Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:2:f. Lycksele pastorat i Ume lappmark. Del av maskinskrivet manuskript till en planerad andra del av ”Källskrifter rörande kyrka och skola i den svenska lappmarken under 1600‐talet”. Samlade och utgivna av Erik Nordberg. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar. 11.) Umeå 1973. Publicerad september 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)
Lycksele pastorat i Ume lappmarko
tfa Enligt 1673 års plan för pastoraten i Lappmarken skulle Lycksele utgöra ett pastorat med kapellan vid Jällesniönes (nuv«> Sorsele), Särskild lön för kyrkoherden tarvades icke,då han samtidigt var skolmästare vid lappskolan och hade xiR lön i denna egenskap. Som kyrkoherde fungerade Olaus Ste^hani__G-raan_under tiden 1673-90 Magnus £oh._Bång 1692-99 Kapellan i Sorsele var under tiden 1674-92 Henrik Svensson Lyckselius
rwfäj
och under tiden 1693-1709 £&rs_Rani£ius •
~
-----h^j^C*- fe. ^/-Cn-
Om de rättigheter som skulle tillkomma tjänsten i Lycksele uppstod tvistigheter som haidlades vid tinget. År 1686 redovisade O.Graan byggnadsbeståndet vid kyrkan. Samma år skildes kyrkoherdetjänsten från skolmästartjänsten. En f.d. elev vid lappskolan Olov Sjulsson ansökte om överflyttning av Vapst lappby till Åsele församling. Denna ansökan avslogs efter en utförlig undersökning l^som här meddelas. Själ va ansökan har icke påträffats,men handlingarna i ärendet ligga i riksarkivet tillsamman med den stora trolldomsrannsakningen 1688.
1/ 1. Kyrkoherde Graan i Lycksele. Komminister Henrik i Sorsele. Tingsprotokoll i Lycksele den 15 januari 1674. - - Predikanten Wählerde H:r Oluf Stephani beswerade sig att Präster gårdzbygningen mycket förfalleH,begerandes att Allmogen willia skaffa der till repar&ion,timber,Näfwer och annat som nödwändigt ar och behöfwes,hwilket allmogen godwilleligen lofwade sig willia effterkomma0 W Kal:t Befallningzmannen tillmante alfwarligen sarnptlige lappeAllmogen,att dee ov/ägerligen Etthan någon inwäning skola förfoga sigh hijt till Marcknes Platzen altijd näst förr trättonde dagen,att icke han v måtte försumma sin rätta stämbningz tijd &thi dee andre lappmarckerne, såsom och för Examen och Gudztiänsten skuld,som dee den tijden om åh~ ret altijdh äre skylldige att oppwachta.
JS
Tingsprotokoll i Lycksele den 9 januari 1675o - - H:r Hindrich wijd wästernässet beswärade sigh att han icke i rätv L tan tijdh får $p till Xapmarken sitt Deputat som Cronan hafjr honom förundt,hwarföre förmantes Sapp-allmogen att dee wed sinne Peninge böv ther skolle 8pföra samma Deputat eller Spanrnåhl <> j)j
I Dombok,Gävleborgs län nr 22,fol. 821. RA [i Dombok, Gävleborgs län nr 23,folo 872. RA
/ Tingsprotokoll i Lycksele den 10 januari 1684. s som - - SåxSia en deel af Bårgerskapet beklaga sigh ther öfwer,att några af theras Grannar och medhbårgare,låtha genom kyrckioheerdens Wählgh lärde H:r Oluffz tillhielp och beställning opsättia sine stugur och bodar wijdh MarcknadzPlatzen,på dhe rum och ställen,hwarigenom sombliga af Bårgerskapet skole blifwa praejudicerade och taga afsachnat iathi theras handell; Altså wardt resolverat och skiähligt ehrkiändt, det må kyrckioheerden hädan effter ingalunda sådana stugur och bodar wijdh marcknadzPlatzen,på någon Bårgares wägnar opbyggia låtha,förr än ett opraejudicerligit rum och ställe,först af gode män där till äthsedt och förordnet blifwer. [/
r) Dombok,Västernorrlands län nr 5,fol. 901,
RA
1/ Tingsprotokoll i Lycksele den 10 januari 1685. - - Sedermehra effter hållen inqvisition,jämbwähl i ismderdånigst fölii lie af Högtbern:te Kongl. Mayifttz allernådigste Placat,blef effter Cappelanens H:r Henrichz Svenonis angifwande,en Lapp Larss Månsson ifrån Graanla$:fförestält, och examinerad, jämbwähl tillspordh, om han effter bem:te H. Hendrici berättellsse,försummat Gudztiensten wijdh v storböndagar i förledne Sommars?
Hwar emoth han icke neeka kunde, Etthan be-
kände och tillstodh,att oansedt han af honom H:r Henrich förmant blef att opwachta och bijwista G-udztienst en, så har han doch /: Gudh bättre :/ sådant försummat; Altså i anseende till slijke skiähl och motiver,blifwer Lars Månsson,i förmågo af högstbem:te Kongl Maij:tz allernådigste o v Placat,saakfälter till 40 mk:r Sölf:r Mynt,och sedan stånde »ppenbara Tckioplicht. Denne Larss, skulle wähl plichtat mehra,så wijda han v o icke en - rcthan flere gångor,Böneda&ars G-udztienst försummat,men i anseende till dess enfalldigheet och oförståndh,blifwer han förste
lj gången,på Kongl, Mapcjttz wijdare nådigste behagh,medh besagde 40 mk Sölf:r Myntz böther förskanter,hälst emedan det föregifwes,honom,till Norrige förrest,sedan förste Bönedagen war fållen och öfwerstånden; Desse böther employerades och anlades, effter H:r GeneralMajorens och Landzhöfdingens disposition till Såårsehls hollrns kyrckia,lycksehle kyrckia och den 3:die deelen till en Lappdiekne,som täncker att fortsättia sina Studier. Yterligare angaf H:r Henrich,en annan lapp,Nills Jonnsson ifrån Graanbyn,hwilken äfwen skall försummat Bönedagz gudztienst i Nästledne Sornmarso Och sedan hsn förestält och afhördh blef,\vardt bewist och intygat,att han en gångh warit tillstädes widh stoore bönhäl^en, v
Döhrsächt andes sigh icke flera gangor kunnat komma tillstädes,Men emev dan det effter noga ocndersökian - bewist blef, att denna Nj.lls äfwen warit trögh och försummeligh till dhe öfriga stoore Bönedagars opwach-
tände; Altså blifwer han sammaledes Sakfält till sine 40 mkr Sölf:r M:t mehrhögstbem:te Kongl. Maysttz allernådigste Bönedagz Placat li;jkmätigt,men alldenstundh han intet hafwer att bötha medh,altså plichte medh kropp. Offtabem:te H Henrich angaf sammaledes Siuhl Pedersson, däf dar i lijka måtto skall försummat Gudztiensten vnder dhe i förledne Sommars håldne Storeböndtedagar,men nu icke tillstädes war. Oluf Clemmetsson ifrån Vhmeå byn,blifwer sammaledes afstraffuad medh insättiande i Stocken,effter han och warit något försummeligh till att höra Gudz ordh,vnder Bönedagz Predikningar. Amundh Clemmetsson och Oluf Andersson Jbidem,ähre borta,och icke tillstädes komne,dhe där af Pastore loci H:r Oluff Crraan,ähre äfwen beskylte och anklagade,att hafwa sådan Gudztienst förfallelöös försummat, hwilket differeres till annat Ting.
Hwadh anbelangar och widkommer den twist och strijdigheet,opwuxin ähr,emillan G-raanö boerne,å den ena sijdan kärande,och Pastorera här widh lycksehle,Wyrdigh och Wällärde H:r Oluff Graan å den Andra,swarande,angående Nothe drächt och Fiskewattn vthi Tansehle Elffj Så blefwo desse strijdige Partter,här om sålunda medh handebandh wänligen förlichte,att granööbönderne hädan effter,allena idka och bruka deras Nothedrächt och Fijskewattn i bem:te Tansehle Elff, wåhrtijden till midsommars tijdh,hwar emoth dhe skole förplichtade wara,att praestera och ährläggia den där af fallande ordinarie Fisd ke Taxan till Kongl. May:tt och Cronan; Men sedan och effter Miésommarstijden effterlåtes kyrckioheerden,Hrr Oluff,bruka fiskerij i samma Elff,som bäst han kan och gitter. Ängesstycken ther omkringh ähre belägne,och af ålder lydt och legat under Prästebordet,behåller och possiderar H:r Oluf klanderlöst,vthan Granööboernes eller andras praejuditz, förfång och åtahl. ^ ') Dombok,Västernorrlands län nr 6,fol. 888-9«
RA
v Copia Angående den emellan G-ranöboerne och Pastoren i Lycksehle och / umeå Lappmarck,upkomne twist öfwer nothedra^| och fiskie wattnet utij Sansehle Elf hv/ar om de wijd sist hållit ting dersammastädes Nämblsn d. 10 hujus sålunda med Hand band förlichtes och öfwerens kommo,som 1
/
ff
och här igenom stadfäst blifwer,at Éranöboerne,allena hädan effter /
idka och bruka deras af ålder hafde notedrägt och fiskie watn i bemämbde Tansehle Elf ifrån wåhr och till midsommars tijden,emot den deraf till Kongl. Maij:stz och Cronan gående7 fiskie taxan,hwilken de obligerade wara skola,at praestera och åhrligen betahla,men sedan och effter Midsommars tijden,må l^yrck i oherden H:r Olof Stephanii Graan,utj samma Elf /: lika som i Lycksehlet det honom allena tillkomma skall :/ fiskia det bästa han kan ,och gitter, och icke för beäembde tijd: de der omkring belägne ängies stycken,som af ålder under Prästebordet lydt,och legat,behåller mer bemämbde Pastor klanderlöst,och utan G-ranöboers praejudice och åthal det utinnan. Detta wederbörande till effterrättelse. /Datum Umeå d. 20 Janu. Anno 1685 Hans Kruse
/
Vidi P/lTiell ström
/ Tingsprotokoll i Lycksele den 12 och 14 januari 1686. - - Dito publicerades Kongl. May:ttz allernådigste Bönedagz Placat, och opå tillfrågan,swarade Pastor loci Wällärde H:r Oluff Stephani och Cappelanen H:r Henrich,att dhe för denne gången icke hafwa att beklaga öfwer någon Lapps försummellsse i kyrckan vnder Gudztiensters förrättande wijdh nästförledne Store Bönedagar. J|/
r
!j
ck^ele kyrkoarkiy: Kongl.Maj:ts och andra Embets Myndigheters •ef ocn Handlingar tillhörige Lycksele kyrka 1613-1799 (J:l) K LyKA !
<
I ^ Dombok,Västernorrlands län nr 7,fol. 916.
RA
A. T.jänsteregleringofi i Lycksele pastorat
Vid tinget i Arjeplog den 7 februari 1682 uppvisade Per Noraeus,son till kyrkoherden Erik N0raeus i Silbojokk ett stycke trä med utskuret ansikte sorn han funnit vid ett lapskt offerställe. Det var,uppgav han,en avgud,till vilken lapparna plägade offra renben, horn, num.. Eem lappar, som beträtts med sådan vidskepelse, stodo inför rätta. De sade sig ha dyrkat och tillbedit sådana gudar efter fädernas sed. En sådan dyrkan var allmän,påstodo de,både i Ume,Pite och Lule lappmarker,och detta besannades av nämnden och tingsmenigheten. Trots att tingsrätten och prästerskapet uppmanade de åtalade att avstå från sådant avguderi,vägrade de "med en mun och stort sorl att övergiva sin hedniska dyrkan,"säjandes sig även härefter,som hit intill skett är,skola allt framgent sådana gudar bruka". De uppfordrades att leverera sina avgudar till kyrkoherdarna,annars riskerade de avstängning från nattvarden och "särdeles påföljande straff", rnen icke heller detta hot kunde rubba deras ståndpunkt. Kyrkoherden i Silbojokk, Erik N0raeus,framhöll,att han varnat sina åhörare för vidskepelse och lärt dem, "huru de den rätta allsrnäktige guden dyrka skulle". De åtalade medgåvo riktigheten härav men sade sig varken velat eller kunnat efterkomma en sådan uppmaning "emot sina gamla förfäders plägsed". Rätten beslöt att inhämta Kungl. Hovrättens utlå tände,"huru med sådana avgudadyrkare procederas och förhållas skall" Ärendet blev av okänd anledning liggande i Umeå och insändes av
landshövdingen först på hösten 1685 till myndigheterna i Stockholm. Där föredrogs det inför konung Karl XI som blev både häpen och uppbragt. Konungen hade den uppfattningen,att kristen gudstjänst sedan lång tid tillbaka övades i Lappmarken "förmedelst Guds ords predikande och de heliga sakramentens bruk vid ordentlige sarnkväm", varför han icke kunde förstå,varifrån detta hedniska väsende härrörde. I skrivelse till domkapitlet i Härnösand uttryckte han sin förvåning över att ingen av dem som å ämbetets vägnar hade omsorg orn den kristliga läran förut gjort påminnelse om en sådan invånarnas avgudiske vidskepelse» Konungen ville ha uppgift orn tidigare förordningar rörande lapparnas gudstjänst,om den nuvarande undervisningen av ungdomen genom skolor och andra tjänliga medel,om utbredningen av den avgudiska vidskepelsen,särskilt huruvida alla voro delaktiga i den eller blott de som icke voro till den kristliga läran alldeles omvända, orn de anstalter som gjorts till deras omvändelse vilka icke mottagit den kristna läran,och slutligen vilka förslag man hade för att denna avgudiska vidskepelse "med fog och lämpa må kunna rättas och utrotas samt invånarne uti bemälte provins samtligen och alldeles till den sanna kristeliga läran omvändas". Ett liknande brev avgick till landshövdingen som dessutom skulle meddela huru prästerskapet skötte sin tjänst. Vidare anmodades han att föreslå sådana åtgärder rnot avguderiet att lapparna icke skrämdes över till Norge0 Domkapitlet avlämnade sitt yttrande den 15 mars under rubriken "Relation orn Lappmarkens gudstjänst, som efter Hans Majestäts befallning författad och sammandragen är av inkomna dokumenter i ämnet". Biskoparna voro vid denna tid samlade i huvudstaden för att granska det framlagda kyrkolagsförslaget. Konungen bad biskoparna föreslå åtgärder till hämmande av det uppdagade avguderiet i Lappmarken. De avlämnade ett förslag i tio punkter den 2 mars. Konungens skrivelse tycks ha nått landshövdingen under hans vistelse i Stockholm.Därifrån skrev landshövdingen till häradshövding Lars G-rubb i Urneå och bad den
\ ne undersöka saken vid sin tingsresa. Häradshövdingen hade redan rest till Lappmarken när skrivelsen kom och först vid återkomsten fick han del av den. Då lämnade han ett preliminärt utlåtande och lovade att göra undersökningen vid tingen nästa år. Hed ledning av utlåtandet avlämnade landshövdingen sitt utlåtande den 30 mars. Ärendet gick nu till kanslikollegium som avgav utlåtande den 24 april. Den 3 maj 1686 \r/
utfärdades kungligt brev till beorda myndigheter. Den vidlyftiga utredningen hade resulterat i en enda påtaglig och omedelbar åtgärd,skiljandet av kyrkoherdetjänsten i Lycksele frän skolmästartjänsten vid Lycksele lappskola. Avskrifter av biskoparnas och domkapitlets skrivelser tillställdes Lappmarkens kyrkoherdar järnte det kungliga breveto De ålades att för all ting och i alla punkter rätta sig därefter,"vetandes där annorlunda sker,lärer det komma på deras hårda ansvar"•
k
1
Copia
Carl rned Guds Nåde etc. IVär ynnest och nådige benägenhet med G-ud Alzmächtig,
Såsorn
wij tro undersåtare Superintendent och sarntl. Consistoriales af Eder Vnderdånige berattellsse af 15. Martij nästledne hafwa uthi nåder intagit beskaffenheten af G-udztienstens förrättande och närwarande tillstånd vthi Lappmarckerne tillijka med orsakerne till det afgudiske wäsendet der samrnestedes, jempte de medell hwarigenom J förmene det aldrabest kunna rättas och afskaffas,hafwandes der hoos nådigst inhämptat dhe här i Stockholm då öfwer Kyrcki^rdningen warande Biskopars der om underdånigste gifne betänckiande,hwar af O X een ÍÍSXXXXg Afskrifft här hoos följer; altså och emedan wij vthi anledning af det förslag som Landzhöfdingen Johan Graan åhr 1673 ingaff, nådigst hafwe resolverat,det icke allenast flere Kyrckior och Capell uthi Lapmarckerne der nödigt pröfwes skole opbyggias,vthan och vnderhåld pre.^i jkanterne till samma kyrckior anslås, der om wårt CammarCollegium behörige ordres allaredo bekommit, hafwandes des uthan rned Eder att Corresponderá om beqwemlig ortt till ett Communitetz vprättande med underhåld för een Praeceptor och ett wist tahl piltar af Lapparne,föruthan det att Kyrckioherde ämbetet uthi lycksele ifrån Scholaetiänsten dersammestädes blifwer åthskildt och med serdeles löön försedt. Och emedan wij nu hafwa för Pastoribus och Capellanerne i Lapmarcken wisse löner förordnat, så är här med v/år nådiga willj och allfwarsamme befallningh att bem:de Prestmän hedan^ffter stadigt blifwa boendes wid sine Pastorater och Capell uthi Lappmarckerne hwar emoot de icke allenast åthniuta den löön som wårt CamrnarCollegiurn dem på Staten förordnandes warder,vthan och Tijonden och andra Prästernes Rättigheet,af de till deres försambling lydande Byar, så at de i westerbotn, Nembl o Urneå., Pitheå, Luleå och NederTorneå, sampt Kiämi i Österbotn boendes Pastores,här effter inthet skola hafwa sig att befatta med Tijonden eller dhe andre Presternes rättigheet,vthi
?4s* Lappmarcken,v/arandes skäligt att den som G-udztiänsten vppehåller, jemwehl niuther lönen af sine åhörare. Allenast såsom någre Praepositi uthi Lapprnarckerne finnes nödige,kunde af de nembste der till grantzande Pastoribus,någre der till skickelige mähn till probster förordnas, hwilket vvij Eder flijth och åhåga i nåder lemna,och desuthan förtro o att draga omsårg huru G-udztiensten i LagJSmarkerne inrättas, eff ter de pårninnelsser som både ofwanbern:te Biskopar, så wähl som J Siälfwe uthi Eder underdånige relation widlöffteligare andraga och Eder Jnspection öfwer Predijkoämbetet egentl:n kan angå,effter som det öfrige här uthinnan J hoos det wärldzlige Ståndet behöfwa någon handräckningh,wij förmedelst till wårt CarnmarCollegium afgångne bref,allaredo hafwe giordt een Nådig anstalt om,så att i den måtton inthet lärer fehla sorn till den rätta Christeliga lärans ijdkesarnme predijkande och oförhindrade uthsprijdande kan fordras och nödigt wara. Hwilket lender Eder till Vnderdånigh effterrättelsse,och wij befalle Eder G-udh Alzmächtig Nådeligen<> Stockholm dhen 3. Maij 1686, Carolus / Jacob Watrangh. Ährewyrdige och Höglärde H:r Probst. Desse trenne Copier af undertäcknadt af- och underskrefne behagade H:r Probsten Communicera med de Pastoribus vthi Lapinarcken, som lyda under des Praepositura,med een sådan åthwarning^,att de regulera sig och för all tingh och uthi alla Clausulis &är effter,wettändes der annorlunda skeer,lärer det komma på deres hårda answar» Ad mandatum uthi Notariens Absentia
Hernos. d0 31. Decemb. 1686
Olaus Swanbergh G-r. Lit. Lector.
^
' Uppsala universitets bibliotek: Nordin 46. Likadana avskrifter i lapprnarksförsamlingarnas arkiv. Handlingarna i ärendet publiceras i samband med utgivning av en samling trolldomsrannsakningar i Lappmarken.
/ Extract af 1686 Åhrs Staatz Contoiret till 1687 Âhrs Staat,angående ëyrclcioherdens wid Lyckselet i iSfhmeå Lappmarck ¿öhn och v Mnderhald,lijka som andre Pastores wid dhe förnembste Lappemarcker Âhrligen beståes,Nembl:n Efft er Hans Kongl. May:tz Allernådigste breef till Superintendenten Magister Mathias Steuchius,daterat d 3. May 1686,lijkmätigt Kongl. Cammar Collegij breef och fattade Staat för LappPrästerne af dato d. 27. Decernb: 1673. afföres till det Höglofl. Konglo ©taatzContoiretz Nådige behagh och godtfinnande för Pastor i jSfhmeå jftappmarck wid Lycksehlet H. Oloff G-raan, Nembl :n
Sölf:r rnt
Penningar
d. 40.
40 T:r SparaoEmåhl
do 90:
130:
Datum Uhmeå d 14. Octob: 1686 Z Zacharias Rechard. Cum Suo Originalj concordare vidi P. Hellbohm: Landsbok och verifikationer 1686 Västerbotten s. 861
Afkortningen
27. LapPrästen H:r Hindrick,så wähl som dhe flere Lap Präster,hafwer iagh betalt hans underhålldt, 1686 så wäl som dhe förre åhren, fast om han ingen Assignation haft,hwilcken han /. sedan iagh hijth n
/
kom o/ inte hafwer tagit eller mig opwist. och om han dhe» hafwer eller eij,synes wara lijka godt,effter Kongl Maij:t består honom dess åhrlige Vndherhålldh. Datum Uhmeå och Tafle dhen 30. Julij A:o 1687 J. Swenson Lars A Pålack / Lycksele kyrkoarkiv J:1 nr 6 M M LyKA \ 1686 s.861fy/ Kammararkivet: Västerbottens landsbok med verifikationei^RA
Lit. A. Copia
J
<10 v ,
f§: K* 81
En förtäckning ora LappKörkians beskaffenhet wijd Lycksehle och Uhmeå Lappmarxko
1 Kyrkian är upsatter i Konung Carl den nijondes tijd. Sn Präst förordnat , födder i Bagbölet H:r Johan benxmpt till Isyrkioherde. Men Scho lan är ordnat i Konung Gustaf Adolfs tijd,och till iappdiecknars pehelle hafv/er Sahl o H:r Johan Skytte medehlat e n 2 Akren några Stycken hafwer Hrr Jacob Sal. låtit upspada och thar g till af mig samma stycker uthwidgade stubbarna optagne Stenarna bortwältrade och af nyo opgiordt så at utsädet är till li tunna 3 Husena anbelangande så war här t v/å stufwor en en Schole-stufwa den andra Preststufwan jemte med en bodh den samma hafwer Mag. Olof Sal» låtit upsättia En bod kiöpte iag för reda penningar af Sal: H:r Jacob för korn ladun upsatte iag en bod åth Handelsmannen Sal o Johan Berntson som ladun kiöpt hade af Sal. H:r w Jacob på det at ladun må stå i sitt rum» och nu är utij samma bod x'el:tt Handelsman Bern Johanson 4 Orn profjands Persedlar anbelangande som war af mig emot tagSn bl ef räcknader till samma åhrs renta åth lapp-Påilcarnas uppehelle, och af mig qvitterade bl ef: o alleat Persedlarna åth Sal. H:r Borgmästaren sorn tå wed tijden war Inspector<> c.[ 5 Penningar 14 Rixd. wardt rnig inhändigat desse penningar fodrades och af mig lefwererades Sa^L 0 ^Hr Borgmästaren Daniel Jonson i händer ^^ penningar ~ / at han skalle för samma ^xHgxr skall upkiöpas renar uti j de norra Lapmarker. Af orsak ty den Sal: Mannen lätt fora sin Ränta ifrån Lyck se med ScholaeRenar, hi j t till Staden och^iär ifrån upfördes Prowiantet,och ther igenom bl ef 100 Renar fördeKvade och omkomne,och i Samma Staden skola för dhe Penningar renar oppkiöpte warda. Så blef doch. icke efterkommit,ty hans lijfztijd warade icke länger. 6. Ingen Boskap hörer under Scholan,utan allenast een koo lätt Tegrnan der till komma, men straxt åhret derefter,brötz benet af tv/ärt; kiöttet lätt han upsalta,och af Poikarne förtäras» huden blef opbarkat till skooläder åth Poikarne. 7o Gammalt Fäähuus mestedels förlorader och uthfallen, och altså a upsattes af mig och drengsrne Twenne Fähuus at Storboskapen,ett och ett och ett Fåra-huuso Actum Uhmeå d: 20 Augusti A:o 1686 Olaus Stephani Graan At föregående afskrifft är lika lydande med originalet bewitnas af Lyksele d 5 Jan: 1717 Nils Grubb Pst >. Praep. Uhmens. \) Kalmar Gymnasiebibliotek: Wallenstråhleska Samlingen Tom X.
(i g; 1 f tt! • ^VS 4 , fäirMK) Til Superintendenten Stöök Swar om Oloff Siulsson och Lapparne i Wapstby
1
| Carl etc o jl
Wår ynnest etc. Wij hafwe med nåder sedt och förmärkt hwad J utj Edert bref af d 16 hujus underdånigst berätte angående Lappens Olof Siulssons ansökiaride; at Wapsten by måtte här effter få hålla sig till Årsälla och icke till Lycksäll kyrkia,hwar uppå Wij fuller tillförende i nåder månde resoluera at bem:te by skulle få hålla sig till närmest belägne Kyrkian,som Lappen Olof Siulsson berättade wara Årshällaj Men såsom Wij nu mehra af Eder sampt Gen: Majorens och Landzhöfdingens Kruses underdånige relationer och där wid fogade wederbörande Lappfogdes,Häradzhöfdingz,Kyrkioherdes och Landtmätares attester och intygande förnimma at denne Olof Siulssons berättelse är icke allenast aldeles osanfärdig,utan han ock sielf för sin Person en arg och ogudachtig Menniskia,som för Trulldom suspect är,sökiandes här igenom at draga sine barn ifrån Skohlan och således undkomma inquisitionen om sitt bekanta syndawäsende; altså länder Eder till Nådigt Swar,at Wij här utinnan Edert underdånige Sentiment bijfalle,och fördenskull skiäligt pröfwe at Wapst-lapparne, så här effter som för detta skohle hålla sig till Lycksela kyrkia. Hwar med Wij - - Carolus
Riksregistraturet den 23 maj 1688,fol. 290. RA Handlingarna i ärendet skola publiceras i samband med utgivning av trolldomsrann sakningar i Lappmarken.
Tingsprotokoll i Lycksele den 13-15 och 19 januari 1692. n -
- Sädaia angaf Pedagogus och vice Pastoren Wällärde H:r Nicolaus
Graan,att Ländzraan Nills Nillson i Vhmåbyn,har Andra Store Böndagen försurnat,och widh Gudztiänsten sigh ey infunnit utan förfall,hwar emoth han inte hade inwända, Alt fördenskull,blir han .Saakfält till sine 40 mkr SilfMstt till näste Hospital Huusarma och Kyrkian lijkmätigdt Kongl. May:tz Böndagz Placat. Sammaledes Jntygades,det bem:de Ländzman Nills Nillson haar förledne 13:de dagh Juhl,vnder hållen Predikan i kyrkian begådt och föröfwat merkeliget Oliudh och förargelse, J så måtto att han slagit Näfwan j Bänken,och winkat till Prästen på Predikestolen,i meningh att han måtte gå där ifrån, Och som det icke strax skiedde,steeg han uhr sin Bänk,gåendes uhr kyrkian,och badh dhe Andre lappar Jembwäl gå uth medh,det Een deel giorde, Fördenskull i förmågo af Kongl. Maijitz Stadga och förbudh,angående Slagzmåhl Oliudh och förargelsse i kyrkiorne af Åhr 1686 den 22 Decembr, Saakfältes mehrbemtXe Nills Nillson till 50 d. Sölf. Mynt. denne ländzman orkade ey botum,altså plichtade medh G-atulopp
¿J
Dombok,Västerbottens län nr 3,fol. 726.
RA
\i
Tingsprotokoll den 10 januari 1693* i Lycksele. Kappellanen H:r Hendrich Lyckzelius angaf 2:ne lappemän,Anundh Johansson ifrån Raan och Påhl Olufsson ibidera,att dhe förledne Sommars absenterat sigh förfallalöse ifrån kyrkian twenne stoore Bönedagar näst förledne Sommars,hwar emoth dhee ey neeka kunde, Så ehuru wähl desse ofwannämbde åligger att bota effter Kongl. May:tz wälförfattade Bönedagz Placater hwar sine 40 mk:r Sölf.mt för hwar gångh, dhe utan laga förfall försumat ber:de dagar,likwäl och emedan dhe intet hade att tillgå eller bööta medh,Alltså skohle de afstraffas medh gatulopp0
y
Dombok,Västerbottens län nr 4,fol. 681
RA
731
jf1 Kyrkoherden Måns Bång i Lycksele,
fm Magnus (Måns) Joh. Bång var född i Medelpad,blev student i Upsala den 15 oktober 1671,efter fullbordade studier apologist i Härnösand och sedan komminister i Umeå stad 1678. Ar 169? tillträdde han kyrkoherdetjänsten i Lycksele. Han var icke kunnig i lapska språket utan använde sig av tolk* Efter tillträdet i Lycksele råkade han i konflikt med stadsnotarien Markus Bostadius i Umeå. Striden avspeglar sig i domkapitlets protokoll: ^ Härnösands domkapitels protokoll den 14 oktober 1693« pag. 64 Marci - -"Uplästes Stadz Notariens bref ut j Umeå xxxxx Bostadii af dhen n^n, k i a 3 octob: sistledne,hwar jVbeswärar sig of:r xyrckoherden i Lycksellx H:r Måns Bång, som honom kallat Liugare och SceenEedare, hwarf öre han täncker honom lagfora,och begärar att en Consistorii fullmächtig å des sijda måtte förordnas. 2:do inkom en Sådstugu Ransoning här om af Urneå den 18. xils. f örledne, hwar af f örnirnmes, att Pastor Dn. Bång tillstådt sig hafwa kallat liugare och meenEedare. dock ei^er andras relation. Res. H:r Bång får bref att han söker genom amicabel composition än process denna saken afböja,will då wederparten sig ey der åth nöja och saken skrijder till action,blif:r Hr Pehr Athmarius Consistorii fullmächtig«" ! Härnösands domkapitels protokoll den 17 januari 1694. pag. 92 h - -"Pastor i Lycxsella Lappmarck Ln. Magnus Bång i sin skrifwelsse af Urneå den 9 Xernb:r 1693. swarar på Consistorii notification om Notarien Marci Bostadii klagan,att han kallat honom Liugare och MeenEedare, förklarar Hr Pastor,att han dhet giort af enfallighet,och en sådan des klagan wara upwuxin af andra: Men hoppas dock att dhe sins emellan kunna komma till en god förening och wänlig Composition,och »f i begärer gunstig ursächt i dhet han kunnat feela." '' Härnösands domkapitels protokoll den 14 februari 1694. pag. 129 - -"StadzNotarien i Umeå Marcus Bostadius,i sin skrifwelsse af den 20 Januo förledne gifwer till känna at Pastor i Lycksella,Dn Bång icke v/ill effter Consistorii inrådande sökia förlijkning rned honom !! MiiMBygden:Härnösands stifts herdaminne under Lycksele. Härnösands domkap. arkiv: Protokoll 1693-96 A 1:2. HLA s
j
j det ährrörige beskylningar han Notarien tillagt,derföre nögges Notarien sökia honom föijrätta Res. §er icke Dn. Bång v/ill effter Consistorii wälmente inrådande ock förmaning afböja denna upvuxne twisten emellan honom och Stadz Notarien; ty blif:r Dn Petrus Athrnarius Consistorii fullmächtig at sittia under den action,när han skrijder till laga process." / Härnösands domkapitels protokoll den 19 maj 1694. pag. 223 a - -"Past. j Lycksell» Dn. Magnus Bång i sitt bref af den 23. April r föredraget några Casus* 1. om den som icke enfalligt kan lässa sina 5 catechismi lärestycken skal förwägras herrans h. nattward? 2„ om dhe,som icke kan lässa för nämdt är enfallit sin Catechismum må effterlåtas inga ächtenskap,i synnerhet dhe som lyda under bäggie Konungarna af Swerje och Danemarck,och får dhe här icke för den ordsaken wijgias sökia dhe till Norje 3» Om ächta barnföderska,som komma antingen till xyrckian,el till dhe orter prästen förwäntes,at låta «hristna sina barn kunni wid samma tillfälle tillåtas éyrckiogång, fast än den ordinarie tijden icke wore ute? 4 åstundar en annan Consistorii fullmächtig som sitter under sin action med Stadz Notarien i Umeå Bostadio,emedan H:r Pehr Athrnarius som fullmächtig giord är, lärar hafwa medhåll med bemelte Bostadio för deras wänskap och Broderskap skull. Res. hwad den första frågan widkornmer, om dhe må tillåtas herrans h. nattward,som icke kunna enfalligt sina 5 lärostycken? Rx at dem icke tillåtes herrans h. mattwards bruk,för än dhe der om någon kunskap få,och kunna åthminstone lässa instichtelss^, orden,hwilka deras Siälesörjare med flijt dhem måste lära,och granneí. underwijsa hwad en sådan helig måltxjd ähr och hafwer för werckan 2:do hwad kyrckiogången anlangar bör den skie i kyrckian och barnen der hos i llyrckian Christnas effter ordinantiens påbod,undantagandes i nödfall då bäggie delarna kan effterlåtas,eljest orn dhet promiscué skulle tillån tas,MI#M'X torde en sådajs praxis draga något oskick effter sig, som ej sädan står at rättas 3* angående ächtenskapet emellan dem som icke enfalligt kan läsa sin Catechismum,måste prästen flijtigt försökia om dhe kunna lära,och der någon så stupid funnes at han omöjel. kan lära är det en samwetzsak at förwägra ächtenskapen,hwar af torde flyta större fara och or^ia,så måste prästen sådant effter ytersta samwet handtera,at hwarcken dem alcleles förwägra el. låta för den ordsaken, bortfly. 4. hwad Consistorii fullmächtig beträffar, så v/ill Consist. för hans andragne skiäl konstituera Dn. Laurentium Hernodiurn." ^ Härnösands domkap. arkiv:Protokoll 1693-96 A 1:2. HLA
1 Afskrift V. GTonsistorii Swar på någre af kyrkoherden Magn. Bång ingifne Casus. Herr Pastoris bref af den 23 april förledne har Consistorium bekommit, hwari Herr Pastor andrager någre Casus* lso Om dem,som icke enfaldigt kunna läsa sine V. lärostycken skal förwägras Herrans Heliga nattward. 2:o Om dem,som förr nämt är,och icke enfaldigt kunna läsa sin Cateches,må tillåtas ingå äktenskap,i synnerhet de lyda under bägge konungarne af Swerige och Dannemark,och få de här icke för den orsaken v/i jas söka de til Norje och aldeles bortfly. 3:o Om äkta Barnföderskor,som komma antingen til kyrkan,el. til de orter Prästen förwäntes,at låta christna sina barn kunna wid samma tilfälle tillåtas kyrkogång förr än deras ordinarie tid är. g Hwarpå länder detta til swar och efterrättelse. Hwad den förste frågan widkommer swares,att den som icke enfaldigt kan läsa sine V lärostycken ej må tillåtas Herrans hel. Nattwards bruk, förrän den samme blifwer i förrnämde stycken informerad,el. att minstone kunna läsa instiktelse orden,och Själasörjaren granneligen för sådana fåkunnoga desse orden uttyder,och dem underwisar,hwad den H. Måltiden är,och hwad den hafwer för nytta och wärkan. Hwad den andre anlanger angående äktenskap emellan dem,som icke enfaldigt kunna läsa sin Cateches,måste Prästen först flitigt försöka, om de kunna lära,och där någon så Stupid funnes,som icke kan lära,är det en Samwetssak at förwägra äktenskapet,hwaraf torde flyta större fara och orsak,och måste Prästen grannel. tilse,at han sådana efter yttersta samwete hanterar,så att han hwarken dem aldeles förwägrar äktenskapet,eller för den orsaken låter bortfly. Hwad kyrkogången angår bör den skje i Kyrkan och barnen där christnas efter ordinantiens påbod,undantagandes i nödfall,då bägge kan til-
låtas,och tiden om kyrkogången kan ej altid så exacte observeras,emea dan Ordinat. Cap. V. icke så stricte skrifwer,utan så,at de skol£ hålg la sig inne wid isex weckor. eljest om det promiscue utan nödfall och a wissÄ orsaker,allom som begära,skulle tillåtas,torde en sådan praxis draga något ockick efter sig,som ej så lätt sedan står at rättas. Näst Guds anbefallan förblifwer Hernosai d den 5 Juni 1694
Eder Wyrdighets wilwillige Matthias Steuchius
Nicolaus Forxelius G. hoc iempore Rector Olaus Mört graec L.L.
Christoph. Anzemius Sacrae Theol. Lector Olaus Hernodius, Jonas Öman Petrus Eurenius Nota / v^l . H:r uti Kyrkans/Räkenskapsbok finnes denna afskrift af Hk kyrkoherden Bång egenhändigt införd
[j
Härnösands domkapitels protokoll den 20.2.1695. P - - VII omtaltes H:r Måns Bångs twist om grästägorna. Resol. M.Bille förordnas af Consistorio att der Ransaka: Hwilket dock icke lärer kunna ske i åhr0
!J Lycksele kyrkoarkiv: Kongl. Maj :ts och andra Embets Myndigheters Bref och Handlingar tillhörige Lycksele kyrka 1613-1799 (J:l nr 10) LyKA ^
Härnösands domk. arkiv: Protokoll 1693-96 (A :I:2)
HLA
Tingsprotokoll i Lycksele den 7 januari 1697. - - Såsom samptel. lappallmogen sigh beswärade däröfwer,att Kyrkioherden Wällärde H:r Magnus Bångh haar låtit dem wetta,det Allmogen siälfwe skohle och böre betahla det Wijn som till Alltarens Sacramente ähr uppgådt i desse 2:ne framfarne Åhren,Hwarföre dee förmoda sigh böra wara frije,Här till swarade H:r kyrkioherden,att såsom i desse twenne Åhren ingen WijnSädh ähr fallin förmedelst brist på Spanmåhl i desse beklagelige Oåhren,kan han icke heller af sine egne medell betahla wijn åth Allmogen,denne twist kyrkioherden och lapperne emelan,remitteres till hans G-refl. Excell:ce Höghwälborne H:r Landzhöfdingen,och hans Höghwyrdjhet H:r Biskopen och ven: Consistorium i H k Hernösand, Men i medier tijdh lofwade Allmogen att uthgifwa 6 öre K:mt hwardera till 2:ne Kannors inkiöp i detta Åhr,skolandes hwadh som öfwerskiuter,förwaras i kyrkiokistan.
^
Dombok,Västerbottens län nr 8,fol. 726. RA
Tingsprotokoll Lycksele den 4 januari 1700. Iiyrckioherden Ährewyrdige och Wällärde Hrr Måns Bång,angaf för Rätten,huruledes gamble Ländzmannen i Uhmeå Byn Nillss Nillsson,skal l:o Anno 1697 och 1698,hållit sig ifrån Herrans Högwärdige Nattward 2:o samma åhr 1697»icke bewistat gudztiensten 3:die Store Bönedagen, Sthan några dagar förr,rest Hthföre till Uhmeå Stad,och såsom v till Sacramentetz bruk,kiöpt nagra stycken oblater xthaf StadzPredikanten Wällärde H:r Päder Nenzelium,och lijtet wijn af Rådmannen Östen Joensson Waäman,som dock icke till kyrckan eller kyrckoherden ähr lefwererat, 4:o Skal Lendzmannens hustru 1698 om Långfredagz Morgon kommit resandes neder i från Staden hijth till kyrckian,den hoon dock rest förbij,och icke bewistat Gudztiensten. Skal Nillss K Nillsson samma åhr om Juhledagen synss drucken i Kyrckan Mnder Högv messo Predikan, så att han derföre måst gå S£hr kyrckan. Begiärandess k Ä.yrckoherden att Nillss Nillsson för desse sine begångne f ehl, af straffas s måtte? Nillss Nillsson,som sig till swarss här wid Rätten instälte,berättade l:o sig fuller för detta,något mehra ähn ett åhr,icke warit till G-udz bord, eller Hans Herrans Ilögwärdiga Nattward begått, som icke äf någon blått försummelse eller argheet skiedt,uthan af särdeles ordsak, som här under i den 3:die puncten wijdare omröress. 2:o föregaf han sig 3:die Bönedagen 1697 warit i ¿yrckan i Uhmeå Stad, 3:o Berättar Nillss Nillsson huruledess kyrckoherden H:r Måns Bång monde A:o 1697,här in för Rätten beklaga,huruledes under dhe då påstående Oåhren ingen wijnsäd fallit,hwarfÖre wijn till kyrckanss behof,effter wahnligheeten har kunnat kiöpass,Ty lofwade Allmogen att Contribuera ther till 6 öre kopp Mynt hwardera /: som Protocollet af d 7 Januav rii 1697 och octhwi jser, f ör hwilken ordsak,Nills Nillsson, som Sommaren effter emoth 3:die Bönedagen,medelst andre beställningar kom at resa äfthföre till Uhmeå Stad,kiöpte sig där 5 eller 6 stycken oblater af StadzPrädikani^en Wällärde H:r Pähr Nenzelium för 3 öre Kopp M:t och i Stoop Spansic Wijn «thaf Rådmannen. Östen Joensson Wänman, f örmenandess att då han hade wederborligit bröd och wijn,kunde han fuller råka någon Prästman,som honom abgolvera och Gommunicera torde,men som han iSfthi Rådmannenss Pähr Biurs gård,straxt råkade där någre sine bekante, såsom Gorporalen Michell Jönsson i G-ranöhn,och een Soldat ifrån Twaraträsk,Håkanss Son där sammastädess,förtärde? dhe tillhopa samma wijn /: som i sanning befanss :/ Men oblaterne säger Nills Nillsson sig ännu hafwa behåldna i kåttan,dem han och oppå Rättens befaldning, ifrån sig lefwererte,dhe der till een dehl woro brutne och söndergångne
Af denne Oanständige handel,serdeles med oblaterne,hwilka M i s s Nilsson nu på 3:die Åhret hoos sig behållit,fick Rätten anledning,att tillfråga kyrckoherden med Tolfmännen och Allmogen,om dhe kunnat märka eller förstå,det Nilss Nilsson,har samma oblater brukat på något otillbörligit sätt,såsom widskieppelse eller annat sådant? Men kyrckoherden tillijka med Tolfmännen och Allmogen,sade sig alldrig hafwa det af honom förstådt,Nilss Nilsson påstod äfwenwähl sig derföre wara frij, och allenast såsom den äXX der hafft afseende der på,att samma bröd till ett så heligt vvärck war ämbnat,så länge giömbdt och förwahrat. 4. kunde Nilss Nilsson,opå tillfrågan icke neka,det hanss hustru 1698 strax för Påskahälgen kommit resandes ifrån Landzbygden hemåth,rnen att liaS just Långfredagen den tijden gudztiensten höltz,rest Lycksehle iyrcka fÖrbij,sade han sig af sin hustru alldrig hördt eller förnummit, och i fall så hade skiedt,hade kxx allenast i dhe tanckar skyndat M sin reesa,att hennes man med flera af huusfolcket,skulle sedan till Påskadagz Morgon hinna hijth till kyrckan,att bewista gudztiensten, till hwilken sthsago,om Nillss Nilssons och dess huusfolckz närwaro wid Gudztiensten Påskehälgen,kyrckoherden icke kunde neka; men 5« Keekade Nilss Nilsson alldeles sig warit drucken Euhledagen lG98,och föregaf som skulle han af annan påkommande opassligheet,gått Xhr &yrckan. Kyrckoherden H:r Måns Bång beropade sig på Bonden q Olof Olofsson i Granöhn och Lappmannen Amund Amundsson,dhe der skol-K kunna wittna, att Nilss Nilsson den gången war drucken; Men oppå tillfrågan giorde dhe hwar för sig den berättelsen,att Nilss Nilsson under Högmässo Predikan Juhledagen 1698 lutade sig först een stund neder i Bäncken och mumblade lijtet,och sedan gick uthur k,yrckan,men anten han war drucken eller påkom honom någon Siukdom,kunde dhe intet wist säya eller förstå, Länd zmannen i Uhmeå Byn Mårten Mårtensson,med samptlige allmogen, giorde lijka berättelse med Amund Amundsson och Ohl Ohlsson i Granöhn, Nilss Nilsson påstod sig om Juhledagen 1698 icke det ringaste Brännewijn smakat,men annan dag Juhl skal kyrckoherden sielf gifwit honom 2:ne Bägare Brännewijn,hwar till kyrckoherden alldeles neekade och Nilss Nilsson ey heller det bewijsa kunde,ithan wille sedan inwända att Bonden Ohl Ohlsson i Granöhn hade det honom SkkxM^,eller och v Nilss Nilsson i Tegznäset,wid hwilken xthsago han ey heller förblifwa kunde; omsijder säyandess att Hans Swensson i Twaraträsk hade honom, annan dag Juhl jtet Brännewijn,hwilken Bonde nu icke ähr här wid Marcknadz Platzen tillstädess. Ytterligare refererade Nilss Nilsson som skulle kyrckoherden II:r Måns fehlat deruthi att han wid v Herranss Nattwardz «thdelande warit så sparsam med wijnet,att det föga a mehra ähn kommit honom och fler» på läpparne,jämbwähl och låtit arbeta om lögerdagz afftorne förledne Sommarss sedan Sabbaten eller Hälgedagen ingången warit,det Nillss Nilsson så mycket mindre gitte bewijsa,
som Kyrkoherden,hwad det förra widkommer,alldrig sielf,för sin skiälfv händtheet,kunnat Communicera med kalcken, xthan brukat een annan Prästman, och den öfrige allmogen,så wähl der utinnan,som hwad Hälgedagz arbetet angår,Kyrckoherden alldeles befrijade före. Föregående sak emellan Kyrckoherden H:r Måns Bång och gambla Lendz mannen Nilss Nilsson i v Uhmeå byn tog Häradz Rätten i betänckande,och slötz till fölliande IXthslago lso Såsom Kyrckolagens 11 Capit: § 2. förmåhr och innehåller,huruledess med dhe Personer förfahrass skal som sig mothwilleligen öfwer åhr och dag,afhålla i från Herrans Högfärdiga Nattwardz bruuk,Ty har Kyrckoherden H:r Måns Bång,den långa tijden,som Nilss Nilsson sig derifrån hölt kunnat skicka,i fall han inga ordsaker ther till hafft, som dock nu af honom föregifwess,och Ransakningen innehåller,Men icke nu åhr och dag,sedan Nilss Nilsson begynt å Nyo berörde Sahligheetz Medell begå,in för Wärdzlig Rätt /: som sådant syness ringa angå :/ föra beswär. Dock förmantess Nilss Nilsson alfwarligen,att lefwa som een rätt Christen ithi sin gudztienst och Bahligheetz Medelss bruuk, där han,som ^yrckolagen i sådant fall innehåller,icke will ansedd och straffat blifwa. 2:o Gitter HäradzRätten icke beläggia Nilss Nilsson med straff för försummelse af 3:die Bönedagenss fijhrande 1697,effter som han bewijsar sig den tijden warit i Uhmeå Stad stadder,och ther samm^^tädess förmodeligen Gudztiensten- bewistat,hwar till honom åligger skaffa bewijs,så frampt sådant förmedelst drögzmåhl af saksens angifwande låter sig giöra,och af wederbörande ännu wara i minnet. 3: o Alldenstund Lappmannen Nilss Nilsson i Uhmeå b,yn förklarar sig ofwanberörde 5 eller 6 stsn oblater,af StadzPredikanten i Uhmeå Wällärde H:r Pähr Nenzelium kiöpt,till att bruka,enähr han Herrans Högtwärdiga Nattward begå skulle,och hwarken kyrckoherden H:r Måns Bång,Nembdemännen eller andre af Allmogen kunna säija eller wittna,honom på något widskieppeligit eller otillbörligit sätt och wijss dhe samma i rnedlertijdh brukat; Ty kan HäradzRätten honom Nilss Nilsson,denne gången icke med något särdeles straff i detta v måhl beläggia,Kthan åthwarnar honom alfwarligen,det han icke hooss sig någre oblater giömmer,som sådant öfwerkomma torde,kunde enfalleligen fatta tillfälle,det samma otillbörligen att bruka. Men huru wijda H:r Pähr Nenzelius kan saklöst hafwa försåldt desse oblater, som till ett så heeligdt och högdt wärck woro ämbnade och tillredde, /: doch förmodeligen icke consecrerade :/ särdeles till een lappman opp i Fiället,det remitteres och hemställess venerandj Consistorij Ilernosandensis omdömme och betänckiande,v J medlertijd blefwo dhe af Nilss Nillsson återlefwererade oblater,Hthaf domhafwanden och Befallk ningzmannen i ett Papper förseglade och i Xyrckan inlagde. 4 Gitter
Ivyrckoherden med inga fulla skiähl bewij sa, att lendzmannenss hustru 1698 om långfredagen rest kyrckan förbij,emoth eller under Gudztiensten,Oansedt hon den tijden warit på reesan och skyndat sig heemåth, på det hennes Man och dhe flere skulle igenfå Renarne,och han med dhe flere hinna tillbaka till Kyrckan till Påskedagen«, 5:© Gitter ingen af Församblingenss lemmar,som offtaberjifci Åhr 1698 om Juhledagen warit med i Éyrekan, besanna Kyrckoherdenas ^^fchsagq, ctet Nilss vythan intyga det han ruller sxigit uhr kyrckan Nilsson warit då så drucken, att nan der af måst gå isiir Kyrckanvnen om det skiedt af fyllerij,Siukedom eller annan ordsak,icke förstå v kunnat; Ilwarföre och Nilss Nillsson OCthi ofwanrörde måhl blifwer ifrån £ Syrckoherdenss H:r Måns Bångz anförde beswär befrijat. Dock,med åthwarning att här effter wachta sig för sådane åthbörder som kan förordsaka misstancka om otillbörligit förehållande,jämbwähl och wijsa Q. een Oskrymptat gudzfruchtan och Gudztiensten uthan laga förfall icke försumma,sampt sin Kyrckoherde med heder och wyrdnad tillhanda gå, k Dock för det Nilss Nilsson in för Rätten söcht bewijsa,som skulle y kyrckoherden l:o spardt wijn wid Herranss Nattwardz idthdelande, så att det allenast kommit honom på läpparne 2:o låtit arbeta emoth Söndagarne sedan Sabbaten ingått, och J>:o Såldt honom Brännewijn Juhlehälgen 1698 hwilka Trenne puncter han eij bewijsa kunde,Ty i förmågo af det 20 Capit: TingM.B. § 1. Sakfältes Nilss Nilsson för wijtessmåhl till 3 gånger 3 mkr Silfw Mynt och för twetahlan in för Rätten angående det opkiöpta Brännewijnet blifwer h.an jämbwähl sakfält till 3 mkr effter det 9 Capit: Rådstugu B. och 23 Capit: TingM.B som giör till hopa 12 mkr eller 3 d:r Silf:r Mynt till Treskifftess»
fJ Lappmarkens domböcker 16|å-1705, H M dombok 1700.
HLA
