UV Rapport 2012:113 Översik tlig Arkeologisk förundersökning 2012
Falsterbo 2:22 Skåne, Vellinge kommun, Falsterbo 2:22, fornlämning 15 Dnr 422-0308-2012 Stefan Larsson & Mathilda Kjällquist
2 Falsterbo 2:22
Falsterbo 2:22 3
Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post:
[email protected] e-post:
[email protected] www.arkeologiuv.se
© 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:113 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket Gävle 2012. Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från s ekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-06-04. Dnr 601-2012/2543. Bildredigering Henrik Pihl/Staffan Hyll Layout Thomas Hansson Omslagsbild Området för den översiktliga arkeologiska förundersökningen ligger omedelbart söder om Falsterbo medeltida kyrka. Tryck E-Print, 2012
Innehåll
Sammanfattning 7 Allmän bakgrund 7 Naturgeografiska förutsättningar 11 Aktuell fornlämningssituation 11 Tidigare undersökningar i närområdet 13 Skälen till och målsättningen med undersökningen 15 Metod och genomförande 15 Källkritiska aspekter 16 Resultat 16 Översiktligt 16 Recenta ingrepp 16 Utvärdering och åtgärdsförslag 28 Administrativa uppgifter 29 Referenser 29
Landskrona
VR Häljarp Saxån
Eslöv
Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge
e
d öd
å
Kä
L
vlin
Bjärred
Lommabukten
S Sandby
Lund
Lomma Dalby Staffanstorp
Malmö Bara
Bunkeflostrand
Yddingesjön
Oxie Svedala Sege å
Börringesjön
Vellinge
Skanör Höllviken Falsterbo
Ljunghusen Kämpingebukten
Trelleborg
Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur GSD-Terrängkartan.
6 Falsterbo 2:22
ge
ån
Sammanfattning Riksantikvarieämbetet UV Syd har under perioden 2012-04-16 t o m 2012-04-20 på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län genomfört en översiktlig arkeologisk förundersökning av fastigheten Falsterbo 2:22 i Vellinge kommun (fig. 1). Med anledning av planer på att uppföra nybyggnation önskar Länsstyrelsen ett utökat kunskaps- och planeringsunderlag rörande fornlämningssituationen inom planområdet för att klarlägga i vilken omfattning fornlämningen kommer att beröras av den planerade exploateringen. Undersökningsresultaten utgör grund för såväl den fortsatta planeringen av nybyggnationen som Länsstyrelsen handläggning enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) i ärendet. • Den översiktliga arkeologiska förundersökningen gav vid hand att det finns äldre kulturlager över hela det aktuella exploateringsområdet. • De tillvaratagna keramikfynden ger en översiktlig datering av lagrens yngsta fas till 1400-talet. • De spridda fragmenten av mur- och taktegel tyder på att den senmedeltida bebyggelsen, åtminstone delvis, utgjorts av murade hus. • De äldre kulturlagren överlagras av flygsand av varierande tjocklek, mellan 0,2 och 0,85 m. Flygsanden har i hög utsträckning skyddat de äldre lagren gentemot de markingrepp som gjorts i samband med uppförandet och driften av det f d Strandhotellet. • Trots att själva hotellbyggnaden varit försedd med källare återstår ca 0,6 m sandiga kulturlager under det fortfarande intakta betonggolvet. • Hotellets restaurangannex har varit en lättare konstruktion som endast i begränsad omfattning skadat de äldre kulturlagren. • Däremot har de yngre och ytligare belägna kulturlagren som preliminärt dateras till 1600-/1700-talet i områdets norra och östligaste delar, skadats av hotellanläggningen. • De yngre lagren tyder på att det funnits en gård söder om den som idag utgör Falsterbo museum. • Riksantikvarieämbetet UV Syd föreslår en fördjupad förundersökning i syfte att i detalj klarlägga de bevarade lämningarna komplexitet, status samt vetenskapliga och pedagogiska potential.
Allmän bakgrund Företaget PW i Skanör har till Länsstyrelsen i Skåne län inkommit med ansökan om samråd med anledning av planerad nybyggnation inom fastigheten Falsterbo 2:22. Den planerade exploateringen uppgår till ca 4000 m2 fördelat på ca 1500 m2 arbeten för ombyggnad av lokalväg samt ca 2500 m2 för källare och underjordisk parkeringsplats. Fastigheten Falsterbo 2:22 ligger inom Falsterbo medeltida stadsområde, registrerat som fornlämning Falsterbo 15 enligt Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem FMIS. Länsstyrelsen i Skåne län uppdrog genom beslut 2012-03-26 (dnr. 431-777-12) åt Riksantikvarieämbetet UV
Falsterbo 2:22 7
Reveln Idrottsplats
Golfbana
Falsterbovång
Falsterbo Reveln
Fiddevången
Museum Fågelstation
Falsterbohus
Falsterbohus slottsruin
Badplats Kolabacken
Undersökningsområde
Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan.
8 Falsterbo 2:22
Undersökningsområde
Figur 3. Fastigheten Falsterbo 2:22.
Falsterbo 2:22 9
Figur 4. Äldre situationsplan över Strandhotellet med tillhörande byggnader.
Syd i Lund att genomföra en översiktlig arkeologisk förundersökning av den aktuella fastigheten (fig. 2 och 3). Hela den aktuella ytan ligger inom fast fornlämning. Exploatering av sådan omfattning inom denna fornlämningstyp är numera sällsynta. Med tanke på stadsarkeologiska lämningars komplexitet och informationspotential kan planerna innebära omfattande och arbetsintensiva undersökningar. Länsstyrelsen har därför av Riksantikvarieämbetet UV Syd beställt ytterligare planerings- och beslutsunderlag för vidare handläggning av ärendet. Tomten gränsar i väster åt Sjögatan vilken också berörs av den planerade exploateringen. (Sannolikt kommer annan exploatör att bli aktuell för detta område och gatumarken har inte berörts av innevarande undersökning.) I norr gränsar fastigheten mot Falsterbo museum. Åt öster övergår tomten i grönområde och mot söder vätter den mot Österjöns strand med sina, för området, karaktäristiska badhytter. Fastigheten bildar en svag platå i förhållande till stranden. Fastigheten ligger omedelbart öster om ett sedan tidigare bebyggt villaområde. På platsen har det tidigare funnits ett hotell om två större och minst tre mindre huskroppar (fig. 4). Åtminstone den ena längan var försedd med källare om ca 280 m2 (se vidare nedan). Till komplexet hörde 10 Falsterbo 2:22
en separat restaurangbyggnad som låg närmast Sjögatan. Vidare har det till byggnaderna funnits VA-ledningar samt fettavskiljare. Hotellet revs under 1970-talet. Fastigheten har tidigare haft en gles trädbeväxning, en rest efter planteringar i syfte att binda sanden. Området har röjts, men vid förundersökningen kvarstod stubbar och en del rotvältor. I den norra delen har träden sparats till framtida grönområde. Fastigheten har i tidigare sammanhang varit aktuell för exploatering, bl a 1980 och 2003 och så sent som 2005 togs en undersökningsplan för arkeologisk förundersökning fram av Joakim Thomasson vid dåvarande Malmö Kulturmiljö.
Naturgeografiska förutsättningar Falsterbo är beläget på Falsterbohalvöns södra sida i den sydvästligaste delen av Skåne. Halvön utgörs av magra sandjordar som skiljer sig från de bördiga lerjordarna i det övriga Sydvästskåne, Söderslätt. Falsterbohalvön utmärks av ett omfattande system av strandvallar och sandrevlar, framförallt vid den västra kuststräckan där strandlinjen skiftat betydligt. Halvöns topografi har under århundradenas lopp genomgått omfattande förändringar, framförallt avseende kustlinjen där strömmar och stormar växelvis resulterat i tillväxt och erosion. Kraftig sanddrift har också orsakat omfattande dynbildningar.
Aktuell fornlämningssituation Den sydvästra delen av Söderslätt är rikt på fornlämningar. Bland de mer uppmärksammade kategorierna kan nämnas de många flatmarksgravarna från mellan- och senneolitikum i Vellingeområdet, Kungshögen från bronsåldern, gravfältet från äldre järnåldern vid Hammars näs och den vikingatida pålspärren i Foteviken. Flera boplatser från stenåldern finns registrerade i området liksom fynd av flintverktyg. Gravhögar förekommer som dösar och stenkammargravar, särskilt bör nämnas ”Döserygg” med mer än 20 undersökta dösar och en flera hundra meter lång palissadinramad väg strax söder om byn (Andersson & Wallebom 2011). Bronsåldern finns representerad genom flera gravhögar och enligt flera, till ytan begränsade, undersökningar har det funnits en utbredd och varierad bebyggelse under yngre järnålder, särskilt i områdena nära de medeltida byarna. Bebyggelseutvecklingen i området under vikingatid och tidig medeltid har tolkats som en förtätning av äldre bebyggelse som allt mer koncentrerats till lägena för de yngre byarna (Skansjö 1983). Under 1000–1100-talet fixeras bebyggelselägena efterhand, vilket enligt gängse tolkningsmodeller förklarats med folkökning och jordbrukstekniska innovationer. Stadsgrundandena under 1200-talet längs Öresund och södra Östersjöns kuster kan bland annat ses som kungamaktens strävan att kontrollera kustområdenas ekonomi. Det är i det här sammanhanget man betraktat Falsterbonäsets två städer, Skanör och Falsterbo vilka tidigt var knutpunkter för Skånemarknaden och det omfattande sillfisket (Ersgård 1988). Falsterbo 2:22 11
Under medeltiden bedrevs ett omfattande, säsongsbaserat sillfiske längs Skånes södra kuster, vilket lade grunden till en internationell marknadsplats på Falsterbohalvön, Skånemarknaden. Denna utgjordes, utöver det omfattande årliga sillfisket i Öresund och södra Östersjön, av beredning och försäljning av fångsterna för vidare distribution runt om Europa. I en tid då nästan hela Europa var katolskt och man iakttog kyrkans regler för fastedagar, det vill säga bara åt fisk, var den skånska sillen en omfattande resurs. Skatter, tullar och andra avgifter på handeln med sill kom att bli en stor och betydelsefull inkomstkälla för den danska kungamakten (Ersgård 1988). Det var i synnerhet köpmän från de nordtyska Östersjöstäderna som bedrev handel på Skanör och Falsterbo. Falsterbo omnämns första gången i en källa från kung Valdemar II:s tid (1229–1241), medan bebyggelsen i Skanör kan föras tillbaka till 1000- och 1100-talet. Skanör framstår som den mer betydelsefulla av de två orterna under det tidigaste skedet, medan Falsterbo övertog denna roll under den senare delen av medeltiden. De tyska köpmännens intressen i sillfisket uppmuntrades av den danska kungamakten genom förläningar av mark inom marknadsområdena, s k fiter. Inom dessa kunde köpmän från respektive stad samlas och bedriva verksamhet under uppsyn av en egen fogde (Eriksson 1980:70). I Falsterbo låg dessa fitområden mellan den nuvarande stadsbebyggelsen och stranden i väster. En förhållandevis sen karta, från 1579, över staden Stettins fitområde i Falsterbo ger vid handen att de varit indelade i små, parcelliknande tomter. Utifrån skriftliga uppgifter har fitindelningen i Falsterbo kunnat rekonstrueras i grova drag. Den aktuella fastigheten ligger strax öster om det område som innehades av den tyska staden Anklam. Omkring 200 meter åt väst om fastigheten låg Tyska Kyrkan, vilken omnämns första gången år 1327. Kyrkan revs under senare delen av 1600-talet (Ersgård 1988). Inom fitområdena har en stor mängd s k lerbottnar påträffats. De består av en grund grop som är klädd med ett tunt lager lera. Form och storlek kan variera högst avsevärt, alltifrån knappt en meter till flera meter. Lerbottnar uppträder ofta i mycket stort antal på sina olika fyndplatser där de kan ligga i ett utpräglat strandnära läge som i Malmö, Falsterbo och Ystad eller över större ytor som i Skanör och Simrishamn. Kring lerbottnarna har det genom åren förts en omfattande diskussion. Flera forskare tagit fasta på det faktum att flera lerbottnar innehåller skikt med ben och fjäll av fisk och velat se ett direkt samband mellan bottnarna och hanteringen av fisken efter det att den landats på stranden. De har troligen också fungerat som ett fysiskt och symboliskt utryck för relationen mellan fiskare och garanten av marknadsfreden; kungamaktens lokala representant (Ersgård 2006:53 ff ). Lerbottnarna uppträder från mitten av 1100-talet och är i bruk fram till ca 1300 då de av allt att döma fullständigt försvinner och tycks avlösas av en mer permanent bodbebyggelse. Det anses vara först kring 1300-talets mitt som en permanent stadsbebyggelse skapats i Falsterbo. De tidigaste omnämnandena härrör från 1200-talets andra hälft, då som marknadsområde. Borgen Falsterbohus anses 12 Falsterbo 2:22
vara uppförd vid denna tid (Blomqvist 1950). Under loppet av senmedeltiden expanderar Falsterbo och får ett visst mått av institutionell topografi i form av stadskyrka, rådhus och eventuellt Helgeandshus. 1401 omnämns Falsterbo som köpstad med rådmän och borgmästare, med äldsta referens 1415 (Ersgård 2002:130). Klart är att Falsterbo representerar en form av merkantil omorganisation tydligare knuten till formella städer (Ersgård 1988:192). Förändringen är därför av mycket stort intresse för forskningen kring de tidiga urbaniseringsprocesserna. Staden var under hela 1400-talet en, ur europeiskt perspektiv betydande handelsplats. Den äldsta kartan över Falsterbo är från 1661 och visar att bebyggelsen då var belägen nordväst om stadskyrkan, S:ta Gertrud. Arkeologiska undersökningar inom detta område har påvisat omfattande kulturlager, men det saknas säkra arkeologiska belägg för att bebyggelsen kan föras tillbaka till 1300-talet. Fynden av stenläggningar och husgrunder inom ett område sydväst om kyrkan – omedelbart norr om den nu aktuella exploateringsytan – har istället föreslagits tillhöra stadsbebyggelsen, vilket skulle ge den medeltida staden ett annat läge (Ersgård 1978:6 f, 1984, SR 30, 31 och 32). Såväl staden Falsterbo som Skånemarknaden som sådan går kraftigt tillbaka under loppet av 1500-talet, vilket allmänt anses bero på den ensidiga specialiseringen på kommersiellt fiske (Ersgård 1988:154).
Tidigare undersökningar i närområdet Genom den sandflykt som förekommit på Falsterbohalvön har kulturlager och konstruktioner ställvis överlagrats. Härigenom har ett skyddande sandtäcke skapats för många av de fasta lämningarna. Under årens lopp har ett antal arkeologiska undersökningar utförts i Falsterbo. De flesta har dock varit av begränsat omfång, vilket ibland gett upphov till fler frågor än svar. Undersökningarna inleddes redan på 1880talet men var här, liksom på så många andra platser, främst inriktade mot de monumentala lämningarna. Undersökningar fram till 1984 finns redovisade i form av SR-nummer (”stadsarkeologiskt register”) i ”Projekt Medeltidsstadens” rapport över Skanör och Falsterbo (Ersgård 1984). Undersökningar gjorda mellan 2003 och 2000 finns sammanställda i Ersgård 2002. I undersökningsplanen från 2005 gjordes en sammanställning av undersökningar gjorda inom en radie av 200 m från den nu aktuella fastigheten (Thomasson 2005). Till dessa har förts en förundersökning som gjordes 2007 i Falsterbo 9:58, ca 200 m väster ut varvid fyra provschakt togs upp. I dessa kunde konstateras spår och lämningar efter den medeltida Skånemarknaden i form av så kallade lerbottnar från 1200-talet, utkanten av en yttre vallgrav till Falsterbohus från 1300-talet samt enklare bebyggelse från 1400-talets senare hälft (Larsson 2007). Vid samtliga undersökningar i närområdet har det påträffats kulturlager (tab. I). År 2005 genomförde dåvarande Malmö Kulturmiljö en mindre arkeologisk förundersökning i fastigheten 9:47, sydväst om Sjögatans förlängning vilken i huvudsak berörde påförd sand och recent raseringsmaterial (Lövgren 2005). Falsterbo 2:22 13
Tabell I. Sammanställning av undersökningar inom en radie av 200 meter från fastigheten Falsterbo 2:22 och deras översiktliga resultat. Stadsäga/ fastighet
SR-nr
Undersökningsresultat
Stg 81
30-33
Kulturlager, lämningar efter korsvirkesbebyggelse, stenläggningar, byggnadslämningar
Stg 111
42
Kulturlager, raseringsmaterial, lerbotten
Stg 118
50
Kulturlager, lerbotten
Stg 129 mfl
55
Kulturlager, trätunnor, lergolv
Stg 132
-
Lerbotten
9:47
-
Kulturlager
9:46
-
Kulturlager, lergolv
9:58
-
Kulturlager, lergolv, lerbottnar
Av störst intresse i sammanhanget är resultaten från de undersökningar som gjordes av arkeologiska institutionen vid Lunds universitet 1976 – 1978 i stadsäga 81 (SR 30–33), omedelbart norr om den nu aktuella fastigheten. Här dokumenterades kulturlager med upp till 3 meters mäktighet och som innehöll spår efter en permanent och reglerad bebyggelse som rivits i början av 1500-talet och som överlagrade flera raseringshorisonter varav den äldsta daterades till mitten av 1200-talet (Ersgård 1978:9ff ). Bebyggelsens upprepade orientering antyder en reglering. Vidare fanns spår efter ett brott i bebyggelsesekvensen med översandning (Ersgård 1978:14). En geoteknisk undersökning i form av skruvborrprovtagning på tre punkter gjordes i fastigheten Falsterbo 2:22 2001. Kulturlagertjockleken varierade mellan 3,15 meter i norra delen och 1,2 meter i den södra (Thomasson 2005). Intressant att notera är att kulturlagermäktigheten minskar även i västlig riktning, mot det äldre fitområdet. Det har även gjorts markradarundersökningar av området mellan Falsterbo museum och kyrkan. Exakt vad dessa visade är oklart eftersom de inte är rapporterade. Grunddatan har heller inte kunnat lokaliseras inom ramen för föreliggande rapportarbete. Vidare bör de skeppsvrak som lokaliserats och undersökts framhållas som ytterligare kunskapskälla till såväl marknad som stad. Fotevikens Maritima Centrum/Fotevikens Museum kartlade vrakförekomsten i vattnen kring Falsterbonäset mellan 1986 och 2000. Förutom vraken finns även en rad olika lämningar som bidrar till att öka förståelsen för hur den maritima miljön utnyttjats (www.fotevikensmuseum.se/skane/s17/undrsvra.htm). Som Joakim Thomasson underströk i sin undersökningsplan är den befintliga kunskapen kring marknadsområdet och staden Falsterbo systematiserad och bearbetad i flera arbeten av Ersgård (1984, 1988, 2002). Det finns en grundläggande kunskap kring marknadsområdenas geografiska och kronologiska utbredning samt lokalisering av det mesta av den institutionella topografin. Däremot saknas, som en följd av de små undersökningsytorna, kunskap kring marknadsområdet och stadens bebyggelse- och sociala struktur. Därmed saknas också närmare kunskap om handelns och stadslivets dynamik och inbördes relationer, utveckling och förändring.
14 Falsterbo 2:22
Skälen till och målsättningen med undersökningen Det yttersta skälet för alla former av arkeologiska undersökningar är att det finns en kunskapslucka av en eller annan form. I det aktuella fallet rörde det grundläggande spörsmål om kulturlagren utbredning, mäktighet och bevaringsgrad som behövde klarläggas som grund för beslut om vidare antikvariska åtgärder. I nuvarande forskningsläge saknas dessutom grundläggande kunskap om den äldre staden Falsterbos omfattning, utseende och inre organisation. Det var därför nödvändigt att inledningsvis skapa en översikt över omfattning och karaktär hos kvarvarande lämningar som grund för en analys av i vilken mån de kan besvara aktuella frågeställningar. Syftet med den översiktliga förundersökningen var att utreda fornlämningssituationen inom planområdet och klarlägga i vilken omfattning fornlämning kommer att beröras av den planerade exploateringen. Undersökningsresultaten ligger till grund för såväl den fortsatta planeringen av nybyggnationen som att vara ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsen handläggning enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) i ärendet. De skall också kunna utgöra ett underlag för Länsstyrelsens förfrågningsunderlag inför en eventuell fördjupad förundersökning. Målsättningen med den översiktliga förundersökningen var att möjliggöra en statusbedömning utifrån begränsade ingrepp i fornlämningen. Frågeställningarna inför den översiktliga förundersökningen var att: • Klarlägga lämningarnas (kulturlager och konstruktionsspår) utbredning inom det aktuella planområdet. • Skapa en översiktlig bild av kulturlagrens variation i mäktighet inom det aktuella planområdet. • Klarlägga omfattning av äldre ingrepp i form av källar- och ledningsschakt inom det aktuella planområdet. • Klarlägga om och var det finns områden inom det aktuella planområdet som kräver vidare arkeologiska undersökningar.
Metod och genomförande Undersökningen genomfördes med maskindragna sökschakt över fastigheten. Ett schakt drogs i tomtens längdriktning (schakt A) i ungefärligen nord-sydlig riktning och 2 st drogs i ungefär öst-västlig riktning vinkelrätt från det första (schakt B och E). Två mindre schakt (C och D) togs upp i tomtens östligaste del (se vidare nedan). Schakten öppnades med hjälp av grävmaskin vilken avlägsnade markhorisont och flygsand av varierande mäktighet ned till en nivå som kunde bedömas som arkeologiskt intressant. Schaktdjupet varierade mellan ca 0,3 och ca 1,2 m beroende på de topografiska förhållandena i form av flygsandsdyner och recenta markingrepp. Schakt A var 53 m, schakt B, 23 m, schakt C, 7 m, schakt D, 2 m och schakt E var 38 m. Samtliga schakt var ca 1,6 m breda, motsvarande skopans
Falsterbo 2:22 15
bredd. Vidare togs ett schakt upp inne i Strandhotellets källare, benämnt F (fig. 5). Vidare avbanades ytskiktet över källarens murar med maskinens hjälp för att klarlägga dess utbredning. Schakten har mätts in med RTK-GPS, liksom de spår och lämningar efter framför allt yngre konstruktioner som kunnat identifieras som sådana. Några ritningar utöver inmätningarna upprättades inte då schakten gick ner till kulturlagrens överkant och eftersom de moderna ingreppen låg så pass ytligt att det inte kunde skapas någon profilvägg utan att behöva uppta relativt omfattande schakt på grund av rasrisken. Mindre provgropar togs upp i vardera av de tre längre schakten i syfte att erhålla en översiktlig bild över kulturlagrens tjocklek och översiktliga stratigrafiska karaktär (se vidare nedan). Keramik insamlades som schaktfynd i syfte att ge en övergripande diagnostik av vilka typer som kan förväntas på platsen, dels för en grovmaskig datering av lagren. Antalet tillvaratagna skärvor uppgick till 27 (se vidare nedan). Källkritiska aspekter Arbetet fick genomföras under något mindre tid än vad som avsetts, då leverantören (KGC) misslyckats med att få fram maskin i tid. Den minskade undersökningstiden har dock inte påverkat undersökningsresultaten i kvalitativt hänseende. Maskinistens skicklighet innebar att allt planerat arbete med god marginal kunde genomföras trots minskad tid. Tekniken fungerade felfritt, all inmätning kunde överföras direkt i fält mot UV:s terminalservrar och uppkopplingskvaliteten är i området god. Väderleken var gynnsam under hela fältarbetstiden och har inte påverkat undersökningen.
Resultat Översiktligt Den planerade exploateringsytan uppgår till 2500 m2, varav 205 m2 exponerades genom schakten. Schaktens lokalisering syftade till att täcka in en representativ del av ytan, vilket får bedömas att ha lyckats. Lämningar från dels 1600-/1700-tal förekommer ytligt inom de norra och östra delarna av området (L103), medan lämningar från 1400-talet och äldre återfinns över hela ytan (L102), under ett flygsandslager (L104) av varierande mäktighet. Recenta ingrepp Det så kallade strandhotellet utgjordes av flera huskroppar av olika karaktär (fig. 4). I norra delen av tomten låg ett antal personalutrymmen. Fundamenten/grunderna till dessa står fortfarande kvar men ligger förhållandevis ytligt och har enbart påverkat de yngre kulturlagren, vilka förekommer i den här delen. 16 Falsterbo 2:22
Figur 5. Sökschaktens läge och benämningar relaterat till tidigare bebyggelse och identifierade ledningsdragningar.
Falsterbo 2:22 17
Figur 6. Planritning över det tidigare Strandhotellets restaurangbyggnad.
Strandhotellets restaurang utgjordes av en separat byggnad (fig. 6), med en lätt grundläggning i form av en torpargrund. Denna har bestått av bärande ytter- och innerväggar på fundament av marksten, enstaka tegel samt betong, som gjutits direkt på den underliggande sanden. De har påverkat och stört lagren från 1600-/1700-tal men i övrigt bara gått ner i flygsanden. Sedan tidigare var känt att själva hotellbyggnaden varit källarförsedd. Murarna hade lämnats kvar vid rivningen på 1970-talet och kunde tas fram i sin helhet. De var uppförda i gult tegel, putsade och bestrukna med ”asfalt” på utsidan, varför det runt murarna finns ett frischakt av något varierande bredd (0,6 – 1 m). Byggnaden har varit 315 m2 stor. I den nordöstra delen tömdes raseringsmassorna ur i syfte att klarlägga källarens djup och erhålla en uppfattning om i vilken grad den skadat äldre kulturlager (schakt F). Källargolvet, i form av en gjuten betongplatta, låg 0,85 m under de kvarvarande murarnas överkant, vilken är densamma som markytan (fig. 7). Delar av betonggolvet togs bort med hjälp av grävmaskinen. Det var enbart 8 cm tjock och var gjutet direkt på de underliggande kulturlagren. En provgrop (fig. 8) visade att det fanns 18 Falsterbo 2:22
Figur 7. Strandhotellets nordöstra hörn med befintligt golv exponerat.
Figur 8. En provgrop togs upp under Strandhotellets källargolv, vilken visade att det fanns ca 0,6 m kulturlager bevarade.
Falsterbo 2:22 19
kvarvarande kulturlager ned till 0,56 m under hotellets källargolv. Källaren har anlagts i ett område där flygsanden varit tjock. Även de ledningsdragningar som kunde konstateras vid den översiktliga förundersökningen ligger ytligare än de äldre kulturlagren. Schakt A
Schakt A var 53 m långt och drogs i ungefär nord-sydlig riktning, längs hela den planerade exploateringsytans sträckning. Schaktet kunde inte dras helt rakt, utan gör en krök runt en kraftig stubbe med omfattande rotsystem, vilket lämnades i läge (fig. 9). I den nordligaste delen var schaktdjupet endast drygt 0,2 m. Här påträffades dels lämningar efter restaurangannexet, men framför allt ett mörkt gråbrunt, sotigt och något träkolsbemängt kulturlager med inslag av lerfläckar. Detta var delvis skadat av grunderna till restaurangbyggnaden, varav flera framkom tvärs över schakt A. Söder om restauranglämningarna kunde det schaktas ned till överkanten på ett mörkt grått, sandigt kulturlager, som ställvis var tämligen homogent, ställvis med fläckvis inblandning av lerprickar/fläckar, respektive träkol (L 102). Kulturlagret fortsatte i hela schaktlängden söderut. Lagret fortsätter i norr in under lämningarna efter restaurangbyggnaden och överlagras här av 0,2–0,3 m flygsand. I de centrala och södra delarna av schakt A uppgår flygsandstjockleken till ca 0,8 m. I kulturlagrets övre kontaktyta fanns spridda (djur)ben, något träkol samt keramik (yngre rödgods av medeltida karaktär) samt tegel. Teglet utgjordes i sin tur av små fragment murtegel, bitar av taktegel samt ett fragment av golvtegel. Sammantaget ger de vid handen att bebyggelsen på platsen varit av permanent karaktär och i enlighet med de medeltida föreskrifterna för stadsbebyggelse.
Figur 9. Schakt A, från norr.
20 Falsterbo 2:22
Figur 10. Schakt A:s södra del med snitt som visar att lagertjockleken i området uppgår till ca 0,45 m.
Utöver några enstaka sättningar, som tyder på underliggande nedgrävningar, kunde inga tydliga strukturer iakttas, något som beror dels på lagrens karaktär (se nedan), dels på schaktens begränsade yta. I den sydligaste delen av schaktet gick vi ner med skopan i syfte att få en bild av kulturlagrens tjocklek. Härvid påträffades, ca 0,25 m under L 102:s överkant, en större syllsten, ca 0,4 × 0,35 m stor, samt delar av en stenläggning in-situ. Ungefär en halv kvadratmeter av stenläggningen framkom. Den var lagd med marksten om ca 0,1 m diameter. En mindre provgrop togs upp vilken visade att stenläggningen ligger i den äldsta humösa horisonten, mer eller mindre direkt på den rena sanden. Stenläggningen överlagras av 0,45 m kulturlager, varav de äldsta 0,28 m utgörs av kulturpåverkad sand, varvad med tunna växthorisonter. Den övre delen av sekvensen har färre organiska horisonter och mörkare gråbrun, finkornig sand med inslag av träkol (fig. 10). Falsterbo 2:22 21
Figur 11. Schakt B, från väster. Schakt B
Schakt B öppnades vinkelrätt från Schakt A och drogs i ungefärligt östvästlig riktning (fig. 11). Inledningsvis kunde överkanten på kulturlagret (L 102) följas, varvid ett område med avtryck efter en upplockad stenläggning noterades. Schaktet gick sedan in mot muren till hotellbyggnaden. Det rör sig om en senare tillbyggnad av betong med ett frischakt på drygt 1 m, återfyllt med ren sand, i vilken det dragits rör. Finrensning av området gav vid handen att det finns kulturlager in under dessa yngre ingrepp, dock av oklar omfattning. Kulturlagret har till delar skyddats av flygsanden som här uppgår till drygt 0,8 m tjocklek. Schakt C
Schakt C togs upp från hotellbyggnadens sydöstra hörn i sydlig riktning. Den recenta humusen, som här hade mycket flis efter avverkningsarbetena, var ca 0,2 tjock. Direkt under denna framkom svart, sotig kulturjord med inslag av träkol och bränd lera. Mot norr följdes detta av ett tunt lager gul lera, möjligen en rest efter ett lergolv. I materialet fanns enstaka tegelskrot. Kulturlagret överlagrar en sot- och träkolsblandad sand. (Fynd av handtaget till en trefotsgryta av yngre karaktär tyder på att lämningarna är hemmahörande i 1600- 1700-talet.) Schaktet hölls på denna nivå, men ca 1 m söder om hotellets sydvägg ligger ett murat fundament till den tidigare verandagången runt byggnaden (fig. 12). Närmast väggen var materialet omrört till följd av frischakt. Schakt D
Detta schakt gjordes kort, och gick som ett ”stick” i östlig riktning från hotellets östgavel. Enbart humusen lyftes, då vi snabbt kunde konstatera murarna till den sekundära tillbyggnad som skulle finnas här.
22 Falsterbo 2:22
Figur 12. Schakt C med dess yngre, ytligt belägna kulturlager.
Schakt E
Schaktet är upptaget i vinkel mot schakt A:s norra del, i öst-västlig riktning. I dess västligaste del, mot schakt A, fanns strax under den moderna växthorisonten ett mörkt gråbrunt, sotigt och träkolsbemängt lager med fragmentariska rester av något bränd respektive obränd, gul, lera. Högst sannolikt rör det sig om en lergolvsrest. Lämningarna är delvis störda av fundament till Strandhotellets restaurangannex. En ytligt lagd mur låg i den norra schaktkanten och bestod av större marksten, enstaka tegel samt betongklumpar. Öster, och över om detta kulturlager låg T405, som bestod av en ca 0,25 m tjock konstruktion av betongplattor murade/gjutna direkt på sand. Förekomsten av klinkers och kakelfragment tyder på att det rört sig om restaurangens hydroforrum och kök (fig. 13). Öster om denna anläggning fanns på ca 0,3 m djup ett område med mörkt brun, finkornig och sotig kulturjord, som i den södra schaktkanten var stört av en yngre nedgrävning som var återfylld med stora mängder av restaurangens porslin (fig. 14). Porslinet tillvaratogs inte. Ungefär mitt på schakt E finns en, eller egentligen två, nordsydligt orienterade ledningsgravar för ett VA-rör, två äldre järnrör samt en äldre kabel (458, 421). Flygsanden är här drygt 0,6 m, varför dessa nedgrävningar endast mycket ytligt stört det underliggande kulturlagret (L102). Kulturlagret L102 exponerades genom att flygsanden på en kortare sträcka togs bort helt och hållet. Lagret var mörkt gråbrunt, något sotig, finkornig sand med enstaka träkol och keramik (yngre rödgods, 1400tal). I schaktets nordkant fanns ett område med kompakterad tegelkross. I flygsanden såväl öster som väster om L102 framkom taktegelfragment.
Falsterbo 2:22 23
°
Schakt E
Schakt A
0
1:200
5
10
Schakt B
15 Meter
Figur 13. Schakt E med planen över Strandhotellets restaurangannex rektifierad.
Området omedelbart öster om tegelkoncentrationen schaktades inte lika djupt, då det här framkom marksten (ca 0,2 i diameter) och tegel något högre upp i sanden, som föreföll att utgöra en möjlig syllstensrad diagonalt orienterad över schaktet. I östlig riktning följdes detta av en betongbrunn (474) vars nedgrävning skurit en äldre brunn murad i gult tegel. En nedgrävning för av-/tillflöde gick från den äldre brunnen diagonalt över schaktet i nordlig riktning, in mot de f d personalutrymmena. Grunderna till dessa utgjorde nordbegränsning för schaktet i denna del. Det förefaller också som om området här – inuti en äldre grund – har blivit omrört ganska nyligen, troligen i samband med att man dragit upp en stubbe/rot vid avverkningen på platsen. I schakt E:s östligaste del togs flygsanden, som var drygt 0,6 m tjock, bort så att den övre kontaktytan på L102 kunde konstateras. Det var här mörkt gråbrunt och mycket finkornigt med relativt rikligt med träkol. I ytan påträf24 Falsterbo 2:22
Figur 14. En del av det porslin som kasserats och grävts ned när restaurangen revs.
Figur 15. Provgrop i schakt E:s östra avslutning. Provgropen grävdes till ca 0,6 m djup utan att steril botten påträffades.
fades utöver yngre rödgods av medeltida karaktär, ett mynningsfragment till ett krus, s k Jacobakanna, framställt i Siegburg, vilka har en datering till 1400-talets första hälft. Längst i öst övergår L102 i ett område med bränt/värmepåverkat lergolv. Alternativt rör det sig om sekundärbränd lersten. En mindre provgrop om 0,3 × 0,3 m togs upp i schaktets sydöstligaste ände i syfte att få en omfattning om lämningarna mäktighet i området. Nedgrävningen kunde dock bara göras till 0,54 m under L102 överkant utan att steril botten hittades. Stratigrafin utgörs av varviga grå till gråbruna, sandiga kulturlager med träkol samt enstaka inslag av bränd lera (fig. 15).
Falsterbo 2:22 25
Fyndmaterialet
Då den översiktliga arkeologiska förundersökningen syftade till att klarlägga fornlämningens utbredning och inte till grävning, insamlades bara fynd från de exponerade kulturlagrens överyta i syfte att få en uppfattning om de yngsta lämningarnas datering. Sammanlagt togs 27 keramikfragment, 18 tegelfragment samt 5 metallföremål in för vidare analys. Tegel- och metallfragmenten har avförts, medan keramiken förvaras på UV Syd. Med undantag för de skärvor som togs från L 103:s överyta, är keramikdateringen samstämmig till 1400-talet, sannolikt århundradets först hälft. Tabell II. Lista över de fynd som togs tillvara vid den översiktliga arkeologiska förundersökningen.
26 Falsterbo 2:22
Pkt nr
L nr
Material
Sakord
Antal, st Vikt, g. Kommentar
FK 238
L102
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk, svallad
1
5
FK 239
L102
Keramik
B2y, trefotsgryta, ben
1
39
FK 239
L102
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk
1
1
FT 240
L102
Tegel
Murtegel, fragm.
1
168
Avfört
FT 240
L102
Tegel
Tak-/golvtegel
1
75
Avfört
FT 241
L102
Tegel
Taktegel
1
318
Avfört
FK 242
L102
Keramik
B2y, trefotsgryta, ben, längre
1
104
FT 248
L102
Tegel
Taktegel
1
88
Avfört
FT 249
L103
Tegel
Tak-/golvtegel
1
85
Avfört
FT 250
L102
Tegel
Taktegel
4
182
Avfört
FT 252
L102
Tegel
Taktegel
1
581
Avfört
FK 253
L102
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk, spjälkat
3
15
FK 300
L103
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk
3
149
FK 300
L103
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk, grön glasyr
1
6
FK 300
L103
Tegel
Murtegel, frag, svallat
1
19
Avfört
FK 300
L103
Järn
Spik
1
1
Avfört
FK 404
L103
Keramik
B2y, trefotsgryta, ben
1
13
16-1700-tal
FK 415
L103
Keramik
B2y, trefotsgryta, myn, rödbrun glas
1
4
16-1700-tal
FK 416
L103
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk, transp glasyr
1
13
16-1700-tal
FK 425
L102
Keramik
B2y, stekpanna, handtag
1
83
FJ 427
L102
Järn
Nit
1
56
Avfört
FT 428
L104
Tegel
Murtegel, spjälkat
3
31
Avfört
FT 429
L104
Tegel
Taktegel
1
538
Avfört
FJ 430
L104
Järn
Spik
3
123
Avfört
FK 440
L104
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk
2
38
FK 440
L104
Keramik
B2y, trefotsgryta, ben
1
29
FK 440
L104
Keramik
B2y, trefotsgryta, handtag
1
36
FT 441
L104
Tegel
Taktegel
2
157
FK 444
L102
Keramik
B2y, trefotsgryta, buk
6
35
FK 444
L102
Keramik
C2, Siegburg, krus, myn
1
5
FJ 452
L104
Järn
Föremål
1
19
FJ 452
L104
Tegel
Murtegel
1
23
Avfört
FJ 452
L104
Bränd lera
Bränd lera
1
133
Avförd
FJ 452
L104
Tegel
Taktegel
1
290
Avfört
FK 453
L104
Keramik
B2y, trefotsgryta, handtag
1
60
16-1700-tal
Avfört
Stratigrafisk komplexitet och karaktär
De stratigrafiska förhållandena i Falsterbo är särpräglade som en följd av en kombination av de ursprungliga topografiska förhållandena och de specifika depositionsmönstren. De förstnämnda utgörs av problem med sandflykt och de andra av att verksamheten till stor del varit säsongbaserad med extensiva aktiviteter där skapade kulturlager legat exponerade i samtiden och därmed myllats och förflyttas med sandflykten. Det har förts få egentliga diskussioner kring stratigrafin i området, vilket beror på att de flesta undersökningarna varit begränsade och kunnat bygga på sektionsdokumentation. Härvidlag har man kunnat avläsa en varvighet som i sina huvudbeståndsdelar bestått av flygsand, växthorisonter och, vad som bäst kan beskrivas som ”kulturpåverkad sand”, vilken är kontaminerad med avfall efter mänsklig verksamhet som exempelvis träkol, artefakter och konstruktionsdetaljer. Undersökningen 1976 var därvidlag ett undantag genom att bebyggelsens platskontinuitet ”låst” äldre depositioner och därvidlag skapat en stratigrafi som mera påminner om det man vanligtvis återfinner i medeltida städer. Dynbildningen kan, ur stratigrafisk synvinkel, sägas ha utgjort ett dubbeleggat svärd. Dels har det medverkat till materialförflyttning och uttorkning, dels har den som ett lock många gånger bevarat äldre lämningar undan senare ingrepp. Att det finns arkeologi kvar under Strandhotellets källare är ett gott exempel på detta förhållande. Syreexponeringen i samtiden och vindförflyttningen av lättare material innebär att lagren är diffusa och svåravgränsade i plan. Huvudbeståndsdelen, sand, innebär också att kontaktytorna inte är distinkta och att materialen ofta infiltrerats. Inte heller växthorisonterna bildar några sammanhängande ytor. Observationer i området visar att den beväxning som finns utgörs av grästorvor eller låga mossor/krypväxter med öppen sand emellan. Det innebär att alla ytor är känsliga för tryck och lätt trampas igenom. Detta har varit ett problem även under äldre tider. Stabila ytor har fått byggas upp med broläggningar. Dock har allt broläggningsmaterial fått transporteras till platsen, varför de representerat ett ekonomiskt värde som inneburit att de plockats upp och återanvänts. Detta är ytterligare en faktor att ha i beräkning vid stratigrafiska analyser på platsen. I schakt B fanns avtryck just efter en upplockad stenläggning. Distinkta kontaktytor kan egentligen bara förväntas i anslutning till kvarvarande konstruktionslämningar (lerbottnar, lergolv, syllsten, härdar/ eldstäder). Sammanfattningsvis erbjuder området, utifrån vad som kan bedömas utifrån den översiktliga arkeologiska förundersökningen, en särpräglad stratigrafisk komplexitet med torra, minerogena lager med högst varierande bevaringsförhållanden för organiskt material och metall, varvat med distinkta, förhållandevis välbevarade konstruktionslämningar. En fördjupad förundersökning behöver klarlägga i vilken mån och med vilka metoder denna stratigrafi kan dokumenteras och undersökas i plan, samt utvärdera vilka informationsvärden som kan skapas utifrån olika metodiska angreppssätt. Falsterbo 2:22 27
Sammanfattning
Den översiktliga arkeologiska förundersökningen gav vid hand att det finns äldre kulturlager över hela det aktuella exploateringsområdet. De tillvaratagna keramikfynden ger en översiktlig datering av lagrens yngsta fas till 1400-talet. De spridda fragmenten av mur- och taktegel tyder på att den senmedeltida bebyggelsen, åtminstone delvis, utgjorts av murade hus. Detta skiljer sig från resultaten från de mindre undersökningar som gjorts väster om Sjögatan, inne på det äldre marknadsområdet, där konstaterad bebyggelse utgjorts av enklare konstruktioner (jfr t ex Larsson 2007). De äldre kulturlagren överlagras av flygsand av varierande tjocklek, mellan 0,2 och 0,85 m. Flygsanden har i hög utsträckning skyddat de äldre lagren gentemot de markingrepp som gjorts i samband med uppförandet och driften av det f d Strandhotellet. Trots att själva hotellbyggnaden varit försedd med källare återstår ca 0,6 m sandiga kulturlager under det fortfarande intakta betonggolvet. Hotellets restaurangannex har varit en lättare konstruktion som endast i begränsad omfattning skadat de äldre kulturlagren. Däremot har de yngre och ytligare belägna kulturlagren som preliminärt dateras till 1600-/1700talet i områdets norra och östligaste delar, skadats av hotellanläggningen. De yngre lagren tyder på att det funnits en gård söder om den som idag utgör Falsterbo museum.
Utvärdering och åtgärdsförslag Som Lars Ersgård påpekat har staden Falsterbo av äldre forskning betraktas som ”en ganska obetydlig och sekundär företeelse i förhållande till marknaderna” (Ersgård 2002:141). Vår kunskap om stadens kronologi, morfologi och organisation är mycket begränsad. Ersgård har pekat på några problemområden som behöver belysas: kronologiska brytpunkter, strukturella drag i ett regionalt helhetsperspektiv (Ersgård 2002:142 ff ), samt undersökningar av förskjutningen organisatoriskt, juridiskt, ekonomiskt och socialt från marknadsplats till stad, som grund för att bättre förstå det medeltida, merkantilas övergång till tidigmodernitetens handelskapitalism. Undersökningsresultaten gav vid hand att det på platsen finns förhållandevis omfattande lämningar i form av kulturlager, men även indikationer i form av mur- och taktegel på en reglerad bebyggelse. Preliminärt erbjuder fastigheten en stor vetenskaplig och pedagogisk potential att belysa problemområden rörande aspekter av urbaniseringsprocesserna i det södra Östersjöområdet. En fördjupad arkeologisk förundersökning av lämningarnas omfattning, karaktär och komplexitet (kvantitativt och kvalitativt) kan närmare klarlägga frågeställningar och inriktning för vidare undersökningar och forskning.
28 Falsterbo 2:22
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-0308-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-777-12. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12176. Intrasisprojekt: UV2012_013. Undersökningstid: 16–20 april 2012. Projektgrupp: Stefan Larsson och Mathilda Kjällquist. Underkonsulter: KGC, Byggnadsmaskiner AB Budgeterad kostnad: 209 305 SEK Faktisk kostnad: 151 065 SEK Exploateringsyta: 2 500 kvadratmeter. Undersökt yta: 130 löpmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 61D 4gS Skanör. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Digital dokumentation: Intrasisprojektet med nummer UV2012:13 förvaras på UV Syd.
Referenser Andersson, M. & Wallebom, B. 2011. Döserygg. Grav- och samlingsplats från början av yngre stenålder. Skåne, Håslövs socken, Håslöv 10:1 och 13:1, RAÄ 47, Väg E6, Trelleborg–Vellinge. UV Syd Rapport 2010:30. Blomqvist, R. 1950. Falsterbohus. Kulturen En årsbok 1950, sid. 142–181. Eriksson, S. H. 1980. Skånemarkedet. Højbjerg: Wormianum. Ersgård, L, 1978. Det medeltida Falsterbo – aktuella problem och undersökningar. ALE Historisk tidskrift för Skåneland 1978:4, s. 1–22. Ersgård, L, 1984. Skanör – Falsterbo. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska Museer Rapport Medeltidsstaden 53. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska Museer. Ersgård, L, 1988. ”Vår marknad i Skåne”. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in Medieval Archaeology 4. Stockholm: Almkvist & Wiksell. Ersgård, L, 2002. Nytt ljus över Falsterbo. Arton år efter ’Medeltidsstaden’. I: Mogren, M. (red.) Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No 43, s. 127–147. Stockholm: Riksantikvarieämbetets förlag. Ersgård, L. 2006. Lerbottnarna och det tidigmedeltida samhället. I: Larsson, S. (red.) Liljan – om arkeologi i en del av Malmö, s. 48–63. Stockholm: Riksantikvarieämbetet/Malmö Kulturmiljö. Larsson, S. 2007. Arkeologisk förundersökning 2007. Falsterbo 9:58. Skåne, Falsterbo socken, Falsterbo 9:58, RAÄ 15:1, Vellinge kommun. UV Syd Rapport 2007:19. Lövgren, K. 2005. Rapport Arkeologisk förundersökning 2005 Falsterbo 9:47, Vellinge kommun, Falsterbo sn, RAÄ 15. Malmö Kulturmiljö. Skansjö, S. 1983. Söderslätt genom 600 år. Bebyggelse och odling under äldre historisk tid. Skånsk medeltid och renässans 11. Lund: Vetenskapssocieteten i Lund. Thomasson, J. 2005. Undersökningsplan arkeologisk förundersökning. Falsterbo 2:22. Malmö Kulturmiljö. Falsterbo 2:22 29
30 Falsterbo 2:22
Falsterbo 2:22 31
32 Falsterbo 2:22