Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Degerfors kommun Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv
Folkhälsoförvaltningen Karlskoga och Degerfors kommuner, februari 2013.
2
Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 Degerfors kommun – hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikt perspektiv
D
egerfors kommuns folkhälsopolitiska bokslut 2012 presenterar en bild över hälsa och levnadsvanor i Degerfors, med utgångspunkt från ett urval av Degerfors kommuns övergripande mål och målområden. Dessa mål och målområden ska leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans och organisationen effektiv. Detta kompletteras med utvecklingsarbete för en stimulerande fritid och kulturliv, god folkhälsa, ett jämställt Degerfors med berikande mångfald, samt delaktiga och engagerade kommuninvånare. Kommunens fyra prioriterade folkhälso- och barnrättsområden, utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen bidrar också till bokslutets innehåll. Dessa är delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). Bokslutet är ett besluts- och planeringsunderlag för förtroendevalda och tjänstemän. Genom läges- och trendbilder presenteras medborgarnas hälsa, vilket utgör ett underlag inför framtida prioriteringar i det fortsatta utvecklingsarbetet i Degerfors kommun för en hållbar utveckling och effektiv organisation. Folkhälsonämnden vill via bokslutet lyfta vikten av tvärsektoriellt arbete och fördelarna med samverkan för att nå de gemensamma politiska målen inom områdena folkhälsa och barnkonvention. Detta för att skapa en god och jämlik hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsonämnden, Karlskoga och Degerfors kommuner Christina Gustavsson Ordförande
Eje Johansson Vice ordförande
3
Anneli Bramvehl Andre vice ordförande
4
Innehåll Sammanfattning..................................................................................................................... 7 Inledning ................................................................................................................................ 11 Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut .............................................................................. 12 Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv ................................................. 15 Skydds och riskfaktorer ...................................................................................................................................... 15
Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden............................................. 17 Trygghet och trivsel i sitt bostadsområde - skyddsfaktorer för hälsa ................................................................ 19 Våld - riskfaktor för ohälsa ................................................................................................................................ 20 Nedlåtande behandling - riskfaktor för ohälsa .................................................................................................. 21
Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet .................................................................................... 22 Skola och arbete - skyddsfaktorer för hälsa ....................................................................................................... 23 Skolk - riskfaktor för ohälsa............................................................................................................................... 25
Ekonomiska och sociala förutsättningar ...................................................................... 26 Ekonomi - skyddsfaktor för hälsa ...................................................................................................................... 27
Degerfors kommun ska vara jämställt med en berikande mångfald ..................... 30 Födelseland - skyddsfaktor för hälsa ................................................................................................................. 31
Degerfors kommun har en stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa ........................................................................................................ 32 Må bra ............................................................................................................................................................... 33 Framtidstro - skyddsfaktor för hälsa ................................................................................................................. 34 Familj och personligt stöd - skyddsfaktorer för hälsa ....................................................................................... 36 Sömn - skyddsfaktor för hälsa ............................................................................................................................ 37 Fysisk aktivitet - skyddsfaktor för hälsa ............................................................................................................. 38 Matvanor - skyddsfaktor för hälsa ..................................................................................................................... 39 Vikt - skyddsfaktor för hälsa .............................................................................................................................. 40 Fritid - skyddsfaktor för hälsa ........................................................................................................................... 41 Alkohol-, narkotika-, rök- och snusvanor - riskfaktorer för ohälsa ................................................................... 42
Degerfors har delaktiga och engagerade kommuninvånare ................................... 45 Påverkansmöjligheter i skolan/på arbetet - skyddsfaktorer för hälsa ............................................................... 46
Folkhälsonämnden blickar framåt .................................................................................. 47 5
6
Sammanfattning Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 sammanlänkar några av Degerfors övergripande mål med skydds- och riskfaktorer vilka alla påverkar hälsan. Till detta kopplas artiklar från barnkonventionen vilka är viktiga i förhållande till mål och risk- respektive skyddsfaktorer. Mål – Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Skyddsfaktorer – Trygghet och trivsel i sitt bostadsområde Riskfaktorer – Våld och nedlåtande behandling Barnkonventionen – artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 2, 3 och 19 Exempel från bokslutets resultat Majoriteten känner sig trygg i sitt bostadsområde, men det finns en skillnad. Flickor och kvinnor har en mer utsatt position, detsamma gäller för ensamboende ungdomar samt utlandsfödda. Tiden på dygnet är också avgörande för upplevelsen av trygghet. 79 procent av pojkarna, respektive 53 procent av flickorna (skolår 9) anger att de alltid känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på kvällen. Trivsel där man bor är en faktor som är sammanlänkad med hälsa. Ju bättre trivsel, desto bättre hälsa. Drygt 90 procent av vuxna män och kvinnor trivs bra där man bor. Mål – Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet Skyddsfaktorer – Skola och arbete Riskfaktor – Skolk Barnkonventionen – artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 28-29 Exempel från bokslutets resultat Majoriteten trivs mycket bra i skolan eller på arbetet. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skola respektive på arbetet och en god hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa. 80 procent av pojkarna respektive 78 procent av flickorna i skolår 9 trivs bra i skolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkarna. 75 procent av Degerfors ungdomar är behöriga till gymnasiet (2011). Det är vanligast med god hälsa bland dem med eftergymnasial utbildning. Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. I åldersgruppen 25-44 år har cirka 27 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i Degerfors eftergymnasial utbildning. Omvänt så hör ohälsa och frekvent skolkande ihop. Skolk är vanligast bland pojkar som bor själva samt pojkar med arbetslösa föräldrar. Andel som skolkar ofta har minskat bland pojkarna, men ökat bland tjejerna.
7
Mål – Ekonomi och sociala förutsättningar Skyddsfaktor – Ekonomi Barnkonventionen – artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 6, 26-27 Exempel från bokslutets resultat Att ha en god ekonomi är något som har ett starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. En ekonomiskt utsatt grupp är ensamstående kvinnor med barn samt arbetslösa kvinnor. Nästan 20 procent av kvinnorna och männen har haft svårt att klara löpande utgifter minst tre gånger under det senaste året. Arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor i faktiska tal. Andel barn och familjer som lever i ekonomiskt stress har ökat över tid. Utifrån den senaste mätningen av ”barnfattigdomsindex” (Rädda barnen) har dock Degerfors förbättrat sitt resultat från 13,9-13,3 procent. Familjer och barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar är särskilt utsatta. Mål – Degerfors ska vara jämställt med en berikande mångfald Skyddsfaktor – födelseland Barnkonventionen – artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 2, 3, 23 och 30 Exempel från bokslutets resultat Det finns vissa skillnader i upplevd hälsa i relation till etnisk bakgrund. Kvinnor födda i övriga Norden, det vill säga där Sverige är exkluderat, är den grupp som har lägst andel med god hälsa, följt av kvinnor födda utanför Norden. Även män födda utanför Norden har en förhållandevis låg andel med bra hälsa. Ungdomarna har överlag en hög andel som säger att de har en god hälsa och skillnaderna är små i förhållande till etnisk bakgrund. Resultat i Liv och hälsa ung och Liv och hälsa påvisar flera områden där ojämställdheten och ojämlikhet är tydlig. Resultaten presenteras under varje specifikt mål i bokslutet. Mål – Degerfors kommun har en stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Skyddsfaktorer – Framtidstro, familj och personligt stöd, sömn, fysisk aktivitet, matvanor, vikt samt fritid Riskfaktorer – Alkohol-, narkotika, rök- och snusvanor Barnkonventionen – artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 5, 9, 18 och 33 Exempel från bokslutets resultat Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Fler ungdomar än äldre anger att de mår bra. Resultatet för skolår 9 visar dock på en trend där färre flickor än pojkar anger att man mår bra eller mycket bra. Ohälsotalet för Degerfors kommun visar också på en liknande trend, där kvinnorna har ett betydligt högre ohälsotal än männen. Framtidstro är den skyddsfaktor som har starkast samband med en god hälsa. Majoriteten har en ser ljust på framtiden, men andelen sjunker med ökad ålder, för att vara som lägst för de allra äldsta. (Liv och hälsa undersökningen är mellan 16-84 år, samt liv och hälsa ung för skolåren 7, 9 samt 2 på gymnasiet). Pojkar och män har en något ljusare syn på framtiden än flickor/kvinnor. 8
Den skyddsfaktor som har näst starkast samband med upplevd hälsa är tillit till föräldrar. Detta samband är särskilt tydligt bland flickor. Ungdomar sammanboende med båda sina föräldrar, liksom vuxna som bor med en partner har vanligen en god hälsa. Majoriteten av Degerfors ungdomar anger att de kan lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. God sömn är den faktor som har starkast samband med psykisk hälsa. Flickor i gymnasiet uppger sämst sömn och sömnkvalitet, följt av de äldsta kvinnorna. Sömnsvårigheter kan föreliggas av stress. I skolår 9 uppger mer än 37 procent av flickorna att de alltid eller ofta känner sig stressade. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Forskning visar dessutom att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Det är färre flickor än pojkar som anger att de tränar på sin fritid. Bland den vuxna befolkningen är det samma trend, med fler kvinnor än män med stillasittande fritid. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa. Pojkar (skolår 9) har bättre regelbundenhet i sina matvanor medan flickor generellt har bättre matvanor med frukt och grönt. Bland kvinnorna finns den största skillnaden mellan kroppsvikt och upplevd hälsa, de som har över eller undervikt anger i högre grad att man har en god hälsa. Utbildningsnivån har betydelse så tillvida att de med eftergymnasial utbildning är normalviktiga i högre grad än andra. Pojkar och män har större andel överviktiga i jämfört med flickor och kvinnor. Det är något vanligare med bra allmän hälsa bland föreningsaktiva. Den grupp som har en låg grad av föreningsaktivitet är arbetslösa och förtidspensionärer. Andel unga i skolår nio som anger att de varit med i organiserad fysisk aktivitet eller annan förening har ökat sedan 2009. Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. Det är fler pojkar än flickor som avstår alkohol (skolår 9) och omvänt så är det fler flickor än pojkar som har riskabla alkoholvanor. För vuxna ligger män och kvinnor på samma nivå. Mål – Degerfors har delaktiga och engagerade kommuninvånare Skyddsfaktorer – Påverkansmöjlighet i skolan/på arbetet Barnkonventionen – artiklar som är viktiga i förhållande till målet och dess skydds- och riskfaktorer: 11-12 Exempel från bokslutets resultat Ur ett regionalt perspektiv är det en minoritet som anser att de kan påverka arbetet i skolan eller i förvärvslivet. Med ökad ålder följer generellt sett större möjligheter att påverka sin arbetssituation. Män, speciellt de med eftergymnasial utbildning, upplever i något större utsträckning att de kan bestämma över sitt arbete jämfört med kvinnor. I skolsituationen råder i ett länsperspektiv det omvända förhållandet där flickorna anser sig ha något större påverkansmöjligheter. För Degerfors ungdomar däremot anser 5 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna i skolår 9 tycker att de får vara med och påverka ganska ofta i skolan. Ju högre grad av möjlighet att påverka, desto bättre hälsa. Utlandsfödda flickor och pojkar har en förhållandevis hög andel som tycker att de kan påverka skolarbetet, cirka tio procent högre än svenskfödda.
9
10
Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för sina invånare. I pusslet för att förbättra medborgarnas hälsa och livsvillkor ingår samhällets alla delar, vilka utgör olika förutsättningar för främjande av individers jämlika hälsa. Tvärsektoriell samverkan och samspel/struktur på lokal, regional och nationell nivå är en förutsättning för fortsatt utveckling. I Karlskoga och Degerfors kommuner har folkhälsonämnden det övergripande ansvaret att driva och utveckla kommunernas arbete avseende folkhälsa och barnrättsfrågor. Vilket sker utifrån nationella och lokala folkhälsomål, samt FN:s konvention om barnets rättigheter. Folkhälsonämnden verkar för att förbättra förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för alla medborgare i Karlskoga och Degerfors. Barn och unga, föräldrar samt äldre är prioriterade målgrupper. I Degerfors kommuns folkhälsopolitiska plan prioriteras den jämlika hälsan. Ur Degerfors perspektiv innebär detta att fokus på äldres hälsa bör utvecklas, men även på att utveckla arbetet med mänskliga rättigheter och öka förutsättningarna för nya medborgare. Det är viktigt att se till helhetsperspektivet och samverka tvärsektoriellt inom folkhälso- och barnkonventionsområdet. Degerfors folkhälsopolitiska bokslut 2012 ska presentera en bild över hälsa och levnadsvanor i Degerfors kommun med utgångspunkt från urval av Degerfors kommuns övergripande mål och målområden och vision 2022. Dessa mål och målområden ska leda kommunens arbete och prioriteringar i riktning mot att öka andelen ungdomar med gymnasiebehörighet samt att bryta den negativa befolkningstrenden samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Detta kompletteras med utvecklingsarbete för en stimulerande fritid och kulturliv, god folkhälsa, ett jämställt Degerfors med berikande mångfald, samt delaktiga och engagerade kommuninvånare. Bokslutet är dessutom avgränsat utifrån fyra prioriterade områden utvalda utifrån de nationella och lokala folkhälsopolitiska målen; delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, insatser för att främja barns och ungdomars lika livsvillkor och levnadsvanor samt ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak). De fyra prioriterade områdena hänger på ett eller annat sätt samman och är en del av en hållbar utveckling. Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer en människa har, desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Skyddsfaktorer kan exempelvis vara positiv framtidstro, tillit till sina föräldrar och god ekonomi. Riskfaktorer å andra sidan kan exempelvis vara skolk eller våld. Bokslutet ramas in av ett urval skydds- och riskfaktorer och en analys på hur hälsan påverkas ur ett jämlikhetsperspektiv. Analysen bygger på regionala data från enkäterna Liv och hälsa ung respektive Liv och hälsa för vuxna.
11
Vad är ett folkhälsopolitiskt bokslut? Ett folkhälsopolitiskt bokslut är ett verktyg för att styra och följa upp verksamheten. Kommunen har ett åtagande att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn enligt ”Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige”. Då barn och unga är en prioriterad målgrupp i Degerfors kommun blir barnkonventionen och resultat från befolkningsundersökningar en viktig grund i folkhälsopolitiskt bokslut 2012. Detta bokslut tar ansats utifrån Degerfors strategiska plan Strategisk inriktning 20112014 utifrån ett urval av mål och målområden. Vision 2022
Samtidigt som Degerfors kommuns ekonomi är i balans ska: • Degerfors kommun bryta den negativa befolkningstrenden • alla elever i Degerfors kommun ha behörighet för att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet • Degerfors kommun vara jämställt med berikande mångfald • Degerfors kommun ha stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa • Degerfors kommun ha delaktiga och engagerade kommuninvånare
Hållbar utveckling
Effektiv organisation
Målområden för hållbar utveckling och effektiv organisation
Strategiska mål för mandatperider
Budget
Verksamhetsplan med åtaganden
Verksamhetsplaner på förvaltningar
Politikdokument
Organisationens värdegrund
Lagstiftning
Övriga bestämmelser
Figur 1: Degerfors styrmodell med Degerfors strategiska plan 12
Med utgångspunkt från Degerfors prioriterade mål och målområden, beskrivs förändringar, nuläge, trender och hotbilder av folkhälso- och välfärdsutvecklingen för befolkningen i Degerfors kommun. Inom respektive mål har de bestämningsfaktorer som anses ha störst betydelse för hälsan varit utgångspunkt för framtagande av statistik och information. Årets bokslut utgår helt från de skydds- och riskfaktorer som tagits fram i analysarbetet av Liv och hälsa och Liv och hälsa ung enkäterna som genomförs av Örebro läns landsting. Bokslutet speglar Degerfors kommunövergripande styrmodell och de två prioriterade perspektiven som ska användas för att nå målen. Dessa är ett utåtriktat perspektiv –hållbar utveckling, samt ett inåtriktat perspektiv –effektiv organisation. Se figur 1. Folkhälsopolitiskt bokslut 2012 följer upp några målområden samt strategiska mål, framförallt utifrån perspektivet hållbar utveckling, men även utifrån perspektivet effektiv organisation. Syfte Syftet med bokslutet är att beskriva och följa hälsoutvecklingen i Degerfors med fokus jämlikhet utifrån ett folkhälsoperspektiv, med utgångspunkt från några av Degerfors kommuns övergripande mål/målområden. Bokslutet lyfter även fram artiklar från konventionen om barnets rättigheter i samband med de olika målområdena. Bokslutet ska även fungera som besluts- och diskussionsunderlag för främst politiska prioriteringar och beslut i den kommunala folkhälso- och välfärdspolitiken. Bokslutet behandlas i samma process som kommunens årsredovisning 2012. Underlaget ska även fungera som informations- och diskussionsunderlag för kommunens tvärsektoriella nätverk för folkhälso- och barnrättsfrågor. Målgrupp Målgrupp för bokslutet är förtroendevalda och tjänstemän inom kommunen. Struktur Resultat och framgång redovisas med indikatorer (skydds- och riskfaktorer) som beskriver medborgarnas hälsa, livsvillkor och livsmiljö. Jämförelse görs över tid där det är möjligt, utifrån ett köns- och åldersperspektiv. Förhållandena som återspeglas ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta åtgärder. De ska kunna härledas till kommunens verksamhet samt visa utvecklingen över tid. Ett enda värde eller indikator kan inte beskriva i vad mån arbetet har varit framgångsrikt. Analys och värdering måste göras med förståelse för sambanden mellan indikatorerna, uppställda mål och vad som påverkar utvecklingen. Det är därför viktigt att erfarenheter och kunskaper som finns i våra verksamheter tillför analys av resultaten och blir del i diskussionen om vad som är viktiga prioriteringar för det fortsatta arbetet. Data och statistik Data och statistik som används är den senast redovisade. För viss data kan det betyda en eftersläpning på 1–2 år.
13
Statistik som ger en bild av det lokala hälsoläget! När data tolkas är det viktigt att tänka på att antalet svarande personer som statistiken bygger på kan vara lågt och att det kan skilja sig åt mellan olika frågor. Siffrorna är dock viktiga för att ge en bild över det lokala hälsoläget och det är viktigt att fundera på vad som ligger bakom presenterade data. Eftersom det är särskilt svårt att mäta och påvisa barns hälsa bör siffrorna tolkas med försiktighet. Uppgifterna till bokslutet är främst hämtade från Örebro läns landstings undersökningar Liv och hälsa (numera Hälsa på lika villkor) samt Liv och hälsa ung, kommun och landstingsdatabasen (www.kolada.se) och Rädda Barnens Årsrapport 2012. Dessutom bygger bokslutet på fakta hämtat från Statens folkhälsoinstitut och Karlskoga och Degerfors folkhälsopolitiska bokslut 2011. Den källa som dock är viktigast att nämna är Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv, Samhällsmedicinska enheten vid Örebro läns landsting. Från denna rapport har information hämtats om skydds och riskfaktorer och dess samband med hälsa.
Referenser Duberg, Anna (2012) Dansprojektet. Enforskningsbaserad insats för att förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga flickor. Örebro universitet Lindén Boström, Margareta och Persson, Carina (2012). Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv. Liv och hälsa i Örebro län 200-2011. Strands grafiska AB. Örebro läns landsting. Samhällsmedicinska enheten. Salonen, Tapio (2012). Barns ekonomiska utsatthet, Rädda barnens årsrapport 2012:2, Malmö högskola. Sveriges kommuner och landsting (2011) Synligt lärande (Från Visible learning, John Hattie) Statens folkhälsoinstitut (2011). Hinder i folkhälsoarbetet och vägar förbi. Kunskapsunderlag för folkhälsopolitisk rapport 2010. Statens folkhälsoinstitut, R 2011:17 Örebro läns landsting, Örebro läns bildningsförbund och Örebro länsidrottsförbund (2011) En kraft att räkna med – föreningslivet och folkbildningen i folkhälsoarbetet i Örebro län. Trio tryck 2012
14
Hälsans skyddsfaktorer ur ett jämlikhetsperspektiv Skydds- och riskfaktorer Inom det förebyggande folkhälsoarbetet finns två nyckelbegrepp, nämligen skydds- respektive riskfaktorer. Skyddsfaktorer används för att beteckna något som minskar sannolikheten för att ett visst problem ska uppstå. Riskfaktorer däremot ökar sannolikheten att problem ska uppkomma. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. I det första fallet handlar det om att stärka skyddsfaktorer och i det andra om att reducera riskfaktorer. Skydds och riskfaktorer finns på individ-, grupp- och samhällsnivå. Skyddsfaktorerna har större inverkan på både den totala och den fysiska hälsan än vad riskfaktorer har. Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer, desto bättre upplevd hälsa. Mönstret är detsamma oavsett kön eller ålder. Det finns även ett samband mellan antal skyddsfaktorer och den psykiska hälsan. Ju fler skyddsfaktorer desto bättre upplevd psykisk hälsa. (Lindén-Boström och Persson 2012).
Figur 2:Skydds och riskfaktorer för hälsan , sid. 11 (Lindén-Boström och Persson 2012). 15
Av de studerade faktorerna i figur 2 är det framförallt fyra som visar på särskilt starka samband med en god hälsa och kan därför ses som speciellt viktiga skyddsfaktorer. Det gäller: • Framtidstro • Trivsel i skolan respektive på arbetet • God sömn • Känslan av att kunna lita på sina föräldrar (gäller ungdomar) Det är mer än sex gånger så vanligt med en god hälsa för dem med positiv framtidstro, som trivs i skolan eller på arbetet (ungdomar och vuxna yngre än 65 år). God hälsa är över fem gånger vanligare i gruppen med god sömn jämfört med dem med dålig. Tre av dessa skyddsfaktorer, framtidstro, trivsel i skola/på arbetet och god sömn har starkast samband även med den psykiska hälsan. (Lindén-Boström och Persson 2012)
Figur 3:Samband för skyddsfaktorer för hälsan , sid. 17. (Lindén-Boström och Persson 2012) 16
Degerfors ska bryta den negativa befolkningstrenden Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för arbetsmarknadens och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Attraktivitet handlar både om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats som att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv. Individens bostadspreferenser styrs i stor utsträckning av familjesituationen och i vilket skede av livscykeln personen befinner sig i. Andelen barn och unga under 20 år kan ses som en indikator på kommunernas attraktivitet för barnfamiljer. Faktorer som påverkar barnfamiljers val av boendeort är t.ex. kommunens service, priset per kvm boendeyta, trygghet, den fysiska miljön, kommunikationer och arbetsmarknaden. Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver betyda att man är mer utsatt eller att det finns en hög brottsstatistik. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Barnkonventionen - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras (Artikel 2) - Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (Artikel 3) - Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld (Artikel 19) Den skyddsfaktor som lyfts in under detta fullmäktigemål är följande: Trygghet samt trivsel i sitt bostadsområde. Våld och nedlåtande behandling är de riskfaktorer som belyses.
17
Urval av grundläggande data för Degerfors kommun Invånare Invånare, antal Varav kvinnor, antal Varav män, antal
2007 9 903 4 871 5 032
2008 9 839 4 847 4 992
2009 9 709 4 781 4 928
2010 9 641 4 726 4 915
2011
2012
9 551 9 477 4 686 4 635 4 865 4 842
Invånare 6-12 år, andel (%) 7
7 7 7 7 7 Medelålder 44,5 Medellivslängden i Degerfors kommun är 82,7 år för kvinnor och 77,2 år för män vilket är under värdet för riket. 1/10 av hushållen i Degerfors består av barnfamiljer, där de flesta har ett eller två barn. (2011) Födda antal 79 95 64 80 88 69 Döda, antal 135 129 124 140 133 143 Inflyttade, antal 382 430 413 385 447 449 Utflyttade, antal 475 460 483 418 492 499 Den största gruppen inflyttade till Degerfors kommun är män i åldersgruppen 25-54 år. Den största gruppen utflyttade från Degerfors är också det män i åldersgruppen 25-54 år. Störst skillnad är det inom gruppen för yngre män 18-24 år där netto är – 43, det innebär att det nästan är dubbelt så många som flyttar ut som flyttar in. (2011) Källor: Kommun och landstingsdatabasen, Kommunala basfakta
Degerfors kommun är en av många bland Sveriges kommuner som har en negativ befolkningstrend. I klarspråk betyder detta att det är färre som föds i jämförelse med antal som dör och det är fler som väljer att flytta ifrån kommunen än antal som väljer att flytta in. Detta ligger i linje med den trend som råder i Sverige idag, vilket är att större regioner och städer blir större, med högre födelsetal och inflyttningsnetto. Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för arbetsmarknadens och kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Under de senaste 20 åren har mindre än hälften, endast 122 kommuner, ökat sin befolkning. Övriga har minskat och några har genomgått en kraftig minskning. Andelen barn och unga under 20 år kan ses som en indikator på kommunernas attraktivitet för barnfamiljer. Individens bostadspreferenser styrs i stor utsträckning av familjesituationen och i vilket skede av livscykeln personen befinner sig i. Faktorer som påverkar barnfamiljers val av boendeort är t.ex. kommunens service, priset per kvm boendeyta, trygghet, den fysiska miljön, kommunikationer och arbetsmarknaden. Det är viktigt att poängtera att attraktivitet inte bara handlar om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats. Det handlar i lika hög grad om att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv. Utan ett engagemang från de folkvalda företrädarna och ett gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala företrädare, riskerar processer och handlingskraftiga initiativ att stanna av. Förekomsten av eldsjälar och starka sociala nätverk är också viktiga faktorer som har lyfts fram både i teorin och i praktiken.
18
Trygghet och trivsel i sitt bostadsområde – skyddsfaktorer för hälsa Majoriteten känner sig trygg i sitt bostadsområde, men det finns en skillnad. Flickor och kvinnor har en mer utsatt position, detsamma gäller för utlandsfödda och ensamboende ungdomar. En högre grad av trygghet hör ihop med en bättre hälsa. Detta gäller både för ungdomar och vuxna, oavsett kön. (Lindén-Boström och Persson, 2012) Tryggheten beror även på tiden på dygnet då framförallt flickor/kvinnor upplever en ökad otrygghet på kvällen.
19
Hur man upplever sitt bostadsområde hänger nära samman med hälsan. Att trivas där man bor är en aspekt och resultaten visar att ju bättre trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både vuxna och ungdomar, oavsett kön. Svenskfödda trivs emellertid bättre i sitt bostadsområde än utlandsfödda. (Lindén-Boström och Persson 2012) Trygghet är en subjektiv känsla som inte behöver ha sin grund i faktiskt registrerad brottslighet eller i risken för att själv bli utsatt för våld. Graden av rädsla för brott har sannolikt samband med den allmänna tryggheten i samhället och de villkor som människor lever under. Det finns forskningsresultat som pekar mot att människor som lever under goda levnadsomständigheter upplever mindre rädsla än människor som lever under mer osäkra villkor. Det finns även ett samband mellan känslan av trygghet i grannskapet och självskattad fysisk och psykisk hälsa. Degerfors I Degerfors uppger 86 procent av pojkarna och 77 procent av flickorna i skolår 9 att de trivs i sitt bostadsområde. Majoriteten i den vuxna befolkningen, 18-84 år, anger att de kan lita på människorna i sitt bostadsområde.
Våld – riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv Det är betydligt vanligare att pojkar blir utsatta för våld. Bland den vuxna befolkningen framkommer inte samma tydliga könsskillnad som hos ungdomar. Andelen våldsutsatta bland vuxna är också betydligt lägre. Våldet är åldersrelaterat, då det är vanligast att bli utsatt för våld i skolår 7, för att successivt ha minskat i gymnasiet. Bland de vuxna är mönstret likartat, framförallt för männen, då det är vanligast att ha blivit utsatt för våld i 18-24 års ålder. I de äldsta åldersgrupperna är det ytterst ovanligt att våld förekommer. Det finns ett klart samband mellan att ha varit utsatt för våld och att uppleva ohälsa, och det gäller speciellt flickor/kvinnor men även pojkar, om än inte lika starkt. För männens del finns ingen större skillnad i upplevd hälsa i relation till om de varit utsatta för våld. (LindénBoström och Persson 2012)
20
Degerfors Utifrån Degerfors perspektiv anger 19 procent av pojkarna och tre procent av flickornaa i skolår 9 att de blivit utsatta för fysiskt våld, enligt Liv och hälsa ung undersökningen 2011. Bland den vuxna befolkningen (18-84 år) anger fyra procent av kvinnorna och tre procent av männen att de blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste året. Nedlåtande behandling – riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv Känslan av att ha blivit nedlåtande behandlad har visat sig vara en mycket stark faktor i förhållande till upplevd ohälsa. Det är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män att bli nedlåtande behandlad. Skillnaden mellan könen är som störst i vuxenålder (18-64 år). Yngre är mer utsatta än äldre och andelen som upplevt nedlåtande behandling sjunker successivt med ökad ålder. Det är ett likartat mönster mellan könen när det gäller sambandet mellan nedlåtande behandling och hälsa. Den mest utsatta gruppen är ensamstående kvinnor med barn där över hälften av dem har känt sig nedlåtande behandlad. Det är även relativt vanligt bland arbetslösa och förtidspensionerade kvinnor. (Lindén-Boström och Persson 2012) Degerfors I Liv och hälsa ung undersökningen 2011 visar resultatet att en stor andel av flickorna och pojkarna upplever att de har blivit behandlade/bemötta på ett sätt så de känt sig trakasserade eller kränkta i skolan. 69 procent av pojkarna respektive 78 procent av flickorna i skolår 9 i Degerfors anger detta.
21
Alla elever i Degerfors kommun ska ha behörighet att kunna söka vidare till ett nationellt program på gymnasiet God omsorg och utbildning har betydelse för folkhälsan. Förskolan och skolan, i vilken barn och unga tillbringar en stor del av sin tid, påverkar inte bara inlärningen utan har även effekter på upplevd livskvalitet. Betydelsen av god kvalitet i förskola och skola är med andra ord stor. Forskning visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare med högre utbildning. God hälsa har effekt på skolprestationen enligt resultat från studien Visible learning (John Hattie). Att kunna skaffa sig nya kunskaper är en viktig aspekt av välfärden för att kunna utvecklas som människa. Kunskap ger också större möjligheter att kunna utöva inflytande. Att unga skaffar sig utbildning och deltar i lärandeprocesser är en del i förverkligandet av de ungdomspolitiska målen om att unga ska ha tillgång till välfärd och inflytande.
Barnkonventionen - Alla barn har rätt till utbildning. Undervisningen bör förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. (Artikel 28-29) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är skola och arbete. Skolk är den riskfaktor som belyses.
22
Skola och arbete – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Majoriteten trivs mycket eller ganska bra i skolan eller på arbetet. Det finns ett klart samband mellan trivsel i skolan respektive på arbetet och hälsa. Ju högre grad av trivsel, desto bättre hälsa. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. (Lindén-Boström och Persson 2012)
Utbildningsnivå är en stark markör i förhållande till hälsa. Det är vanligast med god hälsa bland dem med eftergymnasial utbildning. (Lindén-Boström och Persson 2012) Hälsa och lärande är dubbelriktat då forskning även visar att en person med god hälsa har bättre inlärningsförmåga och större benägenhet att gå vidare till högre utbildning. Studier visar ett klart samband mellan resultat i skolan och etablering på arbetsmarknaden. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg fick i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetade eller studerade saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. Allt fler arbetsplatser och branscher präglas idag av ett högre kunskapsinnehåll, vilket ökar kraven på utbildning för att kunna komma in på arbetsmarknaden. Föräldrars utbildningsnivå är den bakgrundsfaktor som visar på de allra största variationerna i elevernas resultat. I åldersgruppen 25-44 år har ca 27 procent av kvinnorna och 15 procent av männen i Degerfors eftergymnasial utbildning (2011), vilket är ett lägre värde i jämförelse med riket. Föräldrars utbildningsnivå, inkomst och sysselsättning har enligt studien Visible learning, (John Hattie) stor effekt på elevernas resultat. Detta stöds av Skolverket. Enligt statistik från Skolverket (nationell nivå) var 62,6 procent behöriga till gymnasieskolan läsåret 2009/10 bland elever som har föräldrar med förgymnasial utbildning. Motsvarande andel för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning var 94,8 procent. En viktig framgångsfaktor för barns lärande är också att föräldrarna har förväntningar på sitt barn och strävar efter framgång. Bland vuxna finns ett starkt samband mellan förvärvsarbete, det vill säga att ha ett arbete, vara arbetslös eller ha sjuk- eller aktivitetsersättning och hälsa. I fallande skala anger majoriteten av personer som har ett arbete att man även har en god hälsa. Andelen är klart lägre för 23
arbetslösa och sämst hälsoläge har personer med sjuk eller aktivitetsersättning (förtidspensionärer). Föräldrars sysselsättningsgrad återspeglar sig även i deras barns hälsa. De barn/ungdomar som har två föräldrar med arbete anger i högre utsträckning att de har en bra hälsa, i jämförelse med dem som inte har någon förvärvsarbetande förälder. (LindénBoström och Persson 2012) Urval av grundläggande data förskola/skola i Degerfors kommun 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Barn inskrivna i förskolan (%) Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Varav tjejer Varav killar Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, andel (%) Varav tjejer Varav killar Elever i åk. 9 som är behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetarprogramet Varav tjejer Varav pojkar Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Varav tjejer Varav killar Behörighet till gymnasiet Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) Varav tjejer
92 70,6
92 65,7
87 61,2
90 60,2
90 61,8
75,5
77,8 64,0
70,0 62,2
66,2 57,3
62,5 58,1
61,2 61,5 75,4
78,8 72,4 84,5
73,5 76,9 71,1
84,6 84,5 82,7 80,8 84,5 189 207 173
188
184
177
175
69,4 72,3 179
2010 168 87 86,7
198 173 87 84,2
183 173 81 87,8
195 157 76 86,6
183 176 75,4 79,0
84,2
88,9
81,7
90,9
Varav killar Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%)
26,0 28,9 23,6
Varav tjejer Varav killar
80,0 31,3
94,5 25,9
25,0
40,9 15,6
77,8 99,3 80,6 40,2
43,1 35,3
80,0 33,0
35,2 31,7
37,5 Källa: Kommun och landstingsdatabasen, Skolverket
24
Gymnasieskolan är ett viktigt steg i utbildningssystemet. Syftet med gymnasieutbildning är att de som lämnar skolan och uppfyllt målen ska vara anställningsbara och kvalificerade för högre utbildning. Alla elever klarar dock inte av att uppfylla målen och ett flertal studier visar att de unga som av olika anledningar väljer att lämna gymnasieskolan i förtid, eller avslutar med ofullständiga betyg, i högre utsträckning fastnar i arbetslöshet och utanförskap. Det har även visat sig att de unga som fullföljer gymnasiestudierna med ”dåliga” men fullständiga betyg har betydligt större chanser på arbetsmarknaden än de som hoppar av skolan. Elever utan behörighet till gymnasieskolan eller låga grundskolebetyg fick i lägre omfattning än andra ett slutbetyg från gymnasieskolan. Av de ungdomar som sedan varken arbetade eller studerade saknade över hälften ett slutbetyg från gymnasieskolan. Flickor har generellt sett bättre resultat än pojkar. Viktigt med tidiga insatser för att undvika avhopp från gymnasiet
Sedan 2005/06 har andelen behöriga till gymnasiet minskat i riket. Det finns många skäl till att unga idag har svårt att klara av sina gymnasiestudier – skoltrötthet, sociala problem, socioekonomiska och hälsomässiga svårigheter, bristande föräldrastöd m.m. Problembilden är därmed ofta komplex och det krävs insatser från många olika aktörer för att de unga ska kunna ta sig tillbaka till studier eller praktik. De samhällsekonomiska vinsterna med sådana insatser är stora. Enligt en studie gjord av Nordiska Ministerrådet (2010), om ungdomsarbetslösheten i de nordiska länderna, är det de tidiga insatserna vid avhopp från utbildningar som är viktiga för att motverka långsiktig ungdomsarbetslöshet. Enligt skollagen är det i första hand kommunerna som har uppföljningsansvaret för 16 – 19 åringar som inte deltar i utbildning eller arbete. Skolk – riskfaktor för ohälsa Länsperspektiv Upplevd ohälsa och frekvent skolkande hör ihop, liksom hälsa och att inte skolka. En elev som skolkar ofta har 70 procents lägre odds att ha en god hälsa. Den stora majoriteten som sällan eller aldrig skolkar anger att de har en god hälsa. Detta gäller både flickor och pojkar. Andelen sjunker markant i gruppen som skolkar minst två till tre gånger i månaden. Resultat i Liv och hälsa ung studien visar att det är vanligast att skolka från skolan i skolår två på gymnasiet, i jämförelse med högstadiet skolår 7 och 9. I gymnasiet skolkar cirka en femtedel av eleverna två gånger i månaden eller oftare (länsnivå). Den grupp där skolk är vanligast är bland pojkar som bor själva, men det är även vanligt bland pojkar med arbetslösa föräldrar. För flickornas del är det på samma sätt som för pojkarna, vanligast med skolk bland dem ensamboende. (Lindén-Boström och Persson 2012) Degerfors utmärker sig med störst andel flickor har som skolkar minst två gånger i månaden i jämförelse med övriga kommuner i Örebro län.
25
Ekonomiska och sociala förutsättningar Degerfors kommun tydliggör i sin strategiska inriktning att alla större beslut som kommunfullmäktige fattar under mandatperioden 20112014, ska vara utformade så att de prioriterade målen för perioden beaktas. Dessa ska förverkligas samtidigt som kommunens ekonomi ska vara i balans. Som en grund till detta prioriterade arbete lyfts den nationella folkhälsopolitikens andra målområde ”ekonomiska och sociala förutsättningar” in i bokslutet. Hälsa uppmärksammas allt mer som ett medel för ekonomisk utveckling. För den enskilda individen är god hälsa både en vinst i sig och en faktor för att förbättra de socioekonomiska villkoren. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Hälsa är en nyckel för möjlighet till arbete, vilket ökar inkomsttryggheten. Barnkonventionen - Alla barn har rätt att leva och utvecklas. (Artikel 6) - Alla barn har rätt till social trygghet och en levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. Om det behövs ska samhället hjälpa till med bostad, mat och kläder (Artikel 26-27) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är ekonomi.
26
Ekonomi – skyddsfaktor för hälsa God ekonomi är något som har ett starkt samband med att också uppleva sig ha en bra allmän hälsa. En ekonomiskt utsatt grupp är ensamstående kvinnor med barn, samt arbetslösa kvinnor. (Lindén-Boström och Persson 2012)
Ohälsa som uppstår när grupper av människor lever under sämre livsvillkor än andra genererar stora kostnader för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Dessutom bär individen själv upp kostnader för sin ohälsa. Ett sätt att hantera dessa kostnader är att arbeta med förebyggande arbete för att undvika att kostnaderna uppstår. Istället för stora kostnader senare i en individs liv görs då tidiga insatser. De tidiga insatserna genererar en kostnadspuckel i det första skedet, men som senare genererar lägre kostnader. (Statens folkhälsoinstitut, 2011) Andel barn 0-17 år (%) som lever i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer har minskat något i landet, från 13 % 2009 till 12,7 % 2010. I genomsnitt ser utvecklingen ut på liknande sätt i Örebro län, men skillnaderna är stora mellan kommunerna. För Degerfors del visar trenden på en ökning av andel barn som lever under ekonomisk stress. Senaste mätningen visar på ett trendbrott, med en minskning utifrån mätning av barnfattigdomsindex. Degerfors kommun
2006
2007 2008
2009
2010
2011
Barnfattigdomsindex, (%) 8,5 8,9 9,9 13,9 13,3 Källor: Kommun och landstingsdatabasen (2006), Rädda Barnens årsrapport 2010 (20072008), Kommunala basfakta (2009), Rädda barnens årsrapport 2012 (2010)
Vid en nationell ranking av ”barnfattigdomsindex” av landets kommuner så placerar sig Degerfors på plats 201 vilket är en förbättring sedan föregående års mätning. Ur ett nationellt perspektiv är det framförallt tre grupper av barn som är särskilt utsatta. Detta är barn med utländsk bakgrund, barn i storstädernas förorter samt barn till ensamstående. Andel barn till föräldrar med utländsk bakgrund är överrepresenterade vad gäller ekonomisk utsatthet. Det 27
kan till stor del förklaras med svårigheter för individer med utländsk bakgrund att etablera sig på arbetsmarknaden. (Salonen, 2012) I Degerfors finns en tydlig skillnad på ekonomisk utsatthet utifrån föräldrars bakgrund, där barn med föräldrar med utländsk bakgrund är i majoritet. Total andel barn med utländsk bakgrund 17,9
Andel barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd – föräldrar med svensk bakgrund 8,6
Andel barn i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd – föräldrar med utländsk bakgrund 34,7 (Salonen, 2012)
I Sverige finns inget officiellt sätt att mäta fattigdom. I bokslutet används Rädda barnens mått för barnfattigdom, då det är ett mått som används frekvent i Sverige och som går att bryta ner på kommunnivå. Måttet är utvecklat för Rädda barnens räkning av forskare Tapio Salonen. Det bygger på två oberoende indikatorer för att belysa barns och deras familjers ekonomiska situation. Dessa är: • Barn i familjer med låg inkomststandard • Barn i hushåll med försörjningsstöd För att få en tydligare bild bör statistiken kompletteras med mått som exempelvis mäter etnicitet, hälsa, ekonomi, utbildning och arbetslöshet. Inom EU är det vanliga måttet på inkomstfattigdom 60 % av medianinkomsten i landet. Denna definition mäter inkomster, men säger inget om individens utgifter. Definitionen synliggör heller inte inkomstspridningen i landet, vilket inte synliggör andel fattiga.
28
Urval av grundläggande data - ekonomi i Degerfors kommun Ekonomiska förutsättningar
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Arbetslöshet (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i ålder 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. (mätdatum mars) 6,1 4,5 6,5 10,3 8,9 7,8 Varav kvinnor 18-64 år 5,8 4,4 7,8 10,3 9,6 9,0 Varav män 18-64 år Total 18-64 år 5,9 4,4 7,2 10,3 9,3 8,4 Totalt inskrivna arbetslösa, dvs. öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel (%) av registerbaserade arbetskraften (mätdatum januari) 28,9 24,6 23,8 Varav kvinnor 18-24 år 42,1 31,8 31,1 Varav män 18-24 år 36,0 28,8 27,9 Total 18-24 år 13,0 11,4 10,0 Varav kvinnor 16-64 år 13,0 11,2 10,8 Varav män 16-64 år Total 16-64 år 13,0 11,2 10,5 Öppet arbetslösa Andel (%) av registerbaserade arbetskraften (mätdatum januari) 10,7 6,8 5,2 Varav kvinnor 18-24 år 9,5 9,0 9,1 Varav män 18-24 år Total 18-24 år 10,0 8,1 7,4 6,4 4,8 2,8 Varav kvinnor 16-64 år 7,0 5,2 5,0 Varav män 16-64 år Total 16-64 år 6,7 5,0 4,0 Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 25 28 34 36 38 Hushåll med ekonomiskt bistånd eller 28,1 25,2 30,5 30,8 29,3 introduktionsersättning som erhållit bistånd i 1012 månader under året, andel (%) Källor: Kommun och landstingsdatabasen, Kommunala basfakta, Arbetsförmedlingen
29
Degerfors kommun ska vara jämställt med berikande mångfald Enligt allmän förklaring om mänskliga rättigheter är alla människor födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Det internationella arbetet för mänskliga rättigheter tar sin utgångspunkt i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948. De rättigheter som ingår i förklaringen om mänskliga rättigheter har senare förts in och vidareutvecklats i ett antal konventioner. Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna allt eftersom de har tillkommit. Exempel på konventioner är: - Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering -Internationell konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor -Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt - Konventionen om barnets rättigheter Barnkonventionen - Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras (Artikel 2) - Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (Artikel 3) - Alla barn med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv (Artikel 23) - Barn som tillhör en minoritetsgrupp har rätt till sitt eget språk, sin kultur och religion (Artikel 30) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är födelseland.
30
Födelseland – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Det finns vissa skillnader i upplevd hälsa i relation till etnisk bakgrund. Kvinnor födda i övriga Norden, det vill säga där Sverige är exkluderat, är den grupp som har lägst andel med god hälsa, följt av kvinnor födda utanför Norden. Även män födda utanför Norden har en förhållandevis låg andel med bra hälsa. Ungdomarna har överlag en hög andel som säger att de har en god hälsa och skillnaderna är små i förhållande till etnisk bakgrund. (Lindén-Boström och Persson 2012) Degerfors Resultat i Liv och hälsa ung och Liv och hälsa påvisar flera områden där ojämställdheten är tydlig. Ett exempel på detta handlar om trygghet i bostadområde, där närmare 80 % av pojkarna men endast ca 50 % av flickorna generellt känner sig trygga där de bor. Liknande könsskillnad framträder när man tittar på andelen män och kvinnor som avstår från att gå ut på grund av rädsla för att bli överfallen, rånad eller ofredad (se diagram sid 17). Vad gäller den egna upplevda hälsan finns en skillnad mellan män/kvinnor och pojkar/flickor som varit beständig över tid, där kvinnor/flickor är de som anger sämre upplevd hälsa. Både män och kvinnor tenderar att skatta sin upplevda hälsa högre i tonåren än i vuxen ålder. Att se ljust på framtiden är, som tidigare nämnts, en viktig skyddsfaktor. Vid senaste mätningen av ungdomars framtidstro har en förändring skett mellan pojkar och flickor. Vid tidigare mätningar har flickor haft lika eller något högre andel som ser ljust på framtiden medan det vid den senaste mätningen 2011 sjunkit och andelen pojkar som ser ljust på framtiden ökat, vilket skapat ett gap på 25 andelar mellan pojkar och flickor (se diagram sidan 33). En annan faktor där skillnader mellan könen tydligt framträder handlar om matvanor, övervikt och fysisk aktivitet. Vad gäller regelbundenhet i matvanor ligger andelen pojkar högre än flickor, men om man tittar på män och kvinnor är förhållandet omvänt. Det som visar sig både för pojkar och män är att de i högre grad har övervikt enligt BMI, i jämförelse med kvinnor. Skillnaden mellan könen är störst i tonåren och blir sedan mindre i vuxen ålder. Det är färre flickor som är tränar på sin fritid eller är föreningsaktiva i jämförelse med pojkar. Utlandsfödda kvinnor och flickor är mindre fysiskt aktiva och föreningsaktiva än svenskfödda. Utifrån ett mångfaldsperspektiv är jämlikhet mellan svenskfödda och icke svenskfödda en viktig aspekt. Av de familjer som lever under ekonomisk stress är det framförallt barn med utländsk bakgrund och barn till ensamstående som är extra utsatta.
31
Degerfors kommun har stimulerande fritid och ett aktivt och rikt kulturliv samt en god folkhälsa Att uppleva att man mår bra och har en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för mig som människa, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. Den ideella sektorn är uppbyggd av principer som i sig främjar hälsan. Människor deltar fritt och bygger upp en gemensam aktivitet på demokratiska vägar. Inom ideell sektor finns exempelvis föreningar och folkbildning. Inom folkbildningen är det själva mötet som är kärnan, vanligen i ett kulturämne med musiken som dominant. Kulturell stimulans kan öka till exempel kreativitet, vitalitet och motståndskraft vid olika påfrestningar. (Örebro läns landsting, Örebro läns bildningsförbund och Örebro länsidrottsförbund, 2011) - Föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnet (Artikel 5) - Ett barn ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja (Artikel 9) - Båda föräldrarna har gemensamt det primära ansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska stötta föräldrarna i sin roll (Artikel 18) - Alla barn har rätt till lek, vila och fritid (Artikel 31) - Alla barn har rätt att skyddas mot olaglig användning av narkotika och andra droger (Artikel 33) De skyddsfaktorer som lyfts in under detta fullmäktigemål är följande: Framtidstro, familj, personligt stöd, sömn, fysisk aktivitet, matvanor, vikt och fritid. Alkohol-, narkotika-, rök- och snusvanor är de riskfaktorer som belyses. 32
Må bra Upplevelsen av att må bra och ha en god hälsa är, förutom att det är en viktig kvalitet för den enskilde, ett mått på jämställdhet och jämlikhet i samhället. Ett övergripande mål för svensk folkhälsopolitik är att minimera hälsoklyftorna som beror på kön, utbildning, inkomst och etnicitet. I ett jämställdhetsperspektiv handlar hälsan om kvinnors och mäns möjligheter att vara delaktiga, utvecklas och ta ansvar såväl i vardagen som inom yrkeslivet. I Liv och hälsa ung undersökningarna mäts ungdomars egenupplevda hälsa. För ungdomarna i Degerfors (skolår 9) har andelen flickor som upplever att de mår bra eller mycket bra ökat över tid. Detta är positivt. Ur ett genusperspektiv så är detta dock ett utvecklingsområde då det skiljer sig mer än tio andelar mellan killar och tjejer.
33
Befolkningens hälsa kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att följa genom ohälsotal. Ohälsotal beräknas genom summan av antal sjukpenningsdagar, dagar med arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning dividerat med befolkningen i åldern 16-64 år. Kvinnor har genomgående haft en bättre utveckling av ohälsotalet än män, men kvinnors ohälsotal är fortfarande betydligt högre än männens. I kommun och landstingsdatabasen presenteras det genomsnittliga kommunala värdet för Degerfors män och kvinnor. Urval av grundläggande data – hälsa Degerfors kommun 2007 2008 2009 2010 2011 Ohälsotal
54
54
48
43
2012
Kv: 54 Män: 35
Invånare 18-80 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Varav kvinnor Varav män Invånare 18-80 år med god självskattad tandhälsa, andel (%) Varav kvinnor Varav män Invånare 18-80 år med nedsatt psykiskt välbefinnande, andel (%)
73,2 65.9 79,9
67 61 74
71 72 69
71 70 71
16 18 20,2 21 12,3 16 Källa: Kommun och landstingsdatabasen
Varav kvinnor Varav män
Framtidstro – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Majoriteten i Örebro län har generellt sett en positiv framtidstro, men andelen sjunker med ökad ålder för att vara som lägst för de allra äldsta. Att se positivt på framtiden är starkt kopplat till att uppleva en god hälsa. Mönstret är detsamma oavsett ålder och kön. I ett länsperspektiv är förtidspensionärer den grupp som har lägst framtidstro, följt av arbetslösa. För ungdomarna spelar föräldrars arbetssituation in. Av de ungdomar som har en eller ingen förälder i arbete är det få med ljus syn på framtiden. Utbildningsnivån har betydelse för framtidstron, ju högre utbildning, desto högre framtidstro. (Lindén-Boström och Persson 2012) Framtidstro är en viktig skyddsfaktor för den psykiska hälsan. Degerfors senaste resultat för den vuxna befolkningen (Liv och hälsa, 2008) visar på att 68 procent av männen och 59 procent av kvinnorna ser mycket optimistiskt eller ganska optimistiskt på framtiden. Det är en lägre andel än för ungdomarna. Utifrån resultatet för både ungdomar och vuxna finns en könsmässig skillnad, där män/pojkar har en något ljusare syn på framtiden. 34
Figur 4:Samband för skyddsfaktorer för psykisk hälsa , sid. 110. (Lindén-Boström och Persson 2012) 35
Familj och personligt stöd – skyddsfaktorer för hälsa Länsperspektiv Liv och hälsa ung och Liv och hälsa studiernas länsresultat visar på ett starkt samband mellan graden av tillit till sina föräldrar och upplevd hälsa. Det visar på att det är viktigt för ungdomar att kunna lita på sina föräldrar när det verkligen gäller. (Lindén-Boström och Persson 2012) Det finns en skillnad i upplevd hälsa i relation till familjeförhållanden. Detta är särskilt tydligt bland flickor. De som bor med båda sina föräldrar anger i högre grad god hälsa än de som bor med bara en förälder. Lägst andel med god hälsa har gruppen som inte bor med någon förälder. Mönstret är likartat, men inte lika uttalat för pojkarna. Bland de vuxna är det vanligare med en bra allmänhälsa om man bor med en partner jämfört med ensamstående. Flickor och kvinnor har i allmänhet tillgång till personligt stöd i högre grad än pojkar och män. Ur hälsosynpunkt har avsaknad av stöd större betydelse för flickor och kvinnor. (Lindén-Boström och Persson 2012)
Citat från intervjuer med ungdomar, inom forskningsprojektet Kompetenta familjer* – ideal och realitet som speglar ungdomars syn på familj. Om hur familjen ser ut… ”Det spelar ingen roll, bara man har föräldrar som bryr sig” Om gemenskap i familjen… ”… man ska vara ärlig mot varandra och känna att man kan lita på varandra” *Kompetenta familjer – ideal och realitet är ett forskningsprojekt som bedrivs i samverkan mellan Karlskoga kommun och Degerfors kommun utifrån folkhälsonämnden och med Örebro Universitet som lärosäte.
36
Sömn – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Sömn och sömnkvalitet varierar både beroende på kön och ålder enligt Liv och hälsa studierna för Örebro län. Flickor på gymnasiet uppger sämst sömn och sömnkvalitet, följt av de äldsta kvinnorna. Pojkar på högstadiet och gymnasiet samt vuxna män rapporterar genomgående en bättre sömn än flickorna/kvinnorna. En god sömn har en stark koppling till att också uppleva en god hälsa. Framförallt visar sig sömnen ha stor betydelse för den psykiska hälsan. Det gäller både ungdomar och vuxna, oavsett kön. (Lindén-Boström och Persson 2012) Degerfors Degerfors ungdomar sover mins i länet. I Liv och hälsa ung undersökningen 2011 svarade 37 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna i skolår 9 att de sover 6 timmar eller mindre per natt. Stress är en faktor som Liv och hälsa ung studierna belyser. Långvarig stress kan leda till olika besvär som exempelvis sömnsvårigheter. Utifrån ett genusperspektiv är stressförebyggande åtgärder en viktig prioritering. Flickor i tonåren som upplever stress och är inaktiva är den grupp som löper störst risk att utveckla smärttillstånd. Socialstyrelsen understryker vikten av att strategier vidtas för att förbättra den psykiska hälsan hos unga.
37
Fysisk aktivitet – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Detta gäller både för ungdomar och vuxna, oavsett kön. Bäst hälsa anger de som tränar regelbundet, därefter kommer de som tränar måttligt. Sämst hälsa uppger de som tränar lite eller inte alls. Utlandsfödda flickor och kvinnor födda utanför Norden är mindre fysiskt aktiva än födda i Sverige. Utbildningsnivån är starkt relaterad till fysisk aktivitet. Ju högre utbildning, desto högre andel som motionerar. Förvärvsarbetande är fysiskt aktiva i högre grad än arbetslösa. (Lindén-Boström och Persson 2012) Forskning visar att fysisk aktivitet kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Aktiviteter som individanpassas kan: • ge positiva tankar och känslor • öka tilltron till sin förmåga att klara problem • stärka självkänsla hos ungdomar • ge en bättre relation till föräldrarna och minska användning av droger • förbättra skolprestationer (Duberg, 2012)
65 procent av alla vuxna invånare i Degerfors (18-80 år) är fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. (Enligt resultat i Hälsa på lika villkor/Liv och hälsa, 2012) Kvinnor har minskat sin andel till 65 procent aktiva medan män har ökat till 64 procent mellan åren 2008 och 2012.
38
Matvanor – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Flickor och kvinnor har något bättre matvanor än pojkar och män. De som har mest regelbundna matvanor är dock pojkar och kvinnor. Män i den vuxna befolkningen har överlag en låg andel med goda matvanor. Det gäller oavsett födelseland, familjeförhållanden, utbildningsnivå eller om de förvärvsarbetar eller inte. Andelen är låg även bland kvinnor, men ändå avsevärt högre än männens. Främst är det kvinnor med eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande och sammanboende utan barn som har goda matvanor. Det finns vissa skillnader i hälsa mellan dem som har goda matvanor och dem som inte har det. Bra matvanor innebär en något högre andel med bra hälsa. (Lindén-Boström och Persson 2012)
39
Vikt – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv En normal vikt, det vill säga inte vara underviktig, överviktig eller ha fetma är generellt sett vanligare bland kvinnor än bland män. Det är dock bland kvinnorna som de största skillnaderna finns mellan kroppsvikt och upplevd hälsa. Bland normalviktiga säger närmare åtta av tio att de har en god hälsa. Andelen minskar bland dem som har en över- eller undervikt. Allra lägst är den i gruppen med fetma där drygt hälften anser sig ha en bra hälsa. Mönstret är likartat men inte framträdande hos männen. Utbildningsnivån har betydelse så tillvida att de med eftergymnasial utbildning är normalviktiga i högre grad än andra. Inom gruppen förtidspensionärer har bara mellan var fjärde och var tredje person normalvikt. (Lindén-Boström och Persson 2012) Degerfors Det är fler kvinnor än män med fetma (ålder18-80 år). 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i kommunen hamnar inom gruppen med BMI 30 eller mer, vilket är gränsen för fetma. (BMI = Body mass index)
40
Fritid – skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Det är något vanligare med bra allmän hälsa bland föreningsaktiva. Mönstret är detsamma oavsett ålder eller kön. I förhållande till födelseland är de utlandsfödda kvinnorna och flickorna minst föreningsaktiva. Låg grad av föreningsaktivitet gäller för övrigt även arbetslösa och förtidspensionärer. (Lindén-Boström och Persson 2012) Degerfors Enligt Liv och hälsa ung 2011 är 50 procent av pojkarna i skolår 9, samt 49 procent av flickorna i samma ålder med i en annan förening (ej idrott), klubb, sällskap eller organisation. Förutsättningarna ser, utifrån statistik i kommun och landstingsdatabasen, väldigt olika ut för pojkar och flickor. I Degerfors är den pojkdominerande verksamheten sex gånger så stor som flickverksamheten. Fritid Idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med pojkdominerad verksamhet, andel (%) Idrottsföreningar med varken pojkeller flickdominerad verksamhet, andel (%)
2007
2008
2009
2010
23
15
9
18
10
69
69
73
73
60
8
15
18
9
30
Boklån kommunala bibliotek, antal/inv
6
41
2011 2012
5 5 4 5 Källa: Kommun och landstingsdatabasen
Alkohol-, narkotika-, rök- och snusvanor – riskfaktorer för ohälsa Länsperspektiv alkohol Hög alkoholkonsumtion och berusningsdrickande är starkt åldersrelaterat och föregås ofta av rökning. Riskkonsumtionen av alkohol är fyra gånger vanligare bland flickor på gymnasiet än i skolår 9 och tre gånger vanligare bland gymnasiepojkarna jämfört med nians pojkar. I den vuxna befolkningen är det framförallt de unga kvinnorna 18-24 år som står för den högsta andel riskkonsumenter. Riskkonsumtion förekommer för både vuxna män och kvinnor och även efter pensionsåldern. I ungdomsgruppen är det störst skillnader i upplevd hälsa i relation till alkohol bland pojkar, där riskkonsumenterna har en lägre grad av god hälsa. Detsamma gäller männen i den vuxna befolkningen. För kvinnornas del är det lika hög andel som anger god hälsa bland riskkonsumenterna som bland övriga. Svenskfödda flickor har en dubbelt så hög andel riskkonsumenter som utlandsfödda. Och svenskfödda kvinnor har tre gånger så hög andel riskkonsumenter som de födda utanför Norden. En riskfaktor i förhållande till hög alkoholkonsumtion är för ungdomar att bo ensamma utan sina föräldrar. På motsvarande sätt märks att andelen riskkonsumenter är högre för ensamstående jämfört med sammanboende bland de vuxna. I förhållande till sysselsättning är det i gruppen arbetslösa som andelen riskkonsumenter är högst. (LindénBoström och Persson 2012) AUDIT (The Alcohol Use Disorders Identification Test ) AUDIT är strukturerade intervjufrågor som är rekommenderat av WHO. Formuläret används som underlag för samtal om patienters alkoholvanor. AUDIT beräknas utifrån tre frågor som ger ett index. Frågorna lyder, hur ofta och hur mycket alkohol man dricker vid ett vanligt tillfälle (översatt till glas alkohol) samt hur ofta en större mängd dricks vid ett och samma tillfälle (riskbeteende).
42
Länsperspektiv narkotika Majoriteten av ungdomar har inte använt narkotika. Pojkar och gymnasister har gjort det i större utsträckning än flickor respektive elever i nian. Flickor som använt narkotika har en klart lägre andel som uppger en god hälsa jämfört med dem som aldrig använt narkotika. Detsamma gäller för pojkarna även om mönstret inte är lika uttalat. För flickors del är det ingen större skillnad i narkotikaanvändning i relation till födelseland. Bland pojkar finns det dock en skillnad där det är vanligare att utlandsfödda pojkar använt narkotika än att svenskfödda gjort det. Ungdomar som inte bor med sina föräldrar har den klart största andelen som använt narkotika. (Lindén-Boström och Persson 2012)
Länsperspektiv rökning och snusning Rökning är en riskfaktor med stor betydelse för folkhälsan. De som röker dagligen upplever generellt en mindre god hälsa än andra. Det gäller ungdomar och vuxna, oavsett kön. Det är de vuxna männen som röker varje dag som har lägst andel med god hälsa. I ungdomsgruppen finns den största andelen dagligrökare bland de som bor ensamma. I förhållande till födelseland är det ingen skillnad när det gäller rökning bland ungdomarna. Det är det däremot i vuxengruppen där närmare var femte utlandsfödd man är dagligrökare. Andra grupper med hög andel som röker varje dag är arbetslösa och förtidspensionärer. I förhållande till utbildningsnivå är det stor skillnad framförallt bland kvinnorna i andel dagligrökare. (LindénBoström och Persson 2012)
43
Länsperspektiv snusning Användning av snus är framförallt en manlig vana. Snusning varje dag förekommer i större omfattning först i skolår 9. Högst andel finns bland 40-44 åringarna, därefter minskar det med ökad ålder. För ungdomar finns det en viss skillnad i hälsa mellan dem som snusar dagligen och de som inte gör det. Snusarna har en lägre andel som upplever god hälsa. Bland vuxna män finns inte denna skillnad. Svenskfödda pojkar och män är dem som i förhållande till födelseland snusar dagligen i störst omfattning. Minst förekommande är det bland födda utanför Norden. Ensamstående pojkar, ensamstående män med barn och förvärvsarbetande män är andra grupper med förhållandevis hög andel som snusar varje dag. (Lindén-Boström och Persson 2012)
44
Degerfors kommun har delaktiga och engagerade kommuninvånare Delaktighet och inflytande i samhället är bland de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan och är ett prioriterat målområde inom nationell folkhälsopolitik. Inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Motsatt leder brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen till maktlöshet, vilket har ett starkt samband med ohälsa. Brist på inflytande/egenkontroll, särskilt tillsammans med höga krav, anses öka risken för stressrelaterade besvär. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Alla människor oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, har rätt till delaktighet och inflytande. Barnkonventionen - Alla barn har rätt att säga vad de tycker (Artikel 11) - Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem (Artikel 12)
45
Påverkansmöjligheter i skolan och på arbetet - skyddsfaktor för hälsa Länsperspektiv Ur ett regionalt perspektiv är det en minoritet som anser att de kan påverka arbetet i skolan eller i förvärvslivet. Med ökad ålder följer generellt sett större möjligheter att påverka sin arbetssituation. Män, speciellt de med eftergymnasial utbildning, upplever i något större utsträckning att de kan bestämma över sitt arbete jämfört med kvinnor. I skolsituationen råder det omvända förhållandet där flickorna anser sig ha något större påverkansmöjligheter. Ju högre grad av möjlighet att påverka, desto bättre hälsa. Utlandsfödda flickor och pojkar har en förhållandevis hög andel som tycker att de kan påverka skolarbetet, cirka tio procent högre än svenskfödda. Däremot är vuxna födda utanför Norden den grupp som har lägst påverkansmöjligheter i arbetet. (Lindén-Boström och Persson 2012)
Nationellt perspektiv Utifrån en nationell undersökning gjord av Ungdomsstyrelsen 2009, av unga i åldern 16–25 år, angav 39 procent att de var intresserade av att påverka lokalt. Andelen var högre bland unga med högutbildade föräldrar, medan inga övriga skillnader mellan olika grupper av unga framkom av analysen. Andelen som vill vara med och påverka lokalt har minskat sedan 2004. Bland unga i åldern 16–25 år uppgav 39 procent att de ville vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Det finns inga signifikanta skillnader vid jämförelse utifrån kön, åldersgrupper, utrikes och inrikes födda, sexuell läggning, unga med och utan funktionsnedsättning samt i vilken kommuntyp man bor i. Det är dock en större andel unga med högutbildade föräldrar som vill vara med och påverka jämfört med unga där båda föräldrarna saknar högre utbildning. Unga som har minst en förälder som är arbetslös eller sjukskriven tror mindre på sina möjligheter att föra fram åsikter. Även unga som har haft svårt att klara sina ekonomiska utgifter tror i lägre grad på sina möjligheter. Unga med upplevd dålig hälsa respektive dålig självkänsla har också lägre tilltro till sina möjligheter att föra fram åsikter. Dessutom har unga som är missnöjda med sin situation i skolan eller på arbetet lägre tilltro än unga som är mer nöjda med sin situation.
46
Folkhälsonämnden blickar framåt SAMVERKA DIALOG FAMILJESTÖD SOCIOEKONOMI ANDT SKYDDSFAKTOREER
Tio prioriteringar för Degerfors och folkhälsonämnden 2013 och framåt, utifrån gällande politiska direktiv och hälsostatus i Degerfors kommun.
JÄMLIK HÄLSA
•
Utveckla och implementera lokala styrdokument exempelvis Degerfors folkhälsopolitiska plan. Utveckla system för uppföljning och utveckling för att göra Degerfors till en bra kommun för alla som lever och verkar.
•
Behålla fokus på genus och jämlikhet i det fortsatta folkhälsoarbetet! Det finns tydliga skillnader i exempelvis upplevd hälsa, trygghet, symtom som stress och riskbeteenden mellan killar/män och tjejer/kvinnor. Det finns även en ökad ojämlikhet mellan olika åldersgrupper, beroende på andel skyddsfaktorer och bland olika etniska grupper i samhället, vilket också är oerhört viktigt att ta fasta på för att uppnå en god hälsa i Degerfors.
•
Förbättra förutsättningarna för och prioritera kommuninvånare med störst behov, med utgångspunkt från skydds- och riskfaktorer! Då har vi en kommun som jobbar starkt för jämlik hälsa, mänskliga rättigheter, barns rättigheter med en stark motivation och en positiv förebild!
•
Förbättra kommunens arbete med socioekonomi och ekonomiskt utsatta barn samt utveckling av konsekvensbedömningar utifrån folkhälso- och barnrättsperspektiv utöver det ekonomiska perspektivet.
•
Utveckla av familjestödsarbetet, där barnrättsperspektivet finns med som en tydlig del exempelvis genom utveckling av Vägledande samspel (ICDP)
•
Utveckla arbetet med äldres hälsa utifrån de fyra hörnpelarna, social gemenskap, delaktighet/meningsfullhet och känna sig behövd, fysisk aktivitet och matvanor.
•
Förbättra kommunernas hälsostatus, genom att utveckla och stärka det ANDTförebyggande arbetet.
•
Utveckla reell delaktighet och inflytande för ungdomar och övriga medborgare i kommunen och utveckla den kontinuerliga dialogen mellan politiker och unga.
•
Utveckla lokal samverkan med primärvård, lasarett, Örebro läns idrottsförbund, Örebro läns bildningsförbund samt inom/mellan kommunerna Degerfors och Karlskoga för att gemensamt hitta vägar för att öka befolkningens goda och jämlika hälsa.
•
Utveckla Karlskoga/Degerfors tvärsektoriella nätverk för folkhälsa och barnkonvention! Syftet är att nå en långsiktig politisk och tjänstemannasamordning inom och mellan kommunerna. Tvärsektoriellt arbete är ett medel för att nå måluppfyllelse och handlar om att flytta fokus från den egna organisationen till medborgarna.
47
Vid frågor om Degerfors kommuns folkhälsopolitiska bokslut 2012 Kontakta folkhälsoenheten Karlskoga och Degerfors kommuner E-post:
[email protected] Cecilia Ljung, Folkhälsostrateg
48
