FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2003

FLENS KOMMUN

ÅRSREDOVISNING 2003

Sammandrag…………………………………………………………………….1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande…………………………………….2 Inledning……………………………………………………………3 Omvärldsanalys.……………………………………………………7 Ekonomisk översikt…...…………………………………………..10 Driftredovisning….………………………………………………..23 Investeringsredovisning ..…………………………………………26 Personalredovisning…… …………………………………………28 Miljöredovisning………….……………………………………….33 Gröna nyckeltal..…………………………………………………..35 Kommunens redovisningsmodell………………………………………………37 Redovisningsprinciper………………………………………………………….38 Resultaträkning…………………………………………………………………39 Balansräkning……..……………………………………………………………40 Finansieringsanalys….……………………….………………………………...41 Noter…………………………………………………………………………....42 Externa driftinkomster och driftutgifter………………..….………………..….46 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse – koncernen…..……………………………48 Resultaträkning………………….…………………………………50 Balansräkning..…………….………………………………………51

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\framsida interims03.doc

FLENS KOMMUN

SAMMANDRAG

År 2003 i korthet Årets resultat

Årets skatteintäkter och generella bidrag

är –17,9 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 1,7 Mkr som har försämrat årets resultat.

uppgår till 606,4 Mkr vilket är 16,6 Mkr mer än 2002. Den procentuella ökningen mellan 2002 och 2003 är ca 2,8 % vilket är betydligt lägre både än 2002 4,4 % och under perioden 19992001 då den årliga ökningstakten var på nivån 56 %.

Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 103,1 % vilket innebär att kommunen idag lånar av det egna kapitalet för att bedriva den löpande verksamheten.

De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställd budget är socialnämnden –18,0 Mkr, samt barn- och utbildningsnämndens –10,5 Mkr. Socialnämndens avvikelse utgör ca 6,8 % av nämndens omslutning, barn- och utbildningsnämndens ca 3,4 %.

Årets nettoinvesteringar uppgår till 51,6 Mkr. Den enskilt största investeringen är markköpet vid Dax Door för 10,5 Mkr. Andra större investeringar har gjorts i fastigheter för 10 Mkr, VA-investeringar 14,3 Mkr, bussterminal/tunnel 4,8 Mkr, datorutrustning 3,6 Mkr samt inventarier i skolorna 3 Mkr. Därutöver har investeringar i förskolelokaler gjorts för ca 5,4 Mkr.

Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var 1 289 personer, därav återfanns 1 060 personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnader uppgick 2003 till 476,7 Mkr.

Befolkning Befolkningen har under året ökat med 109 personer. Vid utgången av 2003 var antalet invånare 16 629.

Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete.

Utveckling i korthet 1999-2003 Antal invånare Skattesats kommunen, kr Skattesats kommunen och landstinget Årets resultat, Mkr Nämndernas budgetavvikelse, Mkr Nettokostnadernas andel av skatteint, % Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvestering, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr

1999 16 726 21:24² 30:60 -16 -25 104 31 400 100 13 73 216

2000 16 565 21:38³ 30:60 +16 +1 97 31 300 36 10 75 185

2001 16 411 21:38 31:10 +22 +13 96 33 200 41 7 79 159

2002 16 520 21:38 31:10 -12 -13 102 36 500 31 0 79 145

² Skatteväxling avseende övertagande av gymnasieprogrammen för naturbruk och omvårdnad från landstinget ³ Skatteväxling avseende övertagande av kostnadsansvar för kollektivtrafik från landstinget.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\2003 i sammandrag.doc

2003 16 629 21.38 31:10 -17,9 -27,2 103 37 600 52 0 76 143

FLENS KOMMUN

Årets resultat visar ett kraftigt underskott i förhållande till den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för 2003 som hade ett resultat på +44 tkr. Den kraftigt negativa avvikelsen, -17,9 Mkr , i förhållande till budget, beror i första hand på underskott i de två stora nämnderna, socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. I höstens prognos för det ekonomiska resultatet 2003 gjorde kommunen bedömningen att resultatet skulle bli -28 Mkr. Resultatet har alltså blivit bättre än tidigare prognos men kommunens ekonomiska läge är synnerligen allvarligt. Den höga kostnadstakten har fortsatt liksom trögheten på intäktssidan, vilket måste betecknas som en olycklig kombination. Det är därför av största vikt att kraftfulla åtgärder vidtas under 2004-2005 för att åstadkomma en ekonomi i balans. Alla nämnder måste därför redovisa sina sparbeting innan budgetberedningen börjar arbeta med budget-05. Därefter måste verkställighet omedelbart ske!

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\KS ordf.doc

KS-ORDFÖRANDE

Många svåra beslut kommer att behöva fattas och många av kommunens medborgare kommer att beröras av dessa beslut. De ”gyllene” åren 2000 och 2001 kommer troligtvis aldrig tillbaka och som en följd därav måste den offentliga sektorns uppdrag, parallellt med konkreta åtgärder analyseras och förväntningarna om vad skattepengarna kan och bör användas till, revideras. Men det finns ljus i mörkret. Kommunens befolkning fortsätter att öka, vilket är en förutsättning för att kunna upprätthålla en rimlig kommunal service. Därför måste vi fortsätta skapa förutsättningar för ett gott liv i Flens kommun.

Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande

FLENS KOMMUN

INLEDNING

Population 1985-2003 17 600 17 400 17 200 17 000 16 800 16 600

döda

250 200 150 100 50

2002

2000

1998

1996

1994

0 1992

Flens kommun har under de senaste två åren fått uppleva en befolkningsökning igen. Under perioden 1989 till 1994 hade vi en ökning på 273 personer och 1994 var vi nästan 17 500 personer i kommunen. Därefter följde en minskning med i genomsnitt 150 personer per år. Nu verkar det dock som om trenden har vänt!

födda

300

1990

Befolkningsökning i år igen! Antalet invånare i Flens kommun har under år 2003 ökat med 109 personer. Den 31/12 2003 uppgick befolkningen till 16 629 personer. Under 2002 ökade kommunens befolkning också med 109 personer.

Befolkningsminskningen under senare hälften av 1990-talet berodde både på en negativ nettoflyttning och på ett minskat födelsetal. År 2001 innebar ett trendbrott, då antalet födslar kraftigt ökade jämfört med tidigare år. Därefter har dock antalet födda minskat något varje år. År 2003 föddes det 171 personer i kommunen. Sedan 1996 har antalet döda överstigit antalet födda. År 2003 uppgick födelsenettot till minus 26 personer.

16 400 16 200

2003

2001

1999

1997

1995

1993

1991

1989

1987

1985

16 000

År 2002 bestod Flens kommuns flyttnetto av positiva siffror, för första gångens sedan 1987. Under perioden 1989 till 2001 hade det varit ett negativt flyttnetto på i genomsnitt 50 personer per år. Den positiva trenden fortsatte under 2003. Flyttnettot blev på 135 personer. Det positiva flyttnettot tillsammans med det negativa nettot över antalet födda och döda ger en folkökning på 109 personer. Befolkning nettoförändring per år 300 200 100 0 -100 -200 -300

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002

Församlingar och tätorter I Flens kommun finns tio församlingar och åtta tätorter. Fyra av församlingarna har över 1000 invånare. Det är Flen (6693), Mellösa (3006), Lilla Malma (2642) samt Hyltinge/Helgesta (1625). Övriga församlingar är Bettna, Dunker, Vadsbro, Årdala, Blacksta och Forssa.

FLENS KOMMUN

INLEDNING De flesta av inflyttarna passade på att byta boendeform vid bytet av kommun. Under 2002 dominerade bytet från bostadsrättslägenhet till småhus. Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig något från fördelningen i hela riket. Andelen invånare i intervallen 20-29 och 30-44 år är mindre jämfört med riket samtidigt som andelen invånare i intervallen 45-64 och uppåt är högre jämfört med hela riket. Andelen barn och ungdomar, d.v.s. personer i intervallen 0-14 och 15-19 år är något högre jämfört med riket.

Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Cirka 1/3 av invånarna bor i Flen, som är den största orten. Tätorter Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm Mellösa Bettna Skebokvarn Vadsbro

2003-06-30 6 179 2 050 1 711 802 547 415 217 115

Många unga flyttar till Flens kommun Kommunkansliet har sedan år 2000 gjort en enkätundersökning bland nyinflyttade i syfte att undersöka attityder och trender bland de inflyttade samt att kunna kartlägga kommunens attraktionskraft. År 2003 var det personer som hade flyttat in under 2000 och 2002 som studerades. Enligt studien bestod den största inflyttargruppen av personer i åldern 20-24 år, men eftersom de flesta av utflyttarna också var i den åldern blev det ett negativt flyttnetto. Det var först vid åldrarna 30 och uppåt som det blev ett nettoöverskott. Störst överskott blev det i gruppen 55-59-åringar.

2003-12-31 Flens Flens Riket % Ålderskommun komgrupp mun % 0 – 14 3043 18,3 17,8 15 – 19 1069 6,4 6,2 20 – 29 1364 8,2 12,0 30 – 44 2997 18,0 20,9 45 – 64 4832 29,1 26,0 65 – 79 2329 14,0 11,9 80 995 6,0 5,3 Pendling År 2001 hade drygt 2 000 av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Cirka 1300 personer pendlade till en ort inom Sörmlands län. Nästan 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det cirka 550 personer som pendlade till Stockholms län. Drygt 1 200 personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Drygt 1000 personer av inpendlarna bodde i Sörmlands län.

FLENS KOMMUN Flens kommun arbetar aktivt för att öka pendlingen ännu mer och vara ett attraktivt boendealternativ för bland andra stockholmare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en kraftig förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot EskilstunaVästerås och Norrköping. Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. För den idrottsintresserade finns badhus, ishall, golfbana, fotbollsplaner och mycket mer. Det finns också gott om hästar, ridvägar och stallplatser. Föreningslivet är rikt och många driver en aktiv ungdomsverksamhet. Kultur är ett naturligt inslag i vardagen. På olika håll i kommunen ordnas det litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar, föreläsningar osv. Det finns flera museer med olika inriktningar. Många kommuninvånare sysslar med hantverk av olika slag. Ny bussterminal i Flen Lagom till skolstarten i augusti 2003 invigdes den nya bussterminalen vid Flens station. Den byggdes av kommunen i samarbete med Vägverket. Bussterminalen ska syfta till att öka tillgängligheten till bussarna. Terminalen är bland annat utrustad med betongplattor i marken som är utfor-

INLEDNING made för att hjälpa synskadade att hitta rätt. Lugna gatan Lugna gatan är en planeringsmodell med syfte att gaturummet i tätorterna ska bli säkrare och mer trivsamt. Modellen har lett fram till en trafikplan för tätorterna i Flens kommun. I första hand är det gaturum där skolbarn rör sig som prioriteras. Under 2003 har kommunen tillsammans med Vägverket bekostat gång- och cykelbanor i Flens tätort samt förstärkt belysning på olika platser i kommunen. Näringslivet Näringslivet domineras av högteknologiska tillverkningsindustrier och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Kommunens centrala läge befolkningsgeografiskt har gjort att flera logistikföretag har etablerats i Flens kommun. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation. Förvärvsarbetande med arbetsplats i kommunen, fördelat på näringsgrenar 2001 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning, mineralutvinning Energi- vattenförsörjning, avfallshantering Byggindustri Handel, transport, kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg, veterinär

% kom mun

% riket

5,8

1,8

30,7

18,5

0,2

0,8

6,5 14,5

5,8 20,8

5,0

13,8

7,5 18,7

8,5 18,4

FLENS KOMMUN Personliga, kulturella tjänster, renhållning Offentlig förvaltning mm Näringsgren okänd

INLEDNING 5,4

4,2

4,0 1,7

5,4 1,9

De största företagen i kommunen med över 100 anställda är De La Rue Cash Systems AB, GB Glace AB, Danaher Motion AB och Volvo Parts AB. Andra större företag är Kitron Flen AB, Schneider Electric AB, Statoil Logistik och Momento AB. Mål för näringslivsarbetet En avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågorna är att arbetet präglas av en långsiktighet och en bred partipolitisk samsyn. Vikten av detta framhålls ofta och kan inte nog betonas. Inriktningsmålen för näringslivsarbetet i kommunen är att verka för • Tillväxt i befintliga företag • Ökat nyföretagande • Fler företagsetableringar Kommunen arbetar aktivt på många sätt, från vision till strategi och ett åtgärdspaket för utveckling och profilering samt en medveten satsning på marknadsföring av kommunen som boende-, etablerings- och besöksort. Under hösten 2002 påbörjades ett flertal projekt, bl.a. att bygga upp ett ”Matkluster” – Småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Lokalt Resurscentrum för kvinnor driver ett flertal projekt, bl. a. styrelseutbildning. I syfte att höja utbildningskvalitén och öka övergången till högre studier har kommunen satsat på en egen gymnasieskola och i samverkan med näringslivet byggt upp ett lärcentrum ”KompetensCentrum” för eftergymnasiala studier och företagsutbildningar. Detta utgör kommunens strategiska resurs för utveckling av näringsliv och offentlig sektor där företagare, organisationer, anställ-

da, arbetslösa och privatpersoner erbjuds kompetensutveckling och utbildning så att de är väl förberedda för det framtida arbetslivet. Allt är ett led i kommunens mål att år 2010 uppnå 18 000 invånare. Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c). Kommunfullmäktiges mandatfördelning Partier 2003 - 2006 Socialdemokraterna 17 Alternativ 2000 9 Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Lotta Finstorp (m). Anders Berglöv (s) är 1:e vice ordförande. Övriga större nämnder är Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Bygg-, miljö- och räddningsnämnden samt Socialnämnden. De har alla elva ledamöter vardera. Valnämnden har sju ledamöter och kommunrevisionen består av fem ledamöter.

FLENS KOMMUN I väntan på bättre tider? Den dämpade och matta konjunktur som rått sedan mitten av 2000, har av olika skäl envist bitit sig fast. Detta innebär att nuvarande avmattningsperiod i tid är lika lång som den vi upplevde under perioden 19901993. De inhemska konsekvenserna för Sverige har dock varit betydligt mildare. Däremot upplever delar av Europa bl a Tysklanden betydligt allvarligare svacka än i början av 90-talet. För svensk del har tillväxten minskat från 3,5-4,0 % 19992000 till 0,9-1,9 % 2001-2003. Även för 2004-05 antas nu tillväxttalen bli relativt blygsamma 2,2–2,5 %. De första tydliga tecknen på en uthållig återhämtning har dock börjat synas i USA, delvis understödd av en kraftigt försvagad dollar vilket gynnat amerikansk industri på den europeiska industrins bekostnad. Förväntningarna är därför relativt lågt ställda på kraften i återhämtningen i Europa. Liksom under tidigare år är konjunkturutvecklingen dock svårbedömd. Risken finns att en återhämtning i omvärlden fortsätter fördröjas samt att osäkra framtidsutsikter för hushåll och företag fortsätter att hålla tillbaka konsumtion och investeringar i Sverige. Under främst andra halvåret 2003 har sysselsättningen utvecklats mycket svagt i Sverige med stigande arbetslöshet och en klart sämre intäktsutveckling för den offentliga sektorn som följd. Utvecklingen bekräftar tidigare erfarenheter, att arbetsmarknaden påverkas sent i konjunkturen. Utvecklingen så här långt är helt i enlighet med de farhågor vi redovisade förra årets årsredovisning. En ökad sysselsättning måste därför bedömas ligga först en bit in på 2005 under förutsättning att ekonomin tar rejäl fart igen under 2004, vilket inte mycket tyder på idag. Under 2003 avtog åter inflationstakten för att under andra halvan av året ligga på ca 2 %. De flesta bedömare tror på en relativt stabil inflation under eller nära två procent K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

OMVÄRLDSANALYS de kommande åren. En låg inflationstakt, tillsammans med tämligen blygsamma tillväxtantaganden de kommande två åren, bidrar till att Sverige idag har en historiskt sett ganska låg räntenivå både vad gäller korta och långa räntor. Även löneökningstakten bedöms avta något i takt med det sämre arbetsmarknadsläget. Sverige har en historik med högre löneavtal än omvärlden och konkurrentländer, något som i längden inte är hållbart om inte den svenska produktivitetsutvecklingen överträffar vår omvärld. De svenska offentliga finanserna är i ett tämligen gott skick i ett internationellt perspektiv. Statsfinanserna är dock fortfarande oerhört konjunkturkänsliga. Den vikande konjunkturen har inneburit att de offentliga finanserna försvagas. De statliga utgifterna begränsas av de s k utgiftstaken som årligen läggs fast av riksdagen. Konjunkturutvecklingen leder till att de statliga utgifterna växer snabbare än väntat och intäkterna inte inflyter i förväntad utsträckning. Utgiftstaken kan därför komma att överskridas 2004. Besväret är dock känt sen tidigare år, de senaste åren har alltmer av bokföringsmässigt trixande präglat staten budgethantering. Förväntningar om att staten skall bidra medel som påtagligt och uthålligt förbättrar kommunsektorns ekonomi måste idag bedömas som orealistiska. Statliga satsningar på kommunerna – samma mängd pengar med nya namn Staten har under de senaste åren genomfört flera reformer med påverkan på kommunerna. Inom barnomsorgen har flera reformer genomförts som bl a garanteras barn till arbetslösa och föräldralediga förskola sedan halvårsskiftet 2001, maxtaxa infördes 2002 och år 2003 gavs 4-5-åringar avgiftsfri förskola motsvarande 525 timmar per år. Från halvårsskiftet 2002 infördes maxtaxa och förbehållsbelopp även i äldreomsorgen. För berörda barnfamiljer och äldre är självfallet dessa reformer av vä-

FLENS KOMMUN sentlig betydelse. Stegvis har också sedan hösten 2001 de s k Wärnerssonpengarna för personalförstärkning i skolan tillkommit. Under 2003 har 2,5 Mdr kr betalats ut. Denna satsning kommer att fortsätta (och utökas) fram till år 2006. Tillskottet saknar definitivt inte betydelse men effekten för kommunerna bör inte överdrivas. Man bör vara medveten om att 1,0 miljard kr motsvarar endast 3 promille av hela den kommunala verksamheten. De motsvarar knappt urholkningen av de generella statsbidragen. Det visar sig också att staten i finansieringen av flera reformer inte kompenserat kommunerna fullt ut. Bl a blir effekterna av barnomsorgsreformerna en kraftigare ökning av efterfrågan än vad som förutspåtts. Kommunerna har i allmänhet inga eller små möjligheter att finansiera de statliga reformerna, med följden att kommunsektorns finanser försämras, alternativt att kommunerna tvingas öka produktiviteten i verksamheten, vilket av många uppfattas som kvalitetsförsämringar. LSS-reformen är en annan av staten beslutad men i otillräcklig omfattning finansierad reform. I Flens kommun är merkostnaderna jämfört med budget 2003 8,6 Mkr för LSS-verksamheten. Förslag på nytt utjämningssystem för LSS-kostnader har föreslagits och införs fr o m 2004, dock utan ökad statlig finansiering. Kommunernas ansträngda ekonomi De inkomstförstärkningar som kommit kommunerna till del under högkonjunkturåren har gått åt till att återta förlorad mark från krisåren på 1990-talet. År 2002 skedde dock ett kraftigt trendbrott. För 2003 räknar Svenska Kommunförbundet med att 67 % av kommunerna uppvisar negativa resultat enligt de preliminära bedömningarna, en ökning med ca 80 kommuner jämfört med 2002. Trots stora skattehöjningar inom kommunsektorn förbättras inte det ekonomiska resultaten de komK:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

OMVÄRLDSANALYS mande åren. De ekonomiska problemen riskerar dessutom kvarstå mot bakgrund av en politisk oförmåga att göra prioriteringar. En ofta återkommande formulering, för att inte säga mantra, är att vård, skola och omsorg skall prioriteras, som idag står för ca 85 % av kommunsektorns kostnader. Skall kommunerna framgångsrikt klara att återställa balansen i ekonomin krävs prioriteringar mellan verksamheter även inom mantraområdet. Inför 2004 och åren därefter är situationen mera oroande, bl a av följande skäl: • •

• •

Fortsatt svag skatteintäktsutveckling Underfinansierade reformer och behov av omfördelning av resurser mellan verksamheter av demografiska skäl Fortsatt hög kostnadsutveckling och svag styrning på grund av oförmåga att göra prioriteringar Urholkning av statsbidragens reala värde – och ökad statlig styrning

Svagare skatteintäktsutveckling Skatteintäktsutvecklingen är i hög grad sammankopplad med sysselsättningsutveckling. Under perioden 1998-2001 ökade sysselsättningen i Sverige vilket gav draghjälp till skatteintäkterna. Det senaste året har utvecklingen varit betydligt mindre angenäm, med fallande sysselsättning. Under senare år har utvecklingen av kommunernas skatteintäkter varit starkare än de bedömningar regeringen i förväg har gjort och som ligger till grund för de preliminära skatteutbetalningarna till kommunerna. Detta har lett till att kommunerna har kunnat utkvittera positiva skatteavräkningar, som i hög grad har förbättrat boksluten. Man skulle kunna säga att kommunerna har vant sig vid positiva skatteavräkningar. Det är mycket viktigt att kommunerna är medvetna om att skatteavräkningen även kan vara negativ, något vi fått erfara fr o m

FLENS KOMMUN 2003. För de kommande åren är dock förväntningarna på ökande skatteintäkter betydligt mindre.

OMVÄRLDSANALYS Det övergripande demografiska problemet är dock ett hot mot all välfärd på sikt; det föds alldeles för få barn i Sverige och i Flens kommun. I Flens kommun ca 170 barn per år jämfört med 270 barn 1990.

För hög kostnadsutveckling Kommunerna bedriver en personalintensiv verksamhet (särskilt inom kärnområdena skola, barnomsorg, äldre- och handikappomsorg) och därmed utgör löneökningarna den viktigaste faktorn för kostnadsutvecklingen. Under 2003 har Flens kommuns kostnader för personal ökat med hela 7,7 % (2002 9,2 %), en kostnadsökningstakt som långsiktigt är ohållbar. Kommunerna kan knappast räkna med att förbättra ekonomin med hjälp av en, relativt andra grupper, svag löneutveckling för kommunanställda. Utvecklingen under de senaste åren visar att kommunsektorns lönekostnader snarare ökar snabbare än på andra delar av arbetsmarknaden. Med nuvarande ekonomiska situation kan kommunsektorn inte åstadkomma större löneökningar än arbetsmarknaden i övrigt utan att samtidigt minska volymen anställda. Expansion av verksamheter Den demografiska utvecklingen men också i viss utsträckning statliga reformer leder till att de kommunala verksamheterna kommer att behöva öka i volym de närmaste åren. Under perioden 2002-2007 sker en dramatisk minskning av antalet grundskoleelever vilket kommer att innebära slutet för många svenska skolenheter. Samtidigt ökar under en period volymen gymnasieelever påtagligt. Detta innebär att relativt kraftfulla åtgärder behöver vidtas för att omfördela resurser mellan verksamheter. En liknande omfördelning av resurserna kommer att krävas inom äldreomsorgen, där utvecklingen går från särskilt boende till korttidsplatser, avlastningsplatser och hemtjänst.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

Lägre statsbidrag – och villkorade Urholkningen av de generella statsbidragen fortsätter. De medel staten tillför öronmärks istället, oavsett lokala behov eller prioriteringar. Således har de s k Wernersson-pengarna öronmärkts för personalförstärkningar inom skolan. När det generella statsbidraget infördes skedde det i den fasta övertygelsen att bäst effektivitet uppnåddes om prioriteringarna görs utifrån den enskilda kommunens behov och situation. I nuläget låses resurser upp på ett olyckligt sätt som försvårar överföring av medel. I många kommuner kommer av demografiska skäl resurser behöva frigöras från grundskolan för att överföra till att svara upp mot ökande behov i äldreomsorgen. Tyvärr finns ingenting som tyder på att trenden med villkorade statsbidrag är på väg att brytas. De tillfälliga sysselsättningsstöd som staten infört under 2002-04 är det senaste exemplet. Kommunerna måste påvisa ökningar av lönekostnaderna över det långsiktigt hållbara för att uppbära en del av bidragen. Löneökningar som riskerar att bli ett problem den dag statsbidragen försvinner eller villkoren för dessa förändras. Ett kortsiktigt tänkande präglar i nuläget statens hantering av statsbidragssystem och regelstyrning av kommunal verksamhet. Inför kommande år (2006 och framåt) finns dock förhoppningar om att ett mer förenklat och renodlat statsbidragssystem kan utvecklas.

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT tvåårsperiod för att återställa 2003 års underskott.

Årets resultat Årets resultat är –17,9 Mkr, avsevärt sämre än det budgeterade nollresultat. Resultat före extraordinära poster Mkr 40 15,6

20

21,5

0 -20

1999 -16,2

2000

2001

2002 -12,0

2003 År -17,9

Resultat för 2003 innebär en radikal försämring i jämförelse med tidigare års resultat. Tas hänsyn till de jämförelsestörande posterna uppgår resultatet för 2003 till – 16,2 Mkr. Motsvarande siffra är för 2002 +3,6 Mkr och för 2001 +6,9 Mkr. Det dåliga resultatet är främst hänförligt till att nämnderna inte klarat av att hålla sig inom givna ekonomiska ramar. Befarade underskott i nämndernas verksamhet på 26,8 Mkr konstaterades vid budgetbehandlingen under hösten 2002. Det måste betecknas som ett misslyckande för kommunen att så lite åstadkommits hittills för att påtagligt förändra utvecklingen. Läget är mycket bekymmersamt och innebär en betydligt försämrad ekonomisk plattform inför kommande planperiod. För att förbättra kommunens ekonomi och uppnå ekonomi i balans, vilket lagen kräver, behövs en kraftfull ledning och styrning på alla nivåer i kommunen. Rent verksamhetsmässigt kommer både strukturella förändringar och verksamhetsbesparingar/rationaliseringar att krävas. I Budget och flerårsplanen för 2004-2006 redovisas ett åtgärdspaket för att få ekonomi i balans. Åtgärdspaketet förutsätter ett 0-resultat 2003 vilket nu inte är fallet. Konsekvenserna av detta blir att ytterligare åtgärder behövs för att inhämta även 2003 års negativa resultat. Allt annat oförändrat så krävs en skatteökning om ca 40 öre under en

För en långsiktigt stabil och sund ekonomi har kommunen målsättningen att driftresultatet ska uppgå till 10 Mkr per år. Kommunens ekonomiska resultat –17,9 Mkr innebär att kommunen har en lång och plågsam vandring framför sig för att uppnå en god ekonomisk hushållning. De största avvikelserna i förhållande till budget kan sammanfattas som, •

• • • •

Högre skatteintäkter än budgeterat + 0,6 Mkr, varav 1,4 Mkr avser slutavräkning för år 2002 och –4,7 Mkr prognos för slutavräkning 2003. Mer i generella statsbidrag och utjämning än budgeterat + 2,9 Mkr Lägre finansnetto än budgeterat -0,8 Mkr Lägre avskrivningar än budgeterat +0,6 Mkr Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivningar högre än budgeterat med ca 20 Mkr.

Kostnaderna för de lagstadgade avgifterna och pensionerna har i år genererat en positiv avräkning gentemot budget. Vilket redovisas i verksamhetens nettokostnad. Den kommunala verksamheten uppvisar sammantaget ett kraftigt underskott i förhållande till budget, -27,4 Mkr. De största avvikelserna uppvisar socialnämnden med – 18,0 Mkr och barn- och utbildningsnämnden med –10,5 Mkr Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av förändringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar.

Löneökningar 1%

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

- 4,4 Mkr

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

Tio heltidstjänster +/-3,3 Mkr Prisförändring 2% +/-5,3 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10% +/-1,3 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/-0,8 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer +/-3,6 Mkr Förändring med 1% i skatteprognosen +/- 5,1 Mkr De senaste årens resultat har varierat främst beroende på poster av jämförelsestörande karaktär. Nedan visas kommunens ekonomiska resultat exkl jämförelsestörande poster de senaste 5 åren.

Fortsatt ökande befolkning kommer sannolikt även att innebära ökade kostnader för kommunen för vilket vissa medel avsatts i budgeten. Det budgeterade resultatet för 2004 bygger helt på att nämnderna klarar sina sparkrav. Hänsyn har då inte tagits till att underskottet i 2003 års bokslut ska täckas inom två år för att uppfylla kravet om ekonomi i balans. Läget är synnerligen allvarligt och kräver kraftfulla åtgärder för att kommunens ekonomi ska bli stabil. Även framledes kommer nyckeln till en fortsatt positiv resultatutveckling att bestå i, • •

Mkr 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20

10,2

1999 -5,1

2000

6,9 12001

3,6

2002

2003 -16,2

År

Årets negativa resultat exkl jämförelsestörande posterna –16,2 Mkr är en kraftig resultatförsämring jämfört med tidigare år. Kommunens ekonomi är i kraftig obalans och kraftfulla åtgärder behövs för att rekonstruera ekonomin. Budgeten för 2004 är i praktiken kraftigt underbalanserad. Därutöver förutsätts att en rad besparingar genomförs med beräknade belopp och enligt tidplanen för att uppnå balans. Planen förutsätter alltså att det allmänna effektiviseringskravet om 1 % verkställs samtidigt som åtgärdspaketet om ca 20 Mkr genomförs. Till verkligheten hör också en osäker skatteintäktsutveckling. Till det positiva hör att Flens kommuns befolkning ökar. Både under 2002 och 2003 har antalet invånare i Flens kommun ökat med 109 invånare. En ökning om 100 invånare ger en intäktsökning av skatter och bidrag med ca 3,6 Mkr.

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

•

Fortsatt positiv befolkningsutveckling Kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov. Nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna

Den lägre tillväxttakten i ekonomin, som leder till en sämre utveckling av skatteintäkterna, ställer höga krav på en fortsatt mycket stram ekonomisk styrning i kommunen. Ekonomistyrningen i kommunen bör fullföljas med särskilt inriktning på att verksamheterna håller sig inom givna ekonomiska ramar och därmed fullfölja beslutade besparingar. Det är också av största vikt att alla respekterar Kommunfullmäktiges beslut att de ekonomiska målen ska prioriteras, före uppfyllelsen av verksamhetsmålen, om en konfliktsituation mellan dessa uppstår. Ekonomi i balans För kommunerna gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

två år. I kommunallagen finns möjlighet att frångå balanskravet om synnerliga skäl föreligger. Som exempel nämns om kommunen medvetet byggt upp ett eget kapital att användas för tillfälliga kostnadsökningar/intäktsminskningar. Kommunen är skyldig att redogöra för hur balanskravet uppfyllts då negativt resultat redovisas.

• • •

Flens kommun har under både 2000, 2001 och 2002 klarat balanskravet. För 2002 visserligen med hänvisning till att synnerliga skäl förelåg beträffande tunnelinvesteringen i Flens tätort. Utgångspunkten för balanskravet är att varje enskilt år bedöms för sig, exempelvis kan 2001 års positiva utfall f n inte tillgodoräknas kommande års krav på balans. En eventuell förändring av balanskravet i riktning mot att kravet om balans inte nödvändigtvis skulle behöva uppfyllas varje enskilt år utan i stället skulle kunna gälla sammantaget för en period av flera år är under utredning. Utredningen har ännu inte lämnat något lagförslag. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen

-17,9 Mkr

Reavinst

-0,1 Mkr

Synnerliga skäl enl Kommunallagen 8kap, 5§,

0

Justerat resultat

Mkr

-18,0 Mkr

God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 § 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl a, •

Trygga servicen till kommuninvånarna

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

•

Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala

Kommunens resultatmål 10 Mkr är en nivå som inflationssäkrar det egna kapitalet. 2003 är det första året som kommunen inte klarar balanskravet och således heller inte kommunens resultatmål +10 Mkr. Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Ett led i detta är den förändrade budgetprocess som genomfördes under 2001. Den förändrade processen har inneburit en utveckling av den kommunala demokratin med bättre förankrade mål hos de förtroendevalda, mindre detaljstyrning och breddat deltagande för de politiska partierna i budgetberedningen. Förvaltningschefer har genomgått en utbildning med syfte att utifrån kommunens övergripande mål utveckla en gemensam metod för att bryta ner och följa upp de kommungemensamma målen. Arbetet fortsätter med planeringsförutsättningarna och så småningom ett kommungemensamt planeringsdokument. Syftet är redovisa nuläge och prognoser som ett underlag till det väsentliga prioriteringsarbetet som måste genomföras för att nå en god ekonomisk hushållning.

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har från 1999 till 2003 ökat med 99 Mkr eller 20 %. 1999 2000 2001 2002 2003 Kommunalskatt Mellankommunal utjämning Generella statsbid-rag och utjämning Skattenetto

376

400

421

438

451

12

11

11

9

8

119

123

133

143

147

507

534

565

590

606

Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen mellan 2002 och 2003 är 16,6 Mkr. Därav utgör 1,4 Mkr en positiv slutavräkningen för 2002 års skatteintäkter och 4,7 Mkr en negativ avräkning för 2003. Prognosen för slutavräkning bygger på ekonomistyrningsverkets prognos för 2003. Den procentuella ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen mellan 2002 och 2003 är 2,8 % vilket är en betydligt lägre ökningstakt än mellan 2001 och 2002 som var 4,4 %. För perioden 1998-2001 låg den årliga ökningstakten i intervallet 5,3 – 6,5 procent. Den lägre tillväxttakt svensk ekonomi nu har innebär en fortsatt relativt svag utveckling av skatteintäkterna. Med stor sannolikhet kommer att innebära en skatteintäktsutveckling i intervallet 3–4,5 % under perioden 2004-07. En sådan ökningstakt förstärker behovet av en stram ekonomisk hushållning i kommunen och tydliggör behovet snarast bromsa kostnadsutvecklingen. Befolkningstrenden har vänt! Kommunen har även under 2003 ökat befolkningen med 109 invånare (ökning 2002 109 invånare). Befolkningsökningen de senast två åren uppgår således till 218 personer vilket är glädjande. Kommunfullmäktige har sedan 2001 haft som långsiktigt mål att Flens kommuns befolkning är

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

18 000 invånare år 2010. Det första delmålet var att den negativa befolkningsutvecklingen skulle vändas till en befolkningsökning senast 2005, ett mål som nu synes kunna uppfyllas. Kommunstyrelsen har som en följd av projektet pekat ut ett antal strategiska utvecklingsområden för kommunen. Av budgeten framgår ett antal kommunövergripande mål i linje med utvecklingsområdena i syfte att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Ett ökat befolkningsunderlag innebär ökade skatteintäkter och generella bidrag för kommunen men också ökade kostnader. Vissa medel för detta finns avsatta i budgeten för planperioden. Nettokostnadernas utveckling Resultatnivå 1 dvs Verksamhetens nettokostnader ökade mellan 2002 och 2003 med 22,2 Mkr eller ca 3,7 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir ökningen mellan 2002 och 2003 6,0 %. Under samma period 2002-2003 ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 16,6 Mkr eller ca 2,8 %, motsvarande ökning mellan 2001 och 2002 var 24,7 Mkr eller ca 4,4 %. Årets resultat förklaras främst av en nettokostnadsökning samtidigt som skattenettots utveckling dämpats. Ökningen av nettokostnaderna är främst hänförligt till ökade lönekostnader samt ökning av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. Lönerna har enligt löneöversynen 2003 ökat med totalt 3,6 %. Summan av de utbetalade kostnaderna för arbetskraft i kommunen har dock ökat med 7,7 % i jämförelse med 2002. Effekterna av löneöversynen ingår i de ökade kostnaderna liksom gjorda verksamhetsförändringar.

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

Skatteint + gen statsbidr och nettokostn utveckling per år 10,5 14% 6,5 2,8 3,7 4,1 5,2 5,9 5,0 4,4 4 -0,5 -6 1999 2000 2001 2002 2003 År Skatteintäkt + stb

Netto kostnader

Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen uppgår till över 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering.

Ovanstående tabell visar nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och generella bidrag. För att få en uppfattning om hur mycket de jämförelsestörande posterna påverkat utfallet redovisas redovisas det både inkl och exkl de jämförelsestörande posterna. Om de jämförelsestörande posterna exkluderas uppgår nyckeltalet till 102,9 % för 2003 och till 99,6 % för 2002. Läget har kraftigt försämrats. Skatteintäkter och generella bidrag räcker inte till att klara av kommunens löpande driftkostnader. Målet att nettokostnaderna skall utgöra maximalt 98 % av skatteintäkter och generella bidrag är inte uppfyllt. Vi använder oss av det egna kapitalet för att finansiera verksamheterna. Det egna kapitalet minskar och likviditeten sjunker. Nämndernas utfall Nämndernas avvikelse i förhållande till budget, Mkr Nämnd

Netto kostnad

Avvik

90,9

+1,7

26,3

- 0,8

276,8 232,4

-10,5 -18,0

15,5

+0,2

641,9

-27,4

Verks nettokost % av skatteint o genbidrag 105,0%

103,6% 102,2%

100,0%

97,3%

103,1%

96,5%

95,0%

90,0% 1999

2000

2001

2002

Kommunstyrelse Kultur- och fritidsnämnd Barn- och Utbildningsnämnd Socialnämnd Bygg-miljö- och räddningsnämnd

2003

Summa

Ovanstående nyckeltal har försämrats kraftigt sedan 2001 och uppgår nu till 103,1 %. Kommunen lånar till driften av verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent Resultat Inkl jämförelsestörande poster Exklusive jämförelse-störande poster

2001

2002

2003

95,6

102,2

103,1

99,1

99,4

102,9

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

De beloppsmässigt största budgetöverskridandena återfinns inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Avvikelsen för socialnämnden uppgår till ca 6,8 % och inom barn- och utbildningsnämnden till ca 3,4 % av nämndens omslutning. Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande om totalt 18 Mkr. De största överskridandena avser LSS verksamheten –8,6 Mkr och särskilda bodenden -5,1 Mkr.

FLENS KOMMUN LSS/LASS Nedanstående tabell visar kostnaderna för LSS/LASS i Flens kommun jämfört ett genomsnittligt värde för landets alla kommuner. Kostnaderna för insatser enl LSS och LASS 2002 visar att Flens kommun har betydligt högre kostnader är för riket.

EKONOMISK ÖVERSIKT ten. Volymökningen mellan 2002 och 2003 utgör då drygt 4,5% eller i kostnader om ca 2,5 Mkr för boende i äldreomsorgen. Mellan 2002 och 2003 har övriga kostnader inom området minskat. Nyckeltal 2003 2002 2001 2000

Insatser LSS/LASS Totalt kr/inv(0-64 år) Hela riket Flen Skillnad Skillnad %

2951 4237 -1286 -30,4

Kostnaderna för verksamheten är ca 30 % dyrare än för riket i genomsnitt. Den kompensation vi idag erhåller i den mellan kommunala utjämningen (nedanstående tabell) motsvarar 575 kr invånare. Resterande skillnad 711 kr/invånare eller ca 11,7 Mkr utgör merkostnader för verksamheten i Flen jämfört med genomsnittet i riket. Erhållen Mellan kommunal Kostnadsutjämning Kr/inv (0-64 år) 575

Särskilda boenden, Kostn/plats o år tkr Antal platser Antal vårddagar i HVB

424

407

354

337

180

176

185

188

2617 1887 2216 836 Kostn kr/vårddag Gruppbostad Kostn/boende och år tkr Antal platser Ekonomiskt bestånd antal ärenden Kostnad/ärende (tkr)

2340 2752 2449 2830 636

610

590

564

31

31

31

35

519

451

531

537

18

23

21

23

Nyckeltalen nedan visar att kostnaden per boende ökat med ca 13 % över en fyraårsperiod varav löneökningarna utgör ca 10 % av ökningen.

Noteras kan också att antalet vårddagar i hem för vård och boende har ökat med ca 40 % jämfört med föregående år. Över perioden har antalet dagar mer än tredubblats. Kostnaden per plats har dock blivit något lägre varför kostnadsökningen mellan åren är ca 1 Mkr. De totala kostnaderna för ekonomiskt bistånd uppgår för året till ca 11 Mkr.

Äldreomsorg, särskilda boenden

Demografi

Kostnaderna för boende inom äldreomsorgen har ökat från 407 tkr/plats 2002 till 424 tkr/plats 2003. Ökningen i jämförelse med 2002 är 17 tkr/plats eller ca 4,2 %. Lönerna har för samma period ökat med 8,5 % varav knappt 4 % avser avtalsmässiga löneökningar. Skillnaden mellan de faktiska löneökningarna och de avtalsmässiga utgörs av volymökningar i verksamhe-

Den demografiska utvecklingen i åldersgruppen 65 år och äldre fram till 2008 visas nedan. Prognosen bygger på antagandena om en befolkningsökning om 60 invånare per år.

Skillnad kostn o Erhållen utjämn 711

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

Tabellen visar en grov beräkning av behovet av ökade resurser för äldreomsorgen fram till 2008. Normkostnaden för de olika

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

kostnadsgrupperna är hämtade från förslaget till nytt utjämningssystem, vilket bygger på ett antal fältstudier. Antal

Förändring 2002-2008 Ålders Ökning+ grupper Minsk -

Normkostn per åldersgrupp kr (beräknat)

KostnadsFörändring 2002-2008 Mkr

65-74 75-79 80-84 85-89 90-w Summa förändr

10.200 26.400 51.100 113.100 194.800

+ 3,0 - 0,9 - 1,0 + 6,7 - 1,8

+ 294 - 34 - 19 + 59 - 9

+ 6,0

hösten 2002. Samtidigt har antalet dagbarnvårdare minskats något. Kostnadsökningen inom förskoleklassen är 3,7 % per elev och inom grundskolan 1,9 % per elev. Kostnadsökningen inom gymnasieskolan är betydligt högre, 7,1 %. Detta beror till stor del på att elevantalet ökat samtidigt som antalet elever som går i den egna gymnasieskolan är oförändrat. Andelen elever som går i annan kommun eller fristående skola har ökat från 40 % till 45 %. Kostnaderna har därigenom ökat i jämförelse med budget med ca 2,5 Mkr.

Antal äldre förväntas öka mest i åldersgruppen 65-74 år samt i gruppen 85-89 år. Totalt kalkyleras kostnaderna i dagens prisnivå öka med ca 6 Mkr till år 2008. Detta måste betraktas som en marginell förändring.

Antalet placerade barn i förskoleverksamheten har ökat betydligt från föregående år från 630 till 715 eller ca 14 %. Totalt har barnomsorgen överskridit sin budget med ca 2,2 Mkr. Kostnadsökningen mellan 2002 och 2003 uppgår till ca 5,5%.

Barn- och utbildningsnämnden

Antalet barn inom grundskolan har minskat med mindre än 1 % från föregående år och uppgår till 2249 elever

Barn och utbildningsnämnden redovisar ett bugetöverskridande om 10,5 Mkr. De största budgetöverskridandena redovisar gymnasieskolan med 4,5 Mkr förskoleklass och grundskola 3,4 Mkr och barnomsorgen 2,2 Mkr. Nyckeltal Kostn/barn förskoleverk samhet tkr Antal barn Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr Antal elever Kostn/elev gymnasiet tkr

2003

2002

2001

2000

69,6 715

67,1 630

63,8 625

623

57,9 2249

56,8 2262

52,8 2351

47,2 2367

89,2

83,3

90,1

86,3

Nyckeltalen visar att kostnadsökningen per elev inom barnomsorg och förskoleklass/grundskola är måttligt. Noteras bör att förskoleverksamheten utökats kraftigt. Sex avdelningar har tagits i drift sedan

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

I arbetet med de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) har en prognos för barn/elever fram till 2008 gjorts. Prognosen bygger på en befolkningsökning om 60 invånare per år och att de nyfödda är ca 170 barn/år. Den visar vid periodens slut en liten minskning av antalet förskolebarn medan grundskolebarn beräknas minska med ca 400 samtidigt som ungdomarna i gymnasieålder ökar med ca 150 st. Prognosen visar tydligt behovet av strukturella förändringar inom planperioden. Nedan visas kommunens kostnader per invånare 2003 jämfört med standardkostnaden för områdena barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssystemet ersätter Flens kommun för kostnaderna inom respektive verksamhet. Eventuella överkostnader förklaras av faktorer som inte utjämningssystemet beaktar. Detta kan vara en högre kvalité i verksamheten. Lägre kostnader kan tyda på en effektiv verk-

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

samhet. I kostnaderna för Flens kommun ingår inte overheadkostnader för den egna förvaltningen kommuncentrala funktioner. Barnomsorg

Flen Kostn /elev tkr

Barnomsorg

kr/inv Standardkostnad Flens Kommun Skillnad kr Skillnad,%

3461 3749 -288 -8,3

Kommunens kostnader för barnomsorg överstiger standardkostnadern för verksamheten. Grundskola

Barnomsorg Kostn/heltidsbarn 114,3 Grundskola hemkommunen 63,0 Gymnasieskola hemkommunen 91,6

Standardkostnad Flens Kommun Skillnad kr Skillnad,%

8106 7921 185 2,3

Gymnasieskola Gymnasieskola kr/inv Standardkostnad Flens kommun Skillnad kr Skillnad, %

2852 3525 -673 -23

Kostnaderna för gymnasieskolan överstiger kraftigt standardkostnaden vilket inte är ovanligt när en kommun av Flens storlek driver egen gymnasieskola. Nedan redovisas kostnaderna per elev (år 2002) i Flen med kostnaderna för gruppen övriga större kommunen till vilken Flens kommun tillhör.

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

112,8 62,3 83,0

Kvalité Nedan redovisas ett antal kvalitetsmått för Flens kommun Mått

Grundskola kr/inv

Övriga större kommuner Kostn/elev tkr

Förskolan, Andel anställda med högskoleutb Grundskolan, andel behöriga lärare Grundskolan, antal lärare/100 elever värdet avser 2002 Gymnasiet andel behöriga lärare Gymnasiet antal lärare /100 elever

Flen 2003

Riket (år 2002)

41 %

51 %

82 %

82 %

7,6

7,9

95 %

83 %

10,6

8,2

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott för 2003 med 1,7 Mkr. Kommunledningsförvaltningens överskott 5,4 Mkr, fördelas enligt följande; •

Ej förbrukade anslag för oförutsedda behov +1,7 Mkr

•

Kommunledningsförvaltningen +3,7 Mkr

•

Tekniska förvaltningen –3,7 Mkr

FLENS KOMMUN Tekniska kontorets underskott beror i första hand på merkostnader för förvaltade fastigheter (-3,1 Mkr) och ett driftunderskott på kostenheten (-1,3 Mkr). Driftunderskottet på förvaltade fastigheter beror dels på nedskrivning av anläggningsvärdet i Skjortfabriken, dels på väsentligt högre kostnader än budgeterat för den av Flens Bostads AB bedrivna fastighetsförvaltningen. Den höga kostnadsutvecklingen påverkas bla av högre energipriser. Även parkverksamheten visar ett till volymen sett stort underskott 0,6 Mkr. Insatser för att utröna om kommunens kostnader för lokaler och förvaltning kan minskas pågår. Den avgiftsfinansierade VA-verksamheten går med underskott 0,6 Mkr, medan den andra helt avgiftsfinansierade verksamheten Renhållning bidrar med överskott på 0,7 Mkr. Kommunledningsförvaltningen arbete har under 2003 kretsat kring tillväxtfrågor i enlighet med kommunens övergripande mål om att växa till 18 000 invånare 2010. Detta har inneburit fokus på strategisk planering för att ge bättre förutsättningar att skapa attraktiva boenden, bättre infrastruktur men också återställandet av kommunens ekonomiska balans där framgången än så länge varit mycket begränsad. Kommunledningsförvaltningen driftöverskott (3,7 Mkr) genereras av ej förbrukade utvecklingsanslag (+1,5 Mkr), ej genomförda personalaktiviteter (+0,5 Mkr) samt lägre kostnader för kollektivtrafik än planerat (+0,9 Mkr). Kollektivtrafikkostnaderna uppgår nu till 9,4 Mkr, en stor andel av kommunledningsförvaltningens kostnader en kraftig kostnadsökning har skett de senaste två åren. Kostnadsökningen för kollektivtrafiken beror på Länstrafikens underskott för busstrafik som ökat, men även för ny verksam-

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

EKONOMISK ÖVERSIKT het har tillkommit, regionaltågkostnader. Kostnadsökningstakten i busstrafiken tycks dock ha börjat avta under andra halvåret 2003, bl a tack vare av Flens kommun föreslagna minskningar av trafikutbudet. Kollektivtrafikkostnader 2003 Kollektivtrafikkostnader 9,4 Mkr Kr / Per invå565 nare

2002

2001

2000

7,3

5,1

5,0

441

313

301

Regionaltågprojektet Sörmlandspilen trafikerar sedan 2003 Västra stambanan, efter nästan tio års planerings- och förberedelsearbete bl a av Flens kommun. Projektet är ett samarbete mellan Sörmlandskommunerna och landstinget och kommer att generera ett ökat tågresande i regionen. De långsiktiga kostnaderna för projektet kan bli högre beroende på planerade ambitionsökningar. Regionaltågtrafiken ses som en viktig förutsättning för att uppfylla målet om att Flens kommun skall kunna växa. Övriga verksamheter (kansli, ekonomi, IT etc) bidrar med ett nettoöverskott 1,1 Mkr medan den politiska verksamheten går med ett underskott om 300 tkr. Kultur- och fritidsnämnden Nämndens verksamhet går med ett underskott på 0,8 Mkr. Underskottet beror bl a på högre kostnader för fritidsklubbsverksamheten (-0,3 Mkr) samt ökade driftkostnader för både inomhusanläggningar (0,4 Mkr) och utomhusanläggningar (0,6 Mkr). Underskottet på anläggningar beror i första hand på högre energikostnader, reparationskostnader och högre kostnader för entreprenader än budgeterat. Överskott uppvisas inom fritidsgårdsverksamheten samt bidrag till föreningar och organisationer. Nyttjandegraden av fritids- och kulturanläggningar uppvisar skiftande trender; an-

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

talet besök på simhallen har ökat med 3 %, medan ishallen har nyttjats 20 % mindre än föregående år. Antalet medialån på biblioteken har minskat med 7 %, medan antalet besök på huvudbiblioteket i Flen har ökat med 5,3 %. I jämförelse med de flesta andra kommunala verksamhetsområden har kostnaderna för kultur och fritid ökat i betydligt långsammare takt, 4,7 % eller 1,2 Mkr under perioden 2000-2003. Bygg-, miljö- och räddningsnämnden Nämnden uppvisar ett mindre överskott knappt 0,2 Mkr. Överskottet genereras av miljökontoret (+0,3 Mkr) samt räddningstjänsten (0,1 Mkr). Underskott uppstår i nämndens eget anslag samt byggkontoret om 0,1 Mkr vardera. Investeringar Flens kommunen totala nettoinvesteringar har under året uppgått till 51,6 Mkr. Nedan visas kommunens nettoinvesteringar under den senaste 5 årsperioden. 1999 2000 2001 2002 2003 Investeringar Mkr, netto

100

36

40

31

52

Under femårsperioden har kommunen haft en dominerande investering, byggandet av BildningsCentrum Prins Wilhelm 1999, som även påverkade utfallet angränsande år, dvs 1998 och 2000. Årets investeringsnivå drygt 51,6 Mkr är betydligt högre än i ursprunglig budget. Tillkommande projekt som inte ingick i ursprungsbudgeten där beslut skett i särskild ordning är bla, inköp av marken vid Dax Door 10,5 Mkr och inköp av förskolorna Mårbacka i Bettna och Sjögården i Flen 5,4 Mkr, som också hör till de största enskilda investeringarna under året.

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

Bland övriga större investeringar finns bl a Tunnel/bussterminal i Flen som färdigställts till en nettokostnad av 4,8 Mkr. Utbyte av förslitna VA-ledningar har gjorts för 4,6 Mkr samt ledningsarbeten i Skebokvarn 2,0 Mkr. Totalt uppgår investeringarna inom VA-kollektivet till 14,3 Mkr. Ny datorutrustning har anskaffats för ca 3,7 Mkr varav ca 2 Mkr avser undervisningsdatorer. Under året har inventarier till skolorna anskaffats för 3 Mkr. De fastighetsåtgärder som genomförts under året uppgår till ca 10 Mkr varav de största är värmekulvert Bruksskolan Hälleforsnäs 1,8 Mkr, ombyggnad av gruppboendet Diamanten kostade 1 Mkr. Budgeterad investeringsvolym för 2003 inkl beviljade tilläggsanslag under året är ca 68 Mkr. Skillnaden mellan budgeterade utgifter och faktiska utgifter uppgår till ca 16 Mkr. En stor del avser investeringar som ej hunnit slutföras under året. Anslagen kommer att föras över till 2004 Avskrivningarna stabiliseras Avskrivningarna för 2003 uppgår till 30,9 Mkr. Detta är en minskning med 0,6 Mkr från 2002. Kommunens kostnader för avskrivningar har på grund av en hög investeringstakt ökat kraftigt sedan 1997 då de uppgick till 17,5 Mkr. I takt med att investeringarna minskat från ca 100 Mkr 1999 och till ca 36-40 Mkr 2000 och 2001 och drygt 50 Mkr 2003 har avskrivningsökningen bromsats. Investeringsnivån planeras även under kommande år att vara låg i intervallet 25-30 Mkr varför avskrivningarna även fortsättningsvis kommer att stabiliseras kring 30-35 Mkr.

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

Finansnettot sjunker Finansnettots andel av skattintäkter och generella statsbidrag % 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% -0,2%

0,4% 0,2%

1999

2000

0,3%

2001

0,2%

0,2%

2002

2003År

Flera faktorer har påverkat finansnettots utveckling. De senaste årens investeringar har helt finansierats ur det egna rörelsekapitalet varför underlaget för ränteintäkter minskat. Det goda resultatet, 2000-01 har medfört ett likviditetstillskott samtidigt som den individuella delen av pensionsskulden utbetalats i mars 2001, 25,3 Mkr. Kommunen har under 2002 ett minusresultat bl a som en följd av tunnelinvesteringen som belastat kommunens likviditet. För 2003 tär det dåliga resultatet –17,9 Mkr ytterligare på kommunens likviditet och därmed på underlaget för ränteintäkterna. Räntekostnaderna under 2003 uppgår till 0,5 Mkr. Kostnaderna utgörs enbart av räntekostnader för pensioner då kommunen under 2002 blev skuldfria och således inte har någon långfristig upplåning Finansnettots utveckling Ränteintäkter Räntekostnader Lån Pensionsåtaganden Finansnetto

2001 2,9

2002 1,8

2003 1,2

-0,6 -0,4 1,9

-0,3 -0,5 1,0

0 -0,5 0,7

Ingen låneskuld Kommunen slutamorterade år 2002 låneskulden till banker och kreditinstitut. Inga nya lån har tagits upp under 2003, däremot har en tidigare god likviditetssituation kraftigt försämrats och vid årsskiftet var kommunens checkräkning belastad med 6,6 Mkr. Kombinationen av mycket

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

dåligt driftresultat och en nettoinvesteringsnivå som klart överstiger avskrivningarna innebär att kommunens likviditet har försämrats kraftigt. 2003-01-01 uppgick kommunen kassa, samt placeringar till 72 Mkr. Vid årsskiftet hade dessa tillgångar minskat till 29,2 Mkr. Om inte den ekonomiska utvecklingen kan vändas snarast kan nyupplåning bli aktuell. Pensionsskulden Kommunerna tillämpar sedan några år tillbaka den sk blandmodellen för redovisning av pensionsskulden. Det innebär att pensionsförpliktelser, intjänade före 1998 inte ingår i balansräkningen utan redovisas inom linjen som en ansvarsförbindelse. Detta pensionsåtagande uppgår vid slutet av 2003 till 287 Mkr. De faktiska kostnaderna för denna förpliktelse skjuts därmed på framtiden trots att intjänandet av pensionsrätten skett fram till 1998. Kostnaderna för utbetalningar uppgick 2003 till 9,1 Mkr, något mindre än beräknat. Den s k blandmodellen innebär att pensionskostnaderna blir en allt större andel av kommunens totala kostnader. Särskilt märkbar blir kostnadsökningen under perioden 2010-15. Då finns en uppenbar risk att pensionskostnaderna blir en gökunge som innebär minskat utrymme för kärnverksamheten. De pensioner som tjänats in efter 1/1 1998, enligt pensionssystemet PFA 98, utbetalades i mars 2001 med 25,3 Mkr i enlighet med kommunens beslut. Kvarvarande del 2001 bestod av en avsättning om ca 5,6 Mkr avseende garantipensioner mm. För 2003 redovisas den individuella delen som intjänats under 2003 inkl upplupen särskild löneskatt som kortfristig skuld. Utbetalning sker i mars 2004. Resultatpåverkande poster år 2003 avseende pensioner är: •

Individuell del för år 2003 inkl löneskatt, kostnad 14,4 Mkr

FLENS KOMMUN

EKONOMISK ÖVERSIKT

•

Ökad avsättning pensioner inkl löneskatt, kostnad 0,9 Mkr.

•

Årets pensionsutbetalningar till de anställda som gått i pension kostnad 9,1 Mkr. Kostnader för pensionsutbetalningar 26,2

Mkr 25

23,3

24,4

2000

2001

24,4

20 15

12,7

10 5 0 1999

2002

2003 År

Flens kommuns borgensåtaganden har stadigt minskat från 245 Mkr 1997 till 143 Mkr vid utgången av 2003, en minskning med 102 Mkr, ca 40 % över tidsperioden. Borgensåtagandena uppgår idag till ca 8 600 kr per invånare. Minskningen av borgensåtagandena har skett både till Flens Bostads AB och till egna hem och småhus och föreningar. Den största förändringen avser åtagandena mot Flens Bostads AB där åtagandena minskat kraftigt de senaste åren. Detta är effekterna av en klart uttalad inriktning att kommunen ska minska sina åtaganden i de objekt kommunen inte har ett direkt verksamhetsintresse.

Borgensåtaganden Flertalet kommuner i Sverige har under lång tid haft som policy att gå i borgen för de kommunägda bolagens lån, främst avseende fastigheter inom allmännyttan. Även vissa borgensåtaganden till egnahem brukar återfinnas i kommunerna. Detta innebär att skattebetalarna har iklätt sig en förpliktelse gentemot långivarna. Riskerna med detta har de senaste åren tydliggjorts i kommuner där främst kommunala bostadsbolag hamnat i ekonomiska trångmål. Den eventuella risk kommuninnevånarna ikläder sig måste givetvis ställas i relation till den relativa finansiella fördel borgensåtagandet ger t ex bostadsbolagen. Beroende på strukturella förhållanden kan hävdas att vissa kommuner som exempelvis står inför en kraftig utveckling med stark befolkningstillväxt, skall kunna påta sig större borgensåtaganden än andra. Detta är inte det förhållande som rått i Flens kommun. Kommunen har numera en praxis att gå i borgen för lån vilka bostadsbolaget tagit för att genomföra angelägna bostadsprojekt som har en direkt koppling till prioriterade kommunala verksamheter (företrädesvis äldre- och handikappomsorgen). Övriga borgensåtaganden gentemot Flens Bostads AB avvecklas successivt i takt med att befintliga räntebindningstider löper ut. c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

Borgensåtaganden Mkr

Övr ansv åtaganden

250 200 150 100 50 0

Kommunä gda bolag Egna hem 1999 2000 2001 2002 2003

År

Soliditeten Soliditeten uttrycker i vilken grad kommunens tillgångar har finansierats med egna medel. Soliditeten kan därför sägas återspegla kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Soliditetsmåttet är dock relativt trubbigt och bör användas med viss försiktighet. Soliditeten har sjunkit till 76 % inkl pensionsskuld och 22 % exkl pensionsskulden. Soliditet (inkl/exkl pensionsåtagande)

100% 50%

73% 23%

75% 26%

79% 30%

79% 27%

0% 1999

2000

2001

2002

76%

22% År 2003

FLENS KOMMUN Det är viktigt att notera att den dominerande delen av kommunens pensionsåtaganden redovisas enbart som ansvarsförbindelse. Eftersom att detta åtagande är en realitet, som kommer att kräva framtida utbetalningar, är det motiverat att beräkna soliditeten även med denna ansvarsförbindelse inräknad. Vi kan konstatera att soliditeten sjunker. Hur når vi en långsiktigt god ekonomi? Flens kommuns ekonomi har efter några år med hyggliga resultat (2000-01) kommit i kraftig obalans. Resultatet för 2003 på –17,9 Mkr kommer inte som en överraskning. Detta måste ses som ett misslyckande. Trots entydiga signaler om att den samhällsekonomiska utvecklingen skulle komma att negativt påverka kommunernas finanser de senaste två åren har kostnadsutvecklingstakten i den kommunala verksamheten varit fortsatt hög. Inga eller få strukturella anpassningar har gjorts av den kommunala verksamheten trots diskussioner och planer som entydigt visat behov av kraftfulla åtgärder.

c:\documents and settings\marasp\skrivbord\test.doc

EKONOMISK ÖVERSIKT Under 2003 har dock de första ansatserna gjorts, som om de genomförs fullt ut kan bidra att vända utvecklingen. Av största vikt blir att fortsätta ta fram förslag på förändringar som leder till minskade kostnader och att följa upp att politiskt beslutade förändringar verkställs. Framtida stora utmaningar väntar alltså både politiker och tjänstemän för att återställa en god ekonomisk hushållning i kommunen. Som tidigare nämnts krävs en kraftfull styrning och ledning av kommunens verksamheter. Tydligare politiska prioriteringar är nödvändiga. Såväl strukturella åtgärder som rationaliseringar och omfördelningar kommer att krävas. På samtliga nivåer i kommunen kommer det att krävas en stark fokusering för att uppnå kommunens ekonomiska mål.

FLENS KOMMUN

DRIFTREDOVISNING

DRIFTREDOVISNING Miljoner kr Budget 2003 Kostnader Intäkter

Bokslut 2003 Kostnader Intäkter

Avvikelse

Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltning

75,9

14,1

76,9

20,5

5,4

Kommunstyrelse/ Teknisk förvaltning

173,6

142,7

203,2

168,6

-3,7

Kultur- o fritidsnämnd

28,2

2,7

29,1

2,8

-0,8

Barn- o utbildningsnämnd

288,7

22,4

307,2

30,4

-10,5

Socialnämnd

241,2

26,8

263,7

31,3

-18,0

Byggnadsnämnd, Miljö- och räddningsnämnd Bygg-, miljö- och räddningsförvaltning SUMMA NÄMNDER

18,8

3,2

18,8

3,4

0,2

826,4

211,9

898,9

257,0

-27,4

Finansiering (inkl kommunalskatt, finansnetto, avskrivningar och förändring av pensionsskuld)

63,7

671,2

59,3

683,4

16,6

SUMMA

890,1

883,1

958,2

940,4

-10,8

I driftredovisningen redovisas alla kommunens löpande kostnader och intäkter. Som exempel kan nämnas löner, varor och tjänster, lokalhyror samt skatteintäkter, statsbidrag och avgifter. I budgeterade kostnader och intäkter ingår förutom den ursprungliga årsbudgeten även den tilläggsbudget som gjorts under året. De beloppsmässigt största budgetöverskridandena återfinns inom socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. Avvikelsen för

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\driftredovisning 2003.doc

socialnämnden uppgår till ca 6,8 % och inom barn- och utbildningsnämnden till ca 3,4 % av nämndens omslutning. Kommunledningsförvaltningen uppvisar en positiv budgetavvikelse om 5,4 Mkr. Näringslivsverksamheten har en positiv budgetavvikelsen med 1,5 Mkr beroende på icke utnyttjade projektmedel. Kvarvarande medel i anslaget för oförutsedda behov uppgår till ca 1,5 Mkr. Kollektivtrafiken redovisar budgetunderskridande med 0,9 Mkr beroende på att kostnaderna nu stabiliserats efter de sista årens kraftiga kostnadsutveckling.

FLENS KOMMUN

DRIFTREDOVISNING

Tekniska förvaltningen uppvisar en negativ budgetavvikelse med 3,7 Mkr.

däremot har antalet elever ökat. Kostnaden har från föregående år ökat med 27 %.

För de taxefinansierade verksamheterna uppvisar VA-verksamheten ett underskott om 0,5 Mkr bl a beroende på ökade elkostnader. Renhållningen redovisar ett överskott om ca 0,7 Mkr. Överskottet förklaras av en sänkning av avfallsskatten med motsvarande belopp.

För verksamheterna förskoleklass och grundskola har budgeten överskridits med 3,4 Mkr. Under året har volymanpassningar och verksamhetsförändringar minskat kostnaderna. Bl a har antalet årsarbetare i undervisningen minskats med drygt 10 st. Trots detta har balans i verksamheten inte uppnåtts. Bland de kostnader som ökat kan nämnas skolskjutskostnaderna. Vidare har budgeten för förbrukningskostnader och övriga kostnader överskridits.

Förvaltade fastigheter redovisar –3,2 Mkr. Överskidandet är främst hänförligt till nedskrivning av Skjortfabriken 1,7 Mkr samt än högre driftkostnader än budgeterat. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett budgetöverskridande om 0,8 Mkr. Orsakerna till överskridandet är ökade lönekostnader och ökade interkommunal ersättningar för skolbarnomsorgen. Även kostnader för entreprenörer har ökat främst för sim- och sporthallen samt utomhusbaden. Inom sim- och sporthallen beroende på reparationsarbeten och för utomhusbaden pga ökat skadegörelse. Barn- och utbildningsnämnden redovisar sammantaget ett budgetöverskridande om 10,5 Mkr. Sammantaget redovisar barnomsorgen ett budgetöverskridande om ca 2 Mkr. Antalet placerade barn i barnomsorgen har ökat med 14 % i jämförelse med föregående år. Platsantalet har ökats samtidigt som antalet barn per årsarbetare ökats något (dock inte till den nivå som budgeten föreskriver) Effekterna av detta samt en ingående obalans i verksamheten har lett till ett budgetöverskridande om ca 2,5 Mkr. Verksamheten i egen regi följer budget vad avser både antal barn och kostnader. Verksamheten genererar ett litet överskott. Särskoleverksamhetens totala budgetöverskridande uppgår till 0,9 Mkr. Orsaken är främst att kostnader för gymnasiesärskolan har ökat. Kostnaden per elev är oförändrad

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\driftredovisning 2003.doc

Gymnasiet uppvisar en negativ budgetavvikelse med 4,5 Mkr. Detta beror dels på att antalet gymnasieelever totalt ökat medan det antal elever som studerar i kommunens egen gymnasieskola är oförändrat. Andelen som studerar i annan kommun eller fristående skola har därmed ökat från 40% till 45%. Denna ökning har lett till budgetöverskridande om 2,5 Mkr. Vuxen/uppdragsutbildningen redovisar ett budgetunderskridande om 1,1 Mkr, varav uppdragsutbildningens positiva budgetavvikelse uppgår till ca 0,5 Mkr. Vuxenutbildningen har bla lyckats anpasssa kostnaderna i takt med att antalet studerade har minskat. Socialnämnden redovisar ett budgetöverskridande om 18,0 Mkr. Den största orsaken till budgetöverskridandet är LSSverksamheten och särskilda boenden som tillsammans redovisar ett budgetöverskridande om 13,7 Mkr. Totalt har socialnämndens nettokostnader ökat med ca 7,2% från föregående år. De största budgetöverskridandena är, - LSS-verksamheten 8,6 Mkr - Särskilda boenden 5,1 Mkr - Individ o familjeomsorg 2,1Mkr - Socialkontoret 1,2 Mkr - Färdtjänst/’Riksfärdtjänst 0,5 Mkr - Kostverksamheten 0,5

FLENS KOMMUN Miljö- och räddningsnämnden uppvisar en positiv budgetavvikelse om 0,2 Mkr. Finansieringen redovisar en positiv budgetavvikelse om 16,6 Mkr. Orsakerna är främst hänförliga till att det av kommunförbundet rekommenderade interna påslaget för personalomkostnader inte helt motsvarats av de faktiska utbetalningarna vilket har inburit en positiv avslut med ca 6,6 Mkr. Vidare har pensionskostnaderna inte ökat i den omfattning som budgeterats +4,8 Mkr. Skatteintäkterna och de generella bidragen har inneburit ökade intäkter jämfört med budget om ca 3,5 Mkr.

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\driftredovisning 2003.doc

DRIFTREDOVISNING

FLENS KOMMUN

INVESTERINGSREDOVISNING

INVESTERINGSREDOVISNING Miljoner kr Nämnder Kommunstyrelse/ Kommunledningsförvaltning varav IT-utrustning

Bokslut 2003

Budget Avvikelse Bokslut 2003 2003 2002

2,0 1,7

2,4 1,8

0,4 0,1

1,9

43,6 10,5 2,6 2,8 1,8 1,0 1,3 4,8 4,6 2,8 1,2 2,0 1,3

58,1 10,3 2,6 3,3 1,8 1,4 1,0 7,3 4,1 1,7 1,0 2,0 1,5

14,5 -0,2 0,0 0,5 0,0 0,3 -0,3 2,5 -0,5 -1,1 -0,2 0,0 0,2

19,0

Kultur- o fritidsnämnden

0,4

0,9

0,4

1,2

Barnomsorgs- o utbildningsnämnden varav Undervisningsdatorer Inventarier grundskolan

5,6 1,7 2,3

7,1 1,9 3,6

1,5 0,2 1,3

2,7

Miljö-och Räddningsnämnd/ Räddningsnämnd

0,0

0,0

0,0

6,0

51,6

68,4

16,8

30,8

Kommunstyrelse/ Tekniska förvaltningen varav Inköp av mark vid Dax Door Inköp av Sjögårdens förskola Inköp av Mårbackas förskola Värmekulvert Bruksskolan Gruppboende Diamanten Hantverkargatan Tunnel/Bussterminal Upprustning VA-nät Slamfilterbädd i Malmköping Slamhantering Västra Skebokvarn VA Ställverk Flens reningsverk

SUMMA NETTOINVESTERINGAR I investeringsredovisningen redovisas kommunens investeringar i bland annat fastigheter, anläggningar och inventarier. De totala nettoinvesteringarna, 51,6 Mkr, ligger avsevärt högre än föregående år, 30,8 Mkr. Under 2001 gjordes investeringar för 40,5 Mkr och 2000 var volymen 36,2 Mkr.

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\investeringsredovisning.doc

Den största enskilda investeringen är inköpet av marken vid Dax Door i Sparreholm för 10,5 Mkr. För nya bussterminalen samt komplettering av gång- och cykeltunneln blev kostnaden 8,2 Mkr, men här avgår statsbidrag på 3,4 Mkr. Kommunens nettokostnad slutade på 4,8 Mkr. Av väghållningens övriga investeringar är det främst Hantverkargatan, till en kostnad

FLENS KOMMUN

INVESTERINGSREDOVISNING

av 1,3 Mkr, som kan nämnas. Hantverkargatan har byggts om från Götgatan och fram till Norra Järnvägsgatan. I kostnaden ingår även ombyggnaden av Konsums parkering samt en gång- och cykelväg från Norra Kungsgatan fram till tunneln. Gång- och cykelvägen är en del av arbetet med Lugna Gatan-projektet. Totala nettoinvesteringar för väghållning 7,4 Mkr.

Sammanlagt har investeringar gjorts i ledningsnätet för 4,6 Mkr. I västra Skebokvarn har ytterligare 2,0 Mkr lagts ner på att rusta vatten- och avloppsledningar. Sammanlagt har investeringar gjorts på VA-kollektivet för 14,3 Mkr. Under åren 2000 till 2002 har investeringarna legat mellan 5,5 och 8,2 Mkr. Årets nivå ligger alltså avsevärt över normalnivå.

Under året har kommunen köpt in baracker till två nya förskolor. Sjögårdens förskola vid Söderskolan kostade 3,7 Mkr, netto 2,6 Mkr. 1,1 Mkr har tillförts Sjögården från försäkringsersättningen för Björkliden, då Sjögården ska ersätta viss del av Björklidens verksamhet. Under hösten köptes och startades förskolan Mårbacka i Bettna. Kostnaden har under året varit 2,8 Mkr, i denna kostnad är inte utemiljön inräknad. Färdigställande av utemiljön beräknas kosta cirka 0,5 Mkr.

Förutom ovannämnda investeringar har under året genomförts investeringar i datorer. Totalt har datautrustning bytts för 3,7 Mkr vilket kan ses som en normal återanskaffningstakt för kommunens datautrustning. Av dessa datorer avser 2,0 Mkr undervisningsdatorer.

Övriga större fastighetsåtgärder som genomförts under året är bland annat ombyggnad av gruppboendet Diamanten för 1 Mkr. På Bruksskolan i Hälleforsnäs har byggts en värmekulvert för 1,8 Mkr. Totala nettoinvesteringar på förvaltade fastigheter har under året varit 10,0 Mkr. Flera arbeten har pågått under året för att byta ut gamla och dåligt fungerande ledningssträckor i kommunens VAledningsnät. De största kostnaderna har varit renoveringen av Gårdsjöledningen samt ledningsarbetet i Skebokvarn.

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\investeringsredovisning.doc

Under året har inventarier bytts ut i kommunens skolor och förskolor. Man har beslutat om en större genomgång av inventariestandarden i kommunens skolor på grund av att man under flera år har skjutit upp utbytet av skolmöbler mm. Under året har inventarier för 3,0 Mkr anskaffats. På biblioteket har möbler bytts ut och en själutlåningsstation har köpts för cirka 0,3 Mkr. De budgeterade investeringar för 2003 var 68,4 Mkr. Mellanskillnaden mellan de budgeterade och de redovisade kostnaderna avser i vissa fall investeringsprojekt som inte hunnit slutföras under 2003. Dessa budgetanslag kommer att överföras till år 2004.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

PERSONALREDOVISNING Det är i dagsläget för tidigt att dra några slutsatser på vilket sätt den rörliga pensionsåldern kommer att slå mot personalens medelålder. Teoretiskt sett finns en risk att den rörliga pensionsåldern innebär att medelåldern ökar fram till dess att de stora kullarna går i pension inom 5 – 10 år. På sikt förväntas medelåldern sjunka i takt med de ökande pensionsavgångarna inom de närmaste åren.

Personalpolitiska mål Kommunstyrelsens personalberedning har under 2003 haft i uppdrag att arbeta med kom-munens övergripande styrdokument avseende personalpolitik. Beredningen har tagit fram ett personalpolitiskt program. Programmet har antagits av kommunfullmäktige i februari 2004. Det personalpolitiska programmet syftar till att fastställa de övergripande riktlinjerna för det personalstategiska arbetet framöver. Kommunens personalpolicy kommer därefter att uppdateras och mån kompletteras för att harmoniera med den övergripande personalpolitiken.

Pensionsavgångar

Personal Personalkostnaden 2003 svarar för 63 % av kommunens totala kostnader och är därmed den enskilt största kommunala utgiftsposten. Åldersfördelning

Antal personer

Tabellen nedan visar medelålder på män/kvinnor på respektive förvaltning. Den 31/12 2003 var medelåldern bland kommunens anställda 47 år. Liksom tidigare återfinns den högsta medelåldern inom den tekniska verksamheten. Det kan också noteras att Kultur- och fritidsförvaltningen respektive BMR-förvaltningen har den yngsta personalen. From ingången av 2003 infördes rörlig pensionsålder med en rättighet för personalen att stanna kvar i anställning tom 67 år ålder. Medelålder Förvaltningar

Redovisningen av förväntade ålderspensioner inom 5- respektive 10 år speglar den generationsväxling som Flens kommun står inför. Siffrorna speglar mer tendensen av pensionsavgångarna än en exakt mätning pga nya bestämmelser om pensionsperiod. Ovanstående redovisning bygger på ett antagande om att anställda väljer att gå i ålderspension vid 65 år ålder.

Kvinnor Män

Barn- och utbildningsförvaltn Kultur- och fritidsförvaltn. Bygg-, Miljö-, Räddn förvaltn Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Kommunledningsförvaltn.

47 51 45 46 49 45

Totalt

49 45 42 42 51 46

Siffrorna baseras på samtliga tv anställda per den 2003-12-31.

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\personalbokslut2003.doc

47 42 42 46 50 45

Förvaltningar Barn och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Bygg/Miljö/Räddn. förvaltningen Socialförvaltningen Tekniska kontoret Kommunledningsförvaltningen

Ålderspension 5 år 10 år 61 144 6 12 4 10 60 148 7 36 6 12

Jämfört med tidigare bokslut kan vi se en allt ökande andel anställda som kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Det faktum att det finns 362 personer som kommer att gå i ålderspension inom en tioårsperiod innebär i praktiken att 30 % av personalstyrkan slutar/byts under den aktuella perioden. Eftersom den stundande generationsväxlingen är ett nationellt fenomen kommer det att ställa stora krav på Flens kommun att skapa en personalpolitik som är attraktiv för morgondagens arbetskraft.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Rekrytering Det volymmässigt största rekryteringsbehovet återfinns liksom förra året inom Socialförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen. Inom dessa sektorer återfinns flera yrkesgrupper som i AMS senaste prognos om efterfrågan och tillgång på arbetskraft bedöms som bristyrken. Exempel på dessa yrkesgrupper är sjuksköterska, undersköterska, vissa lärare samt socialsekreterare.

PERSONALREDOVISNING sjuktalen skall redovisas. Detta möjliggör inte bara jämförelser med andra kommuner utan också jämförelser med andra sektorer. Följande nyckeltal kommer framöver att redovisas i personalbokslutet: Sjukfrånvaro kvinnor

8,95 %

Sjukfrånvaro män

3,60 %

Sjukfrånvaro 29 år eller yngre

3,44 %

Sjukfrånvaro 30 – 49 år

8,17 %

Sjukfrånvaro 50 eller äldre

8,59 %

Total sjukfrånvaro Varav andel långtidssjukfrånvaro > 60 dagar

Arbetsmiljö

7,87 % 71,26 %

Uppgifterna avser perioden 2003-07-01 – 2003-12-31

Inom ramen för kommunens ambition att skapa ett trygg och säker arbetsmiljö för alla anställda i kommunen genomförs årligen arbetsmiljöutbildningar för såväl chefer som fackliga företrädare. Kommunens arbetsmiljöhandbok har även under år 2003 reviderats och uppdaterats. Bla har handboken publicerats på kommunens intranät för att på så sätt bli mer lättillgänglig. Sjukfrånvaro Fram till 2001 hade kommunen kraftigt ökande sjuktal. Denna utveckling bromsades upp 2001 för att sedan plana ut. Enligt nedanstående tabell framgår sjuktalens utveckling fem år bakåt i tiden. Ett problem har varit jämförelser med såväl andra sektorer som andra kommunen. Det har inte funnits någon enhetlig definition om hur sjuktalen skall redovisas. Ålder 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-99 Totalt

Årlig sjukfrånvaro 1999 2000 2001 2002 6,8 9,9 4,1 5,2 5,2 4,0 5,8 7,9 6,9 6,2 6,9 8,0 10,0 12,0 10,2 10,7 13,1 12,9 15,9 20,3 22,2 18,0 8,3

9,8 11,6

•

För 2003 avser redovisningen 2:a halvåret mot tidigare redovisning som avser helår

•

Nya redovisningen avser all personal inklusive timanställda. Tidigare redovisning har endast gällt tillsvidareanställd personal

•

Numera beräknas sjukfrånvaro per timme vilket innebär att hänsyn tas till deltidssjukskrivning. Tidigare dagberäknades sjukfrånvaron.

Sjukfrånvaro i % fördelad per förvaltning

2003 5,2 7,2 12,4 13,1 14,3

11,5 11,5

Tabellen visar total sjukfrånvaro i % fördelad på Åldersgrupp för perioden 1999 – 2003.

Fr o m bokslut 2003 finns dock enhetliga regler för hela arbetsmarknaden om hur

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\personalbokslut2003.doc

Det är inte alldeles enkelt att göra jämförelser mellan det nya och den gamla redovisningsprincipen. Som exempel gav den gamla beräkningsgrunden en total sjukfrånvaro om 11,5 % medan den nya ger 7,87 %. Skillnaden här beror främst på följande faktorer:

Förvaltning Barn- och Utbildningsförvaltningen Kultur- och Fritidsförvaltningen Bygg/Miljö/Räddn. förvaltningen Socialförvaltningen

Genomsnittligt Sjukantal anställda frånvaro i procent

522

7,17

33

3,23

28

4,03

546

9,07

81

7,95

57

8,07

Tekniska förvaltningen Kommunledningsförvaltningen

Tabellen redovisar sjukfrånvaron i % av tillgänglig arbetstid (timmar)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vid en jämförelse mellan sjukfrånvaron första och andra halvåret 2003 kan det konstateras att sjukfrånvaron sjunker. Om detta är en effekt av kommunens nya rehabiliteringspolicy är för tidigt att säga. Däremot kan det konstateras att sjukfrånvaron sjunker inom samtliga ålderskategorier och för båda könen. Företagshälsovård

PERSONALREDOVISNING tidsanställningar än vad som är realitet idag. Andelen heltidsanställda uppdelat på kön inom respektive förvaltning 100% 80% 60% 40% 20%

Kommunen har avtal om företagshälsovård med Previa. Avtalet är treårigt och löper tom 2005-08-31. Previas viktigaste uppgift i detta avtal är att ge kommunen möjlighet att arbeta förebyggande mot ohälsa. Målsättningen är att hälften av de köpta tjänsterna skall avse förebyggande insatser. Vid en analys av utfallet för andra halvåret 2003 kan det konstateras att målet med 50 % förebyggande insatser inte har kunnat uppfyllas. Tvärtom har andelen förebyggande insatser sjunkit till knappt 38 %. Fördelning av timmar i företagshälsovård 15,3 % (13) Individ före 22,4 % (24) Organisation före 47,8 % (58) Individ efter 14,5 % (5) Organisation efter

Innehåll

Spirit individ, rörelseanalys, motion/kost råd Arbetsmiljöutbildning, ergonomi Företagssjukvård, rehabilitering Verksamhetsplanering, telefonrådgivning, organisationsfrågor

Jämställdhet Kommunen har idag 44 chefer varav 27 är kvinnor. Våra kvinnliga chefer återfinns framför allt inom socialtjänsten och inom barnomsorgen medan våra manliga chefer återfinns inom skolan och teknisk verksamhet. Av kommunens 6 förvaltningschefer är 5 tillsatta med män och 1 av en kvinna. Sysselsättningsgrad Kommunen har som ambition att erbjuda personalen den sysselsättningsgrad som önskas. I praktiken innebär detta fler hel-

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\personalbokslut2003.doc

0%

Buförv

K o F BMRförv Kvinnor

Soc

Tekn Kom. Ledn

Män

Det kan konstateras att deltidsanställningar är mer frekventa bland kvinnor än hos män. Anledningen går till största delen att finna utifrån vilken yrkeskategori som bemannas av kvinnor respektive män. Det har visat sig vara svårt att förverkliga målet med en hög sysselsättningsgrad inom de klassiska serviceyrkena såsom vård, omsorg och kostverksamheten. Nedan redovisas personalstrukturen i kommunen med avseende på heltids- respektive heltidsanställning. Siffrorna baseras på tillsvidareanställd personal. Förvaltningar

Kvinnor

Deltid Heltid BU förvaltningen 86 306 Kultur/fritidsförvaltningen 7 14 Bygg/Miljö/Räddn förvaltn 1 8 Socialförvaltningen 303 215 Tekniska förvaltningen 34 14 Kommunledningsförvaltn 8 30 Kommunen kv totalt 439 587

Totalt 392 21 9 518 48 38 1026

Det konstateras att 44 % av kvinnorna arbetar deltid, medan motsvarande siffra för männen är 16 %. Deltidsarbete förekommer inom samtliga verksamhetsgrenar men är mest frekvent inom socialförvaltningens verksamhetsområde

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningar BU förvaltningen Kultur/fritidsförvaltningen Bygg/Miljö/Räddn förvaltn Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Kommunledningsförvaltn Kommunen män totalt

Män Deltid Heltid Totalt 13 91 104 0 9 9 1 15 16 14 30 44 2 29 31 1 17 18 31 191 222

Kommunens löneläge

Kommunens löneläge redovisas i tabellen nedan och innehåller en könsuppdelad redovisning över de yrken som bemannas av såväl kvinnor som män samt där varje yrkesgrupp bemannas av minst 2 personer i det underrepresenterade könet samt minst 10 anställda inom yrket. Anställda i befattningar med kvinnor och män

BEFATTNING Assistent Elevassistent Fritidspedagog Förskollärare Grundsk.lärare 1-7 Grundsk.lärare 4-9 Gymnasielärare Musiklärare Omsorg arbl. Sjuksköterska Skolledare Socialsekr. Undersköterska Vårdare Vårdbiträde SUMMA

Medel- Medel- Kv lön män kv lön män lön kv i % 3 16 16770 17331 1,03 7 18 16650 16614 1,00 5 17 18818 19217 1,02 3 54 20108 19429 0,97 13 52 23363 22738 0,97 19 31 23377 22670 0,97 17 22 24666 24139 0,98 6 6 20966 20246 0,97 3 14 17044 17292 1,01 3 20 22127 22609 1,02 6 9 32461 29462 0,91 2 10 23100 21495 0,93 4 227 17575 17684 1,01 6 41 17445 17663 1,01 17 135 16298 16307 1,00 114 672 20717,9 20326,4 0,981

Kommunens anställda fördelas idag på ca 100 yrkestitlar varför man kan konstatera att merparten av våra yrkesgrupper är enkönade. Det är svårt att dra några direkta slutsatser enbart på grundval av tabellen ovan, inte minst pga. att det statistiska underlaget baseras på en relativt liten grupp.

PERSONALREDOVISNING Flens kommun tillämpar arbetsvärdering där systemet har döpts till ”Lönsam”. Arbetsvärderingen har kopplats till löneboxar som indikerar den önskade lönebilden. Under 2001 – 2003 avsatte kommunstyrelsen särskilda medel för att justera befintlig lönebild till de framtagna intervall som framkom i arbetsvärderingen. Löneöversyner De nu tecknade löneavtalen sträcker sig över flera år. De flesta löneavtalen sträcker sig fram till år 2005. Det som är nytt för avtalsperioden är avtalet med Akademiker Alliansen där parterna har träffat ett tillsvidareavtal utan sk. substantiellt innehåll. Avtalet innebär i praktiken att arbetstagarorganisationerna inte är garanterade något löneökningsutrymme i framtiden. I övrigt har avtalen förändras i riktning mot individuell och differentierad lönesättning. Nuvarande löneavtal med giltighetstider Avtal

HÖK 01 ÖLA 01 ÖLA 01 ÖLA 00 ÖLA 00

Arbetstagarorganisation Kommunal

Akademikerförb. SSR SKTF Ledarna Akademiker Alliansen Lärarförbundet Lärarnas Riksförbund Vårdförbundet

Giltighetstid

2003-04-01 – 200503-31 2001-04-01 – 200503-31 2001-04-01 – Tv. (2005-03-31)* 2000-06-30 – 200503-31 2000-04-01 – 200503-31

*) Avser tidigaste datum när avtalet kan sägas upp.

Redovisningen visar i kolumnen längst till höger kvinnornas relativa löneläge i förhållande till männen. Ett värde som är lägre än 1,0 indikerar att medellönen för kvinnorna är lägre än för den motsvarande manliga gruppen. Resultat av löneöversyn 2003

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\personalbokslut2003.doc

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förbund

Avtalsnivå Verkligt utfall

Akademiker SSR

Lägst 2,0 – 2,3% CF Ej definierat DIK Ej definierat FSA Ej definierat Ingenjörsförbundet Ej definierat Jusek Ej definierat Kommunal Lägst 2,6% Ledarna Lägst 2,0 – 2,3% LR Ej definierat LSR Ej definierat Lärarförbundet Ej definierat

Oorganiserade SKL SKTF SP Vårdförbundet

PERSONALREDOVISNING

Ej definierat Lägst 2,0 – 2,3% Ej definierat Lägst 2,0%

Totalt

Antal berörda personer 3,14 % 32

0%

1

3,08 %

4

Annan huvudman 3,70 %

6

5,36 %

3

4,27 % 1,93 %

684 5

2,89 %

56

1,62 %

2

3,10 %

236

1,11

37

2,55 %

3

3,47 %

147

0%

2

2,98 %

30

3,62 %

1248

*) För vårdpersonal inom vård och omsorg av äldre, inom vår och omsorg om funktionshindrade samt inom individ- och familjeomsorg utgörs utrymmet av 5 %.

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\personalbokslut2003.doc

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

MILJÖREDOVISNING

Flens kommuns miljöarbete, 2003

Miljöledning

Agenda 21 programmet

Miljöledning Tekniska förvaltningen Miljöledningsarbetet på Tekniska förvaltningen pågick under de första månaderna under 2003. Efter sommaren har inget miljöledningsarbete bedrivits. På grund av den, under året, rådande ekonomiska situationen nedprioriterades arbetet.

I maj 2001 antogs Flens lokala Agenda 21 program. Programmet innehåller målsättningar och åtgärdsförslag för ett långsiktigt hållbart Flens kommun. Till skillnad mot många andra handlingsplaner riktar den sig till alla - både invånare, företag, föreningar och organisationer - i Flens kommun eftersom vi alla delar ansvaret för framtiden. Avsikten är att Flens lokala Agenda 21 ska vara ett levande dokument. Världsmiljödagen 2003 Den 5 juni anordnade Agenda 21-gruppen aktiviteter kring temat ”Vatten” i samband med firandet av världsmiljödagen.

Aktiviteterna var i första hand riktade mot barn. Det fanns möjlighet att prova olika vattenexperiment, frågeslinga med vattenfrågor, information om vatten i allmänhet och Båven i synnerhet. På biblioteket hade olika klasser själva anordnat utställningar kring vatten. Miljöpolicy ”Vi förtroendevalda och anställda i Flens kommun ska i våra olika roller (utbildare, vårdare, byggherre, förvaltare, myndighet mm) målmedvetet arbeta för ett ekologiskt uthålligt samhälle. Vårt arbete ska bidra till en samhällsutveckling som ger goda levnadsförhållanden och ett ur miljö- och hälsosynpunkt gott samhälle….Vi gör detta för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö.” Utdrag ur Flens kommuns miljöpolicy som antogs i maj 2001. Stadshuset i Flen har total källsortering av allt avfall.

Barn- och utbildningsnämnden Mellösa kyrkskola erhöll i januari månad Håll Sverige Rent-stiftelsens utmärkelse ”Grön Flagg”. Grön Flagg är ett projekt för miljöcertifiering av skola/förskola. Skolan eller förskolan som går med i projektet bestämmer sig för fem konkreta miljömål som de aktivt vill arbeta med. De fem miljömålen formuleras inom ett av fem områden: kretslopp, vatten, energi, skog eller livsstil och hälsa. Kyrkskolan jobbar med tema vatten. Det måste även finnas ett miljöråd med personal och elevrepresentanter. Förutom Mellösa kyrkskola så arbetar även Malmaskolan i med Grön Flagg-konceptet under temat kretslopp. Bygg, Miljö- och räddningsnämnden BMR-förvaltningen har i uppdrag att utarbeta ett förslag till energistrategi för Flens kommun i samverkan med en konsult. Ett utkast till Energistrategi för Flens kommun blev klart under året. En energirådgivare har anställts på deltid, i syfte att råda och informera allmänheten i energifrågor. Miljökontoret är involverad i arbetet med framtagandet av lokala miljömål och har även medverkat i det regionala miljömålsarbetet. Räddningstjänsten och miljökontoret tilllämpar källsortering.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Miljöredov03.doc

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kultur- och fritidsnämnden I simhallen och på biblioteket används tyghanddukar. Hammarvallens fritidsanläggning källsorterar och biblioteket sorterar papper och plast. Kommunstyrelsen Kansliet Under året påbörjades arbetet med att ta fram lokala miljömål med avstamp i de nationella miljökvalitetsmålen samt de regionala miljömålen för Södermanlands län. En arbetsgrupp är tillsatt bestående av tjänstemän från miljökontoret, tekniska kontoret och kansliet. Intentionen är att miljömålen ska arbetas fram etappvis och den inledande etappen fokusera på de miljömål som har bäring på vatten, vilket omfattar: • Grundvatten av god kvalitet, • Levande sjöar och vattendrag, • Ingen övergödning, • Bara naturlig försurning. Tekniska förvaltningen Renhållningsavdelningen Från och med den 1 januari 2003 körs allt hushållsavfall och brännbart grovavfall från hushåll och övriga verksamheter som kommer in till Frutorps avfallsanläggning, till förbränning vid Tekniska Verken i Linköping. Genom avtalet med Tekniska Verken klarar kommunen dagens lagkrav och kan samtidigt fortsätta arbetet med att öka sorteringsgraden och hitta andra lösningar för det brännbara avfallet, som i dagsläget utgörs av organiskt avfall. Cirka 40 % av avfallets vikt utgörs av organiskt avfall. Det pågår ett försöksprojekt kallat ”Mullvaden”, som i mindre skala samlar in organiskt material från hushållen i Bettna och Vadsbro samt ett mindre antal flerfamiljs-

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Miljöredov03.doc

MILJÖREDOVISNING hus och skolor i Hälleforsnäs, Mellösa och Flen. Tanken är att avfallet ska komposteras genom att utnyttja befintliga anläggningar, maskiner och resurser på landsbygden. I första skedet ska ett jordförbättringsmedel tas fram av det utsorterade avfallet. Projektet omfattar perioden 200109-27 till och med 2005-03-31. Utvärdering och uppföljning sker löpande under projektets gång. Nyckeltalet kg avfall per invånare ligger på en lägre nivå jämfört med år 2002 (233 kg/invånare). Mängden material in till Frutorp minskade under året. Minskade avfallsmängder är i sig glädjande, samtidigt som renhållningen har för avsikt att hantera de mängder avfall som det finns kapacitet för att ta hand om på anläggningen. Flens Bostads AB Under 2003 fortsatte arbetet med miljöledningssystemet i Bostadsbolagets verksamhet. Personalen har genomgått utbildning i miljöledningssystemets innebörd. Miljöledningsarbetet har även inneburit att Bostadsbolaget ställt utökade miljökrav vid upphandlingar. De miljömål som satts upp för avfallshantering har lett till en fortsatt utbyggnad av hushållsnära källsortering och uppförande av nya miljöbodar. Mer än hälften av Bostabs fastigheter har nu källsortering, ca 1000 lägenheter. Målet är att hela bostadsbolagets bestånd ska ha källsortering till år 2005.

FLENS KOMMUN

GRÖNA NYCKELTAL

1. Den totala vattenförbrukning i kommunens fastigheter, m³ 41000

39833

40000

40318

39000 37582

38000 37000

36674

36000 35000 34000 2000

2001

2002

2003

2. Den totala oljeförbrukning i kommunens fastigheter, m³

800

701

700 600

507

500

433

411

400

352

300 200 100 0 1999

2000

2001

2002

2003

Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har gjort att flera kommunala fastigheter har anslutits till fjärrvärme och därmed har oljeförbrukningen minskat.

3. Den totala fjärrvärmeförbrukningen i kommunens fastigheter, MWh 10000

8092

8447

2002

2003

8000 6000

5730

4000 2000 0 2001

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\grona nyckeltal2.doc

FLENS KOMMUN

GRÖNA NYCKELTAL

4. Värdet av inköpta kravmärkta livsmedel Totala värdet av inköpta livsmedel

5.Totala antalet tjänstecyklar

100

10

80

8

60

Vanliga

40

Krav

20

9

9

2000

2001

2002

6 4 2

0

9

8

2

0 1999 2000 2001 2002 2003

1999

2003

6. Elförbrukningen per år i kommunens fastigheter (uppdelad på olika kategorier).

4000000 3500000 3000000 2500000 2000000 1500000 1000000

Elförbrukning fastighetsel i kommunenes fastigheter 5300000 5250000

2589873

2383610

KWh

KWh

Elförbrukning värme i kommunens fastigheter

5200233

5207011

2002

2003

5200000 5150000 5100000

2002

2003 År

År

7. Totalt utsläpp av fosfor och BOD7(syreförbrukande ämne) i ton/år från alla kommunens reningsverk. Mängd inkommande respektive utgående fosfor 60 47,76 50 33,76 40 28,49 25,8 27,09 30 20 10 0,48 0,41 0,42 0,347 0,29 0 1999 2000 2001 2002 2003

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\grona nyckeltal2.doc

Mängd inkommande respektive utgående BOD7 800 665,89 719,35 643,43 600 ink utg

547,6 313,5

400 200

9,73

13,32

11,9

10,575 16,21

0 1999

2000

2001

2002

2003

ink utg

FLENS KOMMUN

REDOVISNINGSMODELL

Kommunens redovisningsmodell Kommunens redovisningsmodell utgår ifrån den kommunala redovisningslagen. Modellen består av förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys och sammanställd redovisning. Uppställning av och innehåll i resultat- och balansräkningen regleras i den kommunala redovisningslagen. Beträffande finansieringsanalysen och den sammanställda redovisningen finns i lagen inga formaliakrav. Dock har Rådet för kommunal redovisning lämnat ett utkast beträffande dessa redovisningar. Resultaträkning

Balansräkning

Resultaträkningen är en sammanställning av samtliga kostnader och intäkter så att det ger en rättvisande bild av resultatet, dvs hur det egna kapitalet förändrats under året. Överstiger intäkterna kostnaderna ökar det egna kapitalet och kommunens finansiella styrka förbättras. Är kostnaderna större än intäkterna minskar det egna kapitalet och kommunens ekonomiska läge försämras. Årets resultat utgör utgångspunkten för avstämning av kommunallagens krav om ekonomi i balans, balanskravet.

Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid årsskiftet. Dess syfte är att i koncentrerad form redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt det egna kapitalet på balansdagen. Ställda panter och ansvarsförbindelser ska också framgå. Balansräkningen utgör en förbindelselänk mellan redovisningsåren.

Resultaträkningen delas upp i tre olika resultatnivåer. Resultat 1, verksamhetens nettokostnader, resultat 2 resultat före extraordinära poster och resultat 3 årets resultat. Resultat 1, verksamhetens nettokostnader består av intäkter som skapats i verksamheten minus verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningarna (kostnaden för värdeminskning av anläggningstillgångarna). Den nettokostnad som då uppstår, resultat 1 ska finansieras av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning, samt påverkas av de finansiella intäkterna och kostnaderna som förbättrar respektive försämrar årets resultat. Det resultat som erhålls då kallas resultat 2 eller resultat före extraordinära poster. Det är resultat 2 som ska finansiera investeringarna och skapa ett sparande som ger en buffert för bl a oförutsedda händelser. Efter resultat 2 följer de extraordinära intäkter och kostnader. Dessa poster har inte något direkt samband med ordinarie verksamhet i kommunen och förekommer alltmer sällan i den kommunala resultaträkningen. Det resultat som nu framkommer är resultat 3 eller årets resultat för kommunen.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Redovmodell.doc

Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Anläggningstillgångarna är tillgångar som innehas för stadigvarande bruk (ex fastigheter och inventarier). Omsättningstillgångarna, tillgångar som på kort tid är omsättningsbara (kassa och bank, placeringar, fordringar och förråd). Skulderna uppdelas på motsvarande sätt i långfristiga och kortfristiga skulder samt avsättningar. De kortfristiga skulderna ska återbetalas inom ett år. De långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Finansieringsanalys Finansieringsanalysens uppgift är att beskriva och förklara finansieringen av investeringarna och förändringen av rörelsekapitalet eller likvida medel. Finansieringsanalysen visar hur medel har tillförts under året och hur de har använts. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en sammanfattande bild av hela kommunkoncernens dvs kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden. Den sammanställda redovisningen består av resultaträkning, balansräkning samt förvaltningsberättelse.

FLENS KOMMUN

REDOVISNINGSPRINCIPER

TILLÄMPNINGAR Kommunens redovisning regleras i den kommunala redovisningslagen, samt av de rekommendationer som lämnas av normgivande organ inom området. Flens kommun följer den kommunala redovisningslagen samt tillämpar Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer för kommunal redovisning. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna redovisas till bokförda värden dvs anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. De planenliga avskrivningstiderna följer Kommunförbundets rekommendationer där dessa är tillämpliga och påbörjas året efter att investeringen färdigställts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar tas upp till lägsta värdet av verkligt värde eller bokfört värde. Fakturor som ställts ut efter årsskiftet och är hänförliga till redovisningsåret fordringsförs och tillgodoräknas årets redovisning (konsumtionsavgifter, hyror mm). Förråden värderas enligt lägsta värdets princip Avsättningar till pensioner Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Pensionsskuldsåtagandena återfinns under rubrikerna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och ansvarsförbindelser.

Som avsättning redovisas förtida pensioner, intjänad pension, garantipensioner samt särskild löneskatt på beräknad pensionsavsättning. Kortfristiga skulder Leverantörsfakturor som inkommer efter årsskiftet men är hänförliga till redovisningsåret skuldförs och belastar årets redovisning. Semesterlöneskulden, och okompenserad övertid samt där tillhörande upplupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld. Intjänad individuell pensionsdel under redovisningsåret inkl den särskilda löneskatten redovisas som kortfristig skuld och utbetalas i mars året efter intjänandeåret. Periodisering av skatteintäkter Kommunalskatteintäkterna periodiserats from redovisningsåret 2000. Detta innebär att i kommunens bokslut 2003 har bokfört slutavräkning avseende 2002 och en prognos för slutavräkning avseende 2003. Ekonomistyrningsverkets prognoser används. Anslutningsavgifter

De pensioner som intjänats av de anställda 1998 – 2000 har kommunen beslutat att utbetala i sin helhet detta skedde i mars 2001. De pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 redovisas inkl den särskilda löneskatten som en ansvarsförbindelse.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\Redovisningsprinciper.doc

Anslutningsavgifter inom vatten- och avlopp redovisas redovisas som intäkter.

FLENS KOMMUN

RESULTATRÄKNING

RESULTATRÄKNING Mkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar

Not 1 Not 2 Not 6

Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Not 3 Not 3 Not 4 Not 4

Resultat före extraordinära poster

2003

2002

2001

151,3 -745,4 -30,9

150,9 -722,2 -31,5

128,2 -643,2 -30,5

-625,0

-602,8

-545,5

451,3 155,1 1,2 -0,5

437,7 152,1 1,8 -0,8

420,7 144,4 2,9 -1,0

-17,9

-12,0

21,5

-17,9

-12,0

21,5

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat

Not 5

FLENS KOMMUN

BALANSRÄKNING

BALANSRÄKNING Mkr

2003-12-31

2002-12-31

2001-12-31

442,7

423,9

425,8

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar därav:

Not 6

Mark, byggnader och tekniska anläggningar

Not 6

406,3

388,2

391,4

Maskiner och inventarier

Not 6

35,0

34,3

33,0

Övriga materiella anläggningstillgångar

Not 6

1,4

1,4

1,4

Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

Not 7

8,5 451,2

8,5 432,4

9,3 435,1

Not 8 Not 9 Not 10 Not 11

1,1 43,4 20,1 15,7 80,3

1,3 55,0 20,1 21,9 98,3

1,5 38,6 47,9 24,1 112,1

531,5

530,7

547,2

Omsättningstillgångar Förråd mm Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

SUMMA TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 12

403,3 -17,9

421,2 -12,0

433,2 21,5

Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar

Not 13 Not 13

8,3 15,0 23,3

7,2 15,9 23,1

5,6 16,3 21,9

Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

Not 14 Not 15

0,0 104,9 104,9

0,0 86,4 86,4

7,4 84,7 92,1

531,5

530,7

547,2

287,2 143,4

276,2 144,5

270,9 159,2

Summa eget kapital därav årets resultat

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inkl särsk löneskatt Borgens- och ansvarsförbindelser

Not 16

FLENS KOMMUN

FINANSIERINGSANALYS

FINANSIERINGSANALYS Mkr

2003

2002

2001

-17,9 0,7 35,1

-12 0,4 36,4

21,5 1,1 38,9

17,9

24,8

61,5

Nettoinvesteringar Minskning av långfristiga skulder Minskning av avsättningar Övr rörelsekapitalpåverkande kostnader

-52,2 -2,1

-31,2 -7,4 -1,7

-41,5 -2,5 -2,7

Summa använda medel

-54,3

-40,3

-46,7

Förändring av rörelsekapital

-36,5

-15,5

14,8

Förändring av förråd Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring av kortfristiga placeringar Förändring av kassa och bank

-0,2 -11,7 -18,4 -6,2

-0,3 16,6 -1,8 -27,8 -2,2

-0,1 -1,1 23,9 4,3 -12,2

Summa

-36,5

-15,5

14,8

TILLFÖRDA MEDEL Resultat före extraordinära poster Försäljning av anläggningstillgångar Ej rörelsekapitalpåverkande poster

Not 17 Not 18

Summa tillförda medel

ANVÄNDA MEDEL

Specifikation av rörelsekapitalets förändringar

FLENS KOMMUN NOTER

NOTER 2003-12-31

2002-12-31

2001-12-31

257,1 151,3

252,8 -101,9 150,9

226,8 -98,6 128,2

-0,5

-0,5

-12,1 -0,5

150,8

-14,3 136,1

114,8

-899,0 -9,6 -14,4 -0,9 105,8 18,5 54,2 -745,4

-868,4 -10,9 -14,0 -1,5 101,9 13,9 56,8 -722,2

-788,6 -12,4 -11,4 -0,6 98,6 12,6 58,6 -643,2

Not 1 Verksamhetens intäkter Nämndernas intäkter enl driftredovisning Interna intäkter Summa Jämförelsestörande intäkter: Statsbidrag flyktingverksamhet Aktieutdelning Flens Bostads AB Aktieutdelning SLT Reavinster försäljning skog & fastigheter Bidrag avseende gång- och cykeltunnel S:a justerade verksamhetsintäkter

-105,8

-0,8

Not 2 Verksamhetens kostnader Nämndernas kostnader enl driftredovisning Pensionsutbetalning Pensioner individuell del Pensionsavsättningar Interna kostnader Internfördelade PO-pålägg Kapitalkostnader Summa Jämförelsestörande kostnader: Nedskrivning av aktier Avsättning Frutorpstippen Nedskrivning av expl.mark Nedskrivning, rivning, återställn fastigheter Nedskrivning anläggningstillgångar Täckning kommande underskott Entreprenad gång- och cykeltunnel Personalavveckling Särskild löneskatt på årets pensionförändring S:a justerade verksamhetskostnader

1,0 5,9 1,7 1,1 28,4

-743,7

-691,8

-636,3

454,6 1,4 -4,7

426,7 4,4 5,3 1,3 437,7

406,6 5,3 7,2 1,6 420,7

Not 3 Skatteintäkter+generella statsbidrag Kommunalskatteintäkter Preliminära skatteintäkter Slutavräkning Prognos slutavräkning Övriga skatteintäkter Summa kommunalskatteintäkter

451,3

Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag Särskilda statsbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Nivåjusteringar Mellankommunal utjämning Avgift mervärdeskatt Summa generella statsbidrag och utjämning Jämförelsestörande intäker: Statsbidrag LSS S:a justerade generella statsbidrag och utjämn Summa

65,7 18,2 56,3 10,0 -3,3 8,2

109,1 17,9 50,9 8,5 -3,3 9,5 -40,5 152,1

110,9 9,6 45,2 8,9 -3,2 10,6 -37,6 144,4

606,4

589,8

-8,1 136,3 565,1

1,2 1,2

1,8 1,8

2,9 2,9

-0,5 -0,5

-0,3 -0,5 -0,8

-0,6 -0,4 -1,0

-12,0

21,5 -0,8

155,1

Not 4 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter Ränteintäkter Summa Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån Räntekostnader pensioner Summa

Not 5 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -Avgår: samtliga realisationsvinster -Tillägg: realisationsvinster enl undantagsmöj Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5§: -Tillägg: ianspråktagande av sparande -Tillägg: realisationsförluster enl undantagsmöj Justerat resultat

-17,9 -0,1

14,1 -18,0

2,1

20,7

Allmän markreserv Ingående bokfört värde Nyanskaffning Årets avskrivning Försäljning Utgående bokfört värde

16,1 10,4 0,0 -0,4 26,1

16,5 0,0 -0,4 16,1

17 0,1 0 -0,6 16,5

Verksamhetsfastigheter Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Försäljning Extra nedskrivning Utgående bokfört värde

281,1 9,5 -16,9 -0,1 -1,9 271,7

288,3 9,7 -15,8 0,0 -1,1 281,1

283,2 21,4 -15,7 -0,4 -0,2 288,3

54,0 13,9 -2,9 65,0

50,6 6,1 -2,7 54,0

47,5 5,5 -2,4 50,6

Not 6 Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter för affärsverksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde

Publika fastigheter (gator, vägar, parker) Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Statsbidrag Utgående bokfört värde Fastigheter för annan verksamhet Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Årets avskrivningar Försäljning Utgående bokfört värde Maskiner, fordon och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Årets avskrivningar Extra nedskrivning Utgående bokfört värde Konst Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljningar Årets avskrivningar Extra nedskrivning Utgående bokfört värde

32,1 8,9 -2,4 38,6

30,7 5,2 -2,5 -1,4 32,0

26,7 7,5 -2,1 -1,4 30,7

5,0 0,2 -0,3

5,3 0,0 -0,3

5,2 0,4 -0,3

4,9

5,0

5,3

34,3 9,5 -0,4 -8,4

33,0 11,6 -0,1 -10,2

35,0

34,3

36,7 8,1 0 -10 -0,4 34,4

1,4

1,4

0,0

0,0

0

1,4

1,4

0,0

6,0 1,0 0,9 0,6 8,5

6,0 1,0 0,8 0,7 8,5

6,0 1 1,7 0,6 9,3

0,9 0,2 1,1

0,9 0,4 1,3

0,9 0,6 1,5

14,6 8,0 4,4 2,2 9,5 18,9 0,3 0,1 43,4

38,1 13,7 8,5 15,9 9,1 3,4 4,1 0,3 55,0

20,6 18 1,7 0,9 9,7 4,4 2,7 1,2 38,6

Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Flens Bostads AB Flens Industrihus AB Södermanlands läns trafik AB Bostadsrätter, andelar och övriga aktier Summa

Not 8 Förråd mm Gatukontorets förråd Övriga förråd Summa

Not 9 Fordringar Fordran stat och kommun varav kommunalskatt varav mellankommunal utjämning varav statsbidragsfordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Summa

Not 10 Kortfristiga placeringar Bank, specialinlåning Obligation emitent Kommuninvest Stadsskuldsväxel Summa

20,1

0,0 20,1 0,0 20,1

27,9 20 0 47,9

15,4 0,3 15,7

10,1 11,8 21,9

7,3 16,8 24,1

421,2 -17,9

433,2 -12,0

411,7 21,5

403,3 -2,7 0,6

421,2 -2,1 -0,1

433,2 -0,3 -0,4

8,3 8,3

4,4 2,8 7,2

3,4 2,2 5,6

Andra avsättningar Avsättning till löneskatt Avsättning till Flens Industrihus Avsättning återställning av deponi Summa andra avsättningar

2,0 5,2 7,8 15,0

1,8 7,3 6,8 15,9

1,4 9 5,9 16,3

Summa

23,3

23,1

21,9

0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 0,0

1 6,4 7,4

20,1

Not 11 Kassa och bank Postgiro Bank Summa

Not 12 Eget kapital IB eget kapital Årets resultat Effekt av byte av redovisningsprincip Korrigering av slutavräkning 1998 Ny periodicering av skatteintäkter och löneskatt UB eget kapital varav : resultatregleringsfond VA resultatregleringsfond renhållning

Not 13 Avsättningar Avsättningar till pensioner Avsatt till pensioner exkl garantipensioner Avsatt till garantipensioner Summa pensionsavsättningar

Not 14 Långfristiga skulder Spintab SPP Summa

Not 15 Kortfristiga skulder Till kreditgivare, nästa års amortering Leverantörsskulder Personalens skatter och avgifter varav källskatt varav arbetsgivaravgifter varav ferielöneskuld lärare varav semesterlöne- och övertidsskuld Skuldförda statbidrag Övriga kortfristiga skulder Checkräkningsskuld Flens Bostads AB Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader varav uppl pensionskostn individuell del varav särskild löneskatt individuell del Summa

0,0 19,5 46,8 8,2 9,5 6,2 22,9 10,8 2,6 6,6 5,5 0,9 12,2 11,6 0,6 104,9

0,0 20,7 44,0 7,4 9,1 6,0 21,5 6,2 3,1

2,5 18,9 40,7 7,7 7,6 5,8 19,6 8,6 3

1,0 11,4 10,9 0,5 86,4

0,5 10,5 8,9 1,6 84,7

135,9

136,0

148,0

3,9 0,2 2,1 6,2

4,5 0,2 2,1 6,8

5,7 0,8 2,4 8,9

1,3

1,7

2,3

143,4

144,5

159,2

Not 16 Borgens- och ansvarsförbindelser Kommunägda företag, Flens Bostads AB Egna hem och småhus SBAB Venantius Bostadskreditnämnden Summa Föreningar Summa Operationell leasing Hem PC Bilar Kopieringsmaskiner Växel Summa

Årsbelopp

Rest antal mån 15 genomsnitt 18 0-53 47

1,8 1,5 1,9 8,6 13,8

1,4 1,1 0,7 2,2 5,4

0,6 0,1 0,7

0,4 0,4

1,0 0,1 1,1

30,9 1,4

31,6 1,9

30,5 0,9

0,9 1,9

0,9 1,1 0,9

35,1

36,4

5,9 0,5 1,1 0,1 38,9

Not 17 Försäljning av anläggningstillgångar Försäljning av fastigheter och inventarier Försäljning av bostadsrätter Summa

Not 18 Ej rörelsekapitalpåverkande poster Avskrivningar Ökning av pensionsavsättning Ökning av semesterlöneskuld Ökning av avsättning till Indab Ökning av avsättning Frutorpstippen Nedskrivning anläggningsvärde Nedskrivning av aktier Nedskrivning av bostadsrätter Summa

FLENS KOMMUN

EXTERNA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Hur Flens kommuns olika typer av driftintäkter och driftkostnader fördelar sig framgår av diagrammen nedan. Den klart dominerade intäkten är skatter. Den näst största är generella statsbidrag och mellankommunal utjämning. Tillsammans motsvarar dessa 79 % (jmf 80 % 2002) av kommunens totala intäkter. Den överlägset största kostnaden är personalkostnader som motsvarar 63 % av de totala externa driftkostnaderna.

Externa driftintäkter 752,4 Mkr Hyror, arrenden 1% Generella statsbidrag 17%

Konsumtionsavgifter 5% Övr avgifter 3% Övriga intäkter 3%

Statsbidrag mm 9%

Skatter 62%

Övriga tjänster 2%

Externa driftkostnader 764,8 Mkr

Övrigt material 4% Hyror 3% Köp av vht, övr entrepren 24%

Skattekostnader 0% Anläggn, inventarier 1% Bidrag t enskilda, ftg 3%

k:\ekon\boksl03\årsredovisning\ext inkomster, utgifter.doc

Personalkostnader 63%

KONCERNEN

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Flens kommunkoncern består förutom av kommunen av två helägda dotterföretag; Flens Bostads AB och Flens Industrihus AB.

35 30

Resultat, Mkr Mkr

%

30 17,6

20

25 21

24

22

21

15

0 -20

25 20

21,6

10 -10

Soliditet

40

1999

2000

2001

-17,3

2002 -8,9

2003 År

2000

2001

2002

2003

-17,3

I koncernens resultat- och balansräkning ingår kommunen samt de två bolagen. Interna mellanhavanden inom koncernen, t ex interna fordringar och aktieinnehav, har eliminerats så långt möjligt. Vid upprättande av koncernredovisningen har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Bolagens avskrivningar har hanterats enligt bokföringslagen. Kommunen har tillämpat avskrivningsprinciper enligt kommunförbundets rekommendationer. Kommunkoncernens sammanlagda resultat för 2003 uppgår till – 17,3 Mkr. Förlusten är hänförlig till kommunen då både Flens Bostads AB och Flens Industrihus AB redovisar i det närmaste nollresultat. Man bör dock vara medveten om att industribolagets resultat bygger på att kommunen givit ett aktieägartillskott med 3,2 Mkr. Koncernen har under året haft stora interna transaktioner i och med avtalet om samordnad fastighetsförvaltning. Avtalet innebär att Flens Bostads AB har förvaltningen av alla kommunkoncernens fastigheter. På sikt ska koncernen kunna dra stordriftsfördelar i och med att fastighetsskötseln samordnas på ett effektivt sätt.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\koncernförv.ber.DOC

10 1999

Soliditeten har minskat något under de två senaste åren, från 25 % till 21 %. Det negativa resultatet har medfört att soliditeten har sjunkit.

Investeringar, Mkr 140 120 100 80 60 40 20 0

135,6

43,5

1999

2000

45,8

2001

60,3 36,6

2002

2003

Kommunkoncernens investeringsnivå har under 2003 varit en för koncernen hög nivå. Av de totala investeringarna på 60,3 Mkr är 51,6 Mkr hänförliga till kommunens investeringar. Flens Bostads AB har gjort investeringar för 8,7 Mkr, hälften av dessa investeringar är ny- och ombyggnad av bolagets fastighetsbestånd, hälften avser nyanskaffade byggnader. I nedanstående information avseende respektive bolag anges det resultat som tagits upp i bolagens årsredovisningar. I den sammanvägda koncernredovisningen har dessa siffror bearbetats enligt vedertagna principer för koncernredovisning.

KONCERNEN

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FLENS INDUSTRIHUS AB

FLENS BOSTADS AB Medelantal anställda 2003 Balansomslutning 03-12-31 Resultat 2003 Soliditet 03-12-31

26 337 Mkr +0,3 Mkr 19 %

Flens Bostads AB är ett bostadsföretag med uppgift att främja bostadsförsörjningen inom Flens Kommun. Bolaget äger och förvaltar 1829 lägenheter, 110 lokaler samt 600 garage- och parkeringsplatser. Sedan 99-11-01 förvaltar också FBAB de flesta av de fastigheter som ägs av Flens kommun. Detta förvaltningsuppdrag vilar på ett avtal mellan bolaget och kommunen. Totalt omfattas ca 90 000 kvadratmeter kommunal lokalyta plus kommunal parkoch tomtmark. Företagets resultat uppgick 2003 till +0,3 Mkr (2002 +0,9 Mkr). I resultatet ingår rivningskostnader med 1,3 Mkr. Under 2003 har outhyrda objekt inklusive reparationsobjekt medfört hyresbortfall med 7,9 %. För år 2002 var motsvarande siffror 10,0 %. Under 2003 har sammanlagt 66 lägenheter rivits. För närvarande finns inga planer på fler rivningar trots att vakanserna i beståndet inte fortsatt att minska under andra halvåret 2003. Istället ska under 2004 arbetas aktivt med att fortsätta anpassa befintligt bestånd till dagens standard. Det kan även bli aktuellt med nybyggnad av ett antal lägenheter, nämligen de lägenheter på Orröhöjden som på grund av oklarheter med planfrågan och juridiken inte kunde påbörjas under 2003. Efter hyresförhandlingarna med Hyresgästföreningen justerades hyran per 2003-0101 med 1,85 % i genomsnitt. Trots höjningen har Flens Bostads AB fortfarande lägst hyra bland de kommunägda bostadsbolagen i Södermanlands län.

K:\EKON\BOKSL03\Årsredovisning\koncernförv.ber.DOC

Medelantal anställda 2003 Balansomslutning 03-12-31 Resultat 2003 Soliditet 03-12-31

0 2,7 Mkr +1 tkr 37 %

Flens Industrihus AB:s verksamhet är begränsad till att hantera fastigheten Skiringe 1:52 på Talja industriområde. Industrihusbolaget äger marken, som är bebyggd av en privat entreprenör, Borga Bygg AB, och kopplat till byggnaden föreligger ett bolagsavtal med kommunal borgen. Avtalet har genom åren lett till omfattande kostnader som kommunen har tvingats att täcka. Avtalet, som gäller till och med januari 2005, har prövats rättsligt. 1999 vann förkunnad hovrättsdom laga kraft, varvid kunde konstateras att rätten hade biträtt motpartens tolkning. Under 2003 har byggnadens ytor varit uthyrda till ca 70 - 80 %. Industrihusbolaget redovisar en förlust på 3,2 Mkr före aktieägartillskott.

KONCERNEN

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

RESULTATRÄKNING Mkr

2003

2002

2001

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar

220,4 -798,9 -39,4

216,5 -768,9 -39,7

194,8 -694,5 -37,5

Verksamhetens nettokostnader

-617,9

-592,1

-537,2

Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader

451,3 155,1 3,2 -12,2

437,8 152,1 4,1 -13,7

420,7 144,4 5,2 -14,4

Resultat före extraordinära poster

-20,5

-11,9

18,7

3,2

3,0

2,9

-17,3

-8,9

21,6

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt

Årets resultat

KONCERNEN

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

BALANSRÄKNING Mkr

2003

2002

2001

Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar

0,0 747,9 4,2 752,1

0,0 732,9 4,1 737,0

0,0 741,9 5,3 747,2

Omsättningstillgångar Förråd mm Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

1,8 43,6 20,1 35,1 100,7

2,0 59,0 20,1 47,2 128,2

2,4 40,7 47,9 50,4 141,4

SUMMA TILLGÅNGAR

852,8

865,2

888,6

462,2 -17,3

480,6 -8,9

492,3 21,6

8,3 15,0 23,3

7,2 15,9 23,1

5,6 16,3 21,9

242,0 125,3 367,3

251,5 110,0 361,5

264,5 109,9 374,4

852,8

865,2

888,6

287,2 7,5 164,3

276,2 8,7 164,3

270,9 11,3 164,3

TILLGÅNGAR

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Summa eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande inkl särsk löneskatt Borgens- och ansvarsförbindelser Ställda panter