1
2
Uppsala kommun
INRIKTNING, VERKSAMHET, EKONOMI 2015 - 2018 Antagen av kommunfullmäktige 15 december 2014
Fotograf omslag: Xulio Gonzales
3
Innehåll INRIKTNING, VERKSAMHET, EKONOMI 2015 - 2018 ..................................... 2 1. Vision ............................................................................................................. 4 2. Utvecklingsförutsättningar .............................................................................. 5 3. Ekonomiska förutsättningar ............................................................................ 8 4.1 Stadsbyggnad ............................................................................................ 13 4.2 Pedagogisk verksamhet ............................................................................. 21 4.3 Vård och omsorg ........................................................................................ 28 4.4 Arbete och integration ................................................................................ 33 4.5 Kultur, idrott och fritid ................................................................................. 39 4.6 Ledar- och medarbetarskap ....................................................................... 44 4.7 Gemensamma verksamhetsområden ........................................................ 48 5. Investeringar................................................................................................. 55 6. Ägardirektiv, avkastningskrav och utdelningsprinciper för Uppsala Stadshus AB och dotterbolagen i stadshuskoncernen ..................................... 59 Uppsala stadsteater AB .................................................................................... 64 7. Direktiv för produktionsstyrelser ................................................................... 69 8. Styrning, ansvar och uppföljning .................................................................. 70 9. Styrdokument (KF, KS) ................................................................................ 75 Bilagor Bilaga 1 Resultaträkning - budget 2015 samt plan för 2016-2018……………...77 Bilaga 2 Finansförvaltningens budget 2015 samt plan 2016-2018…...………...78 Bilaga 3 Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2015-2018........79 Bilaga 4 Specifikation - kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde...80 Bilaga 5 Budget för överförmyndarnämnden 2015 samt plan för 2016-2018....81 Bilaga 6 Budget för räddningsnämnden 2015 samt plan för 2016-2018.………82 Bilaga 7 Specifikation - Pedagogisk verksamhet 2015-2018……………………83 Bilaga 8 Specifikation - Vård och omsorg 2015-2018….………………………...84 Bilaga 9 Ekonomiskt beräkningsunderlag 2015-2018……………………………85 Bilaga 10 Uppföljningsplan 2015…………………………………………………...90
4
1. Vision Uppsala är en rättvis och jämställd kommun där alla är delaktiga och där människor och verksamheter växer och utvecklas i en dynamisk och långsiktigt hållbar miljö.
Beslut i kommunfullmäktige 15 december 2014
5
2. Utvecklingsförutsättningar En storstad där alla kan växa Uppsala präglas av tillväxt och framtidstro. Genom en framåtriktad näringspolitik som främjar hållbarhet, ett gott företagsklimat, nyetableringar och entreprenörskap upprätthålls balansen mellan dag- och nattbefolkning. Kommunen förbereder sig för att vara en stad med 250 000-275 000 invånare år 2030. Det motsvarar en befolkningstillväxt på 2 500-3 500 invånare per år. Utvecklingsscenarier visar ett invånarantal i spannet 280 000-340 000 år 2050. Uppsala befäster därmed sin roll som storstad. Uppsala behöver fler jobb. Idag har Uppsala cirka 7,5 procent av arbetstillfällena i arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala. En kommun med 340 000 invånare år 2050 kräver 2 000 nya arbetstillfällen per år. Det motsvarar totalt 70 000 nya jobb i Uppsala perioden fram till 2050. En expansiv arbetsmarknad där nya jobb skapas kräver en inkluderande tillväxt för alla invånare. Ungdomars och nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden eller i högre studier behöver säkerställas för att undvika långvarig arbetslöshet och för att de traditionella könsmönstren kring utbildningsval och rekrytering ska brytas.
En snabbväxande hållbar storstad Uppsalas förutsättningar för att bli nordlig nod i huvudstadsregionen och utvecklas till kraftcentrum för innovationer, nyetableringar och jobbtillväxt i hela Mälarregionen är goda. Av Sveriges arbetsmarknadsregioner är Stockholm-Uppsala den överlägset största och dominerar såväl den befolknings- som sysselsättningsmässiga utvecklingen i riket och därmed även den ekonomiska tillväxten. Regionen har drygt en fjärdedel av rikets befolkning och cirka en tredjedel av sysselsättning och inkomster. Fram till 2030 handlar det om att bereda plats för ytterligare 600 000 invånare i regionen. Genom att Uppsala tillhör Sveriges största och mest dynamiska arbetsmarknadsregion sker tillväxten snabbt och efterfrågan på bostäder är hög. God tillgång till bostäder är en viktig förutsättning för företagsetableringar och jobbskapande. En snabbväxande hållbar storstad kräver att Uppsala har en planering och beredskap så att staden, kransorter och landsbygden utvecklas på ett kvalitativt sätt när invånarantalet växer. Den regionala strukturen i arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala är av vital betydelse för Uppsalas framtid både som boende- och arbetsort. Genom att dra fördel av olika städers specialisering och utveckla Uppsala som ett nordligt kraftcentrum skapas förutsättningar för en mer flerkärnig storstadsregion där pendlingsströmmarna går i flera riktningar. Ett mer målinriktat miljöarbete är nödvändigt. Rent vatten, ren luft, tillgång till parker, natur och åkermark är nödvändigt för att Uppsala ska kunna växa och utvecklas. Uppsala ska genom hållbar politik prioritera och uppnå alla miljömål som är tillämpliga för kommunen.
6
Uppsalas befolkning förändras Kommande generationers yngre och äldre är fler till antalet och har andra värderingar, krav och levnadsvanor jämfört med tidigare generationer. Detta kommer att påverka framtidens välfärdstjänster, boendeformer, arbetsorganisation, fritidsaktiviteter och stadsplanering. De nya livsvillkoren för äldre och deras krav och behov är en stor potential för utvecklingen av nya företag och för en breddning forskning i Uppsala med bäring på de samhällsutmaningar som finns inom bland annat äldreomsorgen. Härigenom kan Uppsalas exportindustri inom hälso- och sjukvårdsrelaterade produkter och system, det vill säga life science, stärkas ytterligare.
En skola i toppklass öppnar Uppsala för världen I internationell konkurrens med andra regioner står Uppsala inför uppgiften att erbjuda något unikt som attraherar internationell spetskompetens, investeringar, besökare och invånare. Framtidens levnadsstandard och välstånd avgörs till mycket stor del av situationen i dagens klassrum. En skola av högsta internationella klass är grunden för att Uppsala ska vara attraktivt i framtidens kunskapssamhälle. Framgång i skolan har en avgörande betydelse för individens möjligheter att utforma sitt liv. Uppsalas invånare kan välja mellan ett varierat utbud av inriktningar och driftsformer. Globaliseringen leder också generellt till ökad mångfald och invandring till Uppsala. Ökad mångfald är en strategisk tillgång i ett allt mer globalt orienterat och kunskapsberoende samhälle. En befolkning där fler har utländsk bakgrund skapar möjligheter som kan ge konkurrensfördelar på den globala marknaden.
Uppsalas attraktivitet och tillgänglighet stärks Goda pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik till och från Stockholm och andra närliggande kommuner är avgörande för kommunens fortsatta utveckling. Transportsystemets kapacitet, de tidsmässiga avstånden och transportkostnaderna, den så kallade tillgängligheten spelar en avgörande roll för regionförstoringen. Ökat utbud av arbetsplatser gör arbetsmarknaden mindre känslig för konjunktursvängningar och strukturförändringar. Stadens utveckling och utbud av jobb, utbildning, service och kultur är också av stor betydelse för landsbygden, tätorter och grannkommuner i länet. Det är därför viktigt att fortsätta satsa på regional integration genom miljö- och resurseffektiva kollektivtrafiksystem. Genom ökad tillgänglighet kommer företagen närmare en större marknad och närmare samarbetspartners. Samtidigt innebär det att konkurrensen skärps. Målsättningen för kommunen är att gång-, cykel- och kollektivtrafik blir det naturliga valet för alla resor. Högkvalitativt bredband och mobiltäckning skapar förutsättningar att bo, leva och verka i såväl staden som på landsbygden.
Uppsala näringslivsstruktur breddas Uppsalas näringsliv har under lång tid vilat på tre ben: de lokalmarknadsorienterade näringarna som drivs av befolkningsutvecklingen, de specialiserade offentliga tjänsterna med
7
statlig/regional finansiering och den exportinriktade kunskapsintensiva Life-science industrin. Inkluderas dessutom olika typer av underleverantörer blir sektorns betydelse än mer omfattande. Uppsalas näringsliv har breddats under senare år genom fler leverantörer av företagstjänster inom bland annat IT-branschen. Därutöver finns förutsättningar att den gröna landsbygdsnäringen växer samt den del av näringslivet som utvecklar eller efterfrågar ny miljöteknik stärks. Kommunens översiktsplan har en central roll för att säkra förutsättningar för näringsverksamhet genom stabila och rättsliga grunder för markanvändning. I tidsperspektivet fram till 2030 finns det risk för ett underutbud som dämpar utvecklingskraften. En högre tillväxttakt i arbetslivet förutsätter att en god utrymmesberedskap finns för näringsverksamhet i goda och varierande miljöer och lägen, såväl som god tillgång till bostäder.
Samhällsutmaningar som utvecklar Uppsala Stora globala samhällsutmaningar är bland annat kopplade till klimat, energi, miljö och demografi, men också till social trygghet och delaktighet, god hälsa och utbildning. Det finns en bred samstämmighet om innovationernas och nyskapandets avgörande betydelse för tillväxt och som lösning på de stora samhälleliga utmaningarna. För att förverkliga de möjligheter som härigenom öppnas krävs att kommunen samarbetar med näringsliv och forskning samt med nationella myndigheter och europeiska program. Med befolkningstillväxten ökar behovet av hållbara lösningar. Upphandling kan användas strategiskt instrument för att driva på en nydanande teknik- och tjänsteutveckling med inriktning på stora samhällsutmaningarna. Genom att visa att det går att lösa de stora miljöproblemen och de stora sociala utmaningarna samtidigt som tillväxten ökar kan Uppsala bli en nationell ledstjärna för hållbart samhällsbyggande. Planer och program fastställda av kommunfullmäktige ska bidra till de mål och ambitioner som finns på europeisk, nationell och regional nivå avseende de stora samhällsutmaningarna. Kommunen ska nyttja de möjligheter till samverkan och finansiering som finns genom europeiska och nationella program. Klimatomställningen är en av våra viktigaste utmaningar. Hur vi möter klimathoten kan komma att avgöra grundförutsättningarna för framtidens välfärd och möjligheterna att bo och verka i vår kommun. Klimatarbetet utvecklas och arbetet med Klimatprotokoll 3.0 ska fortsätta i en ny utvecklad roll. Ett viktigt instrument är Färdplan klimatpositivt Uppsala. Uppsala ska ta ansvar för sin del av klimatutsläppen samtidigt som vi bidrar till positiva lösningar för att bidra till att hela världens befolkning får ett värdigt liv. Ett avgörande område för Uppsala är omställningen till mer moderna och hållbara transportlösningar. Inom persontransporter ska gående, cykling och kollektivtrafik vara prioriterade trafikslag. Uppsala ska de närmaste åren utveckla kollektivtrafiken med spårväg. Spårväg är det tydligaste exemplet på trafikslag som moderniserar staden, är miljöanpassad och skapar bättre utrymme i trafiken, såväl för passagerare som för andra. Området varutransporter behöver utvecklas genom nytänkande.
8
3. Ekonomiska förutsättningar Uppsala kommun har en stark attraktionskraft vilket illustreras av en befolkningstillväxt med omkring 1,3 procent i årstakt. Att kommunen växer skapar gynnsamma förutsättningar för kommunens verksamhet och utveckling. Samtidigt ställer den krav på medvetna strategier kring bland annat investeringar och byggande för att säkerställa god service och infrastruktur till innevånarna med hållbar finansiering. Uppsala kommun har traditionellt uppvisat en stark arbetsmarknad i jämförelse med övriga Sverige. Det brukar förklaras med högutbildade och välkvalificerade arbetstagare, en stabil lokal arbetsmarknad med hög andel offentliga arbetsgivare och ett strategiskt läge i mälardalsregionen med närhet till Stockholm.
Intäkter De intäkter kommunen erhåller från brukare i form av taxor och avgifter är viktiga för finansieringen. Samtidigt motsvarar de bara omkring 3-4 procent av den totala intäkten och möjligheten att öka taxor och avgifter är begränsad, framförallt genom gällande maxtaxor. Kommunens största och viktigaste intäkt är därför skatterna som motsvarar 70 procent av de totala intäkterna. Därefter följer den kommunalekonomiska intäktsutjämningen som motsvarar 10 procent av kommunens intäkter.
Skatteunderlaget Som en konsekvens av hög sysselsättning och befolkningstillväxt växer Uppsala kommuns skatteunderlag. Under planeringsperioden 2015-2018 förutses skatteunderlaget växa med drygt 20 procent, motsvarande ett årligt genomsnitt om 4,8 procent. Enligt SKL förväntas bruttonationalprodukten BNP att öka med 3,0 procent 2015 och 3,2 procent 2016 jämfört med 3,5 för åren 2013 och 2014. BNP:s relativt höga tillväxt beror på en fortsatt konjunkturåterhämtning som beror på en stor ökning i arbetade timmar som i sin tur drivs av den inhemska efterfrågan i form av hushållens konsumtion och företagens investeringar. Arbetslösheten förväntas sjunka från 8,0 procent 2013 till 7,9 procent 2014 och 7,3 procent 2015. Därefter förväntas arbetslösheten minska gradvis till 6,1 procent 2018. Trots detta förväntas arbetslösheten hålla tillbaka pris- och löneutvecklingen. Detta medför en fortsatt stark tillväxt i det reala skatteunderlaget; 2,1 procent under 2015 och 2016 och 1,7 procent 2017.
Statsbidrag Uppsalas skattekraft, skatteunderlag per invånare, är drygt 2 procent över rikets genomsnitt. Eftersom staten garanterar alla kommuner motsvarande 115 procent av medelskattekraften i riket får Uppsala ett inkomstutjämningsbidrag. Inom den mellankommunala kostnadsutjämningen är Uppsala däremot en bidragsgivare eftersom kommunen har relativt sett gynnsamma förutsättningar vad gäller befolkningsstrukturen. Utöver inkomstutjämningsbidrag får kommunerna i enlighet med finansieringsprincipen statsbidrag för statligt beslutade obligatoriska åtgärder som har direkt inverkan på kommunal verksamhet. Kommunerna kompenseras även för intäktsbortfall till följd av reformer såsom
9
maxtaxan i förskolan. Därtill innehåller statsbudgeten normalt ett antal riktade bidrag för åtgärder som kommunen kan välja att genomföra och i så fall söka. Varje nämnd förväntas bevaka och söka tillämpliga bidrag. Detta arbete samordnas och följs upp av kommunstyrelsen. Tabell Skatteunderlagsprognoser (procentuell förändring)
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2015-2018
3,4
3,5
4,8
5,1
4,8
4,5
20,6
Regeringen, okt 2014 3,7
3,3*
4,6*
5,5
5,3
4,6
21,5
Regeringen, sep 2014 3,7
3,2*
4,8*
5,5
5,3
4,6
21,8
ESV, sep 2014
2,9
4,3
4,8
4,8
4,3
19,5
SKL, okt 2014
3,5
*Uppräkningsfaktor för utbetalning av kommunalskatt år 2015, enligt regeringens beslut den 25 september samt budgetproposition den 23 oktober. Eftersom det är valår har regeringen möjlighet att revidera uppräkningsfaktorerna senast en vecka efter att budgetpropositionen har lämnats till riksdagen.
Avgiftsnivå Vissa kommunala verksamheter finansieras helt eller devis genom avgifter och taxor. Inom verksamheter som exempelvis utskänkningstillstånd, miljötillsyn och planfrågor är det kommunens självkostnad som sätter den övre gränsen för hur hög taxan kan vara. I IVE 20152018 har taxan för bygglov och detaljplan höjts något för att bättre svara mot den kostnadsökning som verksamheten haft. Verksamhet som förskola, fritidshem samt vård och omsorg delfinanseras av avgifter. För många av dessa avgifter finns tak uttryckta som maxtaxor. För exempelvis pedagogiska verksamheter är maxtaxans beloppsnivå angiven redan i lagstiftningen, varför den legat stilla många år. I andra verksamheter finns en koppling mellan maxtaxa och prisbasbelopp vilket medger viss avgiftsjustering över tid. Maxtaxor har generellt sett inneburit att avgiftsfinansieringsgraden sjunkit över tid och istället ersatts med skattemedel.
Kostnader En kommuns kostnader varierar förenklat utifrån tre faktorer: pris, volym och kvalitet. Pris för att kommunen som alla andra betalar löner och ersättningar för de tjänster som levereras. Volym för att befolkningens storlek och sammansättning har en koppling till behovet och därmed vilken verksamhet och hur mycket av den som utförs. Den sista faktorn är kvalitet, ambitionsnivå, som är avgörande för vad varje insats kommer att kosta med hänsyn taget till en grundläggande och i många fall lagstadgad miniminivå.
Pris Den största delen kommuns kostnad utgörs av löner. De huvudsakliga verksamheterna är skola, vård och omsorg som alla är personalintensiva. Lönekostnader är därför grundläggande, oavsett om verksamheten bedrivs i egen eller extern regi. Kommunen påverkas i övrigt precis som andra aktörer direkt eller indirekt av exempelvis ränteläge, energipriser, lokalhyror, transporter, IT-kostnader, kommunikationskostnader et cetera.
10
För att möta behovet att förutse och räkna på prisutveckling används ”Prisindex för kommunal verksamhet” (PKV). Detta index är framtaget av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och dess utveckling framgår av tabell nedan. Prisindex kommunal verksamhet PKV
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
Personalkostnad*
2,8
2,7
2,6
3,0
3,2
3,5
3,6
Övrig förbrukning**
1,6
1,1
1,5
2,2
2,4
2,7
2,7
Prisindex kommunal verksamhet
2,4%
2,2%
2,2%
2,8%
3,0%
3,2%
3,3%
* Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter. ** 50 % lönekostnadsförändring och 50 % KPIX.
Volym Volymförändring har en direkt påverkan på kommunens totala kostnad. Om befolkningen ökar blir det fler som behöver stöd och service varför kostnaderna med några få undantag ökar. Inom varje åldersgrupp kan man erfarenhetsbaserat förutse hur stor andel som behöver ta del av en kommunal service, denna andel kallas nyttjande eller servicegrad. Exempelvis är det känt att servicegraden i Uppsalas förskola är omkring 86 procent och att 2,5 procent av Uppsalas barn i samma ålder vårdas i hemmet med vårdnadsbidrag. Antalet innevånare i en specifik åldersgrupp kan prognostiseras med relativt stor säkerhet i en statistisk modell varför det blir relativt enkelt att förutse exempelvis hur många förskoleplatser som kommer att krävas. Därmed kan ett grundbehov, en volym, fastställas. Liknade antaganden som i exemplet förskola gäller för verksamheter som riktar sig mot andra åldersgrupper, exempelvis skola och äldreomsorg. Volymer kan påverkas av flera faktorer, exempelvis lagstiftning som ändrar den personkrets som är aktuell för en viss insats, en generell befolkningsförändring som ökar eller minskar den totala folkmängden eller medvetna beslut som påverkar ambitionen genom förändringar i servicegrad. Genom omvärldsanalys kring förväntade förändringar, uppdaterade befolkningsprognoser och fastställande av servicegrader kan volymer bestämmas med god precision. Volymerna påverkar därefter de resurser som allokeras till den specifika verksamheten. Tillväxt påverkar kostnaderna. I teorin kan man tycka att tillväxt bör påverka på ett sådant sätt att såväl kostnader som intäkter förändras proportionellt, i balans. Då skulle befolkningstillväxt vara relativt neutralt ur ett resultatperspektiv. Det finns emellertid två orsaker till varför sambanden inte alltid är så direkta: 1. Infrastrukturinvesteringar sker i etapper, när befolkningen växer ökar nyttjandegraden av befintlig infrastruktur. Vid ett givet tillfälle bedöms infrastrukturen inte längre räcka och investeringar genomförs. Initialt kommer nyinvesteringar i infrastruktur oftast innebära överkapacitet och kostnaderna kommer följaktligen vara högre än vad som egentligen är påkallat av befolkningsmängden.
11
2. Tillväxten sker aldrig lika i alla åldersgrupper. Det finns naturliga variationer mellan årskullar samtidigt som korrelation är stark mellan befolkningssammansättningen och kommunens kostnader. De åldersgrupper som kostar mest för en kommun är förenklat gruppen 1-20 år och gruppen +80. Den första gruppen för att den behöver barnomsorg och skola, den andra gruppen för att en hög andel inom den behöver olika former av vård och omsorgsinsatser. En hög försörjningskvot är därför viktig, dvs. en hög andel av befolkningen i åldersgruppen 20-65 år med en hög sysselsättningsgrad. För finansiering av en kommun är även gruppen friska äldre viktig, kostnaderna är låga samtidigt som den genererar skatteintäkter. Denna grupp är förenklat åldersgruppen 6679 år. Av diagrammet framgår hur kommunens kostnader för några relevanta demografiska åldersgrupper förväntas variera under perioden 2010-2030. Notera särskilt tillväxten inom gruppen +80 som växer kraftigt från omkring 2020. Med oförändrade antaganden om servicegrad och serviceutbud kommer en sådan tillväxt ofrånkomligen leda till en snabb kostnadsutveckling inom äldreomsorgen. Samtidigt kommer behovsökningar finnas även inom de pedagogiska verksamheterna, åldrarna 1-20 år.
Index 2010=100
Förväntad nettokostnad per åldersgrupp (2010 års priser exkl flyktingmottagande och kommunledning)
210 190 170 150 130 110 90 70
0-5 år
6-15 år
16-20 år
21-64 år
65-79 år
2030
2029
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
50
80-w
Ambitionsnivå Effekter av pris och volym är relativt svåra att påverka eftersom de normalt sett är givna av omvärldsförändringar. Ambitionsnivå är däremot en aspekt i leverensen av kommunal service som är direkt påverkbar eftersom den har tydlig koppling till politiska beslut. Då resurser alltid är begränsade måste varje kommun göra prioriteringar mellan olika intressegruppers behov. En kommun kan exempelvis välja olika nivåer av personaltäthet per elev eller brukare i skola eller omsorg. Beroende på personaltäthet, gruppstorlek, lokalutformning, val av utrustning et cetera varierar kostnaden. Trots att det oftast finns en ganska tydlig koppling mellan kostnad och sådana indikatorer som anses vara faktorer med påverkan för kvaliteten är det svårt att mäta, följa och bedöma dess effekt för kvaliteten i verksamheten. Det finns samband mellan resurs och kvalitet, men studier visar att inte är så direkta och självklara som det kan antas vid första anblick.
12
Om alla kommunala insatser utfördes med en för riket genomsnittlig ambition, pris och volym skulle inga utläsbara skillnader finnas i nedlagd kostnad på individnivå i jämförelse mellan kommunerna (standardkostnad). En analys av kostnaderna i varje kommun visar emellertid att strukturella förutsättningar, kultur, tradition och historia leder till olika prioriteringar och olika kostnadsnivåer i verksamheter. Dessa skillnader förklaras till stor del av en variation i ambition som handlar om lokala förutsättningar, inklusive den politik som bedrivs och bedrivits. En annan, avgörande, förklaring till skilda kostnadsnivåer kommuner emellan är varierad förmåga att styra och leda verksamheten på ett effektivt sätt. Att följa och mäta de egna kostnaderna i relation till standardkostnader och kostnader hos liknande kommuner garanterar inte i sig att varje resurs används rätt. Däremot ger det värdefulla indikationer om vilka verksamheter som ur ett effektivitetsperspektiv tycks avvika positivt eller negativt mot jämförelsekommunerna. Det är en viktig utgångspunkt för fördjupad analys och vidare utveckling. I budgetunderlaget inför 2015-2018 har förutsatts generella effektiviseringskrav med 1,8 procent för 2015, 1 procent för 2016, 1,2 procent för 2017 och 1,3 procent för 2018. Ett ytterligare effektivitetskrav finns i uppräkningen av den basbudget som bildar utgångspunkt för beräkningarna. Vid uppräkning av tidigare års utfall från 2013 till 2014 användes en prisuppräkning med 2,7 procent samtidigt som effektivitetskrav tillämpades med 1,7 procent.
Finansiella och ekonomiska mål för planperioden Uppsala kommuns resultat planeras till 61 miljoner kronor för 2015, 126 miljoner kronor för 2016, 186 miljoner kronor för 2017 samt 206 miljoner kronor för 2018. Dessa finansiella överskott skall täcka eventuella oförutsedda händelser och förändringar i statliga eller andra regelverk som kan påverka kommunens ekonomiska resultat. Målsättningen är att nettokostnaderna i Uppsala kommuns verksamheter inte ska öka snabbare än utvecklingen av skatter och andra intäkter. I den justering som gjorts av det mellankommunala kostnadsutjämningssystemet betalar Uppsala mer än 100 miljoner kronor än tidigare. Detta påverkar resultatmålet för budgetåret 2015 som motsvarar 0,6 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Resultatmålet för planeringsperioden 2015-2018 är ett resultat motsvarande 1 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning. Om planeringen faller ut enligt denna budget kommer resultatet vara 1,4 procent över hela planperioden. I regeringens budgetproposition finns satsningar som påverkar kommunen positivt. Detta innebär att ökade resurser till kommunala kärnverksamheter kommer att frigöras. Merparten av Uppsala kommuns fastigheter och byggnader finns sedan 2013 i bolag som samlats i en koncern under Uppsala Stadshus AB. Resultat och soliditeten hos bolagen bedöms totalt sett vara god och koncernen kommer under planperioden finansiera investeringar i storleksordningen 10 miljarder kronor utan tillskott från kommunen. De investeringar som görs av Uppsala kommun avser i första hand infrastruktur för stadens och kommunens utbyggnad vilken antas öka under planperioden. Kommunens investeringsvolym bedöms sammantaget till omkring 2 miljarder för perioden 2015-2018.
13
4.1 Stadsbyggnad Utvecklingsförutsättningar Uppsala skapar med sin attraktivitet en fortsatt stark befolkningsökning, en expansiv arbetsmarknad och tillväxt. Tillväxten innebär utmaningar i form av att utveckla trygga, hälsosamma och miljömässigt hållbara miljöer. Kommunens översiktsplan anger den långsiktiga inriktningen och fungerar som styrning för den fysiska utvecklingen. Att staden ska växa inåt samt i stråk, orter och vid knutpunkter ger förutsättningar för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik, hushållning av obebyggd mark samt utnyttjande av redan gjorda infrastrukturinvesteringar. Uppsalas stadsbild ska präglas av en god och variationsrik arkitektur och attraktiva natur- och kulturmiljöer.
Nationella mål och styrande beslut Nya nationella miljökvalitetsmål avseende biologisk mångfald och ekosystemtjänster fastställdes av regeringen våren 2012 respektive våren 2014. Målen anger steg på vägen för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål, liksom EUs mål för biodiversitet och den FN-konvention om biologisk mångfald som antogs i Nagoya 2010. Det innebär bland annat att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället, där så är skäligt. Det innebär också att ökade ansträngningar ska göras för att skydda värdefull skog, säkerställa ekosystem och gynnsam bevarandestatus för hotade arter samt bevara och utveckla ekologiska samband i landskapet. För detta behövs ett helhetstänkande vad avser grön infrastruktur. Kommunen är en viktig aktör i detta arbete, inte minst genom sitt ansvar för den fysiska planeringen. För 15 år sedan beslutade riksdagen att Sverige ska ha miljömål. Endast två av dessa 16 mål kommer att uppnås, både i Sverige i stort och i Uppsala. Särskilt dåligt går det med de mål som har med naturvård och biologisk mångfald att göra. Vad gäller Uppsala kommun har den tätortsnära naturen varit hårt ansatt. Det är därför viktigt att nu prioritera arbetet med att nå miljömålen. EU:s ramdirektiv för vatten innebär att god status ska uppnås för yt- och grundvatten. Nya beslut om miljökvalitetsnormer för vatten och åtgärdsprogram tas av havs- och vattenmyndigheten under 2015. Länsstyrelsen tar fram planer för hantering av översvämningsrisker inom vattendistrikten. En ny översiktplan förväntas vara färdig under 2016. Arbetet med markförvärv intensifieras för att skapa beredskap för en starkare tillväxt. Inriktningen är att förfoga över ett innehav av exploateringsbar mark motsvarande fem års stadsutveckling. Goda möjligheter till en effektiv kollektivtrafikförsörjning vägs in vid prioriteringen av markförvärv. Markinnehavet säkrar en långsiktig buffert för markbyten och andra ändamål, som rekreation, biologisk mångfald och hänsyn till vattenresurser.
14
Inriktning och fokusering för verksamheten Ökat bostadsbyggande och markinnehav Kommunens ägande av exploateringsbar mark ger möjligheten att säkerställa bostäder och lokaler för näringsliv och verksamhet. Med mindre fastighetsindelningar inom kvartersmark möjliggörs ett ökat utbud och en större variation av bostäder och upplåtelseformer på områdesnivå. Det bidrar även till att minska segregering och stigmatisering av boendemiljöer. En förutsägbar markanvisningsprocess ger fler aktörer och ökad konkurrens på marknaden. En förutsättning för Uppsalas fortsatta tillväxt är att snabbt säkerställa tillgången till fler bostäder med blandade upplåtelseformer. Oavsett upplåtelseform arbetar kommunen för att åstadkomma energieffektiva fastigheter och förnybar energiproduktion på byggnadsnivå, ett hälsosamt inomhusklimat med fokus på giftfria material och att skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet i byggande och förvaltning. Kommunen deltar även aktivt i arbetet som drivs på nationell nivå för att skapa ett svenskt certifieringssystem och kompetensprogram för hållbar stadsutveckling. En tillgänglig bostadsmarknad öppnar för fler aktörer och medger ett ökat bostadsbyggande. För att möta efterfrågan ska antalet öka till 3 000 bostäder per år under perioden. Minst tusen av dessa behöver vara hyresrätter för att tillgodose efterfrågebilden och möta samhällets behov. Utbudet av bostäder som kan efterfrågas av exempelvis unga vuxna och studenter behöver öka väsentligt. Små, yteffektiva bostäder behöver därför ges prioritet. För att öka andelen hyresrätter i bostadsbeståndet driver och fullföljer Uppsala kommun de intentionsavtal som tecknats gällande hyresrättsproduktion. Genom att marknaden möts av större andel byggbar mark minimeras risk vid igångsättande av byggprojekt.
Attraktivt stadsliv och besöksnäring Variationsrika miljöer med hög tillgänglighet och trygga, attraktiva mötes- och målpunkter skapar förutsättningar för ett aktivt stadsliv. De offentliga rummen håller hög standard. Vid förtätning av befintliga områden och utveckling av nya stadsdelar säkras offentliga rum med tydlig avsikt på social hållbarhet och mångfald. De tre dimensionerna av hållbar utveckling vägleder samhällsplaneringen. Kommunen planerar för socialt- och miljömässigt hållbara områden som uppfattas som trygga och välkomnande. Regionförbundet i Uppsala län antog 2013 en ny strategi för en hållbar besöksnäring. Uppsala kommun har under hösten 2014 för egen del antagit en strategi för kommunens besöksnäring. Ambitionen är att fördubbla besöksnäringens omsättning på tio år. För att nå målet måste näringen utvecklas till en konkurrenskraftig tillväxtbransch. Utveckling av nya produkter och resmål ska väga samman miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella faktorer och bidra till långsiktig hållbarhet. Att lyckas med detta ställer krav på samverkan och mobilisering. Uppsala kommun stimulerar till hållbar utveckling av nyföretagande genom att bland annat formulera kommunens behov av hållbara produkter och tjänster.
Parker och natur Grönstrukturen är viktig för stadens identitet och attraktivitet. Vistelse i park och natur, vardagsmotion i form av promenader, gång- och cykelpendling, fritidsodling och andra utomhusaktiviteter har positiva effekter på människors hälsa. Alla ska ha nära till parker av hög
15
kvalitet. Tillgängligheten är särskilt viktig för grupper med begränsad rörlighet, som små barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Uppsalas parker utvecklas så att de bidrar till en hållbar stadsutveckling. Tillgången till attraktiva parker i stadsdelarna, i enlighet med parkplanen för Uppsala stad, säkerställs, parkstandarden höjs och skötseln anpassas för fler besökare. Utvecklingen av inspirerande och tillgängliga lekplatser fortsätter. Kransorternas parkstandard ses över. Blå stråk och gröna kilar stärks och utvecklas i samband med stadsutvecklingen. Kommunens naturreservat och övriga friluftsområden förvaltas och vidareutvecklas med inriktning på rekreation och biologisk mångfald. Åtgärder genomförs för att underlätta för gående och cyklister till bland annat Åriket och den östra stadsranden. Arbetet med attraktiva vatten och ökad tillgång till friluftsbad i och utanför staden fortsätter.
Kommunikationer och tillgänglighet Staden, övriga tätorter och landsbygden skapar tillsammans varierade miljöer för boende, verksamheter, kultur- och fritidsaktiviteter. Goda kommunikationer möjliggör arbetsmarknadsoch befolkningstillväxt i hela kommunen. För att minska miljöbelastning och trängsel i staden samverkar kommunen med andra aktörer för hållbara transporter av personer, varor och gods. En ökad elektrifiering av transportsystemet och målet om en fossilbränslefri fordonsflotta kräver aktiva beslut där kommunen har rådighet och en strategisk planering i samarbete med berörda aktörer. Uppsalas tillväxt innebär en ökad belastning på transportinfrastrukturen vilket medför större krav på gatumiljöns utformning och brukarnas beteenden. I den attraktiva staden är det lätt att förflytta sig och valet att resa miljösmart är enkelt. Gång-, cykel- och kollektivtrafiken prioriteras framför biltrafiken för att främja hållbara resemönster. Uppsala har alla förutsättningar att bli Sveriges bästa cykelstad. Andelen resor som görs med cykel är bland de högsta i landet och det finns en djupt rotad cykelkultur i kommunen. Cykeln ska ses som det självklara valet för kortare resor. Målen är att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik och minska trafikens miljöbelastning. För att öka cyklingen krävs investeringar i sammanhållet cykelvägnät, trafiksäkerhet, smarta parkeringar med mera. Genom tydligare prioriteringar kommer en förhöjd ambitionsnivå i cykelhandlingsplanen kunna genomföras. Fler cyklister leder även till en minskad biltrafik och därmed även till en attraktivare stadsmiljö. Kollektivtrafikens attraktivitet stärks genom att ”hela resan-perspektivet” och attraktiva bytespunkter mellan olika färdmedel vägleder planeringen. Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten utreds hur kollektivtrafiksystemet i staden bör utvecklas på sikt. Inom ramen för detta prövas spårburen trafik. Ett ställningstagande bör komma under 20152016. Utbyggnaden av kollektivtrafiken sker i nära samråd mellan kommunen och kollektivtrafikmyndigheten. Behovet av särskild kollektivtrafik som exempelvis färdtjänst, påverkas av tillgängligheten i den allmänna kollektivtrafiken och dessa ska i möjligaste mån samplaneras. Resenärerna ska känna trygghet och förutsägbarhet samtidigt som transportören ges tydliga förutsättningar i sitt utförande.
16
Utvecklingen av järnvägen är av strategisk betydelse. Ostkustbanans kapacitetshöjning söderut är för Uppsala kommun den enskilt viktigaste åtgärden i den statliga transportinfrastrukturen. Kapacitetshöjningen är även en förutsättning för tågstopp i Uppsala södra/Bergbrunna. Samarbetet kring kapacitetsförstärkningar på Dalabanan fortsätter, för att möjliggöra förbättrad pendling samt station och utbyggnad i Vänge. Samarbetet kring Arosstråket intensifieras för trafikeringsförbättringar på kort sikt och järnvägsbyggande på lång sikt. Väg 55 behöver förbättras för såväl en förbättrad trafiksäkerhet som tillgänglighet. Säker trafikmiljö skapas tillsammans med trafikanterna. Samarbetet ska utvecklas med de som kan påverka trafikanterna direkt, som arbetsplatser och intresseorganisationer. Olika beteende- och attitydpåverkande insatser ska stärkas.
Ekosystemen som grund för välfärd Ekosystemtjänster är en bas för vår livskvalitet och biologisk mångfald är en grundförutsättning för långsiktigt hållbara ekosystem. Välutvecklad grönstruktur, stadsodling, gröna tak och väggar, naturlig dagvattenrening, plantering av träd med mera skyddar vårt samhälle från exempelvis översvämningar och dålig luft och ger samtidigt sociala, hälsomässiga och ekonomiska värden. Att kombinera Uppsalas tillväxt med bevarande och förstärkning av vattentillgångarna är en utmaning. God kvalitet på Uppsalas dricksvatten har ett stort värde. Uppsalaåsen är helt avgörande för kommunens vattenförsörjning och idag finns inga alternativa råvattentäkter. Kommunen ansvarar för myndighetsutövning i form av tillsyn enligt miljöbalken. Kommunens tillsyn enligt miljöbalken är inriktad mot de miljömål som rör klimat, giftfri miljö, övergödning och god bebyggd miljö. Arbetet fokuserar på att få företag och andra mottagare att se myndighetens arbete som ett mervärde. Luft- och vattenfrågor hanteras tidigt i processer för att säkerställa det hälso-, samhällsekonomiska och miljöperspektivet. Strategiska program, utredningar och handlingsplaner ska tas fram för att uppnå och bevara en god status i Uppsalas yt- och grundvatten år 2015. Hot- och riskkartor samt riskhanteringsplan enligt EU:s direktiv utgör underlag för hur översvämningsrisker ska vägas in i stadsplaneringen. Kommunens nya mål om 100 procent ekologiska livsmedel i kommunalt finansierad verksamhet till år 2023 ger nya affärsmöjligheter och verksamhetsutveckling inom landsbygdssektorn. Kommunen fokuserar för att stärka en omställning mot mer ekologisk livsmedelsproduktion.
Skydd mot olyckor Att stärka den enskildes förmåga att undvika och hantera olyckor är avgörande för att skapa trygghet och är en central del i kommunens arbete med skydd mot olyckor. Kommunens kapacitet att undsätta den drabbade och lindra skador till följd av olyckor är god och likvärdig i hela kommunen. Räddningstjänstens förmåga utvecklas främst genom utökad samverkan.
17
Uppdrag Till kommunstyrelsen 1. Att inrätta en bostadsförmedling. 2. Ta fram nya riktlinjer för bostadsförsörjning med tillhörande stadsbyggnadsmodell för ökat bostadsbyggande. 3. Att utarbeta ett skärpt klimatmål liksom tydligare åtgärder för måluppfyllelse. 4. Att komplettera miljöprogrammet med de miljömål som är tillämpliga för Uppsala kommun.
Till kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden 5. Att utarbeta och införa ett uppföljnings- och utvärderingssystem för bostadsbyggande.
Till plan- och byggnadsnämnden 6. Att implementera en snabbare hantering av bygglovsärenden med garanterade svarstider.
Till plan- och byggnadsnämnden samt gatu- och samhällsbyggnadsnämnden 7. Inled arbetet med att inrätta nya natur- och friluftsreservat. 8. Utred de samhällsekonomiska förutsättningarna för en investering i spårvagn och ta fram en finansieringsplan. 9. Ta fram ett framkomlighetspaket för kollektivtrafiken i Uppsalas centrala delar.
Till miljö- och hälsoskyddsnämnden 10. Att kartlägga och ta fram en handlingsplan om förorenad mark i kommunen.
Inriktningsmål 1. Uppsalas grönområden håller hög kvalitet och finns nära Uppsalaborna. Resultatindikator 1. Tillgången till parker, grönområden och natur. Källa: SCB:s NMI.
Ingångsvärde (skala 1-10)
2015
2016
2017
2018
7,5 (2012)
8
8,5
9
10
2. Uppsala kommun möjliggör för ett ökat utbud av bostäder. Resultatindikatorer 2a. Byggrätter i antagna detaljplaner. Källa: egen uppföljning.
Ingångsvärde (antagna byggrätter)
2015
2016
2017
2018
1642 (2013)
3000
3500
4000
4500
2b. Påbörjade bostäder i antal. Källa: SCB.
18
Ingångsvärde (påbörjade bostäder)
2015
2016
2017
2018
1019 (2013)
2000
2500
3000
3500
2015
2016
2017
2018
2000
2500
3000
3500
Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
264 (2013)
300
350
400
450
Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
546 (2013)
1000
1000
1000
1000
2c. Antal markanvisade bostäder. Källa: egen uppföljning.
Ingångsvärde (antal) 860 (2013)
2d. Antal påbörjade studentbostäder. Källa: egen uppföljning.
2e. Antal färdigställda hyresrätter. Källa: egen uppföljning.
3. I Uppsala är förutsättningarna goda för att leva miljö- och klimatvänligt. Resultatindikator 3. Möjligheten att använda kollektivtrafiken för resor. Källa: SCB:s NMI.
Ingångsvärde (skala 1-10) 6,7 (2012)
2015
2016
2017
2018
7,5
8
9
10
4. Uppsala har väl fungerande kommunikationer och infrastruktur. Resultatindikator 4a. Antal nöjda medborgare med tillgången på gång- och cykelvägar. Källa: SCB:s NMI.
19
Ingångsvärde (skala 1-10) 6,8 (2012)
2015
2016
2017
2018
7,5
8
9
10
5. Uppsala kommun ska vara en av landets bästa landsbygdskommuner. Resultatindikatorer 5a. Befolkning på landsbygden. Källa: SCB.
Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
48 039 (2013)
49 000
49 800
50 400
51 000
5b. Bostadsbyggande på landsbygden. Källa: SCB. Mäter antal färdigställda bostäder utanför Uppsala stad.
Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
133 (2013)
150
175
200
200
5c. Arbetstillfällen på landsbygden/företagande. Källa: SCB. Mäter dagarbetsmarknaden.
Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
8 674 (2012)*
8 700
8 750
8 800
8 850
Riktade satsningar 2015 •
•
• • • • • • • • •
Då parkeringsverksamheten överförs på bolag följer intäkterna från parkeringsavgifter med till bolaget, ansvarig nämnd kompenseras med 22 miljoner kronor för intäktsbortfallet. Redovisningsprincipen för investering har ändrats avseende utbyte och anskaffning av träd i stadsmiljön, trädbyte blir nu en kostnad istället för som tidigare en investering vilket verksamheten kompenseras för med 3 miljoner kronor. Ökad budget för vinterväghållning: 25 miljoner kronor. Ökad satsning på drift och underhåll av gata, park och natur: 15 miljoner kronor. Förstärkning av dels ÖP-arbetet, dels kompetens och kapacitet inom ekonomi och upphandling: 4,9 miljoner kronor. Ökad satsning på bostadsbyggande: 3 miljoner kronor. Ökad satsning på strategisk planering: 5 miljoner kronor. Kvalitetssatsning inom räddningstjänsten: 0,8 miljoner kronor. Förstärkning miljö- och klimatarbete: 2 miljoner kronor Sveriges bästa cykelstad: 2 miljoner kronor Demokrati och jämställdhet: 1,5 miljoner kronor
20
• • • •
Kompensation för ökade kapitalkostnader kopplade till ambitionen i investeringsbudgeten: 3,2 miljoner kronor. Kapitalkostnad kopplat till Ulleråker: 23 miljoner kronor. Energieffektivisering till följd av investering i vindkraft: 2,3 miljoner kronor. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får ett tillskott för att förstärka arbetet kring förorenad mark: 0,5 miljoner kronor.
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde Infrastruktur, skydd mm
2015
2016
2017
2018
110 990
114 557
118 247
122 031
Kommunstyrelse
KS
Arbetsmarknadsnämnd
AMN
4 810
4 964
5 124
5 288
Gatu- och samhällsmiljönämnd
GSN
335 160
366 038
391 171
406 470
Plan- och byggnadsnämnd
PBN
27 114
27 985
28 886
29 811
Miljö- o hälsoskyddsnämnd
MHN
17 352
17 910
18 487
19 079
Räddningsnämnd
RÄN
135 936
140 306
144 825
149 459
631 362
671 760
706 740
732 136
Summa
21
4.2 Pedagogisk verksamhet Utvecklingsförutsättningar Skolan är en verksamhet i ständig utveckling, vilket ställer krav på kommunen att ha beredskap för förändringar. Totala antalet förskolebarn 1-5 år beräknas ligga på oförändrad nivå under planperioden, dock med stora geografiska variationer. Den brist på förskolor som finns i city och vissa stadsdelar behöver byggas bort. Under planperioden kommer grundskolans elevantal att öka kraftigt. Det innebär att fler lärare behöver rekryteras och att antalet elevplatser behöver öka. Antalet gymnasieelever kommer att fortsätta minska med undantag av en liten ökning mot slutet av perioden. Kostnaden för gymnasieskolan är hög i förhållande till jämförbara kommuner samtidigt som resultaten i flera delar är lägre. Gymnasieskolan står därför inför utmaningen att sänka sina kostnader och samtidigt öka elevernas måluppfyllelse. En förutsättning för att lyckas med detta är att analysera orsaker och genomföra effektiva åtgärder på alla nivåer i kommunen.
Nationella mål och styrande beslut Tidiga insatser är en viktig del i arbetet för att alla barn och elever ska utvecklas och nå målen. Regeringen prioriterar därför mindre barngrupper i förskolan och mindre klasser i de lägre stadierna i grundskolan. I linje med detta avsätter regeringen även medel för att öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i förskoleklass och årskurs 1-3. Till detta kommer en satsning på att stärka nyanlända elevers kunskapsutveckling. Med ökade statliga medel ges större utrymme att rekrytera specialutbildad personal till skolan. Krav på legitimation av förskollärare och lärare införs 2015 och får till följd att behovet av personal med adekvat utbildning i både förskola och skola ökar. Inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan krävs som huvudregel speciallärarexamen tillsammans med förskollärareller lärarexamen. Detta ställer även ökade krav på personalens utbildningsnivå inom särskolan. Regeringen avser också att utöka satsningen på sommar- och ferieskola för såväl grundskola som gymnasieskola. De skolor som får statsbidrag för undervisning på skollov kommer att behöva redovisa vilken skillnad undervisningen gör för elevernas resultat. Regeringen aviserar i den senaste budgetpropositionen en investering i ett nytt kunskapslyft. Det innebär en satsning på permanenta utbildningsplatser inom vuxenutbildningen för att stärka arbetskraftens kompetens.
Inriktning och fokusering för verksamheten Skolan ska ge alla elever möjligheten att utifrån sina egna förutsättningar nå de uppsatta kunskapsmålen. Arbetet för en examen i gymnasieskolan påbörjas redan i förskolan. Skolan ska vara en naturlig mötesplats för barn och ungdomar med olika bakgrund och erfarenhet. Varje barn och elev ska finna utmaningar och få stöd för att kunna utvecklas maximalt. Kunskap och trygghet för alla är övergripande mål för de olika skolformerna. Grunden för att förverkliga detta är att satsa på den personal som arbetar i de pedagogiska verksamheterna. Med
22
dessa byggstenar skapas förutsättningar för att göra Uppsala till en av de bästa skolkommunerna i landet. Styrningen av pedagogisk verksamhet behöver renodlas och bli tydligare. En systematisk uppföljning av all pedagogisk verksamhet, oavsett huvudman, är ett verktyg för att öka likvärdigheten och kvaliteten i verksamheten. Kunskapsresultat och annan måluppfyllelse måste följas upp och analyseras på både skolnivå, huvudmannanivå och kommunnivå. På kommunoch huvudmannanivå skapas bättre förutsättningar för styrning och ledning av verksamheten. Det innebär att rektorer och förskolechefer ges omfattande befogenheter och stort ansvar för sin verksamhets resultat.
Kunskap för alla Det är varje förskolas och skolas ansvar att nå läroplanens mål och att underlätta individens väg genom utbildningssystemet. För att uppsalaelevernas kunskapsresultat ska bli bland landets bästa, behöver alla elever nå målen och få utvecklas så långt det är möjligt redan från förskolan. Detta kräver verksamheter med fokus på barns och elevers kunskapsutveckling, där varje individ möts utifrån sina förutsättningar och behov. Förskolor och skolor behöver därför ha välfungerande system för att tidigt kunna upptäcka och stötta barn i behov av stöd. Förskolan utgör en grund för att lyckas i skolan. I det arbetet är satsningar på förskolor av hög kvalitet centralt, liksom att alla barn erbjuds plats i förskolan. Störst betydelse för kvaliteten i förskolan har personalens utbildning och kompetens. Skolresultaten varierar stort mellan olika skolor i kommunen. Genom en klok resursfördelningsmodell investerar kommunen i förskolor och skolor för att motverka kunskapsklyftor. Skolor med barn och elever som har störst behov av stöd ska prioriteras. För att uppnå ett jämställt samhälle ska flickor och pojkar ges likvärdiga villkor. Elever ska uppmuntras att inte göra könsstereotypa val. Genuspedagogik ska tillämpas för att ge alla elever möjligheter att utvecklas oavsett kön, sexuell läggning eller könsidentitet. Inom den pedagogiska verksamheten har skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat varit påtagliga under lång tid. Jämförelser och analyser av pojkars och flickors resultat görs för att förbättra förutsättningarna för jämställdheten inom de pedagogiska verksamheterna. Samverkan för bra övergångar samt nära samarbete mellan de olika skolformerna ska optimeras. Många elever gör programbyten under sitt första år i gymnasieskolan. Detta orsakar en förlängd gymnasieutbildning som i sin tur leder till ökade kostnader för kommunen. För att förebygga detta behöver skolorna samverka med samhälle, arbetsliv och högre utbildning. Eleverna ska ges tillgång till studie- och yrkesvägledning genom hela skoltiden. De behöver tidigt få kunskap om vidare studier och arbetslivets villkor, om anställningsbarhet och om villkoren för samhällets demokratiska grundprinciper.
En god arbetsmiljö för alla God arbetsmiljö är en förutsättning för en god kunskapsutveckling. Förskolechef och rektor har ett omfattande och tydligt ansvar för att garantera barn och elever trygghet och en god lärmiljö. Varje verksamhet har en skyldighet att arbeta förebyggande och ingripa mot trakasserier och kränkningar. För att förebygga kränkningar krävs en medvetenhet om vilka förhållningssätt och normer som ligger bakom uppfattningen om vad som anses vara normalt och onormalt. Ett
23
likabehandlingsarbete där dessa värderingar synliggörs och diskuteras ökar medvetenheten kring dessa frågor. Det ska finnas väl fungerande rutiner på alla nivåer i kommunen för att ta emot anmälningar om kränkningar, att skyndsamt utreda och i förekommande fall vidta åtgärder. Barn och ungdomar med psykiska problem och andra dolda problem behöver fångas upp och ges stöd på ett tidigt stadium. Elevhälsan behöver utvecklas för att skolorna ska lyckas i det arbetet. Föräldrar och barn ska erbjudas förskolor som är fria från miljögifter. Pedagogiska lokaler behöver byggas klimatsmart, miljövänligt och integreras med en god tillgång på utemiljö i form av förskole- och skolgårdar. Det kräver kostnadseffektiva lösningar med flexibla användningsområden. För att kunna möta variationen mellan årskullar behöver lokaler snabbt kunna anpassas till de behov som finns i förskola, grundskola och gymnasieskola. Det finns också pedagogiska lokaler med ett stort behov av modernisering. Nya och moderniserade lokaler inom alla skolformer är en viktig signal till barn, elever och deras föräldrar om att utbildning är ett prioriterat område i Uppsala. Elevernas roll och deltagande i arbetsmiljöarbetet behöver förtydligas och stärkas. Elevskyddsombud ska företräda skolans elever i arbetsmiljöarbetet och har i uppdrag att verka för en god utbildningsmiljö.
Kompetenta barn, elever och personal Förskolan är första steget i utbildningssystemet. För att lyckas i sin fortsatta skolgång är det viktigt att alla barn får möjlighet att ta del av förskolans verksamhet. Storleken på barngrupperna ska anpassas utifrån barnens behov. Skolan ska ge alla elever möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar nå de uppsatta kunskapsmålen. Förskollärare och lärare behöver därför ges pedagogisk frihet att utforma undervisningen utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Minskade administrativa uppgifter ger lärarna mer tid och resurser för undervisning och mer stöd till de elever som behöver det. Fritidshemmens pedagogiska verksamhet stärks. En hög kvalitet i fritidshemmens verksamhet gynnar elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. En av framgångsfaktorerna i skolan är att eleverna möts av en kultur som karaktäriseras av tilltro till deras förmåga. I de senare skolåren minskar lusten att lära betydligt hos både pojkar och flickor. I Uppsala, liksom i Sverige i övrigt, anger mindre än hälften av eleverna i årskurs 8 att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer. Lärarna måste därför ta tillvara barn och elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva egna idéer och lösa problem. Här har skolbiblioteken en roll i att skapa levande och moderna kunskapsmiljöer där eleverna utvecklas i informationssökning och källkritik. Att vara delaktig i och ha inflytande över sin utbildning stärker barns, elevers och föräldrars engagemang. Barnen, eleverna och föräldrarna ska kunna möta en verksamhet av hög kvalitet, oavsett vilken förskola eller skola man går i. E-tjänster ska ge stöd i att få information om verksamheternas kvalitet.
24
Uppdrag Till kommunstyrelsen 11. Ta fram en ny resursfördelningsmodell för skolan i syfte att möjliggöra en likvärdig skola i hela kommunen. Till utbildningsnämnden 12. Avskaffa vårdnadsbidraget. 13. Ta fram mål för barngruppernas storlek och för kvaliteten i förskolan. 14. Underlätta bildandet av lokala skolstyrelser. 15. Utveckla möjligheterna till läxstöd. 16. Ta fram en plan för hur lärares administrativa uppgifter ska minska
Inriktningsmål 6. Alla barn och unga garanteras en trygg och kunskapsorienterad skolmiljö. Resultatindikatorer 6a. Andel elever som känner sig trygga i skolan. Källa: Uppsala kommuns uppföljningssystem för pedagogisk verksamhet. Ingångsvärde ( % )
2015
2016
2017
2018
Elever i grundskolans åk 5: 93 (2014)
95
96
97
98
Elever i grundskolans åk 8: 91 (2014)
93
95
97
98
Elever i gymnasieskolans åk 2: 94 (2014)
95
96
97
98
6b. Andel föräldrar som är trygga när deras barn vistas i förskolan. Källa: Uppsala kommuns uppföljningssystem för pedagogisk verksamhet. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
97 (2014)
98
99
100
100
6c. Medelvärdet för andel positiva svar på samtliga frågor i föräldraenkäten. Källa: Uppsala kommuns uppföljningssystem för pedagogisk verksamhet. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
85 (2014)
86
87
88
89
25
6d. Elevers uppfattning om skolans kvalitet. Källa: Sammanvägt index (0-100) för hur elever har svarat på de frågor som ingår i Sveriges kommuner och landstings kvalitetsindikatorer för elevernas syn på skolan och undervisningen. Ingångsvärde
2015
2016
2017
2018
Elever i grundskolans åk 5: 87 (2014)
88
89
90
91
Elever i grundskolans åk 8: 76 (2014)
79
82
85
88
Elever i gymnasieskolans åk 2: 79 (2014)
81
83
85
87
7. Utbildningsresultaten ska förbättras. Resultatindikatorer 7a. Andel elever med behörighet till gymnasieskolan efter avslutad grundskola. Källa: Skolverket. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
92 (2014)
93
94
95
96
7b. Andel årsarbetare i förskolan med förskollärarexamen. Källa: Skolverket. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
42 (2013)
45
50
55
60
7c. Genomsnittligt meritvärde för flickor och pojkar i grundskolans årskurs 9. Källa: Skolverket. Ingångsvärde (genomsnittligt meritvärde)
2015
2016
2017
2018
Flickor: 239
Flickor: 241
Flickor: 243
Flickor: 245
Flickor: 247
Pojkar: 216
Pojkar: 220
Pojkar: 224
Pojkar: 228
Pojkar: 232
7d. Andel gymnasieelever som fullföljer sin utbildning (slutbetyg) på ett nationellt program inom fyra år. Källa: Skolverket. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
83 (2013)
85
87
89
91
26
8. Barns och ungdomars delaktighet bidrar till att verksamheten anpassas till deras behov. Resultatindikatorer 8a. Elevers uppfattning om hur delaktiga de är i skolan. Källa: Uppsala kommuns uppföljningssystem för pedagogisk verksamhet. Sammanvägt index (0-100) för hur elever har svarat på i vilken mån lärarna lyssnar på dem, planerar undervisningen tillsammans med dem samt tar hänsyn till deras åsikter. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
Elever i grundskolans åk 5: 86 (2014)
87
88
89
90
Elever i grundskolans åk 8: 71 (2014)
74
77
80
83
Elever i gymnasieskolans åk 2: 74 (2014)
76
78
80
82
8b. Andel föräldrar som anser att personalen på barnets förskola tar hänsyn till barnets åsikter. Källa: Uppsala kommuns uppföljningssystem för pedagogisk verksamhet. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
82 (2014)
84
86
88
90
9. Skolan utvecklar möjligheterna att tidigt upptäcka och stötta barn i behov av särskilt stöd. Resultatindikator 9. Andel elever som har nått kravnivån för samtliga delprov i de nationella proven i årskurs 3. Källa: Skolverket. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
74 (2014)
76
78
80
82
10. Lärarnas tid med eleverna ska öka genom färre administrativa uppgifter. Resultatindikator tas fram under 2015. Riktade satsningar 2015
• • • •
Förstärkning för att minska barngrupperna i förskolan: 20 miljoner kronor. Möjlighet för barn till föräldralediga och arbetslösa att få förskola 30 timmar i veckan: 20 miljoner kronor. Ökade resurser till gymnasieskolan för resultatförbättringar: 7,5 miljoner kronor. Grundskolesatsning för ökad kvalitet: 25 miljoner kronor.
27
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde Pedagogisk verksamhet
2015
2016
2017
2018
Utbildningsnämnd
UBN
4 140 373
4 262 914
4 408 337
4 560 711
Arbetsmarknadsnämnd
AMN
131 688
135 424
139 056
142 722
Kulturnämnd
KTN
17 898
18 751
19 465
20 143
Gatu- och samhällsmiljönämnd
GSN
Summa
1 876
1 945
2 029
2 115
4 291 835
4 419 034
4 568 887
4 725 690
28
4.3 Vård och omsorg Utvecklingsförutsättningar Genom befolkningsökningen kommer behovet av vård- och omsorgsinsatser att öka under planperioden för såväl unga som gamla. Exempelvis förväntas antalet äldre över 80 år fördubblas fram till 2030. För att möta dessa personers behov av autonomi och livskvalitet livet ut måste ett fortsatt hälsofrämjande och trygghetsskapande arbete ske som syftar till att undvika eller senarelägga vårdbehov. Ett strategiskt arbete ska bedrivas för att öka tillgängligheten och tryggheten för äldre personer som bor i ordinärt boende. I takt med att allt fler äldre personer bor kvar i sitt ordinära boende uppstår behov av åtgärder som underlättar det dagliga livet. Arbetet ska genomföras i nära samverkan med hyresvärdar, ideell sektor, hyresgästerna själva och även innefatta åtgärder för att skapa bra mötesplatser och möjligheter till social gemenskap. Genom att andelen äldre i kommunen ökar och åldrandet innebär i sig en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Förebyggande insatser krävs därför i form av bland annat goda boendemiljöer, rekreation, fysiska aktiviteter och socialt stöd i olika former. Inom vård och omsorg ska den enskilde ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Löpande uppföljning och utvärdering är en grundförutsättning för ett väl utvecklat kvalitetsarbete. Genom en alltmer avancerad sjukvård och den medicintekniska utvecklingen i övrigt är möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att leva ett bra och värdigt liv större idag än tidigare. Välfärdsteknologi kan ge dem samt även äldre personer ett mer självständigt liv och vara ett stöd för anhöriga och personal inom omsorgen. Förebyggande insatser handlar om att möta barn och ungas behov samt deras föräldrar i ett så tidigt skede som möjligt. Det är i de tidiga åldrarna som grunden för en hälsosam livsstil läggs. Hemlöshet är ett växande problem i samhället och den yttersta formen av social utsatthet. Många av de hemlösa har psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik. Tillgång på bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet tillsammans med boendestöd, är en förutsättning för att personer med beroendeproblematik och/eller psykisk ohälsa ska kunna få en egen bostad. Insatserna för att bekämpa hemlösheten i kommunen ska intensifieras både i form av att skapa värdiga boendeformer för de som idag är hemlösa samt att förhindra att fler hamnar i hemlöshet. Under senare år har EU-migranter tillkommit som en ny behovsgrupp. I samverkan med ideella sektorn erbjuder Uppsala kommun tillfälliga insatser för denna grupp. Den bostadssituation som råder i Uppsala gör det svårt för människor utan egna resurser att få fotfäste och ett stabilt boende. En utmaning för kommunen är att skapa förutsättningar för att hitta hållbara boenden.
29
Nationella mål och styrande beslut I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter gäller särskilda kvalitetskrav för särskilda boendeformer för personer med demenssjukdom. Föreskriften reglerar bland annat förstärkta krav på bemanning, personalkompetens och uppföljning. Under våren 2015 väntas generella bestämmelser införas angående lägsta bemanning även för vård- och omsorgsboenden för personer med omvårdnadsbehov. Ytterligare förändringar som väntas är krav på detaljerade behovsbeskrivningar av hemtjänstinsatser i samband med biståndsbedömning även för personer som vistas vid vård- och omsorgsboenden. Som en följd av lagändringar ställer staten högre krav på arbetet med barn och unga inom socialtjänsten vad gäller barns rättigheter, kvalitet, uppföljning och rättsäkerhet.
Inriktning och fokusering på verksamheten Utgångspunkten för kommunens stöd, vård- och omsorgsverksamheter är att personer själva vill och ska kunna bestämma över sina liv. Alla insatser och arbetet tillsammans med individen i välfärdssystemet syftar till att stärka och möjliggöra ett självständigt liv. För att nå detta är samverkan myndigheter och verksamheter emellan centralt. Samverkan ger möjligheter för rätt insatser och tydlighet i vad respektive profession bidrar med. Arbetet med att förbättra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning ska ha sin utgångspunkt i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till full delaktighet i samhället och utifrån sina förutsättningar själva kunna bestämma över arbete, fritid och sin vardag i övrigt. I Uppsala kommun ska barn, ungdomar och deras föräldrar få sina behov tillgodosedda genom tidiga och förebyggande insatser. De som är i behov av stöd ska få tillgång till lättillgänglig information, rådgivning och kvalificerade stödinsatser. Stödinsatserna ska utgå ifrån ett familjeperspektiv med fokus på barns bästa. Insatser till barn, ungdomar och föräldrar med behov av kommunens stöd ska i första hand erbjudas stöd på hemmaplan med syfte att främja ett fungerande familjeliv och en positiv utveckling hos barnet. En prioriterad målgrupp är därför barnfamiljer. Vård och behandlingsinsatser ska präglas av ett barnperspektiv för att stärka barnets rättigheter. Kommunens egenregi ska stärkas när det gäller att utveckla anpassade former för vistelse vid hem, vård och boende med utgångspunkt mot minskade kostnader och en ökad kvalitet. Det bostadssociala arbetet vänder sig till dem som saknar ekonomiska resurser eller som på grund av sociala hinder är eller riskerar att bli hemlös. Bostadssituationen i Uppsala kommun är svår då efterfrågan överstiger tillgången på bostäder. Andelen hyresrätter är lägre än jämförbara kommuner av Uppsalas storlek, vilket försvårar att ta sig in på den öppna bostadsmarknaden. Det gäller särskilt för personer med ekonomiska eller sociala hinder. För att öka möjligheten för personer med ekonomiska eller sociala hinder att komma ut på bostadsmarknaden ska Uppsala under kommande år öka beståndet av bostadssociala lägenheter via privata hyresvärdar.
Kvaliteten säkerställs Kvaliteten i de tjänster som kommunen tillhandahåller säkerställs genom en tryggad personalförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling. Uppsala kommun arbetar med en
30
implementering av den nationella värdegrunden för äldreomsorgen och har utifrån den fastställt en lokal värdighetsgaranti. Uppföljning av välfärdstjänster är en integrerad del i kommunens styrsystem och finns beskrivet i ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Detta säkerställer kvaliteten i beställd verksamhet samt att utveckling sker i enlighet med politiska beslut och viljeinriktningar.
Rätt insats och stöd Kommunen ska utveckla hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som kan medverka till ett hälsosamt liv för äldre och personer med funktionsnedsättning. Insatser i form av anhörigstöd, träffpunkter och seniorrestauranger ska utvecklas. För att möta det ökande behovet av vård och omsorg kommer INNOBE lanseras, ett program med inriktning på hur innovationer inom IT kan utveckla vård- och omsorgsområdet. Ett bredare grepp kring hur förutsättningarna för att stödja innovation, design, forskning och utveckling kan stärkas inom äldreomsorgen ska också tas. Inom äldreomsorgen ska den enskilde så långt som möjligt kunna påverka när och hur stöd och hjälp i boendet och annan service ska ges. Behoven för barn och unga varierar och förändras över tid varför nya öppenvårdsinsatser och råd- och stödinsatser behöver fortsätta att utvecklas för att möta medborgarnas behov. Barn och ungdomar i behov av stöd och skydd ska få det så snabbt som möjligt för att undvika mer omfattande insatser som till exempel placering utanför det egna hemmet.
Kvinnofridsarbete Arbetet med att motverka våld i nära relationer ska prioriteras, vilket även innefattar att arbeta med de bakomliggande värderingarna och attityderna som bidrar till våldet. Detta arbete innefattar även hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel. För att stärka och utveckla kvinnofridsarbetet ska socialtjänst, förskola, grundskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola få kunskap om och utveckla rutiner kring arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det är av stor vikt att kvinnofridsarbetet sker i nära samarbete med de ideella organisationer som verkar inom området, exempelvis Uppsala kvinnojour. Regeringen har i sin handlingsplan för kvinnofrid särskilt lyft fram bland annat kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor med missbruksproblematik. Vanligt för dessa två grupper är att omgivningen fokuserar mer på kvinnornas funktionsnedsättning/missbruksproblematik än på det faktum att de blir utsatta för våld. Beroende, osynlighet och sårbarhet är särskilt tydligt märkbara utsatthetsfaktorer. De verksamheter som byggts upp i kommunen för att ge skydd åt våldsutsatta kvinnor kan endast i begränsad omfattning erbjuda stöd till kvinnor med funktionsnedsättning eller missbruksproblematik. Skyddat boende ska kunna erbjudas även för kvinnor med omfattande funktionsnedsättning och kvinnor som befinner sig i aktivt missbruk.
Samverkan Personer med drogproblematik ska i första hand erbjudas behandling på frivillig grund. Genom utbyggnad av öppenvård och träffpunktsverksamhet erbjuds den enskilde stöd till en nykter
31
tillvaro. Genom samverkan med hem för vård eller boende förkortas tiden i den slutna vården och högre kvalitet skapas i eftervården. Samverkan behöver också stärkas inom arbetet med bostadssociala insatser för att hitta långsiktiga och hållbara boendelösningar. Gruppen nyanlända flyktingar och barnfamiljer kräver ett särskilt fokus. Vidare krävs särskild uppmärksamhet på ungdomar som är placerade på institution eller i familjehem och som behöver en egen bostad för att fortsätta utvecklas och i högre grad leva ett självständigt liv. Det är angeläget att kontinuerligt följa upp barn och ungdomar som är placerade utanför det egna hemmet i syfte att utveckla och säkerställa en trygg och säker vård. Uppdrag Till äldrenämnden och omsorgsnämnden 17. Att ta fram en handlingsplan för hur ökad innovation och IT-stöd kan användas för att utveckla kvalitetsarbetet och det förebyggande arbetet. Till äldrenämnden 18. Att utveckla de öppna och förebyggande insatserna. Till omsorgsnämnden 19. Att ta fram ett förslag till program för funktionshinderpolitiken. Till socialnämnden 20. Att ta fram ett förslag till program för arbetet mot våld i nära relationer (kvinnofrid).
Inriktningsmål 11. Inflytande och delaktighet ökar för medborgarna i välfärden. Resultatindikator arbetas fram 2015.
12. Tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden minskar behovet av vård- och omsorgsboenden. Resultatindikator 12. Servicegrad vård- och omsorgsboenden för personer 80 +. Källa: uppföljning av nämnd. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
13,9 (2012)
13,5
13
12,5
12
13. Andelen äldre som är nöjda med maten ska öka. Resultatindikator 13. Andelen personer på vård- och omsorgsboenden som upplever att maten smakar ganska bra/mycket bra. Källa: Socialstyrelsens nationella undersökning.
32
Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
73 (2014)
75
77
80
83
14. Det förebyggande arbetet och tidiga insatser utvecklas. Resultatindikator arbetas fram under 2015.
Riktade satsningar 2015 • • • • • • • • •
Komplettering för volymökning, utöver den ökning som en ökad befolkning genererar, inom följande lagområden SoL, HSL, LSS, ASS: 46 miljoner kronor. Komplettering för volymökning, utöver den ökning som en ökad befolkning genererar inom äldreomsorgen: 59 miljoner kronor. En satsning på rehabiliteringsteam för att långsiktigt minska behovet av äldreomsorgsinsatser: 8 miljoner kronor. Ökning av budget för försörjningsstöd så det bättre svarar mot faktiskt behov: 16,3 miljoner kronor. Förstärkning bostadssocial samordning: 10 miljoner kronor. Förstärkning socialtjänst/myndighetsutövning: 5 miljoner kronor. Socialt utsatta grupper: 1,2 miljoner kronor. Satsning Råd och stöd: 10 miljoner kronor. Kvinnofridsarbete: 1 miljon kronor.
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde Vård och omsorg
2015
2016
2017
2018
Utbildningsnämnd
UBN
0
0
0
0
Arbetsmarknadsnämnd
AMN
288 006
296 177
304 119
312 138
Omsorgsnämnd
OSN
1 448 120
1 493 301
1 539 243
1 586 605
Socialnämnd
SCN
583 265
592 746
604 577
618 710
Äldrenämnd
ÄLN
1 672 786
1 729 635
1 792 740
1 863 449
Gatu- och samhällsmiljönämnd
GSN
58 698
60 585
62 536
64 537
4 050 875
4 172 443
4 303 216
4 445 439
Summa
33
4.4 Arbete och integration Utvecklingsförutsättningar Arbetslösheten i Uppsala län är lägst i landet. Uppsala kommun har lägst arbetslöshet av de tio största kommunerna. Andelen arbetslösa ungdomar i Uppsala kommun är nära hälften av nivån i riket. Trots detta har ungdomar, utrikesfödda, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Konkurrensen om arbetena utan högre kvalifikationskrav är hård i studentstaden Uppsala samtidigt som företagen har svårigheter att rekrytera personer med rätt kompetens. Staten har det övergripande ansvaret för arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken, kommunens roll är kompletterande. Samverkan mellan kommun och arbetsförmedling är därför viktig för kommunens arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser. Antalet asylsökande i Sverige fortsätter att öka som en följd av krig och oroligheter i omvärlden. Enligt Migrationsverkets prognos beräknas mellan 85 000 och 115 000 personer att söka asyl i Sverige under 2015. Många personer som redan fått uppehållstillstånd väntar på en kommunplacering och behovet av att alla kommuner ordnar fler bostäder för att ta emot flyktingar som fått uppehållstillstånd är stort. För 2015 är det antal flyktingar som länsstyrelsen föreslår att kommunen ska ta emot 1 381, varav 755 personer anvisas från anläggningsboenden eller kommer som kvotflykting. Regeringens samordnare för kommunalt flyktingmottagande har under våren 2014 besökt samtliga län för att föra en dialog om ett ökat flyktingmottagande. I sin slutrapport föreslår samordnarna bland annat att det i lag införs en skyldighet för kommuner att ha en beredskap för att vid behov ta emot flyktingar samt erbjuda den verksamhet som behövs för det. De ser också att en utökad samverkan och samarbete mellan kommuner kan bidra till ett ökat mottagande och ökad kvalitet i insatser för etablering. Samarbetet mellan stat och kommun behöver förbättras och särskilt i orter med större anläggningsboenden måste kontakterna säkerställas. Arbetsförmedlingen ansvarar för samordning av etableringsinsatser till vuxna. Kommunen har ett stort ansvar att medverka i etableringen med mottagande och bostadsförsörjning, praktisk hjälp i samband med bosättning, svenskundervisning, samhällsorientering samt försörjning och andra insatser för personer som inte har en statlig etableringsplan på grund av nedsatt prestationsförmåga. Även anhöriginvandrare har rätt till samhällsorientering. Den stora bristen på bostäder som finns i Uppsala kommun utgör stort hinder för ett bra mottagande och etablering i samhället.
Inriktning och fokusering för verksamheten Tryggheten och friheten att kunna försörja sig själv är utgångspunkten för arbetsmarknads- och integrationspolitiken. Uppsala kommun skapar förutsättningar för fler människor att försörja sig genom utbildning, eget arbete eller entreprenörskap. Utanförskapet bryts, integrationen förbättras och fler får rätt till arbete genom arbetsmarknads- och arbetsrehabiliteringsinsatser. Detta kräver samarbete och samverkan mellan olika förvaltnings- och politikområden samt på nationell-, regional- och lokal nivå. Ett nära samarbete med näringslivet och arbetlivets parter är också en förutsättning för att öka möjligheten för personer att få ett arbete.
34
Kommunen har ett stort ansvar för att underlätta för människor att få och behålla ett arbete och få en egen försörjning. När personer har behov av insatser från flera parter för att kunna delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, börja arbeta eller studera behöver dessa samordnas. Socialtjänsten har en skyldighet att initiera och delta i sådan samordning. Personer med försörjningsproblem ska snabbt och effektivt få stöd för att uppnå varaktig självförsörjning. Långvarigt biståndsmottagande kan förstärka utanförskap och försämra möjligheten att få fast förankring på arbetsmarknaden. Det finns många personer som har stora hinder och står långt från den ordinarie arbetsmarknaden. För att minska långvarigt biståndsmottagande krävs ett särskilt fokus på samverkan som leder till riktade arbetsmarknadsinsatser. Den kommunala arbetsmarknadsenheten Navet har som syfte att effektivt lotsa arbetslösa med ekonomiskt bistånd till arbetsmarknadsinsatser som leder till egen försörjning. Navets arbete ska utvecklas för att ytterligare förbättra möjligheten att möta skilda individuella behov och målgruppen ska utvidgas för att fler människor ska kunna försörja sig själva. Ungdomars, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och behålla sin arbetsförmåga ska därigenom förbättras. Navet har förstärkts med egen verksamhet vilket gynnar metodutveckling och anpassning till invånarnas differentierade behov. En tidig kontakt med arbetslivet ger bättre förutsättningar för en framtida förankring på arbetsmarknaden. Fler ungdomar ska erbjudas feriearbete för att få erfarenheter, kontakter och nätverk inför sitt framtida inträde på arbetsmarknaden. I samverkan med näringslivet ska kommunen erbjuda feriearbete till de ungdomar som önskar från och med årskurs 9 i grundskolan till och med årskurs 2 i gymnasieskolan. Även vissa ungdomar i årskurs 7 och 8 i grundskolan ska erbjudas feriearbete. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt för ensamkommande barn och ungdomar. Kommunen tar emot sin andel av de flyktingar som kommer till Sverige och välkomnar människor från andra delar av världen. Uppsala har ett relativt högt mottagande av ensamkommande barn och ungdomar utan vårdnadshavare. Kommunen tecknar överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande och anvisningsbara platser för personer med uppehållstillstånd. Uppsala kommun ska ha ett mottagande med hög kvalitet både för barn och vuxna.
Rätten till arbete Uppsala kommun arbetar för att öka delaktigheten och minska utanförskapet, men många fler aktörer behövs för att lyckas fullt ut. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer inom offentlig, privat och ideell verksamhet för att förebygga och minska arbetslöshet samt motverka utanförskap. Utbildning, kompetensutveckling, stöd och arbetsrehabiliterande insatser är grundstenarna i arbetet. Personer med psykisk funktionsnedsättning tillhör den grupp som har lägst sysselsättningsgrad vid jämförelse med personer som har andra funktionsnedsättningar. Konsekvensen blir social isolering, fattigdom och bidragsberoende för dessa personer. Kommunen behöver öka samverkan och samarbetet internt och externt med såväl landstinget som de statliga
35
myndigheterna för att identifiera behov hos målgruppen, utveckla insatser och skapa en tydlig väg in som underlättar för personen att få adekvata insatser som leder till arbete. Metoder ska därför fortsätta utvecklas för att stödja olika gruppers inträde på arbetsmarknaden. För att välfärdsjobb och andra kommunala arbetsmarknadsinriktade och rehabiliterande insatser ska komma till stånd krävs att all kommunfinansierad verksamhet tar ansvar för att bereda platser för detta. En ökad satsning på kompetensförsörjning initieras under perioden, för att möta arbetsmarknadens behov av olika kompetenser. Det finns stora skillnader mellan andelen arbetslösa samt andelen med ekonomiskt bistånd i olika bostadsområden i Uppsala. Utbildningsnivå, inkomstnivå, boendemöjligheter, tillgång till förebilder och kreativa miljöer skiljer olika bostadsområden åt. Möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden och skapa ett bra liv påverkas av var en person bor. Det krävs riktade insatser och stöd för att utjämna skillnaderna och skapa ett bra liv för alla. Den ideella sektorn och sociala företag har stor betydelse i att öka delaktigheten och minska utanförskapet. Kommunen ska genom ett aktivt engagemang med utvecklingsinsatser främja socialt företagande. Arbetsintegrerande sociala företag driver näringsverksamhet genom att producera och sälja varor eller tjänster en kombination av dessa. Det övergripande ändamålet är att integrera människor som har stora svårigheter att få eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. Motiv för kommunen att stödja socialt företagande är att sociala företag kan främja arbete och sysselsättning för människor som står långt från den ordinarie arbetsmarknaden, och därmed minska och förhindra människors utanförskap i samhället. Sociala företag kan stärka och utveckla människors självkänsla, välbefinnande och förmåga till ett självständigt liv samtidigt som de kan bidra till bättre kvalité i välfärden genom att erbjuda kompletterande tjänster och produkter. Sociala företag kan frigöra kreativitet och entreprenörskap hos människor som annars skulle ha svårt att få den möjligheten. Genom olika stödformer utökas den ideella sektorns och sociala företagens roll i att få fler personer är i sysselsättning och att få fler personer i egen försörjning. En testbäddsverksamhet inom kommunen ska underlätta framväxten av nya arbetsmoment inom kunskapsintensiva branscher. Arbetsmoment som inte ställer krav på högre utbildning och som i senare skede omvandlas till regelrätta yrken och även ge incitament till den enskilde att utbilda sig vidare.
Effektiv mottagning med hög kvalitet Våren 2014 gjordes en kartläggning för att identifiera utvecklingsområden där nyanlända riskerar att falla mellan stolarna och hamna i utanförskap. Kartläggningen visade brister i samordningen mellan olika myndigheter och inom myndigheter som resulterade i långa väntetider innan etableringen kunde påbörjas, att nyanländas behov av insatser inte alltid identifierades och svårigheter att kombinera språkundervisning med praktik eller arbete. Kommunen tar därför ett helhetsgrepp när det gäller mottagning och introduktion av nyanlända samt av ensamkommande barn och ungdomar. För att nå dit inrättas en mottagningsenhet som ansvarar för samordning och koordination av kommunens mottagning av nyanlända. Många anhöriga återförenas med redan kommunplacerade nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar. Kommunen har därför beredskap för mottagning även av anhöriga. Om anhöriga till ensamkommande barn inte får det samhällsstöd de behöver tvingas de förlita sig på sina
36
barn. Beroendeförhållandet blir negativt både för den anhöriges etablering och för barnens skolgång. Under perioden kommer en så kallad crossroads-verksamhet (råd- och stödverksamhet) att utredas som en aktuell satsning, där behövande utländska EU-migranter erbjuds ombudsverksamhet, olika kurser och samhällsinformation. Verksamheten kan också ge råd och stöd, förmedla och hjälpa till i kontakter med myndigheter och organisationer, arbetsgivare, bostadsvärdar och vårdgivare. Tillgången på bostäder är väsentligt mindre än efterfrågan och samverkan både inom kommunen och i länet behövs, för att skapa bättre förutsättningar för nyanlända flyktingars etablering i regionen. Kommunen har ansvaret att bereda bostäder för flyktingmottagandet. För att fullgöra ansvaret behöver fler bostäder byggas och samtliga fastighetsbolag, fastighetsägare och hyresvärdar engageras. Uppdrag Till arbetsmarknadsnämnden 21. Utveckla formerna för hur kommunen stödjer och samverkar med sociala företag.
Inriktningsmål 15. Uppsalaborna har egen försörjning. Resultatindikatorer 15a. Andel invånare som erhållit ekonomiskt bistånd. Källa: Kolada. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
4,1 (2012)
3,9
3,5
3,2
3
2015
2016
2017
2018
30
27
24
21
2015
2016
2017
2018
1700
2000
2500
4000
15b. Långvarigt behov av försörjningsstöd. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (% antal biståndstagare) 33
15c. Antal ungdomar som erhållit feriearbete. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (antal) 1457
15d. Andel som fått arbete/studier efter genomförd Navet-insats. Källa: egen uppföljning.
37
Ingångsvärde (%) 38
2015
2016
2017
2018
45
50
55
60
16. Uppsala kommun erbjuder fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning. Resultatindikator arbetas fram under 2015.
17. Kommunen underlättar för innovationer i den egna verksamheten och utgör testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer. Resultatindikator 17. Antal påbörjade testbäddsprojekt. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (antal) 0
2015
2016
2017
2018
5
10
15
20
18. Uppsala utvecklas som destination. Resultatindikator 18. Antal kommersiella gästnätter. Källa: Destination Uppsala. Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
541 488 (2013)
611 900
645 600
680 100
718 500
19. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn. Resultatindikator arbetas fram under 2015.
Riktade satsningar under 2015 •
Ökad satsning på feriearbete: 3 miljoner kronor.
38
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde Arbete och integration
2015
2016
2017
2018
Kommunstyrelse
KS
0
0
0
0
Arbetsmarknadsnämnd
AMN
141 979
139 750
143 426
147 139
141 979
139 750
143 426
147 139
Summa
39
4.5 Kultur, idrott och fritid Utvecklingsförutsättningar Ett rikt utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är viktigt för medborgarnas livskvalitet och bidrar till kommunens attraktivitet. Utbudet ska av alla upplevas som jämställt och tillgängligt. Bibliotek, fritidsgårdar, lokala kulturhus, idrotts- och fritidsanläggningar spelar en viktig roll som mötesplatser för demokrati, mångkulturella möten, kultur, kunskap och aktiviteter. Vid utvecklingen av såväl stad som landsbygd ska frågor om kultur, idrott och fritid tas med i planeringen från början, som en väsentlig del i samhällets attraktivitet. En långsiktig strategi och försörjningsplan bygger på god kunskap om Uppsalabornas, föreningslivets och professionella utövares behov av särskilda lokaler, anläggningar och annat stöd. Ideellt engagemang leder till trygghet och tillit mellan medborgarna. Samverkan med ideella krafter är viktig när staden utvecklas. Partnerskap mellan ideella organisationer och kommunen bidrar till nya lösningar för att utveckla välfärden. Ideella organisationer deltar i upphandlingar av kommunens tjänster och service. Vid utvecklingen av befintliga stadsdelar och nya bostadsområden lyfts frågor om kulturell infrastruktur, spontanidrott och mötesplatser tidigt i planeringen. Samverkan mellan ideella krafter inom olika kultur- och fritidsverksamheter sker när staden utvecklas. I samverkan mellan kommunen och lokala föreningar utvecklas lokala kulturcentra i Sävja och Gottsunda. Den fortsatta utvecklingen av och investeringar i kommunens lokala kulturcentrum är prioriterad. Konstnärlig gestaltning är ett självklart inslag i stadsutvecklingen liksom det gemensamma ansvaret för kulturhistoriska värden och kulturarv i kommunen. Kulturarvet brukas och omdefinieras av dem som lever och verkar i Uppsala. Uppsala kommuns kulturmiljöprogram skapar förutsättningar att använda kulturmiljövärden som en resurs i samhällsutvecklingen.
Nationella mål och styrande beslut De nationella kulturpolitiska målen och bibliotekslagen har reviderats. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Bibliotekens demokratiuppdrag och läsfrämjande roll betonas och den nya lagen innebär avgiftsfria lån oavsett publiceringsform. Riksdagen har beslutat om en ny ungdomspolitik. Alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Inom fritids- och kulturverksamheterna finns mötesplatser för ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen. Föreningslivet ges en roll att samla unga i påverkansarbete. Den statliga kultur- och ungdomspolitiken och den regionala kulturplanen som Landstinget i Uppsala län tagit fram kräver att samtliga kommuner tillsammans med landstinget verkar för att tillvarata kulturens och den fria tidens betydelse i samhällsutvecklingen. Statens stöd till idrotten ska främja en god folkhälsa, integration och god etik. Alla, oavsett kön, ska ha lika förutsättningar att delta. Barn och ungdomsidrotten ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv.
40
Inriktning och fokusering för verksamheten Kulturstaden En aktiv kulturpolitik som värnar den konstnärliga friheten bidrar till att skapa förutsättningar för ett dynamiskt och oberoende kulturliv. Kommunens bibliotek, museer, teatrar, konserthus och andra kulturella mötesplatser liksom det fria professionella kulturlivet, ges ett starkt offentligt stöd. Kulturen fungerar som en arena för kreativitet, information och samtal. En omoch tillbyggnad av stadsbiblioteket förstärker bibliotekets funktion som en kulturell mötesplats. Demokratin och kulturen förutsätter och förstärker varandra. Litteratur, folkbildning och bibliotek är viktiga redskap i att utveckla kulturen och demokratin. Resurserna styrs till den verksamhet som håller hög kvalitet och gör kvalitetskulturen tillgänglig. Näringslivet bjuds in att öka sitt stöd till den lokala kulturen. Ett rikt och tillgängligt kulturutbud ger barn och ungdomar möjlighet till eget skapande, ett eget kulturellt uttryck och kulturupplevelser. Kommunens lokalförsörjning till kulturutövning inom musik, teater och dans uppmärksammas. Den professionella dansen har få scener. Unga kulturutövare ska välja att utbilda sig och bedriva sin profession i Uppsala. Kulturcollege som en eftergymnasial utbildning utvecklas. Studieförbunden ges en tydlig roll i arbetet med mångfald och integration. Studieförbundens förmåga att samla människor med olika bakgrund är en viktig resurs, liksom deras arbete med att medborgare tillsammans söker kunskap och engagemang i närmiljön. Utvecklingen av Uppsala konstmuseum sker i nära samverkan med Uppsala Universitet och andra intressenter. Den kulturpolitiska dialogen mellan kulturnämnden, Uppsala stadsteater och Uppsala Konsert & Kongress utvecklas.
Barn och unga Barn och unga ska erbjudas ett rikt kulturliv, därför samlas kommunens resurser inom området. Ungas kulturutövning och de arenor den bedrivs på, speglas i kommunens stöd. Barn och ungas delaktighet i utformningen av olika verksamheter prioriteras. Andra värden som präglar utbudet är bildning, kultur och skapande samt likvärdiga villkor. Insatser med och för unga utvecklas genom flexibla stöd- och verksamhetsformer. Förenings- och fritidslivet fokuserar på jämlika och jämställda villkor. Fritidsverksamheten stödjer unga att utveckla sina intressen. Ett drogfritt nöjesutbud och mötesplatser för ungdomar stärks. Skolan är en viktig kulturinstitution för barn och ungdomar. Idrott och kultur är en självklar del i skolans undervisning. Idrottsföreningar är en resurs i grund- och gymnasieskolornas idrottsprofiler och idrottsprogram. Kulturinstitutioner, föreningar, musikskolor, fritidsgårdar, bildningsförbund och idrottsskolor ger unga möjligheter att prova på olika aktiviteter och utveckla fritidsintressen. En kulturskola startar för att göra barn och ungas utövning av kultur mer tillgänglig och likvärdig. Kulturskolan bedrivs utifrån ungas intressen i samverkan mellan flera aktörer. Mångfald av kulturella uttryck, öppet och tillgängligt för alla präglar kulturskolan.
41
Arena- och idrottsstaden Uppsalabor i alla åldrar ges goda möjligheter till ett rikt idrotts- och fritidsliv, både i egen- och föreningsorganiserad form. Barn och ungdomar som inte aktivt deltar i den organiserade föreningsidrotten ges möjlighet till prova-på-idrott samt spontanidrott. Utvecklingen av stadens arenor och mötesplatser utgår alltid från aspekterna tillgänglighet, närhet, kommunikationer, säkerhet, trygghet och estetik samt möjligheten till mångsidig användning och funktionalitet. Medborgarna ska ha god tillgång till idrotts-, motions- och friluftsanläggningar. Vid valet och utformningen av anläggningar tas hänsyn till kvinnor och mäns olika behov med avseende på bland annat utformning, innehåll och trygghetsfaktorer. God balans mellan satsningar på idrottsanläggningar och anläggningar/lokaler för andra former av fritidsaktiviteter eftersträvas. Studenternas IP utvecklas med två separata arenor, en fotbollsarena och en inomhusarena för bandy. Arenorna beräknas vara färdigbyggda vid halvårsskiftet 2019 med en god publikkapacitet. Gränby sportfält färdigställs i nära samverkan med näringsliv och föreningar. En ny innebandy- och friidrottshall och en ny utomhusarena för friidrott spelar en avgörande roll för områdets utveckling. Arenorna kommer att vara invigningsklara under 2016. Uppsala arena, en eventarena i Gränbyområdet beräknas stå klar i september 2017. En framgångsrik breddidrott såväl som satsningar på elitnivå erbjuder medborgarna spännande och utvecklande upplevelser och bidrar till en positiv bild av Uppsala. Förutsättningarna finns för Uppsalas föreningsliv att bedriva idrott på elitnivå. Elitidrottarna är av stort värde som förebilder framförallt för barn- och ungdomar. I Uppsala kommun eftersträvas en balans mellan bredd- och elitidrott vad gäller tillgång till tränings- och tävlingstider. Projekt som Elitidrott Uppsala, Tävlingsstaden och Kulturstaden Uppsala stärker samverkan mellan näringsliv, föreningsliv och kommunen.
Evenemangstaden Uppsala har en stark ställning som evenemangs- och mötesstad. Ett nära samarbete mellan Destination Uppsala, kommunens arenabolag, marknadens aktörer och kulturnämndens samt idrotts- och fritidsnämndens förvaltningar utvecklar Uppsala till en av Sveriges största evenemangsstäder. Evenemangen ger kommuninvånarna nya upplevelser samtidigt som de ökar inflyttningen och stärker besöksnäringen. Uppsala konsert & Kongress, Uppsala stadsteater och Reginateatern fungerar som mötesplatser och gästspelsscener för musik, teater, dans och festivaler, vilka bidrar till att attrahera fler besökare till Uppsala. Uppdrag Till Kulturnämnden 22. Utveckla lokala kulturskolor. Till idrotts- och fritidsnämnden och kulturnämnden 23. Utred möjligheterna att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för barn och ungas kultur och idrottsutövande.
42
Inriktningsmål 20. Uppsalas evenemang bidrar till att stärka Uppsalas attraktivitet för medborgarna och besöksnäringen. Resultatindikator 20. Antal besök på idrottsevenemang. Källa: egen mätning, nationell jämförelse via statistik från specialförbunden. Ingångsvärde (antal besökare)
2015
2016
2017
2018
160 000 (2012)
200 000
230 000
300 000
350 000
21. Uppsala kommuns utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter är jämställt och tillgängligt för alla. Resultatindikatorer 21a. Antal besök på Uppsala konstmuseum. Källa: egen mätning, nationell jämförelse via statistik från Myndigheten för kulturanalys. Ingångsvärde (antal besök)
2015
2016
2017
2018
46 318 (2013)
52 000
56 000
58 000
60 000
21b. Antal lån per invånare i åldern 0-14 år. Källa: egen mätning, nationell jämförelse via statistik från Kungliga biblioteket. Ingångsvärde (antal lån per barn)
2015
2016
2017
2018
21,5 (2012)
22
22,5
23
23,5
21c. Nyttjande av kommunens fritids- idrottsanläggningar för åldersgruppen 6-80 år. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
30 (2013)
33
36
39
42
21d. Könsfördelning för deltagare i öppen fritidsverksamhet vid fritidsgårdar och fritidsklubbar. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
Flickor: 44 (2014) Pojkar: 56 (2014)
Flickor: 46 Pojkar: 54
Flickor: 47 Pojkar: 53
Flickor: 48 Pojkar: 52
Flickor: 50 Pojkar: 50
43
21e. Könsfördelning för deltagare i musikskoleverksamhet. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
Flickor: 57 (2014) Pojkar: 43 (2014)
Flickor: 55 Pojkar: 45
Flickor: 54 Pojkar: 46
Flickor: 52 Pojkar: 48
Flickor: 50 Pojkar: 50
21f. Könsfördelning för deltagare i föreningsorganiserade aktiviteter. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
Flickor: 41 (2014) Pojkar: 59 (2014)
Flickor: 42 Pojkar: 58
Flickor: 43 Pojkar: 57
Flickor: 44 Pojkar: 56
Flickor: 45 Pojkar: 55
Riktade satsningar under 2015 • • • •
Kultursatsning: 3 miljoner kronor. Idrottshall i Storvreta samt vissa förstärkningar idrott: 5 miljoner kronor. Kulturskola: 2 miljoner kronor. Kulturcentrum: 0,2 miljoner kronor.
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde Fritid och kultur
2015
2016
2017
2018
Kommunstyrelse
KS
8 579
8 845
9 120
9 403
Arbetsmarknadsnämnd
AMN
1 701
1 753
1 808
1 863
Kulturnämnd
KTN
242 522
253 843
263 128
272 398
Idrotts- och fritidsnämnd
IFN
199 353
205 937
217 656
239 589
Miljö- o hälsoskyddsnämnd
MHN
69
72
74
76
Gatu- och samhällsmiljönämnd
GSN
7 398
7 642
7 891
8 142
459 623
478 092
499 677
531 472
Summa
44
4.6 Ledar- och medarbetarskap Utvecklingsförutsättningar Kommunen ställer om verksamhet, kompetens och organisation för att möta kommuninvånarnas behov av valfrihet, service och välfärd av hög kvalitet. Tillskottet av ekonomiska resurser är begränsat, vilket gör att en hög grad av anpassnings- och utvecklingsförmåga är avgörande. Uppsala kommun står inför ett antal förändringsarbeten. Den interna organisationen ska optimeras för att bättre ta tillvara på befintliga resurser, säkra budget i balans och möta upp kravställningar på välfärdsverksamheten. Synergierna för kommunens nya förvaltningar och stabsorganisation ska realiseras och följas upp. Kommunen har en gynnsam position när det gäller tillgång till välutbildad arbetskraft. Undersökningar visar att det är attraktivt att välja högre utbildning och att söka sig till yrken med hög grad av samhällsnytta. Vissa kompetenser är dock svåra att rekrytera, bland annat inom skola, teknik och vård. Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera och behålla relevant kompetens fortsätter. Detta för att möta konkurrensen från andra arbetsgivare med liknande behov av komptens, inte minst i Mälardalsregionen. En stor utmaning de närmsta åren är den pågående generationsväxlingen i chefsleden som innebär att fokus läggs på att vidmakthålla chefs- och ledarkompetens.
Nationella mål och styrande beslut Uppsala kommun står inför ett antal förändringsarbeten. Den interna organisationen ska optimeras för att bättre ta tillvara på befintliga resurser, säkra budget i balans och möta upp kravställningar på välfärdsverksamheten. Samtidigt ska kommuninvånarnas valfrihet gynnas genom att alternativ erbjuds till den kommunala produktionen. Därutöver ska kommunen ha förmåga att möta upp förändrade krav inom alla delar av verksamheten, när beslut på nationell nivå påverkar det kommunala uppdraget. Förändringstakten kommer ställa stora krav under de kommande åren, inte minst på chefer som leder utvecklingen och förändringen samtidigt som de leder medarbetarna mot resultat.
Inriktning och fokusering för verksamheten För att långsiktigt säkra välfärdens kärnverksamheter måste rätt kompetens attraheras av kommunen som arbetsgivare. Medarbetares och ledares kompetens är nyckelfaktorer för att nå uppställda mål och god kvalitet på servicen till kommuninvånarna. Medarbetarskap i Uppsala kommun innebär hög kompetens för uppdraget, ansvarstagande och ett professionellt förhållningssätt. Demokrati, rättsäkerhet och likabehandling är ledord i mötet med kommuninvånarna. Ledare ska vara förebilder och deras agerande präglas av engagemang, tydlighet och mod. Kommunens arbetsgivarpolitik ska, i helhet och delar, bedrivas på ett sådant sätt att kommunen har en god förmåga att attrahera, behålla och utveckla rätt kompetenser som krävs för att utföra uppdraget. Utfallet av arbetsgivarpolitiken ska därutöver resultera i jämställdhet, mångfald och
45
rättvisa villkor. För att åstadkomma detta ska kommunen regelbundet kartlägga och analysera vilka strukturer och normer som påverkar hur arbetsgivarpolitiken utövas i praktiken. Utifrån dessa underlag ska kommunen vidta de åtgärder som krävs i styrning, stöd och uppföljning för att säkra att arbetsgivarens praktik motsvarar arbetsgivarpolitiken. Kommunens arbete med praktikmöjligheter för studenter behöver utvecklas med ett flertal initiativ. Syftet ska dels vara att studenter ges välbehövlig arbetserfarenhet, men också att Uppsala kommun drar nytta av nyutbildades kunskaper samt förbättrar rekryteringen av kunniga medarbetare genom till exempel traineetjänster.
Attraktiv arbetsplats En attraktiv arbetsplats erbjuder utvecklingsmöjligheter och utmaningar såväl som stabilitet, god arbetsmiljö och villkor som främjar både verksamheten och den enskilde. Att skapa den optimala avvägningen mellan dessa krav är en utmaning där olika behov ständigt måste omprövas i relation till varandra. Detta är särskilt viktigt när förändringsarbete och verksamhetsutveckling ska drivas, utan att det ger en negativ påverkan på tjänsteutbud eller servicekvalitet för kommuninvånarna. Utgångspunkt är heltid som norm för tillsvidareanställda, utan att arbetstidsförläggningen styckas upp i allt för stor omfattning för den enskilde medarbetaren, till exempel i form av delade turer. I möjligaste mån ska medarbetarna erbjudas den anställningsform, tjänstgöringsgrad och arbetstidsförläggning som bäst matchar deras behov ur verksamhetens helhetsperspektiv. En ökad satsning på hälsa och friskvård för medarbetarna i Uppsala kommun kommer att initieras under 2015. Det är viktigt att medarbetarna inom kommunen mår bra på jobbet och känner engagemang, arbetsglädje och energi. En attraktiv arbetsplats är öppen och inkluderande.
Ett professionellt ledarskap Chefers förutsättningar och förmåga att leda, delegera och följa upp medarbetarna i deras uppdrag är grundläggande för att föra verksamheten framåt, både vad gäller resultat och utveckling. Därför är fokus under perioden att vidareutveckla strukturer, rutiner, verktyg och metoder som underlättar för chefer i deras personal-, budget- och verksamhetsansvar. Det ska i sin tur frigöra tid för chefer att leda medarbetarna, tillvarata kompetens i utvecklingsarbete och guida dem mot önskad prestation. Tid ska avsättas för att kommunicera, coacha och guida medarbetarna genom de olika förändringar kommunen ska genomföra. För att utveckla verksamheten krävs ett relevant IT-stöd. Att vidmakthålla och utveckla en god ledarkompetens är avgörande de närmsta åren. Kraven på ledarskapet ökar eftersom förändringar och effektiviseringar är nödvändiga samtidigt som en generationsväxling pågår i chefsleden. Vid rekryteringar och chefstillsättningar ska ett intersektionellt perspektiv tillämpas. Kommungemensamma satsningar på försörjning och utveckling ska vara grunden för att säkra rätt ledarkompetens.
Prestation och utveckling Dialogen mellan chef och medarbetare är central. Den ska handla om planering, utveckling och uppföljning av prestation, både ur ett individ- och verksamhetsperspektiv. Chefer fördelar uppdrag till medarbetarna, skapar förutsättningar och följer upp prestation och resultat. Alla
46
medarbetare får i samtal med sin chef en klar bild över vilket ansvar och vilka befogenheter som den egna yrkesrollen innebär, vilka krav som ställs och vilka möjligheter till utveckling som finns. En sådan tydlighet leder till att medarbetare oavsett roll, aktivt kan ta egna initiativ, framföra synpunkter och engagera sig i verksamhetens utveckling. För att säkra rätt kompetens för kommunen ska fokus läggas på att systematiskt arbeta med att attrahera och behålla kompetenta chefer och medarbetare. Utvecklingsvägar ska tydliggöras, för att kommunen ska kunna behålla kompetens och leva upp till kravet på att vara en förebild som Uppsalas största arbetsgivare.
Lönebildning Lönebildningen speglar när medarbetare tar ansvar för sin egen prestation och utveckling, såväl som verksamhetens utveckling. Det ska löna sig att göra ett bra jobb, eftersom det i sin tur ökar kommunens förmåga att utveckla verksamheten och möta kommunmedlemmarnas servicebehov. Lönen sätts på kända kriterier och upplevs som rättvis. Lönen är individuell och sätts i dialog mellan chef och medarbetare. För chefer är lönebildningen både ett styrmedel och ett verktyg för uppföljning och återkoppling. Lönebildningen är också ett styrverktyg i samband med rekrytering och nylönesättning. Lönebildningen bidrar till en hållbar personalförsörjning och utgår ifrån kommunens lönepolitiska ställningstaganden. Löneskillnad mellan män och kvinnor som utför likvärdig arbetsinsats får inte förekomma, och traditionella låglöneyrken ska särskilt bevakas genom kartläggning, analys och uppföljning. Uppdrag Till kommunstyrelsen 24. Göra en lönekartläggning inklusive analys och beslutsunderlag för kommande satsningar på lågavlönade, kvinnodominerade yrkesgrupper.
Inriktningsmål 22. Heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet för kommunens medarbetare. Resultatindikator 22. Andel tillsvidareanställda som arbetar deltid. Källa: egen uppföljning. Ingångsvärdet hämtat ur årsredovisningen för 2013, avrundat till heltal. Måttet i årsredovisningen är 25,3. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
25
24
23
22
21
23. Uppsala kommun erbjuder attraktiva möjligheter och villkor som står sig väl i konkurrensen, jämfört med andra arbetsgivare. Resultatindikator 23. Index över attraktiva arbetsvillkor Källa: Attraktiv Arbetsgivarindex AVI®; Svenska nyckeltalsinstitutet. Ingångsvärdet är preliminärt och baseras på medianen för kommuner verksamhetsåret 2013.
47
Ingångsvärde index
2015
2016
2017
2018
107*
109
111
113
115
24. Medarbetare har förutsättningar att nå överenskommen prestation och engagera sig aktivt i verksamhetens utveckling. Utvecklingsvägar är kända och kommunicerade. Resultatindikator 24. Hållbart medarbetarengagemang. Källa: Hållbart medarbetarengagemang HME-index. Ingångsvärde index
2015
2016
2017
2018
77 (2012)
80
83
85
87
Riktade insatser under 2015 •
Ökade hälso- och friskvårdsinsatser: 3 miljoner kronor varav 0,5 miljoner kronor avser jämställdhetsintegrering.
48
4.7 Gemensamma verksamhetsområden Utvecklingsförutsättningar Den snabba utvecklingstakten i Uppsala och den växande befolkningen ställer krav på samordning och framförhållning. Kommunen måste möta både näringslivets krav på snabb beslutsgång och handläggning och samtidigt svara för långsiktigheten i den fysiska planeringen. Kommunens översiktsplan har en central roll för att säkra förutsättningar för näringsverksamhet genom stabila och rättsliga grunder för markanvändning. Den långa tidshorisonten ger samtidigt möjligheter till nytänkande och nödvändig omställning för att klara hållbarhet och ge mervärden för boende, verksamma och besökare i Uppsala. Att staden ska växa inåt är en bärande tanke, liksom att bebyggelsestrukturen ska utvecklas hand i hand med kollektivtrafiken, samtidigt som de gröna värdena tas till vara och utvecklas. Där det finns effektiva transporter, högklassiga livs- och verksamhetsmiljöer, tillgång till urbana stadskvaliteter samt mångsidigt kultur- och fritidsutbud finns också goda möjligheter för företag att etableras. Nyetablering av exportinriktad varuproduktion och kvalificerade företagstjänster är avgörande för utveckling av en flerkärnig hållbar arbetsmarknadsregion. Exportinriktade företag i starka industriella miljöer skapar positiva följdeffekter på den lokala arbetsmarknaden. Ett nytt kunskapsintensivt jobb i en sådan miljö skapar tre nya jobb i den lokala tjänstesektorn.
Nationella mål och styrande beslut Nya EU-gemensamma upphandlingsdirektiv har trätt i kraft och en ny svensk upphandlingslagstiftning väntas under 2015-2016. De nya bestämmelserna ger större utrymme att tillgodose samhälleliga hänsynstaganden än tidigare. De möjligheter som den kommande lagstiftningen ger ska tas tillvara i upphandlingsverksamheten i syfte att bättre stödja näringslivsutvecklingen, ge fler företag av olika storlek möjlighet att lägga anbud, säkerställa goda arbetsvillkor i linje med tillämpliga villkor i kollektivavtalen och främja innovativa lösningar samt etiska, sociala och miljömässiga mål. Kommunens arbete med att utveckla välfärden är beroende av förmågan att formulera krav på tjänster och följa upp kvaliteten. Upphandlingsverksamheten får ökad omfattning och betydelse. Upphandling stärker innovationskraft och stödjer framtidens samhällslösningar. Ett modernt IT-stöd är grundläggande för verksamhetsutvecklingen. En ny IT-strategisk stab etableras under kommunstyrelsen för tydligare styrning och stöd. Ett arbete för att fastställa den långsiktiga inriktningen för kommunens IT ska genomföras. Uppsala kommun är en stor landsbygdskommun vilket är en resurs för hela kommunens utveckling. Genom att stötta arbetet för landsbygdsutveckling inom Leader möjliggörs strategiska satsningar som främjar utvecklingen på landsbygden. Från och med 2015 träder ett nytt landsbygdsprogram i kraft vilket möjliggör en fortsatt satsning på Leader-verksamheten. En handlingsplan för landsbygdsprogrammet i Uppsala län är under framtagande av Länsstyrelsen. Kommunen är en viktig part i arbetet.
49
Inriktning och fokusering för verksamheten Företagsklimat som ökar företagandet och attraherar nyetableringar Uppsala kommun ska driva en aktiv näringslivspolitik för ett hållbart näringsliv och vara en ledande näringslivskommun med ett gott företagsklimat. Samarbetet mellan universiteten, Akademiska sjukhuset, kommunen och näringslivet ska utvecklas. Det forskningsnära företagandet ska växa. Uppsala ska vara attraktivt för nyetableringar. Insatser för nyetableringar strävar efter att internationella företag ska etablera sig i Uppsala genom nya dotterbolag, att befintliga större, ofta utlandsägda, företag, gör följdinvesteringar/nyetableringar, och att nya företag som utvecklar produkter och tjänster för den internationella exportmarknaden startas i Uppsala. Strategiskt viktiga frågor för att skapa etableringar är utvecklad företagsservice, ett gott lokalt företagsklimat, främjande av innovationer genom upphandling, bra infrastruktur och förutsägbar markpolitik. En god samverkan inom Stockholm Business Alliance för marknadsföring och attraktiv paketering av regionen för att attrahera internationella investeringar prioriteras. Landsbygdens roll växer som etableringsplats för små tjänste- och hantverksföretag. En satsning på att förbättra förutsättningarna för detta görs under perioden, främst inom kommunikationer och bredbandsutbyggnad.
Satsning på fokusbranscher Kommunen har en koordinerande och pådrivande roll i förstärkningen av utvalda fokusbranscher. Dessa utgörs av Life-science/hälsa, informations- och kommunikationsteknologi (ICT) samt miljö- och energiteknik (Cleantech). Fokusbranscherna har identifierats utifrån deras särskilda tillväxtpotential, med en positiv effekt på hela näringslivet i kommunen. Samtliga fokusbranscher leds av styrgrupper som består av representanter från akademi, näringsliv och offentliga organisationer. Arbetet sker i nära samverkan med Stockholm Business Alliance, STUNS, UIC, Uppsala Bio och Interactive Institute. Branschsatsningen syftar till att gynna nybildandet av företag, öka tillgången på investeringsvilligt kapital, attrahera företag till att etablera sig samt säkerställa kompetent arbetskraft.
Hållbar utveckling integreras i alla verksamhetsområden En hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Ett hållbart samhälle innebär att social välfärd, ekonomisk tillväxt och ekologisk balans eftersträvas för både dagens och morgondagens invånare. De tre dimensionerna ska ömsesidigt stödja varandra. Den sociala dimensionen tar fasta på mänskliga rättigheter. Kommunen ska verka för mänskliga rättigheter i all sin verksamhet, sitt sätt att påverka samhällsutveckling och i samarbetet med andra. De mänskliga rättigheterna betonar dels vikten av att vi som medborgare är fria att själva få bestämma över våra liv, dels att vi värderas som lika mycket värda i familjen, arbetslivet och samhällslivet. Den ekonomiska dimensionen handlar om att få människor och företag att växa, men också att kommunens resurser används effektivt. Dagens välfärd får inte finansieras på ett sätt som vältrar över kostnader på framtida generationer. Genom förebyggande insatser och sociala investeringar som minimerar och undviker framtida kostnader förbättras den
50
ekonomiska hushållningen. Kommunen behöver utveckla arbetet med att förbättra barns sociala och ekonomiska uppväxtvillkor. Den ekologiska dimensionen säkerställer att den miljö vi lever i är, och kommer att vara, frisk och rik på mångfald.
Samarbete för att utveckla Uppsala Globaliseringen innebär socioekonomiska, demografiska, miljömässiga och tekniska utmaningar. Parallellt integreras EU:s medlemsländer allt mer och samarbetet över nationsgränserna ökar. EU-politik har blivit inrikespolitik för EU:s medlemsstater. För att möta utmaningar och tillvarata möjligheter växlar kommunen upp det internationella arbetet. De regionala utvecklingsfrågorna får allt större betydelse för Uppsala kommun och dess invånare. Tillsammans med de andra kommunerna i länet och landstinget diskuteras fortlöpande gemensamma frågor. Uppsala kommun har en central roll i Uppsala län som marknad för arbete, service, utbildning och kultur. En bred överenskommelse om samverkan har ingåtts med det lokala föreningslivet. Ett framgångsrikt samarbete är Uppsala klimatprotokoll. Arenautvecklingen är ett annat område som bygger på ett nära samarbete mellan kommun, näringsliv och föreningsliv.
Utvecklad medborgardialog och fler digitala tjänster Det ska vara enkelt att ha kontakt med Uppsala kommun. Ett sätt att underlätta medborgarnas insyn och stimulera till innovationer är att dela med sig av öppen information från kommunens olika källor och system för vidareanvändning. Kommunen fortsätter utveckla fler digitala tjänster som ger nytta för Uppsalaborna och verkar för att säkerställa en bredbandstillgång i världsklass. För de som har svårt att hantera digital kommunikation finns andra lösningar för att få likvärdig kontakt och service. Kommunens webbplats utvecklas utifrån användarnas behov och anpassas för mobila enheter. Den interna kommunikationen är ett viktigt instrument för att utveckla en effektiv förvaltning och ett gott ledarskap.
Ledande miljö- och klimatkommun Uppsala är ledande inom miljö och klimatområdet. Genom att ta tillvara miljö- och klimatfrågornas möjligheter och utmaningar skapas teknik- och affärsutveckling som genererar arbetstillfällen. Samtidigt säkerställs att nuvarande och kommande generationer får möjlighet att leva ett friskt och rikt liv. Miljö- och klimatarbetet är resultatinriktat, bygger på samarbete med övriga samhällsaktörer och integreras från start i all planering. Barn och ungas livsmiljö är särskilt viktig.
Nationella minoriteter Nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De har alla en historisk förankring i det svenska samhället. Uppsala kommun främjar dessa minoriteters särskilda rätt till att kunna behålla och utveckla sitt eget språk och kultur. Kommunen beaktar detta arbete inom utbildning, kulturverksamhet samt vård och omsorg. Barns möjlighet till utveckling av kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket främjas särskilt.
Jämställdhetsarbete Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet i ett demokratiskt samhälle. Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och
51
skyldigheter på livets alla områden. Människor ska kunna utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och önskemål och inte styras av stereotypa föreställningar om kön. Uppsala kommun ska genom sina verksamheter och sitt samarbete med omgivande aktörer driva ett aktivt arbete för att nå upp till de jämställdhetspolitiska målen. Den kunskap som erhållits inom det kommunövergripande projektet Hållbar jämställdhet ligger till grund för fortsatt och utökat arbete med jämställdhetsintegrering omfattande samtliga verksamheter, förvaltningar och bolag. Detta med syfte att säkerställa att kommunens resurser, medborgarservice och myndighetsutövning är likvärdig oavsett kön. En förutsättning för jämställdhetsintegrering är att statistik och annan information som tas fram för planering och uppföljning av verksamheterna delas upp på kön.
Hälsofrämjande arbete En god och jämlik hälsa för hela befolkningen är angeläget. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fördelat jämlikt mellan olika grupper i samhället. Uppsala kommun har jämfört med andra delar av landet en frisk och välmående befolkning. Likväl finns det skillnader mellan kvinnor och män, olika grupper i befolkningen samt mellan bostadsområden vad gäller livslängd, ohälsotal, självskattat hälsotillstånd, trygghet samt fysisk och psykisk hälsa. Ett målinriktat folkhälsoarbete integrerat i ordinarie styrning vänder utvecklingen mot en mer jämlik hälsa. Uppdrag Till samtliga nämnder och styrelser 25. Att all kommunal verksamhet ska jämställdhetsintegreras. Könsuppdelad statistik ska ligga till grund för rättvis resursfördelning. Till kommunstyrelsen 26. Att ta fram riktlinjer för sociala investeringar. 27. Att revidera policy och riktlinjer för upphandling i syfte att medverka till goda arbetsvillkor hos kommunens externa leverantörer och säkerställa en systematisk uppföljning som förhindrar svartarbete och ekonomisk brottslighet, exempelvis genom ”Vita jobb”-modellen. Till socialnämnden 28. Att ta fram förslag till ett kommunövergripande handlingsprogram mot barnfattigdom.
Inriktningsmål 25. God service, enkelhet och korta handläggningstider präglar kommunens kontakter med företag och medborgare. Resultatindikatorer 25a. Företagarnas uppfattning av kommunens service. Källa; NöjdKundIndex mätning avseende bygglov, markupplåtelser, serveringstillstånd, brandtillsyn och miljö- och hälsoskydd.
52
Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
2013: 62 (avser 2012)
75 (avser ärenden 2014)
76 (avser ärenden 2015)
77 (avser ärenden 2016)
78 (avser ärenden 2017)
25b. Medborgarnas uppfattning av kommunens service. Källa: Nöjd-Medborgar-Index, SCB:s Medborgarundersökning. Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
2012: 56 (avser 2012)
58
60
63
66
26. Uppsala kommun är attraktiv för nyetableringar och företag. Resultatindikatorer 26a. Antalet nyetablerade företag. Källa: SCB. Ingångsvärde (antal nya företag per 1000 invånare)
7,6 företag (2013)
2015
2016
2017
2018
8,0
8,4
8,8
9,2
26b. Nyanmälda platser på arbetsförmedlingen. Källa: Arbetsförmedlingen. Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
12 083 (2013)
13 000
14 000
15 000
16 000
26c. Sysselsatta på dagarbetsmarknaden i Uppsala kommun. Källa: SCB Ingångsvärde (antal)
2015
2016
2017
2018
96 523 (2012)
100 000
101 500
103 000
104 500
27. Uppsala kommun ger förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Resultatindikatorer 27a. Ohälsotal bland Uppsalas invånare i åldern 16-64 år.. Källa: Försäkringskassan
53
Ingångsvärde 2013 (%)
2015
2016
2017
2018
Kvinnor: 25,1
KV: 24,3
KV: 23,8
Kv: 23,3
Kv: 22,8
Män: 17,7
M: 17,5
M: 17
M: 16,5
M: 16
27b. Återstående medellivslängd vid födseln. Källa: Kolada Ingångsvärde (%)
2015
2016
2017
2018
Kvinnor: 84,2
Kv: 84,3
Kv: 84,4
Kv: 84,5
Kv: 84,6
Män: 81,1
M: 81,2
M: 81,3
M: 81,4
M: 81,5
27c. Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare. Källa: BRÅ. Ingångsvärde (antal/100 000 invånare)
2015
2016
2017
2018
910 (2013)
850
800
750
700
Riktade satsningar under 2015 • •
Ny kostnadsfördelningsmodell för överförmyndarverksamheten som baseras på befolkning i de ingående kommunerna: 0,4 miljoner kronor. Demokrati och jämställdhet: 1,5 miljoner kronor.
54
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde Politisk verksamhet
2015
2016
2017
2018
Kommunstyrelse
KS
60 285
61 491
62 721
63 975
Valnämnd
VLN
185
188
192
196
Namngivningsnämnd
NGN
354
361
368
376
Utbildningsnämnd
UBN
1 785
1 821
1 857
1 895
Arbetsmarknadsnämnd
AMN
1 038
1 058
1 079
1 101
Omsorgsnämnd
OSN
1 102
1 124
1 147
1 170
Socialnämnd
SCN
3 111
3 173
3 237
3 301
Äldrenämnd
ÄLN
1 103
1 125
1 147
1 170
Kulturnämnd
KTN
808
824
841
858
Idrotts- och fritidsnämnd
IFN
867
885
902
920
Gatu- och samhällsmiljönämnd
GSN
1 052
1 073
1 095
1 116
Plan- och byggnadsnämnd
PBN
912
930
949
968
Miljö- o hälsoskyddsnämnd
MHN
1 037
1 058
1 079
1 101
Räddningsnämnd
RÄN
1 071
1 093
1 115
1 137
Överförmyndarnämnd
ÖFN
12 345
12 742
13 152
13 573
87 056
88 947
90 882
92 857
Summa
55
5. Investeringar Investeringarnas ändamål Investeringar genomförs utifrån en rad skilda ändamål. Det handlar exempelvis om åtgärder för att utveckla kommunen, effektivisera verksamhet, säkerställa tillgång till anläggningar för kommunal basverksamhet, att försörja kommunen med en infrastruktur för kommunikation och rekreation samt att förse organisationen med IT-stöd och utrustningar. Stora delar av de investeringar som behövs för den växande kommunen genomförs inom de kommunala bolagen. Bolagens roll i investeringsverksamheten har ökat genom bolagiseringen av kommunens verksamhetsfastigheter. Inom kommunen planeras för investeringar motsvarande omkring 500 miljoner kronor per år, där merparten avser gång- och cykelvägar, gator, parker och naturområden. Inom aktiebolagskoncernen planeras investeringar motsvarande mellan 2,5-2,9 miljarder kronor per år. Tabell 5.1 Uppsala kommunkoncerns planerade investeringsnivåer 2015-2018 Part (belopp i mnkr)
2015
2016
2017
2018 1
Uppsalahem, Koncern
1 062
1 143
1 166
1 189
Uppsala Kommuns Fastighets, koncern
123
91
32
15
2Uppsala Kommuns Industrihus, koncern
127
90
115
0
Uppsala Kommun Skolfastigheter AB
577
676
615
717
Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB
12
21
142
295
Uppsala Kommun Sport-och Rekreationsfastigheter AB
109
245
208
144
Uppsala Parkerings AB
85
120
40
0
Fyrishov AB
30
90
160
160
Uppsala stadsteater AB
3
2
2
2
Uppsala Konsert & Kongress AB
4
3
7
3
Uppsala Vatten och Avfall AB
286
376
427
310
Uppsala kommun
544
509
500
500
Summa
2 961
3 366
3 413
3 334
1
Plan för 2018 är tillsvidare lagd på samma nivå som för 2017. Bolagen har ännu inte rapporterat plan för 2018.
56
Beloppen är beräknade utifrån vad som är känt i dagsläget. Utöver dessa investeringar finns ytterligare åtgärder där Uppsala kommun genom överenskommelser bidrar till investeringar där annan part är ägare. Exempel på sådana anläggningar är Uppsala Arena (en multiarena för idrott, konferens, kongresser) som i dag beräknats till cirka 750 miljoner kronor samt Uppsala Innebandy- och friidrottsarena till cirka 325 miljoner kronor. Kommunens åtagande i Uppsala Arena består av ett ovillkorat aktieägartillskott med 150 miljoner kronor och en hyresgaranti med 15 miljoner kronor per år under 25 år. Eftersom de investeringar som Uppsala kommun och dess bolag genomför är så omfattande att de inte kan självfinansieras till 100 procent lånefinansieras de till del. All upplåning sker genom Uppsala kommuns internbank eller motsvarnade funktion hos Uppsalahem AB. Från dessa funktioner säkerställs även likviditeten i Uppsala kommunkoncern. För att konkurrensutsätta upplåning där Kommuninvest ska kunna vara en offererande part måste en borgensram fastställas för Uppsalahem AB samt en upplåningsram för Uppsala kommun. Denna upplåningsram säkerställer att Uppsala kommun genom sin finansfunktion kan svara för upplåning till alla bolag, undantaget Uppsalahem AB. Nya beslut fattas inför varje år och nuvarande beslut för 2015 revideras vid behov i särskilt ärende.
Prioriteringar i investeringsbudgeten Det förslag till investeringsbudget som nu läggs säkerställer att Uppsala kan fortsätta att växa i den takt som dels beskrivs av befolkningsprognosen och dels uttrycks genom den tillväxt som förväntas i form av arbetstillfällen i kommunen och regionen. Budgeten fokuserar på att upprätthålla och förbättra infrastruktur med en höjd ambition på åtgärder för cykeltransporter samt kollektivtrafik. Budgeten ger även utrymme för en starkare satsning på det offentliga rummet med ökad kvalitet på parker, torg och förbindelseytor för gångtrafikanter i stadsväven. Genom de investeringar som sker i bolagskoncernen säkerställs tillgång till lokaler för välfärdsproduktion samt boende- och verksamhetsfastigheter för en växande befolkning.
Dispositionsregler Investeringsbudget och -plan innebär dels beslut om att genomföra de åtgärder som budget/plan omfattar dels en likviditetsplan för respektive år där kommunfullmäktiges beslut utgör den ram inom vilken berörd nämnd får disponera ett kapital för de ändamål som anges i budget och plan. Nämnderna kan inom angiven ram göra omdisponeringar mellan ändamål efter godkännande av kommunstyrelsen.
57
Tabell 5.2 Investeringar i Uppsala kommun per nämnd
INVESTERINGAR PER NÄMND
Budget 2014
Budget 2015
Plan 2016
Plan 2017
Plan 2018
2 321 2 91 8 6 2 0 3 2 27 2 26 25 3 0 2 0 516
4 341 2 82 11 6 2 0 2 2 17 2 13 4 46 0 2 0 529
4 306 2 82 11 6 2 0 2 2 17 2 13 4 46 0 2 0 494
4 312 2 82 11 6 2 0 2 2 17 2 13 4 46 0 2 0 500
4 312 2 82 11 6 2 0 2 2 17 2 13 4 46 0 2 0 500
-
15
15
-
-
516
544
509
500
500
Belopp i miljoner k ronor Arbetsmarknadsnämndwn Barn- och ungdomsnämnden (upphör) Gatu- och samhällsmiljönämnden Idrotts- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Kulturnämnden varav offentlig utsmyckning Miljö- och hälsoskyddsnämnden Namngivningsnämnden Nämnden för hälsa och omsorg (upphör) Omsorgsnämnden Plan- och byggnadsnämnden Räddningsnämnden Socialnämnden Socialnämnden för barn och unga (upphör) Styrelsen för teknik och service Styrelsen för Uppsala vård och omsorg Styrelsen för vård och bildning (upphör) Utbildningsnämnden Utbildning och arbetsmarknadsnämnden (upphör) Valnämnden Äldrenämnden Överförmyndarnämnden Totala investeringar Sociala investeringar Totala investeringar inkl. sociala inv.
58
Tabell 5.3 Investeringar i Uppsala kommun per kategori Budget Budget 2015 2014
Plan 2016
Plan 2017
Plan 2018
40
40
40
40
40
1
50 46
4 0
4 0
4 0
SÄRSKILDA BOENDEN
20
20
20
20
20
SUMMA VERKSAMHETSFASTIGHETER
21
70
24
24
24
31 0
29 5
21 5
19 15
19 15
INVESTERINGSBUDGET Alla belopp i miljoner k ronor SUMMA FASTIGHETSFÖRVÄRV MEX
INVESTERINGAR I VERKSAMHETSFASTIGHETER ENERGIÅTGÄRDER varav vindk raftverk
INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR PARK/LEK
summa åtgärder varav reserv ej planerade objek t
NATUR
summa åtgärder
9
9
7
5
5
NATURSTRÅK
summa åtgärder
8
7
7
0
0
GATOR/VÄGAR
summa åtgärder
61
23
16
25
25
BROAR/BARRIÄRER
summa åtgärder
21
80
114
45
5
STADSUTVECKLING
summa åtgärder varav Forumtorget varav k ulturstråk et
15 1 1
7 1 3
11 6 5
7 4 3
7 0 0
CYKELFRÄMJANDE
summa åtgärder
58
65
64
88
88
HÅLLBART RESANDE/TS
summa åtgärder varav säk rare övergångsställen varav säk ra sk olvägar
22 3 4
17 3 5
15 3 5
9 0 5
9 0 0
UPPRUSTNING/REINV.
summa åtgärder varav beläggning gator varav beläggning GC-vägar
24 14 6
23 15 4
23 15 4
0 0 0
0 0 0
ÖVRIG INFRASTRUKTUR G summa åtgärder varav stomlinjer/stadsstråk varav belysning
72 3 12
35 3 10
27 3 10
113 3 0
153 3 0
BREDBAND
3
3
3
3
3
OFFENTLIG UTSMYCKNING
6
6
6
6
6
328
302
313
319
319
SUMMA IT-SYSTEM
28
28
28
28
28
SUMMA INVENTARIER
54
54
54
54
54
ANSKAFFNING MASKINER personbilar/ räddningsfordon
20 25
20 15
20 15
20 15
20 15
SUMMA MASKINER
45
35
35
35
35
516
529
494
500
500
0
15
15
0
0
516
544
509
500
500
SUMMA INFRASTRUKTUR
TOTALA INVESTERINGAR SOCIALA INVESTERINGAR TOTALA INVESTERINGAR INKL. SOCIALA INVESTERINGAR
59
6. Ägardirektiv, avkastningskrav och utdelningsprinciper för Uppsala Stadshus AB och dotterbolagen i stadshuskoncernen De helägda bolagen är inordnade i en aktiebolagsrättslig koncern. Syftet är att styra, leda och följa upp den kommunala verksamhet som sker i bolagsform samt nyttja de möjligheter till resultatutjämning som medges av skattelagstiftningen. Moderbolaget i bolagskoncernen är Uppsala Stadshus AB. Kommunfullmäktiges beslut om ägarstyrning av de helägda bolagen finns utförligare beskriven i ägarpolicyn för de helägda bolagen. Samtliga helägda dotterbolag i Stadshuskoncernen omfattas av kapitaltäckningsgarantin vilket innebär att moderbolaget garanterar att det egna kapitalet i respektive dotterbolag alltid uppgår till minst bolagets aktiekapital. Styrelserna i de kommunala bolagen ansvarar för att den operativa verksamheten i respektive bolag bedrivs i enlighet med bolagets ändamål samt de ägardirektiv och krav som beslutas av kommunfullmäktige. Kommunstyrelse genomför dialoger med samtliga bolagsstyrelser runt de frågor som är väsentliga som möjligheter eller problem för kommande IVE-period. I avsnittet nedan behandlas kommunfullmäktiges direktiv till de helägda bolagen avseende inriktning av verksamheten, ekonomiskt resultat och avkastning.
Huvudprincip för utdelning Om inget annat framgår av ägardirektivet till respektive bolagen tillämpas koncernens huvudprincip. Huvudprincipen för utdelning är att 100 procent av det skattemässiga resultatet (efter finansiella poster) i dotterbolag ges som koncernbidrag till moderbolaget eller annat dotterbolag. Moderbolaget betalar tillbaka 70 procent av det koncernbidrag dotterbolaget lämnat till moderbolaget eller till systerbolag i ovillkorat aktieägartillskott. Moderbolaget har också möjlighet att ge koncernbidrag till dotterbolag med ackumulerat skattemässigt underskott sedan tidigare år i syfte att använda detta i resultatutjämningen i koncernen. I det fall dotterbolag får koncernbidrag från annat dotterbolag, eller dotterbolag får koncernbidrag från moderbolaget avseende ackumulerat skattemässigt underskott sedan tidigare år, återbetalas detta till moderbolaget, Uppsala Stadshus AB, i form av utdelning.
Ägardirektiv för samtliga bolag Kommunfullmäktige har beslutat om ett antal policyer. Dessa omfattar samtliga nämnder och bolag. Som exempel kan nämnas jämställdhets- och arbetsgivarpolicy. De av kommunstyrelsen fattade riktlinjerna för sponsring och sociala medier tillämpas i bolagen. Det ingår i varje bolags ansvar att arbeta i enlighet med kommunfullmäktiges beslut.
60
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9.
Dotterbolagen är skyldiga att anmäla följande till Uppsala Stadshus AB årligt fastställande av affärsplaner med strategiska mål för de närmaste fyra åren, fastställande av budget för verksamheten, ställande av säkerheter, bildande av bolag, köp eller försäljning av bolag eller andel i sådant, köp eller försäljning av fast egendom, månadsrapportering, delårsbokslut.
Dotterbolags förändringar av grundläggande affärsidé godkänns av Uppsala Stadshus AB och vid principiellt viktiga förändringar även av kommunfullmäktige. Dotterbolagen i koncernen följer fastställda redovisningsprinciper för koncernen och kommunens finanspolicy. Särskilda värderingsfrågor löses i samråd med Uppsala Stadshus AB. Uppsalahem AB är undantagna från kravet att följa Uppsala kommuns finanspolicy då en egen finanspolicy finns. Investeringar som påverkar annat kommunalt bolag eller nämnd inom Uppsala kommun godkänns av Uppsala stadshus AB och vid principiell beskaffenhet av kommunfullmäktige. Rekryteringsprocess och förhandling av anställningsvillkor för vd och ledande befattningshavare i dotterbolagen sker i samråd med Uppsala Stadshus AB.
Uppsala Stadshus AB Uppsala Stadshus AB leder och samordnar verksamheten i bolagskoncernen. Bolaget avgör frågor som är gemensamma för koncernen och som inte är av större principiell beskaffenhet. Moderbolaget säkerställer att största möjliga samordning sker mellan bolagen genom koncernmässig administrativ utveckling och effektivisering. Moderbolaget följer därutöver aktivt koncernens utveckling genom att följa relevanta nyckeltal i dotterbolagen.
Avkastningskrav Inget krav på årlig ekonomisk avkastning.
Utdelningsprincip Ingen utdelning från bolaget sker.
Uppsalahem AB Uppsalahem AB bidrar till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och bygga hyresfastigheter i Uppsala. Uppsalahem AB erbjuder kunderna det boende de vill ha i olika faser i livet. Det innebär att Uppsalahem AB: Med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna bostadspolitiska strategin, bidrar till att nya lägenheter tillkommer i kommunen. Erbjuder, om kommunen begär det, upp till 5 procent
61
av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter Uppsalahem AB hyr ut per år). Är en aktiv part i Uppsalas stadsutveckling och därmed samverkar med övriga bolag och nämnder i arbetet med att utveckla nya och förnya befintliga stadsdelar. På affärsmässiga grunder söker uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter per år. Genom intentionsavtal med kommunstyrelsen i Uppsala kommun verkar för att öka nyproduktionen av hyresbostäder i kommunen. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav Kortsiktigt 2015–2018: Driftnettot, inklusive eventuella kapitalvinster från försäljning av fastigheter, utgör årligen 6 procent av koncernens marknadsvärde. Långsiktigt: Marknadsvärdet på bolaget stiger på medellång sikt realt med 2 procent per år. Värdestegringskravet behöver ej uppfyllas varje enskilt år, men kan avläsas varje år.
Utdelningsprincip Uppsalahem AB är ett allmännyttigt bostadsföretag och lyder under lag (2010:879) om allmännyttiga bostadsföretag. I lagen medges utdelning från allmännyttiga kommunala bostadsföretag med ett belopp som maximalt motsvarar av ägaren tillskjutet kapital (bolagets aktiekapital) multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan plus en procentenhet. Utdelningen från Uppsalahem AB uppgår till av ägaren tillskjutet kapital (bolagets aktiekapital) multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan plus en procentenhet.
Uppsala Kommuns Fastighets AB Uppsala kommuns Fastighets AB är kommunens redskap för att bygga, utveckla och förvalta lokaler och centrumanläggningar. Uppsala kommun Fastighets AB erbjuder, om kommunen begär det, upp till 5 procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter Uppsala Kommuns Fastighets AB hyr ut per år.) Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
62
Avkastningskrav Marknadsvärdet på bolaget stiger på medellång sikt med realt 5 procent per år. Värdestegringskravet behöver ej uppfyllas varje enskilt år, men kan avläsas vartannat eller vart tredje år.
Utdelningsprincip I enlighet med huvudprincipen.
AB Uppsala Kommuns Industrihus AB Uppsala Kommuns Industrihus är ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen. Det näringspolitiska uppdraget leder till en attraktiv kommun byggd på ett mångfacetterat och diversifierat näringsliv. Bolaget erbjuder på ett effektivt sätt ändamålsenliga lokaler inom kommunen till konkurrenskraftiga priser. Bolaget prövar särskilt lokaler för inkubatorverksamhet. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen. Bolaget arbetar strategiskt för att säkerställa en god omsättningshastighet på sina fastigheter och genom uppföljning, löpande för ägaren, redovisa sin omsättningsstrategi. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav Marknadsvärdet på bolaget stiger på medellång sikt med realt 5 procent per år. Värdestegringskravet behöver ej uppfyllas varje enskilt år, men kan avläsas vartannat eller vart tredje år.
Utdelningsprincip Utdelningen uppgår netto till 60 procent av det skattemässiga resultatet. 5,2 miljoner kronor ska dras av för det så kallade Viktoriaavtalet.
Utdelning 50 miljoner kronor under 2015 och 15 miljoner kronor under 2016.
Uppsala Parkerings AB Uppsala Parkerings AB är ett redskap för att skapa ändamålsenliga kommunala parkeringar för både cykel och bil och bidrar därmed till stadens utveckling. Bolaget arbetar strategiskt utifrån kommunens övergripande mål om att öka andelen gång-, cykel-och kollektivtrafik samt minska trafikens miljöbelastning genom parkeringsstyrning.
63
Bolaget bidrar aktivt till ett högt utnyttjande av parkeringsgaragen i innerstaden och bidrar med sin kompetens i utformningen av kommunens parkeringsstrategi. Bolaget säkerställer att, i syfte att tillgodose parkeringsbehovet i centrala Uppsala, inom en sjuårsperiod skapa 600 nya parkeringsplatser i ett eller flera parkeringsgarage och/eller vid kollektivtrafikförsörjda infartsparkeringar. Bolaget utarbetar i samverkan med plan-och byggnadsnämnden rutiner för aktiv hantering av parkeringsköp. Bolaget prövar differentierade och, jämfört med dagens nivåer, sänkta avgifter i befintliga parkeringsgarage i syfte att höja beläggningsgraden. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav För 2015–2018 är avkastningen på justerat eget kapital 5 procent per år, det vill säga för 2015 är avkastningskravet 1,4 miljoner kronor, för 2016 är det 1,6 miljoner kronor, för 2017 är det 1,9 miljoner kronor och för 2018 är det 2,1 miljoner kronor.
Utdelningsprincip Vinsten i bolaget används för att återbetala de villkorade aktieägartillskott bolaget mottagit under uppbyggnadsskedet, därefter enligt huvudprincipen i Stadshuskoncernen.
Utdelning 9 miljoner kronor under 2015/2018.
Fyrishov AB Fyrishov AB tillhandahåller en arena för fritid, idrott, bad och evenemang med syfte att bidra till en ökad folkhälsa. Arenan och badet, som besöksattraktion, stärker den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, besöksmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag. Bolaget ansvarar för driften av verksamheten i Fyrishovsanläggningen och efter uppdrag Gottsundabadet i Uppsala kommun och svarar för bad, sport och rekreation samt därmed förenlig verksamhet. Därutöver äger och förvaltar bolaget samtliga fastigheter inom Fyrishovanläggningen samt planerar för utbyggnader som krävs för verksamhetens bedrivande. Bolaget samverkar med andra aktörer inom besöksnäringen, och särskilt inom Uppsala Stadshuskoncernen, för att stärka Uppsala som besöksmål och uppnå samordningsvinster. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen.
64
Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda. Tillhandahålla simundervisning kostnadsneutralt till Uppsala skolor.
Avkastningskrav Verksamheten inkl. simundervisningen planeras och budgeteras utifrån att bolagets underskott får uppgå till maximalt 6 mnkr per år 2015-2018. Underskotten resp. år täcks med koncernbidrag från Uppsala Stadshus AB.
Utdelningsprincip I enlighet med huvudprincipen.
Uppsala stadsteater AB Uppsala stadsteater AB bidrar genom sin konstnärliga verksamhet till en utveckling av kulturlivet i Uppsala. Stadsteatern som mötesplats stärker den positiva bilden av Uppsala som en attraktiv stad och därmed bidrar till att stärka besöksnäringen. Uppsala stadsteater AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling. Bolaget tillhandahåller en arena för gästspel och andra aktiviteter. Bolaget samverkar med andra kulturinstitutioner och besöksmål, särskilt inom Uppsala Stadshuskoncern, för att stärka kulturlivet och uppnå samordningsvinster. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen.
Avkastningskrav Uppsala stadsteater AB erhåller 69,5 miljoner kronor 2015, 70,6 miljoner kronor 2016, 72,1 miljoner kronor 2017 samt 73,6 miljoner kronor 2018 i koncernbidrag från Uppsala Stadshus AB.
Utdelningsprincip Ingen utdelning från bolaget sker.
Uppsala Konsert & Kongress AB Uppsala Konsert & Kongress AB tillhandahåller en mötesplats för musik och för alla grupper i kommunen. Bolaget bidrar aktivt genom sin musikverksamhet till en utveckling av kulturlivet i Uppsala samt genom kongress- och konferensverksamheten som bidrar aktivt till en utveckling av besöksnäringen i Uppsala.
65
Genom konserter och möten stärker bolaget bilden av Uppsala som en attraktiv stad. Uppsala Konsert och Kongress AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling. Bolaget samverkar med andra aktörer inom kulturlivet och besöksnäringen för att stärka respektive område och uppnå samordningsvinster. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen.
Avkastningskrav Koncernbidraget från Uppsala Stadshus AB uppgår till 33,4 mnkr för 2015, 33,6 mnkr för 2016, 34,3 mnkr för 2017 samt 34,5 för 2018.
Utdelningsprincip Ingen utdelning från bolaget sker.
Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB är, enligt lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun. Bolaget tillgodoser inom av kommunfullmäktige fastställt verksamhetsområde fastigheternas behov av vattenförsörjning och avlopp. Bolaget utarbetar, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun (ABVA) och föreskrifter om taxa för brukande av den allmänna anläggningen samt förslag till verksamhetsområde. Bolaget är kommunens kompetensresurs avseende förvaltning av kommunens yt- och grundvattenresurser. Uppsala Vatten och Avfall AB svarar enligt 15 kap. miljöbalken för de delar av avfallshanteringen som kommunen ansvarar för. Bolaget även äger, driver och utvecklar kommunens anläggningar för biogasverksamhet och Hovgårdens avfallsanläggning. Bolaget medverkar, i samverkan med kommunala och externa aktörer, till att biogasproduktionen i Uppsala kommun optimeras. Bolaget utarbetar, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till renhållningsordning och avfallsplan samt förslag till taxa för hushållsavfallstjänster. Bolaget är kommunens kompetensresurs avseende avfallsverksamhet. Bolaget medverkar aktivt i samhällsplaneringen och deltar i Mälarens Vattenvårdsförbundsprojekt ”Mälaren- en sjö för miljoner”. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen.
66
Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav Monopolverksamheter
(VA-verksamheten och delar av avfallsverksamheten):Tjänsterna prissätts så att resultatet över tiden är noll. Konkurrensutsatta verksamheter (däribland Hovgårdens avfallsanläggning och biogasverksamheten):
Det egna kapitalet på lång sikt är realt intakt, d.v.s. stiger i takt med inflationen.
Utdelningsprincip Ingen utdelning sker från bolaget. Produktionskostnaden understiger marknadspriset för såväl elkraft som värme.
Uppsala kommun Skolfastigheter AB Uppsala kommun Skolfastigheter AB tillhandahåller, med tillämpning av de kommunalrättsliga principerna i 2 kap. och 8 kap. 3c kommunallagen (1991:900), lokaler för skol-och barnomsorgsverksamhet inom Uppsala kommun. Bolaget är kommunens redskap för att förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler huvudsakligen till skol-och förskoleverksamhet inom Uppsala kommun samt därmed aktivt bidra till att förvalta skolfastigheter med en standard som matchar de pedagogiska kraven i skollagen och som uppfyller krav på en god utbildnings-och arbetsmiljö för elever och lärare. Bolaget skapar bra organisatoriska och förvaltningsmässiga förutsättningar för en långsiktig förvaltning av skolfastigheterna. Bolaget utvecklar aktivt funktionella och ekonomiskt effektiva pedagogiska lokaler som stödjer verksamhetens behov. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen. Bolaget följer det generella lokalprogrammet för funktions- och kvalitetskrav för kommunala verksamhetslokaler. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav Bolagets resultat före avskrivningar, finansnetto och skatt motsvarar 40 procent av totala hyresintäkter under perioden 2015-2018 vilket är 190 miljoner år 2015, 202 miljoner kronor år 2016, 227 miljoner kronor år 2017 och 252 miljoner kronor år 2018.
67
Dessa avkastningskrav baseras på att bolaget genomför ett planerat underhåll i den omfattning som långsiktig säkerställer kvaliteten i fastigheterna utifrån de krav som medborgare och hyresgäster har. Soliditeten skall över tid vara ca 20 procent.
Utdelningsprincip Enligt huvudprincipen, dock utdelar bolaget maximalt ett belopp beräknat som statslåneräntan med tillägg av en procentenhet multiplicerat med det kapital som ägaren tillskjutit bolaget.
Uppsala kommun Sport-och rekreationsfastigheter AB Uppsala kommun Sport-och Rekreationsfastigheter AB är kommunens redskap för att förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler och mark för huvudsakligen fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamhet och därmed bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomträtter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver. Bolaget fokuserar på att genom underhåll och erforderliga investeringar förbättra standarden på fastighetsbeståndet samt ytterligare förbättra tillgängligheten och samordningen av användningen av lokaler, mark och anläggning. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav Bolagets resultat före avskrivningar, finansnetto och skatt motsvarar 28 procent av totala hyresintäkter under 2015 vilket är 21 miljoner kronor och 31 procent av totala hyresintäkter under 2016-2018, vilket är 24 miljoner kronor för 2016, 25 miljoner kronor för år 2017 och 26 miljoner kronor för år 2018. Dessa avkastningskrav baseras på att bolaget genomför ett planerat underhåll i den omfattning som långsiktigt säkerställer kvaliteten i fastigheterna utifrån de krav som medborgare och hyresgäster har. Soliditeten skall över tid vara 10 procent.
Utdelningsprincip Enligt huvudprincipen för Uppsala Stadshuskoncern.
Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB Uppsala kommun Förvaltningsfastigheter AB är kommunens redskap för att förvärva, avyttra, äga, i egen regi bebygga och förvalta fast egendom och tomträtt för uthyrning av lokaler och mark för huvudsakligen de specialverksamheter som Uppsala kommun bedriver, med undantag för skol- och förskole samt fritids-, sport-, evenemangs- och rekreationsverksamheter och
68
därmed bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomträtter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver. Bolaget fokuserar särskilt på att hitta rätt och lämplig förvaltningsform för var och en av de olikartade specialfastigheter som ingår i beståndet. Bolaget verkar för värdeskapande samarbeten med andra bolag inom stadshuskoncernen. Bolaget arbetar med energieffektivisering och stödjer systematiskt tillämpning av ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar och materialval med hög miljöprestanda.
Avkastningskrav Bolagets resultat före avskrivningar, finansnetto och skatt motsvarar 25 procent av totala hyresintäkter under 2015 vilket är 8,3 miljoner kronor, och 45 procent av totala hyresintäkter under 2016-2018, vilket är 15 miljoner kronor per år. Dessa avkastningskrav baseras på att bolaget genomför ett planerat underhåll i den omfattning som långsiktig säkerställer kvaliteten i fastigheterna utifrån de krav som medborgare och hyresgäster har. Soliditeten skall över tid vara 40 procent.
Utdelningsprincip Enligt huvudprincipen för Uppsala Stadshuskoncern.
69
7. Direktiv för produktionsstyrelser Kommunens egenproduktion är samlad under två produktionsstyrelser, Styrelsen för Teknik och service och Styrelsen Uppsala vård och omsorg.
Styrning Produktionsstyrelserna leder kommunens produktion enligt det reglemente som fastställts av kommunfullmäktige och de avtal som tecknas med kommunens nämnder, styrelser och bolag. Produktionsstyrelserna ansvarar för att verksamheten drivs konkurrenskraftigt och effektivt. Styrelserna ansvarar för en god dialog och fungerande klagomålshantering gentemot brukarna. Produktionsstyrelserna följer upp och utvärderar de egna verksamheterna ur produktivitets- och kvalitetsperspektiv. De ansvarar för att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen får återrapportering samt att uppdragsgivare får återkoppling av hur ingångna avtal fullföljs. Det ingår i varje styrelses ansvar att se till kommunhelheten och arbeta enligt kommunfullmäktiges beslut och styrdokument. Dessa implementeras i verksamheten.
Ekonomi Det ekonomiska kravet på produktionsstyrelserna är att ha en ekonomi i balans. Ett underskott ska återställas inom tre år. Negativt eller positivt resultat förs över till nästa år och påverkar det egna kapitalet. Produktionsstyrelsernas ackumulerade överskott får användas till utvecklingsinsatser och/eller omställning av verksamhet.
Styrelsen för teknik och service Styrelsen för teknik och service ansvarar för kommunens egen produktion av produkter och tjänster inom det tekniska området, efter interna överenskommelser och enligt särskilda direktiv från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Styrelsen erbjuder även tekniska servicetjänster till kommunens nämnder, styrelser och bolag samt måltidsverksamhet till nämnder och styrelser. Styrelsen ska ha en effektiv organisation som bidrar till att hålla kommunens nettokostnadsutveckling på en låg nivå.
Styrelsen Uppsala vård och omsorg Styrelsen Uppsala vård och omsorg ansvarar för kommunens egen produktion av tjänster inom vård och omsorg, efter interna överenskommelser och enligt särskilda direktiv kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Nämnden är vårdgivare för den verksamhet som bedrivs i egen regi. Styrelsen ska ha en effektiv organisering och en administration som underlättar för nyckelkompetens, som exempelvis vårdpersonal, att fokusera arbetstiden mot vårdtagare och brukare.
70
8. Styrning, ansvar och uppföljning Uppsala kommuns organisation och styrning utvecklar och stärker den kommunala demokratin och ger Uppsalaborna en effektiv och kvalitativ kommunalt finansierad verksamhet. Syftet och målbilden med Uppsala kommuns organisation och styrning är att: -
skapa god dialog mellan kommunen och medborgarna organisationen ska vara tillgänglig och öppen organisationen ska vara begriplig och logisk för medborgaren få politisk genomslagskraft i kommunens verksamheter effektiv styrning av verksamheten.
Organisation, ansvar och uppföljning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av större vikt för kommunen, som exempelvis mål för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer samt årsredovisning. Kommunfullmäktige har det samlade ansvaret och styr kommunens nämnder och bolag. Kommunfullmäktige fastställer årligen inriktningen av verksamheten, med inriktningsmål och ekonomiska prioriteringar för kommande fyraårsperiod i dokumentet Inriktning, Verksamhet, Ekonomi (IVE). IVE bygger på beslutade planer och program med fem-tio års giltighet, inriktningsmål, tillgängligt ekonomiskt utrymme och politiska prioriteringar. Därutöver ger kommunfullmäktige uppdrag, som ska genomföras det första året av IVE-perioden, samt fastställer de ekonomiska ramarna per verksamhetsområde och nämnd. Kommunfullmäktige styr produktionsstyrelserna genom direktiv, via antagna styrdokument och förväntan om resultat. Kommunfullmäktige har ett avgörande inflytande över de hel- och majoritetsägda kommunala bolagen. Det innebär att kommunfullmäktige fastställer bolagsordningar som anger verksamhetsområde och det kommunala ändamålet med bolagens verksamhet. Kommunfullmäktige fastställer också direktiv, utdelnings- och avkastningskrav för de helägda bolagen.
Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen och har uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen leder den årliga IVEprocessen och för en fortlöpande dialog med nämnder, produktionsstyrelser och kommunala bolag. Kommunstyrelsen utfärdar regler och föreskrifter för ekonomihanteringen och de kommungemensamma redovisnings- och statistiksystemen.
IVE-process Processen startar med att kommunstyrelsen fastställer ett planeringsdirektiv. Direktivet innehåller de ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande IVE-period och majoritetens politiska prioriteringar som ska gälla för planeringsarbetet. Före det att kommunstyrelsen fastställer förslag till IVE har strategiska frågor för kommunens utveckling diskuterats vid strategiskt seminarium där representanter från samtliga nämnder och styrelser
71
deltar. Syftet är att få en bred belysning av frågor som är viktiga för styrningen av Uppsala kommun. Kommunstyrelsen genomför också dialoger med samtliga nämnder, produktionsstyrelser och bolagsstyrelser kring väsentliga frågor, möjligheter eller problem för kommande IVE-period. Förslag till IVE tas fram av stadsdirektören efter samråd med kommunledningsgruppen. Förslaget baseras på analyser som kommer från förvaltningarna och kommunledningskontoret. Det framtagna förslaget har i processen stämts av med den politiska ledningen för kommunen. Förslaget innehåller inriktningsmål, resultatindikatorer, resultatmål samt ekonomiska ramar per verksamhet och nämnd. Efter kommunfullmäktiges beslut om IVE fastställer nämnderna sina verksamhetsplaner som sedan ligger till grund för nämndernas upphandlingar och överenskommelser. Produktionsstyrelserna fastställer affärsplaner för sin verksamhet. Genom processen säkerställs att kommunfullmäktige ställer rimliga krav på nämnder och produktionsstyrelser. Det säkerställs också att nämnderna och produktionsstyrelserna förstår kommunfullmäktiges utvecklings- och förändringsambitioner.
Nämndorganisation En utgångspunkt för Uppsala kommuns styrmodell är en tydlig uppdelning av ansvar för rollerna som systemledare (uppdrag, avtal/överenskommelser, myndighetsutövning och uppföljning) och utförare av verksamhet i kommunal egenregi. Systemledaren svarar för att kommunen lever upp till sitt välfärdsåtagande oberoende av om verksamheten utförs av den kommunala egenregin eller av enskilda utförare. Medborgarna ska vara trygga och nöjda med verksamheten och utförarna ska erbjudas likvärdiga förutsättningar. För egenregin gäller att erbjuda attraktiv, kvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet i konkurrens med andra utförare. En ny nämndorganisation träder i kraft den 1 januari 2015 där vissa nämnder har ett strikt ansvar för systemledning eller egenregi medan andra svarar för båda rollerna. Oberoende av organisatorisk uppdelning gäller för nämnderna att särskilja hanteringen av frågeställningarna som är relaterade till de dubbla rollerna. Nämndernas ansvarsområden regleras i huvudsak av Uppsala kommuns reglemente.
Länsövergripande nämnder (överförmyndarnämnden, räddningsnämnden) Uppsala kommun är värdkommun för två gemensamma nämnder, en överförmyndarnämnd och en räddningsnämnd. Nämnderna har ansvaret för verksamhetens inriktning och dess genomförande. Nämnderna har att följa den inriktning som uttrycks genom de inriktningsmål som återges i IVE och det som framkommer vid de ägarsamråd som hålls mellan de kommuner som ingår i de gemensamma nämnderna. Uppsala kommun har som värdkommun att fastställa budget för de gemensamma nämnderna. De gemensamma nämnderna kan ha ett eller flera långsiktiga program inom sina ansvarsområden.
72
Gemensamt för samtliga nämnder Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning skall handha. Nämnderna beslutar också i frågor som kommunfullmäktige har delegerat till dem. Nämnderna bereder kommunfullmäktiges ärenden och ansvarar för att kommunfullmäktiges beslut verkställs. Nämnderna utgår från gällande policyer, planer, program och antagna inriktningsmål i IVE. Flera nämnder har ett omfattande myndighetsansvar. Myndighetsansvaret utgår alltid från ett medborgarperspektiv och en politisk styrning inom aktuella lagars utrymme. Det utövas utifrån ett politiskt ansvar att företräda allmänintresset. Kommunfullmäktige fastställer årliga uppdrag och inriktningsmål i IVE som avser den kommande fyraårsperioden. Nämnderna omvandlar dessa genom sina verksamhetsplaner i en process till interna överenskommelser med kommunens produktionsstyrelser eller till avtal med externa producenter efter konkurrensupphandling. I överenskommelser och avtal fastställs hur återrapportering och uppföljning går till. Nämnderna har långsiktiga program inom sina ansvarsområden. Nämndernas egna program är ett strategiskt planeringsunderlag för nämnden i sin roll som systemledare. I verksamhetsplanen anger nämnden vilka politiska beslut som måste fattas för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag och för att nå den utveckling som önskas. Nämnderna fastställer även ambitionsnivå nämnden har utifrån disponibelt ekonomiskt utrymme. Verksamhetsplanerna ligger till grund för upphandlingar alternativt interna överenskommelser om kvantitet, kvalitet och pris.
Produktionsstyrelser (Styrelsen Uppsala vård & omsorg, Styrelsen för teknik & service) Produktionsstyrelserna leder arbete utifrån kommunfullmäktiges ägarstyrning och enligt de överenskommelser verksamheterna tecknat med kommunens nämnder. Kommunfullmäktige kan fatta vissa beslut som på ett mer direkt sätt reglerar, avgränsar eller styr produktionsstyrelsernas verksamhet. De uppdrag kommunfullmäktige ger produktionsstyrelserna i IVE kallas direktiv.
Helägda bolag Styrelserna i de kommunala bolagen ansvarar för att den operativa verksamheten i respektive bolag bedrivs i enlighet med bolagets ändamål samt de ägardirektiv och krav som beslutas av kommunfullmäktige. I de direktiv som kommunfullmäktige anger för moderbolaget Uppsala stadshus AB ingår att: -
verkställa ägardirektiven svara för övergripande utveckling strategisk planering löpande översyn och omprövning utöva ekonomisk kontroll och uppföljning utveckla effektivare styrformer och samspelet mellan ägare, koncernledning och dotterbolag.
Bolagens styrelser och verkställande ledning har det operativa ansvaret för att kommunfullmäktiges beslut verkställs.
73
Externa producenter Uppsala kommun producerar genom sina produktionsstyrelser och bolag en stor del av kommunens tjänster. Producenter av kommunalt finansierad verksamhet kan även vara externa aktörer som exempelvis företag, stiftelser eller ideella organisationer. Producenten skall i enlighet med avtal tillgodose kommunens krav gällande kvalitet, service, volym och pris. Producenten rapporterar till kommunen i enlighet med avtal.
Resultatstyrning Resultatindikatorer är centrala i styrning och uppföljning och dessa kopplas till befintliga styrdokument som exempelvis verksamhetsplaner och tjänstegarantier. I ett mål- och resultatstyrningssystem fastställer kommunfullmäktige mål för verksamheterna. Dessa kan mätas med resultatindikatorer som har en nationell jämförbarhet. Resultatindikatorerna kopplas till resultatmål, där uppnått tillstånd anges. Kommunfullmäktiges styrning genom IVE kräver en uppföljning av resultatindikatorerna som anges för respektive inriktningsmål. I delårsrapport och årsbokslut ska prognostiserade respektive aktuella värden för resultatindikatorerna redovisas.
Uppföljning Kommunfullmäktige får regelbunden kunskap om den kommunala verksamheten bedrivs enligt beslutad inriktning, uppdrag, direktiv, policyer och ekonomiska ramar. Kommunstyrelsen leder och ansvarar för uppföljning, analys och utvärdering av den samlade verksamheten inklusive bolagen. Riktlinjer, regler, föreskrifter och anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar används vid uppföljningen. Kommunstyrelsen följer upp kommunfullmäktiges styrdokument IVE. Uppsala Stadshus AB följer upp dotterbolagens verksamhet utifrån kommunfullmäktiges ägardirektiv.
74
Uppföljning för nämnder, produktionsstyrelser och kommunala bolag sker varje år per april, augusti och december. Rapportering sker från respektive nämnd och produktionsstyrelse, från kommunstyrelsen för hela förvaltningen och från de kommunala bolagen. Nämnderna, produktionsstyrelserna och de kommunala bolagen ansvarar för kvalitetssäkring av olika processer och upprätthåller en god intern kontroll. De ansvarar också för att följa upp och analysera utvecklingen inom sina respektive verksamhetsområden. De ska skyndsamt rapportera till kommunstyrelsen väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges beslut om inriktning, ekonomi eller verksamhet. Kommunstyrelsen följer upp den interna kontrollen.
75
9. Styrdokument (KF, KS) Arbetsgivarpolicy för medarbetarskap, ledarskap samt arbetsmiljö och samverkan (KF 2012) Arbetsmarknadspolitiskt program (KF 2010) Arbetsgivarstadga (KF 2014) Barn- och ungdomspolitiskt program (KF 2009) Bolagsordningar (KF 2014) Borgensprinciper (KF 2014) Bostadspolitisk strategi (KF 2010) Bredbandsprogram (KS 2013) Cykelpolicy (KF 2013) Dagvattenprogram (KF 2014) Digital strategi (KS 2014-2017) Drogpolitiskt program (KS 2013) Ekologiskt ramverk för planer och program (KF 2014) Energiplan (KF 2001) Finanspolicy (KF 2013) Handlingsinriktning för fossilbränslefri kollektivtrafik 2020 (KF 2010) Handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst 2013-2015 (KF 2013) IT-policy (KF 2012) Kommunikationspolicy (KF 2004) Kommungemensam intern kontrollplan (KS 2014) Kulturpolitiskt program (KF 2005) Ledningsplan för extraordinär händelse (KS 2007) Miljö- och klimatprogram (KF 2014) Minoritetspolicy (KF 2011) Mål och riktlinjer för Uppsalas parker (KS 2013) Naturvårdsprogram (KF 2006) Näringslivsprogram (KF 2008) Parkeringspolicy (KF 2014) Placeringspolicy för donationsstiftelser (KF 2001) Policy för hållbar utveckling (KF 2008) Policy för internationellt arbete (KF 2014) Policy och riktlinjer för representation (KF 2014) Uppsala kommuns policy och riktlinjer mot mutor (KF 2014) Program för individ- och familjeomsorgen (KF 2004) Renhållningsordning (KF 2014) Reglemente för styrelser och nämnder (KF 2014) Riktlinjer för sponsring (KS 2012) Riktlinjer för bisyssla i Uppsala kommun (KS 2014) Strategi för besöksnäringen (KF 2014) Säkerhetspolicy (KF 2012) Trafikplan (2006) Upphandlingspolicy (KF 2014) Ägarpolicy för de kommunala bolagen (KF 2005)
76
Äldrepolitiskt program (KF 2009) Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun (KF 2013) Översiktplan för Uppsala kommun (2010)
77
RESULTATRÄKNING - BUDGET 2015 samt plan för 2016-2018 (Alla belopp i miljoner kronor) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Kommunalskatt
Bilaga 1
Budget
Bokslut
Budget
Budget
Plan
Plan
Plan
2013
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2 030
3 785
2 131
2 212
2 278
2 351
2 429
-10 852
-11 860
-11 453
-11 883
-12 257
-12 676
-13 122
-248
-210
-184
-210
-216
-223
-230
-9 070
-8 285
-9 506
-9 881
-10 195
-10 548
-10 924 10 476
8 304
8 260
8 548
9 013
9 551
10 019
Kommunalekonomisk utjämning
585
633
620
507
391
360
341
Kommunal fastighetsavgift
283
286
282
300
300
300
300
9 172
9 179
9 450
9 820
10 242
10 679
11 116
102
894
-55
-61
47
131
193
Summa skatter o kommunalekonomisk utjämning Resultat efter skatter och keu 1) Finansiella intäkter
197
206
205
276
292
335
377
-127
-181
-85
-153
-211
-277
-356
-23
-18
-17
-13
-21
-30
-45
70
25
120
123
81
58
21
172
919
65
62
128
189
214
Extraordinära poster
0
0
0
0
0
0
0
ÅRETS RESULTAT
172
919
65
62
128
189
214
1,9%
10,0%
0,7%
0,6%
1,2%
1,8%
1,9%
Finansiella kostnader varav ränta pensionsskuldsförändring Finansnetto Resultat före extraordinära poster
RESULTAT SOM ANDEL AV SKATTER OCH KEU
204 998
205 199
207 406
210 037
212 537
215 081
217 611
Resultatmål k ronor per invånare
895
895
911
935
964
993
1 022
Resultat k ronor per invånare (exk l extraordinära poster)
839
4 479
124
294
602
878
983
Befolk ning per 31/12
78
Finansförvaltningens budget 2015 samt plan 2016-2018
Bilaga 2
(mnkr) Intäktskategorier och kostnadsposter
Skatt och utjämning Riktade statsbidrag Internt debiterade PO-påslag -avgår arbetsgivareavgift -avgår betalning ansvarsförbindelsen -avgår garantipensioner och p-administration NETTO arbetsgivareavgift och pensioner Effektiviseringskrav på produktionsstyrelserna per år
Budget
Budget
Budget
Plan
Plan
Plan
2013
2014
2015
2016
2017
2018
9 172
9 450
9 820
10 242
10 679
11 116
88
88
83
83
83
83
1 353
1 396
1 393
1 410
1 472
1 552
1 332
1 375
1 415
1 460
1 522
1 603
180
183
190
199
210
223
4
4
4
4
4
4
-162
-166
-217
-253
-264
-277
94
Finansiella poster 90
83
104
138
141
145
197
190
217
268
326
368
-räntekostnad upplåning
81
68
140
191
248
311
-ränta på pensionsskuld
23
17
13
21
30
45
0
15
59
24
9
9
59
107
0
0
0
0
-internränta anläggningstillgångar -ränteintäkter utlåning/placering/borgen
-utdelning från bolagen -utdelning från produktionsstyrelserna -varav V&B
85
-varav T&S - resultat MEX-verksamheten FINANSNETTO
21 0
40
0
0
0
0
242
350
227
218
199
166
Handel med elterminer -köpt el via elterminer
25
24
60
61
62
64
-vidareförsäljning av el
25
24
60
61
62
64
9 434
9 722
9 913
10 290
10 697
11 088
9 249
9 612
9 841
10 152
10 499
10 864
11
11
11
11
11
11
4
4
4
4
4
4
28
25
25
25
25
65
32
98
159
184
30
30
30
30
0
0
0
0
SUMMA DISPONIBLA MEDEL Kommunbidrag Förväntat behov hos beställarnämnder och KS (BAS) Reserverade medel för kvalitet i förskolan Reserverade medel hos KS och KF Reserverade medel för omställning av RÄN
2
Merkostnad nya lokaler RESULTAT NÄMNDER Tillkommer resultat hos produktionsstyrelserna -redovisat resultat Styrelsen Uppsala vård och omsorg
170
-redovisat resultat Styrelsen teknik och service inkl. 9:e staben på kommunstyrelsen
30
30
30
30
ÅRETS RESULTAT
62
128
189
214
79
Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2015-2018 (belopp i tk r) KS och nämnder
Bokslut
Bokslut
2012
2013
Budget
Ombudg
2014
pers till KS
Bilaga 3 Budget
Plan
Plan
Plan
budget
Ny ORG
2015
2016
2017
2018
Om -
BAS
264 670
283 785
283 439
19 163
16 342
318 944
357 994
366 595
375 425
384 452
Valnämnd
182
281
4 468
0
0
4 468
185
188
192
196
Namngivningsnämnd
328
914
330
-83
200
447
354
361
368
376
Utbildningsnämnden
-2 483 489 651 4 088 436 4 142 159
4 264 736
4 410 195
4 562 606
Arbetsmarknadsnämnd
-2 463 -767 185
569 223
579 127
594 612
610 252
Omsorgsnämnd
-2 063 261 484 1 425 368 1 449 222
1 494 425
1 540 390
1 587 775
Kommunstyrelse
Äldrenämnd
586 376
595 919
607 814
622 011
-3 167 -220 475 1 660 525 1 673 889
1 730 760
1 793 887
1 864 619
-2 105 135 959
Socialnämnd 1 726 965 1 773 742 1 884 167
569 147 581 192
Kulturnämnd
164 098
170 899
153 329
-1 119
93 762
245 973
261 228
273 419
283 434
293 399
Idrotts- och fritidsnämnd
184 188
189 348
200 764
-1 631
-8 844
190 290
200 221
206 822
218 558
240 509
Gatu- och samhällsmiljönämnd
346 057
378 686
340 242
-3 495
3 158
339 905
404 590
437 700
465 151
482 821
Fastighetsägarnämnd
73 302
16 073
0
0
0
0
0
0
0
Plan- och byggnadsnämnd
23 606
29 575
28 374
-405
-4 052
23 917
28 025
28 915
29 835
30 778
Miljö- o hälsoskyddsnämnd
18 068
18 954
18 622
-150
0
18 472
18 459
19 040
19 640
20 255
130 454
132 211
133 714
0
0
133 714
137 008
141 399
145 939
150 596
11 261
11 382
11 628
0
0
11 628
12 345
12 742
13 152
13 573
0
0 9 612 425 9 841 276 10 152 148 10 498 593 10 864 219
Nämnd f serv tillstånd o lotterier Räddningsnämnd Överförmyndarnämnd Barn- o ungdomsnämnd
3 339 210 3 451 713 3 601 268
Utbildn o arb marknadsnämnd
1 382 889 1 307 930 1 338 794
Nämnden för hälsa och omsorg
1 076 714 1 137 139 1 165 947
Socialnämnd för barn och ungdom Summa kommunbidrag Procentuell förändring
VERKSAMHETSOMRÅDE Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm
439 369
456 246
447 338
9 181 361 9 358 878 9 612 425 4,1%
1,9%
Bokslut
Bokslut
2012
2013
3,9% Budget
Ombudg
2014
pers till KS
Om budget
Ny BAS Ny ORG
2,4%
3,2%
3,4%
3,5%
Budget
Plan
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
77 183
77 262
81 226
0
0
81 226
87 056
88 947
90 882
92 857
517 122
542 044
522 641
-3 225
7 017
526 433
631 362
671 760
706 740
732 136
421 753
432 569
6 678
437 954
433 722
-2 446
459 623
478 092
499 677
531 472
Pedagogisk verksamhet
4 036 226 4 093 993 4 248 643
-1 944
-2 147 4 244 551 4 291 835
4 419 035
4 568 887
4 725 691
Vård och omsorg
3 774 311 3 895 299 3 999 877
-6 265
-5 527 3 988 086 4 050 875
Fritid och kultur
4 172 443
4 303 216
4 445 439
130 179
115 474
156 989
-717
-200
156 072
141 979
139 750
143 426
147 140
1 899
-1 556
3 983
0
-3 583
400
407
418
429
441
222 688
203 793
165 344
14 597
-2 239
177 703
178 140
181 702
185 336
189 043
Summa KB verksamhetsområde9 181 361 9 358 878 9 612 425
0
Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Kommunledn o gm verksamhet
Procentuell förändring Befolk ning per 31/12
4,1%
1,9%
3,9%
202 625
205 199
207 406
0 9 612 425 9 841 276 10 152 148 10 498 593 10 864 219
210 037
2,4%
3,2%
3,4%
3,5%
210 037
212 537
215 081
217 611
Kronor per invånare; Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm
381
377
392
0
0
387
414
419
423
427
2 552
2 642
2 520
-15
33
2 506
3 006
3 161
3 286
3 364
2 081
2 108
2 091
-12
32
2 085
2 188
2 249
2 323
2 442
Pedagogisk verksamhet
19 920
19 951
20 485
-9
-10
20 209
20 434
20 792
21 243
21 716
Vård och omsorg
18 627
18 983
19 285
-30
-26
18 988
19 286
19 632
20 007
20 428
642
563
757
-3
-1
743
676
658
667
676
9
-8
19
0
-17
2
2
2
2
2
1 099
993
797
69
-11
846
848
855
862
869
0
0
0
Summa KB verk samhetsområde
45 312
45 609
46 346
0
0
45 765
46 855
47 766
48 812
49 925
Förändring per invånare i procent
2,7%
0,7%
2,6%
1,1%
1,9%
2,2%
2,3%
Fritid och kultur
Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Kommunledn o gm verksamhet
80
Specifikation - Kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde 2 015 1. Politisk verks 2. Infrastruktur 3. Kultur och fritid
Bilaga 4
KS
VLN
NGN
UBN
AMN
OSN
SCN
ÄLN
KTN
IFN
GSN
PBN
MHN
RÄN
ÖFN Summa
60 285
185
354
1 785
1 038
1 102
3 111
1 103
808
867
1 052
912
1 037
1 071
12 345
87 056
110 990
0
0
0
4 810
0
0
0
0
0
335 160
27 114
17 352
135 936
0
631 362
8 579
0
0
0
1 701
0
0
0
242 522
199 353
7 398
0
69
0
0
459 623
* Förskola
0
0
0 1 318 354
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0 1 318 354
Skolverksamhet 6-15 år
0
0
0 2 036 793
0
0
0
0
17 898
0
1 215
0
0
0
0 2 055 906
* Skolbarnsomsorg
0
0
0
198 400
0
0
0
0
17 898
0
0
0
0
0
0
216 298
* Förskoleklass
0
0
0
148 576
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
148 576
* Grundskola
0
0
0 1 689 817
0
0
0
0
0
0
1 215
0
0
0
0 1 691 032
* Obl.Särskola
0
0
0
77 457
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
77 457
* Gymnasieskola
0
0
0
656 794
0
0
0
0
0
0
660
0
0
0
0
657 454
* Gymnasiesärskola
0
0
0
50 975
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
50 975
* Kom. vuxenutbildning
0
0
0
0
131 688
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
131 689
S:a ped. Verksamhet
0
0
0 4 140 373
131 688
0
0
0
17 898
0
1 876
0
0
0
0 4 291 835
0 1 885 563
5. Vård och omsorg * vård o oms. äldre
0
0
0
0
0
212 792
0 1 672 771
0
0
0
0
0
0
* Enl. SoL o HSL
0
0
0
0
0
105 784
0 1 595 239
0
0
0
0
0
0
0 1 701 023
* Ins. enl. LSS o LASS
0
0
0
0
0
107 009
0
148
0
0
0
0
0
0
0
107 156
* Förebyggande
0
0
0
0
0
0
0
77 384
0
0
0
0
0
0
0
77 384
* vård o oms. funktionsh.
0
0
0
0
0 1 235 325
3 179
0
0
0
0
0
0
0
0 1 238 503
* Enl. SoL o HSL
0
0
0
0
0
321 824
0
0
0
0
0
0
0
0
0
321 824
* Ins. enl. LSS o LASS
0
0
0
0
0
891 151
0
0
0
0
0
0
0
0
0
891 151
* Förebyggande
0
0
0
0
0
22 350
3 179
0
0
0
0
0
0
0
0
25 529
* Färdtjänst/riksfärdtjänst
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
58 698
0
0
0
0
58 698
* Missbrukar- o övr vård f vuxna
0
0
0
0
0
0
149 930
16
0
0
0
0
0
0
0
149 946
* Barn och ungdomsvård
0
0
0
0
0
0
419 495
0
0
0
0
0
0
0
0
419 495
* Ekonomiskt bistånd
0
0
0
0
288 006
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
288 006
Familjerätt
0
0
0
0
0
2
10 661
0
0
0
0
0
0
0
0
10 663
S:a vård och omsorg
0
0
0
0
583 265 1 672 786
0
0
58 698
0
0
0
0 4 050 875
* Flyktingmottagning
0
0
0
0
10 331
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
10 331
* Arbetsmarknadsåtg.
0
0
0
0
131 648
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
131 648
S:a särskilt riktade ins.
0
0
0
0
141 979
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
141 979
Individ och familjeoms.
288 006 1 448 120
6. Särskilt riktade ins.
7. Affärsverksamhet *Övrig affärsverksamhet
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
407
0
0
0
0
407
7. Affärsverksamhet
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
407
0
0
0
0
407
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
178 140
586 376 1 673 889
261 228
200 221
404 590
28 025
18 459
137 008
8.Kommunledn. gem.verks
178 140
0
SUMMA
357 994
185
354 4 142 159
569 223 1 449 222
12 345 9 841 276
81
Budget för överförmyndarnämnden 2015 samt plan för 2016-2018
Kommun
Uppsala
Kommunbidrag per år och kommun (tkr) 2015
2016
2017
2018
12 345
12 742
13 152
13 573
Heby
1 058
1 081
1 105
1 130
Tierp
1 204
1 229
1 255
1 281
673
698
724
751
Knivsta Älvkarleby Östhammar Summa ÖFN
546
557
568
579
1 274
1 300
1 328
1 356
17 100
17 606
18 132
18 670
Kommunbidraget har beräknats enligt ny fördelningsmodell där fördelning av bedömd kostnad för nämnden sker till kommun utifrån befolkning, Heby respektive Knivsta har en justering av sin befolkning med plus respektive minus 1,5 procentenheter för att kostnadsfördelningen ska stämma med tidigare års erfarenhet
Bilaga 5
82
Budget för räddningsnämnden 2015 samt plan för 2016-2018
Bilaga 6
I budgeten har den instegsrabatt som Tierp och Östhammar haft tagits bort i enlighet med vad som avtalats. Budget 2015 och Plan för 2016-2018 följer det avtal som upprättats mellan kommunerna.
Kommun
Kommunbidrag per år och kommun (tkr) 2015
2016
2017
2018
137 008
141 399
145 939
150 596
Tierp
21 376
21 897
22 445
23 000
Östhammar
22 103
22 643
23 209
23 783
180 487
185 939
191 594
197 380
Uppsala
Summa RÄN
83
Specifikation - Pedagogisk verksamhet 2015-2018 (belopp i tk r) VERKSAMHETSOMRÅDE
Bokslut
Bokslut
Budget
2012
2013
2014
Bilaga 7 Budget
Plan
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Pedagogisk verksamhet: 1 222 525 1 264 131 1 301 124 1 316 190 1 337 151 1 369 902 1 415 297
Förskola/barnomsorg Skolbarnsomsorg
190 009
206 161
209 139
216 298
226 613
235 231
243 425
Förskoleklass
132 892
137 574
151 923
148 576
157 245
157 294
156 317
1 474 057 1 529 277 1 596 049 1 691 032 1 777 764 1 869 065 1 952 079
Grundskola Obligatorisk särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Vårdnadsbidrag
80 962
78 023
82 105
77 457
83 396
89 541
91 331
729 957
687 655
696 314
657 454
653 607
662 128
676 915
65 881
55 262
65 681
50 975
47 835
46 670
47 604
132 082
127 316
138 164
131 689
135 424
139 056
142 722
7 862
8 595
8 143
2 165
0
0
0
4 036 226 4 093 993 4 248 643 4 291 835 4 419 035 4 568 887 4 725 691
Summa pedagogisk verksamhet
2,2%
1,4%
2,8%
1,0%
3,0%
3,4%
3,4%
Befolkning per 31/12
202 625
205 199
207 406
210 037
212 537
215 081
217 611
Kronor per invånare
19,920
19,951
20,485
20,434
20,792
21,243
21,716
10 905
11 138
11 399
11 107
11 078
11 078
11 173
112,1
113,5
114,1
118,5
120,7
123,7
126,7
19 830
20 342
20 910
21 731
22 427
23 057
23 566
90,6
92,1
93,6
94,607
96,385
98,089
99,797
177
167
175
180
190
200
200
457,4
467,2
469,2
430,3
438,9
447,7
456,7
7 261
6 814
6 718
6 324
6 193
6 192
6 275
100,5
100,9
103,6
104,0
105,5
106,9
107,9
177
136
140
125
115
110
110
372,2
406,3
469,2
407,8
416,0
424,3
432,8
Fsk/bo 1-5 år
2,2%
1,2%
2,5%
3,8%
1,9%
2,4%
2,4%
Grundskola 6-15 år
1,0%
1,6%
1,3%
1,1%
1,9%
1,8%
1,7%
10,9%
2,1%
-0,4%
-8,3%
2,0%
2,0%
2,0%
Gy skola 16-19 år, serv grad ca 75%
1,5%
0,4%
1,1%
0,3%
1,5%
1,3%
0,9%
Gy särskola
4,1%
9,2%
31,4%
-13,1%
2,0%
2,0%
2,0%
Procentuell förändring
Volymer/snittpris, k r Fsk/b-sorg 1-5 år, Budget serv grad 2014. 91% 2015-17: 89% Grundskola 6-15 år exkl sär gr sk
Obligatorisk särskola 6-15 år Gy skola 16-19 år, serv grad 75% Gy särskola
Procentuell förändring per barn/elev
Grundsärskola 6-15 år
Befolkning per 31/12 Ålder 1-5 år
12 551
12 610
12 466
12 474
12 421
12 474
12 634
Ålder 6-15 år
20 281
20 882
21 408
22 267
22 967
23 546
23 986
Ålder 16-19 år
9 520
9 135
8 699
8 454
8 367
8 439
8 588
Summa
42 352
42 627
42 573
43 195
43 755
44 459
45 208
84
Specifikation - Vård och omsorg 2015-2018 VERKSAMHETSOMRÅDE
Bokslut
Bokslut
Budget
2012
2013
2014
Bilaga 8 Budget
Plan
Plan
Plan
2015
2016
2017
2018
Vård och omsorg: Äldre
1 714 651 1 764 456 1 871 442 1 885 563 1 952 072 2 025 744 2 107 551
SoL o HSL
1 533 475 1 579 744 1 690 450 1 701 023 1 758 851 1 823 084 1 895 589
Insatser enl LSS o LASS Förebyggande Funktionsnedsatta
110 501
108 736
103 584
107 156
112 197
117 678
123 079
70 675
75 976
77 408
77 384
81 024
84 982
88 883
1 128 218 1 175 506 1 223 678 1 238 503 1 274 113 1 309 576 1 345 929
SoL o HSL
316 974
335 929
328 185
321 824
330 999
339 998
349 135
Insatser enl LSS o LASS
785 796
815 658
869 114
891 151
916 862
942 622
969 127
25 448
23 920
26 379
25 529
26 253
26 957
27 668
Förebyggande Färdtjänst Individ o familjeomsorg
56 020
62 973
57 616
58 698
60 585
62 536
64 537
865 100
882 366
836 599
857 448
874 683
894 008
915 678
Missbruk- o övr vård vuxna o äldre
127 775
119 204
122 148
149 946
151 114
153 113
156 124
Barn- o ungdomsvård
427 467
444 386
435 266
419 495
427 392
436 775
447 417
Ekonomiskt bistånd
309 858
318 776
279 185
288 006
296 177
304 119
312 138
10 321
9 997
10 543
10 663
10 990
11 351
11 744
varav försörjningsstöd Familjerätt
Summa vård och omsorg Procentuell förändring
3 774 311 3 895 299 3 999 877 4 050 875 4 172 443 4 303 216 4 445 439 5,1%
3,2%
5,1%
1,3%
3,0%
3,1%
3,3%
85
Bilaga 9 Ekonomiskt beräkningsunderlag 2015-2018 2014
Budget
Plan
Plan
Plan
Nämnd KF budget
2015
2016
2017
2018
Bas i ny organisation
81 226
87 056
88 947
90 882
Kommunbidrag inkl. beslut
87 056
88 947
90 882
92 857
10 130
1 891
1 935
1 975
0
0
0
Beslut
Politisk verksamhet
1
Budget 2014 KF beslut
Summa beslut Politisk verksamhet
81 226
1
Tidigare beslut
-4 300
Allmänna val och EU val 2014
IVE 20112012
VLN
-3 400
Tillägg för allmänna val och EU val 2014
IVE 2014
VLN
-900
Effektivisering, ny organisation
-84
Summa Tillägg/avdrag
9 696
Ny nivå politikerarvoden (Anpassning ERS 2015) Övergripande samordning (teknisk utrustning mm till förtroendevalda) Ny nivå politikerarvoden i nämnderna (Anpassning ERS 2015) Ny kostnadsfördelningsmodell mellan medlemskommunerna
KS
5 800
KS
1 275
förd
2 221
ÖFN
400
Sänkt Po pålägg
-265
0
0
0
Volymförändring
137
147
153
155
Uppräkning
646
1 744
1 782
1 821
Bas i ny organisation
526 433
631 362
671 760
706 740
Kommunbidrag inkl. beslut
631 362
671 760
706 740
732 136
104 928
40 398
34 980
25 396
20 106
13 343
2 782
20 106
13 343
2 782
Infrastruktur, stadsutv, skydd Budget 2014 KF beslut
Summa beslut Infrastruktur, stadsutv, skydd
522 641
2
Tidigare beslut
0
Effektivisering, ny organisation
-112
Summa Tillägg/avdrag
95 735
Vinterväghållning Kompensation för intäktsbortfall vid bolagisering av parkeringsverksamhet
GSN
25 000
GSN
22 000
Ökad satsning i drift och underhåll i gata, park och natur
GSN
15 000
Ökade kapitalkostnader från investeringar
GSN
3 208
Trädutbyte blir kostnad, ändrad redovisningsprincip
GSN
3 000
Sveriges bästa cykelstad
GSN
2 000
Förorenad mark
GSN
727
Effektivisering inom gatu- och samhällsområdet
GSN
-2 000
Vindkraft motsvarande egen förbrukning
GSN
-2 300
Energieffektivisering Av- och nedskrivning av anläggningstillgångar 2013 ger lägre kapitalkostnad
GSN
-4 000
GSN
-4 100
Ulleråker, räntor och avskrivning Förstärkning ÖP samt ekonomi- och upphandlingsarbetet Förstärkning av miljöarbete och besöksfrämjande åtgärder
KS
23 000
KS
4 900
KS
3 000
Förstärkt miljö- och klimatarbete
KS
2 000
Förstärkt miljöarbete (förorenad mark)
MHN
500
Ökad självfinansieringsgrad (taxor)
MHN
-1 000
Ökad ambition strategisk planering
PBN
5 000
Ökad ambition bostadsbyggande
PBN
3 000
Ökad självfinansieringsgrad (taxor)
PBN
-4 000
Kvalitetssatsning
RÄN
800
Sänkt Po pålägg
-1 925
0
0
0
Volymförändring
6 040
7 515
8 041
8 313
5 191
12 778
13 596
14 301
58 991
60 887
62 849
64 860
Uppräkning varav Vinterväghållning
33 263
86
Fritid och kultur Budget 2014 KF beslut
433 722
Bas i ny organisation
437 954
459 623
478 092
499 677
Kommunbidrag inkl. beslut
459 623
478 092
499 677
531 472
4 039
18 469
21 585
31 796
17 630
0
0
0
3 000
5 000
15 000
5 000
15 000
Summa beslut Fritid och kultur
3
Tidigare beslut Gränby sportfält, driftskostnader
IVE 2013
Uppsala Arena Sävja kulturcentrum, utökat anslag Fredsåret 2014
IFN
1 500
IVE 2014
IFN
15 000
IVE 2014
KTN
4 130
IVE 2014
KS
-3 000
Effektivisering, ny organisation
-593
Summa Tillägg/avdrag
-3 800
Idrottshall Storvreta mm Uppsala Arena, senareläggning
IFN
5 000
IFN
-15 000
Kultursatsning
KTN
3 000
Kulturskola
KTN
2 000
Partnerskapsavtal med 4H
KTN
1 000
Utökat verksamhetsbidrag med 50 tkr per kulturcentrum
KTN
3 000
200
Sänkt Po pålägg
-1 401
0
0
0
Volymförändring
5 435
6 154
6 885
6 669
Uppräkning
4 398
9 316
9 700
10 127
Bas i ny organisation
4 244 551
4 291 835
4 419 035
4 568 887
Kommunbidrag inkl. beslut
4 291 835
4 419 035
4 568 887
4 725 691
32 984
127 199
149 852
156 804
-12 165
-10 000
-10 000
-10 000
-10 000
Pedagogisk verksamhet Budget 2014 KF beslut
Summa beslut Pedagogisk verksamhet Tidigare beslut Förskolan ökning 1 procentenhet 2014:91%, 2015- : 92%
4 248 643
4
14 300 IVE 2014
BUN
Effektivisering, ny organisation
14 300 -9 754
Summa Tillägg/avdrag
-27 200
Vuxenutbildning, effektivisering
AMN
-8 000
Grundskola, kvalitetshöjning Förskola 30 timmar i veckan för barn till föräldralediga och arbetslösa
UBN
25 000
UBN
20 000
Minskade barngrupper i förskolan
UBN
20 000
Ökade resurser till gymnasieskolan
UBN
7 500
Vårdnadsbidrag fasas ut fr o m kvartal 2
UBN
-6 000
Vindkraft i Skolfastigheter AB ger lägre hyra
UBN
-6 900
Gymnasiesärskolan, anpassning av kostnadsnivå
UBN
-8 800
Grundsärskola, anpassning av kostnadsnivå
UBN
-7 000
Gymnasieskola, anpassning av kostnadsnivå
UBN
-10 000
Färre elever än beräknat i gymnasieskolan
UBN
-11 000
Anpassning av servicegrad i förskola från 92% till 90%
UBN
-28 000
Anpassning av servicegrad i förskola från 90% till 89%
UBN
-14 000
Sänkt Po pålägg Summa Volymförändring Förskola
-2 165
-10 000
-13 083
0
0
0
41 287
52 717
70 266
74 143 17 645
-936
-5 257
5 890
6 068
5 871
4 006
3 421
Förskoleklass
-4 161
5 586
-3 035
-4 043
Grundskola
65 201
51 874
54 652
44 738
Ob l särskola
2 054
4 303
4 389
0
-22 067
-6 663
5 538
11 514
-6 075
-4 078
-2 080
0
1 202
1 080
905
868
41 734
86 648
89 586
92 661
Skolb arnsomsorg
Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutb ildning Uppräkning
87
Vård och omsorg Budget 2014 KF beslut
3 999 877
Bas i ny organisation
3 988 086
4 050 875
4 172 443
4 303 216
Kommunbidrag inkl. beslut
4 050 875
4 172 443
4 303 216
4 445 439
62 789
121 568
130 772
142 224
-23 000
-22 000
-21 000
-3 000
-2 000
-1 000
-5 000
-5 000
-5 000
29 000
33 000
28 000
Summa beslut Vård och omsorg
5
Tidigare beslut
0
Effektivisering, ny organisation
-13 998
Summa Tillägg/avdrag Ekonomiskt bistånd, anpassning till verklig kostnadsnivå
AMN
16 300
Volymökning inom SoL och HSL
OSN
32 000
Volymökning inom inom LSS och ASS
OSN
14 000
Ökad effektivitet inom LSS
OSN
-3 000
Bättre tillgång till boende
OSN
-13 000
Oförändrad ersättning till avtalslösa utförare Säkerställa beslutsprocess (god/skälig, inga dubbelbeslut) Bostadssamordning, anpassning till nuvarande kostnadsnivå Råd och stöd, återtagande av besparing på förebyggande insatser
OSN
-14 000
OSN
-15 000
SCN
10 000
-2 400
SCN
10 000
Socialtjänsten (myndighetsutövning)
SCN
5 000
Socialt utsatta grupper (EU-migranter mm)
SCN
1 200
Kvinnofrid
SCN
1 000
Bostadssamordning, effektivisering
SCN
-2 000
Boende med stöd, effektivisering
SCN
-4 000
Konsulentstödda familjehem, effektivisering
SCN
-4 500
Institutionsvård ungdom, effektivisering
SCN
-5 000
IFO, anpassning till standardkostnader
SCN
-5 000
Ungdomsboende med tillsyn, effektivisering
SCN
-6 400
Pris- och volymökning över grundantagande
ÄLN
59 000
Rehabiliteringsteam, ger minskade vårdbehov Vård- och omsorgsboende och hemtjänst, lägre ökningstakt genom förebyggande arbete
ÄLN
8 000
ÄLN
0
0
-5 000
-28 000
Säkerställda biståndsbeslut, lägre kostnader
ÄLN
-10 000
-9 000
-8 000
0
Äldrenämndens prognostiserade överkott mot budget
ÄLN
-30 000
Förebyggande åtgärder/rehabteam
ÄLN
-47 000
Äldreomsorg, anpassning till standardkostnader
ÄLN
Sänkt Po pålägg
-20 000
-20 000
0
-15 000
-15 000
-15 000
-12 349
0
0
0
Summa Volymförändring
52 855
63 324
69 043
76 607
Vård o oms äldre SoL, HSL
32 894
40 961
46 425
53 043
2 818
2 894
2 508
2 459
10 526
10 575
10 450
10 490 736
SOL, HSL personer med funktionsnedsättning Insatser LSS o LASS Färdtjänst
678
699
725
IFO, vuxna
1 212
1 205
997
949
IFO, b arn och ungdom
2 182
4 516
5 819
6 869
IFO, ekonomiskt b istånd
2 481
2 363
1 980
1 898
63
111
139
163
38 680
81 244
83 730
86 616
Familjerätt Uppräkning
88
Särskilt riktade insatser Budget 2014 KF beslut
156 989
Bas i ny organisation
156 072
141 979
139 750
143 426
Kommunbidrag inkl. beslut
141 979
139 750
143 426
147 140
-14 093
-2 229
3 676
3 713
-6 000
0
0
Summa beslut Särskilt riktade insatser
6
Tidigare beslut
0
Effektivisering, ny organisation
-215
Summa Tillägg/avdrag
-16 000
Feriearbete till fler gymnasieungdomar
AMN
Flyktingmottagning
AMN
-4 000
Arbetsmarknadsinsatser
AMN
-4 000
Samverkanslösningar
AMN
-4 000
Effektivisering av upphandlade arbetsmarknadsinsatser
AMN
-7 000
3 000
Sänkt Po pålägg
-6 000
-433
0
0
0
Summa Volymförändring
1 175
1 031
864
828
Arb etsmarknad
1 175
1 031
864
828
Uppräkning
1 380
2 740
2 812
2 885
Bas i ny organisation
400
407
418
429
Kommunbidrag inkl. beslut
407
418
429
441
7
12
11
11
Affärsverksamhet Budget 2014 KF beslut
Summa beslut Affärsverksamhet
3 983
7
Tidigare beslut
0
Effektivisering, ny organisation
0
Summa Tillägg/avdrag
0
0
0
0
-1
0
0
0
Summa Volymförändring
4
3
3
3
Uppräkning
4
8
8
9
Bas i ny organisation
177 703
178 140
181 702
185 336
Kommunbidrag inkl. beslut
178 140
181 702
185 336
189 043
437
3 563
3 634
3 707
0
0
0
-543
0
0
0
0
0
0
0
1 725
3 563
3 634
3 707
Sänkt Po pålägg
Kommunledning och gemensam verksamhet Budget 2014 KF beslut
165 344
Summa beslut Kommunledning och gem verksamhet 8 Tidigare beslut
0
Effektivisering, ny organisation
-245
Summa Tillägg/avdrag
-500
Förstärkning av hälso- och friskvårdsinsatser
KS
Demokrati och jämställdhet (nya beredningar)
KS
1 500
Effektivisering av kommunledningskontoret
KS
-5 000
Sänkt Po pålägg Summa Volymförändring Uppräkning
3 000
89
TOTALT Kommunbidrag till Kommunstyrelsen och nämnder Budget 2014 KF beslut
9 612 425
BAS för beräkning Beslut inkl tidigare beslut varav Tidigare beslut varav Effektivisering, ny organisation
9 612 425
9 841 276
10 152 148
10 498 593
58 161
-18 059
-13 657
-13 218
27 630
0
0
0
-13 218
-25 000
varav Nya beslut
55 531
-18 059
-13 657
varav Sänkt Po pålägg
-30 000
0
0
0
varav Volymförändring
106 932
130 890
155 254
166 718
93 758
198 040
204 848
212 126
varav Uppräkning
Totalt kommunbidrag
9 841 276 10 152 148 10 498 593 10 864 219
Summa Nya beslut (allt utom tidigare beslut) Fördelat på verksamheter
Budget
Plan
Plan
Plan
10 130
1 891
1 935
1 975
104 928
40 398
34 980
25 396
4 039
18 469
21 585
31 796
32 984
127 199
149 852
156 804
Vård och omsorg
62 789
121 568
130 772
142 224
Särskilda insatser
-14 093
-2 229
3 676
3 713
Affärsverksamhet
7
12
11
11
437
3 563
3 634
3 707
201 221
310 871
346 445
365 626
Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid o kultur Pedagogisk verksamhet
Kommunledning o gem verksamhet Summa per verksamhet nya beslut
Sammanställning av ekonomiskt beräkningsunderlag
Bilaga 9
Budget 2015
Totalt
Effekt av om bud
varav Effektivisering om org
81 226
0
0
0
81 226
-4 300
-84
9 696
-265
137
646
87 056
-5,29%
-5,29%
Infrastruktur, skydd mm
522 641
7 017
-3 225
3 792
526 433
0
-112
95 735
-1 925
6 040
5 191
631 362
0,73%
0,00%
Fritid o kultur
433 722
6 478
-2 446
4 232
437 954
17 630
-593
-3 800
-1 401
5 435
4 398
459 623
5,04%
4,06%
Pedagogisk verksamhet
4 248 643
-2 147
-1 944
-4 092
4 244 551
14 300
-9 754
-27 200
-13 083
41 287
41 734 4 291 835
0,24%
0,34%
Vård och omsorg
3 999 877
-5 527
-6 265
-11 791
3 988 086
0
-13 998
-2 400
-12 349
52 855
38 680 4 050 875
-0,29%
0,00%
156 989
0
-717
-917
156 072
0
-215
-16 000
-433
1 175
1 380
-0,58%
0,00%
3 983
-3 583
0
-3 583
400
0
0
0
-1
4
4
407 -89,95%
0,00%
165 344
-2 239
14 597
12 359
177 703
0
-245
-500
-543
0
1 725
178 140
7,47%
0,00%
9 612 425
0
0
0
9 612 425
27 630
-25 000
55 531
-30 000
106 932
93 758 9 841 276
0,29%
0,29%
från verks
till verks
Belopp
Fördelning per verksamhet Politisk verksamhet
1)
Särskilda insatser
2)
Affärsverksamhet Kommunledning o gem verksamhet
IVE 2014
Ombudgetering inom nämnd
Totalt Om budg Om budg om budg ny org pers till KS bas
1)
Samordning, fritidslokaler
IFN
8
3
2 239
2)
Planering kollektivtrafik
GSN
7
2
3 583
BAS
Effektivi Tidigare s Förslag till Sänkt Po Volym -förUpppålägg beslut om org nya beslut ändring räkning
141 979
Uppföljningsplan 2015
Bilaga 10 KLK skickar ut anvisningar
Underlag inlämnas till KLK
Beslutsinstans
Första kvartal 2015
Anmäls i KS
Uppföljning
Underlag
Kommunstyrelsen och nämnder
Verksamhetsplaner, budget mm
Helägda bolag
Bolagens affärsplaner och moderbolagets verksamhetsplan
Augusti 2014
Oktober 2014
USAB:s styrelse
Kommunstyrelsen och nämnder
Månadsbokslut och avvikelserapportering från fastställd budget
Mars 2015
Månadsvis från april 2015
Anmäls i KS
Kommunstyrelsen och nämnder Helägda bolag
Ekonomiskt bokslut, helårsprognos samt uppdrag och direktiv enligt IVE, övrig uppföljning Helårsprognos dotterbolag och moderbolag
Mars 2015
Maj 2015
KS i juni, efterföljande KF.
Mars 2015
Maj 2015
USAB:s styrselse
Kommunstyrelsen och nämnder Helägda och delägda bolag
Ekonomiskt bokslut, helårsprognos samt inriktningsmål enligt IVE, övrig uppföljning Delårsbokslut, helårsprognos, prognos över uppfyllelse av ägardirektiv och avkastningskrav
Juni 2015
September 2015
KS i oktober, efterföljande KF.
Juni 2015
September 2015
USAB:s styrelse, anmäls i KF
Årsbokslut och uppföljning av inriktningsmål, uppdrag, direktiv samt policyer och planer. Uppföljning av verksamhet och förvaltningsberättelse, ägardirektiv, avkastningskrav, policyer.
November/ december 2015 November 2015
Januari/februari 2016
KS och KF mars/april 2016
Februari 2016
USAB:s styrelse, KS och KF mars/april 2016
Helårsbudget
Månadsuppföljning Delårsbokslut i april
Delårsbokslut i augusti
Helårsbokslut Kommunstyrelsen och nämnder Hel- och delägda bolag
90
