F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 0
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Bank Grundad 1811
Besöksadress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer 010 83 11 internationellt nummer +358 10 8311 Fax 09-17 48 72 SWIFT SPFB FI HH E-post
[email protected] [email protected] Finlands Banks webbplats www.finlandsbank.fi
Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, 00101 Helsingfors telefon 010 83 11 Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, 70101 Kuopio telefon 010 83 11 Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, 33101 Tammerfors telefon 010 83 11 Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, 90101 Uleåborg telefon 010 8311
2
Finlands Banks årsberättelse 2010
Denna årsberättelse är en verksamhetsberättelse enligt 19 § i lagen om Finlands Bank. Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari-mars 2011. ISSN-L 1239-9337 (tryckt) ISSN 1456-5781 (webbpublikation) Edita Prima Oy Helsingfors 2011
Innehåll
Finlands Bank...................................................................................................................................... 5 Företal ....................................................................................................................................................... 7
Finlands Banks strategi.............................................................................................................. 9 Verksamhet 2010......................................................................................................................... 13 Monetär och ekonomisk politik ................................................................................. 13 Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken ............................... 13 ECB:s penningpolitik 2010 ...................................................................................... 13 ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken ................................................................................................................................. 21 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland..................... 25 Forskning .............................................................................................................................. 27 Operativ bankverksamhet............................................................................................... 32 Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet och Finland .......................................................................................................................... 32 Betalningssystem .............................................................................................................. 41 Finlands Banks investeringsverksamhet.......................................................... 42 Risker och riskhantering i investeringsverksamheten ........................... 47 Den operativa bankverksamhetens samlade finansiella risken ...... 50 Finansmarknad och statistik ......................................................................................... 52 Stabilt och effektivt finansiellt system.............................................................. 52 Statistik ................................................................................................................................... 56 Kontantförsörjning............................................................................................................... 58 Utgivningen av eurosedlar fortsätter att öka i Finland och euroområdet .............................................................................................................. 59 Finlands Bank byggde ut kontantdepåsystemet ........................................ 60 Samordningen av kontantförsörjningen framskrider inom euroområdet .......................................................................................................... 60 Ökningen av antalet sedelförfalskningar avstannade i euroområdet, men fler förfalskningar påträffades i Finland ........ 61 Övrig verksamhet .................................................................................................................. 62 Internationell verksamhet.......................................................................................... 62 Kommunikation ............................................................................................................... 68
Ledning och organisation ..................................................................................................... 72 Ledningssystem ....................................................................................................................... 72 Verksamhetsplanering .................................................................................................. 73 Mål- och resultatstyrning .......................................................................................... 73 Riskhantering som verktyg för den interna styrningen ....................... 74 Personal ........................................................................................................................................ 80 Budget och verksamhetskostnader ........................................................................... 83 Miljö ............................................................................................................................................... 86
Finlands Banks årsberättelse 2010
3
Bokslut.................................................................................................................................................. 89 Balansräkning .......................................................................................................................... 90 Resultaträkning ...................................................................................................................... 92 Bokslutsbilagor ....................................................................................................................... 93 Redovisningsprinciper........................................................................................................ 95 Noter till balansräkningen .............................................................................................. 99 Noter till resultaträkningen ........................................................................................107 Noter till riskhantering ..................................................................................................115 Revisionsberättelse ............................................................................................................118 Utlåtande om revision i enlighet med artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken............................................................................................119
Bilagor................................................................................................................................................120 Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 2010 ................................120 Viktigaste finansmarknadsåtgärder 2010.........................................................121 Finlands Banks viktigaste remissyttranden 2010 ........................................128 Finlands Banks publikationer 2010 ......................................................................130 Tabellbilagor ..........................................................................................................................133 Finlands Banks organisation ......................................................................................147
4
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Bank
F
Finlands Bank är den fjärde äldsta centralbanken i världen. Banken grundades 1811 och fungerade till en början främst som växelkontor, kreditinstitut och regeringens kassaförvaltare. I dag är Finlands Bank landets monetära myndighet och nationella centralbank och en del av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Bankens verksamhet regleras av stadgan för ECBS och lagen om Finlands Bank. Banken främjar prisstabilitet och effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och skapar därigenom förutsättningar för en stabil ekonomisk
tillväxt och god sysselsättning. I egenskap av stabilitetsbyggare utövar Finlands Bank ett stort inflytande i den ekonomisk-politiska debatten i vårt land. Till bankens kärnuppgifter hör inte bara beredning av penningpolitiken och övervakning av den finansiella stabiliteten utan också operativa centralbanksuppgifter inom penningpolitik, betalningssystem och kontantförsörjning. Finlands Banks chefdirektör är medlem av Europeiska centralbankens råd (ECB-rådet) och deltar i beslutsfattandet inom Eurosystemet som en självständig och oberoende beslutsfattare. Bankens experter följer
Foto: Pekka Karhunen.
Finlands Banks direktion. Från vänster direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen, direktionens ordförande Erkki Liikanen och direktionsmedlem Seppo Honkapohja.
Finlands Bank
Finlands Banks årsberättelse 2010
5
och analyserar den monetära och realekonomiska utvecklingen och tar fram beslutsunderlag för chefdirektören. De penningpolitiska besluten fattas centraliserat i ECB-rådet, medan penningpolitiken genomförs decentraliserat av de nationella centralbankerna. Finlands Bank har medverkat i uppbyggnaden av Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) som inleder sin verksamhet vid början av 2011. Systemrisknämnden, som inrättas vid ECB, ska bevaka och analysera den finansiella utvecklingen, systemriskerna och makrostabiliteten. De europeiska tillsynsmyndigheterna övervakar värdepappersmarknaden och de stora finanskoncernerna. Direktionen för Finlands Bank bestod 2010 av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Pentti Hakkarainen och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Seppo Honkapohja. Sedan bankdirektör Sinikka Salo gått i pension den 15 oktober 2010 har direktionen endast tre medlemmar. Bankfullmäktige fattade den 4 juni 2010 beslut om att lämna den fjärde direktionsmedlemstjänsten obesatt och lägga om direktionens arbetsfördelning.
6
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Bank har verkat under ständerna och sedermera riksdagen sedan 1868. Verksamheten i banken övervakades 2010 av nio bankfullmäktigeledamöter utsedda av riksdagen. Vid slutet av 2010 hade banken totalt 441 anställda utspridda på 6 avdelningar vid huvudkontoret och fyra regionkontor. I anslutning till Finlands Bank finns Finansinspektionen (FI) som är en självständig myndighet med en egen direktion. Direktionsordförande är Finlands Banks vice ordförande Pentti Hakkarainen. Vid slutet av 2010 hade FI 209 anställda. FI ger ut en egen verksamhetsberättelse.
Finlands Bank
Företal
Återhämtningen från den största globala ekonomiska krisen sedan 1930-talet är alltjämt skör och ojämn. I de utvecklade länderna ser tillväxten ut att bli svagare än tidigare och i många länder ligger också arbetslösheten enträget kvar på höga nivåer. I tillväxtekonomierna har återhämtningen varit starkare och i dem har ökningstakten återgått till nivåerna före krisen. De offentliga finanserna har försämrats framför allt i de utvecklade länderna. Skuldsättningen har ökat särskilt på grund av minskade skatteintäkter men också till följd av automatiska stabilisatorer och ekonomiska stimulansåtgärder. Vissa länder har också blivit tvungna att tillskjuta rikligt med offentliga medel till den finansiella sektorn. Misstroendet mot de mest skuldsatta europeiska ländernas förmåga att betala tillbaka sina skulder eskalerade första gången under våren 2010 och på nytt mot slutet av året. För att stävja den offentliga skuldkrisen tillgreps exceptionella samarbetsformer på europeisk nivå. Eurosystemet sörjde för likviditeten i banksystemet och vidtog åtgärder för att minska störningarna på obligationsmarknaden. Regeringarnas uppgift är att bygga upp ett trovärdigt program för konsolidering av de offentliga finanserna, medan centralbankerna i enligt med sitt huvudsakliga mandat ska sörja för prisstabiliteten och samtidigt bedriva en penningpolitik som stöder den ekonomiska aktiviteten. Trots skuldkrisen började det internationella finanssystemet fungera bättre
Å
Företal
2010. Finansinstituten har – delvis med offentligt stöd – lyckats stärka sina kapital- och likviditetsbuffertar, som visat sig vara för små före finanskrisen. Förtroendet mellan bankerna har också ökat. Enkäter visar att hushållen och företagen i euroområdet också har fått bättre tillgång till finansiering på rimliga villkor. Finanssystemet i Finland har fungerat väl trots lågkonjunkturen. Bankernas kreditförluster ser ut att bli små i förhållande till lågkonjunkturens djup. De finländska finansinstituten är starka, vilket minskar risken för att de ekonomiska problemen sprider sig från de mest skuldsatta länderna till finanssystemet i Finland. Finlands Bank skapade beredskap för förändringarna på marknaden till följd av finanskrisen genom att se över hanteringen och uppföljningen av de finansiella riskerna i sin balansräkning. Riskerna i bankens balansräkning har ökat i och med finanskrisen, men riskbuffertar och eget kapital är tillräckliga för att täcka identifierade risker. EU antog 2010 lagstiftning om en ny finansiell tillsynsstruktur. Genom lagstiftningen inrättas ett EU-organ för övervakning av riskerna i hela det finansiella systemet. Denna europeiska systemrisknämnd (European Systemic Risk Board) inledde sin verksamhet vid början av 2011. Systemrisknämndens uppgift är att i förväg identifiera systemrisker för att göra finanssystemet mindre utsatt för kriser och förbättra dess störningstolerans.
Finlands Banks årsberättelse 2010
7
ECB och de nationella centralbankerna intar en central roll i Europeiska systemrisknämnden. Utöver ECB-ordföranden, som är nämndens ordförande, är centralbankernas chefdirektörer röstberättigade styrelsemedlemmar i nämnden. Finanskrisen lyfte fram behovet av smidigare samarbete och informationsutbyte mellan centralbankerna, som bär huvudansvaret för makrotillsynen, och de finansiella tillsynsmyndigheterna, som svarar för institutstillsynen. De nationella tillsynsmyndigheterna deltar i styrelsearbetet utan rösträtt. På Finlands Bank har vi under 2010 fört en diskussion om bankens vision, värderingar och verksamhetsidé. Diskussionen har förts på alla plan inom organisationen och ett stort antal medarbetare har medverkat i förberedelserna. Arbetet fortsätter 2011 med finslipning av resultaten i en vision för banken, som sträcker sig fram till 2020, och i gemensamma värderingar och verkamhetsidé. Vid början av 2010 bygggdes bankens ledningssystem på med två nya processer – processen för inhemsk ekonomisk-politisk påverkan och processen för stabilitetsanalys – utöver de tidigare processerna för penningpolitisk analys respektive penningpolitiska operationer. Tack vare processarbetet har utnyttjandet av centralbankens mångsidiga kompetens över organisationsgränserna ökat. Många medarbetare har gått över till andra uppgifter inom banken. Tre avdelningar fick en ny chef under 2010. Forskningsverksamheten läggs som bäst
8
Finlands Banks årsberättelse 2010
om efter en ny modell på basis av en utomstående utvärdering. Förändringarna medför många utmaningar men ger också möjligheter att utveckla nya arbetssätt och lära sig nytt. År 2011 firar vi Finlands Banks 200:e år som centralbank. Europeiska centralbankens råd sammanträder i Helsingfors i maj. Finlands Banks historia utkommer under året. Vi firar bemärkelseåret genom att se tillbaka på Finlands Banks historia och traditioner men fortsätter samtidigt att utveckla våra handlings- och arbetssätt för att skapa mervärde av bankens resurser. Vi ger finländarna en inblick i vad som ligger bakom penningpolitiken och finansmarknaden. Vi ger vårt eget unika bidrag till verksamheten i Eurosystemet.
den 1 mars 2011
Företal
Finlands Banks strategi
Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet och europeisk integration. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för förvaltningen av landets valutareserv. Genom sin verksamhet skapar banken förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning.
Strategiarbetet 2010 Strategiarbetet och verksamhetsplaneringen 2010 fokuserade på åtgärdsförslagen från scenarioarbetsgrupperna och uppföljningen av dem (ruta 1). Under våren 2010 inleddes en diskussion om bankens långsiktiga vision, uppdatering av bankens värderingar och bankens
verksamhetsidé. Strategin kommer att ses över under 2011 med ledning av dem. I strategiarbetet låg tyngdpunkten på att identifiera fokusområden för verksamheten och göra prioriteringar mellan funktionerna. Till de strategiska prioriteringarna hörde makrostabiliteten och likviditetshanteringen i banksystemet i euroområdet i samband med den penningpolitiska beredningen och marknadsoperationerna. Bankens strategiska mål är att öka det internationella samarbetet i tillsynen av finansmarknaderna och effektivisera myndighetssamarbetet i Finland. Kärnelement i strategiarbetet är samarbetet och ansvarsfördelningen
Foto: Peter Mickelsson.
Brittiska centralbankschefen, Mervyn King (t.v.) besökte Finlands Bank sommaren 2010. I förgrunden vice ordföranden i Finlands Banks direktion, Pentti Hakkarainen, direktionsmedlem Sinikka Salo som gick i pension i oktober, och direktionsmedlem Seppo Honkapohja.
Finlands Banks strategi
Finlands Banks årsberättelse 2010
9
mellan Finlands Bank och Finansinspektionen, som verkar i anslutning till banken, på stabilitetsområdet. Det centrala är att förebygga och minska systemrisker och bevaka hoten mot den finansiella stabiliteten. Finlands Bank bidrar till en stabil och effektiv finansmarknad genom aktuella stabilitetsanalyser och god krishanteringsberedskap. Finlands Bank deltar i arbetsfördelningen mellan centralbankerna i egenskap av både tjänsteanvändare och tjänsteleverantör. Exempel på gemensamma tjänster är TARGET2-betalningssystemet och CashSSP-informationssystemet för kontantförsörjningen. Under 2010 preciserade direktionen bankens principer för medverkan i Eurosystemets gemensamma projekt. För det första ser bankens sitt deltagande i Eurosystemets samarbetsprojekt som ett sätt att bygga på sin expertis och kompetens. För det andra utgår banken från att medverkan i gemensamma projekt bygger på ömsesidighet mellan de deltagande centralbankerna. Banken räknar också med att få tillbaka en del av utvecklingskostnaderna för tjänster till gemensamma projekt.
10
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Bank har medverkat i utvecklingen och övervakningen av betalningssystemen både genom nationellt och internationellt myndighetssamarbete. Banken har tagit fram en betalsystemsimulator som kommer att införas som ett verktyg för den allmänna övervakningen av betalningssystemen i Eurosystemet. Bankens personalmål för 2013 är 410 anställda. Målet kan nås genom uppgiftsprioriteringar och bättre arbetssätt. Det strategiska målet är att höra till de effektivaste centralbankerna i EU. Finlands Bank gör årliga jämförelser av personal- och kostnadsutvecklingen mot andra centralbanker.
Finlands Banks strategi
Ruta 1.
Organisationens samlade expertis utnyttjades för utveckling av strategin Finlands Banks direktion tillsatte 2009 tre arbetsgrupper för att utvärdera den finansiella och ekonomiska krisens inverkan på bankens verksamhet. Hela personalen inbjöds att delta i arbetsgrupperna, som därigenom kunde dra nytta av organisationens samlade erfarenhet och kompetens. Utvecklingen av bankens funktioner fortsatte 2010 med ledning av arbetsgruppernas förslag till åtgärder. Förslagen gällde bankens interna arbete och arbetssätt och beredskapen att reagera på omvärldsförändringar. I januari 2010 tillsatte direktionen ytterligare en fjärde arbetsgrupp med uppgift att analysera och effektivisera beslutsfattandet inom banken. På förslag av arbetsgrupperna inleddes arbetet med att ta fram Finlands Banks vision 2020. I arbetet deltar alla medarbetare på organisationens samtliga nivåer. Samtidigt med framtagningen av visionen uppdateras bankens värderingar och verksamhetsidé. Arbetet slutförs under 2011 och leder till en översyn av bankens strategi. Behovet av tätare samverkan mellan forskningsarbete och penningpolitiskt arbete accentuerades under krisen. Detta i förening med rekommendationerna från en
Finlands Banks strategi
extern utvärderingsgrupp ledde till en omorganisering av forskningsverksamheten för att garantera att forskningen ligger rätt i tiden och forskarnas expertis utnyttjas i det penningpolitiska arbetet. Riskhanteringsmetoderna och rapporteringspraxis i banken vidareutvecklades för att följa upp bankens riskposition och effektivisera riskhanteringen. Bedömningen av de samlade finansiella riskerna i bankens balansräkning omfattar både investeringsrisker och penningpolitiska risker. Strategisk riskanalys integreras i den årliga verksamhetsplaneringen och blir ett stående tema på strategiseminarierna. Den interna kommunikationens roll och uppgifter preciserades. Medarbetarnas externa kommunikationsberedskap ökades bland annat genom medieutbildning. För personalen upprättades interna instruktioner om användningen av offentliga webbtjänster, såsom sociala medier och webbjournaler. Linjeenheterna och strategiprocesserna presenterades för personalen i en introduktionsserie våren 2010. Resultatet av statistikenhetens arbete presenterades för
de anställda i en serie statistikseminarier. Samtidigt byggdes de statistiska webbtjänsterna ut. Mellan statistikenheten och de penningpolitiska avdelningarna startade ett arbetsrotationsprogram hösten 2010. Banken införde ett miljöprogram 2009. Valet av lämpligt miljöcertifikat pågår som bäst. I enlighet med förslagen från den fjärde arbetsgruppen som tillsatts i januari 2010 skapades större klarhet i beslutsfattandet och betonades vikten av att etablera god praxis. Tekniska verktyg för resursplaneringen utvecklades under hösten 2010.
Finlands Banks årsberättelse 2010
11
Foto: Peter Mickelsson. 12
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Banks strategi
Verksamhet 2010
Monetär och ekonomisk politik Finlands Bank i utformningen av penningpolitiken Som medlem av ECB-rådet deltar chefdirektören för Finlands Bank i de penningpolitiska besluten. Experter från banken medverkar i den penningpolitiska beredningen och annat bakgrundsarbete. Finlands Banks experter deltar i beredningen av ECB-rådets sammanträden som medlemmar av Eurosystemets penningpolitiska kommitté och kommittén för marknadsoperationer. Den penningpolitiska beredningen på flera olika avdelningar i banken bidrar till Finlands Banks inflytande i Eurosystemet. Beredningen sker framför allt inom ramen för processen för penningpolitisk analys och beredning och processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering. I processerna deltar experter från avdelningen för penningpolitik och forskning, avdelningen för finansiell stabilitet och statistik och bankavdelningen. Finlands Bank är expert på Finlands ekonomi i Eurosystemet och på euroområdets ekonomi i Finland. Processen för penningpolitisk analys och beredning består av två expertgrupper. Penningpolitikgruppen tar fram rekommendationer till penningpolitiska och operativa beslut. Gruppens rekommendationer föreläggs chefdirektören som ett led i beredningen av ECB-rådets månatliga penningpolitiska sammanträden. Centralbankspolitikgruppen analyserar i sin tur penningpolitiken på medellång sikt. Gruppen följer också omvärldsförändringar och den nationalekonomiska forskningen på penningpolitikområdet och analyserar penningpoli-
Verksamhet 2010
tiska strategifrågor med ledning av dem. Resultaten rapporteras till direktionen. De viktigaste uppgifterna för processen för penningpolitiska operationer och likviditetshantering är att stödja likviditetshanteringen i bankerna i Finland, genomföra ECB:s penningpolitiska transaktioner i Finland och svara för riskhantering, säkerhetshantering och clearing och avveckling i samband med dem. Till de viktigaste beredningsuppgifterna hör att ta fram en prognos för Finlands ekonomi som en del av prognosen för euroområdet. I början av 2010 låg tyngdpunkten i den penningpolitiska beredningen på extraordinära penningpolitiska åtgärder och utfasningen av dem, dvs. de s.k. exitstrategierna. Under årets lopp kom den penningpolitiska beredningen allt mer att fokusera på den offentliga skuldkrisen och hantering av marknadsstörningarna till följd av den och riskerna i centralbankernas balansräkningar. Under året togs flera analyser fram om konjunkturutvecklingen, ECB:s penningpolitik och effekterna av penningpolitiken.
ECB:s penningpolitik 2010 ECB-rådets penningpolitik är inriktad på att hålla inflationen för euroområdet mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) under men nära 2 % på medellång sikt. ECB-rådet följer och analyserar konjunkturutsikterna för euroområdet och sätter sin styrränta på nivåer som bäst bidrar till prisstabilitet på medellång sikt. Den makroekonomiska omvärlden präglades av exceptionellt stor osäkerhet och splittring
Finlands Banks årsberättelse 2010
13
Ruta 2.
Extraordinära penningpolitiska åtgärder och centralbankernas balansräkningar Finansmarknaderna och hela världsekonomin har sedan 2007 präglats av en rad ekonomiska kriser som i jämn takt avlöst varandra. I likhet med andra centralbanker har Eurosystemet bemött de utmaningar som kriserna medfört genom att göra stora ändringar i de penningpolitiska operationerna. De extraordinära penningpolitiska åtgärderna har i sin tur återspeglats i en kraftig expansion av centralbankernas balansräkningar. Före finanskrisen fattade Europeiska centralbankens råd varje månad beslut om den räntenivå som med hänsyn till det ekonomiska läget låg i linje med prisstabilitetsmålet. Genom reglering av räntan på bankernas upplåning i centralbanken styrdes marknadsräntorna till denna nivå. Centralbankskrediterna och Eurosystemets aggregerade balansomslutning påverkades framför allt av den ökade efterfrågan på sedlar. Den osäkerhet som spridit sig från den amerikanska bolånemarknaden började under loppet av hösten 2007 göra sig gällande i centralbankernas sätt att styra marknadsräntorna. Eurosystemet reagerade då på den ovanligt kraftiga ökningen i marknadens osäkerhet om tillgången på likviditet genom en flexiblare lik-
14
Finlands Banks årsberättelse 2010
viditetstillförsel och längre löptider. Åtgärderna påverkade dock inte nämnvärt den totala volymen av centralbanksfinansiering och därmed inte heller Eurosystemets aggregerade balansomslutning. Ett år senare eskalerade den finansiella oron i en storskalig finanskris i och med likvidationen av Lehman Brothers i september 2008. Hela interbankmarknaden lamslogs och Eurosystemet slutade därmed att reglera mängden av centralbankslikviditet. I stället lovade ECB bankerna full tilldelning av likviditet till en i förväg bestämd fast ränta mot tillfredsställande säkerheter. I detta krisläge överfördes en del av den finansiella förmedlingen, som vanligen sker på penningmarknaden, från interbankmarknaden till centralbankernas balansräkningar, och Eurosystemet både sörjde för tillförseln av likviditet till banker med likviditetsunderskott och tog emot inlåning av banker med likviditetsöverskott. I slutet av 2008 och särskilt under första halvåret 2009 då finanskrisen övergått i en djup ekonomisk recession sänkte centralbankerna världen över kraftigt sina styrräntor. I takt med att räntorna närmade sig den nominella nollgränsen började centralbankerna i ökad utsträckning tillgripa extra-
ordinära penningpolitiska åtgärder. Hit hörde bland annat olika massiva köpprogram för obligationer framför allt i USA och Storbritannien och lån med mycket långa löptider på upp till ett år i euroområdet. Genom de långfristiga refinansieringstransaktionerna ökade Eurosystemets aggregerade balansomslutning, eftersom överskottslikviditeten från dessa transaktioner lånades in igen i centralbanken främst i form av kortfristig inlåning. Eurosystemet lanserade sitt första penningpolitiska köpprogram sommaren 2009. Euroområdet, som i den finansiella förmedlingen förlitat sig på banksystemet, fortsatte genom köpprogrammet av säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programme) att genomföra penningpolitiken med banksektorns förmedling. Först när raden av kriser under första halvåret 2010 med full kraft slog till mot statsobligationsmarknaden i euroområdet måste Eurosystemet avstå från principen att uteslutande tillskjuta finansiering via banksektorn. I maj 2010 lanserade Eurosystemet ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme) för köp av värdepapper på sådana störningsdrabbade marknadssegment som spelar en central roll för en välfungerande penningpolitisk trans-
Verksamhet 2010
missionsmekanism. Eurosystemet beslutade dra in likviditet till följd av köpen enligt värdepappersprogrammet genom att ta emot motsvarande belopp i inlåning från bankerna. Genom beslutet säkerställdes att programmet inte skapar ett lättare likviditetsläge på penningmarknaden samtidigt som det ledde till en ökning av centralbankernas balansräkningar med ett belopp motsvarande värdepappersköpen. Utan de likviditetsindragande transaktionerna skulle den ökade likviditeten på grund av värdepappersmarknadsprogrammet minska bankernas refinansieringsbehov och därigenom kredittransaktionernas bruttobelopp. Den offentliga debatten om de extraordinära penningpolitiska åtgärderna har kulminerat i en analys av centralbankernas ökade balansräkningar. Trots att balansräkningarna i alla stora centralbanker har ökat på grund av finanskrisen, har skillnaderna mellan bankerna varit stora. I kölvattnet av finanskrisen expanderade Eurosystemets balansräkning som mest med nästan 50 % från den nivå som rådde vid tidpunkten för Lehman Brothers likvidation. Detta är en synnerligen måttlig ökningstakt i jämförelse med ökningstakten i amerikanska och brittiska centralbanken, vilkas balansräkningar 2,5–3-dubblades. Före finanskrisen hade balansomslutningarna i förhållande till BNP varierat stort mellan central-
Verksamhet 2010
bankerna inom olika valutaområden. En jämförelse av ökningstakterna för balansräkningarna måste därför också ta hänsyn till förändringarna i balansräkningarna i förhållande till BNP. I både brittiska och amerikanska centralbanken var balansomslutningen i procent av BNP ca 17 % eller 10 procentenheter större vid slutet av 2010 än i september 2008. Motsvarande ökning i euroområdet låg på endast 6 procentenheter, men Eurosystemets balansräkning i procent av BNP var (med 22 %) alltjämt större. I början av finanskrisen ökade amerikanska centralbankens balansräkning på grund av likviditetsarrangemangen till stöd för marknaden, men den största orsaken till att balansräkningarna i amerikanska och brittiska centralbankerna vuxit
snabbare än i Eurosystemet står dock att finna i de massiva köpprogrammen och i en expansiv penningpolitisk inriktning. Andra än rent penningpolitiska orsaker till expansionen av Eurosystemets balansräkning är bland annat värdeökningen på guldreserverna i centralbankernas balansräkningar och den fortsatt kraftiga ökningen av eurosedelvolymen. Sådana autonoma faktorer kan också i framtiden leda till en expansion av Eurosystemets balansräkning, men eftersom de extraordinära penningpolitiska åtgärderna i euroområdet huvudsakligen byggt på exceptionella villkor för centralbanksfinansiering, kommer Eurosystemets balansräkning i detta avseende att normaliseras endogent i takt med att den finansiella förmedlingen normaliseras.
am. Förändringar i Eurosystemets, amerikanska centralbankens och brittiska centralbankens balansräkningar 350 300 250
%, september 2008 = 100
3 2
200 150
1
100 50
2007 2008 2009 2010 1. Eurosystemet 2. Amerikanska centralbank r en 3. Brittiska centralbank r en Källor: Europeiska centralbank r en, brittiska centralbank r en, amerikanska centralbank r en och Reuters.
Finlands Banks årsberättelse 2010
15
2010. Pristrycket i euroområdet var fortsatt måttligt, även om inflationen började ta fart mot slutet av året. ECB-rådet höll styrräntorna oförändrade 2010, men fortsatte att genomföra extraordinära likvidiserande penningpolitikåtgärder, vilket stödde verksamheten i banksystemet och underlättade tillgången till finansiering. Vid början av året stärktes uppfattningen om begynnande ekonomisk tillväxt i euroområdet. Under vårens lopp ökade exporten från euroområdet i takt med den globala återhämtningen, och under andra halvåret stärktes också den privata inhemska efterfrågan. På finansmarknaderna började utlåningen öka och penningmängden växa mot slutet av året. Tillväxtförväntningarna i euroområdet var dock fortsatt måttliga under hela året. Den globala återhämtningen och stigande råvarupriser drev upp inflationen något under 2010. Det inhemska kostnadstrycket i euroområdet var dock alltjämt dämpat och inflationstrycket därmed obetydligt. ECB-rådet lät refinansieringsräntan ligga kvar på 1 % under 2010. ECBrådet ändrade anbudsförfarandet för likvidiserande transaktioner. Det gjorde också ändringar i ramverket för godtagbara säkerheter och lanserade ett program för värdepappersmarknaderna (Securities Markets Programme). På alla sina sammanträden under året betonade rådet att de extraordinära likvidiserande åtgärderna vid behov kan avvecklas om de inte längre behövs eller om betydande hot framträder mot prisstabiliteten på medellång eller lång sikt.
16
Finlands Banks årsberättelse 2010
Vid början av 2010 meddelade rådet att det kommer att fortsätta ge utvidgat kreditstöd till banksystemet men samtidigt ta hänsyn till det förbättrade finansiella läget och undvika snedvridningar till följd av att åtgärderna hålls i kraft alltför länge. I mars beslutade rådet att fortsätta genomföra de huvudsakliga refinansieringsåtgärderna som fastränteanbud med full tilldelning åtminstone till utgången av oktober 2010. Samtidigt beslutades återgå till anbudsförfaranden till rörlig ränta i refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader. Rådet beslutade också att räntan på den transaktion med en löptid på sex månader som genomförs i mars 2010 skulle bindas vid den genomsnittliga lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under transaktionens hela löptid. Rådet konstaterade att det kommer att fortsätta tillföra likviditet till banksystemet i euroområdet på mycket gynnsamma villkor och därigenom bidra till kreditgivningen. Upptrappningen av den offentliga skuldkrisen i euroländerna försämrade de europeiska bankernas möjligheter till upplåning på marknaden under våren 2010. I april meddelade ECB-rådet att dess tidigare interimistiska beslut om sänkt minimikreditbetyg för godtagbara säkerheter – med undantag för värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities, ABS) – är i kraft tills vidare. I maj stödde rådet verksamheten på finansmarknaderna genom ett värdepappersmarknadsprogram (se ruta 3) och skingrade åter något bankernas osäkerhet om tillgången till likviditet
Verksamhet 2010
Ruta 3.
Värdepappersmarknadsprogrammet ECB-rådet lanserade ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme) i maj 2010. Enligt programmet kan Eurosystemet köpa upp offentliga och privata skuldebrev på andrahandsmarknaden. Programmets mål är att säkerställa att den penningpolitiska transmissionsmekanismen fungerar på sådana marknadssegment som drabbats av störningar till följd av finanskrisen. Den likvidiserande effekten av interventionerna på obligationsmarknaden neutraliseras genom likviditetsdränerande transaktioner med en löptid på en vecka, och den penningpolitiska inriktningen påverkas således inte av interventionerna. Vid slutet av 2010 uppgick innehavet i värdepappersmarknadsprogrammet till sammanlagt ca 73,5 miljarder euro (diagram). Under 2010 tillgreps programmet framför allt för att stabilisera statsobligationsmarknaden som under årets lopp drabbats av allt kraftigare störningar, vilka ledde till att prissättningen började
Verksamhet 2010
Diagram. Värdepappersmarknadsprogrammet, utvecklingen 2010 Md euro 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Maj
J Juni
J Juli
Augusti September Oktober November December
Källa: Europeiska centralbank r en.
spegla den allmänna nervositeten i stället för basfaktorerna. Välfungerande statsobligationsmarknader är viktiga för finansmarknadernas funktion. Spänningarna på statslånemarknaderna kan också ha en negativ inverkan på andra finansmarknadssegment som är viktiga för finansförmedlingen. Räntan på statsobligationer ligger till grund för prissättningen av andra finansmarknadsinstrument. Värdepappersmarknadsprogrammet har inte begränsats vare
sig till omfattning eller varaktighet eller i fråga om instrument. Om avveckling av programmet har inga beslut fattats. Prorammets framtida utveckling kommer att i väsentlig grad bero på läget på finansmarknaderna. Det kommer att i likhet med alla andra extraordinära penningpolitiska åtgärder att upprätthållas så länge det är nödvändigt för att garantera en effektiv transmission av penningpolitiken.
Finlands Banks årsberättelse 2010
17
genom att återgå till anbudsförfaranden med full tilldelning i refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader fram till utgången av september 2010. Samtidigt beslutade rådet att i samarbete med andra centralbanker återaktivera de temporära swappavtalen med amerikanska centralbanken och åter genomföra refinansieringstransaktioner i USD-dollar. I början av september gjorde ECB-rådet nya ändringar i anbudsförfarandet. Rådet beslutade fortsätta att genomföra de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med full tilldelning så länge det behövs och åtminstone fram till januari 2011. I refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader tillämpades full tilldelning fram till utgången av 2010. Räntan på refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader fastställdes till den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under hela löptiden för respektive refinansieringstransaktion. Rådet aviserade samtidigt Diagram 1. Penningpolitisk transmissionsmekanism 6
% 1
5
2
4
3
3 2 1 0 2006
2007
2008
1. 12 månaders Euribor 2. 3 månaders Euribor 3. Eurosystemets styrränta r Källa: Europeiska centralbank r en.
18
Finlands Banks årsberättelse 2010
2009
2010
tre nya finjusterande transaktioner i slutet av året när refinansieringstransaktionerna med en löptid på sex respektive tolv månader förfaller. I december beslutade rådet fortsätta att genomföra de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med full tilldelning åtminstone fram till april 2011. Rådet beslutade att de refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som genomförs i januari–mars 2011 skulle genomföras som fastränteanbud med full tilldelning. Räntan på transaktionerna fastställdes till den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna under hela löptiden för respektive refinansieringstransaktion. Under sommaren betonade rådet vid flera tillfällen att penningpolitiken kommer att göra allt som behövs för att upprätthålla prisstabilitet i euroområdet på medellång sikt. Rådet framhöll att detta är penningpolitikens nödvändiga och viktiga bidrag för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, nya arbetstillfällen och finansiell stabilitet. Efter våren konstaterade rådet upprepade gånger att alla extraordinära åtgärder i samband med det utvidgade kreditstödet helt är i linje med Europeiska centralbankens mandat och till sin uppläggning av tillfällig natur. Rådet betonade att det alltjämt är fast beslutet att hålla fast vid prisstabilitet på medellång till lång sikt och vid behov se över den penningpolitiska inriktningen och likviditetstillförseln. Under första halvåret 2010 låg Euriborräntorna betydligt under refinansieringsräntan 1 %, men närmade sig under andra halvåret 1 % i takt med att det finansiella
Verksamhet 2010
läget normaliserades (diagram 1). Interbankräntan Eonia var mer eller mindre hela året lägre än 1 månads Euribor men något högre än ECB:s inlåningsränta (räntan på inlåning över natten). ECB-rådets bedömningar av konjunkturutvecklingen i euroområdet Den bakomliggande orsaken till de kraftfulla likvidiserande transaktionerna var störningarna på finansmarknaderna som spreds till den reala ekonomin. Efter det kraftiga fallet hade ekonomin i euroområdet sakta vänt uppåt under andra halvåret 2009 tack vare både ändringar i lagercykeln och en återhämtning av exporten. Kraftig makroekonomisk stimulans och andra åtgärder för att normalisera finanssystemets funktion hade också bidragit till den ökade efterfrågan. ECB-rådets bedömning vid början av 2010 var att ekonomin i euroområdet skulle komma att växa i måttlig takt trots att flera av tillväxtfaktorerna var tillfälliga. Rådet tillstod dock att tillväxten var ojämn och mycket osäker och bedömde att återhämtningen skulle bromsas upp av den pågående anpassningen av balansräkningarna såväl i de finansiella som icke-finansiella sektorerna. ECB-rådet förutspådde också att det låga kapacitetsutnyttjandet skulle hålla tillbaka investeringar och att den stigande arbetslösheten skulle dämpa konsumtionen 2010. Under första kvartalet 2010 var BNP-tillväxten för euroområdet nästan ½ % på kvartalsbasis. Mellan första och andra kvartalet hade BNP vuxit med 1 %, vilket huvudsakligen speglar en
Verksamhet 2010
kraftigt ökad inhemsk efterfrågan. Under tredje kvartalet mattades tillväxten såsom förväntat av till 0,3 % på kvartalsbasis. Också för sista kvartalet låg BNP-tillväxten på 0,3 % på kvartalsbasis enligt Eurostats preliminära beräkningar. I slutet av året skev rådet upp sina tillväxtprognoser för euroområdet 2010 huvudsakligen på grund av den kraftigt ökade inhemska efterfrågan. Överlag var förväntningarna om konjunkturutvecklingen i euroområdet fortsatt måttfulla under hela året. I december var rådets förväntningar om den ekonomiska tillväxten 2011 likaså fortsatt måttliga. Rådet räknade med att den ojämna ekonomiska tillväxten skulle fortsätta i en omvärld av stor osäkerhet. ECB-rådet betecknade osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen som exceptionellt stor genomgående under 2010. Till en starkare återhämtning än väntat bidrog ett stort makroekonomiskt stimulanspaket i förening med andra ekonomisk-politiska åtgärder. Rådet ansåg också att förtroendet kunde stärkas och utrikeshandeln växa snabbare än väntat. Den svaga realekonomiska utvecklingen och störningarna på finansmarknaden i kombination ansågs också kunna ha negativare och långvarigare effekter på den ekonomiska tillväxten än förutsett. Till den ökade osäkerheten bidrog också protektionistiska tryck, fluktuerande priser på olja och andra råvaror och en eventuell okontrollerad korrigering av globala obalanser. ECB-rådets bedömning för första halvåret 2010 var att riskerna för den ekonomiska tillväxten i stort sett var balanserade. På hösten förutspådde rådet däremot att ris-
Finlands Banks årsberättelse 2010
19
kerna för den ekonomiska tillväxten var nedåtriktade. Nedåtriskerna hängde framför allt samman med de svagare globala utsikterna. Mellan januari och juni stärktes US-dollarn mot euron på grund av finanskrisen (diagram 2), medan euron huvudsakligen stärktes mot dollarn i slutet av året, med undantag för augusti och november då euron försvagades betydligt mot dollarn. Utlåningen från monetära finansinstitut till den privata icke-finansiella Diagram 2. Eurons kurs mot dollarn och valutaindex 1,7
USD/EUR
Index, januari–mars 1999 = 100
1,6
125
1
120
1,5 2
1,4
115
1,3
110
1,2
105 100
1,1 2008
2009
2010
1. Eurons genomsnittskurs i US-dollar (vänster skala) 2. Snävt nominellt valutaindex för euron (höger skala) Källor: Reuters och Europeiska centralbank r en.
Diagram 3. Harmoniserat konsumentprisindex för f euroområdet 5
Årlig procentuell förändring r
4 3 2 1 0 –1 2005
2006
Källa: Eurostat.
20
130
Finlands Banks årsberättelse 2010
2007
2008
2009
2010
sektorn var i stort sett oförändrad under 2010. Den årliga förändringen i utlåningen var klart negativ fram till våren men stabiliserades kring 0 % i slutet av året. Utlåningen till hushåll ökade däremot måttligt under hela året jämfört med året förut. ECB-rådets bedömningar av prisutvecklingen Baserat på konjunkturutsikterna och sin monetära analys räknade ECB-rådet under hela året med att inflationen i euroområdet skulle vara fortsatt måttlig och inflationsförväntningarna fast förankrade över den period som är penningpolitiskt relevant. Vid början av 2010 var den årliga HIKP-inflationen i euroområdet 1,0 %, men ökade till 1,5 % i mars på grund av uppgången i energi- och livsmedelspriserna. Under andra halvåret ökade priserna på olja och andra råvaror ytterligare och inflationen tog sakta fart. I december var HIKP-inflationen 2,2 % (diagram 3). Från och med maj betonade rådet att även om inflationstrycket globalt hade ökat till följd av den överraskande uppgången i råvarupriser och högre ekonomisk tillväxt inom vissa ekonomiska regioner, var det inhemska pristrycket inom euroområdet alltjämt måttligt. Efter sommaren förutspådde rådet att fluktuationerna i inflationen skulle öka till följd av baseffekter i energikomponenten. Fram till april bedömde ECB-rådet att riskerna för prisutvecklingen i stort sett var balanserade. Under första halvåret hängde prisriskerna framför allt samman med
Verksamhet 2010
återhämtningen i ekonomin och med råvaruprisutvecklingen. ECB-rådet framhöll emellertid att konsolideringen av de offentliga finanserna kunde leda till större höjningar av indirekta skatter och administrativt fastställda priser än förväntat. I maj betonade rådet att inflationsriskerna på kort sikt var något uppåtriktade till följd av energiprisökningen men ansåg att riskerna alltjämt var balanserade på medellång sikt. Enligt rådets bedömning i september hade riskerna för prisutvecklingen blivit något uppåtriktade till följd av prisutvecklingen på olja och andra råvaror, men var åter balanserade i december. Danmarks, Estlands, Lettlands och Litauens valutor hörde till växelkursmekanismen ERM2 under 2010. Danmarks, Estlands och Litauens valutor höll sig hela året kring eller nära genomsnittskursen för euro, medan lettiska latsen höll sig ensidigt på den svagare sidan av fluktuationsbandet (±1).
ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken Under 2010 betonade ECB-rådet vid flera tillfällen att de stora och kraftigt växande obalanserna i de offentliga finanserna i många länder och regeringarnas massiva upplåningsbehov kunde leda till högre medellånga och långa marknadsräntor och därmed dämpa tillväxtförutsättningarna. Stora offentliga underskott och skulder kan försvåra de penningpolitiska operationerna och urholka trovärdigheten i stabilitets- och tillväxtpakten. ECB-rådet uppmanade därför regeringarna att besluta om och i rätt tid genomföra finanspolitiska konsolideringsåtgärder. De
Verksamhet 2010
strukturella reformerna bör bygga på realistiska tillväxtantaganden och fokusera på utgiftssidan. De ska också ta hänsyn till de ökade budgetutgifterna av en åldrande befolkning. ECB-rådet underströk vikten av att konsolidering av de offentliga finanserna inleds senast 2011 och att konsolideringsåtgärderna ska överstiga rejält riktvärdet på ½ % av BNP enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt rådet krävs framför allt en återhållsam lönesättning, effektiva arbetsincitament och en tillräckligt flexibel arbetsmarknad för att främja en hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen. Samtidigt behövs ökad konkurrens, större produktivitet och en innovationsfrämjande politik. Rådet efterlyste också en lämplig omorganisering av banksektorn. Sunda balansräkningar, effektiv riskhantering och öppna och gedigna affärsmodeller är nyckeln till att stärka bankernas kapitaltäckning och motståndskraft mot chocker. Därigenom läggs grunden till en hållbar ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet. Vid början av 2010 betonade ECB-rådet att EU 2020-strategin skulle fokusera särskilt på att stärka den potentiella tillväxten och öka sysselsättningen. Det förutsätter välfungerande arbets- och produktmarknader, stabila finanssystem och en hållbar finanspolitik. Den offentliga skuldkrisen i Grekland tillspetsades under första halvåret 2010. I februari meddelade grekiska regeringen om ytterligare konsolideringsåtgärder. I mars publicerade ECB-rådet ett uttalande om de ytterligare åtgärder som Grekland vidtagit och underströk att
Finlands Banks årsberättelse 2010
21
utgiftsnedskärningarna och löneanpassningen inom den offentliga sektorn bidrar till konsolidering av de offentliga finanserna på lång sikt och ökar betydligt den grekiska ekonomins pris- och kostnadskonkurrenskraft. I april yttrade sig rådet positivt om det uttalande om Grekland som euroländernas stats- och regeringsöverhuvuden givit i mars. ECB-rådet understödde helhjärtat avsikterna att skärpa övervakningen av de ekonomiska riskerna och budgetriskerna och de förebyggande redskapen liksom förfarandet vid alltför stora underskott. Rådet välkomnade också beslutet att bygga upp effektiva krishanteringsverktyg. I maj kom ECB-rådet med ett positivt ställningstagande till det ekonomiska och finansiella anpassningsprogram som grekiska regeringen godkänt efter förhandlingar med Europeiska kommissionen, ECB och Internationella valutafonden (se ruta 4). I juni uttryckte rådet sitt stöd för euroländernas officiella beslut att upprätta ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument (European Financial Stability Facility). Rådet betonade att alla länderna måste leva upp till sina åtaganden att korrigera stora budgetunderskott och statsskulder och minska sårbarheten i de offentliga finanserna. Samtidigt uttryckte rådet sitt stöd för de finanspolitiska riktlinjer som euroländernas ministrar kommit överens om på våren. I juli lämnade ECB-rådet ett förslag till Europarådets specialgrupp för ekonomiskt styrning om skärpt övervakning av ländernas budgetpolitik och åtgärder för rigorös tillämpning av de finanspolitiska reglerna. ECB-rådet
22
Finlands Banks årsberättelse 2010
underströk vikten av att införa en noggrann allmän övervakning av konkurrenskraftsutvecklingen. Vidare behövs en övervakningsmekanism mot obalanser i euroländerna och ett lämpligt krishanteringssystem för euroområdet som minimerar den moraliska risken. På sommaren uttalade sig rådet också positivt om de stresstester som genomfördes i alla EU-länder och som förbereddes och genomfördes av Europeiska banktillsynskommittén (Committee of European Banking Supervisors, CEBS) och de nationella tillsynsmyndigheterna i nära samarbete med ECB. Rådet betonade att testerna innebär ett viktigt steg i rätt riktning mot ett återupprättat förtroende på marknaden. I november betonade rådet att förslagen från EU-ländernas stats- och regeringsöverhuvuden om en revidering av EU:s ekonomiska styrning (European Union’s economic governance) innebär en skärpning av EU:s nuvarande regler om finanspolitisk och makroekonomisk övervakning. Enligt ECB-rådet innebär förslagen dock inte ett tillräckligt stort kliv framåt i den ekonomiska styrningen av EMU. Under hösten 2010 försämrades läget på marknaden för irländska statsobligationer snabbt. I november tillspetsades läget på ett sätt som spred oro på finansmarknaderna i hela euroområdet. Det ledde till en aktivering av det europeiska finansiella stabiliseringssystemet och lån från euroländerna till Irland för stabilisering av läget. I december uttryckte rådet sitt stöd för det ekonomiska och finansiella anpassningsprogram som irländska regeringen godkänt och framhöll att det
Verksamhet 2010
Ruta 4.
Skuldkrisen i vissa euroländer I och med den globala finanskrisen och den efterföljande recessionen ställdes euroländernas offentliga finanser inför större utmaningar än tidigare. Massiva stimulansåtgärder och fallande intäkter ledde till en kraftig försämring av de offentliga finanserna i euroområdet och en stark ökning av statsskulden. Också stödåtgärderna på finansmarknaderna försämrade de offentliga finanserna i flera länder. Utvecklingen har dock uppvisat stora skillnader mellan euroländerna, så att läget för de mest skuldtyngda medlemsländerna är betydligt sämre än för de mindre skuldsatta länderna. En annan bidragande orsak till statsskuldkrisen i många länder var att de ökade offentliga intäkterna inte under högkonjunkuren före finanskrisen i tillräcklig utsträckning hade använts för att minska den offentliga skulden. Finanskrisen har haft allvarliga konsekvenser för hållbarheten i de offentliga finanserna och i flera länder lett till en kraftig försämring av den gynnsamma finansieringssituationen. Den snabba skuldsättningen stramade åt tillgången på finansiering och höjde dess pris framför allt i Grekland och Irland under 2010. Också i Portugal och Spanien och i viss mån Italien
Verksamhet 2010
ökade skuldfinansieringskostnaderna, med högre finansieringskostnader för ländernas offentliga sektor som följd. Däremot steg inte räntorna på statsobligationer utgivna av mindre skuldsatta länder – såsom Finland och Tyskland. Den kraftiga offentliga skuldsättningen kulminerade under 2010 i en kris i Grekland och Irland. I Grekland ligger problemen i de ekonomiska strukturerna och i den finanspolitiska inriktningen som redan under en längre tid före recessionen varit alltför expansiv. I Irland beror de finanspolitiska problemen däremot huvudsakligen på en överhettning av fastighetsmarknaden. Det ökade bankstödet har snabbt försvagat Irlands offentliga finanser, men
också övriga offentliga utgifter har ökat kraftigt under de senaste åren. Trots de vitt skilda osakerna till skuldkrisen, finns också likheter: bägge länderna är starkt beroende av utländska investeringar för finansiering av den offentliga skulden. Problemen i Greklands offentliga finanser började tillspetsas under våren 2010, då tillgången till marknadsfinansiering i praktiken tröt helt och refinansiering av skulden försvårades. Misstron mot Greklands förmåga att klara finansieringsproblemen växte snabbt på finansmarknaderna och grekiska statens skuldfinansieringskostnader steg till en ohållbar nivå. Till marknadens misstro bidrog oklarheter kring statistik-
Diagram. Ränteskillnader mot tyska obligationer 12
Procentenheter
10
3
8 5 6 6
4 1
2 0
4 2 2009 1. Spanien 4. Italien Källa: Bloomberg.
2010 2. 5.
Finland Irland
3. 6.
Grekland P Portuggal
Finlands Banks årsberättelse 2010
23
hållningen på Greklands offentliga finanser. Räntan på 10-åriga grekiska statsobligationer steg till över 10 % och landet blev tvunget att be det internationella samfundet om hjälp med att säkerställa finansieringen. Internationella valutafonden (IMF) och euroländerna utlovade finansiering på villkor att Grekland förband sig att införa ett treårigt konsolideringsprogram för att pressa ned det offentliga underskottet under 3 % före 2014. Grekland, Internationella valutafonden och euroländerna ingick ett gemensamt avtal om ett finansiellt stödpaket på 110 miljarder euro. Konsolideringsprogrammet följs noga upp och villkor för utbetalningarna är att Grekland inte avviker från målet. Greklands åtagande att iaktta programmets mål skingrade emellertid inte misstron mot de grekiska statsobligationerna i någon avsevärd grad. Vid slutet av
24
Finlands Banks årsberättelse 2010
året var ränteskillnaden mellan grekiska statsobligationer och tyska statsobligationer nästan 10 procentenheter. Underskottet i Irlands offentliga finanser ökade 2010 markant till följd av bankstödet. Problemen inom den irländska banksektorn och den kraftiga skuldsättningen tillspetsades i en kris under andra halvåret 2010, och i likhet med Grekland måste också Irland rikta en begäran om stöd till det internationella samfundet. Irland har gått med på ett fyraårigt konsolideringsprogram för att pressa ned underskottet i de offentliga finanserna till de tillåtna gränserna enligt reglerna för den europeiska finanspolitiken, dvs. under 3 % före 2014. I det finansiella stödpaketet till Irland deltar bägge delarna av det finansiella stabiliseringssystemet, dvs. europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (European Financial
Stabilisation Mechanism) och europeiska finansiella stabilitetsinstrumentet (European Financial Stability Facility) tillsammans med Internationella valutafonden. Eurosystemet har också aktivt deltagit i förberedelserna av de finansiella stödpaketen till Irland och Grekland i samråd med Europeiska kommissionen och valutafonden. ECB-rådet har framhållit att det krävs en omedelbar och trovärdig mångårig konsolidering av de offentliga finanserna för att stärka förtroendet på finansmarknaden och minska riskpremierna på statsobligationer. För att stödja den ekonomiska tillväxten och aktiviteten i euroområdet är det också nödvändigt att länderna förbinder sig att genomföra betydande långfristiga strukturella reformer. Välfungerande finansmarknader stöder bankernas upplåning och signalerna om penningpolitikens inriktning.
Verksamhet 2010
innehåller de nödvändiga inslag som krävs för en hållbar konsolidering av Irlands offentliga finanser.
Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland
Foto: Peter Mickelsson.
Bruttoproduktionen ökade måttligt i Finland 2010 efter den ovanligt kraftiga nedgången året förut. Produktionsökningen tilltog tydligt på våren men stabiliserades mot slutet av året. I spetsen för återhämtningen gick skogs- och kemiindustrin och metallförädlingsindustrin. Investeringsvarornas stora andel av Finlands industriproduktion och export fördröjde återhämtningen, då den stora mängden lediga resurser i ekonomin höll tillbaka globala investeringar. Också i Finland minskade
företagens investeringar i maskiner och utrustning ytterligare 2010 till följd av den rikliga lediga produktionskapaciteten i företagen. Finlands Bank publicerade två makroekonomiska prognoser under 2010. I septemberprognosen bedömde banken att den ekonomiska återhämtningen i Finland inte kommer att bli särskilt stark. Lågkonjunkturen hade gett fart åt strukturomvandlingen i ekonomin, och anpassningen till förändrade globala efterfråge- och produktionsstrukturer pågick fortfarande inom många viktiga exportindustrier. Finlands Bank betonade att utan strukturella åtgärder som ökar arbetsutbudet och produktiviteten fanns det ingen återgång till den tillväxtbana som ekonomin legat på före krisen.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
25
Före lågkonjunkturen hade arbetskostnaderna i Finland ökat mer än i euroområdet i genomsnitt under flera års tid. I sin prognosrapport konstaterade banken att produktivitetsfallet till följd av lågkonjunkturen hade försvagat företagens priskonkurrenskraft och minskat orderingången i det hårda konkurrensläget. Statliga stödåtgärder i förening med god efterfrågan stimulerad av de låga räntorna gav fart åt bostadsbyggandet under 2010. Den starka efterfrågan på bostadslån har fortsatt och lett till ökad skuldsättning i de finländska hushållen. Finlands Bank betonade vid upprepade tillfällen under året att hushållen måste kunna betala sina skulder också vid betydligt högre räntor. En stor skuldbörda försvagar hushållens och därmed hela ekonomins anpassningsförmåga till störningar av olika slag. Banken påminde om behovet att noga bevaka hushållens skuldsättning. De finländska hushållens förtroende för en konjunkturuppgång ökade snabbt redan under 2009 och ytterligare under 2010. Till det återställda förtroendet bidrog sysselsättningsläget som var bättre än förväntat, bland annat tack vare det finländska permitteringssystemet, som minskade företagens behov av uppsägningar under recessionen. Den lägre arbetslöshetsökningen förklaras också delvis av att en del av arbetskraften sökte sig ut från arbetsmarknaden bland annat för att börja studera eller gå i pension. Arbetslösheten minskade under året från 9 % till under 8 %. Tack vare det goda förtroendet ökade den privata
26
Finlands Banks årsberättelse 2010
konsumtionen under året och detaljhandelsvolymen steg tillbaka till nivån före krisen. Under andra halvåret 2010 rubbades konsumenternas förtroende av den förnyade oron om det statsfinansiella läget i euroområdet. Konsumentprisökningen tog fart mot slutet av 2010. Energipriset steg under årets lopp och också livsmedelspriserna ökade i slutet av året. En bidragande orsak till den starkare konsumentprisökningen över 12 månader var att sänkningen i mervärdesskattesatsen i oktober 2009 inte längre räknades med i ökningstakten under de sista månaderna. Priserna på tjänster ökade däremot långsammare än under året förut. Trots den tilltagande ekonomiska tillväxten visade Finlands offentliga finanser alltjämt ett stort underskott 2010. Framför allt det statsfinansiella underskottet var stort och statens skuldsättning ökade snabbt. Lågkonjunkturen har snabbt urholkat de buffertar som byggts upp för att svara på utgiftstrycket från en åldrande befolkning. Det behövs mer än en återhämtning av ekonomin för att korrigera den långsiktiga obalansen i de offentliga finanserna. Finlands Bank framhöll att en stabilisering av statsfinanserna och andra offentliga finanser utöver omstruktureringar även kräver omprövning av intäkter och utgifter. Finlands Bank medverkade under året på många olika sätt i analysen av både den globala och den inhemska ekonomiska utvecklingen och i den ekonomisk-politiska debatten. Chef-
Verksamhet 2010
direktören och experter från Finlands Bank hördes ofta av riksdagen och andra inhemska institutioner.
Forskning Finlands Banks ekonomiska forskning tjänar till att bistå den penningpolitiska beredningen, utveckla bankens egen verksamhet och öka bankens externa inflytande. Målet är att uppnå internationell toppnivå inom vissa för banken centrala forskningsområden. På så sätt kan banken aktivt bidra till debatten om den monetära politiken och den finansiella utvecklingen både i Finland och internationellt. En omläggning av forskningsverksamheten vid Finlands Bank inleddes under första halvåret 2010 då direktionen tillsatte en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag till omorganisering av forskningsresurserna och omprövning av riktlinjerna för forskningen. Det viktigaste syftet med omläggningen är att sörja för att bankens forskning håller en god akademisk standard, öka samverkan mellan forskningsarbetet och politikarbetet och säkerställa att forskningsriktlinjerna ligger rätt i tiden. Finanskrisen och den globala recessionen framhävde det nära sambandet mellan finansiella faktorer och makroekonomisk stabilitet, vilket de nya forskningsprioriteringarna bör spegla. Omläggning av forskningsverksamheten En utvärderingsrapport om Finlands Banks forskningsverksamhet publicerades i december 2009. Med anledning av resultaten tillsatte direktionen i början av 2010 en arbetsgrupp för att ta fram ett
Verksamhet 2010
förslag till konkreta åtgärder för omläggning av forskningsverksamheten. Arbetsgruppen lämnade sin rapport i maj 2010 och det centrala innehållet i rapporten behandlades på Finlands Banks strategidagar vid månadsskiftet maj–juni. Sommaren 2010 lades ett förslag fram till direktionen om organisering av forskningsverksamheten kring en bred modell för forskningsenheter. Enligt den föreslagna modellen avvecklas det interna gästforskarprogrammet och verksamheten organiseras inom forskningsenheten vid avdelningen för penningpolitik och forskning, dit disputerade ekonomer rekryteras för ekonomforskaruppdrag på visstidskontrakt på 4–5 år, som kan förnyas. I ekonomforskarnas uppgifter ingår både egentligt forskningsarbete och politikarbete och deras prestationer utvärderas med avseende på bägge aspekterna. De två tidigare separata forskningsprogrammen, penningpolitisk modellering och framtidsanalys av den finansiella sektorn, slås samman så att fokus för forskningsverksamheten läggs på finansiell och makroekonomisk stabilitet och deras inbördes samverkan. Omprioriteringarna inom forskningsverksamheten har delvis berott på finanskrisen och den efterföljande globala recessionen, som kraftigt framhävt de finansiella faktorernas inverkan på den makroekonomiska stabiliteten. Den nya organisationen trädde i kraft vid början av 2011. Under andra halvåret 2010 genomförde forskningsenheten en intern rekrytering av fyra
Finlands Banks årsberättelse 2010
27
disputerade ekonomer till poster som ekonomforskare. Direktionen beslutade också att banken deltar i ett rekryteringstillfälle för nydisputerade ekonomer som arrangeras i Denver i USA i januari 2011 i samband med American Economic Associations årsmöte. Monetär forskning Fastän forskningsenhetens arbete under 2010 i hög grad var inriktad på omläggning av Finlands Banks forskningsverksamhet, drevs den egentliga forskningsverksamheten alltjämt i enlighet med tidigare prioriteringar. Prioriteringarna var penningpolitiska modeller, framtidsanalys av den finansiella tjänstesektorn och analys av transitionsekonomierna, framför allt Ryssland och Kina. Forskningen är koncentrerad till forskningsenheten och Forskningsinstitutet för transitionsekonomier. Den globala finanskrisen och den efterföljande konjunkturnedgången i den globala ekonomin har ställt den ekonomiska forskningen inför nya utmaningar. Huvudfåran inom den makroekonomiska forskningen har fått utstå skarp kritik. Kritiken har handlat om att forskningen dels inte kunnat förutspå finanskrisen och dess effekter och dels inte haft några verktyg att tillhandahålla för hantering och övervinning av krisen. Förutom att lärdom bör dras av krisen och tydligare integrera forskningen om finansmarknadens beteende och funktionsstörningar i den makroekonomiska analysen, anser många kritiker också att en mer genomgripande översyn av de
28
Finlands Banks årsberättelse 2010
makroekonomiska grunderna är nödvändig. Forskningsenheten bidrog för sin del till debatten om utmaningarna för den ekonomiska forskningen i krisens spår. I forskningsenhetens uttalanden behandlades framför allt finanskrisens eventuella effekter på den makroekonomiska forskningens läge och framtid. Forskningsprojekten vid bankens forskningsenhet fokuserade fortfarande under 2010 på penningpolitisk modellering och analyser av frågor som gäller den finansiella tjänstesektorns framtid. Forskningsprogrammen gav under 2010 upphov till 22 diskussionsunderlag. Den penning- och stabilitetspolitiska diskussionen präglades alltjämt 2010 i hög grad av den globala konjunkturnedgången till följd av finanskrisen. Debatten påverkade också prioriteringarna inom forskningsverksamheten. De finansiella faktorernas betydelse för makroekonomin var alltjämt ett prioriterat forskningstema. Inom finansmarknadsprogrammet prioriterades åter forskning om kapitaltäckningsreglerna, bankernas bolånemarginaler och de makroekonomiska effekterna av bankernas för stora risktagande och kapitaltäckningsregler. I enlighet med forskningsprioriteringarna var projekten inom forskningsprogrammet för penningpolitiska modeller inriktade bland annat på 1) den finansiella orons betydelse för konjunkturväxlingarna i den finländska ekonomin, 2) samverkan mellan finansiella tillgångar och penningpolitik framför allt i USA, 3) den finansiella utvecklingens tillväxteffekter, 4)
Verksamhet 2010
centralbankens likvidiserande transaktioner under finans- och ekonomikrisen och 5) makroekonomiska effekter av budgetunderskott då inlärningsregler ligger till grund för aktörernas förväntningar. Av resultaten framgår att investerings- och konjunkturdynamiken i den finländska ekonomin mellan 1995 och 2008 dels kan förklaras av finansiella faktorer. Dels visar estimaten att aktieprisrörelser har stora effekter på konjunkturväxlingarna i den amerikanska ekonomin, och den amerikanska centralbanken försöker dämpa fluktuationerna på aktiemarknaden med hjälp av styrräntan. Av forskningsresultaten framgår också att välutvecklade finansmarknader har en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten genom effektivare utnyttjande av innovationer i ekonomin. Vidare antyder resultaten att skuldfinansierade budgetunderskott inte heller när inlärningsregler ligger till grund för aktörernas förväntningar har några stimulerande effekter på ekonomin, om förväntningarna inte är beroende av de finansiella variablerna för budgetunderskott. I linje med forskningsprioriteringarna utforskade projekten inom ramen för programmet för finansiell framtidsanalys möjligheterna att minska den påstådda procyklikaliteten i Basel II-reglerna genom att tillämpa konjunkturneutrala kreditbetyg i bankernas interna riskklassificering. Det konjunkturneutrala kreditbetyget skulle spegla den strukturella komponenten i gäldenärens kreditbetyg och ignorera den konjunkturbaserade komponenten. Empirisk bevisning tyder dock på att en
Verksamhet 2010
sådan strukturell komponent inte förefaller att existera på företagsnivå. Av forskningsresultaten framgår också att kortfristiga fluktuationer i bolåneräntorna i Finland huvudsakligen kan tillskrivas marknadsräntorna, medan också kostnads- och kreditriskfaktorer påverkar fluktuationerna på lång sikt. Forskningsresultaten visar också att bankernas för stora risktagande till följd av informationsasymmetrin på kreditmarknaden kan leda till en för stor allokering till högriskinvesteringar. Därför leder recession till ytterligare produktionsfall i ekonomin. Enligt resultaten kan sådana produktionsfall effektivt motverkas genom anpassning av Basel II-reglerna så att investeringar i projekt som medför alltför stora risker för samhället minskar. Forskning kring transitionsekonomierna Forskningen vid forskningsinstitutet för transitionsekonomier (BOFIT) är till sin karaktär främst tillämpad makroekonomisk forskning med tonvikt på penning- och valutapolitiska frågor. Primära målländer är Ryssland och Kina, men i många fall behövs ett större jämförande material. Forskningen bildar grunden också för institutets analys- och expertarbete, som i sin tur stöder forskningen. Forskningsresultaten publiceras initialt i institutets egen Discussion Papers-serie. I serien utkom 20 diskussionsunderlag 2010. Men i serien publiceras inte bara egna alster utan också gästforskarnas artiklar och undersökningar som redovisats vid institutets seminarier och workshopar.
Finlands Banks årsberättelse 2010
29
I likhet med tidigare år fokuserar största delen av forskningen på vissa mer vidsträckta teman. Penning- och valutakurspolitiken i tillväxtekonomierna har tillägnats stor uppmärksamhet inom forskningen. Forskningsresultat visar att valutakursen alltjämt spelar en mycket viktig roll för de penningpolitiska besluten i flera utvecklingsländer. En förklaring är att utländsk valuta används både som betalningsmedel och som sparinstrument i många länder, vilket innebär att valutakursförändringar snabbt slår igenom till exempel i konsumentpriserna. Det beror på att många produkter i praktiken prissätts i utländsk valuta. Valutakursens betydelse understryks
ytterligare av flera utvecklade länders store beroende av utrikeshandeln. Den aktiva forskningen om banksektorn i Ryssland och övriga tillväxtekonomier fortsatte. Av forskningsresultaten framgår att förändringarna i exempelvis den ryska banksektorns struktur och verksamhet har varit överraskande små under de senaste tio åren trots insättningsgarantisystemet som införts 2004. Det är möjligt att de stora, huvudsakligen offentligägda bankernas dominans av banksektorn i Ryssland motverkar stora förändringar. Det kan visserligen också ha bidragit till banksektorns stabilitet under den ekonomiska krisen.
Foto: Lauri Olander.
I konferensen i juni deltog bland annat dr Alberto Giovannini (t.v.), professor Francesco Giavazzi och centralbankscheferna Mario Draghi och Erkki Liikanen.
30
Finlands Banks årsberättelse 2010
Verksamhet 2010
Vetenskapliga sammankomster Finlands Bank stod såsom tidigare värd för internationella vetenskapliga sammankomster inom områden som rör dess egen forskningsverksamhet. I juni 2010 ordnade banken tillsammans med italienska centralbanken en konferens i Helsingfors för att hedra Pentti Kouris minne. Tema för konferensen var den globala finanskrisens utmaningar för makroekonomisk teori och internationell finansiering. Till konferensen inbjöds ett antal internationellt renommerade akademiska ekonomer och centralbankschefer, bland annat nobelpristagaren Edmund Phelps (Columbia University), Internationella valutafondens chefsekonom, professor Olivier Blanchard (MIT) och centralbankscheferna Mario Draghi (Italien), José De Gregorio (Chile) och Patrick Honohan (Irland). Gemensamt för dem alla var dels att de känt Pentti Kouri och dels att deras inlägg och diskussionsbidrag anknöt till ekonomiska områden inom vilka Kouri gjort betydande insatser under sin karriär. Exempel på dessa alltjämt högaktuella tema är makroekonomi och den stora depressionen, valutakurser och global anpassning, finansiell stabilitet och ekonomisk tillväxt. Konferensen lockade ett stort antal deltagare och fick stor mediebevakning. I oktober 2010 arrangerade forskningsenheten och BOFIT i samarbete med CEPR (Centre for European Policy Research) det elfte årliga forskarmötet, som diskuterade aktuell forskning om bankrörelsen i tillväxtekonomier. Till akademisk samarbetspartner valdes
Verksamhet 2010
amerikanska Rensselaer Polytechnic Institute. De internationella forskarna på området lämnade mycket flitigt in förslag till mötet. Bland de inkomna drygt 70 bidragen valde det vetenskapliga utskottet slutligen ut 12 forskningsbidrag, som presenterades och kommenterades på mötet. En del av bidragen publiceras senare i BOFITs Discussion Papers-serien. Utöver vetenskapliga sammankomster ordnade BOFIT publikseminarier om både Rysslands och Kinas ekonomi under 2010. Dessa välbesökta seminarier tog bland annat upp aktuella ekonomisk-politiska frågor och ekonomiernas tillväxtpotential på lång sikt.
Finlands Banks årsberättelse 2010
31
Operativ bankverksamhet Genomförandet av penningpolitiken i euroområdet och Finland Full tilldelning fortsatte i refinansieringstransaktionerna Genomförandet av penningpolitiken säkerställer att ECB-rådets beslut om styrräntorna får genomslag i marknadsräntorna och vidare i de ekonomiska enheternas verksamhet och prisutvecklingen. I det första ledet av den penningpolitiska transmissionsmekanismen reglerar Eurosystemet villkoren för belopp, pris, löptid och tidpunkt för centralbanksfinansieringen till de kreditinstitut som fungerar som penningpolitiska motparter. Villkoren påverkar i hög grad utformningen av penningmarknadsräntorna på interbankmarknaden.Under 2010 fick priset på centralbanksfinansiering ligga kvar på 1 % och ändringarna inriktades särskilt på lånens löptid. Bankerna behöver centralbankspengar eller likviditet för att tillmötesgå bland annat efterfrågan på kontanter och uppfylla det kassakrav som ställs på dem.1 Utöver dessa normala behov ökade efterfrågan på centralbanksfinansiering under finanskrisen, när en del av finansförmedlingen flyttade över från interbankmarknaden till förmedling via centralbankens balansräkning. Så länge de rådde förtroendekris och osäkerhet om tillgången på likviditet ville en del av bankerna med likviditetsunderskott säkerställa sitt behov av finansiering direkt i centralbanken, medan många 1
Kreditinstituten uppfyller det kassakrav som fastställs på basis av inlåningen genom att under en uppfyllandeperiod på en månad ha innestående hos centralbanken ett inlåningsbelopp som motsvarar kassakravet.
32
Finlands Banks årsberättelse 2010
banker med överskott för sin del gjorde insättningar hos centralbanken i stället för att investera på marknaden. Bankernas likviditetsbehov tillgodosågs genom marknadsoperationer, som de nationella centralbankerna genomför decentraliserat i form av anbudsförfaranden enligt ECB:s anvisningar.2 Det viktigaste instrumentet för information om den penningpolitiska inriktningen är i regel de huvudsakliga refinansieringstransaktioner med en löptid på en vecka som genomförs en gång i veckan. De långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader genomförs vanligen månadsvis. Under finanskrisen förlängdes den genomsnittliga löptiden för centralbanksfinansieringen klart. Under 2010 härrörde största delen av bankernas centralbanksfinansiering från tre refinansieringstransaktioner med en löptid på ett år som genomförts under föregående år. Dessutom genomfördes 2010 två långfristiga refinansieringstransaktioner med en längre löptid på sex månader (diagram 4). Sedan hösten 2008 har bankerna genom Eurosystemets refinansieringstransaktioner beviljats det belopp kredit som de begärt. Krediten har beviljats mot säkerhet och till styrräntan.3,4 Denna politik med full tilldelning till fast ränta har under hela krisen på ett avgörande 2
Byrån för marknadsoperationer vid Finlands Bank svarar för de penningpolitiska anbudsförfarandena och investeringsbyrån för de penningpolitiska köpprogrammen.
3
Den 28 april 2010 genomfördes en 3-månaderstransaktion till rörlig ränta.
4
Till den fasta ränta som tillämpas i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna eller till en ränta som bundits till den genomsnittliga styrräntan under transaktionens löptid.
Verksamhet 2010
sätt minskat den negativa inverkan av störningarna på penningmarknaden och bidragit till att återställa förtroendet på marknaden. I takt med att osäkerheten om tillgången på likviditet, som legat bakom oron på penningmarknaden, skingrades minskade riskpremierna snabbt, men låg trots det kvar på en högre nivå under 2010 än före krisen. Eurosystemets motpartsbanker kan dagligen göra insättningar över natten eller få lån mot säkerhet över natten, dvs. utnyttja inlånings- och utlåningsfaciliteterna (de stående faciliteterna). Eftersom full tilldelning tillämpades, utnyttjades inte utlåningsfaciliteten särskilt flitigt under 2010. Den ovanligt stora efterfrågan på likviditet inom banksystemet i samverkan med ECB:s politik med full tilldelning ledde däremot direkt till ökade insättningar över natten, när bankerna satte in sitt exceptionellt stora belopp av centralbanksfinansiering hos de nationella centralbankerna i Eurosystemet. Det är ekonomiskt fördelaktigt att utnyttja inlåningsfaciliteten, eftersom Eurosystemet endast på de innestående kassakravsmedel som uppfyller kassakravet betalar samma ränta som motparterna måste betala för den likviditet som tilldelas genom huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Ingen ränta betalas på sådana belopp som överstiger kassakravet, om inte bankerna särskilt överför dem till inlåningsfaciliteten. Inlåningen över natten till följd av överskottslikviditeten var i juni rekordhög (384 miljarder euro) även om den fluktuerade betydligt under året, vilket speglar de akuta spänningarna på finansmarknaden. ECB-rådet höll hela året kvar räntan
Verksamhet 2010
Diagram 4. Eurosystemets transaktioner i euro och stående faciliteter 1 000
Md euro
800 600 3 2 1 4 5
400 200 0 – –200 – –400 –600 1/2007 7/2007
1/2008
7/2008
1/2009
7/2009
1/2010
7/2010
1. Långfristiga g trransaktioner (3 mån.) 2. K Kompletterrande långfristigga trransaktioner (1–12 mån.) 3. Huvudsakliga g refinansieringstrransaktioner (1 vecka) 4. Utnyttjade stående ffaciliteter (1 dag) 5. Finjusterande r trransaktioner (netto) Källa: Finlands Bank.
på inlåningsfaciliteten på 0,25 % och räntan på utlåningsfaciliteten på 1,75 %. Under finanskrisen tillgreps extraordinära åtgärder för att stödja återhämtningen från de exceptionellt allvarliga störningarna på marknaden och öka styrräntornas genomslag i realekonomin. I Europa spelar bankerna en framträdande roll i förmedlingen av finansiering. ECB har därför främst via banksektorn genomfört sina extraordinära åtgärder för att säkerställa finansförmedlingen. Det köpprogram för säkerställda obligationer som hade inletts i juli 2009 för att tillsammans med refinansieringstransaktionerna säkerställa bankernas tillgång till finansiering nådde det uppställda målet på 60 miljarder euro och programmet avslutades planenligt sommaren 2010. Också de valutatransaktioner som genomförts för att säkerställa bankernas tillgång till dollarfinansiering fortsatte under 2010, men deltagandet var mycket svagt i hela euroområdet.
Finlands Banks årsberättelse 2010
33
En gradvis avveckling av de extraordinära åtgärderna inleddes på våren utan problem I början av 2010 var stämningen på finansmarknaden lugn. Även om de första tecknen på staternas skuldproblem redan kunde skönjas, ökade bankernas efterfrågan på överskottslikviditet endast långsamt på grund av den rikliga likviditetstillförseln 2009 genom tre transaktioner med en löptid på 12 månader. På interbankmarknaden var skillnaderna mellan ränDiagram 5. Riskpremier på interbankmarknaden i euroområdet* 2,5
Procentenheter
2,0 1,5 1,0
3 2 1
0,5 0 1/2007 7/2007 1/2008
7/2008
1/2009
7/2009
1/2010 7/2010
1 månad 2. 3 månader 3. * Skillnad mellan Euribor och Eurepo. Källa: European Banking Federation. r
12 månader
Diagram 6. ECB:s styrräntor, r Eonia och Euribor 6
%
5 4 3 3
2 1 0 1/2008
2 7/2008
1/2009
7/2009
1/2010
7 7/2010
1. Räntekorridoren 2. ECB:s styrränta r 3. Eonia 4. 3 månaders Euribor 5. 12 månaders Euribor Källa: European Banking Federation r och Finlands Bank.
34
1 54
Finlands Banks årsberättelse 2010
torna på lån med och utan säkerhet – dvs. riskpremierna – lika små i början av våren som i slutet av föregående år (diagram 5). Penningmarknadsräntorna sjönk allt lägre i måttlig takt till följd av det permanenta likviditetsöverskottet (diagram 6), för överskottslikviditeten kanaliseras tillbaka till centralbankerna via inlåningsfaciliteten. Av den anledningen är banker som tagit kortfristiga lån på interbankmarknaden ovilliga att betala särskilt mycket högre ränta på kortfristig inlåning än räntan på centralbankens inlåningsfacilitet. Extraordinära åtgärder avvecklades enligt ECB-rådets beslut i december 2009. Endast en kompletterande långfristig transaktion aviserades, dvs. en transaktion med en löptid på 6 månader i mars. Genom en gradvis avveckling säkerställdes en så rättidig reaktion som möjligt på omvärldsförändringarna och underlättades möjligheten att hejda eller till och med vända riktningen på åtgärderna vid behov. I mars beslutade ECB-rådet att Eurosystemet den 28 april genomför den första refinansieringstransaktionen till rörlig ränta sedan början av oktober 2008. Marginalräntan för den regelbundna transaktionen med en löptid på 3 månader låg i nivå med styrräntan, eftersom den aviserade preliminära tilldelningen på 15 miljarder euro klart översteg de inkomna anbuden (4,8 miljarder euro). Också i de övriga långfristiga transaktionerna på förvåren var efterfrågan svag, vilket speglade den långsamma takt med vilken de långfristiga transaktionerna förföll. De små förfallna posterna kanaliserades främst till den huvudsakliga refinansieringstransaktionen och
Verksamhet 2010
tidvis till transaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod. Den omfattande likviditet som tillhandahållits genom transaktioner med en löptid på 12 månader5 i förening med ECB-rådets beslut i mars att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner och refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiod så att alla anbud tillgodosågs till styrräntan för så länge som det behövdes eller åtminstone till slutet av uppfyllandeperioden i september säkerställde att förfallodagarna förlöpte smidigt utan onödig åtstramning av likviditeten och ränteuppgång. I januari genomfördes de sista transaktionerna i schweiziska franc och US-dollar för denna gång. Deltagandet i båda auktionstyperna hade redan sjunkit till en mycket låg nivå, vilket berodde på relativt höga priser som sporrade motparterna att återgå till marknadsfinansiering. ECB:s valutaswappar med de schweiziska och amerikanska centralbankerna löpte ut i slutet av januari. ECB reagerade på den eskalerade statsskuldkrisen med snabba åtgärder och nya transaktioner När maj närmade sig hade likviditetsöverskottet stigit till över 200 miljarder euro, dvs. till sin högsta nivå sedan sommaren 2009. Tillförseln av likviditet genom marknadsoperationer ökade inte nämnvärt, men genom köpprogrammet för säkerställda obligationer ökade likviditeten i jämn takt (diagram 7). 5
Under 2009 hade sammanlagt 614 miljarder euro tilldelats genom tre transaktioner med en löptid på 12 månader.
Verksamhet 2010
Första veckan i maj försämrades läget på finansmarknaden i euroområdet snabbt. När marknaden ifrågasatte vissa euroländers betalningsförmåga, drabbades verksamheten på kreditmarknaden hårt. Problemen begränsades inte enbart till de aktuella ländernas skuldebrev, utan hela finanssektorns förmåga att emittera skuldebrev utan säkerhet försämrades på samma sätt som under finanskrisens mest akuta fas. Den 10 maj beslutade ECB-rådet återgå till transaktioner med en löptid på 3 månader med full tilldelning och fast ränta för att förhindra att den akuta krisen förvärrades. Dessutom fattades beslut om att genomföra en kompletterande refinansieringstransaktion med en löptid på 6 månader den 12 maj. Samtidigt lanserades ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme). Enligt programmet kan Eurosystemet efter behov köpa värdepapper på sådana privata och offentliga värDiagram 7. Likviditetsutvecklingen i euroområdets banksystem 450
Md euro 1
300
2 150 0 –150 1/2008 5/2008 9/2008 1/2009 5/2009 9/2009 1/2010 5/2010 5 9/2010
1. Överskott* 2. 30 dagar g s glidande medelvärde * Bankernas inlåning i centralbank r en − kassakrav r + inlåningsfacilitet f − utlåningsffacilitet. Källa: Finlands Banks beräkning r garr.
Finlands Banks årsberättelse 2010
35
depappersmarknader som är viktiga för förmedlingen av den penningpolitiska inriktningen men turbulenta till sin funktion. Programmets likvidiserande effekt neutraliserades genom att varje vecka från bankerna samla in tidsbudna insättningar för en vecka till ett belopp motsvarande köpen. I dessa likviditetsdränerande transaktioner var den maximala anbudsräntan densamma som styrräntan, dvs. 1 %. Den högsta godkända räntan för transaktionerna lade sig dock på en betydligt lägre nivå, vilket speglade de korta räntorna på penningmarknaden. Europeiska centralbanken slöt ett avtal med den amerikanska centralbanken om aktivering av de valutaswappar som hade tillämpats under finanskrisen. Enligt avtalet erbjöd Eurosystemet sina motparter 7- och 84-dagars dollarfinansiering mot säkerheter godkända av ECB. Deltagandet blev lågt med undantag för den första veckan med transaktioner på 10 miljarder dollar, och slutligen genomfördes endast en 84-dagars transaktion. Transaktioner med en löptid på en vecka genomfördes året ut och i december förlängdes avtalet om valutaswappar med den amerikanska centralbanken fram till den 1 augusti 2011. Beloppet av likviditet som tillförts genom marknadsoperationer och köpprogrammet för säkerställda obligationer var i juni större än någonsin tidigare och uppgick till över 900 miljarder euro i slutet av månaden. De i förväg aviserade köpen av säkerställda obligationer på 60 miljarder euro slutfördes planenligt före slutet av juni. På finansmarknaden ådrog sig länderfördelningen av Eurosystemets
36
Finlands Banks årsberättelse 2010
refinansiering särskild uppmärksamhet. Banksystemen i länder som kämpade med skuldproblem måste tillgripa en mycket kraftig centralbanksfinansiering i förhållande till BNP, då privata investerare och insättare drog sig ur och räntorna steg. Likviditeten minskade avsevärt efter att de extraordinära långfristiga refinansieringstransaktionerna förfallit Vid slutet av 2009 hade ECB-rådet beslutat upphöra med långfristiga refinansieringstransaktioner med längre löptid än normalt efter den transaktion med en löptid på 6 månader som genomfördes i mars. Marknadens huvudintresse var inriktat på de stora långfristiga transaktioner som genomförts tidigare och nu förföll och därigenom möjliggjorde en minskning av likviditetsöverskottet. Eftersom dessa transaktioner i likhet med de regelbundna långfristiga transaktionerna förföll på torsdagar, genomförde Eurosystemet överbryggningstransaktioner för att säkerställa centralbanksfinansiering för bankerna fram till följande huvudsakliga refinansieringstransaktion. När löptiden gick ut för de osedvanligt långfristiga refinansieringstransaktionerna ökade bankernas deltagande i de regelbundna marknadsoperationerna markant. Innan den första transaktionen med en löptid på 12 månader förföll i slutet av juni uppgick bankernas upplåning genom de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till 86 miljarder euro i genomsnitt. Upplåningen steg till 178 miljarder euro i genomsnitt under andra
Verksamhet 2010
halvåret. På motsvarande sätt steg det utestående beloppet för transaktioner med en löptid på 3 månader till 168 miljarder euro från endast 14 miljarder euro. Den rikliga tillgången på likviditet i banksystemet avspeglades i Finlands Banks motparters verksamhet. Deras deltagande i refinansieringstransaktioner 2010 (82 st.) låg på en historiskt låg nivå och de sökte centralbanksfinansiering endast vid fem auktioner. Däremot var deltagandet i likviditetsdränerande transaktioner (45 st.) aktivt, vilket speglade motparternas stora likviditetsbuffert. Finlands Banks motparters andel av den tidsbundna inlåningen genom likviditetsdränerande finjusterande transaktioner var ca 4 %. Statsskuldkrisens inverkan på interbankmarknaden dämpades småningom mot slutet av året och de långfristiga transaktionerna förföll utan problem. Likviditetsöverskottet krympte till 30–100 miljarder euro. Av de extraordinära eurotransaktionerna återstod vid utgången av 2010 endast en refinansieringstransaktion med en löptid på en uppfyllandeperiod och ett värdepappersmarknadsprogram med likviditetsdränerande transaktioner. Däremot fattades beslutet att fastränteanbuden med full tilldelning skulle fortsätta åtminstone under de tre första uppfyllandeperioderna 2011 i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och i transaktionerna med en löptid på en uppfyllandeperiod. Från oktober 2010 infördes i transaktionerna med en löptid på 3 månader i stället för i förväg fastställd ränta ett förfarande där räntan indexeras till den huvudsakliga refinansieringsräntan.
Verksamhet 2010
Fluktuationerna i de korta marknadsräntorna ökade när de långfristiga transaktionerna förfallit Mellan likviditetsöverskott och korta räntor finns ett tydligt negativt samband: ju mer likviditet, med desto större säkerhet utnyttjar bankerna centralbankens inlåningsfacilitet och desto mindre är sannolikheten att bankerna måste tillgripa utlåningsfaciliteten. När likviditetsöverskottet blir mycket stort är sannolikheten att utlåningsfaciliteten måste utnyttjas ytterst liten för alla banker. Då sjunker de kortaste räntorna nästan ända ner till räntan på inlåningsfaciliteten och inga marginella förändringar i likviditeten påverkar längre räntan, för det lönar sig inte för bankerna att betala mer än centralbanken för kortfristig tillläggsinlåning. Den stora inlåningen hos centralbanken över natten höll Eonia, som speglar dagslåneräntan på penningmarknaden, permanent kvar på en nivå som var ca 0,1 procentenheter högre än räntan på 0,25 % på inlåningsfaciliteten, ända tills transaktionen med en löptid på ett år avseende 442 miljarder euro förföll vid slutet av juni. I takt med att likviditetsöverskottet minskade började Eonia åter stiga. På grund av utjämningssystemet för uppfyllande av kassakravet kanaliseras största delen av bankernas centralbankspengar till kassakravsinlåning i början av uppfyllandeperioden. Av detta följde ett upprepat mönster i Eonias utveckling, där Eonia låg klart närmare styrräntan under första hälften av uppfyllandeperioden, för att sedan sjunka närmare räntan på inlåningsfaciliteten under uppfyllandeperio-
Finlands Banks årsberättelse 2010
37
dens gång när överskottet av centralbankspengar kanaliserades till inlåning över natten. Fluktuationen spred sig dock inte till de längre räntorna.
tionen med en löptid på ett år gått ut. Den dagliga omsättningen av inlåning över natten fördubblades nästan och steg till ca 50 miljarder euro under andra halvåret.
Normaliseringen av penningmarknaden lyfter de korta räntorna närmare styrräntan och minskar Eurosystemets balansomslutning
Eurosystemets ramverk för godtagbara säkerheter ändrades på grund av statsskuldkrisen
De extraordinära likviditetsstödjande åtgärderna utformades så att de sporrar bankerna att återgå till marknadsbaserad finansförmedling. Överskottslikviditeten som kanaliseras till inlåning över natten utgör en avsevärd kostnad för banksystemet, eftersom priset på centralbankspengar i marknadsoperationerna tydligt överstiger räntan på inlåningsfaciliteten. Ju bättre förmedlingen av finansiering fungerar bankerna emellan, desto mindre är behovet att utnyttja centralbankens balansräkning för ändamålet. Då minskar både refinansieringen till bankerna och motsvarande inlåning hos centralbanken över natten, vilket minskar balansomslutningen. Att Eonia närmar sig styrräntan är därför ett tecken på att penningmarknaden håller på att normaliseras. I ett läge där nästan alla aktörer på penningmarknaden kan delta i förmedlingen av marknadsfinansiering bör de kortaste marknadsräntorna åter spegla det pris till vilket centralbanken erbjuder marknaden (begränsad) centralbanksfinansiering och inte nivån på banksektorns insättning av överskottslikviditet i centralbanken. Ett annat tecken på normaliseringen av penningmarknaden är att aktiviteten på marknaden ökade i juni efter att transak-
38
Finlands Banks årsberättelse 2010
Som en del av Eurosystemet beviljar Finlands Bank kreditinstituten centralbanksfinansiering endast mot tillräckliga säkerheter. Centralbankerna inom Eurosystemet har tillsammans fastställt de godtagbara tillgångarna och belåningsvillkoren. Godtagbara är enligt deras överenskommelse skuldinstrument som uppfyller vissa godtagbarhetskriterier. Säkerheterna värderas dagligen. Tillgångarna godtas inte som säkerhet till sitt fulla värde utan till värdet efter värderingsavdrag. Alla kreditinstitut som godkänts som motparter inom Eurosystemet får som säkerhet använda tillgångar som deponerats i vilket euroland som helst. Sedan hösten 2008 godkände Eurosystemet tillfälligt en utökad lista över godtagbara säkerheter, eftersom kreditinstitutens behov av säkerheter hade vuxit till följd av den kraftigt ökade efterfrågan på centralbankskredit under finanskrisen. Den ursprungliga avsikten var att återgå till det tidigare urvalet av godtagbara säkerheter vid slutet av 2010. Då osäkerheten om Greklands och vissa andra euroländers kreditvärdighet och oron för ett minskat urval av säkerheter på grund av försämrade kreditbetyg ökade, beslutade ECB i april att tillgångar med ett kreditbetyg på BBB
Verksamhet 2010
ska fortsätta att vara godtagbara över årsskiftet 2010/2011. Före hösten 2008 hade endast tillgångar med kreditbetygen AAA, AA eller A godtagits. För att tillgångar med kreditbetyget BBB skulle kunna fortsätta att vara belåningsbara krävdes en revidering av värderingsavdragen för säkerheter, vilket ECB meddelade om i samband med meddelandet om BBB-tillgångarnas fortsatta godtagbarhet. I de nya värderingsavdragen infördes ett kreditriskelement indelat i kategorier. Tidigare tillämpades ett fast tilläggsavdrag på 5 % utöver det grundläggande värderingsavdraget avseende enbart kreditrisk i BBB-tillgångar. Efter revideringen ingår kreditriskandelen i det grundläggande värderingsavdraget. De nya värderingsavdragen började tillämpas den 1 januari 2011. Förtroendekrisen på finansmarknaden fortsatte i maj 2010. ECB meddelade då om sitt beslut att godta omsättbara obligationer emitterade eller garanterade av grekiska staten som säkerheter, även om kreditvärderingsföretagens kreditbetyg för Grekland skulle sjunka under nivån BBB. Beslutet påverkades av den grekiska regeringens fasta föresats att genomföra det ekonomiska program som Europeiska kommissionen, i samförstånd med ECB, och Internationella valutafonden hade förhandlat fram med de grekiska myndigheterna. Vid mitten av januari 2011 hade de kreditvärderingsföretag som Eurosystemet anlitar sänkt grekiska statens kreditbetyg under BBB. De tillgångar som varit tillfälligt godtagbara avlägsnades från listan över
Verksamhet 2010
säkerheter vid slutet av 2010 med undantag för tillgångar med kreditbetyget BBB. Obligationer i US-dollar, brittiska pund och japanska yen, icke börsnoterade obligationer emitterade av kreditinstitut och vissa efterställda obligationer med godtagbar garanti var inte längre belåningsbara. Under 2010 såg sig Eurosystemet tvunget att skärpa godtagbarhetskriterierna för värdepapper med bakomliggande tillgångar ytterligare på grund av de ökade riskerna. Som godtagbarhetskriterium för värdepapperen hade redan tidigare fastställts kreditbetyget AAA i samband med emissionen och kreditbetyget A under värdepapperets löptid. Minimikreditbetyget för värdepapperen hade inte vid något tillfälle sänkts till BBB-nivån. För värdepapper med bakomliggande tillgångar krävs sedan 2010 kreditbetyg av minst två godkända kreditvärderingsföretag. Värdepapperens godtagbarhet under löptiden fastställs dessutom härefter enligt det näst bästa kreditbetyget. Finländska kreditinstituts överskott av säkerheter var fortfarande stort Det totala beloppet säkerheter ställda av Finlands Banks motparter uppgick 2010 till 22,5 miljarder euro i genomsnitt. Ökningen från året innan var drygt 2,5 miljarder euro. Av det totala beloppet säkerheter utnyttjades drygt 12 miljarder euro, så motparternas överskott av säkerheter låg kvar på en hög nivå. Sådana tillgångar som uppfyllde de tillfälliga godtagbarhetskriterierna i kraft fram till slutet av 2010 användes
Finlands Banks årsberättelse 2010
39
endast obetydligt som säkerheter i Finland. Största delen av säkerheterna från Finlands Banks motparter 2010 var utländska skuldinstrument. Deras andel fortsatte att växa och uppgick nu till drygt 82 % av den totala säkerhetsmassan. De utländska säkerheterna överfördes till Finlands Bank via korrespondentcentralbanksmodellen (Correspondent Central Banking Model, CCBM) och förvarades i flera olika euroländer. Inhemska icke omsättbara tillgångar stod fortfarande för en mycket liten del av det totala säkerhetsvärdet (diagram 8). Andelen obligationer och statsskuldförbindelser höll sig på samma nivå som året innan. Andelen
Diagram 8. Användningen av säkerheter i Finland sedan EMU-starten 100
%
4
5
80 60
3
40 20 2 1
0 1999
2001
2003
1. 2.
2005
2007
2009
Inhemska obligationer g och statsskuldförbindelser Inhemska börsnoterade r bankcertifikat (inkl. onoterade r certifikat t.o.m. maj 2007) 3. Utländska säkerheter enligt korrespondentcentralbanksr modellen 4. Utländska säkerheter via länkar mellan värdepapperscentraler r 5. Icke omsättbara r tillg gång gar (lånefordring gar och tidsbunden inlåning) Källa: Finlands Bank.
40
Finlands Banks årsberättelse 2010
börsnoterade inhemska bankcertifikat som omfattades av bankgruppslimiten sjönk till 4 % av säkerhetsmassan. Länkarna mellan värdepapperscentraler användes inte för överföring av säkerheter. Utländska motparter använde värdepapper emitterade i Finland som säkerheter för ca 450 miljoner euro, vilket var knappt 100 miljoner euro mindre än året innan. Säkerheterna förvaras av Finlands Bank för de andra centralbankernas räkning enligt överenskommelsen mellan korrespondentcentralbankerna. ECB-rådet hade i juli 2008 lanserat ett CCBM2-projekt (Collateral Central Bank Management) för att effektivisera säkerhetshanteringen genom att samordna rutinerna för hanteringen av såväl inhemska som utländska säkerheter. CCBM2-systemet, som byggts av den belgiska och den nederländska centralbanken, kommer att tillhandahålla säkerhetshanteringstjänster från en enda teknisk plattform. Systemet är kompatibelt med TARGET2 och TARGET2-Securities och hanterar säkerhetstransaktionerna automatiskt. Det effektiviserar framför allt säkerhetsoch likviditetshanteringen i multinationella kreditinstitut. Trots den tekniska integreringen svarar de nationella centralbankerna dock även i framtiden för kreditgivningen till motparterna mot tillräckliga säkerheter. Eurosystemet håller på att färdigställa den tekniska dokumentationen för CCBM2-systemet och projektet beräknas bli färdigt under 2013.
Verksamhet 2010
Betalningssystem Eurosystemets penningpolitiska transaktioner genomförs via betalningssystemet TARGET (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer System). Även för förmedlingen av stora betalningar spelar TARGET en stor roll, och alla viktigare system avvecklar sina eurobetalningar via TARGET. I december 2010 hade TARGET2systemet 1 020 direkta deltagare via 23 centralbanker. Senast anslöt sig Bulgariens centralbank till systemet i februari 2010. Finlands Banks delsystem heter TARGET2-Suomen Pankki och har 19 direkta deltagare. I hela TARGET2 registrerades 2010 i genomsnitt 343 500 betalningar per dag till ett sammanlagt värde av ca 2 300 miljarder euro. Under året registrerade TARGET2-Suomen Pankki i genomsnitt 1 590 betalningar per dag med ett sammanlagt värde av ca 35,1 miljarder euro. Förändringen från föregående år var obetydlig. TARGET2-systemets tillgänglighet6 under 2010 var 100 %. I Eurosystemet har TARGET2:s kontinuitet säkerställts på många sätt. Maskinparken ligger i två länder, som vartdera också har dubbla system. Eurosystemets centralbanker testar dessutom tillsammans med deltagarna regelbundet reservsystemen, som även under längre driftsavbrott klarar av kundernas mest kritiska betalningar.
I bankernas betalningssystem PMJ förmedlas löner, pensioner, gireringar och kortbetalningar som satsöverföringar mellan de 12 PMJ-bankerna i Finland. Finlands Bank avvecklar PMJ-betalningarna på deltagarnas konton i TARGET2 två gånger per dygn: en gång under
Diagram 9. T TARGET T-betalningar i T TARGET2-Suomen Pankki 1 800
Antal
Md euro
1 500
60 50
1
1 200
40
900
30
600
20
2
300
10
0
0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1. Genomsnittligt antal per dag (vänster skala) 2. Genomsnittligt värde per dag (höger skala) Källa: Europeiska centralbank r en.
Diagram 10. Transaktioner i interbankbetalningssystemet 70
Mn st.
60
Md euro
30
1
50
35
25
40
20 2
30
15
20
10
10
5
0
0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 1. Antal (vänster skala) 2. Värde (höger skala) V Källa: Finlands Bank.
6
Med tillgänglighet avses möjlighet att utföra betalningar under systemets öppettid.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
41
42
dagen och en gång under natten. I och med betaltjänstlagen som trädde i kraft i maj började stående betalningar (löner, pensioner och förmåner) avvecklas via PMJ under natten. Tidigare gjordes debiteringarna redan föregående dag medan krediteringarna till de slutliga kunderna genomfördes genast i början av betalningsdagen. Enligt den nya lagen måste debiteringar och krediteringar av stående betalningar genomföras omedelbart under samma valuteringsdag. Till följd av den kortare registreringstiden har förseningarna vid störningar direkt påverkat kontokrediteringarna. Både i Finlands Banks och i PMJ-bankernas system förekom under hösten 2010 ett flertal olika störningar, som påverkade utbetalningen av löner, pensioner och förmåner. Störningarna har undersökts och alla parter har förbundit sig att förbättra sin verksamhet, så att systemen ska fungera så störningsfritt som möjligt och liknande förseningar ska kunna undvikas. Det gemensamma eurobetalningsområdet (Single Euro Payment Area, SEPA) sätter punkt för PMJ-systemet, eftersom PMJ inte kan hantera gireringar enligt SEPA-standard. En del av de inhemska betalningarna förmedlas redan via clearingorganisationernas betaltjänster, t.ex. via STEP2-tjänsten som tillhandahålls av EBA Clearing.
som består av egna finansiella tillgångar, en del av ECB:s valutareserv och tillgångarna i Finlands Banks pensionsfond. Vid slutet av 2010 uppgick bankens finansiella tillgångar till 17 534 miljoner euro, andelen av ECB:s valutareserv till 957 miljoner euro och pensionsfondens tillgångar till 526 miljoner euro. Bankavdelningens investeringsbyrå svarade 2010 också för förvaltningen av ett köpprogram för säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programme, CBPP) och ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme, SMP), vilka gällde genomförandet av ECB:s penningpolitik.
Finlands Banks investeringsverksamhet
Mål och avkastning för investeringsverksamheten
Finlands Bank investerar tillgångar till ett värde av totalt ca 19 017 miljoner euro,
Utmaningen för Finlands Bank i förvaltningen av de finansiella tillgångarna är
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Banks finansiella tillgångar och tillgångsförvaltning De finansiella tillgångarna är en viktig post i Finlands Banks balansräkning. Av tillgångarna i bankens balansräkning utgör de finansiella tillgångarna ca 38 %. De finansiella tillgångarna består av valutareserven och tillgångar i euro (tabell 1). Valutareserven består av US-dollar, brittiska pund och japanska yen, guld och IMF:s särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) (tabell 2). Under 2010 reducerade Finlands Bank valutareserven genom att avstå från investeringar i schweiziska franc och minska investeringarna i brittiska pund. Tillgångarna i euro har ökats i motsvarande grad.
Verksamhet 2010
att förena de delvis motstridiga krav på likviditet och avkastning som ställs på centralbanken. Å ena sidan måste banken alltid vid behov kunna tillhandahålla likviditet för nödkredit- och andra centralbanksbehov, å andra sidan måste investeringarna ge en hög avkastning i förhållande till risknivån så att också en gynnsam framtida utveckling av balansräkningen kan garanteras. För att de strategiska målen bättre ska kunna beaktas i investeringsverksamheten fattades beslut om att dela upp tillgångsförvaltningen på två separata helheter: likvida tillgångar och investeringstillgångar. Det strategiska målet för förvaltningen av likvida tillgångar är att säkerställa bankens förmåga att tillhandahålla likviditet för plötsliga penningpolitiska behov under alla förhållanden. Förvaltningen av investeringstillgångar syftar åter till att säkerställa de finansiella tillgångarnas värde och Finlands Banks förmåga att även i framtiden uppfylla sina skyldigheter som centralbank. Målet för allokeringen av investeringarna och begränsningarna av kreditrisken är att garantera att Finlands Banks finansiella tillgångar jämfört med övriga institutionella investerares tillgångar är placerade i likvida och säkra objekt. De finansiella tillgångarna 2010 gav en total avkastning7 på 5,69 %, vilket innebar ca 816 miljoner euro. Den totala avkastningen består av ränteavkastning och valutakurseffekt (tabell 3). Avkastningsmålet för bankens finansiella tillgångar är alternativkostnaden för att
Tabell 1. Finlands Banks finansiella tillgångar 31.12.2010
31.12.2009 Mn euro
Mn euro Valutareserv Guld SDR Finansiella tillgångar i euro
4 135 1 664 439 11 296
5 294 1 208 314 8 927
Summa
17 534
15 743
Källa: Finlands Bank.
Tabell 2. Valutafördelningen av Finlands Banks finansiella tillgångar Valuta
US-dollar (USD) Brittiska pund (GBP) Japanska yen (JPY) Schweiziska franc (CHF) Guld (XAU) SDR Euro (EUR) Summa finansiella tillgångar
31.12.2010 %
31.12.2009 %
16 4 3 0 10 3
17 11 3 3 8 2
64
57
100
100
Källa: Finlands Bank.
Tabell 3. Avkastning på Finlands Banks egna finansiella tillgångar 2009 och 2010
Ränteavkastning Valutakursintäkter Total avkastning
2010 %
2010 Mn euro
2009 %
2009 Mn euro
2,84 2,85 5,69
407,3 408,7 816,0
3,22 0,03 3,25
437,3 3,9 441,2
Källa: Finlands Bank.
7
Exklusive avkastningseffekterna av guldplaceringar och särskilda dragningsrätter.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
43
Diagram 11. Avkastning på Finlands Banks egna finansiella tillgångar A 10 8 6 4 2 0 –2 –4 –6 –8 –10
%
1
2 3
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
1. 2.
Ränteavkastning Total avkastning (exkl. guld och särskilda T dragningsr r rätter (SDR)) 3. V Valutakur sintäkter Källa: Finlands Bank.
behålla tillgångarna, som motsvarar centralbanksräntan för varje enskild placeringsvaluta. Avkastningen 2010 var i genomsnitt 2,09 % högre än centralbanksräntan. Fem års glidande medelvärde var 1,59 % högre än centralbanksräntan. Avkastningen på investeringarna består av ränte- och valutakursavkastning. Under 2010 sjönk räntorna på alla huvudmarknader och ränteavkastningen på investerade tillgångar var därför endast måttlig. Till följd av den exceptionellt låga räntenivån blir målen för ränteavkastningen svåra att uppfylla under de närmaste åren. Valutakursförändringarna bidrog för sin del till en högre avkastning på tillgångarna när eurons kurs försvagades mot alla placeringsvalutor. Över en längre period dominerar valutakurseffekten över andra resultatkomponenter (diagram 11). Avkastningen på finansiella tillgångar bestäms huvudsakligen av den strategiska allokeringen av investering-
44
Finlands Banks årsberättelse 2010
arna. Portföljförvaltarna kan avvika från den strategiska allokeringen för att skapa meravkastning. För denna s.k. aktiva förvaltning har ställts ett relativt avkastningsmål i förhållande till den strategiska allokeringen mätt som ett glidande medelvärde av avkastningarna under de tre senaste åren. Av den totala avkastningen på 816 miljoner euro härrörde 7,3 miljoner euro från aktiv förvaltning. Investeringsobjekt Finlands Banks finansiella tillgångar har placerats i statspapper, skuldebrev utgivna av statsbundna institutioner, säkerställda obligationer och skuldebrev utgivna av företag. Den strategiska allokeringen av investeringarna bekräftades i slutet av 2010 (tabell 4). Investeringarna i likvida tillgångar består enbart av statspapper i US-dollar, med vilka säkerställs att Finlands Bank vid behov kan tillhandahålla nödkrediter i utländsk valuta. Den strategiska allokeringen av investeringstillgångarna är sammansatt av tillgångar från samtliga tillåtna placeringskategorier. Guldet placeras i gulddepositioner utan säkerhet (jämförbara med penningmarknadsinlåning) och ränteswappar avseende guld. Investeringarna sprids för att skapa meravkastning och högre avkastning i förhållande till risk. De viktigaste principerna för hantering av de kreditrisker som uppstår till följd av spridningen är kreditkvalitetströsklar för emittenterna och en effektiv spridning av placeringarna geografiskt, sektorvis och enligt kreditklass. Investeringarnas
Verksamhet 2010
fördelning på kreditklasser och geografiska områden framgår av noterna till bokslutet.
Tabell 4. Strategisk allokering av Finlands Banks investeringar Målsatt allokering, %
Marknadsutvecklingen i huvuddrag Utvecklingen på räntemarknaden präglades 2010 av centralbankernas rekordlåga penningpolitiska räntor och extraordinära stimulansåtgärder. USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) antydde kring halvårsskiftet sin avsikt att köpa upp statsobligationer på andrahandsmarknaden för att skapa en räntemiljö som stöder återhämtningen av ekonomin och på så sätt förbättrar sysselsättningsläget. Amerikanska centralbankens mål var också högre inflation. Förväntningarna om ytterligare stimulansåtgärder från Fed sänkte räntorna på alla huvudmarknader under andra halvåret. När den amerikanska centralbanken i november slutligen meddelade om stimulansåtgärder började räntorna tydligt stiga. Marknaden tvivlade på åtgärdernas faktiska inverkan på realekonomin och oron för en alltför kraftig inflationsökning tilltog. Inom euroområdet skapade inte bara det försämrade ekonomiska läget i vissa länder till följd av finanskrisen utan också skuldproblemen i randstaterna nervositet på marknaden. Ränteutvecklingen var oenhetlig i de olika euroländerna och i vissa länder steg riskpremierna tydligt. I de länder som uppfattades som trygga, såsom Tyskland och Finland, sjönk statslåneräntorna under året, men i de europeiska randstaterna8 steg räntorna klart. Under 8
Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien.
Verksamhet 2010
Statsobligationer Obligationer utgivna av statsbundna institutioner Säkerställda obligationer Företagsobligationer Kassatillgångar
70 16 5 5 4
Summa
100
Källa: Finlands Bank.
höstens lopp började räntorna stiga också i de starkaste euroländerna när den ekonomiska tillväxten i Tyskland skjöt fart och investerarnas oro för en ökad skuldbörda också i de starkare länderna minskade ränteinstrumentens attraktivitet. ECB:s valutareserv Europeiska centralbankens valutareserv förvaltas av de nationella centralbankerna i Eurosystemet i proportion till deras andelar i den s.k. kapitalfördelningsnyckeln. Reserverna består av fordringar i US-dollar och japanska yen och av guld. Utgångspunkten är att varje centralbank förvaltar endast en portfölj. Finlands Bank förvaltar en del av ECB:s yenreserv. Eurosystemets eventuella valutainterventioner genomförs med ECB:s reserv, vilket innebär att säkerhetsoch likviditetsmålen betonas i förvaltningen av reserven. Europeiska centralbankens valutareserv uppgick vid utgången av 2010 till ca 60,8 miljarder euro. Den
Finlands Banks årsberättelse 2010
45
andel av yenreserven som Finlands Bank förvaltar för ECB:s räkning uppgick till ca 957 miljoner euro.9 I slutet av 2010 avtalade Finlands Bank och estniska centralbanken om gemensam förvaltning av ECB:s valutareserv sedan Estland blivit medlem av den ekonomiska och monetära unionen vid början av 2011. De sammanslagna valutareservandelarna bildar en placeringsportfölj, vilket effektiviserar förvaltningen av hela valutareserven i Eurosystemet. Finlands och Estlands gemensamma andel av valutareserven är i yen och den förvaltas från och med 2011 av Finlands Bank. Mer information om förvaltningen av ECB:s valutareserv finns i ECB:s årsrapport. 9
Finlands Banks och estniska centralbankens förenade valutareservandel.
Diagram 12. Finlands Banks finansiella tillgångar efter investeringsobjekt 31.12.2010
31.12.2009
5 1%
4
5
4%
4
11 %
11 %
3
1
12 %
3
1
9% 64 %
61 %
12 %
2
1. 2.
15 %
2
Statspapper utgivna i nationell valuta Statspapper utgivna i utländsk valuta, skuldebrev utgivna av statsbundna institutioner och skuldebrev utgivna av överstatliga g organisationer g 3. Skuldebrev utgivna av icke-finansiella och finansiella företag och lokala myndigheter 4. Säkerställda obligationer g 5. Banktillgodohavanden och repor Källa: Finlands Bank.
46
Finlands Banks årsberättelse 2010
Finlands Banks pensionsfond Målet för Finlands Banks pensionsfond är att utveckla förvaltningen av tillgångarna för täckning av pensionsåtagandet enligt allmänna principer för förvaltning av pensionsmedel. Dessa principer kan skilja sig från principerna för förvaltning av centralbankens finansiella tillgångar. Pensionsfondens tillgångar uppgick den 31 december 2010 till 526 miljoner euro och pensionsförpliktelserna till 543 miljoner euro. Tillgångarna gav 2010 en total avkastning på ca 6,1 %. Mer information om tillgångsförvaltningen finns i pensionsfondens egen årsredovisning. Köpprogrammet för säkerställda obligationer och värdepappersmarknadsprogrammet På grund av finanskrisen började Eurosystemet i juli 2009 som en penningpolitisk åtgärd köpa säkerställda obligationer som uppfyllde vissa godtagbarhetskriterier och som var utgivna i euroområdet. Köpprogrammet för säkerställda obligationer upphörde vid slutet av juni 2010, när målet för programmet på 60 miljarder euro hade uppnåtts. Genom köpprogrammet kunde marknaden för säkerställda obligationer vitaliseras. Under den tid programmet pågick minskade riskpremierna på säkerställda obligationer och emissionsverksamheten ökade. Finlands Bank deltog i köpprogrammet med en förutbestämd andel enligt kapitalfördelningsnyckeln. De köpta obligationerna ingår i Finlands Banks balansräkning (diagram 12). I maj 2010 beslutade ECB-rådet om nya åtgärder för att bekämpa de mark-
Verksamhet 2010
nadsstörningar som började med problemen i Grekland och säkra de penningpolitiska transmissionskanalernas funktion. Inom ramen för detta värdepappersmarknadsprogram kan Eurosystemet köpa offentliga och privata skuldebrev på andrahandsmarknaden. Finlands Bank deltar i värdepappersmarknadsprogrammet som en del av Eurosystemet genom att köpa värdepapper enligt gemensamt avtalade principer. Vid slutet av 2010 uppgick Eurosystemets värdepappersköp till 73,5 miljarder euro.
Risker och riskhantering i investeringsverksamheten Risker i investeringsverksamheten Finlands Bank exponeras i sin investeringsverksamhet för marknads-, kreditoch likviditetsrisker och operativa risker. De viktigaste marknadsrisker som Finlands Bank exponeras för är valutakursrisk, ränterisk och guldprisrisk (se definitionerna av risker i ruta 5). Traditionellt är valutakursrisken den största enskilda marknadsrisken i en centralbanks investeringsverksamhet och det gäller också för Finlands Bank. Det beror på att centralbankerna behöver hålla en valutareserv.10 Finlands Bank behöver en egen valutareserv för att uppfylla sitt åtagande avseende Europeiska centralbankens eventuella anhållanden om ytterligare tillgångar för valutareserven och för att tillgodose övriga valutabehov som följer av centralbanksuppgifterna. 10
Ruta 5.
Riskdefinitioner Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken för att nettovärdet på bankens tillgångar, dvs. tillgångar efter avdrag för skulder, sjunker till följd av valutakursförändringar. Ränterisk Med ränterisk avses risken för att nettovärdet på bankens tillgångar sjunker till följd av ränteförändringar. Guldprisrisk Med guldprisrisk avses risken för att nettovärdet på bankens tillgångar sjunker till följd av förändringar i guldvärdet. Kreditrisk Med kreditrisk avses i vid bemärkelse risken för att kreditvärdigheten för motparten i en transaktion eller emittenten av ett värdepapper förändras. I praktiken kan det innebära högre eller lägre kreditbetyg eller motpartens eller emittentens insolvens. Likviditetsrisk Med likviditetsrisk avses risken för att banken inte kan uppfylla sina förpliktelser i tid därför att tillgångarna är svåra att omsätta i pengar. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster eller extra kostnader till följd av otillräckliga eller olämpliga interna processer, medarbetarna, systemen eller externa faktorer.
Fordringar utan säkerhet i utländsk valuta.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
47
Utgångspunkten är att den ideala storleken på valutareserven ses över i Finlands Bank vart tredje år; senast gjordes det vid slutet av 2009 för treårsperioden 2010–2012. Under 2010 anpassades valutareserven till bedömningen i slutet av 2009 genom att minska valutareservandelen i brittiska pund och helt avstå från andelen i schweiziska franc. Vid sidan om placeringarna i utländska valutor har Finlands Bank placerat en del av sina tillgångar i guld. Priset på guld fastställs på marknaden och i det avseendet exponeras Finlands Bank för guldprisrisken. Största delen av Finlands Banks egna finansiella tillgångar är placerade i statliga och andra emittenters ränteinstrument och i inlåning. På det sättet exponeras Finlands Bank för ränterisker och kreditrisker. Finlands Bank exponeras för likviditetsrisken därför att de finansiella tillgångarna har placerats i mer långfristiga objekt och det på grund av centralbanksverksamhetens natur är omöjligt att alltid känna till när behoven av betalningar i utländsk valuta respektive euro uppkommer. När det gäller eurobetalningar minskas risken av att centralbankerna i Eurosystemet har möjlighet att ge ut euro.11 Av denna anledning kan likviditetskravet på placeringar i utländska valutor anses större än på europlaceringar, även om kravet på valutareservens storlek och likviditet har minskat till följd av Eurosystemet. 11
Finlands Banks möjligheter att självständigt ge ut euro i Eurosystemet är dock begränsade.
48
Finlands Banks årsberättelse 2010
Hantering av riskerna i investeringsverksamheten Finlands Banks riskhantering syftar till att identifiera, mäta och begränsa riskerna i verksamheten med hjälp av i förväg fastställda metoder, såsom Value-at-Risk- eller VaR-modellen och stress- och scenarioanalyser. När det gäller Finlands Banks riskhantering lyftes särskilt ett tema fram 2010: skuldproblemen i euroområdets randstater och det särskilda intresse som de har väckt för statliga kreditrisker överlag. Under 2010 började Eurosystemet köpa upp offentliga och privata skuldebrev inom ramen för ett värdepappersmarknadsprogram (Securities Markets Programme, SMP), vilket också ökar Finlands Banks exponeringar. Den 16 september 2010 beslutade ECB-rådet inrätta en riskhanteringskommitté (Risk Management Committee, RMC) med uppgift att bland annat ta fram information och analyser om riskerna i penningpolitiska transaktioner. Detta har för sin del framhållit betydelsen av att kunna bedöma de samlade finansiella riskerna i Finlands Banks balansräkning. De samlade finansiella riskerna har belysts i ett separat avsnitt på sidan 50. Även om Eurosystemets extraordinära åtgärder, särskilt köpprogrammet för säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programme, CBPP) och värdepappersmarknadsprogrammet (Securities Markets Programme, SMP), gäller penningpolitiken har de också haft återverkningar på Finlands Banks egen
Verksamhet 2010
tillgångsförvaltning. Den aktiva förvaltningen av värdepapper som köpts upp enligt dessa program har avbrutits för den tid programmen pågår. Hantering av marknadsrisker Valutakursrisken minimeras genom att valutareservens storlek avpassas efter dess uppgifter men inte överdimensioneras och genom att valutareserven sprids på flera valutor. På grund av Finlands Banks ökade SDR-nettofordringar och den ökade valutakursrisken till följd av dem har banken under 2010 delvis garderat sig mot valutakursrisken i SDRfordringarna genom att sälja andra SDRkomponentvalutor (US-dollar, brittiska pund och japanska yen) mot euro. Finlands Bank hanterar ränterisken främst genom s.k. modifierad duration. Den modifierade durationen beskriver förändringen i placeringarnas värde när marknadsräntenivån förändras. Ränterisken hanteras dessutom genom att placeringarna sprids på skuldebrev med olika löptid. Finlands Bank mäter dagligen den aggregerade marknadsrisken, valutakursrisken och ränterisken med hjälp av VaR-värdet (diagram 13). För den aktiva förvaltningen har en VaR-limit satts för ränterisken. Hantering av kreditrisker Liksom i fråga om marknadsrisken används VaR-värdet också för att mäta kreditrisken och beskriva riskens storlek, även om metoden är en annan. VaR-värdet för kreditrisken beräknas dagligen med en portföljkreditriskmodell.
Verksamhet 2010
För en del av placeringarna har satts en limit som baserar sig på VaR-värdet för kreditrisken. Med limiten begränsas kreditrisken till en nivå som är låg i förhållande till Finlands Banks totala riskexponering. Utveckling av riskhanteringsmetoderna utgör en integrerad del av Finlands Banks riskhantering. Under 2010 ändrades hanteringen av positioner med kort löptid i beräkningen av VaR-värden för kreditrisk. I detta sammanhang beslutade Finlands Banks direktion om nya limiter i juni 2010. De statliga kreditriskernas ökade betydelse har lett till ett behov att bedöma om dessa risker beaktas på ett ändamålsenligt sätt inom ramverket för riskhanteringen. Utöver VaR-limiten har kreditrisken hanterats genom bestämmelser om vilka emittent- och motpartsländer som är godtagbara och vilka skuldinstrument som kan godtas som investeringsobjekt. Bland annat får Finlands Bank inte Diagram 13. V VaR-v ärden* för f marknadsrisk i Finlands Banks finansiella tillgångar 2009 600
Mn euro
500 4
400 1
300 2
200
3
100 0 1.1. 1.2. 1.3.
1.4.
1.5.
1.6. 1.7.
1.8.
1.9. 1.10. 1.11. 1.12
1. Aggregerad r risk exkl. guld 2. V Valutakur rsrisk 3. Ränterisk 4. Aggregerad r risk inkl. guld * En månads horisont med ett konfidensintervall på 95 %. Källa: Finlands Bank.
Finlands Banks årsberättelse 2010
49
investera i efterställda skuldinstrument. En lägsta nivå på godtagbar kreditvärdighet har fastställts för motparter och emittenter, och transaktioner och placeringar sprids på flera motparter och emittenter med hjälp av de fastställda limiterna. Hantering av likviditetsrisker Likviditetsriskerna hanteras genom att en del av bankens egna finansiella tillgångar placeras i sådana objekt som anses ha goda likviditetsegenskaper. Detta gäller särskilt s.k. likvida tillgångar.12 Dessutom kan den maximala löptiden för vissa transaktioner och investeringsinstrument eller Finlands Banks ägarandel av dessa instrument ha begränsats. Hantering av operativa risker Den operativa risken hanteras genom tillförlitliga och väldokumenterade arbetsrutiner, tillräcklig och kompetent personal, tillförlitliga datasystem och omsorgsfullt testade reservsystem. Hanteringen av Finlands Banks operativa risker beskrivs närmare i avsnittet 12
Bankens egna finansiella tillgångar indelades 2010 enligt direktionens beslut i likvida tillgångar och investeringstillgångar.
Tabell 5. Penningpolitiska transaktioner, antal vid slutet av 2010 Mn euro
Eurosystemet Finlands Banks andel
Penningpolitiska refinansieringstransaktioner
Köpprogram för säkerställda obligationer
Värdepappersmarknadsprogram
546 747 9 823
60 852 964
73 976 1 329
Källa: Finlands Bank.
50
Finlands Banks årsberättelse 2010
Ledning och organisation på sidan 72.
Den operativa bankverksamhetens samlade finansiella risker Finlands Banks balansomslutning vid slutet av 2010 var 46 miljarder euro. De viktigaste tillgångsposterna i balansräkningen var investeringstillgångar och fordringar inom Eurosystemet. De viktigaste skuldposterna var utelöpande sedlar, kassakravsinlåning, penningpolitiska transaktioner, värderegleringskonton, avsättningar och eget kapital. Riskerna i samband med Finlands Banks finansiella tillgångar består huvudsakligen av valutakursrisken i valutareserven, ränterisken i ränteplaceringar och guldprisrisken. Till kreditriskbärande placeringar av finansiella tillgångar hör dessutom risken för att kreditvärdigheten för emittenterna förändras eller att de blir insolventa. Den största risken i hela balansräkningen gäller fluktuationerna i valutakurserna. Finlands Bank svarar för riskerna i Eurosystemets penningpolitiska refinansieringstransaktioner och penningpolitiska köpprogram13 enligt sin proportionella andel. Därför måste hela Eurosystemets balansräkning beaktas för att kunna se transaktionernas inverkan på Finlands Banks balansräkning. I refinansieringstransaktionerna krävs tillräckliga och separat fastställda säkerheter av motparterna. Kreditbetyget för de obligationer som förvärvats enligt köpprogrammet för säkerställda 13
De penningpolitiska refinansieringstransaktionerna, köpprogrammet för säkerställda obligationer och värdepappersmarknadsprogrammet beskrivs närmare i avsnittet om penningpolitiska transaktioner.
Verksamhet 2010
obligationer är det bästa möjliga och förutom den normala fordran på emittenten finns det säkerheter för skuldebreven. Mot riskerna i värdepappersmarknadsprogrammet har tillräckliga kapitalbuffertar upprättats. Transaktionernas och köpprogrammens omfattning vid slutet av 2010 framgår av tabell 5. I tabellen ingår också Finlands Banks beräknade andel av exponeringen enligt kapitalfördelningsnyckeln. Finlands Banks balansräkning kan dessutom utsättas för risker till följd av operativa åtgärder, läget i banksystemet eller undantagsförhållanden. Riskerna i balansräkningen bedöms med hjälp av etablerade marknads- och kreditriskmodeller och på basis av olika framtidsscenarier och balansräkningssimuleringar. Riskbedömningarna tar fasta på de sämsta alternativen.14 När de samlade riskerna i Finlands Banks balansräkning beräknas på detta sätt uppskattas den aggregerade risken i balansräkningen till ca 2,4 miljarder euro på årsbasis. I balansräkningen uppgår eget kapital inkl. avsättningar och värderegleringskonton till totalt 6,7 miljarder euro, av vilket avsättningarna15 utgör 2,2 miljarder euro och värderegleringarna 2,3 miljarder euro (diagram 14). Mer detaljerad information om balansräkningsstrukturen framgår av noterna till bokslutet. Insatser för att säkra det finansiella 14
Även om modellerna är etablerade speglar de inte hela den aggregerade riskexponeringen. Modellerna bygger på standardantaganden och storleken på de beräknade riskerna kan variera beroende på vilka antaganden som valts. Av resultaten från modellen tas den sämsta procenten till grund för riskbedömningen.
Diagram 14. Samlade finansiella risker och eget kapital inkl. avsättningar och värderegleringskonto 2010 8
Md euro
7 6
4
5 4
3
3 2 1 0
1 enomsnittlig förlust, om det sämsta procenttalet enligt modellen realiseras
2 Eget kapital inkl. avsättningar och värderegleringskonto
1. Marknads- och kreditrisk 2. Avsättningar g 3. V Värderegleringsk onto 4. Kapital exkl. avsättningar g och värderegleringskonto Källa: Finlands Bank.
systemets stabilitet och funktion kan medföra förluster i centralbanksverksamheten. Beredskap för risker i Finlands Banks balansräkning måste därför skapas genom att se till att banken har en stark balansräkning. En stark balansräkning garanteras genom att riskerna i de finansiella tillgångarna vid behov minskas och avsättningar och kapital ökas. Riskerna i Finlands Banks balansräkning har ökat genom finanskrisen. Riskbuffertarna och det egna kapitalet i balansräkningen är tillräckliga för att täcka identifierade risker. Bankens eget kapital inklusive avsättningar och värderegleringar ger en god beredskap för oförutsedda risker.
15
Dessa avsättningar omfattar inte pensionsavsättningen och avsättningen för förluster i ECBS penningpolitiska transaktioner.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
51
Finansmarknad och statistik Stabilt och effektivt finansiellt system Den globala finanskrisen och den efterföljande recessionen har lett till minskade skatteintäkter, vilket i förening med olika stimulansåtgärder har försvagat de offentliga finanserna i många länder. Vissa länder har dessutom blivit tvungna att tillskjuta rikligt med offentliga medel till den finansiella sektorn. Misstroendet gentemot de mest skuldsatta europeiska ländernas skuldbetalningsförmåga eskalerade första gången under våren 2010 och på nytt mot slutet av året. För att stävja den offentliga skuldkrisen tillgreps exceptionella samarbetsformer på europeisk nivå. Att skuldkrisen blir utdragen eller på nytt trappas upp innebär likväl ett hot mot den finansiella stabiliteten i Europa och globalt. Trots skuldkrisen började det globala finansiella systemet fungera bättre 2010. Finansinstituten har – delvis med offentligt stöd – lyckats stärka sina kapital- och likviditetsbuffertar, som visat sig vara för små före finanskrisen. Förtroendet mellan bankerna har ökat, vilket bland annat avspeglas i ett mindre likviditetsöverskott på penningmarknaderna i euroområdet. Enkäter visar att hushållen och företagen i euroområdet också har fått bättre tillgång till finansiering på rimliga villkor. Finanssystemet fungerar trots lågkonjunkturen Finanssystemet i Finland har fungerat relativt väl trots lågkonjunkturen. Bland annat bankernas kreditförluster förefaller
52
Finlands Banks årsberättelse 2010
att förbli små i förhållande till lågkonjunkturens djup. De finländska finansinstituten är starka, vilket minskar risken för att de ekonomiska problemen sprider sig från de mest skuldsatta länderna till finanssystemet i vårt land. Finland är emellertid en öppen ekonomi och därmed inte immun mot globala ekonomiska och finansiella störningar. Den finansiella infrastrukturen i Finland har också för det mesta fungerat tillförlitligt. Det gemensamma eurobetalningsområdet (Single Euro Payments Area, SEPA) gav fart åt omläggningen av finländska massbetalningar till den europeiska betalningscentralen mot slutet av året. Även om alla ändringar inte har löpt helt problemfritt, har allvarliga hot mot funktionssäkerheten i betalningssystemet undvikits. Finland kommer högst sannolikt att kunna införa SEPA enligt planerad tidtabell före november 2011. Utvecklingen av bostadspriserna medför risker Finlands Bank offentliggör två gånger om året en analys av den finländska och den globala finansiella stabiliteten. Analysen riktar sig till alla aktörer inom finanssektorn och till andra myndigheter och allmänheten, som därigenom får information och underlag för debatten kring stabilitetsriskerna. I den stabilitetsanalys som publicerades i juni 2010 bedömde Finlands Bank att uppgången i bostadspriserna – som var synnerligen kraftig i Finland våren 2010 – i värsta fall kunde leda till en självförstärkande spiral av stigande bostadspriser. Den
Verksamhet 2010
snabba uppgången kunde uppmuntra hushållen att tidigarelägga bostadsköp av rädsla för att kostnaderna skulle stiga ytterligare om de sköt upp beslutet. Glädjande med tanke på den finansiella stabiliteten är att uppgången i bostadspriserna mattades av under andra halvåret 2010. Riskerna i den starka efterfrågan på bostäder har emellertid inte gett vika. Delvis till följd av den långvariga och stadiga ökningen i bolångivningen har skuldsättningen i de finländska hushållen stigit till en rekordhög nivå: det beräknade relationstalet mellan hushållens skulder och disponibla årsinkomster ökade 2010 till cirka 109 %. I den stabilitetsrapport som gavs ut i december 2010 bedömde Finlands Bank att hushållens ökade skuldsättning inte utgör någon omedelbar risk för den finansiella stabiliteten i Finland, men den ökar hushållens och ekonomins sårbarhet för räntehöjningar och negativa överraskningar i ekonomin. Enligt Finlands Bank ligger de största omedelbara hoten mot stabiliteten utanför vårt lands gränser. Om skuldkrisen förvärras kan det leda till stagnation på den globala finansmarknaden, vilket skulle försvåra finansieringen och upplåningen också för finländska aktörer. En utdragen skuldkris kan också hålla tillbaka återhämtningen i den globala ekonomin, vilket skulle bromsa upp konsumtion, investeringar och exportefterfrågan och ha en negativ inverkan på de finansiella företagens omvärld.
Verksamhet 2010
Analys av läget i de finländska bankerna och försäkringsbolagen Finlands Bank deltog i förberedelserna för stresstestet av den finländska finanssektorn, som samordnades av Finansinspektionen, och stresstestet av det europeiska banksystemet, som samordnades av Europeiska banktillsynskommittén (Committee of European Banking Supervisors, CEBS). Resultaten av testen publicerades sommaren 2010. Resultaten visar att de finländska bankerna och försäkringsbolagen skulle klara en ny ekonomisk recession med kraftigt fallande tillgångsvärden. En delegation från Internationella valutafonden (IMF) publicerade på sensommaren 2010 sin utvärdering enligt avtalsartikel IV av Finlands ekonomiska och finansiella strukturer och en uppdaterad utvärdering av den finansiella hållbarheten i Finland enligt FSAP (Financial Sector Assessment Program Update). Enligt dessa bedömningar klarade sig det finländska finanssystemet genom den globala finanskrisen med relativt få problem tack var bankernas starka kapital- och likviditetsbuffertar och försiktiga risktagande. Utlandsägda banker har en stor betydelse i det finländska finanssystemet. Enligt IMF är det nödvändigt att ytterligare öka myndighetssamarbetet i tillsynen av gränsöverskridande bankgrupper och på krishanteringsområdet. Den globala finanskrisen blottade brister i myndigheternas beredskap att identifiera systemrisker som hotar hela den finansiella stabiliteten. Finlands Bank
Finlands Banks årsberättelse 2010
53
utvecklar fortlöpande sina kvantitativa verktyg för stabilitetsanalys. Till exempel med Finansinspektionen bedrivs samarbete för utveckling av metoder för stresstester. Finlands Banks makroekonomiska analysmodell tillämpades vid analysen av de makroekonomiska effekterna av den förestående s.k. Basel III-reformen. Resultaten av analysen rapporterades i specialnumret om den finansiella stabiliteten av tidskriften Euro & talous. Myndighetssamarbete Basel III Tyngdpunkten i det internationella myndighetssamarbetet i spåren av den ekonomiska och finansiella krisen försköts 2010 allt mer från akut krishantering i riktning mot utveckling av den finansiella regleringen och tillsynen. Beredningen av internationella regelverk har i hög grad samordnats av G20-länderna och dess stabilitetsråd (Financial Stability Board). För den praktiska implementeringen svarar olika internationella organisationer och samarbetsorgan, framför allt Baselkommittén. Det viktigaste internationella regelverk som antogs 2010 var en omfattande totalreform av bankregleringen som beretts av Baselkommittén, s.k. Basel III. Genom reformen korrigeras flera sådana brister i bankernas kapitaltäcknings- och likviditetsregler som finanskrisen blottade. Samtidigt med Basel III-reformen pågår en omarbetning av EU:s kapitaltäckningsdirektiv i
54
Finlands Banks årsberättelse 2010
enlighet med riktlinjerna i Basel III. Syftet med Basel III är att stärka bankernas och hela det finansiella systemets risktolerans på olika sätt. Av bankerna krävs framledes en kapitalbas av högre kvalitet som skydd mot förluster. På bankernas likviditet ställs också två nya kvantitativa kriterier som avser att skydda bankerna mot kortvariga likviditetskriser och begränsa alltför stor kortvarig upplåning. En principiellt viktig reform är att de nationella myndigheterna får befogenheter att avkräva en s.k. kontracyklisk kapitalbuffert av bankerna i syfte att dämpa en alltför stor ökning av den totala utlåningen. Basel III införs successivt fram till slutet av 2018. Finlands Bank lämnade 2010 yttranden om reformförslagen till både Baselkommittén och Europeiska kommissionen. Finlands Bank deltog i utvecklingen av EU:s finanstillsyn via EU:s ekonomiska och finansiella kommitté och ECBS. Europeiska systemrisknämnden EU antog 2010 lagstiftning om en ny finansiell tillsynsstruktur. Före finanskrisen var de nationella myndigheterna inte tillräckligt väl rustade för att identifiera systemrisker som hotade hela EU:s finansiella stabilitet. En arbetsgrupp på hög nivå tillsatt av Europeiska kommissionen och med Jacques de Larosière som ordförande hade i februari 2009 lagt fram ett förslag om inrättande av ett EU-organ för övervakning av systemrisker. Denna europeiska systemrisknämnd (European Systemic Risk Board) inledde sin verksamhet vid början av 2011.
Verksamhet 2010
Systemrisknämndens uppgift är att ge en tidig varning om systemrisker för att minska finanssystemets kriskänslighet och höja systemets störningstolerans. För att förhindra att riskerna realiseras kan nämnden utfärda riskvarningar och åtgärdsrekommendationer för hela EU och till enskilda medlemsstater eller grupper av medlemsstater, de nya europeiska tillsynsmyndigheterna eller de nationella tillsynsmyndigheterna. ECB och de nationella centralbankerna intar en central roll i Europeiska systemrisknämnden. ECB-ordföranden är också ordförande i systemrisknämnden. Rösträtt i styrelsen har ECB-ordföranden, de nationella centralbankscheferna och ECB:s vice ordförande, men inte de nationella tillsynsmyndigheterna. Finlands Bank har medverkat aktivt i beredningen av lagstiftning om systemrisknämnden och i verksamhetsförberedelserna. Nya tillsynsmyndigheter Vid början av 2011 inleder också de nya europeiska tillsynsmyndigheterna sin verksamhet. Dessa är Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, EBA), Europeiska försäkringsoch tjänstepensionsmyndigheten (European Insurance and Occupational Pensions Authority, EIOPA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (European Securities Market Authority, ESMA). De ersätter de tidigare tillsynskommittéerna. De nya myndigheterna har betydligt större befogenheter än tillsynskommittéerna. De kan bland annat utfärda bindande
Verksamhet 2010
tekniska standarder och i vissa fall med bindande verkan bilägga tvister mellan nationella tillsynsmyndigheter. De nationella centralbankerna, inklusive Finlands Bank, är passiva medlemmar i Europeiska bankmyndighetens förvaltningsstyrelse. Övrigt myndighetssamarbete Finanskrisen lyfte fram behovet av smidigare samarbete och informationsutbyte mellan centralbankerna, som bär huvudansvaret för makroövervakningen, och de finansiella tillsynsmyndigheterna, som svarar för institutstillsynen. Finlands Bank och Finansinspektionen undertecknade 2010 ett samförståndsavtal om principerna för samarbete och informationsutbyte i övervakningen av den finansiella stabiliteten. Finlands Bank deltar i både nationellt och internationellt myndighetssamarbete på området för den finansiella stabiliteten och inom utvecklingen av den finansiella regleringen och tillsynen. Samarbetet med bland annat de nordiska och baltiska länderna intensifierades. Centralbankerna enades om att inrätta en nordisk-baltisk stabilitetsgrupp (Nordic-Baltic Stability Group) som inledde sin verksamhet 2010. Finanskrisens effekter på den finansiella infrastrukturen De lagstiftningsprojekt som aktualiserats av finanskrisen gäller också den finansiella infrastrukturen. Förändringarna kommer inom en snar framtid att ha återverkningar särskilt på omvärlden för infrastrukturen på värdepappersmarkna-
Finlands Banks årsberättelse 2010
55
den, som har präglats av en stark integration då internationella aktörers finländska enheter strävar efter att effektivisera sin verksamhet. En totalrevidering av värdepappersmarknadslagen pågick hela 2010. Betaltjänstlagen och lagen om betalningsinstitut trädde i kraft den 1 maj 2010. Genom lagarna harmoniserades den nationella regleringen av betalningar inom Europa med betaltjänstdirektivet. Lagstiftningen gav också upphov till en ny kategori av betaltjänstleverantörer, nämligen betalningsinstituten. Det betalningssystem som tillhandahålls av ACH Finland har bedömts motsvara principerna för allmän övervakning av betalningssystem. Kontinuitetsarrangemangen för betalningssystemen i Finland har också utvärderats i samarbete med Eurosystemet. Finlands Banks betalnings- och avvecklingssystemsimulator (BoF-PSS2) anlitas som verktyg för allmän övervakning och utveckling av euroområdets system för stora betalningar (TARGET2). Den allmänna övervakningen av de internationella infrastrukturleverantörerna har samordnats med respektive organisationer som har huvudansvaret för övervakningen av dem. Finlands Bank arrangerade för fjärde gången ett betalningsforum om betalningar i framtiden. Ett centralt tema i diskussionerna var större effektivitet bland annat genom integration av betalningarna i företagets ekonomiförvaltning och genom europeiska standarder, elektronisk fakturering och mobilbetalningar.
56
Finlands Banks årsberättelse 2010
Statistik Finlands Bank svarar för Finlandsstatistiken över monetära finansinstitut (MFI), annan finansverksamhet och betalningsbalansen i euroområdet samt för motsvarande nationell statistik. Sammanställningen av den statistik som ECB behöver är en myndighetsuppgift som tilldelats Finlands Bank. Under året gjordes insatser för bättre utnyttjande av statistiken. Banken informerade aktivt om ny statistik och statistikkunnandet hos bankens ekonomer ökades genom intern utbildning. Statistikvolymen på bankens webbplats ökade och ny statistik togs fram bland annat om de ursprungliga löptiderna för bostadslån och fördelningen av räntebindningar. Omläggningen av informationssystemet för MFI-statistiken slutfördes sommaren 2010. Genom det nya inrapporterings- och statistiksystemet uppfyller banken ECB:s utökade krav på penningmängds- och bankstatistiken. Det nya inrapporteringssystemet planerades i nära samarbete med de rapporteringsskyldiga bankerna och utöver en mer omfattande statistikproduktion var målet också att minska rapportörernas arbetsbörda. Detta mål uppnåddes, trots att den nya rapporteringen är mer detaljerad än den tidigare. Tack vare det mer detaljerade materialet behöver rapportörerna inte längre göra alla klassificeringar och aggregeringar, utan får överlåta dem åt centralbanken. I juni började Finlands Bank samla in kvartalsuppgifter om långsiktiga sparavtal och placering och innehav av
Verksamhet 2010
sparmedel från inlåningsbanker, fondbolag och värdepappersföretag som tillhandahåller långsiktiga spartjänster. Denna statistik publicerades på bankens webbplats för första gången i juli. Utvecklingen av Eurosystemets statistik framskred på många plan. Efter finanskrisen har speciellt efterfrågan på statistik för stabilitetsanalyser ökat. Inom ECBS tog sig detta framför allt uttryck i framtagning av analysmaterial för Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board, ESRB). Den ökade efterfrågan på stabilitetsstatistik har också skapat behov av tätare samarbete mellan centralbankernas statistikfunktioner och tillsynsmyndigheterna på finansmarknaden. Andra utvecklingsområden inom ECBS statistikproduktion under året var förberedelserna av statistik om värdepappersinnehav, planeringen av ett heltäckande
institutsregister för finanssektorn och utvecklingen av statistik om försäkringsföretag utifrån existerande informationskällor. På grund av den offentliga skuldkrisen lade centralbankerna inom ECBS allt större vikt vid statistikens integritet och oberoende. I fråga om betalningsbalansstatistiken fattades ett beslut på europeisk nivå om att IMF:s nya statistikrekommendationer ska införas inom ECBS och EU 2014. Den nationella beredningen inleddes redan 2010. Sammanställning och publicering av de kvartalsvisa finansräkenskaperna överfördes enligt överenskommet schema från Finlands Bank till Statistikcentralen från och med tredje kvartalet 2010. För att harmonisera MFI-statistiken utökade Finlands Bank IMF-rapporteringen med vissa uppgifter enligt Statistikcentralens behov.
Foto: Peter Mickelsson.
Chefdirektör Erkki Liikanen öppnade betalningsforumet i maj.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
57
Kontantförsörjning
F
Finlands Bank ger med ECB:s tillstånd ut eurosedlar och euromynt i Finland och sörjer för deras äkthet, kvalitet och tillgänglighet i hela landet. I egenskap av kontantgrossist tillgodoser Finlands Bank hushållens behov av kontanter och handelns beräknade växelbeställningar. Banken ser till att de utelöpande eurosedlarna är i gott skick genom att ta uttjänta sedlar ur cirkulation och byta ut dem mot nya sedlar. En oavbruten kvalitetskontroll förutsätter tillräckligt snabb återcirkulering till centralbankens regionkontor eller till privata uppräkningscentraler, som också kan genomföra kvalitetskontroll av sedlarna. Privata aktörer sköter i egenskap av kontantdetaljister kontantdistributionen till allmänheten. Bankkunderna tar ut kontanter huvudsakligen i
bankautomater, medan större kontantbelopp och stora valörer tas ut på bankkontor. De privata kontantförsörjningsparterna (bankerna, automatbolagen och affärerna) räknar, sorterar och återcirkulerar i regel de returnerade kontanterna i samarbete med värdetransportföretag (G4S, Loomis och Rekla) (diagram 15). Kontanter returneras till centralbanken både av logistiska skäl och på grund av räntekostnaderna för innehav av kontanter. Finlands Bank har det övergripande ansvaret för en fungerande och kostnadseffektiv kontantförsörjning. Banken ska tillhandahålla kontanter på ett sätt som ger de privata kontantförsörjningsparterna ändamålsenliga förutsättningar att organisera distributionen. Under de senaste åren har Finlands Bank mer
Grossistverksamhet
Detaljistj verksamhet
Diagram 15. Kontantgrossister och -detaljister och yrkesmässiga kontantförsörjningsparter f i Finland Ca 6 miljarder euro aktivt i omlopp
K Kontantanv vändning
K Kontantdetaljister
Uppräkningscentr r raler (21): sortering, förvaring v och transport r
Affärsbank r ernas kontor
K Kontantautomater (Bankautomaterna Otto och Nosto)
Handeln
Privata uppräkningscentr r raler och vvärdetrransportföretag (G45, Loomis och Rekla)
Myndighetsg verksamhet
K Kontantför rsörjningsparter (Automatia och Rekla)
Centralbank r en: uteslutande kontantgrossist
Finlands Bank, 4 kontor (Vanda, V T Tammerfor rs, Kuopio och Uleåborg)
Källa: Finlands Bank.
58
Finlands Banks årsberättelse 2010
Verksamhet 2010
ingående undersökt hur pengarna cirkulerar i ekonomin och utrett möjligheterna att omfördela arbetet och höja kostnadseffektiviteten. Undersökningen ledde till att den första fasen av översynen och utbyggnaden av kontantdepåsystemet i Finland kunde inledas 2010.
Utgivningen av eurosedlar fortsätter att öka i Finland och euroområdet Beloppet eurosedlar utgivna i Finland har inte visat några tecken på minskning trots att nästan tio år har förflutit sedan övergången till euro. Tvärtom ökade beloppet utelöpande eurosedlar något 2010, till drygt 1 miljard euro. Värdet av eurosedlar utgivna i Finland har mer än tredubblats sedan övergången från mark till euro: sedlarnas värde i procent av BNP har stigit från 1,7 % till nästan 6 %. För värdeökningen står alltjämt huvudsakligen de vanligaste brukssedlarna som tas ut i automater och 500-eurosedeln som används för större betalningar och sparande (diagram 16). Den kraftiga ökningen i sedelutgivningen speglar dock inte en ökad kontantanvändning i Finland, utan snarare användning och utförsel av eurosedlar utomlands. Nettoutflödet av kontanter utgivna i Finland är en följd av turism och inköp i utlandet, men också utländsk arbetskraft för ut en stor mängd kontanter. I euroområdet har beloppet utelöpande sedlar likaså ökat i likhet med Finland, trots att efterfrågan på kontanter ökade tidvis under året bland annat i Grekland och Portugal i och med en upptrappning av skuldkrisen och
Verksamhet 2010
Diagram 16. Nettoutgivning av eurosedlar i Finland 700 600 500 400 300 200 100 0 –100 – –200
Mn euro 4 1
5 2
7 6 3
2003
2004
2005
2006
1. 500 euro 2. 200 euro 3. 100 euro 4. 50 euro Källa: Finlands Bank.
2007
2008
5. 6. 7.
20 euro 10 euro 5 euro
2009
2010
Diagram 17. Utelöpande eurosedlar i Finland och euroområdet 12
Md euro (Finland)
Md euro (euroområdet r )
1 200
10
1 000
1
8
2
6
600
Euron införs r
4
800
Finanskris i
400 200
2
0
0
1999
2001
2003
2005
2007
2009
1. Eurosedlar utgivna i Finland 2. Eurosedlar utgivna i euroområdet r Källor: Finlands Bank och Europeiska centralbank r en.
ökade risker i bankinlåningen (diagram 17). I euroområdet ökade beloppet utelöpande sedlar med endast ca 4 %, medan sedelutgivningen i Finland ökade ungefär dubbelt så mycket som den nominella konsumtionen och BNP; antalet automatsedlar ökade med hela 13 % under året.
Finlands Banks årsberättelse 2010
59
Distributionen av kontanter via bankautomater har antingen varit i stort sett oförändrad eller minskat något under de senaste åren, medan sedeldistributionen via bankkontoren har minskat betydligt. I Finland har det genomsnittliga automatuttaget ökat stadigt under de senaste åren, då kontantuttag görs mer sällan och till större engångsbelopp. Sedelbeställningarna till bankkontoren låg 2010 i stort sett på samma nivå som tidigare, dvs. på 2,2 miljarder euro. Trots att tillgången på kontanter var oförändrad har kortbetalningar vunnit mark i Finland genom att betalning med chipkort har blivit vanligare.
Finlands Bank byggde ut kontantdepåsystemet Vid början av december 2010 fick också Finlands Banks bägge kontantförsörjningsparter (Automatia och Rekla) tillgång till räntefri förvaring i externa kontantdepåer, samtidigt som depåvolymen utökades betydligt. Avsikten var både att slippa logistiskt onödiga transporter till centralbankens regionkontor och att erbjuda bättre möjligheter till lokal kontanthantering och återcirkulation. I takt med att fler aktörer inför nya sorteringsmaskiner som uppfyller cirkulationsreglerna har aktörerna bätter möjligheter att genomföra tillfredsställande äkthets- och kvalitetskontroll av sedlarna. Därigenom har centralbankens roll inom kontantcirkulation och kvalitetskontroll av utelöpande sedlar minskat något. Den successiva utbyggnaden av kontantdepåsystemet syftar också till en tydligare
60
Finlands Banks årsberättelse 2010
arbetsfördelning mellan parterna och ökad kostnadseffektivitet inom kontantförsörjningen. Genom den utvidgade depån som infördes i slutet av 2010 ökade depåvolymen av euromynt mångfaldigt. Det är nu möjligt att förvara totalt 15 miljoner euro i mynt, mot tidigare 3,5 miljoner euro, och 46 miljoner euro i sedlar, mot tidigare 32 miljoner euro. De maximala depåvolymerna har fördelats mellan Finlands Banks två kontantförsörjningskunder, dvs. Automatia och Rekla, i princip efter verksamhetsvolym men med beaktande bland annat av den minimivolym som är nödvändig för en välfungerande depåverksamhet. Depåsystemet kommer att utvidgas ytterligare de närmaste åren, med eventuella funktionella preciseringar och justeringar av depåvillkoren.
Samordningen av kontantförsörjningen framskrider inom euroområdet Det finns stora skillnader mellan euroländernas kontantförsörjningssystem, och ECB har därför systematiskt börjat utforska möjligheterna till samordning på olika verksamhetsområden. Eurosystemet preciserade och utvidgade 2010 ramverket för äkthetsoch kvalitetskontroll av återcirkulerade eurosedlar till att utöver yrkesmässiga kontanthanterare även omfatta bland annat handeln och kasinoverksamhet. I penningtransporterna har streckkodsstandarderna för elektronisk registrering av kontantförpackningar harmoniserats. Övergången till gemensam upphandling
Verksamhet 2010
av sedlar i euroområdet (Single Euro Tender Procedure, SETP) sköts däremot åter upp. Finland bildar dock tillsammans med vissa andra euroländer en mindre grupp för gemensam upphandling av eurosedlar (JET-gruppen). Dessutom är Finland en av åtta delägare i informationssystemet för kontantförsörjning (CashSSP), som vuxit starkt under de senaste åren.
Diagram 18. Falska eurosedlar i Finland och euroområdet 500
St./mån. (Finland)
St. / halvår (euroområdet) r
400 000
400
4 300 000
300
3 200 000
200
1
100
2 100 000 0
0
Ökningen av antalet sedelförfalskningar avstannade i euroområdet, men fler förfalskningar påträffades i Finland Ökningen av sedelförfalskningar som pågått i euroområdet sedan mitten av 2007 stannade av 2010. Antalet euroförfalskningar som påträffades i omlopp minskade med ca 5 %. Situationen varierar dock stort mellan euroländerna. Sedelförfalskningarna i ett land kan inte heller automatiskt tillskrivas inhemska förfalskare och distributörer. På det stora hela är det alltjämt mycket tryggt att använda eurosedlar och det är ytterst sällsynt att en vanlig konsument råkar ut för förfalskningar. Att en förfalskning når konsumenterna är ytterst osannolikt, eftersom äktheten av de sedlar som distribueras via automater kontrolleras i antingen centralbankernas eller kontanthanterarnas sorteringsmaskiner. Distributörerna av falska sedlar försöker i allmänhet använda sedlarna som betalningsmedel i affärer. Sedelförfalskarna har i regel inte något större intresse av att förfalska mindre valörer, eftersom de ger mindre avkastning.
Verksamhet 2010
500 000
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
1. 2. 3.
Antal förfalskade f växelsedlar (5- och 10-eurosedlar), Finland Antal förfalskade f brukssedlar (20- och 50-eurosedlar), Finland Antal förfalskade f storra sedelvalörer (100-, 200- och 500-eurosedlar), Finland 4. T Totalt antal euroförffalskninggar i euroomrrådet (st./halvår) Källor: Europeiska centralbank r en och Centralkriminalpolisen r i Finland.
I Finland påträffades 2010 något fler förfalskade eurosedlar i omlopp än 2009, totalt 1 052 stycken (diagram 18). Ökningen berodde främst på vissa större förfalskningsserier. Speciellt under sommarmånaderna påträffades förfalskade 100- och 500-eurosedlar. Tack vare vaksam personal i affärerna och hos värdetransportföretagen samt äkthetskontroll och polisens agerande har distributörer av förfalskade sedlar åkt fast. Trots att antalet ökat kan Finland alltjämt räkna sig till de euroländer där minst antal förfalskningar påträffats.
Finlands Banks årsberättelse 2010
61
Övrig verksamhet Internationell verksamhet Finlands Bank som en del av Europeiska centralbankssystemet Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen är medlem av ECB-rådet, som är det högsta beslutande organet inom Eurosystemet. Rådet består av alla ECB:s direktionsmedlemmar och centralbankscheferna i de länder som antagit euron. Direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen är personlig suppleant för chefdirektören i ECB-rådet. ECB-rådet sammanträder i regel två gånger i månaden i Frankfurt am Main. Vid det första sammanträdet varje månad analyserar rådet den monetära och realekonomiska utvecklingen och fattar utifrån den beslut om bland annat räntepolitiken. Det andra sammanträdet fokuserar vanligen på ECB:s och Eurosystemets andra uppgiftsoch ansvarsområden. Under 2010 hölls ett möte utanför Frankfurt, i Lissabon där den portugisiska centralbanken var värd för mötet. ECB-rådet har också hållit telekonferenser och fattat beslut genom skriftligt förfarande. Finlands Banks chefdirektör är också medlem i ECB:s allmänna råd, som består av cheferna för EU-ländernas centralbanker och ECB:s ordförande och vice ordförande. Allmänna rådet sammanträdde fem gånger 2010. Finlands Banks ledning och experter medverkade i arbetet i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) på alla beredningsstadier. Finlands Bank hade minst en representant i alla ECBS kommittéer, liksom i budgetkommittén,
62
Finlands Banks årsberättelse 2010
Eurosystemets styrkommitté för IT-frågor, personalchefsmötet och de flesta av de ca 60 arbetsgrupper som sorterar under kommittéerna. I september beslutade rådet inrätta en ny riskhanteringskommitté (Risk Management Committee) och antalet kommittéer ökade därmed till 17 (se ruta 6). Under året hade 14 av bankens medarbetare tillfälliga expertbefattningar av olika längd vid ECB. Eurosystemet hade också många tillfälliga högnivåkommittéer bland annat inom finansmarknadsfrågor och IT. Direktionsmedlemmarna eller bankens experter deltog i kommittéerna inom sina respektive kompetensområden. Vid ECB finns också en revisionskommitté vars uppgift är att öka styrningen och övervakningen av ECB och Eurosystemet. Till revisionskommittén hör tre medlemmar av ECB-rådet. Ordförande är sedan oktober 2009 Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen. Finlands Bank och den globala ekonomiska politiken Finlands Bank deltar aktivt i det internationella samarbetet via många olika organisationer. Enligt lag ska Finlands Bank svara för kontakterna mellan finska staten och Internationella valutafonden (International Monetary Fund, IMF). Finlands Bank medverkar i egenskap av aktieägare i Internationella regleringsbanken (Bank for Internationel Settlements, BIS), i sex EU-kommittéer och i Organisationen för ekonomiskt
Verksamhet 2010
samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development, OECD). Internationella valutafonden Finlands representant i Internationella valutafondens styrelse, som är valutafondens högsta beslutande organ, var Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen med direktionens vice ordförande Pentti Hakkarainen som suppleant. Styrelsen höll sitt årsmöte i oktober i Washington. Valutafondens rådgivande internationella monetära och finansiella kommitté (International Monetary and Financial Committee, IMFC) sammanträdde i april och oktober. Ordförande i kommittén var Egyptens finansminister Youssef Boutros-Ghali. Den nordiskbaltiska valkretsen företräddes vid sammanträdet i april av Finlands finansminister Jyrki Katainen och i oktober av norska finansministern Sigbjørn Johnsen. För valutafondens verksamhet svarar en direktion, som består av 24 ledamöter, och verkställande direktören, som också är ordförande i direktionen. Som verkställande direktör fortsatte fransmannen Dominique Strauss-Kahn. I valutafonden hör Finland till den nordisk-baltiska valkretsen, som har en gemensam representant i direktionen. Per Callesen från Danmark inledde i januari sin mandatperiod som valkretsens representant och ledamot i direktionen. Tillsammans med finansministeriet deltog Finlands Bank under Danmarks ledning i den samordning inom valkretsen som syftar till att
Verksamhet 2010
skapa en samsyn inom valkretsen i olika frågor som handläggs av direktionen1. Den nordisk-baltiska monetära och finansiella kommittén (Nordic-Baltic Monetary and Financial Committee, NBMFC) sammanträdde tre gånger för att bereda valkretsens policyfrågor. Finlands Bank företräddes i kommittén av vice direktionsordföranden Pentti Hakkarainen. Kommittémedlemmarna deltog också i augusti i ett G20-sammanträde i Helsingfors mellan de nordiska och baltiska länderna och G20-ordförandelandet Korea, som hade sammankallats för att diskutera G20-gruppens åtgärdsprogram. Syftet var att informera G20-länderna om valkretsens synpunkter på IMF:s kvot- och representationsreform och sina policyval i fråga om IMF:s verksamhet. Ordförande var Koreas högnivårepresentant, ambassadör Ho-Young Ahn och understatssekreterare Martti Hetemäki från finansministeriet i Finland. Arbetet i NBMFC förbereddes av en ställföreträdarkommitté som sammanträdde två gånger under året. Ordförande och Finlands Banks representant i ställföreträdarkommittén var chefen för internationella enheten Olli-Pekka Lehmussaari. Sekretariatsuppgifterna i kommittén sköttes av bankens internationella enhet fram till slutet av juni. En delegation från Internationella valutafonden tog under året fram två landrapporter om Finland. Den ena 1
Den nordisk-baltiska valkretsens ställningstaganden redovisas närmare i rapporten Recent Policy Developments in the International Monetary Fund. The Nordic-Baltic Office, IMF, som utkommer två gånger om året (http://www.suomenpankki.fi/en/suomen_ pankki/kv_yhteistyo/imf.htm).
Finlands Banks årsberättelse 2010
63
Ruta 6.
Finlands Bank i ECB- och EU-organ och i andra internationella organisationer 2010 Finlands Bank i ECB-rådet
Erkki Liikanen, medlem Pentti Hakkarainen, suppleant
Maritta Nieminen, bisittare Antti Suvanto, bisittare
Finlands Bank i ECBS-kommittéer, budgetkommittén, Eurosystemets styrkomitté för IT-frågor och personalchefsmötet Banktillsynskommittén Kimmo Virolainen Eurosystemet/ECBS kommunikationskommitté Mika Pösö Richard Brander IT-kommittén Armi Westin Raimo Parviainen (t.o.m. 4.2.2010) Petteri Vuolasto (fr.o.m. 5.2.2010) Kommittén för betalnings- och avvecklingssystem Marianne Palva Anna-Maija Tikkanen Kommittén för internationella förbindelser Sinikka Salo (t.o.m. 24.10.2010) Pentti Hakkarainen (fr.o.m. 25.10.2010) Olli-Pekka Lehmussaari
Kommittén för internrevision Erkki Kurikka Pertti Ukkonen
Rättskommittén Maritta Nieminen Eija Brusila
Kommittén för kalkylmetoder Annika Karjalainen Hanna Järvinen
Sedelkommittén Mauri Lehtinen Kari Takala
Kommittén för marknadsoperationer Statistikommittén Pentti Pikkarainen (t.o.m. 28.2.2010) Helka Jokinen Harri Lahdenperä (fr.o.m. 1.3.2010) Harri Kuussaari Tuomas Välimäki Budgetkommittén Penningpolitiska kommittén Pirkko Pohjoisaho-Aarti Tuomas Saarenheimo Eurosystemets styrkommitté Jarmo Kontulainen för IT-frågor Redovisningskommittén Seppo Honkapohja Tuula Colliander Personalchefsmötet Riskhanteringskommittén Antti Vuorinen Antti Nurminen Kaarina Huumo
Finlands Bank i EU-kommittéer Europeiska systemrisknämndens styrelse Erkki Liikanen
Kommittén för ekonomisk politik Veli-Matti Mattila
Ekonomiska och finansiella kommittén Pentti Hakkarainen Hannu Mäkeläinen, suppleant
Europeiska banktillsynskommittén Kimmo Virolainen
Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik Helka Jokinen Betalningsbalanskommittén Harri Kuussaari
Finlands Bank i BIS, IMF och OECD BIS centralbankchefsmöten Erkki Liikanen
Internationella valutafondens styrelse
Erkki Liikanen, styrelseledamot Pentti Hakkarainen, suppleant i styrelsen
64
Finlands Banks årsberättelse 2010
OECD:s finansmarknadskommitté Jyrki Haajanen OECD:s kommitté för ekonomisk politik Tuomas Saarenheimo Samu Kurri
Verksamhet 2010
gällde den finansiella stabiliteten och tillsyn och reglering av finansinstituten. Enligt IMF har den finansiella sektorn i Finland klarat den globala finanskrisen relativt väl, främst tack vare finansinstitutens konservativa verksamhet men också myndigheternas effektiva tillsyn och reglering. Valutafonden påtalade riskerna i hushållens bolån med rörlig ränta, vars andel av utlåningen ökat kraftigt under den rådande låga räntenivån. På grund av det starka utländska bankägandet ligger de framtida utmaningarna enligt IMF i en effektiv gränsöverskridande tillsyn och välfungerande krishanteringsmekanism. Den andra utvärderingen enligt IMF:s avtalsartikel IV gällde den ekonomiska utvecklingen och Finlands ekonomiska politik. Den globala krisen och raset i världshandeln ledde till att BNP i Finland 2009 föll tillbaka med 8 %. Enligt valutafondens bedömning var regeringens breda stimulansåtgärder för att stödja den ekonomiska tillväxten 2009–2010 välmotiverade, trots att det långvariga offentliga överskottet vände till underskott 2009. Valutafonden rekommenderade insatser för att stärka de offentliga finanserna från och med 2011, särskilt för att bromsa den offentliga utgiftsökningen och bredda skatteunderlaget. Framför allt myndigheterna uppmanades se över sina strukturer för att minska hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna.
Verksamhet 2010
Internationella valutafonden som långivare Till följd av den globala finanskrisen blev flera av medlemsländerma tvungna att 2010 uppta lån från valuatafonden. I Europa drabbades Greklands offentliga finanser av en kris och landet avtalade om ett omfattande finansieringspaket med EU och IMF i maj 2010. Villkor för finansieringen var ett åtagande från grekiska regeringen att iaktta ett strängt sparprogram i flera år och genomföra flera strukturreformer för att öka landets internationella konkurrenskraft och produktivitet. I december avtalade också Irland om omfattande lånearrangemang med valutafonden, Europeiska unionen och vissa EU-länder för att klara av den allvarliga betalningsbalanskris som landet drivits in i. Den irländska ekonomin drabbades av en djup recession 2009. De åtföljande obalanserna både i de offentliga finanserna och i hela det finansiella systemets finansiering utmynnade i en kris som i höstas riskerade at hota den finansiella stabiliteten i hela EU. För att få lån gick Irland med på stränga åtgärder för att stabilisera landets banksystem och minska banksektorns storlek i förhållande till BNP. Efter den globala finanskrisens utbrott 2008 har valutafondens utlåning till medlemsländerna ökat kraftigt. Valutafonden kan tillgripa dels sin basfinansiering som består av medlemsländernas abonnemang, dels låna medel av medlemsländerna genom bilaterala avtal.
Finlands Banks årsberättelse 2010
65
Finlands Bank ingick i april ett bilateralt avtal med valutafonden om ett lån på 1,3 miljarder euro. IMF:s reform IMF:s kvot- och representationsreform som varit aktuell i några års tid gick under året in i beslutsskedet. I november godkände valutafondens direktion och ledarna för G20-gruppen ett reformförslag som slutligen antogs vid en omröstning i IMF:s styrelse i december. Enligt förslaget fördubblas de totala medlemsandelarna till 476,8 miljarder i särskilda dragningsrätter (SDR). Samtidigt justeras kvotfördelningen mellan medlemsländerna så att en andel på drygt 6 % överförs från de utvecklade länderna till utvecklingsländer och fattiga länder. Finlands medlemskvot i valutafonden ökar från 1 263,8 miljoner SDR till 2 410,6 miljoner SDR. Samtidigt kommer Finlands röstkvot att minska från 0,59 % till 0,51 % då förslaget träder i kraft. Hittills har de fem största medlemsländerna fått utse ledamöter för direktionen, medan de övriga direktionsmedlemmarna har utsetts genom val. Efter representationsreformen utses samtliga ledamöter genom val, och en ledamot vars valkrets omfattar minst sju länder kan utnämna två ställföreträdare i direktionen. Reformen träder i kraft efter ratificering i medlemsländerna, vilket ska ske före valutafondens årsmöte 2012. G20-samarbetet Tack vare sin unika expertis och hela 187 medlemsländer spelar Internationella
66
Finlands Banks årsberättelse 2010
valutafonden en viktig roll i G20-gruppens arbete. Valutafonden tar inför gruppens möten fram policyrekommendationer som syftar till en stark, hållbar och balanserad ekonomisk tillväxt. Fondens särskilda uppgift är att utvärdera ömsesidiga effekter mellan G20-länderna och insatserna för att minska globala obalanser via en process som går under namnet Mutual Assessment Process (MAP). Själva processen utvärderas av valutafondens direktion. IMF:s internationella monetära och finansiella kommitté uttalade vid sitt möte i april 2010 sitt stöd för samarbetet mellan IMF och G20 i utvärderingen av inbördes ekonomiska effekter. Under året tog valutafonden också fram rekommendationer till utträdesstrategier för avveckling av de exceptionella och aldrig tidigare skådade ekonomiska stimulansåtgärder som olika länder världen över varit tvungna att tillgripa på grund av den globala krisen. EU-kommittéer Under året inrättades Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) inom ramen för det nya europeiska systemet för finansiell tillsyn (European System of Financial Supervision). Nämnden, som fokuserar på makrotillsyn av finansmarknaden, består av en styrelse, en styrkommitté och ett sekretariat bistådda av en rådgivande vetenskaplig och en rådgivande teknisk kommitté. Beslutsfattande organ i nämnden är styrelsen där Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen är ledamot med rösträtt.
Verksamhet 2010
Finlands andra ledamot är Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen. Systemrisknämnden inledde sin verksamhet vid början av 2011. I december upplöste ECB Eurosystemets banktillsynskommitté, vars verksamhet tas över av stabilitetskommittén (Financial Stability Committee) med nytt mandat. EU:s Ekonomiska och finansiella kommitté (Economic and Financial Committee, EFC) förbereder EMUärenden för Europeiska unionens råd i dess sammansättning med ekonomi- och finansministrar (Ekofinrådet). Kommittén består av representanter för EU-ländernas finansministerier och nationella centralbanker med personliga suppleanter. Till kommittén hör också representanter för Europeiska kommissionen och ECB. Företrädarna för de nationella centralbankerna deltog i kommitténs sammanträden (11 under 2010) i dess fullständiga sammansättning, där det ekonomiska läget och frågor som gäller finansmarknaden och Internationella valutafonden behandlas. Under året fokuserade kommittén på finanskrisen och korrigerings- och reformåtgärderna till följd av den, men också G20-samarbetet och valutafonden diskuterades vid flera tillfällen. Ekonomiska och finansiella kommittén sammanträder två gånger per år i sammansättningen Financial Stability Table (FST). I dessa rundabordsdiskussioner medverkar också representanter från EU:s tillsynskommittéer med rapporter om den finansiella stabiliteten. Tyngdpunkten i diskussionerna låg 2010 på hanteringen av det svåra finansiella
Verksamhet 2010
läget och reformen av EU:s tillsynsstrukturer. I fråga om Internationella valutafonden beredde den ekonomiska och finansiella kommittén tillsammans med underkommittén för IMF-ärenden EU:s ståndpunkt till de aktuella frågorna kring valutafondens verksamhet och förvaltning. EU:s Kommitté för ekonomisk politik (Economic Policy Committee, EPC) fokuserar på att förbereda principerna för EU:s ekonomiska politik och strukturpolitiska ärenden utifrån bl.a. Lissabonprogrammet. Medlemsländernas finansministerier och vissa av centralbankerna (bl.a. Finlands Bank) samt Europeiska kommissionen och ECB är företrädda i kommittén. Europeiska banktillsynskommittén (Committee of European Banking Supervision, CEBS) behandlade frågor som gällde reglering och tillsyn av banksektorn och förberedde sig för egen del för reformen av banktillsynen inom EU. Under året planerade och genomförde kommittén ett stresstest av de största bankerna inom EU. Stresstestresultaten publicerades i juli. CEBS består av EU-ländernas banktillsynsmyndigheter och tillsynsexperter från de nationella centralbankerna. Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (Committee on Monetary, Financial and Balance of Payments Statistics, CMFB) består av representanter för de nationella statistikmyndigheterna, Eurostat, de nationella centralbankerna och ECB. Kommittén har till uppgift att förbättra förutsätt-
Finlands Banks årsberättelse 2010
67
ningarna för statistiksamarbetet mellan ECB och Eurostat och avge yttranden inom sitt statistikområde. I Eurostats betalningsbalanskommitté (Balance of Payments Committee) deltar centralbankerna och statistikmyndigheterna med ansvar för betalningsbalansstatistik. Kommittén har till uppgift att biträda Eurostat i genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen. Internationella regleringsbanken Internationella regleringsbanken (BIS) håller årligen sex regelbundna centralbankschefsmöten, där chefdirektören för Finlands Bank deltar. På sammanträdena 2010 diskuterades aktuella frågor inom världsekonomin och utvecklingen av den finansiella regleringen på global nivå. Diskussionerna har en stor betydelse då riktlinjer dras upp för den internationella regleringen och utvecklingen av finansmarknaden. Enligt ett nytt förfarande som BIS införde vid början av året tas aktuella globala finansmarknadsfrågor nu också upp på agendan för sessionen om den globala ekonomin (Global Economy Session) vid centralbankschefsmötet. Finlands Banks chefdirektör deltog också i dessa möten. Som aktieägare i BIS var Finlands Bank representerad vid bankens formella bolagsstämma i juni. Övrig internationell verksamhet Direktionsmedlemmarna i Finlands Bank deltog 2010 i flera internationella möten,
68
Finlands Banks årsberättelse 2010
seminarier, konferenser och tillställningar. Det nordiska samarbetet fortsatte enligt traditionella former, och de fem nordiska ländernas centralbankschefer med experter samlades denna gång i norska Stavanger på sommaren. Kontaktgruppen för de nordiska centralbankernas avdelningar för finansiell stabilitet hade tagit fram underlag för diskussionerna om centralbankernas roll på makrostabilitetsområdet inklusive institutionella frågor och den nordiska dimensionen. De nordiska centralbankscheferna träffades också flera gånger under året både på nordiska möten och i andra internationella sammanhang.
Kommunikation Kommunikationen syftar till att öka allmänhetens kunskap om Finlands Bank och Eurosystemet genom effektiv och riktad information. Information kommuniceras om penningpolitik, finansmarknad och betalningsmedel och om Finlands Banks och Eurosystemets verksamhet inom dessa områden. Den globala ekonomiska krisen avspeglades också i Finlands Banks kommunikation. De olika momenten åskådliggjordes för allmänheten genom tidningsartiklar, intervjuer och andra framträdanden av bankens experter. Också bankens direktionsledamöter tog upp den ekonomiska utvecklingen i sina uttalanden och inlägg. Den viktigaste publikationen i Finlands Banks externa kommunikation är tidskriften Euro & talous, som från och med 2011 ges ut fem gånger per år. I
Verksamhet 2010
specialnumren Talouden näkymät på våren och hösten publicerades Finlands Banks konjunkturprognos. I slutet av året utkom specialnumret om den finansiella stabiliteten, Rahoitusjärjestelmän vakaus.2 I artikelnumren behandlades penningpolitiken och konjunkturläget och ett antal specialteman allt från Japans stora statsskuld till regleringen av finansmarknaden. I samband med utgivningen av Euro & talous höll chefdirektören fyra presskonferenser. En annan viktig informationskanal vid sidan av presskonferenserna är bankens webbplats, som innehåller information om Finlands Banks och Eurosystemets uppgifter och pressmeddelanden om ECB:s penningpolitiska beslut. Artikelserien BoF Online ges också ut på nätet; under 2010 publicerades nio artiklar. Bankens publikationer i PDF-format finns på webbplatsen under Publikationer.3 Bankens externa kommunikation syftar också till att öka ungdomarnas kunskaper i och intresse för ekonomi. I slutet av året lanserade Banken på sin webbplats för skolelever, www.euro.fi, webbspelet Finanzity som är tänkt att främja i synnerhet ungdomarnas ekonomikunskaper. Spelet ska stödja skolornas ekonomiundervisning, så att spelarna lär sig att sköta sin ekonomi, hantera centrala ekonomiska begrepp och förstå centralbankens verksamhet.
Webbspelet Finanzity ska öka ungdomarnas ekonomiska kunskaper.
2
En del av artiklarna i Euro & talous publicerades på engelska i Bank of Finland Bulletin.
3
En del av Finlands Banks publikationer ges också ut i tryckt version. De viktigaste publikationerna 2010 listas i bilagan på sidan 130.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
69
Spelet har utformats i samarbete med lärare i ekonomi.4 Finlands Bank var en av huvudarrangörerna för den 13:e riksomfattande Ekonomigurutävlingen för gymnasieelever. Ekonomiguru 2010 blev Lauri Mikkola från Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu. Priset delades ut i mars på Finlands Bank. Många tiotal olika grupper av studerande och andra vetgiriga besökte Finlands Banks myntmuseum under året och fick sig till livs aktuell information 4
Finanzity kan spelas på www.eurolfi/finanzity.
om ekonomin. Experter från Finlands Bank deltog också i lärarnas Ekonomi i klartext-seminarier på åtta olika orter. Myntmuseet med sina utställningar och multimedier om pengarnas historia och Finlands Banks verksamhet i Europeiska centralbankssystemet hade under året ca 9 000 besökare. Museets tillfälliga utställning D-vitamin! Devalveringarna 1957 och 1967 pågick hela året. Föreläsningsserien Studia monetaria om samhällsekonomi och ekonomisk historia fortsatte med 11 föreläsningar som lockade i snitt drygt 50 åhörare till myntmuseet.
Foto: Jaakko Koskentola.
Publikseminarierna Ekonomibok Nu lockade ekonomiintresserade till myntmuseet. I publiken i mitten näringsminister Mauri Pekkarinen och till höger Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.
70
Finlands Banks årsberättelse 2010
Verksamhet 2010
På myntmuseet inleddes 2010 en samtalsserie under rubriken Ekonomibok Nu, som var öppen för allmänheten. Serien byggdes upp kring samtal mellan författare eller redaktörer till aktuella finländska böcker om ekonomi och representanter för Finlands Bank. Temat för det första samtalet med forskarna Marja-Liisa Halko och Anne Mikkola och professor Riitta Hallinoja var kvinnor, män och ekonomi. Professor Markku Kuisma inbjöds för att samtala om boken ”Rosvoparonien paluu” och ledamoten av Europeiska revisionsrätten Olavi Ala-Nissilä för att diskutera sin bok ”Ulos finanssikriisistä”. I det sista samtalet för året diskuterades boken ”Sata-komitea – Miksi asioista päättäminen on niin vaikeaa?” med författaren Osmo Soininvaara. De fyra tillställningarna lockade sammanlagt ca 150 åhörare.
Verksamhet 2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
71
Ledning och organisation
Ledningssystem
D
De centrala delarna i Finlands Banks ledningssystem är bankens strategi, måloch resultatstyrning, verksamhetsplanering, personal- och budgetramar och samlad riskbedömning. Samlad riskbedömning och riskanalys är integrerad i verksamhetsplaneringen inom avdelningarna, enheterna och processerna. Ledningssystemets ambition på lång sikt är att granska och bedöma bankens samlade riskposition. Också utvecklings- och lönesamtal med medarbetarna ingår i ledningssystemet, som sammanför de olika delarna till en integrerad helhet för genomförande av strategin.
Bankens processledningsmodell byggdes på under året. Vid sidan om de tidigare processerna för penningpolitisk analys och beredning och penningpolitiska operationer och likviditetshantering infördes två nya kärnprocesser: en process för inhemsk ekonomiskpolitisk påverkan och en process för stabilitetsanalys. Övergången till processledning har möjliggjort kompetensutnyttjande över organisationsgränserna i den penningpolitiska beredningen. Experternas kompetens och erfarenhet utnyttjades i utvecklingen av det interna styrningssystemet och verksamheten. Direktionen
Organisationsstruktur – avdelningar och processer Direktionen
Processägare: • Mål och engagemang
Processens ledningsgrupp: Resurser och kompetens
Penningpolitik och forskning
Finansiell stabilitet och statistik
Bankrörelse
Penningpolitisk beredning Processchef: • Daglig ledning och utveckling av processen
Stödfunktioner:
Betalningsmedel
Administration Ledningssekretariatet
Penningpolitiska operationer Inhemsk ekonomisk-politisk påverkan Stabilitetsanalys Finansinspektionen
72
Finlands Banks årsberättelse 2010
Ledning och organisation
fick i slutet av året en rapport om de åtgärder som vidtagits enligt förslagen från de fyra scenarioarbetsgrupper som den tillsatt. Finlands Bank är en expertorganisation som uppmuntrar till initiativförmåga och självstyrning.
Verksamhetsplanering Planeringshorisonten för avdelningarna och processerna är tre år. Målen för verksamheten skrivs ned i mål- och resultatkontrakt som årligen undertecknas av avdelningscheferna. Kontrakten tar upp målen, mätetalen för dem och de viktigaste projekten.
Mål- och resultatstyrning Inom ramen för mål- och resultatstyrningen fastställs bankens strategiska mål och mätetal för måluppfyllelsen. Uifrån bankens strategi härleds mål för varje avdelning och process efter strategiområde (strategisk måluppfyllelse för hela banken, se tabell 76). Den strategiska måluppfyllsen mätt efter skalan 1–5 var god 2010. Avdelningscheferna svarar för ledningen och styrningen av verksamheten vid sina avdelningar, dvs. för måluppfyllelsen och personal- och budgetfrågor. Beslutsfattandet har mer än tidigare delegerats till byrå- och enhetscheferna. Servicekompetens och inflytande Finlands Bank utövar ett stort inflytande inom Eurosystemet och i den ekonomiskpolitiska debatten i vårt land. Chefdirektören deltar i ECB-rådets sammanträden som hålls för att analysera den monetära och realekonomiska
Ledning och organisation
utvecklingen och utifrån den fatta beslut för euroområdet. Bankens experter svarar för ärendeberedningen för chefdirektören. Servicekompetens och inflytande mäts genom kundenkäter som riktas till högsta ledningen och medarbetarna och till kunder och intressegrupper. Bankens inflytande i den finländska ekonomiskpolitiska debatten beskrivs med indikatorn mediebevakning i systemet för mål- och resultatstyrning. Ekonomisk resursanvändning Syftet med tillgångsförvaltningen är att sörja för en tillfredsställande kapitaltäckning och en stabil vinstfördelning till staten. Avkastningen på de finansiella tillgångarna följs upp genom kvartalsrapporter och prognoser. Banken har fastställt mål för personal- och budgetutvecklingen, som kvartalsvis följs upp av direktionen. Utvecklingen av resurserna jämförs med andra centralbanker. Personalmålet för 2013 är 410 anställda. Välfungerande interna processer Processledning har införts i bankens fyra kärnprocesser. Systemet är nu välförankrat och samarbetet mellan processerna löper smidigt. Finlands Bank och Finansinspektionen, som verkar i anslutning till banken, har undertecknat ett samförståndsavtal om principerna för samarbete och informationsutbyte. Avtalet följs upp genom rapporter från avdelningen för finansiell stabilitet och statistik. Nya IT-lösningar ger bättre möjligheter till distansarbete. Banken har ett trådlöst datanät.
Finlands Banks årsberättelse 2010
73
Kompetensutveckling och arbetsförmåga Som stöd i chefsarbetet infördes ett nyutvecklat verktyg, ledarskapsindex, vid början av 2011.
Riskhantering som verktyg för den interna styrningen Direktionen antog i oktober 2010 principerna för riskhanteringen vid Finlands Bank. Enligt principerna ska riskhanteringen vara integrerad i bankens interna styrningssystem. Vidare ska de årliga mål- och resultatrapporterna innehålla en bedömning av sannolikheten för att riskerna realiseras under perioden. Riskerna delas in i strategiska, finansiella och operativa risker. Direktionen har det övergripande ansvaret för att organisera och leda riskhanteringen och fastställa risknivån, men varje medarbetare ska sörja för riskhanteringen inom ramen för sin egen befattning och sina egna uppgifter. Enligt den ansvarsfördelning för riskhanteringen som fastställts av direktionen ska chefen för ledningssekretariatet samordna hanteringen av strategiska risker, medan chefen för administrativa avdelningen svarar för samordning av bedömningen och rapporteringen av hanteringen av operativa risker och för uppföljning och rapportering av samlade finansiella risker.
74
Hanteringsprocessen för strategiska risker införlivades 2010 med verksamhetsplaneringen och beslut fattades om att strategiska risker ska bli ett stående tema på ledningens strategiseminarier. Denna praxis tillämpas för första gången på strategiseminariet 2011. Samlade finansiella risker Uppföljning och rapportering av de samlade finansiella riskerna i balansräkningen är förlagd till administrativa avdelningens riskkontrollbyrå, som svarar för bedömning, analys och hantering av riskerna i investeringsverksamheten. För de samlade finansiella riskerna i balansräkningen redogörs närmare på sidan 50. En stor del av Finlands Banks samlade finansiella risker är förknippade med förvaltningen av bankens egna finansiella tillgångar. Beslutsstruktur och ansvarsfördelning i tillgångsförvaltning och riskhantering har därför tydligt fastställts. Beslut om investeringsverksamheten och riskhanteringen fattas på flera plan i Finlands Banks organisation, t.ex. av direktionen, marknadskommittén, investeringsgruppen och riskgruppen, av vilka direktionen och marknadskommittén är viktigast.
Strategiska risker
Operativa risker
Finlands Banks viktigaste strategiska risker gäller strategival och underliggande antaganden om omvärlden och omvärldsförändringarna både i och utanför Finland.
Finlands Banks operativa risker kartläggs som ett led i verksamhetsplaneringen. Bankens avdelningar identifierar de viktigaste operativa riskerna för sina respektive kompetensområden och tar
Finlands Banks årsberättelse 2010
Ledning och organisation
hänsyn till dem i sin verksamhetsplanering. Avdelningarna tar dessutom ställning till om hanteringen av en rapporterad risk är tillfredsställande för avdelningens syften. För riskbedömning tillämpas olika metoder. I bankens kärnfunktioner bedöms riskerna främst med tanke på målen och måluppfyllelsen, medan det inom system- och säkerhetsfunktionerna har varit möjligt att utgå från ett skade-, förlust- eller anseendeperspektiv i riskbedömningen. Kartläggningen fokuserar på riskerna i processer och arbetssätt. En förbättring av riskhanteringen kräver inga stora utvecklingsprojekt utan snarare utveckling av processarbetet och processledningen. Medarbetarriskerna hänför sig främst till kompetensfrågor som måste lösas genom prioritering på banknivå. De operativa riskerna i centralbankens basfunktioner är i stort sett oförändrade, såsom risken för rån eller oegentligheter. Resultaten av riskkartläggningen utnyttjas för att förbättra och styra verksamhetsplaneringen på avdelningarna och i hela den operativa verksamheten.
Ledning och organisation
Finlands Banks årsberättelse 2010
75
II Ekonomisk resursanvändning
I Servicekompetens och inflytande
Finlands Banks mål- och resultatsstyrning
76
Strategisk riktlinje
Mätetal
Målvärde
Utfall 12/2009
Utfall 12/2010
1. Finlands Banks framgång inom Eurosystemet bygger på forskning och analys.
Chefdirektörens utvärdering av inflytandet vid varje sammanträde
4
4,1
4,1
Internationellt inflytande i IMF-arbetet
4
4,6
4,8
Mediebevakning av den ekonomiska prognosen
4
4,1
4,0
Mediebevakning av stabilitetsrapporten
4
4,3
3,6
Enkät till intressegrupperna
4
4,6
4,4
3. För finansmarknadsaktörerna TARGET2-kundernas betyg 4 i Finland garanterar Finlands Intressegruppernas betyg för 4 Bank centralbankstjänster som inflytandet på finans marknaden håller internationell standard. Konferensdeltagarnas betyg 4
4,5
4,5
4,0
3,8
4,5
4,1
4. Finlands Bank svarar för landets kontantförsörjning och utvecklar dess kvalitet, effektivitet och säkerhet.
4
3,1
3,4
Kundenkät om sedelkvaliteten 4
4,0
3,9
Konsumenternas betyg för automatnätets utbredning
4
4,0
4,0
5. Allmänhetens förtroende för Finlands Bank och kunskap om bankens och Eurosystemets verksamhet ökas genom effektiv och riktad information.
Resultat av VIP-enkät om bankens image
Övre kvartilen för jämförelsegruppen
4:e av 32
4:e av 30
Resultat av Omnibus-enkät om allmänhetens kunskaper om Finlands Bank
Övre kvartilen för jämförelsegruppen
3:e av 12
3:e av 12
6. Finlands Banks finansiella tillgångar förvaltas enligt internationella åtaganden och krishanteringsbehov med sikte på en stabil vinstfördelning utan att kapitaltäckningen äventyras.
Ränteavkastning på bankens ≥0 egna finansiella tillgångar efter avdrag för medelvärdet av de mest riskfria marknadsräntorna på placeringsvalutor vägt med placeringsandelar (fem års glidande medelvärde)
1,22 procentenheter 1,59 procentenheter
Vinstutdelning (euro)
Stabil vinstfördelning
260 mn euro
195 mn euro
Eget kapital
2 610 mn euro
2 815 mn euro
3 011 mn euro
Valutareservens riskbuffertar
Över 40 % av valutapositionen
51,7 %
72,5 %
Närvarande personal
462 personer (2010)
453 personer
441 personer
Årsverken totalt (exkl. direktionen)
494 årsverken
484 årsverken
470 årsverken
Avdelningarnas verksamhetskostnader totalt
58 mn euro
56 mn euro
55 mn euro
2. Finlands Bank utövar inflytande i den inhemska ekonomiska politiken genom sin samlade makroekonomiska och finansiella expertis.
7. Finlands Bank hör till de effektivaste centralbankerna i EU räknat i antal anställda och verksamhetskostnader.
Finlands Banks årsberättelse 2010
Professionella deltagares betyg för kontantförsörjningstjänsterna
Ledning och organisation
III Välfungerade interna processer
Strategisk riktlinje
Målvärde
Utfall 12/2009
Utfall 12/2010
8. Finlands Banks interna rutiProcessledning införd och ner effektiviseras och förbättras integrerad i kärnprocesserna genom processledning. Måluppfyllelse i fråga om snabbhet och kvalitet enligt mål- och resultatkontrakten
4 (2010)
4
–
Fastställs i avdelnings- och processkontrakt
Utvärderas på avdelnings- och processnivå
Utvärderas på avdelnings- och processnivå
Genomloppstid för den ekonomiska prognosen
25 dagar
19 dagar
19 dagar
Genomloppstid för stabilitets- 25 dagar analysen
13 dagar
23 dagar
9. Finlands Bank och Finansinspektionen ökar informationsutbytet och utvecklar arbetsfördelningen.
Mätetal
Utvärderas på basis av resulta- Fastställs på basis av Särskilt utvecklingsten av ett särskilt utvecklings- resultaten av projekt pågår projekt utvecklingsprojektet
10. Finlands Banks informaInformations- och kommuni- 4 tions- och kommunikationstek- kationsteknikens tillgänglighet niska miljö möjliggör ett effektivt arbete oberoende av tid och plats.
3,2
3,7
11. Finlands Banks verksamhet är ekologiskt hållbar.
103,2
80,0
1,82
1,77
Koldioxidutsläpp totalt (energiförbrukning) kg/1 000 euro i verksamhetskostnader
Sjunkande belastning
Avfallsmängd kg/1 000 euro i verksamhetskostnader
IV Kompetensutveckling och arbetsförmåga
Samförståndsdokument undertecknades 7.12.2010
12. Personalens kompetens höjs.
Antal disputerade
> 32 personer
33
35
Utbildningsindex
> 5,8
5,7
5,8
13. Finlands Banks forskning håller internationell standard på sina fokusområden.
Antal artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter, antal/forskarårsverken
1,5
1,9
2,1
Antal forskarårsverken
> 15 årsverken
10,8 årsverken
13,4 årsverken
Utvärdering av forskningens inflytande
4
Utvärderades 2009
Rekommendationerna har lett till omorganisation av forskningsverksamheten och nya forskningsprioriteringar
Stigande trend
3,3
Rapporteras vartannat år
Stigande trend
Rapporteras 2010
3,7
< 3,5 %
3,2 %
2,7 %
14. Genom samarbete skapar vi Index för nöjda medarbetare glädje och nytänkande i det (NMI) dagliga arbetet på Finlands Ledarskapsindex Bank. Sjukfrånvaro (%)
Ledning och organisation
Finlands Banks årsberättelse 2010
77
Ruta 7.
Process för inhemsk ekonomisk-politisk påverkan År 2010 var det första fulla verksamhetsåret för processen för inhemsk ekonomisk-politisk påverkan. Processen tar fram analyser om Finlands ekonomi och dess strukturer och sammanställer forskning och analyser från andra inhemska och utländska institut om teman som är viktiga för den finländska ekonomin. Dessa ligger till grund för bedömningar om aktuella inhemska finans- och strukturpolitiska frågor. Till fokusområdena hör bland annat läget och hållbarheten i de offentliga finanserna i Finland, produktivitets- och löneutvecklingen och kopplingarna mellan makroekonomin och finansmarknaden i Finland. De analyser och undersökningar samt policybedömningar som tas fram i processen ligger till grund för formuleringen av Finlands Banks uttalanden om Finlands ekonomiska politik. Analysoch forskningsresultat och bankens uttalanden ges offentlighet i publikationer och via framträdanden samt bland annat vid utfrågning i riksdagens utskott. Två gånger om året publicerar banken sin makroekonomiska prognos för Finland i specialnumret om konjunkturutsikterna, Talouden näkymät, av tidskriften Euro & talous. Ledaren tar ställning till aktuella inhemska ekonomisk-politiska teman. En gång om året innehåller tidskriften bankens uttalande om de offentliga finanserna i Finland. Processen drar nytta av den samlade kompetensen och expertisen på Finlands Banks avdelningar, framför allt den makroekonomiska och finansiella kompetensen och bankens egen produktion av finansiell statistik. Processen leds av en processchef som också är ordförande för den expertgrupp som svarar för det praktiska arbetet i processen. Medlemmarna kommer från avdelningen för penningpolitik och forskning och avdelningen för finansiell stabilitet och statistik. Processägare är Finlands Banks chefdirektör.
78
Finlands Banks årsberättelse 2010
Föremål för analys 2010 var bland annat den globala finanskrisens återverkningar på den finländska ekonomin, framför allt krisens och den efterföljande recessionens effekter på läget och hållbarheten i de offentliga finanserna och de eventuella effekterna av hållbarhetsfrämjande åtgärder på samhällsekonomin och därmed de offentliga finanserna. Förändringarna i företagens finansiella strukturer under finanskrisen och stödåtgärderna för att säkra företagens upplåning analyserades likaså, liksom löneutvecklingen och den övriga ekonomiska utvecklingen före recessionen, bland annat konjunkturerna inom kontors- och affärsbyggandet. Trots att recessionen huvudsakligen hade sin upprinnelse utanför Finland, visade den ekonomiska utvecklingen i Finland före finanskrisens utbrott på trender som gjorde Finland mottagligare för en plötslig och kraftig konjunkturnedgång i omvärlden. Också strukturomvandlingen i den finländska ekonomin har varit föremål för analys. Strukturomvandlingen har tagit fart under recessionen i takt med att produktionen och sysselsättningen inom de traditionella exportindustrierna har minskat. För att fastställa i vilken mån bortfallet inom varuexporten kan kompenseras av tjänsteexporten genomfördes en analys av utrikeshandeln med tjänster. I detta arbete utnyttjades tidigare opublicerad statistik med fördelning på branscher och servicetyper. Också produktivitetsutvecklingen per sektor i Finland har analyserats. Trots att produktiviteten inom många finländska industrier ligger på världstopp, förefaller problem med produktivitetsutvecklingen att förekomma framför allt inom vissa servicebranscher. Det gäller inte enbart den offentliga basservicen utan också en del av den service som tillhandahålls på marknadsvillkor. Ökad konkurrens är ett sätt att stimulera produktiviteten inom dessa sektorer.
Ledning och organisation
Ruta 8.
Process för stabilitetsanalys Processen för stabilitetsanalys tar fram analyser om den finansiella stabiliteten och riskerna mot den och förbereder stabilitetsfrämjande åtgärder. Processen bidrar till Finlands Banks inflytande inom makrostabilitetspolitiken. År 2010 var processens första verksamhetsår. Processägare är vice ordföranden i Finlands Banks direktion. Analysverksamheten drar nytta av den samlade finansiella och makroekonomiska kompetensen vid Finlands Bank och bankens egen statistikproduktion. För att ge analyser av hög kvalitet utvecklas kvantitativa analysmetoder inom processen. Med den globala finanskrisen accentuerades behovet av att bättre och allt mer övergripande kunna förutse och förebygga systemrisker som hotar det finansiella systemets funktion. Verksamheten, som kallas makroövervakning, bygger på stabilitetsanalys. Makroövervakningen avviker från den traditionella mikrotillsynen, som fokuserar på enskilda banker och andra finansinstitut och riskerna i dem. Mikrotillsyn och makroövervakning kompletterar varandra och samverkan mellan dem är av yttersta vikt. Stabilitetsprocessen drivs därför i nära samarbete med Finansinspektionen. På grund av den finländska finansmarknadens internationella karaktär och kopplingarna mellan finansinstituten spelar också det internationella samarbetet en viktig roll i processen. Som ett led i reformen av den finansiella tillsynen inom EU inrättades Europeiska systemrisknämnden (European Systemic Risk Board) vid ECB för att samordna makroövervakningen inom EU. Processen bidrog till arbetet för att bygga upp systemrisknämnden, och har sedan verksamhetsstarten i början av 2011 bistått chefdirektören i hans medverkan i nämnden. Processen har således både en inhemsk och en EU-dimension.
Ledning och organisation
Makrostabilitetspolitiken håller först på att ta form, och forskningsresurser inriktas därför både internationellt och på Finlands Bank på utformningen av analys- och policyverktyg. Ett exempel på sådana policyverktyg är de s.k. kontracykliska kapitalbuffertarna som ingår i Basel III-reformen. En framtida utmaning blir att omsätta makrostabilitetsanalyserna i konkreta policyåtgärder. Bankens forskningsenhet stöder policyarbetet inom processen. Under stabilitetsanalysprocessens första verksamhetsår togs en lägesrapport fram till stöd för utformningen av analysverktyg, och utvecklingsarbete inleddes bland annat på området för stresstester och s.k. makrostabilitetsindikatorer. Föremål för analys var de internationella förslagen till reform av det finansiella regelverket och bland annat de långsiktiga effekterna av de nya kapitaltäckningsreglerna för banker, s.k. Basel III, i Finland. Produkterna av processen redovisas bland annat årligen i stabilitetsnumret av tidskriften Euro & talous, Rahoitusjärjestelmän vakaus.
Finlands Banks årsberättelse 2010
79
Personal
F
Finlands Banks personalledning fokuserar på att sörja för kompetensutnyttjande över organisationsgränserna, kompetensbreddning genom jobbrotation, en motiverande och kreativ arbetsmiljö och måloch prestationsuppfyllelse. Sin arbetsgivarroll uppfyller banken på ett etiskt hållbart, jämlikt och rättvist sätt och upprätthåller förutsättningar för en modern och klok, lärande organisation. Bankens och Finansinspektionens gemensamma jämställdhetsgrupp inledde sin verksamhet i slutet av året. Finlands Bank följer regelbundet upp mätningarna av sin arbetsgivarimage. I Universumstudien för nyutexaminerade högskole- och universitetsstudenter 2010 placerade banken sig bland de tio attraktivaste arbetsgivarna och kom först i den offentliga sektorn. Bankens långsiktiga coachingprogram för chefer och högre befattningshavare, som inleddes 2007,
Diagram 19. Personalutvecklingen 1999–2010, närvarande personal Personer 800 700 600 500 400 300 200 100 0
1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Källa: Finlands Bank.
80
Finlands Banks årsberättelse 2010
avslutades hösten 2010. Målet för det lösningsfokuserade programmet var att bidra till ett välfungerande styrsystem i banken, goda ledarskaps- och samarbetsfärdigheter och individuell prestationsuppfyllelse. Banken följer upp medarbetarnas arbetsmotivation genom en medarbetarundersökning som utförs vartannat år. Vid den föregående mätningen var NMI (index för nöjda medarbetare) 3,3, vilket ligger i nivå med jämförelsegruppen som består av expertorganisationer. Under 2010 fattades beslut om att inleda årliga mätningar av ledarskapsindex för att spegla mellanchefernas arbete. Finlands Banks ledarskapsindex (3,7) ligger över genomsnittet för expertorganisationer (3,5). Vidare beslutades att en hälso- och arbetsmiljöundersökning ska genomföras 2011. Under 2010 fattades beslut om att lägga ut utbetalningen och hanteringen av Finlands Banks pensioner på Silta Ab från och med den 1 januari 2011. Omläggningen påverkar inte pensionsförmånerna eller pensionsfinansieringen, som Finlands Bank svarar för. Vid slutet av 2010 hade Finlands Bank 441 anställda. Expertbefattningar hade 59 % av personalen. Den närvarande personalen minskade med 2,6 % under året. Efter EMU-medlemskapet har den närvarande personalen minskat med 41 % i enlighet med bankens strategi (diagram 18). Personalminskningen speglar pensionsbortfallet och en stram rekryteringspolitik. Personalomsättningen räknad i rekryteringar var 6 % och räknad i
Ledning och organisation
Tabell 6. Viktigaste nyckeltal för personalledningen1 2009
2010
Antal anställda Närvarande personal, Finlands Bank Närvarande personal, Finansinspektionen Årsverken, Finlands Bank Personalomsättning räknad i avgångar Personalomsättning räknad i rekryteringar Intern rörlighet Antal nypensionerade Genomsnittlig pensioneringsålder Antal löpande pensioner2
453 211 484 9 % 8 % 10 % 22 59 v 1 096
441 209 470 9 % 6 % 11 % 21 59 v 1 127
Personalstruktur Medelålder Experter och chefer Kvinnor Utbildningsindex3
46 v 64 % 49 % 5,7
45 v 67 % 49 % 5,8
100 % 3,5 % 1,8 % 1,7 % 0,23 % 100 %
98 % 1 % 1 % 0,50 % 99 %
22 mn euro
22 mn euro
3,5 % 3,0
3,6 % 3,3
3,2 3,3
2,7 -
Löner och ersättningar Löner i förhållande till marknadslöner4 Fasta lönehöjningar Generell lönehöjning Prestationsbaserad höjning Bonus i procent av lönesumman Medellönen för kvinnor/medellönen för män Pensioner Utbetalda pensioner5 Kompetens Utbildningskostnader/lönesumma Utbildningsdagar/årsverke Arbetshälsa Sjukfrånvaroprocent NMI-index (medarbetarundersökning 2009)
1
2 3 4
5
Nyckeltalen hänför sig till Finlands Bank, om inget annat anges. Nyckeltalen för Finansinspektionen publiceras i inspektionens egen verksamhetsberättelse. Inkl. Finansinspektionens pensioner. Utbildningsindex beräknas på utbildningsnivån för de anställda. Indexintervallet är 1–8. Referensgrupp för Finlands Bank (inkl. Finansinspektionen) i Hay-jämförelsen är organisationer inom bank- och finanssektorn, den offentliga sektorn och industri- och tjänstesektorn. Medianen för samtliga organisationer i Hay-jämförelsen är målnivå för Finlands Banks lönepolitik (grundlön + förmåner). Inkl. Finansinspektionens pensioner.
Ledning och organisation
Finlands Banks årsberättelse 2010
81
avgångar 9 % (42 personer). Av de 42 personer som lämnade banken 2010 avgick 21 personer med pension och 11 från en tidsbunden anställning, medan 10 gick över till andra organisationer. Banken genomförde 29 externa rekryteringar 2010. Den närvarande personalen vid Finansinspektionen uppgick vid slutet av året till 209; 74 % hade expertbefattningar. Arbetsmarknadsfrågor Bankens tjänstekollektivavtal, som slöts 2010, gäller från den 1 oktober 2010 till
den 29 februari 2012. Den generella lönehöjningen 2010 var 1 %. Utöver det fick alla medarbetare ett engångsbelopp på 6,65 % av grundlönen eller minst 350 euro. För strukturella lönejusteringar avsattes minst 0,22 % av den sammanlagda lönesumman för avdelningarna. I samband med VES-förhandlingarna tillsattes arbetsgrupper för att utvärdera praxis vid visstidsutnämning av fast anställda tjänstemän och rutinerna för arbetstidssystemet. Samtidigt tillsattes en permanent lönestatistikgrupp.
Foto: Peter Mickelsson.
Finlands Bank presenterade sig för studerande på Duuniin.net-mässan.
82
Finlands Banks årsberättelse 2010
Ledning och organisation
Budget och verksamhetskostnader
F
Finlands Banks budgetar upprättas enligt riktgivande budget- och personalramar. Till budgetutfallet bidrar en effektiv upphandling av tjänster och varor. För avdelningarna fastställs budgetramar rullande för en treårsperiod i enlighet med bankens planeringshorisont. Budgetramarna omfattar personalkostnader, personalrelaterade kostnader, fastighetskostnader, IT-kostnader och övriga kostnader. Hösten 2010 fastställde direktionen budgetarna för 2011, medan budgetarna för 2012–2013 fastställs senare. Finlands Banks direktion fastställer också Finansinspektionens budget. Finlands Banks budget För de budgeterade verksamhetskostnaderna 2010 blev utfallet sammanlagt 83,0 miljoner euro. I beloppet ingår en avgift till pensionsfonden på 8,5 miljoner euro. Intäktsutfallet blev 14,4 miljoner euro. Kostnadsbudgetens slutsumma uppgick till 68,6 miljoner euro netto. Till investeringar användes 2010 sammanlagt 7,2 miljoner euro. Ombyggnadsinvesteringar gjordes för 2,7 miljoner euro. Merparten av dessa investeringar gällde Vandafastigheten. Övriga anläggningskostnader uppgick till 4,5 miljoner euro. Ökningen i de övriga kostnaderna 2011 beror bland annat på större IT- och fastighetskostnader och på projektet för inlösen av marksedlar och mynt, medan en del av ökningen i de personalrelaterade kostnaderna kan tillskrivas händelserna under jubileumsåret. Personalkostnaderna beräknas minska något till följd av personalminskningar. Investeringarna beräknas 2011 bli 13,6 miljoner euro
Ledning och organisation
Tabell 7. Finlands Banks budget, miljoner euro Utfall 2010
Budget 2011
1. Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter KOSTNADER Personalkostnader Avgift till pensionsfonden Personalrelaterade kostnader Övriga kostnader
66,4 34,3 8,5 3,0 20,5
63,6 34,3
7,2
9,0
73,6
72,6
5,7 0,2 3,5
4,8 0,6 3,9
Summa verksamhetskostnader
83,0
81,9
INTÄKTER Bankserviceintäkter Fastighetsintäkter Övriga intäkter Tjänster till Finansinspektionen
1,6 9,3 1,0 2,5
1,6 10,3 0,9 2,7
Summa intäkter
14,4
15,5
Netto
68,6
66,4
2. Investeringar Fastighetsinvesteringar Huvudkontorsfastigheter Fastigheten i Vanda Övriga fastigheter IT-utrustning och -program Sedel- och mynthanteringsmaskiner Säkerhetsutrustning Övriga
2,7 0,4 2,0 0,3
5,3 1,3 3,7 0,3
3,8 0,1 0,5 0,1
6,3 0,4 1,4 0,2
Summa investeringar
7,2
13,6
AVSKRIVNINGAR Summa Sedelproduktionskostnader Depåränta Bankserviceavgift
4,4 24,9
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.
och största delen av dem gäller Vandafastigheten och IT-utrustning och -program.
Finlands Banks årsberättelse 2010
83
Pensionsfondens budget
Tabell 8. Budget för Finlands Banks pensionsfond, miljoner euro
Utfall 2010
Budget 2011
1. Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter KOSTNADER Personalkostnader Kostnader för pensionsfondsverksamheten Pensionsfondens fastighetskostnader
0,1 0,7 0,8
0,2 0,8 0,8
AVSKRIVNINGAR
1,1
1,2
PENSIONER Utbetalda pensioner
22,1
23,3
Summa kostnader
24,8
26,3
INTÄKTER Arbetspensionsavgifter Avgift till pensionsfonden Hyror Interna hyror
9,8 10,0 1,2 1,9
9,9
Summa intäkter
22,9
13,0
0
–13,3
Pensionsfondens fastigheter
1,0
0,3
Summa investeringar
1,0
0,3
Netto
1,2 1,9
För pensionsfondens verksamhetskostnader 2010 blev utfallet 24,8 miljoner euro. De utbetalda pensionerna uppgick till 22,1 miljoner euro och utgjorde den största kostnadsposten. Pensionsfondens intäktsutfall blev 22,9 miljoner euro, inklusive erhållen avgift på 10,0 miljoner euro från Finlands Bank och Finansinspektionen. Investeringarna för totalrenovering av pensionsfondens fastigheter uppgick 2010 till 1,0 miljoner euro. Totalrenoveringen beräknas 2011 kosta sammanlagt 0,3 miljoner euro. Pensionsfondens kostnader beräknas öka under de tre följande åren, vilket huvudsakligen beror på att beloppet utbetalda pensioner kommer att öka. Pensionsfonden ger ut en egen årsberättelse.
2. Investeringar
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.
84
Finlands Banks årsberättelse 2010
Ledning och organisation
Finansinspektionens budget Finansinspektionens verksamhetskostnader 2010 utgjorde 25,4 miljoner euro. I personalkostnaderna ingår en avgift till pensionsfonden på 1,5 miljoner euro. Intäkterna uppgick till sammanlagt 28,2 miljoner euro. Tillsyns- och åtgärdsavgifterna stod för 26,9 miljoner euro och Finlands Banks finansieringsandel var 1,3 miljoner euro. Årets överskott blev 2,9 miljoner euro. Överskottet beaktas när tillsyns- och åtgärdsavgifterna för följande räkenskapsperiod fastställs. Investeringarna uppgick till 0,2 miljoner euro. I verksamhetskostnader för 2011 har 26,9 miljoner euro budgeterats. Tillsyns- och åtgärdsavgifterna beräknas uppgå till 24,4 miljoner euro. Investeringarna 2011 beräknas kosta 0,9 miljoner euro. Finansinspektionen ger ut en egen verksamhetsberättelse.
Tabell 9. Finansinspektionens budget, miljoner euro Utfall 2010
Budget 2011
1. Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter KOSTNADER Personalkostnader Personalrelaterade kostnader Övriga kostnader AVSKRIVNINGAR TJÄNSTER FRÅN FINLANDS BANK Summa verksamhetskostnader FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Tillsynsavgifter Åtgärdsavgifter FB:s finansieringsandel Över-/underskott från föregående period Summa intäkter Överskott överfört i ny räkning
19,2 1,0 3,8
18,3 0,9 3,6 0,1 2,5 25,4 23,0 1,0 1,3 2,9 28,2
26,9
2,9
1,3
0,2 2,7
23,1 0,9 1,3 2,9 24,4
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.
Ledning och organisation
Finlands Banks årsberättelse 2010
85
Miljö
H
Hanteringen av miljöeffekterna av Finlands Banks verksamhet samordnades 2010 enligt kriterierna för EU:s miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (Eco-Management and Audit Scheme, EMAS) som baserar sig på en EU-förordning. Därigenom beaktas miljöhänsynen systematiskt i verksamheten och verksamhetsplaneringen. Målet är att löpande utveckla miljövården och öka energi- och materialeffektiviteten i bankens funktioner. Finlands Banks miljöpåverkan följs upp med två indikatorer i förhållande till verksamhetskostnaderna: relativa koldioxidutsläpp och total avfallsmängd. Största delen av bankens miljöpåverkan uppstår till följd av värme- och elenergiförbrukningen i lokalerna. I två fastigheter har energieffektiviteten höjts, i den ena genom att värme tillvaratas från luften och i den andra genom att kall utomhusluft i första hand används för att kyla ned kylvattnet. Till en högre energi-
effektivitet bidrog också övergången till virtuella servrar och nya multifunktionella skrivare, och utsläppsgränser för tjänstebilarna. Banken har infört svanmärkt ekostädning och återvinning och erhållit verifikation för tre av fastigheterna. Medarbetarna uppmuntras till miljövänliga arbetssätt, och god praxis följs upp årligen. Avfallet källsorteras och onödiga pappersutskrifter undviks. Pappersåtgången minskas genom dubbelsidiga utskrifter. Två av tre anställda stänger av skärmen när de går hem för dagen och arbetsstationen för helgen. I vissa lokaler är det möjligt att sänka rumstemperaturen under längre frånvaro och släcka ljuset om rummet lämnas för mer än 10 minuter. För varje tusen euro i verksamhetskostnader bildades 1,77 kilo avfall och 80 kilo koldioxid 2010. Bankens energiförbrukning följs upp separat från den totala elenergiförbrukningen. Av avfalls-
Tabell 10. Finlands Banks miljöpåverkan
Elenergiförbrukning (MWh) Värmeenergiförbrukning (MWh) Vattenförbrukning (m3) Avfallsmängd (t) Förbrukning av skriv- och tryckpapper (t) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor (t) Koldioxidutsläppsbalans (t)
2008
2009
2010
20 380 12 640 52 610 165 41 1 590 8 760
21 470 14 430 38 680 168 37 1 810 9 540
10 798 14 029 41 412 164 40 1 948 7 420
Källa: Finlands Bank.
86
Finlands Banks årsberättelse 2010
Ledning och organisation
komponenterna minskade blandavfallet med nästan en tredjedel. Flygmilen för tjänsteresor ökade med 9 %. Sedlarnas miljöpåverkan Till Finlands Banks kontantförsörjningsuppgifter hör att makulera uttjänta eurosedlar och ersätta dem med nya. Under 2010 sorterades sammanlagt 46,1 miljoner uttjänta sedlar bort och ersattes med brukbara eller nya sedlar. Det flesta makulerade sedlar var antingen automatsedlar av valören 20 euro eller växelsedlar av valören 5 euro. Dessa stod för cirka två tredjedelar av de makulerade sedlarna (diagram 19). Finlands Bank levererar de makulerade sedlarna som strimlat brännbart avfall till en avfallshanteringsstation för förbränning. Miljöhänsyn har beaktats i formgivningen av både den nuvarande och den framtida eurosedelserien, och i sedeltillverkningen är syftet att begränsa
Ledning och organisation
Diagram 20. Uttjänta eurosedlar som makulerats av Finlands Bank 10 000
1 000 st./månad
8 000 Nya y optiska ska läsare införs
6 000 4 000 76 5 4 3 2 1
2 000 0
2002
2003
2004
1. 5 euro 4. 50 euro 7. 500 euro Källa: Finlands Bank.
2005
2006
2007
2. 5.
10 euro 100 euro
2008 3. 6.
2009
2010
20 euro 200 euro
användningen av skadliga medel till ett minimum. Vid normal användning medför eurosedlarna inga risker för konsumenter och sedelhanterare.
Finlands Banks årsberättelse 2010
87
Bokslut
Balansräkning, mn euro
31.12.2010
31.12.2009
TILLGÅNGAR 1
Guld och guldfordringar
2
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar på IMF Banktillgodohavanden, värdepapper, lån och andra tillgångar
3
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet
4
Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet
5
Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner
1 664
1 208
5 223
6 225
1 815
1 609
3 408
4 617
712
1 120
1 662
845
50
2 710
0 50
20 2 690
1
126
6
Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet
7
Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Värdepapper för pennigpoltitiska syften Övriga värdepapper
11 668
8 002
2 203 9 466
531 7 471
Fordringar inom Eurosystemet Andel av ECB:s kapital Fordran för överförd valutareserv Fordringar avseende TARGET2 och korrespondentbankskonton (netto) Nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet
23 921
14 280
99 722
78 722
19 686
9 535
3 414
3 945
1 090
1 130
22
346
19 189 528 393
45 990
35 646
8
9
Övriga tillgångar Euroområdets mynt Materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Diverse Summa tillgångar
171 551
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.
90
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
31.12.2010
31.12.2009
SKULDER 1
Utelöpande sedlar
2
Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner Kassakravsinlåning Inlåningsfacilitet Inlåning med överenskommen löptid (likviditetsindragande (finjusterande transaktioner)
13 330
21 696
13 543
9 383
8 085
9 113
5 458
3 200
–
3
Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet
262
14
4
Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet
1 021
234
5
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet
0
248
6
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet
23
363
7
Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
1 377
1 295
8
Skulder inom Eurosystemet
33
–
9
Övriga skulder
151
155
10 Värderegleringskonto
2 274
1 703
11 Avsättningar
2 814
2 325
12 Eget kapital
2 175
2 015
Grundfond Reservfond 13 Årets vinst
Summa skulder
Bokslut
13 880
841
841
1 334
1 174
283
420
45 990
35 646
Finlands Banks årsberättelse 2010
91
Resultaträkning, mn euro
1.1–31.12.2009
1
Ränteintäkter
598
590
2
Räntekostnader
–71
–71
3
RÄNTENETTO
527
519
4
Valutakursdifferenser
221
15
5
Prisdifferenser på värdepapper
69
101
6
Förändring av avsättningar för valutakurs- och prisrisker
–290
–116
527
519
7
Nettoandel av monetära inkomster Andel av ECB:s vinst 9 Avsättning för förluster på penningpolitiska transaktioner 10 Övriga intäkter från centralbanksverksamheten
–33
21
8
26
2
32
31
9
19
RESULTAT AV CENTRALBANKSVERKSAMHETEN
561
590
36
43
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
11 Övriga intäkter
Verksamhetskostnader
–106
–112
12 Personalkostnader
–51
–53
13 Avgift till pensionsfonden
–10
–10
14 Administrationskostnader
–32
–31
15 Avskrivningar av anläggningstillgångar
–7
–7
16 Sedelproduktionskostnader
–6
–10
0
–1
491
521
Pensionsfondens resultat
24
48
18 Pensionsfondens intäkter
58
76
19 Pensionsfondens kostnader
–34
–28
20 Förändring av avsättningar
–232
–149
283
420
17 Övriga kostnader
VERKSAMHETSRESULTAT
21 ÅRETS RESULTAT
92
1.1–31.12.2010
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
Bokslutsbilagor, mn euro
31.12.2009
31.12.2010
Aktier och andelar, nominellt värde Internationella regleringsbanken (BIS)1 Bostadsaktier Övriga aktier eller andelar Summa
Kalkylmässig andel av värdepapperscentralens fond Pensionsåtaganden Finlands Banks pensionsåtaganden – därav täckt genom avsättningar Finlands Banks intressekontor Inlåning Utlåning
1
Bokslut
22,4 (1,96 %)
22,4 (1,96 %)
2,8
2,8
0,0
0,0
25,2
25,2
0,2
0,2
543,3
540,0
525,8
503,0
22,6
20,8
3,9
4,5
Inom parentes Finlands Banks relativa ägarandel av utelöpande BIS-aktier.
Finlands Banks årsberättelse 2010
93
Finlands Banks fastigheter
Fastighet
Adress
Helsingfors Fredsgatan 16 Fredsgatan 19 Snellmansgatan 61 Snellmansgatan 21 Ramsöuddsvägen 34 Kuopio Puutarhakatu 4 Tammerfors Hämeenkatu 13 b1 Uleåborg Kajaaninkatu 8 Vanda Säkerhetsdalsvägen 1 Enare Saariseläntie 9 1
Byggnadsår
Volym ca m3
1883/1961/2006 1954/1981
52 100 40 500
1857/1892/2001 1901/2003 1920/1983/1998 1993 1942 1973 1979 1968/1976/1998
23 600 3 200 4 600 13 000 36 000 17 200 324 500 6 100
Överfört till Finlands Banks pensionsfond 1.1.2002.
Direktionen föreslår för bankfullmäktige att Finlands Banks vinst, 282 508 457,28 euro, disponeras så att 87 508 457,28 euro överförs till reservfonden enligt 21 § 2 mom. i lagen om Finlands Bank och återstoden, 195 000 000 euro, reserveras för statens behov. Helsingfors den 23 februari 2011 FINLANDS BANKS DIREKTION Erkki Liikanen, ordförande Pentti Hakkarainen
Seppo Honkapohja
. /. Arno Lindgren
94
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
Redovisningprinciper 1.
Generella redovisningsprinciper
3.
Finlands Bank tillämpar de redovisningsprinciper och -metoder som antagits av ECB-rådet, och boksluten upprättas enligt dessa harmoniserade principer. Enligt 11 § i lagen om Finlands Bank fastställer bankfullmäktige grunderna för bankens bokslut på framställning av direktionen. Finlands Banks resultaträkning innehåller också intäkterna och kostnaderna för Finlands Banks pensionsfond och Finansinspektionen. Pensionsfondens placeringsportfölj värderas månatligen till marknadsvärdet på månadens sista dag. 2.
Värderingsprinciper för tillgångar och skulder i utländsk valuta och guld
Tillgångarna och skulderna i utländsk valuta och guldet omräknas i bokslutet till euro enligt kurserna på balansdagen. Posterna värderas valuta för valuta. Värderingsdifferenser som beror på valutakurser redovisas separat från differenser som beror på prisförändringar på värdepapper. Orealiserade vinster redovisas i balansräkningen på värderegleringskontot. Orealiserade förluster resultatförs om de överstiger motsvarande orealiserade omvärderingsvinster som tidigare redovisats på värderegleringskontot i balansräkningen. Resultatförda, orealiserade förluster återförs inte under följande räkenskapsår. Differenser som beror på pris- och kursförändringar avseende guld redovisas i en post. Under räkenskapsåret realiserade valutakursvinster och -förluster redovisas till daglig nettogenomsnittskurs. Kurserna framgår av tabellen nedan till vänster. Valuta
US-dollar Japanska yen Australiska dollar Norska kronor Danska kronor Svenska kronor Schweiziska franc Brittiska pund Kanadensiska dollar Särskilda dragningsrätter (SDR) Guld
Bokslut
2010
2009
1,3362 108,6500 1,3136 7,8000 7,4535 8,9655 1,2504 0,86075 1,3322 0,8642 1 055,418
1,4406 133,1600 1,6008 8,3000 7,4418 10,2520 1,4836 0,8881 1,5128 0,9186 766,3470
Värderings- och periodiseringsprinciper för värdepapper
Intäkterna och kostnaderna redovisas enligt prestationsprincipen, dvs. under den period då de erhållits eller uppstår. Realiserade intäkter och kostnader resultatförs. Differensen mellan anskaffningskostnaden och det nominella värdet för värdepapperet periodiseras under löptiden. Vinster och förluster på grund av förändringar i värdepapperspriserna har redovisats enligt genomsnittskostnadsmetoden. Orealiserade vinster redovisas i balansräkningen på värderegleringskontot. Orealiserade förluster resultatförs om de överstiger motsvarande orealiserade omvärderingsvinster som tidigare redovisats på värderegleringskontot i balansräkningen. Resultatförda, orealiserade förluster återförs inte under följande räkenskapsår. Både värdepapperen i utländsk valuta och värdepapperen i euro värderas efter värdepappersslag. Om orealiserade förluster i ett värdepappersslag eller i en valuta resultatförs i bokslutet, justeras genomsnittspriset för värdepappersslaget eller nettogenomsnittskursen för valutan på motsvarande sätt före ingången av följande räkenskapsår. Återförsäljningsförbindelser avseende värdepapper, dvs. omvända repor, upptas i balansräkningen som utlåning mot säkerhet på tillgångssidan. Återköpsavtal, dvs. repor, redovisas i balansräkningen som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som sålts genom repor kvarstår i Finlands Banks balansräkning. Pensionsfondens placeringsportfölj värderas månatligen till marknadsvärdet på månadens sista dag enligt rapport från de externa portföljförvaltarna. Omsättbara värdepapper som inte innehas till förfallodagen och motsvarande tillgångar värderas värdepapper för värdepapper med användning av antingen marknadens mittkurs eller avkastningskurvan på balansdagen. Vid värderingen 2010 användes marknadens mittkurs den 31 december 2010. Omsättbara värdepapper som har klassificerats som värdepapper som innehas till förfallodagen, icke
Finlands Banks årsberättelse 2010
95
omsättbara värdepapper och icke-likvida stamaktier värderas till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell nedskrivning. 4.
Redovisningsprinciper för fordringar och skulder inom ECBS
Transaktioner mellan EU-ländernas nationella centralbanker hanteras i första hand i TARGET2-systemet, som är ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid. Transaktionerna genererar bilaterala fordringar och skulder på konton som EU:s centralbanker håller för varandra. Dessa fordringar och skulder nettoredovisas så att ECB är motpart gentemot båda parterna. Varje nationell centralbank har således endast en nettoposition gentemot ECB. 5.
Redovisningsprinciper för anläggningstillgångar
Från och med räkenskapsåret 1999 har anläggningstillgångarna värderats till anskaffningskostnad efter avskrivningar. Linjär avskrivning tillämpas. De linjära avskrivningarna görs under den förväntade ekonomiska livslängden för anläggningstillgångarna i regel med början kalendermånaden efter förvärvet. Motposten till byggnader och markområden som i balansräkningen för 1999 aktiverats till marknadsvärde är värderegleringskontot. Avskrivningarna på byggnaderna har redovisats mot värderegleringskontot så att de inte påverkar resultatet. De ekonomiska livslängderna är följande: – datorutrustning och -program, bilar: 4 år – maskiner och inventarier: 10 år – byggnader: 25 år. Anläggningstillgångar värda under 10 000 euro kostnadsförs under anskaffningsåret. 6.
Utelöpande sedlar
ECB och de sexton centralbankerna i euroområdet, som tillsammans bildar Eurosystemet, ger ut eurosed-
96
Finlands Banks årsberättelse 2010
lar.1 Det totala värdet av utelöpande eurosedlar fördelas på centralbankerna den sista bankdagen i respektive månad enligt fördelningsnyckeln för sedlar.2 ECB har tilldelats 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar och resterande 92 % har fördelats på de nationella centralbankerna enligt fördelningsnyckeln för sedlar. Andelen redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”. Skillnaden mellan värdet av eurosedlar som tilldelats den nationella centralbanken enligt sedelfördelningsnyckeln och värdet av eurosedlar som centralbanken faktiskt satt i omlopp bildar en räntebärande fordran eller skuld inom Eurosystemet. Dessa räntebärande3 fordringar eller skulder redovisas i delposten ”Fordringar/skulder inom Eurosystemet: nettofordran/ nettoskuld för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet”. Finlands Bank redovisar en nettofordran. Inkomsterna från eurosedlar fördelas i förhållande till de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s kapital. Ränteintäkterna och räntekostnaderna på dessa poster nettas över ECB:s konton och redovisas i posten ”Räntenetto”. Fördelningsnyckeln för ECB:s kapital justeras med fem års mellanrum och när nya medlemsstater ansluter sig till EU. De inkomster som ECB intjänar från sin andel på 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar fördelas i regel på de nationella centralbankerna.4
1
Europeiska centralbankens beslut av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2010/29), EUT L L35, 9.2.2011, s. 26–30.
2
Fördelningsnyckeln för sedlar innebär den procentsats som blir resultatet efter hänsyn tagen till ECB:s andel av det totala utgivna antalet eurosedlar och vid tillämpning av fördelningsnyckeln för teckning av kapital i enlighet med respektive nationell centralbanks andel av ECB:s totala kapital.
3
Europeiska centralbankens beslut om fördelning av de monetära inkomsterna för de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker från och med räkenskapsåret 2002 (ECB/2001/16).
4
ECB:s beslut (ECB/2005/11).
Bokslut
Fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital 1.1.2010
%
Nationale Bank van België/ Banque Nationale de Belgique Deutsche Bundesbank Central Bank of Ireland Bank of Greece Banco de España Banque de France Banca d’Italia Central Bank of Cyprus Banque centrale du Luxembourg Central Bank of Malta De Nederlandsche Bank Oesterreichische Nationalbank Banco de Portugal Banka Slovenije Národná banka Slovenska Finlands Bank
2,4256 18,9373 1,1107 1,9649 8,3040 14,2212 12,4966 0,1369 0,1747 0,0632 3,9882 1,9417 1,7504 0,3288 0,6934 1,2539
Delsumma för Eurosystemet
69,7915
Българска народна банка (Bulgarian National Bank) Čecká národní banka Danmarks Nationalbank Eesti Pank Latvijas Banka Lietuvos bankas Magyar Nemzeti Bank Narodowy Bank Polski Banca Naţională a României Sveriges riksbank Bank of England Delsumma för nationella centralbanker utanför euroområdet Totalt
7.
0,8686 1,4472 1,4835 0,1790 0,2837 0,4256 1,3856 4,8954 2,4645 2,2582 14,5172 30,2085 100,0000
Förändringar i redovisningsprinciperna
Redovisningsprinciperna för bokslutet har inte förändrats under 2010. 8.
Monetära inkomster
Inkomsterna för de nationella centralbankerna då de fullgör monetära uppgifter för Europeiska centralbankssystemet ska beräknas och fördelas i enlighet med stadgan och de beslut som fattas av Europeiska centralbankens råd. Interimistisk vinstutdelning ECB-rådet har beslutat att ECB:s inkomster från eurosedlar, dvs. 8 % av det totala värdet på utelöpan-
Bokslut
de eurosedlar, som tilldelas ECB, och ECB:s nettoinkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna (Securities Markets Programmet) i sin helhet bör fördelas till de nationella centralbankerna under det räkenskapsår då inkomsterna uppkommit. ECB ska fördela inkomsterna i form av en interimistisk vinstutdelning i januari påföljande år5. Enligt beslut av ECBrådet får det belopp som härrör från ECB:s inkomster från utelöpande eurosedlar reduceras med ECB:s utgifter för utgivning och hantering av eurosedlar. ECB-rådet ska före utgången av året besluta huruvida ECB:s inkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna helt eller delvis bör hållas inne i sådan utsträckning som är nödvändig för att säkerställa att utdelningen inte överstiger ECB:s nettovinst för året. ECB-rådet kan också besluta att ECB:s inkomster från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna och, vid behov, ECB:s inkomster från utelöpande eurosedlar helt eller delvis överförs till en avsättning för valutakursrisker, ränterisker, kreditrisker och risker till följd av förändringar i guldvärdet. 9.
Pensionsfond
År 2001 beslutades att Finlands Banks pensionsåtagande skulle hanteras genom en pensionsfond i bankens balansräkning. Syftet med arrangemanget, som trädde i kraft vid början av 2002, är att sörja för att tillgångarna för täckning av bankens pensionsåtagande placeras med högsta möjliga avkastning. En separat årsredovisning upprättas för pensionsfonden. Fondens tillgångar redovisas under övriga tillgångar i bankens balansräkning. 5
ECB:s beslut av den 25 november 2010 om interimistisk fördelning av centralbankens inkomster från eurosedlar i omlopp samt från värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet om värdepappersmarknaderna (ECB/2010/24), EUT L 6, 11.1.2011, s. 35–36.
Finlands Banks årsberättelse 2010
97
ECBS harmoniserade redovisningsprinciper gäller inte pensionsfondens bokföring. Pensionsfondens placeringar värderas till marknadsvärde och värdeförändringar resultatförs. Bokslutet upprättas enligt marknadsvärdet på årets sista dag. Fastigheterna upptas i balansräkningen till värdet vid överföringstidpunkten efter avskrivningar. Till den del byggnaderna skrivits upp i balansräkningen redovisas motsvarande avskrivningar mot återförda uppskrivningar utan resultatverkan. 10. Principer för redovisning av avsättningar Avsättningar kan göras i bokslutet om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. I bokslutet kan göras de avsättningar som är nödvändiga för att täcka bankens pensionsåtagande. 11. Åtaganden utanför balansräkningen Vinster och förluster av poster utanför balansräkningen behandlas på samma sätt som vinster och förluster av poster i balansräkningen. Valutaterminerna inräknas i nettogenomsnittskostnaden för valutapositionen.
98
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
Noter till balansräkningen Tillgångar 1.
Guld och guldfordringar
Finlands Bank har 1 576 476 troy uns guld (1 troy uns = 31,103 g) som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB. Guld
31.12.2010 31.12.2009
Kvantitet (mn troy uns)
1,6
1,6
Pris per troy uns guld (euro)
1 055,4
766,3
Marknadsvärde (mn euro)
1 663,8
1 208,1
455,7
228,3
Förändring av marknadsvärde (mn euro)
2.
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet
I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet samt innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av Internationella valutafonden (IMF). Fordringar i utländsk valuta på IMF
31.12.2010 Mn Mn euro SDR Reservposition i IMF Särskilda dragningsrätter Övriga fordringar på IMF Summa
31.12.2009
Mn euro
Mn SDR
medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost. Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgår till 1 380 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas också av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF. Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgår totalt till 1 815,3 miljoner euro. ECBS redovisningskommitté beslutade sommaren 2010 om redovisning av SDR-säkringstransaktioner avvikande från den allmänna värderingsprincipen valuta för valuta. Försäljning av SDR-komponentvalutor i syfte att skydda SDR-valutakursrisken medräknas som reducerande poster vid beräkning av värdet på SDR och marknadsvärdet. Försäljningen minskar således inte heller komponentvalutornas volym och påverkar inte marknadsvärderingen av valutorna.
297,4
257,0
294,0
270,1
1 380,0
1 192,5
1 308,2
1 201,7
138,0 1 815,3
119,3 1 568,8
6,3 1 608,5
5,8 1 477,6
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Utöver IMF-posterna redovisas här banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.
2009
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet
Kursen mellan euro och SDR 2009 och 2010 2010 Vid utgången av mars
0,89
0,89
Vid utgången av juni
0,83
0,91
Vid utgången av september
0,88
0,92
Vid utgången av december
0,86
0,92
Finlands medlemsandel i valutafonden är 1 236,8 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands
Bokslut
31.12.2010
31.12.2009
Banktillgodohavanden
Mn euro 79,7
Mn euro 71,6
Räntebärande värdepapper
3 198,0
3 797,2
127,1
105,8
Diskonteringsinstrument Övriga fordringar Summa
2,9
2,0
3 407,7
3 976,6
Finlands Banks årsberättelse 2010
99
Finlands Bank överförde vid början av 1999 en del av sina fordringar i dollar och yen till ECB. Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet
Löptidsfördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet Löptid 31.12.2010 31.12.2009 Mn euro % Mn euro % Upp till 1 år 226,2 33,5 397,4 37,0 Över 1 år 449,6 66,5 677,0 63,0
Valuta
Summa
Brittiska pund Schweiziska franc US-dollar Japanska yen Summa
31.12.2010 Mn euro %
547,9 – 2 248,9 528,3 3 325,1
31.12.2009 Mn euro %
16,5 – 67,6 15,9 100,0
1 028,1 459,9 2 010,8 404,2 3 903,0
26,3 11,8 51,5 10,4 100,0
Löptidsfördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Löptid Upp till 1 år Över 1 år Summa
3.
31.12.2010 Mn euro % 849,4 25,5 2 475,7 74,5 3 325,1 100,0
31.12.2009 Mn euro % 920,9 23,6 2 982,1 76,4 3 903,0 100,0
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet
Denna post består av banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet. Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet
Banktillgodohavanden Räntebärande värdepapper Diskonteringsinstrument Övriga fordringar Summa
31.12.2010
31.12.2009
Mn euro
Mn euro
32,9 675,8 0,0 2,8 711,6
45,5 1 074,4 0,0 0,2 1 120,1
Valutafördelning av värdepapper i utländsk valuta utgivna av hemmahörande i euroområdet Valuta 31.12.2010 31.12.2009
100
Mn euro
%
Mn euro
%
Brittiska pund Schweiziska franc US-dollar Japanska yen
161,1 0,0 493,2 21,4
23,8 0,0 73,0 3,2
416,8 0,0 609,9 47,7
38,8 0,0 56,8 4,4
Summa
675,8
100,0
1 074,4
100,0
Finlands Banks årsberättelse 2010
4.
675,8
100,0
1 074,4
100,0
Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet
Här ingår banktillgodohavanden i euro utanför euroområdet, räntebärande värdepapper och diskonteringsinstrument utgivna av hemmahörande utanför euroområdet och fordringar i euro på Internationella regleringsbanken (BIS). Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet
Banktillgodohavanden Räntebärande värdepapper Diskonteringsinstrument Övriga fordringar Summa
31.12.2010
31.12.2009
Mn euro
Mn euro
1 046,4 615,2 0,0 0,0 1 661,5
416,2 428,7 0,0 0,0 845,0
Löptidsfördelning av värdepapper i euro utgivna av hemmahörande utanför euroområdet Löptid 31.12.2010 31.12.2009 Mn euro % Mn euro % Upp till 1 år 164,0 27,0 182,3 42,5 Över 1 år 451,2 73,0 246,4 57,5 Summa 615,2 100,0 428,7 100,0
5.
Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner
Denna post består av penningpolitiska instrument som Finlands Bank använder för att genomföra den monetära politiken som en del av Eurosystemet. Posten består av räntebärande fordringar på finländska kreditinstitut och dess storlek är beroende av de finländska kreditinstitutens likviditetsbehov. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likvidiserande reverserade transaktioner som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden varje vecka.
Bokslut
De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att uppfylla syftet med Eurosystemets marknadsoperationer och genom dem tillförs merparten av likviditeten i den finansiella sektorn. Finlands Bank hade inga fordringar relaterade till huvudsakliga refinansieringstransaktioner vid utgången av 2010. De långfristiga refinansieringstransaktionerna är likvidiserande reverserade transaktioner som genomförs varje månad som standardiserade anbudsförfaranden. Fordringarna relaterade till dem var 50,0 miljoner euro. Hela Eurosystemets fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner uppgår till 546 747 miljoner euro varav 50 miljoner euro redovisas över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska riskerna relaterade till penningpolitiska transaktioner, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital. Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner 31.12.2010 31.12.2009 Mn euro Mn euro Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Summa
6.
0
20,0
50,0 50,0
2 690,0 2 710,0
7. 1 Värdepapper för penningpolitiska syften Här ingår värdepapper som Finlands Bank har köpt inom ramen för programmet för köp av säkerställda obligationer1 och räntebärande värdepapper från den offentliga sektorn som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna2. Instrumenten klassificeras som värdepapper som innehas till förfallodagen. Eurosystemets nationella centralbankers innehav av värdepapper som förvärvats inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna uppgår till totalt 60 873 miljoner euro. Av beloppet redovisas 1 237,8 miljoner euro över Finlands Banks balansräkning. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska de risker som härrör från värdepapper i innehavet, om de realiseras, fördelas på de nationella centralbankerna i Eurosystemet till fullt belopp och i förhållande till centralbankernas andel av fördelningsnyckeln för ECB:s kapital.
Värdepapper för penningpolitiska syften
Värdepapper för penningpolitiska syften
31.12.2010
31.12.2009
Mn euro
Mn euro
2 202,7
530,6
Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet
Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet. Posten uppgick 2010 till 0,6 miljoner euro. År 2009 var motsvarande belopp 125,8 miljoner euro. 7.
spjälkts upp i ”Värdepapper för penningpolitiska syften” och ”Övriga värdepapper”.
Värdepapper för penningpolitiska syften Löptid 31.12.2010 31.12.2009 Mn euro % Mn euro % 164,9 7,5 47,5 9,0 Upp till 1 år 2 037,8 92,5 483,1 91,0 Över 1 år Summa 2 202,7 100,0 530,6 100,0
Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet
För att värdepapper som innehas i penningpolitiskt syfte ska kunna särredovisas har posten ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”
Bokslut
1
ECB:s beslut av den 2 juli 2009 om genomförande av programmet för köp av säkerställda obligationer (ECB/2009/16), EUT L 175, 4.7.2009, s. 18–19.
2
ECB:s beslut av den 14 maj 2010 om inrättande av ett program för värdepappersmarknaderna (ECB/2010/5), EUT L 124, 20.5.2010, s. 8–9.
Finlands Banks årsberättelse 2010
101
7.2 Övriga värdepapper Posten innehåller räntebärande värdepapper och diskonteringsinstrument utgivna i euroområdet.
Löptidsfördelning av övriga värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Löptid 31.12.2010 31.12.2009 Mn euro % Mn euro % Upp till 1 år 2 556,5 27,0 1 693,0 22,7 Över 1 år 6 909,2 73,0 5 778,2 77,3 Summa 9 465,8 100,0 7 471,2 100,0
Övriga värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet
Räntebärande värdepapper
Diskonteringsinstrument Summa
31.12.2010
31.12.2009
Mn euro
Mn euro
9 048,8 417,0 9 465,8
7 067,6 403,6 7 471,2
8.
Fordringar inom Eurosystemet
Här ingår fordringar inom Eurosystemet enligt följande: – Andel av ECB:s kapital –
Fordran för överförd valutareserv
–
Fordringar avseende TARGET2 och korrespondentbankskonton (netto)
De nationella centralbankernas andelar av ECB:s förhöjda kapital
Nationale Bank van België/ Banque Nationale de Belgique Deutsche Bundesbank Central Bank of Ireland Bank of Greece Banco de España Banque de France Banca d’Italia Central Bank of Cyprus Banque centrale du Luxembourg Central Bank of Malta De Nederlandsche Bank Oesterreichische Nationalbank Banco de Portugal Banka Slovenije Národná banka Slovenska Finlands Bank De nationella centralbankerna i euroområdet totalt1
Tecknat kapital 31.12.2009
Inbetalt kapital 31.12.2009
Tecknat kapital 29.12.2010
Inbetalt kapital 29.12.2010
139 730 385 1 090 912 027 63 983 566 113 191 059 478 364 576 819 233 899 719 885 688 7 886 333 10 063 860 3 640 732 229 746 339 111 854 588 100 834 460 18 941 025 39 944 364 72 232 820
139 730 385 1 090 912 027 63 983 566 113 191 059 478 364 576 819 233 899 719 885 688 7 886 333 10 063 860 3 640 732 229 746 339 111 854 588 100 834 460 18 941 025 39 944 364 72 232 820
261 010 385 2 037 777 027 119 518 566 211 436 059 893 564 576 1 530 293 899 1 344 715 688 14 731 333 18 798 860 6 800 732 429 156 339 208 939 588 188 354 460 35 381 025 74 614 364 134 927 820
180 157 051 1 406 533 694 82 495 233 145,939,392 616 764 576 1 056 253 899 928 162 355 10 168 000 12 975 526 4 694 066 296 216 339 144 216 254 130 007 793 24 421 025 51 501 030 93 131 154
4 020 445 722
4 020 445 722
7 510 020 722
5 183 637 388
50 037 027 83 368 162 85 459 278 10 311 568 16 342 971 24 517 337 79 819 600 282 006 978 141 971 278 130 087 053 836 285 431
3 502 592 5 835 771 5 982 149 721 810 1 144 008 1 716 214 5 587 372 19 740 488 9 937 989 9 106 094 58 539 980
93 467 027 155 728 162 159 634 278 19 261 568 30 527 971 45 797 337 149 099 600 526 776 978 265 196 278 242 997 053 1 562 145 431
3 505 014 5 839 806 5 986 285 722 309 1 144 799 1 717 400 5 591 235 19 754 137 9 944 860 9 112 389 58 580 454
1 740 206 681 5 760 652 403
121 814 468 4 142 260 189
3 250 631 681 10 760 652 403
121 898 688 5 305 536 076
Българска народна банка (Bulgarian National Bank) Čecká národní banka Danmarks Nationalbank Eesti Pank Latvijas Banka Lietuvos bankas Magyar Nemzeti Bank Narodowy Bank Polski Banca Naţională a României Sveriges riksbank Bank of England
De nationella centralbankerna i EUländerna utanför euroområdet totalt1
Totalt1 1
102
På grund av avrundning stämmer inte alltid mellan- och slutsummorna.
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
–
Nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet
–
–
Andel av ECB:s inkomster från utelöpande eurosedlar och avkastning på programmet för värdepappersmarknaderna Andel av monetära inkomster.
Varje nationell centralbank i Eurosystemet har en andel av ECB:s kapital som fördelas enligt en s.k. fördelningsnyckel. Kapitalfördelningsnyckeln baseras på antalet invånare och bruttonationalprodukten i respektive land. Fördelningsnyckeln justeras med fem års mellanrum och när nya medlemsstater ansluter sig till EU. Finlands procentuella andel av ECB:s kapital har sedan den 1 maj 2009 varit 1,2539 %. ECB höjde sitt tecknade kapital med 5 miljarder euro från 5,76 miljarder till 10,76 miljarder euro den 29 december 2010. De nationella centralbankerna i euroområdet betalar sin andel av det förhöjda kapitalet i årliga avbetalningar. Den första avbetalningen gjordes den 29 december 2010 och de återstående avbetalningarna görs vid slutet av 2011 och 2012. Finlands Bank gjorde den första avbetalningen till ECB på sin andel av ECB:s förhöjda kapital, 20,9 miljoner euro, den 29 december 2010. Posten under rubriken ”Fordran för överförd valutareserv” består av den del av valutareserven som Finlands Banks har överfört till ECB. Överföringen skedde i samband med övergången till Eurosystemet. På denna fordran betalas en ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner, frånsett guld, på vilket ingen ränta betalas. Fordran är i euro och värdet lika med dess värde vid tidpunkten för överföringen. Här ingår nettosaldona på TARGET2-kontona om Finlands Bank på balansdagen har en fordran på Eurosystemet. Nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet består av en CSM-post (Capital Share Mechanism) enligt fördelningsnyckeln för kapital
Bokslut
minskat med posten ”ECB issue”. Med CSM-talet korrigeras beloppet utelöpande sedlar i centralbankens balansräkning i enlighet med fördelningsnyckeln. ”ECB issue” uttrycker ECB:s andel (8 %) av de utelöpande sedlarna. Motposterna för bägge posterna redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar3”. 9.
Övriga tillgångar
I posten ingår mynt, anläggningstillgångar (byggnader, maskiner och inventarier) och investeringstillgångar (aktier och andelar). Vidare ingår pensionsfondens tillgångar och placeringar, poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar. Materiella anläggningstillgångar Bokföringsvärde
31.12.2010 Mn euro 8,6 146,5 9,1 0,4 164,6
Markområden Byggnader Maskiner och inventarier Konst och numismatisk samling Summa
31.12.2009 Mn euro 8,6 154,2 10,2 0,4 173,3
Immateriella anläggningstillgångar Bokföringsvärde
31.12.2010 Mn euro
31.12.2009 Mn euro
Datasystem Summa
6,3 6,3
5,8 5,8
Övriga tillgångar
31.12.2010 Mn euro 21,6 25,2 525,7
Euroområdets mynt Aktier och andelar Pensionsfondens placeringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga tillgångar Summa
337,9 8,4 918,8
31.12.2009 Mn euro 19,5 25,2 502,8 281,2 121,8 950,5
3
Enligt redovisningspraxis för utgivning av eurosedlar i Eurosystemet fördelas 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar månatligen på ECB. Den återstående andelen på 92 % fördelas på de nationella centralbankerna också månatligen så att respektive centralbank i sin balansräkning upptar en andel av utelöpande eurosedlar som motsvarar bankens inbetalade andel av ECB:s kapital. Differensen mellan värdet på eurosedlar som fördelats enligt denna praxis och värdet på utelöpande eurosedlar bokförs i posten ”Interna fordringar/skulder relaterade till tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”.
Finlands Banks årsberättelse 2010
103
Markområden och byggnader i specifikationen nedan innehåller också markområden för 5,5 miljoner euro och byggnader för 31,9 miljoner euro
som ägs av Finlands Banks pensionsfond. I de immateriella anläggningstillgångarna ingår också aktier och andelar.
Immateriella och materiella tillgångar Mn euro
Anskaffningsvärde 1.1.2010 Ökning Minskning Anskaffningsvärde 31.12.2010 Periodens avskrivning Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2010 Bokföringsvärde 31.12.2010 Bokföringsvärde 31.12.2009
Markområden
Byggnader
Maskiner och inventarier
Konst och numismatisk samling
Immateriella tillgångar
Summa
14,1 – – 14,1 –
296,9 3,2 – 300,1 11,8
28,9 1,8 0,1 30,6 2,9
0,4 0,01 – 0,4 –
47,6 2,9 – 50,5 2,4
387,8 8,0 0,1 395,6 17,2
– 14,1 14,1
121,7 178,4 187,0
21,5 9,1 10,2
– 0,4 0,4
19,0 31,5 31,0
162,1 233,5 242,7
Skulder 1.
Utelöpande sedlar
Posten består av Finlands Banks andel av totalvärdet av utelöpande eurosedlar tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel. Andelen utgjorde 2010 totalt 13 880,3 miljoner euro. Utelöpande sedlar 5 euro 10 euro 20 euro 50 euro 100 euro 200 euro 500 euro Summa eurosedlar ECB issue CSM Utelöpande sedlar enligt kapitalfördelningsnyckeln
2.
31.12.2010 Mn euro 108,2 48,6 2 109,3 4 803,3 –53,0 364,9 3 085,1 10 466,3 –1 206,9 4 620,9 13 880,3
31.12.2009 Mn euro 102,7 53,2 1 994,8 4 210,9 31,3 346,5 2 681,0 9 420,4 – 1 159,1 5 068,6 13 330,0
Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner
Posten består av räntebärande förpliktelser mot kreditinstituten, saldona på kreditinstitutens kassakravskonton och kreditinstitutens inlåning över natten. Denna post uppstår till följd av den monetära politik som Finlands Bank genomför som en del av Eurosystemet.
104
Finlands Banks årsberättelse 2010
Syftet med kassakravssystemet är att jämna ut penningmarknadsräntorna och öka behovet av strukturell centralbanksfinansiering. De dagliga saldona på kreditinstitutens kassakravskonton under uppfyllandeperioden ska i genomsnitt vara minst lika stora som deras kassakrav. På grund av finanskrisen var inlåningen över natten exceptionellt stor 2010 och 2009. 3.
Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet
I posten ingår skulder i euro till den offentliga sektorn och andra än kassakravspliktiga kreditinstitut. 4.
Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet
Här upptas saldona på konton som innehas av internationella organisationer och banker utanför euroområdet och repor med motparter utanför euroområdet. 5.
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet
I posten redovisas Statskontorets insättningar i valuta för egna betalningar.
Bokslut
6.
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet
Repor för förvaltning av valutareserven redovisas här.
ändrad redovisningspraxis 1999. I posten ingår också orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper.
7.
11. Avsättningar
Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post under tillgångar). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av SDR-handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid utgången av 2010 större än motposten på skuldsidan. Motposten på skuldsidan uppgår till 1 189,5 miljoner SDR. I balansräkningen redovisas posten i euro och värderad till kursen på årets sista dag (1 376,6 miljoner euro). 8. Skulder inom Eurosystemet Här ingår nettosaldona på andra centralbankskonton och ECB-kontot i TARGET2-systemet om Finlands Bank på balansdagen har en skuld till Eurosystemet. Skulder och fordringar inom Eurosystemet specificeras i noten till posten ”Fordringar inom Eurosystemet” på tillgångssidan i balansräkningen. Vid slutet av 2010 redovisade Finlands Bank 32,9 miljoner euro i skulder inom Eurosystemet som hänförde sig till omfördelningen av de monetära inkomsterna. 9.
Övriga skulder
Övriga skulder Utelöpande marksedlar Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Leverantörsskulder Övriga skulder Summa
31.12.2010 Mn euro 127,1
31.12.2009 Mn euro 128,6
16,5 0,0 7,6 151,2
16,1 0,7 9,9 155,3
10. Värderegleringskonto Här redovisas uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på
Bokslut
Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Avsättningarna uppgick vid slutet av 2010 till 2 814 miljoner euro. Avsättningarna består av generell avsättning, avsättning för realvärde, pensionsavsättning, avsättning för förluster på penningpolitiska transaktioner och avsättning för kurs- och prisdifferenser. Pensionsavsättningen har gjorts för täckning av pensionsåtagandet. Finlands Banks pensionsåtagande uppgår sammanlagt till 543,3 miljoner euro, varav 96,8 % eller 525,8 miljoner euro är täckt. Enligt artikel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB ska avsättningen för motpartsrisker relaterade till penningmarknadstransaktioner fördelas på de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras andel i fördelningsnyckeln för ECB:s kapital det år då förlusten uppstått. Enligt den allmänna redovisningsprincipen om försiktighet justerade ECBrådet avsättningens storlek och beslutade upplösa avsättningen med 1,8 miljarder euro den 31 december 2010. Finlands Banks andel utgjorde 32,2 miljoner euro. Vid slutet av 2009 var avsättningen 4,0 miljarder euro varav Finlands Banks andel var 71,6 miljoner euro. Justeringen av avsättningen påverkar de nationella centralbankernas resultaträkningar. Till följd av justeringen ökade Finlands Banks resultat med 32,2 miljoner euro 2010 (se ”Nettoandel av de monetära inkomsterna” i noterna till resultaträkningen).
Finlands Banks årsberättelse 2010
105
12. Eget kapital Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust, ska denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reserv-
Eget kapital (mn euro) Grundfond Reservfond Summa eget kapital
31.12.2010 840,9 1 334,0 2 174,9
31.12.2009 840,9 1 173,7 2 014,6
fonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst ska i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning.
Årets resultat (mn euro) Utdelning till staten Finlands Banks andel av vinsten (överförs till reservfonden) Summa
2010 195,0
2009 260,0
87,5
160,3
282,5
420,3
13. Årets vinst Vinsten för räkenskapsåret 2010 blev 282,5 miljoner euro. Avsättningar (mn euro)
Avsättningar 1.1.2009
Avsättning för kurs- och prisdifferenser Generell avsättning Avsättning för realvärde Pensionsavsättning Avsättning för förluster på penningpolitiska transaktioner Summa
106
Finlands Banks årsberättelse 2010
Förändring av avsättningar 2009
Summa avsättningar 31.12.2009
Förändring av avsättningar 2010
Summa avsättningar 31.12.2010
– 995 539 456
116 0 101 47
116 995 640 503
290 100 109 23
406 1 095 748 526
102 2 092
–31 233
72 2 325
–32 489
39 2 814
Bokslut
Noter till resultaträkningen 1.
Ränteintäkter
Ränteintäkter från hemmahörande utanför euroområdet (mn euro)
2010 Euro
Ränteintäkter från gulddepositioner Ränteintäkter från värdepapper
Utländsk valuta
2009 Summa
Euro
Utländsk valuta
Summa
0,0
2,0
2,0
0,0
–0,1
–0,1
15,3
98,6
113,9
16,7
119,4
136,1
Ränteintäkter från diskonteringsinstrument
0,0
0,1
0,1
0,0
3,0
3,0
Ränteintäkter från banktillgodohavanden
2,7
0,7
3,4
1,5
0,8
2,4
Övriga ränteintäkter
0,0
5,7
5,7
0,7
2,3
3,0
Summa
17,9
107,2
125,1
18,9
125,5
144,4
Ränteintäkter från hemmahörande i euroområdet (mn euro)
Euro
2010 Utländsk valuta
Summa
Euro
2009 Utländsk valuta
Summa
Ränteintäkter från värdepapper
228,2
37,5
265,7
258,5
47,4
305,9
Ränteintäkter från diskonteringsinstrument
5,6
0,0
5,6
2,5
0,1
2,5
Ränteintäkter från banktillgodohavanden
0,3
0,1
0,4
0,8
1,7
2,5
119,8
0,0
119,8
90,8
0,0
90,8
80,4
0,0
80,4
43,3
0,0
43,3
0,0
0,7
0,7
0,0
0,5
0,5
434,2
38,4
472,5
395,9
49,7
445,6
Euro
2010 Utländsk valuta
Summa
Euro
2009 Utländsk valuta
Summa
17,9
107,2
125,1
18,9
125,5
144,4
434,2 452,1
38,4 145,5
472,5 597,6
395,9 414,7
49,7 175,2
445,6 589,9
Ränteintäkter från ECBS-poster Ränteintäkter från penningpolitiska transaktioner Övriga ränteintäkter Summa
Summa ränteintäkter (mn euro) Ränteintäkter från hemmahörande utanför euroområdet Ränteintäkter från hemmahörande i euroområdet Summa
Ränteintäkterna från hemmahörande utanför euroområdet och hemmahörande i euroområdet uppgick till totalt 597,6 miljoner euro, och av dem utgjorde 145,5 miljoner euro ränteintäkter i utländsk valuta och 452,1 miljoner euro ränteintäkter i euro. Ränteintäkterna från ECBS-poster, 119,8 miljoner euro, bestod av följande poster: 6,2 miljoner
Bokslut
euro utgjorde ränteintäkter från en fordran på ECB för överförd valutareserv. Räntan på skulden och fordran för ECB:s sedelandel, tilldelningen enligt kapitalfördelningsnyckeln och den åtföljande justeringen nettoredovisades till ett belopp av 36,3 miljoner euro. Ränteintäkterna på TARGET2-saldon uppgick till 77,2 miljoner euro.
Finlands Banks årsberättelse 2010
107
2.
Räntekostnader
Räntor till hemmahörande utanför euroområdet (mn euro)
Euro
Utländsk valuta
2010 Summa
Euro
Utländsk valuta
Summa
Räntor på inlåning från hemmahörande utanför euroområdet
–1,9
–0,4
–2,3
–0,3
–0,4
–0,7
Övriga räntor till hemmahörande utanför euroområdet
0,0
–4,0
–4,0
0,0
–1,7
–1,7
Summa
–1,9
–4,4
–6,4
–0,3
–2,1
–2,4
Räntor till hemmahörande i euroområdet (mn euro)
Euro
2010 Utländsk valuta
Summa
Euro
2009 Utländsk valuta
Summa
Räntekostnader för ECBS-poster Räntekostnader för penningpolitiska poster
0,0 –64,1
0,0 0,0
0,0 –64,1
–2,1 –58,6
0,0 0,0
–2,1 –58,6
Övriga räntor till hemmahörande i euroområdet Summa
–0,3 –64,4
–0,3 –0,3
–0,7 –64,8
–5,9 –66,9
–1,6 –1,6
–7,5 –68,1
Summa räntekostnader
–66,3
–4,8
–71,1
–66,9
–3,6
–70,5
Räntorna till hemmahörande utanför euroområdet och hemmahörande i euroområdet uppgick totalt till 71,1 miljoner euro. Av dem utgjorde 40,1 miljoner euro räntor på innestående kassakravsmedel, 12,9 miljoner euro räntor på inlåning över natten och 11,1 miljoner euro räntor på inlåning med överenskommen löptid. 3.
Räntenetto
Räntenetto
31.12.2010 Mn euro
31.12.2009 Mn euro
Ränteintäkter Ränteintäkter från finansiella tillgångar Ränteintäkter från penningpolitiska poster
397,5
455,8
80,4
43,3
Ränteintäkter från fordringar på ECBS
119,8
90,8
Summa
597,7
589,9
Räntekostnader för finansiella tillgångar
–7,0
–9,9
Räntekostnader för penningpolitiska poster
–64,1
–58,6
Räntekostnader för skulder till ECBS
0,0
–2,1
Summa
–71,1
–70,5
RÄNTENETTO
526,6
519,4
Räntekostnader
108
2009
Finlands Banks årsberättelse 2010
4.
Valutakursdifferenser
Posten innehåller realiserade valutakursvinster och valutakursförluster samt värderingsförluster från försäljning av poster i utländsk valuta. År 2010 uppstod vinster från valutakursdifferenser för 220,6 miljoner euro. 5.
Prisdifferenser på värdepapper
Här ingår realiserade vinster och förluster samt värderingsförluster från försäljning av värdepapper. Varje värdepappersslag värderas separat i bokföringen. Till följd av prisdifferenserna på värdepapper realiserades 2010 en vinst på 69,3 miljoner euro. 6.
Förändring av avsättningar för valutakurs- och prisrisker
Realiserade vinster till följd av valutakursdifferenser och prisdifferenser, sammanlagt 289,9 miljoner euro, avsattes enligt redovisningsprinciperna. Avsättningarna har specificerats i noterna till skulderna. 7.
Nettoandel av monetära inkomster
Här upptas nettosumman av de monetära inkomster som betalats in till Eurosystemet respektive återförde-
Bokslut
lats från Eurosystemet. De monetära inkomsterna för varje nationell centralbank har beräknats på centralbankens faktiska avkastning från reserverade tillgångar som den håller som motvärden till skuldbasen. Skuldbasen består av följande poster: utelöpande sedlar, skulder i euro till kreditinstitut relaterade till penningpolitiska transaktioner, nettoskuld inom Eurosystemet på grund av TARGET2-transaktioner och nettoskuld för tilldelade eurosedlar. Ränta som utbetalats på skulder som ingår i skuldbasen avräknas från de monetära inkomsterna före sammanräkning med motsvarande inkomster för de övriga nationella centralbankerna. De reserverade tillgångarna består av följande poster: fordringar på kreditinstitut relaterade till penningpolitiska transaktioner, fordringar för överförd valutareserv, nettofordran inom Eurosystemet på grund av TARGET2-transaktioner, nettofordran för tilldelade eurosedlar och en med kapitalfördelningsnyckeln beräknad öronmärkt andel av den nationella centralbankens guld. Ingen avkastning beräknas på guldet. När de reserverade tillgångarna överstiger eller understiger värdet av skuldbasen, beräknas avkastningen på skillnaden med den huvudsakliga refinansieringsräntan. Eurosystemets sammanräknade monetära inkomster fördelas på de nationella centralbankerna enligt kapitalfördelningsnyckeln. Finlands Banks faktiska nettoandel av de monetära inkomsterna var –32,9 miljoner euro. 8.
10. Övriga intäkter från centralbanksverksamheten Här ingår utdelningar för 8,7 miljoner euro, som huvudsakligen består av aktier i BIS. I enlighet med ECB-rådets beslut avstod ECB 2010 helt från utdelning av inkomsterna från värdepapper förvärvade inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna och från utelöpande sedlar på sammanlagt 1 093,0 miljoner euro. Beslutet berodde på avsättningen för valutakursrisker, ränterisker, kreditrisker och risker till följd av förändringar i guldvärdet. 11. Övriga intäkter I posten ingår 24,0 miljoner euro i Finansinspektionens tillsyns- och åtgärdsavgifter och 9,2 miljoner euro i fastighetsintäkter, samt expeditionsavgifter och provisioner. 12. Personalkostnader
Andel av ECB:s vinst
ECB delade ut en vinst för räkenskapsåret 2009 på 1 466 miljoner euro. Finlands Banks redovisade andel 2010 uppgick till 26,3 miljoner euro. 9.
på de nationella centralbankerna i förhållande till deras andelar i fördelningsnyckeln för ECB:s kapital 2008. Därför gjordes en avsättning på 102 miljoner euro, som motsvarar 1,78603 procent av den totala särskilda avsättningen. I bokslutet för 2010 upplöstes 1,8 miljarder euro av avsättningen i enlighet med ECB-rådets beslut på grund av värdeökningen på säkerheter och gäldenärernas betalningar. Finlands Banks andel utgjorde totalt ca 32,2 miljoner euro.
Avsättning för förluster på penningpolitiska transaktioner
Enligt den allmänna redovisningsprincipen om försiktighet ansåg ECB-rådet det nödvändigt att avsätta 5,7 miljarder euro för att täcka risker till följd av exponeringar mot Eurosystemets motparter 2008. Enligt artkel 32.4 i stadgan för ECBS och ECB fördelas dessa risker
Bokslut
Personalkostnader
31.12.2010 Mn euro
31.12.2009 Mn euro
Löner och arvoden
40,6
42,7
Arbetsgivarersättningar till pensionsfonden
7,6
7,6
Övriga lönebikostnader
2,6
2,9
50,8
53,1
Summa
Medelantal anställda
2010 anställda
2009 anställda
Finlands Bank
456
462
Finansinspektionen
211
205
Summa
667
667
Finlands Banks årsberättelse 2010
109
15. Avskrivningar av anläggningstillgångar
Direktionsmedlemmarnas grundlöner 2010
Avskrivningar av anläggningstillgångar
Euro 254 270 220 550 147 645 187 300 809 765
Erkki Liikanen Pentti Hakkarainen Sinikka Salo Seppo Honkapohja Summa
Markområden
Byggnader Maskiner och inventarier Konst och numismatisk samling Pensionsfondens markområden och byggnader
Till direktionsmedlemmarna utbetalades totalt 48 573 euro i naturaförmåner (lunchförmån, telefonförmån och bilförmån). Direktionsmedlem Sinikka Salo gick i pension den 16 oktober 2010.
Summa
Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar Datasystem Summa
31.12.2010 Mn euro
31.12.2009 Mn euro
– 2,1 2,9 –
– 1,8 2,8 –
1,1 6,1
1,0 5,6
31.12.2010 31.12.2009 Mn euro Mn euro 2,4 2,2 2,4 2,2
13. Avgift till pensionsfonden Under 2010 betalade Finlands Bank med bankfullmäktiges godkännande in en avgift på 10 miljoner euro till pensionsfonden för att värdet av pensionsfondens tillgångar ska utvecklas i jämn takt mot det uppställda målet. 31.12.2010 Mn euro Avgift till pensionsfonden
10,0
31.12.2009 Mn euro 10,0
14. Administrationskostnader Administrationskostnader Materielkostnader Kostnader för maskiner och inventarier Kostnader för fastigheter Personalrelaterade kostnader Kostnader för köpta tjänster Övriga administrationskostnader Summa
I avskrivningarna ingår inte avskrivningar av uppskrivningar på markområden och byggnader. 16. Sedelproduktionskostnader Kostnaderna för anskaffning av sedlar uppgick till 5,7 miljoner euro. 17. Övriga kostnader Största delen av övriga kostnader hänför sig till drift och underhåll av fastigheter. 18. Pensionsfondens intäkter
2010 Mn euro 0,7 3,0 10,9 3,9 11,7 1,3 31,5
2009 Mn euro 0,9 3,3 10,7 3,8 11,1 1,2 31,1
I posten ingår 28,8 miljoner euro i intäkter från pensionsfondens placeringsverksamhet. Posten innehåller också Finlands Banks och Finansinspektionens arbetsgivarandelar och arbetstagarnas andel av premieinkomsten, 9,8 miljoner euro. I posten redovisas vidare en avgift på 10,0 miljoner euro från Finlands Bank. 19. Pensionsfondens kostnader
Här redovisas hyror, möteskostnader, PR-kostnader, kostnader för köpta tjänster och kontorsartiklar. Som administrationskostnader redovisas också kostnaderna för utbildning, tjänsteresor och rekrytering.
110
Finlands Banks årsberättelse 2010
I posten ingår 1,0 miljoner euro i kostnader för Finlands Banks pensionsfonds placeringsverksamhet, 22,4 miljoner euro i utbetalda pensioner, förvaltningskostnader och avskrivningar av fondens anläggningstillgångar.
Bokslut
20. Förändring av avsättningar I posten redovisas 23,7 miljoner euro i nya pensionsavsättningar, 108,5 miljoner euro i nya avsättningar för att trygga realvärdet av eget kapital och 100 miljoner euro i nya generella avsättningar. Avsättningarna har specificerats i noterna till skulderna. 21. Årets resultat Vinsten för räkenskapsåret 2010 blev 282,5 miljoner euro. Direktionen föreslår för bankfullmäktige att 195 miljoner euro av vinsten reserveras för statens behov. Åtaganden utanför balansräkningen I denna post ingår Finlands Banks derivatinstrument.
Derivatinstrument
31.12.2010 31.12.2009 Mn euro Mn euro Det nominella värdet av futurkontrakt i utländsk valuta 0 0 Köpekontrakt 0 13,6 Säljkontrakt –2 –1,1 Marknadsvärde av FX-swappar 1,3 1,7 Marknadsvärde av GIRS-kontrakt 0 0 Marknadsvärde av IRS-kontrakt Marknadsvärde av FX-forwardkontrakt 0 0 –0,7 14,2 Summa
Bokslut
Finlands Banks årsberättelse 2010
111
Fem års översikt Tabellen nedan visar Finlands Banks balansräkning och resultaträkning under de fem senaste räkenskapsåren. BALANSRÄKNING (mn euro)
2010
2009
2008
2007
2006
Guld och guldfordringar
1 664
1 208
980
896
761
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet
5 223
6 225
4 597
4 515
4 750
Fordringar på IMF
1 815
1 609
356
260
279
Banktillgodohavanden, värdepapper, lån och andra tillgångar
3 408
4 617
4 241
4 254
4 470
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet
712
1 120
2 577
1 394
1 061
1 662
845
581
394
368
50
2 710
2 600
230
1 025
0
20
350
30
500
50
2 690
2 250
200
525
1
126
0
3
60
11 668
8 002
7 265
6 863
4 998
Värdepapper för pennigpolitiska syften
2 203
531
–
–
–
Övriga värdepapper
9 466
7 471
7 265
6 863
4 998
23 921
14 280
10 162
7 465
5 886
99
78
73
73
74
722
722
717
717
717
19 686
9 535
5 197
2 951
1 157
3 414
3 945
4 174
3 724
3 938
1 090
1 130
1 254
1 048
933
22
19
22
24
25
Materiella och immateriella anläggningstillgångar
171
189
185
196
204
Övriga omsättningstillgångar
551
528
481
508
488
Diverse
346
393
566
320
216
45 990
35 646
30 016
22 809
19 843
Tillgångar
Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet
Fordringar inom Eurosystemet Andel av ECB:s kapital Fordran för överförd valutareserv Fordringar avseende TARGET2 och korrespondentbankskonton Nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet Övriga tillgångar Euroområdets mynt
Summa tillgångar
112
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
BALANSRÄKNING (mn euro)
2010
2009
2008
2007
2006
Utelöpande sedlar
13 880
13 330
12 532
11 148
10 419
Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner
21 696
13 543
8 110
5 910
3 766
Kassakravsinlåning
9 383
8 085
1 015
2 901
3 765
Inlåningsfacilitet
9 113
5 458
7 095
9
1
Inlåning med fast löptid (likviditetsindragande finjusterande transaktioner)
3 200
–
–
3 000
–
Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet
262
14
3 009
0
0
Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet
1 021
234
37
4
4
0
248
0
0
0
23
363
–
88
–
1 377
1 295
158
153
163
33
–
–
–
–
151
155
191
171
162
Värderegleringskonto
2 274
1 703
1 622
854
762
Avsättningar
2 814
2 325
2 092
2 368
2 676
Eget kapital
2 175
2 015
1 864
1 704
1 596
Grundfond
841
841
841
841
841
Reservfond
1 334
1 174
1 023
863
756
283
420
401
410
293
45 990
35 646
30 016
22 809
19 843
Skulder
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF Skulder inom Eurosystemet Övriga skulder
Årets vinst Summa skulder
Bokslut
Finlands Banks årsberättelse 2010
113
RESULTATRÄKNING (mn euro)
2010
2009
2008
2007
2006
Ränteintäkter
598
590
844
709
528
Räntekostnader
–71
–71
–223
–146
–100
527
519
621
563
428
221
15
–485
–379
–56
69
101
37
–34
–100
–290
–116
448
413
156
527
519
621
563
428
–33
21
26
8
5
Andel av ECB:s vinst
26
2
–
–
–
Avsättning för förluster på penningpolitiska transaktioner
32
31
–102
–
–
9
19
25
3
3
561
590
569
574
437
36
43
41
29
31
Verksamhetskostnader
–106
–112
–116
–108
–95
Personalkostnader
–51
–53
–46
–46
–47
Avgift till pensionsfonden
–10
–10
–30
–22
–10
Administrationskostnader
–32
–31
–27
–26
–25
Avskrivningar av anläggningstillgångar
–7
–7
–8
–8
–7
Sedelproduktionskostnader
–6
–10
–4
–4
–5
Övriga kostnader
0
–1
–2
–2
–1
Verksamhetsresultat
491
521
494
495
373
24
48
–22
21
18
–232
–149
–71
–106
–98
283
420
401
410
293
Räntenetto Valutakursdifferenser Prisdifferenser på värdepapper Förändring av avsättningar för valutakurs- och prisrisker Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettoandel av monetära inkomster
Övriga intäkter från centralbanksverksamheten Resultat av centralbanksverksamheten Övriga intäkter
Pensionsfondens resultat Förändring av avsättningar Årets resultat
114
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
Noter till riskhanteringen Beslutsstruktur i tillgångsförvaltning och riskhantering
Riskkontroll av investeringsverksamheten
Högsta beslutande makten har Finlands Banks direktion som står för de viktigaste besluten och principerna kring tillgångsförvaltning och rikshantering. Direktionen fattar beslut om bland annat omfattningen av bankens finansiella tillgångar, principerna för hantering av investeringsrisker, omfattningen och fördelningen av valutareserven, den strategiska allokeringen av investeringstillgångarna och storleken på ränte- och kreditriskerna. Marknadskommittén fattar de detaljerade besluten om den finansiella tillgångsförvaltningen och riskhanteringen inom de ramar som fastställts av direktionen. Kommittén fastställer bland annat kriterierna för motparter och emittenter och de exakta kreditrisklimiterna. Ordförande och beslutsfattare i marknadskommittén är den direktionsmedlem som ansvarar för Finlands Banks egna investeringar. Av besluten har en liten del delegerats till investeringsgruppen och riskgruppen inom de ramar som fastställts av direktionen och marknadskommittén. Deras arbete går emellertid huvudsakligen ut på att bereda beslut för behandling i högre beslutsorgan. Investeringsgruppen fattar dessutom de interna besluten på bankavdelningen och samordnar ärenden som är gemensamma för investerings- och riskhanteringsorganisationerna. Ordförande och beslutsfattare i investeringsgruppen är avdelningschefen för bankavdelningen. Ordförande och beslutsfattare i riskgruppen är chefen för riskkontrollbyrån vid administrativa avdelningen. Vid Finlands Bank finns också en riskkommitté, som behandlar frågor som gäller investeringsverksamheten och riskhanteringen men inte fattar några regelrätta beslut. Riskkommittén har till uppgift att som ett oberoende organ analysera och övervaka riskerna och riskhanteringen i investeringsverksamheten. Kommittén kan hänskjuta ärenden till direktionen för information eller beslut vid behov.
Riskkontrollen av investeringsverksamheten är förlagd till administrativa avdelningens byrå för riskkontroll, som är organisatoriskt åtskild från bankavdelningens investeringsbyrå som sköter bankens investeringsverksamhet. Syftet är att riskkontrollfunktionen ska vara oberoende i förhållande till investeringsorganisationen. Direktionen såg under året över riskkontrollbyråns ansvarsområden. Byrån svarar bland annat för hantering av riskerna i de finansiella tillgångarna och investeringsverksamheten, prissättning av instrumenten och risk- och avkastningsrapportering. Riskkontrollbyrån tar fram riskrapporter dagligen och avkastningsrapporter varje månad. Risker och avkastning behandlas fyra gånger per år i marknadskommittén och två gånger per år i direktionen. Riskkontrollbyrån svarar också för ramverket för hantering av riskerna i investeringsverksamheten och utvecklar riskhanteringsmetoder.
Bokslut
Finlands Banks årsberättelse 2010
115
Finlands Banks finansiella tillgångar efter riskmått och fördelning Tabell 1. Skuldebrev och inlåning i Finlands Banks finansiella tillgångar efter kreditbetyg1,2 Kreditbetyg
31.12.2010 %
AAA AA+ AA AAA+ A ABBB+ BBB BBBunder BBB1
31.12.2009 %
73,7 3,9 9,7 2,3 4,9 2,5 1,3 0,1 1,0 0,0
78,5 7,2 6,5 1,1 3,9 0,5 0,6 0,3 1,0 0,4
0,6
–
Säkerställda obligationer har klassificerats enligt obligationens kreditbetyg, inte emittentens kreditvärdighet. I kreditbetyget AAA ingår Internationella regleringsbanken (Bank for International Settlements, BIS). Centralbankerna i Japan och USA klassificeras enligt kreditbetyget för staten. 2 Finlands Bank har också investeringar med kort löptid utan kreditbetyg (181,7 mn euro). De har i tabellen klassificerats enligt Moody’s KMV-modell. Källa: Finlands Bank.
Tabell 2. Finlands Banks finansiella tillgångar efter skuldebrev och emittentens hemland Land eller region
31.12.2010 %
31.12.2009 %
Euroområdet Frankrike Tyskland Finland Nederländerna Spanien Italien Österrike Belgien Portugal Grekland Irland Luxemburg
71,5 22,1 21,7 6,8 6,0 4,7 3,6 3,4 1,4 0,7 0,6 0,6 0,0
64,6 16,7 21,5 7,0 4,8 5,3 2,7 3,6 1,2 0,6 0,3 0,8 0,1
Övriga Europa Storbritannien Sverige Danmark Norge Schweiz
7,4 4,0 2,2 0,8 0,5 0,0
13,7 6,5 2,6 0,9 0,6 3,1
10,2 9,1 1,1
9,4 7,6 1,7
Asien och Stillahavsområdet Japan Australien Singapore
4,8 4,2 0,6 0,1
4,1 3,5 0,5 0,1
Internationella institutioner
6,1
8,2
Amerika USA Kanada
Källa: Finlands Bank.
Tabell 3. Finlands Banks finansiella tillgångars känslighet för valutakurs- och ränteförändringar Mn euro Värdeförändring i Finlands Banks finansiella tillgångar vid en appreciering av euron med 15 % mot valutorna i valutareserven per 31.12 Värdeförändring i Finlands Banks finansiella tillgångar vid en räntehöjning med 1 % med belopp, sammansättning och modifierad duration oförändrade enligt ställning per 31.12
2010
2009
–759
–875
–370
–337
Källa: Finlands Bank.
116
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
Tabell 4. VaR-värden för Finlands Banks finansiella tillgångar VaR-värden för marknadsrisk1 (en månads horisont med ett konfidensintervall på 95 %) 2010 Mn euro
Genomsnitt
Högsta
Lägsta
Ränterisk
85
128
60
99
215
330
150
193
Valutakursrisk
31.12.
Aggregerad risk exkl. guld
241
358
174
213
Aggregerad risk inkl. guld
318
510
194
307
2009 Mn euro
Genomsnitt
Högsta
Lägsta
31.12.
Ränterisk
109
152
73
82
Valutakursrisk
250
507
127
173
Aggregerad risk exkl. guld
290
518
156
203
Aggregerad risk inkl. guld
346
691
188
225
Lägsta
31.12.
VaR-värden för kreditrisk2 (ett års horisont med konfidensintervall på 95 %, 99 % och 99,9 %) 2010 Mn euro
Genomsnitt
Högsta
Kreditrisk (konfidensintervall 95 %)
6
7
4
6
Kreditrisk (konfidensintervall 99 %)
22
31
18
22
Kreditrisk (konfidensintervall 99,9 %)
69
85
56
77
Genomsnitt
Högsta
Lägsta
31.12.
2009 Mn euro Kreditrisk (konfidensintervall 95 %)
6
10
4
4
Kreditrisk (konfidensintervall 99 %)
22
30
18
20
Kreditrisk (konfidensintervall 99,9 %)
78
106
60
69
1
Inkl. skuldebrev inom programmet för köp av säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programmet, CBPP). Exkl. skuldebrev inom programmet för köp av säkerställda obligationer (Covered Bond Purchase Programmet, CBPP). Källa: Finlands Bank.
2
Bokslut
Finlands Banks årsberättelse 2010
117
Revisionsberättelse
I egenskap av revisorer utsedda av riksdagen har vi verkställt granskning av Finlands Banks bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsåret 2010 enligt god revisionssed. Bankens internrevision har under räkenskapsåret granskat bankens bokföring och verksamhet. Vi har tagit del av berättelserna från den interna revisionen. Vi har läst bankens årsberättelse och av direktionen fått redogörelser för bankens verksamhet. Bokslutet är upprättat i enlighet med gällande bestämmelser och de bokslutsprinciper som fastställts av riksdagens bankfullmäktige. Bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om bankens ekonomiska ställning och resultatbildning. Vi föreslår att resultaträkningen och balansräkningen fastställs för det granskade räkenskapsåret. Vi tillstyrker att räkenskapsårets resultat disponeras enligt direktionens förslag.
Helsingfors den 10 mars 2011 Olli Nepponen Eero Heinäluoma
Esko Kiviranta
Markku Koskela CGR
Kari Manner CGR . / . Kalervo Virtanen CGR
118
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bokslut
Utlåtande om revision i enlighet med artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken
Vi har granskat Finlands Banks bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1.2010–31.12.2010 i enlighet med artikel 27.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Bokslutet har upprättats enligt de redovisningsprinciper och -metoder som godkänts av ECB-rådet samt enligt lagen om Finlands Bank. Bokslutet omfattar balansräkning, resultaträkning och noter till bokslutet.
Direktionens ansvar Direktionen ansvarar för upprättandet av bokslutet och för att det ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut.
Revisorns skyldigheter Revisorn ska utföra revisionen enligt de internationella ISA-revisionstandarder och etiska direktiv som upprättats av IFAC (International Federation of Accountants), god revisionssed i Finland och i tillämpliga delar i enlighet med revisionslagen och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet. God revisionssed förutsätter att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet inte innehåller väsentliga felaktigheter. Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande.
Utlåtande Enligt vår mening ger bokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av Finlands Banks verksamhet och dess ekonomiska ställning i enlighet med de redovisningsprinciper och -metoder som godkänts av ECB-rådet. Helsingfors den 28 februari 2011 KPMG Oy Ab Raija-Leena Hankonen CGR
Bokslut
Finlands Banks årsberättelse 2010
119
Bilagor
Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 2010
120
JanuariDecember
Enligt ECB-rådets beslut var styrräntorna oförändrade under hela 2010. Räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna var 1,00 %, på utlåningsfaciliteten 1,75 % och på inlåningsfaciliteten 0,25 %. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna genomfördes alltjämt som fastränteanbud med full tilldelning.
Mars
Den 4 mars 2010 beslutade ECB-rådet att återgå till anbudsförfaranden med rörlig ränta i de långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader från och med den transaktion som skulle tilldelas den 28 april 2010.
Maj
Den 10 maj 2010 beslutade ECB-rådet att inleda ett program för värdepappersmarknaden (Securities Markets Programme, SMP). Inom ramen för programmet kan Eurosystemet köpa upp offentliga och privata skuldebrev på andrahandsmarknaden. Rådet beslutade också att de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som tilldelas i maj och juni 2010 skulle genomföras som fastränteanbud med full tilldelning. ECB-rådet beslutade vidare att den 12 maj 2010 genomföra en långfristig refinansieringstransaktion med en löptid på sex månader med full tilldelning och till en ränta som motsvarar den genomsnittliga anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna över transaktionens hela löptid (dvs. en s.k. indexerad ränta, som också användes i den transaktion med en löptid på tolv månader som tilldelades i december 2009).
Juni
Den 10 juni 2010 beslutade ECB-rådet att också de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som skulle tilldelas under tredje kvartalet 2010 skulle genomföras som fastränteanbud med full tilldelning.
September
Den 2 september 2010 beslutade ECB-rådet att fortsätta att genomföra särskilda refinansieringstransaktioner med en löptid på en uppfyllandeperiodmed full tilldelning och som fastränteanbud till en ränta som motsvarar räntan på refinansieringstransaktionerna. Vidare beslutades att de regelbundna långfristiga refinansieringstransaktioner med en löptid på tre månader som skulle tilldelas under sista kvartalet 2010 skulle genomföras med full tilldelning och som fastränteanbud till en ränta som motsvarar den genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna över transaktionernas hela löptid.
December
Den 2 december 2010 beslutade ECB-rådet att fortsätta att genomföra huvudsakliga refinansieringstransaktioner som fastränteanbud med full tilldelning fram till den 12 april 2011. Rådet beslutade att fortsätta att genomföra regelbundna långfristiga refinansieringstransaktionerna med en löptid på tre månader under första kvartalet 2011 enligt det förfarande som antagits i september.
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bilagor
Viktigaste finansmarknadsåtgärder 2010 Åtgärder av Europeiska centralbankssystemet Februari
ECB-rådet godkände Eurosystemets bidrag till Europeiska kommissionens offentliga samråd om meddelande om krishantering och krislösning inom banksektorn, som inleddes i oktober 2009. Meddelandet omfattar tre huvudområden: 1) tidiga ingrepp, 2) avveckling och 3) insolvensförfaranden, dvs. rekonstruktion och likvidation.
Mars
ECB-rådet godkände att ett SEPA-råd inrättas för det gemensamma eurobetalningsområdet (Single Euro Payments Area, SEPA). SEPA-rådet blir ett intresseforum där ECB och Europeiska kommissionen delar ordförandeskapet och där också SEPA:s slutanvändare deltar. Syftet är att ytterligare främja en integrerad marknad för små betalningar i euro. SEPA-rådet sammanträdde första gången i juni.
April
ECB-rådet beslutade att fortsätta tillämpa tröskelvärdet för både omsättbara och icke-omsättbara tillgångar inom Eurosystemets ramverk för godtagbara säkerheter på ”investment grade”, dvs. BBB-/Baa3, även efter 2010.
Maj
ECB-rådet beslutade att tillfälligt upphäva tillämpningen av minimitröskelvärdet för kreditvärdighet på säkerheterna i Eurosystemets kreditoperationer för alla skuldförbindelser emitterade eller garanterade av grekiska staten oberoende av emitteringstidpunkt.
Juni
ECB-rådet godkände ECB:s bidrag till Van Rompuys arbetsgrupp för att förbättra det europeiska ekonomiska styrsystemet. Syftet med arbetsgruppen är att 1) skärpa övervakningen av budgetpolitiken i EU-länderna, 2) förbättra övervakningen av EU:s konkurrenskraft och 3) ta fram ett lämpligt krishanteringssystem för euroområdet.
Juli
Ekofinrådet gav i juni Europeiska banktillsynskommittén (Committee of European Banking Supervisors, CEBS) i uppdrag att tillsammans med ECB, Europeiska kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna genomföra ett stresstest av det europeiska banksystemet. Resultaten av stresstesterna av de totalt 91 bankerna offentliggjordes den 23 juli. De antaganden som testerna byggde på – negativ makroekonomisk utveckling, marknadsrisker och statsrisker – ledde till att Tier 1 kapitaltäckningen sjönk under 6-procentsgränsen för sju banker vid slutet av testperioden 2011. Dessa banker har ett kapitalunderskott på sammanlagt 3,5 miljarder euro. I samband med resultaten av testerna publicerade bankerna samordnat också sina tillgodohavanden från den statliga sektorn.
September
Eurosystemet publicerade en rapport om utvärderingen av hur väl de systemviktiga betalningssystemen uppfyller Eurosystemets krav på driftskontinuitet. Utvärderingen visade att arrangemangen för driftskontinuitet och kriskommunikation i systemen är på hög nivå. ECB-rådet antog riktlinjen om ändring av riktlinjen om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (TARGET2). Den nya riktlinjen gäller från och med den 22 november 2010.
Bilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
121
Oktober
ECB-rådet beslutade att ge ECB det primära ansvaret för övervakningen av SEPA-gireringar och SEPA-direktbetalningar som hanteras av Europeiska betalningsrådet (European Payments Council, EPC). Eurosystemet uttryckte sitt stöd för den förestående lagstiftningen om en tidsfrist för införande av SEPA-betalningssätt och om avveckling av tidigare betalningssätt.
December
ECB-rådet beslutade att upprätta lånespecifika informationskrav för värdepapper med bakomliggande tillgångar (asset-backed securities, ABS) inom Eurosystemets ramverk för godtagbara säkerheter. Kravet tillämpas först på värdepapper med säkerhet i fastighet (mortgage-backed securities). ECB-rådet fattade beslut om en höjning av Europeiska centralbankens kapital. Genom beslutet ökar ECB:s tecknade kapital från 5,76 miljarder euro till 10,76 miljarder euro.
Ny EU-lagstiftning och dess genomförande i Finland April
Remisstiderna gick ut för det offentliga samrådet om Baselkommitténs (Basel Committee on Banking Supervision, BCBS) förslag om nya kapitaltäckningsregler (s.k. Basel III) och för Europeiska kommissionens likalydande förslag om ändring av EU:s kapitaltäckningsdirektiv (s.k. CRD 4).
Juni
Europeiska kommissionen föreslog att tillsynen av kreditvärderingsföretag ska koncentreras till den nya europeiska tillsynsmyndigheten för värdepappersmarknaden (European Securities and Markets Authority, ESMA). Den nya myndigheten ska få exklusiva befogenheter att utöva direkt tillsyn över alla kreditvärderingsföretag som registrerats i EU och deras filialer inom EU. Den europeiska tillsynsmyndigheten ska få befogenheter att utföra inspektioner, inleda undersökningar och föreslå sanktioner. För att öka konkurrensen föreslås också att institutioner som ansöker om kreditbetyg lämnar in sina kreditvärderingsuppgifter också till kreditvärderingsföretag som de inte anlitar. Europeiska kommissionen inledde ett offentligt samråd om reformen av reglerna för företagsstyrning i finansiella institut. Reglerna gäller både banker och försäkringsbolag. Vid EU-toppmötet uttryckte unionen en önskan om att alla medlemsländerna skulle införa en särskild bankavgift. Vid G20-ländernas möte i Toronto drev EU på införandet av bankavgiften globalt, men utan att få gensvar.
Juli
Europaparlamentet antog en lag som begränsar omfattningen och tidsramen för de ersättningar som bankerna betalar som en del av sina ersättningssystem. Syftet är att stävja bankernas risktagande och öka långsiktigheten i beslutsfattandet. Europeiska kommissionen föreslog att insättningsgarantin skulle höjas till 100 000 euro inom hela EU före slutet av 2010. EU höjde 2009 garantin från 20 000 euro till 50 000 euro. Enligt förslaget kommer också definitionen av insättningar som omfattas av garantin att utvidgas och tidsfristen för utbetalning av garantin förkortas till sju dagar. Systemet ska finansieras med en avgift som tas ut av bankerna så att de mest riskbenägna bankerna betalar en högre avgift. Kommissionen föreslog också ändringar i ersättningssystemen för investerarskydd. De ska skydda mot bedrägerier och oegentligheter eller systemfel hos värdepappersföretaget. Garantibeloppet höjs från 20 000 euro till 50 000 euro. Motsvarande reformer planeras inom försäkringssektorn.
122
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bilagor
Augusti
En ny lag om hypoteksbanksverksamhet med bestämmelser om emissioner av säkerställda obligationer trädde i kraft i Finland. Efter lagreformen kan dessa värdepapper emitteras såväl av hypoteksbanker som av inlåningsbanker och kreditföretag som till exempel Hypoteksföreningen och Kommunfinans, som härigenom får tillgång till en förmånligare upplåningskanal. Genom lagreformen uppdateras den finska lagstiftningen om marknaden för säkerställda obligationer till den europeiska nivån. Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) inledde ett offentligt samråd om kraven på s.k. kontracykliska kapitalbuffertar som omfattas av Basel III-reformen. Syftet är att sörja för att banksektorn som helhet har en tillräcklig kapitalbas för att säkerställa utlåningen till den privata sektorn också under lågkonjunktur.
September
Europeiska kommissionen gav ut ett lagförslagspaket om bättre verktyg för ekonomisk styrning i situationer där medlemsländerna inte uppfyller sina skyldigheter enligt stabilitets- och tillväxtpakten. Paketet innehåller också förslag om halvautomatiska sanktioner. Europeiska kommissionen föreslog en skärpning av lagstiftningen om och tillsynen av blankning och handeln med OTC-derivat. Enligt de föreslagna förordningarna ska investerare avveckla transaktioner i OTC-derivat med centrala motparter. Handeln med OTC-derivat måste rapporteras till centrala transaktionsregister som övervakas av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA). Investerare med blankade värdepapper ska informera tillsynsmyndigheterna och marknaden om sina positioner när dessa överstiger vissa trösklar. Regeringen lade fram förslag till ändring av kreditinstitutslagen. Genom lagändringen genomförs två direktiv (CRD 2 och CRD 3) om ändring av kapitaltäckningsdirektivet. Direktiven skärper kapitalkraven och inför begränsningar för värdepapperisering och resultatbaserade ersättningssystem. Utöver de ändringar som föranleds av direktiven föreslår regeringen att tillsynen av utländska kreditinstituts filialer i Finland ska skärpas.
Oktober
Europeiska kommissionen föreslog nya metoder för hantering av finansiella kriser i syfte att lösa bankernas problem innan de blir okontrollerbara. Målet är att alla institutioner i framtiden ska tillåtas gå i konkurs utan att stabiliteten på finansmarknaden äventyras eller skattebetalarna får betala. För att täcka kostnaderna för konkurser ska bankerna på förhand betala in en avgift till nationella fonder. Finansinstituten och EU-ländernas myndigheter ska ta fram handlingsplaner för allvarliga ekonomiska svårigheter och konkurser. Tillsynsmyndigheterna ska få befogenheter att kräva att ledningen i krisdrabbade banker byts ut, att rekonstruktionsplaner genomförs eller att banken avyttrar sådan verksamhet som utgör en alltför stor risk. Europeiska kommissionen publicerade ett ställningstagande om kraven på kontracykliska kapitalbuffertar. Ställningstagandet motsvarade till sitt innehåll Baselkommitténs samrådsdokument från augusti 2010 (se ovan). Europaparlamentet antog ett direktiv om riskkapitalfonder och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM). Dessa investeringsfonder ska i enlighet med direktivet registrera sig hos myndigheterna och uppfylla de rapporterings- och kapitalkrav som fastställs i direktivet.
Bilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
123
December
I Finland reviderades lagstiftningen om konsumentkrediter. Bland annat snabblåneföretag, finansbolag och kreditgivare som verkar i anslutning till postorderföretag och nätbutiker ska registrera sig för att kunna fortsätta med sin verksamhet. Lagen ålägger också kreditgivaren att iaktta god kreditgivningssed, med andra ord att handla ansvarsfullt och öppet samt att ta hänsyn till konsumenternas intressen. Genom ändringarna införs Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkrediter. Europeiska kommissionen föreslog att direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) ses över så att ändringar på marknaden till följd av den tekniska utvecklingen och nya finansiella produkter beaktas. Avsikten är också att påföljderna för brott mot bestämmelserna ska basera sig på harmoniserade minimikrav i alla EU-länder. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) reviderade sina rekommendationer om ersättningsregler i kreditinstitut och värdepappersföretag. Ändringarna i reglerna om ersättningar enligt kapitaltäckningsdirektivet CRD 3 genomfördes i Finland den 31 december genom finansministeriets förordning. Enligt förordningen ska minst 50 % av bonusarna betalas i form av aktier och en stor del av dem först om 3–5 år. Kraven beträffande förvaltningssätt skärps särskilt för anställda i ledande ställning och anställda som kan påverka det finansiella institutets riskprofil. Finansinspektionens reviderade standarder med anledning av ändringarna i kapitaltäckningsdirektiven (CRD 2 och CRD 3) trädde i kraft vid årsskiftet. Europeiska kommissionen har inlett ett samrådsförfarande om tillämpningsföreskrifterna för solvensreglerna för försäkringsföretag (s.k. Solvens II).
Övriga ärenden Januari
Regeringen föreslog en ändring av lagen om placeringsfonder. Efter lagändringen kan utländska fondandelsägare registrera andelar i finländska fonder på samma sätt som aktier i värdeandelssystemet. I praktiken inneär ändringen en övergång till förvaltningsregister. Syftet med lagförslaget är att höja de finländska investeringsfondernas internationella konkurrenskraft och effektivisera förvaltningen av fondplaceringar.
Februari
Den 3 februari antog Europeiska kommissionen rekommendationer för att minska underskottet i Greklands offentliga finanser och stärka landets konkurrenskraft. Greklands offentliga underskott i slutet av 2009 uppgick till nästan 13 % av BNP och var därmed således betydligt större än Grekland ursprungligen hade förutspått. Regeringen föreslog att pensionshanteringen för privatpersoner överförs från Statskontoret till Kommunernas pensionsförsäkring.
Mars
Eurogruppens ledare kom överens om att Greklands offentliga finanser vid behov kan stödjas med bilaterala lån utöver finansieringen från Internationella valutafonden (IMF). Den 28 mars drog Finansinspektionen in Sofia Banks verksamhetstillstånd för att trygga insättarnas och de övriga borgenärernas intressen och deras likabehandling.
124
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bilagor
April
Den 23 april anhöll Grekland officiellt om lån av euroländerna och Internationella valutafonden (IMF). Giltighetstiden för den temporära lagen om pensionsanstalternas placeringsverksamhet och solvens förlängdes till utgången av 2012. Bestämmelserna ändrades i december 2008 på grund av finanskrisen för att pensionsanstalterna ska kunna bedriva en effektiv och långsiktig placeringsverksamhet också i ett osäkert marknadsläge. Enligt en expertgrupp som utvärderat solvensreglerna för arbetspensionssystemet för den privata sektorn behövs fler reformer av solvenslagstiftningen för att ge arbetspensionsanstalterna bättre möjligheter att driva en lönsammare och flexiblare placeringsverksamhet under åren framöver då den ekonomiska tillväxten kan vara svag. Målet är också att utveckla riskanalysen av arbetspensionsanstalternas placeringar.
Maj
Den 2 maj enades euroområdets finansministrar om aktivering av låneprogrammet till Grekland. Programmet är treårigt och lånebeloppet är 110 miljarder euro. Internationella valutafonden (IMF) svarar för högst 30 miljarder euro av lånet och euroländerna för 80 miljarder euro. Lånet utbetalas till Grekland i kvartalsvisa poster. Villkor för utbetalningarna är att Grekland uppfyller villkoren i finansieringspaketet. Återbetalningen av varje lånepost börjar tre år efter utbetalningen och återbetalningstiden är två år. Riksdagen godkände ett anslagstillägg om 1,6 miljarder euro till Finlands andel av finansieringspaketet till Grekland. Den 10 maj enades EU-ländernas finansministrar om ett stabiliseringspaket för ekonomin. Paketet består av tre delar: Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (European Financial Stabilisation Mechanism, EFSM) tillskjuter cirka 60 miljarder euro, Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (European Financial Stability Facility, EFSF) cirka 440 miljarder euro och IMF cirka 250 miljarder euro. ESFS är ett aktiebolag med säte i Luxemburg och euroländerna som aktieägare. Europeiska kommissionen meddelade att Estland uppfyller villkoren för införande av den gemensamma europeiska valutan. Estlands budgetunderskott uppgick till endast 1,7 % av BNP 2009. Också den offentliga skulden var liten, endast 7,2 % av BNP.
Juni
Regeringen lade fram ett förslag till en lag enligt vilken statsrådet kan bevilja statsborgen för upplåningen inom ramen för Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet. Regeringen föreslog att riksdagen godkänner ramavtalet mellan euroländerna och Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet. Avtalet tar upp bestämmelser för sådana fall där ett land inom euroområdet anhåller om lån av de andra länderna. Avtalet gäller också ESFS:s förfaranden i fråga om upplåning och borgen. Den arbetsgrupp som tillsatts för att undersöka en totalrevidering av värdepappersmarknadslagstiftningen publicerade sin rapport. Enligt utredaren, professor Eva Liljeblom visar utredningen att de direkta och indirekta effekterna av utvidgad flerstegsförvaltning av värdepapper sammantaget är klart positiva.
Bilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
125
Juli
EU:s finansministrar gav sitt slutliga godkännande till Estland att införa euron den 1 januari 2011.
Augusti
Representanter för Europeiska kommissionen, ECB och IMF besökte Aten för att utföra den första kvartalsutvärderingen av den grekiska regeringens ekonomiska program. De nordiska och baltiska ländernas finansministerier, centralbanker och finanstillsynsmyndigheter ingick ett samarbetsavtal om gränsöverskridande finansiell stabilitet, krishantering och krislösningsmetoder. Genom avtalet inrättades också den första europeiska stabilitetsgruppen mellan myndigheter i olika länder.
September
Europaparlamentet beslutade att inrätta en europeisk systemrisknämnd (European Systemic Risk Board, ESRB) och tre nya tillsynsmyndigheter, dvs. Europeiska bankmyndigheten (European Banking Authority, EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (European Insurance and Occupational Pensions Authority, EIOPA) och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (European Securities Market Authority, ESMA). Europeiska systemrisknämndens viktigaste uppgift är att bevaka risker som hotar det finansiella systemet och ge varningar om dem. Tillsynsmyndigheterna, som ligger i London, Frankfurt och Paris, svarar för tillsynen av bank-, försäkrings- och värdepappersmarknaderna och samordningen av de nationella tillsynsfunktionerna. Baselkommittén för banktillsyn enades om de nya kapitaltäckningsreglerna för banker (s.k. Basel III). Andelen obegränsat primärt kapital i förhållande till riskvägda investeringar och fordringar höjs från 2 % till 4,5 %. Till detta läggs en buffert på 2,5 %, som bankerna får använda fullt ut, förutsatt att de avstår från bonusar och utdelningar, vilket ger ett totalt kapitalkrav på 7 %. Definitionen av eget kapital har skärpts för att trygga tillgången på primärkapital för att absorbera eventuella förluster. De nya bestämmelserna träder i kraft successivt och ska ha införts senast 2019.
Oktober
Riksdagen godkände i sin andra behandling delägaravtalet för Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF). Regeringen föreslog ändringar i bestämmelserna om beräkning av solvensgränsen och om skuldtäckningstillgångarna i arbetspensionsanstalter. Syftet med ändringarna är att pensionsanstalterna ska ta större hänsyn till riskerna vid klassificeringen av investeringarna och beräkningen av solvensgränsen.
126
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bilagor
November
De nya kapitaltäcknings- och likviditetsbestämmelserna (s.k. Basel III) godkändes vid G20-ländernas möte i Seoul i Sydkorea. Ett finansieringspaket på sammanlagt 85 miljarder euro togs fram för att stödja strukturomvandlingen av den irländska ekonomin och banksektorn. Av det totala beloppet har 35 miljarder euro reserverats för omstrukturering av banksektorn och 50 miljarder för täckning av irländska statens finansiella behov de närmaste åren. Irländska staten tillskjuter 17,5 miljarder euro, Internationella valutafonden 22,5 miljarder euro och EU-kommissionens Europeiska finansiella stabiliseringsmekanism (ESFM) 22,5 miljarder euro. Återstoden, 22,5 miljarder euro, finansieras genom lån från Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF) och genom bilaterala lån från Storbritannien, Sverige och Danmark, som lånar Irland 4,8 miljarder euro var. EU:s finansministrar antog låneprogrammet för Irland den 28 november. EU:s finansministrar beslutade om en ny permanent låneordning för krishantering, Europeiska stabilitetsmekanismen (European Stability Mechanism, ESM). Mekanismen ska träda i kraft i juni 2013 då de tillfälliga stabilitetsarrangemangen löper ut. Enligt mekanismen ska alla nya statsobligationer som emitteras från och med den 1 juli 2013 innehålla en klausul om kollektivt agerande som gör det möjligt att med kvalificerad majoritet besluta om omstrukturering av skulderna.
December
Riksdagen godkände Finlands deltagande i garantierna för ett lån via Europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (EFSF). Regeringen fick med andra ord befogenheter att bevilja EFSF garantier till ett belopp av 741 miljoner euro. Europeiska rådet fastställde de allmänna principerna för Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och enades om resulterande ändringar av EU-fördraget. Ur denna krisfond kan kortvarigt finansiellt stöd beviljas till euroländer som drabbats av en ekonomisk kris. Villkor för stödet, som beviljas i form av lån, är ett strängt anpassningsprogram. Avsikten är att engagera också den privata sektorn, såsom bankerna, i mekanismen. Med stöd av en ny lag behöver skadeförsäkringsbolagen framledes inte avsätta en garantiavgiftspost i balansräkningen. Inom det lagstadgade olycksfallsförsäkringssystemet har ca 68 miljoner euro bundits till garantiavgiftsposten. De bolag som tillhandahåller lagstadgad olycksfallsförsäkring ansvarar fortsättningsvis solidariskt för fordringarna på ett försäkringsbolag som försatts i likvidation eller konkurs.
Bilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
127
Finlands Banks viktigaste remissyttranden 2010 Remissyttranden avseende lagstiftningen om och utvecklingen av finansmarknaden Yttrande till
Ämne
riksdagens ekonomiutskott
Undersökning om den allt mer globala grå ekonomin i Finland
Euroclear Finland
Ändringar i Euroclear Finlands regler och i verkställande direktörens beslut
16.11
Teknisk konsolidering av Euroclear Sweden och Euroclear Finland (White Paper: Creating a single process for two markets; Nordic consolidation of Euroclear Sweden and Euroclear Finland)
16.11
Finansinspektionen
9.9
Revidering av standard RA4.8 om s.k. COREPkapitaltäckningsrapportering
9.9
Revidering av standard 4.3h Kapitalkrav för värdepapperisering
9.9
Revidering av standard 4.3g Kapitalkrav för marknadsrisker
17.9
Revidering av standard 4.3d Kapitalkrav för kreditrisker enligt intern riskklassificering
29.9
Revidering av standard 5.2b Informationsskyldighet för emittenter och aktieägare
28.9
Revidering av standard 4.5 Skyldighet att offentliggöra information om kapitaltäckning
14.10
Revidering av standard 4.3c Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden
14.10
Omläggning av rapporteringen från försäkringsföretag justitieministeriet
Utkast till regeringens proposition med förslag till ändring av den s.k. nettningslagen, lagen om finansiella säkerheter och lagen om skuldebrev
social- och hälsovårdsministeriet
Rapport från den expertgrupp som tillsatts för att undersöka en revidering av solvensreglerna inom den privata sektorns arbetspensionssystem – Fas 1 – Faserna 2 och 3
Finlands Banks årsberättelse 2010
30.9
Revidering av standard 4.3a Kapitalbas och kapitalkrav
Revidering av standarderna 4.3e Kreditriskreducering vid schablonmetoden och 4.3f Kreditriskreducering vid intern riskklassificering
128
Datum
1.11
10.12 18.3
28.5 15.12
Bilagor
finansministeriet
Finansministeriets utkast till svar på frågorma i Europeiska kommissionens meddelande (An EU framework for Crisis Management in the Banking Sector)
15.1
Regeringens proposition med förslag till lag om hypoteksbanksverksamhet
22.2
Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av kreditinstitutslagen
25.3
Ansökan från SIX X-clear AG om tillstånd att verka som utländsk clearingorganisation enligt värdepappersmarknadslagen
29.4
Ansökan från European Central Counterparty Limited om tillstånd att verka som utländsk clearingorganisation enligt värdepappersmarknadslagen
3.5
Ansökan från ACH Finland om att bli godkänd som ett system enligt lagen om slutlig avveckling
18.5
Ansökan från European Multilateral Clearing Facility om tillstånd att verka som utländsk clearingorganisation enligt värdepappersmarknadslagen
20.8
Fastställelse av de sammanlagda garantiavgifterna till Ersättningsfonden för investerare 2010
Bilagor
6.9
Regler för avvecklingssystemet i ACH Finland
15.9
Regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om Finansinspektionen
29.9
Finansministeriets förordning om beräkning av kapitalkrav och om begränsning av exponeringar mot kunder för kreditinstitut och värdepappersföretag samt för finans- och försäkringskonglomerat
18.11
Finansministeriets förordning om kreditinstituts och värdepappersföretags ersättningssystem
23.11
Ansökan från OP-Tjänster Ab angående villkoren för beviljande av clearingmedlemskap
15.12
Ansökan från Euroclear Finland om fastställelse av bolagets regler
22.12
Finlands Banks årsberättelse 2010
129
Finlands Banks publikationer 2010 Tidskrifter Euro & talous
Utkom fyra gånger.
Specialnummer av Euro & talous
Talouden näkymät utkom två gånger och Rahoitusjärjestelmän vakaus en gång.
Bank of Finland Bulletin
Utkom två gånger.
Specialnummer av Bank of Finland Bulletin
Economic Outlook utkom två gånger och Financial Stability en gång.
Årsberättelse
På finska, svenska och engelska.
Forskningspublikationer Discussion Papers
22 webbrapporter om makroekonomi och finansmarknad (på engelska).
Forskningsmeddelande
Som webbpublikation fyra gånger per år (på finska och engelska).
Blandade rapporter
8 webbrapporter i serien BoF Online. Finansmarknadsrapporten utkom som webbpublikation fyra gånger (på finska och engelska). Finansieringsenkät till företagen i oktober (på finska).
Statistikmeddelanden
Finansmarknaden som månadsstatistik på webben på finska, svenska och engelska. Finlands betalningsbalans som månadsstatistik på webben på finska, svenska och engelska. Finlands betalningsbalans som årsstatistik på webben i september på finska, svenska och engelska. Finländska masskuldebrevslån som årsstatistik på webben i maj på finska, svenska och engelska. Penningmängds- och bankstatistik som månadsstatistik på webben på finska, svenska och engelska. Finansiell statistik som årsstatistik på webben i februari på finska, svenska och engelska. Finansräkenskaper som kvartalsstatistik på webben i januari, april, juli och oktober på finska, svenska och engelska. Valutaposition och likviditetsposition i utländsk valuta som månadsstatistik på engelska.
130
Finlands Banks årsberättelse 2010
Bilagor
Publikationer från Forskningsinstitutet för transitionsekonomier Forskningspublikationer
BOFIT Discussion Papers: 20 forskningsrapporter som webbpublikationer på engelska. BOFIT Online: 5 webbpublikationer på finska eller engelska.
Analyser
BOFIT Viikkokatsaus som webbpublikation en gång i veckan på finska. BOFIT Weekly som webbpublikation en gång i veckan på engelska. BOFIT Venäjä-ennuste som webbpublikation två gånger per år på finska. BOFIT Forecast for Russia som webbpublikation två gånger per år på engelska. BOFIT Venäjä-tilastot som webbpublikation på finska. BOFIT Russia Statistics som webbpublikation på engelska. BOFIT Kiina-ennuste som webbpublikation två gånger per år på finska. BOFIT Forecast for China som webbpublikation två gånger per år på engelska. BOFIT Kiina-tilastot som webbpublikation på finska. BOFIT China Statistics som webbpublikation på engelska. Focus/Opinion – Asiantuntijan näkemys: 9 artiklar på webben på finska. Focus/Opinion – Expert view: 9 artiklar på webben på engelska.
Prenumeration/ beställningar
En fullständig förteckning över Finlands Banks publikationer finns på bankens webbplats www.finlandsbank.fi > Publikationer. På bankens webbplats finns en gratis tjänst för prenumeration på dessa publikationer. När ett nytt nummer har lagts ut på webben skickas ett e-meddelande till prenumeranten. Prenumerationen kan tecknas på sidan www.finlandsbank.fi > Publikationer > Prenumeration på elektroniska publikationer. Euro & talous och Bank of Finland Bulletin och Finlands Banks och Europeiska centralbankens årsredovisningar ges också ut i tryckt form. De kan beställas på sidan www.finlandsbank.fi > Publikationer > Prenumeration/beställning av tryckta publikationer. Äldre tryckta publikationer kan beställas från samma adress.
Bilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
131
Tabellbilagor
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna. 0 mindre än hälften av den använda enheten . uppgift kan ej förekomma .. uppgift inte tillgänglig – inget finns att redovisa _ seriens innehåll ändrat
Tabell 1. Finlands Banks balansräkning månadsvis, miljoner euro Tillgångar
I
II
III
1
Guld och guldfordringar
1 208
1 208
1 208
2 2.1 2.2
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar på Internationella valutafonden Banktillgodohavanden, värdepapper, lån och andra tillgångar
5 488 1 609
6 058 1 602
5 957 1 581
3 879
4 456
4 376
3
Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet
1 246
1 165
1 128
4 4.1 4.2
Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Banktillgodohavanden, värdepapper och lån Fordringar som uppkommit inom kreditfaciliteten inom ERM2
960 960 –
507 507 –
694 694 –
5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6
Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter
2 590 – 2 590 – – – –
2 490 – 2 490 – – – –
2 390 – 2 390 – – – –
6
Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet
0
475
11
7 7.1 7.2
Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet Värdepapper för penningpolitiska syften Övriga värdepapper
8 138 584 7 554
8 213 601 7 612
8 872 700 7 612
8
Fordringar i euro på den offentliga sektorn
–
–
–
9 9.1 9.2 9.3 9.4
6 551 78 722 –
8 436 78 722 –
12 910 78 722 –
9.5
Fordringar inom Eurosystemet Andel av ECB:s kapital Fordran för överförd valutareserv Fordringar avseende emission av ECB:s skuldcertifikat Fordringar avseende TARGET och korrespondentbankskonton (netto) Övriga fordringar inom Eurosystemet
2 084 3 666
4 015 3 620
8 490 3 620
10
Övriga tillgångar
1 083
1 099
1 102
27 264
29 651
34 272
Summa tillgångar
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna. Källa: Finlands Bank.
134
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
IV
V
1 298
1 298
1 298
1 594
1 594
1 594
1 514
1 514
1 664
5 768 1 637
5 537 1 756
5 612 1 756
6 251 1 881
5 962 1 882
5 472 1 847
5 657 1 754
5 332 1 754
5 223 1 815
4 131
3 781
3 856
4 370
4 081
3 625
3 904
3 578
3 408
1 018
1 093
1 034
1 041
1 072
918
795
767
712
1 243 1 243 –
1 383 1 383 –
1 059 1 059 –
1 366 1 366 –
1 189 1 189 –
1 724 1 724 –
675 675 –
1 934 1 934 –
1 662 1 662 –
2 540 – 2 540 – – – –
2 545 – 2 545 – – – –
2 545 – 2 545 – – – –
540 – 540 – – – –
540 – 540 – – – –
540 – 540 – – – –
115 – 115 – – – –
90 – 90 – – – –
50 – 50 – – – –
121
0
158
106
0
0
78
10
1
8 901 751 8 150
10 024 1 730 8 294
10 898 2 013 8 885
10 733 2 056 8 677
11 020 2 046 8 974
11 391 2 012 9 379
11 652 2 029 9 624
11 771 2 090 9 681
11 668 2 203 9 466
–
–
–
–
–
–
–
–
–
10 437 78 722 –
18 892 78 722 –
21 052 78 722 –
20 304 78 722 –
10 768 78 722 –
10 325 78 722 –
8 523 78 722 –
12 313 78 722 –
23 921 99 722 –
6 033 3 603
14 488 3 603
16 648 3 603
15 932 3 572
6 396 3 572
6 030 3 494
4 414 3 308
8 205 3 308
19 686 3 414
1 110
1 151
1 161
1 028
1 080
1 092
1 010
1 019
1 090
32 434
41 922
44 816
42 963
33 225
33 055
30 019
34 751
45 990
Tabellbilagor
VI
VII
VIII
IX
X
XI
XII
Finlands Banks årsberättelse 2010
135
Tabell 1. (fortsätter) Skulder 1
Utelöpande sedlar
2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5
Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner Kassakravsinlåning Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter
3
Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet
4 4.1 4.2
I
II
III
12 952
12 964
13 051
6 103 1 072 5 031 – – –
7 914 2 972 4 942 – – –
12 263 7 175 5 087 – – –
–
145
–
Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Offentlig sektor Övriga skulder
35 – 35
25 – 25
21 – 21
5
Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet
245
151
266
6
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet
1
1
433
7 7.1 7.2
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet Inlåning och övriga skulder Skulder som uppkommit inom kreditfaciliteten inom ERM2
–9 –9 –
478 478 –
203 203 –
8
Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
1 295
1 295
1 295
9 9.1 9.2 9.3
Skulder inom Eurosystemet Skulder avseende emission av ECB:s skuldcertifikat Skulder avseende TARGET och korrespondentbankskonton (netto) Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)
– – – –
– – – –
– – – –
10
Övriga skulder
834
901
962
11
Värderegleringskonto
1 703
1 703
1 703
12 12.1 12.2 12.3 12.4
Avsättningar och eget kapital Grundfond Reservfond Pensionsavsättningar Övriga avsättningar
4 106 841 1 174 437 1 654
4 075 841 1 174 437 1 623
4 075 841 1 174 437 1 623
27 264
29 651
34 272
Summa skulder
På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna. Källa: Finlands Bank.
136
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
IV
V
VI
VII
IX
X
XI
13 193
13 306
13 497
13 564
13 543
13 523
13 472
13 570
13 880
9 846 1 924 7 922 – – –
19 583 3 989 15 594 – – –
21 840 3 034 17 306 1 500 – –
19 000 6 383 3 797 8 820 – –
9 474 966 7 229 1 279 – –
8 987 6 656 2 031 300 – –
6 753 4 568 1 885 300 – –
10 523 4 594 4 029 1 900 – –
21 696 9 383 9 113 3 200 – –
105
–
158
105
–
–
–
–
–
18 – 18
14 – 14
11 – 11
29 – 29
23 – 23
21 – 21
18 – 18
21 – 21
262 – 262
515
711
603
476
380
1 019
511
1 517
1 021
–7
–9
115
3
3
24
146
4
0
243 243 –
20 20 –
254 254 –
444 444 –
386 386 –
19 19 –
133 133 –
133 133 –
23 23 –
1 340
1 340
1 340
1 433
1 433
1 433
1 356
1 356
1 377
– – – –
– – – –
– – – –
– – – –
– – – –
– – – –
– – – –
– – – –
33 – – 33
1 045
820
862
586
661
707
924
920
434
2 060
2 060
2 060
2 823
2 823
2 823
2 207
2 207
2 274
4 075 841 1 174 437 1 623
4 075 841 1 174 437 1 623
4 075 841 1 174 437 1 623
4 500 841 1 334 503 1 822
4 500 841 1 334 503 1 822
4 500 841 1 334 503 1 822
4 500 841 1 334 503 1 822
4 500 841 1 334 503 1 822
4 989 841 1 334 526 2 289
32 434
41 922
44 816
42 963
33 225
33 055
30 019
34 751
45 990
Tabellbilagor
VIII
XII
Finlands Banks årsberättelse 2010
137
Tabell 2. Eurosystemets viktigaste styrräntor Anbudsförfarande med fast ränta Ränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner Beslut
Gäller fr.o.m.
%
22.12.1998 8.4.1999 4.11.1999 3.2.2000 16.3.2000 27.4.2000 8.6.2000
1.1.1999 14.4.1999 10.11.1999 9.2.2000 22.3.2000 4.5.2000 15.6.2000
3,00 2,50 3,00 3,25 3,50 3,75 4,25
8.10.2008 6.11.2008 4.12.2008 15.1.2009 5.3.2009 2.4.2009 7.5.2009
15.10.2008 12.11.2008 10.12.2008 21.1.2009 11.3.2009 8.4.2009 13.5.2009
3,75 3,25 2,50 2,00 1,50 1,25 1,00
Anbudsförfarande med rörlig ränta Lägsta anbudsränta Beslut 8.6.2000 31.8.2000 5.10.2000 10.5.2001 30.8.2001 17.9.2001 8.11.2001 5.12.2002 6.3.2003 5.6.2003 1.12.2005 2.3.2006 8.6.2006 3.8.2006 5.10.2006 7.12.2006 8.3.2007 7.6.2007 3.7.2008
Gäller fr.o.m. 28.6.2000 6.9.2000 11.10.2000 15.5.2001 5.9.2001 19.9.2001 14.11.2001 11.12.2002 7.3.2003 6.6.2003 6.12.2005 8.3.2006 15.6.2006 9.8.2006 11.10.2006 13.12.2006 14.3.2007 13.6.2007 9.7.2008
% 4,25 4,50 4,75 4,50 4,25 3,75 3,25 2,75 2,50 2,00 2,25 2,50 2,75 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00 4,25
Stående faciliteter Ränta på inlåningsfaciliteten
Ränta på utlåningsfaciliteten
Beslut
Gäller fr.o.m.
%
22.12.1998 22.12.1998 21.1.1999 8.4.1999 4.11.1999 3.2.2000 16.3.2000 27.4.2000 8.6.2000 31.8.2000 5.10.2000 10.5.2001 30.8.2001 17.9.2001 8.11.2001 5.12.2002 6.3.2003 5.6.2003 1.12.2005 2.3.2006 8.6.2006 3.8.2006 5.10.2006 7.12.2006 8.3.2007 7.6.2007 3.7.2008 8.10.2008 8.10.2008 6.11.2008 4.12.2008 15.1.2009 5.3.2009 2.4.2009 7.5.2009
1.1.1999 4.1.1999 22.1.1999 9.4.1999 5.11.1999 4.2.2000 17.3.2000 28.4.2000 9.6.2000 1.9.2000 6.10.2000 11.5.2001 31.8.2001 18.9.2001 9.11.2001 6.12.2002 7.3.2003 6.6.2003 6.12.2005 8.3.2006 15.6.2006 9.8.2006 11.10.2006 13.12.2006 14.3.2007 13.6.2007 9.7.2008 8.10.2008 9.10.2008 12.11.2008 10.12.2008 21.1.2009 11.3.2009 8.4.2009 13.5.2009
2,00 2,75 2,00 1,50 2,00 2,25 2,50 2,75 3,25 3,50 3,75 3,50 3,25 2,75 2,25 1,75 1,50 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 2,50 2,75 3,00 3,25 2,75 3,25 2,75 2,00 1,00 0,50 0,25 0,25
Beslut 22.12.1998 22.12.1998 21.1.1999 8.4.1999 4.11.1999 3.2.2000 16.3.2000 27.4.2000 8.6.2000 31.8.2000 5.10.2000 10.5.2001 30.8.2001 17.9.2001 8.11.2001 5.12.2002 6.3.2003 5.6.2003 1.12.2005 2.3.2006 8.6.2006 3.8.2006 5.10.2006 7.12.2006 8.3.2007 7.6.2007 3.7.2008 8.10.2008 8.10.2008 6.11.2008 4.12.2008 15.1.2009 5.3.2009 2.4.2009 7.5.2009
Gäller fr.o.m. 1.1.1999 4.1.1999 22.1.1999 9.4.1999 5.11.1999 4.2.2000 17.3.2000 28.4.2000 9.6.2000 1.9.2000 6.10.2000 11.5.2001 31.8.2001 18.9.2001 9.11.2001 6.12.2002 7.3.2003 6.6.2003 6.12.2005 8.3.2006 15.6.2006 9.8.2006 11.10.2006 13.12.2006 14.3.2007 13.6.2007 9.7.2008 8.10.2008 9.10.2008 12.11.2008 10.12.2008 21.1.2009 11.3.2009 8.4.2009 13.5.2009
% 4,50 3,25 4,50 3,50 4,00 4,25 4,50 4,75 5,25 5,50 5,75 5,50 5,25 4,75 4,25 3,75 3,50 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00 4,25 4,50 4,75 5,00 5,25 4,75 4,25 3,75 3,00 3,00 2,50 2,25 1,75
Källa: Europeiska centralbanken.
138
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
Tabell 3. Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet, miljarder euro Kassakravsbas
Totalt
1 2009 December 2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
Skulder med 2 % kassakrav Inlåning Räntebärande (dagslån, avtalad värdepapper löptid och med löptid uppsägningstid upp till 2 år upp till 2 år)
Inlåning (avtalad löptid och uppsägningstid över 2 år)
4
Skulder med 0 % kassakrav Repor
5
Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år
2
3
6
18 318,2
9 808,5
760,4
2 475,7
1 170,1
4 103,5
18 454,5 18 516,2 18 587,9 18 861,5 19 045,5 19 018,2 18 966,5 19 138,1 18 836,5 18 986,4 19 190,9 18 948,1
9 829,1 9 828,1 9 807,3 9 912,0 9 996,2 9 998,7 9 918,6 10 019,3 9 944,2 9 901,3 9 970,1 9 962,6
766,1 759,3 782,8 764,4 746,7 721,2 703,0 707,4 670,0 658,2 669,9 644,3
2 465,6 2 479,5 2 506,7 2 584,6 2 600,7 2 586,9 2 594,9 2 618,7 2 566,5 2 632,7 2 715,6 2 683,3
1 225,0 1 282,5 1 283,5 1 345,7 1 411,7 1 314,3 1 344,0 1 366,2 1 307,2 1 399,4 1 465,9 1 335,4
4 168,7 4 166,8 4 207,6 4 254,8 4 290,0 4 397,2 4 405,9 4 426,5 4 348,6 4 394,9 4 369,5 4 322,5
Källa: Europeiska centralbanken.
Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i Finland, miljoner euro Kassakravsbas
Totalt
Skulder med 2 % kassakrav Inlåning Räntebärande (dagslån, avtalad värdepapper löptid och med löptid uppsägningstid upp till 2 år upp till 2 år)
Inlåning (avtalad löptid och uppsägningstid över 2 år)
Skulder med 0 % kassakrav Repor
5
Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år
1
2
3
4
2009 December
6
237 817
175 794
22 462
6 238
135
33 188
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
233 044 238 480 233 284 234 889 246 069 254 880 262 484 262 456 261 508 241 916 267 007 281 947
169 931 174 081 169 481 170 663 181 322 190 088 197 095 197 177 198 567 177 930 189 443 197 370
22 344 22 266 21 250 20 809 20 735 20 086 20 855 20 224 18 744 19 547 19 195 19 314
6 306 6 736 6 523 6 581 6 735 6 475 6 283 6 675 6 632 6 522 6 452 6 459
135 258 548 90 90 373 652 150 157 156 11 500 17 878
34 329 35 140 35 482 36 746 37 187 37 857 37 599 38 230 37 409 37 761 40 417 40 925
Källa: Finlands Bank.
Tabellbilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
139
Tabell 4. Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet, miljarder euro Uppfyllandeperiod som slutar
Kassakrav
Faktisk behållning
Kassaöverskott
Kassaunderskott
Ränta på kassakravsmedel, %
1
2
3
4
5
2009 December
210,2
211,4
1,2
0,0
1,00
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
210,1 209,5 210,9 211,4 211,2 211,3 213,0 214,3 213,9 211,9 214,0 211,8
211,2 210,9 211,8 212,5 212,4 212,5 214,4 215,7 215,3 213,1 215,2 212,5
1,2 1,4 1,0 1,2 1,2 1,3 1,4 1,4 1,4 1,2 1,2 0,7
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,5
1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
2011 Januari
210,5
212,4
1,9
0,0
1,00
Källa: Europeiska centralbanken.
Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i Finland, miljoner euro
Uppfyllandeperiod som slutar
Kassakrav
Faktisk behållning
Kassaöverskott
Kassaunderskott
Ränta på kassakravsmedel, %
1
2
3
4
5
2009 December
3 628
3 640
11,7
0,0
1,00
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
3 695 3 932 3 812 3 894 3 782 3 797 4 008 4 170 4 326 4 315 4 313 3 917
3 704 3 944 3 823 3 903 3 792 3 826 4 020 4 181 4 335 4 322 4 323 3 931
9,3 11,5 10,6 9,1 10,7 29,5 12,1 10,5 8,9 6,7 9,2 14,3
0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00
2011 Januari
4 141
4 147
6,6
0,0
1,00
Källa: Finlands Bank.
140
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
Tabell 5. 1 Euroområdets penningmängdsmått M3 och Finlands bidrag till M3 Euroområdets penningmängd M3 3
Utestående belopp , md euro
1
12 mån. förändring3, 4, %
3 mån. glidande medelvärde av 12 mån. förändring3, 4, %
Finlands bidrag till euroområdets M32 Utestående belopp, 12 mån. 3 mån. md euro förändring4, glidande medel% värde av 12 mån. förändring4, %
2
3
4
5
2006 2007 2008 2009 2010
7 753,9 8 653,9 9 399,7 9 338,0 9 524,2
10,0 11,6 7,6 –0,4 1,7
9,8 11,9 7,1 –0,2 1,7
102,9 122,8 129,2 127,6 135,0
8,2 19,7 5,0 –1,7 4,3
8,7 18,6 5,7 –1,7 3,2
6
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
9 321,0 9 326,5 9 342,6 9 375,3 9 392,9 9 434,8 9 441,4 9 509,6 9 496,9 9 476,2 9 538,3 9 524,2
0,1 –0,4 –0,1 –0,3 0,0 0,3 0,2 1,1 1,1 1,1 2,1 1,7
–0,2 –0,1 –0,2 –0,1 0,0 0,1 0,5 0,8 1,1 1,4 1,6 1,7
128,7 127,9 127,1 127,4 129,8 128,9 130,6 129,2 129,3 130,8 130,8 135,0
–2,9 –3,2 –3,9 –2,6 –1,6 –1,3 –0,3 0,0 –0,1 1,2 2,7 4,3
–2,6 –3,3 –3,2 –2,7 –1,8 –1,1 –0,5 –0,1 0,4 1,3 2,7 3,2
1
Exkl. omsättbara instrument som innehas av staten och hemmahörande utanför euroområdet. Exkl. allmänhetens innehav av sedlar och mynt. 3 Säsongrensat och kalenderkorrigerat. 4 Beräknat utifrån månatliga stockförändringar justerade för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte orsakats av transaktioner. Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank. 2
Tabell 6. Viktiga marknadsräntor Eonia
Euribor (faktiska dagar/360) 1 mån.
1
2
2 mån.
3 mån.
6 mån.
5
9 mån.
6
12 mån.
Finska statsobligationsräntor 5 år 10 år
3
4
7
8
9
2006 2007 2008 2009 2010
2,84 3,87 3,87 0,71 0,44
2,945 4,080 4,276 0,888 0,570
3,018 4,194 4,484 1,057 0,663
3,083 4,277 4,644 1,218 0,813
3,238 4,351 4,727 1,429 1,083
3,353 4,406 4,774 1,529 1,223
3,440 4,449 4,826 1,610 1,352
3,59 4,18 3,88 2,70 1,78
3,78 4,29 4,30 3,74 3,00
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
0,34 0,34 0,35 0,35 0,34 0,35 0,48 0,43 0,45 0,70 0,59 0,50
0,437 0,421 0,406 0,404 0,423 0,446 0,583 0,640 0,618 0,784 0,834 0,811
0,537 0,522 0,507 0,504 0,526 0,553 0,669 0,726 0,711 0,842 0,925 0,909
0,680 0,662 0,645 0,644 0,687 0,728 0,849 0,896 0,881 0,998 1,042 1,022
0,977 0,965 0,952 0,954 0,982 1,012 1,104 1,147 1,137 1,224 1,269 1,251
1,107 1,098 1,089 1,096 1,121 1,152 1,245 1,290 1,286 1,363 1,409 1,394
1,232 1,225 1,215 1,224 1,249 1,281 1,373 1,421 1,420 1,495 1,541 1,526
2,385 2,187 2,095 2,029 1,587 1,488 1,508 1,327 1,336 1,688 1,808 2,03
3,494 3,385 3,258 3,361 3,033 2,923 2,854 2,623 2,581 2,627 2,823 3,19
Källor: Europeiska centralbanken, Reuters och Bloomberg.
Tabellbilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
141
Tabell 7. Finlands nominella konkurrenskraftsindikator och eurons effektiva växelkurs beräknad av ECB Snäv indikator1
Snäv indikator inklusive euroländerna1
Bred indikator1
Effektiv växelkurs för euron, snäv ländergrupp1
Januari–mars 1999 = 100
2
3
4
2006 2007 2008 2009 2010
103,7 108,0 114,5 115,8 107,6
1
101,9 104,0 107,0 107,6 103,6
102,8 104,8 107,3 108,8 104,3
107,8 113,3 121,0 120,8 112,2
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
114,4 111,5 111,0 109,7 106,1 103,6 105,2 104,7 104,9 108,7 107,4 104,9
106,9 105,4 105,1 104,6 102,8 101,6 102,5 102,2 102,3 104,0 103,5 102,2
108,0 106,4 105,9 105,1 103,3 102,2 103,1 102,9 103,1 105,0 104,4 103,0
119,0 115,8 115,8 114,3 110,2 107,5 109,6 109,1 109,5 113,9 112,3 109,5
1
En starkare euro ger ett högre poängtal. I den snäva indikatorn ingår 12 länder fr.o.m. 1999, i den snäva inklusive euroländerna 23 länder och i den breda 37 länder. Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank.
Tabell 8. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och Finland, årlig procentuell förändring Euroområdet
Finland
1
2
2006 2007 2008 2009 2010
2,2 2,1 3,3 0,3 1,6
1,3 1,6 3,9 1,6 1,7
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
0,9 0,8 1,6 1,6 1,7 1,5 1,7 1,6 1,9 1,9 1,9 2,2
1,6 1,3 1,5 1,6 1,4 1,3 1,3 1,3 1,4 2,3 2,4 2,8
Källor: Eurostat och Statistikcentralen.
142
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
Tabell 9. Viktiga eurokurser1 US-dollar Lägst
1
Genomsnitt
2
Japanska yen Högst
3
Lägst
4
Genomsnitt
Högst
5
6
2006 2007 2008 2009 2010
1,1826 1,2893 1,2460 1,2555 1,1942
1,2556 1,3705 1,4708 1,3948 1,3257
1,3331 1,4874 1,5990 1,5120 1,4563
137,50 150,93 115,75 113,65 106,19
146,02 161,25 152,45 130,34 116,24
156,93 168,68 169,75 138,09 134,23
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
1,3966 1,3489 1,3338 1,3245 1,2223 1,1942 1,2328 1,2611 1,2697 1,3705 1,2998 1,3064
1,4272 1,3686 1,3569 1,3406 1,2565 1,2209 1,2770 1,2894 1,3067 1,3898 1,3661 1,3220
1,4563 1,3984 1,3765 1,3615 1,3238 1,2391 1,3069 1,3253 1,3648 1,4101 1,4244 1,3435
125,95 120,66 120,67 123,50 109,53 108,31 108,14 106,19 106,41 111,87 109,00 107,99
130,34 123,46 123,03 125,33 115,83 110,99 111,73 110,04 110,26 113,67 112,69 110,11
134,23 126,73 125,93 127,42 124,95 113,74 114,01 113,66 113,85 115,10 115,15 111,88
Brittiska pund Lägst
7
Genomsnitt
8
Svenska kronor Högst
9
Lägst
10
Genomsnitt
11
Högst
12
2006 2007 2008 2009 2010
0,66800 0,65485 0,74130 0,84255 0,81040
0,68173 0,68434 0,79628 0,89094 0,85784
0,7006 0,7348 0,9786 0,9610 0,9114
8,9661 9,0190 9,2790 10,0778 8,9630
9,2544 9,2501 9,6152 10,6191 9,5373
9,4733 9,4754 11,2305 11,7135 10,2723
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
0,86160 0,86760 0,88980 0,86240 0,84295 0,81040 0,82215 0,81650 0,82205 0,86560 0,83765 0,83670
0,88305 0,87604 0,90160 0,87456 0,85714 0,82771 0,83566 0,82363 0,83987 0,87638 0,85510 0,84813
0,90045 0,89270 0,91140 0,88485 0,87035 0,83570 0,84830 0,83520 0,86180 0,89255 0,87585 0,86075
10,1165 9,7260 9,6650 9,5680 9,5306 9,5120 9,4033 9,3570 9,1276 9,1990 9,1715 8,9630
10,1939 9,9505 9,7277 9,6617 9,6641 9,5723 9,4954 9,4216 9,2241 9,2794 9,3166 9,0559
10,2723 10,2405 9,7945 9,7575 9,8310 9,6597 9,6250 9,5021 9,3490 9,3610 9,3980 9,1540
1
Värdet av en euro i respektive valuta. Källa: Europeiska centralbanken.
Tabellbilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
143
Tabell 10. Andra eurokurser, genomsnitt Tjeckiska kronor
Danska kronor
Estniska kronor
Ungerska forint
Litauiska litas
Lettiska lats
Polska zloty
1
2
3
4
5
6
7
2006 2007 2008 2009 2010
28,342 27,766 24,946 26,435 25,284
7,459 7,451 7,456 7,446 7,447
15,647 15,647 15,647 15,647 15,647
264,263 251,357 251,512 280,327 275,480
3,453 3,453 3,453 3,453 3,453
0,696 0,700 0,703 0,706 0,709
3,896 3,784 3,512 4,328 3,995
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
26,133 25,979 25,541 25,308 25,663 25,780 25,328 24,806 24,651 24,531 24,633 25,174
7,442 7,444 7,442 7,443 7,441 7,441 7,452 7,450 7,448 7,457 7,455 7,453
15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647 15,647
269,428 271,211 265,397 265,531 276,782 281,485 283,752 281,452 282,102 274,013 275,509 277,616
3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453 3,453
0,709 0,709 0,708 0,708 0,708 0,708 0,709 0,708 0,709 0,709 0,709 0,710
4,070 4,014 3,891 3,878 4,057 4,105 4,081 3,990 3,955 3,950 3,952 3,996
Turkiska lire
Australiska dollar
Kanadensiska dollar
Kinesiska yuan renminbi
Hongkongdollar
Indonesiska rupiah
Sydkoreanska won
15
16
17
18
19
20
21
.. .. .. .. ..
1,667 1,635 1,742 1,773 1,442
1,424 1,468 1,559 1,585 1,365
10,010 10,418 10,224 9,528 8,971
9,755 10,691 11,454 10,811 10,299
11512,372 12528,325 14165,164 14443,740 12041,705
1198,581 1272,988 1606,087 1772,904 1531,821
2,103 2,076 2,082 1,998 1,946 1,927 1,967 1,948 1,953 1,980 1,972 2,016
1,562 1,543 1,488 1,446 1,444 1,431 1,459 1,434 1,394 1,416 1,381 1,330
1,488 1,445 1,389 1,347 1,306 1,267 1,332 1,341 1,351 1,415 1,383 1,333
9,744 9,346 9,262 9,151 8,579 8,325 8,654 8,752 8,810 9,266 9,089 8,787
11,078 10,630 10,531 10,406 9,784 9,509 9,931 10,019 10,147 10,783 10,594 10,278
13263,604 12786,054 12434,532 12101,701 11517,009 11169,391 11546,777 11573,265 11716,160 12407,160 12223,997 11925,214
1624,758 1582,702 1542,588 1494,527 1465,814 1483,223 1538,851 1522,394 1517,100 1560,304 1544,165 1513,739
2006 2007 2008 2009 2010 2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank.
144
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
Schweiziska franc
Isländska kronor
Norska kronor
Bulgariska lev
Kroatiska kuna
Rumänska leu
Ryska rubel
8
9
10
11
12
13
14
2006 2007 2008 2009 2010
1,573 1,643 1,587 1,510 1,380
87,757 87,634 .. .. ..
8,047 8,017 8,224 8,728 8,004
1,956 1,956 1,956 1,956 1,956
7,325 7,337 7,224 7,340 7,289
.. .. .. .. ..
34,111 35,018 36,421 44,138 40,263
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
1,477 1,467 1,448 1,434 1,418 1,377 1,346 1,341 1,309 1,345 1,344 1,281
.. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. ..
8,182 8,097 8,037 7,932 7,891 7,906 8,020 7,933 7,916 8,111 8,146 7,902
1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956 1,956
7,294 7,303 7,262 7,259 7,263 7,223 7,220 7,252 7,287 7,328 7,383 7,391
4,138 4,120 4,087 4,131 4,177 4,243 4,261 4,240 4,265 4,279 4,294 4,293
42,575 41,284 40,122 39,133 38,271 38,151 39,132 39,190 40,256 42,147 42,336 40,739
Malaysiska ringgit
Nyzeeländska dollar
Filippinska peso
Singaporianska dollar
Thailändska baht
Sydafrikanska rand
Särskilda dragningsrätter i IMF
22
23
24
25
26
27
28
2006 2007 2008 2009 2010
4,604 4,708 4,889 4,908 4,267
1,937 1,863 2,077 2,212 1,838
64,379 63,026 65,172 66,338 59,739
1,994 2,064 2,076 2,024 1,806
47,594 44,214 48,475 47,804 42,014
8,531 9,660 12,059 11,674 9,698
0,853 0,895 0,930 0,904 0,869
2010 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December
4,817 4,674 4,508 4,294 4,087 3,985 4,092 4,065 4,057 4,309 4,259 4,131
1,965 1,961 1,930 1,881 1,801 1,767 1,792 1,806 1,796 1,850 1,770 1,759
65,702 63,317 61,999 59,788 57,315 56,594 59,072 58,245 57,772 60,285 59,485 58,050
1,993 1,933 1,899 1,851 1,750 1,708 1,759 1,748 1,744 1,812 1,774 1,726
47,150 45,360 44,111 43,279 40,714 39,635 41,273 40,937 40,264 41,636 40,826 39,805
10,649 10,496 10,059 9,866 9,612 9,340 9,635 9,419 9,324 9,617 9,532 9,014
0,912 0,890 0,888 0,884 0,850 0,831 0,849 0,849 0,856 0,885 0,877 0,861
Tabellbilagor
Finlands Banks årsberättelse 2010
145
Tabell 11. Oåterkalleliga omräkningskurser mot euron från 1.1.1999 Land
Valuta
Värdet av 1 euro i respektive valutaenhet
Österrike Belgien Tyskland Spanien Finland Frankrike Irland Italien
schilling franc mark peseta mark franc pund lira
13,7603 40,3399 1,95583 166,386 5,94573 6,55957 0,787564 1936,27
Euron införd
1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999
Land
Valuta
Luxemburg Nederländerna Portugal Grekland Slovenien Cypern Malta Slovakien
franc gulden escudo drakma tolar pund lira krona
Värdet av 1 euro i respektive valutaenhet
40,3399 2,20371 200,482 340,750 239,640 0,585274 0,429300 30,1260
Euron införd
1.1.1999 1.1.1999 1.1.1999 1.1.2001 1.1.2007 1.1.2008 1.1.2008 1.1.2009
Källa: Europeiska unionen.
Tabell 12. Växelkursmekanismen ERM2 Valuta
Centralkurs 1 euro =
Dansk krona Estnisk krona Litauisk litas Lettisk lats
Fluktuationsband, %
Övre kurs*
1
2
3
7,46038 15,6466 3,45280 0,702804
± 2,25 ± 15 ± 15 ± 15
7,62824 17,9936 3,97072 0,808225
Nedre kurs*
4 7,29252 13,2996 2,93488 0,597383
Gäller från
5 1.1.1999 28.6.2004 28.6.2004 2.5.2005
* Interventionerna vid bandgränserna är i princip automatiska och obegränsade. Källa: Europeiska centralbanken.
Tabell 13. Sedelsorteringen i Finlands Bank, miljoner st. Eurosedlar 500 200 100 50 20 10 5 Summa
euro ” ” ” ” ” ”
2005
2006
2007
20081
2009
2010
1,6 1,3 5,4 76,5 179,3 32,2 39,6
1,5 1,2 5,2 79,6 180,7 31,1 38,8
1,7 1,2 5,7 83,9 191,3 32,0 39,0
2,4 1,3 6,8 86,6 188,4 40,0 49,2
2,1 1,3 6,5 84,5 177,5 42,4 52,8
1,9 1,2 6,8 84,3 176,3 40,9 48,3
335,9
338,1
354,7
374,7
366,9
359,6
1
Siffrorna för 2008 exkl. s.k. bankförpackningar som huvudsakligen är avsedda för automatbruk och inte sorteras på Finlands Bank utan returneras efter förvaring över natten. Källa: Finlands Bank.
146
Finlands Banks årsberättelse 2010
Tabellbilagor
Finlands Banks organisation 11.3.2011
BANKFULLMÄKTIGE Timo Kalli, ordförande, Antti Kalliomäki, vice ordförande, Pekka Ravi, Tanja Karpela, Martti Korhonen, Mika Lintilä, Marja Tiura, Jutta Urpilainen, Ben Zyskowicz Bankfullmäktiges sekreterare Anton Mäkelä
DIREKTIONEN Erkki Liikanen
Pentti Hakkarainen
Seppo Honkapohja
direktionens ordförande
direktionens vice ordförande
direktionsmedlem
Beredning och genomförande av penningpolitiken, inhemsk ekonomisk politik, medlemskap i ECB-rådet och ECB:s allmänna råd.
Finansiell stabilitet, kontantförsörjning, ekonomiförvaltning, riskkontroll, ordförande i Finansinspektionens direktion.
Forskning, tillgångsförvaltning, administration
Chef för avdelningscheferna för ledningssekretariatet och bankavdelningen samt revisionschefen.
Chef för avdelningscheferna för avdelningen för finansiell stabilitet och statistik och betalningsmedelsavdelningen.
Chef för avdelningscheferna för avdelningen för penningpolitik och forskning och administrativa avdelningen.
Direktionens sekreterare Arno Lindgren
AV D E L N I N G A R Avdelningen för penningpolitik och forskning
•
Tuomas Saarenheimo
•
Avdelningen för finansiell stabilitet och statistik
•
Informationsservicebyrån Forskningsinstitutet för Internationella och monetära byrån transitionsekonomier Prognosbyrån (BOFIT)
Forskningsenheten
Byrån för finansiell infrastruktur Byrån för stabilitetsanalys
•
Systembyrån
•
•
•
Byrån för marknadsoperationer
•
Investeringsbyrån
•
Byrån för betalning och avveckling
•
Regionkontor: Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Vanda
•
Byrån för kontantförsörjning
•
Byrån för system och sedelteknik
•
Kimmo Virolainen
Bankavdelningen
Statistikenheten Betalningsbalansbyrån • Byrån för finansiell statistik
Harri Lahdenperä
Betalningsmedelsavdelningen Mauri Lehtinen
Ledningssekretariatet Antti Suvanto
Internationella enheten Juridiska enheten Kommunikationsenheten
Administrativa avdelningen
•
Pirkko Pohjoisaho-Aarti
•
•
•
Ekonomibyrån Internservicebyrån Personalbyrån Riskkontrollbyrån
Strategi- och organisationsgruppen
•
Språk- och publikationsservicebyrån
Sekreterartjänster för direktionen IT-enheten Säkerhets- och fastighetsenheten
Intern revision Erkki Kurikka I anslutning till Finlands Bank verkar Finansinspektionen. Direktör för Finansinspektionen är Anneli Tuominen.
F I N L A N D S B A N K S Å R S B E R ÄT T E L S E 2 0 1 0
Finlands Banks årsberättelse 2010
