I
,0"-'
~
..,
ARK"'c'"
'1
fy INGE:l\1..i~~~r~SSON Rapport: Datum: Antal sid:
M-2744-A 1999-02-02 21
Bilagor:
M-2744/A01
.
Malmö stad Kartläggning av ljudmiljön i "tysta områden"
Uppdragsgivare:Malmö stadMiljöförvaltningen, Malmö, genomOla Gustafsson/ 9hrister Karlsson,tel 040 - 34 10 00. Uppdrag:
Att genomföraen kartläggningav ljudmiljön i tio kontrollpunktersom pekats ut av miljöförvaltningen.I uppdragetingår ocksåatt föreslåen mätmetodför hur framtidakontrollmätningarkan genomföras.
Sammanfattning:Mätningarhar genomförtsi tio utvaldaområdeni Malmö. Ekvivalentnivånför "en-timmes-mätningarna"är i genomsnittLAeq= 52 dBA. Områdenakan delas in i fem grupperutgåendefrån ljudmiljön vid mättillfållet i november/december 1998:
.
Områdenmed starkpåverkanav vägtrafik
. .
Områdenmed fågelliv som sätterprägelpå ljudmiljön
. .
Områdendär denutmärkandeegenskapenär nästantotal avsaknad av vägtrafikbuller Områdendär buller från byggarbetsplatserpräglarljudmiljön Övriga områden,dvs vägtrafikenär en av flera källor sombidrar till lj udmilj ön (andravanliga ljudkällor är trafikstråk med fotgängareoch cyklister)
Handläggare:
~ ~Tr)dJ
G~~vvYJp-.,J
Clara Göransson
Eva Sjödahl
Ingemansson Technology AB
Akustik.
Buller. Vibrationer
Hans Michelsensgatan 18, 21120 MALMÖ, Tel 040-710 35, Fax 040-128210 Berlin +493020963019 Helsingfors +35806927467 Malmö 040-71035 Umeå Borlänge 0243-68620 Jönköping 036-142480 Norrköping 011-168755 Uppsala Gävle 026-102929 Köpenhamn +4533115530 Skövde 0500-411360 Örebro Göteborg
031-7747400
Luleå
arg.nr:
0920-230860 556067-5067
Stockholm Styrelsens
säte:
08-7445780
Göteborg
Örnsköldsvik
090-137070 018-240480 019-121195 0660-821 75
..;-
e~AN
Granskad:
~
I
~
Sid 2(21) RapportM-2744-A
fY INGEMANSSON
Innehåll 1 Bakgrund 2 Kontrollprogram
2 3
- föreslagna kontrollmätpunkter
2.1 Val av kontrollmätpunkter
3
3 Beskrivning av de utvalda områdena
4
3.1 Pildammsparken
4
3.2 Kungsparken I Slottsparken
6
3.3 Beijerspark
8
3.4 Bulltofta rekreationsområde
9
3.5 Kvarnlanda modellflygplats
'."."."'...'..
10
3.6 Ekostråket
11
3.7 Rosengårdsfåltet
13
3.8 Käglinge rekreationsområde
14
3.9 Djupadalsparken
16
3.10 Kroksbäcksparken
.16
4 Slutsatser efter avslutad mätserie
17
5 Förslagtill mätmetod
'
'."...'...'."."".."'."..'.'
18
5.1 Ljudmätning
18
5.1.1 Praktiskamättips
19
5.2 Väderlek
"...'
'
".'.'.'.".'."""'.".'
6 Diskussion: Väderlek och ljudmätning
19 20
6.1 Bakgrund
20
6.2 Tillåten väderlek i aktuell mätmetod
20
7 Referenser
21
1 Bakgrund Malmö stad har för avsikt att inarbeta ljudmiljön som en del av stadensmiljökontrollprogram. Inriktningen på detta projektet skall vara en inledande dokumentation av tio stycken "förhållandevis ostörda" områden i Malmö. Dessutom skall ett förslag till kontrollprogram för långsiktig registrering av ljudnivåer i dessaområden tas fram.
/
-,
~::.
I
~ fY INGEMANSSON
Sid 3(21) RapportM-2744-A
2 Kontrollprogram - röreslagnakontrollmätpunkter 2.1 Val av kontrollmätpunkter Vid projektstartendefinieradesett antalområdendär ostördhetenfrån stadsbuller bedömdesvara en del av upplevelsen.På dessaplatserskall mätningav ljudnivåer genomföras.I den inledandedelenav projektetinkluderades17 stycken mätningar,Ii 1 timme, att genomföraspå eftermiddageller tidig kväll samt4 styckennattmätningar.Totalt omfattarprojektetca 17timmarsmätningarunder dag/kväll och 4 timmar undernatten.Följandeområdenvaldesut avMiljöförvaltningen: 1. Pildammsparken(3 mätpunkter,mp 1.1, 1.2och 1.3+ 1 nattmätning,mp 1.2) 2. Kungsparken/ Slottsparken(3 mätpunktermp 2.1, 2.2 och 2.3 + 1 nattmätning, mp 2.1) 3. Beijerspark(1 mätpunktmp 3.1 + 1 nattmätning,mp 3.1) 4. Bulltofta rekreationsområde (2 mätpunkter,mp 4-.1och 4.2) 5. Kvarnlandamodellflygplats(1 mätpunkt,mp 5.1) 6. Ekostråket(2 mätpunkter,mp 6.1 och 6.2) 7. Rosengårdsfåltet (2 mätpunkter,mp 7.1 och 7.2 + 1 nattmätning,mp 7.1) 8. Käglinge rekreationsområde (1 mätpunkt,mp 8.1) 9. Djupadalsparken(1 mätpunkt,mp 9.1) 10.Kroksbäcksparken (1 mätpunkt,mp 10.1) Det exaktaläget av mätpunkternabestämdesvid respektivemättillfålle. Vid valet av mätpositionernatogs,vid varje tillfälle, hänsyntill såvälakustiskasom mättekniskaaspekter.Positionernahar ävenvalts såatt de skall vara lätta att "hitta tillbaka" till, ävenom efterföljandemätningarutförs av annanmättekniker.I så stor utsträckningsommöjligt har positionervalts sombedömtsinte kommaatt "förändras"inom rimlig tidshorisont.Slutligenhar valet av mätpositionockså styrtsav att det inte skall varakritiskt, ur ljudsynpunkt,om manvid nästamätning hamnarnågon"meter bredvid".
.l' ~-
--
!
~
fY INGEMANSSON
Sid 4(21)
RapportM-2744-A
3 Beskrivning av de utvalda områdena De utvaldamätplatsernahar olika karaktärmed allt från de klassiska,centrala stadsparkerna i Malmö till parkeri bostadsområdens närhet,rekreationsområden och det ännuej anlagdaEkostråketvid "anslutningsvägen till Öresundsbron". Generelltgäller att mikrofonhöjdenvar 1,5meteröver marken. 3.1 Pildammsparken I den centralaPildammsparkenfinns tre mätpositioner. . Mätpunkt 1.1är belägeni parkensutkantnärakorsningenJohnEncssonsväg och Baltiska vägen.Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattan,ca 5 meterin från resp.gångväg.I dennamätpositiondominerarvägtrafikenpå John Ericssonsväg samtett konstantljud från fåglarnai dammen. MP
1.1,dag
.
LAeq
LAmax
LAmin
49 dBA
61 dBA
43 dBA
Mätpunkt 1.2är precisbredvid storafågeldammen.Vid dennaposition passerar merpartenav de gåendesomär i parkenför att promeneraoch titta på fåglar... Mikrofonstativetvar placeratpå gräsetca 5 meternorr om gångbananoch ca 10 meterfrån dammen.Ljudmiljön i dennamätpunktdominerasunderhösten helt och hållet av fåglar i fågeldammen.Det kan antasatt detsammagäller underhela året.Antalet människori parkenär sannoliktmycket störreunder denvarmaredelenav åretvilket kan påverkaljudmiljön.
MP
LAeq
LAmax
LAmin
1.2,dag
53 dBA
72 dBA
47 dBA
1.2,natt
47 dBA
58 dBA
34 dBA
.
Mätpunkt 1.3 är belägenvid den"Lilla dammen".Mikrofonstativetvar placerat ca 5 meterin på gräset,från gångbanans mittpunkt. Ä ven vid dennamätpunkt är fåglar det klart dominerandeinslageti ljudmiljön. Förutomfåglar bidrar cyklister,joggare,andraförbipasserande gåendesamtavlägsenfordonstrafik till områdetstotala ljudkaraktär.
MP 1.3, dag
LAeq
LAmax
LAmin
50 dBA
70 dBA
36 dBA
!
~
fY
INGEMANSSON
Sid 5(21) Rapport M-2744-A
Bild 1: Pildammsparken,mätpunkt1.1, 1.2och 1.3. Skapades från Baltiska utställningen1914 Dammarnai Pildammsparkenvar en gångMalmösvattenreservoar. Vallarna runtom planteradesmedpilar och dettagav senareparkendessnamn.Vattnet leddestill offentliga pumparpå Stortorget.Här hämtadeMalmöbornasitt vatten. Områdetkring Pildammarnablev platsenför den storaBaltiska utställningeni Malmö 1914.Här visadesdet senasteinom teknologi och design.Baltiskanhade nästanen miljon besökare.Utställningsområdetdesignadesav arkitekten FerdinandBobergoch dåvarandekronprinsessan Margareta. En storskaligparkför folket Efter Baltiska utställningenritade en dansklandskapsarkitekt, Erstad-Jörgensen, ett förslagtill en park i engelsk,romantiskstil. Förslagetgenomfördestill hälften runt den lilla dammen.1926revideradel:e stadsingenjören Bulow-Hybeplanen.
.j~-
,
'
!
~
Sid 6(21) RapportM-2744-A
fY INGEMANSSON
Resultatet blevatt denövrigaparkenblevenparkför folketochenparkmed
'
storskaligamått. Den centralapunkteni Pildammsparkenär festplatsenTallriken, 160meteri diameter.Här firar mångaMalmöbor sin midsommari traditionell stil. Pildammsparkenhar ett mycketrikt fågelliv i dammarna.Påkvällarnakan man flaneralängsden storadammensstrandpromenad och beundrade tre fontänerna med vattenkaskader på upp till 25 metershöjd. Ett ständigtväxlandevattenspeli olika färger.
3.2 Kungsparken / Slottsparken I Kungsparken/Slottsparkenfinns tre styckenmätpunkter. . Mätpunkt 2.1 är belägeni Slottsparkenvid Linneplatseni närhetenav dammen. Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattani en skärningspunktca 5 meterfrån respektivegångväg(räknatfrån korsningen).I dennamätpunktär det främst ljud från fåglarnai dammensomdominerar,(i synnerhetdå de rar mat), Vägtrafik på Regementsgatan utgör ett konstantbrus där man specielltkan urskilja bromsljudfrånbussarna. MP
LAeq
LAmax
LAmin
2.1, dag
50 dBA
61 dBA
27 dBA
2.2, natt
46 dBA
59 dBA
34 dBA
.
Mätpunkt 2.2 är belägeni Kungsparkenvid Kommendantbron. Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattani en skärningspunktca 5 meterfrån respektivegångväg(räknatfrån korsningen).Vid dennamätpunktpasseraren gång-och cykelbanamedmångagåendeoch cyklister. Dessaförbipasserande utgör en betydandedel av ljudmiljön tillsammansmedfågelkvitter.Enstaka ljud från bromsandebussarkan ocksåhöras.
MP
2.2, dag
.
LAeq
LAmax
LAmin
50 dBA
65 dBA
46 dBA
Mätpunkt 2.3 i Kungsparkenär belägenbredvidparkbroni närhetenav restaurangen. Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattanca 5 meterin från
O"--
,--
!
~ fY INGEMANSSON
Sid 7(21) RapportM-2744-A
respektivegångväg.I närhetenav dennamätpositionligger en lekplats.Under en del av mättidenvar det flera barn somlekte där och då utgjordeett betydandeinslagi ljudmiljön. MP
2.3, dag
LAeq
LAmax
LAmin
51 dBA
64 dBA
36 dBA
Bild 2: Kungsparken/Slottsparken:mätpunkt2.1,2.2 och 2.3. De klassiskastadsparkerna Kungsparkenoch Slottsparkenär de klassiskastadsparkerna i Malmö centrum.De delasav den elegantaParkkanalenmenhålls ocksåsammanav flera broar. Parkernahör till de vackrastesomanlagtsi landet.Sommartidkan man avnjuta grönskankring Parkkanalenfrån sightseeingbåten Rundan. En romatiskpark Kungsparkenär en romantiskpark medmångaexotiskaträd. Kungsparkenär Malmös äldstapark och den anladespå ett områdesomtidigare var befästningsanläggning kring Malmöhusslott. Med inspirationfrån 1700-talets engelskapark ritade en dansklandskapsarkitekt, O HoeghHansen,ett förslagtill en romantiskpark 1869.Parkenanladestämligenomedelbartoch invigdes 1872 som Kung OscarsPark.Malmöbornakalladedenkort och gott Kungsparken. Medanparkenväxteupp skyddadesden av ett staketoch var baraöppenför allmänhetenkl 06-22.Den herrgårdsliknande, gula restaurangen byggdes1881i
,
.
!
~ fY INGEMANSSON
Sid 8(21) RapportM-2744-A
sambandmed den storalantbruksutställningen i Malmö. Två rakaalleer är Kungsparkenshuvudstråk.Utanför alleemafinns trevliga promenadgångar i
,
.
slingor. Parkenshjärta är gjutjärnsfontänenmitt i parken. Slottsparkenöppnadesår 1900 Slottsparkenär en sekelskiftespark, menpå sammagången modemaktivitetspark. Här går Folkfestenav stapelni juni och i augustiär parkenett stort aktivitetsområdeunderMalmöfestivalen.Områdetvar en gångmilitärt övningsområde,men i mitten av 1890-taletanlitadeMalmö stadytterligareen dansklandskapsarkitekt, EdvardGlaesel.Med inspirationfrån den amerikanska vardagsparken ritadehan en park där alla åldraroch samhällsklasser var välkomna.Slottsparkenöppnadesår 1900med grönskaoch vattensomledmotiv. Här finns två storadammaroch ett kärr meden anlagdkälla somutformatssom en liten japanskträdgård.Kung Oscarsväg med spårvagns spårlöper genom parken.Här klämtar sommartidMalmös grönamuseispårvagn. En stor festplats avslutasvid den storadammenmed statynPegasusav Carl Milles, avtäcktår 1950.Parkenshjärta är Lördagsplanen,en mycketpopulärplats för konserter, arrangemangoch utställningarav olika slag.
3.3 Beijerspark I Beijersparkfinns en mätpunkt.Den är belägenungefärmitt i parken.Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattanca 5 meterfrån gångbanan.I dennamätpunkt var det, vid mättillfållet, till stor del fåglar i parkensomprägladeljudmiljön. Barn somlekte i parkenpåverkarocksåljudmiljön. Vid mättillfållet lekte de på en frusensjö. Biltrafik på Ringvägenhörs somett konstantbakgrundsbrusoch även enstakafordon på närbelägnavägarhörstydligt. MP
LAeq
LAmax
LAmin
3.1, dag
49 dBA
62 dBA
34 dBA
3.1, natt
45 dBA
58 dBA
34 dBA
.-::-
--c
I i
.
~ fY INGEMANSSON
~
~
'"
".
"'(
"'
" "'.'.",
Sid 9(21) RapportM-2744-A
'
'"
"
.
;' ,c'
Bild
3. Beijers
park, mätpunkt
En stadsdels park från Beijers
park fungerar
att spela brännboll, anläggas
1885 som en stadsdelspark
grilla,
delarna av Malmö
för Kirsebergsborna.
rasta hunden, jogga eller promenera.
1885 av bröderna
slutet av 1800-talet
3.1.
Gottfrid
drivanpe
och Lorentz
Parken började
Bröderna
Beijer
för att få till stånd nya parker i Malmö.
saknade parkområde.
Därför
anlägga en park på den mark som de arrenderat folkpark
Beijer.
Hit går man för
som skulle stå motvikt
till finparken
började bröderna
Kungsparken
De östra
Beijer
på 50 år. Avsikten
var i
att
var att skapa en
både socialt och
geografiskt. 3.4
Bulltofta
På Bulltofta
.
rekreationsområde rekreationsområde
Mätpunkt
4.1 är placerad på gräsmattan
mätpunkt
är det vägtrafikbullret
MP
LAeq
4.1, dag
.
finns två mätpunkter.
Mätpunkt
57 dBA
från Ringvägen
LAmax 65 dBA
i bakgrunden.
ljudmiljön.
34 dBA
på samma sätt som mätpunkt från Ringvägen
som helt dominerar
I denna
LAmin
4.2 är belägen längre in i området
vägtrafikbuller vägtrafiken
ca 20 meter in från gångbanan.
och domineras 4.1. I mätpunkt
Buller
inte alls av 4.2 hörs
från enstaka bilar på
--.1-
i .
~
Sid 10(21) RapportM-2744-A
fJ INGEMANSSON
Dammstorpsvägen hörstydligt. Aktiviteter från besökareinne i parkenpräglar ljudmiljön i dennaposition.Påhöstenär det främstcyklister sompasserarpå
.
cykelvägen. MP
4.2, dag
LAeq
LAmax
LAmin
53 dBA
61 dBA
34 dBA
Bild 4: Bulltofta rekreationsområde, mätpunkt4.1 och 4.2. Ett naturlikt grönområde Malmös gamlaflygplats Bulltofta har omvandlatstill ett spännande rekreationsområde, lika stort somde gamlaMalmöparkematillsammans. Förmodligenär det Sverigesstörstaparkprojektnågonsin.Bulltofta är ändåinte en vanlig park, utan ett naturlikt grönområde.Här finns skog,vattenytor, blomsterängaroch kullar. Allt är skapatfrån grundenmed den skånskanaturen som förebild. En del av skogenär anlagdsomett arboretum,det vill sägaen botaniskpark med exotiskaträd och buskar.Bulltofta flygfält ladesned 1972och anläggningenav Bulltofta rekreationsområde började1983.Man har arbetatmed planteringarsomär manshögaefter fem år och somupplevssom skogefter 20 år. 3.5 Kvarnianda modellflygplats Mätpunktenär placeradpå modellflygplatsen"K vamlanda",söderom K vamby. Mikrofonstativetvar placeratpå flygfältet i höjd medklubbstugan.Vid mättillfället förekomenstakaljud från arbetsfordonpå väg till och från anläggningsarbetena för dennya Yttre Ringleden.Det pågick ingenverksamhet
.,", ~-
!
~ fJ INGEMANSSON
Sid 11(21) RapportM-2744-A
med modellflygplan.I framtiden,då denYttre Ringledenrunt Malmö stårklar, kan man förväntabetydandeförändringarvad det gäller ljudmiljön i omådet. MP
5.1, dag
LAeq
LAmax
LAmin
40 dBA
52 dBA
33 dBA
MP~.,j ., ;;1. J
.
(:\ ~
ro
--
Bild 5: Kvarnianda,mätpunkt5.1.
3.6 Ekostråket Vid det planeradeEkostråketfinns två mätpunkter.Dessamätpunkterär idag belägnaute på åkrar.I framtidenkommerdennamiljö att seannorlundaut.
.
Mätpunkt 6.1 är belägenvästerom Elinelundssommarstadi närhetenav Elinelundsgård.Mikrofonstativetplaceradesi linje med ladugårdsbyggnadens fasadoch i "linje med vägen",sekartbild 6 nedan.Dennamätpunktdomineras i dag av ljud från Svedabsarbetsplatser och arbetsmaskiner på väg till och från dessa.Biltrafik på närbelägnavägarkundeocksåhörasi mätpunkten.
MP
6.1, dag
.
LAeq
LAmax
LAmin
46 dBA
59 dBA
35 dBA
Mätpunkt 6.2 är placeradsöderom mätpunkt6.1 och denblivandemotorvägen. Även dennamätpunktär belägenute på en åker.Mikrofonstativetvar placerat
.-.,'.
,
~
Sid 12(21) RapportM-2744-A
fJ INGEMANSSON
på åkernca 5 meterfrån denplatsdär diket gör en 90° svängsöderut.I denna mätpunktförekomendastsvagtljud från avlägsnatrafikleder. MP
6.2, dag
LAeq
LAmax
LAmin
35 dBA
57 dBA
24 dBA
"-
tA? 6.1
p ". 1Vf.
~ Q. 2
L Vli$trdoo
~t Bild 6: Ekostråket,mätpunkt6.1 och 6.2.
, .
.
~
Sid 13(21) RapportM-2744-A
fY INGEMANSSON
.
Ekostråketen 70 meterbred ekopassage Kretslopps-och miljöfrågornafår en allt störrebetydelsei Sverigeoch därför är ocksågrönstråkenen viktig del i planeringenav "Brostaden".Från de äldre Malmöparkernai norr skaett brett grönt stråkgå fram somen lång, ekologisk korridor söderut.Det såkalladePildammstråketfortsätterobrutetunderYttre Ringvägensom en 70 meterbredekopassage och följer sedanBunkeflodikettill strandängarna vid Öresundskusten. I Brostadenmöterekostråketdet öst-västliga grönstråksomförbinderLernackenmed grönområdena i Malmös östradelar.I den södradelenkan Ekostråketocksåbeståav betesmarker. -
3.7 Rosengårdsråltet Två mätpunkterär placeradepå Rosengårdsfåltet.
.
Mätpunkt 7.1 är belägeni närhetenav Botildenborgstornetintill Ringvägen. Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattan,på släntennedmot Azaleagatan (ca 20 meterin på gräsmattanfrån parkeringen,mitt för vattentornet).I denna mätpunktdominerarljudet från Ringvägen.Vid mättillfållet var det endast vägtrafikbullersompåverkadeljudmiljön. Det fannsvarkenmänniskoreller fåglar i parkenvid tidpunktenför mätningarna.
MP
LAeq
LAmax
LAmin
7.1, dag
55 dBA
63 dBA
35 dBA
7.1, natt
43 dBA
56 dBA
36 dBA
.
Mätpunkt 7.2 är belägeni "andradelen" av Rosengårdsfåltet. Mikrofonstativet var placeratpå gräsmattanca 20 meterfrån cykelvägen(dendel av cykelvägen där det är en skarpsväng).I dennamätpunktuppfattasRingvägensomett bakgrundsbrus.Ljudmiljön vid mätpunktenpräglasav fåglar och människori rörelse(bådegåendeoch på cykel). Enstakahundskalloch skratt och skrik från lekandebarn gav kortvarigahögaljudnivåer.
MP
7.2, dag
LAeq
LAmax
LAmin
48 dBA
70 dBA
42 dBA
.
~ fY INGEMANSSON
~
r '"C
c c c
'~
c
";..:;c,\;~'" .,\q)",,~!
'
~"../~~"..,,'" ,,"!,
c,
:~ i
.,f fc c
..R"rl\t c
S
Sid 14(21) RapportM-2744-A
!
c
?
,G'A' I..~'.. ~
St:::h c,
~E'
~
,"~'1ff«(>\ "c"..:Jt..?~.fc If! ;c ,"",j~!.,;" ~flRh KI ~!"c~" ,~""
"' c'~ , "~""
""I)"
'-,
'~C'" c' ", cc,".., j~; :~':'...,~~cc "cN'r iQ; " ;Ii,,-, ,".. CC""""'-'L~ !~ Ij'c"'~~~~
Bild 7: Rosengårdsfältet, mätpunkt7.1 och 7.2. Stadsdels park i Rosengård Parkenoch stadsdelenhar'fått sitt namnefter Rosengårdsherrgårdsomligger centralti området.Rosengårdsfältet bestårav tre delar:Västra,Mellerstaoch ÖstraRosengårdsfältet. I ÖstraRosengårdsfåltet finns bl a odlingslotter.I direkt anslutningtill parkenfinns ocksåstoraidrottsanläggningarsomförsörjerhela stadsdelen.Stadsdelsparken Rosengårdsfåltet anladesnär bostadsområdet byggdes på 1960-talet.VästraRosengårdsfältet avgränsar60-talsbebyggelsen från det småskaligavillaområdetVästraKattarp.När parkenanlades1968bestodden av två stora,fria gräsytor medträdgrupperi kanterna.Parkenvar mycket öppenoch blåsig. Storaförändringargenomfördesi parkeni börjanpå 80-talet.Naturlika planteringaranladesmed ambitionatt skaparum, vindskyddoch variation. Idag är parkenmycket grön och lummig. 3.8 Käglinge rekreationsområde I Käglinge rekreationsområde finns en mätpunkt.Den är placeradstraxbortom byggnadernamanpasserarom manfortsättergångvägenrakt fram från parkeringsplatsen. Byggnadernaär två bostadshuspå vänstersida och ett hundpensionattill höger.Mikrofonstativetvar placeratvid övergångeni staketet.I
.
~ fJ INGEMANSSON
Sid 15(21) RapportM-2744-A
dennamätpunktförekommermycket svagttrafikbrus i bakgrunden.Ljudmiljön präglasav fåglar som sitter i trädeni närhetenoch kvittrar. Enstakakortvarigaljud
.
med högamomentannivåerfrån t.ex. hundaroch enstakagåendesompasserar förekommerockså. MP
8.1, dag
LAeq
LAmax
LAmin
42 dBA
57 dBA
34 dBA
, 1
i
:
!
I...
Bild 8: Käglingerekreationsområde, mätpunkt8.1. En plats för strövtågoch naturstudier Käglinge rekreationsområde i Oxie är en plats för strövtågoch naturstudier.Den ursprungligaskånskanaturenär återskapadi vad somtidigarevar en grustäkt.Här finns nu mjuka kullar, skog,vattenytor,ängs-och hagmarker.Ett säregetfuktstråk kallat Käglinge rännahar uppståttefter grustäkten.Här trivs bland annatden sällsyntaoch fridlysta orkidenkärrknipprot.Här finns ocksåängsnycklar,tvåblad och smalfräken.Den naturintresserade kan finna örter somtill exempel hedblomster,puktörne,gulmåra,fältmalört och blåeld.I två dammarfInns inte mindre än nio av landetstotalt 14 grodarter.Till exempelvattengroda,vanlig grodaoch åkergroda.Dessutomfinns här flera ödlearter,blandannatstor och liten vattensalamander och denfridlysta sandödlan.
r---
~
fY
Sid 16(21)
INGEMANSSON
Rapport M-2744-A
3.9 Djupadalsparken
,
I Djupadalsparkenfinns en mätpunkt.Den är placeraddär gångbanornabildar en
.
korsningomedelbartefter radhusen.Mikrofonstativetvar placeratpå gräsmattan ca 5 meterin från respektivegångbana.Biltrafik på gatornarunt parkenhörs som ett svagtbrus. MP
9.1, dag
LAeq
LAmax
LAmin
45 dBA
63 dBA
39 dBA
Bild 9: Djupadalsparken, mätpunkt9.1. En park i bostadsområdet Dennapark kan beskrivassomett närarekreationsområde för de boendei området.Livet i parkenpräglasav aktiviteter somhör till "dagliga utflykter" i bostadensnärmiljö. Exempelpå dettaär: promenadermedhundari och utanför hundrastplatsen samtbarn somleker i parkenoch på lekplatserna.
3.10 Kroksbäcksparken I Kroksbäcksparkenfinns en mätpunkt.Den är placeradstraxutanför tennisbanorna.Biltrafik på gatornarunt parkenär det dominerandeinslageti ljudmiljön. MP
10.1, dag
LAeq
LAmax
LAmin
51 dBA
61 dBA
36 dBA
.j-..
---
-
.
A fJ INGEMANSSON
Sid 17(21) RapportM-2744-A
Bild 10: Kroksbäcksparken, mätpunkt10.1. En park i bostadsområdet Dennapark kan, precissomDjupadalsparken, beskrivassomett nära rekreationsområde för de boendei området.Livet i parkenpräglasav aktiviteter somhör till "dagliga utflykter" i bostadensnärmiljö. Exempelpå dettaär: promenadermed hundari och utanförhundrastplatsen samtbarn somleker i parkenoch på lekplatser.
4 Slutsatser efter avslutad mätserie Tio områdeni Malmö har ingått i undersökningen.Samtligaområdenhar det gemensamtatt de är platserdär Malmöbornakan idka friluftsliv i stadens omedelbaranärhet.Dennamätomgånghar endastomfattaten endamätningunder eftermiddag/kväll samtdessutomen mätningpå natteni fyra av mätpunktema. Trots det begränsade underlagetgörshär en förstagrov grupperingav områdena. Områdenaskaraktärskiljer sig åt och följandegruppindelningkan görasmed utgångspunktfrån ljudmiljön vid mättillfället undernovembertill december1998:
.
Områdenmed starkpåverkanav vägtrafik: Bulltofta rekreationsområde 4.1,
.
Rosengårdsfältet 7.1 och Kroksbäcksparken10.1. Områdenmed fågelliv somsätterprägelpå ljudmiljön: Pildammsparken1.2 och 1.3 och Slottsparken2.1.
~ fY INGEMANSSON
.
Sid 18(21) RapportM-2744-A
Områdendär denutmärkandeegenskapen är nästantotal avsaknad av vägtrafikbuller: Ekostråket6.2, Käglingerekreationsområde 8.1 och
.
Djupadalsparken9.1. Områdendär buller från byggarbetsplatserpräglarljudmiljön: Ekostråket6.1
.
och Kvarnby 5.1. Övriga områden,dvs vägtrafikenär en av flera källor sombidrar tillljudmiljön
,
.
(andravanliga ljudkällor är trafikstråkmed fotgängareoch cyklister): Pildammsparken1.1,Kungsparken2.2 och 2.3, Beijerspark 3.1, Bulltofta rekreationsområde 4.2 och Rosengårdsfältet 7.2.
5 Förslag till mätmetod Dennamätmetodbeskriverhur man genomåterkommande, stickprovsmätningar kan kartläggaljudmiljön ikontrollpunkterna. 5.1 Ljudmätning
.
Vid mätningenskall en ljudnivåmätare(somuppfyller IEC651 klass 1) användas.Utrustningenskall registreraA-vägd ekvivalent,max- och min-nivå. Annan mätutrustningt.ex. bandspelarefår användasunderförutsättningatt hela mätkedjaninklusive bulleranalysenuppfyller krav enligt IEC 651 klass 1.
. . . . .
Mikrofonen (förseddmedvindskydd)skall placerasca 1,5meteröver marken. Kalibrering med akustikkalibrator(IEC 942 klass 1) skall skeföre och efter varje mätperiod. Varje kontrollmätningskall omfattamätperioden1 timme per punkt. Under mätperiodenskall A-vägd ekvivalent,max- och minnivå registreras (tidsvägningF) Mätningenskall omfattaallt ljud i omgivningenmedföljandeundantag. 1) Ljud somuppenbartär direkt orsakadeav mätpersonalens närvaroskall inte registreras.Det innebäratt ljudnivåmätarenskall ställasi pauslägetills detta ljud har upphört.Exempelpå ljud somorsakasav mätpersonalens närvaroär människorsomkommerfram för att pratamed mätteknikern,eller hundarsom skällerpå mätteknikern.Det händerocksåatt förbipasserande "skriker till extrahögt" vid passageav mikrofonen.Om det är uppenbartatt dettasker eftersomden förbipasserande har uppfattatatt en ljudmätningpågårskall man
.;~-
"
~
fJ INGEMANSSON
Sid 19(21) RapportM-2744-A
inte inkluderadettai registreringen. 2) Om en tillfällig aktivitet pågåromedelbarti närhetenav mikrofonpositionen
,
bör mätningarnaavbrytasalternativtflyttas till en likvärdig mätpunktsom inte påverkasav aktiviteten.Exempelpå en sådanaktivitet kan vara ett tillfälligt arbete(anläggningsarbete eller parkarbete)i en park då maskinerär uppställda vid mikrofonpositionen.
5.1.1 Praktiska mättips Det kan varapraktiskt,ur mätteknisksynpunkt,att delaupp mätperiödenpå 1 timme till att t.ex. omfattafyra styckenmätningarå 15minutersistället. Mätresultatenfrån samtligafyra 15minuters-mätningarna skall adderas,enligt formel nedan,efter avslutadmätning.Om en störninginträffar och man inte hinner pausainstrumentetså"förstör" man inte hela mätningenutan enbarten mindre del. En annanfördel meddettamätförfarandeär att man rar fyra olika maximalnivåeristället för en enda.Genomatt mätai fyra 15minutersperioder istället för en 1 timmesmätningkan få fram merainformation. Under förutsättningatt mätningenomfattat4 styckenmätperioderom15 minuter kan man med följande formel räknaut dentotala ekvivalentnivånför 1 timme: LAeq ltim = 10*log [0,25*(10 O,I*LAeql,15 min+ 10 O,I*LAeq2,15 min+ 10 O,I*LAeq3,15 min+ 10 O,I*LAeq4,15 min)]
där LAeq 1tim= A-vägd ekvivalentnivåför
1 timme, dvs helamätperioden
LAeq 1,15min' LAeq2,15 min ... = A-vägdekvivalentnivå för 15minutersmätning1,2..
5.2 Väderlek Följandevillkor på väderlekenskall varauppfyllda:
.
Vindhastighetej högreän 5 mls (pgabakgrundsbrus). Önskvärdvindhastighet är 2-4 mls. Den angivnavindhastighetenkan t.ex.jämförasmed de uppgifter man får från SMHI dvs motsvararmedelvindunder 10minuter mätt på 10
.
[
~ fY INGEMANSSON
Sid 20(21) RapportM-2744-A
metershöjd. Om vindhastighetenär mindre än 2 mls skall himlen vara molntäckt(åtminstone6/8 av himlen skall varamolntäckt).
.
,
.
Inget krav på vindriktning (mätningenomfattarbullerkällor från alla riktningar). Vindriktningen skall alltid angeseftersomdenkan ha avgörande inverkanpå mätresultatet.Temperaturenskall anges.
.
Det rar inte förekommanederbördundermätperioden.Nederbördi form av lätt duggregneller lätt dimmakan få förekommamen inte snö,kraftigt regn,tät dimma eller åska.
6 Diskussion: Väderlek och ljudmätning 6.1 Bakgrund All ljudmätningutomhuspåverkasav väderleken.Ju längreavståndmellan bullerkälla och mätmikrofondestostörreinflytandehar väderlekenpå mätresultatet.Man kan sägaatt det: "alltid finns enuppenbarrisk att man mäter väder när mantror att man mäterljud'. Med dettamenasatt, i de situationerdär det är långt avståndmellankälla och mikrofon, är riskenuppenbaratt väderleken undermätningenär meraavgörandeför slutresultatetän vad ljudnivån från
f
!
bullerkällornaär. Ju längreavståndetär mellanbullerkälla och mätmikrofondesto störreär risken.
6.2 Tillåten väderlek i aktuell mätmetod Dennamätmetodomfattarbådenäraoch avlägsnabullerkällor. För ljudmätningar i kontrollpunkternai Malmö har ambitionenvarit att göraen kompromissmellan väderleksförhållande, bakgrundsnivåoch tillgängligt antalmätdagar.Mätmetoden inriktas på att uteslutakraftiga temperaturgradienter. Småtemperaturgradienter erhålls(någotförenklat)vid molntäckthimmel och/ellerdå det blåser.Genomatt dela in himlen i åtta lika delar,settfrån mätpunkten,kan man lättarebedömahur stor molnmängddet är. I dennamätmetodkan det dessutomfinnas ett intresseav att tillåta mätningarävenen "solig och fin dag" då det kan vara intressantatt få med ljudmiljön i parkeroch rekreationsområden undersådanaförhållande.Som en kompromissföreslåsdärför dentillåtna väderlekenenligt kapitel "Förslagtill mätmetod"ovan.Mätmetodensrepeterbarhet vid mätningpå sammaljudkälla
-l--
~ fY INGEMANSSON
Sid 21(21) RapportM-2744-A
olika dagarbedömsvaragod. Vid utvärderingenav vad som skall klassassom "tillåten väderlek"har mångaolika dokumentstuderats(sekapitel Referenser,
.
nedan).
7 Referenser
1. Ljudmätningari brozonen.Malmö miljöförvaltning: Rapport1/93, ISSN 0283-1546.Ola Gustafsson 2. Öresundsförbindelsen - Kontrollprogramför buller och vibrationerfrån SVEDAB anläggningsområde. Ingemanssons: RapportM-2298-A, HansElvhammar/ME 3. Uppskattningav krökningenhos ljudstrålarnäramarken.Meteorologiska institutionen,UppsalaUniversitet 1991.ConnyLarsson 4. Beskrivningoch krav på meteorologiskaparametrarvid ljudnivåmätning. SNV PM 1388,november1980.ConnyLarssonoch SvenIsraelsson 5. SNV meddelande6/1984:Metod för immissionsmätningav externt industribuller 6. Internet:Malmö kommoohemsida 7. Utvecklingsplanför Beijerspark i Malmö, Gatukontoret- Parkoch stadsmiljöavdelningen 9506 12. 8. Utvecklingsplan- VästraRosengårdsfältet, Gatukontoret- StadsmiljöavdelningenGuni 1997,revideradnovember1997)
.;. .-
...,
r"-C---
S =' fil G)
~
-~
...
...
~_u~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ 0'0 e~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ ...
U
'
.
,
z~zz~~~~zo~~~~~~~~~~~
~~-8"';'~"t"';'O""I'IOf';'f';INN-f';If';If';I"tf';lO"';'~ O e ~
.~ ~ ~ fil .o..
i~ +u .$~
~~ ~C/}-=fII ... =
00
O
O
~
~
~
0
~.
'I'Itn~.~tn.~~~'"
~
'1'1 .
tn
N
~
NN-N-N---NNNNN---
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
~
O
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
N
tn
~~~~~tnO~ONOO-~~N~N~~~ O--ONO~~-OOOOON--
JJ~II~III~IJllll~1111
~~~-N~~~'I'I~N-NN~"""-'I'Itn-~~
.= od
=
C\~.tn...~
~ ~ ~ ~ O
~
o
~ ~ ~
a o .
O
~
j ~
e
'O ...
'il~
'
8
i-
~~ .5
~.
o
r
f.
=~~ ~,; ~ -.=
~.g
~
~
5 tn
-a
~
s~
~
~
= G)
~5~ ; ~; ~
~~~
~ ~ ~
.5
.o
~
~
:!~~
~"ta
~
-
,
~
-
.
~ ~ ~
~ N ~ ~ ~
1()'d.'I'I..tn.tntn..tntn~.~tn..~.tn ~ ~<~.~O-~-N-~~tnN~~\OtnO~~N ~~~tn.tnll'f~tntn'l'l.tntn~~~tn~tn..tn ~
'd
~
..
. ~<-tnO-N~NNNr-..Otn~~~~~N~~~ l()~tntntntntn.tntntn~lOtn.~~tn.tn~~tn
~
~<.~~~~-~.~~-~~-N~~~~.. ~~tntntntntntntntnll'l.~tn~tn~tn.tn.tntn ~ 'd
! ~~~~.~~.~~~...~tn.tn~N~~~ ~ 'd . . ~ ~ N ~ .
G
!.
~
~ ~~~~
.,-
~
=
=
o ...
I
.f~~~~oo~O-~tn~~O~tntn~~N'I'I-
~
5 ~
~~~~NNNN~~"""I()~~~~~.c\~
'"
o
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~.
~'d~tn.tntn.tntn.~tntn~.~tn
~ ~ =
~; ~
ä
§
~
Ej
,
B~-N~O-~tn.N~tn-N~~~~O~~-
c
~ -= ~
j'd~~tn~~tn~~~tn\O~tntntn~tn~tn~~
~ ~
'O ... C/}
.
~
~
.1()""~Otn~~-~~~Ntn-~N-~Otn~-~
~
. 'O
~ ~S
~
il
~... =' ~
~
... bl)
~ ~ 5
~ >
~
S
~ :=
e ';
~ -.-
~
-=
~
~e =
s
~ r !
-S = =e ~
~
~
.-=
-
=:~ ~
=
~
=
~
.
--
.j-