Examensarbete 10 poäng
INTEGRERING AV NCCS LEDNINGSSYSTEM Reg.kod: Oru-Te-1 EL024 - B 111/00 Magnus Karlsson Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro Höstterminen 2003
Examinator: Tord Larsson
INTEGRATION OF NCC´s MANAGEMENT SYSTEMS
Örebro universitet Institutionen för teknik 701 82 Örebro
Örebro University Department of technology SE-701 82 Örebro, Sweden
Examensarbete 10 poäng
INTEGRERING AV NCCS LEDNINGSSYSTEM Reg.kod: Oru-Te-1 EL024 - B 111/00 Magnus Karlsson Byggingenjörsprogrammet 120 p Örebro Höstterminen 2003
Examinator: Tord Larsson Handledare: Lennart Schön Dan Bäckman NCC
INTEGRATION OF NCC´s MANAGEMENT SYSTEMS
Godkänt Örebro 2004-03-11
Tord Larsson examinator
SAMMANFATTNING Detta examensarbete ingår i utbildningen vid byggingenjörsprogrammet 120 poäng vid Örebro Universitet. Arbetet handlar om hur man kan integrera kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljöledningssystem och på så sätt få ett övergripande ledningssystem. För att undersöka detta har jag tagit kontakt med byggföretaget NCC, Örebro. Jag har fått tagit del av deras handböcker och företaget är certifierad enligt ISO 9001:1994 för kvalitet och ISO 14000 certifierat för miljö. Deras arbetsmiljösystem följer riktlinjerna enligt AFS 2001:1. De frågeställningar jag besvarar i denna undersökning är: -
Vilka samordningsfördelar respektive konflikter existerar vid en integrering av NCCs kvalitets-, miljö- respektive arbetsmijlösystem?
-
Hur kan en metod för integrering av NCCs kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem se ut?
Samordningsfördelar och konflikter besvaras i detta arbete med hjälp av upprättandet av en korsreferens mellan de tre olika systemen som sedan sammanfattas. Metod för integrering presenteras och exemplifieras i form av en integreringsmodell. De resultat jag har kommit fram till är bland annat att det är möjligt att genomföra en integrering om företaget certifierar sig enligt ISO 9001:2000 då den har högre samstämmighet med ISO 14001.
1
SUMMARY This bachelor thesis is part of the Construction Engineering Programme at the Department of Technology, Örebro University. The study is about integrating the management systems for quality, environment and work environment, with the goal create an overall management system. To examine this I have contacted the construction company NCC in Örebro. The company is certified in quality according to the ISO 9001:1994 and in ISO 14001 for environment. Their work environment follows the regulations according to AFS 2001:1. The questions that I answer in this thesis are the following: What are the coordination advantages and what are the conflicts in integrating the three management systems of quality, environment and work environment? What kind of method can be used for integrating NCC´s quality, environmental and work environment systems? The coordination advantages and conflicts are handled in this study with a cross-reference table between the three different systems. This reference table is also a summary. A method is presented and exemplified as a model for integrating management systems. One conclusion is that it is possible to integrate the management systems if NCC acquires a certification for quality according to ISO 9001:2000, which is more in conformance with ISO 14001 than the earlier version of ISO 9001.
2
Innehållsförteckning
1 INLEDNING................................................................................................................................................................................ 6 1.1 BAKGRUND ........................................................................................................................................................................... 6 1.2 P ROBLEMBAKGRUND ............................................................................................................................................................. 6 1.3 SYFTE OCH AVGRÄNSNING ..................................................................................................................................................... 7 1.4 BEGREPPSFÖRKLARING .......................................................................................................................................................... 7 1.5 FÖRETAGSPRESENTATION ....................................................................................................................................................... 8 2 METOD..................................................................................................................................................................................... 10 2.1 T ILLVÄGAGÅNGSSÄTT ......................................................................................................................................................... 10 2.2 DISPOSITION ÖVER EXAMENSARBETE – INTEGRERING AV LEDNINGSSYSTEM.............................................................................. 11 3 NCCS KVALITETS-, MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖLEDNINGSSYSTEM ..................................................................................................... 12 3.1 NCCS KVALITETSSYSTEM .................................................................................................................................................... 12 3.2 NCCS MILJÖLEDNINGSSYSTEM ............................................................................................................................................. 12 3.3 NCCS ARBETSMILJÖSYSTEM................................................................................................................................................. 13 3.4 VERKSAMHETSPLANER I NCC............................................................................................................................................... 13 4 KORSREFERENS AV ISO9001, ISO 14001 OCH ARBETSMILJÖSYSTEM INOM NCC ................................................................................ 15 4.1 ALLMÄNNA KRAV ............................................................................................................................................................... 15 4.2 P OLICY OCH MÅL ................................................................................................................................................................. 15 4.2.1 P OLICY ....................................................................................................................................................................... 15 4.2.1 MÅL .......................................................................................................................................................................... 16 4.3 P LANERING ......................................................................................................................................................................... 17 4.3.1 MILJÖASPEKTER.......................................................................................................................................................... 17 4.3.2 LAGAR OCH ANDRA KRAV ............................................................................................................................................ 17 4.3.3 LEDNINGSPROGRAM .................................................................................................................................................... 18 4.4 INFÖRANDE OCH DRIFT......................................................................................................................................................... 19 4.4.1 ORGANISATIONSSTRUKTUR OCH ANSVAR....................................................................................................................... 19 4.4.2 UTBILDNING , MEDVETENHET OCH KOMPETENS ............................................................................................................... 20 4.4.3 KOMMUNIKATION ....................................................................................................................................................... 21 4.4.4 DOKUMENTATION ....................................................................................................................................................... 21 4.4.5 DOKUMENTSTYRNING .................................................................................................................................................. 22 4.4.6 VERKSAMHETSSTYRNING ............................................................................................................................................. 22 4.4.7 NÖDLÄGESBEREDSKAP ................................................................................................................................................ 24
3
4.5 KONTROLL OCH KORRIGERANDE ÅTGÄRDER .......................................................................................................................... 24 4.5.1 ÖVERVAKNING OCH MÄTNING ...................................................................................................................................... 24 4.5.2 AVVIKELSER, KORRIGERANDE OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER....................................................................................... 25 4.5.3 REDOVISANDE DOKUMENT ........................................................................................................................................... 26 4.5.4 REVISION AV LEDNINGSSYSTEM .................................................................................................................................... 26 4.6 LEDNINGENS GENOMGÅNG ................................................................................................................................................... 27 5 SAMMANFATTNING AV SAMORDNINGSFAKTORER OCH KONFLIKTER.................................................................................................. 28 5.1 M ÅL OCH POLICY ................................................................................................................................................................ 28 5.2 ORGANISATIONSSTRUKTUR OCH ANSVAR............................................................................................................................... 28 5.3.1 MILJÖASPEKTER.......................................................................................................................................................... 29 5.3.2 LAGAR OCH ANDRA KRAV ............................................................................................................................................ 29 5.3.3 LEDNINGSPROGRAM .................................................................................................................................................... 30 5.4 DOKUMENTATION ............................................................................................................................................................... 30 5.4.1 STYRNING AV SPECIFICERANDE DOKUMENT ................................................................................................................... 31 5.4.2 STYRNING AV REDOVISANDE DOKUMENT....................................................................................................................... 31 5.4.3 INTERN REVISION AV LEDNINGSSYSTEM......................................................................................................................... 31 5.4.4 BEHANDLING AV AVVIKANDE PRODUKTER..................................................................................................................... 31 5.4.5 KORRIGERANDE ÅTGÄRDER.......................................................................................................................................... 32 5.4.6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER ......................................................................................................................................... 32 6 M ETOD FÖR INTEGRERING AV LEDNINGSSYSTEM ............................................................................................................................ 33 6.1 BAKGRUND TILL METODEN ................................................................................................................................................... 33 6.2 INTEGRERINGSMODELLEN .................................................................................................................................................... 34 6.3 EXEMPLIFIERING AV INTEGRERINGSMODELLEN ...................................................................................................................... 35 6.3.1 FÖRETAGETS FÖRUTSÄTTNINGAR.................................................................................................................................. 35 6.3.2 NULÄGESANALYS........................................................................................................................................................ 35 6.3.3 GENOMFÖRANDE ......................................................................................................................................................... 39 6.3.4 IMPLEMENTERING ....................................................................................................................................................... 42 7 SLUTSATSER............................................................................................................................................................................... 43 7.1 VILKA SAMORDNINGSFÖRDELAR RESPEKTIVE KONFLIKTER EXISTERAR VID EN INTEGRERING ....................................................... 43 AV NCCS KVALITETS-, MILJÖ- RESPEKTIVE ARBETSMILJÖSYSTEM? ................................................................................................ 43
7.2 HUR KAN EN METOD FÖR INTEGRERING AV NCCS KVALITETS-, MILJÖ- RESPEKTIVE ARBETSMILJÖSYSTEM SE UT ? ......................... 43 7.3 EGNA REFLEKTIONER........................................................................................................................................................... 43 8 KÄLLFÖRTECKNING..................................................................................................................................................................... 44
4
Figurförteckning FIGUR 1: FLÖDESSCHEMA ÖVER EN GENERELL BYGGPROCESS ............................................................................................ 8 FIGUR 2: NCCS ORGANISATION.................................................................................................................................................. 9 FIGUR 3: DISPOSITION.............................................................................................................................................................. 11 FIGUR 4: INTEGRERINGSMODELL ........................................................................................................................................... 34 FIGUR 5: INDELNING AV LEDNINGSSYSTEM.......................................................................................................................... 36 FIGUR 6: PROJEKTUNIKT LEDNINGSSYSTEM ......................................................................................................................... 38 FIGUR 7: EXEMPEL PÅ INTEGRERING..................................................................................................................................... 42
5
1 INLEDNING 1.1 Bakgrund ISO 9000 är en standard som syftar till kvalitetsledning genom certifiering av ett oberoende certifieringsorgan. ISO 9000 utgör den samlade beteckningen på ett antal standarder för kvalitetssystem, som det internationella standardiseringsorganet ISO började utge år 1987. Många företag och organisationer har genom denna standard fått hjälpmedel till att utveckla och föra in rutiner för arbete med kvalitet. 1 Ett miljöledningssystem som många företag använder sig av är uppbyggt enligt samma princip som ISO 9000, nämligen ISO 14000. Detta system kan beskrivas som en verktygslåda för miljöarbetet, där alla nödvändiga och strategiska verktyg för det kontinuerliga miljöarbetet skall finnas. Standarderna är strukturerade för att stödja och effektivisera hela företaget eller organisationens miljöarbete. 2 Arbetsmiljöledningssystem har för avsikt att fastställa rutiner för säkerhet, arbetstider, lagar och förordningar etc. för de anställda inom företaget. Dessa skall följa föreskrifterna för systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS:2001:1. 3 Att kunna integrera kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljöledningssystem skulle underlätta det dagliga arbetet för många företag eftersom det finns samordningsfördelar. Detta leder mig till min huvudsakliga frågeställning i detta arbete, nämligen hur kan kvalitets-, miljörespektive arbetsmiljöledningssystem integreras. 1.2 Problembakgrund För att undersöka hur kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljöledningssystem kan integreras har byggföretaget NCC kontaktats. Företaget är ISO 9000 respektive ISO 14000 certifierat. Inom byggbranschen är de verksamhetsplaner som företagen upprättar mer eller mindre unika beroende på att de enskilda projekten skiljer sig från varandra. För att kunna få en så överskådlig bild som möjligt undersöks verksamhetsplaner inom markavdelningen som ofta utgörs av lite mindre projekt. Som underlag till denna undersökning används befintliga/pågående verksamhetsplaner, kontakt med nyckelpersoner inom respektive område, NCCs befintliga rutiner avseende de olika ledningssystemen, litteratur etc. De frågeställningar som besvaras i denna undersökning är: -
Vilka samordningsfördelar respektive konflikter existerar vid en integrering av NCCs kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem?
1
SIS Forum Center SIS Forum Center 3 www.av.se 2
6
-
Hur kan en metod för integrering av NCCs kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem se ut?
1.3 Syfte och avgränsning Syftet med detta arbete är att undersöka hur kvalitets-, miljö respektive arbetsmiljöledningssystem kan integreras i verksamhetsplaner. De verksamhetsplaner som används i min undersökning tillhör markavdelningen i NCC, Örebro. Eftersom kvalitets-, miljö respektive arbetsmiljöledningssystem inom företag är ganska omfattande avgränsas detta arbete till tre områden inom byggprocessen: Mål och policy, planering samt organisationsstruktur och ansvar. Dessa områden utgör kärnan i detta arbete, dvs. integrering inom dessa områden.
1.4 Begreppsförklaring Ledningssystem 4 (SS-EN ISO 9000) Ledningssystem är ett system för att upprätta policy och mål samt för att uppnå dessa mål. Kvalitetsledningssystem (SS-EN ISO 9001:2000)5 Den nya kravstandarden, ISO 9001:2001, är bättre strukturerad än dess föregångare 9001:1994. Det har blivit ökad fokus på processorientering, ständig förbättring och kundnytta. Detta innebär ett mer offensivt kvalitetstänkande. Miljöledningssystem (Enligt ISO 14001) 6 Den del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner och processer för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn. Arbetsmiljöledningssystem 7 Med arbetsmiljösystem avses arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Detta begrepp benämns ibland som internkontroll. Byggprocessen 8 Byggprocessen börjar med att byggherren beslutar om ett projekt skall påbörjas. En byggherre utgörs av en privatperson, företag eller organisation. Efter att byggherren har klargjort sina önskemål påbörjas ett byggprojekt. Vid detta skede kommer projektering in i bilden. Med projektering avses produktbestämning, dvs. hur produkten skall konstrueras, storlek, uppvärmnings- och andra installationssystem, material etc. Denna produktbestämning 4
SS-EN ISO 9000 SIS Forum Center 6 NCC Miljöpärm 7 NCC Arbetsmiljö Handbok 8 Byggstyrning 5
7
utmynnar i ritningar och beskrivningar av det blivande huset och benämns som bygghandlingar. Dessa bygghandlingar skall sedan användas vid uppförandet eller ombyggnationen av huset. Produktframställning innebär att huset byggs, en annan benämning på detta är byggproduktion. Byggandet utförs av de bygg- och andra entreprenörer som byggherren knyter till projektet. När den färdiga byggnaden sedan överlämnats till byggherren innebär detta vanligtvis att byggprojektet är avslutat. Dock så kan vissa garantiarbeten återstå. Det sista skedet i byggprocessen är produktanvändningen. Detta skeende inleds när produkten/huset börjar användas av sina brukare. Då krävs drift-, underhålls- och andra förvaltningsåtgärder för att huset skall fungera på ett bra sätt. Här nedan i figur 1 redovisas ett flödesschema för byggprocessen:
Idé
Projektering
Förvaltning
Upphandling
Anbud
Produktion Budget
Kalkyl
Figur 1: Flödesschema över en generell byggprocess 1.5 Företagspresentation NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Omsättningen år 2002 var 45 miljarder kronor och antalet anställda 25 000. NCC är verksamt inom hela värdekedjan när det gäller att skapa miljöer för arbete, boende och kommunikation. NCC utvecklar bostads- och fastighetsprojekt, bygger kontor, industrilokaler, bostäder, vägar och anläggningar samt infrastruktur för telekommunikation. NCC erbjuder även insatsvaror för produktion såsom kross, asfalt och fabriksbetong samt svarar för beläggning och vägservice. 8
NCCs geografiska fokus är den nordiska marknaden. På utvalda marknader erbjuder NCC även stora och tekniskt avancerade anläggningsprojekt.
NCCs organisation 2003 Från och med 2002 är NCCs hus- bostads- och anläggningsbyggande (Construction) geografiskt organiserad eftersom byggmarknaden i första hand är lokal. NCC Construction finns i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Tyskland samt International Projects som arbetar med stora anläggningsprojekt i internationell konkurrens. Affärsområdet NCC Property Development utvecklar och förädlar fastigheter. Affärsområdet NCC Roads tillhandahåller de produkter och tjänster som behövs för att bygga, driva, underhålla och sköta service av vägar. NCC Roads omfattar även såväl produktion av råvara och beläggningsverksamhet som service och underhåll. Dotterbolaget Altima är koncernens maskinverksamhet.
CEO Chief Financial Officer Human Resources Corporate Communications Legal Affairs
NCC Roads
NCC Construction Sweden
NCC Property Development
NCC Construction Denmark
Altima
NCC Construction Finland
NCC Construction Norway
Figur 2: NCCs organisation Källa: www.ncc.se
9
NCC Construction Germany
NCC International Projects
2 METOD 2.1 Tillvägagångssätt I början på mars 2003 ägde ett upptaktsmöte rum med Hålan Carlevi, avdelningschef vid NCC Örebro. Detta möte handlade om ett examensarbete som skulle handla om integrering av ledningssystem. Arbetet påbörjades sedan i april med att undersöka hur NCCs kvalitets-, miljö respektive arbetsmiljösystem kan integreras. Arbetet resulterade i förslag och metoder i form av en integreringsmodell och kartläggning av samordningsfördelar respektive konflikter som finns mellan de tre olika systemen. Även en undersökning hur denna integreringsmodell kan appliceras i NCCs verksamhetsplaner ingår i detta arbete. För att kunna genomföra detta har arbetet lagts upp enligt följande: 1. Inläsning av NCCs befintliga kvalitets-, miljö respektive arbetsmiljösystem. 2. Skapande av en korsreferens mellan de tre olika systemen där ISO 14001s uppbyggnad används som grund för klassificering av de tre systemen. Relevanta delar av kvalitet respektive arbetsmiljö sätts således in under ISO 14001s punkter. 3. Sammanfattning av samordningsfördelar respektive konflikter de delar som valts ut. 4. Skapande av en metod för integrering av ledningssystem. Detta presenteras i en integreringsmodell. Den nya ISO 9001:2000 har utformats så att den är lättare att samordna med ISO 14001 och påminner även om dess uppbyggnad. För att en integrering skall vara intressant för företaget har detta arbete kompletterats med den nya ISO serien, främst eftersom den gamla ISO 9001:1994 upphör vid årsskiftet 2003/2004. Om föreget vill fortsätta vara ISO 9001 certifierat måste en ny certifiering genomföras för kvalitet enligt ISO 9001:2000. Kapitel 4 i detta examensarbete utgörs av en generell korsreferens av de olika ledningssystemen. Då arbetet skulle ha blivit för stort om man skulle integrera samtliga delar inom ledningssystemen används denna korsreferens för att välja ut delar som kan tänkas vara intressant att undersöka vid en integrering. De delar består av hur integrering kan ske inom områdena mål och policy, planering samt organisationsstruktur och ansvar för att exemplifiera min integreringsmodell. Hur frågeställningarna besvaras illustreras i dispositionen över detta arbete enligt figur 2 på nästa sida.
10
2.2 Disposition över examensarbete – Integrering av ledningssystem Anmärkning: Längst till vänster i denna figur sker kategoriseringen så som ISO 14001 är uppbyggt.
ISO 9001
ISO 14001
Sammanfattning av samordningsfaktorer/ konflikter
Arbetsmiljö
Policy Integreringsmodell
ISO 9001
ISO 14001
Sammanfattning av samordningsfaktorer/ konflikter
Arbetsmiljö Besvaras
Osv.
Frågeställningar i detta arbete:
2) Hur kan en metod för integrering av NCCs kvalitet, miljö- respektive arbetsmiljösystem se ut?
1) VILKA SAMORDNINGSFÖRDELAR RESPEKTIVE KONFLIKTER EXISTERAR Figur 3: Disposition
11
3 NCCs kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöledningssystem Detta avsnitt presenterar kortfattat hur de befintliga ledningssystemen inom NCC är uppbyggda. 3.1 NCCs kvalitetssystem Kvalitetssystemet hos NCC är uppbyggt enligt ISO 9001:1994 och är rubricerat enligt följande:
4.1 Ledningens ansvar 4.2 Kvalitetssystem 4.3 Kontraktsgenomgång 4.4 Konstruktionsstyrning 4.5 Styrning av dokument och data 4.6 Inköp 4.7 Behandling av produkter tillhandahållna av kund 4.8 Produktidentifikation och spårbarhet 4.9 Processtyrning 4.10 Kontroll och provning 4.11 Behandling av kontroll-, mät och provutrustning
4.12 Kontroll och provningsstatus 4.13 Behandling av avvikande produkter 4.14 Korrigerande och förebyggande åtgärder 4.15 Hantering, förvaring, packning, skydd och leverans 4.16 Hantering av kvalitetsdokument 4.17 Interna kvalitetsrevisioner 4.18 Utbildning 4.19 Service 4.20 Statistiska metoder
3.2 NCCs miljöledningssystem NCCs miljöledningssystem enligt ISO 14001 4.1 Allmänna krav 4.2 Miljöpolicy 4.3 Planering 4.3.1 Miljöaspekter 4.3.2 Lagar och andra krav 4.3.3 Övergripande/detaljerade miljömål
4.4.3 Kommunikation 4.4.4 Dokumentation av miljöledningssystem 4.4.5 Dokumentstyrning 4.4.6 Verksamhetsstyrning 4.4.7 Nödlägesberedskap 4.5 Kontroll och korrigerande åtgärder 4.5.1 Övervakning och mätning 4.5.2 Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder 4.5.3 Redovisande dokument, verifikat 4.5.4 Revision av miljöledningssystem 4.6 Ledningens genomgång
4.3.4 Miljöledningsprogram 4.4 Införande och drift 4.4.1 Organisationsstruktur och ansvar 4.4.2 Utbildning, medvetenhet och kompetens
12
3.3 NCCs arbetsmiljösystem NNCs Arbetsmiljöhandbok används för de regler och rutiner som företaget använder. Grundreglerna för en god arbetsmiljö inom NCC hämtas från Arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen (AMF), Arbetarskyddsstyrelsen (AFS), branschavtal samt övriga tillämpliga lagar och förordningar. Handboken är uppdelat enligt följande: 1 NCC arbetsmiljö 2 Internkontroll 3 Delegering 4 Överförande av ansvar 5 Olycksfall- och tillbudsrapportering 6 Rehabilitering 7 Stress- och krishantering 8 Utbildning 9 Startpaket Arbetsmiljö 10 Skyddsombud, skyddsronder (checklistor) 11 Personlig skyddsutrustning 12 Kontorsarbete
13 Miljö, kvalitet, inköp 14 Första hjälpen 15 Farligt gods 16 Farliga ämnen 17 Skyddsmedelanden 18 Maskiner och utrustning 19 Företagshälsovård 20 Myndigheter, - organisationer 21 Checklistor 22 Aktuell information 23 Industri/Maskin 24 Industri/Ballast 25 Övrigt
3.4 Verksamhetsplaner i NCC Verksamhetsplaner inom NCC för olika projekt ingår i en så kallad resultatpärm. Denna pärm innehåller verksamhetsplan, arbetsmiljö, miljö, dokumentstyrning, egenkontroll, starttillstånd, byggstartmöte, övriga styrande dokument kontrollplaner samt vad som för övrigt är relevant för respektive projekt. Verksamhetsplaner distribueras till platschef, entreprenadchef, entreprenadingenjör respektive beställaren och NCC är projektorienterade men kan vara uppbyggda enligt följande mall: 1 Allmänt
5 Planering Referenser Orientering av projekt
Internt byggstartmöte/Årlig verksamhetsgenomgång Kundens egendom Resurser Organisation Tidplaner Trafiksäkerhet Produktionskalkyl/Budget Kontrollprogram/ Provningsoch kontroll plan Arbetsberedning Myndighetstillstånd Kommunikation Beredskapsplan
2 Krav Interna krav – Policys Strategisk handlingsplan Kundkrav Lagar och lokala krav 3 Risk- och möjlighetsbedömning Miljö Miljöaspekter Ekonomi Arbetsmiljö 4 Mål Kvalitetsmål, miljömål och arbetsmiljömål
13
6 Produktion
7 Överlämnade Dokument Slutlig egenkontroll Besiktningar Internt slutmöte kund/kundkontakter Slutmöte med kund
Starttillstånd för verksamheten Inköp/avrop Produktidentifikation Möten Revisioner Dokumenthantering Ekonomirutiner Personalrutiner Arbetsmiljö Hantering av kemikalier Kontroll och provning under tillverkning Mottagningskontroll Behandling av kontroll, - mät och provutrustning
14
4 Korsreferens av ISO 9001, ISO 14001 och arbetsmiljösystem inom NCC Vid denna jämförelse används en tidigare korsreferens mellan miljö och kvalitet som grund vilket är utfört av Allmänna standardiseringsgruppen, STG. Eftersom NCC använder sig av ISO 9001:1994 9 har detta arbete kompletterats med den nya standarden ISO 9001:2000. 4.1 Allmänna krav Med allmänna krav avses de krav på ledningssystem som gör det möjligt för en organisation att formulera policy och mål med hänsyn till lagkrav och kunskap. ISO 14001 Organisationen skall upprätta och underhålla ett miljöledningssystem enligt de krav som anges. ISO 9001:1994 Leverantören skall upprätta och underhålla ett kvalitetsledningssystem för att säkerställa att produkten uppfyller specifika krav. ISO 9001:2000 Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa och underhålla ett ledningssystem för kvalitet och ständigt förbättra systemets verkan enligt kraven i denna standard. Arbetsmiljö Byggherren skall upprätta en arbetsmiljöplan där det anges ordnings och skyddsregler, hur arbetet organiseras, särskilt vidtagna åtgärder vid riskbedömning av arbetsplats etc.
4.2 Policy och mål
4.2.1 Policy ISO 14001 Miljöpolicy utgör basen för företagets miljöarbete, grunden för miljömålen och anger den långsiktiga inriktningen och ambitionen i miljöarbetet. Fastställs av VD. ISO 9001:1994 Verkställande ledning skall definiera och dokumentera sin kvalitetspolicy som skall vara i överenskommelse med organisationens övriga mål. Ledningen skall även se till att policyn implementeras i organisationen. ISO 9001:2000 9
Certifiering enligt ISO 9001:1994 upphör vid årsskiftet 2003/2004
15
Som ovan men med en betoning på att ständigt förbättra kvalitetsledningssystemet. Arbetsmiljö Arbetsmiljöpolicy definieras av verkställande ledning.
4.2.1 Mål
ISO 14001 Miljömålen kan vara övergripande, detaljerade eller projektunika och har som syfte att säkerställa att miljöpolicyn uppfylls samt att åstadkomma ständiga förbättringar. Mål följs med hjälp av miljöledningsprogram och stäms av vid ledningens genomgång. De övergripande målen är långsiktiga och sätts utifrån NCC miljöpolicy, strategier, affärsområdets betydande miljöaspekter, lagar, krav, tekniska möjligheter, synpunkter från intressenter etc. De detaljerade miljömålen görs mätbara, konkreta och tidsangivna så att de kan fungera som avstämningsbara steg på vägen till att nå de övergripande målen. Affärsområdeschefen fastställer övergripande och detaljerade miljömål. Detaljerade miljömål överförs till projektet enligt miljöledningsprogrammet. Projektunika miljömål upprättas utifrån miljöanalysen och är fristående från överliggande organisationsenheters miljömål. För detta ansvarar arbetschefen/projektledaren. Projektunika miljömål är uppföljningsbara, konkreta och tidsangivna. Resultatdokument: Dokumenterat beslut och beslutsunderlag för övergripande och detaljerade miljömål. Förteckning över övergripande och detaljerade miljömål för affärsområdet. Förteckning över övergripande och detaljerade miljömål för regionen. Stödjande dokument: Projektmål (BS5,14) ISO 9001:1994 Kvalitetspolicyn utgör en grund för koncernens verksamhet och anger det övergripande inriktningen för kvalitetsarbetet. Kvalitetsmålen skall preciseras och fastläggas i det årliga strategiarbetet. Uppfyllelse av målen skall avstämmas. (4.1.1.). ISO 9001:2000 Som ovan. Arbetsmiljö Varje region och dotterbolag skall ange mål som skall ligga till grund för de handlingsplaner som upprättas på olika nivåer i verksamheten. Ansvarig är respektive region- eller dotterbolagschef. Arbetet med att sätta upp målen samt att informera om dessa sker enligt följande: Arbetsplatsträffar (där synpunkter vidarebefordras till region/dotterbolag). Regionerna och dotterbolagen arbetar sedan fram sina mål och fastställer dessa mål. ( I samarbete med representanter från olika medarbetarkategorier. ) Dokumentation över fastställda mål skall tillställas affärsområdets MB-organisation.
16
Affärsområdenas, regionernas och dotterbolagens mål sammanställs i dokumentet ”NCC AB Arbetsmiljömanual och handlingsplaner”. Arbetsplatsernas arbetsmiljöarbete skall anpassas till de olika nivåernas mål och handlingsplaner som upprättats. Efter årets slut skall uppföljning ske huruvida och i vilken grad målen har uppfyllts.
4.3 Planering
4.3.1 Miljöaspekter ISO 14001 Miljöaspekter identifieras för att fokusera på hur verksamheten påverkar miljön. Identifieringen av miljöaspekter omfattar hela organisationen, alltifrån hela byggprojekt till intern kontorsverksamhet etc. Betydande miljöaspekter (de som har störst påverkan på miljön för affärsområdet) och projektunika miljöaspekter (de som bedöms ha störst miljöpåverkan för ett specifikt projekt) utgör underlag och miljömål för verksamhetsstyrning. Styrande dokument för miljöaspekter är ”Rutin för identifiering av och bedömning av affärsområdets miljöaspekter”. Resultatdokument innehåller förteckning över affärsområdets betydande miljöaspekter. ISO 9001 10 Ej funnet. ISO 9001:2000 Organisationen skall fastställa och styra den verksamhetsmiljö som erfordras för att åstadkomma överensstämmelse med krav på produkt. Arbetsmiljö Identifiering av farliga ämnen omfattas av lag om kemiska produkter (LKP) och arbetsmiljölagen (AML). Bestämmelser finns avseende transporter av farligt gods. Det finns ett kretsloppstänkande som har målsättning att minimera avfall genom att förhindra att det uppstår restprodukter och planera för återvinning (källsortering). (PDCA anknytet). -Startpaket arbetsmiljö4.3.2 Lagar och andra krav ISO 14001 Koncernens miljöstab bevakar och informerar om relevanta svenska lagar, förordningar och föreskrifter kring miljön (via Starnet). Förändringar meddelar förändringar till affärsområdets miljöchef. Förändrade krav hanteras under förändrade förutsättningar enligt 4.4.6.
10
Miljöaspekter ingår i ISO 9000:2000.
17
Miljökrav identifieras i miljöanalysen utifrån projektets förutsättningar i tidiga skeden/marknad/programskede, anbud, projektering, planering/produktion och överlämnade. Styrande dokument: Rutin för identifiering av relevant lagar för affärsområdets verksamhet. Resultatdokument: Förteckning över relevanta lagar och andra krav för affärsområdet. Stödjande dokument: Kontakter med myndigheter (BS5.17), (BS 6.26)
ISO 9001:1994 Krav som berör denna del utgörs av de krav som finns vid konstruktionsstyrning. När konstruktionskrav ställs upp tas hänsyn till resultat från kontraktsgenomgångar. Konstruktionsresultat definieras. ISO 9001:2000 Organisationen skall gå igenom de krav som hänförs sig till produkten. Exempelvis de krav som specificeras av kunden, inklusive leverans och aktiviteter efter leverans. Arbetsmiljö De viktigaste lagarna och reglerna styrs av Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2001), branschavtal. etc. Ledningen är skyldig att uppdatera krav och lagar.
4.3.3 Ledningsprogram ISO 14001 Miljöledningsprogrammet är verksamhetens handlingsplan för att nå uppsatta mål. Chefen för den enhet som satt målet ansvarar för att miljöledningsprogrammet upprättas och fastställs. Miljöledningsprogrammet innehåller uppgifter om: Samtliga detaljerade miljömål som gäller för enheten Eventuella projektunika miljömål Vilket övergripande miljömål de detaljerade miljömålen hänförs till Aktiviteter för att uppnå varje detaljerat/projektunikt miljömål Tidpunkt då respektive aktivitet skall vara genomförd samt vem som är ansvarig Erforderliga resurser för att genomföra respektive aktivitet samt hur resultat dokumenteras. Hur respektive mål mäts samt tidpunkt då respektive miljömål och aktivitet skall följas upp Resultatdokument: Miljöledningsprogram Stödjande dokument: Blankett för miljöledningsprogram ISO 9001:1994 Kvalitetsplanering innebär att kvalitetsplaner 11 utarbetas där det dokumenteras och definieras hur kvalitetskraven kommer att uppfyllas. 11
Med kvalitetsplan avses dokument som fastställer kvalitetspåverkande aktiviteter, deras ordningsföljd och resurser
18
ISO 9001:2000 Högsta ledningen skall säkerställa att planeringen av kvalitetsledningssystemet görs med avsikt att uppfylla de krav som ställs avseende allmänna krav (avsnitt 4.1) och kvalitetsmålen samt att funktionen hos kvalitetsledningssystemet bibehålls när förändringar i detta system planeras och införs. Arbetsmiljö Planering som omfattas av arbetsmiljö omfattas av ”NCC Intern kontroll arbetsmiljö”. Handlingsplan för koncernen upprättas av högst ledningen i samverkan med NCC arbetsmiljö och MB-organisationen.
4.4 Införande och drift 4.4.1 Organisationsstruktur och ansvar ISO 14001 Varje anställd har ett ansvar för att förhindra negativ miljöpåverkan. Verkställande direktör fastställer b. la. NCCs miljöpolicy, miljöledningssystem, koncernens övergripande miljömål. Koncernledningens representant granskar verksamhetsunika miljöhandböcker. Affärsområdeschef fastställer b. la. Affärsområdets miljömål och miljöledningsprogram. Chefer i linjeorganisationen ansvarar bland annat för att: Miljöpolicy och miljöledningssystem blir kända och tillämpas Fastställa miljömål, miljöledningsprogram och rutiner. Övergripande och detaljerade mål formuleras, blir kända och följs upp. Lagkrav och andra krav inom miljöområdet blir kända och efterlevs. Erforderliga resurser finns för verksamheten. Miljöledningsprogram samt miljö- alternativt kombinerade kvalitets- och miljöplaner upprättas i erforderlig omfattning. Miljöorganisationen utgör en stödfunktion för linjeorganisationen i deras miljöarbete. Ledningens representant för respektive organisationsenhet har det övergripande ansvaret för miljöledningssystemets funktion och effektivitet, är ansvarig för framtagning av underlag inför ledningens genomgång samt säkerställer att miljöledningssystemet införs och underhålls. ISO 9001:1994 Policy och övergripande mål för NCC fastställs av koncernchefen. Ansvaret för att rätt kvalitet uppnås ligger på linjeorganisationen. Ansvarsfördelningen beslutas vid projektplanering. Arbetschefen har projektansvaret och ansvar för att den projektanpassade kvalitetsplanen efterlevs. Kvalitetsansvarig för projekten är platschefen. Kvalitetsansvaret innefattar även samordning av projekten i förekommande egenkontroll. ISO 9001:2000 Som ovan.
19
Arbetsmiljö Arbetsgivaren är ansvarig för säkerheten på arbetsplatsen. (AML) Arbetsmiljöansvaret delegeras vidare ner till platschef. Ansvaret som delegeras är ett funktionsansvar. Inom NCC sker delegering alltid via blankett ”Delegering av arbetsmiljöansvar NCC AB”.
4.4.2 Utbildning, medvetenhet och kompetens ISO 14001 Generellt behov av miljökompetens identifieras för samtliga befattningar inom affärsområdet. Utöver detta identifieras behovet av special kompetens för vissa nyckelbefattningar. Kompetensbehovet innefattar både utbildning och praktiska erfarenheter av miljöarbete. Kompetensbehovet revideras i samband med den årliga revisionen av affärsområdets miljöaspekter. I samband med de årliga medarbetarsamtalen avstäms medarbetarens behov av kompetens och eventuella kompletteringar förs in i utbildningsplanen. Miljöutbildning som genomförs internt utvärderas två gångar per år. Vid tillsättande av projektorganisation säkerställs att erforderlig miljökompetens finns knuten till projektet. Arbetschef/projektledare ansvarar för att projektorganisation är medveten om miljöpolicy och miljösystemets tillämpningar i projektet. Resultatdokument: Kompetensbehov för befattningar, Utbildningsplan. ISO 9001:1994 Utbildningsbehov och speciella kompetens krav fastställs. Vid tillsättande av projektorganisation beaktas att utbildning och erfarenhet uppfylls. Kalkylgruppen sammansätts så att erforderliga kunskaper och erfarenheter tillförs kalkylarbetet. Platschef väljs utgående från de krav på kompetens som projektet ställer. (4.18) ISO 9001:2000 Personal som utför arbete som påverkar produktkvalitet skall vara kompetent, baserat på lämplig teoretisk och praktisk utbildning, färdigheter och erfarenhet. Arbetsmiljö Enligt NCC arbetsmiljöinstruktion skall ledningen se till så att skyddsombudet har en god arbetsmiljöutbildning. Vidare så finns det arbetsmiljöingenjörer respektive arbetsmiljö-handläggare som har som uppgift att medverka vid framtagning och uppföljning av regionens arbetsmiljömål och handlingsplaner, se till att delegering av arbetsmiljöansvar genomförs, verka för att företagets policy och riktlinjer genomförs, etc.
20
4.4.3 Kommunikation ISO 14001 Kommunikationsplan för miljö upprättas för affärsområdet och revideras kontinuerligt där målgrupp och informationsbehov samt när och hur åtgärder skall genomföras och vem som är ansvarig för dem. ISO 9001:1994 Ej funnet ISO 9001:2000 Organisationen skall fastställa och införa ett väl fungerande sätt för kommunikation med kunder avseende exempelvis produktinformation, förfrågningar, kontrakt och kundreaktioner.
Arbetsmiljö Kommunikation sker oftast exempelvis vid planeringsmöten eller sprids med hjälp av olika dokument. Till exempel arbetsmiljöregler, checklistor etc. Någon kommunikationsplan avseende arbetsmiljö finns inte.
4.4.4 Dokumentation ISO 14001 För respektive organisationsenhet upprättas ett miljöledningsprogram. I projekt upprättas de styrande dokument som identifierats i miljöanalysen. Finns internt krav eller kundkrav upprättas en miljöplan för projektet. ISO 9001:1994 En kvalitetsplan upprättas och innehåller eller refererar till kvalitetssystemets rutinbeskrivningar och klargör strukturen hos den dokumentation som används inom kvalitetssystemet. Totalt finns det sjutton krav på rutinbeskrvingar.
ISO 9000:2000 Det är väsentliga ändringar för dokumentationskraven. I 9001:1994 krävdes dokumenterade rutiner för sjutton element. ISO 9001:2000 kräver dokumenterade rutiner för sex element enligt följande: 4.2.3 Styrning av specificerande dokument 4.2.4 Styrning av redovisande dokument 8.2.2 Intern revision 8.3 Behandling av avvikande produkter 8.5.2 Korrigerande åtgärder 8.5.3 Förebyggande åtgärder
21
Arbetsmiljö Internkontroll över arbetsmiljön innefattar långtgående skyldighet på arbetsgivaren att systematiskt planera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet. Detta för att skapa en ordning för internkontroll för arbetsmiljöarbetet. Dokumentation sker enligt via exempelvis skyddsrondsprotokoll, planeringsmötesprotokoll, dagliga anteckningar i dagboken om uppkomna frågor och åtgärder.
4.4.5 Dokumentstyrning ISO 14001 Upprättande och styrning av projektets dokument och data sker i enlighet med upprättade rutiner som beskrivs i regionens kvalitetsplan. ISO 9001:1994 Dokumenterade rutiner skall upprättas och underhållas för styrning av dokument och data i denna standard som tillhör kvalitetsområdet. ISO 9001:2000 Som ovan men med specificerade dokument som organisationen behöver för att säkerställa att processerna planeras, genomförs och styrs på ett verkningsfullt sätt. Vidare så skall dokument vara identifierbara och återsökningsbara. En dokumenterad rutin skall upprättas för att fastställa de styrmedel som erfordras för att identifiera, förvara, skydda, återsöka, bestämma arkiveringstid för och gallra redovisande dokument. Arbetsmiljö Ej funnet riktlinjer för dokumentstyrning. Dock så är de dokument som används avseende arbetsmiljö redovisade i arbetsmiljöhandboken.
4.4.6 Verksamhetsstyrning ISO 14001 Entreprenadhandlingar granskas med syfte att ur miljösynpunkt klarlägga förhållanden som kan leda till felaktigheter, kostnader och hinder under projektets genomförande. Underlag för miljöanalys används risk- och möjlighetsanalys från anbudsskedet. De verksamheter och aktiviteter som kan sättas i samband med betydande miljöaspekter, projektunika miljöaspekter samt lagar och andra krav identifieras. Miljöanalysen är en anpassning av miljöledningssystemets krav till projektets speciella förutsättningar. Miljöanalysen löper genom projektet i tidiga/marknads skede, anbud, projektering, planering/produktion och överlämnade. Vid en förändring av förutsättningar görs en bedömning om detta kan leda till avvikelser från miljöpolicyn eller miljömålen. Dessa förändringar redovisas i miljöanalysen. Kraven på upphandlade tjänster och material säkerställs genom att dokumenterade rutiner följs. Materialleverantörer, underentreprenörer, konsulter och leverantörer av
22
tjänster bedöms, värderas och väljs ut med ledning av deras förmåga att uppfylla ställda krav. Vid bedömning och värdering av underleverantör används en förteckning där deras förmåga och egenskaper identifieras. Inköpsdokument upprättas innehållande information som beskriver den beställda produkten samt vilka miljökrav som ställs på leverantören och produkten. I beställning säkerställs att rätten till miljörevisioner hos leverantörer samt rätten till kontroll innan leverans. Styrande dokument: Kvalitetsrutin Instruktion för bedömning av leverantör samt Värdering av leverantör. Resultatdokument: Förteckning över styrande dokument, Dokumentation av förändrade förutsättningar och åtgärder. För projekt: Miljöanalys, Förteckning över styrande dokument. Styrning av leverantörer: Leverantörsbedömning/Värdering, uppdaterad förteckning över bedömda leverantörer, inköpsavtal. Stödjande dokument: Miljöanalys, miljöprofil, projektanalys, risk- och möjlighetsanalys, anbudsmöte med anbudsprövning, byggstartmöte, arbetsberedning, resursspecifikationer, risk- och möjlighets bedömning, starttillståndsmöte, projektinköp, materialstyrning, styrning underentreprenader, riskoch möjlighetsbedömning. ISO 9001:1994 Respektive platschef är ansvarig för hantering av samtliga handlingar och dokument på arbetsplatserna. Arbetsritningar, beskrivningar och övriga för projektets genomförande nödvändiga dokument finns på respektive arbetsplats. I de fall avtal träffas om särskild redovisning av kvalitetspåverkande åtgärder sammanställs och redovisas motsvarande byggstyrningsrutiner i en kvalitetsplan. Med kontraktsgenomgång avses en genomgång och analys av att erforderliga resurser och kompetens finns för genomförandet, klarlägga varje krav som avviker från uppgift i anbud, fastställa att nya eller reviderade handlingar bedöms uppfylla ställda krav och att de är utförbara. I byggnadsprogram redovisas översiktligt projektets förutsättningar, omfattning och kvaliteter samt kundens krav och önskemål översatt till byggnadstekniska funktionskrav. Konstruktionsstyrning avser program och projekteringsarbete med stöd av dokumenterade rutiner för styrning, verifiering och validering av produktens konstruktion. Inköp avser ett styrt och samverkande beteende för upphandling av underleverantörer för såväl varor, tjänster, entreprenader och maskiner som är grundat på processens behov. Syftet är att säkerställa att produkten uppfyller specificerade krav. Behandling av produkter tillhandhållna av kund avser handling, vara, tjänst eller entreprenad och har som syfte att säkerställa kvaliteten på produkter tillhandahållna av kund. Processtyrning innebär identifiering, planering och styrning av processer som direkt påverkar kvaliteten i allmänhet och särskilt processer där brister ej till fullo kan verifieras eller ej märkas förrän produkten tagits i bruk. Hantering, förvaring, förpackningar, skydd och leverans har som syfte att förhindra skador och försämringar. Produktidentifikation och spårbarhet innebär att med hjälp av dokumenterad identifiering spåra historiken, användningen och lokaliseringen av ett objekt.
23
ISO 9001:2000 Detta är egentligen numera knutet till avsnitt 4.1 Allmänna krav, Ledningssystem för kvalitet i ISO 9001:2000. Arbetsmiljö Arbetsgivaren skall se till att arbetsmiljöarbetet systematiskt följs upp, planeras genomförs och följs uppför att skapa en interkontroll av arbetsplatsen. Detta sker enlig de föreskrifter som finns i internkontroll av arbetsmiljön.
4.4.7 Nödlägesberedskap ISO 14001 Riskbedömning genomförs för att identifiera och förebygga möjliga nödlägen, dvs. möjliga incidenter och olycksrisker samt behov av krisgrupp. Utifrån riskbedömningen upprättas en beredskapsplan för att beskriva hur man skall reagera i händelser av olyckor och nödsituationer samt kunna förhindra den miljöpåverkan som kan orsaka detta. ISO 9001:1994 Ej funnet ISO:9001:2000 Ej funnet. Arbetsmiljö Föreskrifter för nödlägen beskrivs enligt olycksfalls- och tillbudsrapportering samt startpaket arbetsmiljö i NCCs arbetsmiljöhandbok. De handlingar som ingår däri är b. la. ”Anmälan –arbetsskada”, ”checklista för åtgärder vid större olycka”, etc.
4.5 Kontroll och korrigerande åtgärder
4.5.1 Övervakning och mätning ISO 14001 Övervakning och mätning sker av de aktiviteter och verksamheter som är kopplade till betydande miljöaspekter och lagkrav. Detaljerade och övergripande miljömål följs upp med hjälp av nyckeltal. ISO 9001:1994 Kontroll och provning. Med provning avses undersökning för att bestämma en eller flera egenskaper hos ett objekt. Kontroll avser mätning, undersökning, provning eller annan bestämning av en eller flera egenskaper hos ett objekt och jämförelse av resultaten med ställda krav för att avgöra om överensstämmelse har uppnåtts för varje egenskap.
24
Med kontroll- och provningsstatus avses att på lämpligt sätt visa om en produkt uppfyller kraven eller ej. Syftet är att säkerställa att endast godkänd produkt blir använd eller installerad. Statistiska metoder innebär metoder för utvärdering av tillräckligt stort och slumpmässigt urval av mätvärden i förhållande till givna referensvärden. Syftet är att verifiera att fastlagda krav uppfylls avseende produktegenskaper. Behandling av kontroll-, mät och provningsutrustning har som syfte att fastställa utförande och omfattning av mätningar för att välja lämplig utrustning samt att uppnå erforderlig mätnoggrannhet. ISO 9001:2000 Organisationen skall planera och införa de processer för övervakning, mätning, analys och förbättring som erfordras för att visa att produkten överensstämmer med krav, säkerställa att ledningssystemet för kvalitet uppfyller gällande krav och ständigt förbättra kvalitetsledningens funktion. Metoder för att erhålla huruvida kunder uppfattar om organisationen har uppfyllt kundkraven skall fastläggas. Arbetsmiljö De dokument som berör anmälningar av skador, olyckor etc. sparas för statistik.
4.5.2 Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder ISO 14001 Avvikelser i system/aktiviteter och produkter med miljöanknytning dokumenteras, analyseras samt orsaks – och riskbedöms. Korrigerande åtgärder genomförs för att eliminera orsaken till uppkomna avvikelse medan förebyggande åtgärder innebär att eliminera tänkbara orsaker till avvikelser. ISO 9001:1994 Med behandling av avvikande produkter avses produkter som ej uppfyller ställda krav. Syftet är att säkerställa att produkter som ej överensstämmer med specificerade krav ej används eller installeras. ISO 9001:2000 Som föregående men med dokumentation över arten av avvikelser och efterföljande åtgärder, inklusive erhållna dispenser, skall upprättas och bevaras. Arbetsmiljö Åtgärder som är ett resultat av undersökning och bedömning av risker används sedan vid framtagning av årliga handlingsplaner för arbetsmiljön.
25
4.5.3 Redovisande dokument ISO 14001 Av miljöredovisande dokument framgår att processen och kraven i standarden följs upp samt att rätt miljökrav och miljöprestanda uppnåtts. ISO 9001:1994 Med hantering av kvalitetsdokument avses de dokument som är redovisande dokument och de som skall överlämnas eller vara tillgängliga för beställaren. ISO 9001:2000 Redovisande dokument skall upprättas och bevaras så att det kan påvisas att ställda krav har uppfyllts och att kvalitetsledningssystemet fungerar på avsett sätt. Arbetsmiljö Redovisande dokument utgörs av de som är av relevans för beställaren.
4.5.4 Revision av ledningssystem ISO 14001 Med revision av ledningssystem innebär systematisk och revisionsverksamhet som klarlägger hur system och rutiner fungerar.
oberoende
ISO 9001:1994 Interna kvalitetsrevisioner innebär en systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om kvalitetspåverkande aktiviteter och tillhörande resultat överensstämmer med vad som planerats och om aktiviteterna genomförs på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen. Syftet är att värdera kvalitetssystemets effektivitet. ISO 9001:2000 Organisationen skall genomföra interna revisioner med planerade intervall för att avgöra om kvalitetsledningssystemet överensstämmer med vad som planerats, kraven i denna standard och med de krav som ingår i kvalitetsledningssystemet. Ansvar för och krav på planering och genomförande av revisioner, rapportering av resultat och bevarande av dokumentation skall definieras i en rutinbeskrivning. Arbetsmiljö Revision av arbetsmiljösystem innebär en oberoende revision som klarlägger hur system och rutiner fungerar.
26
4.6 Ledningens genomgång ISO 14001 Ledningen följer upp miljöpolicyns/miljösystemets tillämplighet, mål, resultat från revisioner och erfarenheter två gånger per år. ISO 9001:1994 Med ledningens genomgång avses av den högsta ledningen utförd formell utvärdering av kvalitetssystemets tillstånd och lämplighet i förhållande till kvalitetspolicy och kvalitetsmål som grund för en eventuell revidering av policy och mål. Granskningen är även utgångspunkt för förbättringar av systemet. ISO 9001:2000 Som ovan. Arbetsmiljö Arbetsmiljösystemet följs upp vid exempelvis arbetsplatsträffar och årliga uppdateringar av handlingsplaner.
27
5 Sammanfattning av samordningsfaktorer och konflikter Denna del baseras på analysen i avsnitt 4 och är en sammanfattning av de samordningsfördelar respektive konflikter denna undersökning funnit. Några av dessa exemplifieras sedan i integreringsmodellen.
5.1 Mål och policy Samordningsfaktorer: Företagets policy utgör basen för hela verksamheten och fastställs av verkställande ledning. Utifrån denna policy baseras de övergripande målen för verksamheten. Arbetsplatsträffar utgör ett viktigt verktyg för att kontrollera måluppfyllelsegraden samt förslag till förbättringar. Företaget kan ha en övergripande policy som innehåller en uttrycklig koppling mellan kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Konflikter Detaljerade mål verkar ej vara speciellt projektanknytna med avseende på kvalitet, men arbetsmiljö respektive miljö är integrerbara. Detta kan ju innebära att kvalitetsaspekten är så överhängande att de ej behövs specificeras för respektive projekt, däremot så kan ju arbetsmiljö- och miljöaspekter skilja sig mellan olika projekt.
5.2 Organisationsstruktur och ansvar Samordningsfaktorer: Miljöledningssystem, kvalitetssystem, policy och övergripande mål kan integreras. Dessa fastställs av verkställande direktör och är övergripande aspekter. När det gäller projektunika aspekter så kan ansvarsbefogenheter delegeras ned och utgörs oftast av platschefen. Denna är i sin tur ansvarig för kvalitet och miljömål samt arbetsmiljön. Vidare skall kvalitetsansvarig enligt PBL (plan- och bygglagen) ansvara för kontrollplanen och denna person kan vara även vara projektets kvalitetsansvariga. Konflikter Problem här skulle kunna utgöras av exempelvis att vid projektplanering så är arbetschefen kvalitetsansvarig (ser till att kvalitetsplanen efterlevs) men det finns inte något tydlig arbetsmiljöansvarig vid denna fas, utan den utgörs egentligen av högsta ledningen och det är först vid projektets genomförande som en platschef åläggs den rollen.
28
5. 3 Planering Planering kan indelas i övergripande respektive projektunik planering. Med projektunik planering avses det specifika uppdraget, medan övergripande planering som omfattar organisationen i sin helhet. Övergripande planering kan innehålla identifiering av miljöaspekter som omfattar hela organisationen. 5.3.1 Miljöaspekter Samordningsfaktorer: Övergripande planering Vid den övergripande planeringen (som omfattar hela organisationen) kan man integrera betydande miljöaspekter, överensstämmelse med krav på produkt (enligt ISO 9001:2000), identifiering av lag om kemiska produkter, bestämmelser avseende transporter av farligt gods, planering för återvinning och minimering av avfall. Projektunik planering Projektunika aspekter kan innefatta miljöaspekter som har störst miljöpåverkan för ett specifikt projekt, exempelvis de kemiska produkter som används eller det material som kan återvinnas. Dock så skall den övergripande planeringen genomsyra hela organisationen och därmed de projekt unika aspekterna. Konflikter: Med avseende på den övergripande planeringen så måste organisationen arbeta efter den nya ISO 9001:2000 eftersom den gamla (ISO 9001:1994) ej har några egentliga rutiner för planering med avseende på miljöaspekter. 5.3.2 Lagar och andra krav Samordningsfaktorer: Övergripande planering Relevanta svenska lagar, förordningar, föreskrifter kring miljö kan integreras med de regler och lagar som styrs av arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen, arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och bransch avtal. Inom samtliga områden i ledningen skyldig att uppdatera de krav och lagar som gäller. Om dessa vore integrerade så vore det smidigare för organisationen att genomföra de uppdateringar som kommer att inträffa. Projektunik planering De miljökrav som identifieras för det specifika projektet kan integreras med de krav kunden har angående konstruktionskrav och leverans. Arbetsmiljön innefattar lagar och krav som är lika för alla projekt och är således ej projektunika. Konflikter: Har ej funnit några konflikter avseende integrering av lagar och andra krav.
29
5.3.3 Ledningsprogram Samordningsfaktorer: Övergripande planering Miljöledningsprogram, planering av kvalitetsledningssystem och planering av arbetsmiljö enligt NCC Internkontroll arbetsmiljö kan integreras. Ledningen har ansvar för att dessa är uppdaterade och det vore lämpligt att ha dessa integrerade. Projektunik planering När det gäller den projektunika planeringen så kan projektunika miljömål, tidpunkter då olika aktiviteter (exempelvis miljö- och kvalitetsmål) skall vara genomförda, ansvarsfördelning, etc. integreras. Konflikter Konflikt här är att arbetsmiljön inte är speciellt projektanknytet, däremot så är miljöaspekter respektive kvalitetsaspekter det.
5.4 Dokumentation Redovisande dokument ger bevis om utförda aktiviteter eller erhållna resultat medan specificerande dokument anger krav. Rutinbeskrivningar innebär information om hur aktiviteter skall utföras. Avseende dokumentation så bör der vara lämpligt att följa och integrera efter de krav som ISO 9001:2000 anger. Dessa krav på organisationen är att ha dokumenterade rutiner för följande sex aktiviteter: 4.2.3 Styrning av specificerande dokument 4.2.4 Styrning av redovisande dokument 8.2.2 Intern revision 8.3 Behandling av avvikande produkter 8.5.2 Korrigerande åtgärder 8.5.3 Förebyggande åtgärder
Samordningsfördelar: Övergripande planering: Ett övergripande ledningsprogram kan här ange organisationens samtliga styrande dokument avseende kvalitets- miljö och arbetsmiljö. Projektunik planering Vid specifika interna krav eller kundkrav kan en plan upprättas för det specifika projektet.
30
5.4.1 Styrning av specificerande dokument Samordningsfördelar: Här använder sig NCC av regionens kvalitetsplan för att upprätta och styra ett projekts dokument för både kvalitet och miljö. Om arbetsmiljö skall kunna integreras med kvalitet och miljö måste företaget först ha riktlinjer för dokumentstyrning. Däremot så är de dokument som används avseende arbetsmiljö redovisade i arbetsmiljöhandboken. Konflikter: Det finns egentligen inga problem med att genomföra en integrering. Det skulle däremot underlätta om riktlinjer fanns för arbetsmiljö området.
5.4.2 Styrning av redovisande dokument Samordningsfördelar Redovisande dokument kan integreras så att processen och kraven i de standarder som angivits följs upp samt att rätt krav och prestanda uppnåtts. Till exempel så utgör skyddsrond (krav från arbetsmiljö) ett styrande redovisande dokument som kan integreras med kvalitets respektive miljödokument som är styrande. Konflikter Inga funna.
5.4.3 Intern revision av ledningssystem Samordningsfördelar: Här finns det klara samordningsfördelar med att ha ett integrerat ledningssystem. Dels så kan personer utifrån de olika områdena kontrollera varandra och det blir smidigare att genomföra en revision då allt är samlat på samma ställe. Det är även lättare att hålla systemet uppdaterat och Konflikter: Det finns egentligen inga konflikter, möjligen att om en och samma person genomförda intern revision så kan det vara lätt att drabbas av ”hemma blindhet”. Det är därför lämpligt att granska varandra. 5.4.4 Behandling av avvikande produkter Samordningsfördelar: Avvikande produkter med avseende på kvalitet, miljö- respektive arbetsmiljö kan integreras för att på så sätt säkerställa att produkter som ej uppfyller specificerade krav inte installeras eller används. Konflikter Inga funna. 31
5.4.5 Korrigerande åtgärder Samordningsfördelar För att lättare eliminera orsaker till uppkomna avvikelser vore det lämpligt att ha ett integrerat ledningssystem. Exempelvis så kan en orsak beröra flera områden och med ett integrerat system vore de lättare att hitta de olika faktorerna. Konflikter Inga funna. 5.4.6 Förebyggande åtgärder Samordningsfördelar Att organisationen har en gemensam dokumentation över arten av avvikelser och efterföljande åtgärder innebär att det skulle vara smidigare att förebygga tänkbara orsaker till avvikelser. Framförallt användbart vid nya projekt då man har kunskap om tidigare problem och på så sätt lättare kan undvika att upprepa tidigare misstag. Detta kräver dock en tydlig erfarenhetsåterföring. Konflikter Inga funna.
32
6 Metod för integrering av ledningssystem
6.1 Bakgrund till metoden För att kunna genomföra en integrering av miljö, -kvalitet respektive arbetsmiljösystem så har en integreringsmodell skapats. Denna modell beskriver en metod för hur och om det är möjligt att genomföra en integrering av ledningssystemen. Den är indelad i följande fyra faser: 1. Företagets förutsättningar – Är det möjligt att genomföra en integrering? 2. Nulägesanalys – Hur ser företaget ut idag? 3. Genomförande – I denna fas måste man upprätta och utgå från en korsreferens som jag gjort i avsnitt 4 i detta arbete. Sedan arbetar man systematiskt med att integrera de olika faktorerna. 4. Implementering – Det nya ledningssystemet förs in i organisationen. För att illustrera hur denna integreringsmodell kan användas exemplifieras vissa avsnitt som en teoretisk integrering. Detta genomförs medelst ett tänkt scenario där företaget vill genomföra en integrering av kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem.
33
6.2 Integreringsmodellen Integreringsmodellen består av dessa fyra faser:
Företagets förutsättningar Vad är ledningens ambition? Vad är syftet med integreringen av kvalitet, miljörespektive arbetsmiljöledningssystem? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det?
Nulägesanalys Hur ser det nuvarande ledningssystemet ut? Är det möjligt att genomföra en integrering? Vilka faktorer kan integreras? Vilka kan inte?
Genomförande Hur ser det nya integrerade ledningssystemet ut?
Implementering Utbildning och kommunikation
Figur 4: Integreringsmodell
34
6.3 Exemplifiering av integreringsmodellen För att exemplifiera integreringsmodellen har ett tänkt scenario konstruerats där företaget vill genomföra en integrering av kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem.
6.3.1 Företagets förutsättningar Vad är ledningens ambition? Ledningen har som ambition att certifiera sig enligt ISO 9001:2000 12 och att integrera kvalitets, -miljö respektive arbetsmiljöledningssystem. Vad är syftet med arbetsmiljöledningssystem?
integreringen
av
kvalitet,
miljö-
respektive
Syftet är att skapa en samordning av företagets ledningssystem. Vilka fördelar respektive nackdelar finns det? En integrering av företagets ledningssystem leder till ökade styrningsfördelar. En bättre styrning av företaget kan avgöra hur framgångsrikt företaget är. Det finns exempelvis produktions och ekonomiska vinster. En nackdel kan vara att en del faktorer inom ledningsprogrammen förlorar betydelse. Exempel på detta är om företaget anammar en övergripande kvalitets, miljö- respektive arbetsmiljöpolicy och betydelsen för kvalitetsaspekten minskar. Det kan då kanske vara lämpligt att fortsätta ha tre separata policy och på så sätt visa att varje del är viktigt för företaget.
6.3.2 Nulägesanalys Hur ser det nuvarande ledningssystemet ut? Företaget är certifierat enligt ISO 9001:1994 för kvalitet respektive ISO 14001 för miljö. Avseende arbetsmiljö använder sig företaget av NCC AB Arbetsmiljöhandbok som följer föreskrifterna för systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS:2001.
Är det möjligt att genomföra en integrering? Ja, men under förutsättning att företaget certifierar sig enligt ISO 9001:2000. Det finns ingen anledning att integrera med ISO 9001:1994 eftersom den certifieringen upphör vid årsskiftet 2003/2004.
12
ISO 9001:2000 är bättre strukturerad än dess föregångare och är lättare att integrera med ISO 14001.
35
Vilka faktorer kan integreras och vilka kan inte? För att svara på detta har jag upprättat en korsreferens där samordningsfördelar och konflikter har kartlagts. Vidare så har jag valt att indela det nya integrerade ledningssystemet i två delar, ett övergripande ledningssystem och ett projektunikt ledningssystem. Det övergripande ledningssystemet anger hur företaget styrs i allmänhet medan det projektunika ledningssystemet upprättas för de nya projekten som ständigt påbörjas. Dessa projekt utgörs egentligen av en tillfällig organisation och det kan vara lämpligt att de struktureras likartat, exempelvis kan det då vara lättare att ta med sig tidigare projekterfarenheter till nya projekt.
Övergripande ledningssystem
Krav från kunder & myndigheter
Projektunikt ledningssystem
Figur 5: Indelning av ledningssystem Övergripande ledningssystem Ett övergripande ledningssystem som visar de krav som organisationen har gällande drift av ledningssystem. Ledningssystemet skall se till att de krav som organisationen formulerar i form av policy, mål, lagkrav, kunskap och organisationsstruktur uppfylls.
36
Miljöledningssystem
Övergripande ledningssystem
Kvalitetsledningssystem
Arbetsmiljöledningssystem Övergripande Policy En övergripande policy kan utformas där det framgår tydligt att företaget tillämpar en integrering av miljö-, kvalitet och arbetsmiljö.
Miljöpolicy Övergripande Policy
Kvalitetspolicy Arbetsmiljöpolicy
Projektunikt ledningssystem Miljö, kvalitet respektive arbetsmiljö kan integreras i form av ett gemensamt ledningsprogram även för specifika projekt där det framgår vilka mål som skall uppnås, hur de skall uppnås, ansvarsfördelning, tidsaspekt och dokumentation.
37
Projektunikt ledningssystem
Idé
Projektering
Förvaltning
Upphandling
Anbud
Produktion Budget
Kalkyl
Figur 0: Projektunikt ledningssystem
Figur 6: Projektunikt ledningssystem Dessa ledningsprogram är projektunika men det finns rutiner som alltid är med från projekt till projekt. Om ledningsprogrammet är integrerat är det smidigare att kunna följa upp under projektets gång och när det är avslutat. Detta för att förhindra framtida fel och brister och på så sätt arbeta mer effektivt och säkerställa att kundens/myndigheternas krav lättare kan uppfyllas. Det avsnitt inom projektunika ledningssystem jag avser att exemplifiera är korrigerande åtgärder, som ingår i ISO 9001:2000 ständig förbättring avsnitt 8.5. Korrigerande åtgärder handlar om att företaget skall vidta åtgärder för att eliminera orsaken till avvikelser i avsikt att förhindra upprepande. De rutiner NCC har avseende kvalitet inom korrigerande åtgärder är följande: Rapport korrigerande åtgärd Erfarenhetsåterföring Riskbedömning Störningar Avstämning kvalitetsplan Slutmöte Projekterfarenheter Sammanställning rapport korrigerande åtgärd Dokumentation av resultat från undersökning av orsaker till avvikelser
38
Rutiner för korrigerande åtgärder inom miljöområdet är: Koncerngemensam kvalitetsrutin Hantering av erfarenhetsrapporter Erfarenhetsrapport Avvikelsejournal Sammanfattning av erfarenhetsrapporter Störningar Blankett Erfarenhetsrapport Blankett Avvikelsejournal Projekterfarenheter Riskbedömning Korrigerande åtgärder inom arbetsmiljöområdet är:
13
Riskbedömning Förslag till årliga handlingsplaner för arbetsmiljön Arbetsskadestatistik Tillbudsrapportering Anmälan – arbetsskada Rapport olycka/tillbud
6.3.3 Genomförande Hur ser det nya integrerade ledningssystemet ut? Det övergripande ledningssystemet blir uppbyggt enligt följande:
Övergripande ledningssystem NCC Miljöledningssystem NCC Kvalitetsledningssystem Arbetsmiljöplan
Vid arbete med integrering kan det vara lämpligt att ha den systemuppbyggnad som ISO 9001:2000 respektive ISO 14000 har. Sedan lägger man till de delarna om arbetsmiljö inom respektive rubrik. Om man finner delar som inte kan integreras så kan man ge dom en egen rubrik. Därmed så blir systemet integrerad och en bättre helhetssyn uppnås. Exempelvis så kan allmänna kraven på ledningssystemet vara uppbyggt likt avsnitt 4.1, Allmänna krav som finns i både ISO 14000 respektive ISO 9001:2000. 13
I NCCs Arbetmiljöhandbok är korrigerande åtgärder inte kategoriserade. Jag har därför sökt genom handboken vilka rutiner som kan användas till korrigerande åtgärder.
39
Allmänna krav NCC har upprättat och underhåller ett ledningssystem som baseras på kraven i ISO 9001:2000, ISO 14001 och AFS 2001. Systemet baseras på en integrering av kvalitet, miljö respektive arbetsmiljö. Systemet ställer krav på en regelbunden granskning och utvärdering av såväl utformning som tillämpning för att NCC skall kunna identifiera och genomföra ständiga förbättringar.
En övergripande policy där det tydligt framgår vad företaget gör, hur och att man har ett integrerat ledningssystem kan se ut enligt följande:
NCC Policy ”NCC skall leverera felfria hus, anläggningar och tjänster till våra kunder i tid med största hänsyn till kvalitet, människor och miljö. Detta sker genom att NCCs verksamhet arbetar med en integrerad helhetssyn på företaget och omvärlden.”
40
Ett projektunikt ledningssystem (kan användas i NCCs resultatpärm som upprättas för varje projekt) avseende korrigerande åtgärder kan se ut enligt följande:
Korrigerande åtgärder Korrigerande åtgärder genomförs för att eliminera orsaker till uppkomna avvikelser. Erfarenheter av intresse för verksamheten rapporteras till organisationsenhetens ledare inom det område som berörs, dvs. kvalitet, miljö eller arbetsmiljö. Sedan sorteras ut vad som kan vara av allmänt intresse samt göra en översyn av genomförda orsaksanalyser. Resultatet sammanfattas och utgör sedan underlag för beslut om korrigerande åtgärder. Detta beslut om korrigerande åtgärder fattas av ledningen på organisationsenheten och förs in i förbättringsprogrammet. Om avvikelser uppkommer inom de olika projekten bedöms behov och typ av korrigerande åtgärd. Med hjälp av interna revisioner kan man sedan se till att dessa åtgärder följs upp.
De rutiner som används vid korrigerande åtgärder utgörs av följande där kvalitet, miljö respektive arbetsmiljö ingår: Rutiner för korrigerande åtgärder Riskbedömning Rapport korrigerande åtgärd Erfarenhetsåterföring Störningar Slutmöte Projekterfarenheter Sammanställning rapport korrigerande åtgärd Dokumentation av undersökning av orsaker till avvikelser Avvikelse journal Projekterfarenheter Förslag till årliga handlingsplaner för arbetsmiljön Arbetsskadestatistik Tillbudsrapportering Anmälan – Arbetsskada Rapport Olycka/Tillbud
41
Intern revision genomförs med fördel om kvalitets, miljö respektive arbetsmiljöansvarig även granskar varandra. Detta kan motverka den ”hemma blindhet” som lätt kan uppstå vid intern revision. De korrigerande åtgärder som beslutas förs in i företagets förbättringsprogram och företaget kan ta med sig projekterfarenheter. Ovanstående rutiner kan kategoriseras in i korrigerande åtgärder. Exempelvis så utförs en riskbedömning inom kvalitet, miljö respektive arbetsmiljö. Man kan således föra in kvalitet, miljö och arbetsmiljö under denna rubrik. Däremot stötar man på vissa faktorer som ej kan integreras, till exempel arbetsskadestatistik. Den kan då få en egen rubrik under avsnittet korrigerande åtgärder.
Beslut av åtgärder Korrigerande åtgärder
Förbättringsprogram
Intern revision Kvalitetsansvarig
Nytt projekt
Intern revision Miljöansvarig Intern revision Arbetsmiljöansvarig
Figur 7: Exempel på integrering Poängen med integreringen är att man har samlat de faktorer som berör korrigerande åtgärder på samma ställe. När det sedan skall beslutas om vilka korrigerande åtgärder som skall vidtas eller föras in i förbättringsprogrammet så har man en översiktlig bild av detta.
6.3.4 Implementering Utbildning och kommunikation Den sista fasen i integreringsmodellen är att man anammar och lär ut det nya systemet inom organisationen och även informerar kunder att företaget använder sig av ett integrerat ledningssystem. Man ser till personal utbildas korrekt och att det utövas en tydlig kommunikation. Vidare så bör företaget sträva efter kontinuerliga förbättringar och på så sätt uppnå en organisation som ständigt uppdateras och därmed ser till att prestera optimalt.
42
7 Slutsatser För att redovisa slutsatserna i detta arbete så utgår jag från mina frågeställningar i detta arbete.
7.1 Vilka samordningsfördelar respektive konflikter existerar vid en integrering av NCCs kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem? Några av de allmänna samordningsfördelar som funnits i denna undersökning är det kan vara lättare för NCC att underhålla ledningssystemet då man får en bättre översiktbild. En annan fördel med samordning av ledningssystem är att det skapar bättre möjligheter att arbeta över gränserna, exempelvis att kvalitetsansvarig kan granska miljöaspekter, dvs. granska varandra vid interna revisioner. Bland de konflikter som detta arbete kommit fram till är att det saknas riktlinjer för arbetsmiljöområdet inom avsnittet om styrning av specificerande dokument. Vidare så bör företaget certifiera sig enligt ISO 9001:2000 då den äldre certifieringen upphör vid årsskiftet. För en mer detaljerad beskrivning av samordningsfördelar respektive konflikter hänvisar jag till avsnitt 5 – Sammanfattning av samordningsfördelar respektive konflikter i detta arbete samt exemplifiering av integreringsmodell i avsnitt 6.3.3.
7.2 Hur kan en metod för integrering av NCCs kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem se? För att bevara denna frågeställning konstruerades en modell som beskriver ett arbetssätt för att genomföra en integrering. Denna modell exemplifieras även. Integereringsmodellen är indelad i fyra faser: Företagets förutsättningar, Nulägesanalys, Genomförande och Implementering. De två första faserna besvara om det överhuvudtaget är möjligt att gå vidare och genomföra en integrering. 7.3 Egna reflektioner Andra anledningar till att integrera kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem är externa krav på företag för att ha ett fungerande ledningssystem. Systematisering ger styrning åt arbetet i organisationen. Samordning av detta bör enbart leda till ökade styrningsfördelar. En bättre styrning av exempelvis produktion och ekonomi kan avgöra hur framgångsrikt företaget är. ISO 9001:2000 har en hög grad samstämmighet med ISO 14001 och det kan därför vara av intresse för företaget att certifiera sig enligt ISO 9001:2000. 43
8 Källförteckning Källhänvisning till kvalitets-, miljö- respektive arbetsmiljösystem Kvalitetssystem enligt ISO 9000: ISO 9000 Ledningssystem för kvalitet – Principer och terminologi Beteckning SS-EN ISO 9000 Författare Antal sidor 69 Språk Engelska, Svenska Utgiven av SIS - Ledningssystem Utgiven 2000-12-15 Utgåva 1 Abo.klass 805 , 898 , 899 , 999 ICS-kod 01.040.03 , 03.120.10 ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet – Krav Beteckning SS-EN ISO 9001 Författare Antal sidor 63 Språk Engelska, Svenska Utgiven av SIS - Ledningssystem Utgiven 2000-12-15 Utgåva 2 Abo.klass 805 , 898 , 899 , 999 ICS-kod 03.120.10 ISO 9004 Ledningssystem för kvalitet – Vägledning till verksamhetsförbättring Beteckning SS-EN ISO 9004 Författare Antal sidor 125 Språk Engelska, Svenska Utgiven av SIS - Ledningssystem Utgiven 2000-12-15 Utgåva 1 Abo.klass 805 , 898 , 899 , 999 ICS-kod 03.120.10
Miljösystem enligt ISO 14000: Beteckning: SS-EN ISO 14001 Artikelnummer: 19108 Fastställd: 1996-0927 Publicerad: 1996-09-27 Utgåva: 1 Utarbetad av: SIS - Ledningssystem Ämnesområde: Ledningssystem för miljö Abonnemangsklass: 835 , 899 , 999 ICS kod: 13.020 Språk: Engelska, Svenska
Arbetsmiljö enligt AFS2001:1 Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2003-07-18), den 16 mars 2001 Arbetsmiljöverket, Publikationsservice, Box 1300, 171 25 Solna.
Tryckta källor: Bergman, Bo & Klefsjö, Bengt. (1999) Quality- From customer needs to customer satisfaction. Studentlitteratur, Lund. ISBN 91-44-46331-6 Bruzelius, Lars & Skärvad, Per-Hugo. (2000) Integrerad organisationslära. Studentliteratur, Lund. ISBN 91-44-4067-0 Nordstrand, Uno (2002). Byggstyrning. Liber Utbildning, Stockholm. ISBN 91-47050-82-9
44
SIS Forum Center (1997) Kvalitet och miljö i samverkan, Sandström och Söner Tryckeri, Tumba. ISBN 91-88802-16-7
Handböcker från NCC: NCC AB NCC Kvalitetssystem – Uppbyggnad och tillämpning NCC AB Arbetsmiljöhandbok NCC Anläggning NCC Miljöpärm
Internet: www.av.se
2003-12-16
www.instrumenta.nu 2003-05-03 www.ncc.se 2003-05-03 www.sis.se 2003-05-11
45