning till skolor. I budget 2015 budgeterades 5,5 mkr för utbyggnad av Tomtaklintskolan med en paviljong till följd av stigande elevantal. Förskolan Tomtaäng ska flytta ur sina lokaler i Vårdcentralen till en nybyggd förskola. Deras nuvarande lokaler kan byggas om för undervisningslokaler för Tomtaklintskolan. Humanistiska nämnden beslutade 2013-10-08, § 76, att uppdra åt Tekniska nämnden att projektera och bygga om förskolans lokaler till undervisningslokaler i stället för tidigare tänkt lösning. Det man där pekade på var budgeterade medel för plug-in lösning till Tomtaklint skulle ersättas av ombyggnationen. Då så kallade plug-inlösningar kan komma att bli aktuella framåt i tiden anser vi att det är klokast att i stället ta bort tidigare budgeterad medel för ny paviljong vid Tomtaklintskolan med 5,5 mkr.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor Protokoll från HN 2013-10-08

Beslut till Kommunfullmäktige Akten

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/49

2014-03-26 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Överföring av investeringsmedel för renovering av Safiren

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att tillföra teknik- och servicenämnden 20 000 tkr för renovering av Safiren. ________

Ärendet Renoveringen av badhuset Safiren har pågått sedan 2011 med rivningsarbeten under 2011 och 2012 och återuppbyggnad sedan 2013 (utredning och projektering påbörjades 2009). Den senaste slutkostnadsberäkningen visar att renoveringen kommer att bli dyrare än vad projektören tidigare angivit. Med anledning av detta beslöt kommunstyrelsen 2014-02-26, § 5 att överföra 20 000 tkr, som tidigare öronmärkts för renoveringsarbetet, från kommunstyrelsens investeringsreserv till teknik- och servicenämndens investeringsram 2014. Genom föreliggande beslut får teknik- och servicenämnden ett tillskott på ytterligare 20 000 tkr. Genom detta tillskott bedöms teknik- och servicenämnden ha full finansiering för det fortsatta renoveringsarbetet. De problem som uppstått i projekteringen och kostnadsberäkningen av projektet har resulterat i att Trosa kommun nu för en dialog med projektören om att projektören ska stå för de merkostnader som projektören orsakat (tekniska enheten för i dagsläget en dialog med projektörens försäkringsbolag i ärendet). Med nu aktuella beslut har teknik- och servicenämnden finansiering för projektet fram till dess att kommunen nått en överenskommelse med projektören. Investeringsbeslut kan medföra upplåning, men de är aldrig kopplade till enskilda investeringar. En investering som beslutas idag kan vara en bidragande orsak till upplåning först nästkommande år. Om nya lån ska upptas är helt avhängigt av likviditeten i kommunen som i sin tur beror på hur stora in- och utbetalningar som löpande kommer in eller går ut från kommunen. Den utökade

1

investering som detta beslut avser kan medföra behov av upplåning längre fram. Om en snar överenskommelse med projektören träffas blir det inte aktuellt. Utökade investeringar medför alltid ökade kostnader i form av avskrivningar och räntor kommande år och tar ett större utrymme i kommande års budgetar. Så kommer det att vara även i detta beslut i det fall att överenskommelse inte träffas enligt kommunens krav. Bifogat till denna tjänsteskrivelse finns en lägesrapport som beskriver bakgrunden till ärendet, genomförandet av projektet, budget och beslut i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige samt vilka fel och brister som uppstått i projekteringen. Till tjänsteskrivelsen bifogas även en slutkostnadsprognos per den 26 mars 2014.

Ärendets beredning

x

Teknik- och servicenämnden har löpande, vid varje sammanträde under 2013 och 2014, givits en lägesrapport kring Safiren.

x

Kommunstyrelsen har den 4 april 2012 och den 26 februari 2014 beslutat att överföra öronmärkta medel från kommunstyrelsens investeringsreserv till teknik- och servicenämndens investeringsram (se bifogad lägesrapport).

x

Vid beslutstillfället den 26 februari 2014 gav produktionschef Claes-Urban Boström kommunstyrelsen en särskild föredragning av ärendet (kommunstyrelsen har även, via ett särskilt utskick, fått ta del av den lägesrapport som bifogas denna tjänsteskrivelse).

x

Den 10 och 11 mars bjöds samtliga partier in till ett särskilt informationstillfälle om Safiren.

x

Den 12 mars behandlade fullmäktige föreliggande ärende och beslöt då att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor 1. Lägesbeskrivningen kring renoveringen av Safiren, 2014-03-07 2. Slutkostnadsprognos per de 26 mars 2014

2

Kultur-, fritids-, teknik- och Servicekontoret Claes-Urban Boström Tel. 0156-520 66 Kommunkontoret Fax. 0156-523 03

2014-03-07

[email protected]

Lägesbeskrivning kring renoveringen av Safiren

Bakgrund Renoveringen av badhuset Safiren har pågått sedan 2011 med rivningsarbeten under 2011 och 2012 och återuppbyggnad sedan 2013 (utredning och projektering påbörjades 2009). Tekniska enheten har uppdraget att genomföra projektet och i likhet med övriga större byggnationer har en ramupphandlad konsultfirma (projektören) ansvaret för att utföra projektet från start till projektavslut.

Genomförandet Underlaget för beslut om projektstart utformades av projektören och bestod av en förstudie med tillhörande kostnadskalkyl. Underlaget tillställdes kommunstyrelsen och kommunfullmäktige som fattade beslut om att påbörja projektet. I syfte att få ett mer tillförlitligt projekteringsunderlag beslöt kommunen att dela upp projektet i två huvuddelar, en rivningsentreprenad och en byggnadsentreprenad. Projektören utarbetade upphandlingsunderlagen och kommunen fattade utifrån dessa beslut om tilldelning av leverantörer för respektive upphandling. Rivningsentreprenaden upphandlades som funktionsentreprenad med rambeskrivningar som utformades av projektören. Parallellt med rivningsarbetet genomfördes projekteringen av ombyggnationen. Upphandlingen av byggentreprenaden överprövades under 2012. Förvaltningsrätten och Kammarrätten avslog ansökningarna om överprövning (högsta förvaltningsrätten medgav inget prövningstillstånd). En av leverantörerna har nu gått vidare i ärendet med en civilrättslig process mot kommunen.

1

Den långa överklagandeprocessen gjorde att upphandlingen drog ut på tiden och ombyggnationen senarelades. Under överklagandeprocessen fortsatte dock arbetet med detaljprojektering. Ombyggnationen har pågått sedan våren 2013 och har genomförts som en utförandeentreprenad, vilket innebär att projektören ansvarar för att detaljprojektera och projektleda hela genomförandet. I denna process har projektören ett konstruktions- och funktionsansvar.

Budget och kostnader Det beslutsunderlag som ligger till grund för projektet bygger på en kostnadskalkyl som projektören utarbetat efter gjord förstudie. År 2011 budgeterades 80 mkr för renovering av Safiren, varav 20 mkr öronmärktes inom kommunstyrelsens investeringsreserv. Denna budget fastställdes innan projektering och upphandling färdigställts. Efter att förstudie, projektering och rivningsarbete färdigställts genomfördes upphandlingen av byggentreprenaden. Tillkommande kostnader för bl.a. två mindre upphandlingar, mark- och anläggningar, anpassningar samt ersättning för byggherre föranledde kommunstyrelsen att i april 2012 överföra 15 mkr av de öronmärkta medlen från kommunstyrelsens investeringsreserv. År 2012 tog fullmäktige beslut om att för år 2013 budgetera medel om 3 mkr för att åtgärda parkeringen vid Safiren samt att återställa kommunstyrelsens investeringsreserv till 20 mkr för projektet. Total tillgänglig budget för projektet uppgick därmed till 98 mkr exkl. 500 tkr för kostnaden för den initiala förstudien. I februari 2014 tog kommunstyrelsen beslut om att överföra de 20 mkr som öronmärkts från kommunstyrelsens investeringsreserv till projektet. Kommunen har nu fått tydliga indikationer om att projektet fördyrats i förhållande till projektörens ursprungliga kostnadskalkyl. Fullmäktige föreslås därför ta beslut om att tillskjuta projektet ytterligare 20 mkr. Med fullmäktiges tillkommande investeringsmedel är den totala budgeten för projektet 118,5 mkr, jämfört med den idag beräknade slutkostnadskalkylen på 115,5 mkr. Trosa kommun gör i dagsläget bedömningen att 28 mkr av de kostnader som tillkommit projektet är direkt förenade med brister i projektörens projekteringsarbete (se nedan). Kommunen för med anledning av detta en dialog med projektören i syfte att få projektören att stå för dessa kostnader.

2

Fel och brister i projekteringen För ramkontrakt och avrop gäller ABK09 (Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet av år 2009). ABK09 är ett standardavtal för konsultuppdrag som förhandlats fram mellan representanter för byggherrarna och konsulterna. I förordet till ABK09 framhålls att ABK09 bygger på rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter och att bestämmelserna ska ge förutsättningar för hög kvalitet i uppdragsresultatet.

Problembild

1. Organisation Anvisningar i ABK09: Utbyte av nyckelpersonal får ske efter medgivande från beställaren. Beställaren måste acceptera utbytet om ersättare har minst samma kvalifikationer. Kommentar: Kommunen bedömer att utbyten av personal hos projektören har orsakat samordningsproblem och kommunikationsproblem och att projekteringens kvalitet påverkats negativt av detta.

2. Budget för uppdraget och budget för genomförandet Anvisningar i ABK09: Konsulten ska utan dröjsmål skriftligen underrätta beställaren om budgeten inte kan hållas. En budget är inte bindande utan ska vara vägledande. Den får överskridas men ska vara fackmannamässigt utförd. Kommentar: Projektörens budget för den del av uppdraget som avser projektering av bygghandlingar har ökat. Det är enligt kommunens mening tydligt att projektören har brutit mot sina grundläggande fackmannamässiga skyldigheter då man initialt lämnat en missvisande låg budget. Budgeten utgör ett grundläggande underlag för beslut om projektets omfattning, funktion, standard mm. Beslut som alltså har fattats på felaktiga grunder för vilka projektören bär ansvaret.

3

Entreprenörernas anbud överensstämde väl med budgeten för genomförandet och signalerade alltså inte att projektets innehåll behövde korrigeras. I projektörens uppdrag ingår att fortlöpande följa upp budgeten och rapportera avvikelser till beställaren. Detta har inte skett i tillräckligt god tid för att göra det möjligt för kommunen att vidta åtgärder för att återföra kostnadsutvecklingen inom budgetramen.

3. Projekteringens kvalitet Kommentar: Under projektgenomförandet dokumenterades ett mycket stort antal frågor från entreprenören till projektören. Över 600 frågor har inkommit vilket indikerar att kontraktshandlingarna som projektören utarbetat varit bristfälliga. En övervägande del av frågorna handlar om utföranden som inte finns redovisade i bygghandlingarna eller som är fel i den meningen att den tekniska lösningen inte är möjlig att utföra.

4. Ansvar Anvisningar i ABK09: Projektörens ansvar för skada måste ha sin grund i vårdslöshet (om beteendet avviker från vad man kan förvänta sig av en normalt fackkunnig, normalt erfaren, normalt ansvarskännande, normalt förutseende konsult). Det är beställaren som ska visa att det föreligger vårdslöshet. Det maximala skadestånd som projektören kan bli skyldig att utge är satt till 120 prisbasbelopp (ca 5 400 000 kr) för varje uppdrag. Beställaren har genom avrop tecknat avtal med samma konsult om flera uppdrag (projekt- och byggledning, arkitektur, konstruktion, m fl.) och det sammanlagt maximala skadestånd konsulten kan tvingas betala är 120 prisbasbelopp multiplicerat med antalet uppdrag. Skada behöver inte vara en sakskada (t ex skada på byggnaden) utan kan vara en ekonomisk skada t ex om beställaren tvingats betala för att få fel i projekteringen avhjälpta på bygget eller kostnader på grund av ”ÄTA” (Ändringsarbete, Tilläggsarbete samt Avgående arbete). Kommentar: Ett flertal fel i handlingarna som medfört ÄTA avser utelämnade uppgifter om utförandet. Andra skador för vilka projektören bedöms vara ansvarig:

4

• Den stora mängden ”Fråga/Svar” har inneburet särskilt stora administrativa kostnader för kommunen. • Kommunen kommer att få betala skadestånd till entreprenörer för tidsförlängning orsakad av fel och brister i handlingarna. • Entreprenören kan komma att begära tilläggsersättning för rubbning av planerat utförande (enligt AB04 kapitel 6 § 5) • Kommunen har lidit ekonomisk skada på grund av felaktig budgetering och bristfällig uppföljning och rapportering enligt punkt 2.

5. Projektörens arvode för avhjälpande av fel Anvisningar i ABK09: Projektören är under uppdragstiden skyldig att på egen bekostnad avhjälpa fel i handlingarna. Kommentar: Kostnaden för projekteringen under byggtiden är totalt ca 2,5 milj. sek. En väsentlig del av denna avser avhjälpande av fel.

Slutkommentar Trosa kommun bedömer att den kostnad som projektören bör ställas ansvarig för i dagsläget uppgår till 28 mkr.

Claes-Urban Boström Produktionschef

5

Trosa Kommun

Slutkostnadsprognos nr. 2 gällande Safiren, per den 26 Mars 2014 Per den 26 mars 2014 har 81 957 000 kronor bokförts i projektet. Kvar att fakturera är enligt nedan 32.208.518 kronor:

Kvar att fakturerar f.r.o.m. 26/3-14 Ekonomipunkterna 0009 – 0010 Sidoentreprenader 0009

Vattenrening Poolwater AB

777.501:-

0010

Bassänginklädnad Mirena AB

2.080.000:-

Ekonomipunkterna 0012 – 0033 0012

Byggledning/Ekonomiska utredningar

652.000:-

0013-0015

KA, Besiktningar & Externutredning

366.096:-

0016-0016A

Lås & Larmanläggning

413.000:-

0017

RÅ-vattenreningsanläggning

556.000:-

0018-0019

Städutrustning/Bottensug

275.000:-

0020

Analysapparat

0:-

0021

Markentreprenad

0022

Hyresgästanpassning

250.000:-

0023

Färdigställande för hyresgäst plan +13.50 & +16.50

600.000:-

0024

Förlängd entreprenadtid

825.000:200.000:400.000:-

(Utgår)

0025 – 0033

Kvarvarande projektering f.r.o.m. 1/2-14 t.o.m. 31/8-14

0034

Skylt-PM

4.000.000:-

AAB Dyna Mate Övriga V & VS

1.800.000:-

100.000:-

Ej betalda / bokförda fakturor - Grontmij AB per den 25/3-14

4.414.000:-

Kostnader för ÄTA och PM

14.499.921:-

SUMMA KVAR ATT FAKTURERA

32.208.518:-

Slutkostnadsprognos nr. 2 per den 26/3-14:

114.165.518:-

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/64

2014-03-17 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Förslag till detaljplan för Strömmen 3, Trosa Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till detaljplan för Strömmen 3

Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram förslag till detaljplan för rubricerat område som ligger i norra delen av Östra Långgatan i Trosa. Detaljplanen syftar till att ersätta befintlig bebyggelse med tre nya flerbostadshus primärt avsedda för bostadsändamål. Ambitionen är att skapa ett varierat bostadskvarter som också i framtiden kan erbjuda lokaler invid Östra Långgatan. I samband med att de befintliga husen rivs flyttas bebyggelsen närmare Långgatan vilket gör att ett tätare gaturum skapas vilket kommer att utgöra en tydligare och mer attraktiv entré till centrala Trosa. Samhällsbyggnadsnämnden har 2013-01-22, § 7 beslutat att föreslå kommunfullmäktige anta förslag till detaljplan för rubricerat område.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till detaljplan för Strömmen 3 2. Protokoll från Samhällsbyggnadsnämnden 2013-01-22, § 7

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 1

2012-12-12

ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan Strömmen 3, Trosa Planbeskrivning Planhandlingar Planen omfattar utöver denna beskrivning: Plankarta Illustrationsplan Genomförandebeskrivning (som del i beskrivningen) Behovsbedömning (miljökonsekvenser) Granskningsutlåtande Bakgrund Ägaren till Strömmen 3 vill planlägga sin fastighet och bebygga den med bostäder samt även möjliggöra för lokaler utmed Östra Långgatan. Fastigheten är idag bebyggd med ett flertal hus och det bedrivs olika typer av verksamheter på platsen. Tidigare har det funnits en bensinmack och det har även förekommit annan småindustri på platsen, t ex ett tryckeri. Planens syfte och huvuduppdrag Planen syftar till att ge möjlighet att bebygga fastigheten med flerfamiljshus i upp till tre våningar. Mot gatan vill planen pröva att underbygga med garage. Bottenvåningarna i husen utmed Östra Långgatan föreslås kunna inrymma handel. Behovsbedömning En behovsbedömning är framtagen för planen. Slutsatsen är att en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalkens, 6 kap. § 11 inte behöver göras. Motiveringen till ställningstagandet lyder: Genomförandet bedöms inte innebära risker för människors hälsa (med stöd av ovanstående punkter). Miljökvalitetsnormer kommer inte att överskridas. Detaljplanens genomförande kommer att vara möjlig att genomföra i enlighet med riksintresset för Trosa stad. Området ansluter till befintliga vägar och ska anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. I de fall viss påverkan har identifierats kommer dessa frågor att utredas i den kommande detaljplanen. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om miljöpåverkan. Man skriver dock att påverkan på riksintresset för kulturmiljövården och stadsbilden behöver beskrivas och bedömas i planförslaget. Vidare konstaterar man att kommunen i behovsbedömningen anger att all ny bebyggelse ska ligga på + 1,6 m (RH2000). Normalt brukar Länsstyrelsen rekommendera att ny bebyggelse bör ligga på + 2,2 m (RH2000) för att möta det framtida klimatet.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 2

2012-12-12

Plandata Planområdet består av fastigheten Strömmen 3 i Trosa stad. Området avgränsas österut av Östra Långgatan och västerut av Trosaån. Strömgatan utgör gräns i söder och i norr utgörs gränsen av nästa fastighet. Planområdet är 3200 kvadratmeter. Hela planområdet/fastigheten är i privat ägo.

Kartutdrag med planområdet markerat med röd linje.

Gällande planer och tidigare ställningstaganden Riksintressen Planområdet ligger inom den del av tätorten Trosa som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Det är stadskärnan och dess struktur på ömse sidor om stadens pulsåder Trosaån, Åoch Långgatorna, med kåkstaden och sekelskifteshusens snickarglädje, som är riksintressant. Ortens struktur har uppkommit kring ån som en central del i samhället. Bebyggelsen har placerats kring ån och de broar som förbinder ortens båda sidor. Området är också del av riksintresset för rörligt friluftsliv samt för kust och skärgård.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 3

2012-12-12

Översiktsplan I översiktsplanen från 2010 påpekas att Trosa förväntas växa med en tillväxttakt på 2-3% årligen. För tätorten påpekas att förändringar vid om- och nybyggnader ska utföras med varsamhet. Det är småskaligheten och trästadskaraktären som ska bevaras samt gatunät och tomtindelning som ska bibehållas. Samtidigt påpekas att utrymme ska ges för ett tidsenligt och mångfaldigt byggande för att skapa en livskraftig stadsmiljö. Vidare beskriver översiktsplanen hur Trosaån, som ringlar genom bebyggelsen, tillsammans med Långgatorna och de smala gränderna som leder ner till ån, skapar en historiskt förankrad och unik karaktär. Stränderna i anslutning till staden beskrivs under rubriken Urbana strandzoner. Här beskrivs intentionen som en kombinationen av strandnära bebyggelse och ökad tillgänglighet till platser som tidigare varit svåra att nå. Detta kan exempelvis uppnås genom krav på tillskapande av promenadstråk i samband med strandnära exploatering. Det förutsätts dock att bebyggelse som upplåts vid strandnära lägen, dvs inom strandskydd, bidrar till att stadsmiljön utvecklas sammanhållet. Detaljplaner och förordnanden Gällande plan för området är en ändring av stadsplan inom kv. Körsbärskällan och kv. Kvarnbacken mfl. P70-23 från 1969. I fastighetsplan 97-5 från 1997 är användningen inom Strömmen 3 angiven som Industri och bostadsändamål. Strandskydd Strandskydd råder vid havet och vid sjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Planområdet gränsar till Trosaån och ligger inom strandskyddszonen. Området ligger inom 50 meter från strandkanten. Kommunala beslut Beslut om planuppdrag togs i Samhällsbyggnadsnämnden, § 97, 2011-09-13. Planeringsförutsättningar Befintlig bebyggelse och grönska Fastigheten ligger mellan Östra Långgatan och Trosaån. Fastigheten är till största delen bebyggd och hårdgjord. Hela fastigheten ligger i sluttning mot ån och är terrasserad till två tydliga nivåer. Längs gatan finns en större industribyggnad i en till två våningar från 50-60-tal och innanför och nedanför denna, mot ån, ligger en mindre enplans industribyggnad från samma tid.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 4

2012-12-12

Angöring sker i huvudsak från Östra Långgatan. Den stora byggnaden har entréer och parkeringsplatser mot gatan. Hela ytan mellan byggnaden och gatan är asfalterad. Den mindre byggnaden i den lägre terrassen nås via en asfalterad körväg i fastighetens norra gräns. Strömmen 3 har idag servitutsrätt för tillfarten. I södra kanten mot Strömgatan finns en mindre träbyggnad omgiven av gräsytor. Längs hela å-sidan löper ett staket som avgränsning mot promenadstigen och vattenrummet. Bilden visar den större industribyggnaden mot Östra Långgatan

Fornlämningar/kulturmiljövärden Planområdet berör inga kända fasta fornlämningar. Strax norr om området ligger Trosa kvarn som är utpekad som värdefull historisk miljö. Naturvärden Fastigheten har få icke hårdgjorda ytor. Vegetationen består av gräs och några mindre buskar och buskage. Inga kända naturvärden är registrerade. Närmiljö och rekreation Planområdet ligger utmed Trosaån som är ett viktigt stråk för rekreation. Längs med ån finns en strandpromenad som viktig för ortens boende och besökare. Geotekniska förhållanden Stora delar av fastigheten har berg i dagen vilket gör att grundläggningsförhållandena generellt bedöms som goda.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 5

2012-12-12

Radon Tätorten Trosa ligger inte inom ett högrisk-område för radon enligt den kommunövergripande karteringen. Förorenad mark Marken har tidigare varit använd för bensinmack och småindustri. Det har gjorts markundersökningar och saneringar kring de befintliga byggnaderna i samband med att tidigare verksamheter upphört samt när fastigheten såldes. Senaste undersökningen är gjort 2007. I denna görs bedömningen: Utifrån ovanstående resonemang bedöms objektet få riskklass 4 i MIFO fas 1 inventeringen, vilket innebär att det utgör Liten risk för människa och miljö. Om markanvändningen ändras bör en ny riskbedömning göras. Under planprocessen har farhågor förts fram om förekomst av trikloretylen på den del av fastigheten som är närmast Trosaån. Om det har använts tidigare påverkar detta en framtida bebyggelse på fastigheten och sanering kommer då krävas. Inför granskningsskedet har både en indikativ luftmätning med avseende på trikloretylen och en mer generell (inte bara trikloretylen) långtidsmätning utförts. Mätningarna visar inte på någon förekomst. Buller Bullersituationen på Östra Långgatan innebär inte en påverkan som kräver speciella åtgärder. Översvämningsrisk Fastigheten har två tydliga nivåer. En lägre mot ån och en högre mot gatan. Lägsta punkten ligger strax över 1,60 (RH2000) och högsta på ca 4,60 meter över havet. Utifrån kommunens översiktliga översvämningskartering bör golv i all ny bebyggelse ligga på +1,6 meter över havet för att marginaler ska finnas till framtida höga flöden. Service Planområdet ligger i utkanten av den historiska stadskärnan med nära avstånd till service och utbud. Vägar och trafik Trafiken på Östra Långgatan är måttlig. Det finns ingen avdelad trottoar för gående längs gatan. Gående och cyklister samsas med bilarna inom gatusektionen. Inom ca 500 meter från planområdet finns busshållplatsen för Trosabussen med anknytning till Stockholm. Via Vagnhärads station är det möjligt att åka tåg till Stockholm, Södertälje, Norrköping och Linköping m fl städer. Teknisk försörjning Fastigheten är ansluten till kommunens VA-nät samt till elnätet och befintligt fjärrvärmenät. Dagvatten Idag sker ingen fördröjning inom fastigheten. Dagvattnet leds direkt till Trosaån.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 6

2012-12-12

Planförslaget Bebyggelse Bilden visar plan på förslag till bebyggelseutformning med våningsantal i romerska siffror.

Planen föreslår en disponering av fastigheten som förtydligar en klassisk kvarters-princip med bebyggda kanter mot gatan och en mer öppen inre gård. Ambitionen är att skapa ett slutet gaturum samtidigt som de boende i kvarteret får en god vistelsemiljö med ljus och öppen gårdssida. Fastigheten är ändå så stor att även gården kan rymma en viss bebyggelse.

Bilden visar plan på förslag till bebyggelseutformning med våningsantal i romerska siffror.

För att skapa en mer småskalig gata bryts byggnadskropparna upp i mindre enheter med olika höjd. De mindre enheterna knyter också an till den småskaliga bebyggelsen i den historiska stadskärnan. Bebyggelsehöjden föreslås variera mellan 2 och 3,5 våningar. Östra Långgatan börjar vid planområdet och utgör en av entréerna till den historiska stadskärnan. För att understryka detta föreslås bebyggelsehöjden i den norra delen till 3,5 våningar och som högsta punkt i förslaget skapas ett entrémotiv både till orten och stadskärnan. Genom ett spel mellan bebyggelse i 2 och 3 våningar i övrigt, åstadkoms variation och ett tilltalande volymspel.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 7

2012-12-12

Bilden visar perspektiv över den tänkta bebyggelsen från norr.

För att ytterligare bryta ner intrycket av bebyggelsen, och dramatisera rörelsen längs gatan, föreslås en öppning i gatulinjen. Ett smalt gatt på 4 meter skapar en spänning mellan öppet och slutet i rörelsen i gatan och ger möjlighet till siktlinjer ner mot Trosaån. Samtidigt kan solljuset kvällstid nå hela vägen ner till gatunivå på Östra Långgatan.

Bilden visar digitalt modellfoto över den tänkta bebyggelsen ovanifrån. Solförhållandena motsvaras av midsommarafton klockan 19.

Mot vattnet på fastighetens gård föreslås en byggrätt i upp till 3 våningar. Den befintliga terrasseringen av fastigheten i två nivåer behålls. Den övre delen av fastigheten, mot gatan, föreslås underbyggas med garage. Tillåten användning föreslås till bostäder med möjlighet till centrum i bottenvåningen.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 8

2012-12-12

Bilden visar perspektiv över den tänkta bebyggelsen från Trosaån.

Material Fasadmaterial på bebyggelsen är målad panel i olika gröna nyanser. Typen av panel kan variera för att bryta ner skalan och anpassa kvarteret till kringliggande bebyggelse. Nyansskillnaden mellan bebyggelsekropparna förstärker detta ytterligare. Bottenvåningarna utformas lika för alla byggnaderna med rödfärgat liggande timmer. Där lokaler förekommer i bottenvåningen tillåts större glasade partier. Balkonger och terrasser har räcken och avgränsningar i glas eller plexiglas. Takmaterial är plåt. Kulörer Fasader ska vara i en ljus, oxidgrön färgskala. Fasaderna sinsemellan varierar i olika kulörer. Takytor och plåtar utförs svart. Balkonger/terrasser På hus A och B mot Östra Långgatan och Strömgatan tillåts ej utskjutande balkonger. Dock kan franska fönster tillåtas i bostäder som ej har möjlighet till balkong mot innergård. På hus A och B mot innergård tillåts balkonger. På hus C tillåts balkonger. Takterrass tillåts på lågdelen av Hus B samt på Hus C

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 9

2012-12-12

Bilden visar digitalt modellfoto över den tänkta bebyggelsen ovanifrån. Solförhållandena motsvaras av vårdagjämning klockan 16.

Takkupor Takkupor skall utformas på ett sätt som är estetiskt tilltalande och ger en god helhetsverkan. Trafik och angöring Entréer föreslås genomgående med åtkomst från gatan. Boendeparkering föreslås i garage under bebyggelsen längs gatan med angöring via fastighetens norra kant. Mot gatan föreslås möjlighet till besöksparkering. Mark och vegetation Den idag mestadels hårdgjorda marken kommer att ersättas med planterade bostadsgårdar. Även garaget under bebyggelsen mot gatan kan ordnas som bostadsgård med planteringar och sittmöjligheter. Lek och rekreation Inom gångavstånd finns en större kommunal lekpark och i närområdet finns tillgång till motionsspår och stövområden i tätortsnära skogsområden. Även Trosa kvarn med sitt utbud finns inom nära avstånd. Översvämningsrisk Plushöjden på delar av marken mot ån ligger på gränsen till de + 2,2 m (RH2000) som rekommenderas av Länsstyrelsen för att klara förväntade framtida flöden på grund av klimatförändringar. Med terrassering och grundläggning av gårdsbebyggelsen antas tillräcklig riskhänsyn erhållas.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 10

2012-12-12

Riksintresset Trosa stad Disponeringen av bebyggelsen inom kvarteret, enligt en traditionell kvartersprincip, talar samma språk som bebyggelsen i övrigt längs Östra Långgatan och centrala Trosa. Den nya bebyggelsen hjälper även till att förstärka gaturummet genom en tätare placeringen i gatulinjen än den befintliga bebyggelsen. Den organiskt uppvuxna staden, med småskaliga byggnader adderade till varandra, utgör grunden för volymspelet inom fastigheten. På samma sätt som bebyggelsen i den historiska staden är en sammanhållen helhet, med rikt varierat volymspel, fungerar den nya bebyggelsen i sitt sammanhang. Vidare innebär valet av traditionella material, som samspelar med den omgivande miljön, att förslaget på ett bra sätt kompletterar övrig bebyggelse inom riksintresset. Förslaget är i enlighet med översiktsplanens ambitioner att ny bebyggelse ska bidra till att stadsmiljön utvecklas sammanhållet. Kulturmiljön Trosa kvarn De nya byggnaderna anpassas till den befintliga trähusarkitekturen i Trosa. Med hänsyn till den känsliga miljön i å-rummet med närheten till Trosa kvarn och dess närmaste omgivning krävs även att ny bebyggelse ansluter till karaktärsdragen i årummet och Trosa kvarn vad gäller materialval och färgsättning på fasader och tak. Samråd om utformningen ska ske med kommunens stadsarkitekt. Detta har säkerställts som planbestämmelser på plankartan. Beslut om strandskydd 100 meter strandskydd gäller utmed Trosaåns båda sidor. Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom planområdet i samband med att planen antas. Särskilda skäl Kommunen anser att intresset att upphäva strandskyddet inom planområdet väger tyngre är strandskyddsintresset eftersom området redan är bebyggt och utgör en förutsättning för att kunna utveckla Trosa till en långsiktigt levande tätort. Kommunen anser också att det fortfarande kommer att finnas goda förutsättningar för strandnära vistelse och värdefulla strandmiljöer i stadens centrum. I direkt anslutning till planområdet passerar östra å-promenaden mellan fastigheten och Trosaån. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till det kommunala VA-nätet. Avfall Trosa kommun har en renhållningsstadga som reglerar avfallshanteringen i orten. Inom tätorten finns platser för lokal återvinning och källsortering. Värme, fjärrvärme, energieffektivitet Byggnader ska vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämpligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 11

2012-12-12

förnyelsebara energikällor ska eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. Fastigheten är ansluten till det fjärrvärmenät som delvis är utbyggt i Trosa stad. Brand- och utrymningsfrågor Bebyggelsen ska utformas med bredder och svängradier så att utryckningsfordon kan ta sig fram. Dagvatten Dagvatten ska i största möjliga utsträckning tas omhand lokalt, i enlighet med kommunens VA-policy. Dagvattnet rinner idag direkt till ån. Med en ökad andel icke hårdgjorda ytor kan större mängder fördröjas innan avledning. El, tele och fibernät Fastigheten ska anslutas till befintliga nät.

Särskilda perspektiv Planläggningen av fastigheten syftar till att skapa en långsiktigt hållbar miljö - såväl socialt som bebyggelsemässigt. Med närhet till centrum och service skapas goda möjligheter för ett attraktivt och hållbart boende. Mycket finns inom gångavstånd vilket gynnar ett vardagsliv utan bil. På detta sätt gynnar förtätning av centrala delar av staden också jämställdheten då undersökningar visar att kvinnor i högre grad väljer att gå, cykla eller åka kollektivt för vardagliga ärenden. Tryggheten bygger bland annat på att människor har lätt för att lära känna igen men också lära känna varandra. Igenkännandet bygger sociala nätverk som bryggar över generationsgränser. För barn är det en trygghet att vuxna finns i utemiljön och har ett öga på leken. För vuxna är det en trygghet att känna de barn som är ute i näromgivningen. Bebyggelsen är samlad utmed stråk som har god kontakt med fönster och entréer. Det bidrar till trygghet när man rör sig i området, inte minst kvällstid. Samtidigt som planläggningen av området skapar en bra bostadsmiljö inom kvartersmark bibehålls de kvaliteter för Trosaborna som idag finns i området. Möjligheten att röra sig utmed det rekreativa stråket utmed å-promenaden kommer att behållas.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 12

2012-12-12

Administrativa frågor Huvudmannaskap All mark inom planen är kvartersmark. För omgivande gator är kommunen huvudman. Genomförandetid Genomförandetiden är tio (10) år från det att detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Medverkande Från samhällsbyggnadskontoret: Linda Axelsson, Planchef Mats Gustafsson, Samhällsbyggnadschef Medverkande konsulter Petter Brunskog, Sandellsandberg arkitekter AB

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 13

2012-12-12

Redovisning av genomförandet och dess konsekvenser Organisatoriska frågor Tidplan Samråd sommaren 2012 Beslut om granskning hösten 2012 Laga kraft dec 2012 Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande enligt ovanstående tidplan. Tidsplanen är preliminär och kan komma att justeras under arbetets gång. Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från datum detaljplanen vunnit laga kraft. Genomförandetiden innebär att om planen ändras eller upphävs före genomförandetiden, har fastighetsägaren rätt till ersättning för den skada denne åsamkas. Efter genomförandetiden fortsätter detaljplanen att gälla med dess byggrätter, men ändras eller upphävs planen finns det ingen rätt till ersättning för byggrätter som går förlorade. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Mark-, exploaterings- och avtalsfrågor, bygglovansökan och därmed, enligt Plan och bygglagen förenliga moment, handläggs av Samhällsbyggnadskontoret på Trosa kommun. Frågor som rör utbyggnad av vatten- och avloppsnätet handläggs av Tekniska enheten vid Trosa kommun. Anslutning sker vid av kommunen anvisad punkt och utbyggnaden bekostas av exploatören. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elnätet och planområdet ansluts i enlighet med nätägarens instruktion. Telia Sonera AB ansvarar för telenätet. Fastighetsägare och exploatör ansvarar för alla byggnader och anläggningar inom kvartersmark. Lantmäteriförrättningar föranledda av aktuell detaljplan hanteras av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län. Nybyggnadskarta beställs av Metria, Katrineholm, eller den som för tillfället är kommunens mät- och kartentreprenör. Plangenomförande Genomförande av aktuellt planförslag bekostas av exploatör i enlighet med det exploateringsavtal som tecknas mellan exploatör och Trosa kommun i samband med antagandet av detaljplanen. Avtal Exploateringsavtal tecknas mellan Trosa kommun och exploatör i samband med att detaljplanen antas.

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

PLANBESKRIVNING Detaljplan för Strömmen 3 Trosa, Trosa kommun sid 14

2012-12-12

Fastighetsrättsliga frågor Förrättningar såsom fastighetsbildning, fastighetsjuridik, samfälligheter, fastighetsregleringar, ledningsrätt mm vilka föranleds av genomförandet av detaljplanen handläggs av Lantmäterimyndigheten Södermanlands län och bekostas av exploatören. Ansökan om lantmäteriförrättning görs av exploatören. Fastighetsägaren till Strömmen 3 ansvarar för att överrenskommelsen mellan Strömmen 3 och Strömmen 4 uppdateras angående tillfarten till planområdet. Detta kan ske antingen via befintligt servitut eller genom att en gemensamhetsanläggning inrättas. Avloppet i området sköts gemensamt inom flera fastigheter och för detta finns en gemensamhetsanläggning. I samband med exploatering inom Strömmen 3 måste denna gemensamhetsanläggning ses över. Ekonomiska frågor Planavgift tas inte ut vid bygglov. Kostnad för bygglov debiteras enligt taxa. I samband med planens antagande tecknas ett exploateringsavtal mellan Trosa kommun och exploatör. Medverkande Från samhällsbyggnadskontoret: Linda Axelsson, Planchef Mats Gustafsson, Samhällsbyggnadschef Medverkande konsulter Petter Brunskog, Sandellsandberg arkitekter AB

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Planområde

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/65

2014-03-11 Samhällsbyggnadskontoret Linda Axelsson Tel. 0156-520 37 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Fördjupad översiktsplan Solberga Förslag till beslut Planutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till fördjupad översiktsplan för Solberga. ________

Ärendet Trosa kommun har under ett flertal år utrett möjligheten att utveckla en ny stadsdel i Vagnhärad, Solberga. Arbetet med den fördjupade översiktsplanen avbröts tidigare i samband med att dåvarande Banverket valde att inte fortsätta planeringen av Ostlänken. Trosa kommun är en tillväxtkommun vilket gjorde att kommunen återupptog arbetet med planen under 2012. Planen ställdes ut men synpunkter, från framförallt Trafikverket med anledning av väg 218, gjorde att ytterligare en utställning krävdes. Efter en förnyad dialog med Trafikverket med fokus på väg 218 reviderades planförslaget och ställdes ut en andra gång. Den andra utställningen gav endast ett fåtal synpunkter och nu föreslås planen antas av fullmäktige. Efter det att den fördjupade översiktsplanen antagits kan kommunen gå vidare med att etappvis börja detaljplanera Solberga för en framtida utbyggnad av Vagnhärad och en anpassning till ett kommande resecentrum i norra delen av tätorten. Utbyggnaden av Solberga kommer att ske under lång tid och kan på lång sikt innebära ett tillskott på ca 1.000 bostäder samt möjligheter för såväl verksamheter som annan kommersiell och offentlig service i Vagnhärad

Mats Gustafsson

Linda Axelsson

Samhällsbyggnadschef

Planchef

Bilagor 1. Antagandehandling Fördjupad översiktsplan Solberga 2. Utdrag ur protokoll från Planutskottet

Beslut till Kommunstyrelsen Linda Axelsson Akten

)|UGMXSDG|YHUVLNWVSODQ

ăI|U6ROEHUJD

$QWDJDQGHKDQGOLQJ

www.trosa.se/fop

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Innehåll Bakgrund och utgångspunkter ............................................................................3 Inledning ....................................................................................................... 3 Översiktsplan 2010 ......................................................................................... 4 Fördjupning av översiktsplanen ........................................................................ 5 Riktlinjer för den kommunala planeringen .......................................................... 6 Tidigare studier och regleringar ........................................................................ 7 Vagnhärad idag ...................................................................................................9 Kvaliteter att bevara och utveckla..................................................................... 9 Riksintressen.................................................................................................. 9 Bebyggelsehistoria........................................................................................ 11 Grönstruktur och rekreationstråk .................................................................... 12 Näringsliv .................................................................................................... 12 Service ........................................................................................................ 12 Teknisk försörjning ....................................................................................... 13 Ostlänken och övriga kommunikationer ........................................................... 14 Planområdet ......................................................................................................15 Utgångspunkter och förutsättningar ................................................................ 15 Grönstruktur, rekreation, kulturmiljö............................................................... 15 Kommunikationer ......................................................................................... 16 Teknisk försörjning ....................................................................................... 18 Service ........................................................................................................ 19 Riskhänsyn och miljöstörningar ...................................................................... 19 Framtida mark- och vattenanvändning..............................................................21 Inledning ..................................................................................................... 21 Stadsbyggnadskaraktärer .............................................................................. 22 Förslag till planering...................................................................................... 25 Närhet och tillgänglighet................................................................................ 26 Fortsatt planering..............................................................................................28 Konsekvenser ....................................................................................................29 Studerade alternativ ..................................................................................... 30 Del 1: Översiktlig bedömning av konsekvenser................................................. 31 Del 2: Miljökonsekvensbeskrivning.................................................................. 37 Betydande miljöpåverkan .............................................................................. 38 Sammanfattande redogörelse......................................................................... 42 Icketeknisk sammanfattning .......................................................................... 43 Källor.................................................................................................................45 Trosa kommun ............................................................................................. 45 Övrigt material ............................................................................................. 45

2

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Bakgrund och utgångspunkter Inledning Trosa kommun är en expansiv kommun och under 2000-talet har ett flertal nya bostadsområden planlagts och byggts ut i kommunen. Intresset för Vagnhärad har ökat successivt och tack vare goda kommunikationer och pendlingsmöjligheter har tätorten blivit en attraktiv boendeort för många nya invånare. Samtidigt har kommunen flera utmaningar att hantera i samband med planläggning i Vagnhärad. Dels är bygden mycket fornlämningsrik samt dels påverkas större delen av norra Vagnhärad av Trafikverkets utredningskorridor för Ostlänken. I en tid när allt fler söker sig till Trosa kommun och till Vagnhärads tätort behöver kommunen hitta nya möjliga utbyggnadsområden. Ett sådant område är Solberga i nordöstra Vagnhärad. Av översiktsplanens namngivna och beskrivna objekt är Solberga det överlägset största området. En total utbyggnad av Solberga-området skulle innebära en avsevärd ökning av tätortens befolkning vilket också kommer att resultera i förändringar för Vagnhärad i stort. Trosa kommun har i sin översiktsplan pekat på kommunens tre tätorters särart och vikten av att både bevara som utveckla dessa. Således har kommunen gjort omfattande investeringar i centrala Vagnhärad för att utveckla centrum och skapa en attraktiv plats och torgmiljö som ska utgöra den naturliga mötesplatsen även vid ett fullt utbyggt Solberga. Arbetet med att förnyelsen av Vagnhärads torg pågår just nu bl a genom att det kommunala bostadsföretaget Trosabygdens Bostäder AB bygger ett nytt flerfamiljshus med lokaler i bottenvåningen samt den privata fastighetsägaren tillsammans med livsmedelsbutiken i södra delen av torget byggt om fasad och butiksytor. När de pågående byggnadsarbetena avslutats kommer kommunen att färdigställa torgytan. Därutöver utreds även en förtätning vid befintliga flerbostadshus vid Biblioteksvägen för att möjliggöra en inramning av torgytan även österut. En utbyggnad av Solberga behöver anpassas utifrån de förhållanden som finns på platsen. I anslutning till området och avgränsande mot resten av tätorten ligger väg 218 som är en prioriterad transportled inte bara för Vagnhärad utan även för Trosa tätort. Trafikverket ansvarar för vägen och den är en viktig transportled i deras vägsystem. Dessutom innebär Regeringens beslut under sensommaren 2012 om att Ostlänken ska byggas att utbyggnaden av Solberga ska anpassas till ett kommande resecentrum vid den nya järnvägen. Som tidigare nämnts finns såväl inom Vagnhärad som i tätortens omgivningar omfattande fornlämningsområden. Inom Solberga finns några kända fasta fornlämningar samt ett gravfält. Trosa kommun har tidigare arbetat med en fördjupad översiktsplan för området men i och med den stora osäkerheten kring Ostlänken valde kommunen att 2008 avbryta arbetet och invänta dåvarande Banverket, numera Trafikverkets, planering. I och med att efterfrågan på bostäder är stor i kombination med kommunens omfattande utvecklingsarbete i Vagnhärad återupptog kommunen arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Solberga under våren 2012. Det visade sig vara ett beslut som låg rätt i tiden med tanke på det positiva beslutet angående Ostlänken under sensommaren samma år.

3

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Översiktsplan 2010 Gällande bestämmelser Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun ha en aktuell, kommunövergripande översiktsplan. Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om kommunens användning av mark- och vattenområden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen är ett strategiskt, långsiktigt styrinstrument för de närmaste 10-20 åren. Den är utformad så att den kan revideras och anpassas till förändrade förutsättningar, vilket normalt kan behövas efter cirka 5 år. Genom förändringen av Plan- och bygglagen år 2011 förstärktes betydelsen av översiktsplanen och dess tyngd som strategiskt dokument betonades särskilt. Översiktsplanen, liksom fördjupningar som detta dokument, antas av kommunfullmäktige men är inte juridiskt bindande. Enligt 3 kap 27 § Plan- och bygglagen ska kommunfullmäktige också minst en gång under mandatperioden pröva översiktsplanens aktualitet. Genom att planeringsprocessen har en bred förankring hos allmänheten kan översiktsplanen bli ett betydelsefullt uttryck för kommunens vilja och mål. Trosa kommuns gällande översiktsplan antogs av Kommunfullmäktige 2010. Denna planfördjupning avser att mer i detalj belysa förutsättningar och visioner för Solberga.

Översiktsplanens visioner ÖP 2010 inleds med en vision för Trosa kommun och blickar ut mot 2020 och framåt. I visionen anges att kollektivtrafiken utvecklas ytterligare, särskilt norrut mot Stockholms län samt att den färdigbyggda Ostlänken avsevärt förkortat restiden för boende i kommunen. Vidare anges att nya bostadsområden har byggts ut och att huvuddelen av dessa är belägna i Vagnhärad. Mot bakgrund av detta finns ett stöd i översiktsplanen att slutföra det fördjupningsarbete som inleddes 2008 vad gäller nordöstra Vagnhärad och Solberga. Nedanstående plankarta är hämtad från ÖP 2010 och illustrerar övergripande inriktningar i denna.

Karta från Översiktsplan 2010, Trosa kommun.

4

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Fördjupning av översiktsplanen Planens syfte Denna plans syfte är att möjliggöra en ny stadsdel runt Solberga gård, att skapa förutsättningar för en väl fungerande och estetiskt tilltalande utbyggnad av Vagnhärads tätort med ett varierat utbud av boendeformer i en attraktiv miljö. För detta är även utformningen av väg 218 en central del samt lokalisering av Ostlänken samt dess resecentrum.

Avgränsning Med hänvisning till inledande stycke har här gjorts en grov avgränsning för planområdet. Denna fördjupade översiktsplanen är snarare funktionsmässigt än geografiskt avgränsad. Kartskissen är därför att se som en illustration och orientering, där planområdet markeras med den streckade ytan.

Avgränsning av fördjupningsområdet.

Disposition Inledningsvis beskrivs Vagnhärad översiktligt samt vilka förutsättningar som råder. Därefter följer en mer ingående genomgång av planområdet idag. I avsnittet Framtida markoch vattenanvändning redovisas förslag till hur utbyggnad av området kan ske. Planens konsekvenser studeras i kapitlet Konsekvenser, där även en miljökonsekvensbeskrivning ingår. Sist i planen följer en förteckning av de källor som använts för arbetet.

Inverkan på miljön För att främja en hållbar utveckling ska miljöaspekter tas med i planer, enligt Plan- och bygglagen 4 kap § 34. I enlighet med bilagorna 1 och 3 i MKB-förordningen anses alla översiktsplaner innebära betydande miljöpåverkan. Även fördjupningar av översiktsplaner anses generellt innebära förändringar som inte kan anses som mindre och bedöms därmed innebära betydande miljöpåverkan. Betydande miljöpåverkan redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen i det separata avsnittet Konsekvenser.

5

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Organisation och tidsplan Kommunstyrelsen beslutade 2006-09-27 att ge i uppdrag till planutskottet att ta fram ett förslag till fördjupad översiktsplan för nordöstra Vagnhärad. Arbetet avbröts i samband med utställningen 2008 men 2012-03-08 beslutade kommunstyrelsens planutskott att återuppta arbetet. Planutskottet är politisk styrgrupp. I utskottet ingår ordförande Tomas Landskog (m) samt vice ordförande Per Insulander (s) därutöver är Sune G Jansson (m), Bengt-Eric Sandström (fp) och Ann-Sofie Soleby-Eriksson ordinarie ledamöter. Ersättare är Ann Larson (m), Arne Karlsson (kd), Stefan Björnmalm (c), Gitte Jutvik-Guterstam (tr) samt Maria Arman (mp). Det tidigare arbetet med den fördjupade översiktsplanen bedrevs i en arbetsgrupp med representanter från såväl samhällsbyggnadskontoret som miljökontoret, bygglovenheten som kommunekologen. Därutöver har fackkontoren bidragit med sakkunskap inom sina specifika ämnesområden. Det återupptagna arbetet har skett via samhällsbyggnadskontoret med deltagande av samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson och planchef Linda Axelsson i samarbete med kommunens fackkontor. Tidsplanen för resterande arbete är: Samråd

juni-augusti 2007

Utställning

februari-mars 2008

Utställning av reviderat förslag vintern 2013 Utställning av ytterligare reviderat förslag

hösten vintern 2013

Antagande i kommunfullmäkti- våren 2014 ge Laga kraft

våren 2014

Riktlinjer för den kommunala planeringen Förutom ÖP 2010 finns även ett antal andra måldokument formulerade på olika nivåer och med olika perspektiv. För denna fördjupade översiktsplan har några av dessa bedömts relevanta. Dessa redogörs för här och ska genomsyra hela planeringen och dess genomförande.

Fastlagd kurs för Trosa kommun Vid Trosa kommuns bildande fastställdes ett antal riktlinjer. Av dessa är några relevanta för samhällsplaneringen i nordöstra Vagnhärad; x

Kommunen ska växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts särprägel ska tillvaratas.

x

Kommunen ska arbeta för att fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas.

x

Miljöhänsyn ska genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande.

x

Kommunen ska verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt.

Näringslivsplan 2011-2014 I kommunens näringslivsprogram som antogs 2011-10-13 anges inriktningen på kommunens arbete med näringslivsfrågor. Syftet med programmet är att ytterligare stärka näringslivsklimatet i kommunen och fastställa en strategi för tillväxt och utveckling av näringslivet. Utifrån fastställda mål arbetar kommunledningen i dialog med näringslivets representanter. Genom att skapa förutsättningar för en utveckling av näringslivet kan kommunens tillväxtmål nås. Ett varierat och växande näringsliv resulterar i en attraktiv

6

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

arbetsmarknad som växer och som också gör att kommunen blir mer attraktiv att bosätta sig i.

Miljöpolicy och Energi- och klimatplan Miljöpolicyn omfattar fyra övergripande punkter och antogs av kommunfullmäktige 199401-12. Med denna som utgångspunkt togs 1999 fram en Energiplan för Trosa kommun. Energiplanen med klimatstrategi reviderades och fastställdes på nytt år 2008. I denna finns kommunens övergripande energi- och klimatmål, riktlinjer för hur kommunens energiförsörjning samt dess energi- och klimatstrategi för det kommande arbetet. Under 2013 antog kommunfullmäktige en ny energi- och klimatplan för kommunen vilken kommer att vara en grund för kommande detaljplaner i området.

Folkhälsa Trosa kommun har riktlinjer för sitt folkhälsoarbete vilka antogs av kommunfullmäktige 2006-06-21. Målsättningen är att skapa förutsättningar i samhället för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Respektive nämnd och verksamhet ska arbeta för att uppnå detta generella mål för kommunen. Arbetet med folkhälsa är brett och begränsas inte av enskilda sektorsintressen utan en samordning mellan verksamheterna ska prioriteras. Inom samhällsplaneringen är mål som ”att öka den fysiska aktiviteten”, ”trygga och goda uppväxtvillkor” och att eftersträva ”sunda och säkra miljöer” betydelsefulla.

Tidigare studier och regleringar Vid sidan av ÖP 2010 finns en rad andra dokument som reglerar markanvändning eller ger rekommendationer på annat vis. Här sammanfattas kortfattat relevanta slutsatser för planområdet.

Befintliga detaljplaner Huvuddelen av planområdet är inte detaljplanelagt. För vägen förbi Solberga gård och upp mot Åbo gäller P 64-4 och den södra anslutningen till väg 218 av Solbergavägen är reglerad i P 70-19. Intilliggande verksamhetsområden väster om väg 218 är i huvudsak reglerade i detaljplaner av skiftande årgång.

Ostlänkenstudier Inom ramen för planeringen av Ostlänken har en rad utredningar gjorts. Flera av dessa utgör värdefulla kunskapskällor för denna plan. Dessa behandlar bland annat; x

övergripande förarbete för Ostlänken, som resulterat i val av korridor för fortsatt utredning

x

regional planering och regionförstoring i samband med Ostlänken

x

miljöprövning för passage av järnväg genom Tullgarns Natura 2000-område

x

funktions- och tillgänglighetsanalys till resecentrum

x

resecentrumutredning

x

pendling med kollektivtrafik i Sörmland

x

lokal trafikförsörjning

Utredningar som dessa utgör viktigt kunskapsunderlag för samhällsplaneringen i Vagnhärad. Planprocessen för den fördjupade översiktsplanen sker i dialog med berörda myndigheter. Bland dessa är Trafikverket en viktig samtalspart. I och med beskedet under sensommaren 2012 som anger att Ostlänken ska byggas har utredningsarbetet återupptagits och Trafikverket har pekat ut delsträckan genom Trosa kommun som en av de fyra första i tur för upphandling av det fortsatta utredningsarbetet. Lokalisering av Ostlänken och

7

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

dess resecentrum samt anslutningar och andra funktioner invid stationen kommer att påverka utvecklingen av Solberga. Även hanteringen av den befintliga Södra stambanan kommer att påverka kommunens planering av Solberga och övriga delar av centrala Vagnhärad.

Vagnhärad 2030 Med avstamp i översiktsplanen från 2001 tog kommunen fram en visionsstudie om det framtida Vagnhärad. Visionen behandlar ett antal kärnfrågor med tydligt fokus på vad som är ett bra boende och var områden för detta kan finnas i orten. Aspekter som tas hänsyn till är bl a förhållande till befintlig stadsmiljö, estetik, ekonomi, ekologi, miljöstörande faktorer. Tidsperspektivet omfattar ca 30 år.

Förutsättningar och förslagsstudie för nyexploatering i Solberga Som ett viktigt underlags- och diskussionsmaterial har, särskilt i det tidigare skedet, en studie framtagen för Trosa kommun under 2005 använts. I denna rapport har förutsättningar och förslag tagits fram gällande framför allt nyexploatering av bostäder vid Solbergaområdet, trafikföring, utveckling av verksamhetsområdet Lånesta e t c. Rapporten utgör ett grundligt och omfattande material, som till viss del ligger till grund för denna fördjupade översiktsplan.

8

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Vagnhärad idag Kvaliteter att bevara och utveckla Vagnhärad är ett stationssamhälle som präglas av småskaliga villaområden i enklaver med grönområden emellan. Denna struktur är delvis uppkommen av den rikliga förekomsten av fornlämningar i och kring orten. De gröna kullarna, det öppna kulturlandskapet, fornlämningarna och Trosaån ger tillsammans med den kuperade miljön Vagnhärad dess mångfacetterade karaktär. Orten är idag välförsörjd vad gäller kommunikationer. Med E4:an och järnvägen nås Stockholmsregionen och Östergötland samt grannkommunerna Nyköping och Södertälje relativt snabbt och enkelt. En stor del av kommunens befolkning arbetspendlar idag till andra kommuner. Andelen av dessa som åker kollektivt väntas öka betydligt i samband med Ostlänkens tillkomst. Möjligheterna är goda att ytterligare utveckla kommunikationerna och därigenom skapa goda förutsättningar för såväl fler boende som nya verksamhetsområden. Motorvägsavfarten kan ses som infarten eller porten till Vagnhärad och ansiktet utåt för den nordöstra kommundelen. Utformningen är idag förhållandevis enkel och utvecklingspotentialen är stor.

Riksintressen Riksintressena är viktiga instrument för avvägningar i samhällsplanering och utpekas inom en rad olika områden både för bevarande- och nyttjandeintressen. I enlighet med 3:e kapitlet Miljöbalken berörs planområdet av nedan redovisade riksintressen. I detta kapitel ges en beskrivning och motivering till riksintressena som rör Solberga och dess direkta närhet. Övriga konsekvenser och påverkan på riksintressen utvecklas i konsekvensbeskrivningen.

Kulturmiljö Trosaåns dalgång Delar av planområdet berörs av riksintresset Trosaåns dalgång. Detta utgör ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap med tätt förekommande fornlämningar kring dalgången. Ur detta kan utläsas en lång bebyggelsekontinuitet och stegvis kolonisation anpassad till landhöjningen, vilket också styrt läget för de förhistoriska centrumbildningarna. I dalgången syns spår av hur bygdens kärna flyttats från Husby under yngre järnålder till det medeltida Trosa stad vid kyrkplatsen och slutligen till dagens Trosa stad i början av 1600-talet. I Vagnhäradsområdet finns en omfattande bronsåldersuppsättning i form av många skärvstenshögar, hus och odlingsterrasser, gravar, älvkvarnar och ovanliga hällristningar. Stränderna längs Trosaån omfattas till stor del av 100 m strandskydd där inte detaljplaner upphävt detta. Fornlämningarna är skyddade enligt Kulturminneslagen. Trosaåns strandskyddszon berör inte planområdet.

Naturvård och friluftsliv Tullgarn Nordost om planområdet finns Tullgarns riksintresseområde för naturvård och friluftsliv. Området representerar en stor mångfald av naturtyper, med en mycket rik och delvis unik flora och fauna. Riksintresset är lättillgängligt och försett med strövstigar och andra anordningar för rörligt friluftsliv.

9

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

I stort sett överensstämmer områdets gränser med ett riksintresseområde för friluftsliv. Dessa ligger i planområdets närhet. Exploatering ska följa riktlinjer i beslut om naturreservat.

Kommunikationer Järnvägar Den befintliga järnvägen, Södra stambanan, är liksom ett stort antal andra kommunikationsleder av riksintresse. I händelse av att motstående intressen står i konflikt till byggandet och planeringen för Ostlänken kan även denna hävdas som riksintresse, d v s väga tyngre än lokala och regionala intressen av olika slag. Arbetet med planeringen av Ostlänken kommer att återupptas i och med att regeringen i slutet av augusti 2012 beslutade om att genomföra projektet. Byggstart är planerad till år 2017. Utredningsarbetet avbröts tidigare i det skedet att järnvägsutredningen var klar men regeringen ännu inte hade gjort någon tillåtlighetsprövning. Planeringsarbetet har nu återupptagits och avsnittet genom Trosa kommun har hög prioritet med tanke på de kulturmiljörelaterade frågor som kvarstår att lösa. Nedan redovisas Ostlänkens utredningskorridor.

Vägar E4, länsvägar och primära länsvägar kan hävdas som riksintressen vid intressekonflikter. Genom detta beslut pekar Trafikverket ut ett nät av vägar som har sådana speciella funktioner för vägtransportnätet att de mark- och vattenområden som berörs av vägarna är av riksintresse för kommunikationsanläggningar. Det utpekade vägnätet benämns förenklat ”vägar av riksintresse” även om det enligt Miljöbalkens bestämmelser inte är vägarna som är av riksintresse utan endast berörda mark- och vattenområden. Tolkningen är således att det är funktionen som ska skyddas. De mark- och vattenområden som berörs av utpekat vägnät ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten av eller utnyttjandet av väganläggning. Väg 218 utgör ett viktigt stråk för trafik från E4 till Vagnhärad och Trosa tätort och den är också den huvudsakliga entrén till kommunen. En utbyggnad av vägen till mötesfri landsväg för att öka trafiksäkerheten finns med i den regionala infrastrukturplanen. Det handlar dock endast om en delsträcka. Trosa kommun och Trafikverket har inlett en dialog om hur väg 218 kan utvecklas på bästa sätt utifrån båda parters perspektiv. Samarbetet

10

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

syftar till att både skapa en attraktiv entré till kommunen och Solbergaområdet samtidigt som Trafikverkets mål om framkomlighet tillgodoses. Exakt hur detta ska genomföras kommer att utredas separat i en åtgärdsvalsstudie för hela väg 218.

Bebyggelsehistoria Byar och gårdar I tidigare arbete med översiktsplanering, gällande kriterier för goda boendemiljöer, har vikten av att bygga vidare på Vagnhärads befintliga karaktär varit särskilt prioriterad. Som en första del i att finna ortens karaktär och identitet har en översiktlig inventering gjorts av traktens byar och gårdar. Gårdarna, som utan undantag har en mycket lång historia, är liksom bybildningarna spår av det ursprungliga Vagnhärad och utgör på flera håll grunden för var dagens bebyggelse återfinns. Som en del i detta anses byggande nära bl a Solberga gård vara en naturlig fortsättning på äldre tiders val av platser för exploatering.

Planeringshistorik När Vagnhärad utvecklades från en jordbruksbygd centrerad kring ett antal större gårdar till ett samhälle i modern bemärkelse, blev järnvägen och kyrkan de naturliga centrumpunkterna för dåtidens stadsstruktur. Detta är påtagligt än idag även om centrumbildningen knappast är lika tydlig nu som då. Med utgångspunkt från en plankarta daterad 1916 kan generellt sägas att bebyggelsen antingen är lokaliserad i direkt anslutning till centrum, alternativt på sydsluttningar där gynnsamt klimat har kunnat uppnås utan att värdefull jordbruksmark tagits i anspråk. Detta synsätt kombinerat med förtätning och omvandling av centralt belägna områden föreslås även framöver att vara en planläggningsprincip när Vagnhärad ska växa.

Bebyggelsens ålder Vagnhärad har utvecklats utifrån olika centrumbildningar. Dessa har planerats, byggts och stagnerat och så småningom avlöst varandra. Sålunda kan man konstatera att det inom orten har funnits fyra sådana centrumbildningar; vid Alby (den äldsta) och Mölna, vid Åby och Södra Husby, Stationsområdet samt nuvarande centrum med skolområdet vid Gnestavägen. Under den första delen av 1900-talet var byggnadstakten jämn i Vagnhärad. Därefter har den ökat och var som mest intensiv under 1970-talet, då folkmängden mer än fördubblades. De områden som under 1970-talet byggdes ut med villor, radhus och flerbostadshus är bland annat Norra Husby, Nygårdsområdet, Fagerhult och Ödesby. Under 2000-talet har ytterligare bostadsområden planlagts, t ex Väsby och Alby, men dessa har ännu inte byggts ut i sin helhet.

Fornlämningar och historiska värden Östra Sörmland i allmänhet och Vagnhärad i synnerhet har ett rikt kulturarv med ansenliga mängder fornlämningar. Medeltida kyrkor, herresäten, stora gårdar, torp och skärgårdshemman är spår efter en spännande och mångfacetterad historia. Området kring tätorterna var fortfarande vid slutet av stenåldern ett skärgårdslandskap. Under bronsåldern var Trosaån en mäktig farled mellan de olika boplatserna, farbar från havet i söder ända till Mälaren. Farleden var viktig för handel och transporter. I södra Husby invid Trosaån i Vagnhärad finns landskapets största koncentration av storhögar, åtta gravar på 20-30 meter i diameter. Husby var troligen en betydande ort under yngre järnåldern. Ur dagens bebyggelse kan vi med kunskap och fantasi utläsa hur kulturlandskapet och samhällena har utvecklats och förändrats. De kulturhistoriska värdena består av landskapsrum, fornminnen, kulturlager, bebyggelsemiljöer och enskilda byggnader som be-

11

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

rättar om bygdens och ortens historia. Unikt för Vagnhäradsområdet är den stora mängden fornlämningar från många olika tidsperioder samlade runt Trosaån.

Grönstruktur och rekreationstråk I Vagnhärad kombineras småskaliga villaområden med attraktiva grönområden emellan dem, vilket skapar rikliga möjligheter till bostadsnära rekreation. Bland annat finns i ordningsställda gångstigar utmed Trosaån. Söder om Vagnhärad och planområdet finns Häradsvallen och Hungaområdet, där en rad aktiviteter såsom orientering, skidspår, fotboll e t c anordnas. Norr om Solberga gård och den planerade exploateringen finns skogsmarker som sannolikt kan utvecklas till tätortsnära rekreationsområden. Ett unikt, sammanhängande fornlämningsstråk med fornlämningar från flera tidsperioder sträcker sig ifrån Centrumvägen väster om Häradsgården, norr om Skolvägen, norr om Hagarna fram till Lånesta. Fornlämningsstråket är intressant för kulturmiljövården och utgör en viktig del i samhällets grönstruktur. Området används flitigt för rekreation av olika slag. Inom planområdet saknas iordningsställda rekreationsmöjligheter såsom gång- och cykelvägar, promenadstigar e t c Skogsområdet norr om Solberga gård används dock i viss omfattning för rekreation och friluftsliv.

Näringsliv I Vagnhärad är utbudet av verksamheter och företag relativt brett. En betydande del av den industrimark som reserverats genom detaljplanering finns i anslutning till planområdet. Även inom planområdet kan det bli aktuellt med etablering av verksamheter. Det är också inom detta område som möjligheterna är goda att utveckla Vagnhärads näringsliv och tätortens centrumfunktioner genom ett stärkt centrum och förbättrade kommunikationer. Det finns flera potentiella synergieffekter i att lokaler, transportvägar och övrig bebyggelse utgör en positiv miljö för utveckling och framsteg på flera plan.

Service Handel I Vagnhärad är handeln idag främst koncentrerad till Vagnhärads torg, men finns även lokaliserad längs Stationsvägen, nya Industrivägen samt i viss mån utmed Kalkbruksvägen. I centrum finns två större livsmedelsbutiker samt ett antal mindre specialbutiker. Förutsättningarna att utveckla och stärka handeln i Vagnhärad är goda. I och med ombyggnationen av Vagnhärads torg har bättre förutsättningar för ett levande centrum skapats i och med att fler bostäder byggs och nya affärslokaler har möjliggjorts.

Skola och barnomsorg I Vagnhärads centrum finns Hedebyskolan och Fornbyskolan i skolår F-9 samt därtill hörande fritidsavdelningar. I takt med en omfattande utbyggnad av Solberga kan det bli aktuellt med att planera för en ny skola. Tätorten har tre förskolor. Planområdets närmaste, förskolan Hasselbacken, ligger vid området Hagarna. I nära anslutning till centrum och skolområdet finns förskolorna Fageräng och Fagerhult. När Solberga byggs ut kommer efterfrågan på förskoleplatser att öka vilket gör att områden för förskolor kommer att

12

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

planeras inom Solberga. Även behovet av ytterligare grundskoleplatser kommer att öka vilket sannolikt leder till att ytterligare en skola behövs inom tätorten.

Äldreomsorg Vagnhärads äldreomsorg är koncentrerad till Häradsgården som är belägen utmed Centrumvägen/Gärdesvägen. Omfattningen av äldreomsorg anses i dagsläget tillgodosett. I takt med expansion och en åldrande befolkning kan dock en utbyggnad bli aktuell.

Kultur och fritid Bibliotek Vagnhärads bibliotek har under 2012 flyttat in i nya och ändamålsenliga lokaler vid Vagnhärads torg. Idrottsanläggningar Häradsvallen, Vagnhärad, har fotbollsplaner med konstgräs, grus och gräs. På andra sidan väg 218 är den nybyggda sporthallen Lånestahallen belägen. Invid den finns även boulebanor anlagda. I centrala tätorten inom Hedebyskolans område finns en QLAN-plan för spontanidrott. Centralt finns också en större anläggning, Hedebyhallen, som förutom till sportevenemang kan användas för flera ändamål såsom mässor och liknande. Under hösten 2012 har Hedebyhallen kompletterats med läktare. Motionsspår Vid Häradsvallen i Vagnhärad finns ett motionsspår (1950 m) med elbelysning. Under vintertid finns periodvis skidspår såväl runt Häradsvallen som mellan Trosa och Vagnhärads tätorter. Badhus I bad- och fritidsanläggningen Safiren i Vagnhärad finns en 25-metersbassäng, undervisningsbassäng, varmbassäng samt gym, solarium och café. Under 2012-2014 pågår en omfattande renovering och badhuset beräknas åter vara öppet från augusti 2014.

Teknisk försörjning Utbyggnad av fjärrvärme I Vagnhärad har ett bioenergi- och solenergibaserat fjärrvärmenät etablerats under 20002001. I ett första steg har skolor, hyresbostäder, industrier samt en betydande andel villor anslutits. Förutsättningarna är goda för att även fler bostadsområden ska kunna anslutas. Inom ramen för kommunens detaljplanering skapas förutsättningar för att bostäder och verksamheter ska kunna värmas upp på ett långsiktigt hållbart sätt.

Vatten och avlopp Dricksvatten Vagnhärads vattentäkt med skyddsområde ligger vid Källvreten. En överföringsledning kopplar ihop Trosas och Vagnhärads vattenledningsnät vilket ger en stabil vattentillgång och säkrad vattenkvalitet. Samtidigt finns risk för brist på dricksvatten vid låga grundvattennivåer. Skyddsområdet för Källvreten är indelat i en inre och en yttre zon med särskilda föreskrifter enligt beslut av Länsstyrelsen och Vattendomstolen. En äldre vattentäkt finns inom Lånesta industriområde, vilken dock inte är i bruk idag. Utredning har påbörjats för att på sikt kunna etablera ytterligare en vattentäkt för att tillgodose det ökade behovet av dricksvatten i samband med en väntad befolkningstillväxt. Avlopp Reningsverket i Vagnhärad har kapacitet för totalt 6 000 personer vilket innebär att det finns utrymme för ytterligare ca 1100 lägenheter (beräknat efter 2,6 boende/hushåll). På

13

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

sikt kommer en utbyggnad, alternativt samlokalisering med det nya reningsverket i Trosa blir nödvändig. Trosa kommun har anlagt en våtmark vid Häradsvallen för ytterligare rening av det utgående avloppsvattnet från Vagnhärads reningsverk. Våtmarken reducerar utsläpp av kväve, fosfor och sjukdomsalstrande mikroorganismer i Trosaån och Stadsfjärden.

Ostlänken och övriga kommunikationer Järnvägssträckan Södra Stambanan har trafikerat Vagnhärad sedan 1913. Spåren går i dagsläget utmed planområdets östra del. Kapaciteten på banan är begränsad till två tåg i timmen och idag stannar persontågen drygt 25 gånger per dygn i Vagnhärad. I takt med ändrade behov och förutsättningar har Trafikverket under lång tid bedrivit ett planarbete för en ny järnvägslinje, Ostlänken, mellan Järna och Linköping. För Vagnhärads del kommer en utbyggnad av Ostlänken innebära en stor förändring dels genom att dagens station troligen flyttas till de norra delarna av samhället och de ökade pendlingsmöjligheterna medför ett ökat intresse att bosätta sig inom tätorten. Planeringsarbetet för Ostlänken har legat nere sedan år 2010, men har återupptagits efter Regeringens besked i augusti 2012. Dåvarande Banverket arbetade fram en järnvägsutredning som därefter skulle tillåtlighetsprövas. Arbetet är nu återupptaget och avsnittet genom Trosa kommun har hög prioritet för den fortsatta utredningen.

Busstrafik Busstrafiken utgörs av regional och lokal busstrafik. Vagnhärad trafikeras i dagsläget av sex regionala busslinjer i riktning mot Trosa, Västerljung, Södertälje, Nyköping och Gnesta. Busshållplatserna täcker väl de centrala delarna av samhället, medan de omkringliggande bostadsområdena har lägre standard. Hållplatslägen finns vid järnvägstationen, Stationsvägens anslutning till väg 218, vid Kalkbruksvägens anslutning till väg 218 samt på väg 218 norr om Kalkbruksvägens anslutning till 218. Därutöver trafikerar Trosabussen sträckan Trosa via Vagnhärads station till Liljeholmen i Stockholm med 13 turer i vardera riktning på vardagar samt även med trafik på helgerna. Kollektivtrafiken i övrigt genomgår för närvarande en stor förändring. Ny lagstiftning samt inordnandet av Kollektivtrafikmyndigheten har gjort att förutsättningarna ändras för planering och finansiering av kollektivtrafiken såväl nationellt som regionalt. I samarbete med Länstrafiken har kommunen utvecklat kollektivtrafiken mer mot en stomnätstrafik där stråk med hög efterfrågan fått prioritet. I framtiden när Ostlänken väl byggts kommer detta att få effekter för kommunens kollektivtrafikplanering både i form av trafikering men också vid utvecklandet av ett resecentrum.

Gång- och cykelvägar Vagnhärad har i dagsläget ett tämligen väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. Det finns dock ett antal länkar som behöver byggas ut för att ytterligare förbättra samhällets gång- och cykelnät. Kommunen gjorde under 2009/2010 en analys av befintliga gångoch cykelvägnät och konstaterade vissa förbättringsområden. Analysen ligger nu till grund för kommande planering av utbyggnad samt är även underlag inför kommande detaljplaneprojekt och exploateringar. Gång- och cykelväg finns nu utbyggd mellan Trosa och Vagnhärad. Därutöver har även avsnittet från Vagnhärad mot Häradsvallen och Trosalands kyrka byggts ut. Gång- och cykelförbindelse med Västerljung kan bli aktuellt att se över i kommande planering.

Bredband och fiber Trosa kommun arbetar med att bygga ut fibernät inom tätorterna via det kommunala bolaget Trofi. Idag är det möjligt att via det befintliga telenätet alternativt mobilt att an-

14

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

sluta till internet. I samband med utbyggnad av teknisk infrastruktur förbereds för framtida fiberdragning.

Planområdet Utgångspunkter och förutsättningar Läge, avgränsning Flera komplexa frågor är vägledande för arbetet med Solberga. Då flera av dessa alltjämt är osäkra i fråga om lokalisering och utformning får funktionerna vara styrande före geografiska gränser. Därmed är de geografiska gränserna inte helt preciserade. x

det som anges som nytt boendeområde (Solberga)

x

den utpekade strategiska marken vid Lånesta/väg 218

Befintlig markanvändning Solberga Området utgörs mestadels av skog och åkermark. Bebyggelsen består av hus och gårdsbebyggelse. Inom planområdet finns fem bebyggelselokaliseringar. Husen ligger enligt traktens bebyggelsetradition i södersluttningar, i randzon mellan åkermark och skog.

Markägoförhållanden Solberga Stora delar av marken i planområdet ägs i dag av kommunen. Inom planområdet finns också ett antal privata markägare. Dessa fastigheter avser Skårby 1:15, 1:18 och 1:30, Solberga 2:2 och 2:3 samt Lånesta 1:19 och 4:2. Totalt omfattar planområdet ca 72 ha.

Grönstruktur, rekreation, kulturmiljö Inom planområdet skapar vegetation och topologi en variationsrik karaktär i de delar där bebyggelse saknas. Växtligheten norr om Solberga gård består i huvudsak av äldre och yngre barrskog. Några partier av större stenar samt en del block förekommer och det kuperade landskapet

15

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

innehåller även inslag av berg i dagen. Planområdets södra delar utgörs mestadels av åker och hagmark. Ett betydande landskapselement är den åkerholme som Solberga gård ligger på, inklädd med partier av lövträd. Vid åkerkanten i norr tar skogsklädda södersluttningar vid. Sammantaget utgör kombinationen av åker- och skogsområden betydande kvalitéer för planområdet. Inom planområdets norra delar finns ett skogsområde som delvis är klassat som värdefullt för friluftslivet. Området upplevs dock som otillgängligt på grund av markvegetationen och topologin. Integrering av ny bostadsbebyggelse i området skulle göra det mer tillängligt som strövområde. Delar av de nordöstra delarna har under senare tid avverkats till viss del. I anslutning till planområdet finns två nyckelbiotopsområden där en sällsynt barrskogstyp samt övrig kalkgynnad flora återfinns. Dessa är belägna på ett sådant sätt att de ej berörs av den planerade bebyggelsen. De är dessutom gynnsamt belägna topografiskt i förhållande till planområdet. Vid gårdarna Solberga och Skårby finns djurhållning respektive skogsbruk i mindre skala. Tidigare har Skårby gård fungerat som skjutsstation och gästgiveri, vilket tydliggör Vagnhärads historiska förankring som jordbruksbygd och inkörsport till Trosa.

Natura 2000-områden och naturreservat I anslutning till planområdets nordöstra del är Tullgarns kronopark belägen. Området sträcker sig från Tullgarns slott i Södertälje kommun och in i Trosa kommun fram till Solberga. Översiktplanen anger att Tullgarnsområdet har stor betydelse för det rörliga friluftslivet. Området är skyddat som naturreservat enligt Miljöbalken 7 kap samt är ett Natura 2000-område.

Jordbruksmark Inom planområdet finns även jordbruksmark som idag arrenderas ut och odlas. I kommunens översiktsplan ges allmänna rekommendationer om att undvika att placera bebyggelse så att rationellt bedrivet jord- och skogsbruk fortfarande kan bedrivas. Jordbruksmarken inom Solberga är en del av länken mot övriga Vagnhärads samhälle och det är på ett långt perspektiv inte sannolikt att den kommer att förbli exakt vad den är idag. Det är av betydelse att varsamhet iakttas när marken tas i anspråk för annat ändamål än idag.

Fornlämningar Som tidigare nämnts är Vagnhärad belägen i en bygd med synnerligen många lämningar från förr. Såväl inom tätorten som utanför i direkt anslutning samt på landsbygden finns ett stort antal registrerade fornlämningar. Inom planområdet återfinns ett gravfält samt ytterligare några fasta fornlämningar i form av stensättningar mm. Till stor del dateras dessa från brons- och järnålder. I den kontakt som tagits med Länsstyrelsen i samband med att planarbetet för nordöstra Vagnhärad och Solberga inleddes angav Länsstyrelsen att områdets fornlämningar bör kunna integreras i den planerade exploateringen. Under senare år har kommunen planlagt områden som anpassats till de fornlämningar som hittats i närområdet. Presenterat på ett klokt sätt kan fornlämningsmiljön tillföra ytterligare kvaliteter till de kommande bostäderna i området samt förankra dagens invånare med en historia som går långt tillbaka i tiden. Samtidigt som den kulturhistoriskt rika miljön tillgängliggörs för flera och kunskapen om Vagnhärads ursprung och traktens historia ökar.

Kommunikationer

16

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

De viktigaste målpunkterna i planområdets närhet är idag stationsområdet med tillhörande busshållplats och bensinstationer, Vagnhärads torg, Lånesta verksamhetsområde, Hedebyskolan med bibliotek och trafikplats Vagnhärad.

Vägar och anslutningsvägar För planområdet är väg 218 ett grundläggande kommunikationsstråk för biltrafik. Den visuella upplevelsen av väg 218, som ägs av Trafikverket, är inte ett gaturum utan mer en förbifart med mestadels höga hastigheter. På vägens västra sida finns industriområdet Lånesta. På östra sidan finns idag en anslutningsväg in mot Solberga gård. Vägen grenar ut sig norr om gården i ett system av mindre vägar som utgörs av grusvägar. Dessa befintliga skogsvägar och stigar bör användas som lämpliga stråk vid kommande exploatering. Se vidare i kapitlet Framtida markoch vattenanvändning. Norr om planområdet går E4:an, som på sina håll ger sig till känna genom ett dovt brus. På väg 218, mellan järnvägsbron i söder och Kalkbruksvägen (väg 838) i norr uppgår antalet fordon per dygn till upp till ca 8.000 fordon varav ca 500 fordon är tung trafik (uppmätt 2012). Enligt Trafikverket sker en ökning av fordon årligen.

Järnvägstrafik Befintliga spår för järnvägen Södra Stambanan går utmed planområdets östra del. I det tidigare arbetet med Ostlänken föreslogs att Södra stambanan helt skulle tas bort i samband med att Ostlänken byggs vilket skulle öppna upp ett större område invid Solberga för exploatering. Dock är frågan fortfarande öppen utifrån Trafikverkets syn i det återupptagna planarbetet för Ostlänken. Diskussioner förs om att leda om godstrafik till Södra stambanan för att på så sätt säkerställa höga hastigheter på Ostlänken. Trosa kommun har varit kritisk till en sådan lösning och kommer att bevaka frågan i Trafikverkets kommande planprocess för Ostlänken. I det fall Södra Stambanan blir kvar kommer det att få effekter för hur Solberga kan utformas. I den gällande översiktsplanen finns mark i tätortens norra delar markerat för ett framtida resecentrum där spårtrafik, vägar samt gångoch cykelförbindelser kan mötas. Detta kommer att påverka utformningen av det framtida vägnätet och bebyggelseutvecklingen i Solberga. Nästan 3.000 kommuninvånare pendlar till arbete i en annan kommun och huvuddelen sker i stråket utmed E4 och Södra stambanan. De senaste åren har pendlande kommuninvånare drabbats av såväl järnvägens kapacitetsbrist samt dess periodvis låga driftsäkerhet. För att möta invånarnas behov av tillförlitliga kollektiva transporter har kommu-

17

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

nen initierat Trosabussen men på lång sikt utgör järnvägen en strategiskt viktig och mycket prioriterad fråga för kommunens fortsatta utveckling. Med tanke på att det stora antalet pendlare fortfarande väljer att resa med bil istället står utvecklingen av den framtida kollektivtrafiken högt upp på kommunens agenda. Tågtrafikens betydelse för Trosa kommun är i dagsläget allra störst för de arbetsrelaterade resorna till Stockholmsområdet. Denna funktion är även fortsättningsvis själva kärnan men en ökad turtäthet kommer tveklöst att öka andelen fritidsresor till en nivå som bättre stämmer överens med nivåerna i övriga Sverige. Det nya resecentrumets utformning och läge hänger nära samman med ett övergripande samhällsbyggande vid Solberga och väster om väg 218. Stora krav finns att det kollektiva resandet ska vara attraktivt, vilket gör att anslutning med bussar, taxi, gång- och cykelvägar samt parkeringsmöjligheter för bilburna till och från stationen är av lika avgörande betydelse som att tågtrafiken i sig fungerar bra. Med tanke på planeringen för Ostlänken lämnas dock detaljstudier av resecentrumområdet utanför den fördjupade översiktsplanen för Solberga.

Gång- och cykeltrafik För planområdet finns närmaste befintliga gång- och cykelväg vid Stationsvägen, Kalkbruksvägen samt i Lånestaområdet. I samband med bebyggelse kommer utbyggnad att bli aktuellt så att olika målpunkter kan länkas samman och bli tillgängliga. Detta utvecklas i kapitlet Framtida mark- och vattenanvändning. Vagnhärad och Trosa är också sedan några år tillbaka sammanbundet med ett gång- och cykelvägsstråk.

Teknisk försörjning Vatten och avlopp Tilltänkta bebyggelseområden kan sannolikt inte anslutas till kommunens VA-nät, då ledningarna inte är dimensionerade för utökade flöden. Dagens nät bör istället utökas, alternativt med nya ledningar direkt till reningsverket i Vagnhärads södra del. Det kan även finnas möjligheter att genom överföringsledning ansluta området till ett kommande nytt reningsverk i Trosa tätort. Anslutningspunkt för dricks- och spillvatten finns vid Nya Industrivägen i höjd med Färgcenter. Dricksvatten bör dock tillgodoses genom nya ledningar då dagens försörjning inte bedöms tillräcklig vid större exploateringar. Dagvatten bör omhändertas lokalt.

Fjärrvärme och uppvärmning Förutsättningarna för att nya bostäder inom planområdet ska kunna anslutas till fjärrvärmenätet är goda. Kommunen prioriterar ett byggnadssätt som möjliggör en klimatsmart uppvärmning. I de detaljplaner som antas finns en gemensam skrivning vad gäller uppvärmning: ”Byggnader ska vara utformade så att energiförbrukning minimeras. För att underlätta konvertering till alternativa värmekällor ska byggnaderna förses med lämp-

18

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

ligt värmesystem, exempelvis ett vattenburet system. Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor ska eftersträvas för att möjliggöra en långsiktig ekologisk hållbar uppvärmning. I de fall fjärrvärmeanslutning är möjlig bör detta eftersträvas.”

Kraftledningar Kraftledningar finns utmed väg 218, längs Lånesta verksamhetsområde samt nära planområdets södra gräns. I planområdet sydvästra del på Midgårdsvägen finns en transformatorstation tillhörande Vattenfall. Ingen av dessa bedöms påverka planområdet utifrån ett skyddsperspektiv.

Service Barn- och äldreomsorg saknas inom planområdet. Vid en utbyggnad av Solbergaområdet kan nya etableringar av skola och förskola bli aktuellt. Detta fördjupas och förtydligas i kommande detaljplanering. Övrig service i form av handel och annan kommersiell service finns såväl vid Lånesta som vid Kalkbruksvägen och i centrala Vagnhärad.

Riskhänsyn och miljöstörningar Här nedan redovisas de viktigaste riskfrågorna inom planområdet.

Master Inom planområdet finns tre master, varav en är för mobiltelefoni. Lämpliga skyddsavstånd kommer att klarläggas inom ramen för detaljplanearbete.

Förorenade områden Naturvårdsverket har upprättat ett handlingsprogram för efterbehandling av förorenade områden. Denna förteckning av förorenade markområden används som ett självklart underlag i kommunens samhällsplanering.

Farligt gods Transporter av farligt gods förekommer främst på E4 och infartsvägarna till Vagnhärad men även i viss utsträckning på järnvägen. Räddningsverkets Sverigeatlas med rekommenderade färdvägar för transporter av farligt gods är vägledande för beslut. Enligt nämnda atlas är idag E4 liksom väg 218 mot Trosa primär transportväg. Primära transportvägar avser ett lämpligt huvudvägnät för genomfartstrafik och bör användas så långt det är möjligt. Dessa aspekter är viktiga i det fortsatta planarbetet.

Buller och vibrationer Buller från väg 218, E4:an, Södra Stambanan och en framtida Ostlänken är att beakta vid planerad exploatering nära dessa. I enlighet med Trafikverkets förändrade rekommendationer får bostäder inte uppföras närmare väg E4 än 150 meter. För övriga vägar med mer än 5000 fordonspassager per dygn, däribland väg 218, anges ett mått om minst 100 meter som rekommenderat avstånd till bebyggelse för att minska påverkan av buller. Naturvårdsverkets riktvärde för en långsiktigt hållbar ljudnivå utomhus är 55 dBA (ekvivalent). Policyn Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik som gemensamt tagits fram av Banverket och Naturvårdsverket ska beaktas vid planeringen av ny bebyggelse i järnvägens närhet. Konsekvenser i form av buller och vibrationer utvecklas vidare i Miljökonsekvensbeskrivningen.

Radon Planområdet är inte beläget inom högriskområde för radon.

19

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Djurhållning I dag finns djurhållning i planområdet i form av hästhagar vid Skårby och vid Solberga gård finns struts, får- och hönshållning. De störningar som kan uppstå i och med djurhållning är lukt från gödsel och ventilationsluft från stallar och foder. Eventuella intressekonflikter mellan kommande exploateringar och djurhållningen ska klargöras i kommande detaljplanearbete.

20

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Framtida mark- och vattenanvändning Inledning Resecentrum och kollektivtrafik Tidigare arbete med Nordöstra Vagnhärad och Solberga har utgått ifrån en framtida lokalisering av ett resecentrum för den framtida Ostlänken. Under tiden fram till dess att Ostlänken-planeringen konkretiserats ytterligare kommer befintlig station och Södra Stambanan att utgöra en viktig parameter för såväl markanvändningen som för de framtida boendes resemöjligheter. Vid Vagnhärads station finns en väl fungerande bytespunkt. SJ trafikerar Södra stambanan med regionaltåg, Länstrafiken trafikerar stationen med sina bussar liksom Trosabussen angör stationen. I anslutning till stationen finns en infartsparkering samt tillgängligheten är god för gående och cyklister. Ett väl fungerande resecentrum har betydelse för Vagnhärads och övriga kommunens utveckling, då en högre andel resenärer kan antas välja kollektivt resande jämfört med idag. Detta överensstämmer med kommunens övergripande målsättningar om hållbar utveckling, samtidigt som en historisk förankring bibehålls i och med att orten även fortsättningsvis trafikeras med tåg. Från två alternativ till ett Tidigare har två alternativa resecentrumlägen för Ostlänken studerats inom ramen för det kommunala, fördjupade översiktsplanearbetet. Det ena alternativet, Alternativ Söder, har utgått från att stationen förläggs på östra sidan om väg 218, strax söder om N A Svensson. Det andra alternativet, Alternativ Norr, innebär att stationen förläggs väster om väg 218, strax söder om Risevid. I båda resecentrumalternativen har en utbyggnad av den nya stadsdelen Solberga studerats, liksom en förädling av marken väster om väg 218 och en omvandling av det nuvarande stationsområdet i södra Vagnhärad. Detta för att på ett naturligt sätt kunna knyta samman Vagnhärad med den nya stationen och Solberga. I detta skede av kommunens planering har man valt att endast utgå från ett alternativ för resecentrums lokalisering. Detta då Trafikverkets utredningsarbete kommit så pass långt att en sådan inriktning är rimlig. Kommunen väljer att inrikta arbetet endast på ett nordligt stationsalternativ även om själva resecentrumområdet inte ingår i den fördjupade översiktsplanen. Detta är en planeringsförutsättning för den fördjupade översiktsplanen men utreds inte vidare i förslagen. Avfärdade alternativ Inom ramen för dåvarande Banverkets järnvägsutredning och kommunala förarbeten till den fördjupade översiktsplanen har tidigare även det befintliga stationsläget och ett externt läge i anslutning till trafikplatsen studerats. Olika trafikeringsalternativ utifrån det befintliga stationsläget har i samhällsekonomiska kalkyler visat sig ekonomiskt ogynn-

21

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

samma medan trafikplatsalternativet i jämförande analyser inte visat sig funktionsmässigt gångbart. Det senare alternativet har avfärdats på grund av låg måluppfyllelse avseende resandeunderlag, stadsutvecklingspotential, tillgänglighet till viktiga målpunkter, tillgänglighet med olika trafikslag samt möjligheter att skapa en effektiv bytespunkt med goda omstigningskvalitéer.

Stadsbyggnadskaraktärer Nedan redogörs för förutsättningar rörande utbyggnaden av Solberga. Även utbyggnad av nya vägar samt gång- och cykelvägar berörs. Att arbeta med stadsbyggnadskaraktärer är ett sätt att tydliggöra stadskvaliteter och bidrar till att ge den byggda miljön en tydlig identitet. I den fortsatta planeringen kan gestaltnings- och/eller kvalitetsprogram användas för att intentionerna kring stadsbyggnadskaraktärerna ska kunna realiseras. Fyra olika stadsbyggnadskaraktärer tas här som utgångspunkt för att forma planstrukturen i nordöstra Vagnhärad: blandad bebyggelse, småstad, trädgårdsstad och villastad. De olika karaktärerna finns markerade på förslaget till plankarta. I sammanhanget bör noteras att man i sedvanlig ordning, inom respektive stadskaraktär, kommer ge utrymme åt mindre grönområden och friytor. Detta kommer ytterligare förtydligas i kommande detaljplanearbete. Därutöver finns ett område i norra planområdet markerat som fortsatt utredningsområde beroende av den fortsatta processen kring Ostlänken. Det är i dagsläget för många oklarheter kring dragning av järnväg, lokalisering av resecentrum mm som gör att det inte går att fastställa någon av ovan nämnda bebyggelsetyper idag.

Blandad bebyggelse Detta omfattar verksamheter och handel såsom som kontor, tjänsteföretag, icke störande verksamheter samt handelsverksamhet i olika omfattning.

22

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Småstad Bostäder i både enfamiljshus av olika slag som flerfamiljshus, service och verksamheter är integrerade med varandra i samma kvarter. Service och verksamheter kan finnas i byggnadernas bottenvåningar medan bostäder finns på byggnadernas övre våningar. Lämpliga verksamheter kan vara servicebutiker, caféer, restauranger, kontor, frisör, kiosk med mera. Referensbild av småstad vid Järla sjö.

Trädgårdsstad En modern trädgårdsstad formas med mått och proportioner från traditionella förebilder, där gator är anpassade till topografin och kantade av trädrader och förgårdsmark. Bebyggelsen ligger nära gatan för att tydliga stads- och gaturum ska uppnås. På gårdarnas insidor finns trädgårdar och mindre odlingar. Flera olika typer av marknära boende representeras. Både enskilda villor, parhus och radReferensbild av Tullinge trädgårdsstad. hus/stadsradhus samsas i en integrerad stadsmiljö. I viss mån kan även mindre, väl anpassade flerbostadshus inrymmas. Gatorna är välordnade och det finns ett antal mindre torg/platsbildningar där mindre verksamheter och serviceinrättningar finns lokaliserade. Mellan husen finns grönskande trädgårdsmiljöer och innergårdar. Husen har stor variation och är placerade nära gatan men skyddas från insyn och buller av grönska. Närheten till naturen är ett viktigt element.

23

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Villastad Gatorna är anpassade till topografin och bebyggelsen utgörs av friliggande villor med samordning av läget gentemot gatulinjen. Byggnaderna bör t ex ha likartad taklutning och samma antal våningar. Husen är individuellt utformade men följer vissa bestämda ningsprinciper. I den är serviceutbudet mycket begränsat. Närheten till naturen är påtaglig.

Referensbild från villastaden Kullön i Vaxholm.

Utbyggnad av gatunät Oavsett exakt läge för resecentrum förutsätts en ut- och ombyggnad av gatunätet kring Solberga. För att kunna skapa ett väl fungerande gatunät krävs gator av olika karaktär och storlek. Ett nät av huvud- och lokalgator tillskapas i hela Solberga och delar av Vagnhärad tillsammans med nya gång- och cykelvägar. Några anslutningspunkter till väg 218 är nödvändiga för att kunna knyta samman befintliga Vagnhärad med Solberga. Detta gäller såväl för biltrafik som för gående och cyklister. Den fortsatta planeringen ska utgå ifrån ambitionen är att det första valet ska vara att ta cykeln till skolan, centrum eller resecentrum. Väg 218:s karaktär föreslås delvis anpassas för att bättre passa in med omgivande bebyggelse och miljöer. Idag utgörs vägen av en tvåfilig landsväg med en hastighetsbegränsning på 70 km/h. Kommande planering ska skapa en funktionell och samtidigt säker, trygg och estetiskt tilltalande färdväg mellan tätorterna och motorvägen, som även ska fungera sammanbindande mellan befintliga Vagnhärad och det nya Solberga. Trosa kommun har inlett en dialog med Trafikverket om utformning av väg 218. Det handlar både om att skapa ett attraktivt stråk i anslutning till planområdet men också sett till hela väg 218 från E4 till Trosa tätort. I länsplanen för regional transportinfrastruktur finns som namngivet projekt att bygga om väg 218 till mötesfri landsväg mellan Augustendal, norr om Trosa, och korsningen vid gamla E4, väg 800. Ambitionen är att tillsammans i en åtgärdsvalsstudie utreda på vilket sätt väg 218 kan utvecklas såväl utifrån Trafikverkets framkomlighets- och trafiksäkerhetsmål som kommunens ambition att skapa en attraktiv entré till kommunen och tätorten Vagnhärad. Kommunens önskemål är att tämligen omgående bygga en attraktiv anslutning till Solberga och Vagnhärads tätort för att på så sätt starta upp utvecklingen av det nya området. Tanken är att korsningspunkter för bilar kan vara i nivå medan korsande gång- och cykelväg utförs planskiljt. Utifrån kommunens perspektiv kommer en sådan ny anslutning ersätta den olycksdrabbade korsningen mellan väg 218 samt Midgårdsvägen och Nora samfällighets väg. På motsvarande sätt kan Kalkbruksvägens anslutning till väg 218 flyttas för att bättre harmoniera med det kommande resecentret vid Ostlänken. Totalt kommer dock inte några ytterligare korsningspunkter att tillföras utan nya ersätter gamla för att öka trafiksäkerheten och tillgängligheten. Det kommer sannolikt att behövas ytterligare en planskiljd passage av väg 218 för gång- och cykelväg. En sådan möjlighet är att utnyttja passagen

24

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

invid Södra Stambanan och skapa ett gång- och cykelstråk invid järnvägen. Utifrån Trafikverkets säkerhetskrav kan en sådan passage vara möjlig att genomföra.

Förslag till planering Solberga Solberga byggs ut med stadsbyggnadskaraktärerna verksamheter/handel, trädgårdsstad samt villastad. Längs väg 218 lokaliseras verksamheter och handel i ett tätt planmönster med relativt hög exploatering. Här finns utrymme att inrymma kontor, mindre verkstäder, andra icke störande verksamheter, service och butiker för lokala behov. Innanför verksamhetsbandet tar trädgårdsstaden vid. I de nordvästra delarna av trädgårdsstaden är bebyggelsen tät och utgörs främst av radhus och tättliggande parhus. I anslutning till de nordliga delarna av verksamhetsområdet lokaliseras ett antal flerfamiljshus som bildar tydliga kvarter och en naturlig övergång till verksamheterna. Längre österut blir bebyggelsen glesare för att övergå i villastad, vilken sträcker sig fram till den nuvarande järnvägen. Villastaden utgörs av ett glesare planmönster där alla hus är friliggande på relativt stora tomter. Solberga gård bevaras som en grön lunga i området. De övriga befintliga bostadsfastigheterna bevaras och inryms på ett naturligt sätt i det nya planmönstret. Att bevara gamla byggnader i en ny stadsdel är viktigt, då det ger stadsdelen karaktär och bidrar till en levande kulturhistoria. I den sydvästra delen av Solberga anläggs en park/aktivitetsyta som knyter samman Solberga med småstaden på andra sidan väg 218. Den nuvarande järnvägstunneln/viadukten bibehålls och bildar en passage mellan småstadens kvarter och denna grönyta. Parken/aktivitetsytan nås lätt via ett flertal gång- och cykelvägar både från Solberga och från Vagnhärad. Möjligheten att anlägga en gång- och cykelväg parallellt med järnvägen kan utredas vidare längre fram i detaljplaneskede.

Väg 218 På sträckan mellan Kalkbruksvägens nya koppling till väg 218 och järnvägens nuvarande sträckning föreslås vägens karaktär utvecklas. Sträckan är drygt 1 km lång. Idag utgör vägen en kraftig barriär mellan Vagnhärad och Solberga men i samband med den planerade utbyggnaden av Solberga är det av vikt att vägen utvecklas så att barriäreffekterna minskas och stadsbilden stärks och förskönas. Trosa kommun har en ambition att i ett tidigt skede skapa en attraktiv entré utmed sträckan vid Solberga i form av en korsningspunkt i plan. Genom detta kan både Trafikverkets och kommunens övergripande mål med vägen tillgodoses. Utformning och genomförande kommer att ske i nära samarbete mellan Trosa kommun och Trafikverket och dialog i frågan har inletts. Viktigt är att knyta ihop bostäder och verksamheter i både Vagnhärad och Solberga så att väg 218 fungerar sammankopplande mellan det nya stationsområdet och Kalkbruksvägen. Det betyder att nya anslutningar kan ersätta gamla såväl vid Kalkbruksvägen som vid Midgårdsvägen.

Kommande etappindelning En utbyggnad av Solberga kommer både att knyta an mot befintliga Vagnhärads tätort och det kommande resecentrat vid Ostlänken. Det är av betydelse att skapa attraktiva och tillgängliga stråk mot Vagnhärads torg där såväl offentlig som kommersiell service är lokaliserad. Val av passagen av väg 218 kommer att vara av betydelse för att säkerställa detta. Det handlar både om att skapa en trafiksäker övergång men också att den eller dessa placeras på rätt ställe. Det kommer att behövas anslutningspunkter för såväl bilister som gående och cyklister. Utbyggnaden av Solberga kommer att pågå under många år framöver och därför är det av vikt att redan vid de första etapperna tänka långsiktigt och inte skapa problem framöver när nya etapper tillkommer. Det är av betydelse att området ges en positiv start och att en byggnation kommer tillstånd om kan generera ytterligare etableringar i området. Området har en blandad karak-

25

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

tär där de södra delarna är öppen åkermark som sedan stiger upp i ett skogsområde med blandskog med varierade stigningar. Vid val av etappindelning är det flera faktorer som styr. Det handlar om att skapa ett attraktivt instegsområde som ger Solberga en positiv start samt även vara klok inför kommande utbyggnad av infrastruktur. Inom området finns inte VA-, fjärrvärme- eller fibernät utbyggt och vägstandarden samt dess struktur måste anpassas för den tillkommande bebyggelsen. Därutöver ingår i planläggningen av Solberga att studera förutsättningar för exempelvis nya förskolor och/eller en ny skola. I nedanstående bild redovisas förslag på en etappindelning av kommande detaljplanearbete. Den fördjupade översiktsplanen kommer att förverkligas över lång tid framöver. Som en referenspunkt kan sägas att Ostlänken ska vara färdigställd år 2028 och de kommande 15-20 åren kommer Solberga att planläggas och byggas ut successivt.

Ovanstående etappindelning är ett förslag och en utgångspunkt för såväl kommunens fortsatta planering men också för markägare i området och intresserade exploatörer. I tidigare versioner av den fördjupade översiktsplanen har antalet bostäder beräknats till ca 1.600 st fördelat på de olika bebyggelsetyperna. I och med att planområdet reviderats samt att det fortfarande finns en osäkerhet kring Södra stambanans framtid gör kommunen något lägre antaganden av Solbergas framtida utbyggnad. Totalt beräknas ett utbyggt Solberga att generera ca 1.000 bostäder vilket i sig ändå utgör ett betydande tillskott för Vagnhärads tätort.

Närhet och tillgänglighet Resandeunderlaget i ett 2030-perspektiv är i grova tal ca 1.200 personer, d v s antalet boende inom gångavstånd från resecentrum. Resande inom närpendlingsavstånd med bil och buss från Trosa tätort når resecentrum inom 15 minuter är betydligt större. En nackdel med det föreslagna läget för resecentrum är att det kan upplevas mindre tillgängligt för fotgängare och cyklister p g a att industriområdet vid Kalkbruksvägen och bergknallen ”Lånestaberget” öster om väg 218 bildar en barriär mellan Vagnhärad och

26

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

stationen, som ytterligare minskar tillgängligheten till resecentrum för boende i tätorten och kring Solberga. Samtidigt medger detta läge bättre förutsättningar för parkeringsytor, vilket gynnar både resande och eventuella närliggande butiker och verksamheter. Resecentrums utförande Stationen lokaliseras norr om N A Svensson. Eftersom järnvägsspåren passerar över väg 218 på en bro, förutsätts att även perrongerna byggs en bit ovanför marken. Stationsbyggnaden utförs därmed i två plan. Möjligheterna att rymma parkeringsytor, bussangöring e t c bedöms goda. Trivsel och trygghet vid resecentrum och i de nära omgivningarna påverkas bl a av detaljutformningen av stationsområdet. Ett stationsläge norr om N A Svenssons anläggning kan upplevas perifert i förhållande till centrum. Detta ökar vikten av trivsamma och trygga miljöer omkring det. Dessa aspekter är mycket viktiga för att tillgodose alla resenärer. Eftersom kvinnor och ungdomar i högre grad går och cyklar än kör bil, är dessa grupper tydligt gynnade av en trygg och inbjudande stationsmiljö samt givetvis även resvägen till och från resecentrum. Resecentrum som en del i staden Karaktären av att lokaliseringen i det nordliga alternativet upplevs som extern förstärks något av avståndet till dagens centrala delar i kombination med potentiella barriäreffekter. Med en god stadsplanering kan dock dessa barriäreffekter till stor del övervinnas. Tydliga och funktionella kopplingar för olika trafikslag och mellan bebyggelse prioriteras. Sammanhållande arkitektur, gångstråk, planteringar, gatumaterial e t c är exempel på vad som kan bidra till en enhetlig karaktär. Samtidigt ges möjligheter att i ett tidigt skede omvandla och utveckla framförallt verksamhetsområden i Vagnhärads norra delar. Den framtida detaljplaneringen av Solberga kommer att ske samordnat med den fortsatta planeringen av Ostlänken och dess resecentrum i norra Vagnhärad.

27

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Fortsatt planering Denna fördjupade översiktsplan är att se som ett första steg i en övergripande planering för Vagnhärads tätort. När arbetet med den fördjupade översiktsplanen påbörjades inleddes även ett arbete för centrala Vagnhärad. Detta har resulterat i en omfattande upprustning av centrum där Trosabygdens bostäder bygger ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen och Trosa kommun initierat en upprustning av torgytan och tillfartsvägar till centrum. Detta arbete formar en viktig grund för hur den allmänna viljan och synen på Vagnhärads framtid ser ut. Avsikten är att aktuellt planförslag successivt ska detaljutformas i form av detaljplaneläggning. Inom ramen för kommande detaljplanearbete bör utöver de vanliga bebyggelse- och trafikrelaterade frågorna särskilt fokus ges till frågor avseende exempelvis kommersiell och offentlig service, buller och VA. Trosa kommun är ägare till stora delar av planområdet vilket gör att kommunen har rådighet kring den fortsatta planeringen av Solberga. Trafikverket kommer att vara en viktig part i den kommande planeringen. Det handlar dels om arbetet med Ostlänken samt dels om att skapa en långsiktigt hållbar lösning för passager av väg 218. Andra frågor som kommer att studeras i kommande detaljplaner är behov av ytor för förskolor, skola, behov av kommersiella lokaler, gröna ytor och stråk samt fritidsanläggningar.

28

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Konsekvenser Enligt PBL 3 kap 5 § p 2-4 ska i översiktsplaner framgå (…) kommunens syn på hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökvalitetsnormer, hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen Konsekvensbedömningen är indelad i två delar, där den första översiktligt beskriver väntade effekter och konsekvenser. Aspekter som antas leda till betydande miljöpåverkan enligt Miljöbalken kap. 6 § 12:6 ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). För denna fördjupade översiktsplan inkluderas MKB i del två av detta dokument. Detaljerade konsekvensbeskrivningar för t ex nya byggnader eller verksamheter hanteras lämpligen i kommande detaljplaneskeden. Bedömningarna nedan är preliminära och kan ändras efter hand. Nya fakta under planarbetets gång kan innebära att delar av konsekvensbedömningen eller MKB:n ska utvecklas ytterligare eller kan tas bort.

Fördjupad översiktsplan för Solberga Syftet med fördjupningen (FÖP) är att möjliggöra för ny bostadsbebyggelse norr om Solberga gård. Den nya stadsdelen ska på ett naturligt sätt vara en vidareutveckling av Vagnhärads befintliga tätort samt knyta an till det kommande resecentrat vid Ostlänken. Inom Solberga planeras för bostäder av olika slag samt förutsättningar finns även för förskola och skola samt annan service, offentlig eller kommersiell. För alla dessa delar är utformningen av väg 218 en viktig del.

Den geografiska avgränsningen för planområdet framgår av kartan i planbeskrivningen. Konsekvenser ska dock även innefatta eventuell påverkan utanför detta. Viktigt att betona är samtidigt att denna FÖP fokuserar på utvecklingen av stadsdelen Solberga med dess bostadsutbyggnad. Ostlänken och dess spår är naturligtvis en mycket betydande del, som dock kommer att utredas ytterligare av Trafikverket i och med deras fortsatta

29

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

planering av järnvägsutbyggnaden. Konsekvenser för framförallt natur- och kulturmiljöer inom och utanför planområdet i samband med ny järnvägsdragning kommer därmed inte att utredas här utan hänvisas till Trafikverkets studier.

Studerade alternativ Till samrådet av denna FÖP utgick konsekvensbeskrivningen från två olika alternativ för lokalisering, ett sydligt och ett nordligt. Under planarbetets gång har information och fakta gällande Ostlänkens dragning resulterat i att kommunen väljer att till utställningen endast utgå ifrån det norra alternativet. I konsekvensbeskrivningen är därmed det södra alternativet nu att betrakta som avfärdat.

Stationsläge norr Det nordliga läget, som illustreras på plankartan i avsnittet Framtida mark- och vattenanvändning, innebär en station söder om Risevid på väg 218:s västra sida. Resenärer anländer till stationen främst söderifrån. I planeringen ingår att det kommer att finnas kvar verksamhet i de lokaler där N A Svensson bedriver sin verksamhet, vilket i detta läge hamnar nära stationen.

Nollalternativ Om det nordliga alternativet inte kan genomföras blir det svårt att hitta någon annan lokalisering för Ostlänkens spår och station. Järnvägen antas då ligga kvar i befintligt läge. En positiv utveckling av Vagnhärads centrum, resecentrum, pendlingsmöjligheter, fler bostadsområden e t c försvåras väsentligt. Konsekvenserna om planen inte genomförs utvecklas vidare i MKB-delen.

Avfärdade alternativ Stationsläge söder Här lokaliseras stationen på östra sidan om väg 218, nära korsningen med Kalkbruksvägen. Stationsbyggnaden går över väg 218 och möjliggör entré till spåren från två håll. Detta alternativ för stationsläge har dock avfärdats av dåvarande Banverket då det inte bedöms samhällsekonomiskt genomförbart. Tidigare alternativ Under planeringen av Ostlänken har flera korridorer funnits. Dessa har efter hand ”smalnats av”. Alternativen har bestått i x

All trafik i anslutning till motorvägen

x

All trafik genom Vagnhärad och i direkt anslutning till Västerljung

x

En kombinationslösning där trafiken som ska stanna i Vagnhärad går via en bibana till befintlig järnväg och övrig trafik går vid motorvägen.

De olika trafikeringsalternativen, inklusive det befintliga stationsläget, har i dåvarande Banverkets samhällsekonomiska kalkyler visat sig ekonomiskt ogynnsamma. Det s k trafikplatsalternativet har i jämförande analyser inte visat sig funktionsmässigt gångbart och därmed avfärdats på grund av låg måluppfyllelse avseende resandeunderlag, stadsutvecklingspotential, tillgänglighet till viktiga målpunkter, tillgänglighet med olika trafikslag samt möjligheter att skapa en effektiv bytespunkt med goda omstigningskvalitéer.

30

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Del 1: Översiktlig bedömning av konsekvenser Effekter och konsekvenser Detta dokument syftar till att ge en överblickbar bild av vilka konsekvenser planens genomförande kan antas få. För att uppnå en så heltäckande bild som möjligt, används begreppen effekt respektive konsekvens. En förändring leder till en direkt påverkan, effekt, på omgivningen. Som en följd av detta uppstår konsekvenser. Som exempel kan nämnas en flytt av en bensinmack, vilket får effekten att den gamla lokaliseringen blir ”ledig” samt att kunderna måste åka till den nya platsen för macken. Konsekvenserna av detta kan i flera steg leda till en ny etablering eller markanvändning där macken låg, att kundernas nya resvägar leder till ändrade flöden, att närliggande verksamheter till macken påverkas positivt eller negativt e t c. Konsekvensbeskrivningen ska lyfta fram både effekter och konsekvenser i den mån det behövs och med hänsyn till art och omfattning. Konsekvenser som antas leda till betydande miljöpåverkan fördjupas i del två, MKB.

Jämställdhet Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Fysisk planering ska ta hänsyn till olika livsmönster samtidigt som den inte ska medverka till att befästa dem i framtiden. Planeringen ska därför vara lyhörd för hur kvinnor och män vill leva både idag och i framtiden. För arbetet med fördjupad översiktsplan har vissa parametrar gällande jämställdhet ansetts relevanta. Eftersom det finns flera betydande skillnader i kvinnors och mäns vardags- och yrkesliv har dessa analyserats ur vad som anses påverkbart i denna plan. Konsekvenserna för dessa aspekter diskuteras nedan. Jämn fördelning av makt och inflytande Arbetet med denna fördjupade översiktsplan har i alla steg inbegripit både män och kvinnor i olika åldrar. Både kvinnor och män har varit delaktiga i framtagandet av planhandlingar, liksom i beslutsprocessen. Möjligheterna att fånga upp ett brett spektrum av frågor och synvinklar anses därmed tillgodosett. Information om samråd och utställning sker på olika sätt – i tidningar, på kommunens webbplats samt genom sedvanlig utställning av planhandlingar på bibliotek och liknande. Närhet till boende och arbete Ambitionen är tydlig i att möjliggöra boendeformer för människor i olika faser av livet och med olika hushållsstrukturer, d v s boenden för stora och små familjer, barn och gamla. Planen medger villor, radhus och lägenheter. Generellt visar studier att kvinnor arbetar närmare bostaden än män gör. Planen medger både ökade möjligheter till arbetspendling, med bostäder i nära anslutning till Ostlänken och busskommunikationer inom kommunen, utveckling av kommersiell och offentlig service inom och i anslutning till planområdet. Därmed anses möjligheterna till arbete både nära och längre ifrån bostaden förbättras. Det blir då också möjligt att dela på ansvar för hem och barn, då föräldrar kan arbeta såväl nära som längre från sin bostad i Vagnhärad. Handel och verksamheter i nära anslutning till bostäder, istället för t ex externa köpcentra som endast nås med bil, gör det lättare för människor att tillgodogöra sig service nära bostaden. Därutöver utreder planen möjliga stråk mot centrala Vagnhärad där centrum utvecklats vid Vagnhärads torg. Detta är viktigt med tanke på kvinnors och mäns olika mönster att använda bil och andra färdmedel. Detsamma gäller förskolor och skolor, vilket i och med planens genomförande blir möjligt att lokalisera nära bostadsbebyggelse.

31

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Även närhet till grönstruktur anses positivt, då boende vid Solbergaområdet får nära tillgång till tätortsnära grönstråk. Analyser av hur kvinnor och män önskar sina bostäder avseende närmiljön, storlek och utformning av hus (t ex entréer, tvättstugor, parkering e t c), ska integreras i kommande detaljplanering och liknande. Kommunikationer Studier visar att män i allmänhet reser längre och i högre utsträckning med bil än kvinnor gör. Kvinnor utnyttjar däremot kollektivtrafik i högre grad. Tillgång till och användandet av kollektivtrafik är viktigt ur både klimat- och jämställdhetssynpunkt. Detta bedöms också gynnas av denna plan, då Ostlänken i sig skapar betydligt bättre förutsättningar för snabb och effektiv arbetspendling med tåg. Samtidigt anläggs ett nytt resecentrum, där tillgänglighet till och enkla byten mellan olika trafikslag prioriteras. Ett tydligt mål är att det ska vara enkelt att resa kollektivt både inom Trosa kommun och till angränsande orter. Detta anses positivt för jämställda möjligheter till pendling och resande av olika slag. I längden gynnar detta också arbetsmarknadssituationen och tillgång till olika typer av service för både män och kvinnor. En tät gatustruktur i Solbergaområdet medger hög genomströmning av människor och trafik och många tillfällen till möten mellan gående, cyklande och bilburna. Det gör också att underlaget för service förbättras vilket har betydelse ur jämställdhets- och tillgänglighetssynpunkt. Trygghet och säkerhet Generellt kan sägas att en trygg plats är där många människor rör sig och det upplevs naturligt att vara alla tider på dygnet. I denna fördjupade översiktsplan underlättas detta genom att cirkulation och rörelse möjliggörs så att kommunikationsstråken upplevs trygga och säkra även nattetid. Trygghet kan även förbättras genom att t ex sikten vid hållplatser och parkeringar utformas bra, att belysning prioriteras där människor antas röra sig även kvälls- och nattetid e t c. Detta regleras dock i senare skeden när området börjar detaljplaneras och projekteras.

Barnperspektiv Barns särskilda behov ska beaktas i den fysiska planeringen. Flera aspekter som rör barn och ungdomar blir dock verklighet först i senare skeden av planering, då detaljutformning av gator och bebyggelse, var förskolor ska finnas o s v blir verklighet i form av detaljplaner och liknande. I dessa skeden ska alla barn prioriteras, så att t ex särskilda behov hos barn med funktionshinder inte åsidosätts. Barns närmiljö Barn tillbringar ofta mer tid nära hemmet än vuxna gör. Det är därför relevant att närmiljön är trivsam och säker samt inbjuder till aktiviteter. Detta för att skapa goda förutsättningar för barns och ungdomars fysiska och psykiska välmående. Eftersom denna fördjupade översiktsplan medger bebyggelse utformad främst efter trädgårdsstadens och villastadens idéer, anses dessa behov tillgodosedda. Detta då trafiken blandas och bilister, cyklister och gående delar utrymme, vilket gör att biltrafikens hastigheter hålls ner. Gatustrukturen kommer också att inbjuda till cirkulation och möten. Dessa parametrar anses underlätta för barn att röra sig fritt och säkert i sina närområden, utan att behöva passera stora, ödsliga områden. Säkra kopplingar mellan Solberga och övriga Vagnhärad prioriteras också, i syfte att göra det enkelt att ta sig mellan tätortens olika delar. Detta är betydelsefullt i synnerhet för barn och ungdomar då dessa grupper ofta rör sig mellan hemmet, till och från kompisar och fritidsaktiviteter m m. Det ska vara enkelt och tryggt för alla att röra sig fritt mellan Vagnhärads olika delar och till och från grönområden. Planens effekter och konsekvenser

32

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

för detta anses positiva och stärkande för hela Vagnhärad, då trygghet och säkerhet prioriterats. Skola och fritidsaktiviteter Trosa kommun arbetar aktivt med att tillgodose behov av förskolor och barnomsorg, där samarbete sker med kommunens Skolkontor, Samhällsbyggnadskontor och Tekniska enhet. Till hjälp för detta används åldersuppdelad statistik över barn som föds och flyttar till och från kommunen. Detta kommer alltjämt att integreras vid detaljplanering av Solbergaområdet. Det är sannolikt att en förskola och även en grundskola i någon form byggs i Solbergaområdet. Allt fler föräldrar skjutsar sina barn till skolan och fritidsaktiviteterna med bil. Ur hälsosynpunkt är det därför relevant att eftersträva säkra och trygga skolvägar så att barn själva i möjligaste mån kan ta sig till skola och fritidsaktiviteter utan att föräldrar upplever oro för att de ska skadas i trafiken, gå vilse eller liknande. Med utformningen av nya bostadsområden, väg 218, gång- och cykelvägsstråk, dagens stationsområde och kommande resecentrum, anses detta endast påverkas positivt.

Grönstruktur, natur- och kulturmiljö, rekreation Tullgarns naturreservat har i stort sett samma utbredning som riksintressen för friluftsliv och naturvård öster om planområdet. Effekter på detta utreds i MKB-delen. Riksintresseområdet för kulturmiljövård, Trosaåns dalgång, omfattar även ett antal fornlämningar på de skogsklädda sydsluttningarna inom området. Konsekvenserna av att bostäder och annan exploatering sker nära dessa berörs i MKB-delen. Trosaån omfattas även av 100 m strandskydd. Detta påverkas inte av planens genomförande. Genomförandet av nybyggnation vid Solberga antas få effekten att fler människor rör sig inom närliggande naturområden. Konsekvenserna av detta blir att slitaget ökar något. Det skulle dock kunna undvikas i viss mån om exempelvis stigar anläggs som leder besökare genom området och förbi känsligare områden. Samtidigt skapar det nya bostadsområdet och kommunikationsstråken möjligheter för fler att bo i nära anslutning till ett relativt orört skogslandskap, som dock saknar nationellt skydd, vilket anses uppväga de eventuella negativa följder slitaget kan få på skogsområdet.

Bebyggelsestruktur, landskapsbild Landskapsbilden i framförallt östra Vagnhärad kommer att påverkas betydligt av den planerade utbyggnaden. Konsekvenserna blir betydande i samband med att väg 218 byggs om och integreras i en sammanhållen stadsdel, med till stor del annan struktur på bebyggelse och funktioner. Det nuvarande, nordliga, alternativet för resecentrum innebär viss risk för att upplevas som perifert då det ligger något avskilt från nuvarande och planerad bebyggelse. Genom planering av bostäder men också exempelvis verksamheter mm kan risken för detta minimeras. Effekten av ny bostadsbebyggelse öster om väg 218 i kombination med handelsoch verksamhetsområdet på vägens västra sida, samt resecentrum, är att Vagnhärads båda delar binds ihop.

Kommunikationer Omdaningen av väg 218 får flera konsekvenser för de olika trafikslagen. Exakt hur bebyggelsen kommer att placeras invid vägen kommer att studeras mer ingående i kommande detaljplaner. Men eftersom bebyggelsen i möjligaste mån byggs så nära vägen som möjligt kan ett tydligt och väldefinierat gaturum uppnås, med en förbättrad entré till Vagnhärad och Trosa kommun som resultat. Vägen föreslås kantas av träd, vilket förbättrar det estetiska intrycket och knyter an till den omgivande trädgårdsstaden.

33

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Effekter och konsekvenser för trafikmiljön utvecklas i MKB-delen.

Biltrafik Effekterna av att väg 218 delvis byggs om och får en mer stadslik karaktär blir att biltrafikanter från Trosa som ska till E4 får en något längre körtid. Detta tydliggör kraven på att gatans körfält utformas så att framkomligheten och säkerheten maximeras. Bedömningen är dock att de positiva konsekvenserna av planförslaget i stort, där funktionen och tillgängligheten vid väg 218 kan förbättras då gaturummet får en betydligt mer inbjudande karaktär, i ett övergripande perspektiv är positiva. Lämplig gestaltning och utformning av väg 218 ska utformas i nära samverkan med ansvarig väghållare d v s Trafikverket. Gång- och cykelförbindelser Inom det nya bostadsområdet vid Solberga är tanken att ett nät av funktionella och gena GC-vägar ska anläggas. Trafikmiljön i stort är också tänkt att inbjuda till att ta sig fram med cykel och till fots. Om en trädkantad gång- och cykelväg kan anläggas på den nuvarande banvallen antas effekterna bli positiva, då fler får tillgång till boende med GCkopplingar till övriga tätorten. Exakt vad som kommer att ske med befintlig järnväg och tidplanen i så fall för detta är i dagsläget osäkert. Det kommer dock att klargöras i samband med Trafikverkets fortsatta planering av Ostlänken. Om befintliga Södra Stambanan blir kvar finns möjligheter att anlägga ett gång- och cykelvägsstråk invid järnvägen i riktning mot dagens befintliga stationsläge. Det är dock inte ett förstahandsval för Trosa kommun. Kollektivtrafik I stort får planens genomförande till effekt att förutsättningarna för kollektiva resor förbättras på flera plan. Den största förändringen väntas förstås i och med byggandet av Ostlänken med ett nytt resecentrum, men även en helt ny stadsdel får betydande effekter och en rad positiva konsekvenser. Underlaget för kollektivtrafik ökar markant, såväl gällande längre transporter till Mälardalen och Linköping/Norrköpingsregionen som kortare resor inom kommunen. Många gynnas av förbättrade bytesmöjligheter mellan trafikslag och såväl tågtrafiken som den reguljära busstrafiken samt Trosabussen kan fortsätta utvecklas positivt.

34

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Service Handel och verksamheter Dagens utbud av handel och verksamheter i Vagnhärad kommer att påverkas av planens genomförande. Nya butiker och verksamheter lokaliseras till väg 218 och i anslutning till resecentrum. Effekterna av detta antas bli att konkurrensen till dagens utbud i centrala Vagnhärad ökar. Som en konsekvens av detta antas dock att utbudet snarare stärks och kan komplettera dagens verksamheter med olika karaktärer av företag. Utbyggnaden av Solbergaområdet ger en markant befolkningsökning, vilket tillsammans med nya etableringar får konsekvensen att fler affärer och verksamheter av olika slag än idag kan rymmas i Vagnhärad. Därtill har kommunen under de senaste åren arbetat aktivt med att stärka dagens centrum och genom ett omfattande markförvärv 2009 högt prioriterat omvandlingen av Vagnhärads torg. Under år 2012 slutförs Trosabygdens Bostäders byggnation av ett nytt bostadshus med lokaler i bottenvåningen. Därefter kommer Trosa kommun att slutföra sin ombyggnation av torgytan för att på så sätt höja attraktiviteten och tryggheten i centrala Vagnhärad. Därtill kommer den ombyggnation som den privata fastighetsägaren söder om torgytan nyligen gjort samt de utvecklingstankar som finns öster om torget invid Trosabygdens Bostäders befintliga hus vid Biblioteksvägen. Således finns goda förutsättningar för ett stärkt centrum som kan möta den ökade konkurrens som etableringar invid resecentrat kan innebära. Skola och barnomsorg Behovet av fler elev- och barnomsorgsplatser i samband med att Solbergaområdet byggs ut, kommer att utredas i senare skeden. Översiktsplanen kan inte bestämma i vilken omfattning eller var en eventuell skola ska byggas, men antar att behovet kommer att uppstå. Detta blir verklighet i kommande detaljplanering av bostäder. Det kan dock vara av strategisk betydelse för området att planeringen av skola och förskola sker tidigt i den kommande planprocessen för Solberga.

Teknisk försörjning Vagnhärads nuvarande avloppsreningsverk är dimensionerat för ytterligare ca 1100 lägenheter. I ett senare skede kan ett eventuellt utbyggt/nytt reningsverk alternativt samlokalisering med Trosas kommande, bli aktuellt.

Miljö och hälsa Vibrationer Eventuella vibrationer från järnvägen hänvisas till Trafikverkets utredningar. Ljusförhållanden För bostäderna inom planområdet ska eftersträvas goda solförhållanden. Detta anges i planförslaget och verkställs i detaljplanering och byggskeden. Eventuella störningar i form av ljussken från tågtrafik hänvisas till Trafikverket.

Riskhänsyn Farligt gods Väg 218 är endast sekundär transportled för farligt gods. På Ostlänken avses ingen tung godstrafik förekomma, enligt tidigare järnvägsutredning. Lättare godståg med förädlade produkter kan dock bli aktuellt, vilket innebär att tåg med farligt gods inte kan uteslutas

35

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

trafikera Ostlänken. Detta kommer dock att klargöras ytterligare i samband med det fortsatta planeringsarbetet med Ostlänken. Otrygga miljöer Framförallt under byggtiden finns risk att ödsliga områden e t c kan uppstå, då byggnation och exploatering sker. Detta ska undvikas och kommande gestaltning och planering ska eftersträva trygga och säkra miljöer i alla led.

36

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Del 2: Miljökonsekvensbeskrivning Upplägg Miljökonsekvensbeskrivningen som en del av denna samlade konsekvensbedömning, grundas enligt behovsbedömning 2007-03-30 på Miljöbalken 6 kap § 12, där innehållet i en MKB anges som en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, fornoch kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Betydande miljöpåverkan enligt någon av dessa faktorer kan utgöra hinder mot att den fördjupade översiktsplanen antas. MKB:n är indelad i ämnesområden som i sin tur innefattar flera delar; x

en beskrivning av miljöförhållandena som kan antas komma att påverkas betydligt.

x

en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i Miljöbalkens 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, vilket här berör allemansrätten på berörda rekreationsområden, naturreservatet vid Tullgarn samt ett antal biotopskyddsområden.

x

en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet, vilka här integreras under respektive ämnesområde.

x

en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, vilket vävts in i de olika delarna.

x

en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställts. Denna återfinns under en separat rubrik i slutet av dokumentet.

x

en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför.

x

Verksamheter som anges i Bilaga 1 anses alltid innebära betydande miljöpåverkan och ska därmed alltid miljöbedömas. För detta planområde antas nya spår för järnvägstrafik bli aktuella och därmed föremål för utredning i Banverkets analyser.

Verksamheter enligt Bilaga 3 anses inte per definition innebära betydande miljöpåverkan, men ska ändå alltid miljöbedömas. För nordöstra Vagnhärads del kan följande vara aktuellt: viss avskogning i syfte att ändra markanvändningen, anläggning av industriområden, byggande av järnväg och tätortsbebyggelse inklusive nya vägar, vattenledningar, parkeringsplatser e tc

Nollalternativ Miljöförhållandena idag Den offentliga servicen i form av skola och barnomsorg m m som nu är koncentrerad till samhällets västra och centrala del, behöver på sikt byggas ut. Centrumfunktionerna finns utspridda, både vad gäller handel och verksamheter. Vagnhärad som historiskt varit tydligt avgränsat av järnväg och vägar växer nu i flera riktningar. Ett naturligt steg mot en mer sammansatt och funktionell tätort är att låta den växa även förbi väg 218. Vägen skapar en tydlig barriäreffekt och har miljö- och säkerhetsmässiga brister.

37

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Utveckling om planens inte genomförs Miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs, antas bli att någon annan lokalisering för Ostlänkens spår och station inte hittas. I förlängningen kan effekterna bli att biltrafiken fortsätter öka med antalet pendlare, samtidigt som förutsättningarna för kollektivt resande minskas då tågtrafiken alltmer utvecklas till ett mindre attraktivt ressätt jämfört med bilpendling. Miljömässiga konsekvenser blir att utsläppen av koldioxid för dessa pendlare ökar. I ett stadsbyggnadsperspektiv riskerar Vagnhärad att stagnera då pendling inte underlättas, då tågtrafiken fortsätter att vara instabil, kostsam och opraktisk. Om Solbergaområdet inte byggs minskar förutsättningarna för en utveckling av Vagnhärad väsentligt, eftersom det då inte möjliggörs någon komplettering till dagens centrum och befolkningsunderlaget inte ökar som planerat. Dagens bullerstörningar från järnvägen kan antas kvarstå på samma nivå och på samma platser. Trafiksäkerheten och trafikmiljön på väg 218 förbättras inte inom den närmaste framtiden. Dagens landskapsbild med väg 218 och de ”döda” ytor som finns på dess västra sida kvarstår som en tydlig praktisk och bildlig gräns för östra Vagnhärad. Denna fördjupade översiktsplan avser att istället väva samman dessa aspekter och möjliggöra en positiv utveckling.

Övergripande mål Planen medger en etappvis utbyggnad av ett stort antal bostäder och verksamheter samt flera betydande ändringar av kommunikationsstrukturer. Vagnhärads karaktär och särprägel anses genomgå en successiv utveckling. Förutsättningar för kollektivtrafik förbättras på flera sätt. Nya gång- och cykelvägar byggs och befintliga förbättras. Samtliga övergripande mål om tillväxt, kommunal service, miljöhänsyn e t c som anges i inledande del av den fördjupade översiktsplanen tillmötesgås.

Betydande miljöpåverkan Nedan presenteras ett antal faktorer som kan antas påverkas betydligt av planens genomförande.

Riskhänsyn och miljöstörningar Buller Bullerstörningar kan uppstå från järnvägen, vilket hänvisas till Trafikverkets utredningsarbete där omfattande studier gjorts och kommer att göras innan det är fullständigt klart var spåren ska lokaliseras. Trafikverkets utredningar tar hänsyn till hur befintlig bebyggelse påverkas och hur friluftslivet vid skogen norr om Solberga störs. Studierna tar också hänsyn till Sveriges sex trafikpolitiska mål, där buller ingår som en självklar del. Utifrån detta tas sedan förslag fram till var Trosa kommun kan planera för nya bostadsområden e t c. Ett nära samarbete sker alltjämt mellan kommunen och Trafikverket i syfte att uppnå en gemensam planering. Hittills har inga problem setts ut bullersynpunkt vad gäller föreslagen bebyggelse i anslutning till Ostlänken och resecentrum, oavsett lägesalternativ. Även väg 218 och industrier och verksamheter inom området kan ge upphov till buller. För att motverka detta ska bostäder och verksamheter placeras i förhållande till varandra så att boende i möjligaste mån skyddas. Vid projektering ska undersökas om tystare vägbeläggningsmaterial kan användas. Visst brus uppstår från väg E4. Detta har beaktats i planeringen så att ny bebyggelse vid Solberga tack vare avstånd och topografi inte bedöms störande.

38

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Miljömålet God bebyggd miljö berörs i flera regionala delmål; o

minskning av trafikbullerstörningar, som i sin helhet överensstämmer med det nationella delmålet. För att medverka till att detta uppnås ska bullerskyddande åtgärder vidtas vid väg 218 och Ostlänken. Exakt hur detta kommer att utformas kommer att avgöras i kommande detaljplanering och i samråd med Trafikverket.

o

bullerstörning i bostaden eller på arbetsplatsen – kan uppnås genom att bostäder vid Solberga och arbetsplatser längs med väg 218 och nära Ostlänken lokaliseras så att bullret minimeras. Isolerande material i fasader och fönster bör eftersträvas. Uteplatser placeras så att störningar från omgivningen blir så små som möjligt.

o

delmålet Tysta områden bedöms påverkas positivt för de nya bostäder som anläggs i nära anslutning till skogsområdet norr om Solberga, där möjligheter därmed ges till centralt och samtidigt naturnära boende.

Bebyggelse ska lokaliseras så att bullerstörningar för framförallt boende minimeras, t ex genom att bebyggelsen placeras med skyddsavstånd till väg och järnväg och att verksamheter lokaliseras närmast bullerkällorna. Riktlinjer för ekvivalenta ljudnivåer ska följas. Vid detaljplanering och projektering ska riskanalyser göras så att störningar kan motverkas. Luftföroreningar Ostlänken bidrar till fler transporter på järnväg och färre på väg, vilket långsiktigt förbättrar förutsättningarna för att nå målet. Effekten gäller på både nationell och regional nivå. Miljömålet Begränsad klimatpåverkan berör till största delen vägtrafikens utsläpp av koldioxid. Då planen medger förbättrad tillgång till tågtrafik och miljöanpassade transporter, ges förbättrade förutsättningar att nå målet. o

Det regionala delmålet Minskade utsläpp av växthusgaser antas inte påverkas. Däremot bidrar planförslaget i förlängningen till att det nationella målet underlättas då utsläpp av växthusgaser minskas. Möjligheterna att minska klimatpåverkan genom t ex energieffektiva hus ska beaktas vid detaljplanering.

Lukt Vissa störningar kan uppstå från befintlig djurhållning vid Solberga gård. Eventuella intressekonflikter mellan kommande exploatering och djurhållning ska klargöras i kommande planarbete. Trafikmiljö Med avseende på planerad nybyggnation i Solbergaområdet och omvandlingen av Lånesta verksamhetsområde bör väg 218 anpassas i struktur, funktion och utseende. Vägen ska integreras med omgivningen och utformas med anslutningar åt både centrala delarna av Vagnhärad och åt Solberga. Det estetiska intrycket av infarten till Vagnhärad, funktionaliteten, säkerheten, barriäreffekten o s v, är alla egenskaper som är i behov av att utvecklas och förändras. Samtidigt måste enkel angöring för oskyddade trafikanter, bil- och kollektivtrafik till ett nytt resecentrum samt god kapacitet och framkomlighet för biltrafik mellan Trosa tätort och E4 bibehållas. Vid ett framtida resecentrum kommer gång- och cykelvägsanslutningar och goda parkeringsmöjligheter för cykel att vara prioriterade i syfte att säkerställa trygg och säker trafikmiljö för gående och cyklister till och från resecentrum. Då handel och nya verksamheter antas lockas till väg 218:s närhet möjliggörs också en täthet i kringliggande nyexploatering. I planeringen ska prioriteras funktionell och säker trafik, omfattande både bil- cykel- och gångtrafikanter. Planteringar och bullerskyddande åtgärder kan minska störningar i form av utsläpp och brus. Vägen utformning i detalj gällande utformning av filer och körfält, cirkulationsplatser, vägmaterial e t c eller andra åtgärder som bedöms lämpliga utreds i samverkan med väghållaren.

39

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Konsekvenserna av att väg 218 ges ny gestaltning bedöms som enbart positiva. Säkerhet, trivsel, utseende men även framkomlighet bedöms gynnas av föreslagna åtgärder. Till viss del antas detta omfatta även andra gator. Ny bebyggelse, delvis andra flöden och verksamheter bör förbättra möjligheterna till en stadsmiljö där gator och vägar fungerar bättre och ger ett mer sammanhållet gaturum än idag. De nya gator som planeras inom bostadsområdet vid Solberga kommer att ges olika funktioner och karaktärer. Ett nät av huvudgator kompletteras med mindre lokalgator och gång- och cykelvägar. Planerade kvarter av småstad, trädgårdsstad och villastad beaktar olika målsättningar för trafikmiljö och framkomlighet. Planteringar och anpassning till topografi bidrar till att hastigheter hålls nere och att biltrafik till stor del sker på gåendes villkor där det behövs. Säkerhet och estetik kombineras väl i de olika stilarna och bedöms ge goda förutsättningar för ett vackert och funktionellt gaturum. Dagens banvall behålls och om befintlig järnväg tas bort kan där anläggas en trädplanterad gång- och cykelväg. Exakt hur detta kan ske kommer att utredas vidare när Ostlänken-projektet kommit ytterligare några steg i planeringen. Dock kan finnas förändrade direktiv vad gäller Södra Stambanan i det återupptagna projektet där diskussionen förs om att låta den befintliga banan finnas kvar och i bruk. Detta är dock Trosa kommun kritisk till vilket framförts vid olika sammanhang. Vad gäller möjlighet till ett sammansatt stadsbyggande och överensstämmelse med kommunens översiktsplan har hittills det nordliga läget ansetts sämre än det sydliga avseende att hålla samman stadsdelen med målpunkter i övriga Vagnhärad. Tillgänglighet för fotgängare och cyklister riskerar att försämras eftersom topografin öster om väg 218 försvårar möjligheterna att ta sig till stationen. Utöver det bildar industriområdet söder om Kalkbruksvägen en barriär till tätortens södra delar. Dessa faktorer motiverar att tydliga insatser och investeringar måste göras för att motverka eventuella nackdelar. Utförandet av gång- och cykelkopplingar måste noggrant planeras för att göra dem så funktionella och säkra som möjligt. Tätortsnära rekreationsområde Dagens rekreationsområde norr om Solberga gård kommer att minska något i yta. Samtidigt är tanken att tillgängligheten till detta ska förbättras avsevärt i och med byggandet av nya bostäder och kommunikationsstråk nära detta. Den berörda skogsmarken omfattas dock inte av något nationellt skydd och saknar internationella skyddsvärden. Miljömålet Levande skogar berörs delvis eftersom det innefattar att ”sociala värden värnas”.

o

Fler personer kommer att få tillgång till ett naturnära boende då Solbergaområdet bebyggs. Det regionala delmålet om Naturupplevelser och friluftsliv bedöms därmed inte motverkas. En samlad bedömning ger att exploateringen inte strider mot miljömålet.

Strålning Risk för strålning kan uppstå av kraftledningar och master. Strålningen avtar snabbt med avståndet från källan. En avvägning ska alltjämt göras där den eventuella risken för strålning ska vägas mot andra risker och fördelar. Mobiltelefonmasterna norr om planområdet bedöms inte påverka lokalisering av bostadsbebyggelsen. T ex utsätts en människa som pratar i mobiltelefon för betydligt mer radiovågor från den egna telefonen än vad som ev sker från en basstation/mast. Några vedertagna gränsvärden för skyddsavstånd mellan t ex master och bebyggelse finns i dagsläget inte. Det finns också ett par luftburna kraftledningar i den södra delen. I den mån dessa berör exploateringar bör det övervägas att gräva ner dem, då detta minskar strålningen avsevärt. Alternativt ska skyddsavstånd i enlighet med gällande bestämmelser tillämpas för ny bostadsbebyggelse. En sammanvägd bedömning utifrån dagens vetskap om hur

40

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

denna typ av strålning påverkar människor, ger att den planerade exploateringen inte medför någon ökad risk. Det nationella miljömålet Säker strålmiljö anger att människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Det bedöms inte motverkas då en bedömning ger att tillräckligt avstånd finns till bebyggelse samt att riktvärden för skyddsavstånd och liknande saknas.

Natur- och kulturmiljö Påverkan på riksintresseområde för kulturmiljövård Planområdet berörs delvis av ett riksintresseområde för kulturmiljövård, Trosaåns dalgång, vilket omfattar stora delar av Vagnhärads samhälle. Riksintresset inrymmer ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap och visar på lång bebyggelsekontinuitet. De flesta av fornlämningarna återfinns väster om väg 218, i det centrala grönområdet Lånestaheden. I planområdets norra del finns dock ett sammanhängande gravfält samt ett antal övriga stensättningar av olika slag. Dessa behöver sannolikt studeras närmre i någon form av arkeologisk undersökning. Inom ramen för planerad bebyggelse finns i dagsläget inga intentioner att ta bort fornlämningar. Företrädesvis ska tillräckliga avstånd mellan respektive fornlämning och bebyggelse eller anläggningar tillämpas vid detaljplanering och bygglovhantering, så att fornlämningarna skyddas i sin helhet och i sitt sammanhang. Riksintressets värden bedöms med avseende på detta inte skadas av den föreslagna exploateringen. Även öster om planområdet finns riksintressen för friluftsliv och naturvård. I bevarandeplanen för naturområdet, som också ingår i nätverket Natura 2000, räknas en rad hotbilder upp för vad som kan påverka det negativt. Ingen av dessa kan anses uppkomma av den planerade exploateringen vid Solberga. I enlighet med kommunens översiktsplan ska dessa riktlinjer följas även för riksintresset för friluftsliv, vilket har samma utbredning som Tullgarns naturreservat och Natura 2000-området. Naturmiljö Delar av skogsmarken norr om Solberga gård kommer att tas i anspråk för bebyggelse. Dessa omfattas dock inte av något nationellt skydd och saknar internationella skyddsvärden. Två mindre nyckelbiotopområden finns i denna skog, vilka dock inte påverkas av föreslagen exploatering. Söder om dessa återfinns ett mindre fuktskogsområde som skyddas i enlighet med Skogsstyrelsens bestämmelser. Detta anses inte påverkas av planerad bebyggelse. Miljömålet Levande skogar berörs delvis då viss skogsmark tas i anspråk för byggnation. o

Det regionala delmålet om Långsiktigt skydd av skogsmark kan påverkas. Den berörda ytan bedöms dock inte så skyddsvärd att en ändring av planförslaget motiveras. Exploateringen bedöms därmed inte strida mot miljömålet.

Påverkan på skogsmark som tas i anspråk för järnväg, däribland fornlämningar, påverkan på djur- och växtarter, biologisk mångfald e t c, hänvisas till Trafikverkets utredningar. Tidigare var planförslaget utvidgat västerut vilket gav en närhet till Lånestaheden vilket delvis är ett Natura 2000 område samt synnerligen rikt på fornlämningar. Bland hotbilderna för Lånestaheden nämns gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar. Den lokala biltrafiken, med påföljande ökning av nedfall och utsläpp, bedöms dock inte öka i sådan omfattning att planförslaget kan medföra betydande risker för detta. På det stora hela kommer bilåkandet att minska till förmån för tåget, vilket i sammanhanget är gynnsamt. Landskapsbild och stadsutvecklingspotential För Solberga gård med omnejd, kvarteren närmast väg 218 och delar av Kalkbruksvägen möjliggörs stora förändringar i fördjupningen av översiktsplanen. Viss jord- och skogsbruksmark tas i anspråk för bl a bostadsbebyggelse. Dagens glesa industri- och verksam-

41

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

hetskvarter kan inrymma fler och delvis andra typer av verksamheter. Dagens gatumiljö väntas genomgå olika typer av omvandlingar. Planen förutsätter ett stadsbyggande som fungerar långsiktigt både vad gäller estetik, framkomlighet, tillgänglighet, flexibilitet e t c. Dessa faktorer förbättras vid byggandet av ny bostads- och verksamhetsbebyggelse, nya vägar och långsiktigt i och med byggandet av Ostlänken, vilket är ett stort steg mot en förbättrad kollektivtrafik. Miljömålet God bebyggd miljö berörs delvis. Generellt innebär målet att exploatering ska präglas av ett varierat utbud av bostäder, effektiv och lättillgänglig kollektivtrafik, samt att ökad cykel- och gångtrafik möjliggörs. o

Delmålet om Energianvändning m m i byggnader ska gälla ny bebyggelse inom planområdet. Energieffektivitet ska därför eftersträvas gällande uppvärmning och möjlighet till förnybara energikällor (t ex i form av solpaneler) ska uppmuntras. Senare i planeringen säkras en långsiktig hållbar uppvärmning av bebyggelsen genom bestämmelser i detaljplanen.

Miljömålet Ett rikt odlingslandskap påverkas i och med att viss jordbruksmark kommer att gå förlorad när nya bostäder lokaliseras vid Solberga gård, samt i viss mån då Ostlänken dras. Marken anses dock inte så värdefull att den motiverar att föreslagen exploatering inte ska ske. I föreslagen plan anges dock en förhållandevis sen planläggning av huvuddelen av åkermarken. Ändrade hydrologiska förhållanden till följd av ny järnväg hänvisas till Trafikverkets studier.

Långsiktigt hållbar planering Energiplan för Trosa kommun Kommunens energiplan är antagen under 2013 av kommunfullmäktige. Vid kommande detaljplanering av Vagnhärads nordöstra delar ska energiplanens riktlinjer genomsyra arbetet. I Energi- och klimatplanen finns en rad framtidsbilder som Trosa kommun ska arbeta mot. Vad gäller framtida bostadsbyggande anges följande: De bostäder som byggs i Trosa kommun är energieffektiva och uppvärms med förnybara bränslen. Energifrågan lyfts tidigt i plan- och byggprocessen. I kommunens fysiska planering ges förutsättningar till fjärrvärmeexpansion genom att nya områden planeras med hänsyn till värmetäthet. Nya bostadsområden planeras så att kollektivtrafik kan anslutas. Tätorterna i kommunen är förbundna med attraktiva gång- och cykelvägar.

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Trosa kommun De riktlinjer som anses möjliga att beakta i denna plan ska integreras. Som ett exempel kan nämnas planerade förbättringar i gång- och cykelvägnätet. Kommunalt näringslivsprogram Kommunens gällande riktlinjer ska tillämpas i kommande detaljplanering.

Sammanfattande redogörelse Miljöbedömningen med miljökonsekvensbeskrivningen har sammanställts av Samhällsbyggnadskontoret vid Trosa kommun. Ambitionen har varit att beakta de konsekvenser som i ett brett perspektiv är möjliga att förutse. De som bedömts leda till betydande miljöpåverkan har fördjupats i del två, Miljökonsekvensbeskrivningen. Eftersom den fördjupade översiktsplanen behandlar strukturella förändringar och har ett långt tidsperspektiv, har även konsekvensbeskrivningen hållits på en generell nivå. Flera delar påverkas i hög grad av Ostlänken, vilka hänvisas till utredningar som sker inom Trafikverkets försorg.

42

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Som underlag för MKB:n har använts relevanta kommunala dokument, samt ett antal ämnesspecifika utredningar av olika slag. Som inledning till hela arbetet med fördjupning av översiktsplanen för nordöstra Vagnhärad genomfördes också en workshop, där riktlinjer för arbetet togs fram. Tjänstemän som deltagit i framtagandet av den reviderade utställningsversionen av den fördjupade översiktsplanen är Mats Gustafsson, samhällsbyggnadschef och Linda Axelsson, planchef. Kontakter har även tagits med andra delar av kommunens förvaltning, där tjänstemän bl a varit delaktiga vid den genomförda workshopen. Arbetet har letts av Kommunstyrelsen planutskott med ordförande Tomas Landskog (m), vice ordförande Per Insulander (s), Sune G Jansson (m), Bengt-Eric Sandström (fp) och Ann-sofie SolebyEriksson (s), samt ersättare Ann Larson (m), Arne Karlsson (kd), Stefan Björnmalm (c), Gitte Jutvik-Guterstam (tr) och Maria Arman (mp). Delar av planmaterialet har tagits fram av konsultbolaget SWECO FFNS.

Åtgärder för uppföljning Trosa kommun bedömer att ett antal åtgärder behöver följas upp, dvs. som antas leda till betydande miljöpåverkan och som inte utreds och följs upp inom Trafikverkets studier. Dessa redogörs för nedan. Grönstruktur, natur- och kulturmiljö, rekreation Skyddsavstånd mellan skyddsvärda delar av skogen norr om Solberga och den tillkommande bebyggelsen, där ett antal biotoper bör skyddas, främst i form av tillräckligt avstånd till bebyggelsen kommer att utredas i kommande detaljplanearbete. Bebyggelsestruktur, landskapsbild Uppföljning av hur landskapsbilden påverkas är en självklart integrerad del i all planering för området. Detta följs upp delvis i samband med befolkningens insyn i och påverkan på planområdet, efter hand som alternativa stationslägen framgår klarare och mer konkreta planer för dessa och annan exploatering kan diskuteras. Riskhänsyn och miljöstörningar Bullerstörningar från industrier och verksamheter samt bilvägar beaktas och följs upp inom ramen för detaljplanering, då bl a nödvändiga avstånd för att minimera störningar styr lokaliseringarna. Detsamma gäller avstånd mellan bebyggelse och Ostlänken, där anpassningar sker så att gränsvärden för störningar inte överskrids.

Icketeknisk sammanfattning De förändringar som antas i samband med utbyggnad av Ostlänken, ett stort antal bostäder vid Solberga får effekter och konsekvenser av många olika slag. Det påverkar Vagnhärad i stort och hela Trosa kommun. Kommunikationer Framförallt blir det lättare att pendla med tåg till och från Vagnhärad. Det blir också lättare att åka buss och att cykla till och från tågstationen. Det gör att fler människor kan pendla med kollektivtrafik, vilket är bra för miljön eftersom utsläppen då kan minska, samtidigt som kommunens invånare får möjligheter att arbeta på fler ställen utanför kommungränsen än vad som idag är möjligt. Bebyggelsestruktur Beroende på vilket alternativ som väljs för stationsläge kommer ca 1500 nya bostäder att byggas. Planen medger flera olika typer av boende – små och stora hus, villor och lägenheter. Dessa planeras efter trädgårdsstadens och villastadens ideal, där grönområden finns nära bebyggelsen och gatumiljöerna ska inbjuda till liv och rörelse. Fler kommer att få möjlighet att bo både nära tätortens centrum och sköna strövområden i skogen norr om Solberga.

43

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Vagnhärads båda delar öster och väster om väg 218 vävs ihop, i och med att väg 218 och kvarteren närmast den till stora delar görs om och får ett hel annat utseende. Det antas förbättra framkomligheten och göra entrén till kommunen betydligt mer välkomnande. Det ska också bli tryggare att gå och cykla i Vagnhärads östra delar. Planen gör att män och kvinnor, barn och gamla förhoppningsvis kan bo och trivas i de nya delarna av Vagnhärad. Näringsliv Det som tidigare varit lämpliga lokaliseringar för företag och industrier, är inte säkert det om några årtionden. När en del industritomter blir möjliga att använda för andra verksamheter, kan det få till följd att vissa av dem lokaliseras till andra, mer passande tomter. Samtidigt kan andra typer av verksamheter och affärer tillkomma istället. Det anses som en naturlig och positiv utveckling för hela Vagnhärad, eftersom det kan göra att det utbud av arbetsplatser och handel som idag finns kan utökas. Det antas också ske i takt med att bostäder byggs vid Solberga. Allt kommer därmed att ske successivt. Miljö och natur När den nya järnvägen byggs, finns risk för att människor störs av buller. Trafikverket utreder dock detta noggrant och hittills har man inte sett några hinder för att bygga Ostlänken i anslutning till bostadsbebyggelse. Det finns också risk för buller från väg 218, vilket uppmärksammas vid mer detaljerad planering, så att mindre känsliga verksamheter och lokaler läggs närmast vägen och bostäder längre ifrån. Buller och utsläpp från trafiken kan också minskas med t ex planteringar.

44

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Källor Trosa kommun Förutsättningar och förslagsstudie för nyexploatering i Solberga, Samhällsbyggnadskontoret 2005 Vagnhärad 2030, Samhällsbyggnadskontoret 2002 Översiktsplan 2010, Samhällsbyggnadskontoret 2010 Riktlinjer för folkhälsoarbetet i Trosa kommun, Ekologi- och folkhälsokontoret 2006 Energi- och klimatplan för Trosa kommun, 2013, Ekologienheten Policy för enskilda avlopp, Miljökontoret Näringslivsplan 2012-2014, Kommunstyrelsen

Övrigt material Förstudie Ostlänken, Nyköping-Östgötalänken AB Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, Banverket och Naturvårdsverket SLUTRAPPORT Ostlänken genom Sörmland – effekter på busstrafiken, Länstrafiken Sörmland AB 2005 Jämna steg. Checklista för jämställdhet i fysisk planering, Boverket 2006 Grön Skogsbruksplan, Skogsstyrelsen 1999 Bevarandeplan för Natura 2000-området Lånestaheden SE0220203, Trosa kommun, Länsstyrelsen i Södermanlands län Workshop 2006-12 05 Riksantikvarieämbetets geografiska databas över fornlämningar (FMIS): http://www.fmis.raa.se

45

46

Fördjupad översiktsplan Solberga – Antagandehandling

Planområde

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Miljönämnden

Sammanträdesdatum 2014-03-24

§ 11

MN 2014/7

Inrättande av nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun Miljönämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun. Miljönämnden beslutar att ge miljöenheten i uppdrag att se över möjligheten att framöver göra tillägg i hälsoskyddsföreskrifterna gälland störande buller i form av gräsklippning och vattenskotrar.

Ärendet De befintliga hälsoskyddsföreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 1992 och har använts som en grund för framtagandet av förslaget på nya föreskrifter. I framtagandet av de nya föreskrifterna har även Sveriges kommuner och landstings skrift ”Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön” använts. Miljökontoret har i samband med att de lokala hälsoskyddsföreskrifterna reviderats även sett över de lokala ordningsföreskrifterna. Hälsoskyddsföreskrifterna blir gällande först när de tagits in i länets författningssamling.

Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, och miljöinspektör Sara Nyström, 2014-03-12. – Förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter.

Kopia till Kommunstyrelsen Miljöinspektör Akten 5 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Miljönämnden

Dnr MN 2014/7

2014-03-12 Miljökontoret Sara Nyström Tel. 0156-523 05 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Förslag till inrättande av nya hälsoskyddsföreskrifter Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget på nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun.

Ärendet Miljökontoret har fått i uppdrag av miljönämnden att ta fram ett förslag till nya hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun. De befintliga hälsoskyddsföreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 1992 och har använts som en grund för framtagandet av förslaget på nya föreskrifter. I framtagandet av de nya föreskrifterna har även Sveriges kommuner och landstings skrift ”Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön” använts. Miljökontoret har i samband med att de lokala hälsoskyddsföreskrifterna reviderats även sett över de lokala ordningsföreskrifterna. Miljökontoret har valt att flytta paragrafen som reglerade störande buller på offentliga platser samt regleringen om fyrverkerier m.m. från ordningsföreskrifterna till de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. Regleringen om fyrverkerier m.m. har även formulerats om i hälsoskyddsföreskrifterna med anledning av inkommet yttrande från polismyndigheten gällande en formulering i föreskrifterna om att vissa dagar var helt undantagna tillstånd av polismyndigheten för användandet av fyrverkerier, smällare och dylikt. Denna motivering strider mot bestämmelserna i 3 kap 7 § Ordningslagen (1993:1617). Föreskrifter enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöver inte anmälas till Länsstyrelsen för prövning. De ska ändå skickas till Länsstyrelsen för att tas in i länets författningssamling och det är först då föreskrifterna blir gällande.

Mats Gustafsson

Sara Nyström

Samhällsbyggnadschef

Miljöinspektör

Bilagor 1. Förslag till revidering av Trosa kommuns hälsoskyddsföreskrifter

Beslut till Kommunstyrelsen Akten



Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Trosa kommun

  

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift  Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx § x

 

 Med stöd av 9 kap. 7 – 8 §§ och 10 – 13 §§ miljöbalken (1998:808) samt 13, 17, 39 – 40 och 42 – 44 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddelar kommunfullmäktige följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön.

Inledande bestämmelser 1§ Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö. Miljönämnden är ansvarig nämnd enligt dessa lokala föreskrifter.

Djurhållning 2§ Det krävs tillstånd av miljönämnden för att inom områden med detaljplan hålla: 1. nötkreatur, häst, get, får eller svin, 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur eller 3. orm. Beslut med stöd av denna paragraf får förenas med villkor om vad djurhållaren måste göra för att skydda människors hälsa och miljön från olägenheter som kan uppstå till följd av deras djurhållning. 3§ Det krävs tillstånd från miljönämnden att hålla nötkreatur, häst, get, får, svin eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur inom den inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde samt den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3.

Tomgångskörning 4§ Tomgångskörning av motordrivna fordon är tillåtet i högst 1 minut i stads och/eller i områden med detaljplan. Förbudet gäller inte om fordonet befinner sig i en trafikkö eller om trafikförhållanden på annat sätt orsakat att fordonet stannat. Förbudet gäller inte heller om fordonets ändamålsenliga användning kräver att motorn hålls igång.

 



Spridning av gödsel och bekämpningsmedel 5§ Vid spridning av naturligt gödsel, slam eller annan orenlighet, utöver vad som följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:132) om försiktighetsmått vid spridning av gödselmedel, gäller följande: 1. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter. Torrt och blåsigt väder med vind från bebyggelse innebär minsta risk. 2. Nedbrukning ska ske i omedelbar anslutning till spridning. 3. Spridning får inte ske närmare än 10 meter från hav, sjö eller annat vattendrag. 4. Under lördag och söndag, annan helgdag samt dag före helgdag är spridning av naturligt gödsel, slam eller annan orenlighet förbjuden inom en zon av 300 meter till områden med detaljplan. 6§ För spridning av slam och inom 100 meter från tätbebyggt område eller inom område med detaljplan krävs tillstånd av miljönämnden. För spridning av slam i övriga delar av kommunen krävs anmälan till miljönämnden. 7§ Den som avser att sprida naturligt gödsel, annan orenlighet eller kemiska eller biologiska bekämpningsmedel inom område med detaljplan eller 100 meter intill detta område ska anmäla det till miljönämnden på särskild blankett innan spridning sker. 8§ Tillstånd från miljönämnden krävs för spridning av naturligt gödsel, slam, bekämpningsmedel eller andra orenligheter inom inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. 9§ Enligt 37 § förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljönämnden av den som avser att ordna en gödselstad eller annan upplagsplats för djurspillning inom område med detaljplan. Tillstånd av miljönämnden krävs för lagring av slam inom område med detaljplan. Enligt dessa föreskrifter krävs sådant tillstånd även inom inre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvreten vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3.

 



Skydd av enskilda och kommunala yt- och grundvattentäkter 10 § Den som avser att anordna ett upplag av petroleum, olje- eller tjärprodukter, fenoler, lösningsmedel, vägsalt, bekämpningsmedel, växtnäringsämnen eller liknande produkter som kan förorena yt- eller grundvattentäkt ska anmäla detta till miljönämnden innan verksamheten påbörjas. Anmälan krävs inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt annan lagstiftning. Anmälan krävs heller inte om verksamheten enbart avser ringa husbehov. 11 § Tvätt av motorfordon och maskiner får inte ske på hårdgjorda ytor som anslutits till dagvatten och inte heller på plats där avrinning sker direkt till hav, sjöar eller vattendrag.

Eldning 12 § Eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom område med detaljplan är förbjuden under tiden 1 juni till 31 augusti. Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brandföreskrifter. 13 § Det är aldrig tillåtet att elda annat avfall än trädgårdsavfall. 14 § Förbud mot öppen eldning för förbränning av trädgårdsavfall med mera i Trosa innerstad enligt kartbilaga 1. Förbudet gäller inte för grillning i för ändamålet avsedd utrustning samt eldning i eldstäder för uppvärmning av hus. 15 § För skötsel och tillsyn av eldningsanordningar för fasta bränslen gäller att lufttillförseln ska vara god och att bränslet ska vara torrt. Pannan får endast eldas med det bränsle som pannan enligt tillverkaren är avsedd för. Saknas sådan anvisning får bränslet endast bestå av rent trä. All eldning med hushållsavfall, plast, målat eller tryckimpregnerat virke, spånskivor eller liknande material är förbjudet. 16 § För valborgsmässoeldar eller liknande ska räddningstjänsten och polisen kontaktas. Materialet får endast bestå av kvistar, annat trädgårdsavfall eller rent trä. Eldning får aldrig ske i strid mot gällande brand- och renhållningsföreskrifter eller utfärdade eldningsförbud.

 



Avlopp och toalett 17 § Enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs det tillstånd av miljönämnden för att: 1. inrätta avloppsanordning till vilken vattentoalett ska anslutas eller 2. ansluta vattentoalett till befintlig avloppsanordning. Enligt dessa föreskrifter krävs det även tillstånd av miljönämnden för att: 3. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk-, och tvättavloppsvatten, inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt på de öar som ligger inom kommunen och i den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. 4. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i punkterna 1-2, exempelvis avloppsanordningar för bad-, disk-, och tvättavlopp inom 300 meter till sjöarna Gisesjön och Björken. 5. Inrätta förmultningstoalett, eltoalett eller torrtoalett med latrinkompostering inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt inom den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. Övriga områden i kommunen krävs en anmälan till miljönämnden. 18 § Enligt 13 och 14 §§ förordningen om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd krävs anmälan till miljönämnden för att: 1. Inrätta annan avloppsanordning än som anges i 17 § punkterna 1-4, 2. Ändra avloppsanordning, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.

Värmepumpar 19 § Enligt 17 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan anmälan till miljönämnden inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Enligt dessa föreskrifter krävs istället tillstånd av miljönämnden för att inrätta en sådan anläggning på öar inom kommunen.

 

 20 § Enligt dessa föreskrifter är det förbjudet att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten inom inre och yttre skyddszonen i Sörtuna vattenskyddsområde samt i den inre skyddszonen i Källvretens vattenskyddsområde enligt kartbilaga 3. Det är även förbjudet enligt dessa föreskrifter att inrätta värmepumpsanläggning med sjövärme i Trosaån, Gisesjön och de delar av Björken som ligger i Trosa kommun. Paragraferna ovan gäller dock inte om anmälnings- eller tillståndsplikt föreligger enligt 5 eller 21 § förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899).

Fyrverkerier m.m. 21 § Utan polismyndighetens tillstånd gäller att fyrverkerier och dylikt inte får användas inom de geografiska gränser som anges i kartbilaga 2. Angivna områden inkluderar samtliga byggnader och eventuella gång- och cykelbanor på båda sidor om omnämnda gator och vägar. Undantag från kravet på tillstånd görs för påskafton, valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton från kl 15.00 till kl 02.00 påföljande dag. Under dessa specifika tider kan det dock ändå krävas tillstånd från polismyndigheten för att få använda pyrotekniska varor enligt vad som närmare framgår av bestämmelserna i 3 kap 7 § Ordningslagen (1993:1617).

Störande buller 22 § Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd mellan kl. 21.00 till kl 06.00.

Ansökan och anmälan 23 § Enligt 46 § förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska en ansökan eller anmälan till miljönämnden enligt lokala föreskrifter meddelade med stöd av 39, 40 och 42 §§ i förordningen vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för ärendet samt de ritningar och tekniska beskrivningar som behövs för att bedöma de anordningar, lokaler eller anläggningar som avses i ansökan eller anmälan.

 



Straffbestämmelser 24 § I 29 kap i miljöbalken finns bestämmelser om straff och förverkande. Enligt 23 § kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrifterna som meddelats ovan dömas till böter.

Dispens 25 § Miljönämnden får medge dispens från vad som gäller enligt dessa föreskrifter om det är uppenbart att risk för olägenheter från miljö- och hälsoskyddssynpunkt inte föreligger.

Avgifter 26 § Miljönämnden får ta ut avgift för prövning av ansökningar om tillstånd eller dispens, för handläggning av anmälan samt för tillsyn i övrigt enligt dessa föreskrifter enligt den taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område som kommunfullmäktige antagit.

Dessa lokala föreskrifter träder i kraft den …… Äldre lokala föreskrifter ska tillämpas på ärenden som har inletts dessförinnan.

 

Kartbilaga 1

2PUnGHPHGSHUPDQHQWHOGQLQJVI|UEXG7URVDLQQHUVWDG

SMÄCKB

31

40

45B 45A

GU

ST

32A

A

20

21

27

19

28

18

15 13

14

LT GR SA TAR MÄ 11

21

12

LG

B

22 21 20 Ö ST 19 RA 1 LÅ NG 7

17

15 G DS 13

18

SK

12

15

20

ÅR

G ÄR

16

18

9

1

10 AR1 2 SKEPP

7

6B

N TA GA NG

16

11

8

10 11 AN 13AT G

6A

8

LÅ

2

4

5

GR TS LO

3

3

G GS

10

A AT

11B

EN ÄG SV LM A RM 29 TE ÖS ER GB HÖ

3

5

4

5

36

13

N

1

A 15

3

2

5

9

A 11

24

19

14

GR 1 INN 4 F R Ä TJ

9

A TR

3

PÅ

2 S- 1 U TH U R K

10

S VÄ 15

8

19

10 7 5

2

26

R23

24

22

17

23

6 4

A 26 24 A

25

26

A1-F6 21

18

25

3

28

25

31

20

1 3

26

B

2

27

30

33

24TAN GA 23

25

20 27

1

D 15

1

3

B

VÅ

27

29

C 20 VIL

G LA

2A

5

10 12 N

N

BUSSTORGET

35

29

31

4A

6 TORGET

3

9

A AT

TA

2C 2B

-C

4 R LLA 1 KÄ 5

13

14

GA

32B

N

N ATA 1

GS

34

TA

31

30

GA G ALP

ER

36 39

EGR

GR

4

SB

R

1 VERS R R SIL DSG E LLG SM STA GR SCH N PU

14

AV

38

43

33

32

GAR

24 26

47

34

IA

FÄR

1

9

BRYGG

29 N 31 TA Ö ÅGA

36

35

OR

AN AT KG BO

R

33

38

37

28

KT

33

VI

N 4 ATA G AR 6 RG 5 O B

11

44 42

37 35

40

GR

AREG 4

AN JEGAT 3 SMED 5 7

EGR

2 REGR MAKA KRUK

39

ATAN NGG 30

1 41 4

39

K

EDJ

49

4 42 46 4

3 45 4

SM

GARV

48 46

11

R KY 2 N TA 4 LGA L TA 3 5

9

51

13

50

22

15

LÅ TRA VÄS

B A41 G 3

RA

NG

AN 1 AT

53

21A-C

AN

52

55

23

SMÄCKBROGATAN 17 19

ROGAT

B 15

ÖSTRA HAMNPLAN

VÄSTRA HAMNPLAN

C 15

1B

12 10 FISKAR GATAN 9 7 5

7

11

2C 1A

AN AREGAT FYRVAKT N UDDBERGAGATA

2B 2A

1

I Trosa innerstad gäller Förbud mot öppen eld för bränning av trådgårdsavfall med mera. Förbudet gäller ej för grillning i för ändamålet avsedd utrustning samt eldning i eldstäder för uppvärmning av hus.

Kartbilaga 2 – Kartor som visar var man inte får använda fyrverkerier, smällare och dylikt utan polismyndighetens tillstånd  





   Trosa 

I öster: Långnäsvägen – Backstigen – Skjuvkärrsvägen – Stiftsgatan – Slåttergången – Fodergången – Skördegången

I norr: Skördegången – Boställsgatan – Fogdegången – Betesgången – Sockengatan – Industrigatan – Verktygsgatan – Nyängsvägen – Kungsstrand – Jungmansgatan – Friluftsvägen - Trosaskogens elljusspår samt området innanför detta – Kvartsvägen – Granitvägen – Gnejsvägen

I väster: Gnejsvägen – Malmvägen – Västerljungsvägen mot Trosa centrum – Strandvägen  I söder: Strandvägen – Kustvägen – Hamnområdet – Askögatan – Gunnarstensgatan – Sjölundavägen – Långnäsvägen



   Vagnhärad 

I öster: Väg 218

I norr: Kalkbruksvägen

I väster: Fänsåkersvägen - Valfrids väg – Nygårdplatån – Lundbyvägen – Åbacksvägen – Liljevägen

I söder: Stationsvägen mellan Liljeväven samt St. väsby – St. väsby – Adventvägen – Nyårsvägen – Brovägen - Trosalandsvägen till och med Ringvägen – Länsmansvägen – Åbyvägen



 Västerljung Västerleden – Norrbyvägen – Sörgårdsvägen – Hammarbyvägen – Vikingavägen – Ljungvägen – Björkevägen – Branders väg – Sjöbergsgränd – Gillbergavägen – Kantzows väg – Dalbyvägen



1:20

Kullen

Galghornsberget Slinderskogen

Kartbilaga 3

ÖVERÅDA 3:10

Grindstugan

Grustäkt Grönkärret S:2 31 3:10 2

Nystugan

Gustavsborg

Djupadal

cken S:1 1

3:8

Åbylund VAPPERSTA

2:44 2:7

ÅBY

10:1

Margaretelund 8:2

2:45 2:45

3:1 1

Kristinedal

Yttre skyddszon

1:4 1:3 1:2

9:1

VAPPERSTA

ensborg

ÅBY

2:44

3:4

KRISTINEDAL 3:5

Udden Jonsberg

1:4 2 LUNDBY

5:2

FREDRIKSDAL

6:1 2

3:1 1

S:1 4

2:7

Karlslund

Löten

3:1 2

KESTA

S:1

KESTA

1:10

5:1

Kestalund

Kesta

S:2 1

Navstugan

FREDRIKSDAL 2:7

FREDRIKSDAL

VAPPERSTA

Källvreten

Inre 3:2 skyddszon

3:9

VAPPERSTA 9:1

DJUPADAL 1:2

Österdal

FREDRIKSDAL

Hannelund

1:14 S:2 FREDRIKSDAL 5

1:6 ÅBY

SKÅRBY

Dalsättra

1:10

1:35

1:29 LÅNESTA

1:3

1:4

Runsten

4:2

R

1

pp Ekebonäs

Norrgården

Karlberg

5:3

3:1 2

4:1 2

Skogsby 4:6 2

2:17

S

5:6 5:7

Gillbergatorp

EKEBONÄS 2:249

2:57

Tuna

Larsslätten

1:1

Mörbytorp

Högalid

Erikslund

S

ön

3:5

Majliden

DALBY

5:1 1

3:3

S:1 1

5:8

4:1 7

3:17

Yttre Skyddszon Travtr.b.

1:1 2

Storgården 3:3 1

ERIKSLUND Hästvreten

3:12

4:1 6

S:1 3

Stora Mörby gamla tomt

5:5

Mörbysjön 1:18

Sörtuna

Alhagen

ÄVLINGEBY

Lilla Härnbergsstugan

3:10

TUNA

TUNA

Stora Härnbergsstugan

3:7

2:55 2:301

1:1 6

Gravfält 2

3:8

2:56

2:316

1:2 1 4:1 5

S

ÄVLINGEBY

ÄVLINGEBY

4:1 1

5:9

Rökärret

Jättefälen

1:22 1:1

Nävhacka

NÄVHACKA

GIRHÄLLSTORP

1:6

1:9

Slängtorp

1:1

1:4

1:5

1:111:7

Oxhagen

Farmorsmosse

mla Sör

l ed nds

Ågården

en

Sörmlandsleden 4:6 Lugnet 4:7 1 1 2:1 4:8 Bagatell 1:11 4:18 1 Trosa stads 1:12 4:5 S 4:6 Källvreten

TU

4:1

vattent„kt 3 Flygfält

1:13

1:10

TUNSÄTTER1:3 1:7

Tunsätter 1:11

4:7

Haga

S:11:14

1:8 5

4:12

4:14

4:17 1:6 S:1 4:19 4 4:2

1:23

1:16

Sandstugan

1:19

4:4

1:13

Lemdalsberget

1:32

Sörtuna Vattenverk 1:20 1:17 1

Inre skyddszon TUNSÄTTER

TUNSÄTTER

4:15

Lemdalen

HUNGA

1:30

5:3

1:29

Sofielund Tunadal

3:1 1

Ringsjön

Ryssland

Dammen

Ringsjötorp

1:27 1

Hållsviken

3:3

1:12

Utom 1:26

1:1 1:3

Sandbrink

1:37

2:7

1:31

Marietorp

HAMNEN

Grindstugan 1:14

3:2

KALKBRÄNNERI-

1:32

1:19

1:30 2:6

Tärnsjö

1:32

1:33 1:38

1:20

1:2

1:26

Avlebro

1:28

2:1 3

1:33

1:1

3:2

Skillnaden

2:8

7:1

TUNA

ERIKSLUND

OskarshällSkjutbana

Storkärret

Hjälmvik

3:1 2:1 1:23 1:34

1:12

Rifä

1:31

1:2

1:5

1:4

Hållsviken

Fornborg

3:1

Stubbhugg

FAGERHULT

Marieberg

Norrhäll MARIEBERG

2:321

1:27 2

Vårdkasberget

RYSSLAND

Åshorn

5:10

1:14 2:152

2:1 5

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Miljönämnden

Sammanträdesdatum 2014-03-24

§ 12

MN 2014/8

Revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter Miljönämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter.

Ärendet Miljökontoret har fått i uppdrag av nämnden att revidera de lokala ordningsföreskrifterna i kommunen. Miljökontoret gör det i samband med att även de lokala hälsoskyddsföreskrifterna revideras. Miljökontoret har valt att flytta paragrafen som reglerade störande buller på offentliga platser samt paragrafen om reglering av fyrverkerier m.m. till de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. Kartan över förbud för alkoholförtäring i Vagnhärad (20 §) har bytits ut till en ny kartbild med anledning av ombyggnation av Vagnhärads torg. I övrigt har ingen ändring gjorts i de lokala ordningsföreskrifterna. Enligt 3 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617) ska kommunen anmäla ändring av föreskrifter till Länsstyrelsen för prövning. Därefter tas de in i länets författningssamling och blir gällande.

Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, och miljöinspektör Sara Nyström, 2014-03-12. – Förslag till reviderade lokala ordningsföreskrifter.

Kopia till Kommunstyrelsen Akten 6 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Miljönämnden

Dnr MN 2014/7

2014-03-12 Miljökontoret Sara Nyström Tel. 0156-523 05 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Förslag till revidering av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna revideringen av Trosa kommuns lokala ordningsföreskrifter.

Ärendet Miljökontoret har fått i uppdrag av nämnden att revidera de lokala ordningsföreskrifterna i kommunen. Miljökontoret gör det i samband med att även de lokala hälsoskyddsföreskrifterna revideras. Miljökontoret har valt att flytta paragrafen som reglerade störande buller på offentliga platser samt paragrafen om reglering av fyrverkerier m.m. till de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. I övrigt har ingen ändring gjorts i de lokala ordningsföreskrifterna. Enligt 3 kap. 13 § ordningslagen (1993:1617) ska kommunen anmäla ändring av föreskrifter till Länsstyrelsen för prövning. Därefter tas de in i länets författningssamling och blir gällande.

Mats Gustafsson

Sara Nyström

Samhällsbyggnadschef

Miljöinspektör

Bilagor 1. Förslag till revidering av de lokala ordningsföreskrifterna

Beslut till Kommunstyrelsen Akten

Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Trosa kommun

Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Föreskrift Fastställd av kommunfullmäktige 2014-xx-xx § x

Trosa kommun föreskriver följande med stöd av 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617).

Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1§ Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentlig plats finns i 3 kapitlet ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Trosa kommun ska upprätthållas. 2§ Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser i kommunen som är offentlig plats enligt 1 kapitlet 2 § första stycket 1-4 ordningslagen om inte annat anges. För områden som kommunen upplåtit för torghandel gäller också kommunens föreskrifter om torghandel. 3§ Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7 §, 8 §, 10 § första stycket, 11 §, eller 14 § 6-11 §§ bör kommunen ges tillfälle att yttra sig.

Lastning av varor m.m. 4§ Vid lastning, forsling, lossning och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt. Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustningar och utrymningsvägar blockeras eller att räddningstjänstens arbete hindras.

Schaktning, grävning m.m. 5§ Den som är ansvarig för upptagande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga olägenhet.

Störande buller 6§ Arbete som orsakar störande buller för personer på offentliga platser, t.ex. stenkrossning, pålning och nitning, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd mellan kl. 21.00–06.00. 1

Containrar 6§ Ägaren eller nyttjanderättshavaren till en container, som ska ställas upp på en offentlig plats, är skyldig att märka containern med ägarens eller nyttjanderättshavarens namn, adress och telefonnummer.

Markiser, flaggor och skyltar 7§ Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,20 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter.

Affischering 8§ Affischer, annonser eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på tavlor, pelare eller andra liknande anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns.

Högtalarutsändning 9§ Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentliga platser, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten.

Insamling av pengar 10 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamling ska ske i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd.

2

Ambulerande försäljning 11 § För ambulerande försäljning krävs polismyndighetens tillstånd. Ambulerande försäljning får inte ske 1. i Trosa på följande gator och området innanför dessa: UddbergagatanHögbergsgatan-Smäckbrogatan-Viktoriagatan. Västra Långgatan-Västra Stadsfjärden. 2. i Vagnhärad på följande gator, motsv. och området innanför dessa: väg 218/Stationsvägen-Gnestavägen-Skolvägen-till Skolvägen 26-söderut till Stationsvägen/Mölnavägen-Stationsvägen-inkl. Stationsområdet till järnvägsspåret. Med ambulerande försäljning avses sådan gatuförsäljning som tar offentlig plats i anspråk endast tillfälligt och i obetydlig omfattning och som därför inte kräver tillstånd enligt 3 kapitlet 1 § ordningslagen.

Camping 12 § Camping är tillåten endast på Trosa havsbads camping.

Hundar 13 § Hundens ägare, den som tagit emot en hund för underhåll eller nyttjande eller den som endast tillfälligt vårdar en hund är skyldig att följa bestämmelserna i 14a, 14b, 15 och 16 14-17 §§. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, service- och signalhundar och polishund i tjänst. 14 § Hund får inte medföras eller vistas på följande badplatser under perioden 1 juni – 31 augusti, Trosa Havsbad, Komötebadet och Sillebadet. Kartor som visar badplatsområdenas exakta avgränsning anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter och finns tillgängliga på Trosa kommuns tekniska kontor. 15 § Hund får inte vistas på allmän idrottsplats eller lekplats. Det är dock tillåtet att med kopplad hund passera på gång- eller cykelväg som genomkorsar sådant område. 16 § Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats. Därutöver ska tikar hållas kopplade under löptid inom hela kommunen, dock ej inom inhägnade områden. 17 § Inom detaljplanebelagt område ska föroreningar efter hundar plockas upp.

3

Fyrverkerier m.m. 18 § Utan polismyndighetens tillstånd gäller att fyrverkerier, smällare och dylikt inte får användas inom de geografiska gränser som anges i detta dokuments bilaga 2. Angivna områden inkluderar samtliga byggnader och eventuella gång- och cykelbanor på båda sidor av omnämnda gator och vägar. Undantag görs för påskafton, valborgsmässoafton, midsommarafton, julafton och nyårsafton från kl. 12:00 till kl. 02:00 påföljande dag. Under dessa specifika tider behövs ej polismyndighetens tillstånd. Inom de övriga delarna av kommunen kan tillstånd av polismyndigheten ändå krävas för att få använda pyrotekniska varor enligt vad som närmare framgår av bestämmelserna i 3 kap 7 § Ordningslagen (1993:1617).

Hundar och katter 18 § Hundar och katter ska hållas under sådan tillsyn att de inte vållar skada eller olägenhet. När en hund eller katt inte hålls kopplad ska den ha halsband på sig med ägarens namn, adress och telefonnummer eller vara försedd med annan fast anbringad identifikationsmärkning (t.ex. tatuerat ID-nummer eller elektronisk märkning med mikrochips e.d.).

Avgift för att använda offentlig plats 19 § För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut en avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige.

4

Förtäring av alkohol 20 § Spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker får inte förtäras på offentlig plats inom områden markerade på nedanstående kartor1.

1

I 1 kap. alkohollagen föreskrivs vad som avses med spritdrycker (4 §), vin (5 §), starköl (6 §) och öl (6 §).

5

21 § Spritdrycker, vin, öl och andra jästa alkoholdrycker får inte förtäras kl. 00.00-11.00 på offentlig plats markerad på nedanstående karta.2

Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 22 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 4-8 4-7 §§, 9 8 § första stycket, 10 9 §, 11 10 § första stycket, 13-16 12-18 §§, 17a §,17b § samt 18 § 20-21 §§ kan dömas till penningböter enligt 3 kapitlet 22 § andra stycket ordningslagen. Bestämmelser om förelägganden och förverkanden finns i 19-21 §§ respektive 25 § ordningslagen.

------------------Dessa föreskrifter träder i kraft 1996-01-01. Revideringen av föreskrifterna träder i kraft 2012-11-12.

2

I 1 kap. alkohollagen föreskrivs vad som avses med spritdrycker (4 §), vin (5 §), starköl (6 §) och öl (6 §).

6

Bilaga 1 - Kartor som visar badplatsområdenas exakta avgränsning Trosa havsbad

Komötebadet

Sillebadet

7

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2014-03-24 Samhällsbyggnadkontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Förslag till tillägg till taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att timtaxan för ärenden enligt Alkohollagen revideras från 800 kronor till 1000 kronor, att nedanstående ärenden ändras och läggs till taxan för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel.

Ärendet En ny alkohollag trädde i kraft i januari 2011 och i samband med detta antogs en ny taxa för tillkomna handläggningsområden. Efter två års handläggning i enlighet med den nya lagstiftningen har miljökontoret uppmärksammat att vissa ärendeområden saknas i taxan samt identifierat befintliga ärendeområden där taxans tillämpning som den ser ut idag inte medför full kostnadsteckning för handläggningen och behöver därav justeras. För handläggning och tillsyn av tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl ändras taxan så att återförsäljaren betalar en årsavgift efter antal produktslag. I årsavgiften ingår ett besök. Vid brister kommer extra offentlig kontroll att tillämpas och timtaxa tas ut för denna, likt livsmedelskontrollen.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till tillägg till taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel 2. Protokoll från Miljönämnden 2014-03-24, § XX

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Miljönämnden

Sammanträdesdatum 2014-03-24

§ 13

MN 2014/9

Revidering av taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Miljönämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att timtaxan för ärenden enligt Alkohollagen revideras från 800 kronor till 1000 kronor att nedanstående ärenden ändras och läggs till taxan för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel. Serveringstillstånd Vid tillämpning av taxan revideras timtaxan från 800 kronor till 1000 kronor per hel timme handläggningstid. Fasta årliga avgifter beräknas efter gällande taxa i januari varje år. Tillfälligt tillstånd för provsmakning Stadigvarande tillstånd för provsmakning Mindre förändring i bolaget, t.ex. byte av bolagsman Ändring av delägare i bolag Pausservering per tillstånd Pausservering kunskapsprovskrivning Anmälan om eget kryddat brännvin Kunskapsprovskrivning andra gången Kunskapsprovskrivning tredje gången

3000 5000 1500 5000 1500 1000 1000 1500 1500

kr kr kr kr kr kr kr kr kr

Nytt Nytt Nytt Nytt Nytt Nytt Ändring Ändring Ändring

Tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl Återförsäljare av rubricerade försäljningsslag ska ha ett besök årligen som ingår i den årliga avgiften, behövs uppföljande besök tas timdebitering ut för extra offentlig kontroll. En produktkategori Två produktkategorier Tre produktkategorier Extra offentlig kontroll timdebitering

2000 3000 3500 1000

kr/år kr/år kr/år kr/tim

Ändring Ändring Ändring Nytt

Ärendet En ny alkohollag trädde i kraft i januari 2011 och i samband med detta antogs en ny taxa för tillkomna handläggningsområden. Efter två års handläggning i enlighet med den nya lagstiftningen har miljökontoret uppmärksammat att vissa forts. 7 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll

Trosa Kommun

Miljönämnden

Sammanträdesdatum 2014-03-24

forts. § 13 ärendeområden saknas i taxan samt identifierat befintliga ärendeområden där taxans tillämpning som den ser ut idag inte medför full kostnadsteckning för handläggningen och behöver därav justeras. För handläggning och tillsyn av tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl ändras taxan så att återförsäljaren betalar en årsavgift efter antal produktslag. I årsavgiften ingår ett besök. Vid brister kommer extra offentlig kontroll att tillämpas och timtaxa tas ut för denna, likt livsmedelskontrollen. De taxeområden som är nya benämns ovan ”nytt” och de taxeområden där avgiften justeras benämns ”ändring”. Ärendets beredning – Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef Mats Gustafsson, och miljöansvarig Katarina Sjöberg, 2014-03-10. – Förslag till reviderad taxa för alkohollagen, tobaksalgen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel.

Kopia till Kommunstyrelsen Akten 8 Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Tjänsteskrivelse Miljönämnden

Dnr MN 2014/9

2013-03-10 Miljökontoret Katarina Sjöberg Tel. 0156-520 97 Fax. 0156-520 88 [email protected]

Tillägg till Taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut Miljönämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att timtaxan för ärenden enligt Alkohollagen revideras från 800 kronor till 1000 kronor, att nedanstående ärenden ändras och läggs till taxan för alkohollagen, tobakslagen och lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel.

Serveringstillstånd Nya och ändrade avgifter Vid tillämpning av taxan revideras timtaxan från 800 kronor till 1000 kronor per hel timme handläggningstid. Fasta årliga avgifter beräknas efter gällande taxa i januari varje år.

Tillfälligt tillstånd för provsmakning

3000 kr

Nytt

Stadigvarande tillstånd för provsmakning

5000 kr

Nytt

Mindre förändring i bolaget, t.ex. byte av bolagsman

1500 kr

Nytt

Ändring av delägare i bolag

5000 kr

Nytt

Pausservering per tillstånd

1 500 kr

Nytt

Pausservering kunskapsprovskrivning

1000 kr

Nytt

Anmälan om eget kryddat brännvin

1000 kr

Ändring

Kunskapsprovskrivning andra gången

1500 kr

Ändring

Kunskapsprovskrivning tredje gången

1500 kr

Ändring

Tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl Återförsäljare av rubricerade försäljningsslag skall ha ett besök årligen som ingår i den årliga avgiften, behövs uppföljande besök tas timdebitering ut för extra offentlig kontroll. En produktkategori

2000 kr/år

Ändring

Två produktkategorier

3000 kr/år

Ändring

Tre produktkategorier

3500 kr/år

Ändring

Extra offentlig kontroll timdebitering

1000 kr/h

Nytt

Ärendet En ny alkohollag trädde i kraft i januari 2011 och i samband med detta antogs en ny taxa för tillkomna handläggningsområden. Efter två års handläggning i enlighet med den nya lagstiftningen har miljökontoret uppmärksammat att vissa ärendeområden saknas i taxan samt identifierat befintliga ärendeområden där taxans tillämpning som den ser ut idag inte medför full kostnadsteckning för handläggningen och behöver därav justeras. För handläggning och tillsyn av tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl ändras taxan så att återförsäljaren betalar en årsavgift efter antal produktslag. I årsavgiften ingår ett besök. Vid brister kommer extra offentlig kontroll att tillämpas och timtaxa tas ut för denna, likt livsmedelskontrollen. De taxeområden som är nya benämns ovan ”nytt” och de taxeområden där avgiften justeras benämns ”ändring”.

Bilaga Reviderad taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel i Trosa kommun.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Katarina Sjöberg Miljöansvarig

Taxa för alkohollagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel inom Trosa Kommun

Reviderad av kommunfullmäktige 2014-XX-XX, § XX, dnr KS 2014/

Inledande bestämmelser 1 § Tillsynsavgifter Avgiftsskyldig är den som bedriver försäljning av tobak, folköl och/eller bedriver handel med vissa receptfria läkemedel till konsument eller den som har/ansöker om serveringstillstånd. (tobakslagen 19b §, lagen om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel 17 §, alkohollagen 8 kap 10 §). 2 § Timtaxa Vid tillämpning av taxan är timtaxan 1000 kronor per hel timme handläggningstid. Fasta årliga avgifter beräknas efter gällande taxa i januari varje år. 3 § Tilläggstaxa för extra tillsyn För tillsyn och andra kontroller som på grund av verksamheten art endast kan utföras vardagar mellan 19.00 – 07.00, lördagar, söndagar eller helgdagar tas en avgift ut motsvarande 1,5 gånger gällande timtaxa. Restiden i samband med tillsynen består av en uppskattad schablontid på 1h/resa ToR. 4 § Taxan gäller from 1:a januari 2010 Fasta avgiften för innevarande år och den rörliga avgiften som baseras på föregående års omsättning debiteras före utgången av maj månad. 5 § Nedsättning av taxa Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. 6 § Revidering av taxa Fullmäktige beslutar om revidering av denna taxa. Miljönämnden får dock för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att ändra de i taxan angivna avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsumentprisindex (totalindex) räknat fram till den 1 oktober året före avgiftsåret. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad 2009 (kommunfullmäktiges beslutsår). 7 § Rutiner för ansökningsavgifter Ansökningsavgiften för samtliga kategorier av serveringstillstånd skall vara betalda innan tillståndsärendet prövas, ansökningsavgiften återbetalas inte om ansökan skulle avslås.

2

Tillstånd och tillsynsavgifter Tillståndsavgifter alkoholtillstånd (Ansökningsavgifter) Enligt 8 kap. 10 § alkohollagen får kommunen ta ut avgift för prövning av ansökan om serveringstillstånd enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. alkohollagen av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med servering av folköl. Avgiftsuttaget måste följa kommunallagens bestämmelser om kostnadstäckning – den s.k. självkostnadsprincipen.

Permanenta serveringstillstånd, allmänhet

10 000 kronor

Permanenta serveringstillstånd, slutna sällskap

6000 kronor

Tillfälliga serveringstillstånd, allmänhet

6000 kronor

Tillfälliga serveringstillstånd, slutna sällskap

1 000 kronor + 500 kronor/tillfälle

Utvidgade eller ändring av serveringstillstånd

5000 kronor

Stadigvarande cateringtillstånd, slutna sällskap

10 000 kronor

Utvidgning av serveringstillstånd med cateringtillstånd

5000 kronor

Ansökan om gemensam serveringsyta, allmänhet

5000 kronor

Anmälan om egenkryddat brännvin

1000 kronor

Kunskapsprovskrivning, första gången

Inkl i ord. taxa för serveringstillstånd

Kunskapsprovskrivning, andra gången

1500 kronor

Kunskapsprovskrivning, tredje gången

1500 kronor

Tillfälligt tillstånd för provsmakning

3000 kronor

Stadigvarande tillstånd för provsmakning

5000 kronor

Mindre förändring i bolaget, ex byte av bolagsman

1500 kronor

Ändring av delägare i bolag

5000 kronor

Pausservering per tillstånd

1500 kronor

Pausservering kunskapsprovskrivning

1000 kronor

3

Årlig tillsynsavgift Fast avgift för serveringstillstånd per år

2400 kronor

Rörlig avgift per år baserad på omsättning av alkoholdrycker Omsättning 0 – 99.999

2000 kronor

Omsättning 100.000 – 499.999

3000 kronor

Omsättning 500.000 – 999.999

5000 kronor

Omsättning >1.000.000

8000 kronor

Påminnelseavgift Påminnelseavgift vid utebliven restaurangrapport efter den 15 februari enl FHIFS 2002:2 kap 8. 5 §

2 handläggningstimmar

Tobak, vissa receptfria läkemedel och folköl Återförsäljare av rubricerade försäljningsslag skall ha ett besök årligen som ingår i den årliga avgiften, behövs uppföljande besök tas timdebitering ut för extra offentlig kontroll. En produktkategori

2000 kronor/år

Två produktkategorier

3000 kronor/år

Tre produktkategorier

3500 kronor/år

Extra offentlig kontroll timdebitering

1000 kronor/år

4

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-02-25

§ 15

HN 2014/9

Arvodesnivå till särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn Humanistiska nämnden föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att från och med 2014 ersätta särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn enligt arvodesnivå för gode män Humanistiska nämnden beslutar att delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet om beslutsfattare av omfattningen av den särskilt förordnade vårdnadshavarens uppdrag __________ Ärendet Trosa kommun tecknade 2013 ett avtal med Migrationsverket (KS 2013/139), om att mottaga 10 ensamkommande barn per år. Under asylprocessen tillsätts god man för dessa barn. Efter beslut av Överförmyndaren 2011-01-27 ersätts gode män för ensamkommande barn enligt följande: x x x x x x

200 kr per timme i arvode 100 kr per timme i researvode Utlägg styrkta med kvitton efter bedömning (t ex kopieringskostnad på stora utredningar) Kostnadsersättning (telefon, porto, kuvert, block…) utbetalas med 2 % av ett basbelopp Buss-, tågbiljetter mot kvitton Resor med bil, 18.50 kr per mil

Kommunen återsöker den utbetalda ersättningen från Migrationsverket varje år. När de ensamkommande barnen får ett beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) upphör uppdraget som god man och socialtjänsten ska initiera att särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Det är socialnämndens uppgift att utreda och finna den person som är mest lämplig för uppdraget och överlämna förslaget till tingsrätten. Handläggande socialsekreterare beslutar om omfattning av uppdraget. Delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet. Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

8

Sammanträdesprotokoll Humanistiska nämnden

Trosa kommun

Sammanträdesdatum 2014-02-25

Överförmyndare ansvarar endast för arvodering till förordnade vårdnadshavare när det finns medel att förvalta. För att det ska vara möjligt att rekrytera lämpliga personer till uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare så är det brukligt i många kommuner att arvodera dem för ett antal timmar per månad samt för en del omkostnader. Detta arvode är inte återsökningsbart från Migrationsverket. Individ- och familjeutskottet beslutade i enlighet med förvaltningens förslag. Ärendets beredning Tjänsteskrivelse 2014-01-14 från Georg Hammertjärn, socialchef och Christina Humble, verksamhetsutvecklare

Kopia till Georg Hammertjärn, socialchef Akten Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

9

Tjänsteskrivelse Humanistiska nämndens individoch familjeutskott

Dnr HN 2014/9

2014-01-14 Socialkontoret Christina Humble Tel. 0156-521 04 Fax. 0156-521 07 [email protected]

Arvodesnivå till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn Förslag till beslut Socialkontoret föreslår Humanistiska nämndens individ- och familjeutskott besluta

att från och med 2014 ersätta särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn enligt arvodesnivå för gode män att delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet om beslutsfattare av omfattningen av den särskilt förordnade vårdnadshavarens uppdrag

Bakgrund Trosa kommun tecknade 2013 ett avtal med Migrationsverket (KS 2013/139), om att mottaga 10 ensamkommande barn per år. Under asylprocessen tillsätts god man för dessa barn. Efter beslut av Överförmyndaren 2011-01-27 ersätts gode män för ensamkommande barn enligt följande: x

200 kr per timme i arvode

x

100 kr per timme i researvode

x

Utlägg styrkta med kvitton efter bedömning (t ex kopieringskostnad på stora utredningar)

x

Kostnadsersättning (telefon, porto, kuvert, block…) utbetalas med 2 % av ett basbelopp

x

Buss-, tågbiljetter mot kvitton

x

Resor med bil, 18.50 kr per mil

Kommunen återsöker den utbetalda ersättningen från Migrationsverket varje år.

När de ensamkommande barnen får ett beslut om permanent uppehållstillstånd (PUT) upphör uppdraget som god man och socialtjänsten ska initiera att särskilt förordnad vårdnadshavare utses. Det är socialnämndens uppgift att utreda och finna den person som är mest lämplig för uppdraget och överlämna förslaget till tingsrätten. Handläggande socialsekreterare beslutar om omfattning av uppdraget. Delegationsordningen uppdateras i enlighet med beslutet.

Skäl för det föreslagna beslutet Överförmyndare ansvarar endast för arvodering till förordnade vårdnadshavare när det finns medel att förvalta. För att det ska vara möjligt att rekrytera lämpliga personer till uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare så är det brukligt i många kommuner att arvodera dem för ett antal timmar per månad samt för en del omkostnader. Detta arvode är inte återsökningsbart från Migrationsverket.

Georg Hammertjärn

Christina Humble

socialchef

verksamhetsutvecklare

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Arvodeskommittén/ Valberedningen Sammanträdesdatum 2014-04-01

§ 10

Dnr KS 2014/76

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) samt revidering av arvodes- och ersättningsreglemente

Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) att gälla från och med 2015-01-01. att uppdra till kommunstyrelsen att i egenskap av pensionsmyndighet utforma kompletterande anvisningar till bestämmelserna. att PRF-KL och PBF upphör att gälla 2014-12-31 förutom för de förtroendevalda som idag omfattas av dessa bestämmelser. att från och med 2015-01-01 revidera arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun enligt förslag angivet i tjänsteutlåtande från kommunkontoret 2014-03-21.

Ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har 2013-10-20 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL). Bestämmelserna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder efter valet 2014. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda), PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda - kommuner och landsting) eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL som gäller för anställda födda 1985 eller senare.

Forts.

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

13

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Arvodeskommittén/ Valberedningen Sammanträdesdatum 2014-04-01

Forts. § 10 Bestämmelserna bygger bland annat på livsinkomstprincipen och syftar till att underlätta för förtroendevalda att förena arbetsliv med uppdrag. Därigenom har bestämmelserna också anpassats till de pensions- och omställningsavtal som gäller för anställda inom kommunal verksamhet, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. OPF-KL är indelat i två delar, bestämmelser kring omställningsstöd och bestämmelser kring pension. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller som tidigare avgått) och som har rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/ landsting. För att bestämmelserna skall träda i kraft krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Pensionsmyndigheten, som för Trosa kommuns del är kommunstyrelsen, har ansvaret att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. De nya bestämmelserna bedöms i dagsläget medföra merkostnader i form av löpande pensionsavsättningar på 4,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten (totalt 150-200 tkr/ år). Utöver detta tillkommer eventuellt merkostnader kopplade till kommunens omställningsstöd.

Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2014-03-21

Kopia till Akten Kommunstyrelsen

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

14

Tjänstekrivelse Kommunstyrelsen 2014-03-21 Kommunkontoret

Dnr KS 2014/76

Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax 0156-520 17 [email protected]

Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) samt revidering av arvodesoch ersättningsreglemente Förslag till beslut Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) att gälla från och med 2015-01-01. att uppdra till kommunstyrelsen att i egenskap av pensionsmyndighet utforma kompletterande anvisningar till bestämmelserna. att PRF-KL och PBF upphör att gälla 2014-12-31 förutom för de förtroendevalda som idag omfattas av dessa bestämmelser. att från och med 2015-01-01 revidera arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun enligt förslag angivet i tjänsteutlåtande från kommunkontoret 2014-03-21. ________

Ärendet Sveriges Kommuner och Landstings styrelse har 2013-10-20 antagit förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL). Bestämmelserna ska kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder efter valet 2014. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda), PRF-KL (Pensionsreglemente för förtroendevalda - kommuner och landsting) eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Förmånerna i pensionsbestämmelserna motsvarar i stora delar pensionsavtalet AKAP-KL som gäller för anställda födda 1985 eller senare. Bestämmelserna bygger bland annat på livsinkomstprincipen och syftar till att underlätta för förtroendevalda att förena arbetsliv med uppdrag. Därigenom har bestämmelserna också anpassats till de pensions- och omställningsavtal som

1

gäller för anställda inom kommunal verksamhet, liksom för anställda på arbetsmarknaden i övrigt. OPF-KL är indelat i två delar, bestämmelser kring omställningsstöd och bestämmelser kring pension. Bestämmelserna gäller inte för förtroendevalda som avgår 2014-12-31 eller senare (eller som tidigare avgått) och som har rätt till visstidspension, annan egenpensionsförmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla. OPF-KL är utformat för tillämpning hos respektive kommun och region/ landsting. För att bestämmelserna skall träda i kraft krävs ett lokalt antagande av bestämmelserna. Pensionsmyndigheten, som för Trosa kommuns del är kommunstyrelsen, har ansvaret att tolka och tillämpa pensions- och omställningsbestämmelserna. De nya bestämmelserna bedöms i dagsläget medföra merkostnader i form av löpande pensionsavsättningar på 4,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten (totalt 150-200 tkr/ år). Utöver detta tillkommer eventuellt merkostnader kopplade till kommunens omställningsstöd.

Omställningsstöd Omställningsbestämmelserna tar sikte på aktiv omställning, med aktiva omställningsinsatser och tidsbegränsade ekonomiska omställningsstöd. Syftet med dessa är att öka möjligheterna för personer att kunna gå vidare i sin karriär. Modellen blir också mer lik vad som gäller för anställda i kommuner, landsting och regioner. Varje kommun har ansvar för att specificera vilka aktiva omställningsinsatser som kan bli aktuella. Genom föreliggande beslut ges kommunstyrelsen i uppdrag att utforma anvisningar för detta. Förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat uppdragen efter minst fyra sammanhängande år och som då inte fyllt 65 år har rätt till sådan insats. Ekonomiskt omställningsstöd kan utges i högst tre år. Det gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med minst 40 procent av heltid och som lämnat uppdragen efter minst ett års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år. För att få sådant stöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förtroendevald som uppfyller ovan nämnda villkor och som lämnar sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid kan under vissa förutsättningar få förlängt ekonomiskt omställningsstöd under ett år i taget, dock tidigast från 61 års ålder.

Pensionsbestämmelser Pensionsförmånerna omfattar avgiftsbestämd ålderspension och sjukpension. Efterlevandeskydd och familjeskydd har även tillförts. I den pensionsgrundande inkomsten ingår huvudsakligen den förtroendevaldes årsarvoden samt sammanträdes- och förrättningsarvoden.

2

Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet för 2014 till 56 900 kronor. Då förtroendevald inte tillgodoräknas sådan avgift utbetalas istället motsvarande belopp direkt. Utbetalning av avgiftsbestämd ålderpension kan göras tidigast från den tidpunkt då allmän pension kan utbetalas. Sjukpension gäller endast förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. I bestämmelserna ingår även ett efterlevandeskydd som inte går att välja bort.

Justering av nivå för deltidsengagerade förtroendevalda (§ 7) Förtroendemannauppdrag delas i regel upp i grupper utifrån tjänstgöringsgrad. I enlighet med Trosa kommuns nuvarande arvodesreglemente ingår de förtroendevalda som uppbär ett årsarvode på mellan 36 och 79 procent av ett riksdagsmannaarvode i gruppen deltidsengagerade förtroendevalda. Vanligtvis sätts dock gränsen för deltidsengagemang vid en tjänstgöringsgrad på 40 procent av en heltidstjänstgöring (se SOU 1982:5, samt prop. 1982/83:97). I bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) anges även 40 procent som den lägsta tjänstgöringsgraden för att ha möjlighet att kvalificera till omställningsstöd mm. För att arvodesreglementet ska överensstämma med vedertagen indelningen och dessutom överensstämma med (OPF-KL) föreslår förvaltningen att gränserna för gruppen deltidsengagerad förtroendevald ändras till att omfatta de som har ett årsarvode på mellan 40 och 79 procent. Ingen av Trosa kommuns förtroendevalda uppbär idag ett årsarvode på mellan 36 och 39 procent. Förändringen innebär därför inte att någon förtroendevald övergår från en tjänstgöringsgrupp till en annan.

Johan Sandlund Kommunchef

Jakob Etaat Kanslichef

Bilagor 1. Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL) 2. Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun (strykningar är markerade med genomstruken text och tillägg är markerade med understruken text) 3. SKL:s kommentar till Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

3

Bilaga 1

Förslag till bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda (OPF-KL)

§ 1 Tillämpningsområde Bestämmelser om omställningsstöd gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen på heltid eller betydande del av heltid, med sammanlagt minst 40 procent av heltid. Bestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa dessa bestämmelser.

§ 2 Stöd för återgång till arbete Ett omställningsstöd bör i första hand ses som ett tidbegränsat omställningsstöd och kunna kombineras med aktiva omställningsinsatser för förtroendevald som så önskar, i syfte att underlätta övergången till arbetslivet när en förtroendevald lämnat sitt (sina) uppdrag. Omställningsstöden ska stödja och hjälpa en förtroendevald i hans eller hennes omställning till ett nytt arbete. Det förutsätts att den förtroendevalde själv aktivt verkar för att få ett nytt arbete.

1

Omställningsstöd för förtroendevalda

§ 3 Aktiva omställningsinsatser Rätt till aktiva omställningsinsatser har förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst fyra års sammanhängande uppdragstid och som inte fyllt 65 år när han eller hon lämnar sitt uppdrag. Respektive kommun och landsting/region har att utifrån den förtroendevaldes förutsättningar ta ställning till lämpliga aktiva omställningsinsatser samt vilken kostnadsram som ska gälla. De åtgärder som erbjuds kan exempelvis, som på arbetsmarknaden i övrigt, bestå av rådgivningsinsatser och kompletterande utbildning. Det innebär att omställningsinsatsernas omfattning och innehåll skiljer sig åt mellan olika individer.

§ 4 Ekonomiskt omställningsstöd Ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt (sina) uppdrag efter minst ett års sammanhängande uppdragstid. För varje år i uppdraget utges ett ekonomiskt omställningsstöd på 3 månader. Ekonomiskt omställningsstöd utges i högst tre år. Det ekonomiska omställningsstödet utges med 85 procent under de två första åren och med 60 procent under år tre. Det ekonomiska omställningsstödet beräknas på den förtroendevaldes årsarvode året före avgångstidpunkten. Ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/regionen som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. För att uppbära ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Det första årets utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd samordnas inte med förvärvsinkomster. De två följande åren undantas årligen ett prisbasbelopp från samordning. Rätten att erhålla ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen.

§ 5 Förlängt ekonomiskt omställningsstöd Förlängt ekonomiskt omställningsstöd gäller för förtroendevald som innehaft ett eller flera uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid och som lämnat sitt uppdrag efter minst åtta års sammanhängande uppdragstid.

2

Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges till förtroendevald tidigast från 61 års ålder och endast i omedelbar anslutning till att ekonomiskt omställningsstöd enligt § 4 upphört. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd kan utges för ett år i taget och som längst till och med kalendermånaden innan den förtroendevalde fyller 65 år. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd utges av kommunen eller landstinget/ regionen efter årsvis ansökan från den förtroendevalde. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd motsvarar 60 procent av den förtroendevaldes årsarvode året innan avgångstidpunkten. För att uppbära förlängt ekonomiskt omställningsstöd krävs egen aktivitet från den förtroendevalde i syfte att hitta annan försörjning. Förlängt ekonomiskt omställningsstöd ska samordnas med förvärvsinkomster. Rätten att erhålla förlängt ekonomiskt omställningsstöd upphör om den förtroendevalde på nytt blir innehavare av uppdrag med sammanlagt minst 40 procent av heltid hos kommunen eller landstinget/regionen, eller får uppdrag i Riksdagen eller regeringen.

§ 6 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till dessa bestämmelser som fullmäktige beslutar.

§ 7 Samordning Omställningsersättningarna enligt §§ 4 och 5 ska samordnas/minskas med andra förvärvsinkomster om inte annat anges.

§ 8 Ansökan om omställningsstöd Ansökan om omställningsstöd enligt §§ 3-5 ska göras skriftligt enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde bör få omställningsstöd utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av omställningsstöd En förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd och förlängt ekonomiskt omställningsstöd. Har förtroendevald erhållit omställningsstöd, ekonomiskt omställningsstöd eller förlängt ekonomiskt omställningsstöd obehörigen eller med för högt belopp genom oriktiga uppgifter, underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldighet eller på annat sätt eller har förtroendevald i annat fall bort inse att utbetalningen var oriktig, ska det för mycket utbetalda beloppet återbetalas.

3

Pensionsmyndigheten kan – om särskilda skäl föreligger – besluta att helt eller delvis avstå från efterkrav.

Pensionsbestämmelser

§ 1 Tillämpningsområde m.m. Bestämmelser om pension gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen och som fullgör uppdrag hos kommunen eller landstinget/regionen. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som i tidigare uppdrag inte omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Pensionsbestämmelserna tillämpas på förtroendevald, oavsett uppdragets omfattning, om inte annat anges. Pensionsbestämmelserna gäller inte för förtroendevald som vid tillträdet av uppdrag har rätt till egenpension på grund av anställning, har rätt till egenpensionsförmåner enligt PBF, PRF-KL eller annat uppdrag eller uppnått 67 års ålder. Med ”rätt till egenpension” inbegrips att den förtroendevalde skulle kunnat få rätt till egenpension om ansökan härom ingivits. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att pensionsbestämmelserna ska gälla och fastställa de villkor i fråga om pensionsrättens omfattning m.m. som kan finnas motiverade. En pensionsmyndighet ska finnas. Med pensionsmyndighet avses den nämnd som enligt fullmäktiges beslut har i uppdrag att tolka och tillämpa pensionsbestämmelserna.

§ 2 Pensionsförmånernas omfattning Pensionsförmåner enligt dessa bestämmelser är: a. avgiftsbestämd ålderspension b. sjukpension c. efterlevandeskydd d. familjeskydd

§ 3 Avgiftsbestämd ålderspension En förtroendevald har rätt till avgiftsbestämd ålderspension enligt §§ 4 – 9 i pensionsbestämmelserna.

4

§ 4 Pensionsgrundande inkomst En förtroendevalds pensionsgrundande inkomst beräknas per kalenderår och begränsas till högst 30 inkomstbasbelopp. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas per kalenderår och utgörs av den förtroendevaldes årsarvode, sammanträdesersättningar samt andra i det pensionsgrundande uppdraget (uppdragen) utgivna kontanta ersättningar. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, det vill säga med minst 40 procent av heltid, ingår i den pensionsgrundade inkomsten även det avdrag/bortfall som förtroendevald fått från sitt arvode vid ledighet med sjukpenning, graviditetspenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning samt när han eller hon är ledig enligt föräldraledighetslagen. I den pensionsgrundande inkomsten ska inte ingå ersättning som betalas ut till förtroendevald enligt 4 kap 12 § kommunallagen för förlorad arbetsinkomst, semesterförmån eller tjänstepensionsförmån eller ersättning som utgör traktamente eller kostnadsersättning.

§ 5 Pensionsavgifter Pensionsavgiften beräknas i procent på den förtroendevaldes pensionsgrundande inkomst enligt § 4. Pensionsavgiften är 4,5 procent på den pensionsgrundande inkomsten upp till och med 7,5 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften är 30 procent på de delar av den pensionsgrundande inkomsten som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp, intill dess den förtroendevalde har fyllt i 32 a § LAS angiven ålder. Därefter är pensionsavgiften 4,5 procent på hela den pensionsgrundande inkomsten. För förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid, och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång, ska pensionsavgift tillgodoräknas under tid då den förtroendevalde har rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). Anmärkning Pensionsavgift ska avsättas i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). Pensionsavgiften beräknas på den pensions grundande inkomsten året före den förtroendevalde beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning.

Förtroendevald tillgodoräknas pensionsavgift från kommunen, landstinget/regionen endast om den för kalenderåret är högre än 1,5 procent av samma års inkomstbasbelopp. Då förtroendevald inte tillgodoräknas pensions-

5

avgift betalar kommunen och landstinget/regionen ut motsvarande belopp direkt till den förtroendevalde i form av ersättning som inte är pensionsgrundande.

§ 6 Pensionsbehållning Pensionsavgiften för ett kalenderår avsätts senast den 31 mars följande år till en pensionsbehållning hos respektive kommun eller landsting/region, där den förtroendevalde har innehaft uppdrag. Med pensionsbehållning avses summan av de årliga pensionsavgifter som intjänats hos respektive kommun eller landsting/region. Pensionsbehållningen innehåller ett obligatoriskt efterlevandeskydd enligt § 11.

§ 7 Information Pensionsmyndigheten ska lämna information till den förtroendevalde om hans eller hennes avgiftsbestämda pension, pensionsgrundande inkomst och avsättning av pensionsavgift.

§ 8 Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension, dvs. pensionsbehållningen enligt § 6, sker månadsvis och tidigast från den tidpunkt den förtroendevalde kan få allmän pension utbetalad, och i övrigt enligt överenskommelse mellan den förtroendevalde och fullmäktige. Ansökan om avgiftsbestämd ålderspension ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten fastställt. Den förtroendevalde bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan. Avgiftsbestämd ålderspension kan utbetalas som engångsersättning till förtroendevald om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året innan utbetalning av förmånen börjar.

§ 9 Uppgiftsskyldighet och återbetalning av avgiftsbestämd pension Förtroendevald är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att kunna fastställa rätten till och beräkna avsättning av pensionsavgift. Lämnas inte sådana uppgifter kan pensionsmyndigheten besluta att avsättningen ska minskas i skälig omfattning. Om förtroendevald genom att lämna oriktiga uppgifter inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakar att för hög pensionsavgift avsätts, kan detta belopp avräknas på kommande avsättningar av pensionsavgift. Pensionsmyndigheten kan besluta att helt eller delvis efterge beloppet.

6

§ 10 Sjukpension Sjukpension betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid och som får rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken och som en följd härav med stöd av 4 kap. 9 § kommunallagen befrias från sitt uppdrag före mandatperiodens utgång. Sjukpensionen grundas och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten enligt § 4 som den förtroendevalde hade året före den tidpunkt då sjuk- eller aktivitetsersättning beviljades. Sjukpensionen motsvarar den månadsersättning som utgår till anställda enligt AGS-KL. Sjukpension betalas ut under tid som den förtroendevalde har rätt till sjukeller aktivitetsersättning enligt SFB. Upphör rätten till sjuk- eller aktivitetsersättning upphör också rätten till sjukpension. Fullmäktige kan för särskilt fall besluta att sjukpension ska fortsätta att betalas ut, dock inte för längre tid än då sjuk- och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken lämnas. Anmärkningar 1 Sjukpensionen utges i förhållande till nedsatt arbetsförmåga i uppdraget (uppdragen). 2 Sjukpensionen ska värdesäkras enligt de bestämmelser som gäller för utbetalning av månadsersättning enligt AGS-KL.

§ 11 Efterlevandeskydd Efterlevandeskydd för avgiftsbestämd ålderspension, enligt § 6, innebär att pension betalas till efterlevande make/maka, registrerad partner, sambo eller barn vid förtroendevalds dödsfall. Vid dödsfall innan avgiftsbestämd ålderspensionen börjat utbetalas till förtroendevald utbetalas värdet av pensionsbehållningen, enligt § 6, till förmånsberättigad efterlevande under max fem år. Vid dödsfall efter det att livsvarig avgiftsbestämd ålderspension har börjat utbetalas till den förtroendevalde fortsätter utbetalningarna som ett efterlevandeskydd till efterlevande under maximalt 20 år efter det att ålderspensionen börjat utbetalas.

Efterlevandeskydd betalas i första hand till efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo. I andra hand betalas efterlevandeskydd till efterlevande barn eller adoptivbarn, dock som längst till och med månaden innan barnet fyller 20 år. Om det finns flera barn med rätt till efterlevandeskydd ska pensionsbehållningen delas lika mellan förmånsberättigade barn.

7

Efterlevandeskydd kan utbetalas som en engångsersättning till efterlevande om värdet av pensionsbehållningen är högst 150 % av inkomstbasbeloppet året före utbetalning av förmånen börjar.

§ 12 Familjeskydd vid förtroendevalds dödsfall Familjeskydd betalas ut till förtroendevald med uppdrag på heltid eller betydande del av heltid. (Bestämmelser om familjeskydd utarbetas senare efter det att pågående avtalsförhandlingar om AKAP-KL avslutats.)

§ 13 Vissa inskränkningar i rätten till pensionsförmån Angående påföljd i pensionsförmånshänseende för den som uppsåtligen framkallat förtroendevalds arbetsoförmåga eller död ska gälla vad som anges i 18, 19, 20 a och 100 a §§ lagen om försäkringsavtal.

§ 14 Ändringar av och tillägg till bestämmelserna Förtroendevald är skyldig att underkasta sig de ändringar av och de tillägg till pensionsbestämmelserna som fullmäktige beslutar.

§ 15 Finansiering För utfästelser enligt dessa bestämmelser svarar kommun och landsting/region.

§ 16 Ansökan om och utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd Utbetalning av sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd sker månadsvis. Ansökan om sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd ska göras enligt de anvisningar som pensionsmyndigheten utfärdar. Den förtroendevalde eller förmånsberättigade bör få pension utbetalad tre månader efter det att pensionsmyndigheten tagit emot sådan ansökan.

§ 17 Uppgiftsskyldighet m.m. Förtroendevald eller hans eller hennes efterlevande är skyldig att lämna de uppgifter som pensionsmyndigheten begär för att fastställa rätten till sjukpension, efterlevandeskydd och familjeskydd. Förtroendevald eller efterlevande som inte fullgör de skyldigheter pensionsmyndigheten fastställt förverkar rätten till förmåner och kan inte genom att senare fullgöra skyldigheten återfå rätten till förverkat belopp mer än sex månader tillbaka. Pensionsmyndigheten kan dock medge undantag.

8

Bilaga 2

Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun

Fastställd KF 2010-11-10, § 69 dnr 2010/123 Reviderad KF 2011-04-06, § 16 dnr 2010/123 Reviderad KF 2013-03-13, § 13 dnr 2012/107 Reviderad KF 2013-12-04, § 93 dnr 2013/123 Reviderad KF xxxx-xx-xx

2 Giltighetstid §1 Dessa bestämmelser gäller från och med 20xx-xx-xx.

Tillämpningsområde §2 Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap 1 § kommunallagen (1991:900) dvs. ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer. Dessutom gäller bestämmelserna för ledamöter och ersättare i beredningar och utskott som tillsätts i kommunstyrelsen och i kommunens övriga nämnder.

Ersättningsformer §3 Ersättning kan utgå såsom årsarvode, begränsat årsarvode, sammanträdesarvode och förrättningsarvode. För dessa ersättningsformer beräknas semesterersättning ingå. Vidare kan ersättning utgå för rese- och traktamentskostnader, för styrkt förlorad arbetsinkomst, för styrkt förlorad semester, för styrkt förlorad pensionsförmån, för omställningsstöd och för styrkta speciella kostnader.

Ersättningarnas storlek §4 Arvodes- och ersättningsbeloppen utgår från procent av riksdagsmannaarvodet per 1 januari. Årsarvodenas och de begränsade årsarvodenas omfattning av riksdagsmannaarvodet fastställs särskilt av kommunfullmäktige.

Ersättningsberättigade sammanträden §5 Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda, som medgivits medverka, har rätt till ersättning för följande sammanträden a) sammanträden med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämnds- eller fullmäktigeutskott/beredningar samt revisorernas sammanträden, b) sammankomster med kommunalt samrådsorgan/intressesammansatt organ Med sammanträde avses i dessa bestämmelser sammanträde med de organ som angetts i § 2, där skriftlig kallelse utgått och där protokollföringsskyldighet föreligger enligt kommunallagen. För revisorernas sammanträden godkänns även minnesanteckningar.

3

Ersättningsberättigade förrättningar §6 Förtroendevald har rätt till ersättning vid förrättning som förtroendevald blivit kallad till. Med förrättning avses i dessa bestämmelser deltagande i: a) Presidemöten. b) Förhandling eller förberedelser för förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen c) Överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör. d) Besiktning eller inspektion. e) Överläggning med utomstående myndighet, organisation eller företag. f) Konferens, informationsmöte, studiebesök, kurs eller liknande, som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget. Förrättning som avser konferenser, informationsmöten, kurser och studiebesök under denna paragraf ska i förväg godkännas av ordförande.

Förtroendeuppdrag §7 Hel- och deltidsengagerad förtroendevald Hel- och deltidsengagerad förtroendevald har rätt till årsarvode med belopp som kommunfullmäktige beslutar, se bilaga. Som heltidsengagerad enligt detta reglemente avses kommunalråd, oppositionsråd och den som uppbär ett årsarvode uppgående till minst 80 % av riksdagsmannaarvodet Som deltidsengagerad enligt detta reglemente avses den som uppbär ett årsarvode uppgående till minst 36 40 % men inte till 80 % av riksdagsmannaarvodet. För hel- och deltidsengagerad gäller även - fullmäktiges särskilda beslut om pension för hel- och deltidsengagerade och omställningsstöd, § 12 - resekostnadsersättning och traktamente, § 10 detta reglemente - sociala förmåner i form av GLF (grupplivförsäkring) och TFA-KL (arbetsskadeförsäkring) Förtroendevald med rätt till begränsat årsarvode Begränsat årsarvode utgår till förtroendevald enligt av kommunfullmäktige särskilt fattat beslut, se bilaga. Med begränsat årsarvode avses arvode som är lägre än 36 40 % av riksdagsmannaarvodet. Förtroendevald som uppbär begränsat årsarvode för flera uppdrag i styrelser och nämnder skall summera dessa arvoden. Om summan av arvodena motsvarar årsarvode, skall den förtroendevalde hos kommunfullmäktige begära att bli betraktad som förtroendevald med årsarvode. För förtroendevald med rätt till begränsat årsarvode gäller även

4 -

sammanträdesarvode § 8 (gäller ej överförmyndare) förrättningsarvode § 9 (för överförmyndare endast vid kurser och konferenser) resekostnadsersättning och traktamente § 10 förlorad arbetsinkomst § 11 förlorad pensionsförmån § 12 fullmäktiges särskilda beslut om pension, § 12 förlorad semesterförmån § 13 sociala förmåner i form av TFA-KL (arbetsskadeförsäkring)

Förtroendevald ledamot/ersättare i kommunfullmäktige, styrelse, nämnd Ersättning utgår enligt följande - sammanträdesarvode § 8 - förrättningsarvode § 9 - resekostnadsersättning och traktamente § 10 - förlorad arbetsinkomst § 11 - förlorad pensionsförmån § 12 - fullmäktiges särskilda beslut om pension, § 12 - förlorad semesterförmån § 13 - sociala förmåner TFA-KL (arbetsskadeförsäkring)

Sammanträdesarvoden §8 a) Generellt Sammanträdesarvoden utgår som timarvoden. b) Timarvode Sammanträdesarvode per timma uppgår till 0,44 % av ett riksdagsmannaarvode. Lägsta sammanträdesarvode motsvarar 2 timmars arvode, dvs. 0,88 % av ett riksdagsmannaarvode. Efter de första två timmarna utgår för varje därefter påbörjad halvtimme arvode med 0,22 % av ett riksdagsmannaarvode c) Sammanläggning Vid beräkning av sammanträdesarvoden skall ersättningsberättigade sammanträden med skilda organ räknas som ett sammanträde om det senaste sammanträdet påbörjas inom 2 timmar

Förrättningsarvode §9 a) Förrättningsarvode Förrättningsarvode utgår som timarvode. b) Timarvode Förrättningsarvode per timme uppgår till 0,30 % av ett riksdagsmannaarvode. Lägsta förrättningsarvode motsvarar två timmars arvode dvs. 0,60 % av ett

5 riksdagsmannaarvode. Efter de två första timmarna utgår för varje därefter påbörjad halvtimme arvode med 0,15 % av ett riksdagsmannaarvode. c) Arvodestid Arvodestiden är maximerad till 10 timmar per dag vid endagsförrättning och till 8 timmar per dag vid flerdygnsförrättning. För tid mellan klockan 00.00 och 06.00 utgår ej arvode. Gäller ej valnämnden vid valnatt

Resekostnadsersättning och traktamente § 10 Inom kommunen Resekostnadsersättning i samband med sammanträde eller förrättning utgår endast om merkostnader uppstått jämfört med ordinarie dagliga resor. Ersättning utgår för billigaste resa med buss, tåg eller bil. För resa med bil utgår ersättning om resan överstiger 5 km enkel resa från bostaden eller från den ordinarie arbetsplatsen. Maximal färdväg enkel resa som ersätts är 100 km. Ersättningen utgår enligt Riksskatteverkets anvisningar för skattefri ersättning. Sådan ersättning utgår även för justeringssammanträden om särskild tid och plats beslutas för detta. Utom kommunen Resekostnadsersättning och traktamenten i samband med sammanträde eller förrättning utbetalas enligt det kommunala reseavtalet.

Ersättning för förlorad arbetsinkomst m m Förlorad arbetsinkomst § 11 Förtroendevald har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst baserat på aktuell timlön, styrkt av arbetsgivaren. Ersättning för förlorad arbetsinkomst är maximerad till 0,45 % av riksdagsmannaarvodet per timme och får per dag ej överstiga 3,6 % av riksdagsmannaarvodet. Förtroendevald som är egenföretagare eller fri yrkesutövare intygar egen timlön, samt styrker denna genom intyg från Försäkringskassan alternativt senaste slutskattsedeln. Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst ska på särskild blankett styrkas/ intygas för varje tillfälle då ersättning begärts. Yrkandena skall framställas senast inom 1 år från dagen för sammanträde eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig.

Förlorad Omställningsstöd och pension för förtroendevalda sförmån § 12 Förtroendevalda har rätt till omställningsstöd och pension under förutsättning att man är berättigad till detta enligt fullmäktiges bestämmelser.

6 Fr o m 2007-01-01 har förtroendevald rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Ersättningen utgör 4 % fram t o m 2010-12-31 och fr o m 2011-01-01 4,5 % av den sammanlagda ersättningen för förlorad arbetsinkomst som den förtroendevalde erhåller. Ersättningen utbetalas direkt till förtroendevald i samband med utbetalning av förlorad arbetsinkomst. För att ersättningen ska utbetalas krävs intyg som styrker vilket pensionsavtal den förtroendevalda omfattas av i sin anställning. Detta kan lämpligen göras vid första tillfället på året som den förtroendevalde begär ersättning för förlorad arbetsinkomst. Genom utbetalning av ersättningen har kommunen fullgjort sin lagliga skyldighet att ersätta den förtroendevalde för förlorad pensionsförmån. Förtroendevald som bedriver aktiv egen näringsverksamhet utan att inneha anställning och som kan styrka att pensionsförmån har förlorats har rätt till ersättning för förlorad pensionsförmån med verifierat belopp. För förlorad pensionsförmån fram tom 2006-12-31 gäller vid samma tidpunkt gällande arvodesreglemente § 12 ”Förtroendevald har rätt att hos kommunfullmäktige yrka ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån. Kommunfullmäktige äger rätt att besluta om ersättning i varje enskilt fall. Anspråk på ersättning skall inlämnas till nämndens/styrelsens sekreterare senast ett år efter det kalenderår som ersättningen avser.”, och § 15 tredje stycket ”Yrkande om ersättning för förlorad pensionsförmån skall framställas senast inom två år från pensionstillfället.”

Förlorad semesterförmån § 13 Förtroendevald, som på grund av uppdrag åt Trosa kommun gått miste om betald semesterdag/semesterersättning har rätt till ersättning för detta. Yrkanden om ersättning för förlorad semesterförmån skall styrkas av arbetsgivare eller dess representant och framställas senast året efter det förlusten uppkommit. Intyg som styrker förlorad semesterförmån inlämnas årsvis till kommunstyrelsens kansli.

Ersättning för speciella kostnader § 14 För andra kostnader som orsakats av uppdraget än de som anges ovan utgår ersättning om den förtroendevalde kan visa att det finns särskilda skäl för dessa. Sådana kostnader är t ex: Ersättning för uppkomna extrakostnader för vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldes familj och som under kalenderåret inte fyller 12 år. Ersättning för vård och tillsyn av funktionshindrad person, som vistas i den förtroendevaldes bostad, utgår ersättning för kostnad som föranletts av uppdraget.

7 Ersättning till funktionshindrad förtroendevald för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget, t ex resor, ledsagare, hjälp med inläsning av handlingar. Ersättningskrav enligt denna paragraf skall prövas av ordförande i styrelse/nämnd. Yrkanden om ersättningar enligt dessa bestämmelser skall framställas senast inom ett år från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken kostnaden hänför sig.

Gemensamma bestämmelser Gemensamma bestämmelser för ersättning § 15 Sekreteraren i respektive kommunalt organ skall upprätta förteckning över närvarande ledamöter och ersättare som grund för utbetalning av arvoden. Ledamöter och ersättare skall före sammanträdets slut till respektive sekreterare lämna uppgift om resekostnadsanspråk, anspråk om förlorad arbetsinkomst mm som grund för utbetalning av ersättning. Uppgifter om sammanträdes/förrättningsersättning skall av respektive sekreterare lämnas till lönekontoret på särskild blankett och attesteras av styrelsen/nämndens ordförande. Övriga ersättningar enligt dessa bestämmelser utbetalas efter på särskild blankett upprättad räkning från den förtroendevalde. Räkningen skall attesteras av respektive fullmäktige/styrelse/nämnds ordförande.

Utbetalning § 16 Årsarvoden och begränsade årsarvoden, utbetalas utan föregående anmälan, månadsvis med en tolftedel per månad. Utbetalning av övriga ersättningar och arvoden sker månaden efter rapportering.

Särskilda bestämmelser Ekonomiska förmåners upphörande § 17 Rätten till ekonomiska förmåner upphör när förtroendeuppdraget upphör. Det sker när den förtroendevalde upphör att vara valbar eller när fullmäktige befriar en förtroendevald som önskar avgå från uppdraget eller när kommunfullmäktige skiljer en ledamot från uppdraget.

8 Nämnd och respektive ordförandes ansvar § 18 Vid antagandet av varje års budget ska respektive nämnd i sin budget besluta om särskilt belopp för sammanträdeskostnader. Ordföranden har sedan ansvar för att efter samråd med presidiet i övrigt hålla nämndens sammanträdesbudget.

Tolkning av bestämmelser mm Tolkningsfrågor § 19 Arvodeskommittén bereder ärenden om antagande av nytt reglemente respektive ändringar i befintligt reglemente. Frågor om tolkning och tillämpning av bestämmelserna avgörs av arvodeskommitténs presidium. Avgörandena ska dokumenteras.

Arvoden och ersättningar för representanter i externa organ § 20 Förtroendevalda som av kommunfullmäktige utsetts som representanter i externa organ har rätt till arvode och ersättningar för protokollförda sammanträden i dessa organ. Regeln gäller dock inte om arvoden och ersättningar utgår direkt från det externa organet till representanten från Trosa kommun. Ersättningar samt arvoden för deltagande i förrättningar inom externt organ utgår endast om dessa godkänts på förhand av kommunstyrelsens ordförande.

Bilaga: Procent av riksdagsmannaarvodet för förtroendevalda med årsarvoden och begränsade årsarvoden samt gruppledararvoden.

9 Arvodesbilaga, årsarvoden och begränsade årsarvoden

Kommunfullmäktige Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

10% 3% 3%

Kommunstyrelsen Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

120% 30% 95%

Ordförande Ksplan Vice ordf.

10% 5%

Ordförande KSeko Vice ordf.

15% 5%

Humanistiska nämnden Ordförande 1:e vice ordf. 2:e vice ordf.

40% 10% 10%

Ordf. IFO Vice ordf.

10% 5%

Kultur- och fritidsnämnden Ordförande Vice ordf.

20% 8%

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande Vice ordf.

35% 10%

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande Vice ordf.

35% 15%

Teknik- och servicenämnden Ordförande Vice ordf.

25% 10%

10

Miljönämnden Ordförande Vice ordf.

20% 8%

Valnämnden (Endast under år då val hålls till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige och/eller till Europaparlamentet) Ordförande Vice ordf.

10% 5%

Överförmyndaren

10%

Revisorerna Ordförande Vice ordf.

10% 5%

Trobo Ordförande Vice ordf.

20% 10%

Bilaga 2

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Arvodeskommittén/ Valberedningen Sammanträdesdatum 2014-04-01

§ 11

Dnr KS 2014/75

Arvoden för styrelserna i Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold)

Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att uppdra till ägarombuden att föreslå bolagsstämmorna för Trofi och Trohold att besluta att bolagens styrelser ska ersättas i enlighet med Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun, med undantag avseende omställningsstöd, pension och sociala förmåner.

Ärendet Ledamöter och ersättare i styrelserna för de kommunala bolagen är i kommunalrättslig mening inte att betrakta som förtroendevalda. Det är dock brukligt att personer som innehar uppdrag i styrelserna ges ett arvode för de arbetsinsatser som uppdragen medför. Beslut om att arvoden ska utgå tas av bolagets stämma och kostnaderna för styrelsernas arvoden och ersättningar belastar respektive bolag. Ledamöter och ersättare i Trobo uppbär sedan tidigare arvode enligt Trosa kommuns arvodesreglemente för förtroendevalda. Styrelserna för Trofi och Trohold föreslås härmed ges samma arvoden och ersättningar. Arvoden och ersättningar utgår i form av sammanträdesarvode/ förrättningsarvode, resekostnadsersättning/ traktamente, förlorad arbetsinkomst och förlorad semesterförmån. Inget fast årsarvode föreslås utgå till ordförandena och vice ordförandena i Trofi och Trohold.

Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2014-03-21

Kopia till Akten Kommunstyrelsen

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

15

Tjänstekrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/75

2014-03-21 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected]

Arvoden för styrelserna i Trosa Fibernät AB (Trofi) och Trosabygdens Holding AB (Trohold) Förslag till beslut Arvodeskommittén/ valberedningen föreslår Kommunfullmäktige besluta att uppdra till ägarombuden att föreslå bolagsstämmorna för Trofi och Trohold att besluta att bolagens styrelser ska ersättas i enlighet med Arvodes- och ersättningsreglemente för kommunalt förtroendevalda i Trosa kommun, med undantag avseende omställningsstöd, pension och sociala förmåner. ________

Ärendet Trosa kommun har under våren 2014 genomfört en genomlysning av samtliga styrdokument kopplade till de kommunala bolagen. I samband med detta har bolagsordningarna för Trobo, Trofi och Trohold uppdaterats och nya ägardirektiv för Trofi och Trohold antagits. Ledamöter och ersättare i styrelserna för de kommunala bolagen är i kommunalrättslig mening inte att betrakta som förtroendevalda. Det är dock brukligt att personer som innehar uppdrag i styrelserna ges ett arvode för de arbetsinsatser som uppdragen medför. Beslut om att arvoden ska utgå tas av bolagets stämma och kostnaderna för styrelsernas arvoden och ersättningar belastar respektive bolag. Ledamöter och ersättare i Trobo uppbär sedan tidigare arvode enligt Trosa kommuns arvodesreglemente för förtroendevalda. Styrelserna för Trofi och Trohold föreslås härmed ges samma arvoden och ersättningar. Arvoden och ersättningar utgår i form av sammanträdesarvode/ förrättningsarvode, resekostnadsersättning/ traktamente, förlorad arbetsinkomst och förlorad semesterförmån. Inget fast årsarvode föreslås utgå till ordförandena och vice ordförandena i Trofi och Trohold.

Johan Sandlund Kommunchef

Jakob Etaat Kanslichef

1

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/82

2014-04-01 Kommunkontoret Gunilla Persson Tel. 0156-520 11 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Avsiktsförklaring för Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden under programperioden 2014-2020 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom föreslagen avsiktsförklaring samt uppdra åt Kommunstyrelsens ordförande att underteckna densamma. ________

Ärende Inför den nya programperioden för 2014-2020 kallad Lokalt Ledd Utveckling behöver kommunerna avge en avsiktsförklaring om medverkan som tar hänsyn till de många oklarheter i utformningen som ännu råder. Avsiktsförklaringen kommer sedan att följas av ett ställningstagande om medverkan kring den exakta utformningen av ett eventuellt framtida gemensamt utvecklingsområde.

Johan Sandlund Kommunchef

Bilaga 1. Avsiktsförklaring

Beslut till Kommunstyrelsen Akten

Gunilla Persson Näringslivssekreterare

Till

2014-04-10

Verksamhetsledaren och ordföranden i Leader Kustlinjen

Avsiktsförklaring för Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden under programperioden 2014-2020 I Trosa kommun är det en självklarhet att arbeta med att se till att vi har ett av Sveriges bästa lokala näringslivsklimat. Att underlätta för alla att bl.a. starta och driva företag ser vi som en viktig framgångsfaktor för kommunen. Kommunen har sedan 2007 varit en del av Leader Kustlinjens program för landsbygdsutveckling och har sett den årliga finansieringen som en möjlighet till utveckling inom olika områden. Vi ser positivt på medverkan från kommunen i den nya programperioden 2014-2020, Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden. Det förutsätter dock att Regionala fonden, Socialfonden samt Havs- och Fiskefonden ingår. Trosa kommun avvaktar dock med slutligt ställningstagande om medverkan till dess nu rådande oklarheter om utformning, årliga kostnaderna m.m. klarlagts.

Trosa kommun

Daniel Portnoff kommunstyrelsens ordförande

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/70

2014-03-20 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Redovisning av obesvarade motioner Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta

att lägga redovisning av obesvarade motioner, daterad 2014-03-20, till handlingarna. ________

Ärendets bakgrund I enlighet med fullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger om året, i april och oktober, redovisa de motioner som inkommit men ännu ej besvarats. För närvarande bereds tio motioner för besvarande i fullmäktige.

Jakob Etaat Kanslichef

Bilaga: Beredningsläget för obesvarade fullmäktigemotioner mandatperioden 2011-2014, 2014-03-20

Beredningsläget för obesvarade fullmäktigemotioner mandatperioden 2011-2014 2014-03-20

1.

Motion

Motionär

Inkommen

Anmäld i fullmäktige

Remitterad till

Beredningsläget

Motion om HBTQkompetens hos kommunens anställda

Ann-sofie SolebyEriksson (S)

2013-08-27

2013-09-18, § 67

Kommunstyrelsen

Ärendet bereds för behandling i kommunfullmäktige 2014-04-23

Maria Arman (MP) Gerty FexlerHöjer (TR)

2.

Motion avseende upphävande av beslut om delegering att teckna avtal om mottagande av invandrare

Bertil Malmberg (SD)

2013-09-18

2013-09-18, § 67

Kommunstyrelsen

Ärendet bereds för behandling i kommunfullmäktige 2014-04-23

3.

Motion om pilotprojekt ”Inkluderande läxor”

Elin Insulander Hjelm (S)

2013-10-16

2013-11-06, § 83

Humanistiska nämnden

Ärendet bereds för behandling i berörd nämnd.

4.

Motion om att utveckla samverkan för en bredare arbetsmarknad

Ann-sofie SolebyEriksson (S)

2013-11-29

2013-12-04, § 100

Kommunstyrelsen

Ärendet bereds för behandling i berörd nämnd.

2014-03-10

2014-03-12, § 28

Samhällsbygg nadsnämnden

Ärendet bereds för behandling i berörd nämnd.

Maria Arman (MP) Gerty FexlerHöjer (TR)

5.

Motion om förbättrad trafikmiljö vid Smäckbron

Maria Arman (MP) Robin Dall (MP)

Beslutsförslag Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/106

2014-03-28 Kommunstyrelsen Daniel Portnoff Tel. 0156-520 62 [email protected]

Svar på motion om HBTQ-kompetens hos kommunens anställda

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen genom att: – uppdra till nämnderna att i samråd med kommunkontoret se över vilka av kommunens verksamheter som bör ges kompletterande HBTI- kompetens. – uppdra till nämnderna att genomföra erforderliga kompetenshöjande insatser och återrapportera dessa till kommunstyrelsen under hösten 2015. att anföra följande: Trosa kommun arbetar ständigt för att tillhandahålla en verksamhet med hög kvalitet och god tillgänglighet. I enlighet med Fastlagd kurs för Trosa kommun ska kommunens verksamheter och utbud styras av medborgarnas behov och önskemål. För att säkerställa att alla invånare får samma möjligheter att ta del av den kommunala servicen behöver vår personal rätt verktyg för att se den enskildes förutsättningar. Kommunen genomför kontinuerligt insatser för ökad likabehandling och för att höja kunskaperna kring individer och gruppers särskilda behov. Dessa insatser knyter även an till kunskaper kring HBTI (homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella). Fullmäktige ställer sig bakom motionärernas förslag om att se över behoven av ytterligare kompetenshöjande insatser inom detta område. Behoven skiljer sig sannolikt åt inom de olika verksamheterna. Varje nämnd bör därför ansvara för att se över behoven inom sina verksamheter och även ombesörja över att genomföra lämpliga insatser. Kommunkontoret är behjälplig i processen och kommunstyrelsen ska även följa upp genomförda insatser genom en återrapportering som sker under hösten 2015. ________

1

Ärendet Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Gerty Fexler-Höjer (TR) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2013-09-18, § 67 att kommunstyrelsen uppdras att se över vilka av kommunens verksamheter som det är lämpligt att ge normkritisk hbtq- kompetens. Kommunstyrelsen föreslås även ges i uppdrag att upprätta en plan för hur denna kompetens ska ges, samt hur det ska följas upp.

Skäl för det föreslagna beslutet Majoriteten stödjer motionärernas förslag om att genomföra en översyn för att undersöka om ytterligare kunskaper kring HBTI behöver ges kommunens verksamheter. Syftet med insatsen är att ge verksamheterna rätt verktyg för att kunna uppmärksamma den enskildes behov och förutsättningar. Detta överensstämmer väl med kommunens målsättningar och Fastlagd kurs för Trosa kommun. Nämnderna är bäst lämpade att se var kompetenshöjande insatser bör ske och i vilken form dessa insatser skall genomföras. Nämnderna bör därför ges i uppdrag att, i samråd med kommunkontoret, genomföra genomlysningarna och lämpliga insatser. Dessa skall sedan återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2015.

Daniel Portnoff Kommunstyrelsens ordförande

Bilagor 1. Motion från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Gerty Fexler-Höjer (TR) 2013-08-27 2. Tjänsteskrivelse från personalchef Trobjörn Unnebäck, 2014-03-26

2

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/106

2014-03-26 Kommunkontoret Torbjörn Unnebäck Tel. 0156-520 13 Fax 0156-522 03 [email protected]

Svar på motion om HBTQ-kompetens hos kommunens anställda Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen genom att: – uppdra till nämnderna att i samråd med kommunkontoret se över vilka av kommunens verksamheter som bör ges kompletterande HBTI- kompetens. – uppdra till nämnderna att genomföra erforderliga kompetenshöjande insatser och återrapportera dessa till kommunstyrelsen under hösten 2015. ________

Ärendet Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Gerty Fexler-Höjer (TR) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2013-09-18, § 67 att kommunstyrelsen uppdras att se över vilka av kommunens verksamheter som det är lämpligt att ge normkritisk hbtq- kompetens. Kommunstyrelsen föreslås även ges i uppdrag att upprätta en plan för hur denna kompetens ska ges, samt hur det ska följas upp.

Bakgrund Kommunen arbetar ständigt med att säkerställa att våra invånare får samma möjligheter till stöd och service. I dagsläget sker flera insatser för att höja kompetensen inom området och dessa insatser rör även kunskaper om HBTI (homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella). Vård- och omsorg har bl.a. under 2012 genomfört två separata föreläsningar som utfördes av RFSL för all personal inom stöd och serviceområdet, d.v.s. inom LSS och boendestödjare inom neuropsykiatrin (SoL). Inom skolans verksamheter sker löpande ett arbete med likabehandlingsarbete (bl.a. med upprättande av likabehandlingsplaner) där HBTI- perspektivet ingår.

1

För att likabehandlingsarbetet ska vara framgångsrik och kommunen ska kunna möta de behov som invånarna har krävs givetvis kunskaper hos personalen. Nämnderna behöver utifrån sina specifika verksamhetsområden hantera denna fråga på olika sätt. För att uppnå bästa resultat bör varje nämnd ansvara för att se över behoven av kompetenshöjande insatser och hur dessa kan ges. Förvaltningen föreslår därför att nämnderna uppdras att i samråd med kommunkontoret se över vilka av verksamheterna som bör ges kompletterande HBTI-kompetens, samt att nämnderna uppdras att genomföra erforderliga kompetensinsatser och återrapportera dessa till kommunstyrelsen under 2015.

Johan Sandlund Kommunchef

Torbjörn Unnebäck Personalchef

Bilagor 1. Motion från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Gerty Fexler-Höjer (TR) 2013-08-27

2

Beslutsförslag Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/109

2014-03-28 Kommunstyrelsen Daniel Portnoff Tel. 0156-520 62 [email protected]

Svar på motion om upphävande av beslut om delegering att teckna avtal om mottagande av invandrare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. att anföra följande: Kommunallagens möjligheter till delegering skapar förutsättningar för kommuner att ta beslut i nära anslutning till verksamheterna och av de nämnder som besitter sakkunskaper i de enskilda ärendena. Det skapar möjligheter till en logisk länk mellan beslut och ansvar och en avlastning av fullmäktige, vilket även förespråkas i Fastlagd kurs för Trosa kommun. Fullmäktige tog 2007-11-28 beslut om att delegera till humanistiska nämnden att teckna avtal om flyktingmottagning inom en given ram. Denna delegation överensstämmer väl med gällande lagstiftning och är högst motiverad då humanistiska nämnden, i enlighet med fullmäktiges reglemente för nämnderna, är den nämnd som ansvarar för frågor rörande kommunens flyktingmottagning. Fullmäktige har, i ett enigt beslut, fastställt att kommunen framöver ska teckna avtal om flyktingmottagning och att detta ska ske inom en given ram. Hittillsvarande avtal har konsekvent upprättats inom denna ram och eventuella beslut om att justera ramen ska givetvis tas av fullmäktige. Fullmäktige ser inga skäl till att delegationen till humanistiska nämnden ska upphävas. Med anledning av detta avslås motionen. ________

1

Ärendet Bertil Malmberg (SD) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2013-09-18, § 67, att kommunfullmäktige snarast ska upphäva det beslut man 2007-11-28 tagit om att delegera till humanistiska nämnden att teckna avtal om flyktingmottagning inom angiven ram.

Skäl för det föreslagna beslutet Fullmäktiges beslut om att delegera till humanistiska nämnden att teckna avtal om flyktingmottagning bedöms vara förenlig med gällande lagstiftning, motiverat i syfte att skapa ett samband mellan beslut och ansvar och nödvändigt för att avlasta fullmäktige i sitt arbete. Undertecknad ser därför inga skäl till att delegationen till humanistiska nämnden ska upphävas. Motionen bör därför avslås.

Daniel Portnoff Kommunstyrelsens ordförande

Bilagor 1. Motion från Bertil Malmberg (SD) 2013-09-18 2. Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat, 2014-03-10

2

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/109

2014-03-10 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax 0156-520 17 [email protected]

Svar på motion om upphävande av beslut om delegering att teckna avtal om mottagande av invandrare Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. ________

Ärendet Bertil Malmberg (SD) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2013-09-18, § 67, att kommunfullmäktige snarast ska upphäva det beslut man 2007-11-28 tagit om att delegera till humanistiska nämnden att teckna avtal om flyktingmottagning inom angiven ram.

Förvaltningens bedömning Förvaltningen gör bedömningen att fullmäktiges beslut om att delegera till humanistiska nämnden att teckna avtal om flyktingmottagning är förenlig med gällande lagstiftning. Förvaltningen anser att frågans principiella beskaffenhet hanterats i samband med fullmäktiges behandling av ärendet 2007-11-28, § 111 då man tog ställning för att Trosa kommun framöver ska erbjuda introduktionsplatser för flyktingar samt att detta skall ske inom given ram om 1-30 platser per år. Förvaltningen grundar sin bedömning i gällande lagstiftning samt utifrån praxis i tidigare rättsfall (se nedan).

1

Bakgrund Kommunfullmäktige tog 2007-11-28, § 111 beslut om att godkänna ett treårigt avtal med Länsstyrelsen/ Migrationsverket om att årligen tillhandahålla 30 introduktionsplatser för flyktingar. Humanistiska nämnden är enligt fullmäktiges reglemente den nämnd som ansvarar för kommunens flyktingmottagning. 1 Vid sammanträdet 2007-11-28, § 111 beslöt därför fullmäktige att delegera till humanistiska nämnden att framgent ansvara för att teckna avtal om flyktingmottagning inom ramen 1-30 introduktionsplatser per år. Humanistiska nämnden har sedan beslutet togs tillämpat sin delegation och slutit nya avtal med Länsstyrelsen/ Migrationsverket med en konsekvent nivå inom fullmäktiges angivna ram. Fullmäktige har enligt kommunallagen kap 3 § 10 rätt att uppdra till en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Möjligheten att delegera gör att fullmäktige kan avlastas i sitt arbete och att beslut kan tas i nära anslutning till verksamheten och av organ som ansvarar för och besitter sakkunskaper i de specifika ärendena. Ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, så som beslut om nämndernas organisation och verksamhetsformer eller beslut om budget och skatteuttag, är enligt kommunallagen kap 3 § 9 förbehållna fullmäktige att ta beslut om. Lagstiftningen ger viss vägledning i var gränserna för fullmäktiges mandat går och rättspraxis skapar riktlinjer för bedömning i de enskilda fallen.

Dom i förvaltningsrätten i Härnösand (Sundsvalls kommun) Motionären har i nu aktuellt ärende hänvisat till en dom i förvaltningsrätten i Härnösand där domstolen slagit fast att Sundsvalls kommun felaktigt delegerat beslut om kommunens flyktingmottagning från fullmäktige till kommunens nämnd för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, NAVI. Förvaltningen vill dock hävda att Sundsvalls delegation skiljer sig från Trosa kommuns delegation i flera viktiga avseenden. I Trosa kommun har fullmäktige behandlat de principiella aspekterna av ärendet genom att fastslå att Trosa kommun ska ta emot flyktingar och att mottagandet ska ske inom ramen 1-30 platser per år. I Sundsvalls kommun har man dock, utan några givna ramar, delegerat till NAVI att fritt sluta överenskommelse om flyktingmottagande. NAVI har därför ett mandat att träffa avtal i den storleksordning som nämnden själv anser lämplig. 2

1

Reglemente för kommunstyrelse och nämnder i Trosa kommun, sid. 9 (antaget av fullmäktige

2007-02-14, § 14, senast reviderad av fullmäktige 2013-12-04, § 92) 2

Dom i förvaltningsrätten i Härnösand, mål nr 4193-12 (2013-03-27) sid. 3

2

Dom i förvaltningsrätten i Linköping (Västerviks kommun) Förvaltningsrätten i Linköping, som även är den myndighet som hanterar mål kopplade till Trosa kommun, har i en dom från 2013-07-29 avslagit ett överklagande i ett ärende med omständigheter mer överrensstämmande med de som råder i Trosa kommun. I likhet med Trosa kommun har Västervikts kommun via sitt reglemente delegerat till nämnd (i detta fall kommunstyrelsen) att ansvara för kommunens flyktingmottagning. Fullmäktige i Västervik har till skillnad mot Trosa inte angivit några ramar för hur stort mottagandet ska vara. Man har dock i likhet med Trosa kommun fastställt att kommunen ska ta emot flyktingar. Västerviks mottagande har varierat över tid men har i regel uppgått till 40-100 platser per år. Kommunstyrelsen i Västervik beslutade 2013-04-29 att ändra sin överenskommelse om mottagande från 75 platser till 110 platser. Beslutet resulterade i ett överklagande där den klagande hävdade att kommunstyrelsen överskridit sina befogenheter genom att man ökat mottagandet och därmed tagit beslut av principiell karaktär. Förvaltningsrätten avslog dock överklagandet med följande motivering: ”Det principiella beslutet att ta emot flyktingar fattades av kommunfullmäktige år 1984 och antalet flyktingar som kommunen tagit emot har varierat mellan 40-100 per år sedan mottagandet påbörjades. Beslutet avseende hur många flyktingar kommunen ska ta emot har fattats av den nämnd som kommunfullmäktige delegerat frågan till, för närvarande kommunstyrelsen. Det överklagande beslutet avser en utökning av antalet platser, men antalet är i stort sett i nivå med vad kommunen mottagit under tidigare år. Mot denna bakgrund kan det aktuella beslutet inte anses som ett beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.” 3

Johan Sandlund Kommunchef

Jakob Etaat Kanslichef

Bilagor 1. Motion från Bertil Malmberg (SD) 2013-09-18

3

Dom i förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 3501-13 (2013-03-27) sid. 7

3

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/1

2014-03-26 Kanslienheten Lotta Uddberg Tel. 0156-520 58 [email protected]

Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

att lägga anmälningarna till handlingarna. ______________

Anmälningar 1.

Ekonomichefens delegationsbeslut (KS 2014/5) - 3.7, Avskrivning av fordran, Löpnr: 3-6/2014 - 3.5, Utse attesträttsinnehavare Löpnr: 3/2014, investeringsprojekt 49108, Bredband - 3.3, Omsättning av lån om 20 Mkr

2.

Kanslichefens delegationsbeslut - 1.2, Beslut att inte lämna ut allmän handling

3.

Kommunstyrelsenordförandes delegationsbeslut (KS 2014/3) - 1.1, Fullmakt för förste vice ordf. i kommunstyrelsen att vara Trosa kommuns ombud vid Kommuninvests föreningsstämma 2014-04-10

4.

Kommunchefens delegationsbeslut (KS 2014/52) - 3.18, Upphandling av konsulttjänst för granskning av teknik- och servicenämndens hantering av renovering och byggnation av badhuset Safiren

Lotta Uddberg Nämndassistent

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2014/2

2014-03-26 Kanslienheten Lotta Uddberg Tel. 0156-520 58 [email protected]

Anmälningsärenden till kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna. ____________

Anmälningsärenden 1.

Regionförbundet Sörmland - Kallelse till regionstyrelsen 2014-02-27 - Kallelse till regionstyrelsen 2014-04-03

2.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - Kallelse till direktionens extra sammanträde 2014-03-10 - Kallelse till direktionens extra sammanträde 2014-04-03

3.

Nyköping – Östgötalänken AB - Kallelse till årsstämma 2014-04-10

4.

Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund - Årsmöte 2014-04-25

5.

Pensionärsrådet - Protokoll 2014-02-13

6.

Rådet för personer med funktionsnedsättning - Protokoll 2014-02-10

7.

KS 2014/17, Verksamhetsberättelser 2013 för de kommunala råden, Pensionärsrådet och Rådet för personer med funktionsnedsättning

8.

Stöd till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur, Västra Fän

Lotta Uddberg, Nämndassistent