Sid 1(13)
0073/2004
2004-03-05
Planerings- och samordningsenheten
Inriktning av KBM:s internationella verksamhet Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................... 2 1. Inledning ............................................................................................ 3 1.1 Uppdraget ...................................................................................... 3 1.2 Tolkning av uppdraget ...................................................................... 3 2. KBM:s internationella verksamhet........................................................... 3 2.1 Omvärldsutvecklingen ...................................................................... 3 2.2 Europeiska unionen.......................................................................... 4 2.3 Nato/PFF ........................................................................................ 6 2.4 Övrigt multilateralt samarbete ........................................................... 7 2.5 Bilateralt samarbete......................................................................... 7 3. Internationell inriktning för enskilda områden........................................... 8 3.1 Krishanteringssystemet och samverkansområdena ............................... 8 3.2 Utbildningsverksamhet ..................................................................... 8 3.3 Övningsverksamhet ......................................................................... 9 3.4 Forskningssamarbete och omvärldsanalys ........................................... 9 3.5 Tekniskt ledningsstöd ..................................................................... 10 3.6 Skydd av samhällsviktig infrastruktur ............................................... 10 3.7 Informationssäkerhet ..................................................................... 10 3.8 Kriskommunikation ........................................................................ 10 3.9 NBC-samordning ........................................................................... 11 4. Slutsatser ......................................................................................... 11 4.1 Internationell verksamhet ............................................................... 11 4.2 Regeringsuppdrag.......................................................................... 12 Bilaga 1................................................................................................ 13
Sid 2(13)
Sammanfattning Regeringen uppdrog i regleringsbrev för år 2004 till Krisberedskapsmyndigheten (KBM) att utifrån myndighetens instruktion och vunna erfarenheter, lämna förslag på hur myndighetens internationella verksamhet bör inriktas. KBM beskriver i denna rapport sin syn på omvärldsutvecklingen, EU:s och Nato/Partnerskap för freds (PFF) utveckling, det bilaterala samarbetet och dessa områdens betydelse för inriktningen av myndighetens internationella verksamhet. KBM anger vidare sin syn på inriktning och prioriteringar, både i allmänna termer och för enskilda arbetsområden. De enskilda områden som kortfattat tas upp är • • • • • • • • •
krishanteringssystemet och samverkansområdena utbildningsverksamhet övningsverksamhet forskningssamarbete och omvärldsanalys tekniskt ledningsstöd skydd av samhällsviktig infrastruktur informationssäkerhet kriskommunikation NBC-samordning
Internationellt samarbete, utblick och erfarenhetsutbyte är nödvändiga faktorer för att förbättra och utveckla samhällets säkerhet och minska dess sårbarhet. KBM bedriver internationell verksamhet inom flera viktiga områden men det finns utvecklingsmöjligheter, särskilt avseende arbetet med skydd mot svåra påfrestningar. KBM drar slutsatserna •
att omvärldsutvecklingen och dess föränderlighet ställer krav på KBM att flexibelt kunna anpassa sin inriktning och sina aktiviteter för att uppfylla de mål som regeringen har angivit för verksamheten, och
•
att merparten av de uppgifter som KBM skall eller vill genomföra redan ryms inom de ramar som verksförordningen, myndighetens instruktion och regleringsbrev anger, men
•
att den första slutsatsen medför att vissa ändringar i KBM:s instruktion bör göras. Detta behövs för att ge KBM möjlighet att på lång sikt lösa sina uppgifter och stödja det nationella krishanteringssystemet när omvärlden förändras.
KBM avser att efter sommaren innevarande år inkomma med ett samlat förslag på regeringsuppdrag till myndigheten inför regeringens proposition 2005, bland annat rörande internationellt samarbete kring NBC-frågor. Avslutningsvis lämnar KBM i bilaga 1 förslag till förändringar av myndighetens instruktion. Förslagen innebär att myndighetens uppgift att stödja Regeringskansliet i det internationella samarbetet görs mer generell, att KBM:s roll som internationell kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor slås fast, samt att myndighetens uppgift att kunna samordna verksamhet i samband med internationella övningar står i samklang med KBM:s nationella kärnuppgifter. Den övergripande principen för ändringsförslagen är att göra myndighetens instruktion mer generell och möjliggöra att den står sig i flera år.
Sid 3(13)
1. Inledning
Av förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten (KBM) framgår det att myndigheten inom sitt område skall bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser (2 §) och analysera omvärldsutvecklingen inom informationssäkerhetsområdet (5 §). Vidare skall KBM följa den internationella utvecklingen och lämna underlag och analyser till Regeringskansliet om internationella frågor inom sitt verksamhetsområde, samverka med myndigheter med liknande verksamhet i andra länder, stödja Regeringskansliet i det löpande Nato/PFF-arbetet (9 §), och kunna samordna civil verksamhet inom sitt verksamhetsområde i samband med internationella övningar inom ramen för främst EU och Nato/PFF samt även kunna ansvara för sådana övningar (10 §).
1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för år 2004 avseende Krisberedskapsmyndigheten har KBM fått i uppdrag att ”utifrån myndighetens instruktion och vunna erfarenheter, lämna förslag på hur myndighetens internationella verksamhet bör inriktas. Uppdraget skall redovisas senast den 15 mars 2004.”
1.2 Tolkning av uppdraget KBM har tolkat regeringens uppdrag så att myndigheten skall förmedla dels sin syn på den omvärldsutveckling som har betydelse för KBM:s ansvarsområde, dels sin viljeinriktning för myndighetens internationella verksamhet. Diskussionen håller sig på en övergripande nivå och går inte ned på detaljnivå. Avslutningsvis för KBM fram synpunkter på behovet av förändring av myndighetens instruktion. EU-samarbetet är inkluderat i detta dokument då det innebär kontakter och samarbete med andra medlemsländer och det finns många beröringspunkter med annat internationellt samarbete. I största möjliga utsträckning skall dock EU-samarbetet i KBM:s löpande arbete betraktas och hanteras som en inrikes fråga.
2. KBM:s internationella verksamhet
2.1 Omvärldsutvecklingen Det senaste decenniets omvärldsutveckling har i mycket hög grad förändrat förutsättningarna för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik, och har därmed också fått konsekvenser för arbetet med samhällets säkerhet och sårbarhet. De förändrade förutsättningarna och konsekvenserna för Sverige och svenska myndigheters arbete har beskrivits i de senaste årens rapporter från Försvarsberedningen och i regeringens propositioner. Omvärldsutvecklingen har lett till att internationella kontakter och relationer blivit ett vardagligt inslag i KBM:s verksamhet. Det är därför viktigt att klargöra hur det internationella arbetet står i relation till myndighetens kärnuppgifter.
Sid 4(13)
KBM har uppgifter inom politikområdena Totalförsvar och Skydd mot olyckor och svåra påfrestningar. Inom Totalförsvar har myndigheten uppgifter inom verksamhetsområdet Civilt försvar, och inom Skydd mot olyckor och svåra påfrestningar har KBM uppgifter inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar. Mot bakgrund av omvärldsutvecklingen är det rimligt att säga att det i det svenska krishanteringssystemet har skett en tyngdpunktsförskjutning från civilt försvar till skyddet mot svåra påfrestningar. För verksamhetsområdet Civilt försvar har KBM internationella uppgifter som är relativt väl beskrivna och tydliga. Uppgifterna och syftet med dessa hör samman med Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska inriktning att agera säkerhetsfrämjande i närområdet. I denna anda verkar KBM särskilt bilateralt och inom ramen för Nato/PFF-samarbetet. I internationell civil krishantering är fredsfrämjande, förtroendeskapande och humanitär verksamhet viktiga element, ofta i samband med säkerhetspolitiska kriser. Samarbetsfrågor rörande internationell civil krishantering får därför, när de konkretiseras, en operativ prägel. Viktiga internationella aktörer är FN, OSSE, EU och Nato/PFF. KBM arbetar på detta område framförallt förebyggande och säkerhetsfrämjande i Östersjöregionen och i Nato/PFF-samarbetet genom utbildnings- och övningsaktiviteter och andra enskilda samarbetsprojekt. Däremot äger sådana aktiviteter rum i mindre utsträckning inom EUsamarbetet. KBM bör ha överblick och aktuell kunskap i frågor kring internationell civil krishantering i den utsträckning som det finns beröringspunkter med arbetet med civilt försvar eller skydd mot svåra fredstida påfrestningar. I arbetet måste dock beaktas att KBM har mycket få operativa uppgifter. Inom verksamhetsområdet Svåra påfrestningar har KBM utvecklingsmöjligheter avseende de internationella uppgifterna. KBM:s arbete med samhällets sårbarhet och fredstida krishanteringsförmåga är nyckelfrågor och grundläggande för myndighetens nationella verksamhet. Myndigheten skall stå på en stabil kompetensgrund i det internationella samarbetet. Risken är annars att KBM brister i trovärdighet, effektivitet och förmåga att bidra till utvecklingen. I den internationella dimensionen av KBM:s kärnuppgifter rörande samhällets sårbarhet och fredstida krisberedskap är möjligheterna stora att engagera och utveckla myndighetens hela kompetens. Med utgångspunkt i dessa uppgifter kan KBM bättre tydliggöra sitt behov av kunskap och erfarenhetsutbyte och ge ett mer kvalitativt bidrag till det internationella samarbetet. Myndighetens samarbete med de samverkansansvariga myndigheterna är här av särskild vikt. Den förändring som har skett av det nationella systemet med minskad betoning på civilt försvar och en relativt sett större vikt vid fredstida krisberedskap måste med logisk konsekvens återspeglas också i prioriteringarna av myndighetens internationella uppgifter. Detta har redan fått följder för inriktningen på de flesta arbetsområden. Det finns emellertid förutsättningar för att den internationella inriktningen kan förtydligas. Det gäller bland annat i prioriteringen av i vilken typ av övningar som KBM bör engagera sig. KBM har också i rapporten ”Nya villkor för samhällets krisberedskap” framfört att uppgiften att bidra till fred och säkerhet i omvärlden inte längre bör ingå i det civila försvarets uppgifter.
2.2 Europeiska unionen Försvar mot väpnade angrepp och samarbete under höjd beredskap är inte en fördragsfäst uppgift för EU. Civilt försvar är fortfarande en helt nationell uppgift. Det är därför inte ett område som bör ha prioritet i KBM:s EU-relaterade samarbete. Det kan ändå vara motiverat att utveckla vissa samarbeten inom denna dimension, t.ex. utifrån behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte.
Sid 5(13)
Inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) utvecklas samarbetet vidare kring förmåga till internationell civil krishantering, med vilket avses insatser utanför unionen. Medlemsstaterna har kommit överens om fyra civila förmågor, vilkas utveckling för krisinsatser skall prioriteras: polis, rättsväsende, ”civil protection” och civil förvaltning. Av dessa är de två senare de förmågor som troligen i första hand kan komma att beröra KBM. KBM:s eventuella engagemang i frågor kring ”civil protection” beror i hög grad på hur detta begrepp definieras. Regeringens uppfattning att begreppet som det används inom EU-samarbetet är bredare än enbart räddningstjänst, vilket hittills har varit den vanliga översättningen i Sverige, betyder att fler myndigheter än Räddningsverket berörs. Det är dock inte självklart att begreppets betydelse långsiktigt har breddats inom EU till att innebära mer än räddningstjänst. Det finns tecken på att den bredare betydelsen av begreppet är relativt isolerad i tid till EU:s åtgärder i samband med terrorattackerna i USA 2001. De många frågor som idag hanteras inom ramen för ”civil protection”-samarbetet gör ändå att KBM delar regeringens uppfattning att begreppet bör ges en vid tolkning. KBM anser att samarbetet inom ”civil protection” bör lägga större vikt vid förebyggande arbete avseende samhällets robusthet och förmåga att motstå svåra påfrestningar. Civil förvaltning skall omfatta experter från t.ex. administrativa, sociala och infrastrukturella samhällsfunktioner. KBM:s roll i det nationella systemet och framför allt det nätverk av svenska myndigheter som KBM har tillgång till kan visa sig vara av värde i utvecklingen av denna förmåga. Om EU:s medlemsländer förbinder sig till ömsesidig hjälp vid terrorangrepp och naturkatastrofer påverkar det Sverige. Det är viktigt att de svenska åtgärderna och ansträngningarna ligger i linje med ambitionerna i EU:s nya säkerhetsstrategi. Sverige måste kunna lämna ett kvalificerat bidrag. KBM bör följa denna utveckling och i de avseenden det finns beröringspunkter till myndighetens ansvarsområden, såsom att minska sårbarheten i det svenska samhället och förbättra förmågan att hantera kriser, vara en aktiv deltagare. Det gäller särskilt om EU:s arbete med inre säkerhet får fastare former. Det bör sägas att på ett övergripande plan är det tveksamt om KBM skall engageras i EU:s utveckling av en civil krishanteringsförmåga. Denna utveckling syftar till internationella insatser utanför EU, vilket inte är en uppgift för KBM och där myndigheten inte heller har särskild kompetens. Det har ingen uppenbar koppling till myndighetens nationella kärnuppgifter. Om utvecklingen går mot ett mer öppet gränssnitt mellan yttre och inre säkerhet kan beröringspunkterna mellan dessa dimensioner emellertid förstärkas på ett sätt som i högre grad motiverar att KBM engageras. Inom EU bedrivs idag ett relativt välutvecklat samarbete för att kunna hantera svåra påfrestningar på samhället, och för att stärka den inre säkerheten. Åtgärderna mot terrorism har dominerats av förebyggande åtgärder inom inrikes- och rättssamarbetet och inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Även återuppbyggnad i samband med olika naturkatastrofer har blivit en återkommande uppgift inom det europeiska samarbetet. Tonvikten ligger på ömsesidig hjälp vid EU-interna påfrestningar, även om möjligheten finns att stödja externa aktörer. Samarbetet inom ”civil protection” i EU har bedrivits under många år, från början i form av erfarenhetsutbyte men sedan 2001 allt mer operativt. Områden som berörs är sök- och räddningsinsatser, NBC-frågor, hälso- och sjukvårdsfrågor med mera. Här finns beröringspunkter med KBM:s ansvar för framför allt NBC-samordning och kriskommunikation, samt med samarbetet med de samverkansansvariga myndigheterna.
Sid 6(13)
Samarbetet kring vad som kan kallas sårbarhetsreducerande åtgärder har också utvecklats. Det gäller till exempel transportsäkerhet, skydd av samhällsviktig infrastruktur och IT-säkerhet, NBC-skydd, kärnenergisäkerhet med mera. Många av dessa och liknande frågor berör KBM:s ansvarsområden och samarbetet med samverkansområdena. KBM skall, utifrån myndighetens uppgifter avseende svåra påfrestningar, utveckla och delta i sådant internationellt samarbete som är relevant för uppgifterna. Konsekvensen för EU-arbetet blir att KBM skall utveckla mer kunskap om och erfarenhet av de frågor som hanteras inom kommissionens ansvarsområden och som har betydelse för KBM:s verksamhet. Det är på kommissionens ansvarsområden som den stora bredden av vardagliga fredstida samhällsfrågor hanteras. I flera avseenden sker ett tvärsektoriellt samarbete redan idag men det saknas också på många områden. Det tvärsektoriella systemperspektivet på säkerhets- och sårbarhetsfrågor är en viktig del av KBM:s nationella arbete och med vilket myndigheten skulle kunna engageras i EU-samarbetet, t.ex. i form av en samordnande eller stödjande roll i övergripande frågor och processer. I flera av de EU-frågor som direkt eller indirekt berör krisberedskap skulle det för KBM på längre sikt kunna handla om att stödja andra svenska myndigheters arbete. En sådan utveckling har idag inte direkt stöd i myndighetens instruktion. KBM föreslår därför en ändring av instruktionen som kan medge detta (se avsnitt 2.4 och bilaga 1).
2.3 Nato/PFF Nato är under utveckling från en organisation med fokus på kollektivt försvar till att också vara en organisation för större militära krishanteringsinsatser utanför Natoländernas gränser. Ett bredare säkerhetspolitiskt samarbete innefattande civila frågor är också under utveckling bland medlems- och partnerländerna. De senaste tio åren har Natos arbete med Civil Emergency Planning (CEP) utvecklats till en prioriterad verksamhet där partnerländer tillåtits spela en större roll. CEP är inte längre enbart en civil stödresurs till Natos militära del. Förbättrad civil-militär samverkan står på dagordningen de närmaste åren. Arbetet med CEP innefattar många frågor som berör de båda verksamhetsområden som KBM verkar inom: civilt försvar och svåra påfrestningar. Partnerländerna ges stora möjligheter att bidra till arbetet inom Natos kommitté för civil krishantering (Senior Civil Emergency Planning Committee) och dess specialiserade underkommittéer (Planning Boards and Committees). KBM anser att myndighetens roll, framförallt i den förstnämnda kommittén, är fortsatt värdefull. Nato/Euro-Atlantiska Partnerskapsrådet (EAPR) har utarbetat en ambitiös plan för att skydda medlemsstaternas och partnerländernas befolkning och samhällsviktiga infrastrukturer mot attacker med massförstörelsevapen. Inom ramen för arbetet har resursinventeringar och minimistandarder för procedurer, utbildning och utrustning tagits fram för att länderna snabbare skall kunna bistå varandra vid NBC-attacker. KBM:s ansvar för NBC-samordning gör att myndigheten kan fylla en viktig roll, dels med expertis men också i sin samordnande roll gentemot samverkansansvariga myndigheter. Även på kriskommunikationsområdet och i frågor om skydd av samhällskritisk infrastruktur har KBM kunskap och erfarenheter att bidra med. Myndighetens expertis inom dessa områden bör fortsatt erbjudas inom PFF-samarbetet de närmaste åren.
Sid 7(13)
Såväl Nato/PFF som EU har väl utbyggda strukturer för civil krishantering. Samarbetet dem emellan befinner sig dock fortfarande på ett outvecklat stadium. KBM:s roll bör vara att, tillsammans med övriga svenska myndigheter, främja utvecklingen mot ett konstruktivt, komplementärt och effektivt samarbete. Det svenska krishanteringssystemet med dess samverkansområden utgör en god grund för en bättre samordnad koppling mellan det nationella och internationella arbetet inom området. KBM bör fortsätta att bidra till att kopplingen mellan det nationella krisberedskapsarbetet och det arbete som görs inom ramen för Nato/PFF:s civila planeringskommittéer uppmärksammas mer. I utvecklingen av partnerskapet med Nato finns möjligheter för Sverige, och KBM, att ta fler initiativ. Potentiella samarbetsområden skall kontinuerligt identifieras, liksom möjliga samarbetspartners. För att svenska initiativ skall bli framgångsrika kan regeringen utnyttja KBM i syfte att säkerställa att många aktörer inom det svenska krishanteringssystemet engageras. I KBM:s instruktion (9 §) anges bland annat att KBM skall stödja regeringen i det löpande PFF-arbetet och i detta arbete sammanhålla deltagandet för de myndigheter som bedriver civil verksamhet. Mot bakgrund av den utveckling som pågår inom framför allt EU och Nato/PFF, men även andra internationella fora, är det enligt KBM:s uppfattning svårt att motivera att PFF nämns särskilt i detta avseende. Instruktionen bör helst stå sig över flera år. Om KBM skulle få till uppgift av regeringen att sammanhålla tvärsektoriella frågor eller myndigheters deltagande i andra internationella sammanhang så blir nuvarande formulering inte adekvat. KBM föreslår därför en ändring av myndighetens instruktion (se avsnitt 2.4 och bilaga 1).
2.4 Övrigt multilateralt samarbete KBM har för närvarande inga planer på samarbete med FN-organ eller OSSE. Dessa organisationer uppfattas, vad avser krisberedskapsfrågor, som främst engagerade i internationella operativa insatser, vilket ligger utanför KBM:s ansvarsområde. Vad gäller OECD samarbetar KBM med forskningsfinansiärer och forskningsinstitut genom sin representation i OECD:s forskningsprojekt Emerging Systemic Risks. KBM vill emellertid föreslå en förändring av myndighetens instruktion med anknytning till multilateralt samarbete inklusive EU. Nuvarande instruktion (9 §) bör enligt KBM:s mening göras mer generell och öppen för att stå sig över längre tid, i enlighet med vad som anges i avsnitten 2.2 och 2.3. KBM lämnar förslag till ny instruktionstext i bilaga 1.
2.5 Bilateralt samarbete Genom att etablera samverkan och varaktiga relationer med motsvarande myndigheter i andra länder kan vi stärka vår gemensamma säkerhet och förmåga. Det kan bland annat ske genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte och i förekommande fall konkreta samarbetsprojekt. Det gäller KBM men också merparten av de samverkansansvariga myndigheterna. Bilaterala samarbeten mellan KBM och andra länders myndigheter skall kunna ha olika karaktär och utvecklas på olika sätt beroende på förutsättningar, möjligheter och prioriteringar. Om det är lämpligt kan det också ske indirekt genom att myndigheten stödjer andra aktörer som är direkt involverade i konkreta samarbeten.
Sid 8(13)
Då KBM etablerar bilaterala relationer prioriteras vissa länders myndigheter. Länderna kan förenklat karakteriseras som dels sådana med motsvarande eller högre utvecklingsnivå på det civila krisberedskapsområdet med vilka KBM behöver ha ett kvalitativt kunskapsutbyte, dels länder i närområdet med vilka KBM särskilt skall utveckla förtroendefulla relationer för att förstärka säkerheten i området. Samarbete med vissa länder kan självfallet motiveras i båda dimensionerna. För närvarande är de mest aktuella samarbetsländerna Norge, Danmark, Finland, Litauen, Storbritannien, Schweiz, Nederländerna, Slovenien, Kanada och USA. Andra länder kring Östersjön, som Estland och Lettland, kan också bli aktuella på kort sikt. 3. Internationell inriktning för enskilda områden
I detta avsnitt redogörs kortfattat för KBM:s huvudsakliga inriktning utifrån vunna erfarenheter för enskilda områden inom myndighetens verksamhet. Resonemang av omvärldsanalyskaraktär har hållits till ett minimum men har givits utrymme där KBM vill motivera förslag. 3.1 Krishanteringssystemet och samverkansområdena KBM:s inriktning är att •
stödja och uppmuntra de samverkansansvariga myndigheterna i utvecklingen av en internationell dimension av deras arbete, bland annat genom planeringsinriktning och planeringsunderlag.
•
utveckla arbetet med samhällets sårbarhet och säkerhet i nära samarbete med motsvarande myndigheter i andra länder. Målen är att lära av varandra, utveckla både det egna systemet och den internationella förmågan samt förebygga och vid behov kunna hantera gränsöverskridande kriser i samverkan.
•
utnyttja samarbetet inom EU och Nato/PFF till att utveckla det svenska krishanteringssystemet och bidra till utvecklingen av krisberedskapssamarbete på dessa arenor, samt till samarbetet mellan EU och Nato/PFF.
3.2 Utbildningsverksamhet KBM:s inriktning är att öka ambitionerna gradvis på detta område – i takt med att det nationella krishanteringssystemet utvecklas – och då fokusera på punkterna nedan: •
utveckla samarbetet kring internationella krisberedskapsfrågor med för KBM:s verksamhet relevanta utbildningsaktörer.
•
vid behov kunna initiera, planera och på andra sätt bidra till utbildningsverksamhet rörande EU:s interna säkerhetssamarbete samt kunna genomföra och delta i seminarier rörande krisberedskap inom ramen för Nato/PFF.
Sid 9(13)
3.3 Övningsverksamhet KBM:s inriktning är att öka ambitionerna gradvis på detta område – i takt med att det nationella krishanteringssystemet utvecklas – och då fokusera på punkterna nedan: •
prioritera deltagande i för KBM:s verksamhet relevanta internationella övningsaktiviteter avseende samarbete kring Östersjön, EU:s interna säkerhet och Nato/PFF:s civila verksamhet, samt utveckla förmågan att kunna ansvara för, eller samordna, sådana övningsaktiviteter.
•
verka för att utveckla förmågan hos de geografiskt områdesansvariga organen att planera, genomföra och utvärdera internationella krishanterings- eller krisberedskapsövningar.
•
kunna delta i planering, genomförande och utvärdering av en internationell övning som helt eller delvis genomförs i Sverige när en annan svensk myndighet är ansvarig arrangör.
När KBM planerar för deltagande i krisberedskapsövningar med helt eller delvis internationell prägel kommer myndigheten att göra tydliga prioriteringar. Övningar som kan bidra till att utveckla och förstärka det nationella systemet, liksom övningar som bidrar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte rörande nationell krisberedskap kommer att prioriteras. Övningar som bidrar till att utveckla lokala, regionala och centrala myndigheters krishanteringsförmåga kommer också att prioriteras. Däremot kommer övningar som syftar till att utveckla internationell insatsförmåga vid säkerhetspolitiska konflikter inte att prioriteras av KBM eftersom denna typ av övningar har en svagare koppling till myndighetens nationella kärnuppgifter och kompetens. Det innebär konkret att internationella krishanteringsövningar inom ramen för EU och Nato/PFF inte kommer att prioriteras av KBM. Vissa undantag kan dock komma att göras, till exempel avseende de kriskommunikationsexperter som redan är anmälda till EU:s och Natos resursregister. Ovanstående resonemang aktualiserar behovet av en förändring av KBM:s myndighetsinstruktion. KBM tolkar instruktionen (10 §) som att den innebär att förmågan att kunna samordna civil verksamhet i samband med internationella övningar inte är dimensionerande för KBM, men att myndigheten skall kunna ta ett ansvar och göra det med rätt kompetens. Men formuleringen ”civil verksamhet” antyder en underförstådd relation till militär verksamhet i övningssammanhang, och därmed potentiellt i en verklig händelse. I internationella övningar blir det ett problem eftersom syftet då ofta, om civil-militär samverkan är ett inslag, är att öva inför internationella operativa insatser, vilket inte är ett av KBM:s ansvarsområden. KBM anser därför att ordet ”civil” bör strykas. Internationella övningar som syftar till internationell samverkan för att förebygga eller hantera svåra påfrestningar skulle emellertid vara relevant för KBM att engagera sig i. KBM lämnar förslag till ny instruktionstext i bilaga 1.
3.4 Forskningssamarbete och omvärldsanalys KBM:s inriktning är att •
bedriva kontinuerlig omvärldsanalys och stödja kunskapsutveckling på områden som är relevanta för krishanteringssystemet, samt löpande
Sid 10(13)
kunna göra konsekvensbedömningar i syfte att utveckla och förbättra svensk krisberedskap. •
aktivt delta i arbetet inom sådana internationella och EU-relaterade forskar- och praktikernätverk som är av särskilt intresse för krisberedskapsområdet.
•
stödja forskningsuppbyggnaden vid Baltic Defence College.
3.5 Tekniskt ledningsstöd KBM:s inriktning är att •
utveckla samarbeten och erfarenhetsutbyten med andra länders myndigheter i frågor som är av betydelse för att utveckla det tekniska ledningsstödet i det svenska krishanteringssystemet.
3.6 Skydd av samhällsviktig infrastruktur KBM:s inriktning är att •
delta i och bidra till utvecklingen av skyddet av samhällsviktig infrastruktur inom ramen för nordiskt samarbete, EU, Nato/PFF och andra internationella sammanhang.
3.7 Informationssäkerhet KBM:s inriktning är att •
utveckla relationer och samarbete med för ändamålet relevanta myndigheter, organisationer och företag i andra länder. Syftet är att inhämta och byta kunskap och erfarenhet i utvecklingen av en förbättrad informationssäkerhet.
•
verka för att i högre grad bli delaktig i sådant arbete som bedrivs i EU och som bedöms som särskilt relevant med hänsyn till myndighetens ansvarsområde.
KBM vill framhålla att myndighetens formella roll som internationell kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor i Sverige är av en sådan karaktär att den bör slås fast i myndighetens instruktion. Jämför KBM:s regleringsbrev för år 2004 punkt 22. KBM lämnar förslag till ny instruktionstext i bilaga 1.
3.8 Kriskommunikation KBM:s inriktning är att •
verka för att man inom EU och Nato/PFF i större utsträckning delar information mellan länderna vid nationella och internationella kriser.
•
verka för att EU-gemensamma och Nato/PFF-gemensamma utbildningar och övningar inom kriskommunikationsområdet kommer till stånd.
Sid 11(13)
•
vid förfrågan kunna stödja andra länder med kunskaper inom kriskommunikationsområdet, och även lämna stöd i operativa sammanhang enligt de krav på experter som ställs från EU:s gemenskapsmekanism och Nato/PFF.
3.9 NBC-samordning KBM:s inriktning är att •
verka för att utveckla det svenska arbetet med och samordningen av synpunkter på det internationella NBC-samarbetet både bilateralt och multilateralt.
•
verka för ett mer transparent system för att integrera det nationella och det internationella arbetet på NBC-området. Detta skall åstadkommas genom att det skapas en bättre struktur för informationsöverföring mellan den nationella och den internationella verksamheten.
4. Slutsatser
4.1 Internationell verksamhet Internationellt samarbete, utblick och erfarenhetsutbyte är nödvändiga faktorer för att förbättra och utveckla samhällets säkerhet och minska dess sårbarhet. KBM bedriver internationell verksamhet inom flera viktiga områden men det finns utvecklingsmöjligheter, särskilt avseende arbetet med skydd mot svåra påfrestningar. KBM har i detta dokument kortfattat beskrivit sin syn på omvärldsutvecklingen och vad den innebär för myndighetens internationella verksamhet. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringarna har också angivits, både i allmänna termer och för enskilda arbetsområden. Övergripande slutsatser är •
att omvärldsutvecklingen och dess föränderlighet ställer krav på KBM att flexibelt kunna anpassa sin inriktning och aktiviteter för att uppfylla de mål som regeringen har angivit för verksamheten, och
•
att merparten av de uppgifter som KBM skall eller vill genomföra redan ryms inom de ramar som verksförordningen, myndighetens instruktion och regleringsbrev anger, men
•
att den första slutsatsen medför att vissa ändringar i KBM:s instruktion bör göras. Detta behövs för att ge KBM möjlighet att på lång sikt lösa sina uppgifter och stödja krishanteringssystemet när omvärlden förändras.
KBM:s förslag på ändringar av myndighetens instruktion anges i bilaga 1.
Sid 12(13)
4.2 Regeringsuppdrag KBM avser att efter sommaren innevarande år inkomma med ett samlat förslag på regeringsuppdrag till myndigheten inför regeringens proposition 2005, bland annat rörande internationellt samarbete kring NBC-frågor.
Sid 13(13)
Bilaga 1 Förordning om ändring i förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten; utfärdad den xx xx 2004. Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2002:518) med instruktion för Krisberedskapsmyndigheten dels att 9 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av följande lydelse. 9 § Krisberedskapsmyndigheten skall följa den internationella utvecklingen och lämna underlag och analyser till Regeringskansliet om internationella frågor inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten skall även samverka med myndigheter med liknande verksamhet i andra länder. Myndigheten skall vidare inom sitt verksamhetsområde stödja Regeringskansliet i samarbetet inom Europeiska unionen och i annat löpande internationellt samarbete. I detta arbete ingår att kunna ha en sammanhållande roll i frågor som berör flera civila myndigheter. Verksamheten inom samarbetet Partnerskap för fred skall bedrivas i enlighet med det individuella partnerskapsprogrammet och i enlighet med de mål som fastställts för Sveriges medverkan i Partnerskap för freds planerings- och översynsprocess samt i enlighet med särskilda regeringsbeslut. 9 a § Krisberedskapsmyndigheten skall vara Sveriges internationella kontaktpunkt för informationssäkerhetsfrågor inom myndighetens verksamhetsområde. 10 § Krisberedskapsmyndigheten skall kunna samordna verksamhet inom sitt verksamhetsområde i samband med internationella övningar inom ramen för främst Europeiska unionen och Partnerskap för fred. Myndigheten skall vidare kunna ansvara för sådana övningar. Myndigheten skall, samtidigt som den lämnar in sin årsredovisning, till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ge in en förteckning över och kopior av samtliga internationella överenskommelser av offentligrättslig natur som myndigheten ingått under året. För varje överenskommelse skall det anges vilket regeringsbeslut som legat till grund för överenskommelsen. _________ Denna förordning träder i kraft den xx xx 2004. På regeringens vägnar
Xxxx Xx (Försvarsdepartementet)
