Kallelse till sammanträde med kommunfullmäktige

Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef 0156-520 06 [email protected]

Kallelse Datum

2016-09-13

Tid: Plats:

Onsdagen den 21 september 2016, kl. 19.00 Folkets hus, Trosa

Gruppmöte:

Gruppmöte majoriteten: kl. 18.30 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet: kl. 18.00 Gruppmöte Sverigedemokraterna: kl. 18.30 Kaffe och smörgås serveras vid sammanträdet

Kallelse till sammanträde med kommunfullmäktige Ärende

Dnr

1.

Upprop

2.

Val av justerare

3.

Kungörelse/föredragningslista

4.

Avsägelser och val

5.

Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (Muntlig information från vård- och omsorgskontoret)

6.

Yttrande över delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48)

KS 2016/93

7.

Verksamhetsplan med budget 2017 för Kollektivtrafikmyndigheten

KS 2016/90

8.

Reviderad arbetsmiljöpolicy för Trosa kommun

KS 2016/104

9.

Reviderad rehabiliteringspolicy för Trosa kommun

KS 2016/105

10.

Sammanträdestider 2017 för kommunfullmäktige

KS 2016/99

11.

Frågor

12.

Svar på interpellation avseende omprövning av planer på anläggande av ny väg genom Hunga strövområde

KF 2016/13

(Från Maria Arman (MP) till Daniel Portnoff (M))

13.

Svar på interpellation om trygghetsboende i kommunen

KF 2016/14

(Från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) till Martina Johansson (C))

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kanslienheten

Kallelse 2016-09-13

Sida 2(2)

14.

Svar på motion om avgifts-/taxeutredning

15.

Anmälan av inkomna motioner

16.

Anmälan av icke verkställda gynnande biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

KF 2016/1

17.

Övriga anmälningsärenden

KF 2016/2

Ann Larson ordförande

KF 2015/21

Helena Edenborg sekreterare

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

§ 82

Sida 9(19)

KS 2016/93

Yttrande över delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48) Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens yttrande 2016-08-23 som sitt eget. Deltar inte i beslutet Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Per Insulander (S) och Elin Insulander Hjelm (S) deltar inte i beslutet. Maria Arman (MP) deltar inte i beslutet. ___________

Ärendet Indelningskommitténs delbetänkande innehåller förslag på att bilda tre nya län; Norrlands län, Svealands län och Västra Götalands län. I slutbetänkande som kommer senast den 31 augusti 2017 presenteras indelningsförslag för resten av landet. Kommitténs förslag i delbetänkandet är att Södermanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län ska läggas samman till ett län som ska benämnas Svealands län. Motsvarande förändring föreslås för de berörda landstingen. Länen föreslås bildas den 1 januari 2018 och landstingen föreslås bildas den 1 januari 2019. Kommunkontoret har gått igenom delbetänkandet och valt att fokusera yttrandet kring de delar som bedöms ha särskild relevans för Trosa kommun och Södermanlands län. Yttrandet behandlar även alternativ regional indelning för Södermanlands län.

Yrkande – Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag.

Proposition Ordföranden ställer proposition på Daniel Portnoffs (M) yrkande. Ordförande finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Daniel Portnoffs (M) yrkande om bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag. Forts.

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

Sida 10(19)

Forts. § 82

Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-08-29. Tjänsteskrivelse från kommunchef Johan Sandlund och kanslichef Helena Edenborg, 2016-08-29. Yttrande över delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48), 2016-08-23.

Kopia till: Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef 0156-520 06 [email protected]

Tjänsteskrivelse Datum

2016-08-29 Diarienummer

KS 2016/93

Yttrande över delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förvaltningens yttrande 2016-08-23 som sitt eget.

Ärendet Indelningskommitténs delbetänkande innehåller förslag på att bilda tre nya län; Norrlands län, Svealands län och Västra Götalands län. I slutbetänkande som kommer senast den 31 augusti 2017 presenteras indelningsförslag för resten av landet. Kommitténs förslag i delbetänkandet är att Södermanlands, Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län ska läggas samman till ett län som ska benämnas Svealands län. Motsvarande förändring föreslås för de berörda landstingen. Länen föreslås bildas den 1 januari 2018 och landstingen föreslås bildas den 1 januari 2019. Delbetänkandet är nu ute på remiss och remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 6 oktober 2016. Kommunkontoret har gått igenom delbetänkandet och valt att fokusera yttrandet kring de delar som bedöms ha särskild relevans för Trosa kommun och Södermanlands län:  Ikraftträdande  Hälso- och sjukvård  Ekonomiska konsekvenser  Arbetsmarknadsregion Yttrandet behandlar även alternativ regional indelning för Södermanlands län.

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kanslienheten

Tjänsteskrivelse 2016-08-29

Slutbetänkandet finns att läsa på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentligautredningar/2016/06/sou-201648/

Johan Sandlund Kommunchef

Helena Edenborg Kanslichef

Bilagor Yttrande över delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48).

Sida 2(2)

Kommunkontoret Helena Edenborg Kanslichef 0156-520 06 [email protected]

Yttrande Datum

2016-08-23 Diarienummer

KS 2016/93

SOU 2016:48 Regional indelning – tre nya län Dnr Fi2016/02568/K

Sammanfattning Trosa kommun tillstyrker inte Indelningskommitténs förslag till regional indelning för Södermanlands län. De funktionella sambanden i föreslagna Svealands län är inte tillräckliga och regionen blir geografiskt för stor. Hänsyn har inte tagits till arbetsmarknad och näringsgeografi utan har i allt för stor utsträckning blivit ett resultat av hur sjukvården är organiserad. Föreslagen tidplan för genomförandet av reformen bedöms som orealistisk.

Alternativ regional indelning för Södermanlands län Vi ser ett behov av översyn av den statliga och regionala indelningen. Om en ny regional indelning ska genomföras förespråkar Trosa kommun att Södermanlands län i första hand ska ingå i Stockholms län. I andra hand anser vi att det är möjligt med en regional indelning av de län som angränsar till Stockholms län, det vill säga Uppsala län, Västmanlands län och Södermanlands län. De funktionella sambanden bör styra en ny regionsammansättning.

Ikraftträdande Om det beslutas om den föreslagna regionala indelningen anser vi att den kan träda i kraft tidigast den 1 januari 2023. Det är inte rimligt att de sex befintliga landstingen, som är tänkt att bilda Svealands län, fram till 1 januari 2019 ska hinna omorganiseras till ett landsting samt samordnas inom bl.a. kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Vi anser det inte heller rimligt att inom den föreslagna tidsplanen kunna lösa olika länsvisa gränsdragningar mellan kommun och län. Följande talar också för att en indelning kan träda i kraft tidigast 1 januari 2023:  De statliga myndigheternas indelning bör vara klar innan nya län och landsting bildas. Stora statliga omorganisationer som nyligen genomförts,

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

 

Yttrande 2016-08-23

Sida 2(3)

t.ex. för Polismyndigheten, visar att det tar tid att få till en omorganisation. Det är olämpligt med etappvis genomförande, förändringarna bör ske samtidigt i hela landet. Om en ny regionindelning ska genomföras bör det ske efter att frågan belysts och diskuterats i en valrörelse.

Indelningskommittén kommer i slutbetänkandet att återkomma till bl.a. Länsstyrelsernas uppdrag, återstående nya län, resurstilldelningen till samtliga länsstyrelser, mer fördjupat resonemang om det regionala tillväxtarbetet, vilka statliga myndigheter som bör ha en samordnad regional indelning och fördjupad bild och analys av den regionala samhällsorganisationen. Vi anser att det är väsentliga områden som måste klarläggas innan man kan ta beslut om en ny regional indelning. Vi anser även att det bör belysas vilka beslutsområden som nya regioner eventuellt kan ta över från staten.

Hälso- och sjukvård Det nuvarande förslaget till regional indelning upplevs vara konstruerad för att finansiera Sveriges framtida sjukvård. Arbetsmarknadsregioner och flera funktionella samband har prioriterats bort till förmån för det ekonomiska perspektivet på sjukvården. En översyn av finansieringen av sjukvården bör göras där tex en nationell finansiering skulle kunna innebära att de funktionella sambanden istället kan styra regionsammansättningen.

Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna är dåligt belysta i Indelningskommitténs förslag. Konsekvenserna för Södermanlands och Trosas medborgare blir av allt att döma högre skatter och kostnader som inte kortsiktigt kommer att leda till ett bättre utbud av tjänster och sjukvård. Långsiktigt är effekterna och eventuella fördelar med regionförslaget svårbedömda. Dock är vår bedömning att tillväxten gynnas av de förslag som vi förordar och därmed möjligheten att finansiera framtidens välfärd av kommun, region och nation. Den tidplan som kommittén föreslår är i ljuset av behov av översyn och anpassningar av ekonomi, avtal och genomförda skatteväxlingar orealistisk.

Arbetsmarknadsregion Trosa kommun tillhör Stockholms arbetsmarknadsregion. Ungefär hälften av de arbetande invånarna i Trosa kommun arbetar i Stockholms län och lever stora delar av sina liv där. Vi är strakt påverkade av Stockholm och de beslut som fattas rörande bl.a. kollektivtrafik, sjukvård, företagsetableringar i regionen, gymnasieskolor och högre utbildning. Stockholmsregionen är inte bara en viktig arbetsmarknad, utan även i hög grad kundmarknad för företagare i kommunen och

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Yttrande 2016-08-23

Sida 3(3)

en förutsättning för vår lokala ekonomi.

Utredningen har inte tagit hänsyn till arbetsmarknad och näringsgeografi utan har i allt för stor utsträckning fokuserats på hälso- och sjukvårdsfrågor. Ett av indelningskommitténs direktiv är att de nya länen ska vara väl anpassade till befolkningens vardagsmönster, det är inte nuvarande förslag. Trosa kommun förespråkar ett nytt förslag till regional indelning, en indelning som är anpassad efter de län som tydligt tillhör Stockholmsregionens arbetsmarknad.

Johan Sandlund Kommunchef

Helena Edenborg Kanslichef

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Konsekvensbeskrivning Sörmland i en ny regionbildning

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 1(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Versionshantering Version1

Datum

Kommentar2

0.1

2016-06-08

Utkast disposition

0.2

2016-08-08

Utkast från arbetsgrupperna

0.3

2016-08-18

Utkast efter projektgrupp

1.0

2016-08-22

Till styrgrupperna för godkännande

1.1

2016-08-24

Godkänd av styrgrupperna

Ändringar markerade (j/n)

1

Versionerna numreras enligt följande: Versionsnummer 0.1-0.9 är utkast eller remiss, dvs. de är inte godkända. Version 1.0 och kommande är godkända versioner. Kommande numrering är 1.1 osv. 2

Här skrivs kommentarer som är till nytta för att följa förändringar och versioner. Det kan t.ex. avse att en version är uppdaterad av projektbeställaren och vilka förändringar som skett.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 2(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Innehållsförteckning 1

2

3

4

Inledning ............................................................................................................................................ 5 1.1 Bakgrund .................................................................................................................................. 5 1.2 Sörmland i en ny regionbildning ............................................................................................... 6 1.2.1 Mål för utredningen .................................................................................................................. 6 1.2.2 Avgränsningar .......................................................................................................................... 7 1.2.3 Projektorganisation .................................................................................................................. 7 Sammanfattande analys .................................................................................................................. 8 2.1 Utvecklingsmöjligheter ............................................................................................................. 8 2.2 Viktiga områden att värna om .................................................................................................. 8 Konsekvensbeskrivning .................................................................................................................. 9 3.1 Regional utveckling och näringsliv samt utbildning och forskning ........................................... 9 3.1.1 Regional utveckling och näringsliv ........................................................................................... 9 3.1.2 Utbildning och forskning ......................................................................................................... 13 3.2 Kultur ...................................................................................................................................... 16 3.3 Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och kollektivtrafik ...................................... 17 3.3.1 Arbetsmarknadsregioner och pendling .................................................................................. 17 3.3.2 Infrastruktur och kollektivtrafik ................................................................................................ 19 3.4 Hälso- och sjukvård ................................................................................................................ 22 3.4.1 Närvård i Sörmland – samverkan kommuner och landsting .................................................. 22 3.4.2 Personcentrerad vård ............................................................................................................. 24 3.4.3 Akutsjukvård, diagnostik och eftervård .................................................................................. 24 3.4.4 Regionsjukhuset Karsudden .................................................................................................. 26 3.4.5 Högspecialiserad vård ............................................................................................................ 26 3.4.6 Jämförelser utbud och tillgänglighet ingående landsting ....................................................... 28 3.4.7 Vårdvalssystem ...................................................................................................................... 30 3.4.8 Vårdförbundet Sörmland ........................................................................................................ 30 3.5 Skatter och ekonomi .............................................................................................................. 31 3.5.1 Skattenivåer ........................................................................................................................... 32 3.5.2 Avgifter ................................................................................................................................... 36 3.5.3 Nettokostnad för kulturverksamhet ........................................................................................ 40 3.5.4 Ingångna avtal ........................................................................................................................ 42 3.5.5 Ägda företag, stiftelser med mera .......................................................................................... 42 3.6 Demokratiaspekter ................................................................................................................. 44 Bilagor ............................................................................................................................................. 47 4.1 Bilaga 1 – Övergripande motiv för ny länsindelning............................................................... 47 4.2 Bilaga 2 - Möjligheter och utmaningar ur ett medborgar- och verksamhetsperspektiv.......... 50 4.3 Bilaga 3 – Näringsliv och regional utveckling ......................................................................... 52 4.4 Bilaga 4 – Utbildning och forskning ........................................................................................ 53 4.5 Bilaga 5 – Arbetsmarknadsregioner och pendling ................................................................. 54 4.6 Bilaga 6 – Finansiella nyckeltal .............................................................................................. 56

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 3(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 4(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

1 Inledning 1.1 Bakgrund Frågeställningar om länsindelning samt ansvars- och uppgiftsfördelning mellan staten och den regionala nivån har utretts och diskuterats sedan mitten av 1900-talet, för mer utförlig beskrivning se bilaga 1. Den s.k. Ansvarskommittén fick år 2003 regeringens uppdrag att föreslå förändringar av organisering av det offentliga samt uppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner. I kommitténs delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd SOU 2003:123 var kommitténs sammantagna bedömning att framtiden skulle innebära en stor finansiell utmaning och att legitimiteten för de offentliga verksamheterna var beroende av att medborgarna uppfattar beslut som rättvisa. Kommittén ansåg att en översyn av samhällsorganisationen därför ytterst var ett demokratiskt uppdrag, vars syfte måste vara att ge medborgarna bättre förutsättningar till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande. Ansvarskommittén ställde upp sex kriterier för en ny läns- och regionkommunindelning:  En läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning som regel ska följa.  Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare.  Varje regionkommun har ett eget regionsjukhus.  Varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser.  Arbetsmarknadsregionerna utgör byggstenar i läns- och kommunregionindelningen.  Läns- och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit. Den statliga indelningskommittén fick 2015 i uppdrag av regeringen att utreda en ny regional geografi med väsentligt antal färre län och landsting. I slutet av mars 2016 begärde indelningskommittén in underlag med fakta och analyser utifrån den kartbild som då presenterats. I slutet av juni lämnade indelningskommittén delbetänkandet Regional indelning – tre nya län SOU 2016:48 med förslag på att bilda nya regioner redan år 2019. I denna föreslås att Sörmland tillsammans med Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Örebro län ska bilda Svealands län. Indelningskommittén redogör i delbetänkandet för fyra utgångspunkter för indelning i nya län och landsting:    

Jämnstarka län och landsting – befolkningens storlek är viktig då det handlar om skatteunderlag och ekonomisk bärighet. Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling – att kunna upprätta, vidmakthålla och utveckla forskningsmiljöer och kompetenscentra, att kunna fördela resurser och genomföra nödvändiga investeringar. Förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvården. Utgå från befintliga samverkansmönster

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 5(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

1.2 Sörmland i en ny regionbildning I varje län utsågs tidigt tre till fyra kontaktpersoner med uppgift att nära följa utredningsarbetet och återkoppla till olika parter i respektive län. Från Sörmland utsågs följande personer: Viking Jonsson (S), ordförande i Regionförbundet Sörmlands styrelse Monica Johansson (S), ordförande i Landstingsstyrelsen Daniel Portnoff (M), ordförande i kommunstyrelsen Trosa Som underlag för det politiska ställningstagandet i länet initierades utredningen ”Sörmland i en ny regionbildning”. Utredningen skulle beskriva konsekvenserna av en regionbildning för kommuner och landsting, men också lyfta fram de områden som är viktiga för huvudmännen att värna om i den föreslagna regionen. En projektgrupp tillsattes med representation från Landstinget Sörmland, Regionförbundet Sörmland, Regionalt stöd inom socialtjänst och vård, Eskilstuna och Nyköpings kommun samt Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. I maj 2016 lämnade projektgruppen rapporten Faktaunderlag – Sörmland i en ny regionbildning LS-LED16-0488. Rapporten beskriver Sörmland som län, statliga myndigheters uppdrag och organisering samt olika regionala samverkansytor. I denna rapport presenteras en konsekvensbeskrivning av den föreslagna Svealands län, viktiga områden att värna om samt möjliga framåtsiktande utvecklingsmöjligheter. De områden som belyses följer rubriksättningen i indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning – tre nya län SOU 2016:48, avsnitt 12. Svealandsregionen: • • • • • •

Näringsliv, regional utveckling samt utbildning och forskning Kultur Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och kollektivtrafik Hälso- och sjukvård Skatter och ekonomi Demokratiaspekter

1.2.1 Mål för utredningen

Det övergripande målet för de politiska representanterna och därmed även för tjänsteperson stödet är att beskriva Sörmlands roll och krav i samband med ny regionbildning. Inför de nödvändiga ställningstaganden som förväntas tas på nationell nivå ska konsekvenserna av en regionbildning för kommuner och landsting beskrivas, avseende en rad olika organ, institutioner och verksamheter. Utifrån beskrivna konsekvenser ska sedan ett underlag för en sörmländsk förhandlingsposition tas fram. Underlaget ska lyfta fram de områden som är viktiga för kommun och landsting att värna om i den av Indelningskommittén föreslagna nya regionbildningen. Underlaget ska också peka på möjliga framåtsiktande utvecklingsområden, ur ett sörmländskt perspektiv.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 6(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Utredningen ska bidra till ett för medborgarna, näringslivet, kommunerna och landstinget bra resultat i en framtida region. Ett regionalt arbetssätt ska ha uppnåtts där Sörmlands specifika utmaningar och möjligheter har satt avtryck på den nya regionens regionala utvecklingsfrågor. 1.2.2 Avgränsningar

Denna konsekvensbeskrivning tar sin utgångspunkt från den av Indelningskommittén föreslagna Svealands län. Fokus i utredningen är regional utveckling. Med regional utveckling avses såväl det uppdrag som medlemmarna givit Regionförbundet enligt förbundsordningen som landstingets uppdrag avseende kollektivtrafik samt kultur och utbildning. Utredningen belyser endast på ett övergripande sätt konsekvenser för hälso- och sjukvård av föreslagen region. 1.2.3 Projektorganisation

Projektbeställare:

Regiondirektör Cristine Dahlbom Nygren, Landstingsdirektör Jan Grönlund

Projektledare:

Eva Andrén, Landstinget Sörmland

Projektgrupp:

Eva Aalbu, Landstinget Sörmland Monika Agnedal, Regionalt stöd socialtjänst och vård Jacob Annerfors, Landstinget Sörmland Helena Ekroth, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Catharina Frändberg, Regionförbundet Sörmland Maria Karlsson, Landstinget Sörmland Krister Pettersson, Nyköpings kommun Nicholas Prigorowsky, Landstinget Sörmland Marita Skoog, Eskilstuna kommun Monika Swärd, Regionförbundet Sörmland

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 7(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

2

Sammanfattande analys

De konsekvenser som belyses i denna utredning ger uttryck för både möjligheter och utmaningar för såväl medborgare som verksamheter. I bilaga 2 redovisas i en sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna. 2.1 Utvecklingsmöjligheter            

En stor region ger ökad tyngd i den regionala utvecklingen, med möjlighet att samordna arbetsmarknad, infrastruktur och kollektivtrafik. En stark region som, tillsammans med Stockholm, är viktig för hela Sveriges tillväxt Ett fördelningssystem av det regionala utvecklingskapitalet som tar hänsyn till både kompensatoriska behov och behovet av att stimulera förnyelse och regional utveckling. Ett effektivt regionalt utvecklingsarbete med statliga myndigheter som är organiserade i enlighet med de nya regionerna. En stark samtalspart med staten. Ett utökat utbud av både specialiserad och bred verksamhet inom kulturområdet där kvalitetsaspekter och målgruppsarbete kan säkras genom samverkan. Breddad kunskapsspridning och kompetensutveckling. Mer forskning tillgänglig genom samarbeten mellan lärosäten. Kraftsamling kring stora utvecklingsprojekt med nytta för hälso- och sjukvård samt näringsliv. Möjlighet att möta medborgarnas behov av kollektivtrafikresor i en vidare geografi samt harmoniering av regelverk i regionen. Utveckling av nord-sydliga förbindelser i regionen vilket bland annat skulle öka Skavstas upptagningsområde samt möta befolkningens behov av resor i samband med högspecialiserad vård. En mer jämlik hälso- och sjukvård med möjlighet att prioritera resurser för ökad kvalitet och effektivitet. En ändamålsenlig nivåstrukturering av den högspecialiserade vården där beslut fattas i en smidig process av en direktvald politisk församling.

2.2 Viktiga områden att värna om        

Upparbetade samarbetsfunktioner i den funktionella Stockholm-Mälarregionen. Upparbetade samarbetsfunktioner med Östergötland. Sörmlands erfarenhet av destinationsutveckling. Statliga arbetstillfällen i Sörmland. Värna om arbetstillfällen i Sörmland som påverkas av regionbildningen, speciellt om funktionen som residensstad försvinner. Kulturverksamheternas starka fäste bland barn och unga. Mälardalens högskola som en viktig utbildningsaktör Folkhögskolor som en viktig lokal och regional resurs i ett län med låg utbildningsnivå.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 8(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

    

3

Skavsta som internationell flygplats med reguljär trafik till hela Europa Värna pendlingsmöjligheter till Stockholm. Beredning och lokal förankring av frågor som rör kollektivtrafik. Närvård i Sörmland, samverkan kommuner och landsting. Karsudden som rättspsykiatriskt regionsjukhus.

Konsekvensbeskrivning

I detta avsnitt belyses konsekvenserna av en regionbildning inom ett antal områden. Respektive område inleds med en beskrivning och följs av konsekvenser uttryckt såväl som möjligheter som utmaningar ur ett medborgar- och verksamhetsperspektiv. 3.1 Regional utveckling och näringsliv samt utbildning och forskning 3.1.1 Regional utveckling och näringsliv

De nio kommuner som idag utgör Södermanlands län har en tydlig funktionell koppling till Stockholmsregionen. Stockholmsregionen är väl integrerad på europeisk nivå, men underordnad städer som London och Paris när det gäller positionen i den globala stadshierarkin. I ett Östersjöperspektiv framstår Stockholm däremot som en ledande region och fyller som sådan en viktig roll. Östra Mellansverige står för omkring hälften av Sveriges befolkning, sysselsättning och BNP och genererar upp till två tredjedelar av tillväxten i landet. Väl integrerade arbets-, utbildningsoch bostadsmarknader i ett storregionalt perspektiv ger en avsevärt större hemmamarknad och därmed underlag för ett varierat och starkt näringsliv med kvalificerade näringar. Den funktionella regionens storlek hör till en av de absolut viktigaste grundförutsättningarna för tillväxt. En funktionellt utvidgad Stockholmsregion har således stor betydelse för hela landets utveckling. Flerkärnighet är ett centralt perspektiv i ett scenario för utvecklingen av Stockholmsregionens rumsliga struktur fram till år 2050, men det storregionala perspektivet har också en väsentlig betydelse. De regionala stadskärnor som har en storregional koppling i Stockholmsregionen får dessutom en allt viktigare roll i en allt mer kunskapsdriven ekonomi. Detta understryker betydelsen av den starka kopplingen mellan Stockholmsregionen och dess omland samt behovet av gemensam planering för Stockholmsregionen och dess grannar. Det har funnits två huvudsakliga politiska motiv för att bedriva traditionell regionalpolitik (den så kallade ”lilla regionalpolitiken”). För det första har särskilda insatser ansetts nödvändiga i områden som präglas av glesbygd och som till stor del saknar underlag för att kunna upprätthålla en rimlig tillgång till service m.m. Där krävs särskilda insatser för att kompensera detta. För det andra har syftet varit att underlätta en förnyelse av näringslivet inom områden, som i särskilt hög grad påverkats negativt av strukturomvandlingen i näringslivet. Under 1990- och 2000- talet har betydelsen av en ekonomisk- eller hållbar tillväxt kommit att betonas allt mer. Därmed har det

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 9(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

också blivit aktuellt för samtliga delar av landet att arbeta med en ”regionalt baserad tillväxtpolitik”. Det statliga stödet till den regionala utvecklingen återfinns i olika delar av statsbudgeten, det regionala utvecklingskapitalet, se bild nedan. DET REGIONALA UTVECKLINGSKAPITALET Mnkr

Södermanlands län är ett av de län som har minst tillgång till de samlade statliga utvecklingsmedlen. Det framgår av nedanstående bild som visar fördelningen av det regionala utvecklingskapitalet i mnkr till dagens län.

Källa: SKL 2015

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 10(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

En del av statens regionala utvecklingskapital utgörs av det så kallade ramanslaget (utgiftsområde 19). Storleken på ramanslagen skiljer sig mycket mellan länen (se bilaga 3). Södermanland tillhör de län som har ett förhållandevis begränsat ramanslag, både totalt sett och per invånare räknat. Inom det föreslagna Svealands län har Västmanland, Örebro, Dalarna och Gävleborg väsentligt större anslag, medan Uppsala får betydligt mindre. Storleken på ramanslaget är bl.a. kopplat till arbetslösheten i respektive län. Andel arbetslösa (öppet + i program) av befolkningen 20-64 år per län, 1:a kvartalet1995 och 2015 visas i diagram nedan. Södermanlands län har under dessa år påverkats starkt av strukturförändringar inom industrin och har numera landets högsta arbetslöshet, tillsammans med Blekinge och Gävleborg. Trots det har Södermanlands län inte fått ta del av några mer omfattande statliga utvecklingsinsatser. 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

0,0%

1995

2015

. Källa: Egna bearbetningar/Tillväxtverket (rAps)/SCB

Möjligheter och utmaningar

Fortsatt och stärkt samarbete i Östra Mellansverige (ÖMS) De funktionella samband som Sörmland har med Stockholm och som under flertalet år utvecklats i samarbete med länen i Östra Mellansverige (ÖMS), måste fortsätta att utvecklas

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 11(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

inom ramen för det nya länet. Samarbetet kan stärkas och regionen kan bli en samlad och kraftfull part. De funktionella sambanden innebär dock att de kommuner som har allra störst koppling till Stockholm, bör ges institutionella möjligheter att utveckla samarbetet inom Storstadsområdet. Det gäller främst Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län. Samarbetet bör omfatta hela samhällsplaneringen inklusive översiktlig fysisk planering, bostadsplanering, högre utbildning, trafik och infrastruktur. I Bostadsplaneringskommitténs förslag från föregående år, finns en utmärkt grundstruktur för vad en regional samhällsplanering bör omfatta. Ett planeringsorgan av detta slag bör ha en politisk ledning och en välförankrad vision med tillhörande genomförandestrategier. Utgångspunkten bör vara det redan etablerade samarbete som finns inom den s.k. ÖMSprocessen och som resulterat i det förslag till Regionplan för Stockholm (RUFS 2050) som under sommaren 2016 är ute på en bred samrådsremiss i hela Mälardalen. När det gäller den formella organisationen kan till exempel Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) vara en förebild. Behov av översyn av det statliga utvecklingskapitalet Dagens fördelning av statens regionala utvecklingskapital visar att insatserna till den regionala nivån måste ses över och att nya variabler för fördelning behöver tas fram. Fördelningen bör anpassas bättre till de olika utvecklingsförutsättningar som råder inom de nybildade länen. Skillnader i arbetslöshet kan exempelvis vara ett uttryck för skillnader i omstruktureringsbehov. Inom det nya föreslagna länet kommer skillnaderna i arbetslöshet sannolikt fortsätta vara stora. Från Uppsala län, som är det län som har lägst arbetslöshet i Sverige idag, till region Gävleborg, som har högst och mer än dubbelt så hög arbetslöshet som Uppsala län. Södermanlands län ligger inom Sveriges viktigaste tillväxtzon, Stockholmsområdet. Detta ger såväl utvecklingsmöjligheter som utmaningar. Dessa skiljer sig dock påtagligt mellan de olika länen i det nya förslagna länet. Bland annat finns stora områden med glesbygdsproblematik med avfolkning och svårigheter att behålla en rimlig samhällsservice. Detta kommer att ställa krav på nya sätt att fördela de statliga insatserna. Ett nytt fördelningssystem måste ta hänsyn till både kompensatoriska behov och till behovet av att stimulera förnyelse och regional utveckling. Tydlighet i statens stödsystem är nödvändigt när det nya länet ska lägga fast ett regionalt utvecklingsprogram och göra prioriteringar av olika samhällsinvesteringar. Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning Företag brukar ange att det viktigaste tillväxthindret är svårigheten att rekrytera arbetskraft med relevanta kunskaper. Det nya föreslagna länet förväntas skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjningen. Det gränsöverskridande samarbete som idag finns inom östra Mellansverige, blir därmed fortsatt viktigt. Generellt sett innebär ett större län att den nya regionala organisationen får en större kritisk massa av kunskap när det gäller näringslivsutveckling och innovationsfrågor. En större

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 12(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

organisation får exempelvis större möjligheter att samla team med specialkunskaper som kan ta sig an strategisk planering m.m. på olika områden. Fler möjligheter till expertstöd för växande företag Samverkan, samordning och delning av kompetens mellan innovationssystemen och de innovativa miljöerna ger nya möjligheter att erbjuda expertstöd för växande företag i många olika branscher. Samverkan med relevanta aktörer över regiongränserna blir fortsatt viktigt, särskilt med tanke på mindre företag som befinner sig i gränstrakterna och som har sina funktionella samband utanför det större länet. Samtidigt blir näringslivet alltmer globalt och digitaliserat. För många företag spelar det idag ingen roll var i världen deras samarbetspartners finns, bara de hittar rätt medspelare och det stöd de behöver. Det finns potential för ett storregionalt Almi med sambruk av resurser, möjligheter till större insatser och bättre kompetensutnyttjande över hela området. Den lokala närvaron är dock fortsatt viktig för förtroende och acceptans från näringslivet 3.1.2 Utbildning och forskning

Universitet och högskolor är viktiga för en regions utveckling; som leverantörer av nyutbildad kvalificerad arbetskraft, för forskningssamarbeten och studentarbeten i näringslivet, för attraktiviteten för boende och näringsliv, för arbetstillfällen på verksamhetsorterna – genom sysselsättning och konsumtion. I Södermanland bedriver Mälardalens högskola verksamhet i Eskilstuna. Därutöver är vissa utbildningar lokaliserade till Nyköping. I förhållande till andra län, bedrivs dock universitetsoch högskoleutbildningar i väsentligt mindre omfattning inom länet. Det kan bl.a. visas genom antal lärare per tusen invånare se bilaga 4. Det betyder att sörmlänningarna utbildar sig i angränsade län vilket framgår av diagramet nedan. Drygt 40 procent av sörmländska studenter som hösten 2015 valde universitet och högskolor i den nya föreslagna regionen. Andel nybörjare på högskolan från Sörmland till olika studieregioner, höstterminen år 2015

Källa: Egna bearbetningar/UKÄ

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 13(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) bedrivs bl.a. inom landstingens hälso- och sjukvård. Vanligen utgår forskning och kunskapsspridning från universitetssjukhusen, även om forskning också sker i länets sjukvård. I Landstinget Sörmland och sannolikt även i de andra landstingen som idag saknar universitetssjukhus, har man fått hitta andra vägar och strategier för att hantera forskning och kunskapsspridning. Den kliniska forskningen i Sörmland är samlad inom Centrum för klinisk forskning i D-län (CKFD), som är en del av Uppsala universitet. Utöver det finns ett regionalt forskningsarbete via det Regionala forskningsrådet. I diagrammet nedan visas nettokostnaderna för FoU i hälso- och sjukvård, 2013 – 2015, kronor/invånare inom det nya föreslagna länet.

Källa: Kolada, 2016-06-21.

Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivs framför allt inom ramen för de medicinska fakulteternas verksamhet. Det finns i det nya föreslagna länet en tydlig trend med avsevärt högre FoU-kostnader avseende hälso-och sjukvård inom landsting/regioner med universitetssjukhus (Uppsala och Örebro). I Uppsalas har kostnaderna ökat kraftigt, i några landsting har kostnaderna stått relativt stilla medan de har minskat i Gävleborg. Folkhögskolor har både nationella och lokala/regionala folkbildningsuppdrag. Särskilda satsningar på att höja den allmänna bildningsnivån, studiemotivation och att etablera nyanlända är exempel på statliga uppdrag till folkhögskolor. Lokala och regionala uppdrag har ofta inriktning på arbetskraftsbehov, utbildningsbehov och/eller sociala uppdrag. Även ämnesinriktade uppdrag finns inom miljösatsningar, språk eller integration. Intagning till folkhögskolor sker på nationell och individuell bas och styrs således inte primärt av det egna länet, utan mer av det utbud aktuell skola ger. Den finns elever med många olika nationaliteter. Den nationella rekryteringen medför att elever och deltagare kommer från flera delar av landet. Exempelvis har Öknaskolan elever från 64 kommuner och på länets folkhögskolor finns elever med många olika nationaliteter.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 14(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Naturbruksgymnasier finns i flera län, det är endast Öknaskolan som har landstinget som huvudman. Samtliga län/regioner är i olika omfattning finansiärer till naturbruksgymnasier och programutbudet skiljer sig åt. I andra län är kommunen huvudman eller så drivs naturbruksgymnasiet av en fristående huvudman. Naturbruksgymnasiet levererar utbildad arbetskraft till naturbrukssektorn inom lantbruk, trädgård och djur. Därutöver får elever ett bra underlag för universitetsstudier inom naturbruksområdet, vilket bl.a. finns i Uppsala. Naturbruksgymnasierna är också en del i nätverken kring branschorganisationer lokalt, regionalt och nationellt. Inom naturbrukssektorn är också gymnasierna väsentliga för etableringen av verksamheter inom regionen, liksom för utvecklingen av produktion och nya arbetssätt. Och i likhet med universitet och högskolor bidrar gymnasierna till arbetstillfällen och konsumtion på verksamhetsorten. Möjligheter och utmaningar

Utvecklat samarbete med andra lärosäten Inom utbildningsområdet finns sedan länge ett väl fungerande samarbete med Mälardalens Högskola. Det nya föreslagna länet borde kunna öka förutsättningarna för att utveckla samarbetet även med andra lärosäten i de ingående länen. Trots detta talar mycket för att universiteten och högskolorna i Stockholms- och Smålands/Östergötlandsregionen kommer fortsätta vara mycket viktiga för att försörja de östra och södra delarna av Södermanland med kvalificerad arbetskraft. Samverkan mellan forskning och näringsliv När det gäller forskningssamarbete mellan näringslivet i länet och högskolan, borde en nytt och större län innebära att ett mer varierat forskningsutbud vid länets olika lärosäten bli mer tillgängligt. Projekten borde också uppnå en större kritisk massa och högre kvalité, vilket kan öka förutsättningarna för framgång. En betydande del av överföringen från akademins forskning och kunskap till näringslivet, sker via studenter som sedan anställs av företagen. För många företag är den nya kunskap som studenterna kommer med, avgörande för företagets teknikutveckling eller för att hitta nya marknader, målgrupper och affärsmodeller. Ökade möjligheter till forskning Inom det nya föreslagna länet är skillnaderna idag stora när det gäller FoU- resurser. Södermanland har jämförelsevis låga forskningsanslag. En regionbildning borde kunna ge möjligheter att i större utsträckning ta del av det nya föreslagna länets samlade finansiella anslag. Det kan bl.a. betyda att den sörmländska befolkningen får ta del av forskning och kunskapsspridning inom hälso- och sjukvård, med universitetssjukhusen som regionala nav och motorer. Det kan i sin tur leda till en bättre hälso- och sjukvård för den enskilde. Folkhögskolorna som lokal och regional resurs Folkhögskolorna utgör också en viktig lokal och regional resurs i ett län med låg utbildningsnivå, med många ungdomar som inte fullföljer de nationella gymnasieprogrammen och med många

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 15(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

nyanlända. Dessa skolor är en bildnings- och utbildningsarena för dem som saknar behörighet till högre studier, behöver alternativ pedagogik eller omskolning för nytt arbete. Folkhögskolorna bedöms också få stor betydelse för många nyanlända. Folkhögskolorna i Södermanland och angränsande län är relativt många och det finns inget större samarbete mellan skolorna. Specialisering, profilering och den lokala närheten till medborgarna är den enskilt viktigaste faktorn för medborgarnas val av folkhögskola. Mycket av folkhögskolans unika styrka ligger just i mixen av deltagare, vilket möjliggörs av ett välkomponerat kursutbud med både allmän kurs och specialkurser. 3.2 Kultur Sedan 2009 har landstingen ansvar för att fördela vissa statliga medel till regional och lokal kulturverksamhet, den s.k. kultursamverkansmodellen. Landstingen tar inom ramen för modellen fram regionala kulturplaner som utgör grund för Statens kulturråds länsvisa fördelning av medel. De regionala kulturplanerna utarbetas i samverkan med länets kommuner och efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. I samtliga län satsar landstingen egna medel inom kulturområdet. I olika omfattning finansierar även kommunerna det regionala kulturlivet. I Sörmland är verksamheterna inom landstingets kulturområde helt eller delvis organiserade annorlunda än i andra län och regioner. Det föreligger skillnader på hur stor del av verksamheten som bedrivs i egen regi inom regionerna/landstingen och genom regionala uppdrag till stiftelser, kommunalförbund, ideella organisationer eller företag. Internt inom alla regioner/landsting finns enheter som arbetar med styrning av kulturområdet. Sörmland bedriver samtliga institutioner och konsulentverksamhet i egen regi. Lång erfarenhet av samverkan över länsgränserna finns både inom och utom det föreslagna länet. Möjligheter och utmaningar

Den samlade bedömningen är att det finns relativt goda förutsättningar för att kunna erbjuda medborgarna ett utökat utbud av både en specialiserad och bred verksamhet inom kulturområdet där kvalitetsaspekter och målgruppsarbete kan säkras genom samverkan. Kultursamverkan och resurser Enligt lagen om kultursamverkan är samverkan i länen en förutsättning för att erhålla statsbidrag till den regionala kulturverksamheten. Varje region/landsting kan själv välja formen för samrådsförfarande. Samverkansorgan i en ny regionbildning kommer fortsatt att behöva såväl en samordnande nivå som en mer lokalt förankrad nivå. Sörmlands modell ”Samkultur Sörmland” är en väl utvecklad och fungerande modell med ambitionen att finnas där medborgarna finns. De statliga anslagen till Sörmland är jämförelsevis låga, framför allt av historiska skäl från den tiden då stora institutioner prioriterades i den statliga bidragsgivningen. I ett större län skapas helt nya och andra förutsättningar för fördelning och prioritering av regionens samlade anslag.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 16(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Sörmlands profil Kulturverksamheterna har ett starkt fäste bland länets barn och unga, Sörmlands mångåriga satsning på scenkonstföreställningar till barn (Sörmlandsmodellen) är ett exempel på en nationellt väl ansedd och eftertraktad arbetsform. Pågående arbete med integration och mångfald inom kulturområdet samt erfarenheter från internationellt arbete är andra områden som kan utvecklas och komma andra aktörer till godo i en ny regionbildning. Flera av länets verksamheter arbetar väl i linje med nationella kulturpolitiska mål och kan bidra till att utveckla kulturutbudet i en framtida region. Genom att värna och stärka det som behöver vara lokalt förankrat och bibehålla ett starkt medborgarfokus kan engagemang och kontinuitet säkras. Kulturuppdraget Ett samlat kulturuppdrag och en samlad verksamhetsstruktur blir angelägen att ta fram, för att säkra mesta möjliga kvalitativa utbud. Kultur ska finnas där människorna finns. Den politiska visionen och uppdraget bör formuleras tidigt så att inriktning och förändringsarbetet kan löpa i samklang. Diskussioner kan annars uppstå om vilka satsningar som ska finnas var, vilka ensembler som ska vara kvar, hur ett uppdrag ska se ut, hur huvudmannaskapet ska utformas etc. 3.3 Arbetsmarknadsregioner, pendling, infrastruktur och kollektivtrafik 3.3.1 Arbetsmarknadsregioner och pendling

Med den statistiska definition vi vanligen använder för att dela in Sverige i funktionella regioner (lokala arbetsmarknader) består Södermanland av tre olika områden. Dessa är Eskilstunas lokala arbetsmarknad, där förutom Eskilstuna även Flen, Katrineholm och Vingåker ingår, Nyköping/Oxelösunds lokala arbetsmarknad, med kommunerna Nyköping och Oxelösund samt Stockholms lokala arbetsmarknad, där Strängnäs, Gnesta och Trosa ingår. Indelningen ovan baseras på mellan vilka kommuner som den huvudsakliga arbetspendlingen sker. På sikt kan vi räkna med att såväl Eskilstunas som Nyköping-Oxelösunds lokala arbetsmarknader kommer att integreras med Stockholms arbetsmarknadsregion. Samtidigt växer också betydelsen av andra delar av arbetsmarknaden i den nära omgivningen, exempelvis Västerås, Norrköping och Linköping. Bilden nedan visar de huvudsakliga riktningarna i arbetspendlingen i Mälardalsregionen under 2012. Som framgår av bilden går de starkaste pendlingsströmmarna från länets norra och västra delar till Stockholm och dess närområden.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 17(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Även om den funktionella geografiska indelningen är skapad för att beskriva var människor rör sig mellan bostad och arbete, är den till stor del också beskrivande för andra funktionella sammanhang, som exempelvis studier, service eller hur företag uppfattar sin lokala avsättningsmarknad. Exempelvis är Stockholm Skavsta flygplats en av Sveriges större flygplatser med cirka två miljoner resenärer per år som har kapacitet att växa med ett miljötillstånd upp till sex miljoner resenärer. Det finns i dagsläget 40 direktlinjer till olika destinationer i Europa. Järnvägsarbetet för Ostlänken pågår, inklusive en station vid flygplatsen. Detta kommer att förbättra tillgängligheten avsevärt för hela Mälardalen. Sörmland har också en mångårig satsning på besöksnäringen och har skaffat sig specifika kunskaper kring just destinationsutveckling. Som en del av de lokala arbetsmarknaderna i Södermanland ingår de statliga myndigheterna. Antalet anställda uppgår till drygt 3000, fördelat på 16 myndigheter och i huvudsak fem orter (Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs, Katrineholm och Flen). Se vidare tabell 1 i bilaga 5. Nyköping, som residensstad, kommer sannolikt, i en ny regionbildning, att tappa ett stort antal kvalificerade arbetstillfällen genom att regionförbundet, länsstyrelsen och landstingets centrala administration finns på orten. Möjligheter och utmaningar

Vikten av statlig närvaro och arbetstillfällen Det bedöms vara viktigt med statlig närvaro i olika delar av det nya föreslagna länet. Någon form av statliga regionkontor är en möjlighet. Myndigheter som arbetar nära medborgare och kommuner, såsom exempelvis Arbetsförmedling och Försäkringskassa, har med fördel en lokal närvaro. Flera statliga myndigheter kommer även i fortsättningen att vara viktiga samverkansaktörer. Ur regional utvecklingssynpunkt finns behov av att fortsätta en nära samverkan med bl.a.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 18(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Trafikverket och de nya länsstyrelserna. Det kan exempelvis gälla arbete med kompetensplattformar, ESF-projekt, rehabiliteringsfrågor och infrastruktur. Det är viktigt att statliga myndigheter organiseras enligt samma förslag till ny länsdelning. Konsekvenserna för sysselsättning och närhet blir också mycket viktiga att beakta. 3.3.2 Infrastruktur och kollektivtrafik

En infrastruktur för transporter och en fungerande kollektivtrafik är viktiga delar av den regionala och nationella tillväxten. Länen i Östra Mellansverige (ÖMS) har genom flerårigt samarbete om transporter och kollektivtrafik bidragit till såväl den egna regionens tillväxt som till Stockholms utveckling och tillväxt. Ett planeringsunderlag har också arbetats fram gemensamt i ÖMS, parallellt med framtagandet av Stockholms regionala utvecklingsplan (RUFS 2050). Underlaget lyfter och analyserar olika frågor av storregional karaktär och visar att samarbetet bör fortsätta inom hela området för samhällsplanering, inklusive infrastruktur och trafik. Möjligheter och utmaningar

Att i en större geografi bedriva kollektivtrafik ger nya möjligheter att förse medborgarna med den trafik som de efterfrågar. Det är därför angeläget att inte tappa fokus på Stockholm. Samverkan med huvudstaden kommer att ha stor strategisk betydelse. Det handlar om allt från samordnade affärsregler, prissättning, nya reserelationer och samlade satsningar. Möjligheterna är många och borgar för en modern kollektivtrafik i ett samhälle som ständigt utvecklas. Gemensamt för de flesta av de identifierade utmaningarna är att de är av en sådan art att de till huvudelen ska hanteras innan en ny länsindelning sker eller, i vissa fall, direkt när länet har bildats. Tidsaspekten bör alltså beaktas, i synnerhet om regionbildning ska ske till den 1 januari 2019. Kollektivtrafikresor i en större geografi Samverkan med Stockholm är av stor strategisk betydelse, bl.a. i kollektivtrafikfrågor. Det är därför viktigt att arbetet för förbättrad kollektivtrafik till huvudstaden fortsätter i samma takt. Regionens större geografiska område ger också möjligheter att möta medborgarnas behov av kollektivtrafikresor i en vidare geografi. Det kan gynna relationer där kollektivtrafiken idag egentligen är underdimensionerad och områden där en länsgräns hindrar en utveckling av ett mer intensivt funktionellt samband. För Södermanlands vidkommande gäller det Eskilstuna – Västerås, Eskilstuna – Örebro och i viss mån även Katrineholm/Vingåker-Örebro. På grund av Stockholms stora betydelse för länen runt Mälardalen, har trafiken i väst – östlig riktning störst betydelse och är den mest utvecklade. För att göra Svealandsregionen mer funktionell, behöver tvärgående (nord-sydliga) förbindelser utvecklas. Detta kan åtminstone på sikt ske genom återupptagen trafik på TGOJ banan söder om Flen. En förbättrad kollektivtrafik i nord-sydlig riktning skulle också öka upptagningsområdet för den regionalt viktiga kärnan vid

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 19(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Skavsta flygplats. Ytterligare en punkt som talar för ett ökat behov av nord-sydliga förbindelser i den nya regionen är pågående nivåstrukturering av den högspecialiserade vården. Den leder troligtvis till ökat behov av resor till högspecialiserad hälso- och sjukvård. Stockholm en magnet för alla Samtliga ingående län har behov av välutvecklad kollektivtrafik till Stockholm. Behovet av fungerande pendling till Stockholm är mest uttalat för Uppsala och Sörmland. För att möta medborgares och näringslivets behov behöver Södermanlands etablerade samverkan inom MÄLAB och En Bättre Sits (EBS) fortsätta. Nyligen framtagna befolkningsframskrivningar tyder på att Stockholm och även grannlänen kommer att växa ännu snabbare än tidigare beräknat. Det understryker ytterligare vikten av fortsatt samarbete. Liknande mål i trafikförsörjningsprogrammen En genomgång av samtliga läns trafikförsörjningsprogram och jämförelse av länens övergripande respektive funktionella mål, visar många likartade formuleringar kring tillgänglighet, attraktivitet, regional utveckling och miljö. Liknande mål och strategier för kollektivtrafiken underlättar givetvis ett gemensamt arbete framöver. Likartad ambitionsnivå En av de största potentiella vinsterna för medborgarna ligger i om de olika regelverken kan ses över och harmonieras. Det skulle över lag också leda till en mer likartad ambitionsnivå i hela länet. Att se över och anpassa de olika regelverken kräver dock ett gediget förarbete. Harmoniering av kundlösningar i regionaltågen Ett tätare samarbete även mellan de storregionala ”trafikhuvudmän” MÄLAB och TiM, d.v.s. organisationer med ansvar för planering och upphandling av (stor)regional tågtrafik, kan leda till effektivare upphandlingar men också till mer kundvänliga lösningar, exempelvis genom harmoniering av resevillkoren. Ökad effektivitet genom mer samordning Principiellt finns möjlighet till ökad samordning för funktioner med liknande behov och uppgifter, till exempel IT- och biljettsystem. Ett annat exempel är en gemensam beställningscentral för effektiv trafik och samordning. En sådan beställningscentral skulle också kunna fungera som trafikinformation mm för fler transportslag. Prissättning för biljetter Prissättning utgör en barriär för länsöverskridande resor. En ny länsindelning kommer antagligen att påskynda utvecklingen och implementeringen av smidigare och mer prisvärda kundlösningar för pendlare, ett arbete som för övrigt redan är inlett genom exempelvis MÄLAB: s nya taxesystem.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 20(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Kommunala samarbeten Samarbetet ”Fyra Mälarstäder” (kommunerna Eskilstuna, Västerås, Enköping och Strängnäs) med målsättning att bland annat förbättra infrastruktur och kollektivtrafik kan komma att ytterligare underlättas när länsgränsen mellan kommunerna försvinner. Gemensamma lösningar kräver gediget förarbete Inför den föreslagna sammanslagningen av länen måste partsförhållandena för ingångna avtal utredas. Om regionen på sikt ska ha samma tekniska lösningar såsom biljett- och betalsystem, behöver ett omfattande samordningsarbete inledas där ingångna avtal med leverantörer är en viktig aspekt att ta hänsyn till. Liknade frågeställningar gäller tekniska tjänster, planeringssystem, IT system eller regelverk över lag. Samarbete med Stockholm av särskilt stor betydelse för Södermanland Uppsala och Södermanland har särskilt stort beroende av fungerande pendlingsmöjligheter till Stockholm och behöver få gehör för dessa behov. Det är därför av stor vikt att en ny länsgräns mot Stockholm (och i viss mån även Östergötland) inte på något sätt hindrar ett fortsatt samarbete. Det gäller framför allt samarbetet inom ramen för En bättre sitts och MÄLAB vilka är av strategisk karaktär och utgör ett viktigt fundament för regionaltågstrafiken. Olika förutsättningar i geografin Även om liknande mål i trafikförsörjningsprogrammen underlättar formuleringen av gemensamma mål framöver, kan dock prioriteringar och ett tydligt utpekande av viktiga noder och stråk försvåras genom olika förutsättningar i geografin. Kommunerna i norra Dalarna och Gävleborg präglas av stora avstånd och är mycket glest befolkade. De har andra krav på kollektivtrafikförsörjning än kommunerna runt Mälaren vilka hör till de områdena med högst befolkningstäthet och tillväxt i Sverige. Risk för ökade kostnader En för hög ambitionsnivå (kraftig utbudsökning, nya linjer och/eller sänkt taxa) kan leda till markant ökade kostnader för kollektivtrafiken. När större regioner bildas blir det dessutom enklare för den regionala kollektivtrafikmyndigheten att lägga trafikplikt på förhållandevis långväga relationer. Det gäller att ännu mer noggrant avväga och analysera konsekvenserna av eventuella trafikpliktsbeslut framöver för att inte omöjliggöra kommersiell trafik på långväga relationer. De utgör ett viktigt (och oftast snabbt) komplement till den av myndigheterna upphandlade trafiken. Kvarvarande och eventuella nya administrativa gränser En administrativ gräns (länsgräns) kommer även framöver att gå tvärs genom det området där ”Kolmårdsgrannarna” (ett samarbetsforum för kommunerna Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Finspång och Vingåker) samarbetar. Här gäller det att säkerställa att inte onödiga hinder försvårar arbetet framöver. Samma utmaning gäller om någon eller några kommuner väljer att ansluta sig till andra regioner. Befintligt kollektivtrafikutbud ska inte påverkas negativt till följd av en nydragen administrativ gräns.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 21(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Lokal förankring och beredning Det så kallade kollektivtrafikhandläggarnätverket är ett väl etablerat samarbetsforum för Sörmlands kollektivtrafikmyndighet för regelbunden beredning och förankring av viktiga frågor. Tjänstemän från samtliga medlemmar deltar i nätverket. En fortsatt beredning och lokal förankring av frågor som rör kollektivtrafik behöver säkras framöver. Vissa funktioner, som planerare av lokaltrafiken, kräver också en förankring i den lokala geografin vilket bör beaktas i den fortsatta processen. 3.4 Hälso- och sjukvård Landstinget Sörmland har planeringsansvar för all hälso- och sjukvård i Sörmland och svarar för merparten av den hälso- och sjukvård som erbjuds i länet såsom:        

Sjukvårdsrådgivning per telefon Beställning av primärvård via Hälsoval som utförs av 18 landstingsdrivna och nio privata vårdcentraler. Sjukhusvård vid länets fyra sjukhus, Mälarsjukhuset Eskilstuna, Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhuset Katrineholm samt Regionsjukhuset Karsudden Katrineholm Ambulanssjukvård Avtal om remitterad vård vid universitetssjukhus Habilitering Hjälpmedelsförsörjning Tandvård

Landstinget tillgodoser befolkningens behov av hälso- och sjukvård, antingen i egen regi eller genom avtal med privata vårdgivare eller andra sjukvårdshuvudmän. 3.4.1 Närvård i Sörmland – samverkan kommuner och landsting

I Sörmland finns sedan början av 2000-talet en etablerad samverkan mellan kommuner och landsting. Länets struktur för samverkan ansvarar även för kunskapsutveckling inom socialtjänst och vård. Sedan 2011 finns en länsgemensam nämnd, nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, som har det politiska ansvaret för att stödja samverkan mellan huvudmännen i länet. Den länsgemensamma nämnden har även driftansvaret för länets gemensamma FoU i Sörmland, Hjälpmedelscentralen samt Vård- och omsorgscollege. Länets struktur för samverkan underlättar arbetet med överenskommelser mellan huvudmännen, anpassning till nya och reviderade riktlinjer och andra liknande frågor. Huvudmännen i länet har i många år arbetat för att utforma bra gränsöverskridande vårdprocesser så att personer med komplexa behov kan få en effektiv och samlad vård och omsorg utifrån sina behov. Det finns avtal, gemensamma vårdprogram och arbetsrutiner inom många områden. Samordnad planering, införande av modern teknik och rehabilitering står högt på dagordningen i nuläget.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 22(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Ett exempel där den länsgemensamma nämnden och strukturen för samverkan varit särskilt fördelaktig är arbetet med trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Det finns en gemensam strävan att göra patienternas övergångar mellan huvudmännen så säkra som möjligt. FoU i Sörmland (FoU i S) är en gemensamt finansierad resurs för stöd till en evidensbaserad praktik med syfte att erbjuda insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. I Sörmland fördes hemsjukvården inklusive enstaka vårdinsatser i hemmet på primärvårdsnivå över till kommunerna 2010. Hälsovals (landstingets beställarenhet för primärvård) ersättningsmodell stödjer arbetet med samverkan mellan primärvård och kommunernas hälso- och sjukvård. Möjligheter och utmaningar

Möjligheterna att tillförsäkra en långsiktigt hållbar och jämlik hälso- och sjukvård och omsorg för befolkningen kan öka i ett större län. Eftersom ansvarsfördelningen av hemsjukvård ser olika ut i den föreslagna Svealands län behöver befintliga länsvisa avtal ses över och synkroniseras. Öppna vårdformer Utvecklingen går mot öppnare vårdformer, där mer vård kan erbjudas i öppen vård, i primärvård och i hemmet. För att klara den utvecklingen måste det nära samarbetet fungera. Det måste finnas strukturer som stödjer att närvården fortsätter att utvecklas. Den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) visar tydligt på en fortsatt inriktning mot att en större andel av hälso- och sjukvård ska ske i patientens närhet. Att parallellt genomföra regionbildning och stora strukturförändringar i hälso- och sjukvård innebär utmaningar som inte ska underskattas. Närvården behöver inte i första hand de regionala resurserna utan är beroende av att det nära samarbetet fungerar. Struktur för samverkan Den samverkan som utvecklats i Sörmland under många år behöver värnas. Nuvarande struktur för närvårdssamverkan har varit möjlig med 10 huvudmän, nio kommuner och landstinget. I en stor region med 64 kommuner krävs en annan utformning av närvårdssamverkan. Det blir också viktigt att enas om övergripande mål, mått och uppföljning på regional nivå samtidigt som pragmatiska lösningar på lokal nivå tillåts och uppmuntras. Med ett ödmjukt förhållningssätt bör det bästa från varje län kunna spridas till övriga områden. Där har Sörmland mycket erfarenhet att bidra med inom den nära vården. Hälsoval Sörmland har en ersättningsmodell till primärvården som stödjer samverkan med kommunerna. I en större region kan andra hänsyn (t ex slutenvården, regionen etc.) bli mer styrande vilket kan riskera ett minskat fokus på samarbete mellan vårdcentraler och kommunernas hälso- och sjukvård. Det ökade avstånd som uppstår mellan regionen och företrädesvis små kommuner är en utmaning att hantera för att säkra en fortsatt bra dialog.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 23(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Digitala tjänster En regionbildning i en större geografi förutsätter att digitala tjänster utvecklas. För att samverkan ska fungera kommer det att krävas en bra infrastruktur, tillgång till IT-stöd för informationsöverföring och dokumentation. En större region kan underlätta en sådan utveckling, dels för att det blir nödvändigt, dels genom att fler delar på utvecklingskostnaderna. Kompetensutveckling Kommunerna är idag huvudmän för omfattande hälso- och sjukvård. I en större region med fler kommuner kan ett ökat erfarenhetsutbyte ske som gynnar kommunernas utveckling av hälso- och sjukvård och socialtjänst. Sammarbete mellan närliggande kommuner som idag tillhör olika län kan stärkas av att tillhöra samma region. Landstinget och kommunerna som aktörer inom hälso- och sjukvård konkurrerar delvis om samma yrkeskategorier. Det gäller bl.a. sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. En grund för storregional samverkan via ”Regionala utbildnings- och kompetensrådet” i Uppsala Örebro samverkansnämnds regi finns. Denna kan utvecklas ytterligare vid en regionbildning. 3.4.2 Personcentrerad vård

Arbetet med att utveckla personcentrerad vård i Landstinget Sörmland är en del av satsningen Sveriges friskaste län 2025 som beslutades av Landstingsfullmäktige 2012. Inom satsningen togs åtta förbättringsområden fram, Personcentrerad vård är ett av dem. Den grundar sig i Landstinget Sörmlands vision om ”det öppna landstinget”. ”Det öppna landstinget” arbetar för varje persons rätt till god hälsa, kultur och utbildning, till jämlik vård utifrån personliga förutsättningar, till att leva ett självständigt liv, vara delaktig i samhället och själv bestämma hur vardagen ska formas samt till frihet att välja var och hur vården ges utifrån det utbud som erbjuds. Arbetsmetoden införs stegvis, utifrån en framtagen strategi. Det nu pågående projektet ”Kroniskt engagerad”, är personcentrerad vård i primärvården, riktad mot kroniskt sjuka. Projektet omfattar fyra vårdcentraler och andra riktade satsningar till primärvården. Möjligheter och utmaningar

Personcentrerad vård bedöms inte påverkas specifikt av en regionbildning, vare sig för den enskilde patienten eller för landstinget. I patientlagen finns skrivningar som förstärker en riktning mot att personcentrerad vård etableras och utvecklas. Även utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2), pekar i den riktningen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Vårdförbundet och Socialdepartementet är några instanser som står bakom personcentrerad vård. I en storregion, där personcentrerad vård kanske inte fått fullt genomslag, behöver regionen gemensamt inventera och identifiera de initiativ, stora eller små, som finns samt lyfta fram dessa och stärka varandras kompetenser. 3.4.3 Akutsjukvård, diagnostik och eftervård

I Sörmland finns fyra sjukhus varav ett är regionsjukhus för rättspsykiatrisk vård. Sörmland ingår tillsammans med Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland, Örebro och Värmland i

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 24(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Uppsala – Örebro sjukvårdsregion. Inom nuvarande sjukvårdsregion finns avtal om regional samverkan, underavtal om vård vid universitetssjukhus, samt bilaterala mellanlänsavtal. Syftet med avtalen inom sjukvårdsregionen är att stärka samverkan mellan landstingen/regionerna, och att ömsesidigt bidra till en gynnsam utveckling för både landstingen och sjukhusen för att uppnå hög kvalitet och jämlik vård. Landstingen/regionerna är överens om att det finns ett värde i att behovet av sjukvård tillgodoses inom sjukvårdsregionen så långt det är möjligt. Viktigt att framhålla är att patientlagen innebär att patienter idag kan söka öppenvård fritt i landet och att det riksavtal som finns innebär att stora delar av slutenvård kan utföras på sjukhus utanför det egna landstinget. Samverkan inom regionen har ökat möjligheterna att tillgodose behovet av vård i en för patienten tydlig diagnostisk och terapeutisk vårdkedja med ett optimalt omhändertagande. Efter utförd vård ska patienten, så snart det är möjligt med hänsyn till hälsotillståndet, återföras till hemlandstingen. När den del av vårdperioden, där sjukhusens specifika kompetens behövs, är avslutad och när fortsatt vård och behandling kan ske på berörd vårdenhet inom hemlandstinget ska patienten återföras dit. Kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte ska ske till respektive klinik avseende utvecklingsaktiviteter och annan metodkunskap per specialitet. Möjligheter och utmaningar

Direktvald politisk församling En regionbildning enligt det förslag som indelningskommittén lagt fram innebär att den samverkan som idag sker inom ramen för sjukvårdsregionens samverkansnämnd ersätts med beslut i en för regionen direktvald politisk församling. Att beslut fattas i en direktvald politisk församling skapar förutsättningar för en mer jämlik och effektiv hälso- och sjukvård. Ett förändrat arbetssätt Vissa vårdinsatser kan komma att koncentreras och vissa decentraliseras men specialiseringen kommer att fortsätta, en utveckling som väntas ske oavsett regionbildning eller inte. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen kommer att innebära krav på stora förändringar i arbetsätt, primärvård och hemsjukvård inkluderat. Adekvat lokal kompetens inom akutsjukvård, diagnostik och eftervård behöver upprätthållas och säkras i Sörmland. Sammanhållen vårdprocess En sammanhållen vårdprocess med sjukhus, primärvård och kommunens hälso- och sjukvård underlättas av att den eftervård som måste ske på sjukhus, sker nära patientens hemkommun. Detta gäller inte minst multisjuka äldre. En välfungerande sammanhållen vårdprocess kan minska onödiga besök och inläggningar på sjukhus.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 25(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

3.4.4 Regionsjukhuset Karsudden

Regionsjukhuset Karsudden är en av Sveriges rättspsykiatriska kliniker med landstinget Sörmland som huvudman. Verksamheten drivs i en bolagsliknande form och är intäktsfinansierad. Patienterna kommer huvudsakligen från Stockholms läns landsting, Landstinget Sörmland och från Gotlands kommun. Att bli dömd till rättspsykiatrisk vård förutsätter bland annat en kriminell handling. Lagar som styr vården är Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) samt Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL). Gemensamt för alla patienter på Regionsjukhuset Karsudden är att de har behov av specialiserad psykiatrisk slutenvård med hög säkerhet. Den rättspsykiatriska vården i Sverige bedrivs dels på allmänpsykiatriska kliniker dels på regionvårdskliniker. I syfte att uppnå samsyn samarbetar rättspsykiatriska verksamheter i landet inom en mängd olika frågor som t.ex. medicinska frågor, frågor om missbruk, säkerhet och kvalitet. I föreslagen region finns utöver Karsudden, rättspsykiatriska sjukhus i Sala och Säter. Möjligheter och utmaningar

Samarbete och kunskapsspridning Ökat samarbete genererar större och snabbare kunskapsspridning. I Karsuddens fall handlar det till stor del om ett utökat samarbete med Säter och Sala. Med samma huvudman underlättas detta där struktur, teknik och organisation tidigare har begränsat. En storregion kan bidra till en ökat lärande och effektivare vård som i förlängningen kommer patienterna till godo. Flera rättspsykiatriska sjukhus inom regionen Flera rättspsykiatriska sjukhus inom regionen kan innebära en utmaning. För närvarande har Karsudden ca 120 vårdplatser, Sala 55 och Säter ca 60 vårdplatser. Karsuddens största kund är för närvarande Stockholm läns landsting som har 60 avtalade vårdplatser, vilket genererar intäkter för verksamheten på mellan 120-140 miljoner kronor per år. Ett fortsatt effektivt nyttjande av tillgängliga platser behöver säkras. Behovet av vårdplatser varierar över tid då behovet styrs av antalet personer överlämnade till rättspsykiatrisk vård. Detta påverkas i sin tur av lagstiftning, samhällsutveckling, opinion och ibland även av enstaka händelser. Konsekvensen av detta blir att det stundom saknas vårdplatser i regionen och ibland finns det ett överskott. 3.4.5 Högspecialiserad vård

Den statliga utredning Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa (SOU 2015:98) definierar högspecialiserad vård enligt följande: ”Högspecialiserad vård är komplex eller sällan förekommande hälso- och sjukvård som bedrivs av landsting och som kräver en viss volym och multidisciplinär kompetens, samt i förekommande fall stora investeringar eller höga kostnader för att kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas och ett

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 26(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser uppnås. Högspecialiserad vård indelas i nationell respektive regional högspecialiserad vård”. Utredningen valde att inkludera den regionala nivån i definitionen eftersom de gjorde bedömningen att det är mer än den mest avancerade hälso- och sjukvården som gynnas av en koncentration och därmed av en ökad samordning och styrning. Ökade patientvolymer per vårdenhet och behandlare ökar såväl kvalitet som patientsäkerhet. I utredingen Träning ger färdighet föreslås ett riktmärke för hur stor volym av en viss åtgärd ett sjukhus bör ha för att uppnå god kvalitet. Landstinget Sörmland har av tradition hittills köpt viss högspecialiserade vård även utanför nuvarande sjukvårdsregion. Avtal finns med såväl Stockholms läns landsting som Region Östergötland. Möjligheter och utmaningar

Nivåstrukturering Högspecialiserad sjukvård inom regionen är redan idag föremål för förhandlingar och avtal. Nivåstrukturering handlar om att koncentrera och centralisera vården av tillstånd som till antalet är för få för att med bibehållen kvalitet kunna hanteras inom ett enskilt landsting/region. Detta har exempelvis redan diskuterats och tagits politiska beslut om inom cancersjukvården. Centralisering till universitetssjukhusen är sannolik, men nivåstrukturering ger även möjlighet för icke universitetssjukhus att koncentrera och profilera sig inom specifika områden. I det så kallade Riksavtalet regleras möjligheten att få vård på sjukhus utanför den egna sjukvårdsregionen. Möjligheten att behålla attraktionskraften och därmed möjligheten till kompetensförsörjning lokalt vid specialisering/nivåstrukturering är en utmaning och kräver ett regionalt samarbete. System för kunskapsspridning och fortbildning finns idag inom sjukvårdsregionen och behöver utvecklas. Forskning och kunskapsstyrning Forskning och kunskapsstyrning utgår idag till stor del från universitetssjukhusen även om forskning även sker inom länets sjukvård. Ett sammanhållet system för kunskapsstyrning, nationellt regionalt och lokalt finns och utvecklas löpande. Sammanhållen vård Vård som ges på olika vårdenheter, måste oavsett om det sker inom regionen eller på något sjukhus utanför regionen vara sammanhållen. Ur ett patientperspektiv är det inte optimalt med många olika kontakter utan att någon har ansvaret för att hålla ihop vårdprocessen. Redan idag lagstadgade och befintliga roller ”fast vårdkontakt” och ”kontaktsjuksköterska” behöver utvecklas och förbättras.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 27(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Digitalisering Den ökade digitaliseringen kan i vissa avseenden underlättas av en regionbildning. Ett gemensamt dokumentationssystem utan lokala anpassningar torde underlätta såväl utveckling och kommunikation i regionen 3.4.6 Jämförelser utbud och tillgänglighet ingående landsting

Den tänkta Svealandsregionen består av sex olika landsting/regioner med sex olika sätt att organisera och leverera hälso- och sjukvård. Även om grunduppdrag och indelning i sjukhusbunden specialistvård respektive primärvård är detsamma så skiljer sig utfallet. Antalet akutmottagningar är i stort sett likartat, om än med ett varierande utbud. Örebro har en akutmottagning, Sörmland har tre och övriga har två. Antalet sjukhus och vårdcentraler skiljer sig åt. Från 27 vårdcentraler (Sörmland) till 43 vårdcentraler (Gävleborg), respektive tre sjukhus (Örebro, Uppsala, Gävleborg och Sörmland) till sex sjukhus (Dalarna). Fyra län har även regionsjukvård – Uppsala och Örebro med universitetssjukhus samt Sörmland och Dalarna med regionvård inom rättspsykiatri (Karsudden och Säter). Personaltätheten skiljer sig även åt mellan länen med Örebro, Uppsala och Dalarna med drygt 30 invånare per anställd till Västmanland och Gävleborg med drygt 40 invånare per anställd. Sörmland har cirka 38 invånare per anställd. Tillgänglighet definieras som måluppfyllelse kopplat till vårdgarantiläget. Den nuvarande vårdgarantin blev en del av hälso- och sjukvårdslagen 2010 och sedan den 1 januari 2015 är vårdgarantin en del av patientlagen. Vårdgarantin anger inte om vård ska ges eller vilken slags vård som ska ges, men när beslut om vård har fattats ska den erbjudas inom vårdgarantins tidsgränser. Akut vård berörs inte av vårdgarantin. Den nationella vårdgarantins tidsgränser 0–7– 90–90 dagar innebär att man ska (1) få kontakt med primärvården samma dag, (2) efter bedömning få tid för läkarbesök i primärvården inom sju dagar, (3) få ett förstabesök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar, samt (4) efter beslut få behandling/operation påbörjad inom 90 dagar.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 28(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Tabell: Vårdgarantiläget (tillgänglighet), måluppfyllelse i procent. Kontakt,

Läkarbesök,

Förstabesök,

Behandling/operation,

primärvård

primärvård

spec. vård

spec. vård

Gävleborg

94

90

82

89

Dalarna

88

83

78

75

Örebro

79

86

83

72

Västmanland

88

82

96

80

Uppland

86

84

74

81

Sörmland

88

89

81

86

87,2

85,7

82,3

80,5

86

90

83

79

Svealandsregionen Riket

Källa: Väntetider i vården (Sveriges Kommuner och Landsting), 2016-06-21. Mätresultaten har olika mättillfällen, samtliga dock alltid senast tillgängliga hos källan.

I en genomlysning utförd av Helseplan (2015) gällande närhet till vård konstateras att många sörmlänningar, ur ett geografiskt perspektiv, har närhet till vård. Möjligheter och utmaningar

Den tänkta regionbildningen kommer på kort sikt sannolikt inte att resultera i några dramatiska konsekvenser vad gäller utbud i hälso- och sjukvården. Tillgängligheten är idag inte jämlik inom regionen. Detta borde kunna förbättras med gemensam styrning. Målet att alla ska ha tillgång till vård av hög kvalitet kommer sannolikt att innebära förändrade utbudspunkter åtminstone vad avser innehåll. Oavsett om det handlar om regionsjukvård eller annan nivåstrukturering så är det frågor som idag hanteras av Samverkansnämnden för Uppsala Örebro sjukvårdsregion och därefter i sju (inkl. Värmland) olika politiska församlingar. Denna process förenklas av en regionbildning då enbart en organisation ska fatta besluten. Denna organisation blir även en starkare förhandlingspart i frågor om nationell nivåstrukturering och rikssjukvård.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 29(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

3.4.7 Vårdvalssystem

Enligt hälso- och sjukvårdslagen är varje landsting och region skyldig att införa vårdvalssystem som ger medborgarna rätt att välja mellan olika vårdgivare i primärvården. Alla vårdgivare som uppfyller de av landstinget beslutade kraven i vårdvalssystemen ska ha rätt att etablera sig i primärvården med offentlig ersättning. När landstinget beslutat att införa ett vårdvalssystem ska Lagen om valfrihetssystem, LOV, tillämpas. Inom övrig hälso-och sjukvård är det frivilligt att införa vårdvalssystem. Det är varje landsting eller region som beslutar om valfrihetssystem ska införas och inom vilka områden, vilka krav som ska ställas och hur ersättningen ska utformas. Det vanligaste är att landstinget eller regionen tillämpar Lagen om valfrihetssystem, LOV, men även Lagen om offentlig upphandling, LOU, kan bli aktuell. När det gäller valfrihetssystem i landsting och regioner, enligt LOV- beslutsläge, så fanns i april månad 2016 totalt 1 154 stycken vårdcentraler inom primärvård, varav 57 procent i egen regi och 43 procent i annan regi. Variationen är stor mellan landstingen, andelen privata vårdcentraler i primärvård varierar mellan 13 procent (Norrbotten) och 67 procent (Stockholm). Flest införda vårdval finns i Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Tillsammans står dessa två landsting för ungefär hälften av antalet vårdval inom öppen specialiserad vård. I det tänkta Svealands län hade Region Gävleborg i april månad en andel vårdcentraler inom primärvården som drivs i annan regi på 37 procent. Motsvarande siffror för Landstinget Dalarna är 18 procent, för Region Örebro län 14 procent, för Landstinget Västmanland 60 procent och för Landstinget i Uppsala län 52 procent. Avslutningsvis hade Landstinget Sörmland en andel vårdcentraler inom primärvården som drivs i annan regi på 36 procent. Genomsnittet för riket vid samma tidpunkt var 43 procent. Genomsnittet i Svealands län var 36 procent. Möjligheter och utmaningar

Det har inom ramen för denna utredning inte varit möjligt att analysera konsekvenserna av föreslagen regions skilda vårdvalsystem. Frågan behöver utredas närmare. Dock konstateras att ingående läns regelverk för vårdval behöver harmonieras vid en regionbildning. 3.4.8 Vårdförbundet Sörmland

Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med fem kommuner i Södermanlands län som medlemmar: Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Uppdraget är att via Lagen om Offentlig Upphandling erbjuda medlemskommunerna ett bra utbud av vård- och behandlingsplatser, samt att säkerställa en hög kvalitet när det gäller behandlingsinnehållet. Vårdförbundet Sörmland samordnar upphandling av vård- och behandlingsplatser och tecknar ramavtal. Vårdförbundet Sörmland är huvudman för Vårnäs behandlingshem. Där bedrivs missbruksvård enligt 12-stegsmetodiken. Majoriteten av patienter kommer från de sörmländska kommunerna Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker, genom det så kallade "öppna intaget".

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 30(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Det "öppna intaget" innebär att personer själva, på eget initiativ, kan boka tid för behandling utan att gå via kommunernas socialtjänst. Möjligheter och utmaningar

Vårdförbundet Sörmland innebär att medlemskommunerna får hjälp med att upphandla och teckna avtal med olika utövare inom vård och behandling. En sådan lösning skulle kunna fungera även i en större region eftersom det bygger på ett frivilligt medlemskap. Samarbete kring upphandlingar kan komma att ske i nya konstellationer vilket skulle kunna innebära att Vårdförbundet Sörmland förlorar medlemmar. Detta skulle i sin tur föra med sig att det kan bli svårt att behålla den möjlighet till behandling via det som kallas för öppet intag som erbjuds på Vårnäs.

3.5 Skatter och ekonomi De ekonomiska konsekvenser som direkt följer av regionbildningen och som beskrivs nedan är vid sidan av den skattejustering som sker för att utjämna skattenivå i den nya Svealands län, både av landstings- och kommunalekonomisk karaktär. Bildandet av en storregion medför konsekvenser som innebär både möjligheter och utmaningar. Dessa möjligheter är stora på lång sikt. Utmaningarna, som i hög grad ligger mer nära i tid, och som även får ekonomiska konsekvenser, kan vara kännbara för kommuner och medborgare och då främst i kommuner som redan idag har högre skatter och lägre skattekraft än genomsnittet i länet. I bilaga 6 redogörs för finansiella nyckeltal. Möjligheter och utmaningar

Ett större skatteunderlag genererar resurser för stora investeringar och satsningar Många av de utmaningar länet står inför är mycket kostsamma. Det handlar främst om en åldrande befolkning, att utveckla hälso- och sjukvården, storregional infrastruktur, och långsiktig hållbarhet. Dessa är utmaningar som mindre län har allt svårare att klara av på egen hand. Tillsammans i en stor region kan större satsningar göras och tillsammans med stordriftsfördelar kan större nytta dras av kommande investeringar. Ett större län blir kraftfullare vid upphandlingar Upphandlingar som omfattar ett större geografiskt område möjliggör samordningsvinster, ger större volymer och ger bättre förutsättningar för bra avtal. Möjligheter till mer jämlik service Den hälso- och sjukvård som idag erbjuds befolkningen i Sverige skiljer sig vad gäller utbud, tillgänglighet, kvalitet och avgifter. En regionbildning skapar förutsättningar att i regionen erbjuda en mer jämlik hälso- och sjukvård där resurser prioriteras på ett sätt som stärker såväl kvalitet som effektivitet. Motsvarande potential bedöms finnas även för kollektivtrafiken och för kulturområdet.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 31(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Tidskritiska utmaningar Bland det utmaningar som identifierats behöver några lösas innan regionbildningen, andra kan klaras ut efter hand. Områden såsom ansvarsförhållanden vad gäller exempelvis kollektivtrafik och hemsjukvård, mandatfördelning och politisk organisation samt avgiftsnivåer behöver klargöras innan en regionbildning och är således kritiska vad gäller tidsaspekten. Omställningskostnader Att identifiera samtliga områden där förändringar och harmonieringar behöver göras är ett omfattande arbete. Stora kostnader bedöms uppstå till följd av den omställning som kan komma att krävas. En förändring av denna omfattning skapar också en osäkerhet bland medarbetare, vilket kan leda till kompetensflykt. 3.5.1 Skattenivåer

I samband med bildandet av Svealands län behöver gränssnittet mellan ingående kommunersoch landstings- ansvar harmonieras. Det gäller till exempel ansvarsgränser för kollektivtrafik, hemsjukvård och tekniska hjälpmedel, vilka idag ser olika ut i de sex ingående länen. Eftersom de sex länen som föreslås bilda Svealands län idag har olika landstingsskattenivåer krävs att dessa harmonieras. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har räknat fram att denna harmoniering ger en ny gemensam landstingsskatt på 11,48 kronor. Detta förutsatt att det nya Svealands län samlade skatteintäkter är densamma som summan av de nuvarande sex länens skatteintäkter och att alla län har växlat sin kollektivtrafik enhetligt. Skatteväxling kollektivtrafik I de sex län som framöver föreslås bilda Svealands län ser ansvaret för kollektivtrafiken olika ut se, tabell nedan. I tre av länen är landstinget trafikhuvudman medan det i tre av länen är ett delat ansvar mellan kommuner och landsting och då på olika sätt. I Sörmland ansvarar kommunerna för stadstrafiken med till kommunen hörande landsbygdstrafik medan landstinget ansvarar för busstrafik mellan kommunhuvudorter och all tågtrafik. Detta organiseras genom kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vidare anordnar landstinget flera linjer som i praktiken används främst till skolskjutstrafik vilket är en kommunal angelägenhet. Detta löses genom att kommunerna köper skolkort av landstinget för ett pris som snarare speglar vad det kostar att anordna skolskjuts än vad ett busskort normalt kostar för medborgaren.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 32(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Kostnad Verksamhets- SkatteVarav från Varav från trafikhuvudman intäkter finansiering kommuner landsting Uppsala Södermanland Dalarna Gävleborg Västmanland Örebro

4 638 2 351 2 552 2 203 1 987 2 187

2 289 685 642 898 642 766

2 341 1 667 1 874 1 316 1 376 1 412

0 851 952 5 675 19

2 341 816 922 1 311 701 1 393

Länens kostnad för kollektivtrafiken år 2015 i kronor per invånare. Källa: Kolada

Möjligheter och utmaningar

Om ansvaret för kollektivtrafiken helt flyttas till regionen så får det konsekvensen att Sörmland måste genomföra en skatteväxling. Alternativt kan de län som redan gjort en skatteväxling, växla tillbaka kollektivtrafiken till kommunerna enligt någon av de modeller som finns i Sörmland, Västmanland eller Dalarna. Exakt hur gränsdragningen ska ske är att besluta om gemensamt i den nya regionen. Lag 2010:1065 om kollektivtrafik fastställer att ”i varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet”. I de storregioner som idag är bildade är det regionen som är trafikhuvudman. Gör man på samma sätt i Svelands län så kommer inte kommunerna äga rådighet över lokaltrafiken, utan endast ansvara för den kostnad som enligt lag ankommer på kommunen. Av den anledningen behöver respektive, i den kommande storregionen, ingående län ordna trafiken på samma sätt i samband med att skatteväxling görs, i syfte att det ska bli klart att kommuner och landsting bär de kostnader som ankommer på dem. För att göra skatteväxlingsprocessen och skatteutjämningen så pedagogisk som möjligt visas nedan ett scenario där skatteväxlingen först sker och därefter utjämnas de olika länens skattesatser. I praktiken är det inte säkert att det sker i just den ordningen. Utgångspunkt i beräkningarna är att det nya Svealands län samlade skatteintäkter är densamma som summan av de nuvarande sex länens skatteintäkter, att alla län har växlat sin kollektivtrafik enhetligt samt att dagens skattenivåer inte ändras, se tabeller nedan.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 33(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker

Kommunalskatt 22,08 22,33 22,18 22,18 21,48 22,28 21,73 21,26 22,73

Landstingsskatt 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77 10,77

Summa 32,85 33,10 32,95 32,95 32,25 33,05 32,50 32,03 33,50

Dagens skattenivåer i Sörmland för kommuner respektive landstinget och totalskatteeffekt.

Den skatteväxling som SKL har räknat på för Sörmland ligger på 40 öre. Denna skatteväxling är neutral för medborgarna eftersom kommunalskatten sänks med 40 öre medan landstingsskatten höjs med samma belopp.

Kommun Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker

Kommunalskatteminskning 40 öre 21,68 21,93 21,78 21,78 21,08 21,88 21,33 20,86 22,33

Landstingsskatteökning 40 öre 11,17 11,17 11,17 11,17 11,17 11,17 11,17 11,17 11,17

Summa 32,85 33,10 32,95 32,95 32,25 33,05 32,50 32,03 33,50

Nya skattesatser efter växling av kollektivtrafiken Källa: Kolada.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 34(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Kommunalskatt Eskilstuna 21,68 Flen 21,93 Gnesta 21,78 Katrineholm 21,78 Nyköping 21,08 Oxelösund 21,88 Strängnäs 21,33 Trosa 20,86 Vingåker 22,33

Landstingsskatteökning på 31 öre för utjämning i ny region Summa 11,48 33,16 11,48 33,41 11,48 33,26 11,48 33,26 11,48 32,56 11,48 33,36 11,48 32,81 11,48 32,34 11,48 33,81

Förändring av landstingsskatten vid sammangående med de övriga fem länen. Landstingsskattesatserna ensas vilket för Sörmland innebär en ökning med 31 öre. Nettoeffekten för medborgarana blir därmed endast 31 öre för både ensande av skattesatser och skatteväxling eftersom samtidigt som landstingsskatten höjs med totalt 71 öre så sänks kommunernas skatt med 40 öre. Källa: Kolada.

Vad gäller inkomstutjämningen så förlorar sörmländska kommuner mellan 3 och 17 öre. I kostnadsutjämningssystemet förlorar kommunerna upp till cirka 7 öre, se tabell nedan. Detta påverkar den kommunala ekonomin och får konsekvensen att kommunen antingen måste spara in detta intäktsbortfall eller höja skatten med motsvarande belopp för att kunna bibehålla nuvarande servicenivå. Medborgarna påverkas antingen direkt med skattehöjning eller indirekt via besparing inom exempelvis skola eller omsorg. Totaleffekten av detta blir i Sörmland högst för de kommuner som har lägst skattekraft och ger en effekt som motsvarar en minskad skatt med upp till 24 öre.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 35(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Kommun Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker

Utfall inkomstutjämning -14 -17 -10 -14 -8 -9 -6 -3 -17

Utfall kostnadsKonsekvenser för utjämning kommunalekonomin -0,5 -14,5 -6,8 -23,8 -1,0 -11,0 0,7 -13,3 10,4 2,4 5,2 -3,8 -2,3 -8,3 -6,4 -9,4 -6,9 -23,9

I samband med skatteväxlingen påverkas kommunerna av effekter som kommer av det nationella inkomst- och kostnadsutjämningssystemet, vilket gör att de i skatteväxlingen får en förändrad intäkts- och kostnadsutjämning som missgynnar alla kommuner utom Nyköpings kommun. Denna förändring får effekter för kommunerna som antingen innebär sparbeting eller skattehöjning på 0-24 öre. Källa: SKL

Skatteväxling hemsjukvård Enligt hälso- och sjukvårdslagen ansvarar kommunerna för hälso- och sjukvård i särskilt boende, men en kommun kan också ansvara för hälso- och sjukvård i ordinärt boende, helt eller delvis, efter avtal med landstinget. Hemsjukvård omfattar medicinska insatser, rehabilitering, habilitering samt omvårdnad som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller av annan vårdpersonal med delegering enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård SOSFS 1997:14. Möjligheter och utmaningar

Skatteväxling är genomförd i alla ingående län men gränsdragningen i länen ser olika ut. Inga beräkningar har på grund av avsaknad av data kunnat genomföras. Det står dock klart att skatteväxling för hemsjukvården inte får samma effekt som den som uppstår av skatteväxlingen av kollektivtrafiken, eftersom hemsjukvården växlas från landsting till kommuner. Beroende på hur gränsdragningen beslutas kan det dock få kommunalekonomiska effekter om till exempel något län måste växla tillbaka en viss del av tidigare genomförd skatteväxling. 3.5.2 Avgifter

Landstingsfullmäktige beslutar om medborgarnas avgifter för de tjänster som landstinget tillhandahåller. Det gäller såväl hälso- och sjukvård som kollektivtrafik och kulturverksamhet. Avgifterna baseras på kostnaden för verksamheten och vilken efterfrågan befolkningen har för en viss verksamhet. Inom kollektivtrafikområdet har också möjligheten till att bedriva trafik på kommersiella grunder stor påverkan på priset.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 36(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Avgifter för hälso- och sjukvård Enligt uppgifter från SKL har de, i den kommande Svealandsregionen, ingående sex länen olika avgifter för hälso- och sjukvård. För ett läkarbesök i primärvården varierar avgifterna från 120 kronor till 200 kronor (2015), besök hos specialistläkare varierar från 200 kronor till 350 kronor och besök vid akutmottagning varierar från 200 till 420 kronor per besök, se diagram och tabell nedan. Landsting Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro Högsta Lägsta medel

Primärvård/ husläkare

Hembesök

Recept per tfn

Specialistläkare

Specialistläkare efter remiss

200 170 150 150 200 120 200 120 165

50 110 50 100 100 50 110 50 77

100 0 80 0 100 80 100 0 60

350 330 300 320 200 250 350 200 292

350 110 150 320 200 130 350 110 210

Urval av skillnader i de olika länens avgifter för sjukvård år 2015. Källa: SKL

Avgift till specialistläkare efter remiss 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Uppsala

Sörmland

Örebro

Västmanland

Dalarna

Gävleborg

Exempel - Avgift år 2015 för specialistläkare efter remiss skiljer sig stort inom den nya Svealandsregionen. Billigast är det i Uppsala (110 kronor), följt av Örebro (130 kronor) och därefter Sörmland (150 kronor). Dyrast är det i Dalarna med 350 kronor för ett besök hos specialistläkare efter remiss. Källa: SKL

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 37(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Möjligheter och utmaningar

Vid bildandet av ett nytt län behöver avgifterna inom hälso- och sjukvård harmonieras. Låga kostnader för hälso- och sjukvård kan bero på flera olika faktorer. Det kan bland annat bero på att länet har en relativt frisk befolkning eller att utbudet av vården hålls låg. Sörmland har en relativt låg utbildningsnivå, kortare medellivsläng och lägre medelinkomst, vilket borde indikera en relativt hög sjukvårdskonsumtion med höga kostnader som följd. Tillgänglig data visar dock att trots hög socioekonomisk tyngd har Sörmland relativt låga nettokostnader för hälso- och sjukvård, vilket sannolikt är en kombination av hög effektivitet, lägre utbud och sämre tillgänglighet, se diagram nedan.

Sörmland har högst socioekonomisk tyngd av de sex län som väntas bilda Svelandsregionen år 2016. Källa: SCB

Nettokostnad hälso- och sjukvård (exkl. läkemedel), kr/inv 24 000 23 000 22 000 21 000 20 000 19 000

2014 2015 Landstinget Landstinget i Landstinget Landstinget Dalarna Uppsala län Sörmland Västmanland

Region Gävleborg

Region Örebro län

Nettokostnad hälso- och sjukvård exklusive läkemedelskostnader i kronor per invånare i löpande priser år 20142015 Källa: Kolada

Avgifter inom kollektivtrafiken Beslut har nyligen fattats om harmoniering av avgifter för den storregionala tågtrafiken inom samarbetet för MÄLAB, där fyra av de sex länen i föreslagen Svelands län ingår. Detta gäller resande över länsgräns med periodkort. En liknande taxemodell, baserad på ett zonsystem (i princip en zon per kommun), kommer också att användas i Södermanland för resande i länet genom den nyligen beslutade Sörmlandstaxan som träder i kraft den 1 okt 2016. Ett länskort i Sörmland är beslutat att följa den nivå som Stockholm håller för sina länskort. För närvarande är Sörmlands länskort satt till 790 kronor. På samma sätt försöker man inom MÄLAB-samarbetet samordna regelverken så att samma affärsvillkor ska gälla för resorna inom MÄLAB.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 38(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Möjligheter och utmaningar

MÄLAB: s zonbaserade taxemodell kan principiellt utgöra en grund att utgå ifrån även i övriga län om det skulle vara aktuellt. Avgifter för tandvård Folktandvårdens priser beslutas av landstingsfullmäktige i respektive landsting/region. Taxorna är uppbyggda av separata åtgärder som kan kombineras på olika sätt och de enskilda åtgärderna kan ha flera latituder (nivåer) att användas vid svårare och lättare behandling. Användandet av latituder varierar mellan olika folktandvårdsorganisationer. Vad gäller landstingets tandvårdsstöd för vissa vuxna med sjukdomar och funktionhinder betalar patienterna enligt hälso- och sjukvårdens avgiftsregler. Vad gäller avgifter för tandvård till asylsökande och papperslösa har Landstinget Sörmland generösare regler än flertalet andra landsting. Samtliga folktandvårdsorganisationer erbjuder både traditionell taxetandvård och abonnemangstandvård (frisktandvård) som betalningsmodell för vuxna. Intäkterna från patienter och Försäkringskassan ska täcka kostnaderna för vuxentandvården. Landstingens modeller för allmäntandvård för barn och unga är likartade även om ersättningarna till vårdgivarna skiljer en del. Avtalsformerna skiljer sig mellan landstingen/regionerna och inget av landstingen tillämpar LOV. Innehållet i det särskilda tandvårdstödet för vissa vuxna med sjukdomar och funktionhinder är i stort detsamma. Ersättningarna till vårdgivarna är olika då dessa grundar sig på folktandvårdens priser i respektive landsting. När det gäller tandreglering för barn och unga har Västmanland, Uppsala och Sörmland infört valfrihetsystem enlig LOV. I övriga landsting går det inte att välja vårdgivare.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 39(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Möjligheter och utmaningar

Vid en regionbildning behöver såväl taxor som tolkningspraxis och hantering av latituder samordnas. Vad gäller landstingets tandvårdsstöd för vissa vuxna med sjukdomar och funktionhinder kan en harmoniering av avgifterna ske utan problem. Tandvården för barn och unga upp till och med 23 års ålder kommer att vara avgiftsfri från och med 1 januari 2018 i samtliga landsting. 3.5.3 Nettokostnad för kulturverksamhet

För hela kulturområdet inklusive folkbildning (inklusive ungdomsorganisationer och folkhögskolor) har Dalarna, Gävleborg och Örebro de högsta kostnadsnivåerna per invånare med 460, 455 respektive 406 kr/invånare (regionernas/landstingens egen finansiering). Därefter kommer Sörmland, Västmanland och Uppsala med 356, 264 och 254 kr/invånare. Uppgifterna avser 2013 och hämtas från den senast tillgängliga statistiken från Kulturanalysmyndigheten. Hur kulturutgifterna i de olika länen fördelas mellan olika områden framgår av diagramen nedan. Området teater, dans och musik, utgör 25 procent av kulturutgifterna. Här utmärker sig Dalarna, Gävleborg och Örebro med de högsta kostnadsnivåerna per invånare. Sörmland ligger under genomsnittet per invånare i föreslagen Svealands län. Efter 2013 har en satsning gjorts på scenkonsthuset i Eskilstuna, vilket bör höja nivån något i förhållande till övriga landsting/regioner. Inom området museer, utställningar, kulturarv och arkiv har Sörmland och Dalarna de högsta kostnadsnivåerna per invånare (90 respektive 84 kr/invånare jämfört med ett genomsnitt för Svealands län om 75 kr/invånare). Området utgör 21 procent av kulturutgifterna. Det största kulturområdet 2013 utgörs av folkbildning (inklusive ungdomsorganisationer och folkhögskolor) med totalt 41 procent av kulturutgifterna inom föreslaget län. Här utgörs de högsta kostnadsnivåerna per invånare av Gävleborg, Örebro och Dalarna med 230, 194 respektive 174 kr/invånare. Sörmland satsar 130 kronor per invånare i jämförelse med snittet 149 kronor per invånare för det föreslagna länet.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 40(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Teater, dans, musik Andel av kultur utgifterna totalt i Svelandsregionen Bild och form

Museer, utställningar, kulturarv, arkiv Bibliotek Film och medier Folkbildning (inkl ungdomsorg och folkhögskolor) Stipendier kulturskapare

Fördelning av Svealandsregionens netto kostnader för kulturverksamhet, 2012-2013 Källa: Kulturanalysmyndigheten, samhällets utgifter för kultur 2012-2013

Kostnader för kultur 2013 per region/landsting och område, kronor per invånare (senast tillgängliga statistik Teater, dans, musik 250

Bild och form

200

Museer, utställningar, kulturarv, arkiv Bibliotek

150 100

Film och medier

50

Folkbildning (inkl ungdomsorg och flkhgsk) Stipendier kulturskapare

0

Allmänna kulturutg.

Källa: Kulturanalysmyndigheten, samhällets utgifter för kultur 2012-2013

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 41(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Möjligheter och utmaningar

Som tidigare nämnts under avsnittet kultur så bör den politiska visionen och uppdraget formuleras tidigt så att inriktning och förändringsarbetet kan löpa i samklang. Diskussioner kan annars uppstå om vilka satsningar som ska finnas var, vilka ensembler som ska vara kvar, hur ett uppdrag ska se ut, hur huvudmannaskapet ska utformas etc. 3.5.4 Ingångna avtal

Samtliga regioner/landsting är bundna av tidigare genomförda upphandlingar, med avtal som är fleråriga. Möjligheter och utmaningar

Ett antal ingångna avtal kan gälla efter 2019, vilket har angivits som eventuell tidpunkt för ett samgående. Avtalen är då bundna till den nuvarande organisationen. Det är viktigt att i tid belysa de konsekvenser som ett eventuellt samgående i en storregion medför. Dessutom är det väsentligt att nya upphandlingar görs på ett sätt som underlättar ett eventuellt samgående. Kontakt har tagits med SKL för att få denna fråga belyst. 3.5.5 Ägda företag, stiftelser med mera

Regionerna/landstingen inom föreslaget Svealands län har organisatoriska lösningar som vuxit fram över åren och är därför mer eller mindre likartade. Verksamheten bedrivs förutom inom den egna organisationen genom avtalad verksamhet med andra organisationer i form av stiftelser, ideella organisationer och företag. Dessutom äger regionerna/landstingen ett stort antal företag både direkt, genom moderbolag eller genom kommunalförbund eller på annat sätt. En första översiktlig kartläggning av dessa områden har påbörjats för att få en viss överblick. Inom samtliga regioner/landsting finns ett antal samverkansnämnder, både där regioner/landsting samverkar och där en region/landsting samverkar med primärkommuner. Möjligheter och utmaningar

Några absoluta krav på omgående förändring av den organisatoriska utformningen vad gäller externt ägande bör inte finnas, förutom avseende kollektivtrafikmyndighetsrollen. Nedan redogörs för några preliminära iakttagelser. Förekomsten av samverkansnämnder är däremot ännu inte belyst. Kollektivtrafik Som tidigare nämnts kan endast en kollektivtrafikmyndighet finnas inom Svealands län. Det betyder att en omformning av detta behöver göras inför samgåendet. I tre av de nuvarande organisationerna har regionen/landstinget uppgiften och i tre är det aktiebolag eller kommunalförbund. Fyra av regionerna/länen är delägare i Mälardalstrafik AB tillsammans med

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 42(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Östergötland och Stockholm. Samtliga kollektivtrafikmyndigheter i landet (utom Gotland) är delägare av AB Transitio. Ett flertal övriga bolag finns direktägda eller genom moderbolag. Förutom företag som arbetar inom området buss och tåg finns delägande i tre flygplatsbolag (Örebro och Dalarna). Tandvård Folktandvården är bolagiserad i Sörmland, Västmanland och Gävleborg. I Västmanland är det endast allmäntandvården som ingår i folktandvårdsbolaget. I några landsting tillhör käkkirurgin organisatoriskt hälso- och sjukvården. Formerna för styrningen av landstingens/regionernas tandvårdsverksamhet skiljer sig naturligtvis åt beroende på om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. De flesta landsting/regioner har från folktandvården självständiga beställarfunktioner som ansvarar för hela eller delar av den tandvård som finansieras av landsting/regioner. I Dalarna däremot saknas sådan och det särskilda tandvårdsstödet hanteras av en enhet organiserad inom folktandvården. Nettokostnaderna för tandvård i de regioner/landsting som förmodas ingå i den nya regionen ligger generellt sett högre jämfört med genomsnittet för Sverige, se diagram nedan.

Tandvård totalt 800 700 600 500 400 300 200 100 0

Nettokostnaderna för tandvård, totalt, kronor/invånare Källa: SKL

Skillnaderna i kostnader för de olika delarna, som till exempel specialisttandvård, är förhållandevis stora, se tabell nedan.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 43(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Huvudman Uppsala Sörmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Riket

Tandvård Allmäntandvård Landstingets Allmäntandvård totalt vuxna1 tandvårdsstöd1 barn och ungdomar2 613 620 687 647 623 554 574

4 46 9 24 77 23 30

139 128 111 156 136 113 139

1254 1628 1797 1148 1360 1037 1150

Specialisttandvård 217 109 186 250 160 224 183

Nettokostnad för tandvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, 2015 (kr/inv.) 1 2 Invånare 20 år och äldre. Invånare 0-19 år. Källa: SKL

En regiongemensam taxa för tandvård, med oförändrad organisation av folktandvården kommer att påverka det ekonomiska utfallet för de olika bolagen och förvaltningarna. De folktandvårdsorganisationer som idag tillämpar en lägre taxenivå gynnas samtidigt som de som har en högre nivå får minskade intäkter vid oförändrade volymer. Kultur Som nämnts inom avsnittet kultur 3.2 är det stor skillnad på hur kulturverksamheterna organiserats. Det finns inte något omedelbart krav på att en likartad organisation för verksamhetsutförandet behöver skapas, inte heller att förändra de till viss del olika inriktningar som nu finns för verksamhet inom olika delområden inom nuvarande regioner/landsting. Intern service Några regioner/landsting har valt att lägga viss intern service i bolag. Ett exempel är Region Örebro län som har ett stort fastighetsbestånd med förvaltning inom ett helägt bolag. Sörmland har fastighetsförvaltning (inte ägandet), transporter, kost, lokalvård och IT bolagiserade. Folkhögskolor Inom föreslagen Svealands län finns 13 folkhögskolor, varav två finns i Sörmland. Samtliga regioner/landsting är huvudman för någon folkhögskola. 3.6 Demokratiaspekter Förslaget att lägga samman Dalarnas län, Gävleborgs län, Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län och Örebro län till Svealands län, får konsekvenser för demokratin och det politiska systemet i landstinget. Det innebär bl. a. att fler beslut kommer att fattas av direktvalda politiker i fullmäktige och nämnder och färre verksamheter kommer att styras genom avtal eller indirekt valda samverkansorgan, såsom Regionförbundet Sörmland.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 44(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Sex valda landstingsfullmäktige ska ersättas av en. Det nya landstinget fattar dock själv beslut om hur stort fullmäktige ska vara och hur nämnderna ska organiseras. Möjligheter och utmaningar

Direktvalda politiska församlingar Den regionala nivån kommer att stärkas när man bildar större län som leds av direktvalda politiska församlingar. Redan idag har dock landstingen och deras förtroendevalda svårigheter att nå ut i den politiska debatten, särskilt i frågor som berör den regionala utvecklingen. Konkurrensen om medborgarnas intresse för sjukvården gör att det politiska arbetet på regional nivå med andra regionala utvecklingsfrågor blir en utmaning. Medborgarna känner inte den närhet till landstinget eller dess förtroendevalda som de ofta gör till den kommunala nivån. Dessa förutsättningar kommer sannolikt inte att förbättras med de ökade avstånden och den utökade verksamheten som blir en följd av de nya länen. Samverkan lokal och regional nivå En central fråga är hur samverkan ska ske mellan den lokala och regionala nivån. Här finns flera exempel i dagens regioner, men ingen kan sägas vara helt optimal. Sverige har av tradition en stark lokal nivå med kommuner som har långtgående ansvar och egen beskattningsrätt. Det mesta talar för att det finns en bred uppslutning för att fortsätta värna om detta. Samtidigt talar mycket för att den regionala nivån behöver förstärkas på en rad områden där kommunerna är för små och där samverkan måste ske över kommungränser och dagens länsgränser. En förutsättning för att det ska kunna ske är en tydlig ansvarsfördelning och öppen dialog mellan regional och lokal politisk nivå. Dagens landsting/regioner och kommuner är likställda i förhållande till den nationella nivån och detta förhållande kommer av allt att döma att bestå. Därför behövs ett politiskt forum på regional nivå där ledande politiker kan avhandla frågor av gemensam betydelse för regionens utveckling. Med de föreslagna länens geografiska storlek och delvis olika förutsättningar bör man överväga att hitta politiska fora även på delregional nivå. Det är dock viktigt att man inte låser fast den formella organisationen alltför hårt utan ger utrymme för en succesiv utveckling av formerna för hur dialogen och eventuella förhandlingar ska föras. Med en tydligare ansvarsfördelning mellan den regionala och lokala nivån följer även en tydligare rollfördelning i det politiska ledarskapet. Det skapar förutsättningar för en tydligare roll för politiskt ansvariga på regional nivå. Partiernas organisationer har här det främsta ansvaret för att utveckla arbetsformerna. Om det blir tydligare vad kommunens roll blir i förhållande till regionens ökar möjligheterna till att åstadkomma en effektiv samverkan, vilket ökar förutsättningarna för att kunna erbjuda medborgarna en god samhällsservice. En utökad samverkan mellan kommunerna och med regionerna gör att behovet av en genomgripande kommunreform sannolikt minskar. Kommunerna är inte en homogen enhet med lika förutsättningar utan varje kommun har sina egna traditioner, till viss del lokal arbetsmarknad, utbildningsnivå och infrastruktur som i hög grad påverkar förutsättningarna för utveckling och överlevnad. Kommuner som ligger i utkanten

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 45(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

av länet kommer sannolikt att hitta samverkansformer med motsvarande gränskommuner i andra län. Sörmland har under den senaste tioårsperioden tappat statliga arbetstillfällen. Andelen statliga arbeten bör hållas oförändrat i Sörmland när den nya regionen bildas och även mindre kommuner bör få del av de statliga arbetstillfällena. Större avstånd Avstånden till vissa centrala funktioner kommer att öka. Det kan innebära svårigheter att få en bra dialog kring frågor där den lokala förståelsen har betydelse. Detta kan gälla både statligaoch företagsfrämjande funktioner. I de fallen är det viktigt att det bildas lokal administration så att närhet skapas. Långa avstånd kan också medföra att genomgripande samarbeten blir svåra att få till och att man lockas hamna i slumpvisa samarbeten på grund av avstånd eller personliga nätverk. Det finns också risk för polarisering inom länet exempelvis i form av uttryck som ”Vi i Sörmland”. En ny regionbildning kan också medföra upplevelsen av allt starkare yttre gränser. Detta kan försvåra dagens befintliga, mycket väl fungerande, funktionella samarbeten. Vid tiden för sammanslagningen kan kommuner som inte känner identitet med det nya länet, komma att begära utträde ur länet för att få tillhöra en annan, då företrädesvis kommuner i gränstrakterna.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 46(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

4

Bilagor

4.1 Bilaga 1 – Övergripande motiv för ny länsindelning Källa: Indelningskommitténs delbetänkande Regional indelning – tre nya län SOU 2016:48. Tidigare utredningar Frågeställningar om länsindelning samt ansvars- och uppgiftsfördelning mellan staten och den regionala nivån har utretts och diskuterats sedan mitten av 1900-talet. Under 1990-talet intensifierades utredningsarbetet och vikten av att ge regionala och lokala aktörer ökad makt och ansvar betonades. Regionutredningen SOU 1992:63 konstaterade i sitt slutbetänkande att det redan då fanns en svag koppling mellan administrativa och funktionella regioner. Den befintliga länsindelningen ansågs spela allt mindre roll och att människors samspel i hög grad gått utöver länsgränserna. Utredningen lämnade förslag på ny länsindelning, från dåvarande 25 län till mellan åtta och tolv regioner. Tre olika utvecklingsalternativ för den regionala samhällsnivån presenterades. Ett av dessa var att offentliga uppgifter på regional nivå skulle placeras i ett direktvalt fullmäktige som skulle överta uppgifter från både landstinget och länsstyrelsen. I direkt anslutning till Regionutredningen tillsattes en parlamentarisk kommitté, den s.k. Regionberedningen med uppdrag att lämna förslag på hur offentlig verksamhet kunde organiseras i nya regionala organ. I Regionsberedningens slutbetänkande Regional framtid 1995 SOU 1995:27 lämnade beredningen ett förslag som innebar att landstingen skulle få en mer framträdande roll och bland annat ansvara för det övergripande ansvaret för regionalt utvecklingsarbete. Regionberedningens slutbetänkande ledde sedermera till att regeringen 1996 föreslog en regional försöksverksamhet i ett par län. Den regionala försöksverksamheten utvärderades av en parlamentarisk kommitté som tillsattes av regeringen 1997. Kommittén konstaterade att ett antal förändringar i omvärlden såsom decentralisering, internationalisering samt ett ökat fokus på tillväxt utgjorde grunden för den regionala nivåns ökade betydelse. Kommitténs bedömning var också att den offentliga förvaltningens fragmentering på regional nivå var svår att förstå och överblicka och försvagade den regionala demokratins legitimitet. Utvärderingen visade bland annat att de förändrade ansvarsförhållanden som prövats till övervägande del varit positivt för regionernas utveckling. Bland annat hade det regionala utvecklingsarbetet fått en tydligare organisering och en bredare politisk förankring och de regionala självstyrelseorganen hade lyckat skapa positiva relationer till kommunerna. År 2003 tillsatte regeringen den s.k. Ansvarskommittén med uppdrag att dels analysera och identifiera övergripande problem med nuvarande system och dels undersöka pågående samhällsförändringars inverkan på en framtida offentlig förvaltning. Kommittén skulle också föreslå förändringar av organisering av det offentliga samt uppgiftsfördelningen mellan stat, landsting och kommuner. I delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd SOU 2003:123 konstaterar kommittén att förändringar i vår omvärld skapade nya förutsättningar för att bedriva

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 47(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

offentligt finansierad verksamhet. Dessa förändringar skulle successivt leda till ökade anspråk på välfärd och offentlig service. Vidare gjorde kommittén bedömningen att en nyckelfråga för den offentliga förvaltningen i framtiden skulle handla om kompetensförsörjning. Ansvarskommitténs sammantagna bedömning var att framtiden skulle innebära en stor finansiell utmaning och att legitimiteten för de offentliga verksamheterna är beroende av att medborgarna uppfattar beslut som rättvisa. Kommittén ansåg att en översyn av samhällsorganisationen därför ytterst var ett demokratiskt uppdrag, vars syfte måste vara att ge medborgarna bättre förutsättningar till inflytande, insyn och ansvarsutkrävande. Ansvarskommittén ställde upp sex kriterier för en ny läns- och regionkommunindelning:      

En läns- och regionkommunindelning som även statliga sektorsmyndigheter med regionindelning som regel skall följa. Ett riktvärde för invånarantal på mellan en och två miljoner invånare. Varje regionkommun har ett eget regionsjukhus. Varje regionkommun har minst ett universitet med betydande fasta forskningsresurser. Arbetsmarknadsregionerna utgör byggstenar i läns- och kommunregionindelningen. Läns- och regionkommuner så långt som möjligt avgränsas så att medborgarna kan känna anknytning dit.

Samhällsorganisationens utmaningar Indelningskommittén beskriver i delbetänkandet Regional indelning – tre nya län SOU 2016:48 att samhället står inför stora utmaningar. Den demografiska utvecklingen med en i landet ojämnt växande och åldrande befolkning, en snabb medicinsk och teknisk utveckling samt växande krav från medborgare sätter stor press på välfärdsproducenterna. Små och ekonomiskt resurssvaga landsting står inte rustade för denna utmaning. Globaliseringen av näringslivet ställer krav på lokala och regionala aktörer att arbeta mer aktivt för att skapa gynnsamma förutsättningar för företag. Människors vardag spänner sig över allt större geografier utanför hemkommun och det län man bor i. Möjligheten att påverka de demokratiska processerna är huvudsakligen kopplade till den plats där den enskilde bor, inte där de lever och verkar. Tillväxt och utveckling Indelningskommittén konstaterar att flera utredningar har pekat på att Sverige måste forma en samhällsorganisation som kan behålla och utveckla globalt konkurrenskraftiga arbetsmarknader på flera platser i landet. En förutsättning för att klara det är att den offentliga sektorn och företagen kan navigera i en global och lokal verklighet samtidigt. Allt fler prioriteringsbeslut kräver dessa dubbla perspektiv vilket såväl Ansvarskommittén som OECD (2010) menar att Sverige saknar organisatoriska förutsättningar för att härbärgera.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 48(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Den svenska regionala samhällsorganisationen med tre stora län (Skåne, Västra Götaland och Skåne) och 18 mindre län skapar en obalans i Sverige i förmågan att mobilisera utvecklingsresurser som svarar mot företagens behov av globalt konkurrenskraftiga arbetsmarknader. En indelning i större län skulle ge en mer jämlik förhandlingsposition i nationella prioriteringsdiskussioner. Ett större befolkningsunderlag ger ökade administrativa resurser och en stabil kunskapsmässig plattform vid planering och förhandling med staten. En storleksmässig obalans kan också finnas vid fördelning av nationella forskningspengar och projektmedel från EU. En rapport från Kontigo 2015 har visat att forskningsmedel, fördelade i konkurrens, till 82 procent gått till storstadslänen och forskningsmiljöer i Östergötland och Uppsala. Indelningskommittén lyfter också behovet av ett starkt politiskt ledarskap, som förmår se till helheten och värna det långsiktiga perspektivet. Ett samlat regionalt huvudmannaskap, där regional tillväxtpolitik och hälso- och sjukvårdsfrågor integreras i en och samma organisation bedöms skapa förutsättningar för detta.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 49(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

4.2 Bilaga 2 - Möjligheter och utmaningar ur ett medborgar- och verksamhetsperspektiv

Regional utveckling och näringsliv

Medborgarperspektiv

Verksamhetsperspektiv

Bättre förutsättningar för kompetensförsörjning utifrån näringslivets behov.

Fortsatt samarbete i funktionella samband viktigt, tex Mälardalsrådet. Ett nytt sätt för fördelning av det statliga utvecklingskapitalet krävs. Nya möjligheter att erbjuda expertstöd till växande företag i många branscher.

Utbildning och forskning

Lärosäten i Stockholm och Östergötland fortsatt viktiga.

Möjlighet till utvecklat samarbete med andra lärosäten i det nya länet.

Möjlighet att i större utsträckning ta del av det nya länets samlade finansiella anslag för forskning.

Ett mer varierat forskningsutbud vid länets olika lärosäten.

Specialisering, profilering och lokal närhet till medborgare är viktiga faktorer vid val av folkhögskola. Goda möjligheter att erbjuda ett utökat utbud inom kulturområdet.

Kultur

Ett större län skapar förutsättningar för fördelning och prioritering av länets samlade anslag. Angeläget att ta fram ett samlat kulturuppdrag.

Arbetsmarknadsregione r och pendling

Statliga myndigheter som arbetar nära medborgare bör ha en lokal närvaro.

Nära samverkan med vissa statliga myndigheter är viktigt ur regional utvecklingssynpunkt.

Infrastruktur och kollektivtrafik

Viktigt att arbetet för förbättrad kollektivtrafik till Stockholm fortsätter.

Ett tätare samarbete mellan storregionala trafikhuvudmän kan leda till effektivare upphandlingar.

Möjlighet att möta medborgarnas behov av kollektivtrafikresor i en vidare geografi.

Möjlighet till ökad samordning av funktioner t.ex. IT- och biljettsystem.

Olika regelverk avseende kollektivtrafik kan harmonieras.

Olika förutsättningar i geografin kan försvåra prioriteringar i det nya länet.

Viktigt att säkerställa att inga onödiga hinder skapas gentemot

En fortsatt beredning och lokal förankring av kollektivtrafikfrågor

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 50(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Hälso- och sjukvård

angränsande län.

behöver säkras.

Möjligheten att tillförsäkra en långsiktigt hållbar och jämlik hälsooch sjukvård kan öka.

Stukturer som stödjer att närvården utvecklas måste finnas.

Med en gemensam styrning bör den ojämlika tillgänglighet som råder idag kunna förbättras.

Ett större län kan, genom att dela på utvecklingskostnaderna, underlätta utvecklingen av digitala tjänster. Samverkan som idag sker inom ramen för sjukvårdsregionens samverkansnämnd ersätts med beslut i en för regionen direktvald politisk församling. Adekvat lokal kompetens behöver säkras inom akutsjukvård, diagnostik och eftervård.

Skatter och ekonomi

Harmoniering av ansvarsgränsser och ensning av skattesatser i det nya länet resulterar sannolik i en ökad skatt för medbogarna.

Ett större skatteunderlag genererar resursser för stora investeringar och satsningar. Ansvarsförhållande vad gäller kollektivtrafik, hemsjukvård samt avgifter behöver lösas innan en ny regionbildning.

Demokratiaspekter

Ökade avstånd kan innebära svårigheter att få en bra dialog i frågor där den lokala förståelsen har betydelse.

En stärkt regional nivå som leds av direktvalda politiska församlingar.

Hur samverkan ska ske mellan den lokala och regionala nivån är en central fråga. Politiska fora på delregional nivå kan övervägas. En upplevelse av allt starkare yttre gränser kan försvåra dagens väl fungerande funktionella samarbeten.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 51(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

4.3 Bilaga 3 – Näringsliv och regional utveckling Statliga anslagen till regionalt utvecklingsansvariga (ramanslag utgiftsområde 19) Län

År 2015 (tkr)

Per inv.(kr)

År 2003(tkr)

Per inv.(kr)

Stockholm

8 300

3,72

8 300

4,46

Uppsala

9 900

27,95

5 900

19,63

Sörmland

15 600

54,99

12 600

48,39

Östergötland

20 500

46,00

18 500

44,59

Jönköping

23 300

66,99

22 300

67,85

Kronoberg

17 300

90,40

12 800

72,13

Kalmar

42 300

177,97

33 800

143,90

Gotland

24 600

428,64

24 600

427,57

Blekinge

38 300

245,12

38 300

255,52

Skåne

17 900

13,73

12 900

11,19

8 900

28,27

5 900

20,97

Västra Götaland

69 600

42,22

69 600

45,94

Värmland

74 600

270,38

82 600

301,94

Örebro

41 700

143,29

42 700

155,88

Västmanland

32 900

124,49

30 900

118,78

Dalarna

76 600

272,57

78 600

284,25

Gävleborg

89 300

316,87

91 300

329,76

Västernorrland

115 500

473,56

118 500

485,45

Jämtland

119 900

941,31

124 000

971,44

Västerbotten

124 900

474,22

129 500

505,95

Norrbotten

137 500

550,59

142 000

561,54

Halland

Källa: Egna bearbetningar/Ekonomistyrningsverket

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 52(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

4.4 Bilaga 4 – Utbildning och forskning Antal universitets- och högskolelärare per tusen invånare år 2014

Källa: Egna bearbetningar/SCB

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 53(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

4.5 Bilaga 5 – Arbetsmarknadsregioner och pendling Tabell 1 - Statliga myndigheter i Sörmland Myndighet

Kontor i länet

Antal anställd, ca

Arbetsförmedlingen

Eskilstuna – Strängsnäs

208

Flen

26

Katrineholm

63

Nyköping

40

Energimyndigheten

Eskilstuna

361

Energimarknadsinspektionen

Eskilstuna

88

Fortifikationsverket

Eskilstuna

126

Försäkringskassan

Eskilstuna

106

Nyköping

51

Eskilstuna

120

Strängnäs

90

Nyköping

100

Kronofogdemyndigheten

Eskilstuna

42

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Katrineholm

63

Lotteriinspektionen

Strängnäs

43

Länsstyrelsen

Nyköping

158

Mälardalens högskola

Eskilstuna

280

Polismyndigheten

Hela länet

720

Skatteverket

Eskilstuna, Nyköping

280

Statens servicecenter

Eskilstuna

15

Trafikverket

Eskilstuna

146

Åklagarmyndigheten

Eskilstuna

18

Nyköping

14

Kriminalvården

Summa anställda, ca

3158

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 54(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Länens marknadsandel för kollektivtrafiken jämfört med övrig trafik, genomsnittliga resor per invånare, nöjda resenärer och nettokostnaden för länets bidrag till kollektivtrafiken, utryckt i kronor per invånare under år 2014. Län

Marknadsandel i %

Resor per invånare

Andel nöjda resenärer i %

Nettokostnad kronor/invånare

Dalarna

9

34

58

1538

Uppsala

26

98

61

2366

Sörmland

13

45

60

1702

Västmanland

18

43

74

1385

Gävleborg

15

50

71

1289

Örebro

13

44

65

1367

Andel inpendlare av dagbefolkning är ett mått för den befolkning som har sin arbetsplats i länet men är folkbokförda i annan kommun. Siffrorna gäller 2014. Län

Andel inpendlare totalt av dagbefolkning 16 år och äldre

Antal inpendlare från andra län inom Svealandsregionen

Antal inpendlare från län utanför Svealandsregionen

Dalarna

5,5 %

3 649

3 441

Uppsala

11,7 %

5 942

11 535

Sörmland

9,5 %

3 868

6 889

Västmanland

9,9 %

8 115

3 447

Gävleborg

5,9 %

4 361

3 039

Örebro

6,6 %

2 617

6 148

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 55(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

4.6 Bilaga 6 – Finansiella nyckeltal Beroende på hur landstinget över tid har klarat sin ekonomi ser förutsättningarna olika ut. De nyckeltal som presenteras här påverkas till exempel av vilka eventuella tillgångar i form av fastigheter med mera som respektive landsting sålt. Det har inte varit möjligt att göra en analys av marknadsvärdet på fastighetsinnehav som inte är verksamhetsfastigheter. För beräkning av en mer långsiktig kapacitet kan bland annat måtten justerad skattesats, soliditet samt skulder och avsättningar i förhållande till eget kapital användas (skuldsättningsgrad). Sörmland har lägst skattesats i föreslagen Svealands län (11,20) och högst har Region Örebro län (11,71). Justering är gjord för olikheter i verksamhetsansvar baserat på faktiskt redovisade kostnader för kollektivtrafik, hemsjukvård, färdtjänst och utbildning, se tabell nedan. Landsting

Justerad skattesats 2016 Dalarna 11,61 Uppsala 11,51 Sörmland 11,20 Västmanland 11,40 Gävleborg 11,67 Örebro 11,71

Kassalikviditet Resultat- Nettokostnadsutveckling enl. SKL:S (%) marginal landstinget totalt, 2015 2015 kr/inv. 2015 70 -1,3% 3% 131 -1,1% 3% 184 2,5% 5% 208 2,4% 4% 220 0,7% 5% 192 1,9% 6%

Källa: Kolada och Landstinget Sörmland

Landstinget Dalarna har lägst soliditet (-10 %). Sörmland, Uppsala och Gävleborg ligger här i topp, mellan 31 – 33 procent. Om hänsyn tas till pensionsskulden har Landstinget Dalarna den klart lägsta soliditeten med -141 procent. Därefter följer Region Örebro och Region Gävleborg med vardera -57 procent. Efter justeringen för pensionsskuld har Landstinget i Uppsala den högsta soliditeten jämförelsevis med -14 procent. Sörmland ligger på -33 procent. Vid en jämförelse där hänsyn tas till orealiserade vinster har Sörmland den bästa förbättringen av soliditeten med 11 procentenheter, se tabell nedan.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 56(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Landsting/Region Svealandsregionen Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro

Soliditet enligt landstingets bokslut 23% -10% 33% 32% 28% 31% 24%

Soliditet inkl. pensionsskuld -56% -141% -14% -33% -35% -57% -57%

Soliditet justerat för orealiserade vinster -140% -13% -22% -28% -48% -55%

inansiella nyckeltal år 2015, andel (%) Region-/landstingskoncern. Eget kapital dividerat med totala tillgångar. Källa: SCB

Beträffande skuldsättningsgrad (totala skulder dividerat med eget kapital) har Sörmland och Uppsala de bästa värdena, 2,1 i båda länen. Region Dalarna har den högsta skuldsättningsgraden och har ett negativt eget kapital, se tabell nedan. Landsting/Region Svealandsregionen Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro

Landsting 2,9 -11,02 2,1 2,1 2,5 2,2 3,1

Skulder och avsättningar i förhållande till eget kapital 2015, skuldsättningsgrad. Totala skulder dividerat med eget kapital, det vill säga (totala skulder + avsättningar)/eget kapital. Källa: Kolada (SKL, preliminära bokslut 2015)

Sett ur ett mer kortsiktigt perspektiv redovisas kassalikviditet, resultatmarginal samt nettokostnadsutveckling per invånare. Dessa nyckeltal påverkas bland annat av befolkningsutveckling och tillfälliga ekonomiska förhållanden. Därför är dessa nyckeltal mer att se som ögonblickbilder. Bäst kassalikviditet har Region Gävleborg och Landstinget Västmanland med 220 respektive 208 procent. Genomsnittet för föreslagen Svealands län är 167. Sörmland har här ett mittenvärde om 184. Sämst kassalikviditet har Landstinget Dalarna med 70 procent. Kassalikviditeten för Landstinget Dalarna har varit mycket låg samtliga tre redovisade år, se tabell nedan.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 57(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

201 3

201 4

201 5

175

164

167

Dalarna

82

63

70

Uppsala

133

157

131

Sörmland

207

187

184

Västmanland

219

197

208

Gävleborg

229

206

220

Örebro

180

176

192

Region/län Svealandsregionen

Kortfristiga fordringar och placeringar samt kassa och bank dividerat med kortfristiga skulder. Avser landstingskoncernen. Källa: SKL: s finansspindel

Resultatmarginalen för region-/landstingskoncernen är högst för Region Örebro län och Landstinget Sörmland (2,7 respektive 2,6). Här har Landstinget Dalarna och Landstinget Uppsala negativa värden med -1,3 respektive -1,1 procent. För Landstinget i Uppsala är resultatet 2014 nedjusterat då en större försäljning av fastighet gjordes (Ulleråker), se tabellerna nedan. Observera att tabell 11 gäller resultatmarginal landstinget. Region/län Svealandsregionen Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro

2013 -0,6 -1,4 -2,9 2,0 2,3 -0,4 -2,4

2014 4,8 -2,3 -3,1 3,4 1,2 1,9 3,2

2015 0,8 -1,3 -1,1 2,5 2,4 0,7 1,9

Resultatmarginal landsting 2013 - 2015, andel (%). Årets resultat före extraordinära poster dividerat med verksamhetens nettokostnad. Just Ulleråker - försäljning 2014 Källa: SCB

Region/län Svealandsregionen Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro

2013 -0,5 -1,4 -2,8 2,4 2,4 -0,4 -2,5

2014 5,0 -2,3 -3,0 3,6 1,5 1,9 3,4

2015 1,0 -1,3 -1,1 2,6 2,8 0,7 2,7

Resultatmarginal landstingskoncernen 2013 - 2015, andel (%). Årets resultat före extraordinära poster dividerat med verksamhetens nettokostnad. Just för Ulleråker – försäljning 2014. Källa: SCB

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 58(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Vad gäller nettokostnadsutvecklingen per invånare ligger Sörmland på 4,5 procent. Högre värden 2015 har region Örebro och Region Gävleborg, som dock tidigare har haft lägre nettokostnadsutveckling. Lägst nettokostnadsutveckling har Dalarna samt Uppsala vilket naturligt hänger samman med att man nu åtgärdar negativa resultat, se tabell. Region/län Svealandsregionen Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro

2013

2014

2015

4,1

4,4

4,2

4,8

5,7

2,8

4,8

5,0

3,3

5,2

3,9

4,5

3,7

5,6

3,7

4,1

3,4

5,1

2,2

2,8

5,6

Nettokostnadsutveckling per invånare landstingskoncern 2013 - 2015, andel (%). Nettokostnad redovisat år dividerat med nettokostnad föregående år. Justerad för befolkningsutveckling totalt, skatteväxling, etc. (2013 justerat för redovisning av sjukskrivningsmiljarden). Avser landstingskoncernen. Källa: Kolada (data från SKL och SCB)

Diagram och tabell nedan visar fler finansiella nyckeltal från SKL som visar de sex länens ekonomiska förutsättningar och läge.

Nettokostnad jämfört med strukturjusterad standardkostnad år 2015. Källa: SKL

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 59(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Avvikelse från strukturjusterad standardkostnad 2009-2014, procent

Nettokostnad primärvård, kronor per invånare Källa: SKL

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 60(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Avvikelse från rikssnitt primärvård, procent Källa: SKL

Nettokostnad somatisk vård, kronor per invånare Källa: SKL

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 61(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Avvikelse från rikssnitt somatisk vård, procent Källa: SKL

Nettokostnad psykiatrisk vård, kronor per invånare Källa: SKL

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 62(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Cristine Dahlbom Nygren

Sörmland i en ny regionbildning

1.1

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-08-24

LS-LED16-0488

Avvikelse från rikssnitt, psykiatrisk vård, procent Källa: SKL

Region/län Dalarna Uppsala Sörmland Västmanland Gävleborg Örebro

2013 18,2 37,2 30 52,7 29,9 17,3

2014 19,8 37,6 31,9 52,5 29,3 17

2015 20,2 40,6 30,8 50,7 34,7 16,9

Köp av primärvård som andel av nettokostnad (exkl. läkemedel), (%) Källa: Kolada

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 63(63)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Faktaunderlag Sörmland i en ny regionbildning

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 1(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Versionshantering Version1

Datum

Kommentar2

0.1

2016-04-14

Till arbetsgruppen för godkännande

0.2

2016-04-18

Till tjänstemannastyrgrupp för godkännande

1.0

2016-05-19

Efter beslut i politisk styrgrupp samt revideringar Regionförbundet, NSV och Länsstyrelsen

Ändringar markerade (j/n)

1

Versionerna numreras enligt följande: Versionsnummer 0.1-0.9 är utkast eller remiss, dvs. de är inte godkända. Version 1.0 och kommande är godkända versioner. Kommande numrering är 1.1 osv. 2

Här skrivs kommentarer som är till nytta för att följa förändringar och versioner. Det kan t.ex. avse att en version är uppdaterad av projektbeställaren och vilka förändringar som skett.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 2(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Innehållsförteckning 1

2

Grundläggande information ............................................................................................................ 5 1.1 Bakgrund .................................................................................................................................. 5 1.2 Effektmål .................................................................................................................................. 6 1.2.1 Utredningens mål ..................................................................................................................... 6 1.3 Projektets arbetssätt ................................................................................................................ 6 1.4 Projektorganisation .................................................................................................................. 7 Faktaunderlag ................................................................................................................................... 8 2.1 Sörmlands län .......................................................................................................................... 8 2.1.1 Befolkning - struktur och utveckling ......................................................................................... 8 2.1.2 Utländsk bakgrund ................................................................................................................. 10 2.1.3 Livsvillkor ................................................................................................................................ 11 2.1.4 Utbildningsnivå ....................................................................................................................... 11 2.1.5 Hälsa ...................................................................................................................................... 12 2.2 Högskolor, universitet och sjukhus i närområdet ................................................................... 14 2.2.1 Universitet och högskolor ....................................................................................................... 14 2.2.2 Sjukhus i närområdet ............................................................................................................. 16 2.3 Kollektivtrafik och pendlingsmönster ...................................................................................... 17 2.3.1 Arbetspendling ....................................................................................................................... 17 2.3.2 Den fungerande pendlingen ................................................................................................... 19 2.3.3 Allmän statistik om resande ................................................................................................... 19 2.3.4 Arbetspendling i Sörmland ..................................................................................................... 21 2.4 Arbetsmarknad, näringsliv och landsbygdsutveckling ........................................................... 25 2.4.1 Näringslivsstruktur .................................................................................................................. 27 2.4.2 Landsbygdsutveckling ............................................................................................................ 29 2.5 Kultur och utbildning ............................................................................................................... 29 2.5.1 Kulturverksamheter ................................................................................................................ 29 2.5.2 Bildning och utbildning ........................................................................................................... 29 2.6 Miljö ........................................................................................................................................ 30 2.7 Statliga myndigheter uppdrag och organisering .................................................................... 31 2.7.1 Arbetsförmedlingen ................................................................................................................ 32 2.7.2 Arbetsmiljöverket .................................................................................................................... 33 2.7.3 Försäkringskassan ................................................................................................................. 34 2.7.4 Kriminalvården ....................................................................................................................... 35 2.7.5 Kronofogdemyndigheten ........................................................................................................ 36 2.7.6 Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ................................................................................ 36 2.7.7 Länsstyrelsen ......................................................................................................................... 38 2.7.8 Mälardalens högskola ............................................................................................................ 39 2.7.9 Migrationsverket ..................................................................................................................... 40 2.7.10 Pensionsmyndigheten ............................................................................................................ 41 2.7.11 Polismyndigheten ................................................................................................................... 42

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 3(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.12 Skatteverket ........................................................................................................................... 43 2.7.13 Skolinspektionen .................................................................................................................... 44 2.7.14 Skolverket............................................................................................................................... 45 2.7.15 Socialstyrelsen ....................................................................................................................... 46 2.7.16 Trafikverket............................................................................................................................. 47 2.7.17 Transportstyrelsen ................................................................................................................. 48 2.7.18 Åklagarmyndigheten .............................................................................................................. 49 2.8 Regional samverkan .............................................................................................................. 50 2.8.1 MÄLAB ................................................................................................................................... 51 2.8.2 Mälardalsrådet........................................................................................................................ 52 2.8.3 Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen ................................................................... 53 2.8.4 Stockholm Business Alliance (SBA) ...................................................................................... 55 2.8.5 Strukturfondpartnerskapet Östra Mellansverige .................................................................... 57 2.8.6 Fyra Mälarstäder i samverkan................................................................................................ 58 2.8.7 Gemensam nämnd för samverkan mellan landstinget Sörmland och landstinget Västmanland (DU-nämnden) ............................................................................................................ 59 2.8.8 Kolmårdensamverkan ............................................................................................................ 59 2.8.9 Samhällskontraktet ................................................................................................................. 60 2.8.10 Sörmlands kollektivtrafikmyndighet ........................................................................................ 61 2.8.11 Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) .................................................. 62 2.8.12 Patientnämnden ..................................................................................................................... 64 2.8.13 Regionförbundet Sörmland .................................................................................................... 65 2.8.14 Samkultur Sörmland ............................................................................................................... 66 2.8.15 Miljö och klimatrådet .............................................................................................................. 67 2.8.16 Miljösamverkan i Sörmland .................................................................................................... 67 2.8.17 RAR Sörmland ....................................................................................................................... 68 2.8.18 Regionala Samverkansgruppen (RSG) ................................................................................. 69 2.8.19 Regionalt partnerskap ............................................................................................................ 69 2.8.20 Rådet för integrationsfrågor ................................................................................................... 70 2.8.21 Tidig rehabilitering i samverkan (TRIS) .................................................................................. 70 2.8.22 Viltförvaltningsdelegationen ................................................................................................... 71 2.8.23 Vårdförbundet......................................................................................................................... 72

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 4(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

1

Grundläggande information

1.1 Bakgrund Den statliga indelningskommittén har i uppdrag att utreda en ny regional geografi med väsentligt antal färre län och landsting. I kommittédirektivet 2015:77 till Indelningskommittén förs ett resonemang om skälen för en ny indelning av län. I denna anges att medborgarnas och näringslivets behov alltmer sällan ryms inom dagens administrativa gränser, medborgarna rör sig över betydligt större geografiska områden än tidigare och de flesta samhällsfrågor berör mer än bara ett län. Förändrade rörelsemönster och större geografiska bostads- och arbetsmarknader skapar ett behov av att kunna lösa allt fler frågor på mellankommunal och regional nivå. Dessutom ökar behovet av samordning mellan olika ansvariga aktörer t.ex. när det gäller infrastruktur och kollektivtrafik. Med en annan indelning är det möjligt att skapa mer ändamålsenliga och effektiva organisationer. En ny indelning kan också möjliggöra en bättre samordning av arbetet med att vidta åtgärder för minskad klimatpåverkan, energiomställning och klimatanpassning samt att nå de nationella klimat- och miljömålen. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar bl.a. till följd av en allt äldre befolkning och en intensiv kunskaps- och teknikutveckling. Flera landsting saknar i dagsläget tillräckligt befolkningsunderlag och resurser för att kunna göra effektiva investeringar i t.ex. teknisk utrustning och IT-system. Förmågan att kunna bära, utveckla och rekrytera spetskompetens och förmågan att ta emot och omsätta ny kunskap kan också kopplas till landstingets storlek. Möjligheterna att bedriva en effektiv och god vård samt forskning och innovation av hög kvalitet förutsätter ofta större patientvolymer och mer resurser än vad som är fallet med nuvarande landstingsindelning. Att landstingen dessutom är av varierande storlek bidrar till ojämlika förutsättningar när det gäller möjligheten att upprätthålla tillgången till en god och säker vård på lika villkor. Detta bidrar sammantaget till att dagens struktur försvårar möjligheterna att tillgodose hela befolkningens tillgång till likvärdig vård av god kvalitet. Även den statliga organisationen på regional nivå behöver utvecklas. Länsstyrelserna är statens främsta företrädare på regional nivå. De bedriver en mycket bred verksamhet som kräver ett visst underlag för att kunna bedrivas på ett likvärdigt, effektivt och rättssäkert sätt. På sikt kommer flera länsstyrelser att vara för små för att klara de uppgifter de har i dag. I början av året bjöd kommittén in partierna i varje län att utse vardera tre kontaktpersoner för dialog. För Sörmland utsågs Viking Jonsson (S), Monica Johansson (S) samt Daniel Portnoff (M). En referensgrupp för länet bildades, med samtliga partier representerade. Kommittén lämnade i slutet av februari en första lägesrapport till regeringen, den 9/3 presenterades ett diskussionsunderlag med en tänkt regional indelning. Kommittén har nu för avsikt att till den 30 juni 2016 presentera ett delbetänkande med förslag till ny länsindelning from 2019 alternativt 2023, med utgångspunkt från det förslag som presenterades den 9 mars. Som underlag för det politiska ställningstagandet i länet har utredningen ”Sörmland i en ny regionbildning” initierats. Utredningen skall dels beskriva konsekvenserna av en regionbildning för kommuner och landsting, men också lyfta fram de områden som är viktiga för huvudmännen

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 5(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

att värna om i den föreslagna regionen. I denna rapport presenteras ett faktaunderlag avseende Sörmland, statliga myndigheters uppdrag och organisering samt olika regionala samverkansytor. I mitten av augusti presenteras en konsekvensbeskrivning av föreslagen region, viktiga områden att värna om samt möjliga framåtsiktande utvecklingsmöjligheter. 1.2 Effektmål Utredningen ska bidra till ett för medborgarna, näringslivet, kommunerna och landstinget bra resultat i en framtida region. Ett regionalt arbetssätt ska ha uppnåtts där Sörmlands specifika utmaningar och möjligheter har satt avtryck på den nya regionens regionala utvecklingsfrågor. 1.2.1 Utredningens mål

Det övergripande målet för de politiska representanterna och därmed även för tjänstmannastödet är att beskriva Sörmlands roll och krav i samband med en ny regionbildning. Inför de nödvändiga ställningstagandena som förväntas tas på nationell nivå ska konsekvenserna av en regionbildning för kommuner och landsting beskrivas, avseende en rad olika organ, institutioner och verksamheter. Utifrån beskrivna konsekvenser ska sedan ett underlag för en sörmländsk förhandlingsposition tas fram. Underlaget skall lyfta fram de områden som är viktiga för kommun och landsting att värna om i den av Indelningskommittén föreslagna nya regionbildningen. Underlaget skall också peka på möjliga framåtsiktande utvecklingsområden, ur ett sörmländskt perspektiv. De områden som behöver belysas enligt ovan angivna mål sorteras in under följande rubriker;  Ekonomi och skatter  Kollektivtrafik  Näringsliv och arbetsmarknad  Samhällplanering och infrastruktur  Hälso- och sjukvård  Kultur  Demokrati 1.3 Projektets arbetssätt Projektet arbetar med täta projektgruppsmöten inom olika sakområden. Enskilda experter tillförs projektgruppen, beroende av område som skall behandlas. För varje aktivitet har ansvariga utsetts ur projektgruppen. Respektive projektgruppsdeltagare som utsetts som ansvariga för utredningens olika delar svarar för berört avsnitt i delrapport och slutrapport. Projektgruppen har hög beredskap att svara upp mot de eventuella behov av underlag som den politiska styrgruppen kan komma att efterfråga. Styrgrupp för tjänstemannastödet och projektledaren genomför avstämningar varannan vecka.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 6(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

1.4 Projektorganisation Projektbeställare

Förbundsdirektör Göran Norberg, Landstingsdirektör Jan Grönlund.

Styrgrupp för tjänstemannastödet

Göran Norberg och Cristine Dahlbom Nygren, Regionförbundet Sörmland, Jan Grönlund, Landstinget Sörmland och Pär Eriksson, Eskilstuna kommun

Projektledare

Eva Andrén, Landstinget Sörmland

Projektgrupp

Catharina Frändberg, Regionförbundet Sörmland Monica Swärd, Regionförbundet Sörmland Eva Aalbu, Landstinget Sörmland Jacob Annerfors, Landstinget Sörmland Maria Karlsson, Landstinget Sörmland Nicholas Prigorowsky, Landstinget Sörmland Marita Skog, Eskilstuna kommun Krister Pettersson, Nyköpings kommun Monika Agnedal, Regionalt stöd, socialtjänst och vård Helena Ekroth, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 7(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2 Faktaunderlag 2.1 Sörmlands län Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som ger en översiktlig beskrivning av länet med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Skrivningarna under detta avsnitt är hämtade ur rapporten Hälsan i Södermanland3, rapporten Hälsa på lika villkor 20124, projektet Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 5samt statistik från regionförbundets hemsida.6 2.1.1 Befolkning - struktur och utveckling

Länets folkmängd var från början av 70-talet och fram till mitten av 80-talet relativt konstant runt 250 000 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till 1994. I slutet av 90-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. Befolkningen har sedan år 2000 ökat med 27 000 personer och var vid senaste årsskiftet 283 712. Prognoser visar att befolkningen förväntas öka med i genomsnitt 2 000 personer per år fram till år 2025, vilket gör att sörmlänningarna då kommer att vara drygt 300 000. Ökningen kommer att vara störst bland de äldre, antalet personer i åldern 65 år och äldre ökar med cirka 8 000 personer de kommande tio åren (5 000 i gruppen över 80 år). Könsfördelningen är jämn i samtliga åldersgrupper förutom i gruppen 80 år och äldre där andelen kvinnor idag är betydligt högre. En utjämning kommer att ske och år 2025 beräknas andelen män i den äldsta åldersgruppen vara cirka 43 procent. Eskilstuna är länets klart största kommun med drygt 102 000 invånare och Vingåker minst med knappt 9 000 invånare. Under 2000-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta, Nyköping, Strängnäs och Trosa medan den har minskat i Flen och Vingåker. Fram till 2025 beräknas folkmängden öka mest i Eskilstuna, Strängnäs, Nyköping och Trosa. Befolkningens åldersstruktur skiljer sig mellan länets kommuner. Som helhet har Sörmlands län en befolkningsstruktur där andelen äldre är större (22,3%) än genomsnittet för riket (19,8%). Men betraktar man kommunerna separat finns det stora skillnader. Högsta andelen 65 år och äldre har Oxelösunds kommun där 27,6 procent är ålderspensionärer. Lägst andel har Eskilstuna med 19,7 procent, se bild 1. Andelen barn 0-15 år i Sörmlands län är 18,7 procent av befolkningen. Högsta andelen barn återfinns i Strängnäs kommun, 19,6 procent. Lägsta andelen, 15,9 procent finns i Oxelösunds kommun, se bild 2. Genomsnittet för riket är 18,5 procent.

3

Larsson, Ulf och Pihlström, Nicklas (2015), Hälsan i Södermanland – en kommunbeskrivning, FoU-centrum, Landstinget Sörmland 4 Rapport Liv & hälsa i Mellansverige 2012 - Resultat från folkhälsoundersökningen "Hälsa på lika villkor?" 5 Projekt Framtidens hälso- och sjukvård 2.0, dnr. LS-LED15-1423 6 http://www.regionfakta.com/Sodermanlands-lan/

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 8(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Bild 1

Bild 2

Medellivslängden i Sverige har ökat med ungefär två år sedan år 2000. I Sörmland är medellivslängden 79 år för män och 83 år för kvinnor, vilket är något lägre än i riket. Den återstående medellivslängden vid 30 års ålder var år 2000 50,6 år, fram till 2014 hade den ökat med drygt två år till 52,9 år. Gruppen med eftergymnasial utbildning har drygt fem år längre medellivslängd än gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Under perioden 2000–2014 har medellivslängden ökat för alla grupper men skillnaden mellan grupperna ökar. Mest har den ökat för män med eftergymnasial utbildning medan den ökat minst bland kvinnor med förgymnasial utbildning, se bild 3. Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå 2000 – 20013

Bild 3, Källa: SCB

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 9(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.1.2 Utländsk bakgrund

Ungefär var femte sörmlänning hade utländsk bakgrund 2014. Det var stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna hade mer än dubbelt så stor andel med utländsk bakgrund som Gnesta, Trosa och Vingåker, se tabell 1. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikesfödda föräldrar. Tabell 1 Andel (%) med utländsk bakgrund 2014 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: SCB

31 24 14 21 16 22 16 15 14 22 21

Tabell 2 nedan visar antal kvinnor och män som invandrat respektive utvandrat ur länet 2015. För att bli registrerad som invandrare ska man ha för avsikt att stanna i Sverige minst ett år. Till invandrare räknas också personer som kommer tillbaka till Sverige efter att ha varit bosatta utomlands. Enbart personer som folkbokförs räknas som invandrare. För att bli registrerad som utvandrare skall man ha för avsikt att bosätta sig utomlands under minst ett år. Flyktingar som är under utredning finns inte med i statistiken varken som invandrad eller som utländsk medborgare i befolkningen. Den som inte fått uppehållstillstånd och därför lämnar riket finns inte heller med bland utvandrarna. Tabell 2 Antal kvinnor och män som invandrat och utvandrat ur länet 2015 Kvinnor Invandrare Utvandrare Flyttningsnetto Källa SCB

Män

1 583 1 937 454

Totalt 3 520

567

1 021

1 129 1 370

2 499

Ett stort antal flyktingar har kommit till Sverige de senaste åren. I Sörmland fördubblades antalet asylsökande mellan åren 2014 och 2015, från 3 100 till 6 600. Drygt en tredjedel av dessa är barn. Ungefär 70 procent av de asylsökande är pojkar och män och de flesta är under 25 år.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 10(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.1.3 Livsvillkor

Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är i de enskilda fallen ibland så att det är de ekonomiska och sociala förhållandena som orsakar ohälsa och ibland så att det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. För befolkningen som helhet är det framförallt livsvillkoren som påverkar hälsan. 2.1.4 Utbildningsnivå

Andelen med eftergymnasial utbildning i åldern 16-74 år ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning, samtidigt som äldre personer med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren, se bild 4. Inte ens den kommun i länet som har högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet. I Sörmland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning.

Bild 4

Av kvinnorna i åldern 25-64 år boende i Sörmlands län har 38,2 procent någon form av eftergymnasial utbildning. Genomsnittet för kvinnorna i riket är 46,7 procent. Av männen är andelen 27 procent i Sörmland och riksgenomsnittet är 36 procent, se bild 5. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet fanns 2014 i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. De minsta andelarna fanns i Vingåker, Oxelösund och Flen.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 11(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Bild 5

2.1.5 Hälsa

Generellt har hälsoläget blivit allt bättre både i riket och i Sörmland. Men trots att vi lever längre och har bättre förutsättningar för hälsa finns stora skillnader mellan olika grupper. Levnadsvanor har ett starkt samband med livsvillkor och socioekonomiska förutsättningar. Våra levnadsvanor påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning och övervikt är exempel på riskfaktorer för t. ex insjuknande i hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Att vara kvinna och/eller ha ekonomiska problem ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa. Panoramat för insjuknande i allvarliga sjukdomar förändras, antalet individer som drabbas av hjärtinfarkt minskar samtidigt som det är fler individer som drabbas av någon form av cancer. Rörelseorganens sjukdomar har länge varit den vanligaste orsaken till nedsättning av arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering. Rörelseorganens sjukdomar kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. De psykiska sjukdomarna har ökat under de senaste åren och låg år 2006 på samma nivå som rörelseorganens sjukdomar. Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Tandhälsan har under de senaste 30 åren blivit mycket bättre i Sverige. Allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Fortfarande är det stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Generellt sett var andelen kvinnor som skattade sin tandhälsa som ganska eller mycket bra större än bland männen. Detta gällde även i Sörmland och alla dess kommuner. Skillnaden mellan olika åldersgrupper var liten.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 12(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är tämligen konstant över tid. Sedan år 2000 har andelen ökat från 70 till 72 procent i åldern 18-79 år. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna hälsotillståndet. I Sörmland var det 68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömde sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra 2012. Motsvarande siffror i Sverige var 71 procent för kvinnorna och 75 procent för männen. Även utbildningsnivån påverkar den självupplevda hälsan vilket tydligt framgår av rapporten Hälsa på lika villkor 2012. Av bild 6 nedan framgår att den självupplevda hälsan var betydligt högre för såväl kvinnor som män med eftergymnasial utbildning än de med förgymnasial utbildning. Andel med självupplevd mycket bra/bra allmänt hälsotillstånd 2012:

Bild 6, källa: Hälsa på lika villkor 2012

Barn och unga i Sörmland mår i stort sett bra, enligt elevundersökningen Liv & Hälsa ung 2014. En oroande utveckling är dock att andelen elever med psykosomatiska besvär har ökat mellan åren 2011 och 2014. Det gäller både för flickor och för pojkar. Likaså har andelen elever som är överviktiga eller feta ökat. Precis som i tidigare undersökningar finns skillnader i hälsa bland barn och unga. De elever som exempelvis har en funktionsnedsättning eller tillhör familjer med arbetslöshet eller sjukskrivning har sämre hälsa än andra.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 13(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.2

Högskolor, universitet och sjukhus i närområdet

2.2.1 Universitet och högskolor

Det finns drygt 50 högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare i Sverige som erbjuder en mängd olika utbildningar, se bild 7. Universiteten och högskolorna har tre huvuduppgifter: att bedriva utbildning och forskning samt att samverka med det omgivande samhället och verka för att forskningsresultat kommer till nytta.

Universitet: Chalmers tekniska högskola (enskild) 4, Göteborgs universitet 4, Handelshögskolan i Stockholm (enskild) 5, Karlstads universitet 9, Karolinska institutet 5, Kungl. Tekniska högskolan 5, Linköpings universitet 7, Linnéuniversitetet 10, 11, Luleå tekniska universitet 8, Lunds universitet 3, Mittuniversitetet 13, 14, 15, Stockholms universitet 5, Sveriges lantbruksuniversitet 1, Umeå universitet 6, Uppsala universitet 1, 2, Örebro universitet 12 Högskolor: Blekinge tekniska högskola 16, Försvarshögskolan 5, Gymnastik- och idrottshögskolan 5, Högskolan i Borås 17, Högskolan Dalarna 18, 19, Högskolan i Gävle 20, Högskolan i Halmstad 21, Högskolan i Jönköping (enskild) 22, Högskolan Kristianstad 23, Högskolan i Skövde 24, Högskolan Väst 25, Malmö högskola 26, Mälardalens högskola 27, 28, Södertörns högskola 5 Konstnärliga högskolor: Beckmans designhögskola (enskild) 5, Konstfack 5, Kungl. Konsthögskolan 5, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 5, Stockholms konstnärliga högskola 5 Övriga enskilda utbildningsanordnare: Ericastiftelsen 5, Ersta Sköndal högskola 5, Högskolan Evidens 4, Gammelkroppa skogsskola 29, Johannelunds teologiska högskola 1, Newmaninstitutet 1, Röda korsets högskola 5, Sophiahemmet högskola 5, Stockholms Musikpedagogiska Institut 5, Svenska institutet för kognitiv psykoterapi 5, Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling 5, Teologiska Högskolan, Stockholm 5, Örebro teologiska högskola 12

Bild 7, källa www.uka.se

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 14(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Bild 8, källa: www.uka.se

I Sörmland är utbudet av högre utbildning förhållandevis begränsat i jämförelse med flertalet övriga län. Endast Mälardalens högskola finns etablerad i Eskilstuna. Därutöver finns en del utlokaliserade utbildningar i bland annat Nyköping, men av begränsad omfattning. Däremot är tillgängligheten till andra lärosäten inom östra Mellansverige god, där inte minst universiteten/högskolorna i Stockholm, Linköping och Uppsala spelar en viktig roll för Sörmlands möjligheter till kunskapsutveckling och innovationsklimat för att försörja arbetsmarknaden med kvalificerad arbetskraft. I en framtida regionbildning är det angeläget att kunna fortsätta samverka med akademier även utanför den egna regionen. Mälardalens högskola är den största utbildningssamordnaren för länets sjuksköterskor och har således stor betydelse för länets tillgång till sjuksköterskor men också lärare. Mälardalens högskola svarade hösten 2014 för 24 procent av den rekrytering som skedde från Sörmland till högskolorna i Sverige. Därnäst svarade Linköpings universitet för 12, Uppsala universitet för nio och Stockholms universitet/KTH för elva procent av den totala rekryteringen från länet. Inte minst när det gäller den eftergymnasiala utbildningen är det uppenbart att det lokala/regionala utbudet av högre utbildning i hög grad är styrande för vilka utbildningar studenter väljer. I vilken utsträckning studerande är beredda att söka sig till utbildningar på större avstånd från hemorten varierar starkt mellan olika grupper. Landstinget Sörmlands FoU-centrum är via avtal intimt sammankopplat med Uppsala Universitet. Vidare har Landstinget Sörmland tillsammans med Landstinget Västmanland, Eskilstuna kommun och Västerås stad en etablerad samverkan med Mälardalens högskola genom det så kallade Samhällskontraktet. Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 15(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.2.2 Sjukhus i närområdet

I Sörmland finns det fyra sjukhus, Mälarsjukhuset i Eskilstuna (MSE), Nyköpings lasarett (NLN), Kullbergska sjukhuset i Katrineholm (KSK) samt Regionsjukhuset Karsudden (rättspsykiatrisk vård). I en genomlysning utförd av Helseplan år 2015 kartläggs och analyseras vilka andra sjukhus, utanför länet som sörmlänningarna kan nå inom 30 min, inom 30-60 min, med bil och med kollektivtrafik. I genomlysningen listas följande sjukhus (14 stycken) varav elva stycken ligger utanför Sörmlands län.

Bild 9 Sjukhus i och utanför Sörmland dit sörmlänningar har nära att ta sig.1a) Mälarsjukhuset i Eskilstuna, 1b) Nyköpings lasarett, 1c) Kullbergska sjukhuset i Katrineholm samt Regionsjukhuset Karsudden, 2)Universitetssjukhuset i Örebro, 3)Västmanlands sjukhus Köping, 4) Västmanlands sjukhus Västerås, 5) Lasarettet i Enköping, 6) Akademiska sjukhuset i Solna, 7) Danderyds sjukhus, 8) Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, 9) Capio S:t Görans sjukhus, 10) Södersjukhuset, 11) Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, 12) Södertälje sjukhus, 13) Vrinnevisjukhuset i Norrköping, 14) Universitetssjukhuset i Linköping

Helseplan konstaterar i sin sammanfattning att med bil kan 37 procent av befolkningen som når Mälarsjukhuset i Eskilstuna inom 60 min också nå ett annat sjukhus utanför Sörmland inom samma tid. För Nyköpings lasarett gäller motsvarande 51 procent av befolkningen och för Katrineholm kan 73 procent av dem som når Kullbergska sjukhuset i Katrineholm även nå ett annat sjukhus utanför Sörmland inom samma tid. Detta visar att många sörmlänningar har närhet till vård, både i och utanför Sörmland ur ett geografiskt perspektiv.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 16(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.3 Kollektivtrafik och pendlingsmönster I Sörmland bedrivs arbetet med kollektivtrafiken inom Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet där landstinget är hälftenägare och de nio kommunerna äger den andra hälften utifrån befolkningsmängd. Myndigheten har totalansvaret för den allmänna kollektivtrafiken men förvaltar och vårdar även avtalen inom den särskilda kollektivtrafiken. Myndigheten har sedan den startades år 2012 vuxit och vartefter tilldelats allt fler ansvarsområden som till exempel övertagande av station 360 i Eskilstuna (SJ: s tidigare resebutik) och även beställningscentral för sjukresor och färdtjänst i länet. Finansieringsansvaret delas mellan landstinget och kommunerna så att landstinget ansvarar för den regionala buss- och tågtrafiken medan kommunerna står för den lokala busstrafiken inklusive skolskjutstrafik. Ingen skatteväxling är genomförd avseende kollektivtrafiken. Tillsammans med fem andra län (Uppland, Västmanland, Örebro, Stockholm och Östergötland) arbetar myndigheten aktivt med utvecklandet av ny trafik i Mälardalen genom det gemensamt ägda MÄLAB. Inom ramen för MÄLAB: s verksamhet pågår just nu upphandling av nya regionaltåg som är tänkta att trafikera det gemensamma storregionala trafiksystemet i Mälardalen. Vidare pågår ett samordnande av taxor och reseregler samtidigt som turtätheten kommer att öka successivt under det kommande decenniet. Det nya trafiksystemet är planerat med Stockholm i centrum eftersom det är dit den största delen av arbetspendlingen i Mälardalen går. I regionen pågår även planeringen för Ostlänken, som är en ny bana avsedd för regiontrafik från Järna i norr till Linköping i söder. I Sörmland planeras just nu för tre stationer längs banan, Vagnhärad, Skavsta och Nyköping vilket väntas öka det kollektiva resandet i länet avsevärt, tack vare robustare tidtabeller och kortare tåggångtider. 2.3.1 Arbetspendling

Under 1970- och 80-talet ökade arbetspendlingen över kommungränser markant vilket delvis hade att göra med kvinnornas sedan tidigare intåg på arbetsmarknaden. Familjer hade inte längre endast en persons arbetsförhållande att ta hänsyn till utan två vilket gjorde det allt svårare att flytta. Samtidigt byggdes kollektivtrafiken ut och fler familjer hade möjlighet att skaffa bil. Arbetspendling blev därmed vanligare. I och med att befolkningen i mindre utsträckning arbetade och bodde i samma kommun blev det allt svårare att beskriva förhållanden på den lokala arbetsmarknaden utifrån endast administrativa områden. Därför skapade SCB nya lokala arbetsmarknadsområden som delades in efter faktisk pendlingsstatistik. Kommuner delades in i två kategorier varav kategori ett utgjordes av de kommuner som i tillräckligt hög grad kunde försörja sin egen förvärvsarbetande befolkning med arbete, så kallade lokala centra. Kategori två var de kommuner som på ett eller annat sätt ingick i

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 17(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

de lokala centranas lokala arbetsmarknad. Detta gjordes utifrån vissa kriterier. Detta kom sedan att kallas LA-regioner (lokala arbetsmarknadsregioner)7. Det finns stora skillnader mellan LA-regionerna. Större arbetsmarknad innebär större ekonomisk tillväxt. Regionförstoring innebär att de separata lokala arbetsmarknaderna knyts samman till en ny och större region. Genom att arbetsmarknaderna vidgas förbättras också förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten genom till exempel bättre matchning på arbetsmarknaden. Att kunna förflytta sig effektivt inom regionen är därför en förutsättning för regionförstoring. Man brukar därmed säga att ett fungerande trafiksystem är grunden för regionförstoring.8 Det finns ett tydligt samband mellan pendlingsmöjligheter och regionförstoring. Förbättrade kommunikationer kan för många göra det möjligt att bo kvar på hemorten och pendla till arbete på annan ort utan att restiden blir orimligt lång.9 Regionförstoring uppstår som ett resultat av ökad pendling. En lokal arbetsmarknadsregion kan bilda en funktionell arbetsmarknad endast genom ökad pendling.10 Litteraturen visar att den önskade restiden för bil och buss är 15-25 minuter, beroende på vilket färdsätt som används, och efter 45 minuter avtar pendlingsbenägenheten tydligt.11 Långa avstånd kräver att kollektivtrafiken utvecklas så att den kan erbjuda bekvämt resande och god tillgänglighet tillsammans med en social hållbarhet för den som reser. Det innebär att den uppoffring som den längre resan innebär måste löna sig genom att man får det arbete eller den utbildning man önskar sig och att resans belastning påverkar vardagslivet i så liten utsträckning som möjligt. Från mitten på 70-talet fram till år 2004 har antalet LA-regioner mer än halverats vilket betyder att regionförstoring har skett, NUTEK prognostiserar att antalet LA-regioner fortsätter att minska från 85 till 59. Pendling anses till viss del problematiskt ur jämställdhetssynpunkt då det visar sig att det främst är män som drar ekonomisk nytta av pendlingen. Vidare nämns att de ökade restider som pendlingen medför minskar individens fritid. Pendlingens effekter för barnfamiljer verkar enligt Boverket innebära att den ena partnern går ner i halvtid för att ta hand om familjen och att den andra börjar pendla långt. Oftast är det kvinnan som offrar sin karriär för att ta hand om barn medan mannen pendlar. Kvinnor återfinns oftare än män inom offentlig sektor och arbetar deltid i högre grad än män. Kvinnor tenderar även att arbeta närmare hemmet än männen och har därför kortare arbetsresor, vilket delvis handlar om behovet av att snabbt komma hem om det händer barnen något i skolan eller på dagis. De individuella motiven till att kvinnor vill ha kortare resväg uttrycker därmed rådande könsroller i samhället.12

7

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/AM0207_2009A01_BR_AM95BR1001.pdf sid. 9 http://www.trum.umu.se/digitalAssets/40/40766_slut1.pdf sid. 4 9 Ibid sid. 11 10 http://www.trum.umu.se/digitalAssets/40/40766_slut1.pdf sid. 1 11 Ibid 12 Ibid sid 20-21 8

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 18(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.3.2 Den fungerande pendlingen

En undersökning från Östergötlands län (Brusman, 2004) visar att det framför allt är tre faktorer som är viktigt för att pendlingen ska fungera för dem som pendlar. Främst anser man att restiden ska kunna användas till något meningsfullt, så som att vila eller som övergångsperiod mellan arbete och fritid. Därefter är det viktigt att resan upplevs komfortabel. Det vill säga att den fysiska pendlingsmiljön är god, att man har tillit till transportsystemet och att resan hänger ihop och inte styckas upp i allt för många delar. Slutligen är det viktigt att man som pendlare kan planera sin dag och om oförutsedda händelser inträffar så ska även detta kunna hanteras inom transportsystemet eller i viss kombination med eget transportmedel. 2.3.3 Allmän statistik om resande

Mellan 2011-2014 genomfördes 13 miljoner resor per dygn under en genomsnittlig dag. Det motsvarar 4,7 miljarder resor per år. Under vardagsdygnen startade de flesta resorna mellan klockan 07:00 och 08:00 på morgonen och var till mycket stor del resor till arbetet eller skola, ungefär 1,6 miljoner resor. En annan topp fanns mellan klockan 16:00 och 17:00, när dessa resor gick i omvänd riktning. Resor för andra ärenden började oftast senare under dagen, med en topp mellan 10:00 och 11:00, såväl under vardagsdygn som veckoslut, se bild10.13

Bild 10 Antal huvudresor efter starttid fördelade över vardagsdygn och veckoslutsdygn efter ärende. 1 000-tal resor per timme.

För hela befolkningen, oavsett om man hade rest eller inte, var den genomsnittliga reslängden under en dag 40 km (exklusive flyg) och den genomsnittliga restiden 70 minuter. Längst sträcka reste män, föräldrar till barn i åldern 7–18 år och företagare. Restiden varierade betydligt mindre 13

http://trafa.se/globalassets/statistik/resvanor/rvu-sverige-2011-2014.pdf sid. 20

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 19(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

än reslängden. Till exempel reste män och kvinnor ungefär lika lång tid trots att männen reste betydligt längre sträcka, se bild 11. Detta stöds även av den analys som ÅF gjort på uppdrag av Mälardalsrådet år 2014, där man skriver att ”män arbetspendlar överlag i större utsträckning och längre än kvinnor. Längre pendlingsresor över länsgräns görs i betydligt större utsträckning av män, t ex i relationerna Linköping-Stockholm, Örebro-Stockholm, Västerås-EnköpingStockholm och Uppsala-Stockholm.”14

Bild 11 Genomsnittlig reslängd och restid per dag och person för män och kvinnor. Inklusive personer som ej har rest. (Exklusive flyg.)15

Bild 12 Medelreslängd per person och dag och andel av denna sträcka med olika färdsätt. (Exklusive flyg.) 16

14

http://www.infraplan.se/pendlingskartor_2012/Start_files/PendlingMalardalenUtkast140319.pdf sid. 4 http://trafa.se/globalassets/sika/sika-statistik/ss_2007_19_1.pdf sid. 32 16 http://trafa.se/globalassets/sika/sika-statistik/ss_2007_19_1.pdf sid. 33 15

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 20(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.3.4 Arbetspendling i Sörmland

I likhet med stora delar av övriga landet ökar arbetspendlingen trendmässigt i Sörmland. Av antalet sysselsatta med bostad i någon av regionens kommuner pendlar 29 procent (2014) till en arbetsplats i någon annan kommun. På motsvarande sätt bor 21 procent av samtliga med arbetsplats i Sörmland inte i samma kommun som man arbetar i. Tjugo år dessförinnan var motsvarande andelar 21 respektive 15 procent. Ut- och inpendling har ökat i ungefär samma takt under perioden eller med 60 respektive 65 procent. Arbetspendlingens omfattning varierar dock starkt mellan länets kommuner (tabell 3), vilket även stöds av Mälardalsrådets kartläggning av pendlingen från 2012 (bild 13). Tabell 3 Utpendling som andel av sysselsatt nattbefolkning och inpendling som andel av sysselsatt dagbefolkning i Sörmlands kommuner år 1994 och 2014. Kommun

UT 1994

UT 2014

IN 1994

IN 2014

Vingåker

36 %

44 %

21 %

29 %

Gnesta

51 %

56 %

19 %

26 %

Nyköping

20 %

25 %

15 %

21 %

Oxelösund

27 %

40 %

27 %

43 %

Flen

24 %

35 %

20 %

26 %

Katrineholm

15 %

24 %

16 %

23 %

Eskilstuna

9%

17 %

10 %

15 %

Strängnäs

33 %

44 %

14 %

21 %

Trosa

50 %

52 %

20 %

29 %

Sörmland

21 %

29 %

15 %

21 %

Källa: Regionförbundet Sörmland/SCB

Pendlingen är störst mot Stockholm men även Södertälje med stora företag inom fordons- och läkemedelsindustrin är viktiga målpunkter för Sörmlands befolkning. Svealandsbanan och motorvägen mellan Eskilstuna och Södertälje har tydligt bidragit till en ökad arbetspendling mellan Eskilstuna/Strängnäs och mot centrala respektive södra Stockholms län under perioden 1990-2012 (bild 13).

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 21(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Bild 13: Arbetspendlingen i Sörmland 2012 – Mälardalsrådets undersökning år 2012

Utpendlingen är mest omfattande i regionens östra kommuner, vilka i statistisk mening räknas som delar av Stockholms funktionella arbetsmarknad. Inpendlingen till dessa kommuner är av betydligt mindre omfattning och de har därför i högre grad än i övriga delar av länet karaktären av boendekommuner. Bland Sörmlands övriga kommuner är skillnaderna mellan andelen ut- och inpendlare mindre och de gäller speciellt de två största kommunerna Eskilstuna och Nyköping. Eskilstuna, tillsammans med Katrineholm, Flen och Vingåker, respektive Nyköping, tillsammans med Oxelösund, definieras statistiskt idag som två separata funktionella arbetsmarknader. På sikt talar dock det mesta för att även dessa kommer att integreras med Stockholms arbetsmarknadsregion. Pendlingen har ökat mycket starkt under perioden i flertalet kommuner (tabell 4). Det gäller speciellt utpendlingen från Eskilstuna, som ökade med hela 128 procent. Det är uppenbart att de radikala förbättringar i restider som skedde i stråket Eskilstuna – Strängnäs – Södertälje – Stockholm bidrog till en snabbare ökning av såväl ut- som inpendling än som annars hade varit fallet.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 22(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Tabell 4 Förändring av antalet in- och utpendlare per kommun i Sörmland 1994 – 2014 Kommun

UT

IN

Vingåker

14 %

30 %

Gnesta

32 %

75 %

Nyköping

53 %

78 %

Oxelösund

41 %

53 %

Flen

38 %

18 %

Katrineholm

63 %

43 %

Eskilstuna

128 %

86 %

Strängnäs

77 %

83 %

Trosa

28 %

85 %

Sörmland

60 %

65 %

Källa: Regionförbundet Sörmland/SCB

I tabell 5 visas de viktigaste utpendlingsrelationera för regionens kommuner. (På motsvarande sätt är de också de viktigaste relationerna för inpendling.) Som synes är Stockholm, Södertälje och övriga Stockholms län helt dominerande som målpunkter för pendlingen för de kommuner som har sina viktigaste pendlingsrelationer utanför länet. Pendlingen mellan Nyköping och Norrköping samt mellan Eskilstuna och Västerås samt övriga Västmanland är också av väsentlig omfattning. I framför allt Vingåker, Oxelösund och Flen återfinns de viktigaste pendlingsrelationerna i Sörmland, medan pendlingen från Katrineholm är förhållandevis jämnt fördelad inom och utom Sörmland (främst Norrköping).

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 23(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Tabell 5 De viktigaste utpendlingsrelationerna från Sörmlandskommuner år 2014, mätt som andel av total utpendling i procent Pendlingsrelation

Våker

Gnesta

Nyköp

Oxel

Flen

Kholm

Etuna

Snäs

Trosa

Sörml

Stockholm

4

21

16

5

11

11

18

23

21

17

Södertälje

2

42

10

3

5

6

6

30

43

17

Övr. Sthhlm:s län

3

15

10

3

7

5

10

17

16

11

Uppsala län

0

0

1

0

1

1

2

3

1

1

Norrköping

3

0

8

3

1

11

1

0

0

3

Övr. Östergötland

3

0

2

1

1

4

1

0

0

1

Örebro län

7

0

1

1

0

3

4

1

0

2

Västerås

1

0

1

0

1

1

16

2

0

4

Övr. Västmanland

0

0

0

0

1

1

10

0

0

2

Övr. Sverige

3

2

5

3

4

6

8

3

3

5

Tot. utanför länet

26

82

54

19

32

48

76

78

85

63

Inom länet

74

18

46

81

68

52

24

22

15

37

Summa

100

100

100

100

100

100

100

100

100

100

Källa: Regionförbundet Sörmland/SCB

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 24(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.4 Arbetsmarknad, näringsliv och landsbygdsutveckling Skillnaderna i sysselsättning och arbetslöshet mellan olika delar av länet är betydande. Exempelvis hör några av Sörmlands kommuner till de som har den högsta arbetslösheten i landet, medan motsatsen gäller för andra (bild 14). Tillgängligheten till Stockholmsregionen framstår här som en viktig faktor, då kommunerna i östra Sörmland har en väsentligt lägre andel arbetslösa än i västra och norra delen av länet. Genomsnittlig andel arbetslösa (öppet + i program) av befolkningen 20 – 64 år per kommun i Sverige de tre första kvartalen år 2015 14,0% Eskilstuna Flen Vingåker Oxelösund Katrineholm

12,0% 10,0% 8,0%

Nyköping Strängnäs

6,0% Gnesta 4,0%

Trosa

2,0% 0,0% Bild 14, källa: Egna bearbetningar/Tillväxtverket (rAps)/SCB

Den högre arbetslösheten i norra och västra Sörmland har både historiska och strukturella orsaker, men är delvis också resultatet av en mycket omfattande flyktingmottagning under de allra senaste åren. Det senare skapar kortsiktigt effekter för arbetslöshetsnivån. Undersökningar hittills visar dock att flertalet nyanlända får jobb efterhand, även om den många gånger tar lång tid. De strukturella orsakerna till den höga arbetslöshetsnivån synes vara av en långsiktigare natur. I synnerhet norra och västra Sörmland har återkommande, sedan 1970-talet fram till idag, påverkats starkt av den strukturomvandling som skett och sker inom industrin. Alltjämnt är dock tillverkningsindustrin en stor och betydande näring. Det innebär också att Sörmlands ekonomi i hög grad är exportberoende och att konjunktursvängningar ofta får återverkningar på sysselsättning och ekonomisk tillväxt i en högre omfattning än i många andra delar av landet. Det demonstrerades särskilt tydligt under finanskrisen år 2008/2009 (bild 15).

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 25(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Förändring av bruttoregionprodukten (BRP) i Sörmland och riket i fasta priser år 2000 – 2013, index: 2000=100 160 140 120 100 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Sörmland

Riket

Bild 15, källa: Egna bearbetningar/SCB

Den senaste finanskrisen drabbade i synnerhet fordons- och stålindustrin, vilka tillsammans dominerar tillverkningsindustrin i länet. Den ekonomiska återhämtning som därefter skedde innebar dock inte att antalet sysselsatta ökade i motsvarande omfattning. Till stor del skedde den ekonomiska expansionen genom produktivitetsförbättringar. Det finns en klar risk för att andelen arbetslösa ökar trappstegvis för varje mer omfattande strukturomvandling. Även framöver får vi räkna med att i synnerhet västra Sörmland kommer att påverkas starkt av strukturomvandlingen inom industrin och därmed också inom industrirelaterade tjänstenäringar. En förhållandvis hög arbetslöshet i kombination med en tilltagande brist på arbetskraft kan framstå som en paradox, men orsakas av att allt mer kunskapsintensiva privata och offentliga näringar ställer allt högre och mer specifika kompetenskrav. Åtskilliga undersökningar under senare år visar att brist på arbetskraft med relevant kompetensbakgrund hör till näringslivets främsta tillväxthinder. Denna bild stöds även av Företagarnas ”Småföretagsbarometer” från hösten 2013 som menar att det största tillväxthindret som Sörmlands småföretag upplever är brist på arbetskraft. Denna ökning är mycket kraftig sedan våren 2013, 28 procent av företagen anger detta, vilket är den högsta andelen i riket. På andra plats kommer den svaga efterfrågan (21 procent) följt av höga arbetskraftskostnader (17 procent). Ett annat tecken på problemet med brist på arbetskraft är att 39 procent av företagen i länet uppger att de tackat nej till order på grund av arbetskraftsbrist. Detta är den tredje högsta andelen i landet.17 Vid sidan om att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden, inte minst genom att förbättra förutsättningarna för arbetspendling, spelar utbildningssystemets anpassning till arbetsmarknadens behov och en effektivare integration av nyanlända en väsentlig roll för att få till stånd en fungerande matchning mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Hur väl 17

http://www.foretagarna.se/contentassets/6037decf2b2c4fefa08a9a3449d7f863/sodermanlandht-13.pdf

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 26(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

utbildningssystemet svarar mot arbetsmarknadens förändrade kompetensbehov berör såväl gymnasial- som eftergymnasial utbildning. 2.4.1 Näringslivsstruktur

99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 71 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk), se bild 16.18

Bild 16

Näringsgrenar: Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket sysselsätter 2 000 personer eller 1,9 procent av samtliga sysselsatta i länet. Tjugofem procent av de sysselsatta är kvinnor och närmare hälften av de verksamma är egenföretagare. Högst sysselsättning inom näringen finns i Flen, Vingåker och Gnesta. Industri Industriföretagen sysselsätter 17 200 personer eller 17 procent av samtliga sysselsatta i länet. I riket som helhet är andelen 14 procent. Under åren 2012-2013 minskade sysselsättningen med 1 100 personer inom industrin i länet. Tjugotre procent av de sysselsatta är kvinnor. Cirka 55 procent av de industrisysselsatta finns inom verkstadsindustrin och 45 procent återfinns inom övrig industri där delbranscherna stål och metallverk, livsmedelsindustri samt grafisk industri dominerar.

18

http://www.foretagarna.se/contentassets/6037decf2b2c4fefa08a9a3449d7f863/sodermanlandht-13.pdf

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 27(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Byggverksamhet Branschen sysselsätter 8 500 personer eller åtta procent av samtliga sysselsatta i länet. Under de senaste åren har antalet sysselsatta stigit i branschen. Det är en klart mansdominerad bransch där männen svarar för mer än 90 procent av sysselsättningen. Privata tjänster Privata tjänster är en sektor som består av många olika branscher som till exempel handel, hotelloch restaurang, transport och turism, företagstjänster samt finansiell verksamhet. 36 procent av länets sysselsatta, vilket motsvarar 38 500 personer, arbetar inom sektorn. Det är en förhållandevis låg andel jämfört med storstadsregionerna och även jämfört med rikets andel på 44 procent. I Stockholms län återfanns 58 procent av den totala sysselsättningen inom privata tjänster. Under åren 2010 till 2013 ökade antalet sysselsatta med 1 500 personer inom privata tjänster i länet. Den starkaste jobbökningen har skett inom delbranscherna företagstjänster samt hotell- och restaurang. 45 procent av de som arbetar inom sektorn är kvinnor. Företagstjänster är en av delbranscherna inom privata tjänster som ökat sin sysselsättning mest under de senaste åren. Det beror till stor del på utvecklingen av konsulttjänster och ökad specialisering där företag i andra branscher hellre köper in specialisttjänster efter behov än att ha egna specialister anställda. Det är också här som effekterna av bemanningsbranschens utveckling blir synlig. Inom finansiell verksamhet och information-kommunikation har antalet sysselsatta minskat i länet vilket är tvärtemot utvecklingen i riket som helhet. Det kan bero på att dessa verksamheter i hög grad koncentreras till Stockholmsområdet och till andra universitetsstäder. Offentliga tjänster Inom offentliga tjänster återfinns 32 procent av samtliga sysselsatta i länet. Om man inkluderar näringsgrenarna utbildning samt vård- och omsorg, oavsett huvudman, uppgår andelen till 36 procent. Till detta kan läggas att det offentliga årligen upphandlar varor och tjänster av privata företag för mycket stora summor. En god ordning på offentlig ekonomi blir därmed mycket viktig för stabiliteten på arbetsmarknaden. Inom kommunala verksamheter arbetar 24 100 personer, 6 600 inom landstinget och 4 000 inom statlig verksamhet. Sjuttiosju procent av de som jobbar inom näringen är kvinnor. Sedan år 2010 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit relativt stabilt men man kan periodvis se en viss sysselsättningsminskning19 som varit tydligast inom landstinget. Det är effekter av offentliga verksamheter som övergått till privata utförare. Det senare har i huvudsak skett inom vård, omsorg samt utbildning. Enligt SCB:s senaste statistik har antalet sysselsatta stigit både inom kommunerna och inom landstinget.

19

Utfall enligt SCB, Rams statistik till och med år 2013

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 28(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.4.2 Landsbygdsutveckling

Länsstyrelsen publicerade 2013 en nulägesbeskrivning av Sörmlands landsbygd.20. Nulägesbeskrivningen utgjorde underlag till den regionala handlingsplanen för det nationella landsbygdsprogrammet 2014-2020. Av nulägesbeskrivningens sammanfattning framgår bland annat att landsbygdens fastigheter karaktäriseras av stora sammanhållna egendomar. Befolkningen i den rena landsbygden ökar, till stor del genom omvandling av fritidshus till permanentboenden. Sysselsättningen i stort på landsbygden ökat, liksom sysselsättningen inom jord- och skogsbruk. Allt färre landsbygdsföretag har djurhållning, mjölk- och nötköttsproduktionen minskar medan fårnäringen ökar. Livsmedelsförädlingen har tillsammans med besöksnäringen potential att växa. Det finns också potential för förnybar energi i länet, särskilt inom vindkraft, bioenergi och sol. Länet har stora viltstammar och ett bra fritidsfiske. Tillgången på fisk för yrkesfisket är god i sjöarna men sämre efter kusten. Länets skogsmark har god produktionsförmåga och virkesförrådet är högt. Övergödningen är ett av de allvarligaste miljöproblemen i länet, och för de många hotade arterna blir situationen allt sämre. 2.5 Kultur och utbildning I Sörmland är verksamheterna inom Landstingets Kultur & Utbildningsområden helt eller delvis organiserade annorlunda än i andra län och regioner. I några län är verksamheterna en del av den regionala tillväxt-/utvecklingsenheten, medan det i andra fall hanteras som helt eller delvis fristående aktörer, som arbetar på och genomför uppdrag från den regionala beslutsnivån. 2.5.1 Kulturverksamheter

Inom kulturområdet finns lång erfarenhet av samverkan över länsgränserna. Det årliga Kulturtinget (som genomförts i 10 år) är en samverkan mellan Sörmland, Västmanland, Örebro och Uppsala län. Inom hemslöjdverksamheten, film, bibliotek och vissa konsulent/främjandeverksamheter finns en samverkan med ovanstående län och Stockholm. Kompetensutvecklingssamverkan inom bibliotek finns mellan Sörmland, Västmanland och Örebro, medan liknande samverkansprojekt genomförts tidigare mellan Uppsala, Gävleborg och Dalarna, i vilka både länet och kommunerna är och varit deltagande. Interregionala arbeten finns inom flera kulturverksamheter, både i projekt eller med viss regelbundenhet återkommande frekvens. 2.5.2 Bildning och utbildning

För bildning och utbildningsområdet föreligger andra förutsättningar. Intagning sker på nationell och individuell bas och styrs således inte primärt av det egna länet, utan mer av det utbud aktuell skola ger. Den nationella rekryteringen medför att elever och deltagare kommer från flera delar av landet. Exempelvis har Öknaskolan elever från 64 kommuner och på länets folkhögskolor finns elever med nio olika nationaliteter. Samtidigt finns det olika lokala behov och

20

Länsstyrelsen Nulägesbeskrivning av Södermanlands landsbygd 2013 ISSN-nr: 1400-0792

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 29(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

användningar av skolverksamheterna, en del med utgångspunkt i huvudmannens behov, andra i samhällsbehov och arbetsmarknad samt relationen stad-landsbygd i länet. Naturbruksgymnasier finns i flera län, dock har endast Öknaskolan landstinget som huvudman. Samtliga län/regioner är finansiärer till naturbruksgymnasier i olika omfattning och programutbudet skiljer sig i många fall åt. I andra län är kommunen huvudman, eller så drivs naturbruksgymnasiet av en fristående huvudman. Förutsättningarna skiljer sig också åt, vissa skolor driver verksamhet som är baserad på att närhet till stad är en förutsättning, vilket försvårar att ha en del program inom lantbruk, skogsbruk, viltvård, trädgård etc. Inget naturbruksgymnasium har heller som Öknaskolan tillgång till markarealer för exempelvis fullständigt lantbruks-, jakt och viltvårds, eller naturvård/miljöprogram. 2.6 Miljö Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med preciseringar samt etappmål. Länsstyrelsen har en samordnande roll i det regionala arbetet med miljömålen. Myndigheten arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att miljömålen ska få genomslag i länet och miljön ska bli bättre samt följer också upp hur miljöarbetet går. De 16 nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 30(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå. Frisk luft och Bara naturlig försurning är nära att nås i Sörmland till 2020. Övriga mål kan inte nås med beslutade styrmedel och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms inte regionalt. Tillståndet i miljön och läget för miljöarbetet är för Sörmland ungefär som för Sverige i stort. När det gäller luftkvalitet och försurning är dock situationen något bättre än för landet som helhet. Den påverkan på miljön som sker i länet kan sammanfattas på detta sätt: de sörmländska vattenmiljöerna är påverkade av övergödning. Mark och vatten påverkas av bl.a. jord- och skogsbruk, bebyggelse, klimatförändringar och skadliga kemiska ämnen. Det sker en förlust av biologisk mångfald i land- och vattenmiljöer. Den bebyggda miljön påverkar även människors hälsa. Miljökvalitetsmålen i Sörmland kan inte nås enbart genom arbete på regional och lokal nivå. Även åtgärder på nationell och internationell nivå är nödvändiga. Det gäller t.ex. Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan samt till viss del målen om Ingen övergödning, Hav i balans och Ett rikt odlingslandskap. Inom naturvård och samhällsplanering finns däremot en stor möjlighet att arbeta regionalt och lokalt. Miljöhänsyn inom samhällsplanering, areella näringar och byggande av infrastruktur påverkar dessutom de flesta miljökvalitetsmål. 2.7 Statliga myndigheter uppdrag och organisering De statliga myndigheternas skiftande geografiska indelning har utretts och diskuterats utifrån ett behov av mer omfattande samordning av såväl Ansvarsutredningen som Mats Sjöstrands utredning ”Statens regionala förvaltning” 2012. Ingen av dessa utredningar har lett till konkreta förslag från regeringens sida. Av Indelningskommitténs direktiv (Dir. 2015:77) framgår dock att kommittén skall analysera behovet av en samordnad regionindelning för vissa statliga myndigheter, med utgångspunkt i tidigare genomförda analyser och med beaktande av befintliga regionala indelningar vid olika myndigheter. Om kommittén finner att ett sådant behov finns skall de myndigheter identifieras för vilka en geografisk samordning kan vara relevant för både staten som helhet och för kommunsektorn. De statliga myndigheter som i första hand ingår i vardagssamverkan med landstinget och kommunerna är Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassam men samverkan sker också med Polisen, Åklagarmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Trafikverket m.fl. myndigheter. Det kan noteras att alla dessa myndigheter har olika geografiska indelningar. Skrivningarna i detta avsnitt är hämtade från respektive myndighets hemsida. Utöver de myndigheter som redovisas har ytterligare ett par myndigheter verksamhet förlagd i Sörmland: • Energimarknadsmyndigheten med huvudkontor i Eskilstuna • Statens energimyndighet med huvudkontor i Eskilstuna • Fortifikationsverket med huvudkontor i Eskilstuna • Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen med huvudkontor i Katrineholm

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 31(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.1 Arbetsförmedlingen

Uppdrag Arbetsförmedlingens övergripande mål är att underlätta för arbetssökande och arbetsgivare att hitta varandra och att prioritera stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. På Arbetsförmedlingens ansvar ligger även att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Utöver detta har Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för vissa nyanländas etablering på arbetsmarknaden. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår även arbetslivsinriktad rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan. Organisation Arbetsförmedlingens operativa förmedlingsverksamhet ligger inom tre regioner, region syd, region mitt och region nord, vilka tillsammans bildar elva marknadsområden. Utöver tio geografiskt indelade marknadsområden finns ett särskilt marknadsområde för Arbetsförmedlingens nationella service. Inom avdelningen Rehabilitering till arbete finns 40 operativa enheter. Enheterna sträcker sig verksamhetsmässigt över flera kommuner men inom samma marknadsområde. Undantaget är de enheter som är specifikt inriktade mot arbetssökande med funktionshinder inom syn, döv eller hörsel. Dessa enheter arbetar övergripande i flera marknadsområden. Sörmland ingår tillsammans med Stockholm, Gotland, Uppsala, Västmanland, Örebro, Dalarna, Värmland och Östergötland i region mitt. Sörmland och Östergötland bildar tillsammans marknadsområde Södra Mälardalen/Östergötland. Västmanland och Uppsala ingår i marknadsområde Norra Mälardalen. Örebro, Värmland och Dalarna ingår i marknadsområde Västra Svealand.

Närvaro i Sörmland Arbetsförmedlingen har bemannade lokal kontor i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping samt Strängnäs. Styrning Regeringen utfärdar årligen ett regleringsbrev till Arbetsförmedlingen med övergripande mål och prioriteringarna för det kommande året. Med utgångspunkt från regleringsbrevet beslutar Arbetsförmedlingens styrelse om interna riktlinjer för verksamheten. Huvudkontoret finns i Stockholm och Arbetsförmedlingens organisation leds av en generaldirektör.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 32(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.2 Arbetsmiljöverket

Uppdrag Arbetsmiljöverket har regeringens uppdrag att se till att arbetsmiljön uppfyller arbetsmiljölagens krav om att alla ska ha en bra och utvecklande arbetsmiljö. Verksamheten tar fram juridiskt bindande föreskrifter, inspekterar arbetsställen och sprider information om arbetsmiljöregler. Organisation Arbetsmiljöverket är indelad i sju avdelningar, Inspektion, Juridik, Regler, Administration och analys, Kommunikation, Internationella frågor samt HR. Inspektionsverksamheten vars huvudsakliga uppgift är att svara för tillsyn enligt arbetsmiljölagstiftningen är uppdelad på fem regioner: region nord, region mitt, region öst, region väst och region syd. Sörmland tillhör tillsammans med Stockholms, Östergötlands och Gotlands län region öst. Regionkontoret ligger i Stockholm och ett filialkontor finns i Linköping.

Närvaro i Sörmland Arbetsmiljöverket har inget lokalkontor i Sörmland. Styrning Arbetsmiljöverket är en av Arbetsmarknadsdepartementets myndigheter. Verksamheten leds av en generaldirektör. Myndigheten har också ett insynsråd.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 33(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.3 Försäkringskassan

Uppdrag Försäkringskassans uppdrag är att besluta om och betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Organisation Försäkringskassan har ingen regional indelning utan myndigheten är indelad i avdelningar utifrån människors behov av stöd i olika livssituationer: • Tillfälligt nedsatt arbetsförmåga • Funktionsnedsättning eller varaktigt nedsatt arbetsförmåga • Väntar eller har barn • Ny i Sverige eller arbetssökande Försäkringskassans huvudkontor finns i Stockholm. Närvaro i Sörmland För det personliga kundmötet finns ett hundratal myndighetsgemensamma servicekontor och ett mindre antal lokala kontor. Servicekontoren drivs i samverkan med Skatteverket och medarbetarna utför tjänster relaterade till såväl Försäkringskassans som Skatteverkets och Pensionsmyndighetens verksamhet. I Sörmland finns servicekontor i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping samt Strängnäs. Styrning Försäkringskassans verksamhet styrs genom Myndighetsförordningen, Instruktion för Försäkringskassan och regeringens årliga regleringsbrev. Verksamheten leds av en generaldirektör. Myndigheten har också ett insynsråd bestående av generaldirektören samt ytterligare tre personer. Insynsrådets medlemmar utses av regeringen.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 34(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.4 Kriminalvården

Uppdrag Kriminalvården har ansvar för landets häkten, fängelser och frivård. Uppdraget är att tillsammans med polis, åklagare och domstolar minska brottsligheten och öka människors trygghet. Organisation Kriminalvården är indelad i sex geografiska regioner med ett regionkontor i vardera region. Sörmland tillhör region Mitt tillsammans med Uppsala, Västmanland, Örebro samt Värmlands län. Regionkontoret finns i Örebro. Vid huvudkontoret i Norrköping finns nio avdelningar, ett servicecenter, staben för den nationella transportenheten samt internrevisionen. De 33 häktena, 46 anstalterna och 35 frivårdskontoren är fördelade över hela Sverige.

Närvaro i Sörmland Kriminalvården har anstalter i Eskilstuna, Strängnäs samt Nyköpings kommun, utöver det finns ett häkte i Nyköping. Frivårdskontor finns i Eskilstuna och Nyköping. Styrning Kriminalvården hör till Justitiedepartementets ansvarsområde. Regeringen utfärdar årligen ett regleringsbrev till myndigheten med uppgifter om anslag, mål och särskilda uppdrag. Hur Kriminalvården ska arbeta slås fast av regeringen i en instruktion. I instruktionen finns bland annat regler om myndighetens organisation och arbetssätt. I myndighetsförordningen står hur Kriminalvårdens ledning ska vara sammansatt, vad som är ledningens ansvar och vilka myndighetens uppgifter är. Myndigheten leds av generaldirektören.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 35(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.5 Kronofogdemyndigheten

Uppdrag Kronfogdemyndighetens uppdrag är att skapa balans mellan den som ska ha betalt och den som ska betala. Den som inte fått betalt skall få hjälp, men det är också myndighetens uppgift att se till att den som har en skuld får stöd och vägledning för att reda ut sin situation. Myndigheten beslutar om skuldsanering och är tillsynsmyndighet för konkursförvaltning. Myndigheten har även ett uppdrag att arbeta förebyggande genom att sprida information och öka kunskaperna hos personer som riskerar att tappa kontrollen över sin ekonomi. Organisation Kronofogden är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Förutom stab- och stödfunktionerna på huvudkontoret i Stockholm är myndigheten indelade i tre övergripande verksamhetsområden. Närvaro i Sörmland Myndigheten har ett kontor i Eskilstuna. Styrning Myndigheten arbetar på uppdrag från riksdag och regering och leds av rikskronofogden. Myndigheten har ett insynsråd som leds av rikskronofogden, och utses av regeringen. Insynsrådet har inga beslutsbefogenheter utan ska utöva insyn och ge myndighetschefen råd. 2.7.6 Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Uppdrag IVO:s främsta uppgift är att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Inom ramen för IVO:s uppdrag ska myndigheten särskilt arbeta med att utveckla följande områden: • Analys – IVO ska regelbundet analysera och dra generella slutsatser av brister och missförhållanden i verksamheterna inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. • Riskbaserad tillsyn – IVO ska utveckla rutiner för att planera tillsyn grundad på egen riskanalys. Riskanalysen ska baseras på iakttagelser från såväl den egna tillsynen som andra aktörer. • Vägledning – IVO ska inom ramen för tillsynen lämna råd och ge vägledning till verksamheterna i vård och omsorg. • Tillsynsåterföring – IVO ska återföra brett vad de ser i tillsynen. Detta för att skapa ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Tillsynsuppdraget omfattar även handläggning av anmälningar, till exempel lex Sarah, lex Maria, och kommunernas skyldighet att rapportera ej verkställda beslut. IVO ansvarar också för register över verksamheter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 36(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Organisation Arbetet med den operativa tillsynen bedrivs vid sex regionala avdelningar, placerade i Umeå (nord), Örebro (mitt), Stockholm (öst), Jönköping (sydöst), Göteborg (sydväst) och Malmö (syd). Sörmland ingår i region mitt tillsammans med Uppsala, Gävleborgs, Västmanlands, Dalarnas, Värmlands, och Örebro län. Samtliga regionala avdelningar ansvarar för: • Tillsyn över verksamheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. • Tillsyn över legitimerad personal, inklusive anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) angående återkallelse av legitimation och annan behörighet. • Enskildas klagomål mot hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Avdelningen för tillståndsprövning, belägen i Stockholm, ansvarar för tillståndsprövning för enskilda verksamheter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och viss tillståndsprövning inom hälso- och sjukvården. Följande områden är centraliserade och hanteras av avdelningen i Stockholm (Öst) för hela myndighetens räkning: • Tillsyn och arbete i övrigt kopplat till blod- och vävnadsverksamheter. • Samordning angående medicintekniska produkter och apotekstillsyn. • Hantering av alla ärenden som rör förstöring av patientjournaler. Den regionala avdelningen i Örebro har ett centralt ansvar för överflyttning av ärenden mellan kommuner enligt socialtjänstlagen.

Närvaro i Sörmland Myndigheten har ingen verksamhet förlagd i Sörmland. Styrning IVO är en enrådighetsmyndighet med en generaldirektör som myndighetschef, som ensamt ansvarar inför regeringen för verksamheten. Vid IVO finns ett insynsråd som utöver generaldirektören består av sju personer. Rådet utses av regeringen och har inga beslutsbefogenheter. Dess uppgifter är att utöva insyn och att ge generaldirektören råd.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 37(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.7 Länsstyrelsen

Uppdrag Sverige är indelat i 21 län. Länsstyrelsen är en statlig myndighet och regeringens företrädare i länen. Länsstyrelsen är en länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering och centrala myndigheter å den andra. Länsstyrelsen ska se till att de mål och beslut som riksdagen och regeringen slagit fast inom en rad olika politikområden uppnås samtidigt som hänsyn tas till länets förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. En av Länsstyrelsens roller är att fungera som förvaltningsmyndighet. Arbetet innefattar bland annat att utfärda tillstånd, fördela EU-bidrag, hantera överklaganden av kommunala beslut och att utöva tillsyn. En annan viktig roll är att främja utvecklingen i länet på olika områden för att skapa sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Det kan till exempel handla om att ta initiativ till och samordna statliga insatser i länet inom frågor som rör näringsliv, infrastruktur, landsbygdsutveckling med mera. Länsstyrelsen samordnar en mängd olika uppgifter och uppdrag i samråd med regionala myndigheter, organisationer och andra aktörer. Allt från att vara valmyndighet till att samordna och stödja länets aktörer inom området krisberedskap. Länsstyrelsen arbetar med frågor som rör bland annat miljö, natur, kultur, lantbruk och landsbygd, näringsliv, social utveckling, jämställdhet, djurskydd, integration, transporter, infrastruktur och bostäder. Närvaro i Sörmland Cirka 155 (65 % kvinnor och 35 % män) medarbetare arbetar på Länsstyrelsen, i huvudsak indelade i fem enheter, administrativa enheten, juridiska enheten, landsbyggdsenheten, naturoch miljöenheten samt samhällsbyggnadsenheten. Medelåldern är 46 år. Styrning Länsledningen består av landshövdingen och länsrådet, som båda utses av regeringen. Regeringen utser även åtta ledamöter som bildar Länsstyrelsens råd, med uppgift att vara ett stöd till landshövdingen. I rådet ingår såväl förtroendevalda som representanter från statlig och privat sektor.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 38(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.8 Mälardalens högskola

Uppdrag Mälardalens högskola är en av Sveriges större högskolor, med 14 000 studenter och 900 medarbetare. Höskolan fokuserar på forskning som genererar lösningar. Genom samverkan med det omgivande samhället skapas värde och nytta, regionalt, nationellt och internationellt. Högskolan erbjuder 52 program och 1 000 kurser inom fyra utbildningsområden; lärarutbildningar, teknikutbildningar, hälso- och välfärdsutbildningar och ekonomiutbildningar. Organisation Högskolan är organiserad i fyra akademier (ekonomi, samhälle, teknik, hälsa, vård, välfärd, innovation, design, teknik, utbildning, kultur och kommunikation). Vid sidan om akademierna finns förvaltningen, ett administrativt stöd till högskolans verksamheter. Förvaltningen har ett samordnande ansvar för beredning av ärenden inför beslut av högskolestyrelse, rektor och fakultetsnämnder. Förvaltningen ska också säkerställa väl fungerande processer inom områdena myndighetsutövning mot enskild, studentservice, personal, ekonomi, information/kommunikation, lokalförsörjning, IT-stöd, juridik och ledningsstöd. Närvaro i Sörmland Högskolan har sitt huvudcampus i Eskilstuna och Västerås, men bedriver även utbildning i Nyköping, Södertälje och Nacka. Styrning Mälardalens högskola är en statlig myndighet, direkt underställd regeringen. Högskolans övergripande verksamhet leds av högskolestyrelsen. Rektor är myndighetschef och direkt underställd styrelsen.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 39(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.9 Migrationsverket

Uppdrag Migrationsverkets uppdrag är bland annat att pröva ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller få svenskt medborgarskap. Inom flyktingmottagandet erbjuder Migrationsverket asylsökande boende och pengar till mat under tiden de väntar på besked i asylärendet. När en flykting fått tillstånd att stanna i Sverige betalar myndigheten ut statlig ersättning till kommuner och landsting. Om en asylsökande får avslag på sin ansökan är Migrationsverket aktiv i arbetet med att få personen att lämna Sverige. När en asylsökande har beviljats tillstånd att bo i Sverige är det främst kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen som har uppdraget att arbeta med integrationen in i det svenska samhället. Organisation Migrationsverkets organisation leds av en generaldirektör och består av en operativ verksamhet, indelad i sex regioner, en kvalitetsavdelning, ett huvudkontor i Norrköping samt ett antal fristående funktioner. Inom varje region finns enheter som tar emot asylsökande och prövar olika typer av ansökningar om uppehållstillstånd. Sörmland tillhör tillsammans med Östergötland och Jönköpings län region öst. I den operativa verksamheten ingår också två nationella avdelningar, förvar och förvaltningsprocess. På förvaren, som är låsta avdelningar, vistas asylsökande och andra utlänningar som ska vara tillgängliga när de ska lämna landet. Förvaltningsprocess hanterar ärenden som har överklagats, företräder Migrationsverket i domstol samt prövar om det finns hinder för en person att återvända.

Närvaro i Sörmland Migrationsverket har en enhet samt ett förvar i Flen. Styrning Migrationsverket får sitt uppdrag från riksdag och regering, som lägger fast den svenska asyloch migrationspolitiken. Myndigheten leds av en generaldirektör. Regeringen utser också ett insynsråd som har till uppgift att följa verksamheten och dess utveckling samt vara ett stöd för generaldirektören.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 40(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.10 Pensionsmyndigheten

Uppdrag Pensionsmyndighetens uppdrag är att administrera och betala ut den allmänna pensionen, men också att ge såväl generell som individuell information om pensionen. Konkret innebär det att Pensionsmyndigheten ska åstadkomma: • • • • • •

Rätt pension i rätt tid till alla pensionärer. Möjlighet för pensionsspararna att förstå, förutse och kunna påverka hela sin pension. Enkel, neutral och pålitlig hjälp till sparare. Att pensionärer och pensionssparare blir starkare som konsumenter. Pålitliga fakta och analyser om pensioner till regeringen och andra intresserade. Effektiv pensionsadministration till låg kostnad för alla pensionärer och pensionssparare.

Organisation Pensionsmyndigheten har verksamhet på åtta orter runt om i landet (Luleå, Söderhamn, Gävle, Karlstad, Stockholm, Visby, Växjö och Halmstad). Generaldirektören och myndighetens stabsfunktioner finns i Stockholm. Myndigheten är organiserad i en ledningsstab och sju avdelningar: • IT-avdelningen • Administrativa avdelningen • Juridikavdelningen • Utvecklingsavdelningen • Analysavdelningen • Kommunikationsavdelningen • Produktionsavdelningen Pensionsmyndigheten samverkar med Försäkringskassan och Skatteverket kring de lokala servicekontor som finns runt om i landet. Servicekontoren hjälper medborgare med frågor om pension, socialförsäkring och skatt. Närvaro i Sörmland Pensionsmyndigheten har ingen verksamhet förlagd i Sörmland förutom den hjälp som kan erhållas av medborgare på servicekontoren i Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Nyköping. Styrning Myndigheten leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen ansvarar för verksamheten. Generaldirektören i sin tur ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 41(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.11 Polismyndigheten

Uppdrag Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor ska känna sig trygga där de bor och vistas. Myndighetens uppdrag och inriktning tar sin utgångspunkt i bland annat polislagen, instruktionen för Polismyndigheten samt regleringsbrevet. Organisation Polismyndigheten organiseras i sju polisregioner, sju nationella avdelningar och ett kansli. De sju polisregionerna har helhetsansvar för polisverksamheten inom ett angivet geografiskt område. Ansvaret omfattar bland annat utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service. Arbetet i regionen leds av en regionpolischef. Sörmland tillhör tillsammans med Jönköpings län och Östergötlands län region öst. Huvudort för regionen är Linköping. Inom respektive region finns såväl så kallade polisområden som lokalpolisområden.

Närvaro i Sörmland För region öst finns tre polisområden: Sörmland, Östergötland och Jönköping. I Sörmlands polisområde finns därutöver tre lokalpolisområden: Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Styrning Polismyndigheten leds av rikspolischefen som utses av regeringen. Den demokratiska insynen sker genom ett nationellt insynsråd. Utöver det nationella insynsrådet finns även sju regionpolisråd. Ledamöterna i insynsråden utses av regeringen.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 42(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.12 Skatteverket

Uppdrag Skatteverkets huvuduppgifter är att ta in skatter, sköta folkbokföringen, registrera bouppteckningar och vara borgenär åt staten. Organisation Skatteverket består av ett huvudkontor som leder och styr de sju skatteregionerna. Huvudkontoret som finns i Stockholm, leds av generaldirektören och består av verksledningen och sex avdelningar (IT-, administrativa-, rätts-, produktions-, kommunikations- och ekonomiavdelningen). Till huvudkontoret hör även allmänna ombudet, personalansvarsnämnden, internrevisionsenheten och skatterättsnämndens kansli. Skatteverket är också huvudman för Statens personadressregister, SPAR. Det är regionerna med sina skattekontor som hanterar skatteärenden för medborgare och företag, ärenden om folkbokföring, fastighetstaxering och bouppteckningar. De gör även brottsutredningar, utfärdar id-kort samt bevakar statens fordringar. Sörmland ingår i region öst tillsammans med Gotland, Östergötland och Jönköpings län.

Närvaro i Sörmland Skatteverket har kontor i Eskilstuna och Nyköping. Utöver dessa finns också servicekontor i Katrineholm samt Strängnäs. Styrning Skatteverket lyder under regeringen men är en fristående myndighet. Det betyder att regeringen inte kan påverka enskilda personers eller företags skattefrågor. Skatteverket är en så kallad enrådighetsmyndighet, som i stället för styrelse har ett insynsråd. Myndighetschefen är ordförande i insynsrådet och håller rådet informerat om verksamheten. Insynsrådet ska utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 43(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.13 Skolinspektionen

Uppdrag Skolinspektionen är den statliga myndighet som granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Verksamheten har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Barn- och elevombudet (BEO), är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt en självständig funktion. BEO arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skola och förskola. Skolväsendets överklagandenämnd (ÖKN) är en egen myndighet som får sina kansliresurser från Skolinspektionen. Nämnden prövar överklaganden av vissa beslut inom skolväsendet. Organisation På Skolinspektionens huvudkontor i Stockholm finns verksledningen tillsammans med centrala funktioner för hela myndigheten. (avdelningen för verksamhetsstöd, rätts- och tillståndsavdelningen, analys- och statistikavdelningen samt kommunikationssekretariatet). Utöver ledning och centrala funktioner finns fem regionala tillsynsavdelningar (Lund, Göteborg, Linköping, Stockholm samt Umeå). Tillsynsavdelningarna arbetar med regelbunden tillsyn, kvalitetsgranskningar och anmälningsärenden. Sörmland tillhör region Linköping tillsammans med Örebro, Kalmar och Östergötlands län.

Närvaro i Sörmland Skolinspektionen har ingen verksamhet förlagd i Sörmland. Styrning Generaldirektören är chef för Skolinspektionen och ytterst ansvarig för myndighetens verksamhet. Verksamheten har ett insynsråd med ledamöter utsedda av regeringen. Insynsrådets uppgift är att utöva insyn i myndighetens verksamhet och ge myndighetschefen råd.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 44(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.14 Skolverket

Uppdrag Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolan, förskolan, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet. Myndigheten ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Skolverket ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever. Myndigheten tar fram måldokument för verksamheterna, kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Myndigheten ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och genomför nationella uppföljningar och utvärderingar samt ansvarar för svenskt deltagande i internationella kunskapsmätningar. Skolverket fördelar finansiellt stöd och bidrag till verksamheterna och svarar för särskild utbildning för rektorer. Myndigheten ska också besluta om och utfärda legitimationer för lärare och förskollärare. Skolverkets ansvar omfattar även Lärarnas ansvarsnämnd. Organisation Skolverket är organiserat i fyra avdelningar (utbildning, utvärdering, utveckling samt administration). Utöver dessa finns flera myndighetsövergripande funktioner såsom rättsekretariat, upplysningstjänst, kommunikation och internrevision. Närvaro i Sörmland Skolverket har ingen verksamhet förlagd i Sörmland. Styrning Regeringen utfärdar årligen ett regleringsbrev till Skolverket med övergripande mål och prioriteringarna för det kommande året. Myndigheten leds av en generaldirektör.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 45(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.15 Socialstyrelsen

Uppdrag Socialstyrelsen är en myndighet under Socialdepartementet med en bred verksamhet som rör socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen arbetar bland annat med att: • • • • •

Ta fram och utveckla statistik, regler, kunskap och stöd till vården och omsorgen inom områden som till exempel psykisk ohälsa, äldre, funktionshinder samt barn och unga. Följer upp och utvärderar hur vården och omsorgen fungerar när det gäller till exempel väntetider, tillgänglighet och personaltillgång. Tar fram föreskrifter och allmänna råd om hur man lever upp till föreskrifternas krav. Prövar och utfärdar legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper. Har beredskap inför allvarliga händelser och samordnar vid behov delar av hälso- och sjukvårdens insatser.

Socialstyrelsen leder också ett antal rådgivande och beslutande råd och nämnder, till exempel rättsliga rådet och etiska rådet samt Rådet för styrning med kunskap – ett samarbete mellan nio myndigheter som ska driva på utvecklingen inom vården och omsorgen. Organisation Verksamheten finns i Stockholm och är uppdelad på tre stödavdelningar (generaldirektörens stab, kommunikationsavdelningen och avdelningen för verksamhetsstöd) samt fem sak avdelningar (statistik och jämförelser, regler och behörighet, kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården, kunskapsstyrningen för socialtjänsten samt utvärdering och analys). Närvaro i Sörmland Socialstyrelsen har ingen verksamhet förlagd inom länet. Styrning Socialstyrelsens verksamhet leds av en styrelse. Styrelsen som utses av regeringen är Socialstyrelsens högsta beslutande organ och har det yttersta ansvaret för alla beslut som rör verksamheten. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten i enlighet med styrelsens direktiv. Generaldirektör är myndighetens chef och ansvarar för den löpande verksamheten inför styrelsen.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 46(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.16 Trafikverket

Uppdrag Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna. Trafikverket prövar också frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring och verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av avtal. Trafikverket omfattar verksamheten vid tidigare Banverket, Vägverket, Rikstrafiken och Rederinämnden samt den långsiktiga planeringen vid Sjöfartsverket och Transportstyrelsen. Även en del av tidigare Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) finns i dag hos Trafikverket. Organisation Trafikverket med huvudkontor i Borlänge är organiserat med fem verksamhetsområden (planering, trafikledning, underhåll, investering och stora projekt) och sju centrala funktioner. Trafikverkets kontor är uppdelat i sex regioner. Sörmland tillhör Region Öst tillsammans med Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län.

Närvaro i Sörmland Region Öst har sitt regionkontor i Eskilstuna. Förutom regionkontoret finns också kontor i Uppsala, Västerås, Örebro och Linköping. Styrning Trafikverket leds av generaldirektören och en styrelse utifrån regeringens regleringsbrev.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 47(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.17 Transportstyrelsen

Uppdrag Det övergripande målet för Transportstyrelsens verksamhet är att säkra en transportförsörjning som är både långsiktigt hållbar och samhällsekonomiskt effektiv, och som bidrar till konkurrenskraft i näringslivet. Uppdraget består i att skapa ett effektivt system som utnyttjar de resurser som finns till hands så rationellt och kostnadseffektivt som möjligt. Utöver detta övergripande transportpolitiska mål finns funktionsmål som handlar om tillgänglighet för alla och hänsynsmål som rör säkerhet, miljö och hälsa. För att nå dessa mål utformar Transportstyrelsen regler, utfärdar tillstånd och utför tillsyn inom de fyra trafikslagen väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Det kan handla om regler för hur människor och gods får fraktas, om förartillstånd eller tillstånd för näringsverksamhet. Utöver regler, tillstånd och tillsyn hanteras register och statistik över fordon och förare inom samtliga trafikslag. Transportstyrelsen bedriver också som myndighet uppbördsverksamhet, där man förmedlar statliga pengar till sådant som inte har direkt med myndighetens verksamhet att göra, samt marknadsövervakning för samtliga trafikslag. Marknadsövervakningsverksamheten syftar till att säkerställa att Transportstyrelsen bidrar till ett konkurrenskraftigt transportsystem – att marknadens olika aktörer har samma spelregler och att ingen ges otillbörliga fördelar. Organisation Transportstyrelsen har ingen regional indelning utan myndigheten är organisatoriskt indelad i nio avdelningar: • Körkortsavdelningen • Sjö- och luftfartsavdelningen • Skatte- och avgiftsavdelningen • Fordonsregistrerings- och ärendestödsavdelningen • Väg- och järnvägsavdelningen • Ekonomiavdelningen • IT-avdelningen • Kommunikationsavdelningen • Personalavdelningen Myndigheten finns på 14 orter i landet, varav den största delen av verksamheten finns i Borlänge, Norrköping och Örebro. Huvudkontoret ligger i Norrköping. Närvaro i Sörmland Myndigheten har ingen närvaro i Sörmland. Styrning Transportstyrelsen är en styrelsemyndighet, vilket innebär att den leds av en styrelse som är ansvarig för att verksamheten bedrivs effektivt och med god intern styrning och kontroll i enlighet med regeringens regleringsbrev. Generaldirektören ingår i styrelsen och ansvarar för den löpande verksamheten.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 48(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.7.18 Åklagarmyndigheten

Uppdrag Det övergripande målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Åklagarmyndigheten ska bidra genom att de som begår brott ställs till ansvar för sina handlingar och att detta sker på ett effektivt och rättssäkert sätt. Organisation Den operativa åklagarverksamheten utövas i sju geografiska åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Sörmland ingår tillsammans med Östergötland och Jönköping i åklagarområde Öst. Åklagarområdena består av landets 32 allmänna kammare, som har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län. I Stockholm och Malmö finns flera åklagarkammare. Nationella åklagaravdelningen består av de riksenheter som har ett nationellt ansvar – en för bekämpning av korruption, en som handlägger miljö- och arbetsmiljömål och en för säkerhets- och terroristmål. Myndigheten har också tre internationella åklagarkammare. Här finns specialistkompetens för att bekämpa den organiserade, gränsöverskridande brottsligheten och för det internationella åklagarsamarbetet. Internationella åklagarkamrarna i Malmö och Göteborg ingår i Åklagarområde Syd respektive Väst. Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum har i uppgift att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden. Rättslig uppföljning och tillsyn utövas också här.

Närvaro i Sörmland Åklagarkammare finns i Eskilstuna, Nyköping, Linköping, Norrköping samt Jönköping. Åklagarkammaren i Eskilstuna handlägger brott som begåtts i Eskilstuna och Strängnäs kommuner. Kammaren arbetar mot tingsrätten i Eskilstuna. Åklagarkammaren i Nyköping handlägger brott som begåtts i Nyköping, Gnesta, Trosa, Oxelösund, Katrineholm, Flen och Vingåkers kommuner. Kammaren arbetar mot tingsrätten i Nyköping. Styrning Åklagarmyndigheten leds av riksåklagaren. Uppdrag och mål definieras i det årliga regleringsbrevet från regeringen. Vid Åklagarmyndigheten finns ett insynsråd vars ledamöter utses av regeringen. Rådets uppgift är att utöva insyn och ge myndighetschefen råd.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 49(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.8 Regional samverkan Huvudmännen i Sörmland deltar i ett stort antal samverkansfora i olika sakfrågor. Vissa fora går utanför länets gränser, andra avser samverkan inom länet eller delar av länet och ytterligare några har statlig medverkan. Nedan presenteras samverkansfora indelade i storregional samverkan, inomregional samverkan med eller utan statlig medverkan samt mellankommunal samverkan. Materialet är hämtat dels från rapporten Genomlysning av den regionala organisationen i Sörmland21, dels från respektive samverkansforas hemsida.

21

Rapport Genomlysning av den regionala organisationen i Sörmland 2014

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 50(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Storregional samverkan 2.8.1 MÄLAB

Uppdrag De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län träffade 2012 en gemensam avsiktsförklaring och sedermera ett samverkansavtal om gemensam utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Samverkan mellan parterna omfattar ett gemensamt åtagande att genomföra och utveckla ett storregionalt sammanhållet stomnät med samordnad trafikering, garanterad fordonsförsörjning, samordnat pris- och biljettsystem och en gemensam information och marknadsföring. Målet är att skapa ett transportsystem: • Där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till ett attraktivt Stockholm, Gotland och Östra Mellansverige i samverkan. • Där utvecklingen är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. • Där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. • Där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling. Medlemmar MÄLAB ägs gemensamt av Stockholms läns landsting (35 %), Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet (13 %), Landstinget i Uppsala län (13 %), Landstinget Västmanland (13 %), Region Örebro län (13 %) och Region Östergötland (13 %).

Styrning Verksamheten leds av en bolagsstyrelse med 12 ledamöter och 12 suppleanter och en verkställande direktör. Sörmland representeras i bolagsstyrelsen med två ledamöter och två suppleanter. Finansiering Kostnaderna för bolagets allmänna förvaltning finansieras av parterna i förhållande till aktieinnehav medan kostnader för träffade trafikavtal fördelas i enlighet med särskilt träffad överenskommelse. Sörmlands andel av det totala aktieinnehavet i MÄLAB uppgår till 13

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 51(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

procent. För 2016 uppgår Sörmlands sammanlagda budget till 118 293 tkr, varav 1 468 tkr för bolagets allmänna förvaltning, 3 825 tkr för program Ny trafik och 113 000 tkr för trafikavtal. 2.8.2 Mälardalsrådet

Uppdrag Mälardalsrådet är en ideell och politiskt styrd organisation som arbetar för en internationellt konkurrenskraftig och hållbar storstadsregion. Mälardalsrådets roll är att vara en storregional mötesplats för medlemmarna - kommuner och landsting i Stockholm-Mälarregionen - men också för samverkan mellan politik, näringsliv och akademi. Mälardalsrådet driver processer inom tre områden: • Infrastruktur och kommunikationer - En bättre sits. En bättre sits arbetar för internationell tillgänglighet, rimlig pendling mellan regionala noder, klimatsmarta, effektiva godstransporter samt framkomliga och trafiksäkra vägar. Sju län deltar i satsningen. • Kunskaps- och kompetensförsörjning – Stjärnbildning. Målet för verksamheten är att bidra till ökad samordning och en bred förankrad samsyn i kompetensförsörjningsfrågor, som bidrar till att stärka Stockholm-Mälarregionen som kunskapsregion och till regionens hållbara utveckling och tillväxt. • Internationell benchmarking - Mälardalsrådets benchmarkingarbete syftar till att inhämta kunskap om regionens position i globala jämförelser, samt utbyta erfarenheter med andra ledande regioner. Processen ska även vara metodstöd till fokusområden inom infrastruktur och transport samt kunskaps- och kompetensförsörjning. Respektive område får sitt mandat av Mälardalsrådets styrelse och drivs i processform av Mälardalsrådets kansli. Rådets kansli finns i Stockholm. Medlemmar Mälardalsrådets medlemmar består av 57 kommuner samt Stockholms-, Sörmlands-, Västmanlands-, Uppsala-, och Örebro län. Samtliga kommuner och landstinget i Sörmland är medlemmar.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 52(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Styrning Mälardalsrådets verksamhet leds av styrelsen. Styrelsen väljs för en mandatperiod om fyra år och består av 19 ledamöter och 19 suppleanter. Styrelsens sammansättning avspeglar valresultatet i kommunerna i det senaste valet. Styrelsearbetet leds av ett presidium. Finansiering Verksamheten finansieras dels via en grundavgift, dels via en rörlig avgift om 0,85 kr/invånare. I fast grundavgift betalar Eskilstuna kommun samt Landstinget Sörmland vardera 225 tkr per år. Katrineholm, Nyköping och Strängnäs kommun betalar en grundavgift på 50 tkr per år, övriga kommuner 20 tkr per år. Sammantaget investerar länet årligen totalt sett 1 207 tkr i Mälardalsrådet. 2.8.3 Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen

Uppdrag Enligt beslut av riksdag och regering är riket indelat i sex sjukvårdsregioner. Var och en av dessa regioner skall samarbeta om frågor som rör sjukvård. Samverkan utövas genom en Samverkansnämnd eller motsvarande, nämnden är således ett regionalt politiskt organ för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Samtliga ingående huvudmän fattade under 2015 beslut om ett nytt samverkansavtal för 20162019. Det övergripande målet med avtalet är att alla invånare i sjukvårdsregionen ska ha tillgång till en jämlik hälso- och sjukvård av god kvalitet på lika villkor som bidrar till en god hälsa och till ett effektivt resursutnyttjande. Parterna skall också värna och utveckla universitetssjukhusen och andra enheter inom sjukvårdsregionen som utgör centra för regionvård, forskning, utveckling och utbildning. I avtalet regleras också pris- och ersättningssystem för den vård som köps vid universitetssjukhusen. Avtalet reglerar samverkan inom följande områden: • Regionvård • Vård vid universitetssjukhus – Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Örebro universitetssjukhus. • Kunskapsstyrning och medicinsk samverkan – samverkan kring implementering av nationella riktlinjer. • Kompetensförsörjning och utbildning – underlätta framtida kompetensförsörjning och förstärka påverkan på regionens lärosäten vad avser vårdutbildningarnas utformning, dimensionering och innehåll. • Upphandling – bidra till ett strategiskt, effektivt och kvalitativt inköpsarbete på lokal, sjukvårdsregional och nationell nivå. • Avtalsuppföljning och prissättning – samordna tillämpning, efterlevnad och utveckling av avtal om vård vid universitetssjukhus liksom framtagning av regional prislista. Förutom samverkan inom ovanstående områden finansierar hälso- och sjukvårdsregionen ett antal gemensamma verksamheter:

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 53(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

• • • • • • • • • • •

Regionalt Cancercentrum (RCC) – ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och förbättra cancervården i regionen. Regionalt biobankscentrum (RBC) – ett stöd till huvudmännens biobankssamordnare, vårdgivare, forskare, läkemedelsföretag samt allmänhet. Regionalt registercentrum – verka för tillkomst av nya kvalitetsregister och stimulera användning av dessa i kliniskt förändringsarbete. Arbets- och miljömedicin – två enheter, en i Uppsala och en i Örebro. Hornhinnebank på Universitetssjukhuset i Örebro – ska säkerställa regionens tillgång till hornhinnor för transplantation. Klinisk immunologi och transfusionsmedicin på Akademiska sjukhuset i Uppsala – ger specialiststöd till de transfusionsmedicinska verksamheterna i Västmanland, Gävleborg och Dalarna. Donationsverksamhet – regionens donationsansvariga läkare och sjuksköterska har till uppgift att informera och undervisa vårdpersonal på sjukhusen kring frågor om organdonation. Forskning – samverkan i det regionala forskningsrådet med syfte att stödja klinik och patientnära forskning. Programråd för Astma och KOL – kanslifunktionen finns i landstinget Dalarna. Regional Health Technology Assessment enhet (HTA) – Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro. Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar – samordnar de verksamheter inom sällsynta diagnoser som finns vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro.

Medlemmar I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ingår regionerna Örebro och Gävleborg samt landstingen Sörmland, Västmanland, Uppsala, Dalarna och Värmland.

Styrning Samverkansnämnden är sjukvårdsregionens politiska ledning. Nämnden består av tre (3) förtroendevalda och tre (3) ersättare från respektive region/landsting, som ingår i regionen. Samverkansnämndens arbetsutskott utgörs av nämndens ordförande, 1:e och 2:e vice ordförande samt ytterligare fyra (4) ledamöter.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 54(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Samverkansnämnden har en beredningsgrupp som ansvarar för aktiviteter och åtgärder kopplade till samverkansnämndens verksamhetsplan. Beredningsgruppen utgörs av tjänstemän som utsetts och har mandat av respektive region-/landstingsdirektör. Varje region/landsting representeras av en tjänsteman. De två universitetssjukhusen har därutöver en representant vardera. Finansiering Landstinget Sörmlands budget 2016, 10 751 tkr specificerat enligt nedan: Samverkansnämndens verksamhet – 219 tkr Regionala forskningsrådet – 1 535 tkr Regionalt cancercentrum (RCC) samt Regionalt biobankscentrum (RBC) – 3 300 tkr Arbets- och miljömedicin – 5 084 tkr Hornhinnebank – 106 tkr Donationsverksamhet – 150 tkr Regional Health Technology Assessment enhet (HTA) – 100 tkr Regionalt centrum för sällsynta sjukdomar – 257 tkr 2.8.4 Stockholm Business Alliance (SBA)

Uppdrag Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 53 kommuner i åtta län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. Arbetet delas in i tre delar investeringsfrämjande, internationell marknadsföring och näringslivsservice/NKI. Samarbetet bygger på ett femårigt avtal där Stockholm Business Region (SBR) har uppdraget att för regionens räkning och i samarbete med kommunerna genomföra de aktiviteter som pekas ut i den gemensamma verksamhetsplanen. Inom ramen för SBA-samarbetet arbetar SBR med att informera om regionens fördelar, identifiera prospekt, ta hand om förfrågningar och följa upp de etableringar och investeringar som görs. Utöver detta bidrar partnerkommunerna med lokala resurser. Den aktiva insatsen riktas i första hand mot ett antal utvalda branscher men alla investerare oavsett bransch ges en väg in i regionen. Den internationella marknadsföringen görs under det gemensamma budskapet Stockholm – the Capital of Scandinavia. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan genom att tillsammans i SBA aktivt arbeta med NKI-frågor. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. Verksamhetens gemensamma vision är att långsiktigt behålla positionen som Europas ledande hållbara tillväxtregion.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 55(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Medlemmar I partnerskapet ingår 53 kommuner i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Västmanland, Örebro, Gävleborg och Dalarna län. Samtliga kommuner i respektive län ingår inte. I Sörmland ingår samtliga kommuner utom Vingåkers kommun.

Styrning SBA leds operativt av en styrgrupp bestående av 10 kommundirektörer. Styrgruppens uppgift är att driva, följa upp och initiera förändringar inom partnerskapet samt förankra vad som sker i partnerskapet i resten av regionen. Vid behov finns möjlighet att inrätta en arbetsgrupp under styrgruppen för att utreda vissa viktiga frågor som styrgruppen beslutat om. Finansiering 2016 års budget för partnerskapet uppgår till 17,5 miljoner kronor. För 2016 betalar alla kommuner en avgift på 4 kronor per invånare och år, förutom Stockholm stad som betalar 8 kronor per invånare.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 56(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.8.5 Strukturfondpartnerskapet Östra Mellansverige

Uppdrag För att ge Socialfondsprogrammet en regional förankring har åtta regionala Strukturfondspartnerskap bildats i Sverige. De verkar både för Socialfonden och för Regionalfonden. De kan på så sätt se till att insatserna för de båda programmen samverkar. Strukturfonds-partnerskapen prioriterar mellan projektansökningar som kommer in till ESFrådet. För att ge Strukturfondspartnerskapen en legal grund antogs en lag den 1 juli 2007. Medlemmar Sörmland ingår i Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, tillsammans med Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland.

Styrning Partnerskapen är sammansatta av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, i vissa fall sametinget, företrädare för arbetsmarknadens organisationer och för berörda länsstyrelser, länsarbetsnämnder, intresseorganisationer och föreningar. Regeringen utser ordföranden i respektive Strukturfondspartnerskap. Finansiering Kostnader för Strukturfondspartnerskapet finansieras av medel ur socialfonden.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 57(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Samverkan mellan kommuner och landsting över länsgränsen 2.8.6 Fyra Mälarstäder i samverkan

Uppdrag Kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Västerås och Enköping har i sina respektive kommunstyrelser tecknat en avsiktsförklaring med syfte att forma ett gemensamt arbete i långsiktiga utvecklingsfrågor av strategisk inriktning. Detta eftersom invånare och näringsliv verkar regionalt och förväntar sig att kunna göra det oavsett kommungränser. Genom samverkan vill ingående kommuner gemensamt kunna erbjuda tjänster med bättre kvalitet, till lägre kostnad för invånare och aktörer i kommunerna. Vidare är målsättingen att lära av varandras framgångar och misstag och riva barriärer som försvårar förutsättningarna att bo, leva och verka i ingående kommuner. Avsiktsförklaringen omfattar åtta politikområden: • Att ta hand om Mälaren som en gemensam resurs. • Att utveckla en gemensam arbetsmarknad med god kompetensförsörjning och mångfald. • Att satsa på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren. • Att utveckla en väl fungerande kollektivtrafik som gynnar arbetspendling. • Att erbjuda attraktiva och trygga boendemiljöer, variationsrik rekreation och ett rikt kulturliv. • Att gå i täten för en hållbar tillväxt med ett starkt näringsliv, underlätta för företagsetableringar och investeringar. • Att utveckla besöksnäringen. • Att verka aktivt för att minska och effektivisera energianvändningen. Medlemmar Eskilstuna, Strängnäs, Enköping och Västerås kommuner. Styrning Samverkan leds av en styrgrupp med kommuncheferna. Därutöver finns flera samarbetsgrupper inom olika ämnesområden knutna till aktuella handlingsplaner. Finansiering Varje kommun svarar för sina kostnader. Vid behov av externa tjänster sker debitering per kommun efter kommunstorlek.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 58(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.8.7 Gemensam nämnd för samverkan mellan landstinget Sörmland och landstinget Västmanland (DU-nämnden)

Uppdrag Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland har inrättat en gemensam nämnd för samverkansfrågor, den så kallade DU-nämnden. Nämnden har följande uppgifter: • Samverka i strategiska frågor kring utvecklingen av landstingens regionala samarbete. • Vara beredningsorgan för ärenden till de gemensamma styrelsesammanträdena. • Att stimulera till och föreslå utveckling av samverkansområden. • Att stimulera till avtalssamverkan samt följa redan etablerad samverkan. • Att ansvara för upphandlings- och inköpsverksamhet. Medlemmar Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland. Styrning Landstinget Sörmland är värdlandsting och den gemensamma nämnden ingår i landstinget Sörmlands organisation. De båda landstingen väljer vardera tre ledamöter och tre personliga ersättare från respektive landstingsstyrelse. Till nämnden hör ett utskott för de båda landstingens inköpsverksamhet. Finansiering Inköpsverksamheten finansieras av de bägge ingående landstingen gemensamt. För landstinget Sörmland budgeteras kostnaderna för 2016 till 19,7 mnkr. Därutöver bekostas nämndens administrativa kostnader lika mellan landstingen, för landstinget Sörmland utgör detta 110 tkr för 2016. 2.8.8 Kolmårdensamverkan

Uppdrag En avsiktsförklaring undertecknades 2012 mellan kommunerna i södra Sörmland och norra Östergötland om att utveckla samarbetet för att stödja den funktionella region de tillsammans utgör. Syftet med samverkan är att möta medborgarnas behov och önskemål men också att vara en aktiv del av en växande storstadsregion. Samverkan rör frågor som bredbandsutbyggnad, utbildning, infrastruktur, kollektivtrafik och pendling samt arbetsmarknadsfrågor och översiktsplanering. Medlemmar Kolmårdensamverkan sker mellan kommunerna Katrineholm, Vingåker, Nyköping, Oxelösund, Norrköping och Finspång. Styrning Den politiska styrningen och samordingen sker genom kommunstyrelsens ordförande i respektive kommun. På tjänstemannanivå sker styrning och samordning av respektive kommuns kommundirektör.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 59(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Finansiering Ingen gemensam finansiering, respektive huvudman bidrar med insatt tid för samverkan. 2.8.9 Samhällskontraktet

Uppdrag Samhällskontraktet är ett avtal om fördjupad samverkan mellan kommun, landsting och högskola. Syftet med Samhällskontraktet är att höja kompetensnivån i regionen genom bland annat gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt, utbildningar som matchar arbetslivets behov och mötesplatser för lärande. Samhällskontraktet fokuserar på skola, omsorg, hållbar stadsutveckling samt framtidens arbetskraft. Parterna i Samhällskontraktet är eniga om att kompetensförsörjningen är den enskilt viktigaste komponenten i den regionala utvecklingen. Ambitionen är tydlig, utbildningsnivån behöver höjas, här spelar högskolan en viktig nyckelroll som kompetensförsörjare inom såväl skolans som vårdens verksamheter. Samhällskontraktet är också ett samspel mellan forskare och praktiker, idéer utvecklas och nyvunna erfarenheter och kunskaper sprids i båda riktningar. Kärnan i Samhällskontraktet är långsiktighet och att forsknings- och utvecklingsprojekten har sitt ursprung i verksamheterna. Samhällskontraktet utvecklas till en strategisk, långsiktig och stabil arena för kunskapsutveckling där regionens bästa står i fokus. Samhällskontraktets övergripande mål: • Höja kompetensnivån i regionen. • Stärka forskning och utbildning vid Mälardalens högskola. • Utveckla verksamheter och medarbetare inom offentlig sektor. • Skapa goda relationer i samverkan mellan högskolan och aktörer i offentlig sektor. Samhällskontraktets olika roller: • Samproducerande roll: Här möts ledande funktioner från högskolan och andra företrädare för offentlig sektor kring strategiska frågor om utbildning, forskning och kompetensförsörjning. • Utvecklande roll: Samhällskontraktet initierar och främjar forskning, utbildning, forskningsbaserad verksamhetsutveckling och innovationer i offentlig verksamhet. I utvecklingsarbetet engageras personal från både akademi och praktik. • Lärande roll: Samhällskontraktet prövar och utvecklar modeller och metoder för samverkan. Verksamheten följs upp och utvärderas, för att ta tillvara goda erfarenheter och lärdomar om hur samverkan kan styras och organiseras. • Kontaktskapande roll: Samhällskontraktet är en länk mellan högskolan och offentliga aktörer i regionen och arbetar för att skapa tydliga kontaktvägar. • Kommunicerande roll: Samhällskontraktet sprider kunskap och skapar dialog via seminarier, event och sociala medier. Det är också ett konkret exempel på samverkan och samproduktion mellan högskolan och andra delar av offentlig sektor som kan fungera som förebild regionalt, nationellt och internationellt.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 60(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Medlemmar Samhällskontraktets medlemmar består av Västerås stad, Eskilstuna kommun, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland och Mälardalens högskola. Styrning Samhällskontraktet leds av en styrelse med åtta ledamöter. Styrelsen utser själv sin ordförande. Styrelsen har i uppdrag att upprätta övergripande visioner och mål, förankra dessa i respektive organisation, samt se till att Samhällskontraktets mål uppfylls. Styrelsen beslutar om prioriterade områden och sätter upp ramarna för de olika verksamhetsområdena. Finansiering Under 2016 bidrar Landstinget Sörmland med 3 mnkr och Eskilstuna kommun med 5 mnkr. Inomregional samverkan kommun och landsting 2.8.10 Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Uppdrag Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland bildades till följd av den kollektivtrafiklag som trädde i kraft 1/1 2012. Myndigheten har det samlade ansvaret för kollektivtrafiken i länet. Enligt den överenskommelse som slöts 2013 har landstinget det ekonomiska ansvaret för järnvägstrafik samt regional busstrafik och kommunerna ansvarar för den lokala kollektivtrafiken. Myndigheten äger Länstrafiken Sörmland AB som ges i uppdrag att samordna upphandling och utförande av trafik. Kollektivtrafikmyndigheten beslutar om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Kommuner och landsting beställer den trafik de vill att myndigheten ska upphandla inom länets gränser. Kollektivtrafikmyndigheten har även uppdraget att upphandla persontransporter- och samordningstjänster samt att samordna sådana transporttjänster (i vardagligt tal färdtjänst, skolskjuts och sjukresor). Myndigheten driver sedan 2016-02-01 en beställningscentral i egen regi som tagit över tidigare upphandlad beställningscentral. Medlemmar Myndigheten är organiserad i form av ett kommunalförbund med en direktion, med landstinget och de 9 kommunerna i länet som medlemmar. Styrning Direktionen består av 14 ledamöter och 14 ersättare där respektive medlemskommun utser en ledamot och en ersättare och landstinget utser fem ledamöter och fem ersättare. Bland de ledamöter som landstinget valt ska landstinget utse en av dem att vara ordförande i direktionen.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 61(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Finansiering Medlemmarnas bidrag till myndigheten uppgår, enligt budget 2016, till 632 416 tkr fördelat enligt nedan: Eskilstuna kommun Flens kommun Gnesta kommun Katrineholms kommun Nyköpings kommun Oxelösunds kommun Stängnäs kommun Trosa kommun Vingåkers kommun Landstinget Sörmland

140 755 tkr 15 574 tkr 18 909 tkr 25 744 tkr 64 761 tkr 3 681 tkr 33 719 tkr 11 376 tkr 11 079 tkr 306 819 tkr

2.8.11 Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV)

Uppdrag Nämnden är gemensam för Landstinget Sörmland och länets nio kommuner, med landstinget som värdkommun. Av det fastställda reglementet framgår att nämnden har driftansvar för: • Hjälpmedelscentralen med ansvar för länets hjälpmedelsförsörjning • FoU i Sörmland • Regionalt Vård- och Omsorgscollege Vidare ska nämnden följa upp och föreslå utveckling av samverkansmöjligheter till huvudmännen inom följande gemensamma målgrupper: • Barn och unga som behöver särskilt stöd. • Riskbruk, missbruk och beroendevård. • Äldre. • Personer med funktionsnedsättning. • Personer med psykisk ohälsa och sjukdom. Nämndens uppdrag är att besluta om operativa riktlinjer för huvudmännen. I övrigt föreslår nämnden huvudmännen rekommendationer i principiella frågor. Landstingets primärvård och sjukhusvård samt den kommunala vård och omsorgen och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar för att tillhandahålla god vård och omsorg till befolkningen i Sörmland. I syfte att utveckla samverkan mellan landstinget och länets kommuner etablerades för mer än tio år sedan Närvårdsamverkan i Sörmland. Den är en väl etablerad tjänstemana organisation för ett systematiskt utvecklings- och förbättringsarbete, se bild 19. Närvårdsamverkan i Sörmland innebär att länets befolkning ska ha nära till basal hälso- och sjukvård där de bor eller vistas. Vården ska vara tillgänglig såväl geografiskt som tidsmässigt,

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 62(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

med individens behov som utgångspunkt för den vård som ges och med målet att den enskilde inte ska märka när ansvaret för vården går över från en vårdgivare till en annan. Särskilt prioriterade inom närvården är personer med stora och komplexa vårdbehov. Exempel på sådana patientgrupper är multisjuka äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, demenssjuka och patienter med behov av vård i livets slutskede. Barns hälsa är också ett viktigt område. Närvårdsamverkan i Sörmland är också en regional stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänst och vård och är för dessa frågor den nationella nivåns ingång i Sörmland. Den är också mottagare av de satsningar inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård som staten gör.

Bild 17 Samverkan organiseras genom att primärvård, sjukhus och kommunens vård och omsorg, skola och socialtjänst har mötesplatser på olika nivåer.

Medlemmar Nämnden är gemensam för Landstinget Sörmland och länets nio kommuner. Styrning Nämnden består av 15 ordinarie ledamöter och 15 ersättare, varav landstinget utser sex ledamöter och sex ersättare och kommunerna en ledamot och ersättare vardera. Landstinget står för sekreterarskap. Nämnden har en verksamhetschef för regionalt stöd inom socialtjänst och vård som arbetar för länets nio kommuner och landstinget. Ärenden till NSV bereds i en länsstyrgrupp som består av chefer från hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst samt landstingets närvårdskoordinatorer.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 63(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Finansiering Nämndens verksamhet har olika finansieringsformer: Hjälpmedelscentralen i Sörmland är intäktsfinansierad med köpare företrädesvis inom kommun och landsting. Prissättningen utgår från självkostnadsprincipen där varje hjälpmedel skall bära sina kostnader och varje huvudman skall betala efter sin konsumtion. FOUiS har för 2016 en budget på 8 mnkr som finansieras genom medlemsfinansiering (10 kr/invånare), intäkter, forskningsanslag och statliga bidrag. Det regionala stödet (1 160tkr) samt Vård- och omsorgscollege (500tkr) finansieras genom medlemsfinansiering via regionförbundet. 2.8.12 Patientnämnden

Uppdrag Patientnämnden tar upp frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård inom landstinget och kommunerna samt den tandvård som helt eller delvis finansieras av landstinget. Patientnämndens uppgift är att hjälpa patienter, vårdtagare och anhöriga att lösa problem som kan uppstå i kontakten med den som ger vård, behandling och omsorg. Nämndens kansli utreder alla inkomna synpunkter och klagomål. Genom att tillvarata inkomna synpunkter, klagomål, idéer och förslag medverkar patientnämnden till kvalitetsutveckling och ökad patientsäkerhet. Det åligger också nämnden att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner för psykiatriskt tvångsvårdade personer enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om rättpsykiatrisk vård (LRV) samt Smittskyddslagen (SML). Medlemmar Landstinget Sörmland och länets nio kommuner. Styrning Patientnämnden, som är gemensam för landstinget och länets nio kommuner, ingår i Landstinget Sörmlands politiska organisation. Nämnden har tolv ledamöter, varav landstinget utser tre ordinarie och tre ersättare och kommunerna nio ordinarie och nio ersättare. Finansiering Respektive huvudman ansvarar för kostnaderna för sina respektive ledamöter med ersättare. En gemensam finansiering görs av nämndens kansli där fördelningen är 80 % landstinget och 20 % kommunerna. Kommunkostnaderna fördelas efter invånarantal. Kansliets totala budget för 2016 är 2 570 tkr, varav kommunerna finansierar 514 tkr.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 64(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.8.13 Regionförbundet Sörmland

Uppdrag Regionförbundet är ett samverkansorgan som ägs av de nio kommunerna och landstinget i Sörmland. Förbundet är medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling och ska samordna insatser inom området samt vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor:  Främja regional utveckling och samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång.  Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten.  Verkställa regionala uppdrag från staten.  Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet.  Anta en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter (Sörmlandsstrategin 2020, jfr RUS nedan).  Samordna insatser för genomförandet av strategin.  Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Uppgifter som staten ålagt förbundet enligt lagen om regionala samverkansorgan:  Utarbeta och fastställa en regional strategi för hållbar utveckling och tillväxt i länet (RUS).  Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.  Upprätta, fastställa och följa upp länsplaner för regional transportinfrastruktur.  Driva samverkan inom kompetensförsörjningen genom anordnande av en Kompensplattform för berörda intressenter  Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Medlemmar Regionförbundet Sörmland är organiserat i form av ett specialreglerat kommunalförbund där Landstinget Sörmland och länets nio kommuner är medlemmar. Styrning Regionförbundet Sörmlands högsta beslutande organ är regionstyrelsen som består av 33 ordinarie ledamöter och 33 ersättare från landstinget och kommunerna i Sörmland. Regionstyrelsen sammanträder minst sex gånger per år på olika orter i Sörmland. Mötena är offentliga. För beredning av ärenden till styrelsen finns ett arbetsutskott med fem ledamöter och fem ersättare. Härutöver finns tre politiska beredningar för särskilda sakfrågor; Infrastrukturplanering, Kompetensförsörjning samt Jämställd hälsa.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 65(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Finansiering Regionförbundets verksamhet finansieras av medlemmarna. Medlemsavgiften är kopplad till det faktiska skatteunderlaget i länet. Budgetomslutningen för 2016 är 48,1 miljoner kronor, varav medlemsavgifterna är 38,6 Mkr. Avgifterna fördelas enligt nedan: • Landstinget 30 692 tkr • Eskilstuna 2 904 tkr • Nyköping 1 491 tkr • Katrineholm 951 tkr • Strängnäs 944 tkr • Flen 468 tkr • Trosa 318 tkr • Oxelösund 303 tkr • Gnesta 292 tkr • Vingåker 256 tkr Härutöver tillkommer Statens bidrag till regionala utvecklingsinsatser som beslutas av regionförbundet, vilket uppgår 2016 till 15,8 Mkr. 2.8.14 Samkultur Sörmland

Uppdrag Samkultur Sörmland är en arbetsform för att uppfylla krävd samverkan och samråd enligt lagen om kultursamverkan (beslutad i riksdagen dec 2010). Samverkan är en förutsättning för att erhålla statsbidrag till den regionala kulturverksamheten. Varje region/landsting kan själv välja formen för samrådsförfarande. Samrådsgruppens uppdrag är att främja samverkan mellan länets kommuner och landstinget gällande den regionala kulturplanen och kulturverksamheten i Sörmland. Samkultur Sörmland ska: • Arbeta med och hålla levande en för Sörmland gemensam kulturvision. • Delta i arbetet med att ta fram underlag till och revidering av länets regionala kulturplan. • Delta i uppföljning, utvärdering och analys av den regionala kulturplanen. • Verka för och främja interkommunala samarbeten inom kulturområdet. • Verka för kulturens integration i övriga politikområden. Medlemmar Landstinget och länets kommuner. Styrning Till samrådet utses en ledamot och en ersättare per kommun, landstinget representeras av ordförande och 2:e vice ordförande i Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet. Ledamöterna utses av respektive kommunstyrelse och landstingsstyrelse. Ordförande i samverkansgruppen utses av landstinget. På tjänstemannanivå finns en beredningsgrupp bestående av kommuners och landstingets kulturchefer eller motsvarande. För samrådet med kulturskapare och civilsamhället svarar referensgrupper utifrån konstformerna.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 66(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

En översyn av samverkansformerna på tjänstemannanivå pågår som beräknas kunna genomföras under hösten 2016. Finansiering Huvudmännen var för sig finansierar sin medverkan i samrådet. Kostnader i form av lokaler, utbildning mm finansieras av landstinget, knappt 200 tkr/år. Inomregional samverkan kommun, landsting och stat 2.8.15 Miljö och klimatrådet

Uppdrag Miljö- och klimatrådet är en arena för en bred diskussion kring de viktigaste miljöutmaningarna i länet och de prioriteringar av åtgärder som bör göras. Miljö- och klimatrådet är styrgrupp för arbetet med Åtgärdsprogram för Södermanlands miljö och den samordnande kraften i länet för att arbeta mot de nationella miljökvalitetsmålen.       

Miljö- och klimatrådet ska: Utgöra styrgrupp för åtgärdsprogrammet Följa och utvärdera arbetet med åtgärdsprogrammet Marknadsföra och uppmärksamma åtgärsarbetet Stödja genom resurser för åtgärder, t.ex. fondsamordning Vid behov tillsätta projekt- och arbetsgrupper Vara en arena för fördjupad analys av länets miljöutmaningar

Medlemmar Medlemmar i Miljö- och klimatrådet är Energikontoret Mälardalen, länets nio kommuner, landstinget, LRF Region Sörmland, länsstyrelsen, regionförbundet, Skogsstyrelsen, Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samt Östsvenska Handelskammaren. 2.8.16 Miljösamverkan i Sörmland

Uppdrag Miljösamverkan Sörmland som funnits sedan 2008 har som övergripande syfte att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i länet. Genom ökad samverkan och gemensamma projekt används länets samlade resurser inom miljöbalkens område på ett mer effektivt sätt Medlemmar Länets nio kommuner och länsstyrelsen. Styrning Miljöcheferna (eller motsvarande) i länets kommuner samt enhetschefen på Natur- och miljöenheten på länsstyrelsen är verksamhetens högsta beslutande organ. Miljöcheferna beslutar om det löpande arbetet, tillsynsprojektens inriktning, uppföljning av pågående verksamhet, verksamhetsplan och budget.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 67(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Inom Miljösamverkan finns en koordinator anställd på 50 % som är placerad i Katrineholms kommun. Koordinatorns uppgift är att driva det löpande arbetet, vara projektledare för tillsynsprojekt, vara föredragande på miljöchefsmötet och varje år upprätta förslag till verksamhetsplan och budget. För varje tillsynsprojekt tillsätts en projektgrupp på ca tre-fem personer. Tillsättning av projektgrupper görs av miljöcheferna. Varje tillsynsprojekt har en styrgrupp som består av tre-fem miljöchefer. 2.8.17 RAR Sörmland

Uppdrag Efter ett riksdagsbeslut 2003 blev det möjligt att bilda juridiskt självständiga samordningsförbund. Samordningsförbundet RAR (Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser) bildades den 9 juni 2005. Olika myndigheter i Sörmland hade tidigare ingått i ett försök med finansiell samordning, FINSAM, som bedrevs på olika håll i landet (1993-1997). Samordningsförbundet ska främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet, som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten utgör en möjlighet till utveckling, förstärkning och komplement till den samverkan som i övrigt sker mellan huvudmännen i länet. Verksamhetens mål är att samordna medlemmarnas insatser i syfte att stärka individens förmåga till egenförsörjning och minskat bidragsberoende. Förbundet har till uppgift att: • Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen. • Stödja och utveckla samverkan mellan samverkansparterna på lokal och regional nivå. • Finansiera samordnade rehabiliteringsinsatser för individer, vilka syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. • Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning ska användas. • Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna. • Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen De Lokala Samverkans Grupperna (LSG) utgör "basen" i RAR:s verksamhet och beslutar gemensamt om olika lokala samverkansinsatser. De lokala samverkansgrupperna fungerar som diskussionsforum för gemensamma angelägenheter och arbetar utifrån lokala förutsättningar. En sådan grupp finns i alla länets kommuner. Samverkansgruppernas uppgift är att: • Ta fram lokala verksamhetsplaner • Uppmärksamma nya grupper som riskerar ohälsa • Uppmärksamma och inventera hinder i rehabiliteringskedjan • Genomföra gemensamma utbildningsinsatser och erfarenhetsspridning • Följa upp och redovisa resultat av samverkansprojekt och gemensamma insatser

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 68(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Medlemmar RAR:s medlemmar består av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och samtliga kommuner i länet. Styrning RAR leds av en styrelse med 12 ordinarie ledamöter och 12 ersättare från respektive medlemsmyndighet. Finansiering Under 2015 bidrog medlemmarna till RAR:s verksamhet med 15 mnkr enligt fördelning staten 50 %, landstinget 25 % och kommunerna 25 %. Kommunernas del fördelas utifrån andel invånare 16-65 år. 2.8.18 Regionala Samverkansgruppen (RSG)

Uppdrag Regionala samverkansgruppen (RSG) finns inom ramen för respektive organisations ordinarie verksamhet. Basen är vardagssamverkan och bygger på frivillighet. RSG verkar för en helhetssyn när det gäller samverkan i länet och hanterar principiella frågor. Uppgifterna för RSG är att: • Uppmärksamma orsaker till ohälsa och bristande rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering samt besluta om aktiviteter för att motverka dessa. • Utgöra ett forum för informationsutbyte. • Initiera aktiviteter för erfarenhetsspridning och kunskapsöverföring inom och mellan organisationerna. • Utifrån eget initiativ eller nationella uppdrag hantera och fastställa överenskommelser och regionala mål. RSG är också processägare till TRIS – Tidig rehabilitering i samverkan. Medlemmar I RSG representeras Försäkringskassan, Landstinget Sörmland och Arbetsförmedlingen. 2.8.19 Regionalt partnerskap

Uppdrag Partnerskapet för landsbygdsprogrammet och serviceprogrammet bidrar med underlag för prioriteringarna i den regionala handlingsplanen för landsbygdsprogrammet. Partnerskapet bidrar också till att information om programmet når ut i länet och de är delaktiga i uppföljning och revidering av handlingsplanen. Medlemmar I partnerskapet ingår länsstyrelsen, regionförbundet, landstinget, länets kommuner, skogsstyrelsen, ALMI, Naturskyddsföreningen, LRF, HS Konsult AB, Länsbygderådet, Coompanion, Sörmlandsidrotten, Leader Inlandet, Leader Kustlinjen, Leader Sörmlandskusten, Leader Södermanland, Vattenbrukscentrum Ost samt Fiskeområdet Kustlinjen

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 69(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

2.8.20 Rådet för integrationsfrågor

Uppdrag Integrationsrådet bildades i början av år 2013 av landshövdingen i Södermanlands län för att utgöra ett regionalt diskussionsforum för integrations- och flyktingfrågor i länet, med fokus på de nyanlända invandrarna oavsett asylskäl. De tre viktigaste frågorna under år 2015 var: • Bostadfrågan • Mottagandet av nyanlända barn • Samarbete med ideella sektorn Medlemmar I rådet finns representanter från samtliga kommuner, regionförbundet, landstinget, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket samt länsstyrelsen. Styrning Deltagarna i integrationsrådet är förutom landshövdingen samtliga kommuners kommunstyrelseordförande, Regionförbundets ordförande och vice ordförande, ordförande i hållbarhetsberedningen vid landstinget samt representanter för Arbetsförmedlingen och Migrationsverket 2.8.21 Tidig rehabilitering i samverkan (TRIS)

Uppdrag TRIS är en struktur för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Målgruppen är individer som på grund av sjukdom behöver stöd från flera parter för att kunna behålla sitt arbete, återgå i arbete eller söka arbete. Strukturen och arbetssättet inom TRIS har utvecklats i projektform sedan 2002, men från och med årsskiftet 2013/2014 är TRIS fullt implementerat i ordinarie verksamhet. Arbetet bedrivs i team för att kunna ge ett snabbare och mer samlat stöd i rehabiliteringen Varje team leds av en rehab koordinator och finns på samtliga vårdcentraler samt vissa kliniker i länet, sammantaget 40 TRIS-team i Sörmland. TRIS-organisationen är stor och omfattar idag 350-400 medarbetare som hanterar ca 4 000 ärenden/år. Medlemmar Ingående parter är Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och länets samtliga kommuner. Styrning Processägare för TRIS är den Regionala Samverkansgruppen (RSG) i Sörmland. Ledning och styrning utgår från en länsstyrgrupp samt åtta lokala styrgrupper (LSG). Länsstyrgruppen arbetar på RSGs uppdrag och ansvarar för den länsövergripande styrningen och är även uppdragsgivare för processleden. TRIS-teamens arbete styrs och följs upp av de lokala styrgrupperna.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 70(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Finansiering TRIS finansieras inom ordinarie verksamhet. Det innebär att all arbetstid som avsätts till TRISarbetet bekostas av de ingående parterna. Samordningsförbundet RAR bistår med finansiering av en processledartjänst. 2.8.22 Viltförvaltningsdelegationen

Uppdrag Viltförvaltningsdelegationen är ett organ inom länsstyrelsen för samverkan i frågor som rör viltförvaltningen inom länet. Delegationen beslutar om övergripande riktlinjer för:    

Viltförvaltningen inom länet Skötsel av älgstammen och i vid behov också för skötsel av hjort- och vildsvinsstammarna. Licensjakt och skyddsjakt inom länet. Bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen (2001:1724).

Delegationens uppgift gällande förvaltningen av rovdjur är att pröva frågor om godkännande av:  

Länsstyrelsens förslag på miniminivåer för förekomsten av lo i länet och den inriktning för förekomsten av varg som ska lämnas till samverkansråden i de tre rovdjursförvaltningsområdena - det norra, mellersta och södra. Den rovdjursförvaltningsplan som länsstyrelsen ska upprätta för länet.

Styrning Landshövdingen är ordförande i delegationen. Därutöver finns 13 ledamöter och 13 ersättare. Fem av ledamöterna är politiska företrädare och utses av landstinget, en ledamot utses av polismyndigheten i länet samt en ledamot för vart och ett av intresseområdena; jakt och viltvård, naturvård, friluftsliv, ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, yrkesfiske samt skogsnäring. Ledamöterna från intresseområdena utses efter förslag av den eller de berörda intresseorganisationerna i länet.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 71(72)

Projektbeställare

Projektnamn

Version

Jan Grönlund/Göran Norberg

Sörmland i en ny regionbildning

1.0

Projektledare

Datum

Diarienummer

Eva Andrén

2016-05-19

LS-LED16-0488

Kommunal samverkan inom länet Inom flertalet kommunala verksamhetsområden som skola, socialtjänst och samhällsbyggnad finns regionala nätverk där ledande tjänstemän hanterar gemensamma frågor. 2.8.23 Vårdförbundet

Uppdrag Vårdförbundet är ett kommunalförbund som är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten såsom hem för vård och boende och/eller öppenvårdsformer. Förbundet erbjuder verksamhet inom missbruksvård, ungdomsvård och familjerådgivning. Vårdförbundets ändamål omfattar också upphandling av vårdplatser hos andra huvudmän, åt förbundsmedlemmarnas och övriga kommuners socialtjänst. Ändamålet med verksamheten enligt förbundsordningen är att: • Ansvara för driften av Vårnäs, behandlingshem enligt Anonyma Alkoholisters 12stegsprogram omfattande abstinensbehandling, primärbehandling, förlängd behandling samt individuellt anpassad eftervård. • Verka för att samordna vårdkedjor mellan förbundet och olika aktörer. • På uppdrag av medlemskommunerna genomföra viss upphandling och teckna ramavtal med vårdgivare för socialtjänstens behov avseende vuxna, barn/tonåringar och familjer. • Ansvara för familjerådgivningen i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner. I familjerådgivningen ingår att bearbeta och förebygga kriser i familjer genom rådgivande insatser i öppna former och genom informations- och utbildningsinsatser. • Bevaka omvärldsförändringar som påverkar verksamhetsområdet vård och omsorg samt ha en öppenhet för att i samverkan med medlemskommunerna uppta nya verksamheter inom förbundet med denna inriktning. Medlemmar Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner är medlemmar i förbundet. Landstinget är inte medlem men delfinansierar verksamheten vid förbundets behandlingshem Vårnäs. Styrning Vårdförbundet styrs av en förbundsdirektion bestående av fyra ledamöter och fyra ersättare från förbundets medlemmar. Ledamöterna och dess ersättare utses av medlemmarnas kommunfullmäktige. Utöver förbundsdirektionen finns tre insynsråd från Landstinget Sörmland. Vårdförbundet leds av förbundschefen som på uppdrag och delegation av förbundsdirektionen har det verkställande ansvaret för hela verksamheten. Finansiering Förbundet finansieras via anslag och ersättningar. De ingående medlemmarnas gemensamma finansiering uppgick 2015 till 16 239 tkr fördelat utifrån andel av befolkningen. Utöver detta bidrog landstinget med 2 095 tkr för Vårnäs avgiftningsverksamhet.

Landstinget Sörmland

Repslagaregatan 19

611 88 Nyköping

Fax 0155-28 91 15

Tfn 0155-24 50 00

E-post [email protected]

Mallversion 1.0 151111

SID 72(72)

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

§ 83

Sida 11(19)

KS 2016/90

Verksamhetsplan med budget 2017 för Kollektivtrafikmyndigheten Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna Kollektivtrafikmyndighetens fastställda budget 2017 med flerårsplan 2018-2019 avseende länsgemensamma kostnader. att godkänna att Kollektivtrafikmyndigheten fastställer budget avseende trafikkostnader i november 2016 med Trosa kommuns trafikbeställning som grund. att verksamhetsplan 2017 fastställs av Kollektivtrafikmyndigheten efter samråd och respektive kommuns trafikbeställning senast i november 2016. ___________

Ärendet Årsplan 2017 med plan 2018-2019 behandlas hos myndigheten vid två tillfällen. Dels vid beslut om verksamhet och budget för länsgemensamma aktiviteter och kostnader och dels efter den komplettering som genomförs efter att medlemmarna ingivit sin trafikbeställning till myndigheten. Kollektivtrafikmyndigheten hade samråd med Trosa kommun 18 april inför kommunens trafikbeställning för 2017. Kommunerna ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Budget 2017, innan Trosas trafikbeställning, överstiger kommunens budgeterade belopp med cirka 150 tkr. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Den 1 oktober 2016 kommer en ny Sörmlandstaxa med alla sannolikhet att införas.

Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-08-29. Tjänsteskrivelse från kommunchef Johan Sandlund och ekonomichef Margareta Smith, 2016-08-24.

Kopia till: Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Kommunkontoret Margareta Smith Ekonomichef 0156-52092 [email protected]

Tjänsteskrivelse Datum

2016-08-24 Diarienummer

KS 2016/90

Verksamhetsplan med budget 2017 för Kollektivtrafikmyndigheten Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna Kollektivtrafikmyndighetens fastställda budget 2017 med flerårsplan 2018-2019 avseende länsgemensamma kostnader. att godkänna att Kollektivtrafikmyndigheten fastställer budget avseende trafikkostnader i november 2016 med Trosa kommuns trafikbeställning som grund. att verksamhetsplan 2017 fastställs av Kollektivtrafikmyndigheten efter samråd och respektive kommuns trafikbeställning senast i november 2016. ________

Sammanfattning Årsplan 2017 med plan 2018-2019 behandlas hos myndigheten vid två tillfällen. Dels vid beslut om verksamhet och budget för länsgemensamma aktiviteter och kostnader och dels efter den komplettering som genomförs efter att medlemmarna ingivit sin trafikbeställning till myndigheten. 2016 är respektive datum för denna behandling 12 maj 2016 respektive 16 november 2016. Kollektivtrafikmyndigheten hade samråd med Trosa kommun 18 april inför kommunens trafikbeställning för 2017. Kommunerna ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Budget 2017, innan Trosas trafikbeställning, överstiger kommunens budgeterade belopp med cirka 150 tkr. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Den 1 oktober 2016 kommer en ny Sörmlandstaxa med alla sannolikhet att införas.

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Tjänsteskrivelse 2016-08-24

Sida 2(2)

Bilagor Trafikmyndighetens budget 2017 med flerårsplan 2018-19 inklusive protokoll från direktionsmöte 2016-05-12

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) avseende länsgemensam verksamhet och kostnader

Fastställd i förbundsdirektionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 12 maj 2016

Innehåll Sammanfattning ____________________________________________________________ 3 Inledning __________________________________________________________________ 5 Uppdrag och styrsystem ______________________________________________________ 7 Ekonomisk styrning ______________________________________________________________________ 7 Syfte och process _______________________________________________________________________ 7

Mål för perioden 2017 (2018-19) _______________________________________________ 8 Framtida trafikförsörjningsprogram förslag till mål ____________________________________________ 8 Kvalitetsmål____________________________________________________________________________ 9 Finansiella mål ________________________________________________________________________ 10

Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2017 (2018-19) ___________________ 11 Medborgarperspektivet _________________________________________________________________ 11 Trafikförsörjningsperspektivet ____________________________________________________________ 14 Medarbetarperspektivet ________________________________________________________________ 18 Ekonomiskt perspektiv __________________________________________________________________ 20

Ekonomiska tabeller ____________________________________________________________ 23 Fördelning per medlem _________________________________________________________ 25

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 2( 35)

Sammanfattning Perioden 2017 (2018-19) kommer att präglas av effekterna av ett reviderat trafikförsörjningsprogram som beslutas under våren 2017. Trafikförsörjningsprogrammet tar sin utblick i 2030 med därtill fastställda strategiska mål för kollektivtrafiken samt inriktning för framtida trafik- och verksamhetsutveckling. För att sedan trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling, samt myndighetens beslutade kvalitetsmål ska nås kommer ett stort antal verksamhetsaktiviteter att genomföras under perioden. Perioden 2017 (2018-19) kommer även att präglas av att det är under denna period som flertalet av myndighetens stora satsningar på exempelvis tekniska system och kommunikation går från förberedelse och implementering till att få genomslag i verksamheten gentemot kund och medborgare. Inom medborgarperspektivet ska Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet skaffa bättre kunskap om vad kunderna efterfrågar för att sedan bättre matcha detta mot tjänsteerbjudanden, trafikinformation och biljettsystemet ska förbättras samt upplevelsen av en bra kvalitet och en god service från det att resan beställts till dess att den är genomförd ska säkerställas. Verksamheten vid Servicecenter Sörmland och informations- och kommunikationsarbetet ska präglas av öppenhet och transparens. Senast 2017 ska samtliga fordon inom ramen för myndighetens verksamhet uppfylla kraven på tillgänglighet. Detta främst genom att fordonen under senare delen av 2016 har utrustats med realtidsinformation. Myndigheten kommer arbeta med smarta och effektiva resor genom en ökad samordning av resor, där vi får med fler resenärer på samma väg och slinga och i samma fordon. Vi kommer de närmaste åren också skapa och behålla goda relationer till både resenärer, trafikföretag och chaufförer. Inom perspektivet trafikförsörjning präglas perioden av tidigare fattade beslut, i och utanför länet. Det gäller exempelvis beslut om etablering av Ostlänken, Ny Trafik 2017, öppnandet av Citybanan och arbetet inom ramen för En Bättre Sits. Under perioden kommer myndigheten att bedriva omfattande förberedelser och arbete inför förestående upphandlingar samt flera trafikstarter. Det gäller såväl trafikavtal inom tåg- och busstrafik som för serviceresor och annan anropsstyrd trafik. För att säkerställa att samtliga avtal följs och att utlovad kvalitet levereras kommer ett strukturerat och adresserat arbete med avtalsuppföljning att fortsätta under perioden. Samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik ska också succesivt utökas under perioden. Samtliga bussdepåer har inventerats och behoven av investeringar och utveckling har sammanställts i en fastighetsplan. Aktiviteterna i fastighetsplanen ska genomföras på 10 års sikt. En förutsättning för måluppfyllelse är att varje medarbetare har förutsättningar såsom kompetens, tid och ett samverkande arbetssätt för att genomföra sitt uppdrag. Därför fortsätter myndigheten, inom ramen för medarbetarperspektivet, med arbetet enligt den HR-plan som sattes under 2015 med bland annat samverkansavtal, kompetensförsörjningsstrategi, arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 3( 35)

En annan förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Noggrann följsamhet avseende kostnadsutveckling och lagstiftning exempelvis avseende lönenivåer och priser för drivmedel är viktiga förutsättningar för budget i balans. Nu liggande budget 2017 och plan för 2018 och 2019 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar.

Den samlade projektportföljen i mars 2016 för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 4( 35)

Inledning Sörmlands läns kommuner och medborgare finns som en del i en växande Mälardalsregion, med ett gynnsamt läge, omgiven av andra attraktiva län och kommuner som vi knyter funktionella band till men som också driver kostnaden för kollektivtrafik. Även Sörmlands gynnsamma läge innebär en fortsatt utmaning och den förväntade utvecklingen handlar om regionbildning och eventuell regionförstoring. Bilateralt behöver starka band fortsätta knytas, utöver Stockholm och Södertälje mellan attraktiva noder såsom Eskilstuna-Västerås/Örebro, NyköpingNorrköping/Linköping, Flen/Katrineholm/Norrköping och Strängnäs-Enköping/Uppsala. I myndighetens arbete med att identifiera våra långsiktiga förutsättningar mot 2030 är vissa slutsatser dragna genom en framtidsutblick genomförd av Kairos Future. Sörmland identifieras att kunna fungera som testbädd för nya lösningar och vara i framkant när det gäller att skapa ett modernt kollektivtrafiksystem där myndigheten särskilt rekommenderas att: •

Fortsätta arbetet med de prioriterade satsningarna för att säkerställa bland annat kundnöjdhet, digitala betalningar och integration med trafiksystem och centralorter i kringliggande län, med prioritering av Stockholmsregionen, Västerås (Eskilstuna) och Norrköping/Linköping (Nyköping/Katrineholm).

•

Undersöka möjligheter att automatisera delar av kundinformationssystem för att på så sätt öka tillgänglighet och kundnöjdhet.

•

Utreda möjligheterna för, och i mindre skala, testa helt nya trafiklösningar och intelligenta trafiksystemlösningar där andra transporttyper än buss och tåg, t ex hyrcyklar, hyrbilar och hållplatsfria minibussar, kan integreras och erbjudas helt eller delvis gratis.

•

Skaffa beredskap redan nu för att undersöka mer långsiktiga modeller den dag autonoma fordon blir legio i Sörmland för att på så sätt öka attraktionskraften för länets kommunikativt mer perifera orter och platser.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 5( 35)

År 2015 gjordes 10,25 miljoner påstigningar i den busstrafik som upphandlats av Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Till detta kommer 2,7 miljoner påstigande i den regionala tågtrafiken i Sörmland. Flera perspektiv måste tillgodoses med fyra järnvägar som trafikerar länet och busstrafik som varje dag kör drygt 61 000 kilometer på länets vägar. I omvärlden märks en medvetenhet kopplat till hållbarhet och klimatpåverkan utan större avkall på snabbhet och bekvämlighet. I kommunerna runt om i landet och länet ser myndigheten en ökad medvetenhet om biltrafikens påverkan på stadsmiljöerna. Som en konsekvens av detta kan vi se en förändrad riktning där kollektivtrafik tillsammans med gång och cykel får en ökad prioritet. Kompletterande strategier som parkeringspolicy, busskörfält och vägtullar är exempel på styrmedel till förmån för hållbara transportslag. Flera faktorer som påverkar vårt ekonomiska resultat är utanför vår direkta kontroll. Det omfattar såväl direkt kostnadsutveckling för bland annat arbetskraft och drivmedel som väder där exempelvis milda vårvintrar och höstar ger direkt effekt på våra biljettintäkter.

Under perioden kommer regionens beställda tåg att börja levereras och driftsättas.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 6( 35)

Uppdrag och styrsystem Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet ska svara för att den regionala kollektivtrafiken utförs på ett kvalitativt och kostnadseffektivt sätt så att den bidrar till regional utveckling, god miljö och tillgodoser invånarnas behov av kollektivtrafik. Härutöver har medlemmarna under 2014 överlåtit vissa uppgifter inom den särskilda kollektivtrafiken till myndigheten. Till sin hjälp har myndigheten bland annat lagen (2010:1065) om kollektivtrafik samt Förbundsordning med bilagor såsom Avtal om fördelning av ansvar och kostnader för kollektivtrafiken i Sörmland och Planeringsprocess och beslutsordning för kollektivtrafikmyndigheten. I enlighet med lagstiftningen ska myndigheten bland annat regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram fastställa mål för den regionala kollektivtrafiken, verka för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper, verka för en tillfredsställande taxiförsörjning i länet, samt fatta beslut om allmän trafikplikt. Under 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har tidigare, och pågående, utvecklat ”Kartan” där myndighetens processer har identifierats och adresserats. Till stöd finns även myndighetens fastställda kvalitetspolicy med tillhörande kvalitetsmål.

Ekonomisk styrning Frågor om budget och ekonomisk styrning avhandlas i förbundsordningens 15 § där bland annat framgår att direktionen varje år ska fastställa budget för förbundets verksamhet, inom den ram som medlemmarna beslutat om. Till budgeten ska en plan för verksamheten medfölja. Direktionen ska samråda med medlemmarna om förslaget till budget senast under april månad. Direktionen ska vidare fastställa budgeten senast den 15 maj årligen. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets medlemmar, Landstinget Sörmland och de nio kommunerna, har sedan den 1 januari 2013 ett nytt sätt att fördela ansvar, kostnader och intäkter för kollektivtrafiken i Sörmland. Den nya modellen ger medlemmarna en högre grad av inflytande och varje medlem påverkar verksamhetens ekonomiska utfall genom trafikbeställning.

Syfte och process Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19), är ett styrande dokument för att fokusera och följa upp myndighetens åtagande och uppgifter. En tidig version av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) upprättas inför samråd med medlemmarna, vilka genomförts under mars och april månad 2016. Den 12 maj 2016 fastställs Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) för den länsgemensamma verksamheten. Den 16 november 2016 hanteras den slutliga versionen av Verksamhetsplan med budget 2017 (2018-19) utifrån de av medlemmarna ingivna trafikbeställningarna. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 7( 35)

Mål för perioden 2017 (2018-19) Myndighetens vision utgår från Sörmlandsstrategins övergripande vision och föreslås till LEVA, VÄXA, VERKA – genom goda resmöjligheter i ett modernt kollektivtrafiksystem. Utifrån den föreslagna visionen återfinns sedan därtill hörande mål för verksamheten i såväl myndighetens trafikförsörjningsprogram som beslutade kvalitetsmål och finansiella mål.

Framtida trafikförsörjningsprogram förslag till mål Myndighetens övergripande mål för kollektivtrafiken framgår av trafikförsörjningsprogrammet vilket är under revidering. Därför beskrivs här de mål och nyckeltal som återfinns i hittills framtaget förslag till ny målmodell. Det övergripande målet formuleras även fortsatt: En attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling som: • erbjuder goda resmöjligheter • är användarvänlig och håller en hög kvalitet • är hållbar och samordnad Måluppfyllelsen föreslås att följas upp utifrån en samlad bedömning av nedan redovisade nyckeltal, vilka genom den framtida processen intill fastställt reviderat regionalt trafikförsörjningsprogram även kommer att kompletteras med mått för måluppfyllelse.

Tillgänglig kollektivtrafik Mål Nyckeltal

En kollektivtrafik med goda resmöjligheter • Utbudskilometer per invånare • Andel tillgänglighetsanpassade fordon • Andel tillgänglighetsanpassade bytespunkter

Attraktiv kollektivtrafik Mål Nyckeltal

En användarvänlig kollektivtrafik med hög kvalitet • • • •

Antal påstigande Resor per invånare Nöjdhet med kollektivtrafiken Punktlighet

Effektiv kollektivtrafik Mål Nyckeltal

En hållbar och samordnad kollektivtrafik • • • • •

Beläggning Nettokostnad per invånare och kilometer Kostnadstäckningsgrad Andel fordonskilometer med förnybart drivmedel Energianvändning

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 8( 35)

Kvalitetsmål Under 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001 som är en ledningssystemstandard för kvalitetsprocesserna i en organisation. Myndigheten har därmed en fastställd kvalitetspolicy med tillhörande kvalitetsmål.

Mål 1

Kundnöjdheten avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 65 procent år 2020.

Delmål

2017: 62 procent

Kommentar

Kundernas nöjdhet för Sörmland år 2015 är 64 procent. Det är en procent över rikssnittet som är 63 procent. Det beslutade delmålet för 2017 om 62 procent är lägre än det uppnådda resultatet 2015, och myndigheten fortsätter att sträva mot högsta nöjdheten i Sverige.

Vision

Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition.

Mål 2

Allmänhetens nöjdhet avseende den allmänna kollektivtrafiken har ökat till 55 procent år 2020.

Delmål

2017: 51 procent

Kommentar

Allmänhetens nöjdhet för Sörmland är 2015 43 procent. Det är nio procent under rikssnittet som är 52 procent.

Vision

Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition.

Mål 3

Kundnöjdheten avseende Serviceresor är 95 procent år 2020.

Delmål

2017: 92 procent

Kommentar

Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året 2016. Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. Enligt ANBARO:s årsrapport 2014, är i genomsnitt 91 procent av färdtjänstresenärerna nöjda med sin resa, motsvarande för sjukresor är 90 procent. 2014 års genomsnittliga nöjdhet var för färdtjänst respektive sjukresor inom ramen för Samres innevarande uppdrag cirka 80 procent.

Vision

Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 9( 35)

Mål 4

Kundnöjdheten avseende bokning av resor är 99 procent år 2020.

Delmål

2017: 98 procent

Kommentar

Trafiken startar inom ramen för myndigheten under året 2016. Därmed är angiven nivå för nöjdhet här en uppskattning och kommer att uppdateras efter förvärvad kunskap. 2014 års genomsnittliga kundnöjdhet inom ramen för Samres innevarande uppdrag var 90 procent.

Vision

Visionen är att ha högsta nöjdhet i Sverige och att ingen ska vara missnöjd enligt mätningens definition.

Mål 5

Det hållbara medarbetarengagemanget (HME) uppgår år 2020 till 85.

Delmål

2017: HME 80

Kommentar

Mäts i årliga medarbetarundersökningar. HME (Hållbart medarbetarindex) för myndigheten 2015 är 75, vilket är oförändrat jämfört med 2014.

Vision

Visionen är att ha ett HME på 100.

Finansiella mål Enligt kommunallagen 8 kapitel 5 § ska en kommun, varmed jämställs kommunalförbund, för sin verksamhet ange ekonomiska mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Myndighetens utgångspunkt är att säkerställa en långsiktig stabil ekonomi och en trygghet för medlemmarna.

God ekonomisk hushållning Mål 1

• Årets resultat ska vara positivt.

Mål 2

• Verksamheten ska bedrivas inom den beslutade budgeten.

Mål 3

• Kassalikviditeten ska överstiga 100 procent.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 10( 35)

Verksamheten ur olika perspektiv under perioden 2017 (2018-19) Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet speglar resenärer och medborgares behov och önskemål. Myndighetens verktyg är bland annat information och kommunikationsinsatser, försäljningskanaler, informationskanaler och uppföljning av våra trafikavtal och relation till våra trafikbolag för att säkerställa att de tjänster som vi erbjuder ger högsta resenärsnytta. Servicecenter Sörmland är ett resultat av att kommuner och landsting samlat fler tjänster hos myndigheten. Genom samordning av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken bland annat med starten av Servicecenter Sörmland den 1 februari 2016 ges nu förutsättningen för att få helhetsgrepp över kollektivtrafiken i Sörmland med målet att öka resandet och kundens nöjdhet. Servicecenters uppdrag och funktion är att tillhandahålla allmänheten med information gällande trafiken och boka resor, samt ansvara för att leda och planera trafiken och skapa goda relationer till resenärer, förare och våra trafikföretag. Vi ska ta hänsyn till samhällsnyttan och bedriva vår verksamhet på ett effektivt sätt. Det ska vara tryggt och tillförlitligt att resa med Sörmlands kollektivtrafik och vi ska se varje individ och ge ett bra bemötande i alla situationer. Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Ansvaret för tillgänglighetsfrågan i länet är fördelat på många olika parter. Myndigheten har en viktig roll när det gäller samordning av dessa frågor och samverkan med berörda aktörer, och för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler så behövs samverkan med kommuner och Trafikverket.

Verksamhetsaktiviteter under perioden För att kunna möta resenärers och presumtiva resenärers behov av resande behöver myndigheten skaffa bättre kunskap om vad kunderna efterfrågar. Genom olika metoder för undersökningar ska vi få en fördjupad kunskap om kunders och presumtiva kunders behov och drivskrafter för att sedan matcha dessa mot tjänsteerbjudanden. På detta sätt är det kunden som sätter agendan och en kundinsiktsbaserad tjänst skapas. Målet är att göra kunden delaktig i utvecklingsarbetet av kollektivtrafiken där affärsnytta skapas genom att tjänsteerbjudandet säkras. Ett uppsökande arbete kommer också att bedrivas gentemot företag och organisationer för att hitta erbjudanden och tjänster som är relevanta och attraktiva. En utmaning är att nå de resenärer som idag väljer bilen framför kollektivt resande. Information om den kollektiva trafikens möjligheter behöver riktas till presumtiva resenärer och kan göras genom exempelvis provåkarerbjudanden och direktreklam. Nya resenärer får vi främst genom att fortsätta utveckla trafiken till att bli så attraktiv som möjligt. Under perioden kommer myndigheten att fortsätta att arbetet med att förbättra trafikinformationen och förenkla köp av biljett. Myndigheten ska tillhandahålla information om planerade och akuta trafikförändringar på ett för resenären tillgängligt sätt, exempelvis via webbplatsen. Det nya biljettoch realtidsinformationssystemet som införs under hösten 2016 kommer att förenkla och förbättra Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 11( 35)

både biljettköp och trafikinformationen. Enkelhet och tillgänglighet är två centrala begrepp för myndighetens kommunikations- och försäljningsarbete de kommande åren. Särskilda kommunikationsinsatser under perioden är kopplade till införandet av nytt betal- och realtidssystem, etableringen av Ny trafik 2017, Sörmlandstaxan och Mälardalstaxan, samt införandet av ny skolkortsmodell. Servicecenter Sörmland kommer under perioden följas upp och utvärderas för att optimera bemanning och kundnytta. Detta gör vi genom att studera våra flöden av kundkontakter i förhållande till vår bemanning och hur vi svarar upp till våra servicenivåer. På så sätt skapar vi förtroende genom att tillhandahålla aktuell information med ett bra bemötande. Ett gott och varmt bemötande är den grundläggande faktorn och med målsättning om att kunden upplever en bra kvalitet och en god service, från det att resan beställts till dess att den är genomförd. Det förutsätter att medarbetarna har god lokalkännedom, språkkunskaper för att kunna kommunicera, ta emot och bekräfta beställningar och överhuvudtaget är serviceinriktade och flexibla för verksamheten. Verksamheten vid Servicecenter Sörmland och informations- och kommunikationsarbetet ska präglas av öppenhet och transparens. Myndigheten ska upplevas som tillgängliga, tydliga och ge ett gott bemötande. Det ska vara lätt att komma i kontakt med oss, och i synnerhet med Servicecenter Sörmland. Via ett webbformulär kan kunden själv boka sin resa, men det går också att få personlig kontakt via telefon dygnet runt. Kundsynpunkter ska besvaras med personligt svar inom fem arbetsdagar. För att nå kvalitetsmålet om 98 procent nöjdhet med tjänsten bokning av resa ska minst 80 procent av inkomna samtal för bokning av resa besvaras inom 60 sekunder och svarstider per dag får aldrig understiga 99 procent besvarade samtal inom två minuter. Likt de servicenivåer som är fastställda för den särskilda kollektivtrafiken kommer servicenivåer för den allmänna kollektivtrafiken att ses över och utvecklas under 2016 för att vi ska kunna följa upp och säkerställa kvaliteten. Senast 2017 ska samtliga fordon inom ramen för myndighetens verksamhet uppfylla kraven på tillgänglighet. Det sker i form av bussar av låggolvstyp i stadstrafik och av lågentrétyp i landsbygdstrafiken, men också genom införande av realtidssystem, samt automatiska visuella och audiella hållplatsutrop. Ett antal hållplatser ska också anpassas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Informationen ska också utvecklas gentemot resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta. Myndigheten kommer arbeta med smarta och effektiva resor genom en ökad samordning av resor, där vi utan att inskränka på kvinnors och mäns, flickors och pojkars integritet, får med fler resenärer på samma väg och slinga och i samma fordon. Myndigheten kommer de närmaste åren skapa och behålla goda relationer till både resenärer, trafikföretag och förare i olika forum. Vi är övertygade att det informationsutbyte som ett gott samarbete medför ger förutsättningar för att genomföra bättre resor. Genom att skapa mötesplatser för samverkan ser vi bäst till att stärka relationen.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 12( 35)

Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Under perioden 2017 (2018-19) kommer kommunikations- och marknadsinsatser fortsatt behöva genomföras till följd av såväl de nya tekniska systemen som etableringen av Servicecenter Sörmland, utökad kundtjänst och myndighetens nya varumärke Sörmlandstrafiken. Som en följd av myndighetens nya organisation, utökade uppdrag och nya varumärke kommer även ett fortsatt, och utökat, arbete med utveckling av hemsida samt strategier för informations- och försäljningskanaler att vara nödvändigt. Genom det utökade uppdraget att etablera funktioner för bland annat beställningsmottagande och övrig kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken har tillgängligheten till kundtjänst för den allmänna kollektivtrafiken ökat. En utökad samordning kommer att ske inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. För samtliga av de ovan nämnda aktiviteterna gäller att det föreligger viss osäkerhet vad gäller den budgeterade kostnadsnivån för perioden 2017 (2018-19).

Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2017-2019 för medborgarperspektivet.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 13( 35)

Trafikförsörjningsperspektivet För att tillhandahålla en attraktiv kollektivtrafik för regionens medborgare krävs det en trafikförsörjning som tillgodoser medborgarnas behov. Därför behövs kollektivtrafik i form av såväl tåg och landsbygds- och stadstrafik med buss, som av anropsstyrd, allmän och särskild, kollektivtrafik såsom kompletteringstrafik. Bland verktyg som står oss tillhanda kan nämnas vår storregionala samverkan genom exempelvis MÄLAB och processen En Bättre Sits, förbundsordning med planeringsprocess och beslutsordning, tekniska system för bland annat trafikplanering och samordning, depåer samt upphandlingsarbete och avtalsuppföljning. För perioden handlar mycket om aktiviteter om tidigare beslut såsom Ny Trafik 2017 (regionaltågstrafik) och samordning inom den särskilda kollektivtrafiken och mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken, men också om upphandling av kommande busstrafikavtal.

Verksamhetsaktiviteter under perioden Sörmlands regionala trafikförsörjningsprogram fastställdes i september 2012. Med anledning av de nationella, regionala och lokala erfarenheter som numera kunnat dras med anledning av den nya lagstiftningen samt det förhållandet att en ny mandatperiod pågår finns skäl att uppdatera programmet. Det finns även skäl att revidera mål samt tidsätta och kvantifiera vissa mål. Ett reviderat trafikförsörjningsprogram förväntas kunna beslutas av direktionen under våren 2017. Under perioden fortsätter förberedelser om genomförande av Ny Trafik 2017. Arbetet sker i programsamverkan mellan kollektivtrafikmyndigheter i Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Örebro och Västmanland under ledning av MÄLAB. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet samverkar med Landstinget Sörmland, som har finansieringsansvar för tågtrafiken. Under 2014 och 2015 fattades viktiga beslut relaterat till kostnaden för trafiken såsom tilldelningsbeslut för fordonsleverantör (verkställt i juni 2015, men under överprövning). För tiden från december 2016 och fyra år framåt, till december 2020, finns numer trafikavtal i form av ett övergångsavtal i vilket bland annat regleras trafikutbud och trafikoperatörens tillhandahållande av fordon kontra infasning av regionens kommande egna fordon som under perioden börjar levereras och driftsättas. Från hösten 2017 planeras även Mälardalstaxan att träda i kraft. Även arbetet med etablering av Ostlänken och öppnandet av Citybanan kommer att påverka länet. Citybanan ger ökad kapacitet för regionaltågen. Förhoppningsvis kommer under planperioden arbetet med att skapa nya kriterier för regionaltågens nytta i tilldelningsprocessen för tåglägen att tydliggöras och järnvägens nytta att identifieras och adresseras utöver fortsatta underhålls- och investeringsbehov på och för järnvägen och som i sin tur ger förutsättningar för kollektivtrafiken i Sörmland, Mälardalen och hela Sverige. Inom ramen för En Bättre Sits planeras även en ny regional systemanalys fastställas under 2016 som vägledning i utvecklingen av Mälardalsregionen och som underlag till kommande Nationella plan. Inom busstrafiken innehar myndigheten idag fyra trafikavtal fördelat på områdena Nyköping/Oxelösund/Trosa/Gnesta, Katrineholm/Vingåker/Flen, Eskilstuna respektive Strängnäs. Avtalen går ut 2019, 2020 samt 2021. Under perioden kommer därför förberedelser inför upphandling att ske och upphandling kommer också att påbörjas. Inom ramen för förberedelserna ska bland annat avtalsformer, geografisk indelning och förutsättningar för ytterligare samordning och Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 14( 35)

kommunikation utredas och övervägas. Trafikpliktsutredning ska genomföras, och samråd ska ske innan beslut fattas om trafikplikt för att stämma av med trafikföretag huruvida intresse finns att bedriva trafik i hela eller delar av det aktuella området på kommersiell grund. Det nytillkomna uppdraget till myndigheten att samordna och upphandla den särskilda kollektivtrafiken i länet ger möjlighet till ökad samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken, såväl avseende trafikens utformning och kringtjänster som bokning, kundtjänst, avtalsuppföljning och betallösningar. Målet med dessa insatser är att verksamheternas resurser används effektivt och med låg miljöpåverkan. I slutet av 2015 avbröts den pågående upphandlingen av serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland, och en ny upphandling med nytt förfrågningsunderlag gjordes under 2016 där tilldelning skedde den 30 mars samma år. Planerad trafikstart är 1 januari 2017, och myndigheten kommer arbeta med detta tillsammans med aktuella trafikföretag. Avtalstiden är fram till 31 december 2019 med option på tolv månaders förlängning. Under perioden kommer därför också förberedelser inför en ny upphandling att inledas. Sammantaget innebär detta att myndigheten under planperioden dels kommer att bedriva omfattande förberedelser inför förestående upphandlingar, omfattande upphandlingsarbeten, samt flera trafikstarter. I dagsläget har myndigheten handlat upp skolskjutstrafik för Nyköping, Strängnäs och Gnesta. Upphandling pågår även beträffande en del av skolskjutstrafiken i Eskilstuna. Under perioden är det inte osannolikt att fler kommuner uppdrar åt myndigheten att upphandla skolskjutstrafik. Att myndigheten hanterar dessa avtal ger flera möjligheter till att komma i åtnjutande av samordning. För att säkerställa att samtliga avtal följs och att utlovad kvalitet levereras kommer ett strukturerat och adresserat arbete med avtalsuppföljning att fortsätta under perioden. I februari 2016 tog Servicecenter Sörmland över verksamheten för bokning och kundtjänst även för den särskilda kollektivtrafiken i Sörmland. När trafiken inom ramen för upphandling Serviceresor och annan anropsstyrd trafik i Sörmland kan starta, vilket i dagsläget är planerat till januari 2017, kan samordningen av allmän och särskild kollektivtrafik succesivt utökas. Den utredning av länets och kommunernas kompletteringstrafik som gjorts kommer också att få genomslag i medlemmarnas kommande trafikbeställningar vilket skapar förutsättningar för ökad beläggningsgrad ombord på fordonen genom att trafikera lågt belagda turer med mindre fordon och än bättre samordning. Samtlig busstrafik i Sörmland har sedan januari 2016 bedrivits på förnybara drivmedel såsom biogas, RME, HVO och el. Under 2016 utreds möjligheten för elbussar i Nyköping, något som alltså kan komma att starta under perioden. Samtliga bussdepåer har inventerats och behoven av investeringar och utveckling har sammanställts i en fastighetsplan. Flera brister, men också energibesparande åtgärder har identifierats, och i Eskilstuna innebär förändrade krav kopplade till elbussarna samt hantering av biogas att depån måste ses över särskilt. Planen kommer att verkställas under perioden.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 15( 35)

Andra strategier för att nå målen är att stärka kopplingen mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering, att differentiera trafikutbudet och prioritera resurser till stomstråk och strategiska målpunkter, att etablera avtalsformer som ger incitament att öka resande och marknadsandel samt att stimulera etablering av trafik på rent kommersiell basis. Det förefaller under planperioden inte aktuellt att myndigheten utökar verksamheten med frågor om myndighetsutövning.

Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Det förhållandet att Sörmland, genom de olika delprojekten inom ramen för Ny Trafik 2017, under perioden 2017 (2018-19) får tillgång till egna tågfordon för tågtrafiken innebär nu känd förändrad kostnadsbild för tågtrafiken 2017 och framåt. Däremot föreligger osäkerhet i kostnadsbilden och fördelningseffekterna mellan länen då affärsmodellerna är nya och inte tidigare prövade. Osäkerhet finns även relaterad till det förhållandet att den upphandling av tågfordon som genomförts av AB Transitio fortsatt är under prövning av domstol. Vidare har Trafikverket för avsikt att under perioden 2015-2025 successivt anpassa banavgifterna till den nivå som järnvägslagen förutsätter. Detta innebär ökade kostnader och en osäkerhet i kostnadsgruppen Övrigt trafikrelaterat. Vad gäller trafikkostnaderna har dessa i budgeten justerats utifrån budgeterad indexuppräkning samt utifrån medlemmarnas senaste, och respektive, trafikbeställning. För perioden 2017 (2018-19) görs, till dess att effekt av trafikbeställningar är kända, endast uppräkning utifrån förväntad indexutveckling. Under 2015 har även myndigheten tagit fram en fastighetsplan för de fastigheter som vi är fastighetsägare till. Planen beskriver behoven av åtgärder på 10 års sikt, och till följd av identifierade behoven har budget avseende fastighetsunderhåll ökats. Vad sedan gäller det förhållandet att myndighetens nya tekniska system kommer att tas i drift under perioden är bedömningen att detta successivt ska ge lägre kostnader från slutet av 2016. Införande av nytt betalsystem förväntas dock ge en temporär reducering av intäkter som följd av periodiseringseffekter och tillfälliga driftstörningar i samband med migrering av dessa IT-system, vilket även har beaktats i budgetarbetet.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 16( 35)

Som ett led i myndighetens fortsatta miljöarbete, och som en följd av att myndigheten 2015 certifierades verksamheten i enlighet med ISO 9001, har myndigheten också för avsikt att under perioden 2017 (2018-19) certifiera verksamheten i enlighet med ISO 14001 som är samlingsnamnet för de standarder som handlar om miljöledning.

Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2017-2019 för trafikförsörjningsperspektivet.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 17( 35)

Medarbetarperspektivet Medarbetarperspektivets syfte är att stödja måluppfyllelsen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet. Perspektivet skall vara till stöd för varje medarbetare att utifrån sitt uppdrag, sin kompetens och sitt samverkande arbetssätt kunnat bidra till myndighetens mål. Medarbetarperspektivet vilar på vår värdegrund ”Den moderna myndigheten som är hållbar, professionell och lyhörd”.

Verksamhetsaktiviteter under perioden 2015 fastställdes mål för personalperspektivet och Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets arbetsmiljöpolicy beslutades av direktionen den 8 oktober samma år. Detta är grunden och nu följer arbetet enligt den HR-plan som sattes under 2015. Myndigheten kommer att vid utgången av 2016 ha och leva efter eget samverkansavtal och en plan för lika rättigheter och möjligheter. Vi kommer också ha egna riktlinjer och satta rutiner för ett hållbart arbetsliv samt inom kompetensförsörjning, lönebildning och ledarskap/medarbetarskap. Med detta på plats kan myndigheten än bättre arbeta med att planera, genomföra och följa upp insatser som främjar hälsan och utvecklar arbetsmiljön och därmed leva upp till sin värdegrund och nå sina mål. Från 2016 har Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet 60 medarbetare, vilket ställer högre krav inom många olika områden på myndigheten. Genom att fortsätta med årliga medarbetarenkäter, medarbetarsamtal samt arbetsplatsträffar och övriga mötesforum, och genom att vi följer upp sjukfrånvaro vid delår och bokslut, kan vi planera, och ha, rätt innehåll i våra handlingsplaner. Medarbetarna är den viktigaste resursen vi har för verksamhetsutvecklingen. Därför behöver vi vara en attraktiv arbetsgivare som kan behålla och locka till sig den kompetens som behövs. En strategi för vår kompetensförsörjning ska därför sättas. Medarbetarna ska känna sig delaktiga i sin och myndighetens utveckling. Vi tror på ett starkt medbestämmande och med ett tydligt medarbetarperspektiv. Ansvaret för uppdraget och tryggheten i att agera är värden som ska känneteckna arbetet. Medarbetarna ska ha den kompetens som krävs för att kunna möta kundernas behov och förväntningar på kollektivtrafiken. En viktig faktor för att öka kundnöjdheten ligger i det bemötande vi ger i varje kundkontakt.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 18( 35)

Ekonomiska konsekvenser och osäkerheter jämfört med tidigare plan Personalkostnaden inklusive lönekostnaden är budgeterad utifrån den nya organisationens förväntade omfattning och med hänsyn till årlig lönerevision. Då arbetsmarknadens parter 2016 förhandlar fram ett stort antal löneavtal för de närmaste åren är det svårt att prognostisera löneutveckling. Efter en översyn under 2015 reviderades och fastställdes designprinciper för myndigheten vilka är Kunden i centrum, Strategisk ledning för kollektivtrafiken, Ansvar för uppdraget och Effektiv organisation. De fyra designprinciperna är i sin tur nerbrutna med vardera två kriterier. Designprinciperna påverkar i sin tur den organisatoriska strukturen. Som följd av ovan, och för att ånyo skapa en organisation väl lämpad för sitt uppdrag fastställdes en ny organisationsstruktur för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet vilken trädde i kraft den 1 september 2015.

Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2017-2019 för medarbetarperspektivet.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 19( 35)

Ekonomiskt perspektiv Under 2017 fortsätter arbetet för en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Huvudverksamheten tillika huvudkostnaden vid Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet är trafik och står för cirka 88 procent av myndighetens kostnader i budget för 2017. Som stöd för denna finns infrastruktur bland annat i form av depåer, teknik, försäljningskanaler och medarbetare. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser av investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi.

Fördelning av myndighetens kostnader i enlighet med budget 2017 (exklusive kostnader för särskild skolskjuts och riksfärdtjänst vilka enbart belastar enstaka medlemmar).

Ekonomiskt läge 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets ekonomi blir mer och mer stabil och arbetet mot en budget i balans och ökad intäktsutveckling har fortsatt under 2015. Ekonomiskt visar utfallet 2015 på en budget som är i balans. Årets resultat 2015 uppgick till 2 079 kronor efter att Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet har betalat tillbaka omkring 28 mnkr till medlemmarna. Biljettintäkterna från medborgarna följer den resandeutveckling som skett och intäktsutvecklingen ligger på en något högre nivå än budget vilket beror på ökat resande. På kostnadssidan var trafikkostnaderna som helhet lägre än budgeterat beroende på en för myndigheten fördelaktig indexutveckling. Under 2015 var kostnaden lägre än budgeterat för samtliga medlemmar i myndigheten.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 20( 35)

Förväntad utveckling under perioden och risker Under perioden förväntas kostnadsrelationen mellan huvudverksamhet och sidoverksamhet i allt väsentlighet kvarstå. Nu liggande budget 2017 och plan för 2018 och 2019 omfattar möjlighet att bedriva förvaltningsverksamhet motsvarande nuvarande ambitionsnivå och nu kända förutsättningar. Med erfarenhet ur verksamhetens utfall 2015 har kostnaderna i de länsgemensamma kostnadsgrupperna omdisponerats jämfört med plan i budget 2016. Omdisponeringen av kostnader påverkar inte det ekonomiska utfallet eller summan varje medlem betalar till myndigheten. Myndighetens nya betal- och realtidssystem planeras vara i drift under oktober 2016. Detta kommer på sikt innebära lägre kostnader då 75 procent av leasingkostnaden finansieras med medel ur Länsplanen och underhållskostnaden kommer sjunka. I de trafikrelaterade posterna finns höga risker för ökade ekonomiska behov främst avseende banavgifter och stationsavgifter samt omfattande investeringbehov i Länstrafiken Sörmlands depåer. Länstrafiken Sörmland har en årlig investeringsnivå på 6 000 tkr. Avskrivningskostnaden för Länstrafiken Sörmlands investeringar påverkar myndighetens hyreskostnad för depåer. Under budgetperioden har ingen hänsyn tagits till justering av hyreskostnaden till Länstrafiken Sörmland då detta istället görs när investeringarna är genomförda. Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet förväntas inte göra några större investeringar under budgetperioden. På grund av stora investeringar i tekniska system 2016 förväntas avskrivningskostnaden för myndigheten öka kraftigt under 2017 för att sedan ligga på en jämnnivå under budgetperioden. Trafikkostnader avser kostnader relaterad till produktion av trafik och omfattar i busstrafiken avtalsenlig kostnad per fordon, per körd kilometer och timme samt en fast ersättning. Trafikkostnaderna har beräknats utifrån förväntat utfall 2016, baserat på prognos i Delårsrapport 1 januari-mars 2016. Förutom förändringen i trafikproduktion görs en årlig indexuppräkning på tre procent av samtliga trafikkostnader. För beräkning av budget för efterfrågestyrd trafik har prognosticerat resultat för 2016 använts med justering utifrån indexuppräkning. För tågtrafiken kommer MÄLAB:s program Ny Trafik 2017 att börja slå igenom från och med december 2016. Budgeten för tågtrafiken bygger på den tilldelning som MÄLAB gjorde 27 april 2016 och utgår från den nya fördelningsmodellen enligt samverkansavtalet. För pendeltågstrafiken mellan Gnesta och Södertälje ska ett nytt avtal med Trafikförvaltningen i Stockholm tecknas att gälla från december 2016. Den särskilda kollektivtrafiken planeras utifrån behov och har därför inte samma planeringscykel som den allmänna kollektivtrafiken. Trafikkostnaden under perioden 2017 (2018-19) är beräknad utifrån prognos av förväntat utfall 2016 uppräknat med index samt förändrad kostnad enligt de priser som presenterades i tilldelningsbeslut från den 30 mars 2016. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 21( 35)

Budgeten för Eskilstuna station360 avser den utökade verksamhet som myndigheten driver på uppdrag av Eskilstuna kommun. Kostnaden består främst av personalkostnader inklusive lönekostnad och intäkterna består främst av bokningsavgifter och provisioner. Eventuella över- eller underskott kopplat till den utökade verksamheten tillfaller Eskilstuna kommun.

Finansiering av verksamheten Sammanlagt uppgår 2017 års budgeterade intäkter till 849 188 tkr. Intäkterna fördelar sig på medlemsavgifter allmän kollektivtrafik (63 %), medlemsavgifter särskild kollektivtrafik (15 %), biljettintäkter (13 %), övriga intäkter (2 %) och skolkortsintäkter (7 %). Den 1 oktober 2016 kommer ny Sörmlandstaxa med all sannolikhet att införas. Effekterna av denna har lagts in i budget utifrån simulerade beräkningar som gjordes i samband med ägarråd den 3 september 2015. Från 2017 förväntas Sörmlandstaxan få full effekt. Därutöver har intäkterna generellt räknats upp med tre procent per år. Även priserna för skolkort förändras i samband med ny Sörmlandstaxa och har även den inkluderats i budget och beräknas innebära cirka 9,5 miljoner kr i minskade skolkortsintäkter för 2017 respektive 2018-19. De minskade intäkterna innebär att kommunerna får motsvarande belopp i minskade kostnader för skolkort.

Målmodell med verksamhetens aktiviteter 2017-2019 för ekonomiperspektivet.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 22( 35)

Ekonomiska tabeller Budgetsammanställning Allmän kollektivtrafik

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

114 074

117 487

121 002

113 754

117 167

120 682

58 263 55 491

60 011 57 156

61 811 58 870

320

320

320

320

320

320

Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Biljettintäkter Varav Biljettintäkter landsbygd Biljettintäkter stadstrafik Övriga intäkter Varav Reklamintäkter Viten Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Skolkort

576 331

605 195

637 716

525 492 50 839

554 356 50 839

586 877 50 839

Summa intäkter

690 405

722 681

758 718

37 135

40 862

42 088

21 213 6 190 1 237 24 2 094 6 377

21 849 6 376 1 274 25 2 157 9 181

22 505 6 567 1 312 25 2 222 9 457

41 531

40 082

41 741

9 186 9 349 -724

6 905 9 559 -814

7 022 9 761 -704

23 720

24 432

25 662

Kostnader (tkr) Förvaltningskostnader Varav: Personalkostnader, intern personal Arvoden inkl. konsulter Lokalkostnader Förbrukningsinventarier Föreningsavgifter (MÄLAB, Sv.Koll) Övrigt kontorsrelaterat Trafikrelaterade kostnader Varav: Tekniska system Försäljningskostnader Infrastrukturkostnader (depåer mm) Övrigt trafikrelaterat (banavgifter, stationsavgifter, periodkortsavtal) Trafikkostnader Varav Landsbygd buss Stadstrafik Tåg Anropsstyrd trafik

611 739

641 737

674 889

316 554 175 084 118 752 1 350

326 050 180 336 133 960 1 391

335 832 185 746 151 879 1 432

Summa kostnader

690 405

722 681

758 718

Periodens resultat

0

0

0

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 23( 35)

Särskild kollektivtrafik

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

Intäkter (tkr) Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter

125 347

129 108

132 981

125 347

129 108

132 981

Summa intäkter

125 347

129 108

132 981

17 819

18 354

18 904

14 608 3 211

15 046 3 307

15 498 3 407

Kostnader (tkr)

Adm. kostnad serviceresor Varav Förvaltningskostnader Tekniska system Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Trafikkostnader Varav Serviceresor Riksfärdtjänst

107 528

110 754

114 077

104 907 2 621

108 054 2 700

111 296 2 781

Summa kostnader

125 347

129 108

132 981

Periodens resultat

0

0

0

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

813

837

863

813

837

863

474

488

503

474

488

503

1 287

1 326

1 365

Eskilstuna Station360 Intäkter (tkr) Intäkter från medborgarna Varav Försäljningsintäkter Intäkter från medlemmarna Varav Medlemsavgifter Summa intäkter Kostnader (tkr) Kostnader Varav Förvaltningskostnader Tekniska system Försäljningskostnader

1 287

1 326

1 365

1 043 122 122

1 074 126 126

1 107 129 129

Summa kostnader

1 287

1 326

1 365

Periodens resultat

0

0

0

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 24( 35)

Fördelning per medlem Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

164 621

164 913

168 325

171 840

Viten

56 296 49 627 58 378 320 0

58 263 55 491 50 839 320 0

60 011 57 156 50 839 320 0

61 811 58 870 50 839 320 0

Kostnader

683 974

690 405

722 680

758 717

35 512 40 440 608 022 308 186 171 556 126 870 1 410

37 135 41 531 611 739 316 554 175 084 118 752 1 350

40 862 40 081 641 737 326 050 180 336 133 960 1 391

42 088 41 740 674 889 335 832 185 746 151 879 1 432

519 353

525 492

554 355

586 876

Trafikkostnad Serviceresor

93 377

Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

15 859

104 907 2 621 17 819

108 054 2 700 18 354

111 296 2 781 18 904

109 236

125 347

129 108

132 981

16 727

17 229

17 746

Totalt (tkr) Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

I budget för 2017 med plan för 2018 och 2019 har uppräkning gjorts gällande myndighetens kostnader för förvaltning och trafikrelaterade nettokostnader. Trafikkostnader och biljettintäkter ingår endast som referensmaterial inför trafikbeställning och har här uppdaterats utifrån prognos gjord i samband med Delårsrapport 1 januari – mars 2016. Trafikkostnader utgår från förväntat utfall för 2016 uppräknad med 3 procent för index. I budget för biljettintäkter har effekter av ny Sörmlandstaxa lagts in baserad på den simulering som gjordes vid medlemsöverläggningar hösten 2015. Därutöver har en förväntad intäktsutveckling på 3 procent per år lagts in. Sedan tidigare redovisat budgetmaterial har nu även effekten av ny skolkortsmodell inkluderats i budget. Vad gäller den administrativa kostnaden för särskild kollektivtrafik har budgetvärde använts som underlag för fördelningen. Från 2017 läggs också budget för riksfärdtjänst samt särskilda skolskjutsar in för de medlemmar som har lagt detta hos myndigheten. Med anledning av att sista transferering för Citybaneavtalet kommer att ske vid kommande årsskiftet 2016/2017 har den tidigare redovisade posten ”Citybanan” utgått i budget för 2017 med plan för 2018 och 2019.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 25( 35)

Andel trafikarbete: 36,2%

Landstinget (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

48 017

48 262

49 341

50 451

Viten

34 457 0 13 560 0 0

35 950 0 12 312 0 0

37 029 0 12 312 0 0

38 139 0 12 312 0 0

Kostnader

302 515

300 530

321 264

345 386

12 797 25 613 264 106 137 236 0 126 870 0

13 447 26 770 260 313 141 561 0 118 752 0

14 797 26 699 279 768 145 808 0 133 960 0

15 241 28 084 302 061 150 182 0 151 879 0

254 498

252 268

271 923

294 934

47 774 4 047

49 523 386 4 442

51 008 398 4 575

52 539 410 4 713

51 821

54 351

55 981

57 661

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Landstinget Sörmland ansvarar för regional landsbygdstrafik med buss, tåg samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för regional landsbygdstrafik har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. För tågtrafiken har kostnader i enlighet med MÄLAB:s tilldelningsbeslut den 27 april 2016 för övergångsavtal från och med 11 december 2016 lagts in i budget. Kostnaderna har därutöver indexuppräknats med 3 procent årligen. Det innebär att kostnaderna för tågtrafiken går ner något 2017 jämfört med 2016, men därefter ökar succesivt utifrån att de nya fordonen för trafiken levereras. I kostnaderna finns fortsatt vissa osäkerheter, bland annat avseende banavgifter, varför en komplettering kommer genomföras inför att slutlig budget för trafikkostnader läggs i november 2016. Ytterligare osäkerhet är att avtalet med Trafikförvaltningen i Stockholms län för pendeltågstrafik mellan Gnesta och Södertälje ska förnyas från december 2016. I budgetunderlag har nuvarande priser använts med sedvanlig indexuppräkning. I posten trafikrelaterade nettokostnader ingår taxesubvention från Gnesta kommun på 3,4 miljoner kr. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 36,0 till 36,2 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med 2016. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 26( 35)

Andel trafikarbete: 24,5%

Eskilstuna Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

59 076

61 978

63 272

64 605

Viten

5 060 35 029 18 906 80 0

5 061 38 068 18 769 80 0

5 213 39 210 18 769 80 0

5 370 40 386 18 769 80 0

Kostnader

165 123

169 569

174 636

179 865

8 984 4 520 151 619 30 991 120 628 0 0

9 100 4 365 156 104 31 859 124 245 0 0

10 014 3 835 160 787 32 815 127 972 0 0

10 314 3 940 165 611 33 799 131 811 0 0

106 047

107 591

111 363

115 260

25 168 6 532

32 427 618 7 169

33 400 637 7 384

34 402 656 7 605

31 700

40 214

41 420

42 663

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Eskilstuna kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Eskilstuna kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Kommunen har tagit beslut om införande av fria resor för seniorer. Effekter av detta har beräknats träda i kraft från 1 oktober 2016 i samband med införande av de nya tekniska systemen. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget för 2017. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. 2017 tillkommer utöver detta kostnader för realtidskommunikation om 750 tkr, tankutrustning för biogas om 1 000 tkr och Eskilstuna Station360 om 474 tkr. Övriga intäkter avser reklamintäkter. Myndigheten budgeterar inga intäkter från viten. Andelen trafikarbete har gått ner något, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med 2016. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 27( 35)

Andel trafikarbete: 2,9%

Flen Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

4 161

5 338

5 423

5 510

Viten

2 052 0 2 110 0 0

2 830 0 2 508 0 0

2 915 0 2 508 0 0

3 002 0 2 508 0 0

Kostnader

15 205

15 498

15 960

16 438

1 130 568 13 507 13 267 0 0 240

1 083 519 13 896 13 646 0 0 250

1 191 456 14 313 14 056 0 0 258

1 227 469 14 742 14 477 0 0 265

11 044

10 160

10 538

10 928

3 586 915

4 051 0 1 004

4 172 0 1 034

4 297 0 1 065

4 501

5 055

5 206

5 363

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Flens kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Flens kommun samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete har gått ner något, från 3,2 till 2,9 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med 2016.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 28( 35)

Andel trafikarbete: 3,7%

Gnesta Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

3 959

3 125

3 185

3 247

Viten

1 814 0 2 145 0 0

2 009 0 1 115 0 0

2 070 0 1 115 0 0

2 132 0 1 115 0 0

Kostnader

19 712

20 319

20 824

21 345

1 229 4 018 14 465 14 455 0 0 10

1 388 4 066 14 865 14 825 0 0 40

1 527 3 985 15 311 15 270 0 0 41

1 573 4 001 15 771 15 728 0 0 42

15 752

17 194

17 639

18 098

2 556 582

2 571 294 638

2 648 302 657

2 728 311 677

3 137

3 503

3 608

3 716

7 503

7 728

7 960

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Gnesta kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Gnesta kommun samt särskild kollektivtrafik inklusive särskild skolskjuts. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. Budget är i övrigt lagd utifrån samma trafikutbud som 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Kostnaderna för särskilda skolskjutsar utgår från avtal som träder i kraft sommaren 2016 och därefter med årlig uppräkning på 3 procent. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 3,5 till 3,7 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med 2016. I sammanställningen ovan ingår Gnesta kommuns taxesubvention á 3,4 miljoner kr (hanteras som trafikrelaterad nettokostnad). Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 29( 35)

Andel trafikarbete: 5,5%

Katrineholm Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

6 859

5 861

5 966

6 073

Viten

1 328 1 813 3 638 80 0

1 198 2 286 2 298 80 0

1 234 2 354 2 298 80 0

1 271 2 425 2 298 80 0

Kostnader

28 594

28 875

29 737

30 627

1 960 986 25 648 18 871 6 647 0 130

2 027 972 25 876 19 024 6 752 0 100

2 230 854 26 652 19 595 6 954 0 103

2 297 878 27 452 20 183 7 163 0 106

21 735

23 014

23 771

24 553

3 119 831

3 435 185 912

3 539 191 940

3 645 197 968

3 950

4 533

4 669

4 809

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Katrineholms kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Katrineholms kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med 2016.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 30( 35)

Andel trafikarbete: 14,2%

Nyköping Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

23 934

24 446

24 966

25 502

Viten

5 027 10 041 8 786 80 0

5 239 12 113 7 014 80 0

5 396 12 476 7 014 80 0

5 558 12 850 7 014 80 0

Kostnader

82 611

84 059

86 568

89 160

4 926 2 478 75 207 40 041 34 515 0 650

5 270 2 528 76 261 41 464 34 122 0 675

5 799 2 221 78 549 42 708 35 145 0 695

5 973 2 282 80 905 43 989 36 200 0 716

58 677

59 613

61 602

63 657

4 703 1 286

4 107 587 1 411

4 231 605 1 453

4 357 623 1 497

5 989

6 105

6 289

6 477

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Nyköpings kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Nyköpings kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik. I den efterfrågestyrda trafiken ingår även skärgårdstrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 13,9 till 14,2 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med 2016. Myndigheten har för Nyköpings kommun upphandlat särskilda skolskjutsar och har avtal för detta. Kostnaderna för trafiken faktureras dock direkt Nyköpings kommun och hanterats därför utanför denna budget.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 31( 35)

Andel trafikarbete: 0,5%

Oxelösund Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

641

591

592

594

Viten

96 0 545 0 0

61 0 529 0 0

63 0 529 0 0

65 0 529 0 0

Kostnader

2 747

2 696

2 776

2 860

175 88 2 485 2 485 0 0 0

180 86 2 429 2 429 0 0 0

198 76 2 502 2 502 0 0 0

204 78 2 577 2 577 0 0 0

2 106

2 105

2 184

2 265

1 045 510

1 080 309 560

1 112 318 577

1 146 328 594

1 555

1 949

2 007

2 067

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Oxelösunds kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss (linje 615) samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med 2016.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 32( 35)

Andel trafikarbete: 8,7%

Strängnäs Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

13 749

11 541

11 764

11 994

Viten

4 926 2 745 5 999 80 0

4 416 3 025 4 020 80 0

4 549 3 116 4 020 80 0

4 685 3 209 4 020 80 0

Kostnader

44 829

46 119

47 495

48 917

2 956 1 487 40 385 30 439 9 766 0 180

3 224 1 547 41 348 31 207 9 966 0 175

3 548 1 359 42 588 32 143 10 265 0 180

3 655 1 396 43 866 33 108 10 573 0 186

31 080

34 578

35 731

36 923

2 060 519

4 676 0 983

4 817 0 1 013

4 961 0 1 043

2 579

5 660

5 830

6 004

9 224

9 501

9 786

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Strängnäs kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss inom Strängnäs kommun, stadstrafik samt särskild kollektivtrafik inklusive skolskjuts. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Kostnaderna för särskilda skolskjutsar utgår från avtal som träder i kraft sommaren 2016 och därefter med årlig uppräkning på 3 procent. Andelen trafikarbete har gått upp något, från 8,3 till 8,7 procent, vilket påverkar förvaltningskostnader och trafikrelaterade nettokostnader jämfört med 2016.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 33( 35)

Andel trafikarbete: 1,9%

Trosa Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

1 492

1 687

1 703

1 720

Viten

582 0 909 0 0

550 0 1 137 0 0

566 0 1 137 0 0

583 0 1 137 0 0

Kostnader

10 344

10 213

10 518

10 832

678 341 9 325 9 225 0 0 100

713 342 9 159 9 099 0 0 60

784 300 9 433 9 372 0 0 62

808 309 9 716 9 653 0 0 64

8 852

8 526

8 814

9 112

2 123 379

1 884 242 416

1 941 249 429

1 999 257 442

2 503

2 543

2 619

2 698

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Trosa kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med 2016.

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 34( 35)

Andel trafikarbete: 1,9%

Vingåker Kommun (tkr)

Budget 2016

Budget 2017

Plan 2018

Plan 2019

2 733

2 085

2 113

2 143

Viten

952 0 1 781 0 0

949 0 1 136 0 0

977 0 1 136 0 0

1 007 0 1 136 0 0

Kostnader

12 295

12 528

12 902

13 288

678 341 11 276 11 176 0 0 100

702 337 11 488 11 438 0 0 50

773 296 11 833 11 781 0 0 52

796 304 12 188 12 135 0 0 53

9 561

10 443

10 789

11 145

1 243 258

1 152 0 283

1 187 0 292

1 222 0 300

1 501

1 435

1 478

1 522

0

0

0

Intäkter Biljettintäkter, Landsbygdstrafik Biljettintäkter, Stadstrafik Skolkort/elevkort Övriga intäkter

Förvaltningsavgifter Trafikrelaterade nettokostnader Trafikkostnader Landsbygdstrafik Buss Stadstrafik Tåg Övrig trafik

Nettokostnad Allmän kollektivtrafik Trafikkostnad Serviceresor Riksfärdtjänst Särskild kollektivtrafik adm kostnader

Nettokostnad Särskild kollektivtrafik Skolskjuts

Kommentarer Ovanstående budgetuppställning innehåller fastställd budget för förvaltningsavgifter och trafikrelaterade nettokostnader. Övriga poster är referensmaterial och hanteras i den slutliga versionen av Verksamhetsplan och budget 2017 (2018-19) efter det att medlemmarna under maj, riktdatum den 27 maj, ingivit sina respektive trafikbeställningar. Vingåkers kommun ansvarar för lokal landsbygdstrafik med buss samt särskild kollektivtrafik. Effekten av ny Sörmlandstaxa med ny skolkortsmodell ingår i budget från 2017 och framåt. Intäkter från allmänhet har i övrigt räknats upp med 3 procent årligen. Trafikkostnader för den allmänna trafiken har räknats upp med 3 procent utifrån förväntat utfall 2016. För särskild kollektivtrafik har trafikkostnaden beräknats utifrån priser i den tilldelning som gjordes 30 mars 2016. Därefter räknas kostnaderna upp med 3 procent årligen. Andelen trafikarbete, som styr kommunens andel av förvaltnings- och trafikrelaterade kostnader, är oförändrad jämfört med 2016

Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Box 591, 61110 NYKÖPING • tfn 0155-20 20 50

Sida 35( 35)

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

§ 84

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

Sida 12(19)

Dnr KS 2016/104

Reviderad arbetsmiljöpolicy för Trosa kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad arbetsmiljöpolicy för Trosa kommun. ___________

Ärendet Föreslagna ändringar i Trosa kommuns arbetsmiljöpolicy är en förutsättning dels utifrån förändringar i lagstiftningen i form av en ny föreskrift från arbetsmiljöverket dels utifrån den av fullmäktige i december 2015 antagna jämställdhetspolicyn. De delar av nuvarande policy som endast är av karaktären verkställighet på tjänstemannanivå plockas bort från policyn och kommer i fortsättningen bli en manual till arbetsmiljöpolicyn som personalenheten kan revidera när behov uppstår. Förslaget till ny arbetsmiljöpolicy har arbetats fram tillsammans med fackliga representanter med mandat från central samverkansgrupp.

Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-08-29. Tjänsteskrivelse från personalchef Torbjörn Unnebäck och personalsekreterare Ing-Mari Käck, 2016-08-19.

Kopia till: Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Kommunkontoret Personalenheten Ing-Mari Käck Personalsekreterare 0156-520 69 [email protected]

Tjänsteskrivelse Datum

2016-08-19 Diarienummer

KS 2016/104

Revidering av Trosa kommuns arbetsmiljöpolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad arbetsmiljöpolicy för Trosa kommun.

Ärendet Personalenheten föreslår ändringar av Trosa kommuns arbetsmiljöpolicy. Ändringarna är en förutsättning dels utifrån förändringar i lagstiftningen i form av en ny föreskrift från arbetsmiljöverket dels utifrån den av fullmäktige i december 2015 antagna jämställdhetspolicyn. De delar som tillkommit i förslag till ny policy handlar om hårdare krav i lagstiftningen om arbetsgivarens ansvar när det gäller arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Helt nytt är avsnittet som heter Organisatorisk och social arbetsmiljö samt ett par tillägg under Enhetschefens ansvar och Personalenhetens ansvar. De delar av nuvarande policy som endast är av karaktären verkställighet på tjänstemannanivå plockas bort från policyn och kommer i fortsättningen bli en manual till arbetsmiljöpolicyn som personalenheten kan revidera när behov uppstår. De delar som flyttas till manualen finns under rubrikerna Metod, Systematiskt arbetsmiljöarbete och Skyddsronder. Förslaget till ny arbetsmiljöpolicy har arbetats fram tillsammans med fackliga representanter med mandat från central samverkansgrupp.

Torbjörn Unnebäck Personalchef

Ing-Mari Käck Personalsekreterare

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Tjänsteskrivelse KS 2016/104

Sida 2(2)

Bilagor Förslag till reviderad Arbetsmiljöpolicy Trosa kommun, ändringar är gulmarkerade.

Beslut till Kommunfullmäktige Författningssamlingen

Arbetsmiljöpolicy

Antagen av:

Kommunfullmäktige 2016-xx-xx, § x. Dnr KS 2016/104

Dokumentkategori:

Styrdokument

Dokumenttyp:

Policy

Kommunkontoret Personalenheten Ing-Mari Käck Personalsekreterare 0156-520 69 [email protected]

Arbetsmiljöpolicy Datum

2016-08-16

Innehållsförteckning TROSA KOMMUNS ARBETSMILJÖPOLICY .................................................... 2  På våra arbetsplatser gäller följande policy ................................................... 2  Inledning................................................................................................. 3  Mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ...................................... 3  Organisation för arbetsmiljöarbetet ............................................................. 3  Skyddsombudets uppgift är att: .............................................................. 3  Skyddskommitténs uppgift är att: ........................................................... 4  Central samverkansgrupps arbetsmiljöuppgift är att: ................................. 4  Ansvarsfördelning ..................................................................................... 4  Produktionschefens ansvar är att: ........................................................... 4  Enhetschefens ansvar är att: .................................................................. 5  Arbetstagarens ansvar är att: ................................................................. 6  Personalenhetens ansvar är att: ............................................................. 6  METOD ................................................................................................... 6  SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM) ................................................ 6  SKYDDSRONDER ...................................................................................... 7 

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Arbetsmiljöpolicy

Sida 2(8)

TROSA KOMMUNS ARBETSMILJÖPOLICY Arbetsmiljöarbetet i Trosa kommun kännetecknas av: 

Förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöinsatser



Lyhördhet inför arbetstagarnas behov och önskemål



Effektivitet genom snabba åtgärder av uppkomna problem



Konstruktivitet genom försök att finna lösningar



Helhetstänkande genom samverkan mellan verksamheter

På våra arbetsplatser gäller följande policy Trosa kommun eftersträvar jämställdhet och mångfald. Vår arbetsmiljö uttryckt i arbetsorganisation, arbetsinnehåll och teknik ska vara ordnad så att den ger utrymme för engagemang, lärande och fungerande kommunikation. Arbetsförhållandena på våra arbetsplatser ska präglas av motiverade medarbetare, bra ledarskap och tydlig styrning av verksamheten. Varje anställd: - ska erbjudas en arbetsplats och arbetsuppgifter som ger arbetsglädje, effektivitet och möjlighet att utveckla sig själv. - ska känna att delaktighet och påverkansmöjligheter är självklara inslag. - ska ha arbetsuppgifter som över tid garanterar en hälsosam arbetsbelastning - ska ha arbetstider som säkerställer tillräcklig tid för återhämtning - ska känna att våra arbetsplatser präglas av nolltolerans vad gäller diskriminering, trakasserier och varje form av kränkande särbehandling - som drabbas av skada eller arbetshinder ska få stöd med anpassnings- och rehabiliteringsåtgärder.

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Arbetsmiljöpolicy

Sida 3(8)

Inledning Trosa kommuns arbetsmiljöarbete ska utformas så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. Den goda arbetsmiljön ska stimulera medarbetare till arbetsglädje, effektivitet och kontinuerlig utveckling. Arbetsmiljöarbetet ska ses som en naturlig del, likställd övriga verksamhets- och medbestämmandefrågor. All verksamhet ska ha ett hälsofrämjande synsätt med hänsyn till den tekniska och sociala utvecklingen i samhället. Såväl arbetsgivaren som den enskilde arbetstagaren har ansvar för att åstadkomma en bra arbetsmiljö.

Mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Genom att Trosa kommuns samverkansavtal med våra fackliga organisationer efterlevs, säkerställer vi medarbetarnas inflytande och delaktighet. Samverkan före beslut sker på alla nivåer i organisationen. Genom den årliga verksamhetsdialogen utvecklar vi lärande samt stärker och förbättrar kommunikationen på våra arbetsplatser. Genom den årliga HME-enkäten mäter vi att medarbetarnas upplevelse vad gäller motivation, ledning och styrning håller en nivå och kvalité som stämmer överens med fullmäktiges mål.

Organisation för arbetsmiljöarbetet Trosa kommuns organisation för samverkan i arbetsmiljöfrågor mellan arbetsgivare och arbetstagare finns på tre nivåer. På arbetsplatsnivå finns skyddsombud. Samverkansgrupp på produktionskontor utgör skyddskommitté, bestående av arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter från nämndens verksamhetsområde. Varje enhet/kontor utgör skyddsområde. Skyddsombud utses inom varje skyddsområde. Skyddsombud utses av de fackliga organisationerna. Central samverkansgrupp utgör ett forum för kommuncentral nivå att diskutera arbetsmiljöfrågor i ett övergripande perspektiv och arbetsmiljöfrågor som griper över flera skyddskommittéers områden, exempelvis frågor som rör företagshälsovården. För kommunkontor, socialkontor och samhällsbyggnadskontor utgör central samverkansgrupp skyddskommitté.

Skyddsombudets uppgift är att: 

följa arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen



rapportera till närmaste chef det som bör åtgärdas



delta i planering av nya lokaler och verksamhetsförändringar



bevaka att det som chefen inte kan åtgärda returneras åter till produktionschefen

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Arbetsmiljöpolicy

Sida 4(8)

Skyddskommitténs uppgift är att: 

sammanträda minst en gång var tredje månad



följa upp de handlingsplaner som upprättas på enheterna



följa arbetet med rehabilitering och anpassning



följa upp sjuktal, arbetsskador och tillbud samt delta i upprättandet av riskanalyser vid förändringar



följa upp skyddsombudens arbete



vara rådgivande i vilka behov som ska prioriteras till nästa års budget

Central samverkansgrupps arbetsmiljöuppgift är att: 

följa upp föregående års systematiska arbetsmiljöarbete



analysera statistiksammanställningar beträffande ohälsa, personalrörlighet, sjuktal, arbetsskador och tillbud



följa upp föregående års rehabiliteringsarbete



inbjuda företagshälsovården en gång per år för dialog kring det främjande, förebyggande och rehabiliterande samarbetet



stämma av och upprätta aktuell förteckning över skyddsområden och skyddsombud

Ansvarsfördelning Arbetsmiljöansvaret är delegerat från kommunfullmäktige till respektive nämnd. Nämnden delegerar till chef enligt delegeringsordning. Ansvaret i arbetsmiljöfrågor ska följa ansvarsfördelningen i övrigt verksamhets- och personalfrågor. Produktionschefen har det övergripande ansvaret för att arbetsmiljön är god och att organisationen för arbetsmiljöarbetet fungerar.

Produktionschefens ansvar är att: 

organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet vad avser ledning, planering, genomförande och kontroll inom verksamheten



fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för ett i praktiken fungerande arbetsmiljöarbete



se till att samtliga chefer inom nämndens verksamhetsområde har tillräckliga resurser, kunskaper och kompetens för att kunna bedriva arbetsmiljöarbetet



se till att riskanalyser och handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet upprättas enligt SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete)

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Arbetsmiljöpolicy

Sida 5(8)



se till att insatserna för arbetsmiljön följs upp och att det systematiska arbetsmiljöarbetet årligen revideras



se till att årliga sammanställningar görs över ohälsa, arbetsskador och tillbud



se till att eventuella ingripande (förbud eller förelägganden) från arbetsmiljöverket respekteras och efterlevs



skyndsamt åtgärda brister i arbetsmiljön inom givna delegationsbestämmelser



till nämnden returnera varje arbetsmiljöfråga för vilken produktionschef saknar resurser/befogenheter

Enhetschefens ansvar är att: 

se till att alla medarbetare vet vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som ska uppnås och vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till



organisera arbetsmiljö-, arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten inom enheten utifrån de av fullmäktige antagna polycies



se till att arbetstagarna, speciellt nyanställda och minderåriga, får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, arbets- och lyftteknik, utrustning, kemiska hälsorisker och övriga arbetsmiljöhänsyn m.m. för att förebygga ohälsa och olycksfall. Momentet ska ingå i introduktionen av nyanställda



fortlöpande åtgärda brister i arbetsmiljön



samverka i arbetsmiljöfrågor enligt gällande samverkansavtal



upprätta riskanalyser, handlingsplaner och årlig revidering enligt SAM (systematiskt arbetsmiljöarbetet)



se till att befintligt rapporteringsverktyg används för rapportering av arbetsskador och tillbud



utreda och göra årlig sammanställningar av ohälsa, olyckor, arbetsskador och tillbud



till arbetsmiljöinspektionen omedelbart rapportera allvarligare olycka eller tillbud



inför budgetarbetet framföra behov av arbetsmiljöinsatser



vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling



se till att personal och skyddsombud regelmässigt informeras och ges möjlighet att delta i planering av nya och ändrade lokaler eller annan verksamhetsförändring



se till att årliga skyddsronder genomförs

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Arbetsmiljöpolicy

Sida 6(8)



utreda anställdas rehabiliteringsbehov och vidta de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som behövs



till produktionschef/nämnd returnera varje arbetsmiljöfråga för vilken enhetschef saknar resurser/befogenhet

Arbetstagarens ansvar är att: 

samverka med chef och arbetskamrater för en hög trivselnivå och ett gott arbetsklimat



ta ansvar för sitt eget välbefinnande, använda skyddsanordningar och tillskriven skyddsutrustning



omedelbart rapportera tillbud/arbetsskador till närmaste chef samt göra arbetsledningen uppmärksam på risker och brister i arbetsmiljön



aktivt verka för att mobbing, konflikter och missbruk förebyggs och rapporteras till arbetsledningen

Personalenhetens ansvar är att: 

årligen tillhandahålla grundläggande arbetsmiljöutbildning för nya chefer samt erbjuda repetitionsutbildning för övriga chefer.



årligen tillsammans med representanter för de fackliga organisationerna genomföra partsgemensam utbildning för nya chefer och nya skyddsombud i Trosa kommuns arbetsmiljöpolicy och samverkansavtal.



stödja och utveckla ett systematiskt och integrerat arbetsmiljöarbete



följa upp arbetsmiljöarbetet i verksamheterna



göra årliga sammanställningar av sjukfrånvaro, tillbud, arbetsskador, företagshälsovårdens insatser samt personalrörligheten i kommunen



på uppdrag av produktionschef anordna arbetsmiljöutbildningar



introducera nya chefer i Trosa kommuns arbetsmiljöpolicy och arbetsmiljöverktyg

METOD För att säkerställa kvaliteten i arbetsmiljöarbetet är det viktigt att arbetet bedrivs på ett systematiskt sätt. Vägledning hur denna systematik ska utformas finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift, Systematiskt arbetsmiljöarbete. Systematiken ska också säkerställas genom Trosa kommuns webbaserade verktyg, SYSARB.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM) Utifrån övergripande mål och en noggrann inventering och diskussion fastställs årligen en handlingsplan på varje arbetsplats med mål och åtgärder för alla slags arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Riskanalys och därtill hörande handlingsplan är

TROSA KOMMUN Kommunkontoret

Arbetsmiljöpolicy

Sida 7(8)

”körschemat” för arbetsmiljöarbetet när det gäller att uppfylla de kortsiktiga målen och samtidigt i riktning mot uppfyllande av de långsiktiga målen i arbetsmiljöarbetet. Varje enhet ska därför årligen dokumentera detta arbete genom de hjälpblanketter som Trosa kommun tillhandahåller. Slutresultatet blir en handlingsplan som ska innehålla: • konkreta mål • planerade, faktiska åtgärder avsedda att förbättra arbetsmiljön • tidplan för genomförandet • uppgift om hur uppföljning och redovisning ska ske • på vilket sätt medel disponeras, i de fall sådana behövs, för att erforderliga och lämpliga åtgärder ska kunna genomföras • ansvarsfördelning för genomförande av åtgärder Handlingsplanen utarbetas utifrån samverkansavtalets intentioner, d.v.s. gemensamt på arbetsplatsträffar/samverkansgruppsträffar. Med hänsyn till att de åtgärder som ska ingå i handlingsplanerna är beroende av annan planering (i de flesta fall ekonomiskt) är det att klokt att handlingsplanerna upprättas som en del i eller i samband med budgetarbetet. De ska emellertid alltid utarbetas i direkt anslutning till genomförda skyddsronder. Uppföljning av enheternas arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet sker årligen av produktionschef och samverkansgruppen på produktionskontoret och/eller central samverkan.

SKYDDSRONDER Förutom de riskanalyser som görs i den dagliga verksamheten ska samtliga verksamheter ha minst en skyddsrond per år. Ronderna ska omfatta en riskanalys med genomgång av: • teknik • arbetsinnehåll • arbetsorganisation avseende den: • fysiska • psykiska • psykosociala arbetsmiljön Särskild uppmärksamhet bör ägnas den psykosociala arbetsmiljön, genom exempelvis regelbundet hållna medarbetarsamtal med alla anställda. Enligt vårt samverkansavtal ska detta ske minst en gång per år.

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

§ 85

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

Sida 13(19)

Dnr KS 2016/105

Reviderad rehabiliteringspolicy för Trosa kommun Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad rehabiliteringspolicy för Trosa kommun. ___________

Ärendet Personalenheten har noterat att det finns behov av redaktionella ändringar av Trosa kommuns rehabiliteringspolicy. Lagen om allmän försäkring har ersatts med Socialförsäkringsbalken och hänvisning till diskrimineringslagen tillkommit. Samtidigt konstateras att delar av innehållet i policyn endast är av karaktären verkställighet på tjänstemannanivå. Nuvarande policy delas därför upp i två olika dokument, ett policydokument och en manual till policyn.

Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-08-29. Tjänsteskrivelse från personalchef Torbjörn Unnebäck och personalsekreterare Ing-Mari Käck, 2016-08-19.

Kopia till: Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Personalenheten Ing-Mari Käck Personalsekreterare 0156-520 69 [email protected]

Tjänsteskrivelse Datum

2016-08-19 Diarienummer

KS 2016/105

Revidering av Trosa kommuns rehabiliteringspolicy Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till reviderad rehabiliteringspolicy för Trosa kommun.

Ärendet Personalenheten har noterat att det finns behov av redaktionella ändringar av Trosa kommuns rehabiliteringspolicy. Samtidigt konstateras att delar av innehållet i policyn endast är av karaktären verkställighet på tjänstemannanivå. Personalenheten föreslår därför att nuvarande policy delas upp i två olika dokument, ett policydokument och en manual till policyn. Framtida rehabiliteringspolicy kommer då endast att bestå av sammanfattande policy samt delarna 1. Inledning och definition, 2. Syfte och mål samt 3. Ansvar. Delarna 4. Försäkringskassans rehabiliteringskedja och 5. Rehabiliteringsprocessen kommer i fortsättningen bli en manual till arbetsmiljöpolicyn som personalenheten kan revidera när behov uppstår. De redaktionella ändringarna som gjorts i rehabiliteringspolicyn är att Lagen om allmän försäkring ersatts med Socialförsäkringsbalken och att hänvisning till diskrimineringslagen tillkommit.

Torbjörn Unnebäck Personalchef

Ing-Mari Käck Personalsekreterare

Bilagor Förslag till reviderad Rehabiliteringspolicy Trosa kommun, ändringar är gulmarkerade.

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Beslut till Kommunfullmäktige Författningssamlingen

Tjänsteskrivelse 2016-08-19

Sida 2(2)

Rehabiliteringspolicy

Antagen av:

Kommunfullmäktige 2016-xx-xx, § x. Dnr KS 2016/105

Dokumentkategori:

Styrdokument

Dokumenttyp:

Policy

Kommunstyrelsen Personalenheten Ing-Mari Käck Personalsekreterare 0156-520 69 [email protected]

Rehabiliteringspolicy Datum

2016-06-27

Innehållsförteckning TROSA KOMMUNS REHABILITERINGSPOLICY ............................................. 2  På våra arbetsplatser gäller följande policy ................................................... 2  1. Inledning och definition ......................................................................... 3  2. Syfte och mål ....................................................................................... 3  3. Ansvar ................................................................................................ 4  3.1 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar: ............................................ 4  3.2 Begränsningar i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar:...................... 4  3.3 Arbetstagarens ansvar i rehabiliteringen: ....................................... 4  4. Försäkringskassans rehabiliteringskedja för bedömning av arbetsförmågan ... 5  5. Rehabiliteringsprocessen ........................................................................ 5 

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Rehabiliteringspolicy 2016-06-27

Sida 2(6)

TROSA KOMMUNS REHABILITERINGSPOLICY Den rättsliga grunden för policyn utgör:    

Arbetsmiljölagen och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Socialförsäkringsbalken Lagen om allmän försäkring Diskrimineringslagen Lagen om Anställningsskydds regler om saklig grund för uppsägning LAS 7 § 2 stycket

På våra arbetsplatser gäller följande policy De medarbetare som drabbas av ohälsa ska, snarast och så långt det är möjligt, rehabiliteras tillbaka till sitt arbete. Rehabiliteringsarbetet är av största vikt, såväl för den enskilde som för hela organisationen. Produktivitet, kvalitet och rehabilitering har samband. Rehabilitering ska kopplas till det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tidiga insatser. När alla rehabiliteringsmöjligheter till ordinarie arbete är uttömda ska omplaceringsmöjligheter till annat arbete i kommunen utredas. Arbetstagare som efter detta ändå inte kan beredas arbete sägs upp från sin anställning

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Rehabiliteringspolicy 2016-06-27

Sida 3(6)

1. Inledning och definition Rehabilitering innebär att återgå till sin anställning som medarbetare och arbetskraft. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som syftar till att hjälpa den sjukskrivne att återfå bästa möjliga arbetsförmåga. Med arbetslivsinriktad rehabilitering avses de insatser som görs för att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete.

Trosa kommun har som arbetsgivare ansvar för att ett aktivt rehabiliterings- och anpassningsarbete bedrivs. Regler om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar är uttryckta i arbetsmiljölagen (AML). AML är en ramlag och de detaljerade reglerna om vilka skyldigheter arbetsgivaren har finns reglerade i Arbetsmiljöverkets föreskrift om ”Arbetsanpassning och rehabilitering”, AFS 1994:1 Vissa ytterligare regler finns i Socialförsäkringsbalken Lagen om allmän försäkring (AFL) och Diskrimineringslagen.

2. Syfte och mål Kommunen ska verka för att: 

förhindra skador och sjukdom av arbete



öka frisknärvaron och minska sjukfrånvaron



främja förebyggande hälsoarbete



öka de anställdas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet.

Syftet/målet är att arbetstagaren ska återgå till sitt ordinarie arbete på sin ordinarie arbetsplats.

Utgångspunkten för rehabiliteringen är det enskilda anställningsavtalet. Därav följer arbetsgivarens ansvar att återanpassa till ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren är inte skyldig att utöka verksamheten eller skapa nya arbetsuppgifter åt arbetstagaren. Omplaceringsmöjligheter i hela kommunen ska utredas redan efter 3 månader om arbetsförmåga konstaterats men inte till ordinarie arbete. Arbetstagaren har också rätt att beviljas tjänstledighet för att prova annat arbete och eventuell omplacering görs först sedan det är klart att återgång till ordinarie arbete inte är möjlig.

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Rehabiliteringspolicy 2016-06-27

Sida 4(6)

3. Ansvar Rehabiliteringsansvaret och finansiering av åtgärder är en del i linjeorganisationen. Rehabiliteringsansvarig chef har det fulla ansvaret och måste känna till kommunens policy och rutinbeskrivning. Ytterligare medel för insatser under begränsad tid och med tydlig målsättning inom området kan diskuteras med ansvarig produktionschef.

3.1

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar:



uppmärksamma och utreda behov av rehabilitering



organisera och dokumentera rehabiliteringsarbetet



anpassa arbetsmiljön för att underlätta rehabilitering



genomföra rehabiliteringsåtgärder



finansiera rehabiliteringsåtgärder av engångskaraktär

3.2

Begränsningar i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar:



Ekonomiska: arbetsgivaren är inte skyldig att vidta anpassningsåtgärder som medför fortlöpande framtida ekonomiska merkostnader.



Arbetsmiljömässiga: arbetsgivaren är inte skyldig att vidta anpassningsåtgärder som medför ökade risker för övriga medarbetare. Riskanalys måste genomföras.



Organisatoriska: arbetsgivaren behöver inte vidta anpassningsåtgärder som kräver omfattande omorganisation.

3.3

Arbetstagarens ansvar i rehabiliteringen:

Den försäkrade ska enligt socialförsäkringsbalken 30 kap. 7 § Lagen om allmän försäkring 22 kap. § 4 lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans/hennes behov av rehabilitering och efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen. För att lyckas är det mycket viktigt att den som blir föremål för rehabiliteringsutredning aktivt medverkar i planering och genomförande av den egna rehabiliteringen. Den anställde har ett ansvar i att vårda sin egen hälsa och medverka till goda arbetsförhållanden samt även delta i arbetskamraters eventuella rehabilitering på ett positivt sätt. Om den anställde utan giltigt skäl vägrar medverka i rehabiliteringsåtgärder kan följden bli att det anses som att arbetsgivaren har fullgjort sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsgivaren har därmed rätt att säga upp anställningsavtalet.

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Rehabiliteringspolicy 2016-06-27

Försäkringskassan kan dra in sjukpenningen om den enskilde inte deltar aktivt.

4. Försäkringskassans rehabiliteringskedja för bedömning av arbetsförmågan 5. Rehabiliteringsprocessen

Sida 5(6)

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

§ 86

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

Sida 14(19)

Dnr KS 2016/99

Sammanträdestider 2017 för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott Beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa föreslagna sammanträdestider 2017 för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott.

Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa föreslagna sammanträdestider 2017 för kommunfullmäktige. ___________

Ärendet För år 2017 ska sammanträdestider fastställas för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid framtagandet av sammanträdesplanen har hänsyn tagits till kommunens ekonomiska processer. Hänsyn har även tagits till lov och ledigheter under året Nämnderna beslutar om sina egna sammanträdestider. För att kommunens ekonomiska processer ska fungera är det viktigt att nämnderna utgår från den beslutade sammanträdesplanen för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott och placerar sina sammanträden i förhållande till den.

Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-08-29. Tjänsteskrivelse från kanslichef Helena Edenborg 2016-08-22.

Kopia till: Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Kanslienheten Helena Edenborg Kanslichef 0156-520 06 [email protected]

Tjänsteskrivelse Datum

2016-08-22 Diarienummer

KS 2016/99

Sammanträdestider 2017 för kommunfullmäktige, kommunstyrelse och kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa föreslagna sammanträdestider 2017 för kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott.

Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att fastställa föreslagna sammanträdestider 2017 för kommunfullmäktige.

Ärendet För år 2017 ska sammanträdestider fastställas för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid framtagandet av sammanträdesplanen har vi tagit hänsyn till de ekonomiska processerna som leder fram till:  årsredovisning 2016,  kvartalsrapport 2017,  budget 2018,  delårsbokslut 2017,  och reviderad budget 2018. Hänsyn har även tagits till ledigheter under året: sportlov, påsklov och höstlov. Nämnderna beslutar om sina egna sammanträdestider. För att kommunens ekonomiska processer ska fungera är det viktigt att nämnderna utgår från den beslutade sammanträdesplanen för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott och placerar sina sammanträden i förhållande till den.

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kanslienheten

Tjänsteskrivelse 2016-08-22

Förslag på sammanträdestider 2017 Kommunstyrelsen Au 15.00 Januari Februari Mars April Maj

Kommunstyrelse 18.00

13 budgetanvisn. 20 årsredovisning 1 budgetanvisn. 5 årsredovisning 2 kvartal (Obs 10 kvartal (obs. tisdag) halvdag fr. kl. 9.00) 22 budget 31 budget

Juni Juli Augusti September Oktober November December

Nämnderna

19.00

15 19 årsredovisning

14 budget (Obs fr. kl.14.00) 28 2 delår 6 rev budget

Helena Edenborg Kanslichef

Beslut till

Kommunfullmäktige

6 11 delår (obs. halvdag fr. kl. 9.00) 15 rev budget

20 25 delår 29 rev budget

Sida 2(2)

Kommunstyrelsen Daniel Portnoff (M) Kommunstyrelsens ordförande 0156-520 62 [email protected]

Skrivelse Datum

2016-09-08 Diarienummer

KF 2016/13

Svar på interpellation rörande ”omprövning av planer på anläggande av ny väg genom Hunga strövområde” Miljöpartiet har i interpellation framfört ett antal frågeställningar till vilka klarlägganden önskas. Bakgrunden är de presentationer som visades av Trafikverket under ”Öppet hus” den 23 augusti rörande vägplanen för Infart västra Trosa. Vid mötet presenterades två alternativ för tänkt vägsträckning av den nya vägen. Ett alternativ med skärning genom berget väster om Västra Fän samt ett alternativ där vägen dras genom tunnel. Trafikverket ansvarar för planeringen av Infart västra Trosa och kommer att vara huvudman för vägen. Vägen är ett namngivet projekt i den regionala infrastrukturplanen. I samband med revideringen av den regionala infrastrukturplanen under 2017 kommer vägplanen att utgöra ett viktigt underlag för att ange kostnaden i den regionala planen. Trosa kommun ska medfinansiera projektet med 60% och har meddelat att exploateringsersättning för framtida bostäder ska bidra till medfinansieringen. I dagsläget finns exploateringsavtal tecknade där ersättningen satts till 100.000 kr per producerad bostad. Beloppet kan komma att räknas upp och indexeras i kommande avtal. I kommunens översiktsplan redovisas områden som direkt är knutna till Infart västra Trosa därutöver pågår ett beredningsarbete för att fastställa inom vilket område exploateringsersättning relaterad till Infart västra Trosa kan komma att tas ut. Ett förslag kommer att redovisas innan årsskiftet. Under 2016 antog kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram där tillkommande bebyggelse presenteras. Detta tillsammans med översiktsplanen syftar till att redovisa kommande bebyggelse och utveckling av kommunen i stort samt Trosa tätort. Trosa kommun är en expansiv kommun med stark inflyttning såväl historiskt som i närtid. Infart västra Trosa möjliggör en fortsatt balanserad utveckling av kommunen och Trosa tätort. Intresset att bosätta sig i Trosa är stort och det finns inget som tyder på att detta skulle avta särskilt inte med tanke på den omfattande inflyttning som sker till Stockholmsregionen och den framtida utbyggnaden av Ostlänken. Genom en aktiv planering kan Trosa kommun vara proaktiv och arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling av Trosa kommun. Infart västra Trosa är ett led i det arbetet för att säkerställa kvalitativa boendeområden med god anslutning till kommunikationer, framtida resecentrum samt offentlig och kommersiell service.

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Skrivelse 2016-09-08

Sida 2(3)

Vägen syftar också till att förbättra trafiksäkerheten och miljön i centrala Trosa. Stora delar av Trosa tätort utgör ett riksintresse för kulturmiljövården samt är en lagskyddad fornlämning. Det finns idag endast tre passager över Trosaån varav en är enfilig och en går över Trosa torg som är stängt under sommartid. Smäckbron som är den tredje passagen är mycket trång och möten är svåra även mellan personbilar. När bussar eller annan tung trafik måste passera stoppas trafiken upp på båda sidor om bron. Där Västra Långgatan mynnar mot Smäckbrogatan passerar ett, av barn, frekvent använt gång- och cykelstråk på väg till och från Vitalisskolan samt Björk- och Tallbackens förskolor. Möjligheten att inom ramen för befintligt vägnät uppnå en långsiktig trafiksäker lösning har utretts och avfärdats. Det kommer att krävas åtgärder i centrala Trosa i samband med att den nya infarten byggs ut. Kommunen kommer att studera och genomföra dessa åtgärder inom befintligt vägnät för att säkerställa att trafik förs över till Infart västra Trosa. Det ska vara enklare och bekvämare att välja Infart västra Trosa än att passera den trånga stadskärnan för den som inte har målpunkter i centrala Trosa eller som endast ska passera Trosa på väg mot andra målpunkter på exempelvis Tureholmshalvön eller bostäder i västra Trosa. Trafikverket använder sig i sin planering av nationella trafikprognoser för att studera effekter av sitt arbete. Generellt går det att konstatera att trafiken beräknas öka i framtiden enligt Trafikverkets prognoser. För att möta detta behöver kommunen tillsammans med Trafikverket samt andra intressenter t ex huvudmän för kollektivtrafik arbeta för att fler väljer andra resesätt än bil. Trosa kommun har under lång tid arbetat med dessa frågor bl a genom att inrätta mer direkta kollektivtrafikförbindelser med Stockholm-Liljeholmen, Södertälje och Nyköping. När Ostlänken invigs kommer dessa möjligheter att ytterligare förbättras också söderut mot Norrköping-Linköping. Därutöver har kommunen kontinuerligt arbetat för att bygga ut gång- och cykelbanor mellan tätorterna samt inom respektive tätort. Dock går det inte att förbise att många även i framtiden kommer att välja att resa med bil. Trosa kommun har som nämnts tidigare förbundit sig att medfinansiera projektet med 60%. Det är därför viktigt för Trosa kommun att kostnaden för projektet stannar på en nivå som är möjlig och rimlig för oss att hantera. En del av finansieringen är den exploateringsersättning som tas in i samband med utbyggnad av bostäder i västra Trosa. Men det finns fler finansieringsmöjligheter. Vid den östra anslutningen invid väg 218 är ett område markerat som strategisk mark i kommunens översiktsplan. Trosa kommun är fastighetsägare inom stora delar av detta område. I takt med att vägprojektet konkretiseras kommer även denna yta kunna planläggas för tex verksamhetsetableringar. I samband med det kommer ersättning att tas ut för den nya vägen och den attraktiva marken vi äger säljas. Utöver det finns också möjligheten att finansiera en del av kostnaden genom den avsättning som görs from nästa år ämnad att användas till medfinansiering av statliga infrastrukturprojekt.

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Skrivelse 2016-09-08

Sida 3(3)

Inför arbetet med nu gällande översiktsplan togs en fördjupning fram över västra Trosa för att studera ytor lämpliga för nya bostadsområden. Utredningen presenterades för Planutskottet och låg därefter till grund för markeringarna av nya boendeområden i västra Trosa. Någon ytterligare fördjupad översiktsplan bedöms inte nödvändig i nuläget.

Daniel Portnoff (M) Kommunstyrelsens ordförande

Vård- och omsorgsnämnden Martina Johansson (C) Vård- och omsorgsnämndens ordförande [email protected]

Skrivelse Datum

2016-09-12 Diarienummer

KF 2016/14

Svar på interpellation om trygghetsboende i Trosa Kommun Bakgrund Ann-Sofie Soleby-Eriksson (S) har den 31 augusti 2016 ställt en interpellation till mig om Trygghetsboende i Trosa kommun. I interpellationen ställs följande frågor: 1. Har vård och omsorgsnämnden kartlagt behovet av boende anpassade för äldre i kommunen? 2. Om detta skett, vad visar det för behov? 3. Finns det ett kösystem för trygghetsboende och i så fall hur fördelar sig önskemål om trygghetsboende i Trosa, Vagnhärad och Västerljung?

Svar på interpellationen Det är viktigt att Trosa kommun fortsätter att bygga varierat för att skapa olika boendemöjligheter för våra invånare och de som väljer att flytta till Trosa kommun. Att ha ett boende som är tryggt är viktigt för alla människor, oavsett om man är barn, ung eller gammal. Vad som är ett tryggt boende är något som varierar utifrån vilken livssituation man befinner sig i och utifrån den enskilda individens behov och förutsättningar. Detta är något som samhällsbyggnadsnämnden beaktar när de planerar för framtida byggnation. Det pågår en dialog med pensionärsrådet på tema byggnation och vad behov och önskemål är på framtiden. Ett tryggt boende kan bestå av närhet till kommersiell service och kollektivtrafik eller en matsal för gemensamma måltider. Svar på dina frågor. 1. Ja, vård och omsorgsnämnden följer behovet av särskilt boende, bostadsanpassningar och vilka som står i kö till trygghetslägenheter. 2. Idag och under den närmaste planeringsperioden har vi tillräckligt med lägenheter. 3. Det finns ett kösystem och önskemålet på bostadsort är Trosa.

Martina Johansson (C) Vård- och omsorgsnämndens ordförande

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

§ 87

Sida 15(19)

Dnr KS 2015/21

Svar på motion om avgifts-/taxeutredning Beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. att anföra följande: Samtliga taxor beslutas av Kommunfullmäktige, oftast i samband med budgetbeslutet för nästkommande år. Nämnderna kan vid behov föreslå taxeförändringar vid andra tidpunkter då de finner skäl för det, men beslutet fattas alltid av Kommunfullmäktige. Kommunen har klara rutiner för hur taxor ska hanteras men vi måste även ta hänsyn till verksamhetsspecifika förutsättningar och behov av förändringar som uppstår under ett verksamhetsår. Med hänsyn till detta ser vi inget behov av att göra en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter samt att tillsätta en parlamentarisk beredning som leder utredningen. ___________ Reservation Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) reserverar sig mot beslutet. ___________

Ärendet Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Tommy Fogelberg (V) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2015-06-17, § 69, att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter samt att kommunstyrelsen uppdras att tillsätta en parlamentarisk beredning som leder utredningen. Kommunkontoret har behandlat ärendet i tjänsteskrivelse daterad 2016-08-28. Kommunstyrelsens ordförande har behandlat ärendet i ett beslutsförslag daterat 2016-08-30.

Forts.

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Sammanträdesprotokoll 2016-09-07

Sida 16(19)

Forts. § 87

Yrkanden – – – –

Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) yrkar bifall till motionen. Maria Arman (MP) yrkar bifall till motionen. Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till eget förslag. Bertil Malmberg (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens ordförandes förslag.

Proposition Ordförande ställer proposition på Ann-sofie Soleby-Erikssons (S) och Maria Armans (MP) yrkanden mot Daniel Portnoffs (M) och Bertil Malmbergs (SD) yrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt Daniel Portnoffs (M) och Bertil Malmbergs (SD) yrkanden om att bifalla kommunstyrelsens ordförandes förslag.

Ärendets beredning Beslutsförslag från kommunstyrelsens ordförande Daniel Portnoff (M), 2016-08-30. Kommunstyrelsens arbetsutskott 2016-08-29. Tjänsteskrivelse från ekonomichef Margareta Smith, 2016-08-28. Motion från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Tommy Fogelberg (V) 2015-06-17.

Kopia till: Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen Daniel Portnoff Kommunstyrelsens ordförande 0156-520 62 [email protected]

Beslutsförslag Datum

2016-08-30 Diarienummer

KS 2016/106

Svar på motion om avgifts/taxeutredning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. att anföra följande: Samtliga taxor beslutas av Kommunfullmäktige, oftast i samband med budgetbeslutet för nästkommande år. Nämnderna kan vid behov föreslå taxeförändringar vid andra tidpunkter då de finner skäl för det, men beslutet fattas alltid av Kommunfullmäktige. Kommunen har klara rutiner för hur taxor ska hanteras men vi måste även ta hänsyn till verksamhetsspecifika förutsättningar och behov av förändringar som uppstår under ett verksamhetsår. Med hänsyn till detta ser vi inget behov av att göra en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter samt att tillsätta en parlamentarisk beredning som leder utredningen.

________ Ärendet Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Tommy Fogelberg (V) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2015-06-17, § 69, att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter samt att kommunstyrelsen uppdras att tillsätta en parlamentarisk beredning som leder utredningen. Kommunkontoret har behandlat ärendet i tjänsteskrivelse daterad 2016-08-28.

Postadress: Trosa kommun, 619 80 Trosa • Tel: 0156-520 00 • Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

TROSA KOMMUN Kommunstyrelsen

Beslutsförslag 2016-08-30

Sida 2(2)

Skäl för det föreslagna beslutet I förvaltningens redogörelse framgår det hur kommunens taxor och avgifter hanteras. Kommunen har klara rutiner för hur taxor ska hanteras men vi måste även ta hänsyn till verksamhetsspecifika förutsättningar och behov av förändringar som uppstår under ett verksamhetsår. Med hänsyn till detta ser vi inget behov av att göra en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter samt att tillsätta en parlamentarisk beredning som leder utredningen. En sådan utredning skulle bli omfattande och resurskrävande. Motionen bör därför avslås. Om bakgrunden till motionen är specifika frågor kring hanteringen av tidigare beslut finns alltid möjligheten att ställa en interpellation eller fråga i kommunfullmäktige.

Daniel Portnoff Kommunstyrelsens ordförande

Bilagor 1. Motion från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Tommy Fogelberg (V) 2015-06-17. 2. Tjänsteskrivelse från kommunkontoret 2016-08-28.

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2016/106

2016-08-28 Kommunkontoret Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax 0156-520 17 [email protected]

Svar på motion om avgifts/taxeutredning

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. ________

Ärendet Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Tommy Fogelberg (V) föreslår i motion, anmäld i kommunfullmäktige 2015-06-17, § 69, att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter samt att kommunstyrelsen uppdras att tillsätta en parlamentarisk beredning som leder utredningen.

Skäl för det föreslagna beslutet Samtliga taxor beslutad av Kommunfullmäktige oftast i samband med budgetbeslutet för nästkommande år. Nämnderna kan vid behov föreslå taxeförändringar vid andra tidpunkter då de finner skäl för det, men beslutet fattas alltid av Kommunfullmäktige. Avgiftskollektivets taxor har en egen ställning då verksamheten varken ska gå med förlust eller vinst. Avvikelser åt ena eller andra hållet ska regleras inom tre år. Den senaste höjningen av VA-taxan är ett exempel på en höjning som var nödvändig för att täcka kostnader för investeringar som gjorts och görs. Visar det sig att VA-verksamheten redovisar vinst, åren efter att tidigare års förluster täcks, så skulle det leda till att avgiften sänks. Avgifter för barnomsorg och hemtjänst är exempel på avgifter som regleras av maxtaxa.

1

Efter samtal med Ann-sofie Soleby Eriksson så var den huvudsakliga orsaken till denna motion införande av en gratis båtbottentvätt/år för de båtägare som har kommunal båtplats. Det beslutades att avgiften för kommunal båtplats skulle höjas med 20 procent. Eko-kommunen Trosa köpte och installerade en båtbottentvätt i syfte att minska utsläpp av giftiga båtbottenfärger i Östersjön. Eko-utskottet ansvarade för tvätten, men konstaterade i januari 2011 att användandet av tvätten hade minskat 2010 jämfört med tidigare år delvis till följd av att tvätten varit ur funktion under några perioder. Ett sätt att öka användandet var att en tvätt/år skulle ingå för alla båtägare med kommunal båtplats. Det var dock tydligt att införande av en gratis båtbottentvätt skulle vara kostnadsneutralt för kommunen vilket diskuterades i samband med budget 2011/2012 Kultur- och fritidsnämnden flyttade båtbottentvätten, installerade eluttag och bytte belysning på A-bryggan vilket medförde ökade kostnader. Hanteringen av själva båttvätten är naturligtvis inte heller utan kostnad. Avgiftshöjningen hanterades inte i samband med budget utan beslutades av kommunfullmäktige 2011-11-10 i ett eget ärende för att gälla från och med 2012. Med hänvisningen till ovanstående ser vi inte nödvändigheten av en utredning om kommunens samtliga taxor och avgifter.

Margareta Smith Ekonomichef

Bilagor 1. Motion från Ann-sofie Soleby-Eriksson (S), Maria Arman (MP) och Tommy Fogelberg (V) 2015-06-17.

2

Tjänsteskrivelse 2016-08-30

Vård och omsorg Sofia Carström Tel. 0156-521 80 Fax. 0156-521 81 [email protected]

Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f § Lag o Stöd och Service till vissa funktionshindrade per 2016-06-30. Bakgrund Från och med den 1 juli 2008 är en lagstadgad rapporteringsskyldighet införd beträffande alla gynnande beslut enligt 9 § Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS), som inte har verkställts inom 3 månader från dagen för beslutet, eller som inte har verkställts på nytt inom 3 månader från den dagen verkställigheten av beslutet har avbrutits. Syftet med rapporteringsskyldigheten är bl.a. att förkorta väntetiden i gynnande beslut för enskilda. Rapportering ska ske till Inspektionen för Vård och Omsorg samt Kommunfullmäktige. Den senaste redovisningen av ej verkställda gynnande beslut enligt 9 § LSS avsåg beslut äldre än 3 månader per 2016-03-31. Det fanns då inget beslut att rapportera.

Ärendet Det finns inte heller vid detta tillfälle något ej verkställt beslut att rapportera som avser beslut äldre än 3 månader per 2016-06-30.

Sofia Carlström Biståndshandläggare

Tjänsteskrivelse 2016-08-30

Vård och omsorg Sofia Carström Tel. 0156-521 80 Fax. 0156-521 81 [email protected]

Rapportering av ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § Socialtjänstlagen per 2016-06-30. Bakgrund Riksdagen beslutade den 30 maj 2006 om ändringar i Socialtjänstlagen och Kommunallagen, vilka syftar till att stärka rättssäkerheten för enskilda som beviljats bistånd enligt Socialtjänstlagen. Rapporter om ej verkställda beslut ska lämnas varje kvartal till Inspektionen för Vård och Omsorg samt Kommunfullmäktige för kännedom. Den senaste redovisningen av ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL avsåg beslut äldre än 3 månader per 2016-03-31. Vid detta tillfälle fanns inget ej verkställt beslut att rapportera.

Ärendet Det finns inte heller vid detta tillfälle något ej verkställt beslut att rapportera som är äldre än 3 månader, per 2016-06-30.

Sofia Carlström Biståndshandläggare