BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNdTIdNING 1/2010
Cilla Mattheiszen:
”Jag har alltid varit morgonpigg” Sidan 6
Fjärrvärmenätet
Tips vid val
flygfotograferat
Förnybar energi som
paketlösning
av lågenergilampa
Sidan 16
Sidan 10
Sidan 4
1
ledare
Innehåll Linjen håller
Vilse i lampaffären................................. 4
Företag..................................................... 13
Från glödlampa till lågenergilampa,
För L & T Biowatti, som levererar träbränsle,
konsumenttips
är det lokala viktigt
Gatulampsbyte ....................................... 5
Nyheter . ............................................ 14–15
Krävande jobb som tar många år
Borgå Energi köpte Lovvärme –
s. 6
Fennovoima slopade
R
espekten för miljön är ett av de centrala värden, som styr Borgå Energis dagliga verksamhet. Det syns konkret bland annat däri att redan över 70 procent av den energi, som Borgå Energi producerar, är grön ekoenergi. Det här är resultatet av ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Siffran kan jämföras med till exempel Helsingfors Energis målsättning att öka sin andel förnybar energi till 20 procent. Då Borgå Energi bland de första för ca tio år sedan beslöt att kraftigt öka användningen av förnybara bränslen i energiproduktionen hölls beslutet kanske för modigt. Fossila bränslen fanns ju alltjämt att få både enklare och billigare. Det var emellertid ett noga övervägt linjeval, som vi inte har behövt ångra. Vi såg att klimatförändringen kommer att leda till att myndigheterna ställer krav på betydande utsläppsminskningar. I dag är det ett faktum. Numera är förnybar energi på allas läppar. Dess andel har stadigt ökat i Finland. I slutet på fjolåret skedde dock en minskning. En central orsak var prisfallet på stenkol. Stenkolet var så billigt att frestelsen att producera energi med kol i stället för med dyrare förnybara bränslen blev övermäktig för många aktörer. Kolets prisutveckling, som var följden av den ekonomiska recessionen, gav kanske på sina håll anledning att också undra om Borgå Energis i tiden gjorda bränsleval var så fiffigt. Att kortsiktigt eftersträva ekonomisk nytta hör inte till Borgå Energis verksamhetsprinciper liksom inte heller att maximera vinsten. Vår målsättning är att producera el och värme till ett förmånligt pris och på ett sätt, som belastar miljön så litet som möjligt. Det strävar vi till med vårt långsiktiga arbete också i fortsättningen. Vi är övertygade om att våra upplysta kunder utöver konkurrenskraftiga energipriser också sätter värde på att energin produceras på ett miljövänligt sätt kommande generationer till gagn.
Människa ................................................ 6 Cilla Mattheiszen, som är en av programvärdarna i Min Morgon i tv, har inga problem med att stiga upp tidigt
Förnybar energi...................................... 10 Jordvärme och grön el i ett och samma paket
Norppasähkö blev ekoenergi – Byte av säkring kan kosta – Elavbrottsinfo till mobilen
Krävande flygning................................. 16 Borgå Energis fjärrvärmenät fotograferades i januari med värmekamera från luften
Snö = kul................................................. 12
Svara och
vinn!
Hur långt är Borgå Energis fjärrvärmenät i Borgå? Bland dem som svarar lottar vi ut en pulsmätare av märket Suunto (värde ca 200 €). Skicka ditt svar till oss senast 30.4.2010.
Läsartävlingen
Mitt svar:
Namn:
Adress:
Utgivare | Borgå Energi -bolagen Mannerheimgatan 24, PB 95 06101 BORGÅ tfn (019) 661 411 fax (019) 661 4211 www.porvoonenergia.fi chefredaktör | Nina Fransas REDAKTIONSRÅD | Mikael Hämäläinen,
2
Niina Kokko, Tomas Nordström, Ari Raunio redaktion & layout | peak press & productions oy Skepparegatan 2, 07920 Lovisa Nordenskiöldsgatan 23, 0600 Borgå www.peakpress.net redaktionschef |Noora Lintukangas
redaktör | Rolf Gabrielsson AD | Sanna Nylén pärmbild | Niclas Mäkelä TRYCKERI | Kirjapaino Uusimaa Industrivägen 19, PB 15, 06151 BORGÅ www.kirjapainouusimaa.fi UPPLAGA | 32 400 st.
s. 16
I skidbacken i Kokon är stämningen på toppen
I kundtidningen 2/2009 frågade vi vilken artikel som var tidningens intressantaste. Vi fick 462 svar. De flesta rösterna, 106, fick artikeln ”Ljusets och skuggornas dans”. På andra plats kom artikeln ”Vinden ger också el” med nästan lika många röster, 99. Bland deltagarna i läsartävlingen utlottades ett presentkort på 200 euro till Gigantti. Den lyckliga vinnaren är Camilla Wilk, som mottog sitt pris av informationschef Nina Fransas.
Patrick Wackström toimitusjohtaja
Strömfors-alternativet –
Postnummer:
Adressaten betalar portot
Borgå Energi -bolagen
Kod 5006633 06103 SVARFÖRSÄNDELSE
Telefon:
3
e
Som allmänbelysning lämpar sig en armatur, som sprider ljuset jämnt i hela rummet. Med punktljusarmaturer kan man framhäva vissa detaljer så som möbler eller väggytor. Där man jobbar eller läser stör det om lampan inte ger tillräckligt ljus. Läslampan skall vara så stark att man inte behöver plira med ögonen när man läser en tidning eller bok. Vidstående tips hjälper vid valet av lampa för olika rum. I praktiken är varje utrymme ändå så pass speciellt att valen i sista hand bör göras med tanke på behoven i just det aktuella egna rummet.
ks Kö pa - lam
Vardagsrum: till allmänbelysning lågenergilampor, till punkt- och accentueringsbelysning led- eller halogenlampor Kök: till allmänbelysning lågenergilampor, till arbetsbelysning lågenergilampa eller ljusrör Sovrum: till allmänbelysning lågenergilampor, till punktoch accentueringsbelysning led- eller halogenlampor Barnkammare: sluten armatur på grund av risken för att lampan kan gå i kras Badrum: halogenlampor med gängad sockel eller lågenergilampor Bastu: led- eller halogenlampor
Tecknin
g: San
na Nylé
n
rätt lampa på rätt ställe
Obs.
• Slutanvänd a lågenergila mpor skall ha teras som pr noblemavfall, för de innehå ller en liten mängd kvicksilver. • När dagarn a blir längre lönar det sig använda bely att sning bara dä r den verkligen behövs. Släck lampo rna om det är tillräckligt lju st i rummet el ler om ingen är i rummet!
Mer information: www.lampputieto.fi
ljusmängd / lumen
Vilse i lampaffären?
1500
Hur välja rätt lampa till rätt ställe?
1400
100W
finland säger småningom farväl till glödlamporna och börjar använda lågenergilampor. det finns de, som tycker att lampbytet går för fort. för många är det svårare att välja lampa än tidigare.
1200 1100
TExT: Seppo Iisalo
4
1000
handen att i medeltal 22 procent av hushållsströmmen går till belysning. Inbesparingen kan således bli till och med betydande. Stirra inte bara på watten Energimärkningen på förpackningarna underlättar valet av lampa. Märkningen anger lampans energieffektivitet på skalan A-G, mängden ljus (Lumen = lm) och effekt (watt = W) samt – riktgivande - lampans livslängd i timmar. Bra lågenergilampor håller bästa A-klass medan gamla glödlampor kommer på sladden i klassificeringen. Lågenergilampan producerar samma mängd ljus med upp till 75-80 procent mindre energi än glödlampan. Klara halogenlampor med gängad
sockel hör till klass C. – För att kunna välja rätt lampa till rätt ställe skall man inte stirra sig blind på antalet watt. Det är till och med viktigare att kontrollera ljusmängden, eftersom lampornas belysningseffekt kan variera även om de har samma wattantal, berättar utvecklingsingenjör Mikko Ruotsalainen på Borgå Energi. Lampans ljusmängd får man reda på med hjälp av lumenvärdet. – När det gäller lågenergilampor och ledlampor kan man inte jämföra belysningseffekten på basen av antalet watt, som bara anger hur mycket ström lampan förbrukar och inte den ljusmängd den producerar, påminner Ruotsalainen.
75W
900
15W
800
60W
700
11W
600 500
40W
400
9W
300 Grafik: Niko Silander
D
e gamla glödlamporna är riktiga energifrossare – bara ungefär fem procent av den ström de förbrukar blir synligt ljus. Största delen av energin går upp som värme i luften. Det tycker glödlampornas anhängare ändå inte att är enbart en dålig sak; redan ett litet värmetillskott är välkommet när det är smällkallt. Å andra sidan går den värme, som glödlamporna alstrar, helt till spillo under de varma årstiderna. Ser man till helheten är lågenergilampan trots vissa ”barnsjukdomar” i lanseringsskedet det bästa valet i hem, och särskilt på ställen, där lamporna är länge tända. Lågenergilamporna är klart dyrare än glödlamporna, men i det långa loppet blir de billigare eftersom deras livslängd är upp till 15 gånger längre. Undersökningar ger vid
20W
1300
25W
200
7W lågenergilampa
glödlampa
Om man vill att till exempel en 11 watts lågenergilampa skall ge samma ljusmängd som en 60 watts glödlampa skall man välja en lågenergilampa, vars lumenvärde är ca 700 lumen.
Nyheter
Gatulamporna byts alla gatulampor, som innehåller kvicksilver skall bort före år 2015. det är en krävande operation, som kostar miljoner euro. TExT: Rolf Gabrielsson BIlD: Studio lindell / Oscar
På Borgå Stads område finns ungefär 13 000 gatubelysningsarmaturer av vilka ca 9 000 är kvicksilver- och ca 4.000 högtrycksnatriumarmaturer. I och med de nya EU-direktiven försvinner kvicksilverlampan från marknaden från och med år 2015. Det betyder, att alla kvicksilverarmaturer skall bytas ut till dess. – Vi är ändå i den lyckliga situationen att det i Borgå stad inte installerats nya kvicksilverarmaturer sedan mitten på 1990-talet. Vi har alltså redan i 15 års tid använt oss av den teknik, som de nya direktiven hänvisar till, berättar nätplanerare Rasmus Lindqvist. Borgå Elnät räknar med att under år 2010 hinna byta ungefär hälften av kvicksilverlamporna i centrum av Borgå till högtrycksnatriumlampor. I Vårberga har redan ett hundratal kvicksilverarmaturer ersatts med högtrycksnatriumarmaturer, och i år har man som mål att förnya drygt 1 500 armaturer på olika håll i staden, främst på södra sidan av Mannerheimgatan och lovisavägen i centrum. Rasmus lindqvist är i det här skedet inte alldeles säker på om det är högtrycksnatriumlamporna som gäller ännu mot slutet av övergångsperioden eller om ledtekniken eller någon annan teknik då kommit in i bilden på allvar. – Vi har ett litet försök på gång på en gatstump för att skaffa oss erfarenheter av ledalternativet. Det är i det här skedet betydligt dyrare än högtrycksnatriumarmaturerna, men ledlampornas livslängd och förbrukning är också av en helt annan klass. – ledtillverkarna pratar om en bränntid på 50 000-100 000 timmar, vilket i vårt fall handlar om en livslängd på 12-24 år, förklarar lindqvist och berättar att högtrycksnatriumlampan håller i ungefär fem år. Än så länge finns det dock inga planer på att i större omfattning gå in för ledtekniken. lampbytet är en arbetsdryg operation eftersom det inte bara är fråga om att skruva ut en lampa och sätta i en ny. Hela armaturen skall bytas. längs centrumgatorna försvåras det hela ytterligare av armaturernas vajerupphängning. Billigt blir det inte heller. Rasmus lindqvist uppger, att armaturbytet går löst på totalt några miljoner euro. Då kvicksilverlamporna ersätts med högtrycksnatriumlampor måste hela armaturen bytas.
5
e
Människa Ihminen
”Vi intervjuar inte våra gäster, vi diskuterar med dem.”
C
illa Mattheiszen skulle inte gå i sin mors fotspår och bli journalist. Det bestämde hon som tioåring. I dag är hon som 31-åring en av programvärdarna i Min Morgon i tv och har en gedigen bakgrund som både tidnings-, radiooch tv-journalist. -Jo, så gick det, och bra så, det är ett jobb jag stortrivs med, småler hon och konstaterar, att hon nog sannolikt förblir mediabranschen trogen. I fjol vid den här tiden jobbade hon på en reklambyrå, ville pröva på också något annat inom branschen än journalistyrket. Det blev ändå bara en kort sejour. Cilla kontaktades av Henrik Lindberg, en kollega från hennes tid som nyhetsuppläsare på TV-nytt.
-Han berättade, att man planerade en svensk morgonsändning i tv och undrade om jag var intresserad att komma med. Det ena gav det andra och redan på sommaren deltog hon i en casting för programvärdsuppgiften. Provfilmningen gick bra, hon blev jättetänd på projektet och valdes till en av de tre programvärdarna. Tidiga morgnar inget problem Det nya jobbet har betytt stora omställningar i hennes liv, framförallt vad dygnsrytmen beträffar. Sändningen börjar varje vardagsmorgon klockan 06.45. -Nu i början har jag gått upp vid tresnåret för att vara på plats i god tid och
hinna kolla och dubbelkolla allt innan det är dags att sätta sig framför kamerorna. De tidiga morgonarna är inget problem, säger Cilla. -Jag har alltid varit morgonpigg. Det gäller bara att gå i säng i tid på kvällen. Var tredje vecka är arbetstiderna mera normala. Efter två veckor som programvärd följer en vecka som dagsproducent. -Då kontaktar jag folk och förbereder kommande sändningar. Det är bland annat mycket rent praktiskt som skall fixas, resebiljetter och hotell skall bokas, kommas överens om hämtning på flygstationen och så vidare. Många av dem, som deltar i sändningarna, kommer från andra
Morgon med Cilla Cilla Mattheiszen har en dagsrytm, som inte är alldeles vanlig. Hon stiger upp redan vid tresnåret på vardagsmorgnarna. Vi träffade henne en morgon, men inte riktigt så tidigt. Text: Rolf Gabrielsson bilder: Niclas Mäkelä
En del av verksamhetsutrymmena finns under gamla tegelvalv.
6
7
”Jag har börjat träna för maraton.”
Cilla Mattheiszen • Född i Borgå 1978 • Student från Borgå – Vi utgår från att tittarna hänger med utan översättningar.
gymnasium • Studerat mediekultur vid bland annat arcada • Arbetat med nyhetsjournalistik
.Consum impero hilici finin de adhuis consultuus atuidem re etorit, idiessit, tessim fatur ignostant,
vid t.ex. bbl, hbl och yle • Varit chefredaktör för en seglingstidning och jobbat inom reklambranschen
– Den största överraskningen var nog hur bra allt sist och slutligen gått.
– Vi vet ju hur svåra finlandssvenskarna är som målgrupp.
delar av landet. Det har länge talats om behovet av en svenskspråkig motsvarighet till de morgonprogram, som både YLE och MTV3 sänder. Ett försök gjordes 1988, men Frukost-tv blev ingen succé och lades ned efter en kort tid. Den här gången skall det gå vägen, försäkrar man på producenthåll. Språket en bisak Min Morgon är ingen YLE-produktion även om många av de över 30 personer, som programmet sysselsätter, har en bakgrund inom rundradiobolaget. Det är företaget Cityportal, som producerar programmet för FST5:s räkning. Allt sker i centrum av Helsingfors, i kulturhuset 8
G18, där man har flera inspirerande utrymmen att jobba i, allt från gamla tegelvalv i källarplanet till restaurang- och galleriutrymmen i de övre planen. Det som skiljer Min Morgon från de finska konkurrentprogrammen är bland annat just det faktum att det svenska programmet inte görs i en och samma studio dag efter dag. Man har också olika teman för olika dagar i veckan. Och så är det förstås språket som skiljer Min Morgon från de andra morgonprogrammen i tv. -Att det går på svenska är ändå en bisak, säger Cilla och är ledsen över att det gått litet språkpolitik i kommentarerna. -Det finns många länder med morgonsändningar för betydligt fler än två språk-
grupper, påpekar hon. Hon gläder sig över att mottagandet ändå blivit till och med nästan bättre på finskt än på svenskt håll. Och då har också finlandssvenskarna själva reagerat mycket positivt. -Och vi vet ju hur svåra de är som målgrupp, kraven är enorma, ingenting verkar duga. Så spänningen var stor inför starten. Men vi blev snabbt accepterade och den största överraskningen var nog hur bra allt sist och slutligen gått. plats för spontanitet Cilla berättar, att man eftersträvar en annan stämning och attityd i Min Morgon än vad de andra morgonprogrammen har.
-Vi vill diskutera med våra gäster, inte intervjua dem. Heta aktuella nyheter tar vi inte heller upp som regelrätta nyheter, utan spinner vidare på ämnet, söker en annan synvinkel och på det sättet försöker vi ge tittarna någonting mera. Något problem med att finna svenskatalande gäster har man inte. Också det har varit en glad överraskning, hur intresserade folk är att ställa upp. -Och vi samatalar ju nog också på finska eller engelska om det går bättre för gästen, berättar Cilla. Någon språkpolitik för vi inte där heller, och översätter inte heller utan utgår från att tittarna i gemen nog hänger med i resonemangen ändå. Stor spontanitet utmärker det man gör. Någon teleprompter kör man till exempel
inte med. Prompter är en anordning, som nyhetsuppläsarna har framför sig och därifrån de kan läsa texten utan att behöva titta ned i sina papper. -När vi besökte TV4 i Sverige för att bekanta oss med deras morgonsändning såg vi att också de använde teleprompter och de förvånade sig mycket över att vi inte tänkte göra det. Där var allt så in i minsta detalj planerat, att det till exempel stod ”skratt” inom parentes, där det skulle skrattas… maraton lockar Cilla Mattheiszen stortrivs i sin nya roll. Det blir långa dagar, men jobbet ger mycket om det också kräver en hel del. Särskilt mycket fritid har hon inte, men försöker sporta och
hålla sig i fysiskt gott trim. -Jag har börjat träna för maraton och tänkte ställa upp i sommar, men det får jag nog skjuta på. En halvmaraton löpte jag i fjol somras och det gick så bra att jag fick blodad tand och vill pröva på ett fullångt lopp. På somrarna hör båt och hav sedan barnsben till Cillas fritid. Föräldrarna är inbitna båtmänniskor och det har betytt många minnesrika färder i både öster- och västerled med utgångspunkt i hemstaden Borgå. Något kändistryck känner hon inte av. Folk kommer inte fram till henne och ber om autograf, ännu.. - Nej, tack och lov, säger hon anspråkslöst. 9
e
Företag
Värme och el
allt i samma ekopaket Jordvärme är förnybar värme, grön el förnybar elektricitet. Nu går de att få i ett och samma paket.
Det finns ännu ett par tusen oljeuppvärmda egnahemshus på Borgå Energis verksamhetsområde. Ägarna utgör en potentiell kundkrets i en situation då de överväger ekologiskt hållbarare uppvärmningssätt. erbjudanden åt haikobor Samarbetsavtalet konkretiserades i mitten på februari, då Suomen Uusiutuva Energia och Borgå Energi koordinerat marknadsförde sig och sina produkter för de kommande fastighetsägarna på det nya egnahemsområdet Lasarettet i Haiko i Borgå. Det finns 29 tomter på området och meningen är att de skall kunna börja bebyggas senare i år. Tomtinnehavarna informerades om de helhetslösningar för energiförsörjningen, som Suomen Uusiutuva Energia och Borgå Energi kan erbjuda. – Vi har stannat för husvisa energibrunnar, berättar Suomen Uusiutuva Energia Oy:s verkställande direktör Erkki Kari-Koskinen. Det är ett flexiblare och kostnadseffektivare alternativ än gemensamma brunnar. Prisgaffeln för de jordvärmepaket man erbjuder är 15 000-20 000 euro beroende på effekt och husstorlek. – Då talar vi om helhetspris inklusive borrning, utrustning, installation, allt, poängterar Kari-Koskinen. När det här kombineras med ett avtal om leverans av Borgå Energis gröna el får man ett paket innehållande all den energi, som behövs i huset, på ett pålitligt och ekonomiskt sätt utan minsta koldioxidutsläpp. Den hållbara utvecklingens princip förverkligas fint då solvärme, som magasinerats i jorden, tas till vara med jordvärmepumpar, vilka drivs med elektricitet, som producerats med förnybart bränsle.
TExT: Rolf Gabrielsson BIlDER: Studio lindell / Oscar
leasing som alternativ
Finland på efterkälken I Finland vill man minska oljeberoendet och komma ifrån de fossila bränslena för att minska utsläppen. Trots det finns det än så länge rätt lite jordvärmesystem. – Enligt statens klimatmålsättningar borde den förnybara energins andel ökas med tio procentenheter till 38 procent före år 2020. Samtidigt borde koldioxidustläppen minskas med en femtedel och energieffektiviteten förbättras med likaså en femtedel, konstaterar Tom Allen Ab:s verkställande direktör Timo Koljonen. Koljonen tror fullt och fast på företagets framtid och framgång, för dess affärsverksamhetskoncept stöder alla dessa målsättningar. – Vår personal på 50 anställda är den ledande sakkunnigorganisationen på jordvärmens område i Finland. Vi koncentrerar oss på att öka den förnybara energin i Finland med såväl energileveranser som jordvärmesystem och –tjänster. Enligt Timo Koljonen ligger Finland ännu på efterkälken jämfört med Sverige när det gäller jordvärme. I Sverige finns redan 350 000 jordvärmesystem. – I Finland är de tillsvidare bara 55 000. En orsak är att villaoljan i Finland är lindrigare beskattad än i Sverige och därigenom billigare. Och därför finns inte ett tillräckligt ekonomiskt incitament att lämna oljevärmen. Situationen håller emellertid på att ändra och miljöbeskattningen i Finland kommer att skärpas.
Vill man minimera investeringskostnaderna kan man sluta ett långsiktigt energileveransavtal med Suomen Uusiutuva Energia, som tar hand om såväl jordvärmeinvesteringen som skötseln och underhållet av systemet. Det här konceptet tillämpades då Borgå stad ersatte oljevärmen i skolan i Hindhår med jordvärme. Tom Allen Ab svarade för det tekniska förverkligandet och sköter också service och underhåll av värmesystemet för värmeleverantören Suomen Uusiutuva Energia Oy:s räkning. Konseptet finns inte ännu att få för privatpersoner, men utvecklas som bäst med tanke på både nybyggen och saneringsobjekt.
Henry Juslin har koll på borrningsmaskinens spakar.
Suomen Uusiutuva Energia Oy Suomen Uusiutuva Energia Oy är ett dotterbolag till Tom Allen Ab. Tom Allen är Finlands ledande jordvärmeentreprenör. Företaget har redan anlagt över 2 000 jordvärmesystem.
10
B
orgå Energi Ab och Suomen Uusiutuva Energia Oy har slutit ett avtal om samarbete på jordvärmens område. Avtalet ger Borgå Energi möjlighet att erbjuda också jordvärme som uppvärmningsalternativ. På motsvarande sätt kan Suomen Uusiutuva Energia, som är jordvärmeföretaget Tom Allen Ab:s dotterbolag, erbjuda el och då uttrycklingen el levererad av Borgå Energi. Genom att välja jordvärme och Borgå Energis gröna el får kunden en på förnybar energi baserad helhetslösning, som inte för-
orsakar några som helst koldioxidutsläpp. potential finns Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström motiverar breddningen av bolagets produktpalett med utvecklingsutsikterna för jordvärmen. – Jordvärmens betydelse kommer att växa också på vårt verksamhetsområde. Den är ett bra alternativ i synnerhet där fjärrvärme inte finns att tillgå.
Energibrunnen för ett egnahemshus borras på en dag. Ett par dagar och huset har jordvärme.
Det krävs rejäla bett då man borrar sig ned i moder jord.
11
e Lokal förankring styrka också i bränsleförsörjningen en lokalt ordnad bränsleförsörjning är en styrka på samma sätt som en lokal energiproduktion. l & t biowatti, som levererar träbaserat bränsle åt borgå energi, skaffar en stor del av bränslet på lokalt och regionalt håll. TExT: Rolf Gabrielsson BIlD: Studio lindell / Antero
Bränsleaffärsmannen Tomi Salo gnuggade förtjust händerna de smällkalla dagarna i januari då värmekraftverket gick för fullt.
Ö
ver hälften av det träbaserade bränsle, som Borgå Energi använder, levereras av L & T Biowatti Oy. – Vi är deras största enskilda leverantör, berättar bolagets verkställande direktör, borgåbon Tomi Salo. Utkomst för många östnylänningar Han betraktar Borgå Energi som en föregångare när det gäller användning av förnybara bränslen. Över 70 procent av den
energi bolaget producerar är ekoenergi. – Bolaget hör i det här avseendet till föregångarna i landet. Det är berömvärt att man i Borgå Energi till åtskillnad från många andra var på alerten redan för många år sedan och fattade bränslebeslut, som då kan ha tett sig djärva. Salo ställer den retoriska frågan, vad som kunde vara en mer helhetsekonomisk och ur miljösynvinkel sett bättre lösning än värme och elektricitet, som producerats lokalt med lokalt anskaffat bränsle. – Många östnylänningar får sin utkomst den här vägen.
mångåriga goda samarbete är den, att vardera parten koncentrerar sig på sin egen kärnbisnes. Vi svarar för att bränsleförsörjningen fungerar. L & T Biowatti har ett tiotal bränsleterminaler på olika håll i landet. De fungerar som mellanlager och bränslebuffertar till exempel då förbrukningen är som störst. Träbaserad bioenergi håller enligt Tomi Salo på att bli en betydande tillväxtkälla inom den finländska skogshushållningen. Han hoppas, att man är medveten om det också i östnyländska skogsägarkretsar. Samarbetsutmaning
Snö = kul TExT: Päivi Ahvonen BIlD: Studio lindell / Oscar
det är en alldeles speciell stämning i kvällsbacken i Kokon; hissarna surrar svagt, snöflingorna dansar i ljuskäglorna och carvingskidornas kanter biter sig in i den tampade snön. det är en ljud- och sinnesvärld, som är få stadsbor förunnad att njuta av. En backe mitt i stan att skämma bort sig med om man har alpina grenar som hobby. Efter skolan läxor och mat – och sen till kvällsbacken. Med cykel, om det så behövs. Litet är vackert.
12
Inhemskt bioenergibolag l & T Biowatti Oy är ett till lassila & Tikanoja Oyj –koncernen hörande bioenergibolag. Det år 1994 grundade bolaget övertogs år 2005 av ledningen. Ett dotterbolag till l & T blev det två i år senare. Före år 2011 skall det helt övergå ägo. s lassila & Tikanoja –koncernen
garanterad försörjning L & T Biowatti levererar träoch återvinningsbränsle åt olika stora värme- och kraftverk runt om i Finland. Borgå Energi är ett av företagets nyckelkunder. -Hemligheten med vårt
Salo manar Borgå stad, närkommunerna och de enskilda skogsägarna i landskapet att samarbeta när det gäller den träbaserade bränsleförsörjningen. -Visst är det galet att vi importerar stenkol från avlägsna hörn av världen när vi alldeles inpå oss har hur mycket energianvändbara buskage som helst.
13
Företag
e
Nyheter
Lovvärme fusioneras med Borgå Energi Lovisaföretaget Lovvärme Ab:s tidigare kunder får ungefär 20 procent billigare värme i och med att Borgå Energis tariffer börjar tillämpas.
Borgå Energi har köpt Oy lovlämpö-lovvärme Ab av lovisa stad och Fortum Power & Heat. Med det i januari daterade köpet övergick fjärrvärmebolagets hela aktiestock i Borgå Energis ägo. Borgå Energis verkställande direktör Patrick Wackström berättar, att lovvärme fusioneras med Borgå Energi den 1 juni i år. Verksamheten i lovisa avskiljs till en separat resultatenhet. Med köpet fick Borgå Energi 20 nya fastighetskunder i lovisa. Från tidigare var de 205. Värmebelastningen steg med fem gigawattimmar till 45 gigawattimmar. Affären är en fortsättning på Borgå Energis investeringar i lovisa, där bolaget inledde produktion och leverans av fjärrvärme för tio år sedan. Största delen av värmen produceras liksom i Borgå med miljövänligt biobränsle.
Fennovoimas kärnkraftverk till norra Finland
Nytt miljömärke för grön el
Fennovoima har inte längre några planer på att bygga ett kärnkraftverk på förra Strömfors kommuns område. Bolaget har nu endast två alternativa platser kvar för det kärnkraftverk man vill bygga, Pyhäjoki och Simo, bägge i norra Finland. Strömfors strök Fennovoima från sin lista eftersom den pågående besvärsprocessen kan dra ut på tiden och skjuta på statsrådets beslut i fråga om kärnkraftverksansökningarna. Fennovoima vill för sin egen del skapa förutsättningar för regeringen att hålla fast vid sin ursprungliga tidtabell. Statstådet förväntas i början på det här året fatta ett principbeslut om vem eller vilka som får anläggningslov, varefter riksdagen kan behandla frågan senare ännu samma år. Att Strömfors inte längre är aktuell som etableringsort ändrar inte Borgå Energis inställning till Fennovoimas kärnkraftverksprojekt. – Vi fortsätter att stöda det, etableringsorten är inte det centrala, kommenterar verkställande direktör Patrick Wackström. Han konstaterar, att det däremot inte ur Borgå Energis kunders synvinkel sett är egalt, vem som äger nästa kärnkraftverk. – Då det kan vara ett bolag, som i stället för att maximera sin vinst vill producera el åt sina aktionärer till ett facilt pris, är det logiskt att Borgå Energi med en likadan verksamhetsprincip är delägare i Fennovoima, konstaterar han.
Intresset för miljömärkt grön el ökar. Borgå Energis elförsäljningschef Markus Weckström berättar, att man nu också i företagskretsar börjat få upp ögonen för den miljömärkta elektriciteten. – Många företag vill med sina energival profilera sig som anhängare av gröna värden. Det är en marknadsföringstrumf. Borgå Energi har miljölicensierat sin biobränslebaserade elproduktion i Tolkis. Finlands Naturskyddsförbund beviljar miljöcertifikatet och ger rätten att använda det officiella miljömärket. Det var tidigare en säl (norppa). I fjol ersattes sälen med ett grönt ekomärke och i stället för norppa-el talar man nu om ekoenergi. Borgå Energi producerar 30 GWh miljömärkt el på årsbasis i värmekraftverket i Tolkis. År 2008 sålde man drygt 9 GWh sådan grön el. Antalet kunder var omkring 600. Den miljömärkta elektriciteten är 0,34 cent dyrare per kilowattimme än vanlig el. Det är inte mycket om man vill slå ett slag för en bättre miljö, säger Markus Weckström. – För ett hushåll i ett våningshus betyder det några euro mer per år. Borgå Energi använder intäkterna till att vidareutveckla och öka den gröna delen av sin energiproduktion. Bolaget redovisar årligen till naturskyddsförbundet hur mycket miljömärkt el man producerat och sålt.
Elavbrottsinfo som
Byte av säkring kan kosta
Borgå Elnäts kunder kan i fortsättningen få meddelande om förestående elavbrott föranledda av service- och reparationsåtgärder till sin mobiltelefon. Den nya tjänsten togs i försökssyfte i bruk i Emsalö i fjol höstas. Enligt driftschef Mikael Hämäläinen har man fått bra feedback. – Kunderna har uttryckt önskemål om att få koppla fler gsm-nummer till tjänsten. Drygt etthundra av Borgå Elnäts kunder, som antingen bor i de södra delarna av Emsalö eller äger ett fritidsviste där, gavs möjlighet att delta i pilotprojektet. Knappt etthundra gick med. Det här området valdes, för att där pågår en sanering av elnätet. I slutet på året bröts strömmen av den orsaken ett tjugotal gånger under knappt två månaders tid. Målgruppen informerades med textmeddelanden om avbrotten. – Det här är ett snabbt sätt att berätta om planlagda avbrott. Samtidigt fick vi kännbart mindre samtal om avbrotten än normalt. I framtiden kan den här serviceformen kanske utsträckas till att gälla också överraskande, av storm eller åska förorsakade elavbrott, konstaterar Hämäläinen.
Vid elavbrott skall man inte hals över huvud rusa i väg och ringa upp Borgå Energis felanmälningsnummer. - Det lönar sig att först kontrollera om avbrottet bara gäller den egna bostaden eller om det är mörkt också i omgivningen. Ifall det lyser på annat håll är det skäl att kontrollera de egna huvud- och gruppsäkringarna, råder driftschef Mikael Hämäläinen. - Om de är hela skall man ringa upp Borgå Energis felanmälningsnummer 020 690 144. Bestämmelserna är sådana att en privatperson får göra endast sådana små arbeten, som kan förorsaka ringa fara eller störning. Huvud- och gruppsäkringar får man byta själv, om de finns inne i fastigheten eller i en huvudcentral utanför byggnaden. Säkerhetsteknikcentralen TUKES tillhandahåller elsäkerhetsbroschyrer, som finns att hämta på adressen http://www.tukes.fi/kodinsahkoturvallisuus/etu.html Byte av huvudsäkring och brytning av sigill skall anmälas till energibolaget (
[email protected]). Om de brunna säkringarna finns på nätbolagets sida, i en stolpe eller ett gatufördelningsskåp, bör bolagets montör kalllas till platsen. Säkringsbytet kostar i ett sådant fall ingenting. Om den ditkallade montören däremot byter säkringar på kundens sida uppbärs en avgift på 60 euro under arbetstid och 120 euro utanför arbetstid.
textmeddelande
14
ELRÄKNINGEN DIREKT TILL DIN NÄTBANK! Teckna ett avtal i din egen nätbank och du märker hur behändigt det är med e-faktura. Den är lätt och trygg att använda. - e-räkningen kommer direkt till din nätbank - du behöver inte mata in uppgifter och undviker misstag eftersom all data redan finns - ett enkelt och tryggt betalningssätt - räkningen betalas inte utan ditt godkännande - ett ypperligt arkiveringssätt, inga borttappade pappersfakturor mera - e-fakturan sparar tid och papper - e-fakturan skonar miljön
Tilläggsuppgifter om e-fakturan får du genom att kontakta vår kundbetjäning 019 661 4230, www.borgaenergi.fi
15
