Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden
2014
F i n l a n d s l a n d s b y g d s n ät v e r k 2 013
2009 Finlands landsbygdsnätverk 2013
Landsbygdnätverket utgörs av aktörerna inom landsbygdsutvecklingsprogrammen, programmet för Fastlandsfinland och programmet för landskapet Åland. Aktörerna kan vara tjänstemän, enskilda personer, företagare, föreningar, lokala aktionsgrupper, rådgivnings- och intresseorganisationer.
landsbygdsnätverksenheten PB 405 60101 Seinäjoki www.landsbygd.fi
Innehållsförteckning
1. NYCKELUPPGIFTER 2013.................................................................................................................................................................................................. 2 2. ÖVERSIKT ÖVER 2013......................................................................................................................................................................................................... 3 3. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION........................................................................................................................................................................ 4
3.1. Landsbygdsnätverkets styrgrupp..................................................................................................................................................................... 4
3.2. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper........................................................................................................................................................... 6
3.3. Personal............................................................................................................................................................................................................................. 8
4.
ETT AKTIVT MÖTESÅR...................................................................................................................................................................................................... 9
5. ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE...................................................................................................................................................................12
5.1. Kommunikation.........................................................................................................................................................................................................12
5.2. Utbildning.....................................................................................................................................................................................................................16
5.3. Insamling och spridning av god praxis.......................................................................................................................................................25
5.4. Internationellt och interregionalt samarbete..........................................................................................................................................26
6. EKONOMISK ÖVERSIKT....................................................................................................................................................................................................32 Bilaga 1. Landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen............................................................................................................................................33 Bilaga 2. Sammanfattning av landsbygdsnätverkets evenemang...............................................................................................................49
1. NYCKELUPPGIFTER 2013
➢➢
LÄRANDE NÄTVERK. Som landsbygdsnätverkets evenemang ordnades på olika håll i Finland totalt 76 utbildningsevenemang. I samarbete med landsbygdsnätverksenheten ordnades ytterligare 11 evenemang. Utöver dessa ordnade landsbygdsnätverket sex studieresor. I evenemangen och studieresorna deltog totat 4 425 personer under året.
➢➢
INNOVATION. I fjol ordnades landsbygdsnätverkets riksomfattande innovationsläger, och detta fortsatte i form av regionala innovationsläger i Forssatrakten, Mellersta och Norra Österbotten, Sydöstra Finland, Norra Österbotten och Kajanaland samt i Fjäll-Lappland.
➢➢
SOCIALA MEDIER. De sociala medierna, i synnerhet Facebook-webbplatsen Maaseutu – Tilaa elämälle, visade sin smidighet till exempel i fråga om kommunikationen om både LINC Finland-evenemanget som samlade europeiska Leader-aktörer och om de regionala innovationslägren.
➢➢
FILMER. På våren blev tre videofilmer om de riksomfattande projekten färdiga. Äkta Smaker, Hästexperterna och Hästföretag i toppskick samt Outdoors Finland.
➢➢
PÅ MÄSSOR. På lantbruksutställningen Farmari som ordnades i Seinäjoki restes igen ett mångsidigt Leadertält, och i detta ställde 40 Leader-finansierade företag ut sina produkter och tjänster. I ena ändan av det imponerande tältet fanns miljöprojektens grönskande oas där man förde fram miljöarbetet som ingår i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.
➢➢
INTERNATIONELLT. Under året genomfördes evenemanget LINC Finland som var den mest omfattande och synliga insatsen i det internationella samarbetet, och detta samlade drygt 200 Leader-aktörer från 15 europeiska länder i Idensalmi.
2
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
2. ÖVERSIKT ÖVER 2013
Enligt landsbygdsnätverkets vision som definierades 2008 är landsbygdsnätverket 2013 ett starkt och flexibelt nätverk för landsbygdsutvecklare, en aktör till förmån för landsbygden. Under den gångna programperioden har detta nätverk byggts upp med hjälp av evenemang och kommunikation. Nu ska en utvärdering göras av hur målen har uppfyllts då vi går mot en ny programperiod. Respons om landsbygdsnätverkets evenemang har regelbundet samlats in genom att fråga deltagarna om förväntningar, önskemål, nöjdhet och utvecklingsförslag i anslutning till verksamheten. I fråga om utbildningsevenemangen har förväntningarna kanske självklart gällt att få ny och uppdaterad information. När det gäller att förbättra engagemanget och energin i det egna vardagsarbetet har de väsentliga önskemålen även omfattat att hitta och bilda nätverk med nya arbetspartner. Under evenemangen 2013 uppfylldes önskemål i minst en skälig utsträckning, och på skalan 1–5 är medelvärdet rejält över tre. Av evenemangen förväntas även nya uppslag, fräscha och inspirerande anföranden. Enligt responsen har man lyckats med att bygga upp nätverket, vilket bland annat framgår av den respons som har återgetts i denna årsberättelse. Frågorna i anslutning till utvecklingen av landsbygden är säkert delvis de samma under varje programperiod. På landsbygden behövs det människor som kan skapa spår in i framtiden, dvs. arbeta för landsbygden. Landsbygdsnätverkets regionala innovationsläger samlade bland annat på ett mångsidigt sätt regionala aktörer under året. Viljan att utveckla landsbygden koncentrerades under tre dagar på olika håll i Finland utifrån egna regionala planer. Konkreta, nya idéer bearbetades i grupper till projekt eller affärskoncept som kan finansieras och genomföras. Under året hade programperiodens arbetsgrupp för förvaltningsmodellen till uppgift att lägga fram ett förslag till en förvaltningsmodell för utvecklingsprogrammet som även innehåller en definition och ett framläggande av landsbygdsnätverkets uppgifter och ett förslag till landsbygdsnätverksenhetens organisatoriska placering. I och med förslaget beslöt man att flytta landsbygdsnätverksenheten från jord- och skogsbruksministeriet, till Landsbygdsverkets avdelning för landsbygdsnäring från och med början av 2014. Verksamheten inom landsbygdsnätverket fortsätter i enlighet med verksamhetsplanen under styrning av den nuvarande landsbygdsnätverksenheten fram till slutet av 2014. Avsikten är att enheten för den nya programperioden ska inleda sin verksamhet i början av 2015. Officiellt avslutades programperioden 2007–2013, och bladen i historien vänds igen mot en ny programperiod. En bro byggs. Päivi Kujala Direktör för landsbygdsnätverksenheten
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
3
3. FÖRVALTNING OCH ORGANISATION
Landsbygdsnätverksenheten samordnar landsbygdsnätverkets verksamhet. Fram till slutet av 2013 var landsbygdsnätverksenheten administrativt en enhet inom jord- och skogsbruksministeriets livsmedelsavdelning med verksamhetsställe i Seinäjoki. Från och med början av 2014 flyttades landsbygdsnätverksenheten och blev en enhet vid Landsbygdsverkets avdelning för landsbygdsnäring. Landsbygdsverket finns i Seinäjoki.
3.1. Landsbygdsnätverkets styrgrupp År 2013 sammanträdde landsbygdsnätverkets styrgrupp fyra gånger, i Seinäjoki 12.2, i Helsingfors 14.5, i Saariselkä 9–10.9 och i Seinäjoki 31.10.
Styrgruppens sammansättning 2013 Ordförande: Pekka Tahvanainen, enhetschef, Norra Karelens NTM-central Vice ordförande: Taina Vesanto, enhetschef, jord- och skogsbruksministeriet
Medlemmar: Virva Terho, landsbygdsekonomist, jord- och skogsbruksministeriet (Tiina Malm, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet) Päivi Kujala, enhetsdirektör, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet (Teemu Hauhia, nätverkscoach, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet) Leena Anttila, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet (Sirpa Karjalainen, konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet) Laura Jänis, landsbygdsöverinspektör, arbets- och näringsministeriet (Harri Ahlgren, överinspektör, arbets- och näringsministeriet) Hilkka Vihinen, professor, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (Tuomas Perheentupa, utvecklingsdirektör, landsbygdspolitiska samarbetsgruppen) Esko Leinonen, avdelningsdirektör, Landsbygdsverket (Markus Lounela, enhetsdirektör, Landsbygdsverket) Hannu Linjakumpu, enhetschef, Lapplands NTM-central (Tiina Suutari, gruppchef, Norra Österbottens NTM-central) 4
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Vuokko Mähönen, miljöexpert för landsbygden, Norra Savolax NTM-central (Irmeli Ahtela, överinspektör, Nylands NTM-central) Stefan Bäckman, lantbruksekonomist, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT (Tuija Mononen, forskare, Östra Finlands universitet / föreningen Maaseudun uusi aika) Vesa Nuolioja, direktör, ProAgria Uleåborg (Henrik Ingo, direktör, ProAgria, Österbottens Svenska Lantbrukssällskap) Seppo Ojala, ekonomidirektör, Birdlife Suomi (Irina Herzon, FD, Birdlife Suomi) Jyrki Kuva, programchef, Södra Savolax förbund (Satu Sikanen, specialplanerare, Södra Karelens förbund) Antero Lehikoinen, verksamhetsledare, Joensuuregionens Leader-förening (Hannele Pyykkö, verksamhetsdirektör, Skogs-Karelens Leader-förening) Minna-Mari Kaila, direktör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK) (Kaarina Jokinen, ekonomichef, Företagarna i Finland) Rikard Korkman, ombudsman, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf (Johan Åberg, forskningschef, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK rf) Christel Lindholm, samordnare, Ålands landskapsregering (Leila Lindström, programansvarig, Ålands landskapsregering) Päivi Kiviranta, direktör, 4H-kretsen i Tavastland (Harri Mäenpää, direktör, 4H-kretsen i Satakunta) Peter Backa, sakkunnig, Svenska studiecentralen (Risto Matti Niemi, generalsekreterare, Byaverksamhet i Finland rf) Hannele Liimatta, projektchef, Sysmä kommun, Maaseudun Kehittäjät ry (Pertti Iivanainen, landsbygdssekreterare, Liperi kommun, Maaseudun Kehittäjät ry) Christell Åström, sakkunnig, Finlands Kommunförbund (Jarkko Huovinen, sakkunnig, Finlands Kommunförbund) Sekreterare Maria Härkönen, ekonomiplanerare, landsbygdsnätverksenheten, jord- och skogsbruksministeriet
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
5
3.2. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper Tre arbetsgrupper verkar utnämnda av styrgruppen för landsbygdsnätverket, och dessutom utnämndes en arbetsgrupp för företagande som inleder sin verksamhet 2014.
Arbetsgruppen för interregionalt samarbete (arbetsspråk svenska) SLC, Rikard Korkman, ordf. SYTY, Risto Matti Niemi Joutsenten reitti ry, Petri Rinne Lapplands förbund, Paula Mikkola Österbottens förbund, Niklas Ulfvens Ålands landskapsregering, Leif Franzell Finska hushållningssällskapet, Jörgen Grandell NTM-centralerna, Kaarlo Lepistö Landsbygdsnätverksenheten, Hans Bergström Arbetsgruppen sammanträdde en gång 2013. Under mötet behandlade arbetsgruppen landsbygdsnätverkets verksamhetsplan 2014, landsbygdsnätverksenhetens flyttning till Landsbygdsverket samt landsbygdsnätverkets organisering och verksamhet under den kommande programperioden.
Innovationsarbetsgruppen Hilkka Vihinen (MTT), medlem i landsbygdsnätverkets styrgrupp, ordf. Yrkeshögskolan Laurea, Tero Uusitalo Kainuun Nuotta ry, Veli-Matti Karppinen Ruralia-institutet vid Helsingfors Universitet, Sami Kurki (MUA, Toivo Muilu) Konstnär/jordbrukare, Osmo Rauhala ProAgria Landsbygdscentralernas förbund/Regionala ProAgria, Pentti Meriläinen (Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Henrik Ingo) Landsbygdsnätverksenheten, Teemu Hauhia Innovationsarbetsgruppen sammanträdde två gånger 2013, i januari i Mäntsälä och i oktober i Helsingfors. Vid mötena behandlade arbetsgruppen genomförandet av de regionala innovationslägren, arbetet med att utveckla webbplatsen Maaseutu.fi, det nationella genomförandet av Europeiska innovationsnätverkets verksamhet, verksamheten under landsbygdsnätverkets nya programperiod samt landsbygdsnätverkets verksamhetsplan 2014. I samband med mötet i januari ordnades en brainstorming om det nationella förverkligandet av Europeiska innovationsnätverket. I detta deltog förutom jord- och skogsbruksministeriets myndigheter som svarar för frågan också andra intressentgruppsparter som deltar i planeringen. Innovationsarbetsgruppens arbete främjades i sin tur av den nationella planeringen av Europeiska innovationsnätverket och samarbetsåtgärden.
6
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Leader-arbetsgruppen: YHYRES kehittämisyhdistys ry, Matti Jaskari (Österbotten) Etpähä ry, Jukka-Pekka Jauhiainen (Päijänne-Tavastland) PoKo ry, Juha Kolhinen (Birkaland) I samma båt, Sami Heinonen (de svenska grupperna i Egentliga Finland) Oulujärvi Leader, Pirjo Oikarinen, (Kajanaland) Pyhäjärviregionen, Marja Kares-Oksman (Satakunta) Liiveri, Sinikka Koivumäki (Södra Österbotten) Rajupusu, Ilpo Lehtinen (Södra Savolax) Karhuseutu, Pekka Niemelä (Satakunta) Päijänne Leader, Mia Kärkkäinen (Päijänne-Tavastland) Byaverksamhet i Finland rf, Heli Walls representant för landsbygdsnätverkets styrgrupp, Antero Lehikoinen, Joensuuregionens LEADER Landsbygdsnätverksenheten, Juha-Matti Markkola Arbetsgruppen sammanträdde två gånger under 2013. Vid sina möten behandlade arbetsgruppen aktuella frågor i landsbygdsnätverkets Leader-arbete, landsbygdsnätverkets verksamhetsplan 2014 samt utarbetade idéer för och utvecklade Leader-varumärket.
Arbetsgruppen för företagande: Minna-Mari Kaila, direktör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK Juuso Kalliokoski, överinspektör, jord- och skogsbruksministeriet Anne Kuoppala, överinspektör, arbets- och näringsministeriet Reijo Martikainen, överinspektör, Landsbygdsverket Satu Nurmi, servicechef, ProAgria/Maa- ja kotitalousnaiset Petri Pietikäinen, företagsforskare, Ylä-Savon kehitys Pekka Stjerna, företagsforskare, Norra Savolax NTM-central Hanna-Leena Talvensaari, verksamhetsledare, Lapin Leader ry Landsbygdsnätverksenheten, Juha-Matti Markkola Den nyligen inrättade företagararbetsgruppen hann inte sammanträda ännu 2013, och därför flyttades det första mötet till början av 2014.
Styrgruppen för landsbygdsnätverket höll möte och de som deltog på utfärdsdagen i Saariselkä fick bl.a. njuta av fascinerande höstfärger. F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
7
3.3. Personal Direktör för landsbygdsnätverksenheten, agronom AFM Päivi Kujala Nätverksombudsman (svenskspråkig), HM Hans Bergström Nätverksinformatör, FM Kirsi Hakoniemi Nätverkscoach, EM Teemu Hauhia Nätverkssamordnare, HM Hanna Lilja, föräldraledig fram till 28.10.2013, ersättare 10.12.2012−28.10.2013 EM Lauri Hyttinen Nätverksombud, forstmästare AFM Juha-Matti Markkola Ekonomiplanerare, tradenom, Maria Härkönen Statsförvaltningens praktikanter, Virpi Itävaara och Benjamin Heikkinen, Vasa universitet, 2.5−31.8.2013
Landsbygdsnätverksenheten övergår till Landsbygdsverket och Jord- och skogsbruksministeriet ordnade före jul ett avskedsseminarium för Landsbygdsnätverksenheten. Landsbygdsnätverksenheten tackade med förkläden för det goda samarbetet kanslichef Jaana HusuKallio vid Jord- och skogsbruksministeriet, Heimo Hanhilahti, avdelningschef för Livsmedelsavdelningen och Taina Vesanto, chef för enheten för landsbygdsutveckling. 8
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
4. ETT AKTIVT MÖTESÅR Spåren in i framtiden År 2013 var ett aktivt år inom landsbygdsnätverket. Under denna tid erbjöds landsbygdsaktörerna många mötesplatser inom landsbygdsnätverkets verksamhet. De mest centrala evenemangen kring temat ”Spåren in i framtiden” 2013 var de regionala innovationslägren, de regionala programdagarna, projektträffarna samt Leader-tältet, inklusive miljöinslagen, på lantbruksutställningen Farmari. Under året kunde samarbetet mellan aktörerna utvidgas och nya aktörer inkluderas i arbetet med att utveckla landsbygden. I synnerhet de regionala innovationslägren ledde till att engagemanget och energin i den regionala utvecklingen stärktes, vilket i sin tur även främjar beredningen av den nya programperioden.
Nätverksbildning Målen i landsbygdsnätverkets verksamhet omfattar att öka informationen om de möjligheter som programmen för utveckling av landsbygden har, att förbättra samarbetet mellan myndigheterna och intressentgrupperna som genomför programmen samt att höja kompetensen genom utbyte av erfarenheter. Dessa mål främjades med hjälp av landsbygdsnätverkets evenemang och kommunikation. De mål som har definierats för varje riktlinje i programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland utgör utgångspunkterna för evenemangen och kommunikationen i landsbygdsnätverkets verksamhet. Till nätverksevenemangen inbjöds intressentgrupperna som genomför programmet samt förvaltningsmyndigheter. I samband med planeringen försökte man dessutom även finna nya aktörer till evenemangen. De sociala mediernas kanaler ökade i sin tur möjligheterna för en gemensam fri diskussion och på detta sätt även för nätverksbildning som är oberoende av såväl tid som rum.
För att förädla och kristallisera idéer krävdes det djup koncentration av deltagarna på innovationslägret i Kajanaland. F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
9
De projektträffar som ordnades under verksamhetsåret kan betraktas som exempel på goda tematiska evenemang för nätverksbildning. Dessa träffar hade tre teman: baslantbrukets konkurrensförmåga, bioenergi och byaverksamhet samt närproducerade livsmedel, ekologisk produktion och turism. Träffarna samlade i enlighet med temana energiska projektaktörer för nätverksbildning och för att höra om aktuella frågor i anslutning till temana.
”Bra att ni orkar ordna dessa kämpa-evenemang, de kunde kanske till och med vara flera.” ”Många projektträffar ordnades under hösten, det var svårt att välja i vilka man skulle delta, eftersom det inte är möjligt att delta i alla.” MTK:s och Leader-gruppernas gemensamma möte för nätverksbildning ägde rum i januari i Seinäjoki. Mötet gav en god möjlighet att bilda nätverk mellan dessa två gruppers verksamhetsledare och intressentgruppsparter samt att dela med sig av gemensamma idéer i anslutning till utvecklingen av landsbygden. Evenemanget skapade även en fortsättning för följande år. Nästa möte ordnas i Sydöstra Finland. Samarbetet med den landsbygdspolitiska samarbetsgruppen har under årens lopp varit mycket aktivt. I fråga om utvecklingen av samarbetet mellan landsbygdsnätverket och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen bereddes under året en gemensam verksamhetsplan, och Päivi Kujala utnämndes till gruppens biträdande sekreterare. Samarbetet har ytterligare fördjupat och förbättrat insikterna om behoven av att utveckla landsbygden. I partneravtalets anda inbjöds landsbygdsfondens aktörer för första gången att delta i organiseringen av seminariet Vårsådden 2013 som ordnades för aktörerna i ESF-, ERUF-, fiskerinärings- och landsbygdsfonderna. Vid seminariet skapades en god grund för nätverksbildning mellan aktörerna och samarbete mellan fondernas aktörer för nya verksamhetssätt. Utvecklingen av samarbetet mellan fonderna är en viktig fråga som bör beaktas i nätverksarbetet under den kommande programperioden. På våren ordnades även landsbygds- och regionutvecklarnas regionala programdagar på fyra orter. Under programdagarna gjordes en genomgång av programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och beredningen av strukturfondsprogrammen på EU-nivå samt nationell och regional nivå. Ett annat tema var möjligheterna för en gemenskapsorienterad lokal utveckling (CLLD). De olika programmens partnerskap och samordning i regionerna blev ett starkt inslag i diskussionerna. I Leader-tältets miljösektion på lantbruksutställningen Farmari visade aktörerna i miljöprojekten en modell för hur stor styrka nätverksbildningen har.
”Ni gör ett viktigt arbete då ni kan samla människor från hela landet!” De regionala nätverkens olika aktivitet kan ses som en central utmaning för nätverksbildningen. I vissa regioner verkar nätverken aktivt som en del i landsbygdsnätverkets verksamhet, medan denna typ av nätverk inte finns överhuvudtaget på vissa ställen. Ett viktigt tyngdpunktsområde i landsbygdsnätverkets verksamhet under de kommande åren är också att stärka de regionala nätverkens verksamhet. Ett gott regionalt samarbete syns också i landsbygdsnätverkets riksomfattande verksamhet. De landskap där verksamheten i regionens eget landsbygdsnätverk är aktiv är initiativrika och söker samarbete även i riktning mot landsbygdsnätverksenheten. Norra Österbotten utgör det bästa exemplet på detta. Där strävar de regionala aktörerna efter att förädla sitt samarbete så att det blir målinriktat och får genomslagskraft. De regionala innovationsläger som ordnades 2013 utgjorde en ypperlig metod för att aktivera aktörerna till arbetet med utveckling av landsbygden. Genom innovationslägren har man lyckats värva nya aktörer. Till exempel tre yrkeshögskolor tog ansvaret för att dra innovationslägret och samlade regionens aktörer. Yrkeshögskolornas roll i utvecklingen av landsbygden kunde dock allmänt sett vara större, och de kunde utnyttja de möjligheter som programmet för utveckling av landsbygden erbjuder på ett mångsidigare sätt. 10
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Hanna-Leena Talvensaari, verksamhetsledare för Pohjoisimman Lapin Leader ry fick sitt lapplandsdop och övertygar juryn om sin grupps prestationer.
Ett mångsidigt landsbygdsnätverk Leader-grupperna har varit aktiva aktörer inom landsbygdnätverket under hela programperioden. De utnyttjar utbildnings-, nätverks- och experttjänsterna som står till buds och tar också själva initiativ då idéer ska utvecklas för nätverksarbetet. Leader-grupperna har också tagit ansvar för att genomföra åtgärder. Arbetet med att utveckla Leader-varumärket utgör ett utmärkt exempel på detta. NTM-centralerna är kärnaktörerna i landsbygdsnätverkets arbete. En del av NTM-centralerna är aktiva aktörer, men en del framstår som passiva. NTM-centralernas skärpta resurser verkar leda till att samarbetsviljan minskar. I bästa fall kunde dock nätverksarbetet underlätta situationen till exempel i kommunikations- och utbildningsfrågor. En av kärnfrågorna är hur NTM-centralernas anställda ser sin egen roll. Betraktar de sig själva som utvecklare? Landskapsförbunden har under de senaste åren aktiverat sig i landsbygdsnätverkets arbete. De ordnar till exempel årligen möten mellan de landsbygdsansvariga vid landskapsförbunden. Även förvaltningen och landsbygdsnätverksenheten bjuds in. Landskapsförbunden vill även påverka genom landsbygdsnätverket. MTK och ProAgria har varit mycket aktiva samarbetspartner såväl i olika evenemang, kampanjer som kommunikationssamarbetet. Byaktörerna verkar inom landsbygdsnätverket genom Byaverksamhet i Finland rf. SYTY har på många sätt deltagit i uppgifterna, kommunikationen och ordnandet av evenemang i anslutning till utvecklingen av landsbygden. Landsbygdsnätverkets verksamhet omfattar Fastlandsfinland och Åland. I fråga om Åland har man haft ett mycket konkret samarbete i form av evenemang. Ålands landskapsstyrelses knappa fysiska arbetsresurser begränsar delvis omfattningen av samarbetet med Fastlandsfinland. F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
11
5. ÖVERSIKT ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE 5.1. Kommunikation År 2013 informerade landsbygdsnätverksenheten på flera sätt om åtgärderna och stödsystemen i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och programmet för utveckling av landsbygden på Åland samt om aktuella frågor som berörde dessa. Alla medborgare, landsbygdsbefolkningen, stödtagare, grupper som genomför program och landsbygdsnätverksenheterna i Europeiska unionens övriga medlemsstater är målgrupper för kommunikationen. Kommunikationen utformades och inriktades enligt mottagen respons och inkomna önskemål. Som informationskanaler användes bland annat internet (www.maaseutu.fi / www.landsbygd.fi / www.rural.fi / sociala medier såsom Facebook och Twitter) samt elektroniska meddelanden och tryckta publikationer. Kommunikationen genomfördes i samarbete med intressentgrupper och landsbygdsnätverkets olika aktörer.
Utmaningar på väg mot kommunikationsmålen Inom kommunikationen 2013 utgjorde de tillgängliga resurserna fortfarande ett problem. Kommunikationsbehoven hos landsbygdens utvecklare och det omfattande landsbygdsnätverkets aktörer är mycket varierande. I landsbygdsnätverket behövs både konkret hjälp med kommunikationen och ett samordnande stöd vid hanteringen av kommunikationen. Det mångsidiga utvecklingsprogrammets breda bas och omfattande intressentgruppsnätverk innebär även en relativt stor utmaning för tidsläggningen av informationen. Tvåspråkigheten gör utmaningen ännu större. Även det aktiva samarbetet med intressentgrupper visar sig i vissa kommunikationsprocessers långa färdigställandetider, till exempel vid produktionen av publikationer. Den faktor som var avgörande för kommunikationen under året var det storskaliga projektet med att förnya webbplatsen Landsbygd.fi. Inom utvecklingsprojektet planerades under våren ett nytt koncept för webbplatsen. Under ledning av Ambientia som valdes till konceptplanerare definierades de största behoven av förändringar i webbtjänsten, och nya lösningsmodeller skapades för dessa. Webbplatsen byggs upp på Landsbygdsverkets server och publikationssystemet SharePoint 2010. Vid de nätverksworkshopar som ordnades av landsbygdsnätverkets aktörer klarlades bland annat Landsbygd.fi:s roll och förhållande till andra webbplatser i arbetet med utveckling av landsbygden. Tillsammans funderade man över olika målgrupper för webbplatsen och en lämplig uppbyggnad av webbplatsen för dem. På hösten övergick man till förberedelserna för den tekniska plattformen för webbplatsen. Samarbetspartnern i det tekniska förverkligandet är Anvia. I år fortsätter beredningen av en modern, flexibel och nätverksbildande Landsbygd.fi.
Maaseutu.fi, Landsbygd.fi och Rural.fi Parallellt med det omfattande projektet att utveckla Landsbygd.fi skapades och länkades under året aktuell information om åtgärderna i programmet för utveckling av landsbygden på finska, svenska och engelska.
Sociala medier Bland de övriga kommunikationskanalerna är de sociala medierna ett ypperligt tillägg till programkommunikationen, men huvudvikten läggs dock inte vid dessa i kommunikationen på grund av att resurserna för uppda12
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
tering är ringa. Med hjälp av de sociala medierna förmedlades under 2013 information om bland annat temaårets verksamhet på olika håll i Finland. Till exempel nyheter om LINC Finlands gemensamma aktiviteter eller intrycken under fältresorna förmedlades med hjälp av smarttelefoner behändigt på Facebook-webbplatsen Maaseutu – Tilaa elämälle. Samma kanal användes även för att omedelbart dela med sig av idéerna från de regionala innovationslägren. De sociala medierna används för att informera om innehållet på landsbygdsaktörernas webbplatser och snabb marknadsföring av nätverksverksamheten, bland annat som inkastare till webbplatsen Landsbygd.fi.
Landsbygdsnätverkets bildbank I den bildbank som programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland har (www.maaseutu.fi/kuvapankki) inmatades under året rikligt med fotografier samt material i enlighet med den nya visuella utformningen för Leader-varumärket och den nya programperiodens logotyper. Bildbanken har fått mycket tacksam respons på hur den tillhandahåller ett konkret hjälpmedel för kommunikation inom såväl landsbygdsförvaltningen som regionerna.
Register över landsbygdsnätverkets experter och specialister Expert- och specialistregistret uppdaterades enligt behoven under året. Upprätthållandet av registret tangerades i projektet med att utveckla webbplatsen Landsbygd.fi. Målet är att införa nya verktyg för de sociala medierna i och med omarbetningen av webbplatsen Landsbygd.fi, eftersom det nuvarande registrets användarsnitt börjar bli föråldrat. Dessutom har landsbygdsutvecklarna redan i vid utsträckning bildat nätverk även i de sociala medierna, och därför lönar det sig att utnyttja de existerande forumen och satsa på marknadsföring av dessa. I registret över landsbygdsnätverkets experter och specialister kan användaren inte hantera sina egna uppgifter, och annat material kan inte länkas till registret. Dessutom blir det dyrt att beställa ett arbete i form av en köptjänst från en extern serviceleverantör. De nya verktygen möjliggör en mer interaktiv och uppdaterad service.
I Leader-tältet under lantbruksutställningen Farmari uppfördes en miljöavdelning som mångsidigt presenterade det miljöarbete som ingår i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
13
Broschyrer, publikationer och videor Landsbygdsnätverkets publikationer och broschyrer har ett enhetligt utseende (s.k. landsbygdsnätverkets publikationsserie). Broschyrerna finns på webbplatsen Landsbygd.fi under Kommunikation i punkten broschyrer på adressen http://landsbygd.fi/sv/index/kommunikation/broschyrer.html. Landsbygdsnätverkets årsberättelse 2012 publicerades i slutet av våren. Guiden Nyanvändning av produktionsbyggnader inom jordbruket publicerades i sin tur i början av hösten. Vid årsskiftet utgavs broschyren Mångbruksplanering av stränder samt den fyrsidiga broschyren Vassruggar och havsstrandängar som producerades i samarbete med Egentliga Finlands NTM-central. Samtliga broschyrer publicerades på både finska och svenska. Under året gjordes även en tilläggsupplaga av den finska Leader-ryhmien hallitusopas. På landsbygdsnätverkets Youtube-kanal (www.youtube.com/maaseutuverkosto) finns rikligt med filmer om den finska landsbygden och olika projekt för utveckling av landsbygden. Här finns bland annat tre videofilmer om de riksomfattande projekten som producerades under året. Äkta Smaker, Hästexperterna och Hästföretag i toppskick samt Outdoors Finland. Utöver det material som har producerats av landsbygdsnätverksenheten har man efter behov fört in även annat videomaterial som har skapats av andra aktörer inom landsbygdsnätverket. På våren inleddes planeringen och produktionen av videofilmerna Våtmark och traditionsbiotop. Arbetet fortsätter 2014.
Tidningsarbete Under året producerades två bilagor till tidskriften Maaseutu Plus samt den engelska Maaseutu Plus Special Issue för internationella läsare. Även i artiklar i lokaltidningar i hela Finland informerade man om landsbygdsnätverkets verksamhet. Tidningsannonser om kurser och aktuella evenemang publicerades i landskapstidningar, lokaltidningar och fackpress.
Meddelanden År 2013 publicerade landsbygdsnätverksenheten månatligen meddelanden om aktuella ärenden på bägge inhemska språken. Pressmeddelanden på båda språken skickades i enlighet med kommunikationsbehoven. I epostmeddelanden sändes aktivt daglig och aktuell information om samtliga nätverksaktiviteter.
Elektroniska nyhetsbrev Landsbygdsnätverksenheten producerade artikelmaterial för landsbygdsutvecklarnas nyhetsbrev Liiteri.
Mediebevakning Som stöd för medieuppföljningen har landsbygdsnätverksenheten haft tillgång till verktyget Amppareiden Witpik som används av jord- och skogsbruksministeriet. Det är en kanal för uppföljning av de elektroniska nätpublikationerna som på webben sållar fram inhemska och delvis utländska nyheter, bloggar, diskussionsspalter, ledare, kolumner och meddelanden. År 2013 var landsbygdsnätverkets sökord i tjänsten bland annat utveckling av landsbygden, landsbygdsnätverket, Leader-verksamheten samt god praxis. 14
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Utifrån landsbygdsnätverksenhetens egen manuella uppföljning av utskrifterna och Witpik-tjänsten kan man konstatera att nyhetströskeln överskridits i synnerhet i fråga om evenemanget LINC Finland samt innovationslägren. Nyheter om dessa gavs även i de tryckta publikationerna och genom de elektroniska kanalerna som lokaloch landskapstidningar publicerar på olika håll i Finland. Dessutom togs landsbygdsnätverkets frågor aktivt upp på såväl de regionala informationsprojektens som andra intressentgruppers webbplatser och genom de sociala mediernas kanaler.
Informationsskyltar Landsbygdsnätverksenheten ansvarar för inköpen av informationsskyltar som upplyser om finansieringen genom programmen för utveckling av landsbygden. Leveranserna av informationsskyltar (fyra typer av skyltar) har fortsatt enligt tilläggsbeställningar. Utifrån konkurrensutsättningen av den nya skyltleverantören i enlighet med upphandlingslagen valdes Edita Prima till ny leverantör av informationsskyltarna.
Mässor Det Leader-tält som restes på utställningen Farmari samlade företag som fått Leader-finansiering från hela Finland. Den ena ändan av Leader-tältet reserverades för en miljöavdelning på 165 kvadratmeter som fokuserade på det arbete som har gjorts inom miljöprojekten eller andra miljöåtgärder i anslutning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. I spetsen för kommunikationen under Farmari-mässan var resultaten av den lokala utvecklingen och miljöarbetets möjligheter. I samband med mässan ordnades även en utflykt för redaktörerna. Under denna introducerades företag och projekt som finansierats genom landsbygdsfonden.
I Leader-tältet under lantbruksutställningen Farmari presenterade miljöavdelningen miljöarbete på landsbygden, bl.a. vattenskydd och naturens mångfald.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
15
I september deltog landsbygdsnätverket i egenskap av samarbetspartner i Barnens lantbruksutställning i Kauhava. I början av oktober deltog man i samarbete med Mellersta Finlands NTM-central i utställningen KoneAgria i Jyväskylä.
Andra kommunikationsevenemang Den grupp som samordnar kommunikationen i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland ordnade tre möten för de regionala kommunikationskontaktpersonerna. Vid dessa tog man del av aktuella frågor i programkommunikationen och det kommunikationsarbete som utförs i regionerna. Vid vårmötet som ordnades i Kajana definierades bland annat kommunikationsnätverkets uppgifter, och idéer lades fram om den kommande verksamheten. Två möten genomfördes i form av videomöten. Dessutom intensifierades samarbetet mellan olika parters landsbygdsinformatörer genom att grunda en informatörscirkel under projekt- och nätverksmötet i Lahtis. Vid mötet begrundades lämpliga samarbetsformer för landsbygdsinformatörerna samt olika kontaktfora.
Kommunikations- och informationsmaterial Det kommunikations- och informationsmaterial som behövs på mässor och övriga evenemang anskaffades i samarbete med kommunikationsgruppen som samordnar utvecklingsprogrammet.
5.2. Utbildning Under året arrangerade lantbruksnätverket 76 utbildningstillfällen om 31 ämnesblock. Totalt deltog 2 863 personer i landsbygdsnätverkets kurser (Bilaga 1. Landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen 1.1–31.12.2013). Landsbygdsnätverksenheten deltog dessutom i samarbetet vid de 11 utbildningstillfällen som ordnades av de övriga huvudansvariga parterna och som hade 1 386 deltagare. (Bilaga 1. deltog i samarbetet, annan huvudansvarig part) År 2013 gjordes sju studieresor: livsmedelsföretagarnas studieresa till Berlin, en studieresa med anknytning till kultur och kreativ ekonomi till Wales, tillsynens studieresa till Ungern och Slovakien, en studieresa till S:t Petersburg med temat livsmedelsekonomins export, Leader-gruppernas studieresa till Bryssel samt en studieresa med temat internationellt arbete till Estland. Sammanlagt deltog 176 personer i studieresorna. I anknytning till förhandlings- och utbildningsdagarna för landsbygdsförvaltningens byggnadssektion ordnades dessutom en resa till Estland där man tog del av lantbruks- och landsbygdsbyggandet. ”Fint att dessa resor ordnas! Det egna arbetet har varit enbart enkel rutin, men nu känns det som om man hade fått en energiinjektion! Jag vill gärna berätta om mina erfarenheter för kommunen, och det kommer jag också att göra! Tack till arrangörerna!” ”En verkligt bra resa som skapar många typer av utvecklingsidéer och en ny samarbetsform även i det praktiska arbetet. Tack.” ”Resan var faktiskt bra ordnad. All tänkbar förhandsinformation sändes. Arrangemangen fungerade friktionsfritt. Man har till och med tagit hand om kommenteringen efter resan. Helt strålande!” ”Ett varmt tack till arrangörerna, ni hade sett mycket besvär, och allt lyckades fint, till och med vädret var på vår sida.” De arrangemang som nätverksenheten svarade för fungerade väl, i fråga om de lokala har de fortfarande en del att lära sig.” 16
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Under ledning av kanslichef Jaana Husu-Kallio vid Jord- och skogsbruksministeriet diskuterades livsmedelsnäringens exportmöjligheter och utvecklingsutsikter i S:t Petersburgs-området.
Syftet med landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen är att föra fram de möjligheter som utvecklingsprogrammet ger, skapa nätverk mellan aktörerna samt förmedla bakgrundsinformation i syfte att komplettera utbildningen i anslutning till verkställigheten. Ämnesblocken 2013 utformades utifrån behoven om vilka landsbygdsnätverkets aktörer lade fram sina önskemål vid sammanställningen av utbildningsplanen hösten 2012. Som grund för planeringen användes även den respons som hade samlats in under landsbygdsnätverkets tidigare utbildningstillfällen. I fråga om Leaderarbetet har den årliga verksamhetsplanen sammanställts i samarbete med landsbygdsnätverkets Leader-arbetsgrupp. Landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen har i regel riktats till de parter som inom ramen för landsbygdsprogrammet förmedlar informationen vidare till sina egna intressentgrupper och potentiella stödmottagare. Den främsta målgruppen för utbildningen är således inte direkt stödmottagarna, utan förvaltningsmyndigheterna, Leader-grupperna, projektaktörerna och andra intressentgruppsparter som förmedlar informationen vidare. Utbildningstillfällena genomförs i samarbete med olika aktörer eller som en extern köptjänst. Som en indikator för hur landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen har lyckats kan man betrakta det medeltal för följande delområden som bildas utifrån responsenkäterna: tidpunkten och platsen för mötet, talarna, förhandsinformationen samt arrangemangen. I responsenkäten bedöms delområdena på skalan 1–5 (innovationslägren på skalan 4−10). Det totala medeltalet för delområdena ger en mycket bra bild av utbildningsevenemangets övergripande nivå. Responsenkäten sänds per e-post till samtliga deltagare som finns med i deltagarförteckningen. Beroende på evenemangets karaktär ger 30–70 procent av deltagarna respons. Evenemangsspecifik respons kan begäras från landsbygdsnätverksenheten. Under det aktuella året lyckades utbildningshelheterna mycket väl. Enligt responsen ansågs evenemangen, precis som under tidigare år, ha lyckats mycket väl med tanke på både kvalitet och arrangemang. Mest kritik fick F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
17
fortfarande förhandsmarknadsföringen av evenemangen, även om också denna har förbättrats jämfört med tidigare år. I många fall är distributionen av förhandsinformation mest problematisk på grund av att programmen för evenemangen blir färdiga i ett sent skede, möjligheterna att nå den rätta målgruppen samt den ständiga brådskan och resursbristen till följd av det stora antalet evenemang. Evenemangen marknadsförs huvudsakligen per e-post eller genom evenemangskalendern på webbplatsen Landsbygd.fi. En utmaning är att hålla distributionslistorna uppdaterade. Materialet för utbildningsprogrammen finns i regel på webbplatsen Landsbygd.fi efter evenemangen. ”Nätverksenheten är en bra partner då det gäller att ordna dessa utbildningstillfällen och möten, eftersom åtminstone NTM-centralernas resurser har skurits ned så mycket att något extra inte ser ut att lyckas.” ”Tack för ett mycket bra evenemang till landsbygdsnätverksenheterna och den lokala NTM-centralen. Detta slår videoförhandlingarna med 100-0.” Nedan presenteras landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen 2013:
Näringar och företagande Inom näringar och företagande är det främsta målet att föra fram de mångsidiga resultaten av programmen för utveckling av landsbygden. Ett annat mål är att på riksnivå samla projektaktörerna, i synnerhet projektledarna, vars arbete för att uppnå resultat är av avgörande betydelse. Målet var också att effektivisera programperiodens verksamhet i fjol genom att förmedla god praxis mellan landsbygdsaktörerna så att möjligheterna som programmen ger kan utnyttjas till fullo.
Projektträffar Enligt responsen och diskussionerna finns det ett behov av evenemang i stil med projektträffarna som samlar projektledarna. Projektaktörerna känner till verksamheten i sitt eget landskap, men en bredare diskussion faller ofta bort, åtminstone mellan de olika verksamhetsområdena. I synnerhet då det gäller projektträffarna uppskattade man att de ökade tankeutbytet över landskaps- och verksamhetsområdesgränserna. Projektträffarna Närproducerade livsmedel och turism samlade branschutvecklarna under fyra evenemang för storregionerna. Under projektträffarna sammanställdes resultaten av utvecklingsarbetet, en genomgång av de riksomfattande politiska riktlinjerna gjordes, till exempel programmen för närproducerade livsmedel och ekologisk produktion och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, och nätverk bildades mellan aktörerna inom livsmedelsbranschen och turismen. Ett bärande tema var en flexibel övergång från en programperiod till en annan.
”För en gångs skull var många experter närvarande. Det fanns även gott om tid för nätverksbildning.” ”I dag väcker samma frågor som för tio år sedan diskussion. Man börjar undra om frågorna har avancerat. Projektbyråkratin är en sak som faktiskt skulle kräva uppluckring. Det känns som om vi är mästare på att åberopa lagar och förordningar när något borde göras bättre och mer effektivt än tidigare.” Projektträffarna Bioenergi och byaverksamhet samlade branschens projektanställda och utvecklare. Under projektträffarna gjordes i fråga om förnybar energi en genomgång av trenderna, framtidsutsikterna samt byarnas decentraliserade lösningar för energiproduktion. Nätverk bildades mellan aktörer vid standtorget där regionens bioenergiprojekt presenterades. Under den andra seminariedagen besöktes en flisanläggning där pellets presenterades som en uppvärmningsform och information gavs om energiandelslaget. 18
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Under studieresan till Estland var temat landsbygdsbyggande och där fick deltagarna besöka platser i anslutning till lantbruks- och landsbygdsbyggande. I fabriken EE-Betoonelement i Rakvere tillverkas bl.a. stålbetongelement som används inom landsbygdsbyggande.
Det estnisk-finländska samarbetsföretaget AS Grüne Fee Eesti visade deltagarna under studieresan i landsbygdsbyggande den nyaste tekniken inom växthusbyggande.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
19
Lantbrukets projektaktörer samlades i november för en riksomfattande projektträff på idrottsinstitutet i Kuortane. Under träffen utbyttes erfarenheter, fungerande metoder och god praxis mellan lantbrukets projektaktörer. Sedu Vuxenutbildning svarade för de praktiska arrangemangen. Ett gemensamt intresse var utvecklingen av primärproduktionen, landsbygdsföretagandet och tekniken i syfte att effektivisera lantbrukets konkurrenskraft.
”Lantbruket behöver egna projektträffar även i framtiden, tack.”.” Lantbruk 2013 var en idékläcknings- och inspirationsdag för lantbrukarna på Åland. Dagens teman omfattade lantbrukets framtida utmaningar, kostnadseffektivitet, aktuella trender samt ekonomisk planering. I februari ordnades aktualitetsdagar för planering av landsbygdsbyggandet i Uleåborg och Vanda. Syftet med dagen var att utvärdera de positiva aspekterna och vad som bör utvecklas i JSM:s investeringsstöd för byggande. Syftet var också att bilda nätverk mellan intressentgrupper för planering samt genomförande av byggandet på landsbygden och andra parter. Enligt responsen ansågs det att förhandlingsdagarnas faktainnehåll var mångsidigt och att paneldiskussionerna var intressanta. Förhandsmarknadsföringen av evenemanget hade krävt effektivisering, och det lades fram ett önskemål om att det kommande skulle presenteras på webbplatsen redan på förhand. ”Landsbygdsnätverket är en utmärkt aktör och kunde mycket mer aktivt göra reklam för sin verksamhet och sina evenemang även för andra än de traditionella lantbruksgrupperna. Det finns många samhällsgrupper som är intresserade av landsbygdsfrågor.. Till exempel myndigheterna och yrkespersonerna inom byggbranschen kunde eventuellt delta även i andra kurser.” I samarbete med Landsbygdsverket och Sydöstra Finlands NTM-central ordnades i juni i Kouvola ett seminarium och en studieutflyktsdag för personer som arbetar med handläggning av byggstöd inom utvecklingsprogrammet. Vid seminariet behandlades aktuella frågor som gällde strukturpolitik och byggstöd. Under studieutflyktsdagen tog man del av den småföretagarverksamhet som är karaktäristisk för Sydöstra Finland. Landsbygdsnätverket ordnade förhandlings- och utbildningsdagarna för Landsbygdsförvaltningens byggsektor, och i anslutning till dessa en studieresa till Estland. Under förhandlings- och utbildningsdagarna kunde man på egen hand besöka bostadsmässområdet i Hyvinge. Gruppen samlades även till ett gemensamt seminarium i Tekniska branschens lokaler i Hyvinge centrum. Studieresan som ingick i utbildningsdagarna startade från Hyvinge efter seminariet och besöket till bostadsmässan och fortsatte till Västra hamnen i Helsingfors. Resan avslutades med ett seminarium ombord på passagerarfärjan på returresan från Estland till Helsingfors. Under studieresan besöktes förutom Estlands lantbruks- och landsbygdsförvaltning och universitetet i Dorpat även destinationer med anknytning till lantbruks- och landsbygdsbyggande.
Ökat samarbete och nätverksbildning MTK-Leader-samarbetsdagarna samlade MTK- och Leader-verksamhetsledarna i Seinäjoki i januari. Landsbygdsnätverksdagarna ordnade mötet i samarbete med Södra Österbottens MTK- och Leader-grupper. I programmet den första dagen ingick besök till Huhtala gårdsbruk, Juustoportti och Pramia. Huvudtemat under seminariet den andra dagen var beredningen av den nya programperioden, i synnerhet med tanke på företagande och innovationer. Det finns en efterfrågan på en diskussion mellan MTK- och Leader-grupperna. I många frågor har man samma mål, och båda parterna har mycket att lära sig. I fråga om evenemanget togs i synnerhet de lyckade företagsbesöksmålen samt deltagarnas aktivitet upp i responsen. Mer grupparbete önskades, och likaså konkret bearbetning av projektämnena. 20
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Landsbygdsnäringsmyndigheterna träffades under vinterdagarna som ordnades i Vuokatti i januari. Vinterdagarnas teman omfattade Landsbygdsverkets utbildning om stödansökan 2013, CAP-reformen samt innehållet i programmet för utveckling av landsbygden under den nya programperioden 2014–2020. Under vinterdagarna gavs dessutom aktuell information om jord- och skogsbruksministeriets organisationsreform samt finansieringsramen och förvaltningsmodellen för den nya programperioden 2014–2020. Evenemangets workshoparbete ansågs vara lyckat. Enligt responsen var utbildningsinnehållet utmärkt, och aktuella frågor togs aktivt upp. Önskemål lades fram om längre pauser mellan föreläsningarna och workshoparna samt tidigare tillhandahållande av förhandsinformation. Landsbygdens projekt- och nätverksseminarium ordnades i Lahtis. Mötet samlade aktörer för olika parter, till exempel förvaltningen, parterna som genomför de riksomfattande projekten och byaktörer. Under dessa dagar tog man del av den riksomfattande projektverksamhetens resultat och god praxis, beredningen av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, diskuterade verksamheten på lokalnivån och landsbygdspolitikens internationella strategi. Vid evenemanget dryftades även hur de riksomfattande projekten, nätverkens verksamhet och landsbygdspolitikens verksamhetssätt kunde utvecklas under den kommande programperioden. I arrangemangen deltog landsbygdsnätverksenheten, enheten för utveckling av landsbygden, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Tavastlands NTM-central. Under förhandlingsdagarna för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland tog man sig an resultaten av utvecklingsprogrammet och utsikterna för den kommande programperioden. Det interaktiva programmet under de intensiva förhandlingsdagarna uppmuntrade till deltagande och utmanade landsbygdsutvecklarna. Business Arena svarade för förhandlingsdagarnas facilitering. Nyckeltalarna Anssi Tuulenmäki och André Chaker bidrog i sin tur med nya idéer, innovation och inspiration. Förhandlingsdagarna ordnades för första gången tillsammans med en extern köptjänstpart. Genomförandet fick mycket positiv respons tack vare det inspirerande angreppssättet. Å andra sidan upplevde en del att en traditionell föreläsningsform hade varit mer ändamålsenlig. I samband med förhandlingsdagarna ordnades även ett workshopseminarium i anslutning till det europeiska nätverk för innovationspartnerkap som ska etableras under den nya programperioden och den internationella planeringen av detta. Under seminariet framfördes vilka möjligheter det finns att främja innovationsverksamheten som grundar sig på landsbygdssamarbetet under den kommande perioden. Vidare erbjöds deltagarna en möjlighet att genom workshoparbete påverka hur den nya EIP-samarbetsmodellen ska tillämpas i Finland. Seminariet utgjorde startskottet för uppbyggandet av det nationella EIP-nätverket. Seminariet visade att aktörernas intresse för nätverksbildning inom innovationsverksamheten är stort.
Utveckling av miljöns tillstånd Ledarna för miljöprojekten träffades i partnerskapstecken vid det workshopseminarium som ordnades av landsbygdsnätverket i januari i Seinäjoki. Vid seminariet presenterades projektens verksamhet, och nätverk bildades. Planeringen av miljöavdelningen i Leader-tältet på sommarens Farmari-lantbruksutställning började som ett workshoparbete. För aktörerna som är med i Leader-tältet ordnades även en utbildning i mässframträdande och marknadsföring i mars. I workshoparna planerades dessutom en etablering av ett mer omfattande nätverk för miljöprojektaktörerna som stöd för informationsutbyte och förmedling av god praxis över fondgränserna. Inom ramen för utbildningsturnén Miljöstöd till föreningar ordnades 2013 ytterligare två evenemang i Södra Savolax. Turnén fortsätter eventuellt med ytterligare ett evenemang 2014. Föredragshållare var experter från NTM-centralerna och experter i planering och anläggning av våtmarker och vårdbiotoper samt representanter för både föreningar och Leader-grupperna. Dessutom ordnades intervjuinlägg där föreningsrepresentanter intervjuades med fokus på dem som ansöker om miljöstöd. Utbildningsdagen avslutades med ett besök till våtF I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
21
markerna och vårdbiotoperna som sköts av föreningarna. En separat verksamhetsberättelse har uppgjorts om utbildningsturnén. Den kan begäras från landsbygdsnätverksenheten.
Kompetens och innovationer på landsbygden Regionala innovationsläger Inom ramen för landsbygdsnätverket ordnades under det innevarande året fem regionala innovationsläger. Principen för innovationsläger prövades i landsbygdsnätverkets verksamhet redan året innan, och nu infördes modellen i den regionala utvecklingen för att stöda respektive regionorganisations egna strategiska tyngdpunkter. Tio intentionsansökningar om regionala innovationsläger lämnades inom den utsatta tiden. I intentionsansökan bad man de sökande fästa särskild uppmärksamhet vid tyngdpunkter som hänför sig till den regionala utvecklingsstrategin och de teman genom vilka verksamheten på innovationslägren utvecklas. De sökande fick fria händer att skapa läger som avspeglade dem själva, och detta visade sig på ett positivt sätt i ansökningarna. Man hade närmat sig temana från väldigt olika utgångspunkter, och temaområdena var mycket mångsidiga. Inverkan och etableringsmöjligheter kom tydligt fram i ansökningarna, och de sökande ägnade dessa särskild uppmärksamhet i sina val. Hösten 2013 ordnades innovationslägren i Forssaregionen, Mellersta och Norra Karelen, Sydöstra Finland, Norra Österbotten och Kajanaland samt Lappland. Innovationslägren uppnådde målen, och man lyckades generera och föra fram frågor i enlighet med de regionala eller lokala behoven. På lägren förbättrades och utarbetades nya modeller för samarbetet mellan de regionala expertparterna, aktörerna och företagarna så att innovationer och nya verksamhetssätt kan skapas. På lägren visades även landsbygdens starka sidor i uppkomsten av nya innovationer samt marknadsfördes möjligheterna som programmen för utveckling av landsbygden har då det gäller att utveckla innovationerna. Summa summarum var lägren lärandeprocesser där man fick många utvecklingsfrön som grund för något nytt. Ett tre dagar långt arbete i en tankesmedja sammansvetsade lägerdeltagarna till ett tätt nätverk som i fortsättningen har mycket att ge det lokala och regionala arbetet med utveckling av landsbygden. En särskild rapport har sammanställts om de regionala innovationslägren 2013. Denna kan läsas på webbplatsen Landsbygd.fi.
Starkare byar Den riksomfattande utbildnings- och informationskampanjen Starkare byar startade hösten 2010. Regionala evenemang ordnades i hela Finland 2010–2013. Kampanjens målsättning var att öka dialogen mellan byarna och kommunerna samt stärka deras ömsesidiga samarbete bland annat när servicen i byarna omorganiseras. Kampanjen administreras av Byaverksamhet i Finland rf. Under 2013 ordnades två Starkare byar-evenemang. Under evenemangen tog man upp god praxis som uppstått inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland bland annat i anknytning till organisering av tjänster och förbättring av livskvaliteten. Åren 2010–2013 ordnades totalt 43 regionala utbildningstillfällen mellan Karis och Levi samt Vasa och Kides. Som arrangörer verkade 51 Leader-grupper och 19 landskapsbyaföreningar samt en riksomfattande samordningsgrupp. Kampanjen nådde totalt 3 153 deltagare, i medeltal 73 deltagare per evenemang. Genom kampanjen nåddes lokala aktörer relativt väl. De regionala evenemangen mobiliserade aktörer som normalt inte hör till kärnkretsen i den lokala utvecklingen och som inte nödvändigtvis anser sig vara en del av de lokala utvecklarnas nätverk. Å andra sidan sågs förargligt få av kommunens anställda och förtroendepersoner. Särskilt få var kyrkans representanter. Det samma gällde även ofta representanterna för NTM-centralerna 22
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Under aktionsgruppernas aktualitetsdagar gjordes bl.a. en översikt om planeringen av det kommande landsbygdsprogrammet.
och landskapsförbunden. I slutrapporten konstaterades det att smidigheten då det gäller samarbetet mellan de lokala aktörerna och myndigheterna varierar på olika håll i Finland, det finns goda och dåliga exempel. Enligt responsen finns det stora skillnader i tolkningen av samma föreskrifter på olika håll i landet. De olägenheter som skillnaderna i myndigheternas tolkning ger upphov till ansågs förekomma i synnerhet i projektbyråkratin, byggandet på landsbygden, sysselsättningsprojekten och livsmedelslagstiftningen. Genom kampanjen stärktes byaktörernas och Leader-gruppernas roll i den lokala utvecklingen. I samarbetet mellan dessa två aktörsgrupper observerades regionala skillnader. Samarbetet mellan dessa lokala utvecklare förbättras fortlöpande. Kampanjen förberedde även närdemokratifrågan som håller på att bli en viktig fråga i revideringen av kommunlagen. Tillsammans med Byaverksamhet i Finland rf ordnades även förhandlingsdagarna för byaverksamheten samt de lokala utvecklarnas festseminarium Lokaali i Tammela i Sydvästra Tavastland.
Leader Landsbygdsnätverksenhetens Leader-arbete indelas i tre delar: aktualitetsseminarier, utvecklingsarbete och kommunikation i anslutning till Leader-verksamhetssättet samt utveckling av detta. De särskilda temana i landsbygdsnätverksenhetens Leader-arbete omfattade 2013 kvalitetsarbete, en smidig start på den nya programperioden, framförande av Leader-arbetets resultat och mervärde samt arbetet med Leader-varumärket. Under året ordnades de redan traditionella aktualitetsdagarna för Leader-arbetet på både våren och hösten. Det finns ett behov för aktualitetsdagarna även i fortsättningen. Man vill diskutera olika frågor ansikte mot ansikte, och även de traditionella expertföreläsningarna behövs fortfarande. ”Jag var nöjd över att dagen blev en traditionell dag som fylldes med expertanföranden under ledning av ministeriet, Mavi och landsbygdsnätverksenheten.” ”Dessa aktörers regelbundna ”samlingskörningar”, behövs, eftersom till exempel Mavis videoutbildningar inte kan ersätta dessa face to face-möten.” ”Dessa dagar behövs. Öga mot öga och med ögonkontakt får man mycket mer ut av frågorna! Fint att ni orkar skapa nya och intressanta program gång efter gång, även under mottot ”inte med pengar, utan med förnuft!” F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
23
På våren ordnades även särskilda möten för både NTM-centralernas Leader-ansvariga och styrelseordförandena för Leader-grupperna. Enligt responsen vill de människor som kämpar med samma frågor träffa varandra och diskutera utmaningarna och framgångarna i uppgifterna. NTM-centralernas Leader-ansvariga konstaterade att det också i fortsättningen kommer att finnas ett behov av motsvarande kamratmöten som förmedlar god praxis, i synnerhet i början av programperioden.
Leader-gruppernas arbete kring kvalitets- och ledningssystem Den mest betydande satsningen i landsbygdsnätverkets Leader-arbete 2013 var kvalitetsarbetsprocessen. Intresset för ett systematiskt kvalitetsarbete har utgått från Leader-grupperna själva. Kvalitetsarbetet och utarbetandet av en kvalitetshandbok har ansetts vara goda verktyg för fortlöpande utveckling och riskhantering. På initiativ av landsbygdsnätverksenheten har ett preliminärt arbete för utveckling av kvalitets- och ledningssystemen i Leader-arbetet pågått redan i flera år. De erfarenheter och den goda praxis i Leader-grupperna som har utfört kvalitetsarbetet har förmedlats vidare. I Norra Savolax och Sydöstra Finland genomfördes 2011 och 2012 kvalitetspilotprojekt som skapade grunden för arbetet 2013. Den riksomfattande systematiska kvalitetsprocessen i Leader-arbetet startade våren 2013. Genom en offentlig konkurrensutsättning valdes Ramboll Management Consulting till praktisk genomförare av processen och expertpartner. Finland delades in i fyra storregioner. Den första regionen inledde arbetet i maj och de övriga på hösten. Kvalitetsarbetet består av sex utbildningsdagar och distansuppgifter. Utbildningsdagarna ordnas först för var och en storregion, sedan ordnas möten med NTM-centralerna och slutligen arbetar varje Leader-grupp var för sig. Arbetet fortsätter fram till våren 2014. Kvalitetsarbetsprocessen fick inte den förväntade starten. I Leader-grupperna och vid NTM-centralerna rådde osäkerhet om målen och verksamhetssätten. Expertparten hade inte tillräckliga insikter om Leader-verksamhetssättet, och utbildningsmodellen fick också kritik. Expertparten och Leader-grupperna talade inte ”samma språk”. I slutet av året gjordes utifrån responsen ändringar i kvalitetsarbetsprocessen, och arbetet kunde föras in på rätt spår. Behovet av kvalitetsarbetet identifieras och erkänns dock i vid utsträckning. Förväntningarna på resultaten av kvalitetsarbetsprocessen är hårda. Processen resulterar i att varje Leader-grupp i Finland har en grundläggande kvalitets- och ledarskapshandbok. Denna identifierar och beskriver Leader-gruppernas egna processer, definierar personalens befattningsbeskrivningar och behandlar NTM-centralgränssnittet. Kvalitetsarbetsprocessen utgör ett exempel på möjligheterna i landsbygdsnätverkets arbete. I anslutning till metoderna och verksamhetssätten behövs det också utvecklingsarbete, och genom nätverksarbetet får man även ett grepp om detta, om så önskas.
Leader-varumärket Utöver kvalitetsarbetet har också arbetet med Leader-varumärket redan i flera år framhållits i landsbygdsnätverksenhetens verksamhet. Leader-grupperna har sett till att Leader-arbetet har fått synlighet. Igenkänningen av Leader, varumärket, har upplevts som ett utvecklingsobjekt. Uppbyggandet av ett varumärke är ett långsiktigt arbete som ingår i varje länk i Leader-kedjan. Med hjälp av en mer enhetlig image och ett mer utkristalliserat budskap på vardagsspråk strävar man efter att underlätta Leader-kommunikationen. Våren 2013 startades på initiativ av Leader-grupperna i Satakunta piloten med att förbättra igenkänningen av Leader. Piloten genomfördes i samarbete med JSM, Mavi, landsbygdsnätverksenheten och Leader-grupperna i Satakunta. Med tanke på pilotens framgång har den energi och den arbetsinsats som Leader-grupperna i Satakunta bidragit med varit ytterst betydande. Genom landsbygdsnätverket har reklambyrån Staart verkat som ”verktyg” och byråns arbete har finansierats genom landsbygdsnätverket. 24
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Ett förslag till ny image, ny slogan och ett mer komprimerat kärnbudskap för Leader-verksamhetssättet blev färdigt på sommaren. Förslaget till det nya Leader-varumärket med sloganen Leader – ihmisten kokoisille ideoille utvärderades av samtliga Leader-grupper i Finland. Responsen var positiv och uppmuntrande. Samtidigt fick man även goda förbättringsförslag. Utifrån responsen fattade styrgruppen för varumärkespiloten ett beslut om att det material som hade producerats under piloten ännu skulle finslipas, och det nya varumärket införas i hela Finland. Under hösten producerades för varje Leader-grupp logotyper i enlighet med den nya imagen. Grafiska anvisningar och en plan för lanseringen av det nya varumärket sammanställdes. Den nya imagen publicerades under Leader-arbetets aktualitetsdagar i november. Före julen ställdes varumärkesmaterialet till Leader-gruppernas förfogande. Under våren 2014 görs de sista ändringarna i till exempel Leader-gruppernas logotyper, och den nya webbplatsen Leadersuomi.fi öppnas. Den nya imagen, inklusive slogan, tas i användning Leader-gruppspecifikt under 2014. Grupperna fattar självständigt beslut i frågan. Målet är ändå att det nya Leader-varumärket ska tas i så bred användning som möjligt. Den nya imagen står till förfogande för samtliga som utför Leader-arbete. Leader-varumärket ägs gemensamt av Leader-grupperna och landsbygdsförvaltningen.
5.3. Insamling och spridning av god praxis Insamlingen och spridningen av god praxis främjas genom landsbygdsnätverkets nätverksevenemang och kommunikation. I landsbygdsnätverkets verksamhet är arbetet fortlöpande år efter år. I slutet av programperioden ville man även höra vilka erfarenheter andra länder hade av insamlingen, analysen och spridningen av god praxis. Av denna orsak genomfördes i samarbete med Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och European Rural Alliance (ERA) processen European Rural Think Tank. Dess ursprungliga syfte var att identifiera den goda praxisen i strategiprocesserna i anslutning till landsbygden och analysera hur denna kan tillämpas även i en annan typ av verksamhetsmiljö än där den har utvecklats. God praxis söktes i en öppen sökning i hela Europa, och som slutresultat fick man en intressant samling av exempel på utveckling av landsbygden som även går utanför det ursprungliga temat. Ett expertråd gick igenom materialet och strävade efter att bland exemplen finna faktorer som också kan överföras till andra ställen. Samtidigt försökte man öka insikterna om kriterierna för överförbarheten av god praxis. Temana och exemplen lades fram vid expertseminariet Towards Best Practices som ordnades i Helsingfors i oktober. Trettio experter i utveckling av landsbygden från 11 EU-länder tog sig an utmaningarna i anslutning till insamlingen och analysen av god praxis för utveckling av landsbygden. Vid seminariet gjordes en genomgång av kriterierna för god praxis och överförbarhet. Finns denna och för vad behövs den? Och hur insamlas och sprids god praxis? En slutsats av seminariet var att god praxis borde analyseras bättre, spridas effektivare och hjälp ges för att införa denna i nya områden. Lärande bör vara utgångspunkten för arbetet. Som stöd för lärandeprocessen behöver vi goda och inspirerande exempel. God praxis och think tank-processen togs även upp under det första europeiska landsbygdsparlamentet i Bryssel i november. Evenemanget ordnades av paraplyorganisationerna för byaverksamheten i Finland och Sverige. Landsbygdsnätverksenheterna i Finland och Sverige deltog även med planering och stöd vid organiseringen av seminariet. Cirka 70 representanter för olika landsbygdsorganisationer från hela Europa deltog i landsbygdsparlamentet. Syftet med mötet var att göra medborgarorganisationernas röster bättre hörda i Europeiska unionen och påverka den politik som formar livet bland dem som lever på landsbygden. Landsbygdsnätverksenheten svarade för ledningen av think tank-arbetsgruppen som en del av landsbygdsparlamentet.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
25
Hela think tank-processen förde fram utmaningarna i anslutning till god praxis. Insamlingen och spridningen av god praxis har varit en av landsbygdsnätverkets huvudsakliga uppgifter. Det är svårt att sätta upp stränga kriterier för vad god praxis är. God praxis är ofta plats- och organisationsbunden, och därför lyckas inte en direkt överföring av denna till andra branscher och områden. God praxis fungerar dock ofta som ett gott exempel och en inspirationskälla. Genom denna kan aktörerna spegla sin egen verksamhet och ta lärdom.
5.4. Internationellt och interregionalt samarbete En av landsbygdsnätverksenhetens tyngdpunkter är att främja landsbygdsaktörernas internationalisering. Landsbygdsnätverksenheten förmedlar fortlöpande i anslutning till de internationella projekten sökningar av partner, god praxis och information mellan de finska aktörerna och aktörerna i de övriga EU-länderna. Dessutom försöker man skapa möjligheter för och aktivera finländarna att verka i det europeiska landsbygdsnätverket. Under denna programperiod har de internationella samordnarnas möten och de internationella seminarierna visat sig vara goda verksamhetssätt. Landsbygdsnätverksenheten har i samarbete med andra parter årligen ordnat minst ett internationellt seminarium i Finland. Vid de internationella samordnarnas möte har aktörernas internationella kompetens effektivt förmedlats vidare. Erfarenheterna från tidigare låg även till grund för verksamheten 2013. I början av 2013 fick Finland två platser i EU-kommissionens tematiska arbetsgrupp ”Youth and Young Farmers i Rural Areas”. Landsbygdsnätverket utsåg Heidi Siivonen från 4H-kretsen i Tavastland och Sonja Träskman från SLC till Finlands representanter. Representationen gäller cirka två år, 2–3 möten ordnas årligen och därtill ingår webbarbete. Arbetsgruppen består av cirka 50 personer, och medlemmarna är unga representanter för landsbygdsnätverket från olika EU-länder. Under 2013 fördubblades antalet nya internationella projekt till cirka 80 projekt. I en europeisk jämförelse är Finland i den absoluta spetsen av det internationella arbetet, om kriteriet anses vara antalet internationella projekt. På initiativ av den estniska landsbygdsnätverksenheten ordnades Nordic-Baltic Leader Cooperation Award, en internationell tävling som ordnades av staterna kring Östersjön (Lettland, Litauen, Polen, Polen, Sverige, Finland, Danmark och Estland). De internationella Leader-projekt som finansierades under programperioden 2007–2013 fick delta i tävlingen. Med hjälp av tävlingen önskade man föra fram resultaten av det internationella samarbetet och möjligheterna i utvecklingen av landsbygden. I tävlingen deltog 60 internationella projekt, och i mer än hälften deltog även en finsk aktör. I gruppen med 21 finalister fanns det 16 projekt som även hade en finsk partner. Prisgalan ordnades i Tallinn den 26 september 2013, och under denna belönades fem internationella Leaderprojekt. De finska projektaktörerna fick fira en seger i tre serier: •
Segrare i serien ungdomsprojekt: Wind for Youth-projektet; finsk aktör: Ino, ungdomsorkestern i Ikalis, finsk
•
Segrare i serien turistprojekt Nature Tourism -projektet; finsk partner: Karhuseutu
•
Segrare i serien kulturprojekt: Medieval festivals; finsk partner: Karhuseutu
partner: Aktiivinen Pohjois-Satakunta
Som publikens favoritprojekt belönades dessutom projektet Handicraft i vilket Juustolan käsityöläiset deltar.
Internationella utbildningsevenemang och seminarier De internationella samordnarnas möte ordnades tillsammans med Mellersta Finlands Leader-grupper i april i Jyväskylä. Utöver internationella frågor gjordes också en genomgång av LINC-seminariets praktiska arrangemang, 26
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
LINC Finland inleddes med ett internationellt fantåg på Idensalmi torg. Europeiska kommissionens DG Agris Policy Officer Pedro Brosei gick med EU-flaggan i spetsen av tåget och berättade att han var glad över att få träffa aktörer på gräsrotsnivån inom LINC.
Idén med LINC-evenemanget är att skapa nätverk mellan Leader-aktörer runt om i Europa kring olika teman. Temat för LINC Finland var välbefinnande och deltagarna fick prova bl.a. på traditionella finländska idrottsgrenar.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
27
och deltagarna fick en utbildning i hur GOPP-metoden tillämpas i planeringen av internationella projekt. Ett av huvudevenemangen för den europeiska Leader-verksamheten, LINC 2013, samlade internationella aktörer till Idensalmi. LINC FINLAND 2013 var ett internationellt evenemang som samlade europeiska Leadergrupper i Nyslott i juni. Som huvudvärd för evenemanget i Finland stod Ylä-Savon Veturi med Norra Savolax övriga Leader-grupper och landsbygdsnätverksenheten som partner. LINC, Leader Inspired Network Community, är ett forum för europeiska landsbygdsaktörer och -utvecklare. LINC startade i Österrike 2010. Evenemanget i Finland var det fjärde i ordningen. Temat för LINC som ordnades i Finland var välbefinnande och bastu. Under evenemanget behandlades välbefinnande ur många olika synvinklar: Vilken är kopplingen mellan välbefinnande och föda? Och motion? Hur påverkar samhörighet välbefinnandet? Vilken typ av företagsverksamhet skapas kring välbefinnandet, dvs. hur omvandlas välbefinnandet till euro? Vilken typ av källor för välbefinnande som förenar samhället på samma sätt som en bastu finns det i Europa? Som ett samlande paraply för dessa frågor var Leader, dvs. vad har man genom Leader-arbetet gjort för välbefinnandet och vilka saker kunde man göra tillsammans i framtiden? Mer än 200 Leader-aktörer från 15 länder deltog i LINC. Enligt responsen var evenemangets största värde den effektiva nätverksbildningen med utvecklare från olika länder. Förutom det livliga utbytet av erfarenheter och idéer fick deltagarna också ta del av det nordsavolaxiska Leader-arbetet och resultaten av detta.
Det europeiska landsbygdsnätverket Den europeiska landsbygdsnätverksenheten Contact Point samordnar verksamheten inom det europeiska landsbygdsnätverket. Utbytet av information och erfarenheter mellan de nationella landsbygdsnätverken har ökat ytterligare under det gångna året. Under året ordnade Contact Point möten för landsbygdsnätverken, samlade in goda exempel på utveckling av landsbygden i hela Europa, publicerade nyhetsbrevet Rural News och förmedlade sökningar av projektpartner.
Samarbete i Östersjöområdet Landsbygdsnätverkens samarbete i Östersjöregionen är mycket livligt och utgör också ett strategiskt prioriterat område i verksamheten. Samarbetet är fortlöpande, och inom dess ramar ordnas två möten varje år för nätverksenheterna i regionen. Vid de baltiska och nordiska nätverksenheternas möte som ordnades i Roskilde, Danmark, i juni behandlades i synnerhet den kommande tävlingen The Nordic-Baltic TNC Award. Finalisterna för de olika tävlingsserierna valdes. Även övergången till den nya programperioden, utmaningarna och lösningarna samt beredningssituationen för den lokala utvecklingen, CLLD, diskuterades. Programmet den andra dagen inkluderade ett besök till mässan Roskilde Agricultural and Country Fair. I samband med konferensen Youth Entrepreneurship i Jurmala, Lettland, i oktober hölls de baltiska och nordiska nätverksenheternas andra möte. Vid mötet gjordes en genomgång av de aktuella frågorna i anslutning till övergången till den nya programperioden. Under året framskred Östersjöstrategin till prioritet 9, dvs. flaggskeppsprojektet Sustainable Rural Development med temana landsbygdens unga samt innovationer och företagande. Det första seminariet ordnades i november i S:t Michel. Temat för Young and Rural Entrepreneurship-seminariet var de nya metoderna i företagarfostran samt modellerna för främjande av landsbygdsföretagande i Finland och Europa. Seminariets huvudarrangör var Emma-projektet vid S:t Michels yrkeshögskola. Den internationella konferensen Social and economic problems of small agricultural holdings in Europe ägde rum i Krakow, Polen, i juli. Seminariedeltagarna var från Finland, Lettland, Sverige och Polen. Sonja Miettinen från yrkeshögskolan i S:t Michel representerade Finland. 28
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
I Lettland ordnades i oktober Youth Entrepreneurship Conference som huvudsakligen samlade unga aktörer från Baltikum. Seminariet ordnades av den lettiska landsbygdsnätverksenheten Latvian Rural Advisory and Training Centre. Det som bör noteras är att intresse för samarbetet inom Östersjöområdet även har väckts inom S:t Petersburgs område i Ryssland. Sannolikt kommer även en ny partner från Ryssland att ansluta sig till flaggskeppsprojektet. Under året ägde flaggskeppsprojektets fjärde möte rum i Polen. Detta Learning conference-seminarium var avsett enbart för projektparterna. Vid seminariet utvärderades det som man uppnått och lärt sig hittills.
Studieresor Landsbygdsnätverkets studieresa till Tyskland Landsbygdsnätverket ordnade i januari en studieresa till Tyskland för medlemmarna i temagruppen Mat-Finland och Naturproduktbranschen samt deras intressentgrupper. Under studieresan introducerades verksamheten vid Tysk-finska handelskammaren i Berlin och ett besök gjordes till den årliga livsmedelsmässan Grüne Woche. Syftet var bland annat att bedöma evenemangets betydelse ur de finska livsmedels- och naturproduktföretagens perspektiv. Under resans sista dag bekantade man sig med handelns distribution och livsmedelsproduktion i Berlins närområden. Besök gjordes till logistikpartihandeln Rewe i Oranienburg, SL-Gartenbau GmbH i Oberkrämer-Vehlefanzen och butikskedjan Bio Company, som koncentrerar sig på ekologiska produkter, i Berlin. I söndagsprogrammet under studieresan deltog dessutom minister Jari Koskinen, fru Minna Koskinen samt utrikessekreterare Markus Heydemann från Finlands ambassad.
Studieresan Kultur och kreativ ekonomi till Wales För de ansvariga inom kulturbranschen ordnade landsbygdsnätverket en studieresa till Wales. De huvudsakliga målgrupperna omfattade NTM-centralernas landsbygds- och kulturansvariga, de ansvariga för kommunernas kultursektor, aktionsgrupperna och deras kulturprojekt, landsbygdens kulturorganisationer och organisationer. Syftet med studieresan var bland annat att finna nya modeller för hur man ska uppmärksamma landsbygdsinvånarnas önskemål om kulturtjänster, hur dessa ska ordnas, vilken typ av nya modeller som kunde hittas för samarbetet mellan organisationerna och den offentliga sektorn samt för att stöda den kreativa ekonomin och kulturföretagandet på landsbygden. De likartade problemen i den walesiska och finska kulturverksamheten togs upp i diskussionerna och responsen: samarbetet mellan olika EU-fonder, kulturfonderna som står utanför strukturerna och bredare strategier. Parallellt med finansieringen för landsbygdsprogrammet användes å andra sidan ofta de lokala tippningsvinstmedlen för att stöda utvecklingsarbetet. Deltagarna i studieresan var mycket nöjda med besöksdestinationerna under resan. För detta riktar vi ett stort tack till det walesiska landsbygdsnätverket för utmärkta arrangemang. Varje deltagare fick något att ta med sig hem: i vilket fall som helst god praxis, modellerna kan kanske inte direkt kopieras från en kontext till en annan, men åtminstone fick man idéer och inspiration för att skapa något nytt eller på ett nytt sätt.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
29
Temat under studieresan till Wales var kultur och kreativ ekonomi. Här sökte deltagarna nya modeller för hur man kan ordna kulturtjänster som uppfyller landsbygdsinvånarnas önskemål. Ett annat tema var att söka nya modeller för att stödja kreativ ekonomi och kulturföretagsamhet på landsbygden.
Efter seminariepresentationerna under studieresan i Wales var det dags att skapa nätverk och byta kontaktinformation.
30
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Tillsynens studieresa till Ungern och Slovakien Tillsynens studieresa till Ungern och Slovakien var avsedd för NTM-centralernas tillsynschefer, personalen vid Landsbygdsverkets tillsynsavdelning samt representanter för MTK:s och SLC:s producentorganisationer. Syftet med resan var att bekanta sig med verksamheten vid det ungerska utbetalande organet MVH och övervakningen av lantbruksstöden på lantgårdarna i Ungern samt det slovakiska utbetalande organet PPA och dess verksamhet. Under resan introducerades verksamheten vid det utbetalande organet och tillsynsmyndigheterna i Ungern och Slovakien. Under seminariedagen redogjordes för stödsystemens verkställighet. Under terrängdagen i Ungern följde man med tillsynsarbetet i praktiken och fick även en möjlighet att besöka statens hästgård i Bábolna. Att man fick möjlighet till utbyte av erfarenheter med de lokala aktörerna ansågs vara en god behållning av resan. Deltagarna önskade att förhandsmaterialet skulle distribueras redan före resan, och mer tid reserveras för att besöka städerna längs rutten.
Studieresa till S:t Petersburg för livsmedelsekonomins export Landsbygdsnätverket ordnade en studieresa still S:t Petersburg för cheferna vid NTM-centralernas landsbygdsoch energienheter, landsbygdsnätverkets temagrupper för företagande samt parterna i deras intressentgrupper. Under studieresan behandlades möjligheterna och utvecklingsutsikterna för livsmedelsekonomins export i S:t Petersburgs område. Tillsammans med myndigheterna och representanter för forskningsinstitut i S:t Petersburgs område diskuterades dessutom lantbruket och utvecklingen av landsbygden i Ryssland. Studieresan genomfördes i samarbete med rådgivningsorganisationen ProAgria. Kanslichef Jaana Husu-Kallio vid jord- och skogsbruksministeriet var reseledare för gruppen.
Leader-arbetets studieresa Leader-arbetets studieresa gjordes i april till det internationella Leader-seminariet som ordnades av europeiska landsbygdsnätverksenheten, ENRD Contact Point, i Bryssel. Seminariet samlade Leader-experter från hela Europa. Seminarietemat var byggande av broar till framtiden, dvs. en hur bra strategi för den lokala utvecklingen som utarbetas, hur Leader-verksamhetssättet effektivt tillämpas och vilka lärdomar som kan föras över till följande programperiod. Från Finland deltog 16 Leader-aktörer i seminariet. Utöver seminariet ordnades introduktions- och nätverksbildningsmöten tillsammans med EU-aktörer i Bryssel. Gruppen besökte ELARD:s byrå, MTK representationen i Bryssel och huvudavdelningen för Europeiska kommissionens näringsliv. Huvudsyftet med besöket till kommissionen var att ta del av Enterprise Europe Network-nätverkets verksamhet och samarbetsmöjligheter med Leader-grupperna i Finland. Dessutom ordnades ett möte med medlemmen i Olli Rehns kabinett Juho Romakkaniemi som berättade om arbetet och uppgifterna i kommissionens kabinett. ”Allting var intressant. Mest lärde man sig vid diskussionerna med de olika ländernas nätverksenheter och av människorna på aktionsgruppernas fält då en kartläggning av Leaders situation gjordes tillsammans med dem.” ”Mest intressant var sista dagens konklusioner samt att titta på praktiska exempel. Jag tyckte om de svenska ungdomsprojekten – paraplyerna.”
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
31
6. EKONOMISK ÖVERSIKT
Landsbygdsnätverksenheten fungerar med hjälp av tekniskt bistånd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Finansieringsutfall 1.1−31.12.2013. (Moms 0 %) Lönekostnader
32
- kostnader för inrättandet
138 812
- kostnader enligt handlingsplanen Resekostnader Köpta tjänster - kostnader enligt verksamhetsplanen Kommunikation Utbildning God praxis och nätverk Främjande av internationellt och interregionalt samarbete Övriga kostnader, bl.a. hyror, datateknik, sammanträden, kontorsförnödenheter, personalens utbildning osv. Totalt
302 295 71 214 337 300 259 802 232 751 27 482 138 390 235 675 1 743 721
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Bilaga 1. LANDSBYGDSNÄTVERKETS UTBILDNINGSTILLFÄLLEN OCH EVENEMANG 1.1–31.12.2013 Under rubriken för utbildningsevenemangen anges för evenemangen det medeltal i enlighet med responsenkäten om utbildningen i de fall att enkäten genomförts för evenemanget. Skala 1−5, i fråga om innovationslägren 4−10. Utbildningsmaterialet finns på webbplatsen Landsbygd.fi.
Axel 1, Att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft 1. Landsbygdsmyndigheternas vinterdagar Innehåll och målsättning
4,2
Målgrupp
Aktuella frågor i anslutning till lantbrukets stödansökan, beredning av den nya programperioden Landsbygdsnäringsmyndigheterna
Genomförande
Seminarium och workshopar
Antal deltagare Ort och datum Ansvarig person Samarbetspartner
241 6−7.2.2013 Vuokatti Teemu Hauhia JSM, Landsbygdsverket
2. Aktualitetsdag för planering av byggandet på landsbygden Innehåll och målsättning
3,53 / 3,72
Genomförande Antal deltagare Ort och datum
Syftet med dagen var att utvärdera de positiva aspekterna och vad som bör utvecklas i JSM:s investeringsstöd för byggande på landsbygden. Syftet var också att bilda nätverk mellan intressentgrupperna för byggandet på landsbygden och andra parter samt att förmedla information och intensifiera samarbetet. Organisationer som medverkar inom lantbruksbyggande, NTM-centralernas byggexperter, kommunernas bygginspektörer, byggnadsplanerare, konsulter, Leader-grupperna, LPC, ProAgria, arrangörer av utbildning inom byggbranschen, studerande inom byggbranschen. Seminarium 108 12.2.2013 Vanda (39 deltagare)
Ansvarig person Samarbetspartner
20−21.2.2013 Uleåborg (69 deltagare) Teemu Hauhia JSM, Landsbygdsverket, NTM-centralerna
Målgrupp
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
33
3. Förhandlings- och utbildningsdagar för landsbygdsförvaltningens byggsektion 4,83 Innehåll och målsättning Besök till bostadsmässområdet i Hyvinge, fartygsseminarium om aktuella teman samt introduktion av lantbruksbyggandet som har förverkligats i Estland Målgrupp NTM-centralernas experter i byggande på landsbygden, föredragande för utbetalningsbeslut och urvalsinspektörer, finansiärer och intressentgrupper Genomförande Seminarium och studieutflykt Antal deltagare 33 Ort och datum 5−8.8.2013 Hyvinge, studieresa till Estland Ansvarig person Samarbetspartner
Teemu Hauhia JSM, Landsbygdsverket, Nylands NTM-central
4. Nyanvändning av produktionsbyggnader inom jordbruket 4,14 Innehåll och målsättning Syftet med evenemanget var att föra fram god praxis inom nyanvändning av byggnader och främja utnyttjandet av ett byggnadsbestånd som har tagits ur det ursprungliga bruket i landsbygdens företagarverksamhet. Syftet var även att bilda nätverk mellan olika intressentgrupper samt att förmedla information och intensifiera parternas samarbete i fråga om nyanvändning av gamla byggnader. Målgrupp Parter som påverkar byggandet på landsbygden Genomförande Seminarium Antal deltagare 24 Ort och datum 17.5.2013 Uleåborg Ansvarig person Samarbetspartner
5. Lantbruk 2013 Innehåll och målsättning Målgrupp Antal deltagare Genomförande Plats och tidpunkt Ansvarig person Samarbetspartner
Teemu Hauhia Uleåborgs universitet, Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Työtehoseura, JSM, Landsbygdsverket, NTM-centralerna
Jordbrukets kostnadseffektivitet, ledarskap, trender, jordbrukarens ekonomiplanering, magic of thinking big Lantbruksföretagare, kommunala förtroendemän, konsulter 132 Seminarium 22.1.2013 Mariehamn Hans Bergström ProAgria, Ålands Hushållningssällskap, Ålands Landsbygdscentrum
6. Sommardagar med temat strukturstöd 4,17 Innehåll och målsättning Aktuella frågor om byggnadspolitiken och byggstöden Målgrupp NTM-centralens landsbygds- och energichefer, föredragande för beviljande och utbetalningsbeslut, inspektörer, byggexperter, inbjudna representanter från bankerna samt konsulter Genomförande Seminarium och utflyktsdag Antal deltagare 87 Ort och datum 5−6.6.2013 Kouvola Ansvarig person Teemu Hauhia Samarbetspartner Landsbygdsverket 34
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Axel 2, Att förbättra miljön och landsbygdens tillstånd 7. Miljöprojektledarnas möte Innehåll och målsättning Presentation av miljöprojekten och aktuella frågor Målgrupp Parter som verkar tillsammans med miljöprojekten Genomförande Seminarium och workshopar Antal deltagare 29 Ort och datum 14.1.2013 Seinäjoki Ansvarig person Teemu Hauhia Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket, NTM-centralerna. Miljöprojekten
I responsen meddelade deltagarna att de kommit till diskussionsdagarna för Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland för att utbyta information och för att få information om avslutningen av det gamla programmet samt för att förbereda sig inför den nya programperioden.
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
35
Axel 3, Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden 8. Närproducerade livsmedel och turism-projektträffar 4,00 Innehåll och målsättning Under projektträffen Närproducerade livsmedel och turism sammanställde man det projektarbete som redan hade genomförts, bildade nätverk mellan aktörerna inom livsmedels- och turistbranschen samt lyssnade på anföranden om den kommande programperioden, programmen för närproducerade livsmedel och ekologisk produktion och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Målgrupp Projektaktörerna, branschutvecklarna och parallella branscher Genomförande Seminarium Antal deltagare 223 Ort och datum 1.10.2013 Tammerfors (Birkaland, Satakunta, Egentliga Finland, Södra Österbotten, Österbotten) (73 deltagare) 2.10.2013 Lahtis (Nyland, Tavastland, Sydöstra Finland) (54 deltagare) 24.10.2013 Siilinjärvi (Mellersta Finland, Norra Savolax, Södra Savolax, Norra Karelen) (57 deltagare)
Ansvarig person Samarbetspartner
30.10.2013 Kuusamo (Norra Österbotten, Lappland, Mellersta Österbotten, Kajanaland) (39 deltagare) Juha-Matti Markkola Programmen för närproducerade livsmedel och ekologisk produktion, Temagruppen Mat-Finland, Temagruppen för turism samt ProLuomu ry
9. Projektträffen Bioenergibyar Innehåll och målsättning Syftet med mötet var att samla branschens projektarbetare, utvecklingsarbetet och resultaten samt att till andra aktörer förmedla information om vilka resultat som under denna programperiod har uppnåtts i utvecklingsarbetet i anslutning till bioenergi och byaverksamhet. Målgrupp Projektaktörerna inom branschen för bioenergi och förnybar energi, branschutvecklare, byaktörer Genomförande Seminarium Antal deltagare 34 Ort och datum 7−8.11.2013 Joensuu Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner Norra Karelens NTM-central, Landsbygdens bildnings- och kulturförbund 10. Lantbrukets projektträff 3,93 Innehåll och målsättning Syftet med projektträffen var att visa vilken genomslagskraft och vilka resultat Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och på Åland har uppnått samt i vilken utsträckning resultaten kan överföras, att effektivisera samarbetsmöjligheterna och sporra projektledarna i deras arbete. Målgrupp Projektaktörerna och lantbrukets intressentgrupper Genomförande Seminarium Antal deltagare 78 Ort och datum 27−28.11.2013 Kuortane Ansvarig person Teemu Hauhia Samarbetspartner Sedu vuxenutbildningscentral
36
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
*I responsenkäten om innovationslägren var skalan 4–10 11. Regionala innovationsläger − Norra Österbotten och Kajanaland 8,5 Innehåll och målsättning Temana för lägren omfattade företagande på landsbygden, inklusive gemenskapsföretagande, nätverksbildning och samarbete, tjänsternas tillgänglighet i dag och i framtiden, medborgardemokratin i framtiden samt de unga som framtidens aktörer. Målgrupp Regionens kommuner, läroanstalter, högskolor, rådgivningsorganisationer, jordbrukare samt andra företagare och spetsföretag, NTM-centralerna, landskapsförbunden, Leader-grupperna och andra aktörer inom regionen Genomförande Innovationsläger Antal deltagare 50 Ort och datum 15−17.8.2013 Kajana Ansvarig person Lauri Hyttinen Samarbetspartner Kainuun Nuotta ry, Uleåborgs universitet, ProAgria Kajanaland, ProAgria Uleåborg, Pohjois-Pohjanmaan kylät ry, 4H-kretsarna i Uleåborg och Kajanaland, ProAgria Centralernas förbund
12. Regionala innovationsläger − Innovationslägret JÄRKI i Forssaregionen 8,0 Innehåll och målsättning Under innovationslägret JÄRKI i Forssaregionen skapades nya idéer för utvecklingen av regionens landsbygdsmiljö samt produkt- och tjänsteinnovationer. På lägret bearbetades ämnen som valdes ut bland idéerna som fördes fram under idétävlingen Järkivihreä, affärsidétävlingen SENSE, det kommande evenemanget Keksijän Kehä samt andra idéer som dök upp under sommaren. Målgrupp Regionens kommuner, läroanstalter, högskolor, rådgivningsorganisationer, jordbrukare samt andra företagare och spetsföretag, NTM-centralerna, landskapsförbunden, Leader-grupperna och andra aktörer inom regionen Genomförande Innovationsläger Antal deltagare 48 Ort och datum 11−13.9.2013 Tammela Ansvarig person Lauri Hyttinen Samarbetspartner HAMK, Suomen Keksijäin Keskusliitto, Faktia Koulutus Oy, Lounaplussa Ry, Forssan Seudun Kehittämiskeskus Oy, Forssa stad, Jockis kommun, Tammela kommun, Ypäjä kommun, Humppila kommun, JSM
13. Regionala innovationsläger − Fjäll-Lappland 8,8 Innehåll och målsättning Syftet var att finna nya, inspirerande och testningsvärda idéer för välfärdstjänster som bygger på affärsverksamhet samt för lokala lösningar som på ett övergripande sätt främjar byarnas välfärd. I fokus för lägret stod att stärka den lokalt orienterade utvecklingen och att skapa ett certifikat för den lokala utvecklingen som en kvalitetsgaranti för verksamheten. Målgrupp Regionens kommuner, läroanstalter, högskolor, rådgivningsorganisationer, jordbrukare samt andra företagare och spetsföretag, NTM-centralerna, landskapsförbunden, Leader-grupperna och andra aktörer inom regionen Genomförande Innovationsläger Antal deltagare 50 Ort och datum 17–19.10.2013 Pallas Ansvarig person Lauri Hyttinen Samarbetspartner Tunturi-Lapin Kehitys Ry, Kyläkulttuuria tuntureitten maassa ry, Outokaira Tuottamhan ry, Peräpohjolan Kehitys ry, Pohjoisimman Lapin Leader ry, JSM F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
37
14. Regionala innovationsläger − Mellersta och Norra Karelen 8,3 Innehåll och målsättning Under lägret strävade man efter att finna nya idéer för utnyttjande av bredbandsprojektet i företagsverksamheten, arbetet och boendet. Nya idéer och modeller söktes för ekologisk produktion i syfte att öka den regionala utkomsten, livskraften och konkurrenskraften. Målgrupp Regionens kommuner, läroanstalter, högskolor, rådgivningsorganisationer, jordbrukare samt andra företagare och spetsföretag, NTM-centralerna, landskapsförbunden, Leader-grupperna och andra aktörer inom regionen Genomförande Innovationsläger Antal deltagare 48 Ort och datum 22−24.10.2013 Rääkkylä Ansvarig person Lauri Hyttinen Samarbetspartner Keski-Karjalan Kehitysyhtiö Oy KETI, Yrkeshögskolan Karelia – centralen för bioekonomi, Pohjois-Karjalan Tietoverkko-osuuskunta, Rääkkylä kommun, Landsbygdens bildnings- och kulturförbund regionalcentralen i Norra Karelen, Rääkkylän yrittäjäyhdistys ry, MTK Rääkkylä, Rääkkylä 4H
15. Regionala innovationsläger − Sydöstra Finland 8,5 Innehåll och målsättning Syftet med lägret var att utarbeta idéer för nya, efterfrågeorienterade produkter och tjänster, steg utan branschgränser för att starta åtgärderna samt att lära sig innovationslägrets verksamhetsmodell för utnyttjande under nya läger i syfte att öka och fördjupa samarbetet. Målgrupp Regionens kommuner, läroanstalter, högskolor, rådgivningsorganisationer, jordbrukare samt andra företagare och spetsföretag, NTM-centralerna, landskapsförbunden, Leader-grupperna och andra aktörer inom regionen Genomförande Innovationsläger Antal deltagare 50 Ort och datum 19−21.11.2013 Villmanstrand Ansvarig person Lauri Hyttinen Samarbetspartner Sydöstra Finlands NTM-central, Etelä-Karjalan Kärki-leader ry, Utvecklingsföreningen Sepra rf, Länsi-Saimaan kehittämisyhdistys ry, PohjoisKymen Kasvu ry, Södra Karelens förbund, Kymmenedalens förbund
16. Sammanfattningsseminarium för de regionala innovationslägren, SummaSemma Innehåll och målsättning Dagens uppgift var att dela med sig av erfarenheterna från vart och ett läger och att vidareförädla lägerkonceptet samt samtidigt sprida information utifrån de tidigare erfarenheterna för de kommande lägren. Målgrupp Parter som har organiserat lägren 2013 och 2014 Genomförande Seminarium Antal deltagare 31 Ort och datum 3.12.2013 Helsingfors Ansvarig person Hanna Lilja Samarbetspartner Som köptjänst MDI
38
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Bland annat workshopparna där det uppstod bra diskussioner mellan kollegorna fick beröm på aktionsgruppernas aktualitetsdagar. Under aktualitetsdagarna kunde deltagarna i aktionsgrupperna byta erfarenhetsbaserade åsikter med andra deltagare.
17. EIP-innovationsseminarium 3,88 Innehåll och målsättning Syftet var att identifiera de nationella möjligheterna och mervärdet vid definitionen och verkställigheten av verksamheten, ta del av EIPverksamhetens mål och verkställighet samt sätta upp mål och tyngdpunkter för förverkligandet av innovationssamarbetet och -nätverket i Finland samt att kartlägga parterna för uppbyggnaden och utvecklingen av innovationsnätverket. Målgrupp Parter som är intresserade av att utveckla jord- och skogsbrukets samt i vidare utsträckning bioekonomins innovationsnätverk. Genomförande Seminarium Antal deltagare Ort och datum
81 5.11.2013 Tavastehus
Ansvarig person
Teemu Hauhia
Samarbetspartner
JSM
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
39
Axel 4, Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden 18. MTK- och LEADER-verksamhetsledarnas samarbetsseminarium 4,19 Innehåll och målsättning Utbildningen hade som mål att bygga upp nätverk mellan MTK- och Leader-verksamhetsledare, utveckla samarbetet mellan dem och gå igenom planeringen av nästa programperiod: Målgrupp Leader-gruppernas verksamhetsledare och MTK:s verksamhetsledare Genomförande Seminarium Antal deltagare 36 Ort och datum 28−29.1.2013 Seinäjoki Ansvarig person Juha-Matti Markkola, Teemu Hauhia Samarbetspartner MTK Södra Österbotten, Södra Österbottens Leader-grupper 19. Möte för aktionsgruppernas styrelseordföranden 4,28 Innehåll och målsättning Syftet med mötet var att samla styrelseordförandena för Leader-grupperna i Finland. Diskussionstemana omfattade ordförandenas roller, verksamhetssätt samt Leader-arbetets framtid och utmaningar. Målgrupp Ordförandena och vice ordförandena för Leader-gruppernas styrelser Genomförande Seminarium Antal deltagare 39 Ort och datum 3.4.2013 Tammerfors Ansvarig person Juha-Matti Markkola Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket 20. Aktualitetsdagar om aktionsgruppsarbetet 3,64 Innehåll och målsättning Aktualitetsdagar om Leader-arbetet Målgrupp Leader-grupperna och NTM-centralernas personal, Leader-gruppernas styrelsemedlemmar, de ansvariga för Leader-frågorna vid Landsbygdsverket och ministerierna Genomförande Seminarium och workshopar Antal deltagare 156 Ort och datum 6−7.5.2013 Helsingfors Ansvarig person Juha-Matti Markkola Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket 21. Leader-arbetets aktualitetsdag 4,17 Innehåll och målsättning Under dessa dagar gick man igenom Leaders lägesöversikt över planeringen 2014–2020 och responsen på Leader-gruppernas strategiutkast, det nya Leader-varumärket samt aktuella frågor gällande verkställigheten. Målgrupp Leader-gruppernas och NTM-centralernas personal, Leader-gruppernas styrelsemedlemmar, de ansvariga för Leader-frågorna vid Landsbygdsverket och ministerierna Genomförande Seminarium
40
Antal deltagare Ort och datum
167 5.11.2013 Tavastehus
Ansvarig person
Juha-Matti Markkola
Samarbetspartner
JSM, Landsbygdsverket
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
22. Aktualitetsdag för NTM-centralernas aktionsgrupparbete Innehåll och målsättning Leader-arbetets aktuella frågor ur NTM-centralernas perspektiv Målgrupp Personer som sköter Leader-ärenden vid NTM-centralerna Genomförande Seminarium Antal deltagare 44 Ort och datum 11.3.2013 Helsingfors Ansvarig person Juha-Matti Markkola Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket
4,21
23. Det internationella arbetets aktualitetsdagar 3,96 Innehåll och målsättning Syftet med dagarna var att gå igenom bland annat aktuella frågor i det internationella arbetet, höra om Leader i världen och exempel på internationella projekt samt ta del av GOPP-metoden. Målgrupp De internationella projektaktörerna i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland: Leader-gruppernas och NTM-centralernas personal, andra som är intresserade av det internationella arbetet Genomförande Seminarium Antal deltagare 39 Ort och datum 8-9.4.2013 Jyväskylä Ansvarig person Juha-Matti Markkola Samarbetspartner Mellersta Finlands Leader-grupper 24. Leader-arbetets kvalitetsprocess 2,74 Innehåll och målsättning Under processen sammanställde varje Leader-grupp en grundläggande kvalitetshandbok med en beskrivning av de grundläggande processerna, arbetsuppgifterna och verksamhetsmiljön. Målgrupp Leader-grupperna, NTM-centralerna Genomförande Finland har delats in i fyra storregioner. I varje region går man igenom den helhet som utbildningsdagarna och distansuppgifterna bildar. Antal deltagare 117 Ort och datum Maj 2013–maj 2014 Region 1, 5 evenemang (Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland): 30 deltagare Region 2, 5 evenemang (Norra Karelen, Södra Savolax, Tavastland): 23 deltagare Region 3, 17 evenemang (Mellersta Finland, Satakunta, Birkaland, Södra Österbotten): 35 deltagare
Ansvarig person
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
Region 4, 4 evenemang (Österbotten, Egentliga Finland, Nyland, Åland): 29 deltagare Juha-Matti Markkola
41
25. Leader-tältet på Farmari i Seinäjoki 3,83 Innehåll och målsättning Det Leader-tält på 900 kvadratmeter som restes på utställningen Farmari 2013 samlade företag som fått Leader-finansiering från hela Finland. De cirka 40 företagarna, som hade kommit för att marknadsföra sina produkter och tjänster, hade beviljats stöd av Leader-gruppen i sina respektive regioner för bland annat investeringar, utveckling och anställning av arbetstagare. I den ena ändan av Leader-tältet fokuserar man på arbetet i miljöprojekten eller andra miljöåtgärder i anslutning till programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Målgrupp Den stora allmänheten Antal deltagare 101 000 Genomförande Mässor Plats och tidpunkt Seinäjoki, 3−6.7.2013 Ansvarig person Juha-Matti Markkola, Kirsi Hakoniemi, Teemu Hauhia Samarbetspartner Södra Österbottens Leader-grupper: Aisapari ry, Kuudestaan ry, Liiveri ry, Suupohjan Kehittämisyhdistys ry
Gemensamma nätverksevenemang, samtliga axlar 26. Konferens om programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 3,8 Innehåll och målsättning Resultaten av Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och utsikterna för den kommande programperioden. Målgrupp Förvaltningsmyndigheterna, Leader-grupperna Genomförande Seminarium Antal deltagare 200 Ort och datum 6–7.11.2013 Tavastehus Ansvarig person Päivi Kujala, Lauri Hyttinen Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket, NTM-centralerna
27. Landsbygdens projekt- och nätverksseminarium 4,09 Innehåll och målsättning Under dessa dagar tog man del av den riksomfattande projektverksamhetens resultat och goda praxis, beredningen av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, diskuterade verksamheten på lokal nivå och landsbygdspolitikens internationella strategi. Vid evenemanget dryftades även hur de riksomfattande projekten, nätverksverksamheten och landsbygdspolitikens verksamhetssätt kunde utvecklas under den kommande programperioden. Målgrupp Genomförarna av de riksomfattande projekten för landsbygdsforskning och -utveckling, aktörerna i landsbygdsnätverket och Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, landsbygdsutvecklarna och -forskarna Genomförande Seminarium och workshopar Antal deltagare 126 Ort och datum 18−19.4.2013 Lahtis Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, Tavastlands NTM-central
42
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
28. Regionala programdagar för landsbygds- och regionutvecklarna Innehåll och målsättning
Målgrupp Genomförande Antal deltagare Ort och datum
3,9
Syftet med dagarna var att gå igenom var man står i beredningen på EU-nivå samt i den nationella och regionala beredningen av Fonden för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland och strukturfondsprogrammen. På vilket sätt förverkligas de olika programmens partnerskap och vilka verktyg står till förfogande under den kommande perioden? De regionala organisationerna, Leader-grupperna Seminarium 321 21.2.2013 Kuusamo (Norra Finland): 19 deltagare 8.5.2013 Helsingfors (Södra Finland): 92 deltagare 13.5.2013 Varkaus (Östra Finland): 105 deltagare
Ansvarig person Samarbetspartner
15.5.2013 Tammerfors (Västra Finland): 105 deltagare Juha-Matti Markkola ANM, JSM, landskapsförbunden, NTM-centralerna
29. Möte för landsbygdsnätverkets kommunikationsnätverk 4,04 Innehåll och målsättning Vid mötet begrundades utvecklingen av kommunikationssamarbetet med betoning på idékläckning, planering och inlärning av något nytt. Målgrupp Landsbygdsnätverkets kommunikationskontaktpersoner Genomförande Seminarium och workshopar Antal deltagare 16 Ort och datum 19-20.3.2013 Kajana Ansvarig person Kirsi Hakoniemi Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket och Kajanalands informationsförmedlingsprojekt
Internationella seminarier 30. LINC Finland 2013 Innehåll och målsättning
Målgrupp Genomförande Antal deltagare Ort och datum Ansvarig person Samarbetspartner
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
LINC (Leader Inspired Network Community) -samarbetet har pågått sedan 2010. Syftet med LINC-samarbetet är att stärka idén bakom den europeiska Leader-verksamheten och främja nätverkande och utbyte av erfarenheter mellan Leader-grupperna och landsbygdsaktörerna. Parter som är intresserade av nuläget och framtiden för landsbygden i EU:s medlemsländer Seminarium 225 11−13.6.2013 Idensalmi Juha-Matti Markkola huvudorganisatör Ylä-Savon Veturi, med i samarbetet de övriga Leadergrupperna i Norra Savolax (Kalakukko och Mansikka) samt Idensalmi stad
43
31. Towards Best Practices 2.0 − internationellt seminarium Innehåll och målsättning Insamling, spridning och överförbarhet av god praxis, utarbetande av modeller för denna Målgrupp De europeiska landsbygdsnätverksenheterna, forskarna och programutvärderarna Genomförande Seminarium Antal deltagare 30 deltagare från 11 EU-länder Ort och datum 8–9.10.2013 Helsingfors Ansvarig person Juha-Matti Markkola Samarbetspartner Contact Point, Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, ERA
Studieresor 32. Det internationella arbetets studieresa till Estland Innehåll och målsättning TNC-seminarium och tävlingsgala för de internationella projekten i Baltikum och Norden samt introduktion av Leader-arbetet och projekten i Estland. Målgrupp Internationella projekt Genomförande Studieresa Antal deltagare 36 Ort och datum 25−28.9.2013 Estland Ansvarig person Samarbetspartner
Juha-Matti Markkola Landsbygdsnätverksenheterna i Norden och Baltikum.
33. Landsbygdsnätverkets studieresa Grüne Woche, Tyskland 4,58 Innehåll och målsättning Syftet med studieresan var att skapa en bild av livsmedelsmässan som en möjlighet för småföretagarna inom livsmedelsbranschen i Finland. Under mässan kunde man skapa nätverk med europeiska aktörer inom livsmedelsbranschen. Syftet med företagsbesöken var att ge en bild av bland annat den tyska livsmedelsmarknadens mångformighet och utmaningar samt att berätta om möjligheterna att komma in på denna marknad. Målgrupp Medlemmarna i temagruppen Mat-Finland samt deras intressentgrupper
44
Genomförande
Studieresa
Antal deltagare Ort och datum
36 20−23.1.2013 Berlin, Tyskland
Ansvarig person Samarbetspartner
Teemu Hauhia Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens temagrupp Mat-Finland
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
34. Studieresan Kultur och kreativ ekonomi till Wales 4,36 Innehåll och målsättning Syftet med resan var bland annat att få en introduktion om kulturtjänsterna på landsbygden och se hur landsbygdens kultur utnyttjas i den lokala utvecklingen. Ett annat syfte var att utbyta erfarenheter samt lära sig nya modeller för samarbetet mellan organisationerna och den offentliga sektorn samt för att stödja kulturföretagandet. Målgrupp NTM-centralernas landsbygds- och kulturansvariga, de ansvariga för kommunernas kultursektor, Leader-grupperna och deras kulturprojekt, landsbygdens kulturorganisationer och organisationer Genomförande Studieresa Antal deltagare 30 Ort och datum 11−15.3.2013 Wales, UK Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner
Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens kulturtemagrupp samt landsbygdsnätverksenheten i Wales
35. Tillsynens studieresa till Ungern och Slovakien 4,27 Innehåll och målsättning Syftet med resan var att ta del av god praxis i tillsynsmyndigheternas tillsynsarbete i destinationslandet, finna kostnadseffektiva och högklassiga tillsynsmetoder samt i fortsättningen undvika påföljder som kommissionens inspektioner ger upphov till. Ett annat syfte var att utbyta erfarenheter och ordna en gemensam seminariedag tillsammans med aktörerna i destinationslandet. Målgrupp Tillsynscheferna vid NTM-centralernas landsbygds- och energienheter, tjänstemännen vid Landsbygdsverkets tillsynsavdelning, tjänstemännen vid JSM:s programsektion Genomförande Studieresa Antal deltagare 32 Ort och datum 8−12.4.2013 Ungern och Slovakien Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner Landsbygdsverket
36. Studieresa för landsbygdsförvaltningens chefer till S:t Petersburg 4,24 Innehåll och målsättning Syftet var att ta del av möjligheterna och utvecklingsutsikterna för livsmedelsekonomins export i S:t Petersburgs område och föra en diskussion med representanter för myndigheterna och forskningsinstituten om lantbruket och utvecklingen av landsbygden i Ryssland. Målgrupp Landsbygdsförvaltningens chefer och representanterna för företagandets intressentgrupper Genomförande Studieresa Antal deltagare Ort och datum Ansvarig person Samarbetspartner
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
27 16−18.4.2013 S:t Petersburg, Ryssland Teemu Hauhia Cheferna vid NTM-centralernas landsbygds- och energienheter, företagandets intressentgrupper
45
37. Leader-studieresa, Bryssel 4,2 Innehåll och målsättning Utveckling av Leader-aktörernas internationella samarbete och aktörernas nätverksbildning. Att stöda Leader-gruppernas strategiarbete. Leaderverksamhetens möjligheter i internationaliseringen av landsbygdens företagarverksamhet. Målgrupp Leader-grupperna och förvaltningens representanter Genomförande Studieresa Antal deltagare 15 Ort och datum 16-18.4.2013 Bryssel, Belgien Ansvarig person Juha-Matti Markkola Samarbetspartner ENRD Contact Point, ELARD
Deltog i samarbetet, annan huvudansvarig part 38. Utbildningsdagar om beviljande och utbetalning av projekt- och företagsstöd Innehåll och målsättning Aktuella utbildningsfrågor för NTM-centralerna Målgrupp Personer som arbetar med beviljande och utbetalning av NTM-centralernas projekt- och företagsstöd Genomförande Seminarium Antal deltagare 117 Ort och datum 15−16.1.2013 Borgå Samarbetspartner JSM, Landsbygdsverket, NTM-centralerna
39. Superdagar för Starkare byar / Den lokala utvecklingen Innehåll och målsättning Ett centralt syfte med kampanjen är att genom information, utbildning och sammanförande av parterna öka byarnas och kommunernas dialog, färdigheter och ömsesidiga samarbete bland annat för en omorganisering av tjänsterna i byarna. Målgrupp Regionens kommunala förtroendepersoner, Leader-grupperna, Satakylät ry:s medlemmar och samarbetspartner samt regioninvånarna Genomförande Seminarium Antal deltagare 134 Ort och datum 18−19.1.2013 Björneborg: 74 deltagare Ansvarig person Samarbetspartner
25−26.1.2013 Vasa: 60 deltagare Hans Bergström Karhuseutu och SataKylät inklusive samarbetspartnerna
40. Lantbrukets LUMO-förhandlingsdagar Innehåll och målsättning Skötsel av lantbuksnaturens mångfald och främjande av samarbetet Målgrupp Miljö- och lantbruksförvaltningen, lantbrukets rådgivningsorganisationer, Leader-grupperna Antal deltagare 90 Genomförande Seminarium Plats och tidpunkt 6.2.2013 Helsingfors Ansvarig person Teemu Hauhia Samarbetspartner Finlands Miljöcentral
46
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
41. Landsbygdsparlament i Uleåborg Innehåll och målsättning Under evenemanget diskuterades identitetens betydelse i samhället. Hur påverkar uppbyggnaden av identiteten personligen eller med tanke på den ekonomiska driftigheten? På vilket sätt påverkar ortens identitet till exempel turismen eller gemenskapernas utveckling? Målgrupp Utvecklingsprogrammets aktörer Genomförande Seminarium Antal deltagare 120 Ort och datum 28.2.2013 Uleåborg Ansvarig person Päivi Kujala Samarbetspartner Landsbygdens bildnings- och kulturförbund Projektet för landsbygdsinformation Uutispuuro
42. Branschdagar för förnybar energi Innehåll och målsättning Aktuella frågor gällande förnybar energi, utsläppshandel och hållbarhetskriterier. Aktuellt om stödpolitiken för förnybar energi, hållbarhetskriterierna och projektfinansieringen Målgrupp Aktörerna inom energibranschen Genomförande Seminarium och företagsbesök Antal deltagare 51 Ort och datum 21−22.03.2013 Vasa Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner ANM Branschtjänsten
4,34
43. Åbolands svenska lantbruksproducentförbund och Finska Hushållningssällskapet årsplenum Innehåll och målsättning Aktuellt lantbrukspolitisk information, information om lantbruksnätverkets verksamhetsformer och möjligheter. Dagens tema är nytänkande och inspiration. Målgrupp Producentförbundets medlemmar Antal deltagare 54 Genomförande Seminarium Plats och tidpunkt 27.3.2013 Kimito Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner Finska Hushållningssällskapet
44. Seminariet Östersjöstrategin Innehåll och målsättning Nya metoder inom företagarfostran samt introduktion av modellerna för främjande av landsbygdsföretagande i Finland och på EU-nivå Målgrupp Lärare, studiehandledare, tjänstemän, företagare och alla som är intresserade av ämnet Genomförande Seminarium Antal deltagare 50 Ort och datum 18−19.4.2013 S:t Michel Ansvarig person Hans Bergström Samarbetspartner S:t Michels yrkeshögskola, MTK
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
47
45. Vårsådd 2013 Innehåll och målsättning
Målgrupp Genomförande Antal deltagare Ort och datum Ansvarig person Samarbetspartner
I partneravtalets anda ESF-, ERUF-, fiskerinärings- och landsbygdsprogrammens första gemensamma seminarium Vårsådd där man presenterade resultat och behandlade aktuella frågor i syfte att intensifiera samarbetet mellan fonderna. Programmets aktörer Seminarium 250 22–23.5.2013 Seinäjoki Teemu Hauhia Ansvarig arrangör Södra Österbottens NTM-central, i samarbete Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen
46. Communities as a part of sustainable rural tourism - success factor or inevitable Innehåll och målsättning Vid seminariet fick man exempel från närmare 20 länder om hur samfund har inkluderats i utvecklingen av landsbygdsturismen. Syftet med seminariet var att utöver exemplen ta upp förhållandet mellan landsbygdsturismen och de lokala samfunden: utvecklingsverktyg, fördelar och praktiska utmaningar. Målgrupp Utvecklare, företagare, forskare och myndigheter som är intresserade av temat Genomförande Seminarium Antal deltagare Ort och datum
140 10−11.9.2013 Kotka
Ansvarig person Samarbetspartner
Juha-Matti Markkola Leader-gruppen Sepra, Ruralia-institutet och de övriga partnerna i COMCOTprojektet, landsbygdsnätverksenheten
47. Evenemanget för lokal utveckling Innehåll och målsättning Genom evenemanget framfördes Tavastlands lokala verksamhet och särdrag, såväl tavastländskt landskap, tavastländsk människonatur och kultur som kompetens och resultaten av utvecklingsarbetet. Dessutom tillhandahölls för de lokala aktörerna en möjlighet att presentera sin egen värdefulla verksamhet samt även att få nya idéer och utbyta erfarenheter sinsemellan. Målgrupp Lokala aktörer Genomförande Seminarium och workshopar Antal deltagare 280 Ort och datum 14-15.9.2013 Tammela Ansvarig person Lauri Hyttinen Samarbetspartner Hämeen Kylät, LounaPlussa, Tammelan Kylät, Tammela kommun, Tavastlands yrkeshögskola, Byaverksamhet i Finland samt lokala föreningar och byar
48
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
48. Förhandlingsdagarna om miljöskydd inom lantbruket. Innehåll och målsättning Syftet med dagarna var att förbättra förvaltningens expertis i frågor som gäller miljöskyddet inom lantbruket, diskutera problem samt avtala gemensamma förfaringssätt. Målgrupp Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Landsbygdsverket, Finlands miljöcentral, MTT, de ansvariga för miljö- och landsbygdsfrågor vid NTMcentralerna, RFV:s miljötillståndsmyndigheter. Genomförande Seminarium Antal deltagare 100 Ort och datum 19−20.11.2013 Kuopio Ansvarig person Teemu Hauhia Samarbetspartner Miljöministeriet, JSM, Landsbygdsverket, Norra Savolax NTM-central, Finlands miljöcentral
Bilaga 2. Tabell 1. Sammanfattning av landsbygdsnätverkets utbildningstillfällen / nätverksevenemang 2008−2013 År Utbildningstillfällen Deltagare: Orter Intressentgrupper som deltagit i samarbetet
F I N L A N D S L A N D S B Y G D S N ÄT V E R K 2 0 1 3
2008 57 3 386 30 21
2009 61 3 278 32 40
2010 91 4 462 57 68
2011 67 4 117 42 49
2012 73 5 574 41 83
2013 87 4 425 47 138
49
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden
2014
F i n l a n d s l a n d s b y g d s n ät v e r k 2 013
2009 Finlands landsbygdsnätverk 2013
Landsbygdnätverket utgörs av aktörerna inom landsbygdsutvecklingsprogrammen, programmet för Fastlandsfinland och programmet för landskapet Åland. Aktörerna kan vara tjänstemän, enskilda personer, företagare, föreningar, lokala aktionsgrupper, rådgivnings- och intresseorganisationer.
landsbygdsnätverksenheten PB 405 60101 Seinäjoki www.landsbygd.fi
