Förskoleverksamhet i Gnesta tätort Sjöstugans- Ringlekens och Björkbackens förskolor Pedagogisk omsorg i Gnesta kommun

Barn- och utbildningsförvaltning

Förskoleverksamhet i Gnesta tätort Sjöstugans- Ringlekens och Björkbackens förskolor Pedagogisk omsorg i Gnesta kommun.

Kvalitets- och årsredovisning 2013 Utvecklingsplan 2014

Innehållsförteckning 1. 2.

Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad ................................ 2 Förutsättningar .......................................................................................................... 9 2.1. Personal ............................................................................................................... 9 2.2. Barnantal ............................................................................................................. 9 2.3. Analys av förutsättningarna ........................................................................... 10 1. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet.................................................. 11 3. Normer och värden ................................................................................................. 13 3.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning ................ 13 3.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen ..................................................... 14 3.3. Resultatredovisning ......................................................................................... 15 3.4. Åtgärder för ökad måluppfyllelse................................................................... 17 4. Utveckling och lärande ........................................................................................... 18 4.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning ................ 19 4.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen ..................................................... 20 4.3. Resultatredovisning ......................................................................................... 21 4.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen .................................. 23 4.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse................................................................... 24 5. Barns inflytande ....................................................................................................... 25 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning ................ 25 5.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen ..................................................... 25 5.3. Resultatredovisning ......................................................................................... 26 5.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella och kommunala målen ......................................................................................................... 27 5.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse................................................................... 28 7. Förskola och hem .................................................................................................... 28 7.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning ................ 29 7.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen ..................................................... 29 7.3. Resultatredovisning ......................................................................................... 30 7.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen .................................. 31 7.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse................................................................... 32 8. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ............................ 32 8.1. Utvecklingsområden från föregående år ...................................................... 32 8.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen ..................................................... 32 8.3. Resultatredovisning ......................................................................................... 33 8.4. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen .................................. 34 8.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse................................................................... 34 9. Förskolechefens ansvar .......................................................................................... 34 9.1. Utvecklingsområden från föregående år ...................................................... 35 9.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen ..................................................... 35 9.3. Resultatredovisning ......................................................................................... 37 9.4. Analys av hur väl verksamheten förverkliga målen .................................... 39 9.5. Åtgärder för ökad måluppfyllelse................................................................... 40 10. Sammanfattning av verksamhetsåret .................................................................. 40

1

Förskoleområde Sjöstugans- Ringlekens och Björkbackens förskolor i Gnesta tätort och Pedagogisk omsorg i Gnesta kommun. Kvalitets- och årsredovisning 2013 och verksamhetsplan/utvecklingsplan 2014

1. Beskrivning av verksamheten och hur den är organiserad Förskolan Sjöstugan Sjöstugans förskola är byggd 2004 och består av fyra avdelningar. Den ligger nära Frösjön med utsikt över Gnesta centrum. Förskolan är byggd som ett H med en gemensam lokal i mitten av huset som används som rörelse- och allaktivitetsrum och med möjlighet för barn och vuxna att mötas. Det finns ett stort rum inrett för NTA- arbete. Gården är uppdelad på två sidor och är under ständig utveckling. Det finns en närliggande å och skogen ligger inom gångavstånd. Personalgruppen är organiserad i fyra arbetslag och där finns extra kompetens inom NTA (Natur och Teknik för Alla), teckenkommunikation och arbete med barn med särskilda rättigheter. Två av förskollärarna är kommunens internutbildare inom NTA. Under verksamhetsåret har förskolan haft två resursanställda pedagoger 100 % + 50 %. Förskolan har en heltidsanställd kokerska som lagar all mat. Köket är modernt och bra utrustat och har större kapacitet än det i dag används till. Strävan är att laga så mycket som möjligt av maten från grunden, t.ex. pannbiffar, gratänger, vegetariska rätter och grytor. Rotfrukter används mycket, både i bröd och i mat. Enligt kommunens riktlinjer strävar vi efter att använda ekologiska råvaror/produkter.

Profil På Sjöstugan finns hög kompetens inom NTA och detta genomsyrar verksamheten och levandegörs i det dagliga arbetet.

2

Ringlekens förskola Ringlekens förskola har två avdelningar och ligger i utkanten av Gnesta tätort i ett villakvarter. Den ligger strategiskt bra till med tillgång till naturområden och ändå gångavstånd till centralare delar. Det är en äldre förskola, byggd 1979, vars exteriör och interiör är i behov av förnyelse och upprustning. T.ex. kan förskolegården under den mörka årstiden inte utnyttjas mer än på förmiddagen eftersom det inte finns någon utebelysning. En angelägen installering som skulle ge större möjlighet till att vara mer ute och även höja säkerheten kring förskolan. Personalgruppen är organiserad i två arbetslag och i gruppen finns pedagoger med extra kompetens inom rörelse och rytmik, teckenkommunikation och arbete med barn med särskilda rättigheter. Dessutom finns här även internutbildare inom HLR (Hjärt- och Lungräddning) för barn och vuxna. I köket arbetar en kokerska på 75 % som lagar all mat på förskolan. Under verksamhetsåret har förskolan haft en resursanställd pedagog på 75 %.

Pedagogisk verksamhetside´ Förskolan är en utmanande och utforskande miljö som inspirerar barn att med nyfikenhet, glädje och lust få upplevelser som lägger grunden i deras livslånga lärande Vi vill att alla ska känna att JAG KAN – JAG DUGER. Vi arbetar med att stärka barnens självkänsla individuellt och i grupp. Vi vill att alla ska komma till förskolan med glädje och att alla känner sig delaktiga i förskolans verksamhet. Utifrån varje barns intressen, förmågor och olikheter vill vi skapa meningsfulla sammanhang där både gruppens och det enskilda barnets nyfikenhet och lust ständigt strävar efter fler utmaningar att utforska sin omgivning

3

Björkbackens förskola

Björkbackens förskola är en förskola med fyra hemvister och ligger i Dansutskolans västra del. Lokalerna renoverades 2009/2010 och har en rad olika gemensamhetsutrymmen t.ex. en ateljé, en gymnastiksal, ett gemensamt torg för lek samt ett kök. Miljön är öppen och planerad för största möjlighet till samverkan och möten mellan hemvisterna. Förskolan har en utegård som ligger i suterräng och är ganska backig vilket medför en del begränsningar för uteaktiviteter. Skogen ligger dock nära inpå och är ett bra komplement till förskolans gård. Under året har staketet runt gården flyttats ut vilket har gett större yta och mer möjlighet till lek och rörelse. Björkbackens äldre barn äter i skolans matsal och de yngre äter på förskolan där maten levereras från skolans kök.

Personalgruppen är organiserad i fyra arbetslag och det finns pedagoger med extrakompetens för arbete med barn med särskilda rättigheter, teckenkommunikation och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. Reggio Emilia-filosofin har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio nell´ Emilia och har utvecklats på de kommunala förskolorna under snart femtio år. Den står för ett pedagogiskt arbetssätt förankrat i en djupt humanistisk livshållning utifrån demokratiska värden. Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av denna pedagogiska filosofis kännetecken, liksom att se på olikhet som ett viktigt värde. Pedagogen bör helst inte ge färdiga svar på frågor, utan istället finnas med som ett stöd för barnet när det funderar på hur det kan lära sig förstå det som det undrar över. Skapande, observation och dokumentation har stor betydelse i verksamheten. Barnet ses som rikt, kompetent och nyfiket med en stark inneboende drivkraft att utforska världen. En förgrundsgestlat inom Reggio Emilia är förskolläraren och psykologen Loris Malaguzzi som under många år var barnomsorgschef i staden och drivande i att utveckla verksamheten. Barns lärande och växande tillsammans

”Barn är som guld, det är vi som får dem att glimma” Loris Malaguzzi

Pedagogisk verksamhetside` Björkbacken har valt att fokusera på Likabehandlingsarbetet och använder Likabehandlingsplanen som arbetsplan.

4

Pedagogisk omsorg

Dagbarnvårdargruppen i Björnlunda; Carina Eriksson, Annelie Fredriksson och Kerstin Pallbring Hansson.

Pedagogisk omsorg/dagbarnvårdare bedriver sin verksamhet i det egna hemmet men jobbar även vissa delar av veckan tillsammans i grupp för att kunna erbjuda barnen en större spridning av kamrater i olika åldrar för bästa möjliga lärande och stimulans och även känna samhörighet i en större grupp. I Björnlunda heter dagbarnvårdargruppen Nallarna och i Gnesta tätort Kottarna. De tre dagbarnvårdarna i respektive grupp träffas regelbundet tillsammans med barnen för gemensamma aktiviteter i en lokal och/eller ute i naturen. Barnen får på så sätt lära känna alla tre dagbarnvårdare så ingen känns främmande vid sjukdom eller annan frånvaro utav den ordinarie dagbarnvårdaren. I båda grupper finns lång erfarenhet av att arbeta som dagbarnvårdare. I hemmet serveras frukost, lunch, mellanmål och även specialmat efter behov och utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Varje dag innehåller utomhusaktivitet nära naturen i skog, lekpark eller på den egna gården. Teman efter årstiderna och våra traditioner. Vardagspedagogik som t.ex. lekar, pyssel, sånger och annat som stimulerar lärandet och utvecklingen, finns givetvis med, dessutom är barnen delaktiga i hemmets rutiner Vi har också tillgång till att med datorns hjälp kunna stimulera barns nyfikenhet och lust att lära om de är intresserade. Genom några bra program kan barnen lära sig att förstå t.ex. framför, bakom, under mm. Även bokstäver, siffror och färger finns med.

Dagbarnvårdargruppen i Gnesta Tätort; Annelie Hellsten, Irene Hendricks och Madelene Nordblad.

Personalgruppen är organiserad i två grupper och verksamheten leds av förskolechef. Vår strävan
Ge barnet god omvårdnad i hemmiljö
Ge barnet möjlighet till att bli sedd i en liten grupp
Ge barnet möjlighet att utvecklas i sin egen takt
Ge barnet trygghet och harmoni
Ge bästa förutsättningar för lärande i vardagen

5

Verksamheten Under verksamhetsåret har skolverket utgivit ”Allmänna råd för pedagogisk omsorg” för att stödja kommuner i arbetet inom pedagogisk omsorg. Här anges hur kommunen bör arbeta för att uppfylla skollagens krav på pedagogisk omsorg, att verksamheten ska utformas med respekt för barnets rättigheter och att förskolans läroplan ska vara vägledande. På samma sätt som förskolan arbetar med ”Normer och värden”, ”Utveckling och lärande” och ”Särskilt stöd” så ska det framledes även vara ett uppdrag för pedagogisk omsorg. Arbetet med att uppfylla rådens intentioner har påbörjats under verksamhetsåret. Dagbarnvårdarna har deltagit på en rikskonferens för dagbarnvårdare som gett många goda tankar och idéer. Vi har ringat in våra mål och diskuterat verksamheten utifrån det. Målområden kopplat till riktlinjerna. Stimulera barns språkutveckling Stimulera barns matematiska medvetenhet God miljö Demokratiska värden Motverka traditionella könsmönster Verka för jämställdhet Arbeta mot kränkande behandling För att stimulera barnets språkutveckling - läser vi sagor både spontant och planerat och uppmuntrar barnen att återberätta för att träna språkförståelse - rim och ramsor – samling i lokalen med t.ex. fingerramsor och räkneramsor - medvetna samtal – i alla dagliga situationer - lyssnar på det barnen berättar - sång – med innehåll kopplat till olika teman - Vinnlägger oss om att tolka det barnen vill uttrycka - Spela bordasspel - Motorik och rörelse för att stimulera lärandet. För att stimulera barns matematiska medvetenhet - Räkna i alla sammanhang - Sångramsor med räkneord - Mäta, väga, samtala om förhållanden mellan saker, ex. längre bort, sidan av, bakom, framför, stor och liten - Finna vägen till varje barns lärande God och säker miljö - Det finns ett säkerhetstänk i hemmiljön och vid utevistelse, tillgodose att den fysiska miljön är överblick- och överhörbar. - Fungerande rutiner för igenkänning vid utevistelse. - Medvetenhet vid materialinköp.

6

Demokratiska värden - Alla får göra sin röst hörd. -

Att bli lyssnad till Ex. ett kojbygge i gruppen i Björnlunda där barnen hjälpts åt att bygga. Barnen har diskuterat, löst problem och samarbetat för att iordningställa kojbygget. Att verka för jämställdhet och motverka traditionella könsmönster Vuxna har lyssnat, stöttat och gett positiv - återkoppling. Läsa böcker med anpassat budskap -

-

Arbeta medvetet kring material, miljö och verbala uttryck I lekparken – att vänta på sin tur. Bry sig om varandra, visa hänsyn, respektera varandra, ta ansvar för det man säger och gör, lyssna på andra, vara intresserad av vad andra tänker och tycker.

Att arbeta mot kränkande behandling - Använda samtalet för att bearbeta händelser - Förebygga genom litteraturläsning - Vara nära barnen för att kunna fånga upp det som är aktuellt - Prata känslor - Uppmuntra barnen att göra positiva saker tillsammans i olika konstellationer - Uppmuntra barnen att komma och berätta.

Organisation Förskolan och pedagogisk omsorg

Björkbacken ¤ Liten LG ¤ Ansvarsorg.

Sjöstugan ¤ Liten LG ¤ Ansvarsorg.

Förskolechef

Ped omsorg

Stora LG

¤ DBV

Ringleken ¤ Liten LG ¤ Ansvarsorg.

7

Ledningsgrupp På varje förskola har under verksamhetsåret funnits en Ledningsgrupp bestående av förskollärare på enheten med uppdraget att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet. Tillsammans med förskolechef har genomförts Ledningsgruppskonferenser, ”stora LG”, för att diskutera verksamhetsområdets övergripande behov för att föra utvecklingen framåt. Varje förskolas LG har även haft möten på den egna förskolan där utvecklingen och behoven på den egna enheten diskuterats. Från höstterminen 2013 förändras Ledningsgruppen inom området till en något mindre grupp med träffar var tredje vecka med förskolechef.

Nätverk From Ht 2013 förändras organisationen så att all pedagogisk personal träffas i nätverk i syfte att utveckla arbetssätt och metoder kring pedagogisk dokumentation och tematiskt arbete.

Organisation Ansvarsområden På varje förskola finns personer med olika ansvarsområden, t.ex. pedagogisk ledare, ”husansvarig”, It-ansvarig och miljöansvarig för att kunna bistå förskolechefen med både administrativa uppgifter och vara en informations- och återkopplingskanal.

Kvällskonferens Varje förskola har en kvällskonferens en gång/månad. Ett forum för att gemensamt avhandla aktuella frågor.

Individuell- och gemensam planering Vi strävar efter att hitta former för att uppfylla avtalet kring förskollärarnas barnfria tid och även för de barnskötare som har ansvarområden som behöver planeras kring. Vi har inte lyckats helt och hållet men generellt ligger schemalagt både individuell och gemensam planeringstid för arbetslagen.

Arbetsplatsträff, lokala samverkansmöten En gång i månaden genomförs APT på enheterna och lokala samverkansmöten även de en gång/månad.

Planerings-/fortbildningsdagar Förskolorna har 2 planerings-/fortbildningsdagar per termin. De dagarna används bl.a. till utvärdering, planering och fortbildning.

Elevhälsan Verksamheterna har tillgång till elevhälsans specialpedagoger som kan ge stöd i form av handledning och samtalsstöd.

VITS förskola Som stöd för vårt arbete med barn med särskilda rättigheter har vi tillgång till VITS förskola (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) vilket är en samverkan mellan Landstingets instanser (BVC och Habiliteringen) och Gnesta kommun (förskolan, Elevhälsan och socialtjänsten).

Organisation Pedagogisk omsorg Arbetsplatsträff En gång i månaden på kvällstid genomförs APT med alla dagbarnvårdare i kommunen.

Kvällsträff Varje dagbarnvårdargrupp träffas för planering och diskussion av verksamheten vid ett tillfälle i månaden.

Planerings-/fortbildningsdagar Dagbarnvårdarna har 2 planerings-/fortbildningsdagar per termin. De dagarna används bl.a. till utvärdering, planering och fortbildning.

8

VITS förskola Som stöd för vårt arbete med barn med särskilda rättigheter har vi tillgång till VITS förskola (Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan) vilket är en samverkan mellan Landstingets instanser (BVC och Habiliteringen) och Gnesta kommun (förskolan, Elevhälsan och socialtjänsten).

Elevhälsan Verksamheten har tillgång till elevhälsans specialpedagoger som kan ge stöd i form av handledning och samtalsstöd.

2. Förutsättningar 2.1.

Personal Antal årsarbetare, exkl. resurser

Förskola Sjöstugan Ringleken Björkbacken Pedagogisk omsorg

12,5 + 1 (kök) 6 + 0,75 (kök) 9 + 0,5 (mott.kök) 6

Antal barn per årsarbetare (heltidstjänst) totalt i verksamheten Sjöstugan 5,8 Ringleken 6 Björkbacken 6 Pedagogisk omsorg 4,7

Andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Sjöstugan 58 % Ringleken 33,3 % Björkbacken 50 % Dbv --

Andel medarbetare med annan utbildning (än högskoleutbildning)för arbete med barn 42 % 66,6 % 40 % 66 %

2.2. Barnantal - Antal barn i barngrupperna Sjöstugan: 2 avdelningar med 15 barn/avd, ålder 1-3 år 2 avd med 21 barn/avd, ålder 3-5 år. Ringleken: en avd med 15 barn, 1-3 år en avd med 21 barn, 3-5 år Björkbacken: en hemvist med 14 barn, ålder 1-2 år en hemvist med 11 barn, ålder 3 år en hemvist med 11 barn ålder 4 år en hemvist 16 barn, ålder 5 år

9

Pedagogisk omsorg: Gruppen i Björnlunda har under vårterminen haft 15 barn och gruppen i tätorten har haft 13 barn. - Barngruppernas sammansättning och hur vi organiserar oss Under verksamhetsåret har gruppen 5-åringar, blivande förskoleklassbarn, på Sjöstugan varit stor. Det har varit 23 barn födda 2007 och de har samlats till 5-årsgrupp en dag i veckan för att genomföra aktiviteter anpassade för åldern. Resterande barn har haft aktiviteter i mindre grupper även de åldershomogena. Arbetssättet är att under veckan dela in barnen i mindre grupper för att ha möjlighet att se barnen, stötta till att våga pröva olika material och aktiviteter och få större självförtroende. De flesta 6-åringar från Sjöstugan går till Frejaskolan. Även på Ringleken har man arbetat med att dela in barnen i grupper för att alla ska bli sedda och lyssnade till och få ut så mycket som möjligt av aktiviteterna. Ibland utifrån ålder men även i blandad grupp. Antalet barn till förskoleklass har här varit färre, det var 5 st som alla började på Dansutskolan. Björkbacken har åldershomogena grupper på varje hemvist och där finns material anpassat efter ålder och mognad på barnen. Barnen födda 2007 var 16 st och har alla under höstterminen 2013 börjat på Dansutskolan. Även på Björkbacken strävar pedagogerna efter att varje barn ska känna sig sedd, bekräftad och få de bästa förutsättningar för lärande och utveckling.

2.3.

Analys av förutsättningarna

Sjöstugan är en populär och utifrån sin verksamhet uppskattad förskola. Barngrupperna fylls snabbt på under höstterminens början och många av de barn som börjar har först varit placerade i annan barnomsorg och stått på överflytt till Sjöstugan. Fanns lokaler skulle fler familjer kunna erbjudas plats. Det finns god bemanning av förskollärare och många erfarna barnskötare som söker former för att kontinuerligt utveckla verksamheten. Under året har arbetet med NTA ytterligare utvecklats. Ett rum har ställts i ordning för Sjöstugans egna interna arbete men även för att användas till internutbildningar. De två NTA-utbildarna håller kontinuerligt kurser för kollegor som arbetar på kommunens övriga förskolor. Arbetet med att utveckla kompetens kring Reggio Emilias pedagogiska filosofi har även det pågått under året där aktiviteter i EU-projektet ”Lärande i samverkan Gnesta förskolor och skolor” som föreläsningar och studiebesök och kurser genom Reggio Emilia-institutet gett inspiration och nya tankar. Ringleken har under året rekryterat en förskollärare så att det nu sen oktober 2012 finns två stycken på enheten. För att kunna driva det pedagogiska arbetet och ta det pedagogiska ledningsansvaret är det av stor vikt att det finns åtminstone två förskollärare på en förskola. Även på Ringleken har arbete med utveckling av kompetensen kring Reggio Emilia pågått och det har genomförts aktiviteter som ger näring till utvecklingen. Bland annat har en pedagogista, en förskollärare utbildad på Reggio Emilia-institutet för att driva utvecklingsarbete, besökt verksamheten och stöttat till nya sätt att se på och organisera verksamheten. Eftersom Ringleken är en av de äldsta förskolorna i Gnesta så behövs ständig översyn och förbättring av lokaler, utrustning osv. En plan för åtgärder har lagts och vissa har även genomförts utomhus och inomhus. Ett arbete som måste fortgå både för att arbeta vidare med miljön sett ur ett Reggio Emiliaperspektiv men även för att fastigheten ska fungera utifrån ett arbetsmiljöperspektiv.

10

Björkbackens personalgrupp har förändrats under verksamhetsåret. I början av 2013 börjar det två nya förskollärare och det höjde antalet högskoleutbildad personal på förskolan. Björkbacken innehar hög kompetens när det gäller arbetet kring Reggio Emilia. Man granskar kontinuerligt verksamheten för att erbjuda en miljö som ständigt förändras och ger barnen utmaningar och möjlighet till lustfyllt lärande. Vissa av personalen har kompetensutvecklat sig genom kurser med studiebesök och föreläsningar genom Reggio Emilia-institutet. Ledningsgruppen har under sommaren deltagit på Re-institutets sommarsymposium. På Björkbacken är barngrupperna åldershomogena då pedagogerna är övertygade om att barnens lärande blir mer optimalt då. Miljö och material på varje hemvist är därför anpassat efter detta. Förändring och förbättring av utemiljön pågår ständigt och under året har bildats en arbetsgrupp med föräldrar och personal som tillsammans med Gnestahem ska arbeta för en mer rolig, utmanande och säker utemiljö. Förskoleverksamheten i Gnesta kommun har de senaste åren arbetat med att utveckla verksamheten utifrån förskolans läroplans intentioner. En viktig del i det är att utveckla metoder och arbetssätt utifrån Reggio Emilias filosofi och organisationen med Ledningsgrupper med förskollärare som pedagogiska ledare i sina arbetslag och på sin förskola. Det är en förändringsprocess som tar tid och måste också få göra det. Det är en sak att få ett uppdrag och förväntas ta en roll som pedagogisk ledare, det är en annan sak att både för sig själv och från andra axla den rollen. Det börjar dock märkas mer övergripande i verksamheten att den nya organisationen börjar ”sätta sig”. Personal har mer och mer klart för sig var och i vilka sammanhang och forum olika frågor diskuteras och avhandlas. De pedagogiska ledarna har utvecklat en större säkerhet i sin yrkesroll och sitt ledarskap vilket ger en trygghet inom arbetslaget. Innehållet i verksamheten blir mer genomdiskuterat och frågor kring syfte och mål mer framträdande. För barnen märks det genom att verksamheten ständigt utvecklas för att ge den bästa miljön för lustfyllt lärande. Alla förändringsprocesser tar tid och vi är på god väg mot ett nytt sätt att verka. En röd tråd för alla förskolor är att man skapat en organisation där man ofta delar in barnen i mindre grupper. Detta för att ha möjlighet att fånga upp barnens tankar och följa dem i deras resonemang. Det har fallit väl ut och kommer att fortsätta.

1. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Det ska finnas en röd tråd från de diskussioner om utveckling och kvalitet som finns i förvaltningens chefsgrupp till de olika forumen för diskussion och reflektion i verksamheterna. Det är verksamhetsansvarigs uppgift att föra ut de frågor som är angelägna att informera om och diskutera bland personalen. Där finns exempelvis APT, samverkansmöten och lednings- och andra kvällsmöten som forum för det. På kvällsträffarna har de pedagogiska ledarna som uppdrag att föra stafettpinnen vidare för ytterligare diskussioner. Varje terminsavslut utvärderar förskolorna sina verksamheter som ett underlag för sina egna reflektioner och för det systematiska kvalitetsarbetet. Underlaget till utvärderingarna tas fram på gemensamma och individuella planeringar/barnfri tid. Ett verktyg som vi arbetat fram är det

11

pedagogiska årshjulet som hjälper oss att hålla ordning på de åtaganden som finns inom verksamheten. Skolverkets ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan” används också som stöd i arbetet med systematiken i kvalitetsarbetet. Medarbetarenkäten som genomförs vartannat år är även den en värdemätare på hur det står till med kvaliteten som hålls. Sviktar trivsel och engagemang kan det vara en indikation på brister i bemötande och innehåll i verksamheten. Sist men inte minst så är ju kontakter med vårdnadshavarna oerhört värdefulla. Det är sanningens minut när vi möter dem varje dag i tamburen eller på föräldramöten, i föräldraråd och utvecklingssamtal och vad som kan fångas upp där. Den årliga föräldraenkäten är även den mycket viktig. Den är ett underlag för vilken kvalitet som hålls och den ska användas för att ringa in vad som behöver utvecklas och förbättras. Underlag som kvalitetsredovisningen baserar sig på: - Diskussioner i BoUs chefsgrupp - Ledningsgruppen för verksamhetsområdet - APT (kvällstid) - Verksamhetsträffar på varje förskola (kvällstid) - Terminsutvärderingar - Medarbetarundersökningen - Föräldraenkät - Föräldramöte/föräldraråd/utvecklingssamtal - Pedagogiska årshjulet för verksamheten

12

3. Normer och värden Lpfö 98 rev. Kap 2.1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, • förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och • respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

3.1. • • • • • • • • • •

Mål i skolplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet - för alla (KF) Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor (KF) (Mål 3) Praktiskt jämställdhetsarbete ska bedrivas med utgångspunkt i den övergripande likabehandlingsplanens mål (Mål 8) Alla barn och elever ska få ökad kunskap om miljö- och klimatfrågor

Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Fortsätta arbetet kring självkännedom och ledarskap. Fortsätta arbetet att utveckla organisationen på förskolorna – se text ovan Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet – se text ovan Fortsätta värdegrundsarbetet i vuxengruppen Utveckla värdegrundsarbetet med barnen – FNs Barnkonvention och Bra kompis exv. Utveckla arbetet kring Reggio Emilia och miljön som den tredje pedagogen – se text ovan Skapa en strategisk kompetensutvecklingsplan Skriva fram Likabehandlingsplanen och utveckla arbetet i den Starta upp arbetet med mångfald och etnicitet Fortsätta arbetet med konkreta aktiviteter med barnen kring hållbar utveckling

13

3.2.

Arbetssätt och metoder för att nå målen

Arbete med normer och värden har under verksamhetsåret för oss bla handlat om: Värdegrundsarbete vuxna och barn

-

Vuxna – Arbete med Förhållningssätt och värderingar utifrån likabehandlingsarbetet och utbildning i Trosa (Lärande i samverkan- Eu-projektet) Barnen - Samtal i grupp på alla nivåer, visa hänsyn och respektera varandra. Gruppstärkande övningar och arbete med socialt samspel. Lära sig lösa konflikter. Litteratur, metoder och annat material för arbete kring att vara en ”bra kompis”

-

Förhållningssätt Reggio Emilia

-

Kurser genom Reggio Emilia-Institutet och samtal och diskussioner om innehåll och synsätt i verksamheten. Dessutom förändringar av miljön utifrån diskussioner om ”miljön som den tredje pedagogen”

Mångfald och etnicitet - Att arbeta för att visa att olikheter och likheter berikar och att alla är lika värda

-

Känslouttryck – materialet Olle och Mia t.ex. Bra kompis – material ”Leka tillsammans” Litteratur/lekmaterial om barn med olika etniciteter/livsmiljöer Babblarna – ett metodmaterial i språkträning och kommunikation Diskussioner kring traditioner och högtider

Hållbar miljö

-

Källsortering inomhus Håll Sverige Rent – skräpplockardag Arbete i vardagen - samtal kring var skräpet tar vägen, vilket material saker är gjorda av, varför vi lägger saker i olika påsar. När vi har varit i skogen har vi tagit med skräp barnen hittat till förskolan. Barnen har fått skapat med ”Skräp”. Vi återvinner ”skräp”, papper mm Genom att arbeta aktivt med NTA, vilket bygger på förståelsen för fenomen omkring oss, skapar vi en grund för barnen att bygga sin förståelse för till exempel vattnets kretslopp.

-

Likabehandling och kränkande behandling

-

I syfte att arbeta fram varje förskolas Likabehandlingsplan för 2013/2014 bildades under vårterminen en arbetsgrupp. Den bestod av personer från varje förskola och de har träffats kontinuerligt för diskussioner och avstämningar i arbetet. Alla nya planer ska ligga klara i december -13 för genomförande under vårterminen och utvärdering till sommaren 2014. Under vårterminen uppkom en debatt kring att ”fira” traditioner och högtider eller inte. Samtalen och diskussionerna kring detta upptog mycket tid och engagemang och gjorde vi tappade fart i att formulera planen. Likabehandlingsarbetet ska så småningom vara en helt naturlig del i verksamheten. Arbetet hittills har sett lite olika ut på de olika förskolorna men genom att hela tiden ha frågan aktuell blir det möjligt att ta steg mot målet. Det gäller att vara envis och uthållig, att sprida information till vårdnadshavare och genom diskussioner hålla oss själva på banan.

14

3.3.

Resultatredovisning

Vi har genom värdegrundsarbetet i vuxengruppen upptäckt vad vi behöver arbeta mer med för att få en optimal arbetsmiljö och ett gott arbetsklimat. Alla ska känna att man blir respekterad och lyssnade till. Trivsel bland de vuxna ger trivsel bland barn och föräldrar. Vi ser nu att nästa steg är att omsätta de teoretiska kunskaper och verktyg vi erhållit från utbildningarna vi genomfört under året till det praktiska arbetet på förskolan. Ett av verktygen vi fått är ett användbart ”mätverktyg” på hur långt vi kommit med den pedagogiska dokumentationen. Den ser vi att vi kommer kunna ha användning utav och vårt nästa mål blir att få med barnens tankar och våra analyser i dokumentationen. Genom vårt värdegrundsarbete i vuxengruppen och att föra diskussioner om bland annat förhållningssätt och barn- och kunskapssyn har vi erövrat en större tydlighet inför oss själva i uppdraget och är tryggare och mer öppna i våra kontakter med föräldrar. Vi fortsätter att utveckla vårt arbete när det gäller att delge tankar över avdelningarna och att ha ett öppet klimat på förskolan. Det har tydliggjort vikten av ett gott arbetsklimat i en arbetsgrupp och att hålla det goda samtalet vid liv. Vi ser att när det gäller värdegrundarbetet med barnen så har de börjat använda sig av de strategier som vårt syfte varit vid konfliklösning, att gruppen har stärkts och barnen har verktyg för att lösa konflikter och vara en bra kompis. Barnen ser varandra utifrån ett empatiskt synsätt. Vi kan även se att en del av barnen har stärkt sin självkänsla och fått mer självförtroende, de har mer tilltro till sig själva och sin förmåga. I och med det har det blivit mer tillåtet i barngruppen att få misslyckas med en del saker och se att inget farligt händer och att det är okej. Vi ser också att barnen hjälper varandra mer. Vi ser att barnen leker aktivt med olika kompisar och i positiva lekar. Vi kan t.ex. se att de frågar: hur gick det? om de gjort illa någon. De ber varandra om förlåtelse och blir kompisar igen. Vi kan se att barnen kan särskilja om det var en olycka eller om något var med flit. Arbetet i mindre grupper är en framgångsfaktor. Alla kommer till tals och blir lyssnade på. Vi har märkt att barnen uppmärksammar varandra bättre efter att ha varit i mindre grupper. Barnen leker bättre i varierande konstellationer och har vidgat sina kompis relationer i gruppen. Det viktiga är inte med vem de ska leka utan vad de ska leka. Vi märker att när det gäller arbetet med barnkonventionen och barnens rättigheter så har barnen t.ex. börjat prata om att man inte får sälja eller köpa barn, alltså börjat bli uppmärksamma på sina rättigheter. Barnen tar emot nya kompisar med glädje, I olika former av samlingar visar vi att vi ser varandra, hälsar på varandra med namn, vi visar med handlingar och vårt kroppsspråk med de mindre barnen. Samtidigt pratar vi och använder empatiska ord. Vi kan konstatera att de ekonomiska ramarna ibland lägger hinder för utvecklingsarbetet. Nya kunskaper leder till att vi önskar göra nya materialinskaffningar för att miljön ska vara anpassad för barnen och då är budgetramen en begränsning. Förändringen hade kunnat vara ännu mer genomgripande om vi haft mer ekonomiska resurser. Arbetet med att skriva fram en likabehandlingsplan blev inte som planerat. Hela situationen med de heta diskussionerna kring Påsk och övriga högtider och traditioner tog överhanden och arbetet

15

med att skriva fram en plan stannade upp. Färdigställandet blev framskjutet en termin men ligger nu klar under höstterminen -13 i stället för till sommaruppehållet. Barnen är med när vi sorterar papper, plast och våra fruktrester, vi pratar om vad som ska vara i vilken behållare. Även detta år deltog vi i Håll Sverige rent, vi gick i vårt närområde och skogen letade efter skräp som barnen sedan sorterade. I och med att vi har köpt in sopkärl för källsortering in till avdelningarna(Ringleken) har barnen blivit mer delaktiga i sorteringen och de har lärt sig vad som ska kastas var. Vi har dessutom blivit mycket bättre på att återanvända saker. Likabehandlingsarbetet Björkbacken som har likabehandlingsplanen som arbetsplan i projektet OLIKA LIKA har haft ständiga diskussioner och reflektioner om verksamhetens innehåll och metoder. T.ex. har arbetssättet att arbeta med trygghet varit framgångsrikt. De äldsta barnen har jobbat med trygga respektive otrygga miljöer genom att de har fått gå runt på förskolan och fotografera platser de tycker om respektive inte tycker om att vistas i. Fotona användes som underlag för diskussion i mindre grupper. Resultatet gav de vuxna en inblick i vilka områden i den inre miljön som barnen uppfattar som otrygga och ledde till en förändring i organisationen, allt för att minska den otrygga upplevelsen. Under hösten har Björkbackens likabehandlingsarbete rönt intresse med följden att bla jämställdhetsministern har gjort studiebesök. Sjöstugan har gjort erfarenheten att det är lätt att göra arbetet för stort, omfattande och svårt vilket gjorde att arbetet stannade upp en period. Ofta är det hur man tänker över det som ska göras som sätter käppar i hjulet. ”Vi måste börja i mindre skala till hösten och sätta ord på det vi redan gör i arbetet med barnen och inte se planen som något extra utöver.” Ringleken har fokuserat på arbete kring respekt och demokrati. Man har samtalat i grupp om bla vikten av att hjälpa varandra och lyssna på varandra och sett att barnen har blivit mer hjälpsamma och vidgat sina kompisrelationer i gruppen.

Resultat från föräldraenkäten Normer och värden/Trygghet och trivsel

Jag känner mig trygg att lämna mitt barn i förskolan Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Jag tycker att förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt Jag upplever att personalen i förskolan visar respekt för barnen Jag upplever att mitt barn har det lugnt på avdelningen Jag har fått information om förskolans likabehandlingsplan Förskolan gör tillräckligt för att motverka mobbning Jag är nöjd med mitt barns övergångar mellan avdelningar eller till förskoleklass

2013 P 86% 93% 79%

2014 2015 2016 Fl P Fl P Fl P Fl 86% 86% 71%

86% 86% 79% 71% 57% 57%

60% 71% 84% 57%

Med anledning av låg svarsfrekvens på föräldraenkäterna för förskolan (28 av 160 barn = 17,2 %) så går det inte att dra några slutsatser av resultaten. Det går heller inte att göra jämförelser mellan förskolor, flickor/pojkar eller tidigare år. I de fall det går att se vissa tendenser i de svar som inkommit redovisas det i löpande text.

16

Mått: Andel pojkar/flickor och kvinnor/män som upplever trygghet och trivs i en jämställd miljö I den mån det går att läsa ut något från de svar som inkommit så gör vi tolkningen att barnen trivs i våra verksamheter och att vårdnadshavare är trygga med att lämna sitt barn till förskolan men att vi inte har nått fram med informationen om likabehandlings- och ickekränkningsarbetet. Vi behöver förbättra arbetet med övergångarna mellan avdelningar och till förskoleklass. Det får vi ta till oss och arbeta vidare med. Den avslutande tiden för barnen på förskolan ska fungera smidigt och ska vara fylld med förväntningar på nästa steg. Mått: Antal arbeten som rapporteras in till föreningar/myndigheter kring t ex Grön Flagg, Skräpplockardag och Earth Hour Alla tre förskolor har deltagit på Håll Sverige Rent - Skräpplockardagen. Alla källsorterar och använder spillmaterial som de får av föräldrar eller som finns i leveranser till förskolorna. Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Sjöstugan

X

Ringleken

X

Björkbacken

X

Arbetet inlett

Ej uppfyllt

Kommentarer: Arbetet inom normer och värden blir aldrig färdigt, det är ett område som måste erövras varje dag. Att arbeta med trivsel och trygghet känner sig förskolepersonal generellt bekväm med vilket kan hänga ihop med att många av pedagogerna har sin ingång till yrket inom vård och omsorg och är vana att prata om känslor, trivsel och trygghet. Svårare är då kanske att titta professionellt på verksamheten och sig själv. Det är en process som vi fortsätter med där vi fått verktyg genom de kurser och utbildningar som genomförts bla inom EU-projektets ram. Arbetet med diskrimineringsgrunderna fortsätter. Implementeringen av likabehandlingsplanen med olika åtgärder har vi inte lyckats genomföra som tänkt. Diskussionerna kring påsk och sjukdom bland personal försenade tidplanen och vi har fått skjuta vissa delar framåt i tiden. Målet att så småningom ha ett systematiskt arbete med detta som en naturlig del i verksamheten kvarstår. Arbetet med Hållbar utveckling är numer en helt naturlig del i förskolans uppdrag. Det behövs dock ”snäppas upp” en nivå och det blir vårt fokus framöver. Vilka former ska det ta och hur ska det gå till? 3.4.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse

• Fortsätta med likabehandlingsarbetet, utveckla arbetet kring normer och normbrytande beteende. • Utveckla arbetet med hållbar utveckling • Fortsätta processerna kring ett RE- inspirerat förhållningssätt 17

4. Utveckling och lärande Lpfö 98 rev, kap 2.2 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet.

Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, • utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, • utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, • känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, • utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, • utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, • utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, • utvecklar sin skapande förmåga och sin för-

Mål i framtidsplanen och skolplanen Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla (KF) (Mål 4) Alla barn och elever ska utifrån sina förutsättningar och utifrån tillgänglighet ges bästa möjliga stimulans för sitt lärande.

18

måga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, • utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, • utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, • utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, • utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och läroplan för förskolan och • som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

4.1.

Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning

• • • • •

Utveckla kompetensen i pedagogisk dokumentation Utveckla ytterligare It-användandet Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Fortsätta arbeta för att utveckla både den inre och yttre miljön och dess betydelse Fortsätta utveckla arbetet mot barnen, lyssna – tolka – bemöta

19

4.2.

Arbetssätt och metoder för att nå målen

Vi strävar efter att hela tiden förbättra kompetensen i användandet av de verktyg vi fått som hjälpmedel för dokumentation. Arbetet med yngre barn kräver närvaro och närhet, och för att ta del av de möten som sker och att synliggöra lärprocesser är de olika dokumentationsverktygen oerhört värdefulla. De ger underlag för reflektion och pedagogiska samtal där syftet är att förbättra och utveckla verksamheten, den pedagogiska praktiken och ge varje barn de bästa möjligheter till lärande. •

• •

•

•

Vi har arbetat med att utveckla kompetensen i pedagogisk dokumentation. Att göra dokumentation pedagogisk är ett sätt att synliggöra lärprocesser och utveckla verksamheten utifrån det. Jane Wensby (pedagogista från Botkyrka) har engagerats för att handleda och föreläsa i ämnet under en planeringsdag i februari. Hon gav oss förslag på mallar som vi kan ha användning utav i samband med reflektion. Vi har läst böckerna Lyssnandets pedagogik och Skolverkets skrift om pedagogisk dokumentation. Vi har arbetat med att utveckla IT-användandet ytterligare. Alla avdelningar har nu tillgång till lärplatta (iPad). Vi har arbetat med språkutvecklande appar på lärplattan, med Babblarna på smartboarden, visat sagor och barnens bilder på datorn och använder digitalkameran för dokumentation. (Gå gärna in på Gnesta kommuns blogg och läs om iPadprojektet i kommunen.) I mindre grupper utmanar vi barnen i sin språkliga och matematiska förmåga genom att tillsammans med kompisar få öva sig i kommunikation, konstruktion och skapande på olika sätt. Genom att medvetet arbeta med rytmer, takter, rörelse och musik ger vi barnen möjlighet att på ett lekfullt sätt lära sig grundläggande matematiska begrepp samtidigt som de får möjlighet att träna motoriken. Genom att sjunga, rimma och ramsa, läsa och berätta sagor ger vi barnen möjlighet att utveckla ett rikt talspråk. Vi har ett brett utbud av böcker och försöker skapa stunder varje dag då vi läser. Ofta läser vi böcker som knyter an till olika samtalsämnen eller pågående projekt eller aktuella intresseområden. Bland de yngre barnen används sagopåsar och flanosagor för att de även ska kunna känna och se sagan som berättas.

Till sånger finns också små dockor eller djur för att förstärka orden i sångerna. Babblarna, böckerna och figurerna, använder vi kontinuerligt i barngruppen då det är ett mycket mångsidigt material för språkutveckling och matematisk tänkande.

Babblarna har fått en egen värld med boken Babba hälsar på som utgångspunkt. Alla babblarna har ett varsitt hus som är målade i rätt babblarfärg och dörrarna är utformad efter deras former. Här känner vi att vi har fått med oss barnen att bli förtrogna och skapat en vidare förståelse av vad som händer i boken. 20

•

Vi skapar en miljö för att erbjuda barnen möjlighet att möta en inspirerande och utmanande miljö.

•

I projektet färg och form som barnen på lilla ringen arbetade med ville vi att det verkligen skulle synas för alla vad vi fokuserade på. Därför var väggar och golv under projekttiden färgsprakande och vi fick med matematik och språk kontinuerligt. Golvet in till Lilla Ringen

Vi vill att barnen ska känna att de är väl förtrogna med olika sorters material för att kunna undersöka och upptäcka saker i sin omgivning och få en vidare förståelse av olika fakta eller sammanhang. Vi vill att de själva ska kunna se och reflektera över sin utveckling av olika förmågor inom olika områden.

Barnen har fått möjlighet att uttrycka sina teorier genom bild.

•

4.3. • •

•

Vi hämtar restmaterial på företag i kommunen som vi sedan använder i olika aktiviteter i verksamheten.

Resultatredovisning Utbildningar inom EU-projektet ”Lärande samverkan” har gett oss användbara verktyg bla ”mätverktyg” på hur långt vi kommit med den pedagogiska dokumentationen. Vi ser att igenom vår pedagogiska dokumentation blir föräldrarna mer delaktiga i barnens vardag samt att det inbjuder till spontana samtal, föräldrar-barn, föräldrar-pedagog och mellan barnen. Den kunskap kring naturvetenskapligt lärande samtliga pedagoger har tillägnat sig under fortbildningen har bidragit till att NTA blivit synligt i den pedagogiska miljön och i pedagogernas förhållningssätt kring naturvetenskapligt utforskande. 21

•

•

• •

•

Fortbildningen har bidragit till att NTA- hörnor/-rum iordningställts och att barnen arbetat i mindre grupper dagligen med utforskande naturvetenskap tillsammans med en pedagog. Vi ser att arbetet med att utveckla miljön är oerhört viktigt. Det är positivt för barngruppen med en miljö som anpassas efter intresset hos barnen. Det utvecklar leken och det sociala samspelet mellan barnen. Vi ser att barnen har i samspel med varandra fört experiment, skapande och berättande vidare. Vi ser att rummens tydlighet och varierat material inbjuder till upptäckande utforskande lek. Vi ser att barnen blir mer inspirerade av materialet när det finns tillgängligt på rätt nivå. Miljön ska ses som den ”Tredje pedagogen” och materialet ska finnas uppdukat på ett inbjudande sätt. Vi kan se att barnen har lättare att fokusera och ta till sig nya upptäckter och kunskaper när de är i mindre grupper. Vi har med NTA grupperna vatten och luft märkt att vi har väckt en nyfikenhet hos barnen att vilja veta mer om saker och ting. De uttrycker sina tankar kring vad som sker runt omkring dem och kopplar ihop till kunskap i större sammanhang. Vi har blivit mycket bättre på att återanvända saker. Vi bygger och sorterar med mjölkkartonger, äggkartonger och andra sorters kartonger i olika storlekar. Vi samlar på bl.a. plastlock i olika storlekar och färger som barnen använder i sina lekar och till olika projekt. Vi försöker hela tiden finna nya saker som vi kan återanvända i verksamheten istället för att kasta bort.

Mjölkkartonger som blivit fågelholkar

Mått: Andel pojkar/flickor och kvinnor/män som upplever delaktighet och inflytande - Av de vårdnadshavare som svarat på enkäten anser ca hälften att deras barn inte erbjuds möjlighet till att kunna påverka verksamheten. Uppdraget i förskolans Läroplan är att arbeta med de demokratiska värdena och utifrån det är resultatet inte särskilt gott. Det är angeläget med en diskussion med föräldrar om hur detta kan och bör gå till. Mått: Åtgärder/aktiviteter som genomförs för att ge bästa möjliga stimulans utifrån pojkars/flickors och kvinnors/mäns förutsättningar och utifrån tillgänglighet t ex lokaler och material Vårdnadshavare anser att ute- och innemiljön är i hög grad stimulerande och erbjuder barnen rikliga möjligheter till utveckling och lärande. Undantag är vårdnadshavare till flickor som i mindre utsträckning, drygt hälften, anser att utemiljön är stimulerande. Det blir en uppgift för oss att ta reda på vad vårdnadshavare anser fattas för att även flickor ska få en stimulerande utemiljö. Förskolornas arbete med att utveckla miljön och en medvetenhet i att använda den i det pedagogiska arbetet ger barnen stor möjlighet till god utveckling. Mått: Åtgärder/aktiviteter för att ta tillvara barns och elevers färdigheter och kunskaper från olika kulturer och olika modersmål

22

-

Generellt är detta ett utvecklingsområde som vi försöker hitta former för. De aktiviteter som dock genomförts är att en förskola har startat samarbete med en vänförskola i ett mångkulturellt område i en annan kommun. För att ta del av andra kulturer skickar man med en kamera med barn som reser till andra länder och tar del av dokumentationen vid barnets återkomst. Man använder även litteratur och läser om andra livsmiljöer och kulturer och för samtal med barnen och ger möjlighet till olika resonemang och teorier.

Mått: Alla pojkars/flickors och kvinnor/mäns upplevelser av lusten att lära Vårdnadshavare anser till stor grad att verksamheten erbjuder rikliga tillfällen till utveckling och lärande. Vi tycker oss också se att vi har nyfikna, intresserade barn fulla med lust att lära. Förskolorna arbetar ständigt med att möta barnen i deras utforskande och förändrar miljön utifrån behov. Resultat från föräldraenkäten Utveckling och lärande

2013 P

Fl

Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns utveckling Jag känner till läroplanens mål för verksamheten Förskolan erbjuder mitt barn rikliga möjligheter till utveckling och lärande Innemiljön stimulerar till lek och lärande Utemiljön stimulerar till lek och lärande Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp han/hon behöver

86%

57%

79% 79%

93% 71%

2014

86%

86%

79% 57%

57% 43%

86%

79%

2015

2016

P Fl P Fl P Fl

Med anledning av låg svarsfrekvens på föräldraenkäterna för förskolan (28 av 160 barn = 17,2 %) så går det inte att dra några slutsatser av resultaten. Det går heller inte att göra jämförelser mellan förskolor, flickor/pojkar eller tidigare år. I de fall det går att se vissa tendenser i de svar som inkommit redovisas det i löpande text.

4.4.

Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen

Målen har uppnåtts: Förskolans namn

Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Sjöstugan

X

Ringleken

X

Björkbacken

X

Arbetet inlett

Ej uppfyllt

Kommentarer: Förskolans Läroplan vilar på demokratins grund och förskolorna arbetar ständigt med demokratiska värden och värdegrunden. Resultatet i föräldraenkäten visar att även om

23

förskolorna jobbar med att erbjuda barnen delaktighet och möjlighet till påverkan så kommer detta inte fram till vårdnadshavarna. Det har nog sin förklaring i att inom förskolan har vi lättare att informera om och diskutera kring det mer påtagliga arbetet med t.ex. språk och matematik än det ibland mer abstrakta demokratiarbetet. Det är viktigt att framledes ha en strategi för hur vi ska ge vårdnadshavare information och bilder av det arbete som görs. Vi är på väg att hitta nya former och verktyg för den pedagogiska dokumentationen. Det tar dock tid att lära nya saker och detta är en lärprocess som måste få ta tid. Det är en sak att dokumentera verksamheten på olika sätt men att sedan göra dokumentationen pedagogisk, att göra den till ett verktyg för utveckling, där är vi inte ännu så vårt arbete fortsätter. Årshjulet för systematiskt kvalitetsarbete har ännu inte ”satt sig” så även här finns behov av att ge mer tid. Vi behöver förtydliga hur ansvarsorganisationen behöver se ut och när saker ska åtgärdas. Användandet av It-verktygen ökas hela tiden och fler av pedagogerna utvecklar sin kompetens inom detta. Det kan dock konstateras att det är viktigt att verktygen används med medvetenhet och ett klart syfte och det behöver vi sätta fokus på fortsättningsvis. Vi har följt vår strategiska plan för utveckling av kompetensen inom Reggio Emilias barn- och kunskapssyn och arbetet med miljön som den tredje pedagogen. Förändringsprocesser tar tid och vi fortsätter att jobba på. Vi behöver hitta former för att arbeta med att ta tillvara barns och elevers färdigheter och kunskaper från olika kulturer och olika modersmål. Detta hänger även ihop med arbetet med likabehandling. Överlag har vi tagit steg i utvecklingen för höjd kompetens inom förra årets utvecklingsområden. Inom organisationen finns en medvetenhet och en vilja om att man behöver utvecklas och lära mer. Anledningen till att vi har en bit kvar till måluppfyllelse beror nog på att detta är ett stort och genomgripande förändringsarbete där alla ska med och alla tar olika steg i olika takt och dessutom ska vi hitta tiden att processa tillsammans. Vi får se det som utvecklingsmål på sikt.

4.5.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse

•

Utveckla metoder för hur vi kan synliggöra för vårdnadshavare hur barnen kan påverka verksamheten i det dagliga.

•

Fortsätta utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation med hjälp av informationsteknologin

•

Fortsätta utveckla vårt systematiska kvalitetsarbete.

•

Synliggöra arbetet med vårt interkulturella arbete.

24

5. Barns inflytande Lpfö 98 rev, kap 2.3 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, • utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och • utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Mål i framtidsplan och skolplan Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras (KF) Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat (KF) Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv (KF) (Mål 2) Samverkan med näringslivet ska ske från tidig ålder och samtliga verksamheter ska, genom att utveckla det entreprenöriella lärandet, bidra till ett gott företagsklimat samt förbättra yrkeslivspraktiken (Mål 6) Arbete för att utveckla samverkan med föreningsliv, kulturliv och näringsliv ska bedrivas

5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning • Utveckla arbetet kring barns inflytande, söka metoder • Förbättra metoder för att intervjua barn • Se över möjligheten att inrätta ”barnråd” 5.2.

Arbetssätt och metoder för att nå målen

Att arbeta med de demokratiska principerna är en av våra stöttepelare i förskolan och vi har ambitionen att erbjuda demokratiska mötesplatser så att barnen kan känna sig lyssnade till och få möjlighet till inflytande. Barnen har rätt att bli bemötta med respekt och bli lyssnade till. Det är angeläget att ta del av så långt det går hur barnen tänker och vad som känns viktigt för dem. På det viset kan idéer komma fram som kan visa på behov av förändringar eller att barnen känner sig otrygga. Förskolorna erbjuder material lättillgängligt för att barnen ska kunna göra egna val efter intresse. Temat i barnkonventionen finns ständigt aktuellt på olika sätt genom direkt arbete med skrivningarna eller indirekt genom pedagogernas medvetna förhållningssätt. •

Vi har köpt in boken ”Alla barns rätt” som är en bilderbok om Barnkonventionen av Pernilla Stalfelt. Vi har läst och diskuterat den tillsammans med barnen för att de ska få

25

syn på sina rättigheter. Vi har även laddat ner denna app och tittat och lyssnat på boken digitalt. Inför utvecklingssamtal arbetar förskolorna på olika sätt. Några använder barnintervjuer för att få en uppfattning om hur barnen upplever hur det är på förskolan. • Vi har arbetat med att utveckla metoder för att intervjua barnen i verksamheten. I samband med utvecklingssamtal har de äldre barnen blivit intervjuade utifrån samtalsunderlaget, vad de tycker är roligt/tråkigt, vad de vill lära sig mm, för att deras röst ska komma fram i utvecklingssamtalet. Det är viktigt att lyssna på barnens tankar och idéer och låta dem delta så långt det går i dagens och veckans planering. • Barnen har tillsammans skapat våra årstidsfester och planerat dagen. De har spelat drama, sjungit och spelat, förberett festerna med att dekorera lokalerna i vårens tecken osv. De har även varit med och anordna förskolans dag och babblarnas dag. • Barnen får vara med att bestämma matsedel vid önskeveckor. Här serveras ” gör din egen sallad”, grönsaker, ost, kyckling, tonfisk, pasta, dressing och hembakat

Barnens åsikter och tankar tas tillvara när det gäller utformningen av den fysiska miljön och att få insikt om barnens intresseområden. • Vi har arbetat med utveckla arbetet kring barns inflytande genom att se till att miljön är inbjudande och i barnens höjd så barnen kan göra egna val av aktivitet utifrån intressen. Vi har arbetat med eget ansvar efter förmåga för handlingar och miljö genom att lyssna på hur barnet känner och varför så vi kan handleda efter de demokratiska värden som råder på förskolan. • För att få alla barn delaktiga i verksamheten har vi arbetat med dem i mindre grupper. Vi har genomfört aktiviteter så att de ska bli trygga och våga göra sig hörda i gruppen och på längre sikt känna att de har inflytande över vad de gör på förskolan. Material har kontinuerligt bytts ut för att följa barnens intressen.

5.3.

Resultatredovisning

De flesta barn vågar framföra sina åsikter, de har fått träna i att framföra vad de anser och tycker om att vara med och påverka. Vi kan se att de äldre barnen har anammat hur man kan arbeta för ett demokratiskt klimat där alla har rätt att uttrycka sin åsikt och vilja, men där alla inte alltid är överens. När barnen ges möjlighet att ha inflytande och kunna påverka har det blivit lättare att utforma verksamheten och miljön efter barnens intresse. Arbetet i mindre grupper ger barnen större talutrymme och vi ser även att barnen har större toleransnivå att vänta på sin tur när man är i mindre grupp. När material är mer lättillgängligt ser vi att barnen ges större möjlighet till att sysselsätta sig efter intresse.

26

Resultat från föräldraenkäter Kunskaper och utveckling/ Lärande

Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten

2013 P Fl 57% 43%

2014 P Fl

2015 P Fl

2016 P Fl

Med anledning av låg svarsfrekvens på föräldraenkäterna för förskolan (28 av 160 barn = 17,2 %) så går det inte att dra några slutsatser av resultaten. Det går heller inte att göra jämförelser mellan förskolor, flickor/pojkar eller tidigare år. I de fall det går att se vissa tendenser i de svar som inkommit redovisas det i löpande text.

Resultatet i föräldraenkäten visar att även om förskolorna jobbar med att erbjuda barnen delaktighet och möjlighet till påverkan så kommer detta inte fram till vårdnadshavarna. Pedagogerna upplever att de arbetar med delaktighet för barnen men det är en viktig diskussion att involvera föräldrar i hur de tänker över och tolkar detta. Mått: Aktiviteter/samarbete som genomförs i avsikt att utveckla det entreprenöriella lärandet och kontakten med företagen • En entreprenör är en person med god självkänsla och gott självförtroende som lyckas förverkliga sina idéer. Det är en person som vågar pröva nya vägar och inte ger upp vid ett misslyckande utan prövar igen. Barns företagsamhet handlar om att ta initiativ, utforska och nyfiket undersöka nya vägar att göra saker på. Detta vill vi ge barnen i förskolan; att tycka om sig själv, frihet i tanken och våga pröva olika saker för att bygga sin egen kunskap. Förskolorna har arbetat med att utveckla den pedagogiska miljön som ger barnen utmaningar och tillåtelse att utforska sin omvärld och det ger goda möjligheter för barnen att utveckla sin entreprenöriella sida. Mått: Åtgärder/aktiviteter som genomförts för att öka samarbetet och vilka effekter det gett • Samarbetet med företagen i Gnesta är inte så väl utvecklat. På promenader och vid leveranser till förskolan får barnen ta del av sin omvärld och några kontakter tas när förskolorna hämtar restmaterial men det är helt klart ett område att utveckla. Till stor del hänger det nog på hur vi inom förskolan tänker över vår del i samhället och att visa barnen den självklara plats vi har. 5.4.

Analys av hur väl verksamheten förverkligar de nationella och kommunala målen

Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Sjöstugan

X

Ringleken

X

Björkbacken

X

Arbetet inlett

Ej uppfyllt

Kommentarer: Resultatet i föräldraenkäten visar att även om förskolorna jobbar med att erbjuda barnen delaktighet och möjlighet till påverkan så kommer detta inte fram till vårdnadshavarna. Det har nog sin förklaring i att inom förskolan har vi lättare att informera om och diskutera kring det mer

27

påtagliga arbetet med t.ex. språk och matematik än det ibland mer abstrakta demokratiarbetet. Det är viktigt att framledes ha en strategi för hur vi ska ge vårdnadshavare information och bilder av det arbete som görs och även föra en dialog om tolkningar av vad det innebär. 5.5. •

Åtgärder för ökad måluppfyllelse Bygga en gemensam barnsyn på varje förskola och inom förskoleområdet

•

Fortsätta utveckla arbetet inom Reggio Emilias förhållningssätt och filosofi

•

Fortsätta utveckla former för barns inflytande.

•

Utveckla former för entreprenöriellt lärande och samarbete med företag i Gnesta.

7. Förskola och hem Lpfö 98 rev, kap. 2.4 Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för: • att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, • att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, • utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och • att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska: • föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och • visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer,

Mål i framtidsplan och skolplan Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla (KF) Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling (KF) (Mål 4) Alla barn och elever ska utifrån sina förutsättningar och utifrån tillgänglighet ges bästa möjliga stimulans för sitt lärande. (Mål 5)Utökade samarbetsformer och utökad delaktighet mellan förskola/skola och hem kring barnens lärande och elevernas måluppfyllelse samt kring utvecklingen av förskolans/skolans innehåll och verksamhet (Mål 7) Verksamheterna ska ha en långsiktigt hållbar planering och aktivt synliggöra sitt arbete för att skapa medvetenhet om den goda verksamhet som bedrivs

28

• föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och • beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten.

7.1. • • • • • • • 7.2.

Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Fortsätta att ge vårdnadshavare en god introduktion till förskolan Ökad tydlighet kring förskolans profil Verka för att den årliga föräldraenkäten känns angelägen för vårdnadshavare att svara på Dela ut en egen lokal enkät på varje förskola Fortsätta med vecko/månadsbreven Utveckla informationen/pedagogiska dokumentationen på varje förskola Utveckla föräldraråden Arbetssätt och metoder för att nå målen

•

Vi arbetar med att ge vårdnadshavare en god introduktion till förskolan. Vi arbetar med att ge föräldrar en relevant information om deras barns förskola baserad på våra styrdokument och pedagogik genom:

-

att erbjuda vårdnadshavare besök på förskolan inför val av förskola, informationskväll (för nya föräldrar) föräldraaktiv inskolning Föräldraråd kontinuerligt över terminerna Väggdokumentation som synliggjort vår verksamhet genom bilder och reflektioner från barnen. utvecklingssamtal; 1-2 gånger/termin. Många föräldrar tackar nej till ett andra men det är viktigt att man vet att möjligheten finns. föräldramöte 1- 2 gånger/ år. att utveckla hemsidan. Hemsidan används till att delge information till föräldrar och andra intresserade. vi gör ”reklam” för och ger föräldrarna ”feedback” på föräldraenkäten. Vi påtalar för föräldrarna att det är viktigt att de svarar på enkäter för vår gemensamma utvärdering och möjlighet till utveckling av verksamheten.

-

Andra kompletterande aktiviteter för att se till att det finns något för alla olika önskemål från vårdnadshavare - månadsbrev till föräldrarna på vår hemsida samt ”nu arbetar vi med”… - fotoram i hallen som ger bra insyn av verksamheten till föräldrarna. - drop-in-fika - årstidsfester - Föräldraföreläsning om syfte och mål med förskoleverksamheten i Gnesta kommun

29

7.3.

Resultatredovisning

Vår ambition att ta emot nya barn och familjer på bästa sätt tycker vi burit frukt. Mer och mer ofta vill vårdnadshavarna till blivande barn göra besök på våra förskolor för att bilda sig en uppfattning om verksamheten vilket är glädjande och ger oss en möjlighet att berätta om inriktning och profil. Det tillsammans med de olika aktiviteterna för ett bra mottagande ger oss en känsla av att vi når fram och att vårdnadshavare känner sig trygga i att lämna sina barn till förskolan. Vi ser att vi har nöjda och trygga föräldrar samt ett öppet samtalsklimat. (Sjöstugans utvärdering 2013) Vi uppfattar själva att vi har ett gott samarbete med våra vårdnadshavare. Vi tycker att vi hittat bra fungerande samverkansvägar genom föräldraråden som finns på två av förskolorna. Dessa är from januari 2014 inne på fjärde terminen och fler föräldrar har anslutit till att vilja vara med. Frågor från föräldrar tas upp i råden och ger goda diskussioner och bra återkoppling till föräldrarna. Det är också vår möjlighet att föra samtal och ta reda på vad föräldragruppen anser i olika frågor. För vårt arbete med likabehandling är rådet en oerhörd tillgång. I vårt likabehandlingsarbete med fokus på traditioner har vi försökt att delge familjerna våra tankar kring detta och vilken process som lett fram till vårt beslut. I flera månadsbrev har vi skrivit om detta och även gjort tydliga kopplingar mellan teori och praktik då vi hänvisat till styrdokument och annan forskning. (Björkbackens utvärdering 2013) Mått: Andel pojkar/flickor och kvinnor/män som upplever delaktighet och inflytande - I resultaten från enkäten anser vårdnadshavare till pojkar i större utsträckning att de inte ges möjlighet till att påverka verksamheten. Vi har ej haft någon diskussion med vårdnadshavare om en gemensam tolkning av vad detta innebär för var och en. Det är angeläget att tydliggöra detta. Mått: Åtgärder/aktiviteter som genomförs för att ge bästa möjliga stimulans utifrån pojkars/flickors och kvinnors/mäns förutsättningar och utifrån tillgänglighet t ex lokaler och material - I arbetet med att utveckla förskolemiljön enligt Reggio Emilias synsätt så ska pedagogerna alltid utgå från den aktuella barngruppen och detta oavsett om det är flickor eller pojkar. Grupper sätts samman utifrån barnens ålder och behov. Arbetet kring medvetenhet och förhållningssätt hos pedagogerna fortsätter dock. Mått: Åtgärder/aktiviteter för att ta tillvara barns och elevers färdigheter och kunskaper från olika kulturer och olika modersmål - Ett utvecklingsområde för oss men några aktiviteter är att en av förskolorna har skaffat en vänförskola i ett område i en kommun med många nationaliteter samt kontinuerligt för alla förskolor samtal och läser om barn med andra levnadsvillkor än de i Gnesta. Mått: Andel föräldrar som upplever delaktighet i och inflytande över sitt barns lärande och utveckling samt över verksamheten i stort - Vi upplever att vi generellt har god kommunikation med våra vårdnadshavare och att de känner sig trygga i kontakterna och med verksamheten i stort. Föräldrar till pojkar är mer nöjd med utvecklingssamtalen och föräldrar till flickor känner i större utsträckning till läroplansmålen och att förskolan erbjuder rika möjligheter till utveckling och lärande. Utifrån det har vi naturligtvis en förhoppning om att de upplever sig ha inflytande över sitt barns lärande och känner att frågor, åsikter och funderingar tas emot med respekt.

30

Mått: Antal aktiviteter och former av föräldraaktiviteter som möjliggör för alla föräldrar att, i en trygg och jämställd miljö, delta i utvecklingssamtal och andra föräldraaktiviteter, oavsett funktionsnedsättning eller språk - Alla förskolor ligger i markplan och är handikappanpassade. Förskolorna genomför ett antal aktiviteter under verksamhetsåret där familjerna är inbjudna. Om vårdnadshavare har annat modersmål och inte kan kommunicera på svenska språket används tolkservice. Inom verksamhetsområdet har inte någon under de senaste åren efterfrågat detta. Mått: Antal verksamheter med föräldraråd/skolråd - Två av de tre förskolorna har föräldraråd. Resultat från föräldraenkäten Utveckling och lärande

Jag är nöjd med informationen från förskolan Jag ges möjlighet till att påverka verksamheten Jag tycker att personalen engagerar sig i barnens situation på ett bra sätt Jag känner mig alltid välkommen till förskolan Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra

2013 P

Fl

72% 36%

71% 71%

85,5%

71%

85% 71%

78% 71%

2014 2015 2016 P Fl P Fl P Fl

Med anledning av låg svarsfrekvens på föräldraenkäterna för förskolan (28 av 160 barn = 17,2 %) så går det inte att dra några slutsatser av resultaten. Det går heller inte att göra jämförelser mellan förskolor, flickor/pojkar eller tidigare år. I de fall det går att se vissa tendenser i de svar som inkommit redovisas det i löpande text.

7.4.

Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen

Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Sjöstugan

X

Ringleken

X

Björkbacken

X

Arbetet inlett

Ej uppfyllt

Kommentarer: Skolinspektionen påpekade för oss att vissa delar av vårt arbete kring att erbjuda vårdnadshavare delaktighet och möjlighet att påverka behöver förbättras. Vi är medvetna om att vi brustit inom vissa områden och har under höstterminen sökt vägar för att förbättra våra rutiner. Föräldraråden är där en tillgång för att stämma av och kommunicera ut frågeställningar till föräldragruppen. Vår ambition att sprida kunskap om innehållet i vår verksamhet genom en föreläsning med en inhyrd pedagogista lyckades inte fånga våra föräldrars intresse. Endast 6 stycken av hela Gnesta kommuns vårdnadshavare inom förskole- och pedagogisk omsorgsverksamhet hade hittat till Elektron vid det tillfället. Vi fortsätter att försöka hitta vägar så att föräldrar känner sig informerade, delaktiga och lyssnade till.

31

7.5. •

Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsätta utveckla möjligheten för vårdnadshavare att vara delaktiga och kunna påverka.

8. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Lpfö 98 rev, kap. 2.5 Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för • att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska • utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och • tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.

Mål i framtidsplan och skolplan Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla (KF) (Mål 4) Alla barn och elever ska utifrån sina förutsättningar och utifrån tillgänglighet ges bästa möjliga stimulans för sitt lärande (Mål 5) Utökade samarbetsformer och utökad delaktighet mellan förskola/skola och hem kring barnens lärande och elevernas måluppfyllelse samt kring utvecklingen av förskolans/skolans innehåll och verksamhet

8.1. Utvecklingsområden från föregående år • Ta fram och utveckla samverkansformer med förskoleklass och fritidshem 8.2.

Arbetssätt och metoder för att nå målen

Vid övergångar mellan avdelningar på förskolan lägger pedagogerna en plan för genomförandet. Oftast går det smidigt eftersom barnen mötts över avdelningarna under verksamhetsåret. De vårdnadshavare vars barn ska börja på annan avdelning/hemvist bjuds in till övergångssamtal för att få en bild av hur det är tänkt och också kunna vara delaktig i sitt barns förändring. För övergång mellan förskola och förskoleklass finns en upprättad rutin som tagits fram i samverkan mellan verksamheterna. Förskolan gör under vårterminen besök på skolorna för att barnen ska bekanta sig med miljön. När vårdnadshavarna gjort val av skola kan besöken bli mer individuella för varje barn. Förskoleklassens lärare gör även besök på förskolorna för bästa anknytning till barnen. Inför barnets avslut på förskolan erbjuds vårdnadshavare ett samtal och erhåller där den dokumentation som finns. Ibland genomförs även ett överlämningssamtal mellan förskola, förskoleklass och vårdnadshavare.

32

I slutet på terminen har vi ett avslutningssamtal med vårdnadshavarna. Där vi tillsammans går igenom barnets tid på förskolan. Vi har inför samtalet intervjuat barnet där hen har berättat om sina tankar om förskoletiden och förväntningar/funderingar om att börja i förskoleklass/fritidshem. Vårdnadshavarna får också möjlighet att ta upp funderingar om det finns några. (Ringlekens utvärdering 2013) För barn med behov av särskilt stöd finns en utökad rutin där överlämningssamtalen startar under höstterminen. Då träffas vårdnadshavare, förskolechef, rektor, pedagoger från förskolan och förskoleklass och vid behov personal från elevhälsan för bästa möjliga övergång för barn och familj. Besök i skolan som förberedelse är förstås även nu en mycket viktig del och genomförs med tidig start på vårterminen. Inskolning till förskoleklassen och fritidshemmet sköts under höstterminsstarten av vårdnadshavare. •

Sedan 2012 finns ett samverkansforum mellan förskola och förskoleklass där syftet är att skapa en röd tråd mellan verksamheterna. Där diskuteras likheter och olikheter mellan verksamhetsformerna och vi möts i pedagogiska diskussioner kring barns lärprocesser och vår barnsyn från förskolan till skolan. Vi vill få igång reflektioner kring övergångarna från förskola till förskoleklass så att de ska bli så bra som möjligt för barnen. Barnen ska känna att det blir en naturlig övergång där de vuxna kan knyta an till det barnen har med sig i sina erfarenheter. Vi har arbetat med att utveckla mallen/rutingången för överinskolning till förskoleklass och fritidshem. Vi har möten för att utveckla samverkansformer med förskollärarna i förskoleklassen och för att få en röd tråd i barnens lärande. (Sjöstugans utvärdering 2013)

8.3.

Resultatredovisning

Mått: Föräldrarnas upplevelse av övergångar mellan grupper och klasser. Resultat från föräldraenkäten Normer och värden/Trygghet och trivsel

2013 P

Jag är nöjd med mitt barns övergång mellan avdelningar eller till förskoleklass

2014 Fl

2015

2016

P Fl P Fl P Fl

57% 57%

Med anledning av låg svarsfrekvens på föräldraenkäterna för förskolan (28 av 160 barn = 17,2 %) så går det inte att dra några slutsatser av resultaten. Det går heller inte att göra jämförelser mellan förskolor, flickor/pojkar eller tidigare år. I de fall det går att se vissa tendenser i de svar som inkommit redovisas det i löpande text.

Vi ser att de förtydligade rutinerna är till stöd för oss i arbetet kring övergångar och en utveckling är på gång. Mötena med förskoleklassernas pedagoger är viktiga för att få en röd tråd i barnens lärande och för att få syn på varandras verksamheter. Den förändrade rutinen att föräldrarna och inte förskolan är ansvarig för inskolningen till fritidshemmet anser vi är bra. För barnens del blir det ett tydligare avslut på förskoletiden när inskolningen till fritidshemmet sker i anslutning till höstterminsstarten när de faktiskt ska börja där. Däremot var det oklart på blanketten om semesterledighet att det från v.32 är skolan som har ansvaret för barnens omsorg. Detta fick vi berätta för föräldrar som inte visste.

33

8.4.

Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen

Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Sjöstugan

X

Ringleken

X

Björkbacken

X

Arbetet inlett

Ej uppfyllt

Kommentarer: Föräldraenkäten för 2013 gick ut till vårdnadshavarna under våren innan de nya rutinerna satt sig. Mycket var fortfarande oklart om när barnen skulle gå över till skolan och fritidhemmet och vi anar att där ligger en del i att resultatet ligger förhållandevis lågt. Förskolan kan bli bättre på att informera föräldrarna om rutiner och regler och vara en brygga över till skolan. 8.5. • • •

Åtgärder för ökad måluppfyllelse

Fortsatt utvecklingsarbete kring övergångar förskola/förskoleklass och fritidshem. Tydliggöra vad förskolan kan göra för att underlätta övergången till skolan. Tydliggöra information om från när barnen tillhör skolbarnomsorg.

9. Förskolechefens ansvar Lpfö 98 rev, kap. 2.7 Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Nationellt ansvar Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att • systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, • det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet,

Mål i framtidsplan och skolplan Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet – för alla (KF) Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk hushållning (KF) Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser (KF)

34

• förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, • förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande, • verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, • upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, • formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, • samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att • samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och • personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

9.1.

(Mål 5) Utökade samarbetsformer och utökad delaktighet mellan förskola/skola och hem kring barnens lärande och elevernas måluppfyllelse samt kring utvecklingen av förskolans/skolans innehåll och verksamhet (Mål 10) Ökad andel medarbetare med pedagogisk utbildning (Mål 11) Under mandatperioden minska det genomsnittliga antalet barn/elever per avdelningspersonal i förskolans och grundskolans grupper. Fritidshem och pedagogisk omsorg ska ha gruppstorlekar som främjar god omsorg och lärande (Mål 13) Personalen ska känna ansvar för och delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten och ha god insyn i både budgetoch beslutsprocess

Utvecklingsområden från föregående år Sjukdom gjorde att jag inte formulerade några utvecklingsområden för 2013

9.2. Arbetssätt och metoder för att nå målen Jag ska: • Stå för Demokratiska värden – det är min absoluta plikt att stå för de värden som genomsyrar läroplanens alla skrivningar och våra övriga styrdokument. • Vara en god förebild – mina medarbetare ska hos mig möta det som jag förväntar mig att barn och vårdnadshavare möter hos dem, alltså ett gott förhållningssätt och med tanken kring ”det goda värdskapet”. • Vara en inspiratör och ett bollplank – genom att skapa tillit och förtroende ska medarbetare känna att de kan ha givande och utvecklande samtal med mig som inspirerar till fortsatt utveckling av person och verksamhet. • Skapa struktur - genom en tydlig organisation får medarbetarna en god uppfattning om hur beslutsvägar och olika andra forum ser ut. De pedagogiska ledarna inom förskoleområdet har delegation på vissa delar som gör att beslut kan tas snabbare.

35

•

•

Utveckla områdets verksamheter – förskolorna ska fortsätta på inslagen bana att förändra och utveckla verksamheten. Pedagogisk omsorg har nya Allmänna råd från 2013 som vi arbetar med att implementera genom att lära känna text och översätta till den dagliga verksamheten. Sträva efter att vara närvarande i verksamheterna utifrån de resurser och möjligheter som finns – det är viktigt med personliga möten men inte alltid möjligt i den utsträckning jag skulle önska. Då finns ”min förlängda arm”, Ledningsgruppen, som ska vara bärare av information och värden.

Pedagogiskt ledarskap Min ledstjärna är att skapa meningsfullhet och förståelse för sammanhang. Mina medarbetare ska förstå var de finns i sitt sammanhang. Utan att var och en förstår varför man är på jobbet och var ”jag” befinner mig i helheten blir det mycket svårt att finna mening och därmed utföra ett effektivt och gott arbete. Genom att mötas och föra samtal försöker jag skapa förståelse för hur viktigt jag anser detta vara. I sammanhanget ska finnas en synlig röd tråd från det att verksamhetsåret startar med kopplingen till uppdraget och de olika styrdokumenten. Detta görs på studiedagar i början av terminerna då jag ofta försöker ge både visuella och verbala bilder av var vi befinner oss, vart vi ska och våra gemensamma mål. För att understödja och hålla arbetet och tankarna vid liv kring utveckling av verksamheten så för vi ständiga samtal och diskussioner på ledningsgruppens möten. Den har en mycket viktig funktion att tillsammans med mig driva utvecklingsarbete, synliggöra behov och göra lägesanalyser. Dessutom är de personerna bärare av information och kunskapsspridning mellan förskolorna. Under höstterminen -13 har vi dessutom startat upp nätverksgrupper i tvärgrupper mellan mina tre förskolor som blir ytterligare en länk i det kollegiala lärandet. Alla verksamheterna jobbar med samma tema, Luft, under hösten och alla blir på det viset delaktiga i varandras arbete och kan berika både sitt eget och kollegornas lärande. Till stöd i vårt systematiska kvalitetsarbete har vi ett årshjul, bild på sid 12, med olika tillfällen inskrivna för bland annat uppföljning och utvärdering av verksamheten. De pedagogiska ledarna har ansvar för att leda det arbetet på sina enheter och kopplingar görs hela tiden till förskolans läroplan. Framtaget material blir sen det underlag som ledningsgruppen använder för att skriva fram kvalitetsredovisningen. Jag genomför verksamhetsbesök enligt fastlagt kalendarium som alla får ta del av. Förskolorna besöker jag mer ofta, pedagogisk omsorg träffar jag oftast i någon lokal eftersom dagbarnvårdarnas hem ligger utspridda i både Björnlunda och Gnesta tätort. Jag har kontinuerliga möten med ledningsgruppen och husansvariga på förskolorna. Där kan jag fånga upp aktuella funderingar och problem och diskutera pedagogiska frågor. Hela arbetsgrupper träffar jag på APT, kvällsmöten och utbildnings- och planeringsdagar och kan då vara delaktig i gemensamma diskussioner. Medarbetarsamtalen under hösten ger möjlighet till att fånga upp enskilda personers ambitioner, tankar och önskemål där jag också lär känna mina medarbetare lite grundligare. Det är viktigt att övergången från förskolan till förskoleklass genomförs på ett för barnet meningsfullt och lustfyllt sätt. I dag finns en uppgjord rutin för aktiviteter som genomförs inför att barnen ska börja i förskoleklass. Den ska byggas på med mer kunskap om varandras verksamhet så att barnen känner att det finns en naturlig bro mellan förskolan

36

och skolan, att man där knyter an till det barnet har med sig från förskolan och vårdnadshavare känner sig trygga i nästa steg för barnet. För barn i behov av särskilt stöd läggs ytterligare vikt vid att övergången genomförs på bästa sätt så att vårdnadshavare ska känna sig trygga, delaktiga och informerade. Förskolan har ett väl fungerande samarbete med elevhälsan som ger stöd i form av handledning och olika metoderverktyg för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Om personal vill lyfta fram något barns särskilda behov kontaktar de mig och därefter kan elevhälsans specialpedagoger vara behjälpliga med stödinsatser. Allt arbete sker i samverkan med föräldrar och med kontinuerliga uppföljningar. Det är viktigt att personal får möjlighet till att utvecklas inom sitt verksamhetsområde. God kompetenshöjning och höjd medvetenhet om mig själv och vem jag är i mitt yrke borgar för kvalitativt gott arbete. Under året har vi genomfört vår strategiska kompetensutvecklingsplan för området. Kurserna i EU-projektet har slutförts och den personal som inte hade varit på Reggio-institutets kursdagar ännu har under höstterminen slutfört dessa. Möjligheten till insyn kring budgetläget har varit begränsad under året. Det stöd som skulle behövts för uppföljningsarbete kring budget har inte funnits så vårt arbete har varit bristfälligt. Inför kommande år har vi en god förhoppning om att detta kommer att förbättras och då kommer budget redovisas och diskuteras på våra gemensamma APTn. Under året har det inkommit ett antal klagomål genom mejl och då knutet till diskussionen kring traditioner och högtider och föräldrars delaktighet och möjlighet till påverkan. Det berörde två av förskolorna och vi har diskuterat detta på APT och andra kvällsträffar och även tagit upp på föräldraråd och på föräldramöten. Vi kommer att hålla diskussionen om delaktighet och möjlighet till påverkan levande i dessa forum framöver. 9.3.

Resultatredovisning

Mått: Medarbetarnas upplevelse av att deras yrkeskunskap tas tillvara och att de får möjlighet till kompetensutveckling Medarbetarenkäten visar att 85% är intresserade av nya utmaningar i sitt arbete. 77% anser att deras kunskaper och erfarenheter tas tillvara på ett bra sätt och 72% upplever att det sker ett lärande på arbetsplatsen. När det gäller att få den kompetensutveckling man tycker man behöver sjunker siffran till 60%, detta trots att vi genomfört en ansenlig del kompetensutvecklingsinsatser, bla kurser hos Reggio Emilia-Institutet, satsningar inom It och föreläsningar. Mått: Andel medarbetare som upplever att de är nöjda med sin arbetsgivare och att de har god arbetsmiljö Över 90% anser sig vara insatta i målen för verksamheten och vet vad som förväntas av dem i arbetet men drygt hälften tycker inte att arbetsplatsens mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt. Där behöver vi fortsätta utveckla formerna för hur det kan göras på ett mer strukturerat och bra sätt. Arbetsklimat upplevs av de flesta som gott men den fysiska arbetsmiljön är man mycket kritisk mot. Enbart 15% upplever att den är god. En utmaning i vårt arbetsmiljöarbete att komma tillrätta med likaså den arbetsbelastning som många upplever som hög. Mått: Medarbetarnas upplevelse av delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten Ca 70% känner delaktighet i beslut som rör verksamheten och att de forum som vi verkar i fungerar väl. Mått: Uppföljning av verksamhetens ekonomi och rutiner för delaktighet och samverkan

37

Möjligheten till insyn kring budgetläget har varit begränsad under året. Det stöd som skulle behövts för uppföljningsarbete kring budget har inte funnits så vårt arbete har varit mycket bristfälligt. Inför kommande år har vi en god förhoppning om att detta kommer att förbättras och då kommer budget redovisas och diskuteras på våra gemensamma APTn. Mått: Arbete mot mutor, bestickning och jäv. Förhindra detta genom god uppföljning och information Vi för kontinuerligt samtal om gott förhållningssätt och god moral i arbetet. Information både muntligt och skriftligt har gått ut angående ovanstående och att information finns på Insidan. Mått: Krishantering: Förankrad krishantering i alla verksamheter Verksamheterna har en krishanteringsplan som finns tillgänglig vid behov. Arbetsmiljöombudet har ansvar för att uppdatera kontinuerligt. Mått: Kompetensförsörjning: Behålla och rekrytera personal med god kompetens. Strategisk kompetensplanering och bra kompetensutveckling På alla avdelningar/hemvister finns tillgång till förskollärarkompetens. Det är av vikt att det är en god blandning av de olika yrkeskategorierna på förskolan för att uppnå god kvalitet. Att uppfattas som en bra arbetsgivare är viktigt så vi ser till att ha en god introduktion när det kommer nya kollegor så att man känner sig välkommen och behövd. I ledningsgruppen för vi diskussioner om vad som kan vara strategiskt bra i personalutvecklingssyfte. Att få tillgång till god kompetensutveckling är en viktig del och formerna för det kan variera. Under verksamhetsåret har vi slutfört kurser och deltagande i symposium på Reggio Emilia-institutet. Under hösteterminen -13 har vi startat upp nätverksgrupper där fokus ligger på det interna kollegiala lärandet. Mått: Spänt arbete i verksamheterna: Personal som mår bra/trivs med sitt arbete. Analyser och åtgärder för att åtgärda ohälsa Enligt medarbetarenkäten så är det många, ca 65 - 70%, som uppger att man inte hinner med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid och inte heller har möjlighet till återhämtning under arbetsdagen. Riskinventeringen är gjord under hösten och diskuterad på APT och utifrån det ska vår arbetsmiljögrupp borra mer i resultaten i både den och enkätens resultat för att lägga en plan för hur vi ska jobba för att förbättra läget. 100% känner dock att arbetet är meningsfullt och de flesta ser fram emot att gå till arbetet och att det är utvecklande. Arbetsklimat upplevs av de flesta som gott men den fysiska arbetsmiljön är man mycket kritisk mot. Enbart 15% upplever att den är god. En utmaning i vårt arbetsmiljöarbete att komma tillrätta med, likaså den arbetsbelastning som många upplever som hög. Under medarbetarsamtalen samtalar vi kring arbetsmiljöfrågor. Vi utgår från kommunens mall för medarbetarsamtal och följer upplägget med att göra en återblick på verksamhetsåret men framför allt titta framåt. Styrkort tas fram utifrån medarbetarnas utvecklingsbehov kopplat till verksamhetens behov. Förskolan som helhet Resultat från föräldraenkäter Förskolan som helhet

Jag tycker att personalen engagerar sig i mitt barns situation på ett bra sätt. Jag känner mig alltid välkommen till förskolan. Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra Tänk dig en perfekt förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att förskolan kommer?

2013 P

Fl

86%

72%

86% 72%

79% 71%

62%

64%

2014 2015 2016 P Fl P Fl P Fl

38

Med anledning av låg svarsfrekvens på föräldraenkäterna för förskolan (28 av 160 barn = 17,2 %) så går det inte att dra några slutsatser av resultaten. Det går heller inte att göra jämförelser mellan förskolor, flickor/pojkar eller tidigare år. I de fall det går att se vissa tendenser i de svar som inkommit redovisas det i löpande text.

Vi kan endast gå på vår egen känsla kring detta. Generellt känns det som vi har nöjda föräldrar. De som anmält klagomål kring några av förskolornas arbete med traditioner och högtider har samtidigt uppgett att man tycker att det är bra förskolor men att man inte är nöjd med denna specifika verksamhetsfråga. 9.4.

Analys av hur väl verksamheten förverkligar målen

Målen har uppnåtts: Förskolans namn Uppfyllt

Delvis uppfyllt

Arbetet inlett

Ej uppfyllt

X Kommentarer: Verksamhetsåret har för förskolorna innehållit fortsatt arbete med att utveckla arbetssätt och metoder med sin grund i Reggio Emilias filosofi. Miljön som ”den tredje pedagogen”, att utforma miljön så att den stödjer det pedagogiska arbetet har hela tiden varit aktuellt i diskussioner och vi tittar även på innehåll och organisation. Det ska stötta verksamheten och arbetet med måluppfyllelse. Att få till det systematiska kvalitetsarbetet med bra rutiner för uppföljning och utvärdering så att det blir en naturlig del i verksamheten är en process som behöver mer tid. Vi fortsätter implementeringen av årshjulet som ska ge bra stöd för det arbetet. From höstterminen 2013 arbetar alla verksamheter med samma tema; Luft, och alla arbetslag skriver projektplaner utifrån det med klargörande av syfte och mål. Det är ett spännande arbete och vid nätverksträffarna när personalen träffas i tvärgrupper går diskussionens vågor höga. Vid en kort utvärdering vid slutet av terminen ansåg alla tillfrågade att det är ett värdefullt forum att delta i där kunskap, tips och metoder kan spridas. Det ger återverkningar i arbetet med barnen som får möta engagerade och entusiastiska pedagoger som tar sig an sitt uppdrag med ny kunskap. Att mötas i återkommande reflektiva samtal visar sig vara oerhört givande vilket är mycket tillfredställande. Arbetet för likabehandling och mot kränkning inom vårt förskoleområde har under hösten rönt uppmärksamhet. Björkbackens förskola har haft besök av politiker vid två olika tillfällen, bla jämställdhetsminister Maria Arnholm, som ville höra sig för om förskolans jämställdhetsarbete. Ett resultat av ett idogt och ibland mödosamt processarbete som till slut landat i ett gemensamt förhållningssätt på förskolan. Detta har haft det positiva med sig att arbetsgruppen har svetsats samman och har ett mycket gott arbetsklimat. En utmaning för kommande år är att generellt höja graden av välmående hos personalen. I årets medarbetarundersökning upplever en stor del att den fysiska arbetsmiljön inte är till belåtenhet och man känner att det är hög arbetsbelastning. Personalen inom mitt verksamhetsområde är ambitiös och vill uppfylla målen i styrdokumenten. Möjligen kan den höga ambitionsnivån göra att man inte tar sig tid till återhämtning under dagen. Det är mycket angeläget att arbeta för ett bättre mående hos personal och ett prioriterat område för kommande år. Det finns ett område som vi inte lyckats arbeta speciellt ingående med under året och det är att hitta former för arbete med annat modersmål än svenska. Vårt arbete fortsätter och det måste bli ett utvecklingsområde för oss.

39

Pedagogisk omsorg har jobbat ihärdigt med att ta sig an de nya allmänna riktlinjerna och utifrån det utveckla förståelse för innehållet i verksamheten. Det har upplevts som svårt men intressant och lärorikt och har stärkt uppfattningen om att det är ett viktigt arbete som görs. Ett gott självförtroende och en positiv bild av det egna arbetet gör att kvaliteten i verksamheten höjs. Det görs ingen undersökning av hur pedagogisk omsorg uppfattas men dagbarnvårdarna får många gånger höra från vårdnadshavare att de är uppskattade. 9.5.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse • Förbättra resultatet av risk- och hälsoutvecklingskartläggningen •

Fortsätta utveckla organisation och struktur inom verksamheterna

•

Leda arbetet med att utveckla pedagogisk samsyn mellan förskola/förskoleklass

•

Fortsätta arbeta för utveckling inom pedagogisk omsorg

10. Sammanfattning av verksamhetsåret Eftersom vi arbetar inom en verksamhet som är i ständig utveckling och förändring så är det svårt att känna att vi fullt ut uppnått alla våra mål men jag är stolt över mina medarbetare och det ambitiösa arbete som de genomför. De strävar ständigt efter att söka nya vägar för att utveckla verksamheten och uppfylla intentionerna i våra olika styrdokument. Verksamhetsåret har varit innehållsrikt med många olika händelser. Reaktionerna kring våra diskussioner och ställningstaganden kring traditioner och högtider blev en väckarklocka. Att det var så starka känslor och åsikter kring det hade vi inte kunnat förutse och att det i ambitionen att uppfylla ett åtagande, en förskola för alla, i stipulerade styrdokument kan vara så lätt att hamna fel i ett annat åtagande, erbjuda vårdnadshavare delaktighet och möjlighet till påverkan. Det goda med detta har varit att vi jobbat initierat under hösten med att utveckla formerna för samverkan mellan hemmen och förskolorna. Inte något ”ont” som inte har något gott med sig. Diskussionerna som fördes var i samband med likabehandlingsarbetet och en annan konsekvens av detta blev att Björkbacken fick besök av bla jämställdhetsministern som hört om det utifrån ett bra arbete kring jämställdhet och likabehandling. Arbetet med att utveckla miljön som stöd för pedagogisk utveckling på förskolorna har varit fantastisk att följa. Så många idéer som formulerats och iscensatts med följden att jag möts av glada barn vid mina besök på förskolorna som fyllda av nyfikenhet och upptäckarglädje tar sig an dagen på förskolan. Både inne- och utemiljön är på förskolorna fyllda av tankar om lärandemiljöer och är en fröjd att se. Att få ta del av pedagogernas reflektioner och samtal över det de vill åstadkomma för varje barns möjlighet till bästa lärande är också det så härligt och inspirerande. Det känns så tillfredställande att nätverksträffarna blivit uppskattade bland personalen och att de upplever dem som meningsfulla. Ledningsgrupperna, både de på varje förskola och den övergripande för området, har under året utvecklats och blir mer och mer den grupp för pedagogisk ledning som den är tänkt att vara. Vi fortsätter att jobba för att arbetssättet ska sätta sig och ge en stabilitet i gruppen. Årets föräldraenkät har tyvärr inte gett ett underlag som statistiskt går att använda men utifrån de möten som jag har med föräldraråden på två av förskolorna så känns det som vi har en uppskattad verksamhet. Många föräldrar är engagerade och intresserade och vill ta del av sina barns dagar på förskolan. Det ska vi se till att vi erbjuder.

40

Pedagogisk omsorg, dagbarnvårdarna, har under året tagit kliv för att utveckla sin verksamhet. Arbetet med de nya Allmänna råden har gett inspiration och deltagandet på Rikskonferensen för dagbarnvårdare i april gav ytterligare tankar kring verksamhetsinnehåll, arbetssätt och metoder. Det är härligt och tillfredställande att se glädjen och engagemanget över vad man vill åstadkomma i verksamheten och att man knappt kan vänta med att genomföra det nya man lärt sig. Till föräldrar: Ni ska fortsatt känna er trygga och välkomna att lämna era barn till våra verksamheter. Till mina medarbetare: Tack till er alla som varje dag genomför ett fantastiskt och engagerat arbete!

Verksamhetsansvarig på Sjöstugans-, Ringlekens-, Björkbackens förskolor och pedagogisk omsorg i Gnesta kommun. Lilian Björk

Kvalitetsrapporten är genomarbetad av hela Ledningsgruppen under hösten 2013 och hela områdets personal på planeringsdag i januari 2014. Presenteras för föräldrar vid Föräldraråd och föräldramöten under vårterminen 2014.

41

Enkät resultat för åren 2010-2012 Bilaga till Kvalitetsredovisning Resultat från föräldraenkäten Normer och värden/Trygghet och trivsel

2010 2011 2012 P/Fl P/Fl

Jag känner mig trygg att lämna mitt barn i förskolan Jag upplever att mitt barn trivs i förskolan Jag tycker att förskolan arbetar med attitydfrågor på ett bra sätt Jag upplever att personalen i förskolan visar respekt för barnen Jag upplever att mitt barn har det lugnt på avdelningen Jag har fått information om förskolans likabehandlingsplan Förskolan gör tillräckligt för att motverka mobbning Jag är nöjd med mitt barns övergångar mellan avdelningar 2010 Utveckling och lärande

2011 P/Fl

2012 P/Fl

2011 P/Fl

2012 P/Fl

Jag är nöjd med utvecklingssamtalen, de bidrar till mitt barns utveckling Jag känner till läroplanens mål för verksamheten Förskolan erbjuder mitt barn rikliga möjligheter till utveckling och lärande Innemiljön stimulerar till lek och lärande Utemiljön stimulerar till lek och lärande Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten Jag upplever att mitt barn får det stöd och den hjälp han/hon behöver Utveckling och lärande (barns inflytande)

2010 P/Fl

Jag upplever att mitt barn ges möjlighet att påverka verksamheten Utveckling och lärande

2010 2011 2012 P/Fl P/Fl P/Fl

Jag känner mig delaktig i mitt barns tid på förskolan Förskolan som helhet

Jag är nöjd med informationen från förskolan

42

Jag ges möjlighet till att påverka verksamheten Jag tycker att personalen engagerar sig i barnens situation på ett bra sätt Jag känner mig alltid välkommen till förskolan Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra Normer och värden/Trygghet och trivsel

201 2011 0 P/Fl P/ Fl

2012 P/Fl

Jag är nöjd med mitt barns övergång mellan avdelningar eller till förskoleklass Förskolan som helhet (fyra svarsalternativ)

2010 2011 2012 P/Fl P/Fl P/Fl

Jag tycker att personalen engagerar sig i mitt barns situation på ett bra sätt. Jag känner mig alltid välkommen till förskolan. Jag kan rekommendera mitt barns förskola till andra Förskolan som helhet (10 svarsalternativ)

Om du tänker på förskolan i sin helhet – hur nöjd är du då med den? Är förskolan lika bra som du hoppades att den skulle vara? Tänk dig en perfekt förskola. Hur nära ett sådant ideal tycker du att förskolan kommer?

43