Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) Gamlestaden, Göteborg
www.gu.se
1
Studierna på BUP Gamlestaden • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). • Strukturerade för risk-/skyddsbedömningar (studie 4). • Prövande av olika behandlingsmetoder för vålds-utsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
www.gu.se
2
Hur definierar vi våld? • fysiskt våld • psykiskt våld • sexuella övergrepp • barn som bevittnat våld mellan omsorgspersoner
www.gu.se
3
Varför är det viktigt uppmärksamma barn inom vissa verksamheter som är utsatta för våld? • är förhållandevis vanligt i befolkningen generellt • är mycket vanligt i vissa verksamheter (BUP, Socialtjänst, Vuxenpsykiatri, Habilitering, Mödrahälsovård t.ex.) • är en betydande riskfaktor för psykisk ohälsa och somatisk ohälsa på kort och lång sikt • professionella har en viktig uppgift att upptäcka
våldsutsatthet www.gu.se
4
Varför undviker man frågan om våld? • skadar mer än gör nytta • tidsbrist • behandlaren gör patienten upprörd • den yrkesverksamma uppfattar det inte som ett
ansvarsområde inom professionen • föreställning att problemet inte finns bland de patienter verksamheten möter
• (Todahl, 2009) www.gu.se
5
Start år 2006 • Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4).
• Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
www.gu.se
6
Läkartidningen År 2009
www.gu.se
7
Partner Violence Screening (PVS) Ifylld av
r Mammar Pappa
r Annan:
1. Har Du blivit slagen, sparkad, knuffad eller skadad på annat sätt under barnets livstid? r Ja under de senaste 12 månaderna r Ja, 1-3 år sedan r Ja, längre än 3 år sedan r Nej Om du blivit skadad av någon under de senaste tre åren, vem var det som skadade dig? rEn person som jag har ett förhållande med r rEn person från ett tidigare förhållande r Någon annan 8 www.gu.se
Siffror från BUP Gamlestaden Partner Violence Screening (PVS) • 38 % mammor rapporterar att de utsatts för våld i nära relation (240 tillfrågade) • våldet rapporteras oftast ha förekommit längre tillbaka i tiden (mer än tre år sedan)
opublicerade data
9 www.gu.se
• Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
www.gu.se
10
Asking routinely about IPV in a child and adolescent psychiatric clinic: A qualitative study
• 14 behandlare intervjuades om erfarenheter av att fråga rutimässigt om våld med ett skriftligt frågeformulär • 5 socionomer, 8 psykologer, 1 sjuksköterska • 13 kvinnor, 1 man • Behandlarna hade ingen formell utbildning om våld i nära
relationer men hade uppmärksammat problematiken bland patienterna under flera år (Hultmann, O., Möller, J., Ormhaug, S., Broberg, A., J. Fam. Violence, 2014)
www.gu.se
11
Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder
Ambivalens
Användbart
Skada patienten
På mitt eget sätt
Hanterbart
Andra saker är viktigare
Tillkortakommanden
Klargörande
Starka negativa känslor
www.gu.se
12
Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder
Ambivalens
Användbart
Skada patienten
På mitt eget sätt
Hanterbart
Andra saker är viktigare
Tillkortakommanden
Klargörande
Starka negativa känslor
www.gu.se
13
Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder
Ambivalens
Användbart
Skada patienten
På mitt eget sätt
Hanterbart
Andra saker är viktigare
Tillkortakommanden
Klargörande
Starka negativa känslor
www.gu.se
14
Ett hinder • Man kan skada patienten
”Alltså jag har ju en händelse från ganska många år tillbaka när jag hade ett föräldrapar där det förekom våld, och det kom upp under besöket, och det var också en väldigt, väldigt aggressiv man, otäck, /…/ och då började de småbråka sådär under tiden. Den mamman hade fått stryk av honom sen, på grund av det som sades på samtalet, /…/ och det känns ju, sånt där sitter kvar i huvudet, var det jag som förorsakade detta ungefär, det är väl det man skulle kunna tänka sig i så fall, att en mamma skulle råka mer illa ut om det blev väldigt öppet, men jag vet inte det kanske är fantasier det också.”
15 www.gu.se
Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder
Ambivalens
Användbart
Skada patienten
På mitt eget sätt
Hanterbart
Andra saker är viktigare
Tillkortakommanden
Klargörande
Starka negativa känslor
www.gu.se
16
Resultat: Tre teman och sju underteman Hinder
Ambivalens
Användbart
Skada patienten
På mitt eget sätt
Hanterbart
Andra saker är viktigare
Tillkortakommanden
Klargörande
Starka negativa känslor
www.gu.se
17
Ambivalens • Jag måste göra det på mitt eget sätt
”Ja, jag ger ju inte dem det, jag intervjuar alltid, jag ger aldrig någon formulär, /…/ inte ens tonåringarna, för jag vill ha en relation och jag vill ha påfyllnad och kunna ställa extrafrågor och så, runt det.”
18 www.gu.se
Användbart • Klargörande ”/…/ att vara säker på att man faktiskt frågar om det, så att det inte kommer bort i ett nybesök där de vill berätta jättemycket om allt möjligt, som kanske inte alls är relaterat, och de kommer för problem som man kanske tänker inte är traumareaktioner eller har med sånt att göra /…/ men nu betar man av det, så därför är det bra att ha det här formuläret, tänker jag.” 19 www.gu.se
Slutsatser • Erfarna behandlare tyckte fortfarande efter en längre tids erfarenhet av rutinmässig kartläggning för våld, att det är ett svårt ämne att hantera • Familjesamtalet (30 % av alla nybesök) måste kompletteras med individuella samtal med mamma, pappa och barn • Vi rekommenderar användning av en kort skriftlig kartläggning för våld mellan föräldrar inom BUP • Behandlare tillfrågar nu skriftligt om partnervåld vid merparten av nybesöken
www.gu.se
20
• Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
www.gu.se
21
22
www.gu.se
Frågor barnen besvarade om våld Har du…
• sett föräldrar (annan vuxen) som slagit sönder saker eller skadat varandra?
• fått stryk, blivit slagen eller skadats av någon? • blivit bunden eller instängd i trångt utrymme? • tvingats göra sexuella handlingar? Följdfrågor…
23 www.gu.se
Följdfrågor • hände det hemma eller utanför hemmet?
• hur många gånger? • hur gammal var du (första gången)?
• hur upprörd eller omskakad blev du då? • hur mycket besvärar den erfarenheten dig idag?
24 www.gu.se
BUP Förekomst av våld i och utanför familjen Antal
%
• inte utsatt för våld
100
33
• våld utanför familjen
63
21
• våld i familjen
59
19
• både våld i och utanför familjen
83
27
• Totalt
305
100
Hultmann & Broberg, submitted www.gu.se
25
• Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3). • Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
www.gu.se
26
• Förekomsten av utsatthet för våld i familjen bland BUP-patienter, samt metoder för att rutinmässigt kartlägga förekomsten av detta (våld = mellan föräldrar och direkt mot barnet) (studie 1 2 3).
• Strukturerade metoder för risk-/skyddsbedömning (studie 4). • Prövande av olika behandlingsmetoder för våldsutsatta barn med psykiatriska symtom (studie 5).
www.gu.se
27
www.gu.se
28
Att tänka på när man frågar om våld • skriftliga frågor rekommenderas vid rutinmässig kartläggning • följ skyldighet anmäla till socialtjänst. • ett genuint intresse för svaret måste finnas • följ upp svaret med ytterligare samtal eller hänvisning
• frågor om våld bör inte ställas i familjesamtal www.gu.se
29
Att fråga på rutin i vissa verksamheter kan rekommenderas • om det är vanligt förekommande • det kan ha betydelse för barnets psykiska och somatiska hälsa • det kan ha betydelse för de åtgärder man kan föreslå
www.gu.se
30
