Inledning
. ... . . . . . . . . . . . S . . . . . . . . . . . s. 4 ....:... s. 5
Rysk sprakvetenska..p . Elementära lärobocker Grammatikor
. . . . . . . . . . . . . .. 7 Fonetik . . . . . . . . . . . . . . s. 10 Språkhistoria . . . . . . . . . . . .s. 11 Stilistik . . . . . . . . . . . . . s.13 Rysk litteraturvetenskap . . . . . . s.14 Allmänna över si^.-Ler . . . . . . . . s. 15 Allmiinna översik..ter 1900-talet . s. 18 Prosa sarskilda författare . . . s . 22 Poesi . . . . . . . . . . . . . . . s . 27 Poesi szrskilda författare . . . s. Essäer och litteraturkritik . . . . s . 31 . .
S
:
:
:
30
Periodica
. . . . . . ... . . . . . . . .s. 33 '
Specialarbetets s y f t e a r a t t vara en h j ä l p f ö r b i b l i o t e k a r i e r på gymnasie- och f o l k b i b l i o t e k som i n t e kanner till l i t t e r a t u r e n inom områdena rysk språk- och liteteraturvetenskap. Nedan behandlade' verk utgör endast e t t u r v a l av d e t 'som kan anses vara viisentligt inom facken h a och Gma, e n l i g t SAB:s k l a s s i f i k a tionssystem, och kommentarerna kan i b ä s t a f a l l t j ä n a som en vägledning v i d inköp och inte.m~rbanl&neverksamhetoch vara en h j a l p v i d rådgivning å t låntagare. Stommen till e t t lämpligt och någorlunda a k t u e l l t u r v a l av l i t t e r a -
tur har jag f å t t god h j ä l p med f r å n Slaviska i n s t i t u t i o n e n v i d Upp. s a l a u n i v e r s i t e t . E f t e r a t t ha inhamtat önskemål om vad som bör f i n n a s på e t t gymnasiebibliotek och e t t f o l k b i b l i o t e k och l i t t e r a t u r som en b i b l i o t e k a r i e åtminstone bör känna till dessa f a c k h a r jag jämfört k : u r s l i t t e r a t u r l i s t o r n a f r å n de i n s t i t u t i o n e r n a i Uppsala, Stockholm och Göteborg f ö r a t t uppfattning om den vanligast, förekommande,litteraturen.
om den inom Slaviska f å en
Med d e t t a u r v a l som utgångsmaterial undersökte jag vad som fanns av f a c k l i t t e r a t u inom Fma och Qna på Bibliotekshogskolan, b or ås s t a d s b i b l i o t e k . o c h Bäckängss~kolans gymnasiebibliotek. Genom a t t jämföra l i t t e r a t u r h ä n v i s n i n g a r i en rad böcker inom dessa ämnen s t ä r k t e s u p p f a t b i n g e n om o f t a r e f e r e r a d l i t t e r a t u r . E t t n a t u r l i g t b o r t f a l l blev d e t i de f a l l , d a r jag i n t e l y c k a t s b e s t ä l l a böckerna i n t e r u r b a n t e l l e r på annat s ä t t kunnat k o n t r o l l e r a dem. ag ra ens t a k a arbeten f i n n s t r o t s d e t t a medtagna utan annotation. Avsikten med d e t t a specialarbbete ä r a t t t5icka o l i k a s i d o r inom rysk språkvetenskap samt o l i k a perioder och r i k t n i n g a r inom i y s k l i t t e r a t u m e t e n s k a p med åtminstone någon e l l e r några verk. De h a r kommenterade böckerna iir antingen möjliga a t t inköpa e l l e r l å n a i n f r å n f o l k b i b l i o t e k e l l e r vetenskapligt b i b l i o t e k i Sverige. I s l u t e t av annotationerna förbekomrner i en d e l f a l l hinvisningar till Accessionskatalogen (AK) och Utländska nyf örvärv (UK) med uppgift om v a r verket i f r å g a h a r hmat beläggas. A t t d e t t a i n t e h a r genomf ö r t s konsekvent beror på, ettt jag f r å n början i n t e ämnade t a med dessa uppgifter. Emellertid kan dessa ka.nske innebära. en h j ä l p f ö r dem som a r b e t a r på mindre b i b l i o t e k , v a r f ö r jag nämner dem inom parentes sist i kommentaren. S i g l e r används f ö r vetenskapliga b i b l i o t e. k. och ortsnamn f ö r f o l k b i b l i o t e k .
.
För a t t avgränsa s p e c i a l a r b e t e t komengeras här, misd något undantag, . exempelvis i n t e b i b l i o g r a f i e r , lexikon, sprakkurser, p a r l ö r e r , arbeten om b a r n l i t t e r a t u r och i n t e h e l l e r i någon s t ö r r e u t s t r ä c k ning biogra-f i e r e l l e r "easy readers". Specialarbetet h a r i n d e l a t s på så s a t t , a t t de språkvetenskapliga verken annoteras f ö r s t och de Litteraturvetenskapliga d ä r e f t e r . Inom de t v & huv-cidavdelni.ngarrna ,har arbetena inordnats i lämpliga grupper. Kommentarer till periodica f i n n s samlade a l l r a sist i arbetet.
.
De bibliografiska referenserna .ar en. tillamphing av katalogreglerna, dvs. Katalogregler för svenska bibliotek. 4. helt omarbetade uppl. Lund, 1976. För varje titel har jag angett den senaste upplagan som jag har kunnat-belagga.För tidskrift anges starthet endast med å r tal och startdel.
-
.
.
. '
Kommentarerna har utformats så, att de kan ge en uppfattning om inne-. halet i stort, omfattning, svårighetsgrad, uppställning, speciella fördelar och brister, särskilt användbara register och litteraturhanvisningar. Vissa nyckelord ar understrukna för att underlätta en snabb orientering. För att utmarka den typ av bibliotek dar det kan anses Önskvärt att böckerna finns har jag valt att i vänstemarginalen framför den bibliografiska beskrivningen använda följande symboler:
I
A B C
för gymnasiebibliotek, vanligt folkbibliotek och större folkbibliotek för vanligt folkbibliotek och större folkbibliotek för större folkbibliotek. Vid translitterering av det kyrilliska alfabetet har här använts den form som återfinns i Utländska nyförvärv (~olkbibliot ekens praxis)
.
II
För god hjälp vid utarbetandet av detta specialarbete vill jag särskilt tacka Sla~~iska institutionen i Uppsala och likasa lärare ,och bibliotekspersonal vid Eiblj.otekshögskolan.
. '.
I
1
RYSK
I .
i
I Bibliotekshögskolans F-koilipendium, dvs. Arbetshafte till undervisningen i LO fack : sprakvetenskap, behandlas slaviska sprak och ryska spraket På sidorna 64-68. De verk som finns medtagna dar kommenteras inte i detta specialarbete, såvida de inte anses sarskilt angelägna 'för gymnasie- och folkbibliotek.
i I
I
I
SPRÅKVETENSKA.P
.
Bland de viktiga verk; som inte sihrskilt annoteras här, kan först namnas följande: Skrivregler m. m. .
-
Kjellberg, L..: Slzivistik fö:rbibliotekarier. Lund, 1963. (Svenska bibliotekariesamfundets . . skriftserie ; 5)
A
.
A
l
- 76 s. -
Avsedd för biblioteksperson~slutan Ininskaper i slaviska sprak. Redogör bl. a. för skrifttecken och ord som behövs för katalogisering.
IZvska namn : samnordiska stwningsregle~: namdists. - Stockholm, i 96 s. (Skrifter utgivna av Nämnden för svensk sprakvhd ; 38) .
1971.
-'
2000 ryska namn uppställda ii tabellform, dar nordisk transkription, engelsk transkription, Iso-translitterering och rysk form anges.
.
Ordböcker
B
.
w, E.:
Die russischen Verben : Grundformen, Aspekte, Rektion, Betonung, deutsche Bedeutung / E. Daum, W. Schenk. - 8. Aufl. Leipzig, 1972. - 742 s.
-
Ca 20 000 verb i alfabetisk följd.
A
Gunnarsson, G.: Rysk-svenski;lexikor,/utgivet av Gunnar Gunnarsson och Alexander de Roubetz. Stockholm, 1965, tr. 1975. 563 s. Även rysk titel.
.
Det mest omfattande rysk-svenska,lexikonet.
C
Josselson, H. H.: The Russian word count and frequency analysis of grammatical categories of.staildard literary Russian. - Detroit, Mich., 1953.' 274 S. Även rysk titel. .. ..
-
-
-
l
k
.
A
Itilanova, D. E. : Svensk-rysk: ordbok .: 63 500' ord. Moskva, 1973. 760 s. uppl. Aven rysk t i t e l .
-
-
- 4.
revid.
Det enda s t ö r r e rysk-svenska. lexikonet. (MN Hum 1974: 1, s. 74 Li)
Ozjegov, S. I.: Slovar russk:ogo j a z y k a : okolo 57 000 slov. 9. izd., i s p r . i dop. Maskxa, 1972. 846 s.
-
-
-
Ordbok över ryska spraket : ca 57 000 ord. Ryskrryskt lexikon. Standardverk.
A
-
-
Ftyskans c e n t r a l a ordf örråd. Stockholm, 1970, ,328 s. Orig: s . t i t e l : Grund- und I!ufbauwortschatz f2ussisch. Upptar ca 100 st'kdcturord, c:a 2000 grundord och f r a s e r och 2500 påbyggnadsord, uppställda ef'ter ämnesomr~den. .
EL~NTÄRA LAROBOCKER OCH ÖI~NINGAR I RYSKA A
-
-
Chavronina, S. A. : Govorite. po-russki. - 4. ed. Moskva, 1962. . . 271 s . : ill. Ryggtitel: Khavronina, S.:: Russian a s we speak it. - P a r a l l e l l a utgåvor på franska och. tyska.
Läroboken förekommer v i d c a ' l O av 30 gymnasieskolor, men den kan även användas f ö r s j ä l v s t u d i e r . Den'kr&vgr-n;lrbgrlagmskapgr och b e s t å r av 19 l e k t i o n e r , d a r v a r och en t a r upp någon s a r s k i l d s i d a av d e t dagliga l i v e t i Sovjetunionen. Varje l e k t i o n utgörs av en t e x t d e l och en dialo.gde1 f ö l j d a a v grammatik- och ordförklaringar samt övningar. Lektionerna h a r ökande svårighetsgrad nar d e t g a l l e r ämne och sprak men i n t e vad g ä l l e r grammatik och syntax,, Särskilda kom-i-håg-rutor med vanliga u t t r y c k f i n n s f ö r v a r j e l e k t i o n ; Övningarna a?r e l a t i v t omfattande och nyckel till dem å t e r f i n n s i s l u t e t av boken. E t t index ger hanvisning till övningsstycken,, som ägnas å t övning i s p e c i e l l a grammatiska s9årigheter. I s l u t e t f i n n s en omfattande rysk-engelsk o r d l i s t a samt några s i d o r med vanliga k o r t a u t t r y c k f ö r o l i k a s i t u a t i o n e r . Teckningar i l l u s t r e r a r texterna. (UN 1972, sp. 69 ~ 3 )
Dressler, A.: An introduction t o h s s i a n f o r s o c i a l s t u d i e s . London, 1965. 198 s.
-
-
.Denna elementära lirobok är avsedd f ö r gaEh&L-s&be, som snabbt v i l l komma in i d e t ryska spraket f ö r a t t l ä s a och ö v e r s a t t a rysk t e x t med hjiilp av lexikon. I?Öm-I;om.e t t baaordf örråd ger den i n s i k t i spraket8 g r a m a t i k a l i s k a s t r u k t u r .
Boken a r indelad i f y r a d e l a r , , d ä r 8en f ö r s t a utgör grammatikdelen med genomgång av a l f a b e t , u t - t a l , ordklasser och ordbyggnad.. Den andra delen best& av 23 stycken ryska t e x t e r , som kan t j ä n a som uttalsövningar, men som s y f t a r till a t t öva den studerande grammatiska och syntaktiska konstruktioner och ge e t t ordförrad på 900 ord. T i l l v a r j e styckie hör o r d l i s t a , notförklaringar och hänvisningar till grammatikdlelen. Del t r e s y f t a r till a t t underl a t t a användandet av ordböck:er och f ö r k l a r a r kort vad man kan f & u t av dem. Denna d e l avs1uta.s med nära 40 s i d o r ekonomisk-samh~llsvetenskapliga t e x t e r f örseddla med notf örklaringar. På de s i s t a 30 sidorna, den f j a r d e delen, f o r t s ä t t e r de ryska t e x t e r ~ a ,men utan f ö r k l a r i n g a r så a t t man med h j ä l p av ordböcker f kr t i l l f a l l e a t t pröva de av boken förvärvade kunskaperna. Boken används på '?O-poängsnivån i ryska av studerande som v a l t s a m h ~ l l s v e t e n s k a p l i g . i n r i k t n i n men kan aven anviiindas f ö r sj&lxswigr. (AKB 1961-65,
s. 54.4 Asf )
A
F ä l t , E.: Trojka 1 / av Erik: F ä l t och Karin idén. 1975 Textbok. 118 s. : ill. & gramrnatikh. 152 s. : ill. 8c f a c i t . Studiebok.
-
- Stockholm,
-
Trojka :ar e t t läromedel f ö r gymnasieskolans &skurs 1-3 och - m e n utbildningen. kommer att, omfatta 3 d e l a r , där Trojka 1-2 ti.11sammans utgör en grgnakgrg i. ryska och Trojka 3 avses v a r a e n , brygga till mer sjalvstiindiga s t u d i e r av o l i k a s l a g s ryska t e x t e r .
en
utgörs av 35 l e k t i o n e r , som b e s t å r av grammatiskt bundnz -tTe&@&; e x t e r med basordf örråd över vardagliga iirnnen. Realia på svenska ger 'en k o r t b a k g m d s i n f o r m ~ t i o ntill texterna. T i l l textboken hor aven e t t grarrmatilchafte. Boken S r r i k l i g t i l l u s t r e r a d med teckningar och f o t o g r a f i e r . E f t e r lektionerna f ö l j e r några s i d o r med n y t t i g a vardagsuttryck. I sl-utet a t e r f i n n s en s t y c k e o r d l i s t s , dar ord son f ö r e s l å s inga i d e t a k t i v a ordförrådet har markerats. . Samma.system tillampas i deri avslutande rysk-svenska'alfabetiska o r d l i s t a n , d a r 434 av 759 uppslagsord h a r utmarkts som a k t i v t s t o f f .
-
Stgd&e@eg i n n e h a l e r g v ~ i n g a rsom f ö l j e r de 35 lektionerna i Textboken. Granimati k r u t o r med tillämpnings övningar har s ä r s k i l t markerats i den inledande i r i n e h å l l ~ f ö r t e c k n i n ~ e nAndra . övningar ä r hör- och lasövningar med uppgifter samt korta översiittningsövningar f r & svenska till iyska. E f t e r övningarna f i n n s e n ordl i s t a f ö r översattningsövnirigarna till ryska, en ta%elluppstSllning med hanvisningar till stycken i textboken och övningar i övningsboken d a r de grammatiska kommentarerna å t e r f i n n s , samt en förteckning med hänvisningap till textbokens realiakommentarer. Ett s e p a r a t h ä f t e på 1 5 s i d o r med svar till övningarna medföljer som bilaga.
T i l l Trojka hör aven e n lararhandledning samt AV-material. och 3 väntas utkomma inom en yrära framtid.
Del 2
Kachenko, E. : Kring samovareri :. ryska t e x t e r '/ Elsa Kachenko, Sergej E t t e n b e r g , Jdzef Trypuc'ko. - Stockholm, 1970. - 108 s. : il1 (Slaviskt m s b i b l i o t , e k )
.-
Detta ä r en g ~ i - g & @ f ö r glågo4 mer gvgngega&e elever. Det ar en f r i s t å e n d e bok, som anknyter till Kachenko, E. : Mazilovs och deras vanner ( s e nedan) genom.samrria personer, Läsaren f ö d s i i t t s ha e t t elementart ordf örråd och varva någorlunda f örtrogen med den ryska grammatiken. S y f t e t med boken ar a t t ge i vardagslivet anvandbara glosor och f r a s e r samt a t t göra l ä s a r e n förtrogen med l i v e t i Sovjetunionen och med de problem, som d e t kan vara bra f ö r en svensk studerande e l l e r t u r i s t a t t kanna till. Boken a v s l u t a s med en o r d l i s t a , men d e t saknas ordförklaringar till de enskilda texterna
.
A
~ a c h e n k o ,E.: Mazilovs och d.eras vänner : ryska vardagstexter med u t f ö r l i g o r d l i s t a / E l s a Kachenko, Sergej Rittenberg, Jdzef 115 s. : ill. (Slaviskt kurs~rypuc%o. Stockholm, 1968. bibliotek)
-
-
-
Detta a r en samling G-5 ryska vardagstexter avsedd a t t vara en l ä t t i l l g ä n g l i g g ~ i g g & & i r y s k t t a l s p r å k med vardagliga ord och vändningar. T i l l v a r j e a v s n i t t hör ordförklaringar, till s t o r d e l i form av i l l u s t r a t i o n e r . Bcken avslutas med en o r d l i s t a .
A
Melin, E.:
Övningar i ryska. -Lund, 1965.
- 55 s.
Boken vänder s i g till studerande med nybörjarkunskaper som på egen hand v i l l sv& s i g i rysk $-ormgral Övningarna är okommenterade. Den svenska delen i f ö r s t a h.alften av boken har s i n ryska motsvarighet i den andra half ten. Övningarna ar indelade i stycken, som i e t t f l e r t a l s a t s e r belyser den s p e c i e l l a formen. Innehållsr e g i s t r e t gör d e t l ä t t a t t h . i t t a d e t man s a r s k i l t v i 1 1 öva.
GRAMMATIKOR
A
'
Anderson, O. B. :' Register till Ftichard kbl loms ryska grammatik : med e t t t i l l ä g g om böjningen. och betoningen av v i s s a maskulina substantiv. - Lund, 1970. - 64.s. '
En o f t a använd rysk grammatik ä r Ekblom, R.: m s k grammatik, men något u t f ö r l i g t r e g i s t e r gjordes a l d r i g av Ekblom. Man kan mycket v a l k l a r a s i g utan r e g i s t e r , men Andersons xegigte-r u n d e r l ä t t a r n a t u r l i g t v i s f ö r den studerande a t t h i t t a v a r e t t ord behandlas och var-man kan f i n n a exempel på anvandningen av e t t v i s s t ord i o l i k a sammanhang. Förkortningar. anger inom v i l k e t omrade orden återfi-s. Registret ä r u t givet i t r a. .n s k r i p t i o n .
B
,
Borras, F. M. : h s s i a n syntax : aspe'cts cf modern k s s i a n a p t a x and vocabulary / F. M. Borras, R. F. Christian. 2. ed. - Oxford,
1971.
- i&iS.+
-
.
Detta ä r ingen grammatik i v a b l i g bemärkelse. Som t i t e l n a v s l ö j a r h a r tonvikten l a g t s v i d viseia aspekter ntir d e t g a l l e r den moderna ryska s y n t g e n och cr&fgrråclet. De-n @1314ss3r k-skapey i ryska språket och avser vara en h j ä l p a t t övervinna några av svårigheterna n a r d e t g a l l e r a t t s k r i v a f i i l j d r i k t i g rysk t e x t . Sarskild hansyn har t a g i t s till engelsktalandes, svkrigheter. Exemplen h a r hiimtats f r k s o v j e t l i t t e r a t u r e n , sovjetpressen och f r k 1800-talsförfattare. Ordklasserna avgransar de o l i k a avdelningarna. Det sista k a p i t l e t t a r upp o r d f ö l j d och utelämnande av ord. Exempel på engelska ges i v ä n s t r a s p a l t e n med den ryska motsvarigheten i den högra. ~ å g r a av k a p i t l e n a v s l u t a s med en ,förteckning över vanliga ord inom ord-. klassen på engelska och ryska. I s l u t e t av boken f i n n s en f ö r teckning över de i n t e redan l i s t a d e orden samt e t t engelskt Index. En d e l förändringar h a r s k e t t jämfört med föreggende upplaga. Indexdelen har utökats, t i l l - a g g h a r g j o r t s till samtliga k a p i t e l och en b i b l i o g r a f i s k avdelni-ng h a r t i l l f o g a t s . (AKN Hum 1971: 7,
s. 34 G)
A
- 6.
Ekblom, R.: Rysk grammatik. 1969. 192 S
-
-
omarbetade uppl.
StocMriolm,
uEkblomn ä r en av de mera -inda ryska grgnma&i@r som använts i språkundervisningen. För studerande på gymnasienivå har nu land, L. : Modem rysk grammatik b l i v i t a l l t vanligare, men på s l a v i s k a i n s t i t u t i o n e r utgör Ekblom .en av s t ö t t e p e l a r n a i undervisningen. Grammatiken a r indelad i l j u d l s r a , böjningslsra och s a t s l z r a . En inneh&lsförtec!kning på 2 s i d o r a v s l u t a r boken. Angående r e g i s t e r se: Andersor-, O. B,: Register till Richard Ekbloms ryska grammatik.
m-
B
Melin, E. : Rörelseverb och 'aspekter i ryskan.
158 s.
.
- Lund,
1970.
-
.
De, ryska rörelseverben med a l l a prefigerings- och suffigeringsmöjligheter utgör en s t o r och v i k t i g ' d e l av d e t ryska ordförrådet. Aspektlaran t i l l h ö r de a l l r a . s v k a i t e -kapitlen i den ryska grammatiken. S y f t e t med denna samnnanstEillning ar a t t göra röp@gvgrb-en och a-s~e@iji-n l ä t t t i l l g ä n g l i g a 'Tör studerande på O-60-poängss t a d i e t , eftersom f l e r t a l e t svenska grammatikor i ryska spraket t a r upp dessa s v h i g h e t e r mycket swninariskt Olika typer av rörelseverb och aspektanvandningar behandlas k a p i t e l v i s . Vansters p a l t e n ar på ryska och högerspulten'på. svenska.. P& så satt kan och ö v e r s a t t d e t s t o r a a n t a l e t exempel an~iindas'f ö r a k t i v ning till och f r k ryska mecl omedelbap k&ntrollmöjlighet. Dessutom f ims d e t e t t a n t a l k o : i $ r o l l ö ~ i n g a rmed svar.
.
.
.
Pulkina, I. M. : Russian : a practical grammar with exercises I. M. Pulkina, Je. B. Zachava-Rekrasova. Moscow, 1196-?l. 623 s. P a r a l l e l l utgåva på ryska.
-
/
-
Denna gl&m@na grammatik vänder s i g till utländska studerande med grundkunskaper i' ryska. .Den s y f t a r till utveckling &v t a l - och skriftspråket och har därför f ö r s e t t s med en mangd _ ö - i g g g (825 s t ) . Grammatiken ä r uppdelad i en morfologidel och en syntaxdel. Den f ö r s t a delen ägnar s t o r t utrymme å t verbens aspekter. Det grammatiska materialet med varierande s v k i ghet s grad har har sammanf ö r t s systematiskt och behandlas i a t e i o l i k a etapper som i t i d i g a r e upplagor. En d e l av genomgången åskådliggörs i tabellform. Tabeller över prefixanvandning a r s ä r s k i l t värdefulla. F e t s t i l har använts f ö r nyckelord i t y p e ~ e m p l ~ nRegister . saknas, nien en utf ö r l i g innehållsförteckning finns i s l u t e t . Pulkina, I. M.: A short Russian reference grammar : with a chapter on pronunciation. 3. ed. - Moscow, 119727 350 s.
-
1. -
Föykgr&a&version av ovan kommenterade grammatik.
Rassadova, O , P : Upotreblen.ije vidov glagola v russkom j azyke . Moskva, 1968. 139 s.
-
-
-
Boken As~eBgnxä;dgigg i ryska spraket - a r avsedd f ö r l a r a r e som undervisar utlanningar i. det ryska spraket men används Sven i universitetsundervisningens pabyggg&&s-. Der1 t a r upp svårigheterna i samband med de rys8kaverbens aspekter. För analysen används talsprak och exemplen har h h t a t s f r å n typiska talsprakssituationer. Innehållet ä r uppdelat i avdelningar (aspektanvändning i f ö r f l u t e n t i d , infinitivform, futurum, imperativ, samt några verbgrupper som i n t e b i l d a r aspektpar) med underavdelningar. Framställningen a r resonerande med v i s s a p a r a l l e l l t placerade jamförelseforner. Underavdelningarna avslutas med exempel himtade ur verk av sovjetförfattare. Trots a t t r e g i s t e r saknas a r d e t anda l ä t t a t t h i t t a i boken tack vare innehållsregister och t y d l i g -t;ypografi med f e t s t i l och h k s i v e r a d s t i l , (AKN Hum 1971: 2, s. 30
u)
Tauscher, E. : Grammatik der russischen Sprache / E. Tauscher, E.-G. Kirschbaum. 7. Aufl,, Berlin, 1968. - 560 s. : illa
-
-
Avsikten med denna ryska grsimatik ar a t t ge dan studerande en översikt över de ~ i ~ ~ g g s & - - d och g g esamtidigt ~ t j ä n a som enE -JI I slag&@. Av den anledningen har boken f ö r s e t t s med en u t f ö r l i g i n n e h a l s f örteckning och ett;. omfattande r e g i s t e r . Det ar det ryska litteraturspraket, ay idag s o m används och till g m d f ö r grammat i k e n l i g g e r standardverk ö~rerd e t ryska nutidsspraket.
.. .
'
B
Några anvisningar angående anvgndandkt och hanvisningssystemet återfinns före innehållsförteckningen. Framstallningen Kr beskrivande. I den inledande fonetikdelen illustreras olika artikulationsställningar med teckningar. För övrigt ar grammatiken indelad i en morfologidel och en syntaxdel och avslutas med regler för ortografi och interpunktion. Sifferhanvisningar underlättar sökandet i . dema överskadliga grmuatik. Registret hänvisar till dessa siffror och ger aven stickord. I slutet fi'nns en förteckning över de ryska och tyska verk som använts. (AKN Hum 1969:5, s. 25 G)
Unbegaun, B. O.: Russian grammar. Parallell utgåva på franska .
.
- Oxford, 1957. - 319 s. l
.
Denna deskriptiva grammatik är ett' resultat av professor Unbegauns erfarenheter fr& undervisning. Den innehåller endast ett m i g i x av det, som ar nödvändigt för föiståelsen av mekanismen i modern litterär ryska. Särskild vikt har lagts vid &bg&ni-ngen. Tack vare en mycket utförlig innehållsförtecknlng ar det lätt att hitta i grammatiken, som är indelad i 12 axidelningar. Ett kortare index hinvisar till sidor och underrubriker. Det farekommer inte någon indelning i paragrafer. Den bibliografiska avdelningen ger referenser till ett urval viktiga arbeten med kortfattade kommentarer. (AKB 19.56-60, S. ,1692 G HrY S)
,.
Wikland, L. : Modern rysk grammatik. Aven rysk titel.
A
- Stockholm, 1974. - 286 s.
Denna mycket g@iJl&ngl&ga gramma-@& gr främst avsedd för gymnasieskolans 3 årskurser men också för universitets- och sjalvstudier. Spraket gr nutidsryska. Den fylliga exempelsamlingen ar till stor del hamtad ur sovjetlitteraturen. Den ar modern i den bemarkelsen, att hansyn har tagits till den senaste forskningen vad galler aspekter, prepositionsanvandning och predikativer. Ordbildningen har givits mindre utrymme. Det finns både svenskt och ryskt register.
. . FONETIK
C ,
.
~vanekov,R. I.: Russkoe litrraturnoe iroiznosj e n ~ o : utjebnoe posobije dlja studentov pedagogitjeskich irrstitutov. 5. izd., pererab. i dop. Moskva, 1972. '4l4 s. : ill.
-
-
-
-
Den första upplagan av boken Flysktskriftspraksuttal : undervisningsmaterial för studenter vid pedagogiska institutioner - utkom 1950. Avanesov ar den store inom 'omradetoch denna teoretiskt upplagda framstallniag utkommer ofta och redovisar ändringar i den ryska ~t&a&snormen.
E f t e r en k o r t inledning, d a r uttveezll?ingen av s k r i f t s p r a k e t s u t t a l berörs, beskrivs talapparaten och a r t i k u l a t i o n s s t ä l l n i n g a r f ö r de o l i k a sprak1juden. med i l l u s t r a t i o n e r . I s k i l d a paragrafer behandlas de enskilda ljude9 med u t t a i s v a r i a t i o g e r Diref t e r berörs u t t a l av s ä r s k i l d a grammatiska former, l h e o r d , utländska ord, förnamn och fadersnamn, o f ö l j t av några tendenser i utvecklingen av d e t ryska skriftspraksvittalet. Bokens andra h ä l f t i n l e d s av en uppslagsdel. I tabellform ges r e g l e r f ö r läsning "Från bokstav till l j u d f f och f ö r s k r i f t "Från l j u d till bokstav"..Tabellerna är uppdelade i 5 s p a l t e r : bokstav, s t ä l l n i n g , u t t a l , exempel, paragrafhiinvisning e l l e r anmärkning, respektive u t t a l , s t ä l l n i n g , bokstav, exempel, anmärkning, På de sista 50-60 sidorna återges s t r o f e r u r kanda ryska d i k t e r och brottstycken ur prosa med transkriberad t e x t och med kommentare r i anmärkningar. (AKN Hum 1973:8, s. 68 G H S U*) '
'
.
C
Bvzmnova, Je. A.: Zvuki i i n t o n a t s i j a russkoj r e t j i : ]-ingafonnyj kurs d l j a inostrantsev. Moskva, 1969. 250 s. : ill. & 1 0 grammofonskivor.
-
-
Denna sprakkurs .- Det ryska sprakets l j u d och i n t o n a t i c n : sprak.r i k t a r s i g =e till nybörjare. Ömingarna kurs f ö r utlänningar kan u t f ö r a s utan.lararhandledning och viinder s i g till utlänningar, som v i l l öva s i g a t t f ö r s t å t a l s p r å k och få e t t korrekt &&al. Kursen f ö r u t s a t t e r a t t deltagaren l y s s n a r a k t i v t på 33-varvsskivorna, upprepar och övar. I början av boken ges en översikt på ryska, engelska, franska och tyska över uppmaningar som förekommer av typen: Lyssna och l a s sedan övningen med t a l a r e n . P& s k i v e t i k e t t e r s skivsidorna. na står v i l k a övningar som f i n ~ på
-
Kursen ä r indelad i 3 d e l a r , d ä r Syn&x och intonation övas i dialoger, utdrag u r t i d n i n g s a r t i k l a r , i n t e r v j u e r och radioutsandninga r . Del 1 g& igenom de enskilda ljuden. I boken f örklaras a r t i kuiationsstiillningar och intonation och med skivornas hjiilp kan l j u d e n övas. Kontrollövningar och.andra uppgifter f i n n s e f t e r de o l i k a avsnitten. De övriga t v å d-elarna fungerar på liknande s a t t . Del 2 i n n e h å l l e r enkla t e x t e r och kombinerar uttalsövningar med övning i f ö r s t å e l s e av t a l s p r å k . Del 3 bygger på mer komplicerade t e x t e r och a v s h t a s med k o n t r o l l u p p g i f t e r . I bokens s l u t f-inns svar, en t e r m l i s t a i tabellform som anger d e , v a n l i g a s t e t,ermerna på o l i k a sprak, ' e t t a v s n i t t ned metodisk 'kommentar f ö r l ä r a r e samt e t t tematiskt r e g i s t e r . (UN 1972, sp. 68 P) .
Den f ö r s t a kyrkliga l i t t e r a t u r e n på s l a v i s k t sprak kunde f ö r s t å s av a l l a s l a v i s k a f o l k , Den v a r skrivën på en bulgarisk d i a l e k t , som t v å grekiska munkar, b~öder,naKonstantin (senare k a l l a d ~ j r r i l l o s ) och Methodius, anviinde s i g av under s i n missioriarsverksamhet på goo-talet. E t t s a r s k i l t a l f a b e t utvecklades f ö r d e t t a sprak, d e t s . k. k y r i l l i s k a a l f e b e t e t , utformat e f t e r den grekiska majuskels k r i f t e n . . De o l i k a s l a v i s k a spraken kom s n a r t a t t sätta s i n prägel kyrkspraket och utvecklades 'i ~ I i k ar i k t n i n g a r .
Brauer, H.: Slavische Sprachwj.ssenschaft. - Berlin. 1 : Einleitung, Lautlehre. - 1961. - 221 s. - (~ammlungGöschen ; 1191/1191a) Författaren, professor i ~arburgoch Berlin, har i samma serie aven givit ut band II-IV, som omfattar formlära, samt band V med accent-, intonations och ordbildningslara. Band I kan användas som en &@ro-dukt_itill studiet & slavisk sprakhistoria.
-
En inledande litteraturförteckning tar upp jämförande slaviska och fornslaviska grammatikor, kyrkslaviska grammatikor och etymologiska ordböcker. Darefter följer en allmän del p& nära 50 sidor med resonemang om de slaviska sprakens stallning, fornslaviskan och förhållandet mellan olika slaviska sprak. Den andra delen av boken utgörs av Ijgll&an. Den har.en avdelning för vokalljud och en för konsonantljud. ~nnehållsf örteckningen hanvisar till sidor medan hiinvisningar i genomgången görs.till paragrafer. I bokens slut firns även en förteckning på 2 sidor över historiska och .. deskriptiva grammatikor indelade efter olika slaviska sprak. Ovriga litteraturhiinvisningar ges löpande. (AKB 1961-65, s. 296 G U') .
Ivanov, V. V, : ~ratki j otjerk istoritjeskoj fonetiki msskogo jazyka. 2. izd. Moskva, ,1961, 118 s.
-
-
-
-
Boken Kortfattad framstallning över ryska sprkkets historiska fonetik - vänder sig till dem, som ar bekanta med janförande sprakhistoriska studier. Den krxver kannedom om ryska sprakets utveckling, olika ryska dialekter och framför allt om fornkyrkoslaviska. I olika avsnitt behandlas det fornryska sprakets >i&a syst- i inledningsskedet av dess utveckling, ålderdomliga dialektala drag i det ryska spraket, samt $sck&i-gen av det ryska sprakets fonetiska system i historisk tid.(fr& omkr. 900talet) Litteraturhänvisningar ges i fotnoter. (AKB 1961-65, s. l019 H S ~ )
.
-
Kiparsky, V.: Russische historische Grammatik. Heidelberg. (Slavica. Sammlung slavischer Lehr- und Handbucher. N.F. ) 1 ': D.ie Entbricklung des Lautsystems. - 1963. 171 s. 2 : Die Entwicklung des Formensystems. - 1967. - 2& s.
-
-
Presentationen förutsatter någon ksnnedom om fornslaviska sprak. Materialet har bearbetats enligt den s. k. fip&ogi&& -&o&en_ som skiljer sig fr h det äldre s. k. Junggrammatiska betraktelsesattet. Medan det senare sysslade med utvecklingen av enskilda sprak1jud, vill fonologin satta in ljudförandririgen i hela spraksystemet. '
I del 1 redogörs för ~-gkiJ~ggn-a~ryska @algkLey, skillnader och Ijgl~~a@;i~gg. I en kronologisk tabellöversikt över texter från 1050-talet till 1300-talet anges bi. a. sprak, upphovsman, innehåll,. originalets f8rvaringsori, utgåvor cch språkliga undersökningar. I slutet finns ä ~ e n 'en utvecklingstabell över den ryska skriften. l
.. .
Del 2 behandlar L&~e&~~ggn-a~urslaviska former och g& systematiskt igenom fi-wstgmet med böjningar. Denna del avslutas med tabeller över förändringar av ändelser under'olikatidsepoker fram till modern s o ~etryska. j Litteraturhänvisningar ges löpade 1 texten och i slutet finns utförligare bibliografiska uppgifter. (1 : AJSB 196165, s. 1112 G H S L ~ S U) (2 : RYB 1966-67, s. 596 G H S ~ L S u usl)
Leskien, A. : Handbuch der altbvlgarischen (altkirchenslavischen) Sprache : Grammatik, Texte, Glossar. 9. Aufl. Heidelberg, 1969. 364 s. (~ndogemanischeBibliothek ; R. 1)
-
-
-
Leskien, som dog redan 1916,.lade grunden till denna, senare flera. gånger utvidgade, h;anJ&k 2 fiynb_ulggi&a. Boken har delats in i två huvudavdelningar, där den första är en larobok i fornbulgariska i form av: en beskrivande grammatik och den andra ger prov ur olika religiösa texter.
I början av boken finns kartor över stornghren (år 890) och bulgariska riket (ben 893-927). Dessa följs av grsqat-ikdglen, som i tre avdelning. behandlar skrift och ~ttal,ljudlara, sa-mtformlära, -&&len best& av utdrag ur religiösa skrifter som översatts till farnbdgariska. Direfter följer en ordförteckning, en litteraturförteckning, samt tabeller över ljud- och formläran. l (AKN Hum 1971:6, s. 34 Q) l
STILISTIK
Rozentual, D. E. : Praktitjeskaja stilistika russkogo jazyka. 2. izd., ispr. i dop. Moskva, 1968. .- 415 s.
-
-
-Prgk~i&-s$i&i~t~ för det ryska spraket - är en framställning,.
som bl. a. presenterar frågor rörande stilistiska skillnader via sprakliga medel, ger inblick i talspraket, karaktgriserar normer för litteraturspraket och ger andamalsenlig användning av synonyma varianter. . . Boken har efter de inledande.kapitlen delats in i två huvudavdelningar, där den Törsta bär rubriken Lexikalisk stilistik och den andra.Grammatisk stilistik., De 10 svslutande sidorna agnas åt gencmgång av sprkkliga medel,.stilbilder och stilistiska figurer. Presentationen illustreras med en rad,exempel. Litterat~u'hämisningar och förklaringar liimnas i fotnoter. Register saknas, men en omfattade innehalsförteckning, som hänvisar till paragrafer, underlättar sökandet. (AKN Hum 1969:1, s. 32 S)
.
RYSK
LITTERATUR.VET'ENSK'AP
Nedan behandlade arbeten inom rysk litmteratQrvetenskaptacker i stora drag utvecklingen av den ryska litteraturen med en naturlig koncentration till 1800-talet, den förrevolutionära 1900-talsperioden och soyjetepoken. Vissa verk, som behandlar litterära riktningar liksom några mycket kanda författare, har tagits med av den anledningen, att de används i studiet av rysk litteraturvetenskap vid vissa Slaviska institutioner. Indelningen av de nedan annoterade verken och de rubriker som används har praktiska skal som grund. Gränsen mellari Allmänna översikter och Allmanna översikter : 1900-talet ar mycket svävande. Bland de större referensverk som inte särskilt kommenteras nedan,. men som finns medtagna på förteckhingen över förslag till kurslitteratur för studerande på doktorandnivån vid Slaviska institutionen i Uppsala, kan följande namnas: Gudzij, N. K.: .Geschichteder russiachen,Literatur11. hundert. - Halie, 1959. .- (Slavist. . Bibl. ; 10)
- 17. Jahr-
Gudzi,i5N. K.: Istorija drevnej russkoj literatury, - 7. izd., ispr. i dop. - Moskva, 1966. Den äldr ryska litteraturens historia. (AKB i966-67, s. 445 G H S ~ L S u u Sfi)
- Moskva, 1962-64. - 2 d.
Istorija russkogo romana.
Den ryska romanens historia. (AKB 1961-65, s. 1015 G H S L~ S U)
Tstorija russkoj sovetskoj '
liter at ur^. - .Moskva,1967-71.-- 4 d.
Den ryska sovjetlitteraturens historia, . (AKN Hum 1971:5, s. 46 L, '&XN +m 1971:7, s. 48 G) ,
Kratka.ja literaturnaja entsiklopedija.
- Mosh-a, 1962-68. l
5 d.
Kortfattad litteraturencyklopedi. (1-2.i AKB d961-65 s. 1162 G n S U) .(3-4 : AXB 1966-67,s. 622 G HS' n S U usi)
Literatilrn.a@ entsiklopeaija.
- Muskva, 1.923-40. - 11 d.
Litteraturencyklopedi. Band.I-IX, X I ; '
l
..
Russkije pisateli : bibliografitjeskij slovar. 728 s. : ill.
- Mcslrva, 1971. -
Ryska författare': bibliografiskt lexikon. (UN 1973, sp.
AKN Hum 1972:1, s. 8 G G ~ LH S)
Sovetskije pisateli : avtobiografii. Sovjetiska författare U US~)
:
E>
.F*,
- Moskva, 1959-66. - 3
d.
självbiografier. (AKB 1966-67, s. 1099 S
. .
ALLMPLWA OVERSIKTER
Kjellberg, L.: Den klassiska romanens Ryssland. 187 s. :' ill. (Slaviskt kursbibliotek)
-
- Stockholm, 1964. -
Detta är ett utmarkt hjälpmedel för orientering bland fö-kgl-r, som man stöter på kanda kl-gi&g ryska -ga-g, noveller och skådespel, vilkas hanclling Villdrar sig under tiden 1820-1917. utan också de som laser rysk litteratur -Ink-bgrg yysk@@grgn& i Översättning kan ha stor gliidje av boken. Med hänvisning till verk och kapitel (akt) förklaras i olika avsnitt bl. a. : Petersburgs och Moskvas topografi (kartor i slutet ay boken), sthdsindelning, förvaltning och rättskipning, kyrkliga förhalanden, namn- och tilltalsskick, myntväsen, mått- och viktsystem och tidräkning. En kort resonerande litterati~förtech~ing rekommenderzr några verk, som behandlar dessa amen.
Micanovic, B.: Rysk skönlitteratur : en int,roduktionför gymnasiet. Borås, 1975. 78 bl. (Specialarbete / Bibliotekshögskolan ;, vt
-
-
1975, 70) Specialarbetet behandlar ett &-a& g&& ~ y f g t som ~ a ar ~ översatta till svenska. Det tar kortfattat och kronologiskt upp olika etapper i den ryska litteraturens utveckling och innehåller kortare biografier över författarna samt recensioner au deras viktigaste verk. Varje avsnitt - Tiden efter Peter .denstore,Kztari~a11:s @id, Romantiken, Slavofiler och vanstermlin, Realismen, Den socialistiska realismen, Den ryska poesin - inieds med.en förklaring till den politiska och sociala bakg~den.I slutet finns en alfabetisk litteraturlista över de i arbetet genomgångna verken. Specialarbetet avser att vara en l&tgggryägl@gigg.
Mirsky,.D. S.: A history of .Russian.li-gerature : from its beginnings (vintage~'Russiart library ; to 1900. Wew Yo~k,1-958. 383 s. 720) . ..
-
-
-
Författaren .utbildadesi ~etersburg,vistades 12' i England, författarförbundet och gav ut historisk litteratur och Iitterat~~kritik. Den har ut. gzvaii bygger ppa ti.digarearbeten av föl-fattarep, . .
. återvande'till.Sovjetuni6r,en, .blev medlem av O
.
.
Boken h a r d e l a t s i n i 13 k a p i t e l med un6errubriker f ö r valksada representanter och y t t r i n g a r . E f t e r de t v å i n l e d a ~ d ek a p i t l e n s gencmghg av förutsaf,tningarna f ö r den ryska. l i t t e r a t u r e n i d e t gamla Ryssland och dess o l i k a ~ t t r y c kf ö l j e r e t t k a p i t e l om,den klassiska. perioden och e t t om. poesins gyllene period. Därefter f & Gogol s t a som samlingsrubrik, f ö l j d av t r e k a p i t e l om realismen, där t v å behandlar romanförf a t t a r e och e t t agnas åt j o u r n a l i s t e r , poeter cch p j ä s f ö r f a t t a r e . 1880- och 90-talsn gås igenom i d e t s i s t a k a p i t l e t som a v s l u t a s med Tjechov. Denna orj-er&gr&ng kräver inga-f~r&g&apey och f ö r u t s a t t e r inga ryska sprbakkunskaper. T i t l a r n a ges endast i engelsk översättning, Framställningen a r Seskrivande och verken analyseras i n t e . I n t e h e l l e r 1b:mnas några litteraturhiinvisningar. (AKN Hum 1970: 5, s. 46 I
Q)
I
A
.
.
-
Muchnic, ' H. : Rysk l i t t e r a t u r f öre 1900. Stockholm, 1968. 2.40 s. (Aldusserien ; 245) 0 r i g : s t i t e l : An introduction t o Russian l i t e r a t u r e .
-
-
E f t e r inledningens f ö r k l a r i n g till v a r f ö r den ryska l i t t e r a t u r e n a r r e a l i s t i s k behandlar f ö r f a t t a r e n , prof e s s o r i s l a v i s k a sprak i USA, gvgrgikld-gt den f o l k l i g a l i t t e r a t u r e n och den skrivna t r a d i tionen. Därefter ägnar hon @-s&oga-k&ags&kgrga Pusjkin, Gogol, Turgenev, Dostojevskij, Tolstoj, Tjechov - v a r s i t t k a p i t e l . Muchnie analysertir några av dessa f ö r f a t t a r e s verk och forsöker påvisa drag, soni man kan u t g å ifrån när man v i l l f ö r k l a r a den ryska litt e r a t u r e n s konstverk. En l i t t e r a t u r f ö r t e c k n i n g , som f ö l j e r kapitel.indelningen och Xven t a r upp de behandlade f ö r f a t t a r n a s verk i svensk Översättning, å t e r f i n n s i s l u t e t av boken.
-
.
.B
.
Simmons, E. J. : Introduction t o Russian realism. Ind., 1965. 275 s.
-
- Bloomington,
Professor* Sirnmons a r b l . a. känd f ö r b i o g r a f i e r om Pusjkin, Tolstoj och Tjechov och f ö r en k r i t i s k s t u d i e över Dostojevskij. Denna &njj-rgd~&Gc!n till den yyska gea-l&sgen bygger på förelasningar. Simmons h a r v a l t u t sex representanter som exempel p& f ö r f a t t a r e , som b i d r a g i t ti.11 den ~ y s k arealismens utveckling.. Framstallningen g& Tnte så mycket i n p& d e f i n i t ionsproblem u t a n koncentreras till några verk och till d e t l i t t e r ä r a , . s o c ï a l a och p o l i t i s k a klimatet Pusjkin, Gogol, som rådde v i d t i l l b l i v e l s e n . ' ~ sex e författarna Dostojevskij, Tolstoj, Tjechov, Sjolochov - behandlas i v a r s i t t k a p i t e l . Med imdantag f ö r hänvisningar till ö v e r s a t t n i ~ g a rgjorda av annan an Simmans s j a l v l a m a s inga hänvisningar e l l e r b i b l i o grafiska referenser. (UN 1968, s. 65 Stockholm)
-
B
.
Sionim, 14. : Russian literature. - New York. 1 : The epic of Russian literature : from its origins through Tolstoy. 1964. 369 s. '(Galw book ; 127) '
'
-
-
-
Nar det galler rysk och sovjetisk litteraturhistoria ar den ryskfödde författaren Slonim ett av Amerikas mer kanda namn. The epic of Russian literature utgör den första delen i en serie om tre kussian literature. De tre delarna kan ses som en enhet, men de kan även läsas separat (se Allmänna översikter : 1900-talet). Denna del. g& igenom den tusenbiga r&xeck&i~ggn-a~ &en r ~ g k ~ &it&raJargn fram LilJ och med Tolstoj på &8p=tt5Le3. Avsikten ar att ge liisaren förståelse för rysk egenart. Slonim menar, att det vore meningslöst att skilja de ryska författarna fr& tidsandan och f r k nationella strömningar och varvar har kapitel som skildrar den historiska miljön och de litterära skolorna med porträtt av de främsta författarna och kritikerna, beskriver deras förhållande till verkligheten och deras uttryckssätt. Slonim har bl. a. använt sig av biografiskt och kritiskt material som publicerats i Sovjetunionen efter 1918. Vidare har han försökt tacka luckor, som funnits i tidigare översikter på engelska, genom att ge plats åt exempelvis kritiker som Relinskij och Dobroljubov. De litteraturanvisningar som,gssi slutet följer kapitelindelningen och hänvisar endast till textlerpå engelska. (UN 1968, s. 65 Karlstad, Malmö)
B
.
Stender-Petersen, A. : Den russiske litteraturs historie. havn 1 : I bysantinisniens tagn. - 2. opl. 1970. - 234 s. 2 : I eu~opaeismenstegn I. - 2. opl. - 1970. - 239 s. 3 : .I europaeismens tegn II.' 2.. opl. 1970. 278 s. .
- ~bben-
-
-
-
-
De tre delarna utgör en ga~lgd-fyams&ii~ni~g på danska av den ryska litteraturens historia den ryska ye-lut-ikngn. De bygger på 30 å r s förelasningar, som författaren hållit i egenskap av lärare i ryska spraket och litteraturen. Böckerha vänder sig till den allmiint litteraturintresserade läsaren, som önskar en -9iJ.L gäng-g orientering. Det lamnas inga bibliografiska upplysningar eller kallhanvisningar.
.
Del 1 bekandlar den äldre 'ryska litteratui-en och den moskovitiska perioden, dock inte den muntliga folkdiktningen. Delarna 2 och 3 presenterar litteraturen under tiden 1700-1917. De tar upp de klassicis8ti.skaoch romantiska perioderna respektive de realistiska och modernistiska perioderna. 7: varje del finns ett Överskådligt innehållsregister, dar det hl-adsakliga innehållet står angivet under de olika kapitelrubrikerna. Liksom i den löpande texken anvands har versaler för behandlade författare och kursiverad stil för nyckelord och verk. I varje del återfinns l e n ett utförligt namnregister. Gemensam innehalsförteckning och gemensamt namnregister för samtliga tre delar saknas emelleriid. Talrika citat, scm översatts till danska av författaren, åskadiigg5r texten. (UN 1971, sp. 91 Lirköping, Mr,linö, Ö~ebro)
. ..
.
A L ~ w ACiTrns~~~zi : 1900-TALET
Alexandrova, V. : A history of Soviet literature : 1917-1964 : from Gorky to Solzhenitsyn. - Garden City, N.Y., 1964. 464 s. (~oubledayanchor books ; 407)
B
-
Alexandrova har'sysslat framför allt med studiet av.efterstalinistisk sovjetlitteratur'och bidragit med artiklar i ers rad vasterlandska tidskrift,er. I denna framstallning har goxjtggte-ratgren delats in i två perioder: ,fr& revolutionen till andra vsrldskriget (191'1-39) och från krigsutbrottet -11-1-3. I kapitel som inleder respektive period ges en allmän översikt över utvecklingen av sovjetlitteraturen uder den aktuella tiden. Efter varje överföfl&t-ai skilda sikt porträtteras periodens -s-t-rep--@&Lva kapitel med biografiska data och analyser av deras författarskap. I en avslutande bibliografisk 'avdelningförtecknas antologier och till engelska översatta verk av de har behandlade författarna. Boken kraver inga specialkunskaper på området. (UN 1965, s. 60 Stockholm, Viisterås)
Blomqvist, L. E.: Rysk litteratur efter Stalin. -.Stockholm,1968. 212 s. - (~atus' och kulturs pocketserie)
A
-
'
I denna genokghg av 33,som tillkommit -&c
ge& -&er Fst&i&sgr&-geg-ti.-d, belyses sambandet mellan litterära strömningar och politiska skeenden. Det kultureila klimatet karaktEri.seras som en serie l1tövaderMoch llköldknapparll, dar parti- och författarkongresser stakar ut vägen. Författardata och korta referat finns insprängda i den kronologiska genomgångeri_av deba%ten sedan 1953 fram till författarrattegångarna 1967. .
,
.
Boken avsiutas med utdrag ur N. Chmsjtjovs tal vid författar- och konstnZrsm5tet 1963 och ur A. Sinjavskijs försvarstal vid rattegången 1966, samt A. Solzjenitsyns brev till sovjetförfattarnas fjarde allunionella kongress. Dessutom förtecknas några svenska översgttningar av den modernaste kyska skönlitteraturen.
A
*
.
Blomqvist, L. E. : Sovjetrysk litteratur : fr& Blok till Solzjenitsyn. - Lund,.1971. - 61, s. - (Läs vidare) (ljtj-serien ; 37) . . Denna översikt ansli~tersig till Bibliotekstjansts.tidigare litteratilröversikter fr& olika'sprakomraden. Blomqvist har utformat skriften som en essä, som ger en gn&b LnLogngtLog om den sovjetlyska litteraturen i dess olika faser från sovjetmaktens första år fram till 1960-talets slut. Ett sextiotal författare, både prosaister och lyriker, presenteras. Deras namn är tydligt utsatta i marginalrubriker. l
I slutet av boken finns en avdelning som ar redigerad av Bibliotekstjiinst. Där ges kortfattade biografiska och bibliografiska uppgifter dels om f6rfat.tare och böcker, som finns oinnäm-idai texten, dsls om fiterligere några sovjetryska författare, vars .verk har översatts till svenska.,
. .
Brown, E. J.: Russian literature since tlie revolution. ed. New York, 1969. 367 s.
-
-
- Revised
Professor Brom ger här en lnkr~d@i&n till den ryska litteraturen -xo$iionoch belyser konflikter mellan den officiella synen på litteraturens uppgifter i ett socialistiskt samlGlle och behovet att fritt få uttrycka sin uppfattning. Förutom kända författare beharidlas aven s. k. underground-författare. I denna utökade upplaga behandlas 60-talslitteraturen i ett siirskilt kapitel. ~ågondjupgående analys au författarskapen är det inte fråga om. Däremot f& man en informativ översikt med intressanta detaljer. Litteraturhänvisningar ges i fotnoter s d a d e i slutet. \Tidare förtecknas nagra kulturtidskrifter med namn på ryska och i engelsk översättning. Framställningen avslutas med en urvalsbibliografi över böcker, som behandlar sovjetlitteratur, samt en förteckning över till engelska översatta verk -av författare som behandlas i boken. (UN 1970, s. 74 uppsala) ,
Faludi, I. : msk parnass : möte med ~yska'författare. - Stockholm, 1970. 187 S
-
Faludi är journalist och skriftstiillare och kom till Sverige på 30-talet. I denna ~ego-n&ga bok ger han en "glimt av några författares liv och personlighet såsom jag själv på nära håll fått uppleva demf1.Han låter läsaren möta en rad rydka författare Di&. -Go@g-tiJl_ Sjcl--E och ger deras syn på politiska och ideologiska problem. Flera av författarna har Faludi själv sammantraffat med. Ett utförligt personregister avslutar presentationen. '
'
.-
Holthusen, J. : Russische ~egenwartsliteratur Bern. 1 : 1890-1946 : die literarische Avantgarde. - 1963. - 170 s. (~alptaschenbticher; 368) 2 : 19a-1967 : Prosa und Lyrik. 7 1968. 156 S. f~alptaschenbiicher ; 369)
-
-
De två delarna ger de viktigaste dragen hos de ~~-~$-fq-L~ii&ar& ryska förfa.ttama'ochderas verk under tiden 1890-1967. Framstallningen ar @&til&g&ngl&g aven för den som inte har fackkunskaper. Professor Holthusen har valt ut de författare som kan anses representativa för tiden, såväl inom ramen för den ryska litterära utvecklingen som för den europeiska litteraturhistbrien. De författare, främst symbolister .och realister, som behandlas i del 1, överblickas lätt i inneh~lsregistret.?el 2 tar upp nya realister och traditionalister och berör nya utvecklingstendenser inom sovjeflyriken. Med tanke på rxrheten i tiden ar urvalet helt naturligt mer su5jektivt i den andra delen. 1llust;rerande citat återges endast i tysk överskttning. De litteraturhiinvisningar som finns i slutet av de båda delarna Br summariska, men hanvisar till verk som kan ge utförligare bibii.ografiska referenser. (1 : UN 1968, s. 65 Stockholm) (1-2 : AXN Hum 1970:4., s. 43 s)
James, G. V,: Sovie% socialist reali.sn! : origins and theorj. London, 1973. 146 s. : ill.
B
-
-
Bokens syfte är att ge en förståelse för -4 gogia-l&s-&&-rgal&m ar, vad som ligger bakom och hur den har utvecklats. Författaren Tåter läsaren själv dra sina egna slutsatser. I kapitel 1 och 4 ges en bild av den socialistiska realismen ur sovjetisk synvinkel med hjiilp av sammanfattningar av argument ?ar sovjetkällor. Tillsammans ger de en uppfattning om den officiella sovjetattityden efter Stalins död 1953. Kapitel 2 och 3, som är analytiska och historiska, behandlar förhållandet mellan författare och partiet. Darefter följer fem bilagor Lenin: Party organisatior, and party literature (1905), In memorj of Eerzen (1912), On proletarian culture och On the proletkults (letters, 1920), On the party's policy in the field of literature (resolution, 1925), On the reformation of literaq-artistic organisations (decision, 1932).
-
Litteraturreferenser och anmärk,.iing-ir ar samlade i en särskild avdelning och följer dar kapitelindelningen. I så stor utstrackning som möjligt ges referenser till engelska översattdngar för att den inte qsktalande lt2saren också ska h a gå till kallorna. Den avslutande urvalsbibliografin förtecknar arbeten på engelska som behandlar litteraturen och angränsa~deteman, arbeten som översatts f r b ryska, samt partiskrifter och kallor på ryska. (AKN Hum 1973:7, s. 20 U)
A
Nag, M.: Sovjetlitteraturen 1917-1965. (W & W - serien ; 181) Orig:s ti.te1: sovjetlitteraturen.
- Stockholm, 1967. - 191 s. -
Boken har bearbetats och översatts från norskan av Hans Björkegren. och vänder sig mot Den ställer frågan -4 ä-r-spiegs&-tuy? sovjetforskarnas inskränkthet. Den presenterar sovjeilitteraturen som ett dynamiskt fenomen enligt arbetsdefinitionen "sovjetlitteratur är den ordkonst som huvudsakligen skapats 3 Sovjetunionen,u-ndei sovjetepoken, dvs. efter revolutionen 1917, och som åtminstone har en viss anknytning, både positivt och negativt till vad samma epok själv representerar". Litteraturen behöver såledvs inte ha skapats inom Sovjetunionens 15 republiker. Framställningen ar relativt allmänt förekommande vid folkbiblioteken, men ar mer teoretisk an många andra allmänna översikter. Den innehåller en utförlig författarförteckning.
-
-
'.
A
'
Nilsson, N. 1.: Rysk litteratur : från Tjechov till Solsjenitsyn. Stockholm, 1973. 148 s. (En ~MTbok)
-
-
Detta ar en Evgrgi@&g och @-gZ_&ngl&g presentation av den ryska litteraturen fr& 1880.fram till våra dagar. Det är inte någon uppslagsbok eller handbok, utan professor Nilsson har gjort ett gr--a&bland författare, böcker och riktningar som spelade en roll på sin tid och soni kan vara av intresse.
-
Som samlande pinkter för att belj.sa.debatteri oni författarens roll och litteraturens funktion i samhället står bl. a. Tjechov, Gorkij, symbolismen, akmeismen, futuristerna, revolutionen och litteraturen, krig och efterkrigstid. En mycket överskådligt indelad avdelning med litteraturanvisningar till böcker på icke-slaviska sprak avslutar boken.
-
Slonim, M.: hssian literatme. New York. 2 : From Chekhov to' the revolution : Russian literature 1900-1917. 1962. 253 s. (~alaqybook ; 92) 1 . 3 : Soviet rtussian literature : writers and problems 1917-1967. 1967. 373 s. a al ax^ book ; 184.) ,
-
-
-
Den gncrg &r?_ i Russian literature (jfr del 1 under Al1.n.anna ' översikter) bygger på de 10 första kapitlen i Modern Russian .literature, ett tidigare verk av Slonim, och ger en omfattande bild av den ryska litteraturen D&-l£i-W, d& de stora klassikernas period fick ett slut, Över Tjechov, Gorkij, Bunin, Kuprin och Andrejev fram -M-1-1 och moderniströrelsen; sym'bolistskolan och Blok. Studiet av denna s. k. silverålder ar enligt Slonim nödvändig för förståelsen advden ryska artistiska och kulturella utvecklingen h e n efter revolutionen. Analys av enskilda författare och estetiska strömningar kombineras i genomgangen med grunddrag i den socialpolitiska, psykologiska och kulturella Sakgrunden. l
Nodern Enssian literature har med andringar och tillägg al- nya ka,pitel också tjänat som underlag för den Lrgdiedglgn. Här studeras den ryska &~e-gvol~t~o&as-grgtzren fram t-is-1267. Ernigrantförfattare och litteratur p& andra sprak inom Sovjetunionen bchandlas inte. Liksom i.de tidigare delarna ger Slonim porträtt av framtradande författare, beskriver den Sociala och politiska bakgrunden och varvar enskilda författare med analyser av problem som ryska författare ställts inför under sovjetperioden. Slonim hoppas i förordet, att den bild han ger kan vara en hjiilp att förs-t&det sovjetiska kulturlivet. Efter att ha studerat prosa, 'lyrik,uppsatser, artiklar, partiresolutioner och Gfficiella kommentarer has han försökt Ilskilja de sanna verken från tendentiös smörja" och "faststiilla trycket fr& staten och de härskande litterära dogmerna". De litteraturhänvisningar,' som ges i slutet av varje del, följer kapitelindelningen och hänvisar endast till 'texter på engelska. (2. : UN 1968, s. 65 Karnösand, Karlstad, Malmö, Sundsvall) (3 : UM 1968, s. 65 Solna, Sundsvall, Uppsala) '
Saviet writers : do you know their names. : iii.
~ZZZT+O] s.
- Moscow,
[ca 19681, -
Boken har sammanställts i Moskva för enge1skspi;akiga läsaye i axdra 1.iinder och presenterar 37 sovjetförfattare och deras verk. De p@ @-da författctrna gin-oli &-u.~icns-repub&ikey har salts ut.
Författarna beklandlas i kronologisk .ordning 'fr&.Gorkij till Aksionov. Efter ett uppslag med svartvitt fotografi, signatur och representativ iargillustration följer en artikel på nhgra ,sidor,som kortfattat ger en introduktlon till författare och verk, Trots att boken saknar register kan den tjäna som en översikt över sovjetlitteraturen (jfr U) Soviet poets under rubriken poesi). (AKN Hum 1969:2, s. l+l+
Struve, G. : Russian literature under Lenin and 'stalin1917-53. Norman, OU., 1971. - 454 s.
-
'
Professor Struve ar internationellt kand för sina mhga publikationer. Denna bok bygger på en rad tidigare arbeten. Den gaJxsgrg den . revolutionära och efterrevolutionära r~gkglitteraturen fram @&L: Stalins döds& o53. Vidare grnrji~gutan mer ingående behandling sådana verk, som tillkom under Stalins tid men som inte publicerades förran under den efterföljande lftövadersperiodenll, samt sgdana . behandverk, som endast har flubIzcgrgts- gbgrt-g S o ~ j e t g ~ o - ~Har las endast litteratur f r k den Ryska sovjetrepubliken och inte fr& övriga Sovjetunionen. Boken använch i universitetsundemisningen p 5 D-nivån men Er lattQillgiingli g tack vare en överskådlig indelning i tidsperioder..I kapitel under dessa större avdelningar förklaras den litterara utvecklingens orsakssammanhang under den aktuella perioden, varefter enskilda författare behandlas. Dessa ar grupperade efter litterart utt~jckssatt. '
afigka i slutet av boke2 Den rnycket ~ m ~ a ~ g n & e - b ~ ~ & i ~ g ga-v&el_nLngen upptar 37 sidor och har delats in i fem sektioner. Den första förtecknar verk som omnämns i fotnoterna. I den andra förtechas viktiga och anvandbara bibliografiska arbeten skräl -på ryska som p& en rad vasterlindska sprak. 'Dentredje sektionen ar en urvalsbibliografi, som tar upp verk om Ryssland; dess historia, kultur, sociala liv och liknande. Dessa böcker ar på engelska och har publicerats före 1963. I sektion fyra redovisas verk som behandlar sovjetliiteraturen före 1953. Först beskrivs verk på ryska varefter följer en förteckning över arbeten på engelska och andra 'vastsprak. Det finns även hanvisningar till olika akademiska publikationer, som innehåller artiklar om sovjetlitteratur. Den femte och avslutande sektionen förtecknar sovjetlitteratur i engelsk översättning publicerad före 1953. (UN 1972, sp. 87 Härnösand, Linköping, Norrköping, Skara, Stockholm, Umeå, Växj ö, bebro )
Under denna rubrik kommenteras endast några få :arbeten om enskilda författare. Här annoteras sålunda endast biografier om Dostojevskij, h sjkin, Tjechov och Tolstoj Se aven Paster-nak under rub~ikenPoesi : siirskilda författare.
.
Dostojevskij, F. M. C
~ i n n é r ,S.: Dostoevskij on realism.
-
-
-
Stockkolm, 1967. 211 s. (Stockholm Slayie s t u d i e s ; 1) ( ~ c t aU n i v e r s i t a t i s Stockholmiensis)
bostojevskij sökte o f t a i brev och a r t i k l a r deklarera s i n i n s t a l l ning till konstens förhallande till verkligheten. 3gne-r som realism,. f a k t a , l i v , sanning, d e t typiska, 'idé, i d e a l , idealism, d e t f ant a s t i s k a , har l e t a t s f ram av docent Linnér. Innebörden av sådana u t t r y c k och r e l a t i o n e n dem emellan d i s k u t e r a s har. Det ar i n t e d e t a l l d a g l i g a , allmängiltiga e l l e $ t i d s t y p i s k a som ä r realism e n l i g t Dostojevskij. Hans -&s2 ar m7r r e a l i s t i s k och f a n t a s t i s k , eftersom " f a n t a ~ t i s k ahandelser ~~ som verkligen i n t r a f f a r , m9nniskor man f a k t i s k t . m ~ t e ri verkligheten, men som den "rea l i s t i s k e " f ö ~ f a t t a r e ngår f örbi, .i s j ä l v a verket ar typiska därf ö r a t t t i d e n s j ä l v E r f a n t a s t i s k , kaotisk och s j u k l i g . Dostojevskij v i l l nå sanningen om d e t ryska samhallet och den ryska mikmiskan och n ö j e r s i g i n t e med de snäva i n f a l l s v i n k l a r vardagsrealismen rekommenderar. Genomgången har d e l a t s in' i t v å perioder och i l l u s t r e r a s med en mängd textutdrag e Litteraturhlinvisningar ges i f o t n o t e r , (SVB 196'8,
s * 344)
C
Mochulsky, K. V.:
1967.
- 687 S.
Dostoevsky : h i s l i f e and work.
-
Princeton, N.J.,
1947 publicerades d e t qrska o r i g i n a l e t i Frarkrike ELV k r i t i k e r n Motjulskij, som t i l i h ö r d e den ryska i n t e l l e k t u e l l a emigrantgruppen i Paris. Det ar en k r i t i s k b i o g r a f i ; Den ä r @it&s& i den meningen, a t t d e t a r en undersökning av konstnaren Dostojevskij med analys av hans arbeten, s t i l , l i t t e r ä r a mönster, skaparprocess och i n f ö r ande av nyheter. Det ä r en @ c ~ g p f i i den meningen, a t t den ger en uppfattning om mannen, v a r s l i v och arbeten utgör en a n d l i g enhet som gör dem o s k i l j a k t l i g a . Boken analyserar Dostojevskijs &mzeg, v i l k a s utveckling och inbördes förhållande kan spåras genom f ö r f a t t a r e n s l i t t e r ä r a k a r r i ä r . Den f ö l j e r också utvecklingen av Dos t o jevski j s f ilosof i s k a och r e l i g i ö s a idéer.
.
I Z+ k a p i t e l kan l a s a r e n f ö l j a Dostojevskij Yrån barndomen f ram till döden. ~ h g ca i t a t , o f t a l h g a stycken, har ö v e r s a t t s till engelska av den engelske översättaren iiniham. I f a t n o t e r , som an. ges med s i f f r o r , lämnar översattaren e n d e l föeklaringar. I några f å hänvisningar med bokstäver anger f ö r f a t t a r e n b i b l i o g r a f i s k a uppgiftsr. (UN 1968, s. 67 Skara) , l
C
Wellek, R.: Dostoevsky : a c o l l e c t i o n of c r i t i e a l essays. I wood C l i f f s , N.J,, 1962, 180's.
-
eiti.Jcgrnag i-ngt$Ining till Dosto jevslcij s arbeten. v a r i e r a r påtagl i g t 0c.h bokens utgivare, prof e s s o r Wt?ilek, ger ' i d e t inledancle k a p i t l e t en introd.uktion till n.tvecklj.ngen av Dosto j evski j k r i t i k e n och hur den p & a r k a t s i o l i k a länder.. Darefter f ö l j e r 1 0 a r t i k l a r , som på o l i k a s a t t belyser Dostojevs.kijs verk. ,
,
- Engle-
'
.
Fyra amerikanska k r i t i k e r beha~d1a.r.var s i n a v de f y r a s t o s a ilomanerna Brott och s t r a f f av Ph. Rakiv, I d i o t e n av M. Krieger, Onda andar a v 1, Howe och Bröderna Karamazov av E. Vivas. U r o l i k a synv i n k l a r - psykoarialytiska, e x i s t e n t i a l i s t i s k a , teologiska, marxistiska presenterar d ä r e f t e r b l . a. D. H. Lawrence, S. Freud och .G. Lukács s i n a å s i k t e r .
-
-
Litteraturhänvisningar ges löpande i f o t n o t e r . Dostojevskijs vikt i g a s t e arbeten f i n n s förtecknade i en kronologisk översikt i s l u t e t av boken, d a r aven några biblj-ografiska refgrenser ges till arbeten som behandlar' Dosto j evskir j k r i t i k e n s h i s t o r i a och påverkan. De f l e s t a lit teraturhiinvisningarna ges emellertid i introduktionen, dar p r a k t i s k t t a g e t a l l a böcker och många a r t i l a r om Dostojevskij på ryska, tyska, franska och engelska anges. (IJN 1965, s. 62 Vister-
l
ås )
Pusjkin, A. S.
C
Bayley, J.: Pushkin : a comparative commentary.
- London,
1971.
-
368 s. I3ayley; som a r knuten till New College i Oxford, beskriver och an&serar h6r den ryske nationalskaldens varierande produktion och placeTar i n ' den både i r y s k t och europeisk$ sammanhang. I v a s t har man v a r i t beniigen a t t t r o , a t t ryssarna överskattar Fusjkins varde. Bayley menar, a t t en av orsakerna till a t t Pusjkins r y k t e utomlands i n t e är högre beror på a t t s k ö n h e t e n i hans diktning, p ~ e c i s i o n e ni bruket av ord och ordens t j u s k r a f t c a s t a n Z r omöjligt a t t överföra tiil e t t annat sprak. Talrika c i t a t , som i l l u s t r e r a r analysen, ä r tqj-ckta med ky-cillisk s k r i f t , men samtliga ar ö v e r s a t t a till engelsk?, v a r f ö r även den till Pusjkins som i n t e kan ryska men v i l l ha en lg;i;t&sk i&rgduJ&iarbeten kan ha glädje av boken. E f t e r e t t inledande k a p i t e l med några biografiska upplysningar behandlas den >ci&a produktionen i t r e k a p i t e l . De & g n . ~ t arbetena ~s~ och prgsaprodukticnen h a r f å t t v a r s i n a k a p i t e l . 70 s i d o r agnas å t versromanen Eugen Onegin. Förutom l i t t e r a t u r h ä n v i s n i n g a r i f o t n o t e r f i n n s d e t en urvalsbiblio-graf i i s l u t e t j dBr arbeten på @ngelska, som behandlar Puajkins produkt ion, f i n n s f örtecknade. Daref t e r f ö lj e r en f örtecknicg över biografiska och b i b l i o g r a f i s k a arbeten och k r i t i s k a s t u d i e r på ryska. (UN 1972, sp. 104. ~ k i x j ö ) l
,.
.
l
Tjechov, A. P.
C
l
Jackson, R. L.: Chekhov : a c o l l e c t i o n of Englewood C l i f f s, N. J., 1967. - 213 s. -.
l,
Prof e s s o r acks son har sarnmanstal1.t denna. bok om T j echov, d a r i n t e r n a t i o n e l l t kända lg&i$g_ggr-s&nns~7n på f ö r l a t t a r e n u r o l i k a synviddar l i t t e r ä r a , f i l o s o f f s k a , c9ciala och f o r m a l i s t i s k a , E f t e r Jacksons idledning f Ölj e r 1 5 a r t i k l s r med teman ,som koncentreras 'till inpla.cering i den ryska l i % t e r a t u r e i l , .teater, p j ~ s s ~ i ; ~ J : ~ t u r , Ivanov, Onkel Vanja, .Tre sYstr&, Körsbarstradgkrden, int o ~ a t i o noch q h m , dubbelhet, personer, mini en.^
-
asen,
Förklaringar och litieraturhiinvisningar larnnas löpande i f o t n o t e r . Viktiga d a t a upptar en s i d a i slutiet, d a r aven a r t i k e l f ö r f a t t a r n a presen.teras. Boken avslu.tas med en u r v a l s b i b l i o g r a f i , d a r k r i t i s k a och b i b l i o g r a f i s k a arbeten på framför a l l t ryska och engelska medtagits.
Sinmons, E. J. : Chekhov : a biography. 669 s. : ill.
-
Boston, Mass., 1962.
-
Simrnons h a r b e t y t t mycket f ö r s t u d i e r i rysk l i t t e r a t u r i USA. I samband med f i r a n d e t av T j echovs hundraårsdag 1960 uppmiiksamrnades en mängd brev, dagböcker och minnen, s o m t i d i g a r e Tjechovb i o g r a f i e r g å t t f ö r b i . I denna mycket inn.ehå.ll$rika -0graf.i ges a l l a åtkomliga d a t a om Tjechovs l I v och f ö r f a t t a r s k a p .
1
..
Presentationen har d e l a t s i n i sex d e l a r , f r å n barndomen till döden, med underrubriker. P% e t t uppslag f i n n s en k a r t a över Tjechovs r e s o r i Ryssland och S i b i r i e n . Det f i n n s aven 8 opaginerade s i d o r med f o t o g r a f i e r . Vissa f ö r k l a r i n g a r ges i f o t n o t e r , men l i t t e r a turhänvisningarna har huvudsakligen samlats i en s ä r s k i l d b i b l i o grazisk avdelning. i denna urval-sbibliografi, med h5nvi.sningar till mestadels ryska och engelska verk, å t e r f i n n s referenserna under rubrikerna: Arkivmaterial, B i b l i o g r a f i e r , Upplagor av Tjechovs arbeten, T j echovs brev (ca 4000), Brev till Tjechov, Biografier, me mo are^^, Li-tteraturstudier och k r i t i k . (UN1963, s . 31 ~ ö t e b o r g )
Magarshack, D.: ill.
Chekhov t h e dyamatist.
-
London, 1952.
- 301 s.
:
'
Boken i n l e d s med a t t klargöra Tjechovs syn på e t t dramatiskt verk, f örhållandet till t e a t e r n , skådespelare och publik Darefter behandlas den &rgm&Lsk ~,rgd&&igen i t r e a v s n i t t . Tjechovs dramat i s k a arbeten kan indelas i t v å huvudperioder, d a r pjäserna s k i l j e r s i g både vad g a l e r s t r u k t u r och s y f t e . Det f ö r s t a a v s n i t t e t behandlar p j ä s e r med d i r e k t handling, dvs. de f yra ( t v å bevarade) p j a s e r och elva enaktare, d a r den dramatiska handlingen u t s p e l a r s i g p& scenen f u i l t s y n l i g f ö r publiken, &ergångsperioden t a s upp i d e t andra a v s n i t t e t . Det t r e d j e går igenom den andra periodens f y r a p j ä s e r hu åsen, Onkel Vanja, Tre s y s t r a r och ~ ö r s b ~ r s t r 2 i d g % = d e n ) , . d a r handlingen a r i n d i r e k t . Dessa f y r a ar draman, dar den egentliga handlingen u t s p e l a r s i g utanför scenen 'och d ä r hanalingen på scenen huvudsakligen a r en " i n r e handling" , \ Framställningen i l l u s t r e r a s med pjäs- och brevutdrag, sorn ö v e r s a t t s till engelska av Magarshack. Boken i n n e h å l l e r också 1 0 s v a r t v i t a f otograf i e r f r& uppsattningar av Konstnärliga t e a t e r n i Mosh~a och a v s l u t a s med en kronologisk f ö r t e c k ~ i n göver 1 6 pjaser. L i t t e r a turhaavisningar- sakas. (AK 1952-53, s. 361 H ~ LY 14 S)
T o l s t o j , L. N. Benson, R. C.: Women i n Tolstoy : t h e i d e a l and t h e e r o t i c . Urbana, Ill., 1973. - 10 s.
-
T o l s t o j såg kvinnan både som angel och d j a v d . Hon kunde e n l i g t hans syn vara en k ä r l e k s f u l l kamrat till maken, en hiingiven mor, h u s h å l l e t s och f ami1j ens beskyddarinna. Men, hennes sj a l v i s k a int r e s s e n , s ä r s k i l t de sexuella, hotade T o l s t o j s eget och hans h j a l t a r s sökande e f t e r moralisk perfektion och renhetsideal.
b berör
hans h j a l t a r . Mycket av d e t som s k r i v i t s om Tolstojs arbeten I den h ä r boken behandlar Benson ~ & ~ ~ s - k ~ i - o s genom yn att skdera f ö r f a t t a r e n s h j a l t i n n o r . Hon har v a l t någ& relevant 2 verk, b l . a . Krig och f r e d och Anna Karenina, f 31- a t d belysa dc l y a och berör &en Tolstojs personliga l i v f ö r a t t i l d s t e r e r a h: kvinnosyn. l Hanvisningar till Tolstoj s arbeten ges i genomgången. I f ?':a~oter anges övriga l i t t e r a t u r h ä n v i s n i n g a r och i en avslutande urvalsbibl i o g r a f i ges y t t e r l i g a r e referenser. '(MN' Rum 1974: 1, s. 100 U)
Christian, R, F.: 1969. 290 S.
Tolstoy : a c r i t i c a l introduction.
-
,
- Cambridge,
Boken ä r ingen b i o g r a f i , utan professor c h r i s t l a n v i l l h a r peka på i T o l s t o j s verk. Mest utrymme h a r agnats &t Krig och f r e d och Anna Karenina. Däremot behandlas har i n t e Tolstojs polemiska a r t i k l a r e l l e r r e l i g i ö s a avhandlingar. C h r i s t i a n berör aven @ - g r g ä ~ ~ i ~ g ~ o @ och g m el ånt e r l ä s a r e n ana nggot av d e t unika i d e t ryska o r i g i n a l e t som o f t a i n t e kommer till s i n r ä t t i en överssttning. E t t k a p i t e l tar upp T o l s t o j s dramatiska arbeten och hans e s t e t i s k a t e o r i e r .
-d e t b&t&ri&igkg
Det krävs ~nga-spegigl&-f gr@~skapeg. För dem som använder boken i s t u d i e s y f t e T i m a s l i t t e r a t u r h a n v i s n i n g a r i fotnoter. I s l u t e t f i n n s en översikt i tabellform över T o l s t o j s l i v och arbeten. Dare f t e r f ö l j e r en u r v a l s b i b l i o g r a f i med arbeten hade av och om Tols t o j på engelska, franska,, tyska och ryska. (AKN Hum 1970:.4, s.. 42 '
G U)
.
.
. .
-
>.
S,jklovskij, V. B.: Lev Tolstoj. 2. i s p r . izd. - Moskva, 1367. 654 s . : ill. - ( ~ j i x nzametjatelnych l j u d e j ; l(363) )
-
I s e r i e n "Märkliga människors l i v r r ges i denna bok den f ö r s t a samlade b i o g r a f i n om Tolstoj på ryska sedan 1923. Det är en f y l l i g presentation av @@&bre; och &;s-vg&. Sjkljovski j v i l l v i s a d e t motsage1,sefulla hos Tolstoj, hans s t o r h e t s~omkonstnär, i n s p i rationsförmåga, förmåga a t t analysera manniskors känslor och d e t motsägelsefulla i i n d i v i d u e l l a kiins3.or och h i s t o r i s k a hindelser.
.
&aig-axtgl
1908 OE T G ~ s .har ~ o ~v a r i t ~äg1gd&e f ö r denna Uiog r a f i . Tolstojs verksamhet s i i t t s i n i d e t sammanhang som t i d e n f ö r förberedandet av den f ö r s t a ryska revolutionen utgjorde och motsägelserna i hans' skapande s e s som en återspegling av d e n n a . t i d s motsiigelser. I s l u t e t f i n n s en kronologisk översikt och en b i b l i o g r a f i s k avdelning med rubrikerna': Tolstojs sarillade s k r i f t e r , Lenin och Tolstoj, Material om Tolstoj (brev, dagboksanteckningar, s jalvb i o g r a f i e r ) , Memoarer och l i t t e r a t a - om Tolstoj (NLB 1966-67, s. l 0 8 1 G S)'
.
POESI
C
Donchin, G.: The influence of French symbolism on IZussian poetry. The Hague, 1958. - 239 s. : ill. ( S l a v i s t i s c h e d d e n en herdrukken ; 1 9 )
-
l j
. .
Mellan 1&90 och 1910 levde poesin upp i Ryssland i p r o t e s t mot den l i t t e r ä r a t r a d i t i o n e n . Den hämtade näring f r k v ä s t och s p e c i e l l t u r den franska symbolismen. Donchin undersöker har ~ å x e ~ g n - a och x ~~h&L-agd&-t&l& ~ g & - s p b o l J g n , d i r e k t och i n d i r e k t , under den ryska s p b o l i s t p e r i o d e n .
I fem k a p i t e l behandlar hon de f ö r s t a kontakterna, de betydelsef u l l a symbolisttidningarnas h i s t o r i z , s~ymbolismense s t e t i k , poesi och teknik. Litteraturhänvisningar ges i f o t n o t e r , Texten ar p& engelska, men å t s k i l l i g a exempel på symbolistpoesi (t. ex. av B a l mon%, Belyj, Blok, Brjusov, Ivanov, Sologub) ges på ryska. Den avs h t a n d e b i b l i o g r a f i s k a avdelningen på 1 8 s i d o r f örtecknar ryska och ~ Z s t e r l i n d s k at i d s k r i f t e r , Översiktsverk på ryska, arbeten (of t a a r t i k l a r ) av och om enskilda symbolistf örf a t t a r e på ryska, engelska L n S U) och franska. (AKB 1956-60, s. &l6 G
Lotman, Ju. M.: Analiz poetitjeskogo . teksta : stniktura sticha. eningr rad, 1972. - 270 s.
G
,
-
Boken a r på ryska och h a r en t i t e l som kan ö v e r s a t t a s med &glys av-pgeti&-tgxt_ : ' d i k t e n s s t r u k t u r . Den r i k t a r s i g till studerande och. går igenom metodiken f'ör analys och s y f t a r till a t t ge l ä s a r e n ledning f ö r s j ä l v s t ä n d i g analys av t e x t . .
. .
'
"
I bokens f ö r s t a d e l förkilaras de t e o r e t i s k a principerna och i den andra demonstreras tillämpningen av dessa principer genom a t t 12 Irända d i k t e r f r & 1800- och 1900-talen studeras. Tabeller och scheman f ö r t y d l i g a r texten. Litteraturhiinvisningar och f ö r k l a r i n g a r ges i f o t n o t e r . (AKN Hum 1973:3, s. 29 G G* H S)
~,
.
.
.. . . .
. . ,,
,
Markov, V.: Russian futurism : . a h i s t o r y . 4.67 s. : ill.
- London,
1'369.
-
Detta ar den f-Örsta h i s t o r i s k a genomgårigen av den r y s k s fuLuyigmgn, den y t t r i n g som v i l l e s t a l l a ' s i g till den unga. s o v j e t s t a t e n s t j ä n s t 'genom a t t skapa e t t n y t t och f r ä s c h t p o e t i s k t sprak och som i n t e v a r rädd f ö r d e t vulgära, men som i n t e ansågs värd a t t t a någon a l l - . v a r l i g hansy-. till i ~o'vjetimioneae f t e r 1930. Bokens s y f t e är a t t bringa reda i terminologin och vad som egentl i g e n hände, v i l k a som hörde till g-ruppen, vad de v i l l e och vad de lyckades åstadkomma. Den a r skriven i n t e bara f ö r dem som s t u d e r a r rysk l i t t e r a t u r u t a n aven f ö r dem som v i l l v e t a mer om europeiskt avantgarde. Markov h a r g g t t igenom 90 % av a l l t som de ryska futur i s t e r n a publicerat liksom mycket av d e t som s k r i v i t s om dem. Detta & & r i ~ s här &rgmldgi-su, men f öyf a t t a r e n f örs öker uEdvika analys e r , d e f i n i t i o n e r och allmänna omdömen. Boken a r en kombination av b i b l i o g r a f i , b i o g r a f i och k r i t i k , där l ä s a r e n kan l e v a s i g igenom utvecklingen. Den e f t e r r e v o l u t i o n z r a utvecklingen behandlas dock i n t e . 1 bokens & u t k a p i t e l ges en antydan om de enskiiiia f ö r f a t t a r nas senare öden.
'
Ti.tlar, återges f ö r s t a gången i rysk t r a n s k r i p t i o n . men daref t e r end a s t i engelsk översättning. Citerade d i k t e r , som i n t e förekonmer i o f f i o i e l l cversattning, har ö v e r s a t t s utan ambitionen a t t återge den f u t u r i s t i s k a s p r a k s t i l e n . Fotnoter h a m i s a r till en s ä r s k i l d avdelning med f ö r k l a r i n g a r och l i t t e r a t u r h ä n v i s n i n g a r som f ö l j e r kapitelindelningen. För den ~ r g r ~ ~ l g f v L o ; Z g a j ~ r Lfoi d~e n~ seii ~ t törnande MNLogrgfi-sk avdelning, som aven den f ö l j e r k a p i t e l i n delningen. Dir förtecknas arbeten av f u t u r i s t e l - a kronologiskt, medan arbeten om enskilda represen.tanterp förteckrias a l f a b e t i s k t . Bibliografin i n n e h a l e r ocksa e t t u m ~ a larbeten av iiiirstående f ö r f a t t a r e , s k r i f t e r om och kring futufismen, arbeten som behandlar den e f t e r r e v o h t i o n ä r a perioden, den i t a l i e n s k a futurismen samt arbeten om f u t u r i s ~ noch konst. I boken f i n n s 1 6 opaginerade blad, som på o l i k a sätt i l l u s t r e r a r futurismen. (UN 1971, sp. 91 Vaxjö, UN 1973, sp. 108 Lund)
Poggioli, R.: The' poets of Russia 1890-1930. 1960. 383 S. . .
-
-
Cambridge, .&ss.,
Den ;o&ga &o-in, som uppträdde under 1800-talets s i s t a årtionden och som i Sovjetunionen f i c k , e t t s l u t . , i och med 3G-talets " l i k r i k t ning", behandlas i d e t t a arbete. F ö r f a t t a r e n tar &n&e upp o g & -
diktgiggen, eftersom han anser, a t t sovj e t systemet har f ö r s t ö r t &n moderna poesin u t a n a t t ge den möjligheter till f ömyelse. Framstallningeri i n l e d s med a t t i en k u l t u r e l l återl31ick ge de h i s t o r i s k a förutsZttningarna f ö r den moderna poesin. De p o r t r a t t e r a d e poeterna behandlas d ä r e f t e r under mihrikersom' förendr dem i grupper och y t t r i n g a r ,dekadenter, sjmbolisni ;symbolismens representanter, Blok, neoparnassiska poeter, avaritgardesnoeter, gårdagspoeter (sar: (sar.skilt ~ a s t e r n a k ) skilt ~ e m i g r a ~ t l i t t e r a t u r m )dagens. poemr Ekempel p% modern poesi h a r f ö r f aktaren a t t &.$erge i opretent i ö s engelck.prosaform.
-
.
,
,
i
.. \
Efter genomgangen följer en utförlig w & o & f & s k axdelning, som inleds med en allmän bibliografi över handböcker och översikter när det galler rysk litteraturhistoria, antologier och litterära tidskrifter. Därefter följer en specialbibliografi, som följer'kapitelindelningen, med verk på ryslta samt verk på och Översättningar till andra sprak (engelska, franska, italienska, tyska). I indexavdelningen återfinns, under.de enskilda författarna, deras fullstiindiga . namn samt namnen på samtliga arbeten i alfabetisk ordning med engelsk titel följd av originaltitel inom parentes. (UN 1960, s. 21 Växjö)
'
Ryska dikter från Lomonosov tili Voznesenskij / valda och kommenterade av Lennart Kjellberg. Stockholiii, 1968. - 152 s. - (Slaviskt. . kursbibliotek)
-
I denna ankologi ar 20 ryska poeter representerade. Urvalet stracker sig från 1700-talets mitt och framåt. Boken vander sig friimst till . universitetsstuderande i ryska på 20- och 40-poangsstadiet. Innehållsförteckningen i början ngmer författarnamnen med latisk skrift och dikterna med kyrillisk. Efter inledande . & i g e ~ om-rxsk xee, dar &.mest ele~eLtaraprinciperna tas upp, behandlas poeterna och några av deras dikter. Ordningen ar kronologisk efter födelseår. Varje diktare presenteras kortfattat. D9refter följer dikterna på ryska rned kyrillisk skrift som har accentuerats. Efter var-jc enskild dikt finns glpföfigckang och &gmg&a-g. Gemensam ordlista för hela boken saknas dock.
Soviet oets : do you know their .narnes. . fi8f s. : ill.
- Moscow,
[ca 19671.
-
Boken har sammanstallts i Moskva för engelskspråkiga. lasare i adra länder och presenterar 27 sovjetpoeter och deras verk. Några av de -&-k&n&_p-ke-a har valts ut.. Förutom ~ajakovskij.och Jesenin fims hiir representanter fr& den gldre generationen sovjetpoeter, författare till barnverser, poeter fr h olika unionsrepubliker, fram till och med Rozjdvstvenskij. Författarna behandlas i kronologisk ordning; Efter ett ,uppslagmed svartvitt fotografi, signatur och representativ fargillustration följer en artikel på några sidor, som'kortfattatger en introduktion till författare och verk. Trots att boken saknar register, kan den tjäna som en översikt över sovjetpcesin ( jfr Soviet miter$ u-gder&riken UimGhna översikt2r : 1900-talet) (AKIT Hum 1969:2, S. 4.4S)
.
Unbe~aun,B. O.: Etussian versification. 164 s.
(!..B
- Oxford, 1956, tr.
1968. -
1956-60, s. 1692 G IIh H ~ Y ' L S U,. AKN Hum 1970:5, s. 32 U) . .
'
\
Under denna rubrik kommenteras endast några få arbeten om enskilda poeter. Har annoterbassålunda endast biografier om Majakovskij cch PasterI . nak Se aven Pusjkin 'under rfiriken P~osa: särskilda fösattare.
.
Majakovskij, V. V.
-
Stahlberger, L. L.: The symbolic system of Majakovskij. The Hague, 1964. - 151 s. - (slavistic prir&ings and reprintings ; 14) .
.
StAlberger analyserar och klargör har några gru,nc&p.bo$r &sa&-&Js_p-gi. Majakovskij var en av huvudpe~sonernabland Cie ryska futuristerna, som verkade parallellt me6 revolutionen. De första kapitlen i boken behandlar Majakovskijs tidiga poesi före 1917. I de senare kapitlen behandlas dikter från tiden 1918 till 1924. Detta har enligt Stahlberger gj'orts'för att visa, att revolutionen inte medförde den stora förändring av Majakovskijs poesi som ofta görs gallande. Hsr studeras dock inte Majak~vskijspostrevolutiorGra tidningsmannaverksamhet.
. . .
De illustrerande exemplen, som återges på ryska med kyrillisk skrift, har här j-nteöversatts till engelska. Litteraturhinvisningar ges i fotnoter. Den avslutsnde bibliografiska avdelningen omfattar bl, a. utgåvor a.v Majakovskijs diktning, verk om Majakovskijs arbeten ock/eller liv, samt allmänna arbeten om filosofi, symbolism och poesi. (MB 1961-65, s. 2023 G Hsl L S U)
Pasternak, B. L.
-
Huihes, O. R.: The poetic world of Boris Pasternak. Princeton, N. J., 1974. - 192 s. - (~rincetonessays in European and comparative literature) Naturen, karleken och konsten ar återkommande teman hos prosaförfattaren och lyrikern ~asternak.I exempel från artistiska, kritiska och sjalvbiografiska arbeten låter Hughes här Pasternak själv tala om sitt @&&L&dg Gg-l&vgt-ogh-kgngtgn. Boken inieds med er, kronologisk översikt. ~enomghgenhar därefter delats in i fyra kapitel, dar deteförsta tar upp poesins ursprung och natur. Det andra - Konst och verklighet - behandlar fö:mtom konst+erkets tillblivelse också Pasternaks förhalande till futurism och realism. I det tredje kapitlet ges poetens syn på historia, ideologi och liv, samtid och andra människor. Det sista diskuterar poetens ansvar.
x
Citat ur Pasternaks lyrik återges i 'original'med prosaöversattning. Övriga citat presenteras endast i översattning. I den bibliografiska avdelningen förtecknas arbeten på ryska och andra sprak som förekommer i texten och i fotnoter~a.Den omfa3tar verk av Pasternak, kritisk och biografisk litteratu om Pasternak, samt allmänna arbeten, som inte speciellt behandlar Pasternak. I &&@elen finns Pasternaks arbeten, K v g enskilda bikt=, förtecknade.
-
Erlich, V.: Russian fornialism : history, doctrine. 3. ed. The Hague, 1969. 311 s. - (slavistic printings and reprintings ;
-
4)
- s
. .
Den yyska lpsiken har utvecklat tre huvudskolor.-en filosofisk och'religiös, en social, som representeras av dagens ryska kritik, och en &gml&s&i&. Den ryska fomialisnen, som utvecklades under 10-talets mitt och nådde sin höjdpunkt omkring 1930, satter konstverket i centrum cch analyserar litteriira verk e~ligten speciell metod. Erlich ger har bakgrunden, förklarar laran, analyserar dess metoder, visar på dess i~llyt~asde i Polen och Tjeckoslovakien och pekar ut puralleller i Tyskland och Amerika. Författaren inte bara beskriver utan kritiserar också. Han påpekar det vardefulla i den ryska formalismen men ser även dess begramningar.
.
Gvncrngången har delats in i två delzr, dar den första behandlar historien och den andra doktrinen. Litteraturhanvisningar ges i fotnoter samt i en avslutande bibliografisk avdelning. Referenser lämnas bl.. a. till forrnalist-str.uktur.alistiska publikationer på rzska, tjeckiska, slovakiska och polska, och till diskussioner angaende den formalistiska rörelsen ps ryska och andra sprak. (AKN Hum 1971:5, s. 46 G)
Gorkij, M. : On literature Moscou, [1960?]. 396 s.
-
:
-
seleuted articles / Maxim Gorky. (Soviet literary criticisrn)
-
Denna sammanstSllning at. @ykLj< syn_ ~å-li-t&e-* har översatts till engelska och består av fyra avdelningar. I den första berättar Gorkij om sina litterära erfarenheter, om hur han studerade och Iarde sig skriva. Den andra utgörs av artiklar om litteratur, dar Gorkij presenterar sina åsikter om per~'odighetskl~~ning, yrkesskicklighet, olika teman, samt en artikel om sovjetlitteratur adresserad till sovjetförfattarnas första allunionella kongress 1934. I den tredje a.vdelr;ingen portratteras de tre författarna Tjechov, Tolstoj och Jesenin. Den avslutande avdelningen best& av ett antal brev, som Gorkij skrivit till huvudsakligen författarkollegor mellan åren l900 cch 1935. Enstaka litteraturhanvisningar och förklaringar laninas i fotnqter. (MB 1961-65, s. 791 HSI-S U)
\
Matliewson, R. W., j r . : The p o s i t i v e .hero i n kussian l i t e r a t u r e . New York, 1958. - 364 s.
-
Syf'tet med boken 'är a t t vara e t t hidrag till utforskandet av sammanhanget och b r i s t e n på sammanharig mellan den ryska i n t e l l e k t u e.lla h i s t o r i e n s t v å v ä r l d a r , som s k i l j s av oktoberrevolutionen. En auktoritativ version f i n n s redan, a l l t s å den dirigerad av värdering- . a r hos k r i t i k e r , vetenskapsman ocfi p o l i t i k e r i Sovjetunionen. Mathewson granskar har k r i t i s k t d e t u r v a l som g o z j e t k g r g t & k g g a g j o r t när d e t g a l l e r den &&tgrcra L r g d S L o g n och skiirskådar de värderingar, som l i g g e r bakom d e t t a urval. Detta görs genom a t t f ö r f a t t a r e n koncentrerar s i g på de personer, de arbeten och de idéer, som i n f ö r l i v a r t r a d i t i o n e n , och p& de oppositionella r ö s t e r som hördes. Framställningen går f ram till 1945.
. .
l
C i t a t e n är tagna f r å n engelska översattningar f ö r a t t iiven persone r , som i n t e kan ryska, ska kunna f å en i n b l i c k i "samingen .om den ryska l i t t e r a t u r e n v . I e t t s ä r s k i l t t i l l ä g g återges nagra litteraturtermer med f ö r k l a r i n g a r ur e t t lexikon, som används av eleve r i s o v j e t i s k a skolor. Litteraturhänvisningar ges i f o t n o t e r och i den u t f ö-rligare a l f a b e t i s k t uppstallda b i b l i o g r a f i s k a avdelningen. (UN 1958, s. 37 ~ ä x j ö )
Terts, A. : On s o c i a l i s t realism. (Pantheon books)
-
New York, 1951.
-
95 s.
,
-
1966 dömdes A. Sinjavskij tillsammans med J. Ddniel V i l l f l e r a &s i n t e r n e r i n g f ö r spridande av a n t i s o v j e t i s k propaganda. S i n j a v s k i j gjorde s i g kand som k r i t i k e r och kännare av s o v j e t t i d e n s t i d i g a poesi. Under pseudonymen Abram Terts skrev han en rad verk, som ' b l . z. om S t a l i ~ t i d e r s smugglades u t till Vasteuropa. ~ ehandlade utrensningar och sovjetbyrakratin. Terts v a r i n t e p r i n c i p i e l l mots t h d a r e till d e t s o c i a l i s t i s k a systemet, men hans i n s t ä l l n i n g till den s o c i a l i s t i s k a realismen som l i t t e r ä r dogm v a r mer tvetydig. . . I denna essä om den s o c i a l i s t i s k a realismen, f ö r s t publicerad 1959 i den franska t i d s k r i f t e n sprit, v i l l f ö r f a t t a r e n d i s k u t e r a m å l inriktningen av doktrinen o-ch f ö r e s t ä l l n i n g e n om målet, som l i g g e r till grund f ö r 'den allmanna d e f i n i t i o n e n av den socialisti-ska realismen som '!den korrekta. återgivningen av en h i s t o r i s k konkret v.e .r k l i g h e t i dess revolutionära utvecklingt:.'
ä r indelad i t r e k a p i t e l och. i n n e h å l l e r någrii till engelska ö v e r s a t t a utdrag u r t e x t e r av ryska f ö r f a t t a r e , Enstaka förklaringa r och hänvisningar ges i f o t n o t e r . (AKB 1961-65, s. 2112 S Uy, AKN Hum 1968: 8, s. 44 G)
ESS&
.
B
-
Trotskij, L. : Litteratur och revvlution. M6lkdal; 1969. 361 s. (Marxismens klassiker ; 1) Orig: s titel: ~ittératureet r6volution. .
-
-
n
Boken består & två delar. Den första delen bä? rubriken Litteratur och revolution och publicerades i Sovjetunione 1924. Det ar en kritisk redogörelse för den ryska -@-&pen -&r -p&&igngns@y%-&r, dar strömningar, skolbildningar och ledande representant er för litteraturen &ngl~sg--eftgr-m&~i~is@-m~ngtg. Den andra delen För en marxistisk kultursyn best& av olika skrifter av ~rotskijom litteratu och kultur. i diskussionsreferat, brev, utdrag, intervjuer och olika inlagg &&t&sg- han bl. a. den stalinistiska konsten och den socialistiska realismen. Boken avslutas med ett omfattande Qegsgn= -h_ &rggis&er på 23 . . sidor.
-
-
-
Det finns en mängd tidskrifter med litter5rt i k h å l 1 i Sovjetunionen. De viktiga sovjetiska litteraturtidskflfterna bar ofta titeln ulitterZr-konstnZrlig och samhällelig-p litisk månatlig tidskrift". Det'ar i dessa tidskrifter som nyaPlitterara arbeten ofta först publiceras. Detta ar en gammal tradition &r det galler rysk litteratur; Inflytelserika litterara tidtikrifter är Novyj Nir y ya världen), Junost (ungdom), Znamja (~anzm)och Zvezda (Stjärnan), som samtliga utges av Sovjrtunionens författarförbaid, samt Oktj ~ b r(oktober.), som Kr ryska f5rfattarföreningens organ.
V
C
Kontinent // : unabhangiges Forum russischer yd osteuropaischer Auto~en. ~rankfurt/Main, 1974 (1)parallellutgåva till: Kontinent p ondo on) //. Sprak: ryska.
.
-
'-
Denna sovjetiska gciik$kr~t ar en omfhgsrilf.tidskrift för östeuropeisk litteratur. I reaaktionen ingb V. Mipcimov, A. Sacharov och A. Solzjcnitsyn. Fönitom att tidskriften dblicerar skönlitterara alster, speglar den den litterära produktionen och den politiska, samhalleliga och religiösa utvecklingen i Sovjetunionen, Den utges på tyska och ryska och utkommer med några nummer om het. l
'.
l
l
C
Nouyj mir
//.
l
-Moskva, l925 (l)-.
l
l
12 nr/&.
.
Noyyj Mir utges av Sovjetunionens författarförbund och innehåller huvudsakligen gk&iugrgrg al-g ssint litteratur- och samhallskritik. Den har svarat för ds flesta kontroversiella inlaggen i den litterära diskussionen efter Stali-nsdöd.
.
BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2011