H A LV Å R S R A P P O RT 2 0 1 4
NEKTAR I KORTHET Strategi: Hedgefond. Makro och relativprissättning i räntemarknader Startdag: 1 januari 1998 Förvaltningsansvarig: Kent Janér
FÖRVALTNINGSMÅL Avkastningsmål: Absolut avkastning; en varaktigt hög riskjusterad avkastning under iakttagande av låg systematisk korrelation med aktie- och obligationsmarknaderna Avkastningsnivå: Högre än den långsiktigt förväntade avkastningen i en traditionell portfölj bestående av aktier och obligationer Risk (standardavvikelse): Lägre än aktiemarknadens risk Korrelation: Okorrelerad med aktier och obligationer
AVGIFTER OCH TECKNING Fast arvode: 1,0 procent per år, debiteras månadsvis Prestationsbaserat arvode: 20 procent av den del av totalavkastningen som överstiger avkastnings tröskeln 1). Debiteras månadsvis Inträdesavgift: Ingen (högst 5 procent) Teckning/inlösen av andelar: Månatligen 2) Minimiinvestering: 500 000 kronor vid första teckningstillfället, därefter minst 100 000 kronor per teckningstillfälle
TILLSYN Tillståndsgivande myndighet: Finansinspektionen. Fondbolaget erhöll tillstånd att utöva fondverksamhet den 30 oktober 1997 och omauktoriserades den 9 februari 2007. Förvaringsinstitut: Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), Sergels torg 2, 106 40 Stockholm Revisorer: KPMG AB, Anders Bäckström, Box 16106, 103 23 Stockholm och Mats Nordebäck, SN:s Revisorer AB, Gliavägen 56C, 168 58 Bromma
FONDBOLAG Nektar Asset Management AB Organisationsnummer: 556544-1036 Fond under förvaltning: Nektar Ägare: Brummer & Partners AB (70 procent), Namint AB (30 procent) Aktiekapital: 1 200 000 kronor Adress: Norrmalmstorg 14, Box 7030, 103 86 Stockholm Telefon: +46 8 566 214 80 Fax: +46 8 566 214 85 E-post:
[email protected] Webbplats: www.brummer.se Kontakt: Client Desk, B & P Fund Services AB Verkställande direktör: Gunnar Wiljander Vice verkställande direktör: Mikael Spångberg Styrelse: Thomas Andersson, Svante Elfving, Kent Janér, Torbjörn Olofsson (ordförande) och Ola Paulsson Chief Compliance Officer: Joakim Schaaf, B & P Fund Services AB Oberoende riskkontrollansvarig: Sam Nylander, B & P Fund Services AB Avkastningströskeln (se ordlistan) räknas fram med hjälp av fondens tröskelräntesats, som utgörs av genomsnittet av Riksbankens fixing av räntan på 90-dagars svenska statsskuldväxlar. Fonden tillämpar ”high watermark”, vilket innebär att andelsägare endast erlägger prestationsbaserat arvode då eventuell underavkastning i förhållande till avkastningströskeln från tidigare perioder har återhämtats.
1)
Blankett och information om datum för teckning respektive inlösen kan beställas hos fond bolaget eller hämtas via fondens webbplats.
2)
NEKTARS HALVÅRSRAPPORT 1 JANUARI TILL 30 JUNI 2014 Styrelsen och verkställande direktören för Nektar Asset Management AB får härmed avge följande halvårsrapport för fonden Nektar för perioden 1 januari till 30 juni 2014. Om Brummer & Partners............................................................................................................................................................................... 4 Förvaltarna har ordet....................................................................................................................................................................................... 5 Svår marknadsmiljö och låg avkastning.................................................................................................................................................. 5 Världens ögon på Federal Reserve............................................................................................................................................................ 5 De asiatiska drakarna................................................................................................................................................................................... 6 Ljusning i södra Europa............................................................................................................................................................................... 6 Starkt brittiskt uppsving.............................................................................................................................................................................. 7 Stark svensk ekonomi.................................................................................................................................................................................. 7 Sämre säkerhetspolitiskt läge..................................................................................................................................................................... 7 Skäl till låga räntor........................................................................................................................................................................................ 7 Centralbankerna styr marknadspriserna................................................................................................................................................. 9 Nektars portföljarbete................................................................................................................................................................................10 Rekryteringar och personalförändringar...............................................................................................................................................10 Nya internationella utmärkelser..............................................................................................................................................................11 Oförändrad förvaltningsvolym................................................................................................................................................................11 Regelverk rullas ut.......................................................................................................................................................................................11 Utsikter..........................................................................................................................................................................................................11 Förvaltningsberättelse....................................................................................................................................................................................14 Portföljrisker.....................................................................................................................................................................................................16 Räkenskaper......................................................................................................................................................................................................18 Balansräkning...............................................................................................................................................................................................18 Fondförmögenhet (finansiella instrument)...........................................................................................................................................20 Redovisningsprinciper...............................................................................................................................................................................37 Övrig information.......................................................................................................................................................................................38 Rapport avseende översiktlig granskning av halvårsrapport................................................................................................................40 Förvaltningsorganisation...............................................................................................................................................................................41 Ordlista..............................................................................................................................................................................................................45
Nektar är en specialfond enligt 1 kap 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder. Nektar är följaktligen inte en så kallad UCITS-fond. Andelarna i Nektar har inte registrerats och kommer inte att registreras i enlighet med värdepapperslagstiftning i USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland eller i något annat land och får inte säljas eller erbjudas till försäljning till eller inom USA, Kanada, Japan, Australien eller Nya Zeeland eller i sådana länder där sådant erbjudande eller försäljning skulle strida mot gällande lagar eller regler. Utländsk lag kan innebära att en investering inte får göras av investerare utanför Sverige. Nektar Asset Management AB har inget som helst ansvar för att kontrollera att en investering från utlandet sker i enlighet med sådant lands lag. Det åligger envar att tillse att sådan investering sker i enlighet med gällande lag eller andra regleringar, såväl i Sverige som utomlands. Informationen i denna rapport ska inte ses som en rekommendation av fondbolaget att teckna andelar i fonden utan det ankommer på var och en att göra sin egen bedömning av en investering i fonden och riskerna förknippade därmed. I samband med en sådan bedömning ska envar förlita sig endast på den information som finns i fondens faktablad och informationsbroschyr. Dessa går att ladda ner från www.brummer.se. Det finns inga garantier för att en investering i fonden ger en god avkastning, trots en positiv utveckling på de finansiella marknaderna. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att man får tillbaka hela eller delar av det insatta kapitalet. En investering i fonden bör betraktas som en långsiktig investering. Tvist rörande fonden eller information om fonden ska avgöras enligt svensk lag och av svensk domstol exklusivt. Nektar Asset Manage ment AB tillhandahåller inte sådan finansiell rådgivning som avses i lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller sådan investeringsrådgivning som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder.
Om Brummer & Partners bedöms vara särskilt intressanta. Med dessa fonder blev Brummer & Partners den första internationella aktören att investera i onoterade innehav via fonder inriktade på Bangladesh respektive Filippinerna. Gruppens fonder har uppdragit värdering samt kontroll av andelsägarregister åt tredje part för att säkerställa en oberoende kontrollfunktion.2) Därutöver stödjer Brummer & Partners helägda dotterbolag B & P Fund Services AB (”BFS”) fondbolagen och försäkringsbolaget med infrastruktur och administrativa tjänster inom områdena distribution, ekonomi, administration, juridik, regelefterlevnad och kundservice. Utöver den värdering som görs av tredje part genomför även BFS daglig värdering, riskmätning och riskkontroll av gruppens fonder och försäkringsbolag. BFS står under Finansinspektionens tillsyn som ett värdepappersbolag enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
går i Brummer Mu lti-S m in o s tra ala aktier er neutr d teg s d n na y Fo ark M
Archipel
Canosa
Global
Zenit
Nektar
Global
Lynx
Manticore
Systematisk makro
Observatory
Futuris
Global
Europa
Frontier Navegar Bangladesh
Kre dit
Carve
Global
er
RV
Global
TMT
Kr ed it
& FX
Långa/korta aktie r
Global
ro, ak M
Brummer & Partners är en ledande europeisk hedgefondförvaltare som samlar förvaltare med olika förvaltningsstrategier i en företagsgrupp. Vår affärsidé är att erbjuda väldiversifierad förvaltning med målet att åstadkomma god riskjusterad absolut avkastning, oberoende av utvecklingen på kapitalmarknaden. Tillsammans förvaltar vi 121 miljarder kronor1) på uppdrag av privatpersoner, företag och institutionella investerare. Brummer & Partners har kontor i sex länder och huvudkontor i Stockholm. Gruppen har cirka 400 anställda. Vår affärsmodell bygger på entreprenörskap med självständiga fondbolag som ägs gemensamt av Brummer & Partners och förvaltarna av respektive fond. Brummer MultiStrategy är en väldiversifierad portfölj av gruppens hedgefonder där fonderna inte följer varandra sinsemellan, något som gagnar såväl våra kunder som fondbolagen inom gruppen. Visionen är att skapa en diversifierad hedgefondfirma och affärsmodellen har visat sig attraktiv för skickliga fondförvaltningsteam som uppskattar vår samlade erfarenhet och solida infrastruktur. Såväl Brummer & Partners som förvaltarna investerar egna besparingar i fonderna, vilket skapar intressegemenskap mellan förvaltarna, Brummer & Partners och våra kunder. Fonderna förvaltas oberoende av varandra under ledning av den förvaltningsansvarige för respektive fond. Brummer & Partners första fond Zenit startades den 1 juli 1996 som Sveriges första hedgefond. Redan vid Brummer & Partners start 1995 hade vi en tydlig idé om att erbjuda kapitalförvaltning med fokus på absolut avkastning, något som inte erbjöds på den svenska marknaden vid den tiden. Med Zenit blev vi pionjärer inom hedgefondförvaltning i Sverige och banade vägen för en helt ny bransch i landet. Sedan dess har Brummer & Partners utvecklats till att bli en av de ledande hedgefondförvaltarna i Europa. För arbetsgivare och privatpersoner i Sverige erbjuder vi pensionssparande genom vårt försäkringsbolag Brummer Life Försäkringsaktiebolag. Här kan pensionssparare placera i Brummer Multi-Strategy och gruppens övriga aktivt förvaltade svenska fonder, enskilt eller i kombination med ett brett utbud av indexfonder med låga eller inga förvaltningsavgifter. Brummer & Partners främsta fokus är hedgefondförvaltning som står för huvuddelen av det förvaltade kapitalet. Tillsammans med erfarna lokala förvaltare har vi också startat private equity-fonder i Bangladesh och Filippinerna, två tillväxtmarknader som
Filippinerna
&a
k tie
r
P riv a t e
Equ
ity
Ö vri g a f o n d e r
1) Per 30 juni 2014. 2) Gäller ej de svenska Lynx-fonderna. Gruppens fonder med utländsk hemvist värderas av tredje part genom respektive fonds administratör. Brummer Multi-Strategy investerar i Lynx (Bermuda) som värderas och administreras externt av HSBC.
4
Förvaltarna har ordet Nektar syftar till att ge en god avkastning oberoende av utvecklingen på aktie- och obligationsmarknaderna. Samtidigt ska risken vara relativt låg. På så sätt kan en traditionell portfölj som kompletteras med en investering i Nektar få både högre avkastning och lägre risk. Nektar har nått sina mål med god marginal sedan fondens start 1998. Fonden använder olika metoder och marknader för att uppfylla sina mål. Nektars förvaltare strävar efter att etablera positioner där vinstchanserna bedöms vara större än förlustriskerna. Sådana positioner grundas typiskt sett på att förvaltarna anser att den relativa prissättningen mellan olika finansiella instrument inte är logisk. Det kan exploateras genom att simultant köpa de instrument som anses vara relativt billiga och sälja dem som anses vara relativt dyra. Denna handel på relativa värderingar sker oftast i räntemarknader. Positioner som grundas på relativa värderingar är inte beroende av att marknaderna i allmänhet rör sig upp eller ner för att generera vinster. Därmed skapas möjligheter till avkastning som har låg korrelation med marknadsutvecklingen, vilket i sin tur möjliggör effektiv och risksänkande diversifiering av traditionella portföljer. Det kan också vara mindre svårt att bedöma den relativa utvecklingen mellan olika finansiella instrument än att bedöma hela marknadens riktning. Förvaltarna söker positioner där den förväntade avkastningen är hög i förhållande till risken. När fonden består av ett stort antal sådana positioner som utvecklas oberoende av varandra förstärks denna attraktiva profil. Förvaltarna arbetar aktivt och kontinuerligt med att balansera de olika positionerna mot varandra för att vid varje tillfälle uppnå önskad
riskprofil för fonden som helhet, vilket typiskt sett inkluderar skydd mot oväntade händelser. Över tiden ska denna profil vara neutral i förhållande till marknadsutvecklingen.
Frekvensfördelning sedan start
Värdeutveckling sedan start
Antal månadsobservationer
SVÅR MARKNADSMILJÖ OCH LÅG AVKASTNING
Nektars fondandelsvärde ökade med 0,39 procent under första halvåret 2014. Det är en svag avkastning, inte minst i relation till fondens genomsnittliga årsavkastning på 11,49 procent sedan start. Risknivån i portföljen var fortsatt låg. I vår utblick för 2014 hade vi en förhoppning om att året skulle gestalta sig annorlunda än de senaste åren och erbjuda bättre förutsättningar för ett ökat risktagande. Därmed skulle Nektar få bättre möjligheter att generera god avkastning. Mer specifikt antog vi att ännu lägre räntor, som en följd av grusade tillväxtförväntningar, inte längre skulle gå hand i hand med stigande priser på aktier och fallande kreditspreadar. Vidare bedömde vi att ett fortsatt nämnvärt fall i implicit volatilitet för optioner var osannolikt. Dessa antaganden visade sig vara felaktiga, vilket belastade fondens resultat. VÄRLDENS ÖGON PÅ FEDERAL RESERVE
Sjunde året efter att den finansiella krisen gav sig till känna tvingas vi konstatera att den globala tillväxten återigen ser ut att bli lägre än vad de flesta prognosmakare förväntat sig. Det beror bland annat på att tillväxten i USA blev lägre än förväntat under första kvartalet, då BNP enligt den senaste statistiken föll relativt kraftigt. Utvecklingen kan delvis förklaras av den stränga vintern och andra kvartalet var betydligt bättre. Även om förväntningarna på tillväxten för helåret
Nektar
60
MSCI World index (lokal valuta)
55
JP Morgan Global Govn't Bond Index (lokal valuta) Dow Jones Credit Suisse Hedge Fund Index (USD)
50
Index = 100 per 30 juni 1997
45
700
40
600
35
500
30 25
400
20
300
15
200
10 5
100
0 9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
– + Månadsavkastning, %
Sedan starten 1998 har Nektar redovisat en månadsavkastning på mellan 0 och 1 procent vid 56 tillfällen. 74 procent av Nektars månadsobservationer överstiger nollstrecket. Historiskt visar fonden därmed en asymmetrisk avkastningsprofil.
0
98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14
Sedan starten 1998 redovisar Nektar en total avkastning på 501,20 procent jämfört med 205,39 procent för ett brett hedgefondindex. Fondens risk justerade avkastning under perioden har varit väsentligt bättre än för ett genomsnitt av andra hedgefonder. Härtill har korrelationen med dessa varit 0,09.
5
Rekordlåga obligationsräntor …
… och volatilitet
10-år statsobligationsränta. Källa: Macrobond
USA volatilitetsindex. Källa: Macrobond
Avkastning %
USA
Japan
Tyskland
18 16 14 12
2,5
10
2,0
8 6 4 2
0,5
19 00 19 10 19 20 19 30 19 40 19 50 19 60 19 70 19 80 19 90 20 00 20 10
skruvats ner rejält utvecklas delar av den amerikanska ekonomin i rätt riktning, inte minst arbetsmarknaden har varit överraskande stark. Den nya chefen för Federal Reserve, Janet Yellen, har konsekvent minskat obligationsköpen med 10 miljarder dollar per månad. Eftersom de penningpolitiska besluten i USA påverkar den globala kreditcykeln håller hela världen ögonen på den amerikanska centralbanken och dess kommunikation. Att inflationstakten ökat något i USA är inte något som bekymrat centralbankschefen som nyligen tonat ner riskerna kring den senaste tidens oväntat höga inflation. Det stora debattämnet kring amerikansk ekonomi har i stället handlat om arbetsmarknadssituationen och frågan om hur stora de lediga resurserna faktiskt är. Eftersom Federal Reserve i sin ”forward guidance” tydligt kopplat sina penningpolitiska stimulansåtgärder till utvecklingen på arbetsmarknaden, är detta en kärnfråga. Även om lågräntemiljön fortsätter ännu en tid, förväntar sig marknaden i skrivande stund att de första styrräntehöjningarna kan komma något tidigare än vad som tidigare antagits. Å andra sidan signalerar Fed att den långsiktigt normala räntenivån framöver troligen kommer att ligga lägre än den gjort historiskt. DE ASIATISKA DRAKARNA
Under årets inledning ökade oron för den kraftiga kredit expansionen i Kina, där systemet med skuggbanker av omvärlden betraktas som icke transparent och potentiellt instabilt. De kinesiska myndigheterna vidtog ett antal riktade och begränsade stimulansåtgärder som verkade stabilisera det finansiella systemet och oron dämpades successivt. Särskilt noterbart var att centralbanken under februari intervenerade på valutamarknaden i syfte att försvaga yuanen. Det var en åtgärd som bröt såväl mot tidigare mönster som mot den trend av stabilitet och långsam förstärkning som skett av den kinesiska valutan. Trots att den kinesiska tillväxttak-
% 90 80 70 60 50
1,5 1,0
0
6
% 3,0
Merrill Lynch, MOVE Index, 1 Månad CBOE, S&P 500 Volatility Index (VIX)
40 30 20 10
0
88 990 992 994 996 998 000 002 004 006 008 010 012 014 1 1 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 2
0
19
ten mattats från tidigare mycket höga nivåer, förväntas den vara fortsatt hög i ett globalt perspektiv. Givet att regeringen satt upp ett mål om 7,5 procents tillväxt för 2014 kommer den troligen också att hamna i närheten av detta i den officiella statistiken. Det är dock ingen garanti för att den verkliga tillväxten faktiskt når upp till denna nivå, inte heller att sammansättningen av tillväxten är långsiktigt hållbar. De kraftfulla ekonomisk-politiska stimulanserna som initierades under 2013 bidrog till att Japans ekonomi hade en stark tillväxt under första kvartalet. Efter den åtstramande momshöjningen i april har dock tillväxttakten bromsat in och utvecklingen är för närvarande svårtolkad. På den positiva sidan ser vi att inflationen stiger och ligger i linje med centralbankens prognos och strävan. Vidare har ett antal strukturreformer beslutats, något som marknaden hoppas få se mer av. LJUSNING I SÖDRA EUROPA
Den europeiska ekonomin visade under första halvåret ovanligt god stabilitet och hygglig tillväxt. Skillnaderna mellan olika länder är dock alltjämt påtagliga. Den tyska ekonomin har utvecklats väl medan det i Frankrike endast tagits små reformsteg och här efterlyser de flesta ekonomer mer kraftfulla strukturåtgärder. Flera sydeuropeiska länders ekonomier har slutat att falla och tillväxtkurvorna har successivt börjat vända upp, särskilt i de länder som genomfört omfattande reformer och nu belönas för detta, bland annat genom lägre räntor. Den samlade tillväxttakten behöver dock öka inom EU något som, i kombination med mycket låg inflation, gjorde att den europeiska centralbanken under perioden på nytt sänkte styrräntan och vidtog ytterligare kvantitativa åtgärder för att försöka öka farten i ekonomin. Även om en hel del nu går i rätt riktning för Europa finns flera orosmoln. Banksystemet är alltjämt bräckligt med risk för nya bakslag. Den europeiska
sammanhållningen är under press och EU-parlamentsvalet innebar en ökad polarisering efter framgångar för extrema och EU-kritiska partier. Till osäkerheten bidrar också en kommande folkomröstning i Skottland om självständighet och en folkomröstning om EU-medlemskapet i Storbritannien. STARKT BRITTISKT UPPSVING
Den brittiska ekonomin har överraskat på uppsidan. I ett vidare perspektiv kan man notera den kritik Storbritannien fick för sin åtstramningspolitik samtidigt som USA eldade på med stimulanser när den finansiella krisen tilltog. Sedan en tid tillbaka har dock den brittiska tillväxten varit stark medan USA har haft överraskande svag tillväxt. STARK SVENSK EKONOMI
Sverige har haft en stark ekonomisk utveckling, inte minst i jämförelse med omvärlden. BNP-utvecklingen är god, sysselsättningen är den högsta någonsin och realinkomsterna stiger i snabb takt. Man kan dock få motsatt intryck, att den svenska ekonomin utvecklats svagt, när man följer debatten. Fokus brukar då ligga på den låga inflationen som under flera år varit lägre än Riksbankens tvåprocentiga mål och som anses ha lett till onödigt hög arbetslöshet; med detta synsätt skulle den starka ökningen av sysselsättning kunna ha varit ännu snabbare. Kritiker menar också att det finns en risk för att inflationsmålet som nominellt ankare kan tappa i trovärdighet. I andra vågskålen ligger hushållens höga skuldsättning, framför allt på bolånesidan, samt de höga och alltjämt stigande huspriserna. I allt väsentligt handlar detta om avvägningen mellan hur mycket mer fart vi vill stimulera fram i ekonomin på kort sikt kontra risken att dagens stimulans visar sig leda till stora framtida problem på grund av hushållens rekordhöga skulder.
SÄMRE SÄKERHETSPOLITISKT LÄGE
I den negativa vågskålen vad gäller första halvårets utveckling ligger det försämrade säkerhetspolitiska läget och ökade politiska risker. Konflikten i Ukraina har dominerat de västerländska tidningsrubrikerna där Rysslands agerande starkt kritiserats. Tonläget i öst-västrelationerna har skärpts och den ”peace dividend” som den globala ekonomin fick efter det kalla krigets slut har försvunnit. Den period av nedrustning som under de senaste åren frigjort resurser för civila ändamål riskerar nu att i stället gradvis svänga om mot ökade militära investeringar och högre riskpremier för investeringar över landgränserna. Utöver ökade spänningar i Europa, har flera oroshärdar blossat upp i Mellanöstern. Bland annat har våldet tilltagit i Irak, konflikten i Syrien har fortsatt och oroligheter har förekommit i Egypten med mera. Efter rapportperiodens slut genomförde Israel en stor markoffensiv i Gaza. I Asien gör sig konflikten mellan Kina och Japan påmind genom kraftmätningar från båda länderna. Även andra länder i området, till exempel Vietnam, har upplevt försämrade förbindelser med Kina på grund av den stora grannens aggressiva politik, inte minst i omstridda havsområden. SKÄL TILL LÅGA RÄNTOR
De globala räntorna är i stort sett kvar på de lägsta nivåerna någonsin, både mätt i nominella termer och i förhållande till faktisk och potentiell tillväxt. Det finns många tänkbara skäl till detta: Extremt lätt penningpolitik
Alltsedan den finansiella krisen blossade upp och kulminerade med Lehman-kraschen under 2008 har centralbankerna genom olika penningpolitiska åtgärder sökt stödja den reala
BNP-nivå
Reallöner, snitt
Bruttonationalprodukt. Konstanta priser. Säsongsjusterat. Källa: Macrobond
Real disponibel inkomst per capita. Källa: Macrobond
Euroområdet (omräknat 2000=100) Storbritannien (omräknat 2000=100) Sverige (omräknat 2000=100) USA (omräknat 2000=100)
Euroområdet 15 (omräknat 2000=100) Storbritannien (omräknat 2000=100) Sverige (omräknat 2000=100) USA (omräknat 2000=100) 140
140
135
135
130
130
125
125
120
120
115
115
110
110
105
105
100 2
0 00
2
2 00
2
4 00
2
6 00
2
8 00
10 20
12 20
14 20
100 2
0 00
2
2 00
2
4 00
2
6 00
2
8 00
10 20
12 20
14 20
7
ekonomin. En hörnpelare i denna politik har varit att hålla räntorna extremt låga under lång tid. Vidare har de köpt obligationer i massiv skala för att tillföra ytterligare stimulans. Som en konsekvens av denna politik har under senare år ett nytt fenomen uppstått. I många länder har de senaste årens budgetunderskott finansierats av centralbanker snarare än av den privata marknaden. Centralbanker har ofta varit köpare av den egna statens obligationer, köp som sker med nytryckta pengar. Men också andra länders centralbanker har uppträtt som storskaliga köpare. Oftast har de senare intervenerat på valutamarknaden för att förhindra att den egna valutan stärks, något som ökar valutareserven och därmed centralbankens placeringsbehov. Vidare har privata banker inom euroområdet gjort storskaliga köp av statsobligationer, som i sin tur finansieras förmånligt av respektive lands centralbank. De pengar som budgetunderskotten bidrar med i ekonomin har genom centralbankernas köp inte ökat utbudet av stats obligationer till den privata sektorn, exempelvis pensionsfonder och hushåll som normalt sparar i dessa. Därmed minskar möjligheterna att placera i tillgångar med låg risk. I dagens ränteläge är det också svårt för exempelvis pensionsfonder att placera i kassa. De riskerar då att inte klara av att ge sina sparare den avkastning som krävs såväl av lagen som av konkurrensskäl. De måste i stället söka avkastning på annat håll och placera sina medel i andra, typiskt sett mer riskfyllda, tillgångar såsom aktier och kreditobligationer även om de skulle tycka att dessa förefaller vara dyra i förhållande till fundamentala faktorer. Detta köptryck leder till högre priser på riskfyllda tillgångar vilket också är centralbankernas strategi. Dessa tillgångar prissätts därmed i relation till de nya rekordlåga räntor som centralbankerna producerat. Allt annat lika innebär detta en engångshöjning av förmögenheten för dem som under denna period haft finansiella tillgångar (de rika), men också en lägre förväntad framtida avkastning på sparande. Det är en icke önskvärd omfördelning av förmögenhet och framtida inkomster. Ett utförligare resonemang kring olika önskade, faktiska och tänkbara effekter av centralbankernas agerande följer längre fram i denna rapport. Men det är inte enbart den extremt lätta penningpolitiken som förklarar de låga räntorna. Andra tänkbara förklaringsfaktorer är: Sekulär stagnation
Den klassiska tanken om sekulär stagnation lyftes förra året fram av nationalekonomen och USA:s tidigare finansminister Larry Summers i ett uppmärksammat tal vid Internationella Valutafonden. Summers oroade sig över den nuvarande ekonomiska situationen där mogna ekonomier balanserar på gränsen till recession trots att räntorna är rekordlåga, realräntorna till och med negativa. Denna diskussion är högst relevant efter många år av stora och systematiska överskattningar av den globala tillväxten trots tilltagande finans- och penningpolitiska stimulanser under perioden.
8
Ett fall i potentiell BNP-tillväxt, så kallad sekulär stagnation, kan i sin tur bero på olika saker. En orsak är att många länder upplever en långsammare tillväxt av den arbetsföra befolkningen än tidigare. Det dämpar förstås de totala produktionsmöjligheterna men behöver inte betyda något för vad vi kan producera per person och därmed inte heller för vår levnadsstandard. En mer allvarlig orsak vore en strukturell sänkning av produktiviteten, vilket i sin tur sänker vår levnadsstandard för varje given arbetsmängd. Dessvärre har många länder registrerat fallande produktivitet under senare år. Statistiken visar också att dynamiken i till exempel den amerikanska ekonomin fallit trendmässigt och kraftigt under de senaste årtiondena. Fallet har accelererat efter finanskrisen. Utvecklingen syns i den kraftiga minskning av antal arbetstillfällen som uppstår och försvinner, liksom antal företag som startas och går omkull. Denna utveckling stödjer hypotesen om en stelare och sämre fungerande ekonomi, lägre produktivitet och därmed lägre tillväxt. Det är alltså oklart vilka de viktigaste orsakerna till en långsammare tillväxt skulle vara. Bland hypoteserna finns att många hushåll prioriterat sanering av sina högt belånade balansräkningar framför ytterligare konsumtion med lånade pengar, ökade svårigheter för nya och växande företag att finansiera sig efter bankkrisen, ovanligt låga investeringar de senaste åren, långsammare teknikutveckling, mer reglerade och därmed stelare ekonomier (gäller inte minst nya regler för banksektorn) och att ett ökande antal icke konkurrenskraftiga företag (så kallade zombie-företag), hålls vid liv genom rekordlåga ränteutgifter och uppskov med amorteringar och räntebetalningar. Obalanser i sparandet
Det finns stora obalanser i sparandet såväl inom som mellan länder, liksom växande inkomst- och förmögenhetsskillnader inom länder. Det har ökat spänningarna mellan de kapitalstarka och de kapitalsvaga. De som redan har mycket har fått mer, understödda av den lätta penningpolitiken. De kapitalstarka spenderar en mindre andel av sitt kapital och sparar i stället mer, vilket åtminstone på kort sikt dämpar tillväxten. Den omfördelning av kapital som skett och de obalanser som uppstått genererar alltså inte den tillväxtkraft som vore önskvärd ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Investeringarna växer långsammare än tidigare, kanske av goda skäl
Som tidigare diskuterats finns tecken på att den globala ekonomins potentiella tillväxt fallit. Vi kan också konstatera att såväl USA som Kina, världens två största ekonomier, kommunicerat att de ser en lägre strukturell tillväxt framför sig än vad de upplevt tidigare. Om även den privata sektorn överskattat potentiell tillväxt, vilket är troligt, har de troligen investerat för mycket; dagens kapitalstock kan vara för stor och behöva anpassas nedåt. I sådana fall är kanske inte det primära problemet att, som centralbankerna antar,
det finns för låg efterfrågan i ekonomin. Då kan det snarare vara utbudet som är för stort. Detta fenomen förstärks av att delar av den äldre kapitalstocken troligen inte är konkurrenskraftig när den ställs mot nyare teknologi eller konkurrens från låglöneländer och är därmed i någon mening obsolet. Den kommer att leva vidare så länge den fungerar hyggligt och efterfrågan är god men kommer inte att ersättas när den är utsliten. Mindre kapitalkrävande investeringar
En ytterligare möjlig förklaring till att tillväxttakten, som vi mäter den, fallit under senare år kan finnas i att en stor andel av de investeringar som görs är mindre kapitalkrävande än tidigare. Summan investeringar, mätt i kronor och som andel av BNP, blir då mindre. Priset på kapitalvaror, exempelvis industrirobotar, fortsätter att falla i pris relativt arbetskraft. Detta är som bekant ett fenomen som gällt länge inom informationsteknologi. Trots att ledande IT-företag gör stora investeringar i nya projekt är det praktiskt svårt för dem att på ett lönsamt sätt investera i samma höga tempo som vinsterna forsar in. De exempellöst stora kassorna i framgångsrika företag som Apple och Google stödjer denna hypotes. Om det är så att vi har tappat i tillväxtkraft så uppstår en rad problem. Bland annat växer den redan nu rekordhöga skuldbördan hos exempelvis hushåll, men även i andra sektorer av ekonomin, ytterligare i förhållande till framtida inkomster. Och om det blir en allmän uppfattning att ekonomins tillväxtmöjligheter är lägre än vad man trott så kommer de som är högt skuldsatta att behöva öka sitt sparande. Men även många av dagens sparare kommer att spara än mer när de inser att den nu lägre avkastningen på deras placeringar troligen inte räcker för att nå de egna sparmålen, exempelvis en hygglig pension. En sådan omställning vore mycket besvärlig och skulle en period leda till en tillväxt under den ”nya” lägre trenden. CENTRALBANKERNA STYR MARKNADSPRISERNA
Flera centralbanker med Federal Reserve i spetsen anser att de för närvarande bör påverka och styra priserna på värdepapper. De menar att enbart traditionella privata marknadsekonomiska överväganden skulle ge ”felaktiga priser” och därmed ett suboptimalt resultat för hela ekonomin. Andra bedömare hävdar däremot att detta är osunt och underminerar marknadsekonomins funktionalitet. Ett pris för detta är felallokering av resurser vilket bidrar till att sänka den framtida potentiella tillväxttakten, exempelvis genom att det byggs upp stora stockar av icke-produktiva skulder. Detta kan ge en skjuts för tillväxten idag men begränsar morgondagens konsumtion och den ekonomiska politikens frihetsgrader. Konstlat låga räntor resulterar också i en stelare och mer zombie-liknande ekonomi där ineffektiva och icke konkurrenskraftiga företag hålls vid liv på bekostnad av framväxten av nya och mer effektiva företag. Det är en utveckling som påminner om den sekulära stagnationens
resonemang. Låga räntor ökar risken för finansiella bubblor och kan även försvåra arbetet med att nå inflationsmål i framtiden, både uppåt och nedåt. Det är oklart om centralbankerna och deras modeller gör skillnad mellan priser på tillgångar som stiger på grund av att deras värde ökar (till exempel genom bättre ekonomisk utveckling än förväntat) och priser på tillgångar som stiger på grund av högre värdering utan att det skett någon förändring av reala faktorer (en uppvärdering idag som medför en lägre avkastning i framtiden). Vad som sker är alltså ett försök från centralbankerna att skapa en tidsförskjutning av tillväxten. Ett ökat värde bör leda till ökad riskbenägenhet och aktivitet i ekonomin. Enbart en ökad värdering kan däremot lika gärna leda till motsatsen. Federal Reserve hävdar att dess strategi för att pressa upp priserna på existerande tillgångar gör olika ekonomiska aktörer mer benägna att ta risk. Dessa aktörer gör produktiva investeringar och därigenom höjs ekonomins framtida tillväxtbana. Penningpolitiken antas således ha en positiv påverkan på ekonomins struktur och tillväxtpotential. Dagens höga priser på olika värdepapper förväntas då valideras av en god framtida ekonomi. Detta är ett teoretiskt resonemang, praktiska erfarenheter saknas. I kontrast till detta finns alltså teorier som kommer till slutsatsen att Feds strategi är kontraproduktiv och i stället sänker USA:s framtida tillväxtbana. Ingen vet med säkerhet vad som gäller. Klart är i alla fall att extrema och oprövade strategier, såsom dagens amerikanska penningpolitik, ökar riskerna för oväntade utfall. Eftersom prognosmakare i allmänhet, inkluderande centralbanker, historiskt har uppvisat en svag förmåga att förstå och prognosticera ekonomiska förlopp, ens under mer normala förhållanden, bör detta leda till eftertanke. Det verkar inte troligt att träffsäkerheten ökar när vi lämnat kartan över den kända terrängen. Vi lever idag med rekordhög skuldsättning, rekordlåga räntor och oprövad penningpolitik i form av kvantitativa lättnader. Till detta ska läggas stora strukturella förändringar i den globala ekonomin såsom globalisering och snabbt tilltagande automatisering av arbetsuppgifter som tidigare inte kunnat utföras med teknikens hjälp. Risken för negativa överraskningar har därigenom rimligen ökat. Sådana är aldrig välkomna, men de är extra besvärliga från ett utgångsläge med högt värderade och högt belånade tillgångar samtidigt som räntorna redan är noll. Vid en analys av de senaste årens faktiska utveckling är det dessvärre svårt att finna tydliga positiva spår av Federal Reserves strategi. Den helt dominerande delen av bankernas nyutlåning sedan den finansiella krisen har använts för att köpa eller refinansiera existerande tillgångar till stigande priser. En ytterst liten del av krediterna har använts för produktiva investeringar. Dessa strategier leder inte till förbättrad tillväxt, snarare till en företagssektor och en samlad ekonomi som arbetar på en högre risknivå och som är mindre motståndskraftig mot störningar.
9
Företagen har varit återhållsamma med att investera i ny produktiv kapacitet. I stället har de låga räntorna utnyttjats till att emittera obligationer och köpa tillbaka egna aktier eller andra företag. Man kan fråga sig om det verkligen är självklart att företag och hushåll, såsom centralbanker antar, aktivt väljer att ta mer risk i den reala ekonomin efter att de i praktiken har tvingats ta mer finansiell risk än de önskar på grund av att centralbankerna i stor skala plockar bort riskfria placeringar från investeringsmenyn? Är det kanske lika sannolikt att de blir mer försiktiga i den reala sektorn för att kompensera en oönskat hög risknivå i den finansiella sektorn? Den aggressiva cykliska politiken med nollräntor riskerar också att dölja strukturella förändringar i ekonomin. Det kan minska politikernas förståelse för behov av strukturåtgärder och försena att korrekta och nödvändiga åtgärder vidtas medan problemen växer. Vidare visar erfarenheten att långa perioder av hög värdering, låga riskpremier och låg volatilitet, också det sistnämnda i stor utsträckning ett resultat av centralbankers agerande, kan få abrupta och turbulenta slut som ställer till med stora ekonomiska skador. NEKTARS PORTFÖLJARBETE
Nektars fondandelsvärde steg med 0,4 procent under första halvåret. Handel inom relativvärderingar på räntemarknaden bidrog med knappt tre procent till fondandelsvärdet, medan portföljarbetet inom övriga strategier och tillgångsklasser belastade fondens resultat. De huvudsakliga förklaringarna till det svaga resultatet var missbedömningar av den makroekonomiska utvecklingen, eller möjligen att marknadsutvecklingen rimmade illa med den realekonomiska utvecklingen, samt fortsatt fallande volatilitet. Hedgefonder inriktade på makro har haft ett svårt första halvår, typiskt sett med negativa resultat. Deras förluster förefaller ha uppstått på ungefär samma sätt som för Nektar. Kombinationen av svagt resultat, marknader som inte uppförde sig i samklang med ekonomisk utveckling och beskedliga marknadsrörelser medförde att Nektars risktagande var lågt under perioden. Risken, mätt som Value-at-Risk (VaR), var i genomsnitt drygt 0,3 procent, vilket är lägre än vad Nektar eftersträvar över tid. Uppdelat per valutaområde kan resultatbidragen sammanfattas med god intjäning i Sverige, motsvarande knappt två procent av fondandelsvärdet. Nektar har en längre tid varit av uppfattning att Riksbanken kommer att tvingas sänka reporäntan på grund av att inflationstrycket i ekonomin legat betydligt lägre än bankens egna prognoser. Lägre svenska räntor och svagare krona, framför allt mot US-dollar, har varit vinstgivande positioner. För första gången på länge belastade strategier inom euroområdet resultatet. Under andra kvartalet började fonden positionera sig för högre räntor, framför allt genom räntespreadar mot andra marknader. I stora drag ansåg vi att den svaga ekonomiska utvecklingen i euroområdet redan låg i priserna och att riskpremierna var obefintliga. Fonden
10
var dessutom positionerad för högre aktievolatilitet och ökade kreditspreadar i euroområdet. Även dessa positioner baserades på att förvaltare upplevde att riskpremierna varit för låga och inte motsvarade den risk investerare utsatte sig för. Hittills har detta visat sig vara felaktigt. Handel inom relativvärdering gav marginella resultatbidrag, men inte alls i nivå med de senaste årens bidrag. Låg volatilitet och höga transaktionskostnader i relation till potentiella vinster höll tillbaka aktiviteten i portföljen. Den för fonden utökade verksamheten i Asien bidrog med drygt en procent till fondens avkastning. En svagare kinesisk valuta samt konvergenspositioner för en fortsatt liberalisering och global anpassning av den kinesiska ekonomin var de största bidragsgivarna. Bortsett från att fonden överraskades av styrkan i den japanska yenen i början av året, gav aktiviteterna i övriga asiatiska marknader positiva bidrag. Marknaden, liksom Nektar, har haft stort fokus på tidpunkten för när Federal Reserve ska börja normalisera amerikanska räntor. Flertalet av fondens förvaltare har trott på stigande amerikanska räntor och en starkare US-dollar, vilket gav ett negativt bidrag på en och en halv procent av fondförmögenheten, mestadels via optionspremier som fallit i värde. Förluster inom makrohandel kompenserades något av övriga räntestrategier i regionen. Fonden ägde i genomsnitt obligationer motsvarande 392 procent av fondförmögenheten under första halvåret. Justerat för sålda obligationer fås ett mått som återspeglar fondens nettofinansieringsbehov, vilket i genomsnitt uppgick till 217 procent av fondförmögenheten. Nettofinansieringsbehovet var högre än normalt och återspeglar att fonden haft relativt omfattande aktiviteter baserade på relativvärdering mellan statsobligationer och ränteswappar. Balansräkningen, mätt som tioårsekvivalenter och som även omfattar derivat, var vid halvårsskiftet 17 gånger fondförmögenheten, vilket var i linje med hävstångsnivåerna under senare tid. REKRYTERINGAR OCH PERSONALFÖRÄNDRINGAR
Nektar har under första halvåret anställt sju personer medan en person har slutat. Vid halvårskiftet hade Nektar 32 anställda, inklusive verksamheterna i London och Singapore, varav tretton portföljförvaltare. I april återanställdes Jonas Andersson Tuomaala. Jonas är teknologie doktor i produktionsekonomi från Lunds universitet och arbetade som portföljförvaltare för Nektar 2003 till 2008. Därefter drev han en egen CTA-fond, Density, tillsammans med en annan före detta Nektarkollega. Efter att de bestämt sig för att lägga ner fonden och sälja fondbolaget accepterade Jonas vår invit att komma tillbaka till Nektar, nu som kvantanalytiker. I maj började Rodney Ho Degen som portföljförvaltare vid Nektars Singaporekontor. Rodney, som har en ekonomiexamen från Nanyang Technological University of Singapore, har de senaste fyra åren arbetat som förvaltare på Monetary Authority of Singapore med fokus på valutamarknader.
Nektar har även rekryterat ytterligare en tradinganalytiker, Kristofer Östberg. Efter examen från Lunds universitet 2005 och en Master i finans från LSE, arbetade Kristofer på Bank of America Merrill Lynch där han under åren hade olika roller som kundhandlare och strateg. Under 2008 och 2009 arbetade Kristofer på Daiwa SMBC för att sedan återvända till BAML. Kristofer Östberg, började i juni och är stationerad vid Nektars Londonkontor. Under senare år har Nektars organisation vuxit i takt med en allt större förvaltningsportfölj och omfattar nu tre kontor med sammanlagt tretton portföljförvaltare. För att stärka supportfunktionerna till Nektars portföljförvaltning bildade Nektar under våren en ny grupp för front office-risk, med nya specialistroller inom risk, värdering och systemutveckling. Till denna grupp har vi anställt Rickard Kjellin, Yijin Zhou och Rasmus Olsson, alla interna rekryteringar från B & P Fund Services (”BFS”). Rickard och Yijin började båda i slutet av våren medan Rasmus ansluter i september. Rickard tog examen i Industriell ekonomi och Nationalekonomi vid Chalmers och Göteborgs universitet 2006. Därefter började han som systemutvecklare på Sungard Front Arena och sedan 2011 som kvantanalytiker i BFS Risk Control & Development-grupp. Yijin tog examen vid KTH 2001 och började därefter som systemutvecklare på Nasdaq OMX Nordic. År 2007 började han på Sungard Front Arena som seniorutvecklare och 2013 på BFS som teknisk analytiker i Calypsoprojektet. Rasmus tog civilingenjörsexamen i Teknisk fysik och Elektroteknik vid Linköpings universitet 2006. Efter examen arbetade han som systemutvecklingskonsult på Combitech för att 2007 börja på BFS som kvantanalytiker i Risk Control & Development-gruppen. Vi har även skapat en ny tjänst som vi kallar tradingassistent. Funktionen syftar till att avlasta våra tradinganalytiker och portföljförvaltare. Joel Rossier har en magisterexamen i Bank och Finans från Zürich Universitet och började 2011 på BFS Middle Office i Stockholm. Joel börjar som tradingassistent hos oss i augusti. Under perioden bestämde sig, tråkigt nog, vår förvaltare Fredrik Attefall för att lämna Nektar. Fredrik, som varit på Nektar sedan 2005, har inte bara gett viktiga bidrag till Nektars resultat genom åren utan även höjt övriga portföljförvaltares förståelse för optionsmarknadens finmekanik och valutamarknadens funktion i allmänhet. Vi vill tacka vår vän och kollega och önskar honom lycka till! NYA INTERNATIONELLA UTMÄRKELSER
Nektar tilldelades under året flera internationella utmärkelser för sitt förvaltningsresultat. Nektar utnämndes i maj till ”Best Non-directional Hedge Fund Over Three Years” när branschtidskriften Hedge Funds Review delade ut sina priser under tillställningen – the 14th Annual European Single Manager Awards 2014. Det var tredje året i rad Nektar tilldelades priset efter att även blivit nominerad 2011. Nektar
vann också pris som bästa ”Macro over $500m” vid branschtidningen HFMWeeks årliga European Performance Awards i London. Vi är lite extra glada och stolta över de utmärkelser som uppmärksammar och premierar Nektars affärsidé – att erbjuda en långsiktigt hög riskjusterad avkastning. Under våren nominerades Nektar även till priset som bästa europeiska hedgefond inom kategorin ”Fixed Income” av branschtidningen EuroHedge, men vann inte. Det var femte året i rad som Nektar var nominerad, och vi vann priset 2010. Nektar nominerades även till priset som bästa makrofond sett över fem år vid HFMWeeks prisceremoni, dock utan att vinna. OFÖRÄNDRAD FÖRVALTNINGSVOLYM
Vid halvårsskiftet uppgick den förvaltade volymen till 30,7 miljarder kronor, jämfört med 30,8 miljarder kronor vid föregående årsskifte. REGELVERK RULLAS UT
EMIR-förordningen (European Market Infrastructure Regulation) fortsätter att fasas in. Under februari blev rapportering av affärer i derivatinstrument obligatoriskt i Europa under förordningen. Nektar använder sig till största delen av delegerad rapportering för detta, det vill säga våra motparter och futures-clearingbanker rapporterar åt oss. Efter vissa inkörningsproblem, inte minst hos de centrala transaktionsregistren, fungerar nu systemen tillfredsställande. Under början av hösten kommer rapporteringen även att omfatta värdering och säkerheter. Under juli publicerade ESMA (Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten) sitt konsultationspapper rörande obligatorisk clearing av OTC-derivat under EMIR, något som sköts ytterligare på framtiden. Obligatorisk clearing av ränteswappar och credit default-swappar startar troligen inte i Europa förrän i mitten av 2015 för vissa banker och i mitten av 2016 för andra finansiella aktörer, inklusive Nektar. Clearing av OTC-derivat är något som Nektar ser mycket positivt på. Nektar clearar sedan början av våren så gott som alla clearingbara ränteswappar på LCH.Clearnet. Fonden är därmed redo att möta den europeiska EMIR-förordningens kommande krav på clearing av OTC-derivat. I juni lämnade Nektar in sin ansökan om ett nytt AIFförvaltartillstånd till Finansinspektionen, i god tid före deadline 22 juli. Vi räknar med att få AIF-tillståndet beviljat i mitten av andra halvåret. Den svenska fondregleringen, som Nektar länge levt under, ligger huvudsakligen redan i linje med det nya direktivet. Vissa nya krav och regler kommer att införas avseende mätning och rapportering av fondens hävstång och likviditet. Detta kommer enligt vår bedömning inte att påverka fonden i någon större utsträckning. UTSIKTER
I helårsrapporten för 2013 konstaterades att kombinationen av tillväxtbesvikelser, fallande räntor, stigande aktiekurser
11
och allmänt fallande riskpremier knappast kunde vara uthållig. Där hade vi fel, åtminstone för första halvåret 2014. Som nämndes i inledningen har just denna kombination åter uppträtt och lett till en svag avkastning för Nektar under årets sex första månader. Den grundläggande bedömningen att denna trend lever på lånad tid kvarstår, om än kombinerad med en ödmjukhet för hur länge den kan bestå. Den förhärskande uppfattningen hos västerländska centralbanker, liksom hos många akademiker, är att den potentiella tillväxten fallit något, men inte är dramatiskt lägre nu än före den finansiella krisen. Med detta synsätt behöver såväl korta som långa räntor stiga något i takt med att dagens cykliskt lediga resurser minskar genom god tillväxt. Utvecklingen antas dock kunna ske utan att för mycket finansiell turbulens och dramatik uppstår. I ett sådant scenario menar centralbankerna att den nuvarande lätta penningpolitiken bidragit till god efterfrågan. Den kan också indirekt ha hjälpt ekonomins utbudssida och därmed hela ekonomins tillväxtpotential. De centralbanker som tror på ett sådant scenario är ofta desamma som ansett att den lätta penningpolitik som bedrevs före finanskrisen inte hade någon nämnvärd påverkan på vare sig den snabba kreditexpansionen, de stigande tillgångspriserna eller de finansiella obalanser som då uppstod. Det kan ställas som kontrast till deras hypotes att lätt penningpolitik uthålligt kan höja ekonomins tillväxtförmåga. Ett sådant scenario vore synnerligen positivt. Vi önskar alla en sådan utveckling. Dessvärre finns det inga garantier för att det blir så. Scenariot vilar på ett flertal antaganden, av vilka en del får anses vara bräckliga och sakna stöd i de senaste årens faktiska utveckling. För att detta positiva scenario ska infrias krävs att den globala ekonomin, inkluderande den amerikanska, efter många år av systematiska prognosmissar och tillväxtbesvikelser får betydligt bättre fart. Dessutom krävs att farten kan behållas när centralbankerna gradvis minskar dagens extrema stimulanser. Låt oss hoppas att så blir fallet. Ett annat och mer besvärligt scenario är att det förvisso blir bättre fart i den globala ekonomin, men att stigande räntor tar udden av den bättre konjunkturen. En dipp till en normal konjunktur när räntorna hamnat på lite högre nivå är dock fortfarande ett bra scenario. Värre vore det om ekonomin återigen dyker som en konsekvens av högre räntor, alternativt att räntorna måste tillbaka till rekordlåga nivåer för att inte ekonomin ska vika. Det vore tecken på strukturella problem i ekonomin som inte löses av låga räntor och andra penningpolitiska stimulanser. Det kanske värsta konjunkturscenariot är att vi inte alls får något nämnvärt uppsving i ekonomin trots extrema stimulanser och att motvinden från exempelvis budgetsaneringar klingat av, samtidigt som krediter börjat bli mer tillgängliga. I ett sådant scenario måste rimligen bedömningar av ekonomins tillväxtpotential justeras ner rejält. Som diskuterats lär det få allvarliga följder för framtidstro, investeringsvilja och sparbehov. Ett sådant scenario är förhoppningsvis inte
12
sannolikt men kan inte uteslutas. De senaste tio åren har exempelvis USA:s BNP vuxit med i genomsnitt 1,75 procent per år, klart under vad de flesta ekonomer sett som möjligt. Det är ungefär hälften av den föregående tioårsperiodens tillväxttakt. Anmärkningsvärt är att den enda period under senare tid då tillväxten antogs vara i linje med den potentiella var åren före finanskrisen. Dessa år kännetecknades dock av explosiv tillväxt i skuldsättning och tillgångspriser, det vill säga ekonomin fick stimulans från en utveckling som inte var hållbar. Den globala ekonomin vill helt enkelt inte växa så mycket som de flesta ekonomer, inte minst centralbanker, tycker att den ska göra. Verkligheten ser inte ut som kartan gestaltar sig i centralbankernas modeller. Vi har hamnat i en värld där den ränta som balanserar den reala ekonomin, dess sparande och investeringar, inte längre är samma ränta som balanserar de finansiella marknaderna. Den ränta som leder till full sysselsättning leder till finansiella excesser som vi tvingats konstatera kan ha höga samhällsekonomiska kostnader. Denna divergens mellan ”naturlig” ränta för olika delar av ekonomin talar också för att dagens rekordlåga volatilitet bör stiga. En viktig orsak till den låga tillväxten, trots låga räntor, är troligen ekonomins rekordhöga skulder och att dessa lån främst använts till konsumtion och köp av existerande tillgångar, inte till produktiva investeringar. Detta icke produktiva skuldberg begränsar både framtida konsumtion och utrymmet för ekonomisk politik. Samtidigt sänker det olika aktörers vilja att ta risk; en nödvändighet för god tillväxt. Vi har alltså försatt oss i en besvärlig situation. Sammantaget finns det en ovanligt stor spridning mellan olika tänkbara scenarier samtidigt som ekonomkårens förmåga att förutsäga framtiden har varit ovanligt svag under senare år. Det verkar därför rimligt att vi kan få uppleva större marknadsrörelser under det andra halvåret än under det första. Detta antagande understöds också av att det säkerhetspolitiska klimatet blivit kärvare och där relationerna mellan väst och Ryssland är de sämsta på en generation. Risken för fortsatt negativ utveckling är betydande. Lägg sedan till obalanserade finansiella marknader styrda av nya regelverk som ger en del kända effekter, såsom kraftigt reducerad likviditet i andrahandsmarknaden för företagsobligationer, men också okända effekter som kan påverka beteenden på sätt som ingen ännu förstår. Det finns förutsättningar för en händelserik höst. Kent Janér Förvaltningsansvarig Nektar
NÅGRA NYCKELTAL SEDAN START 1)
Nektar (SEK) 2)
Credit Suisse Hedge Fund Index Fixed Credit Suisse Income Hedge Fund Arbitrage Index (USD) (USD)
OMRXTBOND Index (SEK)
JP Morgan Global Govn’t Bond Index (lokal valuta)
SIX Return Index (SEK)
MSCI World Index (lokal valuta)
AVKASTNING, % Januari–juni 2014
0,39
3,40
2,84
5,66
3,99
9,46
5,48
2013
4,58
3,80
9,73
–3,26
–0,48
27,95
28,87
2012
7,91
11,04
7,67
1,57
4,16
16,49
15,71
2011
7,60
4,69
–2,52
13,27
6,34
–13,51
–5,49
2010
16,09
12,51
10,95
2,94
4,18
26,70
10,01
2009
38,03
27,41
18,57
–0,94
0,66
52,51
25,73
2008
–6,07
–28,82
–19,07
15,70
9,30
–39,05
–38,69
2007
22,69
3,83
12,56
1,63
3,91
–2,60
4,69
2006
3,22
8,66
13,86
0,86
0,81
28,06
15,55
2005
10,44
0,63
7,60
5,42
3,67
36,32
15,77
2004
0,05
6,86
9,65
8,33
4,92
20,75
11,32
2003
8,73
7,97
15,44
4,92
2,19
34,15
24,91
2002
26,28
5,75
3,04
8,96
8,54
–35,89
–24,09
2001
16,04
8,04
4,42
2,83
5,24
–14,86
–14,21
2000
21,67
6,29
4,85
9,68
8,26
–10,80
–9,88
1999
10,11
12,11
23,43
–2,36
–1,20
69,76
27,69
1998
9,70
–8,16
–0,36
13,93
10,06
13,09
20,66
501,20
108,51
205,39
132,95
105,72
327,88
121,97
11,49
4,56
7,00
5,26
4,47
9,21
4,95
Sedan fondens start Genomsnittlig årsavkastning sedan start
AVKASTNINGSANALYS Bästa månad, % Sämsta månad, % Genomsnittlig månadsavkastning, %
8,41
4,33
8,53
3,30
3,09
21,72
10,33
–4,81
–14,04
–7,55
–2,87
–1,99
–17,77
–16,37
0,91
0,37
0,57
0,43
0,37
0,74
0,40
74,24
79,80
68,69
67,17
68,18
59,09
60,10
–12,96
–29,02
–19,68
–5,61
–3,11
–63,08
–50,77
4
22
21
11
5
42
51
17
33
35
24
13
73
79
Standardavvikelse, %
6,73
5,88
6,63
4,02
3,02
20,69
14,89
Downside risk, %
3,40
5,13
4,41
2,49
1,88
13,98
11,12
Sharpe-kvot
1,33
0,35
0,68
0,68
0,65
0,32
0,16
–
0,26
0,09
0,05
0,19
–0,02
0,02
Andel positiva månader, % Största ackumulerade värdefall, % Återhämtning av största ackumulerade värdefall, antal månader Längsta tid till ny högsta kurs, antal månader
RISKMÅTT OCH ÖVRIGA NYCKELTAL
Korrelation mellan Nektar och angivet index
1) För definition av nyckeltal, se ordlistan på sidan 45. 2) Nektars avkastning redovisas efter fast och prestationsbaserat arvode.
13
Förvaltningsberättelse FONDFÖRMÖGENHETENS UTVECKLING
Per 30 juni 2014 uppgick Nektars fondförmögenhet till 30 651,3 miljoner kronor. Detta är en minskning med 148.5 miljoner kronor sedan den 31 december 2013. Under första halvåret 2014 var andelsutgivningen 1 802,0 miljoner kronor, medan inlösen uppgick till 2 070,5 miljoner kronor. Härtill kommer det redovisningsmässiga resultatet för perioden på 120,0 miljoner kronor (se tabellen sidan 38). PERIODENS RESULTAT
För första halvåret 2014 redovisar Nektar en avkastning på 0,39 procent efter fast och prestationsbaserat arvode. Under samma period steg ett brett hedgefondindex (Credit Suisse Hedge Fund Index) med 2,84 procent. MSCI:s världsindex för aktier steg under året med 5,48 procent, medan JP Morgans globala obligationsindex steg med 3,99 procent. Nektars genomsnittliga årsavkastning under de senaste två åren har varit 4,95 procent efter arvoden, medan standard avvikelsen noteras till 3,41 procent på årsbasis. Korrelationen med andra hedgefonder har varit relativt låg (0,17). Mer utförliga kommentarer om förvaltningsresultatet under perioden återfinnes i avsnittet ”Förvaltarna har ordet” på sidorna 5–13. FÖRVALTNINGSKOSTNAD
Fasta och prestationsbaserade förvaltningsarvoden till fondbolaget belastade fonden med 155,6 respektive 85,3 miljoner kronor under första halvåret 2014. RISKREDOGÖRELSE
Fonden hade per 30 juni 2014 en Value-at-Risk på 0,26 procent av fondförmögenheten. Man kan tolka en VaR-modells prognostiserade förlustrisk på följande sätt: Baserat på statistisk analys av historiska priser förväntas den aktuella portföljen 95 dagar av 100 visa en förlust på högst 0,26 procent. Fem dagar av hundra förväntas förlusten således vara större än 0,26 procent. Fonden hade per 30 juni 2014 en riskprofil som berodde på ett antal olika typer av risker såsom marknadsrisk, likviditetsrisk, kreditrisk, operativ risk och outsourcingrisk. Exempel på dessa är: Marknadsrisker: • förändringar i hela marknadens prissättning av ett tillgångsslag, • förändringar i den relativa värdeutvecklingen mellan olika värdepapper, • förändringar i valutakurser, • risker som har samband med koncentrationer av tillgångar eller marknader, där en fond som placerar i färre
14
värdepapper och på ett mindre antal geografiska marknader har högre risk, • att belåning eller investeringar i olika derivatinstrument kan göra fonden mer känslig för marknadsförändringar genom hävstångseffekt. Likviditetsrisker: • risken att en position inte kan avvecklas i tid till ett rimligt pris, • ökade marginalsäkerhetskrav i samband med derivataffärer eller återköpsavtal (repor) som kan tvinga fonden att avveckla positioner vid en ogynnsam tidpunkt. Kreditrisker: • risken att en emittent ställer in betalningarna eller riskerar att ställa in betalningarna. Operativa risker: • risker kopplade till fondbolagets operativa verksamhet avseende till exempel affärsflödet, kassa- och likvidhantering, värdering, IT-system, rutiner med mera, • motpartsrisken, det vill säga risken för förluster som uppstår genom att motparten i en finansiell transaktion inte fullgör sina åtaganden, • förändrad lagstiftning som innebär förändrade förutsättningar för fondbolagets verksamhet, • modellrisker på grund av förenklingar, antaganden och misstolkningar i modeller för riskhantering. Outsourcingrisker: • risker kopplade till tjänster genomförda av tredjepartsleverantör, såsom B & P Fund Services AB och Citco Fund Services (Cayman Island) Limited. Sammanställningen avser inte vara heltäckande när det gäller de risker som kan förekomma i förvaltningen. Fonden hade inga större risker vid årsskiftet inom dessa områden än vad som kan anses vara normalt. FONDBESTÄMMELSER
Fondbestämmelserna har inte ändrats under perioden. ORGANISATORISKA FÖRÄNDRINGAR
Inga väsentliga förändringar under perioden. En beskrivning av nyanställningar och avgångar under perioden återfinns i avsnittet ”Förvaltarna har ordet”. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER PERIODEN
Den 22 juli 2013 trädde lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ikraft. Lagen, som ersätter lagen
om investeringsfonder såvitt avser fondbolagets verksamhet, innebär att bolaget har behövt ansöka hos Finansinspektionen om ett förnyat verksamhetstillstånd. Styrelsen för Nektar beslutade vid styrelsemöte den 9 maj 2014 att ansöka om Finansinspektionens tillstånd att förvalta alternativa investeringsfonder samt tillstånd att marknadsföra Nektar-fonden till professionella investerare inom EES. Ansökan är ett led i att anpassa bolagets nuvarande tillstånd till en förändrad svensk lagstiftning baserad på ett nytt europeiskt regelverk (AIFMD – Alternative Investment Fund Manager Directive). VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG
Det amerikanska regelverket FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act) trädde i kraft vid halvårsskiftet 2014. Regelverket innebär att finansiella institut utanför USA åläggs att lämna information till det amerikanska skatteverket (IRS) om konton som innehas av amerikanska skattskyldiga. Särskilda regler om hur information ska lämnas till IRS kommer att finnas i de länder, däribland Sverige, som har ingått bilaterala avtal med USA. För investerare med skatterättslig hemvist i USA innebär detta att uppgifter om dem framöver kommer att rapporteras till IRS (via Skatteverket).
15
Portföljrisker RISKBEDÖMNINGSMETODER
Nektars känslighet för marknadsrisk beräknas dagligen med hjälp av olika Value-at-Risk-metoder (parametrisk, historisk och Monte Carlo) i kombination med scenarioanalyser och stresstester. Riskmätningen utförs av B & P Fund Services AB (”BFS”). Value-at-Risk (VaR) är ett sannolikhetsbaserat statistiskt mått på risken i en portfölj. Måttet uttrycker den förlustnivå som portföljen inte förväntas överskrida under en given tidshorisont med en given grad av statistisk säkerhet. Vid beräkning av fondens VaR används flera olika historiska tidsperioder. % Nektars externa rapportering avser parametrisk VaR med 1,00 95 procents konfidens, en innehavsperiod på en dag och 18 månaders exponentiellt viktad historik. Måttet uttrycks i 0,80 procent av fondförmögenheten. Fondens stresstester utförs över en mängd scenarion för 0,60 rörelser i ränte-, aktie-, valuta- och volatilitetsmarknaderna samt historiska scenarion. Fondens scenarioanalyser innefat0,40 tar även vissa exceptionella marknadshändelser, till exempel 2008-krisen, 11 september 2001 och LTCM-kraschen för att 0,20 ge en bild av fondens känslighet för marknadsrisk i turbulenta marknadslägen. 0,00
feb mar apr maj
jan
jun
jul
aug sep okt
nov dec
VALUE-AT-RISK Value-at-Risk 2014
DERIVATINSTRUMENT
Handel med derivatinstrument är en integrerad del av fondens affärsidé och har således ägt rum i avsevärd omfattning under perioden. Fonden använder derivat i stor omfattning av flera skäl: som ett normalt placeringsalternativ, för att skapa önskad riskprofil och för att täcka av oönskade risker. Fonden utnyttjar i hög utsträckning blankning, det vill säga försäljning av värdepapper som fonden inte äger men förfogar över. Nektar opererar generellt med hävstång, skapad både med derivat och belåning via återköpsavtal (repor). LEVERAGE Bruttoleverage 20141) %
Ränteinstrument inklusive derivat som tioårsekvivalenter
2)
2 000 1 900 1 800 1 700 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000
%
jan
feb
mar
apr
maj
jun
0,40
Bruttoleverage Bruttoleverage tioårsekvivalenter2), % Ränteinstrument inklusive derivat som tioårsekvivalenter 2) % 2014-06-30 1 695 2 000 Max första halvåret 2014 1 812 1 800 Min första halvåret 2014 1 500 1 600 första halvåret 2014 1 692 1Genomsnitt 400
0,30
0,20
0,10
1 200
2014-06-30 1Bruttoleverage/exponeringstyp 000 0,00
jan
feb
mar
apr
maj
jun
Daglig VaR under året % 2014-06-30
0,26
Genomsnitt första halvåret 2014
0,31
Max första halvåret 2014
0,37
Min första halvåret 2014
0,25
800 Exponeringstyp
Bruttoleverage tioårsekvivalenter2), %
600 OTC-derivat 400 Obligationer 200 Clearinghus 0 Repomarknadsvärden jan feb mar apr maj Totalt
1 153 341 200 jun
jul
aug sep okt
2 nov dec 1 695
(Parametrisk VaR, 95% CI, 1 dags horisont och 18 månaders exponentiellt viktad historik) 1) Bruttoleverage = (köpta positioner + sålda positioner) / Net Asset Value. 2) Tioårsekvivalenter: Användning av tioåriga motsvarigheter underlättar en jämförelse mellan räntekänsliga produkter över olika löptider genom att durationsjustera de nominella beloppen för att motsvara risken i tioåriga svenska ränteswappar. Faktiska nominella belopp kan vara högre eller lägre beroende på exakta löptider.
16
0.40%
Bruttoleverage/valutafördelning 2014-06-30 Valuta
Bruttoleverage tioårsekvivalenter, %
EUR
589
USD
552
GBP
192
SEK
111
AUD
94
JPY
70
KRW
18
CHF
13
NOK
12
INR
7
THB
6
MYR
6
NZD
5
CNY
5
DKK
5
Övriga Totalt
9 1 695
Fondens beräkning av leverage exkluderar valutainstrument.
MÅNADSAVKASTNING 2014
Nektar (SEK)
Credit Suisse Hedge Fund Index Fixed Credit Suisse Income Hedge Fund Arbitrage Index (USD) (USD)
OMRXTBOND Index (SEK)
JP Morgan Global Govn’t Bond Index (lokal valuta)
SIX Return Index (SEK)
MSCI World Index (lokal valuta)
AVKASTNING 2014, % Januari
1,17
1,00
–0,29
1,92
1,66
–1,67
–3,24
Februari
–0,14
0,66
1,72
0,03
0,38
6,06
4,21
Mars
–0,18
0,41
–0,48
0,77
0,09
0,64
0,19
April
0,16
0,44
–0,21
1,01
0,64
1,89
0,73
Maj
–0,07
0,45
1,13
1,18
0,87
3,75
2,25
Juni
–0,55
0,40
0,96
0,63
0,30
–1,35
1,38
0,39
3,40
2,84
5,66
3,99
9,46
5,48
Januari–juni 2014
17
Räkenskaper BALANSRÄKNING Belopp i tkr
Not
2014-06-30
2013-12-31
Tillgångar Överlåtbara värdepapper
177 290 618
184 465 061
Penningmarknadsinstrument
3 905 473
–
OTC-derivatinstrument med positivt marknadsvärde
13 178 417
12 295 510
Övriga derivatinstrument med positivt marknadsvärde
1 272 560
847 731
195 647 068
197 608 302
2 238 203
1 438 886
Summa finansiella instrument med positivt marknadsvärde Bankmedel och övriga likvida medel Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
1
35 542
25 031
Övriga tillgångar
2
6 386 303
2 566 550
204 307 116
201 638 769
12 156 632
10 285 815
SUMMA TILLGÅNGAR Skulder OTC-derivatinstrument med negativt marknadsvärde Övriga derivatinstrument med negativt marknadsvärde Övriga finansiella instrument med negativt marknadsvärde
3
Summa finansiella instrument med negativt marknadsvärde
748 510
454 299
156 159 642
154 593 043
169 064 784
165 333 157
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
4
55 097
33 195
Övriga skulder
5
4 535 985
5 472 703
173 655 866
170 839 055
30 651 250
30 799 714
3 816 832
3 108 936
12,45
10,09
1 499 201
510 867
4,89
1,66
530 257
447 880
SUMMA SKULDER FONDFÖRMÖGENHET POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter för OTC-derivatinstrument Finansiella instrument Procent av fondförmögenhet Bankmedel Procent av fondförmögenhet Ställda säkerheter för övriga derivatinstrument Finansiella instrument Procent av fondförmögenhet Bankmedel Procent av fondförmögenhet
1,73
1,45
316 316
378 803
1,03
1,23
1 744 464
1 297 584
5,69
4,21
40 908
435
Mottagna säkerheter för OTC-derivatinstrument Bankmedel Procent av fondförmögenhet Mottagna säkerheter för övriga derivatinstrument Finansiella instrument Procent av fondförmögenhet Bankmedel Procent av fondförmögenhet
18
0,13
0,00
28 778
1 843
0,09
0,01
Belopp i tkr NOT 1
Räntor
NOT 2
2013-12-31
441
749
Avgifter för repofaciliteter
15 944
9 478
Obligationskuponger
19 157
14 804
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
35 542
25 031
6 385 096
2 566 088
1 207
462
6 386 303
2 566 550
ÖVRIGA TILLGÅNGAR Fondlikvidfordringar Övrigt Summa övriga tillgångar
NOT 3
Avser obligationer och repor med negativt marknadsvärde.
NOT 4
UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Räntor Obligationskuponger Övrigt Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
NOT 5
2014-06-30
FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
230
200
52 371
32 001
2 496
994
55 097
33 195
2 279 114
3 754 736
25 927
39 951
ÖVRIGA SKULDER Fondlikvidskulder Skuld till fondbolaget Skuld avseende inlösen
457 702
378 589
Mottagna säkerheter
1 773 242
1 299 427
Summa övriga skulder
4 535 985
5 472 703
19
FONDFÖRMÖGENHET PER 30 JUNI 2014 FINANSIELLA INSTRUMENT Skuldförbindelser utfärdade av stater
20
Kategori
Originalvaluta
Kupong
Förfallodag
Nominellt belopp (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Australien ACGB 20/04
1
AUD
4,50%
2020-04-15
–94 700
–646 432
–2,11
Australien ACGB 20/08
1
AUD
4,00%
2020-08-20
50 000
600 041
1,96
Australien ACGB 22/02
1
AUD
1,25%
2022-02-21
60 700
413 082
1,35
Australien ACGB 22/07
1
AUD
5,75%
2022-07-15
–62 120
–466 702
–1,52
Export-Import Bank of China 16/01
1
CNH
3,00%
2016-01-21
181 000
198 410
0,65
Export-Import Bank of China 17/01
1
CNH
3,25%
2017-01-21
50 000
54 913
0,18
Export-Import Bank of China 17/06
1
CNH
3,35%
2017-06-18
65 000
70 515
0,23
Kina CGB 15/06
1
CNH
1,85%
2015-06-29
5 000
5 388
0,02
Kina CGB 156/08
1
CNH
1,40%
2016-08-18
74 500
79 358
0,26
Kina CGB 16/06
1
CNH
2,87%
2016-06-27
100 000
109 412
0,36
Kina CGB 16/11
1
CNH
2,60%
2016-11-22
150 000
163 475
0,53
Kina CGB 17/05
1
CNH
2,53%
2017-05-22
150 000
162 804
0,53
Danmark inflation-indexed DGBi 23/11
1
DKK
0,10%
2023-11-15
200 000
257 165
0,84
Belgien OLO 22/09
1
EUR
4,25%
2022-09-28
–60 000
–693 454
–2,26
Finland serieobligation RFGB 18/09
1
EUR
1,125%
2018-09-15
27 100
258 628
0,84
Finland serieobligation RFGB 19/07
1
EUR
4,375%
2019-07-04
22 000
248 749
0,81
Finland serieobligation RFGB 22/09
1
EUR
1,625%
2022-09-15
60 000
575 426
1,88
Finland serieobligation RFGB 24/04
1
EUR
2,00%
2024-04-15
16 200
156 447
0,51
Frankrike inflation-indexed OATi 24/07
1
EUR
0,25%
2024-07-25
–40 000
–379 396
–1,24
Frankrike inflation-indexed OATi 30/07
1
EUR
0,70%
2030-07-25
22 500
211 605
0,69
Frankrike OAT 18/04
1
EUR
4,00%
2018-04-25
83 200
874 660
2,85
Frankrike OAT 18/10
1
EUR
4,25%
2018-10-25
–75 000
–820 324
–2,68
Frankrike OAT 18/11
1
EUR
1,00%
2018-11-25
–183 000
–1 728 066
–5,64
Frankrike OAT 19/04
1
EUR
4,25%
2019-04-25
–150 000
–1 630 341
–5,32
Frankrike OAT 20/04
1
EUR
3,50%
2020-04-25
–46 454
–495 552
–1,62
Frankrike OAT 20/10
1
EUR
2,50%
2020-10-25
–45 210
–463 546
–1,51
Frankrike OAT 22/04
1
EUR
3,00%
2022-04-25
–49 700
–520 143
–1,70
Frankrike OAT 22/10
1
EUR
2,25%
2022-10-25
–64 350
–643 794
–2,10
Frankrike OAT 23/05
1
EUR
1,75%
2023-05-25
–17 000
–160 808
–0,52
Frankrike OAT 24/05
1
EUR
2,25%
2024-05-25
–57 500
–559 237
–1,82
Frankrike OAT 26/04
1
EUR
3,50%
2026-04-25
25 000
269 268
0,88
Frankrike OAT 27/10
1
EUR
2,75%
2027-10-25
10 000
100 711
0,33
Frankrike OAT 29/04
1
EUR
5,50%
2029-04-25
–34 000
–445 940
–1,45
Frankrike OAT 30/05
1
EUR
2,50%
2030-05-25
80 000
753 313
2,46
Frankrike OAT 32/10
1
EUR
5,75%
2032-10-25
–28 000
–396 057
–1,29
Frankrike OAT 41/04
1
EUR
4,50%
2041-04-25
–35 426
–444 599
–1,45
Frankrike OAT 45/05
1
EUR
3,25%
2045-05-25
–1 700
–17 360
–0,06
Frankrike OAT 60/04
1
EUR
4,00% 2060-04-25
20 000
240 551
0,78
Holland DSL 18/07
1
EUR
4,00%
2018-07-15
–121 510
–1 319 639
–4,31
Holland DSL 19/01
1
EUR
1,25%
2019-01-15
64 000
611 280
1,99
Holland DSL 19/07
1
EUR
4,00%
2019-07-15
144 231
1 601 393
5,22
Holland DSL 22/07
1
EUR
2,25%
2022-07-15
–54 348
–551 145
–1,80
Holland DSL 23/07
1
EUR
1,75%
2023-07-15
24 500
236 264
0,77
Holland DSL 37/01
1
EUR
4,00%
2037-01-15
–15 000
–184 096
–0,60
Holland DSL 42/01
1
EUR
3,75%
2042-01-15
–32 000
–390 024
–1,27
Italien BTP 16/09
1
EUR
4,75%
2016-09-15
–155 520
–1 570 791
–5,12
Skuldförbindelser utfärdade av stater, forts.
Kategori
Originalvaluta
Kupong
Förfallodag
Nominellt belopp (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Italien BTP 17/05
1
EUR
4,75%
2017-05-01
16 966
173 605
0,57
Italien BTP 17/06
1
EUR
4,75%
2017-06-01
–55 000
–561 841
–1,83
Italien BTP 18/06
1
EUR
3,50%
2018-06-01
40 000
400 325
1,31
Italien BTP 19/03
1
EUR
4,50%
2019-03-01
–92 460
–982 905
–3,21
Italien BTP 19/05
1
EUR
2,50%
2019-05-01
25 000
242 169
0,79
Italien BTP 21/05
1
EUR
3,75%
2021-05-01
67 470
689 836
2,25
Italien BTP 23/05
1
EUR
4,50%
2023-05-01
37 500
397 916
1,30
Italien BTP 28/09
1
EUR
4,75%
2028-09-01
–26 421
–285 108
–0,93
Italien euro inflation-indexed BTP€i 41/09
1
EUR
2,55%
2041-09-15
–1
–10
0,00
Italien inflation-indexed BTPi 16/10
1
EUR
2,55%
2016-10-22
165 000
1 583 657
5,17
Italien inflation-indexed BTPi 17/04
1
EUR
2,25%
2017-04-22
10 000
95 813
0,31
Spanien SPGB 19/04
1
EUR
2,75%
2019-04-30
92 650
910 489
2,97
Spanien SPGB 21/04
1
EUR
5,50%
2021-04-30
–62 180
–706 868
–2,31
Spanien SPGB 23/01
1
EUR
5,40%
2023-01-31
–36 300
–416 220
–1,36
Spanien SPGB 28/10
1
EUR
5,15%
2028-10-31
25 285
287 508
0,94
Tyskland BKO 15/06
1
EUR
–
2015-06-12
526 655
4 822 915
15,73
Tyskland Bobl 15/04
1
EUR
2,25%
2015-04-10
166 731
1 561 351
5,09
Tyskland Bobl 16/02
1
EUR
2,00%
2016-02-26
–90 000
–857 071
–2,80
Tyskland Bobl 16/04
1
EUR
2,75%
2016-04-08
–315 000
–3 042 524
–9,93
Tyskland Bobl 18/04
1
EUR
0,25%
2018-04-13
–28 471
–261 611
–0,85
Tyskland Bobl 18/10
1
EUR
1,00%
2018-10-12
34 300
326 690
1,07
Tyskland Bobl 19/02
1
EUR
1,00%
2019-02-22
22 469
213 193
0,70
Tyskland Bund 19/01
1
EUR
3,75%
2019-01-04
–30 085
–323 933
–1,06
Tyskland Bund 19/04
1
EUR
0,50%
2019-04-12
74 901
691 503
2,26
Tyskland Bund 21/01
1
EUR
2,50%
2021-01-04
800
8 296
0,03
Tyskland Bund 21/07
1
EUR
3,25%
2021-07-04
39 850
440 284
1,44
Tyskland Bund 22/07
1
EUR
1,75%
2022-07-04
69 565
689 589
2,25
Tyskland Bund 22/09
1
EUR
1,50%
2022-09-04
68 762
664 607
2,17
Tyskland Bund 23/02
1
EUR
1,50%
2023-02-15
–37 872
–362 020
–1,18
Tyskland Bund 24/02
1
EUR
1,75%
2024-02-15
–65 872
–637 280
–2,08
Tyskland Bund 28/01
1
EUR
5,625%
2028-01-04
–10 000
–137 813
–0,45
Tyskland Bund 31/01
1
EUR
5,50%
2031-01-04
49 400
692 878
2,26
Tyskland Bund 34/07
1
EUR
4,75%
2034-07-04
10 000
136 157
0,44
Tyskland Bund 37/01
1
EUR
4,00%
2037-01-04
14 275
176 837
0,58
Tyskland Bund 42/07
1
EUR
3,25%
2042-07-04
49 773
575 442
1,88
Tyskland Bund 44/07
1
EUR
2,50%
2044-07-04
44 376
445 899
1,45
Tyskland Bund 46/08
1
EUR
2,50%
2046-08-15
280 000
2 767 435
9,03
Tyskland euro inflation-indexed Bobl/ei 18/04
1
EUR
0,75%
2018-04-15
161 500
1 662 572
5,42
Tyskland inflation-indexed Bund/ei 23/04
1
EUR
0,10%
2023-04-15
–6 477
–63 631
–0,21
Österrike RAGB 20/07
1
EUR
3,90%
2020-07-15
89 031
997 726
3,26
Österrike RAGB 22/11
1
EUR
3,40%
2022-11-22
50 000
546 860
1,78
Österrike RAGB 23/10
1
EUR
1,75%
2023-10-20
31 872
307 354
1,00
Österrike RAGB 62/01
1
EUR
3,80%
2062-01-26
5 000
64 891
0,21
Storbritannien Gilt 18/07
1
GBP
1,25%
2018-07-22
18 000
202 589
0,66
Storbritannien Gilt 19/07
1
GBP
1,75%
2019-07-22
258 300
2 936 827
9,58
Storbritannien Gilt 20/09
1
GBP
3,75%
2020-09-07
38 000
478 541
1,56
Storbritannien Gilt 22/09
1
GBP
1,75%
2022-09-07
77 000
833 865
2,72
Storbritannien Gilt 23/09
1
GBP
2,25%
2023-09-07
43 400
482 921
1,58
Fortsättning på nästa sida.
21
Skuldförbindelser utfärdade av stater, forts.
22
Kategori
Originalvaluta
Kupong
Förfallodag
Nominellt belopp (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Storbritannien index-linked Gilt 16/07
1
GBP
2,50%
2016-07-26
10 000
387 032
Storbritannien index-linked Gilt 17/11
1
GBP
1,25%
2017-11-22
37 500
616 312
2,01
Storbritannien index-linked Gilt 20/04
1
GBP
2,50%
2020-04-16
21 700
900 658
2,94
Storbritannien index-linked Gilt 24/03
1
GBP
0,125%
2024-03-22
36 234
452 474
1,48
Storbritannien index-linked Gilt 24/07
1
GBP
2,50%
2024-07-17
21 000
799 625
2,61
Storbritannien index-linked Gilt 27/11
1
GBP
1,25%
2027-11-22
14 000
251 084
0,82
Storbritannien index-linked Gilt 29/03
1
GBP
0,125%
2029-03-22
39 000
493 395
1,61
Storbritannien index-linked Gilt 32/11
1
GBP
1,25%
2032-11-22
8 000
134 400
0,44
Storbritannien index-linked Gilt 40/03
1
GBP
0,625%
2040-03-22
–14 400
–227 570
–0,74
Storbritannien index-linked Gilt 44/03
1
GBP
0,125%
2044-03-22
30 000
375 639
1,23
Storbritannien index-linked Gilt 47/11
1
GBP
0,75%
2047-11-22
–10 000
–177 955
–0,58
Storbritannien index-linked Gilt 50/03
1
GBP
0,50%
2050-03-22
–37 500
–615 027
–2,01
Storbritannien index-linked Gilt 52/03
1
GBP
0,25%
2052-03-22
–31 400
–419 945
–1,37
Storbritannien index-linked Gilt 55/11
1
GBP
1,25%
2055-11-22
–3 000
–71 031
–0,23
Storbritannien index-linked Gilt 62/03
1
GBP
0,375%
2062-03-22
–10 000
–151 248
–0,49
Storbritannien index-linked Gilt 68/03
1
GBP
0,125% 2068-03-22
10 000
129 674
0,42
Japan inflation-indexed JGBi 23/09
1
JPY
0,10%
2023-09-10
2 440 000
178 762
0,58
Japan JGB 18/06
1
JPY
0,40%
2018-06-20
15 822 000
1 057 288
3,45
Japan JGB 21/06
1
JPY
1,20%
2021-06-20
–19 000 000
–1 335 167
–4,36
Japan JGB 22/12
1
JPY
0,70%
2022-12-20
8 433 000
569 808
1,86
Japan JGB 23/09
1
JPY
0,80%
2023-09-20
–3 245 000
–220 756
–0,72
Japan JGB 29/06
1
JPY
2,20%
2029-06-20
–3 000 000
–231 988
–0,76
Japan JGB 33/03
1
JPY
1,60%
2033-03-20
5 000 000
347 119
1,13
Japan JGB 34/03
1
JPY
1,50%
2034-03-20
6 810 000
458 993
1,50
Japan JGB 38/03
1
JPY
2,50%
2038-03-20
–2 100 000
–165 957
–0,54
Japan JGB 43/03
1
JPY
1,80%
2043-03-20
–4 280 000
–293 830
–0,96
Japan JGB 44/03
1
JPY
1,70%
2044-03-20
–1 100 000
–73 366
–0,24
Malaysia BNMN 14/09
1
MYR
–
2014-09-18
25 000
51 906
0,17
Malaysia MGII 17/11
1
MYR
3,678%
2017-11-23
225 000
472 061
1,54
Malaysia MGS 14/08
1
MYR
3,434%
2014-08-15
5 000
10 588
0,03
Malaysia MGS 15/02
1
MYR
3,741%
2015-02-27
150 000
318 800
1,04
Malaysia MGS 17/03
1
MYR
3,394%
2017-03-15
71 000
149 309
0,49
Malaysia Treasury Bill MTB 14/07
1
MYR
–
2014-07-18
65 000
135 627
0,44
Malaysia Treasury Bill MTB 14/08
1
MYR
–
2014-08-01
60 000
125 048
0,41
Malaysia Treasury Bill MTB 14/08
1
MYR
–
2014-08-15
14 710
30 622
0,10
Malaysia Treasury Bill MTB 14/12
1
MYR
–
2014-12-05
30 000
61 866
0,20
Malaysia Treasury Bill MTB 15/02
1
MYR
–
2015-02-18
30 000
61 457
0,20
Malaysia Treasury Bill MTB 15/02
1
MYR
–
2015-02-06
30 000
61 529
0,20
Norge NGB 23/05
1
NOK
2,00%
2023-05-24
700 000
744 533
2,43
Norge NGB 24/03
1
NOK
3,00%
2024-03-14
300 000
345 463
1,13
Sverige Realobligation SO 3102
1
SEK
4,00%
2020-12-01
388 000
637 548
2,08
Sverige Realobligation SO 3104
1
SEK
3,50%
2028-12-01
245 000
430 096
1,40
Sverige Realobligation SO 3107
1
SEK
0,50%
2017-06-01
1 164 030
1 242 402
4,05
Sverige Realobligation SO 3108
1
SEK
0,25%
2022-06-01
626 000
636 476
2,08
Sverige Realobligation SO 3109
1
SEK
1,00%
2025-06-01
–50 000
–53 270
–0,17
Sverige SO 1047
1
SEK
5,00%
2020-12-01
275 000
345 880
1,13
Sverige SO 1049
1
SEK
4,50%
2015-08-12
407 000
441 902
1,44
Sverige SO 1050
1
SEK
3,00%
2016-07-12
1 639 000
1 771 316
5,78
Sverige SO 1051
1
SEK
3,75%
2017-08-12
–1 765 000
–1 993 228
–6,50
Sverige SO 1052
1
SEK
4,25%
2019-03-12
400 000
465 618
1,52
1,26
Skuldförbindelser utfärdade av stater, forts.
Kategori
Originalvaluta
Kupong
Förfallodag
Nominellt belopp (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Sverige SO 1054
1
SEK
3,50%
2022-06-01
–765 000
–880 745
Sverige SO 1057
1
SEK
1,50%
2023-11-13
1 200 000
1 189 996
3,88
Sverige SO 1058
1
SEK
2,50%
2025-05-12
–98 000
–104 605
–0,34
Sverige Statsskuldväxel SSVX 14/07
1
SEK
–
2014-07-16
769 000
768 795
2,51
Sverige Statsskuldväxel SSVX 14/08
1
SEK
–
2014-08-20
288 000
287 771
0,94
Sverige Statsskuldväxel SSVX 14/09
1
SEK
–
2014-09-17
1 953 000
1 950 935
6,36
Sverige Statsskuldväxel SSVX 14/12
1
SEK
–
2014-12-17
900 000
897 974
2,93
Singapore SGS 21/06
1
SGD
2,25%
2021-06-01
25 000
137 334
0,45
USA STRIPS S 39/11
1
USD
–
2039-11-15
16 000
44 209
0,14
USA TIPS TII 15/01
1
USD
1,625%
2015-01-15
200 000
1 705 677
5,56
USA TIPS TII 15/04
1
USD
0,50%
2015-04-15
150 000
1 117 874
3,65
USA TIPS TII 15/07
1
USD
1,875%
2015-07-15
125 000
1 070 399
3,49
USA TIPS TII 16/04
1
USD
0,125%
2016-04-15
117 500
868 913
2,83
USA TIPS TII 17/04
1
USD
0,125%
2017-04-15
265 100
1 919 950
6,26
USA TIPS TII 18/04
1
USD
0,125%
2018-04-15
250 000
1 776 266
5,80
USA TIPS TII 19/04
1
USD
0,125%
2019-04-15
45 000
314 311
1,03
USA TIPS TII 21/01
1
USD
1,125%
2021-01-15
100 000
790 785
2,58
USA TIPS TII 22/01
1
USD
0,125%
2022-01-15
100 000
707 250
2,31
USA TIPS TII 22/07
1
USD
0,125%
2022-07-15
60 000
417 588
1,36
USA TIPS TII 23/01
1
USD
0,125%
2023-01-15
300 000
2 059 200
6,72
USA TIPS TII 23/07
1
USD
0,375%
2023-07-15
175 000
1 219 966
3,98
USA TIPS TII 24/01
1
USD
0,625%
2024-01-15
103 200
729 967
2,38
USA TIPS TII 43/02
1
USD
0,625%
2043-02-15
23 200
145 535
0,47
USA TIPS TII 44/02
1
USD
1,375%
2044-02-15
108 050
811 559
2,65
USA Treasury 16/04
1
USD
0,25%
2016-04-15
–123 750
–828 295
–2,70
USA Treasury 16/09
1
USD
3,00%
2016-09-30
187 300
1 333 869
4,35
USA Treasury 16/10
1
USD
3,125%
2016-10-31
181 200
1 292 598
4,22
USA Treasury 16/10
1
USD
0,625%
2016-10-15
325 000
2 183 722
7,12
USA Treasury 17/04
1
USD
0,875%
2017-04-30
200 000
1 344 880
4,39
USA Treasury 17/05
1
USD
0,625%
2017-05-31
375 000
2 497 863
8,15
USA Treasury 17/06
1
USD
0,75%
2017-06-30
300 000
2 002 531
6,53
USA Treasury 17/07
1
USD
0,50%
2017-07-31
775 000
5 136 234
16,76
USA Treasury 17/08
1
USD
0,625%
2017-08-31
350 000
2 324 823
7,58
USA Treasury 17/09
1
USD
0,625%
2017-09-30
500 000
3 314 593
10,81
USA Treasury 17/09
1
USD
1,875%
2017-09-30
150 000
1 037 770
3,39
USA Treasury 17/12
1
USD
0,75%
2017-12-31
300 000
1 984 929
6,48
USA Treasury 18/07
1
USD
1,375%
2018-07-31
200 000
1 349 600
4,40
USA Treasury 18/04
1
USD
0,625%
2018-04-30
–105 868
–693 437
–2,26
USA Treasury 19/04
1
USD
1,625%
2019-04-30
–48 000
–323 015
–1,05
USA Treasury 19/05
1
USD
1,50%
2019-05-31
98 500
657 266
2,14
USA Treasury 21/04
1
USD
2,25%
2021-04-30
107 000
726 330
2,37
USA Treasury 21/05
1
USD
2,00%
2021-05-31
–5 000
–33 293
–0,11
USA Treasury 23/11
1
USD
2,75%
2023-11-15
–22 641
–155 827
–0,51
USA Treasury 24/02
1
USD
2,75%
2024-02-15
73 500
508 139
1,66
USA Treasury 43/02
1
USD
3,125%
2043-02-15
–30 200
–196 447
–0,64
USA Treasury 44/02
1
USD
3,625%
2044-02-15
–121 250
–865 318
–2,82
USA Treasury 44/05
1
USD
3,375%
2044-05-15
–7 500
–50 597
–0,17
–2,87
Fortsättning på nästa sida.
23
Kategori
Originalvaluta
Förfallodag
Nominellt belopp (tusental)
Realkredit Danmark 16/04
1
DKK
Danske Bank 17/04
1
SEK
2,00%
2016-04-01
300 000
381 506
3,375%
2017-04-04
231 000
247 184
SEB Bolån 568
1
SEK
0,81
4,00%
2015-06-17
–1 000 000
–1 033 457
–3,37
SEB Bolån 570
1
SEK
3,00%
2017-06-21
250 000
264 653
0,86
SEB Bolån 571 Stadshypotek CA 1576
1
SEK
3,00%
2018-06-20
1 000 000
1 065 243
3,48
1
SEK
6,00%
2015-03-18
–1 500 000
–1 582 805
–5,16
Stadshypotek CA 1577
1
SEK
6,00%
2015-12-16
–2 000 000
–2 217 907
–7,24
Stadshypotek CA 1579
1
SEK
6,00%
2017-06-21
4 540 000
5 206 563
16,99
Stadshypotek CA 1580
1
SEK
3,00%
2018-03-21
2 500 000
2 680 200
8,74
Swedbank Hypotek SPINTAB 183
1
SEK
3,75%
2015-09-16
–1 313 000
–1 400 467
–4,57
Swedbank Hypotek SPINTAB 185
1
SEK
3,75%
2017-03-15
3 300 000
3 582 546
11,69
Swedbank Hypotek SPINTAB 186
1
SEK
3,75%
2017-12-20
1 000 000
1 107 744
3,61
Swedbank Hypotek SPINTAB 187
1
SEK
3,75%
2018-09-19
1 000 000
1 125 384
3,67
Kategori
Originalvaluta
Kupong
Förfallodag
Nominellt belopp (tusental)
Göteborgs stad Floating Rate Note 18/12
1
SEK
–
2018-12-17
300 000
302 910
0,99
Kommuninvest i Sverige AB 15/08
1
SEK
2,75%
2015-08-12
–800 000
–839 561
–2,74
Kommuninvest i Sverige AB 16/10
1
SEK
2,00%
2016-10-12
797 000
832 205
2,72
Kommuninvest i Sverige AB 17/08
1
SEK
4,00%
2017-08-12
1 320 000
1 489 233
4,86
Kommuninvest i Sverige AB 19/03
1
SEK
2,25%
2019-03-12
500 000
522 599
1,70
Stockholms Läns Landsting Floating Rate Note 18/12
1
SEK
–
2018-12-18
275 000
274 927
0,90
Skuldförbindelser utfärdade av bostadsinstitut
Skuldförbindelser utfärdade av kommuner och landsting
Repor
24
Kategori
Kupong
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet 1,24
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Australien ACGB 20/04
1
AUD
94 700
638 965
2,08
Australien ACGB 20/08
1
AUD
–50 000
–593 989
–1,94
Australien ACGB 22/02
1
AUD
–60 700
–406 603
–1,33
Australien ACGB 22/07
1
AUD
62 120
459 459
1,50
Export-Import Bank of China 16/01
1
CNH
–181 000
–187 385
–0,61
Export-Import Bank of China 17/01
1
CNH
–115 000
–118 059
–0,39
Kina CGB 15/06
1
CNH
–5 000
–5 134
–0,02
Kina CGB 16/06
1
CNH
–100 000
–104 311
–0,34
Kina CGB 16/08
1
CNH
–74 500
–74 708
–0,24
Kina CGB 16/11
1
CNH
–150 000
–153 922
–0,50
Kina CGB 17/05
1
CNH
–150 000
–153 605
–0,50
Danmark inflation-indexed DGBi 23/11
1
DKK
–200 000
–255 274
–0,83
Realkredit Danmark 16/04
1
DKK
–300 000
–381 666
–1,25
Belgien OLO 22/09
1
EUR
60 000
688 659
2,25
Finland Serial bond RFGB 18/09
1
EUR
–27 100
–258 037
–0,84
Finland Serial bond RFGB 19/07
1
EUR
–22 000
–248 390
–0,81
Finland Serial bond RFGB 22/09
1
EUR
–60 000
–569 157
–1,86
Finland Serial bond RFGB 24/04
1
EUR
–16 200
–154 265
–0,50
Frankrike inflation-indexed OATi 24/07
1
EUR
40 000
375 908
1,23
Frankrike inflation-indexed OATi 30/07
1
EUR
5 000
46 669
0,15
Frankrike inflation-indexed OATi 30/07
1
EUR
–27 500
–254 413
–0,83
Frankrike OAT 18/04
1
EUR
–83 200
–872 899
–2,85
Frankrike OAT 18/10
1
EUR
75 000
819 340
2,67
Frankrike OAT 18/11
1
EUR
183 000
1 726 548
5,63
Frankrike OAT 19/04
1
EUR
150 000
1 627 107
5,31
Frankrike OAT 20/04
1
EUR
46 504
495 553
1,62
Frankrike OAT 20/10
1
EUR
45 210
462 557
1,51
Repor, forts.
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Frankrike OAT 22/04
1
EUR
49 701
517 382
Frankrike OAT 22/10
1
EUR
65 340
649 666
1,69 2,12
Frankrike OAT 23/05
1
EUR
25 000
234 769
0,77
Frankrike OAT 24/05
1
EUR
57 500
555 993
1,81
Frankrike OAT 26/04
1
EUR
–32 750
–350 009
–1,14
Frankrike OAT 27/10
1
EUR
–10 000
–99 842
–0,33
Frankrike OAT 29/04
1
EUR
34 000
440 884
1,44
Frankrike OAT 30/05
1
EUR
–80 000
–743 337
–2,43
Frankrike OAT 32/10
1
EUR
28 000
390 908
1,28
Frankrike OAT 41/04
1
EUR
40 426
492 107
1,61
Frankrike OAT 41/04
1
EUR
–5 000
–61 691
–0,20
Frankrike OAT 45/05
1
EUR
4 700
46 365
0,15
Frankrike OAT 45/05
1
EUR
–3 000
–30 474
–0,10
Frankrike OAT 60/04
1
EUR
–20 000
–231 212
–0,75
Holland DSL 18/07
1
EUR
121 510
1 318 762
4,30
Holland DSL 19/01
1
EUR
–208 231
–2 207 585
–7,20
Holland DSL 22/07
1
EUR
49 750
499 114
1,63
Holland DSL 23/07
1
EUR
–24 500
–233 415
–0,76
Holland DSL 37/01
1
EUR
15 000
179 445
0,59
Holland DSL 42/01
1
EUR
43 500
519 507
1,69
Italien BTP 16/09
1
EUR
155 520
1 566 968
5,11
Italien BTP 17/05
1
EUR
10 000
102 204
0,33
Italien BTP 17/05
1
EUR
–26 962
–267 982
–0,87
Italien BTP 17/06
1
EUR
55 000
560 596
1,83
Italien BTP 18/06
1
EUR
–40 000
–398 508
–1,30
Italien BTP 19/03
1
EUR
92 460
981 457
3,20
Italien BTP 19/05
1
EUR
–25 000
–239 538
–0,78
Italien BTP 21/05
1
EUR
–67 470
–680 731
–2,22
Italien BTP 21/09
1
EUR
7 500
81 658
0,27
Italien BTP 21/09
1
EUR
–7 500
–81 394
–0,27
Italien BTP 23/05
1
EUR
–37 500
–381 555
–1,24
Italien BTP 24/03
1
EUR
–5 000
–53 037
–0,17
Italien BTP 28/09
1
EUR
26 421
281 335
0,92
Italien euro inflation-indexed BTP€i 41/09
1
EUR
1
10
0,00
Italien inflation-indexed BTPi 16/10
1
EUR
–165 000
–1 544 873
–5,04
Italien inflation-indexed BTPi 17/04
1
EUR
–10 000
–93 212
–0,30
Spanien SPGB 19/04
1
EUR
–92 650
–900 635
–2,94
Spanien SPGB 21/04
1
EUR
62 180
707 040
2,31
Spanien SPGB 23/01
1
EUR
36 300
413 862
1,35
Spanien SPGB 28/10
1
EUR
–25 285
–278 725
–0,91
Tyskland BKO 15/06
1
EUR
–320 107
–2 931 329
–9,56
Tyskland Bobl 15/04
1
EUR
–116 500
–1 090 606
–3,56
Tyskland Bobl 16/02
1
EUR
90 000
856 914
2,80
Tyskland Bobl 16/04
1
EUR
315 000
3 042 096
9,92
Tyskland Bobl 18/04
1
EUR
75 767
695 724
2,27
Tyskland Bobl 18/04
1
EUR
–21 053
–193 285
–0,63
Tyskland Bobl 18/10
1
EUR
–34 300
–326 436
–1,07
Tyskland BUND 19/01
1
EUR
30 085
323 506
1,06
Tyskland BUND 19/04
1
EUR
–74 901
–690 949
–2,25
Fortsättning på nästa sida.
25
Repor, forts.
26
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Tyskland BUND 20/01
1
EUR
1 000
10 698
0,03
Tyskland BUND 20/01
1
EUR
–1 000
–10 667
–0,03
Tyskland BUND 21/07
1
EUR
–39 850
–438 706
–1,43
Tyskland BUND 22/07
1
EUR
–69 565
–683 384
–2,23
Tyskland BUND 22/09
1
EUR
–67 843
–652 189
–2,13
Tyskland BUND 23/02
1
EUR
37 872
359 974
1,17
Tyskland BUND 24/02
1
EUR
16 300
156 794
0,51
Tyskland BUND 28/01
1
EUR
10 000
136 662
0,45
Tyskland BUND 31/01
1
EUR
–49 400
–687 456
–2,24
Tyskland BUND 34/07
1
EUR
–10 000
–135 665
–0,44
Tyskland BUND 42/07
1
EUR
–38 413
–428 785
–1,40
Tyskland BUND 46/08
1
EUR
–284 000
–2 740 774
–8,94
Tyskland inflation-indexed Bobl/ei 18/04
1
EUR
20 000
205 459
0,67
Tyskland inflation-indexed Bobl/ei 18/04
1
EUR
–206 500
–2 123 231
–6,93
Tyskland inflation-indexed Bund/ei 23/04
1
EUR
11 477
111 632
0,36
Österrike RAGB 20/07
1
EUR
–89 030
–995 180
–3,25
Österrike RAGB 22/11
1
EUR
–50 000
–543 867
–1,77
Österrike RAGB 23/10
1
EUR
–20 269
–194 571
–0,63
Österrike RAGB 62/01
1
EUR
–5 000
–62 579
–0,20
Storbritannien Gilt 19/07
1
GBP
–258 300
–2 927 626
–9,55
Storbritannien Gilt 20/09
1
GBP
–38 000
–476 232
–1,55
Storbritannien Gilt 22/09
1
GBP
150 000
1 615 942
5,27
Storbritannien Gilt 23/09
1
GBP
181 350
2 005 524
6,54
Storbritannien Gilt 44/01
1
GBP
4 200
46 917
0,15
Storbritannien Gilt 45/01
1
GBP
–4 000
–46 065
–0,15
Storbritannien index-linked Gilt 16/07
1
GBP
–10 000
–386 856
–1,26
Storbritannien index-linked Gilt 17/11
1
GBP
–37 500
–615 258
–2,01
Storbritannien index-linked Gilt 20/04
1
GBP
–21 700
–899 740
–2,94
Storbritannien index-linked Gilt 24/03
1
GBP
–39 528
–492 554
–1,61
Storbritannien index-linked Gilt 24/07
1
GBP
–10 000
–379 978
–1,24
Storbritannien index-linked Gilt 27/11
1
GBP
–14 000
–250 327
–0,82
Storbritannien index-linked Gilt 29/03
1
GBP
–39 000
–489 952
–1,60
Storbritannien index-linked Gilt 32/11
1
GBP
–8 000
–133 531
–0,44
Storbritannien index-linked Gilt 40/03
1
GBP
14 400
227 043
0,74
Storbritannien index-linked Gilt 44/03
1
GBP
–30 000
–374 238
–1,22
Storbritannien index-linked Gilt 47/11
1
GBP
10 000
177 272
0,58
Storbritannien index-linked Gilt 50/03
1
GBP
40 000
653 365
2,13
Storbritannien index-linked Gilt 52/03
1
GBP
31 400
418 378
1,36
Storbritannien index-linked Gilt 55/11
1
GBP
3 000
70 985
0,23
Storbritannien index-linked Gilt 62/03
1
GBP
10 000
150 457
0,49
Storbritannien index-linked Gilt 68/03
1
GBP
–10 000
–128 997
–0,42
Japan inflation-indexed JGBi 23/09
1
JPY
3 000 000
220 507
0,72
Japan inflation-indexed JGBi 23/09
1
JPY
–12 460 000
–913 190
–2,98
Japan JGB 18/06
1
JPY
–15 822 000
–1 056 849
–3,45
Japan JGB 21/06
1
JPY
19 000 000
1 333 759
4,35
Japan JGB 22/12
1
JPY
–8 433 000
–568 699
–1,86
Japan JGB 23/09
1
JPY
13 790 000
935 203
3,05
Japan JGB 23/09
1
JPY
–3 000 000
–203 784
–0,66
Japan JGB 29/06
1
JPY
3 000 000
231 161
0,75
Repor, forts.
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental) –5 000 000
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Japan JGB 33/03
1
JPY
–344 397
–1,12
Japan JGB 33/12
1
JPY
–870 000
–59 355
–0,19
Japan JGB 34/03
1
JPY
–6 810 000
–455 743
–1,49
Japan JGB 38/03
1
JPY
2 100 000
164 546
0,54
Japan JGB 43/03
1
JPY
4 280 000
293 659
0,96
Japan JGB 44/03
1
JPY
1 100 000
73 547
0,24
Malaysia BNMN 14/09
1
MYR
–25 000
–48 707
–0,16
Malaysia MGII 17/11
1
MYR
–215 000
–426 815
–1,39
Malaysia MGS 14/08
1
MYR
–5 000
–10 029
–0,03
Malaysia MGS 15/02
1
MYR
–150 000
–301 882
–0,98
Malaysia MGS 17/03
1
MYR
–71 000
–141 381
–0,46
Malaysia Treasury Bill MTB 14/07
1
MYR
–75 000
–148 395
–0,48
Malaysia Treasury Bill MTB 14/08
1
MYR
–14 710
–28 966
–0,09
Malaysia Treasury Bill MTB 14/08
1
MYR
–60 000
–118 300
–0,39
Malaysia Treasury Bill MTB 14/12
1
MYR
–30 000
–58 381
–0,19
Malaysia Treasury Bill MTB 15/02
1
MYR
–30 000
–58 146
–0,19
Malaysia Treasury Bill MTB 15/02
1
MYR
–30 000
–58 072
–0,19
Norge NGB 23/05
1
NOK
–750 000
–786 704
–2,57
Norge NGB 24/03
1
NOK
100 000
113 840
0,37
Norge NGB 24/03
1
NOK
–400 000
–454 413
–1,48
Danske Bank 17/04
1
SEK
–231 000
–246 682
–0,80
Kommuninvest i Sverige AB 15/08
1
SEK
1 754 000
1 839 109
6,00
Kommuninvest i Sverige AB 16/10
1
SEK
–797 000
–831 310
–2,71
Kommuninvest i Sverige AB 17/08
1
SEK
–800 000
–898 308
–2,93
Kommuninvest i Sverige AB 19/03
1
SEK
–500 000
–518 216
–1,69
SEB Bolån 568
1
SEK
600 000
619 866
2,02
SEB Bolån 570
1
SEK
–250 000
–263 780
–0,86
SEB Bolån 571
1
SEK
–1 000 000
–1 062 240
–3,47
Stadshypotek CA 1576
1
SEK
1 500 000
1 582 230
5,16
Stadshypotek CA 1577
1
SEK
2 000 000
2 218 340
7,24
Stadshypotek CA 1578
1
SEK
–500 000
–578 949
–1,89
Stadshypotek CA 1579
1
SEK
–4 540 000
–5 191 474
–16,94
Stadshypotek CA 1580
1
SEK
–2 500 000
–2 669 231
–8,71
Stockholms Läns Landsting Floating Rate Note 18/12
1
SEK
–275 000
–275 612
–0,90
Swedbank Hypotek SPINTAB 183
1
SEK
1 313 000
1 399 551
4,57
Swedbank Hypotek SPINTAB 185
1
SEK
–4 200 000
–4 554 430
–14,86
Swedbank Hypotek SPINTAB 186
1
SEK
–1 000 000
–1 104 914
–3,60
Swedbank Hypotek SPINTAB 187
1
SEK
–1 000 000
–1 121 414
–3,66
Sverige Realobligation SO 3104
1
SEK
455 000
790 056
2,58
Sverige Realobligation SO 3104
1
SEK
–200 000
–348 913
–1,14
Sverige Realobligation SO 3105
1
SEK
950 000
1 252 388
4,09
Sverige Realobligation SO 3107
1
SEK
460 000
489 007
1,60
Sverige Realobligation SO 3108
1
SEK
2 350 000
2 368 559
7,73
Sverige Realobligation SO 3109
1
SEK
50 000
53 048
0,17
Sverige SO 1047
1
SEK
–275 000
–343 885
–1,12
Sverige SO 1049
1
SEK
–407 000
–441 689
–1,44
Sverige SO 1050
1
SEK
–2 948 000
–3 181 737
–10,38
Sverige SO 1051
1
SEK
2 065 000
2 328 966
7,60
Sverige SO 1052
1
SEK
–400 000
–465 503
–1,52
Fortsättning på nästa sida.
27
Repor, forts.
28
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental) 665 000
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Sverige SO 1053
1
SEK
781 153
2,55
Sverige SO 1054
1
SEK
765 000
874 782
2,85
Sverige SO 1057
1
SEK
–600 000
–589 175
–1,92
Sverige SO 1058
1
SEK
348 000
370 596
1,21
Sverige Statsskuldväxel SSVX 14/09
1
SEK
–11 000
–10 988
–0,04
Singapore SGS 21/06
1
SGD
–25 000
–132 384
–0,43
USA STRIPS S 39/11
1
USD
–16 000
–43 586
–0,14
USA TIPS TII 15/01
1
USD
50 000
426 467
1,39
USA TIPS TII 15/01
1
USD
–250 000
–2 132 002
–6,96
USA TIPS TII 15/04
1
USD
–150 000
–1 117 674
–3,65
USA TIPS TII 15/07
1
USD
50 000
427 870
1,40
USA TIPS TII 15/07
1
USD
–175 000
–1 498 513
–4,89
USA TIPS TII 16/04
1
USD
220 000
1 627 345
5,31
USA TIPS TII 16/04
1
USD
–337 500
–2 491 213
–8,13
USA TIPS TII 17/04
1
USD
–261 600
–1 891 007
–6,17
USA TIPS TII 18/04
1
USD
101 000
716 269
2,34
USA TIPS TII 18/04
1
USD
–351 000
–2 488 120
–8,12
USA TIPS TII 19/04
1
USD
–45 000
–313 818
–1,02
USA TIPS TII 21/01
1
USD
–100 000
–790 446
–2,58
USA TIPS TII 22/01
1
USD
–100 000
–705 751
–2,30
USA TIPS TII 22/07
1
USD
–60 000
–417 380
–1,36
USA TIPS TII 23/01
1
USD
–225 000
–1 539 677
–5,02
USA TIPS TII 23/07
1
USD
–128 575
–896 243
–2,92
USA TIPS TII 24/01
1
USD
25 000
175 632
0,57
USA TIPS TII 24/01
1
USD
–146 250
–1 033 858
–3,37
USA TIPS TII 43/02
1
USD
–23 200
–142 929
–0,47
USA TIPS TII 44/02
1
USD
–108 050
–798 207
–2,60
USA Treasury 15/06
1
USD
200 000
1 344 296
4,39
USA Treasury 16/04
1
USD
302 300
2 021 754
6,60
USA Treasury 16/04
1
USD
–178 500
–1 194 676
–3,90
USA Treasury 16/09
1
USD
–187 300
–1 332 693
–4,35
USA Treasury 16/10
1
USD
–100 000
–671 388
–2,19
USA Treasury 16/10
1
USD
–181 200
–1 291 650
–4,21
USA Treasury 17/04
1
USD
250 000
1 679 002
5,48
USA Treasury 17/04
1
USD
–450 000
–3 022 066
–9,86
USA Treasury 17/05
1
USD
–375 000
–2 490 245
–8,12
USA Treasury 17/06
1
USD
85 000
569 099
1,86
USA Treasury 17/06
1
USD
–85 000
–569 103
–1,86
USA Treasury 17/06
1
USD
–300 000
–2 006 493
–6,55
USA Treasury 17/07
1
USD
–775 000
–5 123 044
–16,71
USA Treasury 17/08
1
USD
–350 000
–2 320 438
–7,57
USA Treasury 17/09
1
USD
–150 000
–1 036 007
–3,38
USA Treasury 17/09
1
USD
–500 000
–3 291 102
–10,74
USA Treasury 17/12
1
USD
–294 500
–1 952 050
–6,37
USA Treasury 18/07
1
USD
–199 930
–1 345 657
–4,39
USA Treasury 18/04
1
USD
204 268
1 334 795
4,35
USA Treasury 18/04
1
USD
–98 400
–643 325
–2,10
USA Treasury 19/04
1
USD
48 000
322 245
1,05
USA Treasury 19/05
1
USD
–98 500
–655 852
–2,14
Repor, forts.
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
USA Treasury 19/08
1
USD
72 540
469 376
1,53
USA Treasury 21/04
1
USD
–106 998
–724 655
–2,36
USA Treasury 21/05
1
USD
22 000
146 605
0,48
USA Treasury 21/05
1
USD
–17 000
–113 162
–0,37
USA Treasury 23/11
1
USD
22 641
154 853
0,51
USA Treasury 24/02
1
USD
–50 600
–348 786
–1,14
USA Treasury 43/02
1
USD
30 200
194 150
0,63
USA Treasury 44/02
1
USD
121 250
859 688
2,80
USA Treasury 44/05
1
USD
7 500
50 290
0,16
USA Treasury 44/05
1
USD
–7 500
–50 804
–0,17
Ränterelaterade terminer
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
SFE Australian T-Bond 10Y
2
AUD
91 000
1 141
SFE Australian T-Bond 3Y
2
AUD
1 000 000
3 613
0,01
Eurex Euro-Bobl
2
EUR
23 800
131
0,00
Eurex Euro-Bund
2
EUR
–597 100
–82 858
–0,27
Eurex Euro-OAT
2
EUR
–25 500
–4 322
–0,01
Eurex Euro-Schatz
2
EUR
225 400
665
0,00
NYSE Liffe Euribor
2
EUR
4 500 000
7 376
0,02
NYSE Liffe Euribor
2
EUR
–11 000 000
–37 968
–0,12
NYSE Liffe Long Gilt
2
GBP
529 500
18 590
0,06
NYSE Liffe Short Sterling
2
GBP
975 000
1 385
0,00
NYSE Liffe Short Sterling
2
GBP
–500 000
715
0,00
KFE Korea T-Bond 10Y
2
KRW
60 000
6 805
0,02
Nasdaq OMX NOK IMM FRA
2
NOK
7 500 000
–4 455
–0,01
Nasdaq OMX NOK IMM FRA
2
NOK
–12 500 000
6 567
0,02
SFE NZ 90-day Bank Bill
2
NZD
612 000
–1 074
0,00
SFE NZ 90-day Bank Bill
2
NZD
–215 000
305
0,00
Nasdaq OMX OMR2
2
SEK
–150 000
–3 662
–0,01
Nasdaq OMX SEK IMM FRA
2
SEK
25 000 000
–7 419
–0,02
Nasdaq OMX SEK IMM FRA
2
SEK
–54 000 000
11 173
0,04
Nasdaq OMX SEK RIBA
2
SEK
–30 000 000
190
0,00
Nasdaq OMX Statshypotek ST2
2
SEK
250 000
9 779
0,03
CBOT US T-Bond
2
USD
–77 500
–5 804
–0,02
CBOT US T-Note 10Y
2
USD
–121 200
–2 433
–0,01
CBOT US T-Note 5Y
2
USD
525 000
12 235
0,04
CME Eurodollar
2
USD
12 467 000
52 136
0,17
CME Eurodollar
2
USD
–31 032 000
–40 804
–0,13
Ränterelaterade optioner
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
0,00
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Eurex Euro-Bund, säljoption
2
EUR
250 000
–4 992
Eurex Euro-Bund, säljoption
2
EUR
–275 000
3 487
–0,02 0,01
NYSE Liffe Euribor Midcurve 1Y, säljoptioner
2
EUR
19 004 000
–18 190
–0,06
NYSE Liffe Euribor Midcurve 1Y, säljoptioner
2
EUR
–17 004 000
20 184
0,07
NYSE Liffe Euribor Midcurve 2Y, säljoptioner
2
EUR
17 504 000
–42 374
–0,14
NYSE Liffe Euribor Midcurve 2Y, säljoptioner
2
EUR
–16 504 000
19 919
0,06
NYSE Liffe Euribor Midcurve 3Y, säljoptioner
2
EUR
1 500 000
–3 224
–0,01
NYSE Liffe Euribor Midcurve 3Y, säljoptioner
2
EUR
–1 500 000
1 428
0,00
NYSE Liffe Euribor, säljoptioner
2
EUR
14 500 000
–25 760
–0,08
NYSE Liffe Euribor, säljoptioner
2
EUR
–15 500 000
23 004
0,08
Fortsättning på nästa sida.
29
Ränterelaterade optioner, forts.
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
NYSE Liffe Short Sterling Midcurve 1Y, köpoptioner
2
GBP
3 500 000
–1 462
NYSE Liffe Short Sterling Midcurve 1Y, köpoptioner
2
GBP
–1 500 000
1 994
0,01
NYSE Liffe Short Sterling Midcurve 1Y, säljoptioner
2
GBP
3 000 000
325
0,00
NYSE Liffe Short Sterling Midcurve 1Y, säljoptioner
2
GBP
–8 500 000
–735
0,00
NYSE Liffe Short Sterling Midcurve 2Y, köpoptioner
2
GBP
1 006 000
–2 081
–0,01
NYSE Liffe Short Sterling Midcurve 2Y, köpoptioner
2
GBP
–2 012 000
3 055
0,01
NYSE Liffe Short Sterling, köpoptioner
2
GBP
19 500 000
–2 827
–0,01
NYSE Liffe Short Sterling, köpoptioner
2
GBP
–21 500 000
759
0,00
NYSE Liffe Short Sterling, säljoptioner
2
GBP
7 250 000
–2 260
–0,01
NYSE Liffe Short Sterling, säljoptioner
2
GBP
–8 000 000
–132
0,00
Nasdaq OMX IMM FRA, köpoptioner
2
SEK
–20 000 000
0
0,00
Nasdaq OMX OMR10 10Y, säljoptioner
2
SEK
500 000
1 610
0,01
Nasdaq OMX OMR10 2Y, köpoptioner
2
SEK
3 000 000
3 992
0,01
CBOT 10Y US T-Note, säljoptioner
2
USD
100 000
471
0,00
CBOT 10Y US T-Note, säljoptioner
2
USD
–100 000
–80
0,00
CBOT 2Y US T-Note, säljoptioner
2
USD
100 000
899
0,00
CME Eurodollar Midcurve 1Y, köpoptioner
2
USD
4 503 000
4 823
0,02
CME Eurodollar Midcurve 1Y, köpoptioner
2
USD
–9 006 000
–2 934
–0,01
CME Eurodollar Midcurve 1Y, säljoptioner
2
USD
30 450 000
33 780
0,11
CME Eurodollar Midcurve 1Y, säljoptioner
2
USD
–15 075 000
–8 840
–0,03
CME Eurodollar Midcurve 2Y, köpoptioner
2
USD
7 000 000
18 790
0,06
CME Eurodollar Midcurve 2Y, köpoptioner
2
USD
–7 000 000
–4 466
–0,01
CME Eurodollar Midcurve 2Y, säljoptioner
2
USD
10 000 000
18 694
0,06
CME Eurodollar Midcurve 2Y, säljoptioner
2
USD
–5 000 000
–3 169
–0,01
CME Eurodollar Midcurve 3Y, köpoptioner
2
USD
7 000 000
7 599
0,02
CME Eurodollar Midcurve 3Y, köpoptioner
2
USD
–7 000 000
–23 703
–0,08
CME Eurodollar Midcurve 3Y, säljoptioner
2
USD
4 507 000
7 804
0,03
CME Eurodollar Midcurve 3Y, säljoptioner
2
USD
–4 507 000
–19 646
–0,06
CME Eurodollar Midcurve 4Y, säljoptioner
2
USD
4 507 000
17 363
0,06
CME Eurodollar Midcurve 4Y, säljoptioner
2
USD
–4 507 000
–6 662
–0,02
CME Eurodollar, köpoptioner
2
USD
3 000 000
768
0,00
CME Eurodollar, köpoptioner
2
USD
–41 370 000
–32 578
–0,11
CME Eurodollar, säljoptioner
2
USD
79 672 000
306 625
1,00
CME Eurodollar, säljoptioner
2
USD
–81 424 000
–176 745
–0,58
Ränteswappar
30
Kategori
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
0,00
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
EUR Cap (*)
7
EUR
1 000 000
178
0,00
EUR Cap (*)
7
EUR
–1 000 000
–194
0,00
USD Cap (*)
7
USD
1 000 000
4
0,00
USD Cap (*)
7
USD
–1 000 000
–44
0,00
USD Inflation Floor (*)
7
USD
150 000
795
0,00
USD Inflation Floor (*)
7
USD
–50 000
–420
0,00
Bermudan Swaption (*)
7
EUR
2 065 000
5 485 582
17,90
Bermudan Swaption (*)
7
USD
800 000
72 471
0,24
CMS Spread Option (*)
7
EUR
18 500 000
655 674
2,14
CMS Spread Option (*)
7
EUR
–17 250 000
–272 196
–0,89
CMS Spread Option (*)
7
GBP
800 000
26 736
0,09
CMS Spread Option (*)
7
USD
7 600 000
2 570
0,01
CMS Spread Option (*)
7
USD
–5 000 000
–18 255
–0,06
Ränteswappar, forts.
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Contingent CMS Option (*)
7
EUR
7 750 000
44 561
0,15
Contingent CMS Option (*)
7
EUR
–500 000
–7 941
–0,03
Contingent Swaption (*)
7
JPY
14 000 000
69
0,00
Contingent Swaption (*)
7
USD
–500 000
8 062
0,03
Contingent Swaption (*)
7
USD
500 000
–19 528
–0,06
Cross Currency Swap AUD/USD (*)
7
AUD
2 836 700
13 156
0,04
Cross Currency Swap CHF/USD (*)
7
CHF
230 000
296
0,00
Cross Currency Swap EUR/USD (*)
7
EUR
1 852 500
–12 540
–0,04
Cross Currency Swap USD/CNY (*)
7
USD
2 000 000
20 757
0,07
Cross Currency Swap USD/HKD (*)
7
USD
1 205 000
1 249
0,00
Cross Currency Swap USD/JPY (*)
7
JPY
300 627 500
32 569
0,11
Cross Currency Swap USD/KRW (*)
7
USD
104 000
907
0,00
Cross Currency Swap USD/SEK (*)
7
SEK
8 537 500
3 269
0,01
Dual CMS Binary (*)
7
EUR
2 000
17 066
0,06
IRS (*)
7
AUD
28 479 800
112 309
0,37
IRS (*)
7
AUD
–2 908 700
–116 649
–0,38
IRS (*)
7
CAD
–224 000
–161
0,00
IRS (*)
7
CHF
1 033 900
82 227
0,27
IRS (*)
7
CHF
–1 034 900
–78 904
–0,26
IRS (*)
7
DKK
23 000 000
245
0,00
IRS (*)
7
DKK
–310 000
–1 964
–0,01
IRS (*)
7
EUR
83 437 470
561 019
1,83
IRS (*)
7
EUR
–84 620 631
–659 282
–2,15
IRS (*)
7
GBP
1 750 200
–2 881
–0,01
IRS (*)
7
GBP
–5 203 593
53 624
0,17
IRS (*)
7
HKD
9 543 000
3 414
0,01
IRS (*)
7
HKD
–1 900 000
–669
0,00
IRS (*)
7
JPY
30 710 000
24 264
0,08
IRS (*)
7
JPY
–127 830 000
–23 345
–0,08
IRS (*)
7
NOK
625 000
4 342
0,01
IRS (*)
7
NOK
–5 465 000
–48 946
–0,16
IRS (*)
7
NZD
4 321 000
–5 594
–0,02
IRS (*)
7
NZD
–3 078 500
–624
0,00
IRS (*)
7
SEK
22 581 000
97 397
0,32
IRS (*)
7
SEK
–32 606 500
–470 397
–1,53
IRS (*)
7
SGD
64 000
1 947
0,01
IRS (*)
7
SGD
203 000
–3 634
–0,01
IRS (*)
7
USD
14 166 720
216 045
0,70
IRS (*)
7
USD
40 676 702
–677 159
–2,21
Non-Deliverable IRS CNY (*)
7
USD
905 700
34 071
0,11
Non-Deliverable IRS CNY (*)
7
USD
–1 145 300
–42 157
–0,14
Non-Deliverable IRS INR (*)
7
USD
683 800
31 687
0,10
Non-Deliverable IRS INR (*)
7
USD
–1 112 000
9 607
0,03
Non-Deliverable IRS KRW (*)
7
USD
226 500
23 355
0,08
Non-Deliverable IRS KRW (*)
7
USD
–272 800
–40 344
–0,13
Non-Deliverable IRS MYR (*)
7
USD
1 079 000
–6 855
–0,02
Non-Deliverable IRS MYR (*)
7
USD
–744 800
1 652
0,01
Non-Deliverable IRS THB (*)
7
USD
1 127 500
8 532
0,03
Non-Deliverable IRS THB (*)
7
USD
–438 000
–4 431
–0,01
Fortsättning på nästa sida.
31
Ränteswappar, forts.
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
MidCurve Swaption (*)
7
AUD
250 000
6 110
MidCurve Swaption (*)
7
USD
1 575 000
38 591
0,13
MidCurve Swaption (*)
7
USD
–4 340 500
27 519
0,09
Non-Deliverable Swaption KRW (*)
7
USD
1 911 000
151 722
0,49
Non-Deliverable Swaption KRW (*)
7
USD
–561 500
–20 642
–0,07
Swaption (*)
7
AUD
13 443 000
551 228
1,80
Swaption (*)
7
AUD
–20 160 000
–324 312
–1,06
Swaption (*)
7
EUR
10 300 750
72 969
0,24
Swaption (*)
7
EUR
–8 838 750
–5 508 804
–17,97
Swaption (*)
7
GBP
4 245 000
56 325
0,18
Swaption (*)
7
GBP
–4 889 000
63 882
0,21
Swaption (*)
7
JPY
250 800 000
7 019
0,02
Swaption (*)
7
JPY
–217 000 000
3 090
0,01
Swaption (*)
7
SEK
9 778 000
230 694
0,75
Swaption (*)
7
SEK
–830 000
–53 058
–0,17
Swaption (*)
7
USD
12 508 870
41 204
0,13
Swaption (*)
7
USD
–12 460 200
117 851
0,38
Swaption Forward Volatility Agreement (*)
7
EUR
1 200 000
159 419
0,52
Swaption Forward Volatility Agreement (*)
7
USD
100 000
1 484
0,00
Kreditderivat
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
0,02
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Credit Default Swap (*)
7
EUR
–232 800
–66 841
Credit Default Swap (*)
7
USD
136 033
21 623
0,07
Credit Default Swap (*)
7
USD
–336 667
–53 209
–0,17
Credit Default Swap Option (*)
7
USD
–100 000
–30
0,00
Credit Default Swap Option (*)
7
USD
100 000
334
0,00
Kategori
Originalvaluta
Antal
1
USD
187 400
Kategori
Originalvaluta
Antal kontrakt
Eurex EURO STOXX 50
2
EUR
–1 525
2 876
0,01
Eurex EURO STOXX 50 Dividend
2
EUR
–19 400
–13 490
–0,04
HKFE HSCE Index
2
HKD
640
2 870
0,01
CME Nikkei
2
JPY
75
–397
0,00
OSA Nikkei 225
2
JPY
–5
30
0,00
OMX Index
2
SEK
–300
15
0,00
TEF SET50
2
THB
–150
–44
0,00
CBOE VIX Volatility Index
2
USD
100
–956
0,00
CME E-mini S&P 500
2
USD
–35
–191
0,00
Antal kontrakt
Aktier Market Vectors Gold Miners ETF Aktieterminer
–0,22
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet 32 338
0,11
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Kategori
Originalvaluta
Eurex EURO STOXX 50 Dividend, köpoptioner
2
EUR
28 500
270 645
0,88–
Eurex EURO STOXX 50, köpoptioner
2
EUR
1 695
146 115
0,48–
Eurex EURO STOXX Bank, köpoptioner
2
EUR
2 500
1 156
0,00–
Mediobanca Milano, köpoptioner
2
EUR
3 300
846
0,00–
Mediobanca Milano, köpoptioner
2
EUR
–3 300
–159
0,00–
OTC FTSE 100, köpoptioner (*)
7
GBP
7 816
16 989
0,06–
Hang Seng Index, köpoptioner
2
HKD
1 990
–4 650
–0,02–
Hang Seng Index, köpoptioner
2
HKD
–1 990
1 970
0,01–
Indexoptioner
32
Kategori
Kategori
Originalvaluta
Antal kontrakt
OTC Hang Seng Index, köpoptioner (*)
7
HKD
39 915
14 960
0,05
OTC Hang Seng Index, köpoptioner (*)
7
HKD
–915
–3 995
–0,01
OSE Nikkei 225 Index, köpoptioner
2
JPY
600
6 203
0,02
OSE Nikkei 225 Index, köpoptioner
2
JPY
–600
–548
0,00
OTC Nikkei Knock-out, köpoptioner (*)
7
JPY
340 000
6 357
0,02
OTC Nikkei, köpoptioner (*)
7
JPY
1 822 500
69 049
0,23
OTC Nikkei, köpoptioner (*)
7
JPY
150 000
4 184
0,01
OTC Nikkei, köpoptioner (*)
7
JPY
–822 500
–6 360
–0,02
OTC Nikkei, köpoptioner (*)
7
JPY
–1 500 000
–32 089
–0,10
OTC OSE Nikkei, köpoptioner (*)
7
JPY
335
24
0,00
OMX Index, köpoptioner
2
SEK
2 500
4 144
0,01
OMX Index, säljoptioner
2
SEK
–1 500
–1 444
0,00
CBOE Volatility Index, köpoptioner
2
USD
30 000
14 534
0,05
CBOE Volatility Index, köpoptioner
2
USD
–26 000
–4 560
–0,01
CBOE Volatility Index, säljoptioner
2
USD
11 000
22 865
0,07
OTC SGX Nifty Quanto, köpoptioner (*)
7
USD
1 695
2 419
0,01
Antal kontrakt
Indexoptioner, forts.
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Kategori
Originalvaluta
ICE Brent Crude Oil
2
USD
1
–9
NYMEX Gold
2
USD
245
3 669
0,01
NYMEX Natural Gas
2
USD
4 510
–9 119
–0,03
NYMEX Natural Gas
2
USD
–2 820
26 340
0,09
NYMEX RBOB Gasoline
2
USD
–180
–4 574
–0,01
NYMEX Sweet Crude Oil
2
USD
47
–277
0,00
Kategori
Originalvaluta
Antal kontrakt
NYMEX Gold
2
USD
100
3 517
0,01
NYMEX Sweet Crude Oil
2
USD
100
151
0,00
Råvaruterminer
Råvaruoptioner
Valutaoptioner
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet 0,00
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
AUD/JPY, köpoptioner (*)
7
AUD
4 221
6 334
0,02
EUR/CHF, köpoptioner (*)
7
CHF
400 000
–81 855
–0,27
EUR/CHF, köpoptioner (*)
7
CHF
300 975
–333
0,00
EUR/CHF, köpoptioner (*)
7
CHF
–18 600
737
0,00
EUR/CHF, säljoptioner (*)
7
CHF
720 600
–550
0,00
EUR/CHF, säljoptioner (*)
7
CHF
–378 600
–456
0,00
USD/CHF, köpoptioner (*)
7
CHF
468 575
–9 915
–0,03
USD/CHF, köpoptioner (*)
7
CHF
–219 750
–865
0,00
USD/CHF, säljoptioner (*)
7
CHF
113 000
45 075
0,15
USD/CNH, köpoptioner (*)
7
CNH
7 679 435
166 995
0,54
USD/CNH, köpoptioner (*)
7
CNH
–4 756 400
–22 507
–0,07
USD/CNH, säljoptioner (*)
7
CNH
14 097 473
52 817
0,17
USD/CNH, säljoptioner (*)
7
CNH
–7 649 250
–16 836
–0,05
EUR/USD, säljoptioner (*)
7
EUR
375 000
9 407
0,03
EUR/GBP, köpoptioner (*)
7
GBP
121 795
12 240
0,04
EUR/GBP, säljoptioner (*)
7
GBP
202 795
30 731
0,10
USD/HKD, köpoptioner (*)
7
HKD
1 556 000
1 175
0,00
USD/HKD, säljoptioner (*)
7
HKD
2 325 000
3 310
0,01
USD/HKD, säljoptioner (*)
7
HKD
–2 100 000
0
0,00
AUD/JPY, köpoptioner (*)
7
JPY
184 360
6 644
0,02
Fortsättning på nästa sida.
33
Valutaoptioner, forts.
34
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
AUD/JPY, köpoptioner (*)
7
JPY
–191 600
–6 609
–0,02
USD/JPY, köpoptioner (*)
7
JPY
308 290 000
–37 308
–0,12
USD/JPY, köpoptioner (*)
7
JPY
–246 060 000
44 739
0,15
USD/JPY, säljoptioner (*)
7
JPY
26 342 500
11 456
0,04
USD/JPY, säljoptioner (*)
7
JPY
–4 020 000
–1 148
0,00
EUR/NOK, köpoptioner (*)
7
NOK
–430 500
–1 156
0,00
EUR/NOK, säljoptioner (*)
7
NOK
1 221 000
387
0,00
EUR/NOK, säljoptioner (*)
7
NOK
–911 125
–68
0,00
NZD/USD, köpoptioner (*)
7
NZD
3 080
3 203
0,01
USD/SAR, köpoptioner (*)
7
SAR
1 200 410
1 717
0,01
USD/SAR, säljoptioner (*)
7
SAR
450 210
590
0,00
EUR/SEK, säljoptioner (*)
7
SEK
910 000
3 887
0,01
EUR/SEK, säljoptioner (*)
7
SEK
–445 000
–208
0,00
NOK/SEK, köpoptioner (*)
7
SEK
2 818 910
5 266
0,02
NOK/SEK, köpoptioner (*)
7
SEK
–1 238 250
–573
0,00
USD/SEK, köpoptioner (*)
7
SEK
3 630 250
49 580
0,16
USD/SEK, köpoptioner (*)
7
SEK
–2 112 250
–8 491
–0,03
USD/SEK, säljoptioner (*)
7
SEK
–283 750
–620
0,00
AUD/USD, köpoptioner (*)
7
USD
46 575
3 257
0,01
AUD/USD, säljoptioner (*)
7
USD
409 075
22 246
0,07
AUD/USD, säljoptioner (*)
7
USD
–345 500
–4 117
–0,01
AUD/USD, USD/INR Dual Digital option (*)
7
USD
2 000
51
0,00
AUD/USD, USD/JPY Contingent Digital option (*)
7
USD
7 000
3 389
0,01
EUR/USD, köpoptioner (*)
7
USD
233 775
11 434
0,04
EUR/USD, säljoptioner (*)
7
USD
882 250
70 907
0,23
EUR/USD, säljoptioner (*)
7
USD
87 500
23 092
0,08
EUR/USD, säljoptioner (*)
7
USD
–329 875
–24 516
–0,08
EUR/USD, USD/CNH Dual Digital option (*)
7
USD
1 000
278
0,00
EUR/USD, XAU/USD Worst performing option (*)
7
USD
100 000
56
0,00
MXN/USD, USD/AUD Dual Digital option (*)
7
USD
1 000
50
0,00
USD/BRL, säljoptioner (*)
7
USD
50 000
129
0,00
USD/BRL, säljoptioner (*)
7
USD
–50 000
0
0,00
USD/CAD, köpoptioner (*)
7
USD
75 000
140
0,00
USD/CNH Digital option (*)
7
USD
5 000
97
0,00
USD/CNY, köpoptioner (*)
7
USD
250 000
4 785
0,02
USD/CNY, köpoptioner (*)
7
USD
–400 000
–10 347
–0,03
USD/CNY, säljoptioner (*)
7
USD
2 600 000
39 535
0,13
USD/CNY, säljoptioner (*)
7
USD
–2 350 000
–14 722
–0,05
USD/CNY, USD/JPY Dual Digital option (*)
7
USD
5 000
26
0,00
USD/EUR, INR/USD Dual Digital option (*)
7
USD
2 000
269
0,00
USD/INR, säljoptioner (*)
7
USD
100 000
8 942
0,03
USD/INR, säljoptioner (*)
7
USD
–50 000
–3 009
–0,01
USD/JPY, Contingent Knock-out option (*)
7
USD
–50 000
–18 529
–0,06
USD/JPY, köpoptioner (*)
7
USD
71 500
7 163
0,02
USD/JPY, köpoptioner (*)
7
USD
100 000
23 423
0,08
USD/JPY, köpoptioner (*)
7
USD
–100 000
–10 005
–0,03
USD/JPY, USD/CNH Dual Digital option (*)
7
USD
4 500
219
0,00
USD/JPY, USD/CNY Dual Digital option (*)
7
USD
2 000
394
0,00
USD/KRW, säljoptioner (*)
7
USD
300 000
8 330
0,03
Valutaoptioner, forts.
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
USD/KRW, säljoptioner (*)
7
USD
–150 000
–3 354
–0,01
USD/TWD, köpoptioner (*)
7
USD
200 000
47
0,00
USD/TWD, köpoptioner (*)
7
USD
–200 000
–49
0,00
XAU/USD, USD/JPY Dual Digital option (*)
7
USD
13 000
188
0,00
Övriga valutaderivat
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads– Procent av fond– värde (tkr) förmögenhet
FX Variance Swap - USD/CHF (*)
7
CHF
487 805
–15 842
FX Volatility Swap - SEK/EUR (*)
7
SEK
–6 957
5 487
0,02
FX Volatility Swap - SEK/USD (*)
7
SEK
6 957
–16 554
–0,05
FX Correlation Swap - EUR/TRY & USD/TRY (*)
7
USD
–25
–1 909
–0,01
FX Correlation Swap - USD/TRY & EUR/TRY (*)
7
USD
–35
–2 750
–0,01
Non Deliverable Forwards
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
–0,05
Marknads– Procent av fond– värde (tkr) förmögenhet
USD/BRL (*)
7
USD
–5 000
848
0,00
USD/CNH (*)
7
USD
–50 000
27
0,00
USD/CNH (*)
7
USD
50 000
–110
0,00
USD/CNY (*)
7
USD
361 500
6 099
0,02
USD/CNY (*)
7
USD
–251 700
–2 889
–0,01
USD/INR (*)
7
USD
454 000
3 679
0,01
USD/IDR (*)
7
USD
–497 500
–5 941
–0,02
USD/KRW (*)
7
USD
105 200
–8 104
–0,03
USD/KRW (*)
7
USD
–110 000
8 760
0,03
USD/MYR (*)
7
USD
666 922
–91 850
–0,30
USD/MYR (*)
7
USD
–469 402
40 837
0,13
USD/PHP (*)
7
USD
–5 000
209
0,00
USD/TWD (*)
7
USD
64 000
–9 064
–0,03
USD/TWD (*)
7
USD
–60 000
7 162
0,02
FX Outright Forward
Kategori
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
USD/CHF (*)
7
CHF
USD/CNH (*)
7
CNH
4 598 599
117 060
0,38
USD/CNH (*)
7
CNH
–4 470 000
–58 641
–0,19
USD/HKD (*)
7
HKD
950 000
–2 812
–0,01
USD/HKD (*)
7
HKD
–550 000
4 572
0,01
USD/JPY (*)
7
JPY
38 000
–2 849
–0,01
USD/JPY (*)
7
JPY
–38 000
1 242
0,00
USD/MXN (*)
7
MXN
5 000
167
0,00
USD/THB (*)
7
THB
25 000
150
0,00
USD/THB (*)
7
THB
–4 989
37
0,00
CNH/USD (*)
7
USD
103 537
981
0,00
CNH/USD (*)
7
USD
–438 191
–2 267
–0,01
EUR/USD (*)
7
USD
251 400
15 022
0,05
EUR/USD (*)
7
USD
–251 200
–10 948
–0,04
FX Spot
Kategori
20 000
Marknads– Procent av fond– värde (tkr) förmögenhet
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
–3 012
–0,01
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
AUD/USD (*)
7
USD
–3 200
17
0,00
EUR/NOK (*)
7
NOK
5 000
–13
0,00
EUR/RON (*)
7
RON
–5 000
26
0,00
EUR/SEK (*)
7
SEK
3 300
–112
0,00
EUR/SEK (*)
7
SEK
–3 400
35
0,00
EUR/USD (*)
7
USD
20 000
567
0,00
Fortsättning på nästa sida.
35
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
Kategori
EUR/USD (*)
7
USD
–21 200
–53
0,00
USD/CHF (*)
7
CHF
–5 000
77
0,00
USD/CHF (*)
7
CHF
–10 000
39
0,00
USD/CNH (*)
7
CNH
62
0
0,00
USD/CNH (*)
7
CNH
–10 062
18
0,00
USD/HKD (*)
7
HKD
100 008
–13
0,00
USD/HKD (*)
7
HKD
–100 000
4
0,00
USD/JPY (*)
7
JPY
1 500
6
0,00
USD/JPY (*)
7
JPY
–22 500
–109
0,00
USD/SEK (*)
7
SEK
28 700
–800
0,00
USD/SEK (*)
7
SEK
–9 200
104
0,00
FX Swap
Kategori
AUD/USD (*)
7
EUR/SEK (*) EUR/USD (*)
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
Marknads- Procent av fondvärde (tkr) förmögenhet
USD
–131 400
–3 404
–0,01
7
SEK
–351 000
–13 877
–0,05
7
USD
–26 793
–1
0,00
GBP/SEK (*)
7
SEK
50
0
0,00
GBP/SEK (*)
7
SEK
–542 700
–46 755
–0,15
NZD/USD (*)
7
USD
1 900
2
0,00
USD/CAD (*)
7
CAD
4 480
–104
0,00
USD/CHF (*)
7
CHF
106 961
–3 449
–0,01
USD/CNH (*)
7
CNH
–363 764
6 859
0,02
USD/CZK (*)
7
CZK
–1 190
29
0,00
USD/MXN (*)
7
MXN
–17 910
862
0,00
USD/HKD (*)
7
HKD
24 059
–22
0,00
USD/ILS (*)
7
ILS
1 078
5
0,00
USD/HUF (*)
7
HUF
203
–2
0,00
USD/DKK (*)
7
DKK
–1 245
6
0,00
USD/JPY (*)
7
JPY
9 895
47
0,00
USD/NOK (*)
7
NOK
–53 450
–634
0,00
USD/NOK (*)
7
NOK
26 055
181
0,00
USD/RON (*)
7
RON
8 998
–267
0,00
USD/SAR (*)
7
SAR
1 200
–1
0,00
USD/SEK (*)
7
SEK
–1 000 000
–33 017
–0,11
USD/ZAR (*)
7
ZAR
–1 362
15
0,00
USD/SGD (*)
7
SGD
22 332
–169
0,00
USD/THB (*)
7
THB
–555
1
0,00
26 582 284
86,72
4 068 966
13,28
SUMMA FINANSIELLA INSTRUMENT, NETTO ÖVRIGA TILLGÅNGAR OCH SKULDER, NETTO TOTAL FONDFÖRMÖGENHET
36
Original- Nominellt belopp valuta (tusental)
FX Spot, forts.
30 651 250
Kategorier 1. Överlåtbara värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. 2. Övriga finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.
Marknadsvärde (tkr)
Procent av fondförmögenhet
25 036 449
81,68
524 050
1,71
3. Överlåtbara värdepapper som är föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för allmänheten.
–
–
4. Övriga finansiella instrument som är föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för allmänheten.
–
–
5. Överlåtbara värdepapper som inom ett år från emissionen avses bli upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.
–
–
6. Överlåtbara värdepapper som inom ett år från emissionen avses bli föremål för regelbunden handel vid någon annan marknad som är reglerad och öppen för allmänheten. 7. Övriga finansiella instrument.
–
–
1 021 785
3,33
Finansiella instrument markerade med (*) avser OTC-derivat (vilket även inkluderar clearade OTC-derivat).
REDOVISNINGSPRINCIPER
Halvårsrapporten är upprättad enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2008:11) samt följer Fondbolagens Förenings rekommendationer där så är tillämpligt. Värdering av finansiella instrument
Värderingen är gjord klockan 16.15 svensk tid den 30 juni 2014. Enligt fondbestämmelserna (§ 8) stadgas ”Finansiella instrument som ingår i fonden värderas till marknadsvärde. Vid marknadsvärderingen används olika värderingsmetoder beroende på vilket finansiellt instrument som avses och på vilken marknad instrumentet handlas. För att bestämma värdet på marknadsnoterade instrument används i normalfallet senaste betalkurs. För att bestämma värdet på icke marknadsnoterade instrument används i normalfallet ett genomsnitt av senaste köp- och säljkurs. Om ovan nämnda värderingsmetoder enligt fondbolagets bedömning är miss visande, fastställs värdet på objektiva grunder”. Värdering sker i enlighet med en av fondbolagets styrelse antagen värderingspolicy. Ej marknadsnoterade (OTC) instrument är till exempel valutainstrument, FRA-kontrakt och
ränteswappar. Värdering av icke-standardiserade instrument baseras på etablerade värderingsmodeller eller priskvoteringar av externa parter. Det är fondbolagets bedömning att större delen av portföljen i normalfallet kan värderas med god precision och att eventuell osäkerhet kring värderingen av den resterande, mer komplexa delen är måttlig. Fondbolaget har gett B & P Fund Services AB (”BFS”) i uppdrag att sköta fondens löpande värdering. Därutöver har fondbolaget tecknat avtal om en månadsvis oberoende verifiering av fondens värdering med Citco Fund Services (Cayman Islands) Ltd (”Citco”), en oberoende och ledande fondadministratör. Citco gör en oberoende värdering av fondens samtliga tillgångar och skulder samt verifierar och godkänner genom en process den månatliga värdering som BFS utför. Efter godkännande använder Citco den av BFS utförda värderingen för att upprätta fondens balansräkning, Gross Asset Value. Dessutom genomför Citco beräkning av prestationsbaserat arvode och fastställer fondandelsvärdet. Fonden hade inget innehav av svårvärderade tillgångar per 30 juni 2014.
37
ÖVRIG INFORMATION Förändring av fondförmögenhet Belopp i tkr 1998-12-31
Ingående fondförmögenhet
Andelsutgivning
Återinvesterad utdelning 1)
Andelsinlösen
469 708
200 000
–
–
–
Utdelning 1)
Årets resultat
Total fondförmögenhet
41 245
710 953
1999-12-31
710 953
218 812
–
– 137 195
–
75 076
867 646
2000-12-31
867 646
709 810
–
– 36 724
–
248 343
1 789 075
2001-12-31
1 789 075
2 120 082
–
– 160 768
–
440 514
4 188 903
2002-12-31
4 188 903
1 907 613
–
– 724 322
–
1 249 876
6 622 070
2003-12-31
6 622 070
5 094 253
895 776
– 3 179 902
– 1 020 983
671 683
9 082 897
2004-12-31
9 082 897
763 810
575 238
– 3 714 306
– 650 000
–40 551
6 017 088
2005-12-31
6 017 088
1 487 148
–
– 1 103 330
–
645 189
7 046 095
2006-12-31
7 046 095
1 721 735
464 564
– 2 791 537
– 490 000
202 627
6 153 484
2007-12-31
6 153 484
751 869
–
– 2 089 056
–
1 172 835
5 989 132
2008-12-31
5 989 132
2 849 611
814 251
–1 278 415
–850 000
–587 399
6 937 180
2009-12-31
6 937 180
1 938 149
–
–1 735 486
–
2 452 372
9 592 215
2010-12-31
9 592 215
5 723 882
1 754 030
–763 578
–1 815 000
1 846 014
16 337 563
2011-12-31
16 337 563
6 721 100
1 706 785
–1 624 795
–1 825 000
1 448 789
22 764 442
2012-12-31
22 764 442
4 120 702
853 969
–2 747 207
–930 000
1 852 876
25 914 782
2013-12-31
25 914 782
7 009 169
–
–3 474 571
–
1 350 334
30 799 714
2014-06-30
30 799 714
1 802 032
–
–2 070 546
–
120 050
30 651 250
1) Efter verksamhetsåret 2012 lämnar Nektar inte längre någon utdelning.
Andelsvärde 1)
1998-12-31
Fondförmögenhet (tkr)
Antal utelöpande andelar
710 953
648 088,31
Utdelning per andel (kr)
Avkastning (%)
1 097,00
–
9,70
Andelsvärde (kr) 2)
1999-12-31
867 646
718 304,45
1 207,91
–
10,11
2000-12-31
1 789 075
1 217 294,61
1 469,71
–
21,67
2001-12-31
4 188 903
2 456 090,73
1 705,52
–
16,04
2002-12-31
6 622 070
3 074 609,82
2 153,79
–
26,28
2003-12-31
9 082 897
4 573 888,59
1 985,81
332,07
8,73
2004-12-31
6 017 088
3 261 833,12
1 844,70
142,11
0,05
2005-12-31
7 046 095
3 497 467,68
2 014,63
–
10,44
2006-12-31
6 153 484
3 232 048,28
1 903,90
139,70
3,22
2007-12-31
5 989 132
2 604 704,82
2 299,35
–
22,69
2008-12-31
6 937 180
3 749 421,13
1 850,20
326,24
–6,07
2009-12-31
9 592 215
3 885 737,42
2 468,57
–
38,03
2010-12-31
16 337 563
7 003 002,57
2 332,94
467,09
16,09
2011-12-31
22 764 442
10 227 012,47
2 225,91
260,60
7,60
2012-12-31
25 914 782
11 282 647,95
2 296,87
90,94
7,91
2013-12-31
30 799 714
12 925 798,70
2 382,81
–
4,58
2014-06-30
30 651 250
12 816 407,86
2 391,56
–
0,39
1) Samtliga uppgifter anges efter fast och prestationsbaserat arvode. 2) Vid återinvestering av utdelning ökar antalet utelöpande andelar. Från 1 juli 2005 tillämpar Nektar ett emissionsförfarande vid debitering av prestationsbaserat arvode. Det prestationsbaserade arvodet ska erläggas av fonden, men belastar respektive andelsägare i relation till denne andelsägares avkastning genom att andelsägarens andelsantal förändras. Antalet andelar för den individuelle andelsägaren härleds genom att utgå från den andelsägare som ska erlägga det högsta prestationsbaserade arvodet per andel. Denne andelsägares nettovärde per andel utgör basen vid beräkning av det nya antalet andelar i fonden. På grund av emissionsförfarandet blir en jämförelse mellan förändring i andelsvärdet enligt ovan och rapporterad avkastning efter fast och prestationsbaserat arvode ej relevant. För en utförlig beskrivning av Nektars debiteringsmetodik hänvisas till fondens informationsbroschyr. Efter verksamhetsåret 2012 lämnar Nektar inte längre någon utdelning.
38
Stockholm den 25 augusti 2014 Nektar Asset Management AB
Torbjörn Olofsson Ordförande
Thomas Andersson
Svante Elfving
Kent Janér
Ola Paulsson
Gunnar Wiljander Verkställande direktör
39
Rapport avseende översiktlig granskning av halvårs rapport Till andelsägarna i fonden Nektar I egenskap av revisorer i Nektar Asset Management AB, organisationsnummer 556544-1036, har vi utfört en översiktlig granskning av bifogade halvårsrapport för fonden Nektar per 2014-06-30. Det är fondbolagets styrelse som har ansvaret för att upprätta och presentera denna halvårsrapport i enlighet med lagen om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om denna halvårsrapport grundad på vår översiktliga granskning. Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med International Standards on Review Engagements ISRE 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för finansiella frågor och redovisningsfrågor, att utföra analytisk granskning och vidta andra översiktliga
granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning en revision enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att den bifogade halvårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med lagen om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrifter om investeringsfonder.
Stockholm den 25 augusti 2014
KPMG AB
Mats Nordebäck Anders Bäckström Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor SN:s Revisorer AB
40
Förvaltningsorganisation PORTFÖLJFÖRVALTARE
Kent Janér, förvaltningsansvarig Nektar, vice ordförande Nektar Asset Management – Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm 1984 anställdes Kent Janér som market maker i statsobligationer vid Svenska Handelsbanken. Två år senare anställdes Janér på Citicorp i London, där han var senior market maker i långa engelska statsobligationer och hade vikarierande ansvar för avdelningens totala riskhantering. 1989 började han på JP Bank som chef för Räntebärande Handel, vilket inkluderade övergripande ansvar för bankens positionstagande. Under åren 1991 till 1995 var Janér vice verkställande direktör i JP Bank och suppleant i styrelsen. Janér är förvaltningsansvarig för Nektar sedan fondens start 1998. Janér är delägare i Brummer & Partners. Vid sidan av Brummer & Partners är han medlem av vetenskapliga rådet inom Stockholm Institute for Financial Research (www.sifr. org) och styrelsemedlem i stiftelsen bakom institutet. Janér är även medlem av Nobelstiftelsens investeringskommitté. Stockholm Thomas Andersson, förvaltare – Efter examen från Uppsala Universitet 1989 började Thomas Andersson som förvaltare av valutareserven hos Sveriges Riksbank. År 1992 flyttade han till Banque Paribas i London som market maker i tyska statsobligationer. Under hösten 1993 började Andersson på JP Bank, där han bland annat arbetade som ansvarig för kundhandlargruppen och som positionstagare. Under våren 1997 flyttade Andersson åter till London för att arbeta för Credit Suisse som market maker i skandinaviska stats- och bostadsobligationer samt swappar. Andersson anställdes som portföljförvaltare hos Nektar Asset Management i maj 2001. Anders Augusén, förvaltare – Efter examen från Stockholms Universitet 1997 började Anders Augusén sin karriär på JP Bank där han efter en kort tid blev erbjuden att följa med det team som lämnade JP Bank för att sätta upp fonden Nektar. Under åren 1997 till 2006 hade Augusén ett antal olika roller på Nektar bland annat med ett fokus på repor och swappar och under den senare tiden hade han en portföljförvaltarroll. Han lämnade Nektar 2006 för en förvaltarroll på tredje APfonden. År 2008 började han på SEB som ansvarig för handel med ränteinstrument med upp till tre års löptid. Augusén återträdde i tjänst hos Nektar Asset Management i januari 2014 som portföljförvaltare. Thomas Orbert, förvaltare – Efter civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan 1998 påbyggd med bland annat doktorandkurser i finansiell matematik vid Handelshögskolan i Stockholm arbetade Thomas Orbert för SEB och Nordea från 1999. År 2004 började Orbert på UBS i London, där han
ansvarade för handeln i inflationssäkrade engelska statsobligationer. Orbert anställdes hos Nektar Asset Management i december 2008 som portföljförvaltare med inriktning på inflationsrelaterade produkter. London Magnus Hallengren, förvaltare – Efter en avslutad MSc 2006 från Handelshögskolan i Stockholm, inkluderande studier vid London School of Economics, arbetade Magnus Hallengren på Sveriges utrikesdepartement med fokus på ekonomisk analys. Senare samma år började Hallengren på Goldman Sachs i London, till en början som kundhandlare mot finansiella institutioner och senare som ansvarig för Goldman Sachs market making i skandinaviska ränteswappar och obligationer. Hallengren började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i oktober 2013. Patrik Olsson, förvaltare – Efter examen från handelshögskolan vid Göteborgs universitet 1992 anställdes Patrik Olsson hos Sveriges Riksbank som förvaltare av valutareserven. Sommaren 1995 flyttade han till London efter att ha börjat på Salomon Brothers som market maker i europeiska statsobligationer. År 2000 började Olsson på Deutsche Bank, i Frankfurt och senare London, där han var Managing Director för europeisk statsobligationshandel. Tre år senare flyttade Olsson till ABN Amro i London, där han hade flera seniora positioner, senast som global chef för handel i räntor, FX och råvaror. Efter sammanslagningen med RBS 2007 blev Olsson global chef för ”lokala marknader” inklusive ansvar för gruppens all emerging markets-trading i räntor, krediter och FX. Hösten 2009 började han på Unicredit Group som global räntechef och med delat chefskap för emerging markets. Olsson började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i juni 2011. Han är även ansvarig för Nektar Asset Managements Londonkontor. Ralf Seibel, förvaltare – Efter examen från Bundesbank College 1990 och från Konstanz University 1994 började Ralf Seibel på JP Morgan i London som räntestrateg. Hösten 1995 flyttade han till Salomon Brothers i London där han var market maker i europeiska statsobligationer fram till 2000 och sedan i amerikanska statsobligationer i New York till 2001. Följande år, 2002, började Seibel på Credit Suisse, först som market maker och senare som positionstagare. Mellan 2005 och 2007 var Ralf Seibel positionstagare på Barclays Capital och sedan från 2007 tillbaka igen som positionstagare på Credit Suisse. Mellan 2009 och innan han började på Nektar var Seibel positionstagare inom market maker-gruppen för ränteswappar och statsobligationer vid Credit Suisses
41
Londonkontor. Seibel började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i juni 2011. Domenico Veronese, förvaltare – Efter examen från Bocconi-universitetet i Milano 1992 anställdes Domenico Veronese som penningmarknadshandlare vid Bank of America. Sommaren 1994 börjande han som market maker i europeiska statsobligationer vid Salomon Brothers i London. År 2000 blev Veronese ansvarig för handeln med europeiska statsobligationer vid Barclays Capital, där han också hade ett eget mandat för positionstagning. Han anställdes av Endeavour Capital Management Ltd i december 2001 och blev partner 2004 och delägare 2006. På Endeavour hade Veronese huvudansvar för fondens portföljer i euro, pund och schweizerfrancs. 2009 rekryterades han av Deutsche Bank som direktör och chef för Cross Rates Strategic Trading. Veronese är diplomerad finansanalytiker (CFA). Veronese började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i juni 2012. Dirk Wiemer, förvaltare – Efter examen i nationalekonomi 2001 vid St. Gallens universitet, Schweiz, började Dirk Wiemer som kundhandlare vid UBS hedgefondteam i London. Åren 2004–2006 var han räntestrateg vid Credit Suisse. Under 2006 gick Wiemer över till att handla europeiska statsobligationer och blev 2008 seniorhandlare för långa obligationer inom Credit Suisse. Wiemer började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i juni 2012. Singapore Rodney Ho Degen, förvaltare – Efter examen från Nanyang Technological University i Singapore arbetade Rodney Ho Degen på Singapores centralbank, MAS, som portföljförvaltare med inriktning på valutamarknaderna. I maj 2014 började han som portföljförvaltare hos Nektar Asset Management. David Hong, förvaltare – Efter en ingenjörsexamen från National University of Singapore 1988 arbetade David Hong på UBS Singapore som market maker för schweiziska produkter i Asien. År 1992 började han på Chase Bank (JPM) som ställföreträdande chef för FX i Asien. Därefter började Hong på ABN Amro och blev så småningom deras Asien/Pacific-chef för FX för den kombinerade RBS/ABNavdelningen. Hong var under denna period även en aktiv medlem i MAS – ”banks markets development”-kommitté. År 2010 började han på Morgan Stanley som Asienchef för FX and emerging markets-trading och hade senare delat globalt ansvar för FXEM cross-asset trading group. Strax innan Hong började på Nektar blev han erbjuden plats i styrelsen för Morgan Stanley China. Hong började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i oktober 2013. Han är även ansvarig för Nektar Asset Managements Singaporekontor.
42
Martin Larsén, vice förvaltningsansvarig Nektar – Efter examen från Lunds Tekniska Högskola med studier vid ETH Zürich (Swiss Federal Institute of Technology Zürich) anställdes Martin Larsén 2001 som kvantitativ analytiker hos Nektar Asset Management. Under sin period som analytiker arbetade Larsén med utveckling av modeller för arbitragerelaterad handel. Larsén började som förvaltare hos Nektar 2003. Larsén var portföljförvaltare för fonden Nektar Special Opportunity sedan dess start i april 2009 till fonden avslutades i maj 2011. Larsén är portföljförvaltare för fonden Nektar sedan juni 2011 och vice förvaltningsansvarig för fonden Nektar sedan augusti 2013. Panich Prompat, förvaltare – Efter att ha avslutat sina civil ingenjörsstudier och en master i nationalekonomi och finance från Chulalongkorn University i Bangkok började Panich Prompat på Thailands nationalbank som FX trader 2001. Han har även en master i financial engineering från University of California, Berkeley via ett stipendium från Bank of Thailand. Mellan 2004 och 2010 var Prompat ansvarig för kanadensiska ränteswappar, bonds och STIR trading på BNP Paribas i New York. Därefter började han på Morgan Stanley Hong Kong som direktör och chef för asiatisk räntehandel. Prompat började hos Nektar Asset Management som portföljförvaltare i oktober 2013. LEDNING
Michael Hemph, analyschef – I samband med sitt examens arbete på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm anställdes Michael Hemph i juni 2000 hos Nektar Asset Management AB. Efter examen fortsatte han som kvantitativ analytiker i fonden. 2005 övergick Hemph till Carnegie där han arbetade två år med analys och förvaltning inom Private Banking. År 2007 återvände Hemph till Nektar Asset Management som ansvarig för gruppen för kvantitativ analys. Torbjörn Olofsson, arbetande styrelseordförande – Efter examen från Uppsala Universitet 1990 anställdes Torbjörn Olofsson hos Sveriges Riksbank som förvaltare av valutareserven. Två år senare gick han till Investor AB:s internbank, där han var positionstagare. Vid årsskiftet 1995/96 började Olofsson som positionstagare på JP Bank, där han sedermera utsågs till ställföreträdande chef för Räntebärande Handel samt medlem av bankens direktion. I början av 1999 lämnade Olofsson JP Bank för att börja på Merita Nordbanken som ansvarig för interbankhandeln i obligationer. Olofsson anställdes som förvaltare hos Nektar Asset Management 2000 och är sedan 2004 delägare i Brummer & Partners. Olofsson var, vid sidan av förvaltare av Nektar, även förvaltningsansvarig för fonden Nektar Special Opportunity sedan dess start i april 2009 tills fonden avslutades i maj 2011. Han lämnade rollen som förvaltare hos Nektar 2012 men kvarstod som styrelseledamot. Olofsson är arbetande styrelseordförande för Nektar Asset Management sedan september 2013.
Mikael Spångberg, vice VD och COO – Mikael Spångberg tog en MSc i finansiell ekonomi vid Södertörns högskola år 2001. Spångberg började år 2000 på SEB som kreditanalytiker för hedgefonder för att 2003 bli portföljförvaltare för SEB Merchant Bankings hedgefondsinvesteringsportfölj. Mot slutet av 2007 fick han ansvaret för en grupp inom SEB Merchant Banking som förvaltade ett flertal portföljer inom alternativa strategier. I slutet av 2011 utnämndes Spångberg till Managing Director och ansvarig för SEB:s Alternative Solutions team som även inkluderade det av SEB helägda dotterbolaget Key Asset Management baserat i London. Spångberg började som COO hos Nektar Asset Management i september 2012 och är vice verkställande direktör sedan augusti 2013. Gunnar Wiljander, VD – Gunnar Wiljander tog examen från Handelshögskolan i Stockholm 1987. Från 1986 till 1993 startade Wiljander som market maker i räntor på PK Banken och senare på Midland Montagu Bank (HSBC Group) där han blev chef för penningmarknad och treasury. Från 1994 till 1998 var Wiljander ansvarig portföljförvaltare i räntor och valutor på Investor AB. Från 1998 till 2008 jobbade Wiljander mot internationella hedgefonder i olika funktioner på SEB, från 2003 som kundansvarig för hedgefonder och innan dess som ansvarig för försäljning av ränte- och valutaprodukter till utländska fonder. Innan Wiljander anställdes som COO och vice verkställande direktör hos Nektar Asset Management i mars 2010 var han konsult och rådgivare åt hedgefonder och institutionella investerare genom sitt egna bolag Wiljander & Co. Wiljander är verkställande direktör i Nektar Asset Management sedan maj 2011. ÖVRIGA FUNKTIONER
Johanna Ahlgren, bolagsjurist – Efter avslutad juristexamen vid Uppsala Universitet 2007 anställdes Johanna Ahlgren som biträdande jurist på advokatbyrån Gernandt & Danielsson där hon framför allt arbetade med finansiella och bolagsrättsliga frågor. Från mars till december 2009 var Ahlgren utlånad som jurist till Nektar Asset Management. Hon arbetade då främst med förhandlingar av tradingavtal i samband med lanseringen av fonden Nektar Special Opportunity. I januari 2010 anställdes hon som jurist vid B & P Fund Services och har de senaste åren arbetat med samtliga bolag inom Brummer & Partners men med huvudfokus på Nektar. Från februari 2014 är Ahlgren bolagsjurist på Nektar Asset Management och fokuserar på tradingavtal, bolagsjuridik och regelverksfrågor. Jonas Andersson Tuomaala, kvantitativ analytiker – Jonas Andersson Tuomaala erhöll en teknologie doktorsexamen i produktionsekonomi från Lunds universitet 1999 och arbetade därefter som kvantitativ analytiker på Nordea i Köpenhamn. Mellan 2003 och 2008 arbetade han som portföljförvaltare inom modellstyrd förvaltning hos Nektar Asset Management. Han grundade managed futures-fonden Den-
sity under 2008 och har varit verksam där fram till 2014. I april 2014 återvände Andersson Tuomaala till Nektar Asset Management som kvantitativ analytiker. han är också adjungerad lektor på Lunds Tekniska Högskola (LTH). Ellen Bernhardtson, tradinganalytiker – Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm 2009 deltog Ellen Bernhardtson i Riksbankens traineeprogram. År 2011 anställdes hon på UBS i London som räntestrateg med fokus på brittiska statsobligationer. Bernhardtson började som tradinganalytiker hos Nektar Asset Management i november 2012. Erik Brodin, kvantitativ analytiker – Erik Brodin erhöll en civilingenjörsexamen från Chalmers Tekniska Högskola med inkluderande studier vid ETH Zürich (Swiss Federal Institute of Technology Zürich) 2002 och en doktorsexamen i matematisk statistik från Chalmers Tekniska Högskola 2007. Efter sin disputation anställdes Brodin som kvantitativ analytiker på Merrill Lynch, London. Sommaren 2009 flyttade Brodin till AB Svensk Exportkredit (SEK) som kvantitativ analytiker där han vid årsskiftet 2011 blev chef för gruppen kvantitativ analys. Brodin anställdes som kvantitativ analytiker hos Nektar Asset Management i augusti 2011. Alessandro Carraro, kvantitativ analytiker – Efter att ha erhållit en ekonomiexamen från Ca’ Foscari Universitet i Venedig började Alessandro Carraro på Endeavour Capital Management i London i juni 2000 som kvantitativ analytiker. Under 2004 blev Carraro befordrad till partner och flyttade 2005 till Endeavours förvaltningsteam där han fokuserade på handel i ränte- och valutavolatilitet. Under 2010 började Carraro på Capstone Investment Advisors i London som kvantitativ analytiker. Carraro anställdes som kvantitativ analytiker hos Nektar Asset Management i augusti 2013 och är baserad på Londonkontoret. Jonas Claesson, portföljfinansieringsspecialist – Efter examen från Lunds Universitet och en Master från University of Milan 2007 gjorde Jonas Claesson ett internship inom sales trading på Centrosim S.p.A i Milano. År 2008 började Claesson arbeta för Kaupthing Bank Sverige med ansvar för settlement för utländska värdepapper. Senare samma år blev Claesson anställd av B & P Fund Services för att arbeta med avstämning och settlements för samtliga fonder inom koncernen. I november 2010 började Claesson hos Nektar Asset Management som portföljfinansieringsspecialist. Noah Clason, analytiker – Noah Clason kombinerade extraarbete samt examensprojekt hos Nektar samtidigt som han studerade på Handelshögskolan i Stockholm och Kungliga Tekniska Högskolan. Noah Clason erhöll sin masterexamen i nationalekonomi samt civilingenjörsexamen i teknisk fysik under våren 2013. Clason anställdes som analytiker hos Nektar Asset Management i augusti 2012.
43
Carina Eklöf, portföljfinansieringsspecialist – Efter examen från Handelshögskolan i Göteborg 1998 anställdes Carina Eklöf hos Celsius Internbank med ansvar för riskhantering och valutasäkring. Två år senare övergick hon till Ericssons internbank. I april 2003 anställdes Eklöf hos Nektar Asset Management som portföljfinansieringsspecialist. Martin Groth, kvantitativ analytiker – Martin Groth erhöll en civilingenjörsexamen vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet 2001 och en doktorsexamen i matematisk finans från Universitetet i Oslo 2007. Efter sin disputation anställdes Groth som investeringsanalytiker hos RPM Risk & Portfolio Management. Groth började som kvantanalytiker hos Nektar Asset Management i oktober 2009. Peter Kaplan, strateg – Efter examen från Stockholms universitet började Peter Kaplan 1999 som ekonom på Konjunkturinstitutet, med fokus på modellutveckling. Kort därefter rekryterades han till SEB som makroekonom. Under 2001 började Kaplan på ABN AMRO som handlarbordsekonom med fokus på nordisk räntemarknad. Åren 2004 till 2008 arbetade han på Handelsbanken som chefstrateg med ansvar för valuta-, ränte- samt kreditstrategi. Därefter började han på RBS som chefstrateg för Norden. Kaplan anställdes som strateg/ekonom hos Nektar Asset Management i februari 2010. Rickard Kjellin, kvantitativ analytiker Front Office Risk – Efter studier i industriell ekonomi och nationalekonomi från Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, började Rickard Kjellin som systemutvecklare på Sungard Front Arena. År 2011 övergick han till B & P Fund Services som kvantanalytiker i Risk Control & Developmentgruppen. Kjellin anställdes som kvantitativ analytiker i Nektar Asset Managements Front Office Risk Group i maj 2014. Joso Saric, tradinganalytiker – Efter examen från Handelshögskolan i Stockholm anställdes Joso Saric 2008 hos Goldman Sachs i London som analytiker inom FICC Derivatives med fokus på ränte- och inflationsderivat. Saric började som tradinganalytiker hos Nektar Asset Management i augusti 2011. Varong Vongsinudom, tradinganalytiker – Efter en master (MSc) i finance från Imperial College London 2009 började Varong Vongsinudom som tradinganalytiker på Archbridge Capital i London. Från 2011 var han handlare i valutor och korta räntor på Deutsche Bank i Bangkok och Singapore. Vongsinudom har även en kandidatexamen i ekonomi från Chulalongkorn University. Vongsinudom började hos Nektar Asset Management i oktober 2013 som tradinganalytiker och är baserad på Singaporekontoret.
44
Yijin Zhou, systemutvecklare Front Office Risk – Efter examen från Kungliga Tekniska Högskolan 2001 började Yijin Zhou på Nasdaq OMX Nordic som systemutvecklare. År 2007 började han på Sungard Front Arena som seniorutvecklare och senare 2013 på B & P Fund Services som teknisk analytiker i Calypsoprojektet. Zhou anställdes som systemutvecklare i Nektar Asset Managements Front Office Risk Group i juni 2014. Kristofer Östberg, tradinganalytiker – Efter examen från Lunds universitet 2005, senare kompletterat med en master i finans från London School of Economics, började Kristofer Östberg jobba på Bank of America Merrill Lynch där han hade olika roller som kundhandlare och strateg. År 2008 till 2009 jobbade Östberg på Daiwa SMBC för att sedan gå tillbaka till BAML. Östberg började som tradinganalytiker hos Nektar Asset Management i juni 2014.
Ordlista ABSOLUT AVKASTNING Positiv avkastning. Fonden har ett absolut avkastningsmål, vilket innebär att förvaltarna över tiden eftersträvar en positiv avkastning oavsett marknadens utveckling. Detta står i kontrast till traditionella fonder som har ett relativt avkastningsmål, det vill säga att överträffa ett specifikt index. ARBITRAGE Position i värdepappersmarknaden som har viss sannolikhet att ge vinst utan någon risk. AVKASTNINGSTRÖSKEL Utgörs antingen av marknadsvärdet på andelsägarens investering i fonden vid det senaste tillfälle då prestations-baserat arvode erlades uppräknat med tröskel-räntan (se nedan) sedan denna betalning, eller av andelsägarens anskaffningskostnad upp räknad med tröskelräntan om detta belopp är större. Prestationsbaserat arvode erläggs månadsvis i efterskott. BLANKNING Försäljning av värdepapper som säljaren inte äger vid försäljningstillfället. Säljaren lånar värdepappren för att kunna leverera dem på likviddagen för försäljningen. DERIVAT Ett finansiellt instrument vars värdeutveckling kan härledas till en viss underligg-ande tillgång och som innebär rättigheten eller skyldigheten att köpa eller sälja tillgången (se Option och Termin). DOWNSIDE RISK Ett spridningsmått för en tillgångs negativa avkastning. Beräkningen av downside risk för en tidsserie x1,..., xn liknar beräkningen av standardavvikelsen med två förändringar. Dels är den genomsnittliga avkastningen i formeln för standardavvikelsen utbytt mot den riskfria räntan, rf , dels beaktas endast de negativa avvikelserna. Se formel nedan
. FONDFÖRMÖGENHET (FFM) Marknadsvärdet av alla fondens tillgångar reducerat med marknadsvärdet av alla fondens skulder. Fondens substansvärde. HIGH WATERMARK En princip som innebär att andelsägare endast erlägger prestationsbaserat arvode då eventuell underavkastning i förhållande till avkastningströskeln från tidigare perioder har återhämtats.
INDEX Beskriver förändringen i ett tillgångsslags värde. Index används traditionellt som jämförelsetal för värdeutvecklingen i fonder. KORRELATION Ett statistiskt mått som beskriver graden av linjärt samband mellan två tids serier. Korrelation antar per definition ett värde mellan +1 (perfekt positiv korrelation) och –1 (perfekt negativ korrelation). Värdet 0 visar att det inte finns något samband mellan tidsserierna. Traditionella fonder har en korrelation nära +1 till sitt index. KORT POSITION Blankade värdepapper (se Position och Blankning). LÅNG POSITION Innehav av värdepapper (se Position). OPTION En rättighet men inte en skyldighet att köpa eller sälja en viss tillgång vid en viss tidpunkt till ett visst pris. POSITION En på finansmarknaden vedertagen term som avser ett innehav eller en blankning (se Blankning) av ett visst finansiellt instrument eller kombinationer av dessa. REPOR OCH OMVÄNDA REPOR Avtal om försäljning av ett värdepapper där säljaren sam tidigt förbinder sig att återköpa värdepappret inom en viss tid till ett överenskommet pris (återköps avtal, eng: repurchase agreement). En repa för den ena parten är en omvänd repa för dess motpart, det vill säga ett avtal om köp i kombination med framtida försäljning. RISK Mäts traditionellt med måttet standardavvikelse, som anger hur mycket värdeutveck lingen har fluktuerat. Standardavvikelse används vanligtvis för att spegla investeringens risknivå. En fonds risknivå klassas ofta utifrån hur mycket fondens andelsvärde har varierat (eller kan antas variera) över tiden. Hög standardavvikelse innebär stora variationer och därmed hög risk, låg standard avvikelse innebär små variationer och därmed låg risk. RISKJUSTERAD AVKASTNING Avkastningen utöver den riskfria räntan i relation till investe ringens risk (se Risk och Sharpe-kvot).
SHARPE-KVOT Ett mått på portföljens riskjusterade avkastning. Beräknas som avkastningen utöver den riskfria räntan i relation till investeringens risk definierad som standard avvikelse. En hög Sharpe-kvot är ett tecken på ett gott utbyte mellan avkastning och risk. SPECIALFOND En beteckning på fonder som har fått Finansinspektionens tillstånd att placera med en inriktning som avviker från den som fondlagstiftningen generellt tillåter. Nektar är en specialfond enligt 1 kap 1 § lagen (2004:46) om investeringsfonder. STANDARDAVVIKELSE Ett statistiskt mått som anger spridningen i en datamängd. TERMIN En skyldighet att köpa eller sälja en viss tillgång vid en viss tidpunkt till ett visst pris. TOTAL EXPENSE RATIO (TER) – Kvoten mellan en värdepappersfonds totala förvaltningskostnader, exkluderat transaktionskostnader, och dess genomsnittliga nettotillgångar. TRÖSKELRÄNTAN Utgörs av tröskelränte satsen (se nedan), omräknad till relevant tidsperiod, multiplicerad med marknadsvärdet på andels ägarens investering i fonden vid det senaste tillfälle då prestationsbaserat arvode erlades eller med andelsägarens anskaffningskostnad om detta belopp är större. TRÖSKELRÄNTESATS Definieras som Riksbankens fixing av 90-dagars s v enska statsskuldväxlar på föregående kalender kvartals tre sista bankdagar. VALUE-AT-RISK (VaR) Ett sannolikhetsbaserat statistiskt mått på risken i en portfölj. Måttet uttrycker den förlustnivå som portföljen inte för väntas överskrida under en given tidshorisont med en given grad av statistisk säkerhet. Nektars externa rapportering avser VaR med 95 procents konfidens och en innehavsperiod på en dag. Måttet uttrycks i procent av fondförmögenheten. VOLATILITET Ett mått på hur avkastningen varierar över tiden. Vanligen beräknas en tillgångs volatilitet som standardavvikelsen i tillgångens avkastning. Ofta använder man volatilitet som ett mått på risken i en portfölj.
45
SIGNATORY
May ‘14
AU GU STI 2014
N E K TA R A S S E T M A N AG E M E N T A B BOX 7030, SE-103 86 STOCKHOLM VISIT: NORRMALMSTORG 14 Tel +46 8 407 13 0 0, Fa x +46 8 566 214 85
[email protected] www.brummer.se