FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006

Finlands Bank Grundad 1811

Besöksaddress Snellmansplatsen, Helsingfors Postadress PB 160, 00101 Helsingfors Telefon nationellt nummer 010-83 11 internationellt nummer +358 10 8311 Fax 09-17 48 72 SWIFT SPFB FI HH E-post [email protected] Fö[email protected] Finlands Banks webbplats www.finlandsbank.fi/

Regionkontor Vanda Säkerhetsdalsvägen 1, Vanda, PB 160, 00101 Helsingfors telefon 010-83 11 Kuopio Puutarhakatu 4, PB 123, 70101 Kuopio telefon 010-83 11 Tammerfors Koskikatu 9 C, PB 325, 33101 Tammerfors telefon 010-83 11



Uleåborg Kajaaninkatu 8, PB 103, 90101 Uleåborg telefon 010-8311

Siffrorna i årsberättelsen baserar sig på uppgifter som fanns tillgängliga i februari 2007.

Åbo Slottsgatan 20, PB 373, 20101 Åbo telefon 010-83 11

ISSN 1239-9337 (tryckt) ISSN 1456-5781 (webbpublikation) Edita Prima Ab Helsingfors 2007

Finlands Banks årsberättelse 2006

Innehåll

Finlands Bank . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Företal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Finlands Banks strategi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Verksamhet 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Monetär och ekonomisk politik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 ECB:s penningpolitik 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Finansmarknad och statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Stabil och effektiv finansmarknad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Myndighetssamarbete i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Internationellt myndighetssamarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Statistik. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Operativ bankverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Penningpolitiska operationer i euroområdet och Finland. . . . . . . . . . . . . . . 30 Betalningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Finlands Banks investeringsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Riskhantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Kontantförsörjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Sedelförfalskningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Nytt ramverk för kontantförsörjningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Övrig verksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Internationell verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Finlands Banks årsberättelse 2006

3

Ledning och organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Bankfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Direktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Organisationsutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Finlands Banks organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Finansinspektionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Ledningssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Arbetsmarknadsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Arbetshälsa och kompetensutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Budget och verksamhetskostnader. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Bokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 Bokslutsbilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Noter till bokslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Redovisningsprinciper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Resultatavräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Noter till balansräkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Tillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Noter till resultaträkningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Utlåtande om revision enligt artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85

Bilagor

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 2006. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 Viktigaste finansmarknadsåtgärder 2006. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Finlands Banks viktigaste remissyttranden 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94 Finlands Banks publikationer 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Finlands Banks representation i ECB- och EU-organ 2006 . . . . . . . . . . . . . 98 Tabellbilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

4

Finlands Banks årsberättelse 2006

Rutor 1. Skillnaderna mellan det harmoniserade och det nationella konsumentprisindexet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Figur. Konsumentprisökning i Finland mätt med olika mått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2. Finlands Bank stöder projektet för ett gemensamt eurobetalningsområde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 3. Finlands Banks mål- och resultatstyrning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 4. Ombyggnaden av Finlands Banks huvudkontor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 Figurer 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 2. Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor . . . . . . . . . . . . . . 17 3. Eurons kurs mot dollarn och valutaindex. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 4. Marknadsräntor i euroområdet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 5. Bolånestock i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 6. Eurosystemets räntor och dagslåneräntan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 7. Finländska kreditinstituts andelar av Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och stående faciliteter. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 8. Användningen av säkerheter i Finland sedan EMU-starten . . . . . . . . . . . . 32 9. Inhemska och gränsöverskridande Targetbetalningar i EU15-området. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 10. Bof-RTGS-transaktioner 2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 11. Finlands Banks finansiella tillgångar efter investerings- objekt 31.12.2006. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 12. Finlands Banks kreditriskbärande investeringar efter kreditvärdighet 31.12.2006 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 13. VaR-värden för finansiella tillgångar 2006. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 14. Mark-/eurosedlar utgivna i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 15. Årlig nettoutgivning av eurosedlar i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 16. Årlig nettoutgivning av eurosedlar i euroområdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 17. Falska eurosedlar i euroområdet och Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 18. Finlands Banks ledningssystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Tabeller 1. Valutafördelningen av Finlands Banks finansiella tillgångar 31.12.2006. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2a. Värdeförändringen i Finlands Banks finansiella tillgångar 2006 . . . . . . 36 2b. Ränteavkastning enligt valuta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 3. Viktigaste nyckeltal för personalledningen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 4. Finlands Banks budget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 5. Budget för Finlands Banks pensionsfond. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 6. Finansinspektionens budget. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65



Finlands Banks årsberättelse  2006



Tabellbilagor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 1. Finlands Banks balansräkning månadsvis. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 2. Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. . . . . . . . . . . . . 104 3. Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner . . . . . . . . . . . . . . . 106 4. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 5. Eurosystemets viktigaste styrräntor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 6. Likviditetsställning för banksystemet i euroområdet och i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 7. Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 8. Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet och i Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 9. Euroområdets penningmängdsmått M3 och Finlands bidrag till M3. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 10. Viktiga marknadsräntor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 11. Finlands nominella konkurrenskraftsindikator och eurons effektiva växelkurs beräknad av ECB. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 12. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 13. Offentliga sektorns budgetsaldo och skuld i procent av BNP. . . . . . . . . 113 14. Oåterkalleliga omräkningskurser mot euron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 15. Växelkursmekanismen ERM2. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 114 16. Viktiga eurokurser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115 17. Andra eurokurser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 18. Sedlar och mynt i euro utgivna i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 19. Sedelsorteringen i Finlands Bank. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 20. Transaktionerna i Finlands Banks checkkontosystem. . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 21. Bankernas checkkontolimiter under dagen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120 22. Betalningsclearing i Finland. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120



Finlands Banks årsberättelse  2006

Finlands Bank

F

Finlands Bank är den monetära myndig­ heten i Finland och medlem av Euro­ systemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktions­säkra betalnings- och finans­ system och den finansiella integratio­ nen i Europa. Allt detta skapar förutsätt­ ningar för ekonomisk tillväxt och syssel­ sättning. Finlands Bank har fyra kärnfunktio­ ner. Banken deltar i utformningen av penningpolitiken och är med och fattar de penningpolitiska besluten (penning­ politik), övervakar den finansiella stabili­ teten (finanstillsyn), genomför penning­ politiska operationer, sörjer för betal­ ningsväsendet och förvaltar finansiella tillgångar (operativ verksamhet) och ger i

Finland ut eurosedlar och euromynt (kontantförsörjning). Direktionen för Finlands Bank består av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Matti Louekoski och de två övriga medlemmarna Sinikka Salo och Pentti Hakkarainen. Chefdirektören är en fullvärdig medlem av ECB-rådet. Nio riksdagsvalda bankfullmäktigeleda­ möter övervakar verksamheten i banken. Banken har totalt ca 510 anställda utspridda på sex avdelningar vid huvud­ kontoret och fem regionkontor. I anslutning till Finlands Bank verkar Finansinspektionen som en fri­ stående myndighet med ca 140 anställda. Finansinspektionen ger ut en egen verk­ samhetsberättelse.

Valokuvaaja Foto:Douglas DouglasSivén Sivén.

Finlands Banks direktion: Från vänster Pentti Hakkarainen, Erkki Liikanen, Matti Louekoski och Sinikka Salo.

Finlands Banks årsberättelse 2006



Företal

V

Världsekonomin fortsatte att växa i rask takt 2006, även om vissa industriländer visade tecken på avmattning. I USA dämpades tillväxten av en allt lugnare bostadsmarknad och i Japan av svag privat konsumtion. I euroområdet däremot var tillväxten högre och bredare baserad än under åren innan. Den höga tillväxten i utvecklingsekonomierna och de oljeexporterande länderna stimulerade världshandeln. Kraftigt sjunkande oljepriser på världsmarknaden under andra halvåret minskade inflationstrycket världen över. Men även efter oljeprisfallet var energipriserna fortfarande historiskt sett mycket höga. Euroområdets penningpolitik var aktivare än under tidigare år. ECB-rådet höjde styrräntan fem gånger under året, från 2,25 % till 3,5 %. Syftet var att stabilisera allmänhetens och marknadens inflationsförväntningar i linje med prisstabilitet i ett läge där den totala efterfrågan och den ekonomiska tillväxten återhämtade sig snabbare än väntat. Trots höjningarna var styrräntan ännu vid årsskiftet tillväxtfrämjande. Tillväxten i Finland var 2006 ovanligt stark. Den totala produktionen ökade med hela 5,5 %. I likhet med andra prognosinstitut skrev Finlands Bank upp sina tillväxtprognoser i takt med de förbättrade konjunkturerna. Till följd av ökad total efterfrågan och framför allt dyr energi steg inflationen i Finland något mot slutet av året men blev i genomsnitt 2006 bara 1,6 % tack vare den måttfulla prisutvecklingen under första halvåret. I den inhemska debatten har Finlands Bank understrukit behovet av

8

Finlands Banks årsberättelse 2006

skärpt konkurrens och högre arbetsproduktivitet för att öka ekonomins tillväxtpotential. Detta är särskilt viktigt nu när Finland i och med befolkningens åldrande närmar sig ett läge där antalet personer som kommer in på arbetsmarknaden är färre än de som går i pension. Hela euroområdet står inför denna utmaning, men den konkretiseras snabbare i Finland än i andra länder på grund av efterkrigstidens ovanligt stora årskullar. Vi har också poängterat att den offentliga sektorns produktivitet måste höjas för att trycket på finansieringen av offentliga tjänster skall hållas under kontroll. Under 2006 fortsatte utlåningen att öka snabbt i Finland. Genomsnittligt är vår skuldsättning inte extrem, men dess ökningstakt och koncentrationen till en liten del av befolkningen har fått Finlands Bank att fästa uppmärksamhet vid hushållens skuldsättnings- och ränterisker. Finlands Bank har i enlighet med sin strategi varit en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Därför har vi arbetat för att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA). Målet är gemensamma spelregler för betalningsöverföringar och kortbetalningar i hela euroområdet. Välfungerande och effektiva betalningssystem är grundstenar i en marknadsekonomi. I det avseendet finns ännu stora brister i den europeiska inre marknaden. Ett annat viktigt projekt var Target2, ett alleuropeiskt system för förmedling av stora betalningar mellan centralbankerna. Under räkenskapsåret tog ECB initiativet till att också få systemet för avveckling av värdepappers-

transaktioner införlivat med Target. Målet är en harmonisering av värdepappersmarknaderna i Europa och avsevärt lägre handelskostnader. Värdepappersmarknadens infrastruktur behöver ses över för att effektivisera den europeiska kapitalmarknaden så att den i större utsträckning kan bidra till ekonomisk tillväxt och bättre jämna ut ekonomiska störningar i de olika länderna. Undersökningarna visar att finländarna värdesätter euron mycket högt. Också förtroendet för centralbanken är högt, men den verksamhet som bedrivs här känner man inte till särskilt väl. I synnerhet Finlands Banks relation till Europeiska centralbanken är oklar. Därför utvecklar och vässar banken sin externa kommunikation som nationell monetär myndighet och medlem av Eurosystemet. Förvaltningen av bankens investeringstillgångar utvecklades i enlighet med strategin och en del av valutareserven byttes ut mot euro. Riskerna i investeringsverksamheten minskade och bankens finansiella ställning stabiliserades därigenom ytterligare. Under kommande år är målet att garantera staten en jämn vinstutdelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning och ekonomi. Den utelöpande stocken av sedlar utgivna av Finlands Bank fortsatte att öka kraftigt. Fenomenet med en stadigt ökande sedelmängd har kunnat noteras i hela euroområdet. Till följd av ökad sedelstock och stigande räntor redovisade Finlands Bank sitt högsta räntenetto någonsin sedan euron infördes. Trots sporadiska kursförluster, som kunde

täckas med upplösta avsättningar, ökade resultatet till 293 miljoner euro. Bankens interna funktioner och arbetssätt utvecklades baserat på informationsoch kommunikationsteknik. I september lades en gemensam arbetsyta upp för förberedelserna inför ECB-rådets möten. Det nya arbetssättet har spritt sig till många andra arbetsmoment och -processer. På så sätt höjs produktiviteten i banken. Renoveringen av huvudkontorsbyggnaden blev klar lagom till tvåhundraårsminnet av J.V. Snellmans födelse. Hela Helsingforspersonalen kunde därigenom inrymmas i huvudkontorsfastigheterna. Under hösten fick de sista utlokaliserade flytta tillbaka. Snellmans imponerande arbete för stabila monetära förhållanden i Finland hedrades under året med många föredrag och föreläsningar. Verksamhetsplaneringen genomfördes 2006 första gången i sin helhet i det nya ledningssystemet. Avdelningarna har därmed i planeringen allt bättre kunnat fokusera på bankens prioriterade områden och utvecklingen av dem. Samtidigt har planeringsprocessen tidsmässigt kunnat komprimeras. Strategiarbetet fortsätter under 2007. Det går framför allt ut på att bestämma fokusområdena för banken på längre sikt och beräkna resursbehoven för dem. Samtidigt specificerar vi närmare målen för vår verksamhet inom Eurosystemet. 7 mars 2007

Erkki Liikanen

Finlands Banks årsberättelse 2006

9

Finlands Banks strategi

Finlands Banks uppgift Finlands Bank är den monetära myndigheten i Finland och medlem av Eurosystemet. Med sin verksamhet främjar banken prisstabilitet, effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem och den europeiska finansiella integrationen. Detta skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Banken svarar för kontantförsörjningen i Finland och för landets valutareserv. Finlands Bank är en aktiv och konstruktiv medlem av Eurosystemet. Verksamheten vid banken är kvalitativ, öppen och kostnadseffektiv. Finlands Bank främjar effektivitet och öppenhet även inom hela Eurosystemet.

Penningpolitik Tack vare sin sakkunskap är banken en eftertraktad och betrodd samarbetspartner såväl i beredningen av euroområdets penning- och finansmarknadspolitik som i den inhemska ekonomiska politiken. Denna sakkunskap bygger på centralbanksforskning på toppnivå, högklassig statistik, välfungerande internationella relationer och långsiktig kompetensutveckling.

Finanstillsyn Finlands Banks stabilitetsanalys är tillförlitlig och aktuell och täcker hela det finansiella systemet. Den

Finlands Bank – byggare av stabilitet Prisstabilitet Effektiva och funktionssäkra betalnings- och finanssystem

Europeisk finansiell integration

Eftertraktad och betrodd samarbetspartner

Kvalitetsprocesser och välfungerande samarbete

Kostnadseffektivitet och stabil vinstfördelning

Sakkunnig personal och kompetent ledarskap

är en integrerad del av bankens makroekonomiska analyser och beredskapsplanerna för finansiella kriser. Banken utövar stabilitetstillsynen i nära samarbete med inhemska och utländska myndigheter.

Operativ verksamhet Finlands Bank sörjer för att kreditinstitut och andra marknadsaktörer i Finland har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Valuta- och investeringsriskerna dimensioneras efter de krav på krishanteringsberedskap och de internationella förpliktelser som en centralbank i euroområdet skall uppfylla. Bankens tillgångar ger en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till den valda

risknivån. Riskhantering och kostnadseffektivitet ger utrymme för en stabil vinstfördelning i rimlig proportion till eget kapital.

Kontantförsörjning Inom kontantförsörjningen fokuserar Finlands Bank på övervakning och utveckling av systemet och ser till att kontantförsörjningssystemet i Finland tillhandahåller näringslivet och konsumenterna lämpliga och kostnadseffektiva tjänster som en del av betalningssystemets infrastruktur.

Finlands Banks årsberättelse 2006

11

I: Servicekompetens och inflytande

1. Inom Eurosystemet bygger bankens inflytande på erkänt högklassig forskning och analys av relevans för centralbanksverksamheten.

Bankens forskning och analys är inriktad på frågor som bidrar till det strategiska beslutsfattandet inom Eurosystemet och på utveckling av analysverktyg inom bankens starka områden. Prioriterade kompetensområden är framför allt penningpolitisk modellanalys, analys av utvecklingen av finans- och betalningssystemet och stabilitetspolitiken samt kunskap om transitionsekonomierna och den ekonomiska politik som förs i dessa länder. Forskningen anlägger ett långtidsperspektiv och fokuserar på prioriterade områden. Bankens övriga ekonomiska analys är löpande och bygger på de senaste forskningsrönen. Bilden av Finlands Bank som ett centrum för intresseväckande ekonomisk analys byggs systematiskt upp genom olika expertforum och publikationer.

2. I den inhemska ekonomiska politiken stärker banken sitt inflytande genom förmågan att kombinera makroekonomiska och finansiella perspektiv i sina ekonomiska prognoser och riskanalyser.

Finlands Bank bidrar till den inhemska ekonomiska politiken med samlad makroekonomisk och finansiell expertis. Bankens makroekonomiska prognoser fokuserar på finansmarknaden och strukturförändringarna i den finska ekonomin. Den makroekonomiska riskanalysen utnyttjas effektivt i bankens finansiella analyser.

3. För de finansiella aktörerna i Finland tillhandahåller banken tjänster och sörjer för att de har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard. Metoderna för lägesanalys av finansinstitut och finansmarknad och krishanteringsberedskapen utvecklas mot bakgrunden av de krav som den finansiella integrationen ställer. Banken främjar vidare samarbetet mellan de finansiella aktörerna och bidrar till deras internationella inflytande i syfte att effektivisera den finansiella infrastrukturen, särskilt betalningssystemet.

4. För kontantförsörjningssystemet och dess kunder fastställer banken servicenivåmål och utvecklar ett system för funktionskontroll av kontantförsörjningen.

12

Finlands Banks årsberättelse 2006

Finlands Banks krishanteringsberedskap bygger på aktuell lägesinformation om banksektorn i Finland och om kvaliteten på de belåningsbara tillgångarna i banksektorn samt på en välfungerande finansiell infrastruktur. Beredskapen höjs i samarbete mellan bankens avdelningar och Finansinspektionen. Även kontakterna med Försäkringsinspektionen stärks ytterligare. Banken bidrar aktivt till det internationella samarbetet i tillsynen av den finansiella stabiliteten och inom krishanteringen. Inom ramen för sitt ansvar för utvecklingen av finansmarknaden främjar banken vidare samverkan och samarbete mellan de finansiella aktörerna i Finland i syfte att utveckla effektiva och öppna tekniska lösningar, standarder och regelverk framför allt på det internationella planet.

Som myndighet med ansvar för kontantförsörjningssystemets funktionsförmåga och utveckling av dess servicekapacitet utvecklar banken ett servicekontrollsystem och främjar systemets effektivitet och servicekapacitet till förmån för slutanvändarna, dvs. konsumenterna och näringslivet. Finlands Bank behåller ansvaret för de operativa kontantförsörjningsuppgifter som tillkommer en centralbank enligt lag eller regelverk som gäller Eurosystemet.

5. Allmänhetens förtroende för banken stärks och kunskap om dess verksamhet sprids genom effektiv och riktad information.

Finlands Bank har en bred informationsverksamhet som effektivt når olika målgrupper. Banken förmedlar information om penningpolitik, finansmarknad och betalningsmedel och om Finlands Banks och Eurosystemets verksamhet inom dessa områden. Regelbundna undersökningar görs om bankens image och allmänhetens kunskaper om olika frågor inom bankens kompetensområde.

II: Ekonomisk resursanvändning 6. Valutafördelningen av bankens finansiella tillgångar och bankens investeringspolicy ses över. Valutareserven anpassas efter kraven på krishanteringsberedskap och bankens internationella förpliktelser.

Valutafördelningen av Finlands Banks tillgångar ses över, inklusive andelen tillgångar i euro. Valutareserven minskas dock procentuellt så att den motsvarar bankens internationella förpliktelser och krishanteringsbehoven enligt stresstester. Investeringspolicyn är inriktad på en konkurrenskraftig avkastning i förhållande till både den valda risknivån och kostnaderna för tillgångsförvaltningen.

7. Bankens balansräkningspolicy ses över.

Finlands Banks vinstdisponeringspolicy ses över. Syftet är att uppnå en stabil vinstfördelning utan att äventyra bankens kapitaltäckning.

8. Kontrollerad personalminskning i linje med prioriteringar.

Fokus på strategiska verksamheter i förening med effektivare arbetssätt och processer minskar personalbehovet. Det stora antalet pensioneringar under åren framöver beaktas vid personalanpassningen.

9. Reala verksamhetskostnader minskar från nuvarande nivå.

Genom ökad kostnadseffektivitet och prioritering av verksamheter skall bankens reala verksamhetskostnader, med undantag för pensionskostnaderna och sedelproduktionskostnaderna, fås ned på medellång sikt. Målet är att Finlands Bank skall höra till de effektivaste centralbankerna inom EU.

III: Välfungerande interna processer

10. Snabbheten och kvaliteten i de centrala processerna för bankverksamheten, ekonomarbetet och stödfunktionerna utvärderas och förbättras systematiskt.

Indikatorer som mäter snabbheten och kvaliteten av de arbetsprocesser som Finlands Banks servicekompetens bygger på, såsom tillförlitlighet, felfrihet eller kundtillfredsställelse, tas fram som en del av mål- och resultatstyrningen. Centrala processer är till exempel marknadsoperationer och tillgångsförvaltning, prognosarbete, statistikproduktion och publikationsverksamhet.

Finlands Banks årsberättelse 2006

13

11. Samarbetet mellan de enheter som medverkar i den finansiella stabilitetsanalysen, både inom banken och mellan banken och Finansinspektionen, ökas för att förbättra informationsgången och undvika överlappande arbete.

12. Den informations- och kommunikationstekniska miljön behovsanpassas för en organisation som blir allt mer expertbetonad.

Flera enheter från olika avdelningar vid Finlands Bank och Finansinspektionen bidrar till den finansiella stabilitetsanalysen ur olika perspektiv. Värdekedjan för stabilitetsanalysen beskrivs och arbetsflödena omorganiseras för att höja analysens aktualitetsvärde, förbättra informationsgången och eliminera överlappningar.

Särskild tonvikt läggs på utvecklingen av system, tillämpningar, datakommunikationsmiljöer och mobila arbetslösningar som stöder ekonomerna och bankens övriga experter i deras arbete. Fokus för IT-utvecklingsarbetet förskjuts i denna riktning. Användarutbildning och processutveckling skall bidra till att de möjligheter som IT erbjuder för att höja produktiviteten i bankens verksamheter tas till vara.

IV: Kompetensutveckling och arbetsförmåga

13. Personalens utbildningsnivå höjs genom rekryteringspolicyn och ökade mångsidiga utbildningsinsatser.

14. Forskningen inom kärnområdena för bankens inflytandemål ökas och kvaliteten på forskningen höjs.

15. Ledarskap och chefsarbete utvecklas.

14

Finlands Banks årsberättelse 2006

Utbildningsnivån i banken höjs genom att man ökar andelen anställda med högskoleexamen och antalet forskarutbildade. Ytterligare resurser avsätts för olika former av utbildning som ger hög kompetens. Personalutbyte mellan centralbankerna inom Eurosystemet uppmuntras.

Andelen disputerade, kvalificerade forskare med ett långsiktigt forskningsengagemang ökas. Kontakterna mellan forskningsenheten och bankens viktigaste processer för den penningpolitiska beredningen stärks. Ett av forskningens syften är att ge experterna ett kompetenslyft så att forskningsbidragen håller sådan klass att de är publicerbara i internationella vetenskapliga publikationer.

Ledarskap och chefsarbete skall vara inriktat på att förbättra personalens motivation och arbetshälsa. Såväl rekryteringen som chefsutbildningen fokuserar på förändringsledarskap. Målet är att genom väl utfört chefsarbete göra personalen medveten om bankens strategi och nya styrsystem.

Verksamhet 2006

Monetär och ekonomisk politik

ECB:s penningpolitik 2006 I euroområdet var 2006 ett år av ekonomisk återhämtning. Till det bidrog den fortsatt kraftiga globala tillväxten. Oljepriset steg hösten 2005 exceptionellt mycket och risken för inflation ökade bland annat därför. Konsumentprisinflationen i euroområdet låg huvudsakligen på 2,0–2,5 % under åren 2005–2006 (figur 1). Den monetära tillväxten var fortfarande stark och det fanns gott om likviditet. Från och med utgången av 2005 stärktes euron i takt med att ekonomin i euroområdet återhämtade sig och räntorna steg. I enlighet med ECB:s strategi var ECB-rådets penningpolitik inriktad på att hålla inflationen under men ändå nära 2 % på medellång sikt. Genom räntehöjningar försökte ECB-rådet strama åt den expansiva penningpolitiken när den ekonomiska tillväxten tog fart och inflationen var något snabbare än prisstabiliteten förutsatte. ECB-rådet hade redan i december 2005 inlett en successiv höjning av den penningpolitiska styrräntan från den låga nivån 2 %. Under 2006 fortsatte räntehöjningarna med ¼ procentenhet i fem omgångar. Vid årets slut låg styrräntan (lägsta anbudsräntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner) på 3,5 %. Konjunkturutsikterna för euroområdet förbättrades ytterligare under vintern. I mars beräknades tillväxten 2006–2007 ligga kvar nära den potentiella tillväxttakten och inflationen väntades överstiga målet under de närmaste åren. Under dessa omständigheter höjde ECB-rådet styrräntan till 2,5 % i början av mars (figur 2).

Verksamhet 2006

Figur 1. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet 4

Årlig procentuell förändring

3

2

1

0

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Källa: Eurostat.

Figur 2. Eurosystemets refinansieringsränta och 12 mån. Euribor 4,5

%

4,0 3,5 3,0 2,5 2 2,0

1

1,5

2004

2005

2006

1.

Lägsta anbudsränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner 2. 12 mån. Euribor Källor: Europeiska centralbanken och Reuters.

Finlands Banks årsberättelse 2006

17

Figur 3. Eurons kurs mot dollarn och valutaindex 1,40

USD/EUR

Index, januari–mars 1999 = 100

120 116

1,35

112

1,30 1 1,25

108

1,20

104

1,15 1,10

2

100

2004

2005

2006

96

1. Eurons värde i US-dollar (vänster skala) 2. Snävt nominellt valutaindex för euron (höger skala) Källor: Reuters och Europeiska centralbanken.

Samtidigt konstaterades dock att räntenivån fortfarande var mycket låg i reala termer och att penningpolitiken var fortsatt ackommoderande. I det läget framhävdes behovet av att alltjämt noga följa hoten mot prisutvecklingen. Under våren stärktes euron framför allt mot dollarn (figur 3). I början av juni höjdes räntan med 0,25 procentenheter. ECB-rådet ansåg att det fortsättningsvis fanns uppåtrisker för inflation. I prognosen för juni ändrades tillväxtprognosen för 2006 inte i väsentlig grad men till följd av oljeprisstegringen beräknades tillväxten 2007 bli någon svagare än tidigare förutspåtts. I sitt uttalande efter sammanträdet i juli betonade ECB-rådet sin särskilda vaksamhet för att garantera att hoten mot prisstabiliteten inte realiseras. I början av augusti höjdes styrräntan till

18

Finlands Banks årsberättelse 2006

3 % och den ändrades inte vid sammanträdet i slutet av månaden. ECB-experternas framtidsbedömningar som publicerades i slutet av augusti räknade med något förbättrade tillväxtutsikter i förening med accelererande inflation. De monetära institutens utlåning fortsatte att växa i en takt av drygt 10 %. ECBrådet framhävde i sitt uttalande behovet av särskild vaksamhet för att säkerställa prisstabiliteten. Räntan höjdes till 3,25 % i oktober. I sitt uttalande betonade rådet att räntenivån i euroområdet fortfarande var låg, penningmängds- och kreditökningen stark och likviditeten riklig enligt alla tillämpbara mått. Rådet konstaterade att penningpolitiken trots räntehöjningen fortsättningsvis var ackommoderande. Vid sammanträdet i november skärpte rådet ytterligare tonen i sitt uttalande genom att framhäva behovet av särskild vaksamhet. Vid sammanträdet i december 2006 höjdes styrräntan till 3,5 %. Räntenivån konstaterades vara fortsatt ackommoderande. I slutet av året bedömdes tillväxten alltjämt vara något högre än beräknat. Räntebesluten under året kunde i regel förutses på finansmarknaden utifrån ECB:s uttalanden. Vid slutet av 2006 var Euriborräntorna högre än styrräntan. Till exempel ettårsräntan låg kring 4 % (figur 4). Marknaden räknade således med att den något åtstramande penningpolitiken skulle fortsätta 2007. Trycket på valutakurserna för de länder som deltog i EMS växelkursmekanism ERM2 var fortsatt obetydligt och valutorna höll sig inom sina fluktuations-

Verksamhet 2006

gränser utan märkbara problem. Till ERM2 hörde under hela 2006 valutorna i Danmark, Estland, Litauen, Slovenien, Cypern, Lettland, Malta och Slovakien. I juni 2006 ansåg EU-ländernas stats- och regeringschefer och finansministrar att Slovenien uppfyllde de ekonomiska kriterierna och kriterierna avseende gemenskapens regelverk för införandet av euron, och Slovenien anslöt sig som det 13 landet till euroområdet vid början av 2007. Som anslutningskurs godkändes centralkursen i ERM för tolar. I och med införandet av euron blev den slovenska centralbanken fullvärdig medlem av Eurosystemet.

Figur 4. Marknadsräntor i euroområdet 5,0

%

4,5 4,0 1 3,5 3,0 2

2,5

3

2,0 1,5

2004

2005

2006

1. 10-årig tysk obligationsränta 2. 12 mån. Euribor 3. 3 mån. Euribor Källa: Reuters.

ECB-rådets ställningstaganden till den övriga ekonomiska politiken ECB-rådet hänvisade under året upprepade gånger till euroländernas finanspolitik och behovet av strukturreformer. Då den ekonomiska tillväxten ökade 2006 förbättrades de offentliga finanserna i euroländerna överlag – om än alltjämt rätt långsamt. ECB-rådet betonade att alla euroländer skall uppfylla förpliktelserna i stabilitets- och tillväxtpakten som reviderats året förut. Under högkonjunktur är det ytterst viktigt att effektivisera konsolideringen av de offentliga finanserna och undvika en konjunkturanpassad finanspolitik. Eventuella extra intäkter till följd av den oväntat höga tillväxten borde öronmärkas och användas till att snabbare minska underskott eller öka överskott. ECB-rådet framhävde i sina uttalanden vid flera tillfällen betydelsen av

Verksamhet 2006

strukturreformer framför allt för att länderna flexibelt skall kunna anpassa sig till förändringarna i den globala ekonomin och lindra de ogynnsamma ekonomiska effekterna av den kommande demografiska förändringen. Under våren uttalade ECB-rådet sitt stöd för Europeiska kommissionens och Europeiska rådets initiativ att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin. Utvecklingen av marknaden poängterades också. Det är viktigt att bidra till en välfungerande inre marknad och skapa en flexibel produkt- och arbetsmarknad. På det sättet går det att öka ekonomins anpassningsförmåga i euroområdet och förbättra dess förmåga att klara yttre störningar. Fri konkurrens på produktmarknaden uppmuntrar företag till investeringar och innovationer, vilket bidrar till att öka produktivitetstillväx-

Finlands Banks årsberättelse 2006

19

ten. Arbetsincitament borde också utvecklas. Om tjänstesektorn öppnas för nya aktörer ökar tjänstemarknadens effektivitet och flexibilitet och anpassningen till förändringar underlättas. Lyckade reformer förbättrar tillväxtmöjligheterna och sysselsättningsutsikterna i euroområdet.

Finlands Bank och den ekonomiska politiken i Finland Finlands Bank är expert på Finlands ekonomi i Eurosystemet och på euroområdets ekonomi i Finland. Banken undersöker, bevakar och förutspår den ekonomiska utvecklingen i Finland och analyserar effekterna på den finska ekonomin av den gemensamma penningpolitiken i euroområdet. Finlands Bank tar två gånger per år fram en makroekonomisk prognos om den ekonomiska utvecklingen. Prognosen publiceras i tidskriften Euro & talous i mars och september.

Figur 5. Bolånestock i Finland 60

Md euro

50 40 30 20 10 0 1990 1992

1994

1996

Källa: Finlands Bank.

20

Finlands Banks årsberättelse 2006

1998

2000

2002

2004

2006

Under året bedömde Finlands Bank att den ekonomiska tillväxten var kraftigare än vad banken tidigare förutspått. Till följd av statistikomläggning måste också uppfattningen om tillväxten under den senaste tiden revideras uppåt från tidigare prognoser. I mars beräknades BNP-tillväxten för 2006 till 3,4 % för att i september revideras upp till 5,4 %. Finland befann sig 2006 på toppen av en högkonjunktur. Till tillväxten bidrog såväl den inhemska efterfrågan som exporten och investeringarna. Driftstoppet inom pappersindustrin under jämförelsetidpunkten året innan innebar en ökning på nästan en procentenhet i BNP-tillväxten. Elektronikindustrins produktion varierade stort under året. Under första halvåret var tillväxten hög men mot slutet av året avtog produktionen i branschen. Produktionen och exporten inom den övriga metallindustrin utvecklades däremot mycket gynnsamt och ökningen i världsmarknadspriset på metaller stimulerade exportprisutvecklingen i branschen. Inom pappersindustrin var problemet alltjämt en svag internationell konkurrenskraft. Den långvariga minskningen i bytesbalansöverskottet stannade upp under senare hälften av året. Orsaken låg i den goda exportutvecklingen och nedgången i oljepriserna med lägre importpriser och ett förbättrat bytesförhållande som följd. Exporten gynnades av den ekonomiska återhämtningen i euroområdet och den starka ekonomiska tillväxten och den kraftiga privata konsumtionsefterfrågan i Ryssland. Sysselsättningsutvecklingen var fortsatt gynnsam 2006. Antalet syssel-

Verksamhet 2006

Ruta 1.

Skillnaderna mellan det harmoniserade och det nationella konsumentprisindexet Det finländska harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP) och det nationella konsumentprisindexet skiljer sig från varandra med avseende på såväl beräkningssättet som den konsumtionskorg de bygger på. Det harmoniserade konsumentprisindexet täcker nästan 90 % av varukorgen i det nationella konsumentprisindexet. Inflationstakten enligt HIKP kan således avvika från inflationstakten enligt det nationella konsumentprisindexet. Bägge index beräknas dock på samma prismaterial. Det harmoniserade konsumentprisindexet tas fram på ett så enhetligt sätt som möjligt i alla EU-länder. Indexen för de olika länderna är följaktligen sinsemellan jämförbara. Det nationella konsumentprisindexet kan däremot sammanställas på olika sätt i olika länder bland annat på grund av skillnaderna på bostadsmarknaden. Konsumentprisinflationen i euroområdet mäts med det harmoniserade konsumentprisindexet för euroområdet som publiceras av Eurostat. Med hjälp av detta inflationsmått anger ECB prisstabiliteten i euroområdet. Det är av primär betydelse för penningpolitiken att indexet beräknas på ett enhetligt sätt och motsvarar aktuella förhållanden. Den största skillnaden mellan det nationella och det harmonise-

Verksamhet 2006

rade konsumentprisindexet i Finland är att ägarboende ingår i det nationella konsumentprisindexet, dvs. indexet omfattar köp av ny bostad, bolåneräntor, ombyggnad och andra kostnader för ägarboende. I det nationella konsumentprisindexet i Finland ingår vidare räntor på konsumentkrediter samt penningspel och vissa skatter. De två sistnämnda har dock haft liten inverkan på utvecklingen av indexet. Hanteringen av ägarboende är problematisk i sammanställningen av konsumentprisindex. Å ena sidan betraktas köp av ägarbostad som en investering (bl.a. i nationalräkenskaperna)

men å andra sidan måste bostaden också betraktas ur konsumentsynvinkel: bostaden erbjuder innehavaren boendetjänster som konsumeras under bostadens hela livscykel. En annan viktig – om än för utvecklingen av index mindre betydelsefull – skillnad mellan det finländska HIKP och det nationella konsumentprisindexet gäller beräkningssättet. HIKP är ett s.k. kedjeindex där vikterna till vissa delar uppdateras årligen. Det nationella konsumentprisindexet har däremot fasta vikter, och konsumtionskorgens struktur och vikter ses över ungefär vart femte år. Den senaste utvecklingen i det nationella respektive det har-

Figur. Konsumentprisökning i Finland mätt med olika mått 4

Årlig procentuell förändring

3

1

2

2 1

0

–1

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1. HIKP 2. Konsumentprisindex Källa: Statistikcentralen.

Finlands Banks årsberättelse 2006

21

moniserade konsumentprisindexet visar på avsevärda skillnader. Medan inflationen enligt det harmoniserade konsumentprisindexet var 1,2 % i december 2006 hade inflationen enligt det nationella konsumentprisindexet vid motsvarande tidpunkt redan accelererat till 2,2 %. Skillnaden var således en procentenhet. De genomsnittliga inflationstakterna för 2006 låg däremot närmare varandra: inflationen enligt det

harmoniserade konsumentprisindexet var 1,3 % och inflationen enligt det nationella indexet 1,6 %. Orsaken till att skillnaden mellan indexen ökade låg framför allt i det dyrare ägarboendet. Bolåneräntorna har stigit betydligt under 2006 och bostadspriserna har ökat i snabb takt redan under flera års tid. Uppgången i bolåneräntorna svarar för ca 0,4 procentenheter av skillnaden mellan

satta steg snabbare än beräknat och arbetslösheten sjönk i slutet av året till en lägre nivå än prognostiserat. Sysselsättningsökningen var störst inom byggbranschen och tjänstesektorn. Prisutvecklingen var alltjämt moderatare i Finland än i de övriga euroländerna, trots att inflationen accelererade något 2006. Den snabbare inflationen var en följd av högre oljepriser och dyrare tjänster. Konsumentprisindex steg också till följd av dyrare boende på grund av ökade bostadspriser och en högre räntenivå. Importpriserna på många industriprodukter sjönk, vilket bidrog till att stävja inflationen. Löneutvecklingen höll sig på en moderat nivå i Finland. Avtalshöjningarna var lägre än

22

Finlands Banks årsberättelse 2006

indexen och prisökningen på småhusfastigheter för 0,25 procentenheter. Prisökningen på bostadslägenheter och övriga kostnader för ägarboende förklarar 0,1 procentenheter av skillnaden. Resten kan huvudsakligen hänföras till räntorna på konsumentkrediter. Om ränte- och bostadsprisstegringen planar ut minskar också skillnaden i inflationstakt mellan indexen.

föregående år, och inte ens bristen på arbetskraft inom vissa branscher ledde till någon märkbar ökning i löneglidningen. Finlands Bank fäste under året vid flera tillfällen uppmärksamhet vid hushållens ökade skuldsättning och varnade de skuldsatta hushållen för riskerna i samband med stigande räntor. Banken fortsatte också diskussionen om betydelsen av produktivitetsutveckling och ökad konkurrens för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

Verksamhet 2006

Forskning Finlands Banks ekonomiska forskning tjänar till att bistå den penningpolitiska beredningen, utveckla bankens egen verksamhet och öka bankens externa inflytande. Finlands Banks mål är att uppnå internationell toppnivå inom vissa för banken centrala forskningsområden. På så sätt kan banken aktivt bidra till debatten om den monetära politiken och den finansiella utvecklingen både i Finland och internationellt.

Monetär forskning Forskningsenhetens forskningsprojekt är organiserade i två forskningsprogram. Det ena fokuserar på penningpolitiska modeller och det andra på den finansiella tjänstesektorns framtid. Det sistnämnda programmet har dessutom utvidgats i riktning mot stabilitetsanalys. Forskningsprogrammen ger årligen upphov till ett trettiotal delrapporter om den första fasen i form av diskussionsrapporter. Penningpolitiska modeller utvecklades bland annat för allmänjämviktsmodellering av räntornas tidsstruktur och analys av de faktorer som bestämmer skillnaden mellan den effektiva anbudsräntan och den lägsta anbudsräntan för centralbankens huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Vidare undersöktes de makroekonomiska effekterna av sökfriktionen på arbetsmarknaden och skatten på arbete. Ett forskningstema analyserade de samhällsekonomiska effekterna av skärpt konkurrens på produkt- och arbetsmarknaden med hjälp av en dynamisk allmänjämviktsmodell som konstruerats för analys av den finländska

Verksamhet 2006

ekonomin. Undersökningarna fokuserade framför allt på inverkan av en hårdare konkurrens på balansen i de offentliga finanserna och på möjligheterna att med konkurrensfrämjande strukturreformer minska den växande belastningen på de offentliga finanserna till följd av befolkningens åldrande. Banken deltog också i det omfattande gemensamma forskningsprojektet för centralbankerna inom Eurosystemet som undersökte sambandet mellan lönebildningen och företagens prissättning. Projektet är en efterföljare till Eurosystemets tidigare forskningsnätverk om inflationens varaktighet. Det avslutas 2008. Programmet för framtidsanalys av den finansiella sektorn var inriktat på teman som konkurrensen och den asymmetriska informationen på kreditmarknaden, konjunkturbeteendet för bankernas kapitalbuffertar, det finansiella systemets kriskänslighet och spridningen av kriser. Arbetet med att utveckla en prognosmodell för banksektorn fortsatte och nådde rapporteringsstadiet. Likaså genomfördes ett projekt om effekterna av lagstiftningen om den finansiella tillsynen och av det praktiska tillsynsarbetet på det finansiella systemets effektivitet. Projektet bygger på internationella data.

Forskning kring transitionsekonomierna Forskningsinstitutet för transitionsekonomier bevakar och analyserar ekonomierna i Ryssland och Kina. Finlands Banks tredje forskningsprogram fokuserar på transitionsekonomier.

Finlands Banks årsberättelse 2006

23

Tyngdpunkten ligger på monetära och finansiella frågor men strukturreformerna i ekonomierna tas också upp. Under året undersökte institutet bland annat utvecklingen av direktinvesteringar och effekten av valutakursen på penningefterfrågan och inflationen i Ryssland och Kina. Dessutom undersöktes hur privatisering inverkar på bankernas lönsamhet och utvecklingen av aktiemarknaden i transitionsekonomier. Institutet för transitionsekonomier fortsatte att ge ut veckorapporten BOFIT Viikkokatsaus/BOFIT Weekly Review samt månadsrapporten om den ryska och kvartalsrapporten om den kinesiska ekonomin. Månads- och kvartalsrapporterna drogs dock in vid början av 2007. Tyngdpunkten i verksamheten förflyttas allt mer till forskning samtidigt som elektroniska kanaler för publikationerna utnyttjas i allt högre grad. Forskningsinstitutet inleder 2007 ett omfattande forskningsprogram för analys av Rysslands och Kinas integration i den globala ekonomin. Forskningsprogrammet genomförs inom ramen för ett nätverk i form av flera enskilda forskningsprojekt där ledande europeiska forskare medverkar. Händelserna i Ryssland och Kina och bägge ländernas allt viktigare roll i den globala ekonomin bidrog till att öka efterfrågan på institutets sakkunskap både inom och utanför Eurosystemet. Institutets experter anlitades alltjämt flitigt för föredrag, populärvetenskapliga artiklar och utlåtanden.

24

Finlands Banks årsberättelse 2006

Vetenskapliga sammankomster Finlands Bank stod såsom tidigare värd för internationella vetenskapliga sammankomster inom områden som rörde dess egen forskningsverksamhet. I samarbete med Andrew Levin (Federal Reserve Board of Governors) ordnades i juni en internationell konferens om de dynamiska allmänjämviktsmodeller som centralbankerna använder i sin forskningsverksamhet och penningpolitiska beredning. I november arrangerade banken tillsammans med CEPR (Centre for European Policy Research) en konferens om kreditmarknaden och den makroekonomiska balansen. Forskningsinstitutet för transitionsekonomier ordnade i april tillsammans med CEFIR (Centre for Economic and Financial Research) i Moskva en konferens om forskningen kring Ryssland, Kina och andra tillväxtekonomier. I september arrangerade Finlands Bank det fjärde ECBS-seminariet om tillväxtekonomier.

Verksamhet 2006

Finansmarknad och statistik

Stabil och effektiv finansmarknad I sin stabilitetstillsyn bedömer Finlands Bank riskerna för potentiella störningar i det finansiella systemet som kan äventyra systemets funktion. Inom ramen för övervakningen analyseras den ekonomiska utvecklingens påverkan på stabiliteten. Med hjälp av övervakningen eftersträvas säkra och effektiva betalningsoch värdepapperssystem samtidigt som utvecklingen av systemen främjas. I enlighet med sin strategi, som sågs över 2005, skall Finlands Bank bland annat sörja för att de finansiella aktörerna har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard och är konkurrenskraftiga. Dessutom skall metoder för lägesanalys av finansinstituten och finansmarknaden tas fram och krishanteringsberedskapen utvecklas. Till den allmänna övervakningen, som är en del av övervakningen av den finansiella stabiliteten, hör också att säkerställa att den finansiella infrastrukturen fungerar säkert och fortlöpande utvecklas. Bankens stabilitetsarbete skedde 2006 i nära samarbete med inhemska och utländska myndigheter. I verksamheten beaktas de krav som ställs av den finansiella integrationen. Finlands Bank offentliggör sin bedömning av den finansiella stabiliteten två gånger om året. I december gavs stabilitetsrapporten ut i ett specialnummer av kvartalstidskriften Euro & talous och i juninumret publicerades en kortare uppdatering av stabilitetsanalysen. Det primära syftet med stabilitetsrapporterna är att informera de finansiella aktörerna, andra myndigheter, experter och allmän-

Verksamhet 2006

heten om risker i det finansiella systemet, hot mot stabiliteten och möjligheterna att förebygga dem. Också behoven att utveckla det finansiella systemet lyfts om möjligt fram. Enligt sin strategi har banken bl.a. utvecklat rapporteringen av stresstesterna. Med stresstester går det att effektivare än hittills bedöma läget och riskbilden på finansmarknaden. I sin stabilitetsrapport i december 2006 bedömde Finlands Bank att det finska finanssystemet är stabilt och sannolikt klarar av till och med mycket allvarliga störningar. Den förväntat gynnsamma ekonomiska utvecklingen bidrar enligt rapporten ytterligare till stabilitet i det finansiella systemet. Problemen i den globala ekonomin och i det internationella finanssystemet, såsom störningar på grund av plötsliga korrigeringar av globala obalanser, skulle emellertid om de realiserades snabbt kunna påverka de finländska finansinstituten. För en allvarlig kris som sätter stabiliteten hos det finansiella systemet på spel krävs emellertid dessutom särskilda störningar riktade mot Finland. På grund av den finansiella integrationen sprider sig eventuella problem allt snabbare såväl inom den finansiella sektorn som mellan länder. Enligt stabilitetsrapporten kommer bankernas och försäkringsbolagens starka resultat och riskbuffertar att utvecklas gynnsamt även framöver. Finansinstitutens kreditrisker är skäliga eftersom bankernas kunder i regel fortfarande har god ekonomi. I rapporten uttrycktes dock oro över att en del av de mest skuldsatta hushållen kan få problem om deras ekonomi väsentligt försämras.

Finlands Banks årsberättelse 2006

25

Enligt stabilitetsanalysen uppfyllde de viktigaste betalningssystemen och clearing- och avvecklingssystemen de krav som ställts på dem. Förändringar i omvärlden och verksamheten – bl.a. det ökade antalet utländska parter och alltmer invecklade datakommunikationslösningar – kan emellertid göra det svårare att klara av eventuella problemsituationer i framtiden. En löpande övervakning av systemen är därför nödvändig. Skapandet av ett gemensamt eurobetalningsområde (Single Euro Payment Area, SEPA) är ett viktigt utvecklingsprojekt på betalningssystemsområdet. Syftet är att undanröja de tekniska hindren för bankernas gränsöverskridande betalningar. Inom ramen för sitt ansvar för utvecklingen har Finlands Bank aktivt arbetat för ett gemensamt eurobetalningsområde i olika forum. Det nyaste och för närvarande viktigaste projektet för system för clearing och avveckling av värdepapper är Europeiska centralbankens (ECB) initiativ att lägga in avvecklingen av värdepapper i Target2 (se Operativ bankverksamhet, s. 34). Target2 Securities är avsett att effektivisera verksamheten efter handeln. I syfte att gynna konkurrensen på värdepappersmarknaden införde marknadsparterna 2006 ett ramverk som baserar sig på självreglering. Inom båda projekten har Finlands Bank enligt sin strategi samarbetat intensivt inom Eurosystemet samt i Finland med andra myndigheter och marknadsparter. Vid månatliga sammanträden med representanter för Finlands Värdepapperscentral behandlades verksamheten i

26

Finlands Banks årsberättelse 2006

systemen för clearing och avveckling av värdepapper och dithörande utvecklingsprojekt. Systemens funktionsförmåga vid eventuella störningar analyserades med Finlands Banks betalnings- och avvecklingssystemssimulator. I utvärderingen, som var den sjunde i ordningen, konstaterades att clearing- och avvecklingssystemet för räntebärande instrument, dvs. det system som används för avveckling av säkerheter för penningpolitiska transaktioner, fortfarande uppfyller kraven enligt ECBS användarstandarder.

Myndighetssamarbete i Finland Finlands Bank arrangerade under året bl.a. seminarier för finländska myndigheter om aktuella frågor på betalnings- och värdepapperssystemsområdet. En arbetsgrupp med företrädare för de finansiella myndigheterna (Finlands Bank, socialoch hälsovårdsministeriet, Försäkringsinspektionen, finansministeriet och Finansinspektionen) kom under året med två rapporter om de mest akuta riskerna i det finansiella systemet. Ett specialtema som sysselsatte arbetsgruppen var de utmaningar som myndigheterna ställs inför på grund av den allt djupare finansiella integrationens inverkan på den finansiella sektorn i Finland. Finlands Bank, Finansinspektionen och Försäkringsinspektionen genomförde i enlighet med bankens strategi tillsammans stresstester av bank- och försäkringssektorn i Finland. I analyser av de största finanskoncernerna bedömdes koncernernas riskbuffertar i händelse av en klart sämre ekonomisk utveckling än förutsett.

Verksamhet 2006

Finlands Bank och Finansinspektionen undertecknade i mars 2006 ett samförståndsavtal om beredskap för finansiella kriser. Syftet med samförståndsavtalet är att genom effektivare samarbete förbättra parternas krishanteringsberedskap och säkerställa utbytet av information vid eventuella finansiella kriser. Banken deltog i flera projekt för utveckling av den finansiella regleringen och tillsynen antingen genom medverkan i arbetsgrupper eller genom remissyttranden. Ett av de viktigaste projekten var beredningen i en av finansministeriet tillsatt arbetsgrupp av genomförandet av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) i Finland.

Internationellt myndighetssamarbete Enligt sin strategi bidrog Finlands Bank under året till det internationella samarbetet genom aktiv medverkan i flera internationella forum. Samarbetet syftar till att effektivisera övervakningen av den finansiella stabiliteten och krishanteringen samt effektivisera funktionen av finansmarknadens och betalningssystemets infrastruktur. Finlands Banks betalningssystemssimulator är avgiftsfritt tillgänglig och användes 2006 av 60 forskare världen över. Finlands Bank och Sveriges riksbank undertecknade i januari 2006 ett samförståndsavtal (Memorandum of Understanding) och kom överens om ett samarbetsprogram. Inom ramen för samarbetet samordnas den allmänna övervakningen och säkerställs informationsutbytet om den nordiska värdepapperscentralen (NCSD) som bildats av den svenska och

Verksamhet 2006

den finska värdepapperscentralen. Under andra hälften av 2006 inleddes arbetet på en krishanteringsplan i anslutning till integrationen av värdepapperscentralerna. För att utveckla samarbets- och krishanteringsberedskapen enligt sin strategi deltog Finlands Bank i såväl samtliga EU-länders som Eurosystemets gemensamma krisövningar. Under den senaste övningen i maj 2006 testades Eurosystemets förmåga att hantera en finansiell kris som spritt sig till flera länder och som hotar utvecklas till en systemkris i hela det finansiella systemet i euroområdet. Dessutom deltog Finlands Bank i utvecklingen av EU-centralbankernas och banktillsynsmyndigheternas praktiska krishanteringsberedskap. Finlands Bank deltog i arbetet i de för den finansiella verksamheten viktigaste internationella kommittéerna och organen där frågor som gällde övervakning av makrostabiliteten och betalningsoch avvecklingssystemen behandlades. Banken engagerade sig 2006 som medlem av ECBS och Europeiska kommissionens arbetsgrupper bl.a. i skapandet av det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) och Target2-systemet och utvecklingen av säkerhetshanteringen. I mars 2006 gav banken ett remissyttrande om den nordiska värdepapperscentralens integrationsprojekt och deltog i diskussionen om utvecklingen av värdepappersmarknaden både i hemlandet, i ECBS arbetsgrupper och i pressen. Finlands Bank deltog i de nordiska och de baltiska ländernas samarbete i frågor om finansiell integration och

Finlands Banks årsberättelse 2006

27

Ruta 2.

Finlands Bank stöder projektet för ett gemensamt eurobetalningsområde Projektet att upprätta ett gemensamt eurobetalningsområde (SEPA) går in i sin genomförandefas. SEPA är myndigheternas och bankernas gemensamma projekt med målet att betalningarna kall röra sig över gränserna i hela euroområdet lika effektivt som på nationell nivå. Inom det gemensamma eurobetalningsområdet införs gemensamma standarder för kontoöverföringar, direktdebiteringar och betalkort successivt från och med 2008. I Finland har de enskilda bankerna påtagit sig ansvaret för övergången till det gemensamma betalningsområdet. De offentliggjorde i mars 2006 en nationell övergångsplan som färdigställdes med Finlands Banks bistånd. Banksektorns samarbetsorgan Europeiska betalningsrådet (European Payments Council, EPC) bär huvudansvaret för upprättandet av SEPA. Europeiska centralbanken utvärderar EPC:s arbete och bidrar aktivt till skapandet av ett gemensamt betalningsområde. Övriga myndigheter följer utvecklingen genom enkäter och inspektioner. Europeiska kommissionens främsta projekt i syfte att skapa ett gemensamt eurobetalningsområde är direktivet om betalningstjänster (PSD), som trots ansträngningar inte blev färdigt under Finlands EU-ordförandeperiod utan fortsätter att behandlas under Tysklands ordförandeskap. Finlands Bank arbetar för effektiva betalningar som grundar sig på modern teknik och har aktivt bidragit till beredningen av ett gemensamt eurobetalningsområde såväl i Eurosystemet som i hemlandet via de finländska bankerna och Finansbranschens Centralförbund. Finlands Bank har också föreläst om det gemensamma betalningsområdet och ökat kunskapen om SEPA genom föredrag och tidningsartiklar. Det gemensamma eurobetalningsområdet har status som ett viktigt strategiskt projekt.

infrastruktur. Vid de nordiska centralbankschefernas sammanträde jämfördes bl.a. praxis för stabilitetstillsynen i de nordiska länderna. Centralbankerna publicerade i samarbete rapporten Nordic Banking Structures som behandlade skillnader och likheter mellan de nordiska bankmarknaderna. Frågor som togs upp på de nordiska och de baltiska ländernas samarbetsmöten var bl.a. stresstester och hushållens risker samt finansmarknadsstrukturen i regionen och kopplingarna mellan marknaderna.

28

Finlands Banks årsberättelse 2006

Statistik Finlands Bank sammanställer den Finlandsstatistik som enligt ECB:s statistikkrav behövs för statistiken över monetära finansinstitut (MFI), annan finansverksamhet och betalningsbalansen i euroområdet, samt motsvarande nationell statistik. Sammanställningen av statistik är en myndighetsuppgift som tilldelats Finlands Bank i gemenskapslagstiftningen. Arbetet utförs delvis i samarbete med Statistikcentralen. Finlands Bank deltar i samarbetet för att göra statistiken för euroområdet

Verksamhet 2006

snabbare och mer täckande. ECB har aktivt utvecklat nationalräkenskaperna för euroområdet. Under året publicerades för första gången harmoniserade årsräkenskaper för euroområdet tillsammans med Europeiska gemenskapernas statistikkontor Eurostat. Motsvarande kvartalsräkenskaper blir klara på våren 2007. Dessutom bereds en breddning av statistiken över monetära finansinstitut och den rättsliga grunden för den nya statistiken över investeringsfonder. I statistiksamarbetet har Finlands Bank betonat vikten av en noggrann kostnadsnyttoanalys av nya statistiker för att inte oskäligt öka rapportörernas rapporteringsbörda och de deltagande centralbankernas resursbehov. För att effektivisera statistiken fortsatte Finlands Banks statistikenhet att fokusera på informationsteknik. Efter att systemet för statistik över monetära finansinstitut blivit klart har tyngdpunkten i utvecklingsarbetet flyttats till omstrukturering av värdepappersstatistiken i enlighet med ECB:s riktlinjer. Enligt riktlinjerna skall basstatistik enligt värdepapper användas. Systemet minskar rapportörernas kostnader men ökar arbetet för dem som sammanställer statistiken. Detaljerat material kan användas för upprättande av olika statistiker. När systemet är färdigt kommer det även att utnyttja Europeiska centralbankens globala värdepappersdatabas.

Verksamhet 2006

I datainsamlingen införs successivt webbteknik. Det tekniska genomförandet av två datainsamlingar konkurrensutsattes genom en anbudstävling riktad till företag som tillhandahåller myndighetsrapporteringstjänster. Detta underlättar rapportörernas arbete och effektiviserar mottagandet av data i de egna systemen. I samband med öppningen av Finlands Banks nya webbplats i början av 2007 blir också de elektroniska statistikpublikationerna användarvänligare.

Finlands Banks årsberättelse 2006

29

Operativ bankverksamhet

Penningpolitiska operationer i euroområdet och Finland Penningpolitiska operationer inom Eurosystemet En av de grundläggande uppgifterna för de nationella centralbankerna är att genomföra penningpolitiken. De penningpolitiska operationerna genomförs decentraliserat i euroområdet så att varje centralbank i Eurosystemet utför operationerna i sitt land. Finlands Bank verkställde i likhet med de övriga nationella centralbankerna ECB-rådets styrräntehöjningar under året. Eurosystemets penningpolitiska styrsystem består av marknadsoperationer, stående faciliteter och ett kassakravs-

Figur 6. Eurosystemets räntor och dagslåneräntan 5

%

4 2 3 1

4 2 3 1

0 2005 1.

2006

Lägsta anbudsränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner 2. Utlåningsränta 3. Inlåningsränta 4. Dagslåneränta för euron Källa: Europeiska centralbanken.

30

Finlands Banks årsberättelse 2006

system1. Eurosystemet ändrade inte det penningpolitiska styrsystemet 2006. ECBrådet beslutade ändå att öka tilldelningen för de långfristiga refinansieringstransaktionerna från 30 miljarder euro till 40 miljarder euro från och med den 26 januari 2006. Beslutet grundade sig på förväntningar om fortsatt ökning av likviditetsbehovet i euroområdet eftersom efterfrågan på eurosedlar förväntades vara stark även 2006. Eurosystemets ökade likviditetsbehov speglades också klart i tilldelningen av likviditet genom huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Den ökade med 881 miljarder euro (5,84 %) från föregående år. Eurosystemet lyckades överlag väl i sina bedömningar av banksystemets likviditetsbehov. Att Eurosystemet klarade av att hålla skillnaden mellan lägsta anbudsräntan och korta marknadsräntor rätt liten (figur 6) visar att penningpolitiken var effektiv. För att minska fluktuationerna i de korta marknadsräntorna i slutet av uppfyllandeperioderna fortsatte Eurosystemet att tillämpa det aktivare praktiska genomförande av styrsystemet som hade införts året innan. Under året genomfördes totalt sex likviditetsindragande och fem likviditetstillförande finjusterande transaktioner (tabellbilaga 4). ECB koncentrerade sig liksom under det föregående året på att hålla dagslåneräntan och marginalräntan för de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna nära den lägsta anbudsräntan för huvudsakliga refinansieringstransaktioner. Detta innebar 1 Mer information finns i ECB:s publikation ”Allmän dokumentation av Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden: Genomförande av penningpolitiken i euroområdet”, september 2006 (www.bof.fi).

Verksamhet 2006

i praktiken att tilldelningen av likviditet genom huvudsakliga refinansieringstransaktioner var större än den neutrala tilldelningen2. Först tilldelade Eurosystemet 1 miljard euro i extra likviditet utom för uppfyllandeperiodens sista auktion. I april övergick ECB till att tilldela 2 miljarder euro i extra likviditet vid samtliga huvudsakliga refinansieringstransaktioner. I september hade skillnaden mellan de kortaste räntorna och den lägsta anbudsräntan krympt och under den uppfyllandeperioden upphörde tilldelningen av extra likviditet. Från och med den första huvudsakliga refinansieringstransaktionen i november återgick ECB emellertid till att dela ut extra likviditet utöver den normala tilldelningen på grund av det ökande likviditetsbehovet i slutet av året. Vid årets tre sista transaktioner tilldelade Eurosystemet 2, 4 respektive 5 miljarder euro i extra likviditet, men skillnaden mellan de kortaste räntorna och den lägsta anbudsräntan vid årsskiftet blev trots detta större än året innan.

Finländska kreditinstituts deltagande i penningpolitiska operationer Finländska kreditinstituts deltagande i Eurosystemets penningpolitiska operationer var 2006 oförändrat jämfört med året innan. Deras andel av den tilldelade likviditeten i euroområdet ökade från 1,3 miljarder euro 2005 till 1,6 miljarder euro. Andelen ökade också procentuellt från 0,46 % till 0,53 %. Utnyttjandet av utlånings- och inlåningsfaciliteterna

visade att de finska kreditinstituten överlag hade god likviditet under hela året. De stod för i genomsnitt 0,58 % av den totala utlåningen inom ramen för utlåningsfaciliteten i euroområdet, vilket motsvarade ca 0,19 miljoner euro per dag. De finska kreditinstituten stod däremot för i genomsnitt 4,90 % av den totala inlåningen över natten, vilket var omkring 6,75 miljoner euro per dag. Deras andel av euroområdets samlade kassakrav 2006 var i genomsnitt 1,54 %.

Finländska kreditinstituts användning av säkerheter För att kreditinstituten skall beviljas kredit av centralbanken måste de ha

Figur 7. Finländska kreditinstituts andelar av Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner och stående faciliteter 9

%

%

3

8 7 2

6 5 4 2

3

1

3

2 1

1 0

0 2005

2006

1. Utlåningsfacilitet (vänster skala) 2. Inlåningsfacilitet (vänster skala) 3. Huvudsakliga refinansieringstransaktioner (höger skala) Källor: Finlands Bank och Europeiska centralbanken.

2 Se artikeln om ECB:s likviditetshantering i ECB:s månadsrapport för maj 2002 på engelska eller finska.

Verksamhet 2006

Finlands Banks årsberättelse 2006

31

Figur 8. Användningen av säkerheter i Finland sedan EMU-starten % 100

4 3

80

60 2

40

20 1

0 1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1. Inhemska grupp ett-värdepapper 2. Inhemska grupp två-värdepapper 3. Utländska säkerheter enligt korrespondentcentralbanksmodellen 4. Utländska säkerheter via länkar mellan värdepapperscentraler Källa: Finlands Bank.

tillfredsställande säkerheter för krediterna. Som säkerhet kan kreditinstituten använda värdepapper eller andra tillgångar i eget land eller något annat euroland. Värdet av Finlands Banks motparters säkerheter ökade 2006 efter svackan året innan åter till knappt 9 miljarder euro. Jämfört med föregående år var ökningen omkring 1 miljard euro. Tillväxten berodde dels på motparternas ökade likviditetsbehov, dels på insamling av extra säkerhetsreserver, vilket också speglades i att skillnaden mellan säkerheternas totalbelopp och det belopp som faktiskt användes som säkerheter ökade till drygt 1 miljard euro.

32

Finlands Banks årsberättelse 2006

En granskning enligt säkerhetsslag visar att intresset för utländska säkerheter åter ökade, vilket inte bara märks i en ökning av deras totala volym utan också i en ökning av antalet motparter som använder utländska säkerheter. För två tredjedelar av Finlands Banks 14 motparter utgjorde utländska säkerheter en betydande del av de totala säkerheterna. Sammanlagt stod utländska säkerheter för över en tredjedel av de finländska kreditinstitutens säkerheter (figur 8). Av säkerheterna bestod knappt 10 % av inhemska grupp ett-värdepapper3, dvs. främst statsobligationer, och knappt 60 % av inhemska grupp två-värdepapper, dvs. bankcertifikat. I takt med att de utländska säkerheterna har ökat har också allt fler typer av säkerheter börjat användas. För överföringen av utländska säkerheter använde Finlands Banks motparter liksom tidigare endast korrespondentcentralbanksmodellen för Eurosystemets centralbanker (CCBM). Länkarna mellan värdepapperscentraler användes inte. Finlands Bank förvarade säkerheter överförda enligt korrespondentcentralbanksmodellen för utländska motparters räkning till ett värde av ca 2,5 miljarder euro.

Mot ett gemensamt ramverk för godtagbara säkerheter Eurosystemet har under många år utvecklat och delvis redan genomfört ett gemensamt ramverk för tillgångar som skall godtas som säkerhet för central3 Grupp ett består av värdepapper som uppfyller harmoniserade urvalskriterier för hela euroområdet, medan nationella urvalskriterier gäller tills vidare för grupp två.

Verksamhet 2006

bankskredit. I början av EMU tillämpades principen att en del av säkerheterna godkändes på nationella grunder. I och med den gemensamma listan över godkända säkerheter är urvalskriterierna för säkerheterna numera enhetliga. Det gemensamma ramverket började gälla den 1 januari 2007, men finjusteringen av ramverket fortsätter fram till början av 2012. Den största förändringen i fråga om listan och säkerhetshanteringen är att banklån till företag och den offentliga sektorn från och med januari 2007 godtas som säkerhet. Finlands Bank utvecklade under året beredskap att pantsätta, registrera och hantera lånefordringar som lämnas om säkerhet. Motpartsbankerna informerades om godtagbara metoder för kreditbedömning av lånefordringar. Av dessa kommer framför allt bankernas egna metoder för intern riskklassificering sannolikt att användas. Det gemensamma ramverket kommer att vara genomfört 2012 när samtliga banker i Eurosystemet inför ett lägsta tröskelvärde på 500 000 euro för alla lånefordringar som används som säkerhet. Detta lägsta tröskelvärde gäller lånefordringar som pantsätts hos Finlands Bank från och med den 1 januari 2007. Information om kreditbetyg och kreditvärderingsföretag som använts för kreditbedömning av belåningsbara tillgångar offentliggjordes i slutet av året på ECB:s webbplats som ett led i beredningen av den gemensamma listan. Vidare preciserades urvalskriterierna för värdepapper med underliggande tillgångar (ABS).

Verksamhet 2006

Figur 9. Inhemska och gränsöverskridande Targetbetalningar i EU15-området: antal och värde i genomsnitt per dag 450

1 000 st.

Md euro

3 000

375

2 500

300

2 000

225

1 500

1

1 000

150 2

500

75

0

0 1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

1. Antal (vänster skala) 2. Värde (höger skala) Källa: Europeiska centralbanken.

Betalningssystem I Targetsystemet, som upprätthålls av EUcentralbankerna, uppgick omsättningen 2006 till i genomsnitt 2 092 miljarder euro per dag. Omsättningen ökade med 10 % från året innan och antalet betalningar per dag likaså med 10 %. Tillväxten har varit jämn sedan starten av EMU. Från 1999 till 2005 ökade antalet betalningar i Target årligen med i genomsnitt 10,5 % och det sammanlagda värdet av betalningarna med nästan 13 % (figur 9). Target har klart befäst sin ställning som den viktigaste kanalen för stora eurobetalningar. Det är ett av de till omsättningen tre största betalningssystemen i världen; de två andra är Förenta

Finlands Banks årsberättelse 2006

33

Figur 10. Bof-RTGS-transaktioner 2006: antal och värde i genomsnitt per dag månadsvis 3 500

St.

Md euro

35 30

3 000 2 500

25

2

20

2 000 1 1 500

15

1 000

10 5

500 0

Jan

Feb

Mar

Apr

Maj

Jun

Jul

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

0

1. Antal (vänster skala) 2. Värde (höger skala) Källa: Finlands Bank.

staternas Fedwire och CLS4 som sköter avvecklingen av valutatransaktioner. Via Target förmedlas huvudsakligen stora interbankbetalningar men också en stor mängd kundbetalningar, eftersom det inte finns någon lägsta gräns för betalningarnas storlek. Särskilt de betalningar som förmedlas av den tyska och den italienska centralbanken är till en betydande del kommersiella. Bankerna i Finland använder däremot Target huvudsakligen för stora interbankbetalningar och styr största delen av sina utländska kundbetalningar via EBA:s EURO 1system. Finlands Banks betalningssystem BoF-RTGS är en del av den stora Targethelheten. Också i BoF-RTGS ökade 4

34

Continuous Linked Settlement.

Finlands Banks årsberättelse 2006

omsättningen och antalet transaktioner 2006 (figur 10). Till detta bidrog framför allt att fem nya svenska kunders5 Targetbetalningar i euro började styras via Finlands Bank i november. Sveriges riksbank hade redan i början av året beslutat att dra sig ur Targetsystemet vid slutet av 2006. Det nuvarande Target är ett decentraliserat system som består av EUländernas centralbankers sammanlänkade nationella system för bruttobetalningar. Även om Target har varit funktionssäkert så skulle dess brokiga tekniska struktur och de olika ländernas oenhetliga praxis snart göra betalningstrafiken i det växande och alltmer integrerade EU-området osmidig. Ett nytt centraliserat Targetsystem började därför planeras 2003. Det s.k.Target2 tas i drift stegvis under 2007 och 2008. Finlands Banks kontohavare börjar använda Target2 i februari 2008. Tysklands, Italiens och Frankrikes centralbanker har svarat för den tekniska utformningen av det nya systemet. Samtidigt har ECB:s kommitté för betalnings- och avvecklingssystem (PSSC) och dess arbetsgrupper tillsammans förberett en kommersiell modell, prissättning och avtalsfrågor i anslutning till Target2-systemet. I ECB:s rapport ”Third Progress Report on Target2”6 som utkom i november behandlas särskilt nya beslut som hänför sig till prissättningen och juridiska frågor, reservsystem och planeringen av 5 Svenska Handelsbanken, Swedbank, SkandiaBanken och clearingorganisationerna Bankgirocentralen (BGC) och Värdepapperscentralen (VPC). 6

Se ECB:s webbplats (http//www.ecb.int)

Verksamhet 2006

test- och övergångsskedet. De nationella centralbankerna som ansvarar för att idrifttagningen av systemet lyckas har intensifierat samarbetet med de monetära finansinstituten för att säkerställa att finansinstitutens övergång till Target2 sker utan störningar. Genom att utveckla Target2 söker Eurosystemet skapa en gemensam teknisk plattform med samordnade tjänster. Samtidigt är målet en god kostnadsmotsvarighet och en enhetlig prisstruktur för nationella betalningar och gränsöverskridande betalningar. En fortlöpande dialog har förts med den europeiska banksektorn för att användarnas behov skall kunna beaktas så väl som möjligt. Target2 erbjuder sina användare ett stort antal enhetliga funktioner, bland annat optimering av likviditeten genom prioritering av betalningar, limiter som fastställs för andra parter, mångsidig köbehandling av betalningar och kontouppgifter i realtid. Också relaterade system7 kan anslutas till den nya plattformen. I egenskap av deltagare i Target2 kan de ansöka om betalningsavveckling med centralbankspengar genom ett standardiserat gränssnitt.

Finlands Banks investeringsverksamhet Finlands Banks finansiella tillgångar Finlands Banks finansiella tillgångar består av valutareserven (inkl. guld och särskilda dragningsrätter) och fordringar 7 Massbetalningssystem, system för stora betalningar, system för clearing av valutatransaktioner, penningmarknadssystem, clearinghus och avvecklingssystem för värdepapper.

Verksamhet 2006

Tabell 1. Valutafördelningen av Finlands Banks finansiella tillgångar 31.12.2006 % US-dollar Brittiska pund Japanska yen Schweiziska franc Euro Guld

21 19 3 4 47 6

Källa: Finlands Bank.

i euro. Vid utgången av 2006 uppgick bankens finansiella tillgångar till omkring 12 006 miljoner euro. Enligt bankens 2005 omarbetade strategi, dimensioneras Finlands Banks valutareserv (vid utgången av 2006 ca 6 471 miljoner euro) utifrån de krav som internationella avtal och skyldigheten att upprätthålla krisberedskap ställer på centralbanken. Banken omfördelade därför sina finansiella tillgångar på våren 2006 genom att sälja sina placeringar i svenska och danska kronor (ca 3 miljarder euro) mot euro (tabell 1). Eftersom banken ville undvika att försäljningen av placeringarna i kronor skulle öka likviditetsunderskottet i banksystemet i euroområdet startade Finlands Bank investeringsverksamheten i euro med tillgångarna från försäljningen. De finansiella tillgångarna i euro utökades senare under 2006 med ca 2,4 miljarder euro. I likhet med många andra centralbanker har också Finlands Bank guld i

Finlands Banks årsberättelse 2006

35

tecknade avtalet om begränsning av guldförsäljningar och guldlån.

Tabell 2a. Värdeförändringen i Finlands Banks finansiella tillgångar 2006

Syftet med investeringsverksamheten

% Värdeförändring i finansiella tillgångar (exkl. guld och särskilda dragningsrätter)

–0,84

Ränteavkastning Valutakursförändring

2,37 –3,21

Källa: Finlands Bank.

Tabell 2b. Ränteavkastning enligt valuta % US-dollar Brittiska pund Japanska yen Schweiziska franc Danska kronor* Svenska kronor* Euro Guld

4,32 2,58 0,24 0,41 –0,41 0,48 2,05 0,66

* 1.1–31.3.2006 Källa: Finlands Bank.

sin valutareserv. Bankens guldreserv uppgår till 49 ton. Enligt centralbankernas förnyade femåriga guldavtal från våren 2004 kan högst 25 ton av Finlands Banks guldreserv lånas ut. Detta motsvarar Finlands Banks gulddepositioner i september 1999, när banken som en av 15 europeiska centralbanker under-

36

Finlands Banks årsberättelse 2006

Finlands Banks mål vid placeringen av valutareserven är säkerhet, likviditet och avkastning. Finlands Bank placerar sina finansiella tillgångar i säkra, likvida objekt för att tillgångarna vid behov snabbt skall kunna realiseras och användas som buffertar i olika krissituationer (inkl. eventuella ytterligare överföringar till ECB). Samtidigt bär Finlands Bank ansvaret för att tillgångarna bibehåller sitt värde, vilket innebär att reserven också skall ge en skälig avkastning (tabellerna 2a och 2b). Finlands Bank fastställer en strategisk s.k. normallokering för sina investeringar i syfte att uppnå bästa möjliga avkastning/risk. Utom strategiska investeringar bedriver Finlands Bank också aktiv investeringsverksamhet för att – inom givna risklimiter – få en bättre avkastning än den strategiska normavkastningen.

Placeringsobjekt Största delen av Finlands Banks finansiella tillgångar har placerats i statspapper utgivna i nationell valuta av stater med hög kreditvärdighet (figur 11). Dessutom kan omkring hälften av de finansiella tillgångarna placeras i skuldförbindelser utgivna av andra emittenter i utvecklade industriländer och vissa mellanstatliga organ (kreditportfölj). Med kreditportföljen eftersträvas högre avkastning och bättre avkastning/risk genom breddning av urvalet till riskplaceringar. I kreditriskhanteringen är kreditkvalitetströsklar för

Verksamhet 2006

emittenterna och en effektiv spridning av placeringarna av central betydelse. Emittenternas kreditvärdighet ligger i snitt på nivån AA (figur 12). Guldet placeras i gulddepositioner och långfristiga ränteswappar avseende guld.

Aktiv förvaltning Finlands Banks portföljförvaltare svarar för placeringen av valutareserven i praktiken. Med strategisk norm avses en placeringsinriktning som syftar till att uppnå bästa möjliga avkastning/risk på lång sikt med beaktande av Finlands Banks konservativa riskpreferenser och risklimiter. Marknadsutsikterna på kort sikt påverkar inte sammansättningen av normen. Portföljförvaltarna har möjlighet att avvika från normallokeringen utgående från sin egen syn inom vissa risklimiter och på så sätt få större avkastning än normavkastningen. Finlands Banks investeringsverksamhet är organiserad på ett sätt som förhindrar att insiderinformation om genomförandet av penningpolitiken kan utnyttjas vid placeringsbeslut. Finlands Bank använder en uppsättning regler och rutiner, en s.k. kinesisk mur, som förhindrar att den enhet som är engagerad i investeringsverksamheten har tillgång till insiderinformation om penningpolitiken.

Riskhantering Risker i investeringsverksamheten Finlands Bank är i sin investeringsverksamhet exponerad för olika risker på samma sätt som alla institutioner som

Verksamhet 2006

bedriver investeringsverksamhet. De viktigaste riskerna är marknads-, kreditoch likviditetsrisker och operativa risker. Med marknadsrisker avses fluktuationer i marknadsvärdet av bankens tillgångar på grund av förändringar i valutakurser, räntor eller guldvärdet. Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att motparten i en ekonomisk transaktion inte förmår uppfylla sina förpliktelser mot Finlands Bank eller på grund av att en värdepappersemittent fallerar. Med likviditetsrisk avses en situation där placeraren inte klarar av att uppfylla sina förpliktelser i tid på grund av att tillgångarna inte kan realiseras tillräckligt snabbt och effektivt. Med operativa risker avses förlustrisker till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, personalen, felaktiga system eller externa faktorer.

Figur 11. Finlands Banks finansiella tillgångar efter investeringsobjekt 31.12.2006 4

3 2

1

1. Statspapper utgivna i nationell valuta 67 % 2. Statspapper utgivna i utländsk valuta och skuldebrev utgivna av överstatliga organisationer 11 % 3. Banktillgodohavanden och repor 4 % 4. Skuldebrev utgivna av icke-finansiella och finansiella företag 18 % Källa: Finlands Bank.

Riskhanteringen i praktiken Finlands Banks riskhantering grundar sig på förutbestämda metoder att identifiera, mäta och begränsa riskerna. Riskhanteringen genomförs i praktiken genom en definierad placeringspolicy och ett detaljerat limitsystem. Efterlevnaden av dessa övervakas fortlöpande. Finlands Banks direktion godkänner riskhanteringsprinciperna, valutafördelningen och ränterisknivån. Den direktionsmedlem som svarar för placeringsverksamheten konkretiserar direktionens beslut genom att bl.a. fastställa normportföljernas duration, kreditrisknivån och godkända placeringsobjekt. Chefen för bankavdelningen svarar för de detaljerade begränsningarna i den praktiska

Figur 12. Finlands Banks kreditriskbärande investeringar efter kreditvärdighet 31.12.2006 A 9% AAA 36 %

A+ 15 %

AA– 22 % AA 14%

AA+ 4%

Källa: Finlands Bank.

Finlands Banks årsberättelse 2006

37

Riskhanteringsmetoder Figur 13. VaR-värden för finansiella tillgångar 2006 (inkl. guld och poster i SDR) 200

Mn euro

180

1

160 140 120 3

100

2

80 60

4

40 20 0

1.1

31.1

2.3

1.4

1.5

31.5

30.6

30.7 29.8

28.9 28.10 27.11 27.12

1. Total risk (inkl. guld) 2. Total risk 3. Valutarisk 4. Ränterisk Källa: Finlands Bank.

placeringsverksamheten. För hanteringen av riskerna i placeringsverksamheten, sammanställningen av normportföljerna, limitkontrollen och beräkningen av avkastningen svarar en separat riskhanteringsbyrå. Enheten rapporterar om riskhanteringen till en direktionsmedlem som står utanför placeringsverksamheten. Under ledning av denna direktionsmedlem sammanträder dessutom regelbundet en riskkommitté med uppgift att oberoende analysera och övervaka riskerna och riskhanteringen i placeringsverksamheten.

38

Finlands Banks årsberättelse 2006

Valutakursrisken minimeras genom att reserven sprids på olika valutor medan valutareservens storlek grundar sig på internationella avtal och kraven på krisberedskap. Ränterisken i normportföljen hanteras med durationen. Durationen beskriver förändringen i placeringarnas värde när marknadsräntorna förändras. De finansiella tillgångarnas mål- eller s.k. normduration är för alla valutor 2,5 år, och den ändrades inte under 2006. Ränterisken minimeras dessutom genom att placeringarna sprids på skuldförbindelser med olika löptid. För analys av den totala marknadsrisken i de finansiella tillgångarna och för jämförelse av olika risker används value at risk-modellen (VaR) (figur 13). Riskerna i de finansiella tillgångarna analyseras också med stressoch scenarioanalyser. Så bedöms bl.a. Finlands Banks kapitalstyrka. För avvikelser från normportföljerna har VaRlimiter fastställts både för valuta- och ränterisker och dessutom har durationsbaserade limiter fastställts för ränteriskerna. Exponeringen för kreditrisker från värdepappersemittenter minimeras genom en särskild kreditrisk-VaR-metod. I den byggs en fördelning av historiska estimat av kreditbetyg för de placeringsobjekt som ingår i portföljen. Dessutom krävs god kreditvärdighet av emittenter och motparter och enskilda koncentrationer begränsas genom ett limitsystem som effektivt sprider kreditrisken. För begränsning av likviditetsrisken har de finansiella tillgångarna delats upp i olika delar enligt placeringsinstrumen-

Verksamhet 2006

tens likviditetsegenskaper. En del har placerats endast i objekt som går att realisera mycket snabbt så att kostnaderna för en eventuell realisering hålls låga. Största delen av de finansiella tillgångarna placeras i långfristiga instrument för vilka skäliga realiseringskostnader säkerställs genom att flera motparter prissätter dem på andrahandsmarkanden under normala förhållanden. Den operativa risken hanteras med tillförlitliga och väldokumenterade arbetsrutiner, tillräcklig och kompetent personal, tillförlitliga datasystem och omsorgsfullt testade reservsystem.

ECB:s valutareserv

portfölj. Finlands Bank förvaltar en del av ECB:s yenportfölj. Eurosystemets eventuella valutainterventioner genomförs med ECB:s reserv, vilket innebär att säkerhets- och likviditetsmålen betonas i förvaltningen av reserven. Valutafördelningen hålls fast. ECB har fastställt normportföljer för de olika valutorna i reserven. ECB bevakar kontinuerligt riskerna i och avkastningen på valutareserven. ECB:s valutareserv uppgick vid utgången av 2006 till ca 42,3 miljarder euro. Förvaltningen av reserven beskrivs närmare i ECB:s årsrapport. Finlands Bank förvaltar för ECB:s räkning en reservandel på ca 717 miljoner euro.

ECB:s valutareserv förvaltas av de nationella centralbankerna i Eurosystemet. Reserverna består av fordringar i USdollar och japanska yen och av guld. För förvaltningen av ECB:s valutareserv infördes vid början av 2006 nya styrramar så att utgångspunkten är att varje centralbank förvaltar endast en

Verksamhet 2006

Finlands Banks årsberättelse 2006

39

Kontantförsörjning

F

Finlands Bank ger ut nya eurosedlar och euromynt i Finland. För de utelöpande sedlarnas äkthet och kvalitet svarar centralbankens regionkontor, där sedlarna sorteras. Förutom att ge ut nya mynt återcirkulerar Finlands Bank bruksmynt i stora partier för att tillgodose handelns behov och behovet av växelpengar i övrigt. Sedan euron infördes har Finlands Bank i enlighet med sin strategi alltmer koncentrerat sig på myndighetsuppgifterna och grossistfunktionen i kontantförsörjningen och sökt skapa möjligheter för en effektiv logistik hos de privata kontantförsörjningsparterna. Kontantförsörjningssystemet i Finland hör till de effektivaste i euroområdet. Exempelvis av sedlarna från detaljhandeln återcirkuleras redan över hälften via privata uppräkningscentraler. Att kontantförsörj-

Figur 14. Mark-/eurosedlar utgivna i Finland Mn euro 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0

1999

2000

2001

Källa: Finlands Bank.

40

Finlands Banks årsberättelse 2006

2002

2003

2004

2005

2006

ningen är effektiv visar också det att fyra av fem sedlar distribueras till allmänheten via bankautomater. En översyn av riktlinjerna för kontantförsörjningen under den följande treårsperioden inleddes 2006, men de formella besluten fattas först 2007. Vid diskussionerna med de yrkesmässiga kontantförsörjningsparterna behandlades bl.a. depåsystemet för sedlar och mynt och verksamheten i Finlands Banks regionkontor. Målet med översynen av riktlinjerna är att förbättra hela kontantförsörjningsprocessens ekonomiska effektivitet med bibehållen servicenivå och säkerhet. Banken förberedde också en regelbunden enkät om kundernas tillfredsställelse med kontantförsörjningen och eurokontanterna. Liksom under de föregående euroåren steg beloppet eurosedlar och euromynt utgivna av Finlands Bank med närmare en femtedel, dvs. klart snabbare än användningen av kontanter i Finland (figur 14). Även om exakt statistik om användningen av kontanter som betalningsmedel saknas visar gjorda undersökningar på en betydande nettomigration till andra euroländer och länder utanför euroområdet. Sedan euron infördes har i Finland mest getts ut 50och 20-eurosedlar, dvs. automatsedlar, och 500-eurosedlar (figur 15). Eurosedlarna och euromynten har blivit populärare än vad Eurosystemet räknade med, även om det var känt att ett gemensamt valutaområde skulle leda till mer utbredd användning av euron. Elektroniska betalningar och särskilt kortbetalningar har förväntats minska använd-

Verksamhet 2006

ningen av kontanter också vid små betalningar, bl.a. på grund av slopade beloppsgränser vid kortbetalningar och ökad online-kortkontroll. Hittills har en utveckling i den riktningen knappast varit märkbar i euroområdet, inte ens i fråga om automatsedlar (Figur 16). Men det finns klara skillnader mellan de olika euroländernas sedelutgivning, bl.a. på grund av turism och annan sedelmigration. Euromynt förs inte från ett land till ett annat lika ofta som eurosedlar. Utgivningen av mynt har emellertid ökat något på grund av efterfrågan på samlarmynt som beror på myntens nationella sidor. Från början av 2007 präglas mynten dessutom med en tvåställig bokstavskod som betecknar utgivarlandet. Eurosedlarna har däremot, bl.a. på grund av gemensam upphandling, inte några nationella kännetecken och bokstavsbeteckningen före nummerserien betecknar inte längre utgivarlandet.

Figur 15. Årlig nettoutgivning av eurosedlar i Finland Mn euro 700 600 500 400 4 300 200

5

100 2 0 6 7

–100

3

2003 1. 2. 3. 4.

2004

500 euro 200 euro 100 euro 50 euro

2005 5. 6. 7.

2006

20 euro 10 euro 5 euro

Källa: Finlands Bank.

Figur 16. Årlig nettoutgivning av eurosedlar i euroområdet Mn euro 60 000

Sedelförfalskningar

50 000

Eurokontanterna har hittills varit mycket säkra och förfalskningarna få. Trots att de mest avancerade euroförfalskningarna numera är av mycket god kvalitet är förfalskningarna fortfarande lätta att upptäcka utan särskilda hjälpmedel. Antalet påträffade falska eurosedlar i omlopp under 2006 var redan för tredje året i rad färre än 600 000 i hela euroområdet. Utvecklingen har dock vissa oroande drag. Eftersom mycket arbete läggs ned på de största sedlarnas äkthetsdetaljer har förfalskarna alltmer börjat förfalska 20-eurosedlar. I euroområdet

40 000

Verksamhet 2006

1

1

30 000

4

20 000

3

10 000 0

2

5

7 6

–10 000

2003 1. 2. 3. 4.

2004

500 euro 200 euro 100 euro 50 euro

2005 5. 6. 7.

2006

20 euro 10 euro 5 euro

Källa: Europeiska centralbanken.

Finlands Banks årsberättelse 2006

41

Figur 17. Falska eurosedlar i euroområdet och Finland St./halvår

St./mån

350 000

350

300 000

300

250 000

250

200 000

200

2 150 000

150

1 100 000

100

50 000

50

0

0

2002

2003

2004

2005

2006

1. Antal euroförfalskningar i Finland (höger skala) 2. Totalt antal euroförfalskningar i euroområdet (vänster skala) Källor: Europeiska centralbanken och Centralkriminalpolisen i Finland.

upptäcktes 2006 för första gången fler förfalskade 20-eurosedlar än 50-eurosedlar. Jämfört med övriga euroländer hade Finland också 2006 det lägsta antalet förfalskade eurosedlar både absolut och i relation till folkmängden. I Finland påträffades bara 571 förfalskningar, vilket var 279 färre än 2005 (figur 17). Detta beror främst på Finlands perifera läge och den obetydliga förekomsten av yrkesmässig brottslighet och vanebrottslighet. Största delen av de sedelförfalskningar som påträffats i Finland har varit av utländskt ursprung. Den omfattande elektroniseringen av de finländska betalningssystemen och den relativt ringa användningen av kontanter har tillsam-

42

Finlands Banks årsberättelse 2006

mans med detaljhandelns vaksamhet hållit sedelförfalskningsbrottsligheten i schack. I likhet med tidigare år arrangerade Finlands Bank utbildning för banker och myndigheter i att känna igen eurosedlarna.

Nytt ramverk för kontantförsörjningen Ramverket för återcirkulering av eurosedlar trädde i kraft vid utgången av 2006. Ramverket gäller äkthetskontroll och kvalitetssortering av eurosedlar och är avsett för privata professionella sedelhanterare. I ramverket ingår krav på sorterings-, återcirkulerings- och insättningsautomater som kontrollerar äktheten och kvaliteten hos eurosedlar som återcirkuleras till allmänheten. Eurosedlar vars äkthet har kontrollerats i sorteringsmaskiner eller självbetjäningsautomater som uppfyller ramverkets krav får återcirkuleras utan att lämnas in till centralbanken för kontroll. I Finland är övergångsperioden för införande av ramverket ett år. Syftet är framför allt att säkerställa äktheten och kvaliteten hos sedlar som sprids till allmänheten via återcirkuleringsautomater. I praktiken kommer införandet av ramverket sannolikt inte att innebära någon skillnad för allmänheten. Allmänheten får liksom tidigare äkta eurosedlar av god kvalitet från bankautomaterna. Enligt ECB:s stickprovsbaserade kvalitetstest av eurosedlar 2006 hade Finland de minst nedsmutsade 20-eurosedlarna i hela euroområdet och också 50-eurosedlarna var i bättre skick än genomsnittet.

Verksamhet 2006

Övrig verksamhet

Kommunikation Finlands Banks kommunikationsenhet förmedlar information om bankens verksamhet och uppgifter. Enligt bankens strategi är målet att öka kännedomen om Finlands Bank genom öppen, mångsidig och riktad information som bidrar till att stärka allmänhetens förtroende för banken. En viktig del av bankens informationsverksamhet är de presskonferenser som chefdirektören håller vid utgivningen av kvartalstidskriften Euro & talous och andra offentliga framträdanden av bankens ledning och sakkunniga. Regelbundna undersökningar görs om bankens image och allmänhetens kunskaper om olika frågor inom bankens kompetensområde. Våren 2006 lät Finlands Bank för första gången genomföra en enkät till allmänheten om bankens verksamhet. Enligt enkätsvaren är förtroendet för centralbanken mycket gott men kunskaperna om bankens verksamhet bristfälliga. Framför allt föreföll Finlands Banks förhållande till Europeiska centralbanken (ECB) vara oklart. För att råda bot på okunskapen arrangerade Finlands Bank tillsammans med ekonomijournalisternas förening och Europeiska centralbanken ett seminarium för finländska journalister om Eurosystemet. Bankens webbplats omarbetades till såväl innehåll och struktur som utseende, teknik och underhåll och de nya webbtjänsterna öppnades i början av 2007. Samtidigt blev statistikrapporteringen betydligt användarvänligare och från webbplatsen öppnades en förbindelse till

Verksamhet 2006

aktuella offentliga ärenden i bankens diarium. Banken övegick i allt större utsträckning till elektronisk utgivning och distribution av publikationer. Alla tryckta publikationer läggs också ut på bankens webbplats och en del publikationer började ges ut enbart i elektronisk form. Exempelvis är alla diskussionsrapporter, vetenskapliga monografier (serie E) och populärvetenskapliga rapporter (serie A) numera pdf-publikationer. Tidskrifterna Euro & talous och Bank of Finland Bulletin utkom en gång per kvartal. I slutet av året utkom vardera tidskriften med ett specialnummer med temat finansiell stabilitet. På våren publicerade banken sin årsberättelse på finska, svenska och engelska och bankfullmäktige sin verksamhetsberättelse på finska och svenska. Finlands Bank ansvarade också 2006 för översättningen av ECB:s viktigaste publikationer till finska: ECB:s årsrapport och kvartalsutgåvorna av ECB:s månadsrapport. Finlands Banks myntmuseum hade omkring 10 000 besökare 2006. Studia monetaria-föreläsningarna i samhällsekonomi och ekonomisk historia för allmänheten var mycket populära. På museet ordnades 135 guidade visningar för grupper. Temat för den tillfälliga utställningen 2006 var ”Snellman och den finska marken” som sammanställts med anledning av 200-årsjubileet av J.V. Snellmans födelse.

Finlands Banks årsberättelse 2006

43

Internationell verksamhet Finlands Bank som en del av Europeiska centralbankssystemet Högsta beslutande organ för Europeiska centralbanken (ECB) och Eurosystemet är ECB-rådet, som består av medlemmarna i ECB:s direktion och centralbankscheferna i de EU-länder som har infört euron. Ordföranden för Finlands Banks direktion Erkki Liikanen är medlem i ECB-rådet och direktionens vice ordförande Matti Louekoski är personlig suppleant och bisittare åt Erkki Liikanen i ECB-rådet. Under 2006 höll ECB-rådet 22 sammanträden, varav två hölls utanför Frankfurt, den 8 juni i Madrid och den 5 oktober i Paris. Direktionsordföranden i Finlands Bank är också medlem av ECB:s allmänna råd, som består av cheferna för EU-ländernas nationella centralbanker och ECB:s ordförande och vice ordförande. Allmänna rådet sammanträdde fyra gånger under året och höll dessutom två telefonkonferenser. Finlands Banks ledning och experter medverkade i arbetet i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) på alla beredningsstadier. I alla ECBS kommittéer (13) och i de flesta arbetsgrupper (omkring 60 permanenta eller tillfälliga) hade Finlands Bank en representant. Totalt över 80 experter från banken deltog i ECBS kommitté- och arbetsgruppsarbete under 2006. Kommittéerna och arbetsgrupperna sammanträdde efter behov ett flertal gånger under året. Dessutom deltog många andra experter från

44

Finlands Banks årsberättelse 2006

banken i förberedelserna inför råds-, kommitté- och arbetsgruppsmötena. Ledamöterna i Finlands Banks direktion har medverkat i tillfälliga högnivåkommittéer inom ramen för sina respektive ansvarsområden, t.ex. sedel-, krishanterings- och betalningssystemsfrågor.

Informella Ekofin Finland var EU-ordförandeland under andra halvåret 2006. Den 8–9 september arrangerade Finlands Bank och finansministeriet i Helsingfors ett informellt Ekofinmöte i vilket EU-ländernas finansministrar och centralbankschefer deltog. Teman för diskussionerna var bland annat ekonomiska och finansiella aspekter på energipolitiken, finansmarknadsfrågor och globaliseringen. Globaliseringsdiskussionen fokuserade på finansmarknadens roll i främjandet av forskning och utveckling, innovationer och produktivitet. Ministrarna och centralbankscheferna betonade behovet av en mer integrerad och effektivare finansmarknad. Innovationsutvecklingen i Europa beror i avgörande grad på den inre marknadens effektivitet och arbetsmarknadens förmåga att slussa arbetskraft till de mest produktiva branscherna.

Finlands Bank och den globala ekonomiska politiken Finlands Bank deltar i det internationella samarbetet via många olika organisationer. Enligt lag skall Finlands Bank svara för kontakterna mellan finska staten och Internationella valutafonden (IMF).

Verksamhet 2006

Vidare medverkar banken i Internationella regleringsbanken (BIS) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Finlands Bank är också med i fem EU-kommittéer.

Internationella valutafonden Finlands representant i styrelsen, som är det högsta beslutande organet i valutafonden, var Finlands Banks chefdirektör Erkki Liikanen med bankdirektör Matti Louekoski som suppleant. Styrelsen höll sitt årsmöte i Singapore i september. Valutafondens rådgivande internationella monetära och finansiella kommitté (International Monetary and Financial Committee, IMFC) sammanträdde två gånger 2006 med Storbritanniens finansminister Gordon Brown som ordförande. Den nordisk-baltiska valkretsen representerades i kommittén av Finlands finansminister Eero Heinäluoma, som även företrädde EU vid kommitténs septembermöte under Finlands EUordförandeskap. För valutafondens verksamhet svarar en direktion, som består av 24 ledamöter, och verkställande direktören, som också är ordförande i direktionen. Verkställande direktör var spanjoren Rodrigo de Rato. Genomförandefasen för valutafondens nya strategiska riktlinjer inleddes 2006. Framför allt framskred införandet av effektiviserad övervakning och kvot- och rösträttsreformen. Ett viktigt steg framåt togs när styrelsen i september antog en resolution enligt vilken kvot- och rösträttsreformen skall vara genomförd inom två år. Syftet med reformen är att öka överensstämmelsen

Verksamhet 2006

mellan medlemsländernas kvotandelar och deras relativa ställning i världsekonomin och att skapa bättre möjligheter för de fattiga länderna att delta i fondens beslutsfattande. I valutafonden hör Finland till den nordisk-baltiska valkretsen, som har en gemensam representant i direktionen. I januari 2006 inledde Tuomas Saarenheimo från Finland en tvåårig mandatperiod som den nordisk-baltiska valkretsens representant i fondens direktion. Finlands Bank samordnar valkretsens ställningstaganden i fondens direktion under den finländske direktionsmedlemmens mandatperiod. Samordningen syftar till att skapa en samsyn inom valkretsen i olika frågor som handläggs av direktionen. Finlands Bank och finansministeriet utarbetar gemensamma ställningstaganden för valkretsen.1 Under Finlands EU-ordförandeskap svarade den finländske ledamoten av valutafondens direktion för samordningen av EU-ländernas ställningstaganden och för föredragningen av eventuella gemensamma ståndpunkter vid direktionens diskussioner om EU-länderna och viktiga principiella fondfrågor och verksamhetsmodeller för fonden. Den finländske ledamoten representerade under EU-ordförandeskapet dessutom euroområdet i valutafondens direktion i konsltationsdiskussioner som rörde euroområdet.

1

Den nordisk-baltiska valkretsens ställningstaganden i IMF:s direktion redovisas närmare två gånger per år i rapporten ”Biannual Report on Recent Policy Developments in the International Monetary Fund” (http:// www.bof.fi).

Finlands Banks årsberättelse 2006

45

Den nordisk-baltiska monetära och finansiella kommittén (Nordic-Baltic Monetary and Financial Committee, NBMFC) höll 2006 två sammanträden under Finlands ledning för att bereda valkretsens policyfrågor. Finlands Bank företräddes i kommittén av bankdirektör Matti Louekoski. Arbetet i NBMFC förbereddes av en ställföreträdarkommitté, som likaså sammanträdde två gånger under året och där Finlands Bank företräddes av direktionens rådgivare Olli-Pekka Lehmussaari. Under 2006 besöktes Finland inte av någon delegation från Internationella valutafonden för utvärdering av landets ekonomi enligt avtalsartikel IV. I januari behandlade fondens direktion IMF-delegationens rapport från 2005 om den ekonomiska utvecklingen i Finland och den ekonomiska politik som förts i landet. Nästa gång besöker IMF-delegationen Finland 2007.

EU-kommittéer Ekonomiska och finansiella kommittén EU:s ekonomiska och finansiella kommitté (Economic and Financial Committee, EFC) förbereder bland annat EMU-ärenden för Europeiska unionens råd i dess sammansättning med ekonomioch finansministrar (Ekofinrådet). EFC består av representanter för EUländernas finansministerier och nationella centralbanker, ECB och Europeiska kommissionen. Som ordinarie ledamot från Finlands Bank deltog bankdirektör Pentti Hakkarainen med rådgivare Hannu Mäkeläinen som suppleant.

46

Finlands Banks årsberättelse 2006

Representanterna för de nationella centralbankerna deltar i EFC:s sammanträden i dess så kallade fullständiga sammansättning när frågor som gäller det ekonomiska läget, finansmarknaderna, statistikproduktion och Internationella valutafonden behandlas. Under 2006 hölls sex sådana sammanträden. Ekonomiska och finansiella kommittén höll i mars och september ett specialmöte om reglerings- och tillsynssystemet för EU-ländernas finansmarknader. I dessa rundabordsdiskussioner (Financial Stability Table) deltog förutom kommittéledamöterna också representanter från EU:s tillsynskommittéer och kommittén för finansiella tjänster (Financial Services Committee). I fråga om IMF-ärenden tog Ekonomiska och finansiella kommittén också fram de allmänna riktlinjerna för EU och analyserade frågor relaterade till valutafondens framtid. EFC har en underkommitté för IMF-frågor och i denna representeras Finlands Bank av direktionens rådgivare Olli-Pekka Lehmussaari. Kommittén för ekonomisk politik EU:s kommitté för ekonomisk politik (Economic Policy Committee, EPC) bereder för ministerrådet strukturpolitiska ärenden med anknytning till de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och till Lissabonprogrammet. Finansministerierna och vissa nationella centralbanker i medlemsländerna samt Europeiska kommissionen och ECB är företrädda i kommittén. Från Finlands Bank var rådgivare Tapio Peura fram till den 15 september ställföreträ-

Verksamhet 2006

dare i den finska delegationen. Därefter har ekonom Helvi Kinnunen företrätt Finlands Bank i kommittén.

Finlands Bank företräddes i kommittén av rådgivare Jorma Hilpinen.

Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter

Internationella regleringsbanken (Bank for International Settlements, BIS) håller årligen sex möten. Chefdirektören för Finlands Bank deltar i de regelbundna BIS-mötena. På mötena diskuterades 2006 bland annat den allmänna ekonomiska utvecklingen och internationella finansmarknadsfrågor. Som aktieägare i BIS var Finlands Bank också representerad vid bankens officiella bolagsstämma. Från och med 2006 medverkar Finlands Bank officiellt i Irving Fisher-kommittén som behandlar statistikfrågor. För de praktiska arrangemangen av arbetet i kommittén svarar BIS.

Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter (Committee of European Banking Supervisors, CEBS) behandlar frågor som gäller reglering och tillsyn av banksektorn. Medlemmar av kommittén var Finansinspektionens direktör Kaarlo Jännäri och avdelningschef Heikki Koskenkylä från Finlands Bank. Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik Eurostats rådgivande kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik (Committee on Monetary, Financial and Balance of Payments Statistics, CMFB) har till uppgift att förbättra förutsättningarna för ECB:s och Eurostats statistiksamarbete och avge ställningstaganden inom sitt statistikområde. Under året låg tyngdpunkten i arbetet på att förbättra statistiken över den offentliga sektorn i Europa och revidera de internationella rekommendationerna för upprättande av ekonomisk statistik. Representant för Finlands Bank i kommittén var rådgivare Jorma Hilpinen. Betalningsbalanskommittén Eurostats betalningsbalanskommitté (Balance of Payments Committee), som inrättades 2005, har till uppgift att biträda Eurostat i genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning om gemenskapsstatistik över betalningsbalansen.

Verksamhet 2006

Internationella regleringsbanken

OECD Representanter för Finlands Bank medverkade såsom tidigare i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Cooperation and Development, OECD) genom två kommittéer. I OECD:s kommitté för ekonomisk politik (Economic Policy Committee) deltog avdelningschef Antti Suvanto, rådgivare Veli-Matti Mattila och byråcheferna Lauri Kajanoja och Mika Pösö. I finansmarknadskommittén (Committee on Financial Markets) deltog avdelningschef Heikki Koskenkylä och ekonom Jyrki Haajanen.

Övrigt internationellt samarbete Ordföranden för Finlands Banks direktion Erkki Liikanen deltog under

Finlands Banks årsberättelse 2006

47

2006 i många internationella seminarier och konferenser. Bland annat talade han vid Eurosystemets och de latinamerikanska centralbankernas seminarium i Madrid. Erkki Liikanen var ordförande vid Federal Reserve Bank of Kansas Citys toppmöte i Jackson Hole, ECB:s statistikseminarium i Frankfurt, Spaniens centralbanks jubileumsseminarium i Madrid, Eurosystemets och Rysslands centralbanks seminarium i Dresden och ECB:s SEPA-seminarium (Single Euro Payments Area) i Frankfurt. Det nordiska samarbetet fortsatte under året på såväl centralbankschefssom expertnivå. Det traditionella årliga nordiska centralbankschefsmötet hölls i Danmark. I mötet, som hade finansiella stabilitets- och strukturfrågor och en jämförelse mellan ECB:s och den amerikanska centralbankens penningpolitik som teman, deltog inte bara centralbankscheferna utan också experter från centralbankerna. Centralbankscheferna träffades dessutom under andra former flera gånger under året.

48

Finlands Banks årsberättelse 2006

Verksamhet 2006

Ledning och organisation

Organisation

Bankfullmäktige

Organisationsutveckling

Finlands Banks förvaltning och verksamhet övervakas av bankfullmäktige som består av nio riksdagsvalda ledamöter. Ledamöter av bankfullmäktige vid slutet av 2006 var Mari Kiviniemi (8.3.2006–) (ordförande), Jouni Backman (vice ordförande), Jyri Häkämies (14.3.2006–), Arja Alho, Janina Andersson, Eero Lankia (28.4.2006–), Jyrki Katainen, Martti Korhonen och Markku Koski (17.5.2006–). Ekonomisk rådgivare åt bankfullmäktige var politices doktor Jaakko Kiander och sekreterare vicehäradshövding Anton Mäkelä. Olavi Ala-Nissilä avgick som bankfullmäktigeledamot sedan han utsetts till ledamot av Europeiska revisionsrätten. I hans ställe valdes Mari Kiviniemi den 24 mars 2006 till ordförande. Bankfullmäktige övervakar också ändamålsenligheten och effektiviteten i Finansinspektionens verksamhet.

Under året fortsatte arbetet för att anpassa bankens interna processer till den nya organisationsstrukturen som godkänts föregående år. De synergieffekter som skapats genom effektivare arbetssätt och omorganisering bidrar till en kontrollerad personalminskning i linje med Finlands Banks strategiska mål. Den största revideringen av organisationsstrukturen var indragningen av den interna betalningssystemenheten vid bankavdelningen. Efter ändringen rapporterar bankavdelningens samtliga byråer direkt till avdelningschefen.

Direktionen Direktionen har ansvaret för bankens verksamhet. Direktionen består av ordföranden Erkki Liikanen, vice ordföranden Matti Louekoski och medlemmarna Sinikka Salo och Pentti Hakkarainen. Republikens president utnämnde Pentti Hakkarainen till medlem av Finlands Banks direktion för en ny femårsperiod från och med den 1 februari 2007.

Ledning och organisation

Finlands Banks årsberättelse 2006

51

Finlands Banks organisation 31.12.2006

BANKFULLMÄKTIGE

Ordförande Mari Kiviniemi, vice ordförande Jouni Backman, Jyri Häkämies, Arja Alho, Janina Andersson, Jyrki Katainen, Martti Korhonen, Markku Koski, Eero Lankia Bankfullmäktiges sekreterare Anton Mäkelä

Erkki Liikanen

Matti Louekoski

Sinikka Salo

Pentti Hakkarainen

direktionens ordförande

direktionens vice ordförande

direktionsmedlem

direktionsmedlem

Direktionens sekreterare Arno Lindgren

DIREKTIONEN Övergripande ECBS-ansvar

Finansmarknads- och statistikavdelningen

Avdelningen för penningpolitik och forskning

Heikki Koskenkylä •

Ledningssekretariatet •

Kjell Peter Söderlund

Byrån för finansiell infrastuktur Byrån för finansiell stabilitet

Internationella enheten Statistikenheten

Juridiska enheten Kommunikationsenheten Sekreterartjänster för direktionen

•

•

Byrån för biblioteks- och informationstjänster •

Byrån för ekonomisk analys

Byrån för finansiell statistik

Forskningsenheten

•

Systembyrån

Byrån för marknadsoperationer •

Modell- och prognosbyrån

Strategi- och organisationsgruppen

Back office

•

Antti Suvanto

Betalningsbalansbyrån •

Bankavdelningen Pentti Pikkarainen

Investeringsbyrån

•

Riskhanteringsbyrån

•

•

•

Forskningsinstitutet för transitionsekonomier (BOFIT)

Targetbyrån

Administrativa avdelningen Esa Ojanen

Intern revision Erkki Kurikka

Betalningsmedelsavdelningen Mauri Lehtinen Regionkontor Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Vanda, Åbo •

•

Ekonomibyrån

•

Fastighetsbyrån

•

Internservicebyrån

•

Språkservicebyrån IT-enheten Personalenheten Säkerhetsenheten

I anslutning till Finlands Bank verkar Finansinspektionen. Direktör för Finansinspektionen t.o.m. 31.01.2007 har varit Kaarlo Jännäri och fr.o.m. 1.2.2007 Anneli Tuominen.

52

Finlands Banks årsberättelse 2006

Ledning och organisation

Avdelningen för penningpolitik och forskning

Betalningsmedelsavdelningen

Avdelningen för penningpolitik och forsk-

uppgift är att svara för ett effektivt och

ning deltar i beredning och analys av Euro-

säkert kontantförsörjningssystem i landet.

systemets penningpolitik och svarar för

Avdelningen svarar för utgivningen, kvali-

utarbetandet av bankens makroekonomis-

teten och äktheten av eurosedlar och euro-

ka prognoser. Till avdelningen hör också en

mynt och för det regionala kontantförsörj-

forskningsenhet och Forskningsinstitutet

ningssystemet i Finland. Avdelningen bidrar

för transitionsekonomier. Forskningsverk-

också till att ge information och utbildning

samheten är inriktad på penningpolitik,

om eurosedlar och euromynt.

finansmarknad och betalningssystem. Forskningsinstitutet följer och analyserar främst utvecklingen i Ryssland och Kina.

Finansmarknads- och statistikavdelningen

Betalningsmedelsavdelningens viktigaste

Administrativa avdelningen Administrativa avdelningen svarar för Finlands Banks och Finansinspektionens personaladministration, ekonomiförvaltning och interna tjänster kostnadseffektivt och

Finansmarknads- och statistikavdelningen

kundorienterat. Till avdelningens uppgifter

arbetar för att upprätthålla och utveckla ett

hör bokföring och redovisning, kapitaltäck-

stabilt och effektivt finans- och betalnings-

ningskontroll, intern redovisning, budgete-

system i Finland och ansvarar för produk-

ring, IT-produktion samt utveckling av IT-

tionen av Finlandsstatistik för finans- och

system utifrån en kund–leverantörsmodell.

betalningsbalansstatistiken för euroområ-

Avdelningen svarar vidare för personalpoli-

det och Finland. Avdelningen utvecklar

tisk beredning, personalutveckling, arbets-

beredskap för hantering av kriser i det

hälsa och andra personaladministrativa

finansiella systemet och för undantagsför-

tjänster samt för säkerhet, riskhantering

hållanden. Dessutom bidrar avdelningen till

och kontinuitets- och beredskapsplanering.

att främja säkra och effektiva finanssystem

Andra ansvarsområden är förvaltning och

globalt och framför allt inom EU, euro-

tekniskt underhåll av fastigheter och loka-

området och de nordiska länderna.

ler, upphandling, kontors-, transport- och

Bankavdelningen Bankavdelningen genomför Eurosystemets penningpolitik genom marknadsoperationer i Finland och svarar för förvaltningen och riskhanteringen av valutareserven. Avdelningen tillhandahåller centralbankstjänster för monetära finansinstitut i Finland för deras likviditetsbehov, utlåning och inlåning och för inhemska och utländska betalningar.

Ledning och organisation

restaurangtjänster, dokument- och publikationstjänster samt översättning och språkgranskning.

Ledningssekretariatet Avdelningen sörjer för att beredningen inför direktionens beslut håller hög saklig och juridisk kvalitet, sköter den interna och extra informationen samt beslutsuppföljningen. Avdelningen koordinerar beredningen på Finlands Bank

Finlands Banks årsberättelse 2006

53

inför ECB-rådets möten och bistår direktionen i skötseln av internationella relationer. Vidare handhar avdelningen uppgifter i samband med bankfullmäktiges verksamhet.

Intern revision Enheten tillför Finlands Bank ett mervärde genom sin oberoende och objektiva revisionsverksamhet som syftar till att främja bankens funktionssäkerhet. Internrevisionen utvärderar riskhanterings-, internkontroll-, lednings- och förvaltningsprocessernas funktion.

Finansinspektionen Finansinspektionen som utövar tillsyn över finansmarknaden fungerar i samband med Finlands Bank men är självständig i sin tillsynsverksamhet. Målet för Finansinspektionens verksamhet är att främja stabiliteten på finansmarknaden och förtroendet för verksamheten i företagen under tillsyn och på marknaden. En medlem och en suppleant i Finansinspektionens direktion utnämns på förslag av Finlands Bank. Finansinspektionen ger ut en egen verksamhetsberättelse. Finlands Banks direktion godkänner Finansinspektionens årliga budget. Finlands Banks kostnader för Finansinspektionens verksamhet finansieras av företagen under tillsyn i efterhand i form av tillsynsavgifter. Finlands Bank tillhandahåller också Finansinspektionen administrativa tjänster och stödtjänster.

54

Finlands Banks årsberättelse 2006

Ledning och organisation

Ledningssystemet

D

De centrala delarna i Finlands Banks ledningssystem (figur 18) är bankens strategi, systemet för mål- och resultatstyrning med inbyggda personal- och budgetramar, verksamhetsplanering, en samlad riskbedömning och analys av måluppfyllelsen. Utvecklingssamtalen med de anställda är också en viktig del av bankens ledningssystem. Inom ramen för mål- och resultatstyrningen fastställs verksamhetsmålen för avdelningarna för de tre följande åren. Målen gäller servicekompetens och inflytande, välfungerande interna processer, ekonomisk resursanvändning och kompetensförsörjning och arbetsförmåga.

Under året byggde banken upp ett uppföljnings- och rapporteringssystem för mål- och resultatstyrningen. Verksamhetsplaneringen för de tre följande åren genomfördes för första gången i sin helhet enligt det nya ledningssystemet som införts året innan. Också uppföljningen av strategin skedde för första gången med hjälp av det nya uppföljningssystemet (se ruta 3).

Figur 18. Finlands Banks ledningssystem Verksamhetsplanering – utvecklingsprojekt – personal – budget Samlad riskbedömning Personal- och budgetramar (3 år) Avdelningarnas mål (3 år) – mål- och resultatstyrning: servicekompetens, processer, resurser, kompetensutveckling Strategiska riktlinjer

X IX

T Q

XII XI

Q

II

Genomförande av strategin

T Q

Val av strategi Strategianalyser

VIII VII

Utvecklingssamtal

I

Q

VI

III

IV V

T = Mål- och resultatut värdering på våren och hösten Q = Balans-, resultat-, budgetoch personalrapportering kvartalsvis

Omvärldsanalys Strategisk analys

Resursprognoser Källa: Finlands Bank.

Ledning och organisation

Finlands Banks årsberättelse 2006

55

Ruta 3.

Servicekompetens och inflytande

Finlands Banks mål- och resultatstyrning

56

Mätetal

Målvärde

Utfall 12/2006

1. Inom Eurosystemet bygger bankens inflytande på erkänt högklassig forskning och analys av relevans för centralbanksverksamheten: Chefdirektörens utvärdering av varje sammanträde.

God [= 4]

3,76 [1–5]

2. I den inhemska ekonomiska politiken stärker banken sitt inflytande genom förmågan att kombinera makroekonomiska och finansiella perspektiv i sina ekonomiska prognoser och riskanalyser: Resultat av mediebevakning.

Större positiv uppmärksamhet för stabilitetsrapporten och den ekonomiska prognosen

Ekonomisk prognos: 3,4 [1–5] Stabilitetsrapport: 3,0 [1–5]

3. För de finansiella aktörerna i Finland tillhandahåller banken tjänster och sörjer för att de har tillgång till centralbankstjänster som håller internationell standard: Kundtillfredsställelse med centralbankstjänsterna.

God [= 4]

Target1-kundenkät: 4,3 [1-5] Target2-migrationsstöd, kundenkät: 4,4 [1–5]

3. Metoderna för lägesanalys av finansinstitut och finansmarknad och krishanteringsberedskapen utvecklas mot bakgrunden av de krav som den finansiella integrationen ställer: Resultat av krisövningar.

Positivt betyg

Krisövningarna har varit lyckade

3. Banken främjar vidare samarbetet mellan de God finansiella aktörerna och bidrar till deras internationella inflytande i syfte att effektivisera den finansiella infrastrukturen, särskilt betalningssystemet: Självutvärdering och deltagarnas omdömen.

Självutvärdering: god Deltagarnas omdöme: god

4. För kontantförsörjningssystemet och dess kunder fastställer banken servicenivåmål och utvecklar ett system för funktionskontroll av kontantförsörjningen: Konsumenternas och näringslivets bedömning av systemets serviceförmåga.

God [= 4]

Kundenkät till professionella deltagare: 3,5 [1–5]

5. Allmänhetens förtroende för banken stärks och kunskap om dess verksamhet sprids genom effektiv och riktad information: Resultat av imageundersökningar.

Övre kvartilen för jämförelsegruppen

Finlands Banks årsberättelse 2006

Kundenkät till konsumenter: Sedelkvalitet: 3,4 [1–5] och sedelautomatnätets utbredning: 73 % nöjda VIP-beslutsfattarenkät: bankens placering 5/24 Omnibus-opinionsundersökning: bankens placering 3/12

Ledning och organisation

Ekonomisk resursanvändning Välfungerande interna processer Kompetensutveckling och arbetsförmåga

Mätetal

Målvärde

Utfall 12/2006

6. Valutafördelningen av bankens finansiella tillgångar och bankens investeringspolicy ses över. Valutareserven dimensioneras efter kraven på krishanteringsberedskap och bankens internationella förpliktelser: Avkastning på finansiella tillgångar med hänsyn till begränsningarna.

Minst marknadsavkastning för motsvarande tillgångsslag

107 punkter högre än vägd centralbanksränta

7. Bankens balansräkningspolicy ses över: Vinstutdelning (euro), kapitalbas/valutaposition och kapitalbas/finansiella tillgångar.

Stabil vinstfördelning

Vinstutdelning för 2006: 186 mn euro (vinstutdelning för 2005: 134 mn euro) Kapitalbas/valutaposition: 72 % (2005: 48 %) Kapitalbas/finansiella tillgångar: 39 % (2005: 48 %)

8. Kontrollerad personalminskning i linje med prioriteringar: Närvarande personalstyrka.

2008: < 490 personer 2009: < 467 personer

514,5 (2005: 543,5)

9. Reala verksamhetskostnader minskar från nuvarande nivå: Avdelningarnas verksamhetskostnader.

2006: < 54,1 mn euro 2008: < 51,8 mn euro

50,0 mn euro (2005: 50,7 mn euro)

I nivå med 2005

10. Snabbheten och kvaliteten i de centrala processerna för bankverksamheten, ekonomarbetet och stödfunktionerna utvärderas och förbättras systematiskt: Måluppfyllelse i fråga om snabbhet och kvalitet enligt resultatkontrakt för avdelningarna.

Interna processer: 12/15 uppnått målet 3/15 under målet

11. Samarbetet mellan de enheter som medverkar i den finansiella stabilitetsanalysen, både inom banken och mellan banken och Finansinspektionen, ökas för att förbättra informationsgången och undvika överlappande arbete: Färre överlappningar och kortare genomloppstider.

Inga överlappningar

Effektiviseringsprogram utarbetat och påbörjat

2007: genomloppstiden 4 veckor

5 veckor

12. Den informations- och kommunikationstekniska miljön behovsanpassas för en organisation som blir allt mer expertbetonad: Webbverktygens tillgänglighet.

God [= 3,7] Minst i nivå med jämförelsegruppen

Intern enkät 3,2–3,8 [1–5] (webbverktygens egenskaper) Ingen extern jämförelse

13. Personalens utbildningsnivå höjs genom rekryteringspolicyn och ökade mångsidiga utbildningsinsatser: Antal disputerade och utbildningsindex.

> 26 personer > 5,3

29 5,4

14. Forskningen inom kärnområdena för bankens inflytandemål ökas och kvaliteten på forskningen höjs: Antal publikationer i periodiska tidskrifter som tillämpar sakkunnigförfarande och utvärdering av forskningsverksamhetens inflytande.

Ökande antal (> 8) God

13 Utvärdering av kvartalstidskriften Euro & talous 2007

15. Ledarskap och chefsarbete utvecklas: Resultat av attitydundersökning och sjukfrånvaro (%).

> 3,4 < 3,5 %

3,4 [1–5] 3,2 %

Ledning och organisation

Finlands Banks årsberättelse 2006

57

Personal

E

Enligt Finlands Banks strategi minskas antalet anställda allteftersom personalbehovet minskar till följd av fokuseringen på bankens kärnverksamheter och införandet av effektivare arbetssätt. Förnyelse av personalstrukturen och kompetensutveckling är exempel på andra prioriterade områden. Särskild vikt läggs också vid arbetshälsan. Bankens personalramar och en stram rekryteringspolicy styrde personalplaneringen under året. Nya IT-tillämpningar i de centrala funktionsprocesserna, revidering av ledningssystemet och förändringar i arbetsuppgifter i samband med pensioneringar säkrade uppfyllelsen av de strategiska rammålen. På hösten inleddes förberedelser för översyn av de personalpolitiska riktlinjerna för 2007–2009. Vid slutet av 2006 hade banken 515 anställda av vilka 462 tjänstgjorde på huvudkontoret och 53 inom kontantförsörjningen. Den närvarande personalen minskade med 5 % under året. På Finansinspektionen uppgick antalet anställda vid slutet av 2006 till 137 av vilka 82 % tjänstgjorde i expertbefattningar. Finansinspektionens anställda står i tjänsteförhållande till Finlands Bank, och banken tillhandahåller inspektionen personaladministrativa tjänster.

Arbetssätt Det elektroniska persondatasystemet byggdes på med tidshantering, insiderregister och chefsrapporter. Systemet fungerar enligt självbetjäningsprincipen och syftar till att minska överlappande arbete och antalet register och blanketter. Under året inleddes också en utredning av

58

Finlands Banks årsberättelse 2006

möjligheterna att utnyttja IT för kompetensstyrning. SharePoint-plattformen som introducerades i början av hösten blev snabbt ett forum för gemensamma processer och informationsuppbyggnad. Den användes första gången för ECB-rådets mötesförberedelser, där experter från bankens alla avdelningar deltar efter behov. Möjligheterna att införa flexiblare arbetstidsmodeller för forskare och ekonomer utreddes. Avdelningen för penningpolitik och forskning påbörjade vid årsskiftet 2006/07 ett försök med flexiblare arbetstider för experterna. Resultaten av försöket utvärderas under våren 2007. Samarbetet mellan personalfunktionerna inom Europeiska centralbankssystemet intensifierades. Under året lanserades en gemensam webbplats for personaladministrationen, principerna för expertutbytet inom Eurosystemet preciserades och nya utbildningsprogram startades. Finlands Banks och Finansinspektionens löneredovisning var utlagd på Personec, och i december slutfördes det tvååriga arbetet för att överföra de pensionsadministrativa tjänsterna till Statskontoret. Finlands Banks egen pensionskassa (Finlands Banks pensionsfond) svarar även framdeles för pensionsfinansieringen.

Arbetsmarknadsverksamhet Förhandlingarna om bankens tjänstekollektivavtal fördes vid årsskiftet 2005/06. Det tvååriga avtalet gäller perioden 15.2.2006–15.2.2008. Avtalet innebär en

Ledning och organisation

generell höjning på 2,00 % från den 1 april 2006 och 1,95 % från den 1 februari 2007. På våren inleddes diskussioner mellan arbetsmarknadens parter om utveckling av bankens semesterregler och flexibla arbetstider. Utvecklingsförslagen bearbetas vidare av arbetsmarknadsparternas gemensamma arbetsgrupper under avtalsperioden.

Arbetshälsa och kompetensutveckling Bättre motivation och arbetshälsa för de anställda hör till ledarskapsmålen enligt de strategiska riktlinjerna. Resultaten av attitydundersökningen i november 2005 visade att arbetsklimatet huvudsakligen upplevs som gott och att Finlands Bank är en uppskattad arbetsgivare. Under året satsades framför allt på att göra innehållet i den reviderade strategin begripligt och på strategins betydelse i det dagliga arbetet för såväl olika funktioner som enskilda individer. Om bankens strategi, det nya ledningssystemet och mål- och resultatstyrningen ordnades flera diskussionsmöten för de anställda. Förändringshantering och internt samarbete var centrala teman också i den interna utbildningen. Dessutom beslutades att ledarskapsutbildningen för cheferna byggs på med ett individuellt coaching-program. Det första coaching-programmet ordnas våren 2007.

Ledning och organisation

I linje med sin strategi har banken blivit en alltmer utpräglad expertorganisation, och andelen experter utgör 49,5 % av de anställda och andelen chefer 10 %. Antalet forskarutbildade har stigit till 10,1 %. Utbildningskostnaderna uppgick vid Finlands Bank till 0,78 miljoner euro (2,8 % av lönesumman) och vid Finansinspektionen till 0,18 miljoner euro (2,2 % av lönesumman). Möjligheterna till personalutbyte mellan centralbankerna i Eurosystemet utökades och det gemensamma utbildningsutbudet breddades. Bankens anställda deltog flitigt i Eurosystemets gemensamma kurser.

Finlands Banks årsberättelse 2006

59

Tabell 3. Viktigaste nyckeltal för personalledningen1 2005 Antal anställda Närvarande personal, Finlands Bank Närvarande personal, Finansinspektionen Årsverken Personalomsättning räknad i avgångar Personalomsättning räknad i rekryteringar Intern rörlighet Antal nypensionerade Medelålder för nypensionerade Antal löpande pensioner2 Personalkostnader3/årsverke

Personalstruktur Medelålder för de anställda Experter och chefer Kvinnor Utbildningsindex4 Löner och belöningar Löner i förhållande till marknadslöner5 Fasta lönehöjningar Generell lönehöjning Justeringsmån Personliga lönelyft Bonus i procent av lönesumman Medellönen för kvinnor/medellönen för män Pensioner Pensionsutbetalningar6 Kompetens Utbildningskostnader/lönesumma Utbildningsdagar/årsverke Arbetshälsa Sjukfrånvaroprocent Arbetsklimatindex (attitydundersökning 2005)

2006

543,5 138 565,4 8% 5% 8% 25 57 år 917 39,7 mn euro/ 565,4 årsverken 70 260 euro/årsverke 45,8 år 56 % 50 % 5,4

102,0 3,75 2,55 0,40 0,80 0,23 98,8

% % % % % % %

16,6 mn euro

514,5 137 542,1 10 % 5% 7,5 % 29 58 år 983 37,7 mn euro/ 542,1 årsverken 69 719 euro/årsverke 45,7 år 59,5 % 49 % 5,4

101,1 2,15 2,00 – 0,15 0,60 98,4

% % % % % %

17,5 mn euro

3,2 % 4,4

2,8 % 3,6

3,5 % 3,35

3,18 % –

1

Nyckeltalen hänför sig till Finlands Bank, om inget annat anges. Nyckeltalen för Finansinspektionen publiceras i inspektionens egen verksamhetsberättelse.

2

Inkl. Finansinspektionens pensioner.

3

I personalkostnaderna ingår lönesumman, indirekta löner, lagstadgad socialförsäkring och andra indirekta kostnader, såsom utbildning, arbetarskydd, frivilliga sociala kostnader och företagshälsovård. Motsvarande poster i Finlands Banks resultaträkning inkluderar också Finansinspektionens kostnader.

4

Utbildningsindex beräknas på grundutbildningsnivån för de anställda som hör till den totala personalstyrkan. Indexintervallet är 1–8.

5

Referensgrupp för Finlands Bank i HAY-jämförelsen är organisationer inom bank- och finanssektorn, den offentliga sektorn och industri- och tjänstesektorn. Medianen för samtliga organisationer i HAYjämförelsen är målnivå för Finlands Banks lönepolitik.

6

Inkl. Finansinspektionens pensioner.

Källa: Finlands Bank.

60

Finlands Banks årsberättelse 2006

Ledning och organisation

Budget och verksamhetskostnader

F

Finlands Bank reformerade sin internredovisning under året och tog i drift SAP R/3-systemets internredovisningsfunktion. Samtidigt såg banken över sin budgetrapportering. I kostnaderna för 2006 tas Finlands Banks pensionsfond för första gången upp separat. I de tidigare årsberättelserna har intäkterna och kostnaderna för Finlands Banks pensionsfond ingått i siffrorna för Finlands Bank. Också Finansinspektionens budget finns med i bankens årsberättelse. Hösten 2006 upprättades budgeten för andra gången rullande för de tre följande åren.

Finlands Banks budget För de budgeterade verksamhetskostnaderna 2006 blev utfallet sammanlagt 79,9 miljoner euro. Att personalkostnaderna var större än normalt beror på en understödsavgift till pensionsfonden. Understödsavgiften uppgick till 10 miljoner euro, varav Finlands Banks andel var 8,6 miljoner euro. Intäktsutfallet blev ca 16,4 miljoner euro. Posten övriga intäkter var större än normalt på grund av försäljningen av fastigheten Unionsgatan 33 till Helsingfors universitet. Kostnadsbudgetens slutsumma uppgick till 63,5 miljoner euro netto. I verksamhetskostnader för 2007 har budgeterats 75,1 miljoner euro. Personalkostnaderna minskar med 1,8 % från 2006 års nivå efter justering för effekten av understödsavgiften. De personalrelaterade kostnaderna beräknas öka. Det stigande elpriset ökar posten övriga kostnader med en miljon euro. I övriga kostnader har dessutom för perioden 2007–2009 budge-

Ledning och organisation

terats poster som tidigare har klassificerats som investeringar. På grund av att vissa stora långvariga projekt har slutförts och börjat avskrivas ökar avskrivningarna med en miljon euro 2007. På medellång sikt beräknas verksamhetskostnaderna vara fortsatt mycket stabila. De beräknas öka med 2,9 % under granskningsperioden (2006–2009). Personalkostnaderna beräknas sjunka med 5,5 % fram till 2009 på grund av att personalen minskar. För investeringar användes 2006 sammanlagt 14,1 miljoner euro. Investeringar i ombyggnadsarbeten har gjorts för 10,2 miljoner euro. Anläggningskostnaderna uppgick till 3,9 miljoner euro. Investeringarna beräknas 2007 bli ca 2,0 miljoner euro mindre än 2006. Fastighetsprojekten beräknas kosta sammanlagt 5,5 miljoner euro. Anläggningskostnader har budgeterats för 6,6 miljoner euro.

Pensionsfondens budget Under planeringsperioden 2006 godkändes Finlands Banks pensionsfonds första budget. För verksamhetskostnaderna 2006 blev utfallet 20,6 miljoner euro. De utbetalda pensionerna uppgick till 17,5 miljoner euro och utgjorde den klart största kostnadsposten. Pensionsfondens intäktsutfall uppgick under året till 21,8 miljoner euro. Pensionsfondens kostnader beräknas öka med 12,7 % under de tre följande åren, vilket huvudsakligen beror på att beloppet utbetalda pensioner ökar. Intäkterna beräknas samtidigt krympa något på grund av att arbetspensionsavgifterna minskar.

Finlands Banks årsberättelse 2006

61

Finansinspektionens budget För Finansinspektionens verksamhetskostnader 2006 blev utfallet 17,2 miljoner euro. Intäkterna utgjorde 17,2 miljoner euro.

Verksamhetskostnaderna beräknas 2007 bli 18,1 miljoner euro. Intäkterna beräknas uppgå till 18,9 miljoner euro.

Ruta 4.

Ombyggnaden av Finlands Banks huvudkontor Renoveringen av huvudkontoret pågick över ett år och slutfördes våren 2006. Ombyggnaden var en del av projektet för att effektivisera lokalutnyttjandet och innebar att banken kunde avstå från fastigheten vid Unionsgatan 33 och sina hyrda lokaler och placera de drygt 100 personer som arbetat i dessa i de två byggnader som banken därefter förfogade över. I den s.k. banksalsvåningen som ursprungligen var avsedd för kundbetjäning placerades bankens mötes- och representationslokaler, och de övriga våningarna byggdes om till effektiva öppna arbetsytor. Kostnaderna för ombyggnaden uppgick till ca 11 miljoner euro. Effektiviseringen gav en årlig inbesparing på ca 500 000 euro i lokalkostnaderna.

Foto: Pekka Karhunen.

62

Finlands Banks årsberättelse 2006

Ledning och organisation

Tabell 4. Finlands Banks budget, miljoner euro Utfall 2006

Budget 2007

Budget 2008

Budget 2009

45,1 2,8 20,1 68,0

36,0 3,8 23,0 62,8

35,2 3,9 22,4 61,5

34,7 3,8 22,3 60,8

4,2 0,8 0,9 0,6 6,6

4,4 0,9 1,3 1,0 7,6

4,6 1,0 1,4 1,2 8,1

3,1 1,1 1,4 1,2 6,9

74,6

70,4

69,6

67,6

4,6 0,8

3,9 0,8

5,0 1,0

5,0 1,0

Summa verksamhetskostnader

79,9

75,1

75,6

73,6

Intäkter Tjänster till Finansinspektionen Fastighetsintäkter Övriga intäkter

–2,1 –6,1 –8,2

–2,1 –7,0 –1,7

–2,0 –7,0 –1,3

–1,8 –7,0 –1,3

–16,4

–10,8

–10,3

–10,1

63,5

64,3

65,3

63,5

ADB-utrustning och datorprogram Sedel- och mynthanteringsmaskiner Säkerhetsutrustning Övriga inventarier och maskiner

1,6 0,4 1,2 0,7

3,7 0,6 2,0 0,3

2,7 0,7 1,5 0,2

1,4 0,3 1,0 0,2

Summa anläggningskostnader

3,9

6,6

5,1

2,9

7,3 2,8 0,1

1,0 3,4 1,1

0,3 1,5 0,3

0,2 1,5 0,3

10,2

5,5

2,1

2,0

1. Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter Kostnader Personalkostnader* Personalrelaterade kostnader Övriga kostnader Avskrivningar ADB-utrustning Sedel- och mynthanteringsmaskiner Byggnader Övriga anläggningstillgångar

Summa Anskaffning av sedlar Depåränta

Summa intäkter Netto 2. Anläggningskostnader

3. Fastighetsprojekt Huvudkontorsfastigheterna Fastigheten i Vanda Övriga fastigheter Summa fastighetsprojekt

* I personalkostnaderna för 2006 ingår en understödsavgift på 8,6 miljoner euro till Finlands Banks pensionsfond. Källa: Finlands Bank.

Ledning och organisation

Finlands Banks årsberättelse 2006

63

Tabell 5. Budget för Finlands Banks pensionsfond, miljoner euro Utfall 2006

Budget 2007

Budget 2008

Budget 2009

0,2 1,3 0,6 2,1

0,2 0,8 0,7 1,6

0,2 0,8 0,7 1,6

0,2 0,8 0,7 1,6

1,0 1,0

1,0 1,0

1,0 1,0

1,1 1,1

Utbetalda pensioner

17,5

18,9

19,7

20,4

Summa kostnader

20,6

21,6

22,3

23,1

Intäkter Arbetspensionsavgifter Understödsavgift till pensionsfonden Hyror Interna hyror

–8,9 –10,0 –1,0 –1,9

–8,7

–8,6

–8,5

–1,0 –1,9

–1,1 –1,9

–1,1 –1,9

Summa intäkter

–21,8

–11,6

–11,6

–11,5

–1,2

9,9

10,8

11,6

Pensionsfondens fastigheter

0,6

0,5

0,3

0,3

Summa fastighetsprojekt

0,6

0,5

0,3

0,3

1. Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter Kostnader Personalkostnader Kostnader för pensionsfondsverksamheten Pensionsfondens fastighetskostnader Avskrivningar Byggnader

Netto 2. Fastighetsprojekt

Källa: Finlands Bank.

64

Finlands Banks årsberättelse 2006

Ledning och organisation

Tabell 6. Finansinspektionens budget, miljoner euro Utfall 2006

Budget 2007

Budget 2008

Budget 2009

12,4 0,7 2,0 15,0

11,5 0,9 3,2 15,6

11,5 0,9 3,0 15,4

11,7 0,9 3,1 15,7

Avskrivningar

0,0 0,0

0,1 0,1

0,1 0,1

0,1 0,1

Tjänster från Finlands Bank

2,1

2,3

2,3

2,2

17,2

18,1

17,8

18,0

Intäkter Tillsynsavgifter Åtgärdsavgifter

–16,6 –0,6

–18,1 –0,8

–18,1 –0,8

–18,1 –0,8

Summa intäkter

–17,2

–18,9

–18,9

–18,9

0,0

–0,8

–1,1

–0,9

Övriga inventarier och maskiner

0,1

0,2

0,0

0,0

Summa anläggningskostnader

0,1

0,2

0,0

0,0

1. Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter Kostnader Personalkostnader Personalrelaterade kostnader Övriga kostnader

Summa verksamhetskostnader

Netto 2. Anläggningskostnader

Källa: Finlands Bank.

Ledning och organisation

Finlands Banks årsberättelse 2006

65

Bokslut

Balansräkning, miljoner euro 31.12.2006

31.12.2005

TILLGÅNGAR Guld och guldfordringar (1)

761

686

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet (2) Fordringar på Internationella valutafonden (IMF) Banktillgodohavanden, värdepapper, lån och andra tillgångar

4 750 279

8 719 384

4 470

8 336

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet (3)

1 061

854

368

0

1 025 500 525

1 692 1 200 492

60

0

4 998

0

5 886 74 717

6 407 74 717

1 157 3 938

1 686 3 930

933 25 204 488 216

840 31 209 471 129

19 843

19 198

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet (4) Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner (5) Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet (6) Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet (7) Fordringar inom Eurosystemet (8) Andel i ECB Fordran för överförd valutareserv Fordringar avseende Target och korrespondentbankskonton (netto) Nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet Övriga tillgångar (9) Euroområdets mynt Materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga omsättningstillgångar Diverse Summa tillgångar

På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna.

68

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bokslut

31.12.2006

31.12.2005

10 419

9 374

3 766 3 765 1

3 536 3 535 1

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet (3)

0

1

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet (4)

4

1

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet (5)

0

0

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet (6)

–

509

163

173

–

11

Övriga skulder (9)

162

153

Värderegleringskonto (10)

762

974

Avsättningar (11)

2 676

2 735

Eget kapital (12) Grundfond Reservfond

1 596 841 756

1 530 841 689

Årets vinst (13)

293

200

Summa skulder

19 843

19 198

SKULDER Utelöpande sedlar (1) Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner (2) RTGS-konton (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF (7) Skulder inom Eurosystemet (8)

Bokslut

Finlands Banks årsberättelse 2006

69

Resultaträkning, miljoner euro 1.1–31.12.2006 RÄNTEINTÄKTER (1)

528

403

–100

–73

RÄNTENETTO (3)

428

331

Realiserade vinster och förluster av valutakursdifferenser (4)

–56

67

–100

1

Förändring av avsättningar för valutakurs- och prisrisker (6)

156

–68

NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER

428

331

5 – 3

3 – 3

437

336

31

23

Verksamhetskostnader Personalkostnader (11) Administrationskostnader (12) Avskrivningar av anläggningstillgångar (13) Sedelproduktionskostnader (14) Övriga kostnader (15)

–57 –25 –7 –5 –1

–49 –17 –6 –3 –8

VERKSAMHETSRESULTAT

373

277

Pensionsfond Pensionsfondens intäkter (16) Pensionsfondens kostnader (17)

39 –21

55 –19

FÖRÄNDRING AV AVSÄTTNINGAR (18)

–98

–113

ÅRETS RESULTAT (19)

293

200

RÄNTEKOSTNADER (2)

Realiserade prisdifferenser på värdepapper (5)

Nettoandel av monetära inkomster (7) Andel av ECB:s vinst (8) Övriga intäkter från centralbanksverksamheten (9) RESULTAT AV CENTRALBANKSVERKSAMHETEN Övriga intäkter (10)

70

1.1–31.12.2005

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bokslut

Bokslutsbilagor, miljoner euro

31.12.2006

31.12.2005

Futurkontrakt i utländsk valuta Köpekontrakt 3,0 Säljkontrakt 703,9 Aktier och andelar, nominellt värde Bank for International Settlements1 22,4 (1,96 %) Bostadsaktier 6,2 Övriga aktier och andelar 0,1 Summa 28,6 Kalkylmässig andel av Värdepapperscentralens fond Pensionsåtaganden Finlands Banks pensionsåtaganden – varav täckt genom avsättningar Finlands Banks intressekontor Inlåning Utlåning

931,9 931,9

22,4 (1,96 %) 6,2 0,1 28,6

0,3



0,3

478,0 459,2 18,6 4,6



470,3 442,1 20,0 4,6





1



Inom parentes Finlands Banks relativa ägarandel av utelöpande BIS-aktier. Tidigare redovisades den procentuella ägarandelen av BIS potentiella maximala aktiekapital.

Bokslut

Finlands Banks årsberättelse  2006

71

Finlands Banks fastigheter Fastighet

Adress

Helsingfors Kuopio Tammerfors Uleåborg Vanda Åbo Enare

Fredsgatan 16 Unionsgatan 331 Fredsgatan 19 Snellmansgatan 62 Snellmansgatan 22 Ramsöuddsvägen 34 Puutarhakatu 4 Koskikatu 9 C2 Kajaaninkatu 8 Säkerhetsdalsvägen 1 Slottsgatan 20 Saariselkä

Byggnadsår

Volym ca m3

1883/1961/2006 1848 1954 1857/1892/2001 1901/2003 1920/1983/1998 1993 1942 1973 1979 1914 1968/1976/1998

49 500 11 710 38 790 26 930 3 200 4 600 11 900 36 000 17 700 311 500 10 500 6 100

1

Unionsgatan 33 (11 710 m3) har avskilts till en egen fastighet och sålts till Helsingfors universitet. Äganderätten övergick 1.9.2006. 2 Överfört till Finlands Banks pensionsfond 1.1.2002.

Direktionen föreslår för bankfullmäktige att Finlands Banks vinst, 293 157 380,47 euro, disponeras så att 107 157 380,47 euro överförs till reservfonden enligt 21 § 2 mom. i lagen om Finlands Bank och återstoden, 186 000 000 euro, reserveras för statens behov.

Helsingfors den 21 februari 2007 FINLANDS BANKS DIREKTION

Erkki Liikanen, ordförande

72

Finlands Banks årsberättelse  2006

Matti Louekoski

Sinikka Salo

Pentti Hakkarainen

Bokslut

Noter till bokslutet

Fordringar och skulder mellan EU-ländernas nationella centralbanker

Redovisningsprinciper

Transaktioner mellan EU-ländernas nationella centralbanker hanteras i första hand i Targetsystemet, som är ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid. Transaktionerna genererar bilaterala fordringar och skulder på konton som EU:s centralbanker håller för varandra. Dessa fordringar och skulder nettoredovisas så att ECB är motpart gentemot båda parterna. Varje nationell centralbank har således endast en nettoposition gentemot ECB.

Finlands Bank tillämpar de redovisningsprinciper och -metoder som antagits av ECB-rådet, och boksluten upprättas enligt dessa harmoniserade principer. Enligt 11 § i lagen om Finlands Bank fastställer bankfullmäktige grunderna för bankens bokslut på framställning av direktionen. Guld, poster i utländsk valuta och poster i europortföljen Posterna i utländsk valuta och guldet har i bokslutet omräknats till euro enligt kurserna på balansdagen. Posterna i utländsk valuta har värderats valuta för valuta. Både värdepapperen i utländsk valuta och värdepapperen i euro har värderats enligt värdepappersslag. Värderingsdifferenser som beror på valutakurser redovisas separat från differenser som beror på prisförändringar på värdepapper. Differenser som beror på pris- och kursförändringar avseende guld redovisas i en post. Återförsäljnings- och återköpsför-bindelser avseende värdepapper Återförsäljningsförbindelser avseende värdepapper, dvs. omvända repor, upptas i balansräkningen som utlåning mot säkerhet på tillgångssidan. Återköpsavtal, dvs. repor, redovisas i balansräkningen som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som sålts genom repor kvarstår i Finlands Banks balansräkning.

Bokslut

Anläggningstillgångar Från och med räkenskapsåret 1999 har anläggningstillgångarna värderats till anskaffningskostnaden minus avskrivningar. Linjär avskrivning tillämpas. De linjära avskrivningarna görs under den förväntade ekonomiska livslängden för anläggningstillgångarna i regel med början kalendermånaden efter förvärvet. Motposten till byggnader och markområden som i balansräkningen för 1999 aktiverats till marknadsvärde är värderegleringskontot. Avskrivningarna på byggnaderna har redovisats mot värderegleringskontot så att de inte påverkar resultatet. De ekonomiska livslängderna är följande: – datorer, kringutrustning och program, bilar: 4 år – maskiner, inventarier: 10 år – byggnader: 25 år. Anläggningstillgångar värda under 10 000 euro bortskrivs under anskaffningsåret.

Finlands Banks årsberättelse 2006

73

Fördelningsnyckeln för teckning av ECB:s kapital 1.5.2004, % Banque Nationale de Belgique Deutsche Bundesbank Bank of Greece Banco de España Banque de France Central Bank and Financial Services Authority of Ireland Banca d’Italia Banque centrale du Luxembourg De Nederlandsche Bank Oesterreichische Nationalbank Banco de Portugal Finlands Bank

0,9219 13,0516 0,1568 3,9955 2,0800 1,7653 1,2887

Delsumma för Eurosystemet

71,4908

Čecká národní banka Danmarks Nationalbank Eesti Pank Central Bank of Cyprus Latvijas Banka Lietuvos bankas Magyar Nemzeti Bank Central Bank of Malta Narodowy Bank Polski Banka Slovenije Národná banka Slovenska Sveriges riksbank Bank of England

1,4584 1,5663 0,1784 0,1300 0,2978 0,4425 1,3884 0,0647 5,1380 0,3345 0,7147 2,4133 14,3822

Delsumma för nationella centralbanker utanför euroområdet

28,5092

Totalt

2,5502 21,1364 1,8974 7,7758 14,8712

100,0000

Eurosedlar och monetära inkomster ECB och de tolv centralbankerna i euroområdet, som tillsammans bildar Eurosystemet, har sedan den 1 januari 2002 gett ut eurosedlar.1, 2 Det totala värdet av utelöpande eurosedlar fördelas på centralbankerna den sista bankdagen i

74

Finlands Banks årsberättelse 2006

respektive månad enligt fördelningsnycken för sedlar.3 ECB har tilldelats 8 % av det totala värdet av utelöpande eurosedlar och resterande 92 % har fördelats på de nationella centralbankerna enligt fördelningsnyckeln för ECB:s kapital. Andelen redovisas i balansräkningen i skuldposten ”Utelöpande sedlar”. Skillnaden mellan värdet av eurosedlar som tilldelats den nationella centralbanken enligt sedelfördelningsnyckeln och värdet av eurosedlar som centralbanken faktiskt satt i omlopp bildar en räntebärande fordran eller skuld inom Eurosystemet. Dessa räntebärande4 fordringar eller skulder redovisas i delposten ”Fordringar/skulder inom Eurosystemet: nettofordran/nettoskuld för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet”. Finlands Bank redovisar en nettofordran. Fordringar och skulder för eurosedlar inom Eurosystemet justeras 2002– 2007 med ett utjämningsbelopp för att den relativa inkomstfördelningen mellan de nationella centralbankerna inte skall förändras väsentligt från åren innan. Justeringarna görs för skillnaden mellan det genomsnittliga värdet av utelöpande sedlar för varje nationell centralbank 1 Europeiska centralbankens beslut av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2001/15). 2 Slovenien anslöt sig till Eurosystemet den 1 januari 2007 varefter Eurosystemet består av 13 länder. 3 Fördelningsnyckeln för sedlar har härletts ur de procentandelar som erhålls genom att ECB:s andel avräknas från det totala värdet av utgivna eurosedlar och det resterande beloppet, som utgör de nationella centralbankernas andel, delas enligt fördelningsnyckeln för ECB:s kapital. 4

Europeiska centralbankens beslut av den 6 december 2001 om fördelning av de monetära inkomsterna för de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker från och med räkenskapsåret 2002 (ECB/2001/16).

Bokslut

under perioden juli 1999–juni 2001 och det genomsnittliga värdet av sedlar som centralbanken under denna period hade blivit tilldelad enligt kapitalfördelningsnyckeln. Utjämningsbeloppen minskas stegvis varje år fram till den 31 december 2007. Därefter kommer de monetära inkomsterna att fördelas fullt ut i förhållande till de nationella centralbankernas inbetalda andelar av ECB:s kapital. Ränteintäkterna och -kostnaderna på dessa poster nettas över ECB:s konton och redovisas i posten ”Räntenetto”. Fördelningsnyckeln för ECB:s kapital justeras när nya medlemsstater ansluter sig till Eurosystemet. De monetära inkomsterna, som ECB intjänar från sin andel på 8 % av det totala värdet av utelöpande sedlar, fördelas i regel på de nationella centralbankerna.5 För 2004 fördelades de monetära inkomsterna inte, då ECB:s vinst för året understeg bankens andel av inkomsten från utelöpande eurosedlar. För 2005 och 2006 fördelades de inte heller utan avsattes för ECB:s valutakurs- och prisrisker.

5

ECB:s beslut (ECB/2005/11).

Bokslut

Resultatavräkning Intäkterna och kostnaderna redovisas på upplupen basis. Realiserade intäkter och kostnader resultatförs. Realiserade valutakursvinster och -förluster redovisas till daglig nettogenomsnittskurs. Vinster och förluster på grund av förändringar i värdepapperspriserna har redovisats enligt genomsnittskostnadsmetoden. Orealiserade vinster redovisas i balansräkningen på värderegleringskontot. Orealiserade förluster resultatförs när de är större än motsvarande orealiserade värderingsvinster som tidigare tagits upp på värderegleringskontot i balansräkningen. Resultatförda, orealiserade förluster återförs inte under följande räkenskapsperioder. Om orealiserade förluster i ett värdepappersslag eller i en valuta resultatförs i bokslutet justeras nettogenomsnittsvärdet för värdepappersslaget eller nettogenomsnittskursen för valutan på motsvarande sätt före ingången av följande räkenskapsperiod. Orealiserade förluster och vinster (netto) särredovisas per värdepappersslag och valuta och för guldinnehavet. Differensen mellan anskaffningskostnaden och det nominella värdet för värdepapperet periodiseras under löptiden. Finlands Banks resultaträkning innehåller intäkterna och kostnaderna för Finlands Banks pensionsfond och Finansinspektionen. Pensionsfondens placeringsportfölj värderas månatligen till marknadsvärdet på månadens sista dag. Fondens tillgångar redovisas under

Finlands Banks årsberättelse 2006

75

övriga tillgångar i bankens balansräkning.

Noter till balansräkningen Tillgångar

Pensionsfond År 2001 beslutades att Finlands Banks pensionsåtagande skulle hanteras genom en pensionsfond i bankens balansräkning. Syftet med arrangemanget, som trädde i kraft vid början av 2002, är att sörja för att tillgångarna för täckning av bankens pensionsåtagande placeras med högsta möjliga avkastning. En separat årsredovisning upprättas för pensionsfonden. Poster utanför balansräkningen Valutaterminerna inräknas i nettogenomsnittskostnaden för valutapositionen. Vinster och förluster av poster utanför balansräkningen behandlas på samma sätt som vinster och förluster av poster i balansräkningen.

1.

Guld och guldfordringar

Finlands Bank har 1 576 450 troyuns guld som i bokslutet upptagits till marknadsvärde. Vid början av 1999 överförde Finlands Bank, i likhet med de övriga nationella centralbankerna i Eurosystemet, cirka 20 % av sitt guld till ECB. 31.12.2006 Guld Kvantitet: troyuns 1 576 450 Pris: euro/troyuns guld 482,69 Marknadsvärde (euro) 760 936 472 Förändring av marknadsvärdet (euro) 75 240 198

31.12.2005 1 576 835 434,86 685 696 274 178 513 450

Förändringen i guldkvantiteten beror på viktskillnadstransaktioner.

2.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet

I posten ingår till valutareserven hänförliga valutafordringar på hemmahörande utanför euroområdet samt innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) som tilldelats av Internationella valutafonden (IMF). Fodringarna på Internationella valutafonden består av följande poster (miljoner): 31.12.2006 euro

76

Finlands Banks årsberättelse 2006

31.12.2005

SDR

euro

SDR

Reservposition i IMF 126,3 110,6 Särskilda dragningsrätter 146,6 128,4 Övriga fordringar på IMF 6,6 5,8 Summa 279,5 244,8

227,7

198,3

130,1

113,3

6,7 364,5

5,8 317,4

Bokslut

Finlands medlemsandel i valutafonden var 1 263, 8 miljoner SDR. Reservpositionen är den del av Finlands medlemsandel som har betalats till IMF i utländsk valuta. Den andra delen av medlemsandelen har betalats i mark. Denna del har valutafonden lånat tillbaka till Finlands Bank. Den i mark betalda medlemsandelens nettoeffekt på Finlands Banks balansräkning är noll, eftersom fordran och skulden redovisas i samma balanspost. Finlands Banks innehav av särskilda dragningsrätter (Special Drawing Rights, SDR) uppgick till 146,6 miljoner euro. De utgör en valutareserv som IMF har lagt upp och fördelat på sina medlemsländer. Särskilda dragningsrätter används i valutahandeln på samma sätt som normala valutor. Postens värde förändras genom valutahandeln mellan medlemsländerna. Postens storlek påverkas också av erhållna och utbetalda räntor och vinstandelen i IMF. Finlands Banks fordringar på Internationella valutafonden uppgick totalt till 279,5 miljoner euro. Kursen mellan SDR och euro var 1,14 den 31 december 2006. Eftersom marknadskursen var lägre än mittkursen 2006 resultatfördes värderingsförlusterna enligt redovisningsreglerna. Utöver IMF-posterna redovisas här banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet.

Bokslut

31.12.2006 euro

31.12.2005 euro

Banktillgodohavanden 164 853 102 Räntebärande värdepapper 3 868 587 138 Diskonteringsinstrument 338 181 988 Övriga fordringar 98 861 638

1 194 286 785

Summa

8 335 646 667

4 470 483 866

6 182 556 146 648 290 076 310 513 660

Finlands Bank överförde vid början av 1999 en del av sina fordringar i dollar och yen till ECB. 3.

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

I posten ingår banktillgodohavanden, värdepapper och övriga fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet. 31.12.2006 euro

31.12.2005 euro

Banktillgodohavanden 98 369 197 Räntebärande värdepapper 787 126 870 Diskonteringsinstrument 156 371 443 Övriga fordringar 19 532 680 Summa 1 061 400 191

58 452 564

4.

671 092 360 55 633 557 69 228 997 854 407 478

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro utanför euroområdet, räntebärande värdepapper och diskonteringsinstrument utgivna utanför euroområdet och fordringar i euro på Internationella regleringsbanken (BIS).

Banktillgodohavanden Räntebärande värdepapper Diskonteringsinstrument Övriga fordringar Summa

31.12.2006 euro

31.12.2005 euro

145 500 000

0

64 954 396 156 810 600 484 068 367 749 064

0 0 131 263 131 263

Finlands Banks årsberättelse 2006

77

5.

Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

Posten omfattar fordringar hänförliga till instrument som används i penningpolitiken. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna är likvidiserande transaktioner som genomförs som standardiserade anbudsförfaranden varje vecka. De huvudsakliga refinansieringstransaktionerna spelar en nyckelroll när det gäller att uppfylla syftet med Eurosystemets marknadsoperationer och genom dem tillförs merparten av likviditeten i den finansiella sektorn. Fordringarna relaterade till huvudsakliga refinansieringstransaktioner uppgick vid utgången av 2006 till 500 miljoner euro. De långfristiga refinansieringstransaktionerna är likvidiserande reverserade transaktioner som genomförs varje månad som standardiserade anbudsförfaranden. Fordringarna relaterade till dem var 525 miljoner euro. Under 2006 genomfördes också finjusterande transaktioner som snabba anbud. Transaktionerna genomfördes antingen som reverserade transaktioner eller i form av inlåning med fast löptid, men för dem fanns inga utestående fordringar eller skulder vid årets slut. Finjusterande transaktioner utförs efter behov för att utjämna ränteeffekterna av oväntade likviditetssvängningar på penningmarknaden. Dessutom utnyttjade finska kreditinstitut utlåningsfaciliteten för att trygga sin likviditet, men för dem fanns inga utestående fordringar vid årets slut.

78

Finlands Banks årsberättelse 2006

31.12.2006 Mn euro

31.12.2005 Mn euro

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 500 Långfristiga refinansieringstransaktioner 525,2 Summa 1 025,2

6.

1 200 491,7 1 691,7

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Här ingår banktillgodohavanden i euro och konton i kreditinstitut i euroområdet. 7.

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Posten innehåller räntebärande värdepapper och diskonteringsinstrument utgivna i euroområdet.I februari–mars 2006 omfördelade banken sina finansiella tillgångar genom att byta ut sina placeringar i svenska och danska kronor mot euro. Före 2006 hade banken inga placeringar i euro. 31.12.2006 euro Räntebärande värdepapper Diskonteringsinstrument Summa

8.

4 759 730 358 238 410 658 4 998 141 016

Fordringar inom Eurosystemet

I posten redovisas fordringar inom Eurosystemet. Varje nationell centralbank i Eurosystemet har en andel av ECB:s kapital som fördelas enligt en s.k. fördelningsnyckel. Fördelningsnyckeln baseras på antalet invånare och bruttonationalprodukten i respektive land. Fördelningsnyckeln justeras med fem års mellanrum och när nya medlemmar ansluter sig till EU. Finlands procentuella andel av ECB:s kapital har sedan den 1 maj 2004 varit 1,2887 %. På denna fordran betalas en

Bokslut

ränta som baserar sig på den senaste tillgängliga marginalräntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner, frånsett guld, på vilket ingen ränta betalas. Fordran är i euro och värdet lika med dess värde vid tidpunkten för överföringen. Posten innehåller också saldona på Targetkontona. Nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet redovisas också i denna post. 9.

Övriga tillgångar

I posten ingår mynt i euroområdet, värdepapper upptagna som investeringstillgångar och anläggningstillgångar (byggnader, maskiner och inventarier). Vidare ingår pensionsfondens tillgångar och placeringar, poster som hänför sig till värderingen av poster utanför balansräkningen samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter och övriga tillgångar.

minst lika stort som deras kassakrav. Syftet med kassakravssystemet är primärt att jämna ut penningmarknadsräntorna och öka behovet av strukturell centralbanksfinansiering. Här redovisas också kreditinstitutens insättningar över natten. 3.

I posten ingår skulder i euro till andra kreditinstitut än sådana som omfattas av kassakravet. 4.

1.

Utelöpande sedlar

Posten består av Finlands Banks andel tilldelad enligt fördelningsnyckeln och justerad för ECB:s andel, 10 419 miljoner euro, av totalvärdet av utelöpande eurosedlar. Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner

I posten ingår saldona på kreditinstitutens RTGS-konton. Kreditinstituten uppfyller sitt kassakrav så att medelvärdet av de dagliga saldona på deras RTGS-konto under uppfyllandeperioden skall vara

Bokslut

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

I posten redovisas Statskontorets insättningar i valuta för egna betalningar. 6.

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

Repor för förvaltning av valutareserven redovisas här. 7.

2.

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Här upptas saldona på konton i Finlands Bank som innehas av internationella organisationer och banker utanför euroområdet. 5.

Skulder

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

I denna post redovisas Finlands Banks skuld motsvarande de särskilda dragningsrätterna (jfr motsvarande post under tillgångar). Till en början var de särskilda dragningsrätterna och deras motpost lika stora. Till följd av handel var fordringarna relaterade till särskilda dragningsrätter vid

Finlands Banks årsberättelse 2006

79

utgången av 2006 mindre än motposten. Motposten uppgår till 142,7 miljoner SDR och har varit oförändrad under många år, eftersom den inte används för handel.

gandet. Finlands Banks pensionsåtagande uppgick sammanlagt till 478 miljoner euro, varav 96 % eller 459 miljoner euro var täckt. 12. Eget kapital

8.

Skulder inom Eurosystemet

Här ingår saldona på Targetkontona, om Finlands Bank har en skuld till Eurosystemet. 9.

Övriga skulder

Posten består av upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och övriga skulder. 10. Värderegleringskonto Här redovisas uppskrivningar av markområden och byggnader samt värderingsdifferenser beroende på ändrad redovisningspraxis. I posten ingår också orealiserade värderingsvinster på grund av marknadsvärdering av valutaposter och värdepapper.

Här ingår bankens grundfond och reservfond. Om bankens bokslut uppvisar förlust skall denna enligt 21 § i lagen om Finlands Bank täckas med medel ur reservfonden. Till den del reservfonden inte räcker för ändamålet kan förlusten tills vidare lämnas utan täckning. De följande årens vinst skall i första hand användas till att täcka förluster som lämnats utan täckning. 13. Årets vinst Vinsten för räkenskapsåret 2006 blev 293 miljoner euro.

11. Avsättningar Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank kan avsättningar göras i bokslutet, om detta är nödvändigt för att trygga realvärdet av bankens fonder eller för att utjämna sådana variationer i resultatet som orsakas av förändringar i valutakurserna eller marknadspriserna på värdepapper. Avsättningarna uppgick till 2 217 miljoner euro. Nettoförändringen består av 156 miljoner euro i upplösta avsättningar för valutakurs- och prisrisker och 80 miljoner euro i nya avsättningar för att trygga realvärdet av eget kapital. I bokslutet har dessutom gjorts en avsättning för täckning av pensionsåta-

80

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bokslut

Noter till resultaträkningen 1.

Ränteintäkter

Ränteintäkterna uppgick till totalt 528 miljoner euro. Av dem består 267 miljoner euro av ränteintäkter från valutareserven och 110 miljoner euro av ränteintäkter från europortföljen. Resten består av ränteintäkter från fordringar i euro. Av dessa var 63 miljoner euro ränteintäkter från fordringar relaterade till penningpolitiska transaktioner och 17 miljoner euro ränteintäkter från en fordran på ECB för överförd valutareserv. Räntan på skulden och fordran för ECB:s sedelandel, tilldelningen enligt kapitalfördelningsnyckeln och den åtföljande justeringen har nettoredovisats till ett belopp av 65 miljoner euro. 2.

Räntekostnader

Räntekostnaderna uppgick till totalt 100 miljoner euro. Av dem utgör 72 miljoner euro räntor på innestående kassakravsmedel. Räntekostnader uppstod också på grund av räntorna på Targetsaldon som innehas av centralbanker inom Eurosystemet. Nettot av ut- och inbetalade räntor uppgick till 12 miljoner euro. 3.

Räntenetto

Räntenettot, som utgjorde 428 miljoner euro, räknas som skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader. 4.

Realiserade vinster och förluster av valutakursdifferenser

Posten innehåller realiserade vinster och

Bokslut

förluster vid försäljning av poster i utländsk valuta. År 2006 realiserades förluster från valutakursdifferenser för 56 miljoner euro. 5.

Realiserade prisdifferenser på värdepapper

Här ingår realiserade vinster och förluster vid försäljning av värdepapper. Varje värdepappersslag värderas separat i bokföringen. Till följd av prisdifferenserna på värdepapper realiserades 2006 en förlust på 100 miljoner euro. 6.

Förändring av avsättningar för valutakurs- och prisrisker

Under 2006 upplöstes avsättningar för 156 miljoner euro enligt redovisningsprinciperna. 7.

Nettoandel av monetära inkomster

Här upptas nettosumman av de monetära inkomster som betalats in till Eurosystemet respektive återfördelats från Eurosystemet. De monetära inkomsterna för varje nationell centralbank har beräknats på centralbankens faktiska avkastning från reserverade tillgångar som den håller som motvärden till skuldbasen. Skuldbasen består av följande poster: utelöpande sedlar, skulder i euro till kreditinstitut inom euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner, nettoskuld inom Eurosystemet på grund av Targettransaktioner och nettoskuld för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet. Ränta som erlagts på skulder som ingår i skuldbasen avräknas från de monetära inkomsterna före sammanräkning med motsvarande inkomster för de

Finlands Banks årsberättelse 2006

81

övriga nationella centralbankerna. De reserverade tillgångarna består av följande poster: fordringar i euro på kreditinstitut inom euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner, fordran i euro för överförd valutareserv, nettofordran inom Eurosystemet på grund av Targettransaktioner, nettofordran för tilldelade eurosedlar inom Eurosystemet och en med fördelningsnyckeln beräknad begränsad andel av den nationella centralbankens guld. Ingen avkastning beräknas på guldet. Om de reserverade tillgångarna överstiger eller understiger värdet av skuldbasen, beräknas avkastningen på skillnaden med den procentuella genomsnittliga avkastningen på alla nationella centralbankers sammanlagda reserverade tillgångar. Eurosystemets sammanräknade monetära inkomster fördelas på de nationella centralbankerna enligt kapitalfördelningsnyckeln. Den faktiska nettoandelen av de monetära inkomsterna var 5,3 miljoner euro. 8.

Andel av ECB:s vinst

ECB delade inte ut vinst för 2005. 9.

82

Övriga intäkter från centralbanksverksamheten

11. Personalkostnader Lönekostnaderna uppgick till 37 miljoner euro. De sociala kostnaderna och arbetsgivarens pensionsavgift utgjorde totalt 11 miljoner euro. I personalkostnaderna ingår 2006 en understödsavgift på 10 miljoner euro till pensionsfonden. 12. Administrationskostnader Här redovisas hyror, möteskostnader, PR-kostnader, kostnader för köpta tjänster och kontorsartiklar. Som administrationskostnader redovisas också kostnaderna för utbildning, tjänsteresor och rekrytering. 13. Avskrivningar av anläggningstillgångar Avskrivninarna av anläggningstillgångarna uppgick till 17 miljoner euro, varav 9 miljoner euro täcktes ur uppskrivningsfonden. I nettoavskrivningar redovisade Finlands Bank således 8 miljoner euro. Pensionsfondens andel av nettoavskrivningarna var 1 miljon euro. Pensionsfondens intäkter och kostnader särredovisas i resultaträkningen för Finlands Bank. 14. Sedelproduktionskostnader

I posten ingår utdelningar för 3 miljoner euro.

Kostnaderna för anskaffning av sedlar uppgick till 5 miljoner euro.

10. Övriga intäkter

15. Övriga kostnader

I posten ingår 17 miljoner euro i Finansinspektionens tillsynsavgifter. I posten ingår också diverse övriga intäkter, bl.a. hyresintäkter, vinster från försäljning av anläggningstillgångar, expeditionsavgifter och ersättningar.

Största delen av övriga kostnader hänför sig till drift och underhåll av fastigheter.

Finlands Banks årsberättelse 2006

16. Pensionsfondens intäkter I posten ingår 20 miljoner euro i intäkter från Finlands Banks pensionsfonds inves-

Bokslut

teringsverksamhet. Posten innehåller också Finlands Banks och Finansinspektionens arbetsgivarandelar och arbetstagarnas andel av premieinkomsten, 9 miljoner euro. I posten redovisas vidare Finlands Banks understödsavgift till pensionsfonden på 10 miljoner euro. 17. Pensionsfondens kostnader I posten ingår 1 miljon euro i kostnader för Finlands Banks pensionsfonds investeringsverksamhet, 18 miljoner euro i utbetalda pensioner, förvaltningskostnader och avskrivningar av fondens anläggningstillgångar. 18. Förändring av avsättningar Enligt 20 § i lagen om Finlands Bank avsattes 80 miljoner euro för att trygga realvärdet av eget kapital. Pensionsavsättningen var 18 miljoner euro. 19. Årets resultat Vinsten för räkenskapsåret 2006 blev 293 miljoner euro. Direktionen föreslår för bankfullmäktige att 186 miljoner euro av vinsten reserveras för statens behov.

Bokslut

Finlands Banks årsberättelse 2006

83

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer utsedda av riksdagen har vi verkställt granskning av Finlands Banks bokföring, bokslut och förvaltning för räkenskapsåret 2006 enligt god revisionssed. Bankens internrevision har under räkenskapsåret granskat bankens bokföring och verksamhet. Vi har tagit del av berättelserna från den interna revisionen. Vi har läst bankens årsberättelse och av direktionen fått redogörelser för bankens verksamhet. CGR-samfundet Ernst & Young Oy har granskat bankens räkenskaper och bokslut i enlighet med artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Vi har tagit del av den rapport av den 28 februari 2007 som upprättats över granskningen. Bokslutet är upprättat i enlighet med gällande bestämmelser och de bokslutsprinciper som fastställts av riksdagens bankfullmäktige. Bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om bankens ekonomiska ställning och resultatbildning. Vi föreslår att resultaträkningen och balansräkningen fastställs för det granskade räkenskapsåret. Vi tillstyrker att räkenskapsårets resultat disponeras enligt direktionens förslag. Helsingfors den 29 mars 2007 Timo Seppälä Arto Bryggare

Esko Kiviranta

Markku Koskela CGR

Veli Vanhanen CGR . / . Kalervo Virtanen CGR

84

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bokslut

Utlåtande om revision enligt artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet I egenskap av oavhängiga externa revisorer enligt definitionen i artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet, rekommenderade av ECBrådet och utnämnda av Europeiska unionens råd har vi granskat Finlands Banks bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2006. Bokslutet, som avgetts av direktionen, omfattar resultaträkningen, balansräkningen och noter till bokslutet. Bokföringen, de tillämpade redovisningsprinciperna och innehållet i bokslutet samt bokslutspresentationen har granskats i tillräcklig omfattning för att konstatera att bokslutet inte innehåller väsentliga fel eller brister. Enligt vår mening har bokslutet upprättats enligt de redovisningsprinciper och -metoder som 5.12.2002 godkänts av ECB-rådet. Bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av Finlands Banks verksamhet och dess ekonomiska ställning. Helsingfors den 28 februari 2007 Ernst & Young Oy CGR-samfund Jarmo Lohi CGR, OFR

Bokslut

Finlands Banks årsberättelse 2006

85

Bilagor

Penningpolitiska åtgärder inom Eurosystemet 2006 Januari

Den 16 december 2005 beslutade ECB-rådet att öka tilldelningsbeloppet från 30 miljarder euro till 40 miljarder euro för var och en av de långfristiga refinansieringstransaktioner som genomförs 2006 från och med den transaktion som avvecklades den 26 januari 2006.

Mars

Den 2 mars 2006 beslutade ECB-rådet att höja lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,25 procentenheter till 2,50 % från och med den transaktion som avvecklades den 8 mars 2006. Dessutom höjdes räntan på utlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,50 % och räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 1,50 %.

Juni

Den 8 juni 2006 beslutade ECB-rådet att höja lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,25 procentenheter till 2,75 % från och med den transaktion som avvecklades den 15 juni 2006. Dessutom höjdes räntan på utlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 3,75 % och räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 1,75 %.

Augusti

Den 3 augusti 2006 beslutade ECB-rådet att höja lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,25 procentenheter till 3,00 % från och med den transaktion som avvecklades den 9 augusti 2006. Dessutom höjdes räntan på utlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 4,00 % och räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 2,00 %.

Oktober

Den 5 oktober 2006 beslutade ECB-rådet att höja lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,25 procentenheter till 3,25 % från och med den transaktion som avvecklades den 11 oktober 2006. Dessutom höjdes räntan på utlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 4,25 % och räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 2,25 %.

December

Den 7 december 2006 beslutade ECB-rådet att höja lägsta anbudsräntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna med 0,25 procentenheter till 3,50 % från och med den transaktion som avvecklades den 13 december 2006. Dessutom höjdes räntan på utlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 4,50 % och räntan på inlåningsfaciliteten med 0,25 procentenheter till 2,50 %.

Bilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

89

Viktigaste finansmarknadsåtgärder 2006 Åtgärder av Europeiska centralbankssystemet Februari

I den fjärde lägesrapporten om det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) definierade ECB-rådet de slutliga målen för SEPA. Rapporten uppmanar till utveckling av framtidsorienterade, säkra och kostnadseffektiva betalningslösningar för att möta behoven från olika kundgrupper. Finlands Banks direktion godkände ändrade riktlinjer för den allmänna övervakningen. Enligt riktlinjerna skall banken aktivt delta i fastställandet av principer för den allmänna övervakningen av de alltmer integrerade betalnings- och avvecklingssystemen i Eurosystemet. I enlighet med sin strategi främjar Finlands Bank effektiva och tekniskt utvecklade betalnings- och avvecklingssystem.

April

På begäran av Europeiska unionens råd antog ECB ett yttrande om förslaget till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden. I yttrandet föreslog ECB ändringar i direktivförslaget bland annat i fråga om reglering av betalningsinstitut.

Maj

Europeiska kommissionen och ECB gjorde ett gemensamt uttalande om det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) och den process som skall leda fram till dess genomförande. I uttalandet ser kommissionen och ECB Europa som en integrerad marknad för betalningstjänster. På denna marknad råder effektiv konkurrens och ingen skillnad görs mellan gränsöverskridande betalningar och nationella betalningar inom euroområdet. Enligt uttalandet bör en ur marknadseffektivitetssynpunkt kritisk massa av nationella kontoöverföringar, direktdebiteringar och kortbetalningar ha övergått till SEPAinstrument före slutet av 2010. ECB-rådet godkände principer om allmän övervakning av driftskontinuitet för systemviktiga betalningssystem (Business Continuity Oversight Expectations for Systematically Important Payment Systems, SIPS). Principerna fastställer en väldefinierad kontinuitetsstrategi för affärsverksamhet, användning av trovärdiga scenarier och existensen av nödvändiga drift- och reservsystem, krishanteringsrutiner och formella krishanteringsplaner och regelbunden testning av rutiner och planer. Eurosystemet genomförde en krisövning för att testa sin förmåga att hantera en simulerad finanskris som spritt sig till flera länder och som hotar utvecklas till en systemkris i hela det finansiella systemet i euroområdet. Största uppmärksamhet ägnades länkarna och knutpunkterna mellan de olika delarna i systemet. I övningen, som omfattade alla väsentliga centralbanksfunktioner, deltog samtliga centralbanker i Eurosystemet.

Juni

90

ECB publicerade sin finansiella stabilitetsrapport (Financial Stability Review, FSR). I rapporten konstaterades att finansinstituten i euroområdet har förbättrat sin förmåga att klara av chocker, men att det krävs kontinuerlig vaksamhet eftersom riskerna och exponeringarna för risker inte har försvunnit.

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bilagor

Juli

ECB-rådet beslutade att fortsätta arbetet med att utveckla det nya avvecklingssystemet Target2-Securities i samarbete med värdepapperscentralerna och andra marknadsaktörer.

Augusti

ECB antog ett yttrande om ett lagändringsprojekt avseende Polens centralbank. Förslaget syftar till en ändring av det autonoma banktillsynsorganets sammansättning. I yttrandet betonade ECB vikten av att säkerställa banktillsynsmyndighetens oberoende och nära samarbete med den nationella centralbanken.

September

ECB-rådet beslutade att marknaden för kortfristiga värdepapper eller STEP (Short-Term European Paper) ska accepteras som en marknadsplats för säkerheter för Eurosystemets kredittransaktioner. STEP-värdepapper som uppfyller kriterierna godtas som säkerhet så snart STEP-statistiken om avkastning publiceras på ECB:s webbplats.

Oktober

ECB-rådet uppdaterade sin utvärdering av värdepapperscentraler som godkänts för hantering av säkerheter för kredittransaktioner. Finlands Bank bedömde att Finlands Värdepapperscentrals clearing- och avvecklingssystem för räntebärande instrument fortsättningsvis uppfyller kraven enligt ECBS användarstandarder. ECB publicerade ECBS banktillsynskommittés årliga rapport om den strukturella utvecklingen av EU:s banksektor (EU Banking Structures 2005). Enligt rapporten ökar integrationen, internationaliseringen och koncentrationen i EU-banksektorn snabbt. Under 2005 och i början av 2006 ökade de gränsöverskridande fusionerna och företagsköpen framför allt mellan banker i EU-länderna. Den gynnsamma verksamhetsmiljön främjade en expansion av bankernas affärsverksamhet. Särskilt de största bankgrupperna i EUländerna växte kraftigt.

November

ECB redovisade i en lägesrapport sin syn på användningen av betalkort i det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA). Anslutningen till SEPA kräver att kortsystem och banksektorer fattar beslut om sin strategiska position inom SEPA och sedan utvecklar sin affärsplan för att kunna ansluta sig till SEPA. Avsikten är att göra övergången till en mer integrerad marknad framgångsrik och samtidigt behålla effektiviteten och de låga kostnader som karaktäriserar de nuvarande nationella kortsystemen. ECB-rådet uppdaterade sin bedömning av de länkar mellan avvecklingssystem för värdepapper som uppfyller användarstandarderna och som får användas vid överföring av godtagbara säkerheter för Eurosystemets kredittransaktioner. ECB gav ut en rapport om stabiliteten i EU:s banksektor (EU banking sector stability) som upprättats av ECBS banktillsynskommitté. Enligt rapporten uppvisade bankerna en stark kapitaltäcknings- och resultatutveckling och den gynnsamma utvecklingen förväntades fortsätta. Bankerna ansågs följaktligen ha fortsatt god förmåga att motstå chocker. Som en risk betraktades dock att utlåningen fortsätter att öka kraftigt samtidigt som kreditgivningskriterierna urholkas. Ett problem är också överföring av kreditrisker under former där det blir oklart vem som bär den slutliga risken.

Bilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

91

December

ECB publicerade årets andra finansiella stabilitetsrapport (Financial Stability Review, FSR). Trots att finansmarknaden i praktiken visat sig vara risktålig (t.ex. utredningen om hedgefonden Amaranth Advisors finansiella svårigheter i september 2006) pekade rapporten på många potentiella risker. Sådana är bland annat de till följd av låga riskpremier låga långräntorna som trissar upp tillgångsvärdena. Som en risk betraktas också de globala makroekonomiska obalanserna som, om de plötsligt korrigeras, kan åstadkomma allvarliga störningar på finansmarknaden.

Ny EU-lagstiftning och dess genomförande i Finland Maj

Finansministeriets arbetsgrupp för genomförande av direktivet om marknader för finansiella instrument (Markets in Financial Instruments Directive, MiFID) lämnade sin rapport. Direktivet syftar till att främja en välfungerande inre marknad inom EU. Ett av målen är att skapa konkurrenskraftiga alternativ till börshandel. Utifrån de yttranden som givits om rapporten och kommissionens förordning om genomförande av MiFID från oktober utarbetade arbetsgruppen en regeringsproposition som skall lämnas till riksdagen under 2007.

Augusti

Rådets förordning om stadga för europeiska kooperativa föreningar trädde i kraft. Förordningen gör det möjligt att ge andelslag en struktur som överskrider statliga gränser.

Oktober

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av värdepappersmarknadslagen med anledning av genomförandet av det så kallade öppenhetsdirektivet överlämnades till riksdagen. Direktivet syftar till att harmonisera kraven med avseende på upplysningar om emittenter av värdepapper inom EU. Kraven gäller regelbunden informationsgivning, flaggningsskyldighet samt offentliggörande och upprätthållande av den information som omfattas av regleringen. Ikraftträdandet av lagen sköts fram från årsskiftet till 2007.

December

Riksdagen fortsatte behandlingen av förslaget till ny kreditinstitutslag. Lagen kompletterades bland annat med kapitalkraven enligt Basel II. Lagen trädde inte i kraft vid årsskiftet som planerat utan först den 15 februari 2007. Mandatet för den arbetsgrupp som förberett genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om gränsöverskridande fusioner av aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar gick ut vid slutet av 2006. Direktivet syftar till att underlätta gränsöverskridande fusioner mellan aktiebolag och andra bolag med begränsat ansvar i de olika medlemsländerna och att främja konkurrensen. Direktivet skall sättas i kraft senast den 15 december 2007. Förslaget till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden (betalningstjänstedirektivet) bereddes aktivt under Österrikes och Finlands EU-ordförandeskap. Avsikten med direktivet är att skapa harmoniserade regler för betaltjänsterna på den inre marknaden. Ekofinrådet och Europaparlamentet antog emellertid inte direktivet under 2006. Den fortsatta behandlingen av direktivet sköts sålunda fram till 2007.

92

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bilagor

Andra viktiga lagstiftningsprojekt och myndighetsåtgärder Januari

Förmögenhetsskatten slopades i Finland vid början av 2006. Finlands Bank och Sveriges riksbank undertecknade i januari 2006 ett samförståndsavtal som omfattar ett samarbetsprogram för övervakning av den nordiska värdepappersmarknaden. Avsikten är att utöka informationsutbytet och samordna den allmänna övervakningen.

Februari

De finländska bankerna offentliggjorde sin nationella plan för övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA. Migrationsplanen har utarbetats av Bankföreningen i Finland med bistånd av Finlands Bank.

Mars

Finlands Bank och Finansinspektionen undertecknade ett samförståndsavtal om beredskap för finansiella kriser. Syftet med samförståndsavtalet är att genom effektivare samarbete förbättra parternas krishanteringsberedskap och säkerställa utbytet av information vid eventuella finansiella kriser.

April

Under ledning av EU:s Ekonomiska och finansiella kommitté (Economic and Financial Committee, EFC) anordnades en EU-täckande övning i hantering av kriser i det finansiella systemet för att testa samförståndsavtalet från 2005. I den simulerade krishanteringsövningen deltog finanstillsynsmyndigheterna, centralbankerna och finansministerierna i samtliga EU-länder.

Augusti

Regeringens proposition med förslag till ändring av sparbankslagen överlämnades till riksdagen. Syftet med ändringen är att göra sparbankernas grundfondsandelar likvärdiga med övriga bankformers instrument för eget kapital. En regeringsproposition med förslag till lagar om ändring av lagen om fastighetsfonder, lagen om placeringsfonder och till vissa lagar som har samband med den överlämnades till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat att lagen om placeringsfonder kompletteras med bestämmelser om specialplaceringsfonder som främst investerar sina tillgångar i fastigheter och fastighetsvärdepapper.

September

Den nya aktiebolagslagen trädde i kraft. Aktiebolagens handlingsfrihet utökades när vissa begränsningar och formaliteter föll bort och nya förfaringssätt blev möjliga. Bland annat fick fordringsägarna och minoritetsaktieägarna ett effektivare rättsskydd.

November

Europeiska kommissionens nätverk av konkurrensmyndigheter och de relevanta finanstillsynsmyndigheterna behandlade avtalet om Danske Banks köp av Sampo Bank Abp. De myndighetstillstånd som behövdes för affären beviljades i januari 2007.

Bilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

93

Finlands Banks viktigaste remissyttranden 2006 Remissyttranden avseende lagstiftningen om och utvecklingen av finansmarknaden Yttrande till Finansinspektionen

–

om en tolkning om tillåtna affärer med andra derivat och underliggande tillgångar än sådana som hänför sig till investeringsobjekt 12.1

–

om åtgärdsavgifter för godkännande av externa kreditvärderingar 5.9

–

om följande utkast till standarder: RA1.2

Förvärv av bestämmande inflytande i företag utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

1.3

Intern styrning

1.4

Principer för lämplighetsprövning av ledande befattningshavare

2.1

Uppföranderegler för tillhandahållande av finansiella tjänster

RA4.1

Rapportering av stora exponeringar

4.2

Företagens interna kapitalutvärdering (ICAAP)

4.3c

Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden

4.3d

Kapitalkrav för kreditrisker enligt intern riskklassificering

4.3e och 4.3f Metoder för kreditriskreducering vid beräkning av kapitalkrav 4.3g

Kapitalkrav för marknadsrisker

4.3h

Kapitalkrav för värdepapperisering

4.3i

Kapitalkrav för operativa risker

4.3j

Villkor för godkännande av externa kreditvärderingar i kapitaltäckningsanalysen

4.3k

Kapitalkrav för motpartsrisker

4.5

Skyldighet att offentliggöra information om kapitaltäckning

RA4.8

Rapportering av kapitalbas och kapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker

RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående

94

Finlands Banks årsberättelse 2006

5.2a

Erbjudande och börsnotering av värdepapper

5.2b

Informationsskyldighet för börsnoterade bolag och aktieägare och

5.2c

Offentligt uppköpserbjudande och budplikt

Bilagor

till finansministeriet

–

om Europeiska kommissionens förslag till direktiv om betaltjänster på den inre marknaden 25.1

–

om lagstiftning om internprissättningen i inkomstbeskattningen 20.3

–

om fastställelse av ändringar i reglerna för Finlands Värdepapperscentral 26.4

–

om förslag till ändring av lagen om fastighetsfonder och lagen om placeringsfonder 4.5

–

om ett betänkande om beskattning, årsredovisning och bolagsrätt 5.5

–

om förslag till ändring av värdepappersmarknadslagen 9.5

–

om fastställelse av ändringar i reglerna för Finlands Värdepapperscentral 12.7

–

om promemorian från arbetsgruppen för genomförande av direktivet om marknader för finansiella instrument 30.8

–

om garantiavgifterna för 2006 till Ersättningsfonden för investerare 24.8

–

om en förordning om villkoren för upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs 4.9

–

om fastställelse av regler för handeln på en fondbörs och för annan offentlig handel 8.9

–

om fastställelse av handelsregler för Helsingforsbörsen 18.9

–

om förordningar om ändring av lagen om fastighetsfonder och lagen om placeringsfonder 5.10

–

om en förordning om beräkning av kapitalkrav och begränsning av stora exponeringar mot kunder för kreditinstitut och värdepappersföretag samt för finans- och försäkringskonglomerat 30.10

–

om ett betänkande av den arbetsgrupp som berett lagen om europaandelslag 6.2

–

om ändring av beredskapslagen 15.2

–

om revidering av Europeiska kommissionens handlingsplan för bolagsrätt 29.3

till social- och hälsovårdsministeriet

–

om lagen om försäkringsgaranti för undantagsförhållanden 16.2

till Finlands Värdepapperscentral

–

om ändring av värdepapperscentralens regler 24.1

till Europeiska kommissionen

–

om analysen av handlingsplanen för finansiella tjänster (FSAP) 31.1

till säkerhets- och försvarskommittén

–

om revidering av statsrådets principbeslut om tryggande av samhällets livsviktiga funktioner 30.8.

till justitieministeriet

Bilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

95

Finlands Banks publikationer 2006

Euro & talous

Kvartalstidskrift och ett specialnummer per år om den finansiella stabiliteten (”Rahoitusjärjestelmän vakaus”).

Bank of Finland Bulletin

Kvartalstidskrift och ett specialnummer per år om den finansiella stabiliteten (”Financial stability”).

Årsberättelse

Separat på finska, svenska och engelska.

Populärvetenskapliga rapporter

A:109

Pentti Pikkarainen och Antti Suvanto (red.), EMU ja rahoitusmarkkinat.

(serie A)

A:110

Päivi Heikkinen och Kari Korhonen (red.), Technology-driven efficiencies in financial markets.

Vetenskapliga monografier

E:34

Aaron Mehrotra, Essays on Empirical Macroeconomics. Doktorsavhandling.

(serie E)

E:35

Katja Taipalus, Bubbles in the Finnish and US equities markets.

E:36

Laura Solanko, Essays on Russia’s Economic Transition. Doktorsavhandling.

E:37

Mika Arola, Foreign capital and Finland – Central government’s first period of reliance on international financial markets, 1862–1938. Doktorsavhandling.

E:38

Heli Snellman, Automated Teller Machine network market structure and cash usage.

Discussion Papers

I serien utkom 33 diskussionsrapporter som webbpublikationer (på engelska eller finska).

Statistikmeddelanden

Finansmarknaden, utkommer en gång per månad (på finska, svenska och engelska). Finlands betalningsbalans, utkommer som webbpublikation en gång per månad (på finska, svenska och engelska). Finlands betalningsbalans, årsstatistik, utkommer som webbpublikation i mars och september (på finska, svenska och engelska). Portföljinvesteringar i Finlands betalningsbalans, utkommer som webbpublikation en gång per år (på finska, svenska och engelska). Direktinvesteringar i Finlands betalningsbalans, utkommer som webbpublikation en gång per år (på finska, svenska och engelska). Finländska masskuldebrevslån, utkommer som webbpublikation en gång per år (på finska, svenska och engelska).

96

Finlands Banks årsberättelse 2006

Bilagor

Publikationer utgivna av I serien BOFIT Discussion Papers utkom 19 rapporter som Forskningsinstitutet för webbpublikationer (på engelska). transitionsekonomier I serien BOFIT Online utkom 6 webbpublikationer (på finska eller engelska). BOFIT Viikkokatsaus, utkommer som webbpublikation en gång per vecka. BOFIT Weekly, utkommer som webbpublikation en gång per vecka. BOFIT Russia Review, utkom som webbpublikation en gång per månad. BOFIT China Review, utkom som webbpublikation fyra gånger per år.

Prenumeration/ beställningar

En fullständig förteckning över Finlands Banks publikationer finns på bankens webbplats (www.finlandsbank.fi). Finlands Bank har i allt större utsträckning gått över till elektronisk utgivning och elektronisk prenumeration. Bland annat diskussionsrapporter, populärvetenskapliga rapporter och vetenskapliga monografier ges endast ut i elektronisk form på bankens webbplats. På vår webbplats finns en gratis tjänst för prenumeration av elektroniska publikationer. När ett nytt nummer av publikationen har lagts ut på webben skickas ett e-meddelande till prenumeranten. Prenumerationen kan tecknas på sidan www.finlandsbank.fi > Publikationer > Prenumeration på elektroniska publikationer. Kontakta [email protected] vid problem med inregistreringen. Äldre tryckta publikationer kan efterbeställas från Finlands Banks publikationsförråd. Blankett för beställning av tryckta publikationer finns på vår webbplats.

Bilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

97

Finlands Banks representation i ECB- och EU-organ 2006

Finlands Bank i ECB-rådet Erkki Liikanen, medlem Matti Louekoski, suppleant och bisittare

Finlands Bank i ECBS-kommittéerna Kommittén för internationella förbindelser Sinikka Salo Olli-Pekka Lehmussaari

Kommittén för marknadsoperationer Pentti Pikkarainen Tuomas Välimäki

Budgetkommittén Antti Vuorinen

Banktillsynskommittén Heikki Koskenkylä

Redovisningskommittén Esa Ojanen Tuula Colliander

Penningpolitiska kommittén Antti Suvanto Jarmo Kontulainen (t.o.m. 21.8.2006) Veli-Matti Mattila (fr.o.m. 22.8.2006)

Rättskommittén Maritta Nieminen Eija Brusila Kommittén för betalnings- och avvecklingssystem Harry Leinonen Mauri Lehtinen (t.o.m. 21.3.2006) Anna-Maija Tikkanen (fr.o.m. 22.3.2006)

Sedelkommittén Urpo Levo (t.o.m. 19.3.2006) Mauri Lehtinen (fr.o.m. 20.3.2006) Kari Takala

Kommittén för internrevision Erkki Kurikka Pertti Ukkonen IT-kommittén Armi Westin Raimo Parviainen Statistikkommittén Helka Jokinen Harri Kuussaari Kommittén för extern information Antti Juusela (t.o.m. 26.11.2006) Jouko Marttila (fr.o.m. 27.11.2006) Heli-Kirsti Airisniemi

Finlands Bank i EU-kommittéer Ekonomiska och finansiella kommittén Pentti Hakkarainen Hannu Mäkeläinen, suppleant

98

Finlands Banks årsberättelse 2006

Kommittén för ekonomisk politik Tapio Peura, suppleant (t.o.m. 14.9.2006) Helvi Kinnunen, suppleant (fr.o.m. 15.9.2006)

Kommittén för europeiska banktillsynsmyndigheter Heikki Koskenkylä

Bilagor

Tabellbilagor

På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna. 0 mindre än hälften av den använda enheten . uppgift kan ej förekomma .. uppgift inte tillgänglig – inget finns att redovisa _ seriens innehåll ändrat

Tabell 1. Finlands Banks balansräkning månadsvis, miljoner euro Tillgångar 1

Guld och guldfordringar

2 2.1 2.2

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet Fordringar på Internationella valutafonden Banktillgodohavanden, värdepapper, lån och andra tillgångar

I

II

III

686

686

761

8 512 291

8 055 275

4 803 270

8 221

7 780

4 532

3

Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

972

972

1 036

4 4.1 4.2

Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet Banktillgodohavanden, värdepapper och lån Fordringar som uppkommit inom kreditfaciliteten inom ERM2

0 0 –

0 0 –

121 121 –

5 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6

Fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner Huvudsakliga refinansieringstransaktioner Långfristiga refinansieringstransaktioner Finjusterande reverserade transaktioner Strukturella reverserade transaktioner Utlåningsfacilitet Fordringar avseende tilläggssäkerheter

2 143 1 600 543 – – – –

2 605 2 031 574 – – – –

2 162 1 668 493 – – – –

6

Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

0

6

80

7

Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

–

–

2 810

8

Fordringar i euro på den offentliga sektorn

–

–

–

9 9.1 9.2 9.3 9.4

4 721 74 717 –

5 314 74 717 –

7 321 74 717 –

9.5

Fordringar inom Eurosystemet Andel i ECB Fordran för överförd valutareserv Fordringar avseende emission av ECB:s skuldcertifikat Fordringar avseende Targetsystemet och korrespondentbankskonton (netto) Övriga fordringar inom Eurosystemet

– 3 930

763 3 760

2 745 3 786

10

Övriga tillgångar

833

833

917

17 866

18 471

20 010

Summa tillgångar På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna. Källa: Finlands Bank.

100

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

IV

V

IX

X

XI

XII

761

761

745

745

745

745

749

749

761

4 815 270

4 720 270

4 682 325

4 658 324

4 674 355

4 687 355

4 814 317

4 810 310

4 750 279

4 545

4 450

4 357

4 334

4 319

4 332

4 496

4 500

4 470

1 028

1 096

1 093

1 114

1 138

1 164

1 155

1 100

1 061

443 443 –

182 182 –

461 461 –

316 316 –

223 223 –

252 252 –

258 258 –

244 244 –

368 368 –

1 874 1 495 380 – – – –

2 330 1 950 380 – – – –

2 723 1 939 784 – – – –

2 890 2 084 806 – – – –

2 417 1 612 806 – – – –

2 707 2 150 557 – – – –

1 927 1 414 513 – – – –

2 125 1 611 513 – – – –

1 025 500 525 – – – –

92

35

20

73

50

61

47

91

60

2 795

3 105

3 416

3 541

3 951

4 212

4 558

4 829

4 998

–

–

–

–

–

–

–

–

–

5 317 74 717 –

5 459 74 717 –

4 989 74 717 –

4 551 74 717 –

4 608 74 717 –

6 030 74 717 –

4 491 74 717 –

4 521 74 717 –

5 886 74 717 –

716 3 810

858 3 810

438 3 760

– 3 760

– 3 817

1 539 3 700

– 3 700

– 3 730

1 157 3 938

900

936

995

947

971

986

947

976

933

18 025

18 624

19 123

18 836

18 777

20 844

18 947

19 445

19 843

Tabellbilagor

VI

VII

VIII

Finlands Banks årsberättelse 2006

101

Tabell 1. (fortsätter) Skulder

I

II

III

1

Utelöpande sedlar

9 250

9 128

9 240

2 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5

Skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet relaterade till penningpolitiska transaktioner RTGS-konton (inklusive kassakrav) Inlåningsfacilitet Inlåning med fast löptid Finjusterande reverserade transaktioner Skulder avseende tilläggssäkerheter

2 145 2 144 0 – – –

3 501 3 500 1 – – –

4 957 4 957 0 – – –

3

Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

–

–

–

4 4.1 4.2

Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet Offentlig sektor Övriga skulder

1 – 1

1 – 1

1 – 1

5

Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

1

1

1

6

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i euroområdet

0

0

0

7 7.1 7.2

Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet Inlåning och övriga skulder Skulder som uppkommit inom kreditfaciliteten inom ERM2

499 499 –

44 44 –

40 40 –

8

Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF

173

173

170

9 9.1 9.2 9.3

Skulder inom Eurosystemet Skulder avseende emission av ECB:s skuldcertifikat Skulder avseende Targetsystemet och korrespondentbankskonton (netto) Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

190 – 190 –

– – – –

– – – –

10

Övriga skulder

548

563

350

11

Värderegleringskonto

974

974

919

12 12.1 12.2 12.3 12.4

Avsättningar och eget kapital Grundfond Reservfond Pensionsavsättningar Övriga avsättningar

4 085 841 689 406 2 149

4 085 841 689 406 2 149

4 332 841 756 442 2 293

17 866

18 471

20 010

Summa skulder

På grund av avrundning stämmer inte alltid totalsummorna. Källa: Finlands Bank.

102

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

XI

XII

9 434

9 517

9 621

9 730

9 773

9 772

9 835

9 923

10 419

2 898 2 894 4 – – –

3 419 3 418 1 – – –

3 911 3 910 1 – – –

2 744 2 743 1 – – –

2 997 2 996 1 – – –

5 401 5 401 1 – – –

2 302 2 301 1 – – –

2 118 2 116 2 – – –

3 766 3 765 1 – – –

–

–

–

–

–

–

–

–

–

0 – 0

0 – 0

0 – 0

14 – 14

4 – 4

4 – 4

0 – 0

3 – 3

0 – 0

1

1

1

1

1

1

1

4

4

0

0

0

0

0

0

0

0

0

42 42 –

1 1 –

8 8 –

0 0 –

0 0 –

14 14 –

67 67 –

1 1 –

– – –

170

170

166

166

166

166

166

166

163

– – – –

– – – –

– – – –

754 – 754 –

391 – 391 –

– – – –

975 – 975 –

1 598 – 1 598 –

– – – –

229

265

303

315

334

374

418

450

162

919

919

780

780

780

780

850

850

762

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 332 841 756 442 2 293

4 566 841 756 459 2 510

18 025

18 624

19 123

18 836

18 777

20 844

18 947

19 445

19 843

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

103

Tabell 2. Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner Avvecklingsdag

Anbud, mn euro

Tilldelning, mn euro

1

Därav finländska kreditinstituts andel, mn euro

Antal deltagande kreditinstitut inom euroområdet

Anbudsförfarande med rörlig ränta

Löptid, dagar

Lägsta anbudsränta, %

Marginalränta, %

Vägd genomsnittsränta på tilldelningen, %

2

3

4

5

6

7

8

2006 4.1 11.1 18.1 25.1

359 312 378 353 400 188 392 854

316 000 309 000 324 000 316 000

1 665 1 549 1 600 1 600

353 368 409 408

2,25 2,25 2,25 2,25

2,30 2,30 2,30 2,30

2,31 2,31 2,31 2,31

7 7 7 7

1.2 8.2 15.2 22.2 28.2

387 275 421 394 414 904 402 410 370 255

290 000 293 500 295 000 308 000 301 500

1 600 1 355 1 928 2 031 1 645

389 384 394 393 346

2,25 2,25 2,25 2,25 2,25

2,30 2,31 2,31 2,31 2,32

2,31 2,31 2,31 2,32 2,34

7 7 7 6 8

8.3 15.3 22.3 29.3

379 105 366 649 395 001 362 447

298 000 290 500 298 000 284 000

1 698 1 775 1 615 1 668

393 411 419 391

2,50 2,50 2,50 2,50

2,56 2,56 2,56 2,57

2,57 2,57 2,57 2,58

7 7 7 7

5.4 12.4 19.4 27.4

380 014 404 763 395 069 372 454

280 000 288 500 298 000 291 000

2 100 2 100 1 992 1 495

397 408 414 394

2,50 2,50 2,50 2,50

2,57 2,57 2,58 2,59

2,58 2,58 2,58 2,60

7 7 8 7

4.5 10.5 17.5 24.5 31.5

372 849 372 864 376 580 372 247 371 542

286 000 284 000 283 000 291 500 290 500

2 275 2 003 2 450 1 950 1 700

380 381 392 401 381

2,50 2,50 2,50 2,50 2,50

2,59 2,58 2,58 2,58 2,58

2,60 2,59 2,59 2,59 2,59

6 7 7 7 7

7.6 15.6 21.6 28.6

339 282 350 472 391 122 371 979

286 000 292 000 316 000 328 500

1 500 2 000 1 452 1 939

357 374 395 394

2,50 2,75 2,75 2,75

2,55 2,82 2,82 2,83

2,57 2,83 2,83 2,84

8 6 7 7

Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank.

104

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Avvecklingsdag

Anbud, mn euro

1

Tilldelning, mn euro

2

Därav finländska kreditinstituts andel, mn euro

Antal deltagande kreditinstitut inom euroområdet

Anbudsförfarande med rörlig ränta

Löptid, dagar

Lägsta anbudsränta, %

Marginalränta, %

Vägd genomsnittsränta på tilldelningen, %

3

4

5

6

7

8

5.7 12.7 19.7 25.7

376 624 367 223 388 712 359 208

326 000 321 500 335 000 338 000

1 300 1 955 1 742 2 084

381 377 399 335

2,75 2,75 2,75 2,75

2,78 2,81 2,81 2,81

2,81 2,82 2,82 2,82

7 7 6 8

2.8 9.8 15.8 23.8 30.8

357 627 359 131 367 386 376 014 323 482

324 000 318 000 311 000 317 500 310 500

1 900 1 688 1 604 1 612 1 500

364 353 349 388 343

2,75 3,00 3,00 3,00 3,00

2,76 3,05 3,05 3,05 3,00

2,79 3,06 3,06 3,06 3,02

7 6 8 7 7

6.9 13.9 20.9 27.9

350 124 356 118 346 764 313 570

307 000 300 500 311 000 313 000

1 868 1 765 1 700 2 150

346 369 394 354

3,00 3,00 3,00 3,00

3,04 3,04 3,03 3,00

3,05 3,04 3,04 3,03

7 7 7 6

3.10 11.10 18.10 25.10

342 164 367 380 378 950 378 282

312 000 308 000 318 500 314 000

2 100 1 915 1 933 1 414

342 378 398 387

3,00 3,25 3,25 3,25

3,02 3,29 3,29 3,30

3,04 3,30 3,30 3,31

8 7 7 7

1.11 8.11 15.11 22.11 29.11

382 135 392 532 403 488 392 901 385 957

307 000 303 000 304 000 321 500 308 000

1 768 1 010 1 234 1 611 1 035

366 372 368 371 343

3,25 3,25 3,25 3,25 3,25

3,31 3,31 3,31 3,30 3,30

3,32 3,32 3,32 3,31 3,31

7 7 7 7 7

6.12 13.12 20.12 28.12

374 364 383 656 388 525 379 862

329 000 320 000 321 500 330 500

637 398 142 500

333 344 370 373

3,25 3,50 3,50 3,50

3,30 3,55 2,58 3,58

3,31 3,56 3,58 3,68

7 7 8 7

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

105

Tabell 3. Eurosystemets långfristiga refinansieringstransaktioner Avvecklingsdag

2006 26.1 23.2 30.3 27.4 1.6 29.6 27.7 31.8 28.9 26.10 30.11 21.12

Anbud, mn euro

Tilldelning, mn euro

Därav finländska kreditinstituts andel, mn euro

Antal deltagare

Marginalränta, %

Vägd genomsnittsränta, %

Löptid, dagar

1

2

3

4

5

6

7

69 438 63 980 56 708 63 596 59 771 57 185 54 824 51 079 49 801 62 854 72 782 74 150

40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000 40 000

252 181 61 139 553 92 161 187 210 116 365 44

168 164 170 188 161 167 158 148 136 159 168 161

2,47 2,57 2,73 2,76 2,87 3,00 3,08 3,20 3,30 3,48 3,58 3,66

2,48 2,57 2,75 2,78 2,88 3,01 3,09 3,21 3,32 3,50 3,58 3,67

91 98 91 91 91 91 91 91 84 98 91 98

Källa: Europeiska centralbanken.

Tabell 4. Andra transaktioner genom anbudsförfaranden Avvecklingsdag

Typ av transaktion

Anbud, mn euro

Tilldelning, mn euro

Antal deltagare

Anbudsförfarande med fast ränta Fast ränta, %

7

8

24 900

7 000

28

–

2,27

2,28

1

Finjusterande likviditetstillförande transaktion med rörlig ränta

28 260

6 500

28

–

2,31

2,32

1

Finjusterande likviditetsindragande transaktion med fast ränta

2 600

2 600

3

2,25

–

–

1

11.4

Finjusterande likviditetstillförande transaktion med rörlig ränta

47 545

26 000

29

–

2,55

2,58

1

9.5

Finjusterande likviditetsindragande transaktion med fast ränta

15 810

15 810

16

2,50

–

–

1

14.6

Finjusterande likviditetsindragande transaktion med fast ränta

4 910

4 910

8

2,50

–

–

1

Finjusterande likviditetsindragande transaktion med fast ränta

9 000

9 000

9

2,75

–

–

1

8.8

Finjusterande likviditetsindragande transaktion med fast ränta

19 860

19 860

21

2,75

–

–

1

5.9

Finjusterande likviditetsindragande transaktion med fast ränta

13 635

13 635

17

3,00

–

–

1

Finjusterande likviditetstillförande transaktion med rörlig ränta

36 120

9 500

26

–

3,05

3,06

1

Finjusterande likviditetstillförande transaktion med rörlig ränta

21 565

2 500

25

–

3,32

3,33

1

11.7

10.10

Källa: Europeiska centralbanken. 12.12

6

Löptid, dagar

3

7.3

5

Vägd genomsnittsränta, %

2

7.2

4

Marginalränta, %

Finjusterande likviditetstillförande transaktion med rörlig ränta

2006 17.1

1

Anbudsförfarande med rörlig ränta

Källa: Europeiska centralbanken.

106

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Tabell 5. Eurosystemets viktigaste styrräntor Anbudsförfarande med fast ränta

Anbudsförfarande med rörlig ränta

Ränta på huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Lägsta anbudsränta

Beslut

Gäller fr.o.m.

%

Beslut

22.12.1998 8.4.1999 4.11.1999 3.2.2000 16.3.2000 27.4.2000 8.6.2000

1.1.1999 14.4.1999 10.11.1999 9.2.2000 22.3.2000 4.5.2000 15.6.2000

3,00 2,50 3,00 3,25 3,50 3,75 4,25

8.6.2000 31.8.2000 5.10.2000 10.5.2001 30.8.2001 17.9.2001 8.11.2001 5.12.2002 6.3.2003 5.6.2003 1.12.2005 2.3.2006 8.6.2006 3.8.2006 5.10.2006 7.12.2006

Gäller fr.o.m.

%

28.6.2000 6.9.2000 11.10.2000 15.5.2001 5.9.2001 19.9.2001 14.11.2001 11.12.2002 7.3.2003 6.6.2003 6.12.2005 8.3.2006 15.6.2006 9.8.2006 11.10.2006 13.12.2006

4,25 4,50 4,75 4,50 4,25 3,75 3,25 2,75 2,50 2,00 2,25 2,50 2,75 3,00 3,25 3,50

Stående faciliteter Ränta på inlåningsfaciliteten

Ränta på utlåningsfaciliteten

Beslut

Gäller fr.o.m.

%

Beslut

22.12.1998 22.12.1998 21.1.1999 8.4.1999 4.11.1999 3.2.2000 16.3.2000 27.4.2000 8.6.2000 31.8.2000 5.10.2000 10.5.2001 30.8.2001 17.9.2001 8.11.2001 5.12.2002 6.3.2003 5.6.2003 1.12.2005 2.3.2006 8.6.2006 3.8.2006 5.10.2006 7.12.2006

1.1.1999 4.1.1999 22.1.1999 9.4.1999 5.11.1999 4.2.2000 17.3.2000 28.4.2000 9.6.2000 1.9.2000 6.10.2000 11.5.2001 31.8.2001 18.9.2001 9.11.2001 6.12.2002 7.3.2003 6.6.2003 6.12.2005 8.3.2006 15.6.2006 9.8.2006 11.10.2006 13.12.2006

2,00 2,75 2,00 1,50 2,00 2,25 2,50 2,75 3,25 3,50 3,75 3,50 3,25 2,75 2,25 1,75 1,50 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 2,25 2,50

22.12.1998 22.12.1998 21.1.1999 8.4.1999 4.11.1999 3.2.2000 16.3.2000 27.4.2000 8.6.2000 31.8.2000 5.10.2000 10.5.2001 30.8.2001 17.9.2001 8.11.2001 5.12.2002 6.3.2003 5.6.2003 1.12.2005 2.3.2006 8.6.2006 3.8.2006 5.10.2006 7.12.2006

Gäller fr.o.m.

%

1.1.1999 4.1.1999 22.1.1999 9.4.1999 5.11.1999 4.2.2000 17.3.2000 28.4.2000 9.6.2000 1.9.2000 6.10.2000 11.5.2001 31.8.2001 18.9.2001 9.11.2001 6.12.2002 7.3.2003 6.6.2003 6.12.2005 8.3.2006 15.6.2006 9.8.2006 11.10.2006 13.12.2006

4,50 3,25 4,50 3,50 4,00 4,25 4,50 4,75 5,25 5,50 5,75 5,50 5,25 4,75 4,25 3,75 3,50 3,00 3,25 3,50 3,75 4,00 4,25 4,50

Källa: Europeiska centralbanken.

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

107

Tabell 6. Likviditetsställning för banksystemet i euroområdet, periodgenomsnitt av dagliga behållningar, miljarder euro Uppfyllandeperiod som slutar1

Likviditetstillförande faktorer

Likviditetsindragande faktorer

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner Eurosystemets nettotillgångar i guld och utländsk valuta

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

1

2

Lång- Utlånings- Övriga Inlånings- Övriga Utefristiga facilitet likviditets- facilitet likviditets- löpande refinantillinsedlar sieringsförande dragande transtranstransaktioner aktioner aktioner

3

4

5

6

7

8

KreditMonetär institutens bas löpande konton

Statliga konton i Eurosystemet

Övriga faktorer, netto

9

10

11

12

2005 December

313,2

301,3

90,0

0,0

0,0

0,1

0,3

539,8

51,0

–39,6

153,0

692,9

Januari1

317,6

316,4

89,6

0,2

0,2

0,1

0,0

559,2

44,2

–33,5

154,1

713,3

Februari

325,2

310,0

96,2

0,0

0,3

0,1

0,0

548,4

56,6

–28,7

155,4

703,9

Mars

324,7

299,3

104,7

0,1

0,0

0,2

0,1

550,8

53,3

–34,0

158,3

709,2

April

327,9

290,1

113,7

0,1

0,7

0,3

0,0

556,4

51,6

–35,2

159,5

716,2

Maj

337,0

291,3

120,0

0,2

0,0

0,2

0,4

569,1

51,1

–33,5

161,2

730,5

Juni

336,9

287,0

120,0

0,1

0,0

0,1

0,1

572,0

45,5

–37,0

163,3

735,4

Juli

334,3

316,5

120,0

0,2

0,0

0,6

0,3

578,8

67,0

–42,1

166,3

745,7

Augusti

327,6

329,7

120,0

0,2

0,0

0,1

0,6

588,2

73,0

–51,5

167,1

755,4

September

327,3

314,0

120,0

0,1

0,0

0,1

0,4

588,7

61,4

–55,6

166,4

755,2

Oktober

326,7

308,7

120,0

0,1

0,3

0,2

0,0

588,5

59,1

–59,1

167,0

755,7

November

327,4

311,9

120,0

0,1

0,0

0,1

0,0

592,8

60,2

–60,6

167,0

759,8

December

327,0

313,1

120,0

0,1

0,1

0,1

0,0

598,6

54,9

–66,4

173,2

771,8

325,8

322,3

120,0

0,1

0,0

0,2

1,0

619,5

45,0

–72,7

175,3

794,9

2006

2007 Januari 1

Månadsangivelserna betecknar den uppfyllandeperiod som slutar respektive månad; t.ex. januari 2006 avser den uppfyllandeperiod som började 6.12.2005 och slutade 17.1.2006.

Källa: Europeiska centralbanken.

108

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Tabell 6. Likviditetsställning för banksystemet i Finland, periodgenomsnitt av dagliga behållningar, miljoner euro Uppfyllandeperiod som slutar1

Likviditetstillförande faktorer

Likviditetsindragande faktorer

Penningpolitiska transaktioner Finlands Banks nettotillgångar i guld och utländsk valuta

Huvudsakliga refinansieringstransaktioner

Lång- Utlånings- Övriga Inlånings- Övriga Utefristiga facilitet likviditets- facilitet likviditets- löpande refinantillförande insedlar sieringstransdragande transaktioner transaktioner aktioner

1

2

3

9 574,5

1 174,0

Januari1

9 565,9

Februari

9 500,8

Mars

Statens konto i Finlands Bank

KreditMonetär institutens bas löpande Övriga konton faktorer, 1 + 2 + 3 6+8 netto +4+5 + 11 – 6 –7 –8–9 – 10

4

5

6

7

8

9

10

11

12

712,2

3,2

0,0

3,9

0,0

8 990,3

0,0

163,3

2 306,3 11 300,5

1 340,6

607,3

0,0

0,0

3,1

0,0

9 226,1

0,0

–113,7

2 398,3 11 627,5

1 600,0

523,8

0,3

0,0

3,9

0,0

9 188,7

0,0

–114,0

2 546,3 11 738,8

9 306,9

1 725,9

557,7

0,0

0,0

3,5

0,0

9 127,4

0,0

–42,2

2 501,7 11 632,7

April

7 067,4

1 771,3

544,0

0,0

0,0

5,7

0,0

9 214,2

0,0

–2 287,8

2 450,6 11 670,5

Maj

6 392,8

1 955,4

440,5

0,0

0,0

6,1

0,0

9 390,5

0,0

–3 024,1

2 416,1 11 812,8

Juni

6 410,7

1 909,1

524,8

0,0

0,0

3,4

0,0

9 491,8

0,0

–3 214,8

2 564,2 12 059,4

Juli

6 422,1

1 660,7

767,6

0,0

0,0

8,3

0,0

9 631,1

0,0

–3 364,7

2 575,7 12 215,1

Augusti

6 360,7

1 932,6

794,0

0,4

0,0

2,9

0,0

9 730,6

0,0

–3 178,8

2 533,0 12 266,5

September

6 393,2

1 597,9

727,3

0,0

0,0

9,4

0,0

9 759,6

0,0

–3 656,4

2 605,8 12 374,8

Oktober

6 444,6

1 915,2

483,3

0,9

0,0

4,9

0,0

9 749,4

0,0

–3 455,2

2 544,8 12 299,1

November

6 485,9

1 757,4

536,9

0,0

0,0

4,3

0,0

9 832,0

0,0

–3 611,4

2 555,4 12 391,8

December

6 496,4

1 105,3

579,3

0,0

0,0

3,5

0,0

9 935,0

0,0

–4 310,6

2 553,0 12 491,5

6 473,6

486,3

563,1

0,0

0,0

3,4

0,0

10 190,8

0,0

–3 532,0

2 621,8 12 816,1

2005 December 2006

2007 Januari 1

Månadsangivelserna betecknar den uppfyllandeperiod som slutar respektive månad; t.ex. januari 2006 avser den uppfyllandeperiod som började 6.12.2005 och slutade 17.1.2006. Källa: Finlands Bank.

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

109

Tabell 7. Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet, miljarder euro Kassakravsbas

Totalt

Skulder med 2 % kassakrav Inlåning Räntebärande (dagslån, avtalad värdepapper löptid och med löptid uppsägningstid upp till 2 år upp till 2 år)

1 2005 December 2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Inlåning (avtalad löptid och uppsägningstid över 2 år)

Skulder med 0 % kassakrav Repor

4

Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år

2

3

5

6

14 040,7

7 409,5

499,2

1 753,5

1 174,9

3 203,6

14 165,7 14 353,6 14 500,2 14 649,5 14 769,0 14 712,2 14 797,1 14 850,7 15 261,0 15 421,0 15 543,0 15 648,3

7 451,5 7 511,1 7 604,7 7 740,4 7 765,7 7 764,5 7 787,3 7 760,2 8 064,9 8 133,9 8 199,7 8 411,7

517,8 534,2 550,2 563,8 583,5 550,9 553,4 576,3 584,0 615,2 613,2 601,9

1 766,1 1 804,6 1 825,1 1 833,0 1 843,6 1 877,1 1 891,9 1 906,6 1 931,6 1 965,1 1 973,0 1 968,4

1 215,4 1 241,7 1 241,5 1 231,5 1 264,4 1 174,4 1 192,2 1 234,7 1 269,7 1 264,5 1 285,9 1 180,3

3 215,0 3 262,0 3 278,8 3 280,7 3 311,7 3 345,3 3 372,4 3 372,8 3 410,8 3 442,4 3 471,2 3 486,1

Källa: Europeiska centralbanken.

Tabell 8. Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i euroområdet, miljarder euro Uppfyllandeperiod som slutar

Kassakrav

Faktisk behållning

Kassaöverskott

Kassaunderskott

Ränta på kassakravsmedel, %

1

2

3

4

5

2005 December

152,0

153,0

1,0

0,0

2,07

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

153,3 154,7 157,7 158,9 160,4 162,6 165,6 166,5 165,8 166,3 166,2 172,5

154,1 155,4 158,3 159,5 161,2 163,3 166,3 167,1 166,4 167,0 167,0 173,2

0,8 0,7 0,6 0,6 0,8 0,7 0,8 0,6 0,6 0,7 0,8 0,7

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2,29 2,30 2,31 2,56 2,58 2,57 2,81 2,80 3,04 3,03 3,30 3,30

2007 Januari

174,3

175,3

1,0

0,0

3,57

Källa: Europeiska centralbanken.

110

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Kassakravsbas i kassakravspliktiga kreditinstitut i Finland, miljoner euro Kassakravsbas

Totalt

Skulder med 2 % kassakrav Inlåning Räntebärande (dagslån, avtalad värdepapper löptid och med löptid uppsägningstid upp till 2 år upp till 2 år)

Inlåning (avtalad löptid och uppsägningstid över 2 år)

Skulder med 0 % kassakrav Repor

Räntebärande värdepapper med löptid över 2 år

1

2

3

4

5

6

2005 December

151 533

107 896

18 868

5 985

10

18 774

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

148 490 147 740 157 269 158 338 156 108 160 755 157 683 158 066 159 710 164 215 161 919 166 361

104 363 102 880 108 705 108 606 106 103 111 040 108 652 108 451 109 595 111 864 109 745 114 007

19 894 19 647 21 004 21 824 22 214 20 890 20 198 20 940 19 682 20 866 19 971 19 720

5 543 5 682 5 622 5 697 5 657 5 653 5 648 5 621 5 765 5 773 5 664 5 672

0 25 91 51 33 32 32 33 34 33 30 336

18 690 19 505 21 846 22 161 22 101 23 141 23 153 23 021 24 633 25 679 26 510 26 627

Källa: Finlands Bank.

Kassakravsmedel i kassakravspliktiga kreditinstitut i Finland, miljoner euro Uppfyllandeperiod som slutar

Kassakrav

Faktisk behållning

Kassaöverskott

Kassaunderskott

Ränta på kassakravsmedel, %

1

2

3

4

5

2005 December

2 305

2 305

0,3

0,0

2,07

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

2 397 2 545 2 501 2 450 2 416 2 559 2 574 2 532 2 604 2 542 2 553 2 551

2 398 2 546 2 502 2 451 2 416 2 564 2 576 2 533 2 606 2 545 2 555 2 553

0,8 0,9 1,1 0,2 0,2 4,4 1,9 1,4 1,8 2,6 1,6 1,9

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2,29 2,30 2,31 2,56 2,58 2,57 2,81 2,80 3,04 3,03 3,30 3,30

2007 Januari

2 620

2 622

1,6

0,0

3,57

Källa: Finlands Bank.

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

111

Tabell 9. 1 Euroområdets penningmängdsmått M3 och Finlands bidrag till M3

Euroområdets penningmängd M3 Utestående belopp3, md euro

1

12 mån. förändring3, 4, %

3 mån. glidande medelvärde av 12 mån. förändring3, 4, %

Utestående belopp, md euro

Finlands bidrag till M32 12 mån. förändring4, %

3 mån. glidande medelvärde av 12 mån. förändring4, %

2

3

4

5

2002 2003 2004 2005 2006

5 767,5 6 142,1 6 534,6 7 069,1 7 719,6

6,9 7,1 6,6 7,3 9,8

7,1 7,0 6,5 7,5 9,7

73,4 83,1 88,2 95,7 103,2

6,6 11,0 6,3 8,2 8,2

5,5 10,2 6,4 7,8 8,7

6

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

7 117,5 7 162,0 7 222,3 7 283,7 7 318,8 7 362,9 7 391,7 7 474,4 7 568,5 7 596,0 7 652,0 7 719,6

7,7 7,9 8,5 8,7 8,7 8,4 7,8 8,2 8,5 8,5 9,3 9,8

7,6 8,0 8,4 8,6 8,6 8,3 8,1 8,1 8,4 8,8 9,2 9,7

95,8 95,1 98,4 99,6 99,0 100,4 100,3 100,9 100,7 101,5 101,1 103,2

7,4 6,6 9,1 5,1 8,0 10,0 10,6 11,2 9,3 9,1 8,5 8,2

7,4 7,7 6,9 7,4 7,7 9,5 10,6 10,4 9,9 9,0 8,6 8,7

1

Exkl. omsättbara instrument som innehas av staten och hemmahörande utanför euroområdet. Exkl. allmänhetens innehav av sedlar och mynt. Säsongrensat och kalenderkorrigerat. 4 Beräknat utifrån månatliga stockförändringar justerade för omklassificeringar, omvärderingar, växelkursförändringar och andra förändringar som inte orsakats av transaktioner. Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank. 2 3

Tabell 10. Viktiga marknadsräntor Eonia

Euribor (faktiska dagar/360) 1 mån.

1

2

2 mån.

3 mån.

6 mån.

5

9 mån.

6

12 mån.

Finska statsobligationsräntor 5 år 10 år

3

4

7

8

9

2002 2003 2004 2005 2006

3,29 2,32 2,05 2,09 2,84

3,306 2,346 2,081 2,144 2,945

3,313 2,338 2,094 2,166 3,018

3,320 2,330 2,107 2,186 3,083

3,353 2,304 2,149 2,236 3,238

3,412 2,310 2,203 2,283 3,353

3,493 2,334 2,274 2,335 3,440

4,41 3,28 3,25 2,85 3,59

4,98 4,13 4,11 3,35 3,78

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

2,33 2,35 2,52 2,63 2,58 2,70 2,81 2,97 3,04 3,28 3,33 3,52

2,388 2,459 2,633 2,649 2,693 2,869 2,939 3,094 3,157 3,350 3,421 3,643

2,444 2,547 2,669 2,712 2,821 2,925 3,030 3,148 3,265 3,405 3,548 3,654

2,512 2,600 2,723 2,794 2,889 2,986 3,102 3,226 3,335 3,502 3,597 3,687

2,651 2,725 2,872 2,956 3,058 3,158 3,288 3,410 3,527 3,645 3,728 3,793

2,749 2,828 3,000 3,107 3,199 3,293 3,426 3,527 3,641 3,739 3,811 3,873

2,833 2,914 3,105 3,221 3,308 3,401 3,539 3,615 3,715 3,799 3,864 3,928

3,10 3,24 3,44 3,66 3,69 3,72 3,78 3,69 3,64 3,70 3,68 3,77

3,28 3,44 3,62 3,88 3,94 4,02 4,06 3,94 3,80 3,84 3,75 3,82

Källor: Europeiska centralbanken, Reuters och Bloomberg.

112

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Tabell 11. Finlands nominella konkurrenskraftsindikator och eurons effektiva växelkurs beräknad av ECB Snäv indikator1

Snäv indikator inklusive euroländerna1

Bred indikator1

Tabell 12. Harmoniserat konsumentprisindex för euroområdet och Finland, årlig procentuell förändring

Effektiv växelkurs för euron, snäv ländergrupp1

Euroområdet

Januari–mars 1999 = 100

1

2

3

4

2002 2003 2004 2005 2006

91,2 100,1 103,1 103,0 103,7

95,6 100,1 101,6 101,6 101,9

95,6 101,1 103,1 102,7 102,8

89,0 100,0 104,2 103,9 104,7

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

102,2 101,7 102,3 103,1 103,9 103,8 104,1 104,3 104,3 104,0 104,5 105,5

101,2 100,9 101,2 101,6 102,0 102,0 102,1 102,2 102,3 102,1 102,3 102,8

102,0 101,6 102,0 102,4 103,0 103,0 103,1 103,2 103,2 102,9 103,2 103,7

102,6 101,9 102,6 103,8 105,0 105,0 105,4 105,8 105,5 105,1 106,1 107,6

1

En starkare euro ger ett högre poängtal. I den snäva indikatorn ingår 12 länder fr.o.m. 1999, i den snäva inklusive euroländerna 23 länder och i den breda 37 länder. Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank.

Tabell 13. Offentliga sektorns budgetsaldo och skuld i procent av BNP Land

Belgien Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Slovenien Finland Euroområdet

Överskott (+)/ underskott (–) 2005

2006

2005

1

2

3

–2,3 –3,2 –5,2 1,1 –2,9 1,1 –4,1 –1,0 –0,3 –1,5 –6,0 –1,4 2,7 –2,4

–0,2 –2,3 –2,6 1,5 –2,7 1,2 –4,7 –1,5 0,0 –1,3 –4,6 –1,6 3,9 –2,0

93,2 67,9 107,5 43,1 66,6 27,4 106,6 6,0 52,7 63,4 64,1 28,0 41,4 70,6

Källor: Statistikcentralen och Europeiska kommission.

Tabellbilagor

1

2

2002 2003 2004 2005 2006

2,2 2,1 2,1 2,2 2,2

2,0 1,3 0,1 0,8 1,3

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

2,4 2,3 2,2 2,5 2,5 2,5 2,4 2,3 1,7 1,6 1,9 1,9

1,2 1,3 1,2 1,5 1,7 1,5 1,4 1,3 0,8 0,9 1,3 1,2

Källor: Eurostat och Statistikcentralen.

Tabell 14. Oåterkalleliga omräkningskurser mot euron fr.o.m. 1.1.1999 Land

Skuld vid årets slut

Finland

Valuta

2006

Värdet av 1 euro i respektive valutaenhet

Värdet av 1 valutaenhet i mark

4 89,4 67,8 104,8 39,7 64,7 25,8 107,2 7,4 50,5 62,1 67,4 28,4 39,1 69,4

Österrike Belgien Tyskland Spanien Finland Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Grekland

schilling franc mark peseta mark franc pund lira franc gulden escudo drakma

13,7603 40,3399 1,95583 166,386 5,94573 6,55957 0,787564 1936,27 40,3399 2,20371 200,482 340,750

0,432093 0,147391 3,04000 0,0357346 0,906421 7,54952 0,00307071 0,147391 2,69805 0,0296572 0,0174490

Källa: Europeiska unionen.

Finlands Banks årsberättelse 2006

113

Tabell 15. Växelkursmekanismen ERM2 Gäller fr.o.m. 1.1.1999

Gäller fr.o.m. 27.6.2004

1 euro = Dansk krona (DKK)

+ = –

2,25 % 2,25 %

7,62824* 7,46038**

1 euro = Estnisk krona (EEK)

7,29252***

+ = –

15 % 15 %

17,9936* 15,6466** 13,2996*** 1 euro =

Litauisk litas (LTL)

+ = –

15 % 15 %

3,97072* 3,4528** 2,93488*** 1 euro =

Slovensk tolar (SIT)

+ = –

Gäller fr.o.m. 2.5.2005

15 % 15 %

+ = –

15 % 15 %

0,808225* 0,702804** 0,597383***

239,64** 203,694***

Gäller fr.o.m. 28.11.2005

1 euro = Lettisk lats (LVL)

275,586*

1 euro = Slovakisk koruna (SKK)

+ = –

15 % 15 %

44,2233* 38,4550** 32,6868***

1 euro = Cypriotiskt pund (CYP)

+ = –

15 % 15 %

0,673065* 0,585274** 0,497483*** 1 euro =

Maltesisk lira (MTL)

+ = –

15 % 15 %

0,493695* 0,4293** 0,364905***

* Övre interventionskurs. ** Centralkurs. *** Nedre interventionskurs. Källa: Europeiska centralbanken.

114

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Tabell 16. Viktiga eurokurser1 US-dollar

Japanska yen

Lägst

Genomsnitt

Högst

Lägst

Genomsnitt

Högst

1

2

3

4

5

6

2002 2003 2004 2005 2006

0,8578 1,0377 1,1802 1,1667 1,1826

0,9456 1,1312 1,2439 1,2441 1,2556

1,0487 1,2630 1,3633 1,3507 1,3331

112,40 124,40 126,34 130,88 137,50

118,06 130,97 134,44 136,85 146,02

125,18 140,31 141,03 143,47 156,93

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

1,1826 1,1852 1,1913 1,2063 1,2592 1,2502 1,2482 1,2718 1,2654 1,2515 1,2702 1,3095

1,2103 1,1938 1,2020 1,2271 1,2770 1,2650 1,2684 1,2811 1,2727 1,2611 1,2881 1,3213

1,2294 1,2092 1,2185 1,2537 1,2914 1,2958 1,2794 1,2919 1,2852 1,2737 1,3200 1,3331

137,50 137,77 138,56 142,11 140,88 143,89 145,17 146,42 147,83 148,67 149,24 152,66

139,82 140,77 140,96 143,59 142,70 145,11 146,70 148,53 148,99 149,65 151,11 154,82

142,19 143,05 142,42 145,27 144,51 146,42 147,68 150,56 150,30 150,40 153,29 156,93

Brittiska pund Lägst

1

Genomsnitt

2

Svenska kronor Högst

3

Lägst

4

Genomsnitt

Högst

5

6

2002 2003 2004 2005 2006

0,60920 0,64950 0,65560 0,66240 0,66800

0,62883 0,69199 0,67866 0,68380 0,68173

0,6505 0,7235 0,7088 0,7073 0,7006

9,0015 8,8848 8,8992 8,9758 8,9661

9,1611 9,1242 9,1243 9,2822 9,2544

9,5451 9,3148 9,2810 9,6325 9,4733

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

0,68140 0,67880 0,68060 0,69030 0,67755 0,68175 0,68160 0,67365 0,66950 0,66800 0,66845 0,66990

0,68598 0,68297 0,68935 0,69463 0,68330 0,68666 0,68782 0,67669 0,67511 0,67254 0,67397 0,67286

0,68880 0,68810 0,69640 0,70060 0,68865 0,69210 0,69445 0,68370 0,68160 0,67790 0,67840 0,67760

9,2265 9,2352 9,3340 9,2882 9,2726 9,1893 9,1625 9,1655 9,1740 9,2002 9,0375 8,9661

9,3111 9,3414 9,4017 9,3346 9,3310 9,2349 9,2170 9,2098 9,2665 9,2533 9,1008 9,0377

9,3977 9,4490 9,4733 9,4195 9,3985 9,2809 9,2655 9,2667 9,3285 9,3317 9,2017 9,0757

1

Värdet av en euro i respektive valuta. Källa: Europeiska centralbanken.

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

115

Tabell 17. Andra eurokurser, genomsnitt Cypriotiska pund

Tjeckiska koruny

Danska kronor

Estniska kronor

Ungerska forint

Litauiska litas

Lettiska lats

Maltesiska lire

1

2

3

4

5

6

7

8

2002 2003 2004 2005 2006

0,57530 0,58409 0,58185 0,57683 0,57578

30,804 31,846 31,891 29,782 28,342

7,4305 7,4307 7,4399 7,4518 7,4591

15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466

242,96 253,62 251,66 248,05 264,26

3,4594 3,4527 3,4529 3,4528 3,4528

0,5810 0,6407 0,6652 0,6962 0,6962

0,4089 0,4261 0,4280 0,4299 0,4293

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

0,57376 0,57436 0,57530 0,57613 0,57510 0,57504 0,57500 0,57585 0,57650 0,57672 0,57770 0,57811

28,722 28,407 28,650 28,501 28,271 28,386 28,448 28,194 28,383 28,290 28,029 27,778

7,4613 7,4641 7,4612 7,4618 7,4565 7,4566 7,4602 7,4609 7,4601 7,4555 7,4564 7,4549

15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466 15,6466

250,71 251,57 260,85 265,47 262,37 272,39 277,49 274,41 274,42 267,10 258,84 253,97

3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528 3,4528

0,6960 0,6961 0,6961 0,6960 0,6960 0,6960 0,6960 0,6960 0,6961 0,6961 0,6970 0,6976

0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293 0,4293

Rumänska leu

Ryska rubel

Turkiska lire

Kinesiska yuan renminbi

Hongkongdollar

Indonesiska rupiah

17

18

19

20

21

22

23

24

2002 2003 2004 2005 2006

31270 37551 40510 36622 ..

29,7263 34,6581 35,8105 35,1860 34,1109

1439680 1694851 1777052 1,6771 1,8089

1,7376 1,7379 1,6905 1,6320 1,6668

1,4838 1,5817 1,6167 1,5087 1,4237

7,8309 9,3601 10,2965 10,1953 10,0096

7,3750 8,8079 9,6881 9,6768 9,7545

8774,80 9677,75 11117,42 12070,84 11512,37

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

3,6449 3,5393 3,5074 3,4892 3,5072 3,5501 3,5715 3,5271 3,5274 3,5191 3,4955 3,4137

34,3190 33,6802 33,4973 33,7987 34,5386 34,1587 34,1393 34,2755 34,0549 33,8849 34,2602 34,7316

1,6152 1,5830 1,6071 1,6381 1,8400 2,0258 1,9712 1,8802 1,8870 1,8654 1,8786 1,8920

1,6152 1,6102 1,6540 1,6662 1,6715 1,7104 1,6869 1,6788 1,6839 1,6733 1,6684 1,6814

1,4025 1,3723 1,3919 1,4052 1,4173 1,4089 1,4303 1,4338 1,4203 1,4235 1,4635 1,5212

9,7630 9,6117 9,6581 9,8361 10,2353 10,1285 10,1347 10,2141 10,0971 9,9651 10,1286 10,3356

9,3851 9,2640 9,3270 9,5182 9,9019 9,8210 9,8600 9,9627 9,9051 9,8189 10,0246 10,2704

11472,89 11048,98 11009,15 10956,51 11536,41 11850,97 11582,39 11649,96 11646,15 11569,46 11772,03 12003,18

Australiska Kanadensiska dollar dollar

Källor: Europeiska centralbanken och Finlands Bank.

116

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Polska zloty

Slovenska tolar

Slovakiska koruny

Schweiziska franc

Isländska kronor

Norska kronor

Bulgariska lev

Kroatiska kuna

9

10

11

12

13

14

15

16

2002 2003 2004 2005 2006

3,8574 4,3996 4,5268 4,0230 3,8959

225,9772 233,8493 239,0874 239,5681 239,5961

42,694 41,489 40,022 38,599 37,234

1,4670 1,5212 1,5438 1,5483 1,5729

86,18 86,65 87,14 78,23 87,76

7,5086 8,0033 8,3697 8,0092 8,0472

1,9492 1,9490 1,9533 1,9558 1,9558

.. .. .. .. 7,3247

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

3,8201 3,7941 3,8837 3,9177 3,8954 4,0261 3,9962 3,9046 3,9649 3,9014 3,8248 3,8125

239,4868 239,4850 239,5504 239,6044 239,6300 239,6468 239,6467 239,6213 239,5905 239,5955 239,6395 239,6595

37,492 37,390 37,478 37,374 37,578 38,062 38,377 37,669 37,497 36,804 35,884 34,967

1,5494 1,5580 1,5691 1,5748 1,5564 1,5601 1,5687 1,5775 1,5841 1,5898 1,5922 1,5969

74,58 76,57 83,74 91,94 91,69 94,38 94,33 90,08 89,31 86,29 89,29 91,59

8,0366 8,0593 7,9775 7,8413 7,7988 7,8559 7,9386 7,9920 8,2572 8,3960 8,2446 8,1575

1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558 1,9558

7,3774 7,3191 7,3300 7,3111 7,2731 7,2575 7,2509 7,2893 7,3945 7,3913 7,3482 7,3564

Sydkoreanska won

Malaysiska ringgit

Nyzeeländska dollar

Filippinska peso

Singaporianska dollar

Thailändska baht

Sydafrikanska rand

Särskilda dragningsrätter i IMF

25

26

27

28

29

30

31

32

2002 2003 2004 2005 2006

1175,50 1346,90 1422,62 1273,61 1198,58

3,5949 4,2966 4,7265 4,7116 4,6044

2,0366 1,9438 1,8731 1,7660 1,9373

.. .. .. .. 64,379

1,6912 1,9703 2,1016 2,0702 1,9941

40,644 46,894 50,050 50,063 47,594

9,9072 8,5317 8,0092 7,9183 8,5312

0,729237 0,807084 0,839260 0,841434 0,853046

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

1190,02 1157,96 1171,84 1168,67 1202,04 1207,64 1205,89 1231,42 1212,64 1202,31 1205,01 1222,34

4,5425 4,4487 4,4514 4,4918 4,6107 4,6364 4,6527 4,7078 4,6724 4,6390 4,6927 4,6909

1,7616 1,7741 1,8956 1,9733 2,0240 2,0462 2,0551 2,0220 1,9453 1,9066 1,9263 1,9094

63,590 61,776 61,499 63,077 66,622 67,259 66,291 65,712 64,029 63,022 64,186 65,274

1,9761 1,9448 1,9486 1,9643 2,0133 2,0129 2,0083 2,0185 2,0101 1,9905 2,0049 2,0354

47,965 47,014 46,836 46,619 48,534 48,541 48,197 48,192 47,640 47,068 47,049 47,224

7,3811 7,3079 7,5171 7,4656 8,0859 8,8431 8,9892 8,9034 9,4553 9,6481 9,3616 9,3092

0,836439 0,831579 0,835265 0,845230 0,857392 0,855854 0,858334 0,861542 0,859027 0,855862 0,864672 0,876058

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

117

Tabell 18. Sedlar och mynt i euro utgivna i Finland, miljoner euro 2006

2006

I

II

III

IV

276,0 74,6 147,6 1 124,8 1 192,1 99,8 62,7

340,1 84,7 169,1 1 340,5 1 460,9 116,5 72,5

350,0 83,0 162,7 1359,0 1 424,1 104,3 69,3

372,7 89,0 187,1 1 396,0 1 450,1 110,8 69,0

1 338,8 331,3 666,5 5 220,3 5 527,2 431,4 273,5

Summa, mn st.

107,0

128,8

125,4

128,3

489,6

Sedelmakulering, mn st.

20,15

19,97

23,23

23,50

86,8

10,3 3,4 1,8 1,5 0,5 0,3 0,0 0,0

16,2 6,7 3,4 2,3 1,0 0,5 0,0 0,0

13,9 4,0 2,5 1,8 0,8 0,5 0,0 0,0

17,6 5,9 2,9 2,1 1,0 0,5 0,0 0,0

58,0 20,0 10,6 7,7 3,3 1,7 0,0 0,0

Sedlar utgivna av Finlands Bank 500 euro 200 ” 100 ” 50 ” 20 ” 10 ” 5 ”

Mynt utgivna av Finlands Bank Bruksmynt 2 euro 1 ” 0,50 ” 0,20 ” 0,10 ” 0,05 ” 0,02 ” 0,01 ” Jubileumsmynt 100 euro 50 ” 20 ” 10 ” 5 ”

0,3

0,0 0,4 0,0 0,6 0,6

0,4 0,4

Summa

0,2 0,3

18,1

30,5

23,4

30,8

102,8

– –

– –

– –

– –

– –

Myntmakulering, mn st. Bruksmynt Jubileumsmynt Källa: Finlands Bank.

Tabell 19. Sedelsorteringen i Finlands Bank, miljoner st. Eurosedlar

500 200 100 50 20 10 5

euro ” ” ” ” ” ”

Summa

2003

2004

2005

2006

Marksedlar

2001

1,8 1,8 6,7 84,4 290,5 30,3 31,0

2,1 1,7 5,7 74,6 222,4 37,4 45,2

1,6 1,3 5,4 76,5 179,3 32,2 39,6

1,5 1,2 5,2 79,6 180,7 31,1 38,8

1 000 mk 500 ” 100 ” 50 ” 20 ” 10 ”

7,3 14,9 548,4 51,3 80,7 –

446,5

389,2

335,9

338,1

Summa

702,6

Källa: Finlands Bank.

118

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Tabell 20. Transaktionerna i Finlands Banks checkkontosystem Kontohavare, antal

Transaktioner InkomVärde, mande md Targeteuro betalningar, antal, 1 000 st.

Inhemska betalningar, antal, 1 000 st.

Värde, md euro

Utgående Targetbetalningar, antal, 1 000 st.

Värde, md euro

Targetbetalningar totalt, antal, 1 000 st.

Targetbetalningar totalt, värde, md euro

Transaktioner totalt i checkkontosystemet, antal, 1 000 st.

Transaktioner totalt i checkkontosystemet, värde, md euro

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

2002

17

138,8

1 239,4

116,9

1 250,5

2003

18

152,2

1 461,5

132,0

1 503,2

134,9

1 250,5

251,8

2 501,0

390,6

3 740,4

141,9

1 502,5

273,9

3 005,7

426,2

2004

19

147,5

1 541,1

141,0

4 467,2

1 601,7

167,4

1 604,0

308,4

3 205,7

455,8

2005

17

144,2

1 479,3

4 746,9

147,8

1 756,5

180,7

1 758,7

328,5

3 515,3

472,7

2006

23

152,4

4 994,6

1 658,8

159,4

2 044,0

212,4

2 043,5

371,8

4 087,6

524,3

5 746,4

Januari

17

Februari

17

12,0

123,6

12,1

156,8

15,0

155,7

27,2

312,5

39,2

436,0

11,1

119,4

11,3

145,1

14,1

144,0

25,4

289,1

36,5

Mars

408,5

18

13,1

141,8

16,4

168,2

18,1

171,4

34,5

339,6

47,6

481,5

April

18

11,2

137,2

12,0

147,7

15,1

145,7

27,1

293,3

38,3

430,5

Maj

18

12,9

148,2

13,6

161,2

18,7

161,0

32,3

322,2

45,2

470,4

Juni

18

12,6

120,2

15,4

149,5

18,6

149,4

34,0

298,9

46,7

419,0

Juli

18

12,2

140,7

11,2

154,3

16,4

154,0

27,6

308,3

39,8

449,0

Augusti

18

13,0

134,5

12,2

146,0

16,6

148,2

28,8

294,2

41,8

428,7

September

18

12,3

128,4

15,1

162,9

17,6

162,1

32,7

325,0

45,0

453,4

Oktober

19

13,7

154,7

13,1

195,8

18,6

194,3

31,7

390,0

45,4

544,7

November

23

14,3

164,3

13,7

214,0

21,0

215,5

34,7

429,6

49,0

593,9

December

23

14,0

145,8

13,3

242,6

22,5

242,2

35,9

484,9

49,9

630,7

2006

Källa: Finlands Bank.

Tabellbilagor

Finlands Banks årsberättelse 2006

119

Tabell 21. Bankernas checkkontolimiter under dagen Periodgenomsnitt

Limiter totalt, mn euro

Maximal utnyttjandegrad1, %

Checkkontosaldon vid dagens slut, mn euro

1

2

3

2002 2003 2004 2005 2006

3 669 4 476 4 624 4 385 4 622

50 63 63 65 57

2 011 1 951 2 179 2 269 2 518

2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

4 233 4 233 4 236 4 487 4 487 4 568 4 685 4 676 4 718 4 896 5 003 5 242

64 57 62 61 57 51 50 50 60 62 55 55

2 569 2 506 2 440 2 452 2 675 2 325 2 652 2 686 2 410 2 573 2 553 2 380

1

Den maximala utnyttjandegraden är lika med förhållandet mellan det största sammanräknade debetsaldot på bankernas checkkonton och de totala limiterna under perioden, %. Källa: Finlands Bank.

Tabell 22. Betalningsclearing i Finland Debiteringar Antal, mn st.

2002 2003 2004 2005 2006 2006 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December

Krediteringar

Värde, md euro

Antal, mn st.

Värde, md euro

Transaktioner totalt Antal, Värde, mn st. md euro

1

2

3

4

5

6

249,2 272,7 309,6 320,5 343,5

10,4 11,1 12,4 12,4 12,9

194,4 201,3 214,8 214,9 227,6

169,7 162,6 175,2 185,4 202,8

443,6 474,0 524,4 535,4 571,1

180,1 173,7 187,6 197,7 215,7

26,0 24,2 27,5 25,7 31,6 29,7 31,7 29,8 27,0 30,1 28,4 31,8

1,0 0,9 1,1 1,0 1,2 1,1 1,2 1,1 1,0 1,1 1,1 1,2

18,8 17,8 19,6 17,1 20,0 19,5 17,3 18,4 18,5 20,3 20,4 19,9

16,6 15,0 17,3 15,3 16,8 18,2 16,1 16,5 16,8 18,2 17,7 18,4

44,8 41,9 47,1 42,8 51,5 49,2 49,0 48,3 45,4 50,4 48,9 51,7

17,6 15,8 18,5 16,3 18,0 19,3 17,2 17,5 17,8 19,3 18,7 19,6

Källa: Finlands Bank.

120

Finlands Banks årsberättelse 2006

Tabellbilagor

Finlands Bank PB 160, 00101 HELSINGFORS Telefon: 010-83 11, fax: 09-17 48 72, e-post: [email protected]

Finlands Banks årsberättelse: prenumeration, avbeställning eller adressändring Gammal adress Företag

Namn Adress

Ny adress Företag

Namn Adress

Ny prenumeration

Avbeställning

Antal ex.

På vår webbplats finns en gratis tjänst för prenumeration av elektroniska publikationer. När ett nytt nummer av publikationen har lagts ut på webben skickas ett e-meddelande till prenumeranten. Prenumerationen kan tecknas på adressen www.finlandsbank.fi > Publikationer > Prenumeration på elektroniska publikationer. Kontakta [email protected] vid problem med inregistreringen.

FINLANDS BANK PB 160 00101 HELSINGFORS



Klipp ut, vik och häfta ihop, posta.

FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 2006