Gränsälvsöverenskommelsen och dess tillkomsthistoria Matti Hepola ordförande
Matti Hepola
10.11.2010
1
Gränsälvsöverenskommelsens revideringsprocess
Rötterna på 1990-talet
– SOU 1998:39, den svenska utredningsmannens rapport – Rapport från arbetsgruppen för Torne älv (Jordbruksdep. 2002:1) – Avtalsförhandlingarna pågick 2002-2004 Fiskefrågorna stoppade processen – Nya förhandlingar 2007-2009 Ledde 2010 fram till en ny gränsälvsöverenskommelse Matti Hepola 10.11.2010 Svenska högsta domstolens dom angående fisket
2
Särdrag hos 1971 års GÄÖK
En kombination av internationellt avtal och nationell
lagstiftning Gränsälvskommissionens status (ett domstolsliknande beslutsorgan) – I bakgrunden dåtida nationella mallar Vattenskydd, vattenbyggnad och fiske i ett enda avtal Modern lagstiftning för sin tid Speciell även internationellt
Matti Hepola
10.11.2010
3
De centrala skälen till revideringen
Ändringar i vatten- och miljölagstiftningen
– Överenskommelsen var omöjlig att uppdatera EU-lagstiftning och europeiska människorättskonventionen – I synnerhet begränsningar i besvärsmöjligheterna i 1971 års GÄÖK Nya internationella miljö- och vattenavtal – Indirekta påverkningar
Matti Hepola
10.11.2010
4
Den finska miljölagstiftningen
I Finland – Miljöskydddslagen 2000 – Ett integrerat miljötillstånd (IPPC-direktiv 1996) – Tidigare föroreningstillstånd enligt vattenlagen, tillstånd enligt luftskyddslagen och lösningar enligt lagen om avfallshantering – Vattenlagen 1962 Utgör bakgrunden till 1971 års gränsälvsöverenskommelse
Matti Hepola
10.11.2010
5
Den svenska miljölagstiftningen
Miljöskyddslagen 1969
– Utgör bakgrunden till 1971års gränsälvsöverenskommelse Vattenlagen1983 Miljöbalken
Matti Hepola
10.11.2010
6
Gränsälvsöverenskommelsen och miljölagstiftningen
Kap 1 artikel 8 i 1971 års gränsälvsöverenskommelse De flexibla artiklerna möjliggjorde tidsenliga tillstånd och
tolkningar på något sätt Överenskommelsen borde har justerats i takt med den nationella lagstiftningen – Omöjligt med tanke på överenskommelsens karaktär Vad gäller det egentliga internationella innehållet krävde överenskommelsen inga stora ändringar – Den internationella vattenrättens principer är mycket bestående
Matti Hepola
10.11.2010
7
Gränsälvsöverenskommelsen och EU-lagstiftningen
Ramdirektivet för vatten
– Ett gemensamt internationellt vattenvårdsområde – En behörig myndighet Översvämningsdirektivet Naturdirektivet Säkerställandet av koordineringen är av central betydelse
Matti Hepola
10.11.2010
8
Europeiska människorättskonventionen
1971 års gränsälvsöverenskommelse
– Tillståndslösningar, besvärsrätt bara i ersättningsfågor – Fisket, ingen besvärsrätt Inom fisket reducerades behörigheten väsentligt på 2000-talet Gränsälvskomissionens karaktär som domstol – omtvistad – EOS … överklagar hos …domstol Den nya gränsälvsöverenskommelsen klargör situationen
Matti Hepola
10.11.2010
9
Internationell miljö- och vattenrätt Helsingforsreglerna (1966)
– Staterna i vattendragsområdet har rätt till rättvist och måttligt utnyttjande av vattentillgångarna. – Staternas plikt att avstå från åtgärder som skulle innebära betydande skada åt en annan. Nu framhävs även vattendragsperspektivet Helsingforsreglernas tidlösa visdom
Matti Hepola
10.11.2010
10
Nya överenskommelser
Nordisk miljöskyddskonvention 1976 Konventionen om skydd av Östersjön 1992 ECE:s gränsvattenavtal 1992 FN:s havsrättskonvention 1982 FN:s konvention om fiskbestånd 1995
Matti Hepola
10.11.2010
11
Tillblivelsehistorien i sammanfattning
En process på över tio år
– Rimligt samförstånd i vatten- och miljöfrågor när grundlösningen tog form – Fiskefrågorna svårare Processens längd påverkade utvecklingen av den gamla kommissionens arbete Ett bra avtal sett ur den internationella rättens perspektiv Den praktiska tillämpningen en utmaning
