Gulisens Guide till Galaxen
S PEKTRAKLET gör anspråk på att vara ett språkrör för sådana som studerar matematik, fysik, kemi eller datavetenskap på svenska vid Helsingfors universitet (eller låter bli). U TGIVARE: Spektrum rf Kemiska Institutionens svenska avdelning PB 55 00014 Helsingfors universitet.
Innehåll Ledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Välkommen till Mat.-Nat. och Spektrum! H US . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Universitas Helsingiensis . . . . . . . . . Så härjar man på Spektrum . . . . . . . . Exactum . . . . . . . . . . . . . . . . . . Fysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Chemicum . . . . . . . . . . . . . . . . . Mitt gulisår . . . . . . . . . . . . . . . . Vem är vem och vad? . . . . . . . . . . . Spektral Ordlista . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . .
3 4 5 6 7 11 14 16 18 21 24
Redaktionschef: Ronny Engblom Chefredaktör (tjänstledig): Aasa Feragen T.f. t.f. chefredaktör: Erik Edelmann Redaktörer: Kimmo Kettula Sofia Helsing Niklas Juslin Marie Backman Terese Husell
Andra medverkande i detta nummer: Sonja Välisaari, Maria Wikström och Roger Oksanen.
Gulis-Spektraklet 06
3
Hej på er, Gulisar små!
På nästa sida hittar ni en hälsning av vår ordförande, Herr KM. Han hälsar er välkommna till Spektrum. Det är trevligt det. Det är så trevligt att jag skulle göra det samma, om det inte vore för att jag tänker göra något annat med er i stället. Närmare bestämt tänker jag, stolt som en liten tupp över att skriva bland med de första Spektrakla ord ni läser i era än så länga väldigt korta liv (ifall ni inte varit ohemula nog att börja läsa bakifrån), passa på att, i egenskap av tillfälligt tjänsteförrättande chefredaktör, presentera Spektraklet för er. Spektraklet är Spektrums medlemstidning – artiklar av bestående värde och allt det där ni vet eller åtminstone kan tänka er, och utkommer fyra gånger per år. Fyra ordinarie nummer alltså, för dessutom ges det ut ett gulisnummer (det ni har under näsan just nu). Detta gulisnumer innehåller lite svammel om Uni’ och studentkåren, lite mer svammel om Spektrum och spektrumiter och ännu mer svammel om de ”spektrala” institutionerna – Exactum (Matematik och Datavetenskap), Physicum och Kemen. Några av artiklarna har publicerats i mer eller mindre oförändrad form år efter år sedan nittiotalets första hälft! Läs med vördnad! Andra artiklar är pinförska och nyskrivna! Läs även dem med vördnad! Idén med detta nummer är liksom den att ni skall ha något slag av nytta av det. Har ni inte nytta av det kanske ni ändå finner läsningen underhållande. Tycker ni inte ens att det är underhållande kan ni ju alltid elda bastu med eländet (se där, då hade ni nytta av det i alla fall). Men vad ni en gör med Spektraklet, lycka till med era studier! önskar
Erik
///\\ /-0^0-\ | ¿ | | /-\ | \|||/
4
Gulis-Spektraklet 06
Välkommen till Mat.-Nat. och Spektrum! För det första vill jag gratulera dig till studieplatsen och hoppas att du stannar här med oss ännu i många, många år. Vågar du bara modigt komma med på allt roligt program som ordnas kommer du snart att märka att du passar in gänget hur bra som helst, oberoende om du visste nånting alls om Spektrum från tidigare. Dom äldre studerandena är absolut ingenting man behöver vara rädd för, det är mycket sällan som det händer att nån faktiskt bits. Orsaken till att du just nu läser den här texten är att jag har fått äran vara ordförande för Spektrum i år, vilket innebär att man förutom att försöka hålla nån form av ordning på föreningen också förväntas skriva en mer eller mindre vettig spalt till varje Spektrakel. Trots att dom flesta spektrumiter numera inte använder nåt annat namn för mig än KM har jag faktiskt ett riktigt namn också, orsaken till att det fallit i glömska klarnar säkert tids nog för dom flesta. Meningen är att jag ska börja mitt femte år av kemistudier i höst, men eftersom jag jobbar kommer jag knappast att synas till i Gumtäkt alltför mycket under hösten, vanligtvis brukar man iaf. nog kunna se mig på dom flesta spektrala tillställningar. Det absolut bästa sättet att komma med i Spektrum och bekanta sig med nya mänskor är definitivt att genast modigt komma med på det program som ordnas. Vanligtvis brukar programmet vara mångsidigt med sitsar, månadsmöten, idrottsprogram, teaterbesök, kaffemorgnar, exkursioner, etc. Viktigast av allt är att
delta i valmötet i början av november när det väljs nya funktionärer till Spektrum. Utan alla aktiva funktionärer skulle vi aldrig ha en så livskraftig förening som vi idag har, dessutom påstår jag att ingen på allvar kan säga att den ångrar att den tagit en post och blivit aktiv i Spektrum, tvärtom får man ta del av en hel massa hejdlöst roliga saker som man aldrig annars skulla ha hamnat med på. Höstens stora projekt kommer att vara att sätta igång planering av nästa hösts stora utlandsexkursion. Senast åkte vi buss ner genom Baltikum till Prag, och jag kan lova att det var en oförglömlig resa (åtminstone delvis). Slutligen vill jag ännu säga att vi äldre spektrumiter, framför allt tutorerna och styrelsen, finns här för att hjälpa dig. Har du nånting som du undrar över ska du inte vara rädd för att rycka (bita) en äldre spektrumit i armen och fråga. Sen hoppas jag på att se så många gulisar som möjligt både gulissits och -intagning, och dessutom också på resten av höstens program.
-KM
(Har man inte KM i närheten då man behöver bita honom i armen nås han också per telefon: 040-5021 879 och e-post:
[email protected])
Gulis-Spektraklet 06
5
H US Du är medlem av Studentkåren vid Helsingfors universitet (H US), världens rikaste studentkår. Visste du det? Enligt finsk lagstiftning bör varje högskolestuderande som studerar till sin grundexamen vara studentkårsmedlem. Det ljusblåa studentkortet som du får är ett intyg på att du är studerande och studentkårsmedlem. Vad har du för glädje och nytta av det här? H US (på finska H YY) erbjuder sina medlemmar och de föreningar (bl.a. Spektrum) som fungerar i H US regi många olika serviceförmåner. Undervisningsministeriet subventionerar studentmåltiderna, men dessutom beviljar H US extra måltidsstöd på sina matställen – UniCafé – som finns på Exactum, Physicum, Chemicum, Porthania och många andra ställen. Vid Helsingfors universitet äts Finlands förmånligaste studentmåltider. H US hyr ut studentbostäder på Domus Academica och i Norra Haga. Dessutom får du studentrabatter på buss, tåg, flyg och otaliga andra ställen, t.ex. på din öl eller cider på Helsingfors mesta och bästa studentkrog, Vanha. H US medlemsavgift är den lägsta studentkårsmedlemsavgiften i Finland. Detta möjliggörs av att till skillnad från de andra studentkårerna grundar sig inte H US ekonomi på medlemsavgiftsintäkterna utan på affärsverksamhet. H US äger flera fastigheter i Citykvarteret, och hyresintäkterna står för långt över hälften av H US totala intäkter. Studentkårens centralkansli hittar du på andra våningen i A-trappan i Nya studenthuset, Mannerheimvägen 5. I din tudentkårskalender kan du läsa mycket mera om H US.
Detta är Toffe. Han är inblandad i H US på något vis.
6
Gulis-Spektraklet 06
Universitas Helsingiensis
Välkommen till Finlands överlägset äldsta högskola! Universitetet grundades den 26.3.1640 i Åbo. Universitetets årsdag firas alltjämt 26 mars. Denna högskolas första namn var Åbo Akademi (vilket inte bör förväxlas med nuvarande Åbo Akademi, som grundades på 1910-talet). Efter Åbo brand på 1820-talet flyttades högskolan till Helsingfors (”Kulturen lastades på oxkärror, kördes österut, och förföll”, som de lär beskriva saken i Åbo ;-), som hade blivit landets nya huvudstad år 1812. Efter flyttningen fick universitetet namnet Kejserliga Alexanders-universitetet. Detta namn bibehölls fram till början av självständighetstiden då det nuvarande namnet antogs. Helsingfors universitet är inte enbart landets äldsta högskola. Med över 38,000 studerande och elva fakulteter är ”Uni” också landets överlägset största högskola. Fakulteterna är agrikulturforstvetenskapliga, beteendevetenskapliga, biovetenskapliga, farmaceutiska, humanistiska, juridiska, matematisknaturvetenskapliga, medicinska, statsvetenskapliga, teologiska och veterinärmedicinska, av vilka humanistiska fakulteten är störst. På flera områden, t.ex. meteorologi, har Helsingfors universitet riksom-
fattande ansvar, dvs. i dessa ämnen ges inte högskoleutbildning någon annanstans i landet.
Mat.-Nat. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten är universitetets näst största fakultet. Antalet studerande vid mat.-nat. är närmare 7000 vilket gör mat.-nat. lite mindre än Abo Akademi (annat var det före biovetenskapernas självständighetsförklaring – då var mat.-nat. större). För de nyfikna kan det berättas (onyfikna hoppar till nästa stycke) att bland de klassiska universitetsfakulterna hittas varken humanistiska fakulteten eller mat.nat. – helt enkelt för att de båda tillsammans utgjorde filosofiska fakulteten. Därför kallas man än idag ”Filosofie Magister” när man blir färdig från någon av dessa fakulteter – även om man aldrig ens känt lukten av en filosofiföreläsning. Universitetets och fakultetens långtidsmålsättning har varit att koncentrera den matematisk-naturvetenskapliga undervisningen till ett enda campusområde. Fr.o.m. hösten 2004 finns alla institutioner förutom den astronomiska på Gumtäkt Campus. De biologiska vetenskaperna har bildat en egen fakultet år 2004. I studiehandboken (s.k. ”gula boken”) hittar du mera och närmare information om mat.-nat.
Gulis-Spektraklet 06
7
Så härjar man på Spektrum Som medlem i Spektrum kommer du att få vara med om en hel del. Det lönar sig att vara aktiv från början – då kommer du lättast med i svängarna. Vissa programpunkter kan kanske verka främmande för dig, men var inte rädd, vi äldre kommer att göra vårt bästa för att få dig att trivas och känna dig välkommen. Här följer lite allmänt info om Spektrums program och fester och hur de i praktiken går till (snälla och förkortade versionen).
mer i tid, sitter kvar på sin plats tills sitsen är slut och i övrigt inte beter sig alltför illa. Som avslutning sjungs ”O, gamla klang och jubeltid” och efter den får ingen sätta sig på sin tidigare plats. Nu börjar yrandet med dans och mingel (man får också sitta i ett hörn och sura om man föredrar det), hängande i trappuppgången (för tobaksrökare och andra skvallersugna) och allmänt dorsande, dvs. jatkona. De som inte rymts med eller haft tid för själva sitsen kommer ofta på jatkona, men tidigast ca tre timmar efter att sitsen börjat. Möjlighet till övernattning finns (rekommenderas knappast (förutom i gott sällskap)).
Gulnäbbsintagningen
Spektrumit
Vad är en sits? Inom Spektrum brukar det ordnas två eller tre vanliga sitsar per termin. Då äter vi gott, sjunger glatt och högt och – förstås – dricker snaps och punsch. Sångledaren inleder snapsvisorna och värdinnorna sköter om maten. Till god sed hör att man kom-
Gulisintagningen ordnas i mitten av september. Festen börjar på eftermiddagen med att gulisar i olika lag springer omkring på stan och förser sig själva och speciellt gruppledaren med olika drycker. Därtill skall en del uppgifter avklaras. Efteråt blir det sits i Alinasalen, en fest som brukar stanna kvar i gulisens minne länge framöver. Kom ihåg att gulisintagningen betraktas som moraliskt obligatorisk för gulisar. Kom också ihåg att man på Spektrum inte behöver skämmas över att man är kääk. Detta är också ett ypperligt tillfälle för dig att lära känna andra gulisar och de äldre, livserfarna spektrumiterna. Spektrums gulisintagning brukar inte heller vara farlig eller hemsk på något sätt, huvudsaken med festen är att alla har ro-
8
ligt! Missa den inte!!!
Herr- och dammiddag I oktober ordnas en herrmiddag, som går ut på att herrarna inbjuds till en ”middag” av damerna. Herrarna betalar en viss summa för festen och får äta och dricka så mycket de vill mellan klockan 18 och 21. All klädsel, inredning och program följer ett visst tema och det satsas mycket mer än till en vanlig sits. En fartfylld fest som ofta är välbesökt. Dammiddagen ordnas på våren, motsvarar herrmiddagen, men är oftast, om möjligt, ännu vildare!
Gulis-Spektraklet 06
med en sits. Gulisarna står för programmet, vilket självklart är Lucia och Julgubbe. Efter sitsen deltar alla i pokaltävlingen som ordnas av föregående årets vinnare. Om man vill få den rätta julstämningen skall man alltså komma, här har man en chans att träffa alla en sista gång före jullovet för att önska god jul och gott nytt år!
Årsfestjatkon
Årsfest I medlet av mars blir det Spektrums årsfest (runt datumet för Spektrums grundande: 23 mars). Detta läsår firar vi 74årsjubileum. Festligheterna börjar på fredagen med exqr2 till någon firma som vi lyckas lura att bjuda oss på mat och dricka och fortsätter med förkör på Klubben på kvällen, vilket betyder en informell och vanligtvis ganska vild sits. På lördagen Norsk dam med norsk damkolv börjar det med lunch på en rysk restaurang under dagen. Kvällens program inJulfest leds med cocktails på Klubben innan själHöstterminen avslutas med en julfest. va årsfestsupén på en restaurang och fesFesten börjar med glögg och fortsätter
Gulis-Spektraklet 06
ten fortsätter på någon lämplig jatkoplats. På söndagen blir det sillis=sillfrukost på samma plats (där många antagligen övernattat) och till sist tar sig de sista festprissarna till Klubben där festligheterna fortsätter så många dagar man orkar. Detta är en fest som det faktiskt lönar sig att komma på. Visst tvingas man att lägga ut en del pengar, men det är det värt. Här träffar man också äldre spektumiter – för många av dem är årsfesten den enda festen de fortfarande deltar i.
Pünschen
Övriga Fester Förutom de nämnda stora festerna ordnas det en del annat program också. I oktober ordnas en kräftskiva tillsammans med betarna någonstans i obygderna i Helsingfors närhet. I maj ordnas vårfest på TF:s sportstuga i Esbos djupa skogar. Dessutom blir det ofta någon gemensam sits med Thorax, betarna eller någon finsk förening På fastlagstisdagen åker vi pulka i Brunnsparken. Efteråt varm punsch, ärtsoppa och fastlagsbullar på Klubben. På
9
1:a maj sitsar vi i Kajsaniemi tillsammans med betarna, och under sommaren brukar vi bränna oss på solen på Sveaborg.
Annat. . . De senaste åren har det också ordnats så kallade minisitsar, dvs. sitsar på Klubben med ofta reducerat antal deltagare och kanske inte lika mycket supande, oftast på onsdagar, men vilken dag som helst går bra. Alltså en måltid tillsammans med spektrala vänner där man sjunger och har det roligt. I stället för ”vanlig” efterfest har det ofta varit program eller lek. Andra gemytliga stunder tillsammans har vi haft t.ex. i form av spelkvällar på Klubben och videokvällar på Kemen. Varje torsdagkväll spelas det spektrakulära bollspel, t.ex. sähly eller korgboll, i Gumtäkts idrottshall. Alla har haft jätteroligt, också de som aldrig spelat tidigare, så man behöver inte vara blyg om sport inte är ens starka sida. Med bara! Andra sportsliga aktiviteter har också ordnats, men mera oregelbundet, t.ex. rullalätkä, futis m.m. Spektrala kaffemorgnar ordnas på Kemen. Då samlas alla som råkar vara i Gumtäkt (eller kommer dit bara för kaffemorgonen) i kafferummet som man hittar bredvid de mindre föreläsningrummen då man går vidare rakt fram från huvudingången. Där dricker vi kaffe/te, snackar, spelar kort och myser i största allmänhet. När och hur ofta de blir är ännu oklart och bestäms antagligen på första månadsmötet. Varje månad hålls månadsmöte, där det diskuteras saker som berör Spektrum och dess medlemmar. Efteråt är det mat och annat program. Det lönar sig att kom-
10
Gulis-Spektraklet 06
ma på mötena om man vill veta vad som händer inom ämnesföreningen eller bara för att umgås. November månadsmöte är valmötet, ett måste för alla som tänkt vara mer eller mindre aktiva! Höstens första möte hålls i september. Alla med!
på. Och vart tredje år åks det på Utlandsexkursion! Det är en upplevelse det! Nästa utlandsexkursion torde drabba världen nästa år; utmärkt tillfälle för alla gulisar att deltaga. Kom ihåg att kolla anslagstavlor, e-post och Spektrums webbsida http://www.physics.helsinki.fi/~fyl_spek/ för exakta datum och platser! Bästa sättet att hänga med i svängarna är att vara med i spektrumiter-listan, dvs. Spektrums e-postlista. Som gulisar blir ni genast inskrivna i listan, men om du av någon anledning inte blivit det så anmäl dig genast till Cilla (
[email protected]) eller Andreas (
[email protected]) Caps För övrigt svarar programchefen Hanna Och så ordnas det nu lite diverse. Tea(
[email protected]) på alla frågor ter, företagsbesök, och vad folk råkar hitta gällande programmet. . .
Att vara spektrumit handlar inte bara om att supa. Ibland har vi roligt i stället.
Gulis-Spektraklet 06
11
Exactum
Alla exaktikare – dvs. matematiker och dataloger – önskas hjärtligt välkomna till Exactum! Detta nybyggda vidunder är alla matematikers och datalogers nya hem. Huset hittas bredvid Physicum i Gumtäkt, och man kommer dit antingen via Physicum eller direkt från gatan. Här hittas alltså både Institutionen för matematik och statistik och Institutionen för datavetenskap. I Exactum hittar du dessutom datasaler, anslagstavlor med nyttig information, viktiga papper såsom räkneövningar, modellösningar och mappar med kursinfo. Här finns dessutom ett Unicafé och Universitetsbokhandeln! Unicafé finns dessutom i Chemicum, och i fall man behöver extra lektyr finns Gumtäkts vetenskapliga bibliotek som man när via Physicums andra våning – där finns allt man någonsin vill veta och mycket mer! I biblioteket finns också ett handboksbibliotek och ett kursboksbibliotek där du hittar dom flesta kursböc-
ker (fast du kanske inte får låna dom), och läsesaler både för tyst läsning och för grupparbete.
Matematik Matematiken kan vara till stor hjälp oberoende av huvudämne för de flesta spektrumiter. Om ens lite intresse för matematik finns är Analys I, som undervisas på hösten på svenska en av de mest grundläggande kurserna som sedan fortsätter på våren som Analys II. Därtill går även Logik I som en svensk föreläsningskurs i år, vilket delvis kan vara av intresse inte enbart för matematiker utan även dataloger. Dessa kurser, speciellt logiken, går inte varje år på svenska, så det kan löna sig att ta tillfället i akt då de svenska grupperna är betydligt mindre och mysigare än de finska massföreläsningarna. Överlag kan matematikkurserna väljas rätt fritt av alla på mat.-nat, det enda som lönar sig är att kolla vilka förhandskunskaper som krävs (står alltid på kurssi-
12
dan http://mathstat.helsinki.fi/kurssit/ under varje kurs). Om du hör till dem som inte har tänkt stanna hos oss på mat.-nat, vilket du givetvis inte hör, finns det många olika råd att ge beroende på din individuella situation (diskutera läget med din tutor!). Ett standardråd är dock att ifall du med säkerhet tänker söka någon annanstans, vilket du givetvis inte allvarligt tänker, men ändå är så fiffig att du vill få ut något av ditt år på mat.-nat så lönar det sig att gå t.ex. Grundkursen i analys – och få den godkänd. Till er alla, oberoende av grupp, kön, ras, religiös övertygelse, kan man poängtera att matta på Uni inte är det samma som matta i gymnasiet. För att göra en mer konkret jämförelse kan vi tänka oss mattan som ett språk; i skolan diskuterade och pratade vi, dvs. vi tillämpade språket konkret. På Uni lär vi oss hur språket är uppbyggt, varför ord böjs som de böjs – varför ditt och varför datt. Vi sysslar alltså med grammatiken. På vissa kurser används mer siffror än på andra, men främst är det bokstäver – variabler, u know – som gäller. Det här låter kanske väldigt teoretiskt och knepigt, men vi intygar att man klarar det och t.o.m. trivs med det utan att vara Einstein nr II. Det lönar sig att både gå på föreläsningarna och kopiera ur mapparna på Exactum. Om man vill ha mera material kan man alltid kolla vad Limes har att erbjuda, oftast mycket billigare om man är medlem. Limes är by the way finnarnas Spektrum, fråga definitivt av tutorerna om deras material, eller besök www.saunalahti.fi/limes/ esit-
Gulis-Spektraklet 06
telytma.html. Sedan kan naturligtvis också äldre studerande rekommendera lämpliga böcker. Tumregeln är att allt värt att veta som har skrivits och skrivs om matematik samlas i Gumtäkts bibliotek. Sedan kan det förstås vara utlånat, men grundkursböcker är relativt billiga, och till och med böcker på lite högre nivå fås ganska billigt på nätet. Kolla t.ex. www.bol.com, www.springer.de eller www.amazon.com. Räkneövningarna har man i grupper med allt från 1 studerande (små) till 30 studeranden. Man väljer själv vilken räkneövningsgrupp man vill gå med i, och anmäler sig på websidan http://ilmo.cs.helsinki.fi/matematiikka/ till kursen genom att just anmäla sig till en räkneövningsgrupp. Kom ihåg att satsa på räkneövningarna och räkneövningsgrupperna! Stöd finlandssvenskheten på Uni och gå med i en svensk grupp, ifall en sådan ordnas. I början kan nog studierna verka långt ifrån en dans på rosor och vara närmare ett snubblande bland taggarna. Ge inte upp! Ni kommer nog att anpassa er så småningom och lära er knepen för att tackla övningsuppgifterna på rätt sätt, för att få godkänt i ett mellanförhör (man har oftast två tenter per kurs), för att inte somna på föreläsningen efter ett utdraget månadsmöte på Klubben, eller för att se aktiv ut när en engagerad professor ställer frågor och utmanar de som sitter på hans föreläsning. Tutorerna finns till bl.a. för att dela med sig av sina knep, var inte rädd för att fråga. Vi hoppas att du kommer att trivas i Exactum, och att du kommer att få en fartfylld och intressant början på studierna!
Gulis-Spektraklet 06
Datavetenskap Traditionerna inom datavetenskap är gamla vid Helsingfors universitet, om nu något kan kallas gammalt då det gäller datavetenskap. Redan på 1960-talet grundades institutionen för datalogi, från vilken namnet ”datalogen” och benämningen ”dataloger” har sina ursprung. På den tiden var det främst fråga om rent tillämpad matematik, vilket det dock i viss mån ännu också är fråga om. För datalogen är matematik alltså ett viktigt ämne. Matematikstudierna kanske inte verkar speciellt relevanta till en början, men senare stöter man ofta på kurser som är rätt teoretiska, där teorin framförs med hjälp av matematiska uttryck och -beteckningar. Dessa matematiskt lagda kurser kan man numera dock i viss mån undvika, beroende lite på ens inriktningsalternativ. Matematiken är inte längre heller obligatoriskt som biämne, så om matematik är något absolut oöverkomligt för en, kan man ändå vara stolt datalog! Planerar man att läsa matematik som biämne, är det bra att ta matematiken genast i början, eftersom man då ännu kommer ihåg något från gymnasiet och eftersom matematiken på så sätt kan stöda ens fortsatta datastudier. Vad gäller undervisningen finns det en grundläggande kurs det lönar sig att gå. ”Introduktion till datorn som arbetsredskap” är en av de ytterst få kurser där föreläsningarna eller räkneövningarna hålls på svenska. Kursen är speciellt nyttig för dem som inte spenderat hela sin ungdom framför datorn. På kursen bekantar man sig bl.a. med UNIX/Linux, Windows, epost m.m. Dessa kunskaper är livsviktiga
13
med tanke på de fortsatta datastudierna. ”Att skriva vetenskaplig text” är den andra kursen som delvis hålls på svenska. På kursen lär man sig att skriva rapporter, avhandlingar, söka källmaterial m.m. I mån av möjlighet lönar det sig att välja den svenska undervisningen, så att den inte helt försvinner. Trots att det mesta sker på finska på datalogen, har man rätt att t.ex. få tentfrågorna på svenska (bör dock bes om i god tid före tenttillfället), svara på tentfrågorna på svenska, skriva sina övningsarbeten på svenska osv. Utnyttja Era rättigheter! Det lönar sig att grundligt läsa igenom studieguiden, ”Opinto-opas”. I den finns svar på de flesta frågor som gäller studierna. Även modellen för en studieplan kan det löna sig att kasta ett öga på för att få ett hum om hur studierna kan väntas löpa. Om det trots allt uppstår några frågor gällande studier lönar det sig att i första hand vända sig till studierågivaren Anni Rytkönen (svenskspråkig), eller alternativt till hennes finskspråkiga kolleger Arto Wikla eller Pirjo Moen. Din tutor hjälper också gärna till. Man bör anmäla sig till kurserna på datalogen via nätet på sidan ilmo.cs.helsinki.fi (fyll i dina personuppgifter först) och till matematikkurserna på ilmo.cs.helsinki.fi/matematiikka. Det rekommenderas också att noggrant följa med de kursers hemsidor du valt för aktuell information om tenter, övningsuppgifter osv. Datavetare behövs, så det lönar sig att studera datavetenskap. På datalogen kan man läsa många intressanta kurser, så Du kommer säkert att trivas!
14
Gulis-Spektraklet 06
Fysik
Physicum, vetenskapens Mecca, Gumtäkts stolthet, Helsingfors universitets flaggskepp. Byggnaden där finska fysiker utbildats så länge någon kan minnas – dvs. i några år – ser inte särskilt imponerande ut om man närmar sig från något annat håll än ingången, där vetenskaps-bibliotekets glasfasad ger ett intryck av att det trots allt inte är en lagerbyggnad. När du kommer in genom dörrarna möts du av luftiga utrymmen, mycket glas och en uppfattning av att en arkitekt kanske ändå varit inblandad. Att hitta rätt i Physicum är inte särskilt svårt. Då man kommer in kan man inte missa UniCafé där de inte längre får servera mat, vaktmästaren, hissen, trapporna och det faktum att byggnaden är delad i tre delar av korridorer ända upp till taket. Föreläsningssalarna finns på första och andra våningen; datasalarna, labb-utrymmen, kansli, kontor, anslagstavlor, mappar och
annat viktigt på andra våningen. Högre upp och i källaren har vanliga dödliga studeranden inte ofta ärenden då där mest finns arbetsrum, forskningsrum och dylikt. Värt att nämna är de många små hålen (de har räknats) i vägg-skivorna i föreläsningssalarna, de mysiga tetris-bänkarna, utsikten från taket, närheten till Kemen, Exactum och acceleratorlabbet. Dessutom har ett gäng geologer och geografer ockuperat en del av första våningen och meteorologerna håller till nånstans uppe i himlen. Att hitta till Physicum kan ju vara värre, men då man hittat en buss (kolla kemidelen) som stannar vid Kumpulan kampus hållplats (vi är alltså i Gumtäkt, Kumpula på det andra inhemska) så är det bara att gå över gatan (om du kom från centrum), knalla uppför sandgången bakom hållplatsen och gå mellan de två stora byggnader som möter en bakom träden. Det till höger är Kemen och det till vänster är Phy-
Gulis-Spektraklet 06
sicum och den nybyggda hyddan vänster om Physicum är Exactum. Bakom Exactum har Meteorologiska institutet flyttat in under det senaste året. Om du går ännu längre till vänster kommer du före eller senare till acceleratorträsket och där fastnar man. Numera finns det också en idrottshall rakt fram, men den kan man inte missa, för den är inte riktigt samma färg som de närliggande byggnaderna. Fysikgulisarna bör förbereda sig på att största delen av de närmaste n åren kommer de att studera fysik, teoretisk fysik, matematik och lite data eller kemi. Den som söker en bred allmänbildning får jobba extra (men det är värt det)! Första året gäller det i första hand att avverka grundkurserna i fysik (dvs. Mekanikens grunder, Elektromagnetismens grunder I&II etc.) och Mapun (Matemaattiset Apuneuvot) (eller grundstudier i matematik, men Mapun rekommenderas varmt *brrr*). Man kan dessutom dryga ut läsordningen med relativitetsteori, introduk-
15
tionskursen i data, lite kemi och annat smått och gott. Den som väljer fysik som biämne börjar helt enkelt med grundkurserna under de första studieåren, studerar ”lite” matematik på sidan om och kan i ett senare skede ta mer avancerade fysikkurser. Fast alla bör ju nog bli så intresserade av fysik att de tar så mycket fysik som möjligt och snabbt byter huvudämne. Denna korta introduktion besvarar knappast alla frågor (som t.ex. varför), men dra tutorer, lärartutorer (svensk: Tommy Ahlgren, kontaktuppgifter i studieguiden), äldre studeranden, föreläsare och övriga förbipasserande i ärmen och fråga, surfa in på http://www.helsinki.fi/~fyl_www/, upptäck (tillsvidare har ingen stött på beväpnade vakter, argsinta hundar eller övriga faror – dvs. ingen som kommit tillbaka och berättat om det) och läs bibeln (studieguiden)!
16
Gulis-Spektraklet 06
Chemicum
Du mat.-nat:are som gjort det fenomenala beslutet att studera kemi endera som huvud- (fantastiskt!) eller biämne (nästan lika svängigt!), kommer snabbt att bli bekant med huvudkvarteret för de blivande kemisterna, nämligen Kemiska Institutionen, Chemicum, eller Kemen som den i vardagligt tal kallas. Genast då du stressat uppför den tunga backen (puuh!) Ser du två enorma byggnader framför dig, Kemen är den vita till höger (samt vackrare). Och dörren du ser på hussidan är den som leder till svenska avdelningen. Därigenom kommer du endast om den supertrevliga kanslisten Sanna ser dig ur sin glasbur. Annars får du bara vänta och banka på dörren. (Dage, som har rummet på andra sidan ingången brukar inte orka höra på oljudet efter några minuter, utan kommer sedan och öppnar.) Man kan ta sin kandidat ganska långt
på svenska (några kurser på finskt håll) och det borde vara möjligt på tre år. Efter kandidaten finns det sju olika inriktningar (inklusive lärarutbildningen) att välja mellan. Väljer du fysikalisk kemi, får du fortsätta delvis på svenska, och det under ledning av berömda Pekka Pyykkö och Dage Sundholm. De studierna har mycket med datorer och integraler att göra och artikelförfattarna förstår sig inte riktigt? Det andra svenska alternativet är organisk kemi. Under de kommande åren torde det bli en och annan nybakad magister från svenska avdelningen med organisk kemi som huvudämne. Bertel Westermark lär du ska stifta bekantskap med redan under din första vecka på kemen, han brukar nämligen trivas regelbundet i kafferummet och trivs med att prata dittandattan med studerandena. En verkligt
Gulis-Spektraklet 06
avspänd person(lighet), som gillar golf, whisky och mikro-pizza. Kafferummet i övrigt brukar vara ett (alltför) trivsamt ställe. Där försöker endel göra sina räkneövningar (biblioteket i Physicum lämpar sig nog bättre för seriöst studerande), men allra mest samlar kafferummet folk då de planerat att labba. Antagligen räcker det inte så länge förrän du också lärt dig att sitta och fördriva timtal där istället för att åka hem eller göra något annat nyttigt? Förutom Bertel, Sanna, Dage och Pekka, kommer du under ditt gulisår att stifta bekantskap med assistenterna, som är dina personliga handledare i labbarna. Det finns även en del andra skummisar som yrar omkring i knutarna. Michael Patschke kommer du genast att stöta på, han kommer att berätta dej en massa viktiga saker. En som inte får glömmas är naturligvis laboratoriemästaren Bjarne Lindström. En personlighet du kanske inte träffar, men säkert kommer att höra om är lektor och mycket mer: Henrik Konschin el-
17
ler HK. Han har blivit en del i pensionsmaskinen, men om honom talas det ännu länge. Andra nyttiga ställen på kemen är de båda Unicaféerna (med varierande god mat) och studie-byrån. Där kan du köpa kopierings-kort av en personlig personlighet kl 9-11 och 13-15, men reservera gott om tid? Ja, och på svenska avdelnings andra våning, och utanför assistentrummet samt utanför föreläsningssalarna finns det på anslagstavlorna information om bl.a. tentresultat och diverse andra grejer? Du kommer antagligen att bli förvånad över hur bra du trivs på kemen (speciellt i kafferummet) och kanske hinner dina tankar om andra studier blekna under året (ifall du hade sådana). Det gäller att ha tålamod, och att LABBA! Vi äldre studerande och tutorerna, svarar gärna (åtminstone försöker vi) på dina frågor. Du är högst välkommen att göra entré på svenska Chemicum!
18
Gulis-Spektraklet 06
Mitt gulisår Av Terese Husell
Som många andra väntade jag med spänning om det skulle dimpa ner ett brev från Uni i postlådan eller inte. Till min glada överraskning kom då brevet där det stod att jag hade blivit antagen till Helsingfors Universitet, vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten och kort där efter damp det ner ett rosa brev med information, precis ett sådant som jag antar att du ock-
så har fått, om ämnesföreningen Spektrum. ”Yee! Jag kom in på Uni!” var första reaktionen, ”uj. . . rosa. . . ” var andra, jag skulle komma att gå klädd i rosa halare, och jag skulle komma att gilla det, men det visste jag inte då. För mig var rosa bara en färg som jag försökt hålla mig borta ifrån så mycket som möjligt. . . Men allt det förändrades då jag blev en Spektrumit! För dem som inte vet är jag från Åland (för ert eget bästa hoppas jag ni vet var Åland ligger. . . ) och det var en enorm omvälvning att flytta till Helsingfors. Inga kompisar, inga bekanta förutom Jenny (förra ordförande). Allting var nytt och stort. Den första september packade jag mitt pick och pack i bilen och kom mig iväg till storstaden, körde lite vilse innan jag hittade till Gumtäkt, åkte buss genom halva staden innan jag fick nyckeln till mitt rum. Och sen skulle allt packas ur bilen och in i lägenheten, och det var hett och svettigt och till på köpet ringde min tutor Ilkka och frågade om jag ville följa med på Gulis-picknick i Vallgård och träffa mina medgulisar. . . men på grund av att jag just hade kommit till Helsingfors kände jag mig lite trött, så jag tackade nej och slocknade på madrassen på golvet. Dagen därpå hade vi träff utanför Physicum, och jag kom (som vanligt) lite försenad och stötte på en grupp utanför Chemicum där det fanns en eller två människor med rosa
Gulis-Spektraklet 06
halare. . . tutorerna Ilkka och (Jo)Hanna. Resten har säkert alla gulisar redan gått igenom och det är ganska tråkigt att skriva (läs: Jag minns inte så mycket) så jag tar det kort; info om Uni, kurser, Spektrum, osv. Roligare var Gulisorienteringen och Gulisintagningen, där man traskade runt på stan, den senare med gul näsa, och för min del kände sig lite vilsen om inte de andra i laget skulle ha varit med och för de andras del supa och utföra en massa uppgifter. . . Kul var det i vilket fall som helst. Speciellt Gulisintagningen kommer att sitta fast etsad i mitt minne, säkert i ert också, varför så får ni veta då det är er tur. Sen är man Spektrumit! Och så fick vi gå på sitz, lära oss hur man super och sjunger på Spektrum och äta (för det mesta) god mat och vad som händer efter en sitz, vem som händer efter en sitz, träffa en massa kuliga och roliga och galna Spektrumiter, och varför man ska se upp för Henu både före, under och efter en sitz. Månadsmötena är något som man ska gå på! Därmed basta! Annars är det ju inget spektrum på tillvaron. Jag var noga med att gå på måmö. . . jag slapp ju laga middag. . . dessutom var det kul att mitt i allt pluggande fara och träffa andra Spektrumiter och ha lite kul. Även fast det inte låter så uppiggande med möte så måste jag rekommendera månadsmötena, de är så mycket mer än bara ett ”möte”, det är ett möte i Spektrum!! Jag kanske ska skriva lite om studierna också. . . (jag vet inte egentligen vad jag ska skriva här. . . ) Under hösten hade jag bara två kurser, jag ville ju inte överanstränga mig så här i början, dessutom var en av kurserna på finska. . . vilket skulle
19
betyda lite problem för mej, trodde jag. . . Analys I var betydligt svårare än Lineaarialgebra ja matriisilaskenta bara så ni vet. Det här året är jag värdinna tillsammans med Linda, Sonja och Marie, vilket i våras betydde lite mera arbete, då vi måsta planera, inhandla och laga maten till alla sitzar (förutom minisitzarna). Men det är roligt att vara värdinna, och inte speciellt svårt heller. Och jätte kul då alla gillar maten. . . Minisitz är också något skoj som man definitivt också ska gå på, de infaller efter ett spontant infall av sitz-anda lite nu och då, då strupen har blivit för torr i någon eller några spektrumiter. Eller på grund av andra orsaker, som till exempel Anti-Halarkryssningsminisitzen, som jag, Marie, Joni (?) och Roger höll då vi inte kom med på Halarkryssningen p.g.a. att vi inte hade våra pass med oss. Jag vet egentligen inte vad de andra gjorde på halarkryssningen förutom att supa i sin rosa halare, men på Anti-H minisitsen hade vi i alla fall skoj. Vi beställde pizza från Kotipizza och höll minisitz nästan halva natten, eller tills glassen vi hittat i frysen var smält och uppäten. Sen höll vi rullan hela natten ända tills Roger stupade i en hink som han hinkade i och drömde om att vara pampes och undrade varför Joni höll en kuk i handen, eller var det månne en kung? Då klockan blev 5 var det lite slött, Roger hade slocknat för länge sedan och samma musik hade strömmat ur datorn sen 22.00 och allt var lite hängigt, tills någon (Joni eller Marie eller båda) kom på att vi ska gå på Elmag idag klockan 8. Sagt och gjort, och vi har bildbevis på att vi var där klockan 8! Tillbaka på klubben inväntade vi kryssningsfararna
20
och hade sillis, åt pizza, hade det ganska vilt. Jag vet inte vad de andra sillisdeltagarna gjorde men vad jag minns så hade jag och Henu en liten vatten-, pizza- och sångboks batalj så där i fyllan och villan. Sen vart man (läs: jag) trött och ville hem och sova, medan andra fortsätter med sillisarna som avlöser varandra i några dagar. Så kan det gå till, till och med vildare utan alkohol, vilket bevisades efter Sitz I, då jag abrupt måsta avbryta mitt efterfestande för en privat xqrr på Maria Sjukhus. Vad har mera hänt då under mitt gu-
Gulis-Spektraklet 06
lisår?. . . Jo, vi hade Årsfest i mars som jag uteblev från av privata skäl, Sillis i Kaisaniemi, en massa tenter och tillsist som avrundning på terminen: Vårfest på TF:s sportstuga. . . Jag hoppas ni alla gulisar hänger med i Spektrums svängar! Jag vill se varenda en av er på alla sitzar och måmö! För det är ett intressant liv vi lever och jag vill inte att någon ska missa det! Hoppas ni alla kommer att trivas lika bra i Spektrum som jag gör! Sen har jag inget annat att säga än: Välkommen, och vi syns på sitzarna!
Gulis-Spektraklet 06
21
Vem är vem och vad? schenhävare. Sekreterare, mattatutor. Kimmo Kettula: Liten spektrumit som tror han är stor. Skattmästare. Johanna ”Hanna” Laakso: Programchef. Hård hävare som vill till Sverige. Sonja Välisaari: Studiesekreterare. Linda, nej Sonja, lika som två hallon. Kemmatutor. Linda Niemi: Extra styrelsemedlem. Sonja, nej Linda, lika som två jordgubbar. Anna Wikström: Matematiklärare i Kristian ”KM” Meinander: Gick sitt Kyrkslätt. Liten men farlig. Marias sysöde till mötes och blev KM. Blev sedan ter. programchef. Fortsatt som ordförande i väntan på att ödet skall hinna ikapp honom igen. Då man som ny gulis de första gångerna vågar sig till Klubben riskerar man erfara att folk i omgivningen berättar en massa inside-juttun som man inte förstår så mycket av och om folk man inte känner – när X inte hittade sitt spy, och när Y bet Z i benet, osv. För att lite förbereda gulisen presenterar vi här lite inledande inside-juttun om några spektrumiter han riskerar stöta på, eller åtminstone höra talas om.
Susanna
Susanna Liesipohja: Matematiker som hörs på sits, inte minst i egenskap av sångledare. Viceordförande. Maria Wikström: Lättövertalad pün-
Julgubben
Niklas ”Nicke” Juslin: Duracellpupu. Står till tårna i acceleratorträsket, med huvudet före. Evig redaktionsmedlem. Aasa Feragen: Norsk matematiker.
22
Chefredaktör på flykt utomlands. Mat(h)ias Österberg: Matematiker och fysiker. Pampes från Helsingfors. Syns sällan på ett ställe. Jenny Bergström: Simlärare, blivande fysiklärare. Gälin pampes. Carolina ”Caro” Björkas: Vasa-fysiker. Diskuterar triviala saker, oftast med sig själv. Har varit med förr. Roger Oksanen: Datatutor. Gör de mest märkliga uttalande som full. Säger sig ha slutat supa. Sofia Helsing: Redaktionsmedlem. Fysiker från pampas med alla möjliga kufiska intressen. Toni Alasuvanto: Kemist. Mannen med vita handskar. Anna-Maria ”Ansku” Troberg: Lång. Studerar på medi, festar på Spektrum. Cilla Björkqvist: Datalog, ADBansvarig. Följer inte med Peth någonstans. Liten och alldeles ofarlig. Peter von Etter: En av de få dataloger som faktiskt studerar. Arno von Pfaler: Officiellt estetkemist. Fast i förlagsträsket. 34 studerande. Bryter sig in i sin lägenhet.
Gulis-Spektraklet 06
Kristoffer ”Toffe” Meinander: Färdig fysiker. Mjuk och kladdig grundkurslabassistent. Mikael ”Miku” Ehn: Fysiker. Inte idrottsansvarig mera, fast man kanske kunde tro det. Ralf: Har bockskägg. Kände sig ensam innan Ina kom. Tidigare ofta avbildad i Spektraklet. Har setts på Kemen. Ina: Aktivaste spektrumiten, alltid klädd i halare, bor på Klubben. Attraherad till Ralf. Henri ”Henttu” Lindén: Färdig gamylmatematiker. Var sångledare länge. Thomas K. Berg: Fysiker. Lyssnar på Death Metal och klassisk musik. Tyst, gillar blod. Marcus ”da Man” Peth: Fysiker. Skall börja studera någongång. Erik Edelmann: Skulle bli doktor i fysik, men tog sitt förnuft till fånga. Chefredaktör länge, nu endast redaktionsmedlem(!) Miklos Långvik: Fysiker som lyckats fly från acceleratorträsket.. Christian ”Chride” Saxén: Matematiker. Var KM länge. Leker apa. Dricker (nästan) aldrig mest. Ruben G. Lindqvist: Spektrums skyddshelgon. Har ett förflutet som stockholmsk groda. Tappar huvudet ibland på fester (och annars också). Patrik ”Paddan” Kjällman: Aktiv Soneragamyl. Fysiker vars studieveckor minskar i antal. Cecilia ”Cia” Blomgren: Drar med sibbobor till Klubben. Tycker räkor i byxorna Miku & Chride är skönt. Hästflicka, veterinär. Jens Pomoell: Fysiker. Brukar börja ter- Olle Sundqvist: Legendarisk n-faldig minen utomlands, men tror att han känner gamyl. Afrika bättre än han gör. Kai Nordlund: Legendarisk gamyl. I ti-
Gulis-Spektraklet 06
den ivrig pünschenhävare, numera professor i beräkningsfysik. ”Lill-”Erik ”Rammstein” RammSchmidt: Matematiker. Tar altid en (eller flera) öl på ett möte. Stefan Michelsson: Matematiker. Halv kvinna, halv penna. KM (Ej att förväxla med KM). Michael Patzschke: Tysk kemistdoktor. Har vaknat på Klubben många gånger. Ser rolig ut när han lyssnar på Metallica som full. Carolina ”Sniffe” Hammarén: Studerar på Hanken, festar på Spektrum. Björn Udd: Fysiker. Kom i mål i Y LONZ (se ordlistan) utan att dricka öl.
23
men festar hårt! Redaktionschef. Henrik ”Henu” Silén: Studerar officielt både fysik och historia, i praktiken ingendera. Idrottsledare som inte ordnar idrott. Skåpsångledare. Bajs. Ilkka ”Ile” Söderlund: Gör ”nästan” alltid vad han lovar. Stor Yogi, agerar mattalärare i höst, givande och rolig att prata med.
Ina
Sebastian ”Sebbe” Björkqvist: P RK. Stolt Jeppis-bo, också givande att prata med, ses alltid tillsammans med sin bror Totte Jan-Victor ”Totte” Björkqvist: Klubbförvaltare, som håller sej borta från Klubben så gott det går. Ses alltid tillsammans med sin bror Sebbe. Marie Backman: Värdinna, redaktionsmedlem. Från pampas, dricker, fast hon inte ser ut att göra det. Fyssatutor. Terese ”Tessi” Husell: Värdinna, redaktionsmedlem. Ålänning. Ses ibland brottandes med Henu ⇒ varit på ofrivillig Roger 2 Anna Åberg: Spektrums tomtemor som sjukhusexqr . kanske ännu studerar matematik. Eller så Andreas Forsblom: Datavetare, ADBansvarig. Alltid redo med en Nokia 770, int. Ronny Engblom: Fysiker från Pampas GPS och en STOR kamera. som blev teknolog. Studerar långsamt, André Söderlund: Stor, tyst matematiker.
24
Gulis-Spektraklet 06
Spektral Ordlista Arska: Spektrums ärjygaste Spektrakus. Utses regelbundet (Dvs. det har gjorts en gång.) Kyllikki: Spektrums ärjygaste Spektrosa. Utses lika regelbundet som Arska. Betare: SvNK. Maskätande biologer, delar klubblokal med Spektrum N:e årets studerande: Har studerat mer än fem år, dvs. har ännu långt kvar till medeltiden för färdig magister på 8,5 år. Gamyl: N:e årets Spektrumit Gulis: Gulnäbb. Första årets studerande. Känns igen på den gula näsan. Fjolis: Fjolårsgulis. Klubben: Hotell, festsal, restaurang, soptipp, helvete, dansklubb, kolkällare, sählyplan etc. Spektrums mångfunktionella klubblokal. KM: Klubbmästare. Fixar sprit. Kodare: Finlands nationaldryck Koskenkorva. Kolven: Lång hävningsapparat för öl, cider, lonkero (eller vin!) Kääk: ”Smått” salongsberusad. Tööt: Mer än kääk. Svårt att uppleva vid medvetande. Münchenstopet: Hävningsgren. 1l öl drickes på tid. Piken: Resultat av pünschen. P RK: PRogramKomittén. Pünschen: Spektrums parad-hävningsgren. En flaska punsch tömmes via ett litet glas på tid av två personer. Sit[sz]: Middag med snaps, punsch och sång. Ofta tema-baserad mat och klädsel. Minisit[sz]: Tänkt som att man träffas och
äter en vardagskväll (vanligtvis onsdag), blev (nästan) som en vanlig sitz. Jatkon: Det som händer efter en sitz. Spektrakus: Manlig spektrumit. Spektrosa: Kvinnlig spektrumit. Spex: Roligt (åtminstone ibland) teaterstycke som satsats mycket på (a’la Thorax eller Grodorna) eller lite på (a’la P RK). Vetä: Supa, häva, dricka. . . behöver vi säga mer? Ölspelet: Precis vad det låter som. Slutar när alla slocknat. Xqr2 : Exkursion till när och/eller fjärran. Kan också skrivas xqrr. Ärjy: Grov, råbarakad, vild, osund, hejdlöst supande. Thorax: Svenskspråkiga medicinestuderande (medi) vid HU. Många fd. spektrumiter. SNÄf: Intresseorganisation för alla svenskspråkiga nationer och ämnesföreningar inom H US. Matlu: Takorganisation för ämnesföreningar inom Mat.Nat. i universitetspolitiken. Sigma: Matematiker vid Åbo Akademi. Ordnar pubmanöver (PM) på våren. Grodorna: Naturvetenskapliga föreningen vid Stockholms universitet. Öffen: ÖFN. Östra Finlands Nation. Nylle: Nylands Nation. Y LONZ: Ölorientering ordnad av TF. G OOM: Studerandekryssning där det går vilt till! Sillis: Sillfrukost. ”Morgon”mål där man tar en snaps eller två. Eller tolv