Beslut
Hylte kommun Storgatan 8 314 80 Hyltebruk
2005-02-17 1 (4) Dnr 53-2004:1839
Genomförd utbildningsinspektion i Hylte kommun Skolverket har genomfört inspektion i Hylte kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 14 september till den 29 oktober 2004. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 17 maj 2005 skall Hylte kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena.
Postadress: Gasverksgatan 1 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 90
[email protected] www.skolverket.se
Beslut 2005-02-17 2(4) Dnr 53-2004:1839
Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Hylte kommun har en väl fungerande verksamhet som i de flesta avseenden håller god kvalitet. Trygghet och ömsesidig respekt dominerar bilden av de granskade verksamheterna och ett kontinuerligt arbete pågår för att grundlägga och vidmakthålla goda normer och värden bland barn och ungdomar. Kunskapsresultaten i Hylte kommun är goda utifrån de förutsättningar som ges och ledningen för de olika verksamheterna visar ansvar för att tillgodose barnens, elevernas och de studerandes rätt till utveckling och utbildning. Förbättringsområden
I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten i hela kommunen eller vid ett flertal skolor är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: - resultatet av skolornas insatser för att ge eleverna möjlighet att i takt med stigande ålder vara med och ta ansvar och ha inflytande över sitt skolarbete är otillräckliga, någon genomgående inriktning eller något övergripande ställningstagande finns inte i detta avseende, - att eleverna upplever att de inte blir tillräckligt informerade eller får delta i diskussionen kring kursmål och betygskriterier är otillfredsställande, - en övergripande strategi avseende skolornas värdegrundsarbete saknas i kommunen, - på skolorna har mobbningsplaner arbetats fram men planerna behöver utvecklas då de saknar en beskrivning av hur arbetet mot alla kränkningar, till exempel sexuella trakasserier eller rasism kan stävjas, - ett fortsatt utvecklingsarbete, initierat av förvaltningsledningen och iscensatt genom rektorernas uttalade färdriktning, är nödvändigt om skolornas pedagogiska arbetsformer skall utvecklas i riktning mot målen i läroplanen, - skolorna bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklasserna så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd, - elevernas studieresultat blir inte i tillräcklig utsträckning kartlagda, bedömda och dokumenterade, - uppföljningar och utvärderingar i syfte att följa och utveckla kvaliteten av skolornas
insatser genomförs inte i tillräcklig utsträckning och - mot bakgrund av den låga andelen högskoleutbildad personal i kommunens förskoleverksamhet och det faktum att man därtill har stora svårigheter att rekrytera sådan personal är det angeläget att politiker och ledningspersonal försöker finna former för att skapa en rimligare balans mellan personalkategorierna i förskolan.
Beslut 2005-02-17 3(4) Dnr 53-2004:1839
På följande skolor/förskolor har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: - resultatet avseende normer och värden är överlag gott i kommunen. Signaler som framkommit under inspektionerna på Örnaskolan och Elias Fries skola tyder dock på att ytterligare ansträngningar måste göras för att säkerställa att elever inte utsätts för kränkningar, - i den kommunala vuxenutbildningen saknas former för hur skolans allmänna mål kring jämställdhet, kränkande behandling, demokratifrågor kan diskuteras och fastslås, - en arbetsplan som utarbetas under medverkan av bland annat eleverna och deras vårdnadshavare bör tas fram på Örnaskolan, - elevens val genomförs inte i tillräcklig omfattning på skolorna i Kinnared, Torup och Nyby och - kompetensutvecklingsplaner inom den kommunala vuxenutbildningen bör tas fram. Kritikområden
Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. - Program mot kränkande behandling saknas inom den kommunala vuxenutbildningen (Läroplanen för de frivilliga skolformerna, avsnitt 2.6 Rektors ansvar). - Undervisningen av de integrerade särskoleeleverna på Elias Fries skola följer inte särskolans kursplaner (6 kap. 1 § särskoleförordningen). - Beslut saknas i fråga om elevs placering i särskild undervisningsgrupp på Örnaskolan (5 kap. 5 § grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte på Örnaskolan för alla elever för vilka det har framkommit att de är i behov av stödåtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen). - En lokal arbetsplan saknas för ungdomsutbildningen (1 kap. 13 § gymnasieförordningen). - Individuella studieplaner upprättas ej för alla elever inom den kommunala vuxenutbildningen (1 kap. 12 § gymnasieförordningen och 2 kap. 13 § förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Ansvarsfördelningen i skolledningen är oklar på Örnaskolan och Elias Fries skola då det saknas en klar indelning av eleverna i förhållande till ansvarig rektor. Ansvarsfördelningen bedöms därför inte leva upp till kraven i skolförfattningar (2 kap. 2 § skollagen). - Kvalitetsredovisning saknas för vuxenutbildningen och grundskolornas kvalitetsredovisningar bedöms inte leva upp till förordningens krav (1 § förordningen om kvalitetsredovisning).
Beslut 2005-02-17 4(4) Dnr 53-2004:1839
- Modersmålsstöd saknas för barn med annat modersmål i förskolan (Läroplan för förskolan, avsnitt 1 Förskolans värdegrund och uppdrag). - En elev i grundskolan skall ha studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det, men något sådant stöd erbjuds inte på skolorna i kommunen (5 kap. 2 § grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte eleverna inom ungdomsutbildningen (5 kap. 7 § och 8 kap. 5 § gymnasieförordningen). - Den personkrets som är berättigad till utbildning inom särvux erbjuds inte någon sådan utbildning och någon information enligt särvuxförordningen sker inte ( 12 kap. 3 och 5 §§ skollagen). På Skolverkets vägnar
Leif Davidsson Överdirektör Lena Godin Undervisningsråd
I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson och juristen Ulrika Lindmark.
Kopia till:
Enligt fastställd sändlista.
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
Utbildningsinspektion i Hylte kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.
Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden.
1
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer
Antal elever
Förskoleverksamhet
430
Skolbarnsomsorg
243
Förskoleklass
103
Grundskola
1 397
Särskola
13
Gymnasieskola
58
Kommunal vuxenutbildning, komvux
121
Svenskundervisning för invandrare, sfi
47
Hylte kommun är Hallands läns minsta kommun med cirka 10 500 invånare. Kommunen är belägen i två landskap, Halland och Småland och har sin östliga gräns i sjön Bolmen. Hyltebruk är centralorten med cirka 4 000 invånare och runt centralorten finns ett antal mindre samhällen. Näringslivet domineras av snickeri- och metallföretag, gjuterier, sågverk och ett större pappersbruk. På 1990-talet hade Migrationsverket verksamhet förlagd till Hylte kommun och i anslutning till en av grundskolorna fanns en invandrarsluss med ett hundratal elever inskrivna. Verksamheten upphörde år 2000. Elever med invandrarbakgrund har minskat och utgör idag cirka 3,5 procent av kommunens totala elevantal. I Hylte kommun finns nio förskolor och endast några få familjedaghem. Kommunen erbjuder placering av barn under kvällstid och också nattetid när så behövs. Grundskolan är organiserad i två rektorsteam innefattande totalt sju rektorsområden med verksamhet från förskoleklass till och med årskurs 3, 5 eller 6 och där också förskola och skolbarnsomsorg ingår, och ett rektorsområde med F-6 verksamhet där också kommunens verksamhet för årskurserna 7-9 finns samlad. Huvuddelen av gymnasieungdomarna får sin utbildning i de angränsande kommunerna Halmstad och Gislaved. Den kommunala vuxenutbildningen övergick i mitten av år 2003 från Barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen som därigenom fick ett samlat ansvar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning samt Lärcentrums verksamhet med uppdragsutbildning, högskolestudier på distans och näringslivsservice. Kommunens samlade verksamhet för barn och elever i behov av särskilda insatser är samlade i en familjeenhet som är knuten till en av grundskolorna. Här finns en kompetens av specialpedagoger, kuratorer och en psykolog som samarbetar med skolorna i kommunen. Enheten, som leds av en rektor, omfattar öppen förskola, ett skoldaghem, särskoleelever i årskurserna 1-10, träningsskoleelever samt kommunens övergripande elevhälsa. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg och utbildning för barn och ungdomar i åldern ett till tjugo år. Inom Hylte kommun finns inga fristående skolor.
2
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
Genomförandet av inspektionen i Hylte kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barnoch ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Lena Godin och Lena Wikström samt experten Sven Abrahamsson. Besöken i verksamheterna inleddes den 14 september och avslutades den 29 oktober 2004. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Hylte kommun genomfördes formella intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen, skolledningen, representanter ur personalgruppen, elever och föräldrar. Under hösten 2004 startades en gymnasieenhet med inriktning mot jakt och vildmarksliv. Med hänsyn till att verksamheten nyligen kommit igång gjordes ett besök men inte någon regelrätt inspektion och inte heller några bedömningar. Samtliga skolor i kommunen besöktes medan inspektion av förskoleverksamheten genomfördes med utgångspunkt från en bedömning på huvudmannanivå. Intervjuer genomfördes med ledningspersonalen för förskoleverksamheten samt personal- och föräldrarepresentanter från samtliga förskolor i kommunen. Personalen med ansvar för förskolornas administration intervjuades likaledes. På tre av kommunens förskolor genomfördes besök.
3
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
Bedömning 1. Normer och värden Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet
De intervjuade föräldrarna gav en samstämmig bild av att de var nöjda med resultatet av verksamhetens ansträngningar för att ge barnen upplevelser som bidrar till att de blir trygga och tillitsfulla, visar hänsyn och empati för sina medmänniskor och har förmåga att ta ansvar och vara delaktiga i sin omvärld. Föräldrarna känner sig trygga då de lämnar sina barn i förskolan och man har inte upplevt att barn blivit mobbade eller på annat sätt blivit utsatt för kränkningar. Däremot finns det föräldrar som vill uppmärksamma personalen på sitt ansvar vad gäller genusperspektivet. Flera föräldrar menar att personalen på förskolorna i alltför liten utsträckning ägnar kraft åt jämställdhetsarbetet. Såväl verksamhetens ledning som representanterna ur personalgruppen var av uppfattningen att deras ansträngningar ger resultat och menade att den uppmärksamhet som riktats mot värdegrundsarbetet har lett till att barnen också utvecklar sin vetgirighet och förmåga att delta i en demokratisk process. Vid besöken på förskolorna kunde inspektörsteamet notera att samspelet mellan barnen och förhållandet barn - vuxna var vänligt och frimodigt. Barnens lek dominerades av glädje och nyfikenhet och det fanns en tydlig medvetenhet bland personalen för att utveckla barnens respekt och hänsynstagande. Barn- och ungdomsutbildning
En medvetenhet bland såväl ledningspersonalen som personalen på skolorna för vikten av ett pågående värdegrundsarbete har lett till att skolorna i kommunen överlag kan erbjuda sina elever goda och trygga miljöer. Bemötandet mellan eleverna och mellan elever och vuxna upplevs som vänligt och respektfullt och arbete och umgänge i skolornas lokaler och skolgårdar präglas av ett naturligt förhållningssätt. På flera av kommunens skolor finns elever med invandrarbakgrund som förefaller väl integrerade i skolorna och några tecken på invandrarfientliga attityder framkom inte, vare sig i intervjuerna eller av de iakttagelser inspektörsteamet kunde göra. På Örnaskolan med verksamhet för årskurserna 7-9 och också på Elias Fries skola finns det emellertid bland de intervjuade grupperna en oro för att elever med invandrarbakgrund i högre utsträckning blir utsatta för nedsättande kommentarer, mobbning eller andra kränkningar.
4
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
Inspektörsteamets samlade intryck av klimatet och attityderna bland elever och vuxna på skolorna är överlag positivt men ytterligare ansträngningar behöver ske på Örnaskolan och Elias Fries skola för att tillförsäkra elever med invandrarbakgrund en miljö, utan alla former av kränkningar. Resultatet av skolornas insatser för att ge eleverna möjlighet att i takt med stigande ålder vara med och ta ansvar för sitt skolarbete får emellertid betraktas som otillräckligt. Någon genomgående inriktning eller några gemensamma övergripande ställningstaganden tycks inte finnas i detta avseende, vare sig på de enskilda skolorna eller på kommunövergripande nivå. Vuxenutbildning
Elevernas och personalens förhållningssätt präglas av goda och respektfulla attityder och att eleverna inom den kommunala vuxenutbildningen är trygga och ansvarstagande finns ingen anledning att ifrågasätta. Det samlade arbetet för att säkerställa möjligheterna för de studerande att påverka och öva inflytande över utvecklingen av sin utbildning behöver dock utvecklas. Ett samlat forum där utvecklingsfrågor eller andra verksamhetsfrågor kan diskuteras och beslutas skulle underlätta en sådan utveckling. Sammanfattning
Sammanfattningsvis är resultatet avseende normer och värden överlag gott i kommunen. Trygghet och ömsesidig respekt dominerar bilden av de granskade verksamheterna och skolorna erbjuder till övervägande del sina elever en positiv miljö. Signaler som framkommit under inspektionen på Örnaskolan och Elias Fries skola tyder dock på att ytterligare ansträngningar måste göras för att säkerställa att elever inte utsätts för kränkningar. Resultatet av skolornas insatser för att ge eleverna möjlighet att i takt med stigande ålder vara med och ta ansvar för sitt skolarbete får emellertid betraktas som otillräckliga. 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet
Såväl ledning som personalrepresentanter uttrycker en tydlig medvetenhet för vikten av att forma och anpassa verksamheten i förskolan efter barnens behov i syfte att bidra till varje enskilt barns utveckling och lärande. Nulägesrapporter upprättas kontinuerligt på flera av kommunens förskolor för att kunna följa 5
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
barnens utveckling med syftet att få ett redskap för planeringen av verksamheten. Personalen menar att man är fullt medveten om sin del i uppdraget och kan också se resultatet av sina insatser men efterlyser en övergripande diskussion som säkerställer hela verksamhetens inställning till barns lärande. Föräldrarna ger något skiftande beskrivningar men tycks överlag vara av uppfattningen att resultatet av pedagogernas arbete är positivt. Föräldrarna ger uttryck för att barnen blir stimulerade och får gott stöd i sin utveckling utan att bli jämförda eller betygsatta i förhållande till andra barn. Barn- och ungdomsutbildning
Resultatet av de nationella proven i årskurs fem visar på skillnader mellan skolorna men det har inte framkommit att kunskapsresultaten på skolorna skulle avvika mer än vad som är acceptabelt och som kan förväntas och är fallet på skolor med likartade förutsättningar. Meritvärdet för Hylte kommun ligger över snittvärdet gällande riket men samma värde ligger avsevärt lägre avseende elever med utländsk bakgrund. Av inspektörsteamets observationer att döma finns skäl att anta att det på skolorna finns höga ambitioner att stödja elever med utländsk bakgrund men vad avser insatserna för dessa elever går personalens åsikter isär. Skolledningen framhåller att det görs kraftfulla satsningar men det finns personalrepresentanter, företrädesvis på Örnaskolan, som varnar för att eleverna inte i tillräcklig utsträckning bemöts utifrån sina individuella behov. Mot bakgrund härav finns anledning att uppmärksamma och värdera de insatser som görs för elever med utländsk bakgrund runt om på skolorna i kommunen. De allra flesta elever upplever att de inte blir tillräckligt informerade eller får möjlighet att delta i diskussionen kring målen för utbildningen. Betygskriterier är inte heller något man känner sig välinformerad om. I Hylte kommun får eleverna någon gång under sin utbildning ett tryckt häfte, innehållande timplaner, kursplaner och betygskriterier men det råder en samstämmig uppfattning bland alla intervjuade att detta är ett alltför oengagerat sätt att försäkra sig om att elever och föräldrar får den information de har rätt till. Häftet är svårtläst och om det inte åtföljs av kontinuerliga genomgångar på skolan och i hemmen torde det knappast kunna utgöra ett stöd för elevernas studier. Vuxenutbildning
Kunskapsresultaten inom den kommunala vuxenutbildningen är goda, nästan 80 procent av de studerande som startar på en kurs avslutar kursen med betyget godkänt eller högre. Eleverna är också informerade om målen för de olika utbildningarna. Sammanfattning
Sammanfattningsvis gör inspektörsteamet bedömningen att kunskapsresultaten i Hylte kommun är goda utifrån de förutsättningar som ges. Det finns dock anledning att uppmärksamma och värdera resultatet av de insatser som görs för elever med utländsk bakgrund på skolorna i kommunen. De allra flesta elever upplever att de inte blir tillräckligt informerade eller får möjlighet att delta i diskussionen kring målen för utbildningen. Betygskriterier är inte heller något man känner sig välinformerad om.
6
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn, elever respektive de vuxenstuderande i arbetet för att forma en god miljö – fysiskt och psykosocialt för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet
De dokument gällande förskoleverksamheten som lämnats till Skolverket inför inspektionen har skiftande kvalitet. Materialet från förskolorna Lönnen och Sörgården utgör de goda exemplen. Här finns till exempel genomarbetade beskrivningar på förskolornas målsättningar och metoder avseende arbetet för att stärka värdegrundsarbetet och motverka kränkningar. Här beskrivs också tydligt vilken beredskap som skall finnas och vilka metoder som skall användas för att barnen skall utveckla respekt och medmänsklighet, hur genusperspektivet skall uppmärksammas och hur barnen skall få möjlighet att utveckla sin förmåga att vara delaktiga och samverka med andra barn och vuxna. Det finns föräldraråd på flertalet av kommunens förskolor och flera föräldrar menar att detta är bra instrument för att få till stånd en dialog med ledning och personal men det finns också de som uttrycker att föräldramöten är att betrakta som en social samvaro eller ensidiga informationsträffar där pedagogiska diskussioner knappast finns på agendan. Vid besökt på Lönnens förskola fick inspektörsteamet se utmärka exempel hur man på förskolan involverat föräldrarna i förskolans kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsutbildning
Att det finns ett intresse bland personalen på skolor och fritidshem för att skapa och bibehålla ett gott förhållningssätt och respektfulla attityder är uppenbart. Av intervjuerna framgår att det finns en uttalad medvetenhet och en vilja att stödja eleverna i sin utveckling till ansvarskännande och harmoniska ungdomar. Det förebyggande arbetet för att stävja olika former av kränkningar sker i olika grad genom olika värderingsövningar och en ständigt pågående diskussion i klassrummen men några gemensamt beslutade riktlinjer för skolornas värdegrundsarbete saknas, arbetet är i hög grad avhängigt den enskilde lärarens intresse och ambition. Mobbningsplaner har arbetats fram på samtliga skolor men planerna är begränsade så till vida att de ökar beredskapen för mobbning medan det saknas vägledning i arbetet för att möta andra former av kränkande behandling, till exempel sexuella eller rasistiska trakasserier. Den formella organisationen för att tillförsäkra eleverna ett inflytande, till exempel genom klassråd och elevråd förefaller vara otydlig. På flera skolor 7
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
genomför man mer eller mindre återkommande klassråd medan det i andra helt har försvunnit från schemat. Flera personalrepresentanter påpekar att detta arbete måste tas på allvar. Man menar också att det finns anledning att stärka elevernas förmåga att bättre ta tillvara möjligheten att arbeta i demokratiska former. I den mån det existerar klassråd och elevråd tenderar diskussionerna att begränsas till rent praktiska frågor. Inspektörsteamets samtal med eleverna gav tydliga belägg för att många elever är mognadsmässigt redo för att kunna delta i diskussioner av pedagogisk karaktär, till exempel om undervisningens uppläggning, men utan stöd och inspiration från lärarna kommer sådana samtal sannolikt inte till stånd. Här kan en kommunövergripande insats föra utvecklingen framåt. Det finns en medvetenhet bland personalen för att öka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande i det dagliga arbetet på skolorna. Elevernas medverkan i planering och genomförande av undervisningen sker i någon mån genom veckoplaneringar och egna arbetspass, men något målstyrt arbete som innebär ett verkligt inflytande för eleverna är svårt att finna. Inte heller i detta avseende finns några gemensamt beslutade ställningstaganden. Överlag uttrycker föräldrarna att man får information från skolan, föräldramöten arrangeras och de flesta föräldrar tycks ha förtroende för personalens insatser. Däremot efterlyser man en tätare kontakt och dialog med skolledningen och också personalen i frågor som rör skolans inre arbete. Många föräldrar uttrycker att möten med skolans personal mest är av karaktären information och i liten utsträckning bjuder in föräldrarna till diskussioner som ger dem insyn och delaktighet i skolans inre arbete. Vuxenutbildning
I den kommunala vuxenutbildningen saknas former för hur skolans allmänna mål kring jämställdhet, kränkande behandling och demokratifrågor kan diskuteras och fastslås. Trots det kan inspektörsteamet utifrån intervjuer och iakttagelser dra slutsatsen att de studerande är nöjda med personalens insatser. Personalens förhållningssätt och attityder till eleverna skapar goda förutsättningar för att det dagliga arbetet skall kunna präglas av respekt och tolerans, medverkan och delaktighet. Sammanfattning
Sammanfattningsvis gör inspektörsteamet bedömningen att det i hela verksamheten pågår ett arbete för att grundlägga goda normer och värden bland barn och ungdomar, men några kommunövergripande ställningstaganden eller handlingsprogram finns inte i detta avseende, något som skulle kunna underlätta arbetet och tillförsäkra barnen aktiva, regelbundna inslag av värdegrundsfrämjande insatser. Mobbningsplaner har arbetats fram på samtliga skolor men planerna är begränsade så till vida att de ökar beredskapen för mobbning medan det saknas vägledning i arbetet för att möta andra former av kränkande behandling, till exempel sexuella eller rasistiska trakasserier. Elevernas möjlighet till delaktighet och samverkan finns i någon mån i skolorna men ett fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt om arbetet skall leva upp till intentionerna i läroplanen. Elevernas inflytande är, som på så många andra håll, i hög grad avhängigt den enskilde lärarens intresse och ambition. 8
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamhet
År 1998 i samband med att läroplanen för förskolan gavs ut, genomfördes i kommunen fortbildningsinsatser för personalen i förskoleverksamheten. Idag är ledningen tveksam till om detta styrdokument är ett ”levande” redskap i planering och genomförande av verksamheten. En förnyad fortbildningsinsats torde därför kunna bidra till att höja kompetensen bland personalen. Under diskussioner med såväl ledning som personalrepresentanter framkom en medvetenhet om det pedagogiska arbetet på förskolorna. ”Vi har alltid barnet i centrum, vi möter varje barn utifrån barnets utvecklingsnivå, vi gör gruppindelningar med det som utgångspunkt, vi följer varje barn i en Portfolio och vi samverkar med varandra för att kunna på bästa sätt bidra till varje barns utveckling. ” Citatet utgör ett axplock av de åsikter som framkom. Flera uttryckte sin oro för den förändring som påbörjats och som kommer att fortgå i kommunen då verksamheten för 5-åringar flyttas från förskolorna till skolornas lokaler. Personalen menade att detta är en organisationsförändring som måste ske med varsamhet och med uppmärksamhet riktad mot de pedagogiska följderna för barnen. Någon förälder menade att man redan fått uppleva att 5-åringen hamnat i en verksamhet som tenderar att ha en glidning mot skolan. Något mera utvecklat samarbete mellan förskolan och förskoleklassen tycks inte finnas men i personalgruppen finns en strävan att vidareutveckla samarbetsformerna för att på ett bättre sätt göra övergången positiv för barnen. Barn- och ungdomsutbildning
I Hylte kommuns skolplan anges att personalen på skolorna skall organiseras i arbetslag och på några av skolorna framträder en tydligare bild av att det utvecklats ett arbetssätt baserat på de grundläggande idéerna kring arbetslagets effekter. Detta är emellertid en utveckling som skett nästan uteslutande i de lägre årskurserna. Det är ganska uppenbart att arbetsmetoder, som bygger på en individanpassad undervisning där samverkan i och mellan arbetslagen ligger till grund för arbetet, förekommer i begränsad utsträckning i verksamhet över årskurs tre. Att personalen i kommunens skolor är ansvarsfull och ambitiös är inspektörernas bestämda intryck och det förväntade utvecklingsarbetet tycks också vara väl känt. Ur intervjuerna framträder emellertid en enighet om att det begränsade resultatet snarare är följden av personalens osäkerhet avseende pedagogisk färd9
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
riktning och gemensamt uttalade arbetsmetoder. Bristen på organiserad tid då skolledning och samtliga personalkategorier kan samlas och föra en pedagogisk diskussion är uppenbart också en faktor som är av stor betydelse för den pedagogiska utvecklingen. Utifrån inspektörsteamets iakttagelser och också med utgångspunkt i intervjuer med personalen framträdde en ganska samstämmig bild av att arbetet i förskoleklasserna i stor utsträckning har övergått till att bli teoretiskt förberedelsearbete inför skolstarten. Lekmaterial som stimulerar till barnens lek har inte sällan bytts ut mot bokstäver och siffror och förskolans arbetssätt med leken som värdefullt och tydligt pedagogiskt instrument, har mer eller mindre ersatts av metoder med riktning mot barnens framtida skolarbete. Förskoleklassen är en del av skolan och det första steget i att genomföra och uppfylla läroplanens mål. Målen avser vad verksamheten skall sträva mot och vad barn och unga skall ha uppnått. Samtidigt är det viktigt att förskolans pedagogik med lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande får genomslag i förskoleklassen och att förskoleklassen skiljer sig från åren i grundskolan. Förskoleklassen skall vara ett möte mellan och en integrering av de olika kulturerna i förskolan och skolan. Lednings- och personalrepresentanter uttrycker att skolornas möjligheter är förhållandevis goda vad avser att ge stöd till elever som behöver det, en uppfattning som förstärks av såväl elevernas som föräldrarnas uttalanden. Rutiner för identifiering av elever i behov av särskilt stöd och hur detta arbete skall organiseras på skolorna finns dokumenterat i ett övergripande handlingsschema för Hylte kommun men något system för att kontinuerligt säkerställa den enskilde elevens utvecklings- och kunskapsnivå tycks inte förekomma. Däremot har arbetet med åtgärdsprogram utvecklats på senare år och har på flertalet skolor kommit att bli ett bra verktyg för planeringen kring elever som behöver extra insatser. På Örnaskolan sker inte detta regelmässigt, varför detta arbete måste vidareutvecklas på skolan. Elever med placering i särskolan är individintegrerade på några av kommunens skolor. I skolrapporterna på Elias Fries skola och Örnaskolan beskrivs denna situation närmare. Det finns sammanfattningsvis anledning att uppmärksamma ledningen på att det för elever, som inte är inskrivna i särskolan och som alternerar mellan undervisning i grundskolan och särskoleverksamheten, skall finnas formella beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Det är också angeläget att rikta uppmärksamhet mot att integrerade särskoleelever som deltar i grundskolans arbete har rätt att få sin undervisning grundad på särskolans kursplaner och timplan. Vuxenutbildning
De studerande i den kommunala vuxenutbildningen har goda möjligheter att nå både sina individuella mål och de nationella målen och stödet till elevernas lärande är väl tillgodosett. Individuella studieplaner upprättas emellertid inte för ungdomarna i det individuella programmet och ett genomtänkt arbetssätt för att möjliggöra för eleverna att utvärdera och följa upp sin studieplanering i förhållande till uppställda mål finns inte heller. Någon lokal arbetsplan avseende ungdomsutbildningen har heller inte tagits fram.
10
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET Sammanfattning
Sammanfattningsvis gör inspektörsteamet bedömningen att det pågår ett ambitiöst arbete i förskoleverksamheten men kvaliteten varierar och det finns sannolikt anledning att rikta uppmärksamhet mot förskolorna i de mindre samhällena. Mot bakgrund av den låga andelen högskoleutbildad personal i kommunens förskoleverksamhet och det faktum att man därtill har stora svårigheter att rekrytera sådan personal är det angeläget att politiker och ledningspersonal försöker finna former för att skapa en rimligare balans mellan personalkategorierna i förskolan. Inspektörsteamet gör sammanfattningsvis bedömningen att ett fortsatt utvecklingsarbete, initierat av förvaltningsledningen och iscensatt genom rektorernas uttalade färdriktning, är nödvändigt om skolornas pedagogiska arbetsformer skall utvecklas i riktning mot intentionerna i läroplanen. Skolorna bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklasserna så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd. Skolornas möjligheter är förhållandevis goda vad avser att ge stöd till elever som behöver det men något system för att kontinuerligt säkerställa den enskilde elevens utvecklings- och kunskapsnivå tycks inte förekomma i verksamheten. På Örnaskolan utarbetas inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder. Undervisningen av de integrerade särskoleeleverna på Elias Fries skola lever inte upp till skolförfattningarnas krav och beslut saknas i fråga om elevs placering i särskild undervisningsgrupp på Örnaskolan. Individuella studieplaner upprättas inte inom vuxenutbildningen och ett genomtänkt arbetssätt för att möjliggöra för eleverna att utvärdera och följa upp sin studieplanering i förhållande till uppställda mål finns inte heller. Någon lokal arbetsplan avseende ungdomsutbildningen har heller inte tagits fram. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. Förskoleverksamhet
Ledningen för kommunens barn– och utbildningsverksamhet är sedan årsskiftet 2003/2004 organiserad i två rektorsteam. En av rektorerna ansvarar för tre av kommunens förskolor medan övriga rektorer har ansvar för såväl förskola som skolverksamhet. Samtliga rektorer ingår i de två rektorsteamen.
11
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839 Barn- och ungdomsutbildning
Som nämns ovan är ledningen för kommunens barn– och utbildningsverksamheten organiserad i två rektorsteam. Syftet med den nya organisationen var att stärka rektorerna genom det stöd ett rektorsteam kan ge och genom att också öka det administrativa stödet skulle rektorerna få bättre möjligheter att finnas tillgängliga i verksamheten och vara tydliga i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Att det bland rektorerna finns en tydlig vilja och ambition att finnas närvarande på förskolor och skolor och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet är otvivelaktigt men samtliga rektorer menar att de administrativa uppgifterna fortfarande är omfattande och utgör hinder. Samarbetet och det ömsesidiga stödet mellan rektorerna har inte heller utvecklats i sådan utsträckning att det underlättar det pedagogiska ledarskapet. Detta är en uppfattning som bekräftas i intervjuer med personalen som ger uttryck för att rektorerna i mycket högre utsträckning måste finnas närvarande och delta i den pedagogiska diskussionen, formulera och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Flertalet föräldrar understryker denna uppfattning och påtalar att man efterlyser en långt större möjlighet till delaktighet och inflytande och inte minst system som underlättar för föräldrarna att komma i kontakt med rektorn när så behövs. På två av kommunens skolor, nämligen Örnaskolan och Elias Fries skola finns en gemensam ledning, en organisation som motiveras med att man på sikt skall kunna erbjuda eleverna en skolgång som hänger samman till en obruten utbildningslinje som sträcker sig från förskoleklassen på Elias Fries skola till årskurs 9 på Örnaskolan. Av samtal med berörda rektorer framgick emellertid att de ännu inte fullt ut funnit formerna för hur ansvaret skall fördelas, en uppgift som blir tydlig i intervjuer med personalen. ”Vi har två rektorer men vet aldrig var dom är, vi vet inte vem som ansvarar för vad och alla våra olika viljor förblir otyglade och obesvarade och vem leder oss i riktning mot den röda tråden” ett citat som kan sammanfatta personalens irritation och saknad efter ett närvarande och tydligt ledarskap, en uppfattning som ytterligare stärks i intervjuerna med föräldrarna. Mot bakgrund av att det saknas en klar fördelning av eleverna i förhållande till ansvarig rektor, gör inspektörsteamet bedömningen att rektorernas ansvarfördelning inte är klarlagd. Enligt förvaltningsledningen kommer en utvärdering av ledningsorganisationen för kommunens barn- och utbildningsverksamhet att ske under första halvåret år 2005 och vad inspektörsteamet erfarit har en diskussion härvidlag redan påbörjats. Uppföljning och utvärdering av skolornas formulerade mål och de arbetsinsatser som skett under året sker på flera skolor i samband med terminsavslutningen på vårterminen. Diskussioner förs i personalgruppen och resultatet av utvärderingarna överlämnas till skolledningen men personalrepresentanter på exempelvis Örnaskolan och Elias Fries skola uttrycker att någon återkoppling sällan sker. Enkätundersökningar riktade till eleverna genomförs sporadiskt på några av skolorna men någon återkoppling till eleverna tycks sällan ske, inte heller några diskussioner om eventuella åtgärder till följd av undersökningen. Vid personalträffar av olika slag pågår samtal som är av utvärderande karaktär men någon gemensam policy för att säkerställa skolornas kvalitetsarbete finns inte.
12
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
Arbetet med de olika verksamheternas kvalitetsredovisningar utgår från en kommunövergripande mall som enligt inspektörernas bedömning har otydlig koppling mellan nationella mål, skolplan och arbetsplan. Resultaten är därför mer att likna vid en form av verksamhetsberättelser som oftast saknar bedömningar av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och redogörelser för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Skolornas kvalitetsredovisningar kan med hänvisning härtill inte anses leva upp till författningens krav. Elever och föräldrar är i liten utsträckning engagerade i det löpande kvalitetsarbetet och arbetsplan och kvalitetsredovisning är knappast kända dokument bland föräldrarna, något som tydliggjordes i första hand under intervjuerna med föräldrarna på Örnaskolan. Sammanfattningsvis uttrycker personal- och föräldrarepresentanter ganska samstämmigt att skolornas kvalitetsarbete är otillräckligt och osynligt. Vuxenutbildning
Den 1 juli 2003 överfördes den kommunala vuxenutbildningen från barn- och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen som därigenom fick ett samlat ansvar för kommunens arbetsmarknadsåtgärder, vuxenutbildning samt Lärcentrums verksamhet med uppdragsutbildning, högskolestudier på distans och näringslivsservice. Vid inspektionstillfället var ledningsfunktionen på skolan oklar då ordinarie rektor var sjukskriven sedan en tid tillbaka, något som efter inspektionen åtgärdats med en tillfällig tillsättning av rektorstjänsten i avvaktan på en permanent lösning. En aktuell kvalitetsredovisning saknas och att något samordnat kvalitets- och utvecklingsarbete skulle förekomma framkom inte under inspektionen. Uppföljningen av styrelsens mål sker inte regelmässigt, vilket tillsammans med andra brister i att samordna kvalitetsarbetet försvårar ett genomtänkt utvecklingsarbete. Sammanfattning
Inspektörsteamet gör sammanfattningsvis bedömningen att ledningen för de olika verksamheterna visar ansvar för att tillgodose barnens, elevernas och de studerandes rätt till utveckling och utbildning men att utvecklingsarbetet skulle kunna stärkas och påskyndas om ledningsorganisationen var tydligare och angav klargörande förväntningar på rektorerna vad avser det pedagogiska ledarskapet. Ansvarfördelningen i skolledningen är oklar på Örnaskolan och Elias Fries skola och kan inte anses vara av det slaget att den lever upp till gällande skolförfattningar. Utifrån inspektörsteamets bedömning genomförs inte uppföljningar och utvärderingar av skolornas kvalitetsarbete på ett genomtänkt sätt och i tillräcklig utsträckning. Elever och föräldrar är i liten utsträckning engagerade i det löpande kvalitetsarbetet och arbetsplan och kvalitetsredovisning är i ringa utsträckning kända dokument bland föräldrarna. Kvalitetsredovisning saknas för den kommunala vuxenutbildningen och grundskolornas kvalitetsredovisningar har brister av det slaget att de inte kan anses leva upp till författningens krav. Kvalitetsredovisningarna saknar ofta bedöm-
13
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
ningar av i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppnåtts och redogörelser för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska och frivilliga skolformerna skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Ett brett utbud av gymnasieskolans program skall erbjudas. Vuxenutbildningen skall ge vuxna, i första hand dem som erhållit minst utbildning, möjlighet att komplettera sin utbildning. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Förskoleverksamhet
Tillgången på platser i förskoleverksamheten är i balans i kommunen men rektorerna är tveksamma till att man framöver lyckas placera alla barn inom den i skollagen stipulerade kötiden om fyra månader på de orter som föräldrarna önskar. 4–5 åringar, liksom barn till föräldralediga och arbetslösa föräldrar, har tillgång till förskola arrangerad inom den ordinarie verksamheten. I samarbete med barnavårdscentralen sker en uppsökande verksamhet för barn som behöver plats i förskolan av särskilda skäl. En fortbildningsinsats har genomförts i kommunen avseende invandrarbarnens språkutveckling. Denna insats tillsammans med en befattning, avsedd för förskolebarnens språkutveckling, har varit en tillgång i verksamheten. Tjänsten har emellertid dragits in och enligt personalen finns idag inget modersmålsstöd för invandrarbarnen. Barn- och ungdomsutbildning
På kommunens hemsida finns information om barn- och ungdomsutbildningen och också om vuxenutbildningen i kommunen, skriftligt informationsmaterial finns också att tillgå. Avgifter för vissa inslag i utbildningen förekommer i verksamheterna men det har inte framkommit att de skulle vara av den storleksordningen att de skulle överstiga vad som kan betraktas som en obetydlig kostnad, inte heller att de skulle samlas in i den omfattningen att det är att betrakta som återkommande inslag. Med hänvisning till föräldraintervjuerna finns dock skäl att aktualisera en diskussion i kommunen för att fastställa riktlinjer för lämpliga avgiftsnivåer. På samtliga skolor råder en osäkerhet kring utbudet av elevens val. Det finns lärare som uttrycker en medvetenhet kring ämnet men trots det finns anledning att klargöra syftet med detta ämne, inte minst på skolorna i Kinnared, Torup och Nyby.
14
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
På flertalet skolor i kommunen finns elever med utländsk bakgrund, flertalet från Thailand, Pakistan eller Afghanistan. Det finns uppenbart en ambition i personalgrupperna för att tillgodose elevernas behov men samtidigt gav många personalintervjuer uttryck för att skolan inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser elever som helt saknar det svenska språket eller som endast hjälpligt kan hantera det. Svenska som andraspråk förekommer och tolkhjälp kan också sättas in men personalen är inte tillräckligt medveten om att elever skall erbjudas studiehandledning på elevens modersmål om man på skolan gör bedömningen att eleven skulle behöva sådant stöd. Flera skolor i kommunen har anpassats för att kunna ta emot elever med funktionshinder och på övriga finns en beredskap om ett sådant behov skulle uppstå. I Hylte har barn och ungdomar nära till skog och mark och naturen tycks vara en självklar miljö för lärande. På samtliga besökta enheter framkommer att naturens tillgångar och vikten av god livshållning är viktiga inslag i barnens och elevernas vardag, något som är särskilt utmärkande för Elias Fries skola. Vuxenutbildning
Omfattningen av den utbildning som erbjuds i Hylte kommun får anses motsvara de krav man kan ställa på en kommun av Hyltes storlek. Undantaget är särvux där man inte erbjuder någon utbildning och heller inte informerar den personkrets som är berättigad till utbildning enligt särvuxförordningen. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet saknas. Informationen om utbildningsmöjligheterna ges i form av kurskataloger, annonsering och deltagande i olika arrangemang där utbildningsfrågor diskuteras. Sammanfattning
Inspektörsteamet gör sammanfattningsvis bedömningen att barn- och ungdomsverksamheten såväl som vuxenutbildningen i stort erbjuder det utbud som de statliga bestämmelserna föreskriver, undantaget är den personkrets som är berättigad till utbildning enligt särvuxförordningen. Inspektörerna gör dock bedömningen att barnen i förskoleverksamheten inte på ett godtagbart sätt ges stöd i sitt modersmål. Elever i grundskolan och kommunens vuxenutbildning erbjuds inte heller studiehandledning på sitt modersmål när sådant behov föreligger. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.
15
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839 Förskoleverksamhet
Personalen på förskolorna utgörs till största delen av personer med barnskötarutbildning. Denna personalgrupp har i huvudsak lång yrkeserfarenhet men trots det saknar nästan tre fjärdedelar av personalen högskoleutbildning och andelen förskollärare understiger kraftigt den genomsnittliga andelen på nationell nivå. Med hänvisning härtill är det därför av största vikt att politiker och ledningspersonal försöker finna former för att skapa en rimligare balans mellan personalkategorierna i förskolan. Personalrepresentanterna uppger vid intervjuer att de har möjlighet att medverka till att storlek och sammansättning av barngrupperna blir så lämpliga som möjligt. Lokalerna på de besökta förskolorna uppfattas som ändamålsenliga och välskötta och föräldrar och personalrepresentanter uttrycker sig övervägande positivt om förskolornas utemiljöer. Barn- och ungdomsutbildning
Skolorna i kommunen tilldelas en grundresurs enligt ett system med nyckeltal. Därutöver får varje team resurser till specialundervisning, svenska som andraspråk samt till elevassistenter. Dessa resurser fördelas inom och mellan teamen inför varje läsår och omfördelning kan ske under läsåret. Personalen på skolorna utgörs till största delen av lärare, förskollärare och fritidspedagoger med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Flertalet skolor i kommunen har en äldre standard och av intervjuerna med personalen framgick att många upplever dem trånga och oflexibla, något som styr verksamheten negativt. Det finns på samtliga skolor bibliotek av mindre format, lokaler som oftast samutnyttjas för andra ändamål. Böcker och annat material är av godtagbar standard och datorerna är förhållandevis många även om inspektörsteamet kan konstatera att de också är av äldre standard, en uppfattning som både elever och lärare delar. Vuxenutbildning
Personalen på Hyltebygdens lärcentrum utgörs till största delen av personal med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, övriga har lång erfarenhet och annan utbildning. Däremot finns behov av individuella kompetensutvecklingsplaner och en gemensam syn på vart kompetensutvecklingen skall leda. Förutom att lokalerna inte bedöms som handikappanpassade är de ändamålsenliga, håller god standard och är tidsenligt utrustade och möblerade. Sammanfattning
Inspektörsteamet gör sammanfattningsvis bedömningen att det i hög utsträckning finns personal med utbildning, undantaget förskoleverksamheten. Material- och läromedelsstandarden är acceptabel i likhet med lokalerna som dock är byggda utifrån traditionell klassrumsundervisning, något som hindrar elevernas arbete i större och mindre grupper. 16
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Hylte kommun övergripande är av god kvalitet. I de olika skolrapporterna finns förbättringsområden som återfinns i det avslutande kapitlet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - resultatet avseende normer och värden är överlag gott i kommunen. Signaler som framkommit under inspektionerna på Örnaskolan och Elias Fries skola tyder dock på att ytterligare ansträngningar måste göras för att säkerställa att elever inte utsätts för kränkningar, - resultatet av skolornas insatser för att ge eleverna möjlighet att i takt med stigande ålder vara med och ta ansvar och ha inflytande över sitt skolarbete är otillräckliga, någon genomgående inriktning eller något övergripande ställningstagande finns inte i detta avseende, - att eleverna upplever att de inte blir tillräckligt informerade eller får delta i diskussionen kring kursmål och betygskriterier är otillfredsställande, - en övergripande strategi avseende skolornas värdegrundsarbete saknas i kommunen, - i den kommunala vuxenutbildningen saknas former för hur skolans allmänna mål kring jämställdhet, kränkande behandling, demokratifrågor kan diskuteras och fastslås, - på skolorna har mobbningsplaner arbetats fram men planerna behöver utvecklas då de saknar en beskrivning av hur arbetet mot alla kränkningar, till exempel sexuella trakasserier eller rasism kan stävjas, - ett fortsatt utvecklingsarbete, initierat av förvaltningsledningen och iscensatt genom rektorernas uttalade färdriktning, är nödvändigt om skolornas pedagogiska arbetsformer skall utvecklas i riktning mot målen i läroplanen, - skolorna bör utveckla det pedagogiska arbetet i förskoleklasserna så att året i förskoleklassen blir det möte mellan och integrering av förskolan och skolan som är avsedd, - elevernas studieresultat blir inte i tillräcklig utsträckning kartlagda, bedömda och dokumenterade, - en arbetsplan som utarbetas under medverkan av bland annat eleverna och deras vårdnadshavare bör tas fram på Örnaskolan, - uppföljningar och utvärderingar i syfte att följa och utveckla kvaliteten av
skolans insatser genomförs inte i tillräcklig utsträckning, - elevens val genomförs inte i tillräcklig omfattning på skolorna i Kinnared,
Torup och Nyby, - mot bakgrund av den låga andelen högskoleutbildad personal i kommunens förskoleverksamhet och det faktum att man därtill har stora svårigheter att rekrytera sådan personal är det angeläget att politiker och ledningspersonal
17
SKOLVERKET
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
försöker finna former för att skapa en rimligare balans mellan personalkategorierna i förskolan samt - kompetensutvecklingsplaner inom den kommunala vuxenutbildningen bör
tas fram. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Modersmålsstöd saknas för barn med annat modersmål i förskolan (Läroplan för förskolan, avsnitt 1 Förskolans värdegrund och uppdrag). - Program mot kränkande behandling saknas inom den kommunala vuxenutbildningen (Läroplanen för de frivilliga skolformerna, avsnitt 2.6 Rektors ansvar). - Undervisningen av de integrerade särskoleeleverna på Elias Fries skola följer inte särskolans kursplaner (6 kap. 1 § särskoleförordningen). - Beslut saknas i fråga om elevs placering i särskild undervisningsgrupp på Örnaskolan (5 kap. 5 § grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte på Örnaskolan för alla elever för vilka det har framkommit att de är i behov av stödåtgärder (5 kap. 1 § grundskoleförordningen). - En lokal arbetsplan saknas för ungdomsutbildningen (1 kap. 13 § gymnasieförordningen). - Individuella studieplaner upprättas ej för alla elever inom den kommunala vuxenutbildningen (1 kap. 12 § gymnasieförordningen och 2 kap. 13 § förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Ansvarsfördelningen i skolledningen är oklar på Örnaskolan och Elias Fries skola då det saknas en klar indelning av eleverna i förhållande till ansvarig rektor. Ansvarsfördelningen bedöms därför inte leva upp till kraven i skolförfattningar (2 kap. 2 § skollagen). - Kvalitetsredovisning saknas för vuxenutbildningen och grundskolornas kvalitetsredovisningar bedöms inte leva upp till förordningens krav (1 § förordningen om kvalitetsredovisning). - En elev i grundskolan skall ha studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det, men något sådant stöd erbjuds inte på skolorna i kommunen (5 kap. 2 § grundskoleförordningen). - Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet erbjuds inte eleverna inom ungdomsutbildningen (5 kap. 7 § och 8 kap. 5 § gymnasieförordningen).
18
Utbildningsinspektion i Hylte kommun Dnr 53-2004:1839
SKOLVERKET
- Den personkrets som är berättigad till utbildning inom särvux erbjuds inte någon sådan utbildning och någon information enligt särvuxförordningen sker inte heller ( 12 kap. 3 och 5 §§ skollagen).
Datum
Ort
2005-02-17
Lund
Lena Godin Lena Wikström Sven Abrahamsson
19