Hästepallarna i Uddevalla
Hästepallarna i Uddevalla
Robert Hernek Bohusläns museum Rapport 2015 :24
En populär rastplats även under stenåldern Arkeologisk undersökning Uddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommun Robert Hernek Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Hästepallarna i Uddevalla En populär rastplats även under stenåldern Arkeologisk undersökning RAÄ Uddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommun
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
ISSN 1650-3368 Författare Robert Hernek Grafisk form Gabriella Kalmar Layout och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget mot sydväst av Robert Hernek. Fotot visar vy över boplatsen Uddevalla 304 från hotellets tak. I bakgrunden skymtar den gamla badorten Gustafsberg. Tryck Bording AB, Borås 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket medgivande 90.8012 Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.vastarvet.se, www.bohuslansmuseum.se
Innehåll Sammanfattning...........................................................................................................................................................................6 Bakgrund.......................................................................................................................................................................................................6
Landskapsbild.......................................................................................................................................................................................6 Naturlandskap.....................................................................................................................................................................................6
Fornlämningsmiljö.......................................................................................................................................................................9 Tidigare undersökningar..............................................................................................................................................11
Metod...................................................................................................................................................................................................................12 Resultat...........................................................................................................................................................................................................13 Undersökta ytor.........................................................................................................................................................................13 Stratigrafi................................................................................................................................................................................................. 14 Anläggningar.....................................................................................................................................................................................16 Fynd.................................................................................................................................................................................................................... 18 Flinta.........................................................................................................................................................................................................19 Bergart.................................................................................................................................................................................................22 Datering..................................................................................................................................................................................................... 23
Publika insatser...........................................................................................................................................................................26 Slutsatser och tolkning...........................................................................................................................................26 Ett offer ?...................................................................................................................................................................................................27 Kvarts och kvartsit.................................................................................................................................................................27
Resultat gentemot undersökningsplanen................................................................28 Referenser............................................................................................................................................................................................... 29 Litteratur.................................................................................................................................................................................................. 29 Övriga källor........................................................................................................................................................................................ 30
Tekniska och administrativa uppgifter..............................................................................31 Bilagor .................................................................................................................................................................................................................32
4
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.
Hästepallarna i Uddevalla
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8144, med platsen för undersökningen markerad, i skala 1 :20 000.
5
6
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Sammanfattning Under april månad 2012 utförde Bohusläns museum en slutundersökning av en stenåldersboplats, Uddevalla 304, belägen vid Hästepallarna, det höga bergsområ det vid Byfjordens inre del. Undersökningen gjordes med anledning av att Hotell Bohusgården ska byggas ut, och uppdragsgivare var Panorama Scandinavia AB. Boplatsen låg vid undersökningstillfället i en svagt sluttande gip mellan två bergsknallar. Den har legat strategiskt såtillvida att man från berget direkt ovan för platsen har haft en enastående utsikt över Byfjor den och den stora vik som under mesolitisk tid täckte Uddevalla stad. Idag ligger platsen 43–44 meter över havet. Vid undersökningen avlägsnandes det övers ta jordlagret med grävmaskin. Därefter handgrävdes 63 rutor om en gånger en meter. Jordarten bestod av sand och grusinblandad sand, som i norra delen var mycket stenig. Marken var kraftigt urlakad och det fanns inga an läggningar – eller ens träkol – som kunde knytas till mesolitikum. Den enda egentliga anläggningen vi hit tade var en härdgrop med skörbränd sten som datera des till början av yngre järnålder. Fyndmaterialet utgörs i huvudsak av flinta. Det äldsta fyndmaterialet representeras här av hullingspet sar, spån, spånfragment och små fragment av spånkär nor ; fynd som är typiska för mellanmesolitikum och klassisk sandarnakultur. De flesta av fynden på denna boplats är annars karaktäristiska för sandarnakulturens yngre faser och representeras främst av små ensidiga mikrospånkärnor. Det mesolitiska materialet betraktas som blandat och ackumulerat under en lång tidsperiod, kanske upp emot tusen år. Platsen har besökts även under neoliti kum, och bland de säkert belagda fynden från yngre mellanneolitikum finns två spånpilspetsar. Boplatsen Uddevalla 304 tolkas som en tillfällig jakt- och fiskeplats som har använts återkommande, och flera företeelser talar för att platsen har utnyttjats under lång tid. En viss publik verksamhet genomfördes under ut grävningen : En lördag gjordes en kombinerad visning och vandring, och visningar gjordes för skolklasser i årskurserna 3 och 4. Vi sammanställde en enklare bro schyr och vid utgrävningen fanns en informationsskylt med bilder och text.
Bakgrund Under april månad 2012 utförde Bohusläns museum en slutundersökning av en mesolitisk boplats, Uddevalla 304, belägen i bergsområdet som kallas Hästepallarna i västra delen av Uddevalla stad. Undersökningen gjordes eftersom Hotell Bohusgården ska byggas ut och upp dragsgivare var Panorama Scandinavia AB. Uddevalla 304 var till en början en del av ett förun dersökningsområde som har tidigare föreslagits ingå i fornlämningen Uddevalla 48 ( Olsson 1997 ). Platsen kom att förundersökas år 2003 ( Hernek 2004 ) och det var i samband med den som boplatsen fick ett separat fornlämningsnummer, Uddevalla 304. Förundersökningen 2003 utfördes som en provgrops grävning med spade och grävsked. Inom boplatsen gräv des sju provgropar om cirka 0,5 gånger 0,5 meter. Fem provgropar innehöll fynd och det totala antalet flintor uppgick till 165. De flesta fynd hittades i två provgro par som delvis låg inom rutorna R103 respektive R123 ( figur 22 ). Vid förundersökningen påträffades inga fynd som kunde dateras entydigt, men boplatsen daterades preliminärt som helhet till yngre sandarnakultur och/ eller äldsta lihultkultur ( Hernek 2004 ). Slutundersökningen ägde rum under april månad 2012. Vädret var mestadels gynnsamt, men det var ovanligt kallt för årstiden. För att förhindra tjäle täck tes ytan nattetid med presenningar. Platsen var på fle ra sätt mycket väl lämpad för publika insatser, och ser man till undersökningens omfattning gjordes en ovan ligt stor satsning på publik verksamhet ( läs mer under rubriken Publika insatser ).
Landskapsbild
Naturlandskap Vid Byfjordens inlopp mot Uddevalla reser sig ett mäktigt bergsparti, Hästepallarna, som i väster stupar brant ner mot havet. I bergets norra del är topografin mindre dramatisk, med avsatser och sluttningar ner mot havet och Uddevallas hamninlopp. I söder stiger terrängen ytterligare och Bodelebergens högsta punkt ligger lite drygt 85 meter över havet ( figur 2,3 och 9 ). Undersökningsområdet ligger på en förhållandevis flack bergsplatå väster om dagens höghusbebyggelse. Mellan uppstickande berghällar finns här gott om små gipar, avsatser och trånga passager. Boplatsen Uddevalla 304 har haft ett strategiskt läge i landskapet såtillvida att det från berget precis ovanför
Hästepallarna i Uddevalla
7
Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8144 med Uddevalla 304 och närliggande fornlämningar markerade, i skala 1 :10 000.
8
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 4. Vy över Byfjorden med Uddevallabron i fonden. Bilden är tagen på bergskrönet strax ovanför boplatsen. Foto taget mot väster av Robert Hernek.
Figur 5. Vy över boplatsen före avbaning. Bakom träden till höger i bild skymtar de äldsta hotellbyggnaderna, uppförda i slutet av 1930-talet. Foto taget mot nordost av Robert Hernek.
Figur 6. Vy över bergspartiet strax väster om fornlämning Uddevalla 304. Boplatsen är belägen vid den vita stjärnan till höger. Längst ner till vänster ligger den södra infarten till Uddevalla, gamla Europaväg 6. Foto taget mot norr av Robert Hernek.
Figur 7. Vy över boplatsens södra del före avbaning. Vi kan tänka oss att strandkanten har legat ungefär i höjd med de två tallarna till vänster. Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.
boplatsen har varit en enastående utsikt över Byfjorden och den stora vik som under stenåldern täckte Udde valla stad ( figurerna 4, 8 och 10 ). Boplatsen har också en placering som är utmärkande för många mesolitiska boplatser : ett tämligen skyddat sadelläge mellan berg, och närhet till strandkant både i norr och i söder. Bo platsen var belägen i ett smalt pass och från dess sma laste, cirka nio meter breda, parti öppnar terrängen upp sig både i norr och i söder. Åt söder sluttar terrängen svagt ner mot en plan, något fuktig terrass ( figur 7 ).
Norrut är terrängen mycket stenig och sluttningen av sevärt brantare. Jordarten bestod omväxlande av sand och sand med grus. På platsen fanns vid undersökningen några höga tallar, en ek och en större björk ( figur 6 ). Undervegeta tionen bestod av blåbärsris och vid undersökningstillfäl let även liljekonvalj. På krönet låg tre större, markfasta stenblock. På ytan av den största stenen, som mätte cirka 2,0 gånger 1,6 meter fanns rikligt med kvarts ( fi gurerna 15 och 19 ).
Hästepallarna i Uddevalla
Fornlämningsmiljö Fornlämningsbilden i och närmast kring Uddevalla stad domineras stort av boplatser från mesolitikum. Från senare förhistoriska tidsperioder finns få läm ningar, ett exempel på detta är att de flesta av stadens många bergshöjder, såsom vid Bohusgården, saknar gravar. Spår från bronsålder och järnålder måste sökas lite längre västerut, i Herrestad och Forshälla socknar eller inåt land. De äldsta boplatserna kring Uddevalla är belägna på ömse sidor om det sund, Uddevallasundet, som under tidigmesolitisk tid förband Vänern med Västerhavet. Sundet var då ett par kilometer brett och längs sundet finns spår i form av mäktiga snäckskalsbankar. Omkring år 9500 BP tillsluts sundet. Det finns emellertid många boplatser även på lägre nivåer, vilket visar att området kring Uddevalla var attraktivt också under senare delar av mesolitikum ( Kindgren 1997 ). Detta framgår speciellt tydligt i bergsområdet kring Bohusgården ( figur 3 ). Här finns ett flertal boplatser som utifrån strandlinjen kan dateras till mellan- och
9
senmesolitikum. Flera boplatser blev kända genom amatörarkeologen Algot Hansson som under en följd av år samlade in stenåldersföremål i området ( se även nedan ), men uppenbarligen inte från Uddevalla 304. Några boplatser, Uddevalla 49 :1, 49 :2 och 50, har för störts i samband med husbyggnation. I sluttningen omedelbart söder om och kant i kant med Uddevalla 304 ligger Uddevalla 48 som delundersöktes år 2008 ( Hernek 2008 ). Någon kilometer längre söderut, vid Gustafsbergs ridhus, fanns under mesolitikum ett smalt sund, och på båda sidor om det ( forna ) sundet finns ytterligare ett antal boplatser ( figur 8 ). Något kan också sägas om namnet Hästepallarna. Det finns fler exempel på berg med samma eller lik nande namn, och det kan ha sitt ursprung i en tradi tion om att hästar som skulle avlivas störtades ned för bergsstup, eller att en häst har »ramlat« utför berget och slagit ihjäl sig. Berget Hästepall i Ljung socken ska ha fått sitt namn av att »en häst lär ha fallit utför branten ned i havet«. Efterleden »pall« betyder brant stupande berg och tycks endast förekomma i B ohuslän
Figur 8. Kartan visar förhållandet mellan land och hav under tidig mellanmesolitisk tid, med en havsnivå kring 45 meter över havet. Boplatsen Uddevalla 304 har markerats speciellt. Kartan är tagen ur Kindgren 1997, och är något modifierad.
10
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
( Bengtsson 2008 :109 ). Enligt Kristina Bengtsson före faller det dock inte troligt att ett berg har namngetts på grund av en enstaka olyckshändelse, utan tror sna
rare att det i åtminstone några fall rör sig om slaktplat ser för hästar.
Figur 9. Utsnitt ur ekonomiska kartans blad O58 SV från 1936 med boplatsen Uddevalla 304 markerad. Den första hotellbyggnaden byggdes något senare och invigdes i juli 1939 ( jämför figur 5 ).
Hästepallarna i Uddevalla
11
Figur 10. Bild från tidigt 1950-tal över Hästepallarna med Byfjorden och Herrestad i bakgrunden. Vägen är dåvarande rikstvåan, och platsen för 2012 års undersökning ligger inom det ljusa lilla området strax till höger om bildens mitt. Fotot hämtat från Bohusläns museum ( bildnr UMFA 54565 ).
Tidigare undersökningar Undersökningen av Uddevalla 304 är den första egent liga undersökning som har ägt rum inom Uddevalla tät ort sedan 1935, då Uddevalla 33 undersöktes. Det var en mesolitisk boplats vid Stenbacken, belägen strax norr om dåvarande Bohusläns regemente. Någon grävning i egentlig mening företogs inte, men inom ett större område, beläget 46–39 meter över havet, gjordes en kartläggning av flintförekomster i området. Det kun de konstateras att det fanns tre skilda boplatsområden från såväl mellan- som senmesolitisk tid ( Alin 1955 :290 ). En hel del lösfynd har också dokumenterats vid Bo husgården. Amatörarkeologen Algot Hansson samlade under åren 1943–1956 in stenåldersföremål. Hanssons originalhandlingar finns i Bohusläns museums arkiv, och av dem framgår att flera fynd kan knytas till senme solitikum, bland annat en lihultyxa och några »hyvel skrapor« ( egentligen handtagskärnor ). En av boplat serna, nummer 114 i Hanssons inventering, ska enligt fornminnesregistret ( F MIS ) motsvara Uddevalla 48. Ett
foto där Hansson har markerat fyndplatsen gör dock att vi ser att nummer 114 snarare överensstämmer med Uddevalla 87, som är belägen på en platå strax söder om den förra. Från den nu aktuella platsen Uddevalla 304 finns emellertid inga uppgifter i anteckningarna från Hanssons samlingar. Bland det insamlade materialet finns också en speciell trindyxa av någon bergart, med mycket kort skaft och en bred spadformig egg. Den är funnen bland bergen en bit öster om Hästepallarna ( Hernek 2005 :281 ). I samband med ett stenåldersprojekt som genom fördes vid Bohusläns museum åren 1979–1980, kallat De första människorna i Bohuslän, provundersöktes en boplats vid Bohusgården, Uddevalla 89. Boplatsen ligger 50–55 meter över havet och var även markerad av Algot Hansson. Vid det här tillfället grävdes sex provgropar och i en påträffades närmare 150 flintor ( Cullberg m. fl. 1981 :49 ). Inför upprättande av en detaljplan utförde Bohus läns museum 1991 en arkeologisk utredning ( Olsson
12
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
1997 ) av dels ett stort område söder om nyss nämnda hotellbyggnader, ned mot gamla E6 och dels ett bergs område mellan höghusbebyggelsen i norr till bergs branterna fram till gamla E6 i söder och sydost. Inför utredningen var fyra fornlämningar kända och utre deningen konstaterade då ytterligare två platser med boplatsindikationer. Innan något började byggas fö reslogs det från museets sida att fyra områden skulle förundersökas. Uddevalla 304 låg då i ett anslutande område till Uddevalla 48. I december 2001 utförde Bohusläns museum en kompletterande utredning av ett nytillkommet områ de i södra delen, på 55–75 meter över havet, men inga ytterligare boplatsindikationer påträffades. I samband med denna utredning föreslogs att ett skyddsområde skulle upprättas kring Uddevalla 89 som kom att ligga utanför den tilltänkta bebyggelsen ( Bohusläns muse ums arkiv ). År 2003 gjordes arkeologiska förundersökningar i området ( Hernek 2004 ). Dessa omfattade de fyra om råden som fastlagts vid utredningen 1991 ( Olsson 1997 ). Ett av områdena undersöktes inför att Hotell Bohus gården skulle utvidgas, och det är detta resultatet som ligger till grund för 2012 års undersökning. Under rub riken Bakgrund finns närmare detaljer om resultaten. Med anledning av en elkabeldragning gjordes 1999 en så kallad antikvarisk kontroll vid Uddevalla 48, längs stigen mellan hotellet och rastplatsen vid gamla E6. Förutom slagen flinta påträffades en knappt decimeter djup härd med skörbränd sten, Uddevalla 289 ( Ortman 1999 ). År 2008 var det åter aktuellt med schaktning i området, denna gång för en VA-ledning. Därför gjor des en förundersökning som berörde den östra delen av Uddevalla 48 ( figur 3 ). Jordlagren uppvisade här en karaktäristisk strandbildning. Förutom tre flintor, där den ena var en kniv, framkom inget av intresse. Den härd som är registrerad som Uddevalla 289 kunde inte återfinnas ( Hernek 2008 ). Fornlämning Uddevalla 48 :1 är i praktiken bortta gen utan föregående förundersökning. I samband med slutundersökningen 2012 grävdes också en ruta inom fornlämningen som visade sig vara fyndtom ( figur 11 ). Detta i kombination med de båda schaktningsöver vakningarna i den östra delen visar att Uddevalla 48 inte kan ha innehållit speciellt många fynd. Därtill består fornlämningen till stor del av en uppstickande berghäll. Det rika fyndmaterial som enligt FMIS tidi gare har hittats på platsen måste rimligtvis ha funnits
inom en annan yta, sannolikt en bit norr och nordost om Uddevalla 48.
Metod Kunskapen inför undersökningen var begränsad till vad som hade framkommit i fem provgropar. Fornläm ningen undersöktes med grävmaskin, samt genom rut grävning och anläggningsgrävning. I syfte att närmare bestämma stratigrafin grävdes inledningsvis tre stycken provrutor om 0,5 gånger 0,5 meter. En av dessa är ruta R66 och de övriga två ligger inom de större rutorna R131 och R102. Därefter avlägsnades grästorven med hjälp av en mindre, larvgående grävmaskin. Inom en yta längst i söder banades jordlagren till undergrund Efter avbaning av grästorven grävdes sammanlagt 63 rutor om 1 gånger 1 meter. Den genomsläppliga sanden innebar att flintorna var lätta att observera och jorden behövde inte sållas. Rutorna grävdes i två stick, där det översta sticket ( stick 1 ) var 0,10 meter tjockt. Syftet var att gräva la gervis, där översta sticket skulle motsvara lager 2 ( figur 16 och 17 ). Det var emellertid svårt att i plan urskilja de olika lagren, varför stickens tjocklek varierade nå got. Det maximala djupet för stick 1 uppgår emeller tid till 0,10 meter. Centralt genom undersökningsområdet dokumen terades en nord-sydlig profil ( figur 15 och 16 ). Som en avslutande åtgärd undersöktes även profilbänken, var vid fynden knöts till aktuell meterruta. Beskrivningar av varje enskild ruta gjordes, men de redovisas inte i denna rapport. På dokumentationsblanketten finns uppgifter om när och vem som grävde rutorna, deras djup, lager, stenmängd, uppskattning av fyndmängd och skörbränd sten, och vanligtvis också en enkel skiss av grävda stick. Inmätningar gjordes digitalt med totalstation och lagrades sedan i dokumentationsprogrammet ArcFDS. Foton togs med digitalkamera, och ritningar av profi ler och anläggningar gjordes i skala 1 :20. Alla fynd från rutorna samlades in och dagbok fördes. Ett prov analy serades för vedart och ett annat för 14C. Arkivmaterialet förvaras på Bohusläns museum.
Hästepallarna i Uddevalla
13
Figur 11. Planen visar läget för en grävd ruta inom fornlämning Uddevalla 48 :1. Rutan var 0,60 gånger 0,45 meter stor. Under grästorv och 0,10 meter grå sand mötte arkeologerna brun, grusinblandad sand till ett djup av minst 0,25 meter. Inga fynd gjordes. Skala : 1 :400.
Resultat
Undersökta ytor Boplatsen var belägen i ett cirka tio meter smalt pass mellan berg och i princip avbanades hela ytan. Inom undersökningsytan fanns ett mindre antal trädstubbar och på själva krönet låg tre större, markfasta stenblock. I söder fanns också en svagt välvd bergsklack ( figur 12 ). Totalt banades en yta om 216 kvadratmeter. En yta längst i söder, kring bergsklacken, och en härd ( A103 ) banades till undergrund ( figur 15 ). Vid själva undersökningen grävdes 63 rutor om 1 gånger 1 meter. Alla utom fem grävdes sammanhäng
ande, inom den fyndrikaste delen, det vill säga i syd sluttningen på ömse sidor om profilbänken ( figurerna 12 och 22 ). Dessutom grävdes en kvartsmeterstor ruta söder om slutundersökningsområdet, inom begräns ningen för fornlämning Uddevalla 48 ( figur 11 ). Fyra anläggningar registrerades, men bara en kunde med säkerhet definieras som en anläggning : en härd belä gen längst i söder, som daterades till vendeltid. Nedan följer en närmare beskrivning av vad som framkom.
14
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 12. Plan över undersökningsområdet med träd, stenar, grävda rutor med mera markerat. Skala : 1 :150.
Stratigrafi Jordarten utgjordes av sand eller grusinblandad sand med varierande innehåll av sten. Undersökningsytan varierade såtillvida att den norra delen innehöll grusin blandad sand och var bemängd med sten av skiftande storlekar, medan den södra delen bestod av ren sand med bara enstaka stenar. Gränsen mellan de steniga och de sandiga partierna var tämligen distinkt ( figurerna 14, 15 och 29 ). Skillnaden bedöms vara naturlig, men delvis också ett resultat av att vissa ytor har rensats från sten. Stratigrafin var tämligen okomplicerad. Överst fanns ett 0,10 meter tjockt lager med gräsfilt och mörkbrun,
humös jord. Därunder följde ett cirka 0,06 meter tjockt fyndförande lager av gråbrun finsand ( figurerna 16 och 17 ). Därunder mötte ett fyndförande lager som i den nor ra delen bestod av gråvit, grusinblandad sand och rikligt med sten. Gränsen var något diffus, men i den södra de len mötte brunflammig sand med enbart enstaka stenar. Här var sanden omväxlande ljusbrun, mellanbrun och ställvis även gråvit. Mot botten, där fynden upphörde, var lagret vanligtvis något mörkare och sanden mer ho mogent brun. Marken var överlag kraftigt urlakad. Det fanns inget träkol som ens kunde misstänkas vara från de många besök som gjordes under stenåldern.
Hästepallarna i Uddevalla
15
Figur 13. Vy över boplatsen Uddevalla 304. Bilden är tagen från hotellbyggnadens tak. I bakgrunden skymtar man den gamla badorten Gustafsberg. Foto taget mot sydväst av Robert Hernek.
Figur 14. Vy över området söder om krönet. På bilden ser man ganska tydligt gränsen mellan den steniga ytan i norr och den nästan stenfria, sandiga ytan i söder. Foto taget mot söder av Robert Hernek.
16
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 15. Plan över undersökt område som visar anläggningar, grävda rutor, profilbänk samt två inmätta avbaningsfynd ( F1, F2 ). Skala : 1 :100.
Anläggningar Fyra anläggningar registrerades, men bara en var en an läggning i egentlig mening ( se tabell 1 ), härden A103, belägen längst i söder ( figur 15 ). Innan anläggningen undersöktes rensades en 2,0 gånger 2,5 meter ( öst–väst lig ) stor yta omkring härden, till ett djup av 0,08 meter. Härden var 1,0 gånger 1,0 meter bred och 0,15 meter
djup. Fyllningen bestod av grå, sotig sand med inslag av skärvig, skörbränd sten och enstaka små bitar trä kol ( figurerna 18 och 20 ). Härden kunde genom träkol från en ung stam av ek dateras till vendeltid, 1406±38 BP ( bilagorna 2 och 3 ). I härden och på dess yta påträffa des 21 flintor varav ett litet, retuscherat spånfragment med brott och stickelslag ( F 719 ).
Hästepallarna i Uddevalla
17
Figur 16. Profilritning mot väster. Den stora markfasta stenen i norr är den så kallade kvartsstenen. Lagerbeteckningar : 1. grästorv med mörkbrun organisk jord, 2. gråbrun sand/finsand ( fyndförande ), 3. gråvit sand, rikligt med sten ( fyndförande ), 4. ljusbrun finsand ( botten ), 5. ljusbrun till brun, flammig sand med enbart enstaka sten ( fyndförande ), 6. som lager 5 men mer homogent och något mörkare ( botten ).
Figur 17. Bilden visar ett utsnitt av profilbänkens södra del. Måttstocken markerar profilen inom ruta R125 ( jfr figurerna 16 och 22 ). Foto taget mot väster av Robert Hernek.
Anläggning A101 låg också i den södra delen och vi förmodade att den var en urlakad härd. Den utgjordes av en liten koncentration av skarpkantade stenar, 0,10– 0,25 meter stora. Den frilades genom rutgrävning, men utgår från denna rapport då den saknade såväl djup som avgränsning. Anläggning A102 var en annan presumtiv härd. Den utgjordes av en 0,40 gånger 0,35 meter stor och 0,12 meter djup grop med fyllning av humös sand och en del stora träkolsbitar. Den bedömdes vara sen tida och låg i anslutning till en rutten trädrot. En fjärde anläggning var A162 : en koncentration av kvarts som låg intill en kvartsbemängd sten, den så kal� lade kvartsstenen ( figurerna 15, 19 och 21 ). Det var en tät ansamling som låg inom en 0,30 gånger 0,25 meter stor yta, cirka 0,20 meter under nutida markyta. Den
Anl
Typ
Storlek (m)
Djup (m)
Fyllning
Fynd
Kommentar
101
Presumtiv härd
0,60x0,50
0
Förmodad härd, en del skörbränd sten, ingen fyllning
I ruta
Utgår
102
Grop, presumtiv härd
0,40x0,35
0,12
Humös sand med en del träkol
6 Flintor
Recent, utgår
103
Härd
1,00x1,00
0,15
Grå sotig sand m inslag av skörbränd sten, enst.Träkol
21 Flintor
Daterad: 1406±38 bp
162
Koncentration av kvarts
0,30x0,25
0,05
Koncentration av kvarts invid kvartsstenen
Kvarts
Ej nedgrävd
Tabell 1. Anläggningar på Uddevalla 304
18
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 18. Bilden visar härden A103 i plan, belägen i den södra delen av boplatsen. Härden är 14C-daterad till vendeltid. Stenarna till höger låg utanför anläggningen. Foto taget mot nordväst av Andreas Åhman.
Figur 19. Bilden visar en stor, jordfast sten på krönet. Stenen var bemängd med kvarts och invid den fanns rikligt med kvarts. Speciellt många fynd låg i en koncentration, A162, som på bilden har markerats med en streckad linje. Foto taget mot sydsydost av Robert Hernek.
Figur 20. Profilritning mot nordväst av härd A103. Härden hade en något oregelbunden form och var 1,0 gånger 1,0 meter bred och 0,15 meter djup. Fyllningen bestod av gråbrun sand med inslag av skörbränd sten ( se även figur 18 ).
grävda rutan, R128, där anläggningen låg innehöll också rikligt med kvarts, men mera utspritt. Delar av kvartsen är troligen ett resultat av frostsprängning medan an dra delar har knackats loss någon gång under historien. Fynd I anslutning till det övre torvlagret fanns en del sentida material såsom glas, porslin och fajans. Det mesta av detta låg kring de tre stora stenarna på krönet. I under liggande lager fanns inga recenta material. Sammanlagt har 6 985 fynd tagits till vara och de allra flesta, 97,8 pro cent, utgörs av flinta. Dock har bara ett representativt urval kvarts tillvaratagits ( F720 ). Nedan följer en redo visning av fynden, där ett urval fynd beskrivs närmare,
Figur 21. Till vänster : bilden visar kvarts från ruta 128. Rutan grävdes invid en större sten med kvartsinslag ( se figurerna 15 och 19 ). De största bitarna är 7–8 centimeter långa. Foto taget av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla
19
Figur 22. Plan över undersökningsområdet med grävda rutor och rut-ID markerade. Skala : 1 :150.
men projektet har inte medgivit en utförligare redovis ning av enskilda fyndkategorier. Flinta Materialet har i princip registrerats efter »Sorterings schema för flinta« ( Andersson m. fl. 1978 ). I gruppen spån och mikrospån ingår dock bara exemplar som är en produkt av medveten spånproduktion. För mikro spånens del gäller att de har en högsta bredd på åtta mil limeter, i annat fall hänförs de till kategorin spån. I princip har dock alla registrerade mikrospån blivit slag na ur mikrospånkärnor, där mer tillfälliga mikrospån har förts till kategorin avslag ( jfr Olsson m. fl. 2011 :13 ).
Antalet tillvaratagna flintor uppgår till 6 876, varav 692 stycken är splitter ( se tabell 2 ). Då jorden inte har sållats anger mängden splitter snarare förekomst än faktiska tal. Sammantaget väger flintan 13,5 kilo. Flintmaterialet är allmänt sett mycket fragmenterat, men genomsnittsvikten för flintavfallet ( splitter oräknat ) är 1,9 gram/flinta. Genomsnittsvik ten för avslagen är 2,1 gram/avslag, medan motsvarande vikt för övrigt slagen flinta är 1,7 gram/flinta. Den höga andelen bipolära kärnor visar också att flintan är hårt utnyttjad. Även uttjänta mikrospånkärnor har ibland använts bipolärt, och det finns flera exempel där mycket små noduler har använts som råämne.
20
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Flintan är mestadels finkornig, vanligen med nyanser av grått : från mörkt grå till grå, gråvita eller brungrå flintor. En mindre andel har även nyanser av blått. En spånpilspets med bandad flinta är helt avvikande ( fi gur 24 ). En mindre andel är vitpatinerad, framförallt spån och spånfragment samt en hullingspets ( figur 23 ). Mycket av det vitpatinerade materialet kan antas re presentera den äldsta fasen på platsen. Det finns också ett tämligen stort inslag av glansig, tätkornig flinta. I fyndlistans kommentarsfält återkommer på flera stäl len anmärkningen »neolitisk ?« och det beror i flera fall på flintans tätkorniga och höga kvalitet som avses. Det gäller ofta för neolitiska material men att på detta sätt datera flinta är inte möjligt. Svallade flintor förekom mer men utgör en mycket liten andel. När det gäller brända flintor är andelen som vanligt störst inom kategorin övrig slagen flinta. Här utgörs nästan en fjärdedel, 24 procent, av brända exemplar. An delen brända flintor av avslagen är 7,3 procent ( tabell 2 ). Bland de enskilda fynden finns en hullingspets, F695 ( figur 23 ). Den är vitpatinerad, 35 millimeter lång och 10 millimeter bred. Själva spetsen saknas, vilket är van ligt för denna typ av spetsar, bland hullingspetsarna i Balltorp/Mölndal 110 saknas spetsen hos 11 av totalt 16 spetsar ( Nordqvist 2000 :66 ). Därtill hittades här yt terligare ett litet fragment, möjligen kommer det från en hullingspets ( F 346 ). Några lancetter eller andra mikroliter har inte identifierats, men kan eventuellt ingå bland de minsta spånfragmenten som har retusch. Bara ett kärnredskap hittades, en kärnyxa ( F 125 ), men bestämningen är osäker då den sekundärt har an vänts som kärna. Det påträffades också ett annat skivyx liknande redskap ( F 603 ), något som brukar uppträda i enstaka exemplar på de flesta mesolitiska boplatser. Den kan beskrivas som en avlång, skivyxliknande skra pa som är kanthuggen längs långsidorna ( jfr Hernek 2005 :129 ). Det aktuella exemplaret är speciellt eftersom hela ovansidan har cortex. Två borrar hittade. En är tillverkad av ett tjockt av slag där yttersta spetsen gått av ( F 343 ), medan en är gjord av ett brett spån där enbart ena långsidan är re tuscherad ( F 410 ). Även vid förundersökningen hittade man en borrspets ( Hernek 2004 :10 ). Sjutton sticklar har identifierats, varav en dubbelstickel som möjligen är neolitisk ( F 121 ). Samtliga sticklar är gjorda på avslag. Det finns bara ett fåtal kärnor för spån och de fö rekommer enbart som fragment. Ett exempel är ett plattformsavslag ( F 109 ) som härrör från en konisk kär
na. När det gäller mikrospånkärnor finns inga hand tagskärnor eller fragment av sådana. Däremot hittades fyra kärnor som betecknas som kölformiga, alla fun na inom en liten yta i södra delen ( F 410, 494, 537 och 578 ). Ingen har dock kölskrapans typiska utformning. Mikrospånkärnorna är ensidiga, med en plattform, medan kärnorna påminner om handtagskärnor, men saknar plattform i botten samt att avspaltningarna kon sekvent har överlappats ( jfr Olsson m. fl. 2011 :16, Her nek 2005 :129, Thorsberg i manus ). På figur 26 återfinns några små frontfragment av nämnda kärntyp. Av de andra kärnor som hittades är plattformskärnor ( med en plattform ) en stor grupp, men den största gruppen utgörs av små bipolära kärnor. I något fall har en ut tjänt mikrospånkärna utnyttjats bipolärt. I de tveklöst mellanneolitiska fynden ingår två spån pilspetsar ( F 408 och 409 ), båda funna i ruta R120. De är av typ A och är sinsemellan identiska ( figur 24 ). Tången har propellerretusch, det vill säga att den är retuscherad både från ventral- och dorsalsidan. Båda spetsarna har också en fin retusch längst fram på spetsens ena sida. Den ena spetsen ( F 408 ) är 72 millimeter lång och den andra ( F 409 ) är 0,5 millimeter kortare. Flintan skiljer sig dock i färgen, den ena spetsen är ljust grå medan den andra är grå med inslag av mörkgrå bandning. Sannolikt neolitiska är också fyra tväreggade pilspet sar ( F 20, 60, 270 och 407 ), alla tillverkade av avslag ( fi gur 25 ). Två av spetsarna är från rutorna R145 respektive R110 längst i nordväst. Sprid da inom ytan finns också fem avslag med slipspår. Det rör sig i samtliga fall om små
Figur 23. Det äldsta bestämbara föremålet från Uddevalla 304 är en vitpatinerad hullingspets ( F695 ) funnen i ruta R150 i södra delen av boplatsen. Spetsen är 35 millimeter lång och 10 millimeter bred. Spånets proximala del ( slagbuleänden ) ligger vid spetsdelen. Foto taget av Robert Hernek. Tabell 2. ( till höger ) : Sammanställning av flintan från Uddevalla 304
Hästepallarna i Uddevalla Typ
Summa
stick 1
stick 2
Anl
Redskap Kärnyxa (f513)
1
Övrigt redskap, atypisk skivyxa (f603)
1
1
Hullingspets (f695 samt en osäker)
2
1
1
Tväreggad pilspets
4
2
2
Spånpilspets (408, 409)
2
2
Kniv
5
5
Borr/borrspets (343, 410)
2
1
1
17
14
3
Spånskrapa, enkel spånskrapa
1
1
Spån med retusch
4
2
1
10
6
4
Avslagsskrapa, övrig
3
1
2
Avslag med retusch
28
13
14
Avslag med inhak
8
5
3
Avslag med slipspår
5
3
2
Mikrospån med retusch
3
3
Spån och spånfragment
130
81
49
Mikrospån och mikrospånfragment
183
126
57
Stickel
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
1
1
1
Kärnor Cylindrisk kärna (f99, svårbestämd)
1
1
Mikrospånkärna, fragment
35
19
16
Mikrospånkärna med en plattform
22
14
8
Mikrospånkärna med två plattformar
1
Kölformig kärna
4
2
2
38
24
14
Plattformskärna med två eller flera plattformar
2
2
Plattformskärna obestämd
7
4
3
Kärnfragment, plattformsavslag
8
4
4
Bipolär kärna
61
32
29
Övrig kärna
33
10
23
3502
2150
1341
11
258
173
83
2
2061
1348
699
14
Övrig slagen flinta, antal brända
514
374
140
Splitter
692
556
136
6184
3876
2281
Plattformskärna med en plattform
1
Avfall Avslag, totalt Avslag, antal brända Övrig slagen flinta, totalt
Summa flinta exklusive splitter
27
21
22
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
slipytor och bestämningen är inte i något fall fullkom ligt säker.
Figur 24. Två intakta spånpilspetsar från ruta R120 ( F409 och F408 till höger ). Spetsarna är närmast helt identiska och den enda egentliga skillnaden är flintans kulör. Spetsarnas längd är 71 respektive 72 millimeter. Foto Jan Uddén.
Figur 25. Fyra stycken tväreggade pilspetsar, samtliga tillverkade av avslag. Från vänster : F20, F60 ( notera slagbulan på mitten ), F 270 ( avbruten ) och F407 ( bränd och skadad vid eggen ). Foto Robert Hernek.
Bergart Sammanlagt har 109 fynd av annan bergart än flinta samlats in. Bergarten har i fyndlistan delats in i kate gorierna bergart, kvarts, kvartsit och sandsten. Huru vida något består av kvarts eller kvartsit är en subjektiv bedömning, men vi har betraktat den renare, finkor nigare varianten av kvarts, som har en nästan fet yta, som kvartsit. I kategorin bergart ingår diabas och ler sten/lerskiffer samt de hårdare bergarterna granit och gnejs, som ingår i sammanlagt fyra knackstenar ( figur 28 ). Samtliga yxor och 15 avslag är av diabas. Bara delar av kvartsmaterialet ( 40 bitar från ruta R128 ) har tillva ratagits. Detsamma gäller för lersten/kalkstensskiffer som förekom sparsamt – även där har några exempel samlats in ( F 508 ). Det finns sju stycken yxor varav två ( F 1 och F2 ) hit tades vid avbaningen. Sex av dem är trindyxor medan en är en lihultyxa ( figur 27 ). Det tresidiga tvärsnittet på den senare är dock inte ett resultat av att den helt igenom har bearbetats tresidigt. Istället förefaller det som om man har utnyttjat formen på en natursten. En av trindyxorna har också drag av lihultyxa ( F 107 ).
Figur 26. Bilden visar fyra frontfragment från ensidiga mikrospånkärnor. Överst är F141 och 176 och de nedre F265 och 453. Fynd 141 är 25 millimeter hög. Foto taget av Robert Hernek.
Hästepallarna i Uddevalla
23
Tre fragment av slipstenar hittades. Typ Summa Stick 1 Stick 2 Övrigt Två stycken ( F 161 ) från ruta R134 har Trindyxa 6 3 1 2 en konvex slipyta på två sidor. De har Lihultyxa (f289) 1 1 inte någon passning, men tycks här röra från samma slipsten ( figur 28 ). Slipsten, fragment 3 1 2 Därtill finns ett litet spjälkat frag Sandstenskniv (f381) 1 1 ment ( F 46 ) från R138 längst i nordost. Knacksten (f24, 530) 2 2 Även vid förundersökningen hittades en slipsten ( Hernek 2004 :9 ). Knacksten/amboltsten 2 2 Ett föremål har klassificerats som Lersten (f419) 1 1 sandstenskniv ( F 381 ). Den är rundat Kvartsit, slagen 38 20 18 rektangulär, 87 gånger 55 millimeter Kvarts, antal tillvaratagna 40 40 stor och 7 millimeter tjock med fint rundade sidokanter ( figur 27 ). Avslag, annan bergart 15 4 11 Kvarts måste ha varit lätt tillgäng Summa bergart utom flinta 109 72 35 2 lig på platsen, då den fanns både på en större sten inom boplatsen ( fi Tabell 3. Tillvaratagna fynd av kvarts och bergart från Uddevalla 304. gur 14 och 20 ) och i några mindre kvartsådrar strax väster om boplatsen. Spritt över ytan bland fynden återfinns avslag och en plattformskärna fanns också enstaka bitar skarpkantad kvarts, men det ( F 678 ) av denna bergart. är osäkert om de har varit använda. Det fanns ingen koncentration av kvarts, eller ens någon ruta som inne höll påtagligt mycket kvarts, bortsett från rutorna R127 Datering och R128 som låg invid själva »kvartsstenen« ( figur 19 Den enda 14C-analysen från Uddevalla 304 härrör från en härd, A103 ( figur 18 och 20 ). Härden har genom och 21 ). Kvartsen förekom dock uteslutande vid stenens träkol av ek daterats till vendeltid ( tabell 3 ), men inget norra sida, den sida som var kvartsinblandad. Spritt i fyndmaterialet kan knytas till den perioden eller till över ytan fanns däremot en del skarpkantat kvartsit och
Figur 27. Fyra bergartsyxor och en tjock sandstenskniv från Uddevalla 304. Från vänster : trindyxa ( F2 ), trindyxa ( F531 ), trindyxa med drag av lihultyxa ( F189 ), lihultyxa ( F289 ) och en sandstenskniv ( F381 ). Foto Jan Uddén.
24
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Figur 28. Till vänsterr två slipstensfragment, båda funna i ruta R134. Till höger är en 60 millimeter lång knacksten ( F400 ) med knackspår i ena änden och med två bredsidor. Foto taget av Robert Hernek.
någon metalltid överhuvudtaget. Stenåldersmaterialet kan därmed bara dateras genom strandlinje och typo logi. Det undersökta området låg 42,5–44 meter över havet, men att datera utifrån strandlinjen i Uddeval laområdet är vanskligt eftersom havsytan i mellersta Bohuslän har varit tämligen stillastående, vilket inne bär att havsytan oscillerat inom ett snävt höjdintervall under tidsavsnittet 9000–6500 BP ( Påsse 2001 ). Som framgår nedan ger nivån ändå viss vägledning. Det äldsta fyndmaterialet representeras av hullings petsar, spån, spånfragment samt fragment av spånkär nor och/eller plattformsfragment. Fynden är typiska för mellanmesolitikum och klassisk sandarnakultur. En inte obetydlig del av detta material utgörs av vitpatinerade flintor. Hullingspetsen anses förekomma i både äldre och yngre sandarnakultur, men endast enstaka exem plar kan föras till den yngre fasen ( Nordqvist 2000 :168 ). Med hänsyn till boplatsens höjd, kring 43 meter över havet, bör detta äldsta material ligga inom perioden 8500–8300 BP. En näraliggande plats med hullingspetsar är Forshälla 371 vid Sundskogen. Den platsen låg kring 50 meter över havet och har daterats till 8700 BP eller runt 9600 BP kalibrerat ( Thorsberg 2012 :16 ). En mellanmesolitisk boplats på motsvarande nivå som Uddevalla 304 är Herrestad 402. Den låg vid Östra Torp och undersöktes 2010 inför etableringen av Ikeas varuhus. Den boplatsen låg 41–43 meter över havet och innehöll
både mikroliter och hullingspetsar. Dateringarna för den ligger inom intervallet cirka 8500–8000 BP men tre date ringar faller inom perioden 8500–8400 BP ( Hernek 2012 samt Ytterberg i manus ). I materialet från Herrestad 402 ingår också avslag av både kvarts och kvartsit. En annan plats värd att nämna är Stenbacken, Udde valla 33, belägen nära regementsområdet. Det rör sig om ett större boplatsområde där man har samlat in yt fynd från olika ytor. Det högst belägna området och det som bedöms vara äldst ligger på 43–46 meter över havet, och här har man bland annat funnit en mikrolit, en kärnyxa, en spetsyxa, spånskrapor och tre fragment av handtagskärna ( Alin 1955 :292 ). Det finns dock skäl att misstänka att de sistnämna är mikrospånkärnor av samma typ som på Uddevalla 304. På lägre nivåer, 41–33 meter över havet, fanns totalt sett avsevärt färre fynd, men det fanns flera lihultyxor och handtagskärnorna där betecknas heller inte som fragment. Huvuddelen av materialet från Uddevalla 304 kan på typologisk väg dateras till sandarnakulturens yngre faser. Det är också troligt att materialet har depone rats återkommande under en mycket lång tidsperiod med utsträckning 8300–7200 BP. Materialet visar stor samstämmighet med fynden från Forshälla 185, som ligger rakt västerut och nästan inom synhåll från Bo husgården. Den boplatsen ligger kring 40 meter över havet och har daterats till 8200–8100 BP ( Hernek i
Hästepallarna i Uddevalla
manus a ). En annan boplats på ungefär samma höjd och med liknande fyndmaterial är Forshälla 140, mer känd som Timmerås. Därifrån finns flera dateringar till 8300–8200 BP ( Hernek 2005 ). Motsvarande fynd material har relativt nyligen även undersökts utanför Uddevallaområdet. Det gäller Tanum 1802 ( Hernek i manus b ) och Styrsö 117 på Brännö i Göteborgs skär gård ( Olsson m. fl. 2011 ). Den senmesolitiska perioden är svagt representerad, vilket kan tyckas märkligt mot bakgrund av de många lihultyxor som tidigare har hittats i området ( se under rubriken Fornlämningsmiljö ). Här hittar vi en lihultyxa, medan såväl handtagskärnor som segmentknivar sak nas. Dessutom saknas avslag i grönsten/diabas nästan helt. Den mest rimliga förklaringen till att lihultmate rial saknas är att stranden har förflyttats neråt och att det istället återfinns inom fornlämning Uddevalla 87, ett femtiotal meter längre söderut ( figur 3 ). En annan fråga är hur tillförlitligt det är att föra enskilda fynd av
25
lihultyxor enbart till senmesolitikum. Med tanke på att råämnet kan bestå av avlånga stenar i diabas, borde det finnas utrymme för en viss variation. Alin nämner också några yxfynd i Göteborgsområdet som han vill placera före transgressionsmaximum ( Alin 1955 :191 ). Något problematiska ur dateringssynpunkt är fyn den av fyra tväreggade pilspetsar. Dessa förekommer i slutet av senmesolitikum, den så kallade fas 4, cirka 5800/5700–5600 BP ( Glørstad 2004 :28 ). Under denna period förekommer varken lihultyxor eller handtagskär nor ( se även Solheim 2012 :82 ). Det är emellertid minst lika troligt att spetsarna från Bohusgården härrör från tidigneolitikum eller äldre mellanneolitikum. Säkert neolitiska fynd är däremot två spånpilspetsar, vilka kan dateras till yngre mellanneolitikum/gropkeramisk kultur. Fem flintavslag förefaller ha slipspår men det är inte helt säkerställt. Något fyndmaterial som kan föras till metalltid förekommer inte, men den enda härden som hittades har anlagts i vendeltid ( tabell 3 ).
Figur 29. Vy från undersökningen. Av bilden framgår den markanta gränsen mellan den steniga ytan i norr och den nästan stenfria ytan i söder ( jfr figurerna 12 och 15 ). Foto taget mot sydväst av Robert Hernek. Lab.nr
Prov
Material
Proviniens
Okalib. BP
Kalib. BC, 1 sigma*
Kalib. BC, 2 sigma*
Ua-44390
Uddevalla 304:1
Träkol av ek
Härd, A103
1406±38
610–660 AD
570–675 AD
Tabell 4. Utförd 14C-analys från Uddevalla 304 ( *kalibreringen efter Reimer et al. 2009, Oxcal v3.10 ).
26
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Publika insatser Undersökningen var ovanligt väl lämpad för publika insatser. Platsen ligger synnerligen vackert vid inlop pet till Uddevalla och det är lätt att föreställa sig varför människorna under stenåldern valde just den platsen. Intill utgrävningen går en välbesökt promenadstig, och i vattenbrynet nedanför berget ligger strandpromena den som har kommit att bli ett av stadens kännetecken. Mycket riktigt genomfördes också en ovanligt stor sats ning på publik verksamhet. En enklare broschyr ( bilaga 4 ) framställdes, främst för spontanbesökare. Vid utgräv ningsplatsen fanns också en enklare inplastad informa tionsskylt med texter och bilder. Visningar genomför des för fyra skolklasser, årskurserna 3 och 4 från Som marhemsskolan. Undersökningen uppmärksammades i tidningarna Bohusläningen och Uddevallaposten samt i en välbesökt blogg vid namn Uddevallabloggen.
Lördagen den 14 april genomförde rapportförfatta ren och guiden Stefan Bergendahl en kombinerad vis ning och vandring för allmänheten. Först visades ut grävningen, och Hotell Bohusgården bjöd besökarna på kaffe och »stenåldersbulle«. Därefter genomfördes en guidad vandring till den gamla badorten Gustafs berg. Det har för övrigt också förts diskussioner om att presentera undersökningen på ett eller annat sätt i den nya hotellbyggnaden.
Slutsatser och tolkning Boplatsen Uddevalla 304 har ett blandat fyndmaterial från olika faser. Fynden är i huvudsak mellanmesoli tiska, och två olika faser kan skönjas. Den äldsta fasen representeras av en hullingspets och vitpatinerade spån fragment med en uppskattad datering kring 8 500 BP.
Figur 30. Rapportförfattaren Robert Hernek berättar och visar föremål för en grupp fjärdeklassare från Sommarhemsskolan. Foto taget mot söder av Oscar Ortman.
Hästepallarna i Uddevalla
Det mesta av materialet tillhör yngre mellanmesoliti kum, främst representerat av ensidiga mikrospånkärnor med dateringar inom perioden 8300–7200 BP. Sen mesolitikum företräds sannolikt av en lihultyxa, men yxan kan också vara mellanmesolitisk. Andra typiska senmesolitiska artefakter saknas. Enstaka fynd visar att platsen utnyttjats även i neolitikum. Därtill finns en härd daterad till järnålder, cirka 600 e. Kr. Flintmaterialet är allmänt sett mycket fragmenterat och det finns enstaka exempel på återbruk av flintan. Slutsatsen blir att platsen har utnyttjats återkomman de under en mycket lång tidsperiod, men i huvudsak under den tidsrymd då den har legat helt nära stran den. Den vetenskapliga potentialen på platser av den na karaktär är trots allt begränsad. Blandade material, avsaknad av stratigrafier, anläggningar och daterbara kontexter gör det svårt att särskilja faserna och få några uppfattningar om hur boplatsen har varit organiserad. På sådana platser är det istället enskilda fynd eller en skilda fyndkontexter som kan vara av intresse. Nedan berörs i korthet två sådana aspekter från Uddevalla 304 : fyndet av två spånpilspetsar och det eventuella utnyttjandet av kvarts. Ett offer ? En fråga är hur man ska bedöma fyndet av de två näs tan identiska spånpilspetsar som hittades i ruta R120 ( figur 24 ). Förutom dessa två pilspetsar finns här bara enstaka fynd, som möjligen härrör från gropkeramisk kultur. Pilarna kan givetvis ha tappats men skulle ock så kunna vara rester av en grav. Då de låg strax under grästorven är detta dock inte troligt. Ett annat alter nativ är att det rör sig om ett offer. Fynd från mellan neolitisk, gropkeramisk kultur på mesolitiska boplatser är en företeelse vi känner till från andra platser. Ett ex empel kommer från boplatsen Tanum 1802 som under söktes hösten 2001. Här fanns två mesolitiska boplats områden, och inom det fyndrikaste området grävdes 36 kvadratmeterstora rutor. Inom en och samma ruta påträffades två stycken cylindriska kärnor, och även här saknades spån eller andra fynd som skulle kunna knytas till tidsperioden ( Hernek i manus b ). Ett an nat och mera påtagligt exempel är från den mesolitiska boplatsen Torpum 1 i Haldens kommun. På boplatsen hittades en intakt tjocknackig flintyxa från yngre mel lanneolitikum. Den hade placerats stående med eggen uppåt intill en berghäll. Bortsett från denna yxa fanns
27
inga indikationer på att det hade föregått aktiviteter i området senare än senmesolitikum ( Johansen 2003 :10 ). Ytterligare exempel redovisas i en artikel där författa ren menar att det förflutna, ända tillbaka till mesolitisk tid, har haft relevans för och inflytande på den grop keramiska kulturen ( Hernek 2007 ). Utgångspunkten för diskussionen är vissa typer av fynd som har gjorts i västsvenska, mellanneolitiska kökkenmöddingar. Fyn den utgörs bland annat av skifferspetsar och älghornsyx or – båda är föremål som i någon mening kan beskrivas som exotiska inslag. Om man väljer att betrakta den gropkeramiska kulturen som en social och ideologisk reaktion på trattbägarkulturen, kan dessa symboler ses som ett idealiserande av jägartillvaron, det vill säga det mesolitiska levnadssättet. Tanken som framförs är att de mesolitiska boplatserna associerades med ett mytiskt ursprung, förknippad med skapelseberättelser och för fädersdyrkan ( Hernek 2007 ). Kvarts och kvartsit Uddevalla 304 är också intressant i frågan om använd ningen av kvarts som råmaterial i västsvensk mesoli tikum. Flintmaterialet är som sagt fragmenterat med enstaka exempel på återbruk. Därför kan man tänka sig att kvartsen har varit ett viktigt komplement. Av betydelse är att man på boplatsen har haft god tillgång till kvarts, på bergen strax väster om boplatsen finns ett flertal mindre, uppstickande kvartsgångar och därtill finns mycket kvarts på ytan av den största stenen inom boplatsen ( figurerna 14 och 22 ). Omkring den del av stenen som hade kvartsinbland ning noterade vi rikligt med kvarts ( figur 21 ). En del av denna kvarts kan vara resultat av frostsprängning, men det mesta har sannolikt knackats bort från stenen. När detta har ägt rum är dock en helt öppen fråga. Spritt över boplatsytan fanns däremot en del kvartsit som var uppenbart slagen. Av den sporadiska förekomsten kan man dra slutsatsen att kvartsit har utnyttjats ytterst sparsamt på denna plats. Ett liknande förhållande ob serverades vid den senmesolitiska boplatsen Ytterby 47 i södra Bohuslän, där en större kvartsåder fanns i di rekt anslutning till boplatsen men kvartsen inte synes ha blivit utnyttjad ( Hernek 1995 ). En mellanmesolitisk boplats där kvarts har utgjort ett visst inslag är Göteborg 66 vid Kallebäck. På en li ten bergknalle på boplatsen finns en kvartsåder och kvarts påträffades i anläggningar som var mesolitiska.
28
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Huvuddelen av kvartsen bestod av små klumpar, inte tunna avslag. Kvartsen hade i huvudsak samma strati grafiska utbredning som flintan, men med några viktiga undantag : Den uppträdde allra mest i stick 1 och den avtog betydligt i stick 3, vilket innebär att mest kvarts var från metalltid ( Ragnesten 2008 :44 ). Det finns emel lertid en mesolitisk boplats som skiljer ut sig genom en hög andel kvartsitavslag : Håby 226, norr om Munke dal, som undersöktes 1999 ( Johansson 2001 ). Här do minerade kvartsiten i antal : 322 kvartsitavslag och 247 flintor. Glenn Johansson har utifrån denna boplats dis kuterat förekomsten av kvarts och kvartsit på senme solitiska boplatser, och menar att avslag av kvartsit fö rekommer regelbundet på bohuslänska boplatser. Det poängteras dock att det inte är helt säkert att kvartsi ten och den mesolitiska flintan är samtida ( Johansson 2001 :14 ). Frågan om kvartsens betydelse är alltför stor för att behandlas här, men undersökningen har i alla fall lämnat ett litet bidrag till denna diskussion.
Resultat gentemot undersökningsplanen Undersökningen grundades på förundersökningens resultat, att Uddevalla 304 var en till största delen na turligt avgränsad boplats som täckte in en yta av cirka 150 kvadratmeter. Genom fynden daterades boplatsen till mellanmesolitikum och den förväntade tidsramen angavs vara 8300–7000 BP ( Hernek 2004 :10 ). I under sökningsplanen, daterad 2012-03-12, anges att platsen är väl lämpad för att skapa en bild av boplatsens inre organisation och rimligtvis också dess funktion : »För delningen av fynden över undersökningsytan, avseende både mängd som innehåll, kommer att ha största be tydelse för analysen och resultaten. Andra viktiga inci tament i analysen är förekomsten av anläggningar eller olika slag av konstruktioner«. Undersökningen visade att fornlämningens utbred ning stämde väl överens med vad som angavs och den kunde likaså bekräfta lämningarnas ålder. Att jord lagren var fullkomligt urlakade, utan tillstymmelse till bevarat mesolitiskt kol, blev en liten missräkning ; den enda anläggningen var en härd från järnålder. En min dre avvikelse gäller antalet grävda rutor : vi grävde 63 kvadratmeter – mot förväntade 80 kvadratmeter – då det fyndförande lagret var något djupare än väntat. Me todiskt och tekniskt har undersökningen genomförts i enlighet med undersökningsplanen. De publika insat serna redovisas under en egen rubrik ovan.
Hästepallarna i Uddevalla
Referenser
Litteratur Alin, J. 1955. Förteckning över stenåldersboplatser i Norra Bohuslän. Göteborgs och Bohusläns Fornminnesfören ing. Göteborg. Andersson, S., Svensson, K. R. & Wigforss, J. 1978. Sorteringsschema för flinta. Fynd-Rapporter. Rapporter över Göteborgs Arkeologiska Musei undersökningar. Bengtsson, K. 2008. Häst och härskare. Hästen i mytologi, etnologi och arkeolog. Seminarieupplaga, Göte borgs universitet. Cullberg, C., Kindgren, H., Olsson, K. & Overland, V. 1981. De första människorna i Bohuslän. Uddevalla/Bäve. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns Hembygdsförbund. Nr 1. Uddevalla. Glørstad, H. 2004. Kronologiske resultater fra Svi nesundprosjektet : Registrering og utgravning. I : Glør stad, H. (red.). Svinesundprosjektet Bind 4. Oppsum mering av Svinesundprosjektet. Varia 57. Universitetets Oldsaksamling. Oslo. Hernek, R. 1995. Boplatser från äldre stenålder i Rollsbo. Arkeologiska undersökningar av fornlämning 47, 95 och 185 i Ytterby socken, Kungälv. Riksantikvarieämbetet. Ar keologiska Resultat UV Väst Rapport 1996 :2. Hernek, R. 2004. Arkeologisk förundersökning. Bohusgården 1 :23 och 1 :26, Raä 48 och 88 m. fl., Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rap port 2004 :9. Hernek, R. 2005. Nytt ljus på Sandarnakulturen. Om en boplats från äldre stenåldern i Bohuslän. GOTARC, Series B. Gothenburg Archaeological Theses No. 38. Coast to coast-books No. 14. Göteborgs Universitet. Institutio nen för arkeologi 2005. Göteborg. Hernek, R 2007. Sandhem. Presentation och tankar kring en nyfunnen kökkenmödding. I : Lönn, M. & Claesson, P. (red). Vistelser vid vatten. Gropkeramiska platser och kokgropar från brons- och järnålder. Riks antikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska un
29
dersökningar och Bohusläns museum. Riksantikva rieämbetet arkeologiska undersökningar. Skrifter 69. Ödeshög. Hernek, R. 2008. VA-ledningar över Bohusgården. Arkeologisk förundersökning, Uddevalla 48 och Uddevalla 298, Bohusgården S :1, 1 :23, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2008 :45. Hernek, R. 2012. Förhistoriska boplatser vid Östra Torp. Arkeologisk förundersökning, Herrestad 178, 270, 400, 401 och 402, Herrestad-Torp 1 :3 m. fl. Herrestads socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2012 :34. Hernek, R. i manus a. En boplats från äldre stenålder vid Uddevallas inlopp. Arkeologisk undersökning inom delar av Forshälla 185, Forshälla-Röd 2 :43, Forshälla socken, Uddevalla kommun, Bohuslän. Bohusläns mu seum Rapport. Hernek, R. i manus b. Tanum 1802. I : Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport. Tanum 1802, 2211 och 2213, Hoghem 1 :11. Tanum socken och kommun. Bohusläns museum Rapport. Johansen, K. B. 2003. Torpum I – en boplass fra første del av Nøstvetfasen. I : Glørstad, H. (red.). Svinesund prosjektet Bind 2. Utgravninger avsluttet i 2002. Varia 55. Universitetets Oldsaksamling. Oslo. Johansson, G. 2001. En handtagskärna, några mikrospån och hundratals kvartsitavslag. Kompletterande arkeologisk slutundersökning av fornlämning 226 i Håby. Bohuslän, Munkedals kommun, Håby socken, RAÄ 226. Riksantik varieämbetet UV Väst Rapport 2000 :46. Kindgren, H. 1996. Reindeer or seals? Some Late Paleo lithic sites in central Bohuslän. I : Larsson. L. (red.) The Earliest Settlement of Scandinavia and its relationship with neighbouring areas. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8°, No. 24. Lund. Kindgren, H. 1997. Uddevalla före Uddevalla. Årsbok Bohuslän 1997. Bohusläns hembygdsförbund. Udde valla.
30
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Lindman, G. 1990. Småskalig utvinning av kvarts. Några dalsländska exempel från Töftedalens socken. Västgöta-Dal 1989/90.
Stenalderstudie : Tidligt mesolitiske jægere og samlere i Sydskandinavien. Jysk Arkælogisk Selskabs Skrifter 55. Moesgaard.
Nordqvist, B. 2000. Coastal Adaptions in the Meso lithic. A Study of coastal sites with organic remains from the Boreal and Atlantic periods in Western Sweden. GO TARC, Series B. Gothenburg Archaeological Theses. No 13. Göteborg University, Department of Archaeology.
Thorsberg, K. 2012. Forshälla 371; diversifierat mellanmesolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 371. UV Rapport 2012 :39.
Olsson, R. 1997. Arkeologisk utredning Bohusgården 1 :23 och 1 :26, Uddevalla socken, Uddevalla kommun. Bohus läns museum Rapport 1997 :27. Olsson, K., von der Luft, M. & Thorsberg, K. 2011. En mellanmesolitisk boplats på Brännö. Särskild undersökning av Styrsö 117, Styrsö socken, Göteborgs kommun. Rio kulturkooperativ. Kulturhistoriska rapporter 113. Ortman, O. 1999. Arkeologisk schaktkontroll Bohusgården 1 :26, Uddevalla-Bäve socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1999 :65. Påsse, T. 2001. An empirical model of glacio-isostatic movements and shore level displacement in Fennoscandia. SKB R-01-41. Swedish Nuclear Fuel and Waste Mana gement Co. Stockholm. Ragnesten, U. 2008. Förromersk kultplats och en stenåldershydda, Göteborg 66, Kallebäck, Kultplats och boplats, Slutundersökning 2007, Göteborgs kommun. Göteborgs stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2008 :1. Solheim, S. 2012. Lokal praksis og fremmed opphav. Arbeidsdeling, sosiale relasjoner og differensiering i østnorsk tidigneolitikum. Avhandling for graden Ph.d. Univer sitetet i Oslo. Sørensen, M. 2006. Teknologiske traditioner i Mag lemosekulturen. En diakron analyse af Maglemose kulturens flækeindustri. I : Valentin Eriksen, B. (red).
Thorsberg, K. i manus. Bedömning av flintan från Ta num 1802. Bilaga 8. I : Arkeologi norr om Gerumsälven. Arkeologiska undersökningar för väg E6 i Världsarv Tanum. Arkeologisk slutundersökning/teknisk rapport. Tanum 1802, 2211 och 2213, Hoghem 1 :11. Tanum socken och kommun. Bohusläns museum Rapport. Ytterberg, N. i manus. Arkeologisk undersökning, Herrestad 402, Herrestad-Torp 1 :31. Herrestads socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport.
Övriga källor Bohusläns museums arkiv Yttrande 2001-03-27 Angående förslag till detaljplan för Hotell Bohusgården och bostadsbebyggelse på Södra Bohusgården 1 :23, 1 :26 m. fl., Bäve socken, Uddevalla kommun. Bohuslän museum : Dnr. 45/01 K Undersökningsplan avseende särskild undersökning av fornlämning RAÄ Uddevalla 304, Uddevalla kommun. Länsstyrelsens diarienummer 431-1056-2012. Daterad 2012-03-12. Bengt Kristoffersson. Gammal boplats grävs ut. Ho tellbygge ger oss kunskaper om stenåldern. Tidningen Uddevallaposten den 18 april 2012. Agneta Källberg. De fyndar på sitt grävjobb. Tidningen Bohusläningen 14 april 2012.
Hästepallarna i Uddevalla
Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-1056-2012 Västarvets dnr : VA 165-2012 Västarvets pnr : 10808 Fornlämningsnr : Uddevalla 304 Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla Socken : Uddevalla Fastighet : Bohusgården 1 :26 Ek. karta : 8144 Läge : X : 6468866 Y : 144681 42–44 Meter över havet Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Panorama Scandinavia AB Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare : Robert Hernek, Västarvet/Bohusläns museum Fältpersonal : Robert Hernek, Oscar Ortman, Johan Peterson, Delia Ní Chíobháin Enqvist ( alla Bohusläns museum ), Mats Hellgren och Andreas Åhman ( Lödöse museum ) samt praktikant Katarina Wolmebrant Konsulter : Ångströmslaboratoriet/Tandemlaboratoriet, 14 C ), Thomas Bartholin, Uppsala ( Hamburg ( vedart ), Stene Entreprenad, Bergendahl folkbildning & turism. Fältarbetstid : 2012-03-30—2012-04-23 Arkeologtimmar : 360 Undersökt yta : 150 m2 Arkiv : Bohusläns museums arkiv ( U M29462 )
31
32
Bohusläns museum Rapport 2015 :24
Bilagor Bilaga 1. Fyndlista Bilaga 2. Vedanatomisk analys Bilaga 3. 14C Bilaga 4. Broschyr/flyer
Ruta/ Anl
1F1
1F2
106
106
106
106
108
108
108
148
148
145
145
145
145
145
145
145
145
145
145
145
145
101
101
101
Fnr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Bergart
Material
Kniv
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Knacksten
Övrig slagen
Avslag
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Tväreggad spets, av avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Spån
Plattformskärna, övr. kärna 2 el. flera plattf.
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Övrig slagen
Avslag
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslag med slipning
Trindyxa
Trindyxa
Sakord_und
1
1
1
5
7
1
1
10
40
49
1
1
1
1
1
6
8
5
8
1
4
6
1
1
1
1
Antal
7,0
5,0
95,0
3,0
6,0
1,0
1,0
85,0
117,0
17,0
10,0
1,0
3,0
9,0
10,0
6,0
21,0
3,0
6,0
13,0
17,0
Vikt (g)
35
34
45
30
30
30
Längd (mm)
19
13
42
12
23
20
Br (mm)
9
10
30
12
23
Tjl (mm)
av tjockt avslag, tätkornig flinta, neolitisk?
fragment, segmentknivsliknande
en knackyta
3 bränd
1 bränd
litet frontfragment
eggen skadad
20 bränd
3 bränd
mittfragment, 12 mm bred
påminner om skivskrapa med hög retusch
litet fragment
28 mm hög, sekundärt retuscherad
2 bränd
1 bränd
3 bränd
1 med glans
1,8 mm hög
1 bränd
23 mm hög, krusta i botten
slipyta ca 15x4 mm, något osäker best.
avbaningsfynd, eggen skadad
avbaningsfynd, vittrad, ingen eg. egg
Kommentar
Bilaga 1. Fyndlista
Ruta/ Anl
101
101
101
101
101
101
101
147
147
147
147
147
147
147
144
144
144
144
144
138
138
138
138
138
Fnr
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Avslag
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Slipsten
Sandsten
Flinta
Avslag
Spån
Övrig slagen
Avslag
Avslag med retusch
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Plattformskärna, övr. kärna 2 el. flera plattf.
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Stickel
Knacksten
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Mikrospån
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Sakord_und
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
10
1
1
1
1
4
1
10
16
1
5
28
3
1
1
1
1
2
15
33
41
1
6
1
Antal
25,0
3,0
2,5
4,0
8,0
5,0
27,0
30,0
10,0
10,0
91,0
17,0
7,0
1,0
74,0
2,0
61,0
115,0
4,0
1,0
Vikt (g)
40
38
40
31
15
48
30
18
Längd (mm)
22
40
40
20
15
37
13
15
Br (mm)
7
15
14
4
30
11
5
Tjl (mm)
2 bränd, 1 neolitisk?
22 mm hög, tätkornig grå flinta
frontfragment
litet plattformsfragment
spjälkad på mitten?, en slipyta?
1 bränd
distalfragment, spån/mikrospån
1 bränd, 1 neolitisk/metalltid?
retuscher båda sidokanterna
1 bränd
1 bränd
40 mm hög, 2 motstående pf, kasserad pga fossilisering
på avslag, har även retuscher, vitpatinerad
knackspår båda ändar
10 bränd
1 bränd
30 hög
1 mittfragment
mycket liten skrapa
Kommentar
Ruta/ Anl
138
138
138
138
138
110
110
110
110
110
110
110
110
110
142
142
142
142
142
142
103
103
103
103
103
103
Fnr
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Avslagsskrapa, övr
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Mikrospån med retusch
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Avslag med inhak
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Tväreggad spets, av avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Avslag med slipning
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig slagen
Sakord_und
1
14
43
3
1
1
2
45
58
62
5
1
8
15
1
1
1
8
26
25
1
12
12
2
1
3
Antal
3,0
48,0
129,0
6,0
8,0
117,0
134,0
10,0
9,0
29,0
3,0
3,0
1,5
33,0
52,0
1,0
30,0
20,0
2,0
1,0
Vikt (g)
25
23
22
30
12
Längd (mm)
20
6
16
12
10
11
Br (mm)
7
5
4
Tjl (mm)
fragment
3 bränd
2 bränd
ett mycket rakt
små fina retuscher på delar, distalfragment
24 bränd
4 bränd
3 bränd
3 bränd
22 mm hög
litet sidofragment, spån-m.spånkärna, vitpat.
nägot märklig, slagbula kvar längs sidokant
9 bränd
3 bränd
trolig slipyta, ca 10x10 mm
1 bränd
1 vitpatinerad
11 mm bred, bränd, proximalfragment
2 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
103
103
103
112
112
112
112
112
112
112
112
112
114
114
114
114
114
114
114
114
114
114
114
114
114
Fnr
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Avslag
17
1
1
Plattformskärna, Cylind. kärna m. 2 motst. Plattf.
Spån
1
1
1
19
25
52
1
4
1
1
8
1
11
25
46
1
4
1
1
4
5
1
Antal
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Avslag med inhak
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslag
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Sakord_und
27,0
2,0
8,0
1,0
2,5
59,0
99,0
2,5
13,0
3,0
22,0
100,0
56,0
88,0
4,5
22,0
15,0
11,0
Vikt (g)
42
19
105
22
Längd (mm)
11
10
5
40
19
Br (mm)
5
27
8
Tjl (mm)
4 bränd
mittfragment, 11 mm bred
ingen eg. cylinder., eg ett spån, ev. bipolär kärna
ensidig, tätkornig flinta
litet frontfragment, ej handtagskärna
28 mm hög, frontfragment
1 bränd
1 bränd, ev mellanmeso + neolitisk ingår
alla mittfragment, 10-15 mm breda
av sidofragm. plattformskärna, tätkornig flinta
plattformsfragment, pl är 13 mm bred
egentligen en kärna
4 bränd
2 bränd, 2 neolitisk/metalltid?
proximalfragment
en är 62 mm längt, 1 mittfr., 1 proxfr.
22 mm hög
sidofragment, 50 mm hög
1 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
114
113
113
113
113
113
113
113
113
113
113
104
104
104
104
104
104
104
104
116
116
116
116
116
116
116
Fnr
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Övrig slagen
Avslag
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Avslag med retusch
Stickel
Övrig slagen
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Spån
Bipolär kärna
Trindyxa
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Övrig slagen
Sakord_und
18
40
1
1
1
1
1
10
23
14
23
25
3
3
1
4
10
17
2
1
1
8
19
23
1
9
Antal
130,0
100,0
61,0
7,5
2,0
1,0
5,0
30,0
40,0
31,0
48,0
2,0
9,5
17,0
48,0
3,0
126,0
20,0
60,0
10,0
11,0
Vikt (g)
50
40
17
21
37
32
26
86
35
Längd (mm)
37
16
15
11
25
23
13
41
25
Br (mm)
35
8
7
7
5
11
11
25
13
Tjl (mm)
4 bränd
2 bränd
rundkärna, mycket orenheter, tätkornig
mörk tätkornig, neolitisk?
plattformsfragment
tätkornig flinta
dubbelstickel på tunt avslag, neolitisk?
2 bränd
1 bränd, minst 1 metallslagen
10 bränd
3 bränd, neolitiska ingår
1 bränd
1 bränd, 2 prox, 1 mittfr, 10-12 mm bred
ev. fragmenterad
5 bränd
1 bränd, 1 vitpatinerad
proxfragment, 11-12 mm bred
ej typisk, jämför med F99
vittrad, mellanting trind-lihultyxa, av diabas
8 bränd
3 bränd, neolitiska finns
har glans på ventralsidan
1 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
116
116
116
116
116
116
122
122
122
122
122
122
122
122
122
122
122
122
121
121
121
121
121
121
121
121
Fnr
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Material
Mikrospån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Spån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Kniv
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Splitter
Sakord_und
3
1
1
5
22
22
1
2
17
28
1
1
1
10
12
41
6
1
1
1
6
25
3
1
3
16
Antal
1,0
2,0
30,0
38,0
54,0
69,0
5,0
1,0
20,0
91,0
14,0
12,0
1,4
12,0
67,0
16,0
20,0
Vikt (g)
30
25
29
29
20
40
Längd (mm)
15
9
15
23
28
13
25
Br (mm)
11
17
16
5
20
Tjl (mm)
alla raka
frontfragment, bränd
plattformsfragment
4 bränd
3 bränd, neolitiska finns
mittfragment
1 bränd
2 bränd
ensidig, 30 mm hög, eg. stötkanskärna
eg ett mikrospån
frontfragment, botten av kärnan
4 bränd
3 bränd, neolitiska finns
hela och fragment
ensidig, tafflig pga orenheter i flintan
hög retsuch, mycket krusta
avbruten, 13 mm bred
1 bränd
1 bränd, 1 med facetterad plattform
1 troligen från handtagskärna
1 tydligt avslag
Kommentar
Ruta/ Anl
121
121
134
134
134
134
134
134
134
134
134
134
134
134
119
119
119
119
119
119
119
119
119
119
Fnr
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Spån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Bipolär kärna
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Spån
Bipolär kärna
Avslag med slipning
Avslag
Slipsten
Sandsten
Bergart
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Spån
Avslagsskrapa, övr
Övrig slagen
Avslag
Sakord_und
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
4
1
1
33
29
52
6
3
1
1
17
21
3
1
1
2
2
9
11
18
2
1
21
30
Antal
2,0
4,5
24,0
70,0
13,0
4,0
38,0
105,0
3,0
3,0
4,0
48,0
312,0
34,0
50,0
1,0
39,0
60,0
Vikt (g)
28
26
25
30
95
12
Längd (mm)
18
18
24
13
14
65
18
Br (mm)
8
16
10
10
20
Tjl (mm)
alla mittfragment, 10-17 mm breda
frontfragment, troligen ensidig kärna
7 bränd
3 bränd
1 proximalfr. (vitpat), 2 mittfr. en 18 mm bred
rundkärna
ensidig, neolitisk?
2 bränd
2 bränd
1 bränd, fragment
22 mm hög, ursprungligen en plattformskärna
yxfragment, en slipad yta, ej helt säkerställd
troligen lerskiffer
konvex slipyta båda sidor, samma men ej passning
3 bränd
1 bränd
proximalfragment, 1 från cylinderkärna?
sekundära ret. på vitpat. mesospån, neolitikum?
4 bränd
3 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
119
119
119
119
107
107
107
107
107
107
107
130
130
130
130
130
130
130
130
130
130
130
137
137
137
Fnr
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Mikrospån med retusch
Avslag med retusch
Kniv
Övrig slagen
Avslag
Spån
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Trindyxa
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Kniv
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Sakord_und
1
1
1
6
11
2
9
17
34
1
3
1
1
1
8
12
1
19
26
3
1
13
34
58
1
Antal
5,0
10,0
20,0
18,0
26,0
86,0
1,0
10,0
202,0
10,0
29,0
23,0
55,0
2,0
58,0
98,0
Vikt (g)
23
24
40
12
30
97
32
32
Längd (mm)
5
24
18
15
20
46
13
7
Br (mm)
8
9
8
15
37
5
Tjl (mm)
vitpat. och svallad, högst osäker bestämning
eg. stötkantkärna med retusch
tjockt spånlikn. avslag, två delar, glans, slagbula
1 bränd
2 bränd
prox- och distalfr.
6 bränd
1 bränd
fragment
2 mittfr., 1 vitpat., 1 tätkornig
litet frontfragment
ensidig, tydligt svallad, ej köl, 20 mm hög
vittrad men slipad, något 3-sidig, drag av lihultyxa
1 bränd
1 bränd
distalfragment
6 bränd
2 bränd
av spånliknande avslag, tätkornig flinta
4 bränd
1 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
137
137
137
137
137
137
137
137
137
137
137
137
124
124
124
124
124
124
124
124
124
124
124
124
124
105
Fnr
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Övrig kärna
Stickel
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Övrig slagen
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Sakord_und
1
15
19
31
3
1
1
12
31
42
1
1
1
1
6
10
23
1
1
1
1
1
7
24
43
4
Antal
2,0
64,0
45,0
15,0
13,0
35,0
75,0
83,0
3,0
9,0
18,0
32,0
2,0
1,5
9,0
12,0
141,0
29,0
88,0
Vikt (g)
31
38
25
45
23
27
23
33
100
Längd (mm)
25
20
5
43
22
11
17
50
Br (mm)
20
12
35
16
8
13
35
Tjl (mm)
plattformsfragment
4 bränd
2 bränd
1 bränd
ensidig
3 bränd
3 bränd
f.a. en öppnad nodul
på avslag
ensidig, vitpatinerad 23 mm hög
4 bränd
4 bränd
27 mm hög
plattformsavslag för spån-/mikrospånkärna
23 mm hög, hårt utnyttjad
mycket hög retusch
exempel, troligen slagen, rosafärgade inslag
14 bränd
8 bränd
alla raka fragment
Kommentar
Ruta/ Anl
105
105
105
105
105
105
105
105
115
115
115
115
115
115
115
115
115
115
115
139
139
139
139
139
139
139
Fnr
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Kärnfragment, plattformsavslag
Stickel
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Bipolär kärna
Avslag med retusch
Stickel
Övrig slagen
Avslag
Övrig kärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Sakord_und
1
1
11
29
1
3
1
6
13
3
8
14
26
2
1
1
1
1
4
9
1
1
22
37
2
3
Antal
3,0
3,5
16,0
56,0
2,0
7,0
35,0
13,0
57,0
10,0
11,0
17,0
2,5
15,0
53,0
8,0
38,0
44,0
81,0
Vikt (g)
22
25
26
35
52
27
27
43
Längd (mm)
18
8
19
32
30
17
22
21
Br (mm)
8
15
8
12
7
10
31
Tjl (mm)
spånkärna, plattformsavslag, vitpatinerad
på avslag
3 bränd
1 bränd
fragment
fragment från botten av kärnan
3 bränd
raka (=utan böjning)
5 bränd
1 bränd
mittfragm. 12 och 14 mm breda
ensidig
sidofragment, eg. ett avslag
sekundär retuschering, återbruk
på avslag
31 hög, lik handtagskärna, saknar utpräglad köl
5 bränd
3 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
139
139
139
139
140
140
140
140
140
140
140
140
140
117
117
117
117
117
117
117
117
117
117
117
117
117
Fnr
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Mikrospån
Spån
Stickel
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Bipolär kärna
Tväreggad spets, av avslag
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Sakord_und
2
3
1
28
45
63
8
3
1
2
1
1
1
4
11
1
9
17
34
5
1
1
10
19
4
2
Antal
2,5
71,0
130,0
14,0
9,0
1,0
2,5
5,0
10,0
36,0
50,0
70,0
6,0
4,0
7,0
15,0
41,0
Vikt (g)
31
33
22
15
32
35
Längd (mm)
13
30
18
13
12
20
Br (mm)
5
13
15
2
11
8
Tjl (mm)
mittfragment
på avslag
15 bränd
10 bränd
mittfragment
1 bränd, 28 och 30 mm hög
en retuscherad sida, högst osäker bestämning
sidofragment av spån- mspånkärna, vitpat.
15 hög, ensidig
frontfragment
4 bränd
1 bränd
fragment, 2 neolitiska?
knivliknande, hög retusch, slagbula avlägsnad
3 bränd
1 bränd
1 vitpat. med avsiktligt brott + ev. retuscher
1 mittfr, 18 mm bred
Kommentar
Ruta/ Anl
117
117
111
111
111
111
111
111
111
111
111
111
111
123
123
123
123
123
123
123
123
123
123
123
123
123
Fnr
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Avslag
Avslag med retusch
Övrig kärna
Avslag med inhak
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 2 plattf.
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Kniv
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Lihultyxa
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Avslag med retusch
Avslag med retusch
Övrig slagen
Avslag
Sakord_und
20
1
1
1
1
1
14
13
36
1
3
1
1
10
25
4
1
1
6
17
39
5
1
1
13
25
Antal
36,0
25,0
16,0
2,0
3,5
24,0
20,0
70,0
3,0
4,0
11,0
64,0
5,0
186,0
22,0
78,0
1,0
27,0
82,0
Vikt (g)
55
45
32
28
37
22
111
14
Längd (mm)
45
22
27
12
16
18
44
13
Br (mm)
11
17
23
8
6
15
30
4
Tjl (mm)
1 bränd
19 mm bred, två inhak
fragment
tvåpolig, lätt svallad, av liten nodul, mgt krusta
5 bränd
1 bränd
2 vitpatinerade, 1 litet mittfragment
28 mm hög, snyggt exemplar
grova retuscher, slagbula avlägsnad
3 bränd
1 bränd
22 mm hög
egg skadad, välslipad rygg
3 bränd
1 bränd
4 bränd
1 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
123
133
133
133
133
133
133
133
133
133
133
133
135
135
135
135
135
135
135
135
135
135
135
135
135
135
Fnr
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326
327
328
329
330
331
332
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Övrig kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Avslag med inhak
Hullingspets
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Avslag med inhak
Stickel
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Stickel
Övrig slagen
Sakord_und
14
29
1
1
1
1
1
11
22
37
2
1
1
1
12
32
1
2
1
23
29
4
3
1
1
13
Antal
28,0
140,0
13,0
3,5
6,0
31,0
53,0
3,0
2,0
15,0
18,0
84,0
9,0
8,0
29,0
65,0
5,0
1,5
41,0
Vikt (g)
35
24
13
25
41
20
23
Längd (mm)
29
22
12
18
31
20
20
Br (mm)
25
11
8
13
17
11
Tjl (mm)
1 bränd
1 bränd
mycket krusta
fragment, botten av kärnan
litet fragm., ret. båda långsidor, osäker best.
5 bränd
3 bränd
1 vitpatinerad
25 mm hög
stickelslag på svallat pat. avslag (återbruk)
1 bränd
1 vitpatinerad med nytt brott (återbruk)
21 och 31 mm hög
ensidig, 20 mm hög
5 bränd
2 bränd
1 bränd
1 bränd, 1 eg. ett mikrospån
20 mm hög
på avslag, finkronig, ngt osäker bestämning
3 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
155
159
159
159
159
159
159
Fnr
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
355
356
357
358
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Borrspets
Avslag med retusch
Avslag med retusch
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Sakord_und
22
27
42
3
1
1
4
21
61
1
2
1
2
3
1
1
1
1
27
31
65
2
1
1
1
1
Antal
37,0
44,0
1,5
35,0
56,0
162,0
7,5
100,0
9,0
6,5
4,5
3,0
2,0
42,0
101,0
7,0
21,0
2,0
Vikt (g)
21
28
42
30
26
39
Längd (mm)
14
20
16
22
12
22
Br (mm)
4
12
8
4
4
18
Tjl (mm)
7 bränd
3 bränd
raka, ej från ht-kärna
21 mm hög
ensidig
2 bränd
7 bränd
rak, 7 mm bred
fragm, 1 bränd, 1 m ev. retuscher, (hulling?)
av små noduler, mycket krusta
22, 24 och 25 mm hög
28 mm hög, sek anv som bipolär kärna
av avslag, ret. på båda sidor
fragment
6 bränd
13 bränd, 1 svallad, 1 neolitisk?
5, 6 mm bred, raka, ej ht-kärna
fragm 14 mm bred
18 mm hög
botten + sidofragment, 12 mm hög
Kommentar
Ruta/ Anl
159
159
159
159
159
159
159
159
131
131
131
131
131
131
131
131
131
131
131
131
131
131
109
109
109
Fnr
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Kärnfragment, plattformsavslag
Sandstenskniv
Sandsten
Flinta
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Övrig kärna
Avslag med retusch
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Plattformskärna, obest.
Plattformskärna, obest.
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Kärnfragment, plattformsavslag
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Avslag
Sakord_und
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Material
1
1
1
7
22
30
2
1
1
25
63
71
3
1
1
1
3
19
48
63
2
1
2
1
1
Antal
19,0
7,0
60,0
26,0
44,0
18,0
5,0
76,0
128,0
8,0
4,0
78,0
165,0
2,0
11,0
9,0
6,0
Vikt (g)
43
35
87
25
22
40
28
Längd (mm)
23
26
55
10
29
32
32
Br (mm)
18
10
7
4
8
6
6
Tjl (mm)
18 mm hög, lik ht-kärna men utan köl
spånkärna, konisk kärna
runt rektangulär, ngt osäker bestämning
5 bränd
2 bränd
spånliknande avslag
22 mm lång
17 bränd
8 bränd
1 bränd
fragment, 11 mm bred
plattformsfragment
söndersprucken
7 bränd
1 bränd
raka
halvt plattformsavslag
5, 6 gram
Kommentar
Ruta/ Anl
109
109
109
109
109
109
109
109
109
109
109
109
102
102
102
102
102
102
102
102
102
102
102
120
120
120
Fnr
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Spånpilspets, typ A
Spånpilspets, typ A
Tväreggad spets, av avslag
Övrig slagen
Avslag
Spån
Avslag med retusch
Övrig kärna
Plattformskärna, kölformig m. 1 plattf.
Knacksten
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Kärnfragment, plattformsavslag
Övrig kärna
Avslag med retusch
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Övrig kärna
Mikrospån med retusch
Sakord_und
1
1
1
26
36
1
1
2
1
1
29
30
2
2
21
31
1
1
1
3
1
3
20
32
2
1
Antal
3,8
4,2
38,0
120,0
2,0
73,0
18,0
100,0
45,0
54,0
4,0
27,0
95,0
2,5
9,0
22,0
2,0
20,0
125,0
12,0
Vikt (g)
71
72
20
22
47
60
27
42
22
18
Längd (mm)
13
13
15
17
23
44
14
32
12
7
Br (mm)
5
5
7
17
25
7
7
6
Tjl (mm)
propellerret., från rutans s. del, bandad flinta
propellerretusch, på avb. Ytan, gråvit
kraftigt bränd, egg saknas
1 bränd
2 bränd
troligen sidofragment mspånkärna
fragment av avslag
noduler med enstaka avspaltningar
ambolt-/knacksten, knack i ändar + bredsidor
10 bränd
2 bränd
raka
22, 36 mm hög, sidofragment
3 bränd
1 bränd
vitpatinerat, rakt, 8 mm bred
27 mm hög
plattformsfragment
2,6, 14 gram, 1 ev fragm mspånkärna
ev på pf-fragment mspånkärna
3 bränd
3 bränd
6, 6 gram, delvis stötkantskärna
ret en sida distaldelen, vitpatinerat
Kommentar
Ruta/ Anl
120
120
120
120
120
120
120
120
120
118
118
118
118
118
118
118
118
118
118
118
118
118
118
118
156
156
Fnr
410
411
412
413
414
415
416
417
418
419
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
431
432
433
434
435
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Bipolär kärna
Kärnfragment, plattformsavslag
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Avslag med retusch
Kärnfragment, plattformsavslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag
Stickel
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Övrig slagen
Avslag
Spån
Bipolär kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Borrspets
Sakord_und
2
2
6
15
2
1
1
8
34
46
2
1
1
1
1
1
1
5
13
1
24
42
3
2
1
1
Antal
10,5
17,0
15,0
25,0
7,5
0,5
3,5
56,0
71,0
2,5
11,0
3,0
1,5
200,0
15,0
53,0
2,0
88,0
118,0
5,0
9,0
3,0
Vikt (g)
15
23
23
19
23
32
Längd (mm)
13
22
14
15
21
18
Br (mm)
4
8
4
6
19
4
Tjl (mm)
25 och 25 mm hög
31x30, 30x29, till spån-/mspånkärna
1 bränd
17 och 25 mm hög
litet fragment
plattformsfragment spån-/mspånkärna
11 bränd
5 bränd
ett fragment
20 mm hög
rest av spånkärna?
flintliknande bergart
av avslag, små retuscher vid stickelslaget
lersten, ev m ristning men högst osäkert
2 bränd
19 mm hög
5 bränd
4 bränd
fragment, 9, 15 och 15 mm bred
22 och 22 mm hög
ursprungligen konisk kärna?
spånborr, bara ena långsidan är ret.
Kommentar
Ruta/ Anl
156
156
156
156
156
156
156
156
157
157
157
157
157
157
157
157
157
157
157
157
157
157
160
160
160
160
Fnr
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
447
448
449
450
451
452
453
454
455
456
457
458
459
460
461
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Plattformskärna, obest.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Spånskrapa, övr
Avslag med retusch
Övrig slagen
Avslag
Spån
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslagsskrapa, övr
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Avslag
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Sakord_und
1
1
1
1
8
13
1
1
1
1
1
1
16
31
34
5
1
1
4
13
2
1
14
20
1
1
Antal
2,0
5,0
0,5
13,0
20,0
11,0
10,0
6,0
5,0
42,0
35,0
1,5
4,0
9,0
16,0
36,0
19,0
29,0
13,0
Vikt (g)
21
28
14
23
24
27
70
30
Längd (mm)
11
11
11
10
18
22
8
47
26
Br (mm)
4
30
4
20
12
17
8
15
Tjl (mm)
litet fragm spånkärna, bränd
plattformsfragment
spån med retusch, mittfragm, 16 mm bred
3 bränd
fragment, proximaldel, 11 mm bred
30 mm hög
litet frontfragment
konisk form, ensidig, 20 mm hög
ursprungligen ett plattformsavslag
6 bränd
2 bränd
litet plattformsfragment
17 mm hög, mycket hårt utnyttjad
1 bränd
2 bränd
med retusch, en skärande egg
7 bränd
1 bränd
fragment
ensidig, bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
160
160
160
160
160
160
160
160
160
160
160
160
152
152
152
152
152
152
152
152
152
152
152
152
152
152
Fnr
462
463
464
465
466
467
468
469
470
471
472
473
474
475
476
477
478
479
480
481
482
483
484
485
486
487
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Plattformskärna, obest.
Avslag med retusch
Avslag med retusch
Övrig slagen
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Plattformskärna, obest.
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Kärnfragment, plattformsavslag
Avslag med retusch
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Sakord_und
2
1
1
3
22
46
57
2
2
1
1
1
1
1
4
16
1
2
1
1
1
7
14
19
4
1
Antal
6,0
1,0
7,5
18,0
54,0
118,0
5,0
10,0
3,0
2,0
18,0
14,0
31,0
77,0
9,0
5,0
27,0
37,0
8,5
Vikt (g)
32
25
27
18
23
45
28
28
Längd (mm)
29
22
25
10
21
43
27
25
Br (mm)
12
12
18
16
8
30
10
8
Tjl (mm)
fragment, 2,5 och 3,5 gram
litet fragment
7 bränd
6 bränd
mittfragment
mittfragment
vitpatinerad jfr F451
ensidig, väl utnyttjad, 16 mm hög
plattformsfragment, trolig mspånkärna
2 bränd
fragment, 10, 21 bred, från konisk kärna
av liten nodul
bränd, ev. från konisk kärna
samt ett stickelslag
4 bränd
3 bränd
fragment, raka
Kommentar
Ruta/ Anl
152
152
152
152
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
143
125
125
125
125
125
125
Fnr
488
489
490
491
492
493
494
495
496
497
498
499
500
501
502
503
504
505
506
507
508
509
510
511
512
513
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Kärnyxa
Övrig slagen
Avslag
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag
Övrig slagen
Avslag
Plattformskärna, obest.
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Övrig slagen
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Plattformskärna, kölformig m. 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Avslag med retusch
Övrig slagen
Avslag
Spån
Bipolär kärna
Sakord_und
1
14
38
2
1
1
20
36
1
3
4
1
1
6
16
48
2
1
4
1
1
1
16
58
2
2
Antal
36,0
14,0
89,0
4,5
10,0
34,0
86,0
139,0
1,0
14,0
13,0
95,0
7,5
34,0
1,0
1,0
30,0
112,0
Vikt (g)
84
27
100
52
Längd (mm)
24
25
50
24
Br (mm)
18
10
38
23
Tjl (mm)
ej 100% säker, sekundärt som kärna?
6 bränd
6 bränd
fragment
väl utnyttjad
kallkstensskiffer, ex. på (fanns enst. fler)
4 bränd
2 bränd
stor grov, kasserat förarbete?
ett fragment är 14 mm bred
18 mm hög
5 bränd
4 bränd
10 mm bred, stor plattform, neolitisk?
15, 19, 20 och 21 mm hög
rekt. pf, kärnpreparering rund om
frontfragment, ej handtagskärna
fragm., sekundär ret. på vitpat. flinta
5 bränd
3 bränd
fragm., vitpat., en troligen från konisk k.
Kommentar
Ruta/ Anl
125
125
125
125
125
125
125
125
125
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
126
Fnr
514
515
516
517
518
519
520
521
522
523
524
525
526
527
528
529
530
531
532
533
534
535
536
537
538
539
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Bergart
Bergart
Bergart
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Spån
Bipolär kärna
Plattformskärna, kölformig m. 1 plattf.
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag med slipning
Avslag
Avslag
Trindyxa
Knacksten
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Stickel
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Sakord_und
6
4
1
1
1
5
1
1
1
12
22
40
2
5
1
1
8
21
37
2
3
2
2
1
1
Antal
22,0
52,0
4,0
1,5
35,0
9,0
219,0
130,0
26,0
42,0
4,5
5,5
28,0
33,0
90,0
36,0
6,5
2,5
7,5
Vikt (g)
55
22
22
100
90
30
53
18
Längd (mm)
35
21
17
35
60
25
50
15
Br (mm)
31
10
7
35
45
10
10
26
Tjl (mm)
5 fragm., ett helt från konisk kärna
17, 18, 29 och 33 mm hög
förarbete mspånkärna, krusta i kölen
väl utnyttjad
av lerskiffer
utgår, misstänktes vara en slipsten
av diabas
välslipad, egg avslagen
4 delar (en saknas) även liten grop en bredsida
4 bränd
1 bränd
4 fragm., en eg. frontfragm. mspånkärna
har en stötkant
bränd, två stickelslag
5 bränd
3 bränd, en grå bandad flinta trol. neolitisk
en vitpat. från konisk kärna
ett ex liten avnodul, 19 och 17 gram
fragment, ett plattformsfragment
fragm. 18 mm hög, sekundärt använd bipolärt
26 mm hög, väl utnyttjad, blåsvart färg
Kommentar
Ruta/ Anl
126
126
126
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
136
153
153
153
153
153
153
153
153
Fnr
540
541
542
543
544
545
546
547
548
549
550
551
552
553
554
555
556
557
558
559
560
561
562
563
564
565
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag med slipning
Avslag med retusch
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Stickel
Trindyxa
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Sakord_und
6
2
1
1
2
1
1
11
11
15
1
1
16
35
58
7
1
1
2
1
1
1
1
17
42
1
Antal
4,0
8,0
11,0
1,0
0,5
58,0
6,0
37,0
74,0
106,0
11,0
26,0
148,0
1,0
1,0
167,0
29,0
68,0
1,0
Vikt (g)
17
63
20
88
27
Längd (mm)
9
60
18
38
7
Br (mm)
5
35
3
33
Tjl (mm)
1 bränd, 1 ev. från handtagskärna
ett fragment
30 mm hög
små ensidiga (7 och 4 gram)
ej 100% säker, slipyta 13x10 mm
litet fragment
ingen bränd
1 bränd
9 bränd
6 bränd
1 ryggspån, 1 hel, 1 bränd
fragment
30 mm hög, urspr. plattformskärna
ett sidofragment
av rund flintknolle/”knacksten”
frontfragment
av avslag, mycket litet stickelslag
fragment, egg saknas, av naturlig sten
3 bränd
2 bränd
helt rakt, 7x29 mm
Kommentar
Ruta/ Anl
153
153
153
153
153
153
153
153
153
151
151
151
151
151
151
151
151
151
151
151
151
151
151
129
129
129
Fnr
566
567
568
569
570
571
572
573
574
575
576
577
578
579
580
581
582
583
584
585
586
587
588
589
590
591
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Material
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Stickel
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslag med inhak
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Plattformskärna, kölformig m. 1 plattf.
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslag med inhak
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Spån
Övrig kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag med retusch
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Sakord_und
1
1
1
6
20
1
1
1
1
1
18
24
1
1
1
1
2
16
31
1
2
1
1
1
39
68
Antal
1,5
12,0
3,0
18,0
46,0
2,0
3,0
7,0
30,0
39,0
14,0
2,0
5,0
21,0
35,0
107,0
22,0
12,0
8,0
1,0
58,0
149,0
Vikt (g)
31
22
55
30
34
Längd (mm)
20
14
22
28
32
Br (mm)
23
7
15
20
7
Tjl (mm)
fragment
ensidig, ful, 23 mm hög
stickelslag på brott
1 bränd
1 bränd
fragment, distal
fragment, proximal
plattformsfragment
frontfragm. ej handtagsk. 17 mm hög
2 bränd
2 bränd
fragment, proximal
15 mm hög, ej utpräglad typ, dålig flinta
litet sidofragm. hårt utnyttjad, 19 mm hög
tjockt avsla med två små inhak
1 bränd
intrycket: större avslag än i stick 1
fragment
ensidig, 30 mm hög
retusch en sida
14 bränd
5 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
129
129
129
129
129
129
129
129
129
129
129
141
141
141
141
141
141
141
141
141
141
141
141
141
141
146
Fnr
592
593
594
595
596
597
598
599
600
601
602
603
604
605
606
607
608
609
610
611
612
613
614
615
616
617
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Avslag
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslag med retusch
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Bipolär kärna
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Spånskrapa, övr
Övrigt redskap
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spånskrapa, övr
Bipolär kärna
Övrig kärna
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Sakord_und
14
13
13
31
2
1
1
1
21
25
38
2
2
1
1
23
50
2
1
2
1
1
24
50
4
1
Antal
6,0
14,0
49,0
2,5
3,0
1,0
45,0
57,0
8,0
73,0
18,5
27,0
96,0
1,0
6,0
17,0
2,0
18,0
78,0
3,0
Vikt (g)
18
32
53
32
35
Längd (mm)
10
13
25
14
29
Br (mm)
4
13
20
Tjl (mm)
2 bränd
3 bränd, 1 neolitisk?
ensidig, 18 mm hög
fragment, 25 mm hög
fragment, bränd
10 bränd
5 bränd
25 och 27 mm hög
ensidiga, 30 och 65 mm hög
små fina ret. ena långsidan
skivyxliknande redskap
3 bränd
1 bränd
ret. ena långsidan, vitpat., sandarna
17 och 27 mm hög
4 bränd
2 bränd
fragment
23 mm hög
Kommentar
Ruta/ Anl
146
146
146
146
146
146
132
132
132
132
132
132
132
158
158
158
158
158
158
158
158
158
158
158
158
163
Fnr
618
619
620
621
622
623
624
625
626
627
628
629
630
631
632
633
634
635
636
637
638
639
640
641
642
643
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Bergart
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Stickel
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Övrig slagen
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig slagen
Avslag
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Avslag med inhak
Övrig slagen
Avslag
Övrig kärna
Avslag med retusch
Splitter
Övrig slagen
Sakord_und
1
17
40
52
1
7
3
5
14
9
18
2
2
14
19
1
4
6
1
1
13
26
2
1
12
8
Antal
6,5
47,0
121,0
1,5
4,5
7,0
9,0
15,0
30,0
66,0
3,0
5,0
6,0
2,0
4,0
31,0
59,0
35,0
1,5
6,0
Vikt (g)
30
20
24
33
22
Längd (mm)
25
19
14
21
11
Br (mm)
6
8
7
5
6
Tjl (mm)
på avslag
16 bränd
3 bränd
ovanlig flinta?, röda band i materialet
18, 22 och 23 mm hög, två små fragment
4 bränd
1 bränd
fragm. 1 tätkornig, 1 något svallad
2 bränd
1 bränd
hårt utnyttjad
1 bränd
litet fragment
grå tätkornig flinta
1 bränd
4 bränd
12 och 23 gram
fina ret. av fragm. mspånkärna
Kommentar
Ruta/ Anl
163
163
163
163
163
163
163
163
163
163
163
163
163
163
161
161
161
161
161
161
161
161
161
161
161
161
Fnr
644
645
646
647
648
649
650
651
652
653
654
655
656
657
658
659
669
661
662
663
664
665
666
667
668
669
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Avslag
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Avslag med retusch
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Övrig kärna
Avslagsskrapa, enkel avslagsskrapa
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Stickel
Sakord_und
60
2
1
1
11
20
35
3
1
1
1
1
7
22
2
2
2
1
8
26
32
6
1
1
2
1
Antal
150,0
17,0
5,0
21,0
43,0
14,0
4,0
2,0
18,0
48,0
16,0
1,5
30,0
49,0
7,0
1,0
1,5
Vikt (g)
40
32
23
21
Längd (mm)
28
20
13
15
Br (mm)
20
7
5
Tjl (mm)
4 bränd
proximalfragment
grova ret., pf.-fragment mspånkärna?
4 bränd
2 bränd
1 bränd
vitpatinerat proximalfragment
24 mm hög
plattformsfragment
3 bränd
1 bränd
4 och 12 gram
ret. båda långsidor, krusta i distaldelen
6 bränd
2 bränd
2 bränd, ett vackert intakt (23x4 mm)
proximalfragm., 12 mm bred, neolitiskt
37 mm hög
små fragment
på avslag, även ett inhak
Kommentar
Ruta/ Anl
161
161
162
162
162
162
162
162
162
162
162
162
162
66
66
66
66
66
140
149
149
149
149
149
149
150
Fnr
670
671
672
673
674
675
676
677
678
679
680
681
682
683
684
685
686
687
688
689
690
691
692
693
694
695
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 2
stick 2
Lager
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Hullingspets
Övrig slagen
Övrig slagen
Avslag
Spån
Mikrospånkärna, fragment av m-spånkärna
Avslag med retusch
Mikrospånkärna, övr. m-spånkärna m. 1 plattf.
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Bipolär kärna
Avslag med retusch
Övrig slagen
Avslag
Spån
Plattformskärna, övrig med 1 plattf.
Övrig slagen
Splitter
Övrig slagen
Avslag
Mikrospån
Spån
Bipolär kärna
Splitter
Övrig slagen
Sakord_und
1
1
5
15
1
1
1
1
16
27
3
1
1
2
13
1
1
1
19
24
25
3
3
1
13
33
Antal
1,0
4,0
5,0
34,0
1,5
2,5
11,0
16,0
73,0
3,0
2,5
1,0
19,0
16,0
21,0
39,0
58,0
3,5
68,0
Vikt (g)
35
28
20
25
40
35
30
Längd (mm)
10
12
26
18
16
27
26
Br (mm)
9
24
5
16
20
Tjl (mm)
vitpatinerad, spets avbruten
2 bränd
fragment, mittfragment
frontfragment
bränd, liten retusch
ensidig, fint exemplar
3 bränd
3 bränd
17 mm hög
1 bränd
långt distalfragment med bruksretuscher
35 mm hög
plattformskärna av kvartsit
5 bränd
2 bränd
1 proximalfragm., 2 mittfragm.
24 mm hög
9 bränd
Kommentar
Ruta/ Anl
150
150
150
150
150
150
150
150
154
154
154
154
154
127
127
128
128
128
128
128
128
A102
A102
A102
A103
A103
Fnr
696
697
698
699
700
701
702
703
704
705
706
707
708
709
0
710
0
711
712
713
0
714
715
716
717
718
A103
A103
A102
A102
A102
stick 2
stick 2
stick 2
stick 2
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
stick 1
Lager
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvarts
Flinta
Flinta
Flinta
Kvarts
Flinta
Kvarts
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Kvartsit
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Flinta
Material
Övrig slagen
Avslag
Övrig slagen
Avslag
Avslag med retusch
Avslag
Övrig kärna
Stickel
Avslag
Spån
Övrig slagen
Avslag
Avslag med retusch
Spån
Stickel
Övrig slagen
Övrig slagen
Stickel
Avslag
Spån
Spånskrapa, enkel spånskrapa
Bipolär kärna
Avslag med retusch
Sakord_und
11
9
3
2
1
7
6
1
1
88
7
7
1
15
26
1
2
1
2
32
1
33
3
1
2
1
Antal
14,0
12,0
7,0
1,5
6,0
50,0
6,0
20,0
1,5
1073,0
8,0
38,0
27,0
23,0
3,0
6,0
6,0
30,0
8,0
91,0
2,0
1,5
8,0
4,0
Vikt (g)
32
38
22
29
26
33
37
30
Längd (mm)
22
31
20
18
25
20
12
18
Br (mm)
12
17
4
8
8
11
8
Tjl (mm)
1 bränd
1 bränd
små grova retuscher
ej tillvarataget
1 bränd
ev. neolitisk
en liten stickelegg
ej tillvarataget
1 bränd
ej tillvarataget
fragment, proximalfr
3 bränd
2 bränd
även inhak
fragment, mittfragment
på avslagh
11 bränd
på stötkantskärna
2 bränd, 1 kraftigt svallad
fragment,1 bränd (2 mitt, 1 prox.)
17 och 25 mm hög
samt inhak, tätkornig, neolitisk?
Kommentar
Ruta/ Anl
A103
128
A162
Fnr
719
720
0
A162
stick 1
A103
Lager
Kvarts
Kvarts
Flinta
Material
Spånskrapa, övr
Sakord_und
81
40
1
Antal
740,0
180,0
Vikt (g) 12
Längd (mm) 11
Br (mm)
Tjl (mm)
ej tillvarataget
enbart ett urval, exempel på
spån med retusch, fragment
Kommentar
Bilaga 2. Vedanatomisk analys Wentorf, den 28. september 2012
Robert Hernek Bohusläns museum Box 403 451 19 Uddevalla
Vedanatomisk analyse af 1 kolprov fra Bohusgården, Uddevalla 304, Bohus län.
A103: Ca. 2 ml ej rent kol. 10 stk. = stickprov, er analyseret med fölgende resultat: 10 stk. Quercus sp., ek, fra yngre stammer. C-14-prov: 2 stk. Quercus sp., ek, med egenalder, som skönnes at väre max. 30 år. C-14-provet sendes direkte til Uppsala.
Med venlig hilsen Thomas Bartholin, Am Haidberg 18 D 21 465 Wentorf bei Hamburg. 0049 40 720 1821 [email protected] (Uddevalla.304)
Bilaga 3. 14C
Förundersökningen har presenterats i en rapport (Bohusläns museum Rapport 2004:9) och den kan laddas ner på Internet under adressen: www.vastarvet.se/rapporterbm eller från museets webbsida Utgångspunkten (www.utgangspunkten.se).
Undersökningen har föregåtts av en så kallad förundersökning som gjordes redan 2003.Vid det tillfället grävdes ett antal små gropar och därigenom var det möjligt att få en uppfattning om boplatsens storlek, ålder och vetenskapliga värde. Den är också viktig för beräkningen av arbetsinsats som behövs för årets undersökning.
Förundersökning
Karta från 1936. Platsen för Uddevalla 304 markerad med ett kryss .
Under tre veckor nu i vår gör Bohusläns museum en arkeologisk undersökning av en boplats vid Hästepallarna strax ovanför strandpromenaden. Boplatsen är från äldre stenåldern och anledningen är att man planerar att bygga ut Hotell Bohusgården. Senaste gången man undersökte en boplats inom Uddevalla stad var 1935. Den boplatsen kallas Stenbacken och låg strax norr om regementet.
Arkeologisk undersökning av en stenåldersboplats
Arkeologisk undersökning av en boplats vid Hästepallarna Bilaga 4. Broschyr/flyer
När det gäller äldre stenålder kan boplatsernas ålder i stora drag bestämmas genom dess höjd över havet. Detta beror på att man i regel bodde helt nära stranden och där de äldsta ligger högst i terrängen. Landhöjningen var dramatisk och man räknar med att landet höjde sig en meter inom en period av bara femton år.
Boplatsen är bara en av flera på Bohusgården och de flesta har varit kända sedan länge. Under åren 1943–1957 hittade amatörarkeologen Algot Hansson flintor på små avsatser och längs sluttningen här ner mot gamla E6.
Boplatsen som undersöks kallas för Uddevalla 304. Idag ligger boplatsen lite mer än 40 meter över havet men under stenåldern låg den helt nära stranden.
Boplatser på Bohusgården
Gammal bild över Hästepallarna.
För omkring 10 000 år sedan stängs sundet av men uppenbarligen har Uddevallaområdet varit attraktivt även under senare delar av äldre stenålder. Den boplats vi undersöker i vår är omkring 8000 år gammal och vid den tiden täcktes Uddevalla av en djup vik.
I Uddevallaområdet finns en mängd boplatser från äldre stenålder. Mest omtalade är de allra äldsta boplatserna som är mer än 11000 år gamla. Dessa boplatser låg invid det sund, Uddevallasundet, som förband Vänern med västerhavet. De stora snäckskalsbankarna vid Kuröd, Bräcke och Samneröd är tydliga spår från denna tid. Just blandningen mellan söt- och saltvatten skapade en mycket gynnsam miljö för det marina djurlivet.
Boplatser i Uddevallaområdet
Uddevallaområdet för 8000 år sedan med boplatsen markerad.
Hästepallarna i Uddevalla
Hästepallarna i Uddevalla
Robert Hernek Bohusläns museum Rapport 2015 :24
En populär rastplats även under stenåldern Arkeologisk undersökning Uddevalla 304, Bohusgården 1 :26 Uddevalla socken och kommun Robert Hernek Bohusläns museum Rapport 2015 :24