stadshuset, Bäve, kl. 9:00 onsdagen den 27 april 2016
Ordförande
Ingemar Samuelsson
sekreterare
Annica Åberg
Föredragningslista
Föredragande
l.
Upprop och val av justerande samt bestämmande av lid för justering Dnr KS 2701/92
2.
Workshop om stadens utveckling västerut Dnr KS 2805/42
Peter Larsson m.f1. kl. 9:00-12:00
3.
Information om Entreprenörsarenan Dnr KS 2805/41
Anders Brunberg, Veronica Rosen kl. 13:00-13:15
4.
Information om finansrapporten Dnr KS 2757/22
Bengt Adolfsson kl. 13:15-13:30
5.
Motion från Mikael Staxäng (M) om ett hållbart översvämningsskydd för ett framlida Uddevalla Dnr KS 2015/00530
6.
Revidering av specifika ägardirekliv för Uddevalla Utvecklings AB D nr KS 2016/00 162
7.
Revidering av riktlinjer för öppnande av post Dnr KS 2015/00631
8.
Förvärv av lomträtten för fasligheten Flatö 3 Dnr KS 20 16/00187
9.
Anlagande av allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten gällande Sljärnekullen Dnr KS 2016/00211
l O. Revidering av rikliinjer för en gemensam ärendehanteringsprocess i Uddevalla kommun, handbok för ärendehantering Dnr KS 2016/00151
Kallelse Föredragningslista
2(3)
2016-04- I 8
Föredragningslista
Föredragande
I I. Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse för 2015 från Samordningsförbundet Väst Dnr KS 20I6/00175
12. Årsredovisning 2015 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Dnr KS 2016/00176 13. Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 för bostadsstiftelsen Uddevallahem Dnr KS 20I6/00157
I4. Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 för stiftelsen Ljungskilehem Dnr KS 2016/00156 15. Bokslut för donationsfonder år 2015 D nr KS 2016/00 144 16. Granskning av sammanslagning av nämnder, revisionsrapport Dnr KS 2016/00168 I 7. Ny remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd samt tillfälligt beslut i Uddevalla kommun Dnr KS 20I6/00209
I8. Framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansiering för mötesplatserna Dalaberg och Tureborg Dnr KS 2015/00699 19. Bidrag till Entreprenörsarenan 2016 Dnr KS 2016/00143 20. Socialdepartementets remiss Restnoteringar av läkemedel - fortsatt utredning Dnr KS 2016/00029 21. statens bredbandsinfrastruktur som resurs, SOU 2016:01 Dnr KS 2016/00113
22. Remiss från socialdepartementet, SOU 2015:100, Kroppsbehandlingar- Kompletta handlingar finns på kommunÅtgärder för ett stärkt konsumentskydd ledningskontoret Dnr KS 20I6/00105 23. Samråd gällande översiktsplan för Nya Älvstaden, Trollhättans Stad Dnr KS 2016/00I36 24. Information från kommundirektören Dnr KS 2016/00003
Kallelse
3(3)
Föredragningslista 2016-04-18
Föredragningslista
Föredragande
25. Information från kommunstyrelsens ordförande samt från Fyrboda l Dnr KS 2016/00005 26. Redovisning av delegationsbeslut 2016 Dnr KS 2016/00002 27. Anmälningsärenden till kommunstyrelsen 2016 Dnr KS 2016/00004
Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-03-30
Handläggare
Översiktsplanerare Lynn Joel Telefon 0522 - 69 73 27 [email protected]
Motion från Mikael Staxäng (M) om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Sammanfattning
Rubricerad motion lämnades in till kommunen 2015-09-21. Motionären anför dels att Uddevalla kommun inte startar ett projekt att bygga in Bäveån med en vall, dels att en översvämningsutredning (SWECO) ånyo beaktas ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att fmansiering aktivt söks via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och försäkringsbolag. Ärendet har varit på remiss till Samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör i sin tjänsteskrivelse för den av Översiktsplaneringsutskottet beslutade översvämningsstrategin samt den handlingsplan som för närvarande är under utarbetande inför förslag till beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i juni 2016. Samhällbyggnadsförvaltningen har också tagit del av material från Göteborgs Stad. Beslut om finansiering och genomförande av översvämningsskydd i Uddevalla fattas av kommunfullmäktige. Beslut om ett projekt kommer alltså oavsett att handläggas i en fortsatt process. Den aktuella översvämningsutredningen ingick i beslutet om översvämningsstrategin tillsammans med en fördjupad studie av den samma, också den av SWECO. Förutsättningarna för extern finansiering ingår som del av handlingsplanen där kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagits. Samhällsbyggnadsnämnden förslår med detta att motionen kan anses besvarad och föreslår kommunfullmäktige detsamma.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad 2016-03-30. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2016-02-24. Översiktskarta översvämningsskydd. Motion om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla. Beslut Kommunfullmäktige §266 2015-10-14. Förslag till beslut
Ärendebeskrivning Motionären anför dels att Uddevalla kommun inte startar ett projekt att bygga in Bäveån med en vall, dels att en översvämningsutredning (SWECO) ånyo beaktas ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att finansiering aktivt söks via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och försäkringsbolag. Ärendet har behandlats av Samhällsbyggnadsnämnden. Nämnden har redovisat för tidigare beslut och för pågående samt planerad arbete med ett hållbart översvämningsskydd. Yttrande om motionen Vad gäller förslaget om att inte starta byggnation av inströmningsskydd synes det vara en fråga som per automatik kommer att hanteras i den fortsatta beslutsprocessen. Samhällsbyggnadsförvaltningen slutför det nu givna uppdraget att upprätta en handlingsplan och ett eventuellt verkställande av planen skall beslutas av Kommunfullmäktige. SWECO:s rapport 1321070 (2011-01-24) ingår i underlaget för Översiktsplaneringsutskottets (ÖP:s) beslut om översvämningsstrategin tillsammans men en kompletterande fördjupad studie också av SWECO (2013-05-20) där man förordar inströmningsskydd utmed Bäveån. Förslaget gällande extern finansiering kan vara en förutsättning för ett genomförande oavsett metod. Kostnaden för att skydda Uddevalla är mycket hög och det måste vara rimligt att staten kan ta ett ansvar genom bidragsfinansiering. Som nämnts ovan utgör det en del av handlingsplanen. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår med detta att motionen kan anses besvarad och föreslår Kommunfullmäktige detsamma. Kommunledningskontoret delar nämndens bedömning.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Mikael Staxäng (M)
Lynn Joel Översiktsplanerare
Dnr KS 2015/00530
Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden
2016-03-17
§ 133
Dnr SBN 2015/00822
Remiss rörande motion från Mikael Staxäng (M) om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige remitterade 2015-10-14 rubricerad motion till Samhällsbyggnadsnämnden. Motionären anför dels att Uddevalla kommun inte startar ett projekt att bygga in Bäveån med en vall, dels att en översvämningsutredning (SWECO) ånyo beaktas ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att finansiering aktivt söks via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och försäkringsbolag.
Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för den av Översiktsplaneringsutskottet beslutade översvämningsstrategin samt den handlingsplan som för närvarande är under utarbetande inför förslag till beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i juni 2016. Förvaltningen har också tagit del av material från Göteborgs Stad. Beslut om finansiering och genomförande av översvämningsskydd i Uddevalla skall fattas av Kommunfullmäktige. Beslut om ett projekt kommer alltså oavsett att handläggas i en fortsatt process. Den aktuella översvämningsutredningen ingick i beslutet om översvämningsstrategin tillsammans med en fördjupad studie av den samma, också den av SWECO. Förutsättningarna för extern finansiering ingår som del av handlingsplanen där kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagits. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår med detta att motionen kan anses besvarad och att Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige detsamma. Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2016-02-24 Översiktskarta översvämningsskydd Motion om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Beslut Kommunfullmäktige §266 2015-10-14 Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar
att föreslå Kommunfullmäktige att motionen om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla är besvarad.
Justerandes signatur
Utdrags bestyrkande
1(4)
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad
2016-02-24
Dnr SBN 2015/00822
Handläggare
Projektkoordinator Sten-Anders Olsson Telefon 0522-69 63 64 [email protected]
Motion från Mikael Staxäng (M) om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Sammanfattning
Kommunfullmäktige remitterade 2015-10-14 rubricerad motion till Samhällsbyggnadsnämnden. Motionären anför dels att Uddevalla kommun inte startar ett projekt att bygga in Bäveån med en vall, dels att en översvämningsutredning (SWECO) ånyo beaktas ur ett hållbarhetsperspektiv, samt att finansiering aktivt söks via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och försäkringsbolag. Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för den av Översiktsplaneringsutskottet beslutade översvämningsstrategin samt den handlingsplan som för närvarande är under utarbetande inför förslag till beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i juni 2016. Förvaltningen har också tagit del av material från Göteborgs Stad. Beslut om finansiering och genomförande av översvämningsskydd i Uddevalla skall fattas av Kommunfullmäktige. Beslut om ett projekt kommer alltså oavsett att handläggas i en fortsatt process. Den aktuella översvämningsutredningen ingick i beslutet om översvämningsstrategin tillsammans med en fördjupad studie av den samma, också den av SWECO. Förutsättningarna för extern finansiering ingår som del av handlingsplanen där kontakt med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagits. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår med detta att motionen kan anses besvarad och att Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige detsamma. Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2016-02-24 Översiktskarta översvämningsskydd Motion om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Beslut Kommunfullmäktige §266 2015-10-14
Förslag till beslut
Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att motionen om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla är besvarad.
Tjänsteskrivelse
2(4)
Samhällsbyggnad
2016-02-24
Ärendebeskrivning
Motionen I den aktuella motionen föreslår Mikael Staxäng (M) och Björn Skår (M) Att man inom Uddevalla kornmun inte startar upp projekt att bygga in Bäveån med en vall utan siktar mot framtiden med en kombinerad anläggning vall, slussport, och pumpstation i Bäveån och Att man ånyo beaktar Uddevalla kornmuns rapport SWECO nr. 1321070 ur ett hållbarhetsperspektiv och att man studerar liknade SWECO-rapport för Göteborg samt Att man aktivt söker finansiering via statliga medel och försäkringsbolag Bakgrund Under 2013 hade dåvarande Tekniska kontoret Kommunstyrelsens och Kornmundirektörens uppdrag att utreda olika möjligheter att skydda Uddevalla mot framtida stigande havsnivåer. Bakgrunden var att Länsstyrelsen bestämt pekar på nödvändigheten av hållbar samhällsplanering utifrån den sannolika permanenta höjningen av havsnivån. Länsstyrelsen publicerade i sammanhanget en handbok "Stigande vatten" och i resonemanget framgår i praktiken krav på planering för permanenta skydd för Uddevallas del. Icke att förringa är naturligtvis inte heller de översvämningar till följd av hård vind som redan drabbar tätorten. En bred projektgrupp med representanter från kommunen, Västvatten och Högskolecentrum Väst belyste olika alternativ av skydd. Berörda verksamheter närmast Bäveån och hamnen inbjöds till informationsmöten. I projektet anlitades extern sakkunskap i konsultform och en risk- och konsekvensanalys av föreslagen strategi utfördes av Statens Geotekniska Institut (SGI). Slutligen prövades strategin i samrådet för översiktsplanen där Länsstyrelsen yttrade sig positivt och pekade på nödvändigheten av fortsatt arbete i en handlingsplan. Projektet redovisades i en rapport där det mycket översiktligt redogjordes för två alternativa skydd, slussportar vid Uddevallabron och vid Orust. De alternativen bedörndes så kostsamrna att de inte utreddes mer. Projektet koncentrerades på två huvudalternativ, inströmningsskydd utmed båda sidor av Bäveån samt slussport i höjd med Lövåsberget kompletterat med erforderligt inströmningsskydd och purnpanläggning. Utifrån utredningen beslutade Översiktsplaneringsutskottet (ÖPU) om en Översvämningsstrategi 2014-02-05. Sammanfattningsvis innebär strategin att permanenta inströmningsskydd motsvarande en nivå om+ 2,5 m över havet anläggs
Dnr SBN 2015/00822
Tjänsteskrivelse
3(4)
Samhällsbyggnad
2016-02-24
utmed Bäveån och inre hamnen. Skydden kan vid behov vara tillfälligt påbyggnadsbara. och möter Länsstyrelsens uppfattning om skydd mot stigande vatten. Skälen för Översiktsplaneringsutskottets (ÖPU:s) beslut om denna strategi var att inströmningsskydden kan anpassas efter dagens situation samt på kort-medellång sikt. Ett mervärde utmed vattnet i form av gång- och cykelstråk och upphöjd Bastionsgata utifrån gestaltningsprogram och koordinerat med planer för stadens utveckling västerut. Hamnområdet Bäve och Badö som exploateringsområde bedöms på så lång sikt att nyttan av att skydda området till dess är tveksam och att ett skydd då helt eller delvis kan inbegripas i exploateringen. Ett skydd i form av en slussport som anläggs i en närtid bedöms ha uppnått en stor del av sin tekniska livslängd då behovet kan förväntas vara som störst. En port med tillhörande pumpanläggning för Bäveåns flöde har en betydande driftkostnad. Vidare finns det ytor utmed Bäveån som har så låg marknivå att de måste höjas oavsett. En del i svårigheten med att tydligt peka ut lösningar framför andra är tidsaspekten när och i vilken takt havsnivån stiger. I Göteborg förs resonemanget att framtida slussportar i Göta älvs mynning samt Nordre älv är steg två i skyddandet av staden. De kan stängas vid behov då havsnivån till följd av hårt väder stiger över den permanent höjda nivån. I normalfallet är de öppna och tillåter fartygstrafik. Den permanent höjda normalvattennivån hanteras genom inströmningsskydd utmed vattnet vilket utgör steg ett och som studeras för närvarande. Resonemanget är att steg två, slussportar, blir nödvändigt i ett längre tidsperspektiv. Pågående arbete med Översvämningsstrategin Som ett av Kommunfullmäktige utpekat mål har Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) uppdraget att upprätta ett förslag till handlingsplan för översvämningsstrategin. Projektet ingår i Mellan Broarna och tanken är att efter godkännande i dess styrgrupp planera för beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i juni 2016. Handlingsplanen skall bl.a. innehålla förslag till utformning, belysa dagvattenhantering, miljöfrågor, möjliga etappindelningar och kostnader. En del i uppdraget är också att utreda bidragsfinansiering och att samråda med Länsstyrelsen. Handlingsplanen utgör underlag för budgetbeslut, tider och beslut om fortsatt process genom detaljprojektering. Handlingsplanen i sig utgör alltså inte beslut om genomförande. Yttrande om motionen Vad gäller förslaget om att inte starta byggnation av inströmningsskydd synes det vara en fråga som per automatik kommer att hanteras i den fortsatta beslutsprocessen. Samhällsbyggnadsförvaltningen slutför det nu givna uppdraget att upprätta en handlingsplan och ett eventuellt verkställande av planen skall beslutas av
Dnr SBN 2015/00822
Tjänsteskrivelse
4(4)
Samhällsbyggnad
2016-02-24
Kommunfullmäktige. SWECO:s rapport 1321070 (2011-01-24) ingår i underlaget för Översiktsplaneringsutskottets (ÖP:s) beslut om översvämningsstrategin tillsammans men en kompletterande fördjupad studie också av SWECO (2013-05-20) där man förordar inströmningsskydd utmed Bäveån. Förslaget gällande extern finansiering kan vara en förutsättning för ett genomförande oavsett metod. Kostnaden för att skydda Uddevalla är mycket hög och det måste vara rimligt att staten kan ta ett ansvar genom bidragsfinansiering. Som nämnts ovan utgör det en del av handlingsplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår med detta att motionen kan anses besvarad och att Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige detsamma.
Carina Johansson Förvaltningschef
Expediera till Samhällsbyggnad Kommunfullmäktige
Sten-Anders Olsson Projektkoordinator
Dnr SBN 2015/00822
Principskisser översvämningsskydd
Figur l - stängningsbar port och inströmningsskydd
Figur 2 - Inströmningsskydd utmed Bäveån och upphöjd Bastionsgata
Protokollsutdrag Kommunfullmäktige
2015-10-14
§ 266
Dnr KS 2015/00530
Motion från Mikael Staxäng (M) om ett hållbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Beslut Kommunfullmäktige beslutar
att remittera motionen till samhällsbyggnadsnämnden.
oderaterna Motion från Moderaterna i Uddevalla Kommun.
Ett hällbart översvämningsskydd för ett framtida Uddevalla Ett hållbart skydd mot översvämningar måste innefatta skydd mot stigande medelvattennivä, skydd mot översvämning vid stark pålandsvind samt möjlighet att fä bort regnvatten frän centrala delar av staden. Syftet med ett utvidgat skydd inkluderande pumpstation är att ge staden en ökad möjlighet till tillväxt i enlighet med de krav som ställs av bland andra Länsstyrelsen i Västra Götaland. Exempel på skyddsanläggningar står att finna i ett flertal små och stora städer i norra Tyskland och Holland.
Förslag: Att man inom Uddevalla Kommun inte startar upp projekt att bygga in Bäveån med en vall utan siktar mot framtiden med en kombinerad anläggning med vall mot Byfjorden, och en slussport för att hindra inflöde via Bäveån samt en pumpstation att reglera vattenståndet i Bäveån och dagvattennivån. Att man ånyo beaktar den av Uddevalla kommun begärda rapporten från SWECO ( Översvämningsutredning uppdragsnummer 1321070) i ett hållbarhetsperspektiv samt att man studerar en liknande utredning rörande situationen i Göteborg, även denna utförd av SWECO. Att man aktivt söker finansiering för projektet via MSB *, statliga medel samt från försäkringsbolag. .
UDDEVALLA KOMMUN *Myndigheten för samhällskydd och beredskap.
Uddevalla
Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret
i015 -09- 2 1
~0150921 Dianenr
I53 o
~ot& -,
01 noplo~nlJotcc kninll
"\)\'. V4.<
<'fr
~
.+
!:;;)
,,_J
.
2016-03-31
~
ollf~~
Handläggare
Kommunjurist Helena Lennernäs Telefon 0522-69 60 42
Revidering av specifika ägerdirektiv för Uddevalla Utvecklings AB Sammanfattning
Kommuntullmäktige antog specifika ägardirektiv för Uddevalla Utvecklings AB i oktober 2015. En oklarhet i skrivningen när det gäller de specifika ägardirektiven har upptäckts som inte är förenligt med bolagets verksamhet med avseende på de ekonomiska målen. Om den tidigare skrivningen kvarstår skulle det innebära ett krav på moderbolagets resultat som är orimligt högt i förhållande till ändamålet med moderbolaget. Skrivningen har därför ändrats och texten har förenklats för att bli tydligare. Styrelsen i Uddevalla Utvecklings AB beslutade 160311 (§ 77) att styrelsen inte hade något att erinra angående revideringen. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 160331 Förslag till reviderade specifika ägardirektiv för Uddevalla Utvecklings AB Specifika ägardirektiv för Uddevalla Utvecklings AB antagna av kommunfullmäktige 151014, § 248
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att anta revideringarna under punkt 6 "Ekonomiska mål" i de specifika ägardirektiven för Uddevalla Utvecklings AB.
?~c
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
UUAB Författningssamlingen
l (l)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret D nr
KS 2016/00162
UaFS Blad l
SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDD EVALLA UTVECKLINGs AB Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober 2015 § 248, reviderad XX
Innehållsförteckning
l.
Bolaget som en del av den kommunala organisationen .................................... 2
2.
Föremålet för Bolagets verksamhet.. ................................................................ 2
3.
Ändamålen med Bolagens verksamhet... .......................................................... 3
4.
Grundläggande principer för Bolagens verksamhet ......................................... 3
Specifikt Ägardirektiv för Uddevalla Utvecklings AB
l. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Uddevalla Utvecklings AB ("Bolaget"), ägs av Uddevalla kommun. Bolaget är koncernmoderbolag till följande bolag ("Koncernbolagen").
l. 2. 3. 4.
Uddevalla Omnibus AB Uddevala Turisttrafik AB Uddevalla Event AB Uddevalla Energi AB, moderbolag till a) Uddevalla Energi Elnät AB b) Uddevalla Energi Värme AB c) Uddevalla Kraft AB d) Bohusgas AB samt ägare till 50 % av e) EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB 5. Uddevalla Hamnterminal AB, moderbolag till a) Swanfalk Shipping AB Bolagets verksamhet styrs av lag och författningar, av bolagsordningen och kommunfullmäktiges beslutade Bolagspolicy, generella Ägardirektiv ("Generella Ägardirektivet"), som gäller för kommunens samtliga direkt eller indirekt ägda bolag, samt detta ägardirektiv. Av Bolagspolicyn och det Generella Ägardirektivet framgår rollfördelningen mellan kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt de frågor som måste underställas dessa organ för beslut. Det nu förevarande specifika ägardirektiv för Bolaget följer den beslutade rollfördelningen.
2. Föremålet för Bolagets verksamhet Föremålet för Bolagets verksamhet anges i bolagsordningen. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen.
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Uddevalla kommun använder för sin verksamhet, samt bedriva med nämnda verksamheter förenliga verksamheter. Bolaget ska tillsammans med kommunens övriga verksamheter skapa nytta för kommunen och dess invånare och medverka i utveckingen av ett hållbart samhälle. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe.
UaFS Blad3
3. Ändamålen med Bolagens verksamhet Bolaget är moderbolag i en koncern med bolag som driver verksamheter. Bolagets syfte är att åstadkomma en samordning av Koncernbolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande. Bolaget ska svara får styrning, kontroll, uppföljning och löpande översyn av koncernbolagens verksamheter utifrån Uddevalla kommunfullmäktiges ägardirektiv och andra tillämpliga styrinstrument. Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla Uddevalla kommun.
4. Grundläggande principer för Bolagens verksamhet Självkostnadsprincipen är inte tillämplig i den verksamhet som gäller upplåtelse och försäljning av fast eller lös egendom och annan förvaltning av egendom. I övrigt ska bolaget i sin verksamhet följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen. Koncernbolagen får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.
5. Uppdraget Kommunfullmäktige har gett Bolaget i uppdrag att jämte kommunstyrelsen utöva aktiv ledning, styrning, tillsyn och uppföljning av Koncernbolagen. Detta innebär bl.a. att Bolaget löpande ska utvärdera Koncernbolagens: - verksamheter och verksamhetsformer - strategier och mål - styrelsers och bolagsledning skötsel av bolagsverksamheten. Bolaget har till uppgift att upprätthålla och utveckla en helhetssyn i koncernen och för koncernen i relation till kommunen. Samordning och samverkan ska ske i de fall då vinst kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Kommunen ska ha en effektiv finansförvaltning som omfattar hela kommunkoncernen. Bolaget ska samordna all finansförvaltning för Koncernbolagen. Bolaget svarar för det direkta formella ägandet av Koncernbolagen. Bolaget ansvarar för ägarstyrningen av Koncernbolagen med utgångspunkt i Bolagspolicyn, det Generella Ägardirektivet, detta specifika ägardirektiv och de specifika ägardirektiven för Koncernbolagen, kommunfullmäktiges budget och andra styrdokument från kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen.
UaFS
Blad 4
Bolaget bereder ärenden av större vikt som ska till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för ställningstagande enligt 3 kap. 17 § kommunallagen. Bolaget svarar för det praktiska ägarstödet i relation till Bolagen (kompetensutveckling för styrelser, vissa gemensamma funktioner och kompetenser, gemensamma instruktioner etc.). Bolaget lämnar förslag till kommunstyrelsen om regler avseende struktur och tidplan för uppföljningsprocessen och svarar för ekonomisk uppföljning av Koncernbolagen under budgetåret samt lämnar uppföljningsrapporter på strategisk nivå med utgångspunkt i rapporteringen från Koncernbolagen. Bolaget svarar för den finansiella samordningen inom koncernen. Bolaget beslutar om Koncernbolagens koncernbidrag i anslutning till årsbokslut. Bolaget planerar och genomför minst en gång per år strategisk ägardialog med bolagen med fokus på ägardirektiv, kommunfullmäktiges budget, verksamhetsplan, affårsplan, större investeringar, väsentliga risker, viktiga policyfrågor samt frågor av större vikt som ska underställas kommunfullmäktige. Bolaget återför väsentlig och strategisk information från ägardialogerna till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Bolaget utser ombud till årsstämma/bolagsstämma i dotterbolagen och lämnar instruktion till ombudet i förekommande fall enligt beslut i kommunstyrelsen. Bolaget bereder vid behov förslag till revideringar av Generella ägardirektivet och Specifika ägardirektiv för dotterbolag inför kommunfullmäktiges ställningstagande. Bolaget utarbetar, i förekommande fall i samråd med moderbolaget Uddevalla Energi AB, i samverkan med övriga delägare förslag till aktieägaravtal och ägardirektiv för de inom koncern moderbolagets koncern delägda bolagen samt bereder förslag till aktieägaravtal och ägardirektiv för dessa bolag, vilka ska fastställas av kommunfullmäktige.
6. Ekonomiska mål Bolagets ekonomiska målsättning ska stödja en långsiktig hållbar ekonomiskt utveckling. Bolaget ska långsiktigt arbeta för konsolidering av koncernen och sträva efter en god resultatnivå och soliditet i syfte att ge en god ekonomisk bas för att dels bolaget aktivt ska kunna utveckla sin verksamhet och dels för att minska kommunens risktagande.
UaFS Blad 5
Bolaget ska bedriva verksamhet utifrån långsiktigt hållbara principer och ska fdrvalta sin fasta egendom så effektivt att den behåller eller ökar sitt värde. Bolagets resultat bör möjliggöra utdelning till ägaren i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.
7. Implementering Detta ägardirektiv ska för att äga giltighet antas på bolagsstämma i Bolaget.
UaFS
Blad l
SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDD EVALLA UTVECKLINGS AB
Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober 2015 § 248
Innehållsforteckning
l.
Bolaget som en del av den kommunala organisationen .................................... 2
2.
Föremålet får Bolagets verksamhet .................................................................. 2
3.
Ändamålen med Bolagens verksamhet.. ........................................................... 3
4.
Grundläggande principer for Bolagens verksamhet.. ........................................ 3
Specifikt Ägardirelitiv för Uddevalla Utvecklings AB
1. Bolaget som en del av den kommunala organisationen Uddevalla Utvecklings AB ("Bolaget"), ägs av Uddevalla kommun. Bolaget är koncernmoderbolag till följande bolag ("Koncernbolagen"). l. 2. 3. 4.
Uddevalla Omnibus AB Uddevala Turisttrafik AB Uddevalla Even! AB Uddevalla Energi AB, moderbolag till a) Uddevalla Energi Elnät AB b) Uddevalla Energi Värme AB c) Uddevalla Kraft AB d) Bohusgas AB samt ägare till 50% av e) EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB 5. Uddevalla Hamnterminal AB, moderbolag till a) Swanfalk Shipping AB Bolagets verksamhet styrs av lag och författningar, av bolagsordningen och kommunfullmäktiges beslutade Bolagspolicy, generella Ägardirektiv ("Generella Ägardirektivet"), som gäller för kommunens samtliga direkt eller indirekt ägda bolag, samt detta ägardirektiv. Av Bolagspolicyn och det Generella Ägardirektivet framgår rollfördelningen mellan kommunfullmäktige och kommunstyrelsen samt de frågor som måste underställas dessa organ för beslut. Det nu förevarande specifika ägardirektiv för Bolaget följer den beslutade rollfördelningen.
2. Föremålet för Bolagets verksamhet Föremålet för Bolagets verksamhet anges i bolagsordningen. Bolaget får inte bedriva verksamhet som inte är förenlig med bolagsordningen. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att äga och förvalta aktier i aktiebolag som Uddevalla kommun använder för sin verksamhet, samt bedriva med nämnda verksamheter förenliga verksamheter. Bolaget ska tillsammans med kommunens övriga verksamheter skapa nytta för kommunen och dess invånare och medverka i utveckingen av ett hållbart samhälle. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sin ägare. Verksamheten ska bedrivas åt ägaren/i ägarens ställe.
UaFS Blad 3
3. Ändarnålen med Bolagens verksamhet Bolaget är moderbolag i en koncern med bolag som driver verksamheter. Bolagets syfte är att åstadkomma en samordning av Koncernbolagen till nytta för ett optimalt resursutnyttjande. Bolaget ska svara för styrning, kontroll, uppföljning och löpande översyn av koncernbolagens verksamheter utifrån Uddevalla kommunfullmäktiges ägardirektiv och andra tillämpliga styrinstrument. Skulle bolaget likvideras skall dess behållna tillgångar tillfalla Uddevalla kommun.
4. Grundläggande principer för Bolagens verksamhet Självkostnadsprincipen är inte tillämplig i den verksamhet som gäller upplåtelse och försäljning av fast eller lös egendom och annan förvaltning av egendom. l övrigt ska bolaget i sin verksamhet följa de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3 c § kommunallagen. Koncernbolagen får inte bedriva verksamhet eller vidta åtgärd som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.
5. Uppdraget Kommunfullmäktige har gett Bolaget i uppdrag att jämte kommunstyrelsen utöva aktiv ledning, styrning, tillsyn och uppföljning av Koncernbolagen. Detta innebär bl.a. att Bolaget löpande ska utvärdera Koncernbolagens: - verksamheter och verksamhetsfonner - strategier och mål -styrelsers och bolagsledning skötsel av bolagsverksamheten. Bolaget har till uppgift att upprätthålla och utveckla en helhetssyn i koncernen och för koncernen i relation till kommunen. Samordning och samverkan ska ske i de fall då vinst kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Kommunen ska ha en effektiv finansförvaltning som omfattar hela kommunkoncernen. Bolaget ska samordna all finansförvaltning tOrKoncern bolagen. Bolaget svarar för det direkta formella ägandet av Koncern bolagen. Bolaget ansvarar för ägarstyrningen av Koncernbolagen med utgångspunkt i Bolagspolicyn, det Generella Ägardirektivet, detta specifika ägardirektiv och de specifika ägardirektiven för Koncernbolagen, kommunfullmäktiges budget och andra styrdokument från kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Bolaget bereder ärenden av större vikt som ska till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för ställningstagande enligt 3 kap. 17 § kommunallagen.
UaFS Blad 4
Bolaget svarar för det praktiska ägarstödet i relation till Bolagen (kom petensutveckling för styrelser, vissa gemensamma funktioner och kompetenser, gemensamma instruktioner etc.). Bolaget lämnar förslag till kommunstyrelsen om regler avseende struktur och tidplan för uppföljningsprocessen och svarar för ekonomisk uppföljning av Koncernbolagen under budgetåret samt lämnar uppföljningsrapporter på strategisk nivå med utgångspunkt i rapporteringen från Koncernbolagen. Bolaget svarar för den finansiella samordningen inom koncernen. Bolaget beslutar om Koncernbolagens koncernbidrag i anslutning till årsbokslut. Bolaget planerar och genomför minst en gång per år strategisk ägardialog med bolagen med fokus på ägardirektiv, kommunfullmäktiges budget, verksamhetsplan, affårsplan, större investeringar, väsentliga risker, viktiga policyfrågor samt frågor av större vikt som ska underställas kommunfullmäktige. Bolaget återför väsentlig och strategisk information från ägardialogerna till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Bolaget utser ombud till årsstämma/bolagsstämma i dotterbolagen och lämnar instruktion till ombudet i förekommande fall enligt beslut i kommunstyrelsen. Bolaget bereder vid behov förslag till revideringar av Generella ägardirektivet och Specifika ägardirektiv för dotterbolag inför kommunfullmäktiges ställningstagande. Bolaget utarbetar, i förekommande fall i samråd med moderbolaget Uddevalla Energi AB, i samverkan med övriga delägare förslag till aktieägaravtal och ägardirektiv för de inom koncern moderbolagets koncern delägda bolagen samt bereder förslag till aktieägaravtal och ägardirektiv för dessa bolag, vilka ska fastställas av kommunfullmäktige.
6. Ekonomiska mål Bolagets ekonomiska målsättning ska stödja en långsiktig hållbar ekonomiskt utveckling. Bolaget ska sträva efter en god resultatnivå och soliditet i syfte att ge en god ekonomisk bas för att dels bolaget aktivt ska kunna utveckla sin verksamhet och dels för att minska kommunens risktagande. Bolaget ska bedriva verksamhet utifrån långsiktigt hållbara principer och ska förvalta sin fasta egendom så effektivt att den behåller eller ökar sitt värde.
UaFS
Blad 5
Bolaget ska långsiktigt arbeta fOr konsolidering av koncernen i syfte att ge en god ekonomisk bas för koncernens förmåga att klarar framtida utveckling och minska kommunens risktagande. Bolaget ska ha en styrning av koncernen som ger ett resultat som innebär att koncernens samlade finansiella ställning successivt stärks (bl.a. att soliditeten långsiktigt ökar). Bolagets årliga resultat ska vara sådant att utgående fritt eget kapital ska vara lägst ett belopp som motsvarar skillnaden mellan dotterbolagens aktiers nominella värde och det bokförda värdet. Bolagets resultat ska möjliggöra utdelning till ägaren i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.
7. Implementering Detta ägardirektiv ska för att äga giltighet antas på bolagsstämma i Bolaget.
Revidering av riktlinjer för öppnande av post Sammanfattning
Riktlinjer för öppnande av post antogs av kommunfullmäktige den 9 april 2003. En översyn av riktlinjerna har gjorts. Kommunledningskontoret föreslår att riktlinjerna uppdateras när det gäller elektroniskt post samt att vissa tortydligande görs angående om hur inkommen post ska hanteras inom kommunen. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-04. Förslag till reviderade riktlinjer för öppnande av post Riktlinjer för öppnande av post antagna av kommunfullmäktige den 9 april 2003, § 39 med ändring 8 september 20 l O, § 178 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta revideringen av § l angående ankomststämpling, elektronisk post och fax enligt bilagt förslag, samt att att anta revideringen av § 2 angående elektronisk postreviderade riktlinjer för öppnande av post enligt bilagt förslag.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialtjänsten
Helena Lennernäs Kommunjurist
D nr
KS 2015/00631
UaFS 32/2003
00.33 Blad l
RIKTLINJER FÖR ÖPPNANDE A V POST Antagna av kommunfullmäl
§l Inkommande post öppnas och ankomststämplas dagligen av ansvarig registrator eller dennes ersättare på förvaltningen. Elektronisk post till kommunens funktionsbrevlådor registreras direkt i kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem av ansvarig registrator eller dennes ersättare. När det gäller kommunens övriga brevlådor för elektronisk post ansvarar respektive användare av brevlådorna för att registrering sker av inkommen post som ska diarieföras. Vmje nämnd upprättar egna rutiner för hantering av fax. Fax ska dock kontrolleras minst en gång dagligen. §2
Fullmakt används för öppnande av personadresserad post, dvs. när personnamnet anges överst. Det gäller också elektronisk post under period då anställd själv inte kan öppna sin elektroniska brev låda. Anställd som inte lämna!" fullmakt ansvarar själv för att personadresserad post öppnas dagligen. Om försändelsen innehåller allmänna handlingar är det den anställdes eget ansvar att utan dröjsmållämna handlingen till registrator eller dennes ersättare fOr registrering. Vid frånvaro är anställd som inte lämnat fullmakt skyldig att infinna sig på arbetsplatsen för att öppna personadresserad post.
UaFS 32/2003
00.33 Blad l
RIKTLINJER FÖR ÖPPNANDE AV POST Antagna av kommunfullmäktige den 9 april2003, § 39 med ändring den 8 september 2010 § 178
§l Inkommande post öppnas dagligen av registrator eller dennes ersättare på förvaltningen.
§2 Fullmakt används för öppnande av personadresserad post (personnamnet anges överst). Anställd som inte lämnar fullmakt ansvarar själv för att personadresserad post öppnas dagligen. Om försändelsen innehåller allmänna handlingar är det den anställdes eget ansvar att utan dröjsmål lämna handlingen till registrator för registrering. Vid frånvaro är anställd som inte lämnat fullmakt skyldig att infinna sig på arbetsplatsen för att öppna personadresserad post.
Förvärv av tomträtten för fastigheten Flatö 3 Sammanfattning Ett tomträttsöverlåtelseavtal har upprättats där Uddevalla kornmun förvärvar tornträtten för fastigheten Flatö 3 från Hernsö Vårdfastigheter AB. Uddevalla kornmun äger fastigheten.
Förhandlingen initierades på initiativ av kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering för att lösa delar av det lokalbehov som socialtjänsten har av socialt boende. Efter övertagandet kornmer fastigheten hanteras på samrna sätt som övriga sociala boenden i kommunen och förvaltas av sarnhällsbyggnadsförvaltningen, genom fastighetsavdelningen. Ett internt hyresavtal kornmer att upprättas mellan samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning och socialtjänsten avseende byggnaden. Fastigheten Flatö 3 är belägen i stadsdelen skogslyekan och har en areal om 5420 rn2 • Den är bebyggd med en vårdbyggnad om ca 700 kvm lokalyta. Fastigheten är ansluten till kornmunalt vatten och avlopp. Uddevalla kornmun förvärvar tornträtten för 6 500 000 kr, vilket finansieras inom samhällsbyggnadsnämndens befintliga investeringsram, strategiska markförvärv. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-05. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll2016-03-17 § 126. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2016-02-26. T ornträttsöverlåtelseavtal. Karta. Förslag till beslut Kornmunstyrelsen föreslår kornmunfullmäktige besluta att godkänna tornträttsöverlåtelseavtalet mellan Hernsö Vårdfastigheter AB och Uddevalla kornmun avseende tornträtten för fastigheten Flatö 3 och därmed förvärva tornträtten för en köpeskilling om 6 500 000 kr, att förvärvet ska finansieras inom samhällsbyggnadsnämndens befintliga investeringsram samt att drift och kapitalkostnad finansieras via internhyresavtaL
Dnr KS 2016/00187
Protokoll Samhällsbyggnadsnämnden
2016-03-17
§ 126
Dnr SBN 2016/00120
Förvärv av tomträtten för fastigheten Flatö 3 Sammanfattning Ett tomträttsöverlåtelseavtal har upprättats där Uddevalla kommun förvärvar tomträtten för fastigheten Flatö 3 från Hemsö Vårdfastigheter AB. Uddevalla kommun äger fastigheten.
Förhandlingen initierades på initiativ av avdelningen strategisk Samhällsplanering för att lösa delar av det lokalbehov som socialtjänsten har av socialt boende. Efter övertagandet kommer fastigheten hanteras på samma sätt som övriga sociala boenden i kommunen och förvaltas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, genom fastighetsavdelningen. Ett internt hyresavtal kommer att upprättas mellan Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning och socialtjänsten avseende byggnaden. Fastigheten Flatö 3 är belägen i stadsdelen Skogslyckan och har en areal om 5420 m 2 . Den är bebyggd med en vårdbyggnad om ca 700 kvm lokalyta. Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Uddevalla kommun förvärvar tomträtten för 6 500 000 kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-02-26 Tomträttsöverlåtelseavtal Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar
att godkänna tomträttsöverlåtelseavtalet mellan Hems ö Vårdfastigheter AB och Uddevalla kommun avseende tomträtten för fastigheten Flatö 3 och därmed förvärva tomträtten för en köpeskilling om 6 500 000 kr. att föreslå Kommunfullmäktige godkänna ovanstående tomträttsöverlåtelseavtal
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad
2016-02-22
Dnr SBN 2016/00120
Handläggare
Mark- och exploateringsingenjör Daniel Söderström Telefon 0522-69 75 26 daniel. soderstrom@uddevalla. se
Förvärv av tomträHen för fastigheten Flatö 3 Sammanfattning
Ett tomträttsöverlåtelseavtal har upprättats där Uddevalla kommun förvärvar tomträtten för fastigheten Flatö 3 från Hemsö Vårdfastigheter AB. Uddevalla kommun äger fastigheten. Förhandlingen initierades på initiativ av avdelningen strategisk Samhällsplanering för att lösa delar av det lokalbehov som socialtjänsten har av socialt boende. Efter övertagandet kommer fastigheten hanteras på samma sätt som övriga sociala boenden i kommunen och förvaltas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, genom fastighetsavdelningen. Ett internt hyresavtal kommer att upprättas mellan Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning och socialtjänsten avseende byggnaden. Fastigheten Flatö 3 är belägen i stadsdelen Skogslyckan och har en areal om 5420 m 2 . Den är bebyggd med en vårdbyggnad om ca 700 kvm lokalyta. Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Uddevalla kommun förvärvar tomträtten för 6 500 000 kr. Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2016-02-26 Tomträttsöverlåtelseavtal Karta Förslag till beslut
Samhälls byggnadsnämnden bes lutar att godkänna tomträttsöverlåtelseavtalet mellan Hems ö Vårdfastigheter AB och Uddevalla kommun avseende tomträtten för fastigheten Flatö 3 och därmed förvärva tomträtten för en köpeskilling om 6 500 000 kr. att föreslå Kommunfullmäktige godkänna ovanstående tomträttsöverlåtelseavtal att förvärvet finansieras inom befintlig investeringsram samt att drift och kapitalkostnad finansieras via internhyresavtal Ärendebeskrivning
Ett tomträttsöverlåtelseavtal har upprättats där Uddevalla kommun förvärvar tomträtten för fastigheten Flatö 3 från Hemsö Vårdfastigheter AB. Uddevalla kommun äger
Tjänsteskrivelse
2(2)
Samhällsbyggnad
2016-02-22
fastigheten. Tomträttsavgälden har varit 33 366 kr per år. Tomträtten kommer att dödas efter att kommunen förvärvat tomträtten. Förhandlingen initierades på initiativ av avdelningen Strategisk Samhällsplanering för att lösa delar av det lokalbehov som socialtjänsten har av socialt boende. Efter övertagandet kommer fastigheten hanteras på samma sätt som övriga sociala boenden i kommunen och förvaltas av Samhällsbyggnadsförvaltningen, genom fastighetsavdelningen. Ett internt hyresavtal kommer att upprättas mellan Samhällsbyggnadsförvaltningens fastighetsavdelning och socialtjänsten avseende byggnaden. Principen för all intern hyressättning är självkostnadsprincipen. Hyran ska täcka driftkostnader, kapitalkostnader samt kostnader för planerat underhåll. Årshyran år ett uppgår till 704 500 kr och regleras på samma sätt som övriga internhyreskontrakt Utöver internhyran tillkommer kostnader för socialtjänsten som uppstår för att anpassa lokalerna till det nya ändamålet. Fastigheten Flatö 3 är belägen i stadsdelen skogslyekan och har en areal om 5420 m 2 • Den är bebyggd med en vårdbyggnad om ca 700 kvm lokalyta. Byggåret för byggnaden är något oklart men är troligtvis uppfört under slutet av 60-talet eller början av 70-talet. Fastigheten är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Uddevalla kommun förvärvar tomträtten för 6 500 000 kr. Innan förhandlingen startade genomfördes en opartisk värdering av NAI Svefa. De kom fram till ett marknadsvärde på 5 500 000 kr för tomträtten. Förhandlingen resulterade i en köpskilling om 6 500 000 kr. Beloppet motsvarar det bokförda värdet hos säljaren. Lokalerna har fram till 31 januari hyrts av Västra Götalandsregionen och använts inom ungdomspsykiatrin. Regionen kommer att samla sin verksamhet fortsättningsvis inom sina egna lokaler. Fastigheten omfattas av stadsplan, fastställd 1972-11-1 O. Planbestämmelserna anger allmänt ändamål och maximalt 7 meters byggnadshöjd. Byggrätten är inte fullt utnyttjad idag utan det finns möjlighet i gällande plan att bygga ut befintlig byggnad om det skulle finnas behov för det. Genomförandetiden har gått ut. Fastigheten har vid den allmänna fastighetstaxeringen 2013 taxerats som special enhet, vårdbyggnad.
Carina J ohans son Förvaltningschef Expediera till Samhällsbyggnad Kommunfullmäktige
Daniel Söderström Mark- och exploateringsingenjör
Dnr SBN 2016/00120
TOMTRÄTTSÖVERLATELSEAVTAL
HEMSÖ VARDFASTIGHETER AB och UDDEVALLA KOMMUN
avseende överlåtelse av tomträtten till fastigheten Uddevalla Flatö 3
Detta ÖVERLATELSEAVTAL har den [datum] träffats mellan: (1)
HEMSÖ VARDFASTIGHETER AB, org.nr 556657-9958, med adress Box 24281, 104 51 Stockholm, ("Säljaren"); och
(2)
UDDEVALLA KOMMUN, org.nr 212000-1397, 451 81 Uddevalla, ("Köparen").
Säljaren och Köparen benämns nedan tillsammans som "Parterna" och enskilt som en "Part". BAKGRUND
A
Köparen är lagfaren ägare till fastigheten Uddevalla Flatö 3 och Säljaren är inskriven tomträttsinnehavare till denna fastighet ("Tomträtten") .
B.
Säljaren önskar överlåta och Köparen önskar förvärva Tomträtten på de villkor som anges i detta Avtal.
1.
DEFINITIONER "Avtal" avser detta överlåtelseavtal samt vid var tid gjorda ändringar av och tillägg till överlåtelseavtalet i enlighet med punkt 11.2 (Ändringar och tillägg). "Avtalsdagen" avser dagen för detta avtals undertecknande. "Köpeskilling" avser det i punkt 3 angivna beloppet. "Likvidavräkning" avser det i punkt 5.2 beskrivna dokumentet. "Tillträdesdag" senast fem (5) vardagar efter det att villkoret enligt punkt 12 är uppfyllt;. "Tillträdet" avser de åtgärder som beskrivs i punkten 4.2. "Tomträtten" avser tomträtten till fastigheten Uddevalla Flatö 3.
2.
ÖVERLATELSE
2.1
Säljaren överlåter och försäljer härmed Tomträtten till Köparen och Köparen förvärvar Tomträtten på de villkor som framgår av detta Avtal.
2.2
Köparen ska tillträda Tomträtten på Tillträdesdagen .
3.
KÖPESKILLJNG
Köpeskillingen för Tomträtten är 6 500 000 kronor ("Köpeskillingen"). 4.
TILL TRÄDE
4.1
Tillträde ska ske på Tillträdesdagen, varvid Parterna ska vidta de åtgärder som framgår nedan.
4.2
På Tillträdesdagen ska:
2(7)
(a)
Köparen betala Köpeskillingen justerad med saldot enligt Likvidavräkningen, genom inbetalning till Säljarens konto med nr 6110-126 097 658 i Handelsbanken, mE:;d referens 25465 Flatö 3.
(b)
Säljaren bekräfta mottagande av Köpeskillingen genom att underteckna och till Köparen överlämna köpebrev avseende Tomträtten i original,
(c)
Säljaren släppa det elektroniska pantbrevet avseende Tomträtten till Ägararkivet, och
(d)
Säljaren överlämna handlingar motsvarande de som avses i 8a kap. 15 17 § mervärdesskattelagen (1994:200) avseende Tomträttens mervärdesskattesituation per Tillträdesdagen till Köparen;
4.3
Säljaren åtar sig att, vid en av Parterna i anslutning till Tillträdet överenskommen tidpunkt, överlämna till Köparen (eller annan i enlighet med Köparens skriftliga instruktioner) samtliga till Tomträtten relaterade dokument och föremål av betydelse för Köparens innehav av Tomträtten som Säljaren har i sin besittning, såsom exempelvis avtal i original, ritningar och nycklar.
4.4
Det överenskoms att åtgärderna i punkten 4.2 ska anses utgöra en transaktion och att om någon av åtgärderna inte skulle genomföras så ska Tillträdet inte anses ha skett förutom i det fall att den Part som inte ansvarar för genomförandet av viss åtgärd skriftligen bekräftar att den accepterar att Tillträdet sker (utan att detta ska ha någon inverkan på sådan Parts rätt till kompensation för överträdelse av någon bestämmelse i Avtalet).
5.
INKOMSTER OCH UTGIFTER
5.1
Inkomster och utgifter hänförliga till Tomträtten för tiden före Tillträdesdagen tillkommer Säljaren medan inkomster och utgifter som uppkommer på eller efter Tillträdesdagen tillkommer Köparen . Motsvarande fördelning ska göras avseende skatter, driftskostnader och övriga utgifter.
5.2
Parterna ska på Tillträdesdagen upprätta en Likvidavräkning per Tillträdesdagen avseende de poster som då kan regleras. Saldot enligt Likvidavräkningen ska regleras i samband med Köpeskillingens erläggande.
5.3
Inkomst eller utgift som rätteligen skulle ha intagits i Likvidavräkningen och som uppkommer eller blir känd först efter Tillträdesdagen ska omedelbart regleras mellan Parterna i enlighet med principerna i punkt 5.1. Sådant anspråk ska dock senast meddelas nittio (90) dagar efter Tillträdesdagen varefter rätten till anspråk enligt denna punkt 5.3 är förfallen .
6.
SÄLJARENS GARANTIER Säljaren ställer följande garantier per Tillträdesdagen om inte annat anges i respektive garanti.
6.1
Behörighet
6.1 .1
Säljaren är vederbörligen bildad och registrerad i enlighet med svensk lag. ~
1'- Cp/
3(7)
6.1.2
Säljaren har erforderlig behörighet att ingå detta Avtal och underteckna samtliga andra dokument som ska undertecknas av Säljaren i samband därmed, samt att fullgöra sina förpliktelser enl igt detta Avtal och enligt samtliga andra dokument relaterade till Avtalet.
6.2
Tomträtten
6.2.1
Säljaren är inskriven tomträttsinnehavare till Fastigheten .
6.2.2
Alla för Tomträtten debiterade och förfallna VA-anslutningskostnader, fjärrvärmeanslutningskostnader, elanslutningskostnader, gatukostnader och liknande har blivit till fullo betalda inom föreskriven tid.
7.
KÖPARENS GARANTIER
Köparen ställer följande garantier per Tillträdesdagen. 7.1
Behörighet
7 .1.1
Köparen är vederbörligen bildat och registrerad i enlighet med svensk lag.
7.1.2
Köparen har erforderlig behörighet att ingå detta Avtal och underteckna samtliga andra dokument som ska undertecknas av Köparen i samband därmed, samt att fullgöra sina förpliktelser enligt detta Avtal och enligt samtliga andra dokument relaterade till Avtalet.
8.
STÄMPELSKATT
Köparen ska omgående efter Tillträdet hos Lantmäteriet ansöka om inskrivning av tomträttsinnehavet av Tomträtten. Köparen ska stå kostnaden för stämpelskatt och expeditionsavgifter med anledning av överlåtelsen av Tomträtten . 9.
ÅTAGANDEN
9.1
Offentliggörande och sekretess
Parterna förbinder sig att inte till tredje man röja uppgift- vare sig det sker muntligen eller genom att handling lämnas ut eller det sker på annat sätt- som rör detta Avtal eller utgör företagshemlighet för någon av Parterna, såvida inte sådan uppgift redan är allmänt känd eller någon av Parterna enligt lag eller särskild reglering (t. ex. börsregler) är förpliktad att offentliggöra uppgiften. 10.
ERSÄTTNING OCH BEGRÄNSNINGAR
10.1
Ersättning
10.1 .1
För det fall Säljaren överträder någon bestämmelse i detta Avtal eller det föreligger någon brist i garantierna är Köparens rätt till ersättning begränsad till ersättning för direkt skada eller direkt förlust som åsamkats Köparen på grund av sådan överträdelse eller brist. Den sammanlagda ersättningen som kan utgå enligt detta Avtal är begränsad till maximalt Köpeskillingen .
4(7)
10.1.2
Utbetalning som görs av Säljaren i enlighet med denna punkt 1O (Ersättning och begränsningar) ska i skattehänseende anses utgöra en reduktion av Köpeskillingen.
10.2
Inga andra garantier
Köparen har givits möjlighet att genomföra en due diligence avseende Tomträtten och äger själv Uddevalla Flatö 3. Tomträtten överlåts i befintligt skick vilket Köparen godtar. Köparen friskriver Säljaren från allt ansvar för alla fel och brister i Tomträtten av vad slag det vara må, däribland rättsliga fel, rådighetsfel och faktiska fel (inklusive dolda fel och miljömässiga brister). Köparen avsäger sig härmed med bindande verkan från alla anspråk mot Säljaren på grund av fel och brister i Tomträtten. Säljarens ansvar för fel och brister och Köparens rätt att göra påföljder gällande regleras uttömmande i detta Avtal. Säljaren har således inget ansvar mot Köparen utöver vad som följer av detta Avtal och Köparen äger således inte göra gällande annars tillämpliga lagbestämmelser och rättsliga principer. Köpeskillingen har bestämts med beaktande därav. 10.3
Begränsningar
Säljaren är inte skyldig att ersätta Köparen för skador för (i) vilka ersättning har erhållits av, eller för vilka ersättning kan erhållas från tredje man, eller för vilka Köparen på annat sätt erhåller kompensation , inklusive försäkringsersättning som utbetalas i enlighet med Köparens försäkringar eller andra försäkringar till förmån för Köparen och (ii) som uppkommer till följd av tillämplig lag som inte var i kraft på Avtalsdagen, eller som får retroaktiv verkan, eller som uppkommer till följd av en höjning av på Avtalsdagen tillämplig skattesats eller någon förändring i domstolseller annan myndighetspraxis (inklusive men inte begränsat till förändringar i tolkningen av tillämplig lag). För det fall en skada är skattemässigt avdragsgill, eller om den är hänförlig till en obeskattad reserv, ska ersättningen som ska betalas av Säljaren reduceras med ett belopp som motsvarar den ersättning som ska betalas multiplicerat med den bolagsskattesats som är tillämplig på Köparen under det aktuella räkenskapsåret. 10.4
Meddelande om krav och begränsning i tid
Köparen ska inte vara berättigad att framställa ett krav i enlighet med detta Avtal om inte Köparen har skickat ett skriftligt meddelande till Säljaren om sådant krav, inklusive en skäligt detaljerad beskrivning av kravet och, så långt möjligt, en beräkning av skadan som är föremål för kravet, inom 12 månader från Tillträdesdagen, efter vilken tidpunkt Säljarens ansvar i enlighet med detta Avtal ska upphöra. 11.
ÖVRIGT
11.1
Meddelanden
11 .1.1
Alla meddelanden med anledning av detta Avtal ska vara skriftliga och ska skickas till (i) adresserna angivna nedan; eller (ii) annan adress som kan komma att meddelas i enlighet med denna punkt 11 .1. l denna punkt ska "skriftlig" inte anses
innelatta e-mall.
\'0N ?ell
5(7)
Säljaren: Hemsö Fastighets AB Att: Mats Wilborg Box 24281 10451 Stockholm Köparen : Uddevalla Kommun Att. Daniel Söderström Samhällsbyggnad Uddevalla kommun 451 81 UDDEVALLA 11.1.2
11.2
Ett meddelande ska anses vara mottaget när den andra Parten bekräftar mottagandet. För det fall en Part inte bekräftar mottagandet ska det ändock anses mottaget: (a)
om levererat personligen eller skickat med välrenommerad internationell budfirma (med erhållet leveranskvitto), den dag det mottogs av mottagaren om det mottogs innan kl. 17.00 en vardag och i annat fall nästkommande vardag; eller
(b)
om skickat inom Sverige, en vardag, eller om skickat utanför Sverige, fem vardagar, efter det att det skickats med rekommenderat brev med begärt leveranskvitto.
Ändringar och tillägg Alla ändringar och tillägg till detta Avtal ska vara skriftliga (med uttrycklig hänvisning till detta Avtal) och behörigen undertecknade av vardera Part.
11.3
Överlåtelse Ingen av Parterna har rätt att överlåta detta Avtal eller någon av sina rättigheter eller skyldigheter enligt detta Avtal utan den andra Partens på förhand erhållna skriftliga samtycke.
11.4
Fullständigt avtal Med undantag av vad som uttryckligen stadgas i detta Avtal så innehåller detta Avtal Parternas fullständiga reglering avseende transaktionen i enlighet med detta Avtal.
11.5
Kvittning Samtliga belopp som ska betalas i enlighet med detta Avtal ska betalas i sin helhet utan avdrag eller annat innehållande, annat än i den utsträckning så krävs enligt tillämplig lag, och ingen av Parterna får hävda kredit, kvittning eller motkrav mo~ den andra Parten för att rättfärdiga innehållen beta lning (helt eller delvis) . ~\J
Tvist i anledning av detta Avtal ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt stockhalms Handelskammares skiljedomsinstituts Skiljedomsregler. skiljedomsinstitutets regler för Förenklat skiljeförfarande skall gälla för tvisten.
11.6.2
skiljeförfarandet ska äga rum i Stockholm.
11 .6.3
Språket för skiljeförfarandet ska vara svenska, om inte Parterna till skiljeförfarandet överenskommer annat.
11 .6.4
Parterna åtar sig att tillse att de skiljeförfaranden som genomförs eller initieras i enlighet med denna punkt 11 .6 hålls konfidentiella. Detta åtagande ska omfatta det faktum att skiljeförfarande har initieras, all information som lämnas i samband med skiljeförfarandet samt beslut eller skiljedom som meddelas under förfarandet. Sådan information får inte, på något sätt, röjas för tredje man utan föregående skriftligt samtycke från den andra Parten. Det ovanstående ska dock inte förhindra Part från att lämna sådan information för att tillvarata sina rättigheter gentemot den andra Parten, eller tredje man, i samband med tvisten, lämna information som Part är skyldig att lämna enligt tillämplig lag, myndighetsbeslut, domstolsbeslut, skiljedom, eller avtal med börs eller annan marknadsplats vid vilken Part (eller dennes direkta eller indirekta moderbolag) är noterad, eller om informationen redan är offentlig utan att Parten har brutit mot sin skyldighet enligt detta Avtal.
11.7
Tillämplig lag Svensk lag ska tillämpas på detta Avtal.
12.
VILLKOR
12.1
Överlåtelsen är villkorad av att detta Avtal godkänns dels av Samhällsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun senast 2016-04-30 och dels av kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast 2016-06-30 . Köparen ska snarast meddela Säljaren när dessa villkor är uppfyllda.
12.2
Om i 12.1 nämnt villkor inte uppfylls, och Parterna inte skriftligen kommer överens om annat, upphör detta Avtal att gälla med omedelbar verkan . Ingen av Parterna har rätt till någon ersättning från den andre Parten om detta Avtal upphör att gälla enligt denna punkt.
7(7)
Detta Avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav Parterna tagit var sitt. Stockholm 2016-01-28
Uddevalla 2016-
HEMSÖ VARDFASTIGHETER AB
UDDEVALLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden
Per Berggr n
GJ'nilla Magnussor)' Ordförande
Carina Joh n'sson, Förvaltningschef stadsbyggnad
Filippa Honeth Albamark
J
.:
....· ··.....: •.
• •• •
• t
i •
.. •
•
••
\
·' ·" ·"
•
·-·- ----·-·- ·- ..
Tjänsteskrivelse
1(1)
Kommunledningskontoret
2016-04-08
Dnr KS 2016/00211
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten gällande Stjärnekullen Sammanfattning
Området som ska ingå i verksamhetsområdet är beläget söder om Ammenäs och består av åtta fastigheter. Entreprenadarbetet för anläggande av vatten och spillvattenavlopp fårdigställdes och slutbesiktigades i december 2015. Området blev omprioriterat efter resultatet av utredningen som Uddevalla kommuns miljöavdelning utförde gällande vattentillgången för aktuellt område. Utredningen visade att berörda fastigheter hade stora problem med tillgång till dricksvatten. Uddevalla Vatten AB beslutade den23mars 2016 föreslå kommunfullmäktige besluta om verksamhetsområde Stjämekullen. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskri vel se 2016-04-08. Protokoll Uddevalla Vatten AB 2016-03-23 § 8. Västvatten ABs tjänsteskrivelse 2016-03-08. Förteckning över ingående fastigheter i föreslagna verksamhetsområde Stjämekullen. Karta över föreslaget verksamhetsområde Stjämekullen. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och fastighetsförteckning för Stjämekullen.
1?fJ____ Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Västvatten AB
~(L- c~ {_;~ '
.
'-~nnica Aberg
Förvaltningssekreterare
Datum 2016-03-23
UDDEVALLA VADEN AB
Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: 0522-63 88 04
Protokoll nr 2 för styrelsemöte 2016-03-23- Uddevalla Vatten AB
Närvarande: Anna - Lena Heydar, ordförande Jens Bergland, vice ordförande Rickard Olsson Erik Johansson Kenneth Engelbrektsson Eva Espling Ole Borch Närvarande suppleanter: Jerker Lundin Susanne Börjesson Per-Arne Andersson Gunilla Magnusson
Närvarande tjänstemän: Marianne Erlandson Martin Birgersson §7 och §11 Kenneth Öhman §10
av Anna-Lena Heydar.
§ l
Mötet öppnas
§ 2
Upprop förrättas.
§ 3
Dagordningen godkändes
§4
Protokollet justeras av Eva Espling .
§ 5
Föreg~ende protokoll nr l, 2016-02-15 justeras avseende vilka som var närvarande. Sidan l skickas ut för signering av justering. Därefter godkännes protokollet och läggs till handlingarna.
§ 6
Beslut - Finanspolicy styrelsen beslutar
att fastställa vid var tid gällande finanspolicy för Uddevalla Vatten AB. § 7
UDDEVALLA VADEN AB Org nr 556901-9655
Beslut- slutredovisning för projektet Palle Näbba, nyanläggning av vatten- och spillvattenledningar
l (3)
UDDEVALLA VAITEN AB
Datum 2016-03-23
Handläggare: Carina Sjöstrand Tfn: 0522-63 88 04
styrelsen beslutar
att godkänna föreliggande slutredovisning för projektet Palle Näbba, nyanläggning av vatten och spillvattenledningar.
§ 8
Beslut - verksamhetsområde för Stjärnekullen styrelsen beslutar
att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta om verksamhetsområde Stjärnekullen. § 9
Beslut- övergångsregler vid ny VA-taxa gällande från och med l :a april 2016 styrelsen beslutar
att fastställa övergångsregler vid ny VA-taxa gällande från och med 1: a april 2016. § 10
Information - mikroplast och läkemedelsrester
§ 11
Information - kommande jobb som har särredovisats tidigare i UVABs budget 2016: 20006 - Marieberg råvattenledning - upphandling pågår för partneringavtal, överprövningstid går ut 15/3 31011 - Strandskogen, upphandling l mars
HANDLÄGGARE: Robert Börjesson TELEFON 0522-63 88 34 [email protected]
Stjärnekullen Verksamhetsområde för vatten och spillvatten 1
Sammanfattning Området som skall ingå i verksamhetsområdet är beläget söder om Ammenäs och består av åtta fastigheter. Entreprenadarbetet för anläggande av vatten och spillvattenavlopp färdigställdes och slutbesiktigades i dec 2015. Beslutsunderlag Förteckning över ingående fastigheter i det föreslagna verksamhetsområdet Karta över föreslaget verksamhetsområde, daterad 2016-03-08 Förslag till beslut Västvatten AB föreslår Uddevalla Vatten AB beslutar att föreslå hos kommunfullmäktige om antagande av allmänt verksamhetsområde för vatten och spillvatten enligt bifogad karta och förteckning Ärendebeskrivning 6 st fastigheter längs Fräknestranden har under 2015 försetts med kommunalt vatten och spillvatten. Området blev under 2015 omprioriterat efter resultatet av utredn ingen som Uddevalla kommuns miljöavdelning utförde gällande vattentillgången för aktuellt område. Utred ningen visade att berörda fastigheter hade stora problem med t illgång till dricksvatten . 2 st fastigheter har sedan tidigare fått kommunalt VA i samband med byggnationen av överföringsledningarna och tas nu med i verksamhetsområdet. Genom att förse fastigheterna med förbindelsepunkt för kommunalt VA tryggas fastigheternas vattenförsörjning och minskar miljöbelastningen på recipienten. Antagande av verksamhetsområde krävs för att berörda fastigheter ska bli avgiftsskyldiga enligt Lagen om Allmänna vattentjänster (2006:412). Fastighetsägarna har under dec 2015 informerats om ledningarnas läge, dimensioner, rörmaterial mm genom en VA-uppgift.
Bilagor 1. Förteckning över ingående fastigheter i verksamhetsområdet 2. Karta över föreslaget verksamhetsområde, 2016-03-08 3. översiktskarta över områdets lokalisering
1
HEMSIDA www. vastvatten.se
Spillvatten = vatten från hushållet, exempelvis från toalett, tvätt, disk och bad
Revidering av riktlinjer för en gemensam ärendehanteringsprocess i Uddevalla kommun, handbok för ärendehantering Sammanfattning 2012 antogs Handbok i ärendehantering. Riktlinjer for en gemensam ärendehanteringsprocess i Uddevalla kommun. I samarbete med registratorer, nämndsekreterare och handläggare har en översyn gjorts. Förtydligande har gjorts angående remisshanteringen med kommunstyrelseord forandes roll och kommundirektörens roll, avsnitt 5. I .2. Ett avsnitt om klassificering av ärende har tillkommit infor kommande e-arkiv, avsnitt 2.2.6. Avsnittet om handläggning har omarbetats med fOrtydligande av processen och skrivande av tjänsteskrivelse, avsnitt 3. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 I 6-03-07 Handbok for ärendehantering-riktlinje fOr en gemensam ärendehanteringsprocess i Uddevalla kommun 2016-03-07 Kommunfullmäktiges protokoll 2012- I 1- I 4 § 248 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fOreslår kommunfullmäktige besluta att anta revidering av handbok for ärendehantering att kommunstyrelsen får i uppdrag att utbilda kommunens registratorer, handläggare och nämndsekreterare i den gemensamma ärendehanteringsprocessen.
Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden
I (l)
Marie Skarin Kommunarkivarie
Dnr KS 2016/00151
\)~V4<
~
.
::::>
<'.,.
.
---- ~ o Af lY\"'
'(~
Riktlinje
2016-02-12
HANDBOK FÖR ÄRENDEHANTERING Riktlinje för en gemensam ärendehanteringsprocess i Uddevalla kommun
l (29) Dnr:nr
2 (29) 2016-02-12
Innehållsförteckning l Handbok för ärendehantering ........................................................................................ 5 1.2 Processkartor nämndärenden .................................................................................. 6 1.2.1 Symbolförklaring ............................................................................................. 6 2 Registrering .................................................................................................................... 8 2.1 Postöppning ............................................................................................................ 8 2.1.1 Ankomststämpling ........................................................................................... 8 2.1.2 Sortering .......................................................................................................... 9 2.1.3 Skanning .......................................................................................................... 9 2.2 Diarieföring ............................................................................................................. 9 2.2.1 Registrering ...................................................................................................... 9 2.2.2 Vilka uppgifter ska registreras? ..................................................................... l O 2.2.3 Publicering av registrerade handlingar .......................................................... l O 2.2.4 Ärende ............................................................................................................ l O 2.2.5 Formulering av ärendemening ....................................................................... 11 2.2.6 Klassificering av ärendet ............................................................................... 11 2.2.7 Initiera ärende utan handling ......................................................................... 11 2.2.8 Nämndärende ................................................................................................. Il 2.2.9 Remisshantering ............................................................................................ 11 2.2.1 O Handling som inte ingår i ett ärende ............................................................ l! 2.2.11 Överlämna handling ..................................................................................... 11 2.2.12 Bekräftelse på mottagen handling ............................................................... 12 2.3 Till handläggare .................................................................................................... 12 2.3.1 Tilldelning av ärende ..................................................................................... 12 2.3.2 Bevakning ...................................................................................................... 12 2.4 Kontroll av akt ...................................................................................................... 12 2.4.1 Rensning ........................................................................................................ 12 2.4.2 Identisk pappersmapp och elektronisk mapp ................................................. 12 2.5 Avsluta ärende ...................................................................................................... 12 2.6 Närarkiv ................................................................................................................ 12
3 (29) 2016-02-12
2.6.1 Gallring och arkivering .................................................................................. 13 2.7 Överlämna till arkivmyndighet ............................................................................. 13 3 Handläggare ................................................................................................................. 13 3.1 Ta emot ärende ..................................................................................................... 13 3.2 Faktainsamling ...................................................................................................... 13 3.3 Tjänsteskrivelse .................................................................................................... 14 3.3.1 Skrivanvisning ............................................................................................... 14 3.3.3 Såhär använder du mallen f
4 (29) 2016-02-12
4.7.1 Omedelbar justering ....................................................................................... 21 4.7.2 Öppna möten .................................................................................................. 22 4.8 Protokoll ............................................................................................................... 22 4.9 Anslå och expediera beslut ................................................................................... 22 4.9.1 Myndighetsnämnd underrättelse .................................................................... 22 5 Remiss .......................................................................................................................... 23 5.l Extern remiss ........................................................................................................ 23 5.l. l Extern remiss som endast rör en nämnds verksamhetsområde ..................... 23 5.1.2 Extern remiss som rör flera nämnders verksamhetsområde ......................... 24 5.1.3 Sammanställning av extern remiss ................................................................ 26 5.2 Kommunintern remiss (remiss från annan nämnd inom kommunen) .................. 27 5.2.1 Kommuninternt remissvar ............................................................................. 28 5.2.2 Kommunintern remissammanställning .......................................................... 29
5 (29) 2016-02-12
l Handbok för ärendehantering Denna handbok är Uddevalla kommuns riktlinjer for ärendehantering. Syftet med denna handbok är att Uddevalla kommun ska ha en gemensam, effektiv och kvalitetssäkrad ärendehanteringsprocess. Handboken ska vara ett stöd fOr dig som registrerar, handlägger och hanterar ärenden till nämnd. Handboken ska även underlätta fortroendevaldas arbete genom en enhetlig process där samtliga handläggare använder samma mall fOr tjänsteskrivelser. Uddevalla kommuns ärende- och dokumenthanteringssystem är ett arbetsverktyg som syftar till att forenkla både fOr medarbetare, fOrtroendevalda och medborgare. Har du synpunkter på handboken eller processen kontakta kommunarkivarien på kommunledningskontoret Vid frågor om ärende- och dokumenthanteringssystemets funktion kontakta systemf
6 (29) 2016-02-12
1.2 Processkartor nämndärenden Handboken är uppbyggd efter en process som beskriver arbetet steg för steg. Mycket översiktligt kan ett ärendes flöde beskrivas som att det kommer in i vår process genom att inkommande och upprättade handlingar registreras. Ärende skapas som ska beredas samt avgöras genom ett beslut i nämnd. De olika aktiviteterna i processen motsvarar ett avsnitt i handboken.
2 Registrering 2.1 Postöppning Posten räknas som inkommen antingen när den landat i någon av våra brevlådor, digitalt eller fysiskt, i faxens inkorg eller i handen på någon anställd eller fOrtroendevald inom organisationen. Den som mottagit en handling är skyldig att se till att den blir registrerad. Inkommen post ska öppnas omgående. Det innebär att under semestrar och andra uppehåll ska det alltid finnas rutiner för att postöppningen sker oberoende av hur den kommer in till kommunen.
Vid postöppningen görs första kontrollen av pappershandlingar. Inkommande handlingar av ringa betydelse, t. ex. reklam och inbjudningar som inte är direktadresserad rensas bort direkt. Post som inte har en klar mottagare kan hamna hos fel nämnd men räknas ändå som inkommen till Uddevalla kommun. Se riktlinjer för öppnande av post i Uddevalla författningssamling samt !Tbestämmelser för anställda.
2.1.1 Ankomststämpling
En handling som inkommer till Uddevalla kommun ska ankomststämplas samma dag som den kommer in enligt huvudregeln. Om den är felsorterad ska mottagande nämnd stämpla den med dagens datum innan den skickas vidare till rätt nämnd. Om en handling lämnats i t. ex. kommunens brevlåda och det inte kan avgöras när den lämnats ska den stämplas med gårdagens datum eller det datum närmast brevlådans senaste tömning. Stämpeln sätts alltid på första sidan på handlingen. Om det är många sidor räcker det med stämpel på förstasidan om inte denna sida ska hanteras för sig. Ankomststämpel hos mottagande myndighet ska innehålla datum, namn på den förvaltning och myndighet som tagit emot handlingen och även ärendebeteckning (diarienummer och diarieplansbeteckning). Anbud stämplas på kuvertet, de öppnas inte. Udda föremål ankomststämplas på lämpligt sätt. Personadresserad post ska ankomststämplas på kuvertet om inte fullmakt lämnats av handläggare. Se riktlinjer för öppnande av post. Elektroniskt inkommen handling ankomststämplas i ärende- och dokumenthanteringssystemet vid registrering. stämplas med samma datum på utskriven handling.
9 (29)
" \'. v fl .(
~ !;;;)
'(.'
'"?
+ __J~
2016-02-12
o 111 'M.~
2.1.2 Sortering Post som ska diarieföras samlas ihop för skanning och lämnas för registrering. Övrig post läggs i respektive tjänstemans postfack.
Fullmakt kan ges både för fysisk och elektronisk post. Den gäller oavsett om tjänstemannen är på plats eller inte. Observera att personadresserad post ska öppnas av adressaten endast om inte fullmakt har givits till postöppningsfunktionen. Fackligt eller politiskt förtroendevald kan få post direktadresserad till sig i egenskap av företrädare av sitt fack eller politiska parti. Om det klart framgår att det är i egenskap av sådan mottagaren fått posten, öppnas den inte. 2.1.3 Skanning Inkommande pappershandlingar som ska diarieföras OCR -skannas innan diarieföring för vidare hantering i ärende- och dokumenthanteringssystemet
Inkomna publikationer som inte går att skanna, hämtas elektroniskt från avsändarens hemsida och diarieförs. Elektroniskt inkomna handlingar som ska diarieföras och bevaras ska inte tas ut på papper och ankomststämplas för att sedan skannas in i systemet igen. De ska diarieföras direkt i systemet för att sedan skrivas ut i ett arkivexemplar. 2.2 Diarieföring
2.2.1 Registrering
Enligt 5 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen är huvudregeln att alla våra allmänna handlingar registreras utan dröjsmål. Registreringen sker i ärende- och dokumenthanteringssystemet. Huvudregel är att alla inkomna allmänna handlingar, så väl papperspost som e-post och fax ska, öppnas och registreras så fort som möjligt, normalt samma dag som den inkom till myndigheten. Gäller även personadresserad post till enskilda tjänstemän och förtroendevalda om innehållet avser verksamheten. Undantagsvis kan handlingar som inte innehåller sekretessuppgifter hållas ordnade på annat sätt. Dessa handlingar har från början en naturlig sorteringsordning, t. ex. fakturor som förvaras i nummerordning och personalhandlingar som förvaras i personnummerordning eller alfabetisk ordning. Man kan säga att handlingama i de här fallen själva utgör registret. Detta kallas systematisk förvaring. Handlingar som innehåller sekretesskyddade uppgifter måste registreras i diariet.
lO (29) 2016-02-12
sekretessmarkeringen signalerar varning och betyder att vid utlämnande av handling bör en särskild prövning ske. Eventuellt måste vissa uppgifter avidentifieras. För att kunna sekretessbelägga en handling eller del av handling måste stöd finnas i offentlighets- och sekretesslagen. Handlingar som är av ringa betydelse för verksamheten behöver inte registreras. De gallras enligt respektive nämnds dokumenthanteringsplan. Det gäller till exempel reklam, kursinbjudningar, cirkulär, korta fi·ågor om till exempel öppettider eller liknande som kan besvaras enkelt och rutinmässigt eller brev med obegripligt innehåll.
2.2.2 Vilka uppgifter ska registreras? Enligt 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen ska nedanstående fyra punkter vara med i en registrering av varje handling: l. datum då handlingen kom in eller upprättades 2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen 3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare 4. i korthet vad handlingen rör Punkt 3 och 4 måste utformas på ett sådant sätt att uppgifterna inte röjer sekretess eller personuppgifter eftersom handlingen normalt publiceras på kommunens webbsida. sekretessbelagda handlingar eller ärenden publiceras inte på webbsidan. 2.2.3 Publicering av registrerade handlingar
Uddevalla kommun arbetar fortlöpande med att öka tillgängligheten for sina medborgare. Publicering av diariet i fulltext är ett led i detta arbete. Inkommen allmän handling får publiceras i fulltext på hemsidan om den inte innehåller några sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighets- och sekretesslagen och personuppgifterna är harmlösa enligt personuppgiftslagen. Personnummer och samordningsnummer får inte publiceras på hemsidan. Se även policy for hantering av personuppgifter och nämndens rutiner for publicering av diarier, kallelser och protokoll på interne!. 2.2.4 Ärende
Registrator på respektive förvaltning ansvarar för diariet och att ärende diarieförs. En inkommen/upprättad handling kan antingen initiera ett nytt ärende eller diarieföras i ett befintligt ärende. Samlingsärenden kan skapas för att hålla samman t.ex. anmälningsärenden och korrespondens.
11 (29) 2016-02-12
2.2.5 Formulering av ärendemening
Ärendemeningen ska täcka ärendets huvudsakliga innehåll. Den ska innehålla bra sökord, men inte vara for lång. Undvik att börja ärendemeningen med ord som beträffande, rörande, angående, forslag med flera. Förkortningar, interna arbetsnamn med mera ska inte användas. Ärendemeningen kommer att fungerar som punktrubrik i kallelse och protokoll. Den ska tillsammans med diarienummer folja ärendet under hela ärendeprocessen. Detta underlättar återsökningen. (Tänk på att vara noga med att stava rätt!) När ärendemeningen formuleras görs ett forslag av registrator. Om den behöver kompletteras eller ändras under beredningens gång ska detta göras i samråd mellan handläggare och registrator och i vissa fall även chef. 2.2.6 Klassificering av ärendet
Ärendet och handlingar klassificeras enligt en klassificeringsstruktur grundat på verksamhetens ärendeprocesser. Ärende och handlingar forses med bestämd information om data (metadata) for organisation, återsökning och återanvändning av information. Klassificeringsstrukturen används vid registrering. 2.2.7 Initiera ärende utan handling
Handläggare kan initiera ett ärende innan handlingar inkommit eller upprättats. 2.2.8 Nämndärende
Så snart arbetet med ett nämndärende har påbörjats ska ett ärende skapas i systemet. Detta är en forutsättning for att det ska vara möjligt att få en överblick över samtliga pågående ärenden och dess status. 2.2. 9 Remisshantering
Se kapitel 5 Remiss. 2.2.1 O Handling som inte ingår i e H ärende
För enstaka handlingar kan man redan när handlingen inkommit konstatera att det inte finns någon åtgärd som ska eller kan vidtas. Handlingen måste ändå registreras, antingen som ett enskilt dokument eller i ett samlingsärende. 2.2.11 Överlämna handling
Om en handling registrerats och skannats hos en mottagande myndighet och senare ska överlämnas till en annan mottagande myndighet (nämnd) skickas både pappersoriginalet och det digitala exemplaret till denna myndighet. Notering om överlämnande görs i systemet och ärendet avslutas.
"\)\:.v
<>
~
+.
-1<
12 (29)
'('
l"
···-~··) ~
2016-02-12
OMJ'A~
2.2.12 Bekräftelse på mottagen handling
En bekräftelse på mottagen handling bör lämnas till avsändaren. Främst tillämpas det for post från enskilda samt foreningar och liknande. Den som registrerar skickar vanligtvis bekräftelse. Vid personadresserad post ansvarar mottagaren for att en bekräftelse skickas till avsändaren. 2.3 Till handläggare 2.3.1 Tilldelning av ärende
Förvaltningschef ansvarar for tilldelning av ärende direkt till handläggare eller respektive avdelningschef som i sin tur fordelar ärende. Rutinärende kan tilldelas av registrator där handläggare är känd. Ett ärende kan ha flera handläggare på en forvaltning. 2.3.2 Bevakning
Registrator kan sätta bevakningsdatum for planerad behandling till ett framtida angivet nämndsammanträde. Flera olika bevakningsdatum kan anges som stöd vid ärendets handläggning. Det kan till exempel vara datum får eventuella beredningar och utskick då handlingar måste vara klara. 2.4 Kontroll av akt 2.4.1 Rensning
Handläggare ansvarar for att akten rensas. Handlingar som kan rensas bort är till exempel uppgifter som inte tillfår ärendet sakuppgift eller fakta. Om akten inte är rensad kontaktas handläggare. Handlingar som inte rensats från akten blir allmänna handlingar i samband med arkivering. 2.4.2 Identisk pappersmapp och elektronisk mapp
Registrator kontrollerar att pappersmapp och elektronisk mapp är identisk. Handlingarna i bägge akterna ska vara av samma version. 2.5 Avsluta ärende
Registrator avslutar ärendet i samråd med respektive handläggare och vid expediering av beslut. 2.6 Närarkiv
Avslutade ärenden sorteras in i närarkiv och förvaras enligt dokumenthanteringsplan.
13 (29) 2016-02-12
2.6.1 Gallring och arkivering
V mje förvaltning ska ha minst en arkivredo görare. Denna person har ansvaret att se till att gallring av förvaltningens handlingar och leverans till kommunarkivet av handlingar som ska bevaras genomförs enligt gällande lagar och nämndens dokumenthanteringsplan.
2.7 Överlämna till arkivmyndighet Handlingar som ska bevaras överlämnas till arkivmyndigheten genom leverans till kommunarkivet Kommunarkivet tar emot handlingar vid två tillfållen per år, vår och höst.
3 Handläggare Handläggare som är sakkunnig inom ett eller flera områden, och dennes ställningstagande är viktigt för att beslut ska bli så bra som möjligt. Ärenden som handläggs kan vara utredningar på remiss, egna utredningar efter uppdrag, egna initiativ inom sakområdet, besvara frågor från allmänheten, organisationer och myndigheter samt enklare eller mer komplicerad beredning av nämndens ärenden. Vid initiering av nytt ärende ska ärendet skapas i ärende- och dokumenthanteringssystemet av registrator innan tjänsteskrivelse upprättas. Handläggare ansvarar för att inkommande handlingar, t. ex. via e-post, och upprättade handlingar diarieförs i ärende- och dokumenthanteringssystemet 3.1 Ta emot ärende
Handläggare ska omgående försäkra sig om att ärendet kommit till rätt handläggare, i annat fall ska avdelningschef eller förvaltningschef kontaktas. 3.2 Faktainsamling
Stäm av uppdraget med uppdragsgivaren. Se i delegationsordningen om ärendet ska beslutas av nämnd eller angiven delegat. Samla in fakta. I vissa ärenden kan samråd behövas med annan förvaltning. Samråd innebär att inhämta en annan förvaltnings faktakompetens inom ärendet. Samråd ska inte förväxlas med remiss, se kapitel 5 Remiss. Diskutera ärendet med kollegor och förankra med förvaltningschef/avdelningschef om ärendet inte rör myndighetsutövning eller är av rutinmässig karaktär.
14 (29) 2016-02-12
3.3 Tjänsteskrivelse När faktainsamling och forankring är klar, skriv tjänsteskrivelsen enligt mall i ärendeoch dokumenthanteringssystemet Kontrollera stoppdatum till nämnd. Fråga respektive registrator eller nämndsekreterare om tidsschema. Text under rubrikema sammanfattning, beslutsunderlag och fOrslag till beslut, används i kallelse och protokoll. Skriv ut tjänsteskrivelse enkelsidigt på arkivbeständigt papper for underskrift. Beslutsunderlagen skrivs ut cnkelsidigt på kopieringspapper. Anmäl ärendet elektroniskt till aktuellt sammanträde via ärende- och dokumenthanterings-systemet senast på stoppdagen.
3.3.1 skrivanvisning
Skriv inom ämnet. Språket ska vara rakt och enkelt utan att f
15 (29) 2016-02-12
3.3.3 Så här använder du mallen för tjänsteskrivelse Rubrik
Grundprincipen är att rubriken är densamma som ärendemeningen i diariet. Rubriken ska stämma överens med ärendets huvudsakliga innehåll. Den kommer i sin helhet att användas i kallelser och protokoll. Sammanfattning
Ärendet ska beskrivas kortfattat och det ska även framgå hur ärendet initierats. Huvudregeln är att texten ska omfatta högst en halv sida. Texten används som ingress till den paragraf i protokollet som behandlar ärendet. Rubriken sammanfattning ska alltid finnas med eftersom texten går över till protokollet. Beslutsunderlag
Skriv tjänsteskrivelsen fOrst. Förvaltningens namn, typ av dokument och datum då dokumentet är daterat eller i andra hand registrerat. Datum skrivs på foljande sätt: åååå-mm-dd. Rada upp beslutsunderlagen i datumordning, det nyaste forst. Skriv dokumentbeskrivning och datum. Dokumentbeskrivningen ska vara samma som i ärendet. Rubriken beslutsunderlag ska alltid finnas med. Texten går över till protokollet. Ex Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2015-10-08. Beslutsunderlag 2015-1 0-02
16 (29) 2016-02-12
Förslag till beslut
Skriv rätt politisk beslutsinstans. Tänk på att det är nämnd som beslutar eller lämnar förslag till beslut och inte förvaltningarna. Det ska gå att läsa beslutet genom att endast läsa beslutsmeningama. Beslutet ska inte gömmas i tjänsteskrivelsen eller övrigt beslutsunderlag. Det är viktigt att varje ärende får ett korrekt beslut samt att beslut och ärenderubrik hänger ihop. Nämnden kan endast fatta beslut inom sitt ansvarsområde. Förslag till beslut ska formuleras i att-satser. Varje att-sats bör endast bestå av ett åtgärdsförslag som kan resulterar i t. ex. ett uppdrag. Det underlättar förståelse av beslut om ordförande kan ställa proposition på separata och oberoende att-satser. Vid komplexa förslag till beslut kan sista att-satsen användas för hänvisning till beslutsunderlag. I undantagsfall kan ärendet och beslutet vara så komplext att en hänvisning till nämndens eller förvaltningens förslag är nödvändig för att man ska kunna förstå beslutets hela vidd. Ä ven i dessa fall bör ambitionen vara att det direkt i att-satsen framgår beslutets huvudsakliga innebörd. Formuleringar som " i enlighet med föreliggande förslag" m.m. är inte accepterade. Kontrollera att förslaget till beslut håller sig inom ramen för ärendet och ärenderubriken. Rubriken förslag till beslut ska alltid finnas med. Texten går över till protokollet.
17 (29) 2016-02-12
Ärendebeskrivning
Använd rubriken om en längre utförlig redogörelse behövs för ärendet. Maximalt ska hela tjänsteskrivelsen omfatta högst 3-4 sidor. Om längre ärendebeskrivning behövs hänvisa istället till kompletterande dokument under rubriken beslutsunderlag. Ta bort rubriken Ärendebeskrivning i tjänsteskrivelsen om du inte använder den. Skicka (expediera) till
Ange här vilka som ska ta del av beslutet. Det gäller både inom och utanför förvaltningen. 3.3.4 Underteckna tjänsteskrivelse
Skriv ut tjänsteskrivelsen, enkelsidigt på arkivbeständigt papper för underskrift. Handlingar till nämndens kallelse ska vara undertecknade av förvaltningschef och kontrasignerade av handläggaren. Undantag gäller för ärenden som innebär myndighetsutövning samt ärenden av rutinmässig karaktär. Se Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun § l O. 3.3.5 Politisk beredning
Tjänsteskrivelsen med förvaltningens förslag till beslut lämnas nu för politisk beredning i nämnd eller arbetsutskott. De förtroendevaldas arbete underlättas genom att alla handläggare använder samma mall för tjänsteskrivelser. I beslutsprocessen kan de förtroendevalda tillföra ytterligare politiska aspekter som gör att nämnds beslut avviker från förvaltningens forslag. Om nämnd eller utskott beslutar om ändringar får tjänsteskrivelsen, som är en diarieförd allmän handling, inte ändras utan foljer ärendet i oforändrat skick. 3.3.6 Motioner och medborgarförslag
Motioner och medborgarförslag besvaras med bifall, avslag eller besvarad med t. ex. hänvisning till pågående arbete. Om det finns flera delar i en motion eller medborgarförslag är det viktigt att ställningstagandet framgår att, t. ex. punkt l i motionen bifalls och punkt 2 avslås. Förslag till nämnds ställningstagande ska klart och tydligt framgå av forslag till beslut i tjänsteskrivelsen.
18 (29) 2016-02-12
3.3.7 Yttranden
Vid svar på interna remisser ska förslag till nämnds ställningstagande klart och tydligt framgå av förslag till beslut i tjänsteskrivelse. Vid svar på externa remisser ska utöver en tjänsteskrivelse även ett remissvar (yttrande) skrivas. Yttrandet ska följa regeringskansliets, SB PM 2003:2 Svara på remiss-hur och varför, exempel på hur ett remissvar utformas. Yttrandet expedieras till avsändaren tillsammans med protokollsutdrag. 3.4 Rensning av akt
Handläggare ansvarar för att akten rensas. Rådgör med registrator. Handlingar som kan rensas bort är till exempel uppgifter som inte tillför ärendet sakuppgift eller fakta. Handlingar som inte rensats från akten blir allmänna handlingar i samband med arkivering.
4 Nämndadministration 4.1 Sammanställa kallelse
Föredragningslista är dagordningen med tid och plats för sammanträdet. Kallelse är alla handlingar och föredragningslista. Nämndsekreterare sammanställer anmälda ärenden inför möte med presidiet/beredning. Nämndsekreteraren sammanställer delegationshesint som ska anmälas till nämnd enli!,>t kommunallagen. Viktigt att delegationsbeslut protokollförs och därigenom anslås för att vinna laga kraft. Nämndsekreteraren sammanställer inkommen infonnation (anmälningsärende). 4.2 Presidie/Beredning
Nämndens ordförande ansvarar för kallelse och föredragningslista samt beslutar om ett ärende ska tas med eller inte. Ordförande bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska skickas med i kallelsen. 4.3 Kallelse
Nämndsekreterare skapar föredragningslista i ärende- och dokumenthanteringssystemet som följer en given mall utifrån anmälda tjänsteskrivelser och beslutsunderlag. Föredragningslistan bygger på de tjänsteskrivelser som anmälts till sammanträdet av handläggare.
19 (29) 2016-02-12
Kallelse ska skickas tillledamöter och ersättare senast, sju dagar (KF) och sex dagar (nämnd), f
Nämnden beslutar genom ett enkelt majoritetsbeslut på sammanträdet om extraärende, ärenden som utgår och i vilken ordning ärenden ska behandlas. 4.5 Sammanträde 4.5.1 Närvarokontroll och upprop
Det ingår i ordförandes ordningsfunktion att hålla kontroll över närvaron samt att ersättares tjänstgöring sker i enlighet med kommunallagens regler (6 kap. !O-Il §§ kommunallagen). Detta sker enklast genom upprop. Av närvaroredovisningen på protokollets första sida ska det framgå vid vilka paragrafer eller delar av paragrafer som ledamöter och ersättare tjänstgjort. All närvaro i nämnd, även tjänstemän, ska protokollföras. Kommunfullmäktige antar för varje mandatperiod en särskild inkallelseordning för ersättare. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättares inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 4.5.2 Förändring av föredragningslistan
Ledamot i nämnd får väcka ärende på nämndens sammanträde. Förändringar av föredragningslistan ska protokollföras för att tydligt redovisa vilka ärenden som tillkommit, vilka ärenden som utgått och på vilket sätt ärendeordningen
~t. V<'\< <) <"
20 (29)
~
::::>
.+
~---J ~: 0111 J)'\<>
2016-02-12
ändrats i fOrhållande till den utsända foredragningslistan. 4.5.3 Yrkanden
I protokollet ska redovisas yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka (5 kap. 59 §kommunallagen). Yrkanden får endast framställas av ledamöter och tjänstgörande ersättare. De personer som står bakom yrkandet ska redovisas med namn och partibeteckning. För att inte belasta protokollet med alltfOr många namn, om ett stort antal forslag är identiska, kan endast den som forst framställt yrkandet återges i protokollet. Det kan kompletteras med att även en foreträdare från varje parti som instämt i yrkandet återges i protokollet. Om samtliga ledamöter i ett eller flera partier står bakom ett yrkande kan det protokollforas som partif
Ordforande forklarar överläggningarna avslutade och kontrollerar att yrkandena är rätt uppfattade. Därefter får inga nya yrkanden framställas eller ändringar göras. OrdfOrande lägger fram forslag till beslut utformade så att de kan besvaras med ja eller neJ. När yrkanden som framfors är motstridiga måste ordforanden ställa forslagen mot varandra fOr att komma fram till vad nämnden beslutar. Det ska framgå i vilken ordning ordforande har lagt fram forslag till beslut (beslutsgången). Ordforande redovisar därefter sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster beslutet med klubbslag om inte omröstning begärs. 4.5.5 Omröstning
När omröstning begärs ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning av personal. Enligt 5 kap. 59 § kommunallagen ska i protokollet redovisas genomforda omröstningar och hur de har utfallit samt vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar. Omröstningsresultatet ska redovisas i protokoll under delrubrik omröstningsresultat.
~r- V4{'
~
::::!
21 (29)
<'
'l'
1~ '~" ~
2016-02-12
o At M."'
4.5.6 Beslut
Beslutsmeningar uttrycks i form av att-satser. Beslutsmeningar ska vara formulerade så att beslutets innebörd i sak framgår. Ingen hänvisning till tjänsteskrivelsen eller bilagor. Undantaget komplexa ärenden. Se avsnitt förslag till beslut under handläggaravsnittet (kapitel 3). 4.5.7 Reservationer
Förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservation ska anmälas innan sammanträdet avslutas (4 kap. 22 § kommunallagen). Om ledamot har reserverat sig mot beslut och denne ledamot vill motivera reservationen ska det ske skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokoll.
Ä ven gruppreservationer är tillåtna. 4.5.8 Protokollsanteckning
Ordförande kan medge att den förtroendevaldes namn och partibeteckning samt uttalandet protokollförs i den aktuella paragrafen. Nämnd ska låta förvaltningschefens mening antecknas i frågor av väsentlig betydelse såsom exempelvis, ekonomi, juridik och arbetsmilj ö. 4.6 Skriva protokoll
Färdigställ beslutstextema. Kontrollera paragrafering och sammanställ närvaroförteckningen. Skriv ut protokollet för justering på enkelsidigt, arkivbeständigt papper, arkiv 80. 4.7 Justera protokoll
Protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet av ordförande, två ledamöter (KF) och en ledamot (nämnd). Ordförande ska alltid meddela tid för justering, eftersom skriftlig reservation ska inlämnas före denna tidpunkt. Gör eventuella rättningar av protokollet. Justerat protokoll ska alltid bevaras i pappersoriginaL 4.7.1 Omedelbar justering
Nämnd kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska då redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Det omedelbart justerade beslutet
22 (29) 2016-02-12
ska under eller i omedelbar anslutning till själva sammanträdet skrivas under av ordforande och av justerare. Beslut om omedelbar justering kan skrivas så här; " Paragrafen justeras omedelbart" i slutet av paragrafen. Skriv ut forsta sidan och protokollsparagrafen for justering på enkelsidigt, arkivbeständigt papper, arkiv 80. För att beslutet ska vinna laga kraft krävs en forstasida med närvaro, bevis om anslag och övriga formella uppgifter. Efter justering anslås beslutet senast dagen efter sammanträdet. Omedelbart justerad paragraf sorteras i protokollets paragrafordning. 4.7.2 Öppna möten
Kommunfullmäktiges beslut 1996-06-11 § 120 ger nämnderna rätt att besluta om öppna möten for allmänheten. Varje nämnd rar besluta om graden av öppenhet med undantag får ärenden som avser myndighetsutövning eller där uppgifter omfattas av sekretess enligt offentlighet och sekretesslagen (OSL). 4.8 Protokoll
Publicera protokoll på uddevalla.se. Tänk på att detta är den sista kvalitetskontrollen av handlingen rörande personuppgifter. 4. 9 Anslå och expediera beslut
Efter att protokollet justerats ska justeringen tillkännages på kommunens anslagstavla. Detta ska ske inom två dagar efter justering. Beslut vinner laga kraft tre veckor räknat från den dag då bevis angående justering av det aktuella protokollet anslagits på kommunens anslagstavla. Den klagande kan komma in med en skrivelse till forvaltningsrätten senast inom tre veckor räknat fi·ån den dag då bevis anslagits. Gäller överklagande enligt l Okap. 1-3 §§ kommunallagen, så kallad laglighetsprövning. När protokollet justerats ska protokollsutdrag expedieras till berörda. Skapa protokollsutdrag och expediera beslut till aktuell mottagare. Yttrandet expedieras i original till avsändaren tillsammans med protokollsutdrag. 4. 9. J Myndighetsnämnd underrättelse
Beslutsexpediering bör alltid ske skriftligt om beslutet går part emot eftersom tiden for överklagande utgår från den tidpunkt då part tagit del av beslutet.
23 (29) 2016-02-12
5 Remiss 5.1 Extern remiss Utomstående myndighet begär Uddevalla kommuns åsikt i ett ärende. 5.1.1 Extern remiss som endast rör en nämnds verksamhetsområde
(Processkarta extern remiss en nämnd) Inkommen handling från annan myndighet diarieförs. Förvaltningschef fordelar ärende till handläggare. Bevakning skapas. Handläggning sker. Handläggare skriver yttrande till remissinstans samt tjänsteskrivelse till nämnd for beslut. Yttrandet i original med beslut skickas till myndighet. Tjänsteskrivelsen arkiveras i nämndens diarium.
Myndighet
Registrering
Handläggning
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
24 (29) 2016-02-12
5.1.2 Extern remiss som rör flera nämnders verksamhetsområde
(Processkarta extern remiss flera nämnder) Inkommen handling till kommunstyrelsen från annan myndighet med önskemål om att Uddevalla kommun ska besvara remiss diarief
Myndighet
Registrering
Handläggning
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
Intern f1!ffiiSI>
25 (29) 2016-02-12
Forts. 5. J.2 Extern remiss som rör flera nämnders verksamhetsområde
(Pro cesskarta intern remiss) Ärendet diarieförs hos mottagande nämnd. Förvaltningschef fårdelar ärende till handläggare. Handläggning sker. Handläggare skriver tjänsteskrivelse. Nämnden fattar beslut. Tjänsteskrivelsen arkiveras i nämndens diarium. Beslut och kopia av tjänsteskrivelsen skickas till kommunstyrelsens diarium.
Nämnd
ln:
Registrering
Handläggning
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
fu'~~""" ~·ru;k>k
26 (29) 2016-02-12
5.1.3 Sammansfällning av extern remiss
(Processkarta extern remissammanställning) Inkomna tjänsteskrivelser och beslut diarieförs i ärendet i kommunstyrelsens diarium. Ansvarig handläggare sammanställer nämndernas svar, skriver yttrande till remissinstansen och tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen som fattar beslut. Yttrande i original och kopia av beslut skickas till myndighet. Kopia på yttrande samt original av beslut och tjänsteskrivelse arkiveras i kommunstyrelsens diarium.
Myndighet
Registrering
Handläggning
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
l
!
.r------,, e'(;~lut
l
!Xh
j_ yttr.ande
/
27 (29) 2016-02-12
5.2 Kommunintern remiss (remiss från annan nämnd inom kommunen)
Nämnd vill ha annan nämnd/nämnder åsikt i ett av nämndens egna ärenden. (Pro cesskarta kommunintern remiss) Nytt ärende väcks och diarief
Nämnd
Registrering
N"< lirenda
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
28 (29) 2016-02-12
5.2.1 Kommuninternt remissvar
(Processkarta kommuninternt remissvar) Mottagande nämnd diariefår ärendet. Förvaltningschef fordelar ärende till handläggare. Handläggning sker. Handläggare skriver tjänsteskrivelse. Nämnden fattar beslut. Tjänsteskrivelsen arkiveras i nämndens diarium. Beslut och kopia av tjänsteskrivelsen skickas till remitterande nämnd.
Nämnd
Kommvn·
intern
u min
Registrering
Handläggning
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
29 (29) 2016-02-12
5.2.2 Kommunintern remissammanställning
(Processkarta kommunintern remissammanställning) Nämndemas tjänstesktivelser och beslut diarief
Nämnd
Registrering
Handläggning
Nämndadministration
Förtroendevalda
Arkivering
Beslut
Utdrag PROTOKOLL
l (2)
2012-11-14 UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE
§ 248 Handbok för ärendehantering (KS/2012:278)
Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2010-09-08 att kommunstyrelsen får i uppdrag att lämna förslag på rutiner fOr hur förvaltningarna ska arbeta med att ta fi·am underlag till beslut i styrelsen, nämnder och utskott.
Kommunledningskontoret har lämnat förslag på handbok för ärendehantering. Kommunstyrelsen beslutade 2012-05-30 att skicka ärendet på remiss till samtliga nämnder. Samtliga nämnder har lämnat remissvar och inkomna synpunkter har i viss utsträckning arbetats in i handboken. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll2012-10-31 § 292. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2012-10-1 O. Kultur och fritidsnämndens protokoll2012-09-27 § 107. Tekniska nämndens protokoll2012-09-20 § 184. Miljö och stadsbyggnadsnämndens protokoll2012-08-23 § 269. Barn och utbildningsnämndens protokoll2012-08-23 § 121. Socialnämndens protokoll 2012-08-15 § 168. Kommunstyrelsens protokoll2012-05-30 § 153. Kommunfullmäktiges protokoll 20 l 0-09-08 § 177. Handbok för ärendehantering. Beslut Kommunfullmäktige beslutar
att anta handbok för ärendehantering med rutiner för hur förvaltningarna ska bereda ärenden för beslut i styrelsen, nämnder och utskott, samt att kommunstyrelsen får i uppdrag att utbilda kommunens registratorer, handläggare och nämndsekreterare i den gemensamma ärendehanteringsprocessen.
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-03-23
Dnr KS 2016/00175
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48
Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse för 2015 från Samordningsförbundet Väst Sammanfattning
Samordningsfårbundet Väst har upprättat årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse för år 2015. Förbundets kostnader 2015 uppgick till 7 387 tkr. Avvikelse från budget under perioden var 2 763 tkr. Största avvikelsen beror på att det nya uppdraget, med en utvecklare som arbetar med utvecklingen av arbetsintegrerande sociala f
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-23. Årsredovisning 2015 med tillhörande verksamhetsberättelse samt bilaga med statistik från Samordningsförbundet Väst, 2016-03-11. Revisionsberättelse för år 2015 samordningsförbundet Väst, 2016-03-18. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2015 för Samordningsförbundet Väst, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja förbundsstyrelsen ansvarsfi·ihet för verksamhetsåret 2015.
Samordningsförbundet Väst Org.nr nzooo- 2030 Finansiell samordning av rehabilitering mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Kommunerna: Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla
o
ARSREDOVISNING 2015 med tillhörande
VERKSAMHETSBERÄTTELSE samt bilaga med statistik
"Samverkan är inte ett tillstånd somgår att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande proc(!ss som v(1rje dag måste erövras, etableras och ständigt underhallas." (Samverkansutredningens betänkande
sou 2000:114)
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030
Innehåll:
•
• •
• • • • • •
• • •
• • • • •
• •
• •
• • •
• •
• • •
• • •
• •
Uppdrag Bildande och parter Vision Målgruppen Syfte Synsätt Övergripande mål Verksamhetsmål Verksamhetsuppföljning styrelse Presidium Förbundschef övrig administration Beredningsgrupp övriga samverkansparter Kunskapsutveckling Insatserna Rehabvägledare Utredningsenheten inkl. sjukgymnast Motiverande- och vägledningskurs Utb. handledare och samordnare AFS Utvecklare av ASF mm Stegl Utvecklare/handledare på No Limits EU-utvecklare Processamordnare Ekonomisk sammanfattning Bidrag Ekonomisk uppföljning 2015 Ekonomisk uppföljning av verksamheterna Resultaträkning 2015 Balansräkning 2015 Kassaflödesanalys Underskrifter
• Följande förkortningar kommer att användas i texten:
Sof"' Samordningsförbund AF= Arbetsförmedlingen FK =Försäkringskassan VG-regionen = Västra Götalandsregionen AMA = Arbetsmarknadsavdelning, AME = Arbetsmarknadsenhet och ALE= Arbetslivsenhet LLG =Lokala Ledningsgrupper HL-/SVG = Handläggor-/samverkansgrupper ASF = Arbetsintegrerande socialt företag ESF =Europeiska socialfonden sus= Sektorsövergripl:mde.system föruppföljning av samverkan ochfinansiell samordning inqm Rehabiliteringsområdet styrelseledamöter= Både ordinarie ledamöter och ersättare Uppdrag: Ilagen om finansiell samordning 200.3:1.210 regleras Samordningsförbundens ansvarsområde.
2
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030 Samordningsförbundet Väst bildas den 1 januarl2015 vid en sammanslagning av Samordningsförbundet Norra Bonusl~n (bildades 1 april2006) och Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelanda (bildades 16 oktober 2008). Förbundets säte är i Tanum och parterna är: • Västra Götalandsregionen • Försäkringskassan • Arbetsförmedlingen • Kommunerna: Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Ta nu m och Uddevalla Vision: l samverkan och samarbete ska samhä.llets resurser inom rehabiliteringsområdet användas på ett effektivt sätt och till nytta för den enskilde samt ge samhälleligavinster. De samordnade resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte .att den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete, få ökade möjligheter att uppnå egen försörjning samt uppnå ökad hälsa och livskvalitet. Kontakterna mellon parterna sker pa olika nivåer. Finansiell samordning ersätter inte det arbete som myndigheterna har ansvar för utan ska bidra til.l att stödja, fördjupa och utveckla befintligt samarbete och bygga broar mellan myndigheterna. Det är viktigt att de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för att samordningsförbundet får möjlighet att bedriva en effektiv verksamhet. Personer som är i behov av stöd från flera myndigheter ska inte. känna att det finns gränser. Målgruppen skall utgöras av personer i åldern 16-64 år och som är i behov av samordnad rehabilitering. Arbetslinjen skall vara tydlig enligt riktlinjerna och innebörden av begreppet förutsättningar för arbete poängteras. Individerna i målgrupperna kan. ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov och de samordnade insatserna skall beakta jämställdhet och mångfald.
Syftet är att samordning.av resurser och riktade insatser skallleda till att den enskilde personen skall förbättra sin funktions- och arbetsförmåga, vilket innebär: Att ur individperspektiv erbjuda enskilda personer i behov av samordnad rehabilitering, att ta del av samhällets samlade kompetenser och insotser. Förväntat resultat är ökade möjligheter till egen försörjning och ökad livskvalitet. Att ur ett samhlillsper~pektiv optimera samhällets samlade resurser genom att fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser då frigörs så att fler kan erbjudas rehabilitering. Synsätt • Sof utgångspunkt är att alla människor aktivt vill bidra till sin egen försörjning och bli en del av samhället • All rehabilitering sker utifrån individens behov och förmåga • Individens aktiva medverkan eftersträvas • De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar Övergripande mål förbundets syfte, övergripande mål och verksamheter • Sof ska informera parterna • Sof ska sarnarbeta med parternas verksamheter på olika nivåer och sträva etter samordning av dessa • Sof ska värna om bra befintliga verksamheter och bli en komplettering till dessa • Sof insatser ska. ses som enresurs och möjlighet och en naturlig del l det ordinarie arbetet • Sof ska sträva efter att. de metoderocharbetssätt som visar sig vara ändarnålsenliga förindividen och kostnadseffektiva för samhälletimplementeras hos parterna • Sof ska stödjakompetensutveckling .hos medarpetarna med utbildningsinsatser till styrelse, beredningsgrupp, chefer och tjänstemän som berörs av samverkan. • Samordningsförbundet får Inte sätta sig i skuld
om
3
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000 - 2030 Verksamhetsmål, se respektive insats Verksamhetsuppföljningen sker i statens system för uppföljning- sus, samt viss.uppföljning sker även 6 månader och 2 år efter avslut. Resultaten tillsänds medlemmarna vid två tillfällen per år. styrelsen får en verksamhetsredovisning med statistik och ekonomisk uppföljning vid varje ordinarie styrelsemöte, 4 ggr/år. styrelse Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. styrelsen ska.lll:lestå av fyra .ledamöter, en från varje part och tio ersättare. Varje ledamot har .en ersättare, undantag är kommunerna där varje kommun utan ordinarie ledamot representeras av en ersättare. Ersättare har närvaro- och yttranderätt. styrelsens ledamöter har utsetts av kommun- och regionfullmäktige, av Försäkringskassan och av Arbetsförmedlingen. styrelsens uppgift är att: • besluta om mål och riktlinjer för samordningsförbundet • stödja samverkan mellan parterna • besluta om på vilket sätt de medel som står till förfogande skall användas • besluta om finansiering av aktiviteter som stödjer samverkan och som ligger inom parternas samlade ansvarsområden • finansiera insatser för individer som behöver samordnaqe rehabiliteringsinsatser • ansvara för att rehabiliteringsaktiviteterna följs upp och utvärderas • upprätta budget och årsredovisning styrelsen har under201S, haft 5 styrelsemöten, samt ett möte tillsammans med Beredningsgruppen. styrelseledamöterna .deltog på inspirationsdag me.d styrelser, ägare och revisorer för Samordningsförbunden i Fyrbodal. Flera styrelseledamöter deltog i KUR-utbildning (utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa) anordnad av Samordningsförbundet Väst. På Förbundets Dagdeltog styrelsen, beredningsgruppen och personalen som arbetar med uppdrag finansierade av Samordningsförbundet Fyra styrelseledamöter deltog på nationella nätverkskonferensen för Samordningsförbund i Linköping. VG-regionen anordade ett möte för sina styrelseledamöter i Samordningsförbund, där deltog förbundets ördinarie ledamot. styrelsen 2015 Arbetsförmedlingen:
Ledamot Almasa ldrizovic
Ersättare Anna Johansson
Försäkringskassan:
Dan Rodahl
Linda Biltmar.k
VG regionen:
Henrik Sundström (m)
Per-Arne Brink (s)
Kommunerna:
Stefan Skoglund (s) UddevaHa
Bertil Olsson (s) Orust Maria Forsberg (s) Lysekil Anna-Lena. Carlsson (c) Strömstad Roger Wallentin (c) Ta nu m Yvonne Martinsson (s) Munkedal Nils-Olof Bengtsson (m) Sotenäs Tommy Larsson (s) Färgelanda tom 18/11 Urban Henriksson (s) Färgslanda from 18/11
Ordförande: Stefan Skoglund (s) Vice ordförande: Almasa ldrlzovic
4
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000 • 2030 Presidium Ordförande och vice ordförande bildar ett presidium. Presidiet träffas inför varje styrelsemöte och ytterligare några gånger vid behov. Under 2015 har d.et hållits 7 presidlemöten. Presidiet har tillsammans med förbundschefen besöl
Budget 2015 -295 000
Utfall2015 ·249 902
Avvikelse 2015 45 098
Förbundschef Förbundschefen är föredragande i förbundets styrelse och leder arbetet i förbundet. Nettokostnad l kr Förbundschef
Budget 2015 -855 000
Utfall2015 -830 027
Avvikelse 2015 18973
Budget 2015 -120000
Utfall2015 -90 713
Avvikelse 2015 29 287
-175 000 -50 000 ·20 000
-41365 ·29 602 ·28420
133 635 20 398 -8420
övrig administration Nettokostnad l kr Ekonom Administratör+ övriga ad m. .kostnader Revision
sus
Beredningsgrupp Samordningsförbundet Västs beredningsgrupp består av lokala chefstjänstemän/förvaltningscheferl sektionschefer eller motsvarande från förbundets medlemmar. Två från Arbetsförmedlingen, två från Försäkringskassan, en från primärvården och en ersättare,.en från psykiatrin och en ersättare samt en från varje kommun. Beredningsgruppen ska i beredningsarbetet utgöra ett stöd för förbundschefen, b.idra med kompetens, verka för att den finansiella samordningen .utvecklas samt att ha en kvalitetssäkrande roll. Beredningsgruppen kan vara en styrgrupp för de insatser som förbundet finansierar. Beredningsgruppens representanter 2()15 Carina Holmqvist, Färgelanda kommun Bengt Mattsson, lysekils kommun Asa Thuresson, Munkedals kommun tom 31 augusti Clarie Engström, Munkedals kommun from 1 september Annika West! und, Orust komrnun Maria Edlund, Sotenäs kommun Anna Almen, Strömstads kommun Bo Hedström, Tanums kommun Maria Kullao(ier, Uddevana kommun Ulrika Jörkander tom 31 rna j; Catarlna Sjöstrand och Kemal Basic, Arbetsförmedlingen Annika Johansson och Tru.die Kvaroströrn Försäkringskassan Christer Johansson och Kerstin Lötving tom 30 november, Anna-Lena lngelhag from 1 november, Psykiatrin Carola Svantesson, Ulrika Holmqvist och Elin Hansson, Primärvården Ytterligare samarbetspart har varit Ll~ i kommunerna med verksamhetsansvariga från parterna. LLG i de flesta kommunerna träffas endast vid behovoch deltagarlista finns på www.samverkanvg.se/sofvast under Organisation. Förbundschefen är adjungerat l Arbetsmar~nadsgruppen l Uddeva.lla och Färgelanda, grupp med representanter från Arbetsförmedlingen, näringslivet och kommunalråden.
s
Samordningsförbundet Väst Org.nr 2:22000- 2030 Det har funnits en Hl-/SVG i varje kommun, där handläggare från de olika parterna träffas och har samråd kring individer som är aktuella hos flera av parterna. Personal som arbetar med uppdrag för Samordningsförbundet, samordnare eller rehabvägledare, har deltagit på HL-/SVG möten. Fram till l september var det HL-/SVG som anmälde/beslutade om vilka personer som blev anvisade till flera av Sof Insatser. Undervåren fattades beslut om ändrade arbetsformerna för HL-/SVG och det beslutades om nya anvisningsvägar till Sof insatser from 1 september. Handläggarna hos myndigheterna tar nu direktkontakt med ansvarig för respektive insats. HL-/SVG träffas numera endast för utveckling av samverkan och informationsutbyte. En strukturövergripande insats som leds av förbundets processamordnare. 1-2 möten per kommun har hållits under hösten, med totalt 59 deltagare.
Samverkan med andra Sof SofVäst finansierar tillsammans med övriga förbund .i VG-regionen, en resursperson för uppföljning/SUs samt en informatörstjänst som bl. a. ansvarar för vår hemsida www.samverkanvg.se Förbundschefen deltar i ett regionalt nätverk för förbundschefer i Västra Sverige (Västra Götaland, Halland och delar av Värmland ingår). l det nätverket är förbundschefen representant l ekonomi utskottet, utbildningsgruppen, samt den grupp som anordnar en gemensam utbildningsdag för samtliga Samordningsförbund i nätverket. Förbundschefen för SofVäst är representant för samtliga förbundschefer i Västra Götaland i beredningsgruppen för Regional Samverkan.! Västra Götaland. Förbun(lschefen deltar även i ett lokalt nätverk för Sof i Fyrbodalsområdet. Kunskapsutveckling i samverkan Sof finansierar olik
lludget 2015 -120000
Utfall2015
Avvikelse 2015
-51090
68 910
Sof Väst under 201.5 finansierar fem olika insatser riktade till deltagare. Syftet är att deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hitta nya vägar som leder d.em framåt och känna att de har maktöver sin livssituation. Den enskilda personen ska förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete/uppnä egenförsörjning, få ökad hälsa och "livskvalitet". På så vis nås både Individuella och samhälleliga vinster, {!emensam planering, så. tidigt som möjligt, mellan.berörda aktörer förväntas leda till effektivare rehabilitering för individen. De samverkande parterna får ett underlag, en bedömning, för eventuell fortsatt rehabilitering av individen och/eller att deltagaren får "rätt plats i välfärden". Det ska sk
6
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000 • 2030 Rehabvägledare: 5 tjän>ter som finns i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Or~st. Målgruppen är personer i arbetsför ålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller flera av våra samverkande myndigheter. De arbetar motiverande och vägledande med arbetsmarknadscoaching och hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. l Uddevalla och Fårgelanda har inte funnits några rehabvägledare, mera än att de deltagare sorn började insatsen 2014 har avslutats under året. l slutet av året bestämdes dessutom att deltagare som har gått Utredningen och/eller Motivations- och vägledningskursen och som behöver fortsatt stöd under en kortare övergångsperiod .kan få rehabvägledare. Frekvens/Flöde är, 100 nya deltagare/år, inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 6 månader och max 1 år. Målet är att minst 40% av deltagarna ska ha arbete eller studler vid varje uppföljnlngstillfälle, gäller heltid eller deltid, med eller utan subvention till arbetsgivaren. 30% av deltagarna som har fått stöd av Rehabvägledare och har avslutats ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning, dvs. fått lön, gäller vid alla former av anställning inkl. lönebidragsanställning, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. Resultat för rehabvägledarna under 2015 Antal deltagare har underåret varit 175 (97 kvinnor och 78 män) och av dem har 113 avslutats (68 kvinnor och 45 män). 82 personer var aktuella vid årets början (2015-01-01) och 93 personer (45 kvinnor och 48 män) har börjat under året. 62 personer (29 kvinnor och 33 män) var aktuella 2015·12c31. 10 personer som påbörjode insatsen är anonyma och. är därmed inte med i statistiken. Antingen har de inte skrivit på samtycke förSUS eller så har de avbokat flera erbjudna tider och insatsen har mer handlad om råd och stöd till inrementtenter. 44 av de 113 avslutade delt~garna var i arbete eller stu.dier direkt vid avslut vilket är 39 %. För kvinnorna är det 37% och för männen.ärdet 42%. Resultatet ändras om rna n endast räknar de personer som kunde tillgodogöra sig insatsen, d.v.s. de med avslutningsorsak arbete, studier, arbetsökande eller fortsatt rehab, inte de som avslutades pga. sjukdom. Dä är det 87personer eller 78%, det betycler 54 kvinnor eller 79% och 33 män eller 73 %. Bland dessa arbetade el.ler .stUd
Budget2015 -2 923 000
Utfall2015 -2 356 666
Avvikelse 2015 56.6 334
Utredningsenhet med placering i Uddevalla med deltagare från hela området. Personal: 2 heltider utredare och 30% sjukgymnast. En av utredarna, och sjukgymnasten medverkar även l MV-kursen, se mer nedan. Målgruppen är personer i. arbetsför ålder som är i.behov av funktionsbedömning i aktivitet. fr~kvens/Fii;ide är minst 90 deltagare/år, 9 utredningsgrupper/år rned 10- :U deltagare/grupp, varje grupp pågår i 4 veckor, s dagar/vecka, varje fm. Målet är att få underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning/träning/praktik.
Resultat för utredningsenheten 201.5 88 personer var Inskrivna! utredning, under 2015. 47 kvinnor och 41 män. Fårgelanda 5 personer (4 kvinnor och 1 man) Lysekil15 personer (8 kvinnor och 7 män) Munkedal16 personer (10 kvinnor och 6 män) Orust8 personer(2 kvinnor octrG män) Sotenäs 10 .personer (5 kvinnor och 5 män)
7
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030 Strömstad 6 personer {2 kvinnor och 4 män) Tanum 4personer {2 kvinnor och 2 män) Uddevalla 24 personer {14 kvinnor och 10 män) Nettokostnad i kr Utredningsenheten sjukgymnast
Budget 2015 -1131000 -195 000
Utfall2015 -1031845 -207 600.
Avvikelse 2015 99155 -12 600
Motiverande- och vägledande kurs (MV-kurs), placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. Personal: En gruppansvarig och 0,3 hälsocoach tom augusti, denna ersattes from 1 september av en rehabvägledarna och personal från psykiatrin. Det har även ingått föreläsningar och information av annan personal, först och främst från utredningen, men även från myndigheterna. MV-kursen riktar sig främst till personer över 25 år och som.har viss erfarenhet av arbetslivet. Syftet med insatsen är att rusta personen väl för att nå ökad egen försörjning. Kursen är arbetsfiirmågestärkande; såväl kunskapsmässigt som socialt och även hälsomässigt då lättare fysisk träning regelbundet ingår. Frekvens/Flöde skulle vara minst 70 deltagare/år, 6 grupper/år med :12 deltagare/grupp. Varje grupp pågår l 6 veckor, dagligen på eftermiddagarna. Resultat för MV- kursen 2015 51 personer var inskrivna i MV- kursen, under perioden. 37 kvin.nor och 14 män. Färgelanda 4 kvinnor Lysekil l kvinna Munkedals kvinnor Orust 1 kvinna .Uddevalla 40 personer {26 kvinnor och 14 män) Inga deltagare har kommit från Sotenäs, Strömstadeller Tanums kommuner. Pga. personalomsättning, samt perioc:lvis lågt antal.anvisade, blev gruppstarterna framflyttade 2 ggr, detta innebar att det under året har varit 5 grupper In kl. den som startade l december 2014 och som också Ingår i statistiken. Va q vi kännertill utan "formell" uppföljning så hade 12 deltagare, eller 24%, från MV-kursen arbete vid årsskiftet. Nettokostnad l kr Motiveranoe- och vägledningskurs
Bullget 2015 -723 000
Utfall2015 -648 879
Avvikelse 2015 74121
kostnader kopplade till insatserna p ä .Nonnensväg Övriga '' '' Här har blivit bokfört, förutom hyra och städ, vissa gemensamma l
Nettokostnad ikr Hyra, städ mm
Budget2015 c309 000
Utfail2015 -326 818.
Avvikelse 2015 -17 818
Utbildning i arbetsintegrerande socialt företagande; samt hanoledare och s;Jmordnare i samband med uppstarten av Dingle Hundcentrum. Sof Norra Bohuslän och Sof Uddevalla, Orust och Färgelanda {nwarande SofVäst) fick 2014 extra medel för utbildning i Arbetsintegrerande ~ocialt företagande. Utbildningen startade i december 2014 och slutfördes i augusti 2015. Coompanion var utbildnlngsanordnare. 9 deltagare påbörjade utbildningen och 7 slutför
8
Samordningsförbundet Väst Org.nr 2220.00- 2030 fr.o.m. 1 maj och året ut, 50% handledare och 20% samordnare som har varit länken mellan deltagarna och de anvisan(le myndigheterna. Nettokostnad i kr Utbildning i AFS Handledare AFS Hunddagis maj-dec Samordnare hunddagis beslut 20mars
Budget 2015 -100 000 -150 000
o
Utfall2015 -54 663 -149 347 -65 359
Avvikelse 2015 45 337 653 -65 ;359
Nytt uppdrag beslutades om l maj och startade den 1 november. Det är utvecklare,.som arbetar med utvecklingen av Arbetsintegrerande sociala företa~: och en kompletterande/inte~:rerande arbetsmarknad. Nettokostnad i kr Utvecklare beslut 22 maj
Budget 2015
o
Utfall 2015 -124 695
Avvikelse 2015 -124 695
Stegl, 5,0 tjänster, där 3,0 tjänster och all kringkostnad finansieras av Samordningsförbundet Väst. övriga två tjänster finansieras av U(ldevalla kommun. Det är en insats för unga vuxna 16-29 år med eller utan diagnos, men med diffus problematik och som står långt från arbetsmarknaden. Syftet är att motverka utanförskap,.ött vara aktivitets- och motivationshöjande samt ött vara arbets- och/eller studieförberedande. Kursdelen pågår i ca 5 månader, 4 dagar/vecka med 10'15 personer/grupp. En gruppstart/kvartaL Föreläsningar, aktiviteter och studiebesök, samt coachande samtal i grupp och ln(jhtiduellt. Inledningsvis gäller det endast boende i Uddevalla kommun. Men tanken är att erfarenheterna ska sprida sig till samtliga kommuner inom Sof Väst. Insatsen började formellt den 1 september och första gruppen började den 16 november. To.talt har 17 deltagörevarit inskrivna, 4 kvinnor och 10 män, samt 3 anonyma. l den första gruppen ingår 10 deltagare, 4 kvinnor oc.h.6 män. Nettokostnad i kr Steg1
Budget 2015 -2110000
Utfall2015 -217 984
Avvikelse 2015 1892 016
Utvecklare/handledare på No Limits i Uddevalla. No Limits är en utvecklingsverksamhet för ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och bed rivs av ABF i Uddevalla. 2013 pågick qetdisk.ussloner med Sof och myndigheterna om samarbete och då valde styrelsen att avvakta och se utvecklingen av verksamheten. l maj fattadesMan styrelsen beslut om att flnanslera ett uppdrag på 50% som ska arbeta med att utveckla samarbetet mellan No Limits och.myndigheterna samt vara aktiv verksamhetsledare på plats. Handledaren började sitt uppdrag den 1 september och är länken mellan Steg1 och No Limits. Nettokostnad i kr Handledare No limits beslut 22 maj
Budget 2015
o
Utfall 2015 -36 781
Avvikelse 2015 36 781
SofVäst finansierade tillsammans med Sof Vänersborg-Mellerud ett uppdrag på 50% som EU-.utvecklare. Under våren 2015 hade EU-utvecklaren dialogträffar l kommunerna, kartlagde befintliga verksamheter och insatserför unga l utanförskap. Detta gjordes i samverkan med samordningsförbundets parter och det dislcuterades behov och möjligheter till ESF-ansökan Inom förbundens o.mråde. Projektetansökan fick sedan anpassas till ESF-utlysning sorn kom inom programområde 2, vilket innefattade insatser för funktionsnedsatta 16-64 år liksom långtidsarbetslösa med sammansatta svårigheter och utomnordisk härkomst; Projektansökan fick namnet Fördjupad lakat samverkan och tankenvarlokalt anpassade Insatser i varje kommun. Ansökanlämnades in den 15 september och gällde enbart SofVäst området. Sotenäs kommun. skulle blivit projektägare på uppdrag av Samordningsförbundet Väst. Projektet godkändes av ESFrådet, men strukturfondspartnerskapet prioriterade inte ansökan, beslut om avslag kom den 11 december. Nettokostnad i kr EU-utveckla re
Budgt;!t 2015 -134 000
Utfall2015 -126 869
Avvikelse 2015 7 131 9
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000-2030 En Processamordnare har haft till uppdrag att vara ett stöd till irisatsern. Processamordnare ska stimulera metod- och verksamhetsutvecklingen och utbytet emellan lnsa.tserna. Denne medverkar vid framtagning av nya insatser samt ansvarar för genomförande av dessa insatser. Arbetet innefattar .även information och kommunikation externt och inom förbundet samt lok.al.t och regionalt nätverksbyggande. Avvikelse 2015 5103
Utfall 2015 -725 897
Budget 2015 -731000
Nettokostnad i kr Processamordnare
Ekonomisk, sammanfattning •
• • • • • • • • •
Vid sammanslagningen har utgående balans från Samordningsförbundet Uddevalla, Orust och Färgelando och Samordningsförbundet Norra Bohuslän summerats och lagts in som ingående balans i Samordningsförbundet Väst.. l beloppen för ingående balans finns interna mellanhavanden med dels som ingående fordran dels som ingående skuld med 27 330 kr Samordningsförbundets ingående egna kapital2015-01-01 var 2 3.51 tkr. Bidraget från huvudmännen 2015 var 8 200 t kr. Förbundets ränteintäkter. under 2015 var O tkr. Förbun
Bidrag SofVäst finansieras gemensamt av de fyra parterna. Bidraget för 2015 var 8 200 tkr Försäkringskassan 25% Arbetsförmedlingen 25% Västra Götalandsregionen 25% Kommunerna gemens•mt 25% = 2.050 tkr Färgelanda Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum • Uddevalla Totalt
SojNB 3976 Soj UOF 4 ()9() Totalt 8066 SojNB 3690 SojUOF4490 Totalt 8180 SofNB 15 SofUOF 8 Totalt 23 SofNB -165 SofUOF 408 Totalt -243 SofNB 529 SofUOF1822 Totalt 2351
styrelsen förSofNorra Bohuslän och Sof Uddevalla, Orust och Färgelanda, beslutad~ om verksamhetsplanoch budget för SofVäst2015 i december 2014. styrelsen förSofVästgodkände verksamhetsplanen och budgeten vid första styrelsemötet ijanuari2015. Det beslutades att budgeten for 2015 skulle omfattaverksamhet motsvarande 10 141 tkr. Verksamhetens nettokostnader 2015haruppgåtttill7 378 tkr. l förhållande till bidrag från huvudmännen, innebär utökning av eget kapital med 822 tkr under 2015. Awikelse från hudget under perioden var 2 763 tkr, se förklaringar på föregående sida under ekonomisk sammanfattning och även på nästa sida.
11
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030
Ekonomisk uppföljning av verksamhet och insatser 2015 Nettokostnad och finansnetto i tkr per område
.
Utfall 2015
Budget 2015
styrelse (orvode, resor, förlorad arbetsinkomst och löneservlce) ._, -249 902 --•w•Administration (lörbundschef, ekonom, administratör, revision och SUS) ·l 019 627
___
Processtödjare/samordnare Insatser kopplade till Nonnens väg (rehabvägledare, utredningsenheten, MV·kll_r:S, sjukgymnast och hyra+städ) Steg1 Utvecklare/handledare No limits J:!11!i1.<1.'!'!'8 l Arb~soclalt företaga_.nde ~~d leEare
Samordnare Arb. saclala företag Utveckl_are: Sodala företag och kompletterande arbetsmarknad EU-utvecklare Kunskapsutveckling i samverkan (utbildning/konferenser, information inkl. hemsidan) Totalt
Avvikelsen i budgeten under 2015 var totalt 2 763 tkr. Beslut om nya insatser som ej finns med i verksamhetsplan 2015 var totalt 800 tkr. Kunskapsutveckling i samverkan, har först och fr~mstyarit KUR-utbildning, där förbundet endast finansierar kringkostnader. Största delen av avvikelse i budget under perioden är att Stegl, insatsen startar först den 1 september och då i mindre omfattning. Detta berodde först och främst på att vi saknade lämplig lo.kal för insatsen. Vi kqnde inte heller rekrytera personal när vi inte h 0de lokal. Avvikelse finns även vad gäller rehabvägledare. Rekrytering till Orust blev klarförst under våren med tillträde på heltid 10 augusti, i Lysekil var vi utan rehabvägledare på heltid i flera månader i _samband med personalomsättning. l två av de nya uppdrag som styrelsen bes_lutade om i maj, tog det tid med rekrytering och tillträde.
Redovisningsprinciper Bokslutet är upprättat enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed.
12
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030
Resultaträkning Utfall2015 i kr
Utfall 2014 i kr
4100 000 2 050008 2 050 000 8 200008
4 090 000 2 044 996 2 045 000 8179 996
-6 057 344 -1269 529 ,51090 -7 377 963
-6 482 643 -1445 415 -22 263 -7 950 321
822045
229 675
o o
13153 13153
Resultat före extraordinära poster
822 045
242 828
Periodens resultat
822 045
242 828
Intäkter Staten (FK .och AF) VG,regionen Kommunerna Summa intäkter Kostnader Insatser Administration och styrelse Kunskapsutveckling och information Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Ränteintäkter Summa finansiella intäkter
not 1 not 1
Not l Specifikation av varje insatss.omt odminlstration och styrelse finns på föregående sidor i verksamhetsberättelsen
13
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030
Balansräkning 2015-12-31 i kr
2014·12-31 i kr
Kassa, Bank Summa tillgångar
350 368 235 163 3 370 323 3 955 854
119 138 117 585 3 590 843 3 827 566
Eget kapital Periodens resultat Summa eget kapital
2351278 822 045 3173 323
2 108 450 242 828 351278
Fordran moms Övriga interimsfordringar
o o
Personalens Källskatt Beräknade upplupna sociala avgifter Övriga interimsskulder
z
4 306
782 531 782 531 782531
3159 1468 823 1476 288 1476 288
Summa eget kapital, avsättningar ochskulder
3 955854
3 827 566
Panter och Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
Summa kortfristiga skulder Summa skulder
14
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000- 2030
Kassaflödesanalys
2015-12·31
2014-12-31
822045
242 828
822 045
242828
-348 808 -693 757 -l 042 565
56 283 -111707 -55 424
3 590 843 3 370 323
3 403 439 3 590 843
-220 520
187404
Belopp i kr
löpande verksamhet Årets resultat Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsekapital Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet likvida medel vid årets ingång Likvida medel vid årets utgång Arets kassaflöde
Dingle 2016-03-11
För Samordningsförbundet Väst
i Henrik Sundström Västra Götalandsregionen
~,,ulA Ad!l~
Bertil Olsson Orust kommun
()
Försäkringskassan
15
Samordningsförbundet Väst Org.nr 222000 - 2030 Finansiell samordning av rehabilitering mellan
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Kommunerna: Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Ta nu m och Uddevalla
Bilaga med statistik tillhörande Verksamhets- och årsredovisning
2015
Samordningsförbundet Väst 222000- 2030 Sof Väst under 2015 finansierar fem olika insatser riktade till deltagare. Syftet är att deltagarna ska öka sin självmedvetenhet, hitta nya vägar som leder dem framåt och känna att de har makt över sin livssituation. Den enskilda personen ska förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete/uppnå egenförsörjning, få ökad hälsa och "livskvalitet". På så vis nås både individuella och samhälleliga vinster. Gemensam planering, så tidigt som möjligt, mellan berörda aktörer förväntas leda till effektivare rehabilitering för individen. De samverkande parterna får ett underlag, en bedömning, för eventuell fortsatt rehabilitering av individen och/eller att deltagaren får "rätt plats i välfärden". Det ska skapas samsyn mellan myndigheterna. Antal deltagare under året har varit 345, varav 199 kvinnor och 146 män. Rehabvägledare: 5 heltidstjänster som finns i Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil och Orust. Målgruppen är personer i arbetsförålder som är i behov av samordnat stöd ifrån två eller fler av våra samverkande myndigheter. De arbetar motiverande och vägledande med arbetsmarknadscoaching och hjälp till arbetsprövning/träning eller praktik. Avtal är skrivna med AM E/ALE i kommunerna om arbetsprövnings/träningsplatser. Frekvens/Flöde är, 125 nya deltagare/år, inskrivningstiden ska vara i genomsnitt 6 månader och max 1 år. Målet är att minst 40% av deltagarna ska ha arbete eller studier vid varje uppföljningstillfälle, gäller heltid eller deltid, med eller utan subvention till arbetsgivaren. 30% av deltagarna som har fått stöd av Rehabvägledare och har avslutats ska vid varje uppföljningstillfälle helt ha kommit till egen försörjning, dvs. fått lön, gäller vid alla former av anställning in kl. lönebidragsanställning, nystartsjobb mm eller studiestöd via CSN. Resultat för rehabvägledarna under 2015 Antal deltagare har under året varit 175 (97 kvinnor och 78 män) och av dem har 113 avslutats (68 kvinnor och 45 män). 83 personer var aktuella vid årets början (2015-01-01) och 93 personer (45 kvinnor och 48 män) har börjat under året. 62 personer (29 kvinnor och 33 män) var aktuella 2015-12-31. Detta är första gången som det anvisas flera män än kvinnor. Sju personer som påbörjade insatsen valde att vara anonyma och är därmed inte med i statistiken. Här följer statistik och annan uppföljning för de deltagare som har fått insats av rehabvägledare under 2015 Kommunvis fördelning av de 93 deltagare (45 kvinnor och 48 män) som påbörjade och 113 (68 kvinnor och 48 män) som avslutade sin insats i Finsamteamet under 2015.
Påbörjade
Tanum
'
8
Uddevalla
l l l d
7
F' •
Strömstad ..! - q 6 Sotenäs o ,.
Orust
Munkedal
~
.. .•.
''<~
Uddevalla Tanum Strömstad
O Män @l
~
lmolJ ·~··""'~~
O Män
Orust
lm Kvinnor
Lysekil
11
o
Kvinnor
Sotenäs
Munkedal
1S
"""'
Lysekil Färgelanda
Avslutade
Fårgelanda
~~-~~ ,.~~~
5
10
15
20
o
s
10
15
20
l Uddevalla och Fårgelanda har inte funnits några rehabvägledare, mera än att de deltagare som började insatsen 2014 har avslutats under året och i slutet av året bestämdes att deltagare som har gått Utredningen 2
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 och/eller Motivations- och vägledningskursen och som behöver fortsatt stöd under en kortare övergångsperiod kan få rehabvägledare. På Orust, gäller samma, deltagare som började insatsen 2014 har avslutats under året och ny en rehabvägledare började först på deltid i maj och heltid fr.o.m. 10 augusti. Den rehabvägledaren har även under hösten arbetat i MV-kursen, se nedan. l Lysekil var intagningsstopp i 5 månader pga. byte av rehabvägledare och därförfärre påbörjade än vad som hade varit annars och förhållandevis många avslut. Avslutningsorsak för de 113 deltagare som avslutade sin insats hos rehabvägledare under 2015.
68 kvinnor
45 män
övrigt Utan mätning Utan mätning
~ Fortsatt rehab
Sjukdom Arbete,studier,arbetssök ... ill*f:.
"-i-t:~ .~\Wli, ..
*ii!'
. ~---~1-----
o
10
20
30
o
40
10
20
30
Det har alltid anvisats fler kvinnor än män, det är ungefär lika många kvinnor och män i antal som har arbete, studerar eller är arbetssökande vid avslut. Drygt hälften av kvinnorna dvs. 36 eller 53%, som anvisas avslutas pga. sjukdom eller för fortsatt rehab, medan samma siffra för män är ca en tredje del eller 16 av 45 dvs. 36 %. Är det så att det hos våra myndigheter finns betydligt fler kvinnor än män som är i behov av offentlig försörjning pga. sjukdom? Sysselsättning för de personer som var i någon form av sysselsättning eller arbetssökande vid start och/eller avslut.
Kvinnor
Män Ej uppgift
Uppgift saknas
Arbetssökande
Arbetssökande
IS
lill Efter
studier
filll Före
rnJFöre 16
Arbete
Arbete
o
s
10
1S
20
2S
lill Efter
studier
o
s
10
1S
20
44 av de 113 avslutade deltagarna var i arbete eller studier direkt vid avslut vilket är 39 %. För kvinnorna är det 37% och för männen är det 42 %. Att antalet som arbetar, studerar eller är arbetsökande är högre i dessa diagram än vad som redovisas ovan, beror på att personer som arbetar eller studerar på deltid, ofta även är arbetssökande och dessa finns därmed här i mer än en stapel, detta gäller först och främst kvinnor, som inte får heltidsarbete. Kvinnorna arbetade eller studerade i genomsnitt 69% av heltid och männen 84% av heltid.
3
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Försörjning vid start och avslut för de 113 som avslutade 2015.
68 kvinnor
45 män
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Ingen off. förs
Ingen offentlig förs.
studiemedel
studiemedel
Aktivitetsersättning
Aktivitetsersättning
sjukersättning
A-kassa
O Efter
sjukersättning
O Efter
Före
A-kassa
GB Före
@J
Försörjningsstöd
Försörjningsstöd
Aktivitetsstöd
Aktivitetsstöd
Sjuk/rehabpenning
Sjuk/rehabpenning
o
10
20
30
o
40
s
10
15
Skillnaden i försörjning är störst vad gäller försörjningsstöd, det har 29 deltagare före insats och 16 efter avslut. 45% av dem som har haft försörjningsstöd är inte i behov av det efter avslut. Sjuk- och rehabpenning har 31 kvinnor före insats och 19 efter avslut, medan för männen är 14 före och 12 efter avslut. Deltagare kan ha flera försörjningar, med undantag för "ingen offentlig försörjning" som inte kan kombineras med något annat. Totalt 23 av 113 avslutade deltagare vilket är drygt 20% har ingen offentlig försörjning vid avslut. För kvinnorna är det 19% och för männen 22%. Så här ser försörjning vid start ut för dessa 23 deltagare. Deltagare kan ha haft flera försörjningar, med undantag för "ingen offentlig försörjning" som inte kan kombineras med något annat. Aktivitetsersättning
Ingen offentlig försörjning Sjuk/rehabpenning D Män
fil Kvinnor Aktivitetsstöd Försörjningsstöd
s o
1
2
s
4
3
6
Åldersfördelning för de 113 deltagarna (68 kvinnor och 45 män) som avslutades 2015. 60- 64 år 4S-59år 30-44år 2S-29år 16-24 år
1
=.t
l
"
oc
11
,
l
OJ Män
21
8
!El Kvinnor
. lo
"'l"''''"'"""''''
o
33
w''""''"' ' •
s
10
15
20
25
30
3S
Genomsnittsåldern var 39,7 år, för kvinnor 41,6 år och för män 36,7 år Vid anvisningar ska unga personer upp till 29 år prioriteras, men verkligheten visar att gruppen 45+ är störst.
4
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Utbildningsbakgrund för de 113 personer som avslutades 2015.
45 män
68 kvinnor Saknas/Okänd Annan eftergymn. Utb.
Saknas/Okänd Högskola/Universi ...
Högskola/Universitet
Gymnasium
Gymnasium
Grundskola
Grundskola
o
10
20
30
40
23
o
50
10
20
30
Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 113 personer som avslutades 2015.
68 kvinnor
45 män
Mer än 9 år
Mer än 9 år
7-9 år
7-9 år
5-7 år
5-7 år
3- 5 år
3-5 år
1- 3 år
1-3 år
Upp till! år
Upp till l år
Ingen off.förs.
Ingen off.förs.
o
10
20
o
30
5
10
15
20
25
Det är 9 personer som har haft offentlig försörjning i mera än 9 år, men gruppen som anvisas och har haft försörjning i 5 år eller mera har minskat. Förmodligen eftersom insatsen är känd hos myndigheterna och de därmed anvisar i ett tidigare skede. Huvudremittent och medremittent för de 93 som påbörjade sin insats 2015.
45 kvinnor
48 män
Psykiatri . :::::::1 3 Psykiatri 12
PV~,
D Med
Kommun
llJ Huvud
10
FK
' -,,
AF
iijp23
PV
12
Kommun
12 10
FK
'
AF
25
•
o
10
20
30
D Med
llJ Huvud
1?
20
"" .. """"""~"""""""""" ..
o
10
20
30
AF= Arbetsförmedlingen, FK =Försäkringskassan, PV= Primärvård AF är oftast huvudremittent för övrigt är myndigheterna ungefär lika delaktiga, förutom psykiatrin. Inom psykiatrin finns ofta personer som står längst ifrån arbetsmarknaden och psykiatrin är inte ansvariga för personernas försörjning.
5
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Månadvis fördelning av de 93 som påbörjade och 113 som avslutade insatsen 2015. 30 2S
Inskrivningstiden för de 113 personerna som och avslutade insatsen 2015.
68 kvinnor
45 män
12+ mån
12+ mån
9 · 12 mån
9 ·12 mån
S • 8 mån
5-8 mån
l- 4 mån
1-4 mån
o
10
20
17
o
30
s
10
1S
20
Inskrivningstiden är i genomsnitt 9 månader för kvinnor och 6,9 för män, totalt sett 8,2 månader. 6 eller 29% av de 21 deltagare som varit inskrivna i mer än 12 månader skrivs ut mot arbete. Kommunvis fördelning av de 18 personer (11 män, 6 kvinnor och en anonym) som 2015 hade arbetsprövning/träning på någon av kommunernas Arbetsmarknads/livsen heter.
s 4
3 3
fill Kvinnor
2
2
2
D Män
2 1 1
!El. Anonyma
o Lysekil
Munkedal
satenäs
Orust
Strömstad
Tanum
Avtal med AME på Orust skrevs from 1 oktober. Det finns inga avtal om arbetsprövnings-/träningsplatser på AMA/AME i Uddevalla och Färgelanda, eftersom det inte har funnits rehabvägledare i de kommunerna.
6
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Deltagarna svara på frågor vid avslut av insats via Rehabvägledare. Detta för att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. 62 av 113 deltagare som avslutades under 2015 eller 55%, svarade på dessa frågor. 1. Fick Du den information Du behövde innan Du började i Finsam?
Ja.·~:············
Vet ej . · 3 Nej . · s
Om Nej: Vad saknade du? • Bristfällig information 2. Har Dina förväntningar avseende Finsam infriats? Vet ~; ~l:z:E•i!i3•1!1•lli·••SI•;!E••ZC•·CE··E••E·••CE•IETI••EI·•TIS•••!!!l·'·•E"EI·!!!•·!2J•·•:!§•·•E·•~:E2illl••l 48
Nej··~? Om Ja -på vilket sätt? • Personligt stöd och hjälp • Bra personal • Fått jobb/arbetstränar • Lärorikt • Bra information
Om Nej- på vilket vis inte? • Hade hoppats på anställning • Insatsen passade inte mig • Tog för lång tid att komma igång • Hade velat ha mer tid • Hittade ingen plats för arbetsträning
• Personlig utveckling 3. Är Du nöjd med hur Du blivit bemött under Finsam tiden? Vet
Om Nej- på vilket vis inte? • Missnöjd med personalen 4. Är Du tillfreds med Dina egna insatser under Finsam-perioden?
Om Ja -beskriv gärna hur? • Gjort mitt bästa • Växt som person • Fått jobb • Fått lära mig mycket om mig själv
Om Nej- på vilket vis inte? • Haft mycket frånvaro • Inte klarat prestera så bra som jag önskar (ångest, smärta)
5. Är det något du skulle vilja minska/ta bort eller lägga till i insatsen med rehabvägledaren • Majoriteten svarar nej • Mer sjukgymnast • Mindre föreläsande • Längre rast • Ni har gjort förändringar som lett till att jag fick sluta • Mer hjälp att hitta arbetsprövningsplats • Möjlighet att genomföra utredningen på 25% • Mer samtal under uppstarten De flesta svaren gäller den aktivitetsbaserade utredningen. 7
Samordningsförbundet Väst 222000- 2030 6. Vad har insatsen med rehabvägledaren lett till för din del? • Jobb • Bättre förståelse för reglerna • Arbetsträning • Hjälp med kontakter • Insikt • Bättre självbild • Känner mig värdefull • Nystart Ökad livskvalile • Inget alls • 7. Övrigt Du vill framföra? • Väldigt många uttrycker att de är nöjda och tackar/berömmer personalen • Pressande mötesformer • Bättre bemötande än hos myndigheter Fallbeskrivningar Rehabvägledare Fallbeskrivning Rehabvägledare Agnes Uppdraget: Hur bör ett arbete vara utformat så att Agnes klarar det över tid utan att bli försämrad? Denna kvinna startade hos Rehabvägledare (rv) den 8 december 2014 och avslutades den 17 november 2015. Kartläggning av Agnes situation med återkommande besök hos rv. Hon genomförde arbetsförmågeutredning under 4 veckor i Samordningsförbundets regi och det var ganska tufft för henne, hon kände av en stor trötthet, uppföljningsmöte hölls på Utredningen för vidare planering. Rv kontaktade en rektor på en förskola angående en arbetsprövning, det var ett positivt möte och arbetsträningen startade den 16 mars till en början 10h/v. Återkommande kontakt och uppföljningsmöten på arbetsplatsen, Agnes utökade arbetstiden successivt och kom till slut upp i en nivå på 25h/vecka i mitten av maj. Det visade sig efter en period att 20h/vecka fungerade bra för henne. När hon hade utökat till 25h/v kom problemen tillbaka och hon blev försämrad med bl. a. stor trötthet, koncentrationssvårigheter. Alla rehabiliteringsmöjligheter är nu uttömda. Under perioden hade rv förhandlat med arbetsgivaren om möjlighet till anställning med stöd av ett lönebidrag. Agnes påbörjade en anställning på 50% och ansökte om sjukpenning på den andra delen, hon avslutades därefter i insatsen. Fallbeskrivning Rehabvägledare Alma Uppdraget: hjälp att hitta en lämplig sysselsättning som är anpassad efter Almas förutsättningar. Alma startade hos rv med ett inledande möte. Därefter deltog hon i 4-veckors arbetsförmågeutredning hos Samordningsförbundet. Vid avstämningsmöte framkom att Alma själv ville försöka ordna praktikplats. Alma får tag på en praktikplats i en affär men på grund av att det är sommar motsätter sig facket att hon börjar arbeta där. Överenskommelse görs om att Alma istället skall börja i september. Under tiden arbetar rv vidare med samtal, studiebesök och planering görs tillsammans med rv inför arbetsstart i september. Arbetsträning inleds men avbryts efter endast en dag på grund av Al mas försämrade hälsoläge. Gemensamt möte hålls med Alma, rv och inremittenterna (FK och AF) där det bedöms att Alma inte är redo för arbetsträning på grund av medicinska skäl. Alma avslutas i insatsen efter 9 månader på grund av sjukdom. Fallbeskrivning Rehabvägledare Alfonso Uppdraget: att hitta arbetsuppgifter som Alfonso klarar trots sina funktionsnedsättningar. Alfensa startade hos rv med utredande möten för att klargöra vilka förutsättningar och intressen som fanns. En arbetsträningsplats hittades på SFI-resurs på folkhögskola där Alfonso också påbörjade en arbetsträning. Efter ett par månader gick Alfonso vidare till en arbetsträning inom kommunens $Fl-undervisning. Alfonso hade ingen lärarutbildning men får efter ytterligare en tid en anställning, utan subvention, på 75% och avslutas i insatsen efter att ha varit inskriven i 11 månader.
8
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Utredningsenhet placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. 2 heltider utredare och 30% sjukgymnast. Ena utredaren och sjukgymnasten medverkar även i MV-kursen, se nedan. Målgruppen är personer i arbetsför ålder som är i behov av funktionsbedömning i aktivitet. Frekvens/Flöde är minst 90 deltagare/år, 9 utredningsgrupper/år med 10-12 deltagare/grupp, varje grupp pågår i 4 veckor, 5 dagar/vecka, varje fm. Målet är att få underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning-/träning-/praktik. Resultat för utredningsenheten 2015 Kommunvis fördelning av de 88 (47 kvinnor och 41 män) som deltog i utredning under 2015.
15 10 [5:1
Kvinnor
D Män
Att det är färre deltagare från Strömstad, Tanum, Färgelanda, Sotenäs och Orust beror förmodligen på avståndet, målgruppen har ofta svårt för att förflytta sig. Tidigare har gjorts försök med mobil-utredare, men det utnyttjades i mycket begränsad omfattning. Försörjning vid start för de 88 deltagare som deltagit i utredning 2015. Deltagare kan ha flera försörjningar med undantag av ingen offentlig försörjning som aldrig kombineras med andra.
41 män
47 kvinnor sjukersättning
sjukersättning
l
Aktivitetsersättning Ingen off förs. -~ l A-kassa Aktivitetsstöd
Aktivitetsersättning Ingen offentlig förs. A-kassa Aktivitetsstöd Försörjningsstöd
Försörjningsstöd
Sjuk/rehabpenning
Sjuk/rehabpenning
s
o
10
l
l
5 10 17 11
o
20
15
l
5
10
15
j
20
Att de flesta deltagarna har sjuk-/rehab-penning eller försörjningsstöd vid start är förväntat, eftersom syftet är att bedöma arbetsförmågan eller förutsättningar för arbete. Åldersfördelning för de 88 deltagarna (47 kvinnor och 41 män) som deltagit i utredningen 2015. Genomsnittsåldern var 40,9 år, för kvinnor 41,2 år och för män 40,7 år.
60 -64 45-59
··~ 1
l
l
l
7
30-44 25-29 16-24
................
o
llJ Män
18
Il
>
_,_, 20
lEJ Kvinnor
10
s
10
15
20
25
Även här är det som hos Rehabvägledarna att största åldersgruppen är 45+ eller 51% 9
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Utbildningsbakgrund för de 88 personer som deltagit i utredningen 2015.
41 män
47 kvinnor Saknas/Okänd
Saknas/Okänd
Annan eftergymn.utb.
Annan eftergymn. Utb.
Högskola/Universitet
6
8
Gymnasium
Grundskola
8
Grundskola
s
. !l!1
Högskola/Universitet
Gymnasium
o
1
10
1S
20
2 1
23 14
o
10
20
30
73 av 88 deltagare eller 83 %, har grundskola eller gymnasium som sin högsta genomförda utbildning Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 88 personer som deltagit i utredningen 2015.
47 kvinnor
41 män
Ingen off. förs.
Ingen off. förs.
mer än 9 år
l::::~i3
7-9 år
mer än 9 år 7- 9 år
S -7 år
s -7 år
2
3 ·s år
3- Sår
2
1- 3 år
1- 3 år
Upp till1 år
Upp till1 år
1
o
s
10
1S
20
1
o
2S
7
s
10
1S
Huvudremittent och medremittent för de 88 som varit aktuella i utredningen 2015.
47 kvinnor
41 män
Psykiatri
Psykiatri
PV
PV c:J Med
Kommun
EJ Huvud
FK AF
mMed
Kommun
ll!l Huvud
FK
21
o
10
20
30
o
10
20
30
AF= Arbetsförmedlingen, FK =Försäkringskassan, PV= Primärvård
Utvärdering vid avslut på utredningsenheten Deltagarna svara på frågor vid avslut när de har genomfört den aktivitetsbaserade utredningen. Detta för att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. Deltagarna får skatta från "0. Stämmer inte alls"- "10. Stämmer helt" och i diagrammet syns medelvärdet av svaren från grupperna under 2015
10
Samordningsförbundet Väst 222000- 2030
De praktiska arbetsstationerna var betydelsefulla för mig
-"
l
',""'~ · ifu"*' .~·,
l
De 4 veckorna på utredningen har varit viktiga för min väg mot ökad egenförsörjning Teoridelarna var betydelsefulla för mig De enskilda samtalen var betydelsefulla för mig
Jag har blivit respektfullt bemött
~
8,6
-~~~:~~---~-~----~~~·~~:.~..~.~-~--~+~--~·-··-~~~~~~~!~~~-~"19914 o
2
6
4
8
10
Övriga synpunkter (tiden, upplägget, föreläsningarna, sjukgymnastens insats, lokalen, något du saknat eller tyckt varit onödigt, etc.) Flertalet svarar att de är mycket nöjda både med upplägget att det är genomtänkt med kvalite. Utredarna och sjukgymnasten får mycket beröm och flera av deltagarna känner att de själva har utvecklas. Det inkommer också några fåtal önskemål om mer tid med enskilda moment under utredningen, mer diskussioner kring tankar och ideer och mera tid för enskilda samtal. En person tyckte att lokalen är tråkig. Motiverande- och vägledande kurs (MV- kurs), placerad i Uddevalla med deltagare från hela området. Personal: En gruppansvarig, 0,2 hälsocoach samt föreläsningar och information av annan personal, både från utredningen och från myndigheterna. Hälso-coachen avslutade sitt uppdrag 31 augusti och ny ersättare har inte varit aktuell. Uppdraget har delats på personal från psykiatrin och rehabvägledaren från Orust. Dessutom har hela tiden ene utredaren och sjukgymnasten medverkat. MV- kursen riktar sig till personer över 25 år som har viss erfarenhet av arbetslivet. Syftet med insatsen är att rusta deltagarna väl för att nå ökad egen försörjning. Kursen är arbetsförmågestärkande; såväl kunskapsmässigt som socialt och även hälsomässigt då lättare fysisk träning regelbundet ingår. Frekvens/Flöde är minst 70 deltagare/år, 6 grupper/år med 12 deltagare/grupp. Varje grupp pågår i 6 veckor, dagligen på eftermiddagarna. Resultat för MV- kursen under 2015 (in kl. gruppen som började i december 2014) Pga. personalomsättning, samt tillfälligt lågt antal anvisade, blev en grupp under våren inställd och startdatum för en av höstens grupper fick flyttas fram 2 veckor. Därmed 5 grupper och 51 personer var inskrivna i MV- kursen, under 2015. 37 kvinnor och 14 män. Kommunvis fördelning av de 51 (37 kvinnor och 14 män) som har deltagit i Motiverande- och vägledningskursen 2015. Här ingår även första gruppen som började i december och avslutades i januari. 30 r·····--···---·-·------.....- ...................................- ..............................._ ..............____,,.,.....................2ti··--~-···
MV-kursen började efter att Sof beslutade att upphöra med att finansiera rehabvägledare i Uddevalla och Färgelanda, därmed kommer de flesta deltagare från Uddevalla kommun. Personer i målgruppen har även svårt för att flytta sig från andra kommuner till Uddevalla.
11
Samordningsförbundet Väst 222000- 2030 Försörjning vid start för de 51 deltagare (37 kvinnor och 14 män) som deltagit i MV-kursen 2015. Deltagare kan ha flera försörjningar med undantag av ingen offentlig försörjning som aldrig kombineras med andra.
14 män
37 kvinnor
A-kassa .~ 3
A-kassa
Försörjningsstöd
11 11
Aktivitetsstöd Sjuk/rehabpenning
lO
5
2
Försörjningsstöd Aktivitetsstöd
·~<"<"'''
o
o o
Ingen off förs. sjukersättning
Ingen off förs. O sjukersättning . fia 1
7 7
Sjuk/rehabpenning -~--1
15
15
o
20
2
4
6
8
Åldersfördelning för de 51 deltagarna (37 kvinnor och 14 män) som deltagit i MV-kursen 2015. 60-64 år 45-59 år
30-44 år
G Män
17
[21
25- 29 år
o
4
2
6
lO
8
14
12
Kvinnor
18
16
Genomsnittsåldern var 42,1år, för kvinnor 42,5år och för män 41,0 år. Genomsnittsåldern stämmer bra, eftersom målgruppen är personer över 25 år med viss yrkeserfarenhet Utbildningsbakgrund för de 51 personer (37 kvinnor och 14 män) som deltagit i MV-kursen 2015.
37 kvinnor
14 män saknas/Okänd
saknas/Okänd
Annan eftergymnasial . • l
s
Annan eftergymnasial Högskola/Universitet
Högskola/Universitet
6
Gymnasium
16
_ _ _ J_~
Grundskola
o
ll
10
5
5
Gymnasium
7
Grundskola 15
20
o
2
4
6
8
Tid i offentlig försörjning före insatsen för de 51 personer som deltagit i MV-kursen 2015.
37 kvinnor
14 män
9 år eller mer
9 år eller mer 7-9 år 5-7 år 3-5 år 1- 3 år Upp till l år
7- 9 år 5-7 år 3-5 år 1- 3 år Upp till l år
o
5
lO
15
20
o
l
2
3
4
5
6
12
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Inremittent för de 51 (37 kvinnor och 14 män) som har deltagit i MV-kursen 2015. 37 Kvinnor
14 Män
Psykiatri
Vet ej
PV Kommun
IJ Med
6
IJ Huvud
g
FK
Ps yk . 21 1 PV E 1
AF
5
5
[J
Huvud
FK
AF
o
IJMed
Kommun
10
15
'""
'="'''''"""" 8
~ ~~"""'
o
20
5
10
15
AF= Arbetsförmedlingen, FK =Försäkringskassan, PV= Primärvård Utvärdering vid avslut på Motiverande- och vägledningskursen Deltagarna får själva formulera sitt mål med kursen och ange hur väl insatsen rustat dem för sitt mål. Deltagarna får skatta från "0. Stämmer inte alls" -"10. stämmer helt" Genomsnitt blev 7,6. De flesta anger att målet med kursen är att: få rutiner för att förbreda sig för återgång i arbete eller studier. Många kompletterar även med ett personligt mål som till exempel att få självinsikt eller självkänsla. Många framför att de skulle önska att kursen skulle vara ytterligare två veckor och önskar fortsatt stöttning efter kursen i att komma vidare och då först och främst med arbetsprövning-/träning-/praktik. Deltagarna svarar på frågor vid avslut. Detta för att se hur de har uppfattat insatsen och vad vi kan förbättra. Frågorna besvaras anonymt. Deltagarna får skatta från "0. Stämmer inte alls"- "10. stämmer helt" och i diagrammet syns medelvärdet av svaren från deltagarna. Inslagen om CV-skrivning, personligt brev, anställningssituationer mm ... Teoridelarna/diskussionerna var betydelsefulla för mig
Innehållet i insatsen har motsvarat mina förväntningar
Den fysiska träningen var ett värdefullt inslag
Jag har blivit respektfullt bemött
o
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
5. Övriga synpunkter (tiden, upplägget, föreläsningarna, lokalen, något du saknat eller tyckt varit onödigt etc.): Flertalet deltagare visar uppskattning till personal och andra gruppdeltaga re. Enstaka synpunkter både positiva och negativa kommer in om kursens olika moment såsom mindfulness, studiebesök, föreläsning om kost och hälsa samt promenader mm. Det har också kommit in både positiva och negativa synpunkter gällande kursens starttid på e m.
13
Samordningsförbundet Väst
222000-2030 Stegl insats för unga vuxna 16-29 år med eller utan diagnos, men med diffus problematik och som står långt från arbetsmarknaden. Syftet är att motverka utanförskap, att vara aktivitets- och motivationshöjande samt att vara arbets- och/eller studieförberedande. Kursdelen pågår i ca 5 månader, 4 dagar/vecka med 10-15 personer/grupp. En gruppstart/kvartaL Föreläsningar, aktiviteter och studiebesök, samt coachande samtal i grupp och individuellt. Inledningsvis gäller det endast boende i Uddevalla kommun. Men tanken är att erfarenheterna ska sprida sig till samtliga kommuner inom Sof Väst. Insatsen började formellt den l september och första gruppen började den 16 november. Totalt har 17 deltagare varit inskrivna, 4 kvinnor och 10 män, samt 3 anonyma. l den första gruppen ingår 10 deltagare, 4 kvinnor och 6 män. Försörjning före insatsen:
10 män
4 kvinnor
~
Ingen off. Förs. Aktivitets ersätt ning
3
Försörjningsstöd
o
2
6
4
o
2
4
6
8
Utbildningsbakgrund: Gymnasium
LJMän 7
Grundskola
o
2
4
6
fill Kvinnor 8
Huvudremittent och medremittent för de 14 (4 kvinnor och 10 män) som påbörjat Stegl 2015.
4 kvinnor
10 män
l
Psykiatri PV AF
Psykiatri
l
D Med
l
LJ Huvud
Kommun
..:L .. o
2
PV AF FK
eJ Med
llll Huvud
Kommun
4
o
2
4
6
8
Fallbeskrivning" Adam 11 Uppdraget: hitta en meningsfull sysselsättning till Adam och hjälpa honom att klara vuxenlivet på ett bra sätt på egen hand. Adam skrivs in i Stegl i november. Han har då problem att fungera i grupp och att dra gränser till andra människor. Han vet inte vad han vill göra i framtiden men kan tänka sig att jobba som chaufför. Hans mål i närtid är att ta körkort. Efter två månader i insatsen är Adam betydligt mer socialt kompetent i gruppen, han börjar kunna sätta gränser till andra människor och har en större lyhördhet för andras behov och känslor. Adam har även börjat se andra möjligheter gällande sin framtida sysselsättning. Han vill fortfarande jobba med bilar men kan, utöver att bli chaufför, även tänka sig attjobba med elektronik i bilar eller något liknande. Han har även insett att studier kan vara en förutsättning för att nå sitt "jobbmål". Adam är kvar i insatsen och gör framsteg.
14
Samordningsförbundet Väst
222000- 2030 Kommunvis fördelning av 13 unga med Aktivitetsersättning (10 kvinnor och 3 män) som 2015 deltog i någon av Sof fyra övriga insatser, förutom Steg1. Unga med aktivitetsersättning förutom Steg1 4
3
3
3 lm Kvinnor
2 1
1 1
D Män
o Färgelanda
Lysekil
Munkedal
Orust
Sotenäs
Strömstad
Tanum
Uddevalla
15
Till styrelsen i Samordningsförbundet Väst Fullmäktige i respektive medlemskommun Försäkringskassan Arbetsförmedlingen
REVISIONSBERÄTTELSE för år 2015 Samordningsförbundet Vlist . Ot·ganisationsnumm er 222000-2030
Vi har granskat räkenskaperna, årsredovisningen och förbundsstyrelsens förvaltning i Samordningsförbundet Väst (organisationsnummer 222000-2030) för verksamhetsåret 2015. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. styrelsen upprättar en årsredovisning som ger en rättvisande bild samt svarar för att det finns en tillräddig intern kontroll i verksamhet och räkenskaper. Vi ansvarar för att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om årsredovisningen ger en rättvisande bild och om den interna kontrollen som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har utfört vår gransirning utifrånlagen om finansiell samordning, kommunallagen, förbundsordningen, god revisionssed samt revisionsreglementet Gransirning enligt god revisionssed innebär för den auktoriserade revisorn att han eller hon utfört revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder häver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. *)
I samband medvår revision har vi noterat att budgetför perioden 2016-2018 visar på ett underskott med drygt 8 milfoner kronor. Utgående eget kapital per 2015-12-31 bedömdes bli ca 3 milfoner och utfallet blev ca 200 tkr högre. Förbundet lyder under lwmmunallagen där det stipuleras att intäkterna inte ska understiga kostnaderna över en period om ca tre år. Vidare påverkas flJrbundet av riktlinjerfrån Nationella Rådet där det anges att det egna kapitalet inte bör överstiga 20% av de årliga intäkterna. Vi uppmanar flJrbundsstyrelsen att i kommande års budget fölJa reglerna i kommunallagen samt riktlinjerna från nationella rådet och därmed eftersträva en budget i balans flJr kommande treårsperiod Vi bedömer sammantaget att styrelsen i Samordningsforbundet Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Vi bedömer att räkenskapemu i allt väsentligt är rättvisande och att årsredovisningen har upprättats i enlighet med tillämpliga delar av lagen om kommunalredovisning och god redovisningssed. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som är uppställda. Vi tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Göteborg
h
l '3
2016
För Kommunemu och Västra Götalandsregionen
Deloitte AB l Pemilla Rehnberg Auktoriserad revisor För staten
*)Vår granskning av årsredovisningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisom väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den intema kontl'Ollen som är relevanta för hur förbundet upprättar årsredovisningen fllr att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i förbundets interna kontroll. Granskningen innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Bilagor: De sakkunnigas rapporter
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2016
Samordningsförbundet Väst Granskning av årsbokslut 2015-12-31 och grundläggande granskning
styrelsens arbete under året. ..................................................................................... 4 3.1. 3.2. 3.3.
3.4. 3.5. 3.6. 3.7. 3. 8.
4.
Bakgrund ................................................................................................................. 2 Uppdraget ................................................................................................................ 2 Syfte och avgränsning ............................................................................................. 2 Metod ..................................... ··'· .............................................................................. 3
Mål och riktlinjer för den finansiella samordningen ................................................... 4 stödja samverkan mellan samverkans parterna ........................................................ 5 Finansiera insatser som avser-individer-som"ilri-beh-mra\lsamordnade-- ·-·------··rehabiliteringsinsatser samt svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna .......................................................................................... 6 Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas ......................................................................................................... 8 Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen ..................... 8 Internkontroll ............................................................................................................ 9 Bedömning .............................................................................................................. 9 Uppföljning av tidigare års synpunkter ..................................................................... 9
Ar 2004 trädde lagstiftningen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (SFS 2003:1210) i kraft. Lagen innebär att en kommun, ett landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans kan blida samordningsförbund. Insatserna inom den finansiella samordningen ska avse Individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Enligt 7 § i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser har samordningsförbunden till uppgift att: ~>-
besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, ~o stödja samverkan mellan samverkansparterna, ~o finansiera Insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och som syftar till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete, ~ besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell ~o samordning ska användas, ,. svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna, och ~o upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Samordningsförbundet Väst bildades 1 januari 2015 då förbunden i Norra Bohuslän (bildat 2006) och Uddevalla, Orust och Fårgelanda (bildat 2008) slogs samman. Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna Färgelanda, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum och Uddevalla. 1.2. Uppdraget
Vid revision av samordningsförbund ska bestämmelserna i 9 kap 4-18 §§i kommunallagen tillämpas. Det innebär bland annat att revisorerna ska pröva om verksamheten sköls på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Både verksamhetsrevision och redovisningsrevision ska genomföras. De valda revisorerna strävar enligt revisionsplanen efter samverkan i granskning av samordningsförbunden för år 2015. Revisorerna biträds i planeringen, genomförandet och avrapporteringen av EY. EY har genomfört både redovisningsrevision och verksamhetsrevisionen. 1.3. Syfte och avgränsning
Granskningen syftar till att göra en grundläggande granskning samt en granskning av årsredovisningen. Granskningen har inriktats och avgränsats mot följande områden:
2
EV
61JIIdlnq • better
worklng world ~
Granskning av årsredovisningen. Denna granskning syftar till att bedöma om årsredovisningens finansiella delar är rättvisande och om den i övrigt allt väsentligt har upprättats i enlighet med den kommunala redovisnings/agen. ~ styrelsens uppdrag 1 enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. ~ Internkontrollarbetet ,.. Uppföljning av iakttagelser och rekommendationer från föregående års grundläggande granskning. 1.4. Metod Granskningen har genomförts genom att EY har tagit del av: ,.. ~ 1>
,.. ,.. ,. ,. 1> 1>
,.
Verksamhetsplan med budget 2015 och 2016 Delårsredovisning 2015 Internkontrollplan 2015 Risk- och väsentlighetsanalys, september 2015 Utkast till årsredovisning 2015 med tillhörande verksamhetsberättelse Protokoll från styrelsemöten, nr 1-5 2015 Exempel på rapportering till styrelsen avseende ekonomisk rapportering och uppföljning av finansierade insatser Insatsbeskrivningar Attestordningsreglemente, 22 maj 2015 De/egationsordning, 22 maj 2015
Intervju har genomförts med styrelsens ordförande under 2015 och förbundsch(/f. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
1
Se avsnitt 1.1, bakgrund.
3
EV
Bulldlnq • bolter worklng world
2. Granskning av årsredovisningen Granskningen av årsredovisningen har genomförts genom att granska de i årsredovisningen ingående resultat- och balansräkningarna mot underlag. Vi har tagit del av verksamhetsberättelsen. Vår revision har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. 2.1.
Bedömning
Vi har framfört synpunkter på utformningen av årsredovisningen och justeringar har gjorts. Det finns emellertid utrymme för att ytterligare förbättra årsredovisningen vad gäller struktur och innehåll. l årsredovisningen framgår exempelvis balans- och resultaträkning för 2014, men det framgår inte tydligt att sifforna utgör summan av de två förbunden som slagits samman. Sannolikt innehåller siffrorna poster som kan vara att betrakta som interna mellanhavanden mellan de två förbunden och därför inte skulle redovisats på detta sätt. Vår bedömning är dessa poster inte innebär att jämförelsesiffrorna ändå inte i allt väsentligt är rättvisande. Vi har i samband med kontoanalyser noterat att information avseende syfte med övernattning tydligare kan framgå av fakturaunderlag. Sådan information bidrar till bedömningen om posten är rörelsegilL Vi har i övrigt inte gjort några väsentliga noteringar om avvikelser vid vår granskning och vår bedömning är att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning.
3. styrelsens arbete under året 3.1.
Mål och riktlinjer för den finansiella samordningen
styrelsen har fastställt en verksamhetsplan med budget för 2015 2 . l samordningsförbundets verksamhetsplan framgår bland annat förbundets vision, syfte med samordning av resurser ur ett individ- respektive samhällsperspektiv, synsätt, målgrupper för insatserna och övergripande mål. De övergripande målen är att samordningsförbundet ~ ~ 1>
" ~ ~>
Ska informera parterna om förbundets syfte, övergripande mål och verksamheter. Ska samarbeta med parternas verksamheter på olika nivåer och sträva efter samordning av dessa. Ska värna om bra befintliga verksamheter och bli komplettering till dessa. Insatser ska ses som en resurs och möjlighet, en naturlig del i det ordinarie arbetet. Ska sträva efter att de metoder och arbetssätt som visar sig ändamålsenliga för individen och kostnadseffektiva för samhället implementeras hos parterna. Ska stödja kompetensutveckling hos medarbetarna med utbildningsinsatser till styrelse, beredningsgrupp, chefer och tjänstemän som berörs av samverkan.
2
Godkand den 23 januari 2015 av styrelsen för Samordningsförbundet Väst. Antagen av styrelsen för Uddevalla, Orust och Färgslanda respektive styrelsen för Norra Bohuslän den 16 december 2014.
4
EV
Bulldlnq • botter
worklnq world ~
Får inte sätta sig i skuld.
För verksamhetmål hänvisas till de insatser som finansieras (se avsnitt 3.3 nedan). Det framgår inte av verksamhetsplanen hur de övergripande målen konkretiserats eller vilken koppling de har till verksamhetsmålen i insatserna. Av årsredovisningen framgår ingen samlad uppföljning av de övergripande målen. l viss mån ges beskrivningar som har koppling till de övergripande målen. Till exempel framgår att utbildningsinsatser genomförts, insatser som finansierats under året och arbete som lokala handläggar-/samverkansgrupper genomfört. Enligt intervjuad förbundschef är det en utmaning att nå upp till det övergripande målet om att "sträva efter att metoder och arbetssätt som visar sig vara ändamålsenliga för individen och kostnadseffektiva för samhället implementeras hos parterna". 3.1.1.
Bedömning
Samordningsförbundet har i enlighet med lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser beslutat om mål och riktlinjer för de insatser som förbundet finansierar. De övergripande målen har dock inte konkretiserats, vilket enligt vår mening innebär en risk för otydlighet hur dessa ska realiseras och hur målen kan följas upp. Därtill är det väsentligt att det finns en röd tråd mellan förbundets vision, övergripande mål och målen för insatserna. Enligt vår bedömning går del inte att följa hur målen för insatserna är kopplade till de övergripande målen. Uppföljningen av de övergripande målen i årsredovisningen kan enligt vår mening tydliggöras, så att det tydligt framgår för respektive mål vilka aktiviteter som genomförts i förhållande till målet. Detta förutsätter dock att de övergripande målen konkretiserats. 3.2.
Stödja samverkan mellan samverkansparterna
Samordningsförbundet Väst leds av en styrelse. Förbundschef ansvarar för att leda arbetet inom förvaltningen. styrelsen har haft fem protokollförda möten under 2015. Det finns en beredningsgrupp för samordningsförbundet som består av lokala chefstjänstemän/förvaltningschefer eller motsvarande från förbundets medlemmar. Det finns sex lokala ledningsgrupper inom förbundet. Dessa består av lokala representanter för de samverkande parterna och de ger lokal input till beredningsgruppen. Därtill finns också en samverkans/handläggargrupp i varje kommun, där tjänstemän från de olika myndigheterna träffas och samråder kring individer som är aktuella hos flera parter. Av årsredovisning framgår att arbetsformerna för samverkans-/handläggargrupperna förändrats under året. Fram till september beslutade dessa grupper om vilka personer som blev anvisade till samordningsförbundet Numera träffas dessa enbart för utveckling av samverkan och informationsutbyte. Detta ses som en strukturövergripande insats, det vill säga en insats som syftar till att stärka samverkan mellan förbundets huvudmän. Därtill samfinansierar samordningsförbundet enEU-utvecklare tillsammans med Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Tjänsten ska i nära samarbete med parterna karllägga befintliga insat-
5
E.Y
aulldlnq. better
worktnq world
ser riktat till unga i åldern 15 till 29 år och som är i utanförskap. l syfte att öka samverkan mellan myndigheterna finansierar förbundet olika former av kunskapsutveckling, utbildningar och konferenser. De individinriktade insatser som förbundet finansierat under året beskrivs närmare under avsnitt 3.3.
3.2.1.
Bedömning
Enligt vår bedömning har samordningsförbundet deltagit i aktiviteter för att stödja samverkan mellan samverkansparterna, både genom de insatser som finansierats men också genom beredningsgruppen samt de lokala samverkans- och ledningsgrupperna. 3.3.
Finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser samt svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna
Samordningsförbundet har under 2015 finansierat fem individinriktade insatser. Målgruppen för insatserna ska enligt verksamhetsplanen utgöras av personer i åldern 16 till 64 år och som är i behov av samordnad rehabilitering. Individerna i målgrupperna kan ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov. De samordnande insatserna ska beakta jämställdhet och mångfald och arbetslinjen ska vara tydlig. Specifika målgrupper och mål för insatserna framgår av insatsbeskrivning för respektive insats. Uppföljning av de insatser som förbundet finansierar sker i statens system för uppföljning (SUS). Förbundet genomför även uppföljning sex månader och två år efter avslut för de deltagare som har haft insatsen rehabvägledare. styrelsen har under året fått verksamhetsredovisning med statistik och ekonomisk uppföljning vid fyra styrelsemöten. Därtill redovisas en uppföljning av insatserna i delårsredovisning och årsredovisning. De intervjuade påtalar att uppföljningen enligt sus i vissa avseenden blir missvisande i förhållande till målsättningarna för insatserna. styrelsen har under året tagit beslut om att genomföra en extern utvärdering av insatserna. Inom ramen för denna önskar förbundet utvärdera hur målen med insatserna kan utvecklas och hur bedömning av måluppfyllelse kan ske. Till årsredovisningen finns en bilaga med statistik hämtad ur SUS och andra uppföljningar som samordningsförbundet själva genomfört, till exempel fallbeskrivningar och resultat av enkäter. Denna uppföljning omfattar de individinriktade insatser som finansierats, med undantag för insatsen socialt företagande som följs upp genom beskrivning i årsredovisningen. Nedan sammanfattas de individinriktade insatser som förbundet finansierat, målet med respektive insats och uppföljning av målen i årsredovisningen för 2015.
Minst 30 %av deltagarna som har fått %av avslutade deltagare har stöd av rehabvllgledare och har avslu- ingen offentlig försörjning. tats ska vid varje uppföljningstillfälle
6
EY
llulldlnq • betoor working w-orld
helt ha kommit till egen försörjning. 39 % av de deltagare som avMinst 40 % av deltagarna ska ha arbete eller studier vid varje uppföljnings- slutat insatsen var i arbete eller tillfälle. Heltid eller deltid samt med studier direkt efter avslutad insats. eller utan subvention till arbetsgivaren avses. 2. Utredningsenhet
Underlag för deltagaren och inremittenter om personens funktionsnivå i aktivitet och Inom vilka områden det kan vara aktuellt med fortsatt arbetsprövning/träning/praktik.
En beskrivning av deltagarna framgår, till exempel antal deltagare, kommunvis fördelning och tid i offentlig försörjn'1ng. En uttrycklig uppföljning i relation till målen framgår inte.
Deltagarna prövar sina förmågor i praktiska situationer, funktionsbedömning i aktivitet. 3. Motivations- och vägledningskurs
4. Arbetsintegrerande socialt företagande
Att rusta personen väl för att nå ökad egen försörjning.
~
l>
"' "' 5. steg 1
starta fler arbetsintagerande sociala företag inom Sof Västs område. 15 deltagare/företag. Deltagarna ska genomgå utbildning l hur de startar företag. Majoriteten av de som deltar i utbildningen ska vilja starta företag efter avslutad insats.
stegförflyttning mot egen försörjning. Ökad livskvalitet.
En beskrivning av deltagarna framgår, till exempel antal deltagare, tid l offentlig försörjning före insatsen och deltagarnas utvärdering av kursen. En uttrycklig uppföljning i relation till målet framgår inte. Sju av nio deltagare har slutfört en utbildning i socialt företagande. Samma sju personer bildade det arbetsintegrerade sociala företaget Dingle Hundscentrum. Företaget tar emot deltagare för arbets!raning. Samordningsförbundet har finansierat 50 % handledare och 20 % samordnare. En beskrivning av deltagarna framgår, till exempel antal, försörjnlng före insatsen och en fallbeskrivning. En uttrycklig uppföljning i relation till målen framgår inte. Insatsen startade dock upp den 1 september 2015.
. . Tabell: Sammanfattnmg av msatser, mål och uppf(j/jnmg 1 årsredoVIsnmg 2015.
3.3.1.
Bedömning
VI kan konstatera att samordningsförbundet under 2015 valt att flnanslera fem Individinriktade Insatser. Enligt lag om finansiell samordning ska de Insatser som finansleras avse Individer som är behov av samordnande rehabiliteringsinsatser och ska syfta till att dessa Individer uppnår eller förbättrar sin förmåga att utöva förvärvsarbete. Av vad som framkommit av
7
EV
Bullding • better
worklnQ world
granskningen omfattar också de insatser som förbundet finansierat under året denna målgrupp. Målsättningar för insatserna bör enligt vår mening i vissa fall konkretiseras. Detta skulle också möjliggöra en tydligare uppföljning av insatserna. Enligt lagen om finansiell samordning är samordningsförbundet ansvarig för att de verksamheter som det finansierar också följs upp och utvärderas. Det är därför väsentligt att det finns tydliga och mätbara mål för vad verksamheten skall uppnå samt en tydlig målgrupp för insatsen. För insatserna utredningsenhet, motivations- och vägledningskurs samt steg 1 saknas enligt vår mening en tydlig uppföljning i relation till målen för insatserna. Uppföljningen av insatsen arbetsintegrerande socialt företagande sker genom en beskrivning av aktiviteter inom ramen för denna insats och kommenteras inte l relation till målsättningen. Uppföljning av insatsen rehabvägledare redovisas främst genom statistik från SUS och statistiken kommenteras inte i relation till målsättningen. Enligt vår mening bör den uppföljning som redovisas av insatserna tydligare knytas an till målsättningarna för att skapa en enklare förståelse för måluppfyllelsen. 3.4.
Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas
styrelsen har fattat beslut om hur de medel som står till förlogande för finansiell samordning skall användas. Detta framgår av verksamhetsplan med budget för 2015.
3.4.1.
Bedömning
l enlighet med lagen om finansiell samordning har samordningsförbundet beslutat om hur de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas. 3.5.
Upprätta budget och årsredovisning för. den finansiella samordningen
styrelsen för samordningsförbunden Uddevalla, Orust och Fårgelanda respektive Norra Bohuslän antog den 16 december 2014 budget med verksamhetsplan för 2015. styrelsen för Samordningsförbundet Väst godkände den därefter den 23 januari 2015. Ett utkast av årsredovisning för år 2015 med tillhörande verksamhetsberättelse var vid granskningens genomförande upprättad. styrelsen beslutade den 20 november 2015 om verksamhetsplan med budget för 2016 samt inriktning till och med 2018. För åren 2016-2018 överstiger kostnaderna intäkterna om cirka 2,5 mnkr per år. Eget kapital per den 31 december 2015 var cirka 3,1 mnkr. Enligt de intervjuade är orsaken till detta att förbundet tidigare år haft ett överskott till följd av att insatser inte kunnat starta upp fullt ut. Erfarenheter visar att det tar längre tid än planerat att verkställa en insats. Förbundschef menar också att förbundet har möjlighet att med kort varsel dra in en insats om det skulle behövas.
8
E.Y
aultdlnq a belter worklnq world
3.5.1.
Bedömning
Budget och årsredovisning för 2015 har upprättats i enlighet med lagen om finansiell samordning. l fråga om ekonomisk förvaltning omfattas ett samordningsförbund av vissa av bestämmelserna i kommunallagen, bland annat bestämmelsen i kommunallagens 8 kap. 4 § om att budgeten ska innehålla en plan för ekonomin för de kommande tre åren samt att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Samordningsförbundet har upprättat en budget för kommande tre år där intäkterna inte överstiger kostnaderna under något är, vilket inte är förenligt med denna bestämmelse. Kommunallagen klargör att undantag från principen om budget i balans får göras om det finns synnerliga skäl. Möjligheten att underbalansera budgeten ska användas restriktivt och endast något enstaka år. Samordningsförbundet bör därför se över att budgeten är i enlighet med balanskravet i kommunallagen. 3.6. Internkontroll styrelsen har under året antagit en internkontroll plan. Uppföljning av interkontrollplanen har redovisats till styrelsen under året som också godkänt rapporteringen. styrelsen har under september 2015 utarbetat en risk- och väsentlighetsanalys som ska syfta till att utgöra underlag till kommande internkontrollplan. Enligt förbundschef syftar analysen också till att göra styrelse och medarbetare medvetna om risker som kan föreligga i verksamheten. Det finns inte en direkt koppling mellan risk- och väsentlighetsanalysen och kontrollpunkter i internkontrollplanen. Aven andra kontrollpunkter kan tas upp i internkontrollplanen än de som framgår av risk- och väsentlighetsanalysen enligt förbundschef. 3.7. Bedömning styrelsen har enligt kommunallagen ansvar för att den interna kontrollen är tillräcklig. Samordningsförbundet har upprättat en internkontrollplan och följt upp denna under året. Kopplingen mellan styrelsens risk- och väsentlighetsanalys och internkontrollplanen kan dock tydliggöras. Enligt vår mening bör den interna kontrollen grundas på både identifiering, värdering och hantering av risker. Detta kan ske genom att risker identifieras utifrån både ett verksamhetsperspektiv (uppdrag och mål) och ett finansiellt perspektiv. Utifrån en bedömning av konsekvenser av och sannolikhet för att en risk Inträffar värderas sedan riskerna. De risker som bedöms som mest allvarliga resulterar i att kontroller genomförs för att minska riskerna. Detta kan sedan redovisas l en internkontrollplan. 3.8. Uppföljning av tidigare års synpunkter l föregående års granskning påtalades att analys och bedömning av måluppfyllelse i årsredovisningen och återrapportering till styrelsen kan utvecklas. En beskrivning av mål och uppföljning av dessa framgår i avsnitt 3.1 och 3.3. Samordningsförbunden rekommenderades också att upprätta en skriftlig sammanfattande bedömning av den interna kontrollen samt tillse att denna godkänns av styrelsen. Som ovan
9
EY
Bultding a better WQrklng Wll)rld
nämnts har en uppföljning av internkontrollen redovisats till och godkänts av styrelsen under året. l föregående års granskning lämnades därtill rekommendationen att ytterligare förtydliga samordningsförbundets interna regler och rutiner för attester, firmateckning, delegationsbesi ut, till exempel när man är attestant, firmatecknare eller delegat. Delegationsordning och attestordning har reviderats efter beslut i styrelsen. 3.8.1.
Bedömning
Vår bedömning är att samordningsförbundet i viss mån tagit hänsyn till de iakttagelser och rekommendationer som gavs vid förra årets granskning. Analys och bedömning av måluppfyllelsen kan fortfarande utvecklas enligt vår bedömning, enligt bedömning i avsnitt 3.1.1 och 3.3.1. Detta gäller både de övergripande målen och målen för insatserna. Rekommendationerna om intern kontrollen har enligt vår mening beaktats. Vad gäller tydliggörandet av samordningsförbundets interna regler och rutiner för attester, firmateckning, delegationsbeslut kan vi konstatera att delegationsordning och attestordning har reviderats under året.
10
EV
Bulldlno a bot!or workln9 world
4. Sammanfattande bedömning Av vad som framkommit i granskningen har styrelsen för Samordningsförbundet Väst under året uppfyllt sitt uppdrag enligt 7 § i lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. styrelsen kan enligt vår bedömning utveckla hur en tillräcklig intern kontroll säkerställs. Räkenskaperna bedöms vara rättvisande. Vår bedömning är att samordningsförbundet i viss mån tagit hänsyn till de iakttagelser och rekommendationer som gavs vid förra årets granskning. Inom ramen för granskningen har vi identifierat vissa förbättrlngsområden. Mot bakgrund av dessa rekommenderas styrelsen för Samordningsförbundet Väst att: 1> Ytterligare förbättra årsredovisningen vad gäller struktur och innehåll. ;. Tillse att det finns en koppling mellan samordningsförbundets vision, övergripande mål och målen för insatserna. 1> Tillse att de övergripande målen och målen för insatserna konkretiseras. ~> Tydliggöra analys och uppföljning av de övergripande målen och målen för de individinriktade insatserna. ~> Se över budget så att denna upprättas i enlighet med balanskravet i kommunallagen. 1> Säkerställa att internkontrollplanen bygger på samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och som kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi.
Göteborg den 4 mars 2016
w~
[A. (
~-'ZrL ~
Ulrika Berling Auktoriserad revisor och certilierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB
r$wude~ (]J._ Emmalie Cristea Revisor Ernst & Young AB
~-3;: Mikaela Bengtsson Certilierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB
11
1(1)
Tjänsteskrivelse
Kommunledningskontoret 2016-03-23
Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Årsredovisning 2015 för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Sammanfattning
Räddningstjänstfårbundet Mitt Bohuslän har upprättat årsredovisning får år 2015. Förbundets resultat 2015 är 7 962 tkr. Det positiva resultatet består till största delen av jämförelsestörande poster, intäkter som härrör sig till Uddevalla kommuns inköp i fårbundets eget kapital och engångsreglering som gjmts med Uddevalla kommun under året. Revisorerna bedömer att verksamheten skötts på ett ändamålsenligt och fi·ån ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, men riktar kritik mot fårhundsdirektionen som inte upprättat budget och verksamhetsplan med mål får 2015, plan får intern kontroll2015, fåreskrifter får medelsfårvaltningen, bestämmelser får attest och arkiv- och dokumenthanteringsplan. Bristerna fårklaras delvis av att fårbundet är nytt/ombildat. Revisorerna har inte funnit skäl till anmärkning utan tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att fårhundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-23. Årsredovisning 2015 Räddningstjänstfårbundet Mitt Bohuslän. Revisionsberättelse får år 2015 Räddningstjänstfårbundet Mitt Bohuslän, 2016-03-21. PM avseende granskning av årsredovisning 2015 Räddningstjänstfårbundet Mitt Bohuslän, 2016-03-14. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige besluta att godkänns årsredovisning 2015 får Räddningstjänstfårbundet Mitt Bohuslän, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja ansvarsfrihet för fårhundsdirektionen får den tid revisionen omfattar.
~-
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän
(
.c·/(? ~--.
/·~-.
\ )(_// -~ _,c.c 1._,- \c...... '""'~ ;)
._•
' /
'
/
>·-. _ ,·
Ant\!ca A.oerg .. Förvaltningssekreterare
Dnr
KS 2016/00176
Munkedals Kommun
Förvaltningsberättelse v
u
Förbundet ska stödja de människor som lever, verkar och vistas i medlems~kommunerna.
v Trygghet, Säkerhet och Omtanke Varje dag ska vi arbeta aktivt och förutseende för att förebygga olyckor. När det trots allt krävs en räddningsinsats ska vi verka skickligt, med modern utrustning och effektiva metoder. Med våra egna och andras erfarenheter ska vi utveckla vår förmåga och blir ännu lite bättre nästa gång. Vi ska vara öppna för det samhälle vi har satts att skydda och möta alla människor med öppenhet, respekt och professionalism. Vi ska ha en kultur där vi vågar ifrågasätta, diskutera och prova nya tankar. Vi ska ha ett arbetsklimat där alla känner sig trygga, lyssnar på och respekterar varandra. Vi har ett viktigt uppdrag, därför ska vi vara i ständig utveckling.
Statistili: per lirendetyp s. 13 statistik FörchyggandeJl\hildning, extern s. 14 Statistil; Sotning & Brandskyddskontroll s. 14
statistik Kompetensuthildning, intern s. 15 Statistik Övning, intern S.15 Fiyu1·
1. NII'W:~
m·yunic;olion
Statistik Larm s. 16
8iikerlwtsmå/1 Antalet tr·afikolyckor och dess konsekvenser ska kontinuerligt minska.
PHEST!\TJONSMAL 1:1
Olycksutredning ska genomföras där hot mot egen personal föreligger samt vid dödsolyckor.
Prestationsmå/1:5 Prestationsmål l: l
Ingen aktivitet. Underlag för bedömning saknas.
Pl<.EST/\TJONSM;\L 1:2
Incidenter som uppmärksam~ mats i samband med räddningsw insats ska rapporteras, följas upp och återkoppling ska ske till berörda. Berörda kan vara en enskild person, organisationen i sin helhet eller externa organi~ sa tioner och myndigheter. PRESTATIONSMJ\L 1:;3
Insatsstatistik ska kontinuerligt analyseras. Vid påvisbart samband vid inträffade händelser ska berörda myndigheter informeras. Syftande att tillsammans med berörd myndighet förckommaupprepning av likartad olycka. PRESTAT!ONSM:\1.1:4
Kontinuerligt genomföra övningar med syfte att höja förmågan vid trafikolycka. PRJ·:STATJONSJ\1:\L J:.')
Räddningstjänsten ska utvärdera genomförda insatser och inträffade incidenter. Detta i syfte att erhålla erfarenheter ur ett lärande perspektiv,
3
Prestationsmå/1:2
Ingen aktivitet. Underlag för bedömning saknas. Prestationsmå/1:3
Rutin för uppföljning av alla insatser är inarbetad i förbundet. Fr.o.m. 2015-07-01 kontrolleras alla insatsrapporter av räddningstjänstens o lycksutredare vilken analyserar och bedömer vidare uppföljningsåtgärder. Prestationsmå/1:4
Under året har totalt 16 övningar med inriktning mot trafikolycka genomförts. Övningarnas innehäll riktar sig mot omhändertagande samt urtag av skadad person ur fordon.
Rutin för uppföljning av alla insatser är inarbetad i förbundet. Fr. o. m. 2015-07-01läses alla insatsrapporter av räddningstjänstens o lycksutredare vilken analyserar och bedömer vidare uppföljningsåtgärder.
8Cikerhetsmå/2 Antalet bostadsbränder ska minska och ingen person ska omkomma elle1· skadas allvarligt i samband med brand i bostad. Prestationsmå/2:4 PRl·:STATJONSMAl. :~:1
Prestationsmä/2:1
Händelsebaserade riktade informationsinsatser ska genomföras de närmast kommande dagarna efter en inträffad händelse i flerbostadshusområden. Insatsen samordnas med operativ och förebyggande personal.
Riktad informationsinsats har anordnats till de boende på Hovhultsområdet i Uddevalla. Räddningstjänsten identifierade detta behov av information och dialog då ett flertal bränder inträffat i bostadsområdet och boendes agerande i samband med vissa av dessa händelser. Informationsinsatsen som gjorts i samverkan med Uddevallahem innehöll både teoretiska som praktiska moment som utfördes av förebyggande och operativ personal.
PRJ•SI'A'J'JONSMÅJ, 2::2.
Genom pri01iterad tillsyn i flerhostadshus verka för ett likvärdigt brandslcydd. Dessa riktade tillsynsinsatser ska fmmgå i upprättad tillsynsplan för vatje
år. PH.ES'J'ATJONSJVJAl. 2:3
Prestationsmäl 2:2
Räddningstjänsten ska verka för brandvarnare i alla hem.
Kontroll av brännbart och/ eller hindrande material i trapphus i flerbostadshus har utförts i Uddevalla. Ett 50-tal trappuppgångar har kontrollerats och i ca 25 % av dessa fanns brännbart materiel som barnvagnar, kartonger m.m. Räddningstjänstens bedömning är att detta inte varit till fysiskt hinder vid utrymning utan ser mer allvarligt på att lättantändligt material förvaras som kan orsaka rökutveckling som förhindrar utrymning via trapphuset. Uppföljning med fastighetsägare har utförts.
PR l·SJ'.J\'J'lONSJVl}.J, ::.:4
Bränder där personer skadas allvarligt eller omkommer till följd av brand i bostad ska utredas. Pl\ES'J'!\'J'!ONSJ\11\L ~'.:!_1
statistiskt underlag ska kontinuerligt analyseras. Vid resultat som påvisar samband vid flera inträffade händelser sim berörda myndigheter informeras. Syftet med detta är att tillsammans med berörda myndigheter förekomma upprepning av likatiade bränder. Pl
Statistiska underlag, Cifarenheter och omvärldsbevakning ska användas för utveckling av teknik, materiel och metoder.
Prestationsmäl 2:3
Information om brandvarnare sker vid brandskyddsutbildningar, säsongsanpassade kampanjer och mässor. Kontroll enligt direktiv från räddningstjänsten av brandvarnare utförs i hemmiljö av kommunernas sotare vid brandskyddskontroll och sotning.
Två olycksutredningar har genomförts gällande bränder där personer skadats allvarligt eller omkommit till följd av brand i bostad, villabrand i Konungsberg Uddevalla kommun och bostadsbrand i Holmevattnet Munkedal kommun. Prestationsmå/2:5
Räddningstjänstens olycksutredningar av Branden i Rosenkullens flyktingboende samt branden i fiskebåten Gullbris i Lysekils hamn har överlämnats till Polismyndigheten och Haverikommissionen som underlag till dessa myndigheters egna utredningar. Prestationsmå/2:6
Förbundet har under året deltagit i utvecklingsprojekt Västra Götaland tillsammans med räddningstjänsterna i Norra Bohuslän. Dessutom har vi varit med på Brand 2015. Under våren medverkade 6 medat·betarer vid teknikdagarna i Skövde. Vi hade representation på Skadeplats 2015 i Karlstad av två personer, en ordinarie styrkeledare samt en biträdande styrkeledare. Erfarenhetsåterkoppling sker löpande in i organisationen från denna träff. Vi har under året genomfört ett antal analyser av hur vi bäst kan använda våra resurser optimalt. Kontrollen och inköpen av förbundets rökskyddsmaterial har övertagits av station Uddevalla, eftersom där finns större möjlighet att samordna hela förbundets behov inom området. Vi har utbildat ytterligare en medarbetare inom området rökskydd hos leverantör i Stockholm.
Sökerhetsmå/3 Antalet bränder i offentliga lokaler ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand.
l'Rl,Sffl'flONSM.Al. ;{:J
Prestationsmå/3: l
Tillsyn av offentliga lokaler ska planeras in i den årliga tillsynsplanen.
Utfört enligt tillsyns plan. Totalt har so-tal tillsyner av offentliga lokaler utförts under året.
l)HEST/\TJONSMAJ :3:2
statistiskt underlag ska analyseras och mfarenheterfrän inträffade händelser ska sammanställas och ligga till grund för planering av tillsyn för de offentliga lokalerna.
statistik ska kontinuerligt analyseras. Vid resultat som påvisar samband vid flera inträffade händelser ska berörda organisationer informeras. Syftande att förekomma upprepning av likatiade händelser. PJ{FSTA'J'J()NSJ\·'l!\1 ;:;:.~
Bränder där personer skadas alh•arlig eller omlwmmer till följd av brand i offentlig lokal ska utreda. PRF:S'I'A'l'lONSMi\J
:-}:!)
Regelbundna orienteringsöv:~ ningar ska genomföras på of~ fcntliga lolmler, planeras in i den årliga övningsplanen. PH ESTAT!ONSl'v1/\ l, :-3:6
Avvikelser som uppmärksam~ mats vid räddningsinsats ska rapporteras, följas upp och åter~ lmppling ska ske till berörda. PR ES'I'ATl O NSJVlAl, :~ :·/
Räddningstjänsten ska verka för att får fram insatsplaner för komplexa byggnader. Syftet med detta är att fler insatspla~ ner ska upprättas och därigenom underlätta för räddningstjänstens insatspersonal i samhand med en räddningsinsats.
,..
J
Prestationsmål 3:2
Rutin för uppföljning av alla insatser är inarbetad i förbundet. Alla insatsrapporter följs upp av räddningstjänstens elyeksutredare vilken analyserar och bedömer vidare uppföljningsåtgärder. Prestationsmå/3:3
Rutin för uppföljning av alla insatser är inarbetad i förbundet. Fr.o.m. 2015-07-01 kontrolleras alla insatsrapporter av räddningstjänstens olycksutredare vilken analyserar och bedömer vidare uppföljningsåtgärder. Prestationsmå/3:4
Ingen omkommen i offentlig lokal under året. Prestationsmäl 3:.S
Orientering utförs som rutin på alla byggnader som har nyinstallerade brandlarmsanläggningar. Orientering i komplexa byggnader och verksamheter ligger med i den årliga övningsplanen.
Förebyggande avdelningen ansvarar för information till operativa styrkor om vilka objekten är. Operativa styrkorna informeras löpande om status och operativa rutiner för nytillkomna flyktingboende i respektive stationsområde. Prestationsmå/3:6
En fördjupad brandorsaksutredning har utförts efter brand i offentliga lokaler, Lysekils sjukhus. Rekommendationer och krav från förbundet är dialogiserat med dels fastighetsägaren och Polismyndigheten. Prestationsmå/3:7
Dialog förs med fastighetsägare om behov av insatsplaner dels i bygglovsskedet för nya byggnader och verksamheter samt vid tillsyn. Ett omfattande arbete med att ta fram insatsplaner för samtliga riskobjekt inom Uddevalla hamnområde har slutförts. I arbetet har representanter från räddningstjänsten och samtliga riskobjekt deltagit.
8ökerhetsmö/4 Ingen person ska drunkna eller skadas allvarligt i samband med vattenolucka.
Prestationsmä/4:5
l'RF:ST/\TlONSMi\L ,l :1
Prestationsmå/4:1
Medlemskommunerna ska upp~ fylla Svenska Livräddningssällskapets kriterier för "En vattensäker kommun" Räddningstjänsten ska medverka och vara kommunerna behjälpliga i deras arbete.
Räddningstjänsten för dialog med kommunerna, inga andra aktiviteter påbörjade.
PR ES'J'A.Tl O NSi\·lA l. ·1 ::~
Säsongsbaserade tillsyner ska utföras på de kommunala badplatserna.
På uppdrag av räddningstjänsten har skyddsdyk genomförts av Sotenäs räddningstjänst under året i Munkedal med syfte att undersöka hur riskbilden ser ut för bottnar vid badplatser. Prestationsmå/4:2
PRESTATJONSM..\1. 1::1
statistiska underlag, erfarenheter från inträffade händelser ska återkopplas till ansvariga inom kommunerna. Syftet är att tillsammans med berörd avdelning inom kommunen förekomma upprepning av lilmrtad olycka. PRES'J'A'J'JONSMAJ. · 1 :.·1
Kontinuerliga övningarvad gäller is- och vattenlivräddning sl\a genomföras. Syftet med detta är att kunna genomföra dessa insatser mer effektivt.
Räddningstjänsten utför tillsyn av livräddningsutrustning vid kommunala badplatser, småbåtshamnar, bryggor och kaj anläggningar. Tillsyn av totalt 30 kommunala badplatser i medlemskommunerna har utförts. Vid tillsyn av 8 campingplatser i förbundsområdet har även livräddningsutrustningen kontrollerats vid campingamas badplatser. Tillsynen utförs tillsammans med representanter från kommunerna. Endast ett fåtal mindre brister kunde konstateras.
PE.ESTATJONSM;\J, "l:;)
Möjliga iläggningsplatser för räddningstjänstens båtar ska identifieras. Iläggningsplatserna för respektive stationsomräden ska vara kända för operativ personal. Kartunderlag ska finna.'> tillgängligt, syftet med detta är att minska insatstiden.
Prestationsmå/4:3
Rutin för uppföljning av alla insatser är inarbetad i förbundet. Alla insatsrapporter följs upp av räddningstjänstens elyeksutredare vilken analyserar och bedömer vidare uppföljningsåtgärder. Prestationsmå/4:4
Totalt har 31 övningar med inriktning mot vattenlivräddning och sjöolycka genomförts i förbundet under året. Ny rutinbeskrivning gällande is-fvattenlivräddning har implementerats på förbundets samtliga stationer.
I den framarbetade oljeskyddsplanen med tillhörande insatskort finns iläggningsplatser identifierade. Oljeskyddsplanen ska användas för att snabbt och effektivt hindra och begränsa skador till följd av oljepåslag i särskilt skyddsvärda områden. Det finns även insatskott för delar av förbundets sjöar och Gullmarn, arbetet är pågående.
Säkcrhetsmäls Ett anpassat ledningsstöd för effektiv hantering av storskalig räddningsinsats ska kunna initieras inom 20 minuter.
Prestationsmå/5:1
Under våren har genomförts fyra insatsövningar med Uddevallas befal och räddningsstyrkor i Uddevalla hamn tillsammans med externa aktörer, syftet har varit att öka samverkan- och ledningsförmågan vid händelser kopplat till den kemikaliehantering som sker. Inhämtande av erfarenheter från andra förbund avseende kvalitetssäkrad kompetensutveckling för brandbefal har fmtgått under året. Insatsledare och räddningschef i beredskap från RMB har medverkat vid nödlägesövningar samt LNG-förevisning på Preem respektive Skangass övningsanläggningar under hösten. Prestationsmä/5:2
Instruktionen "Operativa rutiner" har utarbetats med syfte att ena och likrikta förbundets räddningsstyrkor i hanterandel av händelser och i det operativa arbetet. Förbundet har även arbetat fram en ny operativ ledningsinstruktion som beskriver mandat och uppgift för befalskategorierna.
Instruktionen reglerar även rollen som tjänsteman i beredskap gentemot medlemskommunerna. Förbundet har sedan januari en instruktion för räddningschef i beredskap som klargör uppgifter och mandat. Prestationsmå/5:3
Inget beslut är fattat kring förbundets tidigare arbete som genomförts med hjälp av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), där underlag tagits fram för att skapa förutsättningar att samverka mellan de tre huvudstationerna i förbundet och mellan medlemskommunerna. Syftet är dels att kunna upprätta stab i den kommun som olyckan inträffat i men även att kunna dela lägesbild mellan huvudstationerna Uddevalla, Lysekil och Munkedal. Vidare pågår arbete att ta fram regionalledningscontainer som ska kunna fungera som faltstab vid skogsbränder, kemolyckor och andra större händelser. Det har under perioden genförts två stab- och ledningsutbildningar med berörd personal med syfte att kvalitetssäkra arbetsmetodik och snabb etablering.
PRESTATIONSM.Å.L!):l
Kontinuerliga övningar för RMB:s ledningsfunktioner. Dessa övningar ska vara planerade i en årlig övningsplan för ledningsfunktionerna. Syftet med detta är att ölm fönnågan att hantera insatser som kräver resurser utöver ordinarie bemanning. PRESTATlONSMAl. s::2.
Utveckla och skapa tydliga instruktioner och nttinerför agerande i uppstartsfasen av en omfattande händelse. Syftet med detta är att underlätta för ledningsfunktionerna som aktiveras i samband med en insats.
Stab skall kunna initieras på tre stationer i förbundet: Uddevalla, Munkedal och Lysekil.
8ökerhetsrnäl6 Den enskildes förmåga att förebugga och hantera olyckor skaföUa en uppåtgående trend.
Prestationsmå/6:3
PRESTATIONSMAL6:1
Prestationsmå/6:1
Räddningstjänsten ska kunna erbjuda anpassade och professionella utbildningar. Räddningstjänsten kan även informera om erfarenheter från inträffade händelser. Syftet med detta är att öka förståelsen och kunskapen hos den enskilde.
Räddningstjänsten utför kontinuerligt utbildningar och informationsinsatser för privatpersoner och företag i grundläggande brandskydd, heta arbeten hjärtltmgräddning m.m.
Samtliga elever i årskurs 4 och 7 ska erhålla utbildning i grundläggande brandkunskap av räddningstjänsten.
Under året har räddningstjänsten mött över 4600 personer vid olika typer av utbildningar och informationstillfållen. Detta motsvarar mer än 5 % av befolkningsunderlaget i de tre medlemskommunerna.
PRJ.;:.ST.'\'l'lONSMÅJ_, 6: 3
Räddningstjänsten ska vara närvarande och tillgänglig i samhället. Efter avslutade insatser ska räddningstjänsten kunna ta sig tid att stanna kvar på plats, informera drabbade och prata med allmänheten. Syftet med detta är att skapa relationer och stärka den enskildes förmåga.
Prestationsmå/6:2
Detta är en pågående aktivitet i Uddevalla alla elever i årskurs 4 och årskurs 7 erbjuds grundläggande brandskyddsutbildning. Dialog förs med Lysekils och Munkedals skolor om likartat utbildningskoncept med målsättning att genomföra detta under vårterminen 2016.
Siikerhe!srnå/7 Konsekvenserna av väderrelaterade händelser ska minska.
PH l•:ST/\T!ONSMÅJ, 7:1
Tillskapa rutiner för hur vi hanterar vädervarningar, internt och externt. Räddningstjänsten ska informera samhället i stön'C utsträckning när räddningstjänsten erhåller vädetvamingar. Syftet med detta är att åtgärder ska vidtas innan ovädret
Prestationsmä/7:1
Med framtagen instruktion för Räddningschef i beredskap har detta behov klarlagts. Ett antal av Länsstyrelsens vädervarningskonferenser per telefon har medverkats i under året och information vidarebefordrats till egen organisation samt kommunernas säkerhetssamordnare (motsv.).
Det under våren framtagna informationsblad för brand- och trafikolycka som ska delas ut till drabbad kommer att gå i tryck under hösten. I informationsbladet klargörs vad den enskilde kan och bör göra efter inträffad olycka, vilket ansvar räddningstjänsten har, var personer kan söka hjälp och stöd samt hur kontakt tas med externa parter sä som försäkringsbolag, hjälporganisationer, bilbärgare, socialtjänst etc. Arbetet har inte hunnits med under innevarande år på grund av hög arbetsbelastning. Räddningsstyrkorna ska stanna kvar lämplig tid på olycksplatser och säkerställa att alla frågor besvaras från drabbade och allmänhet.
Prestationsmål 7:2
Dialog förs med medlemskommunerna via säkerhetssamordnarna (motsv.) Utvärdering har skett efter de väderrelaterade händelser som orsakat samhället skador. Prestationsmål 7:3
Motorsågsutbildning är genomförd enligt nytt utbildningskoncept, och enligt nya krav, för hela förbundets personal. RMB har utbildat två personer till examinatorer med rätt att godkänna egen personal i användandet av motorsåg vid räddningsinsats (stormrelaterat). Det har genom-
förts sex bandvagnsövningar med inriktning mot terrängkörning under perioden (storm- och snörelaterat). Prestationsmål 7:4
De tidigare påbörjade utbildningarna att kunna starta upp stabsfunktionen snabbare samt att alla ska vara förtrogna med funktionsbeskrivningar kopplade till specifik uppgift har fortgått under året.
PRESTATJONSMAL7:2
Räddningstjänsten ska genom information och rådgivning till medlemskommunerna, ensldlda och fastighetsägare medverka till att skadekostnaderna för de ärliga, äterkommande väderrelaterade händelserna minskar. l'l
Operativ personal ska genomföra insatsövningar kopplade till vädenelaterade händelser. PRJ<:STA'J'IONSMÅl, 7::.1
Räddningstjänstens ledningsfunktioner ska kontinuerligt övas på att hantera väderrelaterade händelser. Organisationen ska vara så förberedd som möjligt när dessa händelser inträf~ far.
sökerhetsmål 8 Omfattande skogsbränder ska förhindras.
Prestationsmå/8:1
Särskild satsning genomförs enligt de formella kraven samt genom offensiv media-aktivitet och personlig medverkan i radioutsändningar. Räddningschefen har under året beslutat om eldningsförbud vid ett tillfåll e. Prestationsmå/8:2
Varje vår inbjuds representant/ er från forbundet att medverka vid länsstyrelsens träff gällande skogsbrand. Då genomförs organisationsorientering och information om den årliga skogsbrandplanen från Länsstyrelsen. Samma organisation ansvarar för att plan för skogsbrandflyget delges räddningstjänsterna. Räddningschef i beredskap (RCB) i förbundet är ansvarig för beslut samt bedömning om och med vilket intervall skogsbrandflyget ska bevaka aktuell flygslinga i N:a
Bohuslän och Dalsland. RCB i förbundet ansvarar även för information till berörda räddningstjänster på aktuell fiygslinga. Arbete med regional skogsbrandplan startar våren 2016.
Räddningstjänsten ska i ett tidigt slwde informera om att hög brandrisk föreligger. Detta för att informera och skapa förståelse om vilka risker som föreligger när hög brandrisk råder.
Prestationsmå/8:3
Den inplanerade samövningen i Norra Bohuslän i hur skogsbrandsprognoser läses samt hur skogsbränder kan förutses sprida sig och som var inplanerad under våren fick tyvärr ställas in på grund av sjukdom i genomförandeorganisationen. Nytt försök att få till utbildningen görs till våren 2016.
Prestationsmå/8:4
Under året har Operativ chef medverkat vid länsstyrelsens årliga seminarium gällande skogsbrandplanering och brandflyget.
PRESTATJONSMÄl 8:2
Räddningstjänsten ska ärligen upprätta en skogsbrandplan. l'RES'J'ATlONSM;\l, 8::;;
Räddningstjänstens förrnäga ska utökas och förberedas inför händelser av mer komplicerad art. Räddningstjänsten ska kompetensutvecklas inom temat skogsbrand. PRESTATIONSM.AL 8>1
Räddningstjänstens ledningsfunktioner ska kontinuerligt övaspä att hantera större händelser såsom skogsbränder av stön·e omfattning.
9
8ökerhetsmål9
Utsläpp av farligt ä1~me ska inte nw(fföra allvarliga skador på människor eller omgivande miljö.
l'J{EST:\TIONSM);,L 9:1
Prestationsmå/9: l
Tillsyn ska genomföras pä de farliga verksamheter som är lokaliserade inom förbundets geografiska område enligt upprättad tillsynsplan.
Har utförts som planerat, där vm:ie verksamhet som klassas som farlig verksamhet eller Sevesoanläggning besöks för tillsyn minst en gång/ år.
PJI.ESTATlONSMÅL 9:2
Operativ personal ska kontinuerligt öva vid dessa anläggningar och genomföra mienteringsövningar.
Informationsmaterial till hemsida och för utskick till boende är framtaget enligt Seveso-direktiv tillsammans med Preemraff och Skangas.
PJ{ESTA'fJONSMÄl, '):3
Räddningstjänsten ska tillsammans med anläggningarna genomföra samverkansövningar. PEEST/\TlONSlVlÅJ, q:.'f
Kunskapsutbyte mellan räddningstjänsten och anläggningarna ska kontinuerligt ske.
Prestationsmå/9:2
Det finns fastlagd plan för övning gällande Seveso-anläggningen Preemraff. Räddningsstyrkorna från Lysekil, Brastad och Munkedals brandstationer genomför årligen insatsliknande övning på plats i anläggningen under handledning av Preems räddningspersonaL Under november deltog insatsledare, som inte är kända på objektet, som observatörer i stabsfunktionen under nödlägesövningar. Prestationsmå/9:3
Uddevalla räddningsstyrkor heltid har tillsammans med Uddevalla Hamn övat insats mot kemikalier vid Wibax anläggning i
hamnen tillsammans med personal från Am bulansen och Wibax AB där syftet var att öva hamnens och räddningstjänstens förrnäga och samverkansfunktionallitet vid kemikalieolycka. Insatsledare och räddningschefer i beredskap har utbildats av Skangas i risker med naturgas (LNG).
Prestationsmå/9:4
Planeringsarbete har pågått i vår för att slussa in personal från Uddevalla i hur man arbetar på Preemraff och Skangass. Förbundet har tillsammans med Preemraff genomfört inköp av indikeringsutrustning. Detta för att kunna nyttja kompetensen på anläggningarna samt att köpa kalibreringstjänsten från Preemraff. Ett möte har genomförts på Preemraff med syfte att planera samövning mellan Preem och RMB.
f)irektion, Förlnmc/schef och Sökerhetsscmtordnore
Förbundet har under året haft stort fokus på att sammanföra de två tidigare organisationerna till en enad organisation med gemensam struktur och synkroniserat arbetssätt. Mycket kraft har lagts på arbetet med åtgärdsutredning och konsekvenser av sparbeting för 2016. Detta har medfält förseningar i det organisatoriska utvecklings- och anpassningsarbetet. Undanträngningseffekter kan konstateras under årets sista kvartal då fokusering på nödvändigt arbete för nya boendeformer tagit stor del av organisationens resurser i anspråk.
medlemskommunerna Lysekil, Munkedal och Uddevalla vilket medför ett behov av ny gemensam teknik, metodik, systematik och gemensamma verksamhetsprogram.
VIKTIGA HANDELSER
Uppstart av ny direktion i det utökade förbundet har medfört extra direktionsmöten och viss tid för direktionens utbildning. Utfall av arvodesbestämmelser högre än budgeterat.
Det geografiska verksamhetsområdet sträcker sig över de tre EKONOMISK'l' UTFALL
Direktion (lleloJIJlitlu•)
UTFALL 2015
Budgetavvikelse
BUDGET2015
2015
o -457
-176
Resultat
-457
-176
Förbundschef (Belopp i tkr)
Intäkter
Kostnader Resultat
säkerhetssamordnare (Be\OJIJI i tk1•)
Intäkter
Kostnader Resultat
UTFALL 2015
o
o
Intäkter Kostnader
-281 -281
Budget-
BUDGET 2015
o
5 - 1 799
-1 817
-1 794
-1 817
UTFALL 2015
BUDGET 2015
730 -730
o
865 -865
Budgetavvikelse
Ledning- och Förln1ndsgernensom uerksamhet
VIKTIGA Uii.NDELSER
Året har dels präglats av arbetet att skapa en gemensam organisat-
den utökade ekonomihanteringen
ion, utredningsarbete och överläggningar efter organisationsför-
ekonomtjänst från årsskiftet
har förbundet utökats med en 2014/2015.
ändingen, Detta arbete har haltat lite då mycket av tiden i stället har fått läggas på de nya ekono-
Införande av nya verksamhetssystem från årsskiftet var nödvän-
med sparbeting som medlems-
digt för att kunna hantera hela förbundets verksamhet. Rain-
kommunerna beslutat om. Arbe-
dance är ett affarssystem fOr att
miska förutsättningarna för 2016
hantera all ekonomi och faktura-
tet blev tidskritiskt när förbundet fick besked om att konsekvensbe-
hantering. Da edalos är ett övergripande verksamhetssystem som hanterar merparten av vår verk-
skriva nedskärningar först i juni. Arbete redovisades för direktionens presidium samt kommunalrå-
samhet, däribland diariet.
den i september. Med anledning
Arbetet med att aktivera en ny
av detta har konsekvensbeskrivningar, ekonomiska analyser och reviderad verksamhetsplan tagits
hemsida har varit intensivt före
sommaren. Med hjälp av Uddevalla kommuns webbredaktör har vi skapat en ny hemsida. Där lig-
fram. Detta har också inneburit ett högre och mer omfattande
EKONOMJSKT UTFAl,L
krav på ledningen och på de politiker som ska styra förbundet.
ger nu det material som ska un-
Båda organisationerna var lite oförberedda på hur mycket extra arbete det inneburit att övergå till ett större kommunalförbund, Administrativt stöd har tidigare
Inrangeringsförhandlingar med fackliga organisationer har genomförts. Vision och Kommunals inrangering blev klara innan sommaren men då Brandmännens
köpts av Munkedals kommun men från utökningen tog Udde-
riksförbund (BRF) genomförde en månadslång konflikt under som-
valla kommun över denna stöd-
maren drog dessa förhandlingar ut på tiden.
derlätta för allmänheten att finna information.
funktion. Detta har medfört uppbyggnad av helt nya rutiner vad gäller ekonomi, personal, IT/ telefoni och övriga administrativa
I bötjan av året antog direktionen
nytt handlingsprogram för mandatperioden.
tjänster. För att kunna hantera
Förbundsgemensamt
Budgetavvikelse
BUDGET 2015
UTFALL 2015
2015
337 -9 949 -9 612
UTFALL 2015
o
337
-8 735 -8 735
-1 214
-877
Budgetavvikelse
BUDGET 2015
2015
73 098
63 215
2
o
73100
63 215
9 883 2 9 885
F'örebygqande oudelninq
Myndighetsutövning
Förutom löpande planenligt arbete kan nämnas följande aktiviteter: • Åtta campingplatser har kontrollerats vid cannonsera de tillsynsbesök Kontroll av avstånd mellan campingeneheter, brandoch livräddningsutrustning, gasolhantering och information till campinggästerna har varit primära kontrollpunkter vid tillsynen. De allra flesta campingplatser håller god standard, endast ett fåtal brister kunde konstateras. • Kontroll av brännbart och hindrande material i trapphus i flerbostadshus har utförts i Uddevalla. Ett so tal trappuppgångar har kontrollerats och i ca 25 % av dessa fanns brännbart materiel som barnvagnar, kartonger m.m. Förbundets bedömning är att detta inte varit till fysiskt hinder vid utrymning utan ser mer allvarligt på att lättantändligt material kan orsaka rökutveckling som förhindrar utrymning. Uppföljning med fastighetsägare har utförts. • Koncept och samverkansrutiner med respektive kommuns byggavdelningar har utvecklats med syfte och mälsättning att skapa gemensamma rutiner och kvalitetssäkra byggprocessen ur ett brandskydds- och säkerhetsperspektiv. • På grund av den ökande flyktingströmmen under hösten och en brand i Rosenkullens flyktingboende har avdelningens tillsynsarbete till stora delar styrts om. Tillsyn av omkring 20 boenden inom förbundsområdet har prioriterats. Flertalet av dessa verksamheter har fOrelagts om att åtgärda brister i brandskyddet,
vilka senare har följts upp vid räddningstjänsten efterkontroll. Följden av dessa tillsyner har ofta resulterat i ett stort behov av utbildning för personalen.
VIKTIGA HANDELSER
• Avdelningen har deltagit i arbetet med framtagandet av det lagstadgade kravet på information till allmänheten som ställs på farliga verksamheter och Seveso anläggningar. Preemraf, Skangass och Arctic Paper. Utredning & Analys
lycksundersökning utförs efter alla olyekor som föranlett en räddningsinsats i syfte att hed ö ma hur effektiv räddningsinsatsen varit och hur erfarenheterna kan tas till vara inom organisationen. Även uppföljningsarbete av förbundets insatser och automatlarm, uppföljningsarbetet förbättringsåtgärder ska vidare återkopplas till de operativa styrkorna har genomförts. Under året har följande utredningar utförts av räddningstjänsten: • Industribrand, Lillsjö Uddevalla • Bostadsbrand, en person omkommen, Holmevattnet Munkedal • Vindsbrand, Järvstigen Uddevalla • Brand i fasad, Lysekils sjukhus •
Brand i Fiskebåt, Lysekil
• Brand i flyktingboende, Rosenkullen Munkedal • Villabrand, en person omkommen, Konungsberg Uddevalla • Eldstadsrelaterad hrand, Barkedal Lysekil
• Inför 1:a advent har styrkorna varit ute i de flesta tätorterna och informerat om bl. a. julrelaterade risker enligt konceptet "aktiv mot brand". Kalendrar har delats ut till alla förskaleelever i Munkdedal och Lysekil. I Uddevalla gjordes detta i samband med information av brandstyrkorna i centrum och på Torps köpcenter.
Förebyggande utbildningar
Räddningstjänstens externa utbildningsverksamhet leds och planeras av förebyggandeavdelningen. Exempel på utbildningar som genomförts är Systematiskt brandskyddsarbete, Grundläggande brandskyddsutbildning, HLR (hjärt-lungräddning), sjukvårdsutbildning samt Heta w·beten för privata företag, kommunala förvaltningar, ideella föreningar, skolelever m.fl. Förutom avdelningens egen personal utförs en stor del av den externa utbildningen av personal från operativa avdelningen.
• Utbildning industribrandkår Arctic Paper, vardera av de 5 skiftlag 4 ggrjår (20 tillfållen). sotning/Rengöring & kontroll
Förbundet har till uppdrag att hantera alla frågor och är ytterst ansvarig att sotning och brandskyddskontroll av eldstäder blir utfört. • Uppföljningsmöten med sotningsentreprenörerna har skett te1tialvis i samband med ordinarie delårsuppföljning, deras arbete löper på och följer planenligt pronosen för året.
• Räddningstjänsten har mött över 4500 personer vid olika utbildnings- och informationstillfållen. Detta motsvarar mer än 5 % av befolkningsunderlaget i de tre medlemskommunerna. • Utbildning och informationsdag för 160 cancersjuka barn på Camp Bokenäs.
S'l'A'flS'l'lK
• Vi har deltagit i Bo & Leva mässan i Uddevalla, Flytande båtmässan i Lysekil, Dingledagarna med personal som informerat om brand och utrymning.
SOTNING
Utfal\2015
Udd~wtlln
6 134
4 968
Lysekil
3 308
Munkedal
llRANDSKYDDS· KONTROLL
98
13256
n88o
89,6
Uddevalla
2 320
2 200
95
Lysekil
1197
1364
H4
..... l
TOTALT
2 959 -4 603 -1 644
%
,,
96
Munkedal
UTFALL 2015
3 "'
MåiUJlJlfyllnud
3 6s6
, l
(antal)
3 814
TOTALT ................
• Nya föreskrifter och allmänna råd om sotning och brandskyddskontroll började gälla från och med 1 januari 2015.
Plan 2015 (antal)
Sott1ing & lll"nndskyddskontJ•oll
Brandskydds~
BUDGET 2015
2 922 -4 661 -1 739
1079
l 094
'"
4596
4658
101,3
Budget~
avvikelse
37 58 95
Operotiv ovde!ning Avdelningen har bland annat genomfört följande aktiviteter under året: •
har genomförts vilket gav en positiv effekt på deltidssidan i förbundet.
Behovsanalyser av material har genomförts, inköp av 12 begagnade kompositflaskor via konkursauktion som möjliggjorde att gamla stålpaket med hög vikt har avyttras. Även inköpet av nya IVPAställ som placerats i Hedekas har gjmts.
•
Ansvar för funktionskontroller av rökskyddsmateriel månads och årsvis i hela förbundet har numera Uddevalla station ansvarar för.
•
En större rekryteringsdrive
•
VIKTIGA !lÄN DELSER
Vi har under året haft ett antal händelser där fördjupad elyeksundersökning har skett. I undersökningarna har in-
tressanta rekommendationer presenterats. Operativ avdelning har följt vissa av dessa rekommendationer, bland annat inköp av en !Rscanning kamera till Uddevalla så att alla tre huvudstationerna har samma möjlighet att tidigt i insatsen scanna byggnader från utsidan i syfte att sätta in rätt åtgärder från början. Uddevalla
Lyllekil
STATISTIK
Munkcdnl
Komtlctcnsutbildning
l'lan
Utfall
Plan
(helår)
0Jclär)
0Jclär}
Utfall (hellir)
l' lan (helår}
Utfall 0Jelli.r)
RÄLA RIB
'
TOTAJ:l'
3
4
Utbildningsinsatser gällande ifyllande av insatsrapporter efter genomförda insatser i det nya verksamhetsprogram, Daedalos, har genomförts.
(~vning
U-A
Heltid
U-A Deltid
5
För att förbättra statistikinhämningen samt att förenkla för bef:ilen då rapporten skall skrivas har vi byter nuvarande insatsrapport mot en händelsebaserad insatsrapport.
Kompetensutbildning
•
5
3
IJung.skile
LyBekil
Skaftö
Brastad
Munkedal
4
Valtenlivräddning & Sjöolycka
3
HLRjsjukv11rd
'
Objektsorientering TO'l'Al:l'
'3
••
9
"
.
' '
'3
.
Utfall 01elfu•) 2
2
6
6
8
8
STATISTIK
Hedekas
TOTAI:r (tillf'rille JICI' JICI'IJOil)
............
VIKTIGA HÄNDELSER
Larm
2015 ligger antalet larm
i förbun-
det på 1436 vilket kan jämföras med 1 237 händelser i de båda tidigare organisationerna Mitt Bohuslän och Uddevalla rädd-
ST!ITISTIK
ningstjänst tillsammans 2014.
LARM/STATION
2015
2014
Uddevalla
652
546
Udde\'alla
Ljnngskilr
99
95
Ljungskile
Munkedal
272
292
Mtlnkedal
Lys~ kil
227
15'J
Lysekil
Brastad
n
"
Brastad
>6
Skaftö
"
Skaftö
......
. .........
Hrrlekas TOTALT
"'
!
.
32
2015
STAT!ON
2014
,,,
'" "
2{)
"'
88
57
.....
i
44
" "
50
::Hl
Hcd~kas
3
5
14:l6
1Z:l7
TOTAJ;r
440
372
EKONOIVIJSKT UTFALL .
Operativ chef
UTFALL 2015
(Belopp i tlu·)
1 982 -38 787 -36 805
Intäkter
Kostnader Resultat
Budget~
BUDGET 2015
avvikelse
1 501 -37 974 -36 473
481 -813 -332
.
i Teknis/c avdelning
och ersätter tre släpkärror. På
VIKTIGA HiiNDELSER
detta sätt slipper förbundet ifrån beskrivna släpfordon som kräver Ekörkortsbehörighet. En begagnad besiktningsbil har köpts för att ersätta ett fordon som är i dåligt skick.
Materiel och fordon
•
Under årets första hälft avslutades upphandlingen av ett nytt fordon och Bronto Skylift AB kommer leverera ny hävare vecka 14 år 2016.
•
En äldre person-/ besiktningsbil, ett kem-släp samt en debåbil har avyttrats under året. En kem- och restvärdesenhet har driftssats och
fungerar som rökskyddsdepå, kem- och restvärdesfordon
•
Räddningstjänstens dieselcistern på Uddevalla brandstation har under våren revis-
ionsbesiktats med godkänt resultat.
passat till det ökade antal dagtidspersonaL Förslaget är
Fastigheter
presenterat för fastighetsav-
Förbundet hyr sina brandstation-
delningen som ska stå för
er av respektive kommun vilket
köksrenoveringen.
innebär att en del av fastighetsskötseln och reperationerna av
byggnaderna sköts av de kommunala fastighetsavdelningarna. Den enda byggnad som förbundet äger är förrådshallen på Siviks övningsområde i Lysekil. På brandstationen i Uddevalla har en del kontor fräschats upp och några av
Larm, /T och telefoni
•
ionen i Uddevalla är numera
inkopplade i förbundets num-
logementsrummen har gjorts om
merserie.
till kontor för att kunna ta emot personal som kommit. •
•
Under november månad har entren på brandstationen i
får larm, oavsett var i förbundet dessa befinner sig, sänds dessa larm från larmdatorn i Lysekil då denna mast är
ning, ny fårg och ny inredning.
Ett kontor på bottenvåningen i Uddevalla som drabbats av fuktskada har sanerats från mögel och renoverats genom
•
För att säkerställa att insats-
ledare- och räddningschef i beredskapsfunktionerna ska
Uddevalla fått en ansiktslyft-
•
Förbundet har under året bytt teleoperatör till TDC och detta har fungera bra. Alla fasta telefoner på brandstat-
strategiskt bäst placerad i förbundet. •
Under hösten har SOS getts möjlighet att skicka motbud
fastighets försorg.
på förlarm som inte ska resul-
En arbetsgrupp har tillsam-
tera i ett huvudlarm.
mans med en köksplanerare
under hösten jobbat för att ta fram ett förslag på ett nytt kök på brandstationen i Uddevalla. Köket ska vara an-
Teknisk chef (UeiOJIJI i lkr)
Intäkter Kostnader Resultat
•
Sprinklerprov på New Wave har under hösten utökats från varannan vecka till var~je vecka.
UTFALL 2015
2 720 ·15 632 -12 912
BUDGET 2015 2 389 - 16 664 -14 275
Antal onstöl/do
Den 31 december 2015 fanns det 190 personer anställda inom förbundet. Av de anställda var 135 arvodesanställda i beredskap och 9 Pool. Av de anställda var det totalt n kvinnor. Av dessa kvinnor är 7 arvodesanställda, 4 arbetar inom administration.
Alelerstruktur
Förbundets medelålder för brandmän i heltidsstyrka är 43,6 år, räddningstjänstpersonal i beredskap 42.4 år och dagtidspersonal 50,1 år. Pensionsavtal för brandmän i i heltidsstyrka ger möjligheten att gå i pension vid 58 års ålder och under de närmsta åren är flera pensionsavgångar att vänta. I tabellen nedan redovisas åldersfördelning samt en uppdelning mellan heltidsanställd personal respektive räddningstjänstpersonal i beredskap.
Ålder -29
30- 39 40-49 50-59 6o-
Totalt
Antal Totalt
%av total
Antal heltid
Antal deltid
28
15
3
25
40
21
Il
29
76
40
18
ss
35
18
Il
24
Il
6
190
100
10 44
146
Persono/rörlighet
Förbundet har under 2015 anställt 18 personer, varav 16 personer som räddningstjänstpersonal i beredskap och 2 personer på heltid.
18
Sjlikfi'ånuoro
sjukfrånvarostatistiken visar på hög frisknärvaro i förbundet. I tabellerna nedan redovisas sjukfrånvaro fördelat per åldersgrupp, per kön samt hur stor andel av sjukfrånvaron som var långtidssjukskrivning. sjukfrånvaro per åldersgrupp
2015
29 år eller yngre
0,44%
30 -49 år
3,73%
50 år eller äldre
4,08%
TOTALT
3,64%
sjukfrånvaro per kön
2015
Kvinnor
2,50%
Män
:3.78%
TOTALT
3,64%
Långtidssjukskrivning
2015
Kvinnor
o,oo%
Män
76,08%
TOTALT
70,3%
Perso nu /kost r1ud
Räddningstjänsten är en personalintensiv verksamhet och den största andelen av förbundet kostnaderna är därmed personalkostnader. 2015 uppgick förbundets personalkostnader till 70,6 % av förbundets totala kostnader. Förbundet har även haft 567 tkr i konsultkostnader för att täcka upp för långtidssjukskrivningar, föräldraledighet och vakans under året. Skulden till de anställda avseende inarbetad ej uttagen semesterersättning, inarbetad ej uttagen retroaktiv ersättning löner samt okompenserad övettid uppgick till4 405 tkr vid 2015 års slut.
Mål och riktlinjer behövs föra att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot medborgarna tydligt, visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen dvs kopplingen mellan ekonomi och verk-
samhet. Förbundet har dock inte haft några finansiellt mål för 2015.
Årets resultat
De totala intäkterna uppgår till 81 955 tkr och de totala kostnaderna uppgår till73 994 tkr. Avgifterna från medlemskommunerna är den största inkomskällan och för året uppgår dessa till 67 664 tkr inklusive
JNTÄKTEg
pensionsåtaganden. Förbundet resultat för året är 7 962 t kr. Det positiva resultatet består
till största delen av jämförelsestörande poster, intäkter som härrör sig till Uddevalla kommuns inköp i förbundets eget kapital, 5 277 tkr, engångsreglering som gj01ts med Uddevalla kommun under året, 157 tkr i
ersättning från MSB från 2014, ersättning från Försäkringskassan med 350 tkr samt ersättning för ledningscentralus tkr avseende 2014. Förbundet har under året haft långtidssjukskrivningar, föräldraledig-
KOSTNADER
heter och vakanser. Detta har tillsammans med att lönerevisionen för ffi
Personalkostn
Brandmännens riksförbund (BRF) blev klar först efter sommaren resulterat i lägre personalkostnader, 1 509 tkr.
Under året har även förbundet haft 553 tkr i lägre driftkostnader. Här kan nämnas lägre el- och fjärrvärmeskostnader samt lägre rep- & un-
derhållskostnader på fordon. Finansnetto, skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor, upp-
gick till 65,8 tkr. Förbundet har haft 69,7 t kr i kostnadsräntor och 3,9 tkr i ränteintäkter.
FINANSNET!'O
2.0
/'vi ut erie!lo an löggni ngstillgånqor
Det bokförda värdet på förbundets transportmedel, maskiner och in-
ventarier har ökat med 12 545 tkr till 24 716 tkr. De finansiella leasingavtalens andel av det bokförda värde uppgår till 6 659 tkr. Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar har uppgått till 16 693,8 tkr och nya finansiella leasingavtal till 293,5 tkr.
Betalningsberedskap
Likvida medel uppgick vid årets slut till! 884 tkr. Förbundet har under 2015 utnyttjat checkräkningskrediten under april-augusti. Denlångfristiga låneskulden var vid årsskift er 5 841 tkr och avser långfristig del av finansiella leasingavtaL
Solidit et Förbundets soliditeten vid 2015 års slut uppgick till 34,5 %. Soliditetet visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel och
utgör den långsiktiga betalningsförmågan. Utveckling beror dels på förändring av eget kapital och dels tillgångarnas värdeökning/ värdeminskning. En hög soliditet innebär låg finansiell risk medan en
låg soliditet kan innebära hög risk för verksamheten.
l,ÄNESKULD
Resultotrökning
(UC]OJ)jl i tkr)
Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter från kommunerna
(drift) Medlemsavgift från kommuner (pension)
Upplupen medlemsavgift avsättning
Not
Budget
Bokslut
2015~12~31
2015~12-31
(not 1)
7 677
8 388,4
(not 1)
63 215
63 085,0
(not 1)
2 859
2 511 '1
(not 1)
2 068,2
Jämförelsestörande poster, intäkter
(not 2)
5 898,6
Verksamhetens kostnader
(not 3)
-70 873
-69 260,8
Avskrivningar
(not 4)
-2 680
- 2 595,0
pensioner
Nedskrivningar
- 2 068,2
Avsättning pensioner
Verksamhetens nettokostnader
198
8 027,3
Finansiella intäkter
(not 5)
21
3,9
Finansiella kostnader
(not 6)
-219
-69,7
Resultat före extraordinära poster
o
7 961,5
Extraordinära intäkter/kostnader Årets resultat/ Förändring Eget Kapital
o
7 961,5
Bulansrökning
(Belopp i tkr)
Not
Bokslut 2015-12-
TILLGÅNGAR A n/äg g n i ng stil/g å ng a r Materiella anläggningstillgångar Inventarier, bilar och transportmedel
Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
26 783,9
(not 10) (not 11)
2 979,7 1 883,8 4 863,5
31 647,4
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULEget kapital vid årets bö1jan Årets resultat Summa Eget Kapital Avsättning för pensioner
-2 948,8 -7 961,5 -10 910,3
(not 12)
-2 068,2 -2 068,2
(not 13) (not 14)
-5 840,8 -12828,1
Summa Avsättningar Långfristiga skulder Kmtfristiga skulder Summa Skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH
-18 668,9
-31 647,4
J< o ssqflödesanalys
Likvida medel uppgick vid årets slut till1 884 tkr. Förbundet har utnyttjat checkräkningskrediten under april-augusti det gångna året. Den långfristiga läneskulden var vid årsskift er 5 841 tkr och avser långfristig del av leasingskul d.
(Belopp i tkr)
Not
Bokslut 2015
Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar, materiella anläggningstillgångar
(not 4)
Justering för av- och nedskrivningar, leasing
(not 8)
Justering för gjorda avsättningar
(not 12)
Justering för försäljning/utrangering Medelfrån verksamhetenföreförändring av rörelsekapital
2 595,0 835,9 2
068,2 759,3
Ökning/minskning av kortfristiga fordringar
-1642,2
Ökning/minskning av kortfristiga skulder
8 749.7
Kassaflöde frän den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar
(not 7,8)
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
-16 987,2 252,0
Kassaflöde frän investeringsverksamheten
-16 735,32
Finansictingsverksamheten
o,o
Nyupptagna län Ammtering av skuld
(not 13)
-640,2
Ökning långfristiga fordringar
(not 9)
-2 068,2
o,o
Minskning av långfristiga fordringar
Kassaflöde frän finansieringsverksamheten
-2 708,4
Årets kassaflöde/förändring av likvida medel
1883,8
Likvida medel vid årets början
(not 11)
0,0
Likvida medel vid årets slut
(not 11)
1883,8
Uppföljning ov Investering ur
Förbundet har under 2015 köpt materiella anläggningstillgångar från Uddevalla Kommun för 13 094 t kr. Utöver detta har investering av släckbil till Lysekil, teknisk utrustning, liten båt, rökskyddstvättmaskin samt ett leasingfordon genomförts.
(Belopp i tkr) Materiella anläggningstillgångar: Inventarier, Byggnadsinventarier Fordon och Transp01tmedel Finansiella anläggningstillgångar: Leasingavtal, fordon Summa
Plan 2015
Utfall 1623,3 15 070,5
No(förteckning
Resultaträkning:
(Belopp i tkr)
2015
Not 1 Verksamhetens intäkter exkl.jmf. störande Medlemsavgift, drift
Försäljning produkter material, maskiner, inventarier, hyresintäkter inventarier o material Myndighetsutövande
187,0 692,7
Årsavgift, larm
1179,4
Brandlarm ovarsamhet, Sanering/Restvärde efter räddning,
l 702,8
Vattenavgifter Lokalhyror, tillfålliga lokalupplåtelser Ersättning för utbildningar Övriga intäkter o ersättningar, bidrag Övriga försäljning av entreprenader Bidrag från Uddevalla kommun avseende uppstartskostnaErsättning från MSB för utbildning Ersättning för säkerhetsamordning från Lysekils och
79,9 262,9 l 221,4
420,9 16,2 310,0 72,0 730,5
Bilvårdsersättning från Lysekils och Munkedals kommuner 1512 Summa 76 052,5
2015
Not 2 Jämförelsestörande poster, intäkter Uddevalla kommuns inköp i förbundets eget kapital Ersättning från MSB, brand i Västmanland 2014 Ersättning för ledningscentral 2014 Ersättning från Försäkringskassan
Summa
5 277,0 156,9 114,7 350,2 5 898,8
Not 3 Verksamhetens kostnader exkl.jmf. slöLöner och personalomkostnader
varav: - Löneskuldsförändring -Pensionskostnader, löpande och upplupna premier - Pensionsavsättning Fastighetskostnader Transportmedel Förbrukningskostnader, diverse Övriga kostnader
Administrativt stödköp från Uddevalla kommun Summa
Not 4 Avskrivningar Inventarier & Maskiner Byggnadsinventarier Byggnadsinventarier
Summa Not 5 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Summa N o t 6 Finansiella kostnader Räntekostnader Pensionsavsättningar, Ränta Räntekostnader leverantörsskuld
Bankkostnader Summa Förbundet har erhållit ersättning från medfemskommunerna för pensionsutbetalningar och pensionsavsättningar i enlighet med finansiell överenskommelse mellan förbundet och med-
625,7 52,9 1916,4 2 595,0
3,9 3,9
26,8 26,0 7,2 9,7 69,7
Balansräkning:
(Belopp i tkr) 2015
Not 7 Inventarier, byggnadsinventarier, Inventarier Ingående anskaffningsvärde Investeringar Försäljning/utrangering Om klassificeringar Utgående anskaffningsvärde
Ingående av- och nedskrivningar Återförda av- och nedskrivningar/försälj. o utÅrets av- och nedskrivningar Utgående Av- o nedskrivningsvärde
Utgående bokfört värde Byggnadsinventarier Ingående anskaffningsvärde Investeringar Försäljning/utrangering Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående av- och nedskrivningar Återförda av- och nedskrivningar/försälj. o ut-
Årets av- och nedskrivningar Utgående av- och nedskrivningar
17,5 -53,0 -35,5
Utgående bokf'ört värde
177,6
Bilar och transportmedel Ingående anskaffningsvärde Investeringar Försäljning/utrangering Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde
5 726,5 15 070,5 -455,0 0,0 20342,0
Ingående av- och nedskrivningar
-1 887,2
Återförda av- och nedskrivningar/försälj. o utÅrets av- och nedskrivningar Utgående av- och nedskrivningar
82,3 -1 916,3 -3 721,2
Utgående bokfört värde
16 620,8
2015
Not 8 Finansiella leasingavtal Ingående anskaffningsvärde leasing Investeringar leasing Försäljning/utrangering Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående av- och nedskrivningar leasing Återförda av- och nedskrivningar/försälj. o utrangering Årets av- och nedskrivningar
9 674,8 293,5 -26,8 0,0 9 941,5
-2 464,7
Utgående av- och nedskrivningar
17,9 -835,9 -3 282,7
Utgående bokför-t värde
6 658,8
Lem; ing Leasingfordonen redovisas som en anläggningstillgång i balansräkningen. Tillgångens värde är beräknat genom en summering av återstående leasingavgifter exklusive moms. I noten redovisas värdet vid årets hörjan som leasingfordon och som avskrivning redovisas de leasingavgifter som betalats under året. Leasingskulden är beräknad av samtliga återsående leasingavgifter uppdelat på karlfristig respektive långfristig de.
Not 9 Långfristig fordring, medlemskommuner Pensionsåtagande Utgående balans
2 068,2 2 068,2
Not 10 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Utgående balans
721,4 2 258,2 2 979,6
Not 11 Kassa och Bank Bank Utgående balans
1883,8
Not 12 Avsättning pensioner Avsättning pensioner Utgående balans
2 068,2
1 883,8
2 068,2
Pen....-ionsavsättning Pensionsavsättningen uppgår till2o68,2 tkr. Enligtfinansi- i ell överenskommelse mellanförbundet och medlemskommunerna angående pens- ' iansåtagande kvarstår personalens intjänade pensionsrätt tom 2014 som avsättning; hos medlemskommune1'1la. Int;fänade pensionsrätt! o m 2015 belastar RMB som en · direkt pensionsavsättning och indirekt medlemskommunerna.
Not 13 Långafristiga skulder Leasingskuld Utgående balans
N o t 14 Kortfristiga skulder Leasingskuld Leverantörsskulder Löneskuld Övriga kortfristiga skulder Utgående balans
Eget kapital Årets resultat
5 840,8
s 840,8
818,0 2 983,1 4 404,6 4 622,4 12 828,1
2 948,8 7 961,5 10 910,3
Redovisningsprinciper
Förbundets redovisning upprättas
enligt kommunallagen och enligt kommunala redovisningslagen samt följer anvisningar och re-
kommendationer frän Rädet för kommunal redovisning, RKR. I vissa fall, där praxis inte är enhetlig, görs vissa avsteg från rekommendationerna från normgivande
organ. Förbundet följer god redovisningssed, övergripande principer såsom försiktighetsprincipen, matchningsprincipen samt princi-
pen om öppenhet. Detta ger sammantaget en rättvisande bild av
förbundets ekonomiska resultat och ställning på bokslutsdagen.
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgängarna är upptagna i balansräkningen till anskaffningsvärdet minskat med avskrivningar. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningsti-
den baseras på anläggningstillgångarnas beräknade nyttjandeperiod och sker med rak nominell metod, dvs linjär avskrivning. Avskrivning av fårdiginvesterade
anläggningstillgångar påbörjas då anläggningen tas i bruk. Pensioner
En finansiell överenskommelse är
God redovisningssed
gjord mellan förbundet och med-
God redovisningssed ska medverka till att redovisningen är till-
lemskommunerna att reglering av pensioner sker separat från kostnader för den löpande verksam-
förlitlig och kan utgöra ett objektivt beslutsunderlag för aktörer inom och utom förbundet. God redovisningssed bygger på ett antal grundläggande principer. Inkomster och utgifter hänförs till rätt period och intäkter matchas mot de kostnader som uppstått.
Värdering av tillgångar och skulder sker utifrän att resultatet i verksamheten ska vara rättvisande. Principen om öppenhet i redovisningen är viktig för förbundet som är en demokratiskt styrd organisation. Periodisering
Intäkter och kostnader på väsent-
liga belopp periodiseras så att de hänförs till det redovisningsår de hör till. Personalkostnaderna periodiseras genom att arbetad men
ej utbetald övertid och andra ersättningar
avseende
december
skuldförs. Detsamma gäller intjänad ej uttagen semester.
heten. Det innebär att den faktiska pensionskostanden för re-
spektive år regleras fullt ut gentemot medlemskommunerna. Avsättningar för pensionsskulden
upptas i förbundets balansräkning på skuldsidan och med en lika stor post på tillgångssidan avs. fordran på alla tre kommunerna. För samtliga regleringar
tillkommer särskild löneskatt (f.n. 24,26 %).
Övrigt Måluppföljning
Förbundet har valt att i årsbokslutet följa upp prestationsmålen från Handlingsprogrammet, enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, som är antaget av Förbundsdirektionen 2015-06-15. Detta då ingen verksamhetsplan kunnat tas fram med anledning av det omfattande arbetet med organisationsformering, framtagande av styrdokument, nya arbetsrutiner och arbetsuppgiftsfördelning, processande av sparbeting samt anpassning till nya verksamhetssystem i samband med Uddevalla kommuns inträde i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän.
Förbundet har valt att i årsredovisningen inte redovisa jämförelsetal från 2014 då detta ger en missvisande bild på grund av räddningstjänsten Uddevallas inträde i förbundet 2015. Förbundet använder sig av balanskonton enligt Kommun-Bas 2013.
Ord och Begrepp.~/Cirklaring
Anläggningstillgångar: Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk.
Avsättningar: Avsättningar är ekonomiska förpliktelser, vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. Pensioner intjänade fr.o.m. 2015, inklusive löneskatt 24,26%, redovisas som en avsättning i balansräkningen.
Avskrivningar: Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar be~ räknad utifrån förväntad nyttjandetid.
Balanskrav: Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnader~ na, dvs resultatet ska vara positivt. Detta är en miniminivå för att ha god eko~ nomisk hushållning.
Balansräkning: Balansräkningen visar totala tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital på bokslutsdagen. Eget kapital: Eget kapital definieras som totala tillgångar minus totala avsätt~ ningar och skulder.
Extraordinära intäkter och kostnader: En post klassificeras som extraordinär om den saknar samband med förbundets ordinarie verksamhet, inte inträffar ofta eller regelbundet och uppgår till väsentliga belopp.
Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys: Finansieringsanalysen/ Kassaflödesanalysen ska redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering som mynnar ut i förändring av likvida mede!.
Kassa/ikviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. likvida medel i förhållande till kortfristiga skulder.
Kortfristiga skulder/fordringar: Skulder och fordringar som förfaller inom ett år.
Leasing: Klassificering av ett leasingavtal grundar sig på transaktionens ekonomiska innebörd. Ett finansiellt leasingavtal kan sägas motsvara ett köp av objektet i fråga, medan ett operationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet. Likvida medel: Medel i kassa, på bank- och plusgiro. Likviditet: Betalningsförmåga på kort sikt. Långfristiga skulder/fordringar: Skulder och fordringar som förfaller senare än ettåreher räkenskapsårets utgång.
Periodisering: Fördelning av kostnader och intäkter till den period då resurserna tillkommer eller förbrukas. Resultaträkning: Resultaträkningen innehåller kostnader och intäkter och visar årets ekonomiska resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen av det egna kapitalet. Skuldsättningsgrad: Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital.
soliditet: Betalningsförmåga på lång sikt. Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, dvs graden av självfinansierade tillgångar.
Undcttecknade, utsedda revisorer i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, lämnar härmed följande redogörelse. Vi har granskat redovisning och fOrvattning för 2015 i enlighet med kommunallagen och
god rcvisionsscd. Vi har som sakkunnigt biträde i revisionsarbetet anlitat PwC. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Den är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed med de avvikelser som redovisas i bifOgad rapp011 från PwC.
Vi bedömer alt verksamhet har skötts på ett ändarnålsenligt och ti·än ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Men vi riktar kritik mot förbundsdirektionen som inte upprättat; • budget och verksamhetsplan med mål för 2015 • plan Rir intern kontroll för 2015 • föreskrifter fOr medelsförvaltningen • •
bestämmelser flir attest arkiv- och dokumenthanteringsplan
Vi har inte funnit skHI llir anmärkning. Vi tillstyrker att flirbundsdirektioncns ledamöter beviljas ansvarsfrihet
lJcldevalla den 21 mars 2016 /1
,_y
J ....Åt.:lu J ' r:· -.:--
f/ · .. _Lr"J;:
Anita I Andersson-····' Vald rcvisp~· Lysekils kommun
UitfiL~ Olle Krischansson Vald revisor av
Lysekils kommun
. .. . " tz,:V/tlc::r: ft::~~ 1
(''
~~~
~
Vald revisor av
Munkedals kommun
Bertil Schewenius Vald revisor av Munkedals kommun
Revisionsberättelse för år 2015 Undertecknade, utsedda revisorer i Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, lämnar härmed följande redogörelse. Vi har granskat redovisning och förvaltning för 2015 i enlighet med kommunallagen och god revisionssed. Vi har som sakkunnigt biträde i revisionsarbetet anlitat PwC. Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns. Den är upprättad enligt kommunal redovisningslag och god redovisningssed med de avvikelser som redovisas i bifogad rapport från PwC. Vi bedömer att verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Men vi riktar kritik mot förbundsdirektionen som inte upprättat; • budget och verksamhetsplan med mål för 20 l 5 • plan för intern kontroll för 2015 • föreskrifter för medelsförvaltningen • bestämmelser för attest • arkiv- och dokumenthanteringsplan Vi har inte funnit skäl för anmärkning. Vi tillstyrker att förbundsdirektionens ledamöter beviljas ansvarsfrihet.
Ud evaila den 21 mars 2016
revisor av Uddevalla kommun
uL~t~OIIe Krischansson Vald revisor av Lysekils kommun
'"dbocg~
Vald reviso av Uddevalla kommun
ft::,~J Vald revisor av Munkedals kommun
;J;:·· / ; __di;{\ ~-t'ulic
C;., --
Anita l Andersso)J / Vald revisgMIV'. Lysekils kommun
r·
~--
nru.ty;i/lz{/; .
. 1/) . Bertil Schewenius Vald revisor av Munkedals kommun
/tr
p wc PM avseende granskning av årsredovisning 2015 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän Syfte Vi har på uppdrag av kommunalförbundets revisorer granskat årsredovisningen för att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. •
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation.
Granskningen av årsredovisningen omfattar förvaltningsberättelsen med ekonomisk information, nyckel tal, analyser och kommentarer tillsammans med en driftredo visning, investeringsredovisning, resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning. Bilagor och specifikationer till bokslutets olika delar har också omfattats av granskningen. Granskningen bygger på urval av de kontrollmål som är uppställda i standards för granskning av årsredovisning. I huvudsak har dessa inriktats på kontroll av den finansiella redovisningen och substansen i de poster som finns redovisade i utkast till årsredovisningens resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys.
slutsats och synpunkter Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av resultat och ställning även om det saknasjämförelsetal ochjämförbarhet med tidigare års redovisning. Det förklaras av att förbundet är omorganiserad med en ny medlem, Uddevalla kommun, som är väsentligt större än övriga medlemmar. Direktionen har inte beslutat om en budget med verksamhetsplan och finansiella mål för 2015. Vi kan därför inte bedöma om resultatet är förenlig med mål för God Ekonomisk Hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Däremot finns en balanserad internbudget för 2015 inrapporterad i ekonomisystemet som ligger till grund för rapportering av avvikelser och prognoser. Direktionen har inte heller beslutat om någon styrmodell eller mål för verksamheten för 2015. I avsaknad av en verksamhetsplan med mäl kan vi inte heller bedöma om verksamheten bedrivits i enlighet med God Ekonomisk Hushållning ut ett verksamhetsperspektiv.
PwC
--- ---··-··..-
········--·
Säte: Stockholm
""""""'""""
--··-·--··-··--
-
Org.nr: 556029-6740
www.pwcglobal.com/se
-
Sida
1
p wc Däremot har direktionen upprättat ett handlingsprogram, som antogs 2015-06-15, som innehåller säkerhetsmål och prestationsmål (främst aktiviteter) för mandatperioden. Det finns dätför en redovisning av måluppfyllnaden, eller framför allt utförda aktiviteter utifrån handlingsprogrammet. I några fall saknas underlag för bedömning och ibland är aktiviteten inte påbötjad. Direktionen har inte beslutat om någon intern kontrollplan för 2015 och därmed finns ingen uppföljning. Vi rekommenderar direktionen att; • Årligen upprätta en instruktion till verksamhetsansvarig och alla berörda med uppgifter om tider, mallar och övrig information som vägleder arbetet med att upprätta en årsredovisning. • Årligen besluta om en budget och verksamhetsplan som innehåller både finansiella mål och verksamhetsmål utifrån God Ekonomisk Hushållning enligt Kommunallagen 8 kap 4-5 §§ vilka skall följas upp och rapporteras i årsredovisningen. • Införajämförelsetal och utveckla den finansiella analysen. • Årligen besluta om en intern kontrollplan. Men hänsyn till de formella brister som redovisas ovan, men som delvis förklaras av att förbundet är nytt/ombildat, bedömer vi att årsredovisningen inte fullt ut uppfyller syftet att ge direktionen och medlemmarna möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av verksamheten.
PwC, Kommunal sektor
2 av2
Tjänsteskrivelse
l(!)
Kommunledningskontoret
2016-03-14
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 för bostadsstiftelsen Uddevallahem Sammanfattning
Bostadsstiftelsen Uddevallahem har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse for år 2015 fOr godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2015 blev 31 760 kronor. Revisorerna tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-14. Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 for bostadsstiftelsen Uddevallahem. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige besluta att godkänns årsredovisning 2015, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet for den tid revisionen omfattar.
1$i_~-···
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
C~oi~1Å~QrQcj Förvaltningssekreterare
Dnr KS 2016/00157
Uddevallahem
Bostadsstiftelsen Uddevallahem
Arsbokslut
2015
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bostadsstiftelsen Uddevallahem, organisationsnummer 858500-2366, avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Uppgifter inom parantes avser föregående räkenskapsår. Detta är Uddevallahem Uddevallahem grundades 1949 och har sedan dess varit en kommunal stiftelse inom den svenska allmännyttan. Företaget bygger, utvecklar och förvaltar fastigheter i framför allt Uddevalla tätort, men också i Ljungskile. Sammantaget har Uddevallahem 4 424 bostäder ocl1 641 lokaler. Fastighetsbestandels totala yta motsvarar 303 568 kvadratmeter och av den ytan utgörs 89 procent av bostäder. Vår affärside Uddevallahems affärside är att köpa, äga, förvalta, och bygga fastigheter, samt att bygga bostäder och affärsan läggningar. Företaget ska erbjuda hyresgästerna ett tryggt och varierat boende av hög kvalitet till ett konkurrensmässigt pris. Uddevallahem ska dessutom bidra till ett hållbart boende och aktivt driva samhällsutvecklingen ur ett boendeperspektiv. Vår vision Uddevallahem är regionens mest framträdande bostadsbygg are, utvecklare och förvaltare av attraktiva, personliga och vänliga boendemiljöer. Vi är kända för vårt engagemang, vår kompetens och var höga service. Vara områden syns och vi är stolta över att driva · utvecklingen av Uddevalla- för Uddevalla och för våra nuvarande och framtida hyresgäster. Vill man bo bra, ska man bo hos Uddevallahem. Vill man utvecklas som medarbetare, ska man arbeta hos Uddevallahem. Vi går i spetsen
Vår position Vi utvecklar Uddevalla.
Våra värdegrunder Uddevallahem ska verka för att ge kunderna den service och det boende de har rätt att förvänta sig. Samtidigt ska vi jobba för att Uddevallahem utvecklas bra. Till hjälp i vart arbete har vi våra värdegrunder, som ska genomsyra allt vi gör. Vi ska agera • • •
Professionellt- genom att ha professronellt förhallande till vårt uppdrag Tydligt- så att vi inte kan missuppfattas i våra kontakter Personligt- genom att ha ett bemötande som är personligt
Våra kunder Vi finns till för våra kunder och vi har tagit ytterligare steg för att ännu tydligare sätta kunden i fokus. Uddevallahem har under året förstärkt organisationen med en kundservicechef för att bli mer framgångsrika i vårt arbete. Uddevallahem har många trogna kunder som bott hos oss i många år. l höst passade vi på att fira dessa hyresgäster som utgör ryggraden i vår verksamhet Over 200 personer, med det gemensamt att de bott hos Uddevallahem i minst 30 år i sträck, hörsammade vår inbjudan och kom till kalaset på
1 (19)
Residenset i september. Där visade vi var uppskattning genom att bjuda på fika och dela ut presentkort. Under året har vi också skapat många andra tillfällen att träffa våra kunder, i samband med aktiviteter som Bo & Leva-mässan, Tureborgsdagen, fotbollsskolan, var bioföreställning och invigningen av nya multiarenan, för att nämna några exempel. Uddevallahem i samhälle Att vara en del av samhället och bidra till utvecklingen är något som Uddevallahem ser som självklart och under 2015 har vi drivit flera proJekt där vi tagit ett större samhällsansvar. Uddevallahem har arbetat systematiskt med ungdomar och under 2015 sysselsatte vi närmare 40 sommarjobbare, över 30 praktikanter och lärlingsplatser.
Vid var renovering på Visvägen under hösten såg vi i samarbete med entreprenören Tuve Bygg till att en lemglidsarbetslös man, boende i bostadsomradet men ursprungligen från Syrien, fick en projektanställning. Uddevallahem kommer vid tillfällen fortsätta att ställa krav på social hänsyn i våra upphandlingar framöver En annan stor hjärtefråga för Uddevallahem är engagemanget för den egna kommunen. Här för vi bland annat en nära dialog med Uddevalla kommun om särskilda boenden, till exempel Ungbo, ett stödboende för ungdomar mellan 16 och 25 år, och andra typer av gruppbostäder. Uddevallahem samarbetar också med Centrumföreningen och andra föreningar för att bidra till att skapa ett trivsamt och välmående centrum i Uddevalla. Våra medarbetare Inom Uddevallahem vill vi skapa en kultur av delaktighet och engagemang i vårt dagliga arbete. Nöjda medarbetare ger förutsättning för nöjda kunder och genom allas delaktighet och engagemang i företagets utveckling skapar vi en bra grund för att leverera det bästa boendet. Som utgångspunkt för allt arbete finns våra grundläggande värderingar- professionell, tydlig och personlig. Frisknärvaron uppgick under 2015 till 96,6 (95,8) procent. Företaget arbetar tätt tillsammans med personalen i syfte att öka frisknärvaron och vi strävar efter att minska riskerna för belastningsskador, och öka trivseln på våra arbetsplatser. Detta gör vi bland annat genom att satsa på friskvårdsaktiviteter i vår hälsogrupp och genomföra riktade ekonomiska insatser. Under året har personalen haft möjligheten att prova på klättring och stadsvandring samt själva arrangerat tipspromenader som har varit mycket uppskattat. Vi har en ekonomisk stabil grund Företagets ekonomiska utveckling bedöms som stabil och uthyrningsgraden förutspås vara fortsatt god. Saväl styrelse som ledning jobbar aktivt med en rad olika åtgärder för att öka lönsamheten inom företaget. Det innebär framför allt att vi har förändrat vårt ekonomiska förhållningssätt till att vara resultatstyrt till skillnad från budgetstyrt För att genomföra de planer på nybyggnation som finns i vår projektportfölj måste företaget redovisa högre avkastning de kommande åren. Genom att fokusera på resultatkrav i organisationen har vi fått genomslag i lönsamheten under 2015. En ökad lönsamhet är även nödvändigt för att kunna hantera Uddevallahems befintliga bostadsbestånd. Företagets fastigheter har ett stort underhällsbehov då de till största delen byggdes under perioden 1955-1975, men hälften har redan genomgått en renovering och vår ambition är att
2 (19)
öka takten framöver. Vi har sedan några år tillbaka utökat satsningen på underhåll och det planerar vi att fortsätta med. Under 2015 höjdes hyrorna för bostäder och lokaler (exklusive lokaler med indexavtal) med 1,15 procent från 1 januari. Parkeringsplatser och garage höjs med 10 kronor. l förhandlingarna om 2016 års hyror har inte parterna ännu nått en överenskommelse. Vi har fortsatt stor efterfrågan Efterfrågan på bostäder har under 2015 varit stor. Vakansgraden, det vill säga andelen outhyrda lägenheter, ligger som tidigare år på en lag nivå O, 1 procent. l slutet av året stod endast enstaka lägenheter utan hyresgäst. Aven omflyttningen har minskat, till en årstakt på 17,1 procent i jämförelse med föregående år, då motsvarande siffra var 17,6 procent. Vi investerar, underhåller och bygger nytt! Som vi tidigare nämnt är Uddevallahem noga med att ta hand om fastigheterna på ett professionellt sätt. Vi är naturligtvis kostnadseffektiva och vi prioriterar bland de åtgärder som behöver göras. Vårt mal är att bad e fastigheter och hyresgäster ska må bra. Uddevallahem är inne i en offensiv fas med flera projekt som syftar till att bygga nya lägenheter, vilket ligger helt i linje med våra ambitioner att utveckla Uddevalla. • • •
På Fisketången och i Folkets park hade vi 80 helt nya lägenheter inflyttningsklara i våras. Under hösten inledde vi bygget av 30 nya lägenheter i Ljungskile. 2015 skrev vi också avtal för att kunna bygga nya bostäder såväl i kvarteret Sundberg som i östra Uddevalla vid Asperödshemmet
Parallellt jobbar vi med att underhålla vårt befintliga fastighetsbestånd. Under året har vi gjort flera fasadarbeten, dräneringsjobb, malning och takbyten. Vi har till exempel bytt tak på fem hus. Därtill har vi våra stora rot-renoveringar, där vi byter bland annat kök och badrum. Under 2015 rotrenoverade vi strax under 200 lägenheter, vilket är fler än tidigare år. Bland de större renoveringar vi gjort kan nämnas • • • •
Aftonbrisvägen-där 202 lägenheter ska stam renoveras. Arbetet startade under året och kommer pågå hela 2016. Forellen- en stamrenovering av 51 lägenheter på Tureborgsvägen som blev klar under våren. Garvaren- stamrenovering av 76 lägenheter på Stora Nygatan och Östergatan. Visvägen-stamrenovering av 12 lägenheter, där hela fastigheten renoverats och där energisparåtgärder satts in. Detta är ett pilotprojekt inför renoveringen av totalt 800 lägenheter i området.
Vi jobbar ocksa med att göra vara utemiljöer trevligare och satsar därför på grönare innergårdar, grillplatser och trivsamma mötesplatser. Pä norr har vi även investerat i en ny multiarena. Totalt uppgick investeringarna 2015 till167 (167) Mkr. Värdering av fastigheterna Uddevallahems fastighetsbestånd värderas externt varje år. Syftet med värderingen är att uppfylla årsredovisningens krav, beräkna fastigheternas värdemässiga utveckling samt bolagets justerade soliditet. Värderingen visar på ett betryggande övervärde i fastigheterna.
l h
3(19)
Miljö- och hälsoskadliga ämnen Vi bedriver tillståndspliktig verksamhet på grund av att vi har mellanlager av farligt avfall som uppstar i verksamheten. Anmälan är gjord till Uddevalla kommuns Samhällsbyggnadsnämnd och farligt avfall hämtas av Ragnsells. Interna transporter av farligt avfall journalförs och anmälan är gjord till Länsstyrelsen Vi har under 2015 lämnat 22,4 ton farligt avfall varav 18,7 ton var elektronik. Risk och känslighetsanalys •
Hyresintäkter och uthyrningsgrad Bostadshyrorna är förhållandevis säkra och förutsägbara. Av Uddevallahems hyresintäkter kommer 89 procent från bostäder och 11 procent från lokalhyror, parkeringsplatser och garage. Lokalerna består till stor del av verksamhetslokaler med kommunen som hyresgäst. Många av kontrakten har lång avtalstid, vilket innebär minskade risker för hyresförluster.
•
Driftkostnader De laxebundna kostnaderna består huvudsakligen av värme, el, vatten och sophämtning. Kostnaderna uppgår till 44 procent av de totala driftskostnaderna. Förändring i taxor har därför en stor inverkan på resultatet. Av kostnaderna utgör fjärrvärmekostnaden den största. Företaget arbetar konsekvent för att minska användningen av fjärrvärme, vatten samt elförbrukning. Här har vädrets säsongsvariationer en relativt stor påverkan. Känslighetsanalys 2015-12-31 (Mkr) Hyresförändring bostäder, +1 %
2,4
Hyresförändring lokaler, +1 %
0,3
Förändring driftkostnader, +1 %
1,3
Förändring av låneräntan, +1 %
• 3,0
•pa ett ars s1kt med hansyn t11/ bundna rantor ~
Finansnetto och ränterisker Ett fastighetsföretags största enskilda kostnad är räntekostnaden.
Uddevallahems verksamhet påverkas av förändringar i kassaflöden, fastigheternas värde och övriga risker Företaget arbetar aktivt med att minimera riskerna genom förebyggande arbete. Företagets upplåning och placering av likvida medel sker genom kommunens internban k. Den finansiella verksamheten i Uddevalla kommunkoncern utgår från kornmunfullmäktiges fastställda Finanspolicy för Uddevalla kornrnunkoncern. Kommunstyrelsen fastställer inom ramen för finanspolicyn årsvis riskbegränsningar för internbanken samt tak för utlåning till koncernföretagen. Kommunstyrelsen beslutar exempelvis om tillåtna kapital- och räntebindningstider och vilka finansiella instrument som internbanken får använda. Internbankens verksamhet och positioner återrapporteras månatligen i en finansrapport som ligger på kommunens hernsida. All utlåning från internbanken sker via koncernkontosystemet, där företaget betalar en ränta som motsvarar genomsnittet av internbankens upplåningskostnad jämte en individuell marginal. Målet med kornmunkoncernens finansverksamhet är att långsiktigt optimera kornmunkoncernens finansnetto med beaktande av risk och med en god intern kontroll. Fastighetsvärden
För att fastställa fastigheternas verkliga värde görs årligen en extern oberoende värdering. Så länge det finns ett övervärde i fastighetsportföljen påverkas inte resultatet. Dock är det viktigt att det finns ett värderingsmässigt utrymme att investera i moderniseringar och upprustningar i fastigheterna. ;7. .Y'-:
i/ l
.
4 (19)
Övriga risker För att kunna investera och utveckla fastigheterna och verksamheten är tillgången på kapital av största vikt. Uddevallahem har genom att finansiera sig genom kommunens internbank säkerställt tillgången på kapital.
Företagets kreditrisker avser främst hyresfordringar. För denna typ av fordringar är kreditrisken begränsad då samtliga hyror ska betalas i förskott. Genom modellen med att låna via kommunens internbank har företaget också begränsat likviditetsrisken. Inom fastställd kreditlimit finns alltid likvida medel att tillgå. Finansiering Uddevallahems eget kapital uppgick vid årsskiftet till 286 Mkr. soliditeten är i nivå med föregaende år 21,7 (22,2) procent. Den genomsnittliga låneräntan pä checkräkningskrediten uppgick till 1,81 (2,83) procent exkluderat borgensavgift Företaget har sedan 2009 hela sin uppläning genom Uddevalla kommuns internbank. Vinstdisposition styrelsen har beslutat att årets vinst på 31 760 102 kronor jämte balanserade vinstmedel om 155 243 992 kronor skall överföras i ny räkning. Resultatet av stiftelsens verksamhet samt företagets ekonomiska ställning framgår av följande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesana lys. l övrigt hänvisas till särskilda noter och kommentarer. Förvärv Under 2015 har Uddevallahem förvärvat en byggrätt i centrala Uddevalla. Byggrätten uppgar till 14 000 kvadratmeter bruttoarea varav ca 1O 000 kvm är bostadsarea. Förvärvet uppgick till 27 mkr och fastigheten var förvärvades i bolag innebärande att Uddevallahem från och med 2016 har byggt en koncernstruktur. Bostadsstiftelsen Uddevallahem är moderföretaget och Uddevallahem Holding AB samt Uddevalla Sundberg är dotterbolag. Då omslutningen är ringa under slutet av 2015 upprättas ingen koncernredovisning. Planerad byggstart är beräknad till kvartal 3, 2016. Byggperioden beräknas pågå fram till kvartal 2018.
Vi utvecklar Uddevalla Uddevallahem vill vara en aktiv part i utvecklingen av Uddevalla. Under 2015 arbetade ledningen och styrelse fram en affärsplan för perioden 2016-2020. Utgångspunkten i vär affärsplan är ett längsiktigt affärsmässigt tänkande. Det är naturligt för ett företag som arbetar med fastigheter att tänka och agera långsiktigt, då de tillgångar vi förvaltar har en lång livslängd.
Vi har genom affärsplanen skapat en karta och tagit ut en kompassriktning utifrån vår vision och position. Våra företagsmål följer en röd trad från vision till mål genom alla medarbetares delaktighet. Vi vill vara med och skapa nya bostäder och utveckla bostadsområden för att kommunen ska bli ännu mer attraktiv för människor att bo och arbeta i. För det krävs ett brett utbud av boendeformer och att hyresrätten är en viktig del av kommunens utveckling. Vart jobb ligger i att utveckla nya koncept för hyresrätten så att efterfrågan ökar och att hyresrätten lever upp till de krav och önskemål som framtidens kunder ställer. Vår vision är att ha Sveriges mest nöjda hyresgäster. Uddevallahem står bra rustat inför kommande år och kan konstatera att syftet med stiftelsens verksamhet och ändamål enligt stadgarna är väl uppfyllt.
5 (19)
Femårsöversikt
(belopp; Kkr) 2015
2014
2013
2012
2011
284 475
272 524 11 754
263718
261 971
5 274
3 220
257 900 3164
1 256
993 133 248
1 391
1 369
136 973
141 067
49 649
66 549 6 850 53 428
53 022 6 709
Resultaträkning Hyresintäkter brutto övriga intäkter
Balanslikviditet = Omsättningstillgångar l Kortfristiga skulder Sollditet = Justerat Eget kapital/ Summa skulder och eget kapital Driftsnetto ( Förvaltningsnetto) = Nettointäkter minus Driftskostnader, Underhållskostnader och Fastighetsskatt Direktavkastning på fastigheter= Driftsnetto l Bokfört värde fastigheter Räntabilitet på totalt kapital = Resultat efter finansnetto plus räntekostnader och övriga finansiella kostnader l Summa skulder och eget kapital Räntabilitet på eget kapital = Resultat efter finansnetto l Justerat eget kapital Räntebidragsberoende = Räntebidrag totalt l Hyresintäkter boslåder + räntebidrag totalt
6 (19)
BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM REsULTATRÄKNING för år 2015 Belopp i kkr 2015
2014
283 245 6 403
271 268 11 754
289 648
283 022
020 733 198 920
-132299 -47 531 -5 921 -22 566
-229 871
-208 317
59 777
74 705
6
-6 303
-6 568
7-10
53 474
68 137
11 12
333 -19 186
429 -25 954
-18 853
-25 525
34 621
42 612
2 899 47
-3 468 -426
37 567
38 718
-5 807
-11 369
31 760
27 349
NOT
NETTOOMSÄTTNING Hyresintäkter Övriga förvaltningsintäkter
FÖRVALTNINGSKOSTNADER Driftskostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar och nedskrivningar
1 2
3 4 5
BRUTTORESULTAT CENTRALA ADMINISTRATIONSKOSTNADER
RÖRELSERESULTAT FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER BOKSLUTSDISPOSITIONER Förändring av periodiseringsfond Avskrivningar utöver plan
13 14
RESULTAT FÖRE SKATT Skatt pa arets resultat
ARETS RESULTAT
15
-139 -47 -6 -36
7
9) ,)
BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM 5BALANSRÄKNING för år 2015 Belopp i kkr TILLGÅNGAR
MATERIELLA ANLAGGNINGSTILLGÄNGAR Byggnader Mark Markanläggningar Maskiner och inventarier Pågående ny- och om byggnationer
17 18 19 20 21
1 126 910 47 098 40 665 6 852 91169
FINANSIELLA ANLÄGGNINGsTILLGÅNGAR Aktier i dotterbolag Långfristigt värdepappersinnehav Långfristiga fordringar
989 35 23 7 127
096 135 824 215 931
1 312 694
1183201
50 40 501
40 737
591
777
1 313 353
1 184 198
25
103
143
144 554
26
189 1 413 27 364 32 7 233
58 4 633
36 231
5 389
12
4
36 346
5 536
1 349 699
1189734
22 23 24
SUMMA ANLÄGGNINGsTILLGÅNGAR
o
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER M M Förråd KORTFRISTIGA FORDRINGAR Hyresfordringar Kundfordringar Fordringar kancerbolag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KASSA OCH BANK SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
SUMMA TILLGÅNGAR
27
o
BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM BALANSRÄKNING för år 2015 Belopp i kkr EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL
NOT
2014
7 830 91 121
7 830 91 121
98 951
98 951
155 244 31 760
127 895 27 349
187 004
155 244
285 955
254 195
7 565 1 524
10 464 1 570
9 089
12 034
28
BUNDET EGET KAPITAL Grundfond Reservfond
FRITT EGET KAPITAL Balanserat resultat Arets resultat
SUMMA EGET KAPITAL OBESKATTADE RESERVER Periodiseringsfond Avskrivningar utöver plan
2015
29 14
AVSÄTTNINGAR Uppskjuten skatt
30
35 201
33 043
LÄNGFRISTIGA SKULDER Skuld till Uddevalla Kommun
31
936 415
822 104
32 33
43 995 5 340 5 323 28 381
40 848 1 812 4 889 20 809
83 039
68 358
1 349 699
1 189 734
KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder skatteskulder övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
STÄLLDA SÄKERHETER För skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Fastighetsinteckningar i eget förvar 302 236 (302 235) ANSVARSFÖRBINDELSER Garantiförbindelse Fastigo
o
o
613
611
9 (19) ' )
'
'
Kassaflödesanalys Belopp i kkr
Den löpande verksam hete n Resultat efter finansiella poster Avskrivningar/Nedskrivningar Realisationsresultat anläggningstillgångar Övrigt
2015-01-01 2015-12-31
2014-01-01 2014-12-31
34 621 36 920 -43 71 498
42 613 22 425 -7 996 496 57 538
Betald skatt l återbetald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
-121
-1 657
71 377
55 881
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Okning(-)/Minskning(+) av varulager Okning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
40 -30 842 11 153 51 728
29 -1 319 10 959 65 550
-50 -166 515
-167 844
535 -166 030
-123 12 769 -155198
114310
89 634
114310
89 634
8 4
-14 18
12
4
Investeringsverksamheten Förvärv av aktier i dotterbolag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Avyttring/minskning av finansiella tillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
Under året har 333 (429) erhållits i kassapåverkande räntor och 19 186 (25 954) har nettoutbetalats.
f..
10 (19)
Bokslutskommentarer Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Arsredovisningen för 2015 har upprättats med tillämpning av det nya regelverket BFNAR 2012:1 och och jämförelsetalen har räknats om. Branschanpassning har skett efter SABO:s rekommendationer. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Hyresintäkter för lokaler redovisas i den period de anses tillhöra. Kvartalshyror periodiseras och bokförs per månad. Lokalkontraktens förfallostruktur Kommersiella lokaler Lokaler som hyrs av Uddevalla Kommun
2016
2017
2018
2019
16% 6%
24% 23%
9%
2020 O%
2021 2022>>
51% 48%
7%
16%
O%
O% O%
0%
Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Byggnader övergangen till komponentavskrivning har lett till att avskrivningar enligt plan pa byggnader baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar fördelats på komponent. Individuell bedömning av komponentens återstående ekonomiska livslängd har bestämt avskrivningstakten på byggnaden. l resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan. Avskrivning sker linjärt över komponentens beräknade nyttjandeperiod. Stiftelsen har valt att dela in byggnader i olika komponenter. Avskrivningen av komponenter baseras på teknisk livslängd och varierar därför. Komponenter stomme Tak Stam/Bad/Kök Fönster/dörrar/las Fasad trä, puts, plåt Fasad tegel/betong El ledning Ventilation Värme Hiss övrigt Specialbyggnader Fiber
När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras med ny avskrivningsplan. Övriga immateriella och materiella anläggningstillgångar Markanläggningar skrivs av under 20 år. Immateriella anläggningstillgangar skrivs av på 5 år. Maskiner och inventarier skrivs av på 5 år.(]/
'
F
11 ( 19)
Fastighetsvärdering Ärligen genomförs en individuell värdering av samtliga fastigheter som utförs av ett oberoende externt värderingsbolag. Värderingen baseras på en kassaflödesanalys med marknadsanpassade direktavkastningskrav. Se vidare not 18 Nedskrivning fastigheter När en fastighets marknadsvärde understiger det bokförda värdet skall nedskrivning ske. Vid bedömning av om en investering skall ske i nyproduktion av en fastighet eller ej. genomförs en beräkning av fastighets lönsamhet i en s k nuvärdeskalkyL Enligt Lagen om allmännyttiga bostadsbolag måste alla investeringar göras efter s k affärsmässiga principer. Detta innebär att investeringar skall bli lönsamma på lång sikt. Uddevallahem har som målsättning att arbeta på motsvarande sätt. Uddevallahem har beslutat att det är rimligt att kalkylen vid en nyproduktion skall visa att fastigheten är lönsam efter sju ar. Med detta som bakgrund ska en oberoende fysisk värdering av fastigheten göras åtta ar efter inflyttning för att bedöma om ett nedskrivningsbehov finns. Nedskrivning görs efter denna prövning med erforderligt belopp. Tidigare nedskrivningar skall prövas vid varje bokslut. Om behov finns återförs tidigare gJorda nedskrivningar. In komstskalter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt ar. Hit hör även att bolaget tillämpar justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i ternporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgangar och skulder. Effekterna redovisas i not 15 och not 29. Lånekostnader Redovisas som kostnader i den period det avser. Någon ränta har inte aktiverats i nybyggnadsprojekt Varulager Förrådet har inventerats och värderats till anskaffningsvärde. Fordringar Hyres- och kundfordringar har. efter individuell prövning, tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta.
Medelantalet anställda Beräknat som genomsnittet av antalet heltidsanställda och deltidsanställda omräknat till heltid vid årets början och slut. Arvoden Arvoden till styrelse och förtroendevalda revisorer utgår enligt kommunala bestämmelser. Koncernbolag Företaget som utgör moderförtag för en koncern med dotterföretag enligt not 15, upprättar ej koncernredovisning med hänvisning till reglerna i Arsredovisningslagen 7 kap 3a §. Dotterbolaget äger endast obebyggd tomtmark. Preliminär kommer bebyggelse att påbörjas först under senare delen av 2016. Påverkan av koncernens balansräkning under 2015 är ej väsentlig. På grund av dessa omständigheter upprättas inte någon koncernredovisning för 2015 . ~ .· '"
12 (19) •.. />
NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN Belopp i kkr NOT 1
HYRESINTÄKTER
Totalhyra 2015 Bostäder Lokaler Garage, P-plats
247 32 4 284
328 879 268 475
Hyresbortfall 2014
236 32 3 272
759 328 437 524
Nettohyra
2015
2014
-322 -613 -231 -1 166
-177 -875 -140 -1 192
% % 2015 2014
o, 1 1,9
5,4 0,4
O, 1 2,7 4,1 0.4
övriga hyresreduktioner
NOT 2
247 32 4 283
006 266 037 309
2014 236 31 3 271
582 453 297 332
-64
-64
283 245
271 268
2015
2014
1 308 134 230 3 392 1 229 110
1 647 162 389 170 1 390 7 527 469
6 403
11 754
Reparationer och verkstad
-17 540
-13 867
Fastighetsskötsel
-28 444
-29 077
Fjärrvärme
-29 839
-29 785
ÖVRIGA FÖRVALTNINGSINTÄKTER Ersättning från hyresgäster Krav- och inkassoersättning Atervunna fordringar Försäkringsersättning Andra intäkter Vinst försäljning fastigheter Vinst försäljning materiella anläggningstillgångar
NOT 3
2015
o
DRIFTSKOSTNADER
övrig förbrukning Fastighetsel Vatten Sophantering
-8 361 -17 203 -5 214
Fastighetsanknuten administration Hyresgästmedel Markavgifter Kabel-TV Försäkringskostnader Avskrivning hyres~ och kundfordringar
In d rivningskostnader övriga driftskostnader
NOT4
-30 778
-8 799 -15 183 -5 072
-29 054
-27 225 -1 007 -1 684 -592 -1 090 -301 -248 -272
-24 769 -933 -1 460 -1 349 -982 -460 -360 -203
-139 020
-132 299
2015
2014
UNDERHÅLLSKOSTNADER Underhåll Energi- och miljöåtgärder
Övriga projekl
-38 376 -2 034
-40 410
-40 407 -3 264
-43 671
-7 323
-3 860
-47 733
-47 531
NOT 5
AYSKRIYNINGAR ENLIGT PLAN PER FUNKTION Funktioner J Tillgångsslag
Förvaltningskostnader
Centrala administrationskostnader
2015
2014
Byggnader Markanläggningar
-32 054 -2 330
-18 451 -1 565
o o
Fordon Maskiner och verktyg Kontorsinventarier Data Fastighetsinventarier Dataprogram
-1 030 -965 -364 -9 -16 -152 -36 920
-1 247 -760 -324
-65
2015
2014
Totalt
2015
2014
o o
-32 054 -2 330
-18 451 -1 565
-6
-1 095 -965 -364 -9 -16 -152 -36 985
-1 253 -760 -324
Materiella anläggningstillgångar
NOT 6
-9 -27 -183 -22 566
o o o o o -65
o o o o o -6
-9 -27 -183 -22 572
CENTRALA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Till central administration räknas kostnader för styrelse, VD och ledningspersonal (ekonomi-, personaloch marknadschef), revision samt årsredovisning, värdering av fastigheter samt marknadsföring för stiftelsen som helhet. Dessutom tillkommer avskrivningar på inventarier som nyttjas inom den centrala administrationen. Se not 5. Kostnader för löpande administrativa uppgifter och som riktar sig tlll hyresgästerna, redovisas som fastighetsanknuten administration under driftskostnader.
NOT 7
Medelantal anställda varav kvinnor
Könsfördelning l företagsledningen per 31 december styrelse Ledande befattningshavare
NOT 8
2015
2014
81 18
82 17
MEDELANTALET ANST ÄLLDA OCH FÖRDELNING PA MÄN OCH KVINNOR
Antal personer
Varav män
Antal personer
Varav män
5 7
60% 85%
5 7
60% 85%
LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR Styrelse och VD övriga anställda
-1 610 -30 938
-1 432 -31 492
-32 548
-32 924
stiftelsens VD har tolv månaders uppsägningstid vid uppsägning från företagets sida och avgångsvederlag ska betalas med motsvarande tolv månadslöner från uppsägningstidens slut.
NOT 9
SOCIALA KOSTNADER styrelse och VD varav pensionskostnader övriga anställda varav pensionskostnader
-682
-637
-179
-167 -12 497
-12 310
-2374 _ _ __
-2557 _ _ __
-13179
-12 947
14
NOT10 REVISIONSKOSTNAD
Revision EY Revision KPMG Konsultationer revisionsnära KPMG
2015
o
2014
-88 -46
-60 -80 -34
-134
-174
NOT 11 RÄNTEINTÄKTER
Koncernkonto Övriga ränteintäkter
o
o
333
429
333
429
-19 075 -111
-25 886 -68
-19 186
-25 954
2 899
o
1 932 -5 400
2 899
-3 468
-1 571 47 -1 524
-1 144 -426 -1 570
-3 649
NOT12 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER
Räntekostnader övriga finansiella poster
NOT13 FÖRÄNDRING AV PERIODISERINGSFOND Återföring av periodiseringsfond Arets avsättning
NOT 14 AVSKRIVNING UTÖVER PLAN Ingående avskrivningar, maskiner o inventarier Arets avsättning/upplösning
NOT15 SKATT PA ARETS RESULTAT Arets statliga inkomstskatt Justering av tidigare års inkomstskatt Arets uppskjutna skatt , se not 30
Beräkning av årets skattekostnad Resultat före skatt Ateriöring avskrivningar en! plan Avgår skattemässiga avskrivningar (inkl UER) skattemässig vinst försäljning fastigheter Återföring nedskrivning fastigheter Direktavdrag fastigheter övriga ej avdragsgilla kostnader Underlag för inkomstskatt Arets skattekostnad 22%
o
o o
15 (19)
/':
NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN Belopp i kkr 2015
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Avgår: Anskaffningsvärden på sålda och utrangerade tillgångar
3 574
3 574
-649
o
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 925
3 574
Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Återförs: Ackumulerade avskrivningar på försäljningar och utrangeringar Arets avskrivningar enligt plan
-3 354 649
-3 171
-152
-183
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-2 857
w3 354
68
220
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året Effekt av anpassad redovisningsprincip Aterfäring nedskrivning fastighet Omklassif1cering Avgår: Anskaffningsvärden på sålda, utrangerade och nedskrivna tillgångar
Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Effekt av anpassad redovisningsprincip Aterfäring avskrivning nedskrivning fastighet Återförs: Ackumulerade avskrivningar på försäljningar, utrangeringar och nedskrivning Omklassificering se not eget kapital Arets avskrivningar enligt plan
-499 776
-471 555
-32 054
1 959 494 -28 692
Utgående ackumulerade avskrivningar
-531 830
-499 776
1 126 910
989 096
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året Ornklassificering Avgår: Anskaffningsvärden på sålda tillgångar
35 135 11 963
o o
28 604 3 800 2 743 -12
Utgående bokfört värde mark
47 098
35 135
1 445 886 521 516
1 391 328 521 416
1 967 402
1 912 744
2 791100
2 484 880
Utgående bokfört värde byggnader
o o
o o
o -1 982
NOT18MARK
TAXERINGSVÄR DEN Byggnader Mark
Marknadsvärde enligt extern värdering
16 (19)"-~(.
,,;::-
>·,:;-
NOT 19MARKANLÄGGNINGAR
2015
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året Avgår: Anskaffningsvärden på sålda och utrangerade tillgångar
35 200 19 170
31 090 4 154
o
-44
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
54 370
35 200
Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Återförs: Ackumulerade avskrivningar på försäljningar och utrangeringar Arets avskrivningar enligt plan
-11 376
-9 844
-2 329
-1 565
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-13 705
-11 376
40 665
23 824
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningarunder året Avgår: Anskaffningsvärden på sålda och utrangerade tillgångar
25 140 2 276
22 607 3 477
-3 659
-944
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
23 757
25 140
Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Aterförs: Ackumulerade avskrivningar på försäljningar och utrangeringar Arets avskrivningar enligt plan
-17 925
-16 496
3 470 -2 450
944 -2 373
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-16 905
-17 925
Utgående bokfört värde maskiner och inventarier
6 852
7 215
127 931
88 876
45 904 123 074
-125 638
-41 047
o
Utgående bokfört värde markanläggningar
33
NOT 20 MASKINER OCH INVENTARIER
NOT 21 PAGAENDE NY OCH OMBYGGNATIONER Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningar under året Avgår: Under året överförda anskaffningsvärden
-till byggnader -till markanläggningar
o
Utgående bokfört värde pågående byggnation
91 169
127 931
stiftelsen tillämpar regelverket BFNAR 2012:1 som innebär att utgiften i sin helhet ska fördelas på olika komponenter då de utgör ersättningsinvesteringar.
NOT 22 AKTIER l DOTTERBOLAG Kapital- Rösträtts· andel andel
Namn Uddevallahem Holding AB Uddevallahem Sundberg AB
Säte Uddevalla Uddevalla
100%
100%
Antal andelar
Bokfört värde
50 000
50
Eget kapital 50
Arets resultat
o
17(19)' /~/
:;;
NOT 23 LANGFRISTIGT VÄRDEPAPPERSINNEHAV Husbyggnadsvaror HBV förening anskaffningsvärde, bokfört och nominellt värde
2015
2014
40
40
501
737
103
143
952 1 581 140 936 190 3 400
952 1 187 253 1 023 333
o 34 7 233
628 257 4 633
12 12
4 4
7 830 91 121 98 951
7 830 91 121 98 951
155 244 31 760 187 004
127 401 494 27 349 155 244
786 5 400
786 5 400
NOT 24 LANGFRISTIGA FORDRINGAR Husbyggnadsvaror HBV förening
NOT 25 FÖRRAD Förrådet består till huvudsaklig del av spisar, kylskåp och sanitetsporslin. Värdering har gjorts enligtlägsta värdets princip.
NOT 26 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNAINTÄKTER Förutbetalda tomträtter Förutbetalda försäkringar Förutbetald kabel-TV övriga förutbetalda kostnader Upplupna intäkter HBV Upplupna försäkringsersättningar Upplupen intäkt vidarefakturering av vatten Övriga upplupna intäkter
o
NOT 27 KASSA OCH BANK Kassa
NOT 28 EGET KAPITAL Grundfond Reservfond
Balanserad vinst
o
Rättelse Arets resultat
NOT 29 PERIODISERINGSFOND Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond Periodiseringsfond
2013 2014 vid 2009 års taxering vid 2010 års taxering vid 2011 års taxering
o o
o
1 379 7 565
2 899 1 379 10 464
37 993
36 247
-2 792 35 201
-3 204 33 043
NOT 30 UPPSKJUTEN SKATT Uppskjuten skatteskuld: ·· Skillnad mellan skattemässigt och planenligt restvärde fastigheter Uppskjuten skattefordran - UER-investeringspost
(UER= Underhålls- och energisparåtgärder 1984-1994)
NOT 31 LANGFRISTIGA SKULDER Skulder som förfaller till betalning efter 1 år men senast 5 ar efter balansdagen Skulder som förfaller till betalning senare än 5 år efter balansdagen Checkräkningskredit
o
o
o
o
936 415 936415
Stiftelsens långfristiga upplåning sker genom utnyttjande av en checkkredit 960Mkr (limit 840 Mkr) inom ramen för kommunens koncernkontosystem. Ränta, ränte-och kapitalbindning är en spegelbild av internbankens externa skuldportfölj, amorteringsplan saknas.
NOT 32 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Moms Personalrelaterade kostnader Botöreningen Kurveröd Övriga skulder
897 1 748 1 686 992
1 607 1 528 1 091 663
5 323
4 889
3 340 19 387 5 654
12 244 4 106
28 381
20 809
NOT 33 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDAINTÄKTER
Personalrelaterade kostnader Förutbetalda hyresintäkter övriga interimsskulder
Bengt ljndersson Av konirnunfullmäktige vald revisor 19 (19)
Revisionsberättelse Till styrelsen i Bostadsstiftelsen Uddevallahem, arg. nr 858500-2366
Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision sv ersredovisningen för Bostadsstiftelsen Uddevallahem för ar 2015. styrelsens ansvar för ärsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt arsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för
att upprätta en arsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror pä oegentligheter eller p§ tel.
Revisorns ansvar IViitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen pi:l grundval av
min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Stan· dards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska kr·av samt planerar och utför revisionen tör att uppnä rimlig säkerhet att ersredovisningen inte inneh8ller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika ätgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka ätgärder som ska litföra s. bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i arsredovisningen. vare sig dessa beror pa oegentligheter eller pä fel. Vid denna riskbedömning beaktar· revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamälsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen. liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i ärsredovisningen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av arsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Bostadsstiftelsen Uddevallahem för fH 2015.
styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet.
Revisorns ansvar Mitt ansvar· är att med r·imlig säkerhet uttala mig om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god r·evisionssed i Sverige. Som underlag tör mitt uttalande orn förvaltningen har jag utöver min revision av arsredovisningen granskat väsentliga beslut, at~ gärder och törh<'illanden i stiftelsen för att kunna bedöma om nägo n styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl i ör entledigande. Jag har även granskElt om någon styrelseledamot p.§ annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamälsenliga som grund för mitt uttalande. Uttalande
Enligt min uppiattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen. stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Uttalanden
c·
/
........ ~~·-·
Enligt min uppfattning har arsredovisningen upprättats i enlighet z.::~;..-rned arsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden --;;:.:>'. rättvisande bild av Bostadsstiftelsen Uddevallahems finansiella ,-Göran Johansson ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella ry ..... / Auktoriserad revisor sultat oct1 kassaflöden för aret enligt ilrsredovisningslagen.
Revisionsberättelse Till styrelsen för Bostadsstiftelsen Uddevalla hem, organisationsnummer 858500-2366
Av kommunen utsedda revisorers revisionsberättelse för Bostadsstiftelsen Uddevallahem år 2015
Vi av fullmäktige i Uddevalla kommun utsedda revisorer, har granskat Bostadsstiftelsen Uddevallahems räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning för är 2015. Revisionen av räkenskaperna och årsredovisningen har utförts av auktoriserad revisor. Vi har följt och tagit del av den auktoriserade revisorns anteckningar över revisionen och har ingenting att invända mot dennes granskning och revisionsberättelse. Vi har granskat hur verksamheten förhåller sig tilllag och stadgar, om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt Uddevallahems stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen.
Uddevalla den
'l
;i'lai,J'
j fil(:,
/'
, .... {( (
Maj 61sson Revisor
/
/?zL
!:;;)
1(1)
Tjänsteskrivelse
"\',V4(
~
-('
Kommunledningskontoret
'Il"
2016-03-14
+.o ./If--l'\~~ Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 för stiftelsen Ljungskilahem Sammanfattning
Stiftelsen Ljungskilehem har lämnat årsredovisning och revisionsberättelse for år 2015 for godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Det ekonomiska resultatet 2015 blev l 716 150 kronor. Revisorerna tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfi·ihet. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-14. Årsredovisning och revisionsberättelse for Ljungskilehem 2015. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisning 2015, samt att med hänvisning till revisorernas skrivelse bevilja styrelsens ledamöter och verkställande direktör ansvarsfrihet fOr den tid revisionen omfattar.
(//~( ____
/' ...
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Stiftelsen Ljungskilehem (Uddevallahem)
(
l
•...
._./;-~ v:(~ (/f/l// . , .x \c~·· .7
~Cc Le Annica Åberg Förvaltningssekreterare
D nr
KS 2016/00156
lj U NGSKilEH E~/\ FÖR ETT NÄRMARE BOENDE
STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM
ARSBOKSLUT
2015
Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för stiftelsen Ljungskilehem, organisationsnummer 858500-1285, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2015. Verksamhet stiftelsen har till ändamål att inom Ljungskile, Uddevalla kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslägenheter och därtill hörande kollektiva anordningar. Våra fastigheter Fastighetsbeståndets totala yta uppgick vid årsskiftet till13 100 kvm, fördelat på 180 bostäder samt 20 lokaler. Av den totala ytan utgjorde 97 % bostäder. Merparten av företagets fastigheter återfinns i Ljungskile tätort.
Fastighetsutveckling och investering Vi arbetar med fokus på att ta hand om våra fastigheter på ett så professionellt sätt som möjligt. Utifrån ett kostnadseffektivt perspektiv prioriteras åtgärder som både hus och hyresgäster mår bra av. Under 2015 har 2,7 (2,5) Mkr lagts på underhållsåtgärder i våra fastigheter. Vi har bland annat satsat på våra utemiljöer för att öka tryggheten och trivseln för vara hyresgäster. Under 2016 kommer vi att påbörja stam- och badrumsrenovering av fastigheterna pa Parkvägen 9-11.
Marknad Efterfrågan på bostäder har under 2015 varit stor. Vakansgraden för bostäder ligger på O% (O%). Omflyttningen har en årstakt på 13% (13 %). Hyrorna höjdes Iran 1 januari med 1,15% för lägenheter med varmhyra och med 0,95% för lägenheter med kallhyra. Garage, p-platser och lokaler höjs med 1Okr. l förhandlingarna om 2016 års hyror har parterna inte nått en överenskommelse om en hyreshöjning för bostäder, lokaler och p-platser.
Medarbetare stiftelsen Ljungskilehem 11ar tre anställda under året varav en är säsongsanställd fastighetsskötare med fokus pa den yttre skötseln under perioden april till september. Från arsskiftet 2012 har det med Bostadsstiftelsen Uddevallahem (858500-2366) ingåtts ett avtal om att ombesörja all administrativ förvaltning.
Kund Vårt främsta mål är att våra hyresgäster ska trivas med sitt boende hos oss. Även om vi inte alltid kan tillgodose alla individuella behov arbetar vi ständigt med att bli bättre på vår service. Finansiering Det egna kapitalet uppgick vid arsskiftet till14,2 Mkr. soliditeten är 22% (20 %). Den genomsnittliga låneräntan pa checkräkningskrediten uppgick till 1,81 % (2,83 %). Stiftelsen har sedan 2009 hela sin upplåning genom Uddevalla kommuns intern bank.
1 (15)
Risk och känslighetsanalys • Hyresintäkter (bostäder och lokaler) och uthyrningsgrad Bostadshyrorna ar förllållandevis sakra och förutsagbara. Av Ljungskilahems hyresiniakter kommer 94 %från bostad er och 6 % från lokalhyror, p-platser och garage. • Driftkostnader De laxebundna kostnaderna hanför sig huvudsakligen till varme, el, vatten och sophamtning. Dessa kostnader uppgår till 46 % av de totala driftkostnaderna. Förandring i dessa taxor hpr darför en stor inverkan pa resultatet. Av dessa utgör fjarrvarmekostnaden den största. stiftelsen arbetar konsekvent för att minska anvandningen av fjärrvärme samt elförbrukning. Vadrets sasongsvariationer har en relativt stor påverkan på kostnaderna. • Finansnetto och räntarisker Ett fastighetsföretags största enskilda kostnad ar rantekostnaden. Ljungskilahems verksamhet pilverkas av förandringar i kassaflöden, fastigheternas varde och övriga risker. stiftelsen arbetar aktivt med att minimera dessa risker genom förebyggande arbete. stiftelsens upplåning och placering av likvida medel sker genom kommunens internban k. Den finansiella verksamheten i Uddevalla kommunkoncern utgår från kommunfullmakliges fastställda Finanspolicy för Uddevalla kommunkoncern. Kommunstyrelsen fastställer inom ramen för finanspolicyn årsvis riskbegransningar för internbanken samt tak för utlåning till koncernföretagen. Kommunstyrelsen beslutar exempelvis om tillåtna kapital- och rantabindningstider och vilka finansiella instrument som internbanken får använda. Internbankens verksamhet och positioner återrapporteras månatligen i en finansrapport som ligger på kommunens hemsida. All utlåning från internbanken sker via koncernkontosystemet, där stiftelsen betalar en ranta som motsvarar genomsnittet av internbankens upplåningskostnad jämte en individuell marginal. Målet med kommunkoncernens finansverksamhet ar att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansnetto med beaktande av risk och med en god intern kontroll.
Övriga risker För att kunna investera och utveckla fastigheterna och verksamheten ar tillgången på kapital av största vikt. stiftelsen har genom att finansiera sig genom kommunens internbank säkerstalit tillgången pa kapital. stiftelsens kreditrisker avser främst hyresfordringar. För denna typ av fordringar är kreditrisken begransad da samtliga hyror ska betalas i förskott. Genom modellen med att lana via kommunens internbank har stiftelsen ocksa begransat likviditetsrisken. Inom faststalid kreditlimit finns alltid likvida medel att tillgå.
En stabil grund Stiftelsens ekonomiska utveckling framöver bedöms som stabil och uthyrningsgraden förutspas vara fortsatt god. Ljungskilehem står bra rustat inför kommande ar och kan konstatera att syftet med stiftelsens verksamhet och andamål enligt stadgarna är väl uppfyllt.
2 (15)
Flersårsöversikt
2015
2014
2013
2012
2011
Nettoomsättning
12 413
12 010
11 562
11 266
11 008
Resultat efter finansiella poster
1 871
1 346
1 934
228
310
Balansomslutning
63 315
63 665
48 421
49 487
50 882
22 %
20%
25%
21%
20%
(belopp i Tkr)
soliditet, %
Vinstdisposition styrelsen har beslutat att årets vinst på 1 716 150 kronor jämte balanserade vinstmedel om 8 293 455 kronor skall överföras i ny räkning.
Resultatet av stiftelsens verksamhet samt stiftelsens ekonomiska ställning framgår av följande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys. l övrigt hänvisas till särskilda noter och kommentarer.
3 (15)
STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM RESUL TATRÄKNING för år 2015 Belopp i kr 2015
2014
12412977 27 844
12010043 6 027
12 440 821
12 016 070
-4 509 -2 657 -215 -1 909
910 950 925 544
-4 849 727 -2 516 863 -213 819 -1 527 897
-9 293 329
-9 108 306
3 147 492
2 907 764
6
-257 393
-154 887
RÖRELSERESULTAT
7-9
2 890 099
2 752 877
FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter Räntekostnader och liknande resultatposter
10
8 116 -1 026 809
2 405 -1 409 388
-1 018 693
-1 406 983
1 871 406
1 345 894
NOT NETTOOMSÄTTNING Hyresintäkter övriga förvaltningsintäkter
FÖRVALTNINGSKOSTNADER Driftskostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar och nedskrivningar
1 2
3 4 5
BRUTTORESULTAT CENTRALA ADMINISTRATIONSKOSTNADER
RESUL TAT EFTER FINANSIELLA POSTER BOKSLUTSDISPOSITIONER Förändring av periodiseringsfond Avskrivningar utöver plan
11 12
RESULTAT FÖRE SKATT Skatt pa årets resultat
ARETS RESULTAT
13
o o
215 668 329 646
1 871 406
1 891 208
-155 256
-961 612
1 716 150
929 596
4 (15)
STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM BALANSRÄKNING för år 2015 Belopp i kr TILLGÄNGAR ANLÄGGNINGSTILLGANGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGsTILLGÄNGAR Byggnader Mark Markanlaggningar Maskiner och inventarier Pågående ny- och ombyggnationer
OMSÄTTNINGSTILLGANGAR KORTFRISTIGA FORDRINGAR Hyresfordringar skattefordran övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
KASSA OCH BANK SUMMA OMSÄ TTNINGSTILLGANGAR
SUMMA TILLGÄNGAR
o
5 (15)
STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM BALANSRÄKNING för år 2015 Belopp i kr EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL
NOT
2015
2014
763 800 2 093 285
763 800 2 093 285
2 857 085
2 857 085
1 351 986 8 293 455 1 716 150
1 351 986 7 363 859 929 596
11 361 591
9 645 441
14218676
12 502 526
21
BUNDET EGET KAPITAL Grundfond Reservfond
FRITT EGET KAPITAL Dispositionsfond Balanserat resultat Arets resultat
SUMMA EGET KAPITAL
AVSÄTTNINGAR Pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatt
22 23
203 084 1 126 005
327 482 970 749
LANGFRISTIGA SKULDER Skuld till Uddevalla Kommun
24
44 724 386
47 799 988
KORTFRISTIGA SKULDER Förskottsbetalda hyror Leverantörsskulder Skatteskulder övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
891 854 1 397 601
o 106 491 646 915
653 797 124 97 391
684 159 732 512 645
3 042 861
2 064 732
63315012
63 665 477
STÄLLDA SÄKERHETER För skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Fastighetsinteckningar i eget förvar 4 412 tkr (4 412 tkr) Kapitalförsäkring ANSVARSFÖRBINDELSER Garantiförbindelse Fastiga
o
o
327 482
327 482
19 517
9 984
6 (15)
Kassaflödesanalys Belopp i kr Den löpande verksam hete n Resultat efter finansiella poster Avskrivningar/Nedskrivningar Realisationsresultat anläggningstillgångar Övrigt (avsättningar till pensioner)
2015-01-01 2015-12-31
2014-01-01 2014-12-31
1 871 403 1 909 544
1 345 895 1 527 897 9 337
3 780 947
2 883 129
Betald skatt l återbetald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
-256 924
-153 220
3 524 023
2 729 909
Kassaflöde frän förändringar i rörelsekapital Ökning(-}/Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning{+)/MinskningH av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
-66 336 1102 861 4 560 548
-76 242 105117 2 758 784
-1 462 475
-16 800 744
Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amortering av lånesku!der Kassaflöde från finansieringsverksamheten
94 814 -22 470 -1 484 945
-16 705 930
13 947 146
Arets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut
Under året har 8 116 (2 405) erhållits i kassapåverkande räntor och 1 026 809 (1 409 388) har nettoutbetalats.
7 (15)
Bokslutskommentarer Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Arsredovisningen för 2015 har upprättats med tillämpning av det nya regelverket BFNAR 2012:1 och och jämförelsetalen har räknats om. Branschanpassning har skett efter SABO·.s rekommendationer. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhallits eller kommer att erhållas, och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Hyresintäkter för lokaler redovisas i den period de anses tillhöra. Kvartalshyror periodiseras och bokförs per månad.
Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Byggnader övergången till komponentavskrivning har lett till att avskrivningar enligt plan på byggnader baseras pa ursprungliga anskaffningsvärden och ackumulerade avskrivningar fördelats pa komponent. Individuell bedömning av komponentens aterstående ekonomiska livslängd har bestämt avskrivningstakten på byggnaden. l resultaträkningen belastas rörelseresultatet med avskrivningar enligt plan. Avskrivning sker linjärt över komponentens beräknade nyttjandeperiod. Stiftelsen har valt att dela in byggnader i olika komponenter. Avskrivningen av komponenter baseras på teknisk livslängd och varierar därför. Komponenter stomme Tak Stam/Bad/Kök Fönster/dörrar/lås Fasad trä, puts, plåt Fasad tegel/betong Elledning Ventilation Värme övrigt
Livslängd år 100
30 50
35 40 80 50 25
60 30
När en komponent i en anläggn'~ngstillgang byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras med ny avskrivningsplan. Materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier skrivs av på 5 år. Fastighetsvärdering Arligen genomförs en individuell värdering av samtliga fastigheter som utförs av ett oberoende externt värderingsbolag. Värderingen baseras pa en kassaflödesanalys med marknadsanpassade direktavkastningskrav. Se vidare not 15
8 (15)
Nedskrivning fastigheter När en fastighets marknadsvärde understiger det bokförda värdet skall nedskrivning ske. Vid bedömning av om en investering skall ske i nyproduktion av en fastighet eller ej, genomförs en beräkning av fastighets lönsamhet i en s k nuvärdeskalkyL Enligt Lagen om allmännyttiga bostadsbolag måste alla investeringar göras efter s k affärsmässiga principer. Detta innebär att investeringar skall bli lönsamma på lång sikt Ljungskilahem har som målsättning att arbeta på motsvarande sätt Ljungskilahem har beslutat att det är rimligt att kalkylen vid en nyproduktion skall visa att fastigheten är lönsam efter sju år. Med detta som bakgrund ska en oberoende fysisk värdering av fastigheten göras åtta år efter inflyttning för att bedöma om ett nedskrivningsbehov finns. Nedskrivning görs efter denna prövning med erforderligt belopp. Tidigare nedskrivningar skall prövas vid varje bokslut. Om behov finns återförs tidigare gjorda nedskrivningar. Inkomstskatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen utom da underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhallas avseende aktuellt år. Hit hör även att bolaget tillämpar justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Effekterna redovisas i not 15 och not 29.
Lånekostnader Redovisas som kostnader i den period det avser. Fordringar Hyres- och kundfordringar har, efter individuell prövning, tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta. Medelantalet anställda Beräknat som genomsnittet av antalet heltidsanställda och deltidsanställda omräknat till heltid vid årets början och slut. Arvoden Arvoden till styrelse och förtroendevalda revisorer utgår enligt kommunala bestämmelser.
ÖVRIGA FÖRVALTNINGSINTÄKTER Ersättning frän hyresgäster Krav- och inkassoersättning Atervunna fordringar Andra intäkter
NOT 3
0,0 0,0 0,1 0,0
2015
DRIFTSKOSTNADER Reparationer och verkstad Fastighetsskötsel Fjärrvärme övrig förbrukning Fastighetsel Vatten Sophantering Lokal administration Hyresgästmedel Kabel-TV Försäkringskostnader lndrivningskostnader övriga driftskostnader
AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN PER FUNKTION Funktioner l Tillgångsslag
Centrala administrationskostnader
Förvaltningskostnader 2015
2014
Byggnader Markanläggningar
-1 771 704 -16 088
-1 415 559
Fordon Maskiner och verktyg Byggnadsinventarier
-43 -28 -50 -1 909
-34 -27 -50 -1 527
2015
2014
Totalt
2015
2014
Materiella a nläggn i ngsti Il gå ng ar
NOT6
512 176 064 544
o o
o
-1 771 704 -16 088
-1 415 559
o 992 284 062 897
o o o o
o o o o
-43 -28 -50 -1 909
-34 -27 -50 -1 527
512 176 064 544
o 992 284 062 897
CENTRALA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Till central administration hänförs kostnader för övergripande funktioner såsom styrelse, revisorer, företagsledning, uthyrningsavdelning, ekonomi- och dataavdelning, central förvaltningsavdelning samt kostnader för marknadsföring. Inga avskrivningar på inventarier som nyttjas inom den centrala administrationen tillkommer då dessa tjänster köps av den närstäende Bostadsstiftelsen Uddevallahem. Se not 5. Kostnader för löpande administrativa uppgifter och som riktar sig till hyresgästerna, redovisas som lokal administration under driftskostnader.
2015 NOT 7
2014
MEOELANTALET ANSTÄLLDA OCH FÖRDELNING PA MÄN OCH KVINNOR
3
Medelantal anställda varav kvinnor
Könsfördelning i företagsledningen per 31 december styrelse Ledande befattningshavare
Antal
personer
5
3
o
o
Varav män
Antal personer
Varav män
40%
5
40% 100%
100%
11 (15)
NOT 8
2015
2014
-146 093 -881 599
-105 341 -886 443
-1 027 692
-991 784
LÖNER OCH ERSÄ TTNINGAR styrelse och VD Övriga anställda
stiftelsens VD har tolv månaders uppsägningstid vid uppsägning från företagets sida och avgångsvederlag ska NOT 9
SOCIALA KOSTNADER styrelse och VD
varav pensionskostnader
o
Övriga anställda varav pensionskostnader
-33 617
-45 902
o
-338 142
-33 098 -310080
-5 771 -384 044
-343 178
-1 021 296 -5 513
-1 404 222 -5 166
-1 026 809
-1 409 388
NOT10 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Räntekostnader Övriga finansiella poster
Beräkning av årets skattekostnad Resultat före skatt Avgår skattemässiga avskrivningar Tillkommer planenliga avskrivningar Direktavdrag fastigheter övriga ej avdragsgilla kostnader Underskottsavdrag Underlag för inkomstskatt
Arets skattekostnad 22%
1113401 -1 691 025 1 787 792
o 3 709 -2 495 642 -1 281 765
o
1 891 -1 444 1 415 -4 370 13
208 769 557 965 389
o -2 495 580
o
12 (15)
NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN Belopp i kr 2015
2014
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året
88101110
o
71 193 728 16 907 382
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
88101110
88101110
Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Arets avskrivningar enligt plan
-32 692 431 -1 771 704
-31 276 874 -1 415 557
Utgående ackumulerade avskrivningar
-34 464 135
-32 692 431
53 636 975
55 408 679
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyanskaffningarunder året
7 148 000
7 148 000
Utgående bokfört värde mark
7 148 000
7148000
59 148 000 20 298 000
59 148 000 20 298 000
79 446 000
79 446 000
137 400 000
129 400 000
o
NOT 14 BYGGNADER
Utgående bokfört värde byggnader
NOT15MARK
o
TAXERINGSVÄRDEN Byggnader Mark
Marknadsvärde enligt ex1ern värdering
NOT 16 MARKANLÄGGNINGAR Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året
656 774
o o
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
656 774
o
Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan Arets avskrivningar enligt plan ·
-16 088
o o
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-16 088
o
Utgående bokfört värde markanläggningar
640 686
o
o
13 (15)
NOT 17 MASKINER OCH INVENTARIER Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året Avgår: Anskaffningsvärden på sålda och utrangerade tillgångar
1 072 438
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ateriörs: Ackumulerade avskrivningar på
o
880 443 211 995
o
-20 000
1 072 438
1 072 438
-410 805
-309 128
o
försäljningar och utrangeringar Arets avskrivningar enligt plan
-121 752
10 663 -112340
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan
-532 557
-410805
Utgående bokfört värde maskiner och inventarier
539 881
661 633
2015
2014
NOT 18 PÅGÅENDE NY OCH OMBYGGNATIONER
Ingående ackumulerade anskaffningsvärden Nyenskaffningar under året Avgår: Under året överförda anskaffningsvärden -till byggnader
NOT 20 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Husbyggnadsvaror HBV förening Sparande i kapitalförsäkring
Kapitalförsäkringen har pantsatts till pensionsberättigad enligt avtal om direktpension.
NOT 21 EGET KAPITAL Grundfond Reservfond
Dispositionsfond Balanserad vinst Arets resultat
\I 1~.......-·
( -;:;_,
'1l
7 830 91 121 98 951
7 830 91 121 98 951
1 351 986 8 293 455 1716150 11 361 591
1 351 986 7 363 859 929 596 g 645 441
14 (15)
NOT 22 PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Avsättning för pensiosåtagande enligt avtal om direktpension Avsättning för särskild löneskatt pensionsavsättning
ställda säkerheter för pensionsförpliktleser Kapitalförsäkring
163 435 203 084
263 546 63 936 327 482
203 084
327 482
39 649
Avtalet om direktpension avser tidigare anställd verkställande direktör. Pensionsbeloppet är knutet till den av stiftelsen tecknade kapitalförsäkringen, se not Andra långfristiga fordringar. 2015
2014
1126 005 1 126 005
----;;9.70 749 970 749
NOT 23 UPPSKJUTEN SKATT Uppskjuten skatteskuld: - Skillnad mellan skattemässigt och planenligt restvärde fastigheter
NOT 24 LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder som förfaller till betalning efter 1 är men senast 5 år efter balansdagen
o
o
o
o
44 724 386
47 799 988 47 799 988
Skulder sorn förtaller till betalning senare än 5 år efter balansdagen Checkräkningskredit
44 724 386 Stiftelsens långfristiga upplåning sker genom utnyttjande av en checkkredit 53 Mkr (53 Mkr) inom ramen för kommunens koncernkontosystem. Ränta, ränte~ och kapitalbindning är en spegelbild av internbankens externa skuldportfölj, amorteringsplan saknas.
Uddevalla den
Paula Berger Ordförande
Thömas Aebeloe Vice ordförande
Sk€ir
VD
Kerstin Wallsby
Min revrslo~'berättelse-h$,~ avgivits den
2016
(:,~.-y;~_of:!.:~-~-";~::~.~-~-~- --~
_J3öfirY Johansson /~ Auktoriserad Revisor
Vår revisionsberättelse har avgivits den
<)~. jli,~j
c!_ ;:/,_,;: :-
'!
Maj Olsson Av kommunfullmäktige vald revisor
.. , i l /
2016
)
\ ;,:· -'-- ''/ _/'//-
!?~ngt An~er$son
A,.V kommunfullmäktige vald revisor
15 (15)
Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Ljungskilehem, org. nr 858500-1285
Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av ärsredovisningen för Stiftelsen Ljungskilehem för .§r 2015. Styre!sens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt ärsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en arsredovisning som inte innehilller väsentliga felaktigheter, vsre sig dessa beror pä oegentligheter· eller pä fel.
Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utiört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag fölier· yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimligsåkerhet att årsredovisningen inte innehåller våsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika §tgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras. bland annat genom att bedöma riskerna i·ör väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligileter eller pä fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar arsredovisningen för att ge en r·ättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamälsenliga med hänsyn till omständigheterna. men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändam.91senligheten i de redovisningsprinciper som 1·18r använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen. liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsr-edovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning f·ör Stiftelsen Ljungskilehem för år 2015.
Styrefsens ansvar Det är styrelsen som har· ansvaret för· förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet
Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förvaltningen p8 grundval av min revision Jag hen utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om förvaltningen har· jag utöver min revision av arsredovisningen granskat väsentliga beslut. åtoärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om näQon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Jag har även granskat om någon styrelseledamot pä annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen. stiftelseförordnandet eller ärsredovisningslagen. Jao anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamälsenliga som grund för rnitt uttalande.
Uttalande Enligt min uppfattning har· styrelseledamöterna 1nte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Göteborg 20 16· 03-09
Uttalanden Enligt min uppfattning har ärsredovisningen upprättats i enlighet __ .....-· med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden ~"'~'·;:;:......··"' rättvisande bild av Stiftelsen Ljungskilehems finansiella ställning §s:errJohansson per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och __ ./Auktorrserad rev1sor kassaflöden för aret enligt ärsredovisningslagen. ..
2
Revisionsberättelse Till styrelsen för Stiftelsen ljungskilehem, org.-nr 858500-1285 Till Uddevalla kommun fullmäktige för kännedom
Av kommunen utsedda revisorers revisionsberättelse för stiftelsen ljungskilehem år 2015
Vi av fullmäktige., Uddevalla kommun utsedda revisorer, har granskat Stiftelsen Ljungskilehems räkenskaper, årsredovisning och styrelsens förvaltning för år 2015. Revisionen av räkenskaperna och årsredovisningen har utförts av auktoriserad revisor. Vi har följt och tagit del av den auktoriserade revisorns anteckningar över revisionen och har ingenting att invända mot dennes granskning och revisionsberättelse.
Vi har granskat hur verksamheten förhåller sig tilllag och stadgar, om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning. Vi bedömer sammantaget att styrelsen har utfört sitt uppdrag enligt Stiftelsen Ljungkilehems stadgar, att verksamheten har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt att den interna kontrollen har varit tillräcklig. Vi bedömer att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen.
Bokslut för donationsfonder år 2015 Sammanfattning
Kommunledningskontorets förslag till bokslut för donationsfonderna år 2015. Donationsfondernas tillgångar per 2015-12-31 uppgick till 3 215 612 kr (3 652 l 04 kr). Minskningen av tillgångarna består i att 406 030 kr har utdelats och att fonderna därutöver har haft kostnader på 30 O16 kr.
Donationsfondernas årsbokslut är upprättade i enligt stiftelselagen och utdelning ur fonderna och avsättning till fondkapitalet har i övrigt skett i enlighet med gällande stadgar och redovisningsmetodik. Beslutsunderlag
Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att fastställa bokslut per 2015-12-31 för donationsfonderna enligt upprättat förslag. Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen beslutade i december 2012 att kommunledningskontoret skulle ansöka om permutation av flertalet av de donationsfonder som står under kommunstyrelsens förvaltning. Kammarkollegiet biföll under 2013 kommunens ansökan avseende. Av de 25 donationsfonderna som är upptagna i specifikationen återstår utdelningsbara medel i tolv stycken.
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Samfond nr 2 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiHelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiHelser. Jag har granskat Samfond nr 2s räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bediimer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagen . .Jag bedömer att fiir'Valtaren har sMtt stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
AU hallas tillgänglig för envar 'rill fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Samfond nr 3 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftelser. Jag har granskat Samfond nr 3s räkenskaper, årsbokslut och förvaltning for år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om forvaltaren sköter stiftelsemas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för au ge rimlig grund för bedömning och prövning. Jag bedlimer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagen . .Jag bedömer att fOrvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
J'~
Rl1e
Ingcla Åkesson Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Samfond nr 4 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiJiclscr. Jag har granskat Samfond nr 4s räkenskaper, årsbokslut och förvaltning Hir år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsemas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund f
,Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är •·ättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagen . .Jag bedömer att forvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 20 J6-03-07
~v- J1fo Rttu~wolf\ lngela Åkesson Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Samfond nr 5 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade clonationsstiftelser. Jag har granskal Samfond m· Ss räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 20 l 5. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiHelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utfihts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsboksintet är upprättad enligt stiftelsclagen. Jag bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
~"' DV- -f\ W 'P oVI lngcla Åkesson Kommunrevisor
All hällas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Samfond nr 7 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelals uppdraget alt granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationssli ficlscr. Jag har granskat Samfem d nr 7s räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är riittvisande, om Hirvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utWrts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfaHning som behövs for all ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att r·äkenskapcrna i allt väsentligt är rättvisande och att år·sbokslutet är upprättad enligt stiftelscia gen. Jag bedömer att fiirvaltarcn har skött s1iftclscn i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Att hållas tillgänglig för envar Till tullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 1 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av tullmäktige tilldelats uppdraget a!! granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftelser. Jag har granskat Särfond nr l s räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om forvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs tl.ir att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är uppriittad enligt stiftelsclagen. Jag bedömer att fOrvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
ff' ~~v~ h1gela Åkesson Kommunrevisor
111 '-J0
Alt hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 2 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftelser. Jag har granskal Särfond nr 2s räkenskaper, årsbokslut och Hirvaltning Hi r år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rällvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har Ltlförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omf[ltlning som behövs for att ge rimlig grund fOr bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är riittvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelsclagen . .Jag bedömer att fOrvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
}
c\{/[,v
R(,[e S>OVI
lngela Åkesson Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig mr envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 3 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget atl granska stiftelser som kommunen Hirvaltar, även kallade clonationssliflelser. Jag har granskat Särfond nr 3s räkenskaper, årsbokslut och förvaltning mr är 2015. Jag bar granskat om räkenskapcma är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsemas i enlighel med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning .
.Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagcn. Jag bedömer att förvaltaren bar sMtt stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den in tema kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
O't) vlr-
~ lt Q){) uV\
Ingela Åkesson Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig Hir envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 4 år 2015, av kom m une n förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdragel att granska stiHelscr som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftelser. Jag har granskat Särfond m 4s räkenskaper, årsbokslut och förvalmin g mr är 2015. Jag har granskal om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utföris enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den imiktning och omfattning som behövs för att. ge rimlig grund llir bedömning och prövning .
.Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är r·ättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftclsclagcn . .Jag bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
~~ 1lue'tlo~" Inge! a Åkesson K ommumevisor
Att hållas tillgänglig for envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 5 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget ati granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstif\elser. Jag har granskat Särfond nr Ss räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den in tema kontrollen 1ir tillräcklig. Granskningen har utföris enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs mr att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt viisentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagcn. Jag bedlimer att förvaltaren har skiitt stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommumevisor
Att hållas tillgänglig ior envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 6 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftclscr. Jag har granskat SärHmd nr 6s räkenskaper, årsbokslut och lorvalU1ing for år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighetmed dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning .
.Jag bedömer att t•äkcnskapema i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stil'telselagen . .Jag bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
ö\)\~ u {;\ ~l
AH hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Särfond nr 7 år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget alt granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiflclser. Jag har granskat Särfond nr 7s räkenskaper, ärsbokslut och förvaltning fOr är 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rältvisande, om flirvaltaren sköter stiilelsemas i enlighet med dess stadgar och om den intema kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utiOrts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning .
.Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftclselagcn . .Jag bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
~lA6{/iA RuenDV) ~1gel a Åkesson
Kommumevisor
Att hållas tillgänglig f
Revisionsberättelse för A. W Rydholms allmänna fond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget all granska stiftelser som kommunen forval tar, även kallade donationsstiftelscr. Jag har granskat A. W Rydholms allmänna fonds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighel med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillriicklig. Granskningen har uWirts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs for all ge rimlig grund flir bedömning och prövning .
.Jag bedömer att riikenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagen. Jag bedömer att f'drvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Stiftelsen Emil Sahlgrens minnesfond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftelscr. Jag har granskat Stiftelsen Emil Sahlgrcns minnesfonds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelsclagen. Jag bediimer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tilkäcklig.
Uddevalla 2016-03-07
~,_ kV'- Ru e" oV\ lngela Åkesson K om m unrcvisor
Att hållas tillgänglig för envar Till htllmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Gustaf Stiernstams donation år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer hm- av fullmäktige tilldelats uppdragel att granska stiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstift.clser. Jag har granskat Gustaf Stiemstams donations räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskal om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utHirts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs for all ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer aU t•äkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsboksintet är upprättad enligt stiftelselagen . .Jag betiiimer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Albert och Maria Bergströms stiftelse år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen Wrvaltar, även kallade donationsstiftelser. Jag har granskat Albert och Maria Bergströms Stiftclscs räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvallaren sköter stiftelsernas i enlighelmed dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utiorts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för alt ge rimlig grund for bedömning och prövning, Jag bedömer' att r'äkenskapema i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftclselagen, .Jag bedlimer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har· varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
)~~ ~~
Åkesson
Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Grundskolans samfond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen förva11ar, även kallade donationsstiftelscr. Jag har granskat Grundskolans samfonds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskut om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning . .Jag bedömer att räkenskaperna i allt viisentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftclselagen. Jag bedömer att för·valtaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
Att hallas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Gymnasieskolans samfond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av lullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen t(irvaltar, även kallade donationsstiftelser. .lag har granskat Gymnasieskolans sami(mds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den imiktning och omfattning som behövs for att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att o'irsbokslutet är upprättad enligt stiftclsclagen. Jag bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den in tema kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Realskolans stipendiefond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granskastiftelser som kommunen förvaltar, även kallade donationsstiftclser. Jag har granskat Realskolans stipendiefonds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 20 !5. Jag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utfcirts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning . .Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt iir rättvisande och att årsbokslutet är upprättnd enligt stiftelsclagen . .Jng bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
jv ~A ~lA.e'i'JO"\ lngela Åkesson Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Flickskolans donationsfond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdragel att granska stiftelser som kommunen förvaltar. även kallade clonationsstiftelser.
Jag har granskat Flickskolans donationsfonds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskaperna är räl! visande, om förvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utfö1ts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiflelselagen. Jag bedlimer att fiirvaltaren har skiitt stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Uddevalla 20 J 6-03-07
~r ~\,cec;nöV\ j{1gela Åkesson Kommunrevisor
AH hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Hugo Forsbergs Minnesfond år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget att granska stiftelser som kommunen JOrvaltar, även kallade donationsstiftclscr. Jag har granskat Hugo Porsbergs Minnesfonds räkenskaper, årsbokslut och förvaltning för år 2015. Jag har granskat om räkenskapemu är räHvisande, om Hirvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs fOr att ge rimlig grund för bedömning och prövning.
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelselagen. Jag bedömer att förvaltaren har skött stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillriicklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för Musikskolefonden år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fhllmäktige tilldelats uppdraget att granska stilleJser som kommunen förvaltar, även kallade donalionsstiftelser. Jag har granskat Musikskalefondens räkenskaper, årsbokslut och t
Jag bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftelsclagen . .Jag bedömer att fiirvaltaren har skött sfiftclscn i enlighet med dess stadga och att den interna lwntrollcn har varit tillräcklig.
Uddevalla 2016-03-07
Kommunrevisor
Att hållas tillgänglig för envar Till fullmäktige Uddevalla kommun
Revisionsberättelse för B G Erikssons dödsbo år 2015, av kommunen förvaltad stiftelse Kommunens revisorer har av fullmäktige tilldelats uppdraget all granska stiftelser som kommunen forvaltar, även kallade donationsstiftelser. Jag har granskat B Erikssons dödsbos räkenskaper, årsbokslut och förvaltning Jo r år 2015 . .lag har granskat om räkenskaperna är rättvisande, om ilirvaltaren sköter stiftelsernas i enlighet med dess stadgar och om den interna kontrollen är tillräcklig. Granskningen har utförts enligt god revisionssed i kommunal verksamhet, med den inriktning och omfattning som behövs fOr att ge rimlig grund for bedömning och prövning.
Jag bcdömct· att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att årsbokslutet är upprättad enligt stiftclselagen. Jag bedömer att föi'Valtaren har skiitt stiftelsen i enlighet med dess stadga och att den interna kontrollen har varit tillräcklig.
Granskning av sammanslagning av nämnder, revisionsrapport Sammanfattning
EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av sammanslagningen av tekniska nämnden och miljö-och stads byggnadsnämnden. Syftet med granskningen är att pröva om nya strukturer skapats som stödjer verksamheterna, utan att det inneburit en förändring av service till medborgarna.
Den sammanfattande bedömningen av granskningen är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen av de tidigare nämnderna på ett ändamålsenligt sätt. Centrala risker med sammanslagningen har beaktats och i stort finns en plan för att hantera dessa. Kommunens revisorer lämnar dock två rekommendationer som gäller kommunstyrelsen:
l. Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen rekommenderas att beakta att anal ysera de utmaningar som lyfts i granskningen avseende gränsdragning mellan samhällsbyggnadsnämnd och kommunstyrelsens utskott. 2. Kommunstyrelsen rekommenderas tillse att reglementet för styrelse och nämnder uppdateras till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Detta i syfte att tydliggöra vilken avdelning kommunstyrelsens jävsutskott ska biträdas av. Revisionsrapporten har behandlats av kommunstyrelsens jävsutskott 2016-04-06. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-07. Revisionsrapport Granskning av sammanslagning av nämnder, februari 2016. Följebrev till granskningsrapport 2016-03-04. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att vid nästkommande revidering av reglementet påkalla anpassning utifrån gällande förvaltningsorganisation, att inför framtagande av internkontrollplan 2017 ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en risk-och konsekvensbedömning avseende gränsdragningen mellan samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens utskott.
Dnr KS 2016/00168
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-04-07
att notera att jävsutskottet planerar att genomföra utbildning för dess ledamöter, samt att samtal förs med samhällsbyggnadsförvaltningen om utvecklad ärendehantering.
att ovan, tillsammans med kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-07, ska utgöra kommunstyrelsens svar till revisorerna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
att godkänna kommunstyrelsens svar till revisorerna. Ärendebeskrivning
EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av
sammanslagningen av tekniska nämnden och miljö-och stadsbyggnadsnämnden. Syftet med granskningen är att pröva om nya strukturer skapats som stödjer verksamheterna, utan att det inneburit en förändring av service till medborgarna. Den sammanfattande bedömningen av granskningen är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen av de tidigare nämnderna på ett ändamålsenligt sätt. Centrala risker med sammanslagningen har beaktats och i stort finns en plan för att hantera dessa. Kommunens revisorer lämnar dock två rekommendationer som gäller kommunstyrelsen: l. Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen rekommenderas att beakta att analysera de utmaningar som lyfts i granskningen avseende gränsdragning mellan samhällsbyggnadsnämnd och kommunstyrelsens utskott. 2. Kommunstyrelsen rekommenderas tillse att reglementet för styrelse och nämnder uppdateras till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Detta i syfte att tydliggöra vilken avdelning kommunstyrelsens jävsutskott ska biträdas av. Revisionsrapporten har behandlats som informationspunkt i jävsutskottet 2016-04-06. Rekommendation 1, gränsdragning mellan samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen
I revisionsrapporten noteras att i den enkät som besvarades av nämndens ledamöter och ersättare och utskottets ledamöter framkom att några respondenter utryckt att det finns utmaningar kopplat till utskottets roll samt gränsdragning mellan kommunstyrelsens utskott och samhällsbyggnadsnämnden. (Någon närmare beskrivning av vad dessa utmaningar innebär eller illustrerande exempel finns ej i rapporten.)
2(4) Dnr KS 2016/00168
Tjänsteskrivelse
3(4)
Kommunledningskontoret
2016-04-07
Revisorerna gör bedömningen att, mot bakgrund av tidigare beskrivning av risker för jäv, bör både samhällsbyggnadsnämnd och kommunstyrelsen beakta och analysera detta. Jävsutskottet behandlade revisionsrapporten 2016-04-06 (informationspunkt). Vid detta tillfälle framkom bl.a. följande: Revisorernas granskning utfördes vid en tidpunkt då den nya nämndorganisationen nyligen trätt i kraft. Sedan dess bedömer utskottet att man till större grad funnit sina arbetsformer och sin roll. Utskottets ledamöter deltog vid mandatperiodens början i utbildning tillsammans med samhälls byggnadsnämnden. Sedan dess har inga utbildningsinsatser gjorts. Utskottet planerar därför att hålla en uppföljande utbildning. Denna ska omfatta bl. a. Plan- och bygglag, ärendehantering, mandat och gränsdragningsfrågor. Utskottet har under sin mandatperiod hittills noterat förbättringsområden i ärendehanteringen, bl.a. i hur ärenden tillställs utskottet och kvaliteten i beslutsunderlagen. Brister i underlagen har vid något eller några tillfållen föranlett återremittering. Vid mer komplicerade ärenden finns föredragande tjänsteman på plats, vilket upplevs som positivt. Kommunledningskontoret för samtal med samhällsbyggnadsförvaltningen om ärendehanteringen som också uppmärksammat frågan och vidtagit, och planerat åtgärder. Ett sätt att ytterligare belysa gränsdragnings- och ärendehanteringsfrågor är att göra detta i samband med risk och konsekvensanalys inför internkontrollplan 2017. Detta kan förslagsvis göras i samverkan med samhällsbyggnadsförva!tningen. Därefter kan avgöras om frågan bedöms relevant att föra in i kontrollplanen eller följas på annat sätt. Rekommendation 2, uppdatering av reglemente med anledning av ny förvattningsorganisation
Den paragraf i reglementet som revisorerna hänvisar till är§ 14, Förvaltningar som lyder: Kommunstyrelsen biträds av förvaltningen kommunledningskontoret. För ärenden som samhällsbyggnadsnämnden enligt kommunallagen 3 kap. 5 §är förhindrad att handlägga biträds kommunstyrelsen av Mi!Jö och stadsbyggnad
Anledningen till att det, som revisorerna påpekat, finns en hänvisning till en förvaltning som inte längre finns är att sammanslagningen av miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska kontoret gjordes efter att nämndorganisationen ändrats. Felet får bedömas vara av karaktären att rättning kan avvaktas till nästa gång revidering av reglemente för kommunstyrelsen och övriga
D nr KS 20 16/00 168
Tjänsteskrivelse
4(4)
Kommunledningskontoret
2016-04-07
nämnder är påkallat. Samtidigt bör då även samhällsbyggnadsnämndens reglemente revideras av samma anledning.
-1l~L-~---
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Kommunens revisorer
D nr KS 2016/00168
Protokoll Jävsutskott
2016-04-06
§ 10
Dnr KS 2707/48
Meddelanden och rapporter Granskning av sammanslagning av nämnder
Markus Hurtig, utredare kommun1edningskontoret, informerar om revisionens granskning avseende sammanslagningen av tekniska nämnden och miljö och stadsbyggnadsnämnden. Revisorerna gör bedömningen att både samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen bör beakta och analysera de utmaningar som lyfts i granskningen avseende gränsdragning mellan samhällsbyggnadsnämnden och jävsutskottet Utskottets ledamöter diskuterar revisionsrapporten och bedömer att man till större grad funnit sina arbetsformer och sin roll, sedan granskningen genomfördes. Utskottet planerar vidare att hålla en uppföljande utbildning. Denna ska omfatta bl.a. plan- och bygglag, ärendehantering, mandat och gränsdragningsfrågor. Utskottet önskar också förbättringar i ärendehanteringen, bl.a. i hur ärenden tillställs utskottet och kvaliteten i beslutsunderlagen. Brister i underlagen har vid något eller några tillfållen föranlett återremittering. Utskottets synpunkter tas med som en del av kommunstyrelsens svar på revisionsrapporten. Varvet 2
Ordförande ger en lägesrapport avseende tidsbegränsat bygglov för nybyggnad av två bostadsmoduler för tillfälligt boende på Varvet 2, som jävsutskottet fattade beslut om 2015-11-02 § 14. Riskanalys är beställd och resultatet väntas vara klart under fårsta delen av april. Nytt datum för utskottet i maj
Jävsutskottets sammanträde den 4 maj 2016 måste flyttas då flera av ledamöterna ej kan närvara och utskottet ej blir beslutsmässigt. Nytt datum för utskottet i maj föreslås bli den 12 maj.
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
;20 16-03-04
Kommunens revisorer
Till: Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden
Granskning av sammanslagning av nämnder EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna Uddevalla kommun genomfört en granskning av sammanslagningen av tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Granskningen har syftat till att pröva om kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen så att nya strukturer skapats som stödjer verksamheterna och utan att det, under tiden eller efteråt, inneburit en förändring av service till medborgarna.
Den sammanfattande bedömningen av granskningen är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen av nämnderna ändamålsenligt. Centrala risker med sammanslagningen har beaktats och i stort finns en plan för att hantera dessa. Vikten av att fortsatta risker för jäv inom samhällbyggnadsförvaltningen analyseras och följs upp betonas dock. I granskningen konstateras att det inte finns någon plan för uppföljning av vad sammanslagningen innebär avseende service till medborgare, förutom uppföljning av nuvarande nyckeltal inom detta område. Med hänsyn till att förvaltningarna slagits samman från den l januari 2016 är det ännu för tidigt att uttala sig om eventuella effekter i service gentemot medborgare. Granskningsrapporten översänds med önskemål att senast den 4 maj 2016 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden ämnar vidta med anledning av de rekommendationer som redovisas i rapporten: ~
Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderas alt fortsatt analysera och följa upp risken för jäv inom samhällsbyggnadsförvaltningen.
2016-03-04
:s· Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen rekommenderas att beakta och analysera de utmaningar som lyfts i granskningen avseende gränsdragning mellan samhällsbyggnadsnämnd och kommunstyrelsens utskott. Il< Kommunstyrelsen rekommenderas tillse att reglementet för styrelse och nämnder uppdateras till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Detta i syfte att tydliggöra vilken avdelning kommunstyrelsens jävsutskott ska biträdas av.
Svar önskas elektroniskt till [email protected]. Uddevalla den 4 mars 2016
/
~-r7' / ~--·,wtf ~w7.·----- . Thomas Ottosson · ·-·
Ordförande
Vice ordförande
Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2016
Uddevalla kommun Granskning av sammanslagning av nämnder
1. Sammanfattning På uppdrag av kommunrevisionen i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av sammanslagningen av tekniska nämnden samt miljö- och stads byggnadsnämnden. Granskningen har syftat till att pröva om kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen så att nya strukturer skapats som stödjer verksamheterna och utan att det, under tiden eller efteråt, inneburit en förändring av service till medborgarna. Granskningen har avgränsats enligt avsnitt 2.5. Nedan sammanfattas granskningen. Sammanslagningen av nämnderna utreddes av en politiskt tillsatt beredning. Beredningens utredning lyfter fram för- och nackdelar med olika nämndorganisationer samt risker med den organisation som föreslogs. l stort har dessa risker hanterats enligt vår bedömning. Kommunallagen och miljöbalken begränsar möjligheterna att samla sam hällbyggnadsfrågorna i en gemensam nämnd, vilket ställer krav på att detta beaktas vid en sammanslagning av nämnder och förvaltningar. Beredningen som utredde sammanslagningen av nämnderna har enligt vår bedömning beaktat dessa frågor samt lyft risker i dessa avseenden. En risk som lyftes både i beredningens utredning och av nuvarande ledamöter i den enkät som genomförts inom ramen för granskningen är risken för jäv inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden har enligt vår bedömning i viss mån beaktat denna risk. Enligt internkontrollplan ska nämnden följa upp att jäv inte föreligger i myndighetsutövningen. Samtidigt kan det enligt vår mening finnas ytterligare områden att beakta för att inte riskera tillsyns- eller delikatessjäv inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Ett antal centrala styrdokument har uppdaterats med anledning av omorganisationen. Det är enligt vår mening positivt att reglementet som gällde under 2015 tydliggör vilken förvaltning kommunstyrelsens jävsutskott ska biträdas av, det vill säga den tidigare miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Av vad som framkommit i granskningen har reglementet dock inte uppdaterats till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor samt grunderna för ansvarsprövning är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen av nämnderna ändamålsenligt. Centrala risker med sammanslagningen har beaktats och i stort finns en plan för hantera dessa. Vi vill dock betona vikten av att fortsatta risker för jäv inom samhällbyggnadsförvaltningen analyseras och följs upp. Vi kan konstatera att det inte finns någon plan för uppföljning av vad sammanlagningen innebär avseende service till medborgare, förutom uppföljning av nuvarande nycketal inom detta område. Med hänsyn till att förvaltningarna slagits samman från den 1 januari 2016 är det ännu för tidigt att uttala sig om eventuella effekter i service gentemot medborgare. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår i avsnitt 5.3.
2
2. Inledning l detta kapitel ges en bakgrund till granskningen. Därtill beskrivs syfte, revisionsfrågor, ansvarig nämnd och styrelse samt avgränsningar och metod i granskningen.
2.1. Bakgrund Kommunrevisorerna i Uddevalla kommun har beslutat att avropa granskning av sammanslagningen av tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen i Uddevalla kommun fick i november 2013 i uppdrag av kommunfullmäktige att tillsätta en beredning för att utreda nämndorganisationen. Kommunstyrelsen verkställde beslutet under januari 2014. Beredningens övergripande målsättning var att skapa en organisation som stärker medborgarnyttan. Inriktningen var att skapa en tydlighet gentemot de som kommer i kontakt med kommunen i olika frågor och att koncentrera verksamheter som hör ihop i samma nämnd. l beredningens uppdrag har inte ingått att utreda förvaltningsorganisationen.
l maj 2014 avlämnade beredningen en slutrapport med förslag på förändringar, varav ett förslag avsåg en sammanslagning av tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden. För att hantera de ärenden inom miljö- och byggområdet där kommunen själv är föremål för myndighetsutövning föreslog beredningen också att ett utskott under kommunstyrelsen inrättades. Förslaget remitterades till båda nämnderna. Tekniska nämnden beslutade att godkänna föreslagen förändring medan miljö- och stadsbyggnadsnämnden avstyrkte förslaget. Miljö- och stadsbyggnadsnämndens motiv till beslutet var bland att nämnden ansåg att det fanns risker med att dela upp miljö- och byggfrågor på två nämnder och att en välfungerande organisation avvecklas. Av remissvaret framgår också att miljö- och stadsbyggnadsnämnden var negativ till förslaget om ett så kallat jävsutskott under kommunstyrelsen då nämnden såg en risk att kommunstyrelsen inte kan vara ojävig i alla de ärenden som berör kommunens egna intressen. Därtill uttryckte nämnden en oro för hur det uppfattas av medborgare att kommunala verksamheter inte behandlas av samma nämnd/utskott. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2014 i enlighet med beredningens förslag att slå samman tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden till en samhällsbyggnadsnämnd. Den nya nämndorganisationen började gälla 1 januari 2015. Ett så kallat jävsutskott under kommunstyrelsen har också inrättats. Jävsutskottet ska bland annat handlägga miljö- och byggärenden där samhällsbyggnadsnämnden är part och som nämnden därför inte kan besluta i. Skälet till att detta utskott inrättats är att lagstiftningen begränsar kommunens möjligheter att samla alla samhällsbyggnadsfrågor under en och samma nämnd. Ärenden där samhällsbyggnadsnämnden själv är sakägare, till exempel söker bygglov eller är föremål för tillsyn, får inte hanteras av den nämnd som också ger tillstånd eller utövar tillsyn. Kommunstyrelsen har också blivit ansvarig nämnd för den kommunala lantmäterimyndig heten.
3
l kommunallagens (KL) 9 kap 9 § anges bland annat att revisorerna ska pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. l God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelser och nämnder. Ansvarsgrunder som är relevanta i denna granskning är bland annat risken för bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll.
2.2. Syfte Granskningen ska pröva om kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen så att nya strukturer skapats som stödjer verksamheterna och utan att det, under tiden eller efteråt, inneburit en förändring av service till medborgarna.
2.3. Revisionsfrågor l granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har kommunstyrelsen och aktuella nämnder genomfört sammanslagningen på ett ändamålsenligt sätt och med bibehållen god intern kontroll? Har kommunstyrelsens gjort ändamålsenliga ändringar i sina viktigaste styrdokument för att de ska stödja och vara förenliga med den nya organisationen? Har de berörda nämnderna gjort ändamålsenliga ändringar i sina viktigaste styrdokument för att de ska stödja och vara förenliga med den nya organisationen? Vilken riskbedömning gjordes innan organisationsförändringen och hur har de identifierade riskerna hanterats under sammanslagningen? Har sammanslagningen inneburit en försämring av service till medborgarna under tiden eller efteråt? Vilka kvarstående utmaningar finns kvar att hantera och hur ser planerna ut för att hantera dessa? 2.4.
Ansvarig nämnd
Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. 2.5.
Avgränsning
Granskningen har avgränsats enligt av kommunrevisionen fastställt syfte och ställda revisionsfrågor. Frågan om vad organisationsförändringen inneburit för kommuninvånarna har avgränsats till att kartlägga om styrelse och nämnd själva har följt förändringar i service till medborgarna. Granskningen berör i begränsad utsträckning sammanslagningen av förvaltningarna, eftersom denna skedde 1 januari 2016.
4
Inom ramen för granskningen har vi inte genomfört en juridisk bedömning av delegationsordningen.
2.6.
Revisionskriterier
Med revisionskriterier avses bedömningsgrunder som används i granskningen som utgångspunkt för analys, bedömningar och slutsatser. Revisionskriterierna i denna granskning beskrivs i bilaga 3.
2.7. Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer, enkät och seminarium. Granskningen har i huvudsak genomförts under perioden september till december 2015, det vill säga innan förvaltningarna slogs samman. Vi har tagit del av dokument för att följa vilka utredningar, riskanalyser och förändringar i styrdokument som genomförts. De intervjuer som genomförts inom ramen för granskningen har syftat till att få en fördjupad förståelse av hur utredningen av sammanslagningen gått tillväga samt uppföljning och framtida utmaningar till följd av sammanslagningen. Genomförd enkät riktade sig till samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, kommunstyrelsens utskott och samhällsbyggnadsnämnden i syfte att inhämta ledamöternas upplevelse av sammanslagningen. Delar av resultatet redovisas löpande i rapporten. Av bilaga 1 framgår ytterligare information om genomförd enkät och sammanställt resultat. Två seminarier har genomförts. Ett med representanter från kommunstyrelsen, kommunstyrelsens utskott och samhällsbyggnadsnämnden samt ett med representanter från kommunledningskontoret samt tekniska kontoret/miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen 1 . Deltagare i seminariet framgår av bilaga 2. Syftet med genomförda seminarier var dels att kommunicera den information som samlats in i granskningen utifrån dokumentstudier, genomförd enkät och telefonintervjuer. Dels att föra en fördjupad diskussion kring ett urval av frågeställningar. Av bilaga 2 framgår källförteckning. Samtliga intervjuade och deltagare i seminarier har beretts tillfälle att faktagranska rapporten.
1
Nu samhällsbyggnadsförvaltningen.
5
3. Genomförande av sammanslagning l detta kapitel beskrivs utredning och beslut om sammanslagning av nämnderna. Riskanalyser som genomförts och hur dessa hanterats samt vilka centrala styrdokument som förändrats beskrivs. Därtill redogörs för utredning och beslut om sammanslagning av förvaltningar. Avslutningsvis lämnas vår bedömning.
3.1.
Beredning och beslut om sammanslagning
Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-11 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en beredning för att utreda kommunens nämndorganisation. Arendet skulle beredas så att beslut om förändrad nämndorganisation kunde gälla från och med 2015-01-01. Syftet med en eventuell förändrad nämndorganisation framgår inte närmare av beslutet. Av bakgrund till beslutet framgår dock att en förändrad organisation tidigare utretts inom kommunen. Kommunstyrelsen verkställde beslutet 2014-01-29 genom att tillsätta en beredning. Beredningen bestod av en ledamot per parti som var representerat i kommunfullmäktige (totalt nio ledamöter). Beredningen har haft administrativt stöd och utredningsstöd via en medarbetare vid kommunledningskontoret Därtill har upplysningar lämnats av socialchef och förvaltningschef för miljö- och stadsbyggnad. Andra kunskapskällor för beredningen har varit material om nämndorganisationen i andra kommuner samt tidigare gjorda utredningar i Uddevalla kommun2 Beredningen har haft fem sammanträden under 2014 och 2015. Sammanträdena har inte protokollförts, med undantag för ett. Beredningen avlämnande en skriftlig slutrapport 2014-05-13. slutrapporten sammanfattar beredningens övervägande och förslag.
l slutrapporten uttrycks att målsättningen med en förändrad nämndorganisation var att skapa en organisation som stärker medborgarnyttan. Organisationen ska skapa en tydlighet gentemot de som kommer i kontakt med kommunen i olika frågor och koncentrera verksamheter som hör ihop i samma nämnd. Beredningen utredde inte förvaltningsorganisationen men berör den i vissa avseenden. En utredning av förvaltningsorganisationen skedde senare av kommundirektör, vilket beskrivs i avsnitt 3.4. Förslaget från beredningen var att slå samman dåvarande tekniska nämnden samt miljö och stadsbyggnadsnämnden. För att hantera de ärenden inom miljö- och byggområdet där kommunen själv är föremål för myndighetsutövning föreslog beredningen också att ett så kallat jävsutskott under kommunstyrelsen inrättades. Kommunstyrelsen föreslogs bli ansvarig nämnd för den kommunala lantmäterimyndigheten. Fullmäktige beslutade senare i enlighet med detta förslag. Nedan är en översiktlig bild över beredningens förslag på ny organisation.
2
Det framgår inte närmare vilka som avses.
6
S.amhällsl~Yfl!J"acl!>'
:nämnq
•.- .. J-" _ _ ,. _____ 1
Samhällsbyggnadsförvaltning
i
j
j
~
Kommunlednings~
l ·~
kontoret
----;==.::.c:=:::~l·( ~
Lantmäteri
f,,
6-=-=...· = = d Bild: Beredningens förslag med samhällsbyggnadsnämnd och utskott under kommunstyrelsen samt en tänkt förvaltningsorganisation.
Förslaget remitterades till båda de berörda nämnderna. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden avstyrkte förslaget. Motivet till detta var bland annat att nämnden ansåg att det fanns risker med att dela upp miljö- och byggfrågor på två nämnder och att en välfungerande organisation avvecklas. Av remissvaret framgår också att miljö- och stadsbyggnadsnämnden var negativa till förslaget om ett så kallat jävsutskott under kommunstyrelsen. Detta eftersom nämnden såg en risk att kommunstyrelsen inte kan vara ojävig i alla de ärenden som berör kommunens egna intressen. Beredningen menade att de invändningar som miljö- och stadsbyggnadsnämnden framfört i sitt remissförslag tidigare övervägts och redovisats i slutrapporten. 3
Av genomförda seminarium i granskningen framhåller samtliga deltagare att en styrka med den nya nämndorganisationen är att den ger en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess. Deltagare från kommunstyrelsens, samhällsbyggnadsnämndens och jävsutskottets presidier framhåller till exempel att en gemensam organisation ger möjlighet till bättre beredning av ärenden och tydlighet gentemot medborgare. Presidierna menar därtill att det var en styrka att beredningsarbetet inför sammanslagning av nämnder genomfördes av erfarna politiker.
3.2.
Identifierade risker och hantering
Beredningens slutrapport lyfter fram för- och nackdelar med olika nämndorganisationer samt risker med den organisation som föreslogs. Framförallt lyfts följande risker: Risk för att rättstillämpning inte blir enhetlig när två nämnder handlägger ärenden i samma lagstiftning. Risk för omfattande ärendemängd i en samhällsbyggnadsnämnd. Risken för jäv i en kommande samhällsbyggnadsförvaltning. l viss mån framgår hur riskerna ska hanteras. Riskerna har också uppmärksammats i den nya organisationen. Hur beskrivs närmare nedan. 3
Se bilaga 2 för deltagarförtecl
7
Som ovan nämnts föreslog beredningen en sammanslagning av tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden. För att hantera de ärenden inom miljö- och byggområdet där kommunen själv är föremål för myndighetsutövning föreslog beredningen därtill att ett utskott under kommunstyrelsen inrättades. Även andra organisationer övervägdes4 . slutrapporten redovisar för- och nackdelar samt sådant som bör beaktas med att inrätta ett jävsutskott Detta med anledning av de begränsningar som finns i lagstiftning med att samla samhällsbyggnadsfrågor under samma nämnd. För att hantera ett utökat verksamhetsområde föreslog beredningen att samhällsbyggnadsnämndens storlek utökades 5 , vilket också fullmäktige beslutade om. Eftersom antal ärenden som beslutas i utskottet kommer att bli begränsat räckte det med ett litet utskott enligt beredningens bedömning. Beredningen lyfter samtidigt vikten av att utskottet inte är för litet så att risker i form av beslutsförhet och sårbarhet avseende otillbörlig påverkan uppkommer. Beredningen föreslog att utskottet skulle bestå av fem ledamöter, vilket också fullmäktige beslutade. Av beredningens slutrapport framgår att det finns en risk för att rättstillämpning inte blir enhetlig när två nämnder handlägger ärenden i samma lagstiftning. l genomfört seminarium framhåller presidiet för kommunstyrelsens jävsutskott att utskottet sett ett behov av att få mer kunskap i juridiska frågor. Detta eftersom utskottet är nytt och sammanträder vid få tillfällen, vilket gör att det finns en osäkerhet kring många frågeställningar. Det upplevs dock som en styrka att det finns en öppenhet kring önskemål om mer kunskap och möjlighet till detta, enligt presidiet för kommunstyrelsens jävsutskott l beredningens slutrapport framgår vidare att det finns en risk för omfattande ärendemängd i en samhällsbyggnadsnämnd. Beredningen lyfter att det därför kan finnas anledning att se över sammanträdesfrekvenser och delegationer. För att hantera dessa risker har nämnden bland annat arbetat med att effektivisera arbetet i nämnden enligt intervjuad samhällsbyggnadschef. Till exempel kompletteras handlingar med kartor och bilder för att ge en ökad förståelse. Presidieberedningar uppges i detta sammanhang vara viktigt, exempelvis för att avgöra vilka ärenden som behöver föredras och inte samt för att komplettera eventuella ärenden. Enligt intervjuad samhällsbyggnadschef kommer delegationsordning också att ses över i syfte att identifiera om eventuella ytterligare beslut kan delegeras. Genomförd enkät i granskningen visar att 43% av de svarande från samhällsbyggnadsnämnden anser att antal ärenden i nämnden är alldeles för många eller för många. Lika stor andel anser att ärendemängden är lagom. Detta framgår av diagram på nästa sida.
4
En separat miljö- och byggnadsnämnd respektive en separat jävsnämnd som endast handlägger de ärenden där kommunen är sal<ägare. 5 Från 11 ledamöter och 6 ersättare till 13 ledamöter och 7 ersättare.
8
Ärendemängd Samhällsbyggnadsnämnd
14% • Alldeles för få För få
29%
Lagom För många ''Alldeles för många
Diagram: Svar på frågeställning "Hur upplever du som ledamot/ersättare i jävsutskottet eller samhällsbyggnadsnämnden antalet ärenden som behandlas av utskottet/nämnden?". Diagrammet visar svar 14 från ledamöterlersältare i samhällsbyggnadsnämnden.
Vidare anger en majoritet (79%) av de svarande från samhällsbyggnadsnämnden att de har bra eller mycket bra förutsättningar att sätta sig in i de ärenden som behandlas av samhällsbyggnadsnämnden. Samtidigt upplever 57% av de svarande att kvaliteten och handläggningen av ärendena som behandlas är bra eller mycket bra. Ungefär en tredjedel (29%) av de som svarat upplever att kvaliteten och handläggningen varken är bra eller dålig. Aven vid genomfört seminarium framhålls relevans och kvalitet i underlagen till både samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsens jävsutskott som ett förbättringsområde. l detta sammanhang framhåller samhällsbyggnadschef och stabschef vid genomfört seminarium att förvaltningen identifierat att de behöver arbeta med att tydligare ge en bakgrundsbild till ärenden samt utveckla en checklista för innehåll i tjänsteskrivelser. l beredningens slutrapport lyfts risken för jäv i en kommande samhällsbyggnadsförvaltning. Beredningen lyfter att åtgärder krävs för att undvika jävssituationer. Till exempel så att den del som arbetar med tillsyn är åtskild och fri från den del som arbetar med tekniska verksamheter. Det kan ske genom uppdelning i avdelningar och där den myndighetsutövande nämnden delegerar beslutanderätt och arbetsfrågor/personalfrågor direkt till avdelningschef. Aven i den enkät som vi inom ramen för granskningen genomfört lyfts vissa av ovan nämnda risker6 . l enkäten ombads respondenterna att lyfta fram vilka eventuella risker de såg i samband med förslaget om sammanslagning av nämnder. De fick också besvara hur de ansåg att eventuella risker hanterats. De svarande lyfter framförallt fyra risker med sammanslagningen: Jäv: Sex respondenter lyfter att sammanslagningen skapar en situation med stor risk för jäv där det kan bli otydligt hur jävsfrågor ska hanteras.
6
Se avsnitt 2. 7 och bilaga 1 för mer information om genomförd enkät.
9
Stor organisation: Fem respondenter lyfter att den nya nämnden och förvaltningen blir stor. Detta kan bland annat leda till att ärendemängden blir omfattande och svårhanterlig, att mindre verksamheter inom organisationen glöms bort och att ledamöternas kompetens att hantera alla ansvarsområden kan vara bristande. Kultur: Fyra respondenter påpekar att det kan vara svårt att jämka samman de olika kulturer som råder i nämnderna respektive förvaltningarna. Omställning: Tre respondenter lyfter fram att det finns en risk att arbetet med omställning kan ta tid och att den nya nämnden därför inte klarar av att genomföra sitt uppdrag under omorganisationen. En majoritet (70%) av de svarande anser vidare att risker i samband med sammanslagningen hanterats bra eller mycket bra. En fjärdedel (25%) av de som svarat anser att riskerna hanterats varken bra eller dåligt. En (5%) av de som svarat uppger att hon/han tycker att riskerna hanterats dåligt. Ingen anser att riskerna hanterats mycket dåligt. Detta åskådliggörs i diagrammet nedan.
Hantering av risker 5% 5% Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt "'Dåligt 11 Mycket
dåligt
Diagram: Svar på frågeställning "Hur upplever du att eventuella risker i samband med sammanslagningen har hanterats. 20 ledamöter/ersättare besvarade frågan.
3.3.
Förändringar av styrdokument
Ett antal centrala styrdokument har förändrats med anledning av den nya nämndorganisationen: Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder. Internkontrollplan för samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämndens styrkort och budget. Delegationsordning ar. Kommunstyrelsens delegationsordning har förändrats och delegationsordningar för samhällsbyggnadsnämnden har upprättats. Tillsynsplaner enligt miljöbalken och plan- och bygglovslagen samt för livsmedel.
10
Av reglementet för styrelse och nämnder framgår bland annat atf:
'
Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för frågor relaterat till kommunens fastigheter, till exempel förvärv och försäljning av fastigheter. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt plan- och bygglagen samt uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Samhällsbyggnadsnämnden är enligt kommunallagens 3 kap. 5 §förhindrad att bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen i ärenden där nämnden företräder kommunen som part. Nämnden får inte heller utöva tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. Dessa ärenden ska istället avgöras av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar i ärenden som samhällsbyggnadsnämnden enligt kommunallagen 3 kap. 5 § är förhindrad att besluta i. Det ska finnas ett utskott under kommunstyrelsen med syfte att på delegation av kommunstyrelsen besluta i denna typ av ärenden. För dessa ärenden biträds kommunstyrelsen av miljö och stadsbyggnadsförvaltningen.
Vilka ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsens jävsutskott bereds av samhällsbyggnadsförvaltningen. Enligt samhällsbyggnadschef bedöms alla ärenden som inkommer efter om de ska hanteras av samhällsbyggnadsnämnden eller jävsutskottet och därefter om beslut kan fattas på delegation eller inte. Initialt görs bedömning av registrator och vid behov diskuteras ärenden mellan handläggare, enligt samhällsbyggnadschef. l samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan för 2015 finns en kontrollpunkt relaterat till besluts- och beredningsprocess. En kontroll ska ske av att jävssituation inte uppstår vid myndighetsutövning i den nya nämnden.
3.4. Sammanslagning förvaltningar l samband med kommunstyrelsens beredning av förslaget om förändrad nämndorganisation fick kommundirektör i uppdrag att ta fram förslag till anpassningar av förvaltningsorganisationen utifrån en ändrad nämndsorganisation inom samhällsbyggnadsområdet Uppdraget förtydligades senare till att även omfatta rekrytering av förvaltningsledning. Kommundirektör har utrett en gemensam förvaltningsorganisation och lämnat förslag till en gemensam samhällsbyggnadsförvaltning. Utredningen sammanfattas i en rapport från februari 2015. Kommunfullmäktige har fattat beslut i enlighet med detta. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden ställde sig innan dess bakom förslagen i utredningen. l utredningen beskrivs bland annat målsättningar med den förändrade organisationen och tänkbar organisation med nya avdelningar inom den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Utredningen om förvaltningsorganisationen hänvisar också till två ytterligare utredningar om kostverksamheten och fordonsverksamheten inom kommunen. Därtill har tidigare utredningar utrett en gemensam förvaltning och belyst risker med detta.
7
Version senast uppdaterat 14 januari 2015. 11
Förvaltningschef för miljö och stadsbyggnad tillträdde som förvaltningschef även för tekniska kontoret den 1 maj 2015. Sedan 1 januari 2016 är förvaltningschefen chef för den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. En rekrytering av avdelningschefer pågår. Enligt kommundirektören är en viktig framgångsfaktor att förvaltningschef rekryterades tidigt i processen. Detta för att öka tydlighet och minska oro i organisationen, fortsätta arbetet med att utforma organisationen och rekrytera chefer samt upprätta detaljbudget och verksamhetsplan för 2016. Deltagare från förvaltningarna framhåller vid genomfört seminarium också att samhällsbyggnadschef har stöd under genomförande av sammanslagning och vid rekrytering av avdelningschefer, vilket uppges vara en styrka. Under 2015 har miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen samt tekniska kontoret bildat en gemensam stab, ledningsgrupp och samverkansgrupp. Administrationen har delvis varit gemensam. Deltagare vid seminariet från förvaltningarna uppger att detta varit en styrka i processen med att slå samman förvaltningarna. Den nya förvaltningen kommer att omfatta cirka 450 medarbetare. Cirka 200 kommer från tekniska kontoret, cirka 70 från miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen och övriga från kostenheten. l den nya samhällsbyggnadsförvaltningen ska det finnas en renodlad myndighetsavdelning i syfte att minska risken för jäv enligt intervjuad samhällsbyggnadschef. Av genomförd utredning framgår inte huruvida samhällsbyggnadschef har budget- och personalansvar för dessa avdelningar. Risk- och konsekvensanalyser har genomförts i förvaltningarnas samverkansgrupp samt i ledningsgrupp för miljö och stadsbyggnad och teknik. När avdelningschefer rekryterats kommer risk- och konsekvensanalyser att genomföras på avdelnings- och enhetsnivå enligt intervjuad samhällsbyggnadschef. Ledningsgrupperna har identifierat och värderat ett antal risker med sammanslagningen, till exempel risker för oro bland personallledning samt risk för stopp i produktionen och sämre leveranser. För de risker som värderats som hög sannolikhet för att inträffa och som får stora konsekvenser finns åtgärdslistor upprättade. En målbild för den nya samhällsbyggnadsförvaltningen har upprättats. Enligt samhällsbyggnadschef har målbilden kommunicerats till både medarbetare och fackliga organisationer och en kommunikationsplan finns upprättad. Vid genomfört seminarium framhöll deltagare från förvaltningen att en styrka i sammanslagningen varit tydlig information till medarbetare under processen för sammanslagning av förvaltningarna. Av samhällsbyggnadsnämndens styrkort för 2015-2018 framgår två uppdrag till förvaltningen som berör den nya förvaltningsorganisationen: Ta fram en personalförsörjningsplan gemensamt för den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Särskilt fokus på arbetsmiljö i samband med förvaltningssammanslagningen. Tekniska kontoret samt miljö och stadsbyggnad har under 2015 haft ett gemensamt verksamhetskort. l detta framgår handlingsplaner och aktlviter kopplat till ovanstående uppdrag samt mått och nyckeltal kopplat till uppdraget om arbetsmiljö.
12
Organisationsförändringen har följts upp vid kommunstyrelsens uppsiktspliktsmöte med samhällsbyggnadsnämnden.
3.5. Vår bedömning Kommunallagen och miljöbalken begränsar möjligheterna att samla samhällbyggnadsfrågorna i en gemensam nämnd, vilket ställer krav på att detta beaktas vid en sammanslagning av nämnder och förvaltningar. En nämnd får till exempel inte bestämma om rättigheter och skyldigheter för kommunen där nämnden företräder kommunen som part. En nämnd får heller inte utöva tillsyn över verksamhet som den själv bedriver. Ett sätt att förebygga dessa typer av jäv i miljö- och hälsoskyddsfrågor inom en kommun är att noga analysera jävsfråga n. Beredningen som utredde sammanslagning av tekniska nämnden och miljöoch stadsbyggnadsnämnen har enligt vår bedömning beaktat dessa frågor samt lyft risker i dessa avseenden. Tydliga reglementen och delegationsordningar är centrala för att förebygga jäv. Av reglemente för styrelse och nämnder framgår att kommunstyrelsens utskott ska besluta i ärenden där samhällsbyggnadsnämnden på grund av jävsregler inte får besluta. Det är enligt vår me. ni ng positivt att reglementet som gällde under 2015 tydliggör vilken förvaltning kommunstyrelsens jävsutskott ska biträdas av, det vill säga den tidigare miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Av vad som framkommit i granskningen har reglementet dock inte uppdaterats till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Kommunstyrelsen bör enligt vår mening tillse att reglementet uppdateras i detta avseende. Drift- och tillsynsuppgifter inom en samhällsbyggnadsförvaltning bör vidare vara åtskilda för att inte riskera jävssituationer. Att två myndighetsavdelningar skapats innebär enligt vår mening förutsättningar för att dessa uppgifter hålls åtskilda. Samhällsbyggnadsnämnden bör enligt vår mening följa upp att det inte finns medarbetare som arbetar med både drift- och tillsynsuppgifter i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Vi har inom ramen för granskningen inte närmare granskat om jäv föreligger i den nya förvaltningsorganisationen, men kan konstatera att det finns flera risker att beakta i detta avseende. Av granskningen framkommer till exempel att kommunstyrelsens jävsutskott enligt reglemente ska ta beslut i de ärenden som samhällsbygg andsnämnden är förhindrad att besluta i. En beredning av vilka ärenden som ska till samhällsbyggnadsnämnden respektive jävsutskottet sker dock av medarbetare inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Detta innebär enligt vår bedömning en risk för att jävssituationer kan uppkomma. Samhällsbyggnadsnämnden har enligt vår bedömning i viss mån beaktat dessa risker, genom att de enligt sin internkontrollplan ska följa upp att jäv inte föreligger i myndighetsutövningen. Samtidigt kan det enligt vår mening finnas ytterligare områden att beakta för att inte riskera tillsyns- eller delikatessjäv. Till exempel huruvida samhällsbyggnadschef har personalansvar för avdelningschef i den nya myndighetsavdelningen inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden bör enligt vår mening fortsatt analysera och följa upp risken för jäv inom samhällsbyggnadsförvaltningen utifrån ytterligare aspekter än handläggning av ärenden.
13
Förutom risken för jäv lyfte beredningen också risken för omfattande ärendemängd i en ny samhällsbyggnadsnämnd. Av genomförd enkät i granskningen kan vi konstatera att cirka 43% av de svarande från samhällsbyggnadsnämnden också upplever ärendemängden som för stor. Ett arbete pågår för att se över arbetssätt i nämnden, utformning av tjänsteskrivelser samt delegationsordning. Detta utvecklingsarbete kan enligt vår bedömning bidra till att stärka förutsättningarna för nämndens ledamöter att kunna sätta sig in i de ärenden de ska fatta beslut om. l granskningen framkommer att det finns en risk för att rättstillämpning inte blir enhetlig när två nämnder handlägger ärenden i samma lagstiftning. Av vad som framkommer i granskningen upplever utskottet att det ges möjlighet till utbildning inom aktuell lagstiftning, vilket enligt vår bedömning ger förutsättningar att hantera denna risk. Vad gäller sammanslagningen av förvaltningar finns upprättade risk- och konsekvensanalyser med tillhörande åtgärdsplaner. Centrala styrdokument har uppdaterats för både kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat en internkontrollplan. Därtill har sammanslagning av förvaltningarna följts upp. Sammantaget ger detta enligt vår bedömning förutsättningar för samhällsbyggnadsnämnden att styra, följa upp och kontrollera sin verksamhet. Förslaget om sammanslagning av nämnder har beretts i berörda instanser. Enligt vår bedömning är detta i enlighet med kommunallagens krav om att ärendet ska beredas av de nämnder som är berörda av ärendet, innan det tas upp för beslut i kommunfullmäktige.
14
4. Uppföljning och utmaningar l delta kapitel beskrivs uppföljning av servicenivå gentemot medborgare. Därtill framgår de kvarstående utmaningar som identifierats i granskningen.
4.1.
Uppföljning av service gentemot medborgare
Det finns ingen planerad uppföljning av vad den nya nämndorganisationen innebär för servicenivån gentemot medborgarna enligt intervjuad samhällsbyggnadschef och kommundirektör. Däremot följs servicenivån upp genom ett antal olika nyckeltaL l samhällsbyggnadsnämndens styrkort finns till exempel mått avseende medborgares möjlighet till inflytande och delaktighet, förbättrat företagsklimat och handläggningstider för bygg lov. l samhällsbyggnadsnämndens internkontrollplan ingår som tidigare nämnts kontrollpunkter om att handläggningstider uppfyller lagkrav och målsättningar. styrkort och internkontrollplan ska följas upp enligt ordinarie rutiner. Förvaltningschef påtalar att en eventuell uppföljning bör ske när nämnd och förvaltning hänger ihop. Inom kommunen planeras också andra förändringar, till exempel införandet av ett kommungemensamt kundcenter, vilket kan påverka servicenivån gentemot kommuninvånarna. Detta gör det svårt att följa upp vilken effekt just den förändrade nämnd- och förvaltningsorganisationen haft på servicenivå gentemot medborgare, enligt intervjuad kommundirektör. 4.2.
Kvarstående utmaningar
Inom ramen för genomförd enkät besvarade 13 av 27 respondenter frågan om vilka kvarstående utmaningar som finns för den nya nämndorganisationen. De utmaningar som framförallt lyfts fram är: Utveckla organisationen: Sex respondenter lyfter fram att organisationen behöver fortsätta att utvecklas. De framhåller att förändring tar tid, att kulturen mellan de båda tidigare nämnderna behöver jämkas samman för att få ett gott samarbete och få alla att känna sig delaktiga. Jävs utskottet: Tre respondenter lyfter frågor om vilken roll jävsutskottet ska ha. En av respondenterna ifrågasätter om det ska finnas ett jävsutskott medan de övriga två lyfter att det är viktigt att tydliggöra vilken uppgift utskottet har och vilka frågor som ska behandlas i det. Gränsdragningsfrågor: En av ledamöterna/ersättarna lyfter att gränsdragningen mellan nämnd och utskott behöver stärkas Som tidigare nämnts i kapitel tre har både utskott, nämnd och förvaltning uppmärksammat ärendemängd och/eller underlag till nämnd och utskott som ett utvecklingsområde. Ett arbete har påbörjats för alt hantera detta.
15
Både deltagare från förvaltning och presidier framhåller vid genomförda seminarier att en viktig framgångsfaktor är att processen för sammanslagning av förvaltningen måste få lov att ta tid för att förändring ska ske enligt önskad målbild. Som tidigare nämnts i avsnitt 3.4 finns en målbild upprättad.
4.3. Vår bedömning Det finns ingen av kommunfullmäktige antagen målsättning med den förändrade nämndorganisationen. l beredningens slutrapport uttrycks dock att målsättningen med en förändrad nämndorganisation var att skapa en organisation som stärker medborgarnyttan. Organisationen ska skapa en tydlighet gentemot de som kommer i kontakt med kommunen i olika frågor och koncentrera verksamhet som hör ihop i samma nämnd. Av granskningen framkommer att det inte finns någon planerad uppföljning av vad den förändrade nämndorganisationen innebär för medborgarna. Samhällsbyggnadsnämnden har dock ett antal nyckeltal för att följa upp denna typ av frågeställningar vilket enligt vår bedömning ger förutsättningar att följa upp service gentemot medborgare. l granskningen har ett antal utmaningar som kvarstår identifierats. Utifrån vad sorn framkommit i granskningen finns enligt vår mening en medvetenhet och handlingsplan för att hantera utmaningar relaterade till att utveckla organisationen. Till exempel finns ett uppdrag med särskilt fokus på arbetsmiljö i samhällsbyggnadsnämndens styrkor!. Därtill har förvaltningen upprättat åtgärdslistor för att hantera identifierade risker med sammanslagningen av förvaltningen. Vi noterar dock att några ledamöter utryckt att det finns utmaningar kopplat till utskottets roll samt gränsdragning mellan kommunstyrelsens utskott och samhällsbyggnadsnämnden. Mot bakgrund av tidigare beskrivning av risker för jäv bör både samhällsbyggnadsnämnd och kommunstyrelsen beakta och analysera detta.
16
~l :; .:;:-;~~:--~
,_oJ:;.-·,,-::;
5. Samlad bedömning l detta kapitel framgår våra slutsatser utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning. Svar ges också på ställda revisionsfrågor i granskningen. Utifrån identifierade förbättringsområden i granskningen framgår våra rekommendationer.
5.1.
Bedömning utifrån revisionsfrågorna .·.
·.·
·..
.
. ..
.
Revisionsfrågor .·
.. ·.·
.
.
Har kommunstyrelsen och aktuella nämnder genomfört sammanslagningen på ett ändamålsenligt sätt och med bibehållen god intern kontroll?
Vi bedömer att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden har genomfört sammanslagningen av tekniska nämnden och miljö- och stadsbyggnadsnämnden ändamålsenligt. Detta mot bakgrund av att centrala risker med sammanslagningen beaktats, såsom risken för jäv. Genomförda riskanalyser med tillhörande åtgårder och samhällsbyggnadsnämndens arbete med intern kontroll ger enligt vår bedömning goda förutsättningar för en god intern kontroll.
Har kommunstyrelsen gjort ändamålsenliga ändringar i sina viktigaste styrdokument för att de ska stödja och vara förenliga med den nya organisationen?
Vi bedömer att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden, utifrån vad som framkommit av granskningen, i huvudsak genomfört ändamålsenliga ändringar i de centrala styrdokumenten.
l Har de berörda nämnderna gjort ändamålsenliga ändringar i sina viktigaste styrdokument för att de ska stödja och vara förenliga med den nya organisationen?
Vilken riskbedömning gjordes innan organisationsförändringen och hur har de identifie-
Tydliga reglementen och delegationsordningar är centrala för att förebygga jäv. Det bedöms som positivt att reglementet som gällde under 2015 tydliggör vilken förvaltning kommunstyrelsens jävsutskott ska biträdas av, det vill säga den tidigare miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Av vad som framkommit i granskningen har reglementet dock inte uppdaterats till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Kommunstyrelsen bör enligt vår mening tillse att reglementet uppdateras i detta avseende. Samhällsbyggnadsnämnden bör därtill följa upp att det inte finns medarbetare som arbetar med både drift- och tillsynsuppgifter i den nya samhällsbyggnadsförvaltningen. Genomförd utredning avseende sammanslagning av nämnderna lyfter fram för- och nackdelar med olika nämndorganisationer samt risker med den organ isat-
17
rade riskerna hanterats under sammanslagningen?
ion som föreslogs. l stort har dessa risker hanterats. En risk som lyftes både i utredning och av nuvarande ledamöter i genomförd enkät är risken för jäv inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden har enligt vår bedömning i viss mån beaktat denna risk, genom att de enligt sin internkontrollplan ska följa upp att jäv inte föreligger i myndighetsutövningen. Samtidigt kan det enligt vår mening finnas ytterligare områden att beakta för att inte riskera tillsyns- eller delikatessjäv. Till exempel huruvida samhällsbyggnadschef har personalansvar för avdelningschef i den nya myndighetsavdelningen inom samhällsbyggnadsförvaltningen.
Har sammanslagningen inneburit en försämring av service till medborgarna under tiden eller efteråt?
Av granskningen framkommer att det inte finns någon planerad uppföljning av vad den förändrade nämndorganisationen innebär för medborgarna. Samhällsbyggnadsnämnden har dock ett antal nyckeltal för att följa upp denna typ av frågeställningar, vilket enligt vår bedömning ger förutsättningar att följa upp service gentemot medborgare. Av granskningen framkommer därtill att det finns andra förändringar inom kommunen som kan påverka service gentemot medborgare, till exempel införandet av ett kommungemensamt kundcenter.
f---------------C--------------------------1 Vilka kvarstående utmaningar finns kvar att hantera och hur ser planerna ut för att hantera dessa?
Av granskningen framkommer att det kvarstår ett antal utmaningar både avseende sammanslagning av nämnderna och förvaltningar: •·
•
Ärendemängd och/eller underlag till samhällsbyggnadsnämnden och jävsutskottet Fortsatt utveckling av organisationen. Jävsutskottets roll och gränsdragningsfrågor mellan utskottet och samhällsbyggnadsnämnden.
Utifrån vad som framkommit i granskningen finns det enligt vår mening en medvetenhet och handlingsplan för att hantera utmaningar relaterade till ärendemängd och underlag samt att utveckla organisationen. Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen bör dock beakta och analysera den identifierade utmaningen om jävsutskottets roll och gränsdragningsfrågor.
18
5.2.
Siutsats
Syftet med granskningen har varit att pröva om kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen så att nya strukturer skapats som stödjer verksamheterna och utan att det, under tiden eller efteråt, inneburit en förändring av service till medborgarna. Vår sammanfattande bedömning utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor samt grunderna för ansvarsprövning är att kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden hanterat sammanslagningen av nämnderna ändamålsenligt. Centrala risker med sammanslagningen har beaktats och i stort finns en plan för hantera dessa. Vi vill dock betona vikten av att fortsatta risker för jäv inom samhällbyggnadsförvaltningen analyseras och följs upp. Vi kan konstatera att det inte finns någon plan för uppföljning av vad sammanlagningen innebär avseende service till medborgare, förutom uppföljning av nuvarande nycketal inom detta område. Med hänsyn till att förvaltningarna slagits samman den 1 januari 2016 är det ännu för tidigt att uttala sig om eventuella effekter i service gentemot medborgare. l granskningen framkommer också att det finns flera andra förändringar inom kommunen som kan påverka service gentemot medborgare.
5.3.
identifierade förbättringsområden och rekommendationer
Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan. '
Samhällsbyggnadsnämnden rekommenderas att fortsatt analysera och följa upp risken för jäv inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen rekommenderas att beakta och analysera de utmaningar som lyfts i granskningen avseende gränsdragning mellan samhällsbyggnadsnämnd och kommunstyrelsens utskott. Kommunstyrelsen rekommenderas tillse att reglementet för styrelse och nämnder uppdateras till följd av den nya förvaltningsorganisationen. Detta i syfte att tydliggöra vilken avdelning kommunstyrelens jävsutskott ska biträds av.
Göteborg den 17 februari 2016
Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB
Erik Söderberg Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB
19
Bilaga 1. Genomförd enkät Inom ramen för granskningen har en elektronisk enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till samtliga 38 ledamöter samt ersättare i kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden (5 ledamöter i samhällsbyggnadsnämnden är även ledamöter/ersättare i kommunstyrelsen). 27 personer har besvarat enkäten vilket ger en svarsfrekvens om 71 %. Av de som svarat är:
,.
*
Tre ledamöter i kommunstyrelsens jävsutskott Elva endast ledamöter/ersättare i samhällsbyggnadsnämnden. Fyra ledamöter/ersättare i både samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen. Atta endast ledamöter/ersättare i kommunstyrelsen. En av de som svarat har avstått att ange i vilket politiskt organ de idag är ledamöter/ersättare i. Av de som svarat var 13 stycken ledamot i kommunstyrelsen, 3 ledamot i tekniska nämnden och 1O i miljö- och stadsbyggnadsnämnden under 2014. 6 av de som svarat var inte ledamot/ersättare i någon nämnd eller styrelse under 2014
Enkäten syftade främst till att utgöra underlag inför seminariet. Resultatet har i vissa delar redovisats i rapporten. Nedan redovisas hela resultatet av enkäten. Svar på frågor med svarsalternativ Information inför sammanslagning av nämnder Mycket bra
5%
33%
~
Bra
24%
Varken bra eller dåligt *Dåligt 11
Mycket dåligt
Diagram: Svar på frågeställning "Hur upplever du att styrelsen/nämnden informerats under processen för utredning av eventuell sammanslagning av tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden"? 21 ledamöter/ersättare besvarade frågan.
20
Hantering av risker 5% 5%
Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt ,, Dåligt • Mycket dåligt
Diagram· Svar på frågeställning "Hur upplever du att eventuella risker i samband med sammansfagningen har hanterats". 20 ledamöter/ersättare besvarade frågan.
Möjligheten att sätta sig in i de ärenden som behandlas av nämndenlutskottet 6%
Mycket bra
12%
Bra
35% Varken bra eller dåliga • Dåliga • Mycket dåliga Diagram: Svar på frågeställning "Hur upplever du dina förutsättningar att fullgöra uppdraget som ledamollersättare i jävsutskottet eller samhällsbyggnadsnämnden med hänsyn till möjligheten att sätta dig in i de ärenden som behandlas av nämnden/utskottet?". 17 ledamöter/ersättare besvarade frågan.
Kvaliteten i beslutsunderlag och handläggning av ärenden som behandlas av utskottet/nämnden 12%
6%
Mycket bra Bra
29%
Varken bra eller dåliga • Dåliga '"Mycket dåliga
Diagram: Svar på frågeställning "Hur upplever du dina förutsättningar att fullgöra uppdraget som ledamollersättare i jävsutskottet eller samhällsbyggnadsnämnden med hänsyn till kvaliteten i beslutsunderfag och handläggning av ärenden som behandlas av nämnden/utskottet?". 17 ledamöter/ersättare besvarade frågan.
21
i:l ;-~'t;:,( ',1,,:;-:·j:',j
Ärendemängd samhällsbyggnadsnämnd och jävsutskott
• Alldeles för få För få Lagom För många ' Alldeles för många Diagram: Svar pil frågestallning "Hur upplever du som ledamot/ersättare i jävsutskottet eller samhällsbyggnadsnämnden antalet arenden som behandlas av utskottet/nämnden?". 17 ledamöter/ersättare besvarade frågan.
Jävsutskottets uppdrag
• Mycket otydligt Otydligt Varken tydligt eller otydligt Tydligt •·• Mycket tydligt Saknar uppfattning
Diagram: Svar pil frågeställning "Upplever du att jävskutskottets uppdrag ar .. (svarsalternativ enligt ovan)?". 21 ledamöter/ersättare besvarade frågan. Samhällsbyggnadsnämndens uppdrag
4%
8%
11
Mycket otydligt Otydligt Varken tydligt eller otydligt Tydligt
• Mycket tydligt Saknar uppfattning
Diagram: Svar på frågeställning ''Upplever du att samhällsbyggnadsnämndens uppdrag är.. (svarsalternativ enligt ovan)?". 251edamöterlersättare besvarade frågan.
22
Gränsdragning mellan jävsutskott och samhällsbyggnadsnämnd • Mycket otydligt
1.4%
Otydligt Varken tydligt eller otydligt Tydligt ' Mycket tydligt Saknar uppfattning
Diagram: Svar på frågeställning "Upplever du att gränsdragningen mellan kommunstyrelsens jävsutskott och samhällsbyggnadsnämnden är... (svarsaltema/iv enligt ovan)". 221edamöter!ersättare besvarade frågan.
Svar på fritextfrågor i enkäten Vilka eventuella risker såg du med förslaget om sammanslagning av tekniska nämnden samt miljö- och stadsbyggnadsnämnden? '
Se sammanställt svar under avsnitt 3.2.
Vilka kvarstående utmaningar finns för den nya nämndorganisationen med en samhällsbyggnadsnämnd och ett jävsutskott under kommunstyrelsen? Se sammanställt svar under avsnitt 4.2 Hur planerar nämndenistyre/sen att hantera utmaningarna som angivits ovan? Nio ledamöter har besvarat frågan. Fyra av de som svarat uppger att de inte vet eller saknar uppfattning. Övriga svarande anger bland annat att utmaningarna ska hanteras i nämnden/styrelsens process och att arbetssätt och uppdragen bör utvärderas. Beskriv hur styrelsen/nämnden följt upp om organisationen fått den effekt som den förändrade organisationen syftade till enligt kommunstyrelsens beredning (dvs. en nämndorganisation som stärker medborgamyttan, skapar förutsättningar för helhetstänkande och samordning samt tydliggör vissa ansvarsfrågor inom kommunen)? 12 ledamöter eller ersättare har besvarat frågan. Sju av de som svarat har angivit att det är för tidigt att följa upp organisationens effekter då för kort tid har gått sedan sammanslagningen genomfördes. Två av de som svarat uppger att ett arbete med uppföljning påbörjats och behöver fortsätta.
23
En respondent uppger att ingen rapport presenterats och en respondent uppger att sammanslagningsprocessen följs via rapporter i kommunstyrelsen, i delårsrapporter samt i de politiska grupperna. Den tolfte respondenten uppger att omorganisationen gjort att arbetsmiljöfrågor kommit högre upp på agendan. Samma respondent framhåller att förvaltningschefen informerar på varje sammanträde om var i processen organisationen befinner sig och vika eventuella problem som dykt upp.
24
Bilaga 2. Källförteckning Intervjuade funktioner ' Kommundirektör. > Samhällsbyggnadschef. Deltagare i seminarium Kommunstyrelsens presidium, samhällsbyggnadsnämndens presidium och presidiet i kommunstyrelsens utskott. > Kommundirektör, samhällsbyggnadschef, stabschef samhällsbyggnadsförvaltningen och utredare vid kommunledningskontoret > Ordförande och ledamot från kommun revisionen. EV. Dokumentförteckning ' Budget 2015 och verksamhetsplan 2015-2017, tekniska kontoret. ' Delårsbokslut 2 - 2015, samhällsbyggnadsnämnden. Förslag till gemensam förvaltningsorganisation samhällsbyggnad, 2015-02-26 (utredning av kommundirektör). ,. Granskningsrapport internkontroll 2015 - Beredningsprocessen. • Granskningsrapport internkontroll 2015 - Handläggningstider. Handläggarstöd, frågor att ställa sig inför tjänsteskrivelse till nämnden, tekniska kontoret. Internkontrollplan 2015, samhällsbyggnadsnämnden. Kommunikationsplan, Skapa ny samhällsbyggnadsförvaltning, 2015-06-1 O. Kommunstyrelsens delegationsordning, senast reviderad 2015-02-25 § 71. , Protokoll, kommunstyrelsen 2014-01-29 § 22 (tillsättande av beredning för att utreda kommunens nämndorganisation) Protokoll, miljö- och stadsbyggnadsnämnd 2014-08-21 § 252 (kommunstyrelsens remiss a ng. utredning av kommunens nämndorganisation förslag rörande samhällsbyggnadsnämnd) inkl. tillhörande protokollsanteckning. Protokoll, Organisationsberedningen 2014-09-22 § 26 (kommunstyrelsens beslut om återremiss av ärendet ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet). Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 2013-12-17 § 209 (Förändrad förvaltningsorganisation - remissammanställning och förslag) Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 2014-·10-08 § 179 (ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet). Protokollsutdrag, kommunfullmäktige 2015-05-13 § 130 (ändrad förvaltningsorganisation för samhällsbyggnadsområdet). Protokollsutdrag, kommunstyrelsen 2014-05-28 § 145 (slutrapport från kommunstyrelsens beredning för utredande av kommunens nämndorganisation). Protokollsutdrag, kommunstyrelsen 2014-09-24 § 227 (ändrad nämndorganisation för samhällsbyggnadsområdet).
25
'
'
' ' • •
Protokollsutdrag, kommunstyrelsen 2014-10-29 § 245 (ändrad förvaltning för samhällsbyggnadsområdet). Protokollsutdrag, kommunstyrelsen 2015-03-25 § 101 (ändrad förvaltning för samhällsbyggnadsområdet). Protokollsutdrag, samhällsbyggnadsnämnden 2015-01-22 § 21 (tillsynsplan och kontrollplan) Protokollsutdrag, samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-16 § 151 (sammanslagning av miljö och stadsbyggnad och tekniska kontoret). Protokollsutdrag, tekniska nämnden 2014-08-21 § 160 (remiss till tekniska nämnden avseende förslag på en samhällsbyggnadsnämnd) Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun, senast reviderat 14 januari 2015 § 6. Risk- och konsekvensanalys till utredning om sammanslagning 2011, tekniska kontoret, 11 juni 2013. Risk- och konsekvensanalys, förvaltningssamverkansgrupp MSBITK 2015-08-18 och 2015-08-25. Risk- och konsekvensanalys, ledningsgrupp MSBITK 2015-08-26. Samhällsbyggnad, plan 2016 (målbild och tidplan) Samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning för beslut i miljö och Stadsbyggnad, 2015-01-05, 2 §. Samhällsbyggnadsnämndens delegationsordning för beslut inom tekniska kontoret, 2015-01-05. Samhällsbyggnadsnämndens styrkort 2015-2015, beslutjuni 2015. Sammanställningar av anteckningar från riskarbete med personal och samverkansgrupp ("Personalen på friskvårdsdagen/samverkansgruppen/ledningsgruppen tänker tvärt om inför förändringsarbetet/sammanslagningen - Hur kan vi göra för att det ska gå åt skogen"). slutrapport från kommunstyrelsens beredning för utredande av kommunens nämndorganisation, 2014-05-13. Uppsiktsmöte samhällsbyggnadsnämnden, 2015-11-27. Verksamhetskort 2015 för tekniska kontoret och miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Verksamhetsplan 2015-2017, miljö och stadsbyggnadsförvaltningen.
Nämndernas och styrelsens ansvar Enligt 6 kap. 7§ i kommunallagen (KL) har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett övrigt tillfredställande sätt. styrelsen ska enligt KL 6 kap. 1§ leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Beredning av ärenden Innan ett ärende avgörs av fullmäktige ska det ha beretts, antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning enligt KL 5 kap. 26§. Det finns inga krav på kvaliteten i beredningen, utan det är fullmäktige som avgör om beredningen ger ett tillräckligt underlag för att fatta beslut'Jävsregler För den kommunala verksamheten finns dessa regler om jäv i 6 kap 25 §. KL: s jävsregler gäller både för de förtroendevalda och för de anställda. Lagen säger att en förtroendevald eller en anställd är jävig om: 1. Saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken 3. angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 4. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, 5. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 6. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.
Nämndernas verksamhetsområde Enligt 3 kap. 5 § får en nämnd inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part. En nämnd får heller inte utöva tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver. 8
Kommunallagen med kommentarer och praxis (2011), SKL Kommentus Media.
27
Bakgrunden till bestämmelsen är att kommuner kan uppträda som både part och myndighetsutövare inom ett och samma fackområde, till exempel när en kommun ansöker om bygglov samtidigt som den ska besluta om bygglovet. 9 En generell princip är också att kommunal drift av en verksamhet inte får ligga i samma nämnd som tillsynen över samma verksamhet.
Miljöbalken Förutom kommunallagens regler finns det bestämmelser i miljöbalken som gäller tillsyn och kommunens interna organisation. Enligt regler i 26 kap 3 § miljöbalken kan länsstyrelsen överlåta tillsynen över en miljöfarlig verksamhet till kommunen, om den begär det. l sådana fall ska länsstyrelsen ta hänsyn till hur ansvaret för drift och tillsyn fördelas i kommunen. Enligt miljöbalkens 26 kap 4 § kan länsstyrelsen återkalla en tidigare överlåten tillsyn, men ska göra det om kommunen ändrar sitt sätt att organisera tillsynen så att organisationen strider mot bestämmelserna i 3 kap 5 § i kommunallagen.
Sveriges Kommuner och landsting (SKL) -Jäv och beroende (2011) SKL har i skriften "Jäv och beroende, Enkät om miljö- och hälsoskydd i kommunerna 2011" sammanfattat regler att beakta vid organisering av miljö- och hälsoskyddsverksamhet i kommunerna. SKL listar exempelvis sådant som bör beaktas vid en sammanslagning av förvaltningar. För att "leva upp till" kommunallagen och miljöbalkens regler bör svaret vara ja på fråga 1 och nej på de övriga frågorna nedan. Frågorna utgår från att tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslageningår i nämndens verksamhet. Tillsynsjäv: 1a. Ar drift- och tillsynsuppgifter åtskilda genom separata avdelningar? 1b. Finns det delegation direkt från nämnden till särskild tjänsteman om drift- och tillsynsuppgifter inte är åtskilda genom separata avdelningar? 2. Finns det personer som arbetar både med tillsyns- och driftuppgifter? 3. Har någon tjänsteman både driftsansvar och delegation att fatta beslut inom myndighetsutövning? Delikatessjäv 4. Har förvaltningschefen personalansvar inom miljökontoret/avdelningen? 5. Lönsförhandlar förvaltningschefen för personal på miljökontoret/avdelningen? 6. Har förvaltningschefen budgetansvar för miljökontorets/avdelningens medel? 7. Kan en utomstående uppfatta det som att förvaltningschefen kan utsätta personal inom miljökontoret/avdelningen för otillbörlig påtryckning när det gäller miljötillsyn som riktar sig mot kommunen?
9
Kommunallagen med kommentar och praxis (2011), SKL Kommentus media
Ny remiss av förslag till beslut om utvidgat strandskydd Sammanfattning
Regeringen har i beslut den 11 februari 2016 beslutat att upphäva och återförvisa Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut från den l december 2014 om utvidgat strandskydd i Uddevallas kommun. Länsstyrelsens beslut har därmed upphört att gälla. Skälet for regeringens beslut är att länsstyrelsen inte har uppfyllt kraven för delgivning av berörda sakägare. Inför det nu upphävda beslutet lämnade Uddevalla kommun remissyttrande (2014-0923) i vilket kommunen anförde att länsstyrelsens beslutsunderlag var alltför generella och inte tog hänsyn till Bohuskustens olika torutsättningar. Kommunen ansåg också att gränsdragningen bör utgå från det då befintliga strandskyddet och utifrån detta göra anpassningar till verkliga förhållanden. I yttrandet lämnades också några platsspecifika synpunkter. Kommunen överklagade länsstyrelsens beslut. Skälen för regeringens beslut den 11 februari är endast grundat på länsstyrelsens bristande delgivning. sakfrågan, dvs strandskyddets utformning, har inte prövats. Det fOrslag som kommunen nu förelagts att yttra sig över är, såvitt kommunledningskontoret kan bedöma, identiskt med det nu upphävda beslutet. Svar ska lämnas senast 29 april 2016. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-18. Länsstyrelsens remiss 2016-03-1 O om utvidgning av strandskyddsområden i Uddevalla kommun. Uddevalla kommuns yttrande 2014-09-23. Uddevalla kommuns överklagande 2015-02-27. Förslag till beslut
Kommunledningskontoret överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan förslag till beslut.
Dnr KS 2016/00209
Tjänsteskrivelse
2(2)
Kommunledningskontoret
2016-04-18
~--------Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Hej! Regerings beslut Regeringen har i beslut den 11 februari 2016 beslutat att upphäva och återförvisa Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut från den 1 december 2014 om utvidgat strandskydd i Uddevallas kommun. Länsstyrelsens beslut i ärende dnr 511-864-2013 har därmed upphört att gälla. Skälet för regeringens beslut är att Länsstyrelsen inte har uppfyllt kraven för delgivning av berörda sakägare. Tillfälligt beslut Länsstyrelsen har den 10mars 2016 fattat beslut om ett tillfälligt beslut om utvidgat strandskydd i Uddevallas kommun (d nr 511-7325-2016) Det tillfälliga beslutet gäller fram till den 9 september 2016 eller tills ett nytt beslut utan tidsbegränsning är fattat. Det tillfälliga beslutet omfattar samma områden som förslaget till beslut om utvidgat strandskydd. Beslutet bifogas men för att se kartorna hänvisar vi till vår hemsid a, se nedan. Beslutet kan överklagas fram till och med den 8 april 2016. Remiss Länsstyrelsen i Västra Götalands län har, enligt 24 §förordningen (1998:1252) om områdesskydd, den 10 mars 2016 åter beslutat att förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till mark att senast den 29 april 2016 inkomma med eventuella synpunkter på förslag till beslut om utvidgat strandskydd inom Uddevallas kommun. Remissen bifogas men för att se kartorna med förslagen till gränser hänvisar vi till vår hemsida: http ://www.la nsstyrelsen .se/vastragotala n d/Svl d ju r-ochnatur /skyddad n at u r /st randskydd/Pages/strandskydd oversyn .aspx Den yta som är markerad med blå snedstreck (skiktet LstO strandskydd fr.o.m. den 1 december 2014) utgör Länsstyrelsens förslag till strandskyddsområden. Förslaget till beslut och det tillfälliga beslutet finns även att titta på hos Udevallas kommun samt hos Länsstyrelsen i Mariestad. Om eller när ni lämnar synpunkter uppge diarienummer 511-7325-2016. Handlingarna sänds per post till kommunen för aktförvari ng.
1
Med vänlig hälsning John Dagabert John Dagobert Naturavdelningen Länsstyrelsen Västra Götalands län 542 85 MARIESTAD 010-22 45177 0701 - 80 54 23 jo h n. dagobert@ lansstyrelsen .se www.lansstyrelsen.se/vastragotaland
2
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt 010-22 45 177
Utvidgning av strandskyddsområden i Uddevalla kommun Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft. Avsikten är enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen att Länsstyrelsen ska se över områden med utvidgat strandskydd. Länsstyrelsens tog den 1 december 2014 beslut om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun (dnr 511-864-2013). Regeringen upphävde Länsstyrelsens beslut den 11 februari 2016 och återförvisade ärendet för ny behandling. Länsstyrelsens förslag till utvidgningar av strandskyddsområden i Uddevalla kommun översändes härmed för tillfälle till ytterligare synpunkter senast den 29 april 2016. Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.
Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt 010-22 45 177
Diarienummer 511-7325-2016
Enligt sändlista
Föreläggande om yttrande över förslag till beslut om utvidgat strandskydd Länsstyrelsen har upprättat förnyat förslag till beslut om utvidgningar av strandskyddsområden i Uddevallas kommun. Länsstyrelsen förelägger härmed, enligt 24 § Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken, ägare och innehavare av särskild rätt till marken att yttra sig över förslaget senast den 29 april 2016. Länsstyrelsen beslutar vidare, med stöd av 49 § delgivningslagen (2010:1932), att delgivning av föreläggandet skall ske genom kungörelse. Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter.
Förslag till förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun
Innehåll Förslag till beslut om utvidgat strandskydd enligt 7 kap. 14 § miljöbalken Ärendets handläggning Tidigare inkomna yttranden Skälen för förslag till beslut Upplysningar
Bilagor Bilaga 1. Kartor Bilaga 2. Sändlista Bilaga 3. Redogörelse för tidigare samråd
Förslag till beslut Länsstyrelsen överväger att förordna, att de sjöar och vatten som anges nedan ska omfattas av utvidgat strandskydd. Strandskyddet avses omfatta land- och vattenområdet intill det angivna avståndet från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, detta avser även från strandlinjen för öar. 300 m strandskyddsområde Kuststräckan 200 m strandskyddsområde Hästesjön Abborresjön Abborrevattnet Iglevattnet Kolbengtserödsjön Bergssjön Krokevattnet V Bjursjön Krokevattnet Ö Björkevattnet Kärrevattnet Blyvattnet Buvattnet (Ö om Köperödssjön L Köperödssjön St Hogstorp) Långevattnet Byrevattnet (Ö om (Bredfjället) Hogstorp) Långevattnet Djup L (Herrestadsfjället) Djup St Lövvikevatten Essvikevatten Metsjö Furuvattnet (N om Mållsjön St Örevattnet) Mörkevattnet St Fälle Dammsjö Ormevattnet (S om Grinnerödssjön Kärrevattnet) Holmevattnet L Prästevattnet L Holmevattnet St Prästevattnet St Häljerödsjön
Pölevattnet Rinnevattnet Skarsjön L Skarsjön St Skimlingen Slavattnet (S om Kärrevattnet) Smedvattnet Stenkällevattnet L Stenkällevattnet St Store-Väktor Svartvattnet (Herrestadsfjället) Tokevattnet St Trästickeln Ne. Trästickeln Öv. Vrångevattnet Örevattnet St. Örevattnet (Ö om L Holmevattnet)
Områden där strandskyddet upphävts i samband med detaljplan eller som saknar strandskydd på grund av att området var planlagt 1975 (och där planen fortfarande gäller), berörs inte av beslutet. Om sådana detaljplaner upphävs eller ersätts så ska utvidgat strandskydd enligt avståndsangivelse i detta beslut inträda. Sådana områden är normalt undantagna från strandskydd på bifogade kartor, bilaga 1.1-1.69, och i det GIS-skikt som finns på Länsstyrelsens hemsida, men detaljplaner kan ha upphävts efter det att Länsstyrelsen sammanställt kartunderlagen. I vissa områden har anpassning av strandskyddsgränsen gjorts, med hänsyn till vägar, befintlig bebyggelse, speciellt höga naturvärden och dylikt. Beslutet avses att fattas med stöd av 7 kap. 14 § miljöbalken (1998:808). Beslutet kommer att gälla omedelbart även om det överklagas.
Sida 2(22)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Ärendets handläggning Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft. Länsstyrelserna ska enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddets och landsbygdens utveckling se över områden med utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen fattade den 1 december 2014 beslut om utvidgat strandskydd för kusten och ovan nämnda sjöar i Uddevalla kommun. Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskyddsområde i Uddevalla kommun överklagades och regeringen beslöt den 11 februari 2016 att upphäva Länsstyrelsens beslut och återförvisa ärendet till Länsstyrelsen för förnyad behandling eftersom Länsstyrelsen inte fullgjort kraven på delgivning enligt delgivningslagen. Efter regeringens upphävande av Länsstyrelsens beslut gällde enbart 100 m strandskydd kring nämnda sjöar och kuststräckan inom Uddevalla kommun. Länsstyrelsen har den 10 mars 2016 åter fattat beslut om att berörda myndigheter, med stöd av 25-26 §§ förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska ges möjlighet att åter yttra sig över förslaget till beslut. Remisstiden löper fram till den 29 april 2016. Markägare och innehavare av särskild rätt till marken ges återigen genom kungörelsedelgivning möjlighet att yttra sig över förslaget till beslut fram till samma datum. Enligt 24 § sjätte punkten förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska remiss av förslag till beslut ske under förutsättning av att beslutet är avsett att gälla för en längre period än sex månader. Beslut som gäller för en kortare tid får således fattas utan hörande av berörda myndigheter, markägare och innehavare av särskild rätt till mark. Länsstyrelsen har med stöd i ovanstående den 10 mars 2016 fattat beslut om ett tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun. Det tillfälliga beslutet omfattar samma ytor som detta förslag till slutligt beslut om utvidgat strandskydd. Tidigare inkomna yttranden Nedan följer en sammanfattning av yttranden som inkommit över förslaget till utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun då förslaget var ute på remiss under år 2014. En sammanställning av alla yttranden och Länsstyrelsens eventuella kommentarer till dessa finns samlade i bilaga 3. Uddevalla kommun yrkar att nu gällande omfattning av strandskyddet för kuststräckan ska bibehållas då dess utsträckning är tillräckligt för att säkerställa strandskyddets syften. Länsstyrelsens beslutsunderlag är alltför generellt och har inte tagit hänsyn till lokala förhållanden och inte heller har en kvalitativ bedömning av områden gjorts. Kommunen anser att Länsstyrelsen istället borde ha utgått ifrån dagens strandskyddsgräns, och
Sida 3(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
föreslagit anpassningar utifrån denna så att den totala omfattningen av strandskyddet i stora drag bibehålls. Vidare yrkar kommunen att strandskyddet anpassas efter pågående planarbeten, att nuvarande strandskydd, som går i vägkant i områdena Rotviksbro, Svälte och Högåskärr bör ligga kvar samt att övergångsbestämmelser för bygglov och förhandsbesked skapas. Lantmäterimyndigheten i Uddevalla påpekar att i de fall strandskyddsgränsen ska följa fastighetsgräns är det den faktiska fastighetsgränsen som ska vara vägledande för tolkningen av strandskyddsgränsen, i de fall gränsen är felaktigt inlagd. Det bör skapas rutiner för detta mellan Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten. Man anser också att övergångsregler är viktigt. Fortifikationsverket anför att strandskyddets syfte att bevara allmänhetens tillgång till stränder ofta är satt ur spel på försvarsfastigheter. Bohusläns museum upplever att det saknas ett kulturmiljöperspektiv i genomgången av områden där strandskyddet föreslås utökas. I många fall finns en nära koppling mellan kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Företagarna Västra Götaland, Bohusläns skärgårdsråd och Uddevalla näringsliv anför att förslaget om utvidgat strandskydd är hämmande för utvecklingen. Kustrelaterade verksamheter och besöksnäring måste få utvecklas. LRF, Företagarna Västra Götaland och Uddevalla näringsliv anser att 100 m strandskydd i de allra flesta fall är fullt tillräckligt för att säkra strandskyddets syften. Flera markägare påpekar att det är viktigt att hänsyn tas till lokala förhållanden, att Länsstyrelsens skrivningar är alltför generella och att även markområden utan höga värden blir strandskyddade. En generell utvidgning till 300 m behövs inte för att säkra strandskyddets syften. Flera markägare samt intresseföreningar motsätter sig utvidgning av strandskyddet eftersom de tycker att ingreppet i äganderätten är för stort. Ingen ersättning utgår till markägare som får strandskydd på sin mark, och flera markägare upplever då att marken ”exproprieras” av staten. Vidare uttrycks oro för att strandskyddet ska ”lägga en död hand” över samhällena. Hamnområden, bostäder och turistiska verksamheter mm måste få möjlighet att utvecklas. LRF och flera markägare menar att strandskydd krånglar till eller till och med omöjliggör brukandet av marken. Även om det finns undantag för dem som bedriver jordbruk som näringsverksamhet, så omfattas inte alla av dessa undantag. Att markerna hålls öppna genom djurhållning och jordbruk är en förutsättning för att markerna ska upplevas som attraktiva för allmänheten och för att vissa växter och djur ska kunna leva där. Kritik har
Sida 4(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
även framförts mot att utvidgningen av strandskyddet är för generell, och även tar med områden som saknar höga naturvärden såsom jordbruksmark och mark som används för skogsbruk. Även hamnområden, parkeringsplatser, bryggor och befintliga bostadstomter omfattas av strandskydd. Flera markägare och organisationer ifrågasätter även samrådsprocessen och anser att informationen kring remissen har varit för dålig. Personlig kontakt borde ha tagits med markägare som berörs. Strandskyddarna anser att det är viktigt att det utvidgade strandskyddet får vara intakt utmed kusten, och att det är positivt att strandskyddet bibehålls och utvidgas kring tätorterna. Strandskyddet bör utvidgas i vissa områden som saknar skydd idag. Uddevalla naturskyddsförening anser att det utökade strandskyddet gynnar och stärker friluftslivet, turismen samt de gröna näringarna, och ser ingen risk att möjligheten till att bedriva jord- och skogsbruk inom strandskyddade områden kommer försämras. Det har även kommit in yttranden från privatpersoner som anser att Länsstyrelsens förslag är bra, och att det är viktigt att långsiktigt värna strandområden för allmänheten och för djur och växter.
Skälen för Länsstyrelsens förslag till beslut Bestämmelser Strandskydd omfattar normalt land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas (7 kap. 14 § miljöbalken). Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (7 kap. 13 § miljöbalken). Allmänna överväganden i fråga om utvidgat strandskydd Enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och utvecklingen av landsbygden innebär de nya bestämmelserna i miljöbalken en skärpning av kravet för att utvidga det område som omfattas av strandskydd. En utvidgning får ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Avsikten är att det ska finnas ett tydligt och långsiktigt behov av ett utvidgat strandskydd. Ett beslut om utvidgat strandskydd behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden. Enligt
Sida 5(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
propositionen kan beslutet om utvidgat strandskyddsområde komma att avse: 1. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel naturreservat, som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 § andra stycket och 4 kap. 2-8 §§, som är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. tätortsnära strövområden, eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Ett av strandskyddets syften är att säkra strandområden så att de förblir tillgängliga för alla enligt de grunder som gäller för allemansrätten. Skyddet baseras på uppfattningen att stränderna är en av de mest värdefulla tillgångarna för friluftslivet i dess olika former. Detta är av nationellt och regionalt långsiktig karaktär. Strandskyddet ska möjliggöra för människor att nu och i framtiden fritt kunna ströva utmed stränderna, att vistas där, att bada eller att bara njuta av den naturupplevelse som mötet med vattnet ger, antingen det gäller havet, insjön eller något vattendrag. Strandskyddet utgör dessutom en väsentlig del av säkerställandet av riksintressen för naturvård, friluftsliv och fiske enligt 3 kap. miljöbalken. I översynen har Länsstyrelsen identifierat de strandområden som har särskilt höga värden för friluftslivet och växt- och djurlivet kring sjöar. Dessa områden bör omfattas av ett utvidgat strandskydd för att förhindra att de exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. Tillkommande exploatering, även om den sker utanför hundrameterszonen, riskerar att bland annat skada ett områdes orördhet och upplevelsevärden eller dess biologiska värden och därmed dess värden för friluftslivet och växt- och djurlivet. Områdesskydd som naturreservat, kulturreservat, Natura 2000-områden, nationalparker, djur- och växtskyddsområden, naturminnen och landskapsbildsskydd är tydliga indikationer på områden med stor betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser att dessa områden har så höga värden för friluftslivet och växt- och djurlivet att ett utvidgat strandskydd krävs för att säkerställa syftena. Enligt Länsstyrelsens mening är områden som har pekats ut som riksintressen för naturvård eller friluftsliv eller omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap. miljöbalken på grund av höga natur- och rekreationsvärden värdefulla för strandskyddets syften.
Sida 6(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
I Länsstyrelsens underlagsmaterial för beslutet ingår också olika inventeringar och klassningar av värdefull natur. Inventeringarna omfattar områden med värdefulla lövskogar, värdefulla vattendrag och våtmarker, nyckelbiotoper, skyddsvärda träd, ängs- och betesmarker, samt värdefulla odlingslandskap. Vad det gäller de sjöar som har strandområden som omfattas av ovanstående inventeringar har Länsstyrelsen gjort en bedömning från fall till fall av dessa naturvärdens omfattning och betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer att områden med höga upplevelsevärden är viktiga att bevara för allmänheten eftersom det finns ett behov av tillgängliga strandnära sådana nu och i framtiden. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontor har gjort flera utredningar om hur man kan mäta kvaliteter i frilufts- och rekreationsområden. Det vanligaste önskemålet med att vistas i naturen är att uppleva lugn och ro. Områdena ska gärna ha god tillgänglighet, vara stora, tysta och erbjuda variation och omväxling. För att uppleva värden som exempelvis orördhet och skogskänsla krävs att avståndet till störande exploateringar är mellan 200 och 300 meter. Länsstyrelsen bedömer därför att det är viktigt att vid sjöar som har dokumenterade värden utvidga strandskyddet i syfte att säkerställa upplevelsevärden för allmänheten och friluftslivet. På så sätt kan större sammanhängande strandnära strövområden eller områden med andra höga upplevelsevärden bevaras för framtiden utan påverkan från närliggande bebyggelse. I närheten av tätorter eller områden med sammanhållen bebyggelse är trycket att utnyttja kvarvarande obebyggda områden särskilt stort om de ligger strandnära. Här är också efterfrågan på tätortsnära rekreationsområden hög, eftersom det bor många människor på samma plats. Strandnära obebyggda områden i dessa lägen har därmed ett särskilt stort värde utifrån strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer därför att det vid sjöar med dokumenterade värden är av särskild vikt att det finns utvidgade strandskyddsområden intill och mellan tätorter och sammanhållen bebyggelse. Särskilt viktigt är detta i anslutning till kusten och insjöar som utgör populära turistmål. För såväl djurlivet som allmänhetens rekreationsupplevelser kan det även finnas stora värden i större områden med ett antal sjöar och/eller sjösystem som ligger tätt och där det finns möjlighet att röra sig fritt mellan sjöarna. Ett sådant område är Herrestadsfjället, en vidsträckt höjdplatå belägen på gränsen mellan kommunerna Munkedal, Uddevalla och Färgelanda. Området har en imponerande landskapsbild, med en omväxlande terräng med sjöar, berg och skogar. Området används populärt för vandring och turskidåkning, samt bär- och svampplockning, bad och fritidsfiske. Vattensystemet kring Viksjön är populärt för kanoting, och Bohusleden går genom området. Området har i sin helhet pekats ut som riksintresse för friluftsliv. En stor del av området, beläget i Uddevalla kommun, utgör även naturreservat. Ytterligare några mindre områden utgör naturreservat respektive landskapsbildsskyddsområde. Det är av stor vikt att områdets
Sida 7(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
naturvärden, upplevelsevärden och övriga värden för det rörliga friluftslivet värnas. Många av de värden som beskrivs ovan handlar om vikten av att bevara större sammanhängande områden tillgängliga för såväl allmänheten som växt- och djurlivet nu och i framtiden. Såväl upplevelsevärdena som värdena av oexploaterade områden för växt- och djurlivet skadas om områdena fragmenteras. Länsstyrelsen ser därför sammantaget starka skäl till att besluta om utvidgade strandskyddsområden som har en betydande storlek och inte delas upp i mindre områden eftersom de då tappar i värde. Kring vissa sjöar och vid vissa partier av kuststräckan är stränderna bitvis så flacka att marken där under delar av året ligger under vatten och tillgängligheten för allmänheten därför är tidvis begränsad. Exploatering utanför hundrameterszonen skulle här ytterligare begränsa allmänhetens tillgång till strandområdet. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd i dessa områden är nödvändigt för att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområdena. Utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur i områden som tidigare varit oexploaterade ger också upphov till övergödande utsläpp. Ny exploatering som placeras nära vattnet medför en framtida risk för ökade näringshalter i våra sjöar till följd av mindre självrening jämfört med ny exploatering som placeras längre från vattnet. Ökade utsläpp av övergödande ämnen är ett hot mot vattenkvaliteten i ekologiskt känsliga områden samt mot de arter som gynnas, eller till och med är beroende av näringsfattiga förhållanden. Ett utvidgat strandskydd motverkar ökade utsläpp, och är nödvändigt för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet i sådana områden. Strandskyddets utformning De tidigare gällande strandskyddsgränserna i Uddevalla kommun härstammade till stor del från 1975. I Länsstyrelsens beslut från 1999-06-18 genomfördes vissa ändringar av den ursprungliga gränsen, där gränsen bland annat bättre anpassades till befintliga bebyggelsegrupper med mera. Strandskyddsgränserna utgjordes i detta beslut av beslutsgränser på kartor som har ritats in i relativt liten skala. Detta innebar att beslutets strandskyddsgränser inte alltid var utformade så att de fullt ut svarade mot syftet med en anpassad gräns. De i kartan fastlagda beslutsgränserna innebar även att gränserna inte förändras om strandlinjen förskjuts. Det föreliggande förslaget innebär istället att strandskyddsgränsen anges på ett fast avstånd, 100, 200 eller 300 m, från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Resultatet blir en mer konsekvent strandskyddsgräns, som slår vakt om viktiga passager, och som är bättre överensstämmande med strandskyddets utformning i övriga delar av länet och landet. De flesta av de anpassningar som gjorts tidigare, vad gäller bebyggelse, vägar med mera, finns dock kvar även om de har gjorts mer detaljerade. Där sådana anpassningar gjorts gäller redovisning i bilagda kartor, bilaga 1.1-1.69.
Sida 8(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Strandskyddets omfattning Strandskyddsområdet får utvidgas så mycket som är nödvändigt för att säkerställa syftena med strandskyddet, dock högst till 300 meter från strandlinjen. I de flesta särskilt värdefulla strandområden bedömer Länsstyrelsen att ett utvidgat skydd om 200 meter är tillräckligt för att säkerställa skyddets syften. Utvidgat strandskydd om 300 meter bör dock kunna ges till stora sjöar, sjöar nära tätorter samt sjöar med andra synnerligen höga värden för växt- och djurliv och/eller friluftsliv. I vattenområdet är de biologiska värdena generellt som högst i områden som ligger grundare än 6 meters djup. Vad gäller exploateringstryck så har Länsstyrelsen de senaste åren sett ett ökande intresse för olika typer av exploateringar i/på vattnet. Den typen av exploateringar skulle hindra allmänheten från att färdas fritt i/på vattnet, och även påverka strandområdenas upplevelsevärden negativt. Länsstyrelsen anser därför att strandområden med ett utvidgat strandskydd på land ska följas av ett utvidgat skydd även ut i vattnet. I vissa fall anser Länsstyrelsen att det är motiverat att anpassa strandskyddsgränsen efter befintliga bebyggelsegrupper och större vägar och järnvägar som är svåra att passera. Områden som omfattas av tät bebyggelse, samt områden som skärs av från strandområdet av stora och trafikerade vägar och järnvägar har ofta ett begränsat värde för strandskyddets syften, och bör därför inte omfattas av det utvidgade strandskyddet. I vissa fall kan dock ett område utgöra en viktig passage till ett strandområde, även om det redan idag är bebyggt. Därför måste en bedömning av ett områdes värde för strandskyddets syften göras i varje enskilt fall. Strandlinjen Strandskydd räknas från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I illustrationskartorna som bifogas beslutet används fastighetskartans ml-skikt från den 21 oktober 2010 som strandlinje. Miljömål Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål som ska leda vår strävan att nå en ekologiskt hållbar utveckling. Utvidgningen av strandskyddsområden enligt ovanstående förslag berör miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, som bland annat innebär att sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser och friluftsliv ska värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt, samt ”Ett rikt växt- och djurliv”, som bland annat innebär att arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Även målet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” berörs. För att uppnå dessa mål är det många gånger angeläget att begränsa exploatering i närheten av sjöar, vattendrag och hav. Det kan även vara nödvändigt för att inte bryta mot en miljökvalitetsnorm eller för att motverka att vattnet inte uppnår god ekologisk status.
Sida 9(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Motiv för utvidgning Kuststräckan (bilaga 1.1-1.4, 1.7-1.9, 1.12-1.18, 1.21-1.28, 1.31-1.46, 1.48-1.50, 1.56-1.58, 1.64 och 1.65) Värdebeskrivning Bohusläns kust utgörs av ett naturskönt skärgårdslandskap med stor variation från exponerad ytterskärgård till skyddad, ofta lummig, innerskärgård. Området har goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting, fiske och andra typer av rörligt friluftsliv. Det finns även gott om anordningar för friluftsverksamhet, såsom vandrarhem, campingplatser, båtuthyrning, naturhamnar och marinor. Området är ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet, och drar till sig en ökande mängd turister, fritidsboende och andra besökare. Området utgör ett betydande mål även för internationell turism. Exploateringstrycket är mycket hårt i området. Bohuskusten klassas som högexploaterad och enligt Statistiska centralbyrån har det strandnära byggandet vid Bohuskusten ökat under de senaste åren. Redan idag är delar av kuststräckan exploaterad i hög grad, vilket har lett till att tillgängligheten för allmänheten har begränsats. I vissa områden är det idag inte möjligt för allmänheten att ta sig fram till vattnet. Såväl växt- och djurliv som upplevelsevärden och övriga värden för besöksnäringen hotas av den ökande exploateringen och privatiseringen av strandområden. Ytterligare hot är utsläpp som försämrar vattenkvaliteten och slitage på bottnar och stränder från båtar och bryggor. Landskapet är särpräglat och naturmiljön inrymmer en stor variation. Längs kuststräckan finns vidsträckta grundområden som är biologiskt högproduktiva och utgör uppväxtområden för många kommersiellt viktiga fiskarter. Havsstrandängar, våtmarkskomplex och skär är viktiga miljöer för fågellivet, och området rymmer mycket höga ornitologiska värden. Här finns även knubbsäl. Stora sammanhängande lövskogsområden finns också, och utgör habitat för många rödlistade växter och djur. Hela kuststräckan, med undantag för tätorten Uddevalla, är utpekad som högexploaterad kustzon och omfattas av särskilda geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 4 § miljöbalken, där fritidsbebyggelse endast får komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, i syfte att värna de höga natur- och kulturvärden som finns i området. Stora delar av kuststräckan är utpekade som riksintresse för både naturvård och friluftsliv, bland annat områdena kring Gullmarn och Strömmarna. Ett flertal områden är också avsatta som naturreservat, naturvårdsområden, fågel- och sälskyddsområden och Natura 2000-områden. Strandområdena vid kusten i Uddevalla kommun har en hög exploateringsgrad. Enligt rapporten Exploatering i kustzonen 2013,
Sida 10(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Rapportserie nr 2/2014 (Länsstyrelserna) har kommunen en exploateringsgrad på 46 % inom 100 m strandzon och 46 % inom 300 m strandzon. Kustzonen i Uddevalla är omväxlande, med ett unikt skärgårdslandskap samt djupa fjordar. I väster finns det karga klipplandskap som är karakteristiskt för Bohuslän, och den inre skärgården karakteriseras istället av grön lummighet. Enligt Uddevalla kommuns översiktsplan bor flertalet av kommunens invånare idag i tätorterna Ljungskile och Uddevalla. Under 2000-talet har Uddevalla haft en positiv befolkningsutveckling. Exploateringstrycket är högt, framförallt i kustzonen. Länsstyrelsens bedömning Kustzonen hyser unika värden för såväl växt- och djurlivet som för det rörliga friluftslivet. Redan idag är delar av kuststräckan exploaterad i hög grad, vilket har lett till att allmänhetens tillgång till strandområdena har begränsats och förhållandena för växt- och djurlivet försämrats. I vissa områden är det idag inte möjligt för allmänheten att ta sig fram till vattnet. Exploateringstrycket är fortsatt mycket högt i hela området, och förväntas öka ytterligare med en ökande turism. Den höga bebyggelsegraden innebär att de flesta av de områden som idag fortfarande är oexploaterade fungerar som gröna kilar för allmänhet och växt- och djurliv, och är därmed väldigt värdefulla. Det fortsatt höga exploateringstrycket innebär att ett utvidgat strandskydd är viktigt för att värna dessa gröna kilar så att de finns kvar även i framtiden. Många av värdena som finns längs kusten är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget leder på sikt till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allemansrättslig tillgång och växt- och djurlivet i strandområdet. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att, där så är möjligt, stora sammanhängande områden bevaras och ett maximalt utvidgat strandskydd till 300 m är då motiverat. I områden med tät bebyggelse har strandskyddet ofta förlorat i värde till följd av bebyggelsen. Ett utvidgat strandskydd är sällan motiverat här, och Länsstyrelsen har därför i sådana områden använt bebyggelsegränsen som avgränsning för strandskyddet. Detsamma gäller för större vägar, som fungerar som en barriär i landskapet och gör det svårt att ta sig fram till vattnet, samt vissa verksamhetsområden. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att exploatering vid kusten, även utanför hundrameterszonen, medför negativ påverkan på växt- och djurlivet, upplevelsevärdena samt möjligheterna till rörligt friluftsliv i området. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i kustzonen och bevara de områden som ännu inte har tagits i anspråk för bebyggelse.
Sida 11(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Sjöar på Herrestadsfjället (bilaga 1.51, 1.59-1.62 och 1.66-1.68) Värdebeskrivning Herrestadsfjället är en vidsträckt höjdplatå belägen på gränsen mellan kommunerna Munkedal, Uddevalla och Färgelanda. Området har en imponerande landskapsbild med en omväxlande terräng med sjöar, berg och skogar, och hyser höga värden för såväl friluftsliv som för växt- och djurliv. Området används populärt för vandring och turskidåkning, samt bär- och svampplockning, bad och fritidsfiske. Vattensystemet kring Viksjön är populärt för kanoting. Bohusleden går genom området. De flesta sjöar i området är näringsfattiga klarvattensjöar. I och kring sjöarna finns en rik fågelfauna. Området har i sin helhet pekats ut som riksintresse för friluftsliv. En stor del av området, beläget i Uddevalla kommun, utgörs även naturreservat, Herrestadsfjällets naturreservat, naturreservatet Herrestadsfjället II och en del av Bredmossens naturreservat. Det är av stor vikt att områdets naturvärden, upplevelsevärden och övriga värden för det rörliga friluftslivet värnas. Sjöar inom området I den del av området som är belägen i Uddevalla kommun ligger sjöarna Övre och Nedre Trästickeln, Buvattnet, Långevattnet, Kärrevattnet, Abborresjön, Hästesjön, Fälle Dammsjö, Vrångevattnet, Metsjö, Ormevattnet, Pölevattnet, Västra Krokevattnet, Mållsjön, Smedvattnet, Stora Örevattnet, Blyvattnet, Svartvattnet, Furuvattnet, Byrevattnet (Ö om Hogstorp), Björkevattnet och Slavattnet (Ö om Hogstorp). Länsstyrelsens bedömning Hela området, med sjöar och strandområden, har mycket höga värden för såväl allmänhetens friluftsliv som för växt- och djurlivet och bör skyddas mot olika former av exploatering och ingrepp som kan påverka miljön och upplevelsevärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring ovanstående sjöar är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Sjöar inom Bredfjället-Väktorområdet (bilaga 1.5, 1.6, 1.9-1.11 och 1.19) Värdebeskrivning Bredfjället-Väktorområdet utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå på gränsen mellan kommunerna Lilla Edet och Uddevalla. Området sträcker sig från Ljungskile till Hjärtum i Götaälvdalen. Vegetationen karakteriseras av blåbärsgranskog. I stora delar av området har skogen fått utvecklas ostört, och har en ålder av 100-140 år. Här finns höga värden för fågellivet, med arter som tjäder, orre, pärluggla, sparvuggla, fiskgjuse, järpe, nötkråka och mindre hackspett. Även hasselmus förekommer inom området. I området finns även ett flertal rikkärr med artrik flora, samt ett flertal andra värdefulla områden med odlingslandskap och lövskogspartier.
Sida 12(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Stora delar av området utgör naturreservat och Natura 2000-område, och området har även pekats ut som riksintresse för både naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet. Området har höga upplevelsevärden, med vacker natur och kulturhistoriskt intressanta miljöer, samt goda möjligheter för rörligt friluftsliv. Sjöar inom området I den del av området som är belägen i Uddevalla kommun ligger sjöarna Stora och Lilla Skarsjön, Stora och Lilla Stenkällevattnet, Stora och Lilla Holmevattnet, Långevattnet, Örevattnet (Ö om L Holmevattnet), Abborrevattnet, Skimlingen, Stora och Lilla Prästevattnet, Iglevattnet (V om L Prästevattnet), Stora Mörkevattnet, Store-Väktor, Rinnevattnet och Grinnerödssjön. Länsstyrelsens bedömning Hela området, med sjöar och strandområden har mycket höga värden för såväl allmänhetens friluftsliv som för växt- och djurlivet och bör skyddas mot olika former av exploatering och ingrepp som kan påverka miljön och upplevelsevärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring ovanstående sjöar är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Östra Krokevattnet (bilaga 1.63 och 1.69) Värdebeskrivning Sjön Östra Krokevattnet är belägen i kommunens norra del. Den ligger mellan två stora våtmarksområden. Klockaremossekomplexet, öster om sjön, består av flera olika våtmarkstyper med sydvästlig prägel där alla är förhållandevis orörda. De botaniska och ornitologiska värdena är höga. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av kärrväxter. Landskapet kring Östra Krokevattnet utgörs av stora ytor orörd natur. Upplevelsevärdena är höga i området, och här finns fina vandringsleder. Hela området öster om sjön är utpekat som riksintresse för naturvård och Natura 2000- område. Klockaremossen finns också med i den nationella myrskyddsplanen, där Sveriges finaste mossar är beskrivna och som syftar till att bevara dessa. Länsstyrelsens bedömning Östra Krokevattnet med strandområden har mycket höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena (speciellt fågellivet) samt möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området.
Sida 13(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Bjursjön (bilaga 1.52) Värdebeskrivning Bjursjön ligger i anlutning till norra delen av tätorten Uddevalla. Vid sjön finns en sportstuga med servering och här finns både parkering och kommunal badplats. Sjön omges av ett flertal stigar och elljusspår som utnyttjas flitigt både för promenad och för skidåkning. Även Bohusleden passerar genom området. Bjursjön är, med sitt nära avstånd till tätorten Uddevalla, ett populärt område för närrekreation. Sjön är även ett exkursionsmål bland skolklasser. Fisket i sjön är fritt. Länsstyrelsens bedömning Bjursjön med strandområden har genom sitt tätortsnära läge mycket höga värden för främst det rörliga friluftslivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på möjligheterna till rörligt friluftsliv, upplevelsevärdena och naturvärdena kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora och Lilla Köperödssjön 1.47 och 1.53) Värdebeskrivning Stora och Lilla Köperödssjön är belägna strax utanför ett industriområde vid tätorten Uddevalla. Söder om sjöarna ligger ett fint närströvområde med flera intressanta miljöer. Här flyter Bäveån fram genom en kanjonliknande dal och här finns två små sjöar med omgivande kärrmarker och höga ornitologiska värden. Området är populärt för friluftliv. Förutom fiske, bär- och svampplockning finns här flera vandringsstigar. Även Bohusleden passerar genom området. Omgivningarna söder om sjöarna omfattas av naturreservat. Länsstyrelsens bedömning Sjöarna Stora och Lilla Köperödssjön har höga värden för det rörliga friluftslivet, samt för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjöarna, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjöarna. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjöarna är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Bergssjön (bilaga 1.54 och 1.55) Värdebeskrivning Bergssjön är belägen i kommunens nordöstra del. Sjön omges av en småbrukarbygd med inslag av ett kuperat och barrskogklätt landskap. Huvudkaraktär på bebyggelsen är smågårdar. Här finns även flera våtmarksområden. Bergssjön i sig är klassad som våtmark med högt naturvärde.
Sida 14(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Området är rikt på bär och svamp och har stor betydelse för friluftslivet. Det finns flera motionsspår kring sjön som nyttjas under hela året. Länsstyrelsens bedömning Bergssjön med strandområden har höga värden för såväl friluftsliv som för växt- och djurliv. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora Tokevattnet (bilaga 1.30) Värdebeskrivning Sjön Stora Tokevattnet är belägen i kommunens östra del. Den omges av ett kraftigt kuperat skogslandskap som breder ut sig över ett stort område. Här finns även ett antal större våtmarker med skiftande naturvärde. Området är relativt oexploaterat. Kring sjön finns flera motionsspår, och även Bohusleden passerar genom området. Området är rikt på bär och svamp och har genom sitt läge mellan tätorterna Uddevalla och Ljungskile stor betydelse för friluftslivet. Länsstyrelsens bedömning Sjön Stora Tokevattnet har höga värden för det rörliga friluftslivet, samt för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön och naturvärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Häljerödsjön (bilaga 1.29) Värdebeskrivning Häljerödsjön är belägen strax utanför tätorten Ljungskile i kommunens södra del. Det är en näringsrik sjö omgiven av skogsmark i bergig terräng. Norr om sjön ligger Store Mosse, ett litet myrkomplex som domineras av en sluttande mosse med välutvecklade strängar och höljor och omges av topogena kärr och sumpskog. Landskapet kring sjön är välbesökt och vackert. Skogarna har gott om bär och svamp och det går flera vandringsleder genom området. Store Mosse omfattas av naturreservat, Natura 2000-område och är även utpekat som riksintresse för naturvård. Länsstyrelsens bedömning Häljerödsjön med strandområden har höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för övrigt växt- och djurliv. Exploatering kring sjön, skulle även utanför hundrameterszonen, innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd på 200 m
Sida 15(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Kolbengtserödsjön (bilaga1.18 och 1.19) Värdebeskrivning Kolbengtserödsjön är belägen strax utanför tätorten Ljungskile i kommunens södra del. De vackra omgivningarna i Vassbodalen, som utgörs av en kombination av en mycket dramatisk natur och en småskalig jordbruksbygd, medför höga upplevelsevärden. Kolbengtserödsjöns tätortsnära läge gör sjön med omgivning till ett välbesökt utflyktsmål. Vid sjön finns en badplats, och området besöks också av sportfiskare. En populär utflykt är att gå grusvägen genom hela Vassbodalen och förbi ytterligare två sjöar. Kolbengtserödsjön har värden för fågellivet, bland annat utgör den lokal för storlom, och här finns en rik lundvegetation i en vacker bäckravin. Sjön har ett rikt fiskbestånd och Aröd å, som är fiskebiologiskt värdefull med havsöring, rinner ut från sjön. Länsstyrelsens bedömning Kolbengtserödsjön med strandområden har mycket höga värden för såväl friluftsliv som för växt- och djurliv. Närheten till tätorten Ljungskile gör området till ett välbesökt närnaturområde. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora och Lilla Djup (bilaga 1.19 och 1.20) Värdebeskrivning Sjöarna Stora och Lilla Djup är belägna i kommunens södra del. De ligger på gränsen till området kring Bredfjället och omges av ett starkt kuperat skogslandskap. Här växer granskog med inslag av lövträd. Vid Lilla Djup finns ett kalkpåverkat rikkärr med värdefull och ovanlig flora och med mycket höga naturvärden. Storlom finns vid sjöarna. Avsaknaden av bilvägar men god tillgång på gamla välbevarade stigar gör området till ett populärt utflyktsmål för vandringar och bär- och svampplockning. Länsstyrelsens bedömning Stora och Lilla Djup med strandområden har höga värden för främst växtoch djurliv, men även för friluftsliv. Exploatering kring sjöarna, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på naturvärdena, upplevelsevärdena (med det oexploaterade landskapet) och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjöarna. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjöarna är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området.
Sida 16(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Lövvikevatten och Essvikevatten (1.22 och 1.23) Värdebeskrivning Sjöarna Lövvikevattnet och Essvikevatten är belägna i kommunens västligaste del ute på Bokenäset i en dal mellan Gullmarn och Koljöfjorden. Landskapet är skiftande och växlar mellan höga, branta, kala klippformationer och insprängda uppodlade dalgångar med lummiga randlövskogar. Sydväst om Essvikevatten växer en fin bokskog. Området, med det natursköna landskapet och närheten till havet, utgör ett attraktivt område för fritidsaktiviteter. Flera fritidshus är belägna i närheten. Sjön är belägen inom ett större kustområde som omfattas av geografiska bestämmelser där turism och rörligt friluftsliv särskilt ska värnas. Länsstyrelsens bedömning Lövvikevatten med strandområden har höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för övrigt växt- och djurliv. Exploateringstrycket är högt i området och ytterligare exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Bemötande av inkomna yttranden Länsstyrelsen anser inte att den gällande omfattningen av strandskyddet längs kuststräckan i Uddevalla kommun är tillräcklig. Kuststräckan i har idag ett så kallat anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. Strandskyddet är i hög utsträckning utvidgat, över 100 m, men stora områden är också helt undantagna från strandskydd, eller alternativt har ett strandskydd som understiger det generella. Länsstyrelsens förslag innebär att strandskyddet utvidgas upp till 300 m i oexploaterade områden som är betydelsefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i kustområdet. Samtidigt kvarstår i stor utsträckning de anpassningar som gjorts tidigare, i områden som idag har en så hög bebyggelsegrad att de redan förlorat i värde för strandskyddet. Länsstyrelsen har gjort en detaljerad genomgång av kustremsan i kommunen och utvidgat strandskyddet endast i områden som är värdefulla för strandskyddets syften. Bohuskusten i stort är ett område som är mycket värdefullt med avseende på strandskyddets syften, och likartade bedömningar har gjorts för kuststräckorna i de olika kommunerna. Den höga bebyggelsegraden innebär att de flesta av de områden som idag fortfarande är oexploaterade fungerar som gröna kilar för allmänhet och växt- och djurliv, och därmed är väldigt värdefulla. Det fortsatt höga exploateringstrycket innebär att ett utvidgat strandskydd är viktigt för att värna dessa gröna kilar så att de finns kvar även i framtiden.
Sida 17(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över det utvidgade strandskyddet och fatta nya beslut. För samtliga områden där nya beslut fattas, måste gränsdragningen motiveras. Dagens strandskyddsgränser utgör beslutsgränser, det vill säga gränsen på kartan gäller. Detta antyder att gränsen är detaljerat dragen och följer en fysisk företeelse i terrängen. I det nya beslutet har Länsstyrelsen på flera platser dragit strandskyddsgränsen i en väg eller en bebyggelsegräns, och då använt sig av sådana beslutsgränser. I de fall det gäller oexploaterad mark, exempelvis en grön kil mellan befintliga bebyggelseområden, och det inte är motiverat att dra en beslutsgräns anser Länsstyrelsen att det är bättre att strandskyddsgränsen anges som ett fast avstånd från strandlinjen. De beslutsgränser som idag är dragna som raka streck genom oexploaterad terräng på karta i skala 1:10 000 går inte att motivera och är även svåra att tolka när det gäller var gränsen i praktiken går. Länsstyrelsens princip är att inte i förväg undanta områden för kommande bebyggelse. ÖP och FÖP är inte juridiskt bindande. Att kustnära områden med höga värden för strandskyddet ligger oskyddade innebär en risk för att de med tiden exploateras på ett sätt som förstör områdets värden för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser därför att frågan ska hanteras i detaljplaneprocessen när det blir aktuellt. Anpassningar har dock gjorts till kvartersmark i områden där detaljplanearbete pågår, och där Länsstyrelsen tidigare har lämnat ett positivt yttrande. Länsstyrelsen anser att vägar i många fall är lämpliga avgränsningar för strandskyddsområdet, dock inte alltid. Hur nära vattnet vägen går samt områdets topografiska förhållanden har betydelse för om vägen är en lämplig avgränsning. En bedömning måste därför göras i varje enskilt fall. Vad gäller övergångsbestämmelser har Länsstyrelsen inte möjlighet att besluta om någon övergångsbestämmelse gällande meddelade bygglov och förhandsbesked. Det är upp till lagstiftaren att göra, och det har man inte gjort. Länsstyrelsen delar Lantmäteriets uppfattning att det är den faktiska fastighetsgränsen som ska vara vägledande, i de fall beslutsgränsen följer fastighetsgränsen och fastighetsgränsen är felaktigt inlagd. Vad gäller försvarets fastigheter har hänsyn tagits till att allmänheten i vissa områden inte har tillträde. Områdena har dock ofta höga värden för växtoch djurliv, så i vissa fall kan ett utvidgat strandskydd ändå vara motiverat. Länsstyrelsen delar Bohusläns museums åsikt att det i många fall finns en nära koppling mellan kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Länsstyrelsen anser dock att kulturmiljöperspektivet har vägts in i tillräcklig omfattning i bedömningarna. Anledningen till att Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd utöver 100 m behövs vid Uddevallas kuststräcka, samt vid ett antal insjöar, att
Sida 18(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
områdena har mycket höga värden för strandskyddets syften idag. Bohuskusten är ett av Sveriges mest värdefulla områden med avseende på strandskyddets värden, det vill säga rörligt friluftsliv samt växt- och djurliv. En minskning av strandskyddet till 100 m i kustzonen riskerar att leda till en omfattande nybyggnation, vilket på längre sikt skulle innebära att den allemansrättsliga tillgången i dessa områden skulle minska och förhållandena för växt- och djurliv skulle ta skada. Länsstyrelsen anser inte att utökat strandskydd är ett hinder för att utveckla besöksnäringen, tvärtom är det en förutsättning för en utveckling som är långsiktigt hållbar. Värdena på kusten är höga och det finns många motstående intressen. Därför tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att man hushållar med resurserna och gör noggranna avvägningar mellan olika intressen innan man exploaterar. På så sätt kan ny exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. Om de vackra miljöerna tillåts exploateras i alltför hög utsträckning kommer de med tiden förlora sin attraktivitet för såväl turister som permanentboende. Den vackra och tillgängliga naturen är en av Sveriges största tillgångar, både för de som bor här och för de som kommer som turister. En förutsättning för detta är dock att det enskilda intresset av att bebygga mark måste stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Strandskydd är ett övergripande skydd som måste ses i ett större geografiskt perspektiv samt i ett längre tidsperspektiv. Många av värdena som finns längs kusten är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget leder på sikt till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allemansrättslig tillgång och växt- och djurlivet i strandområdet. Länsstyrelsen anser med hänsyn till detta att detaljerade beskrivningar av varje fastighet för sig inte är relevant för bedömningen, och därför kan motiveringarna i vissa fall uppfattas som alltför generella. Det går sällan att dra en gräns och säga här slutar värdena för allmänhetens friluftsliv/växtoch djurliv. En sådan tydlig gräns kan dock vara övergången från ett bebyggt till ett oexploaterat område. Därför använder Länsstyrelsen ofta plangränser och andra bebyggelsegränser som gräns för strandskyddet. En nekad strandskyddsdispens ger ingen omedelbar rätt till ersättning för markägaren. Om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska markägaren, enligt bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap. 15 § regeringsformen, tillförsäkras ersättning. Byggnader, anläggningar, anordningar och åtgärder som behövs för de areella näringarna är undantagna från förbuden i strandskyddet. Avsikten med det undantaget är att strandskyddet inte ska inkräkta på egendomsskyddet genom att förhindra pågående markanvändning. Vad gäller frågan om strandskyddets försvårande för jordbruket vill Länsstyrelsen påpeka att strandskydd inte begränsar rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap. 16 § finns bestämmelser
Sida 19(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
om undantag för areella näringar. Om jordbruket inte bedrivs i tillräckligt stor omfattning för att omfattas av undantagen får dispens sökas för exempelvis nya stängsel och ekonomibyggnader. Länsstyrelsen och kommunen är väl medvetna om att djurhållning i många fall är positivt för strandskyddets syften, eftersom det bland annat bidrar till att hålla markerna öppna. Detta är något som vägs in i dispensprövningen. När det är så stort antal markägare, och andra rättighetshavare, som berörs använder Länsstyrelsen kungörelsedelgivning, det vill säga annonserar i tidningar om att ett nytt förslag finns och att allmänheten får yttra sig över detta. Länsstyrelsen har använt sig av de bestämmelser i förordningen (1998:1252) om områdesskydd samt delgivningslagen som gäller för delgivning av den här typen av förslag till beslut. Att hitta och meddela alla sakägare personligen har tyvärr inte varit praktiskt möjligt i projektet. De positiva yttranden som har kommit in stärker Länsstyrelsens uppfattning att strandskyddet är viktigt för att långsiktigt säkerställa det allmänna intresset av allemansrättslig tillgång till strandområden och bevarande av livsvillkor för växt- och djurliv. Intresseprövning Föreslagna utvidgningar av strandskyddsområden omfattar sådana områden som idag har, eller inom överskådlig framtid kan väntas få, mycket höga värden för allmänhetens friluftsliv och/eller för växt- och djurlivet. Ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa syftena med strandskyddet i dessa områden. Detta medför vissa inskränkningar i användningen av mark- och vatten. Anpassningar av strandskyddsgränsen har dock gjorts för befintliga bebyggelsegrupper, vägar med mera där de värden strandskyddet syftar till att skydda redan har förlorat i betydelse. Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap. 25 § miljöbalken finner Länsstyrelsen att förordnandena inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.
Upplysningar I de fall anpassningar av strandskyddsgränsen har gjorts med hänsyn till befintliga bostadstomter är den nya gränsen i de flesta fall avsedd att följa fastighetsgränserna. I de fall fastighetsgränsen är felaktigt inlagd i kartan är det den faktiska fastighetsgränsen som ska vara vägledande för tolkningen av var strandskyddsgränsen går. Strandskyddet innebär bland annat förbud mot nybyggnation och gäller vid sidan av plan- och bygglagen. Förslaget till beslut innebär i vissa områden att strandskydd införs där strandskydd idag inte gäller. För att utnyttja ett gällande bygglov behövs då även dispens från strandskyddet.
Sida 20(21)
REMISS 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Vid sidan av strandskyddsbestämmelserna gäller annan lagstiftning som vanligt. Sjöar och vattendrag i kommunen som enligt Länsstyrelsens tidigare beslut den 18 juni 1999 om strandskyddsområden i Uddevalla kommun hade utvidgat strandskydd, har nu generellt strandskydd om 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd i de delar som tidigare var utvidgat. Detta gäller nedanstående namngivna sjöar, samt ett flertal mindre icke namngivna vattendrag. Abborrevattnet St (Vid Nordmanneröd) Abborrevattnet L (Vid Nordmanneröd) Alekärrsvattnet St Alekärrsvattnet L Anneröd vatten Bergs vatten Betvattnet (i gräns mot Färgelanda) Bukullssjöarna Buvattnet (Ö om Smedvattnet) Buvattnet (NO om Ljungskile) Byrevattnet (i gräns mot Munkedal) Bårholken Bäck (mellan Trosserödvattnet och Vassbosjön) Bäveån (mellan Laneryr och bron vid Björbäck) Funneshultssjön Furuvattnet (Ö om St Stussvattnet) Furuvattnet (V om L Kölnevattnet) Galten St Galten L Grind Grågåsvattnet St Grågåsvattnet L Gullvattnet Gunneröd vatten Gäddevattnet John Dagobert
Havkällan Hjortesölan Hogsjön Hundegäddevattnet Hällesvattnet St Hällesvattnet L Iglevattnet St Iglevattnet L Ingärdsvattnet Ivarsbosjön Järnklevevattnet Klaren Kodesjö Kopparkitteln Krokevattnet Kyrkesjön Källebergsvattnet St Källebergsvattnet L Källesjö Källevattnet Käpp Kärrevattens huvud Kärrevassesjön Kölnevattnet St Kölnevattnet L Lejern Liaresjön Lidvattnet Limsjön Långagna Långevattnet (SV om Ljungskile) Mjövattnet Mollöga Mårtensvattnet Mörken Mörtevattnet
Mörtevattnet St Mörtevattnet L Ormevattnet (V om St Hällesvattnet) Piltorpe vatten Restevattnet Risån (nedströms Källesjö) Rundtjärnen Runnevattnet Skiljetjärnen Slavattnet (vid St Kölnevattnet) Snarvattnet Stockebosjön Stupendalssjön Stussvattnet St Stussvattnet L Stuteröven Svartevattnet (S om Stora Skarsjön) Timmerskiten Tjärnhultssjön Tokevattnet L Torvan Torsvattnet Trosserödvattnet Tvitjuvan Tvättsjö Ulevattnet (i gräns mot Munkedal) Vickaretjärnen (i gräns mot Färgelanda) Ålevattnet Örevattnet L Örevattnet (N om Hjortesölan
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar Från
Uddevalla kommun
Dnr 511-7325-2016
Synpunkter
Länsstyrelsens kommentar och/eller åtgärd med anledning av synpunkterna
1. Kommunen yrkar att nu gällande omfattning av strandskyddet för kuststräckan ska bibehållas då dess utsträckning är tillräckligt för att säkerställa strandskyddets syften. Länsstyrelsens beslutsunderlag är alltför generellt och har inte tagit hänsyn till lokala förhållanden och inte heller har en kvalitativ bedömning av områden gjorts.
1. Länsstyrelsen anser inte att den gällande omfattningen av strandskyddet längs kuststräckan är tillräcklig. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. Strandskyddet är i hög utsträckning utvidgat, över 100 m, men stora områden är också helt undantagna från strandskydd alternativt har ett strandskydd som understiger det generella. Länsstyrelsens beslut innebär att strandskyddet utvidgas upp till 300 m i oexploaterade områden som är betydelsefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i kustområdet. Samtidigt kvarstår många av de anpassningar som gjorts tidigare, i områden som idag har en så hög bebyggelsegrad att de redan förlorat i värde för strandskyddet. Länsstyrelsen har gjort en detaljerad genomgång av kustremsan i kommunen och utvidgat strandskyddet endast i områden som är värdefulla för strandskyddets syften. Bohuskusten i stort är ett område som är mycket värdefullt med avseende på strandskyddets syften, och likartade bedömningar har gjorts för kuststräckorna i de olika kommunerna. Den höga bebyggelsegraden innebär att väldigt många av de områden som idag fortfarande är oexploaterade fungerar som gröna kilar för allmänhet och växt- och djurliv, och därmed är väldigt värdefulla. Det fortsatt höga exploateringstrycket innebär att ett utvidgat strandskydd är viktigt för att värna dessa gröna kilar så att de finns kvar även i framtiden. 2. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över det utvidgade strandskyddet och fatta nya beslut. För de områden där nya beslut inte fattas minskar strandskyddet till 100 m. För samtliga områden där nya beslut fattas, måste
2. Kommunen anser att Länsstyrelsen borde ha utgått ifrån dagens strandskyddsgräns, och föreslagit anpassningar utifrån denna så att den totala omfattningen av strandskyddet i stora drag bibehålls.
1
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
3. Kommunen yrkar att strandskyddet anpassas efter pågående planarbeten.
4. Kommunen anför att nuvarande strandskydd, som går i vägkant, i områdena Rotviksbro, Svälte och Högås-kärr bör ligga kvar och inte utvidgas då vägen är en bra avgränsning.
Dnr 511-7325-2016 gränsdragningen motiveras. Dagens strandskyddsgränser utgör beslutsgränser, dvs gränsen på kartan gäller. Detta antyder att gränsen är detaljerat dragen och följer en fysisk företeelse i terrängen. I det nya beslutet har Länsstyrelsen på många platser dragit strandskyddsgränsen i en väg eller en bebyggelsegräns, och då använt sig av sådana beslutsgränser. I de fall det gäller oexploaterad mark, exempelvis en grön kil mellan befintliga bebyggelseområden, och det inte är motiverat att dra en beslutsgräns anser Länsstyrelsen att det är bättre att strandskyddsgränsen anges som ett fast avstånd från strandlinjen. De beslutsgränser som idag är dragna som raka streck genom oexploaterad terräng på karta i skala 1:10 000 går inte att motivera och är även svåra att tolka när det gäller var gränsen i praktiken går. 3. Länsstyrelsens princip är att inte i förväg undanta områden för kommande bebyggelse. Utpekade områden i ÖP och FÖP är ofta många, stora och odetaljerade. Att sådana områden, i ett kustnära område med höga värden för strandskyddet, ligger oskyddade medför risk att de med tiden exploateras på ett sätt som förstör områdets värden för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser därför att frågan ska hanteras i detaljplaneprocessen när det blir aktuellt. Anpassningar har dock gjorts till kvartersmark i områden där detaljplanearbete pågår, och där Länsstyrelsen tidigare har lämnat ett positivt yttrande. 4. Länsstyrelsen anser att vägar i många fall är lämpliga avgränsningar för strandskyddsområdet, dock inte alltid. Hur nära vattnet vägen går samt områdets topografiska förhållanden har betydelse för om vägen är en lämplig avgränsning. 2
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Kristdemokraterna, Uddevalla
Dnr 511-7325-2016
En bedömning måste därför göras i varje enskilt fall. Vid Rotviksbro och Svälte anser Länsstyrelsen att vägen är en lämplig avgränsning, med hänsyn till vägens avgränsande effekt i de aktuella områdena. Vid Högås-kärr är dock vägen mindre och går mycket nära vattnet. Länsstyrelsen anser i det fallet att även marken på andra sidan vägen är värdefull för strandskyddets syften och att strandskydd ska gälla. 5. Kommunen förordar att någon 5. Länsstyrelsen har inte möjlighet att typ av övergångsbestämmelser besluta om någon skapas så att beslutade ärenden övergångsbestämmelse gällande enligt plan- och bygglagen kan meddelade bygglov och fullföljas inom en tid av förhandsbesked. Det upp till förslagsvis ett år. lagstiftaren att göra, och det har man inte gjort. 6. Problem kan uppkomma när 6. Länsstyrelsen bedömer att tillsyn ska bedrivas i de nya Lantmäteriets årsvisa ortofoton är områdena. En tydlig vägledning tillräckliga för det framtida arbetet behövs från Länsstyrelsen hur med tillsyn, och att ingen dessa ärenden ska hanteras. Det ytterligare flygfotografering bästa vore om Länsstyrelsen behöver göras. Länsstyrelsen bistår kan ombesörja en naturligtvis med flygfotografering av områdena i tillsynsvägledning. samband med att beslut fattas. 7. Länsstyrelsen borde även på 7. Länsstyrelsen är medveten om sikt se över strandskyddet vid behovet, och noterar kommunens vattendragen, framförallt där synpunkter för framtiden. det är uppenbart att strandskyddet ligger fel. 8. Kommunen vill 8. Länsstyrelsen tackar för uppmärksamma Länsstyrelsen kommentarerna och har justerat på vissa sakfel i texterna i beslutsdokumentet. beskrivningarna för Stora och Lilla Köperödssjön, Bergsjön och Kobengtserödssjön. 9. Länsstyrelsen har undantagit 9. Klostergård 1:98 ska delas till fastigheten från strandskyddet. två bostadstomter. Byggnation pågår på den ena fastigheten och ska påbörjas den 20 oktober 2014 på den andra. Det vore därför lämpligt att ta bort strandskyddet på fastigheten. Säger nej till utvidgat strandskydd, Länsstyrelsen anser att utökat då detta hämmar utvecklingen samt strandskydd i vissa fall är en riskerar att lägga en blöt filt över förutsättning för en utveckling som är jordbruket. långsiktigt hållbar. Värdena längs kuststräckan är höga och det finns många motstående intressen. Därför tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att man hushållar med resurserna och 3
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Havs- och vattenmyndigheten Lantmäterimyndighete n, Uddevalla
Fortifikationsverket (ägare till Cederslund 1:12)
Inga synpunkter 1. I de fall strandskyddsgränsen ska följa fastighetsgräns är det den faktiska fastighetsgränsen som ska vara vägledande för tolkningen av strandskyddsgränsen, i de fall gränsen är felaktigt inlagd. Det bör skapas rutiner för detta mellan Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten. 2. Det är viktigt med tydliga övergångsregler så att fastighetsägare som har sökt förrättning före 141231 får strandskyddsdispens inom tex ett år, om åtgärden i övrigt är möjlig att genomföra. På försvarsfastigheter är ofta strandskyddets syfte att bevara allmänhetens tillgång till stränder satt ur spel. Dispens från strandskydd har hittills inte
Dnr 511-7325-2016 gör noggranna avvägningar mellan olika intressen innan man exploaterar. På så sätt kan ny exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. Att mark- och vattenområden i så attraktiva lägen nära vattnet är oskyddade innebär en risk för att marken exploateras på ett sätt som på längre sikt förstör områdets värden för strandskyddet. Ett strandskydd på bara 100 m eller mindre i områden med högt exploateringstryck skulle leda till en omfattande nybyggnation i strandnära områden, vilket på sikt skulle få mycket negativa konsekvenser för allmänhetens tillgång och förhållandena för växt- och djurliv i områdena. Vad gäller jordbruket begränsar inte strandskydd rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap 16 § finns bestämmelser om undantag för areella näringar. Även för mindre jordbrukare, som inte omfattas av undantaget, kan verksamheten drivas som tidigare. Dispens krävs för nya byggnader och anläggningar samt för större åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur och växter. Noteras 1. Länsstyrelsen delar Lantmäteriets åsikt.
2. Några sådana övergångsregler finns inte inskrivna i lagen, och Länsstyrelsen kan inte besluta om sådana.
Eftersom området är inhägnat idag och allmänheten inte har tillträde bedömer Länsstyrelsen att strandskyddet inte ska utvidgas jämfört med dagsläget i området norr om Gullmarsvik. 4
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Bohusläns Skärgårdsråd
inneburit något hinder. På Cederslund 1:12 finns framskridna byggplaner och ett utvidgat strandskydd skulle fördröja den processen. Hela området har tillträdesförbud för allmänheten, och naturskyddet är väl tillgodosett med naturreservat, SNUS och angränsande Natura 2000. 1. Länsstyrelsen förslag är hämmande för utvecklingen, exempelvis där strandskyddet utvidgas i anslutning till befintliga hamnområden. Även andra kustrelaterade verksamheter måste få utvecklas.
2. Protesterar mot att de Bohuslänska kommunerna inte har möjlighet att peka ut LISområden.
3. Vissa områden där strandskyddet föreslås utvidgas utgöts av hagmark, odlingsfält etc eller ligger bakom bergspartier, där man inte har någon strandkontakt.
4. Respektive kommun bör ges
Dnr 511-7325-2016 Området har dock höga värden för växt- och djurliv och Länsstyrelsen anser därför att en utvidgning är motiverat vid fågelskyddsområdet i områdets norra del.
1. Strandskydd är inte ett hinder för utvecklingen vid västkusten. Bohuslän är ett av Sveriges mest värdefulla områden med avseende på strandskyddets värden, dvs rörligt friluftsliv samt växt- och djurliv. Det finns många motstående intressen i området och det är viktigt att man långsiktigt hushållar med denna unika markresurs. Strandskydd innebär ett förbud mot nya byggnader och anläggningar i strandnära lägen. Samtidigt finns det möjlighet till dispens från förbudet alternativt att strandskyddet upphävs i samband med ett detaljplanearbete. Då görs en vägning mellan strandskyddets värden å ena sidan, och exempelvis allmänhetens nytta av en exploatering för infrastruktur, nya bostäder, en småbåtshamn etc å andra sidan. 2. I lagen anges att högexploaterade kuststräckor inte ska kunna pekas ut som LIS-områden, eftersom de hör till de ur strandskyddssynpunkt mest värdefulla i landet. Detta kan ej påverkas genom denna översyn. 3. Även hagmark och återmark kan ha värden för strandskyddet. Och även om marken idag saknar höga värden, kan den få det i framtiden. Många av de värden som finns längs kusten är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget kan på sikt leda till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allmänhetens tillgång till strandområdet och förhållandena för växt- och djurlivet. 4. Kommunerna har fått möjlighet att 5
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Dnr 511-7325-2016
större bestämmanderätt i denna fråga.
Lantbrukarnas Riksförbund
1. Utökningarna saknar tillräckligt underlag (naturvårdsverkets handbok), samt utvärderingar av det nuvarande skyddet.
1.
2. Utvidgningarna är för generella.
2.
3. Utvidgningarna saknar landsbygdsperspektiv.
3.
4. Samrådet är under all kritik. Med tanke på inskränkningen i äganderätten kan den kungörelsedelgivning som skett inte anses vara acceptabelt förfarande.
4.
5. Hela processen bör göras om. I första hand bör skyddet återställas till 100 m. I andra hand bör det skydd som gäller idag fastställas.
5.
lämna synpunkter vid flera tillfällen i processen. Länsstyrelsen anser dock att strandskyddet bör utformas lika utifrån ett helhetsperspektiv i hela kustområdet, istället för att följa den politiska viljan i varje enskild kommun. Länsstyrelsen anser att det underlag som har presenterats är tillräckligt för att visa att de föreslagna utvidgningarna behövs för att säkerställa strandskyddets syften vid kusten. Vad gäller utvärderingen av det nuvarande strandskyddet så är det inte Länsstyrelsen uppgift att göra denna. Det är Naturvårdsverket som har fått den uppgiften. Strandskydd är ett övergripande skydd som måste ses i ett större geografiskt perspektiv samt i ett längre tidsperspektiv. Många av värdena som finns längs kusten, och även kring andra sjöar, är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget leder på sikt till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allemansrättslig tillgång och växtoch djurlivet i strandområdet. Verktyg för att stimulera landsbygdsutvecklingen finns inskrivna i lagen (7:18e § MB). Länsstyrelsen har följt de bestämmelser i förordningen 1998:1252) om områdesskydd samt delgivningslagen som gäller för delgivning av den här typen av förslag till beslut. Att hitta och meddela alla sakägare personligen har tyvärr inte varit praktiskt möjligt i projektet. Ett återställande till 100 m skulle innebära en kraftig utvidgning av strandskyddet på kusten, eftersom många områden inom det generella strandskyddet idag är upphävda och fortsätter vara det i och med det nya förslaget. Länsstyrelsen anser inte att dagens strandskyddsgränser går att 6
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
LRFs kommungrupp i Uddevalla
Dnr 511-7325-2016
6. Utökat strandskydd ska inte omfatta områden med samlad bebyggelse, befintlig tomtmark, en allmän väg eller där lokala planer redan har fastställt annan användning av marken.
6.
7. Jordbruksverksamhet fyller en viktig funktion i det öppna landskapet, den ska inte begränsas.
7.
8. I icke-exploaterade områden ska det finnas goda möjligheter att få dispens.
8.
1. För Uddevallas del handlar förslaget om ökning från nuvarande 100 m till 300 m strandskydd i stort sett längs hela kusten.
1.
motivera utifrån de kriterier som sätts upp i förarbetena till lagen. De är kantigt och odetaljerat dragna, går i vissa fall rakt genom bostadstomter, utesluter stora skyddsvärda områden och överstiger i vissa fall 300 m. Länsstyrelsen anser att det liggande förslaget är väl underbyggt. Länsstyrelsen har gjort anpassningar av strandskyddsgränsen vid sådana större bebyggelsegrupper, vägar och andra exploateringar där strandskyddets syften har förlorat i betydelse. De bostadsfastigheter som tidigare har varit undantagna från strandskydd är fortsatt undantagna. Länsstyrelsen anser dock inte att det är motiverat att undanta samtliga bostadsfastigheter. En nybyggnation i utkanten av en fastighet kan leda till en ny fastighetsbildning eller en utvidgning av befintlig hemfridszon, vilket strider mot strandskyddets syften. Undantag för bostadstomter görs därför efter bedömning i det enskilda fallet, och inte generellt. Länsstyrelsen håller med om att jordbruksverksamhet i många fall är positivt, bland annat eftersom det bidrar till att hålla markerna öppna. De undantag som finns i 7 kap 16 § miljöbalken, samt den praxis som utvecklats, kan Länsstyrelsen dock inte ändra på. Möjligheterna att få dispens regleras i 7 kap 18 c § miljöbalken, samt i den praxis som har utvecklats. Att strandskyddet generellt utvidgas från 100 m till 300 m vid kusten stämmer inte. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. Strandskyddet är i hög utsträckning utvidgat, över 100 m, utvidgat. Länsstyrelsens förslag innebär att strandskyddet utvidgas upp till 300 m i oexploaterade områden som är 7
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Dnr 511-7325-2016
2. En stor del av gårdarna är små, med förhållandesvis låg ekonomisk omsättning. Så snart någon som helst förändring ska ske i verksamheten krävs då dispens. Detta leder till att de små gårdarna överger sina djur, och att markerna växer igen.
2.
3. LRF;s grundläggande inställning är att det generella skyddet på 100 m mycket väl tillgodoser de ändamål som strandskyddet är satt att bevaka.
3.
betydelsefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i kustområdet. Strandskydd syftar inte till att hindra pågående markanvändning. Även om man inte omfattas av undantagen för areella näringar kan marken även fortsättningsvis skötas och underhållas på samma sätt som tidigare. Dispens från strandskyddet krävs för nya byggnader och anläggningar, samt för större åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för växtoch djurliv. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m, med undantag för befintlig bebyggelse, är nödvändigt längs Västkusten. Bohuslän är ett av Sveriges mest attraktiva områden. Det finns många motstående intressen i området och därför är det viktigt att man långsiktigt hushållar med denna unika markresurs. Värdena för djur och växtliv samt rörligt friluftsliv är höga och bebyggelsetrycket är högt inom strandområdena. Att minska strandskyddet till 100 m skulle innebära en kraftig nybyggnation, med följden att allmänhetens tillgång till strandområdena skulle minska samt att förhållandena för växt- och djurliv skulle försämras. Berörda markägare och myndigheter har getts möjlighet att yttra sig då förslagen skickats på remiss. Länsstyrelsens bedömningar måste följa den praxis som utvecklas kring lagstiftningen. Vare sig lagstiftning eller praxis gällande undantagen från areella näringar kan påverkas i samband med detta beslut.
4. Beslut om utökat strandskydd 4. ska vara väl förankrat hos berörda markägare och kommuner. 5. Tolkningen av vad som krävs 5. för att uppfylla kravet att inte behöva söka strandskyddsdispens har blivit allt hårdare. Om denna strängare hållning tillåts sprida sig kommer det lägga många döda händer över stora arealer. LRF anser att det provocerande och urbana systemet att bedöma lantbrukare utifrån ekonomiska termer helt ska bort. 6. Avstyckning, samt senare i 6. Avstyckning av enstaka tomter i processen bygglov, av strandnära lägen kommer mycket attraktiva enstaka tomter riktigt att försvåras. Anledningen kommer att bli näst intill till att strandskyddet utvidgas är att 8
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Dnr 511-7325-2016
omöjligt att köpa, senare bebygga.
Företagarna Västra Götaland
7. Vad vi ser som ytterst allvarligt är Länsstyrelsens ökade inflytande och intrång över privat äganderätt. Kommunerna har redan idag möjlighet att avslå en bygglovsansökan. Översiktsplaner är ytterligare ett instrument där kommuner ska ange hur markområden ska skyddas.
7.
1. Det generella strandskyddet på 100 meter är i de flesta fall fullt tillräckligt för att uppnå det som strandskyddet syftar till.
1.
2. Viktigt att besluten är väl förankrade hos berörda markägare och kommuner.
2.
3. Utökat strandskydd rimmar illa med regeringens och tillväxtverkets ambition om att utveckla besöksnäringen.
3.
förhindra att strandnära markområden som är värdefulla för allmänheten och växt- och djurliv privatiseras. I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Kommunernas möjligheter att avslå bygglov och översiktsplanera markanvändningen är inte jämförbart med strandskyddets syfte att långsiktigt trygga strandområden för allmänhet samt växt- och djurliv. De allra flesta sjöar i länet har generellt strandskydd om 100 m. Utvidgat strandskydd gäller bara i områden som är extra skyddsvärda med hänsyn till strandskyddets syften. Att minska strandskyddet till 100 m utmed kusten skulle dock innebära en kraftig nybyggnation, med följden att allmänhetens tillgång till strandområdena skulle minska samt att förhållandena för växtoch djurliv skulle försämras. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m, med undantag för befintlig bebyggelse, är nödvändigt längs Västkusten. Bohuslän är ett av Sveriges mest attraktiva områden. Det finns många motstående intressen i området och därför är det viktigt att man långsiktigt hushållar med denna unika markresurs. Förslagen har varit ute på remiss under våren 2014, då bla markägare och kommuner fått möjlighet att lämna synpunkter. Länsstyrelsen anser inte att utökat strandskydd är ett hinder för att utveckla besöksnäringen, tvärtom är det en förutsättning för en utveckling som är långsiktigt hållbar. Värdena på kusten är höga 9
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
4. Strandskyddslagens inriktning är att områden med lågt exploateringstryck inte ska ha utökat strandskydd.
5. Utökat strandskydd ska inte omfatta områden där det redan finns en samlad bebyggelse och/eller etablerad näringsverksamhet.
Dnr 511-7325-2016 och det finns många motstående intressen. Därför tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att man hushållar med resurserna och gör noggranna avvägningar mellan olika intressen innan man exploaterar. På så sätt kan ny exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. Att mark- och vattenområden i så attraktiva lägen nära vattnet är oskyddade innebär en risk för att marken exploateras på ett sätt som på längre sikt förstör områdets värden för strandskyddet. Ett strandskydd på bara 100 m i områden med högt exploateringstryck skulle leda till en omfattande nybyggnation i strandnära områden, vilket på sikt skulle få mycket negativa konsekvenser för allmänhetens tillgång och förhållandena för växt- och djurliv i områdena. 4. Strandskyddslagens inriktning om anpassning efter lokala förhållanden vad gäller bla exploateringstryck gäller framförallt kommunernas möjlighet att peka ut sk LISområden, där lättnader i strandskyddet ska gälla till förmån för landsbygdsutveckling. Länsstyrelsen väger in frågor som framtida exploateringstryck i bedömningen av om utökat strandskydd behövs i ett område. Även i kommuner som i stort har ett lågt exploateringstryck kan det dock finnas intresse av att bygga strandnära fritidshus mm. 5. Länsstyrelsen har i viss mån gjort anpassningar efter befintliga bebyggelseområden, verksamhetsområden, vägar mm. Bedömning har gjorts i varje enskilt fall. Vissa områden med bebyggelse eller etablerad näringsverksamhet är mycket betydelsefulla för strandskyddet. Om sådana områden undantas finns risken att de exploateras på ett sätt som påtagligt försämrar dessa värden. Finns särskilda skäl kan man få dispens från 10
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
6. Områden som omfattas av andra skyddsformer ska inte omfattas av ett utökat strandskydd.
Företagarna Uddevalla
1. Nuvarande strandskydd tillgodoser mycket väl de ändamål som strandskyddet är satt att bevaka. Endast i undantagsfall finns det skäl till utökning.
2. Den nya lagstiftningen syftade till att stärka skyddet i områden med högt exploateringstryck, och sänka skyddet i andra områden. Det har inte blivit lättare att bygga i attraktiva strandnära lägen. Länsstyrelsen har i och med översynen chansen att lämna sitt bidrag till att andemeningen i
Dnr 511-7325-2016 strandskyddet, alternativt att strandskyddet upphävs i samband med detaljplaneläggning. I regeringens riktlinjer för översynen står att områden som omfattas av andra skyddsformer kan vara aktuella för utökat strandskydd, om de inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd. 6. I regeringens riktlinjer för översynen står att områden som omfattas av andra skyddsformer kan vara aktuella för utökat strandskydd, om de inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd. 1. Länsstyrelsen anser inte att dagens strandskyddsgräns är väl motiverad i alla områden. Den är för odetaljerat dragen för att följa fysiska företeelser i naturen vilket från början var syftet med att ha en anpassad strandskyddsgräns. Bohuskusten har idag ganska lite strandskydd, relativt de värden som finns där. Stora, värdefulla strandnära områden, även inom det generella strandskyddet på 100 m, som egentligen ska gälla överallt, saknar idag strandskydd. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m, med undantag för exploaterade områden där strandskyddet redan förlorat i värde, behövs på västkusten. Värdena för djur och växtliv, samt rörligt friluftsliv är generellt mycket höga och bebyggelsetrycket är högt. Därför är det viktigt att man långsiktigt hushållar med denna unika markresurs. 2. De nya besluten om utvidgat strandskydd medför generellt att strandskyddet längs den högexploaterade Bohuskusten, som har relativt lite strandskydd idag, utökas och strandskyddet i inlandet minskas. Bedömningarna utgår ifrån de värden för strandskyddets syften som finns i de aktuella områdena idag, enligt 11
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar lagstiftningen förverkligas.
3. Besluten ska vara väl förankrade hos berörda markägare/näringsidkare och berörda kommuner. 4. Utökat strandskydd rimmar illa med regeringens och tillväxtverkets ambition om att utveckla besöksnäringen.
5. Idag finns natura 2000områden och naturreservat som begränsar tillgången på strandnära lägen för näringslivsutveckling. När Länsstyrelsen föreslår utvidgat
Dnr 511-7325-2016 de kriterier som anges i förarbetena till lagen, och Länsstyrelsen anser att detta är i enlighet med lagstiftarens intention med den nya strandskyddslagen. I övrigt finns möjlighet för kommuner att i glesbygdsområden peka ut sk LISområden, där lättnader i strandskyddet ska gälla, i syfte att främja landsbygdsutvecklingen. Detta gäller dock inte för strandområdena vid kusten, eftersom värdena för strandskyddet är så höga där. 3. Förslagen har varit ute på remiss under våren 2014, då bla markägare och kommuner fått möjlighet att lämna synpunkter. 4. Länsstyrelsen anser inte att utökat strandskydd är ett hinder för att utveckla besöksnäringen, tvärtom är det en förutsättning för en utveckling som är långsiktigt hållbar. Värdena på kusten är höga och det finns många motstående intressen. Därför tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att man hushållar med resurserna och gör noggranna avvägningar mellan olika intressen innan man exploaterar. På så sätt kan ny exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. Att mark- och vattenområden i ett så attraktiva lägen nära vattnet är oskyddade innebär en risk för att marken exploateras på ett sätt som på längre sikt förstör områdets värden för strandskyddet. Ett strandskydd på bara 100 m i områden med högt exploateringstryck skulle leda till en omfattande nybyggnation i strandnära områden, vilket på sikt skulle få mycket negativa konsekvenser för allmänhetens tillgång och förhållandena för växt- och djurliv i områdena. 5. I regeringens riktlinjer för översynen står att områden som omfattas av andra skyddsformer kan vara aktuella för utökat strandskydd, om de inte innebär samma skydd för strandområden 12
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar strandskydd så hänvisas ofta till befintliga skydd i området. 6. Det bör finnas stora möjligheter att vara generös när det ansöks om dispens från det generella strandskyddet. 7. Det generella strandskyddet på 100 m är i de allra flesta fall fullt tillräckligt för att uppnå det som strandskyddet syftar till.
Bohusläns museum/Västarvet
Uddevalla Naturskyddsförening
Dnr 511-7325-2016
6.
7.
8. Utökat strandskydd ska inte omfatta områden där det redan finns en samlad bebyggelse och/eller etablerad näringsverksamhet.
8.
1. Strandskydd är positivt, eftersom det möjliggör att hålla emot en annars omvälvande omdaning av det vattennära landskapet. För Bohusläns del innebär det att karaktären i våra kustsamhällen bevaras. 2. Upplever att det saknas ett kulturmiljöperspektiv i genomgången av områden där strandskyddet föreslås utökas. I många fall finns en nära koppling mellan kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Ser mycket positivt på Länsstyrelsens förslag till utökat strandskydd. Ett starkt strandskydd leder till attraktiva stränder och
1.
som bestämmelserna om strandskydd. Möjligheterna att få dispens regleras i 7 kap 18 c § miljöbalken, samt i den praxis som har utvecklats. De allra flesta sjöar i länet har generellt strandskydd om 100 m. Utvidgat strandskydd gäller bara i områden som är extra skyddsvärda med hänsyn till strandskyddets syften. Att minska strandskyddet till 100 m utmed kusten skulle dock innebära en kraftig nybyggnation, med följden att allmänhetens tillgång till strandområdena skulle minska samt att förhållandena för växtoch djurliv skulle försämras. Länsstyrelsen har i viss mån gjort anpassningar efter befintliga bebyggelseområden, verksamhetsområden, vägar mm. Bedömning har gjorts i varje enskilt fall. Vissa områden med bebyggelse eller etablerad näringsverksamhet är mycket betydelsefulla för strandskyddet. Om sådana områden undantas finns risken att de exploateras på ett sätt som påtagligt försämrar dessa värden. Finns särskilda skäl kan man få dispens från strandskyddet, alternativt att strandskyddet upphävs i samband med detaljplaneläggning. Noteras
2. Länsstyrelsen delar Bohusläns museums åsikt att det i många fall finns en nära koppling mellan kulturmiljövård, naturvård och friluftsliv. Länsstyrelsen anser dock att kulturmiljöperspektivet har vägts in i tillräcklig omfattning i bedömningarna. Noteras
13
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Uddevalla Näringsliv
Dnr 511-7325-2016
stärker Västkustens konkurrenskraft, lockar besökare och ger oss som bor här en god och attraktiv livsmiljö. Vi anser att det utökade strandskyddet gynnar och stärker friluftslivet, turismen samt de gröna näringarna, och ser ingen risk att möjligheten till att bedriva jord- och skogsbruk inom strandskyddade områden kommer försämras. 1. För Uddevallas del handlar förslaget om ökning från nuvarande 100 m till 300 m strandskydd i stort sett längs hela kusten. Vi anser att det nuvarande generella strandskyddet på 100 m ska bevaras.
1. Att strandskyddet generellt utvidgas från 100 m till 300 m vid kusten stämmer inte. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. Strandskyddet är i hög utsträckning utvidgat, över 100 m, redan idag. Länsstyrelsens beslut innebär att strandskyddet utvidgas upp till 300 m i oexploaterade områden som är betydelsefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i kustområdet. 2. Det skulle vara hämmande för 2. Länsstyrelsen anser inte att utvecklingen av strandskydd är ett hinder för näringsverksamhet och utvecklingen vid kusten, tvärtom byggnation inom vattenära är strandskydd en förutsättning för områden om förslaget går en utveckling som är långsiktigt igenom. Ett ökat skydd ger hållbar. Värdena på kusten är höga också ökad administration för och det finns många motstående småhusindustrin och för intressen. Därför tycker villaägare. Kommunen Länsstyrelsen att det är viktigt att konkurrerar med andra orter om man hushållar med resurserna och arbetskraft och det strandnära gör noggranna avvägningar mellan boendet är ett av olika intressen innan man huvudargumenten för att flytta exploaterar. Att mark- och till vårt område. vattenområden i ett så attraktivt läge nära vattnet är undantagna från strandskydd innebär en risk för att marken exploateras på ett sätt som på längre sikt förstör områdets värden för strandskyddet. 3. En utvidgat strandskydd 3. I Sverige har vi en lång tradition innebär en kraftig inskränkning av tillgänglig natur, alla får lov att av nyttjanderätten, och vad vi vistas på allas mark (med undantag förstår ska detta ske helt utan för den privata hemfridszonen). att upplysa markägare och utan För att vi ska ha den möjligheten ekonomisk kompensation. måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. 14
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Strandskyddarna
Hafsten Resort AB (ägare till Tånga 1:1 och 1:102)
Dnr 511-7325-2016 En nekad strandskyddsdispens ger ingen rätt till ersättning för markägaren. När det gäller uppförande av ny bebyggelse krävs enligt huvudregeln ändå bygglov, oavsett om strandskydd råder eller inte. Ett nekat bygglov medför inte heller någon rätt till ersättning. Om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska markägaren, enligt bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap 15 § regeringsformen, tillförsäkras ersättning. Byggnader, anläggningar, anordningar och åtgärder som behövs för de areella näringarna är undantagna från förbuden i strandskyddet. Avsikten med det undantaget är att strandskyddet inte ska inkräkta på egendomsskyddet genom att förhindra pågående markanvändning. 1. Noteras
1. Det är viktigt att det utvidgade strandskyddet får vara intakt utmed kusten. Tillgång till orörda stränder är av största betydelse för nuvarande och kommande generationer, samt för växt- och djurliv. 2. Noteras 2. Positivt att strandskyddet bibehålls och är utvidgat i och omkring tätorterna. 3. Strandskyddet bör bla utvidgas 3. Samtliga områden, förutom Hästepallen, omfattas idag av vid Stenvik (yttre detaljplaner, där strandskyddet inte Gullmarsfjorden), Skårebuktens gäller. Om planerna upphävs hamn vid Skår inträder strandskyddet. Vid (Gullmarsfjorden), Hästepallen Hästepallen pågår en (Gullmarsfjorden), inre delen detaljplanearbete, som nu ska av Ljungskilebukten, inre delen prövas av Regeringen. av Byfjorden vid Kärra runt Länsstyrelsen avvaktar tills vidare Kärra näs och St Kärra holme. denna prövning. Det kan bli aktuellt att lägga på strandskydd i ett senare skede. 4. Noteras 4. Stödjer Länsstyrelsens förslag vid kusten i Uddevalla. 1. Redan det strandskydd som 1. Länsstyrelsens princip är att inte finns idag är försvårande för anpassa strandskyddsgränsen efter utvecklingen av kommande bebyggelse. Frågan om campingplatsen, och ett utökat eventuell framtida utökning av strandskydd skulle vara rent campingplatsen får hanteras i förödande. Förslaget kommer vanlig ordning i en att tillintetgöra detaljplaneprocess alternativt 15
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar utvecklingsmöjligheter på ytterligare ca 30 hektar. 2. På den mark som omfattas av förslaget bedrivs redan idag verksamhet i form av tillfällig parkering av bilar, tillfällig camping vid toppar när campingen är fullbelagd samt tillfälliga aktiviteter likt årets cirkusskola. Om förslaget går igenom finns risk att vi inte kan använda marken som tidigare, och vi måste dra ner takten i den totala verksamheten då vi kommer att få platsbrist. 3. Förslaget stämmer dåligt med regeringens och tillväxtverkets ambition om att utveckla besöksnäringen.
Ljungskile Segelsällskap
1. Vi, som arrendatorer, borde ha blivit informerade om förslaget.
2. Om utvidgat strandskydd läggs
Dnr 511-7325-2016 dispensprövning. 2. Strandskydd hindrar inte pågående markanvändning. Marken får fortsätta nyttjas och underhållas på samma sätt som tidigare. Dispens krävs för nya byggnader och anläggningar, samt för större åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för växter och djur.
3. Länsstyrelsen anser inte att utökat strandskydd är ett hinder för att utveckla besöksnäringen, tvärtom är det en förutsättning för en utveckling som är långsiktigt hållbar. Värdena på kusten är höga och det finns många motstående intressen. Därför tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att man hushållar med resurserna och gör noggranna avvägningar mellan olika intressen innan man exploaterar. På så sätt kan ny exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. Att mark- och vattenområden i ett så attraktiva lägen nära vattnet är oskyddade innebär en risk för att marken exploateras på ett sätt som på längre sikt förstör områdets värden för strandskyddet. Ett strandskydd på bara 100 m i områden med högt exploateringstryck skulle leda till en omfattande nybyggnation i strandnära områden, vilket på sikt skulle få mycket negativa konsekvenser för allmänhetens tillgång och förhållandena för växt- och djurliv i områdena. 1. Länsstyrelsen har följt de bestämmelser i förordningen 1998:1252) om områdesskydd samt delgivningslagen som gäller för delgivning av den här typen av förslag till beslut. Att hitta och meddela alla sakägare personligen har tyvärr inte varit praktiskt möjligt i projektet. 2. Länsstyrelsen har justerat gränsen 16
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Marinvest (ägare till Mark på Ulvön och i Ulvesund)
över hela vårt område kommer det att försvåra och fördyra vår verksamhet. Varje gång vi vill göra någon åtgärd, exempelvis förlänga en brygga, flytta eller bygga ett mastskjul, bygga väderskydd för vår truck etc kommer vi behöva söka dispens. Det naturliga vore att hela hamnområdet innanför vår vågbrytare undantas, så även vårt område likställs med inre delen av hamnen. Som näst bästa alternativ föreslår vi att gränsen för strandskyddet ska ligga kvar på nuvarande plats. 1. Vill påminna Länsstyrelsen om att den nya formuleringen i 7 kap 14 § miljöbalken innebär en skärpning av kravet att få utvidga strandskyddet.
2. Varje gång strandskyddet utvidgas i områden med någon utvecklingspotential riskerar man att förstöra framtida generationers möjligheter att realisera eller förvalta sådana potentialer. Nu har man möjlighet att även minska strandskyddsområdena för nuvarande förhållanden och framtida önskemål. Något man inte synes ha ägnat särskild uppmärksamhet.
Dnr 511-7325-2016 så att verksamhetsområdet även fortsättningsvis är undantaget från strandskydd.
1. Enligt 7 kap 14 § miljöbalken får Länsstyrelsen besluta om utvidgat strandskydd om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Kriterier för vilka områdens som kan komma ifråga redovisas i förarbetena till lagen. Kuststräckan i Västra Götalands län har i dagsläget relativt lite strandskydd, och Länsstyrelsen anser att det är motiverat att utvidga detta på vissa platser. Samtidigt minskas strandskyddet vid ett stort antal insjöar i länet. Länsstyrelsen anser att detta är helt i linje med lagstiftarens intention att stärka strandsskyddet i högexploaterade kustområden, och minska strandskyddet där det med hänsyn till värden och exploateringstryck inte är motiverat att behålla det utvidgade strandskydd som finns idag. 2. Länsstyrelsen anser tvärtom att strandskydd är en förutsättning för en hållbar utveckling vid kusten. Det finns många motstående intressen i området och det är viktigt att man långsiktigt hushållar med denna unika markresurs. Strandskydd innebär ett förbud mot nya byggnader och anläggningar i strandnära lägen. Samtidigt finns det möjlighet till dispens från förbudet alternativt att strandskyddet upphävs i samband med ett detaljplanearbete. Då görs en vägning mellan strandskyddets värden å ena sidan, och 17
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
3. Länsstyrelsens arbete inrymmer inget samråd och verkar helt schabloniserat. Strategin verkar ha varit att göra det så lätt för sig som möjligt. Att lägga ut ett allomfattande strandskydd, och begära in synpunkter för att bearbeta i en kort process.
4. Vid Ulvön och Ulvesund pågår ett plan- och utvecklingsarbete som inte är betjänt av utvidgat strandskydd. FÖP för Ljungskile anvisar Ulvön som ett utvecklingsområde för fritids- och idrottsanläggningar.
5. Området rymmer sedan länge anläggningar olämpliga att omfattas av strandskydd, ex
Dnr 511-7325-2016 exempelvis allmänhetens nytta av en exploatering för infrastruktur, nya bostäder, en småbåtshamn etc å andra sidan. På så sätt kan nya småbåtshamnar och andra exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. 3. Strandskyddet vid kusten är inte alls ”schabloniserat” och ”allomfattande”. Länsstyrelsen har gjort en mycket detaljerad genomgång av kuststräckan och ritad en anpassad strandskyddsgräns utifrån de värden som finns för strandskyddets syften. Det faktum att strandskyddets syften att värna allemansrättsligt tillgängliga strandområden och förhållanden för växt- och djurliv är en aning diffusa, det går ofta inte att dra en exakt gräns där värdena upphör, gör dock att en viss mån av generalisering inte går att komma ifrån. Länsstyrelsen håller inte heller med om att processen att inarbeta synpunkter från berörda har varit kort. Redan innan remissen skickades ut har samråd med kommunerna pågått. Förslagen har varit ute på remiss 140129140430. Under 7 månader har Länsstyrelsen sedan arbetat med att gå igenom de synpunkter som kommit in och göra justeringar. 4. Länsstyrelsens princip är att inte i förväg undanta områden för kommande bebyggelse. Utpekade områden i ÖP och FÖP är ofta många, stora och odetaljerade. Att sådana områden, i ett kustnära område med höga värden för strandskyddet, ligger oskyddade medför risk att de med tiden exploateras på ett sätt som förstör områdets värden för strandskyddets syften. Frågan får därför istället hanteras i detaljplaneprocessen när det blir aktuellt. 5. De uppräknade anläggningarna är generellt områden som idag är tillgängliga för allmänheten. Om 18
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar bryggor, vägar, kajer, VAledningar, bro till Ulvön, caféoch kioskbyggnader, dansbana, lekplats, tennisbana och betongkonstruktioner till vattensystemet. Småbåtshamnen är nyligen utbyggd, efter inhämtande av alla tillstånd, och borde inklusive muddrade bottnar vara undantagen.
Mattias Gustafsson (ägare till Kamperöd 1:13 och 1:14) Susanne Baden
Thomas och Kristina Bergström (ägare till Bokenäs 1:36)
Emelie Lindquist
Kristina Sundbäck
Kerstin Johannesson
6. I den västra delen av udden går ett vägreservat (Ulvesund 1:41). Detta har räddningstjänsten anvisat som en bra räddnings- och utrymningsväg vid översvämning, för de som bor på berget. Denna bör undantas från strandskydd, för att kunna höjas till, och hållas i, körbar standard. Vi motsätter oss Länsstyrelsens beslut. Bedömer att förslaget till utvidgat strandskydd är mycket bra och behövs under det otroligt hårda exploateringstryck som finns längs västkusten. Har förvärvat tomten och fått preliminärt bygglov. Vi förväntar oss att övergångsregler tillämpas avseende utökat strandskydd gälande redan pågående processer och planerade byggnationer. Länsstyrelsens förslag är bra. Skyddet bör bevaras så som det är eller utökas. Både människor, djur och växter har behov av stränder och tillgången för dessa måste därför skyddas. Bedömer att Länsstyrelsens förslag är bra. Vi bör inte stöda en utveckling där stranden privatiseras pga ekonomiska intressen. Strandskyddet är en av Sveriges viktigaste tillgångar. Idag exploateras stränder med rasande fart. Fortsätter denna expansion kommer västkustens stränder att vara oåtkomliga över stora sträckor nom några decennier.
Dnr 511-7325-2016 strandskyddet tas bort finns risk att dessa områden bebyggs eller på annat sätt privatiseras så att allmänheten inte längre har tillträde. Strandskydd hindrar inte normalt nyttjande av anläggningarna. Småbåtshamnen är idag delvis undantagen från strandskydd, och kommer fortsätta vara det. Länsstyrelsen har dock snävat in det undantagna området till att enbart omfattas det område som idag är ianspråktaget. 6. Det aktuella området omfattas av strandskydd idag och är beläget inom 100 m från vattnet, dvs generellt strandskydd. Strandskyddet får här endast upphävas om det är uppenbart att marken saknar betydelse för strandskyddets syften. Detta är inte fallet på platsen, eftersom den är allmansrättsligt tillgänglig idag. Noteras
Noteras
Övergångsregler finns inte inskrivna i lagen, och Länsstyrelsen kan inte besluta om sådana.
Noteras
Noteras
Noteras
19
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar Calle Bergil
Lars Ström
Birgitta Bertholdson
Karin Wiberg
Gunnel Solgärde
Ludvig Derning
Mia Stuart-Beck
Kurt Wallin
Namninsamling Vatterseröd Hasselkroken
Robin Löfgren Kenth-Göran Mattsson (ägare till Lane-berg 1:3)
Det är av stor betydelse att upprätthålla ett starkt strandskydd. Stödjer Länsstyrelsens förslag. Oroad över det tryck från kommunalråd, LRF, arkitekter och privata intressen på att minska strandskyddet. De fria vidderna vid våra stränder är vad som gör Västra Götaland och Bohuslän till vad det är. För ett fortsatt starkt strandskydd. Bedömer att förslaget är mycket värdefullt. Det behövs ett utvidgat strandskydd både nu och i framtiden. Bedömer att förslaget är mycket värdefullt. Det behövs ett utvidgat strandskydd både nu och i framtiden. Bedömer att förslaget är mycket värdefullt. Det behövs ett utvidgat strandskydd både nu och i framtiden. Bedömer att förslaget är mycket värdefullt. Det behövs ett utvidgat strandskydd både nu och i framtiden. Tacksam om strandskyddet blir ordentligt. Vill absolut inte att det minskas. Bedömer att förslaget till utvidgat strandskydd är bra. Ett starkt och respekterat strandskydd är nödvändigt både nu och i framtiden. Anser att förslaget är bra. Ett flertal organisationer har startat en kampanj för att luckra upp strandskyddet, vilket skulle innebära att tillgängligheten till våra stränder kraftigt begränsas. Tycker att Länsstyrelsens förslag i stora drag är bra. Jag önskar att fastigheten slipper utökat strandskydd, eftersom det skulle skada miljön mer. Den gamla bebyggelse ligger 100-150 m från stranden, ny bebyggelse långt ifrån blir att betrakta som utspridd bebyggelse. Då reservatet bildades blev vi lovade att det inte skulle bli några mer inskränkningar i våra marker.
Dnr 511-7325-2016 Noteras
Noteras
Noteras
Noteras
Noteras
Noteras
Noteras
Noteras
Noteras
Noteras Strandområdena på fastigheten ingår i en längre oexploaterad strandsträcka utmed havstensfjorden, mellan bebyggelsen vid Laneberg och bebyggelse vid Utby. Närliggande strandområden är exploaterade i stor utsträckning. Oexploaterade strandsträckor är numera relativt ovanliga längs kusten, och de är därmed mycket betydelsefulla för både friluftsliv och växt- och djurliv. 20
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Hans Börjesson (ägare till Klostergård 1:98)
Mikael Sahlquist (ägare till Bokenäs Orrevik 2:27, 2:38, 2:6 m fl.)
Finner det ytterst märkligt att min tomt läggs innanför skyddet och granntomten utanför, då dessa är i linje. Tanken är att under sommaren/hösten påbörja byggnation av bostadshus. Hoppas därmed att en redigering görs. 1. Utökning av strandskyddet innebär en betydande inskränkning i äganderätten, och skulle innebära stora negativa konsekvenser för ägandet/brukandet.
2. Utökningen baseras inte på en inventering av specifika värden på de aktuella fastigheterna. Generella, svepande ingrepp i äganderätten är inte lagenliga enligt Europakonventionen.
Dnr 511-7325-2016 Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden. Vid reservatsbildningen avsågs troligtvis att ytterligare mark inte skulle tas i anspråk som naturreservat. Länsstyrelsen kan dock aldrig uttala sig säkert om vilka ändringar i lagstiftning som kan bli aktuella i framtiden. Länsstyrelsen har undantagit fastigheten från strandskyddet eftersom den redan är bebyggd.
1. Anledningen till att strandskyddet utvidgas i vissa områden längs Uddevalla kuststräcka är att områdena har höga värden för strandskyddets syften, och att ett utvidgat strandskydd behövs för att långsiktigt värna dessa värden. I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Strandskydd syftar dock inte till att hindra pågående markanvändning, utan endast ny exploatering. 2. Strandskydd är ett övergripande skydd som måste ses i ett större geografiskt perspektiv samt i ett längre tidsperspektiv. Många av värdena som finns längs kusten är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget leder på sikt till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allemansrättslig tillgång och växtoch djurlivet i strandområdet. Länsstyrelsen anser med hänsyn till detta att detaljerade beskrivningar av varje fastighet för 21
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Håkan Eriksson (ägare till Bjällane 2:46, 2:6, 2:13)
3. Vad jag kan uttyda på karta går strandskyddet rakt genom mitt bostadshus med tillhörande gårdsplan och ekonomibyggnader. Jag är emot utökning av strandskyddet.
Tage Johansson (ägare till Ivarsbo 1:11)
Det nya föreslaget inkluderar mitt boningshus och övriga ekonomibyggnader för fastigheten. Detta är direkt olämpligt eftersom det kan utgöra hinder för mitt fortsatta boende, underhåll och eventuellt kommande ombyggnad. Jag yrkar därför att den nya gränsen följer den gamla över min fastighet.
Lars Nilsson (ägare
1. Vi har inte fått någon remiss
Dnr 511-7325-2016 sig inte är relevant för bedömningen, och därför kan motiveringarna i vissa fall uppfattas som alltför generella. Det går sällan att dra en gräns och säga här slutar värdena för allmänhetens friluftsliv/växt- och djurliv. En sådan tydlig gräns kan dock vara övergången från ett bebyggt till ett oexploaterat område. Därför använder Länsstyrelsen ofta plangränser och andra bebyggelsegränser, som gjorts i det här fallet, som gräns för strandskyddet. Området vid Orrevik är beläget på Bokenäs, vars strandområden i hög utsträckning är bebyggda idag. Bebyggelsetrycket är också fortsatt högt i området. Strandområdet består i huvudsak av bergsområden som är relativt oexploaterade idag och som sluttar ner mot Kalvöfjorden. Både söderut och norrut utmed stränder finns bebyggelseområden som går hela vägen ner till vattnet och begränsar tillgängligheten för allmänhet och växter och djur. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 300 m i området är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften på Bokenäs. 3. Nej, det stämmer inte. Bostadshuset och gårdsplanen är, liksom tidigare, helt och hållet belägna inom strandskydd. Noteras (De aktuella fastigheterna berörs dock inte av utvidgat strandskydd) Det nya förslaget berör delvis fastigheten, men ett område på ca 6500 kvm kring befintliga byggnader är undantaget. Strandområdena kring sjön är värdefulla för strandskyddets syften, med värden för växt och djurliv och stigar för allmänheten. Länsstyrelsen anser att det utvidgade strandskyddet väster om det bebyggda området behövs för att långsiktigt säkerställa att dessa värden finns kvar. 1. När det är så många markägare, 22
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar till Örtorp 1:8)
Lars Körner (ägare till Å 1:6)
Martin och Zandra Dygd (ägare Svälte 1:2 och 1:6) Håkan Nilsson (ägare till Svälte 1:4)
Dnr 511-7325-2016
tillskickad oss.
och andra rättighetshavare, som berörs använder Länsstyrelsen kungörelsedelgivning, dvs annonserar i tidningar om att ett nytt förslag finns och att allmänheten får yttra sig över detta. 2. Om förslaget beslutas skulle det 2. Beslutet innebär mycket riktigt att innebär att i princip hela vår stora delar av fastigheten kommer gård innefattas av att omfattas av strandskydd. Ett ca strandskyddet. Förslaget tar inte 2300 kvm stort område kring den hänsyn till hur kuperat området befintliga bebyggelsen har dock är, utan mäter enbart den undantagits, inklusive ett område horisontella sträckan från som i dagsläget omfattas av strandlinjen. Vår gård är strandskydd. Området är mycket mycket kuperad och mer än kuperat, och Länsstyrelsen anser hälften kan inte logiskt bla av hänsyn till just detta att ett betraktas som strandnära utvidgat strandskydd behövs i område. Vi vill ha remissen området för att säkra de passager omarbetad för att ta mer hänsyn som idag finns på båda sidor av till de topografiska bebyggelse fram till vattnet. förutsättningarna. Om avståndet skulle följa den kuperade landskapskurvan så skulle det skyddade området bli betydligt mindre. Större delen av fastigheten ligger Länsstyrelsen har justerat idag inom strandskydd. För att strandskyddsgränsen så det skapa utrymme för vedhantering ianspråktagna området får har nyttjanderättsavtal träffats med vedhantering har undantagits. Vad grannfastigheten så att gäller vägen har Länsstyrelsen dock bränsleupplag och bränslehantering inte gjort någon justering, eftersom kunnat äga rum på icke denna är allemansrättsligt tillgänglig. strandskyddad del av Å 1:20. Vi Underhåll av befintlig väg är inte hemställer om en mindre justering dispenspliktigt. av gränsen så att undantaget omfattar markerat området på inskickad karta, vilket är det område som vi idag tar i anspråk för ovan angivet ändamål. Även körvägen bör undantas för att möjliggöra förändringar/förbättringar utan kostnader för administrativa ändamål. Fastighetsägarna motsätter sig Länsstyrelsen har justerat utvidgning av strandskyddet. strandskyddsgränsen så att vägen även Fastigheterna avgränsas från fortsättningsvis utgör avgränsning för strandområdet av länsväg, strandskyddet. strandskyddet bör avgränsas efter denna. Jordbruksverksamhet bedrivs idag på fastigheterna, vilket torde väga tyngre än de vinster som görs för strandskyddets syften. Dessa torde väl tillgodoses med det 23
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Clas Börjesson (ägare till Resteröd 4:1)
Åke Larsson
Ralf Karlsson
Bertil Eriksson Stig Gunnar Olsson (ägare till RytterRinnan 1:2, 1:3)
befintliga generella strandskyddet. Sedan 2009 nyttjas även de berörda ängarna som festival- och mässområde. På fastigheterna drivs även en aktivitetsgård som kretsar kring miljövänliga eldrivna motocrosscyklar. Det utvidgade strandskyddet skulle utgöra direkt hinder för de verksamheter som fastighetsägarna idag bedriver. Fastighetsägarna har erhållit verksamhetsstöd från Länsstyrelsen för att utveckla verksamheten. Emotsätter mig att ett strandskydd vid ån på fastigheten planeras. Det kommer försvåra brukandet av jord- och skogsbruk. Förslaget till utvidgat strandskydd är väl underbyggt och nödvändigt. Det är viktigt att säkra ett utvidgat strandskydd för dagens generation och kommande generationer. Bevara strandskyddet som det är idag.
Vill skydda stranden för framtida generationer. 1. Frågans diginitet fodrar ett skriftligt utskick till berörda fastighetsägare.
Dnr 511-7325-2016
Ån omfattas av anpassat strandskydd som varierar mellan 0 och ca 80 m sedan förra strandskyddsbeslutet 1999. Ingen förändring av strandskyddet sker i och med detta beslut. Noteras
Länsstyrelsen anser inte att dagens strandskyddsgräns är väl motiverad i alla områden. Den är för odetaljerat dragen för att följa fysiska företeelser i naturen vilket från början var syftet med att ha en anpassad strandskyddsgräns. Bohuskusten har idag ganska lite strandskydd, relativt de värden som finns där. Stora, värdefulla strandnära områden, även inom det generella strandskyddet på 100 m, som egentligen ska gälla överallt, saknar idag strandskydd. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m, med undantag för exploaterade områden där strandskyddet redan förlorat i värde, behövs på västkusten. Värdena för djur och växtliv, samt rörligt friluftsliv är generellt mycket höga och bebyggelsetrycket är högt. Därför är det viktigt att man långsiktigt hushållar med denna unika markresurs. Noteras 1. Länsstyrelsen har följt de bestämmelser i förordningen 1998:1252) om områdesskydd samt delgivningslagen som gäller för delgivning av den här typen av förslag till beslut. Att hitta och meddela alla sakägare personligen 24
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
2. Samtliga byggnader på fastigheten ligger inom föreslaget strandskydd. Jag ser ingen som helst anledning till att strandskyddet ska vara mer än 100 m från sjövattenområdet. Ett strandskydd över 100 m sänker värdet på fastigheten.
3. Grannfastigheten Rinnan vid Grinnerödssjön har fått sina byggnader undantagna. Det är bra.
Björn Ernflykt (ägare till Resteröd 1:1)
Åsa Svanberg (ägare till Forshälla-Bräcke 17:1) Ellinor Smederöd (ägare till Gullmarsberg 2:112)
Motsätter mig ändring av strandskyddet.
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag. Det är tillräckligt med strandskydd som det är. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag. Det motsäger miljömålen om öppna landskap.
Dnr 511-7325-2016 har tyvärr inte varit praktiskt möjligt i projektet. 2. Det aktuella området omfattas av utvidgat strandskydd redan idag. Faktum är detta beslut till viss del innebär en minskning av strandskyddet till 200 m i det aktuella området. Byggnaderna ligger även inom 100 m, dvs generellt strandskydd, från RytteRinnaån. Länsstyrelsen konstaterar att området har höga värden för friluftsliv och växt- och djurliv, och att ett utvidgat strandskydd är motiverat för att långsiktigt säkerställa dessa värden. Området utgörs av relativt oexploaterade bergs- och skogsområden och gränsar till Bredfjällets naturreservat och natura 2000område. Området omfattas också av flera riksintressen, och Bohusleden går genom området. 3. Länsstyrelsens princip är att befintliga bostadsfastigheter som idag är undantagna från strandskydd ska vara undantagna även fortsättningsvis. Därför har byggnaderna vid Rinnan undantagits. Länsstyrelsen anser dock inte att det är motiverat att generellt undanta samtliga bostadstomter från strandskydd, eftersom nya byggnader och anläggningar som uppförs nära tomtgräns påtagligt kan påverka kringliggande markområden. Noteras (Den aktuella fastigheten berörs dock inte av ändringarna) Noteras
Länsstyrelsen vill först tydliggöra att den aktuella fastigheten inte berörs av beslutet. Länsstyrelsen anser inte att utvidgat strandskydd motsäger miljömålen om öppna landskap. Strandskyddets syften är att förhindra privatisering av våra strandområden, för att säkra tillgången för allmänhet och växter och djur även i framtiden. Strandskydd hindrar inte pågående markanvändning. 25
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar Inger Karlsson Smederöd (ägare till Gullmarsberg 2:194 och 2:9)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag. Detta inkräktar och minskar ytterligare markägarens ägande över sin egen mark. Varför ska hagar få växa igen?
Klas Smederöd (ägare till Gullmarsberg 2:9)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag. Det omöjliggör för markägare att bruka marken både som bete och odlande.
Sofie Smederöd (ägare till Gullmarsberg 2:112)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag. Det är en kränkning av äganderätten. Eftersom allmänheten inte respekterar och följer allemansrätten som det är nu blir det ännu värre med utökat strandskydd.
Lars Olsson (ägare till Dramsviks gård 1:33)
1. Jag driver lantbruk i nionde generationen på Dramsviks gård på heltid. Det nya förslaget om strandskydd på 300 m istället för nuvarande 100 m kommer att försvåra vid alla förändringar eller arbete som behöver göras på åkermarken, med dispenser som ska sökas för dikning, stängsling mm. Det finns en stor risk att förslaget kommer att leda till ett mindre aktivt lantbruk. Jag förstår syftet med den aktuella utökningen, men anser att det skydd som redan finns räcker gott. Denna heldragning på 300 m över alla typer av mark och utan insikt om de olika förutsättningarna och planering som finns på området är oacceptabel.
Dnr 511-7325-2016 I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Strandskydd hindrar inte pågående markanvändning, och är inte orsaken till att hagar växer igen. Strandskydd hindrar inte pågående markanvändning, och omöjliggör inte alls bete och odlande. Länsstyrelsen anser att jordbruksverksamhet i många fall är positivt för strandskyddets syften. Länsstyrelsen vill först tydliggöra att den aktuella fastigheten inte berörs av beslutet. I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Strandskydd hindrar inte pågående markanvändning, och är inte orsaken till att hagar växer igen. 1. Att strandskyddet generellt utvidgas från 100 m till 300 m stämmer inte. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. Strandskyddet är i hög utsträckning utvidgat, dvs över 100 m, redan idag. Länsstyrelsens beslut innebär att strandskyddet utvidgas upp till 300 m i oexploaterade områden som är betydelsefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i kustområdet. Fastighetens norra del har idag ca 230 m strandskydd, medan södra delen har ett strandskydd på mindre än 100 m, förutom kring ån där strandskyddet uppgår till 210 m. Den befintliga bebyggelsen är till största delen undantagen. Beslutet innebär att strandskyddet i 26
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
2. På gården ligger idag ett 60-tal hus utspridda. Vi har alltid haft respekt för att bevara ett naturligt landskap. Det har alltid varit en trygghet som smålantbrukare att veta att det finns möjlighet att sälja enstaka tomter om akut behov skulle uppstå vid en ekonomisk kris. Om strandskyddet utökas skulle denna trygghet försvinna.
3. Att bli meddelade dessa radikala förändringar via brev eller media, istället för en sund dialog, känns som ett hån.
Ivar, Birgitta och 1. Vi begär att strandskyddet ska Cecilia Kullgren kvarligga i nuvarande läge. På (ägare till Högås-Kärr fastigheten bedrivs aktivt 1:1) jordbruk. Utökning av strandskydd kommer att hindra pågående markanvändning för jordbruk. Det kan bli förbjudet
Dnr 511-7325-2016 bergsområdet i norra delen samt det låglänta området kring viken med strandängar och ån i södra delen utvidgas till 300 m. Bebyggelseområdet däremellan är fortsatt undantaget. De utvidgade områdena utgör ”gröna kilar” med obebyggd mark mellan befintliga bebyggelseområden, längs en kuststräcka som har en mycket hög bebyggelsegrad och där möjligheterna för allmänhet samt växt och djurliv att nyttja strandområdet i viss utsträckning har begränsats. Detta innebär att de tillgängliga områden som fortfarande finns kvar blir mycket värdefulla och behöver värnas så att de finns kvar även i framtiden. Strandskydd begränsar inte rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap 16 § finns bestämmelser om undantag för areella näringar. 2. Kuststräckan har en mycket hög bebyggelsegrad idag, vilket har medfört att möjligheten för allmänheten och växter och djur att komma till och nyttja strandområdet i många områden har begränsats. Det utvidgade strandskyddet syftar till att värna de områden som finns kvar, för att säkerställa den allemansrättsliga tillgången även i framtiden. För att detta ska vara möjligt måste det enskilda intresset att bebygga marken i vissa fall stå tillbaka. 3. När det är så många markägare, och andra rättighetshavare, som berörs använder Länsstyrelsen kungörelsedelgivning, dvs annonserar i tidningar om att ett nytt förslag finns och att allmänheten får yttra sig över detta. Att hitta och meddela alla sakägare personligen är tyvärr inte praktiskt möjligt. 1. Strandskydd begränsar inte rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap 16 § finns bestämmelser om undantag för areella näringar. Oavsett undantagen krävs inte dispens för normala underhållsåtgärder och 27
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Dnr 511-7325-2016
att utföra grävning, ledningsdragning och markbearbetning. Detsamma gäller placering av röjningsavfall. Vi förstår inte varför skyddet utökas. Vi har inget intresse av att bebygga åkermarken. De måste räcka med de allmänna reglerna i plan- och bygglagen för att reglera markanvändningen.
fortsatt skötsel av marken. Dispens krävs endast för nya byggnader och anläggningar samt större åtgärder som väsentligt påverkar livsvillkoren för växter och djur. Strandskydd syftar till att värna den allemansrättsliga tillgången till strandnära områden och förhållanden för växt- och djurliv genom att förhindra att områdena exploateras. Plan- och bygglagen har inte samma syfte. Strandskydd är ett långsiktigt skydd. Även om inte nuvarande ägare har intresse av att exploatera så kan detta ändras med tiden, exempelvis om det kommer nya ägare. 2. Vid punkt A på inskickad karta 2. Parkeringsplatsen ligger delvis har vi fått dispens för inom generellt strandskydd för det uppförande av parkering till vattendrag som rinner ut i viken, marinan. vilket endast kan upphävas om marken uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften. Detta är inte fallet här eftersom parkeringsplatsen är tillgänglig för allmänheten. Länsstyrelsen har dock justerat strandskyddsgränsen så att strandskyddet inte utökas jämfört med dagsläget på den aktuella platsen. 3. Även slänterna omfattas av 3. Strandskydd hindrar ej pågående förslaget. Vid punkt B finns markanvändning. Även skogsbruk områden där skogsbruk bedrivs. ingår i de areella näringar som är De har ingen kontakt med undantagna från strandskydd enligt strandområdena och vi anser att 7 kap 16 § miljöbalken. strandskyddet hindrar vår Värdena för strandskyddet har i nuvarande markanvändning stor utsträckning begränsats i helt i onödan. området till följd av exploatering. Länsstyrelsen anser att det stora sammanhängande, oexploaterade området i viken därför är mycket värdefullt för strandskyddets syften och att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden. 4. Vid punkt C finns en 4. Länsstyrelsen har undantagit träddungen där bygglov för tomten eftersom den är nyligen bostadshus har beviljats. avstyckad och byggklov har Tomten har styckats och har lämnats. beteckningen Högås-kärr 1:8. Strandskyddet kommer att medföra hinder för kompletteringsbebyggelse. 28
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar Jan Karlsson (ägare till Bjällansås 1:19 och Klostergård 1:16)
1. För att strandskyddets syften ska kunna säkras måste stränderna skötas. Vem ska hålla dem öppna och tillgängliga? För att kunna bedriva verksamhet med betesdrift krävs utrymme att leva och bo på platsen där man verkar. Den nya gränsdragningen omöjliggör all typ av verksamhet, och kommer troligvis innebära att vi på sikt flyttar vår verksamhet inåt landet.
2. Jag betraktar förflyttningen av strandskyddsgränsen som en onödig konfiskation av mark jag äger. Mitt förslag är att strandskyddet bör behållas enligt tidigare dragning. Om den utökas ser jag en risk för att de kontrollerande myndigheterna får ytterligare argument till att prioritera delårsboende framför helårsboende och näringsverksamhet.
3. Jag uttrycker denna oro i ljuset av Länsstyrelsens agerande i fallet Gullmarsberg 2:9 där Länsstyrelsen uttryckte sin vilja att framkomlighet på kort sikt är viktigare än de mervärden betesdjur skapar.
Dnr 511-7325-2016 1. Länsstyrelsen håller med om att jordbruksverksamhet i många fall är positivt, bland annat eftersom det bidrar till att hålla markerna öppna. Strandskydd begränsar inte rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap 16 § finns bestämmelser om undantag för areella näringar. Strandskydd syftar till att hindra den oroande utvecklingen att allt mer mark i strandnära lägen privatiseras, vilket hindrar framkomligheten för allmänheten och påverkar förhållandena för växt- och djurlivet negativt. 2. Den del av Bjällansås 1:19 som berörs av utvidgningen är området vid Sjöbodvik. Strandskyddet på platsen idag varierar mellan ca 20 och 40 m. Området utgörs av ett bergsområde närmast vattnet, med en vattenförekomst, och bakomliggande åkermark. Strax väster om området finns en stugby, som tar i anspråk en stor del av strandområdet, och österut vid Eriksberg ett bostadsområde som sträcker sig hela vägen fram till vattnet. Det mellanliggande området kring Sjöbodsvik utgör en grön passage. Där finns enstaka tomter, men området i stort är fortfarande allemansrättsligt tillgängligt och har stor betydelse för strandskyddets syften. Även den lilla del av Klostergård 1:16 som berörs ligger i ett större område som utgör en grön kil mellan befintliga exploateringar och som därmed är mycket värdefull för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att säkerställa att områdena fortsätter vara tillgängligt även i framtiden, både för fastboende och för besökare. 3. Efter lagakraft finns nu dispens för stängslen vid Gullmarsberg. Länsstyrelsen är medveten om att hävd av mark ofta är positivt för de landskapsliga värdena i ett område. Avvägning måste göras gentemot strandskyddets 29
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
4. Två nya byggnadstillstånd har lämnats i området. Utökat strandskydd omöjliggör att vi i samband med generationsväxling uppför nya hus i anslutning till den befintliga bebyggelsen utan tvingas bryta ny mark. Vi anser att förslaget strider mot kommunallagen, då vi inte kommer ges samma möjligheter att bygga på mark som de kommuninvånare som idag givits tillstånd.
Rolf Nilsson (ägare till Örtorp 1:6)
Förslaget verkar dåligt genomtänkt och vi accepterar det inte. Om utökningen går igenom är all vår egendom strandskyddad, och är då inte mycket värd. Vår egendom består av brant sluttande berg, som inte är tillgängligt att gå i, möjligen sjövägen. På fastigheten finns en gammal redskapsbod som används för förvaring av olika redskap. Får denna underhållas eller ska den förfalla? Viss röjningsarbete och upprensning sker vid boden och gamla torpträdgården.
Roger Andersson (ägare till Forshälla Berg 10:1)
Önskar att markerat område på inskickad karta undantas från det utökade strandskyddet. Området är
Dnr 511-7325-2016 långsiktiga syften att värna den allemansrättsliga tillgången till strandområden. 4. Det utvidgade strandskyddet innebär mycket riktigt ett hinder mot att ytterligare mark tas i anspråk för privata bostadstomter i det strandnära området. Länsstyrelsen anser att det är mer långsiktigt hållbart att istället uppföra nya bostadstomter en bit inåt land, för att säkra den allemansrättsliga tillgången till strandområdet. Bestämmelserna om likabehandling i kommunallagen innebär att alla kommuninvånare ska behandlas lika utifrån gällande lagstiftning. Bestämmelserna utgör inte hinder för att lagar ändras med tiden. Länsstyrelsen har gjort en noggrann genomgång av kommunens strandområden. Fastigheten, belägen vid inloppet till Knarrevike kile, ingår i ett större bergsområde som är relativt oexploaterat idag. Terrängen närmast vattnet är bitvis brant, men mellan höjderna finns öppen mark och en traktorväg som övergår i en stig fram till vattnet. Fastigheten omfattas till största delen av strandskydd redan idag, men Länsstyrelsen anser att en utvidgning upp till 300 m är nödvändig för att säkerställa passagemöjligheterna och långsiktigt värna den allemansrättsliga tillgången till området samt förhållandena för växt- och djurliv. Att värna den allemansrättsliga tillgången i strandområden är ett allmänt intresse som tillåts väga väldigt tungt i Sverige. För detta krävs att de enskilda intressen som finns gällande bla ny bebyggelse på marken måste stå tillbaka. Strandskydd innebär ett förbud mot nya byggnader och anläggningar samt större åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för växter och djur. Underhåll och skötsel kan alltså fortsätta i samma utsträckning som tidigare. Den aktuella fastigheten ligger inom 50 m från strandlinjen. Platsen är tillgänglig för allmänheten idag, även 30
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Thomas Nilsson och Monica EscherNilsson
Johan Strandberg och Monica Laigar Strandberg (ägare till Å 1:2)
ca 1400 kvm stort, beläget ovanför en ravin och framför två fritidshus. Området är svårtillgängligt och avskuret. Enda möjlighet att nå området är via en smal och igenväxt markremsa. Inför planerat generationsskifte vill jag bygga ett nytt hus, och har startat en bygglovsprocess på kommunen. 1. Vi uppmanar Länsstyrelsen och övriga myndigheter att ta kontroll och sköta om de områden som idag omfattas av strandskydd. Om berörda myndigheter inte kan leva upp till lagstiftarens intentioner bör strandsyddet avskaffas eller omdefinieras. Strandskyddet har idag ett högt pris som markägaren får betala i form av ökande vägavgifter, sophantering, städning och återställande av förstörda marker. Berörda myndigheter måste ta aktiv del av det merarbete och de kostnader som följer med strandskyddet, först därefter kan man ta ställning i frågan till i vilken omfattning strandskyddet ska råda. 2. Det horribla avkastningskravet på små jordbruk bör avskaffas, i vart fall om man vill bevara det kulturarv som dessa marker utgör. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag att utvidga strandskyddet öster om väg 675. Äganderätt och fastighetsvärde samt lånemöjligheter naggas i kanten genom förslaget, samt möjligheter för generationsskifte och inhägnader för djur. Området är produktiv skogsbruksmark och ligger dessutom för nära brukningscentrum.
Dnr 511-7325-2016 om terrängen runt omkring till viss del är kuperad. Länsstyrelsen anser att platsen ska omfattas av strandskydd för att värna den allemansrättsliga tillgången till området och förhållandena för växt- och djurliv.
1. Länsstyrelsen driver fortlöpande tillsyn inom strandskyddsområden.
2. De undantag som finns i 7 kap 16 § miljöbalken rörande areella näringar, samt den praxis som utvecklats, kan Länsstyrelsen inte påverka i detta beslut. Området utgörs av ett bergsområde, med möjlighet till fin utsikt mot vattnet. I anlutning till berget rinner även Forshällaån, som i sig är strandskyddad. Norr och söder om berget är marken exploaterad. Länsstyrelsen bedömer att bergsområdet har höga värden för strandskyddets syften och att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden. I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). Det allmänna intresset av allemansrättslig tillgång till strandområden samt goda förhållanden för växter och djur tillåts väga mycket tungt, i vissa fall tyngre 31
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Margareta och Ingemar Levegård (ägare till Restenäs 2:116)
Anita och Leif Gunnarsson (ägare till Skredsviks Gunneröd 1:5 och 1:48) Kjell Svensson (ägare till Västerby 2:9)
Dnr 511-7325-2016
än det enskilda intresset att bebygga marken. I områden med hög exploateringsgrad och högt exploateringstryck är detta nödvändigt, för att det ska finnas fria strandområden även i framtiden. Vi önskar att strandskyddsgränsen Idag går strandskyddsgränsen i vägen, dras som en rak linje utmed gränsen ca 120-150 m från stranden på den till Resteröds-strand 1:15. Det aktuella fastigheten. skulle frigöra de två tomterna som Strandskyddsområdets storlek på inte ingår i byggnadsplanen och kringliggande fastigheter varierar inte klassas som grönområde. Vi utifrån hur långt från vattnet vägen går. förstår inte varför det ska vara 100 De aktuella tomterna ligger helt och m strandskydd på vår fastighet när hållet inom det generella strandskyddet det inte är det på andra ställen både på 100 m, som endast får upphävas om söder och norr om oss. Vi har området uppenbart saknar betydelse tidigare ansökt om att få bygga 1-3 för strandskyddets syften. Detta är inte bostadshus på fastigheten, så långt fallet här då marken idag är obebyggd, från stranden som möjligt, men fått och både allmänheten och växter och avslag. djur har tillträde till den. Väg 675 går i sträckan mellan Å och Ljungskile nära vattnet. Öster om vägen breder bebyggelsen ut sig, och i vissa områden även väster om vägen fram till vattnet. I vissa områden går vägen bara någon meter från vattnet. Den allemansrättsliga tillgången till strandområdena samt förhållandena för växt- och djurliv är på många ställen begränsade till följd av detta. Den aktuella fastighten utgörs av ett grönområde på en udde väster om vägen, som ännu är obebyggd. Länsstyrelsen anser att platsen har höga värden för strandskyddets syften och att det utvidgade strandskyddet fram till vägen ska kvarstå som tidigare. Vi motsätter oss Länsstyrelsens Fastigheterna berörs inte av beslutet förslag till utvidgat strandskydd. om utvidgat strandskydd Det kommer att påverka våra fastigheter mycket negativt i framtiden. Västerby 2:9 är en bebyggd Området mellan Brissberget och berget jordbruksfastighet om knappt 20 vid Skärhagen omfattas av bergshöjder hektar. Den naturliga med en mellanliggande dal där avgränsningen av Brissbäcken rinner ut. Bäcken i sig har strandskyddsområdet på fastigheten också strandskydd. Området är relativt är den branta bergsformationen, oexploaterat och är beläget som en som är närmast vertikal, och som grön kil mellan bebyggelseområdena i sträcker sig längs ägovägen på norr och söder. Länsstyrelsen anser att fastigheten. Redan nuvarande området har höga värden för strandskyddsgräns innebär att en strandskyddets syften och att ett del av skogspartiet omfattas oaktat utvidgat strandskydd är nödvändigt för detta torde sakna reell betydelse för att långsiktigt säkerställa dessa värden. 32
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Erik Ahlbom (ägare till Grötån 1:2)
Amelie och Peter Zachau (ägare till Ranneberg 1:43 och delägare till Ranneberg 1:7)
allmänhetens åtkomst till strandområdet. En utökning därutöver kan inte motiveras. Myndigheten ska visa att det allmänna intresset på den aktuella platsen är så stort att det uppväger motstående enskilda intressen. 1. Förslaget innebär att gårdscentrum helt och hållet kommer att hamna inom strandskyddat område, vilket kommer att göra all nuvarande verksamhet svårt eller tom omöjligt. Landskapsvården, ffa djurbetet, riskerar att upphöra vilket med tiden kommer att försvåra tillträdet till stranden. Bostadshus och gräsmatta ligger idag inom strandskydd, pga Grötån, men detta saknar betydelse för verksamheten. Med det nya förslaget kommer området kring lada och maskinhall att bli strandskyddat. Kraftledningsgatan utgör en naturlig avgränsning till strandområdet. Jag föreslår att den nuvarande gränsen på 100 m får vara kvar. 2. Att göra skillnad på små och större markägare känns väldigt gammalmodigt. Jag föreslår att en formulering införs i förslaget om möjligheter för hobbyjordbrukare att bedriva landskapsvård inklusive djurhållning när det inte väsentligt inkräktar på allmänhetens tillträde till strandområdet. 1. Motsätter sig förslaget att utvidga strandskyddet till 300 m vid fastigheten, då detta inte behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Utökningen skulle utgöra en inskränkning av äganderätten som går längre än vad som krävs för att tillgodose strandskyddets syften.
Dnr 511-7325-2016 Länsstyrelsen anser inte att den lilla vägen som leder fram invid berget är avskiljande vad gäller värdena för strandskyddets syften. Att området är kuperat är en del av värdena i just detta område. 1. Länsstyrelsen har undantagit det markerade området kring befintlig lada och maskinhall, men anser i övrigt att området vid Lilla Branseröd, med berget och sluttningen med utsiktspunkter och dalen kring vattendraget nedanför, har höga värden för strandskyddets syften, och att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden. Strandskyddet varierar idag mellan ca 80 och 200 m. Länsstyrelsen anser inte att kraftledningsgatan är avskiljande för friluftsliv och växtoch djurliv i området.
2. De undantag före areella näringar som finns i 7 kap 16 § miljöbalken, samt den praxis som utvecklats, kan Länsstyrelsen inte ändra på. För detta krävs i så fall en ändring av lagen.
1. Förslaget gällde inte utvidgat strandskydd till 300 m, utan utvidgat strandskydd fram till väg 676, mellan ca 150 och 240 m från strandlinjen. Detta sammanfaller med det område som i dagsläget omfattas av strandskydd. Nästan hela fastigheten är dessutom belägen inom 100 m från strandlinjen. För att upphäva strandskyddet på platsen krävs att den uppenbart saknar betydelse för strandskyddets syften. Så är inte fallet, eftersom fastigheten är 33
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Charles och Susanne Larsson (ägare till Bjällansås 1:18)
Dnr 511-7325-2016
oexploaterad idag, och därmed tillgänglig för både allmänhet och växt- och djurliv. 2. En del av fastighetens norra 2. Det gamla undantaget omfattar ände är idag undantagen från befintlig bebyggelse på strandskydd, och 2001 grannfastigheten och endast en lämnades en liten flik går i på den aktuella strandskyddsdispens för fastigheten. Länsstyrelsen anser att tomtplats på fastigheten. fastigheten inte i någon del ska undantas från strandskydd, eftersom den inte är exploaterad. Det faktum att en dispens lämnades på platsen 2001, utifrån den gamla strandskyddslagstiftningen, innebär inte att fastigheten är ianspråktagen i miljöbalkens mening. 3. Strandområdet utgörs av 3. Att strandområdet idag utgörs av betesmark för kreatur och av betesmark innebär inte att den vass. Området är inte lämpat saknar värden för strandskyddet. för friluftsliv. Fastigheten utgör Detta är också en ögonblicksbild. inte en naturlig väg för att ta sig Hur markområden används ändras till strandområdet. Det finns hela tiden. ingen direktpassage pga den Fastigheten ligger i ett område allmänna vägen 675 samt ett som utgör en grön kil mellan elstängsel som omgärdar befintliga bebyggelseområden, där strandområdet. både den allmensrättsliga tillgången samt förhållandena för växter och djur är viktiga att värna. Länsstyrelsen anser att ett bibehållet strandskydd på platsen är nödvändigt för att långsiktigt bevara värdena även i framtiden. 4. Fastigheten är 4. Fastigheten i sig är helt sammanhängande med befintlig oexploaterad. Att intilliggande gårdsbebyggelse på fastigheter norrut är bebyggda intilliggande bebyggda innebär inte att den aktuella fastigheter. Därmed är den fastigheten är ianspråktagen. redan ianspråktagen så att den saknar betydelse för strandskyddets syften. 5. I ett högexploaterat område är 5. Strandområdet har värden för gröna kilar viktiga att värna för växt- och djurlivet. Detta växt- och djurliv, även om det inte avgränsas dock väl av den finns några dokumenterade särskilt mellanliggande vägen. skyddsvärda arter eller livsmiljöer Fastigheten består av skog och på den aktuella platsen. äng och hyser inga viktiga livsmiljöer för växt- och djurliv. Efter en tre år lång process har Länsstyrelsens princip är att inte förhandsbesked på fastigheten anpassa strandskyddet efter kommande erhållits. Vi är bosatta i USA och bebyggelse. Det aktuella området är har inte möjlighet att sätta igång vackert beläget i en sluttning inom 100 med projektet innan strandskyddet m från vattnet. Området är mycket 34
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar beslutas. Vi begär att få rimlig tid på oss att utföra projektet och att vår nyligen godkända tomtplats ska undantas strandskyddet. Kjell Johansson Vi motsätter oss Länsstyrelsens (ägare till Högås-Torp förslag till utvidgat strandskydd. Vi 1:4 och Åsen 1:27) vill inte ha fler påpekanden vad man får och inte får göra på sin egendom. Det är på väg att bli ett diktatorland. När Länsstyrelsen, i samband med naturreservatet Hafstensfjorden, åtagit sig att sköta marken är det inte så noga att efterleva. Margareta Gren och Vi accepterar inte ett utökat Jan-Olof Nilsson strandskydd inom fastigheten. (äger till Forshällaberg 7:1)
Ulla Haksten (ägare till Hog 1:1)
1. Enligt Länsstyrelsens förslag ska strandskyddet utmed hela kuststräckan i Uddevalla kommun utökas till 300 m.
2. Hog 1:1 är en jordbruksfastighet på ca 85 hektar, där lantburk bedrivs med bla köttdjursuppfödning. Strandskydd innebär att jordbruket förhindras eftersom
Dnr 511-7325-2016 värdefullt för såväl allmänhetens friluftsliv som växt- och djurlivet och Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd är motiverat i området. Efter diskussion med Uddevalla kommun angående värdena för strandskyddet på markområdena väster om vägen har Länsstyrelsen beslutat att vägen ska utgöra avgränsning för strandskyddsområdet, liksom tidigare.
Länsstyrelsen konstaterar att strandområdet vid bergs kile, där Röds bäck rinner ut i havet, är mycket värdefullt för strandskyddets syften, både med avseende på den allemansrättsliga tillgången till strandområden och växt- och djurlivet. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd, som omfattar området närmast kuststranden samt området kring biflödet till Röds bäck, är nödvändigt för att långsiktigt säkra dessa värden. 1. Att strandskyddet utökas från 100 m till 300 m utmed hela kuststräckan stämmer inte. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. Strandskyddet är i hög utsträckning utvidgat, dvs över 100 m, redan idag. Länsstyrelsens beslut innebär att strandskyddet utvidgas upp till 300 m i oexploaterade områden som är betydelsefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i kustområdet. En stor del av dagens anpassningar finns dock kvar, vilket innebär att många områden som redan är exploaterade har ett strandskydd som tom understiger 100 m och i vissa fall finns inget strandskydd alls. 2. Strandskydd begränsar inte rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap 16 § finns bestämmelser om undantag för areella näringar. Befintliga stängsel, anläggningar och 35
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar det minskar möjligheterna att hålla boskap inhägnat. Det finns även varg i området, därför behövs ordentliga staket. 3. Området är utpekat i ÖP som särskilt lämpligt för åretruntboende och nybyggnation, och en kommunal VA-ledning har nyligen dragits till området.
4. Strandskyddet bör endast utvidgas i vissa områden som är i behov av särskilt skydd, och inte generell utvidgning av all kustremsa i hela länet. Strandskyddet är en omfattande inskränkning i äganderätten, och en intresseprövning måste göras i varje enskilt fall. Då krävs bra underlag och värdering, vilket inte har presenterats av Länsstyrelsen.
5. I området löper väg 675 ca 50100 m från vattnet och utgör en naturlig avgränsning. Området öster om vägen utgörs av åkermark och har ingen som helst betydelse för friluftslivet. Inom fastigheten finns idag öar av bebyggelse, och området skulle därför vara särskilt lämpat för ytterligare bebyggelse. Strandskyddet är utvidgat idag och Länsstyrelsen bör överväga att besluta strandskyddet till enbart 100 m.
Dnr 511-7325-2016 byggnader får finnas kvar och underhållas
3. Länsstyrelsens princip är att inte i förväg undanta områden för kommande bebyggelse. Utpekade områden i ÖP och FÖP är ofta många, stora och odetaljerade. Att sådana områden, i ett kustnära område med höga värden för strandskyddet, ligger oskyddade medför risk att de med tiden exploateras på ett sätt som förstör områdets värden för strandskyddets syften. 4. Strandskyddet har inte utvidgats generellt i hela länet. Länsstyrelsen har gjort en detaljerad genomgång av kustremsan i varje kommun och utvidgat strandskyddet endast i områden som är mycket värdefulla för strandskyddets syften. Bohuskusten i stort är ett område som är mycket värdefullt med avseende på strandskyddets syften. Den höga bebyggelsegraden innebär att väldigt många av de områden som idag fortfarande är oexploaterade fungerar som gröna kilar för allmänhet och växt- och djurliv, och därmed är väldigt värdefulla. Det fortsatt höga exploateringstrycket innebär att ett utvidgat strandskydd är viktigt för att värna dessa gröna kilar så att de finns kvar även i framtiden. 5. Vägen löper mellan ca 10 och 280 m från strandlinjen, och Länsstyrelsen anser inte att den är en lämplig avgränsning för strandskyddet i det aktuella området. Vägen är relativt liten och utgör inte en sådan barriär att den väsentligt försvårar passagen till vattnet. Området vid Strand utgörs av ett lågexploaterat område beläget mellan två bebyggelseområden, och utgör en grön kil som är viktigt för strandskyddets syften. Strandområdet närmast vattnet utgörs av betade strandängar och utanför området ligger Strande ö, 36
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Per-Åke Berg (ägare till Bastebacka 1:4 och 1:5)
Margareta Cederberg för Yngve Swedbergs dödsbo (ägare till Restenäs 2:23)
Strandskyddet kan i många fall betraktas alltför strängt, särskilt när brukningscentrum sedan lång tid ligger närmare än 100 m från mindre vattendrag. Om man ska komplettera med ny eller utvidga byggnad riskerar man att få avslag från byggnadsnämnd. Mindre vattendrag kan också vara besvärande vid brukande och borde kunna kulverteras. 1. Översynen av strandskyddet handlar främst om de områden som idag har ett utvidgat strandskydd mer än 100 m.
2. Vår fastighet omfattas av ett mindre strandskydd, ca 40 m räknat från strandlinjen, men nu föreslås en utvidgning med ytterligare 20 m upp i den del av trädgården som består av en grässluttning. Vid en avstyckning på 1960-talet uttalade Fastighetsbildningsmyndighete n att allemansrätten var utsläckt redan vid tiden för strandskyddets tillkomst. Sedan
Dnr 511-7325-2016 som är en vacker ö med många stigar. Att området till stor del utgörs av åkermark innebär inte att den inte har värden för friluftslivet. Åkermark kan beträdas under delar av året, till skillnad från privata bostadstomter som under överskådlig framtid är förlorade för allmänheten. Strandskyddet i området är i hög utsträckning utvidgat redan idag. Länsstyrelsen bedömer att utvidgningen är nödvändig, och dessutom behöver utökas ytterligare fram till bebyggelsegränsen i området södra del, för att värdena för strandskyddet ska finnas kvar även i framtiden. Länsstyrelsen vill först tydliggöra att de aktuella fastigheterna inte berörs av det aktuella förslaget om utvidgat strandskydd, utan har strandskydd i samma utsträckning som tidigare. Vad gäller strandskydd och bestämmelser kring jordbruksverksamhet så regleras dessa direkt i strandskyddslagstiftningen, och kan inte påverkas genom detta beslut. 1. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0-300 m. I denna översyn har Länsstyrelsen detaljerat granskat strandskyddsgränsen längs hela kuststräckan och utvidgat strandskyddet i området med höga värden för strandskyddets syften som idag saknar strandskydd, även på platsen som idag har ett strandskydd som understiger 100 m. 2. Det aktuella strandområdet är mycket exploaterat och Länsstyrelsen konstaterar att de få möjligheter till passage för allmänheten som idag finns är mycket värdefulla för det långsiktiga säkerställandet av strandskyddets syften i området. Den aktuella platsen är belägen som en dal, mellan två bebyggda höjder, och utgör en passage för allmänheten. Området är inte bebyggt, men man skymtar huset 37
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Lars Hellberg (ägare till Kristevik 1:5 m fl.) Dan Carlson (ägare till Knarrevik 2:1)
Personalstiftelsen Bokenäs Fritidsby (ägare till Bjällansås 1:4)
tomten bebyggdes på 1930-talet har gräset slagits varje sommar hela vägen ner till sandstranden. Tomten upphör alltså inte där sluttningen börjar, utan vi har trädgård som går hela vägen ner till stranden. Ovanför sandstranden finns en byggd stenterass som underhålls och där trädgårdsmöbler ställs ut varje sommar. Platsen invid berget används idag för båtuppställning. Jag yrkar att gränsen för strandskydd flyttas ner utanför den sedan 1930talet etablerade tomtmarken, till vattenlinjen eller den smala sandremsan. 3. Som stöd för att dra strandskyddsgränsen utmed stranden finns också omständigheter på hela områdets stamfastighet Restenäs 2:32, som är grannfastighet i söder. Ovanför sandstranden finns en uppläggningsplats för områdets alla småbåtar. Sedan går en bred gångstig upp till en parkeringsplats och ett hus alldeles invid, där föreslagen utvidgning nu går i det husets hemfridszon. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Slopa strandskyddet och minska regelbördan för småföretagare. När jag var ung var Bohusläns stränder vackra och välansade, nu ser det ut som en skräphög. Område 1 och 2 på inskickad karta är ytor som idag ligger utanför strandskydd och där vi har byggrätt enligt gällande detaljplan. Område 3 markerar småbåtshamnen som idag är undantagen från strandskydd, och som Länsstyrelsen tidigare har lämnat dispens för och som ingår i gällande detaljplan. Vi önskar att dessa tre områden undantas från strandskydd.
Dnr 511-7325-2016 nerifrån stranden. Marken utgör dock inte privat tomtmark idag. Länsstyreslen anser att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt i det aktuella området för att långsiktigt säkerställa passagemöjligheten. Strandskydd innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader och anläggningar, samt större åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för växter och djur. Marken får dock fortsätta skötas som tidigare.
3. Länsstyrelsen konstaterar att den aktuella platsen är värdefull för strandskyddets syften. Att platsen delvis nyttjas som båtupplag innebär inte att den har förlorat sitt värde för strandskyddet. Länsstyrelsen anser att det befintliga strandskyddet fram till bebyggelsegränsen, ca 40 m strandskydd, ska kvarstå i området samt utvidgas till 70 m för att värna passagen mellan husen.
Noteras Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkra den allemansrättsliga tillgången till strandområden samt förhållandena för växt- och djurliv. Länsstyrelsen anser inte att problem med skräpig strandmiljö är en effekt av strandskydd. Länsstyrelsen har justerat strandskyddsgränsen i enlighet med gällande plan.
38
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar Tim Haman och Sara Öberg (ägare till Bjällane 2:8)
Joanna Karlsson (ägare till Bjällansås 1:21)
Dnr 511-7325-2016
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Vi bor med ett berg framför havet. Berget ger en naturlig avgränsning. Berget är skogsbeklätt och behöver skötas om, samtidigt som växelverkan vid bete tillför till miljön i det närliggande området. Vi ser att 100 m strandskydd är optimalt för området.
Länsstyrelsen har anpassat strandskyddsgränsen till att bara omfatta bergsområdet. Länsstyrelsen anser dock att hela det aktuella bergsområdet är värdefullt för strandskyddets syften, som ett grönområde i en i övrigt mycket exploaterad miljö samt passage vidare ut mot Rävsnäs udde. Markområdet bakom berget bedöms dock i det här fallet ha jämförelsevis begränsade värden för strandskyddet, passagen till området bör kunna säkersällas ändå. 1. Anser att utökandet av 1. Fastigheten utgör en del av ett strandskydd på fastigheten är relativt oexploaterat område vid oförsvarligt. Strandskyddet som Sjöbodvik, beläget som en grön kil föreslås ligger på ett berg, utan mellan mer exploaterade områden någon anknytning till strander i öster och väster. I ett område med eller dess flora och fauna. Vi mycket hög bebyggelsegrad, och har en tomtmark om 85050 fortsatt högt exploateringstryck, är kvm, och har inget emot att det mycket viktigt att värna de stranden skyddas. Men det gröna kilar som finns kvar så att innebär inte all vår tomtmark inte även de fragmenteras och ska stå för i stort sett hela byggs igen. Länsstyrelsen anser att strandskyddet i Eriksberg med det aktuella området är mycket omnejd. Vår tomtmark blir värdefullt för strandskyddets genom Länsstyrelsens syften i området och att ett expropriering helt värdelös utvidgat strandskydd är motiverat. eftersom vi aldrig kan bygga Befintligt bostadshus ligger redan till fastigheten eller stycka av idag inom strandskyddet, och tomtmark till kommande eventuell tillbyggnad och generationer inom familjen. Vi kompletteringsåtgärder får anser att strandskyddet ska följa hanteras genom prövning av den gamla linjen samt flyttas strandskyddsdispens. ner mot vattnet minst 50 meter så att byggnader och trädgård på tomten hamnar utanför strandskyddet. 2. I hela närområdet, hela vägen 2. Länsstyrelsens princip är att bort till Rörbäck, är alla andra bostadtomter som idag är huvudbyggnader undantagna. undantagna från strandskydd även Enligt kommunallagen ska inte fortsättningsvis ska vara någon kommunmedlem undantagna. I planlagda området särbehandlas. Det finns inte är strandskyddet ofta upphävt för några sakliga skäl i det här kvartersmarken. Det finns dock ett fallet att frångå regeln. flertal huvudbyggnader utmed kuststräckan i Bjällansås och Eriksberg, och längs hela kuststräckan i Uddevalla, som omfattas av strandskydd. Anledningen till att Länsstyrelsen inte generellt undantar samtliga bostadstomter från strandskydd är att nya byggnader och anläggningar som placeras nära 39
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Gunnar och Marita Andersson (ägare till Kopperöd 2:2)
Stig Hermansson (ägare till Korsviken Södra 2:3-2)
Ann och Mats Mattsson (ägare till Bången 2:29) Karin och Lars-Olof Nilsson (ägare till Laneberg 1:7)
Henry och Ann-Britt Augustsson (ägare till Hälgån 1:7)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Om utvidgning av strandskydd till 300 meter genomförs, finns ingen möjlighet att göra tillbyggnad, bygga ekonomibyggnad eller bedriva någon verksamhet. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Förslaget bör inte påverka Korsviken 2:3 utan följa ägogränsen mellan 2:3 och 2:4. Utrymmet på 2:3 mellan väg och gräns används som vedbacke – virkesupplag samt jordtag och anses viktig för gårdens drift, och bör därför få fortgå. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Dnr 511-7325-2016 tomtgräns kan ge stor effekt på kringliggande markområden och med tiden innebära att den ursprungliga privata hemfridszonen fördubblas i storlek. Fastigheten berörs inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Strandskyddet vid Hogsjön minskar till 100 m.
Länsstyrelsen har undantagit det aktuella området från strandskydd med hänsyn till pågående användning av marken.
Noteras
(Den aktuella fastigheten berörs dock inte av beslutet.) Vi anser att gränsen för strandskydd Strandskyddsgränsen sammanfaller ska följa gränsen för inte med gränsen för naturreservatet naturreservatet. Vi bildandet av idag, utan sträcker sig fram till reservatet blev vi lovade att inga bebyggelsen. Området är beläget inom ytterligare inskränkningar på mark 100 m från strandlinjen, dvs inom skulle ske. Vi förstår att generellt strandskydd. Detta får endast strandskydd behövs, men i vårt fall upphävas om det är uppenbart att innebär det inskränkning av området saknar betydelse för fårskötsel och andra framtida strandskyddets syften. Så är inte fallet förbättringar av gården. Vi har här, området är allemansrättsligt planer på fårhus, styrandängarna tillgängligt idag och värdefullt för betas av får, och ett förråd/garage strandskyddets syften. Platsen är vid ladugården. vackert belägen på en udde, och gränsar till naturreservatet Havstensfjorden och Natura 2000område. Länsstyrelsen anser att dagens strandskydd ska kvarstå inom området, med några marginella justeringar, och även utökas fram till vägen i söder, för att långsiktigt värna områdets värden för strandskyddets syften. Vi motsätter oss Länsstyrelsens Noteras förslag till utvidgat strandskydd. Fastigheten berörs dock inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Strandskyddet vid Ivarsbosjön kvarstår som idag, och vid Stockebosjön minskar strandskyddet till 100 m. 40
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar Erik Josefsson (ägare till Herrestadstorsberg 1:12)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Östen Ramneskär (ägare till Utby1:5, 6:2, 6:3 och 8:1)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Strandskyddet gör det redan idag komplicerat att sätta upp och restaurera stängsel och underhålla diken. Vi vill veta på vilka grunder strandskyddets ska utvidgas.
Anders Augustusson och Martina Liewendahl (ägare till Hälgån 1:9) Olle Karlsson (ägare till Geddeknippeln 1:10) Martin Grahm (ägare till Skredsviks Prästgård 1:1)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Vi måste kunna använda vår mark. Det är illa nog med 100 m. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. 300 m från strandkanten har väl inget med strandskydd att göra. I vårt fall är strandkanten 20-30 m bred, sedan bergstup på 10 m. Åkrar och skog har väl inget med strandskydd att göra. Då får ni betala ersättning om sådana restriktioner ska införas.
Dnr 511-7325-2016 Noteras Fastigheten berörs dock inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen vill först tydliggöra att Utby 1:5 och 8:1 inte berörs av beslutet om utvidgat strandskydd. Området vid Ramneskär, mellan Utby och Laneberg, utgörs av ett bergsområde med mycket höga naturvärden. I området finns värdefull ädellövskog som är särskilt utpekad i både Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar, och det utpekade riksintresset för naturvård för Havstensfjorden går in och täcker hela bergsområdet. Området är oexploaterat idag och mycket värdefullt för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden. Fastigheten berörs inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Strandskyddet vid Stora Galten kvarstår som idag. Noteras
Förslaget om utvidgat strandskydd på fastigheten gällde inte 300 m, utan fram till vägen mellan ca 100-250 m från strandlinjen. Syftet med strandskydd är att värna den allemansrättsliga tillgången samt förhållandena för växt- och djurliv i våra strandområden. Med strand menas inte bara strandkanten, utan ett större område vid vattnet som är värdefullt för allmänhetens friluftsliv (strövning, cykling, bad, kanotpaddling mm) samt för växt- och djurlivet. Strandskyddet säkrar att strandområdena inte byggs igen och privatiseras. Även skogs- och åkermark kan vara värdefulla för strandskyddets syften. Många av de värden som finns längs kusten är också beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget kan på sikt leda till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allmänhetens tillgång till strandområdet och förhållandena för 41
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Robert Jansson (ägare till Listaskogen 1:8)
Björn Andersson (ägare till Väjeröd 1:2 och 1:3)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Jag befarar att ett utvidgat strandskydd avsevärt försämrar värdet på min fastighet.
Dnr 511-7325-2016 växt- och djurlivet. Länsstyrelsen konstaterar att det aktuella området är värdefullt för strandskyddets syften. Området är relativt oexploaterat, vackert beläget vid Gullmarsvik samt ingår i Gullmarns naturvårdsområde. Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt bevara områdets värden för strandskyddet. En nekad strandskyddsdispens ger ingen rätt till ersättning för markägaren. När det gäller uppförande av ny bebyggelse krävs enligt huvudregeln ändå bygglov, oavsett om strandskydd råder eller inte. Ett nekat bygglov medför inte heller någon rätt till ersättning. Om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska markägaren, enligt bestämmelserna om egendomsskydd i 2 kap 15 § regeringsformen, tillförsäkras ersättning. Byggnader, anläggningar, anordningar och åtgärder som behövs för de areella näringarna är undantagna från förbuden i strandskyddet. Avsikten med det undantaget är att strandskyddet inte ska inkräkta på egendomsskyddet genom att förhindra pågående markanvändning. Noteras Fastigheten berörs dock inte av strandskydd. Länsstyrelsen vill först tydliggöra att Väjeröd 1:2 inte berörs av beslutet. Väjeröd 1:3 har idag ett strandskydd på mellan ca 25 och 55 m. Fastigheten ligger i anslutning till ett strandområde med mycket hög bebyggelsegrad, där strandskyddets värden i stor utsträckning har begränsats av bebyggelsen. Viss bebyggelse finns även på Väjeröd 1:3, men området mellan vattnet och bebyggelsen är idag oexploaterat. Länsstyrelsen konstaterar att det aktuella området är mycket värdefullt för strandskyddets syften, bla med hänsyn till den höga bebyggelsegraden i angränsande område, och att ett utvidgat strandskydd enligt beslutskartan är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden. 42
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Anders Johansson (ägare till Skredsviks Anneröd 1:4)
Johan Eliasson (ägare till Rinnan 1:1) Per Jacobson (ägare till Högås-Sund 1:120)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Det är fullt tillräckligt med 100 m, risken är stor att det läggs en död hand över landsbygden. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Ett utökat strandskydd till 300 m gör att det inte går att utveckla landsbygden på optimalt sätt. Det blir stopp för all byggnation inom min fastighet och begränsningar för jordbruket att hålla markerna öppna. Jag tycker att Länsstyrelsen inte enbart ska lyssna på friluftslivet, de ger ju inga inkomster för landsbygden. 100 m strandzon räcker.
Dnr 511-7325-2016 I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Noteras Fastigheten berörs dock inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Noteras Länsstyrelsen vill först tydliggöra att beslutet innebär ett utvidgat strandskydd upp till 300 m, men inte 300 m överallt. Kuststräckan i Uddevalla har idag ett sk anpassat strandskydd, som varierar mellan 0300 m. I denna översyn har Länsstyrelsen detaljerat granskat strandskyddsgränsen längs hela kuststräckan och utvidgat strandskyddet i området med höga värden för strandskyddets syften som idag saknar strandskydd. En stor del av dagens anpassningar av strandskyddsgränsen finns dock kvar i det nya beslutet, och därför finns många bebyggda områden med ett strandskydd som understiger 100 m och även en del områden som helt saknar strandskydd. Fastigheten omfattar strandområdena väster och öster om samhället Sundsandvik, som har en mycket hög bebyggelsegrad och där strandskyddets värden till följd av detta är påtagligt begränsade. Detta bidrar till att närliggande, oexploaterade markområden ökar i värde för strandskyddet. Länsstyrelsen konstaterar att både området fram till vägen väster om bebyggelse och Valeberget öster om bebyggelse har höga värden för strandskyddets syften, och att ett utvidgat strandskydd behövs för att långsiktigt säkerställa dessa värden. Länsstyrelsen anser inte att strandskydd är ett hinder för 43
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Ingrid ForsströmAndersson (ägare till Björkebacken 1:2)
Anders Abrahamsson (ägare till Geddeknippeln 1:11) Anders Wikström (ägare till Skår 4:1)
Det generella strandskyddet på 100 meter bör ej utvidgas. En utvidgning av strandskyddet innebär en inskränkning i äganderätten. Motsätter mig Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen lägger en grå filt över vår gård. Vi vill själva bestämma över vår gård.
Dnr 511-7325-2016 utvecklingen, utan snarare en förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling. Värdena på kusten är höga och det finns många motstående intressen. Därför tycker Länsstyrelsen att det är viktigt att man hushållar med resurserna och gör noggranna avvägningar mellan olika intressen innan man exploaterar. På så sätt kan ny exploatering komma till på de platser där de gör mest nytta och minst skada. I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Strandskydd begränsar inte rätten att bruka mark så som den hittills har brukats. I miljöbalken 7 kap 16 § finns bestämmelser om undantag för areella näringar. Noteras Den aktuella fastigheten berörs dock ej av beslutet om utvidgat strandskydd. Strandskyddet vid Buvattnet och Krokevattnet, som idag är delvis utvidgat, minskar till 100 m. Noteras Den aktuella fastigheten berörs dock ej av beslutet om utvidgat strandskydd. Fastighetens strandområden är belägna inom Gullmarns naturvårdsområde och omfattas redan i dagsläget av utvidgat strandskydd. Fastigheten har mark i strandområdena kring den befintliga bebyggelsegruppen vid Långemyr vid Gullmarsfjorden. Bebyggelseområdet upptar en stor del av strandområdet vilket innebär begränsningar av strandskyddets värden. Strandområdena söder och norr om bebyggelseområdet är dock oexploaterade och fungerar som gröna kilar, och har därför höga värden för strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt 44
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Birgit och Lars Klevenstam, Åsa Klevenstam Jagre och Jonas Klevenstam (ägare till ResterödsStrand 1:19) Shirin Tutay Sundberg och Pontus Gustafsson (ägare till ResterödsStrand 1:33)
I stort sett alla strandnära bebyggda fastigheter från Gullmarn till Ljungskile är undantagna från strandskyddet. För fastigheterna i Strand ligger dock strandskyddet kvar. Vi yrkar att fastigheterna undantas, eftersom de är hävdade tomter.
Lars Hedlund (Gunnarby 1:60)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd. Nuvarande regler är rimliga, behåll dem. Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Kjell Karlsson och Ulrica Hahne (ägare till Hoven 1:1) Fritjof Bernolfsson (ägare till LjungsGunneröd 2:1) Håkan Backman (ägare till Tjärnhult 1:1)
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Vi motsätter oss Länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd.
Dnr 511-7325-2016 säkerställa dessa värden. I Sverige har vi en lång tradition av tillgänglig natur, alla får lov att vistas på allas mark (med undantag för den privata hemfridszonen). För att vi ska ha den möjligheten måste det enskilda intresset av att bebygga mark i vissa fall stå tillbaka för det allmänna intresset av långsiktigt tillgängliga strandområden för allmänhet och för växt- och djurliv. Länsstyrelsens princip är att befintliga bostadstomter som i dagsläget är undantagna från strandskydd även fortsättningsvis ska vara undantagna. Länsstyrelsen anser dock inte att det är motiverat att generellt undanta samtliga bostadstomter från strandskydd, eftersom nya byggnader och anläggningar som uppförs nära tomtgräns påtagligt kan påverka kringliggande markområden. Området vid Strand har höga värden för strandskyddets syften. Strandområdet närmast vattnet utgörs av betade strandängar och utanför området ligger Strande ö, som är en vacker ö med många stigar. Norr och väster om området finns områden med tät bebyggelse som begränsar strandskyddets värden, och det aktuella området utgör en grön kil mellan dessa områden. Länsstyrelsen anser därför att ett fortsatt utvidgat strandskydd för området är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa dessa värden, och att fastigheterna inte bör undantas eftersom nya byggnader och anläggningar som placeras nära fastigheternas gränser påtagligt kan påverka markområdena runt omkring. Noteras Fastigheten berörs dock inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Noteras
Noteras Fastigheten berörs dock inte av beslutet om utvidgat strandskydd. Noteras Fastigheten berörs dock inte av 45
Bilaga 3 Sammanställning av tidigare remissvar
Beatrice Karsten (ägare till Gunnarby 1:37)
1. Förslaget medför att en äng belägen i anslutning till fastigheten blir belagd med strandskydd. Här har man tänkt ha en ponny till barnen samt några får eller getter. Strandskydd skulle hindra detta. En del av ängen används idag för viss odling, och en annan del är klippt gräsmatta med en trampolin för barnen. 2. Fastighetsägarna borde ha underrättats personligen. Värdet på fastigheten ändras om strandskydd läggs på.
Laila Andersson (ägare till Svepetorp 1:20)
Strandskyddet föreslås utökas med 25 m jämfört med dagsläget. Marken består av ett högt berg med skog, där ingen människa kan gå idag. Inte nes älgarna går här, utan de går på ängen vid tomten istället. På ängen har de tänkt bygga en sommarstuga till dottern.
H Johansson
Utöka strandskydd till 300 m. Kommunerna tycks alltför villiga att ge dispens och strunta i vad särskilda skäl skall vara.
Dnr 511-7325-2016 beslutet om utvidgat strandskydd. 1. Länsstyrelsen har undantagit den del av ängen som idag är ianspråktagen som trädgård, odling och klippt gräsmatta. Övriga delar är dock tillgängliga för allmänheten idag, samt är belägna mycket nära stranden (inom 50 m) och Länsstyrelsen anser att ett utvidgat strandskydd som omfattar det aktuella området är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. 2. Länsstyrelsen har följt de bestämmelser i förordningen 1998:1252) om områdesskydd samt delgivningslagen som gäller för delgivning av den här typen av förslag till beslut. Att hitta och meddela alla sakägare personligen har tyvärr inte varit praktiskt möjligt i projektet. Bergssluttningarna kring Lövvike vatten är idag helt oexploaterade, vilket är ovanligt i ett så högexploaterat område nära kusten, och är därmed värdefulla för strandskyddets syften. Länsstyrelsen har dock justerat strandskyddet till att enbart omfatta bergsområdet, och inte den bakomliggande ängen. Noteras
46
BESLUT 2016-03-10
Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt
Diarienummer 511-7325-2016
Enligt sändlista
Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun
Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt 7 kap. 14 § miljöbalken Ärendets handläggning Skälen för beslut Upplysningar Kungörelse Hur man överklagar
Beslut Länsstyrelsen förordnar att de sjöar hav som anges nedan omfattas av utvidgat strandskydd. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill det angivna avståndet från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd, detta gäller även från strandlinjen för öar. Detta beslut gäller som längst fram till och med den 9 september 2016 eller till den tidigare dag då det ersätts av ett slutligt beslut om utvidgat strandskydd utan tidsbegränsning. 300 m strandskyddsområde Kuststräckan 200 m strandskyddsområde Hästesjön Abborresjön Abborrevattnet Iglevattnet Kolbengtserödsjön Bergssjön Bjursjön Krokevattnet V Krokevattnet Ö Björkevattnet Kärrevattnet Blyvattnet Köperödssjön L Buvattnet (Ö om Köperödssjön St Hogstorp) Långevattnet Byrevattnet (Ö om (Bredfjället) Hogstorp) Långevattnet Djup L (Herrestadsfjället) Djup St Lövvikevatten Essvikevatten Metsjö Furuvattnet (N om Mållsjön St Örevattnet) Mörkevattnet St Fälle Dammsjö Ormevattnet (S om Grinnerödssjön Kärrevattnet) Holmevattnet L Prästevattnet L Holmevattnet St Prästevattnet St Häljerödsjön
Pölevattnet Rinnevattnet Skarsjön L Skarsjön St Skimlingen Slavattnet (S om Kärrevattnet) Smedvattnet Stenkällevattnet L Stenkällevattnet St Store-Väktor Svartvattnet (Herrestadsfjället) Tokevattnet St Trästickeln Ne. Trästickeln Öv. Vrångevattnet Örevattnet St. Örevattnet (Ö om L Holmevattnet)
Områden där strandskyddet upphävts i samband med detaljplan eller som saknar strandskydd på grund av att området var planlagt 1975 (och där planen fortfarande gäller), berörs inte av beslutet. Om sådana detaljplaner upphävs eller ersätts så inträder utvidgat strandskydd enligt avståndsangivelse i detta beslut. Sådana områden är normalt undantagna från strandskydd på bifogade kartor, bilaga 1.1-1.69, men detaljplaner kan ha upphävts efter det att Länsstyrelsen sammanställt kartunderlagen. Kontrollera därför alltid med kommunen inom område som är detaljplanlagt. I vissa områden har anpassning av strandskyddsgränsen gjorts, med hänsyn till vägar, befintlig bebyggelse, speciellt höga naturvärden och dylikt. Beslutet är fattat med stöd av 7 kap. 14 § miljöbalken (1998:808). Beslutet gäller omedelbart även om det överklagas.
Sida 2(22)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Ärendets handläggning Den 1 juli 2009 trädde nya strandskyddsbestämmelser i kraft. Länsstyrelserna ska enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddets och landsbygdens utveckling se över områden med utvidgat strandskydd. Länsstyrelsen fattade den 1 december 2014 beslut om utvidgat strandskydd för kusten och ovan nämnda sjöar i Uddevalla kommun. Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskyddsområde i Uddevalla kommun överklagades och regeringen beslöt den 11 februari 2016 att upphäva Länsstyrelsens beslut och återförvisa ärendet till Länsstyrelsen för förnyad behandling eftersom Länsstyrelsen inte fullgjort kraven på delgivning enligt delgivningslagen. Efter regeringens upphävande av Länsstyrelsens beslut gäller enbart 100 m strandskydd kring nämnda sjöar och kuststräckan inom Uddevalla kommun. Länsstyrelsen har den 10 mars 2016 åter fattat beslut om att berörda myndigheter, med stöd av 25-26 §§ förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska ges möjlighet att åter yttra sig över förslaget till beslut. Remisstiden löper fram till den 29 april 2016. Markägare och innehavare av särskild rätt till marken ges återigen genom kungörelsedelgivning möjlighet att yttra sig över förslaget till beslut fram till samma datum. Därefter kommer Länsstyrelsen att fatta ett slutligt beslut. För att långsiktigt säkra de värden som finns vid de aktuella stränderna inom Uddevalla kommun fattar Länsstyrelsen nu ett tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd.
Skälen för Länsstyrelsens beslut Bestämmelser Strandskydd omfattar normalt land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinjen. Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Ett beslut att utvidga strandskyddsområdet ska gälla omedelbart även om det överklagas (7 kap. 14 § miljöbalken). Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet (7 kap. 13 § miljöbalken). Enligt 24 § 6 punkten förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. ska remiss av förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområdet enligt 7 kap. 14 § miljöbalken ske under förutsättning av att beslutet gäller för en längre period än sex månader.
Sida 3(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Allmänna överväganden i fråga om utvidgat strandskydd Enligt regeringens proposition 2008/09:119 om strandskyddet och utvecklingen av landsbygden innebär de nya bestämmelserna i miljöbalken en skärpning av kravet för att utvidga det område som omfattas av strandskydd. En utvidgning får ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Avsikten är att det ska finnas ett tydligt och långsiktigt behov av ett utvidgat strandskydd. Ett beslut om utvidgat strandskydd behöver grundas på hänsyn till berörda områdens värden samt till nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden. Enligt propositionen kan beslutet om utvidgat strandskyddsområde komma att avse: 1. Områden som omfattas av annat områdesskydd, till exempel naturreservat, som inte innebär samma skydd för strandområden som bestämmelserna om strandskydd, 2. riksintresseområden enligt 3 kap. 6 § andra stycket och 4 kap. 2-8 §§, som är relevanta för strandskyddet, 3. kust- och skärgårdsområden som inte redan har förlorat i betydelse på grund av exploatering, 4. grunda havsbottnar av betydelse för flora och fauna, 5. välbesökta friluftsområden eller områden som har tydlig potential att bli det och som riskerar att gå förlorade utan ett nybyggnadsförbud, 6. tätortsnära strövområden, eller 7. ekologiskt känsliga områden som inte omfattas av annat områdesskydd. Ett av strandskyddets syften är att säkra strandområden så att de förblir tillgängliga för alla enligt de grunder som gäller för allemansrätten. Skyddet baseras på uppfattningen att stränderna är en av de mest värdefulla tillgångarna för friluftslivet i dess olika former. Detta är av nationellt och regionalt långsiktig karaktär. Strandskyddet ska möjliggöra för människor att nu och i framtiden fritt kunna ströva utmed stränderna, att vistas där, att bada eller att bara njuta av den naturupplevelse som mötet med vattnet ger, antingen det gäller havet, insjön eller något vattendrag. Strandskyddet utgör dessutom en väsentlig del av säkerställandet av riksintressen för naturvård, friluftsliv och fiske enligt 3 kap miljöbalken. I översynen har Länsstyrelsen identifierat de strandområden som har särskilt höga värden för friluftslivet och växt- och djurlivet kring sjöar. Dessa områden bör omfattas av ett utvidgat strandskydd för att förhindra att de exploateras och förlorar sina värden för strandskyddet. Tillkommande exploatering, även om den sker utanför hundrameterszonen, riskerar att bland annat skada ett områdes orördhet och upplevelsevärden eller dess biologiska värden och därmed dess värden för friluftslivet och växt- och djurlivet. Områdesskydd som naturreservat, kulturreservat, Natura 2000-områden, nationalparker, djur- och växtskyddsområden, naturminnen och landskapsbildsskydd är tydliga indikationer på områden med stor betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen anser att dessa områden har så höga
Sida 4(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
värden för friluftslivet och växt- och djurlivet att ett utvidgat strandskydd krävs för att säkerställa syftena. Enligt Länsstyrelsens mening är områden som har pekats ut som riksintressen för naturvård eller friluftsliv eller omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap. miljöbalken på grund av höga natur- och rekreationsvärden värdefulla för strandskyddets syften. I Länsstyrelsens underlagsmaterial för beslutet ingår också olika inventeringar och klassningar av värdefull natur. Inventeringarna omfattar områden med värdefulla lövskogar, värdefulla vattendrag och våtmarker, nyckelbiotoper, skyddsvärda träd, ängs- och betesmarker, samt värdefulla odlingslandskap. Vad det gäller de sjöar som har strandområden som omfattas av ovanstående inventeringar har Länsstyrelsen gjort en bedömning från fall till fall av dessa naturvärdens omfattning och betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer att områden med höga upplevelsevärden är viktiga att bevara för allmänheten eftersom det finns ett behov av tillgängliga strandnära sådana nu och i framtiden. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontor har gjort flera utredningar om hur man kan mäta kvaliteter i frilufts- och rekreationsområden. Det vanligaste önskemålet med att vistas i naturen är att uppleva lugn och ro. Områdena ska gärna ha god tillgänglighet, vara stora, tysta och erbjuda variation och omväxling. För att uppleva värden som exempelvis orördhet och skogskänsla krävs att avståndet till störande exploateringar är mellan 200 och 300 meter. Länsstyrelsen bedömer därför att det är viktigt att vid sjöar som har dokumenterade värden utvidga strandskyddet i syfte att säkerställa upplevelsevärden för allmänheten och friluftslivet. På så sätt kan större sammanhängande strandnära strövområden eller områden med andra höga upplevelsevärden bevaras för framtiden utan påverkan från närliggande bebyggelse. I närheten av tätorter eller områden med sammanhållen bebyggelse är trycket att utnyttja kvarvarande obebyggda områden särskilt stort om de ligger strandnära. Här är också efterfrågan på tätortsnära rekreationsområden hög, eftersom det bor många människor på samma plats. Strandnära obebyggda områden i dessa lägen har därmed ett särskilt stort värde utifrån strandskyddets syften. Länsstyrelsen bedömer därför att det vid sjöar med dokumenterade värden är av särskild vikt att det finns utvidgade strandskyddsområden intill och mellan tätorter och sammanhållen bebyggelse. Särskilt viktigt är detta i anslutning till kusten och insjöar som utgör populära turistmål. För såväl djurlivet som allmänhetens rekreationsupplevelser kan det även finnas stora värden i större områden med ett antal sjöar och/eller sjösystem som ligger tätt och där det finns möjlighet att röra sig fritt mellan sjöarna. Ett sådant område är Herrestadsfjället, en vidsträckt höjdplatå belägen på gränsen mellan kommunerna Munkedal, Uddevalla och Färgelanda.
Sida 5(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Området har en imponerande landskapsbild, med en omväxlande terräng med sjöar, berg och skogar. Området används populärt för vandring och turskidåkning, samt bär- och svampplockning, bad och fritidsfiske. Vattensystemet kring Viksjön är populärt för kanoting, och Bohusleden går genom området. Området har i sin helhet pekats ut som riksintresse för friluftsliv. En stor del av området, beläget i Uddevalla kommun, utgör även naturreservat. Ytterligare några mindre områden utgör naturreservat respektive landskapsbildsskyddsområde. Det är av stor vikt att områdets naturvärden, upplevelsevärden och övriga värden för det rörliga friluftslivet värnas. Många av de värden som beskrivs ovan handlar om vikten av att bevara större sammanhängande områden tillgängliga för såväl allmänheten som växt- och djurlivet nu och i framtiden. Såväl upplevelsevärdena som värdena av oexploaterade områden för växt- och djurlivet skadas om områdena fragmenteras. Länsstyrelsen ser därför sammantaget starka skäl till att besluta om utvidgade strandskyddsområden som har en betydande storlek och inte delas upp i mindre områden eftersom de då tappar i värde. Kring vissa sjöar och vid vissa partier av kuststräckan är stränderna bitvis så flacka att marken där under delar av året ligger under vatten och tillgängligheten för allmänheten därför är tidvis begränsad. Exploatering utanför hundrameterszonen skulle här ytterligare begränsa allmänhetens tillgång till strandområdet. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd i dessa områden är nödvändigt för att säkerställa allmänhetens tillgång till strandområdena. Utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur i områden som tidigare varit oexploaterade ger också upphov till övergödande utsläpp. Ny exploatering som placeras nära vattnet medför en framtida risk för ökade näringshalter i våra sjöar till följd av mindre självrening jämfört med ny exploatering som placeras längre från vattnet. Ökade utsläpp av övergödande ämnen är ett hot mot vattenkvaliteten i ekologiskt känsliga områden samt mot de arter som gynnas, eller till och med är beroende av näringsfattiga förhållanden. Ett utvidgat strandskydd motverkar ökade utsläpp, och är nödvändigt för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet i sådana områden. Strandskyddets utformning De tidigare gällande strandskyddsgränserna i Uddevalla kommun härstammade till stor del från 1975. I Länsstyrelsens beslut från 1999-06-18 genomfördes vissa ändringar av den ursprungliga gränsen, där gränsen bland annat bättre anpassades till befintliga bebyggelsegrupper med mera. Strandskyddsgränserna utgjordes i detta beslut av beslutsgränser på kartor som har ritats in i relativt liten skala. Detta innebar att beslutets strandskyddsgränser inte alltid var utformade så att de fullt ut svarade mot syftet med en anpassad gräns. De i kartan fastlagda beslutsgränserna innebar även att gränserna inte förändras om strandlinjen förskjuts.
Sida 6(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Det föreliggande förslaget innebär istället att strandskyddsgränsen anges på ett fast avstånd, 100, 200 eller 300 m, från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Resultatet blir en mer konsekvent strandskyddsgräns, som slår vakt om viktiga passager, och som är bättre överensstämmande med strandskyddets utformning i övriga delar av länet och landet. De flesta av de anpassningar som gjorts tidigare, vad gäller bebyggelse, vägar med mera, finns dock kvar även om de har gjorts mer detaljerade. Där sådana anpassningar gjorts gäller redovisning i bilagda kartor, bilaga 1.1-1.69. Strandskyddets omfattning Strandskyddsområdet får utvidgas så mycket som är nödvändigt för att säkerställa syftena med strandskyddet, dock högst till 300 meter från strandlinjen. I de flesta särskilt värdefulla strandområden bedömer Länsstyrelsen att ett utvidgat skydd om 200 meter är tillräckligt för att säkerställa skyddets syften. Utvidgat strandskydd om 300 m bör dock kunna ges till stora sjöar, sjöar nära tätorter samt sjöar med andra synnerligen höga värden för växt- och djurliv och/eller friluftsliv. I vattenområdet är de biologiska värdena generellt som högst i områden som ligger grundare än 6 meters djup. Vad gäller exploateringstryck så har Länsstyrelsen de senaste åren sett ett ökande intresse för olika typer av exploateringar i/på vattnet. Den typen av exploateringar skulle hindra allmänheten från att färdas fritt i/på vattnet, och även påverka strandområdenas upplevelsevärden negativt. Länsstyrelsen anser därför att strandområden med ett utvidgat strandskydd på land ska följas av ett utvidgat skydd även ut i vattnet. I vissa fall anser Länsstyrelsen att det är motiverat att anpassa strandskyddsgränsen efter befintliga bebyggelsegrupper och större vägar och järnvägar som är svåra att passera. Områden som omfattas av tät bebyggelse, samt områden som skärs av från strandområdet av stora och trafikerade vägar och järnvägar har ofta ett begränsat värde för strandskyddets syften, och bör därför inte omfattas av det utvidgade strandskyddet. I vissa fall kan dock ett område utgöra en viktig passage till ett strandområde, även om det redan idag är bebyggt. Därför måste en bedömning av ett områdes värde för strandskyddets syften göras i varje enskilt fall. Strandlinjen Strandskydd räknas från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. I illustrationskartorna som bifogas beslutet används fastighetskartans ml-skikt från den 21 oktober 2010 som strandlinje. Miljömål Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål som ska leda vår strävan att nå en ekologiskt hållbar utveckling. Utvidgningen av strandskyddsområden enligt ovanstående förslag berör miljömålen ”Levande sjöar och vattendrag”, som bland annat innebär att sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser och
Sida 7(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
friluftsliv ska värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt, samt ”Ett rikt växt- och djurliv”, som bland annat innebär att arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Även målet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” berörs. För att uppnå dessa mål är det många gånger angeläget att begränsa exploatering i närheten av sjöar, vattendrag och hav. Det kan även vara nödvändigt för att inte bryta mot en miljökvalitetsnorm eller för att motverka att vattnet inte uppnår god ekologisk status. Motiv för utvidgning Kuststräckan (bilaga 1.1-1.4, 1.7-1.9, 1.12-1.18, 1.21-1.28, 1.31-1.46, 1.48-1.50, 1.56-1.58, 1.64 och 1.65) Värdebeskrivning Bohusläns kust utgörs av ett naturskönt skärgårdslandskap med stor variation från exponerad ytterskärgård till skyddad, ofta lummig, innerskärgård. Området har goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting, fiske och andra typer av rörligt friluftsliv. Det finns även gott om anordningar för friluftsverksamhet, såsom vandrarhem, campingplatser, båtuthyrning, naturhamnar och marinor. Området är ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet, och drar till sig en ökande mängd turister, fritidsboende och andra besökare. Området utgör ett betydande mål även för internationell turism. Exploateringstrycket är mycket hårt i området. Bohuskusten klassas som högexploaterad och enligt Statistiska centralbyrån har det strandnära byggandet vid Bohuskusten ökat under de senaste åren. Redan idag är delar av kuststräckan exploaterad i hög grad, vilket har lett till att tillgängligheten för allmänheten har begränsats. I vissa områden är det idag inte möjligt för allmänheten att ta sig fram till vattnet. Såväl växt- och djurliv som upplevelsevärden och övriga värden för besöksnäringen hotas av den ökande exploateringen och privatiseringen av strandområden. Ytterligare hot är utsläpp som försämrar vattenkvaliteten och slitage på bottnar och stränder från båtar och bryggor. Landskapet är särpräglat och naturmiljön inrymmer en stor variation. Längs kuststräckan finns vidsträckta grundområden som är biologiskt högproduktiva och utgör uppväxtområden för många kommersiellt viktiga fiskarter. Havsstrandängar, våtmarkskomplex och skär är viktiga miljöer för fågellivet, och området rymmer mycket höga ornitologiska värden. Här finns även knubbsäl. Stora sammanhängande lövskogsområden finns också, och utgör habitat för många rödlistade växter och djur. Hela kuststräckan, med undantag för tätorten Uddevalla, är utpekad som högexploaterad kustzon och omfattas av särskilda geografiska bestämmelser enligt 4 kap. 4 § miljöbalken, där fritidsbebyggelse endast får komma till
Sida 8(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, i syfte att värna de höga natur- och kulturvärden som finns i området. Stora delar av kuststräckan är utpekade som riksintresse för både naturvård och friluftsliv, bland annat områdena kring Gullmarn och Strömmarna. Ett flertal områden är också avsatta som naturreservat, naturvårdsområden, fågel- och sälskyddsområden och Natura 2000-områden. Strandområdena vid kusten i Uddevalla kommun har en hög exploateringsgrad. Enligt rapporten Exploatering i kustzonen 2013, Rapportserie nr 2/2014 (Länsstyrelserna) har kommunen en exploateringsgrad på 46 % inom 100 m strandzon och 46 % inom 300 m strandzon. Kustzonen i Uddevalla är omväxlande, med ett unikt skärgårdslandskap samt djupa fjordar. I väster finns det karga klipplandskap som är karakteristiskt för Bohuslän, och den inre skärgården karakteriseras istället av grön lummighet. Enligt Uddevalla kommuns översiktsplan bor flertalet av kommunens invånare idag i tätorterna Ljungskile och Uddevalla. Under 2000-talet har Uddevalla haft en positiv befolkningsutveckling. Exploateringstrycket är högt, framförallt i kustzonen. Länsstyrelsens bedömning Kustzonen hyser unika värden för såväl växt- och djurlivet som för det rörliga friluftslivet. Redan idag är delar av kuststräckan exploaterad i hög grad, vilket har lett till att allmänhetens tillgång till strandområdena har begränsats och förhållandena för växt- och djurlivet försämrats. I vissa områden är det idag inte möjligt för allmänheten att ta sig fram till vattnet. Exploateringstrycket är fortsatt mycket högt i hela området, och förväntas öka ytterligare med en ökande turism. Den höga bebyggelsegraden innebär att de flesta av de områden som idag fortfarande är oexploaterade fungerar som gröna kilar för allmänhet och växt- och djurliv, och är därmed väldigt värdefulla. Det fortsatt höga exploateringstrycket innebär att ett utvidgat strandskydd är viktigt för att värna dessa gröna kilar så att de finns kvar även i framtiden. Många av värdena som finns längs kusten är beroende av att området som helhet bevaras. Exploatering av mindre markområden som synes vara mindre värdefulla i dagsläget leder på sikt till en betydande fragmentering av strandområdet som påverkar både allemansrättslig tillgång och växt- och djurlivet i strandområdet. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att, där så är möjligt, stora sammanhängande områden bevaras och ett maximalt utvidgat strandskydd till 300 m är då motiverat. I områden med tät bebyggelse har strandskyddet ofta förlorat i värde till följd av bebyggelsen. Ett utvidgat strandskydd är sällan motiverat här, och Länsstyrelsen har därför i sådana områden använt bebyggelsegränsen som
Sida 9(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
avgränsning för strandskyddet. Detsamma gäller för större vägar, som fungerar som en barriär i landskapet och gör det svårt att ta sig fram till vattnet, samt vissa verksamhetsområden. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att exploatering vid kusten, även utanför hundrameterszonen, medför negativ påverkan på växt- och djurlivet, upplevelsevärdena samt möjligheterna till rörligt friluftsliv i området. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd upp till 300 m är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i kustzonen och bevara de områden som ännu inte har tagits i anspråk för bebyggelse. Sjöar på Herrestadsfjället (bilaga 1.51, 1.59-1.62 och 1.66-1.68) Värdebeskrivning Herrestadsfjället är en vidsträckt höjdplatå belägen på gränsen mellan kommunerna Munkedal, Uddevalla och Färgelanda. Området har en imponerande landskapsbild med en omväxlande terräng med sjöar, berg och skogar, och hyser höga värden för såväl friluftsliv som för växt- och djurliv. Området används populärt för vandring och turskidåkning, samt bär- och svampplockning, bad och fritidsfiske. Vattensystemet kring Viksjön är populärt för kanoting. Bohusleden går genom området. De flesta sjöar i området är näringsfattiga klarvattensjöar. I och kring sjöarna finns en rik fågelfauna. Området har i sin helhet pekats ut som riksintresse för friluftsliv. En stor del av området, beläget i Uddevalla kommun, utgörs även naturreservat, Herrestadsfjällets naturreservat, naturreservatet Herrestadsfjället II och en del av Bredmossens naturreservat. Det är av stor vikt att områdets naturvärden, upplevelsevärden och övriga värden för det rörliga friluftslivet värnas. Sjöar inom området I den del av området som är belägen i Uddevalla kommun ligger sjöarna Övre och Nedre Trästickeln, Buvattnet, Långevattnet, Kärrevattnet, Abborresjön, Hästesjön, Fälle Dammsjö, Vrångevattnet, Metsjö, Ormevattnet, Pölevattnet, Västra Krokevattnet, Mållsjön, Smedvattnet, Stora Örevattnet, Blyvattnet, Svartvattnet, Furuvattnet, Byrevattnet (Ö om Hogstorp), Björkevattnet och Slavattnet (Ö om Hogstorp). Länsstyrelsens bedömning Hela området, med sjöar och strandområden, har mycket höga värden för såväl allmänhetens friluftsliv som för växt- och djurlivet och bör skyddas mot olika former av exploatering och ingrepp som kan påverka miljön och upplevelsevärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring ovanstående sjöar är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området.
Sida 10(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Sjöar inom Bredfjället-Väktorområdet (bilaga 1.5, 1.6, 1.9-1.11 och 1.19) Värdebeskrivning Bredfjället-Väktorområdet utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå på gränsen mellan kommunerna Lilla Edet och Uddevalla. Området sträcker sig från Ljungskile till Hjärtum i Götaälvdalen. Vegetationen karakteriseras av blåbärsgranskog. I stora delar av området har skogen fått utvecklas ostört, och har en ålder av 100-140 år. Här finns höga värden för fågellivet, med arter som tjäder, orre, pärluggla, sparvuggla, fiskgjuse, järpe, nötkråka och mindre hackspett. Även hasselmus förekommer inom området. I området finns även ett flertal rikkärr med artrik flora, samt ett flertal andra värdefulla områden med odlingslandskap och lövskogspartier. Stora delar av området utgör naturreservat och Natura 2000-område, och området har även pekats ut som riksintresse för både naturvården, kulturmiljövården och friluftslivet. Området har höga upplevelsevärden, med vacker natur och kulturhistoriskt intressanta miljöer, samt goda möjligheter för rörligt friluftsliv. Sjöar inom området I den del av området som är belägen i Uddevalla kommun ligger sjöarna Stora och Lilla Skarsjön, Stora och Lilla Stenkällevattnet, Stora och Lilla Holmevattnet, Långevattnet, Örevattnet (Ö om L Holmevattnet), Abborrevattnet, Skimlingen, Stora och Lilla Prästevattnet, Iglevattnet (V om L Prästevattnet), Stora Mörkevattnet, Store-Väktor, Rinnevattnet och Grinnerödssjön. Länsstyrelsens bedömning Hela området, med sjöar och strandområden har mycket höga värden för såväl allmänhetens friluftsliv som för växt- och djurlivet och bör skyddas mot olika former av exploatering och ingrepp som kan påverka miljön och upplevelsevärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring ovanstående sjöar är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Östra Krokevattnet (bilaga 1.63 och 1.69) Värdebeskrivning Sjön Östra Krokevattnet är belägen i kommunens norra del. Den ligger mellan två stora våtmarksområden. Klockaremossekomplexet, öster om sjön, består av flera olika våtmarkstyper med sydvästlig prägel där alla är förhållandevis orörda. De botaniska och ornitologiska värdena är höga. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av kärrväxter. Landskapet kring Östra Krokevattnet utgörs av stora ytor orörd natur. Upplevelsevärdena är höga i området, och här finns fina vandringsleder. Hela området öster om sjön är utpekat som riksintresse för naturvård och Natura 2000- område. Klockaremossen finns också med i den nationella
Sida 11(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
myrskyddsplanen, där Sveriges finaste mossar är beskrivna och som syftar till att bevara dessa. Länsstyrelsens bedömning Östra Krokevattnet med strandområden har mycket höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena (speciellt fågellivet) samt möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Bjursjön (bilaga 1.52) Värdebeskrivning Bjursjön ligger i anlutning till norra delen av tätorten Uddevalla. Vid sjön finns en sportstuga med servering och här finns både parkering och kommunal badplats. Sjön omges av ett flertal stigar och elljusspår som utnyttjas flitigt både för promenad och för skidåkning. Även Bohusleden passerar genom området. Bjursjön är, med sitt nära avstånd till tätorten Uddevalla, ett populärt område för närrekreation. Sjön är även ett exkursionsmål bland skolklasser. Fisket i sjön är fritt. Länsstyrelsens bedömning Bjursjön med strandområden har genom sitt tätortsnära läge mycket höga värden för främst det rörliga friluftslivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på möjligheterna till rörligt friluftsliv, upplevelsevärdena och naturvärdena kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora och Lilla Köperödssjön 1.47 och 1.53) Värdebeskrivning Stora och Lilla Köperödssjön är belägna strax utanför ett industriområde vid tätorten Uddevalla. Söder om sjöarna ligger ett fint närströvområde med flera intressanta miljöer. Här flyter Bäveån fram genom en kanjonliknande dal och här finns två små sjöar med omgivande kärrmarker och höga ornitologiska värden. Området är populärt för friluftliv. Förutom fiske, bär- och svampplockning finns här flera vandringsstigar. Även Bohusleden passerar genom området. Omgivningarna söder om sjöarna omfattas av naturreservat. Länsstyrelsens bedömning Sjöarna Stora och Lilla Köperödssjön har höga värden för det rörliga friluftslivet, samt för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjöarna, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på
Sida 12(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjöarna. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjöarna är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Bergssjön (bilaga 1.54 och 1.55) Värdebeskrivning Bergssjön är belägen i kommunens nordöstra del. Sjön omges av en småbrukarbygd med inslag av ett kuperat och barrskogklätt landskap. Huvudkaraktär på bebyggelsen är smågårdar. Här finns även flera våtmarksområden. Bergssjön i sig är klassad som våtmark med högt naturvärde. Området är rikt på bär och svamp och har stor betydelse för friluftslivet. Det finns flera motionsspår kring sjön som nyttjas under hela året. Länsstyrelsens bedömning Bergssjön med strandområden har höga värden för såväl friluftsliv som för växt- och djurliv. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora Tokevattnet (bilaga 1.30) Värdebeskrivning Sjön Stora Tokevattnet är belägen i kommunens östra del. Den omges av ett kraftigt kuperat skogslandskap som breder ut sig över ett stort område. Här finns även ett antal större våtmarker med skiftande naturvärde. Området är relativt oexploaterat. Kring sjön finns flera motionsspår, och även Bohusleden passerar genom området. Området är rikt på bär och svamp och har genom sitt läge mellan tätorterna Uddevalla och Ljungskile stor betydelse för friluftslivet. Länsstyrelsens bedömning Sjön Stora Tokevattnet har höga värden för det rörliga friluftslivet, samt för växt- och djurlivet. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön och naturvärdena. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Häljerödsjön (bilaga 1.29) Värdebeskrivning Häljerödsjön är belägen strax utanför tätorten Ljungskile i kommunens södra del. Det är en näringsrik sjö omgiven av skogsmark i bergig terräng. Norr om sjön ligger Store Mosse, ett litet myrkomplex som domineras av en sluttande mosse med välutvecklade strängar och höljor och omges av topogena kärr och sumpskog.
Sida 13(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Landskapet kring sjön är välbesökt och vackert. Skogarna har gott om bär och svamp och det går flera vandringsleder genom området. Store Mosse omfattas av naturreservat, Natura 2000-område och är även utpekat som riksintresse för naturvård. Länsstyrelsens bedömning Häljerödsjön med strandområden har höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för övrigt växt- och djurliv. Exploatering kring sjön, skulle även utanför hundrameterszonen, innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd på 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Kolbengtserödsjön (bilaga1.18 och 1.19) Värdebeskrivning Kolbengtserödsjön är belägen strax utanför tätorten Ljungskile i kommunens södra del. De vackra omgivningarna i Vassbodalen, som utgörs av en kombination av en mycket dramatisk natur och en småskalig jordbruksbygd, medför höga upplevelsevärden. Kolbengtserödsjöns tätortsnära läge gör sjön med omgivning till ett välbesökt utflyktsmål. Vid sjön finns en badplats, och området besöks också av sportfiskare. En populär utflykt är att gå grusvägen genom hela Vassbodalen och förbi ytterligare två sjöar. Kolbengtserödsjön har värden för fågellivet, bland annat utgör den lokal för storlom, och här finns en rik lundvegetation i en vacker bäckravin. Sjön har ett rikt fiskbestånd och Aröd å, som är fiskebiologiskt värdefull med havsöring, rinner ut från sjön. Länsstyrelsens bedömning Kolbengtserödsjön med strandområden har mycket höga värden för såväl friluftsliv som för växt- och djurliv. Närheten till tätorten Ljungskile gör området till ett välbesökt närnaturområde. Exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Stora och Lilla Djup (bilaga 1.19 och 1.20) Värdebeskrivning Sjöarna Stora och Lilla Djup är belägna i kommunens södra del. De ligger på gränsen till området kring Bredfjället och omges av ett starkt kuperat skogslandskap. Här växer granskog med inslag av lövträd. Vid Lilla Djup finns ett kalkpåverkat rikkärr med värdefull och ovanlig flora och med mycket höga naturvärden. Storlom finns vid sjöarna.
Sida 14(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Avsaknaden av bilvägar men god tillgång på gamla välbevarade stigar gör området till ett populärt utflyktsmål för vandringar och bär- och svampplockning. Länsstyrelsens bedömning Stora och Lilla Djup med strandområden har höga värden för främst växtoch djurliv, men även för friluftsliv. Exploatering kring sjöarna, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på naturvärdena, upplevelsevärdena (med det oexploaterade landskapet) och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjöarna. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjöarna är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området. Lövvikevatten och Essvikevatten (1.22 och 1.23) Värdebeskrivning Sjöarna Lövvikevattnet och Essvikevatten är belägna i kommunens västligaste del ute på Bokenäset i en dal mellan Gullmarn och Koljöfjorden. Landskapet är skiftande och växlar mellan höga, branta, kala klippformationer och insprängda uppodlade dalgångar med lummiga randlövskogar. Sydväst om Essvikevatten växer en fin bokskog. Området, med det natursköna landskapet och närheten till havet, utgör ett attraktivt område för fritidsaktiviteter. Flera fritidshus är belägna i närheten. Sjön är belägen inom ett större kustområde som omfattas av geografiska bestämmelser där turism och rörligt friluftsliv särskilt ska värnas. Länsstyrelsens bedömning Lövvikevatten med strandområden har höga värden för såväl det rörliga friluftslivet som för övrigt växt- och djurliv. Exploateringstrycket är högt i området och ytterligare exploatering kring sjön, även utanför hundrameterszonen, skulle innebära negativ påverkan på upplevelsevärdena, naturvärdena och möjligheterna till rörligt friluftsliv kring sjön. Länsstyrelsen bedömer att ett utvidgat strandskydd till 200 m kring sjön är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften i området.
Skäl för tillfälligt förordnande För att långsiktigt säkra de värden som finns vid ovan nämnda kuststräcka och sjöars stränder i Uddevalla kommun, krävs att strandskyddet bibehålls kontinuerligt. Strandskyddet infördes i stora delar av de aktuella områdena redan 1975 med en omfattning av upp till 300 meter från stranden. Ett uppehåll i skyddet av dessa stränder riskerar att medföra påtagligt negativa effekter för friluftslivet samt djur- och växtlivet längs de aktuella stränderna. Länsstyrelsen anser, med stöd i områdenas höga natur- och friluftsvärden och att områdena till stor del har ett hårt bebyggelsetryck, att det finns skäl för att besluta om ett tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd för kuststräckan och de nämnda sjöarna.
Sida 15(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
Intresseprövning Föreslagna utvidgningar av strandskyddsområden omfattar sådana områden som idag har, eller inom överskådlig framtid kan väntas få, mycket höga värden för allmänhetens friluftsliv och/eller för växt- och djurlivet. Ett utvidgat strandskydd är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa syftena med strandskyddet i dessa områden. Detta medför vissa inskränkningar i användningen av mark- och vatten. Anpassningar av strandskyddsgränsen har dock gjorts för befintliga bebyggelsegrupper, vägar med mera där de värden strandskyddet syftar till att skydda redan har förlorat i betydelse. Vid en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen i enlighet med 7 kap. 25 § miljöbalken finner Länsstyrelsen att förordnandena inte går längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.
Upplysningar I de fall anpassningar av strandskyddsgränsen har gjorts med hänsyn till befintliga bostadstomter är den nya gränsen i de flesta fall avsedd att följa fastighetsgränserna. I de fall fastighetsgränsen är felaktigt inlagd i kartan är det den faktiska fastighetsgränsen som ska vara vägledande för tolkningen av var strandskyddsgränsen går. Strandskyddet innebär bland annat förbud mot nybyggnation och gäller vid sidan av plan- och bygglagen. Förslaget till beslut innebär i vissa områden att strandskydd införs där strandskydd idag inte gäller. För att utnyttja ett gällande bygglov behövs då även dispens från strandskyddet. Vid sidan av strandskyddsbestämmelserna gäller annan lagstiftning som vanligt. Sjöar och vattendrag i kommunen som enligt Länsstyrelsens tidigare beslut den 18 juni 1999 om strandskyddsområden i Uddevalla kommun hade utvidgat strandskydd, har nu generellt strandskydd om 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd i de delar som tidigare var utvidgat. Detta gäller nedanstående namngivna sjöar, samt ett flertal mindre icke namngivna vattendrag. Abborrevattnet St (Vid Nordmanneröd) Abborrevattnet L (Vid Nordmanneröd) Alekärrsvattnet St Alekärrsvattnet L Anneröd vatten Bergs vatten Betvattnet (i gräns mot Färgelanda) Bukullssjöarna
Buvattnet (Ö om Smedvattnet) Buvattnet (NO om Ljungskile) Byrevattnet (i gräns mot Munkedal) Bårholken Bäck (mellan Trosserödvattnet och Vassbosjön)
Bäveån (mellan Lane-ryr och bron vid Björbäck) Funneshultssjön Furuvattnet (Ö om St Stussvattnet) Furuvattnet (V om L Kölnevattnet) Galten St Galten L Grind
Sida 16(18)
BESLUT 2016-03-10
Grågåsvattnet St Grågåsvattnet L Gullvattnet Gunneröd vatten Gäddevattnet Havkällan Hjortesölan Hogsjön Hundegäddevattnet Hällesvattnet St Hällesvattnet L Iglevattnet St Iglevattnet L Ingärdsvattnet Ivarsbosjön Järnklevevattnet Klaren Kodesjö Kopparkitteln Krokevattnet Kyrkesjön Källebergsvattnet St Källebergsvattnet L Källesjö Källevattnet Käpp Kärrevattens huvud
Kärrevassesjön Kölnevattnet St Kölnevattnet L Lejern Liaresjön Lidvattnet Limsjön Långagna Långevattnet (SV om Ljungskile) Mjövattnet Mollöga Mårtensvattnet Mörken Mörtevattnet Mörtevattnet St Mörtevattnet L Ormevattnet (V om St Hällesvattnet) Piltorpe vatten Restevattnet Risån (nedströms Källesjö) Rundtjärnen Runnevattnet Skiljetjärnen
Diarienummer 511-7325-2016
Slavattnet (vid St Kölnevattnet) Snarvattnet Stockebosjön Stupendalssjön Stussvattnet St Stussvattnet L Stuteröven Svartevattnet (S om Stora Skarsjön) Timmerskiten Tjärnhultssjön Tokevattnet L Torvan Torsvattnet Trosserödvattnet Tvitjuvan Tvättsjö Ulevattnet (i gräns mot Munkedal) Vickaretjärnen (i gräns mot Färgelanda) Ålevattnet Örevattnet L Örevattnet (N om Hjortesölan)
Kungörelse Beslutet ska, tillsammans med ett antal andra kommunvisa beslut, kungöras i Post- och inrikes tidningar, länets författningssamling samt i GöteborgsPosten, Bohusläningen och Uddevalla-Posten. Sakägare ska anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning enligt 27 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera.
Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos regeringen, se bifogat formulär 04.
Sida 17(18)
BESLUT 2016-03-10
Diarienummer 511-7325-2016
I detta ärende har länsöverdirektör Lisbeth Schultze beslutat och landskapsarkitekt John Dagobert har varit föredragande. I ärendets handläggning har även Karin Slättberg för samhällsbyggnadsenheten, Jan Gustafsson för vattenavdelningen och Anna Roslund för rättsenheten deltagit.
Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos regeringen. Överklagandet skall dock skickas eller lämnas in till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Länsstyrelsen överklagandet och handlingarna till regeringen.
När skall beslutet senast överklagas?
Överklagandet skall ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet.
Hur skall överklagandet utformas?
Överklagandet skall ske skriftligen. I skrivelsen skall Ni - tala om vilket beslut Ni överklagar t ex genom att ange beslutsdatum och ärendets diarienummer - redogöra för hur Ni anser att beslutet skall ändras och varför - uppge namn, adress och telefonnummer Skrivelsen skall undertecknas.
1(3)
YHrande Kommunledningskontoret
2014-09-23
Dnr KS 2014/00372
Handläggare
Utredare Markus Hurtig Telefon 0522-69 60 75 markus.hurtig@uddevalla. se
Yttrande angående översyn av utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun, en andra remissrunda efter Länsstyrelsens synpunkter på kommunens yttrande. (remiss) Sammanfattning Länsstyrelsen inkom i början av år 2014 med remiss om forslag till nytt strandskydd i Uddevalla kommun. Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-28 att som svar på remissen sända ett yttrande i vilket kommunen bl.a. framför ståndpunkten att nu gällande omfattning av strandsskyddet for kuststräckan ska bibehållas, att strandsskyddsförslaget ska anpassas utifrån några uppräknade planarbeten samt att övergångsregler ska tillämpas. Länsstyrelsen har den l september överlämnat en bedömning av kommunens synpunkter. I denna framgår att länsstyrelsen tillgodoser vissa av kommunens synpunkter avseende vissa specifika planområden. Länsstyrelsen bedömer att kommunens övriga synpunkter inte kan tillgodoses. Länsstyrelsens bedömning har skickats på remiss till miljö- och stadsbyggnadsnämnden, tekniska nämnden och kultur- och fritidsnämnden. Kommunen ges möjlighet att kommentera länsstyrelsens synpunkter på kommunens yttrande senast 2014-1 0-13.
Synpunkter Kommunen vidhåller kravet att nuvarande omfattning av strandskyddet ska bibehållas
I kommunens tidigare yttrande yrkades att nu gällande omfattning av strandsskyddet for kuststräckan ska bibehållas. Länsstyrelsen vidhåller i sitt svar på kommunens yttrande att principen for strandskyddsområdet ska vara att utgå från 300 meter och därifrån undanta de områden som i dagsläget redan är exploaterade och därmed av mindre betydelse for strandskyddets syften.
Postadress 451 81 Uddevalla www.uddevalla.se
Besöksadress stadshuset Varvsvägen l
Telefon 0522-69 00 00
E-post kommunledningskontoret@uddevalla .se
Fax 0522-69 60 01
Yttrande
2014-09-23
Kommunen vill med anledning av detta anföra följande två ståndpunkter:
l. Länsstyrelsens beslutsunderlag är alltför generella och tar inte hänsyn till Bohuskustens olika förutsättningar I naturvårdsverkets handbok (2010:4, utgåva l) beskrivs vilka krav som ska ställas på beslutsunderlag för utvidgat strandskydd. Bl. a. står att läsa att det "krävs bra underlag och värdering av området".(sid 9) "I slutändan ska beslutet vara tillräckligt utvecklat och preciserat för att kunna användas som underlag i prövningsprocesser" (sid 9). "Det som avgör hur stort område som kan omfattas av ett utvidgat strandskydd är dess värden och motiv. Motivet baseras på de framtagna värdena och underlaget. Detta oavsett om ett område är utökat längs en lång kuststräcka eller endast omfattar ett mindre område ... " Ett beslut bör vara så väl motiverat att det håller för rättslig prövning" (sid 11.) Kommunen ifrågasätter det sätt på vilken länsstyrelsen tolkat och tillämpat handboken då det i länsstyrelsens beslutsunderlag tydligt framgår att samma motiv använts för Uddevallas kust som för hela övriga Bohuskusten. Man anser således att samma förhållanden föreligger för Uddevallas kust, såväl som för områden i kustbandet som har ett avsevärt högre exploateringstryck Denna uppfattning delar kommunen inte. Utveckling av bostäder och anläggningar i attraktiva kustnära lägen är en mycket viktig faktor för kommunens utveckling. Det vore därför högst olyckligt att på det föreslagna sättet införa oproportinerligt långtgående restriktioner. Kommunen ifrågasätter således starkt om det underlag som ligger till grund för förslaget är i enlighet med lagstiftarens intentioner och de handläggningsinstruktioner som Naturvårdsverket utfårdat
2. Gränsdragningen bör utgå från nuvarande strandskydd Länsstyrelsen framhåller att nuvarande strandskyddsgräns är "för odetaljerat dragen för att följa fysiska företeelser i naturen". Kommunen anser att den mest naturliga arbetsgången för att rätta till dessa felaktigheter skulle vara att utgå från dagens gräns och därifrån vidta anpassningar (utökning och minskningar) till verkliga förhållanden. Länsstyrelsen tycks emellertid ha börjat med att arbeta utifrån en tänkt utökad strandskyddsgräns om 300 meter längs hela kuststräckan och därefter företagit anpassningar. Detta förarande riskerar att innebära att mark som inte behövts omfattas nu kan komma att påläggas strandskydd.
2(3) Dnr KS 2014/00372
YHrande 2014-09-23
Kommunen ifrågasätter denna arbetsgång. Även om kommunen tillstår att nuvarande gränser är odetaljerade, ser man inte detta som skäl att generellt utvidga maxgränsen. Kommunen vidhåller därför i första hand yrkandet att anpassningar ska göras utifrån nuvarande gränser och utifrån verkliga förhållanden, så att den totala omfattningen av strandskyddet i stora drag bibehålls. I andra hand yrkar kommunen att, om ytterligare utökningar bedöms vara motiverade utifrån strandskyddets syften, ska utgångspunkten ska vara nuvarande gräns och att länsstyrelsen, utifrån väl underbyggda motiveringar föreslå utökningar till maximalt 300 meter. Kommunen vidhåller kravet att platsspecifika hänsyn tas för kvarvarande områden
Länsstyrelsen accepterar av kommunen föreslagna ändringar avseende detaljplanearbeten på Högås-Sund l :31 m. fl., Forshälla-Strand l :7, Forshälla-berg 7: l och Forshälla-Sund l :48. Kommunen vidhåller uppfattningen i yttrande 2014-05-07 avseende övriga områden och anser att det saknas tydliga skäl att utöka strandskyddet, eller att inte minska det nuvarande strandskyddet som kommunen föreslår i några fall, i de utpekade områdena. I flera av områdena föreslår kommunen t. ex. ny gräns i väg eller på grund av att området idag i sin helhet inte är tillgängligt för allmänheten. Då kommunen inte anser att de av oss föreslagna korrigeringarna innebär att syftet med strandskyddet påverkas i negativ riktning, menar kommunen att synsättet medför en smidigare hantering än i pågående detaljplaneprocesser eller kommande detaljplaneläggning alternativt bygglovförfarande i överensstämmelse med kommunens översiktsplan.
Kommunens återkoppling på övriga avsnitt i länsstyrelsen brev Kommunen lämnade i yttrande 2014-05-07 synpunkter gällande övergångsregler, behov av flygfotografering, vägledning och behov av framtida översyn. Kommunen tackar för informationen och anser dessa punkter besvarade.
3(3) Dnr KS 2014/00372
Gärde Wesslau~
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM
KOMPLETTERANDE ÖVERKLAGANDE AV LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM UTVIDGAT STRANDSKYDD l UDDEVALLA KOMMUN, MED ENERGIOCH NÄRINGSDEPARTEMENTETS ÄRENDENUMMER M2014/2902/ME
l egenskap av ombud för Uddevalla kommun (nedan "Kommunen") får vi, i enlighet med begärt anstånd, härmed inkomma med kompletterande överklagande av Länsstyrelsens i Västra Götaland (nedan "Länsstyrelsen") beslut om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun, meddelat den 1 december 2014, Dnr 511-864-2013("Länsstyrelsens beslut").
1
YRKANDEN
1.1
Kommunen yrkar i första hand att Länsstyrelsens beslut gällande förordnande om utvidgat strandskydd i Uddevalla kommun upphävs i sin helhet och återförvisas till Länsstyrelsen för förnyad prövning.
1.2
För det fall regeringen inte anser att beslutet ska upphävas och återförvisas för förnyad prövning, yrkar Kommunen i andra hand att Länsstyrelsens beslut ändras på så sätt att i de delar där Kommunen
31 07 53 8 2_0430
Gärde Wesslau Advokatbyrå i Göteborg AB Kungstorget 2, S E-41 l 17 Gö teborg, Sweden Tel : +46 (0)31 10 76 DO Org. no: 556692-2208
1
1
Fax: +46 (0)31 lO 76 99
Domicile: Göteborg
1
goteborg@garde se
l
www.garde.se
har en gällande översiktsplan eller har pågående planarbeten/detaljplaneuppdrag ska strandskyddet upphävas på sätt som anges i kartbilaga (Bilaga 1) samt att fastigheter för vilka förhandsbesked eller bygglov har beviljats ska undantas från utvidgat strandskydd eller i vart fall att beslutet om utvidgat strandskydd för dessa fastigheter börjar gälla först den 31 december 2016.
2
HEMSTÄLLAN OM INHIBITION
2.1
Kommunen hemställer att Regeringen förordnar om inhibition.
2.2
Eftersom beslutet enligt 7 kap. 14 § miljöbalken ("MB") ska gälla omedelbart påverkar Länsstyrelsens beslut med omedelbar verkan både Kommunens och dess invånares möjligheter att besluta om åtgärder på sina fastigheter. Det är av stor vikt för både Kommunen och dess invånare att inte Länsstyrelsens beslut riskerar att skapa svårförutsedda konsekvenser innan frågan är slutligt utredd. Med beaktande av att beslutet saknar en närmare motivering är det inte möjligt att bedöma möjligheten att erhålla strandskyddsdispens, vilket i sin tur medför att det är svårt för såväl Kommunen och andra fastighetsägare att planera användningen av sina fastigheter. Det är inte rimligt att försätta Kommunen och övriga fastighetsägare i en sådan situation i väntan på Regeringens avgörande i frågan, varför Kommunen hemställer att Regeringen förordnar om inhibition.
2(19)
3
GRUNDER
3.1
Kommunen anser att Regeringen måste upphäva Länsstyrelsens beslut då beslutet är för generellt hållet och saknar en närmare motivering varför ett specifikt område ska erhålla ett utvidgat strandskydd. Det saknas också skäl att utvidga strandskyddet i den omfattning som Länsstyrelsen beslutat om för att säkerställa strandskyddets syften.
3.2
Beslutet uppfyller inte kravet på att en bedömning ska ske i det enskilda fallet såsom det kommer till uttryck i 7 kap. 14 § MB. Kommunen anser att Länsstyrelsens beslut- som bland annat innebär att hela Bohuskusten i stort sett erhållit samma utvidgning och samma bedömning - inte kan anses uppfylla de i lag stadgade kraven. Det följer inte heller de riktlinjer som följer av pro p. 2008/09:119 Om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen eller av Naturvårdsverkets handbok 2010:4 Utvidgat strandskydd- En vägledning till underlag och beslut.
3.3
Beslutet ska därför i första hand upphävas i sin helhet och återförvisas till Länsstyrelsen för nytt beslut och i andra hand justeras på sätt som anges i Bilaga 1 med tillägg att fastigheter för vilka förhandsbesked eller bygglov har beviljats ska undantas från utvidgat strandskydd eller i vart fall beslutet om utvidgat strandskydd för dessa fastigheter ska
bö~a
gälla först den 31 december 2016.
3(19)
4
UTVECKLING AV GRUNDER OCH OMSTÄNDIGHETER
4.1
Bedömning i det enskilda fallet
4.1.1
l syfte att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden samt för att bevara goda livsvillkor för djur- och växter på land och i vatten, har Länsstyrelsen möjlighet att utvidga det generella strandskyddet. Ett beslut om utvidgat strandskydd får beslutas av Länsstyrelsen om det avser att säkerställa något av strandskyddets syften på lång sikt. För att kunna avgöra om ett utvidgat strandskydd behövs ska Länsstyrelsen göra bedömningar i det enskilda fallet vilket framgår av 7 kap. 14 § MB. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Länsstyrelsen får i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften (vår kursivering).
4.1.2
Inför Länsstyrelsens uppdrag avseende utredning av behovet av utvidgat strandskydd, tog Naturvårdsverket fram en handbok som uppställer kriterier för hur Länsstyrelsens beslut bör grundas och motiveras, Naturvårdsverkets handbok 2010:4 Utvidgat strandskydd - En vägledning till underlag och beslut . Handboken har sin
utgångspunkt i 7 kap. 14 § MB och togs fram för att skapa en enhetlig tillämpning av regelverket över landet. Det är Kommunens uppfattning att vägledning i hur bestämmelsen i 7 kap. 14 § MB ska tolkas ska hämtas från förarbeten men också från Naturvårdsverkets vägledande handbok. Nedan redogörs för de
4(19)
krav som bör ställas på Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd för att detta ska vara i enlighet med 7 kap. 14 § MB. Om kravet på motivering av beslut
4.1.3
Enligt Naturvårdsverkets handbok är motivet bakom Länsstyrelsens möjlighet att fatta beslut om utvidgat strandskydd att långsiktigt säkerställa strandskyddets syften. l området som är föremål för prövning ska det föreligga ett tydligt och långsiktigt behov av att utvidga strandskyddet. Beslutet om utvidgat strandskydd ska grundas på hänsyn till det berörda områdets värden samt nuvarande och förväntade behov av tillgängliga strandområden (se exempelvis sid 8). Vidare anges i handboken att det underlag som ska ligga till grund för Länsstyrelsens beslut ska visa om och varför strandskyddet behöver utvidgas i området. Motiveringen bör innehålla formuleringar som beskriver varför det generella strandskyddet inte räcker för att säkerställa syftet med strandskyddet. Länsstyrelsens beslut om utvidgat strandskydd ska vara tillräckligt utvecklat och preciserat för att kunna användas som underlag i prövningsprocesser.
4.1.4
Naturvårdsverket anger vidare att det krävs en gedigen undersökning av de värden som finns i området för att besvara frågan varför en utvidgning av strandskyddet är behövlig och att det är detta underlag som Länsstyrelsen ska grunda sin motivering på. Länsstyrelsen ska, enligt handboken, motivera sitt beslut utifrån specifika motiveringar för respektive område och inte utifrån generella skrivningar.
4.1.5
Kommunens uppfattning är att Länsstyrelsens beslut inte uppfyller dessa kriterier. Länsstyrelsens beslut innehåller inte en platsspecifik motivering. Istället hänvisar Länsstyrelsen bland annat till "Bohuskusten" utan differentiering av denna tämligen omfattande
5(19)
sträcka, vilket innebär att beslutet grundas på en mycket allmän bedömning av en kuststräcka som i verkligheten är av mycket skiftande karaktär. •
Vissa områden är sedan tidigare exploaterade på ett sätt som gör att strandskyddets syften redan har gått förlorade, vilket medför att skäl för utvidgat strandskydd saknas.
•
Vissa områden är oexploaterade men inte skyddsvärda, d.v.s. området behövs inte för att ytterligare säkerställa allemansrättslig tillgång till stränder eller för att skydda växtoch djurliv, varför det saknas skäl för utvidgat strandskydd
•
Vissa områden är skyddsvärda, men det saknas skäl att meddela ett utökat strandskydd.
•
Vissa områden är skyddsvärda och det finns skäl att meddela ett utvidgat strandskydd .
4.1.6
Länsstyrelsens förhållningssätt till bland annat Bohuskusten - att den
i stort sett är ett och samma område som har samma skyddsbehov innebär att Kommunen anser att det finns fog att ifrågasätta huruvida beslutet verkligen kan anses avse en bedömning i det "enskilda fallet". Med anledningen av områdenas olika karaktär anser Kommunen att Länsstyrelsens beslut borde ha innehållit en närmare motivering som avspeglar de verkliga förhållandena längs med kusten och andra platser.
4.1. 7
l samband härmed önskar Kommunen särskilt framhålla att pro p. 2008/09:119 Om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen medfört en skärpning av kraven på beslut om utvidgat strandskydd. Det bör därför ställas krav på att Länsstyrelsen fullödigt motiverar varför de aktuella geografiska områdena behövs för att säkerställa
6(19)
strandskyddets syften. Det räcker inte att i allmänna ordalag omnämna exempelvis hela Bohuskusten som särskilt skyddsvärd. Särskilt om motivering i de fall då andra områdesskydd föreligger
4.1.8
Som tidigare nämnts syftar ett utvidgat strandskydd till att säkerställa strandskyddets syften, d.v.s. att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Länsstyrelsen anger i beslutet att Natura 2000-områden, nationalparker, djur- och växtskyddsområden etc. är tydliga indikationer på att ett område har en stor betydelse för strandskyddets syften. Vidare anges att dessa skyddsområden har så höga värden för friluftslivet och växt- och djurlivet att ett utvidgat strandskydd krävs för att säkerställa syftena.
4.1.9
Längs med kustområdet skärgården i Bohuslän -från riksgränsen mot Norge till Lysekil - ska enligt 4 kap. MB också turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Området är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder och det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden . Försiktighetsmått är därmed redan påkallade avseende Bohuskusten. Vissa områden är också utpekade Natura 2000områden eller är nationalparker, djur- och växtskyddsområden etc. och åtnjuter ytterligare skydd.
7(19)
4.1.10
Kommunen anser att Länsstyrelsens slutsats att sådana områden per automatik är så skyddsvärda att det också motiverar utökat strandskydd är direkt felaktig. Ett utökat strandskydd kan inte endast motiveras av det skälet att området är skyddat enligt andra regelverk. Länsstyrelsen måste motivera varför just strandskyddet ska utvidgas, det vill säga på vilket sätt strandskyddets syften inte kan säkerställas genom det skydd som finns enligt andra regelverk och med det strandskydd som redan gäller och varför ett utökat strandskydd ska tillföra ett skydd som inte tidigare finns.
4.2
Hänsyn till Kommunens översiktsplan
4.2.1
Länsstyrelsen anger i beslutet att endast beslutad detaljplan läggs till grund för bedömningen av utvidgat strandskydd. Anledningen härför, såsom Länsstyrelsen anger den, är att översiktsplanen inte är juridiskt bindande, varför Länsstyrelsen i detta skede inte tar hänsyn till planen. Kommunen kan visserligen vitsorda att den kommunala översiktsplanen inte är juridiskt bindande, men på grunder som nedan utvecklas önskar Kommunen framhålla att Länsstyrelsens beslut att helt bortse från översiktsplan är alltför långtgående och bör revideras, med följd att beslutet om utvidgat strandskydd bör upphävas och återförvisas för nytt beslut eller i vart fall justeras i enlighet med Bilaga 1.
4.2.2
Kommunen har, i samband med Länsstyrelsens remissförfarande, presenterat ett antal objekt där Kommunen anser att en justering av förslaget till beslut bör ske med hänvisning till Kommunens översiktsplan eller pågående detaljplaneuppdrag. Länsstyrelsen har i flera fall bortsett från dessa synpunkter. Nedan anger Kommunen
8(19}
närmare vad som avses med de principiella brister som Kommunen anser föreligger mot bakgrund av Länsstyrelsens ställningstagande att inte tillmäta översiktsplanen betydelse. Dessutom utvecklar Kommunen i sak de områden där Kommunens synpunkter borde ha tagits hänsyn till i beslutet men där så inte skett.
Om den kommunala översiktsplanen och kravet på samråd med Länsstyrelsen 4.2.3
Bestämmelser om den kommunala översiktsplanen återfinns i 3 kap. Plan- och bygglagen (2010:900) ("PBL"). Av bestämmelserna framgår bland annat dels att kommunen ska redovisa de allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden, de/s att riksintressen ska anges särskilt. Vidare ska av Kommunens översiktsplan grunddragen för framtida användning av mark- och vattenområden framgå, liksom Kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Dessutom ska det av översiktsplanen framgå hur Kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena och följa gällande miljökonsekvensnormer.
4.2.4
l 3 kap. PBL framgår hur samrådsprocessen inför framtagande av plan ska gå till. PBL anger härvid bland annat hur samråd med Länsstyrelsen ska ske samt vilka Länsstyrelsens skyldigheter är då Kommunen planerar att ändra översiktsplanen. Av 3 kap. följer bland annat att när ett förslag till översiktplan upprättas eller ändras ska Kommunen samråda med bland annat Länsstyrelsen och med de regionorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Syftet med samrådsprocessen är att förbättra Kommunens beslutsunderlag.
9(19)
4.2.5
Av 3 kap. 1O § PBL följer att Länsstyrelsen under samrådet särskilt ska ta tillvara och samordna statens intressen samt tillhandahålla underlag för Kommunens bedömningar. Länsstyrelsen ska vidare ge råd i fråga om vissa allmänna intressen som bör beaktas, samt verka för att riksintressen tillgodoses, att miljökonsekvensnormer följs och att mark och vattenanvändningsfrågor som berör två eller flera kommuner samordnas på lämpligt sätt (se härom 3 kap. 2 a§ och 3-
5 §§ PBL jämte pro p. 2008/09:119 Om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen, sid. 29-30). 4.2.6
Inom ramen för samrådsprocessen ska Länsstyrelsen avge ett granskningsyttrande över planförslaget, i vilket Länsstyrelsen ska ange bland annat hur förslaget förhåller sig till riksintressen och miljökonsekvensnormer. När översiktsplanen sedermera antas av kommunfullmäktige fogas Länsstyrelsens granskningsyttrande till planen, varvid det ska anmärkas i planen om Länsstyrelsen i någon mån inte godtagit planen i viss del.
4.2.7
Kommunen anser att Länsstyrelsens motivering avseende beslutet att inte tillmäta Kommunens översiktsplan någon betydelse vid beslutet om utvidgat strandskydd bör läsas mot bakgrund av vad som ovan anförts. Länsstyrelsen har varit delaktig i planprocessen och har således haft möjlighet att påverka utformningen av översiktsplanen, varför det förefaller märkligt att helt exkludera översiktsplanen vid fattande av ett beslut som i allra högsta grad påverkar Kommunens exploateringsförmåga genom arbete med översiktsplan.
4.2.8
Mot bakgrund av att Länsstyrelsen beretts tillfälle till samråd för den i Kommunen aktuella översiktsplanen är det Kommunens uppfattning
10(19)
att Länsstyrelsens agerande i denna fråga är motsägelsefullt. Först har Kommunen haft Länsstyrelsen som samrådspart inför stundande exploatering, därefter beslutar Länsstyrelsen att i vissa delar förhindra exploatering utifrån denna översiktsplan genom att bortse från översiktsplanen vid beslut om utvidgat strandskydd. Kommunens uppfattning är att beslutet också på denna grund bör upphävas och återförvisas för förnyat beslut. 4.2.9
Kommunen anser inte att det är så enkelt som Länsstyrelsen anför att konsekvensen av ett utökat strandskydd kan avhjälpas genom dispensansökningar. Huvudregeln är att byggnation inom ett strandskyddat område är förbjudet. Det är endast i undantagsfall, när ett särskilt skäl är uppfyllt, som dispens beviljas. Då Länsstyrelsen inte tagit hänsyn till Kommunens översiktsplan, jämte att Länsstyrelsen inte gjort en bedömning i det enskilda fallet, riskerar Kommunen och kommuninvånare att hamna i en situation där dels grund för utvidgning av strandskyddet saknas, dels att särskilt skäl för dispens saknas, trots att översiktplanen som Länsstyrelsen varit delaktig i framtagandet av i egenskap av samrådspart medger t.ex. byggnation i området.
4.2.10
Som en konsekvens härav kan varken Kommunen eller en kommuninvånare med tillräcklig säkerhet - eftersom beslutet är allt för generellt hållet- bedöma om det finns möjlighet att erhålla dispens, varför Kommen, liksom dess invånare, riskerar drabbas av onödiga kostnader hänförliga till utsiktslösa dispensansökningar och "onödigt" detaljplanearbete.
11 ( 19)
Särskilt om den kommunala översiktsplanen utifrån kravet på långsiktighet
4.2.11
Såsom ovan angivits föreligger ett krav på långsiktighet för att Länsstyrelsen ska kunna besluta om ett utvidgat strandskydd. Det är Kommunens uppfattning att det, för att kunna göras en långsiktig bedömning, krävs att Länsstyrelsen tar hänsyn till Kommunens översiktsplan, eftersom denna tjänar som vägledning avseende Kommunens tänkta utveckling. Utan hänsyn till översiktsplanen omöjliggörs en bedömning av om och på vilket sätt områden behöver skyddas inför framtiden. Kommunen finner stöd i denna uppfattning i Naturvårdsverkets handbok där Naturvårdsverket anger att Kommunens översiktsplan är en del i bedömningen av ett områdes behov av skydd (se sid. 21 ).
Om de områden där Länsstyrelsen bortsett från Kommunens synpunkter 4.3
Nedan redogörs kortfattat för de områden där Länsstyrelsens beslut bortser från Kommunens remissyttrande. Samtliga hänvisningar avser kartor i Bilaga 1. Numreringen nedan avser kartornas numrering i Bilaga 1, varvid "1" avser den sida som i bilagan är markerad som "Bilaga 1". För att underlätta läsandet har vi valt att sammanställa dessa bilagor till ett dokument. •
Kartor 1-3. avser Länsstyrelsens avsteg från kommuntäckande översiktplan: Samtliga objekt har av Kommunen i översiktsplanen utpekats som lämpliga/möjliga för bostadsexploatering. Områdena ligger i anslutning till befintlig bebyggelse och med beaktande av att allmän väg avgränsar strandområdet, samt att stora delar av strandområdet inom hela den här kuststräckan har strandskydd föreslår Kommunen en avgränsning (i huvudsak i
12{19)
väg). Denna avgränsning bedöms inte inverka menligt på strandskyddets syften.
4.4
•
Karta 4, avser Länsstyrelsens avsteg från förslag till fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort: Kommunens förslag till avgränsning tar hänsyn till att området idag är ianspråktaget med parkeringsplatser, byggnader och fritidsanläggningar (bland annat simbassäng och bollplaner) m.m. Dessutom är del av området idag avskärmat mot stranden med stängsel. Kommunen anser att dennes förslag är bättre anpassat till nuvarande användning och att detta dessutom skapar bättre förutsättningar för utveckling av området för fritidsaktiviteter och turism.
•
Karta 5-7. avser Länsstyrelsens avsteg från pågående detaliplaneuppdrag: Avseende område 5-6 föreslår Kommunen att det "gamla" strandskyddet behålls inom ett begränsat området. Vad gäller område 7 föreslår Kommunen att strandskyddsgränsen placeras närmare den allmänna väg som avgränsar området från det egentliga strandområdet. Nivåskillnaden till stranden är stor, vilket gör att topografiska skäl också föreligger för att undanta detta område. Kommunens uppfattning är att föreslagna justeringar inte kan anses strida mot strandskyddets syften.
Länsstyrelsen har, via e-post till Kommunen av den 9 januari 2013, redovisat sina motiv för utvidgning av strandskyddet. Under rubriken "Anpassning av strandskyddsgränsen" skriver Länsstyrelsen bland annat följande: "Anpassning av strandskyddsgr~nsen har gjorts för att undanta befintliga bostadstomter som i dagsläget ej omfattas av strandskydd. Anpassning har även gjorts med hänsyn till vägar, annan exploaterad mark och i viss mån topografiska förhållanden ."
4.5
Kommunen önskar härvid anföra att avseende flera av ovan angivna objekt har Länsstyrelsen inte gjort denna utlovade anpassning,
13{19)
avseende bland annat vägar och topografiska förhållanden. l några ytterligare objekt, som inte har direkt koppling till översiktsplanen eller pågående detaljplan, anser Kommunen att Länsstyrelsen inte gjort någon anpassning enligt sina egna anvisningar. Dessa är (se Bilaga 1): •
Karta 8-1 O: l samtliga tre objekt anser Kommunen att det "gamla" strandskyddet bör gälla, innebärande att strandskyddsgränsen placeras i anslutning till allmän väg som avgränsar strandområdet. l ett fall (se karta 10) är det också, i huvudsak, stor nivåskillnad från vägen ner till strandområdet. Kommunen anser att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt av Kommunens förslag.
4.6
Länsstyrelsens bedömning av exploateringens betydelse
4.6.1
Länsstyrelsen argumenterar återkommande för att en hög exploatering, eller en framtida möjlig hög exploatering, medför ett ökat behov av utvidgat strandskydd utifrån bland annat behovet av att säkra allmänhetens tillgång till strandnära områden. Länsstyrelsen tycks sluta sig till att det per automatik är ett motsatsförhållande mellan hög exploatering och tillgång till natur- och friluftsliv. Kommunen motsätter sig denna syn och anser att Länsstyrelsen gör en förenklad och felaktig bedömning i detta avseende.
4.6.2
Kommunen delar den uppfattning som kommer till uttryck i prop. 2008/09: 119 Om strandskyddet och landsbygdsutvecklingen sid. 31 · om att allemansrättsligt tillgängliga stränder inom rimligt avstånd för närboende höjer områdets kvalitet. Sådana stränder kan bidra till nybyggnation av framför allt bostäder.
14(19)
4.6.3
Kommunen anser att det bör vara möjligt att förena en god bebyggelseutveckling och bostadsförsörjning med ett bevarande av bostadsnära stränder och att det med ett sådant synsätt inte råder någon motsättning mellan att skapa attraktiva boenden för många samtidigt som en attraktiv boendemiljö med tillgång till stränder för allmänheten upprätthålls. l propositionen anges att det snarare är så att dessa målsättningar ömsesidigt stärker varandra - en syn som delas av Kommunen .
4.6.4
Länsstyrelsens beslut fråntar i väsentlig omfattning Kommunens rådighet över exploatering inom Kommunen, vilket är olyckligt - inte bara utifrån ett demokratihänseende och Kommunens rätt till självstyre - utan också utifrån att en sund exploatering i samråd med bland annat Länsstyrelsen snarare torde innebära ett ökat skydd för skyddsvärda områden och en ökad tillgång till dessa områden för allmänheten- också i ett långsiktigt perspektiv.
5
ÖVRIGA SYNPUNKTER
5.1
Frågan om strandskydd aktualiserar en rad principiella frågor, bland annat frågan om bibehållande och utveckling av angelägna samhällsintressen. Länsstyrelsen har att beakta intresset av att långsiktigt trygga allmänhetens förutsättningar för tillgång till stränder, liksom behovet av att bevara goda betingelser för växt- och djurliv både på land och i vatten. Samtidigt ska beaktas att stränderna är av stor betydelse för Kommunens besöksnäring, exploateringsförmåga och i många fall direkt avgörande för att möjliggöra en gynnsam och långsiktig utveckling inom Kommunen. Kommunen anser att Länsstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning förmått göra den bedömning som krävs för att besluta om ett utvidgat
15(19)
strandskydd och att beslutet är oskäligt betungande för Kommunen och dess invånare. 5.2
Det är av yttersta vikt för Kommunen att strandskyddet är anpassat efter Kommunens specifika förutsättningar, både avseende potentiell expansion liksom för bevarande av naturvärden. Kommunens uppfattning är att Länsstyrelsens beslut inte beaktat Kommunens intressen eller motiverat varför dessa inte ska tillgodoses i respektive område.
5.3
Även kommuninvånarnas faktiska rådighet över de fastigheter som nu omfattas av ett utvidgat strandskydd minskar. Det innebär att kommuninvånarna i större utsträckning måste ansöka om dispens vid ändringar på fastigheter som tidigare inte omfattats av dylika restriktioner. Länsstyrelsens beslut innebär ett allvarligt intrång i den enskildes äganderätt då utvidgning till 300 meter i många fall innebär att en mycket stor del av (om inte hela) fastigheterna hamnar inom strandskydd, varför den enskilde får svårare att bygga om, bygga nytt eller på annat sätt förändra markanvändningen på sådant sätt som krävs för att utveckla exempelvis lantbruksverksamheter.
5.4
Kommunen motsätter sig Länsstyrelsens uppfattning att fortsatt exploatering kan möjliggöras genom dispensförfarandet, eftersom ett sådant riskerar att skapa rättsosäkerhet och bli både tidsödande och kostsamt. Kommunen anser inte att det finns förutsättningar för ett utökat strandskydd, men det kan ändå saknas särskilda skäl för beviljande av dispens. Regleringen riskerar därför att medföra onödiga kostnader i dispensprocesser eftersom kommuninvånaren inte i tillräcklig omfattning kan avgöra om dispens kan komma att beviljas eller inte. Kommunen anser inte att denna situation är rimlig,
16(19)
mot bakgrund av Länsstyrelsens bristande prövning av de specifika förutsättningarna i det enskilda fallet inför beslutet. 5.5
Vidare anser Kommunen att de fastigheter där förhandsbesked eller bygglov har beviljats ska undantas från utvidgat strandskydd eller i vart fall erhålla en övergångsbestämmelse fram till den 31 december 2016 i syfte att ge fastighetsägaren chans att påbörja byggnation innan dess. En sådan möjlighet gavs exempelvis Ödeshögs kommuninvånare då Länsstyrelsen i Östergötland tog följande beslut, dnr 511-4256-14 från den 24 november 2014: l frågan om [. . .]mark som inte har tagits i anspråk på ett sådant sätt som har medgivits i beslut om förhandsbesked eller bygglov gäller inte beslutet om utvidgat strandskyddsområde förrän den 31 december 2016 (sid. 1).
5.6
Länsstyrelsen i Östergötlands beslut har, enligt Kommunens uppfattning, på ett välavvägt sätt tagit hänsyn till kommuninvånarens behov av förutsebarhet avseende beviljat besked/beslut. Därutöver tas också hänsyn till att bygglov och förhandsbesked utgör gynnande beslut som vinner negativ rättskraft. Kommunens uppfattning är att en sådan hänsyn är nödvändig gentemot kommuninvånarna.
5.7
Ytterst blir även konsekvensen av Länsstyrelsens beslut en fråga om det grundlagsskyddade kommunala självstyret. Principen innebär att Kommunen äger en självständig och inom vissa gränser fri bestämmanderätt för att möjliggöra för Kommunen att ha en egen, principiellt fri och från statlig inblandning fredad, sfär inom vilken Kommunen får vårda sina angelägenheter. Frågan om proportionalitet mellan stat och kommun regleras i Regeringsformen
17(19)
14 kap. 3 §. Däri stadgas bland annat att en inskränkning i det kommunala självstyret inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen som har föranlett det. 5.8
Det kommunala självstyret är inte obegränsat men när staten, i det här fallet genom Länsstyrelsen, beslutar i frågor som i grunden är kommunala angelägenheter krävs att sådana beslut är välgrundade. Planläggning av användning av mark och vatten i Kommunen är en typisk kommunal angelägenhet, vilket bland annat följer av 1 kap 2 § PBL. Sammanfattningsvis anser Kommunen att Länsstyrelsens beslut är för långtgående och inkräktar på det kommunala självstyret.
5.9
Kommunen anser att Länsstyrelsens beslut riskerar att urholka strandskyddets legitimitet och långsiktiga efterlevnad och respekt eftersom den onyanserade motiveringen och den generella bedömningen innebär att områden träffas av utvidgat strandskydd där så varken är nödvändigt eller lämpligt.
Signatursida följer.
18(19)
Göteborg som ovan
Malin Wikström
Biträdda av
Bilagor Bilaga 1 - kartor
19(19)
LstO Strandskydd fr o m l dec 2014 l · ~
600m Skola 1: 1331J6
~
18J1hagan
Lsto Strandskydd fr o m l dec 2014 -1 LstO Strandskydd t o m 30 nov 1014
Framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansiering för mötesplatserna Dalaberg och Tureborg Sammanfattning
Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott beredde ärendet 2016-04-13. Utskottet beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande. Utskottet uppdrog däremot till förvaltningen att förtydliga beslutsunderlaget avseende mötesplatsverksamhetens uppdrag och finansiering. Föreliggande skrivelse behandlar endast dessa två punkter. För ärendebeskrivning i övrigt hänvisas till kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-31 samt kulturoch fritidsnämndens beslut och beslutsunderlagunderlag. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-14. Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2016-04-13. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-31. Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2015-12-17 § 151. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-12-0 l. Central samverkansgrupp 20 16-03-17. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att mötesplatsernas mål följer strategier och mått i kommunstyrelsens styrk ort, att fastställa att mötesplatsernas uppdrag är att utjämna skillnader i livsvillkor, att mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet är kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning och att fyra tillsvidareanställningar samt två visstidsanställningar på heltid följer med vid verksamhetsövergång l maj 2016, att mötesplatsernas finansieringsform är delvis kommun bidrag, delvis bidrag från bostadsstiftelsen Uddevallahem och delvis schablonersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer enligt kommunledningskontorets förslag, att kommunbidragsväxling mellan nämnderna för mötesplatsernas grundfinansiering, sker 2017 varav för Dalaberg: BUN 269,3 tkr, SN 269,3 tkr, SBN 67,7 tkr och KFN 67,7 tkr och för Tureborg: BUN 360 tkr, SN 360 tkr, SBN 120 tkr och KFN 120 tkr,
D nr KS 2015/00699
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-04-14
att kommunbidragsväxling för tidigare års kostnadsuppräkningar sker från KFN till KS förmaj till december2016 med 88,8 tkroch2017 med 133,2 tkr. Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskott beredde ärendet 2016-04-13. Utskottet beslutade att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande. Utskottet uppdrog däremot till förvaltningen att förtydliga beslutsunderlaget avseende mötesplatsverksamhetens uppdrag ochfinansiering. Föreliggande skrivelse behandlar endast dessa två punkter och för ärendebeskrivning i övrigt hänvisas till kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-31 samt kulturoch fritidsnämndens underlag. 1. Finansiering
Kommunbidragsväxling eller internfakturering? Vid utskottets sammanträde diskuterades den föreslagna modellen kommunbidragsväxling, jämfört med dagens modell baserad på internfakturering mellan berörda nämnder. En möjlig nackdel som framförts med föreslaget system är att det skulle kunna minska berörda nämnders engagemang om det inte är tydligt att nämnden också är med och bekostar verksamheten. Bedömning är att det får anses ligga i uppdraget att bedriva en verksamhet som motiverar deltagande från kommunens verksamheter och mötesplatserna blir ett sätt att kanalisera nämndernas integrationspolitiska arbete. Ett befintligt forum för samordning är den förvaltningsövergripande integrationsgruppen (SIV) med representanter från alla förvaltningar och externa aktörer. Vid utskottssammanträdet ställdes också frågor kring behovet att formellt besluta om kommunbidragsväxling. Ekonomiavdelningens uppfattning är att det är viktigt att beslutet följer ärendet. 2. Mötesplatsernas uppdrag och mål
Det uppdrag som gavs av en förvaltningsövergripande grupp, bestående av kommundirektör, förvaltningschefkultur och fritid, informationschef och avdelningschef för arbetsmarknadsavdelningen, var att kultur- och fritidsnämnden skulle lämna förslag till mötesplatsernas mål och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsform. Mötesplatsernas uppdrag knyter an till kommunstyrelsens fastlagda strategier och de kommunala integrationsmålen Beslutsunderlaget (tjänsteskrivelse 2016-03-31) föreslår att möte.1platsernas mål ska folja strategier och mått i kommunszvrelsens szvrkort och att uppdraget ska vara att
2(3) Dnr KS 2015/00699
Tjänsteskrivelse
3(3)
Kommunledningskontoret
2016-04-14
D nr KS 2015/00699
utjämna skillnader i livsvillkor. (Utjämnande av livsvillkor genom integrations- och inkluderingsverksamhet är en strategi antagen i kommunstyrelsens styrkort.) Mål och uppdrag för kommunens verksamheter är en förutsättning i ett målstyrt system. Föreliggande ärende lämnar förslag till organisatorisk tillhörighet och finansiering av mötesplatsverksamheten. Förslaget är flytta mötesplatsverksamheten till kommunstyrelsen. I förslaget ingår även att mötesplatserna ska finansieras via kommunstyrelsens kommunbidrag. En överföring till kommunstyrelsen, där etableringsoch arbetsmarknadsinsatser redan finns, ger ökade förutsättningar för samordning och helhetslösningar för målgrupperna. Kommunbidragsfinansieringen innebär förutsättningar för långsiktighet. Mötesplatsernas roll - ett verktyg för inkJuderings politiken Om kommunstyrelsen antar förslaget kommer ansvar, finansiering och grundläggande uppdrag vara klargjort. När detta väl finns på plats kommer den nya ledningen att fortsätta arbetet med hur mötesplatsernas roll som ett verktyg för integrationsmålen ska formas. Utvecklingen kommer löpande att redovisas i den ordinarie rapporteringen vmje tertial och i kommande verksamhetsplaner.
·///1
Peter Larsson Kommundirektör
y:::
/ j fr:~;#Z.. (;,!/ ./ . Markus Hurtig Utredare
Expediera till
Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen, enhet för planering och styrning Barn- och utbildningsntlmnden
Socialnämnden Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsstiftelsen Uddevallahem
.j
//:,/./·.-
Protokoll Arbetsmarknadsutskottet
2016-04-13
§ 16
Dnr KS 2015/00699
Framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansiering för mötesplatserna Dalaberg och Tureborg Sammanfattning
Kultur och fritidsnämnden föreslår att kommunstyrelsen fattar beslut om organisation, finansiering och verksamhet för mötesplatserna Dalaberg och Tureborg. Kultur och fritids tjänsteskrivelse i ärendet beskriver mötesplatsernas bakgrund i strategisk plan 2011-2014 (Dalaberg) och i särskilt beslut av kommunstyrelsen 20 Il (Ture borg), samt utredning om mötesplatsernas tl·amtida utformning 2015. Kultur och tl·itidsnämnden föreslår verksamhetsövergång för mötesplatserna till kommunstyrelsens arbetsmarlmadsavdelning. Kommunledningskontoret föreslår vissa tillägg och ändringar till kultur och fritidsnämndens förslag till beslut. Pia Strömsholm, arbetsmarknadsavdelningen, föredrar ärendet. Efter diskussion föreslår ordförande att arbetsmarknadsutskottet överlämnar ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande men med uppdrag till kommunledningskontoret att förtydliga beslutsunderlagen avseende mötesplatsverksamhetens uppdrag och finansiering. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-09. Kultur och fritidsnämndens protokoll 2015-12-17 § 151. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-12-0 l. Protokoll central samverkansgrupp 2016-03-17. Beslut
Arbetsmarknadsutskottet beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen utan eget yttrande, men med uppdrag till kommunledningskontoret att förtydliga beslutsunderlagen avseende mötesplatsverksamhetens uppdrag och finansiering.
Framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansiering för mötesplatserna Dalaberg och Tureborg Sammanfattning
Kultur och fritidsnämnden fåreslår att kommunstyrelsen fattar beslut om organisation, finansiering och verksamhet får mötesplatserna Dalaberg och Tureborg. Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse i ärendet beskriver mötesplatsernas bakgrund i strategisk plan 2011-2014 (Dalaberg) och i särskilt beslut av kommunstyrelsen 2011 (Tureborg), samt utredning om mötesplatsernas framtida utformning 2015. Kultur och fritidsnämnden föreslår verksamhetsövergång får mötesplatserna till kommunstyrelsens arbetsmarknadsavdelning. Kommunledningskontoret föreslår vissa tillägg och ändringar till Kultur och fritidsnämndens fårslag till beslut. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-09 KFN 2015-12-17 § 151 Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2015-12-01 Central samverkansgrupp 2016-03-17 Förslag till beslut
Arbetsmarknadsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar
att mötesplatsernas mål få! j er strategier och mått i kommunstyrelsens styrkort att fastställa att mötesplatsernas uppdrag är att utjämna skillnader i livsvillkor att mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet är kommunledningskontorets arbetsmarknadsavdelning och att fyra tillsvidareanställningar samt två visstidsanställningar på heltid fåljer med vid verksamhetsövergång l maj 2016 att mötesplatsernas finansieringsform är delvis kommunbidrag, delvis bidrag från bostadsstiftelsen Uddevallahem och delvis schablonersättning får etablering och introduktion får nyanlända personer enligt kommunledningskontorets fårslag att kommunbidragsväxling mellan nämnderna får mötesplatsernas grundfinansiering, sker 2017 varav får Dalaberg: BUN 269,3 tkr, SN 269,3 tkr, SBN 67,7 tkr och KFN 67,7 tkr och får Tureborg: BUN 360 tkr, SN 360 tkr, SBN 120 tkr och KFN 120 tkr att kommunbidragsväxling får tidigare års kostnadsuppräkningar sker från KFN till KS får maj till december 2016 med 88,8 tkr och 2017 med 133,2 tkr
Dnr KS 2015/00699
"\',V4(
~
!:l
~
+. <~- ~ o1\f '!-\<>
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-03-31
Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden foreslår att kommunstyrelsen fastställer mål och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsform for Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg.
Mötesplatsernas mål och syfte Kultur och fritidsnämnden fareslår att mötesplatsernas mål och syfte är att tillvarata medborgarnas kompetens genom att tillskapa innanjörskap. Innanforskap avser då en process for både de som är innanfår och de som är utanfor - detta i motsats till integration som avser anpassning till (i detta fallet, enligt Kultur och fritidsnämnden, odefinierad) norm. Kommunledningskontoret menar att mötesplatsernas mål f
VUX YH Utvecklingsledare Lean nulägesanalys Erika Johansson.
2(6) Dnr KS 2015/00699
Tjänsteskrivelse
3(6)
Kommunledningskontoret
2016-03-31
uppdrag kan vara att "Utjämna skillnader i livsvillkor" och att förvaltningens handlingsplan istället innefattar vägledning, utveckling och aktiviteter. Verksamhet vid mötesplatserna fårutses vidare kunna fålja flera av kommunstyrelsens strategier och påverka flera av kommunstyrelsens mått2 i enlighet med kommande prioriteringar. Kultur och fritidsnämndens fårslag innebär att SIV3 inrättas som styrgrupp får mötesplatsema. Kommunledningskontoret menar att SIV som styrgrupp kan vara både positivt och negativt beroende på vilka aktiviteter/projekt med vilka huvudmän och vilka deltagare, som genomfårs på mötesplatsema. Kanske är geografiskt närbelägna aktörer (t ex Dalabergs bibliotek) eller aktörer utanfår kommunal sektor (hyresvärd, hyresgästförening, arbetsförmedling) intressanta r(?{erensgruppsmedlemmar till en styrgrupp i form av kommundirektörens lednings grupp? Kommande ledning kan fastställa styrgrupp och dess mandat. Kultur och fritidsnämndens fårslag innebär också att verksamhetens benämning ifrågasätts. "Mötesplats" kan vara ett otillräckligt namn på verksamheten. Kommande ledning kan fastställa namn på verksamheten. Mötesplatsemas organisatoriska tillhörighet Kultur och fritidsnämnden föreslår att mötesplatsemas organisatoriska tillhörighet från och med andra kvartalet 2016 är arbetsmarknadsavdelningen på kommunledningskontoret Kommunledningskontoret håller med om att mötesplatsemas verksamhet är näraliggande den verksamhet som arbetsmarknadsavdelningen har inom etablering liksom arbetsmarknadsinsatser. Befintlig organisatorisk enhetsindelning kan inkludera mötesplatsema och gemensam utveckling ger bra möjlighet till helhetslösningar får målgruppema. En verksamhetsövergång innebär att en verksamhet med fyra tillsvidareanställda på heltid varav en med slutdatum 2016-09-24, flyttas till arbetsmarknadsavdelningen tillsammans med två visstidsanställda på heltid under fårsta halvåret 2016. Verksamhetsövergången innebär också övertagande av tre hyreskontrakt varav två för Mötesplats Dalaberg och ett får Tureborg med bygglov och tilläggsavtal. I kultur och fritids tjänsteskrivelse nämns att kultur och fritidsnämndens fårslag innebär att tre tillsvidareanställda på heltid övergår från kultur och fritid till kommunledningskontoret i och med verksamhetsövergången. Dätiill kommer en anställning som övergått 2
Utjämna skillnader i livsvillkor genom integrations-, inkluderings- och arbetsmarkuadsverksamhet, Likvärdig service till medborgama ska främjas genom att jämställdhet- och jämlikhetsperspektivet successivt integreras, Kommunen arbetar systematiskt med att involvera medborgarna i de demokratiska processerna, Bedriva verksamhetema på ett sätt som f<\rebygger diskriminering och ojämlika forutsättningar får hälsa, Medborgamas möjlighet till delaktighet och inflytande, Förutsättningar fOr god och jämlik hälsa ska öka, Integrationen ska forbättras i fonn av minskat utanforskap, Boendesegregationen ska minska i kommunen. 3 Förvaltningsövergripande integrationsgruppen SIV (Samverkan Integration Verksamhet) startade år 20 Il. Gruppen är en åtgärd beslutad efter organisationsutredning kring integrationsarbetet Gruppen lyder direkt under kommundirektörens ledningsgrupp (fårvaltningscheferna) som också är SIV-gruppen styrgrupp.
D nr KS 2015/00699
Tjänsteskrivelse
4(6)
Kommunledningskontoret
2016-03-31
(konverterats) till en tillsvidareanställning den 23 januari 2016 4 men som avslutas tredje kvartalet, samt två visstidsanställda t o m första halvåret 2016. Kultur och fritidsnämndens samverkansgrupp är eniga om förslaget om organisatoriskt tillhörighet och gör bedömningen att verksamhetsövergången har låg risk inom ramen för en riskbedömning och handlingsplan i november 2015. Ärendet informerades enligt MBL §19 på central samverkansgrupp den17mars 2016. I lokalförsörjningsplanen i budgetdialog 2017-2019 finns Mötesplats Tureborgs lokaler upptagna. Mötesplatsernas finansiering Kultur och fritidsnämnden föreslår att finansieringsformen är kommunbidrag genom kommunbidragsväxling vid verksamhetsövergång i steg l och kan vara en fråga för kommande budgetdialoger i steg 2. Kommunledningskontoret föreslår att kommunbidragsväxling sker 2017 och att kommunledningskontorets kostnader för 2016 internfaktureras enligt beskrivning nedan. Mötesplatserna har finansierats med interna bidrag från nämnder samt bidrag från Uddevallahem för Mötesplats Tureborg 5• Nämnderna har finansierat för Dalaberg: BUN 269,3 tkr, SN 269,3 tkr, SBN 67,7 tkr och KFN 67,7 tkr och för Tureborg: BUN 360 tkr, SN 360 tkr, SBN 120 tkr, KFN 120 tkr och KS 120 tkr. Delar av verksamheten vid mötesplatserna har finansierats med schablonbelopp för ersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer. I och med verksamhetsövergången ändras fördelningen av schablonbidraget mellan nämnderna och kommunstyrelsen får 17% (15+2%) medan kultur och fritidsnämnden får 3% (52%) av kommunens totalbelopp enligt beslut i kommundirektörens ledningsgrupp 2015. Kultur och fritidsnämnden har därutöver lagt till ytterligare medel till budget för mötesplats Dalaberg, motsvarande ung. 21 O tkr och för mötesplats Tureborg motsvarande ung. 50 tkr på årsbasis-se tabeller nedan. Dessa medel ingår inte i kommunbidragsväxling gällande interna bidrag från nämnder (mötesplatsernas gmndfinansiering). Kommunledningskontoret räknar med att vissa kostnader för mötesplatserna som Kultur och fi·itidsnämnden budgeterat kvarstår under 2016, fast de efter verksamhetsövergången uppstår hos kommunstyrelsen. Kommunledningskontoret föreslår att kommunbidragsväxling för tidigare års kostnadsuppräkningar sker för maj till december 2016 från KFN till KS med 88,8 tkr och med 133,2 tkr från och med 2017. Kommunledningskontoret föreslår att delar av kommunsstyrelsens schablonbersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer används för att täcka övriga eventuella kostnader som överstiger grundfinansiering (från l. växlade interna bidrag, 2. växlade kostnadsuppräkningar, 3. växlade 2% av schablonersättning samt 4. bidrag från 4
Enligt lagen om anställningsskydd och Allmänna bestämmelser övergår (konverteras) allmän visstidsanställning (AVA) och vikariatsanställning (VIK) automatiskt till tillsvidareanställning när särskilda forutsättningar är uppfyllda. 5 Uddevallahem har meddelats om planerad verksamhetsövergång den 29 februari 2016.
D nr
KS 2015/00699
Tjänsteskrivelse
5(6)
Kommunledningskontoret
2016-03-31
Uddevallahem för mötesplats Tureborg). För år 2017 och framåt kommer kommunledningskontoret att anpassa verksamhetens kostnader till nämnda grundfinansiering inklusive framtida kostnadsuppräkning för lön, hyra och så vidare.
D nr KS 2015/00699
~\'.V.-t<
"
!;;;)
Tjänsteskrivelse
6(6)
Kommunledningskontoret
<'~
Dnr KS 2015/00699
2016-03-31
+:o At~'\) --- .;;.
Mötesplatsernas budget 2016 (KFN) Belopp i tkr
Belopp i tkr
Budget Mötes(!lats Dalaberg Intäkter Försäljning · Bidrag nämnder in kl KFN Schablonersättning (statsbidrag från Migrationsverket) Summa intäkter Kostnader Personalkost.nader Kostnader för lokal Övriga kostnader Summa kostnader Netto
Bidrag Uddevallahem Schablonersättning (statsbidrag från Migrationsverket) Summa intäkter
250,8 1450,8
Kostnader Personalkostnader Kostnader för lokal Övriga kostnader
-980,9 -404,7 -117,7
Summa kostnader
1503,3
Netto
Peter Larsson Kommundirektör
2016
120,0
-52,5
Pia Strömsholm Chef Arbetsmarknadsavdelning
Expediera till Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen, enhet for planering och styrning Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Bostadsstiftelsen Uddevallahem
Protokoll
l (3)
Särskild samverkan med tema hälsa och arbets miljö
2016-03-17
Förvaltning
Kommundirektören
Datum och tid
2016-03-17, kl. 13.00-15.50
Närvarande
För arbetsgivaren: Peter Larsson, kommundirektör,§ 24-§ 33 Malin Krantz, förvaltningschef, Åsa Andersson, personalchef, Agneta Andersson, HR-strateg, Carina Mellqvist, hälsoutvecklare, Elin Nordevik, HRspecialist, Mats Abelsson, HR-strateg, Björn Segelod, säkerhetschef, § 24§ 33 och Elisabeth Johansson, chefssekreterare. För arbetstagarorganisationerna: Ulrika Lundström, Kommunal teknik och service, Karolina Alehall, Kommunal vård och omsorg, Ann-Britt Klemensson, Vision, Tor Linden, Lärarnas Riksförbund och Lena Lede!, SACO Övriga: Pia Strömsholm, § 26, Inger Olsson, företagssköterska och Annika Karlsson, hälsopedagog/organisationskonsult.
Protokoll fört vid centrala samverkansgruppen § 24 Val av justerare Till att jämte ordföranden justera dagens protokoll utses samtliga närvarande fackliga representanter. § 25 Genomgång av föregående mötes protokoll
Det finns inga synpunkter på protokollet från sammanträdet 2016-02-16. § 26 Information enligt MBL§ 19om Mötesplatsernas verksamhetsövergång från kultur o fritid till kommunledningskontoret ( arbetsmarknadsavdelningen j
Pia Strömsholm chef för arbetsmarknadsavdelningen informerar om vilka tjänster som finns på mötesplatserna och att ekonomin är genomgången. Tidplanen är att kommunstyrelsen tar beslut om Mötesplatserna i april och att verksamhetsövergången är fr.o.m. 2016-05-01. Vision efterfrågar konsekvensanalyser och handlingsplaner. Pia återkommer till de fackliga representanterna med underlagen. De fackliga organisationema återkommer till Elisabeth Johansson med besked angående verksamhetsövergångens genomförande.
Protokollsutdrag Kullur och fritidsnämnden
2015-12-17
§ 151
Dnr KFN 2013/00183
Hur säkerställer vi en utveckling av våra Mötesplatser? Sammanfattning
strategisk plan 2011-2014 KF 2011-06-08 § 134 innehöll det nämndövergripande uppdraget (m 14) att utveckla Mötesplats Dalaberg. 2011-08-31 § 237 fattade också kommunstyrelsen beslutet att imätta Mötesplats Tureborg. För att klargöra mötesplatsemas framtida uppdrag genomfårdes en extern utredning av Integratia AB, Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg- Utredning om fi'mntida behov, organisatorisk tillhörighet, persona((örsö1jning och finansiering som redovisades 201503-05 (till kommunstyrelsens beredning). Utredningen fåreslog bland annat en fårflyttning av mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till kommunens arbetsmarknadsavdelning. Utredningens slutsatser ligger till grund får detta förslag till beslut. En fårvallningsövergripande grupp, bestående av kommundirektör, fårvallningschef kultur och fritid, informationschef och avdelningschef får arbetsmarknadsavdelningen, har tillsats får den fortsatta hanteringen av ärendet. Uppdraget som gruppen gav till kultur och fritidsfårvallningen var att fåreslå mötesplatsernas mål och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsform. Vidare är en namnändring av mötesplatserna nödvändig, då begreppet Mötesplats är diffust och används flitigt i många olika sammanhang. En precisering av dessa verksamheters uppdrag bör inkludera en precisering av verksamheternas titel som bättre speglar verksamheternas prägel. Kultur och fritidschefen fåreslår att mötesplatsernas mål och syfte är att tillvarata medborgarnas kompetens genom att tillskapa innanfårskap. Beslutsunderlag
strategisk plan 2011-2014 Protokollsutdrag KS 2011-08-31 § 237 Rapport Mötesplatserna Dalaberg ochTureborg-utredning om framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalfårsötjning och finansering 2015-03-05 Riskbedömning och handlingsplan, Samverkan 2015-11-18 Beslut
Kultur och fritidsnämnden fåreslår kommunstyrelsen att: Fastställa mötesplatsernas mäl och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsfonn i enlighet med kultur och fritidschefens fårslag Under fårsta kvartalet 2016 flytta över mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till arbetsmarknadsavdelningen Kommunbidragsväxlingen sker vid samma tidpunkt. Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kultur och frilidsnämnden
2015-12-17
De tre tillsvidareanställdas anställning övergår till arbetsmarknadsavdelningen vid samma tidpunkt. Arbetet med namnändring av båda mötesplatserna påbörjas vid samma tidpunkt. Tillse att analysen av Mötesplats Tureborgs lokalsituation påbörjas snarast
Vid protokollet Wiechel
Anna~ Helena
Justerat 2015-12-18 Annelie Högberg, Asa Noord Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-12-18 intygar Stefan Apelman Expedierat 2015-12-21 Kommunstyrelsen
Peter Larsson Pia Strömsholm
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(3)
Kultur och fritid
2015-12-01
Dnr KFN 2013/00183
Handläggare
Utredare Anna-Helena Wiechel Telefon 0522-69 65 11
Hur säkerställer vi en utveckling av våra Mötesplatser? Sammanfattning
strategisk plan 2011-2014 KF 2011-06-08 § 134 innehöll det nämndövergripande uppdraget (nr 14) att utveckla Mötesplats Dalaberg. 2011-08-31 § 237 fattade också kommunstyrelsen beslutet att inrätta Mötesplats Tureborg. För att klargöra mötesplatsernas fi·amtida uppdrag genomfordes en extern utredning av Integratia AB, Mötesplatserna Dalaberg och Ture borg- Utredning om jramtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning ochfinansiering som redovisades 201503-05 (till kommunstyrelsens beredning). Utredningen fareslog bland annat en fårflyttning av mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till kommunens arbetsmarknadsavdelning. Utredningens slutsatser ligger till grund for detta forslag till beslut. En f
betonas en gemensam process som berör alla- "innanfår" såväl som "utanför".
Tjänsteskrivelse
2(3)
Kultur och frilid Dnr KFN 2013/00183
2015-12-01
foreslår bli SIV (forvaltningsövergripande integrationsgrupp). Där mötesplatserna organisatoriskt placeras ska också det fulla mandatet for ledning och styrning vara. I uppdraget ingår också att forvalta och utveckla samverkan med andra aktörer inom och utom den offentliga organisationen. För att kunna möta mötesplatsernas framtida huvudsakliga uppdrag bör tjänsterna utformas så att de motsvarar uppdragen inom såväl vägledning (vägledningssamordnare) som utveckling (utvecklingssamordnare) och aktiviteter (proj ektsamordnare).
~"~~~---~------
~
~
'
"
~
-
·
~
'"'"""'"'"'""_"
-
__________ Mötesplats Dalaberg
"'~'~"~'"'"""'-"""
Niimnd e d
~
Finanseringsform Kommunbidrag till verksamheterna fcirordas, for att det är en forutsättning for att kunna styra och leda verksamheten i den riktning som önskas. I ett forsta steg foreslås kommunbidragsväxling av de insatser som nämnderna redan idag bidrar med till mötesplatserna; Kostnad (tl
Miitesplats Tureborg
Kostnad (tkr)
BUN
40%
300
30%
360
TN
10%
75
rooJu
KOF
10%
75
10%
1'20 120 1:20 120
UddevallahcnJ KS
lO% 1O o;;,
I ett andra steg får den forvaltning till vilken mötesplatserna kommer att höra, i budgetdialog eller internt, hantera finansieringsfrågans framtida fonn. Siirskilt uppdrag giillande Tureborg Mötesplats Tureborg hyr i dagsläget en tillfållig byggnad som hyrs av tekniska kontoret. Kontraktet forlängs med l år om inte uppsägning sker minst 6 månader fore hyrestidens utgång (KFN 2012:9). En analys om mötesplatsens placering i området Tureborg och behov av ytor liksom tillgången tilllokaler i området bör ske snarast. En mer central placering i Tureborgsområdet, forslagsvis vid torget, är att foredra.
Beslutsunderlag strategisk plan 2011-2014 Protokollsutdrag KS 2011-08-31 § 237 Rapport Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg- utredning om framtida behov, organisatorisk tillhörighet, personalfcirsörjning och flnansering 2015-03-05
Tjänsteskrivelse Kultur och frilid
2015-12-01
Riskbedömning och handlingsplan, Samverkan 2015-11-18
Förslag till beslut
Kultur och fritidsnämnden fåreslår kommunstyrelsen att: Fastställa mötesplatsernas mål och syfte, huvudsakliga uppdrag, organisatorisk tillhörighet och finansieringsform i enlighet med kultur och fritidschefens forslag Under forsta kvartalet 2016 flytta över mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet till arbetsmarknadsavdelningen Kommunbidragsväxlingen sker vid samma tidpunkt De tre tillsvidareanställdas anställning övergår till arbetsmarknadsavdelningen vid samma tidpunkt Arbetet med namnändring av båda mötesplatser påbörjas vid samma tidpunkt Tillse att analysen av Mötesplats Tureborgs lokalsituation påbö1jas snarast
Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expedieras till Kommunstyrelsen
Anna-Helena Wiechel Utredare
3(3) Dnr KFN 2013/00183
2
Sam ma nfatt n i ng ...................................................................................................................................................... 3 Utredningsuppdraget och genomförande av uppdraget ........................................................................................ 4 Bakgrund ................................................................................................................................................................. 5 Dalaberg-innan mötesplatsen kom .................................................................................................................. s Syftet med en mötesplats ................................................................................................................................... 5 Tureborg-bakgrund till beslut om mötesplatsen ............................................................................................. 6
Mötesplatserna- ett svar på integrationspolitisk strategi i Uddevalla .............................................................. 6 Dalaberg och Tureborg-två utanförskapsområden i Uddevalla ....................................................................... 7 Tureborg-ett annorlunda område jämfört med Dalaberg ............................................................................... 8 Idag .......................................................................................................................................................................... 9 Dalaberg och Tureborg-olika områden, olika förutsättningar, olika mötesplatser .......................................... 9 Dalaberg- verksamhet, röster och resultat ....................................................................................................... 9 Tureborg- verksamhet, röster och resultat ..................................................................................................... 11 Framtidsblick- Vad vill kommunen med mötesplatserna? .................................................................................. 13 Syfte och mål .................................................................................................................................................... 14 Medborgarkontor? ........................................................................................................................................... 15 Skilda förutsättningar, skilda mötesplatser ...................................................................................................... 15 Framtida behov ................................................................................................................................................. 16 Framtida organ is er i ng ....................................................................................................................................... 17 Framtida finansiering ........................................................................................................................................ 17 Analys och förslag ................................................................................................................................................. 18 Mötesplatserna som verktyg i integration och för att bryta utanförskap ........................................................ 18 Förstudie gjordes men oklart syfte om mötesplatsen Tureborg ...................................................................... 18 Tydliga mätbara mål- en fördel för alla ........................................................................................................... 19 Vad kan vi ge in, vad kan vi få ut- alla förvaltningars anknytning till mötesplatserna .................................... 20 Personalförsörjning och öppettider .................................................................................................................. 20 Organisatorisk tillhörighet och finansieringsmode!l- mötesplatserna del i ett centralt sammanhang .......... 21 Några frågor att tänka på inför ett omtag ........................................................................................................ 22 Till sist ............................................................................................................................................................... 22 l nformanter ........................................................................................................................................................... 23
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM CRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TillHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIEHING
GUNNAR SVENSSON
3
Utredningsuppdraget om mötesplatserna Dalaberg och Tureborg syftar till att ta fram ett underlag för ställningstagande kring vilka behov mötesplatserna ska möta framöver, vilken organisatorisk tillhörighet som är mest lämplig utifrån mötesplatsernas uppdrag, vilken kompetens och personalförsörjning som blir nödvändig samt hur finansieringsorganisationen för mötesplatserna framöver bör se ut. Inledningsvis ges en bakgrund till mötesplatsernas tillkomst. Dalaberg har präglats av långvarig samverkan och det var också genom samverkansforumets Navets arbete som behovet av en mötesplats växte fram. Eftersom mötesplatsen sågs som ett verktyg i kampen mot utanförskap var det naturligt att förlägga nästa mötesplats till Tureborg, som också var klassat som ett s k utanförskapsområde. Politiskt växte mötesplatserna fram ur den integrationspolitiska handlingsplanen "Program för integration och motverkande av utanförskap 2007 -2011". l de intervjuer och samtal som ingått i uppdraget har bilden vuxit fram av uppskattade mötesplatser, men med få eller inga konkreta mål. Det är också den främsta utmaning som lyfts i de flesta intervjuer. Andra utmaningar rör vilka uppgifter som ska ligga på mötesplatserna, gränssnittet mellan dem och medborgarkontoret, vilken organisatorisk tillhörighet som är mest lämpad. Flera samtal handlar också om de skilda förutsättningar och villkor som råder mellan Dalaberg och Tureborg och hur mötesplatserna kan och bör utformas utifrån detta. Det finns en stor enighet bland intervjuade både om att mötesplatserna fyller en viktig funktion, men att det behövs en större konkretion i mål och en tydligare styrning. Det är också en tydlig viljeinriktning att de organisatoriskt läggs centralt i kommunen, till skillnad från idag, när de ligger under Kultur- och Fritidsförvaltningen. l analysen fastslås också mötesplatsernas viktiga roll som verktyg för integration och för att bryta utanförskap. Mötesplatsen på Tureborg har tillkommit utifrån en situation som bedömdes alarmerande, men mötesplatsens konkreta roll i det arbetet klargjordes inte tillräckligt tydligt. Ett annat dilemma som gäller båda mötesplatserna, är att samverkansgruppen kring dem har fått en mer tillbakadragen roll och mötesplatserna själva en mer framträdande. Bland förslagen är ett fokuserat målarbete den främsta prioriteringen. Det är ett ansvar och uppdrag för alla förvaltningar och nämnder att bidra i detta arbete, utifrån två frågeställningar: vad kan vi ge in? Vad kan vi få ut? När förvaltningar och nämnder har svar på dessa båda frågor skapas också motivation och drivkraft till att bidra till mötesplatsernas växt och utveckling. Utredningen föreslår att varje mötesplats har tre fasta tjänster, en med in riktning på kultur/fritid, lämpligen en fritidsledare/fritidspedagog, en med inriktning på sociala frågor, lämpligen socionom/socialpedagog och en med inriktning mot Barn/utbildning, lämpligen en pedagog. Organisatoriskt föreslås att mötesplatserna läggs under Kommunledningskontoret, antingen på Informationsavdelningen eller Arbetsmarknadsavdelningen/lntegration. En finansieringsmodell där alla nämnder bidrar med ungefär samma procentuella fördelning som idag föreslås. Till sist föreslår utredningen ett antal frågor att lyfta inför ett omtag av mötesplatserna, bland annat att göra en grundlig behovs- och målanalys, där alla förvaltningar och nämnder samt Uddevallahem bidrar, alla utifrån sina respektive uppdrag, vidare att klargöra gränssnittet mellan medborgarkontor och mötesplatser, att lyfta in ett kommande allaktivitetshus på Tureborg i lokalförsörjningsplan, samt att förstärka samverkansgruppers koppling till mötesplatserna.
MÖTESPLAfSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIEH!NG
GUNNAR SVENSSON
4
Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg har varit i drift sedan 2009 respektive 2012. Båda mötesplatserna finansieras i dagsläget av flera olika nämnder. Organisatoriskt tillhör de Kultur- och Fritidsförvaltningen. Det nu
aktuella utredningsuppdraget syftar till att klargöra vad mötesplatserna bör ha som uppdrag framöver. Sammanfattningsvis ska utredningen enligt bakgrundsbeskrivning i offertförfrågan belysa fyra olika komponenter:
./
vilka behov mötesplatserna ska möta framöver,
./
vilken organisatorisk tillhörighet som är mest lämplig givet mötesplatsernas uppdrag,
./
vilken kompetens och personalförsörjning som blir nödvändig, samt
./
hur finansieringsorganisationen för mötesplatserna framöver bör se ut.
Vidare ska rapporten som utredningen mynnar ut i redogöra för styrande dokument och riktlinjer som mötesplatserna i dagsläget lyder under/utgår från, samt göra en sammanställning av aktiviteter som mötesplatserna erbjuder medborgare/individer i sina respektive närområden. Följande metoder och kontaktvägar har använts för att besvara de frågeställningar som uppdraget handlar om: studiebesök på respektive mötesplats. Vid studiebesöket har områdesutvecklare eller motsvarande intervjuats. Vidare har fokussamtal förts med en grupp av besökare. Workshops på respektive mötesplats. Vid workshopen har förutom personal samverkande parter deltagit. Workshopparna har haft ambitionen att göra en kortfattad områdesana lys, problem- och målanalys, baserad på de samverkande aktörernas bilder. Intervjusamtal med presidierna för Kommunstyrelsen, Socialnämnden, Barn- och Utbildningsnämnden samt Kultur- och Fritidsnämnden samt presidiet för Uddevallahem. Intervju med förvaltningschef för Kultur- och Fritid, som är chef för mötesplatserna Kontinuerliga samtal och även intervju av integrationsstrateg i kommuneni samtal och kommunikation med kontaktperson på Kultur- och Fritidsförvaltningen, som tillsammans med integrationsstrateg har
bistått i att leverera informationsunderlag/bakgrundsdata Inläsning och analys av bakgrundsdata, relevanta rapporter, protokoll, skrivelser m m
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORG · UTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI( TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
s
DALABERG- INNAN MÖTESPLATSEN KOM Dalaberg har präglats av en rad förebyggande insatser i bred samverkan, sedan långt före mötesplatsens tillkomst. Det första EU-projektet, "Vårt Dalaberg" pågick mellan 1996-1998. Redan i detta projekt var syftet att samordna verksamheter och ge underifrån-initiativ, öka sysselsättningen och motverka segregation och utanförskap. Under de sista åren på 90-talet genomfördes ytterligare ett flertal sociala och/eller arbetsmarknadsinriktade projekt på Dala berg. Vid denna tid bildades också samverkansforumet Navet, bestående av kommunens olika förvaltningar, föreningar i området, boende, Uddevallahem, Svenska kyrkan samt studieförbund. 1999 bildades en central samordningsgrupp bestående av nämndordförande och förvaltningschefer, denna gruppering kallades "Övernavet". Med början år 2000 har Navet beviljats medel från hälsopolitiska rådet till förebyggande verksamhet. Dessa medel har använts för att stimulera småprojekt som gynnar de boende i området. Genom Navets arbete växte behovet fram av en mötesplats i norra Uddevalla. Mötesplatsen förväntas leda till att utanförskapet minskar. 1 2005 anställdes en samordnare för Navet på 50%. 2009 utökades tjänsten till att även omfatta arbetet med att utveckla området och arbetet på den nya mötesplatsen. Under åren 2009-2012 drevs EU-projektet "Mötesplats Dalaberg-från utanförskap till anställningsbarhet". Ungefär samtidigt som projektet startar invigs Mötesplats Dalaberg, detta sker den s mars 2009. De fyra förvaltningar som ingår i övernavet lade under 2008/2009 medel för att Jordningsställa den nya mötesplatsen. En av framgångsfaktorerna för det arbete som bedrivits på Dala berg, har varit den långa erfarenhet av bred samverkan, både mellan yrkesverksamma och boende, och med bred förankring på både politisk och förvaltningsledningsnivå. 2
SYFTET MED EN. MÖTESPLATS Som ett led i förarbetet till det som blev Mötesplats Dalaberg anordnades ett öppet forum i januari 2008. Som en utgångspunkt i det forum-samtalet fanns en tanke om flera mötesplatser, dels lokalt i olika stadsdelar, dels en central mötesplats. Forumet formulerade en del punkter som visar på inriktning och ambition i det fortsatta arbetet med att etablera en mötesplats:
Mötesplatsen skall vara en naturlig plats där möten sker. Mötesplatsen bör samordnas av en huvudansvarig men skall drivas av frivilliga krafter tillsammans med övriga aktörer som t ex kyrkan, studieförbund och kommunanställda.
1
Information till kommunstyrelsen, angående satsning som är gjorda i området Dalaberg/Hovhult över tid och vad det gett för resultat. 2009-02-18. Annette Nyman. 2
Rapporten "Att bygga broar tillsammans- en studie om samverkan och delaktighet i ett utanförskapsområde". Hultgren-Ringberg. Högskolan Väst. 2010. MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTHEDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISK TILLHÖHIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERfNG
GUNNAR SVENSSON
6 Som exempel på verksamhet nämns bland annat språkservice (tolkL fadderverksamhet, läxläsningshjälp, studiecirklar, informationskvällar kring angelägna teman och frågor. Vidare föreslogs samverkan med medborgarkontoret och med barnmorska som skulle kunna finnas tillgänglig på bestämda tider. Omkring själva syftet finns inte mycket mer än att mötesplatsen förväntas leda till att utanförskapet minskar. Några mer konkreta mål har inte formulerats för mötesplatsen som sådan, varken för Mötesplats Dalaberg eller
senare Mötesplats Tureborg. l det EU-projekt som tillkom i samband med att mötesplats Dalaberg öppnades- "Mötesplats Dalaberg-från
utanförskap till anställningsbarhet", formulerades mer konkreta delmål i hur utanförskapet skulle brytas, framförallt med sysselsättningsskapande åtgärder, men även trygghetsskapande och attitydbearbeta n de. Från de möten som fanns i Övernavet under planeringstiden inför öppnandet av Mötesplats Dala berg, betonades att i möjligaste mån lösa lokalfrågan med egna lokaler, för att därigenom också kunna utnyttja befintlig personal. Detta resulterade också i en ombyggnad av befintliga egna lokaler.
TUREBORG-BAKGRUND TILLBESLUT OM MÖTESPLATSEN Efter att mötesplatsen på Dalaberg invigts i mars 2009, framförde den politiska beredningen för integrationsoch demokratifrågor önskemål om att nästa mötesplats skulle ligga i området Tureborg. En samverkansgrupp bildades med representation av berörda nämnder samt Polisen, Uddevalla hem, Hyresgästföreningen, Svenska kyrkan samt studieförbund. En tjänsteskrivelse gick till Kommunstyrelsen om nybyggnation av allaktivitetshus/mötesplats. Kommunstyrelsen gav Kommunledningskontoret i uppdrag att bilda en styrgrupp för arbetet. Finansieringen skulle behandlas i planeringsdialogen 2012-2014. styrgruppen menade att läget är akut och inte kan invänta en nybyggnation. Därför föreslog styrgruppen vid möte 2011-05-31 bland annat att föreslå Kommunstyrelsen att hyra en modul under en treårsperiod, samt att inrätta en befattning på kommunledningskontoret som områdesutvecklare på Tureborg. Kostnaden föreslogs samfinansieras av nämnder och Uddevallahem. 2011-08-31 beslutade Kommunstyrelsen i enlighet med förslagen från styrgruppen. Mötesplatsen Tureborg invigdes den 26 januari 2012. styrgruppen anser därmed att uppdraget med mötesplats Tureborg är slutfört. Det fortsatta uppföljningsansvaret föreslås läggas på Beredningen för integrations- och demokratifrågor. Organisatoriskt hamnade Tureborg, trots beslutet, under Kultur- och Fritidsförvaltningen, som redan hade ansvar för Mötesplats Dala berg, men med en finansieringsmodell där de olika förvaltningarna gemensamt bidrog. Modellen och fördelningen blev likartad för Mötesplats Tureborg.
MÖTESPLATSERNÄ :.C ETT SVAR PÅ I)'JTEGRATIQNSPOLITISK STRATEGI l UDDEVALLA
"Program för integration och motverkande av utanförskap 2007-2011" var en integrationspolitisk handlingsplan med 50 olika uppdrag som alla skallleda till en bättre integration och bättre måluppfyllelse inom området. Ett av dessa, som Kommunstyrelsen var ansvarig för, var "att få till stånd väl fungerande mötesplatser
där invandrare och svenskar träffas". MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
7 Bakgrunden var att man kommit fram till tre viktiga faktorer för en lyckad integration: språk, sysselsättning och
mötesplatser. 3 l programmet anges för första gången målet att alla stadsdelar ska ha ett utanförskapsindex på 65 eller högre. Måttet angavs baserat på sysselsättning, skolresultat åk 9, inkomst samt valdeltagande. Vid tillfället när programmet antogs fanns två utanförskapsområden i Uddevalla- Bäve 7/Dalaberg med index på 56,7 och Bäve 8/Hovhult med index på 59,7.
l den strategiska planen för 2011-2014 återfinns arbetet kring mötesplatserna i uppdragen "Verksamheten vid Mötesplats Dalaberg ska utvecklas" och "Aktivt samverka med den ideella sektorn, till exempel genom utvecklande av Mötesplats Tureborg". l protokoll från Kultur- och Fritidsnämnden 2013-10-24 förs en diskussion om Mötesplats Dalabergs framtida utveckling. För att säkerställa en sådan krävs enligt protokollet tre anställda och flera olika finansieringsalternativ ges. För Mötesplats Tureborgs del bör en extern utvärdering ske för ställningstagande kring fortsatta insatser. Därför beslutas att sända tjänsteskrivelsen till Kommunstyrelsen för beslut. 4
DALAElEHG ÖCH TUR~BORG. ~TVÅ UTÅNFÖHSKAPSOMRÅDENI UDDEVALLA 20041anserade Folkpartiet den första Utanförskapets karta 5 , som konstaterade att antalet utanförskapsområden i Sverige hade ökat från 3 år 1990 till128 år 2004. Ökningen fortsatte sedan till 156 år 2006. Det som kännetecknar ett utanförskapsområde enligt definitionen i Utanförskapets karta är att minst två olika kriterier är uppfyllda: att färre än 60 procent av de boende i arbetsför ålder förvärvsarbetade att den andel skolelever som gått ut grundskolan med fullständiga betyg låg under 70 procent och/eller att andelen röstande i senaste kommunalvallåg under 70 procent Därtill finns det ett antal kompletterande variabler, som t ex anmälda brott, men de används inte i definitionen av vad som är ett utanförskapsområde. Utanförskapsindex följs inte nationellt längre, men i Uddevalla har man hållit fast vid att ett utanförskapsindex är ett bra mått på att visa delaktighet i och förmåga att bidra till samhället. Men en variabel är vansklig som mätare- skolresultatet. Detta dels beroende på det fria skolvalet, dels i stora variationer i resultaten sett över åren. Därför har Uddevalla tagit fram följande fyra variabler för att mäta utanförskapet:
1.
Andelen förvärvsarbetande 20-64 år i stadsdelen
2.
Andelen förvärvsarbetande kvinnor 20-64 år i stadsdelen
3.
Andelen 20-64 år i stadsdelen som minst har en gymnasieutbildning
4.
Andelen som deltar i kommunvalet i det aktuella valdistriktet i stadsdelen
3
Tureborg-en områdesanalys
4
Kultur- och fritidsnämnden, protokoll, 2013-10-24.
5
Utanförskapets karta- En kartläggning över utanförskapet i Sverige. Folkpartiet. 2004.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORG · UTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, OHGANISATORISK TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH F!NANS!ER!NG
GUNNAR SVENSSON
8
Målet är att inga stadsdelar ska ha ett index under 65%. Med det nya sättet att räkna är index i kommunens tre utanförskapsområden- Dalaberg, Hovhult och
Tureborg-sammanlagt 63,2% år 2012. Tre områden som alltså kan klassas som s k utanförskapsområden, men med stora inbördes skillnader.
TUREBOR(i -ETT ÄNNORLUNDÄ OMRÅDE.JÄMFÖRT MED GAlABERG Som ett underlag inför beslutet att inrätta en mötesplats i Tureborg togs en förstudie fram om Tureborg som
område. l den konstateras att Tureborg består av en övervägande del lägenheter, ca 800 st, de flesta lägenheter är små, invånarantalet är 1410 personer. Av dessa är 52% under 30 år. En stor andel av befolkningen, 40%, har utländsk bakgrund. statistiken är från 2010. Tureborg kännetecknas av lågt serviceutbud och ingen fritidsgårdsverksamhet efter att den tidigare fritidsgården stängde. Under åren 2005-2010 drevs viss verksamhet av Uddevallahem i samverkan med Hyresgästföreningen och två studieförbund. Vidare är föreningslivet fattigt. Enligt förstudlen florerar mycket narkotika i området och både polis och socialtjänst rapporterar om många utryckningar till området. Polisen rapporterar om att när det gäller grova våldsbrott är Tureborg överrepresenterat i statistiken. Många unga upplever otrygghet i området kvällstid. Tureborg är alltså som nämnts tillsammans med Dalaberg och Hovhult ett s k utanförskapsområde. Kännetecken för ett sådant är bland annat höga ohälsotal, låg andel förvärvsarbetande, samt lågt valdeltagande. Tureborg var 2010 den stadsdel som hade lägst valdeltagande i kommunen. Arbetslösheten bland ungdomar är högre än i någon annan stadsdel. Förstudien lyfter fram att "det är genom mötet mellan människor som integrationen sker. Mötesplatsen skall vara en plats där man kan få utöva olika kurser/studiecirklar, där man kan få hjälp med olika saker typ 11
medborgarkontor", samt få hjälp med kontakter till arbetslivet och studier. Viktigt är att hjärtat i lokalen är ett
cafe som är den naturliga mötespunkten· "6 När det gäller den personella bemanningen föreslår förstudlen inrättande av en tjänst som "områdesutvecklare", som kan "tillsammans med en förslagsvis fritidspedagog, utgöra den fasta personalen på plats". Även Chalmers tog fram en områdesanalys om Tureborg, inom ramen förEU-projektet Mötesplats Medborgare.' På Tureborg finns enligt denna områdesanalys ingen aktiv medborgargruppering. l områdesanalysen ges vitt skilda beskrivningar av samma område och hur det är att leva där.
6
Förstudie Tureborg. Annette Nyman.
7
Tureborg-en områdesanalys. Emma Persson, Chalmers arkitektur, på uppdrag av Uddevalla kommun. 2011.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISK TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
9
stadsdelen började byggas i slutet av 50-talet. Området är planerat som en grannskapsenhet med ett litet torg där det tidigare fanns ett flertal butiker, men idag enbart finns en pizzeria och en kiosk. stadsdelen ligger bara tio minuters gångväg från centrum. l områdesanalysens slutavsnitt föreslås att i samband med att en mötesplats öppnar försöka dra igång en
"grupp med en bred förankring i området som i framtiden kan fungera som en remissinstans mellan kommun och medborgare, en sammanförande kraft som kan samla ihop goda ideer och hitta vägar till genomförande."
DALABERG OCH TUREBORG -,.OLIKA OMRÅDEN, OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR, OLIKA. MÖTESPLATSER
Utredningen har som syfte att göra en belysning av behov, organisatorisk tillhörighet, personalförsörjning och finansieringsmodell för de båda mötesplatserna Dalaberg och Tureborg. Det är dock viktigt att poängtera att det är två olika områden, med olika förutsättningar och därför som en naturlig följd, har två olika mötesplatser vuxit fram. Utmärkande för Tureborg som område, i jämförelse med Dalaberg är t ex: Byggdes under 50-talet, med blandad bebyggelse. Området ligger relativt centralt i Uddevalla jämfört med Dalaberg. Dalaberg är en del av det s k miljonprogrammet och byggdes under senare delen av 60talet och första halvan av 70-talet. Mycket begränsat föreningsliv Inte alls lika lång eller omfattande erfarenhet av samverkan med underifrån-initiativ, som funnits på Dalaberg, med politiskt och förvaltningsledningstryck i toppen. Mycket begränsad kommunal närvaro och i det närmaste obefintligt utbud av service, i jämförelse med Dalaberg som både har kommersiellt och offentligt serviceutbud, som t ex bibliotek, fritidsgård samt vårdcentral och dessutom samfundslokaler (kyrka och moske)
DALABERG .'- VERKSAM HET, HÖsTER OCH HESI,JLTAT
För att belysa vilka behov mötesplatserna idag möter och framöver behöver möta genomförde jag som utredare ett studiebesök vid vardera mötesplatsen. Vid besöket träffade jag personal och intervjuade områdesutvecklare eller motsvarande, samt träffade en grupp besökare och hade ett fokussamtal med dem kring mötesplatsen idag och framöver. Därutöver har jag genomfört en workshop vid vardera mötesplats, med personal och samverkande organisationer. l dagsläget är områdesutvecklaren tjänstledig. Det finns f n fyra anställda, i olika former och varaktighet, dessutom personer i arbetsträning, ungdomsanställning eller ytterligare någon annan variant.
Lisbeth Svernling är anställd vid Mötesplats Dalaberg som informationsansvarig och den från personalen som jag intervjuar. Vi samtalar om syftet med mötesplatsen. Lisbeth berättar att det ju i början var ett EU -projekt.
"Men sedan Mötesplatsen upphörde vara ett EV-projekt så har vi haft som syfte att hjälpa besökarna med det MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM fRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
10
som de behöver utifrån deras egna behov, antingen direkt eller genom att vi guidar dem till rätt person/organisation/myndighet." Det finns inga formulerade mål eller delmät det har man fått skapa själva. Men man har en ständigt fortgående dialog med t ex skolan. "Det är både en fördel och en nackdel att få forma allting själv," menar Lisbeth. ''Man
tröttnar inte på sitt jobb utan utvecklas själv, hela tiden. Möjligen skulle verksamheten må bra av lite mer utskrivna mål, inför framtiden." Verksamhetsmässigt har Mötesplats Dalaberg öppet måndag- fredag i den öppna verksamheten. På försök har man öppet två vardagskvällar i veckan. Dessutom har man lördagskvällar en aktivitet enbart för tjejer i idrottshallen. Annars har man en åldersavgränsning så att yngre ungdomar hänvisas till den närliggande fritidsgården, mötesplatsen är för äldre ungdomar och vuxna.
STATISTIK (NÅGRA UTVALDA MÅNADER 2014-2015), ANTAL BESÖKARE l DEN ÖPPNA VERKSAMHETEN Januari 2014
1286 pers
Mars 2014
1432
Sept2014
795
Nov 2014
1517
Jan 2015
922
Framför allt är fredagar frekventa dagar, enligt Usbeth mycket beroende på fredagsbönen i masken. Det finns ingen könsuppdelning i statistiken för öppna verksamheten, men gissningsvis är ca 70% män, enligt Usbeth. Det finns också en redovisning av hur många enskilda ärenden tre av de anställda haft under de angivna månaderna. Totalt sett handlar det om ca 90-230 ärenden per månad, något fler män än kvinnor.
RÖSTER OM VERKSAMHETEN
Vid mitt samtal med besökare deltar åtta personer, majoriteten är män och de flesta är nyanlända. Man kommer till mötesplatsen för att träffa varandra, byta åsikter, dricka kaffe. Men också för att få information och hjälp i myndighetskontakter. Och för att få hjälp med läxläsning, få tillfälle att öva och prata svenska.
Mötesplatsen fyller en jätteviktig funktion, menar samtliga. "Mötesplatsen har blivit ett öppet ljusför dem som
bor här" menar någon. När vi pratar om framtiden och vilka behov mötesplatsen behöver möta får samtalet karaktär av en önskelista. Man vill se en utökad verksamhet på lördagar. Man skulle också gärna se att fler myndigheter kommer hit och
informerar. Det skulle behöva vara mer kontakt mellan Arbetsförmedlingen och mötesplatsen, för att hjälpa fler i jobb. Simundervisning för kvinnor framförs som ett önskemål. Tillgång till somalisktalande skulle vara bra. Föreningar behöver komma samman och samarbeta mer, så att mötesplatsen verkligen kan bli en plats för kulturmöten.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISK TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
11
WORI
Vid workshopen deltog 16 personer utöver mig som workshopledare. Förutom anställda på Mötesplatsen var det bland annat personal från Öppna förskolan, Svenska kyrkan, studieförbundet Vuxenskolan, Rädda Barnen
och personal från närliggande skola och fritidsgård. l en snabb områdesanalys lyftes både positiva och negativa sidor med området fram: mångfald, rikt på språk,
kulturer, naturnära, gemenskap och stolthet och stor förståelse. Men också hög arbetslöshet, trångboddhet, segregation och låg socioekonomisk status. Områdets största utmaning formulerades: Dalaberg är ett område som präglas av segregation och
utanförskap. En mängd orsaker till denna problematik lyftes fram. Det resulterade i ett antal olika områden, som deltagarna såg att mötesplatsen skulle kunna ta sig an och arbeta med. Dessa områden var Ekonomi/Arbetslöshet, Attityder, Kultur och gemenskap samt Språk.
För vardera områden formulerades ett eller flera delmåL Exempel på de! mål: Vi ska ha ett resurscentrum med fokus på arbete och utbildning genom bättre validering, fler praktikplatser och samordning med yrkesvux och näringsliv, innan år 2017 Gratis kulturskola för barn och vuxna Utökad språkundervisning tillsammans med studieförbund i tidigt skede Vi gjorde också en "drömövning" och förflyttade oss fem år framåt i tiden. Flera olika starka framtidsbilder kom upp, bland annat om en levande stadsdel med en ännu mer levande mötesplats, större både till ytan och med många olika verksamheter, en mötesplats som politiker månar om och som präglas av liv, rörelse och samverkan mellan flera olika aktörer.
TUREBORG- VERKSAMHET, RÖS.TER OCH RES.ULTAT
Anya Wrigman är områdesutveckla re på Mötesplats Tureborg. Vi samtalar också här först om syftet med mötesplatsen." Detfanns en stark politisk vilja utifrån att Tureborg var ett utanförskapsområde med bland annat mycket lågt valdeltagande. Dessutom var trygghetsfaktorn viktig. Förstudien visade att många kände otrygghet i sitt område. Sen fanns det ju ett tydligt integrationssyfte. Många inom politiken trodde nog att de som först och främst skulle komma hit var de med invandrarbakgrund. Men särskilt i början var våra besökare Karlsson, Svensson, Olsson, mest svenskor, många som kände sig ensamma och var hemma dagtid." Precis som på Dalaberg finns inga mer konkreta mål eller delmål satta för verksamheten. "Jag får sätta vilka mål jag vill. Politiken kräver inte det. Det är något av mitt dilemma. Det är ett brett uppdrag -skapa en mötesplats på Tureborg. Ibland har jag saknat tydligare ramar. Samtidigt har det inneburit att verksamheten har kunnat utvecklas efter de behov vi ser." Mötesplatsen har främst öppet dagtid, fram till kl18. På försök- och utifrån önskemål- har man haft öppet
vissa kvällar till kl19, men då har det kommit relativt få besökare. Förutom den öppna verksamheten, där man bara kan komma in och ta en kaffe och prata lite, har man i olika perioder haft olika typer av fast verksamhetspråkcaf€, läxhjälp, mamma-barn-grupp, meditation, föreläsningar i samverkan med studieförbund och trubadurkvälla r. Nu finns planer på att dra igång en sygrupp. Och att ordna klädloppis ett par gånger under
våren. Den mest välbesökta verksamheten, som dock inte bedrivs i mötesplatsens lokaler är zumban, som drar fler och fler besökare, nu senast under januari har det varit i snitt 86 besökare/tillfälle. Söndagar har man verksamhet för mellanstadiebarn. 20-30 barn deltar i genomsnitt. MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM fRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISK TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
12 Personalmässigt finns fyra anställda i lite olika former och varaktighet.
STATISTIK (NÅGRA UTVALDA MÅNADER 2014-2015), ANTAL BESÖKARE l DEN ÖPPNA VERKSAM HETEN Kvinnor
Män
Totalt
Antal öppetdagar
Snitt/dag
Januari
122
132
2S4
21
13
Mars
211
228
439
21
20
September
157
203
360
22
16
November
188
182
370
20
19
Januari 2015
149
165
309
18
17
Flest besökare är det måndag-torsdag. Fredagar har det i genomsnitt bara varit 6 stycken. Utöver denna statistik som alltså avser besökare i den öppna verksamheten tillkommer zumban och barnverksamheten, som
nämndes i stycket ovan.
RÖSTER OM VERKSAMHElEN Också i mitt samtal med besökare på Tureborg är det flera nyanlända. De flesta i gruppen har utländsk bakgrund. Majoriteten av de knappt tio deltagarna är män, två av dem är kvinnor. Den rent språkliga delen betyder mycket betonar flera. Både att få komma hit och träffas för att prata svenska, få mer information om att leva i Sverige, att få praktisk hjälp i olika ärenden. Men också att möjligheten finns att tala sitt eget språk, genom ett par av de anställda, uppskattas mycket. En av deltagarna som har varit med i en tjejgrupp talar varmt om den aktiviteten. Över huvud taget betyder det mycket att mötesplatsen finns i området, understryks av flera deltagare. När vi talar om framtiden och de behov man vill att mötesplatsen ska möta, kommer tanken på ett mer permanent allaktivitetshus upp. l ett sådant skulle inte minst barn och ungdomar också få en samlingsplats. Precis som på Dalaberg blir det en önskelista när vi kommer in på framtiden: det skulle vara bra om här fanns
ett gym. Och möjlighet att spela biljard. Utflykter. Kulturaktiviteter, som också skulle kunna få in fler svenskar. Inköp av arabiska musikinstrument. sagostunder och möten med barnboksförfattare är andra önskemål som framförs.
WORKSHOP OM TUREBORG Vid workshopen om Tureborg deltog åtta personer utöver mig som workshopleda re. Förutom de anställda var det ett par personer från kommunala förvaltningar samt två personer från olika studieförbund.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
13
Också i den snabba områdesanalysen vi gjorde för Tureborg framkom både positiva och negativa saker: mångfald och många boende med olika bakgrund, lugnt, vackert och trevligt område, men också avsaknaden av service var sådant som kom upp. Den största utmaningen för Tureborg diskuterades. Tureborg är ett bortglömt område med höga ohälsatal och hög arbetslöshet blev sammanfattningen i det problemträd, där en mängd olika orsaker sedan grävdes fram. En hel del handlade om infrastrukturen, både fysiskt- att det inte utöver mötesplatsen finns några naturliga samlingsplatser på Tureborg-och när det gäller tillgänglighet- att området ligger lite otillgängligt och att det är dåligt skyltat. Brister i service framkom också i beskrivningen, liksom attitydfrågor-att det har funnits så mycket rykten om området som har lett till förutfattade meningar. Utveckling/initiativ handlade om att det inte funnits så mycket utveckling av området och att det fortfarande finns alldeles för lite att göra för barn och unga. Men det fanns också ett antal andra områden på individnivå, som k!ustrades i underrubrikerna Språk, Missbruksproblem, Utbildning/kunskap. Under en del av workshopen arbetade vi så med mål på två års sikt när det gäller områden på individnivå och utveckling/initiativ. Vad som formulerades var bland annat Fler språkcirklar och läxhjälp, Flerspråkig personal, Ett rent Tureborg med utåtriktade aktiviteter som loppis, allsång, konserter, Tureborgsdagen. Föreläsningar var också för framtiden ett viktigt mål. Ett annat mål var att etablera någon form av områdesråd där boendes röst kommer till uttryck. Drömövningen i workshopen resulterade också i en mycket positiv bild av både området och mötesplatsen attraktivt och tryggt, en mötesplats som är betydligt större till ytan, en mötesplats dit många kommer och där det är öppet även kvällstid, att mötesplatsen har blivit ett" studiebesöksstä lie" dit många utifrån kommer på besök. Så flera gick ifrån workshopen med en positiv och kreativ känsla.
För att inhämta kunskaper kring utredningsuppdraget har jag haft intervjusamtal med presidier för Kommunstyrelsen, Socialnämnden, Barn- och Utbildningsnämnden, Kultur- och Fritidsnämnden, förvaltningschefen Kultur- och Fritidsförvaltningen samt Uddeva!lahem. Samtalen har följt en mall där vi börjat med att gå igenom Bakgrund inklusive syfte och mål med mötesplatserna, därefter nuläget och samtalat kring vad som uppnåtts och vilken roll mötesplatserna spelat/spelar i den integrationspolitiska strategin, samt i den senare delen av samtalet uppehållit oss kring framtiden- vilka behov bör mötesplatserna möta framöver, vilken organisatorisk tillhörighet är mest adekvat och vad tänker man kring framtida finansiering av mötesplatserna. Dessutom har jag haft kontinuerliga avstämningar med mina kontaktpersoner för uppdraget,
Anna-Helena Wichel, förvaltningssekreterare Kultur- och Fritidsförvaltningen, samt Annette Nyman, verksamhetsledare integration, Kommunledningskontoret Stora frågor alltså och många angelägna samtal. Det jag samlat ihop i det här avsnittet gör inte anspråk på att vara en komplett helhetsbeskrivning av vad som framkommit i samtalen, men jag lyfter in en del citat och tankar, som antingen har upprepats av många eller som känns viktiga att ha med i reflektionen inför framtida utformning av mötesplatser. Och även om många frågor och mycket i samtalen har speglat hur allting växte fram och hur nuläget är, använder vi det här som ett underlag för blickarna framåt- hur bör mötesplatserna utvecklas framöver?
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, 011GANISATORISI( TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
14
SYFTE .OCH MÅL
l beskrivningen här i rapporten av hur mötesplatserna växte fram har jag velat visa på att syftet var gott, brett,
men ganska diffust. Jag har också påtalat att det saknas mer konkreta mål eller del mål, vilket också har gjort det svårt att följa upp och värdera mötesplatsernas effekt. Det här är frågor som har återkommit i alla samtal jag haft. Men även om de flesta är överens om att mötesplatsernas syfte och mål inte är särskilt precisa, så är det också viktigt att betona att det inte innebär att det finns något missnöje med vad de rent konkret har gjort:
"Även om syftet har varit otydligt har mötesplatserna fungerat på flera olika sätt: till övriga kommunen som ett öra om strömningar och vad som händer i grupperingar i samhället. l områdena Dalaberg och Tureborg har det varit ett stort behov av att ha ett stöd för att komma in och etablera sig i samhället, och på det sättet har mötesplatserna fyllt en praktisk funktion. Mötesplatserna har inte uppfattats som en myndighet, när de erbjudit råd och hjälp. På det sättet har de inneburit en trygghet för de som försöker etablera sig." Ingemar Samuelsson, ordf Kommunstyrelsen.
l flera intervjusamtal har vi varit inne på otydlighet i syfte och det efterlyses också tydligare riktlinjer när vi kommer in på vilka framtida behov som mötesplatserna ska möta. Och här finns många tankar: är syftet främst att skapa en social mötesplats mellan olika kulturer som en bred integrationspolitisk ansats, eller att förse nyanlända med information och kunskap som att vara ett slags lokalt medborgarkontor eller att vara en knytpunkt för arbetsmarknadsinriktade åtgärder eller att fånga upp social problematik .... ?
"Vi behöver sätta in mötesplatsen i ett sammanhang. Vi har en tilltro till mötesplatserna som ett verktyg i integrationen. Men inte uttalat riktigt vad det är vi vill att de ska ge. Och vad är det då vi ska mäta? Framöver behöver vi nog göra ett omtag för båda mötesplatserna, få till ett innehåll som i större utsträckning går att mäta." Carin Ramneskär, 2.e vice ordf, Kommunstyrelsen "Varje nämnd borde diskutera mer om vad integration innebär utifrån respektive nämnds uppdrag. Och utifrån det vad mötesplatserna ska ha för uppdrag. Då kan vi också bli tydligare i mål och vad som ska mätas." Evy Gahnström, l.e vice ordf, Kommunstyrelsen När det kommer till konkreta mål kommer utanförskapsindex in i bilden- kan vi med hjälp av utanförskapsindexets olika parametrar uppmärksamma t ex hälsa, sysselsättning, deltagande i samhällslivet,
när vi sätter tydligare mål för mötesplatserna?
"Vi vill förbättra utanförskapsindex, men det är inte säkert att vi ska använda samma metodik i båda områdena. Vi behöver bli bättre på de konkreta mätbara målen. Vilka faktorer finns för att bryta utanförskapet? Vad gör mötesplatserna för insatser här? Får vi de effekter vi vill ha eller ska vi göra något annat?" Stefan Skoglund, ordf Socialnämnden Vilken funktion fyller då mötesplatserna eller borde fylla, ur ett integrationspolitiskt perspektiv?
"Lösningen på integration handlar om att vara jämbördig. Vad är ett anständigt liv? Det handlar om boende, om att känna att man bidrar i samhället- genom att studera eller gå till jobb. En mötesplats är en ingång för att skapa möjligheter att etablera sig i samhället. Hur kan man skapa jobb? Mötesplatserna skulle kunna göra en insats här genom att skapa nätverk, kontokt med Arbetsförmedlingen, med andra externa porter." Thomas Aebeloe, vd Uddevallahem.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORG · UTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALfÖRSÖRJNING OCH fiNANSIERING
GUNNAR SVENSSON
15 MEDBO.R(;ARKONTOR7 Mötesplatserna fyller funktionen att de kan förstärka invånarnas förtro en de för samhället. De kan fånga upp mycket, inte minst ur socialtjänstens perspektiv, menar man i samtalet med Socialnämndens presidium. Det
sker också- särskilt på Dalaberg har man fångat upp, sådant som annars kan bli stort och problematiskt. Socialsekreterare har kommit till välbesökta möten, för att informera om hur socialtjänsten fungerar, villkor för
försörjningsstöd etc. Mötesplatserna kan vara en sluss för att ta hand om och slussa vidare på rätt sätt, ett slags anpassat medborgarkontor. l samtalet med Barn- och utbildningsnämnden framförs att utredningsuppdraget borde varit lite bredare, så att utredningen också hade tittat på Medborgarkontoret, eftersom flera av de insatser som bedrivs på mötesplatserna i praktiken är som en slags medborgarkontor på plats i stadsdelarna. Frågan är då hur långt det här ska drivas? Bör det finnas juridisk kompetens på mötesplatserna utifrån att många av de samtal som förs där hade underlättats då? Här finns inte någon politisk enighet. Men samtalen berör den här gränssnittsproblematiken och pekar därmed på ett angeläget område att fortsatt belysa och klargöra.
"Samhällsorienteringsuppdraget- hur Sverige fungerar, det är ju det som medborgarkontoret ska svara på," menar Cecilia Sandberg, ordf Barn- och utbildningsnämnden. "Ska vi ha ett sub-medborgarkontor för våra nyanlända, då bygger man in något som inte är integration." "Mötesplatserna ligger ju i områden där de flesta av nyanlända bor. De behöver ha kompetens i samhällsorientering för att kunna vägleda nya in i samhället. Men det betyder inte att de ska bli medborgarkontor. Och de ska inte bli ett rådgivningskontor med juridisk sakkompetens. Mötesplatserna ska kunna hänvisa till andra aktörer, vara en länk inte minst till socialförvaltningen, men inte ta på sig rollen som kurator i en mängd individärenden." Katarina Hansson förvaltningschef, Kultur- och Fritidsförvaltningen. Annette Nyman, verksamhetsledare Integration, påminner om ett uppdrag på Kommunledningskontoret om rutiner för mottagande
av nyanlända, som genomfördes våren 2014. l det dokument som uppdraget mynnade
i, föreslås att man i information kan peka på att Mötesplats Tureborg hjälper till med läxläsning för vuxna och Mötesplats Dalaberg hjälper till med migrationsfrågor. Men Annette Nyman påpekar att det inte är ett beslutsdokument utan ett förslag utifrån vad mötesplatserna rapporterar att de faktiskt jobbar med idag. Faktum är att migrationsfrågor upptar en betydande del i framförallt Mötesplats Dalabergs uppgifter. Så frågan kvarstår: på vilket sätt ska kommunen bedriva socialt stöd till nyanlända, och vilken funktion ska mötesplatserna ha i detta?
SKILOA FÖRUTSÄTTNINGAR, SKILDA MÖTESPLA.TSER Samtalen lyfter också fram skillnaderna mellan områdena som sådana och mötesplatserna och deras förutsättningar. Både den långa tid som verksamheten har funnits på Dala berg, den ännu längre tid som samverkan och föreningsliv har varit igång, den utbyggda samhälleliga servicen, mötesplatsen mitt i centrumdet är flera skillnader som gör att Tureborg har fått kämpa på ett annat vis för att hitta sin förankring. Och är trots det inte alls en lika naturlig samlingspunkt för många som mötesplatsen på Dalaberg är. Vilket märks inte minst i antalet besökare. Finns det starka invandrarföreningar, så blir de en viktig kommunikationskanal ut. Därför är det kanske en högsta angelägenhet att i Tureborg stötta bildandet
av föreningar. Här skulle mötesplatsen kanske kunna ta
hjälp av föreningsutvecklare som finns i kommunen, framförs i samtalet med Socialnämnden.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORG · UTREDNING OM CHAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONAI.FÖRSÖR.INING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
16 Har vi missbedömt behoven på Tureborg? frågar man sig i Barn- och Utbildningsnämndens presidium. Anvisningen har varit att det inte får bli en ny fritidsgård, utan en verksamhet för alla invånare, men det är framförallt barn och unga som vill komma in där. Det finns kanske ett större behov i den gruppen? Placeringen i området kanske gör att det inte kommer så många vuxna.
l de allra flesta samtal är utgångspunkten att båda mötesplatserna behövs och ska vara kvar, men behöver utvecklas och bli tydligare i sina mål och sitt fokus. Men Magnus Jacobsson, 2. vice ordf i Barn- och Utbildningsnämnden menar att om en mötesplats i centrum förstärks kan möjligen mötesplatsen Tureborg avvecklas, om den inte kan hitta en annan och tydligare roll än vad den har idag. En fråga som uppmärksammas i samband med att vi konstaterar att det är mer föreningstätt på Dalaberg än på Tureborg är att en stor del av de aktiva invandrarföreningarna är religiösa av olika slag, och där har männen tillträde i större utsträckning. Det är därför en viktig genusfråga att tillse att det blir en jämnare könsfördelning också i tillgången till mötesplatsen.
FRAMTIDA BEHOV Vilka behov är det då som mötesplatserna främst ska möta framöver? Det kommer fram många tankar och förslag i samtalen med presidierna, här är några: För att få in människor i samhället fyller mötesplatserna en jätteviktig funktion Olika former av arbetsmarknadsinsatser är en viktig del i integrationen, därför bör mötesplatserna också få ng a detta Om det finns en mötesplats dit man som invånare kan vända sig så stärker det förtroendet för samhället, du får inte inställningen att samhället har svikit vilket kan resultera i bilbränder och andra problem Det långsiktiga syftet är att stärka tryggheten i området Mötesplatserna kan fånga upp mycket, sett ur socialtjänstens perspektiv, mötesplatserna kan bli en länk mellan en hel grupp i befolkningen och myndigheten. Mötesplatserna blir därmed något av ett anpassat medborgarkontor Det fortsatta arbetet med att stimulera föreningslivet främst på Tureborg bör ske tillsammans med föreningsutvecklare i kommunen Mötesplatserna ska vara en sluss, för att ta emot och slussa vidare nyanlända Tureborg saknar fritidsgård. Mötesplatsen kan tillfredsställa det behovet bland barn och unga Tureborg behöver få tydligare mål om vad verksamheten ska leda tilL Det behövs en mötesplats, för den kommunala närvaron är fattig i området, men fortfarande famlar man kring uppdraget. Det behöver framöver bli större tydlighet i uppdraget till mötesplatserna i förhållande till medborgarkontor/medborgarcentra. Det finns kompetens inom kommunen på området drogproblematik, den kompetensen skulle på ett tydligare sätt kunna knytas till mötesplatserna Projekt som vänder sig specifikt till kvinnor är viktiga, de är angelägna Mycket tydligare samordning behövs. Dalaberg har varit lite allt i allo, men väldigt individstyrt. Framöver behöver verksamheten bli mer målstyrd. Finns en målstyrning blir det lättare för alla aktörer att spela på samma arena. Det finns en ambition om att boende ska fylla mötesplatserna med innehåll, men det är inte så enkelt. Det behövs en tydlig styrning och ambition från kommunens sida om vilket resultat vi vill få. När vi skapar målbilden för respektive mötesplats måste den utgå från behoven i respektive område MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORG • UTREDNING OM FRAMTIDA BEI·IOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
17
FRAMTIDA .ORGANISERJi'J!3. l Kommunstyrelsens presidium råder lite delade meningar om och i vilken utsträckning mötesplatserna ska ägna sig åt arbetsmarknadsinriktade aktiviteter. Liksom om var mötesplatserna bäst hör hemma organisatoriskt. Men ett synsätt är man helt överens om: mötesplatserna är tvärsektoriella verktyg, som involverar flera verksamheter och nämnder. l Socialnämnden är man inne på om inte mötesplatserna borde ligga under Kommunstyrelsen, informationsavdelningen, där också medborgarkontoret återfinns. Mycket handlar om information och kommunikation, då borde det ligga kommuncentralt. Det blir för mycket stuprör i förvaltningar, och man får inte samma kontakt med övriga förvaltningar. Hur som helst borde det finnas en central styrgrupp för mötesplatserna. Frågan är om inte Hälsopolitiska rådet skulle kunna vara en sådan, menar man i Socialnämnden. Alternativt Demokratiutskottet, för att sätta högre fokus på integration. Också i Barn- och utbildningsnämnden menar man att mötesplatserna borde ligga under KS, eftersom det skulle underlätta ett holistiskt perspektiv och för att de rymmer strategiskt viktiga samhällsfrågor. En organisering under KS skulle också underlätta i förhållande till medborgarkontor. Uddevallahem är också inne på en central organisering- om mötesplatserna ligger på Kommunledningskontoret är det en viktig signal att deras uppdrag inte är fritidsgårdsverksam het. På KLK återfinns också Arbetsmarknadsavdelningen, vilket skulle vara en naturlig koppling till mötesplatserna, menar man. Även Kultur- och Fritidsnämnden, som idag har organisatoriskt ansvar för mötesplatserna, är öppna för att det skulle kunna vara en central placering som är mer naturlig, bland annat då med koppling till medborgarkontoret, men också ur ett integrationspolitiskt perspektiv, som ju är centralt för alla nämnders uppdrag. Oavsett placering är det viktigt att mötesplatserna har en naturlig plats i ett större sammanhang menar många i samtalet om framtida organisatorisk tillhörighet.
FRAMTIDA FINANSIERING Den ekonomiska fördelningen bygger på en överenskommelse om vad som är en rimlig fördelning, menar Kommunstyrelsens presidium. Och grunden i den överenskommelsen bör finnas även framöver. Även om mötesplatserna läggs centralt, bör fördelningsmodellen där alla nämnder bidrar finnas kvar, menar t ex Socialnämndens presidium. Alla berörda parter borde vara med i den framtida diskussionen om hur verksamheten, målen och indikatorerna ska utformas. På så vis blir diskussionen bredare. Också andra relevanta aktörer, som t ex Polisen, VG-regionen och Arbetsförmedlingen, bör vara med i en sådan diskussion, även om de inte är med i den ekonomiska finansieringen. l Kultur- och Fritidsnämnden menar man att den ursprungliga tanken om att andra förvaltningar ska bidra personellt, inte har fungerat i praktiken. Man har också fått agera indrivare för den ekonomiska fördelningen från olika nämnder. Därför vill man se ett centralt kommunbidrag till den organisatoriska hemvisten för mötesplatserna framöver. l Uddevallahem betonas vikten av målstyrning och möjligheter att se payoff-effekter. Kan man göra sådana avstämningar så blir det rimligt att gå in och bidra. Det handlar om att öka attraktionsvärdet genom att förstärka den sociala dimensionen.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIEHING
GUNNAR SVENSSON
18
MÖTESPLATSERNA SOM VERKTYG.TINTEGRA.TION OCH FÖR ÄTTBRYTA UTANFÖRSKAP Mötesplatserna är sprungna ur handlingsprogrammet Program för integration och motverkande av utanförskap
2007-2011. Ett av uppdragen handlade om att "få till stånd väl fungerande mötesplatser där invandrare och svenskar träffas". Riktigt
så hade det kanske inte formulerats idag. Det är en lite snäv kategorisering som indelar människor i två
avgränsade grupper. Gränserna för vem som är "svensk" och vem som är "invandrare" bör kanske främst definieras
av den enskilde. Integration handlar om mycket mer än bara möten mellan etniska svenskar och dem
som är födda eller har sitt ursprung någon annanstans. Och här bör kanske en fortsatt reflektion ske i kommunen: vad innebär integration och hur kan mötesplatserna idag aktivt bidra i en framåtriktad integrationspolitisk ansats? Det finns en bred politisk förankring för mötesplatserna, vilket är det centrala, och något som återkommit genom hela utredningen, både i bakgrundsdokument och intervjusamtal. Integration handlar också om att minska utanförskap, en angelägenhet som Uddevalla betonar. Och det är alla förvaltningars angelägenhet, en bra utgångspunkt för det gemensamma arbetet kring mötesplatserna.
FÖ.RSTUDIE GJORDES.MEN OKLART SYFTE .ÖM MÖTESPLATSEN TUREBORG Flera samtal berör skillnader mellan Dalaberg och Tureborg och de båda mötesplatsernas villkor. Många tycks okunniga om att det faktiskt gjordes en förstudie inför starten av Tureborg. Tureborg var ett område med problem kring segregation, droger, våld, samtidigt som det var ett område där mycket av både kommersiell och offentlig service monterats ner. Inte minst att fritidsgården försvann blev en symbol för många, både inom området men också inom politiken, för att Tureborg var ett försummat område. Därför menar en del av de jag intervjuat att Mötesplats Tureborg tillkom med Dalaberg som förebild, utan så mycket av ingående analys av vad som faktiskt behövdes. Men Mötesplats Tureborg tillkom inte bara hux flux. Förstudien, som har underrubriken "Underlag för satsningar i form av en ny gemensam mötesplats för integration ochför en rikare fritid", är grundlig i sin beskrivning av området och upplevelsen hos de boende. Otrygghet uttrycks av många. Förstudien påminner om nyckeln till en bra integration- språk, sysselsättning, mötesplatser. Och här gjordes naturligt en koppling till den redan startade mötesplatsen på Dalaberg. Förarbetet kring mötesplatser ledde till att ritningar på ett allaktivitetshus i Tureborg togs fram. Något som sedan inte följts upp och utvecklats i planeringsdialog och loka Iförsörj ningsplan. Sedan menade ju styrgruppen som tillkom inför etableringen av Mötesplats Tureborg att verksamhet behövde komma igång där snabbare utifrån den alarmerande situationen. Svagheten- och kanske det som gör att många inte tänker på att det faktiskt gjordes en förstudie- var
hur en mötesplats skulle vara svaret på den
alarmerande situationen. Alltså en oklarhet i syfte och konkreta mål. Ett annat dilemma, enligt Annette Nyman, integrationsstrateg, och den som fick uppdraget att ta fram förstudien, var att inför förarbetet gavs ett tydligt budskap att göra på samma sätt som när Mötesplats Dalaberg växte fram- att ta vara på initiativet underifrån. Men på Tureborg fanns inte något Navet, utan man fick börja med att skapa en samverkansgrupp. Mötesplats Tureborg har fått arbeta mycket med att lägga en grund, som på Dalaberg fanns långt innan mötesplatsen startade.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FHAMTIDA BEHOV, OHGANISATORISI< TILLHÖHIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
19 Men en svaghet för båda mötesplatserna, är att sedan de startat tycks samverkansgrupperna ha fått en ganska blygsam roll och mötesplatserna själva en merframträda ode. Mötesplatserna och de ambitiösa områdesutvecklarna blir fixarna, de som löser allting. Parterna i samverkansgrupperna borde kanske ha ett
större mandat och en tydligare koppling till mötesplatserna än vad som är fallet idag.
TYDLIGA M/l."J:BARA MÅ!.- EN FÖRPUFÖH ALLA Mötesplatserna lever ett liv som fritt svävande satelliter i förhållande både till sin närmaste organisatoriska uppdragsgivare, Kultur- och Fritidsförvaltningen, och till kommunen i sin helhet. Det är naturligtvis inte bra sett utifrån kommunen som huvudman och uppdragsgivare. Både som politiker och förvaltningar behöver vi veta om skattepengarna används på bästa sätt. Därför behöver också tydliga mål kopplas till verksamheterna och följas upp/utvärderas för att vi ska kunna se effekterna. Har vi inte satt några mål blir verksamheterna ofta individstyrda. Det har bedrivits och bedrivs massor av god och bra verksamhet på mötesplatserna, så min kritik riktas inte mot mötesplatserna som sådana. Men det är sårbart om verksamheter görs helt avhängiga individer, utan förankring i tydligt formulerade mål. Redan innan mötesplatserna startade var en tanke och syfte med dem att minska utanförskapet. En anledning för Uddevalla att hålla fast vid ett utanförskapsindex även när det lämnats nationellt, är just möjligheter att mäta, inte bara utanförskapet, men hur det förändras på några viktiga områden- andel förvärvsarbetande i områdena, andel förvärvsarbetande kvinnor, andel med lägst gymnasiebetyg, andel som deltar i kommunvalet. Vilken roll kan mötesplatserna spela i detta? säkerligen en stor och viktig roll. Lägg till de övriga parametrarna också någon om hälsa och formulera utifrån detta mätbara mål för mötesplatserna. På workshopen på Tureborg gjordes en problemformulering som enkelt kan göras om i mätbara mål: Tureborg är ett bortglömt område med höga ohälsota/ och hög arbetslöshet. Här finns tre komponenter som alla kan göras om till delmål: •
Bortglömt område- kan i målformulering göras om till Uppmärksammat område eller Trivsamt område eller hur man nu väljer att formulera det. Hur ska det mätas? Det kan göras både kvantitativt t ex med att jämföra om omflyttningen blir större eller mindre, med enkäter och/eller med intervjuer.
•
Höga ohälsotal- kan som mål uttryckas som Bättre folkhälsa eller ännu hellre en konkret siffra. Här bör folkhälsosamordnare och Försäkringskassan kopplas in på hur mål kan formuleras och mätas. Tureborg bedriver idag en uppskattad verksamhet som direkt kan sägas svara mot mål om förbättrad folkhälsa- zumban, som dessutom lockar många både från Tureborg och övriga staden. Ett praktiskt integrationsexempel med andra ord.
•
Hög arbetslöshet- Fler i egen försörjning. Här behöver diskussionen fördjupas om arbetsmarknadsinriktning ska ske eller inte i mötesplatsernas verksamheter. Det kan handla om att bedriva arbetsmarknadsinriktade projekt, att ha olika former av arbetsmarknadsplacering på respektive mötesplats eller om mer kontinuerligt samarbete med Arbetsförmedlingen och/eller med arbetsgivare. Oavsett vilket så är uppmärksammandet av egen försörjning som en komponent för ökad integration, viktig att ha med på mötesplatserna.
På liknande sätt finns det bra möjligheter att bygga konkreta målformuleringar kring det som Dalaberg lyfte fram i sin problemformulering: Dalaberg är ett område som präglas av segregation och utanförskap. Här finns två nyckelord som konkreta målformuleringar kan byggas kring: segregation respektive utanförskap.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORG • UTREDNING OM FHAMTIDA BEHOV, OHGANISATORISI( TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAH SVENSSON
20 Varför är det viktigt med mätbara mål? Om vi har en gemensam bild av målen drar vi åt samma håll. Är målen klar och tydliga för oss blir också resan dit lättare att gå än om vi inte alls vet vart vi är på väg. Kopplat till arbetet med att formulera tydliga mätbara mål med indikatorer som talar om vad som ska mätas, bör det ske en verksamhetsgenomgång, som klargör mötesplatsernas främsta verksamhetsområden.
VA.D KANVI.GE IN,VA.D KAN VI
FÅUT'-
ALLA F.ÖRVÄLTNINGARS ANKNYTNING TILL
MÖTESPLATSERNA Alla förvaltningar och nämnder har ett intresse i att kommunen utvecklas, att fler blir integrerade, att utanförskapet minskar, att delaktighet och inflytande växer, att fler känner trygghet, trivsel och tillförsikt i sina bostadsområden och i sina liv. Mötesplatserna är ett verktyg i denna ansats. Inför ett omtag av mötesplatsernas uppdrag bör alla berörda nämnder och förvaltningar ställa sig frågorna om sitt uppdrag i detta: Vad kan vi ge in? Och vad kan vi få ut? När vi har ett tydligt svar på dessa båda frågor får vi också motivation och drivkraft till att bidra till mötesplatsernas växt och utveckling. Och med större tydlighet blir det också lättare med återkopplingen. l avsnittet om personalförsörjning nedan ger jag ett konkret förslag på hur återkoppling till olika nämnder kan underlättas.
PERSQNÄLFÖ~SÖ~.JN ING O.~H .. ÖPPETTIDER Båda mötesplatserna har i dagsläget minst fyra anställda. Men i olika former och ofta med en mycket begränsad anställningstrygghet. l den ursprungliga finansieringsfördelningen fanns också en tanke om att alla förvaltningar skulle bidra i personalförsörjningen, något som inte har skett. Inför ett omtag bör tre fasta tjänster inrättas på vardera mötesplats, som en grundbemanning. Det skapar trygghet och kontinuitet för mötesplatsernas fortlevnad och utveckling. Det är mycket svårt att utveckla en verksamhet om inte framförhållning och trygghet finns. Dessa tjänster bör läggas inom ramen för den gemensamma finansieringsmodellen. Därtill bör respektive förvaltning inom sitt ordinarie uppdrag se vilka naturliga kopplingar som kan göras och på vilket sätt. Vilka fördelar skulle det innebära att etablera ett samarbete och regelbundet finnas på plats vissa tider. Detta kan gälla exempelvis fältsekreterare, socialsekreterare, yrkesvägledare, drogsamord nare, medborgarkontorets personal, kanske även andra yrkeskategorier? Förslagsvis bör de tre tjänsterna på mötesplatserna ha tre inriktningar, för att täcka in tre av nämnderna som idag bistår finansiellt och organisatoriskt: Kultur-Fritid: Fritidsledare/fritidspedagog, sa mord ni ngsansvarig Social: Socionom/socialpedagog Barn-Utbildning: Pedagog En sådan fördelning skulle säkra både bredd i kompetensen på mötesplatserna och en förankring för respektive nämnd. Respektive tjänst skulle kunna fungera som kontaktperson i förhållande till den nämnd som ligger närmast hans/hennes tjänst.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTilEDNING OM FRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
21 När det gäller öppettider bör också en behovsanalys ske om när under dagen behoven är störst, och då i beaktande av de målgrupper som man specifikt vänder sig till och fångar upp. Flera i gruppen besökare, som jag talade med, uttryckte ett behov av mer öppet kvällstid, samtidigt som man från mötesplatserna sa att det
inte var särskilt välbesökt när man hade prövat att ha kvällsöppet.
QRGA['JISAT(JRISK Tlll.HÖ.RIG.HEI (JGH FINANSIEHINGSMÖDEH~ iVJÖTESPJATSERNA DEL.! ETT CENTRALTSAMMANHANG
Som jag visat i avsnittet Framtidsblick framförs från flera olika nämnder förslag om att mötesplatserna organisatoriskt bör placeras centralt, under Kommunstyrelsen. Det är också mitt förslag att de läggs under Kommunledningskontoret, antingen under l nformationsavdeln ingen eller un der Arbetsmarknadsavdel n ingen/l ntegration. Det finns många fördelar med en central placering, flera av dessa har lyfts i samtalen: De är i sin karaktär tvärsektoriella, omfattar och berör flera olika nämnders uppdrag. Att de inte längre läggs under Kultur- och Fritidsförvaltningen skulle signalera att deras uppdrag är bredare och berör flera.
Om de ligger under en nämnd är det svårare att få samma engagemang från övriga, det finns för mycket stuprörstänkande fortfarande Medborgarkontoret ligger under Informationsavdelningen. Om mötesplatserna skulle läggas där,
skulle det också underlätta att klargöra gränssnittet mellan Medborgarkontorets och mötesplatsernas uppdrag Om de läggs under Integration kan mötesplatserna som strategiska verktyg i det integrationspolitiska arbetet förstärkas En gemensam styrgrupp för mötesplatserna är angeläget. Om Hälsopolitiska rådet eller Demokratiutskottet eller något annat organ fyller denna funktion bäst är svårt att säga utifrån det uppdrag jag fått. Jag har inte haft möjlighet att göra några intervjuer med respektive organ. Jag vill
peka på betydelsen av en styrgrupp med bred representation och att berörda nämnder känner närhet, kunskap, stolthet och ansvar för kommunens mötesplatser.
Det är viktigt både för mötesplatserna och för kommunen att de finns i ett organisatoriskt sammanhang, där kommunikation och hemvist blir tydligt
Att verksamheten blir målstyrd med klara kommunikationsvägar är väsentligt för alla inblandade och underlättas med en central placering Arbetsmarknadsavdelningen ligger under Kommunlednings kontoret, vilket också skulle kunna underlätta arbetsmarknadsinriktning i verksamheten på mötesplatserna När det gäller finansieringsmodell föreslår jag att fortsätta med en fördelningsmodellliknande den som finns idag, där alla nämnder samt Uddevallahem bidrar. Fördelningen bör baseras på en budget med tre tjänster på vardera mötesplats, lokalhyra och visst anslag för verksamhet. En sådan modell säkrar ett gemensamt synsätt och ansvar. Den procentuella fördelningen bör vara ungefär densamma som idag.
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING DM fRAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖHIGHET, PERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
22
NÅGRA FRÅGORArtrANKA PÅ INFö.R En orvnÅil l det fortsatta arbetet bör alla nämnder och förvaltningar och Uddevallahem vara delaktiga i en behovs- och mälanalys för mötesplatserna, kopplat till den egna nämndens uppdrag. Detta kan ske exempelvis genom workshops för respektive nämnd, därefter en eller flera gemensamma för att förstärka en gemensam och tydligare målbild
l målarbetet: Ringa in målgrupper och tematiska mål, t ex Attityder, Trygghet, Hälsa, Försörjning Klargör gränssnittet mötesplatser- medborgarkontor. Mötesplatser tenderar att bli medborgarkontor
för nyanlända, är det så vi vill att det ska vara? l kommande organisationsbeskrivning bör rutiner för dokumentation, återkoppling/kommunikation, samordning klargöras Lyft in allaktivitetshus Tureborg i lokalförsörjningsplanen och planeringsdialogen Förstärk samverkansgruppers koppling till mötesplatserna. l den ursprungliga planen för mötesplatser hade frivilligsektorn- kyrka, studieförbund, id€burna organisationer- en mer framträdande roll. Genom att ge samverkansgrupper en tydligare roll kan ansvar och engagemang tas tillvara och mötesplatserna få en bredare förankring
TILL SIST Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg är två viktiga verksamheter, som kommunen har anledning att vara glada och stolta över. Även om utredningen har pekat på brister i t ex målstyrning vill jag understryka mötesplatsernas betydelse för invånare och för kommunen. Med ett omtag och ännu större tydlighet och ansvar kan de spela en än större roll i framtiden. Det har varit ett spännande och tacksamt arbete att göra denna utredning och jag vill tacka alla som generöst har berättat, diskuterat och besvarat alla frågor som jag hade med mig in i uppdraget. Det har underlättat att på kort tid få en klar och tydlig bild av både styrkor och utmaningar med mötesplatserna.
Uddevalla och Stockholm i mars 2015
Gunnar Svensson
MÖTESPI.ATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM CllAMTIDA BEHOV, ORGANISATORISI< TILLHÖRIGHET, PERSONALEÖRSÖRJNING OCH FINANSIERING
GUNNAR SVENSSON
23
Ingemar Samuelsson, ordf Kommunstyrelsen
Evy Gahnström, l:e v ordf Kommunstyrelsen Carin Ramneskär, 2:e v ordf Kommunstyrelsen Stefan Skoglund, ordf Socialnämnden Lars-Olof laxrot, l:e v ordf Socialnämnden
Elving Andersson 1 2:e v ordf Socialnämnden Cecilia Sandberg, ordf Barn- och Utbildningsnämnden Vivianne Udden, l:e v ordf Barn- och Utbildningsnämnden Magnus Jacobsson, 2:e v ordf Barn- och Utbildningsnämnden Annelie Högberg, ordf Kultur- och Fritidsnämnden Monica Bang Lindberg, v ordf Kultur- och Fritidsnämnden Katarina Hansson, förvaltningschef Kultur- och Fritidsförvaltningen Anna-Helena Wiechel, förvaltningssekreterare, Kultur- och Fritidsförvaltningen Thomas Aebeloe, vd Uddevallahem Paula Serger, ordf Uddevallahem David Sahlsten, v ordf Uddevallahem Annette Nyman, verksamhetsledare Integration, Kommunledningskontoret lisbeth Svernling, informationsansvarig, Mötesplats Dalaberg Anya Wrigman, områdesutveckla re, Mötesplats Tureborg Besökare, personal och samverkande organisationer vid mötesplatserna Dalaberg och Tureborg
MÖTESPLATSERNA DALABERG OCH TUREBORGUTREDNING OM FRAMTIDA BEI·IOV, ORGANISATORISI( TILLHÖRIGHET, I'ERSONALFÖRSÖRJNING OCH FINANSIEHING
GUNNAR SVENSSON
BLANKETT FÖR RISKBEDÖMNING OCH HANDLINGSPLAN BILAGA
l (3)
ARBETSPLATS: Mötesplatserna Dalaberg och Tureborg FÖRVALTNING: Kultur och fritid
Blankett för riskbedömning och handlingsplan
l RISKER
l
BEDÖMNING Ej allvarlig
Allvarlig
l
X låg risk
Mål och syfte
ll
l Organisatorisk tillhörighet
!
ÅTGÄRDER
l
Vem
\
Definiera ordet innanförskapet innan tjänsteskrivelse går vidare till 1 1 kommundirektören
Bidrag till Entreprenörsarenan 2016 Sammanfattning
Kommunstyrelsen har i budget för 2016 (kommunstyrelsens övriga verksamhet), avsatt 750 tkr för bidrag till Entreprenörsarenan. Entreprenörsarenan har inkommit med underlag inför bidragsbeslut gällande verksamhetsåret 2016. I verksamhetsbeskrivningen för året redovisas områdena Medicinteknik, Maritimt, E-handel/handel, Unga Entreprenörer, Turism, Elektroniklabbet, Entreprenörsparken och Entreprenörsarenan AB. Entreprenörsarenans ansökan uppgår till 750 tkr. Kommunstyrelsen beslutade 2016-03-30 § 84 att återremittera ärendet till kommunledningskontoret för bättre beslutsunderlag. En muntlig föredragning kommer att ges vid kommunstyrelsens sammanträde 2016-04-24 som svar på återremissen. Beslutsunderlag
Kommunstyrelsen beslutar att lämna bidrag till Entreprenörsarenen om 750 tkr för år 2016. att bidraget ska belasta kommunstyrelsens övriga verksamhet.
Expediera till Entreprenörsarenen
Dnr KS 2016/00143
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen
2016-03-30
§ 84
Dnr KS 2016/00143
Bidrag till Entreprenörsarenan 2016 Sammanfattning
Kommunstyrelsen har i budget för 2016 (kommunstyrelsens övriga verksamhet), avsatt 750 tkr för bidrag till Entreprenörsarenan. Entreprenörsarenan har inkommit med underlag inför bidragsbeslut gällande verksamhetsåret 2016. I verksamhetsbeskrivningen för året redovisas områdena Medicinteknik, Maritimt, E-handel/handel, Unga Entreprenörer, Turism, Elektroniklabbet, Entreprenörsparken och Entreprenörsarenan AB. Entreprenörsarenans ansökan uppgår till 750 tlcr. Magnus Jacobsson (KD), Anna-Lena 1-Ieydar (S), Christer Hassiebäck (UP) och Sonny Persson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-08. Entreprenörsarenen - Verksamhet 20 16. Yrkanden
Magnus Jacobsson (KD): återremiss till kommunledningskontoret för bättre beslutsunderlag. Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på Magnus Jacobssons (KD) återremissyrkande mot avgörande idag och finner kommunstyrelsen återremittera ärendet. Beslut
Kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet till kommunledningskontoret för bättre beslutsunderlag. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2016-04-0 J
Ingemar Samuelsson, Magnus Jacobsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-04-0 l intygar Annica Åberg Expedierat 2016-04-0 l
Bidrag till Entreprenörsarenan 2016 Sammanfattning
Kommunstyrelsen har i budget för 2016 (kommunstyrelsens övriga verksamhet), avsatt 750 tkr för bidrag till Entreprenörsarenan. Entreprenörsarenan har inkommit med underlag inför bidragsbeslut gällande verksamhetsåret 2016. l verksamhetsbeskrivningen för året redovisas områdena Medicinteknik, Maritimt, E-handel/handel, Unga Entreprenörer, Turism, Elektroniklabbet, Entreprenörsparken och Entreprenörsarenan AB. Entreprenörsarenans ansökan uppgår till 750 tkr. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 16-03-08. Entreprenörsarenen-Verksamhet 2016. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att lämna bidrag till Entreprenörsarenen om 750 tkr för år 2016. att bidraget ska belasta kommunstyrelsens övriga verksamhet.
'l~/.···
Peter Lar~son·· Kommundirektör
Expediera till Entreprenörsarenen
Dnr KS 2016/00143
ENTREPRENÖ
2016-02-21
Entreprenörsarenan-Verksamhet 2016
Medicinteknik
Entreprenörsarenan fortsätter att fokusera på området medlcinteknik. Ideförslag från lnterregprojektet "iMedTech för framtida välfärd" kommer fortfarande in, ett tiotal ideer har presenterats för IKEA som uttalat intresse och ett samarbete inletts. Entreprenörsarenan är part l projektet "lcare4 Fyrboda l" som är delfinansierat från Vinnovas utlysning ldeslussar. Projektet "lcare4 Fyrboda l" är en idesluss inom socialtjänst som kan användas oberoende av olika stora kommuners utvecklingsnivå i innovationsledning och ingå som en naturlig del i den ordinarie verksamheten och är en fristående fortsättning på lnterregprojektet "iMedTechför framtida välfärd" som avslutades under hösten 2014. Projektägare är Uddevalla kommun och andra kommuner som är delaktiga är Trollhättan, Fårgelanda och Bengtsfors. Entreprenörsarenan verifierar de ideer och förbättringsförslag som kommer in från de anställda inom socialtjänsten.
Maritimt
Entreprenörsarenan kommer under 2016 göra en förstudie av Nät- och garnåtervlnning. Entreprenörsarenan kommer att ingå som part i en ansökan till Vinnova i programutlysningen "Innovation i ett hållbart samhälle" där Chalmers Industriteknik är projektäga re. Projektet är en fortsättning på" Atervinning av plastbåtar- Förstudie" och kommer att fokusera på system och arbetsmodeller för återvinning.
E-handel/Handel
Entreprenörsarenan kommer att initiera och samverka för riktade events i egen regi eller ihop med andra aktörer, exempelvise-handelsdagen i Uddevalla. Erbjuda "Kom igång med e-handel" en utbildning riktat till befintliga handelsföretag i området.
Unga Entreprenörer
Entreprenörsarenan kommer att fortsätta sin verksamhet med att stötta och erbjuda rådgivning till unga entreprenörer, exempel på detta är juryarbetet för Innovationsmässan för årskurs 2 på teknikprogrammet Östra bo och forumet, lnnovationsakademien, där de vinnande eleverna från årskurs 2 får fortsatt stöd och hjälp inför UF-företagandet i årskurs 3. Agera som jurymedlem för UFmässan på Bohusläns museum och att erbjuda rådgivning och mentorskap till UF-företagen, m .fl.
2016-02-21
Turism Fånga upp och utveckla ideer som kan skapa nya företag från pågående entreprenörsutbildning "Affärsutveckla re Turism" på Högskolecentrum Bohuslän.
Elektroniklabbet Entreprenörsarenan kommer fortsätta att marknadsföra elektroniklabbet och en kontinuerlig uppgradering av instrumenten såsom kalibrering m.m. krävs.
Entreprenörsparken• Driva Entreprenörsparken• med nystartade och aktiva företag, dagliga kontakter med företagen mm.
Entreprenörsarenan AB Slussa bearbetade ideförslag för beslut till föreningens dotterbolag och verka som administrativ assistans till bolaget.
Socialdepartementets remiss Restnoteringar av läkemedel fortsatt utredning Sammanfattning
Socialdepartementet har inkommit med remiss om Läkemedelsverkets rapport Restnoteringar av läkemedel -.fortsa/1 utredning. Departementet önskar särskilt synpunkter på fårslagen om meddelandeskyl dighet för restnoteringar, samordnad publicering samt sanktionsavgift Ärendet behandlades av socialnämnden 2016-03-16 som i sitt remissvar skriver att det i nuläget är det ingen aktör som har en sammanställd information om restnoteringar. Idag sker också en underrapportering från läkemedelsfåretagen tillläkemedelsverket angående restnoteringar. Det innebär en risk att patienter blir utan livsviktiga läkemedel. Läkemedelsverkets fårslag innebär att alla läkemedelsföretag ska meddela läkemedelsverket två månader i fårväg om försäljningen av läkemedel upphör tillfälligt eller permanent på svenska marknaden. Inrapporteringen ska ske via ett E-formulär. Läkemedelsverket gör en bedömning av allvarlighetsgraden, konsekvenser och ser över lösningar. Informationen ska publiceras till vården, förskrivare och apoteken via varuregistret VARA. Information till patient och till den person som bistår patient ska ske på läkemedelsverkets webbplats. Det ger kunderna möjlighet att i förväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas. Socialnämnden delar utredningens fårslag att en sanktionsavgift bör införas får att bättre kunna se till att alla läkemedelsföretag uppfyller sin meddelarskyldighet Nämnden tillstyrker också att det införs en fårfattningsreglerad skyldighet får läkemedelsverket att föra förteckning över försäljningsuppehåll och publicera den. l annat fall skulle informationen till berörda parter senareläggas på grund av fårsvårad hantering av inkomna restnoteringar, vilket skulle innebära en patientsäkerhetsrisk. Socialnämnden ser positivt på förslaget att läkemedelsverket ska ansvara får att hantera och samordna information om restnoteringar av läkemedel, att läkemedelsverket ska ansvara fOr anskaffning av alternativa läkemedel och även hantera fårdelning och ransonering av läkemedel infår en befarad restnotering. Det ökar patientsäkerheten.
Yttrande över Socialdepartementets remiss Restnoteringar av läkemedel - fortsatt utredning Sammanfattning
Socialdepartementet har inkommit med remiss om Läkemedelsverkets rapport
Restnoteringar av läkemedel -fortsatt utredning. Departementet önskar särskilt synpunkter på förslagen om meddelandeskyldighet for restnoteringar samordnad publicering samt sanktionsavgift Läkemedelsverkets forslag innebär att alla läkemedelsforetag ska meddela läkemedelsverket två månader i forväg om forsäljningen av läkemedel upphör tillfälligt eller permanent på svenska marknaden. Inrapporteringen ska ske via ett E-formulär. Läkemedelsverket gör en bedömning av allvarlighetsgraden, konsekvenser och ser över lösningar. Informationen ska publiceras till vården, forskrivare och apoteken via varuregistret VARA. Information till patient och till den person som bistår patient ska ske på läkemedelsverkets webbplats. Det ger kunderna möjlighet att i forväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas. Synpunkter
Uddevalla kommun tillstyrker utredningens förslag att en sanktionsavgift bör inforas Hir att bättre kunna se till att alla läkemedelsforetag uppfyller sin meddelarskyldighet Uddevalla kommun tillstyrker att det in fårs en forfattningsreglerad skyldighet for läkemedelsverket att fåra forteckning över forsäljningsuppehåll och publicera den. l annat fall skulle informationen till berörda parter senareläggas på grund av forsvårad hantering av inkomna restnoteringar, vilket skulle innebära en patientsäkerhetsrisk. Kommunen tillstyrker också forslaget att läkemedelsverket ska ansvara for att hantera och samordna information om restnoteringar av läkemedel, att läkemedelsverket ska ansvara for anskaffning av alternativa läkemedel och även hantera fordelning och ransonering av läkemedel infor en befarad restnotering. En sådan ordning bedöms öka patientsäkerheten.
Remiss från kommunstyrelsen - Socialdepartementet remiss om restnoteringar av läkemedel Sammanfattning
Kommunstyrelsen har till socialnämnden remitterat Socialdepartementets remiss om restnoteringar av läkemedel. Beslutsunderlag
Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2016-03-0 l. Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut 2016-01-13. Socialdepartementets remiss 2016-0 l-12. Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar
att som nämndens svar till kommunstyrelsen avge socialtjänstens tjänsteskrivelse 201603-0l
Ärendebeskrivning
l nu läget är det ingen aktör som har en sammanställd information om restnoteringar. ldag sker också en underrapportering från läkemedelsföretagen till läkemedelsverket angående restnoteringar. Det innebär en risk all patienter blir utan livsviktiga läkemedel. Förslag från läkemedelsverket
Alla läkemedelsförelag ska meddela läkemedelsverket två månader i förväg om försäljningen av läkemedel upphör tillfälligt eller permanent på svenska marknaden. lnrapp01teringen ska ske via ett E-formulär. Läkemedelsverket gör en bedömning av allvarlighetsgraden, konsekvenser och ser över lösningar. Informationen ska publiceras till vården, förskrivare och apoteken via varuregistret VARA. Information till patient och till den person som bistår patient ska ske på läkemedelsverkets webbplats. Det ger kunderna möjlighet att i fårväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt eller om det måste beställas. Socialnämnden anser som utredningen kommer fram till att en sanktionsavgift bör införas för att bättre kunna se till att alla läkemedelsföretag uppfyller sin meddelarskyldigheL Att det införs en författningsreglerad skyldighet för läkemedelsverket att föra förteckning över försäljningsuppehåll och publicera den. I
Dnr SN 2016/00021
Tjänsteskrivelse
2(2)
Socialtjänsten
2016-03-0 l
annat fall skulle informationen till berörda parter senareläggas på grund av försvårad hantering av inkomna restnoteringa r. Det skulle innebära en patientsäkerhetsrisk. Socialnämnden ser positivt på förslaget att läkemedelsverket ska ansvara för att hantera och samordna information om restnoteringar av läkemedel. Att läkemedelsverket ska ansvara för anskaffning av alternativa läkemedel och även hantera fördelning och ransonering av läkemedel inför en befarad restnotering. Det ökar patientsäkerheten.
Mal in Krantz Socialchef
Expediera till
Doris Söderman Medicinsk ansvarig sjuksköterska
Dnr SN 2016/00021
1.
Sammanfattning
Läkemedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att fortsätta kartlägga omfattningen av restnoteringar med utgångpunkt från den rapport som myndigheten överlämnat den 18 december 2013 (dnr S2013/2702/FS). Uppdraget består av att dels fortsätta kartlägga restnoteringar samt analysera vad de beror på, dels analysera hur information om restnoteringar på ett mer systematiskt sätt kan göras tillgänglig. Slutligen ska även konsekvenser av eventuella förslag analyseras. Möjliga tekniska lösningar ska utredas och även om kopplingar till andra system krävs. Läkemedelsverket har inom ramen för detta uppdrag inte utrett eller lämnat förslag på åtgärder for att minska antalet restnoteringar, dessa frågor hanterades i en rapport från Läkemedelsverket år 2013. Med restnotering avses en läkemedelsbrist som uppstår om en innehavare av ett godkännande för försäljning av ett läkemedel (MAH) inte kan leverera ett läkemedel till en partihandlare/grossist som i sin tur då inte kan leverera läkemedlet vidare vilket kan resultera i en situation där läkemedel inte kan tillhandahållas till patienterna. Restnoteringar är en fråga som allt mer uppmärkssammas på europeisk och global nivå. Ett flertal olika initiativ har tagits av såvälmyndigheter som branschorganisationer. År 2012 publicerade EMA ett dokument där det konstateras att EU-regelverket kräver obligatorisk föranmälan vid avbrott i läkemedelsförsörjning i fall av permanent eller temporärt uppehåll. EMA publicerar, på sin hemsida, en katalog med information om restsituationer som berör fler än ett medlemsland inom EU. Bland åtgärder för ökad tillgänglighet tillläkemedel som har vidtagits på senare år kan nämnas att Sveriges Apoteksförening och Läkemedelsindustriföreningen (LIF) i maj 2014 lanserade en gemensam funktion för lagerstatus (den s.k. söktjänsten) som ska göra det möjligt för kunder att i förväg kontrollera om ett läkemedel finns tillgängligt på ett visst apotek. Kartläggning av anmälda restnoteringar
Läkemedelsverket har genomfört en kartläggning av restnoteringar utifrån den information som finns i de restnoteringsanmälningar som kommit in till Läkemedelsverket Kartläggningen omfattar anmälningar som inkommit tillmyndigheten från och med den l januari 2012 till28 februari 2015. Under den undersökta tidsperioden har antalet anmälda restnoteringar per år varit relativt lika och varierade mellan 54 och 59 restnoteringar årligen. Antalet restnoteringar per månad varierar mellan noll anmälda til112 anmälda. Bland de faktorer som företagen uppgivit som orsak till uppkommen restnotering kan nämnas kvalitetsdefekter, brist på aktiv substans, ändring i produktionsprocess, felbedömning i produktionsplanering, transportskador samt oväntad stor efterfrågan.
4(45)
Läkemedelsverket har även kategoriserat anmälda restnoteringar fördelat på ATC-kod. Sammanställningen visar att de mest frekventa restnoteringarna avser antibakteriella medel för systemiskt bruk (17 restnoteringar), medel mot ögonsjukdomar (16 restnoteringar) samt vacciner ( 12 restnoteringar). Läkemedelsverket kan konstatera att inte alla uppkomna restsituationer anmäls till Läkemedelsverket För ett flertal produkter anges t. ex. att orsaken till restnotering bero på oväntat stor efterfrågan p.g.a. att en annan leverantör har restnoterat ett läkemedel. Läkemedelsverket har dock i vissa fall inte fått någon motsvarande anmälan om restnotering från den andra leverantören. Läkemedelsverket har tagit del av restnoteringsinformation avseende läkemedel som Västra Götalandsregionen samt landstinget i lönköpings län anser vara s.k. rekvisitionsläkemedeL Informationen visar på komplexiteten och det stora antal restnoteringar som de facto påverkar sjukvården som ett kontinuerligt inslag i deras verksamhet. Läkemedelverket föreslår anmälningsskyldighet och samordnad publicering av restnoteringar Läkemedelsverket anser att fokus i hanteringen av restsituationer för läkemedel bör vara att ta in information, bearbeta denna information samt att tillgängliggöra informationen på ett systematiskt sätt så att de som berörs kan vidta nödvändiga åtgärder. Enligt gällande lagstiftning, (bestämmelsen i 8 f§ läkemedelslagen), ska den som har fått ett läkemedel godkänt minst två månader i förväg meddela Läkemedelsverket om försäljningen av läkemedlet upphör tillfälligt eller permanent på den svenska marknaden. Om det finns särskilda skäl kan meddelandet lämnas senare än två månader i förväg. När det gäller ett humanläkemedel ska det i meddelandet anges orsaken till att försäljningen upphör. Läkemedelsverket föreslår att denna anmälningsskyldighet till Läkemedelsverket ska tillämpas avseende restnoteringar och att Läkemedelsverket ska ansvara för en samordnad publicering av restnoteringar. En anmälningsskyldighet för i första hand MAH skulle ge en god bild av restnoteringarnas omfattning och även åstadkomma en ökad transparens gentemot apotek, sjukvård och allmänhet. För hantering av dessa anmälningar ser Läkemedelsverket ett behov av en sekretessbrytande bestämmelse och en sanktionsmöjlighet för de fall underlåtenhet att anmäla en restnotering kan leda till allvarlig folkhälsorisk
Läkemedelsverket har låtit utreda hur anmälningar av restnoteringar kan hanteras och tillgängliggöras. I bilaga 2 beskrivs mera detaljerat de IT -mässiga förutsättningarna. Sammanfattningsvis förordas att läkemedelsföretagen (MAH) förser Läkemedelsverket med information om restnoteringar via ett e-formulär och att Läkemedelsverket in sin tur tillhandahåller informationen till berörda aktörer. Den mer exakta utformningen av formuläret
5(45)
1(1)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-03-21
Handläggare
Bredbandssamordnare Krister Olsson Telefon 0522-69 61 89 [email protected]
statens bredbandsinfrastruktur som resurs, SOU 2016:01 Sammanfattning
Uddevalla kommun instämmer i allt väsentligt i betänkandets förslag. En effektivare användning av statligt ägd fiberinfrastruktur skulle vara av stort värde för hela bredbandsmarknaden. Att de statliga bolagen och verken kan få behålla och fondera de pengar som de tjänar på bredbandsverksamheten gynnar också tillkomsten av mer bredband i områden som inte är så välförsedda med NGA-nät, (Nya Generationens Access-nät, bredbandsnät med hög överföringshastighet) ökar konkurrensen på bredbandsmarknaden och bidrar till större robusthet och redundans för fibernäten. Ett viktigt förslag är också att Trafikverket får i uppdrag att alltid lägga extra kanalisation vid större anläggningsarbeten eftersom det annars är dyrt och krångligt för andra aktörer som investerar i bredband att korsa dessa anläggningar i efterhand. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-21 Kommunledningskontorets yttrande över betänkandet "Statens bredbandsinfrastruktur som resurs- (SOU 2016:01)" 2016-03-21 Statens bredbandsinfrastruktur som resurs, SOU 2016:0 l 2016-02-17 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att som svar på remissen anta kommunledningskontorets yttrande 2016-03-21 .
Kommunledningskontorets yttrande över betänkandet Statens bredbandsinfrastruktur som resurs - (SOU 2016:01) Sammanfattning Uddevalla kommun instämmer i allt väsentligt i betänkandets förslag. En effektivare användning av statligt ägd fiberinfrastruktur skulle vara av stort värde för hela bredbandsmarknaden. Att de statliga bolagen och verken kan få behålla och fondera de pengar som de tjänar på bredbandsverksamheten gynnar också tillkomsten av mer bredband i områden som inte är så välforsedda med NGA-nät, (Nya Generationens Access-nät, bredbandsnät med hög överföringshastighet) ökar konkurrensen på bredbandsmarknaden och bidrar till större robusthet och redundans för fibernäten. Ett viktigt förslag är också att Trafikverket får i uppdrag att alltid lägga extra kanalisation vid större anläggningsarbeten eftersom det annars är dyrt och krångligt för andra att korsa dessa anläggningar i efterhand. Synpunkter
Förslag, 4.4.1: Uppdrag att bidra till att regeringens bredbandsmål uppfylls. Det svenska bredbandsmålet om l 00 Mbit/s till 90 % av Sveriges hushåll och företag är identiskt med Uddevallas mål. Det är ett ambitiöst mål. Uddevalla och vissa kommuner kommer att kunnat nå målet före 2020, men kommuner med en stor andel landsbygdsbefolkning kommer att behöva all den hjälp de kan få. En av flera förutsättningar for att nå målen är att de statliga bolagen och verken bidrar med sina nuvarande bredbandsresurser och får i uppdrag att i all sin planering att tänka bredbandskapacitet till marknadens aktörer.
Förslag, 4.4.3: Finansiering av Trafikverkets externa bredbandsverksamhet Om Trafikverket kan fondera pengar från bredbandsverksamheten och använda pengarna till investeringar på ett sätt som mer liknar ett aktiebolags sätt att jobba, borde det öka Trafikverkets intresse att bedriva verksamheten på ett affärsmässigt sätt. Detta i sin tur borde gynna utbyggnaden av bredband på ett sådant sätt att externa kunder oftare kan hyra kanalisation, svartfiber (en hyrd fibersträcka utan anslutningar) och kapacitet.
Förslag, 5.2.2: Ett gemensamt marknadsbolag. För att det ska vara enkelt for kunder att hyra transporttjänster av de statliga nätägarna bör det finnas "en väg in" till hela den samlade infrastrukturen. Att för detta ändamål använda Triangelbolaget är ett bra förslag. Förslag, 6.3.1: Förläggning av ny bredbandsinfrastruktur för framtida behov. Att anlägga mer kanalisationsutrymme och fler fiberpar än vad som behövs vid det ursprungliga förläggningstillfåll et är ett bra förslag. Erfarenheter säger att sådan extra förläggning ofta kommer till användning och med den ökande trafiken i bredbandsnäten talar allt för att det blir företagsekonomiskt lönsam. Samhällsnyttan borde därvid öka i minst samma grad, troligen mera. Det står i betänkandet att Trafikverket idag inte hyr ut svartfiber, utan endast våglängder och kapacitetsförbindel ser. Ett tydligt uppdrag till Trafikverket att börja hyr ut svartfiber där det finns kapacitet för detta vore välkommet. Övriga synpunkter: Utredningen nämner inte varför endast Trafik verket, Affårsverket svenska kraftnät, Valtenfall AB och Teracom AB, finns med i föreslagna nätsamordningen. Det borde kunna finnas fler statliga verk och myndigheter. Ett exempel kan vara försvarsmakten som har lagt ner många förband och möjligen kan frigöra bredbandskapacitet Vår skärgård kan vara ett sådant område som skulle ha stor nytta av detta. Uddevalla är en kommun med förhållandevis stor befolkningstäthet (ca 84 invånare per kvadratkilometer) och kommer troligen att uppnå sitt bredbandsmål som är detsamma som det nationella. Men det beror på om de sista sökande fiberföreningarna på landsbygden för stöd via Landsbygdsprogrammet Det krävs därför en större medelstilldelning från nationell nivå för att Sverige ska nå bredbandsmålet 2020. Med utvecklingen inom myndigheters e-tjänster och privata företagstjänster och service är detta en mycket viktig demokrati -och infrastrukturfråga.
jl/t2~ Krister Olsson Bredbandssamordnare
2(2)
DnrKS 2016/00113
Sammanfattning
Uppdraget
Utredningen om effektivare användning av statens bredbandsinfrastruktur har haft i uppdrag att se över möjligheterna att genom en förbättrad samordning mellan Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Vattenfall AB och Teracom AB (fortsättningsvis "de statliga aktörerna") effektivisera användningen av de statligt ägda bredbandsnäten. Utöver minskade kostnader samt ökad säkerhet och robusthet i näten kan en samverkan också leda till att bredbandsutbyggnaden underlättas. Genom att bidra till att fler kan få tillgång till snabbt bredband (minst 100 Mbit/s) kommer digitaliseringens möjligheter att nå allt fler människor och därigenom tillskapas ytterligare samhällsnytta. Huvudprincipen är att offentliga aktörer, med undantag för bolag, inte ska bedriva kommersiell verksamhet i konkurrens med privata aktörer. I vissa fall kan dock det offentliga inslaget vara berättigat, t.ex. då allmänhetens intressen inte tillgodoses av marknadens aktörer. Offentliga aktörer bör i dessa fall agera så neutralt som möjligt och bidra till att de som säljer bredbandstjänster i ett senare förädlingsled får tillgång till infrastrukturen. Det innebär att de statliga aktörernas bredbandsinfrastruktur ska vara tillgänglig för alla på marknaden på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor. I ett tilläggsdirektiv, beslutat av regeringen den 16 april 2015, gavs utredningen i uppdrag att analysera vilka konsekvenser förslaget om en ökad samordning kan ge upphov till när det gäller eventuell samförlagd bredbandsinfrastruktur.
Il
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
sou 2016:1
Bakgrund till uppdraget I dag har utbyggnaden av snabbt bredband nått 61 procent av hushåll och företag'. De hushåll och företag som återstar för att nå bredbandsmålen återfinns till stor del i mer glest befolkade områden eller områden från vilka det är långt att ansluta sig till ett stam- eller mellanortsnät 2• Det finns i dag inte någon samlad bild över var det saknas en marknadsdriven utbyggnad av mellanortsnät. Att finna vägar att ta till vara, och ibland indirekt skapa, en överkapacitet i det statliga bredbandsnätet utan att det stör marknaden och bryter mot det konkurrensrättsliga regelverket kan vara svårt om ambitionen samtidigt är att åstadkomma mer kapacitet i statlig ägo. De statliga aktörerna har olika huvuduppdrag och organisationsform. Både de två myndigheterna och de två statliga aktiebolagen har viktiga grunduppdrag. Trafikverkets kärnverksamhet är att ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Affärsverket svenska kraftnäts kärnverksamhet är att förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem för el. Vattenfall AB är ett energibolag med verksamhet inom alla delar av energivärdekedjan och Teracom AB ska bedriva utsändning och överföring av radio- och TV-program och därmed förenlig verksamhet. Trafikverket hör till politikområdet "Transporter" och Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) tillhör politikområdet "Energi". Aktiebolagen förvaltas av Näringsdepartementet men hör inte tydligt till något särskilt politikområde förutom att de är en del av näringspolitiken. Bredbandsinfrastruktursutbyggnad tillhör politikområdet "!t-politik". Inget av politikområdena är överordnat något annat. Det krävs därför tydlighet från politiken att alla politikområden som kan ska bidra till regeringens bredbandsmål och därmed till att så många företag och hushåll som möjligt får tillgång till ett snabbt bredband. Särskilt viktigt är det att politikområden som hanterar statliga bredbandsresurser får en tydlig styrsignal om att denna resurs
1 2
Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi 2015; PTS-ER-2015:16. Förbindelse mellan accessnät och stamnät.
12
sou
2016:1
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
ska utnyttjas så effektivt som möjligt, utifrån de förutsättningar som finns, för att nå så stor nytta som möjligt för samhället. De förslag som utredningen lägger avser endast stamnät och mellanortsnät. Accessnäten omfattas inte mer än att det kan underlätta för marknaden, fiberföreningar eller byalag att bygga nya accessnät om det på ett enkelt sätt går att ansluta dessa till ett stam- eller mellanortsnät (transportnät). Den stora utmaningen och de stora kostnaderna för att nå bredbandsmålen ligger i att bygga ut accessnät i de mer glest befolkade områdena i landet, något som underlättas av en god tillgång till transportnät.
Den svenska bredbandsmarknaden I lag (2003:389) om elektronisk kommunikation', LEK, formuleras ett antal mål för den svenska telekommarknaden och i riksdagsbeslutet om att anta lagen uttrycks bl.a. att "enskilda och myndigheter ska få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer". Det riksdagsbundna målet för it-politiken är att "Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter"'. I motiveringen inför riksdagens beslut står det att "Det nya målet innebär att Sverige bättre ska tillvarata digitaliseringens möjligheter ur ett brett perspektiv. Målet ska i första hand nås genom marknadens försorg". I regeringens Bredbandsstrategi för Sverige' definierades regeringens bredbandsmål: "År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s" och "Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband". Till och med 2013 hade det uppskattningsvis investerats mellan 65 och 70 miljarder kronor i bredbandsinfrastruktur i Sverige. 6 De befintliga accessnäten har i huvudsak byggts av TeliaSonera, stadsnät och fiberföreningar och har i allt väsentligt byggts med början i tätorter. På landsbygden har fiberföreningar och byalag ofta fått bidragfinansiering via de olika statliga stödprogrammen för bredbandsutbyggnad. ' l kap. § l LEK. 4 5
En stor del av de företag och hushåll som återstår att ansluta finns utanför tätort och småort. Ju längre ut från tätorterna näten byggs desto mer ökar kostnaden per anslutning. Det bedömdes 2014 att det behövs ytterligare cirka 50 miljarder kronor i investeringar' fram till 2020 för att nå målet om 100 Mbit/s till 90 procent av hushåll och företag. Av dessa utgör cirka tio miljarder kronor investeringar i mellanorts- och stamnät. De statliga aktörerna är verksamma på den nationella marknaden för kommunikation över långa avstånd. De disponerar ett unikt och omfattande kanalisationsutrymme längs vägar, järnvägar och kraftledningar. Under de senaste 20 åren har detta varit viktigt för utvecklingen på marknaden då de erbjudit nya aktörer tillgång till sin infrastruktur på nya platser och som ett alternativ till Televerket/TeliaSonera. Samtidigt har bredbandsverksamheten i de statliga aktörerna hela tiden varit en sidoverksamhet till respektive organisations huvuduppdrag.
Rättsliga aspekter Utredningen lämnar inte några förslag till ändringar i lag. Dock finns det reglering i lag som utredningen haft att ta hänsyn till i sitt arbete. Dessa lagar är framför allt: Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation, Konkurrenslagens (2008:579) bestämmelser om missbruk av dominerande ställning, Konkurrenslagens bestämmelser om konkurrensbegränsande samarbeten,
Konkurrenslagens bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, Lag (2007:1091) om offentlig upphandling, -
Statsstödreglerna, samt Utbyggnadslagen (inte beslutad ännu men ska enligt plan träda i kraft den l juli 2016).
7
Framtida fiberinvesteringar i Sverige, EY, 2014.
14
sou 2016:1
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
Utredningens förslag Regeringens styrning av aletörerna
Utredningen föreslår att följande uppdrag införs i respektive statligt verks instruktioner: l. Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät ges i respektive regleringsbrev uppdrag att bidra till att regeringens bredbandsmål uppfylls.
2. Trafikverkets instruktion ändras med en ny 6a § där det framgår att Trafikverket ska bedriva uppdrags-, uthyrnings- och försäljningsverksamhet som är förenlig med verkets uppgifter i övrigt avseende elektroniska kommunikationstjänster inklusive uthyrning av kanalisationsutrymme. 3. Trafikverket får behålla intäkterna från den externa bredbandsverksamheten och intäkterna ska användas för framtida investeringar i extern bredbandsinfrastruktur. 4. Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät ska särredovisa telekomverksamheten i den ekonomiska redovisningen så att den kan följas upp särskilt. Telekomverksamheten ska redovisas uppdelad på intern och extern verksamhet. 5. Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät ges i uppdrag att årligen samråda med Post- och telestyrelsen om sina tele- och kommunikationsnät med tillhörande verksamheter. 6. Post- och telestyrelsen ges i uppdrag att bisd Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät med råd om deras tele- och kommunikationsnät med tillhörande verksamheter. 7. Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät ges i uppdrag att årligen samråda med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap gällande frågor som rör informationssäkerhet i den tekniska informations- och kommunikationsinfrastruktur som staten äger. 8. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får i uppdrag att bistå Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät med råd rörande informationssäkerhet i den tekniska informations- och kommunikationsinfrastruktur som staten äger.
15
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
9. Regeringen föreslås uttala att den som företrädare för ägaren till Vattenfall AB och Teracom AB förväntar sig att de berörda bolagen bidrar till att regeringens bredbandsmål uppfylls. lO.Förslagen i punkterna l, 2, 5-8 bör följas upp årligen av regenngen.
Samverkan mellan de statliga aktörerna
Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät får ett särskilt regeringsuppdrag att utveckla och formalisera samverkan kring sin bredbandsinfrastruktur i syfte att effektivisera användningen och utbyggnaden av densamma. Arbetet ska årligen redovisas av Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät till regeringen. De statliga aktiebolagen Vattenfall AB och Teracom AB ska bjudas in att delta i denna samverkan.
F örlå'ggning av bredbandsinfrastruktur för framtida bebov l. Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät får ett särskilt
regeringsuppdrag att i samband med utbyggnad eller modernisering av sin bredbandsinfrastruktur för eget brnk installera kanalisation eller optofiber i tillräcklig mängd för att under överskådlig framtid kunna erbjuda extra kapacitet på den öppna marknaden. Installationen ska ske på ett sätt som gör det enkelt för andra aktörer att ansluta sig till kanalisationen eller optofibern. Försäljning ska ske på konkurrensneutrala, ickediskriminerande och skäliga villkor. 2. Trafikverket får ett särskilt regeringsuppdrag att alltid lägga kanalisation i vägområdet vid platser med höga anläggningskostnader som exempelvis cirkulationsplatser, broar, tunnlar och större vägkorsningar i samband med nybyggnation och lämpliga ombyggnationer och underhållsarbeten. Tillgång till kanalisationen ska erbjudas på ett sätt som gör det enkelt för andra aktörer att anslura sin kanalisation. Trafikverket ska lämna tillträde till kanalisationen på konkurrensneurrala, icke-diskriminerande och skäliga villkor.
16
sou
2016,1
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
3. Trafikverket får ett särskilt regeringsuppdrag att vidareutveckla ansökningsprocessen och tydliggöra vilken information som krävs för att en ansökan om att förlägga kanalisation eller ledningar för bredband i vägområdet ska vara komplett så att en ansökan om att få nyttja vägområdet ska kunna handläggas. Trafikverket får även i uppdrag att hantera ansökningar om att lägga kanalisation eller ledningar för bredband i vägområdet och fatta beslut inom en månad från det att det föreligger en fullständig ansökan. U p p draget ska redovisas årligen till regeringen.
Sammanbyggnad av nät för ökad robusthet och på platser där det inte finns någon marknadsdriven utveckling
Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät får ett särskilt regeringsuppdrag att samverka vid planering och anläggning av redundanta förbindelser för eget behov. I samverkan ingår att analysera om de redundanta förbindelserna kan anläggas så att de passerar områden som i dag saknar möjlighet att ansluta sig till mellanorts- eller stamnät.
Konsekvenser av förslagen För det kommunala självstyret, för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet, för jämställdheten mellan kvinnor och män samt för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen finns det inget i de förslag som redovisas i betänkandet som ger några direkta konsekvenser. Utredningens förslag har bara en ringa omedelbar effekt på sysselsättningen. De arbeten som utredningen föreslår är till stor del i tillägg till arbeten som ändå ska genomföras av de statliga aktörerna. I ett andra steg, när kommersiella aktörer har byggt vidare från stam- eller mellanortsnäten så att nya områden också har fått tillgång till snabbt bredband, kommer det att ges ökade möjligheter för företag att verka även i dessa områden och därigenom skapa en ökad sysselsättning. För den offentliga servicen i olika delar av landet är det en förutsättning för framgång att så gott som alla medborgare kan ta del av
17
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
sou 2016:1
den påbörjade digitaliseringen. De hushåll och företag som i dag saknar ett snabbt bredband har många gånger längre till myndigheter, samhällsinformation och den offentliga servicen än de som finns i mer bebyggda områden, vilket påverkar deras möjligheter också ur ett demokratiperspektiv. Utredningens förslag har i ett första skede en begränsad påverkan på medborgarnas tillgång till offentlig service. Nyttan för de enskilda uppstår i följande steg när accessnät byggs ut och tjänster kan levereras över näten. Det är en förutsättning för små företag att via snabbt bredband kunna nå ut till kunder, både i Sverige och internationellt. Företag på landsbygden är vanligen små varför utredningens förslag är extra relevanta. Detta gäller till exempel turistnäringen som behöver marknadsföra sig utanför sin region för att nå en tillräckligt stor marknad men även hantera förfrågningar, bokningar, och betalningar snabbt och säkert. Detta gäller också andra typiska service- och tjänsteföretag som finns i glesbygd.
För s14tliga myndigheter Förutom de myndigheter som närmast berörs, Trafikverket, Affärsverket svenska kraftnät, Post- och telestyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och länsstyrelser/regioner, innebär utredningens förslag inte några direkta konsekvenser för statliga myndigheter. I ett andra och tredje skede förbättras dock myndigheternas möjligheter att nå medborgarna med e-tjänster. För den framtida utvecklingen av säkra kommunikationsnät för statliga myndigheter som är under diskussion innebär utredningens förslag att mängden bredbandsinfrastruktur som staten kontrollerar ökar vilket ses som positivt ur ett säkerhets- och robusthetsperspektiv. För staten som ägare av infrastrukturen i Trafikverket och Svenska kraftnät innebär utredningens förslag ett ökat fokus på bredbandsverksamheten och ett effektivare utnyttjande av den infrastruktur som dessa verk förfogar över. Trafikverket får flera uppgifter genom utredningens förslag men inte alla är helt nya för verket. Det som tillkommer är dels att Trafikverkets roll att stödja bredbandsutbyggnaden görs tydlig, dels det uttalade uppdraget att installera kanalisation eller optofiber
18
sou
2016:1
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
i tillräcklig mängd för att under överskådlig framtid kunna erbjuda extra kapacitet på den öppna marknaden. Detta är en utvidgning av Trafikverkets uppdrag. Den merkostnad som uppstår ska finansieras genom försäljning av bredbandstjänster på infrastrukturnivå. Svenska kraftnät arbetar redan i dag i huvudsak enligt utredningens förslag. Det tillkommande uppdraget avser att sammankoppling av nätet med Trafikverket för ökad redundans om möjligt ska ske på platser där det saknas en marknadsdriven utveckling av bredbandsinfrastrukturen. Detta uppdrag innebär merarbete för Svenska kraftnät och Trafikverket då de behöver söka kunskap om huruvida det i närheten av där arbete ska utföras finns områden där det saknas möjlighet att ansluta sig stam- eller mellanortsnät. Denna kunskap får införskaffas genom samråd med de regionalt utvecklingsansvariga. Det blir också en merkostnad om ledningar ska dras en längre sträcka än vad som är nödvändigt för att bygga redundans. Alla merkostnader som är hänförliga till uppdraget ska enligt utredningens förslag betraktas som kostnader för den externa bredbandsverksamheten och finansieras med intäkter från extern försäljning. För Post- och telestyrelsen innebär utredningens förslag att de får i uppdrag att bistå Trafikverket och Svenska kraftnät med råd gällande robusthetsfrågor i den tekniska informations- och kommunikationsinfrastruktur som staten äger. Samråd redan sker med Svenska kraftnät två gånger om året förslaget innebär att det är samråd med Trafikverket som tillkommer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ett liknande uppdrag att bistå Trafikverket och Svenska kraftnät med råd rörande informationssäkerhet i den tekniska informations- och kommunikationsinfrastruktur som staten äger. För kommunerna innebär förslagen att det skapas en förutsättning för att det byggs accessnät på platser som annars inte skulle byggas ut. För kommuner innebär en ökad penetration av snabbt bredband i ett andra steg också möjligheter till e-demokrati, vård i hemmet och andra samhällstjänste r. Sammanfattningsvis leder utredningens förslag till en ökad samhällsnytta genom att stödja den fortsatta digitaliseringen, framför allt i andra och tredje led. Utredningens förslag kan få konsekvenser för andra marknadsaktörer genom att det byggs mer bredbandsinfrastruktur. För de som redan har byggt eller planerar att bygga
19
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
sou 2016:1
infrastruktur på stam- och mellanortsnivå kan förslagen innebära en ökad konkurrens på vissa sträckor. De statliga aktörernas andel av marknaden för stam- och mellanortsnät är liten (mindre än fem procent för svart fiber) och enligt ntredningens förslag ska försäljning ske på konkurrensnentrala, icke-diskriminerande och skäliga villkor. För de aktörer som är beroende av att hyra in sig i infrastruktur är en ökad tillgänglighet och konkurrens en fördel som kan göra det möjligt för dem att ntveckla sina affärer t.ex. genom att bygga fasta och mobila accessnät i nya områden.
Kostnader och finansiering Det står klart att bredbandsmålen inte kan nås utan ett stöd från staten till områden som inte har de ekonomiska förutsättningarna för en marknadsdriven utbyggnad. Vi ser inte något mer kostnadseffektivt alternativ till utredningens förslag för att nå de hushåll och företag som förslagen täcker. Trafikverket har historiskt kunnat behålla intäkterna från den externa bredbandsverksamheten på samma sätt som Svenska kraftnät gör. Utredningen föreslår att Trafikverket fortsatt får behålla intäkterna från denna verksamhet på ett likartat sätt som Svenska kraftnät och att intäkterna ska användas för investeringar i bredbandsinfrastruktur. Sammantaget innebär inte utredningens förslag några märkbart ökade kostnader för staten. Finansiering av förslagen sker genom intäkterna från extern försäljning av Trafikverkets och Affärsverket svenska kraftnäts bredbandstjänster.
Läsanvisning I kapitel 2 finns en bakgrundsbeskrivning till de förslag som utredningen lägger. Vi beskriver den svenska bredbandsmarknaden och särskilt den statliga bredbandsinfrastrukturen. Kapitel 3 innehåller en genomgång av relevant lagstiftning. Kapitel 4 till 8 svarar mot utredningens uppdrag och i kapitel 4 till 7 finns de förslag som utredningen lägger. Kapitel 4 behandlar regeringens styrning av de statliga aktörerna och innehåller förslag till åtgärder som syftar till en mer stringent styrning och att
20
sou
2016:1
Uppdraget, dess begränsningar och genomförande
regeringens kunskap om den statliga bredbandsinfrastrukturen ska öka. Kapitel 5 handlar om samverkan mellan de statliga aktörerna i syfte att öka effektiviteten i förvaltningen av den statliga bredbandsinfrastrukturen. I kapitel 6 behandlas behovet av att förlägga bredbandsinfrastruktur för framtida behov och innehåller uppdrag till såväl Trafikverket som till Affärsverket svenska kraftnät att lägga extra optofiberkabel eller kanalisation i samband med utbyggnad eller modernisering av sin infrastruktur. Kapitel 7 behandlar hur Trafikverket och Affärsverket svenska kraftnät ska, när de bygger ihop sina nät för att skapa redundans, utreda om det också går att ansluta områden som annars inte kommer att få tillgång till snabbt bredband. I kapitel 8 slutligen behandlas frågan om samförlagd infrastruktur. Kapitel 9 innehåller konsekvensanalyser. Kapitel 1O består av utredningens förslag formulerade till uppdrag och kommentarer. Till betänkandet finns ett antal bilagor. Bilaga 1 och 2 är utredningens direktiv. Bilaga 3 innehåller definitioner och ordlista.
21
Tjänsteskrivelse
l (l)
Kommunledningskontoret
2016-03-23
Handläggare
Konsumentsekreterare Birgitta Sjöholm Telefon 0522-69 60 68
Remiss från socialdepartementet, SOU 2015: l 00, Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd Sammanfattning
Kommunen har beretts tillfåll e att yttra sig över rubricerade betänkande avgivet av den s k Skönhetsutredningen. Betänkandet har remitterats till Konsument Uddevaila som utifrån ett konsumentperspektiv har bedömt innehållet i förslaget. Från Konsument Uddevaila kan vi enbart hälsa det nya lagförslaget med tillf1·edsställelse. Vi vet att kroppsbehandlingar är ett område som på senare år har växt och där det fram till nu inte funnits ett tillräckligt skydd för enskilda konsumenter. Det är också ett område som kan få väldigt omfattande följder för den som blir felbehandlad och som också leder till stora ekonomiska konsekvenser. Vi anser också att det är en fördel om bedömningar av tvister i sådana frågor kan behandlas av ARN som redan idag är en invand tvistlösningsinstans i konsumentärenden.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-23 Kommunledningskontorets yttrande 2016-03-23 Remiss från socialdepartementet, SOU 2015:100, Kroppsbehandlingar-Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att lämna yttrandet daterat 2016-03-23 som Uddevaila kommuns svar på remissen.
)
"
rl3i~:~L----· Kommundirektör
Expediera till
Socialdepartementet
Ann-Louise Öhrn Kommunikationschef
Dnr KS 2016/00 l 05
1(2)
Yttrande Kommunledningskontoret
Dnr KS 2016/00105
2016-03-23
Handläggare
Konsumentsekreterare Birgitta Sjöholm Telefon 0522-69 60 68
Yttrande över betänkande avseende Kroppsbehandlingar Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, SOU 2015:100 Sammanfattning
Kommunen har beretts tillfall e att yttra sig över rubricerade betänkande avgivet av den s k Skönhetsutredningen. Betänkandet har remitterats till Konsument Uddevalla som utill·ån ett konsumentperspektiv har bedömt innehållet i förslaget. Förslaget omfattar kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk. Exempel på sådana behandlingar är kirurgiska ingrepp, injektioner, tatuering, piercing, laserbehandlingar och hudslipningar. Kroppsbehandlingar som kan vara förenade med mindre hälsorisker exvis fotvård, hudvård, nagel skulptering, make-up mm toreslås inte omfattas av lagen. De stora områdena i den nya lagen innebär i stora drag att behandlingarna som omfattas skall avgränsas till särskilda yrkesgrupper, dvs kirurgiska ingrepp får endast utföras av leg läkare eller leg tandläkare inom respektive kompetensområde. Kroppsbehandlingar innefattande injektioner direkt under huden eller djupare får endast utföras av leg läkare, leg tandläkare, leg sjuksköterska eller leg tandhygienist inom respektive kompetensområde. Vidare toreslår utredningen att det införs tillståndsplikt för verksamheter som erbjuder dessa kroppsbehandlingar och att ett nationellt register över verksamheter med tillstånd upprättas. Ansökan om tillstånd skall göras till den kommunala nämnden i den kommun där verksamheten bedrivs. Utredningen föreslår också att kommunen blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Utredningen bedömer också att kommunernas miljöinspektörer är de som bäst innehar kompetens för att utöva denna tillsyn.
För att stärka konsumenternas förutsättningar att sakligt kunna bedöma de risker som behandlingarna innebär föreslås också inrättandet av en nationell webbaserad informationstjänst för konsumenter. Denna tjänst skall bidra till att informera om vilka rättigheter och skyldigheter som medföljer före under och efter en genomförd kropps behandling. Utredningen har också tittat på möjligheterna för konsumenter som anser sig felbehandlade att framföra sina klagomål och få sin rätt prövad. I dagsläget omfattas inte dessa kroppsbehandlingar av konsumenttjänstlagen, emellertid har Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) vid flera tillfållen bedömt sådana ärenden analogt. Det gäller däremot inte behandlingar som utförts av leg yrkesutövare. Utredningen föreslår tre olika tvistlösningsinstanser: En tvistlösningsnämnd en! ett ED-direktiv om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden Allmänna Reklamationsnämnden (ARN), som är det organ som idag prövar konsumenttvister, föreslås få utökade befogenheter att även pröva tjänster som utförs av legitimerade yrkesutövare inom den föreslagna lagens område Allmän domstol som redan idag är tillgängligt enligt gällande lagstiftning. Från Konsument Uddevalla kan vi enbart hälsa det nya Jagförslaget med tillfredsställelse. Vi vet att kroppsbehandlingar är ett område som på senare år har växt och där det fram till nu inte funnits ett tillräckligt skydd för enskilda konsumenter. Det är också ett område som kan få väldigt omfattande följder för den som blir felbehandlad och som också leder till stora ekonomiska konsekvenser. Vi anser också att det är en fördel om bedömningar av tvister i sådana fl·ågor kan behandlas av ARN som redan idag är en invand tvistlösningsinstans i konsumentärenden.
'
fi)j/vc, Ann-Louise Öhrn Kommunikationschef
D nr
KS 2016/00 l 05
Innehåll
sou 2015:100
Sammanfattning
15.6 Andra konsekvenser av förslaget. ........................................ 295 15.6.1 Konsekvenser för kommunerna ........................... 295 15.6.2 Konsekvenser för verksamheter som erbjuder kroppsbehandling .................................................. 296 15.6.3 Konsekvenser i förhållande till Förenta Nationernas Barnkonvention ............................... 296 15.6.4 Konsekvenser för brottsligheten .................. :....... 296 15.6.5 Konsekvenser för jämställdheten ......................... 297 15.6.6 Konse~venser för integrationen ........................... 297
Kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet är en konsumenttjänst som kan innebära en betydande hälsorisk. Marknaden för dessa behandlingar är i dag delvis oreglerad, vilket gör att det finns allvarliga brister i förutsättningarna för konsumenten att genomgå en säker behandling. Uppdraget för utredningen är att ta ställning till vilka ändringar som krävs för att säkerställa att den ~nskilde ges en god och säker behandling samt ett tillräckligt konsumentskydd. I syfte att stärka skyddet för den enskilde vid kroppsbehandling som kan innebära en betydande hälsorisk föreslår l"itredningen:
15.7 Genomförande ...................................................................... 297 Bilagor Bilaga l Komminedirektiv 2014:61.. ......................................... 299 Bilaga 2 Frågor till allmänheten .............................................. 315 Bilaga 3 Frågor till kommuner ................................................... 317
- en ny lag gällande kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande · ..· hälsorisk,
Bilaga 4 Frågor till sjukhus ........................................................ 319
:..: ··en nationell, we bbaserad informationstjänst med oberoende information om kropps behandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som innebära en betydande hälsorisk, innefattar ett brett och · spektra av olika aktörer, behandlingar och regelverk. . Det saknas i dag en samlad reglering för under·vilka förut····~.ä.ttrti"Jng
varer börjar respektive upphör. Bristen på statistik gör det svårt fastställa antal verksamheter, förekomsten av olika behandeventuella komplikationer och marknadens utveckling . .v"'"" finns det inga särskilda krav på näringsidkaren om informa~'c•n>>K)'!Utgnter, försäkring eller vilken kompetens som krävs för kroppsbehandlingar.
·
Det brister också i förutsättningarna för att konsumenten ska kunna göra ett aktivt och medvetet val, eftersom det saknas lättillgänglig, samlad och oberoende information om vilken reglering som gäller, vad det innebär att genomgå en kroppsbehandling samt vilka risker den kan medföra. På den konkurrenskraftiga marknaden av kroppsbehandlingar kan det som konsument dessutom vara svårt att urskilja vilken information som är väsentlig för given behandling.
Utgångspunkter
Utredningens förslag . omfattar kroppsbehandlingar i syfte att förändra utseendet och som kan medföra en betydande hälsorisk. Att en kroppsbehandling kan medföra en betydande hälsorisk innebär att den kan överföra smitta, ge svåra skador, leda till svåra sjukdomar eller ge bestående men. Vidare bedömer utredningen att kroppsbehandlingar är en konsumenttjänst vilket innebär att de konsumentskyddande reglerna gäller. Utredningen vill klargöra att de kroppsbehandlingar som avses inte faller inom hälso- och sjukvårdens regelverk eftersom syftet med kroppsbehandlingar generellt sett inte handlar om att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. De ingår därför inte i hälso- och sjukvårdsdefinitionen. Vissa kroppsbehandlingar genomförs visserligen inom ramen för hälsooch sjukvård, men det handla• då om medicinskt indikerade eller rekonstruktiva behandlingar. Denna typ av behandlingar ingår inte i utredningens uppdrag.
konsumenten att hävda sina rättigheter vid en eventuell tvist med näringsidkaren.
Lagens tillämpningsområde och innehåll
Utredningen föreslår att lagen gäller kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet som inte utgör hälso- och sjukvård och som en näringsidkare utför på en konsument. Vidare ska lagen endast gälla kroppsbehandlingar som är förenade med en betydande hälsorisk. Exempel på behandlingar som omfattas av lagen är kirurgiska ingrepp, injektioner, tatuering, piercing, laser, IPL och hudslipning. Lagförslaget innehåller bestämmelser om verksamheten (t. ex. tillstånd, säkerhetsarbete och personal), behandlingen (t.ex. information, samtycke, medgivande och hälsodeklaration), dokumentation (t. ex. informationshantering, dokumentationsskyldighet och konsumentens rättighet), klagomål (vart konsumenten kan vända sig), tillsyn (t. ex. behörig tillsynsmyndighet och dess befogenheter samt registerhållning), samverkan mellan myndigheter samt straff. Utmärkande för den nya lagen är förslagen om att: - avgränsa vissa behandlingar till särskilda yrkesgrupper, - införa tillståndsplikt för de verksamheter som erbjuder kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk, - utse kommunen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) till behöriga tillsynsmyndigheter,
Förslag om en ny lag om kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk
- upprätta ett nationellt register över verksamheter med tillstånd.
Förutsättningarna för att den enskilde ges en god och säker behandling ökar med en ny konsumentskyddslag. Syftet med lagen är att stärka konsumentens skydd genom högre krav på näringsidkare. Utredningen vill betona att kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk är en konsumenttjänst, inte hälso- och sjukvård. Med ett tydligt regelverk får samhället också ökad kontroll över aktuella verksamheter. Med lagstiftade regler blir det även lättare för
Kirurgiska ingrepp och injektioner får endast utföras av särskilda yrkesgrupper
16
Utredningen föreslår att kroppsbehandlingar som innefattar kirurgiska ingrepp endast får utföras av legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare inom respektive kompetensområde. Kroppsbehandlingar som innefattar injektioner direkt under huden (subkutana) eller djupare får endast utföras av legitimerad läkare,
17
legitimerad tandläkare, legitimerad sjuksköterska eller legitimerad tandhygienist inom respektive kompetensområde. Med begreppet "inom respektive kompetensområde" avses det område inom vilket den legitimerade kan förväntas ha utvecklat formell och reell kompetens.
Tillsynen innelattar däremot varken bedömnmgar av yrkes- eller kvalifikationskrav eller granskning av den teknik som används. Kommunen ska meddela IVO om skäl finns i verksamhet med legitimerad personal, t.ex. brister i hygienen eller avsaknad av föreskriven dokumentation. IVO ges även rätt att självständigt, efter anmälan eller på eget initiativ, tillsyna enskild legitimerad personal.
Tillståndsplikt införs Utredningen föreslår att verksamhet som omfattas av den nya lagen ska ha tillstånd. Det ·innebär att den, enligt miljöbalken, gällande anmälningsplikten fö~ hygieniska tjänster som innefattar stickande eller skärande verksamhet upphör och ersätts av krav på tillstånd. Krav på tillstånd ska dessutom gälla sådana hygieniska verksamheter som i dag inte omfattas av någon anmälningsplikt men som bedöms vara förenade med en betydande hälsorisk, t.ex. laser- och IPL-behandlingar. Ansökan om tillstånd ska göras till den kommunala nämnden i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Tillståndet gäller som intyg för att verksamheten var godkänd vid den senaste tillsynen och det ska således inte uppfattas som att den är kontrollerad framåt i tiden. Förslaget innebär vidare att verksamheter som erbjuder behandlingar inom regelverket för hälso- och sjukvården samt den nya lagen om kroppsbeharidlingar, måste både anmäla sin verksamhet till IVO i enlighet med 2 kap. l § patientsäkerhetslagen och ansöka om tillstånd hos kommunen.
Tillsyn Utredningen föreslår att kommunen blir ansvarig tillsynsmyndighet för all verksamhet som omfattas av lagen. Lagförslaget innebär att kommunernas tillsynsuppdrag därmed vidgas till att även omfatta tillsyn över verksamheter där legitimerad personal erbjuder kroppsbehandlingar med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utgångspunkten är att tillsynen ska vara en form av systemtillsyn i den betydelsen att kommunen kontrollerar att tillsynsobjektet klarar att kontrollera och styra sin verksamhet i enlighet med gällande regelverk.
18
Nytt, nationellt register över verksamheter med tillstånd Utredningen föreslår att IVO ska ha ansvar för ett nationellt register över verksamheter som har tillstånd att bedriva verksamhet enligt denna lag. Genom att registret ska vara tillgängligt nationellt kan konsumenten enkelt hitta information om verksamheten, t.ex. om den har tillstånd, för vilka behandlingar tillståndet gäller, vart verksamheten bedrivs och vem som är verksamhetsansvarig.
Förslag om en nationell, webbaserad informationstjänst för konsumenter
Det är av största vikt att konsumenten får bättre förutsättningar till saklig och oberoende information eftersom det handlar om tjänster som kan innebära en betydande hälsorisk. Mot bakgrund av att behandlingarna erbjuds på en växande kommersiell marknad bör det finansiella vinstintresset inte underskattas i sammanhanget. Ju mer medveten konsumenten är om de risker som kan vara förknippade med en påtänkt kroppsbehandling, desto bättre förutsättningar för konsumenten att göra väl avvägda val om vad hen vill utsätta kroppen och hälsan för. Genom att vara en välinformerad konsument, stärker den enskilde också sitt eget skydd. Det är även i samhällets intresse att konsumenter av kroppsbehandlingar är välinformerade, eftersom· eventuella komplikationer kan komma att belasta d~n offentliga hälso- och sjukvården. Informationstjänsten ska: - främst anpassas till konsumenten, - vara ett samarbete mellan berörda myndigheter för att kvalitetssäkra att informationen är saklig och-oberoende,
19
- bidra till att informera om vilka rättigheter och skyldigheter som medföljer före, under och efter en genomförd kroppsbehandling för alla inblandade parter. En webbaserad informationstjänst kan på ett ändamålsenligt sätt möta behovet av samlad, oberoende information. Ambitionen med informationstjänsten är att nå konsumenten före en behandling genomförs, men även efterköpsproblematik kommer att behöva hanteras. Informationstjänsten ska inte vara en klagomålsinstans för anmälan om klagomål eller tjänst som ska förmedla kontakter till eller rekommendera näringsidkares verksamhet som erbjuder kropps behandling.
Samarbete mellan myndigheter För att konsumenten ska känna förtroende för informationen bör arbetet med informationstjänsten bygga på ett samarbete mellan relevanta myndigheter. Konsumentverket föreslås bli huvudansvarig för informationstjänsten. Därutöver föreslås följande myndigheter samverka och ansvara för sina respektive kompetensområden: Socialstyrelsen, IVO, Folkhälsomyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Läkemedelsverket, Kemikalieinspektionen och Allmänna reklamationsnämnden. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bör ingå i denna sammansättning till följd av kommunernas tillsynsansvar för hygieniska verksamheter som erbjuder kroppsbehandlingar.
Övriga förslag Utredningens uppdrag omfattar även att bedöma om det behövs en särskild åldersgräns för kroppsbehandlingar med en betydande hälsorisk och om det ska införas krav på näringsidkare om en obligatorisk försäkring.
20
Ingen generell åldersgräns för att genomgå kroppsbehandling som syftar till att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk Utredningen föreslår ingen generell åldersgräns eftersom vi bedömer att det skydd som redan finns i föräldrabalken (1949:381 ), socialtjänstlagen (2001:453) samt Förenta nationernas (FN) konvention om barnets rättigheter (bamkonventionen) är ett tillräckligt samhällsskydd för barn under 18 år som vill genomgå en kroppsbehandling med syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. Utredningen rekommenderar dock att utvecklingen följs och att lämplig myndighet närmare bedömer dels vilka kroppsbehandlingar som på grund av medicinska hälsorisker eller av kulturella skäl kan bedömas behöva särskilda krav på eller rekommendationer om åldersgräns, dels om några undantag ska göras. En kroppsbehandling är en konsumenttjänst och en personlig angelägenhet och ur ett konsumentperspektiv är frågan om huruvida barn under 18 år får göra en kroppsbehandling eller inte främst en fråga mellan vårdnadshavaren och barnet. Om en generell åldersgräns på 18 år skulle införas för kroppsbehandlingar skulle det bland annat innebära att barn som har besvärande hårväxt på kroppen, barn med utstående öron eller missprydande ärr eller barn med svår acne inte skulle kunna göra dessa behandlingar före 18 års ålder.
Inget krav på obligatorisk försäkringför näringsidkaren Utredningen föreslår inte någon försäkringslösning för personskador i samband med en kroppsbehandling i syfte att förändra utseendet och som kan innebära en betydande hälsorisk. En kroppsbehandling är en konsumenttjänst som erbjuds enligt olika villkor och förutsättningar på en kommersiell marknad. Det är konsumentens ansvar att informera sig om vilket försäkringsskydd som finns för given behandling och komplettera sitt försäkringsskydd därefter. Utredningens bedömning är att det är svårt att ställa krav på att näringsidkaren ska teckna en försäkring. Skälet för detta är att flera olika verksamheter bedöms av försäkriJlgsbolagen utgöra högriskverksamheter och premien skulle därmed bli för hög för att vara intressant för försäkringstagaren.
21
~~V<'!,(
<'',))>
~ :::J
f
~--
Tjänsteskrivelse
2016-03-15
.'<:
o lit~~
Handläggare
Översiktsplanerare Lynn Joel Telefon 0522 - 69 73 27 [email protected]
Samråd gällande översiktsplan för Nya Älvstaden, Trollhättans stad Sammanfattning
Uddevaila kommun har fått ett förslag till översiktsplan för Nya Älvstaden, Trollhättan på samråd. Planområdet ligger norr om järnvägsbron och inkluderar markområden på båda sidor om älven. Planförslaget innebär att en ny bro anläggs över älven som skapar en ny koppling mellan östra och västra sidan av Trollhättans tätort. Planen omfattar även bostäder, verksamheter, skola, föreningsverksamhet, natur- och parkområden, camping samt Hera utredningsområden. Kommunledningskontoret bedömer att planförslaget inte påverkar Uddevalla kommun och föreslår att Uddevalla lämnar förslaget utan erinran.
Beslutsunderlag
Samrådshandling, Fördjupad översiktsplan för Nya Älvstaden. Samrådsförslaget till plankarta- framtida mark- och vattenanvändning. Tjänsteskrivelsen, kommunledningskontoret 2016-03-15. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att lämna förslaget utan erinran
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
1(1)
Kommunledningskontoret
Lynn Joel Översiktsplanerare
Dnr KS 2016/00136
l (l)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-04-19
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Redovisning av delegationsbeslut 2016 Sammanfattning I förteckning daterad 2016-04-19 redovisas delegationsbeslut fattade på kommunstyrelsens vägnar. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-04-19. Förteckning över delegationsbeslut 2016-04-19. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
att lägga redovisningen till handlingarna.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Annica Åberg Förvaltningssekreterare
D nr
KS 2016/00002
Delegationsbeslut 1(1)
Kommunledningskontoret
2016-04-19
Förteckning över delegationsbeslut ----
Nummer
Do kid
Datum
Beskrivning
KS 2016/00002
280555
2016-04-13 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 2, utfärda fullmakt för ekonomichef Kenneth Er! andsson att representera Uddevalla kommun på Kommunassurans Syd AB årsstämma den 10 maj 2016
KS 2016/00002
280563
2016-04-12 Kommunstyrelsens delegation nr3, representation med alkoholhaltiga drycker i samband med avtackning av 2015 års pensionärer inom barn och utbildning
KS 2016/00163
280506
2016-04-07 Protokollsutdrag jävsutskottet 2016-04-06 § 7 och delegationsbeslut gällande beviljande av tidsbegränsat bygglov Windingsborg 4 avseende ändrad användning från idrottshall till tillfällig vistelse
KS 2016/00164
280507
2016-04-07 Protokollsutdrag jävsutskottet 2016-04-06 § 8 och delegationsbeslut gällande beviljande av tidsbegränsat bygglov Tjöstelsröd l: 14 avseende ändrad användning från vårdcentral till boende för ensamkommande barn och unga
KS 2015/00498
280508
2016-04-07 Protokollsutdrag jävsutskottet 2016-04-06 § 9 och delegationsbeslut gällande beviljande av tidsbegränsat bygglov för Dalabergsskolan 3 avseende nybyggnad av modulbyggnad för förskola med mottagningskök samt förråd, tidsbegränsat bygglov till och med 2022-01-30
KS 2016/00002
280568
2016-04-07 Byggnadsingenjörs delegationsbeslut Q.2.6 gällande startbesked och fastställande av kontrollplan rjällräven 15
KS 2016/00002
280472
2016-04-04 Miljöhandläggares delegation nr M.8. 7 gällande föreläggande om försiktighetsmått vid PCB-sanering på fastigheten Bikupan 24
KS 2016/00002
280567
2016-04-04 Bygglovsarkitekts delegationsbeslut nr Q.1.7 angående beviljande av bygglov för ändrad användning från kontor till förskola, utökning av förskola Fjällräven 15
KS 2016/00160
280265
2016-03-21 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4, sponsra !K Rössö med 50 tkr för år 2017
----
----·
--·
-------·-·--·----·-------·--··-
--
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-03-23
Handläggare
Registrator Anna-Lena Lundin Telefon 0522-69 60 41 [email protected]
Anmälningsärenden till kommunstyrelsen
Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga följande anmälningsärenden till handlingarna.
l) 2016/10 Finansrapport 2016-03-31 2) 2016/178 Årsredovisning 2015 för Västvatten AB 3) 2016/179 Årsredovisning inklusive revisionsberättelse 2015 for Uddevalla Hamnterminal AB 4) 2016/180 Årsredovisning inklusive revisionsberättelse 2015 för Uddevalla Event AB 5) 2016/181 Årsredovisning inklusive revisionsberättelse 2015 får Uddevalla Turisttrafik AB 6) 280351 DOK Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till ingrepp inom fornlämningarna RAÄ Forshälla 154: l och 155: l på fastigheterna Forshälla-I-lede l :4 7) 280352 DOK Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Skredsvik 218: l på fastigheten Askebacka l :3 8) 2015/633 Inskickad ansökan till Länsstyrelsen om hastighetsbegränsning på väg E6 vid Ljungsicile
Dnr KS 2016/00004
Tjänsteskrivelse
2(2)
Kommunledningskontoret
2016-03-23
9) 280400 DOK Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd att göra ingrepp i fornlämning RAÄ Ljung 14 l O) 280469 DOK Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till ingrepp i fornlämning RAÄ Uddevalla 95
Il) Jävsutskottets protokoll 2016-04-06 12) 2016/200 Kommuninvesl föreningsstämma 21 april 2016, kallelse samt handlingar 13) Personalutskottets protokoll 2016-04-06 14)280583 DOK Sammanträdesplan för Sveriges kommuner och landsting för år 2017 15)2016/218 Ärsredovisning för Kommunassurans Syd AB 2015 16)280591 DOK Protokoll Medlemsråd för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän 2016-04-06
Dnr KS 2016/00004
FINANSRAPPORT
1(7)
2016-04-01
Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef Finanschef Bengt Adolfsson Finansstrateg Ronald Rombrant
FINANSRAPPORT MARS 2016 Sammanfattning I början av mars förföll ett lån på 150 mkr, i planen låg att detta lån skulle ersättas under första kvartalet. För att inte ligga med en onödigt stor överlikviditet har denna upplåning skjutits framåt i tid. Räntor ligger kvar på låga nivåer trots vad Konjukturinstitutet skriver i sin marsrapport: ”Expansiv finans- och penningpolitik stimulerar efterfrågan som växer på bred front även 2016. Detta innebär att sysselsättningen fortsätter att utvecklas starkt och att arbetslösheten sjunker. Sverige går därmed in i en högkonjunktur. Inflationen förblir samtidigt låg och inflationsmålet nås först 2018.” Uppföljning ramar och riskbegränsningar per rapportdatum Not Lån av kreditinstitut (Mkr)
1
Snittränta, vägd per rapportdatum (%) Räntebindningstid (år) Ränteförfall inom 1 år (%)
1
Kapitalbindningstid (år) 1 Kapitalförfall inom 1 år (%)
1,6
Tillåtna motparter
1
Derivat som andel av skuld, netto (%)
2
Andel strukturerade derivat av skuld (%) Koncernintern utlåning (Mkr)
3
Koncernintern borgen (Mkr)
4
Bekräftade kreditlöften (Mkr)
5
Likviditetsberedskap (Mkr) Valutarisk
5
16-03-31
16-02-29
2 450 1,75 3,7 39 2,0 33 Ja 47
2 600 1,64 3,6 42 1,9 37 Ja 44
5
5
2 514 487 350 340 0
2 537 492 350 489 0
Lim iter 2016 (KS 2016-01-27 §10) Sammanst budget 2016: Max 2 912 mkr
Inom lim it Ja
Sammanst budget 2016: : 1,9 %
Ja
Tillåtet intervall 2 - 6 år
Ja
Max 50 % inom 1 år
Ja
Min 2 år
Ja
Max 30 % inom 1 år
Nej
Bör spridas mellan olika motparter
Ja
Max 100 %
Ja
Max 10 % av skuldportföljen
Ja
Sammanst budget 2016: 2 786 mkr
Ja
Max 495 mkr (beslut av Kf)
Ja
-
Ja
Min 300 mkr Huvudregelen är att all valtuitrisk ska elimineras
Reversfordr koncernföretag Övr långfr fordringar Sum m a finansiella tillgångar: Skulder:
Inlåning via koncernkonto
3
Kortfr låneskulder Långfr lån från kreditinsitut
1
Sum m a finansiella skulder:
Utg balans 16-03-31
Utg balans 16-02-29
Förändr 1 m ån
Ing balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
-13 0 2 514 0 7 2 508 -2 0 -2 450 -2 452
137 0 2 537 0 7 2 681 -2 0 -2 600 -2 602
-150 0 -23 0 0 -173 0 0 150 150
198 0 2 509 0 7 2 714 -2 0 -2 600 -2 602
-211 0 5 0 0 -206 0 0 150 150
56
79
-23
112
-56
Internbankens upplåningsränta Nedan anges internbankens genomsnittliga upplåningsränta på internbankens samlade skuldportfölj. Koncernföretagens räntekostnad är densamma som internbankens upplåningskostnad jämte en marknadsmässig marginal och administrativ avgift (f.n. totalt 0,39 % - 0,75 % per år). Prognosen är framtagen med hjälp av systemstödet KI Finans, som utifrån vissa
antagenden om refinansiering samt marknadens prissättning av framtida räntor räknar fram en prognosränta. Ambitionen är att prognoshorisonten successivt ska förlängas och att metodiken fortlöpande ska förfinas.
* Förlängningspolicy: Förlängd oändligt med index STIBOR3M + 0,4000%
Bengt Adolfsson Finanschef
3(7) NOTER FINANSRAPPORT 1. Extern låneskuld Internbanken verkställer all extern upplåning och svarar för riskhanteringen inom kommunkoncernen. Den externa låneskulden får 2016 uppgå till högst 2 912 Mkr. Internbanken ska förvalta kommunkoncernens låneportfölj på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt med hänsyn tagen till risker och andra faktorer. Internbankens upplåning ska uppfylla kraven på en låg finansieringsrisk, hög kvalitet på lånedokumentation och enkel administration. Följande upplåningsformer är tilllåtna. • • •
Banklån från svensk eller utländsk bank Utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev Tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare
Motpart lån (Mkr) Kommuninvest
Utg balans 16-03-31
Utg balans 16-02-29
Förändr 1 m ån
Ing balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
2 450
2 600
-150
2 600
-150
2 450
2 600
-150
2 600
-150
Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska vara sammansatt så att kapital- och ränteförfall sprids över tiden. Max 30 % av kapitalet får förfalla inom 1 år, max 50 % av ränteförfallen får äga rum inom 1 år. Nedanstående diagram visar skuldportföljens sammansättning, innevarande period med mörkblå stapel, föregående månad med ljusblå stapel.
4(7) 2. Derivat Räntederivat används för att förändra eller säkra räntan på ett lån utan att behöva förändra villkoren för det underliggande lånet. Internbanken använder räntederivat i syfte att förändra räntebindningen, snitträntan och/eller säkerställa en maximal räntenivå. Valutaderivat används för att hantera valutarisken. Följande derivat används för närvarande:
Nominellt belopp netto , mkr
Tillåtet enl finanspolicy
• Ränteswap
1150
JA
• Strukturerade derivat
130
JA
Nedan redovisas internbankens aktuella portfölj av ränteswappar. Ränteswappar innebär att två parter avtalar att erlägga betalningar till varandra beräknade på fast respektive rörlig ränta. Erhålla-swap innebär att internbanken erhåller fast ränta och betalar rörlig ränta till motparten. Betala-swap innebär att internbanken erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta till den aktuella motparten. Nedan visas marknadsvärden på derivatavtalen, ett negativt värde är en kreditrisk på motparten. Motpart räntederivat (Mkr)
Utg balans 16-03-31
Utg balans 16-02-29
Förändr 1 m ån
Ing balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
SEB
1 520
1 520
0
1 520
0
varav erhålla-swappar
-900
-900
0
-900
0
880
880
0
880
0
-350
-350
0
-350
0
Brutto:
2 400
2 400
0
2 400
0
Netto:
1 150
1 150
0
1 150
0
130
0
130
0
Nordea* varav erhålla-swappar
*I angivet belopp ingår strukturerade derivat med (mkr) Nordea (1036)
130
Utg balans 16-03-31
Utg balans 16-02-29
Förändr 1 m ån
Ing balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
Periodens låneskuld (mkr)
2 450
2 600
-150
2 600
-150
Derivat som andel av skuld
47%
44%
3%
44%
3%
5%
5%
0%
5%
0%
-121
-123
2
-88
-33
Andel strukturerade derivat av skuld Derivat, marknadsvärde (mkr)
5(7) 3. Koncernintern in- och utlåning Koncernföretagens långfristiga upplåning från internbanken sker genom utnyttjande av checkkrediter via koncernkontosystemet. Nedan redovisas respektive koncernföretags koncernkontosaldo för perioden. Ett negativt saldo (utnyttjad checkkredit) redovisas i tabellen för utlåning och ett positivt saldo redovisas i tabellen för inlåning. Uddevalla Energi AB med dotterbolagen Uddevalla Kraft AB, Uddevalla Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Värme AB redovisas som en koncern. Samma gäller Uddevalla Hamnterminal AB med dotterbolaget Swanfalk Shipping AB. Moderbolagets eventuella tillgodohavanden nettoredovisas mot dotterbolagens skulder. Utnyttjad Utnyttjad Ingående Förändring Beviljad från checkkredit checkkredit Förändring balans check16-03-31 16-02-29 1 m ån 16-01-01 15-01-01 kredit
Utlåning (Mkr)
Uddevalla Utvecklings AB Uddevalla Energi AB (koncern)
Kvar att utnyttja
12,5
12,1
0,4
11,5
0,9
15
3
707,1
729,8
-22,7
733,9
-26,8
840
133
Uddevalla Omnibus AB
43,0
42,2
0,9
46,7
-3,6
80
37
Uddevalla Hamnterminal AB (koncern)
25,4
29,9
-4,5
33,6
-8,1
80
55
1
8,9
8,5
0,4
8,0
0,9
10
1
Bostadsstiftelsen Uddevallahem
972,1
963,4
8,7
936,4
35,7
1 100
128
HSB:s Stiftelse Jakobsberg
155,8
155,8
0,0
155,8
0,0
180
24
Lostif Fastighets AB
76,0
76,0
0,0
76,0
0,0
80
4
Stiftelsen Ljungskilehem
44,3
44,7
-0,4
44,7
-0,4
66
22
Gustafsbergsstiftelsen
3,3
3,1
0,2
3,0
0,3
6
3
465,8
471,3
-5,5
459,4
6,4
600
134
2 514,3
2 536,8
-22,5
2 509,1
5,2
3 057
543
Tillgodohavande 16-03-31
Tillgodohavande 16-02-29
Skärgårdsbåtarna i Uddevalla AB
Uddevalla Vatten AB
Inlåning (Mkr)
Uddevalla Event AB
Förändring 1 m ån
Ingående Förändring balans från 16-01-01 15-01-01
2,1
2,1
0,0
2,1
-0,0
2,1
2,1
0,0
2,1
-0,0
Saldo 16-03-31
Saldo 16-02-29
54,3
34,4
19,9
18,8
35,5
22
76
Uddevalla Kraft AB
-509,1
-495,4
-13,7
-446,2
-63,0
521
12
Uddevalla Energi Värme AB
-101,9
-114,5
12,6
-164,3
62,3
135
33
Uddevalla Energi Elnät AB
-150,3
-154,3
3,9
-142,3
-8,1
162
12
Sum m a koncern
-707,1
-729,8
22,7
-733,9
26,8
840
133
-29,3
-33,3
4,0
-37,9
8,6
80
51
3,8
3,4
0,5
4,3
-0,5
-
-
-25,4
-29,9
4,5
-33,6
8,1
80
51
Spec underkoncerner Uddevalla Energi AB
Uddevalla Hamnterminal AB Sw anFalk Shipping AB Sum m a koncern
Förändring 1 m ån
Ingående Förändring Beviljad balans från check16-01-01 15-01-01 kredit
Kvar att utnyttja
6(7) 4. Borgensförbindelser Kommunfullmäktige beslutar om borgen och garantier till förmån för koncernföretagen, föreningar och andra externa parter.
Egnahemsförbindelserna uppdateras endast vid årsskiften, övriga vid tertialslut
2
Beslut fattat om borgen 1,6 mkr, f.n. inget utnyttjat
5. Likviditetsberedskap och bekräftade kreditlöften Kommunkoncernen ska ha en betalningsberedskap motsvarande en månad av kommunkoncernens kostnader i form av tillgängliga likvida medel inklusive ej utnyttjade kreditlöften. Likviditetsberedskap Belopp (Mkr) Likvida medel (kassa bank) Fin. tillgångar (oms.bara inom 3 dgr) Bekräftade kreditlöften Utnyttjade kreditlöften
Förändring 16-03-31
Lim it
16-02-29
1 m ån
-10,2
139,0
-149,2
0,0
0,0
0,0
350,0
350,0
0,0
0,0
0,0
0,0
339,8
489,0
-149,2
Min 300 Mkr
Bekräftade kreditlöften
Utnyttjat
Utnyttjat
Förändring
Bekräftat
Kvar att
(Belopp Mkr)
16-03-31
16-02-29
1 m ån
belopp
utnyttja
Nordea
0,0
0,0
0,0
300,0
300,0
SEB
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Sw edbank
0,0
0,0
0,0
50,0
50,0
0,0
0,0
0,0
350,0
350,0
7(7) 6. Finansiell risklogg Finansrapport 2016 December (2015)
Avvikelse från beslutade ramar och limiter Andel kapital som förfaller inom 1 år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Åtgärd
Januari
Andel kapital som förfaller inom 1 år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Åtgärdas i samband med låneförfall och nyupplåning under första kv 2016
Februari
Kapitalbindning uppgår till 1,9 år, limiten är 2,0 år. Andel kapital som förfaller inom 1 år uppgår till 37 %. Limiten är 30 %.
Ett lån på 150 mkr förföll 1 mars, i den ursprungliga planen låg att då att ersätta detta lån med ett lån med längre löptid. Eftersom 80 mkr i form av interkommunala skolersättningar inkommer – och likviditeten är god - har tidpunkten för nyupplåning skjutits framåt.
Mars
Andel kapital som förfaller inom 1 år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Tillfälligtvis utnyttjas checkkrediten i avvaktan på nyupplåning, en nyupplåning som har internbanken har valt att skjuta framåt i tid. Motivet för detta är att en nyupplåning skulle, i de storleksordningar som de långfristiga lånen normalt uppgår till, medföra en onödigt stor överlikviditet.
Datum åtgärdat
Åtgärdas i samband med låneförfall och nyupplåning under första kv 2016
7. Operativ risklogg Operativ risk
Datum
Åtgärd
Datum åtgärdat Pågående
Resursbrist pga långtidssjukskrivning och att vikarie för finanschef ej är på plats.
2015
• Omfördelning av arbetsuppgifter till ekonomichef. • Vikarierande finanschef kommer att ersätta internbankschefen fr o m mars 2016. • För avgränsade projekt anlitas externt konsultstöd.
Rutinbeskrivningar samtliga väsentliga processer ej upprättade.
2016-0201
Kommer att ske under första halvåret 2016
Pågående
Resursbrist pga långtidssjukskrivning och att vikarie för finanschef ej är på plats.
Feb/mars 2016
Problemet med resursbrist är i allt väsentligt åtgärdat tack vare att vikarierande finanschef nu är på plats.
