GÖTEBORG. Det hänger på ledarskapet VÅRT TEMA: FÖRDOMAR LÖS KORSORDET OCH VINN EM-BILJETTER BARNENS HUS SKA GE TRYGGHET

GÖTEBORG VÅRT

nr 1/2006

En tidning från Göteborgs Stad

TEMA: FÖRDOMAR

”Det hänger på ledarskapet” GRINGO GÄSTSPELAR MED EGNA SIDOR

BARNENS HUS SKA GE TRYGGHET

LÖS KORSORDET OCH VINN EM-BILJETTER

GÖTEBORG VÅRT

Vårt Göteborg delas sedan 1965 ut till alla hushåll i Göteborgs kommun Upplaga: 250 000 exemplar Vårt Göteborg finns också att lyssna till eller läsa på internet: www.vartgoteborg.se Vårt Göteborg finns även som taltidning. För information ring redaktionen 031-61 10 34. Du kan också ringa och lyssna på tidningen, tel: 0771-35 22 22. Kostnaden är som ett vanligt lokalsamtal. Vårt Göteborg utkommer nästa gång i april Postadress Vårt Göteborg 404 82 Göteborg E-post [email protected] Webbadress www.vartgoteborg.se Ansvarig utgivare Ulf Källström 031-61 10 00

Mer kunskap är botemedlet

T

emat för årets första Vårt Göteborg är fördomar, något som belyses i olika artiklar. Jag hörde en gång en person beskriva fördomar på följande vis: Det är naturligt att folk ibland kan ha fördomar, men det är ”okultur” att visa dem – och det är kriminellt att sätta dem system. En ganska träffande beskrivning. För det är inte så märkligt att folk ibland hyser skepsis och misstänksamhet mot sådant som verkar annorlunda, och som man inte känner till särskilt väl. Det vore naivt att låtsas som om det inte vore på det viset. Orsaken till fördomar är väsentligen okunnighet. Då är det lätt att ta avstånd, känna sig hotad, generalisera eller ”blanda ihop äpplen med päron”. ●●●

Botemedlet är därför rimligen mer kunskap. Till möjligheterna att skaffa kunskap hör både intresse för att lära sig något nytt – och öppenhet. Öppenheten hänger i sin tur nära ihop med en långtgående yttrande- och tryckfrihet. Dessa båda begrepp har en stark förankring i rättsmedvetandet i vårt hörn av världen, och skall förhoppningsvis också ha det i framtiden. Det innebär dock att man ibland måste vara beredd att höra, läsa och se formuleringar i text eller bild, som man starkt ogillar, eller rentav kan finna förolämpande. Den historiska erfarenheten visar också, att de samhällen som gör inskränkningar i yttrande- och tryckfrihet ofta

befinner sig i en utvecklingsfas där även andra demokratiska fri- och rättigheter hotas. Under de senaste veckorna har en omfattande internationell debatt varit igång, som bland annat innehållit krav om inskränkningar i tryckfriheten i ett av våra grannländer. Skulle en sådan utveckling ske, innebär det också andra effekter – exempelvis ökade fördomar mot en del etniska grupper. ●●●

Att några personer vägrar att acceptera vår traditionella yttrandefrihet kan då leda till generaliserande omdömen om andra personer från liknande trosriktningar, trots att dom inte alls har med saken att göra, och heller inte agerat för att inskränka de demokratiska fri- och rättigheterna. I så fall skärps motsättningarna på ett mycket olyckligt vis. Kunskap och förståelse för andra kulturer bygger på öppenhet, och att kunna tycka och tänka fritt. Och ökade kunskaper är bästa vägen att motverka fördomar, såväl i vårt samhälle som på andra håll.

JÖRGEN LINDER

Kommunfullmäktiges ordförande

Chefredaktör Klas Eriksson 031-61 10 14

INNEHÅLL

Webbredaktör Carin Smederöd 031-10 53 90 Produktion Williams information ab 031-10 53 92

18

Tryck Svenska Tryckcentralen Distribution Posten AB

Gringo visar andra sidor

Nättidningen visar hus

I det här numret av Vårt Göteborg handlar temat om etniska fördomar. Vi vill visa att det finns många sätt att angripa och skildra fördomar. Därför har vi bett tidningen Gringo gästspela på fyra sidor. Läs bland annat om Svenssonskolan och gör Gringos fördomstest.

Stadsteatern, rådhuset och Stora Teatern. Det är bara några av de mer än 300 hus som 40-årsjubilerande, kommunala Higabgruppen sköter. www.vartgoteborg.se firar med en artikelserie om göteborgarnas fastigheter. 20-21

12-15

Om tidningen uteblir ring 031-62 34 77 eller e-posta: [email protected]

Annonsförsäljning Torbjörn Frisk 031-12 02 50

Friskare som företagare

20

Med hjälp av Kooperatörshuset i Frölunda kan psykiskt funktionshindrade bli företagare. Morgan i arbetskooperativet Bjurslättsfixarna är en av dem som idag har en meningsfull sysselsättning.

16-17 Omslagsbild

Zoran Lukic är tränare för Öis A-lag som har spelare från en mängd olika länder. Här är det kompetensen som räknas och då spelar ursprung och kulturskillnader ingen roll. Foto: Cicci Jonson

Dagsbiljetterna till EM släpps

24

EM i friidrott, som arrangeras av Göteborgs Stad, börjar närma sig. För den som vill köpa ett biljettpaket gäller det att skynda sig. I mars släpps dagsbiljetterna och då är det slut på paketköpen. 18

Trygg miljö för utsatta barn Barn som utsatts för misshandel och andra övergrepp bollas ofta mellan olika instanser. I Barnens Hus, som öppnade vid årsskiftet, finns alla myndigheter under ett och samma tak. Här skapas en trygg miljö.

21 Musikern som hittat hem Många elever på kommunala musikskolan hyr sina instrument. Som föreståndare för instrumentförrådet har Benke Stahlén 2 300 instrument i sin vård. Ett perfekt jobb för en gammal musiker, tycker han.

24

● ● ● GÖTEBORGS STAD BESTÅR av 40 förvaltningar och 28 kommunala bolag. De 21 stadsdelsförvaltningarna ansvarar var och en, inom sitt

geografiska område, för förskola, skola, äldreomsorg, hemsjukvård, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg samt fritid och kultur. Dessutom finns förvaltningar med ansvar för gymnasieskola, vuxenutbildning, stadsbyggnad, trafikplanering, kultur, vatten- och avlopp, miljö, konsumentfrågor, park och natur, idrotts- och föreningsfrågor med mera. De kommunala bolagen omfattar bland annat hamn, energi, renhållning, återvinning, gatuunderhåll, förvaltning av bostäder, nöjen och turism. Totalt har staden cirka 45 000 anställda varav drygt 70 procent arbetar inom stadsdelarna. 2

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

Mer information finns på: www.goteborg.se eller tel: 61 10 00

TEMA: FÖRDOMAR

..det vet man ju hur dom är... .det vet man ju hur dom ar...

det vet man ju hur dom är...

Illustration: Kicki Edgren Nyborg

Fördomar har de flesta – mer eller mindre. Till vardags kanske det inte ställer till några stora problem. Men om du är arbetsgivare eller myndighetsperson och dina fördomar stänger ute människor med annan etnisk och kulturell bakgrund är det allvarligt. Alla människor har rätt att bli sedda som individer, bedömda utifrån sin kompetens och personliga erfarenhet. På följande sidor har vi pratat med människor som på olika sätt har tagit sig fram i livet utan att låta sina eller andras fördomar bli ett hinder. Dessutom kan du läsa om en del av det som görs för att förhindra att fördomar blir ett problem.

➥

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

3

Foto: Cicci Jonson

TEMA: FÖRDOMAR

”Det enda som spelar r

Tränaren Zoran Lukic är ledare för ett multietniskt arbetslag – Öis A-trupp. Han tycker att övriga samhället har en del att lära av idrottsvärlden när det gäller att se till kompetens i stället för bakgrund eller hudfärg.

4

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

r roll är kompetensen” Öis A-lag är en minst sagt mångkulturell arbetsplats. Och ett bevis på att det går att se till kompetens i stället för etnicitet. Tränaren Zoran Lukic menar att det är en fråga om ledarskap.

>Inte bara bollar flyger genom luften, utan även spontana uppmuntranden och vänskapliga tråkningar. Det är försäsongsträning för allsvenska Örgryte Idrottssällskaps A-trupp och stämningen i Gunnilsehallen är god. – De respekterar varandra och är väldigt goda vänner, säger tränaren Zoran Lukic i förbifarten, innan han fortsätter instruera och peppa sina spelare. Zoran är född i Bosnien. Spelarna är födda lite varstans. I laget finns fyra zambier, tre finländare, två brasilianer, en islänning och en sloven. Dessutom har flera av de 15 svenskfödda lirarna föräldrar från andra länder, bland annat Chile och Kroatien.

Traditionerna påverkar Det betyder inte att han tycker det är oproblematiskt att träna ett lag bestående av flera nationaliteter. – Klart det påverkar det dagliga arbetet. Spelarna har olika traditioner och har lärt sig saker på andra sätt tidigare. Att både utveckla individen och få ihop gruppen är en balansgång. Alla ska känna sig sedda och viktiga, men måste samtidigt veta vilka regler som gäller. En sådan regel är att prata svenska under match och träning. Och Zoran tycker att man även i resten av samhället ska vara mindre rädd för att ställa krav på utlandsfödda. – Många av oss har flytt hit från andra länder därför att vi ville ha Sverige som det är. Om man försöker anpassa Sverige för mycket så blir det inte längre det land vi ville leva i. Det är vi som får acceptera och respektera lagar och regler. Om man aldrig känner att Sverige är ens land så hamnar man i ett vakuum.

Zoran – som emellanåt använder ordet ”jugge” om sig själv. – Jag ser inget negativt i det. Det är ju det jag är. Visst finns det fördomar mot oss som grupp, men om folk tänker efter lite så inser de att alla inte är likadana – precis som inte alla svenskar är det. Zoran kom till Sverige 1988 och tog bland annat Djurgården till två SM-guld innan han började träna Öis förra året. Han säger att han aldrig har känt av fördomar i sitt yrkesutövande. – Folk har alltid sett till mina prestationer och min kompetens. De har trott på mig därför att jag står för en typ av ledarskap som passar den nya generationen. Träningspasset för Öis internationella A-lag är slut. Den rejält genomsvettige backveteranen Johan Anegrund pustar ut och säger att även om det kan uppstå språkförbistring ibland så har sammansättningen uppenbara fördelar: – Vi lär oss mycket av varandra! ● ULF BENKEL

FAKTA Spelarna i Öis A-trupp:

> Dick Last, Jukka Sauso, Marcus Dahlin, Anders Prytz, Angelo Vega, Dominic Yobe, Dejan

Spelarna är förebilder Zoran understryker idrottens ansvar som fostrare, men betonar också utövarnas viktiga funktion som förebilder. – Man blir stolt när man ser någon från samma land nå framgång. Jag vet ju till exempel att jag är en förebild för många från före detta Jugoslavien, säger

Jurkic, Tuomas Uusimäki, Ailton Almeida, Ola Toivonen, Richard Johansson, Edwin Phiri, Johann Gudmundsson, Henri Scheweleff, Valter Tomaz Jr, Clifford Mulenga, Johan Karlefjärd, Johan Anegrund, Boyd Mwila, Robin Ganemyr, Michael Johansson, Alexander Mellqvist, Ivica Skiljo, Axel Wibrån, Magnus Källander, Erik Johannesen.

Foto: Mia Carlsson

Globalt samarbete Tidigare på dagen, i en bekväm fåtölj på Öisgården, berättar Zoran Lukic att truppens multietniska sammansättning helt enkelt beror på att man sökt nya talanger utomlands. Faktorer som bidragit till mångkulturen är bland annat samarbeten med klubbarna Chiparamba Great Eagles i Zambia och Clube Atlético Mineiro i Brasilien samt den tidigare tränaren och fotbollsansvarige Jukka Ikäläinens finska kontakter. – Det enda som spelar roll är kompetensen. Vi bryr oss inte om bakgrund eller hudfärg, utan tar in spelare som är bra och utvecklingsbara, deklarerar

Zoran – som har en teori om varför så många andra svenska arbetsgivare misslyckas med just detta: att se till förmåga i stället för etnicitet. – Svenska ledare är fortfarande mer inriktade på kollektivet än individerna. Men Sverige har blivit tuffare och mer egocentriskt, och då måste även ledarskapet förändras för att kunna hantera det. Och inom idrottsvärlden har man ofta kunskaper som inte alltid finns i övriga samhället, säger Zoran.

Öistränaren Zoran Lukic är född i Bosnien, och bland hans spelare finns många nationaliteter representerade. Här är det idel leenden under försäsongsträningen med Zoran, svenskfödde Marcus Dahlin och zambierna Boyd Mwila och Dominic Yobe. Ännu en zambier, Edwin Phiri, kör ett käpprätt träningspass tillsammans med backkollegan Johan Anegrund från Skiljebo.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

5

TEMA: FÖRDOMAR

Alla har rätt att bli sedda s Fördomar blir farliga när de leder till diskriminering. Då hotar de demokratin eftersom diskriminering i sin tur leder till att färre personer är delaktiga i samhället. Därför är det viktigt att pröva sina åsikter och föreställningar, särskilt om man är en person med makt.

>Det menar Lars Lilled och Seroj Ghazarian på Göteborgs Stads mångfaldsenhet. Tillsammans med sina kolleger träffar de ungefär 5 000 anställda på förvaltningar och bolag varje år för att prata om och pröva fördomar och attityder på flera plan. – Vi utgår från FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Sveriges grundlag. Det handlar alltså inte bara om fördomar med etniska förtecken, utan också om till exempel kön, ålder och sexuell läggning, säger Lars.

Problem när det påverkar beslut Alla har vi fördomar, men det är inte alltid som de behöver bli ett problem. Men så fort en fördom leder till att någon blir lidande eller känner sig kränkt är den ett problem. Och om en person med makt, som till exempel rekryterar personal eller beviljar stöd av olika slag, medvetet eller omedvetet låter sina fördomar påverka ett beslut är det mycket allvarligt. Då är fördomen inte bara något som drabbar en enskild person, utan den är också ett hinder för samhällets utveckling. Den som ställs utanför på grund av diskriminering får ju inga möjligheter att delta. – Om jag anser om en grupp människor att ”de är lata” och därför inte vill anställa en person ur den gruppen, leder det till att gruppen bara blir ännu fattigare och marginaliseras ytterligare – och mina fördomar bekräftas. ”De jobbar ju inte”, säger Seroj. Den generaliserande och svepande attityden är typisk för etniska fördomar. Forskarna talar om att vi använder stereotyper för att skapa ordning i alla sinnesintryck. Känner vi rädsla eller osäkerhet inför en grupp skapar vi negativa stereotyper som präglar vår syn på alla i gruppen – vi ser inte individerna. Det är därför inte ovanligt att bilden förändras när vi väl lär känna en person ur en grupp som vi har fördomsfulla åsikter om. Pröva attityder i övningar När mångfaldsenheten träffar anställda i Göteborgs Stad använder de sig mycket av praktiska övningar och work-shops. I stället för diskriminering och trakasserier brukar de prata om orättvisa och elakhet. Det är lättare att känna igen sig då. Deltagarna får ta ställning i olika frågor och pröva sina attityder. – Många tror sig ha en klar åsikt, men när de ställer den mot sitt beteende blir de ibland förvånade. 6

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

Det ger mycket utrymme för tankar och reflektioner, säger Seroj. Som exempel nämner han en övning som handlar om Ghassem, en man från Mellanöstern som är praktikant på ett äldreboende. En dag blir han förbannad på sin handledare, en kvinnlig undersköterska, säger ”jävla kärring” och går. Varför gjorde han det? – Förklaringen vi får är att han nog har svårt med

att en kvinna bestämmer över honom. Men när vi tar bort G och m i namnet och pratar om Hasse och ger samma scenario, då är förklaringen att Hasse nog hade en dålig dag, hade bråkat med sin fru eller något, säger Seroj. I Ghassems fall är förklaringen alltså kulturellt betingad utifrån en kollektiv identitet, medan Hasse betraktas som en individ. Att ständigt pröva och ompröva sina tankar om

a som individer

Sex skolor får högsta betyg ●

Skolverket inspekterade under förra läsåret samtliga Göteborgs skolor, alltså förskolor, skolbarnsomsorg, grundskola, den obligatoriska särskolan, gymnasierna, gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Under året har ett antal delrapporter publicerats, från respektive område. Sex av de kommunala skolorna i Göteborg har fått högsta betyg, ”Mycket god kvalitet”. Fyra av dessa finns i Angered, Tretjärnsskolan, Vättleskolan och Rävebergsskolan i Gunnared och Hjällboskolan i Lärjedalen. De övriga två skolorna är Björlandagården och Kastanjskolan i Torslanda.

Svenska ungdomar lär av Nordirland ● Sedan våren 2005 träffas en grupp gymnasie- och högstadieungdomar från Biskopsgården, Torslanda och Centrum i ett integrationsprojekt som går ut på att motverka etniska fördomar. Under sportlovet besökte elva av dem Nordirland för att lära av integrationsarbetet mellan katoliker och protestanter. – Ska man bryta fördomar räcker det inte att träffas, man måste lyfta upp likheter och olikheter till ytan och jobba med olikheterna, säger projektledare Claës W Uggla som arbetar i Biskopsgården.

Låna en bonde eller varför inte en muslim? ●

Illustration: Kicki Edgren Nyborg

andra människor är ett sätt att komma från ett slentrianmässigt och bekvämt agerande. Mångfaldsenheten har ett tydligt uppdrag från kommunfullmäktige att arbeta med detta på seminarier, utbildningar och andra träffar i förvaltningar och bolag. – Ett öppet och vänligt samhälle är en viktig tillväxtfaktor. Uppfattas Göteborg som en trygg och öppen stad kommer företag att vilja etablera

sig här vilket i sin tur skapar arbetstillfällen och tillväxt. Det kan bli nästa steg i Göteborgs historia, säger Lars. ● ELISABETH GUSTAFSSON

Med ett Levande Bibliotek får elever på grundskolan och gymnasiet möjlighet att låna en person som representerar vanliga fördomar om människor, kulturer och företeelser. Under en halvtimmas möte och samtal har eleven chansen att få svar på sina frågor och funderingar – och kanske slå hål på en och annan fördom. Göteborgs skolor kan med hjälp av enheten Upplevelsebaserat Lärande inom Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) hitta ”levande böcker” och skapa sitt eget Levande Bibliotek. – Det är en arbetsmetod som synliggör och slår hål på fördomar. Den prövades första gången på Roskildefestivalen och fanns sedan med i olika festivalsammanhang, säger Carl Heath på GR. Europarådets ungdomssekretariat tog tag i idén och sammanställde ett handledningsmaterial som översatts till svenska av Nordiska Ministerrådet.

> Mer information om Levande Bibliotek finns på www.grul.se. Klicka på ”Tjänster” och sedan på ”Studiedagar”.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

7

TEMA: FÖRDOMAR

Gränslös vänskap De är levande bevis på att vänskap är gränslös. Judiska Nicole Horvath och muslimen Fatima Rahman, båda 18 år, är kompisar sedan flera år tillbaka. – Fördomar har bara den som själv mår dåligt, säger Fatima.

>Mötet med tjejerna sker under en av de där härliga vinterdagarna i januari. Slottsskogen är vackert inbäddad i snö, och både Fatima och Nicole är ordentligt påpälsade. De har mycket att prata med varandra om innan intervjun sätter igång. – Det är för att vi inte hinner träffas så ofta numera. Skolan tar mycket tid, och så bor vi inte så nära varandra som tidigare, förklarar Fatima. Annorlunda var det när de två lärde känna varandra i Tynneredsskolan i årskurs sex. De gick i varsin klass, men trots det fann de varandra snabbt och umgicks intensivt på rasterna. – Nästan genast fick jag veta att Nicole var judisk, men jag hade ju egentligen ingen aning om vad det innebar. I vilket fall som helst så var det inget som bekymrade mig det minsta, berättar Fatima.

Ensam om att vara jude Nicole var ensam på hela skolan om att vara judisk, medan andelen elever med muslimsk eller annan invandrarbakgrund var rätt stor, berättar hon. – Jag fick höra ett och annat om att jag var konstig som var jude. Men barn i den åldern kan ju inte särskilt mycket om sådana saker, så det var egentligen inget som jag brydde mig om. Vänskapen mellan de två tjejerna växte sig varm och okomplicerad. Alla i omgivningen gillade dock inte det som pågick. En del personer i Fatimas bekantskapskrets, liksom hon med rötter i Palestina, reagerade negativt. – När de fick höra att jag var kamrat med en jude fick jag höra kommentarer som: ”Nej, men hur vågar du.” Det hade förstås att göra med konflikten mellan Israel och Palestina. Själv tyckte jag bara att det var löjligt. Varför skulle jag vara rädd för Nicole bara för att ett krig pågick långt borta? Nicole håller med. – Det som har hänt och händer mellan de två länderna är fruktansvärt och väldigt tråkigt. Men det har ju ingenting att göra med judar och muslimer som bor här i Sverige. Under senare år har det förekommit rapporter 8

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

om antisemitism bland elever med muslimsk bakgrund. Både Fatima och Nicole känner till detta. – Hatet och fördomarna beror på kriget, det är jag säker på. Men för tillfället är det inget som jag märker i min skola, säger Fatima, som läser tredje året på medieprogrammet på Munkebäcksgymnasiet. – Jag tror också att kriget är den direkta orsaken till just de här fördomarna. Men judarnas historia spelar kanske in lite grann också. Vi har liksom ett bagage som vi bär med oss sedan länge, säger Nicole, som går i trean på handelsprogrammet med idrottsinriktning på Asperogymnasiet. Typiska fördomar Vi kommer in på fördomar som folk i allmänhet har om både judar och muslimer. – Det vanligaste man får höra om judar är nog att de är snåla, rika och bara bryr sig om pengar. Men det är verkligen bara fördomar. Jag känner massor av judar som absolut inte är rika, säger Nicole. – Typiska fördomar mot muslimer är att de är ter-

rorister, självmordsbombare och kriminella, säger Fatima med ett skratt innan hon utvecklar: – Visst finns det väl någon muslim i min bekantskapskrets som har begått brott. Men de allra flesta är tvärtom väldigt religiösa, generösa och snälla. Hur kommer det sig då att dessa och andra fördomar slår rot? Nicole för sin del tror att bilden av den snåle, rike juden har att göra med det judiska folkets historia. Krig och flykt – Det beror förmodligen på att det alltid har varit ett folk på flykt. Och det enda man kan ta med sig då är den kunskap och utbildning som man har skaffat sig. Fatima återkommer till konflikten i Mellanöstern i sin förklaring om fördomar mot muslimer som våldsamma terrorister. – Soldaterna på bägge sidor gör grymma saker. Men det borde inte ha något att göra med hur vi bedömer varandra i vårt land långt här uppe i norr.

Foto: Johan Wingborg

Fördomar kan påverka jobbrekrytering Är fördomar ett hinder när Göteborgs Stad ska öka antalet anställda med annan etnisk bakgrund än svensk? – Snarare farhågor om att det är svårt att arbeta med personer som har en annan bakgrund. Den rädslan måste vi få bort, säger Lisskulla Lindström, personaldirektör.

I grund och botten beror fördomar på något slags dåligt självförtroende, hävdar båda två. – Jag tror att man tar till fördomar om man har behov att anklaga någon annan, eller hitta syndabockar, istället för att kanske söka bristerna hos sig själv, säger Nicole. Fatima är inne på samma linje. – Om man själv mår bra har man ingen anledning att gå omkring med fördomar. Deras recept för att förebygga fördomar är att blanda etniska grupper tidigt i skolan. – Skolor med bara svenskar eller bara invandrarelever är inte bra. Då kan man skapa sig bilder av hur andra är som inte stämmer med verkligheten, säger Fatima. Nicole nickar och säger: – Att jag lärde känna Fatima så tidigt kan säkert ha påverkat mig så att jag inte har fördomar mot muslimer. Möten med människor från andra kulturer är det viktigaste. ●

Judiska Nicole Horvath, till vänster, och muslimen Fatima Rahman har varit kompisar i många år. ”Varför skulle vår vänskap påverkas av ett krig långt borta”, säger Fatima.

>Med drygt 44 000 anställda har Göteborgs Stad ett ansvar för att öka den etniska mångfalden på arbetsplatserna. – Vi fokuserar alldeles för mycket på problemen när det här diskuteras. Istället borde vi titta på vilken kompetens vi saknar. Att ha en annan bakgrund kan tillföra värdefull kunskap, säger Lisskulla Lindström. Från och med i år har Göteborgs Stad skärpt målet att öka antalet anställda med annan etnisk bakgrund. Nu gäller det ”på alla nivåer”, det vill säga även chefsjobb. – Så länge vi inte får en mångfald även i beslutande befattningar har vi problem. Vi har inte någon förvaltnings- eller bolagschef som inte har en svensk bakgrund. Hur ska det genomföras rent konkret? – Vi testar avidentifierade ansökningshandlingar. I våra handlingsplaner för ledarskapsförsörjning poängteras att vi är intresserade av annan etnisk bakgrund som kompetens, säger Lisskulla Lindström och tillägger: – Eftersom vi redan har många anställda av annat ursprung kan vi också satsa mer på internrekrytering. Nyligen bjöd vi in alla som är intresserade av att bli ledare till en träff. Där såg jag en del av stadens mångfald och det känns som en möjlighet. Fördomar och oro i organisationen ska bemötas med en dialog om värderingar och attityder. – Vi måste ha en tydligare dialog om vad vi står för, så att vi får bort rädslan. Det kommer vi att jobba mer med i år. Arbetet med att anställa fler med annan etnisk bakgrund handlar också om rent ”egensyfte” för kommunen. Just nu finns visserligen en övertalighet. Men, redan om två år är pensionsavgångarna så stora att flera yrken riskerar att dräneras på kompetens. Arbetsgivarna väntas slåss om sökande med rätt utbildning. – Om vi som arbetsgivare redan nu kan visa att vi värderar kompetens och är positiva till att rekrytera dem som har en annan bakgrund, då är det en fördel för oss. ● MONICA ROSSING

Anonyma jobbansökningar testas Många jobbsökande upplever att de blir bortsorterade på grund av sitt utländska namn. Därför testar Göteborgs Stad avidentifierade ansökningshandlingar. – Vi hoppas att det ska leda till att vi börjar tänka på ett annat sätt när vi rekryterar, säger projektledare Annkristin Forslund. Försöket med att avidentifiera ansökningshandlingar har pågått i knappt ett år. Stadsdelsförvaltningarna i Kortedala och Centrum samt Kulturförvaltningen deltar i

projektet efter att själva ha anmält intresse. I Kortedala har man använt avregistrade ansökningshandlingar vid rekryteringen av 12 tjänster under förra året. Från och med i år används de vid all rekrytering. Hur har det påverkat urvalet? – Än så länge har vi ett för litet urval för att kunna säga det. Därför har vi valt att förlänga projektet fram till juni i år. Då ska det utvärderas av Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, säger Annkristin Forslund.

JOHAN BERGSTEN

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

9

TEMA: FÖRDOMAR

Projektet som gör möten m Många invandrare vill umgås med svenskar. Många svenskar vill ha kontakt med invandrare. Men även om viljan finns, så saknas ofta möjligheten. Det är där Flyktingguideprojektet kommer in i bilden. >Projektet startade 2003 på initiativ av flyktingkonsulenterna Birgitta Karlsson-Guevara och Lahdo Bulun och föddes ur en tro på att möten mellan människor är ett oslagbart sätt att öka integrationen.

Lahdo är numera projektsamordnare och ensam anställd inom verksamheten, som enkelt uttryckt går ut på att sammanföra svenskar och nyanlända flyktingar som vill lära känna den andra gruppen bättre. De som anmält sig intervjuas och två personer – eller familjer – matchas samman med utgångspunkt från önskemål, intressen, kön, ålder, familjesituation, utbildning och andra gemensamma nämnare. – Att invandrare och svenskar inte umgås mer beror ju inte på att de inte vill – det har jag en hel databas full med folk som bevisar att de gör – utan på att möjligheterna inte finns. Segregationen gör att de inte rör sig i samma verklighet. Man kan förstås

säga att vi skapar konstruerade möten – men hellre det än inga alls, säger Lahdo Bulun. Träffas och umgås som man vill De flyktingar och guider som matchats ihop träffas på ett introduktionsmöte och fortsätter sedan att umgås under ett år. Hur ofta man ses och vad man gör tillsammans bestämmer man själv. – Man kanske hittar ett gemensamt intresse, promenerar, fikar eller lagar mat tillsammans. Det händer att guider hjälper flyktingar med kontakter med myndigheter, men det finns inga sådana krav, säger Lahdo, som är mån om att poängtera att det handlar om ömsesidighet:

De blev vänner direkt Flyktingguideprojektet ska ge nya kunskaper och öka integrationen. Men ofta leder det dessutom till helt ny vänskap. Som den mellan Jean d’Arc el Debes och Frida Lindqvist.

>Det är ingen överdrift att säga att de fann varandra direkt – redan före introduktionsmötet där de skulle presenteras för varandra. – Dörren var låst, så vi stod och väntade båda två. Vi frågade varandra ”Är det du?” och sedan började vi prata, berättar 24-åriga Jean d’Arc el Debes om sitt första möte med den fem år äldre tidigare flyktingguiden – numera kompisen – Frida Lindqvist. För så är det: två år senare är vänskapen etablerad, och när de inte ses på stan för att fika, äta lunch, shoppa eller gå i Slottsskogen träffas de hemma hos varandra eller pratar i telefon.

Visste bara att Sverige är kallt Jean kom till Sverige från Libanon för tre år sedan, och säger att hon innan dess i princip bara visste att det är kallt här – ett faktum som för övrigt bekräftas ordentligt den bitande vinterdag vi träffas. I lägenheten i Brunnsbo, där hon bor med sin man och snart treårige son, är det dock både varmt och ombonat. I dag läser Jean på gymnasiet och kommer i daglig kontakt med svenskar. Så var det inte när hon första gången hörde talas om Flyktingguideprojektet: – När jag kom hit ville jag verkligen lära känna svenskar, för att lära mig språket och för att få veta hur de tänker – men jag kände inga. Så när en tjej på SFI (Svenska för invandrare) tipsade om projektet anmälde jag mig. För Frida, som är förskolelärare och bor och arbetar i Hammarkullen, började det med en tidningsannons om att bli flyktingguide: – Jag tyckte att det lät spännande och roligt att lä10

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

FAKTA > För att som invandrare kunna anmäla sig till Flyktingguideprojektet måste man ha fått uppehållstillstånd och kunna lite svenska. Man behöver inte vara flykting. > För att som svensk få bli guide krävs bara att man vill. > Guideuppdraget är helt ideellt och oavlönat. > Flyktingguideprojektet arrangerar även gruppaktiviteter som utflykter, kultur- och sportevenemang och julbord för deltagarna. > Projektet finansierades först med EU-pengar, men nu står Stadskansliet och Vuxenutbildningsnämnden bakom det. > Projektet delar lokaler med flyktingenheten hos Gunnareds stadsdelsnämnd, men upptagningsområdet är hela Göteborg. > Liknande verksamhet finns bland annat i Stockholm, Malmö, Jönköping och Västerås samt på flera platser i Norge. > Läs mer på: www.flyktingguide.se

ra känna någon från ett annat land och kanske få en ny kompis. Tanken är att de personer som matchas ihop ska umgås under ett år och sedan kunna avbryta relationen om de vill. De har blivit kompisar på riktigt Det var aldrig aktuellt för Jean och Frida. – Det blev bättre än jag hade trott. Innan tyckte jag att det var svårt att få kontakt med svenskar, jag tänkte ”de vill ändå inte prata med mig”. Nu är jag bättre på svenska och då vågar jag prata också. Frida hjälper mig med läxor och förklarar sådant jag inte förstår, och jag vet att jag kan vända mig till henne om jag har problem. Vi kan tycka olika, men då lyssnar vi på varandra och diskuterar. Hon är min kompis på riktigt, fastslår Jean. – Att vi träffades har givit mig jättemycket. Nu

tänker jag aldrig på att vi är sammanförda av ett projekt, säger Frida, som både har träffat Jeans familj och flera av hennes släktingar. Hon har även varit medbjuden till Libanon, men hade inte möjlighet att följa med. Dock tror hon att hon, genom de nya kunskaper om arabiska länder hon fått genom Jean, är väl rustad den dagen resan blir av.

n möjliga gare om något inte känns rätt. Sedan starten har omkring 230 matchningar gjorts, och givetvis händer det att personkemin inte stämmer. – Men det är faktiskt väldigt sällan. Min roll är att informera, introducera, erbjuda, uppmuntra, motivera och avdramatisera, och jag är nöjd varje gång någon får en erfarenhet att bära med sig. Det handlar ju om vuxna människor, och man kan få ut mycket även av en relation som inte utvecklas till personlig vänskap. Fast det är förvånansvärt många som fortsätter att umgås efter att året är slut. ●

I mångkulturprojektet har femåringar från Askim fått lära känna förskolebarn från Gårdsten. – Det var en tuff resa för våra barn – en del somnade under den långa buss- och spårvagnsfärden, säger Viktoria Olsson, förskollärare.

ULF BENKEL

Foto: Mia Carlsson

Även om flyktingarna förstås får språkträning och hjälp att förstå det svenska samhället bättre, så finns det vinster även för guiderna, i form av nya erfarenheter och kunskaper. Och vänner. – Jag får mängder av mejl från nöjda deltagare, och att ha fått en ny kompis går ju förstås inte att värdera. Många är också glada och tacksamma över att ha fått en inblick i världar som de inte hade haft tillträde till annars – och det gäller båda grupperna. De som blivit riktigt goda vänner fortsätter förstås att träffas även efter att ett år har gått. Lika självklart är att man avbryter umgänget tidi-

Femåringar i Gårdsten och Askim träffas

>Stomvägens förskola i Askim är en av 22 förskolor och skolor som deltar i mångkurprojektet där barn träffas över stadsdelsgränser. Askimsbarnen på Stomvägen har haft utbyte med Kanelgårdens förskola i Gårdsten. Ett syfte med projektet är att förebygga fördomar. – Fast det är nog vi vuxna som har flest fördomar. Barnen tar skillnader mer naturligt. Därför är det viktigt att de får träffas så tidigt som möjligt. Att alla inte har samma språk är inget problem, barnen hittar ändå sätt att kommunica, säger Viktoria Olsson. Hela hösten pågick kontakterna mellan Askim och Gårdsten. Barnen träffades tio gånger och besökte varandra. Däremellan höll de kontakt genom att skicka teckningar och brev. Resorna var extra spännande. – Barnen var mycket entusiastiska. Resan genom staden var lång och många trodde att vi skulle utomlands. Vid ett av Gårdstensbarnens besök hade vi utflykt till Askimsbadet. Många av dem hade aldrig sett havet. I projektet ingick ett arbete med en kulturpedagog. Barnen dansade och sjöng tillsammans. I vår fortsätter projektet och då ska man titta närmare på barnens närmiljö. ● MONICA ROSSING

Då kom mina fördomar på skam Skriv och berätta!

Svenska Frida Lindqvist och Libanonfödda Jean d’Arc el Debes träffades genom Flyktingguideprojektet och blev snabbt goda vänner. ”Jag tänker aldrig på att vi är sammanförda av ett projekt”, säger Frida. ”Frida är min kompis på riktigt”, instämmer Jean.

– Dessutom har hon lärt mig mycket om gästfrihet. Hon är väldigt generös och givmild, säger Frida och ler mot väninnan – som just har bevisat påståendet genom att duka fram rågade skålar

med frukt, nötter och godis och bjuda på starkt gott libanesiskt kaffe. ● ULF BENKEL

@ @ Maila till redaktionen: [email protected]. Du kan också skicka brev till Vårt Göteborg, 404 82 Göteborg. Märk kuvertet ”fördomar”. Ett urval av de inskickade berättelserna kommer att publiceras på Vårt Göteborgs nätupplaga www.vartgoteborg.se. Du får gärna använda signatur men redaktionen behöver ha ditt namn och adress.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

11

● ● ● Svenne, svartskalle och blatte. Kan jag säga så? Det gör i varje fall Zanyar Adami som växt upp i Stockholmsförorten Hässelby. Han tröttnade på hur medierna felaktigt beskrev förorten och invandrare och startade tidningen Gringo för att föra fram förortens röst i media och ”uppdatera svenskheten”. Tidningen har fått stor uppmärksamhet och Zanyar belönades med Stora journalistpriset 2005 som årets förnyare för att han med värme och humor öppnar en arena för det unga och multikulturella Sverige och förvandlar förorten till centrum. Vårt Göteborg vill visa att det finns andra sätt att angripa och skildra fördomar. På de kommande fyra sidorna får du möjlighet att ta del av ett urval av det som Gringo publicerat. Klas Eriksson, chefredaktör, Vårt Göteborg

Svenssonskolan: Lektion 1, »Jantelagen« Svenssonskolan #1

Jantelagen Du skall icke tro att… I. II. III. IV. V. VI. VII. VIII. IX. X.

…du är något …du är lika god som vi …du är klokare än vi …du är bättre än vi …du vet mer än vi …du är förmer än vi …du duger något till …någon bryr sig om dig …du kan lära oss något …du får skratta åt oss

Gringo har lanserat en kurs där du kan lära dig att bli en äkta Svensson. Utbildningen är helt gratis och vi garanterar snabba resultat. Första lektionen handlar om jantelagen. Text: Fia Lien Illustration: ANDREAS SAMUELSSON Ur: GRINGO #1, 2004.08.23 Följer du Jantelagen? Det är lagen som har haft ett starkt grepp om den svenska folksjälen. I Jantelagsland talar du aldrig högst och är aldrig bättre än någon annan. Men Jantelagen är utrotningshotad av det nya, egoistiska, sättet att leva. Själva begreppet Jantelag kommer från en roman skriven av norsk-dansken Aksel Sandemose år 1933. Där ironiserar han över det nordiska sättet att trycka ned sina medmänniskor och inte tillåta varandra att vara stolta över sig själva. I Sandemoses påhittade småstad Jante råder en lag vars första och viktigaste punkt lyder: ”Du skall icke tro att du är något.” Och det är just det som Jantelagen går ut på; smält in och höj inte rösten för i helvete! Den som sticker ut ur kollektivet riskerar att få höra viskningar bakom ryggen; ”vem tror hon att hon är egentligen?” Exempel: Den ena frågar den andra om den är bra på att laga bilar, för hennes har just gått sönder. Nu är det så att den tillfrågade faktiskt jobbar som bilmekaniker och dessutom tillbringar varje ledig stund i motorhuven

på sin amerikanare, men Jantelagen tvingar henne att svara ”Jovars, ett och annat kan man väl”. Jantelagen tillåter dig inte att framhäva dig som bättre än dina medmänniskor. Dessutom tycker jantelagsfolk inte om när någon framhäver sig för mycket. Att glädjas åt andras välgång är svårt, eftersom målet är att alla ska vara så lika som möjligt. Exempel: ”Har du hört att Janne har vunnit en miljon på Lotto?” ”Jo, jag hörde det. Hoppas han inte kommer gå runt och tro att han är kung nu bara för det.” Jantelagen har sitt ursprung i det fattiga nordiska bondesamhället. Överallt levde man på ungefär samma sätt i byar och små samhällen. Det homogena sättet att leva gjorde att det som var annorlunda tedde sig skrämmande och byn var det trygga och välkända. För att bli godkänd och passa in var det säkrast att inte utmärka sig. Du får vara vacker, men inte för vacker, du får vara framgångsrik, men inte för framgångsrik. Men Jantelagens överlevnad är osäker. Dagens unga generation är inte lika övertygad om att lagom är bäst.

www.gringo.se

Jantelagens stora konkurrenter heter egoism och individ. Medan den gamla stammen är vana vid vördnad och att inte avbryta när någon annan talar, pratar de unga i mun på varandra i hetsiga och aggressiva diskussioner. I hård konkurrens om även de tråkigaste skitjobben kommer de som växer upp idag vara tvungna att kunna sälja sig själva. I Jantelagsland skulle de inte överleva länge när man idag i princip måste ha läst marknadsföring och ha en egen agent för att få ett kassajobb. Kommer vi då att sakna Jantelagen? Kanske. Någon som var uppväxt i det kollektiva bonde- och Folkhemssverige kommer nog att försiktigt påpeka; ”Fast hänsynen då, förlåt, men vart tog hänsynen och respekten vägen”? Du kan gå ﬂer lektioner på www.gringo.se. Efter genomgången kurs får du göra ett prov för att bevisa din svenskhet. Klarar du det får du ett svennediplom som du kan hänga upp på väggen.

Störst bland små Finnarna är överlägset den största blattegruppen i Sverige. Även om det inte syns när man är ute och knallar på stan direkt. Edith och Juhamatti Pelkonen snackar fördomar, svenskﬁnsk kultur och heta bastus. Text: MERYEM CAN Bild: LINDA FORSELL Ur: GRINGO GRANDE #2 – Det är inte många som uppfattar mig som en del av Sveriges största blattegrupp men det är klart att jag är stolt över min ﬁnska bakgrund. Det är inte som om jag skryter om det men vid hockey-VM kan man ju känna sig lite extra ﬁnsk, säger Edith och skrattar. Det ﬁnns typ 500 000 ﬁnnar i Sverige och Edith och farsan Juhamatti är två av dem. Båda är snabba med att avliva myten om att alla ﬁnnar badar bastu men påpekar lika snabbt att fördomen till viss del stämmer. Och Juhamatti hävdar gärna att svenska bastus är lite mesigare än ﬁnska. – I Finland ska färska björkkvistar fram, man ska hälla vatten på stenarna, låta ångan växa och så bara njuta, men det ska inte vara för hett heller, säger han. De är överens om att fördomarna mot ﬁnnar är några ﬂer ändå – att de dricker en massa, är känslokalla och macho, och att alla bär kniv. – När det kommer till fördomar om spriten så går det alltid att relatera till Finlandsfärjor, säger Edith. – Och ﬁckkniven är ju ett handredskap, säger Juhamatti och plockar upp sin egen ur byxﬁckan för att demonstrera. Han skrattar och fortsätter: – Kniven alltså ”puukko” är ﬁnnens innersta väsen, att sitta, tälja och fundera… Men det är få av de klassiska fördomarna som de själva råkat ut för. Däremot tycker Juhamatti att medbestämmandet är typiskt svenskt och han har upplevt att demokratin på en svensk arbetsplats kan bli ganska tradig innan beslut kan tas.

– Finnar vill ha mer raka puckar och snabbare beslut medan svenskar alltid är beredda att diskutera. Men jag påstår inte att det ena är bättre än det andra. Edith kan uppleva att ﬁnnar är lite mer laidback än svenskar och över huvudtaget kan hon känna att svenskar stressar alldeles för mycket. – Vi ﬁnnar kan kanske lära svenskar att ta det lite lugnt och koppla av, säger hon och ler. Annars säger de att språket är den största skillnaden. Finnar må ha svårt att lära sig svenska men svenskar har förmodligen ännu svårare att lära sig ﬁnska. De tycker att det är märkligt att ﬂer svenskar inte lär sig ﬁnska eftersom den ﬁnska gruppen är så pass stor i Sverige och ﬁnskan ändå är det största ofﬁciella minoritetsspråket. – Många ﬁnnar i Finland kan ju svenska eftersom man lär det i skolan, förklarar Juhamatti. En av ﬁnländarnas och svenskarnas gemensamma nämnare är historien. Länderna krigade i ﬂera hundra år och det var inte förrän 1809 då Sverige efter nederlaget i kriget mot Ryssland förlorade Finland. – Finnarna har bidragit med mycket i Sverige, både arbetsmässigt och kulturellt. De har deﬁnitivt berikat den svenska mångkulturen och den gemensamma historien, säger Edith. Hon funderar länge på vad som är bäst med respektive land. – Haha, inget slår ﬁnska syltmunkar. Om Sverige hade min brorsa nog sagt snus men jag skulle nog säga att det är mer mångkulturellt här. I Finland kan jag känna mig ganska ensam ibland.

www.gringo.se

Juhamatti fortsätter: – Jo, den demokratiska tanken i Sverige är bra. Fast skulle vi förena ﬁnländarnas och svenskarnas bästa sidor skulle det bli jäklar anamma. Raka puckar och mycket diskussion kännetecknar den svenskﬁnska kulturen när den är som bäst. Men den främsta anledningen till att Sverige är så bra är för att min fru är härifrån och här har jag mina barn, det är därför jag är här. Gringofakta Finnarna är det ﬁnsktalande folk som i regel är bosatt i Finland. De ﬁnnar som under 1500- och 1600-talen bosatte sig i det nuvarande Sverige (så kallade svedjeﬁnnar) har helt assimilerats. I början av 1960-talet gick Finland över från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Ett steg som Sverige hade tagit tidigare än sitt grannland. Sverige behövde arbetskraft och många ﬁnnar ﬂyttade hit. År 1980 hade 445 000 personer ﬂyttat till Sverige men bara omkring 200 000 personer hade ﬂyttat tillbaka. Finlandssvenskar är de invånare i Finland som har svenska som modersmål. I Sverige bor cirka 60 000 ﬁnlandssvenskar (som alltså inte ”bryter på ﬁnska” utan talar sitt modersmål). De ﬁnsktalande i Sverige kallar sig sverigeﬁnnar och är en av de fem ofﬁciella minoriteterna i Sverige sedan 2000 (de fyra andra är tornedalsﬁnnar, samer, judar och romer). Den traditionella benämningen ﬁnländare är den samlade benämningen för de ﬁnsktalade och svensktalande i Finland.

Aram Fatehi tröttnade på att hans blonda lumparpolare ﬁck jobb medan han själv förblev arbetslös. Så han ﬂyttade till London där arbetsgivarna slåss om honom. Text: ZANYAR ADAMI Foto: SEIF AL’ HASANI Ur: GRINGO #8, 2005.03.07

Blattar får jobb i London Aram Fatehi var nära att ge upp. Efter att ha avslutat lumpen sökte han jobb i över ett halvår. Han och två blattelumparpolare från kompaniet blev dissade överallt i Göteborg medan de blonda ﬁck jobb. – På slutet orkade jag inte mer. Arbetsgivarna kunde ge kommentarer som: Har du gjort lumpen här för Sverige som inte är ditt eget land? berättar Aram. Aram förstod att han måste göra något drastiskt. Hans morbror som äger en restaurang i London erbjöd honom jobb och i brist på annat nappade han. Ett halvår senare blev han uppraggad av en lyxbutiksägare på andra sidan gatan. – Han erbjöd mig dubbla lönen om jag gick över för att jobba för honom, säger Aram med ett stolt leende. Nu har Aram bott i London i snart två år och han har inga planer på att ﬂytta tillbaka. När vänner kommer på besök från Sverige vill inte heller de åka tillbaka. – Här tittar ingen snett på dig. Ingen ser dig som en invandrare, bara du kan språket. Du är en av dem, inte en bland dem. Jag känner mig mer hemma här. Av alla svenskar som årligen åker över för att plugga eller jobba beslutar sig många för att stanna. London

befolkas numera av så många svenskar att rykten säger att det är Sveriges fjärde största stad. Affären Aram jobbar i ligger i Barnes som är ett av de svensktätaste områdena i London. – Det är som lilla Sverige här, alla pratar svenska. Det ﬁnns till och med en svensk skola. Aram ser en hel del skillnader när han jämför London med hemstaden Göteborg. Han har numera till exempel aldrig problem att komma in på krogen. Men även om han upplever staden som mer tolerant spökar det postkoloniala arvet fortfarande. – Jag är vit i de svartas ögon. I de vita engelsmännens ögon är jag något mitt emellan svart och vit. De svarta här har det som svartskallarna har det i Sverige. Men Aram saknar också Sverige. Flickvännen och alla vänner bor kvar och i en storstad som London är det svårt att komma nära nya människor. – Sverige är underbart på många sätt. Det är värt att betala de där extra slantarna i skatt. Allt är så rent, standarden är mycket högre. Och så har man kranvatten. Fan vad jag saknar kranvatten.

Gringos språkskola Ur: GRINGO #8, 2005.03.07

Svenska för svartskallar: »På eller i« Du åker buss och får ett samtal från arbetsgivaren där du sökte jobb förra veckan. Du säger: – Eee, hej jag sitter i bussen. Fel. Svenskar sitter ”på” bussen, du måste bete dig som en svenne om vill ha en chans att komma på arbetsintervjun. • Du kliver på bussen, så det betyder att du är på bussen. • Du är i bilen. • Du är i tunnelbanan. • Men du är på bussen. Hur är det när man beﬁnner sig i olika rum då? Du kan säga att du är i de ﬂesta rum. Men säg aldrig att du är i toaletten. Svenskar tycker då att du är i toalettstolen och dyker efter guldﬁskar.

Blattar däremot kan tycka att toalett även är ett rum. Men glöm inte att du vill ha det där jobbet, så det är bara att lära sig det här utantill. När och hur ska man veta att man är ”på” eller ”i” då? Det vet man inte. Om det fanns en logisk förklaring så hade vi löst den stora gåtan. Det är därför den här språkskolan behövs. Plötsligt får du batteritorsk på bussen och mobilen stängs av. Så du måste komma på en smörig förklaring till the boss. Och då kommer vi till det svåra: Min eller mitt batteri? Hur ska du förklara att din nalle stängdes av? Då bör man kunna det från grunden, om det är ett eller en batteri. Det får du lära dig på nästa lektion. Selda Evgin, utbildningsansvarig

Gringos arbetsförmedling MIGRATIONSVERKET SÖKER ERFAREN FESTFIXARE

CLUB

GO HOME

Efter senaste tidens festligheter i anslutning till avvisanden av människor i nöd, startar vi nu en riktigt fet klubb.”Club Go Home” kommer att köras i våra lokaler i Solna en gång i månaden, eller så fort vi lyckats slänga ut simulanter ur landet. Vi söker nu en festﬁxare med rötter i eventbranschen som kan ﬁxa DJs, champagne och lite fotbojor till klubben. Ring: 08 - 470 97 00 och prata med Annica Ring, eller åk hem.

www.gringo.se

Kära svensk! Våra idéer om språkprov, kulturprov och hundra års närvaro i landet för att få medborgarskap börjar kännas mossiga. Vi söker nu en internationell konsult som vill hjälpa till att göra det inte bara nästan omöjligt utan helt omöjligt att få stanna i Danmark som invandrare. Du måste vara kreativ, problemlösande och en överdrivet patriotisk nörd.

Är du den vi söker? Ring: +45- 339 233 80

Gringos Fördomstest Persiska guzzar vaxar ryggen, blattemän tvingar sina fruar att bära slöja och bara adopterade svartskallar kan åka skidor. Eller? Testa dina fördomar en gång för alla. Av: BERIVAN YILDIZ, WELAT SAYGI & MERYEM CAN Illustration: ANDREAS SAMUELSSON Ur: Gringo #16, 2005.11.14

1. När du ser en turk i sin feta Merca så tänker du: a) Han måste baxat den b) Vilken framgångsrik affärsman c) Fan, vad många pizzor han måste ha bakat 2. Du ser en äldre svensk man med sin unga thailändska ﬂickvän och tänker: a) www.import.com b) Vad gulligt, de ser så kära ut c) Han är alldeles för gammal för henne 3. Du ser en zigenerska gå in i en butik och du tänker: a) Faaan, vad många plasmor hon kan få plats med under kjolen b) Hon ska handla c) Snygg outﬁt, undrar vart hon köpt sin kjol? 4. Torsdagskväll och du ser en blatte i Efterlyst. Du tänker: a) Jävla svartskallar, kör ut dem! b) Du blir förvånad över att se din kompis Ahmed c) Mmm, Hasse Aro är çok läcker, jao 5. När du ser en kvinna med slöja så är det första du tänker på: a) Stackare, hennes man tvingar henne säkert b) Skitkul när folk praktiserar sin religion c) Abooo... tajtaste bruden... 6. En svart snubbe står vid plattan och du tänker genast: a) Han ska deala lite haschish b) Han väntar på en vän c) Han är SL-inspektör 7. Du är på skidresa i Sälen och plötsligt dyker det upp en blatteguzz i skidbacken. Du tänker: a) Hon är adopterad b) Hon är intresserad av skidåkning c) Shit vad kul! Vilken blatteförening har hon åkt hit med?

8. En svennegubbe vandrar runt på Rinkeby torg och du tänker genast: a) Snubben har gått fel b) Han bor där c) Han vill tjacka billiga grönsaker 9. En blatte vandrar runt på Lidingö torg och du tänker: a) Snubben har gått fel b) Han bor där c) Han är på väg till Lidingö golfklubb med sina affärskollegor 10. En persisk guzz med ohårigt bröst och rygg går förbi dig på playan och du tänker: a) Snygg vaxning, men det måste ha gjort ont b) Fullkomligt normalt c) Stackars brud, hon har cancer 11. Du är ute på date med en äkta suedikille och han bjuder hela kvällen, du tänker: a) Han är inte som dom andra suedisarna b) Låt honom bjuda, han fattar ändå inte att jag är oskuld och inte tänker hoppa i säng c) Faaan, här är en kille som har fetingkoll på drinkutbudet 12. Du ser en svennekille med en blattetjej och tänker direkt: a) Shit, de har börjat sno våra brudar nu också, han lär ju inte leva länge till b) Vad de passar bra ihop c) Herregud, vilka söta barn de kommer att få 13. Du ska klippa dig och din frisör är en blattesnubbe. Du tänker: a) Hmmm, visste inte att det fanns så många blattebögar b) Med de slingorna så måste han ju vara syrian c) Jao, mannen är fett grym på att klippa.

www.gringo.se

Flest A: Fördomsfulla Francis Slår man upp ordet fördomsfull så ser man en bild på dig. Hmm... Ente brööö, som en pappa från Iran skulle ha sagt! Multikulti är främmande för dig och du har inga polare med annan bakgrund än din egen, men kan ändå väldigt mycket om dom där jävla svartskallarna slash svennarna som står och hänger på T-banan i Bredäng eller Stureplan. Du ser ingen skillnad på turk, kurd, syrian, arab, kines, somalier, svenne, ﬁnne, norsk, dansk, polack. För dig så är alla samma lika. Aj, aj, aj, du bör genast packa ditt pick och pack och ﬂytta ut till den andra orten och börja beblanda dig. Jalla! Flest B: Politiskt korrekta Pat Du är eller ser dig själv som en väldigt tolerant och fördomsfri person. Du lever ett liv i tron om att alla människor är goda. Du går aldrig över röd gubbe, röstar i varje val – till och med kyrkovalet och studentvalet – och är medlem i olika föreningar som Aktiva Unga för Mångfald eller något liknande. Kränkande ord som etnicitet, hora, bög, svenne och blatte ingår inte i din vokabulär. Uttryck som ”All human are created equal” och ”Power to the people” är istället motton som du lever efter. Grattis! Du är fett PK, det vill säga politisk korrekt, men snälla, försöka att svara mer ärligt nästa gång. Annars pappan från Iran höja sin pekﬁnger på dig! Flest C: Softa Sascha Jao, du är fett lost i ditt eget lilla kosmos. Du är en sån där som talar först och tänker sen men det du säger makes sense, och sånt där som har med blattar och svennar att göra rycker du mest på axlarna åt. Vem orkar bry sig om fördomar när folk kanske har cancer, har slingor i håret och kommer få sötare barn än dig, hallå! Antingen är du grymt skärpt och har insett att både fördomsfulla Francis och politiskt korrekta Pat är fett ute, så du försöker spela över dom med din lagom blåsta image. Eller så är du bara fett skön brushhaaan, kom hit och ge mig en kram!

Här växer självförtroendet och tilliten Gemenskap och självhjälp istället för ensamhet och ”åtgärd”. Genom Kooperatörshuset blir människor med psykiska funktionshinder företagare i sociala arbetskooperativ. Och ambitionerna är höga. – Inom tre år ska vi öppna hotell inne i centrum. > De målinriktade orden kommer från Jan Ströhm, som tillsammans med initiativtagaren Yvonne Karlsson varit med sedan kommunala Kooperatörshuset startade i maj 2001. Då som ett treårigt projekt att undervisa personer med psykiska funktionshinder, som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden, i konsten att driva sociala arbetskooperativ. Nu, fyra och ett halvt år senare, har man utbildat 75 personer och hjälpt till att starta sex kooperativ runt om i Göteborg. – Vi har bara två krav på deltagarna; de ska ha eller ha haft kontakt med psykiatrin, och de måste ha sin försörjning tryggad i form av pension eller annat, eftersom kooperativen inte betalar någon lön, säger Jan Ströhm. Första gruppen bestod av åtta personer i åldrarna 40 till 62 år, som kom från hela stan, från Rannebergen till Askim. Efter fyra terminers studier i allt från föreningsteknik och bokföring till hur man arbetar efter en affärsplan, startade de det första arbetskooperativet: En verksamhet för pensionärer, med allsång, sopplunch och friskvård. – Innan verksamheten startade gjorde de studiebesök på olika dagcentraler för att se och lära, nu har dagcentraler frågat om de kan komma till dem för samma sak, säger Jan Ströhm nöjt.

Självförtroendet växer De övriga kooperativen, till exempel hantverksbutiken, elevcaféet och cateringfirman, går också bra, framför allt om man ser till medlemmarnas växande självförtroenden. – Kooperativen är egentligen ett enda stort tilllitsprojekt, en lång prövning i uppmuntran och optimism. Det är ofta något helt nytt för personer som varit inne i den psykiatriska vården, där många känner sig misstänkliggjorda; ”sköter du dig, har du tagit dina tabletter, ljuger du?”, säger Jan Ströhm, som själv har arbetat inom psykiatrin i 20 år. De senare årens tragiska händelser, som Anna Lindh-mordet, och framförallt den onyanserade uppmärksamhet som de väckt i media, har inte 16

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

underlättat för personer med psykiska funktionshinder att våga sig ut i samhället. Men Jan Ströhm ser orsaker till rädslan och utanförskapet ännu längre tillbaka i tiden. – På 1970-talet professionaliserades omsorgen; vård skulle ges av ett proffs i en åtgärd, självhjälp var det absolut inte tal om. Den attityden lever tyvärr ofta kvar, trots att psykiatrireformen försökte stänga de gamla anstalterna i mitten på 1990-talet. Rehabilitering – men ändå inte På Kooperatörshuset poängterar man därför noga frivilligheten och att verksamheten inte handlar om arbetsterapi eller rehabilitering. Men det senare håller en av medlemmarna i ett av kooperativen inte med om. – Detta är rehabilitering! Den här typen av verksamhet borde sjukstugorna ha kunnat fixa för länge sen. Istället får man piller och en återbesökstid om tre månader, däremellan sitter man ensam i sin lägenhet och tittar på väggarna. Jag förstår det inte. Nu väntar nya grupper på att utbildas till kooperatörer, så om några år finns det ytterliggare två kooperativ i Göteborg, bara man lyckas få tag i lärare så att det räcker. Det faktum att Kooperatörshuset blev en permanent verksamhet från årsskiftet, i kombination med ett extra stöd från Allmänna arvsfonden, har fått de långsiktiga framtidsplanerna att spira. – Vi håller på med en förstudie om möjligheterna att öppna ett hotell inne i city, drivet som ett socialt arbetskooperativ. Vi har själva bott på ett sånt i Italien. Det var kanon! säger Jan Ströhm. ● ANDERS EGLE

> Läs mer på: www.kooperatorshuset.goteborg.se [email protected] > Lästips: ”Gå vidare tillsammans” av Lasse Franck, Kommentus Förlag, om Kooperatörshusets utveckling från idé till flygfärdiga kooperativ.

FAKTA Socialt arbetskooperativ > Sociala arbetskooperativ är små företag som drivs av personer som av någon anledning står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Man både arbetar i och äger företagen tillsammans. Organisatoriskt är man demokratiskt styrda ideella föreningar. En medlem – en röst. Företagets ekonomiska vinst är inte det viktiga utan medlemmarnas välbefinnande går före. Då företagen oftast har en låg omsättning finns det inte möjligheter att betala ut lön. Trots att de är fristående har dock de flesta någon form av stöd från samhället.

Kooperatörshuset > Att ge psykiskt funktionshindrade en meningsfull sysselsättning är ett prioriterat mål i kommunens budget för 2006. > Kooperatörshuset ligger i Frölunda men har ett så kallat resursnämndsuppdrag för hela Göteborgs kommun. > Kooperatörshuset har två administrativa heltidstjänster, en projektanställd som planerar för hotellet och 4,5 handledartjänster som bistår kooperativen i deras dagliga verksamheter.

För Morgan har arbetskooperativet betytt mycket. Han har ett betydelsfullt arbete och många sociala kontakter. Foto: Anders Egle

Anders (tv) och Morgan är två av medlemmarna i kooperativet Bjurslättsfixarna. Fixarna är riktiga allt i allo som till exempel lagar cyklar och hjälper till att flytta.

Bjurslättsfixarna har gett livet innehåll Morgan längtar redan efter jubileet den 16:e mars. – Då är det tre år sedan jag blev ihop med min tjej, tre år sedan jag började spela innebandy och tre år sedan jag bör-

Bjurslättsfixarna är ett företag med många verksamhetsområden, precis som namnet antyder. Flytthjälp, målning, städning, röjning och reparationer utföres i hela Göteborg med omnejd, den längsta turen hittills gick till Småland med en stor klocka.

jade i Fixarna. Det var en bra dag, säger han och ler med precis hela ansiktet. >Morgan var med från första början i den grupp som studerade på Kooperatörshuset och efter hand skulle utvecklas till arbetskooperativet Bjurslättsfixarna. Nu är han ordförande i företaget, vilket innebär en hel del förpliktelser. – Imorgon ska jag träffa studenter från socialhögskolan, och om några dagar ska jag föreläsa för socialsekreterarna i Lundby om vår verksamhet. Men jag är inte särskilt nervös, jag känner ju åtminstone de flesta av socialsekreterarna sedan tidigare, berättar Morgan.

Letar ny lokal och nya medlemmar Just nu ligger fokus dock mest på att hitta en ny lokal och på rekrytering av nya medlemmar, efter en ganska turbulent tid med både byte av handledare och några avhoppade kooperatörer. Morgan är faktiskt den ende som är kvar från originalgänget, Anders började för ett år sedan, Kalevi vid årsskiftet och handledaren Ulf Jansson är ny sedan bara ett par månader. – Det vore bra om vi kunde bli fem, sex stycken igen, gärna med lite olika kompetenser. Men framförallt är det viktigt att vi lyckas behålla kamratandan, säger Anders, som själv tog kontakt med Koo-

peratörshuset efter att ha sett en broschyr på en vårdinrättning. – Jag är glad att jag tog tag i det själv, men jag har fortfarande fullt upp med att tänka på hur jag ska komma vidare i livet. Jag trivs inte med att vara pensionär vid 50, utan vill vara kreativ och ha ett omväxlande jobb. Men det är svårt när man inte är så snabb längre och har varit ifrån arbetslivet ett tag, säger Anders. Umgås med folk som tänker med hjärtat Även Morgan var utan meningsfull sysselsättning alltför länge innan Fixarna kom in i hans liv. – Men nu behöver jag inte skämmas längre, och säga att jag är arbetslös om någon frågar. Jag känner äntligen att jag betyder något och umgås varje dag med människor som inte alltid haft det lätt i livet, men som tänker med hjärtat. ● ANDERS EGLE

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

17

Passa på att köpa biljettpaket Den som vill ha de bästa, och mest prisvärda, biljetterna till EM i friidrott får skynda på. Snart börjar försäljningen av dagsbiljetter, och samtidigt slutar biljettpaketen att säljas. Att biljettförsäljningen går bra är nödvändigt för att evenemanget ska lyckas ekonomiskt.

>Den som vill vara med om den stora festen på Ullevi i augusti har sedan hösten 2004 kunnat köpa biljettpaket som ger en reserverad plats på Ullevis läktare under tre, fyra eller sju dagar. Biljetterna är inte personliga så det går bra att dela på ett paket med arbetskamrater eller kompisar. Det är många som har nappat på erbjudandet. Men när dagsbiljetterna till EM börjar säljas i mars försvinner också biljettpaketen. – Fram till mars räknar vi med att ha sålt ungefär 40 procent som paket. Det är i nivå med förväntningarna ett halvår innan evenemanget. När vi hade en annonskampanj före jul ökade försäljningen så det var många som gav bort biljetter i julklapp, säger Agneta Forshufvud som är ansvarig för marknadsföringen av EM.

Göteborgs Stad arrangör Göteborgs Stad står som arrangör och tar den ekonomiska risken för EM. Evenemangets budget är på 170 miljoner och målet är ett nollresultat. Största delen av intäkterna kommer från biljettförsäljning, och därför är det oerhört viktigt att lyckas. Till varje tävlingsdag finns drygt 30 000 säljbara platser på Ullevi. Att det inte är fler beror på att ungefär 10 000 platser försvinner när det ska byggas pressläktare och kamerapositioner för media. Dessutom går några tusen platser till VIP och sponsorer. Det ligger mycket psykologi bakom biljettförsäljning. En trend som märkts på flera stora mästerskap är att man bestämmer sig sent för att köpa biljett. En annan är att det säljs allt fler biljetter över internet. Svenska stjärnor varje dag När tävlingsprogrammet bestämdes var målet att det skulle vara en svensk medaljchans varje dag. Det

EM-maskoten Allwin tillsammans med tre av de svenska medaljhoppen under friidrotts-EM i Göteborg i augusti – Emma Green, Carolina Klüft och Kajsa Bergqvist. Foto: Jorma Valkonen

innebär att de svenska stjärnorna är utspridda under veckan. Carolina Klüft tävlar i sjukamp på måndag och tisdag. Stefan Holm i höjdhopp på onsdag. Johan Wissman på 200 meter på torsdag. Kajsa Bergqvist, Emma Green och systrarna Kallur på fredag. Christian Olsson i tresteg på lördag och på söndag är det flera finalpass, med bland andra göteborgarna Patrik Kristiansson och Alhaji Jeng i stavhopp. ● STEFAN GADD tel 031 – 61 52 41, [email protected]

FAKTA > EM i friidrott pågår den 6 – 13 augusti. Invigningen sker på Götaplatsen söndag kväll 6 augusti och tävlingarna börjar på Ullevi dagen därpå. De båda maratonloppen går mitt på dagen den 12 och 13 augusti.

> Läs mer om tävlingarna och de olika biljettpaketen på: www.goteborg.com, eller tel 031 – 61 20 06

> Tävla om tio EM-biljetter genom att lösa krysset på sidan 27

NÄRINGSLIV

18

EU-satsning på biogas

Årets finansprofil utsedd

Nytt stöd för exportsatsningar

Göteborg och Västsverige som kommit långt på biogasområdet är med i ett nytt EU-projekt – BiogasMax – som ska demonstrera biogasens fördelar. Projektet initierades av Business Region Göteborg och projektet Biogas Väst i samarbete med den franska staden Lille. Under fyra år satsas 160 miljoner kronor. Bland de medverkande finns Göteborgs Energi, FordonsGas Sverige och Falköpings kommun.

Utmärkelsen Årets finansprofil år 2005 går till Svante Carlsson, finansdirektör och vice VD på Stena AB. Det är FinansKompetensCentrum i Göteborg som står bakom utmärkelsen. Priset delades ut vid konferensen ”Våga växa med kapital”. Det är tredje året som priset delas ut.

Exportrådet, Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionens näringslivsbolag Business Region Göteborg, BRG, erbjuder i år stöd till företag som vill satsa på nya exportmarknader. Sex miljoner kronor finns att ta del av i form av exportrådgivning, nätverksträffar och konsultcheckar för att köpa tjänster. > För mer information: Kontakta Sven Blomquist på BRG tel 031-61 56 03 eller e-post: [email protected] se.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

Foto: Leif Gustafsson

Trygghet i skolan viktigt Trygghet i skolan är viktigt slog eleverna på Nya Påvelundsskolan fast och startade det första trygghetsrådet på en skola i Göteborg tillsammans med föräldrar, kultur och fritid och skolans ledning. Det inspirerade Fiskebäcksskolan som nu håller på att starta ett eget råd. – Vi får ta ansvar och man lyssnar på oss, säger Anja Olin, elev på Nya Påvelundsskolan. >Idén föddes ur en ungdomssatsning – ett projekt som kallades Imagine med syfte att bland annat ta reda på hur ungdomarna tänkte sig sin stadsdel Älvsborg i framtiden. En satsning där inte minst skoleleverna deltog aktivt och var med och ledde arbetet. – Här framkom att trygghet var något som berörde många och som kändes viktigt, berättar Lars-Göran Johansson, förälder, ordförande och eldsjäl i trygghetsrådet på Nya Påvelundsskolan.

- Att känna sig trygg och välkommen i skolan är jätteviktigt för oss elever, säger Anja Olin och Petra Pedersen, här i samtal med Lars-Göran Johansson, ordförande i Nya Påvelundsskolan eget trygghetsråd.

Främlingsfientlighet När Vårt Göteborg besöker skolan har rådet möte och med på dagordningen finns bland annat frågan om främlingsfientlighet. Man diskuterar visioner och mål och hur man konkret kan jobba med någon aktivitet kring temat. En annan fråga som tas upp är hur man bäst gör för att öka tryggheten och gemenskapen för eleverna när de börjar i 7:an. Dessutom, berättar Bengt Arne Reinholdson, ordförande i stadsdelsnämnden, som är med på mötet, att nämnden just beslutat ge 15 000 kronor vardera till trygghetsråden på Nya Påvelundsskolan och Fiskebäckskolan.

Samarbetet fungerar Båda rektorerna, Anders Andersson och Anders Wallin, på Nya Påvelundsskolan är engagerade i trygghetsarbetet och menar att det är en bra satsning: – Här är alla med och samarbetar kring väsentliga frågor och det händer faktiskt saker kring de frågor som tas upp också, säger Anders Andersson. Och där får han medhåll av Anja Olin och Petra Pedersen som båda är elever på Nya Påvelundsskolan. – Jag kan säga att man i början nästan blev förvånad över att de vuxna faktiskt lyssnar och att vi tar

– Jag tror att det är viktigt att inte minst ungdomarna ser att de får gehör för sitt arbete och att också nämndpolitikerna tror på dem och på skolans trygghetsarbete. Jag ser gärna att alla skolor i vår stadsdel startar trygghetsråd, säger Bengt Arne Reinholdson.

tag i olika frågor. Det är jätteviktigt att känna trygghet också i skolan, säger Anja. Exempel på andra frågor som rådet på Nya Påvelundsskolan haft uppe är mobbing, vuxenvandring på kvällarna och den allmänna trivseln på skolan. När det gäller främlingsfientlighet handlar det inte bara var man kommer ifrån, det kan vara att man tillhör olika musikstilar eller att någon eller några ”avviker” på något annat sätt. – Vi har inte så många som kommer från andra länder i vår skola, men det finns olikheter på många sätt och vi vill att alla ska få plats och kunna trivas och vara trygga i vår skola, säger Petra. ● SONNY MATTISSON tel: 031-61 20 63 [email protected]

>Tips: Vill du veta mer om trygghetsråden på skolan och hur man kan göra för att starta och driva ett så kan du kontakta ordföranden i rådet på Nya Påvelundsskolan, Lars-Göran Johansson via: [email protected]

8QJGRPV|NHUIDPLOM .DOOH lU nU +DQ KDU KDIW GHW OLWH VWUXOLJW L OLYHWRFKGHWlURIWDEUnNLJWKHPPDPHQLVNRODQ IXQJHUDUGHWEUD 1X EHK|YHU KDQ HWW DQQDW KHP I|U HQ OlQJUH HOOHU NRUWDUH WLG +RV HQ IDPLOM VRP ERU L HOOHU L QlUKHWHQ DY *|WHERUJ Vn DWW .DOOH NDQ IRUWVlWWD L VLQ YDQOLJDVNROD 'HW¿QQVPnQJDXQJGRPDUEnGHNLOODURFKWMHMHUVRPKDUHQVLWXDWLRQVRP OLNQDU.DOOHV9LOOGLQIDPLOMJ|UDHQLQVDWVI|UQnJRQDYGHP" +|UDYHUWLOO)DPLOMHYnUGHQ 0LNDHO6|GHUVWU|PWHOHO0DULH6|GHUEHUJWHO 9LJHUHUVW|GKDQGOHGQLQJRFKHNRQRPLVNHUVlWWQLQJ

Bidrag ur sociala fonder att söka i april Stiftelsen Söderborgska med flera stiftelser samfond Medel kan sökas av kvinnor och män mantalsskrivna i Göteborg som är i behov av ekonomiskt understöd. Stiftelsen Martin Jacobssons Pensionsfond Medel kan sökas av ogifta kvinnor och änkor mantalsskrivna i Göteborg som är i behov av ekonomiskt understöd. Ansökningstiden är 3 april – 27 april för år 2006 och fr o m april kan ansökningsblankett hämtas på Internet www.goteborg.se/stiftelser under rubriken Behövande eller hämtas i receptionen på Stadskansliet, Köpmansgatan 20. På ansökningsblanketten kan du läsa mer om vilka handlingar du måste bifoga för att ansökan skall behandlas.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

19

Vem ansvarar för skottning? På kommunens gator ansvarar Gaturenhållningen för att det skottas och sandas. På privata eller enskilda vägar ligger ansvaret på fastighetsägaren. Du ansvarar alltså själv för att det är skottat och halkbekämpat inom din fastighet och 1,2 meter av gatan utanför tomtgräns, så att sopbilen och sophämtarna kommer fram. Underlätta för dem att komma fram genom att skotta upp hål i eventuella snövallar så att sophämtarna kan ta ut avfallskärlen från fastigheten.

Foto: Hans Wretling

MILJÖ

Hur går det för miljömåltiderna? Under förra året ökade andelen miljömåltider i Göteborgs Stads kök, från 0,9 procent år 2003 till 4,7 procent år 2005. Ökningen visar att Göteborgs Stad på allvar arbetar med frågan om mer miljöanpassade måltider. Sedan årsskiftet serveras bara ekologisk mjölk i de kommunala köken.

Jobbet som projektledare är som bäst när man kan överraska kunden och bygget blir bättre att man från början kunnat föreställa sig, säger Göran Arvidsson på Higabgruppen. I år fyller Higabgruppen 40 år och i Vårt Göteborgs nätupplaga firas det med en artikelserie som inleds med Gatenhielmska kulturreservatet (bilden ovan).

När blir det vårstädning? Alla skolor i Göteborg får en inbjudan om att gå ut i naturen och delta i Vårstädningen. Årets städperiod i april är ett pedagogiskt sätt för alla barn och elever att praktiskt plocka och sortera skräp och få undervisning i miljökunskap och i hur allt skräp sorteras. Det är den fjärde vårstädningen och förra året plockade närmare 27 000 barn skräp och gjorde fint i Göteborg. Samverkansgruppen ”Trygg, vacker stad” förser alla skolor som deltar med bland annat handskar, säckar och lärarhandledning. Vill du vara med och städa kontakta Åke Lindström på tel 031- 61 23 09. När söndagsöppnar ÅVC igen? Återvinningscentralerna, ÅVC, i Högsbo och Sävenäs startar med söndagsöppet från och med den 5 mars. Från och med då och året ut är det öppet på söndagar mellan kl. 10.0015.00. Kretsloppskontoret har även utökat öppettiderna på alla fyra återvinningscentralerna. För öppettider se: www.kretslopp.goteborg.se.

Husesyn när Higab fyller 40 år Stora hus och små. Nya och gamla. Kända och anonyma. Till vardags funderar du och jag kanske inte särskilt mycket över saken. Men tillsammans är vi göteborgare faktiskt lyckliga ägare till över 300 fastigheter som nu i

Hur många fick miljödiplom?

40 år har skötts av kommunala Higab-

Under 2005 fick 70 företag ny miljödiplomering av Göteborgs Stad. Tillsammans med dem som omdiplomerades blir det totalt 205 miljödiplom förra året. Det är en liten ökning jämfört med året innan då totalt 199 företag diplomerades. Miljödiplomering enligt Miljöförvaltningens modell är en process för att bygga upp ett så kallat miljöledningssystem, ett systematiskt miljöarbete.

gruppen.

Mer info: www.miljo.goteborg.se

20

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

FAKTA > Higabgruppen består förutom av moderbolaget Higab (Hantverks- och Industrihus i Göteborg AB) av dotterbolagen Kigab (Kulturfastigheter i Göteborg AB) och AB Långedrag. Bolagen ägs av Göteborgs Stad. > Äger och förvaltar över 300 byggnader om totalt 565 000 kvadratmeter. > Fyller 40 i år vilket uppmärksammas på olika sätt. > Läs mer på www.higab.se

> Projektledaren Göran Arvidsson på Higabgruppen har lärt sig att med lyhördhet, psykologi och varsam hand leda ett bygge. När vi vandrar runt i Stadsteaterns inre nickar han igenkännande till höger och vänster. För några år sedan var han ofta här och pratade med de anställda. – Det är jätteviktigt att jag vet hur de tänker och hur deras arbetsdag ser ut.

Viktigt att komma rätt i starten Teatern var trång och otidsenlig och behövde förnyas, men hyresgästernas önskningar om funktionalitet och anpassning måste samsas med myndigheternas krav och skyddsföreskrifter. En del av Higabgruppens fastigheter, Stora Teatern till exempel, är till och med byggnadsminnesförklarade. – Det är därför det är så viktigt att komma rätt i starten. Att alla som ska ha ett ord med i laget är med redan från början. I 40 år har Higabgruppen förvaltat fastigheter åt göteborgarna. Göran Arvidsson har varit med under de 17 senaste.

Foto: Magnus Gotander

I KORTHET

Lättare få svar hos Västtrafik ●

Glöm Tidpunkten och Synpunkten! I början av februari slog Västtrafik ihop sina två upplysningstelefoner till ett enda telefonnummer. Tanken är resenärerna snabbare ska få svar på frågor och kunna lämna synpunkter på kollektivtrafiken. Numret att lägga på minnet är 0771-41 43 00. www.vasttrafik.se

Fler stadsdelar går med i Äldrelotsen ●

Servicetelefonen Äldrelotsen utvidgas nu. Hittills har Äldrelotsen hjälpt göteborgare över 75 år i Centrum, Linnéstaden och Majorna. Från den 1 mars kan även seniorer i Frölunda, Högsbo, Tynnered, Älvsborg och Askim ringa och få hjälp att hitta rätt vård. Äldrelotsen, som är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Primärvården och Sahlgrenska, har funnits i nästan ett och ett halvt år. Här kan man få svar på frågor om hemtjänst, sjukvård och rehabilitering men även annat som man som äldre kanske funderar på. Telefonnumret är 031-365 88 00. www.aldrelotsen-goteborg.se

100 nya kameror ska mäta restider ●

Från och med i sommar och minst tre år framöver kommer ett hundratal automatiska kameror att registrera trafikflödet på vägarna i Göteborg. Uppgifterna lagras i en stor databas men varken bilar eller förare ska gå att identifiera, försäkrar Vägverket, som tillsammans med Trafikkontoret står bakom satsningen. Tanken är att mäta bilarnas restid mellan de olika kamerapositionerna för att visa hur snabbt trafiken flyter. Kamerorna ska också ge en bild av trafikströmmarna i stort och vilka vägar bilisterna väljer. Uppgifterna om framkomligheten kommer att läggas ut på www.trafiken.nu. Troligtvis blir det framöver också möjligt att få informationen till mobiltelefonen.

– Det är ett både roligt och tacksamt jobb – när jag dyker upp är det ju för att något ska bli bättre. Kan man verkligen tillgodose det kulturhistoriska samtidigt som man moderniserar? – Det är inte självklart – men antikvarierna vill gärna se långsiktiga lösningar och där brukar vi kunna mötas. Mardrömmen för en kulturbyggnad är ju att stå tom, och den lyckligaste renovering man kan tänka sig är när man tar tillbaka husets ursprungliga användning. Därför blir man ju glad när man ser hur bra det blivit med Hagabadet och Kurs- och Tidningsbiblioteket på Vasagatan. Andra favoriter Göran gärna återvänder till är ar-

kitekt Gunnar Asplunds tillbyggnad av rådhuset, restaurang Trägår’n och det smäckra Konserthuset vid Götaplatsen. Och hans dröm är att se Götaplatsen utvecklas till en kulturpiazza med internationell konsthall, utomhusscen och servering. Kanske lagom till Higabgruppens femtioårsdag? ● LARS HJERTBERG

> Under året kan du läsa mer om göteborgarnas fastigheter på Vårt Göteborgs nättidning: www.vartgoteborg.se. Artikelserien inleds med Gatenhielmska kulturreservatet.

Historiskt första möte med ny tjänstemannanämnd ●

Ett nytt kapitel i Göteborgs Stads historia skrevs i mitten på januari när en ny nämnd med det formella namnet ”Utförarnämnden för IT-service och gemensam administrativ service” samlades till sitt första sammanträde. För första gången leds nu en av stadens förvaltningar av en nämnd med enbart tjänstemän, inga politiker. Den nya förvaltningen föreslås heta Intraservice och är en sammanslagning av ADB-kontoret och GAS, Gemensam administrativ service.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

21

Foto: Peter Svenson

I KORTHET Göteborgarna får tycka till om tågtunnel ● Under

våren kan göteborgarna ta ställning till var stationerna ska ligga på den planerade tågslingan Västlänken under centrala Göteborg. Banverkets utställning om de olika hållplats- och sträckningsalternativen pågår i kommunhuset Traktören till i början av maj. I höst när remissvaren kommit in och allmänheten sagt sitt planerar Banverket att överlämna frågan till regeringen och en ny remissomgång. Projektet beräknas kosta över tio miljarder kronor men finansieringen är ännu oklar. Byggstart blir tidigast 2010. I så fall kan tunneln vara klar för trafik 2017. Utställningen i Traktören är öppen vard kl 8-16.30. Den är också öppen lördagen 25 februari.

Fler anslagstavlor sätts upp i centrum ● Att erbjuda tillåtna anslagstavlor för att motverka illegal affischering på papperskorgar, elskåp och stolpar är en metod som tycks fungera. Nu planeras ytterligare tio legala anslagstavlor i centrala Göteborg. ”Vi märker en viss minskning av den olagliga affischering i närheten av de tio affischpelare som redan finns, även om det är svårt att mäta exakt”, Ingvar Brattefjäll, projektledare för Trygg och vacker stad vid park- och naturförvaltningen. De nya pelarna ska sättas upp i vår på bland annat Stigbergstorget, Masthuggstorget, Brunnsparken och Korsvägen.

Drygt 3 500 fler göteborgare i fjol ●

Göteborgarna blev totalt 3 584 fler förra året. Torslanda, Lundby och Kortedala var de stadsdelar som växte mest. Glesare med folk blev det däremot i Biskopsgården, Älvsborg och Örgryte. Antalet göteborgare uppgick vid årsskiftet till 484 993 personer. Om befolkningsutvecklingen de kommande åren håller i sig kommer Göteborg att spränga halvmiljonvallen under år 2010 visar stadskansliets statistiska prognoser.

Väskor ska fyllas med mångkultur ●

2006 har av regeringen utsetts till mångkulturår. I Göteborg tog året officiellt avstamp den 11 februari. Det göteborgarna kommer att märka av året är bland annat de så kallade mångkulturväskorna. Nio portföljer ska under året vandra runt bland göteborgarna och varje ny innehavare ska lägga något i väskan. Väskorna samlas så småningom in och öppnas på Världskulturmuseet den 30 november. En tionde digital väska ska komplettera samlingen, vad den fylls med redovisas under året på kulturförvaltningens hemsida: www.kultur.goteborg.se

22

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

Ragnhild Löwenmark läser intresserat en av de böcker som donerats till Dicksonska Kulturbiblioteket i Allégården där hon själv för många år sedan arbetade som bibliotekarie.

Fler böcker till Dicksonska kulturbiblioteket – Vi har en ambition att det gamla folkbibliotekets anda och kulturarv ska leva vidare. Biblioteksrummet ska vara ett verktyg för att berätta, minnas och lära. Det säger Cege Ullaeus, som är projektledare vid Linnéstadens stadsdelsförvaltning och har uppdraget att utveckla aktivitetshuset Allégården. >I januari mottogs en bokdonation av förre bokbindaren Hilmer Olsson till Dicksonska Kulturbiblioteket. Detta mer än fördubblade bokbeståndet i det läsebibliotek som är under uppbyggnad på Allégården. Av de nu omkring 800 volymerna består ungefär hälften av Göteborgiana – historiska skildringar, böcker om arkitektur och byggnation och alster av ett flertal göteborgsförfattare. Här finns nu mycket kunskap samlad om Göteborgs kulturhistoria och biblioteket är öppet för alla att besöka. Bokbeståndets andra del består av skönlitteratur av olika slag. Någon utlåning kommer inte att ske, utan besökaren slår sig ner och läser här. Dicksonska Kulturbiblioteket ställdes i ordning på Allégården i samband med att delar av huset genomgick en invändig renovering sommaren 2005. Nu har Länsstyrelsen nyligen sagt ja till pengar för

fortsatt renovering av huset. Tanken är att återskapa den unika byggnadens fräscha jugendstil, med entréhallen som ett första steg. Dicksonska Kulturbiblioteket har fått sitt namn efter Robert Dickson, donatorn som möjliggjorde att ett folkbibliotek uppfördes i Göteborg under artonhundratalets sista år. Huset fungerade som folkbibliotek tills Stadsbiblioteket vid Götaplatsen tog över 1967. Idag sjuder det av liv, när pensionärer från hela Göteborg utnyttjar lokalerna till olika aktiviteter från bittida till sent. Kvällar och helger fungerar dessutom delar av huset som fritidsgård för Linnéstadens ungdomar. Allégårdens café är öppet alla vardagar och har ingen åldersgräns vare sig uppåt eller nedåt. ● ANNA HOLMBERG BJÖRK tel 031-365 80 23 [email protected]

FAKTA > Allégården, Södra Allégatan 4 www.linnestaden.goteborg.se > Öppettider: Dicksonska Kulturbiblioteket ons-fre kl 9-15 Caféet mån-tors kl 9-21, fre kl 9-16 Aktiviteter pågår dagligen i huset

Foto: Peter Svenson

Foto: Peter Svenson

Utsatta barn får en fristad Varje år misshandlas, könsstympas och förgrips sexuellt flera hundra barn och ungdomar i Göteborg. Sedan årsskiftet finns Barnens Hus dit de kan vända sig. – Det innebär tidigare hjälp, snabbare utredningar, och bättre kvalitet, tror Monica Dahlström Enyck, projektledare. >Den stora finessen är att alla myndigheter nu finns under ett och samma tak för att skapa en trygg miljö. Tidigare har de utsatta barnen ofta bollats mellan polis, åklagare, sjukvård och sociala myndigheter. – Utredningarna har kunnat bli liggande i ett och ett halvt år. Vi räknar med att en utredning nu bara ska ta tre veckor, säger Monica Dahlström Enyck som har jobbat med liknande frågor i 30 års tid. Under våren huserar Barnens Hus i Bryggans Behandlingshem i Högsbo där barnen kan få sova över. Men det är bara tillfälligt, först i månadsskiftet augusti-september räknar Monica Dahlström Enyck med att kunna flytta in i det som blir det riktiga Barnens Hus.

Barnen behöver känna tillit Då kan hennes vision förverkligas om ett ställe dit barn och ungdomar söker sig, och där miljön är behaglig att vistas i. – Det ska bara vara att ringa på klockan. Många barn som utsatts för sexuella övergrepp berättar om dem först när de verkligen känner tillit, och det hoppas jag att vi ska kunna skapa här, säger hon. Utsatta barn ska känna att de kommer till en fristad. – De här barnen har alltid fått bära att det inte har funkat med samordningen, att vi inte har fått ihop insatserna vid rätt tillfälle, säger hon. Hon har en känsla, som hon säger sig dela med andra, av att allt fler barn misshandlas. Ökningen i statistiken tror hon inte bara är en effekt av ökad vilja att anmäla. Allt under ett tak Nu är det är långt ifrån säkert att det är barnet som kommer att ta kontakt med Barnens Hus. Det kan lika gärna vara en förälder, skolan, sjukhuset eller socialtjänsten som slår larm.

Många barn lever ett utsatt liv. Nu ska alla berörda myndigheter arbeta under samma tak för att handläggningen ska gå snabbare och barnen ska känna sig trygga. Monica Dahlström Enyck ska leda projektet med Barnens hus som ska pågå i två år.

– På Barnens Hus öppnar vi en utredning, tar ställning till polisanmälan, och kan undersöka eventuella skador på ett och samma ställe. Vi har både socialsekreterare och polis på plats, säger Monica Dahlström Enyck. Tack vare att de som är engagerade i just utsatta barn blir de som möter dem, gör att kvaliteten höjs. Handläggningstider kan kortas och rättsprocessen blir snabbare. Under utredningstiden ska barnen ha möjlighet att bo på Barnens Hus. – Det är viktigt att hålla förövaren utanför, det är barnens behov som ska styra.

Stockholm, Malmö, Sundsvall och Umeå startar liknande projekt. Projektet i Göteborg ska pågå till 1 mars 2008, men utvärderas under tiden, och så småningom ska man ta beslut om man ska fortsätta med ett Barnens Hus. För Göteborgs stad innebär detta en satsning på två miljoner kronor. – Vi får förfrågningar från Västra Götalandsregionen om samarbete, men vi har tillräckligt stort upptagningsområde med 21 stadsdelar, så vi har sagt att det räcker med Göteborg. Åtminstone nu, säger Monica Dahlström Enyck. ● NIKLAS ARONSSON

Satsning i flera städer Barnens Hus i Göteborg är en del av en trend i landet där man på flera andra håll, till exempel i

>Kontakta socialtjänsten i den stadsdel där du bor om du vill ha hjälp från Barnens Hus. VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

23

Pingvinerna får ny damm i Slottsskogen Slottsskogens pingviner får äntligen en ny hemvist. I vår börjar park- och naturförvaltningen bygget av en ny damm som uppförs mellan fågelhuset och Svandammen. Till hösten kan parkens besökare följa de små dykarnas framfart i dammen med djuphål och sammanhängande utom- och inomhusmiljö.

Humboldtpingvinerna, som har funnits i Slottsskogen sedan mitten av 1960-talet, har blivit ett kärt utflyktsmål för barn, föräldrar och alla andra. Just Humboldtpingvinerna tillhör också en av de mest utrotningshotade arterna i världen. – Att dammprojektet, där många samverkande kraf-

ter deltagit, nu kan påbörjas känns riktigt bra. Fåglarna behöver en bättre bassäng. Den nya dammen med djuphål för dykning och en inomhusdel som är dubbelt så stor som den nuvarande, kommer att uppskattas, säger Slottsskogens chef Reinhard Ziegler. – Stor vikt läggs vid att gestalta miljön så att den både passar pingvinernas speciella behov och uppfattas som fin av besökarna. Utöver de pengar som kommunfullmäktige avsatt för bygget sker också finansieringen med hjälp av sponsring. De sponsorer som hittills är klara är HSB Göteborg, Riksbyggen i Göteborg, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Poseidon och Göteborg Energi. – Samtal pågår med ytterligare några och vi välkomnar fler intressenter. Pingvinerna kommer under byggtiden att flyttas till en temporär bassäng. Exakt var är ännu inte bestämt. KATE RYFFÉ tel 031-365 57 10 [email protected]

Foto: John P. Clark

KONSUMENTFRÅGAN Får vi sälja utan mäklaren? ? Vi har anlitat en mäklare för att sälja vår sommarstuga, men inte fått någon köpare att betala det pris vi vill ha. Mäklarens uppdrag gick ut för två veckor sedan. Nu har en av spekulanterna återkommit och vi funderar på att sälja till henne utan mäklarens inblandning. Kan man göra det? ! Du får i så fall räkna med att mäklaren kräver dig på provision även om uppdraget har upphört. Detta har han rätt till om huset säljs till någon som kommit i kontakt med dig genom mäklarens förmedling och det finns ett samband mellan förmedlingen och försäljningen. Be därför mäklaren om att få en lista på de personer som de anser sig ha varit i kontakt med.

Pris inklusive moms? ? I samband med en köksrenovering anlitade jag och min sambo en glasmästare för att skära till och montera en glasskiva mellan överskåpen och diskbänken. Vid beställningstillfället frågade vi hur mycket det skulle kosta och fick svaret 3.625:- När tjänsten sedan var utförd och räkningen kom var den på 4.563:- eftersom priset som angavs i den muntliga offerten var utan moms. Jag känner mig nu lite lurad eftersom priset blev nästan 1.000:- över det avtalade. Ska säljaren inte ange priset inklusive moms?

! Alla prisuppgifter som ges till en konsument ska vara inklusive moms. Detta framgår bland annat av prisinformationslagen. Du är alltså inte skyldig att betala mer än 3.625 kr för glasskivan.

Leksaken ska vara märkt ? Jag ska köpa en leksak till mitt barnbarn, men är osäker om märkningen nu för tiden. Vad innebär CE-märket och ett ansikte med en ledsen baby samt texten 0-3? ! CE märket innebär att tillverkaren försäkrar att leksaken uppfyller EU:s gemensamma krav på säkerhet och leksaksstandard. Leksaken ska också vara märkt med tillverkaren eller importörens namn eller varumärke. Helt anonyma leksaker kan vara riskabla. Den ledsna babyn är en särskild varningssymbol för leksaker som är farliga för barn under tre år. Upplysning om risken ska finnas bredvid symbolen. Ibland finns en skriven varningstext.

Blufflotteri ? Har fått ett e-mail från Finance Source Investment. Tydligen har jag vunnit £500,000 från något som heter National Lottery UK Second Category. De vill att jag mailar uppgifter om mitt Visakort och min bank för att betala ut vinsten. Vad är detta? Är det en bluff ? ! De sista åren har det förekommit flera

24

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

olika blufflotterier som utformas på olika sätt för att lura pengar av folk. Detta är med största sannolikhet en sådan bluff. Breven har skickats ut via post och epost. Man vill ju gärna att det ska vara sant, och luras kanske att betala en mindre summa, eller ge ut sitt Visakortsnummer. Här gäller det att vara misstänksam. Om du inte deltagit i något lotteri är det väl inte troligt att du får en vinst.

EAN-kod visar ej ursprung ? Hur fungerar de streckkoder (EAN koder) som man ser på matvaror? I min mataffär har jag hittat svensk Goudaost med en kod som börjar på 23, fläskkött som marknadsförs som svenskt och börjar på 20, rapsolja som börjar på 73, men på etiketten står att oljan tillverkas i Belgien. Vad jag vet börjar Sveriges kod med 73. ! En EAN-kod kan inte jämställas med en ursprungsmärkning. EAN-koderna är framför allt ett sätt för företag att hålla reda på ”sina” produkter. Koderna identifierar en vara och kan användas som information om denna varas pris mm. EANkoden kan visa vilket lands EANorganisation som har utfärdat EAN-koden. Att en producent valt att vända sig till den svenska organisationen för att få sina koder innebär inte att företagets produkter måste vara tillverkade inom Sverige.

Förpackning och innehåll ? Jag fick rabattkupong från ICA på en Volta Elypse. På kartongen finns en dammsugare avbildad med reglage. Jag köpte min rabatterade dammsugare. När jag öppnar kartongen hemma är det en annan modell än den avbildade (som är dyrare). Den köpta dammsugaren saknar reglage. När jag klagar i affären ringer de till Volta som säger: Vi använder kartongen till flera olika modeller. Affären ger i och för sig med sig och jag fick lämna tillbaka dammsugaren, men jag undrar ändå om det är tillåtet att göra på detta sätt? ! Enligt 6 § Marknadsföringslagen, får en näringsidkare inte använda påståenden eller andra framställningar som är vilseledande. Detta gäller särskilt framställningar som avser produktens art, mängd, kvalitet och andra egenskaper. Med framställningar menas ord, bild, tecken mm. Det kan vara fråga om framställningar i annonser och broschyrer, eller som i ditt fall på en förpackning. Eftersom bilden på förpackningen inte stämmer överens med innehållet är det alltså inte tillåtet. Ställ frågor till Konsument Göteborg Du som bor i Göteborg, Partille och Öckerö kan ställa frågor till Konsument Göteborg. E-post: [email protected] Telefon: 031-61 15 15 mån-tor kl 9-12

PÅ GÅNG

Foto: Ola Bergengren

Musik, Show, Teater Q

Fidelio GöteborgsOperan tom 5 maj

Q

After Dark Rondo, Liseberg 22 feb-29 apr

Q

Aska Stadsteatern 22 feb-11 mar

Q

Rosens Namn Stadsteatern 22 feb-8 apr

Q

Sagan om Rama Dockteater Sesam tom 28 apr

Q

En salig samling Lisebergsteatern 23 feb-22 apr

Q

Ringside – Jerry Williams Lorensbergsteatern 23 feb-8 apr

Q

Damian ”Jr gong” Marley Trädgår´n 14 mar

Q

Pippi Långstrump Stenhammarsalen 25-26 feb

Q

Enligt Maria Magdalena Folkteatern 15-18 mar

Q

White/Light/Night GöteborgsOperan 25 feb-1 apr

Q

Danko Jones Restaurang Trädgår´n 16 mar

Q

Pelle Svanslös Lorensbergsteatern 26 feb-19 mar

Q

In Flames / Sepultura Lisebergshallen 18 mar

Q

Agnes Trädgår´n 26 feb

Q

Q

Depeche Mode Scandinavium 26 feb

Kalle och Laleh Pusterviksteatern 21 mar

Q

Blästrad Backa Teater 27 feb-1 mar

Ulla Skoog m. mus. Lorensbergsteatern 26 mar

Q

The Darkness + The Ark Scandinavium 3 mar

I afton: Lola Blau GöteborgsOperan 30 mar-13 apr

Q

Ulf Lundell Trädgår´n 30, 31 mar 1,6,7,8 apr

Q

Kalle & Bengan Storan 31 mar-1 apr

Q

J S Bach – Johannespassionen Tyska Kyrkan 4 apr

Q Q

Q

Q

Q Q

Oyé! Världskulturmuseet 4,18 mar Askungen GöteborgsOperan 4 mar-5 apr

Q

The Cardigans Storan 4 mar

Q

Louise Hoffsten Konserthuset 9 mar

Q

Q

Q

Melodifestivalen Genrep och Deltävling 2006 Scandinavium 10-11 mar Kammarkonsert Konserthuset 12 mar, 23 apr

Q

Q

Louise Hoffsten

Kalle & Laleh

Kalle & Bengan

Sport Q

Bågskytte SM Inomhus 2006 Svenska Mässan 4-5 mar

Q

Frölunda Indians – HV71 Elitserien, Ishockey Scandinavium 4 mar

Q

Allsvenskan i fotboll Säsongspremiär Gamla Ullevi Början av april

Q

Göteborg Horse Show Scandinavium 13-16 apr

Från Full Moon – Michael Light

Utställningar, Mässor Q

Frida Fjellman Röhsska museet 1 mar-7 maj

Q

Deep Search Göteborgs Konsthall 4 mar-17 apr

Q

Fanzinerad – Utställning om svenska fanzines Röda Sten 4-26 mar

Musikkryss i Kronhuset 4 apr

Q

Turandot GöteborgsOperan 8 apr-27 maj

Invigning av Röda Stens nya Entréplan Röda Sten 4-9 mar

Q

Non-Places Röda Sten 4 mar-2 apr

Q

Inre resan Lennart Nilsson – Livet Yttre resan Michael Light – Full Moon Hasselblad Center 8 mar-7 maj

Tribute To The Great Big Bands Konserthuset 9 apr Jeerk Trädgår´n 21 apr-13 maj

Jazzkonsert Konserthuset 13 mar, 1 maj

Q

Carl Fabergé – påskäggens mästare Gunnebo Slott och Trädgårdar 15 mar

Q

Ökenkvinnornas Täcken Röhsska museet 18 mar-30 apr

Q

TUR 2006 Svenska Mässan 23-26 mar

Q

Eurohorse Svenska Mässan 13-16 apr

Övrigt Q

Liseberg 22 apr-8 okt

Detta är ett urval av allt som händer i Göteborg. Reservation för fel och ändringar. För mer information: se Göteborg & Co:s evenemangskalender på www.goteborg.com eller kontakta Göteborgs turistbyrå, tel: 031-61 25 00 eller respektive arrangör.

GÖTEBORGSPÄRLOR Längst in i Askimsfjorden

Rester av en fornborg i Ruddalen

Vårvintern vid havet

●

●

●

När vårsolen tittar fram känns det uppfriskande att skåda ut över Välenviken, längst in i Askimsfjorden. Under många år fanns här ett ostört våtmarkslandskap med strandängar och åkermark som så småningom försvann. Efter röjning är landskapet nu åter öppet och boskap som highland cattle går och betar på ängarna. Hit kommer även många intressanta fågelarter som kan ses från fågeltornet. Här finns också en liten stig med omväxlande natur och härlig utsiktsplats. Buss från Frölunda Torg, hållplats Åkered.

Vill man ha lite mer lä kan man bege sig till Ruddalen. Även här finns fina naturstigar. Väljer du Slottsbergsslingan, stanna gärna till vid mossen, en vacker och lite magisk plats. I Ruddalen finns också rester av en fornborg som ligger uppe på höjden. Sätt dig på berget och njut av utsikten. Spårvagn mot Frölunda, hållplats Musikvägen.

På Styrsös södra del ligger Brännholmsviken där det finns spår av äldre tiders Styrsöbor. Till de bergiga markerna i viken går en stig från båtvarvet söder om Skärets färjetrafikbrygga. Här låg förr Styrsös utmarker med välbetade ljunghedar. Även idag ses betande får bland buskar och träd. Utmed stranden finns rester av stengrunder från 1300-talet, tillfälliga boplatser vid sillfiskeperioder och en gammal kyrkogård omgiven av en stenmur. Från Styrsös högsta punkt, ”Stora rös”, mitt på ön, har man fin panoramautsikt. Båt från Saltholmen till Styrsö Skäret.

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

25

GAMLA GÖTEBORG

Detta är en av alla bilder och handlingar som finns bevarade efter Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, som byggdes upp vid Näckrosdammen och dagens Humanisten. Jubileumsutställningens arkiv förvaras i Region- och Stadsarkivet Göteborg.

Lysande utställning blev ekonomisk katastrof

J

ubileumsutställningen 1923 var tänkt som ett enkelt evenemang för att fira Göteborgs första trehundra år, men planerna växte explosionsartat. Det slutade med ekonomisk katastrof. Arrangemanget blev det största som ägt rum i staden. Man dokumenterade och ställde ut västsvensk kulturhistoria från stenåldern och framåt, och anordnade en industriutställning där niohundra företag deltog. Liseberg och Konstmuseet öppnades. Omkring tvåhundra kringarrangemang anordnades, och trots dåligt väder såg 4,2 miljoner besökare utställningen under de fem månader man höll öppet. Av dem var 41 000 från utlandet, och en besökare hade tagit sig hit ända från nuvarande Thailand. Det var alltså ett imponerande jubileumsfirande man hade satt ihop, men ryktet sa att projektets ekonomi inte var den bästa. ●●●

Den femtonde oktober hölls avslutningsceremonin, och utställningens generalkommissarie Harald Adelsohn tillbakavisade ryktena i ett uttalande som publicerades i tidningar över hela landet. ”Icke på en enda punkt ha vi fått in mindre än vi räknat med”, citerade Göteborgs Handelstidning. ”Ut26

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

ställningens resultat är även på detta område helt enkelt lysande”. Men mer detaljerad information dröjde. När ett år passerat presenterade arrangörerna ett preliminärt ekonomiskt resultat, och det kunde bara sammanfattas som katastrofalt. Budgeten hade dragits över med nästan femtio procent. Man gjorde olika försök att reparera skadan, men när ytterligare två år gått krävde revisorerna ett bokslut. Ett sådant gjordes upp, och visade ett underskott av 4,4 miljoner kronor (drygt 104 miljoner i dagens penningvärde). Det var ungefär lika med den totala kostnad som man 1918 hade räknat med för hela utställningen. ●●●

Enligt revisorerna hade det funnits stora organisatoriska brister, och arrangörerna hade därför förlorat kontrollen över utgifterna. Staden fick gå in och täcka förlusten, och för att klara av det var man tvungen att ta ett lån på hela summan. Detta knäckte Göteborgs ekonomi för många år framöver. Utställningsstyrelsen fick ta emot mördande kritik i pressen, men den stora frågan var ifall dess ledamöter skulle få ansvarsfrihet eller inte. Den saken tog stadsfullmäktige upp på sitt sam-

manträde den 25 augusti 1927. DiskussioEn sida ur bokföringen. nens vågor gick höga, och som i de flesta stora frågor kring utställningen kan man se en klar uppdelning efter politiska linjer. Högern och de liberala hade tolv år tidigare tagit initiativ till arrangemanget, och nu yrkade de på ansvarsfrihet. Socialdemokrater och kommunister hade varit emot utställningen, och det var ledamöter från dessa grupper som stod för den hårda linjen. ●●●

Till sist beslöt man ändå med fyrtiotvå röster mot åtta att bevilja ansvarsfrihet. Arrangörerna kom undan med blotta förskräckelsen, men Göteborgs ekonomi var körd i botten. Den fantastiska jubileumssommaren hade fått en besk eftersmak. STEFAN HÖGBERG tel 031-701 50 37 [email protected]

KRYSSET som en bygger sådan kan gla- atlet upp da lysa

Ç

Ç

bygglist

femte hjulet

Ç

fågel

grodd-

rade

korn

tjuskraft skivtyp

Ç

bör man ej vara taktlös i

Ç

Ç talang

kunde johanna har galen fått

bo

⁄ ishus

‹

där förr

⁄

utbredd gu dadryck

sätta

repbit

fram

springa f ö r

håller bra tal kåre

anar m isstän ksam

direkt kaffeställe

lär

‹

håller i spakarna

brukar bonden en

varskodd rysk kejsare

tallinn-

gruvgångar varukod

är ju en returtur

hade på känn bon

tör

⁄

are

Ç

måste skynda sig

är en

muske-

ç

äkta går björnen i

brukar skämt ryslig

skåne passe-

s l o tts -

kran- s ko g e n s stän k g r u n d -

fattas kan ej klandras

drog i

Ç

Ç

helg

sparka ullevi, med emfesten

rov-

÷

mången ser vi i slottsskogen

ägg-

brukar vi skrapa kapa

ha kraft nog

springa

g ra b bar som p l i ra r

leder över kan se rött

finrensad bit båttyp

st å r pisato r n et på

blir

sam-

mackan

fälld

form av hinder är

angår

kan u p p st å e fte r s k y fa l l

hol i k lyser som en sol

© svenska korsord ab

LÖS & VINN De fem först öppnade rätta lösningarna vinner vardera två dagsbiljetter till någon av Friidrotts-EM:s sju dagar som innehåller friidrott av världsklass. Programmet är lagt så att det varje dag finns möjligheter till en svensk medalj. Skriv ner orden i de markerade fälten på ett vykort och skicka till: Williams information ab Kyrkogatan 30, 411 15 Göteborg Vi vill ha svaret senast 8 mars.

Vill du få din Vårt Göteborg uppläst? Varje nummer finns som taltidning på kassett eller Daisy-CD för dig som bor i Göteborgs kommun.

Rätt svar och vinnarna presenteras på: www.vartgoteborg.se eller på tel: 031–61 10 50 (telefonsvarare) fr o m 13 mars.

Kontakta redaktionen på telefon 61 10 34 eller e-post: [email protected]

ETT ÖGONBLICK

GÖTE BORG

Foto: Simon Bordier

Tidningen går också att lyssna

VÅ R

på via telefon

T

nr 1/2 006

0771 – 35 22 22

En

tid

nin

g f rå

n G öt

ebo

rgs

Sta

d

eller via internet, www.vartgoteborg.se TEMA : FÖ RDO MAR

”Det ledar hänger p skap å et” GRIN GO GÄ MED EGNA STSPELA SIDOR R BARN ENS HUS SKA GE TR YGGH

ET

LÖS KO VINN RSORDE T OC EM-BI H LJETTE R

Nyhetsbrev Dansgruppen Blased Off från KulturAtom i Angered dansar på invigningen av 1 200 kvadrat, det nya Ungdomens Hus i Frölunda. Det är fritidsgården Fågeln som återuppstått i ny skepnad efter en stor ombyggnad under hösten.Totalt kom över 1 600 personer till de båda invigningsdagarna den 27 och 28 januari.

Nättidningen Vårt Göteborg finns nu även som nyhetsbrev med de senaste nyheterna till din e-postadress. Gå in på www.vartgoteborg.se för att prenumerera.

@

VÅRT GÖTEBORG | 1/2006

27

GÖTEBORG VÅRT

En maestro i förrådet Benke Stahlén basar över Göteborgs största orkester. En gigantisk ensemble vars instrument han känner utan och innan. Musikerna, däremot, har Benke bara i undantagsfall träffat. > – Jag fuskar lite på alla instrument – det kräver yrket. Fast får jag välja blir det mest bas och flöjt, säger Benke Stahlén, 47, som har svårt att tänka sig ett bättre jobb än det som maestro för kommunala musikskolans instrumentförråd. Bland fioler och flöjter, klarinetter och kontrabaser, tromboner och trumpeter har han hittat en harmonisk vardag. För ett antal år sedan tog han konsekvensen av att ingen låtsades om det ursprungliga Bengt-Olov. Sedan dess heter han Benke även i myndigheternas papper.

Extraknäcket blev fast tjänst Första kontakten med instrumentförrådet fick Benke redan i slutet av 80-talet. Det som började som ett extraknäck ledde så småningom fram till föreståndartjänsten 1995. Förrådet, som sorterar under Örgryte stadsdelsförvaltning, höll på den tiden till i Gamla Lundenskolan och flyttade senare in i Ånässkolan. I december 2004 drog turnén vidare. Sedan dess bor Benke och instrumenten i Buaskolans gamla gymnastiksal i Högsbo. – Det är underbart att ha en egen byggnad, säger han och låter blicken gå ett varv runt i lokalen som fortfarande bär sin historia med stolthet. De numrerade ribbstolarna klär väggen bakom Benkes kollega Jonas Åkerblom som sitter och fixar med ventilerna på en sliten altsaxofon. Förrådet är även verkstad Basketplanens linjer pryder fortfarande golvet och där borta mellan hyllorna står ett pingisbord och väntar på uppmärksamhet. Det kan nog dröja för Benke och Jonas har fullt upp. Totalt omfattar förrådet närmare 2 300 instrument. Tanken är förstås att så många som möjligt ska finnas ute hos spelsugna

Kommunens längsta titel? Kanske. Instrumentförrådsföreståndare Benke Stahlén jobbar när de flesta andra har sommarsemester. På så sätt är alla instrument spelklara inför höstterminen.

skolbarn, men förrådet fungerar inte bara som bytesbank utan i hög utsträckning också som verkstad. – Det blir rätt hårt slitage emellanåt, men de allra flesta sköter sig exemplariskt, säger Benke som sällan är så nöjd som när han kommit på en fiffig lösning för ett sargat instrument. – Jag trivs verkligen här, säger han och längtar inte för en sekund tillbaka till åren som professionell musiker med turnélivets alla baksidor. Långa resor, sena kvällar och ohälsosam miljö. Även om Benke tycker sig ha hittat rätt finns det en uppgift han helst skulle slippa: – Att kräva folk på pengar. Det bär mig emot, och det blir bara värre med åren. Men ett bortslarvat eller skadat instrument måste förstås ersättas. Det är en förutsättning för att instrumentförrådet ska kunna leva vidare. Verksamheten finansieras helt genom hyresavgifterna.

En tvärflöjt kostar exempelvis 350 kronor att hyra en termin, ett större instrument lite mer. Men Benke är angelägen om att avgiften ska vara hanterlig. Musik får inte bli en klassfråga. – Det märks att folk fått det ekonomiskt tuffare men det är lika många från Angered och Bergsjön som Askim som är kunder hos oss. Vilket instrument är populärast? – Fiolen. Det förvånar mig lite, men så har det varit under alla mina år. Stråklärarna måste vara duktiga på att entusiasmera. – Men mandolinens renässans väntar jag fortfarande otåligt på, säger han och sneglar på en stukad kvartscello. Mannen med en av kommunens längsta titlar verkar redan ha diagnosen klar. ● LARS HJERTBERG

Fotnot: Läs mer om instrumentförrådet under resursnämndsverksamheter på www.orgryte.goteborg.se

Här presenterar vi i varje nummer en av Göteborgs Stads många anställda

> Senaste nytt hittar du på www.vartgoteborg.se

Foto: Magnus Gotander

Arbetsplats: Kommunala musikskolans instrumentförråd, Högsbo

på jobbet

Namn: Benke Stahlén Yrke: Instrumentförrådsföreståndare

GÖTEBORG. Det hänger på ledarskapet VÅRT TEMA: FÖRDOMAR LÖS KORSORDET OCH VINN EM-BILJETTER BARNENS HUS SKA GE TRYGGHET

Recommend Documents