FLENS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2004:7 - 761
DROGPOLITISKT PROGRAM FÖR FLENS KOMMUN 2008-2011
ANTAGET AV KF 2004-08-26 § 77 REVIDERAT AV KF 2008-06-12 § 80
1
Inledning Kommunfullmäktige beslutade i september 2002 att ta fram ett drogpolitiskt program. Följande dokument är en reviderad version av det program som antogs av kommunfullmäktige 26 augusti 2004 (2004:761). Programmet är en del i det övergripande folkhälsoarbetet inom Flens kommun och syftar till att ange riktlinjer för det drogförebyggande arbetet. Därmed berör programmets innehåll alla invånare som bor, verkar eller tillfälligt vistas i Flens kommun. Med visioner, mål och prioriterade strategier blir programmet ett stöd och en vägledning för ett långsiktigt, målinriktat och strukturerat arbete. Då programmet riktar sig till kommunen som helhet bör det genomföras i samverkan mellan olika aktörer och verksamheter. Fokus ligger på främjande samt förebyggande insatser i tidigt skede, det vill säga insatser som vidtas innan ett skadligt missbruk, oönskade beteenden och/eller skador inträffar. Programmet innehåller aktuell fakta och statistik samt förnyade mål och strategier. Då Flens kommun har en förändrad organisation för folkhälsoarbetet sedan juni 2007 innehåller följande dokument även en beskrivning över den organisation som ansvarar och driver kommunens folkhälso- samt drogförebyggande frågor. Följande program gäller tom år 2011. Revidering sker 2011 eller vid behov. Idag används ofta begreppet drog synonymt med narkotika. Narkotika är ämnen som är narkotikaklassade och som faller under narkotikastrafflagen. Till begreppet droger kan även ämnen som är legala, såsom alkohol och tobak, höra. En generell definition på drog är att den är en substans som är sinnesförändrande och/eller beroendeframkallande. Utifrån denna definition kan alkohol, nikotin, tändargas, läkemedel, koffein, cannabis, ecstasy, amfetamin och anabola steroider räknas som droger1. I det här drogpolitiska programmet definieras droger som alkohol, narkotika och tobak.
Programmet gäller fr o m 2008-07-01
1
CAN - Centralförbundet av alkohol- och narkotikaupplysning.
2
Mål Nationella mål Ett av Sveriges elva nationella folkhälsomål är att minska bruket av alkohol och tobak samt att verka för ett narkotikafritt samhälle.
Alkohol I den nationella handlingsplanen för att förebygga alkoholskador är regeringens övergripande mål att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Prioriterade delmål för arbetet är att: åstadkomma en alkoholfri uppväxt skjuta upp debutåldern på alkohol minska berusningsdrickandet åstadkomma fler alkoholfria miljöer bekämpa den illegala alkoholhanteringen ingen alkohol skall förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten
Narkotika I den nationella planen för narkotikapolitiken är målet att åstadkomma ett narkotikafritt samhälle genom att rikta insatserna mot tillgången och efterfrågan på narkotika. Detta i syftet att: minska nyrekryteringen till missbruk förmå personer med missbruksproblem att upphöra sitt missbruk minska tillgången på narkotika
Tobak Regeringens övergripande mål gällande tobaksvanor är att minska tobaksbruket till år 2014. Delmål för arbetet är att: skapa en tobaksfri livsstart från 2014 till 2014 halvera antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa till 2014 halvera av andelen rökare bland de grupper som röker mest ingen skall ofrivillgt utsättas för rök i sin omgivning
3
Lokala mål Alla människor ska ha rätt till ett liv som är skyddat från drogrelaterade skador och drogrelaterat våld såväl i hemmet, på arbetsplatsen som i samhället i övrigt. Alla barn och ungdomar har rätt till en trygg uppväxtmiljö, fri från drogernas negativa konsekvenser. Kommunen ska genom aktiva insatser och en bred samverkan begränsa konsumtionen och tillgängligheten av alkohol och tobak samt verka för en narkotikafri kommun. Som en del i kommunens arbete att främja sunda levnadsvanor är Flens övergripande mål och strategier för det drogförebyggande arbetet:
Visioner/övergripande mål Inget bruk av alkohol och tobak innan 18 års ålder Inget bruk av alkohol och tobak vid graviditet Ingen alkohol i trafiken eller på arbetsplatsen En narkotikafri kommun
Mål 2008-2011 Höjd debutålder av alkohol och tobak Minskad konsumtion av alkohol, narkotika och tobak
Strategier för att nå målen Utveckling av föräldrastödet Minskad tillgänglighet Ökad information och kunskap Ökad samverkan
Arenor i det förebyggande arbetet Hem Förskola/skola Fritid Trafik Arbetsplats
Prioriterad målgrupp 2008-2011 Barn och ungdom
4
Drogsituationen Nedan följer en sammanfattad beskrivning av drogsituationen i riket, länet och kommunen.
Alkohol Den ökande alkoholkonsumtionen är ett folkhälsoproblem och leder till svåra sociala och medicinska problem. Alkoholmissbruk ger upphov till mänskligt lidande för enskilda individer men även för missbrukarens närstående. Alkoholen är även relaterat till övergrepp och våld. Andra negativa följder av alkoholmissbruk är samhällsekonomiska kostnader som sjukfrånvaro, förtidspensionering, arbetslöshet, trafikskador och kriminalitet. Mellan 5000 och 7000 människor dör årligen på grund av sjukdom eller skador orsakade av alkoholdrickande2. Den totala konsumtionen av alkohol i Sverige var 2007 cirka 9,8 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre3. År 2007 såldes totalt 97 796 liter ren alkohol på i Flens kommun, jämfört med år 1998 då 63 498 liter såldes4. 5
Andel som druckit sig berusade minst två gånger per månad senaste året i Sverige :
Män Kvinnor
2004 16% 6%
2007 16% 7%
Andel med riskabla alkoholvanor i Sverige:
Män Kvinnor
2004 18% 10%
2007 17% 10% 6
Antal personer, 15-84 år, som vårdats för alkoholism i Sörmland :
Män Kvinnor
1988 339 48
1995 198 38
2004 163 42
Alkoholrelaterad dödlighet 2001-2005:
2
CAN - Centralförbundet av alkohol- och narkotikaupplysning. Statistik utifrån försäljning på Systembolag, restauranger och folkölsförsäljning. Systembolaget. 5 Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut 2007, 16-84 år. 6 Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. 3 4
5
7
Andel elever i åk 7 Flens kommun som druckit alkohol senaste året : (Sörmland i parantes)
Flickor Pojkar
2004 58% (59) 66% (60)
2006 48% (52) 48% (52)
Andel elever i åk 9 Flens kommun som druckit sig berusade minst 2 ggr/mån senaste året: (Sörmland i parantes)
Flickor Pojkar
2004 21% (22) 23% (23)
2006 16% (18) 17% (19)
Narkotika När man tittar på omfattningen av narkotikaanvändning i befolkningen är det viktigt att hålla isär konsumtion vid enstaka tillfällen samt narkotikamissbruk. Fakta kring tillfällig eller mindre regelbunden användning återfås i enkätundersökningar. Fakta om missbrukets omfattning och utbredning hittas via olika stöd och behandlingsinsatser, placeringar mm. Narkotikavanor bland vuxna är vanligare bland män än bland kvinnor. 8
Andel som använt cannabis de senaste 12 månaderna :
Män Kvinnor
2004 3% 1%
2007 2% 1%
Andel elever i åk 9 Flens kommun som provat narkotika någon gång: (Sörmland i parantes)
Flickor Pojkar
2004 4% (6) 9% (7)
2006 11% (7) 8% (6)
Andel elever i åk 9 Flens kommun som känner till någon som kan sälja narkotika till dom: (Sörmland i parantes)
Flickor Pojkar
2004 40% (39) 30% (37)
2006 40% (38) 38% (37)
9
Antal personer/vårddygn i frivillig institutionsvård pga missbruk i Flens kommun :
Antal personer Antal vårddygn
7
2002 21 478
2004 10 700
2006 18 1109
Liv och hälsa ung, enkät. Landstinget Sörmland. Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut år 2007, 16-84 år. 9 Rapport: Vuxna personer med missbruksproblem och övriga vuxna – insatser. Socialstyrelsen. 8
6
Tobak Rökning är den största yttre orsaken till sjukdom och för tidig död. I Sverige dör drygt 6000 personer årligen i förtid på grund av rökning, cirka 500 personer dör av skador de fått av passiv rökning. Rökning kan bland annat orsaka kronisk bronkit, lungcancer, åderförkalkning, stroke, hjärtinfarkt, magsår och benskörhet. 2007 rökte totalt 12 procent av männen och 16 procent av kvinnorna i Sverige. 29 procent av männen respektive 19 procent av kvinnorna använder någon form av tobak dagligen. Andel dagligrökare i Sverige10
Män Kvinnor
2004 14% 19%
2007 12% 16% 11
Andel vuxna 18-84 år som är dagligrökare i Flen : (Sörmland i parantes)
Män Kvinnor
2004 15% (15) 16% (19)
Andel vuxna 18-84 år som snusar dagligen i Flen (Sörmland i parantes)
Män Kvinnor
2004 20% (21) 1% (2) 12
Andel elever i åk 9 Flens kommun som röker dagligen : (Sörmland i parantes)
Flickor Pojkar
2004 11% (6) 5% (9)
2006 12% (8) 6% (6)
Dödlighet i lungcancer 2001-2005:
10 11 12
Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut år 2007, 16-84 år. Liv och hälsa Vuxen, Landstinget Sörmland Liv och hälsa Ung, Landstinget Sörmland
7
Drogförebyggande insatser Främjande och förebyggande Det mest effektivaste sättet att minska problem, sjukdomar och skador i befolkningen och samhället är att kombinera olika insatser på flera nivåer. Dels insatser som främjar hälsa dels insatser som förhindrar ohälsa. Forskning har gett större kunskap om risk- och skyddsfaktorer när det gäller drogförebyggande arbete. Med risk- och skyddsfaktorer kan man identifiera vart behovet av preventiva insatser är som störst samt vilka typer av insatser som lämpar sig bäst.
Främjande insatser samt skyddsfaktorer
Att arbeta främjande innebär att förstärka det friska och det positiva hos människor och deras livssituation och på så ätt öka hälsan. Genom att identifiera skydds- (frisk) faktorer kan man stärka strukturer som hindrar att till exempel konsumtion av droger uppstår över huvud taget. Exempel på skyddsfaktorer i det drogförebyggande arbetet är: Tydliga regler och gränssättningar Kärlek Trygghet i familjen Sociala förmågor God självkännedom Kompetenta lärare
Strukturerade fritidsaktiviteter God skol- och klassrumsmiljö Känsla av tillhörighet Bra kamratskap Engagerade vuxna Allmän trivsel
Förebyggande insatser samt riskfaktorer
Att förebygga handlar om att genomföra riktade åtgärder för att undvika riskbeteenden hos en definierad målgrupp och på så sätt förhindra att ohälsa uppstår. Detta genom att undanröja riskfaktorer. Exempel på riskfaktorer i det drogförebyggande arbetet är:
Dåliga betyg Vantrivsel i skolan Skolk Avsaknad av fritidsaktiviteter Konflikter hemma Tillgänglighet av droger Låg självkännedom
Svag familjesammanhållning Mobbning Låg känsla av delaktighet Positiva bjudvanor hemma Oklara regler Missbruk i omgivningen Låg kunskap
Stöd, vård och behandling Individer som missbrukar, är drabbade av sjukdom och/eller har sociala problem på grund av sitt missbruk skall erbjudas stöd, vård och behandlingsinsatser.
8
Insatser för barn och ungdomar Med drogförebyggande insatser är målet att på lång sikt påverka människors vanor, attityder och förhållningssätt kring alkohol, narkotika och tobaksbruk. Insatser för barn och ungdom ska syfta till att stärka deras självbild och självkänsla.
Föräldrastöd Föräldrar är en av de mest betydelsefulla men ofta underskattade resurs när det gäller att skapa en positiv och trygg uppväxtmiljö för barnen i skolan. I skolan och förskolan finns en naturlig mötesplats för föräldrar och därigenom en unik möjlighet att stödja och stimulera föräldrar i förebyggande insatser. Skolan och förskolan kan ta initiativ till olika typer av föräldrastödsinsatser i form av utbildningar, föräldragrupper och föräldrastödsprogram. Även kommunens samverkan med mödra- och barnhälsovård är vikigt i stödet till blivande och nyblivna föräldrar. Stödjande skolmiljö Skolans främsta möjlighet att minska risken för alkohol- och andra drogproblem är att bygga upp en stödjande psykosocial miljö i skolan. Eleverna ska tycka att det är roligt att gå till skolan och känna sig sedda och uppskattade av lärare och kamrater. Skolan ska även ha en genomtänkt struktur för sin ANT-undervisning (ANT = Alkohol, Narkotika, Tobak). Undervisningen ska utgå från ett helhetsperspektiv på hälsan, och syfta till att stärka elevernas sociala och emotionella kompetens.
Strukturerade fritidsaktiviteter En strukturerad fritid med meningsfulla aktiviteter är en central skyddsfaktor. Föreningslivet har en viktig uppgift i och med att de erbjuder socialt utvecklande fritidsverksamhet. All fritidsverksamhet som riktar sig till ungdomar skall vara alkohol-, narkotika- och tobaksfri. Såväl för personal som för barn/ungdom. Föreningar som erhåller kommunala bidrag ska på ett medvetet sätt integrera kommunens grundsyn kring droger i sin verksamhet. Önskvärt är att samtliga föreningar inom kommunens gränser har en drogpolicy med riktlinjer, rutiner och regler kring alkohol, narkotika och tobaksbruk. Riskhelger för överkonsumtion av alkohol samt alkoholdebut, exempelvis Valborg och skolavslutningar, kräver förstärkta insatser.
Riktade insatser för barn och ungdom med särskilda behov Alla vuxna som arbetar med barn och ungdomar ska ha en utbildning och en beredskap för att upptäcka de som befinner sig i riskzonen för droger eller andra destruktiva beteenden. Dessa barn och ungdomar ska erbjudas fungerande stöd, vård- och behandlingsinsatser. Små barn som visar tecken på ohälsa skall särskilt uppmärksammas så att de får den hjälp och stöd de behöver. Samverkansinsatser kring barn med särskilda behov måste komma igång på ett tidigt stadium. Det är också viktigt att barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar uppmärksammas. Det skall kontinuerligt finnas erbjudande att delta i barn-/ungdomsgrupp där de möter professionell personal som har adekvat utbildning för ändamålet.
9
Insatser för vuxna Personalpolicy på arbetsplatsen Kommunen som arbetsgivare skall kontinuerligt och aktivt arbeta drogförebyggande med sin personal och föregå med gott exempel när det gäller policy för alkohol-, narkotika- och tobaksbruk på arbetsplatsen. Erfarenheterna ska även spridas till andra företag inom kommunen. Samtliga arbetsgivare har också ett rehabiliteringsansvar för sin personal.
Begränsad tillgång på alkohol- och tobak Tillgången på alkohol och tobak har stor betydelse för konsumtionen och ju mer konsumtion desto större och mer omfattande blir skadorna. Kommunen kan begränsa tillgängligheten av alkohol och tobak genom att: Hålla en restriktiv hållning vid bedömning och uppföljning av serveringstillstånd. Utföra regelbunden tillsyn av försäljning av tobak och folköl. Både vad gäller tillstånd, anmälningsplikt och åldersgränsrestriktioner. Förbjuda alkohol på allmänna platser som vänder sig till barn och ungdomar, exempelvis parker och badplatser. Erbjuda restaurangpersonal, i samarbete med restaurangnäringen och polisen, utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Bedriva ett opinionsarbete till stöd för en restriktiv alkoholpolitik, både nationellt och internationellt, Hålla all kommunal representation alkoholfri med undantag för speciella tillfällen så som internationella besök och utdelande av förtjänsttecken.
Stöd, vård och behandling Missbrukare, storkonsumenter och anhöriga till missbrukare ska erbjudas lämpliga stöd-, vård- och behandlingsinsatser. Utgångspunkten är att ingen människa vill leva i drogberoende och alla insatser ska utgå från den enskildes egen kraft och vilja till förändring. Missbruksvården ska anpassas till den enskilde missbrukarens situation och erbjuda olika former av insatser. Anhöriga till missbrukare ska informeras om sin egen rätt och möjlighet till hjälp. Inom hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att genom samtal med människor om deras levnadsvanor få de som befinner sig i riskzonen att dra ner på konsumtionen. Kommunen ska initiera ett samarbete med mödravård och primärvård i syfte att hitta lämpliga former för alkoholrådgivning i vården.
10
Organisationen för kommunens folkhälsoarbete Flens nuvarande organisation för det övergripande folkhälsoarbetet tillsattes den 1 juli 2007. Organisationen utgörs av ett folkhälsoråd, en folkhälsoberedning samt en folkhälsoplanerare. Det drogförebyggande arbetet ingår som en del i att främja sunda levnadsvanor samt skapa goda livsmiljöer för befolkningen.
Folkhälsorådet Folkhälsorådet är ett politiskt sammansatt råd med uppdraget att: -
Förankra folkhälsoarbetet politiskt Ge folkhälsoberedningen mål, riktlinjer och uppdrag inom folkhälsoarbetet Initiera nya målområden efter behov och förutsättningar Verka för att folkhälsoarbete bedrivs och integreras inom organisationens samtliga förvaltningar och även i av kommunen ägda bolag.
Folkhälsoberedningen Beredningen innefattar kommunens förvaltningschefer (inklusive kommunchef) samt ekonomichef. Övriga aktörer/tjänstemän adjungeras efter behov och ärende. Beredningens huvudsakliga uppdrag: -
Ta fram beslutsunderlag, bereda och föreslå ärenden till rådet samt ge verkställande arbetsgrupper direktiv och riktlinjer Ansvara för planering och genomförande av aktiviteter och insatser Utgöra styrgrupp åt folkhälsoplaneraren
Folkhälsoplanerare Folkhälsoplaneraren ingår i folkhälsoberedningen men sitter även med i folkhälsorådet som tjänsteman. Huvudsakliga arbetsuppgifter: -
Samordna folkhälsoorganisationens arbete Förankra folkhälsoarbetet mellan politiker och tjänstemän Ansvara för att beslutsunderlag för frågor/insatser tas fram Ansvara för uppföljning och utvärdering av insatser mm Sprida aktuell information och kunskap
Samverkansgrupp för de drogförebyggande frågorna Sedan oktober 2007 ligger ansvaret för att samordna och verkställa det drogförebyggande arbetet på en samverkansgrupp knuten till folkhälsoberedningen. Samverkansgruppen är sammansatt med representanter från följande verksamheter: Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen (Individ- och familjeomsorgen) Hälso- och sjukvården Polisen Frivilligorganisation Gruppen kan med fördel förstärkas med ideella föreningar och organisationer
11
Hur når vi målen? Samverkan Alla nämnder och förvaltningar i Flens kommun har ett eget ansvar att, med utgångspunkt i programmets mål och riktlinjer, planera och genomföra insatser. För ett effektivare arbete bör samverkan i största möjliga utsträckning ske, dels förvaltningar emellan dels mellan förvaltningar och externa verksamheter/aktörer som exempelvis polis, landsting, föreningar och organisationer.
Kunskap och forskning Drogförebyggande arbete syftar till att uppnå bestående förändring och ska därför söka stöd i forskning. Kunskap om vad som är tillämpbart och praktiskt möjligt att genomföra samt vilka behov av insatser som finns är av stor betydelse. Kunskapsuppbyggnad kan ske via seminarier, utbildningar och information men även genom att öka delaktigheten och inflytandet i frågorna samt via samverkans- och nätverksarbete. Kunskapen är en grundförutsättning för att skapa engagemang och intresse för frågorna.
Mätbart För att se förändring och utveckling krävs det mätbara mål. Arbetet bör styras efter både verksamhetsmål och effektmål (hälsoutfallet).
Fördelning av ansvar För att arbetet skall fortlöpa måste ansvaret vara fördelat på berörda verksamheter och samordnas i en samverkansgrupp eller liknande. Huvudansvaret bör en folkhälsoplanerare el motsvarande äga.
Implementering och genomförande av programmet För att programmet skall bli ett levande dokument krävs att målen bryts ner till mätbara mål och konkretiseras på verksamhetsnivå. De kommunala förvaltningarnas drogförebyggande aktiviteter/insatser och resultatmål skall utgå från de fyra strategier som programmet anger och sedan integreras i de årliga verksamhetsplanerna. De nedbrutna målen samt planerade aktiviteter och insatser bör sammanställas i en övergripande folkhälsoplan. På så sätt samlas allt folkhälsoarbete under ett och samma tak. Handlingsplanen skall i första hand innehålla förvaltningarnas mål och planerade aktiviteter/insatser men den bör även beskriva andra aktörers planerade aktiviteter. Detta för att ge en gemensam bild över det drogförebyggande arbetet inom kommunens gränser. Huvudansvar för genomförande av den årliga handlingsplanen har folkhälsoberedningen.
Uppföljning Uppföljning av det drogpolitiska programmet sker vart fjärde år (december 2011) i form av en skriftlig rapport till kommunfullmäktige. Huvudansvar har folkhälsorådet. De årliga insatserna, uppfyllelse av mål samt beskrivning av drogsituation redovisas årligen. Detta genom att nämnderna rapporterar till folkhälsoplanerare/drogförebyggare, som i sin tur sammanställer och presenterar arbetet skriftligt för kommunstyrelsen. Förslagsvis i en samlad folkhälsorapport. Huvudansvar för genomförande samt uppföljning av det drogpolitiska programmet har folkhälsorådet. Sammanställning av handlingsplan och årsrapport ansvarar folkhälsoplaneraren för.
