FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013 KARLSTADS KOMMUN

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

ÅRSREDOVISNING 2013

1

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

KARLSTADS KOMMUN

© Karlstads kommun 2014

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

ÅRET 2013 I KORTHET Kommunkoncernens ekonomi

• Kommunkoncernens resultat uppgår till 241,8 mnkr. • Investeringar har skett med 987,3 mnkr brutto. • Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden fortsatte under året och de större delarna av ångpannan samt en stor del av pannbyggnaden färdigställdes. • Inom Vindkraft Vänern AB har ett omfattande reparationsprojekt genomförts där växellådorna byttes ut på fyra av vindkraftverken. Kommunens ekonomi

• Kommunens resultat uppgår till 150,4 mnkr. • Investeringar har skett med 496,8 mnkr brutto. • Större investeringar har gjorts, bland annat i en ny skola på Hagaborg, upprustning av Norrstrandsskolan och Ilandaskolan, ny förskola i Alster, ny- och ombyggnad av badhuset samt ny huvudvattenledning från Sörmon. • Resultatmålet har uppnåtts under året, däremot inte finansieringsmålet. Kommunfullmäktige godkände dock en ökad låneskuld i samband med budgetbeslutet och den nivån uppnåddes. Fakta om kommunen

• Vid årets utgång har Karlstads kommun 87 786 invånare, en ökning med 857 personer under året. 978 barn föddes under året. • Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till 6 319 och i kommunkoncernen i övrigt finns 512 årsarbetare. • Utdebiteringen ligger totalt på 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75 Några viktigare händelser

• Samarbetsavtal om utbyggnad av E18 västerut är upprättat mellan Trafikverket och kommunen med en kommunal förskottering på 430 mnkr. • Kontaktcenter startade sin verksamhet i Bibliotekshuset i januari. • Stadstrafikens bussar drivs med biogas från den 1 juli. • Första etappen av den nya huvudvattenledningen från Sörmon är klar och har tagits i drift. • Upprustning och ombyggnad av Norrstrandsskolan blev klar till höstterminen. • Om- och tillbyggnaden av Sundstabadet blev klar under året med invigning den 7 december.

Mnkr = miljoner kronor Mdkr = miljarder kronor

3

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Årsredovisningens innehåll�� 5 Kommunstyrelsens ordförande�� 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Karlstad och omvärlden�� 8 Sammanfattande analys��10

Målområden externt perspektiv Tillväxt��12 Attraktiv stad��17 Utbildning och kunskap��22 En stad för alla��26 Den goda gröna staden��32 Målområden internt perspektiv Finansiellt perspektiv��39 Vårda tillgångar��41 Styrsystem och kvalitetsarbete��43 Arbetsgivarperspektiv��46

FINANSIELL ANALYS

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet��52 Finansiell analys – kommunkoncernen��54 Finansiell analys – kommunen��57

FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning��68 Nothänvisningar��71 Redovisningsprinciper��81 Organisation��83 Driftredovisning��84 Driftredovisning med kommentar��85 Investeringsredovisning��89

VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND Karlstads Stadshus AB��92

Karlstads Energi AB��93 Karlstads Elnät AB��95 Karlstads Bostads AB��97 Övriga bolag inom Stadshuskoncernen��99 Övriga företag och stiftelser�� 101

BILAGA Indikatorer i strategisk plan�� 105

4

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

ÅRSREDOVISNINGENS INNEHÅLL Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret. Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kap i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god ekonomisk hushållning. Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare händelser och insatser inom de olika målområden som ingår i den strategiska planen. Målområdet ”Arbetsgivarperspektiv” tillsammans med personalstatistik ersätter det separata personalbokslut som har framställts tidigare år. Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen belyser områdena resultat, kapacitet, risk och kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning. Finansiella rapporter

Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation. Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift- och investeringsbudgeten. Budgetavvikelser beskrivs kortfattat, liksom de största investeringsprojekten. Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund

Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen. Nämndernas verksamhetsberättelser

Här finns den verksamhetsberättelse som varje nämnd har avlämnat och som mer utförligt beskriver verksamhet, måluppfyllelse och ekonomisk utfall.

5

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Vi når goda resultat

2013 har varit ett händelserikt och produktivt år. Samtidigt som vi har gjort stora investeringar har nämndernas budgetutfall förbättrats. Inte minst gymnasienämnden, som haft stora ekonomiska utmaningar, har vidtagit åtgärder för att nu kunna redovisa en ekonomi i balans. Sammantaget kan vi konstatera att årets målmedvetna arbete har resulterat i ett positivt resultat på 150 miljoner kronor. Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet

Flera satsningar har givit synliga resultat under året; det nya badhuset, Hagaborgsskolan, ombyggnaden av Norrstrandsskolan, förskolan i Alster, första etappen av den nya huvudvattenledningen från Sörmon är bara några exempel. Men vi har också blickat framåt och arbetat långsiktigt med bland annat en ny trafikplan, en arenautredning, en ny vatten- och avloppsplan, förberedelser för ett nytt vårdboende på Gruvlyckan, en ny naturvårds- och friluftsplan och vi har slutit ett samarbetsavtal med Trafikverket om utbyggnad av E18 västerut. Vi är till för Karlstadborna

Arbete för att stärka tillgängligheten för kommunens invånare har fått mycket goda resultat. I början av året öppnades Kontaktcentret i Bibliotekshuset där medborgarna på ett och samma ställe snabbt kan få hjälp med olika typer av frågor. Karlstad.se utsågs till Sveriges bästa webbplats, Karlstad har utsetts till Sveriges IT-kommun 2013 och, enligt Statistiska centralbyrån (SCB), är vi näst bäst i landet på information till medborgarna. Hållbar utveckling

Vi arbetar kontinuerligt inom alla verksamheter med miljöfrågor. Att vi från och med den 1 juli 2013 driver våra stadsbussar med biogas måste ändå betraktas som en milstolpe. Det bidrar till minskad klimatpåverkan, bättre luftkvalitet och mindre buller i Karlstad. Livskvalitet Karlstad 100 000

Enligt SCB:s medborgarundersökning är Karlstad den tredje bästa kommunen i landet att leva och bo i, och det märks. 2013 ökade antalet Karlstadbor med 857 personer, det är den näst högsta ökningen under 2000-talet och betyder att vi numera är 87 786 invånare i kommunen. Över 20 olika detaljplaner har upprättats och bygglov för närmare 300 bostäder har beviljats under året. Karlstad växer. Ett stort engagemang

Inget av detta skulle vara möjligt utan ett stort engagemang från kunniga och kompetenta medarbetare. Jag vill därför rikta ett stort och innerligt tack till er alla, det är ni som gjort att 2013 blev ett år som vi med stolthet kan se tillbaka på.

Per-Samuel Nisser (M) Ordförande

6

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KARLSTAD OCH OMVÄRLDEN

Vad gör egentligen en kommun och hur påverkas den av omvärlden? Vad kostar det och hur betalar vi för det? Det är i stora drag dessa frågor en årsredovisning ska ge svar på. De ekonomiska delarna är lätt mätbara och relativt enkla att redovisa i någorlunda samlad och förhoppningsvis förståelig form. Vad vi gör och vilket uppdrag vi har kan faktiskt vara svårare att definiera och avgränsa. Kommunens kärnverksamhet är vård, skola och omsorg. Under senare år har också förväntningar på kommunens medverkan ökat inom helt andra fält. Verksamheter som vi tidigare sett som statliga ansvarsområden eller bedömt kunna ske genom marknadsmässiga lösningar förväntas nu ofta kommunen också vara en part i. I dag förväntas kommuner och regioner regelmässigt vara med och medfinansiera större väg- och järnvägsbyggen. Andra exempel inom kommunikationsområdet är fibernätsutbyggnad och flygverksamhet. Snabba bredbandslösningar förväntas finnas i hela kommunen för att möjliggöra både företagande och bra boendemiljöer. Sker inte utbyggnaden via marknad och statliga insatser förväntas kommunen ”fylla upp” och driva på investeringarna. Kommunen och regionens näringsliv är till mycket stora delar beroende av den internationella marknaden och därför bedöms flygplatsen och flygtrafiken vara strategiskt viktiga områden att säkerställa och utveckla. Här har kommunen också fått ta ett utökat ansvar både för infrastrukturen, flygplatsen, och för att tillsammans med näringslivet finna effektiva trafiklösningar i en flygbransch som är under stark omvandling. Ett annat område är att kommunerna som stora aktörer förväntas gå före och driva utvecklingen mot ökad hållbarhet. Här kan det bl a gälla ökad förnybar produktion när det gäller ren el- och värmeproduktion men också inom ett närliggande område som fordonsbränsle. Ofta handlar det om relativt nya branscher där osäkerheten om tekniska lösningar och marknadens funktionssätt fortfarande är stor och där privata aktörer därför inte är beredda att investera. Trygghetsfrågorna är en av de frågor som medborgarna rankar bland de absolut viktigaste och kommunen har länge jobbat med allt från drogförebyggande och värdegrundsarbete bland ungdomar till belysningar och trygghetsvandringar i bostadsområden. Sedan flera år har också samarbetet med polisen varit en viktig pusselbit i detta arbete vilket också medfört att kommunen fått en större roll i rent brottsförebyggande arbete inte minst i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Listan på förväntningar över vad kommunen ska engagera sig i inom delvis nya och utökade områden kan göras längre men bara utifrån dessa områden kan vi konstatera att kraven på kommunerna ökar. Det gäller direkta ekonomiska insatser men också krav på nya kompetenser och förmåga att finna nya samarbetsformer. Till den här utvecklingen, där förväntningarna på kommunen som samhällsbyggare knappast ser några gränser, ser vi också en inriktning mot allt mer tillsyn och granskning av våra kärnverksamheter. Inte minst sker detta från statligt håll där fristående granskande myndigheter ställer högre krav på rapportering och blir mer detaljerade i sina föreskrifter och anvisningar. Principiellt är detta en utveckling som kommer i konflikt

8

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

med den kommunala självstyrelsen som bygger på att kommunernas verksamhet kan lösas på olika sätt med olika prioriteringar. Utvecklingen mot en mer detaljerad statlig tillsyn inskränker det lokala självbestämmandet och i en förlängning riskerar kommunerna att i ökad grad bli utförare av nationellt reglerade verksamheter. Mätningar, jämförelser och rankinglistor är också en tydlig del av den här utvecklingen. Generellt är öppenheten och intresset för våra verksamheter positiv och bidrar till medvetenheten om att vi har ett uppdrag för Karlstadsborna som gett oss förtroendet att genom skattefinansieringen utveckla en välskött kommun. Vår förmåga att föra en dialog med våra medborgare och brukare ställs dock inför stora utmaningar i en värld fylld av förväntningar och granskningar. Under de senaste åren har kommunen ökat sina insatser för att förbättra kommunikationen med medborgarna. Exempel på detta är öppnandet av Kontaktcenter, utvecklingen av en Facebooksida, införandet av servicegarantier och kommunens nya webbplats. I stora stycken har detta varit mycket framgångsrikt. Karlstadsbornas förtroende för kommunen är också högt i den årliga medborgarundersökning som utförs av Statistiska centralbyrån, SCB. Kommunen ligger inom flera områden i topp och Karlstadsborna rekommenderar gärna vänner och bekanta att flytta till Karlstad. Vi har alltså ett gott utgångsläge men i en omvärld med större och skärpta krav och förväntningar från en mängd håll behöver vi hela tiden vårda vårt läge och inte stanna upp även om vi också måste kunna ta oss tid att känna en nöjdhet över det vi hittills har uppnått. Ekonomiskt har vi en liknande bild. Kommunen har ett gott ekonomiskt grundläge och en stark kultur med ekonomiskt ansvarstagande. Vi har allt sedan finanskrisen 2008-2009 levt under knappa ekonomiska utrymmen och flera nämnder har haft stora bekymmer med att klara balansen i sin ekonomi. Det mest glädjande med 2014 års resultat är att vi nu kan konstatera att trenden med försämrat ekonomiskt utfall för vår ordinarie verksamhet brutits och att flertalet nämnder nu klarar att balansera sin budget. Konjunkturen förväntas nu förbättras något men en stor del av skattekraftsökningen kommer att ätas upp av ökade lönekostnader. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedömer att två stora ekonomiska utmaningar nu står för dörren dels det kostnadstryck som följer på demografiska förändringar, dels de kostnader som uppstår till följd av de stora investeringsbehov som finns inom sektorn. Det senare är inte minst tydligt i tillväxtstäder som Karlstad. Där vi förutom stora reinvesteringar i fastigheter och anläggningar från 1960- och 70-talet, då en stor del av vår kommunala välfärd byggdes ut, också måste satsa på investeringar som möjliggör fortsatt tillväxt och attraktivitet. Sammantaget har vi ett gott utgångsläge med gott förtroende från Karlstadsborna och en stabil ekonomi. Utmaningar finns hela tiden i att finna balansen mellan ett begränsat ekonomiskt utrymme och nästintill obegränsade krav och förväntningar. En särskild balans som vi måste finna är den mellan att upprätthålla god kvalitet i våra kärnverksamheter parallellt med att dra gränsen för vilka övriga samhällsutvecklingsfrågor vi klarar av att hantera.

9

K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

SAMMANFATTANDE ANALYS Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav på att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Den strategiska planen som arbetssätt är relativt nytt och det är för andra året i rad som målen följs upp. Vi har i år utvecklat vår uppföljning av måluppfyllelsen genom att göra en sammanfattande bedömning inom varje målområde. Härigenom underlättas även den samlade bedömningen. Genom att koncernens samlade verksamhet följs upp på detta sätt i årsredovisningen blir det tydligt vilka framgångsområden respektive utvecklingsområden som vi har. Trots detta kan det givetvis vara svårt att ge ett kategoriskt svar på frågan om vi har en god ekonomisk hushållning. Det handlar alltid om en bedömning utefter en glidande skala. Målen är långsiktiga och i vissa fall högt ställda. Den övergripande bedömningen är dock att arbetet för att nå målen går framåt. Det är tydligt att verksamheternas arbete bidrar till att vi når närmare målen. Samtidigt ser vi att nämnderna sammantaget har bedrivit sina verksamheter inom sina ekonomiska ramar och dessutom med en positiv budgetavvikelse. Kommunens resultatmål uppnås med bred marginal och kommunens och koncernens balansräkning är stark, även i förhållande till våra jämförelsekommuner. Den samlade bedömningen är därför att vi i allt väsentligt bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning. Karlstads kommun växer i den takt vi vill, under året ökade befolkningen med 857 personer. Det här är den näst största befolkningsökningen under 2000- talet. Vi har en bra planberedskap för fler bostäder och verksamhetslokaler, utmaningen framåt ligger i att fortsatt kunna erbjuda attraktiva lägen. Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Företagsklimatet ligger relativt stabilt runt genomsnittet i riket, vilket gör att vi har en bit kvar till det högt ställda målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa. Resandet med kollektivtrafiken ökar, vi cyklar mer och samtidigt minskar resandet med bil. Den här positiva utvecklingen leder givetvis till att utsläppen av växthusgaser från transportsektorn också minskar. Att vi nu kör våra stadsbussar på biogas istället för diesel är en insats som bidrar till såväl minskad klimatpåverkan som bättre luftkvalitet och lägre bullernivåer. Större infrastrukturprojekt har kommit igång under året. Förskotteringsavtal är tecknat med regeringen för utbyggnad av E18 västerut med start våren 2015. Projektet Tåg i Tid finns nu med i förslaget till nationell transportplan och vi är ett steg närmare en utbyggnad av Karlstad C. Karlstadsborna är välutbildade, vi har en hög andel av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning. Resultaten från grund- och gymnasieskolan visar på goda förutsättningar för eleverna till fortsatta studier och arbete. Utmaningen framåt är att minska skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, mellan skolor och

10 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

mellan privata och kommunala huvudmän. Karlstad ska vara en stad där alla ska känna sig trygga och där Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. Upplevelsen av trygghet har förbättrats men dessvärre ser vi en ökning av antalet hem- och bostadslösa för första gången sedan år 2009. Utvecklingen kan till viss del förklaras av att Karlstad växer och av en brist på små lägenheter i kommunen. Här ser vi dock att flera av våra insatser, som Bostad först, har varit betydelsefulla och givit goda resultat. Utan våra satsningar hade säkerligen utvecklingen varit sämre. Genom brukarundersökningar, medborgarundersökningar, servicegarantier, e-tjänster och mycket annat arbetar vi systematiskt med kvalitets- och utvecklingsarbete. Vi strävar efter att alla verksamheter inom kommunen ska hålla en hög kvalitet. Karlstadsborna har också ett stort förtroende för kommunen. Kommunen bedöms vara en mycket bra plats att leva och bo på. Upplevelsen av delaktighet och inflytande är positiv och har ökat från föregående år. Det finns i dag flera möjligheter för Karlstadsbon att påverka, bland annat genom medborgarförslag, synpunktshantering och i brukarråd. Kommunens ledar- och medarbetarundersökning visar att medarbetarna är stolta och motiverade samt att ledarskapet bedöms vara mycket bra. Den finansiella analysen visar att vi har nått resultatmålet men inte det långsiktiga finansieringsmålet sett över en femårsperiod. Däremot har vi nått båda målen under 2013. Trots att vi har fått tillfälliga intäkter även i år, visar den finansiella analysen att resultaträkningen är starkare än tidigare år. Utvecklingen mot en försämring av det underliggande resultatet har brutits och vi ser nu en tydlig förbättring. En viktig orsak är att nämnderna sammantaget nu har en positiv budgetavvikelse, till skillnad mot de senaste åren. Den finansiella analysen visar även att den ekonomiska ställningen fortfarande är god. Även om kommunens nettolåneskuld har ökat under senare år visar balansräkningen att kommunen har finansierat närmare hälften av sina tillgångar med egna medel, soliditeten ligger på 47,1 procent. Med hela pensionsåtagandet inräknat har kommunen fortfarande en god soliditet, 22,4 procent. I förhållande till våra jämförelsekommuner står vi oss väl, det gäller framförallt när man räknar det samlade pensionsåtagandet. För hela kommunkoncernen är jämförelsen än mer positiv, där är vi näst bäst bland de nio kommunerna. I kommunfullmäktiges beslut om strategisk plan och budget för perioden 2013-2015 tilldelades kommunens nämnder och bolag 146 åtaganden. Åtagandena ska komplettera koncernens ordinarie verksamhet i arbetet att nå kommunens övergripande mål. 38 av de 146 åtagandena skulle vara klara under år 2013 och 26 av dem har blivit klara. En tredjedel av de åtaganden som skulle vara klara 2014 har redan rapporterats som färdiga i år (24 av 81). Även en handfull åtaganden som skulle vara klara 2015 har också blivit färdiga.

11 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

TILLVÄXT

Tillväxt

Attraktiv stad

Utbildning och kunskap

En stad för alla

Den goda gröna staden

Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden. Sammanfattning

Karlstads kommun växer i den takt vi har som målsättning och det är allt fler som förvärvsarbetar. Det finns god planberedskap för såväl bostäder som verksamhetsmark. Utmaningen ligger i att kunna erbjuda attraktiva lägen. Resandet med kollektivtrafik och cykling ökar på bekostnad av resandet med bil och vi ligger i startgroparna för ett par stora och viktiga infrastrukturprojekt. Företagsklimatet ligger relativt stabilt runt genomsnittet i riket, vilket gör att vi har bit kvar till det högt ställda målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa. Viktiga händelser

• Samarbetsavtal om utbyggnad av E18 västerut blev fastställt. • Projektet Tåg i tid kom med i förslaget till nationell transportplan. • Kommunerna i Karlstadsregionen, Karlstad Business Region, KBR, tecknade avtal om samverkan kring kommunikationer, etableringar och marknadsföring. Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer

År 2013 var antalet invånare i Karlstads kommun 87 786 personer. Det innebar en ökning med 857 personer. Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen de senaste fem åren är 758 personer. Antalet födda ligger relativt stabilt över tid, däremot ser flyttströmmarna till och från Karlstad lite olika ut från år till år. År 2013 flyttade det in 660 personer fler till Karlstad än det flyttade ut. Av dessa kom 60 procent från andra kommuner i Värmland. Karlstad har en god genomsnittlig tillväxttakt och vi växer i den takt vi har som målsättning. Befolkningsökning i antal

Befolkning

2008

2009

2010

2011

2012

2013

83 994

84 736

85 753

86 409

86 929

87 786

Befolkningsökning i antal

353

742

1 017

656

520

857

Antal födda

935

990

1 005

1 009

1 015

978

Födelseöverskott

119

135

195

214

225

200

Flyttnetto totalt

242

622

842

454

300

660

314

229

450

455

168

395

varav övriga Värmland varav övriga Sverige varav utlandet Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

12 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

- 231

44

165

6

- 38

54

159

349

227

-7

170

211

530

594

731

706

658

758

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

I syfte att underlätta inflyttningen till Karlstads kommun har vi dels förbättrat informationen till nyinflyttade, dels ökat tillgängligheten för den inflyttarservice vi erbjuder. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020

Vi behöver hålla en tillväxttakt om i genomsnitt en procent per år om vi ska nå målet som utgår ifrån 2008 års siffror. År 2012 ökade antalet förvärvsarbetande, det vill säga de som arbetar i Karlstad, med en halv procent. Vi vet dock att tillväxttakten varierar stort över tid. Under hela perioden 2008-2012 ökade antalet förvärvsarbetande med 1,5 procent. Lågkonjunkturåret 2009 hade vi en större nedgång, men återhämtningen påbörjades redan år 2010. År 2012 var förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen av Karlstadsborna som arbetar, 75,51 procent vilket motsvarar genomsnittet för större städer. Det är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, en bild som ser likadan ut över hela riket. I Karlstad har återhämtningen för kvinnorna efter nedgången 2009 gått bättre än för männen, som både gjort ett större tapp och har längre kvar tillbaka till 2008 års nivå. Skillnaden i hur stor andel av männen respektive kvinnorna i Karlstad som förvärvsarbetar har därmed utjämnats något över perioden. Andel av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år som förvärvsarbetar (förvärvsfrekvens)

Karlstad varav män

2008

2009

2010

2011

2012

2013

75,8

72,9

74,1

75,2

75,5

–

77,2

73,6

74,3

75,8

76,0

–

varav kvinnor

74,4

72,1

74,0

74,5

75,1

–

”Större städer”

76,4

73,4

74,6

75,4

75,7

–

Riket

77,5

74,6

75,9

76,8

77,1

–

varav män

79,5

76,2

77,3

78,5

78,5

–

varav kvinnor

75,4

73,1

74,5

75,0

75,6

–

Källa: SCB

Pendlingen ligger ganska stabilt över tiden och drygt 31 procent av de som arbetar i Karlstad pendlar hit. Liknande kommuner har i genomsnitt runt 20 procents inpendling. Drygt 18 procent av de som bor i Karlstad pendlar ut från kommunen. Även detta är en siffra som ligger högre än för andra liknande kommuner. En hög pendlingsgrad är ett tecken på att vi har en dynamisk arbetsmarknadsregion. Relativt sett är det fler män än kvinnor som pendlar både in till och ut ifrån Karlstad. Vi håller på att ta fram en branschanalys i syfte att hitta nya tillväxtbranscher och vi har påbörjat arbetet med att ta fram en etableringsstrategi tillsammans med de andra kommunerna i Karlstadsregionen inom ramen för samarbetet Karlstad Business Region, KBR. Vi har också upprättat ett samarbetsavtal mellan The Packaging Greenhouse och Karlstad Technology Centre (KTC) i syfte att skapa förutsättningar för att öka andelen Karlstadsbor som förvärvsarbetar. Vidare har vi genomfört en utredning för att försäkra oss om att vi har tillräckligt med platser i förskoleverksamheten för att möta behoven av barnomsorg på obekväm arbetstid.

1. Karlstad har en relativt stor arbetspendling till Norge. Pendling utomlands ingår inte i statistiken, vilket innebär att vi i realiteten har ett par procentenheter högre förvärvsfrekvens än den som redovisas här. Vi har också många studenter, något som drar ner resultatet ytterligare.

13 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat

I Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet fick Karlstad år 2013 placering 83 av 290 kommuner. År 2008 var Karlstad rankat som nummer 35. Sedan dess har rankingen varierat i spannet mellan 71 och 86. År 2013 deltog 189 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Kommunens kunder gav oss sammantaget ett Nöjd-Kund-index (NKI) på 67, vilket räckte till placering 103 av 189 deltagande kommuner. Medelvärdet var 67, vilket innebär att Karlstad ligger på genomsnittet. Förra gången mätningen genomfördes (år 2011) räckte det då erhållna indexet 68 till placering 49 av 166 deltagande kommuner. Företagsklimat

2008

2009

2010

2011

2012

2013

35

85

71

74

86

83

Svenskt Näringsliv rankning alla kommuner i Sverige SKL NKI

–

–

–

68

–

67

ranking alla deltagande kommuner

–

–

–

49

–

103

Källa: Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

I syfte att förbättra kommunens service till företagen har vi dels genomfört Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) utbildning Förenkla helt enkelt, dels förbättrat samordningen mellan de tekniska förvaltningarna med fokus på ”en väg in” för företagarna. Vidare har vi sammanställt och marknadsfört de servicegarantier kommunen har som är riktade till företag. Vi har också påbörjat ett arbete som ska leda till effektivare upphandlingar och som ska ge alla leverantörer mer lika villkor, bland annat genom samordning av kommunens varudistribution. Under året gjordes 169 företagsbesök varav 84 genomfördes under två dagar då kommunens alla kommunalråd deltog. Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse

Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det färdiga detaljplaner för att kunna bygga drygt 3 000 bostäder2 i kommunen. Av dessa är 2 747 flerbostadshus och 308 småhus. Planerna erbjuder variation i områdeskaraktär, möjlighet till blandad bebyggelse och de är orienterade i olika riktningar och med varierat avstånd från Karlstads tätort. Antal bostäder i planreserv

Totalt antal bostäder i planreserv varav i flerbostadshus varav i småhus Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen

2

Inklusive de bostäder som redan beviljats bygglov.

14 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

2012

2013

2 213

3 055

1 887

2 747

326

308

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

I ett längre perspektiv ingår ytterligare 2 700 byggrätter för bostäder i pågående planarbeten och ytterligare 3 700 byggrätter för bostäder i pågående programarbeten. År 2012 färdigställdes 298 bostäder, varav 8 tillkom genom ombyggnad. Av de 230 nybyggda lägenheterna var 159 hyresrätter. Dessa byggdes i Viken, på Sundsta och i Tingvallastaden. På Kronoparken tillkom dessutom 60 nya studentlägenheter. De 71 nya bostadsrättslägenheterna byggdes i Tingvallastaden, på Gustavsberg och på Herrhagen. Antal färdigställda bostäder

Totalt nybyggda och ombyggda varav nybyggda flerbostadshus varav hyresrätter varav bostadsrätter varav nybyggda småhus

2012

2013

298

–

230

–

159

–

71

–

60

–

varav äganderätter

44

–

varav bostadsrätter

16

–

Källa: Lantmäterimyndigheten i Karlstad

Karlstads kommun bjöd för andra året i rad in intressenter från byggbranschen till en bostadsmarknadsdag. Årets tema var attraktivitet i bostadsbyggandet. Kommunens plan- och genomförandeprocess har under året omarbetats i syfte att korta ledtiderna och därmed skapa förutsättningar för fler bostäder och etableringar. En kartläggning av strandnära attraktiva bostadslägen pågår liksom planarbete för bostäder i Skattkärr, Vålberg och i Molkom. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det drygt 697 500 kvadratmeter tillgänglig planlagd verksamhetsmark i kommunal ägo. Tillgänglig verksamhetsmark area kvm

Verksamhetsmark totalt

3

2013

697 505

varav för industri

628 226

varav för kontor

50 069

varav för handel

119 228

Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen

Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Karlstads kommun håller på att ta fram riktlinjer för verksamhetsmark i olika skeden. Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer

År 2013 gjordes drygt 6,4 miljoner resor med Karlstadsbuss. Resandet med Karlstadsbuss ökar varje år och sedan år 2008 har det ökat med 25 procent. Det är fler och fler Karlstadsbor som använder lokaltrafiken regelbundet och 2013 utgjorde bussresandet med Karlstadsbuss 24 procent av alla motoriserade resor i Karlstad. Kollektivtrafiken tar marknadsandelar från andra färdmedel. Under åren 2010-2013 ökade resandet med kollektivtrafik i tätorten med 5,3 procent samtidigt som resandet med bil minskade med lika mycket. 2013 års ökning beror till största delen på nya bussar som erbjuder behagligare

All tillgänglig verksamhetsmark redovisas i antal kvadratmeter och speglar därför inte alltid den reellt tillgängliga marken för utbyggnad. Många områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål och kan därför räknas med under mer än en kategori.

3

15 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

resa med luftkonditionering, mer användbar restid med gratis wifi samt att vintertidtabellen börjat gälla redan i augusti. Karlstadsbuss fortsätter att vara med i toppen av listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Stadsbussarna drivs sedan halvårsskiftet 2013 med biogas. Lägen för bytespunkter för byte av transportslag har fastställts i samverkan med den regionala kollektivtrafikmyndigheten, Karlstadsbuss och Region Värmland. Bytespunkter planeras i Välsviken, i Romstad, på Eriksberg, på Ilanda samt på Mossgatan. Kollektivtrafik och cyklister

Karlstadsbuss

2008

2009

2010

2011

2012

2013

5 145 500

5 427 100

5 517 800

6 022 076

6 204 837

6 433 885

Resor per invånare4

79

82

82

89

91

93

Nöjd-Kund-Index

83

83

78

81

79

84

-

-

-

730 406

812 867

850 196

Antal gånger cyklister passerar mätstationer Källa: Karlstadsbuss och teknik- och fastighetsförvaltningen

I Karlstad mäter vi hur många cyklister som passerar olika punkter på tre ställen: vid Värmlands museum, på Sandbäcksgatan och från och med år 2013 även vid Länsstyrelsen. År 2013 passerade 850 196 cyklister någon av de två första mätstationerna, en ökning med cirka 4,6 procent. Dessutom gjordes ytterligare 412 492 passeringar vid Länsstyrelsen. Det finns 233 kilometer sammanhängande cykelvägnät inom Karlstad. Av dessa tillkom cirka 3 km under 2013. Vi behöver förbättra förutsättningarna för både regionalt och nationellt resande. Ett led i det arbetet är att bygga ut kapaciteten för järnvägen. Karlstads kommun samarbetar med Trafikverket och Region Värmland i projektet ”Tåg i tid” som också innehåller en framtida utbyggnad av Karlstad C. En åtgärdsvalsstudie är nu genomförd och projektet finns med i förslaget till nationell transportplan. Ett annat led är utbyggnaden av E18 västerut, där behovet även finns att säkra dricksvattentäkten på Sörmon. Även här samarbetar vi med Trafikverket. Ett förskotteringsavtal med regeringen är undertecknat och byggstarten är planerad till våren 2015. Antalet passagerare på Karlstad Airport ökade under 2013 med 9 procent till drygt 109 000. Chartertrafiken har ökat, både sett till utbud och antal resenärer, däremot tappade flygplatsen under den senare delen av året linjeflygen till Köpenhamn och Barcelona. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden fortsätter och 2013 anslöts fler föreningar och ytterligare närmre 400 hushåll. Antalet anslutna fastigheter till stadsnätet ökade under samma period med drygt 1 000, en väsentlig ökning jämfört med föregående år då antalet nyanslutningar uppgick till knappt 500. I slutet av 2013 var totalt 7 500 hushåll anslutna.

4

Karlstad tätort inklusive Skåre tätort.

16 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

ATTRAKTIV STAD

Tillväxt

Attraktiv stad

Utbildning och kunskap

En stad för alla

Den goda gröna staden

Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera på studenter och besökare. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Sammanfattning

Karlstadsborna ger kommunen ett mycket gott betyg som en plats att bo och leva på. Karlstadsbornas förtroende för kommunen är sedan tidigare stort och har förbättrats ytterligare inom flera områden. Utmaningen framåt är att fortsätta arbetet för att bibehålla förtroendet och de goda resultaten. Både tillgängligheten och upplevelsen av tryggheten har förbättrats. Här är det många små insatser och anpassningar som har genomförts och som tillsammans bidrar till förbättringen. Det går även mycket bra för besöksnäringen i Karlstad. Viktiga händelser

• Kontaktcenter öppnade i full skala. • Vi invigde det nya Sundstabadet och Brigadmuseet. • Vi lanserade ny webbplats för Karlstad som besöksdestination, visitKarlstad.se, och platsvarumärket ºKarlstad. • Karlstad kom på tredje plats när Sveriges kommuninvånare fick svara på hur de tycker att det är att leva och bo i sin kommun, och vi fick det näst bästa betyget av alla vad gäller hur bra vi är på information till kommuninvånarna. Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras

Förtroendeindexet för Karlstads kommun ligger på samma nivå som för år 2012. Karlstadsborna gav år 2013 kommunen ett förtroendeindex om 51. Medelvärdet för de 137 kommuner som deltog i undersökningen var 44, med en spridning från index 29 till 63. Karlstads placering är därmed över genomsnittet. Kvinnorna har något större förtroende för kommunen än männen. Förtroendeindex

Karlstad

20101

48

2011

2012

2013

–

52

51

varav män

45

–

50

50

varav kvinnor

51

–

54

53

43

–

46

44

Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB:s medborgarundersökning

1. 2010 års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning.

17 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

18 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

En förutsättning för att Karlstadsborna ska känna förtroende för kommunen är att de får snabba och korrekta svar på frågor. Kommunen har de senaste åren blivit betydligt bättre på att svara snabbt på e-post. 93 procent besvaras inom två arbetsdagar. Medelvärdet för de 220 kommuner som deltog i undersökningen var 79 procent, med en spridning mellan 42 och 100 procent. Förklaringen till den positiva utvecklingen tros vara att allt fler kommunanställda använder smarta telefoner och surfplattor och då går det att svara på e-post även om man inte är på kontoret. Andel som fått svar inom två dagar på enkel fråga via e-post

2011

2012

2013

Karlstad

64

82

93

Medelvärde deltagande kommuner

74

72

79

Källa: Kommunens kvalitet i Korthet (KKIK)

En annan faktor som påverkar förtroendet är det bemötande Karlstadsborna får när de kontaktar kommunen per telefon. Bemötandet per telefon har bedömts av ett externt företag som ringt genom växeln till kommunens förvaltningar och ställt frågor av enklare karaktär. Det handlar om ett 60-tal samtal under en femveckorsperiod och företaget har bedömt om den som svarat är tillmötesgående, trevlig, hjälpsam och trovärdig. Karlstad har förbättrat sitt resultat och tillhör nu bästa gruppen. Medelvärdet för de 220 kommuner som deltog i undersökningen var 86 procent, med en spridning mellan 62 och 100 procent. Andel som uppfattar att de fått ett gott bemötande i telefon

2011

2012

2013

Karlstad

72

75

100

Medelvärde deltagande kommuner

81

82

86

Källa: KKIK

Karlstads kommuns Kontaktcenter öppnade i början av året och har sedan dess varit i full drift. Kontaktcentrets arbete är en av förklaringarna till kommunens förbättringar när det gäller snabba och korrekta svar på e-post och när det gäller gott bemötande i telefonen. Att kunna ge en förbättrad service till Karlstadsborna och näringslivet är en av målsättningarna med verksamheten. Under året har kommunen tagit fram en ny app, Mitt Karlstad. Appen ska göra det lättare att ringa och skicka meddelanden till kommunen. Den ska också kunna ge snabb information om olika tjänster och evenemang i kommunen. Det har blivit lättare för Karlstadsborna att lämna synpunkter och ställa frågor till kommunen, dels genom kontaktcentret, dels direkt via ett nytt formulär på Karlstad.se. Under året har vi sett en stor ökning av antalet som hör av sig till kommunen.

19 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad

Karlstadsborna ger Karlstads kommun ett gott betyg som en plats att bo och leva på. I 2013 års medborgarundersökning fick vi ett index om 70. Genomsnittet bland de 137 kommuner som deltog var 59, med en spridning på mellan 42 och 77. Karlstad hade därmed ett högre betyg än genomsnittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre betyg än andra jämförbara kommuner. Högt betyg fick vi bland annat för utbildningsmöjligheter, kommunikationer, fritidsmöjligheter och för information. Kvinnorna i Karlstad är något mer nöjda än männen. Utifrån svaren i medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta över sin stad. Bedömning av kommunen som en plats att leva och på

Karlstad

2008

2009

2010

2011

2012

2013

70

–

72

–

70

70

varav män

67

–

70

–

69

69

varav kvinnor

73

–

73

–

70

72

64

–

64

–

61

59

Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB

På frågan om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad fick vi i samma undersökning ett index om 80. Spridningen för index för rekommendation att flytta till kommunen var 36-85 och genomsnittet var 63. Karlstad hade därmed ett högre index än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra jämförbara kommuner. Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun?

Karlstad

2008

2009

2010

2011

2012

2013

78

–

81

–

78

80

varav män

76

–

79

–

77

79

varav kvinnor

80

–

83

–

78

81

68

–

68

–

65

63

Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB

I syfte att öka kommuninvånarnas trivsel pågår ett arbete med att utveckla centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter. Under året färdigställdes centrummiljön i Edsvalla och arbete är påbörjat i Vålberg. I Karlstad tätort har vi inlett arbetet med den första etappen av stadsutvecklingsprojektet Älvpromenaden med ledningsarbeten vid Älvgatan. Ledningsarbeten har även påbörjats inför ombyggnaden av den norra delen av Östra Torggatan. Vi har under året börjat utreda behovet av olika arenor i Karlstad. I samband med att vi startar upp viktiga stadsutvecklingsprojekt av den här typen testar och utvecklar vi nya former för dialog med Karlstadsborna. Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka

En ökad upplevd trygghet bidrar till ökad livskvalitet, vilket i sin tur gör att Karlstad upplevs som en attraktiv stad att bo i. Trygghetsindex visar att Karlstadsborna känner sig lite tryggare jämfört med mätningen 20102. Det är framförallt kvinnorna som upplever en ökad trygghet och för första gången är andelen som upplever trygghet lika stor bland kvinnor och män. Känslan av trygghet minskar generellt med ökad ålder. I Karlstad känner sig åldersgruppen 75 år och äldre minst trygga medan åldersgruppen 25-34 år är mest trygga. Karlstads kommun har fortsatt sitt arbete med att öka tryggheten. Bland annat pågår ett omfattande arbete med att ta fram underlag på olika områdens lokala förutsättningar. Syftet är att ytterligare kunna stärka systematiken och metoderna i trygghetsarbetet.

20 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

För att öka tryggheten för Karlstadsborna har kommunen fortsatt att förbättra belysningen bland annat runt skolor, vid parkeringsplatser och montering av solcellsbelysning har skett vid några hållplatser. Även en rad gång- och cykelbanor har byggts för att öka tryggheten för oskyddade trafikanter. Under året har vi genomfört kontinuerliga insatser för att röja och sköta om buskage och annan växtlighet som finns längst med gång- och cykelvägar, parkeringsplatser, lekplatser och andra mötesplatser. Syftet är att öka tryggheten och att locka fler Karlstadsbor till att nyttja platserna. I arbetet med att förebygga och minska klottret har kommunen arbetat fram en policy mot klotter och skadegörelse. För att öka medvetenheten om vikten av sanering och rapportering av klotter har kommunen tagit fram en utbildning för vaktmästare. Kommunen har under året arbetat fram en naturvårds- och friluftsplan. Som en del i planen ingår planering för tillgänglighetsanpassning av natur- och strövområden. Bland annat finns ett par naturområden, bad-och fiskeplatser inplanerade som ska tillgänglighetsanpassas för personer med funktionsnedsättning. När det gäller lekplatser är målsättningen att minst en lekplats per distrikt ska vara tillgänglighetsanpassad till största del samt att en lekplats i varje stadsdel ska vara delvis anpassad. Besöksnäringen ska utvecklas

Den totala turismomsättningen i Karlstad uppgick år 2012 till 3 194 miljoner kronor, där varuhandeln stod för ungefär hälften. Besöksnäringen bidrog till sysselsättningen med 2 424 årsverken, de flesta inom boende, restauranger, kultur och tjänster. Antalet hotellövernattningar ökade under 2012 med 7 procent, vilket är betydligt mer än för hela riket som ökade med 3 procent. Sett till antalet hotellnätter höll Karlstad 2012 kvar platsen som den sjunde största destinationen i Sverige.Värt att lyfta är att Karlstad är den femte största destinationen enligt utländska besökare. Bara de tre storstadskommunerna och Sigtuna (Arlanda) hamnar före. De flesta utländska besökarna kommer från Norge. Vi har under året tagit fram både ny webbplats för Karlstad som besöksdestination, visitKarlstad.se, och ett nytt platsvarumärke, ºKarlstad. I samband med lanseringen av det nya platsvarumärket genomfördes en marknadsföringskampanj. Vi har också genomfört marknadsföringsinsatser i samband med Melodifestivalen och ungdomsfestivalen Lots of Love samt vi har marknadsfört Karlstad i Spanien. Vi satsar på att bidra till hållbara evenemang och genomförde bland annat en miljöutbildning för funktionärerna vid musikfestivalen Putte i parken. Kommunen erbjuder vidare de som arbetar inom besöksnäringen en webbaserad värdskapsutbildning i samarbete med Region Värmland. Under 2013 nyinvigdes Sundstabadet med nya funktioner och attraktioner. Karlstadsbuss båtbusstrafik samarbetar med skärgårdsutvecklingen och under året infördes 24-timmars och 72-timmarsbiljetter som gäller både på båtar och bussar. Parkeringsplatserna i de centrala delarna av Karlstad ska i första hand fungera som besöks- och ärendeparkeringar och tillgängligheten till parkeringsplatser för de ändamålen ska vara god. Därför har vi reviderat berörda parkeringszoner. Stadsträdgården fyllde 150 år och det firade vi med en rad välbesökta och uppskattade arrangemang. Mariebergsskogen har fortsatt höga besökssiffror. Verksamheten marknadsförs bland annat med en ny reklamfilm som även visats på stadsbussarna. På Naturum Värmland erbjuds aktörer inom naturturismen möjlighet att exponera sin verksamhet och från och med år 2013 kommer aktörerna inom branschen att träffas där för ett årligt möte.

2

2010 års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning.

21 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

UTBILDNING OCH KUNSKAP

Tillväxt

Attraktiv stad

Utbildning och kunskap

En stad för alla

Den goda gröna staden

I dag är det vanligt att företag etablerar sig i regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft. Utbildning och kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Därför är det viktigt att höja utbildningsnivån. Grunden läggs i förskola och grundskola. Sammanfattning

I Karlstad visar resultaten för såväl grundskolan som gymnasieskolan på en fortsatt bra utveckling och goda förutsättningar för våra elever till fortsatta studier och arbete. Utmaningen som vi står inför är att minska skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, mellan olika skolor samt mellan privata och kommunala huvudmän. Karlstadsborna är välutbildade – en hög andel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning. Viktiga händelser

• Horisont blev permanent verksamhet. • Vi invigde en ny förskola i Alster och nyinvigde Norrstrandskolan efter omfattande renovering. • Vi tog beslut om etablering av Karlstad Innovation Park. Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras

Att klara behörighetskraven till gymnasieskolan och att därefter tillgodogöra sig en gymnasieutbildning är en viktig faktor för att undvika att senare i livet hamna i ett socialt utanförskap. Karlstad har fortsatt en hög andel tjugoåriga invånare med fullföljd gymnasieutbildning, något som utgör en viktig förutsättning för fortsatta studier och arbete. Andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram7 är fortsatt hög och har under tidsperioden 2008-2013 legat relativt oförändrad. Dock bör observeras att årets siffror utgår från den nya läroplanen och dess betygsskala. Andelen pojkar med behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program har ökat och är för första gången högre än bland flickorna. Karlstad ligger i jämförelse med riket och andra större städer fortsatt i topp vad gäller andel elever med behörighet. Andel med behörighet till gymnasiet

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Karlstad, samtliga huvudmän

90,7

91,3

92,9

90,9

91,9

93,1

pojkar

–

–

–

89,9

91,2

93,6

flickor

–

–

–

91,8

92,5

92,6

–

–

–

87,7

87,5

87,6

Riket, samtliga huvudmän Källa: Skolverkets databas Siris

7

Behörighet till gymnasieskolans yrkesförberedande program är de lägsta behörighetskraven enligt den nya läroplanen.

22 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Meritvärdet kan ge en bild av hur väl barn och elever ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Det genomsnittliga meritvärdet för årskurs 9 i Karlstad har över tid legat stabilt, men med små variationer. Liksom tidigare år får flickorna i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna även om skillnaderna fortsätter att minska. Pojkarnas ökning av det genomsnittliga meritvärde är mindre än flickornas minskning. Elever i Karlstad ligger fortsatt i topp i jämförelse med riket och andra jämförbara kommuner. Däremot kan vi se att eleverna i skolor som drivs av fristående huvudman har högre meritvärden än elever i skolor med kommunal huvudman. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Karlstad

210,6

216,0

211,6

213,3

216,1

215,5

pojkar

204,4

207,1

204,0

200,4

206,1

207,2

flickor Riket

217,5

224,9

219,2

225,4

225,8

223,5

209,3

209,6

208,8

210,6

211,4

213,1

Källa: Skolverkets databas Siris

Även när det gäller betygspoäng för gymnasieskolan har utvecklingen varit relativt stabil under perioden 2008-2013. Karlstad ligger i nivå med både riket och andra större städer. Betygspoäng totalt i gymnasieskolan

2008

2009

2010

Karlstad

14,1

14,1

14,2

13,9

14,2

–

–

–

14,0

14,0

14,0

14,1

14,0

14,1

14,0

”Större städer” Riket

2011

2012

Källa: Skolverkets databas Siris

Karlstad ligger fortsatt kvar på samma nivå som för tidigare år när det gäller andelen tjugoåringar i Karlstad som har fullföljt en gymnasial utbildning. Karlstad har en högre andel både i jämförelse med riket och med andra större städer. Dock kan konstateras att motsvarande indikator för grundskolan, andel behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program, över tid har samma stabila utveckling men ligger på en högre nivå. Andel fullföljd gymnasieutbildning av invånare 20 år

Karlstad ”Större städer” Riket

2008

2009

2010

2011

2012

81

80

82

83

82

2013

83

–

–

–

76

77

74

72

72

72

73

74

76

Källa: Skolverkets databas Jämförelsetal

Förskolans läroplan har reviderats och grundskolan har fått en helt ny läroplan. Karlstads kommun följde under våren 2012 upp hur införandet gått och pedagoger och lärare är överlag nöjda. Skolutvecklingsprojektet ”Naturvetenskap och teknik i Karlstad” som ska höja kunskapen inom naturvetenskap och teknik för både lärare och elever i de kommunala skolorna fortsatte under år 2012. Sedan projektets start 2010 har andelen elever som uppnår minst godkänt i samtliga naturvetenskapliga ämnen ökat.

23 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas

Karlstads kommun har under året tagit fram en handlingsplan för mottagandet av nyanlända barn och elever för att stärka elevernas förutsättningar att klara målen i skolan. Som ett led i att förbättra förutsättningarna för inkludering av elever med särskilda behov har en styrgrupp för elevhälsan i grundskolan bildats. Syftet är bland annat att gruppen ska leda utvecklingsarbetet mot samsyn, samordning och likvärdighet. Inom arbetet med IT-lösningar och digitala processer har kommunen genomfört en IT-mässa för alla grundskolelärare i Karlstad och Forshaga. Sista delen i datorprojektet ”en till en” är avslutat och nu har alla elever på kommunens gymnasieskolor en egen bärbar dator som arbetsredskap. Andel med eftergymnasial utbildning 25-64 år

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Karlstad

43,1

43,6

44,3

45,5

46,0

–

Män

38,5

38,6

38,9

39,9

40,0

–

Kvinnor

47,8

48,7

49,8

51,2

51,7

–

”Större städer”

39,7

40,4

41,1

41,8

42,4

–

Riket

36,8

37,5

38,3

39,2

39,8

–

Källa: SCB

I Karlstad har näringslivet behov av människor med såväl kortare yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar som människor med längre eftergymnasiala utbildningar. Karlstads kommun samarbetar med Karlstads universitet för att höja intresset för eftergymnasiala utbildningar. Samarbeten finns inom teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och estetik. Samarbete har även upprättats mellan servicecollege och ekonomiprogrammet på universitetet. Förslaget att införa ett fjärde år på gymnasiets teknikprogram avvaktar riksdagsbeslut. Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad

Karlstads kommuns samarbete med Karlstads universitet har organiserats om. Vi har startat en samrådsgrupp tillsammans med universitetsledningen gällande utvecklingen av Karlstad som universitetsstad. Vi har också startat en samrådsgrupp för utvecklingen av Karlstad som studentstad. Båda dessa grupper träffas regelbundet. År 2013 tog Karlstads kommun beslut om att i samarbete med universitetet, klusterorganisationerna och näringslivet etablera en Karlstad Innovation Park. Syftet är att skapa en mötesplats för näringsliv, forskare och studenter. Vidare har kommunen inom ramen för den nya kontaktgarantin börjat ta emot studenter till praktikplatser. Vi beräknar att vi kommer att kunna ta emot cirka 330 praktikanter, inklusive så kallad verksamhetsförlagd utbildning, VFU. Nya studentbostäder har tillkommit på Kronoparken under året och trots ett rekordstort antal nya studenter har boendefrågan lösts för alla som omfattas av bostadsgarantin. Karlstadsbuss samarbetar med studentkåren och anpassar trafiken med extra nattrafik vid olika studentaktiviteter.

24 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov

Det regionala arbetet med att hitta former för kompetensmatchning ligger långt fram sett ur ett nationellt perspektiv. Karlstads kommun deltar i regionens arbete med dessa så kallade kompetensplattformar. Det finns också en etablerad och formaliserad samverkan genom branschråd och collegearbetet. Vidare satsar vi i samarbete med UF Värmland på Ung Företagsamhet och insatser görs årligen i syfte att öka intresset för deltagande. En mycket hög andel (drygt 86 procent) av de som avslutat en yrkeshögskoleutbildning har antingen arbete eller driver eget företag ett år efter avslutade studier. Karlstads kommuns eget kompetensbehov kartläggs löpande för de närmsta fem åren. Kartläggningarna kommuniceras till studie- och yrkesvägledare och är tänkta som underlag för elevernas gymnasieval. De används också för riktade rekryteringsinsatser.

Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara

Karlstadsbornas upplevelse av hur kommunen möjliggör för delaktighet och inflytande har förbättrats lite sedan förra året. Karlstad ligger långt över snittet för de kommuner som deltog i undersökningen och vi står oss bra även i jämförelse med andra liknande kommuner. Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling

2011

2013

2013

Karlstad

50

68

70

Medelvärde deltagande kommuner

47

49

50

Källa: KKIK (index)

I Karlstads kommun finns bland annat möjlighet att ställa frågor och ge förslag till politiken via medborgarförslag, synpunktshantering, öppna kommunstyrelsesammanträden, brukarråd och via Facebook. Under året har kommunen tagit fram ett förslag till Mångfaldsforum. Syftet är att utifrån aktuella teman genomföra olika former av medborgardialog för att öka kunskapen, förståelsen och samla in synpunkter från olika minoritetsgrupper i Karlstad. Mångfaldsforum är också en del i den handlingsplan för demokratiarbete som kommunen utarbetat under året.

25 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

EN STAD FÖR ALLA

Tillväxt

Attraktiv stad

Utbildning och kunskap

En stad för alla

Den goda gröna staden

Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra stad att leva i för människor i alla livets skeden. Vi arbetar aktivt för ökad mångfald och välfärd ur ett brett perspektiv. Det är något som berikar vår stad. Vi främjar en positiv samtalston och ett öppet samverkansklimat. Karlstadsborna är vår viktigaste resurs. Vi ska verka för ökad tolerans och jämställdhet. Karlstad ska vara en kommun som präglas av mångfald. Karlstad kommuns verksamhet ska vara en av landets mest jämställda. Karlstad ska vara en kommun med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla medborgare. Barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning är prioriterade grupper i kommunens folkhälsostrategi. Sammanfattning

I Karlstad ser vi att insatser för att minska antalet hem- och bostadslösa ger positiva resultat men efterfrågan och behovet av fler bostäder är fortsatt stort, vilket ger konsekvenser för flera verksamheter. Arbetsmarknaden i Karlstad är fortsatt kärv, vilket ger en stabil men hög arbetslöshet. Det gör det extra svårt för grupper som står långt från en anställning. Positivt är ändå att flera av kommunens insatser visar på framgång och goda resultat. När det gäller Karlstadbor som söker stöd och hjälp från kommunen i ärenden som rör våld, framförallt våld i nära relationer, ser vi en ökning. Ökningen kan vara ett resultat av att kommunen lyckats nå ut med information om vilken hjälp och stöd som finns att få. Viktiga händelser

• Ny lagstiftning om stärkt skydd och stöd för barn och ungdomar som riskerar att fara illa trädde ikraft. • Drogtestmottagningen och förskoleteamet Tummens verksamheter blev permanenta. • Frösunda Assistans började som utförare för kommunens personliga assistans. Karlstadsbornas förutsättningar till en egen försörjning ska förbättras

Sedan år 2009 ligger arbetslösheten i Karlstad, räknat som andel av arbetskraften, runt 9 procent. Utvecklingen visar på en svagt positiv trend med en minskande arbetslöshet. År 2013 var arbetslösheten 9,1 procent, varav 4,5 procent var öppet arbetslösa och 4,6 procent i program med aktivitetsersättning. Arbetslösheten i Karlstad är fortsatt högre än i riket. Andelen öppet arbetslösa ligger på samma nivå i Karlstad som i riket medan andelen i program med aktivitetsersättning är högre i Karlstad. I Karlstad är ungdomsarbetslösheten, räknat som andel av arbetskraften, högre än för Karlstads befolkning som helhet men har sedan år 2011 en något minskande trend. År 2013 var ungdomsarbetslösheten 18,2 procent, varav 6,9 procent av ungdomarna var öppet arbetslösa och 11,3 procent var i program med aktivitetsersättning. Ungdomsarbetslösheten i Karlstad är högre än för riket. Arbetslösheten bland unga män är högre än för unga kvinnor. Vi kan också se att från år 2012 har ungdomsarbetslösheten bland kvinnorna minskat mer än bland männen. Sedan år 2010 har andelen öppet arbetslösa för åldersgruppen 16-64 år gradvis minskat medan andelen i program med aktivitetsersättning legat konstant.

26 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt i program)

Karlstad 16-64 år

2008

2009

2010

2011

2012

2012

6,1

8,7

9,6

9,4

9,2

91

varav män

6,0

9,4

10,1

9,5

9,4

9,6

varav kvinnor

6,1

7,9

9,0

9,2

9,1

8,6

5,0

7,7

8,7

8,3

8,4

8,5

10,9

16,4

19,1

20,9

19,0

18,2

varav män

11,6

19,0

20,7

22,7

20,7

20,2

varav kvinnor

10,2

13,5

17,3

19,1

17,3

16,0

9,7

16,2

18,0

18,3

17,7

17,2

Riket Karlstad 18-24 år

Riket Källa: Arbetsförmedlingen

Under en längre tidsperiod har andelen Karlstadsbor som får ekonomiskt bistånd successivt ökat fram till år 2012 då andelen minskade tillbaka till 2010 års nivå. Karlstad ligger fortsatt på en något högre nivå än riket. En förklaring till utvecklingen är den kärvare arbetsmarknaden som gör det svårare för utsatta grupper. En annan förklaring är att Försäkringskassan och a-kassorna har fått ändrade regler och tillämpningar av dessa. Fortsatt kan 20 procent av kostnaderna för försörjningsstöd förklaras av dessa förändringar. Andelen biståndstagare i åldern 18-24 år legat på en relativt jämn nivå sedan år 2008 för att öka under år 2012. Trots ökningen är andelen ungdomar med försörjningsstöd lägre i Karlstad än i riket. Andelen invånare som får ekonomiskt bistånd har ökat successivt under den senaste femårsperioden och vi ligger nu på en högre nivå än riket. Jämför vi med andra jämförbara kommuner ligger vi ungefär på snittet. En förklaring till att det ekonomiska biståndet ökat är att den försämrade konjunkturen gör det svårare för utsatta grupper. Andra förklaringar är att Försäkringskassan och a-kassorna har fått ändrade regler och tillämpningar av dessa. Ersättningen från a-kassan är låg och behöver ibland kompletteras med försörjningsstöd. År 2012 berodde 20 procent av kostnaderna för försörjningsstöd på förändringar i Försäkringskassans regler och tillämpningar. Trots förändringarna har andelen biståndstagare i åldern 18-24 år legat på en relativt jämn nivå sedan år 2008. En förklaring är att arbetet med just ungdomar under ett flertal år varit prioriterat i kommunen samt att arbetsförmedlingen kan anvisa personer i åldersgruppen till ungdomsgarantin. Karlstads har en något högre andel biståndsmottagare än genomsnittet för riket. Antal biståndsmottagare i kommunen

2008

2009

2010

2011

2012

2013

18 år och äldre

4,0

4,4

4,5

4,9

4,5

–

18–24 år

6,8

7,1

7,1

7,0

7,5

–

Källa: Socialstyrelsen

Andelen biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning8 har minskat under perioden år 2008 till 2013. Minskningen beror framförallt på försämrad konjunktur och en kärvare arbetsmarknad. Det är fler kvinnor än män som tar sig vidare till egen försörjning trots att det är ungefär lika många som beviljas försörjningsstöd. Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Andel i procent

24,7

23,7

22,3

16,3

17,8

14,8

Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

8

Med egen försörjning menas annan försörjning än försörjningsstöd.

27 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Karlstads kommun genomför flera kompetensförstärkande insatser för att fler ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. Kommunen har fortsatt arbetet med insatserna jobbpaket och 100-jobben, där anställningar erbjuds inom koncernen. Sedan arbetet med jobbpaket startade år 2009 har över 600 personer arbetat i verksamheten. Ungefär 70 procent av de som varit anställda mellan år 2009–2011 har inte behövt något ekonomiskt bistånd under förra året. Jobbpaket 2012, som har haft ungdomar som målgrupp, avslutades i januari 2014. Av de 116 ungdomar som var inskrivna i verksamheten har 85 gått vidare till annan sysselsättning. Under 2013 har de första studenterna från satsningen på omvårdnadsprogrammet examinerats. Av de 22 studenter som påbörjade utbildningen, som genomförs i samarbete med Komvux, är 18 färdiga att rekryteras som vårdpersonal inom kommun och landsting. En ny del i jobbpaketet är projektet Porten, som drivs i Samspelet. Satsningen vänder sig till unga med funktionsnedsättning. Arbetet startade i maj och hittills har 11 deltagare fått anställning. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre

Ohälsotalet för befolkningen beräknas utifrån utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning och rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning för befolkningsmängden i åldrarna 16-64 år. Karlstad har ett lägre ohälsotal jämfört med riket och trenden är att ohälsotalen i Karlstad sjunker. Ohälsotalen sjunker även för riket, men från en högre nivå. Kvinnorna har ett högre ohälsotal än männen både i Karlstad och i riket. Vi kan även se skillnader i ohälsotal mellan Karlstads bostadsområden, som mest skiljer det 28 dagar mellan områdena. En förklaring till att ohälsotalet sjunker är att en stor andel av de med sjukersättningar har övergått till att få ålderspension, vilket påverkar utfallet och ger ett lägre ohälsotal. Utvecklingen av sjukpenningtalet, som visar antal dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning, är mer negativ. Sjukpenningtalet ökar både i Karlstad och i riket. Ohälsotal 16-64 år

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Karlstad

31,7

27,9

24,9

23,3

22,5

22,2

varav män

25,1

22,2

20,0

18,6

18,3

17,8

varav kvinnor

38,3

33,7

29,9

28,0

26,8

26,6

35,8

32,8

29,5

27,7

27,0

26,8

Riket varav män

28,8

26,7

24,2

22,7

22,1

21,8

varav kvinnor

42,9

39,1

34,9

32,7

32,0

32,0

Källa: Försäkringskassan

Om vi tittar på hur barnen och ungdomarna i Karlstad mår ser vi att ju äldre barnen blir desto mindre nöjda blir de med sig själva. Vi kan konstatera att pojkarna är mer nöjda med sig själva än flickorna och att skillnaderna ökar med åldern. I årskurs 4 är nästan samtliga nöjda med sig själva även om andelen minskat något från förra året. Andelen i årskurs 1 på gymnasiet är 85 procent. Över tid ligger dock nöjdheten inom samtliga årskurser som deltagit i mätningen kvar på ungefär samma nivå. Andel elever som känner sig nöjda med sig själv

2010/2011

2011/2012

2012/2013

95

Årskurs 4

93

97

Årskurs 7

90

92

93

Gymnasiet årskurs 1

84

85

85

Medeltal för deltagande årskurser

89

91

91

Källa: Barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA)

28 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Karlstads kommun har sedan tidigare beslutat om att inrätta en social investeringsfond. Under förra året analyserade vi en lämplig storlek på fonden och tog fram riktlinjer för arbetet med fonden. I samband med årsredovisningen 2013 kommer 10 miljoner att öronmärkas till den sociala investeringsfonden. Inom det förebyggande arbetet mot alkohol och droger har en rad olika insatser och aktiviteter genomförts. Som ett led för att stärka det förebyggande arbetet har vi kartlagt och tydliggjort hur samverkan mellan olika verksamheter och myndigheter ser ut och på vilka sätt de kan stärkas. Under året har kommunen genomfört en rad informationstillfällen om kemikalier, där vi visat på bra och mindre bra produkter i vardagen. Även utställningen om kemikalier i vardagen har varit väldigt uppskattad. Under hösten har radioprogrammet ”Konsumentmakt” haft medverkande från kommunen som informerat och svarat på frågor inom konsumentområdet. Det pågår ett arbete med att tydliggöra och informera om det generella föräldrastöd som kommunen erbjuder. Syftet är att kunna ge Karlstadsborna en helhetsbild över vilka insatser som finns, men också att kunna ge information om vilket riktat stöd som finns att få vid psykisk ohälsa. Kommunen har byggt ett utegym på Gubbholmen för att stärka Karlstadsbornas förutsättningar att kunna vara fysiskt aktiva. Under året har en teatergrupp bestående av personer med funktionsnedsättningar använt Ungdomens hus (UNO) som träningslokal vilket har medfört att fler ungdomar med funktionsnedsättning börjat komma till den öppna verksamheten och deltar i de olika verksamheterna. Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka

Karlstads kommun har under år 2013 genomfört åtgärder för att Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka. Trots det har antalet hem- och bostadslösa för första gången ökat sedan år 2009. Under förra året har arbetet fortsatt inom flera insatser och vi kan börja se positiva resultat. Bostad först har under året fått tillgång till fem lägenheter från tre fastighetsägare. Fyra män och en kvinna har fått flytta in i sina lägenheter. Uppföljningen efter sex månader visar på goda effekter hos de boende. Det förebyggande hyresskuldsprojektet som vi genomför i samarbete med tre fastighetsägare visar också på positiva effekter. Avhysningar har kunnat förhindras och i de fall där avhysning ändå blivit aktuellt har vi fått kännedom om avhysningen i ett tidigt skede. Totalt har 152 personer, 85 män och 67 kvinnor, varit aktuella i hyresskuldsprojektet. Merparten av dessa har varit ensamhushåll. För målgrupperna inom samsjuklighet och missbruk har vi utökat boendestödet till att omfatta fler personer i behov av stöd och hjälp. Under året har kommunen förmedlat 177 lägenheter till bostadslösa i Karlstads kommun. Alla bostadssociala och sociala kontrakt har målet om ett eget hyreskontrakt för klienten. Vid årets slut väntade 36 personer som beviljats hjälp med bostadsanskaffning fortfarande på en lägenhet. Antalet hemlösa har fördubblats, från fyra till åtta personer, mellan åren 2012 till 2013. Hemlösheten ligger nu på en nivå som mer liknar den för tidsperioden 2008-2011. Även antalet bostadslösa har ökat det senaste året och är den högsta för hela tidsperioden. Utvecklingen kan till viss del förklaras av att Karlstad växer men framförallt av att det finns en brist på små lägenheter i kommunen. Antal bostads- och hemlösa i Karlstad

Hemlösa Bostadslösa Bostadssökande på bo- och budgetenheten

2008

2009

2010

2011

2012

2013

10

11

15

11

4

8

112

134

129

123

125

142

–

67

50

50

29

36

Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (egen mätning v 15)

Andelen tillgängliga lägenheter inom det kommunala bostadsbeståndet har sedan år 2009 minskat men legat relativt jämnt de senaste tre åren. Indikatorn visar andelen lägenheter som finns tillgängliga för allmänheten utifrån det totala bostadsbeståndet. Under tidsperioden har andelen lägenheter som varit tillgängliga minskat vilket stärker bilden av bristen på bostäder.

29 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Andel tillgängliga lägenheter av KBAB:s bostadsbestånd

2009

2010

2011

2012

2013

Andel i procent

15,1

14,0

10,7

10,1

10,0

Källa: KBAB

Kommunen är skyldig att rapportera alla nämndbeslut om bistånd som inte har verkställts inom tre månader till Socialstyrelsen. Antalet beslut om bistånd som inte kunnat verkställas inom tre månader har minskat främst tack vare ett ökat samarbete med bostadsföretagen och att kommunen förbättrat interna metoder och arbetsformer. Av de 35 biståndsbeslut om boende som inte kunnat verkställas under året avser 15 beslut män och 20 beslut kvinnor. År 2012 var siffran 27 män och 17 kvinnor. Biståndsbeslut som inte kunnat verkställas inom tre månader

Antal

2009

2010

2011

2012

2013

49

61

53

44

35

Källa: Arbetsmarknads- och socialförvaltningen

Karlstadsbornas ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld

Antalet ärenden med koppling till våld i nära relationer har ökat jämfört med förra året. År 2013 fick kommunen in 175 ärenden där personer behövt hjälp och stöd på grund av våld i nära relation. År 2012 var motsvarande siffra 142 ärenden. Ärendena avser nästan uteslutande kvinnor. Endast 18 ärenden avser män, vilket är några fler än tidigare år. Ökningen av antal ärenden rör främst våld i nära relation och hedersrelaterat våld. En liten ökning har även skett av ärenden om hot från kriminella gäng. Även Brottsförebyggande rådets, Brå, statistik kring antal anmälningar om kvinnofridskränkning visar på en ökning. Det är svårt att analysera orsakerna till ökningen av antal ärenden eftersom mörkertalet fortfarande är stort och att det inte är alla drabbade som anmäler till polisen eller söker hjälp och stöd från oss. Landstingets senaste undersökning om Karlstadsborna upplevt att de blivit behandlade på ett nedlåtande sätt gjordes år 2012. Då uppgav 20 procent i åldern 18 år och äldre att de blivit behandlade på ett nedlåtande sätt en eller flera gånger under de senaste tre månaderna, vilket är i nivå med det tidigare resultatet från år 2008. Här saknar vi könsuppdelade uppgifter från år 2012 men resultatet från år 2008 visar att andelen kvinnor som uppgav att de blivit behandlade på ett nedlåtande sätt var 28 procent och andelen män var 14 procent. Av de årskurser som deltagit i ELSA-undersökningen uppger flest elever i förskoleklass att någon gjort dem så illa att de blivit rädda. Lägst andel finns bland eleverna i årskurs 7. Sammantaget för alla deltagande årskurser är andelen som uppger att någon gjort dem så illa att de blivit rädda lika stor som året innan. I de lägre åldrarna uppger pojkar i högre utsträckning att någon har gjort dem så illa att de blivit rädda, medan det på gymnasiet är en högre andel flickor som uppger att någon har gjort dem så illa att de blivit rädda.

Andel elever som svarar att någon gjort dem så illa att de blivit rädda

2010/2011

2011/2012

2012/2013

Förskoleklass

22

19

18

Årskurs 4

16

13

15

Årskurs 7

7

7

7

Gymnasiet årskurs 1

17

12

11

Medeltal för deltagande årskurser

15

13

13

Källa: Barn- och ungdomsförvaltningen (ELSA)

30 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Under året arrangerade kommunen en temadag kring människohandel och prostitution. Vi deltog också i ”Safe trip”, en kampanj med syfte att synliggöra människohandel och att nå ut med information till utsatta personer om hur hjälp kan sökas. I arbetet med hedersrelaterat våld har kommunen tagit fram en handlingsplan för arbetet med barn och unga. Karlstads kommun samverkar med SISU idrottsutbildarna och Värmlands Idrottsförbund för att genom utbildning, information och inspiration öka föreningslivet i Karlstads kunskaper om jämställdhet, mångfald, kränkningar och diskriminering. Vi har också startat ett arbete tillsammans med Rädda Barnen i syfte att öka föreningarnas kunskaper om hur de kan förebygga och upptäcka kränkningar och diskriminering samt verktyg för hur föreningen bör agera om det inträffar. En viktig del i arbetet med att skapa trygga skolor är att följa de krav som finns i skollagen. Samtliga kommunala skolor tar årligen fram en likabehandlingsplan. Barn och eleverna är delaktiga i arbetet med att ta fram det underlag som ligger till grund för planerna. Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete

Kommunen arbetar löpande med att utbilda personalen i hbtq-frågor. ”Det handlar om kärlek” är ett projekt som vi genomför tillsammans med Rädda barnen på alla högstadieskolor med syfte att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Under förra året utsågs projektet till en av kommunens Vardagshjältar. Elevhälsan i gymnasieskolan har på nytt blivit hbt-certifierade av RFSL. Det är också fler verksamheter som har påbörjat utbildningar med målsättning att bli hbt-certifierade av RFSL.

31 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

DEN GODA GRÖNA STADEN

Tillväxt

Attraktiv stad

Utbildning och kunskap

En stad för alla

Den goda gröna staden

Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till en positiv livsmiljö som märks i olika sammanhang. Vi ligger långt framme och är innovativa för att stimulera en hållbar utveckling. Vi erbjuder också gröna oaser, blomsterprakt och nära tillgång till vattennära upplevelser på både Klarälven och Vänern. Sammanfattning

I Karlstad ser vi att omställningen till förnybara drivmedel och insatserna för att vi ska gå, cykla och åka mer kollektivt har gett resultat. Det ser vi genom att växthusgaser från transporter minskar. Utsläppen från energiförsörjning ökar däremot. Vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk kommer förhoppningsvis att bidra i positiv riktning. Vi behöver jobba för att förbättra luftkvaliteten i centrum och det ligger en utmaning i att minska effekterna av kemikaliesamhället. För att förbättra vattnets kvalitet i sjöar och vattendrag behöver försurningen i norr och övergödningen i söder minska. Vi bedriver ett ambitiöst naturvårdsarbete och Karlstadsborna är mycket nöjda med tillgången på parker, grönområden och natur. Just nu tar vi också fram en rad nya planeringsunderlag som borgar för att vi i samhällsplaneringen ska kunna ge ökade förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv. Viktiga händelser

• • • •

Vi började köra stadstrafiken på biogas. Karlstads kommun blev rankade som tionde bästa miljökommun 2013 enligt Miljöaktuellt. Vi antog en trafikplan med fokus på god framkomlighet, hög säkerhet och stor hänsyn till miljö och hälsa. Alla nybyggnadsprojekt i kommunal regi kunde klassificeras i spektret mellan Sweden Green Building Council och passivhus.

Klimatpåverkan från energi- och transportsektorn i Karlstads kommun, som geografiskt område, ska minska med 25 procent mellan 2008 och 2020

Utsläppen från transporter står för en stor del av de totala växthusgasutsläppen i Karlstad. Utsläppen av växthusgaser från transporter har dock minskat med 4,5 procent mellan 2008 och 2011. Minskningen är större än för riket där den var 3,9 procent under samma period. För att vi ska nå målet behöver minskningen fortsätta och gå snabbare än hittills.

32 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Utsläpp av växthusgaser från transporter

2008

2009

2010

2011

2012

2013

173 493

168 859

170 563

165 611

–

–

–2,7

–1,7

–4,7

–

–

20 274 050

20 585 180

19 896 380

–

–

–2,1

–0,6

–3,9

–

–

Karlstad Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008 Riket Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008

20 701 610

Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS

De minskande utsläppen kan förklaras av att våra bilar blir mer bränslesnåla och att vi fått ett ökat inslag av förnybara drivmedel i fordonsparken. En svagt minskande körsträcka per person och bil har också observerats de senaste åren. Antalet resor med Karlstadsbuss har ökat med 25 procent mellan 2008 och 2013 och antalet cykelresor ökade med 16,4 procent mellan 2011 och 2013 vid mätstationerna som finns vid Sandgrund och Sandbäcksgatan. Cykel- och kollektivtrafikresor antas ersätta resor med bil och kan på så sätt också ha bidragit till att utvecklingen skett i riktning mot målet. Karlstads kommun har under året genomfört många åtgärder för att minska klimatpåverkan från transportsektorn. En viktig åtgärd är att vi vid halvårsskiftet avvecklade dieselbussflottan inom stadstrafiken och satte nya gasbussar i trafik. Vi samlar in matavfall som omvandlas till biogas vid en anläggning i Jönköping. Under 2013 samlade vi in cirka 5 000 ton matavfall. Det innebär en ökning från föregående år och motsvarar 62,5 procent av total insamlingsbar volym. Under året har vi arbetat med fördjupade utredningar när det gäller att bygga en biogasanläggning på Heden för lokal rötning av matavfallet till biogas. Vi inledde också en satsning på att vår flygplats ska bli den bäst miljöanpassade flygplatsen i Europa. Arbetet omfattar bland annat en tankanläggning för flygbiobränsle och en klimatkompenseringsfond. Vi har drivit attityd- och beteendeprojekt för att påverka utvecklingen i riktning mot målet. Ett exempel är det regionala projektet ”Pendla grönt” som syftade till att ge bilpendlare goda förutsättningar att ställa om till en mer klimatsmart arbetspendling. I koncernen har vi minskat utsläppen av koldioxid från bilresor i tjänsten och transporter med egna arbetsfordon med 32 procent mellan åren 2009 och 2013. Under året antog vi nya grönare riktlinjer för resor i tjänsten. Vi har installerat utrustning för att kunna ersätta en resa till ett möte med ett möte via video, telefon eller webb, marknadsfört konceptet och utbildat personal i hur tekniken fungerar. Under året har vi också fortsatt jobba med övergången till arbetsfordon som ger mindre klimatpåverkan. Bland annat finns Nordens första helt biogasdrivna sopmaskin i Karlstad. Upphandling har också skett av ett transportledningssystem som ska vara en hjälp i att effektivisera transportarbetet framöver. Utsläppen av växthusgaser från energiförsörjning i Karlstads kommungrupp9 har ökat med 4,7 procent mellan 2008 och 2011. I riket som helhet har en minskning med 3,7 procent skett under samma tidsperiod. Detta är ett område där utvecklingen skett i fel riktning sett till det övergripande målet. Utsläppen är dock betydligt lägre 2011 än 2009 och 2010 då de ovanligt kalla vintrarna troligen bidrog till större utsläpp från energiförsörjningen.

I Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS statistik för energiförsörjning grupperas kommuner tillsammans till dess att utsläppen inte kan härledas till någon enskild anläggning. Karlstad ingår i en kommungrupp tillsammans med Hammarö och Grums.

9

33 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Utsläpp av växthusgaser från energiförsörjning

2008

2009

2010

2011

2012

2013

51 381

61 475

80 026

53 815

–

–

+19,6

+55,7

+4,7

–

–

20 427 120

24 738 610

21 009 680

–

–

–6,3

+13,4

–3,7

–

–

Karlstads kommungrupp Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008 Riket Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter Förändring i procent sedan 2008

21 806 330

Källa: Länsstyrelsernas samverkansorgan RUS

Värt att notera är att växthusgasutsläppen från energiförsörjningen i ett längre perspektiv minskat kraftigt. I Karlstads kommungrupp var minskningen mellan 1990 och 2011 74 procent. Den största delen av utsläppsreduktionen skedde under några år omkring 2005 och kan härledas till minskade utsläpp från energiförsörjning inom industri- och fjärrvärmesektorerna, främst genom konvertering till biobränsle men även genom energieffektivisering. Även konvertering från olja till annan uppvärmning i bostadssektorn kan antas ha bidragit till trenden. I koncernen har vi minskat utsläppen av växthusgaser från energiförsörjning med 5,1 procent mellan åren 2009 och 2013. Byggnationen av vårt nya biobränsleeldade kraftvärmeverk på Heden har pågått under året och beräknas stå klart 2014. Det nya verket beräknas bidra till måluppfyllelse genom att skapa möjlighet att fasa ut all fossil olja, ge ökad produktion av förnybar el och förbättrade möjligheter att ansluta fler fjärrvärmekunder. Under året har vi bland annat slutfört arbetet med att fasa ut användningen av eldningsolja i kommunens egna fastigheter och arbetat vidare med konverteringen från uppvärmning med direktverkande el till berg- och fjärrvärme. Alla nybyggnadsprojekt i kommunal regi har klarat kraven som finns för att kunna klassificeras i spektret mellan Green Building och passivhus. Till exempel blev Alsters förskola, som stod klar 2013, den första förskolan i landet som certifierats som passivhus. Ett nytt belysningsprogram ska ge en trygg, säker och energieffektiv offentlig belysning. Utifrån programmet har vi börjat utbytet till mer energieffektiva belysningsalternativ längs gator, gång- och cykelvägar. Luften i Karlstads kommun ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas

Vi mäter luftföroreningar löpande vid olika platser i Karlstad. Trenden för kvävedioxidhalten har på årsbasis varit nedåtgående sedan mätningar började genomföras i Karlstad i mitten på 1980-talet, men de senaste åren har trenden vänt och halterna ökar något. Trenden gäller för många svenska kommuner. Vid Rådhuset uppmättes dock 2013 det lägsta årsmedelvärdet för den senaste femårsperioden. Detta samtidigt som halterna vid Hamngatan ökat varje år sedan vi började mäta där 2011. Vid mätningen 2013 har miljökvalitetsnormen som gäller årsmedelvärde för kvävedioxid inte överskridits. Däremot klarades inte det betydligt tuffare nationella miljökvalitetsmålet på Hamngatan. Årsmedelvärdet för halten partiklar (PM10) på Hamngatan har ökat något de senaste åren. Miljökvalitetsnormen som gäller för årsmedelvärde har inte överskridits 2013. Däremot klaras inte det nationella miljökvalitetsmålet. Under vårvintern 2013 var dygnsmedelvärdena för PM10 högre än tidigare år och den miljökvalitetsnorm som gäller för dygnsmedelvärde överskreds under 24 dygn mot tillåtna 35 dygn. Eftersom de nationella miljökvalitetsmålen inte klaras kan vi konstatera att utvecklingen de senaste åren har gått i fel riktning sett till målet.

34 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Luftföroreningar, årsmedelvärde, (μg/m3)

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Miljö kvalitetsnorm

Kvävedioxid, Rådhuset (urban bakgrund)

19,0

22,0

18,6

19,2

18,8

16,9

40

Nationellt miljökvalitetsmål

20

Kvävedioxid, Hamngatan (gaturum)

–

–

–

23,0

24,3

25,7

40

20

Partiklar PM10, Hamngatan

–

16,4

–

–

18,1

20,0

40

15

Källa: Miljöförvaltningen

Något som skulle kunna vara en orsak till att halterna av kvävedioxid ökat är att andelen dieselbilar i Karlstad har ökat från 10 procent 2008 till 24 procent 2013. De ger generellt en högre andel kväveoxider i utsläppen än till exempel bensinbilar. En anledning till att halterna av PM10 var högre än vanligt under mars-april 2013 var att vi hade en ovanligt torr och kall period. Vägbanan var torr och isfri och fordonens dubbdäck kom åt att nöta på vägbanorna samtidigt som sand och slitagepartiklar som ansamlats kunde virvla upp. Det var svårt att sopa upp sand och partiklar då det var kallt och bevattning innan sopning kunde leda till halka. Krav finns på att alla miljöbilsägare som parkerar gratis i centrum även ska köra dubbfritt. Dubbdäcksanvändningen i centrum har sjunkit från 83 procent 2009 till 72 procent 2013. Under året har en arbetsgrupp inom kommunen startat med syfte att förebygga höga halter av luftföroreningar i staden. Genom att vi börjat köra stadstrafiken på biogas istället för diesel hoppas vi kunna minska halterna av framförallt kvävedioxid i stadsluften. Som ett led i att minska halten partiklar på utsatta vägsträckor har en ny sopmaskin köpts in. Den har ett särskilt PM10-filter som tar hand om partiklarna och eftersom den inte är beroende av vatten för att sopa kan sand och slitagepartiklar sopas upp tidigare på våren. Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller, radon och luftföroreningar ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt

Förekomsten av tungmetaller i avloppsslam avspeglar kemikalieanvändningen i samhället. Slammet från Sjöstadsverket klarade 2013 med god marginal de gränsvärden som finns för metallerna bly, kvicksilver och kadmium. Även de tuffare kraven enligt REVAQ:s certifieringsvillkor uppfylldes och slammet var därmed godkänt att spridas på åkermark. Halten av bly har legat på en relativt jämn nivå de senaste åren men har, sett ur ett längre perspektiv, minskat vilket är en allmän tendens sedan man införde blyfri bensin. Kvicksilverhalten har legat på en relativt jämn nivå med någon tillfällig topp. Den huvudsakliga källan till kvicksilver är tandamalgam vilket innebär att vi kommer att se en långsam minskning av kvicksilver på sikt. Tillfälliga toppar skulle kunna förklaras av dåligt skötta amalgamavskiljare och oförsiktiga ledningsjobb vid tandvårdskliniker. När det gäller kadmiumhalterna ser vi en ökning de senaste åren. Ökningen sker dock från en låg nivå. Det är oklart vilka orsaker som ligger bakom. Kadmium i avloppsvatten kommer huvudsakligen från bilvårdsanläggningar, tvätterier, konstnärsfärger och mat. Metaller i avloppsslam (mg/kg TS)

Bly

2008

2009

2010

2011

2012

2013

19

20

18

19

16

20

Kvicksilver

0,77

0,80

1,0

0,81

0,81

0,62

Kadmium

0,49

0,51

0,47

0,63

0,68

0,73

Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen

För att förbättra slamkvaliteten har informationsinsatser gjorts kring vad som får spolas ner i avloppet. Insatserna verkar ha gett resultat. Andelen Karlstadsbor som upplever att de är tillräckligt informerade om detta har ökat för varje tillfälle som undersökningen genomförts. Vid undersökningen 2013 var andelen 72 procent,

35 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

vilket var högre än genomsnittet för deltagande kommuner som var 63 procent. För att uppmärksamma och minska skadliga kemikaliers negativa effekter har vi börjat arbeta fram en plan för att fasa ut användandet av hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheter som rör barn och unga. Vi har också arrangerat utställningar på biblioteket och universitetet på temat kemikalier. För att minska användningen av giftiga båtbottenfärger på båtar i våra insjöar har vi arbetat med information till båtägare och försäljningsställen. Försäljningsstatistiken följs upp 2014. 2008 gjordes den senaste bullerkartläggningen gällande trafikbuller i Karlstads tätort. Riktvärdet 65 decibel överskreds då inte på någon av de gator där kommunen är väghållare. Årsmedelsdygnstrafik i antal fordon på Hamngatan har ökat med 3,4 procent mellan 2008 och 2012 och på Jungmansgatan har den ökat med 2,6 procent mellan 2008 och 2010. Den här successiva trafikökningen kan få konsekvenser för bullernivåerna. Vår satsning på nya biogasbussarna har gett en betydligt lägre bullernivå från stadstrafiken jämfört med när den kördes med dieselbussar. I hus byggda med blå lättbetong finns en särskild risk för förhöjda radonhalter och därmed förenliga hälsorisker. I kommunen finns 219 flerbostadshus byggda med blå lättbetong. Ägare till flerbostadshus ska göra radonmätningar som en del av sin egenkontroll. Av de 219 flerbostadshusen var det 2013 endast fem som dokumenterat klarade radonriktvärdet 200 becquerel per kubikmeter luft. Troligen är det fler som mätt och klarar värdet men som inte meddelat kommunen detta. Under året har vi arbetat med att marknadsföra möjligheten till radonmätningar i fastigheter. Vi har antagit en plan för att radonsäkra alla lägenheter i det kommunala bostadsbeståndet till 2016 och arbetet med att mäta och åtgärda höga radonhalter påbörjades under året. Vattnets kvalitet och förhållande vid och i sjöar, vattendrag och grundvatten ska förbättras

Vårt grundvatten är av hög kvalitet. De sju allmänna grundvattenförekomsterna bedömdes ha god kemisk och kvantitativ status utifrån EU:s vattendirektiv då den senaste statusklassificeringen genomfördes 2009. För att ha vattenresurser för nuvarande och framtida behov är det viktigt att skydda våra vattentillgångar. I Karlstads kommun är 50 procent av de allmänna och större enskilda vattentäkterna skyddade. Inga nya skydd har skapats under 2013. Av de allmänna dricksvattentäkterna är det endast de två minsta som saknar skydd. När det gäller de större enskilda dricksvattentäkterna saknar flertalet skydd. Andel skyddade dricksvattentäkter, allmänna och större enskilda

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Andel i procent

37,5

37,5

37,5

37,5

50

50

Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen

Eftersom det är viktigt att ha moderna vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter arbetar vi även med att uppdatera skyddet hos de allmänna vattentäkterna. Under 2013 har arbetet inriktats på förundersökningar vid Sandtorps vattenverk. Vi har under året undertecknat ett samarbetsavtal med Trafikverket när det gäller en ombyggnad av E18 västerut. Ombyggnaden är en viktig åtgärd för att säkra kommunens vattenförsörjning från dricksvattentäkten på Sörmon. Byggstart planeras ske 2015. Av de 54 sjöar och vattendrag som klassificerats enligt EU:s vattendirektiv 2009 uppnådde 31,5 procent god ekologisk status. Två av faktorerna i klassningen för ekologisk status är övergödning och försurning. För att kunna uppfylla målet behöver övergödningen i södra delen av kommunen samt försurningen i den norra delen minska. Nästa statusklassificering sker 2015. För att förbättra vattnets kvalitet har vi under 2013 påbörjat arbetet med att inventera och ställa krav på åtgärder av bristfälliga avlopp i Glummans avrinningsområde. Arbetet med utbyggnad av överföringsledningar för leverans av kommunalt vatten och avlopp till Edsgatan har också kommit i gång och förväntas bland annat bidra till minskad övergödning. För att minska snöupplagens negativa påverkan på vattnets kvalitet har vi färdigställt två nya snötippar, en vid Eriksberg och en vid Bråtebäcken.

36 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Naturen i Karlstads kommun, den biologiska mångfalden och naturens värde för friluftslivet ska bevaras och utvecklas

Andelen skyddad natur av Karlstads yta har legat konstant de senaste åren. Kommunen och länsstyrelsen arbetar med olika reservatsbildningar och framöver kommer andelen att öka. Andel skyddad natur av Karlstads landyta

2010

2011

2012

2013

Andel i procent

3,23

3,24

3,24

3.24

Källa: Teknik- och fastighetsförvaltningen

Både kommunen och länsstyrelsen har under året arbetat med flera reservatsbildningar inom kommunen vilket gör att andelen beräknas öka de närmsta åren. Vi har till exempel arbetat med att bilda ett kommunalt naturreservat på Skutberget. Förslag på vilka skogar som ska skyddas för att uppnå vårt mål om ytterligare 1 000 hektar skyddad skog till år 2020 har också tagits fram. Under året har vi restaurerat strandängarna vid Alsters herrgård och Jäverö gård. Detta har gett ett tillskott till den välhävdade arealen ängs- och naturbetesmark (tillika arealen strandängar). Trots detta har den totala arealen minskat från 425,9 hektar 2012 till 310,2 hektar 2013. Arbete med restaurering kommer att fortsätta kommande år utifrån framtagen prioriteringslista för restaureringsåtgärder. Under året startade vi upp projektet ”Blotta sanden”. Projektet berör sandstränder längs Vänern som, på grund av regleringen av vattenståndet, börjat växa igen. Under 2013 har stränderna inventerats och en åtgärdsplan har tagits fram för hur vi ska kunna bevara värdet för biologisk mångfald och rekreation. Naturvärdes- och artinventeringar har genomförts och vi har även arbetat med olika informationsinsatser, till exempel erbjöd vi guidningar med biologisk mångfald som tema i samband med Stadsträdgårdens 150-årsjubileum. Andelen ekologiskt brukad åkermark har ökat de senaste åren och utgjorde 2012 30,9 procent av total åkermark i kommunen. En faktor som i stor utsträckning påverkar utvecklingen är utformningen av EU:s miljöstöd. Vi premierar ekologiskt brukande på kommunens egen mark genom att ge KRAV-anslutna brukare förtur i kön och en lägre arrendeavgift. Andel ekologiskt brukad åkermark

2009

2010

2011

2012

2013

Andel i procent

21,1

27,8

27,3

30,9

–

37 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Källa: Jordbruksverket

Samhällsplaneringen ska ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv med hänsyn till natur och kulturvärden

Grönområden bidrar till att göra det attraktivt att bo och vistas i Karlstad och till god hälsa hos invånarna. Ett mått på hur samhällsplaneringen ger förutsättningar för ett hälsosamt liv är därför hur långt Karlstadsbor har till grönområden. År 2012 hade 84 procent av de tätortsboende i kommunen 300 meter eller kortare till ett kvalitativt grönområde10. Att avståndet inte är längre än 300 meter från bostäder är viktig för att människor ska använda grönområdena dagligen. När Karlstadsborna i Statistiska centralbyråns, SCB:s, medborgarundersökning 2013 fick svara på frågan hur man ser på tillgången på parker, grönområden och natur på en skala mellan 1-10 blev snittbetyget 8,1. Karlstadsborna är mer nöjda jämfört med tidigare år och medelvärdet i Karlstad ligger över det sammantagna medelvärdet som är 7,8 bland de kommuner som deltagit. Karlstadsbornas upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur

Karlstad varav män varav kvinnor Medelvärde

2008

2009

2010

2011

2012

2013

7,5

–

7,8

–

7,9

8,1

7,4

–

7,6

–

7,9

7,9

7,7

–

8,0

–

7,9

8,2

7,2

–

7,1

–

7,8

7,8

Källa: SCB

Under året har kommunen arbetat fram ett förslag till ny naturvårds- och friluftsplan och påbörjat arbetet med en grönstrukturplan. Förhoppningen är att de nya planeringsunderlagen ska gynna måluppfyllelse, dels utifrån värdet som kunskapsunderlag, dels genom att visa på hur vi ska agera för att grönområden, natur och friluftsliv ska utvecklas i framtiden och skyddas där det behövs. Genom att vi under året antog en trafikplan för kommunen där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras högt visar vi att vi genom vår infrastrukturplanering arbetar för att ge förutsättningar för ett hållbart och hälsosamt liv. Arbetet med inventeringar i kulturmiljöprogrammet ger ett bra kunskapsunderlag som bidrar till att vi vid bygglovgivning och i samhällsplaneringen kan värna de värdefulla kulturmiljöer och byggnader som finns i Karlstad. Under 2013 inventerades ett område i kulturmiljöprogrammet. Antalet inventerade områden har ökat från 8 till 16 stycken mellan 2008 och 2013. Bedömningen är att vi inte kommer klara vår målsättning att inventera alla 49 områdena till och med 2015.

Med kvalitativt grönområde menas ett tillgängligt grönområde som man går till för att det är en del av målet med exempelvis promenaden, cykelturen eller leken och som man kan uppehålla sig i.

10

38 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

FINANSIELLT PERSPEKTIV

Finansiellt perspektiv

Vårda tillgångar

Styrsystem/ kvalitetsarbete

Arbetsgivarperspektiv

Karlstads kommun ska ha en verksamhet och ekonomi i ”gott skick”. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i ”gott skick” är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att de används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet ska känneteckna kommunens rapportering. Sammanfattning

Vi kan se att även om vi har fått tillfälliga intäkter under 2013 visar den finansiella analysen att resultaträkningen är starkare än tidigare år. Utvecklingen mot en försämring av det underliggande resultatet har brutits och vi ser nu en tydlig förbättring. En viktig orsak är att nämnderna sammantaget nu har en positiv budgetavvikelse, till skillnad mot de senaste åren. Fortfarande har vi dock en investeringsnivå som ligger högre än vad vi kan finansiera med egna medel, och det är därför önskvärt att nivån kan begränsas. Dilemmat inför kommande år är att upprustningsbehoven ökar samtidigt som stora utbyggnadsbehov redovisas inom infrastruktur, idrottsarenor och andra områden. Viktiga händelser

• SKL:s skatteprognoser blev allt mer positiva under året vilket ger förutsättningar för en stärkt ekonomi under de närmaste åren. • Till skillnad från de närmast föregående åren visade nämnderna sammantaget ett överskott mot budget. • AFA Försäkring AB återbetalade premier för avtalsgrupplivsjukförsäkring med 72 mnkr avseende åren 2005-2006. • Intäkter från kommunens kärnkraftsinnehav uteblev helt till följd av produktionsbortfall och låga elpriser. Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period

Resultatnivån har varit högre än målet under de senaste fem åren, med undantag av det enskilda året 2011. Sammantaget under perioden ligger resultatet 251 miljoner kronor över målet. En närmare analys visar dock att den höga resultatnivån delvis skapats av osedvanligt höga intäkter av tillfällig art. Årets resultat i förhållande till summa skatteintäkter/utjämning i RR (procent)

2009

2010

2011

2012

2013

2,9

5,3

1,2

3,6

3,6

Källa: Kommunledningskontoret (måttet grundas på den avstämning mot resultatmålet som redovisas under Finansiell analys)

39 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka

Även detta mål ska stämmas av under en femårsperiod. En förenklad avstämning sker genom att mäta självfinansieringsgraden, alltså hur stor del av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat och årets avskrivningar. Måttet visar att trots höga resultatnivåer har de egna medlen inte fullt ut räckt för att täcka investeringarna. Förklaringen är att investeringsvolymen varit avsevärt högre från och med år 2010, jämfört med åren dessförinnan. Procentuell andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar

2009

2010

2011

2012

2013

103

78

53

84

79

Källa: Kommunledningskontoret (måttet grundas på redovisning under Finansiell analys. Årets resultat räknas inklusive reavinster)

Vid en fullständig avstämning av målet sker en djupare analys, grundad i kassaflödesanalysen, där hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan i balansräkningen. Dessutom beaktas den äldre pensionsskuld som ligger utanför balansräkningen. Här sker även justeringar för reavinster och särskilda jämförelsestörande poster. Slutligen sker en uppdelning på avgiftsfinansierad verksamhet och skattefinansierad verksamhet (vatten och avlopp). Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Avgiftsfinansierad verksamhet

5

25

-2

20

41

Skattefinansierad verksamhet

34

173

314

62

143

Källa: Kommunledningskontoret (negativt belopp innebär minskad nettoskuld. Positivt belopp innebär ökad nettoskuld)

Nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten har ökat varje år utom 2013, och sammantaget för femårsperioden har nettoskulden ökat med 439 miljoner kronor. Här bör dock noteras att kommunfullmäktige har godkänt en avvikelse från målet under de senaste tre åren. Även om kommunen inte klarat det långsiktiga finansieringsmålet, ligger utfallet inom den nivå som kommunfullmäktige sammantaget godkänt för femårsperioden. De båda måtten skiljer sig kraftigt åt under 2013. Orsaken är att kommunens kortfristiga fordringar har minskat avsevärt och kommunens kassa har förstärkts genom dessa inbetalningar. Behov av nyupplåning har därmed inte uppstått under året, trots att självfinansieringsgraden (det första måttet) bara har varit 79 procent. Enskilda år kan måtten skilja sig åt, men på längre sikt sammanfaller de. Investeringsvolymen kommer därmed att vara hög även de närmaste åren framåt, och vi måste då konstatera att nettoskulden kommer att fortsätta växa. Kommunen har dock en god soliditet och en mycket låg låneskuld, så det är inget stort problem på kort sikt. Långsiktigt bör vi dock begränsa investeringstakten. Förutom räntekostnader för den höga investeringsvolymen också med sig allt högre avskrivningar. Kommunfullmäktige har godkänt en avvikelse från målet även under 2014.

40 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

VÅRDA TILLGÅNGAR

Finansiellt perspektiv

Vårda tillgångar

Styrsystem/ kvalitetsarbete

Arbetsgivarperspektiv

Koncernen äger anläggningstillgångar med ett bokfört värde på närmare nio miljarder kronor. Vi måste vårda dessa tillgångar och undvika kapitalförstöring. Bra lokaler är en förutsättning för att bedriva vård, skola och omsorg. Välskötta gator, parker och övriga allmänna platser är av stor betydelse för att Karlstad ska vara en attraktiv stad. Sammanfattning

Sett över en längre tidsperiod har kommunens underhållsinsatser ökat, om än från ett lågt utgångsläge. Sviterna efter finanskrisen dämpade dock ambitionshöjningen under några år, men nu är vi tillbaka i ett skede med ökande underhållsnivåer. Samtidigt dras vi med konsekvenserna av eftersatt underhåll, dels i form av akuta åtgärder, dels i form av att vi måste göra mer omfattande insatser. Beläggningsunderhållet på gatorna är ett exempel men framför allt ser vi problemet på vissa byggnader som haft och har fukt- och vattenskador. En fortsatt satsning på underhåll är därför nödvändig för att undvika större kostnader på sikt. Viktiga händelser

• Arbetet med ny huvudvattenledning från Sörmon pågick under hela året och den första etappen mellan Sörmon och Hultsberg togs i bruk. • Upprustningen av Norrstrandsskolan blev färdig och vi påbörjade upprustning av Ilandaskolan. • Inom Vindpark Vänern har reparation av de fyra trasiga vindkraftverken genomförts. • Vi arbetade med en översyn av internhyresystemet för kommunens fastigheter. Ett resultat är att utrymme skapats i budgetramen för 2015-2017 att höja underhållsnivån från nuvarande 78 kr/m2 till cirka 100 kr/m2. Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick

Anslagen för underhåll har förstärkts i kommunens budget under senare år. Under 2013 har dock detta delvis motverkats av att teknik- och fastighetsnämnden genomfört nödvändiga besparingar för att undvika budgetunderskott.

41 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Underhållsnivåer

Underhållsnivå i kommunens fastigheter (kr/m2)

2008

2009

2010

2011

2012

2013

57

67

58

53

77

78

Underhållsnivå i KBAB:s fastigheter (kr/m )

123

114

134

120

126

135

Andel av vägytan som underhålls av total vägsträcka (i procent)

1,8

3,0

3,9

1,7

4,6

3,2

Andel av VA-ledningsnätet som förnyas av det totala ledningsnätet (i procent)

0,3

0,7

0,5

0,5

0,6

0,8

2

Källa: KBAB och teknik- och fastighetsförvaltningen

Fastighetsunderhållet inom kommunens fastigheter har legat på en högre nivå de båda senaste åren jämfört med tidigare år. Insatserna har fokuserats på säkerhetsåtgärder, klimatskal och värmehållning. Vid jämförelse av nivån på fastighetsunderhåll mellan KBAB och kommunen bör man vara medveten om att de har olika typer av fastighetsbestånd. Inom KBAB:s lägenhetsbestånd pågår renoveringsetapp 3 på Rud. Etappen är den näst sista och när etappen slutförts 2014 återstår att renovera 196 av totalt 622 lägenheter. Utöver årliga underhållsinsatser i det övriga beståndet har etapp två av totalt fyra planerade ”utspridda” badrumsrenoveringar på Hagaborg slutförts. Etappen har omfattat 73 lägenheter. Gatuunderhållet ligger på en lägre nivå än förra året, mätt i andel av vägytan som fått ny beläggning. Anledningen till att underhållet på vägnätet har minskat något är att andra underhållsåtgärder i gaturummet (broar och belysning) haft en större andel av budget 2013 än tidigare samt att beläggningsunderhållet blivit dyrare per kvadratmeter då flera beläggningsobjekt behövt fräsas. Detta kan i sin tur förklaras av bristande underhåll bakåt i tiden. Vid en jämförelse mellan de båda sista åren bör man observera att insatserna under 2012 var ovanligt höga. Vad gäller ledningsförnyelse inom vatten och avlopp har vissa projekt fått stå tillbaka då personalresurserna har varit hårt belastade i arbetet med ny huvudvattenledning. Samtidigt har verksamheten haft vakanser och det har till följd av omorganisation varit anställningsstopp. Trots detta är underhållsnivån den högsta under den senaste femårsperioden. Dessutom pågår arbetet med en ny huvudvattenledning.

42 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

STYRSYSTEM/KVALITETSARBETE

Finansiellt perspektiv

Vårda tillgångar

Styrsystem/ kvalitetsarbete

Arbetsgivarperspektiv

Fortsatt utveckling av kvalitetsarbetet inom koncernens verksamhet är en prioriterad uppgift. Karlstadsborna står i fokus och det är viktigt att ge en tydlig bild av vår kvalitet och vår utveckling gentemot omvärlden. Sammanfattning

Vi strävar efter att alla verksamheter inom kommunen ska hålla en hög kvalitet. Genom brukarundersökningar, medborgarundersökningar, servicegarantier, e-tjänster och mycket annat arbetar vi systematiskt med kvalitetsoch utvecklingsarbete. Tillsammans hjälper dessa verktyg oss att se hur vår service fungerar och hur vi kan förbättra för Karlstadsborna. Under 2013 har vi uppmärksammats för vårt framgångsrika samarbete inom IT som både bidrar till bättre service och ökad effektivitet. Trenden visar att både äldre och yngre personer använder e-tjänster i allt högre utsträckning vilket gör det viktigt med fortsatta satsningar inom området. Viktiga händelser

• Karlstads kommun blev utsedd till Sveriges IT-kommun och IT-enheten certifierad enligt ISO 20000 som andra kommun i Sverige. • Vi införde ett nytt reglemente för koncernens interna kontroll. • Vi bildade ett kvalitetsnätverk med representanter från samtliga staber utifrån behovet av en gemensam plattform för kommunens kvalitetsarbete. • Vi införde nya riktlinjer för hantering av e-post och brev.

Karlstad ska bli nominerad till Sveriges kvalitetskommun senast 2015

För att kunna bli nominerad till Sveriges kvalitetskommun måste kommunen granskas enligt Kommunkompassen. Det är en utvärdering med fokus på verksamhetens kvalitet som genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Karlstad fick ett bra resultat inom samtliga områden i granskningen 2012. Trots det goda resultatet räckte det inte för att bli nominerad till Sveriges kvalitetskommun 2013. Kommunkompassens resultat var avgörande i juryns bedömning och det fanns flera kommuner med bättre resultat än Karlstad. Målet att bli nominerad 2015 kvarstår och för att nå målet arbetar vi enligt en handlingsplan som togs fram utifrån den senaste undersökningen. Handlingsplanen driver på utvecklingen och ser till att vi behåller fokus på kvalitetsarbetet. En ny Kommunkompass kommer att genomföras efter valet

43 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

2014. Den strategiska planen är det samlade styrdokumentet i kommunen

Under året har kommunens nämnder och bolag fortsatt arbetet med att integrera den strategiska planens mål och åtaganden i sina verksamheter och ytterligare justerat sin interna styrning gentemot målen. Här har nämnderna och bolagen kommit olika långt men bedömningen är att vi är på god väg. När vi tar fram nya dokument och planer ska det genomföras så att dokumenten utgår från målen i strategisk plan. Under året har arbetet fortsatt med att tydliggöra vilka styrdokument kommunen har och hur de förhåller sig till varandra. När arbetet är färdigt kommer det att bli ännu tydligare att vi har ett samlat styrdokument i kommunen. Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas

Servicegarantierna är såväl löften som upplysningar om vad medborgaren har rätt att förvänta sig av oss inom olika områden. Under året har kommunens 33 servicegarantier utvärderats. Resultatet visar att servicegarantierna har drivit på verksamhetsutvecklingen, inte minst när det gäller handläggningstider. Ett förbättringsområde för framtiden är att involvera medborgarna i högre utsträckning så att Karlstadsbornas synpunkter fångas upp. Det är också lämpligt att fortsätta följa upp servicegarantierna för att inte tappa styrfart. När det gäller kundenkäter arbetar vi enligt en gemensam modell för genomförande av kund- och brukarundersökningar. Vi samarbetar med privata utförare inom kommunalt finansierad verksamhet med målet att så många som möjligt väljer att delta i undersökningarna. Resultaten publiceras i Jämför Service, en portal på Karlstad.se där invånarna har möjlighet att enkelt jämföra olika enheter. E-tjänster införs för merparten av kommunens verksamheter

Kommunen driver ett framgångsrikt arbete om e-tjänster tillsammans med alla värmländska kommuner. Samarbetet är unikt i Sverige och bidrog till att Karlstad utsågs till Sveriges IT-kommun. E-tjänsterna möjliggör för invånarna att kunna göra ärenden via internet 24 timmar om dygnet och enligt olika undersökningar använder både äldre och yngre personer våra e-tjänster. SKL har identifierat 38 e-tjänster som medborgare gärna vill ha. Hittills har 55 procent av dessa införts i kommunen vilket innebär att vi ligger kvar på samma nivå som föregående år. Trenden visar att efterfrågan och användningen av e-tjänster ökar men under 2013 har arbetet med den gemensamma e-tjänsteplattformen för alla värmländska kommuner varit i fokus, vilket innebär att utvecklingen av e-tjänsterna på SKL:s lista har fått stå tillbaka. Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet

Undersökningen Kommunens kvalitet i korthet mäter kommuners kvalitet ur ett medborgarperspektiv och jämför kommuner med varandra. Både 2011 och 2012 fick vi bra resultat när det gäller delaktighet och information och i år har vi förbättrat oss ytterligare. När det gäller bemötande i telefon och svarstider via e-post har vi tack vare vårt nya Kontaktcenter förbättrat oss betydligt och vi tillhör de bästa kommunerna i undersökningen. Svarstiderna i telefon har dock ökat vilket troligtvis beror på röstmeddelandet som guidar personen vidare till rätt svargrupp eller till växeln. Resultatet av hela undersökningen presenteras på följande sida.

44 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

För att ge en snabb och enkel överblick över hur Karlstad står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper: Grön anger att Karlstad tillhör den bästa gruppen Ljusgrön anger att Karlstad tillhör den näst bästa gruppen

Gul anger att Karlstad tillhör näst sämsta gruppen Röd anger att Karlstad tillhör den sämsta gruppen

TILLGÄNGLIGHET I KARLSTADS KOMMUN

2011

2012

2013

–

–

–

–

Andel som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar. Andel som får svar på en enkel fråga inom 60 sekunder via telefon.

–

Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon kontaktar kommunen om en enkel fråga. Öppettider i huvudbiblioteket, simhall och återvinningsstationer. Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Väntetid för dem som inte fått plats på önskat placeringsdatum för sitt barn inom förskoleverksamheten. Väntetid för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats. Handläggningstid i snitt för att få ekonomiskt bistånd, från första kontakt till beslut. TRYGGHETSASPEKTER I KARLSTADS KOMMUN

Hur trygga medborgarna känner sig i kommunen. Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar. Antal barn per personal i kommunens förskolor. DELAKTIGHET OCH INFORMATION I KARLSTADS KOMMUN

Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? (Redovisas endast valår)

–

Kvalitet på kommunens webbinformation. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. KOSTNADSEFFEKTIVITET I KARLSTADS KOMMUN

Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan. Resultat för elever i årskurs 6 i de nationella proven (sv, ma, eng).

–

Resultat för elever i årskurs 3 i de nationella proven (sv, ma). Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8.

–

Kostnad per betygspoäng i grundskolan. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen. Kostnad per elev i förhållande till de som inte fullföljer gymnasiet. Serviceutbud inom särskilt boende finansierat av kommunen. Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende. Andel nöjda brukare i särskilt boende.

–

Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst finansierad av kommunen. Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen. Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst.

–

Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning.

–

KARLSTADS KOMMUN SOM SAMHÄLLSBYGGARE

Andel förvärvsarbetare i kommunen. Invånare som under året erhållit ekonomiskt bistånd.

–

–

Antal nya företag per 1 000 invånare. Företagsklimat – kommunens service till företag.

–

Hur högt är sjukpenningstalet bland kommunens invånare? Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel miljöbilar av kommunens totala antal bilar. Andel inköpta ekologiska livsmedel. Medborgarnas syn på sin kommun som en plats att bo och leva i.

45 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

–

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

ARBETSGIVARPERSPEKTIV

Finansiellt perspektiv

Vårda tillgångar

Styrsystem/ kvalitetsarbete

Arbetsgivarperspektiv

Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen avgörs i mötet mellan medborgaren och den anställde. Därför är varje medarbetares insats av stor betydelse för medborgarnas syn på kommunen. Karlstads kommun vill vara en arbetsgivare som sätter verksamhetens resultat, kvalitet och förnyelse i fokus. Kommunens anställda i förvaltningar och bolag ska samtidigt uppleva goda allmänna anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter samt ha en arbetsmiljö och en arbetsorganisation som ger förutsättningar för det dagliga arbetet. Centralt för arbetsgivarpolitiken är att utveckla strategier för att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla personal. Sammanfattning

I arbetet med att stärka förutsättningarna för ett gott ledarskap genomför kommunen både generella och individuella insatser, vilket vi förhoppningsvis kommer att kunna se resultat av i kommande ledar- och medarbetarundersökningar. Kommunen har satsat på nya sätt att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare, både för att locka nya medarbetare och för att stärka de som redan finns i organisationen. I likhet med trenden för riket har Karlstad sjunkande frisktal. Utmaningen här ligger i att minska skillnaderna i frisktal mellan kvinnliga och manliga medarbetare. Viktiga händelser

• • • • •

Vi genomförde insatser för att fler unga från gymnasiesärskolan ska kunna erbjudas arbete. Vi anställde 25 förstalärare i kommunen, 15 i grundskolan och 10 i gymnasieskolan. Ny organisation inom barn- och ungdomsförvaltningen trädde i kraft, där 13 skolområden blev tre. Gymnasieförvaltningen genomförde personalneddragningar på grund av vikande elevunderlag. Samtliga chefer gick utbildning i jämställhet och mångfald.

Bra ledarskap och medarbetarskap

Karlstads kommun har under året på olika sätt fortsatt att arbeta för att ge cheferna goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap. En nyhet är att alla chefer numera får ett tidsbegränsat chefskontrakt ett så kallat förordnande för den tid man ska verka som chef i koncernen. Alla chefer som för första gången får ett chefsförordnande ska också genomgå ett obligatoriskt utbildningsprogram för nya chefer. I utbildningen får alla en omfattande genomgång av vad det innebär att vara chef i Karlstads kommun. Under våren arrangerades en chefsdag och i anslutning till att höstens arbete startade upp efter semesterperioden arrangerades en ledardag. Samtliga chefer i kommunen har under året haft möjlighet till coaching inom ramen för sitt ledarskapsuppdrag. Vartannat år genomför vi en ledar- och medarbetarundersökning där samtliga medarbetare får svara på frågor

46 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

om hur trivseln på arbetsplatsen är, vad man som medarbetare tycker om sin närmaste chef, hur effektiva vi är i vår verksamhet, vår arbetsmiljö samt ett ytterligare antal frågeområden. Undersökningen ligger till grund för delar av det utvecklingsarbete som vi genomför. Under året har alla verksamheter jobbat med handlingsplaner utifrån tidigare genomförd ledar- och medarbetarundersökning. Resultaten från undersökningen vi genomförde år 2012 är bra och ligger högt i jämförelse med andra kommuner. Nästa undersökning genomförs i början av år 2014. Ledar och medarbetarundersökning

2012

2013

Ledarskapsindex

73

–

Medarbetarindex

78

–

Engagemangsindex

79

–

Källa: Ledar- och medarbetarundersökningen, kommunledningskontoret

Under året har vi börjat arbeta med workshoppar som på ett systematiskt sätt får arbetsgrupper att diskutera kommunens värdegrund utifrån sin verksamhets innehåll. Workshopparna genomförs under ledning av medarbetare från kommunledningskontoret och har ett fokus på Vi är till för Karlstadsborna. Vi som arbetsgivare har också under året erbjudit våra medarbetare ett stort utbud av utbildningar och inspirationsföreläsningar i vår kurskatalog. Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent

Karlstads kommuns frisktal har under året sjunkit. Ökningen av sjukskrivningarna har under året varit förhållandevis stora utifrån tidigare års förändringar. Ökningen har inte enbart skett hos oss som arbetsgivare utan samma tendenser finns nationellt och i olika verksamheter. Att arbeta med frisktal är ofta ett långsiktigt arbete där det är svårt att se effekter av olika åtgärder på kort sikt. Antal arbetade timmar av den förväntade arbetstiden

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Frisktal

94,9

95,5

95,6

96,2

95,9

95,0

Källa: Kommunledningskontoret

Alla verksamheter har under året inlett ett arbete med att se hur man kan förbättra frisktalen under kommande år och även på längre sikt. Under hösten 2013 har vi tillsammans med kommunens företagshälsovård påbörjat arbetet med att genomföra hälsoundersökningar för kommunens medarbetare. Vi har under året arbetat med att sammanställa de friskvårdserbjudanden som kommunen erbjuder sina anställda. Erbjudandena skiljer sig åt mellan olika förvaltningar och bolag. Under 2014 kommer ett förslag med friskvårdserbjudanden som är desamma för samtliga medarbetare att vara färdigt för ställningstagande. Ett arbete har påbörjats där kommunens befintliga resurser avseende Haga motion och Qom igång ska föras samman i syfte att stärka kommunens strategiska arbete avseende främjande insatser med syftet att hålla ner sjuktalen. Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

Vi har under året fortsatt att jobba med arbetsgivarvarumärket (employer branding) för att attrahera nya medarbetare och för att stärka nuvarande medarbetare. Under 2013 har kommunen fortsatt arbetet med att skapa en positiv bild av kommunen genom att finnas representerade på arbetsmarknadsdagar och vid andra liknande aktiviteter. Vi har också rekryterat nya ambassadörer med uppdrag att på olika sätt marknadsföra kommunen som arbetsgivare. Kommunen har anställt förstalärare både inom grundskolan och inom gymnasieskolan.

47 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Som ett led i att våra medarbetare bättre lär känna kommunen som helhet har vi genomfört ett antal Hållplats 2000, där medarbetare får göra studiebesök på olika arbetsplatser inom koncernen. Vi har utvecklat nya arbetssätt för att rekrytera medarbetare på bland annat via Facebook och Blocket. Vi har också uppdaterat och lagt ut ny information på kommunens hemsida i syftet att öka attraktionskraften. Under året har kommunen satt samman ett centralt rekryteringsstöd med syfte att stötta förvaltningar och bolag i samband med rekryteringar. Kommunen är också delaktig i Region Värmlands plattformsarbete. Arbetet syftar till att säkra tillgången av kompetent framtida arbetskraft. Karlstads kommun har startat ett koncept avseende bruttolöneavdrag för privat sjukvård och personalbil. Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter

I Karlstads kommun ska alla medarbetare årligen ha ett utvecklingssamtal med närmsta chef. Under samtalet gör chefen och medarbetaren en planering av vilka individuella och generella utvecklingsbehov medarbetaren har för att kunna genomföra verksamhetens uppdrag på bästa sätt. Utvecklingsplanen ska dokumenteras och följas upp. Som ett led i att trygga ledarförsörjningen i kommunen har ett nytt internt ledarförsörjningsprogram startats upp i kommunen (PIL, program för intern ledarförsörjning). Till de 20 platser som finns i programmet har 230 medarbetare visat sitt intresse. Inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde har staten beviljat medel inom omvårdnadslyftet, 42 medarbetare får härmed möjlighet att läsa upp sin kompetens till undersköterskenivå. I syfte att öka lärarnas behörighet för undervisning har kommunen genomfört arbetet med lärarlyftet 2. Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka

Karlstads kommun genomförde under februari och mars en utbildning för samtliga chefer och utvalda politiker och tjänstemän. Utbildningen syftade till att ge ökad kunskap om jämställdhet och mångfald. I samband med utbildningen fick samtliga deltagare ett uppdrag att hitta minst ett område i sin verksamhet att aktivt arbeta med under året tillsammans med sina arbetsgrupper. Återredovisning av arbetet ägde rum i slutet av året och redovisas i eget dokument. Vi har tagit fram ett utbildningsmaterial som verksamheterna kan använda i arbetet med att jobba med jämställdhet och mångfald, ”Jämolådan”. I samband med löneöversynen jämförde vi männens och kvinnornas löner. Kartläggningen visade att vi inom kommunen för närvarande inte har några osakliga löneskillnader mellan könen inom respektive yrkeskategori. Under året har cirka 120 medarbetare genomgått hbt(q)-utbildning.

48 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Redovisning av sjukfrånvaro enligt lag Månadsavlönade

Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Andel > 60 dagar Andel sjukfrånvaro, kvinnor

2010

2011

2012

2013

4,4

3,8

4,1

5,0

53,0

47,8

47,6

42,3

4,9

4,2

4,5

5,6

Andel sjukfrånvaro, män

2,8

2,3

2,8

2,9

Andel sjukfrånvaro, -29 år

5,0

3,9

4,0

4,4

Andel sjukfrånvaro, 30-49 år

4,1

3,6

3,9

5,2

Andel sjukfrånvaro, 50-år

4,7

3,9

4,3

4,9

Procentuell andel.

Urvalsgruppen är från och med 2013 anpassad till SKL:s definition: samtliga anställda (även timavlönade) som har en ordinarie arbetstid, det vill säga har ett schema i Heroma. Jämförelsen bakåt är marginellt något missvisande, eftersom den enbart grundas på månadsanställda. Härigenom kan jämförelsetalen avvika med någon tiondels procent. Trenden mot ökande sjukskrivningstal är dock tydlig. Observera att frånvaromåtten i personalstatistiken på nästa sida inte är jämförbara med tabellen här ovan. Koncernen – lönesumma och antal årsarbetare

I tabellen nedan visas en sammanställning över personalkostnader (exklusive personalsociala kostnader) och antal årsarbetare för hela kommunkoncernen där även bolag, stiftelser och kommunalförbund ingår. Till skillnad mot redovisningen i tidigare avsnitt anges antal årsarbetare genom att månadsanställda räknats om till årsarbetare. Timanställda, räddningstjänst i beredskap och räddningsvärn ingår ej i siffran för antal årsarbetare. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) Kommunen/bolag/stiftelse

Andel i %

Kommunen

Antal årsarbetare

2012

2013

2012

2013

3 018 000

3 073 000

6 410

6 319

Karlstads Stadshus AB

100,0

160

265

–

–

Karlstads Bostads AB

100,0

71 246

74 129

131

132

Karlstads Energi AB

100,0

93 197

94 755

161

161

Karlstads Elnät AB

100,0

27 955

31 469

49

51

Karlstads Parkerings AB

100,0

314

384

–

–

Mariebergsskogen AB

100,0

10 427

10 968

24

26

Karlstad Airport AB

100,0

18 424

20 220

31

32

Vindpark Vänern Kraft AB

70,0

233

263

–

–

Tåsans Kraft AB

60,0

111

102

–

–

Vänerhamn AB

31,0

17 744

17 850

35

34

Visit Karlstad AB

49,0

7 531

9 104

17

18

Stiftelsen Karlstadshus

60,0

158

166

–

–

100,0

238

315

–

–

Karlstad-Grums Vattenverksförbund

Stiftelsen Karlstads Studentbostäder

42,0

82

80

–

–

Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund

62,3

Summa Observera att personal och löner anges utifrån ägarandel.

49 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

46 044

45 574

50

58

3 311 863

3 378 644

6 908

6 831

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Personalnyckeltal Karlstads kommun

Avser anställda med månadslön om inget annat anges

2012 1 Totalt

Kvinnor

2013 Män

Totalt

Kvinnor

Män

Mätdatum november Antal anställda Antal anställda med månadslön

6 550

5 038

1 512

6 490

5 014

1 476

Antal tillsvidareanställda

6 023

4 671

1 352

5 970

4 662

1 308

Antal heltidsanställda

6 093

4 664

1 429

6 025

4 635

1 390

Antal årsarbetare

6 410

4 926

1 484

6 319

4 876

1 443

45,8

45,5

46,8

46,3

46,2

46,6

96,9 %

96,8 %

97,2 %

97,4 %

97,2 %

97,7 %

852

626

226

865

646

219

Ålder och sysselsättningsgrad Genomsnittlig ålder Genomsnittlig sysselsättningsgrad Pensionsavgångar Antal anställda 60 år och äldre Helår Tidredovisning 78,7 %

77,8 %

Andel sjukfrånvaro

4,0 %

4,2 %

Andel föräldraledighet

4,4 %

4,6 %

Andel semester, ferie/uppehåll

6,9 %

7,3 %

Andel tjänstledighet

6,0 %

6,1 %

Andel arbetad tid i procent av avtalad arbetstid

Övertid och mertid Antal timmar övertid och mertid under året Antal timmar omräknat till årsarbetare

102 982

77 134

25 848

123 784

96 625

27 159

60

45

15

73

57

16

1 081 861

852 078

229 783

1 190 382

941 924

248 458

636

501

135

700

554

146

Timavlönade Antal arbetade timmar under året Antal timmar omräknat till årsarbetare Personalkostnader mnkr Lön, pensioner och sociala avgifter Personalsociala kostnader 1

3 018

3 073

47

45

Avser anställda med månadslön om inget annat anges

Kommunkoncernen

2012 Totalt

Kvinnor

2013 Män

Totalt

Kvinnor

Män

Andel anställda fördelat på födelseland1

1

Norden (inklusive Sverige)

Uppgift tas bara fram vartannat år

94,3%

94,3%

94,6%

Övriga världen

Uppgift tas bara fram vartannat år

5,7%

5,7%

5,4%

Definition av utländsk bakgrund: utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Uppgift tas bara fram vartannat år.

50 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL ANALYS

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

FINANSIELL ANALYS Ekonomiskt utfall och ställning i korthet

I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund där kommunen äger mer än 20 procent av aktiernas/ andelarnas röstvärde. Av störst ekonomisk betydelse är Karlstads Bostads AB, Karlstads Energi AB, Karlstads Elnät AB samt den delägda Stiftelsen Karlstadshus. • Koncernen visar ett något lägre resultat än föregående år. Resultatet uppgår till 242 mnkr jämfört med 276 mnkr år 2012. • Ny kapitalbrist i Vindpark Vänern Kraft AB trots infriad kapitaltäckningsgaranti på 20 mnkr. • Årets nettoinvesteringar uppgår till rekordhöga 987 mnkr (956 mnkr år 2012). • Soliditeten uppgår nu till 46,1 procent (45,8 procent år 2012). Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och utjämning Finansnetto

Koncernen

Kommunen

- 3 680 mnkr

- 3 911 mnkr

4 067 mnkr

4 067 mnkr

- 111 mnkr

- 6 mnkr

Skattekostnad

35 mnkr

–

Årets resultat

242 mnkr

150 mnkr

– justerat resultat mot balanskrav

–

148 mnkr

– i procent av skatteintäkter och utjämning

–

+ 3,7 %

Investering Ökad nettolåneskuld (efter justering för reavinster och engångsposter)

987 mnkr

498 mnkr

–

- 102 mnkr

Soliditet

46,1 %

47,1 %

Soliditet inkl. hela pensionsåtagandet

26,5 %

22,4 %

–

21:75

Utdebitering

52 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Finansiell analys – fyra aspekter

I nedanstående avsnitt görs en analys av koncernens och kommunens finansiella utveckling och ställning. Syftet är att identifiera finansiella problem och därigenom klargöra om man har en god ekonomisk hushållning eller inte. Analysen bygger på fyra perspektiv som är hörnstenar i modellen: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal ekonomiska begrepp och nyckeltal. Resultat

I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. Vilken balans har koncernen och kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Under detta perspektiv analyseras också investeringar och dess utveckling. Kapacitet

Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft koncernen och kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är man för kommande lågkonjunkturer. Risk

Under det tredje perspektivet risk analyseras den finansiella riskexponeringen. En god ekonomisk hushållning skapar möjlighet att möta finansiella problem utan att behöva vidta drastiska åtgärder. Här diskuteras också borgensåtagande och den samlade pensionsskulden. Kontroll

Med det fjärde perspektivet kontroll avses hur ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så sätt att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer.

53 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

FINANSIELL ANALYS – KOMMUNKONCERNEN Reslutat Årets resultat (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Årets resultat (mnkr)

237

307

180

276

242

% av eget kapital vid årets början

6,4

7,8

4,2

6,2

5,1

Koncernen Karlstads kommun redovisar ett något lägre resultat än föregående år. Årets resultat uppgår till 242 mnkr. Detta innebär att det egna kapitalet ökar med 5,1 procent. Det höga resultatet genereras till största delen av kommunen (150 mnkr) och består delvis av tillfälliga intäkter såsom återbetalning av premier från AFA för avtalsgruppförsäkring (72 mnkr). Investeringsvolym (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Kommunen

325

528

600

536

498

Karlstads Energi AB

152

108

110

228

362

Karlstads Elnät AB

66

26

36

39

60 46

Karlstads Bostads AB Vindpark Vänern Kraft AB Övriga företag Årets nettoinvesteringar (mnkr)

28

85

177

100

121

14

1

0

3

24

21

25

54

18

716

782

949

956

987

Investeringsnivån är fortsatt hög. Årets investeringar uppgår till 987 mnkr och är återigen den högsta nivån hittills i kommunkoncernen. De största investeringarna har även i år skett i kommunen 489 mnkr. Bland bolagen kan nämnas Karlstads Energi 362 mnkr med framför allt investeringar i nytt kraftvärmeverk på Heden och Karlstads Elnät 60 mnkr med bland annat utbyggnad av stadsnätet. Kapacitet Soliditet (%)

2009

2010

2011

2012

Soliditet (%)

44,1

44,9

44,8

45,8

2013

46,1

Soliditet inkl hela pensionsåtagandet

23,1

25,9

24,8

26,5

26,5

Soliditeten som är ett mått på kommunkoncernens långsiktiga finansiella handlingsutrymme ökar marginellt till 46,1 procent. Med hänsyn tagen till det pensionsåtagande på 2 117 mnkr som redovisas utanför balansräkningen är kommunkoncernens soliditet oförändrat 26,5 procent.

54 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Skuldsättningsgrad %

2009

2010

2011

2012

2013

Total skuldsättningsgrad (%)

55,9

55,1

55,2

54,2

53,9

5,3

5,3

5,8

5,6

5,8

– varav avsättningsgrad – varav kortfristig skuldsättningsgrad

17,4

22,7

19,8

25,5

20,6

– varav långfristig skuldsättningsgrad

33,1

27,1

29,6

23,1

27,5

Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Av den totala skuldsättningen minskar andelen kortfristig skuld medan andelen långfristig skuld ökar. Risk Finansiella tillgångar (mnkr)

Aktier mm

2009

2010

2011

2012

2013

29

45

44

27

27 475

Långfristig utlåning

504

546

335

457

Kortfristig utlåning

69

74

72

0

0

Kortfristiga placeringar

25

23

26

25

21

Likvida medel Totalt

82

174

231

141

256

710

862

708

650

779

Kommunkoncernen har betydande finansiella tillgångar. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning. Av den utlåningen utgör 367 mnkr indirekt finansiering av OKG AB:s investeringar i kärnkraft. Likvida medel var vid årsskiftet 256 mnkr, vilket är något högre än normalt. Finansiella skulder (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Långfristiga lån

2 975

2 580

2 945

2 636

2 959

Kortfristiga lån

328

1 003

860

1 195

1 124

3 303

3 583

3 805

3 831

4 083

Totalt

Kommunkoncernens låneskuld ökade med 252 mnkr under året och uppgick vid årsskiftet till 4 083 mnkr. Hela den ökningen skedde i form av långfristig upplåning. Pensionsåtagande (mnkr)

Avsättning till pensioner

2009

2010

2011

2012

2013

197

209

257

288

333

Pensionsförpliktelser äldre än 1998

1 890

1 811

1 989

1 992

2 117

Totalt

2 087

2 020

2 246

2 280

2 450

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den här delen av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Pensionsåtagandet har ökat med 170 mnkr i förhållande till föregående år till stor del orsakat av en sänkning av diskonteringsräntan i den så kallade RIPS-modellen.

55 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Sammanfattande analys

Årets höga resultat i kommunkoncernen beror till stor del på tillfälliga intäkter i kommunen. Det underliggande resultatet i kommunen är i själva verket under hälften av det redovisade resultatet. De kommunala bolagens del i resultatet är något lägre än tidigare år. Detta om man bortser från föregående års låga nivå till följd av nedskrivning i Vindpark Vänern Kraft AB. De kommunala bolagens resultat förväntas i framtiden återgå till tidigare års nivåer. Bolagen i siffror

I nedanstående tabell har vissa nyckeltal ställts upp specificerat per företag i kommunkoncernen. I de delägda företagen har endast kommunens andel tagits upp. Siffrorna avseende balansomslutning, soliditet och omsättning har tagits från de ingående företagens redovisningar innan de interna elimineringarna genomförts. Beloppen för Karlstads Stadshus AB avser enbart moderbolaget och inkluderar alltså inte dotterbolagen. I tabellen redovisas resultaten före bokslutsdispositioner och skatt. Soliditeten är beräknad på det justerade egna kapitalet, det vill säga inklusive 78 procent av de obeskattade reserverna. För närmare analys av räkenskaperna hänvisas till kommunens respektive bolagens årsredovisningar. Preliminära uppgifter har lämnats av Tåsans Kraftaktiebolag och Visit Karlstad AB medan övriga bolag och stiftelser har lämnat uppgifter som är granskade. Kommunen/bolag/stiftelse

Andel i %

Karlstads kommun

Balansomslutning mnkr

Soliditet %

Omsättn. mnkr

Resultat före boksluts disp o skatt mnkr

8 574

47,4

5 613

150

Koncernen Karlstads Stadshus AB

100,0

Karlstads Stadshus AB moderbolag

100,0

564

33,5

0

–5

Karlstads Bostads AB

100,0

2 385

19,6

512

54

Karlstads Energi AB

100,0

1 848

35,6

925

77

Karlstads Elnät AB

100,0

394

64,5

179

41

Karlstads Parkerings AB

100,0

11

29,5

13

6

Mariebergsskogen AB

100,0

30

86,9

9

–19

Karlstad Airport AB

100,0

67

84,4

33

–18

70,0

107

–9,2

23

–26

Tåsans Kraft AB

60,0

54

7,3

17

0

Vänerhamn AB

31,0

42

72,7

47

3

Visit Karlstad AB

49,0

8

35,0

24

–1

Vindpark Vänern Kraft AB Övriga bolag och stiftelser m.m.

Stiftelsen Karlstadshus

60,0

492

13,4

104

2

100,0

10

96,9

1

0

Karlstad-Grums vattenverksförbund

42,0

2

23,9

2

0

Karlstadsregionens Räddningstjänstfärbund

62,3

53

31,4

73

2

Stiftelsen Karlstads Studentbostäder

Not: Observera att beloppen anges utifrån ägarandel.

56 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN Resultat Årets resultat (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

150

Årets resultat (mnkr)

139

219

105

216

% av skatteintäkt, bidrag, utjämning

4,0

5,9

2,8

5,5

3,7

% av eget kapital vid årets början

4,3

6,5

2,9

5,9

3,9

Kommunen redovisar återigen ett positivt resultat. Resultatet motsvarar 3,7 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Årets resultat innebär att det egna kapitalet ökade med 3,9 procent. Eftersom konsumentprisindex var oförändrat under året har kommunen med råge klarat att inflationsskydda det egna kapitalet. Resultatet i årsredovisningen kan dock i hög grad påverkas av jämförelsestörande poster och reavinster. En mer rättvisande bild av årets resultat visas om justering sker för sådana poster. Resultatanalys och avstämning av balanskravet (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Årets resultat

139

219

105

216

150

– avgår realisationsvinster

- 39

- 12

- 33

- 77

-2

Avstämning mot balanskravet

100

207

72

139

148

-9

- 56

- 70

- 15

-2

- 14

- 15

- 11

- 74

- 34

–

–

20

–

–

– övriga jämförelsestörande poster

-5

- 58

0

- 74

- 72

Underliggande resultat

72

78

11

- 24

68

resultatanalys särskilda poster – elproduktionen – exploatering – RIPS-ränta

Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet ska resultatet reduceras med de realisationsvinster som uppstått under året. Årets reavinst är betydligt lägre jämfört med föregående år då den 2012 i huvudsak genererades av friköp av småhustomter. Balanskravsresultatet är något högre än förra året, och balanskravet uppnås med god marginal. Karlstads kommun har uppfyllt balanskravet varje år sedan detta infördes år 2000. I årets resultat ingår intäkter på 72 mnkr från AFA för återbetalning av premier för avtalsgruppförsäkring, samt intäkter på 34 mnkr från exploateringsverksamheten. Resultatet belastas samtidigt av en engångskostnad till följd av den sänkta diskonteringsräntan (RIPS) vid pensionsskuldsberäkningen. Det underliggande resultatet enligt tabellen har förbättrats jämfört med föregående år då det till och med var negativt vilket förklaras av att resultatet i huvudsak bestod av reavinster, återbetalning från AFA samt av ovanligt höga intäkter från exploateringsverksamheten.

57 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Utveckling av skatteintäkter och nettokostnader (mnkr)

Skatteintäkt, bidrag, utjämning, ökning (mnkr) Procentuell ökning Nettokostnad ökning (mnkr) Procentuell ökning

2009

2010

2011

2012

2013

69

188

114

97

161

2,0

5,4

3,1

2,5

4,1

33

172

145

4

222

1,0

5,1

4,1

0,1

6,0

En förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än de intäkter vi får genom skatter, generella statsbidrag och utjämningssystemet. Under 2012 var intäkterna ovanligt stora i form av reavinster, AFA och exploatering. Nettokostnaden var därigenom i stort sett oförändrad. Eftersom motsvarande intäkter var tillbaka på en mer normal nivå under 2013, med undantag för AFA, blev ökningen mellan 2012 och 2013 ovanligt stor. Mer rättvisande är därför att se båda åren sammantaget, vilket ger cirka 3 procent ökning per år, och den nivån ryms inom de båda årens ökning av skatteintäkterna. Nettokostnadsandel Olika kostnaders andel av skatteintäkter och utjämning (%) (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Verksamheten

90,9

90,7

91,3

88,7

90,3

Avskrivningar

5,1

5,1

5,4

5,8

5,9

96,0

95,8

96,7

94,5

96,2

0,0

- 0,1

0,5

0,0

0,1

–

- 1,6

0,0

0,0

0,0

96,0

94,1

97,2

94,5

96,3

Nettokostnad före finansnetto Finansnetto Extraordinära poster Nettokostnad totalt

Grundläggande för en god ekonomi är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel de löpande verksamhetskostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och bidrag. Tabellen ovan har kopplingar till föregående tabeller. Den andel av skatteintäkterna som inte tas i anspråk av driftkostnader, alltså 3,7 procent, utgör årets resultat. Sett över en längre period kan vi konstatera att avskrivningarna har tagit en ökande andel av skatteintäkterna i anspråk. Investeringsvolym Investering exklusive exploatering Exploateringsområden

2009

2010

2011

2012

2013

301

514

532

466

485

24

14

68

70

13

Investeringsbidrag

- 14

-2

- 16

-9

-2

Årets nettovesteringar (mnkr)

311

526

584

527

496

Årets resultat + avskrivningar (mnkr)

319

409

311

442

391

– i förhållande till årets netto-investeringar (%)

103

78

53

84

79

Årets bruttoinvesteringar uppgick till nära en halv miljard kronor, trots att 356 mnkr av investeringsanslagen fortfarande är oförbrukade. De största investeringarna har gjorts inom teknik- och fastighetsnämndens skattefinansierade verksamhet (374 mnkr). Under året har investeringsbidrag erhållits med drygt 2 mnkr. Inom exploateringsområden har 12,7 mnkr investerats. En utförligare beskrivning av investeringarna redovisas i avsnittet Investeringsredovisning. Avskrivningsmedlen bidrar tillsammans med årets resultat till att skapa ett utrymme för investeringar. Relationen mellan den här summan och de faktiska nettoinvesteringarna ger en indikation på om investeringsvolymen leder till påfrestningar på skuldsättningen eller likviditeten. Som framgår av tabellen ligger

58 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

investeringarna under de senaste åren på en högre nivå än det utrymme som skapats från årets verksamhet. Här ska påpekas att måttet inte är detsamma som det som gäller i kommunens ekonomiska mål, där även pensionsåtagande beaktas och bland annat reavinster avräknas. Kapacitet Soliditet (%)

2009

2010

2011

2012

2013

Soliditet (%)

48,9

48,8

46,1

47,4

47,1

Soliditet inkl hela pensionsåtagandet

21,3

24,0

21,1

23,1

22,4

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av egna medel. Med utgångspunkt från balansräkningen uppgår soliditeten till 47,1 procent och har därmed försämrats marginellt jämfört med föregående år. Främsta orsaken är en ökad upplåning bland annat med syfte att stärka kommunens likviditet. För att få ett mer relevant mått på soliditeten måste hänsyn tas till det pensionsåtagande som redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om detta åtagande, som vid årsskiftet uppgick till 2 116 mnkr, läggs in i balansräkningen blir kommunens soliditet 22,4 procent. En viss försämring av soliditeten har skett till följd av en engångsuppräkning av pensionsåtagandet (se avsnitt ”Pensionsåtagande). Samtidigt kan vi konstatera att måttet är högre än det var vid periodens början 2009. Skuldsättningsgrad (%)

2009

2010

2011

2012

2013

Total skuldsättningsgrad (%)

51,1

51,2

53,9

52,6

52,9

2,8

2,8

3,1

3,4

3,7

– varav kortfristig skuldsättningsgrad

– varav avsättningsgrad

15,3

22,3

19,2

21,5

22,8

– varav långfristig skuldsättningsgrad

33,0

26,1

31,6

27,7

26,4

Den del av tillgångarna som finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har ökat något under året, av samma orsaker som anges under soliditetsmåttet ovan. Från år 2012 klassificeras all låneskuld med förfall inom ett år som kortfristig om ingen överenskommelse om refinansiering skett.

59 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Risk Finansiella tillgångar (mnkr)

Aktier mm

2009

2010

2011

2012

2013

272

346

346

333

325

Långfristig utlåning

2 565

2 520

2 636

2 995

3 194

Kortfristig utlåning

231

246

237

0

4

38

128

194

65

194

3 106

3 240

3 413

3 393

3 717

Likvida medel Totalt

Kommunen har stora tillgångar i den kommunala bolagskoncernen. Dessa tillgångar är i form av såväl aktier som utlåning till bolagen. I bolagskoncernen ingår företag med betydande värden inom huvudsakligen energioch bostadssektorn. Kommunens finansiella tillgångar har ökat jämfört med föregående år till följd av ökad utlåning till de kommunala bolagen. Kommunens fordran på Vindpark Vänern Kraft AB redovisades fram till och med 2011 som kortfristig då den hanterades administrativt via en checkräkningskredit, men har från och med 2012 överförts till långfristig utlåning. Finansiella skulder (mnkr)

2009

2010

2011

2012

Långfristiga lån

2 258

1 907

2 520

2 269

2 265

Kortfristiga lån

–

670

525

850

1 100

Koncernkonto Totalt

2013

121

165

155

42

41

2 379

2 742

3 200

3 161

3 406

De totala finansiella skulderna har stigit, framför allt till följd av ett behov av att finansiera ökad utlåning. Kortfristiga lån har ökat, framför allt som en följd av att en del av den långfristiga skulden närmar sig återbetalning. Kommuncertifikaten (se rad kortfristiga lån) har minskat jämfört med 2012 och uppgick vid årets slut till 300 mnkr. Dessa emitteras i syfte att minska upplåningskostnaden. Pensionsåtagande (mnkr)

Avsättning till pensioner

2009

2010

2011

2012

2013

180

192

238

267

310

Pensionsförpliktelser äldre än 1998

1 889

1 811

1 989

1 992

2 116

Totalt

2 069

2 003

2 227

2 259

2 426

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade blandmodellen, vilket i praktiken innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Den här delen av pensionsskulden är dock lika viktig att beakta ur risksynpunkt. Det totala pensionsåtagandet har ökat under året med 167 mnkr. Av den här ökningen orsakas närmare 184 mnkr av en förändring av värderingsräntan, så kallade RIPS-räntan. Eftersom utbetalning sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdeberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre desto lägre räntan är och vice versa. Kommunen har inte gjort några finansiella placeringar för pensionsåtagandet, utan hela förpliktelsen har återlånats i verksamheten. Härigenom begränsas kommunens låneskuld.

60 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Borgensåtagande (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Karlstads Bostads AB

276

238

0

0

0

Karlstads Stadshus AB

320

320

320

320

335 53

Karlstads Energi AB

0

0

0

53

Övriga kommunala företag

3

2

1

1

1

151

69

69

69

105

Värmlandskraft-OKG-delägarna

84

83

82

82

81

Övriga

Bostadsrättsföreningar

6

5

5

4

4

Totalt

840

717

477

529

579

Kommunens borgensåtagande har ökat med 50 mnkr under året. Merparten av ökningen utgörs av ett borgensåtagande avseende kommunens delägande i Oskarshamns kärnkraftverk. Riskerna bedöms vara störst för åtagandet avseende bostadsrättsföreningar. Sannolikheten för ytterligare infrianden bedöms dock som låg. Totalt sett utgör moderbolaget i den kommunala bolagskoncernen Karlstads Stadshus AB det största åtagandet. Moderbolaget lånade tidigare via kommunens internbank, men på grund av förändrad lagstiftning sker bolagets finansiering tills vidare med kommunal borgen. Ny borgen för stöd till bostadsförsörjningen tecknas inte längre. Kontroll Budgetavvikelse totalt (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Budgetavvikelse årets resultat

+ 60

+ 80

- 18

+ 155

+ 86

– nämnderna

+ 67

+ 1

- 61

- 6

+ 62

– verksamhetens nettokostnad övrigt

Varav: + 30

- 20

+ 26

+145

+ 25

– skatteintäkter o statsbidrag

- 43

+ 29

+ 37

+ 12

+ 21

– finansnetto

+6

+ 12

- 20

+4

- 22

0

+ 58

0

0

0

– extraordinära intäkter

En viktig del för att uppnå god ekonomisk hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. Under perioden har fyra av fem år visat positiva budgetavvikelser, även om enskilda områden visat negativa avvikelser. Årets resultat blev 86 mnkr högre än budgeterat. Nämndernas utfall blev hela 62 mnkr lägre än budget. Efter 2012 års bokslut uppgick nämndernas sparade överskott till 145 mnkr. Bedömningen i den reviderade budgeten 2013 var att nämnderna skulle använda 30 mnkr av sina överskott, det vill säga ligga 30 mnkr över årets budgetram. Nämndernas nettokostnad blev istället 32 mnkr lägre jämfört med reviderad budget. Det finns dock variationer mellan de olika nämnderna. Stora underskott redovisas för vård- och omsorgsnämnden samt för försörjningsstödet. Arbetsmarknads- och socialnämndens övriga verksamhet visar dock ett överskott. De olika nämndernas budgetavvikelser beskrivs i avsnittet ”Driftredovisning”. ”Verksamhetens nettokostnad övrigt” består av nettot av arbetsgivaravgifter, pensioner, avskrivningar samt internt fördelade kapitaltjänstkostnader, oförutsedda behov med mera. Utfallet ger ett nettoöverskott på sammantaget 25 mnkr. Största avvikelsen avser återbetalning av premier från AFA Försäkring på 72 mnkr. Här ingår även intäkter från elproduktionen som redovisat ett betydligt lägre resultat än budgeterat -38 mnkr samt intäkter från exploatering -7 mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag har blivit 21 mnkr högre än budget, vilket främst förklaras av högre slutavräkning för 2013. Slutavräkningen för 2012 är i stort sett oförändrad. Finansnettot har blivit 22 mnkr lägre än budget, vilket förklaras av att den så kallade RIPS-räntan inom pensionssystemet sänktes under året (28 mnkr). Till viss del begränsas underskottet av högre finansiella intäkter. 61 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Prognossäkerhet (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Årets resultat (mnkr)

+ 139

+ 219

+ 105

+ 216

+ 150

Skillnad mot prognos i delårsbokslut

+ 126

+ 40

- 58

+ 36

+ 46

Varav: – nämnderna

+ 62

+ 5

- 13

+ 32

+ 75

– reavinst, el, exploatering

+ 33

- 2

- 52

+ 27

- 34

– övrigt

+ 31

+ 37

+ 7

- 23

+ 5

(Plustecken innebär att bokslutet visar en förbättring jämfört med prognosen i delårsbokslutet)

Prognossäkerheten hos nämnderna är viktig för kommunens möjligheter att ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Utfallet för nämndernas prognoser blev hela 75 mnkr bättre vid årsskiftet jämfört med delårsprognosen. Under 2013 fick gymnasienämnden ett avsevärt bättre utfall med nära 20 mnkr jämfört med prognosen i delårsbokslutet. Även inom arbetsmarknads- och socialnämnden, barn- och ungdomsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt inom teknik- och fastighetsnämnden finns stora förbättringar. Den stora prognosavvikelsen visar dock att prognossäkerheten behöver förbättras. Prognoserna över intäkter från exploateringsverksamhet och reavinster är svåra att göra eftersom det även en bit in på hösten kan vara svårt att bedöma vilken sida av årsskiftet som försäljning sker. Intäkterna från elproduktionen blev 18 mnkr lägre och exploateringsintäkterna blev 12 mnkr lägre än vid delårsprognosen. Övriga avvikelser mot prognosen orsakas av något mer pessimistiska skatteprognoser från SKL. Känslighetsanalys

En kommun påverkas av händelser som på kort sikt kan vara svåra att påverka. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys för att visa hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. För att möta sådana förändringar är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Som jämförelse anges även effekten av en förändrad utdebitering med 10 öre. Kommunens personalkostnader uppgår till drygt 3,1 miljarder kronor och därigenom får utfallet av lönerörelsen stor betydelse. Av tabellen framgår att en löneökning med 1 procent motsvarar 31 mnkr. Av stor betydelse är även förändringar i skatteunderlagets utveckling och förändringar av statsbidragen, vilket framgår av tabellen ”Budgetavvikelse totalt” (2009-2013). Händelse

(mnkr)

Löneökning med 1 %

31

Prisökning 1 % på varor och tjänster

18

Socialbidragsförändring 10 %

11

Ränteförändring 1 % (nettoeffekt)

Händelse

Inkomstutjämning 1 % Kostnadsutjämning 1 % Förändrad utdebitering 10 öre Skattekraftsutveckling 0,1 %

62 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

0

(mnkr)

7 3 16 4

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Avstämning av ekonomiska mål Resultatmål (mnkr)

Skatter och generella statsbidrag Resultatmål (2 %)

2009

2010

2011

2012

2013

3 507

3 695

3 809

3 906

4 067

70

74

76

78

81

Resultat (justerat enligt nedan)

100

196

47

139

148

Jämförelse med resultatmålet

+ 30

+ 122

- 29

+ 61

+ 67

Årets resultat avser resultat justerat för realisationsvinster och elproduktion.

Kommunens ekonomiska mål ska stämmas av över en femårsperiod. Det betyder att det finns möjlighet att balansera ett sämre utfall under en lågkonjunktur med bättre resultat under år med en starkare utveckling av skatteunderlaget. Resultatmålet innebär att resultatet ska uppgå till minst 2 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Avstämningen avser kommunens resultat efter avstämning av balanskravet, det vill säga realisationsvinster får inte tillgodoräknas. En ytterligare begränsning finns genom att högst 45 mnkr får tillgodoräknas av elproduktionens intäkter. Resultatet för 2013 ligger 67 mnkr över resultatmålet, men det är enbart tack vare stora intäkter, som beskrivits i tidigare avsnitt. För perioden som helhet ligger resultatet 251 mnkr högre än resultatmålet. Finansieringsmål

Finansieringsmålet är formulerat på följande sätt: ”Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka.” Detta innebär att kommunens investeringar ska finansieras med egna pengar och att även den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen ska inräknas i den totala skuldsättningen. För att kunna analysera hur kommunens nettoskuldsättning förändrats måste hänsyn tas till förändringar på både tillgångs- och skuldsidan. På tillgångssidan finns framför allt fordringarna på de kommunägda bolagen genom den utlåning som går via kommunen. Avstämning för den senaste femårsperioden redovisas i nedanstående tabell. Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr) (mnkr)

2009

2010

2011

2012

2013

Kassan

- 284

90

66

- 129

129

Utlåning

405

- 31

107

122

200

Summa tillgångsförändring

121

59

173

-7

329

50

- 308

603

- 63

595

670

- 145

25

- 250

13

43

33

40

Låneskuld Kommuncertifikat Avsättningar pensioner mm Pensioner äldre än 1998 Summa skuldförändring Nettoskuldförändring

17 55

- 79

178

3

124

122

296

679

–2

409

1

237

506

5

80

Justering – reavinster – övrigt Justerad nettoskuldförändring Negativt belopp innebär minskad nettoskuld. Positivt belopp innebär ökad nettoskuld.

63 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

38

12

33

77

2

0

- 51

- 227

0

- 184

39

198

312

82

- 102

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Totalt över den aktuella femårsperioden har nettoskulden ökat med 829 mnkr. Den faktiska nettoskuldförändringen justeras i nästa steg för reavinster som inte får tillgodoräknas, men även för övriga poster som på ett missvisande sätt påverkar nettolåneskulden. Under året har, i likhet med 2011, justering skett för den skuldökning som orsakades av sänkt diskonteringsränta RIPS. Grundat på särskilda beslut i kommunfullmäktige har tidigare år även justering skett för investeringar där kapitalkostnaden finansieras genom lägre driftskostnader, energi- och klimatinvesteringar samt för lokalanpassning inom gymnasieskolan. Med hänsyn tagen till de här justeringarna begränsas nettoskuldsökningen till 529 mnkr under femårsperioden. Även den justerade nettoskuldsförändringen varierar kraftigt mellan åren, vilket framgår av tabellen. Detta förklaras delvis av att resultatnivåerna skiljt mellan åren men framför allt av att investeringsvolymen varierat kraftigt. Uppdelning mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet

Enligt beslut i kommunfullmäktige ska en uppdelning ske mellan avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet vid avstämning av finansieringsmålet. Under den senaste femårsperioden har låneskulden för den avgiftsfinansierade verksamheten ökat med 89 mnkr och ökningen för den skattefinansierade verksamheten till 440 mnkr justerat för reavinster och särskilda poster enligt ovan. Tabell: Förändring av nettoskulden (belopp i mnkr, uppdelning på avgiftsfinansierad och skattefinansierad verksamhet) 2009

2010

2011

2012

2013

39

198

312

82

- 102

– avgiftsfinansierad verksamhet

5

25

–2

20

41

– skattefinansierad verksamhet

34

173

314

62

- 143

Justerad nettoskuldförändring Varav:

Kommunfullmäktige har i samband med budgetbesluten under de senaste tre åren godkänt en avvikelse från finansieringsmålet för den skattefinansierade verksamheten. För 2013 godkändes en ökning av låneskulden med maximalt 211 mnkr och för 2012 godkändes en ökad låneskuld med maximalt 141 mnkr. Kommunfullmäktige godkände även en avvikelse från de ekonomiska målen under 2011. Till skillnad från de senare åren fanns inte något belopp angivet. Det gör det svårt att stämma av femårsperioden mot kommunfullmäktiges beslut. Under 2013 blev utvecklingen annorlunda än vad som låg till grund för beslutet genom att investeringsvolymen blev avsevärt lägre än vad som budgeterats. Som framgår av investeringsredovisningen återstår 356 mnkr vid årets utgång. Utvärdering av den ekonomiska ställningen

Genom en ny bestämmelse i Lagen om kommunal redovisning ska förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Enligt regeringens proposition kan utvärderingen lämpligen ske utifrån ett antal strategiska nyckeltal och jämföras med andra kommuners värden. För Karlstads del finns åtta jämförelsekommuner utsedda sedan tidigare. Vid en jämförelse med andra kommuner måste man vara medveten om att förhållandena kan skilja sig åt. Det kan gälla andelen verksamhet som drivs i bolagsform eller i kommunalförbund, och det kan gälla hur mycket verksamhet som överhuvudtaget bedrivs inom koncernen. Värden för den samlade koncernen är det mest rättvisande. Pensionsåtagandet som ligger utanför balansräkningen har stor betydelse när man ska bedöma den ekonomiska ställningen. Tabellen nedan är därför sorterad efter soliditetsmåttet inklusive hela pensionsåtagandet för hela koncernen. Jämförelsen visar att Karlstad står sig väl i jämförelsen och har det näst högsta soliditetsmåttet.

64 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

Soliditet kommunen Kommun

Soliditet koncernen

Enligt BR

Inkl pens.åtag.

Enligt BR

Inkl pens.åtag.

Luleå

68

31

50

30

Karlstad

47

23

46

26

Örebro

42

17

36

18

Växjö

64

21

33

17

Gävle

35

13

32

15

Linköping

67

52

24

15

Jönköping

51

4

31

9

Kalmar

48

4

26

7

Sundsvall

27

0

24

0

Tabellen visar förhållandena för ett år sedan, vid utgången av 2012.

Sammanfattande analys

Den finansiella analysen visar att vi har nått resultatmålet men inte det långsiktiga finansieringsmålet sett över en femårsperiod. Däremot har vi nått båda målen under 2013. Även om vi har fått tillfälliga intäkter även under 2013 visar den finansiella analysen att resultaträkningen är starkare än tidigare år. Utvecklingen mot en försämring av det underliggande resultatet har brutits och vi ser nu en tydlig förbättring. En viktig orsak är att nämnderna sammantaget nu har en positiv budgetavvikelse, till skillnad mot de senaste åren. Bolagssektorn har traditionellt visat en jämn och stabil resultatnivå. Efter den tillfälliga nedgången 2012, som hängde samman med problemen inom Vindpark Vänern Kraft AB, är resultaten nu tillbaka på tidigare nivå. Detta trots att problemen inom vindkraften påverkar koncernens resultat även under 2013. Den finansiella analysen visar även att den ekonomiska ställningen fortfarande är god. Även om kommunens nettolåneskuld har ökat under senare år visar balansräkningen att kommunen har finansierat närmare hälften av sina tillgångar med egna medel, soliditeten ligger på 47,1 procent. Med hela pensionsåtagandet inräknat har kommunen fortfarande en god soliditet, 22,4 procent. Även i förhållande till våra jämförelsekommuner står vi oss väl, det gäller framförallt när man räknar det samlade pensionsåtagandet. För hela kommunkoncernen är jämförelsen än mer positiv, där är vi näst bäst bland de nio kommunerna. Kommunens ekonomi på sikt

Under hösten har optimismen ökat och SKL:s skatteprognoser har blivit allt mer positiva. Det har skett en kraftig resultatförbättring för perioden 2015-2017, med allt annat oförändrat. Här är det viktigt att observera att en del av förbättringen hänger samman med en snabbare löneutveckling jämfört med tidigare prognoser. Effekten blir att ökningen motsvaras av ökade lönekostnader hos nämnderna. Fortfarande finns en osäkerhet om konjunkturutvecklingen, även om de senaste årens larmrapporter har avtagit. SKL konstaterar i höstens ekonomirapport sammanfattningsvis att många länder fortfarande brottas med svag tillväxt eller recession och att tillväxtländernas ekonomier utvecklas i långsammare takt. Den långsamma tillväxttakten i världsekonomin och den relativt starka kronan påverkar svensk export och svensk ekonomi i mycket hög grad. Enligt prognosen ökar skatteunderlaget i genomsnitt med 5 procent årligen under budgetperioden 20152017, vilket i det närmaste är i nivå med åren närmast före finanskrisen hösten 2008. En lärdom från den krisen är att man bör vara försiktig med att låta kostnaden öka i alltför hög takt. Omställningen vid den nedgång som förr eller senare kommer kan bli kännbar. En klok linje kan vara att begränsa kostnadsökningen till att motsvara en genomsnittlig ökningstakt för skatteunderlaget, viket kan ligga någonstans runt 4 procent. Under goda år

65 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

kan vi finansiera investeringar fullt ut och minska koncernens externa låneskuld och under sämre år har vi bättre möjligheter att acceptera lägre resultatnivåer och att lånefinansiera delar av investeringarna. Social investeringsfond

Komunfullmäktige beslutade hösten 2012 att inrätta en social investeringsfond. Kommunstyrelsen har i januari 2014 fastställt riktlinjer och omfattning och beslutat att i samband med 2013 års bokslut öronmärka 10 mnkr av kommunens resultat. Kommunens externredovisning påverkas inte utan avsättningen markeras som en andel av eget kapital i balansräkningen. När fonden utnyttjas uppstår dock en extern kostnad. Fonden ska användas för långsiktigt förebyggande socialt arbete. Insatserna ska på ett tydligt sätt bidra till mätbara minskade kostnader. Därmed ska en återbetalning kunna ske som återställer fondens kapital. En insats bör inte beviljas fondfinansiering för mer än tre år. Återbetalning till fonden ska vara genomförd inom en tioårsperiod från det att verksamheten startas upp. Redovisningsmässigt handlar insatserna inte om en investering, utan om en driftkostnad inom resultaträkningen. Det handlar inte heller om en fond i redovisningsmässigt hänseende. Behållningen markeras i stället i en not som en del av kommunens eget kapital, och en sidoordnad uppföljning sker i förvaltningsberättelsen. Avsättning/disponering

Behållning vid årets början Avsättning till social investeringsfond Disponerat under året Behållning vid årets slut (Belopp i mnkr)

66 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

2013

0 10,0 0 10,0

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

FINANSIELLA RAPPORTER

67 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Resultaträkning

Belopp i mnkr.

Verksamhetens intäkter, not 1) Verksamhetens kostnader not, 2-3) Avskrivningar, not 4) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not 5) Statsbidrag, utjämning, not 6) Finansiella intäkter, not 7)

Kommun Bokslut 2012

Kommun Bokslut 2013

Koncern Bokslut 2012

Koncern Bokslut 2013

1 662,7

1 545,6

3 093,3

3 035,5

–5 125,7

–5 215,7

–6 123,9

–6 276,6

–225,7

–241,0

–528,0

–438,9

–3 688,7

–3 911,1

–3 558,6

–3 680,0

3 418,4

3 536,8

3 418,4

3 536,8

487,8

530,5

487,8

530,5

124,9

117,3

49,6

35,4

–126,5

–123,1

–142,8

–146,0

215,9

150,4

254,4

276,7

Extraordinära intäkter

0,0

0,0

0,0

0,0

Extraordinära kostnader

0,0

0,0

0,0

0,0

Finansiella kostnader, not 8) Resultat före extraordinära poster

Resultat före skatt Skattekostnader, not 9)

–

–

21,5

–34,9

Årets resultat, not 10)

215,9

150,4

254,4

241,8

68 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Kassaflödesanalys Kommun Bokslut 2012

Kommun Bokslut 2013

Koncern Bokslut 2012

Koncern Bokslut 2013

Resultat före extraordinära poster, not 10)

215,9

150,4

254,40

276,7

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, not 11)

269,7

288,4

566,70

498,5

–

–

–15,50

–29,0

485,6

438,8

805,6

746,2

11,7

141,6

11,80

116,9

497,3

580,4

817,4

863,1

Belopp i mnkr.

Den löpande verksamheten

Aktuell skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet, not 12) I Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immatriella anläggningstillgångar, not 13) Förvärv av materiella anläggningstillgångar, not 13) Försäljning av materiella anläggningstillgångar not, 15, 16) Förvärv finansiella anläggningstillgångar Försäljning finansiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag II Kassaflöde från investeringsverksamheten

–3,5

–4,5

–3,5

–6,3

–532,0

–493,9

–952,2

–981,0

45,9

3,3

45,9

3,3

–15,5

–

–0,2

–

1,5

0,0

1,5

–

8,8

2,3

8,8

2,3

–494,8

–492,9

–899,7

–981,7

–

–

–

–

–343,2

–199,6

–106,0

- 17,5

–

–

–

–

257,8

–3,4

72,1

1,3

Finansieringsverksamheten Erhållet inträdeskapital Utlåning Utlåning/Ökning långfristiga fordringar Utlåning/Minskning långfristiga fordringar Kortfristig utlåning, ökning (-) minskning (+) Upplåning Upplåning/Ökning långfristiga skulder Amortering av låneskulder, not 23) Kortfristig upplåning, ökning (+) minskning (-)

–

–

–250,1

–4,0

–309,7

323,4 –

203,7

249,0

335,7

- 73,6

III Kassaflöde från finansieringsverksamheten

–131,8

42,0

–7,9

233,6

Förändring av likvida medel (I+II+III)

–129,3

129,5

–90,2

115,0

194,1

64,8

230,8

140,6

64,8

194,3

140,6

255,7

Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

69 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Balansräkning

Belopp i mnkr.

Kommun Bokslut 2012

Kommun Bokslut 2013

Koncern Bokslut 2012

Koncern Bokslut 2013

6,1

7,4

7,3

10,1

4 086,1

3 938,4

8 523,7

8 064,3

168,1

165,1

244,6

231,8

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar, not 14) Materiella anläggningstillgångar – Mark, byggn o tekn anläggn, not 15) – Maskiner och inventarier, not 16) – Pågående investeringar not 17) – Bostads- o underhållslånepost

404,2

997,8

–

–

12,0

11,2

333,6

325,1

26,6

26,6

–

–

4,8

7,5

– Andra långfristiga fordringar, not 19)

2 994,8

3 194,4

457,4

475,0

Summa anläggningstillgångar

7 588,7

8 034,6

9 276,4

9 824,3

Finansiella anläggningatillgångar – Aktier, andelar mm, not 18) – Uppskjuten skattefordran

Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar, not 20) Kortfristiga placeringar Kassa och bank, not 21) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

0,5

17,1

59,4

97,2

541,3

328,1

821,6

572,3

–

–

24,9

21,0

64,8

194,3

140,6

255,7

606,6

539,5

1 046,5

946,2

8 195,3

8 574,1

10 322,9

10 770,5

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital, not 22)

215,9

150,4

275,9

241,8

– därav årets resultat

3 668,4

3 884,3

4 449,6

4 725,2

Summa eget kapital

3 884,3

4 034,7

4 725,5

4 967,0

267,1

309,7

287,7

333,3

Avsättningar Avsättningar för pensioner, not 27) Övriga avsättningar, not 23) Summa avsättningar

16,0

13,5

287,5

293,5

283,1

323,2

575,2

626,8

Skulder Långfristiga skulder, not 24)

2 269,4

2 265,5

2 635,5

2 958,9

Kortfristiga skulder, not 25)

1 758,5

1 950,7

2 386,7

2 217,8

Summa skulder

4 027,9

4 216,2

5 022,2

5 176,7

Summa skulder och eget kapital

8 195,3

8 574,1

10 322,9

10 770,5

528,9

578,8

528,9

578,8

Ställda panter och borgensförbindelser Borgensförbindelser, not 26)

1 991,9

2 115,6

1 992,3

2 116,7

Kraftproduktionsanläggningar, not 28)

Pensionsförpliktelser, not 27)

–

–

–

–

Solidarisk borgen, not 29)

–

–

–

–

70 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

NOTHÄNVISNINGAR Resultaträkning (belopp i mnkr) Not 1) Verksamhetens intäkter Kommunen 2012

Koncernen 2013

2012

2013

Försäljning mm

565,1

431,5

693,1

559,7

Taxor, avgifter

338,1

356,2

438,3

492,1

Elverksamhet, fjärrvärme

136,2

119,7

803,9

792,8

Hyror och arrenden

157,1

172,2

675,4

702,4

Driftbidrag Summa Varav jämförelsestörande post återbetalning premie AFA Försäkring

466,2

466,0

482,6

488,5

1 662,7

1 545,6

3 093,3

3 035,5

74,2

71,9

–

–

2012

2013

2012

2013

3 065,4

3 117,4

3 365,9

3 431,7

119,1

117,1

555,1

538,1

1 426,2

1 446,8

1 633,4

1 707,0

Not 2) Verksamhetens kostnad Kommunen

Personalkostnader Inköp av el o vatten mm för distribution Material och tjänster

Koncernen

Lokalkostnader, fastighetsförvaltning

282,9

287,8

337,5

353,2

Bidrag och transfereringar

232,1

246,6

232,0

246,6

5 125,7

5 215,7

6 123,9

6 276,6

Summa

Not 3) Pensionsförpliktelse enl. blandad modell Kommunen 2012

2013

– årets nyintjänade pensionsförmåner

137,3

134,4

– utbetalning av pensioner

111,9

118,3

I verksamhetens kostnader ingår:

I finansiella kostn ingår ränta för pension pensioner Summa

12,5

7,7

261,7

260,4

Not 4) Avskrivningar Kommunen

Immateriella tillgångar Byggnad, mark o tekn. anläggningar Inventarier

Koncernen

2012

2013

2012

2013

2,8

3,2

3,0

3,5

180,8

196,3

464,7

375,7

42,1

41,5

59,5

58,9

0,8

0,8

225,7

241,0

528,0

438,9

Balanslåneposter Summa

71 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 5) Skatteintäkter Kommunen

Preliminära skatteintäkter Slutavräkning föregående år Prognos slutavräkning innevarande år Summa

Koncernen

2012

2013

2012

2013

3 378,8

3 555,9

3 378,8

3 555,9

0,6

2,1

0,6

2,1

39,0

- 21,2

39,0

- 21,2

3 418,4

3 536,8

3 418,4

3 536,8

Utdebiteringen i Karlstads kommun är 21:75 per skattekrona.

Not 6) Generella statsbidrag och utjämning Kommunen

Inkomstutjämning Regleringsbidrag/avgift Kostnadsutjämning

Koncernen

2012

2013

2012

2013

581,4

619,3

581,4

619,3

42,5

39,6

42,5

39,6 –225,0

–236,9

–225,0

–236,9

Utjämningsavgift LSS

–33,0

–36,9

–33,0

–36,9

Kommunal fastighetsavgift

133,8

133,5

133,8

133,5

Summa

487,8

530,5

487,8

530,5

2013

2012

Not 7) Finansiella intäkter Kommunen 2012

Koncernen 2013

Räntor på koncernkonto koncernbolag

15,4

71,0

7,6

4,2

Räntor på koncernkonto övrigt

27,7

13,2

13,3

11,6

Utlämnade lån koncernbolag

55,1

3,1

–

–

0,6

2,1

0,6

2,1

12,0

8,1

12,0

8,1

4,5

–

4,4

–

2,7

Utlämnade lån, övriga Derivat Reavinst aktier Återförd nedskrivning Brf Övriga finansiella intäkter Summa

– 2,7

9,6

17,1

11,7

6,7

124,9

117,3

49,6

35,4

Not 8) Finansiella kostnader Kommunen

Koncernen

2012

2013

2012

2013

Räntor på koncernkonto koncernbolag

–0,5

1,0

8,8

1,0

Räntor på koncernkonto övrigt

13,8

9,8

10,8

7,8

Räntor på långfristiga lån

60,3

59,6

76,4

80,4

Kommuncertifikat

11,3

4,5

11,3

4,5

Derivat

20,6

13,8

20,6

13,8

0,3

0,3

0,3

0,3

12,5

7,7

13,4

8,7

–

27,5

–

29,0

0,7

0,8

0,7

0,7

Ränta under byggnadstid

–3,8

–3,1

–3,8

–3,1

Räntebidrag

10,7

0,3

–

0,3

Ränta finansiell leasing Räntor på pensionsskuld Ränta förändring RIPS Ränta deponi

0,6

0,9

4,3

2,6

Övriga finansiella kostnader

Nedskrivning aktier

126,5

123,1

142,8

146,0

Summa

131,9

126,5

166,2

142,8

Varav jämförelsestörande post sänkning RIPS

72 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

27,5

29,9

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 9) Skatter Kommunen

Koncernen

2012

2013

2012

2013

Aktuell skatt

–

–

–15,4

–29,0

Uppskjuten skatt

–

–

3,9

1,4

–

–

33,0

–7,3

0,0

0,0

21,5

–34,9

2012

2013

2012

2013

215,9

150,4

–

–

Uppskjuten skatt obeskattade reserver Summa(-)kostn(+)intäkt

Not 10) Årets resultat Kommunen

Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet (VA) Summa

Koncernen

0

0

–

–

215,9

150,4

275,9

241,8

Avstämning av balanskravet Årets resultat

215,9

150,4

–

–

– avgår realisationsvinster

–77,1

–2,0

–

–

Justerat resultat

138,8

148,4

–

–

2012

2013

2012

2013

225,7

241,0

528,0

438,9

Kassaflödesanalys (belopp i mnkr) Not 11) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Kommunen

Avskrivningar

Koncernen

Ökning av pensionsskuld

28,6

42,6

31,1

45,6

Övriga justeringar

15,4

15,4

6,3

7,6

269,7

288,4

566,7

498,5

2013

2012

Summa

Not 12) Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Kommunen 2012

Ökn/.(-) Minskn(+) av varulager Ökn/(-) Minskn(+) av rörelsefordringar Ökn/(-) Minskn(+) av kortfrist.placeringar

Koncernen 2013

0,6

–16,5

17,2

–37,8

–11,0

- 11,0

- 73,5

- 80,7

–

–

0,5

3,8

Ökn/(+) Minskn(-) av rörelseskulder

22,1

–58,5

74,8

–97,0

Summa

11,7

141,6

11,8

116,9

73 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 13) Bruttoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Kommunen

Kommunen Immateriella anl. tillgångar Kommunen Materiella anl. tillgångar Kommunen invest. inom exploatering investering exploateringsverksamhet

Koncernen

2012

2013

2012

–3,5

–4,5

–3,5

2013

–4,5

–462,5

- 462,5

- 528,3

- 462,5

–69,5

–12,7

–69,5

–12,7

Elnät AB

–

–

–38,7

–59,6

Energi AB

–

–

–227,5

–362,3

KBAB

–

–

–99,6

–46,1

Vindpark Vänern AB

–

–

–0,2

–46,1

Stiftelsen Karlstadshus

–

–

–4,6

–4,5

Övriga kommunala bolag

–

–

–49,6

–13,7

–535,5

–498,4

–955,7

–987,3

2012

2013

2012

2013

11,9

15,4

13,6

17,0

Summa

Balansräkning (belopp i mnkr) Not 14) Immateriella tillgångar Kommunen

Anskaffningsvärde Investerat under året

Koncernen

3,5

4,5

3,5

6,3

Ackumulerad avskrivning

–6,5

–9,3

–6,8

–9,7

Avskrivet under året

–2,8

–3,2

–3,0

–3,5

6,1

7,4

7,3

10,1

Bokfört värde

Not 15) Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen

Anskaffningsvärde Investerat under året brutto Utrangeringar Ackumulerad avskrivning Avskrivet under året Avskrivning utrangeringar Omklassificering Försäljning Bokfört värde

74 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

Koncernen

2012

2013

2012

2013

5 822,5

6 249,7

12 639,3

13 182,2

480,3

348,0

900,1

457,3

–8,3

–0,9

–17,0

–38,3

–1 989,1

–2 163,7

–4 479,0

–4 928,1

–180,8

–196,2

–464,7

–375,6

6,2

1,7

15,6

25,4 –255,3

–

–296,9

–25,9

–44,7

–3,3

–44,7

–3,3

4 086,1

3 938,4

8 523,7

8 064,3

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 16) Maskiner och inventarier Kommunen

Anskaffningsvärde Investerat under året Utrangeringar

Koncernen

2012

2013

2012

2013

580,7

630,6

782,8

857,3

51,7

32,6

78,0

41,5

–0,7

–0,1

–2,4

–24,1

–421,9

–462,5

–555,4

–612,7

–42,1

–41,5

–59,5

–48,3

1,5

0,1

2,3

22,9

0

–1,2

–10,7

165,1

244,6

231,8

2012

2013

2012

Anskaffningsvärde

–

0

269,5

Investerat under året

–

113,3

495,6

Omklassificering

–

290,9

232,7

404,2

997,8

Ackumulerad avskrivning Avskrivet under året Avskrivning avyttrat, utrangerat Försäljning

–1,1

Omklassificering Bokfört värde

5,9 168,1

5,9

Not 17) Pågående investering Kommunen

Koncernen

Bokfört värde

2013

Not 18) Aktier och andelar Kommunen

Aktier

Koncernen

2012

2013

2012

2013

324,4

315,9

19,9

19,9 1,5

Bostadsrätter

1,3

1,3

1,5

Grundfondskapital

3,4

3,4

–

–

Andelar

4,5

4,5

5,2

5,2

333,6

325,1

26,6

26,6

Bokfört värde

De största enskilda aktieposterna i kommunen är Värmlandskraft OKG-delägarna 19,0 mnkr samt Karlstads Stadshus AB 291,4 mnkr.

Not 19) Långfristiga fordringar Kommunen

Karlstads Bostads AB Karlstads Energi AB Karlstads Elnät AB Mariebergsskogen AB Vindpark Vänern Kraft AB Tåsans Kraft AB Övriga kommunala bolag Värmlandskraft OKG-delägarna

Koncernen

2012

2013

2012

2013

1 801,5 517,4

1 782,2

–

–

751,2

–

–

9,3

45,8

–

–

17,1

–

–

–

229,4

163,7

68,8

65,4

42,0

42,0

16,9

16,9

7,8

2,0

1,2

1,2

332,2

366,9

332,2

366,9

Bostadsrättsföreningar

16,2

18,7

16,2

18,7

Övriga långfristiga fordringar

21,9

21,9

22,1

5,8

2 994,8

3 194,4

457,4

474,9

Summa

75 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 20) Kortfristiga fordringar Kommunen

Koncernen

2012

2013

2012

2013

Kundfordringar

169,6

137,2

265,3

223,0

Upplupna skatteintäkter

139,3

63,2

139,3

63,2

Statsbidragsfordringar

13,4

12,0

13,4

12,0

Övriga interimsfordringar

93,1

66,8

231,2

189,6

106,2

30,4

107,7

31,6

0,2

3,5

–

–

Moms Kommunala bolag

19,5

15,0

64,7

52,9

Övriga kortfristiga fordringar

Vindpark Vänern Kraft AB

541,3

328,1

821,6

572,3

Summa

788,1

541,3

813,0

821,6

Not 21) Kassa och bank Kommunen

Koncernkonto Nordea

Koncernen

2012

2013

2012

2013

64,1

193,7

64,1

193,7

Handkassor

0,5

0,4

0,5

0,5

Övriga banker

0,2

0,2

76,0

61,5

64,8

194,3

140,6

255,7

2012

2013

2012

2013

3 668,4

3 884,3

4 449,6

4 725,5

215,9

150,4

275,9

241,8

3 884,3

4 034,7

4 725,5

4 967,0

0

10,0

–

–

0,2

0,3

–

–

Summa

Not 22) Eget kapital Kommunen

Ingående eget kapital 1.1

Koncernen

Förändrad andel i Räddningstjänstförb. Årets resultat Eget kapital 31/12

–0,3

Varav: Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Arbetsmarkn- och socialnämnden

22,0

18,1

–

–

Barn- och ungdomsnämnden

25,1

35,2

–

–

Gemensam drift- och servicenämnd

13,2

32,3

–

–

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd Karlstads-Hammarö överförmynd nämnd

0,1

0,2

–

–

–23,7

–20,9

–

–

Krisledningsnämnden

0,6

1,3

–

–

Kultur- och fritidsnämnden

0,2

0,2

–

–

Miljönämnden

6,1

8,4

–

–

Omvärldsnämnden

6,3

10,1

–

–

Stadsbyggnadsnämnden

1,0

0,6

–

–

Teknik- och fastighetsnämnden

19,7

31,7

–

–

Valnämnden

12,2

22,3

–

–

0,5

0,5

–

–

Vård- och omsorgsnämnden

61,2

50,6

–

–

Övrigt eget kapital

VA-verksamheten

3 739,6

3 833,8

–

–

Summa eget kapital

3 884,3

4 034,7

4 725,5

4 967,0

76 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 23) Övriga avsättningar Kommunen

Koncernen

2012

2013

2012

2013

Uppskjuten skatt obeskattade reserver

–

–

226,0

233,4

Uppskjuten skatt temporära skillnader

–

–

28,9

30,3

12,8

13,5

32,6

29,8

3,2

0

–

–

16,0

13,5

287,5

293,5

2012

2013

2012

2013

2 200,0

2 200,0

2 600,3

2 926,2

13,6

13,6

13,6

13,6 3,6

Återställande av deponi Avsättning kapitaltillskott Summa

Not 24) Långfristiga skulder Kommunen

Skuld till kreditinstitut VA investeringsfond Leasingskuld Kommunala bolag Övriga långfristiga skulder Summa

Koncernen

4,6

3,6

4,6

51,2

48,3

–

–

–

–

17,0

15,5

2 269,4

2 265,5

2 635,5

2 958,9

Not 25) Kortfristiga skulder Kommunen 2012

Koncernen 2013

2012

2013

Leverantörsskulder

192,0

155,5

331,3

251,3

Semesterlöneskuld

180,2

180,7

186,3

184,6

Upplupna räntor

26,5

32,0

29,4

32,7

Upplupna löner o sociala avgifter

86,1

80,1

87,3

80,4

Övr. upplupna kostn. o förutbet.intäkter

88,7

86,9

210,0

200,9

Upplupen pensionskostnad avg.bestämd

132,6

134,3

132,6

134,3

49,7

43,9

60,0

66,9

–

–

1,1

0,7

,7

–

2,8

–

Personal- och löneskatt Moms Avräkning kommunala bolag Koncernkonto kommunala bolag

41,8

40,7

16,6

15,3

550,0

300,0

550,0

300,0

Skuld till kreditinstitut

–

–

329,4

9,2

Amortering inom ett år

300,0

800,0

300,0

800,0

25,7

27,4

25,7

27,5

Kommuncertifikat

Investeringsbidrag Övriga kortfristiga skulder Summa

77 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

85,2

69,2

127,0

114,0

1 758,5

1 950,7

2 386,7

2 217,8

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 26) Borgensförbindelser Kommunen

Karlstads Stadshus AB Karlstads Energi AB Övriga kommunala bolag

Koncernen

2011

2012

2011

2012

320,0

335,0

320,0

335,0

53,3

53,4

53,3

53,4

0,8

0,9

0,8

0,9

Värmlandskraft-OKG delägarna

69,0

104,9

69,0

104,9

Bostadsrättsföreningar

81,5

80,6

81,5

80,6

0,7

0,4

0,7

0,4

Småhus Övriga borgensförbindelser Summa

3,6

3,6

3,6

3,6

528,9

578,8

528,9

578,8

Not 27) Pensionsförpliktelser Kommunen

Särskild avtals/ ålderspension ÖK-SAP

Koncernen

2011

2012

2011

2012

31,3

33,4

–

–

Förmånsbestämd pension exkl ÖK-SAP

235,8

276,3

–

–

Summa

267,1

309,7

287,7

333,3

Antal visstidsförordnanden: 10 st 238,5

267,1

–

–

Nyintjänad pension under året

IB intjänad pension

24,6

13,8

–

–

Ränta och basbeloppsuppräkning

12,5

7,7

–

–

1,1

2,9

–

–

–17,0

–17,6

–

–

0

27,5

–

–

15,3

15,3

–

–

Pension till efterlevande Årets utbetalning Sänkning diskonteringränta Ändring av försäkringstekniska grunder Övrigt Summa

–7,9

–1,7

–

–

267,1

309,7

–

– 2 116,7

Ansvarsförbindelse

1 991,9

2 115,6

1 992,3

IB ansvarsförbindelse

1 988,5

1 991,9

–

Nyintjänad pension under året Ränta och basbeloppsuppräkning Årets utbetalning Sänkning diskonteringränta Bromsen Övrigt

1,4

3,5

–

–

98,9

61,9

–

–

–94,7

–100,0

–

–

–

156,1

–

–

–2,2

2,2

–

–

1 991,9

2 115,6

–

–

–

–

Summa Summa pensionsförpliktelser Aktualiseringsgrad

78 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

2 259,0

2 425,3

2 280,0

2 450,0

100%

99%

–

–

FINANSIELL A R APPOR TER

Not 28) Kraftproduktionsanläggningar

Utbyggnaden av kraftproduktionsanläggningar sker ofta inom gemensamägda bolag. Varje ägare ges därvid genom konsortieavtal rätt till elkraft i proportion till ägarandel. Samtidigt ikläder sig ägaren även en skyldighet att, oavsett kraftproduktion svara för samtliga kostnader i bolaget efter samma fördelning. Kommunens indirekta ägarandel i OKG, Oskarshamnsverkens Kraftgrupp AB, är 2,13 procent. Kommunens direkta ägarandel i Tåsans Kraftaktiebolag är 60 procent. Not 29) Solidarisk borgen

Karlstads kommun har i november 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlstads kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till 269 402 mnkr och totala tillgångar till 271 338 mnkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 4 149 mnkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 4 183 mnkr. Not 30) Upplysningar: Finansiella tillgångar och skulder

Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är fullständigt samordnade genom en internbankslösning. Finansieringen av dessa bolag hanteras helt via ett koncernkonto. Internbanken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enheters räkning. Kommunen

Koncernen

Upplåningsränta (genomsnitt)

2,19 %

2,14 %

Räntebindningstid (genomsnitt)

1,80 år

1,73 år

Upplåningens förfallostruktur 0-1 år

1-2 år

2-3 år

3-4 år

4-5 år

Kommunen

33 %

45 %

6%

15 %

0%

Koncernen

35 %

46 %

6%

14 %

0%

Upplysningarna avseende koncernen avser i den här noten kommunen + koncernen Karlstads Stadshus AB.

Not 31) Upplysningar: Operationella och finansiella leasingavtal Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Operationell leasing

Inom 1 år Senare än 1 år men inom 5 år Senare än 5 år Summa

79 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

2013

12 221 922 4 244 365 0 16 466 286

FINANSIELL A R APPOR TER

Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år

2013

Totala minimileaseavgifter

3 749 050

Framtida finansiella kostnader

–148 785

Nuvärdet av minimileaseavgifterna

3 600 265

Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Inom 1 år

1 741 301

Senare än 1 år men inom 5 år

1 858 964

Senare än 5 år

0

Senare än 5 år

3 600 265

Not 32) Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen

Posterna har eliminerats i koncernredovisningen. Beloppen avser ägd andel. (belopp i tkr) (tkr)

Karlstads Stadshus AB

Lämnade koncernbidrag

Erhållna koncernbidrag

–

14 560

506

–

Karlstads Elnät AB

10 599

–

Karlstads Energi AB

34 426

–

Karlstads Bostads AB

Karlstads Parkerings AB Mariebergsskogen AB Karlstad Airport AB Summa

(tkr)

Karlstads kommun Karlstads Bostads AB Karlstads Elnät AB Karlstads Energi AB Övriga bolag, förbund mm Internt inom Stadshuskoncernen Summa

5 946

–

–

19 215

–

17 702

51 477

51 477

Interna köp

Intern försäljning

Fordran exkl. lån

Skuld exkl. lån

184 573

186 573

40 228

39 395

28 149

40 261

168

5 438

4 064

18 771

2 372

6 987

130 208

83 275

33 625

25 463

44 682

62 796

8 063

7 173

81 602

81 602

122 328

122 328

473 278

473 278

206 784

206 784

Kommunen och bolagen i koncernen Karlstads Stadshus AB är samordnade genom en internbankslösning. Internbanken som organisatoriskt tillhör kommunen ansvarar för finansiering och hantering av finansiella risker för dessa enheters räkning. (tkr)

Karlstads kommun Karlstads Bostads AB Karlstads Elnät AB Karlstads Energi AB Karlstads Stadshus AB

Finansiella kostnader

Finansiella intäkter

Lånefordran

Låneskuld

865

72 922

2 721 627

76 525

49 051

11

–

1 782 158

659

10

–

45 816

16 697

29

–

751 166

1 662

164

12 406

–

Vindpark Vänern AB

3 830

–

–

114 575

Övriga bolag, förbund mm.

1 023

651

64 119

27 912

73 787

73 787

2 798 152

2 798 152

80 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

REDOVISNINGSPRINCIPER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kommunen följer lag och rekommendationer i allt väsentligt. Avvikelser och förtydliganden kommenteras i följande avsnitt. Jämförelsestörande poster

Jämförelsestörande poster tas upp som not till berörda resultatposter i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. Resultaträkning Skatteintäkter

Karlstads kommun följer rekommendation nr 4.2 om redovisning av skatteintäkter, som innebär att beräkningen av årets skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) decemberprognos. Övriga intäkter

Investeringsbidrag och anslutningsavgifter tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Avskrivningar

Avskrivning påbörjas månaden efter att tillgången har tagits i bruk. Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs dock inga avskrivningar. Avskrivningstider

Avskrivningstiderna anpassas till anläggningens nyttjandeperiod. Kommunen har, med utgångspunkt från SKL:s förslag på maximitider, fastställt intervall för avskrivningstider; • • • • •

Markanläggningar 33-50 år Byggnader 20-50 år Förråd, baracker 10-33 år Maskiner och inventarier 5-33 år Immateriella 5 år

Lånekostnader

Lånekostnader redovisas enligt rekommendation nummer 15, den alternativa metoden, vilken innebär att lånekostnader som kan hänföras till anskaffningen räknas in i tillgångsvärdet. Ränta under byggnadstid påförs investeringsprojekt som överstiger 20 mnkr, likaså projekt i intervallet 10-20 mnkr om projektet sträcker sig över en längre tid än 12 månader. I beräkningen har kommunens genomsnittliga kostnad för kort upplåning, 1,6 procent, använts. Under året har totalt räntor på 3 135 tkr aktiverats. Personalkostnader

Övertidsskuld och förändring av semesterlön redovisas som en kostnad i verksamheten. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld. 81 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Balansräkning

till bokfört värde (anskaffningsvärde reducerat med planenlig avskrivning). Som anläggningstillgång räknas en tillgång där anskaffningsvärdet uppgår till minst ett basbelopp exklusive moms och som har en livslängd på minst tre år. Immateriella tillgångar består av kostnader för IT-system, utvecklingskostnader och licenser, där investeringen per system uppgår till mer än 500 tkr. Kommunens finansiella leasingavtal har redovisats som anläggningstillgång samt som skuld. Den tillämpade avskrivningstiden för dessa tillgångar överensstämmer med avtalslängden. Exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar. Finansiella tillgångar och skulder redovisas generellt som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig post sker vid amortering eller där ingen överenskommelse om refinansiering skett. Materiella anläggningstillgångar redovisas

Avsättningar

Avsättning finns upptagen för avfallsdeponi Djupdalen. Deponin drevs fram till och med mars 2004 av Karlstads kommun, därefter togs verksamheten över av Karlstads Energi AB. Kommunens andel av avsättningen är 45 procent. Ingen sluttäckning har gjorts under 2013. Pensioner

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen, vilket innebär att all pension som intjänats före år 1998 inte tas upp som avsättning, utan redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade from 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen. I beloppet för ansvarsförbindelsen ingår även hela det beräknade åtagandet för visstidspension för politiker enligt rekommendation nr 2.1. Pensionsskulden är beräknad enligt RIPS 07, den rekommenderade modellen från SKL. I enlighet med rekommendation nr 17 periodiserar kommunen den särskilda löneskatten för samtliga pensions-förpliktelser. VA-redovisning

Karlstads kommun redovisar separat resultat- och balansräkning för VA–verksamheten för 2013. Se separat redovisning. Sammanställd redovisning

Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt RKR 8.2. Redovisningen omfattar kommunen, kommunalförbunden samt de bolag och stiftelser i vilka kommunen direkt eller indirekt äger mer än 20 procent av aktiernas/andelarnas röstvärde. Den sammanställda redovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden och med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att anskaffningskostnaden för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital. Det innebär att endast intjänat kapital efter förvärvet räknas in i kommunkoncernens egna kapital. Proportionell konsolidering innebär att delägda bolag tas in i den sammanställda redovisningen i proportion till ägd andel. I koncernen räknas uppskjuten skatt på obeskattade reserver. Förändringen av obeskattade reserver fördelas på uppskjuten skatt och årets resultat utifrån gällande skattesats. I koncernbalansräkningen har egetkapitaldelen av obeskattade reserver omräknats till 78,0procent. Interna mellanhavanden samt interna vinster av väsentlig betydelse har eliminerats. Kommunen och bolagen redovisar lånekostnader vid investering olika, kommunen använder alternativmetoden och bolagen huvudmetoden. Ingen justering har gjorts för skillnaden.

82 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

KOMMUNENS SAMLADE VERKSAMHET KOMMUNENS FÖRVALTNING

KOMMUNENS KONCERNFÖRETAG

Kommunfullmäktige

Koncernen Karlstads Stadshus AB • • • • • • • •

Kommunrevision Kommunstyrelsen Arbetsmarknads- och socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden

(100%)

Karlstads Stadshus AB, moderbolag Karlstads Bostads AB Karlstads Energi AB Karlstads Elnät AB Karlstads Parkerings AB Mariebergsskogen AB Karlstad Airport AB Vindpark Vänern Kraft AB (70%)

Gemensam drifts- och servicenämnd Karlstads-Hammarö Gymnasienämnd

Övriga bolag och stiftelser

Karlstads-Hammarö Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Omvärldsnämnden

• Tåsans Kraft AB

(60%)

• • • •

Visit Karlstad AB (49%) Vänerhamn AB (31%) Stiftelsen Karlstadshus (60%) Stiftelsen Karlstads Studentbostäder(100%) • Karlstad-Grums vattenverksförbund (42%) • Karlstadsregionens räddningstjänstförbund(62,3%)

Stadsbyggnadsnämnden Teknik- och fastighetsnämnden Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden

KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG Andra samägda företag

Kommunala entreprenader* Verksamhet

Antal utövare

Andel

Hemtjänst ÄO 3 32% Gruppboende ÄO 1 13% Handikappomsorg LSS 1 9% Fristående förskolor 19 10% Pedagogisk omsorg 2 47% Öppna förskolor 2 – Fritidshem 3 5% Kollektivtrafik 2 100% Färdtjänst 1 100% Uppgift om friskolor Grundskolor 3 8% Gymnasieskolor 8 18%

Företag där kommunens röstandelar understiger 20% • Värmlandskraft-OKG-delägarna(2,13%) • Kommuninvest Ek Förening (1,30%)

* Ett avtal mellan kommun och företag att detta ska bedriva kommunal verksamhet av större omfattning. Kommunen har ett huvudansvar att tjänsten erbjuds Kommunmedborgarna. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader. Personlig assistans inom LSS bedrivs dels genom entreprenad och dels genom att brukare själva väljer privat utförare. Undantag inom LASS: 3 procent drivs av kommunen.

83 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

DRIFTREDOVISNING Belopp i tkr. Nämnd/styrelse

Intäkt 2013

Kostnad 2013

Nettokostn.

Kommunbidrag

Årets resultat

Utgående Eget kap

Kommunfullmäktige

2 810

2 810

2 594

- 216

0

Komunrevision

2 956

2 956

3 055

99

268

178 590

383 423

204 833

201 004

- 3 829

14 503

15 036

13 473

- 1 563

146 125

521 775

375 650

3 909

108 790

128 266

1 427 465

Skattefinansierad verksamhet

Kommunstyrelsen Datorsatsning gymnasiet "En till en" Arbetsmarknads- och socialnämnd ASN försörjningsstöd Barn- och ungdomsnämnd Gemensam drift-servicenämnd Karlstads-Hammarö gymnasienämnd Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd

1 563

3 563

391 055

15 405

35 247

104 881

94 983

- 9 898

0

1 299 199

1 313 535

14 336

32 275

3 672

3 644

- 28

28

157

289 209

639 788

350 579

357 649

7 070

- 20 945

13 462

2 005

1 342

753

12 210

11 457

2 162

2 107

- 55

Kultur- och Fritidsnämnden

38 537

269 869

231 332

Miljönämnden

11 162

24 474 3 679

Karlstadsregionens krisledningsnämnd

Omvärldsnämnden Stadsbyggnadsnämnden

55

222

230 239

- 1 093

8 446

13 312

14 498

1 186

10 119

3 679

3 284

- 395

591

94 315

281 207

186 892

201 801

14 909

31 701

1 073 483

1 298 615

225 132

235 176

10 044

22 313

413

413

464

51

542

714 985

1 780 721

1 065 736

1 047 144

- 18 592

50 568

2 700 204

6 777 419

4 077 215

4 109 943

32 728

190 912

Elproduktionen

119 730

118 003

- 1 727

- 40 000

- 38 273

0

VA-verksamhet

180 377

180 377

0

0

0

0

1 997

165

- 1 832

0

1 832

0

TFN Exploateringsavslut

52 257

18 053

- 34 204

- 41 000

- 6 796

0

Summa driftredovisning

3 054 565

7 094 017

4 039 452

4 028 943

- 10 509

190 912

Teknik och fastigetsnämnd exkl avg fin Valnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summa skattefinansierad

TFN Fastighetsförsäljning

Driftredovisningen visar redovisade kostnader och intäkter för de olika nämnderna. Kommunbidrag motsvarar årets budget. Budgetavvikelser (årets resultat) kommenteras på följande sidor. Kolumnen ”Utgående eget kapital” visar den ackumulerade budgetavvikelse som nämnderna kan disponera under kommande år och motsvarar årets resultat tillsammans med överförda över- och underskott från föregående år.

84 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

DRIFTREDOVISNING MED KOMMENTAR En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens nämnder klarar att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna. Från och med år 2010 har den tekniska hanteringen av nämndernas överförda över- och underskott förändrats. Nämndernas budget omfattar nu enbart årets budget, med tillägg för eventuella särskilda tilläggsanslag. Överförda över- och underskott från föregående år behandlas istället som en öronmärkt andel av kommunens eget kapital i balansräkningen. I tidigare hantering har nämndernas över- och underskott ökat nämndens budget i form av ett tilläggsanslag. Kommunstyrelsen (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

204,8

201,0

–3,8

• F ör kommunledningskontorets ordinarie verksamhet redovisas underskott på -1,7 mnkr främst till följd av en ökad kostnad för systemutvecklingsprojekt. • Underskott redovisas även inom kommunstyrelsen på -2,2 mnkr där studentsatsningar och kollektivtrafikmyndigheten står för det största underskottet. • Den koncerngemensamma IT-enheten redovisar ett överskott på 1,1 mnkr, vilket främst avser minskade kapitalkostnader till följd av lägre investeringstakt. Datorsatsning gymnasiet ”En till en” (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

–1,6

0

1,6

• Överskottet är en följd av att årets leverans av datorer till gymnasieskolans förstaårselever är mindre än förväntat och det genererar lägre initiala kostnader. Samtliga elever på gymnasiet har nu en egen dator Arbetsmarknads- och socialnämnden Verksamheten exkl försörjningsstöd (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

375,9

391,3

15,4

• Inom familjevården ger placeringar av barn och unga ett överskott på drygt 5 mnkr. • Överskottet i övrigt är ett resultat av ett internt arbete med kostnadseffektivitet, externa bidrag och projektmedel.

85 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Försörjningsstöd (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

104,6

94,7

- 9,9

• Kostnaden för försörjningsstöd uppgår till närmare 105 mnkr år 2013, vilket innebär en 7 procent ökning jämfört med 2012. Arbetslösheten ligger kvar på en fortsatt hög nivå även under 2013. Barn- och ungdomsnämnden (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

1 299,1

1 313,4

14,3

• Överskottet kan inte förklaras med enskilda avvikelser utan det har uppkommit genom att alla skolområden har planerat och vidtagit åtgärder för att nå balans. Härvid har mindre överskott uppkommit inom många skolområden. • Ökade hyreskostnader tillsammans med underskott på särskola och förskolans modersmålsverksamhet ger underskott med cirka 9 mnkr. Karlstads-Hammarö gymnasienämnd (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

350,5

357,6

7,1

• Överskott har uppstått genom att gymnasieskolan har haft färre elever än budgeterat. Överskottet finns även inom interkommunala ersättningar. • Vuxenutbildning levererar också överskott som delvis beror på extra statsbidrag för lärlingsutbildning. • Inom gymnasieskolan finns det fortfarande svårigheter med att anpassa kostnader utifrån minskat elevunderlag, vilket lett till ett underskott. Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

11,4

13,4

2,0

• Genom en striktare bedömning av regelverket har kostnaderna för arvoden och omkostnadsersättning minskat. Samtidigt har budgetramen ökat på grund av en förväntad ökning av ärendemängden, vilket också bidrar till överskottet. Kultur- och fritidsnämnden (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

231,3

230,2

- 1,1

• Nästan alla verksamheter redovisar positiva avvikelser förutom Sundsbadet som visar underskott på både intäkts- och kostnadssidan. Nämndens kapitaltjänstkostnad överstiger även den budgeten.

86 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Miljönämnden (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

13,3

14,5

1,2

• Hälften av överskottet finns inom Miljösamverkan Värmland, där länets kommuner samverkar och den andra delen har uppkommit genom vakanser på personalsidan. Omvärldsnämnden (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

3,6

3,2

- 0,4

• Underskottet förklaras av ökade kostnader för bidrag i samband med evenemang samt att ett stort antal anställa uppmärksammandes för 25 års anställning i kommunen under 2013. Stadsbyggnadsnämnden (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

186,9

201,8

14,9

• Plan- och byggavdelningen redovisar ett positivt resultat som till största del beror på högre intäkter för planoch bygglovsavgifter. • Karlstadsbuss visar även det ett överskott och orsaken är dels ökade biljettintäkter i samband med god resandeutveckling men även lägre kostnader än budgeterat. Teknik- och fastighetsnämnden – skattefinansierad verksamhet (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

225,1

235,1

10,0

(exkl. fastighetsförsäljning och exploatering)

• Överskottet kan till en del förklaras med ett extra riktat underhållsmedel som tillskjutits under året men som till viss del inte kommer att genomföras förrän efter årsskiftet. Planerade besparingsåtgärder har också medverkat till ett positivt resultat. • Vinterväghållning och bostadsanpassning generar en negativ budgetavvikelse.

87 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

Vård- och omsorgsnämnden (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

1 065,7

1 047,1

- 18,6

• Antalet insatser enligt LSS och personlig assistans ökade kraftigt under året vilket gav ett underskott med -15 mnkr, varav den rent kommunala assistansen svarade för hälften. Även utförarsidan inom LSSverksamheten gav underskott -5 mnkr. • Intäkter i form av kostnadsersättning och vårdavgifter har däremot gett ett överskott. Elproduktionens intäkter (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

- 1,7

- 40,0

- 38,3

• Underskottet förklaras främst av lägre kärnkraftsproduktion och lägre elpriser. Den största förklaringen till den låga produktionen är att en reaktor, O2, är avställd för modernisering mer än halva året. Teknik- och fastighetsnämnden – avgiftsfinansierad verksamhet (VA) (mnkr)

Nettokostnad

Kommunbidrag

Årets resultat

0,0

0,0

0,0

• Årets resultat blev 2,4 mnkr. Enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) ska ett överskott i normalfallet redovisas som en förutbetald intäkt, dvs en skuld till abonnenterna. Skulden ska regleras inom en treårsperiod. Fastighetsförsäljning och exploatering Fastighetsförsäljning Exploatering

Nettokostnad

Kommunbidrag

- 1,8

0,0

Årets resultat

1,8

- 34,2

- 41,0

- 6,8

• Fastighetsförsäljning (reavinst) har bara skett i mindre omfattning under året. • Exploateringsverksamhetens nettointäkt visar ett underskott mot budget på -6,8 mnkr för avslutade projekt. Pågående projekt redovisas i balansräkningen och avslutas i takt med färdigställande.

88 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

INVESTERINGSREDOVISNING Belopp i tkr. Nämnd/styrelse

Inkomster

Utgifter

Netto

Budget

Avvikelse mot plan

Kommunstyrelsen

–

14 824

14 824

30 044

15 220

Arbetsmarknads- och socialnämnd

–

689

689

5 102

4 413

Skattefinansierad verksamhet

Barn- och ungdomsnämnden

–

11 737

11 737

20 097

8 360

Karlstads-Hammarö gymnasienämnd

–

3 127

3 127

7 298

4 171

Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd

–

0

0

–

0

Kultur och fritidsnämnden

–

3 771

3 771

4 400

629

Miljönämnden

–

143

143

754

611

Stadsbyggnadsnämnden

–

4 361

4 361

11 929

7 568

2 131

374 031

371 900

541 249

169 349

182

2 060

1 878

15 046

13 168

2 313

414 743

412 430

635 919

223 489

VA-verket

–

71 039

71 039

204 025

132 986

Summa avgiftsfinansierad

0

71 039

71 039

204 025

132 986

2 313

485 782

483 469

839 944

356 475

– skattefinansierad verksamhet

–

19 366

19 366

–

–

– avgiftsfinansierad verksamhet

–

–6 653

–6 653

–

–

Teknik- och fastighetsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Summa skattefinansierad Avgiftsfinansierad verksamhet

Summa exkl exploateringsomr Exploateringsområden Teknik- och fastighetsnämnden

Summa exploateringsområden Total investering

0

12 713

12 713

–

–

2 313

498 495

496 182

–

–

2012

2013

24

16

Bruttoinvesteringar uppdelade i verksamhets områden: Huvudprogram (belopp i mnkr)

Gem administration Infrastruktur

74

58

Fritid och kultur

122

65

Utbildning

158

221

13

13

Energi- o miljöinvestering

6

11

Affärsmässig verksamhet

69

101

Exploatering

70

13

536

498

Vård och omsorg

Summa

89 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FINANSIELL A R APPOR TER

STÖRRE INVESTERINGAR Nedan redovisas de större investeringsprojekt som har varit aktuella under 2013. Redovisningen omfattar endast projekt som har en nettoomslutning större än 20 mnkr under år 2013. Projektens status redovisas, det vill säga om de är avslutade eller pågår under 2013. Projekt (belopp i tkr)

Hagaborgsskolan Badhuset, om- och tillbyggnad Norrstrandsskolan, upprustning

T o m 2011

2012

2013

Total

Status

–

16 916

74 038

90 954

Avslutat

114 775

78 129

52 462

245 366

Avslutat

19 982

23 627

31 948

75 557

Avslutat

Huvudvattenledning VA

–

–

31 824

31 824

Pågår

Ilandaskolan, upprustning

–

–

22 570

22 570

Pågår

Ny förskola Alster

–

–

21 994

21 994

Avslutat

19 982

23 627

20 718

64 327

Avslutat

Råtorpsskolan

Kommentarer till redovisade projekt Hagaborgsskolan

Projektet avser en nybyggnad som ersätter den gamla Hagaborgsskolan. I november 2013 genomfördes en slutbesiktning. Badhuset, om- och tillbyggnad

Slutbesiktning för den andra och sista etappen genomfördes i november och invigning hölls i december. Kvarvarande arbeten under 2014 är främst återställning av markarbeten och cykelbanor. Det nya badhuset innehåller två 25-metersbassänger, aktivitetsbassäng, lekland med rutschbanor, relaxavdelning och ny huvudentré med cafeteria. Norrstrandskolan, upprustning

Andra etappen färdigställdes vid skolstart i augusti 2013. Etappen har bland annaat innehållit en ny huvudentré samt en omfattande ombyggnation inomhus. Huvudvattenledning VA

Etapp ett i huvudvattenledningsprojektet från Sörmon har tagits i drift. Etapp två från Hultsberg till Fredricelundsskolan beräknas vara klar under våren 2014. Etapp tre Eriksbergsetappen beräknas komma igång efter årsskiftet och färdigställs 2015. Den sista etappen projekteras under hösten 2014 och genomförs 2015-2016. Ilandaskolan, upprustning

Ilandaskolans ombyggnad genomförs från och med januari 2013 till juli 2014. Ombyggnaden omfattar hela skolan förutom idrottshall, kök och matsal. Skolan kommer att bli en skofri skola med tre hemvister samt en särskola i nära anslutning till övriga högstadieskolan. Ny förskola Alster

Förskolan invigdes i oktober och är den första i Sverige som är certifierad som passivhus, har sex avdelningar och är belägen i skogsmiljö. Råtorpsskolan, om- och tillbyggnad

Projektet har avslutats och verksamheten har flyttat in. En ny idrottsbyggnad, samt renovering och tillbyggnad av befintliga skolbyggnader med bland annat nytt skolkök och matsal har genomförts.

90 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

FÖRVALTNINGSBER ÄT TELSE

VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

91 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

KARLSTADS STADSHUS AB KONCERNEN I SAMMANDRAG (mnkr)

2012

2013

Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat

1 581,7

1 623,0

–1 518,7

–1 430,6

63,0

192,4

Finansnetto

–88,6

–80,0

Resultat efter finansiella poster

–25,6

112,4

Skatt

23,3

–33,5

Minoritetens andel i resultatet

37,9

11,2

Årets resultat

35,6

90,1

4 077,6

4 377,7

Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

470,4

429,6

4 548,0

4 807,3

1 066,3

1 146,4

Eget kapital och skul-der Eget kapital Minoritetsintresse

–35,1

–4,2

Avsättningar

283,4

289,3

2 557,7

3 076,4

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

675,6

299,5

4 548,0

4 807,3

Inga

642,3

0,7

0,7

Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %

1,4

4,0

23,4

23,8

Koncernen Karlstads Stadshus AB ägs till 100 procent av Karlstads kommun. Moderbolaget Karlstads Stadshus AB har till uppgift att äga och förvalta aktier och andelar i kommunala företag inom Karlstads kommun samt bedriva information och marknadsföring. Ändamålet är att samordna verksamheten i de kommunala företagen i syfte att uppnå ett optimalt resultatutnyttjande. Sammantaget för bolagskoncernen redovisas ett resultat på 112,4 mnkr (År 2012: 35,6 mnkr). Av detta resultat genereras merparten inom energi- och bostadssektorn. Merparten av de verksamheter som har avkastningskrav uppnår dessa och koncernen redovisar totalt sett ett bra ekonomiskt resultat. Den stora resultatförbättringen jämfört med föregående år beror till största del av att 2012 års resultat belastades av en väsentlig nedskrivning av vindkraftverken i Vindpark Vänern kraft AB. Arbetet kring hanteringen av Vindpark Vänern Kraft AB har även 2013 krävt stora personella resurser. Bevakningen av energiprisernas utveckling har och kommer att vara en fortsatt prioriterad verksamhet. I samverkan med bostadsbolaget har också förutsättningarna för ökat bostadsbyggande utretts. Under året lämnades förslag till framtida organisation av koncernens parkeringsverksamhet och utredningen har överlämnats till kommunen men något slutligt beslut har inte fattats. Två andra områden som krävt insatser är förutsättningarna för produktion av biogas samt utbyggnad av fjärrkyla.

92 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

KARLSTADS ENERGI AB (mnkr)

2012

2013

Resultaträkning Rörelseintäkter

931,8

924,5

–857,9

–816,0

74,0

108,5

–64,4

–31,6

9,5

77,0

Anläggningstillgångar

1 252,6

1 535,8

Omsättningstillgångar

375,0

311,9

1 627,5

1 847,7

11,7

37,0

790,2

796,4

Rörelsekostnader Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Balansräkning Tillgångar

Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

80,9

36,0

517,4

749,7

227,3

228,6

1 627,5

1 847,7

0,7

0,7

Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %

4,6

5,9

38,6

35,6

Karlstads Energi AB är ett helägt kommunalt bolag som bedriver handel med och produktion av el, handel med och produktion av fjärrvärme samt utför avfallshantering Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 77,0 mnkr. År 2012 uppgick motsvarande resultat till 9,5 mnkr. Den främsta orsaken till det bättre resultatet är att 2012 års resultat belastades av en väsentlig avsättning för aktieägartillskott till Vindpark Vänern kraft AB. Bolaget har avkastningskrav fastställda per verksamhetsgren. Samtliga verksamheter utom elproduktion uppnår ett helårsresultat över ägarens avkastningskrav. Fjärrvärmeverksamheten redovisar ett rörelseresultat på 80,2 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på totalt kapital på cirka 6,4 procent. Verksamheten når därmed upp till ägarens avkastningskrav på 5,5 procent. Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden fortsatte under året och de större delarna av själva ångpannan samt en stor del av pannbyggnaden färdigställdes. Pannan beräknas vara klar i slutet av 2014 och i full produktion från och med 2015. Under 2013 anslöts 24 kunder med årsvolym motsvarande drygt 2 GWh, vilket är under målet på 5 GWh. Arbetet med att få nya kunder har under 2013 främst fokuserats på förtätningar av större fastigheter. Elhandelsverksamheten uppnår ett rörelseresultat på 19,7 mnkr. Detta är 9,7 mnkr högre än avkastningskravet. Orsakerna är bland annat större volym och högre genomsnittlig marginal för försåld el. Den 1 maj infördes en fast avgift per anläggning. Den fasta avgiften infördes för kunder med anvisat pris, rörligt pris och för de som framöver tecknar fastprisavtal. Bolaget har ett verksamhetsmål som säger att de ska tillhöra ett av de bolag som erbjuder lägst pris i Sverige

93 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

och bolagets produkter låg under året på 1:a till 3:e plats på elpriskollen. Elproduktionens resultat blev 4,9 mnkr, vilket nästan är i nivå med avkastningskravet på 5,0 mnkr. Verksamhetens resultat härrör i allt väsentligt från den kraft som bolaget har fri tillgång till via Kohlsätersavtalet. Den kommunala renhållningsskyldighetens helårsresultat efter finansiella poster uppgick till -2,3 mnkr. Sammanlagt finns det nu 13,9 mnkr som ska återföras till renhållningskollektivet. Renhållningstaxan hölls oförändrad under 2013. Slamtömningstaxorna höjdes däremot med 7,5 procent den 1 januari 2013. Bolaget har samlat in 62,5 procent av allt matavfall i kommunen för produktion av biogas vilket är under målet på 80 procent. För övrig renhållningsverksamhet blev resultatet 5,4 mnkr, vilket är 2,4 mnkr bättre än avkastningskravet. Detta förklaras främst av att kostnader för entreprenader och avfallsskatt blev lägre än förväntat. Mängden avfall som levererades till Djupdalen minskade med 16 procent, jämfört med föregående år, till 31 927 ton. Nedgången är troligen ett resultat av en generell minskning av mängden avfall som går till deponering på grund av ökad sortering samt en ökad konkurrenssituation på marknaden. Investeringarna uppgick totalt till 368,6 mnkr. Av dessa investeringar utgjorde utbyggnad av fjärrvärmen 37,8 mnkr och nya kraftvärmeverket 303,9 mnkr.

94 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

KARLSTADS ELNÄT AB (mnkr)

2012

2013

Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat

166,9

178,9

–129,0

–137,8

37,9

41,1

Finansnetto

–0,5

–0,7

Resultat efter finansiella poster

37,4

40,4

Anläggningstillgångar

317,8

344,7

Omsättningstillgångar

32,5

48,9

350,3

393,6

80,7

80,4

192,1

222,3

Balansräkning Tillgångar

Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar

0,4

0,5

Långfristiga skulder

9,3

45,8

Kortfristiga skulder

67,6

44,6

350,3

393,6

Ställda säkerheter

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Räntabilitet på totalt kapital, %

10,9

10,4

Soliditet, %

65,8

64,5

Summa eget kapital och skulder

Nyckeltal

Karlstads Elnät AB är ett helägt kommunalt bolag med uppdrag att driva nätverksamhet för överföring av elektricitet och bredbandstjänster. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 40,4 mnkr (År 2012: 37,4 mnkr). Bolaget har avkastningskrav fastställda per verksamhetsgren. Elnätsverksamhetens rörelseresultat för år 2013 uppgår till 34,6 mnkr. Detta motsvarar en avkastning på totalt kapital på cirka 13,1 procent att jämföra med avkastningskravet på 10,0 procent. Året var varmare än genomsnittet vilket medfört till lägre överföringsvolymer än normalt. Totalt sett är trots det årets intäkter högre än år 2012, vilket är ett resultat av den tariffhöjning på i genomsnitt 1 procent som genomfördes i början av året. Effektavgift med så kallad ”högbelastningsavgift” har införts för alla kunder med 80A eller större. Den högre avgiften tas ut under månaderna oktober till mars, vardagar mellan klockan 06:00 och 22:00. Tariffen innebär att effektavgiften är högre under den tid på året och dygnet då nätet är som mest belastat och produktionen som högst, vilket verkar för en miljömässighet och en effektivare användning av nätet. Bolaget har ett verksamhetsmål som syftar till att erbjuda möjlighet till lokal elproduktion. För närvarande har bolaget tre anslutna kunder med mikroproduktion. Under året har bolaget investerat i en egen solcellsanläggning på taket på en av bolagets kontorslokaler. Anläggningen har anslutits till fastighetsnätet i syfte att studera hur elnätet påverkas och är ett led i detta arbete.

95 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

Till de större investeringarna inom elnätet hör nytt ställverk i Hedens mottagningsstation. Under året uppgick investeringarna till 26,3 mnkr (År 2012: 15,4 mnkr). Stadsnätsverksamhetens rörelseresultat uppgår till 6,4 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på 6,0 procent. Detta är 3,5 mnkr bättre än prognosen som gjordes i samband med delårsbokslutet. Resultatförbättringen genereras i huvudsak av engångsintäkter i form av anslutningsintäkter som uppgår till cirka 6,0 mnkr mer än prognostiserat. Totalt är i dag 7 500 hushåll och företag anslutna till Karlstads Stadsnät och 7 600 hushåll i Karlstads Bostads AB’s fastighetsbestånd får sin kabel-TV via stadsnätet. Under året har hushåll i bland annat områdena Norrstrand, Färjestad, Herrhagen, Lärkängen i Vålberg, Marieberg, Sundsta och Södra Sommaro anslutits. Dessutom har 88 svartfiberförbindelser tillkommit. Projektet ”Fiber till byn” vars syfte är att verka för att boende på landsbygden ska få tillgång till bredbandsinfrastruktur, har fortsatt i samarbete med Karlstads kommun. Flera föreningar och närmare 400 hushåll har anslutits år 2013. Investeringar under året uppgick till 31,5 mnkr i stadsnätsverksamheten (År 2012: 22,9 mnkr).

96 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

KARLSTADS BOSTADS AB (mnkr)

2012

2013

Resultaträkning Rörelseintäkter

498,2

512,1

- 384,7

- 398,8

Rörelseresultat

112,9

113,3

Finansnetto

- 94,1

- 59,4

18,8

54,0

Anläggningstillgångar

2 395,5

2 366,4

Omsättningstillgångar

17,3

18,6

2 412,7

2 385,0

413,7

445,1

Obeskattade reserver

30,8

27,7

Avsättningar

63,3

32,6

1 801,5

1 782,2

Rörelsekostnader

Resultat efter finansiella poster Balansräkning Tillgångar

Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

103,4

97,4

2 412,7

2 385,0

0

642,3

Inga

Inga

Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %

4,7

4,8

18,1

19,6

Karlstads Bostadsaktiebolag är ett helägt kommunalt bolag med ändamål att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar cirka 7 300 lägenheter. Fastighetsbeståndet innehåller en blandning av nya och äldre bostäder, koncentrerat till Karlstads tätort. Bolaget redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på 54,0 mnkr (År 2012: 18,8 mnkr). Den främsta orsaken till det bättre resultatet är att 2012 års resultat belastades av en väsentlig avsättning för aktieägartillskott till Vindpark Vänern kraft AB. Karlstads Bostads AB har avkastningskrav som är uttryckt som avkastning på totalt kapital (i procent), vilket är ungefär lika med rörelseresultatet dividerat med totalt kapital. Karlstads Bostads AB redovisar ett rörelseresultat på 112,9 mnkr, vilket motsvarare en avkastning på 4,7 procent och bolaget klarar avkastningskravet på 4,4 procent. Rörelseresultatet är högre än såväl tidigare prognos och budget. Enligt bolaget förklaras den stora förbättringen i slutet av året i huvudsak av lägre kostnader för värme, vatten och el samt lägre personalkostnader. Bolaget genomför årligen en intern marknadsvärdering av sitt fastighetsbestånd. Den genomförda värderingen indikerar att beståndet som helhet har ett marknadsvärde på cirka 4,3 mdkr kronor. Fastigheternas bokförda värde uppgår till cirka 2,3 mdkr. Under 2013 har sammanlagt 85 lägenheter (knappt 12 procent) ställts till arbetsmarknads- och socialförvaltningens förfogande för bostadssociala insatser.

97 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

Trots rekordstort antal nya studenter har boendefrågan lösts för alla som omfattas av bostadsgarantin. Uppsägningstider i det vanliga beståndet har kortats ner samtidigt som annonsering har skett för att få fler externa hyresvärdar att bidra med boende. Renoveringsetapp 3 på Rud påbörjades i juni 2012. Etappen är den näst sista och när etappen slutförts 2014 återstår att renovera 196 av totalt 622 lägenheter. Genom renoveringen förbättras tillgängligheten i lägenheterna, värmeåtervinning installeras och individuell mätning av vatten införs. Tredje och sista etappen, flytande bostäder på Sjögången är avslutad och samtliga lägenheter är uthyrda. Byggstart har ägt rum för kvarteret Lysen på Rud. Projektet består av 44 stycken två- och trerumslägenheter i ett punkthus och marknadsförs under namnet Lanternan. Investeringskostnaden uppgår till 56,4 mnkr. Inflyttning planeras kunna ske efter årsskiftet 2014/2015. Årets investeringsvolym uppgick till 46,1 mnkr.

98 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

ÖVRIGA BOLAG INOM STADSHUSKONCERNEN Mariebergsskogen AB

Mariebergsskogen AB har som uppgift att förvalta och utveckla stadsparken Mariebergsskogen. Parken har en inriktning mot natur- och kulturområdet som en del av besöksstaden Karlstad samt fungerar som ett närströvområde för kringboende. Bolaget har inget fastställt avkastningskrav. Mariebergsskogen AB redovisar ett resultat på -19,3 mnkr, vilket är bättre än bedömningen vid delårsbokslutet och budget. Huvudorsaken till förbättringen är ökade intäkter. Intäktsökningen beror på ökad försäljning på samtliga försäljningsställen. År 2013 hade parken drygt 561 000 besök (2012 var besökssiffran 571 000). Tack vare satsningen på en stadspark som håller öppet året runt finns en jämn, stabil och hög besöksfrekvens. Vinter- och sommarprogrammet genomfördes utan några avvikelser. Programpunkterna har varit flera hundra till antalet och varierat i omfattning och innehåll. Naturum Värmland har under året haft 108 000 besökare, av vilka cirka 10 500 har deltagit i någon form av aktivitet, guidning eller konferens. Under år 2013 har 15 olika tillfälliga utställningar visats. Under året genomfördes en kund- och brukarundersökning där bolaget nådde mycket höga resultat. Karlstads Parkerings AB

Karlstads Parkerings AB är ett helägt kommunalt bolag. Bolaget förfogar över cirka 2 800 parkeringsplatser i Karlstad. Bolaget har inget fastställt avkastningskrav. Resultatet efter finansiella poster på 5,9 mnkr, visar en betydlig förbättring gentemot såväl senaste resultatprognosen som budget. Intäkterna från parkeringsavgifter var högre än förväntat och jämfört med föregående år, vilket bolaget bedömer beror på att behovet av centrala parkeringsplatser har ökat. I februari tog bolaget över parkeringsplatserna vid Sundstabadet. Det har inneburit ett tillskott på cirka 400 platser. Dessvärre har det varit mycket problem med leverans av biljettmaskiner. Det har medfört att parkeringen inte började generera några intäkter förrän i augusti. Bolaget arbetar för att de centrala parkeringarna i första hand ska fungera som besöks- och ärendeparkering och att tillgängligheten till parkeringsplatser för de ändamålen ska vara god. Parkeringsplatser i mindre centrala lägen kan i större utsträckning användas till boende- och arbetsparkering. En förstudie till parkeringsledningssystem är framtagen under året.

99 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

Vindpark Vänern Kraft AB

Vindpark Vänern Kraft AB ägs till 70 procent av Karlstads Energi AB och Karlstads Bostads AB. Bolaget har till uppgift att anlägga och driva en vindkraftspark om fem verk på ett grundområde i norra Vänern i syfte att där producera elenergi. Bolaget saknar ett fastställt avkastningskrav. Till följd av skador på vindkraftverken, rådande låga elpriser samt Winwind ABs konkurs fanns under 2012 skäl att anta att bolagets egna kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet. Därför beslutade bolagets styrelse att en kontrollbalansräkning skulle upprättas. I samband med årsbokslutet gjordes en kassaflödesberäkning som visade ett nedskrivningsbehov på 119,1 mnkr, vilket belastade 2012 års resultat. Bolaget beslutade att genomföra ett renoveringsprojekt under 2013. Renoveringen har genomförts under året och totalkostnaden för genomförda åtgärder uppgår till 58,7 mnkr jämfört med budgeterat 71,7 mnkr. I samband med årsredovisningen för år 2013 ska en del av tidigare nedskrivning av vindkraftverkens värde återföras. En förnyad kassaflödesberäkning har därför genomförts av bolaget. Resultatet visar på att endast 32,5 mnkr kan återföras av den nedskrivning på 119,1 mnkr som gjordes år 2012. De främsta orsakerna är fortsatt låga elpriser och att elcertifikatpriserna under hösten sjunkit med mer än 20 procent. Vindpark Vänern Kraft AB:s egna kapital blev som en följd negativt och de av ägarna utställda kapitaltäckningsgarantierna, på totalt 20 mnkr, togs i anspråk. Ytterligare drygt 14 mnkr behövs dock för att återställa det egna kapitalet i bolaget. Med anledning av det negativa kapitalet har bolaget upprättat en kontrollbalansräkning per 31 december år 2013. Vindkraftverken har antingen körts med reducerad effekt eller varit helt avstängda fram till dess att reparationen genomfördes. Därefter har servicearbeten påverkat driften. Bolagets resultat efter finansiella poster uppgår till -37,3 mnkr (-26,1 mnkr avseende koncernens ägarandel). Karlstad Airport AB

Karlstad Airport AB bedriver flygplatsverksamhet med tillhörande tjänster vid Karlstads flygplats. Målsättningen är att tillhandahålla en flygplats för invånarna och näringslivet i Karlstads kommun och Värmlandsregionen. Bolaget saknar fastställt avkastningskrav. Karlstad Airport AB redovisar ett helårsresultat efter finansiella poster på -17,8 mnkr. Passagerarstatistiken för 2013 visar på en ökning med 9 procent, vilket kan jämföras med föregående års minsking på 7,8 procent till följd av flygbolaget Skyways konkurs. Passagerarutvecklingen under året har främst påverkats av att NextJet först begränsade kapaciteten till Köpenhamn för att sedan besluta om nedläggning av linjen samt att Ryanair beslutat att lägga ned båda linjerna till och från Karlstad Airport. De båda bolagens förändringar innebär en minskning på upp till 27 000 passagerare per år. Chartertrafiken har ökat, både sett till utbud och resenärer, Norwegians linjer till Alicante och Gran Canaria har varit fortsatt populära. Arbete pågår även för attrahera flygbolag till en linje mellan Karlstad och Oslo. Ett mycket omfattande arbete har skett för att få till reguljärflyg till och från Karlstad direkt till någon av de stora flygplatserna i Europa. Arbetet har drivits i nära samarbete med ledande företag i regionen och företrädare för besöksnäringen har varit mycket aktiva i arbetet med att attrahera flygbolag.

100 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

ÖVRIGA FÖRETAG OCH STIFTELSER Stiftelsen Karlstadshus mnkr (enl. egen andel 60 %)

2012

2013

Rörelseintäkter

102,5

104,2

Rörelsekostnader

–86,0

–89,3

Resultaträkning

Rörelseresultat

16,5

15,0

–13,5

–12,6

3,0

2,4

Anläggningstillgångar

443,5

434,8

Omsättningstillgångar

53,5

57,0

497,0

491,8

Eget kapital

63,7

65,7

Avsättningar

1,7

2,0

400,3

391,2

Finansnetto Resultat efter finansiella poster Balansräkning Tillgångar

Summa tillgångar Eget kapital och skulder

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

30,6

32,4

Summa eget kapital och skulder

497,0

491,8

Fastighetsinteckningar

480,1

480,1

Inga

Inga

Ansvarsförbindelser Nyckeltal Räntabilitet på totalt kapital, % Soliditet, %

3,6

3,2

12,9

13,4

Stiftelsen Karlstadshus

Stiftelsen Karlstadshus är en bostadsstiftelse som bildats av Karlstads kommun och Riksbyggen. Kommunens andel av grundfondskapitalet uppgår till 60 procent. Stiftelsens ändamål är att äga, förvalta och hyra ut bostäder med tillhörande lokaler. Fastighetsbeståndet omfattar 2 583 bostadslägenheter och 11 600 kvm lokaler. Riksbyggen svarar för teknisk och ekonomisk förvaltning av stiftelsens bostäder. Stiftelsen har under 2013 noterat en hög efterfrågan på lägenheter och vid årets utgång hade stiftelsen 18 vakanta objekt. Omsättningen av lägenheter uppgick år 2013 till 24,5 procent. Exkluderat studentlägenheter uppgår omsättningen till 21 procent. Förvaltningens mål är att över tid uppnå 19 procent genom att öka trivsel och att erbjuda bra standard i sina lägenheter till konkurrenskraftiga hyror. Hyrorna höjdes den 1 januari år 2013 med 1,9 procent. Stiftelsen nådde inte upp till sitt budgeterade resultat, på 4,1 mnkr (avseende kommunens andel) främst på grund av väsentligt högre kostnader för underhåll och reparationer till följd av bland annat omfattande vattenskador på Rud och Gruvlyckan. Kommunens andel av stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgick till 2,4 mnkr (År 2012: 3,0 mnkr).

101 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

Vänerhamn AB

Bolaget driver hamnarna runt Vänern med tillhörande verksamhet. Ägandet utgörs i allt väsentligt av kommunerna runt sjön. Karlstads kommuns ägarandel uppgår till 31 procent. Totalt hanterades 2,56 miljoner ton gods i bolagets hamnar, varav 1,45 miljoner ton bestod av så kallat sjögods. Det är en minskning på 4 procent jämfört med föregående år. Årets resultat efter finansiella poster uppgick till 3,2 mnkr (År 2012: 2,9 mnkr). Karlstadregionens Räddningstjänstförbund mnkr (enl. ägarandel)

2012

2013

Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat

71,5

73,2

–67,8

–68,7

3,7

4,6

–0,6

–2,3

3,1

2,3

Anläggningstillgångar

19,7

18,9

Omsättningstillgångar

32,5

34,1

Summa tillgångar

52,2

53,0

Eget kapital

14,3

16,6

Avsättningar

19,9

22,7

Långfristiga skulder

0,2

0,1

Kortfristiga skulder

17,8

13,5

Summa eget kapital och skulder

52,2

53,0

Ställda säkerheter

–

–

Ansvarsförbindelser

–

–

27,5

31,4

Finansnetto Resultat efter finansiella poster Balansräkning Tillgångar

Eget kapital och skulder

Nyckeltal Soliditet, %

Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Karlstads kommuns andel uppgår till 62,3 procent. Ekonomin uppvisar en stabil utveckling och förbundet uppfyller återigen samtliga uppställda finansiella mål. Årets resultat uppgår till 2,3 mnkr (År 2012: 3,1 mnkr) avseende kommunens andel. I det resultatet ingår en jämförelsestörande post i form en sänkning av diskonteringsräntan för framtida pensionsåtaganden. Sänkningen medför en finansiell kostnad för förbundet på 1,5 mnkr.

102 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

VERKSAMHE T INOM BOL AG, STIF TELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND

Visit Karlstad AB

Visit Karlstad AB har till uppdrag att samordna och utveckla regionens attraktionskraft inom besöksnäringen. Det ska ske genom att marknadsföra, sälja och genomföra kongresser, konferenser, konserter och olika slags events. En stor uppgift är att driva kultur- och kongressanläggningen KCCC. Visit Karlstad AB ägs till 49 procent av Karlstads kommun. Årets resultat efter finansiella poster uppgick till -0,5 mnkr (År 2012: -1,9 mnkr). Orderingången under året har varit betydligt bättre än tidigare år med en mer gynnsam kundmix utifrån effektivisering och intjäningsförmåga. Övrigt engagemang

Förutom de i avsnittet redovisade bolag och stiftelser är kommunen engagerad i följande juridiska personer: Stiftelsen Karlstads Studentbostäder (100 procent), Tåsan Kraftaktiebolag (60 procent). Dessutom har kommunen ett engagemang i Karlstad-Grums vattenverksförbund. Kommunens andel i kommunalförbundet bestäms av försåld vattenmängd 42 procent 2013.

103 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

BILAGA

104 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

BIL AGA

INDIKATORER I STRATEGISK PLAN INDIKATORER I STRATEGISK PLAN TILLVÄXT

2008

2009

2010

2011

2012

2013

353

742

1 017

656

520

857

Antal förvärvsarbetande 16-64 år (SCB)

46 341

45 092

46 150

46 834

47 052

–

Antal inpendlare 16 år och äldre (SCB)

14 840

14 533

14 846

15 208

15 307

–

Antal utpendlare 16 år och äldre (SCB)

7 396

6 935

7 399

7 619

7 788

–

75,8

72,9

74,1

75,2

75,5

–

–

–

–

49 av 166

35

85

71

74

86

83

Antal färdigställda bostäder, ny- och ombyggnad (SCB1)

373

185

208

225

298

–

varav småhus (fristående villor, parhus, radhus och kedjehus)

68

70

70

44

60

–

285

112

127

162

230

–

20

3

11

19

8

–

–

–

–

–

2 213

3 055

Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer Befolkningsökning i antal (SCB) Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020

Förvärvsfrekvens, andel invånare av befolkningen 20-64 år som förvärvsarbetar (SCB) Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat Karlstads placering av antal undersökta kommuner, ju lägre värde desto bättre placering (SKL:s undersökning Insikt) Karlstads placering av 290 kommuner, ju lägre värde desto bättre placering (Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimat)

– 103 av 189

Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse

varav lägenheter i flerbostadshus varav lägenheter i ombyggda flerbostadshus (nettotillskott) Antal outnyttjade byggrätter för bostäder i beslutade och laga kraftvunna detaljplaner (SBF) Antal kvadratmeter verksamhetsmark från outnyttjade byggrätter i beslutade och laga kraftvunna detaljplaner 2 (TFF) varav mark för industri

–

–

–

–

–

697 505

–

–

–

–

–

628 226

varav mark för kontor

–

–

–

–

–

50 069

varav mark för handel

–

–

–

–

–

119 228

79

82

82

89

91

93

–

–

–

730 406

812 867

850 196

Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer Antal bussresor med Karlstadsbuss per invånare3 och år (Karlstadsbuss) Antal gånger cyklister passerat cykelmätstationerna i Karlstad (TFF)

ATTRAKTIV STAD

2008

2009

2010

2011

2012

2013

49

–

48

–

52

51

Andel av medborgarna som skickat in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar (SKL:s undersökning KKiK)

–

–

–

64

82

93

Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga (SKL:s undersökning KKiK)

–

–

–

72

75

100

Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad? Betygsindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning)

78

–

81

–

78

80

Kommunen som en plats att bo och leva på, Nöjd-Region-Index, betygsindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning)

70

–

72

–

70

70

–

–

57

–

61

64

–

–

–

–

3 194

–

Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Förtroendeindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning)

Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad

Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Trygghetsindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning) 105 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

Besöksnäringen ska utvecklas

Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor (HUI Research)

Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer Antal bussresor med Karlstadsbuss per invånare3 och år BIL AGA (Karlstadsbuss) Antal gånger cyklister passerat cykelmätstationerna i Karlstad (TFF)

ATTRAKTIV STAD

79

82

82

89

91

93

–

–

–

730 406

812 867

850 196

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Förtroendeindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning)

49

–

48

–

52

51

Andel av medborgarna som skickat in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar (SKL:s undersökning KKiK)

–

–

–

64

82

93

Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga (SKL:s undersökning KKiK)

–

–

–

72

75

100

Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad? Betygsindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning)

78

–

81

–

78

80

Kommunen som en plats att bo och leva på, Nöjd-Region-Index, betygsindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning)

70

–

72

–

70

70

–

–

57

–

61

64

Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad

Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Trygghetsindex 0-100 (SCB:s medborgarundersökning) Besöksnäringen ska utvecklas Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor (HUI Research) Antal hotellövernattningar i tusental (SCB)

–

–

–

–

3 194

–

346

350

380

395

408

–

KOMMENTAR OCH FOTNOTER: Vid andel är enheten procent om inget annat anges. Gråtonade siffror innebär ett tidsseriebrott på grund av ny mätmetod eller definition. 1

Siffror för 2008-2011 kommer från SCB och siffror för 2012 kommer från Lantmäterimyndigheten i Karlstad.

2

En del områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål, och kan därför räknas med under mer än en kategori.

3

Karlstad tätort inklusive Skåre tätort.

1 UTBILDNING OCH KUNSKAP

2008

2009

2010

2011

2012

2013

90,7

91,3

92,9

90,9

91,9

93,1

210,6

216,0

211,6

213,3

216,1

215,5

13,9

13,9

14,0

13,8

14,0

13,9

81

80

82

83

82

83

43,1

43,6

44,3

45,5

46,0

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

81,0

86,1

–

–

–

–

50

68

70

2008

2009

2010

2011

2012

2013

4,0

4,4

4,5

4,9

4,5

–

24,7

23,7

22,3

16,3

17,8

14,8

6,1

8,7

9,6

9,4

9,2

9,1

Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, samtliga huvudmän (Skolverket) Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga huvudmän (Skolverket) Genomsnittligt betygspoäng, gymnasieskolan, samtliga huvudmän (Skolverket) Fullföljd gymnasial utbildning, andel av invånare 20 år, folkbokförda i kommunen (Skolverket) Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas Andel invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, oavsett längd (SCB) Karlstad ska utvecklas som universitets- och studentstad Indikator saknas Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov Andel som fått arbete ett år efter avslutad yrkeshögskoleutbildning (MYH) Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, betygsindex 0-100 (SKL:s undersökning KKiK)

EN STAD FÖR ALLA

Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Andel biståndsmottagare av befolkningen (Socialstyrelsen) Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning, av totalt antal biståndsmottagare (ASF) Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd) av arbetskraften 16-64 år (Arbetsförmedlingen)

106 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre

Ohälsotal, genomsnittligt antal utbetalda dagar med sjukpenning och andra ersättningstyper, för befolkningen 16-64 år

yrkeshögskoleutbildning (MYH)

–

–

–

81,0

86,1

–

–

–

–

50

68

70

2008

2009

2010

2011

2012

2013

4,0

4,4

4,5

4,9

4,5

–

24,7

23,7

22,3

16,3

17,8

14,8

6,1

8,7

9,6

9,4

9,2

9,1

31,7

27,9

24,9

23,3

22,5

22,2

Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra i åldern 18-84 år (Landstingets undersökning Liv & Hälsa)

73

–

–

–

68

–

Jag känner mig nöjd med mig själv, andel (Karlstads kommuns ELSA-undersökning)

–

–

–

89

91

91

122

212

194

184

158

186

Antal biståndsbeslut om bostad som inte kunnat verkställas inom tre månader (ASF)

–

49

61

53

44

35

Andel lägenheter av KBAB:s bostadsbestånd tillgängliga för allmänheten (KBAB)

–

15,1

14,0

10,7

10,1

10,0

Antal inkomna ärenden hos teamet för våldsutsatta, där personer fått hjälp och stöd på grund av våld i nära relation (ASF)

–

–

–

158

142

175

Andel som blivit behandlade på ett nedlåtande sätt (Landstingets undersökning Liv & Hälsa)

21

–

–

–

20

–

–

–

–

16

13

13

–

–

–

–

–

–

Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara BIL AGA Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, betygsindex 0-100 (SKL:s undersökning KKiK)

EN STAD FÖR ALLA

Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Andel biståndsmottagare av befolkningen (Socialstyrelsen) Andel biståndsmottagare som gått från försörjningsstöd till egen försörjning, av totalt antal biståndsmottagare (ASF) Andel arbetslösa (öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd) av arbetskraften 16-64 år (Arbetsförmedlingen) Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Ohälsotal, genomsnittligt antal utbetalda dagar med sjukpenning och andra ersättningstyper, för befolkningen 16-64 år (Försäkringskassan)

Karlstadsbornas möjligheter till en bostad ska öka Antal bostads- och hemlösa i Karlstads kommun (ASF)

Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld

Någon har gjort mig så illa att jag blivit rädd, andel (Karlstads kommuns ELSA-undersökning) Karlstads kommun ska bedriva ett synligt och aktivt hbtq-arbete Indikator saknas

2

107 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

BIL AGA

DEN DEN GODA GODA GRÖNA GRÖNA STADEN STADEN

2008 2008

2009 2009

2010 2010

2011 2011

2012 2012

2013 2013

173 493 493 173

168 859 859 168

170 563 563 170

165 611 611 165

––

––

51 381 381 51

61 475 475 61

80 026 026 80

53 815 815 53

––

––

19,0 19,0 ––

22,0 22,0 ––

18,6 18,6 ––

19,2 19,2 23,0 23,0

18,4 18,4 24,2 24,2

16,9 16,9 25,7 25,7

––

16,4 16,4

––

––

18,1 18,1

20,0 20,0

–– ––

–– ––

0,16 0,16 0,04 0,04

–– ––

–– ––

–– ––

19 19 0,77 0,77

20 20 0,80 0,80

18 18 1,00 1,00

19 19 0,81 0,81

16 16 0,81 0,81

20 20 0,62 0,62

0,49 0,49

0,51 0,51

0,47 0,47

0,63 0,63

0,68 0,68

0,73 0,73

0 0

––

––

––

––

––

Andel Andel flerbostadshus flerbostadshus byggda byggda med med blå blå lättbetong lättbetong som som dokumenterat dokumenterat klarar klarar radonriktvärdet radonriktvärdet 200 200 becquerel becquerel per per kubikmeter kubikmeter luft luft (MF) (MF)

––

––

––

––

––

2,3 2,3

Vattnets kvalitet kvalitet ii sjöar, sjöar, vattendrag vattendrag och och grundvatten grundvatten ska ska förbättras förbättras Vattnets Andel sjöar och vattendrag med god ekologisk status enligt Andel sjöar och vattendrag med god ekologisk status enligt EU:s EU:s vattendirektiv (Länsstyrelsen (Länsstyrelsen Värmland) Värmland) vattendirektiv

––

31,5 31,5

––

––

––

––

37,5 37,5

37,5 37,5

37,5 37,5

37,5 37,5

50,0 50,0

50,0 50,0

––

––

3,23 3,23

3,24 3,24

3,24 3,24

3,24 3,24

––

21,1 21,1

27,8 27,8

27,3 27,3

30,9 30,9

––

7,5 7,5

––

7,8 7,8

––

7,9 7,9

8,1 8,1

––

––

84 84

––

84 84

––

Klimatpåverkan Klimatpåverkan från från energienergi- och och transportsektorn transportsektorn ska ska minska minska med med 25 procent mellan 2008 och 2020 25 procent mellan 2008 och 2020 Utsläpp Utsläpp av av växthusgaser växthusgaser från från transporter, transporter, ton ton koldioxidekvivalenter koldioxidekvivalenter (RUS) (RUS) Utsläpp Utsläpp av av växthusgaser växthusgaser från från energiförsörjning, energiförsörjning, ton ton koldioxidkoldioxidekvivalenter (RUS) (RUS) ekvivalenter Luften Luften ii Karlstads Karlstads kommun kommun ska ska vara vara så så ren ren att att människors människors hälsa hälsa samt djur, djur, växter växter och och kulturvärden kulturvärden inte inte skadas skadas samt Kvävedioxidhalt Kvävedioxidhalt ii luft, luft, årsmedelvärde, årsmedelvärde, mikrogram mikrogram per per kubikmeter kubikmeter (MF) (MF) Mätning vid Rådhuset (urban bakgrund) Mätning vid Rådhuset (urban bakgrund) Mätning Mätning vid vid Hamngatan Hamngatan (gaturum) (gaturum) Partikelhalt (PM10) Partikelhalt (PM10) ii luft, luft, årsmedelvärde årsmedelvärde (mätning (mätning vid vid Hamngatan), Hamngatan), mikrogram per per kubikmeter kubikmeter (MF) (MF) mikrogram Halterna Halterna av av skadliga skadliga kemikalier, kemikalier, exponering exponering av av buller buller och och radon radon ska ska vara så så låga låga att att varken varken Karlstadsborna Karlstadsborna eller eller miljön miljön påverkas påverkas vara negativt negativt Kemikalier: Metaller Metaller ii mossa mossa (kadmium (kadmium och och kvicksilver), kvicksilver), milligram milligram per per Kemikalier: kilo kilo (MF) (MF) Kadmium Kadmium Kvicksilver Kvicksilver Kemikalier: Kemikalier: Metaller Metaller ii avloppsslam avloppsslam (bly, (bly, kvicksilver kvicksilver och och kadmium), kadmium), milligram per kilo (TFF) milligram per kilo (TFF) Bly Bly Kvicksilver Kvicksilver Kadmium Kadmium Andel Andel tätortsboende, tätortsboende, ii befintlig befintlig bebyggelse, bebyggelse, som som utsätts utsätts för för trafikbuller över riktvärdet 65 decibel utomhus (mätning trafikbuller över riktvärdet 65 decibel utomhus (mätning genomfördes genomfördes senast senast 2008 2008 av av TFF) TFF)

Andel Andel skyddade skyddade dricksvattentäkter, dricksvattentäkter, allmänna allmänna och och större större enskilda enskilda (Länsstyrelsen Värmland) Värmland) (Länsstyrelsen Naturen Naturen ii Karlstads Karlstads kommun, kommun, den den biologiska biologiska mångfalden mångfalden och och naturens värde värde för för friluftslivet friluftslivet ska ska bevaras bevaras och och utvecklas utvecklas naturens Andel Andel skyddad skyddad natur natur av av kommunens kommunens landyta landyta (TFF) (TFF) Andel ekologiskt brukad åkermark med Andel ekologiskt brukad åkermark med miljöstöd miljöstöd för för ekologisk ekologisk odling av total åkermark (Jordbruksverket) odling av total åkermark (Jordbruksverket) Hur Hur ser ser du du på på tillgången tillgången till till parker, parker, grönområden grönområden och och natur? natur? Betyg Betyg 1-10 (SCB:s (SCB:s medborgarundersökning) medborgarundersökning) 1-10 Samhällsplaneringen Samhällsplaneringen ska ska ge ge förutsättningar förutsättningar för för ett ett hållbart hållbart och och hälsosamt liv liv med med hänsyn hänsyn till till natur natur och och kulturvärden kulturvärden hälsosamt Andel Andel täortsbor täortsbor med med 300 300 meter meter eller eller kortare kortare till till ett ett kvalitativt kvalitativt grönområde (TFF) (TFF) grönområde FINANSIELLT FINANSIELLT PERSPEKTIV PERSPEKTIV

2008 2008

2009 2009

2010 2010

2011 2011

2012 2012

2013 2013

3,0 3,0

2,9 2,9

5,3 5,3

1,2 1,2

3,6 3,6

3,6 3,6

Kommunen ska ska redovisa redovisa ett ett positivt positivt resultat resultat som som över över en en Kommunen femårsperiod femårsperiod minst minst motsvarar motsvarar två två procent procent av av kommunens kommunens skatteintäkter och och generella generella stadsbidrag stadsbidrag för för samma samma period period skatteintäkter Årets Årets resultat resultat ii förhållande förhållande till till summa summa skatteintäkter skatteintäkter och och utjämning ii resultaträkningen resultaträkningen (KLK) (KLK) utjämning

108 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

33

BIL AGA

FINANSIELLT PERSPEKTIV

2008

2009

2010

2011

2012

2013

114

103

78

53

84

79

2008

2009

2010

2011

2012

2013

57

67

58

53

77

78

123

114

134

120

126

135

Andel vägyta som underhålls av total vägsträcka (TFF)

1,8

3,0

3,9

1,7

4,6

3,2

Andel VA-ledningsnät som förnyats av det totala VA-ledningsnätet (TFF)

0,3

0,7

0,5

0,5

0,6

0,8

2008

2009

2010

2011

2012

2013

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

–

50

55

55

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Ledarindex (LMU)

–

–

–

–

73

–

Medarbetarindex (LMU)

–

–

–

–

78

–

94,9

95,5

95,6

96,2

95,9

95,0

Jag är stolt över att jobba inom koncernen Karlstads kommun (LMU)

–

–

3,9

–

4,0

–

Jag tycker att koncernen Karlstads kommun är en bra arbetsgivare (LMU)

–

–

4,0

–

3,9

–

Det finns förutsättningar för att lära nya saker och utvecklas i mitt arbete (LMU)

–

–

–

–

3,9

–

Andel som gått PIL-programmet (programmet för intern ledarförsörjning) och fått jobb som chefer i koncernen inom ett år efter avslutad utbildning (KLK)

–

–

–

–

61,9

–

Andel kvinnor som är chefer i förhållande till andel kvinnor som är anställda i koncernen Karlstads kommun, värde 1,0 innebär en helt jämn fördelning (Nyckeltalsinstitutet)

–

0,73

0,72

0,63

0,60

–

Jämställdhetsindex (Nyckeltalsinstitutets JÄMIX-undersökning)

–

97

104

118

107

–

Andel yrkesgrupper där könsfördelningen är minst 40/60 procent (Nyckeltalsinstitutet)

–

10

11

14

12

–

Andel anställda i koncernen Karlstads kommun som är födda utanför Norden (SCB)

–

5,1

5,3

5,6

–

–

Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande ska inte öka Andel av årets nettoinvesteringar som täcks av årets resultat samt årets avskrivningar (KLK) VÅRDA TILLGÅNGAR

Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick Underhållsnivå i kommunens fastigheter, kronor per kvadratmeter (TFF) Underhållsnivå i KBAB:s fastigheter, kronor per kvadratmeter (KBAB)

STYRSYSTEM/KVALITETSARBETE

Karlstad ska bli nominerad (som en av fem) till ”Sveriges kvalitetskommun” senast 2015 Indikator saknas Den strategiska planen är det samlade styrdokumentet i kommunen Indikator saknas Servicegarantier och kundenkäter ska utvecklas Indikator saknas E-tjänster införs för merparten av kommunens verksamheter Andel införda e-tjänster i koncernen utifrån SKL:s namngivna e-tjänster (KLK)

ARBETSGIVARPERSPEKTIV

Bra ledarskap och medarbetarskap

Andel frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 96 procent Andel friska, andel arbetade timmar av den förväntade arbetstiden (KLK) Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter

Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka

109 K A RLSTADS KOMMUN | Å RSRED OVISNING 2013

4

Karlstads kommun, kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Tel: 054-540 00 00 E-post: [email protected] Webbplats: Karlstad.se

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013 KARLSTADS KOMMUN

Recommend Documents