how low can we go? Dokumentation av en workshop om byggande och flyttmönster i klimateffekternas spår 26-27 januari 2010 i Lund med studenter och yrkesverksamma planerare m.fl.
how far can we reach?
Innehåll: Inledning
4
English summary
6
Hur gör vi när havet stiger? Karin Gullberg, Vellinge
9
Planering för hållbara strukturer Jens Kvorning,
10
kommun
Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn
Social hållbarhet, Mattias Larsson, Länsstyrelsen i Skåne län
12
Om strandtomter, kogitruckar och moderna beteenden, Jan Åman
14
Workshopen startar
17
Åtta förslag från workshopen
19
Bakgrund - hur började det?
32
Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen i Skåne län Peter Siöström & Caroline Dahl, Sustainable Urban Design (SUDes) Claes Frössén, Stiftelsen svensk industridesign (SVID)
Vad är nästa steg?
36
Länkar
39
Kustnära bostäder betingar fortfarande de högsta priserna och nya sjönära utbyggnadsområden planeras ideligen. Men vi kan inte för all framtid förlita oss på att närheten till havet, eller annat vatten, ska stå för den huvudsakliga attraktionskraften. Var vill vi i sådana fall helst bo och varför? Vilka boendekvaliteter skulle få någon som i dag bor vi kusten att vilja flytta?
Allt fler människor trängs i världens städer. Samtidigt ställer klimatförändringarna nya krav. Ett 60-tal arkitektstuderande, landskapsarkitektstudenter, designstudenter och yrkesverksamma samlades i Lund för att möta framtiden. 50 procent av världens befolkning bor redan i dag i städer. År 2030 kommer motsvarande siffra att vara 75 procent. Kerstin Nilermark och Peter Siöström hälsade alla välkomna genom att formulera en av de centrala frågorna i den två dagar långa workshopen ”How low can we go? How far can we reach?”: – Hur kan vi bygga strukturer i städerna som bibehåller kvaliteten och samtidigt klarar av utmaningarna med klimatförändringarna? Claes Frössén från SVID, Stiftelsen svensk industridesign, berättade i sin inledning om Gällivare, en stad som måste flyttas på grund av gruvans utbyggnad. Ett exempel som kan bli användbart av flera orsaker framöver. – Folk har alltid varit tvungna att flytta av olika skäl. I framtiden kommer det att bero på klimatförändringarna, säger Claes Frössén. I mars 2009 strömmade människor från hela världen till en workshop i Gällivare där målet var att komma fram till hur flytten bäst skulle genomföras. Ska det rivas och byggas nytt? Hur och i så fall var? I september förra året hade man kommit fram till fyra betydelsefulla hörnstenar för ett lyckosamt projekt. • Organisation: Hur flytten organiseras. • Kommunikation: Människorna som bor där ska delta i flytten, inte bara informeras om den. Kanske har de några smarta lösningar? • Attraktion: Man ska inte tvingas att flytta, man ska vilja flytta. • Planerade miljöer: Färger och material ska göra att man ”känner sig hemma”.
”50 procent av världens befolkning bor redan i dag i städer. År 2030 kommer motsvarande siffra att vara 75 procent.”
Med dessa slutsatser tackade Claes Frössén för sig och lämnade över till dagens talare.
4
5
English summary Instead of questioning how close to the coastline it is feasible to build, we wanted to ask to what extent we might achieve a sustainable and attractive development of our society with regards to future climate changes.
The County Administrative Board of Skåne provides documentation regarding the various factors which are important for local authorities to take into account when planning, for example, settlement and use of land. The aim is to create good, secure living conditions and a habitable environment that is sustainable in the long term. The County Administrative Board is a link between the people and the municipal authorities on the one hand and the government, parliament and central authorities on the other. Sweden is divided into 21 counties, each of which has its own County Administrative Board and County Governor. www.lansstyrelsen.se/skane
The Swedish Industrial Design Foundation (SVID)
aims to improve awareness within the private and public sectors of the importance of design as a competitive tool and to encourage the integration of design methodology into the activities of these two sectors. The project City Move Interdesign aims to establish a City Move Centre to promote research and development within the field of planned city moves, as a result of environmental threats, and to facilitate exchange of information on the subject between cities around the world.
www.svid.se
The Masters programme Sustainable Urban Design (SUDes), Lund University aims at producing creative and highly skilled
professionals capable of making the world’s growing cities into healthy, attractive and sustainable places. The two-year, studio-based course of study equips students to manifest their social, economic and environmental intentions into spatial design. Drawing on best practices and advanced research into urban form, urban quality, and sustainability, students design new neighbourhoods for decaying urban districts as well as improved structures for regional landscapes.
www.stadsbyggnad.lth.se 6
Coastal real estate still produces the highest bids and new coastal developments are constantly being planned. It is not sustainable to keep working under the assumption that proximity to sea or waterfront is the key attraction. Hence, what could the alternatives be and why would we choose it? What qualities would encourage people that are at present living on the seafront to move? Climate change is also considered to be a future cause of migration and Skåne might be one of the regions receiving climate refugees. What measures need to be taken in order for a rapid urbanization that is economically, socially, and ecologically sustainable? How do we create attractive living environments without claiming new farmland? How can we create robust structures that embrace change and transformation? During the workshop the participants listened to Karin Gullberg, landscape architect in the municipality of Vellinge, who talked about the challenges that Vellinge faces as a lowland area by the sea. Jens Kvorning, Professor at the School of Architecture at the Royal Danish Academy of Fine Arts, spoke on the subject of urban structures, the importance of density and how cities are changed through several smaller processes. Mattias Larsson from the County Administrative Board of Skåne argued that health and social sustainabilty has to be grounded in everyday life. Architect Jan Åman described a future where we might have to retreat to the hills and use decomposable building materials. 24 hours after it started the workshop had resulted in eight different proposals on how to deal with the effects of climate change and a rising sea level. But how to move the discussion on? And what should the next step be? Meeting points and networks were mentioned as crucial factors to be able to spread information and knowledge. Also that it is important to listen to those who are affected by the changes - democratic decisions require a dialogue. The workshop was organized by the County Administrative Board of Skåne, SUDes and SVID. Students and practicing professionals from the region participated.
7
Havet hotar att i framtiden lägga stora delar av Skanör-Falsterbo under vatten. Men invånarna vill inte flytta. Hur löser man den ekvationen? Karin Gullberg, landskapsarkitekt vid Vellinge kommun, visar en stor karta längst framme i föreläsningssalen. Den visar vad som händer med SkanörFalsterbo om vattnet fortsätter att stiga. Successivt försvinner det gröna. När vattnet stigit med över två och en halv meter är nästan allting blått. Havet har tagit över. – Vad får det för konsekvenser? Hur ska vi agera för att land ska förbli land och för att de som bor där ska känna sig trygga? Det här är en fråga som vi tar väldigt allvarligt på, säger Karin Gullberg. För en sak är nämligen helt säker: – Vi vill inte flytta. Karin Gullberg ger exempel på flera unika värden i just den här regionen som skulle gå till spillo om folk flyttade därifrån. • Skanör-Falsterbo är en viktig destination för turister. Golfbanorna och stränderna lockar människor från hela världen. • Skanör och Falsterbo är både historiska platser och moderna tätorter som erbjuder fullständig service för sina invånare. • Det rika natur- och fågellivet. • Historiens vingslag: här låg Sveriges ekonomiska centrum under vikingatiden. I dag präglas regionen av en stark entreprenörsanda med många små företag. Redan i dag försöker vattnet periodvis ta sig in över land. Enligt Karin Gullberg har det inte bara med klimatförändringarna att göra – vattennivån är också något som pendlar över tid:
”Vi vill inte flytta!” 8
– De höga vattennivåerna kan fluktuera under året för att sedan snabbt dra sig tillbaka till normalt vattenstånd igen. Det beror bl.a. på grundvattennivån, vindar och mängd nederbörd. Även i äldre tider byggde man diken och vallar här för att vinna kampen mot vattnet. Det är fortfarande en effektiv metod – liksom utfyllnad med sand i vattnet. Det gäller bara att veta var dessa skydd gör bäst nytta. Var kommer vattnet in först? – Vi verkar för att stärka det yttre skyddet runt Näset för att säkra de stora rekreations- och naturområdena, men också ett inre skydd som hindrar vattnet att kunna nå upp till husen. Det är viktigt att vi förbereder strategiska åtgärder för att stärka de svagaste punkterna.
9
Hur kan framtidens städer växa på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt? Jens Kvorning, professor vid Kunstakademiets Arkitektskole, ser inte framtidens utmaningar som ett problem. Utan som möjligheter. De sociala och kulturella strukturerna i våra städer förändras radikalt mot en ny riktning. Hur hanterar vi klimatförändringarna? Hur kan vi reducera koldioxidutsläppen och samtidigt möta framtidens krav på transporter, rörlighet och utbyte? Jens Kvorning slår fast att teknikutvecklingen är viktig. Lågenergihus, solvärme och annan teknik är absolut en del av lösningen. – Men det vore samtidigt farligt att bortse från betydelsen av en stads strukturella planering, säger han. Jens Kvorning använder bland annat Paris och Köpenhamn som exempel på sina idéer kring framtidens stadsplanering. I de centrala stadskärnorna finns ett urbant och välfungerande stadsliv där aktiviteter blandas och människor rör sig enkelt genom att gå, cykla och åka kollektivt. Men i förstäderna är läget helt annorlunda. Köpenhamn är en starkt växande stadsregion med flera mer eller mindre självständiga stadscentra. Hur utbyggandet av förstäderna ska se ut väcker en hel del frågor. Var ska utbyggnaden ske? Och hur ska man klara av den snabba expansionen på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart för hela regionen? – Förändra en stad gör man genom flera små processer, säger han. Som exempel ger han de gamla industriområdena som finns runt om i Köpenhamn. Hälften av dessa står i dag tomma. I sin vision ser han fler exempel på det som till viss del redan skett på flera håll: förvandlingen från ett nedrivet fabriksområde ingen besöker – till ett attraktivt och urbant centrum.
10
– Förr i tiden delade man upp städerna i olika områden. Sportanläggningar placerade man på en plats i staden, bostadsområden på en helt annan. Jag tror att man ska skapa platser där många olika aktiviteter kan ske, där man blandar flera element, säger han och visar en bild på hur det skulle kunna se ut. På bilden syns människor spela fotboll tillsammans på en stor fotbollsplan. Alldeles intill finns ett livligt promenadstråk där människor rör sig, och runt omkring detta sträcker sig bostadshusen. Allt integrerat på samma plats. Och just de gröna ytorna är tydliga i Jens Kvornings bilder. En stad som bjuder in naturen och låter den ta plats. Han visar till och med bilder på småskaligt jordbruk inne i de centrala delarna av en stad. Lokalt odlad mat är viktig för att nå hållbarhet – liksom möjligheten att röra sig utan att behöva ta bilen. De olika förstadsområdena kan knytas samman med exempelvis höghastighetståg. – Det är ett bra sätt att förändra stadsstrukturen. Men då gäller det att ta tillvara på rörligheten som tåget för med sig och använda den till att bygga upp nya områden, öka integrationen och ta bort de barriärer som hindrar människor och kulturliv att förenas. Sammanfattningsvis är det alltså nödvändigt med en stor befolkningstäthet rent fysiskt. Men det är inte tillräckligt. Jens Kvorning talar också om betydelsen av social täthet, kulturell täthet och många olika typer av aktiviteter på samma yta i framtidens stadsområden. – Vi måste ta till vara på framtidens utmaningar. De är inte ett problem, utan en möjlighet!
11
Vad är hälsa? Vilka typer av miljöer behövs för att människor ska känna lycka? Mattias Larsson, Länsstyrelsen i Skåne, slänger ut frågorna till åhörarna – och får svar på tal. – För mig handlar social hållbarhet mycket om hälsofrågor, hur vi alla kan maximera vår livskvalitet, säger Mattias Larsson inledningsvis. 1948 definierade Världshälsoorganisationen WHO hälsa som ”Ett fullständigt tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada”. Men hälsodefinitionen är något som ändras över tid, i takt med att människors livshållning och förutsättningar utvecklas. Hur ska framtidens definition se ut? Hur ser den ut i dag? Svaret är naturligtvis till viss del subjektivt, men genom att diskutera frågan ur ett större perspektiv kan man också lokalisera de förutsättningar som krävs för att nå social hållbarhet. Att dela in hälsodefinitionen i att vara ”frisk” eller ”sjuk” är att göra det för enkelt för sig.
Mattias Larsson nickar gillande. Han kastar ut nästa fråga: Hur kan hälsa skapas? Vilka miljöer behövs för att man ska kunna känna lycka? Sorlet tar över igen. Två minuter senare kommer en första tanke från en åhörare: – Att ha möjlighet att påverka och delta i samhället. – Jag tror att vi mår bra i ett samhälle där vi tar hand om staden och där vi känner att staden tar hand om oss, säger nästa person. Mattias Larsson ber åhörarna att ta med sig just de här tankarna vidare in i workshopen. Och gärna ännu längre än så. – Ni kan använda det här i ert framtida arbete för att skapa samhällen med social hållbarhet. Ni har nycklarna, säger han.
– Man kan vara fullt frisk och ändå känna att ”it sucks”, säger Mattias Larsson. Hur man faktiskt känner sig i sitt vardagsliv, om man mår bra eller dåligt, är viktigt när man ska definiera hälsa och social hållbarhet. – Livskvalitet är ett tillstånd man ska befinna sig i måndag till fredag. Inte bara de där två veckorna när man åker till Thailand. Så – vad är då hälsa? Mattias Larsson kastar ut frågan till åhörarna. Efter en stunds tystnad kommer första svaret: – Balans. Särskilt när det gäller stress. – Nej, det tror inte jag, säger en annan. Jag tror att det är en fråga om att ha energi. – Men då kanske det snarare handlar om förmågan att balansera olika saker, svarar den förste igen.
12
”Livskvalitet är ett tillstånd man ska befinna sig i måndag till fredag. Inte bara de där två veckorna när man åker till Thailand.” 13
Havet stiger. Ändå fortsätter vi att bygga bostäder längs kusterna. Arkitekten Jan Åman menar att vi kan se framtidens lösning – genom att titta bakåt. – Vi måste flytta upp på kullarna igen som vi gjorde förr. En kritvit strand med dignande palmer och korallblått vatten. Eller en terrakottaterass med två vita solstolar och hela havet nedanför.
– Eller varför inte uppe i träden? Det finns supersmarta lösningar på hur man kan bygga hus uppe i träden.
– Så här ser våra drömmar ut, säger Jan Åman och pekar på bilderna. Så här vill vi leva och bo.
Han tror också på nedbrytningsbara byggmaterial i framtiden. Som exempel visar han ett hus gjort av stärkelse, som successivt bryts ner och försvinner.
Jo, människan vill vara nära vatten. För nära.
– Arkitekturen kommer alltmer att härma naturen.
I stora delar av världen är det direkt farligt att bo kustnära. Risken för tsunamis, översvämningar och orkaner är bara några exempel. Men det här hindrar ändå inte människor att flytta dit.
För att förklara sin vision för framtidens arkitektur drar han en parallell med matindustrin. När vi tänker på bra kött tänker vi oftast på den fina filén i sin fina förpackning. Men resten av grisen då? Trenden hos världens främsta kockar är nu snarare att använda allt på djuret, från tryne till svans, precis som man gjorde förr.
– Så har vi det i Sverige också. Vi bygger hus vid stränderna, trots att vi inte borde. Vattennivåerna stiger och det kommer att skapa problem. Ändå fortsätter alla stora byggbolag i Sverige att satsa på attraktiva bostäder vid havet, eftersom det enda sättet att tjäna pengar i dag, säger Jan Åman och visar bilder på några solbrända ryggar från bland annat Västra Hamnen i Malmö. Vi bor i landet där Bomässearkitekturen – marknadsstyrd McDonaldsarkitektur för de nya medelklassen – slagit igenom totalt. Men så här har det inte alltid varit. – Det här är ett väldigt modernt problem. Innan industrialismen kom byggde man sina hus uppe på kullarna en bit ifrån havet. Istället hade man en liten fiskebod vid havet. Vi måste lära oss av hur de gjorde och flytta upp på kullarna igen. Jan Åman ger också fler idéer på framtidens boende.
– Kan vi använda det här inom arkitekturen också och börja tänka på ett nytt sätt? Inte bara havsutsikt, utan också kullar och skog. Kort sagt: visionera mera!
”Arkitekturen kommer alltmer att härma naturen.”
– Vi kan bo på vattnet, säger han och visar bilder från en lyxresort där husen ligger radade som ett pärlband ute till havs.
14
15
”Om vi flyttar en havsnära ort – ska vi då ta med sand och skapa möjligheter till samma upplevelser på en ny plats? Eller ska vi skapa helt nya upplevelser för de nästkommande generationerna?” En röst från workshopen
Framtidsprognosen är klar – vi kommer att påverkas av klimatet, på ett eller annat sätt. Frågorna som kvarstår: hur anpassar vi oss? Och hur får vi så många som möjligt att delta i beslutsprocessen på vägen dit? Stanna eller flytta. Är det de enda valmöjligheterna när en plats riskerar att hamna under vatten på grund av klimatförändringarna? Inom 24 timmar ska svaret vara klart. Det är förutsättningarna för deltagarna i workshopen som sätter den omdebatterade klimatfrågan på Skånekartan. De sextiotalet deltagare delas in i grupper. Arkitekt och industridesignstudenter från Lunds tekniska högskola, LTH, och landskapsarkitektstudenter från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU Alnarp, blandas med studenter från industridesignprogrammet på LTH. I grupperna finns utbytesstudenter från hela världen och yrkesverksamma landskapsarkitekter och samhällsplanerare från bland annat FOJAB, SWECO, White, Länsstyrelsen samt Boverket och ett flertal skånska kommuner. Målet: att under ett dygn skapa innovativa koncept för ett hållbart leverne – som är attraktivare än de som finns i dag. Från tanke till idé. Kartor av Skåne, i dag och om vattnet stiger fem meter, rullas ut på borden. Framtidsprognosen är klar. Redan om ett par decennier ligger stora delar av länets kustremsor under vatten. Städerna Malmö, Trelleborg, Ystad, Ängelholm, Kristianstad och Åhus påverkas. Men även många mindre orter nära havet.
16
17
– Varför är det attraktivt att bo nära havet? Beror det på tradition, vana, inlärt beteende eller för att de mest attraktiva områdena i Skåne i dag ligger havsnära? Detta vill jag att ni funderar över, uppmanar Claes Frössén, branschrådgivare på Stiftelsen Svensk Industridesign. SVID. Frågan är fri och diskussionerna surrar i luften. Borden fylls med färgglada post-it-lappar med allt från nyckelord till olika problemområden. Lösningarna ska presenteras i morgon eftermiddag. Eller snarare förslag på hur man kan jobba med klimatfrågan. – Kom ihåg att det är viktigt att så många som möjligt deltar i beslutsprocessen. Lyssna. Involvera dem som berörs av era beslut, säger Kaarin Kivimäki. Hon är beteendevetare och var med och planerade flytten av tätorten Malmberget i Gällivare kommun i norra Svergie. Ortens malmgruva grävde sig allt längre under staden. Kommunen beslöt därför att flytta invånarna till en säkrare plats, en bit ifrån Malmbergets ursprungliga geografiska läge. En kortversion av dokumentärfilmen från flytten visas i ett av klassrummen på LTH. Rösterna från invånarna i Gällivare är lika många som workshops deltagarnas funderingar på hur Skåne ska fortsätta att vara en attraktiv region – även i framtiden. Inga rätt eller fel.
Klockan tickar. Papper rivs och nya fylls med ord, tankar och idéer. Peter Siöström, universitetslektor och föreståndare för det internationella magisterprogrammet Sustainable Urban Design på LTH, påminner: – De bästa innovationerna behöver inte alltid vara verklighetsförankrade. Det är era gemensamma idéer som är nyckeln till förändring. De slutliga förslagen börjar ta form. Kanske är ett skogsnära boende framtidens attraktionskraft? Skogar är ju bristvara i Skåne. – Kan de bli framtidens oaser? Och visst borde de skånska slätterna kunna erbjuda samma naturupplevelser som Norrlands vildmark? 24 timmars intensivt arbete har gett 8 svar.
18
1. Tänk att delar av Ängelholm står under vatten. Istället för att flytta invånarna föreslår vi att man förstärker de befintliga husen för att klara att stå under vatten. Klimatförändringarna är inte bara ett hot utan en möjlighet. Se det som en chans för människor att ta egna initiativ! Tanken är en ny dimension i tillvaron; ett nytt element; ”Lev under vattnet” - ”Aktivera taken!”. Husen byggs på med fler våningar över vattenytan. Ta en promenad på grannens tak. Fiska från ditt fönster. Eller få en guidad dyktur i ”den gamla staden” och ta del av Ängelholms historiska arv. Hus som inte används som bostad eller kontor får nya attraktionsvärden som en del av en biologisk marinpark.
19
”Vi pratade en del om den sociala aspekten av hållbar utveckling – vad innebär det och hur arbetar man med sociala frågor i stadsplanering? Vi var inte helt överens om vad som var mest hållbart – att ”uppifrån” arbeta för en mer blandad befolkningssammansättning än vad som bor på Näset i dag – eller ”låta dem ha det som de vill ha det, som det är nu”.” En röst från workshopen
2. Vattennivån i Vellinge kommun stiger snabbt. Större delar av Falsterbo och Skanör hotas att läggas helt under vatten – men invånarna vill bo kvar. Istället för att bygga bort från vattnet bygger vi ut i vattnet! Skyddsmurar byggs kring hela halvön. De som vill, erbjuds att flytta ut till en ny, flytande landmassa i den norra bukten. Den nya stadsdelen är ekologiskt utformad och självförsörjande i sin energiförbrukning. Här planeras även för näringslivet för att behålla det ekonomiska välståndet på orten. De 4–6 meter höga skyddsmurarna i vattnet används som rekreationsområden för att kompensera för den förlorade havsutsikten.
20
Så här skulle expansionsytor kunna skapas utanför Falsterbo - Skanörs kust.
21
3. Klimatförändringarna är inte bara ett lokalt problem – utan även en regional fråga. Hur stärker vi det regionala arbetet i Öresundsregionen? • Genom att stänga till Öresund uppe vid Helsingborg och nere vid Öresundsbron får man ett innanhav där vattennivån kan regleras med slussar. På så sätt kan man urbanisera utmed hela kusten nära vattnet. • Lokalisera de klimatanpassningar som redan finns – och maximera dem. • Öka inflyttningen till Malmö – gör staden till ett skandinaviskt Istanbul. • Positionera Malmö som norra Europas ”Solar Energy City”. • Urbanisera västkusten – locka fler att bo i Öresundsregionen med närhet till det mesta. • Gör Skånes västkust till Skandinaviens Cap Ferrat – attrahera de riktigt rika för att få in intäkter till att utveckla det hållbara levernet i hela regionen. • Gör halvön Kullaberg till en ö – en ny turistattraktion med många möjligheter. • Utveckla Skånes resurser, exempelvis kan sockerbetan användas till att ta fram nya, hållbara byggmaterial. • Låt socker- och potatisodlingar bli en del av turistnäringen: ”Vägen från potatis till vodka”.
Urbanisera Skåne! Förhindra stadsutglesning genom nya lagar.
Skapa ett innanhav mellan Öresundsbron och en ny Helsingborg-Helsingör-bro!
• Ge Öresundsregionen rollen som en europeisk hub för ”sustainable building and living”. • Bygg en nöjespark med temat ”sustainable living”. • Temapark i Sjöbo lockar människor till Skånes inland. • Låt skånska västkusten bli en frizon med färre regler – ett nytt Monaco. • Bjud in världen att upptäcka ”det hållbara Skåne” – ett exempel hur man kan arbeta även på global nivå.
22
23
4. Det är bara att acceptera fakta – vi kan inte slåss mot moder natur. Klimatförändringarna sker och vi måste anpassa oss. Hur gör vi då kustssträckorna mindre attraktiva – och städer och landområden i inre Skåne mer attraktiva? • Rädda vissa områden, förlora andra. • Ge så många som möjligt tillgång till både naturen och städerna. • Se klimatproblematiken ur ett regionalt perspektiv.
5. Malmös kustnära bostadsområden ligger delvis under vatten. Men var inte rädd för vattnet – använd det! • Nya landmassor i vattnet byggs för att skapa flera laguner, där nya flytande bostadsområden låter invånarna ta del av fördelarna att inte bara leva nära vattnet – utan på vattnet. • Markytorna mellan lagunerna används till rekreation och närodling.
TIME Så här skulle processen kunna se ut.
24
• Malmös ytterområden – områden som i dag är några av världens mest bördiga jordbruksmarker – vigs åt jordbruksodling i större skala. • Energiproduktion genom vindkraft och vågkraft.
25
6. Vattennivån vid Skånes kustremsor kommer att fortsätta stiga under många hundra år framöver. Lösning: hotade områden planeras enligt ett fyrazons-program. • Zon 1 – kan bli översvämmad då och då. Landområden precis intill havet används främst för rekreation och vindkraft som kan höjas i takt med vattennivån.
Den mesta tiden ägnade vi åt att diskutera hur man kan öka attraktionskraften hos orterna som inte ligger vid kusten. Bristen på arbetstillfällen var en utmaning som vi återkom till flera gånger. Särskilt när vi också kunde konstatera att den ”nya ekonomin” framförallt genereras i de större städerna, som i Skåne ligger vid kusten. Alla var eniga om att en stark identitet var viktig, men hur identiteten ska te sig ledde till mycket diskussioner.
En röst från workshopen
• Zon 2 – markområden lite längre in mot inlandet används för småskalig jordbruksproduktion som enkelt kan flyttas när och om det behövs. • Zon 3 – ”the safety zone”, här planeras för permanenta bostäder och byggnader. • Zon 4 – ”on the hill”, här planeras för infrastruktur och industrier.
26
27
”Vad man betraktar som livskvalitet varierar över tid. Det som är attraktivt i dag kan förlora sin betydelse för dig i morgon, medan det ökar i värde för någon annan.”
En röst från workshopen
7. Människor i Falsterbo–Skanör har inget annat val än att flytta. Staden Ecotopia blir den nya attraktiva boplatsen – en hotspot i Öresundsregionen. Den ekologiska staden planeras med infrastrukturen i centrum för att öka tillgängligheten och erbjuda flera möjligheter: bo och lev i Ecotopia eller pendla till närliggande städer. Förskolor, skolor och matbutiker ligger i anslutning till tågstationerna. Tågen blir mer än bara transportmedel. Passa på att jobba på tåget till och från jobbet – eller varför inte använda restiden till ett pass avslappnande yoga? Fyren i Skanör flyttas med som varumärke.
28
29
”Vad är det för värden man kan hitta vid havet? Vi kom snabbt fram till att för stadsbor är havet en av många kvaliteter, medan för de som lever i små samhällen är det den viktigaste kvaliteten. Därför valde vi att koncentrera oss på mindre samhällen. Vi såg värden som inte kan ersättas: den sociala årstidscykeln med vinter- och sommarbefolkning, sinnenas upplevelse av vattnet: sanden mellan tårna, den salta vinden, ljudet av fiskmåsarna, och vyn mot horisonten, samt det vi kallar specifik ”recreatainment” – vattensporter och dyl. Det är alltså inte en lösning att flytta människorna inåt land, eftersom det tar bort viktiga kvaliteter i deras liv – man måste lära sig att hantera klimatförändringarna och fortsätta leva vid havet!”
En röst från workshopen
8. Klimatförändringarnas effekter är ett faktum. Och det finns två sätt att lösa problemet som samtidigt tar hänsyn till det viktiga i livet – en fungerande vardag och hälsosam och underhållande rekreation: • Low tech system – sandbankar skyddar de områden som riskerar att drabbas hårdast av översvämmning. Sanden kan fyllas på allt eftersom vattennivån stiger – en ny industri kring sandhanteringen blir en bonus. Innanför sandbankarna skapas laguner med sötvatten som bildar ett nytt ekosystem. • High tech system – i dag har mindre än 1 procent av Skånes invånare havsutsikt. Genom att bygga hus som stiger med havsytan, exempelvis med olika slags liftsystem på kullar och broar, erbjuds fler ett ”havsnära” boende. Kraften från ebb- och flodförändringarna omvandlas till energi för att driva de ekologiska ”husbåtarna”.
30
31
Kerstin Nilermark, länsarkitekt, Länsstyrelsen i Skåne län: Många flyttar till Skåne; tillgången till goda kommunikationer och arbetsplatser har betydelse men även naturskönt läge spelar roll. Skåne har en lång, låglänt kust där det är attraktivt att bosätta sig. Skåne är en del av Öresundsregionen. Inom en 20-års period förväntas det bo fyra miljoner människor runt Öresund, och området är en av norra Europas största storstadsregioner mätt i befolkning och ekonomi. Vi kan redan i dag se framför oss framtidens utmaningar; •
Snabb stadstillväxt
•
Klimatförändringar
•
Ekonomiska utmaningar
•
Demografiska förändringar; vi blir fler äldre samtidigt som invandringen ökar och då främst av ungdomar.
Kan vi klara dessa förändringar med vårt plansystem? Plan- och bygglagen (PBL) bygger på dialog, men rent tekniskt förutsätts att alla fakta finns för en förutsägbar framtid. När det enda säkra är, att vi i framtiden måste förvänta oss det oväntade… Därför har Länsstyrelsen i Skåne, tillsammans med SVID och SUDes, arrangerat en workshop på temat City Move. Vad händer när havsnivån stiger? Måste vi flytta Skanör-Falsterbo? Eller Höganäs? Och vart, när konkurrensen om markanspråken bara ökar? Uppgiften var att använda befintliga regelverk och lagar, flytta fokus från rigida normer för att söka processer och nätverk som kan leda till nya och mer hållbara former för stadsutveckling. Se inte klimatförändringen som ett hot utan en möjlighet; en möjlighet till dialog med fler grupper så att människors eget initiativ blir grunden till det hållbara samhället!
Peter Siöström, lektor, arkitekt SAR/MSA, ordförande i Ax:son Johnson Institute of Sustainable Urban Design vid Lunds Universitet, programchef & Caroline Dahl, planarkitekt FPR/MSA och gästlärare, Sustainable Urban Design (SUDes): SUDes studenterna arbetar under våren med projektet “Det nya stadslandskapet”. De inleder sitt arbete med att formulera regionala strategier, vilka sedan omsätts till en landskapsplan och sedan till ett stadsbyggnadsförslag för ett mindre område där samspelet mellan landskapet och den byggda miljön gestaltas. Workshopen genomfördes i början av denna process då studenterna fortfarande fokuserade på Öresundsregionen och dess regionala landskap på en övergripande nivå. Att använda landskapet som utgångspunkt för stadsutveckling kan också förstås utifrån en ambition att lära av landskapets förmåga till kontinuerlig förändring. Våra stadsmiljöer måste på bättre sätt struktureras för de dynamiska samhällsförändringar vi har framför oss. Inte minst mot bakgrund av pågående klimatförändringar, men även utifrån andra urbana utmaningar såsom demografiska förändringar och ekonomiska lappkast. Workshopens utgångspunkt kring hur man kan motivera människor till aktiva val i en föränderlig värld är därmed en väsentlig frågeställning. Att ta utgångspunkt i ett bebyggelselandskap som inkluderar agrar- och naturlandskapet har varit en utgångspunkt och en förutsättning för en fördjupad förståelse för specifika platser och dess karaktär I detta sammanhang är det väsentligt att se att resultatet av workshopen har utforskat vari de rumsliga kvaliteterna finns för ett kustnära boende. Kanske är det inte närheten till vatten utan snarare närheten till öppet landskap och vetskapen om att det aldrig kan bebyggas som genererar kvaliteten? Med en sådan ”analys” kan man sedan generera starka rumsliga förslag med stora kvaliteter. En viktig poäng har varit workshopens gränsöverskridande karaktär med olika yrkesgrupper och möten mellan professionella och studenter. En tvärsektoriell förståelse och samverkan är avgörande för en hållbar samhällsutveckling
Vi hoppas därför att det här redovisade resultatet från workshopen kan inspirera till många fler möten och möjligheter!
32
33
Claes Frössén, SVID, projektansvarig för City Move Interdesign 2009: Hur flyttar man en stad? Eller rättare sagt, hur flyttar man människor från hus och hem till en annan plats? Vad händer i en liten svensk kommun när stora delar av befolkningen tvingas flytta på grund av att marken försvinner under deras fötter? Detta var grunden till varför SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) började arbeta med frågan. SVID arbetar med att sprida kunskap om design och att använda designmetoder för att lösa problem i främst företag. Men fler och fler samhällsområden involverar design i sina processer. 2007 visade Kiruna kommun upp planer på ett nytt Kiruna för SVID. Planer som visat sig vara svåra att genomföra för att det uppstod diskussioner och delvis konfrontationer mellan de olika parterna; kommunen, gruvbolaget och befolkning. Gällivare kommun, som redan påbörjat flyttning av familjer och hus av samma skäl; gruvnäringens expansion, blev intresserade av att försöka lösa sitt flyttproblem på ett smidigare och ett annorlunda sätt. Gällivare blev då platsen för en internationell workshop om hur man flyttar ett samhälle. Invånarna i den förr så välmående orten Malmberget i Gällivare kommun tvingas att flytta i takt med en allt intensivare gruvdrift. Detta är en planerad flyttprocess sedan decennier men befolkningen upplever större osäkerhet och otrygghet än någonsin. När, hur och vart ska man flytta? Hittills har man försökt lösa frågan med de fysiska husen; huruvida man ska flytta, riva eller bygga nytt. Kanske skulle problemen hanteras bättre om man utgick från medborgarnas behov, förutsättningar och vilja och se till att de är delaktiga i flyttplanerna? Precis som i en designprocess, där det allra viktigaste är att ta reda på hur en produkt eller tjänst uppfattas och används. SVID initierade City Move Interdesign, ett treårigt projekt med en workshop som huvudmoment. Workshopen genomfördes i Malmberget mellan 22 mars och 3 april 2009 med ett fyrtiotal designers, arkitekter och stadsplanerare från hela världen. Syftet var att se om man genom en designprocess kan påverka och förbättra en pågående men ganska negativt präglad samhällsutveckling.
34
Med stöd av Gällivare kommun och gruvbolaget LKAB tog deltagarna i workshopen fram en stor mängd förslag på hur kommunen ska organisera sig, kommunicera med invånarna, utforma nya områden och skapa ett attraktivt samhälle för alla. Som en följd av detta har nu kommunledningen och LKAB börjat arbeta tillsammans med gemensamma mål i projektet Nya Gällivare. Under projektets gång stod det dock klart att gruvdrift inte var den enda anledningen till att samhällen kan behöva flyttas. Det visar sig att över hela världen uppstår fenomenet att samhällen behöver flyttas i en planerad, ofta långsiktig process. Ofta är klimatförändringen en orsak men det kan även finnas andra skäl; planerade kraftverksdammar, kanalbyggen och stadsexpansion. I låglänta områden som Skåne orsakar klimatförändringens påverkan på de mest eftertraktade boendeområdena många av problemen. Självklart ska man planera samhällen på ett så hållbart sätt att man kan undvika att flytta dem på ett onaturligt sätt, men om det inträffar måste man finna metoder som lämpar sig för att genomföra planerade flyttningar där medborgarna kan ha ett inflytande. Dels för att det är en demokratisk ambition men framför allt för att det kan skapa en bättre lösning. Att involvera medborgarna och skapa relationer och kommunikation tillräckligt tidigt i processen är ovanligt men kommer att bli mer och mer nödvändigt. När Länsstyrelsen i Skåne och Sustainable Urban Design var intresserade av att genomföra en uppföljningsworkshop och konferens i ämnet var det givetvis intressant för oss att göra detta ihop, för att sprida tankarna och erfarenheterna om problematiken i ämnet. Workshopen visade än en gång behovet av att involvera många olika kompetenser. Problemet är komplext och innefattar så många olika behov av lösningar. Vi hoppas att idéerna och dikussionerna som genomfördes kan bidra till att tänka långsiktigt på det som sker och kan ske med kustnära områden i Skåne och på andra platser.
35
Vad är nästa steg? Förslagen om hur man kan jobba med klimatfrågan är många. Men sen då? Hur håller vi diskussionen om klimatförändringarna levande? Tomas Edman, workshopens coach, summerar det senaste dygnets slutsatser: • Det finns inga rätt eller fel – men desto fler frågor, möjligheter och lösningar på hur vi kan hantera klimatförändringarnas effekter. • Mötesplatser och nätverk är måsten för att sprida vidare samlad information och kunskap. – Kanske kan någon av er starta en Facebook- eller Googlegrupp? föreslår han. Och får genast gensvar från workshopens deltagare. – Det är viktigt att gemene man tar personligt ansvar att föra informationen vidare. Annars sitter vi bara och väntar på att samhället gör det åt oss, ljuder en av deltagarrösterna. En nationell klimatstrategi som kan vara en förebild, så väl lokalt som regionalt och för resten av världen, är ett annat önskemål. – Vi jobbar på det, men är inte där än, svarar Martin Karlsson från Boverket. – Ta med er vad vi har lärt oss efter flytten av Malmberget, uppmanar Kaarin Kivimäki. – Lyssna på människorna som påverkas av förändringarna så tidigt som möjligt. Det är lättare att ta demokratiska beslut om alla får möjligheten att göra sin röst hörd.
”För mig, som kommer från en storstad i öknen, är upplevelsen av havets brus och doft nonsens. Men jag förstår att känslan är genuin för dem som har levt vid havet stora delar av sitt liv.” En röst från workshopen
Ivriga handuppräckningar visar det tydligt – det finns ett stort behov av mötesplatser där klimatfrågan kan diskuteras vidare. – Workshops som metod är bra verktyg för skapa broar mellan akademiker, forskare, yrkesverksamma och politiker, säger Claes Frössén, från Stiftelsen svensk industridesign och berättar: – Vi siktar på att skapa ett City Move Center för att samla kunskapen om att flytta samhällen. Det är tänkt som ett nätverk med ett centrum som har fokus på Norrbotten men med nätverksgrenar i Skåne. Nya klimatutmaningar kan dyka upp redan i morgon.
36
37
Länkar: www.movingcities.org www.msb.se www.smhi.se/kunskapsbanken www.who.int/en/
Länsstyrelsen i Skåne
Deltagare:
www.lansstyrelsen.se/skane
Angelica Svensson, Anja Andrén, Jennie Andersson, Daniela Petrovic, Magnus Ydmark, Anne-Lie Mårtensson, Gunilla Wembe, Philip Tanimura, Niels De Bruin, Martin Karlsson, Kristina Blennow, Lars-Erik Widarsson, Tord Andersson, Rickard Persson, Louise Andersson, Ivan Gallardo, Åsa Björn, Cecilia von Scheele, Elin Henriksson, Kerstin Nilermark, Anna Stenlöf, Bertil Johansson, Mattias Larsson, Peter Siöström, Caroline Dahl, Lisbeth Svenngren Holm, Claes Frössén, Thomas Edman, Kaarin Kivimäki, Eva Berg, Sofia Ohlsson, Urrutia Ibis Lucero, Melis Atacan, Nicholas Bigelow, Aleksandra Blazhevska, Sofia Digerstedt, Mina Dorrigiv, Julia Gottstein, Yang Xianfang, Hua Wan, Tadas Jokubauskas, Jesper Nordström, Gisele Paiva, Tamara Pavlovic, Danguole Rucinskaite, Sara Sand, Kun Hua Tung, Sanne Jakobsson, Beril Özbay, Lin Tianyun, Per Eldénius, Ola Lidén, Sabina Johnsen, Johan Folkesson, Patricia Galán, Annika Arvidsson, Eeva Rumpunen, Rebecka McCarthy, Henrik Olsson, Karin Hartman
arbetar bland annat med ta tillvara, samordna och sammanväga de statliga intressena i länet. Länsstyrelsen prövar detaljplaner och tar beslut om överklagade planer och bygglov. Andra viktiga uppgifter är att tillhandahålla planeringsunderlag till kommunerna och att arbeta för att nationella och regionala mål ska få genomslag i länet. Länsstyrelsen ska fungera som länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Sverige är indelat i 21 län och länsstyrelser. Varje länsstyrelse leds av en landshövding.
Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID)
arbetar för att företag, organisationer och offentliga verksamheter ska bli medvetna om designens betydelse som konkurrensmedel, och för att de ska integrera designmetodik i sina verksamheter. SVIDs projekt City Move Interdesign syftar till att etablera City Move Center, ett kunskapscentrum för utveckling och forskning med designkompetenser inom området planerade stadsflyttar. Det finns i dag inte någon samlad kunskap om detta och syftet med City Move Center är att det ska kunna erbjuda erfarenhetsutbyte mellan orter runt om i världen som är berörda av liknande samhällsomvandlingar.
www.svid.se
Mastersprogrammet Sustainable Urban Design (SUDes), LTH vill utbilda skickliga och kreativa arkitekter som kan forma världens växande
städer utifrån nyckelorden hälsa, attraktivitet och hållbarhet. Programmet är tvåårigt och ska ge studenterna verktyg att uttrycka sociala, ekonomiska och miljömässiga intentioner i rumslig form. Utifrån goda exempel och forskning arbetar studenterna både med utformning och omvandling av nergångna innerstadsområden, nya landskapsstukturer och regionala strategier.
www.stadsbyggnad.lth.se
Texter: sid. Björn Solfors, GivAkt Information AB (12, 15-21), Susanna Berling, GivAkt Information AB (sid. 23-26, 28, 30-34, 37, 38) Bilder: s. 11, 13, 15 Johanna Kaaman, s. 13, 23 Elin Henriksson, s. 14 Vellinge kommun, primärkarta Layout: Länsstyrelsen i Skåne län, Johanna Kaaman ISBN: 978-91-86533-00-7 Tryck: Länsstyrelsen i Skåne län 2010 Upplaga: 300 ex Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län samt respektive författare. Innehållet får citeras och refereras med uppgivande av källan.
39
Den blå linjen visar hur Skånes kust skulle kunna se ut om vattnet steg fem meter.
SUDes
SustainableUrbanDesign
