Energimyten. Hoten, striderna, miljonärerna och visionärerna. isolering inte lönsamt enligt expert 08. Kiruna-vd slutar efter styrelsekritik 12

nummer 4•2010 59 kronor nu är det sommar! Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan

”Copyswede vill skörda där andra sått och stått för kostnaderna. 60 000 000 kronor är ingen dålig skörd” Christer Henriksson →29

Energimyten – isolering inte lönsamt enligt expert →08

Kiruna-vd slutar efter styrelsekritik →12 Bofast granskar reliningbranschen:

ULRIKA JARDFELT, energiexpert →08

Hoten, striderna, miljonärerna och visionärerna

n y h e t e r • p o l i t i k • e k o n o m i • m i l j ö • t e k n i k • e n e r g i • b yg g • d e b at t

5 000 GRÖNA FINGRAR BLIR

Jungs, Landscaping, Mark & Trädgårdsanläggare Sjunnesson och Qbikum går ihop till Green Landscaping. Därmed blir vi en av Sveriges ledande entreprenörer inom skötsel och anläggning av utemiljö. Tillsammans har vi närmare 5 000 gröna fingrar som med erfarenhet och kompetens höjer trivsel, trygghet och säkerhet i din gröna investering. Vi gör staden skönare. Läs mer på: www.greenlandscaping.se

FÖRE – S tort behov a v fasad renovering. Uddevalla, ant al balko nger: 359 st

• Alternativ till traditionell fasadrenovering • Trygg och stabil partner genom hela byggprocessen • Sänker fastighetens uppvärmningskostnader • Snabbt montagearbete • Minskad omflyttning EN M ÖJ LI GH ET

FÖ R M IL JO N

PR O G RAM M ET

störst på balkonger i skandinavien

balkongsystem & inglasningar w w w.ba lco. s e

Ett av husen förbrukar för mycket energi.

Med Manodo Analyser vet du vilket! Med dagens höga energikostnader och målsättningar att sänka energianvändningen krävs kraftfulla verktyg för analys och redovisning av energiförbrukning i fastigheter. Manodo Analyser gör det enkelt att snabbt ta kontroll över energianvändningen timme för timme genom användarvänliga analysfunktioner och fördefinierade rapporter.

www.manodo.se

Tilläggsisolering olönsamt enligt experter …medan andra menar att det betalar sig Fjärrvärme – inte bara klimatsmart Skärpta energikrav kan bli dyra Kiruna-vd får sluta efter två år Stökspårning fick ny bakläxa Reliningbranschen – en rörig historia Många vill bo i Vadstenas sinnessjukhus

08 10 11 11 12 13 14 22

mer i Bofast Ledare Riksrundan Aktuell forskning Debatt En dag på jobbet På nya jobb Sommarkorsord Boksidan

Annonser Ivan Ahlenblom 08-441 53 74 073-944 17 05 [email protected]

Prenumerationsärenden

Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Telefon 0770-457 185 Du kan även gå in på www.prenservice.se för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms

Repro och tryck: Lenanders Grafiska AB

341

009

Trycksak

22

innehåll

07 20 28 29 31 34 36 38

14

8

”Har ni ingen medkänsla med brevbärarnas dåliga arbetsmiljö.”

31

SVT-medarbetaren K-G Bergström hjälper numera lobbygrupper att nå sina mål. →07 helena shutrick

juni nr 4 2010

ges ut av sabo förlags ab

Omslagsbild: Sabos energiexpert Ulrika Jardfelt, som nyss blivit vd på Svensk Fjärrvärme (se sidan 34), menar att det är en myt att det lönar sig att tilläggsisolera fasader och byta till energifönster. Foto: Helena Shutrick.

Redaktion

Vasagatan 8–10, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Fax 08-441 53 89 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected] Christian Lacotte vd/chefredaktör ansvarig utgivare 08-441 53 73 [email protected]

Anita Snis redaktör 08-441 53 85 [email protected]

Helene Ahlberg reporter/redaktör 08-441 53 84 [email protected]

Helena Shutrick ad/illustratör 08-441 53 72 [email protected]

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08­-406 55 31 [email protected]

Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter­tryck av text och bild får inte ske utan redak­tionens medgivande.



Bofast 4/2010

5

www.aptus.se Operatör

12:34 PM

Vad vill ll du boka?

Tvätt

Tork Mina bokningar

Inställningar

Om du inte har tillgång till dina tvättider var du än befinner dig – se till att din fastighetsägare skaffar ett bokningssystem från Aptus. Gå in på www.aptus.se för mer information

Ett system för

Tål inte reliningbranschen en ordentlig granskning? sedan inte obetydlig tid pågår en lågintensiv konflikt i landets trappuppgångar. Fronten går mellan fastighetsägare och postoperatörer, det vill säga de företag som tjänar pengar på att bära ut brev, paket och reklam...

Så skulle ledaren börja. Men sedan hände det saker på Bofasts redaktion som får oss att i ett mycket sent skede stoppa produktionen för att i stället berätta följande:

B

ofast har sedan ett halvår ägnat tid

och ansträngningar åt att skildra en tämligen ny förekomst i Fastighetssverige. Relining av vatten- och avloppsrör. I den första delen av artikelserien skildrade vi motsättningen mellan rörmokare och relinare. I den andra skildrade vi själva metoden och vilka hälsorisker som kan finnas när vattenledningarna invändigt kläs med epoxiplast. Nästa utgåva skildrade riskerna för dem som utför själva arbetet. Nu är tiden kommen för att berätta om hur denna bransch, som omsätter niosiffriga belopp, vuxit fram. Vilka som varit pionjärer och uppfinnare och vilka som lyckliggjort sig genom att samla på sig miljoninkomster och stora förmögenheter. De första artiklarna bemöttes med en viss skepsis och arg kritik. Men inte mycket mer än tidningen vanligen får utstå när vi bevakar ämnen där det finns, eller riskerar att finnas, en tydlig förlorare. Denna gång är det annorlunda. Redaktionen kan inte dra sig till minnes att arbetet någonsin bemötts med sådan aversion. Branschföreträdare uppvisar en tydlig ovilja mot att Bofast skriver om branschen överhuvudtaget. En vanlig reaktion har varit att det helt saknas anledning att hålla på och rota i detta. Varför intressera sig för en sådan försvinnande liten del av en byggbransch där det förekommer så mycket fuffens, har motfrågan formulerats.

vare hur det vill med det, men det har genom åren inte saknats stoff för Bofast att skriva om i Bostadssverige, och Sabosverige enkannerligen. Tyvärr har det förekommit uppmärksammade skandaler och missförhållanden; gratis sommarstugor, bjudresor och porrsurfande. Men bara någon enstaka gång har de utpekade eller deras arbetsgivare och kamrater hörts av. Och ingen enda gång har någon försökt stoppa publicering. Så icke denna gång. Inte mindre än tre företrädare för större aktörer på reliningmarknaden har i mer eller mindre tydliga ordalag velat få Bofast att avstå från att skriva. Av olika skäl. Vissa legitima, andra inte, enligt vår bedömning. Ett riktigt övertramp skedde dock efter det att tidningen skickats till repro. Ett av de större bolagen har helt sonika gått till en advokat som kontaktat vår re-

porter Helene Ahlberg och påpekat att hennes texter innehåller passager som kan leda till efterräkningar. Man häpnar. Tilltaget är helt kontraproduktivt. Inget kan få en journalist att spetsa öronen mer. Övertygelsen väcks i stället om att vi på redaktionen kommit mycket nära något som inte tål dagsljus. Vad detta skulle kunna vara vet vi inte. Ännu inte, kanske man bör tillägga. Faktum är att Bofastredaktionen även framdeles kommer att anstränga sig för att lyfta på alla stenar i detta märkliga spel. Vad kan dölja sig där? Om detta kan man bara spekulera, men gissningsvis rör det sig om något som stavas pengar. Stora pengar. endera är det helt enkelt så att denna marknad

är för ung för att ha kommit i balans och att konkurrensen ännu inte hunnit verka prisdämpande. Därmed kan de aktörer som etablerat sig tidigt ta ut övervinster. Det säger sig själv att de i sådana fall inte vill bli kritiskt granskade. Gärna en jubelartikel i Sydsvenska Dagbladet. Men inget ifrågasättande. Då riskerar priserna att sjunka. Eller kan det röra sig om en ren kartellbildning där ett fåtal större aktörer kämpar – och lyckas – hålla mindre och nya aktörer utanför. Även i detta fall – och om det uppdagas – riskerar priserna att sjunka. Och stora bötesbelopp att utkrävas.

om dessa saker vet vi inte till-

räckligt. Därför kommer vårt arbete fortsätta. Det man med säkerhet vet är dock att landets boende i flerbostadshus betalar pengar som bygger förmögenheter i hundramiljonklassen. Läs hela ledaren om postboxar på www. bofast.net.

Christian Lacotte chefredaktör



Bofast 4/2010

7

l ö n samt

spara

e n er g i ?

Myt att omfattande energiåtgärder sparar pengar, enligt Sabos energiexpert

”Olönsamt att byta fönster energianvändningen i bostäder ska enligt riksdagens miljömål halveras till år 2050. Att åtgärder som fasadisolering, byte av fönster och ventilationssystem lönar sig är en vedertagen uppfattning. Men det är en myt, enligt Ulrika Jardfelt, tidigare enhetschef på Sabo. Texter eva blomberg

Foto martti ekstrand

bostadssektorn svarar för cirka

helena shutrick

40 procent av Sveriges totala energianvändning. Riksdagen har antagit miljömål som innebär att energianvändningen i befintliga bostäder ska sänkas med 20 procent till år 2020 och halveras till 2050, med utgångspunkt från 1995 års värden. – Men det finns ingen strategi för hur det ska gå till, och det är inte långt kvar till 2020, säger Ulrika Jardfelt, energiexpert och tidigare enhetschef på Sabo (se sid 34). Hon har bland annat Ulrika Jardfelt bistått den statliga energieffektiviseringsutredningen, som blev klar 2008. Utredningen tillsattes för att se över hur EU:s råd för effektiv energianvändning ska implementeras i Sverige och hur riksdagens miljömål ska kunna uppnås. I betänkandet nämns att ”endast cirka 15 procent av de för fastighetsägarna lönsam-

ma åtgärderna faktiskt genomförs”. Denna enda mening har enligt Ulrika Jardfelt skapat en felaktig föreställning om att åtgärder som isolering av fasader och byte av fönster och ventilationssystem är lönsamma. – Den 500-sidiga utredningen sammanfattas med denna enda mening. Och det dras höga växlar på den. Det har skapats en myt om att det finns en mängd lönsamma energieffektiviseringsåtgärder som inte genomförs, säger Ulrika Jardfelt. – Men det finns inga konkreta exempel på att just de här åtgärderna är lönsamma. Inga studier som jag har lyckats hitta verifierar det. med lönsamma menar hon att åtgärderna ska betala sig genom sänkta driftskostnader. Ulrika Jardfelt framhåller att diskussionen är problematisk, eftersom det råder begreppsförvirring – energiåtgärder klumpas ihop utan uppdelning och kategorisering. – Sinsemellan har de väldigt olika karaktär. Många åtgärder minskar energian-

vändningen dramatiskt utan att det kostar någonting, som att släcka lampor i rum där man inte är, inte ha teven på stand-by-läge eller sänka en för hög temperatur inne i bostaden, säger Ulrika Jardfelt. en annan typ av åtgärder som, enligt

Sabo, är lönsamma att genomföra, är att optimera driften i fastigheterna. Bland annat handlar det om att installera styr- och reglersystem så att det går att se vad som händer i fastigheten, temperaturer inomhus och fel som uppstår. Det förutsätter också att personal avsätts för att kontrollera och åtgärda fel när så behövs.

”Att desinformationen är så utbredd är på allvar riktigt problematiskt” Ulrika Jardfelt berättar att många bostadsbolag har satsat på just dessa åtgärder med framgång. Hon nämner bland annat Bostadsstiftelsen Signalisten i Solna som minskat sin energianvändning med nästan 30 procent på detta sätt. – Att hålla en jämn inomhustemperatur i hela fastigheten är en bra energisparande åtgärd. Den här typen av åtgärder är oftast lönsamma, och installationskostnaderna blir billigare hela tiden. Men enligt Ulrika Jardfelt är det inte

Bygg- och värmepumpsföretag bakom lönsamhetssiffror Den världsomspännande konsultbyrån McKinsey och Co tog år 2006 fram en rapport på uppdrag av Vattenfall. I den presenterades ett diagram som avser åtgärdskostnaden för att reducera växthusgas över hela världen, den så kallade McKinsey-kurvan, som fått stort genomslag. För ett par år sedan tog byrån även fram en rapport för svenska förhållanden på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Av staplarna i diagrammen i den svenska rapporten kan utläsas att lönsamheten för att minska utsläpp

8

Bofast 4/2010

av växthusgaser beror på omfattningen av åtgärderna. På McKinsey är man restriktiv med uttalanden, men en talesperson som vill vara anonym förklarar att omfattande åtgärder (som tilläggsisolering av fasader, byte till fönster med lågt u-värde och installation av effektivt ventilationssystem) inte är lönsamma. Det stödjer alltså energiexperten Ulrika Jardfelts uppfattning (se artikel ovan). Med så stora ombyggnader, som alltså inte är lönsamma,

kommer husen ner i en energiförbrukning på 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Mindre omfattande åtgärder, som gör att energianvändningen kommer ner i nybyggnadsvärden, 110 kilowattimmar i energianvändning, är däremot lönsamma, enligt konsultbyrån. Då görs tilläggsisolering av fasader endast där värme läcker ut, byte av fönster (men inte till de lägsta u-värdena) och effektivisering av ventilationssystemet. Den stapeln i diagrammet är

dock så tunn att den inte fick någon rubrik, vilket tyder på att effekten på koldioxidutsläppen är väldigt liten. Återbetalningstiden för dessa åtgärder är, enligt McKinsey, nio till tolv år med ett avkastningskrav på fyra procent. Underlaget har enligt byrån kommit från bolag som i arbetsgrupper bidragit till rapporten. I det här fallet är det byggjätten NCC, fastighetsbolaget Vasakronan, värmepumpstillverkaren Nibe och branschorganisationen Sveriges byggindustrier.

l ö n samt

spara

e n er g i ?

och isolera fasader” dessa enkla och klart lönsamma åtgärder som oftast nämns i debatten, utan en tredje kategori; isolering av väggar, tak och golv. Uppfattningen att dessa åtgärder är lönsamma är, enligt henne, vida spridd bland politiker, kommunalråd och andra beslutsfattare och inte minst bland allmänheten och de kommunala bostadsbolagen. – Att desinformationen är så utbredd är på allvar riktigt problematiskt. Jag försöker säga det här så ofta jag kan, men jag har inte tillräcklig tyngd.

peter hampus

vid den årliga konferensen Sveriges Energiting förra året talade Hans Nilsson, ordförande i branschföreningarna Sveriges energirådgivare och Energieffektiviseringsföretagen. Som stöd för lönsamhetsargumentet visade han den så kallade McKinsey-kurvan (se nedan), som ofta används i liknande sammanhang.

Hans Nilsson

Den visar kostnaden för att minska utsläppen av koldioxid. Exempelvis är isolering av bostäder lönsamt enligt diagrammet. Ulrika Jardfelt anser att diagrammet är missvisande. – Kurvan representerar hela Europa, vilket gör att olika länder har svårt att relatera den till sina egna förhållanden. Jag har pratat med kolleger i flera länder i Europa och de här investeringstunga åtgärderna är inte lönsamma någonstans. Hans Nilsson anser däremot att diagrammet i allra högsta grad är relevant, och framhåller att informationen i diagrammet stöds av tidigare undersökningar. På frågan om det exempelvis är lönsamt att isolera fasaderna i en fastighet svarar han: – Det beror på nyttan i olika fastigheter. Om en fasad behöver putsas om i en ful, dragig byggnad där ingen vill bo så förhöjer det värdet på fastigheten om hyresvärden samtidigt satsar på att tilläggsisolera. Då är det lönsamt. McKinsey-kurvan, och i viss mån även den statliga utredningens betänkande, talar

alltså emot Ulrika Jardfelts uppfattning. – Energieffektiviseringsutredningen har större trovärdighet än vad jag har, helt enkelt. Men jag har inte hittat någon som kan visa för mig att de här åtgärderna är lönsamma.

tomas bruce var statens utredare i

energieffektiviseringsutredningen. Han förklarar att underlaget för uppgiften om att fastighetsägarna bara har genomfört 15 procent av de energiåtgärder som är lönsamma kommer från en rapport framtagen av projektledaren och utredaren Anders Göransson på konsultföretaget Profu. – Klart olönsamma åtgärder, som byte av fönster och tilläggsisolering av fasader utan samtidig renovering av byggnaden i övrigt, är inte med i rapportens lista över lönsamma åtgärder, säger Tomas Bruce.  Naturskyddsföreningen: De flesta energiåtgärder betalar sig på 10 år



Bofast 4/2010

9

l ö n samt

spara

e n er g i ?

ulrika majstrovic hansén

Ombyggnaden i Brogården gav en halverad energianvändning. Till vänster på bilden ett av de renoverade husen och till höger ett som står på tur.

”Energiåtgärder betalar sig på 10 år” Att minska energianvändningen ur klimatsynpunkt är nästan alltid lönsamt, menar Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. Och enligt energiexperten Hans Eek betalar sig de extra energiåtgärderna inom tio år.

enligt riksdagens mål ska bostädernas energianvändning sänkas med 20 procent de närmaste tio åren. Det råder dock delade meningar om vilka åtgärder som ger mesta möjliga miljöeffekt. Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, anser att det oftast är lönsamt att minska energianvändningen ur klimatsynpunkt. Utan att säkert veta återbetalningstider på specifika åtgärder menar han att de flesta åtgärder betalar sig inom tio år. – Vissa åtgärder är naturligtvis dyrare, som fönsterbyten, men om hyresvärden exempelvis ändå ska göra en bullersanering i ett miljonprogramsområde, vore det korkat att inte byta till energieffektiva fönster samtidigt, säger Svante Axelsson. Att fastighetsägaren får tillbaka investeringskostnaden genom sänkta driftskostnader är han helt säker på. Hur lönsam investeringen är beror enligt honom på vilka avkastningskrav som ställs. – Det går med vinst, men frågan är om det går på åtta eller tio år. Hur lång tid det tar beror bland annat på prisutvecklingen på energin. som exempel på ett lönsamt projekt

nämner Svante Axelsson bostadsområdet Brogården i Alingsås där kommunala Alingsåshem byggt om miljonprogramshus till passivhus (se fotnot). Konsultbyrån McKinsey (se artikel på föregående sida) framhåller att ett hinder för

10

Bofast 4/2010

att energiåtgärder görs är att investeringskostnaden är stor och energibesparingen fördelas i små portioner under lång tid. Svante Axelsson tror att det vore bra med ett mindre statligt bidrag för att fastighetsägarna ska få starthjälp att bygga om. – För vi har inget val. Vi ska enligt EU:s klimatmål minska 90 procent av koldioxidutsläppen så vi måste investera in oss i den framtid vi ska leva i. Då kan man inte ha för kortsiktiga kalkyler, utan tänka lite längre. Ulrika Jardfelt, Sabos energiexpert, håller med Svante Axelsson om att lönsamheten är beroende av framtida energipriser – men även av fastighetens besparingspotential och vad som behöver göras i övrigt. När det gäller Brogården framhåller hon att Alingsåshem har tillgänglighetsanpassat fastigheterna, rustat upp gårdarna och gjort större lägenheter, vilket enligt henne höjer värdet på hela området. – Inte minst har det höjt hyrorna. Så hela projektet återbetalar sig säkert, men inte om man tittar enbart på energieffektiviseringsåtgärderna, säger Ulrika Jardfelt.

arkitekten och energiexperten Hans

Eek har bistått med sin kunskap i ombyggnationen i Brogården. De extra energibesparande åtgärderna i Brogården kostade, enligt honom, 100 000 kronor per lägenhet och kommer att betala sig på mindre än tio år genom sänkta energikostnader. – Det är viktigt att inte bara titta på den snöda investeringen. Det går inte att bara värdera en enskild del, framhåller han. – Om hyresvärden byter ut frånluftsventilationen mot värmeväxlare så lönar det sig inte på kort sikt. Och att tilläggsisolera lönar sig rakt inte, men det är det sammantagna som blir väldigt lönsamt, tillägger Hans Eek, som även räknat ut vad samhället skulle tjäna på att bygga om miljonprogramshu-

sen till passivhus (se artikel här intill). Hans Eek menar också att inomhusklimatet, med värmeväxlare, upplevs som så mycket bättre av hyresgästerna och att fastighetsägaren slipper mycket av underhållet på värmesystemet när radiatorerna kommer bort. Ulrika Jardfelt vänder på resonemanget och menar att det är fel att bara tänka på att få ner energianvändningen. Åtgärden som väljs måste också ge mesta möjliga effekt. – Att tro att man ska isolera väggar i ett flerbostadshus och därmed minska klimatpåverkan är helt absurt. Ändå driver det hela debatten, säger Ulrika Jardfelt med emfas. hon påpekar att det heller inte hjälper att enbart isolera, byta fönster och ventilationssystem om inte fastighetsägaren samtidigt har satsat på styr- och reglerteknik och övervakningssystem för att optimera driften av fastigheten. – Den fastighetsägare som står inför en större renovering måste tänka efter och göra en ordentlig analys. Om det till exempel läcker mest värme ur kulvertarna under gårdarna så hjälper det ju inte att isolera väggarna, menar Ulrika Jardfelt.

”Vi måste investera in oss i den framtid vi ska leva i” Liksom Hans Eek framhåller hon att minskat drag och bättre inomhusklimat ger en ökad komfort och har ett värde för dem som bor i husen. Däremot har den minskade energianvändningen i sig inte något värde för hyresgästerna, anser hon. – Men det är de som får betala investeringen i form av höjda hyror. På en punkt är Ulrika Jardfelt och Hans Eek helt överens: själva renoveringen av

l ö n samt

spara

e n er g i ?

passivhuscentrum

Två utsläppsvärstingar bland fjärrvärmeverken passivhusnestorns energiekvation

eva [email protected] Fotnot: I renoveringen av Brogården i Alingsås ingår bland annat tilläggsisolering av fasader och golv, byte av fasadytskikt, byte till energieffektiva fönster och från- och tilluftssystem med värmeväxlare. Därtill byggs balkongerna ut, och vitvaror, energisnål belysning och snålspolande kranar installeras.

eva [email protected]

mer om energi och ombyggnader på www.bofast.net

Skärpta energikrav kan bli kostsamma Förslag till nya skärpta energikrav kommer att läggas fram i sommar. Kraven vid ombyggnad kommer troligen närma sig nybyggnadskraven – som i sin tur kommer att skärpas. europaparlamentet klubbade nyligen

igenom en ny version av direktivet om byggnaders energiprestanda. Den nya versionen innebär skärpta energikrav för nyproduktion, men även krav på minskad energianvändning i samband med ombyggnad. Nu ska kraven i direktivet anpassas och införlivas i svensk lagNikolaj Tolstoy stiftning. Därför ska Boverket titta närmare på hur svenska byggregler kan skärpas, både för nybyggnad och för ombyggnader. – Vi arbetar intensivt med det här just

jörgen ragnarson/boverket

husen i miljonprogramsområdena är helt nödvändig. Enligt Hans Eek är det ren kapitalförstöring om det inte görs. Men till skillnad mot Ulrika Jardfelt tycker han att det behövs ett statligt finansieringsstöd. – På 1960- och 1970-talen, när de här områdena byggdes, finansierades de med statliga bostadslån. Den satsningen höll konjunkturen uppe, vi hade ingen lågkonjunktur under de åren, så rent samhällsmässigt var det en vinst. En sådan vinstaffär kan man göra igen.

den vanligaste uppvärmningsformen i flerbostadshus i dag är fjärrvärme. Enligt Energimyndigheten är fjärrvärme ett bra uppvärmningsalternativ ur ett klimatperspektiv, men ska då vara baserad på förnybara energikällor och inte använda fossila bränslen. Enligt branschorganisationen Svensk Fjärrvärme kommer mer än 80 procent av värmen från förnybar eller återvunnen energi. Fossila bränslen som olja, kol och gas stod enligt senaste statistiken för nio procent av bränslemixen i värmeproduktionen och torv för fem procent. Även Naturskyddsföreningen anser att fjärrvärme är en klimatsmart uppvärmningsform, men framhåller också att det fortfarande finns mycket att göra för att få

ner användningen av fossila bränslen. Föreningens tidning, Sveriges Natur, publicerade nyligen en lista över de värsta utsläppsbovarna bland energianläggningarna i Sverige. I topp ligger fjärrvärmeverken Värtaverket i Stockholm, som drivs av Fortum, och Mälarenergis anläggning i Västerås. Dessa släpper vardera ut drygt 600 000 ton koldioxid från fossila bränslen varje år. – Koldioxidskatten gjorde att biobränslena kom in i fjärrvärmen på bred front och nu återstår bara ett fåtal anläggningar som nyttjar i huvudsak fossila bränslen, men dessa står Svante Axelsson för en stor del av utsläppen. Fjärrvärmen borde kunna vara fri från fossilt koldioxid inom några år, anser Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

naturskyddsföreningen

I miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås sparas 115 kilowattimmar per kvadratmeter och år i och med renoveringen. Efter ombyggnaden beräknas den tillförda energin bli 27 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Om samma sak skulle göras i samtliga miljonprogramslägenheter som är i behov av renovering, enligt arkitekten och passivhusnestorn Hans Eek cirka 800 000 bostäder, skulle det innebära en årlig besparing på sju terawattimmar. Det motsvarar energianvändningen i 300 000 nybyggda småhus. Renoveringarna skulle enligt Hans Eek kosta 800 miljarder kronor, vilket fördelat på en tioårsperiod innebär 80 miljarder per år, det vill säga lika mycket som två försvarsbudgetar. Om detta inte görs så är det kapitalförstöring, enligt Hans Eek, som även framhåller att renoveringarna skapar arbetstillfällen. Det krävs 80 000 byggnadsarbetare för att utföra arbetena, som i sin tur sätter ytterligare cirka tre personer i arbete, vilket ger 240 000 nya jobb under den tid renoveringarna pågår. Den siffran är högre än antalet arbetslösa i dagsläget.

De flesta flerbostadshus i Sverige värms med fjärrvärme, en uppvärmningsform som inte släpper ut koldioxid i någon större utsträckning – om inte fossila bränslen används.

nu och reglerna kommer att skickas ut på remiss tidigast i juni, eventuellt inte förrän efter sommaren. Så jag kan inte säga någonting just nu om vilka krav som kommer att ställas, säger Nikolaj Tolstoy, chef för byggoch förvaltningsenheten på Boverket. Nikolaj Tolstoy säger dock redan nu att energikraven i ombyggda fastigheter sannolikt kommer att närma sig nybyggnadskraven, vilka i sin tur kommer att skärpas. Han är medveten om att höga krav kan innebära att det till exempel i miljonprogramsområdena blir svårt att genomföra nödvändiga renoveringar. – Det gäller att skriva det här så att det inte blir så att husen står och förfaller för att man inte har råd att bygga om. Vi gör sådana avvägningar, säger han.  Fotnot: Enligt dagens regler får nybyggda bostäder använda högst 110 kilowattimmar per kvadratmeter och år i söder, 130 i mellersta Sverige och 150 kilowatttimmar per kvadratmeter och år i landets nordligaste delar.



Bofast 4/2010

11

n y heter

Kirunabostäders vd fick gå Tomas Eriksson, vd för allmännyttiga Kirunabostäder, uppmanades nyligen att avgå efter beslut i bolagets styrelse. – Mest tråkigt är att jag inte fått veta vad jag gjort för fel, säger han. tomas eriksson , som varit vd i det kom-

munala bostadsbolaget Kirunabostäder sedan 2008, uppmanades efter ett styrelsebeslut att säga upp sig. En enhällig styrelse i Kirunabostäder, med Sten Nylén från Kirunapartiet som ordförande, fattade beslutet i förra veckan. – Vi hade olika syn på hur bolaget ska drivas, helt enkelt, säger Sten Nylén. Några ytterligare kommentarer till vad som låg till grund för styrelsebeslutet vill han inte ge, och uppgifter i media om interna problem på bostadsföretaget vill Sten Nylén varken bekräfta eller dementera. Tomas Eriksson själv säger att han och ägaren, Kiruna kommun, har olika syn på affärsmässighet. – Jag har alltid arbetat för bolagets bästa, vilket inte alltid är det bästa för den poli-

tiska ledningen i kommunen för stunden. Jag är en offensiv person som inte vill sitta och parera utan vill agera och gå framåt i utvecklingen, säger han. Tomas Eriksson menar att kommunen tänker mer på att det är val till hösten än att vända den negativa trenden för bolaget. – Min styrelse har gett mig i uppdrag att bygga bostäder i området Terrassen i Kiruna. Kommunledningen däremot tycker inte vi ska bygga där. Men jag kan bara vara lojal mot min uppdragsgivare, styrelsen. Han tycker att det är tråkigt att han inte fick bemöta den kritik som fanns, på det styrelsemöte där beslut fattades att entlediga honom.

inte heller hela ledningsgruppen i bostadsbolaget, som han för övrigt själv har tillsatt, har i alla lägen varit överens med Tomas Eriksson i hans beslut. Bland annat har han minskat personalstyrkan från 130 till 100 personer. Tidigare har Kirunabostäder, som även förvaltar hela kommunens fastighetsbestånd, gått med förlust. Men sedan något år tillbaka visar företaget i stället ett positivt

resultat, enligt Tomas Eriksson. Han framhåller också att underhållet av fastigheterna har ökat. – Jag har alltid försökt värna företaget och är stolt över mina år i Kirunabostäder. Och jag har haft väldigt roliga år där tillsammans med min personal. Mest tråkigt är att jag inte fått möta styrelsen och fått höra vad jag gjort för fel, säger han. tomas Eriksson kommer den närmaste

tiden att ägna sig åt dottern Ellen som är nio månader. Han har lämnat Kirunabostäder och även staden bakom sig och flyttat med familjen till sitt torp utanför Örebro. Tomas Eriksson går nu vidare, som han själv uttrycker det ”mot nya utmaningar”. Tomas Eriksson får efter sin uppsägning, som han formellt gjorde själv, 12 månadslöner à 64 500 kronor. Vid ett styrelsesammanträde nu i veckan beslutades att företagets marknads- och utvecklingschef Annelie Vinsa blir tillförordnad vd under tiden som en ny vd rekryteras. eva [email protected]

”Man vill komma ifrån morsan helt enkelt” Det måste byggas mer för unga. Så långt var ungdomsförbunden överens, men vägen dit var de oense om. Fast på sluttampen öppnade centerns man för statliga byggbidrag och moderaten häpnade över ojämlikhet mellan boendeformerna. institutet för bostadsforskning i Gävle

12

Bofast 4/2010

Frida Johnsson

Ellinor Eriksson marcus johansson

samlade nyligen ett drygt hundratal personer från bland annat kommuner, organisationer, och myndigheter för att diskutera bostadsfrågor. Första dagen gavs ordet till fyra yngre politiker – ”för att ge draghjälp åt de ungas bostadssituation”, som Anders Lindbom, professor vid institutet, uttryckte det. Hanif Bali, riksdagskandidat och moderat lokalpolitiker i Solna, talade med värme om ”bra, riktiga hyror”. – Marknadshyra tycker jag är ett konstigt ord, man säger ju aldrig marknadspris på mjölk. Men det måste bli lönsamt att bygga. Magnus Andersson, ordförande i centerns ungdomsförbund, höll med. – Kontakter och svartkontrakt är i dag grunden för att få en lägenhet. Han menade att de egna alliansbröderna gjort ”alldeles för lite” åt bostadsfrågorna,

men pekade även ut hyresgästföreningen som en bov. – De försvarar alltid dem som redan har en lägenhet, och gör allt för att hålla hyrorna nere. Ellinor Eriksson, styrelseledamot i socialdemokraternas ungdomsförbund, menade att det krävs subventioner för att få fram fler bostäder. Hon ville också göra ”förorterna mer attraktiva för ungdomar” genom till exempel direktbussar till högskolorna. Samma tanke var Frida Johnsson (mp), riksdagskandidat och språkrör för Gröna studenter, inne på. – Studenter är ganska kräsna, många vill inte bo i miljonprogramsområden. Därför vore det bra att göra dem attraktiva för den här gruppen som kanske skulle kunna liva upp de här stadsdelarna. Kräsenheten är dock inte så utvecklad när det gäller hur det ser ut inne i lägenheterna, menade Magnus Andersson. – Väldigt få ungdomar drömmer om handdukstork och helkaklat i badrummen. Man vill

komma från morsan helt enkelt! På en punkt närmade han sig Ellinor Erikssons statsstöds-linje: – Det finns inga quick fixes – men okej för några få statliga stöd! Jag är beredd att gå ifrån min ideologi där. Frida Johnsson framhöll att alliansen, som ofta säger sig vara mot bostadssubventioner, valt att ha kvar ränteavdragen för villaägare och bostadsrättsinnehavare – och även infört rotavdrag för egnahemsägare under mandatperioden. Hanif Bali blev mycket förvånad när han, genom en upplysning från publiken, blev klar över att ränteavdrag för bostadslån inte kommer hyresgäster till del. – Jaha! Men då har vi alltså en ojämlikhet! Och vi politiker ska ju se till att det inte finns några ojämlikheter. [email protected]

Magnus Andersson

En längre version av artikeln finns på www.bofast.net.

n y heter

Länsrättsdom om låsloggar står fast:

Med hjälp av elektroniska nycklar, som de blå brickorna på knippan, kan hyresgästernas in- och utpassager registreras och sparas.

Tvättstugestök inte skäl nog för spårning Eslövs Bostads AB får inte använda informationen från elektroniska nycklar för att ta reda på vem som stökat till i tvättstugan. Det har länsrätten tidigare slagit fast. Även kammarrätten går nu på Datainspektionens linje och avslår bostadsbolagets överklagande. eslövs bostads ab har vid ett par tillfällen använt sig av passageloggar, som skapas av elektroniska nycklar, för att spåra vem som orsakat skador i tvättstugorna. Systemet registrerar in- och utpassager i sådana utrymmen. Men det är inte tillåtet att spåra vem som gått in och ut ur tvättstugan vid den aktuella tidpunkten genom låsloggarna, anser Datainspektionen som hävdar att bostadsbolaget måste upphöra med den typen av kontroll. Eslövs Bostads AB har nu alltså, utan framgång, överklagat beslutet både i länsrätten och nu senast i Kammarrätten.

kammarrätten slår fast att den personliga integriteten väger tyngre än bostadsbolagets intresse av att ta reda på vem som stökat till i tvättstugan. Rätten pekar på att det med andra metoder, till exempel genom bokningssystemet, skulle varit möjligt att identifiera den eller de som orsakat skadan. Några sådana åtgärder för att få reda på den informationen har dock inte vidtagits. – Det är bra att veta rättsläget. I och med det här är det ganska klart att värden måste vidta andra åtgärder först, innan låsloggarna kontrolleras, kommenterar Bo Lundborg, före detta jurist på Sabo som tidigare varit ombud för Eslövs Bostads AB. ett annat slags övervakning som varit

omdiskuterad är kameraövervakning. I en branschöverenskommelse mellan Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna som togs fram nyligen, möjliggörs kameraövervakning i hyresfastigheter. Den

godkändes i april av Datainspektionen. Dock gör man i överenskommelsen klart att sådan övervakning ”endast får förekomma när alla andra möjligheter att komma till rätta med problemen är uttömda”. Kammarrättsdomen ligger väl i linje med den överenskommelsen, menar Hans Kärnlöf, jurist på Datainspektionen. – Bolaget hade inte tagit till kontrollen av passageloggarna som den sista möjligheten. Det hade varit förvirrande för dem som ska tillämpa branschöverenskommelsen om rätten dömt på annat sätt, om det varit ok att använda loggarna utan att ha prövat något annat, säger han. Enligt Lars Matton, jurist på Sabo som numera företräder Eslövs Bostads AB, är det för tidigt att säga om kammarrättsdomen kommer att överklagas till regeringsrätten. En ansökan om prövningstillstånd ska i så fall vara inne i början av juni. [email protected]

NYTT KÖK HELT ENKELT!

Måttbeställda köksluckor, insatshurtsar, bänkskivor, hyllor m. m. Montage ingår. Leveranser över hela landet. Beställ kostnadsfri info. H s ela stan tomm da ar; må rdmå pas ttan- tt/ sad e

Box 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00 Fax 033-27 17 05 • E-post: [email protected] • www.libluck.se



Bofast 4/2010

13

reli n i n g :

bra n sche n

Historien om reliningbranschens stridskantade

Så skapas guld reliningbranschens framväxt kan beskrivas som en riktig framgångssaga, med gasell-lika tillväxtkurvor och generösa vinster. Men den har också kantats av stämningar, hot, patenttvister och knivskarp konkurrens. Bofast har granskat branschen som antingen hatas eller älskas: vilka är företagen, hur kom de till, vilka är människorna bakom – och hur ser branschen ut om tio år? Texter HELENE AHLBERG

Illustration och grafik helena shutrick

I

ngen vet egentligen hur många reliningföretag det finns. Trots att det är en växande bransch som får alltmer uppmärksamhet. Metoden att renovera rör i fastigheter genom att klä in dem i plast beskrivs ömsom som lurendrejeri, ömsom som det bästa som hänt hyresgästerna sedan vattenklosetten, eftersom de slipper byggdamm, uppbilade golv och långa tider med avstängda vattenkranar. – Jag har ingen uppfattning om hur många företag som sysslar med relining. Det poppar ju i princip upp nya varje dag, och andra försvinner, säger Lars Sandström, kontaktperson för Branschföreningen för relining i fastigheter, Brif, som är kopplad till Sveriges Byggindustrier. – Men kom igen om ett halvår, då har vi nog bättre koll. Brifs ordförande Asbjörn Austlid, som även är vd i det största reliningbolaget, Proline, tror att det finns mellan 30 och 40 bolag som har relining i fastigheter som huvudsyssla. Men hur många småbolag som kan finnas har han ingen aning om. En sökning på Eniros gula sidor ger träffar på 53 reliningföretag, med nästan dubbelt så många kontor.

14

Bofast 4/2010

reli n i n g :

bra n sche n

framväxt

ur slitna avloppsrör Markus Ström, marknadschef på Nordic Relining, tror att det finns ungefär hundra företag som sysslar med relining. Den bedömningen delar han med flera andra branschaktörer, som också nämner siffran 90–100 företag. Men det kan också vara betydligt fler. – I varenda liten stad finns det ju någon som håller på med relining. Men många gör ju annat också; bygger om badrum, byter köksluckor eller sysslar med rör i vägar, säger reliningkonsulten Stefan Eurén. Det finns också en stor grupp konsulter som försörjer sig på att ge reliningråd till bostadsrättsföreningar och fastighetsägare – ”en jävla massa”, enligt Lars Sandström. En något mer precis numerär uppskattning är att det finns ett tjugotal konsulter bara i Stockholmsområdet.

asbjörn austlid uppskattar att det relinas rör i

fastigheter för omkring en halv miljard kronor om året. Men sannolikt är det mycket mer. Bara de 16 största företagen omsätter 550 miljoner kronor om året. Antagligen plastas det in rör för över 700 miljoner kronor om året.

Antagligen plastas det in rör för över 700 miljoner kronor om året Och de flesta företag växer fort. Omsättningen för de större företagen har de senaste åren ökat med mellan tio och sextio procent varje år. Ändå är relining fortfarande en lillebror jämfört med rörmokarbrorsan, som byter rören på traditionellt sätt. Rolf Kling på branschorganisationen VVS-Företagarna uppskattar att det byts stammar för uppåt tre miljarder kronor om året. I princip finns en handfull större reliningföretag,

vilket i det här fallet betyder fler än 60 anställda, en något större grupp medelstora företag och sedan en mycket stor grupp småföretag på max tre–fyra anställda. Man kan dela in branschen på flera sätt. Antingen efter vilken sorts plast de använder: polyesterplast, tvåkomponentsepoxi eller enkomponentsepoxi. Eller efter vilken metod företagen använder: insprutning av lös plastmassa eller plastimpregnerad strumpa. Där finns förstås även undergrupper, till exempel strumpor med och utan söm. Eller efter vad de relinar. De allra flesta företag renoverar avloppsrör. Bara två företag, Nordic Relining och HWQ, ägnar sig åt relining av dricksvattenrör. Sedan finns också en hel kader företag som renoverar rör i marken, under gator och vägar. Men det anses vara en bransch för sig, med en annan intresseorganisation, annan kultur, fler år på nacken och andra begrepp. Fast flera av företagen renoverar rör både under mark och inne i hus.

s

Rolf Kling, VVSFöretagarna

omliga gör en helt annan indelning av

branschen: företag som är bra på tekniken och hantverket, och företag som är bra på att sälja. Inga företag sägs enligt dessa indelare vara bra på bägge. Denna kategorisering hänger samman med en annan teori: att det varit så lätt att tjäna pengar att branschen dragit till sig lycksökare. Och lönsamheten är god. Studerar man reliningföretagens årsredovisningar och nyckeltal framgår att soliditeten (en sorts finansiell styrkemätare, se nedan) generellt är mycket hög, ofta mellan 40 och 80 procent. De stora byggbolagen har som en jämförelse en soliditet på 10–25 procent. Reliningvinsterna är också ofta höga, med vinstmarginaler kring 10–20 procent – och då räknas detta på nettovinsten, när vissa bolag redan skickat iväg flera miljoner till ett moderbolag. →→ Många förklarar denna goda lönsamhet

Advokattryck mot bofastreporter Läs ledaren på sidan 7

utredning om relining snart igång

Soliditet

Nu ligger Sabos och Fastighetsägarnas reliningutredning i startgroparna. Utredningen, som ska undersöka vilka miljö- och hälsorisker som kan finnas och hur relinade rör ser ut efter några år i husen, skulle egentligen varit klar för något år sedan. Men utredningen hamnade i blåsväder innan den ens satt

Soliditet är ett mått på företagets finansiella styrka och används när företag ska jämföras med varandra. Det visar andelen eget kapital i förhållande till det totala kapitalet. Måttet beskriver därmed företagets förmåga att klara av förluster med befintligt eget kapital.

igång. VVS-Företagens representant, Rolf Kling, fick lämna styrgruppen efter kritik från reliningföretagen om partiskhet. Med honom försvann också VVSFöretagens pengar från utredningen. Sedan dess har utredningen sökt med ljus och lykta efter nya finansiärer. Och nu är pengafrågan

löst. Inköpsföreningen HBV, de tre stora kommunägda Stockholmsföretagen och försäkringsbolagen Brandkontoret och Länsförsäkringar går in med bidrag. Därmed kan utredningen sätta fart. Först måste dock en ny projektledare kontrakteras, eftersom den tidigare projektledaren hunnit få nya uppdrag.



Bofast 4/2010

15

reli n i n g :

bra n sche n

omsättning Senast kända omsättning för de 16 största företagen. Total omsättning: 547 miljoner kronor. miljo n er kron or .

0

50

100

150

180

Proline (Koncernens moderbolag, Carl Bennet AB, omsätter 4,9 miljarder.)

Aarsleff Rörteknik (Moderbolaget, Per Aarsleff A/S, omsätter 4,9 miljarder danska kronor.)

Svensk Rörinfodring (Systerbolaget Tubus System omsätter 1,2 miljarder.)

33

Svensk Röranalys Nordic Relining

21

Dakki

20

→→

Prodema

12

20

Götalands Relining

Östergötlands 7,6 CPS läns AB

7,2

Sacpro

5,5 Wilsson Åkeri & Relining

Rör 5,1 PGG Relining

3,5 IBID rörteknik 3,2 OP Rörteknik

& Anläggnings AB

2 S-pipe i Falun AB 1,5

HWQ Relining Systems

76

Turkosa pilar: Sacpro säljer sin tysktillverkade plast till sju av företagen i grafiken. Svart pil: Götalands Relining renoverar rör med Dakkis metod på licens. Dakki hade tidigare fler återförsäljare.

→→ med reliningföretagens låga materialkostnader. Vissa av plasterna kan köpas hinkvis för 100–150 kronor kilot. För att renovera en stam i ett trevåningshus kan det gå åt runt fem kilo plast. Utrustningen kan för somliga system köpas till en engångskostnad på under 20 000 kronor på vilket byggvaruhus som helst. Och personalkostnaden uppges vara låg: relining går fort och lönerna för dem som utför arbetet sägs vara låga. För kunden kan reliningen sedan kosta uppåt 30–40 000 kronor per badrum. Därmed torde vinstmarginalerna bli goda.

e

n annan förklaring till reliningbran-

schens snabba framväxt är de erkänt höga marknadsföringskunskaperna. – Reliningföretagen har varit väldigt duktiga på att informera potentiella kunder om vilken nytta företagen kan göra, medan de traditionella renoveringsföretagen mest har svarat på förfrågningar. Vvs-företagarna har ju inte alls jobbat med marknadsföring på samma sätt. Vi lever på marknaden, men de skapar en marknad, säger Rolf Kling. Varför är då inte de stora byggbolagen med och delar på den lönsamma reliningkakan? Kanske för att det har ansetts lite finare att bygga nytt än att renovera. Och dessutom enklare och mer förutsägbart. Inte heller behövs det någon kunskap om hur man hanterar kvarboende hyresgäster. Men nu har byggbolagen börjat få upp ögonen för renoveringsmarknaden. En offentlig hemlighet i reliningbranschen är byggjätten NCC:s strävanden att börja relina dricksvattenledningar – som ännu inte krönts med framgång.

så hur har denna lönsamma bransch då vuxit

fram? I relining-begynnelsen var Uppfinnarna. Kluriga herrar som tyckte att man borde kunna renovera badrum på ett fiffigare sätt. 16

Bofast 4/2010

150 Först ut på den svenska hussidan var ingenjören Bror Eklund, som arbetat i vvs-branschen sedan 1960-talet, både som entreprenör, konstruktör och konsult. Avloppsrören borde kunna renoveras utan att de boende behövde flytta ut och till en lägre kostnad än att byta ut rören, ansåg han. 1990 började han anpassa verktyg och maskiner för att rengöra, belägga och inspektera ledningarna. Sedan gällde det att välja ett lämpligt material. Det fanns olika plaster som använts för olika sorters beläggningar sedan 70-talet, men inte för de vindlande rören i bostadshus. Han valde så småningom en elastisk epoxiplast. Detta blev Dakki-metoden, med ett diskborstliknande huvud som snurrande smetar ut plasten på rörets insida. Den första att prova metoden i större skala blev det allmännyttiga bostadsföretaget i Habo, som renoverade 50 lägenheter på detta vis 1992. Företaget Dakki har fortfarande patent på denna metod, och omsätter 22 miljoner kronor om året. näste ingenjör ut på reliningbanan är Sten Ed-

ström, då anställd på K-konsult i Gävle. 1989 får han höra siffror på hur många miljarder det skulle kosta att renovera alla badrum i miljonprogrammet och tankarna börjar snurra. Som båtentusiast undrar han om inte den polyesterplast, som används för att bygga och laga båtar, också skulle kunna användas för att täta rör. Han blir enligt egen utsago besatt av tanken att hitta en lösning. Fem år senare är metoden klar. Företaget Svensk Rörinfodring bildas, med hjälp av Nutek-lån och

Marknadsdomstolen kommer fram till att kunderna verkligen har känt sig hotade ihopskrapade privata medel. 1995 får Svensk Rörinfodring sitt första uppdrag och året därpå ett patent. Tillväxten börjar. Men det finns fler som tror på tekniken. 1998 grundar Göteborgsföretagaren Pelle Wallentheim Svensk Rörinfodring i Väst AB och börjar renovera rör med samma polyesterplast. Samma år byter Sten Edström namn på sitt företag, från Svensk Rörinfodring till Proline. Svensk Rörinfodring i Väst och Proline tecknar

reli n i n g :

ett licensavtal om att Göteborgsföretaget får relina rör med vissa patent som ägs av Proline. Proline expanderar kraftigt och öppnar kontor i flera nya städer varje år. 2000 genomförs en nyemission och industrikoncernen Atle köper 28 procent av aktierna. Men Proline expanderar med otillbörligt aggressiva metoder, menar Svensk Rörinfodring i Väst (SRV) och anmäler 2004 Proline till marknadsdomstolen. I domen som faller två år senare står en föga smickrande historia om förtal och fula metoder att läsa. Rörinfodrarna i väst tycker nu att de betalt licenspengar i onödan i flera år. De anlitar patentexperter och menar att Proline lurats när de hävdat ensamrätt till metoden. Sten Edström hade egentligen bara köpt sin första utrustning från ett annat företag, som sålt produkter för sprutning av färg sedan 70talet, menar SRV. Det enda han gjorde var att anpassa munstycket lite så att det passade i mindre rör. Så när licensavtalet går ut fortsätter SRV att renovera ändå. En patentstrid brakar loss. I stället för affärspartners är företagen nu blodiga konkurrenter.

P

roline svarar med att skicka brev till

SRV:s kunder och råder dem att avsluta allt samarbete för att ”undvika en besvärlig situation”. ”Vi förväntar oss att du inte låter dig utnyttjas för någon oseriös plagiatverksamhet,” skriver Proline också. För allmännyttiga Bostäder i Borås berättar Proline att man helt enkelt tar över SRV:s verksamhet och den pågående renoveringen. Också i tidningsannonser skriver Proline att företaget tar över SRV:s verksamhet. Och företrädare för bostadsrättsföreningar hotas med rättsliga åtgärder om de anlitar SRV. Proline förnekar hot och har andra förklaringar till sitt agerande. Men marknadsdomstolen kommer fram till att kunderna verkligen har känt sig hotade, eftersom de förmått SRV att utfärda garantier om att hålla kunderna skadeslösa från krav från Proline. Prolines patent visar sig bestå av tre detaljer i utrustningen: utformningen av munstycket, upphängningshylsorna och vilket håll munstycket snurrar åt. Så SRV använder, åtminstone enligt dem själva, ett annat munstycke. Marknadsdomstolen förbjuder i början av 2006 Proline att besöka, ringa eller skriva till någon av SRV:s kunder och hota med rättsliga eller andra åtgärder. Proline förbjuds också att sprida påståenden om att SRV, eller deras kunder, skulle göra intrång i av Proline ägda rättigheter. Dessutom förbjuds Proline att sprida andra misskrediterande påståenden om SRV. Bryter Proline mot något av förbuden ska de böta 500 000 kronor. samtidigt fortsätter bägge företagen att växa

i rekordfart. Pelle Wallentheim droppar tillägget ”i Väst” i företagsnamnet och börjar expandera utanför sin region. Proline gör ordentliga vinster och tar sig flera år i rad in på Dagens Industris gasell-lista över snabbväxande företag, liksom på konsultbolaget Ahrens

bra n sche n

resultat Resultat efter finansnetto, före eventuella koncernbidrag till andra företag. miljo n er kro n or .

22 4,9 Aarsleff Rörteknik Proline

Svensk Rörinfodring

2,5 Svensk Röranalys

0,9 Nordic Relining

3,7 Dakki

–10,3 antal anställda Uppgifter enligt den senaste redovisade statistiken.

162 77

65

18

31 Proline

Svensk Rörinfodring

Aarsleff Rörteknik

Svensk Röranalys

Nordic Relining

Tillväxtlista (dit tillväxt-wannabees får anmäla sig själva). I Gävletidningarna beskrivs bygdens företagarson i stolta ordalag: ”succé”, ”globalt segertåg” och ”mannen som förändrade rörbranschen” är vanliga ordvändningar. 2007 vinner Sten Edström Swedbanks företagarpris – och säljer Proline till finansmannen Carl Bennet. 2008 tar sig även Svensk Rörinfodring in på Tillväxtlistan (där kriterierna är att företaget ska vara lönsamt, ha minst 60 anställda och haft i snitt 25 procents tillväxt de senaste sju åren). Ändå fortsätter kampen mellan de två bolagen. När Svensk Rörinfodring förlorar en upphandling i Halmstad till Proline begär de överprövning, för brott mot lagen om offentlig upphandling. Svensk Rörinfodring menar att Proline inte uppfyllde →→

14 Prodema

Asbjörn Austlid, vd för Proline



Bofast 4/2010

17

reli n i n g :

bra n sche n

upphandlingskravet på minst 50 års livslängd på de nya rören – och att Svensk Rörinfodring själv kunnat lägga ett lägre bud om de vetat att det inte var så noga med kraven. Länsrätten kommer fram till att upphandlingen behöver göras om, och hittar dessutom själv andra brister i upphandlingen. Kommunägda Halmstads Fastighets AB, som inte vill göra om upphandlingen, överklagar. Ärendet går via kammarrätten ända upp till regeringsrätten, som avslår HFAB:s överklagande, eftersom Prolines vinnande anbud inte anses uppfylla kraven.

Pelle Wallentheim, grundare av Svensk Rörinfodring och Tubus Systems.

pelle wallentheim har inte direkt suttit och rullat tummarna nere på Sveriges så kallade framsida. Han har nu en hel liten koncern, där Svensk Rörinfodring ingår som ett av sex bolag. Med Lars Ranäng (ordförande i fotbollsklubben Örgryte och under 90-talet vd på Familjebostäder i Göteborg) på ordförandeposten i Svensk Rörinfodring har bolaget också en förbindelse med både beställarledet och fotbollsdiggarna. Och i år har rörinfodrarna från väst trängt ända in i huvudstaden, när ett Stockholmskontor öppnades – med den yngre Magnus Ranäng som ansvarig. Svensk Rörinfodring omsätter närmare 80 miljoner kronor om året Det råder fortfarande en viss begreppsföroch gjorde förra året en vinst på näsvirring kring vilken metod som egentligen tan fem miljoner efter finansnetto. ska kallas relining. Det mesta av de pengarna fördes Med relining avses egentligen enbart sedan som koncernbidrag till monär plastmassa sprutas på insidan av rören, derbolaget WBF Invest. anser många i branschen. Att renovera WBF Invest förde sedan över rören med en plastindränkt strumpa ska i drygt fem miljoner kronor till stället benämnas rörinfodring, enligt denna dotterbolaget Tubus System Interdefinition. Det kallas även infodring med national, som försöker ta sig in på flexibla foder. den tyska marknaden och behöver Men företaget Svensk Rörinfodring pengar till marknadsföring, licenser använder sprutplast. och utrustning. Och i branschföreningen Brif använder Men WBF Invest hade ändå råd man relining som ett övergripande begrepp att ge fem miljoner kronor i utdelför alla metoder – där är man med oavsett ning till aktieägarna – och Svensk om man använder strumpa eller insprutning Rörinfodring lämnade ytterligare av plast. fyra miljoner i utdelning. Kanhända har det spelat roll att den domiPelle Wallentheim tjänade härnerande aktören i föreningen, Proline, själv omåret 4,5 miljoner kronor, om man använder sig av just relining enligt sprutlägger ihop inkomst av tjänst och plastmodellen. aktieutdelningar. För att förvirra begreppen ytterligare Och det verkar också bli slantar betyder relining för konsulter som ägnar sig över för passionen att köra rallybilar. åt rör i mark att man skjuter in fabriksproduHan har tävlat över hela världen och cerade rör i befintliga va-ledningar. körde för två år sedan i Dakarrallyt – som bevakas av tusen journalister

VAD ÄR EGENTLIGEN RELINING?

UTBILDNINGAR FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN Vårt kursutbud finns på www.plus.se 18

Bofast 4/2010

En av de bilar Tubus Racing haft. Den här kördes i det australiensiska safarirallyt för snart tre år sedan.

och tv-sänds i 189 länder. Här blev namnet Tubus Racing team väl exponerat. men få i reliningbranschen lär komma i närheten av storleken på Sten Edströms kassakista. De privata medel han skrapade ihop för 16 år sedan för att starta föregångaren till Proline får nog anses ha gett bra avkastning. Häromåret deklarerade han en sammanräknad inkomst på 99,7 miljoner kronor för året innan. Det orsakade viss uppståndelse när Aftonbladet och Gävlepressen då omskrev honom som den som tjänade mest i länet.

f

ast det är inte alla som tjänar pengar. Det lilla uppstickarbolaget HWQ gjorde ordentliga förluster de första åren. De satsade i stället på att prova fram en ny plast och en ny metod, som tål betydligt högre temperaturer än sina föregångare. HWQ startades för några år sedan av Stefan Håkansson, tidigare projektledare på Nordic Relining, och en kollega. Separationen blev inte smärtfri. Nordic Relining, som dittills varit det enda företaget i Sverige som renoverat dricksvattenledningar, hävdade ensamrätt till detta och försökte hejda HWQ:s inträde på marknaden med hjälp av advokater, påtryckningar, skadeståndshot och telefonsamtal till leverantörer. – Vi fick också anlita advokathjälp, det var jobbigt att börja sitt nya bolag med det, fast till slut blev vi friade på de 13 punkter som de försökte stämma oss på, säger Stefan Håkansson, nu vd på HWQ. Men nu är orderböckerna fulla och de har gått från två till sju anställda. HWQ har också ett stort utvecklingsprojekt på gång tillsammans med Vattenfall, där en specialanpassad variant av HWQ:s nya plast skulle användas för att relina fjärrvär-

25

1985- ÅR 2010

reli n i n g :

merör – vilket om det faller väl ut skulle öppna en ny gigantisk marknad för reliningen. ett annat företag som satsar på forskning och

utveckling är det danskägda Aarsleff Rörteknik, som förra året gick ihop med det förlusttyngda infodringsföretaget Sacrab Installation. Många beskriver Aarslaffs inträde på den svenska reliningmarknaden som en välsignelse för hela branschen. Det ingenjörstäta bolaget har ett moderbolag med stora resurser i ryggen och eget forskningslaboratorium. – Aarsleff kommer att höja ribban för alla reliningföretag, som då måste hänga med i utvecklingen för att kunna konkurrera. Då kan man inte längre

”Vi ska gå vidare och stämma fler företag som vi anser gör intrång i vårt patent” använda sig av 20 år gammal teknik, tror Stefan Håkansson. Moderbolaget Per Aarsleff A/S är världens näst största företag inom schaktfri ledningsrenovering – som relining kallas när rören ligger under gatan – men sysslar även med en hel del annan ingenjörskonst och omsatte förra året 5 miljarder danska kronor. Företaget startades i liten skala av ingenjören Per Aarsleff som i slutet av 40-talet köpte en grävmaskin och öppnade ett eget brunkolsfält. De största tillväxtsprången tog bolaget under oljekrisen, liksom när man medverkade i bygget av Öresundsbron.

m

ot denna historia av stämningar

och hårda ord förstår man att det var en stor sak när tolv företag förra året bestämde sig för att gå samman i en gemensam förening, och samarbeta för att utveckla kvaliteten på arbetet i branschen. Föreningen har också anslutit sig till Byggindustriernas etiska regler, som bland annat stipulerar att företagen inte får tala illa om varandra. Fast så sent som i början av året träffades en förlikning i en ny patentstrid. Det var Dakki som stämt företaget Röranalys för patentintrång. Efter en dom i Stockholms tingsrätt gick Röranalys med på att betala 1,1 miljoner kronor till Dakki. – Vi ska gå vidare och stämma fler företag som vi anser gör intrång i vårt patent, men först måste vi ha ordentligt på fötterna, så det är inte klart riktigt än, säger Dakkis marknadschef Johan Gembel. Och Prolines vd beskrivs av flera branschaktörer

bra n sche n

som en Machiavelli-liknande gestalt, som styr och ställer med resten av branschen, utnyttjar de andra intet ont anande företagen för sina egna syften och har hemliga möten med den inre hårda kärnan av reliningföreningen Brif, som sägs bestå av främst Proline, Nordic Relining och Dakki. Enligt Asbjörn Austlid själv hålls definitivt inga hemliga möten. – Det är inte min uppfattning. Alla möten är öppet redovisade i styrelsen. Och det är ju medlemmarna som väljer styrelsen, säger han. Inte heller styr han och ställer eller utnyttjar de andra företagen. – Det hoppas jag verkligen inte att de tycker. Hur ser då reliningbranschen ut om tio år? stefan håkansson , vd på HWQ, tror att det finns färre bolag, men som är mer etablerade. Han spår att reliningföretagen börjar samarbeta mer med rörmokarsidan och det blir vanligare med en kombination av stambyte och relining i samma renovering. – Det blir ju mer och mer så redan nu. Det behöver inte vara vi mot dom längre. Han tror också att reliningmetoderna kommer att förbättras allt mer – och att reliningen i samma takt blir en mer accepterad metod. – De senaste två åren har reliningbranschen utvecklats mer än under hela senaste decenniet, menar han. Och Stefan Håkansson ser egentligen inget tak för hur många nya områden som reliningen kan sträcka sina grenar till. – Det finns ju rör överallt. Hela infrastrukturen under gatorna är ju uppbyggd av rör. I industrierna transporteras kyla i rör. I livsmedelsindustrin, i medicintillverkningen, i kärnkraftverk, överallt finns rör, säger han. – Vi har till exempel fått förfrågningar om att relina sprinklersystem ute på oljeplattformarna, eftersom saltvattnet man måste använda fräter så otroligt på materialet. lars sandström på Brif tror att det

om ett par år kommer att vara lättare för köparna att jämföra metoder. – I dag är det svårt att få en vederhäftig information. Men ju mer seriöst vi beter oss, desto mindre rädda blir beställarna. Om tio år tror han att det är vanligare att relina än att stambyta. – Det finns så många fördelar med relining. Och hela miljonprogrammet måste göras om. Då blir det inte Nilssons Rör som gör det. 

Bofasts tidigare artiklar om relining:

• Felrenoverade rör kan göra barn sterila • Relining kan orsaka allergi • Få mätningar av gifthalten • Vad händer med bisfenol i avloppet? • Enhetliga tester saknas för utbredd renoveringsmetod • Osäker livslängd på inplastade rör Läs artiklarna på www.bofast.net

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. www . h f o n s t r e t . s e

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74



Bofast 4/2010

19

riksrundan

något på gång? • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected] carl lidbeck

Parken byggs ovanför flodplanet och görs tillgänglig med hjälp av träspänger. Den 6 500 år gamla palissaden återskapas till viss del.

Regn renas vid stenåldersstolpar MALMÖ/BUNKEFLOSTR AND. Annestad är ett nytt bostadsområde som växer fram i snabb takt söder om Malmö, närmare bestämt på åkrarna i stadsdelen LimhamnBunkeflo. För att kunna ta hand om dagvattnet från bebyggelsen planeras en park som – förutom att vara en ”fantasifull plats för rekreation, lek och skönhetsupplevelser” – även ska fungera som rening av dagvatten, det vill säga regn- och smältvatten som rinner av från exempelvis vägar och hustak. Redan i dag finns det så kallade Lernackendiket som sträcker sig från Yttre Ringvägen i öst och ut till havet i väst. Diket kommer att breddas så att vattnet fördröjs i ett 500 meter långt och 40 meter brett nybyggt flodplan, en slänt invid diket som tidvis är vattenfylld och tidvis torr. På så sätt ska vattenreningen förbättras. vid arkeologiska utgrävningar som

gjorts på platsen har man hittat stenåldersfynd i form av en palissad daterad 4 500 år före Kristus. Alltså ett 6 500 år gammalt pålverk med totalt cirka 3 500 stolpar nedgrävda i marken, men med cirka 2,5 meter av pålarna stickandes upp över markytan. Palissaden kommer att rekonstrueras till

20

Bofast 4/2010

viss del och får ge namn åt den blivande parken som har döpts till Palissadparken. Ingen har hittills kunnat förklara palissadens ursprungliga funktion, men flera teorier finns. – Den måste haft en viktig funktion för det avverkades säkert en hel skog för att bygga den. Den kan ha använts som arena eller samlingsplats. Eller så kan den ha fungerat som luftbegravningsplats – sådana som indianerna hade, berättar Susanna Kapusta, landskapsarkitekt vid Malmö stad. En annan teori är att man lett in vilt och jagat inne i palissaden, tillägger hon.

toria”. Jag hoppas att det ska bli fantasifullt, säger Susanna Kapusta. Flodplanets botten kommer att vara täckt av kalkstenar i varierande storlekar utlagda i ett klassiskt japanskt vågmönster. Beroende på om kalken är smulig eller i stora stenar kan olika typer av vegetation etablera sig.

parken, som är en del av Bunkeflo kalk-

”Det blir lite av science fiction möter historia”

stråk, ett område där berggrunden utgörs av urkalksten och marken är kalkrik, anläggs sedan ovanför flodplanet, som är nedsänkt två meter. Träspänger av ek byggs för att man ska kunna ta sig runt i parken och skapar samtidigt en förbindelse mellan området söder och norr om flodplanet. Utformningen ska föra tankarna till ett fantasyinspirerat månlandskap och en traditionell stenåldersby, men även till japansk trädgårdskonst. – Det blir lite av ”science fiction möter his-

kalkbrytning pågick här i Limhamns

kalkbrott, ett av landets största, ända fram till början av 1990-talet och kalken gör sig påmind i både flora och fauna. Man kan få se tjugo år gamla bonsai-liknande miniatyrbjörkar och ovanliga djurarter som gyn-

nas av den kalkrika berggrunden. – Kalken gör det svårt för många växter att gro. De som lyckas växer väldigt långsamt och har anpassat sig till miljön. Det gör att man kan få se många sällsynta arter eftersom de får möjlighet att etablera sig här. Om allt går som beräknat kan parken stå färdig om ett par år. 

FÖNSTER

INGLASNINGAR

Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem.

Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter.

BALKONGER

VASABPRODUKTER

Motorvärmare kan bytas mot laddare UMEÅ. Fyra kommunala bolag i Umeå har gått ihop om en inves-

tering i sex elbilar. Hybridbilarna – som går på både el och bensin – har beställts av bostadsbolaget Bostaden, Umeå Energi, parkeringsbolaget Upab och kommunens bolag för vatten, avlopp och avfall. Det är dock inga vanliga hybridbilar utan så kallade laddhybrider, vilket innebär att de försetts med större batterier och kan laddas i vanliga eluttag. Bilarna kan köras ungefär två mil innan bensinmotorn går igång automatiskt. – Vi är intresserade av att medverka till elbilspooler i våra bostadsområden, säger Ann-Sofi Tapani, vd för Bostaden. Om det blir vanligare bland hyresgästerna att köra elbil framöver är bostadsbolaget berett att göra om motorvärmarstolparna till laddstolpar med individuell mätning.

helena shutrick

– Att vi själva köper en elbil har ett symbolvärde, tillägger Ann-Sofi Tapani. Förutom med elbilarna har bostadsbolaget ett samarbete med Umeå Energi och kommunen i ett projekt där bostadsområdet Ålidhem ska bli en hållbar stadsdel, bland annat med hjälp av solceller och lokala vindkraftverk.

Kompletta system för renovering nybyggnation.

Kompletta system för renovering av våtrum.

Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • [email protected] • www.teknova.se

herzog & de meuron

Individuell energimätning

Echolog är en terminal som gör det möjligt för lägenhetsinnehavaren att spara pengar sinstadsdelen. miljöpåverkan. Den 47 meter höga huset är tänkt att bli en symboloch förminska den nya

KT-

DU

PRO

T!

E NYH

Gasklocka blir 520 lägenheter STOCKHOLM/HJORTHAGEn. Det före detta gasverksområdet i Hjorthagen strax intill Värtahamnen och Lidingöbron i Stockholm ska bli ett nytt spännande bostadsområde och kulturkluster. Det föreslår Kristina Alvendal, moderat stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm. Den ena av de två glasklockorna i plåt ska byggas om till 520 bostadsrätter och i den andra blir det en konsthall och kommersiella lokaler. Intill den planerade konsthallen föreslår Stockholms stad att det ska anläggas en skulpturpark. Den högsta av gasklockorna kommer troligen att rivas för att ge plats åt ett 170 meter högt bostadshus. De dryga 500 lägenheterna kommer att fördelas på 47 våningar. Planarbetet pågår och byggstarten för bostadshuset och konsthallen är planerad till senare delen av 2011. De kan då stå inflyttningsklara om tre år. 

Med Echolog-terminalen kan man följa och påverka sin el- och vattenförbrukning i realtid. Med god översikt blir det enklare att öka medvetenheten - och där med själv styra och minska sin förbrukning och miljöpåverkan. Hur mycket kan du påverka?

echolog.abelko.se •www.abelko.se • 0920-22 03 60



Bofast 4/2010

21

22

Bofast 4/2010

Ombyggt mentalsjukhus vände utvecklingen i Vadstena Det gamla mentalsjukhuset skulle rivas och dumpas som utfyllnad i Vättern. Men hård politisk strid förvandlade den ståtliga 1800-talsbyggnaden Asylen till attraktiva bostäder som vände utvecklingen i den sömniga småstaden Vadstena. → Text Thomas andersson Foto Ulrika Majstrovic Hansén



Bofast 4/2010

23

Asylen – sockerbruk, mentalsjukhus och nu allmännytta med slottskänsla. Ingemar Lindaräng (fp), på bilden i mitten på motstående sida, svek partilinjen och räddade byggnaderna.

24

Bofast 4/2010

– Lägenheterna blev fort upptagna. Plötsligt ville fler och fler flytta till Vadstena! säger Ingemar Lindaräng. Han var en av två borgerliga ”förrädare” som i en dramatisk omröstning i kommunfullmäktige röstade med socialdemokraterna för att bevara en för många Vadstenabor känslomässigt laddad byggnad.

O

rdet asyl betyder fristad. En

vanlig, och för nutida öron missvisande, benämning på de stora byggnader och statliga institutioner som under 1800-talets sista årtionden på olika håll i landet uppfördes för mentalpatienter. Asylen i sjukhusstaden Vadstena – med sitt gamla centralhospital och sina historiska traditioner inom mentalvården – stod färdig 1895. Byggnaden innebar en utbyggnad av stadens vårdkapacitet och var i själva verket en ombyggnad av ett sockerbruk. Asylen blev en del av Birgittas sjukhus, liksom nunneklostret uppkallat efter Heliga Birgitta, vars reliker som bekant finns i den stora Klosterkyrkan i Vadstena. Närheten till Gustav Vasas renässansslott från 1500-talet bidrog till att sockerbrukets industribyggnad gavs en mer slottslik utformning. Skorstenen ersattes av torn och gavelornament liksom pampiga flygelbyggnader kom till. då som nu ligger Asylen ett stenkast från det gamla Rådhustorget och avgränsar åt söder Vadstenas i stor utsträckning bevarade, medeltida stadskärna. Här pågick i nästan 80 år det som kallades mentalvård med vårdmetoder som ”långbad”, lobotomi och elchocker. År 1973 upphörde verksamheten. Patienterna hade redan börjat flytta ut och oljekrisen gjorde det nu ohållbart att hålla igång sjukhus-anläggningen. Asylen lämnades åt sitt öde och 70-talet lunkade på. Den före detta statliga och landstingsägda byggnaden kom i kommunal ägo och blev en del av allmännyttan.

– Den stod här som ett schabrak och förföll. Gubbar tog sig in och så... det såg förskräckligt ut, minns Ingemar Lindaräng. Vad skulle man göra med byggnaden och dess hundratals små rum och celler, en gång byggda för 400 mentalpatienter? Frågan blev inte lättare av att Vadstena efter en folkomröstning 1979 frigjort sig från kommunstyret i Motala. – För en liten kommun blev det här tuffa saker att ta tag i. Att Asylen var en byggnad som väckte blandade känslor hos Vadstenaborna gjorde frågan ännu mer komplicerad. ”Varför skulle man bevara all denna mörka stadshistoria, frågade sig många gamla Vadstenabor, som mindes de tröstlösa gråklädda patienterna bakom trädgårdens ståltrådsstängsel...”, skriver exempelvis historikern Sven Hellström i antologin 600 år i Vadstena. å andra sidan var Asylen en oupplöslig del av Vadstenas historia. En dominerande arbetsplats som för var och varannan Vadstenabo förknippades med yrkesstolthet, minnen och känslor av skilda slag. – Många inom socialdemokratin hade sina yrkesmässiga rötter inom mentalvården. Vadstena var ju egentligen rätt mycket en arbetarstad, med mentalvården och all vårdpersonal. Det fanns en ganska stark opinion för att bevara Asylen. Den dåvarande borgerliga majoriteten såg annorlunda på saken. Att förvandla den opraktiska och otympliga fastigheten till bostäder var på det hela taget ogenomförbart och ekonomiskt vansinne! Att staden behövde ett nytt bibliotek löstes bäst med nybyggnation och moderna lokaler, inte med inflyttning i Asylen, som vänsteroppositionen var inne på. Och förresten; vem ville överhuvudtaget flytta hit? Den sömniga hålan Vadstena var ju den tysta och stilla staden som sovit i hundra år. I alla fall enligt ett dåtida reportage i Dagens Nyheter, där journalisten bara lyckades hitta ett enda offentligt ställe att inta sitt kaffe på. Stagnation var ordet. – Det fanns en hel del gamla hus i stan som bara →→ förföll. Ingen ville ha dem, säger Ingemar

Annorlunda bostäder Den svenska allmännyttan är stor – nästan 900 000 lägenheter. Vissa trängs i trånga gränder, andra har vida vyer över slätter. Några hus är unga och kaxiga, andra är äldre och värdiga. Bofast har besökt några av dem som skiljer sig från mängden.



Bofast 4/2010

25

Lindaräng som 1977 flyttade till Vadstena och köpte och rustade upp ett av de där gamla trähusen i stadskärnan. År 1983 tillsattes så en Asylengrupp som en gång för alla skulle utreda Asylens möjligheter och begränsningar. Nu var också den allmänna inställningen och intresset för gamla hus på väg att ändras. Att om möjligt bevara gamla, vackra och värdefulla miljöer blev en reaktion på 60-och 70-talens omfattande rivningar – inte minst i socialdemokratisk regi. Ingemar Lindaräng satt med i Asylengruppen, liksom Vadstena Fastighets AB:s dåvarande vd Sören Niklasson. Lindaräng gjorde en resa till Norge och studerade en till bostäder ombyggd gammal fabriksbyggnad i Svelvik vid Oslofjorden. Andra i gruppen besökte Kalmar och kunde där beskåda hur allmännyttiga lägenheter inrymts i stadens gamla vattentorn. Tankarna på att bevara Asylen stärktes och allmännyttans vd blev en drivande kraft i arbetet för att nå målet. Det var på Niklassons initiativ som arkitekten Fredrik Bernhard presenterade det förslag till ombyggnad för bostäder och bibliotek som så småningom också blev verklighet. moderaterna drev fortfarande linjen att hela

Övre bilden: Stolt fisk i fontänen i Asylens rosenträdgård. Nedre bilden: När Asylen i Vadstena byggdes om till bostäder fick även biblioteket husrum i de nya lokalerna.

rasket skulle rivas. Nu fanns också en vattendom på att byggresterna kunde hivas som utfyllnad i Vättern. De andra borgerliga partierna slöt upp, om än med varierande entusiasm. Det vill säga så när som på de två borgerliga ”förrädarna”, kristdemokraten Sven Ingvar Nilsson och folkpartisten Ingemar Lindaräng. Båda deklarerade att de ville behålla Asylen. – Det blev väldigt stormiga debatter i kommunfullmäktige..., säger Ingemar Lindaräng. Den 19 juni 1985 var det dags för den avgörande omröstningen i fullmäktige. Hemma hos Ingemar Lindaräng gick telefonen varm dagarna innan. Partikamrater och andra borgerliga företrädare var på tråden. Budskapet var entydigt: ”Du får inte hoppa av nu, det här kan vi inte ha kvar, det måste rivas...” – Det var mycket hård ord. Jag kan fortfarande få höra från en del håll att det hela var vansinnigt och ett svek. För med hjälp av de två borgerliga avhopparna segrade med två rösters övervikt förslaget om att rädda Asylen och bygga om fastigheten till bostäder och bibliotek. Ingemar Lindaräng minns tydligt den där juni-

Populärt bo i gammalt mentalsjukhus  Alla lägenheter i Asylen är uthyrda.

– De är inte reserverade för äldre, men många vill bo där. Av det skälet är det en ganska hög medelålder i huset, säger Lars Larenius, som är vd för VFAB, Vadstena Fastighets AB. De som anmäler sitt intresse ställs i en ordnad kö. Till de allra största och dyraste våningarna händer det att bostadsbolaget lite mer aktivt får leta efter hyresgäster.

26

Bofast 4/2010

Förutom bibliotek och hyresbostäder finns hotellrum i Asylens huvudbyggnad, liksom i en av de tidigare läkarvillorna på området. – Asylen är ett känt hus som är mycket uppmärksammat och som vi är stolta och glada över att ha, säger Lars Laurenius. I den gamla panncentralens fristående byggnad är VFAB i dag hyresvärd för glasbruket Vas Vitreums tillverkning av konstglas.

natten 1985 när han lättad vandrade hemåt genom Vadstenas gränder. I sällskap hade han sin socialdemokratiske vapendragare och bänkgranne i fullmäktige, Sören Niklasson, som utöver att vara vd för stadens allmännytta även var partipolitiskt aktiv. – Åh, va härligt! utbrast Lindaräng. – Det är nu det börjar... replikerade Niklasson. Prislappen för ombyggnaden låg på närmare 50 miljoner kronor. Det var stora pengar för en liten kommun. – Att förverkliga det hela var ju lite av ett vågspel. Om ingen hade flyttat in skulle det ha blivit katastrof, konstaterar Ingemar Lindaräng så här i efterhand. vågspelet gick hem . 1987 började inflyttningen till nya Asylens nu allmännyttiga lägenheter, med restaurang och nytt bibliotek i bottenplanet. Efter arkitektens ritningar fick byggnaden en ny, glasad entré på baksidan med ett sydländskt inspirerat innetorg med palmer, vinrankor och en skulptur. När Ingemar Lindaräng drygt två decennier senare guidar runt pekar han upp mot krukväxterna utanför fönstren ut mot innergården. – Inspiration från en resa vi gjorde till Italien, berättar han. Även biblioteket skapades med hjälp av glas, som vid mitten av 1980-talet började komma i ropet som byggnadsmaterial och arkitektoniskt stilmedel. På så vis förvandlades mentalsjukhusets flyglar till en sammanhängande biblioteksyta där de tidigare, tjocka ytterväggarna blev gedigna innerväggar i bibliotekets nya, ljusa lokaler. Fast viktigast var förstås rivningen och ombyggnaden av den ogenomträngliga labyrinten av alla små patientrum. Resultatet blev moderna, handikappvänliga och samtidigt eleganta lägenheter med högt i tak, stuckaturer och djupa fönsternischer. Alltsammans bakom den stiliga 1800-talsfasaden omgärdad av grönska, träd och gräsmattor. År 1988 tilldelades omvandlingen av Asylen det internationella arkitekturpriset Europa Nostra. Som sagt, lägenheterna blev snabbt uthyrda och Asylen motorn i en pånyttfödelse och ökad inflyttning till Vadstena. En stad som i kölvattnet på Asylen förverkligat en rad eftersökta bostadsprojekt. Inte minst nyproduktionen vid strandpromenaden ned mot Vätterns blå vatten. Där alltså resterna av Asylen kunde ha legat i dag – om det inte hade varit för en ”borgerlig svikare” vid namn Ingemar Lindaräng. 

Asylen i korthet  I Asylen vid Slottsgatan i Vadstena finns

45 allmännyttiga lägenheter med Vadstena Fastighets AB (VFAB) som hyresvärd. Lägenhetsstorlekarna går från 5 ettor, 30 tvåor och 6 treor upp till vardera 2 stycken fyror och femmor. Ytstorlekarna varierar mycket, men ligger i genomsnitt på 88 kvadratmeter. En tvåa på 83 kvadratmeter kostar 6 354 kronor i månadshyra.

ELS Vision™ – för alla med visioner!

Uttrycket ”The sky is the limit” passar bra in på vår nya ELS Vision™ – fastighetens eget intranät! Med ELS Vision™ har ni enorma valmöjligheter. Aldrig tidigare har ett så enkelt och komplett system för fastighetskommunikation sett dagens ljus. Nu kan många tjänster samlas på ett och samma ställe: Förutom trapphusregister, felanmälan och bokningssystem, har alla boende en egen sida med både allmän och personlig information. Med ELS Vision™ kan ni ta kommunikationen i ert fastighetsbestånd till en högre nivå. The sky is the limit!

www.electrolux.se/laundrysystems

www.electrolux.se/laundrysystems

l

Telefon: 0372 - 665 00

www.agitator.se

Electrolux Professional Laundry

aktuell forskning

NYHETER Från forskningsfronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected] originaldesign

På taket finns solfångare som vrider sig efter solen – världens enda system med solceller för koncentrerat solljus som producerar både el, värme och kyla.

Solen kyler och värmer i Härnösand  På ett sjukhustak i Härnösand står nu en unik

solenergianläggning – den enda i världen som klarar av att samtidigt producera värme, el och kyla. Solfångarna följer solhöjden med hjälp av elektriska ställdon som vrider fångarna mot solen så att ljuset alltid fokuseras på solcellerna. Solljuset koncentreras i reflektorn, med en tiofaldig koncentration av solenergin. Om temperaturen blir alltför hög vrids solfångaren bort från solen för att undvika överhettning.

Kylan produceras i ett system som består av en tank med torrt salt och en tank med vatten. Genom att sänka trycket i vattentanken förångas vattnet. Tanken blir då kall, eftersom energi förs bort. Byggnaden kyls sedan med kylan från den kalla tanken. I den andra tanken smälts vattenångan samman med saltet, som blir varmt. Sedan torkas saltet genom att tanken hettas upp med solvärme. Då frigörs vattnet från saltet och kondenserar i vattentanken (den frigjorda vat-

helena shutrick

Lärare: Elever i utsatta områden är för osjälvständiga  Elever från så kallade utsatta

bostadsområden har mer ambitiösa och förhoppningsfulla framtidsdrömmar än elever från andra miljöer – innan de lämnar grundskolan. Ändå hamnar de oftare utanför vidare utbildning och arbetsliv. Det visas i en avhandling från Umeå universitet, där grundskoleelever från tre olika miljöer studerats: ett samhälle i Norrlands inland, en stadsdel med socialt utanförskap i en större stad och ett socialt privilegierat område i samma stad. I elevintervjuerna syns tydliga skillnader i beskrivningen av den ideale eleven. I utsatta områden kopplades idealet till traditionella normer om ordning och reda. I andra områden

tenångan blir alltså åter till vatten). Sedan kan processen börja om från början igen. Anläggningen är ett av fem utvalda försöksprojekt inom Clean Demonstration Arena, som drivs av en forskningsstiftelse med hjälp av pengar från EU, landstinget och länsstyrelsen i Västernorrland. Solfångarna tillverkas av ett Härnösandsföretag, som Världsnaturfonden utsett till ett av 19 svenska företag som kan bidra till att lösa klimatfrågan.

handlar idealen om självständighet, initiativförmåga och kreativitet. De intervjuade lärarna i de utsatta områdena menade att eleverna där varken kunde eller ville arbeta självständigt. I avhandlingen diskuteras därför skolans roll i ett samhälle där integration till viss del handlar om individernas förmåga att hävda sig själva på arbetsmarknaden.

Högskolan i Gävle vill bli bättre på byggforskning  Högskolan i Gävle har ansökt om att få

rätt att utfärda examen på forskarnivå inom området Byggd miljö, närmare bestämt att examinera för licentiat- och doktorsexamina inom ämnena byggnadens energisystem och inomhusklimat. Högskolan bedriver redan forskning i ett tiotal ämnen inom området Byggd miljö. Enligt skolans rektor Maj-Britt Johansson har högskolan i Gävle ”troligen en av de mest kompetenta forskningsmiljöerna inom området Byggd miljö”. – Om högskolan får examensrätt på forskarnivå inom Byggd miljö betyder det att skolan blir erkänd som forskningsmiljö av hög kvalitet. Då kan de statliga anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå öka, tror Maj-Britt Johansson.

Källor: Högskolan i Gävle, Stiftelsen för forskning om koncentrerad solenergi och Umeå universitet. 28

Bofast 4/2010

debatt

Peter Franke, ledarskribent på Karlskoga-kuriren, vill att miljonprogrammet ska få statligt renoveringsstöd:

”Viktigare än att skattesubventionera nya jacuzzier i villabadrummen.”

Debattera i Bofast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected]

”Det krävs mer klös från kulturministern”

Men helst bör Copyswede dra tillbaka sina avgiftskrav, anser Christer Henriksson ersätts genom tv-licensen? Ingenting. Copyswede vill skörda där andra sått och stått för kostnaderna. 60 000 000 kronor är ingen dålig skörd. Vilken kan bli större för varje år om principen knäsätts. Jag anser att staten, som skapat systemet med tv-licenser, också är skyldig att se till att alla som betalar licensavgiften också har rätt att se SVT:s programutbud utan extra kostnad. Varför ska annars de som tar emot tv- programmen genom ett antennuttag betala licens?

Blir det svart i tv-rutan om inte upphovsrättsorganisationen Copyswede drar tillbaka sina krav på 60 miljoner kronor från 3 miljoner av landets hushåll? Nej, det är inte sannolikt, menar Christer Henriksson. Han kräver dock i artikeln nedan krafttag från både Sveriges television och kulturministern – om inte Copyswede ändrar sig. de stora kabeloperatörerna har hotat med att inte sända ut Sveriges televisions kanaler, de så kallade must carrykanalerna, med anledning av Copyswedes krav på extra ersättning. Det är dock inte särskilt troligt att hotet sätts i verket. Bakgrunden är, som jag redovisade i en debattartikel i Bofast för ett år sedan, att Copyswede anser sig ha rätt till särskilt ersättning för SVT:s programutbud utöver den tv-licensavgift som varje hushåll med tv-apparat är skyldig att betala. Copyswede

”Vad har Copyswede

enklast vore om Copyswede tar tillbaka

Avgiftsstriden skapade nyligen stora rubriker, som här på Expressens löpsedel den 11 maj.

gjort för att förtjäna dessa pengar? Ingenting.” vill ha en avgift om cirka 1,50 kronor för varje första antennuttag anslutet till ett kabelnät. Det låter inte så mycket, men blir omkring 60 000 000 kronor per år. Vad har då Copyswede gjort för att förtjäna dessa pengar? Ingenting. Jag missunnar inte upphovsrättshavarna ersättning för

deras arbete, men i detta fall är det enda de skapat en faktura till respektive kabeloperatör. Bakgrunden är att fastighetsägarna, för att ge hyresgäster och bostadsrättshavare tillgång till en god tv-bild, byggt alltmer avancerade kabelnät för mottagningen. Fastighetsägarna har investerat miljardtals kronor i fastighetsnät genom åren. Vad har Copyswede gjort utöver vad som

Webb-frågan Åtvidaberg hör till dem som sålt sitt bostadsbolag. Klarar sig kommunerna bra utan allmännytta? Närmare sex av tio webbröstare menar att kommunerna bör behålla sina bostadsbolag. Nästa webbfråga: Bör bostadsbolag investera i energisparande även om det är ekonomiskt olönsamt?

www.bofast.net

vet ej

ja 36%

7%

nej

57%

sitt krav. I annat fall måste SVT betala för att trygga utsändningen av sina program. Enligt min mening måste emellertid, så länge licenssystemet består, lagstiftaren ingripa så att bonusar av det slag som det här är fråga om blir olagliga. Tyvärr har jag noterat att vår kulturminister i Expressen helt tagit avstånd från frågan. Ungefär som familjens kastrerade katt i mars undrande tittade på vad de andra katterna höll på med och konstaterade att det där har jag inte med att göra. Det här är en principfråga som berör 3 000 000 hushåll. Den kräver lite mer klös från damerna på kulturdepartementet och SVT. Christer Henriksson (kd) Ordförande i Ljungbybostäder

”Vi förmodas kliva på något slags karriärstege där hyresrätten befinner sig på det nedersta trappsteget och den egna villan överst.” Hyresgästordförande Barbro Engman ondgör sig i sin blogg över begreppet bostadskarriär.



Bofast 4/2010

29

Marknadens enda Svanenmärkta professionella tvättmaskin! Vår nya svensktillverkade tvättmaskin för professionellt bruk, FFT 2160 S, är den enda Svanenmärkta på marknaden. Den ansluts enkelt till alla större bokningssystem, myntautomater och system för tvättmedelsdosering. Maskinen kan programmeras för många olika behov, t ex fastighetstvättstugor, förskolor, frisersalonger, städföretag mm. Induktionsmotor ger lång livslängd och tyst gång. Läs mer på www.cylinda.se FFT 2160 S: BeST nr 92 032 90

e n

da g

på

jobbet

Skövdebostäders förre vd: ”Köp det som behövs för att bygga en bra verksamhet, men fan tar dej om du slösar med pengarna!” Skövde framstår som ett litet mönstersamhälle när Bofast kommer på besök, välmående och pösigt som en nygjord bakelse. Hit åker vi för att smyga på Lena Christersson-Magnusson, miljö- och fritidssamordnare på Skövdebostäder sedan 21 år. ”Jag är den som får göra allt det roliga”, konstaterar

En dag på jobbet med: Lena Christersson-Magnusson, miljö- och fritidssamordnare på Skövdebostäder.

09.13 09.15

hon glatt i morgonsolen på Skövde station. Hon har lovat att möta upp iklädd något med Skövdebostäders logga och så snart vi känt igen varandra susar vi iväg mot dagens uppgifter. Det är en fan- Utbildning: Fritidsledarutbildning. tastisk morgon och staden riktigt glittrar i solen. Hur ser då en typisk samordnar-arbetsdag ut? Det Ålder: 59 och ett halvt år, haha. Antal år på Skövdebostäder: 21 år. Bor: I det vackra Varnhem. Familj: Man och vuxen son. Fritidsintressen: Upptäcktsresor, formgivning, språk och foto. Läser: Bodil Malmsten, Arto Paasilinna, Johan Theorin, John Steinbeck, Slas – är beroende av böcker helt enkelt. Om jag inte jobbade med det här skulle jag: Bygga solfångare på ön Koh Raya i Thailand. Miljövision för allmännyttan: Att all ny- och ombyggnation självklart görs med miljön och människan i fokus – det vill säga ekologiskt, vackert och med generösa utrymmen för ska vi snart få veta. Vi kör ut till Aspö gård, en bondgård strax utanför stan där Lena varit med och gemenskap! byggt upp en verksamhet främst ämnad för Skövdebostäders hyresgäster men som verkar komma hela Skövde till del. Här finns kolonilotter, festsal, fotolabb, kossor och föreningslokaler, allting så → Text och foto helena shutrick

09.20

09.23



Bofast 4/2010

31

e n

da g

09.45

på

jobbet

09.47

09.50 10.10

09.48

ekologiskt att ögat tåras. Anki Essgren, samordnare och kollega, styrker sig med kaffe och läser en Metrokrönika om fixa-hemma-trender på tv. Vi som hyr vill också göra fint hemma, konstaterar vi. Efter en snabb tur genom lokalerna åker vi iväg för att hälsa en nyanställd kvartersvärd välkommen. Unge Philip Malmström har konkurrerat ut närmare 200 andra sökande om jobbet. Nu ska han invigas i företagets miljötänk av Lena. Kvartersvärdarna

09.40

11.25 på väggen om Skövdebostäders vd som fick städa en dag efter ett förlorat vad. Datorkrångel tar på krafterna – kvartersvärdarna pustar ut med för-

12.20 Aspö gård. Caféet, högtalarna och elden avhandlas – nervöst med elden, ansvaret. Tidigare år har räddningstjänstelever kunnat hjälpa till men i år fick de klara sig själva, till priset av en något mindre brasa. Det är riset från de allmännyttiga gårdarna som bränns upp. Vi hinner kika på djuren innan nästa möte. Hönornas reden är döpta efter Skövdebostäders bostadsområden. I bottenvåningen på ett 60-talshus iordningställs en hyresgästlokal som

13.30 14.10

14.16

14.25

fotografier av sophantering i Egypten (från en utställning på Medelhavsmuseet) innan vi far iväg på nytt möte på ett seniorboende i centrum. "Här ska vi bygga lägenheter", ropar Lena vid ett gärde intill gården, "och här med", lite senare, halvvägs in till stan. Andelen äldre växer hos bostadsbolaget, så till den milda grad att Lena numer ordnar seniorkollo, snarare än barnkollo som förr. På seniorkollo provas choklad, det kokas mat i kokgrop och man 32

Bofast 4/2010

e n

da g

jobbet

11.05 11.10

10.45

10.11

på

hålls i ett stiligt gammalt stall som står kvar efter ett av Skövdes tre nedlagda regementen. Dessvärre haltar det i datorkraften och rätt version av miljödokumentet låter sig inte öppnas. Nåväl, Lena kan det där och Philip får sin introduktion i konsten att omtolka ett miljödokument i praktisk handling. Bostadsföretaget ska införa individuell mätning av el och har minskat sina koldioxidutsläpp med 70 procent, får vi veta. Bofast smygläser tidningsurklipp

11.30

12.15

11.45

middagskaffe i solen. Vi far tillbaka till Aspö gård för att utvärdera årets valborgsfirande. Farbror Mourad, nybliven kolonist, välkomnas i farten. Utvärderingen sammanfaller med lunch – mötesdeltagarna äter tillsammans. Lena drog igång valborgsfirandet för 20 år sedan. Första året kom 20 personer. I år var flera tusen Skövdebor på plats för att välkomna våren och evenemanget kräver tappra insatser både av de anställda och av föreningarna på

12.50

12.35 12.45

13.15

snart ska invigas. Lena inspekterar arbetet och kontrollräknar porslin inför invigningsfesten – engångstallrikar kommer inte på fråga i miljömedvetna Skövde. ”Vi ska delvis inreda med begagnade möbler”, berättar hon, efter förslag från hyresgästerna, samtliga seniorer. Det blir att vara festfixare så här års – dagen efter Bofasts besök ska det bli kosläpp, korna ska ut på sommarbete, också det en anledning att bjuda in. Tillbaka på kontoret visar Lena

14.30

15.30

16.10

16.45

blir vänner för livet. I år prövas slöjdkollo för seniorer och deras barnbarn. Nu väntar seniorboendets arbets- och trivselgrupp på Lena för dagens sista möte. En rullvagn ska beställas och en ny kassör väljas. Överbliven tårta finns att festa på. Inspirerade och med tårtmässig blodsockernivå rullar Bofast hem till huvudstaden. Från tåget ser vi Skövdebostäders studentlägenheter. Hej och tack Lena Christersson-Magnusson för en fartfylld dag.

Bofast 4/2010

33

helena shutrick

Hon ser fram mot svårigheter Rak, orädd och strukturerad. Så kan hon beskrivas, Ulrika Jardfelt, ny vd för Svensk fjärrvärme, som nyss lämnat sitt chefsjobb på Sabo.

U

lrika jardfelt, energiexpert och enhetschef på Sabo, har i dagarna intagit vd-stolen på Svensk Fjärrvärme, fjärrvärmebolagens branschorganisation. Bofast pratade med henne innan hon slutade som chef för fastighetsutveckling på allmännyttans intresseorganisation. – Svensk Fjärrvärme är för fjärrvärme34

Bofast 4/2010

bolagen vad Sabo är för de kommunala bostadsbolagen, förklarar Ulrika Jardfelt. De senaste tre åren har hon arbetat på Sabo med energieffektivisering av bostäder, renovering av miljonprogramsområden och nyproduktion. Hon är 35 år och utbildad civilingenjör inom miljö- och vattenteknik. Det är just energieffektivisering, klimat och miljö som hon brinner för och det var också dessa frågor som lockade henne till den nya tjänsten: möjligheten att påverka fjärrvärmeproduktionen positivt ur ett miljöperspektiv. Energiproducenter fattar få beslut som får stort genomslag under lång tid, exempelvis beslut om ett miljövänligare

produktionssätt. När hon företrätt användarsidan har det mer handlat om människors beteende. – Det är mycket svårare att övertyga och påverka människor i deras vardag, att få dem att ändra sitt beteende för att minska energianvändningen, än att påverka beslutsfattare i samband med ett stort beslut. – Och så tror jag på fjärrvärme som lösning. Den har en stor potential att bli ännu mer miljövänlig. tidigare har Ulrika Jardfelt varit sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet. Hon har också varit expert i olika

på nya jobb

tipsa oss om era personalnyheter! • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

utredningar, bland annat den statliga energieffektiviseringsutredningen från 2008. Ulrika Jardfelt har även flera års erfarenhet från ett av Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag Vattenfall och har arbetat på Energimyndighetens klimatenhet. Nu tar hon alltså klivet över till vd-posten i Svensk Fjärrvärme där hon kommer att ha 15 medarbetare under sig och cirka 140 medlemsföretag att sörja för. Hon tror sig kunna hjälpa organisationen när det gäller synen på kunderna. – Jag har nog automatiskt kundrelationerna med mig in i diskussionerna. Jag tror inte att fjärrvärmebolagen riktigt ser kunderna som kunder, utan som anslutningspunkter. Här kan jag göra en insats, eftersom jag har användarperspektivet med mig, säger hon. Just i relationen mellan fjärrvärmeleverantör och kund ligger en problematik som Ulrika Jardfelt vill försöka rätta till. Problemen kommer av att många energibolag tidigare var en del av den kommunala verksamheten. Sedan avregleringen 1996 har de blivit vinstdrivande och priserna har sedan dess stigit. Energibolaget är ofta bostadsbolagets största leverantör och den enda fjärrvärmeleverantören på orten. Bostadsbolaget hamnar i en situation som inte går att påverka i och med det lokala monopolet. Man undrar om man blir lurad och ofta saknas förtroende för att man får rätt pris. Alternativet för kunden är att säga upp fjärrvärmeavtalet och byta uppvärmningsform – vilket inte nödvändigtvis är billigare, enligt Ulrika Jardfelt. – Jag vill att kunderna ska kunna ställa bättre krav och att man som fjärrvärmekund ska känna sig stolt över sin fjärrvärme. Hur skiljer sig den nya tjänsten från ditt arbete på Sabo? – Jag kan ju de här frågorna, även om jag på senare år jobbat ur ett användarperspektiv. Men att vara vd är en helt ny roll för mig. Och det är stor skillnad på att arbeta på produktionssidan. Hon förklarar att man som användare fattar en mängd beslut som handlar om att få ner energianvändningen. För producenten rör det sig snarare om stora, men få, beslut om investeringar i sin produktionsanläggning. – Stora utmaningar väntar fjärrvärmebranschen framöver. En hel del förändringar är på gång: nya regleringar, lagar och föreskrifter och en stor diskussion om hur fjärrvärmemarknaden ska se ut. Ulrika Jardfelt tror att det under den närmaste tiden kommer att avgöras hur det

kommer att bli att driva fjärrvärmebolag i framtiden. – Fjärrvärmebranschen står inför ett vägskäl där marknadsförutsättningarna drastiskt håller på att förändras. Som exempel nämner hon att det just nu pågår en statlig utredning om tredjepartsinträde till fjärrvärmenäten; energibolagen kan komma att behöva släppa in andra aktörer som får sälja sin värme via deras nät. – Branschen är, som jag förstår det, inte heller överens om vilka vägval som ska göras. Att få alla att enas kring en gemensam vision om hur fjärrvärmemarknaden ska se ut och att få med omvärlden på den kommer att bli en av de stora frågorna för mig att ta tag i. Men först och främst vill hon skapa sig en uppfattning om nuläget och göra en grundlig analys, både av den egna organisation och av hur omvärlden ser på den. under sin tid på sabo har Ulrika Jardfelt stuckit ut hakan, bland annat genom att säga att det är en myt att energiåtgärder i samband med större renoveringar är lönsamma (se sidorna 8-11). Hon har också varit styrelseledamot i HBV, Saboföretagens inköpsföretag. För ett drygt år sedan gick hon in som arbetande styrelseledamot för att försöka bringa reda i den elhärva som HBV hamnade i (se Bofast nr 5 och 6/2009).

O

ch nu står hon inför uppgiften att leda en branschorganisation där medlemsföretagen fått mycket kritik, bland annat när det gäller monopol och prissättning. – Jag tycker att det är roligt med svåra saker. Även om det var svårt och jobbigt med arbetet i HBV och elhandelsaffärerna så var det väldigt spännande, intressant och utvecklande. Och den där utvecklingen ger mig mycket energi. Hon menar att det självklart var arbetsamt att ha två jobb samtidigt, och att det inte är något man orkar under någon längre period. Men även om det nya jobbet skulle innebära fler tuffa situationer är det inget som hon räds – tvärtom ser hon fram emot det. – Det är så jag tänker: att det ska bli roligt att det är svårt. ulrika jardfelt bor i bostadsrätt i centrala Stockholm med sina två barn som hon har varannan vecka. Hon arbetar mycket och reser en hel del i jobbet, men tycker för den skull inte att barnen får sitta kläm. – Jag kan styra arbetet så att jag jobbar väldigt mycket ena veckan för att kunna vara mycket tillsammans med barnen

nästa. Sedan har jag uppbackning av mina föräldrar. Hon framhåller också vikten av framförhållning och struktur för att allt ska fungera med barn, mycket jobb och fritid. För det är inte bara på jobbet som det handlar om energi för Ulrika Jardfelt.

”Jag tror inte att fjärrvärmebolagen riktigt ser kunderna som kunder, utan som anslutningspunkter” – Jag tycker om att träna, det ägnar jag mycket tid åt. Men det är också nödvändigt för att kunna hantera livssituationen. Det är min stresshantering. Det blir skidåkning, löpning och simning. Just nu cyklar hon också mycket, men gillar att växla mellan sporterna. Om man kastar ett öga bakåt i tiden i sportböckerna kan man hitta Ulrika Jardfelt i medaljlistorna. Hon har två EM-silver i simning, både individuellt och i lag, och flera SM-guld i 100 meter ryggsim och 100 och 200 meter medley från början av 1990talet. Hon slutade med tävlingssimningen i tjugoårsåldern, men att träna och tävla på elitnivå har lärt henne mycket. – Jag har övats i att alltid försöka vinna, att ge mig in i saker utan att vara rädd att förlora. Det har även lärt mig att man sällan hamnar i situationer som inte går att ta sig ur. Även om det inte alltid går som man tänkt, får man alltid en ny chans om man misslyckas. Det enda alternativet är att ta nya tag. Det har också gjort att hon sällan tycker att en stor arbetsuppgift känns övermäktig. – Det är som om jag skulle simma 10 000 meter. Om jag tänker mig hela sträckan så skulle jag inte orka simma. Varje simtag är inte heller roligt. Men om jag tar en längd i taget så går det. [email protected] Fotnot: Ulrika Jardfelt efterträder Peter Dahl som varit tillförordnad vd på Svensk Fjärrvärme sedan i februari. Förra vd:n Lena Sommestad lämnade sin post tidigare i år eftersom vd-uppdraget inte gick att kombinera med hennes s-kandidatur till riksdagen.



Bofast 4/2010

35

36

Bofast 4/2010

bofasts sommarkryss LÖS KORSORDET OCH VINN TRISSLOTTER!

Lös sommarkorsordet och vinn trisslotter! När du löst korsordet – skicka ditt namn, din adress och fraserna i de färgade fälten till: Bofast Box 474 101 29 Stockholm Märk kuvertet ”korsord”. Du kan även e-posta till [email protected] Fem av dem som skickat in rätt lösningar vinner tre trisslotter var. Senast den 9 augusti vill vi ha ditt svar. Den rätta frasen i förra krysset var: "Också en sida av boende-arbetet". …och vinnarna blev Sofi Dirmeus, Ösmo Britt Eklund, Falun Johanna Gustavsson, Kumla Yngwe Hedlund, Katrineholm Sune Larsson, Bollebygd



Bofast 4/2010

37

boksidan

LÄStips? • redaktör: [email protected]

Vardagsdramatik i vräkningarnas spår V R Ä K T – u t kas tad fr å n hus o ch hem i S t o ckh o lm 1 8 7 9 – 2 0 0 9 E R I K S S O N / S T E N B E R G / F LYG H ED/ N I L S S O N

T

38

re forskare inom sociologi och kriminologi samt en historiker har skrivit Vräkt, utgiven av Premiss förlag. Det är till stor del en sammanställning av deras forskning, men boken ger också ett historiskt perspektiv på vräkning och skildrar det vardagsdrama som det innebär för den enskilde. Författarna har följt vräkta människor i Stockholm från slutet av 1800-talet och framåt. Bland annat skildras några kvinnors levnadsöden, dels från 1895 i difterins och nödbostädernas Stockholm, dels från 2001 i miljonprogrammets höghus. Likheterna i vräkningssituationen är slående, trots de många olikheter som 100 års passerad tid innebär. En del av skildringarna baserar sig på hittills oöppnade handlingar från Stockholms stadsarkiv.

I dag ligger vräkningsantalet på en historiskt låg nivå, med drygt 3 000 fall förra året – vilket enligt författarna inte nödvändigtvis är positivt. Vräkning kan bara drabba dem som har hyreskontrakt, och följaktligen kan låga vräkningssiffror tyda på att svaga grupper i samhället har svårare att få en bostad. Och att fler i stället är hemlösa. I boken görs också en jämförelse mellan åren 1991 och 2001, då man har följt upp de vräkningar som gjorts för att försöka få reda på var familjerna befann sig 1,5 år senare. Den största skillnaden mellan åren är att 1,5 år efter 1991 bodde mer än var tredje intervjuperson i en ny lägenhet – jämfört med var tionde person som vräktes 2001. Ungefär en tredjedel av de vräkta personerna gick inte att lokalisera alls, vilket troligtvis innebär att många av dem var hemlösa.

Även kronofogdeämbetet har studerats och bilden av den känslolöse kronofogden, eller stadsfogden som han hette kring förra sekelskiftet, kommer på skam. Författarna följer dem som verkställde vräkningarna i deras arbete och visar att tjänsten innebar både moraliska och känslomässiga prövningar. Och den fogde som försökte agera rättvist blev näpst av sina överordnade. Därtill presenteras i boken Vräkt hittills opublicerade siffror och insamlade fakta om vräkningar i Stockholm under 130 år.

Boken Vräkt tar också upp orsaker och samband kring vräkningar både på samhällsoch individnivå, men också mer påtagliga saker som att de vräktas ägodelar måste tas om hand. Egendomen klassificeras i saker som kan utmätas, saker som kan magasineras, sådant som kan slängas och farligt gods. Ett problem är många gånger att definiera vad som är sopor, ett annat att husdjur och växter inte kan magasineras. Allt som slängs måste dessutom fotograferas. Ägaren har tre månader på sig att hämta sina saker, sedan säljs eller slängs de. Men egendomen hämtas sällan ut. Vräkt är intressant och lärorik läsning, om än dyster. Det är svårt att inte bli känslomässigt berörd, till exempel av historien om Anna som blev vräkt från sin lägenhet efter 15 år hos en privat värd, i samband med en psykisk kris. Författarna skriver sammanfattningsvis att ”hemlösheten och vräkningarna är symptom på en grundläggande ojämlikhet på bostadsmarknaden”, och menar att bostadspolitiken de senaste decennierna förstärkt den ojämlikheten, bland annat genom bostadsrättsombildningar. Trots allt finns, enligt författarna, i dag en stark vilja att skydda barn från vräkningar. Dock är den vanligaste personen som vräks en ensamstående man i 40-årsåldern.

Bofast 4/2010

30-årsfest för Billy

B O K E N B I L LY W E S T H O L M /Ö S T ER H O L M / B L O M Q U I S T

B

okhyllan Billy fyllde nyligen 30 år. Det firar Ikea med en bok om födelsedagsbarnet. Billy såg alltså dagens ljus 1979 och har sedan dess sålts i över 41 miljoner exemplar. Boken beskriver, förutom Billys och Ikeas utveckling över tre decennier, även ett axplock från varje års händelser. Detta varvas med annat Billy-relaterat material, till exempel en intervju med bokhyllans pappa Gillis Lundgren och vilka kända personer som hetat Bill eller Billy genom historien. Lättsam och kul läsning och en smärre nostalgitripp är boken om Billy, även om den inte spänner över mer än 30 år. Boken är utgiven av IMP Books och inte helt oväntat återfinns boken i Ikeasortimentet som Boken Billy.

BYRÅN

Välj ren naturenergi!

Sopar rent!

Geoenergi Lita på naturkrafterna! Geoenergi är solenergi som lagras i jord och berg. Geoenergi finns tillgänglig precis där du bor både sommar och vinter, kräver inga långa transporter och inte heller förorenar vår jord. Med en geoenergianläggning kan du spara upp till 70% av uppvärmningskostnaden för din fastighet. Du kan också kyla fastigheten till en mycket låg kostnad. En geoenergianläggning fungerar lika bra för bostadshus, affärscentra, varuhus och industrier. Och då har vi inte nämnt något om driftsäkerheten, inte heller något om de stora vinsterna för miljön när utsläppen minskar radikalt.

GI?

Så ... hur mycket vill du spara och hur mycket bryr du dig ENE om miljön? GEO R

www.geotec.se e-post: [email protected]

bofast_2010_04.indd 1

Trans Pro 3440 är en fullvuxen och komplett redskapsbärare för professionella användare med höga krav. Trans Pro 3440 drivs av en kraftfull dieselmotor på 34 hk från Kubota, vilket tillsammans med hydraulisk 4WD garanterar en bra framkomlighet även under tuffa arbetsförhållanden - sommar som vinter. Maxhastighet 20 km/h. Ett brett sortiment av effektiva redskap, som snabbt kan skiftas, gör att Trans Pro 3440 klarar arbetsuppgifter för vilka det annars krävs betydligt större maskiner.

Maskinen på bilden är extrautrustad med vakuumsug.

2010-05-18 11:15:56

Nya fönster monterat & klart Hög standard, stor variation och många tillval kännetecknar våra fönster. Fönster från Wisy representerar också den bästa tekniken, kvalitén, miljön och totalekonomin.

Ett samtal, en kontakt – ett modernt sätt att köpa fönster www.belos.com

Kontakta oss på 010-451 49 00 eller besök oss på www.wisy.se/projekt



Bofast 4/2010

39

”Det snackas en förfärlig massa här i huset!” Nu kommer väl hyrorna att bli jättehöga?

Det känns inte bra att lämna ifrån sig nyckeln.

Hur ska vi klara oss utan toalett i 5-6 veckor?

Det bullrar så jag kan inte höra tv:n!

Kommer trapphusen att stå ostädade och belamrade med bråte nu?

Låt mig ta hand om snacket! Många problem i samband med renoveringsarbeten beror på dålig kommunikation. Fastighetsägare och hyresgäster pratar inte tillräckligt med varandra. Och får man inte tillräcklig information är det lätt att missförstå och kanske bli orolig i onödan. Vi har utvecklat en lösning för det: HyresgästdialogenTM. Det är ett väl utarbetat system som vi sedan många år som projektledare integrerat med renoveringsarbetet, för att förbättra kommunikationen mellan hyresgäster och fastighetsägare. Den involverar hyresgästerna, ger dem möjligheter att påverka och att förstå vad som händer och varför. Resultatet blir en betydligt smidigare renoveringsprocess.

Vill du veta mer om HyresgästdialogenTM gå in på www.rotpartner.se

Det är här jag, Désirée Fäldt kommer in, som ansvarig för HyresgästdialogenTM. I mer än 20 år har jag haft förmånen att arbeta för såväl hyresgäster som fastighetsägare med kommunikation, boendeutveckling och utbildningsfrågor. Det har gett mig värdefulla erfarenheter och ett brett perspektiv på den här typen av frågor. Tveka inte att ringa mig på 0303-37 30 43 eller mejla till [email protected] om du vill veta mer. Vissa saker kan man inte tala nog om.

NR 4 • 2010

SABOnytt ingår som en självständig del i tidningen Bofast och innehåller information och nyheter från SABOs kansli. Redaktör Nina Rådström-Oldertz, SABO, Box 474, 101 29 Stockholm, 08-406 55 72, [email protected]

TÄVLA OM SABOS MILJÖPRIS 2010 SABOs miljöpris syftar till att lyfta fram duktiga bostadsföretag och att sprida goda exempel. Tema för årets miljöpris är miljökommunikation. En stor del av miljöarbetet består i att kommunicera med de boende, medarbetare, ägare och andra intressenter. Hur kommunikationsinsatsen är utformad, hur den sprids och hur dialogen genomförs med boende, medarbetare och övriga påverkar hur företaget når sina mål. Nu vill vi ha in bra exempel på kommunikationsinsatser. Har ditt bostadsföretag gjort något som fungerat bra? Det kan vara en kam-

KOMMUNIKATION PÅ SABOS MILJÖDAGAR 5–6/10 I NORRKÖPING Hur kommunicerar vi på ett bra sätt med hyresgästerna för att nå vårt mål om ett rent, snyggt och miljövänligt bostadsområde? Detta kommer vi att diskutera och få tips och idéer om på årets upplaga av SABOs miljödagar som har miljökommunikation som tema. Innehåll • Uthålligt miljöarbete • Framtidens tvättstuga • Visning av visualiseringscenter i Norrköping • Filmvisning • Prisutdelning, SABOs miljöpris • Studiebesök Information Patrizia Finessi, 08-406 55 37, [email protected] eller Therese Berg, 08-406 55 53, [email protected]

VÄLKOMMEN TILL ÅRETS BODEMOKRATIDAGAR På årets träff den 25–26 augusti kommer vi bland annat att diskutera om bodemokrati lönar sig och hur gör man för att mäta och följa upp dessa satsningar. Vi kommer också att få se prov på flera framgångsrika projekt och arbetsmetoder som syftar till att skapa större delaktighet, stolthet, engagemang och framtidstro. Dag två har du möjlighet att välja mellan två spännande studiebesök. Bodemokratidagarna arrangeras gemensamt av Botkyrkabyggen, Hyresgästföreningen Region Stockholm, SABO, Telge Hovsjö och Telge Bostäder. Information Fräs Therese Berg, 08-406 55 53, [email protected]

– En tydlig skylt i

soprummet borde panj, ett projekt, räcka – folk kan en aktivitet på väl läsa! webben eller kanske något helt annat. Beskriv vilka aktiviteter eller projekt som har genomförts med fokus på miljökommunikation. Bidraget skickas senast den 18 juni 2010 till Patrizia Finessi på SABO. Priset delas ut i samband med SABOs miljödagar i Norrköping.

Information Patrizia Finessi, 08-406 55 37, [email protected]

NÄTVERKSTRÄFF I GÄVLE KRING SOCIALA FRÅGOR I BOENDET Årets träff inleds med lunch den 22 september och avslutas med lunch den 24 september. Första dagen tar vi sikte på frågan om vad som händer då vi blir äldre och tappar olika funktioner. I takt med att vi får en åldrande befolkning, samtidigt som fler och fler kommer att bo kvar hemma, kommer vi i våra bostadsområden att möta människor som är på väg in i en demenssjukdom. Andra dagen inleds med hyresjuridiska utmaningar. Detta gör vi tillsammans med medarbetare från DO, Kronofogden, Hyresgästföreningen, Gävle kommun och SABO. Sista dagen delas SABOs sociala bopris ut för första gången. Därefter åker vi på studiebesök till två av Gavlegårdarnas bostadsområden. Information Lena Johansson, 08-406 55 18, [email protected]

Bostadsuniversitetet 2010 18–20 augusti i Upplands Bro Bodemokrati på 2010 olika sätt 25–26 augusti i Stockholm VD-träffar 25–26 augusti i Skellefteå. 8–9 september i Ludvika. 27–28 oktober i Höganäs. Utvecklingsprogram för mellanchefer och coacher 7–9 september i Stockholm Flygande start på jobbet 8–9 september i Stockholm Investeringskalkylering, grundkurs 14 september i Stockholm Nätverksträff – måleriupphandlarna 15–16 september i Stockholm Kundserviceutbildning – Etik och diskriminering 15–16 september i Stockholm Träff för nya företagsledare 21–22 september i Stockholm SABO utvecklar ROT-sektorn 22 september i Stockholm Nätverksträff kring sociala frågor i boendet 22–24 september i Gävle Att möta hyresgäster med psykisk ohälsa 30 september i Stockholm

Trycksaker från SABO Liten handbok om att äga och förvalta skyddsrum Ägaren till en fastighet med skyddsrum har enligt lag ansvar för att skyddsnivån upprätthålls. Detta innebär att åtgärda fel och brister i skyddsrummens funktion när det behövs. Det finns drygt 65 000 skyddsrum i Sverige. Ungefär två tredjedelar av alla dessa skyddsrum byggdes under perioden 1951–1974 och den största andelen återfinns i flerbostadshus. Upprustningen av detta fastighetsbestånd har bara påbörjats och de närmaste 15–20 åren kommer huvuddelen att renoveras.

För att skyddsrummen ska fungera på det sätt som är meningen och för att fastighetsägare ska undvika onödigt och kostsamt extraarbete vid felaktigt underhåll eller andra ingrepp har SABO tagit fram denna handbok i ämnet. Beställ via www.sabo.se

TILLGÄNGLIGHETSINVENTERING I BEFINTLIG BEBYGGELSE (TIBB) SABO och Hjälpmedelsinstitutet har tagit fram ett inventeringsverktyg som underlättar för bostadsföretag att erbjuda bra och funktionella boenden för en ökande äldre befolkning. Läs mer på www.sabo.se

Alla trycksaker kan beställas från SABOs hemsida under fliken trycksaker.

”... Jag blev optimistisk inför framtiden. Anledningen var främst tre meningar och en trave papper” SABOs VD Kurt Eliasson bloggar på www.sabo.se

A K T U E L L I N F O R M AT I O N F R Å N S A B O

SABONYTT

dag för SABO dag sprider kunskap

på nya jobb

tipsa oss om era personalnyheter! • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

Före detta Falkenbergs-vd till Höör  Det allmännyttiga bostadsbolaget Höörs

Byggnads AB har fått en ny tillförordnad vd. Han heter Lars Anebreid och har tidigare arbetat som koncernchef i Falkenbergs Bostads AB. De senaste åren har han ägnat sig åt egen konsultverksamhet. Lars Anebreid efterträder Pehr Carlberg, som avgick under våren efter meningsskiljaktigheter med bolagets styrelse.

Projektledare från byggjätte blir vd i Sölvesborg  Ny vd för kommunägda Sölvesborgshem är

sedan i maj Lars Björklund. Han är civilingenjör med lång erfarenhet från byggbranschen. Närmast kommer Lars Björklund från det privata byggföretaget JM där han varit projektledare, men han har även jobbat för byggjätten Skanska. Lars Björklund tar över vd-tjänsten efter Ragnar Pettersson, som varit tillförordnad vd sedan Roger Sonestad fick lämna sin post i december. Detta för att styrelsen ansåg att han inte var tillräckligt visionär.

Skånska Klockaren får tillfällig vd  Kommunägda Bostads AB Klockaren i Östra

Göinge har sedan i maj en tillförordnad vd, sedan förre vd:n Oddbjörn Aasvold lämnat posten av hälsoskäl. Jan Nordstrand, som tillfälligt tar över vdstolen, har tidigare varit vd för Osbybostäder. Rekrytering av en ny vd pågår.

Ny tillförordnad ordförande i HSB  HSB:s riksförbunds styrelse har utsett Sture

Blomgren till tillförordnad förbundsordförande. Han är ledamot i förbundsstyrelsen sedan många år tillbaka och är även ordförande i HSB Uppsala. Sture Blomgren har tidigare varit generaldirektör i forskningsrådet Formas och har ett förflutet i byggforskningssammanhang. Han tar över ordförandeskapet efter Kent-Olof Stigh, som nyligen avgick efter meningsskiljaktigheter med styrelsen. →→

Han lämnade samtidigt sitt uppdrag som styrelseordförande i HSB ProjektPartner, som är HSB-föreningarnas gemensamma affärsbolag för bostadsproduktion.

Från områdeschef i Falköping till vd i Vara  Från maj i år har västgötska Vara Bostäder

ny vd. Han heter Hans Axblom och efterträder Jörgen Ehn, som under juni månad tillträder vd-tjänsten i det kommunala bostadsbolaget i Lidköping. Hans Axblom kommer närmast från det privata fastighetsbolaget Din bostad i Falköping där han varit områdeschef. Till en början kommer Hans Axblom att arbeta i Vara Bostäder på halvtid, men från den 1 juli är han vd på heltid.

Virkesköpare blir vd i Strömsund  Ny vd för det kommunala bostadsbolaget

Strömsunds hyresbostäder blir Lars Edsvik. Han tillträder tjänsten i juli och efterträder Tord Sjödin som går i pension. Lars Edsvik kommer närmast från cellulosaföretaget SCA där han varit virkesköpare och har tidigare också arbetat på transport- och maskintjänsteföretaget Reaxcer som affärsområdeschef.

Egenföretagare tar över vd-stolen i Österåker  Från oktober i år blir

Leif Blomquist vd för Österåkers kommuns bostadsbolag Armada Fastighets AB och dess dotterbolag. Han driver i dag tillsammans med en kollega ett eget fastighetsförvaltningsföretag, Svealands Fastighetsteknik, där han är vd. Leif Blomquist har också ansvarat för personal, administration och teknikfrågor i företaget. Han efterträder Göran Persson, som varit Armadas vd i nio år, men som nu går i pension.

Platsannonsera i Bofast, tidningen som läses av hela fastighetsbranschen. Ring Bofast: 08-441 53 74

Eller skicka ett mail: [email protected]

42

Bofast 4/2010

Kommunchef blir ny vd för Grums bostadsbolag  Annika Lomarker är sedan i februari ny vd för

det kommunala bostadsbolaget i Grums, Grums hyresbostäder. Hon är även kommunchef i kommunen och efterträder Karl-Erik Grund som gick i pension vid årsskiftet.

Två stiftelser blir ett bostadsbolag  Stiftelsen Elfwedahls hyresbostäder och Stif-

telsen Särna-Idre Hyresbostäder i Älvdalen slogs vid årsskiftet samman till det nya kommunala bolaget Norra Dalarnas Fastighets AB. Vd sedan i maj är Thomas Olsson. Han har tidigare arbetat som fastighetsansvarig hos läkemedelsföretaget Recipharm i Karlskoga och som fastighetsingenjör och projektledare i Filipstads kommun.

Ny förvaltningschef på HSB Södertörn  Jan Perdahl är sedan

årsskiftet ny förvaltningschef på HSB Södertörn. Han ersätter Björn Tjörnå som då gick till tjänsten som vd för HSB Södertälje. Jan Perdahl kommer närmast från ett längre konsultuppdrag för Kommunfastigheter i Täby kommun. Innan dess var han regionchef på Riksbyggen med ansvar för Stockholm, Uppland, Gävleborg och Dalarna.

Ny stadsarkitekt i Stockholm  Karolina Keyzer har anställts som ny stads-

arkitekt i Stockholms stad. Hon efterträder Per Kallstenius och blir samtidigt Stockholms första kvinnliga stadsarkitekt. Karolina Keyzer är utbildad arkitekt från Arkitekturskolan vid Tekniska högskolan i Stockholm och har tidigare arbetat hos Ove Hidermarks arkitektkontor och Rosenbergs arkitektkontor. Hon kommer närmast från Wingårdhs arkitektkontor där hon har varit anställd i tretton år. Karolina Keyzer tillträder i augusti.

Det kommunägda fastighetsbolaget

med dotterbolag söker

koncern VD Mer information finns på bolagets hemsida www.hoorfast.se

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B Avsändare: Titeldata AB 112 86 Stockholm

Har din fastighet fjärrvärme? Grattis, då är det det bara värmepumpen som saknas.

Genom att kombinera värmepumpsteknik med fjärrvärme, kan du spara stora mängder energi. Värmepumpen kan utnyttjas för såväl bergvärme som frånluftsåtervinning. Och precis som allt annat vi tar oss för, är dessa metoder även ekonomiska och miljövänliga. På IVT hittar du energieffektiva lösningar för alla värmesystem. Ring oss på IVT Fastighetsavdelning 0140-38 43 00 eller gå in på ivt.se/fastighet så får du veta mer.