Furniture for the Future Förstudie inom Återbruk av möbler för offentlig miljö Finns det möjlighet att återbruka designmöbler för offentlig miljö och skapa nya miljöer av gammal inredning?! Genomförd av: IDC West Sweden AB Projektledare: Inger Rydén Johansson November 2014
SAMMANFATTNING Uppdraget från VGR till IDC West Sweden AB ”Vi ska återvinna designmöbler för offentlig miljö där vi också skapar nya miljöer av gammal inredning. Detta ska ske i samordning i hela Västra Götaland och resultera i ett nytt återvinningsföretag. Projektet har genomförts i form av en förstudie för att ta fram beslutsunderlag för att gå vidare. Tanken är förenklat att gammal offentlig inredning sorteras och delas in i avfall, remake, försäljning etc. Företagen i området kommer att kunna utföra förbättringsåtgärder och även kunna använda skrivbordsskivor och liknande för att kunna ha som material för ny inredning.” Denna förstudie har haft som mål att operativt verifiera tidigare förstudier som gjorts inom området och göra en ekonomisk analys som kan ligga till grund för framtida återbruksprojekt och möjligheterna till en renoveringsverkstad för återbruk av möbler för offentlig miljö. Det finns mycket data framtagen när det gäller hur mycket möbler som kasseras men det visar sig att många siffror är uppskattade då det varit näst intill omöjligt att ta reda på hur mycket möbler som kasseras inom Västra Götalandsregionen. Fokus har lagts på att fysiskt ta hand om överblivna möbler från Mölndals Sjukhus och Östra Sjukhuset i Göteborg under en period. Syftet med detta har varit att se hur mycket möbler som genereras samt att se vilken typ av utrustning som kasseras, kvalitet och status mm. Kan dessa möbler få ett andra liv? Affärsmodeller om hur en renoveringsverkstad kan sättas upp har tagits fram. Ska man hantera stora volymer är standardprodukter att föredra och att tillverka i förväg skulle ge leveranstidsfördelar jämfört med nya möbler. Kostnaden att renovera stolar består till största delen av manuellt arbete varför man enkelt kan ge möblerna mer originalitet som skulle kunna vara en konkurrensfördel och priset blir detsamma som vid tillverkning av standardprodukter. Det finns goda förutsättningar för en renoveringsverkstad i Tibro. I Tibro finns kunskap och kompetens för att renovera möbler, logistikcentra, centralt geografiskt läge, bra lokaler och entreprenörsanda. Det är också en stor fördel att Tibro har akademi med utbildningar inom möbel- och inredningsbranschen. Kalkyler har gjorts över kostnader för att renovera besöksstolar, kontorsarbetsstolar har vi inte räknat på. Kalkyler visar att en renoverad besöksstol kostar lika mycket som en ny om man fördelar samtliga fasta kostnader. Kan man tänka sig att fasta kostnader inte räknas in fullt ut blir kostnaden ca 70 % av en nyproducerad stol. När det gäller att göra nya bord ur gamla har vi huvudsakligen använt stora hörnskrivbord och ur dessa skapat mindre bord. Här har vi inte fullt ut kostnadsberäknat för att anpassa ramar och beslag. Dock kan vi konstatera att det blir något billigare att tillverka nya bord ur gamla skivor jämfört med ett helt nytt. 1
Ett antal prototyper av renoverade möbler har tagits fram för att verifiera kostnader och se hur det i verkligheten blir. Möblerna har ställts ut i Inrediahuset under hösten 2014. Utmaningar
Hantera ett jämnt inflöde av begagnade möbler. Hur kan man styra detta då leverantörerna inte har några lagerytor utan måste göra sig av med möblerna i samma ögonblick som de blir utsorterade? Kapitalbindning/Risk – Idag producerar alla leverantörer efter order och binder inte kapital i FVL, om man väljer att konkurrera med snabba leveranstider blir det en utmaning vem som står risken att producera före order. En annan aspekt vi erfarit i förstudien är att de stolar och bord vi tagit emot från SU har varit av varierade modeller, vilket gör det svårt att tillverka större antal av en specifik produkt. Logistik Certifieringar och kravspecifikationer
Kalkylmässigt är det i stort sett lika dyrt att renovera som att köpa nytt. Vår tro är att det kommer att löna sig att renovera gamla möbler. Möjligheter
Man har stora möjligheter att göra större volymer än de vi räknat kalkylen på och då slår de fasta kostnaderna inte så hårt. Miljömässiga priset blir betydligt lägre jämfört mot nyproduktion Designade möbler är attraktivt och att ge dem ett andra liv är intressant. Intresset för Återbruk är stort vilket gensvaret på vår branschdag de 29 oktober visade. Kunderna kan attraheras av den Originalitet man kan skapa Förstudien har fått ett stort gensvar och flera företag och entreprenörer är beredda att satsa och starta upp verksamhet och tror på modellen utifrån vad de hör från kunder och branschen. Vinster i form av stärkt varumärke Att återbruka sina möbler ger fördelar vid upphandlingar Långsiktighet
2
Innehållsförteckning INLEDNING………………………………………………………………………………… Bakgrund…………………………………………………………………….. Syfte och Mål………………………………………………………………..
4 4 4
METOD OCH ARBETSSÄTT - FÖRSTUDIEUPPDRAG……………………….
5
ANALYS OCH RESULTAT……………………………………….……………………. Fakta om kasserade möbler…………………………………………. Leverans av kasserade möbler till Tibro………………………. Totalt lager i Tibro……………………………………………………… TAGE………………………………………………………………………….. Hantering överblivna möbler………………………………………. Inköp………………………………………………………………………….. Hur kan man få in återbruk i en upphandling………………. Lagen om offentlig upphandling (LOU)………………………… Tröskelvärden vid offentlig upphandling…………………….. Ekonomi – Kalkyl renovering av möbler……………………… Renovering av karmstol……………………………………………… Renovering av bordsskivor………………………………………… Skapa nya miljöer av begagnad inredning…………………… Miljöbilder…………………………………………………………………. Affärsmodeller…………………………………………………………… Affärsmodell Återbruk av Möbler (Canvas)…………………. Branschdag på Inredia………………………………………………..
6 6 6 7 7 8 8 9 9 9 10 10 12 13 16 17 19 20
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER…………………………………
23
KONTAKTER……………………………………………………………………..………
24
3
INLEDNING Bakgrund Det finns ett överskott av gammal inredning från offentlig miljö som behöver tas om hand, därigenom kan vi också förnya inredningen efter modern teknik och lagringsbehov utan att köpa nytt. Lager kan tas bort och ytor frigöras för andra ändamål. Vi kan arbeta miljömedvetet och även kvalitetsmedvetet så att kopior försvinner bort i hanteringen. Vi ser att vi kan påverka miljön mycket genom att återanvända redan befintlig inredning. Syfte och mål Syftet med förstudien är att utreda hur man kan återbruka begagnade möbler och skapa nya miljöer av begagnad inredning. Förstudien ska ta fram beslutsunderlag för att starta upp ett återvinningskoncept för begagnade offentliga inredningar. Vi möter tillväxtprogrammet i Västra Götalands inriktning om att utveckla befintligt näringsliv på ett hållbart sätt. Gällande miljön så hjälper projektet till att nå mål inom återvinningsområdet. Vi ska genomföra en förstudie som visar på beslutsunderlag för att starta upp ett återvinningskoncept för områdets alla begagnade offentliga inredningar. VGR vill se resultat av ett antal typmöbler som är renoverade/re:make tillsammans med en uppskattad kostnad. VGR vill att förstudien resulterar i en/flera affärsmodeller med budget för en ”renoveringsverkstad”. I denna ska även kostnader för logistik/transporter finnas med. Det ska även framgå vilket ansvar som vilar på den som levererar respektive köper möbler till/från ”renoveringsverkstaden” och verkstadens ansvar. I förstudien ska kalkylberäkningar göras över kostnadsbilden för att återbruka olika typer av möbler. Förstudien ska ta fram förslag på nya miljöer av gammal inredning. Hur kan man återbruka begagnade möbler? Förstudien ska ta fram beslutsunderlag för att starta upp ett återbrukskoncept för begagnade offentliga inredningar.
4
METOD ARBETSSÄTT - FÖRSTUDIEUPPDRAG Beslut fattades att göra en testperiod med följande förutsättningar: IDC West Sweden AB i Skövde hämtar möbler på SU (Mölndals Sjukhus och Östra Sjukhuset). Det sker enligt överenskommelse med Amalia Jakobsson.
VGR skänker möbler till IDC under testperioden och avsäger sig då ansvaret för dem. Eventuella kostnader/intäkter som uppstår för dem tas av IDC.
VGR vill att en bedömning görs av möblerna enligt följande sortering: 1. Återanvänd: Möbeln kan användas utan åtgärd 2. Renoverad: Ny klädsel/ommålad/lagad mm 3. Re:make: Möbeln har fått ett nytt uttryck, dvs en större förändring än vid en renovering. 4. Återvinning: Möbeln bedöms inte kunna renoveras för att få ett marknadsvärde.
En testperiod startades som innebar att möbler från Östra Sjukhuset och Mölndals Sjukhus levererades till Tibro under perioden vecka 50 2013 – vecka 5 2014. Perioden fick revideras då det under denna tid inte genererats några möbler till Tibro. Beslut fattades att förlänga testperioden till och med april 2014. Under perioden evakuerades också två huskroppar på Sahlgrenska sjukhuset och ett studiebesök gjordes på plats för att besluta om vi skulle skicka möbler till Tibro. Merparten av möblerna här bestod av hyllor och skrivbord och beslutade att ta även dessa till Tibro. För demontering anlitades ett företag som tidigare gjort liknande arbeten åt Kinnarps. När möblerna anlände till Tibro dokumenterades vad det är för typ av möbler. Förslag på hur de kan renoveras togs fram. Företagen i Tibro tillfrågades för att delta i denna process. Hantverkcentrum engagerades för att ta fram ett antal prototyper av stolar. Förfrågan till företag i Tibro om att renovera stolar. Priser togs fram. En stor del av bordsskivorna är stora hörnskrivbord som inte används mer idag. Vi kopplade in en inredningsarkitekt som skissade på några förslag till bordsskivor ur dessa stora skrivbord. Inredningsarkitekten tog fram förslag på nya bord genom att använda gamla bordsskivor och gamla underreden och ben. Kinnarps har visat stort intresse under förstudien och deras kvalitetschef Rolf Johansson har deltagit i förstudien. Det har varit en stor tillgång och ett bra bollplank.
5
ANALYS OCH RESULTAT Fakta om kasserade möbler, SU per år Från tidigare förstudie har vi fått uppgifter om att Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) årligen lämnar ca 450 ton blandat avfall varav minst 50 % uppskattas bestå av möbler. Detta innebär att 225 ton möbler varje år kasseras hos SU. Denna uppgift visar sig vid närmare kontroll vara grovt uppskattad. Från Amalia Jakobsson har vi fått färska uppgifter.
Antal ton blandat avfall på SU år 2011-2014 600 500 400 300 200 100 0 2011
2012
2013
jan-juli
Prognos
2014
2014
Kostnad för kasserat avfall per ton, 1.100 kr I enheten SU ingår Sahlgrenska, Mölndal och Östra Sjukhuset Leverans av kasserade möbler till Tibro Projektet har operativt under perioden februari – april 2014 fraktat överblivna möbler från Mölndals Sjukhus och Östra Sjukhuset i Göteborg till Tibro. Att göra denna fysiska förflyttning av möbler har medfört en del kostnader som i viss mån överstiger projektets budget, men alla parter i projektet var överens om att det var ett nödvändigt angreppssätt. Lagringen av möblerna i Tibro har gett oss mycket input och erfarenhet om komplexiteten att hantera begagnade möbler och vilka utmaningar som det ger. - Inköpsflöde - Katalogisering av möblers status och inrapportering i lagersystem - Ett lager är inte alltid så rent som andra miljöer - Att lagra möbler kräver yta och för att minimera kostnader tvingades vi lagra möblerna ”huller om buller”
6
TAGE VGR har skapat ett eget ”Blocketsystem” som man kallar TAGE, som betyder TA och GE. Systemet startades upp inom SU den 7 april 2014, i slutet av den period där vi tog överblivna möbler till Tibro. Systemet fungerar så att man lägger ut annonser över möbler som är överblivna på en verksamhet och tanken är att man i andra verksamheter först kan titta i TAGE om det finns möbler som kan passa de behov man har. Tanken är att man flyttar möbler mellan verksamheter utan något pengaflöde. De möbler som läggs in i TAGE ska vara hela och rena. Man sätter ut annonser som kan innehålla en eller flera möbler. Vid en utvärdering i maj månad konstaterar man hos SU att av 95 annonser, innehållandes 118 möbler, matchades hela 60 annonser, (motsvarade ca 85 möbler) mot verksamhetsbehov. Detta ger 63% återbruk utan renovering. Med TAGE skapar man återbruk utan att behöva renovera möblerna vilket är mycket positivt. Från förstudiens sida kan vi konstatera att de möbler som efter TAGES införande blir över generellt sett kommer att hålla en lägre standard mot tidigare.
7
Hantering överblivna möbler Överblivna möbler hos VGR kan man dela in i tre kategorier beroende på status Hela och rena -> TAGE -> R-verkstad, Doneras Slitna -> R-verkstad, Redesign, Råmaterial -> Doneras, kasseras Trasiga -> Redesign, Råmaterial -> Kasseras Man kan också dela in överblivna möbler i produktkategorier Stolar -> TAGE, R-verksad, Redesign -> R-verkstad, Doneras, Kasseras Bord -> TAGE, R-verkstad, Redesign, Råmaterial -> Doneras, kasseras Övrigt -> TAGE, R-verkstad. Redesign, Doneras, Råmaterial -> Kasseras Inköp Vid en upphandling är volymerna oftast beräknade som uppskattade volymer och man förbinder sig inte till exakta tal utan anger volymen som prognos. Avtal löper ofta på 1-4 år och volymen är satt i pengar. Ex.vis 100 MSEK per år totalt. Utefter det delar man sedan in det i grupper, kontorsmöbler, miljömöbler, etc med olika delar. För att få en klar bild över hur VGR eller annan stor offentlig aktör gör sina inköp sammanfattade vi nedanstående modell. Vi delade in inköpsbehoven i olika kategorier. Olika typer av behov, planeringshorisont och ansvar för inköp.
I studien har en uppskattning gjorts över hur mycket möbler som årligen köps in till SU. I runda tal handlar det om ca 350 ton möbler vilket motsvarar ca 10.000 möbelenheter.
8
Hur kan man få in återbruk i en upphandling? När man upphandlar möbler kan man vikta att en viss % man köper ska vara återbruk och att de är renoverade på ett hållbart, kvalitetssäkrat sätt. De företag som kan vara med och erbjuda både nya och återbrukade möbler skulle i så fall kunna få högre poäng om man kan detta. Man får då arbeta fram ett regelverk med SKALL-krav på att man ska kunna leverera X% som återbruk och kan man som leverantör inte visa detta kan man inte delta i upphandlingen. Ett sätt kan vara att hålla begagnade möbler utanför upphandling och göra direktupphandling vid köp av återbruksmöbler. Man kan köpa upp till 505.800kr vid direktupphandling. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kräver att leverantör nr 1 endast får leverera. I de fall leverantör 1 inte kan leverera kan leverantör nr 2 bli aktuell att leverera. Systemet ger inte någon valfrihet för kunden och effekten blir ofta snedvriden konkurrens. Tidigare gjorde man ramavtal med 3-4 företag som man kunde handla av, (5-6 år sedan) och då fanns det fler inredningsföretag. För att främja konkurrensen bestämde sig Konkurrensverket för att ändra reglerna till nuvarande system. Nu ska man antingen upphandla 1 leverantörer per produktgrupp eller ha 3 leverantörer där du vid varje avrop måste skicka förfrågan till alla 3 leverantörer. Detta har lett till att man oftast bara har en leverantör vilket innebär att det blir snedvriden konkurrens.
Tröskelvärden vid offentlig upphandling Från och med den 1 januari 2014 gäller nya tröskelvärden vid offentlig upphandling för kommuner och landsting enligt följande.
LOU
Varor och tjänster
Byggentreprenader
Kommun och landsting
1 806 427 SEK (207 000 EUR)
45 256 666 SEK (5 186 000 EUR)
Direktupphandling
505 800 SEK (28 % av 1 806 427)
505 800 SEK (28 % av 1 806 427)
9
Ekonomi – Kalkyl renovering av möbler I förstudien har kostnader för renovering av möbler noggrant gåtts igenom och vi har delat upp dem i två kategorier, stolar och bord. Renovering av karmstol Isärmontering Omlackning Ny klädsel Ny polyeter Montering Utgångspunkten har varit att man renoverar 1.000 stolar per år. Kalkylen som tagits fram innefattar helrenovering av en stol vilket innebär slipning, ytbehandling och omtapetsering. Vi har också beräknat en intern fraktkostnad på 41:- per stol för att flytta stolen från en leverantör till en annan då vi inte vet om lackering, tapetsering och lagring kommer att kunna finnas i samma lokaler. Den fasta kostnaden inkluderar lagerlokal och en person som hanterar administration och lager. Detaljerad kalkylberäkning har gjorts för ett uppstartsskede. Här finns en effektiviseringspotential och skalfördelar vid ökande volymer.
Beräkning av Rörlig Kostnad per stol Pris från Tibro Entreprenör per stol (tyg 500:-/m) Beräkning Fast Kostnad per stol (1.000 st) Beräknat TOTALPRIS RK + FK per stol
Helrenovering 1.168:1.360:602:1.770:-
Nypris Stol
1.672:-
I utgångsläget har vi använt oss av försiktighetsprincipen vilket innebär att jämförelsen är gjord på en enkel stol som har ett relativt lågt pris, SEK 1.672:-. Enligt källor hos VGR ligger nypriset för de stolar man oftast köper in på mellan 2.000:- - 2.500:-. Det betyder att vi räknat väldigt försiktigt när vi visar att det i stort sett är samma pris för en ny och en renoverad stol. Från SU mottog vi två Laminofåtöljer med slitna tygsitsar. Dessa har renoverats med fårskinn och totala renoveringskostnaden uppgår till SEK 3.300 per stol. Nypris för en Laminofåtölj ligger på ca SEK 11.500. Här blir det givetvis mycket lönsamt att renovera jämfört med att köpa ny. I vår kalkyl har vi räknat med att vi både ytbehandlar och sätter ny klädsel på stolen. Det finns de stolar som inte behöver ytbehandlas utan endast behöver ny klädsel och då blir lönsamheten större. Resultatet gör oss optimistiska till att det finns stora möjligheter att kunna driva en renoveringsverkstad på ett professionellt, lönsamt sätt. Vi tror vidare på att bygga varumärke kring återbruk genom exempelvis storytelling etc. Tiden ligger för oss då efterfrågan på second hand och en bra miljö växer. Vi ser idag en växande trend på många områden ex. fashion mm. 10
Kalkyl Stol 1.000 stolar per år = ca 25 stolar per vecka.
Rörlig Kostnad Renovering per stol % av nypris Renoveringskostnad FK + RK per stol % av nypris
70 – 81% 105%
Ekologi, miljö – Kalkyl Renovering Tittar man på kalkylen ur ekologisk och miljömässig aspekt finner man att kalkylen blir mycket lönsam då man både minskar avfallet och samtidigt minimerar användande av nytt material. Det sparar jordens resurser. Det finns många aspekter att beakta när det gäller återbruk och lönsamhet I framtiden kanske vinst räknas i besparade resurser och inte enbart i pengar? Kan man beskatta uttag av jordens råvara liknande som man beskattar vinster?
11
Renovering av bordsskivor Isärmontering Sågning / fräsning till ny form Kantlistning Lackering Montering med återbrukad benkonstruktion Kinnarps skickade 6 st nyrenoverade skrivbord till Sahlgrenska i lite olika status, några med repor. De har bara kommenterat att de inte vill fastna med strumpor eller dylikt på undersidan samt att ytskiktet skall vara helt. Önskade mått av bordsskivor 160x80, 180x80, 80x80 och 40x80. Kalkyl Bord
12
Skapa nya miljöer av begagnad inredning I förstudien har vi tittat på de möbler som levererats till Tibro och det rör sig om ca 60 stolar av blandad karaktär, de flesta med karm men även de utan karm. Vi gav Folkuniversitetets Hantverkcentrum i uppdrag att plocka ut 4 stolar och skapa nya prototyper. Projektkoordinatorstudent Johanna Söderberg gjorde sin LIA-praktik i vår förstudie och höll i projektledarskapet för eleverna på Hantverkcentrum. Man beslutade sig för temat miljö och skog när man renoverade stolarna. Grönt är också en könsneutral färg och man valde tyger i den gröna skalan. Före
Efter
Två entreprenörer i Tibro har anlitats för renovering av 30 stolar. Stolarna lackeras, hälften vita och hälften svarta. Stolarna förses med 4 olika tyger, dvs av samma tyg till vardera svart och vit stomme. Det visade sig att 9 av stolarna var av för dålig kvalitet för att ges ett andra liv så dessa sorterades ut. Defekterna bestod huvudsakligen i att de inte var stabila nog och bedömdes därför inte klara ett andra liv. En viktig aspekt att ta med i beaktning i framtida arbete. Granskare behövs.
13
När det gäller bord så skickades en stor mängd av bord från de två evakuerade huskropparna på Sahlgrenska till Tibro. Borden demonterades innan transport. En stor del av bordsskivorna är stora hörnskrivbord som inte används mer idag. Vi kopplade in Inredningsarkitekt Cecilia Jonsson på Cecilia Arkitektur & Inredning, som skissade på några förslag till bordsskivor ur dessa stora skrivbord.
14
Vi bestämde oss för att testa några av förslagen i verkligheten och tillverkade två varianter där vi använde oss av ben som vi fått i retur från SU (återbruk). Resultaten ses nedan.
15
16
Affärsmodeller a) Affärscase ”Direkt REMAKE” med och utan transport Alternativ 1 • Renoveringsverkstad erbjuder kunder att renovera slitna möbler. • Renoveringsverkstad hämtar möblerna hos kund och renoverar dem i sin verkstad • Renoverade möbler levereras tillbaka till kund. • Renoveringsverkstad behöver inte ha någon lagerlokal eller lagersystem, låg fasta kostnader, enkel hantering. Kundorderstyrd ”produktion”. Alternativ 2 • Renoveringsbuss erbjuder enklare renovering av slitna möbler • Renoveringsbuss gör renovering på plats hos kunden
Motiv till denna affärsmodell är att vi har verkliga exempel på att den fungerar. Under förstudiens gång hade vi besök av en bostadsrättsförening som såg de renoverade möblerna i Inrediahuset och lämnade order på sina stolar till den ”aktör” vi anlitat för renovering. Vi har också varit i kontakt med ett företag som idag arbetar med att hämta in möbler som man renoverar hos möbelrenoverare som man har avtal med. b) • •
Affärscase ”Direkt REMAKE” med och utan transport Offentliga aktörer genererar stora volymer med slitna möbler som behöver tas om hand / renoveras. Möblerna granskas för att se om de kan renoveras i Återbruk eller måste återvinnas 17
• •
•
Leverantör skänker möbler till renoveringsverkstad Renoveringsverkstad tar in möbler på lager dokumenterar i lagersystem. Möbeln kan ta flera vägar. - Stolar kan renoveras till standard – renoveras utan kundorder och levereras tillbaka till lager - Stolar renoveras till special – kundorderstyrd renovering, leverans direkt till kund - Redesign, vissa produkter såsom bordsskivor lämpar sig bäst till redesign och görs om till nya produkter, kollektion av bord tas fram – kan vara standard eller special och kan levereras direkt till kund alternativt lagerläggas hos Reuse Lager Renoverade produkter läggs ut på Marknadsplats
18
Affärsmodell Återbruk av Möbler
19
Branschdag på Inredia om Återbruk av möbler Vi ville möta branschen och prata om utmaningar och möjligheter när det gäller återbruk av möbler och cirkulära möbelflöden. Den 29 oktober genomförde vi en branschdag i Inrediahuset i Tibro där 45 personer från ca 20 olika företag/aktörer deltog. Studenterna på Folkuniversitetet Hantverkcentrums YH-utbildning (projektkoordinatorutbildning inom möbel- och inredning)deltog också under hela dagen. Intresset var stort och halva dagen innehöll föreläsningar av VGR, Swedish ICT Viktoria, Swerea och IDC West Sweden. Tillväxt och hållbar utveckling stod i fokus och Birgitta Nilsson beskrev hur VGR arbetar mot sin vision ”Det Goda Livet”. Hur kan vi ta vara på allt överblivet material som finns? Hur kan man förlänga livslängden på möbler? Thomas Nyström, Swedish ICT Viktoria beskrev hur man planerar att arbeta mot cirkulära möbelflöden. Från teknik Marknaden (Dödens dal)
Affärsmodellen är avgörande för att få ut en produkt på marknaden. Rätt affärsmodell = nå ut på marknaden Gratismodeller som Skype och Google är framgångsrika Funktionsförsäljning – Tjänstefiering Scan hyr ut lastbilar Öka tjänsten/service för att tjäna mer pengar Resurseffektansvar Cirkulär ekonomi Annat tänk – Klockan, man äger den inte själv den ska bevaras till efterlevande. Produkter som man vill bevara I Kina satsar man på Industriell symbios Ta material från en spillfabrik för att skapa nya produkter av spillet En aktör kan inte göra detta själv. Vi måste vara många som gör det tillsammans. Man måste bygga in cirkulära tänket under en tid. Allt kan inte dra igång från dag 1. Måste kunna driva linjärt under tiden som man bygger upp cirkulärt. Metoder att hantera återbruket. Uppfattningen är att man tittar på inköpsögonblicket ej långsiktigt. Priset avgör – Man kan göra enligt alla krav osv. men priset är det viktiga. Krav som måste ställas. Produkter med design – klassiker. Ska man klara stränga miljökrav – ytbehandling? För vård – sjukdom? Detta är en tuff utmaning. Vad gör vi med befintliga produkter och hur ser framtidens produkter ut?
Efter lunch fick deltagarna uppdraget att i sju grupper ta fram fem prioriterade möjligheter och fem prioriterade utmaningar för återbruk av möbler för offentlig miljö.
20
Indelningen av grupperna gjordes slumpvis. Det blev mycket diskussioner i grupperna och engagemanget var stort. Som avslutning presenterade varje grupp de resultat man kommit fram till (se samtliga utmaningar och möjligheter nedan). Utmaningar Hitta kompetent arbetskraft, -Multikompetens hantverk/design Nytt ”mindset” kring produktion, –återbruk, -nyproduktion Lösa logistikproblematiken, -förvaring, -arkivering, transporter, kostnader Demontering material/råvara Konstruktionsansvar? Vem? Produktansvar (kvalitet) för återbrukade produkter Miljöansvar och spårbarhet för återbrukade möbler Säljargument för återbrukade möbler Planmöbler LOU Upphandlingskriterier Ägare/ansvar – vem ska köpa? Testning (SP) Upphovsrätt, garanti Vem ska betala? Partnerskap Logistik Se helheten / Innehållet från början Lönsamhet Kvalitet Lager Delaktighet Långsiktighet Vem är ansvarig? Design Framtiden Möjligheter Outletförsäljning – imageskapande produkter Skapa fast kundunderlag Ambulerande restaurering Köpa ”reservdelar” från möbelproducerande företag sinsemellan Ta hjälp av designers Miljövinster Förändrat synsätt i offentlig upphandling -> tittar inte bara på inköpspriset utan på hela den ekonomiska livslängden Utbilda köpare och säljare i designmanagement och miljö. Inköpare idag är inte professionella. Gynnar svensk produktion vid återtagande för renovering
21
VGR m.fl. har ”berg” av möbler ->möjlighet för entreprenör Sälja funktion/nya affärsmodeller Kravspec för återbruk Partnerskap Återproducent (för att få sälja) Ta tillvara / återvinna råvara Lagar/avtal Uppgradera miljövärdet Logistikmöjligheter Hållbar tillväxt Design Goodwill Expansion Samarbeten Legoprinciper Marknadsföring och varumärke Smart Långsiktiga kundrelationer
Dagen avslutades efter denna workshop och alla aktörer fick med sig att tänka över sitt framtida engagemang inför den projektansökan som Viktoria Swedish ICT m.fl. kommer att göra hos Vinnova i slutet av januari 2015.
22
SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Vår studie visar att de miljömässiga vinsterna är stora och att det även ekonomiskt kan löna sig att återbruka möbler professionellt. Ett stort intresse från flera aktörer finns i Tibro och ett naturligt steg är att gå vidare i arbetet med att skapa arbetssätt kring en renoveringsverkstad. Skapa ett pilotprojekt kring Återbruk, affärsmodeller och renoveringsverkstad. Entreprenörer inom befintliga varumärken kan se lönsamhetspotentialer Hitta kreativa designers som vill engagera sig i innovativa designlösningar där design och ny teknologi utnyttjas. Affärsmodellen är viktig och det är viktigt att ställa om i tid Det finns möjlighet att skapa nytt varumärke inom Återbruk och varumärket är viktigt Idé finns att kunna skapa en certifierad återbruksverkstad som har licens från olika leverantörer att ge deras produkter ett andra liv. Logistikutmaningarna är stora – att utveckla logistiken och titta på nya logistiklösningar blir viktigt. I nästa steg måste man kartlägga aktörer och deras roll i ett pilotprojekt. Man måste också hitta drivande entreprenörer som brinner för att ta arbetet vidare. I kommande programperiod kommer IDC West Sweden AB att arbeta med HÅLLBAR Industriell Utveckling i Västra Götalandsregionen, och inom ramen för det kan man arbeta med projekt återbruk av möbler. Tibro Kommun är engagerade kring frågor om återbruk av möbler, sätter miljömål högt på agendan och är beredda att stötta och vara medfinansiär i ett pilotprojekt. Miljöfrågorna är högaktuella och utvecklingen går mot att arbeta för bättre materialval och en hållbar planet, vilket också ger draghjälp i ett pilotprojekt kring Återbruk. Begreppet hållbar konsumtion har blivit ett alltmer vedertaget begrepp, vilket bland annat innebär att konsumtionen ska vara ofarlig för miljö och hälsa och resurseffektiv (öka nyttan per insatt resursenhet). Återbruk, återvinning och lång livslängd gör att möblerna blir mer resurseffektiva. Runt omkring oss ser vi allt fler företag som arbetar med att återbruka och återvinna med en strävan mot cirkulär ekonomi, ex Nudie Jeans, Houdini m.fl. Inom möbel- och inredningsbranschen ser vi också stora satsningar mot design av möbler som är hållbara, transparenta, miljömärkta mm. Det positiva gensvar vi fått från branschen i denna förstudie signalerar om att engagemanget i miljöfrågor växer och det ökar förutsättningarna för att lyckas att implementera en renoveringsverkstad på riktigt.
23
KONTAKTER Personer vi träffat och haft kontakt med under förstudien: Birgitta Nilsson Viveca Reimers Amalia Jakobsson Helena E Olsson Maria Ragnarsson Kurt Tingdal Rolf Johansson Dan Hermansson Cecilia Jonsson Mats Wilhelmsson Tommy Eriksson Per-Arne Adolfsson Anders Engelmark Jerry Eriksson Eva Jannerstedt Peter Larsson Mikael Hultberg James Minard Åsa Cromert Jukka Tallbacka Johanna Söderberg HSB Eva-Lotta Unnerfält Sari Strömblad Yvonne Träff Thomas Nyström Per Kilbo Marcus Wendin Maria Zeilon
Miljösekretariatet, Tillväxt och utveckling, Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset OFFECCT, Tibro OFFECCT, Tibro Kinnarps Kinnarps Cecilia Arkitektur & Inredning, Skövde MW Möbler, Tibro TT Lack, Tibro Formidabel Specialinredningar, Tibro Lundbergs Möbler, Tibro Eric Svenssons Stolfabrik, Tibro City Möbler AB, Tibro City Möbler AB, Tibro TTC, Tibro Folkuniversitetet Hantverkcentrum, Tibro Enströms Möbler, Tibro Möbeldesign i Tibro AB Student på Projektkoordinatorutbildningen, Hantverkcentrum Skövde Upphandlare, Skövde Kommun Miljöstrateg, Skövde Kommun Miljöstrateg, Lidköpings Kommun Swedish ICT Viktoria Swerea IVF Miljögiraffen SKRYTA
24
