11 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 1
(53)
1. Definition Läkemedelsinstruktionen är ett dokument som beskriver hur läkemedelshanteringen skall ske inom Hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland. Med läkemedelshantering avses ordination, iordningställande, administrering, rekvisition och förvaring av läkemedel. 2. Syfte Läkemedelsinstruktionen har som sitt främsta syfte att säkerställa dokumentationen och övrig hantering av läkemedel. För att öka säkerheten i läkemedelshanteringen är det viktigt att gällande författning tolkas och tillämpas på ett enhetligt sätt inom Landstinget. Instruktion beskriver tillämpningen inom Hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland, utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råden SOSFS 2001:17 om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. 3. Omfattning Läkemedelsinstruktionens inriktning gäller all läkemedelshantering inom Hälso- och sjukvården i Landstinget Västmanland. Läkemedelsinstruktionen är överordnad Handbok för hälso- och sjukvård. 4. Ansvar All legitimerad vårdpersonal med uppgift att hantera läkemedel har ett eget ansvar att arbeta enligt läkemedelsinstruktionens inriktning. Instruktionen har fastställts av Landstingsdirektören. 5. Arbetsgrupp Instruktionen är sammanställd av en arbetsgrupp överläkare Lena Steinholtz och vårdsamordnare Katharina Holmström-Engevik från Division Medicin och bitr. divisionschef Annette Daneryd Division Kirurgi samt apotekschef Britt Zanton och enhetschef Ulla-Carin Wiklund Sjukhusapoteket vid Centrallasarettet. Synpunkter kan lämnas till arbetsgruppen eller till Sjukhusapoteket i Västerås. 6. Bilaga Föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården, SOSFS 2001:17.
22 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 2
(53)
1. ANSVAR ....................................................................................................................... 3 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8
Allmänt ........................................................................................................................................................................ 3 Övergripande ansvar .................................................................................................................................................... 3 Ansvar på sjukhusnivå ................................................................................................................................................. 4 Ansvar på enhetsnivå ................................................................................................................................................... 4 Farmaceutiskt ansvar ................................................................................................................................................... 6 Läkarens ansvar ........................................................................................................................................................... 6 Sjuksköterskans ansvar ................................................................................................................................................ 7 Annan personal och studerande ................................................................................................................................... 8
2. ORDINATION .............................................................................................................. 9 3. REKVISITION ............................................................................................................ 13 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5
Beställningsrutiner ..................................................................................................................................................... 13 Transport av rekvisitioner .......................................................................................................................................... 17 Expedition .................................................................................................................................................................. 18 Uttransport ................................................................................................................................................................. 18 Fakturering och statistik............................................................................................................................................. 19
4. FÖRVARING .............................................................................................................. 20 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8
Ansvar ........................................................................................................................................................................ 20 Förråd......................................................................................................................................................................... 21 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd ................................................................................................................... 23 Kassation.................................................................................................................................................................... 25 Användningstider och hållbarhet ............................................................................................................................... 26 Narkotikakontroll ....................................................................................................................................................... 28 Litteratur .................................................................................................................................................................... 30 Medicinska gaser ....................................................................................................................................................... 31
5. IORDNINGSTÄLLANDE .......................................................................................... 33 5.1 5.2 5.3
Hanteringsmodell ....................................................................................................................................................... 33 Iordningställande och administrering av läkemedel................................................................................................... 34 Tillredning ................................................................................................................................................................. 36
6. ÖVERLÄMNANDE/ADMINISTRERING................................................................ 40 6.1 6.2 6.3 6.4 6.5
Allmänt ...................................................................................................................................................................... 40 Perorala läkemedel ..................................................................................................................................................... 41 Läkemedel för injektion och infusion ........................................................................................................................ 42 Hantering av läkemedel i infusionspåse..................................................................................................................... 43 Biverkningar .............................................................................................................................................................. 43
7. KVALITETSSÄKRING ............................................................................................. 46 7.1 7.2
Intern inspektion ........................................................................................................................................................ 46 Kvalitetsgranskning ................................................................................................................................................... 47
8. ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LANDSTINGET VÄSTMANLAND ............ 48 8.1 Förskrivning i öppen vård .......................................................................................................................................... 48 8.2 Utskrivning till annan vårdform................................................................................................................................. 49 8.3 Dosdispensering ......................................................................................................................................................... 51 Sökordsregister ................................................................................................................................................................... 52
33 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 3
(53)
1. ANSVAR 1.1 Allmänt Den mest förekommande behandlingsformen inom sjukvården är läkemedelsterapi. Den medicinska utvecklingen har bl a inneburit fler potenta läkemedel och även mer invecklade metoder för behandling med läkemedel. Vårdteam
SOSFS 2001:17
För att patienten ska få en ändamålsenlig vård och behandling fordras ett mycket grannlaga arbete av hela vårdteamet. Rätt diagnos och rätt vald terapi är viktig, liksom kuranta läkemedel och rätt utförd tillförsel till patienten. Hanteringsrutinerna består av många moment och det finns risker för misstag, om de inte är väl genomtänkta. De bör alltid vara föremål för översyn och kvalitetssäkring. Gällande föreskrifter och allmänna råd inom vården är SOSFS 2001:17. Författningen gäller även för enskild hälso- och sjukvård. Särskilda föreskrifter finns om ansvarsfördelning och läkemedelshantering inom ambulanssjukvården SOSFS 2005:22(M) för vaccinationsverksamhet (SOSFS 1999:18). I Läkemedelsverkets föreskrift (LVFS 1990:40) anges kontroll av radioaktiva läkemedel. I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2005:5 finns föreskrifter om handhavande av cytostatika.
1.2 Övergripande ansvar Vårdgivaren
Författningen föreskriver vårdgivaren att tillse att säkra rutiner utarbetas för läkemedelshanteringen. Vårdgivaren skall ge skriftliga direktiv och säkerställa att kvalitetssystemen innehåller rutiner för läkemedelshanteringen. (SOSFS 2001:17 2 kap 1 §) Instruktionen för läkemedelshantering har fastställts av Landstingsdirektören för Landstinget Västmanland.
44 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 4
(53)
1.3 Ansvar på sjukhusnivå Divisionscheferna tillser att kännedom om den reviderade författningen når samtliga verksamhetschefer. Samordning
Då det ofta förekommer att patienter förflyttas mellan olika vårdenheter inom ett sjukhus är det nödvändigt att rutinerna för läkemedelshanteringen (inklusive ordinationshandlingar) utformas enhetligt inom sjukhuset i dess helhet.
1.4 Ansvar på enhetsnivå Verksamhetschef
Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel.(SOSFS 2001:17 2 kap 2 §) Arbetsrutinerna och ansvarsfördelning inom kliniken skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras av en farmaceut. Verksamhetschefen har således ett övergripande ansvar som denne aldrig kan frånsäga sig. Men det framgår av Hälso- och sjukvårdslagen § 30 att ”Verksamhetschefen får uppdra åt sådana befattningshavare inom verksamheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter”.
Delegering
Det finns alltså möjligheter att utse flera delegater inom kliniken. Av de olika uppdragen, som ska ges till namngiven person, ska det klart framgå vad uppdraget gäller och hur länge det ska vara. Det är också lämpligt att ange när och hur uppföljning ska ske. Den som fått delegationen har själv ansvar för hur uppgifterna utformas och hur de ska genomföras. Kvar i verksamhetschefens ansvar ligger uppföljning och kontroll.
Instruktioner
I författningen påpekas vikten av att skriftliga instruktioner finns för varje avdelning/enhet. Verksamhetschefen initierar detta arbete. Själva utformningen uppdras åt den som har uppgifterna som sitt dagliga arbete och således största inblick och kompetens.
55 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Yrkesansvar
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 5
(53)
Verksamhetschefen fastställer de framtagna instruktionerna. Var och en har sedan sitt eget yrkesansvar hur arbetsuppgifterna genomförs. Verksamhetschefen bör vidare ange i instruktionen om överlåtande av arbetsuppgift från någon med formell kompetens till någon med reell kompetens får förekomma.
Avdelningschef
Ansvaret för avdelningens/enhetens läkemedelshantering och verkställandet av fastställda lokala regler och direktiv kan åläggas den legitimerade sjuksköterskan som är avdelningschef. I detta ansvar ligger att: •
svara för att allmänna författningar om läkemedelshanteringen och av sjukvårdshuvudmannen och verksamhetschefen fastställda lokala rutiner är kända och tillämpas,
•
svara för att personalen fortlöpande får information och utbildning samt skolas in i de tekniker som kommer till användning i läkemedelshanteringen,
•
svara för att kvalitetssäkringsarbetet i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt verksamhetschefens direktiv och vid behov i samarbete med farmaceut,
•
svara för att avvikelser från författningar, lokala rutiner, instruktioner och i övrigt oönskade händelser, t ex tillgrepp av läkemedel, rapporteras till verksamhetschefen,
•
följa utvecklingen inom läkemedelshanteringen och föreslå säkerhetshöjande åtgärder.
Dessa uppgifter ska framgå av avdelningens instruktion som verksamhetschefen fastställer. Avdelningschefen kan sedan i sin tur genom arbetsfördelning uppdra åt en sjuksköterska att vara ansvarig för läkemedelsförrådet. Uppdrag
Andra uppdrag som sjuksköterskan kan tilldelas är t ex undervisning i speciella tekniker i samband med administrering av läkemedel, information om gällande föreskrifter och författningar, kvalitetsuppföljning genom cirkelarbete m.m. samt kontroll av narkotikajournalerna. Det får anses lämpligt att avdelningschefen själv ansvarar för uppföljning av de olika uppdragen samt rapporteringen till verksamhetschefen. Vilka
66 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 6
(53)
personer som fått uppdrag ska framgå av avdelningens skriftliga instruktion.
1.5 Farmaceutiskt ansvar Kvalitetsgranska
Författningen föreskriver att farmaceut bör kvalitetsgranska läkemedelshanteringen årligen. Det är viktigt att farmaceutens kunskaper om läkemedel och dess hantering utnyttjas i ett nära samarbete med vården. För att ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte ska kunna ske, bör ett sådant samarbete organiseras på ett lämpligt sätt. Det kan ske via olika typer av arbetsgrupper, där representanter från såväl avdelningar som Apotek ingår. Dessa grupper kan utgöra ett forum där allt som rör läkemedel kan tas upp, alltifrån praktisk läkemedelshantering till information och utbildning. Exempel på arbetsgrupper för mer specifika läkemedelsfrågor finns inom läkemedelskommittén.
Dagligt samarbete
Likaså bör lämpliga samarbetsformer utvecklas med avdelningarna i deras dagliga hantering av läkemedel. Det kan röra sig om beställningsrutiner, bassortimentslista, lagervård, läkemedelskostnader och annan kvalitetssäkring. Se även text angående kvalitetssäkring kapitel 7.
1.6 Läkarens ansvar Anamnes
Ansvaret för läkaren ligger ytterst i att fastställa diagnos och därefter ordinera erforderlig läkemedelsbehandling. I detta ansvar ligger även att ta upp en läkemedelsanamnes på av andra läkare insatt medicinering och ta ställning till om den ska fortsätta.
Behandlingsplan
Många gånger måste behandlingen inledningsvis vara symtomatisk, tills utredning visar på klarlagd sjukdomsorsak. Det är viktigt att så tidigt som möjligt upprätta en behandlingsplan, som ska dokumenteras i den journal läkaren för.
Ordination
Läkemedelsordinationerna skrivs på särskild ordinationshandling, som ska ge en samlad bild över patientens totala läkemedelsterapi. Ordinationshandlingen är även det underlag, som sjuksköterskan använder vid genomförandet av läkemedelsbehandlingen. Det är därför ett oeftergivligt krav att ordinationerna är entydigt utformade, så att det inte uppstår tolkningssvårigheter när de enskilda doserna ska tillföras patienten.
77 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 7
(53)
Riktigheten av ordinationen intygas med signum för varje enskilt läkemedel och ändring av tidigare införda ordinationer. Överföring till ny läkemedelsjournal
Information
Överföring av ordinationer från en läkemedelsjournal till en nyläkemedelsjournal bör göras av den läkare som är ansvarig för patientens vård. Sjuksköterskan kan överför ordinationen och sätter då ett signum, stämpel används. Läkare signerar snarast och ansvarar för riktigheten av de överförda ordinationerna. Läkarens ansvar omfattar också information angående syftet med behandlingen, vilka förändringar som är att vänta samt hur ev. biverkningar ska observeras. I ansvaret ligger dessutom uppföljning av behandlingsresultatet och att dagligen, ibland flera gånger under ett dygn, ta ställning till fortsatt eller ändrad terapi. Patientansvarig läkare ska, då patienten skrivs ut från sjukhuset upprätta ett schema för fortsatt läkemedelsbehandling. Detta tillsammans med erforderliga recept delges patienten, dennes vårdare samt vid behov familjeläkare. Se även punkt 8.2 inför utskrivning till annan vårdform.
Läkemedel
Vissa läkemedel (t ex för klinisk prövning, licenspreparat, ex tempore) behöver man förvissa sig om att de finns tillgängliga från Apotek, för att undvika avbrott i behandlingen. Eventuellt behöver läkemedel sändas med patienten från avdelningen.
1.7 Sjuksköterskans ansvar Formell kompetens
Genom sin utbildning har sjuksköterskan formell kompetens att ansvara för förvaring av läkemedel, iordningställande (dispensering) av ordinerade doser och överlämnande och administrering till patienten. Sjuksköterskans ansvar omfattar att känna till indikationen för behandlingen, förstå verkningsmekanismerna samt behärska metoder för undervisning av patienten. Sjuksköterskan signerar varje överlämnat läkemedel i ordinationshandlingen.
Omvårdnadsjournal
Dessutom ska sjuksköterskan i sin omvårdnadsjournal dokumentera patientens behov av hjälpinsatser, för att förstå sin behandling, och vilka åtgärder som ska göras så att patientens intag sker på ett ändamålsenligt sätt. Slutligen journalför sjuksköterskan effekten av behandlingen.
Assistans
Huvudregeln är att sjuksköterskan själv utför ovan nämnda arbetsuppgifter. Därmed svarar hon för att en hög patientsäkerhet uppnås i den praktiska läkemedelsbehandlingen. Genom arbetsfördelning kan hon be om assistans
88 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 8
(53)
med vissa arbetsmoment, t ex tillförsel av utvärtes preparat, ögondroppar eller uppdelad, märkt läkemedelsdos. Detta förutsätter, att det inte finns risker för patientsäkerheten och att den som får arbetsuppgiften har en praktisk möjlighet att utföra den på ett korrekt sätt. Grundläggande bestämmelser om delegering finns i 2 kap lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvården område. § 5. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. § 6. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen får överlåta en arbetsuppgift till någon annan endast när detta är förenligt med krav på en god och säker vård. Den som överlåter en arbetsuppgift till någon annan svarar för att denne har förutsättningar att fullgöra uppgiften.
1.8 Annan personal och studerande Reell kompetens
Med annan personal förstås t ex undersköterska eller skötare. För deltagande i läkemedelshanteringen fordras reell kompetens eller handledning under tillsyn. Reell kompetens erhålls genom utbildning och uppföljning av kunskaper och färdigheter. Innehåll och former för utbildningen ska finnas angivna i klinikens eller enhetens arbetsorganisation. Som framgår i beskrivningen av sjuksköterskans ansvar ovan kan hon genom arbetsledning be om assistans med vissa arbetsuppgifter. Den som åtar sig arbetsuppgiften ansvarar själv för utförandet, t ex vid överlämnande/administrering. Sjuksköterskan ansvarar för innehållet av läkemedelsdosen, medan den som ger dosen till patienten alltid ansvarar för identifiering av patienten. En förutsättning för detta är, att doserna är märkta med patientnamn.
Studerande
Studerande som genomgår klinisk praktiktjänstgöring inom hälso- och sjukvården får iordningställa och administrera läkemedel under tillsyn av den hälso- och sjukvårdspersonal som omnämns i § 1 (d v s sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare).
Leg sjukhusfysiker
Legitimerade sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel.
Leg sjukgymnast
Legitimerade sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som skall ges till patienten i samband med fysioterapi. (SOSFS 2001:17 4 kap 1 §)
99 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 9
(53)
2. ORDINATION Problem
Socialstyrelsen har i sin tillsynsverksamhet i ett flertal sammanhang kunnat konstatera, att det vid tillämpningen av reglerna för ordination och övrig läkemedelshantering förekommit förväxlingar och feldoseringar i en utsträckning, som inte är acceptabel med hänsyn till patientsäkerheten. Många problem har uppmärksammats genom skärpta krav, vilket medfört att omfattande förändringar i avdelningarnas hanteringsrutiner har gjorts.
Entydig ordination
Ordinationen skall ges skriftligt på ordinationshandlingen och styrkas med ordinerande läkares signum. En läkemedelsordination skall innehålla uppgifter om: • • • • • •
läkemedlets namn läkemedelsform styrka dosering administrationssätt tidpunkt för administrering
Doseringen skall anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. Om det är nödvändigt för att ordinationen av ett visst läkemedel skall bli tydlig, får doseringen, utan hinder av vad som sägs i första stycket, anges som mängden verksam substans per läkemedelsdos. Sådana läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshanteringen. Internationella enheter skall vid läkemedelsordination förkortas med E. (SOSFS 2001:17 3 kap 7 §) Om det behövs för att ge nödvändiga anvisningar för ordinationen, får en hänvisning till fastställda behandlingsscheman eller spädningsscheman göras i ordinationshandlingen. (SOSFS 2001:17 3 kap 8 §)
1010 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 10
(53)
Följande ordinationstyper finns: •
stående ordination
Kontinuerlig ordination
•
tillfällig ordination
Ordination vid behov
Tillfällig ordination
Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta i motsats till ordination vid behov som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling.
Muntlig ordination
En läkare eller tandläkare får ordinera läkemedel muntligt i situationer där patienten behöver omedelbar behandling. Ordination skall i efterhand dokumenteras i patientens ordinationshandling och bekräftas med läkarens eller tandläkarens signum.(SOSFS 2001:17 3 kap 5§).
Telefon ordination
Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Ordinationer per telefon skall tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen skall anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon skall, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används. (SOSFS 2001:17 3 kap 6 §)
Generella direktiv
Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall anges indikationerna och kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient utan att en läkare kontaktas. Läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv får ges till en patient endast efter att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning. Ordinationer enligt generella direktiv skall utfärdas restriktivt och omprövas regelbundet. Anvisningar för ordinationer enligt generella direktiv skall finnas i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 3 kap 9 §) För patienter som ofta får läkemedel genom generell förskrivning bör stående ordination övervägas.
1111 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 11
(53)
Direktiven kan förvaras i Apotekspärmen och hålls aktuella genom revidering varje år på respektive klinik. Nedanstående blankett är ett exempel på hur generella direktiv kan utformas.
LÄKEMEDEL SOM FÅR GES UTAN SÄRSKILD LÄKARORDINATION Klinik.......................................................................................................Sjukhus Enligt SOSFS 2001:17 får läkemedel utdelas av sjuksköterska genom generella direktiv. Detta måste ske med stor restriktivitet och läkare ska ta ställning till eventuell fortsatt medicinering.
De generella direktiven skall innehålla en tydlig indikation, kontraindikation, dosering och antal gånger läkemedlet får ges till en patient utan att läkare kontaktas. Given dos ska registreras i journalhandling INDIKATION
LÄKEMEDEL
VUXENDOS=maxdos
ANMÄRKNINGAR/KONTRAINDIKATION
FÖRSTOPPNING
Microlax
5 ml rektalt
Effekt inom 5-15 minuter
HALSBRÄNNA
Novaluzid
tabl mixt Nipaxon tabl mixt 2,5 mg/ml Primperan supp 20 mg
1-2 tabl 5-10 ml 1 tabl 20 ml
Ej vid grav njurinsufficiens
Nezeril endospipett 0,5 mg/ml Alvedon tabl 0,5 g mixt 24 mg/ml supp 0,5 g Tradolan tabl 50 mg
1 pipett var näsborre
1 stolpiller 1 tabl
Ej vid lever/njurinsufficiens
INSOMNING
Propavan
1 tabl
Ej vid sömnapné
Datum
Ort
HOSTA
ILLAMÅENDE NÄSTÄPPA SMÄRTA
Synonymer
lösn
tabl 25 mg
Mot svår rethosta
1 stolpiller
1 tabl 20 ml
Ledningsansvarig läkare
En aktuell lista över läkemedel som kan bytas mot andra med samma innehåll, synonymer, kan fås från Centrala läkemedelskommittén. Den ska undertecknas av ansvarig läkare (liksom övriga behandlings-PM, t ex för
1212 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 12
(53)
akutbricka), då kan ansvarig sjuksköterska använda de läkemedel som finns i förrådet till patienter som ordinerats en annan synonym. Läkemedelsjournal
Ordination
Journalen ska ge en samlad bild av patientens ordinerade och tillförda läkemedel. Överföringar till andra arbetsunderlag (t ex vätskelistor) får ej förekomma. Hänvisning kan dock göras till behandlingsscheman (t ex för Heparin). Detta innebär att: • • •
såväl stående som tillfälliga ordinationer återfinns på samma dokument journalen utgör både ordinations- och dispenseringsunderlag signering sker när ordinerade läkemedel tillförts.
Anpassade läkemedelsjournaler finns för olika verksamheters krav. Läkemedelsjournalen skall tillgodose författningsmässiga krav. Signum
Inom sluten hälso- och sjukvård skall läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel skall med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer. Inom anestesiverksamhet får en ordination avse en sådan sammanhållen anestesiform som finns förtecknad i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 3 kap 3§)
Läkemedelsdokumentation Manual
För detaljerade anvisningar angående användningen av läkemedelsjournalen hänvisas till Manualen ”Dokumentation av läkemedelshantering”.
1313 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 13
(53)
3. REKVISITION 3.1 Beställningsrutiner Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala instruktion för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 5 kap 1 §) Frekvens
Rutinerna för beställning anges i den lokala instruktionen. I denna bör framgå att ansvaret för rekvirering av läkemedel tilldelas namngiven
1414 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 14
(53)
sjuksköterska. Ansvaret omfattar alla de läkemedel som avdelningen/mottagningen behöver, men vid val mellan synonyma läkemedel bör upphandlade läkemedel och basläkemedelslistan följas (hänvisningar finns inlagda i webb-abest). Lämplig beställningsmängd för frekventa läkemedel är en månads förbrukning, under förutsättning att utrymme för detta finns i avdelningsförrådet. För läkemedel med liten åtgång bör liten storlek på förpackningen eller del av förpackning beställas. Del av förpackning (tabl, kaps) levereras av Apoteket endosförpackade. Elektroniska rekvisitioner
Rekvisitionsblock
Det säkraste sättet är att beställa läkemedel via elektronisk överföring från avdelning till apotek (webb-abest). Avdelningen får ett verktyg , som ger tillgång till information om vad som finns i lager på apoteket, styrkor och storlekar, priser, rekommenderade preparat, vilka avdelningar som beställt efterfrågat preparat den senaste tiden etc. Vid manuell beställning används speciella rekvisitionsblock som erhålls från
levererande Apotek. De är av två typer, "Läkemedelsrekvisition" och "Läkemedelsrekvisition kontrollvaror". Kontrollvaror
Odenaturerad sprit och narkotika (grupp II-V) beställs som övriga läkemedel i Webb-abest och vid manuell beställning på gul läkemedelsrekvisition för kontrollvaror. Mängden och styrkan ska förtydligas med bokstäver, t ex: "två x tio x en ml".
Apoteket fyller på
Apoteket kan fylla på ett bestämt basläkemedelssortiment i förrådet, så kallad läkemedelsservice - avtal tecknas.
Extempore
Rekvisition av annat läkemedel än registrerat t ex extempore (apotekstillverkade läkemedel) skall uppta av läkare godkänd dosering och/eller anvisning om användandet. Beställningen skall undertecknas av läkare. Vid återkommande beställning av en extemporeberedning kan ansvarig läkare skriva beredningen med styrka, dosering samt underskrift på ett dokument (giltigt 1 år) som apoteket tillhandahåller. Beställning kan då skrivas under av ansvarig sköterska. Produktresuméer ("FASS-texter") för vissa extemporepreparat och licenspreparat finns att få från Apoteket.
1515 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 15
(53)
Licenspreparat
Läkemedel, som inte är registrerat som godkänt läkemedel, kan erhållas på licens efter ansökan från Apoteket till Läkemedelsverket. Licensmotivering (underskriven av läkare) lämnas till Apoteket. Blankett finns på Läkemedelsverkets hemsida (www.mpa.se) eller kan fås från Apoteket. Vid rekvisition av licenspreparat till enskild patient måste födelsedata och namn samt dosering anges på rekvisitionen . Dessa uppgifter och ordinerande läkare anges på den etikett som skrivs på Apoteket.
Generell licens
I vissa fall kan så kallad generell licens beviljas för t ex en klinik .
Underskrift/Behörighet Vid elektronisk beställning skickas beställningen av behörig beställare. Behörighet läggs upp enligt delegering i lokal instruktion. Vid manuell beställning kontrolleras rekvisitionen, dateras och undertecknas av i lokala instruktionen namngiven sjuksköterska. På t ex öppen mottagning utan sjuksköterskebemanning ansvarar läkare för rekvisition av läkemedel. Klinisk prövning
Icke godkända läkemedel kan också ingå i en klinisk prövning. Förpackningarna ska levereras från Apotek. Även godkända läkemedel kan ingå i en klinisk prövning, ensamt eller tillsammans med ett icke godkänt läkemedel. Nystartade kliniska prövningar ska anmälas till läkemedelskommittén.
Egna Läkemedel
Läkemedel som patienten medför till avdelningen skall sändas hem med anhörig. Går ej detta ska patientens privata medicin låsas in i ett speciellt utrymme. Lägg patientens läkemedel i kuvert eller påse, försegla och märk med patientens namn och födelsedatum. Patientens medhavda läkemedel får användas endast i väntan på apoteksleverans efter ordination och under kortare tid. En förutsättning är, att läkemedlen förvaras i originalförpackning under rätt förhållanden (temperartur, ev. torrt, mörkt) och ej ges till annan patient. Fullständig läkemedelsanamnes skall tas, journalföras och signeras av läkare. Om patienterna själva vill sköta sin medicinering kan detta vara tillåtet under förutsättning att patienten bedöms kunna klara detta och att läkemedlen kan förvaras på ett betryggande sätt (får ej vara åtkomliga för andra patienter). Tydliga lokala instruktioner skall finnas. Alla ordinerade läkemedel ska skrivas in i läkemedelslistan och tydliga noteringar. Informationen ”Sköter Själv” eller ”SS”, ska skrivas i läkemedelsrutan på de läkemedel som patienten själv tar från egen dosett eller egna förpackningar. Sjuksköterskan ska vid varje dostillfälle kontrollera och dokumentera med en * i läkemedelslistan att patienten tagit sina egna läkemedel.
1616 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 16
(53)
Medhavda dosdispenserade läkemedel får endast användas under förutsättning att hela den delade dosen används. Apoteksbeställningar Jourtid
När Apoteket är stängt, kan det vara nödvändigt att ”låna” läkemedel från annan avdelning enligt lokal instruktion. Avtal om jourbeställningar via Sjukhusapoteket Akademiska sjukhuset i Uppsala finns. Se instruktion i apotekspärmen för ”Apoteksbeställningar på jourtid".
Lån
Vid ”lån” mellan avdelningar skall den avdelning som lånar fylla i läkemedlets namn och styrka samt datum och signum på läkemedelspåsen. Därefter bekräftar utlämnaren riktigheten med sitt signum eller lämnar helst ut en originalförpackning. Narkotika måste dessutom föras in i narkotikajournalen både på den utlånande och den inlånande avdelningen (kontrasignering). Lånade läkemedel ska normalt inte återlämnas. Om så sker skall de återlämnas i originalförpackning. När apoteksleveransen kommer, ska lånade tabletter i påse eller bägare kasseras. Den som lånar läkemedel skall kunna identifiera sig.
Akutskåp
När läkemedel hämtas i akutskåp ska en rekvisition bifogas och omgående sändas till Apoteket, så att bristen kan ersättas. Lokal instruktion och förteckning över innehållet i akutskåpet finns i Apotekspärmen.
Antidoter
Samma rutiner gäller för antidoter.
Ambulanser
Inom ambulanssjukvården finns vissa läkemedel som även icke legitimerade personer får iordningställa och överlämna till patient. Läkare ger direktiv om vilka läkemedel som är aktuella. (SOSFS 2005:22M)
Akutväskor
Påfyllning av läkemedel i akutväskor hanteras enligt lokala instruktioner.
Akutbrickor
För brådskande fall, framför allt vid risk för allergiska reaktioner, ska en akutbricka finnas tillgänglig på avdelningen/mottagning. En sådan innehåller enstaka ampuller och utensilier för injektion. Innehåll och instruktion för sjuksköterska ska vara skriftligen godkända av ledningsansvarig läkare, men bör åtminstone omfatta följande injektionsläkemedel. Se även SOSFS 1999:26.
1717 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Adrenalin inj.vätska (färdigspädd, kan förvaras i rumstemperatur) 0,1 mg/ml
0,1 mg/ml
Atropin injektionsvätska Betapred injektionsvätska Tavegyl injektionsvätska Teofyllin injektionsvätska Ventoline inhalationsvätska NaCl injektionsvätska
1 x 10 ml 2 x 1 ml 1 x 1 ml 1 x 10 ml 1 x 2,5 ml 3 x 10 ml
0,5 mg/ml 4 mg/ml 1 mg/ml 20 mg/ml 2 mg/ml 9 mg/ml
Sida 17
(53)
Ovan redovisas den akutläkemedelslista som finns Division Medicin, Västerås.
Dessutom behövs följande utensilier: Spritkompresser Kanyl (0,4 x 19) Kanyl (0,5 x 25) Kanyl (1,2 x 50) Spruta 2 ml Spruta 10 ml Venflon (0,8 x 25 mm) blå Venflon (1,0 x 32 mm) rosa Tape Ampullfil Stasband
2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 2 st 1 st 1 st 1 st
Akutask med olika innehåll kan beställas färdigpackade från Apoteket (Akutläkemedel vid astma/allergi, Akutläkemedel vid hjärtstopp och Akutläkemedel vid hjärtsvikt/hypoglykemi, status epilepticus).
3.2 Transport av rekvisitioner Elektroniska beställningar Rekvisitioner skickas helst elektroniskt (webb-abest ). Det är det säkraste och snabbaste sättet Brevlådor
Pappersrekvisitioner kan lämnas direkt till apoteket eller i speciella brevlådor. Brevlådorna töms klockan 8 varje morgon. Det går också att faxa in beställningar (skriftlig överenskommelse krävs). Ett annat alternativ är att sända rekvisitioner till Apoteket i ett internpostkuvert eller via rörpost.
Telefonbeställning
Arbetsrutinerna är på vårdavdelning, mottagning och sjukhusapotek så utformade att rekvisition per telefon inte bör förekomma. Undantag från regeln avser i första hand sådana sjukvårdsinrättningar som ligger på stort
1818 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 18
(53)
avstånd från det levererande Apoteket och har glesa leveranstillfällen. Där kan komplettering behöva ske genom telefonrekvisition i undantagsfall. Fax är dock för dessa sjukvårdsinrättningar ett bättre alternativ. I Apotekspärmen står närmare om de lokala rekvisitionsrutinerna.
3.3 Expedition Genomgång Kontroll
På Apoteket kontrolleras samtliga rekvisitioner av en farmaceut. Eventuella kompletteringar och rättelser inhämtas per telefon. Byte till upphandlat och/eller av läkemedelskommitten rekommenderat preparat enligt baslistan görs utan kontakt med avdelningen ( ett meddelande bifogas dock varan). Innan läkemedlen skickas till avdelningen görs en kontroll av att läkemedlen som levereras överensstämmer med det som finns upptaget på rekvisitionen. Den person som ansvarar för expeditionen markerar med sitt signum att kontrollen har utförts, varefter läkemedelslådan plomberas.
Restbevakning
Om ett läkemedel ej finns i lager eller tillfälligt är slut, görs en markering på följesedeln. För att bedöma om akut behov föreligger, kan farmaceuten behöva ringa till avdelningen. Så snart varan kommer hem till Apoteket, skickas den till avdelningen tillsammans med en kopia av Apotekets restnoteringskort. Skulle det dröja mer än en vecka tar antingen Apoteket eller avdelningen/mottagningen kontakt. För apotekstillverkade beredningar och licenspreparat kan man få räkna med längre leveranstid.
3.4 Uttransport Leveransavtal
Uttransport av läkemedel sker genom sjukhusets försorg enligt ett leveransavtal, som ingåtts mellan sjukhuset och Apoteket AB.
Leveranskontroll
Apoteksleveransen ska överlämnas till behörig person (se punkt 4.1). Sjuksköterskan på avdelningen ska kontrollera, att plomberingen är obruten och att de erhållna läkemedlen överensstämmer med gjord rekvisition. Kontroll sker mot följesedel, som sedan sparas i särskild pärm för kontroll av fakturan. Läkemedlen ska om möjligt packas upp genast (särskilt om kylvaror rekvirerats) och placeras i läkemedelsförrådet. Eventuella anmärkningar ska omgående eller senast dagen därpå göras till Apoteket för rättelse.
Tom låda
Tomma lådor hämtas samtidigt som läkemedelslådorna körs ut till avdelningarna och mottagningarna. Endast en tom låda får förvaras på avdelningen, för att sända returer i, övriga skickas till Apoteket. Har lådorna blivit smutsiga, torkas de först av på avdelningen.
1919 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 19
(53)
3.5 Fakturering och statistik Prissättning
På Apoteket prissätts rekvisitionerna genom att varunummer, antal, datum och leveransställets kodnummer rapporteras via företagsnätet till en central dator. Där behandlas alla data, så att dels faktura dels förbrukningsstatistik skapas varje månad.
Statistik
Vid behov av en särskild analys av förbrukningen finns dessa data tillgängliga på sjukhusapoteken. Exempel på sådana analys är aktuell förbrukning på viss klinik, ökning eller minskning av dyra eller nya preparat och jämförelse av förbrukningen för vissa grupper av läkemedel. Statistikprogrammet X-plain ger möjlighet till terapeutiska och ekonomiska analyser av läkemedelsinköpen till sjukhusets enheter. Ur den samlade databasen, som bygger på den fakturering som skett, kan följande frågor ställas: • vad har köpts? (på ATC-nivå enl FASS, preparat el varunummer) • vem har köpt? (sjukhus, klinik, avdelning) • hur mycket har köpts? (kr, dygnsdoser, förpackningsenheter) • när köptes det? (1 månad - 3 år bakåt). För den praktiska hanteringen på avdelningen kan det vara värdefullt att dessutom kunna erhålla sortimentslistor, inventeringslistor etc. Läkemedelsstatisik är ett tilläggsåtagande i avtalet mellan Apoteket AB och Västmanlands läns landsting. Detta innebär att avdelningen/kliniken betalar för statistik som apoteket tillhandahåller.
Avtal
Apoteket AB tecknar sjukhusavtal direkt med landstinget Västmanland. I prissättningshänseende skiljs numera läkemedelet från apotekstjänsten. Det betyder att sjukhuset betalar exakt det pris på varan som apoteket betalar i inköp. Vissa läkemedel upphandlas till den slutna vården, vilket kan innebära att betydande rabatter erhålles. Dessa rabatter betalas mestadels tillbaka påföljande år.
Faktura
Avdelningarna och mottagningarna erhåller en specifikation över månadens inköp från Apoteket. Avdelningschef eller motsvarande gör en rimlighetskontroll av denna. Antal och belopp bör vara rimliga och kan vid behov kontrolleras mot följesedlar. Som regel bör en vara finnas upptagen på en enda följesedel, eftersom en månads förbrukning är lagom beställningskvantitet. Har för stora mängder beställts hem, kan pengar sparas genom att de i god tid returneras till Apoteket (se även punkt 4.3).
2020 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 20
(53)
Om rimlighetskontrollen visar felaktigheter, ska Apoteket snarast meddelas för rättelse.
4. FÖRVARING 4.1 Ansvar Ansvarig sjuksköterska Läkemedel får endast rekvireras av behörig person som delegerats uppgiften i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. Ansvaret för rekvisition och förvaring skall framgå av avdelningens lokala instruktion. På varje avdelning/mottagning skall det finnas en utsedd sjuksköterska med huvudansvar för följande uppgifter: • • • • • • • • •
Skriftliga rutiner
Huvudansvar för rekvisition av läkemedel och får därmed underteckna rekvisition/elektronisk beställning ordningen i läkemedelsförrådet journalföring av narkotika att indragningsskrivelserna och meddelanden från Apoteket åtgärdas kontrollen av nycklar kontrollen av leveranser från Apoteket att listan över bassortimentet hålls aktuell. se till att nya författningar angående läkemedelshanteringen och övrig skriftlig information cirkulerar bland avdelningens sjuksköterskor som signerar inläst material. Ansvara för att regelbunden information ges om rutinerna i förrådet, nya läkemedel och läkemedelshantering t ex vid sjuksköterskemöten.
Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet har utöver de angivna uppgifterna att utarbeta skriftliga avdelningsanpassade rutiner över: • Rekvisitionsförfarandet • Ordningen i läkemedelsförrådet • Innehav av nyckel/passerkort • Narkotikahantering och registrering Läkemedel, rekvisitionsblock och ev receptblock ska förvaras inlåsta. Endast sjuksköterska som dagligen iordningställer/ administrerar läkemedelsdoser får inneha nycklar till läkemedelsförrådet.
Nycklar
Kontrollen av antalet nycklar till läkemedelsförrådet liksom förvaringen ske på ett helt tillfredsställande sätt. Stor restriktivitet med antalet nycklar ska iakttas. Ansvarig sjuksköterska svarar för att nycklarna inventeras med jämna mellanrum. Utförd kontroll antecknas lämpligen i en nyckellista, som
2121 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 21
(53)
förvaras i Apotekspärmen. Om nyckel förkommer ska låset bytas omedelbart.
4.2 Förråd Bassortiment
Avdelningen bör ta fram det bassortiment, som används frekvent och som ska lagerhållas i rimliga kvantiteter. Apoteket kan hjälpa till att via försäljningsstatistiken ta fram en frekvenslista, som underlättar detta arbete. Detta görs i samband med införande av elektroniska beställningar. När sortimentet skall uppdateras (en till två gånger/år) kan apoteket hjälpa till (tilläggstjänst).
Akutsortiment
Ur denna bassortimentslista bör akutsortimentet markeras, d v s de läkemedel som alltid måste finnas i lager för att snabbt kunna sättas in.
Lokaler
Läkemedelsförrådet bör vara beläget, så att arbetet kan utföras ostört, vilket är svårt att uppnå på avdelningsexpeditionerna. Det bästa alternativet är särskilda läkemedelsrum. God belysning är också väsentlig ur säkerhetssynpunkt.
Läkemedelsförråd
Läkemedel lagerhålls på avdelning i läkemedelsförråd och detta kan ske enligt följande alternativ:
Läkemedelsrum
a) Speciellt läkemedelsrum. I detta rum finns förutom läkemedel, sprutor och kanyler och andra hjälpmedel för iordningställande av patientdos. Fördelar med detta är: • att förvaring kan ske på öppna hyllor med god överskådlighet • att arbetet kan utföras ostört • att endast en nyckel behövs för hela förrådet.
Medicinskåp
b) Medicinskåp och eventuellt medicinkylskåp, vid behov kompletterat med låsbart förvaringsutrymme för vätskor (infusionsvätskor, spolvätskor, lösningar för huddesinfektion mm).
Läkemedelsvagnar
c) Läkemedelsvagnar betraktas som förråd. De ska vara låsta och förvaras betryggande när de inte direkt används. Lådorna i vagnen är normalt patientbundna. Vissa lådor kan disponeras för de vanligaste läkemedlen, som ordineras generellt eller vid behov, och för sprutor och andra doseringshjälpmedel.
Vätskevagnar
d) Vätskevagnar är speciella vagnar, som innehåller infusions- och spolvätskor. Byte av vagn sker på bestämda dagar, varvid full vagn levereras och den tömda vagnen går i retur. Apoteket går igenom och
2222 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 22
(53)
kompletterar vagnen efter en innehållsförteckning som gjorts upp med avdelningen/enheten. Systemet innebär att man på avdelningen inte behöver beställa själv samt slipper tomemballage och tunga lyft. Vagnen ska förvaras betryggande, t ex i läkemedelsrum, där den då ersätter en hyllmodul. Rutin för rengöring av vätskevagn en gång i månaden skall finnas på varje avdelning. Sprutor och kanyler
Basförråd av sprutor och kanyler bör vara låsta. Om de ej förvaras i originalkartong kasseras de efter ett år.
Tekniska medel
OBS! Medel för tekniskt bruk (dvs rengöringsmedel, desinfektionslösningar för lokaler och utensilier samt reagenser) ska förvaras i annat utrymme. På vissa avdelningar, t ex barnavdelningar och psykiatriska avdelningar, bör detta utrymme vara låsbart. Medel för tekniskt bruk får ej fyllas över i omärkta eller felaktigt märkta förpackningar, såsom begagnade läkemedelsförpackningar.
Fyra grupper
Läkemedel placeras lämpligast i fyra från varandra skilda grupper: a) läkemedel för injektion b) övriga läkemedel för invärtes bruk c) läkemedel för utvärtes bruk. d) kontrolläkemedel På avdelningar med läkemedelsservice förvaras basläkemedel i bokstavsordning med fördel åtskilda från övrigt sortiment.
Kallt
Vissa läkemedel kräver kall förvaring (+2° — +8°) . Dessa ska förvaras i kylskåp utrustat med termometer. Kylskåpstemperaturen kontrolleras vid översyn av förrådet och avfrostning görs vid behov. Temperaturen varierar emellertid mellan olika platser i kylskåpet och i kylskåpsdörren är den i allmänhet för hög för känsliga preparat (t ex vacciner). I medicinkylskåpet får endast läkemedel förvaras.
Svalt
Läkemedel som ska förvaras svalt (+8° — +15°) förvaras vanligen i kylskåp Under begränsad tid kan de förvaras i rumstemperatur (+15° — +25°), men observera att hållbarhetstiden då förkortas.
Rumstemperatur
Läkemedel som måste förvaras vid rumstemperatur får förändrad effekt vid förvaring under +15°C. Detta beror på utfällning av aktiv eller annan substans i lösningar (Alvedon mixtur, Gaviscon mixtur, m fl) eller på partikeltillväxt i suspensioner (kortikosteroider för injektion) om de placeras i kylskåp. Andra följder är dosaerosoler som inte fungerar och lösningar som blir för trögflytande. De läkemedel som ej får förvaras i kylskåp är förtecknade i Apotekspärmen.
2323 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 23
(53)
Utanför förrådet
Om det är förenligt med en säker hantering, får läkemedel som måste vara lätt tillgängliga förvaras utanför läkemedelsförrådet. Dessa läkemedel skall finnas förtecknade i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. (SOSFS 2001:17 6 kap 2 §)
I vårdsalen
Vid patientens säng kan sådana läkemedel förvaras som patienten är väl förtrogen med och själv får inta ,se punkt 3.1.
Originalförpackning
Läkemedel ska förvaras i sin originalförpackning, så att Apotekets märkning och hållbarhetsuppgifter finns med. Omfyllning till annan förpackning är ej tillåten.
Läkemedelsprov
Läkemedelsprov får tillverkaren dela ut i enstaka förpackningar som information till läkare om utformningen av läkemedlet och dess förpackning. De får inte placeras i läkemedelsförrådet och får ej användas för behandling av patient (LVFS 1995:25).
4.3 Skötselanvisningar för läkemedelsförråd Översyn
Genomgång av läkemedelsförråden bör ske en gång i månaden. Datum och verkställande sjuksköterskas signum antecknas på lista eller i loggbok som förvaras i läkemedelsförrådet. Läkemedel, som inte längre är avsedda att användas, avlägsnas.
2424 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Returer
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 24
(53)
Returnera obrutna förpackningar av läkemedel som satts ut eller finns i för stora lager.
Skötselanvisningar för läkemedelsförråd (anslås i läkemedelsförrådet)
SYFTE
1. Läkemedel ska vara i fullgott skick. 2. Läkemedel ska vara överskådligt ordnade. 3. Läkemedel ska vara avsedda att användas inom rimlig tid.
RUTIN VID STÄDNING
1. Kylskåp: Avfrostat, rätt temp (2—8°C). 2. Brutna förpackningar: Kassera överflödiga (= efter högst 2 år) och för gamla (enl utgångsdatum el lista över användningstider). 3. Obrutna förpackningar: Kassera förpackningar med passerat utgångsdatum.
Där utgångsdatum ej är passerat, returneras de till Apoteket, så snart de inte används regelbundet. 4. Fel på läkemedel: Om man hittar t ex fällning, missfärgning eller dylikt, kontakta Apoteket. 5. Kontrollera indragningsskrivelser: Ansvarig för förrådet signerar och sätter in dem i Apotekspärmen till nästa inspektion av farmaceut. Genomgång av förråd ska ske en gång i månaden. Översynsdatum samt verkställande sjuksköterskas signum antecknas.
Även obrutna förpackningar som passerat utgångsdatum ska kasseras, men genom att i god tid returnera läkemedel som ej används, kan dessa återanvändas på annan avdelning. Lådan plomberas/låses alltid, när den innehåller läkemedel, och överlämnas då personligen till transportör eller vaktmästare. Kreditering
Avdelningen kan i vissa fall få returnerade förpackningar krediterade om: • • • •
förpackningen är obruten läkemedlet är lagervara på Apoteket kostnaden är minst 500 kr läkemedlet har tillräcklig återstående hållbarhet.
2525 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 25
(53)
Kylskåpsvaror krediteras endast i undantagsfall. Kontakta apoteket. Reklamation
Upptäcks något fel på ett läkemedel (t ex fällning, missfärgning) skall förpackningen sändas tillbaka till Apoteket tillsammans med ifylld reklamationsblankett (finns i Apotekspärmen) för kostnadsfritt utbyte. Detta är nödvändigt för att felkällan ska kunna spåras hos tillverkaren via Apotekets reklamationsrutin. Önskemål, synpunkter och förslag på förbättring av en produkts utförande, utformning av förpackning/etikett etc bör också lämnas i form av en reklamation till Apoteket.
Indragning
De läkemedel som dras in av andra skäl (t ex efter många reklamationer) meddelas via särskilda indragningsblanketter med olika färg: • gul indragningsblankett, som används när sjukhusens läkemedelsförråd och motsvarande ska verkställa indragning •
röd indragningsblankett, som används vid särskilt brådskande indragning.
Blanketten signeras av förrådsansvarig sjuksköterska efter kontroll (och ev retur av läkemedlet) och förvaras sedan i Apotekspärmen till nästa inspektion av farmaceut.
4.4 Kassation Kassation
Vid den månatliga översynen sorteras läkemedel med passerat utgångsdatum/användningstid ut för destruktion. Vanligtvis finns en särskild burk för lösa tabletter etc som kasserats. Denna ska vara tydligt märkt med nedanstående etikett som beställs från förrådet. Samtliga injektionsflaskor/påsar/ampuller och infusionspåsar innehållande läkemedelsrester skall hanteras som farligt avfall. För detaljerade anvisningar avseende emballage och transport hänvisas till Landstinget rutin för omhändertagande av farligt avfall och Apoteksmeddelande i Apotekspärmen.
Låst returlåda
Kasserade läkemedel sänds till Apoteket i en låda som plomberas/låses, för att man där ska kunna kontrollera att den ej öppnats på vägen. Beträffande sprutor och kanyler, se punkt 6.3.
2626 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 26
(53)
4.5 Användningstider och hållbarhet Apotekspärm
För att underlätta bedömningen av användningstider finns en lathund utarbetad. Tiderna gäller under förutsättning att uttag sker aseptiskt och att innehållet inte har förändrats synligt. Patientens tillstånd (prematura barn, större brännskador) kan kräva ännu kortare användningstider.
Användningstider för läkemedel i bruten förpackning Dessa tider gäller om ej annat anges av tillverkaren eller Apoteket. Tidpunkt för brytande ska anges på förpackningen. (* = lokala rekommendationer; övriga från SLS (Svensk Läkemedelsstandard) Infusionsläkemedel
Infusionsvätskor Infusionsvätskor m tillsats Infusionskoncentrat Infusionsvätskor m tillsats (t ex TPN), beredda på sjukhusApoteket
Injektionsläkemedel
Ampuller *Levande vacciner (t ex BCG) Kortikosteroidberedningar för intraartikulär och periartikulär injektion eller injektion i senfäste Uppdragna sprutor Okonserverade injektionsvätskor *Tuberkulin PPD Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare a) till flera patienter b) till enskild patient Konserverade vacciner (t ex DT, polio)
Högst 12 tim Högst 12 tim efter tillredning Högst 12 tim i rumstemp eller 24 tim vid kylförvaring Kylförvaring fram till användning därefter högst 12 tim Engångsbruk Engångsbruk Engångsbruk
Högst 12 tim Högst 12 tim i rumstemp eller 24 tim vid kylförvaring Högst 24 tim Högst 1 vecka Högst 1 månad Högst 1 månad Se även nästa sida
2727 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Spolvätskor
Vid operation Annan användning (aseptisk hantering)
Engångsbruk Högst 24 tim
Ögondroppar och -salvor
Vid operation eller i skadat öga Till flera patienter Till enskild patient
Engångsbruk Högst 1 vecka Högst 1 månad
Örondroppar
Vid operation eller vid skadad trumhinna
Engångsbruk
Salvor/krämer
Sterila salvor till stora öppna sår eller allvarligt skadad hud Icke sterila salvor, konserverade
Som för ögonsalvor
Övrigt
*Klorhexidin- och Alsollösning, Alsolsprit a) vid operation b) på mott/avd Klorhexidin- och M- sprit (till flera patienter) Näsdroppar (endast till en patient) *Väteperoxid Inhalationsvätskor (kons) för nebulisator *Allergenpreparat Flytande läkemedel för in- eller utvärtes bruk a) konserverade b) okonserverade *Fasta beredningsformer (t ex tabl, supp)
Sida 27
(53)
Högst 6 månader
Högst 24 tim Högst 1 vecka Högst 1 månad En period; okons högst 10 dagar Högst 1 månad Högst 1 månad Så länge behandling pågår eller till angivet datum Högst 6 månader Högst 1 vecka vid kylförvaring Högst 2 år
Brytningsdatum
OBS! Brytningsdatum ska antecknas på etiketten på alla flytande eller salvliknande läkemedel, eftersom dessa bara används i sex månader som längst.
Patientnamn
Patientens namn och födelsedatum ska skrivas på patientbundna flerdosförpackningar (alltid salvor/ puder för trycksårsprofylax samt näsdroppar; vanligen öron- och ögondroppar samt sterila salvor).
Hållbarhet
Användningstiderna är begränsade dels av bakteriologiska skäl (jfr Läkemedelsstandard för Sverige) och dels av kemiska skäl såsom nedbrytning vid kontakt med syre, koldioxid eller fuktighet. Den bakteriologiska hållbarheten är begränsad även hos konserverade läkemedel eftersom konserveringsmedel har varierande effekt mot olika mikroorganismer. Den kemiska hållbarheten, som anges av tillverkaren, är ibland kortare än den bakteriologiska (t ex för vitaminlösningar) och avgör då användningstiden. Användningssättet (t ex operation) kan också motivera en kortare användningstid.
2828 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Två år
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 28
(53)
Som allmän regel bör gälla, att en förpackning inte förvaras längre än två år i läkemedelsförrådet, såvida inte särskilda skäl motiverar fortsatt lagerhållning (t ex obrutna beredskapsförpackningar, som av fabrikanten påsatts längre hållbarhetstid och som förvarats på ett betryggande sätt).
4.6 Narkotikakontroll Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel. (SOSFS 2001:17) En rutin för hantering, inventering och kontroll av narkotika skall beskriva: • • • •
Hur förbrukningsjournal förs över narkotika grupp II-III och grupp IV-V Hur ofta inventering och kontroll av narkotika skall göras Hur kassation av narkotika skall göras. Hur avvikelser rapporteras.
Inom sluten vård skall tillförseln av narkotiska läkemedel till läkemedelsförråd och förbrukningen av dessa läkemedel dokumenteras i en särskild förbrukningsjournal. Inventering och kontroll av narkotiska läkemedel skall utföras av, behörig hälso- och sjukvårdspersonal som delegerats uppgiften (ej samma person som ansvarar för läkemedelsförrådet). Om antalet anställda vid enheten eller hos vårdgivaren är så få att kontrollen enligt första stycket inte kan utföras av egen personal skall en farmaceut från ett Apotek eller hälso- och sjukvårdspersonal från en annan enhet eller vårdgivare anlitas. (SOSFS 2001:17) Narkotika förteckning II Narkotikaförbrukningen ska föras in i en särskild journal för varje preparat. Om endast en del av en ampull ges, förs kasserad mängd in i anmärkningskolumnen. Även kross förs in omgående. Kasserade narkotiska läkemedel skickas till Apoteket i plomberad låda. Kontrasignering krävs när större mängder kasseras. Beträffande lån mellan avdelningar, se punkt 3.1. En säker rutin är att både utlånande och inlånande avdelning kontrasignerar varandras förbrukningsjournaler.
2929 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Förteckning IV och V
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 29
(53)
När det gäller förbrukningen av narkotika typ IV och V, t ex bensodiazepiner, kan det räcka att föra in den mängd som tillförts förrådet och att göra regelbundna kontroller av behållningen. Uttag av större mängd, t ex för längre tid eller till läkemedelsvagn, bör dock föras in varje gång. Vilka preparat som ingår i de olika narkotikagrupperna framgår av kapitlet Särskilda läkemedel i Läkemedelsboken (LB).
Förbrukningsjournal. Exempel: avser Ketogan Novum ampuller 1 mg/ml, 10 x2 ml Datum 05-05-30 05-05-30 05-05-31 05-05-31 05-06-01 05-06-01
Tillförd mängd till förrådet 2 x 10 x 2 ml
Uttagen mängd till förrådet
Patient
Behållning
1,5 ml 2 ml 2 ml 1x10x2 ml
Karl Karlsson Kassation Per Persson Lån till avd.3 Kontroll
20 x 2 ml 19 x 2 ml 18 x 2 ml 17 x 2 ml 7 x2 ml 7 x 2 ml
Patient
Behållning
Anm.(brist,över Sign skott etc) AB 0,5 ml Kass AB KROSS AB/CD AB AC/DE +-0 SP
Exempel: avser Stesolid tabletter 5 mg, 98 st Datum 05- 05 30 05- 05 30
Tillförd mängd till förrådet 98 st
Uttagen mängd till förrådet
98 st 28 st till Lm-vagn 70 st 05- 06-15 28 st till Lm-vagn 42 st 05- 06- 15 Kontroll 42 st *fylls i vid uttag av större mängd och vid uttag av doser att förvaras utanför förrådet
Anm.(brist,över Sign skott etc) AB AB
+-0
AB AB
Sjuksköterska med ansvar arkiv? för kontroll av narkotika Kontroll över narkotikaförbrukningen utföres regelbundet av sjuksköterska (utsedd av avdelningschefen) med ansvar för kontroll. Det än ej samma sköterska som har ansvaret för rekvisition och förvaring av läkemedel. Dessutom utför farmaceut stickprovskontroll i samband med inspektion. Fulltecknat häfte sparas till farmaceutens inspektion, dock minst ett år på avdelningen efter sista anteckningen. Övriga anvisningar står på första bladet av förbrukningsjournalen. Journalerna får ej förstöras utan gallringsföreskrift av Landstingets arkivmyndighet. Journalerna ska ej lämnas till Apoteket. Stängd avdelning
Om en avdelning eller mottagning stängs för en kortare tid, bör säkerheten kring narkotika och nycklarna till läkemedelsskåpen beaktas. Vid stängning på obestämd tid ska samtliga läkemedel antingen fördelas till närliggande avdelningar och/eller returneras till Apoteket för förvaring. Vid jul- och
*
3030 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 30
(53)
sommarstängning kan de narkotiska preparaten lämnas till Apoteket för förvaring.
4.7 Litteratur I anslutning till läkemedelsförrådet bör finnas erforderlig litteratur. På varje avdelning och mottagning ska finnas ett exemplar av följande: Apotekspärmen
Apotekspärmen är en metodbok i läkemedelshantering. Vissa riktlinjer i denna är lokalt anpassade. Där finns också författningar, generella direktiv, nyckellista etc. Vissa läkemedel kräver speciell skyddsinformation. I Apotekspärmen finns aktuell förteckning över sådana läkemedel. Informationsblad kan beställas från Apoteket. Häftet "Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel" från LIF placeras vanligen också här.
FASS
”Läkemedel
i Sverige". Observera att i denna uppslagsbok endast ingår godkända läkemedel. Man kan sålunda inte få information om licenspreparat eller om så kallade extempore- läkemedel i denna. Kopior av FASS-texter på nyligen godkända läkemedel kan hämtas från nätet (www.fass.se ) eller vid behov fås från Apoteket.
Läkemedelsboken (LB) LB är ett hjälpmedel för läkare och övrig sjukvårdspersonal. Den vänder sig i första hand till läkare i öppenvård och läkare under utbildning men bör även vara till nytta för läkare på sjukhus, särskilt när dessa stöter på problem utanför sin specialitet. Rekommenderade läkemedel
Läkemedelsrekommendationerna är utarbetade av läkemedelskommittén. De utgör ett bassortiment av läkemedel med goda medicinska och farmaceutiska egenskaper.
Tillsatser vid Infusionslösningar
Handledning vid tillsatsarbete kan vid behov beställas från Apoteket.
Handbok för hälso- och Sjukvårdarbete Landstingsförbundets "Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete" innehåller bl a ett avsnitt om hantering av läkemedel och oxygen (www.infomedica.se) Författningshandbok
Aktuell författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård skall finnas tillgänglig på avdelningen/mottagningen.
3131 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 31
(53)
4.8 Medicinska gaser Läkemedel
Medicinska gaser är läkemedel. Det innebär bl.a att: • Medicinska gaser skall förvaras oåtkommligt för obehöriga och regelbundet kontrolleras avseende förvaringssätt och hållbarhet. • Oxygenbehandling skall alltid ordineras av läkare som också anger behandlingstid och mängd. Doseringsanordningen på apparaturen måste vara sådan, att gasflödet i liter per minut kan avläsas. Medicinska gaser skall dokumenteras i läkemedelsjournalen. • Sjuksköterska ansvarig för läkemedelsförrådet svarar för att avdelningens gasflaskor inte har överskridit tillåten användningstid, vilket normalt är fem år för gas. • Medicinska gaser skall liksom läkemedels förråd kvalitetsgranskas av farmacevt.
Gaskommitte
På Centrallasarettet finns en gaskommitte som ansvarar för gashanteringen inom landstinget.
Färger
Alla lösa gasflaskor för medicinskt ändamål kontrolleras. Dessa skall vara vitmålade (ej svarta) och på den översta delen ha en fastställd färg som markerar innehållet. De vanigaste medicinska gaserna är oxygen (vitt ”flaskbröst”), kolsyra (grått), nitrogen (svart), lustgas (blått) och blandningar därav (vitt+grått, vitt+svart, vitt+blått)
Provtryckningsår
Månad och år för senaste provtryckning finns instämplat på flaskans ventilände.
Förvaring
Gasflaskor ska alltid förvaras fastkedjade vid vägg eller på avsedd kärra i välventilerade utrymmen. I rummet får inte lagras fett eller oljor, ej heller absorberande material som t ex textilier. Fylld gasflaska får inte utsättas för onormal uppvärmning (max 65°C). Dörren till förvaringsutrymmet ska på utsidan ha en varningsskylt för gasflaskor och en med förbud för öppen eld och rökning. Öppen eld får ej förekomma där oxygenbehandling pågår. Efter avslutad behandling måste vädring och sanering genomföras innan öppen eld tänds. Samma säkerhetsföreskrifter gäller för syrgaskoncentratorer. På varje enhet där lösa gasflaskor används bör en förteckning över var gasflaskorna förvaras finnas. Instruktioner för den praktiska hanteringen av gaser på enheten bör också finnas tillgängliga.
3232 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 32
(53)
Befuktning
I ”Handbok för hälso- och sjukvårdsarbete” finns hela rutinen för oxygenbehandling beskriven. Viktigt att komma ihåg är, att fuktflaskan ska förvaras torr. Om fuktflaskan förvaras separat, kan man sätta en plastpåse runt spridarröret på aggregatet för att förhindra kontamination. Vid behandling längre tid än två timmar, fylls den till hälften med sterilt vatten. Vattnet ska bytas varje dag. Flaska för flergångsbruk desinfekteras minst 1 gång per vecka i disk/spoldesinfektorn. Metalldelarna avtorkas med M-sprit.
Anestesi
Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2001:7. Gäller vid all användning av anestesigas för narkos eller smärtlindring. Nyheter är att större krav ställs på användare istället för tillverkare/importör samt att överskottsutsugets gasflöde och punktutsugets funktion skall kontrolleras kontinuerligt. Lustgas, oxygen och blandning därav är tyngre än luft och kan ansamlas på lågt belägna platser i lokalen. Regler för bortventilering av sådana gaser avsedda för bedövning eller smärtlindring (anestesigaser) finns i AFS 2001:7 och speciellt för ambulanser Vid allt slags handhavande med syrgas (oxygen)-apparatur kontrollera att denna, samt händer och verktyg, är fria från olja och fett. Fett och olja kan självantändas i syrgas under högt tryck och därigenom orsaka explosion och brand.
3333 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 33
(53)
5. IORDNINGSTÄLLANDE 5.1 Hanteringsmodell Som framgår av SOSFS 2001:17 har föreskrifterna för läkemedelshantering skärpts på flera punkter. Arbetsrutinerna för iordningställande och överlämnande/administrering ska därför anpassas, för att framför allt följande krav ska kunna tillgodoses: • • • •
läkemedlet ska iordningställas med originalhandling som underlag iordningställande och överlämnande/administrering av läkemedel ska göras av samma person signering i läkemedelsjournal ska göras av sjuksköterska för varje enskilt läkemedel som tillförts patient. Muntlig ordination, t ex via telefon, införes i originalhandlingen av sjuksköterska och signeras av läkare i efterhand
Patientnära
En hanteringsmodell med endosförpackade läkemedel, där iordningställande och överlämnande sker hos patienten, uppfyller de krav författningen ställer och medger högt ställa krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Med denna modell uppnår man en integrering av läkemedelsadministreringen med övriga vårduppgifter hos patienten.
Endos
Som delar i systemet ingår endosförpackningar och en läkemedelsvagn. Endos är separat förpackade läkemedel (t ex tabletter/kapslar), som är märkta med preparatnamn, beredningsform, styrka, användningstid och tillverkningskod. Med modellen uppnår man bl a följande: •
sjuksköterskans arbetstid omprioriteras till mer patientnära arbete
•
läkemedlet kan vid överlämnandet säkert identifieras av både patient, sjuksköterska och övrig behjälplig personal
•
iordningställande efter originalhandling samt kontroll och signering av överlämnande/ administrering sker vid patientens säng av ansvarig sjuksköterska
•
läkemedelsvagn används som förvaringsplats (för sprutor, kanyler, patientens läkemedel etc), och transporthjälpmedel samt arbetsyta
3434 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
•
icke-frekventa läkemedel kan erhållas från Apoteket i avpassade mängder, som endast förvaras i patientens låda i vagnen
•
doser som inte förbrukas kan återanvändas.
Sida 34
(53)
Vid enheter, där patienternas medicinering är relativt stabil, kan andra medicindelningssystem användas. Se vidare punkt 8.3. Dispensering kan göras för flera dagar, när patienten ska tränas att själv sköta intaget av läkemedel, t ex inför utskrivning. Läkemedlen läggs då i en dispenser för ett dygn eller för en vecka.
5.2 Iordningställande och administrering av läkemedel Läkemedel skall iordningställas av sjuksköterska, läkare, tandläkare, receptarie eller apotekare. En sjuksköterska , läkare eller tandläkare som iordningställt ett läkemedel har själv ansvaret för administreringen av läkemedlet till patienten. När patientdoser av ett läkemedel iordningställts av en receptarie eller apotekare skall en sjuksköterska, läkare, tandläkare eller den som ordinerat läkemedlet ansvara för administreringen av läkemedlet till patienten, utom i sådana fall som anges i 3 §. (SOSFS 2001:17 4 kap 1 §) Assistans
Iordningställande och administrering får inte delegeras inom den slutna hälso- och sjukvården. Annan personal får dock biträda en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid iordningställande och administrering av läkemedel. Detta sker på den behöriga personens ansvar. Se även text angående studerande vid punkt 1.8.
Injektionsvätskor
För injektionsläkemedel gäller — i de fall administreringen inte sker i direkt anslutning till iordningställandet — att sprutan skall vara signerad och märkt med uppgifter om patientens identitet, läkemedelsnamn, styrka och tidpunkt för iordningställandet. Om patienten skall ges fler än ett injektionsläkemedel vid ett och samma tillfälle, skall varje spruta alltid märkas med signerade uppgifter om patientens identitet samt läkemedelsnamn och styrka. Speciellt i samband med anestesi och intensivvård bör tryckta uppdragningsetiketter användas till injektionssprutorna, liksom en lokalt utfärdad instruktion för arbetet. Även neutrala etiketter finns att beställa från Apoteket.
3535 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Engångssprutor
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 35
(53)
Engångsspruta med uppdraget injektionsläkemedel ska alltid förbli engångsspruta och får ej återfyllas. Detta gäller även sprutor till infusionspumpar, för att förhindra smittspridning. Därför ska också uppdragskanylen alltid avlägsnas ur förpackningen efter varje uppdragningstillfälle.
Infektionsrisken Infektionsrisken för flerdosbehållare (injektionsflaskor) ökar med antalet stick genom gummimembranet. Konserverade injektionsvätskor i flerdosbehållare får sparas i högst en vecka, oavsett mängd läkemedel som återstår (jfr SLS se även punkt 4.4). Tekniken för uppdragning av injektionsvätskor finns beskriven i Handboken för hälso- och sjukvårdsarbete. Hjälpmedel
Läkemedel i flaska eller burk iordningställs aldrig med bara händerna utan med något hjälpmedel (sked, pincett, extra medicinbägare eller förpackningslocket). Tablettdelare kan användas för att få en god doseringsnoggrannhet, när halva tabletter ordinerats. Lös tablett, hel eller delad, får ej återföras till originalförpackning efter uttag. För unit doseförpackade tabletter gäller särskilda rutiner. Flytande läkemedel mäts upp med hjälp av medicinbägare eller pipett. Ges flytande läkemedel peroralt med hjälp av spruta och ev sond, ska en speciell spruta för detta ändamål användas.
Uppdragningskanyl
Injektionsläkemedel dras upp med grov kanyl ur engångsampuller men med tunn kanyl ur flergångsampuller för att skona gummimembranet. Tänk på att vid små volymer dra upp en extra mängd injektionsvätska, för att kunna fylla den kanyl som ersätter uppdragskanylen vid injektionen. Ta bort uppdragskanylen ur förpackningen.
Brytningsdatum
All uttagen medicin okulärbesiktigas liksom även själva glasförpackningen av injektions- och infusionsvätskor. Brytningsdatum antecknas på etiketten på alla salvliknande och flytande läkemedel. På infusionsvätskor skrivs dessutom bl a klockslag för infusionens början.
Bruksanvisning
För vissa läkemedel — såsom infusionsvätskor i plast, spolvätskor — finns särskilda bruksanvisningar, vilka tillhandahålls av levererande Apotek.
Permission
Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka och dos, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes
3636 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 36
(53)
namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas. Detta gäller patienter på permission, dagpatienter, hemsjukvård och mottagningar (även inom primärvården). Om en patient får läkemedel med sig från en mottagning ska detta antecknas i journalhandling. Läkemedelspåse
Det finns olika sätt att dosera läkemedel som ska tas med hem, t ex läkemedelspåse eller Dosett. Det vanligaste sättet är att dela ut medicin i läkemedelspåsar, vilka då måste uppta alla väsentliga upplysningar.
5.3 Tillredning Sjuksköterska
Tillredning av läkemedel får endast göras av personal med farmaceutisk kompetens (Svensk Läkemedelsstandard SLS). Legitimerad sjuksköterska på avdelning/enhet får endast tillreda: • läkemedel som p g a begränsad hållbarhet måste tillredas i direkt anslutning till administrering (t ex injektions- och infusionssubstans) • tillsats av läkemedel (t ex infusionskoncentrat) till infusionsvätska, som är avsedd för omedelbar administrering. Verksamhetschefen är ansvarig för tillredningsverksamheten. Tillredning får utföras av legitimerad sjuksköterska eller motsvarande. Personalen ska ha erforderlig teoretisk och praktisk utbildning i arbetet Jfr SLS . Normalt ska dock all tillredning göras på Apoteket med de resurser som finns där i form av godkända tillverkningslokaler och utbildad personal.
Krossning
Då patienten inte kan svälja ett preparat måste läkemedelsformen eller administrationssättet omprövas. Saknas alternativa beredningsformer kan tabletter i vissa fall krossas.
Sväljes hela
Vissa tabletter och kapslar måste sväljas hela, p g a att de har förlängd effekt (Duretter, "retard", "prolongatum") eller är överdragna med ett skikt som motstår saltsyra i magsäcken (enterotabletter). Andra bör sväljas hela för att de innehåller cytostatika, smakar illa eller av andra skäl. Se närmare i broschyr på Apotekets hemsida www.apoteket.se Vårdpersonalbrochyrer. Denna skall alltid konsulteras, när det är aktuellt att krossa en tablett.
Tablettkross
Anser den som iordningställer patientdoserna att en tablett bör och kan krossas, sker det med hjälp av tablettkross, ej mortel. Nackdelar med mortel
3737 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 37
(53)
är risken för läkemedelsallergier för personalen och att morteln ofta har en skrovlig yta. Det senare gör att det kan vara svårt att få ut läkemedel, varför doseringsnoggrannheten ej bli tillräcklig. Tablettkrossen passar till engångsbägare. Denna bägare bör sedan direkt användas för utlämning till patienten och tablettkrossen göras ren. Allergi risk
Krossning av läkemedel som innebär allergi risk får inte förekomma, dels genom att det dammar, dels genom att läkemedel kan bli kvar till nästa patient. Framför allt gäller detta antibiotika. (Enligt AFS 2005:5). Bulklaxativ innehållande ispaghulapulver (t ex Lunelax, Vi-Siblin) är allergena och sensibilisering genom inhalation har rapporterats hos sjukvårdspersonal.
Cytostatikaberedning
I Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 2005:5 finns föreskrifter om handhavande av cytostatika.
Sjukhusgemensam Cytostatikaenhet
Vid Centrallasarett finns en sjukhusgemensam cytostatikaenhet där cytostatika bereds i isolator av speciellt utbildad apotekspersonal. Därmed behöver ingen vårdpersonal blanda cytostatika utan all beredning sker av apotekspersonal vid ovan nämnda cytostatikaenhet. En instruktion för cytostatikahantering och toxiska läkemedel finns utarbetad för Hälso- och sjukvården i Västmanland.
Skyddsinformation
En översikt över samtliga risker med läkemedelshantering finns i häftet "Skyddsinformation för hälso- och sjukvårdspersonal vid hantering av läkemedel" från Läkemedelsindustriföreningen (LIF).
Tillsatser
På varje avdelning, där infusionstillsatser görs, ska Apotekets kompendium "Tillsatser till infusionsvätskor" finnas (erhålles från levererande Apotek). Det innehåller dels allmänna instruktioner vid tillsatsarbete, dels en konkret arbetsinstruktion som ska följas om inte ledningsansvarig läkare föreskriver annorlunda. Viktigt är, att arbeta aseptiskt, syna infusions- och injektionsvätskorna före arbetets början och granska lösningen efter tillsatsen. Använd helst syningsskärm med vit och svart bakgrund. Arbetet ska ske i ostörd miljö, se även Handboken för hälso- och sjukvårdspersonal. Tillsatserna ska göras omedelbart före användningen och innehållet måste blandas efter varje tillsats. För infusionsvätskor gäller att behållaren ska märkas med patientdata, starttid, infusionstid och ev tillsatser. En etikett ska fyllas i och sätts på flaskan/påsen vare sig tillsats gjorts eller ej.
3838 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Infusionspåsar
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 38
Infusionsvätskor i plastpåsar kräver en speciell arbetsteknik. Någon luftnings-kanyl behövs inte, och aggregat utan inbyggd luftning ska användas. Tillsatskanylerna ska vara tunna. Förenklad arbetsinstruktion:
(53)
3939 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 39
(53)
Kontroll av Infusions- dialys- och spolvätskor Gör så här innan du använder påsen /flaskan Kontrollera identitet (preparatnamn, styrka, storlek) och utgångsdatum
Påse Kontrollera att ytterpåsen är hel innan den avlägsnas
Ta av ytterpåsen
Observera!
Flaska Granska innerpåsen eller flaska mot syningsskärm eller i annan god belysning
Efter tillsats av läkemedel görs förnyad granskning av att ingen fällning eller annan grumling uppstått (använd ej tuschpenna vid märkning på plast). Returnera till Apoteket (krediteras): • • • • •
läckande eller skadad påse/flaska eller sådan med avvikande volym påse/flaska med fällning, missfärgad eller grumlig vätska påse med defekta aggregat- och/eller tillsatsportar flaska med skadad förslutning flaska med skador i form av sprickor eller slagmärken.
4040 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Intermittent infusion
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 40
(53)
Vissa antibiotika ges som intermittent infusion, varvid torrsubstansen blandas med sterilt vatten eller fysiologisk koksaltlösning med hjälp av en speciell överföringsadapter ( slutet system) - se även AFS 1999:11 24 §.
Desinfektionslösningar Desinfektionslösningar, som inte är avsedda för desinfektion av hud och slemhinnor, får ej förvaras i läkemedelsskåpen (se punkt 4.2 Läkemedelsförråd).
6. ÖVERLÄMNANDE/ADMINISTRERING 6.1 Allmänt Patientidentitet
Den som iordningställer ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn, styrka och läkemedelsform samt dosen och doseringstidpunkten mot ordinationshandlingen. Den som administrerar ett läkemedel skall kontrollera patientens identitet och ge patienten det ordinerade läkemedlet vid avsedd tidpunkt. (SOSFS 2001:17 4 kap 5 §) Den som överlämnar läkemedel är enligt författningen ovan skyldig att förvissa sig om att rätt patient får läkemedlet. Det kan ske genom kontroll av identitetsband eller genom att patienten själv uppger sitt namn. OBS! Varje enskilt läkemedel signeras i läkemedelsjournal, se avsnitt 2. Ansvaret för dosens innehåll är personligt bundet till signerande sjuksköterska i de fall Apoteket inte iordningställt dosen.
Uppdrag
Som nämnts under punkt 5.2 är det endast sjuksköterska eller motsvarande som ska iordningställa de ordinerade doserna. I händelse av nödsituationer (t ex vid hastigt uppkomna överbeläggningar under någon del av dygnet) kan omvårdnadsansvarig sjuksköterska uppdra åt reellt utbildad medarbetare att överlämna/administrera läkemedel Jfr avsnitt 1.7 Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (2 kap 6 §).
Handräckning
Märk väl, att det bara är sjuksköterskan som har den formella kompetensen och är den enda som kan överlåta arbetsuppgiften på annan person. Man kan i detta sammanhang kalla proceduren för handräckning. Att biträda innebär att ge handräckning på den behöriges ansvar.
4141 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 41
(53)
Med ledning av ovanstående är det därför lämpligt att så många som möjligt behärskar tekniken för läkemedelshanteringen, så att de kan ta emot ett uppdrag när patientvården kräver det. Märkning
Om av ovanstående skäl någon annan än den som iordningställt dosen överlämnar densamma, ska vad gäller perorala läkemedel dessa hållas samman i för varje doseringstillfälle försluten enhet, märkt med patientens namn och födelsedata.
Information
Vid överlämnandet ska patienten få erforderlig information, t ex om hur läkemedlet ska intas (under tungan, till/mellan måltider). Den ansvariga sjuksköterskan ska göra sig underrättad om både positiva och negativa effekter av läkemedlet men också om det finns några problem i samband med intaget (smak, sväljbarhet etc).
6.2 Perorala läkemedel Personligen
Huvudregeln vid överlämnande av perorala läkemedel är alltså att patienten får sin medicin personligen, bl a för att bibehålla säkerheten. Om en patient är väl förtrogen med sin medicinering, och för tillfället är upptagen av annan terapi, kan denne få sina läkemedel ställda på sängbordet. De läggs då i en behållare, försedd med lock som märkts med patientens namn och födelsedatum. Det får dock ej finnas risk för att någon förvirrad medpatient eller annan obehörig kan ta dem.
Mängd
Större mängd läkemedel får inte överlämnas till inneliggande patient än denne bedöms kunna hantera. Därför erhåller patienten vanligen endast den mängd som är avsedd för omedelbar intagning. När man vill träna en patient att själv sköta sin medicinering, är det dock möjligt att lämna ut medicin för flera intagningstillfällen, se punkt 8.3.
Tider
Medicinen ska fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallen mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för stort. Därför rekommenderas följande tider för intagning av läkemedel: klockan klockan klockan
8 8 och 20 8, 14 och 20
vid dosering vid dosering vid dosering
1 gång 2 gånger 3 gånger
dagligen dagligen dagligen
I många fall krävs andra intagningstider. T ex måste vissa läkemedel, såsom parkinsonsmedel, doseras jämnt över dygnet — fyra, fem eller sex gånger.
4242 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 42
(53)
Å andra sidan doseras många läkemedel tre eller flera gånger per dygn, trots att deras farmakokinetik medger en eller två gångers dosering per dygn. Läkemedel sällan ges oftare än sin genomsnittliga halveringstid. Tabletter, kapslar och pulver bör alltid intas med riklig mängd vätska och ej i liggande ställning. Många läkemedel kan nämligen ge skador i matstrupen,om de fastnar där. Patienter med sväljsvårigheter bör få sina läkemedelandra beredningsformer, t ex lösning, suppositorium. Information
Även om en patient bedöms som lämplig att själv sköta sitt läkemedelsintag, får detta inte menligt påverka erforderlig information och kontakt mellan vårdpersonal och patient. Vid varje misstanke att patienten underlåter att ta sin medicin måste en övervakning ske av intaget, och även i övrigt ska patienten få hjälp med intaget när så behövs. Detta innebär inte att medicinen ska tvingas i patienten, utan denne bör genom information få en positiv inställning till medicineringen (se punkt 6.1).
6.3 Läkemedel för injektion och infusion Iordningställande och tillredning, se punkt 5.2 respektive 5.3. Kontroll
Omedelbart före användningen ska den som utför infusion eller injektion kontrollera, att förpackningen inte skadats och att lösningens utseende inte avviker från det normala. Jfr arbetsinstruktionen, punkt 5.3. Under droppets gång bör dropphastigheten kontrolleras, eftersom denna kan förändras.
Infusionsaggregat
Samma infusionsflaska/plastpåse får användas högst 12 timmar. Man bör inspektera insticksstället minst en gång per dygn. Överflyttning av aggregat ökar alltid risken för mikrobiologisk kontamination. Infektionsrisken minskar, om man minst vart tredje dygn byter infusionsaggregat, infusionskanyl och insticksställe. Infusionsaggregat byts alltid efter blodtransfusion och efter infusioner av läkemedel samt andras lösningar som inte ska blandas med nästa infusion. För detaljerade anvisningar, se Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal.
Sprutor och kanyler
Engångssprutor med fast kanyl samt engångskanyler stoppas i en särskild behållare. När denna är full till 3/4, stängs locket och burken skickas enligt lokal rutin gällande omhändertagande av farligt avfall. Även vid sjukvård i hemmet ska begagnade kanyler läggas direkt i en riskavfallsbehållare för skärande/stickande avfall. Kanylen sätts aldrig tillbaka i skyddshylsan p g a risken för stickskador.
4343 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 43
(53)
6.4 Hantering av läkemedel i infusionspåse Infusionspåsar med rester
Alla infusionspåsar som innehåller läkemedel eller har innehållit läkemedel rester skall hanteras som farligt avfall se rutin gällande omhändertagande av farligt avfall. Endast näringslösningar och fysiologiska saltlösningar utan tillsats av läkemedelsubstanser kan hällas ut i avloppet på avdelningen. Små rester av flytande läkemedel i öppningsbara flaskor eller uppsuget i sprutor kan tömmas i gemensamt avfallskärl märkt ”kasserade läkemedel”. Dessa flaskor bör bytas ofta för att undvika dålig lukt, övertryck och tillväxt. Övriga flytande läkemedel skickas till Apoteket, förpackat så att läckage inte uppstår.
6.5 Biverkningar Rapportering
Det är viktigt att all personal som har kontakt med patienten är observant på läkemedelsbiverkningar och rapporterar gjorda iakttagelser (jfr LVFS 1990:8). Observerad eller av patient meddelad läkemedelsbiverkning noteras i sjuksköterskans journal samt meddelas läkaren. Förskrivaren ska sedan rapportera till Regionala biverkningsenheten (Adr: Avd för klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, 751 85 Uppsala): alla misstänkta biverkningar av nya läkemedel som inte är klassificerade som vanliga (se förteckning över preparat i FASS kapitel om biverkningar eller aktuellare lista i Information från Läkemedelsverket på Läkemedelsverkets hemsida (www.mpa.se).
4444 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 44
(53)
För samtliga läkemedel ska rapporteras: • dödsfall • livshotande reaktioner • biverkningar som leder till permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning • biverkningar som leder till sjukhusvård eller förlänger denna • nya, oväntade biverkningar och interaktioner • biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad. Däremot behöver banala biverkningar av läkemedel äldre än två år inte rapporteras. Rapportera redan vid misstanke om biverkning. Rapportera alla biverkningar av inte godkända läkemedel, d v s licenspreparat och läkemedel under klinisk prövning. Anmälan görs på särskild blankett som finns i FASS och på Läkemedelsverkets hemsida samt i Information från Läkemedelsverket. Anmälningsskyldighet
Det bör uppmärksammas att anmälningsskyldighet enligt Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 6 kap 4 § och SOSFS 1991:34 föreligger, även om anmälan om biverkning gjorts. Socialstyrelsen anför, att inom ramen för sitt yrkesansvar bör all hälso- och sjukvårdspersonal, i den mån de upptäcker händelser och risker som faller under förordningen, anmäla sina iakttagelser till den som har medicinskt ledningsansvar för verksamheten eller eljest är ansvarig för denna. Inte minst gäller detta för den personal som svarar för organisation och rutiner.
Allvarlig allergi
Inträffade överkänslighetsreaktioner som anafylaktisk chock, astma eller allvarliga hudreaktioner vid behandling med läkemedel ska alltid anmälas till den regionala biverkningsenheten. Risk för överkänslighetsreaktioner finns framför allt vid behandling med:
Penicillin Sulfa Dextran Lokalanestetikum Allergen Vaccin Immunglobulin
4545 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 45
(53)
På mottagning och vårdavdelning, där behandling utförs som är förenad med ökad risk för överkänslighetsreaktioner, ska akutbricka eller akutväska finnas (se punkt 3.1) jämte utrustning för att ge konstgjord andning. Journalöversikt
Läkaren ombesörjer efter prövning, att notering av eventuell överkänslighet förs in på blanketten Journalöversikt. Uppgiften signeras där av läkaren. Uppgiften om överkänslighet på Journalöversikt är sedan underlag för införande på övriga journalhandlingar.
Varningsetikett
Intolerans och överkänslighet som innebär allvarlig risk för patientens liv eller hälsa skall markeras i journalen med ordet "VARNING" antingen för hand med rödpenna, med röd etikett, röd stämpel eller på annat iögonfallande sätt. (SOSFS 1982:8) Om patienten utvecklat en så allvarlig överkänslighetsreaktion, att det finns anledning att varningsmärka journalen enligt Socialstyrelsens anvisningar, ska alltså journalen och övriga dokument vara märkta med en varningsetikett.
Sammanfattande blankett
Även mindre dramatiska reaktioner och t ex tillfälliga kontraindikationer mot viss typ av medicinering skall dokumenteras i journalhandling.
Cytostatika
Kunskaperna om lämpliga åtgärder vid extravasal injektion är knapphändiga. Det är av stor vikt att: • • •
varje fall av extravasal injektion av cytostatika vidtagna åtgärder effekten av dessa
rapporteras som biverkning enligt ovan. Läkemedelsförsäkring
Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid skador som orsakats av läkemedel. Försäkringen gäller bara, om ett läkemedel orsakar en oväntad kroppslig skada eller sjukdom. Om skadan orsakats genom missbruk av läkemedel, lämnas inte någon ersättning. Skadeanmälan ska göras på särskild blankett som erhålls från levererande Apotek. Ytterligare upplysningar om ersättning m m kan fås direkt från Läkemedelsförsäkringen Zürich, Tfn 08-57 93 30 00.
Antidoter
Vid överdosering av vissa läkemedel kan, förutom vanliga åtgärder vid förgiftningar, specifika antidoter sättas in. Dessa finns i akutförrådet på avd 40
4646 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 46
(53)
på Centrallasarettet i Västerås, vissa antidoter finns även på närsjukhusen i Köping. Detaljerade anvisningar om medel vid läkemedelsbetingade förgiftningar finns i överdoseringskapitlet i FASS. Behandling av vissa icke läkemedelsbetingade förgiftningar beskrivs i kap "Akuta förgiftningar och motgifter" i Läkemedelsboken. Giftinformationscentralen bör kontaktas vid minsta tveksamhet (tfn 08-736 03 84 el 112).
7. KVALITETSSÄKRING 7.1 Intern inspektion 3§ Hälso- och sjukvårdspersonalen skall inom ramen för verksamhetens ledningssytem kontinuerligt medverka i det systematiska kvalitetsarbetet genom att delta i 1. framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, 2. risk- och avvikelsehantering, och 3. uppföljning av mål och resultat. (SOSFS 2005:12 3§) Sjuksköterska
Den sjuksköterska som är ansvarig för läkemedelshanteringen ska svara för att kvalitetsutvecklingsarbete i fråga om läkemedelshanteringen bedrivs enligt verksamhetschefens direktiv och vid behov i samarbete med farmaceut.
Verksamhetschef
Föreskrift Verksamhetschefen skall fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet. Särskild vikt skall läggas vid utformningen av rutiner och ansvar för narkotiska läkemedel.
Rutiner
Rutinerna och ansvarsfördelningen skall dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Verksamhetschefen skall fortlöpande följa upp läkmedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kvaliteten och säkerheten i vården.
4747 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 47
(53)
Allmänna råd
Verksamhetschefen bör, som ett led i sin fortlöpande uppföljning av verksamheten, se till att läkemedelshanteringen genomgår en extern kvalitetsgranskning minst en gång om året. Granskningen kan t ex utföras av en farmaceut. (SOSFS 2001:17 2 kap 2 §)
Mål, medel
Grunden för det kvalitetsförbättrande arbetet är en målbeskrivning för och en systematisk analys av den egna verksamheten. Mål och medel är utgångspunkterna i allt resonemang om läkemedelsbehandling och dess genomförande. Läkemedelshanteringssystemet ska tillgodose högt ställda krav på patientsäkerhet och vårdkvalitet. Föreskrifterna och de allmänna råden samt instruktioner utfärdade av såväl landstinget som den lokala enheten utgör normen (standarden) för hur detta arbete ska bedrivas. Medel, som behövs för att uppnå målet, är t ex entydiga och väl dokumenterade ordinationer, identifierbara läkemedel, en väl fungerande arbetsorganisation.
Uppföljning
De olika momenten i hanteringskedjan (ordination, rekvisition, förvaring, iordningställande, överlämnande/administrering) ska därför systematiskt följas upp. Detta sker lämpligen genom att följa ett fast protokoll.
Avvikelserapportering S k avvikelserapportering kan utgöra en del i kvalitetssäkringsarbetet. Förutom egenuppföljning av läkemedelshanteringen bör uppföljning ske av personal från annan enhet med liknande inriktning inom sjukhuset eller från annat sjukhus. Utvärdering, åtgärder
Resultatet av uppföljningen värderas och lämpliga åtgärder vidtas. Det är därför viktigt att kvalitetssäkringsarbetet återförs och diskuteras med de som deltar i vård- och behandlingsarbetet. Själva kvalitetssäkringsarbetet skall också följas upp och utvärderas, så att metoderna för kvalitetssäkring hela tiden förbättras.
7.2 Kvalitetsgranskning Farmaceut
Årligen kvalitetsgranskas avdelningsförrådet av en farmaceut.
Information
Granskningen skall omfatta rådgivning och tillsyn av såväl läkemedlens märkning, beskaffenhet, kontroll och förvaring som de lokaler där läkemedlen huvudsakligen hanteras och förvaras samt rutiner i samband med läkemedlens ordination, iordningställande och överlämnande/administrering. Granskningen är en del av den föreskrivna kvalitetssäkringen.
4848 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 48
(53)
Kvalitetsgranskande farmaceut tar del av avdelningens instruktion för läkemedelshantering. Till väsentlig del bör granskningen inriktas på erfarenhetsutbyte, information och rådgivning. För lämpliga samarbetsformer mellan avdelning och Apotek, se punkt 1.5. Protokoll
Avdelningschef och annan utsedd ansvarig för hanteringsrutinerna bör närvara. Vid kvalitetsgranskningen upprättas ett protokoll som bör sparas i Apotekspärmen i minst tre år, varefter granskande farmaceut kan kassera det. Granskningen är underlag för rapport till verksamhetschefen och vid behov även till avdelningsläkare.
Socialstyrelsen
Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet följer upp resultatet av inspektionsverksamheten.
8. ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD LANDSTINGET VÄSTMANLAND Instruktioner
Rutiner till skydd för patientsäkerheten ska givetvis tillämpas, oavsett om det är fråga om sluten eller öppen hälso- och sjukvård. Vissa verksamheter inom öppenvård är av sådan karaktär och omfattning, att de föreskrifter och allmänna råd som gäller för sluten vård bör tillämpas.
8.1 Förskrivning i öppen vård Medicinlista
På mottagningar vid sjukhus kan ”Medicinlista, öppen vård” användas för att få en översiktlig bild av varje patients läkemedel. BEHANDLINGSSCHEMA är ett hjälpmedel som patienten själv behåller. I öppen vård är det av vikt att personalen vid återbesök hör efter att patienten tagit sin medicin på rätt sätt. (SOSFS 1993:20, p 8)
Behandlingsmeddelande
En medicinlista behövs, för att såväl den enskilde som den som hjälper till med läkemedelshanteringen ska få en överblick över medicineringen. Aktuella ordinationer signeras av den förskrivande läkaren. Utskrivningsmeddelandet används som rapport till kommunal sjukvård, men det bör även ges till de patienter som vill ha ett skriftligt stöd för minnet. Schemat medtas alltid vid besök hos läkare.
4949 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 49
(53)
Inför utförandet av utskrivningsmeddelandet är det viktigt, att läkaren förhör sig om patienten har läkemedel i hemmet som kan vara synonymer till nu utfärdade recept. Jourdoser
Läkemedel (s k jourdoser) får inte överlämnas i större mängd än som är nödvändigt till dess patienten kan få läkemedlet expedierat på Apotek. Om läkemedel, som ej är avsett att intas omedelbart, överlämnas till patienten, skall det ske i lämplig förpackning. Denna förses med patientens namn och födelsedata, läkemedlets namn och styrka, datum för överlämnandet, anvisningar om läkemedlets användning, den ordinerandes namn samt signum av den som iordningställt förpackningen. Endosförpackade läkemedel kan med fördel användas. I verksamheter där läkemedel ordineras på recept eller på ordinationskort för dosdispensering skall den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ordinationskortet eller på en annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen skall signeras och det skall framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. (SOSFS 2001:17 3 kap 4 §)
8.2 Utskrivning till annan vårdform Annan vårdform
Vid utskrivning till annan vårdform ska patienten medföra läkemedel i tillräcklig mängd för att undvika avbrott i medicineringen. Dessutom ska kopior på aktuella ordinationshandlingar medföras. Även vid utskrivning till hemmet kan patienten behöva medföra aktuella läkemedel från avdelningen. Dessutom ska aktuellt behandlingsmeddelande utfärdas av läkare ( se ovan). I god tid före utskrivningen bör läkare eller sjuksköterska tillsammans med patienten gå igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen. Speciell tonvikt bör läggas vid indikationen för varje läkemedel, vilket också anges på receptet ("för hjärtat", "mot värk" etc).
Apotek
Man bör även på ett tidigt stadium involvera Apoteket, så att läkemedlen finns tillgängliga vid utskrivningen. Eventuellt rekommenderas hjälpmedel som Dosett, Medibox eller Apotekens dosexpedition i dosbricka/dospåse (APODOS).
Användaranvisning
Instruktion i hur man rätt använder t ex inhalationsläkemedel, ögonläkemedel, stolpiller ska ha föregått utskrivningen. Patienten bör ha fått tillfälle att själv träna för denne svåra moment under överinseende av kunnig sjukvårdspersonal.
5050 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Underlag
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 50
(53)
För sjuksköterskans information till patienten, eller till den som hjälper denne, finns ett underlag för vårdplanering och rehabilitering framtaget. När en person inte själv kan ansvara för sin medicinering och saknar hjälp från närstående, är det den utskrivande läkarens ansvar att se till att medicineringen utförs på ett säkert och medicinskt riktigt sätt.
Sjukvårdande behandling
När en person inte själv kan ansvara för sin medicinering och saknar hjälp från närstående, är det den utskrivande läkarens ansvar att se till att medicineringen utförs på ett säkert och medicinskt riktigt sätt.
5151 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn
Läkemedelsinstruktion
Fastställd av Jan Brithon
Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sida 51
(53)
8.3 Dosdispensering Dosdispensering av vårdpersonal
Med dosdispensering förstås i det följande uttag ur tillverkarens originalförpackning och iordningställande av läkemedel för varje intagningstillfälle för minst ett dygns förbrukning till enskild patient.
Delningsunderlag
För att få en samlad bild av läkemedelsordinationerna och underlätta iordningställande sammanförs samtliga ordinationer till ett delningsunderlag. Detta är endast ett arbetsunderlag och således ingen journalhandling. Sjuksköterska ansvarar för att delningsunderlaget hålls aktuellt.
Veckodosett
I veckodosett kan endast oidentifierade läkemedel dispenseras. Detta delningssätt är lämpligt till patienter som själva kan sköta sitt intag på regelbundna tider. Till patienter som behöver hjälp med läkemedelsintaget är endosförpackade läkemedel lämpligast av säkerhetsskäl.
Dosexpedition
Med dosexpedition förstås färdigställande av dosdispenserade läkemedel för utlämnande från Apotek.
Dosbricka/påse
De hjälpmedel som används är dosbricka vid manuell dispensering alternativt dospåse vid maskinell dispensering. Båda doseringshjälpmedlen är av engångstyp. På doseringshjälpmedlen framgår klart och tydligt patientnamn, intagningstillfälle, vilka läkemedel brickan resp påsen innehåller, vilken läkare som ordinerat läkemedlen och när iordningställandet skett.
Ordination
Läkaren ordinerar dosexpedition på ordinationskort (fås från Apotek) eller i undantagsfall på originalrecept. Originalrecepten måste i så fall kompletteras med samma uppgifter som på ordinationskortet: • • • • • •
"dosexpedition" tillskrives patientens adress och telefonnummer kontaktperson och telefonnummer normalt vårdande enhet antalet veckor/dosexpeditionstillfällen (normalfallet är för två veckor) insättningsdatum.
Ändring
Startdatum beslutas av dosapotek och läkare gemensamt. Vid ordinationsändring kontaktar läkaren dosapoteket Hermes i Uppsala via telefax eller Edos, varvid ändringens tidpunkt och angelägenhetsgrad anges.
Kostnadsfritt
Dosexpeditionen är kostnadsfri för patienten. Endast läkemedskostnaden betalas. För närmare information kontakta Apoteket.
5252 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Sökordsregister Akutbricka………………………12,16,45 Akutskåp ...............................................16 Akutsortiment ........................................21 Akutväskor………………………16,37,45 Allergiska reaktioner ........................37,44 Ambulanser…………………………16,32 Anestesi gaser ........................................32 Anmälningsskyldighet ...........................45 Ansvar .....................................................3 Antidoter ...........................................16,46 Antidotförråd ....................................16,46 Användaranvisning ................................49 Apotek ..............................................16,49 Apoteksbeställningar jourtid ..................17 Apotekspärm……………………….26,30 Assistans .............................................7,34 Avdelningschef ........................................5 Avvikelserapportering ...........................47 Bassortiment ..........................................21 Behandlingsplan .....................................6 Behandlingsmeddelande ........................49 Behandlingsschema………………….9,49 Beställning .............................................13 Biverkningar ……………………..…7,43 Bruksanvisning ......................................35 Brytningsdatum ................................27,35 Cytostatika……………………….3,37,45 Cytostatikaenhet ....................................37 Delegering ...............................................4 Delningsunderlag ...................................51 Desinfektionslösning ........................22.40 Destruktion ............................................25 Dosbricka/påse.......................................51 Dosdispensering.....................................51 Dosett .....................................................51 Dosexpedition ........................................51 Egna läkemedel......................................15 Endosförpackning ..................................33 Engångssprutor ......................................35 Extempore ..............................................14 Fakturakontroll ......................................19 Fakturering.............................................19 Farmaceut ...........................................6,48 Fass ........................................................30 Följesedel ...............................................18
Författningsbok ..................................... 31 Förvaring ............................... 20,22,29,,31 Förrådsansvarig .................................. 6,25 Generella direktiv .................................. 10 Generell licens....................................... 15 Giftinformationscentralen ..................... 46 Handräckning ........................................ 40 Hållbarhet .............................................. 26 Identitetsband ........................................ 41 Indragning ............................................. 25 Information ................................ 5,7,41,42 Infusion ................................................. 39 Infusionsaggregat .................................. 42 Infusionsvätskor .................................... 38 Injektionsvätskor ................................... 34 Inspektion .............................................. 47 Instruktion .......................................... 4,48 Jourdoser ............................................... 49 Journalöversikt ...................................... 45 Kallförvaring ......................................... 22 Kanyler ............................................. 22,42 Kassation ............................................... 25 Klinisk prövning ................................... 15 Kompetens ........................................... 7,8 Kontrollvaror......................................... 14 Kostnadsfritt .......................................... 52 Kreditering ............................................ 24 Krossning .............................................. 36 Kvalitetsgranska ..................................... 6 Kylskåp ............................................ 21,22 Leveransavtal ........................................ 18 Leveranskontroll ................................... 18 Licenspreparat ....................................... 15 Litteratur ............................................... 30 Lokaler .................................................. 21 Lån ........................................................ 16 Läkemedel ............................................... 7 Läkemedelsbiverkan ............................ 43 Läkemedelsboken(LB) .......................... 31 Läkemedelsförråd.................................. 21 Läkemedelsförsäkring ........................... 45 Läkemedelsjournal ........................... 12,13 Läkemedelsprov .................................... 23
Sida 52
(53)
5353 53
KVALITETSSYSTEM
Dokumentnamn Fastställd av Jan Brithon
Läkemedelsinstruktion Handläggare Birgit Eriksson
Gäller fr o m 2008-05-28
Dokumentnummer QR12-I-001
Version 4
Läkemedelspåse .....................................36 Läkemedelsrum .....................................21 Läkemedelsvagn ....................................21
Tillfällig ordination ............................... 10 Tillredning............................................. 36 Tillsatser ........................................... 30,37
Medicinlista ...........................................48 Medicinska gaser ...................................31 Medicinskåp...........................................21 Märkning ...............................................41
Underlag för vårdplanering ................... 49 Underskrift ............................................ 15 Uppdrag.............................................. 5,40 Uppdragningskanyl ............................... 35 Uppföljning ........................................... 47 Utskrivning ........................................... 49 Utvärdering ........................................... 47
Narkotika ...............................................28 Narkotikaförbrukningsjournal ...............29 Nycklar ..................................................20 Omvårdnadsjournal..................................7 Ordination ......................... 6,9,10,12,33,51 Oxygenbehandling .................................31 Patientidentitet .......................................40 Patientnära .............................................33 Permission .............................................35 Plastpåsar ...............................................38 Provtryckningsår ....................................31 Rapportering ..........................................43 Reklamationer ........................................25 Rekommenderade läkemedel .................30 Rekvisition .............................................13 Rekvisitionsblock ..................................14 Restbevakning .......................................18 Returer ..............................................18,24 Returlåda ................................................25 Rutiner ...................................................46 Samordning .............................................4 Signum ...................................................12 Sjukgymnast ............................................8 Sjukhusfysiker .........................................8 Skyddsinformation .................................37 Skötselanvisningar för förråd.................24 Socialstyrelsen .......................................48 Sprutor .........................................22,35,42 Statistik ..................................................19 Studerande ...............................................8 Stängning ...............................................29 Svalförvaring .........................................22 Syningsskärm.........................................37 Synonymer .............................................11 Tekniska medel ......................................22 Telefax ...................................................10 Telefonbeställning .................................17 Telefonordination ..................................10 Tider ......................................................41
Vacciner ........................................... 22,27 Varningsetikett ...................................... 45 Verksamhetschef ................................ 4,46 Wiegand-systemet ................................. 51 Vårdform ............................................... 49 Vårdgivare .............................................. 3 Vårdteam ................................................ 3 Vätskevagn ............................................ 21 Yrkesansvar........................................ 6,44 Åtgärder ................................................ 47 Ändring ................................................. 51 Överkänslighet ...................................... 44 Överlämnande ....................................... 40
Sida 53
(53)
