Sambandet mellan skolans storlek och geografiska läge och elevers lärande och sociala situation i skolan
- En pedagogisk utredning
Maria Forsius Pedagogiekandidat Helsingfors Universitet
Inledning I nämnden Svenska rums protokoll 15.12.2016, ärende §115 ”Ändringar i Svenska bildningstjänsters servicenät”, uttrycker nämnden sin önskan om detaljerade utredningar och konsekvensbedömningar som underlag för beslutsfattande angående förändringar i Svenska bildningstjänsters servicenät. Enligt punkt nummer 8 begärs ”en grundlig utredning av pedagogiska synpunkter, både fördelar och nackdelar mellan olika alternativ (närskola vs. centralare enheter, större enheter vs. mindre etc.) - inklusive aspekter såsom kontakt, samhörighet, delaktighet, trygghet, kvalitet m.fl.”.
Denna rapport är ett svar på ovanstående begäran.
2
1. Syfte, frågeställningar och datainsamling Huruvida skolans storlek och geografiska läge inverkar på elevers lärande och sociala situation är ett ständigt återkommande tema inom den pedagogiska forskningen. Syftet med denna rapport är att sammanställa och ge en översikt över såväl nationell som internationell forskning som publicerats inom ramen för detta forskningsområde under de senaste 20 åren. Rapporten baserar sig på vetenskapliga artiklar och forskningsöversikter som huvudsakligen samlats in med de elektroniska bibliotekskatalogerna för Helsingfors Universitet och Göteborgs universitet samt med sökmotorn ”Google scholar”. Även tryckta källor och tillgängliga finländska rapporter har i viss mån använts. Sökorden som användes vid datainsamlingen var ”school size”, ”geographic location”, ”rural school” och ”village school” i kombination med antal sökord som till exempel ”achievement”, ”participation”, ”well being”, ”quality” och ”sense of belonging”. Liknande sökord användes även på finska och svenska även om de engelska sökorden genererade i störst antal träffar.
Materialinsamlingen koncentrerades i första hand till finländsk och övrig nordisk forskning. Majoriteten av studierna publicerade inom detta forskningsområde är däremot internationella publikationer varför även dessa inkluderades i sökningen. Sökorden gav ett stort antal träffar och studierna gallrades utgående från hur väl abstrakten relaterade till den aktuella frågeställningen. För att få ett en bred översikt över ämnet prioriterades forskningsöversikter över enskilda studier.
I utredningen besvaras två forskningsfrågor som relaterar till rapportens syfte; 1. Hur inverkar skolans storlek på elevens lärande och sociala situation i skolan? 2. Hur inverkar skolans geografiska läge på elevens lärande och sociala situation i skolan?
Resultaten presenteras i de två följande kapitlen.
2. Hur inverkar skolans storlek på elevens skolprestation och sociala situation i skolan? Majoriteten av studierna som berör sambandet mellan skolstorlek och elevens lärande och sociala situation i skolan är utförda i USA medan de nordiska studierna är få till antalet. I detta kapitel presenteras de amerikanska resultaten först varefter de nordiska studierna lyfts
3
fram. De amerikanska studierna utgörs av fyra forskningsöversikter som publicerats mellan åren 1996 och 2009.
Amerikanska studier En amerikans studie som är särskilt relevant ur ett finländskt perspektiv är fil.dr. Cynthia Reeves forskningsöversikt ”Liten är naggande god -Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning” (2008). Reeves studie berör sambandet mellan skolans storlek och elevers skolprestation, kvaliteten på undervisningen, elevers och lärares engagemang samt upplevelse av trygghet och gemenskap och baserar sig på 166 amerikanska studier. Orsaken till att studien tas upp i denna rapport är att den publicerats i Byaverksamheten i Finland rf:s publikationsserie och resultaten där har försökt kopplas till en finländsk kontext.
Resultaten i Reeves (2008) studie talar övervägande positivt för en liten skolenhet. Reeves hävdar bl.a. att elever från små skolor tenderar att vara mera engagerade och klara sig bättre i fortsatta studier än elever från stora skolor, att tryggheten i en liten skola är avsevärt större än i en stor skola och att föräldrar och det omgivande samhället tenderar att engagera sig mera i en liten skola, vilket i sin tur har positiva följder för elevernas närvaro, skolprestation och motivation. Hon poängterar därtill att små skolor ofta har möjlighet att erbjuda flexibla pedagogiska lösningar i form av individualiserad undervisning, projekt- och erfarenhetsbaserad inlärning samt arbete i små grupper.
Dessa resultat används i rapporten som argument för att bevara små skolenheter i Finland och undvika sammanslagningar av de slag som Svenska bildningstjänster nu föreslår i Esbo. Vad som däremot blir problematiskt med detta argument är dock att Reeves (2008) i sin rapport aldrig fastslår vad hon avser med en liten skola. Vad som bör hållas i åtanke då man läser amerikanska studier är att det amerikanska samhället skiljer sig avsevärt från det finländska, såväl socioekonomiskt som utbildningspolitiskt, och att skolorna i medeltal är betydligt större än våra skolor i Finland. Detta blir påtagligt i bland annat en amerikansk studie av Leithwood och Janzi (2009) där forskarna talar om en liten skolenhet om skolan har färre än 400 elever. Samma fenomen hittas i en studie av Lee och Loeb (2000) där en liten skola definieras som en enhet med mindre än 300 elever. I sin forskningsöversikt konstaterar Cotton (1996) ytterligare att det inte är entydigt hur forskare definierar ”små” respektive ”stora” skolor och att antalet elever ofta kan skilja sig avsevärt även om samma begrepp använts. Med hänvisning till detta blir det därmed tydligt att det är svårt att dra direkta paralleller från
4
amerikanska studier till en kommun som Esbo där en liten skola rymmer 40-120 elever. Följaktligen bör vi förhålla oss kritiskt till att direkt överföra amerikanska resultat till en finländsk kontext.
De följande tre forskningarna är publikationer som ofta citeras i amerikanska forskarsammanhang.
Leithwood och Janzis (2009) har gjort en forskningsöversikt med temat skolstorlek och elevers prestation och baserar sig på 57 amerikanska studier. Forskarna resultat pekar mot att små skolenheter framför allt gynnar lågpresterande elever samt elever med en lägre socioekonomisk status som ofta verkar presterar bättre i små skolor jämfört med stora. De hävdar samtidigt att elever i små skolor generellt sätt verkar ha en positivare inställning till skolarbete samt att närvaron är bättre och antalet ogiltiga frånvaron lägre på små skolor i jämförelse med stora skolor. Även om flera av resultaten i forskningsöversikten därmed talar för en mindre skolenhet konstaterar dock forskarna att många studier visar att högpresterande och motiverade elever kan gynnas av en större skola eftersom skolans bredare undervisningsutbud och -kvalitet bättre möter dessa elevers behov. Leithwood och Janzis studie är framför allt inriktad på elever i högre årkurser.
Cotton (1996), vars forskningsöversikt ofta citeras i amerikanska utbildningssammanhang, påvisar resultat som delvis överensstämmer med Reeves (2008). I forskningsöversikten, baserad på 48 amerikanska studier, konstaterar Cotton att en övervägande del av studierna hävdar att elever i små skolor presterar bättre, är mera engagerade, har lättare att skapa och upprätthålla positiva sociala relationer samt upplever en starkare känsla av gemenskap, samhörighet och trygghet än elever i stora skolor. Däremot påpekar hon att stor del av studierna som ingår i hennes översikt hade svårt att bevisa att det existerar några klara samband mellan skolans storlek och elevernas skolprestation. Även Cottons översikt är främst inriktad på elever i högre årskurser även om det också ingår studier om elever i lägre årskurser.
I Lee och Loebs empiriska studie från år 2000 ligger fokus på såväl lärare som elever i de lägre årskurserna. Syftet med studien var att utreda vilken effekt skolstorleken hade på elevernas matematikkunskaper samt på lärarnas attityder till vilket ansvar de hade för elevernas inlärning. I studien deltog 5000 lärare samt 23 000 elever från 264 skolor i
5
Chicago. Lee och Loebs skiljer mellan små skolor (<400 elever), medelstora skolor, samt stora skolor (> 750 elever) i sin undersökning. Resultaten visar att lärarna kände mera ansvar för elevernas inlärning i små skolor i jämförelse med medelstora och stora skolor. Eleverna i små skolor presterade därtill bättre i matematik än i medelstora och stora skolor medan inga skillnader hittades mellan eleverna i medelstora och stora skolor. Utgående från resultaten argumenterar forskarna för att, även om skolstorleken troligen inte har en direkt påverkan på elevernas lärande, leder en mindre enhet till ökad interaktion mellan elever och lärare vilket i sin tur leder till bättre elevprestationer.
Sammanfattningsvis kan det därmed konstateras att resultaten i amerikanska publikationer inte är entydiga vad gäller sambandet mellan skolstorleken och elevers skolprestation och sociala situation i skolan. Medan mycket tyder på positiva effekter av minde skolenheter pekar en del forskning samtidigt mot att större enheter kan gynna vissa elevgrupper. Förutom att resultaten är tvetydiga finns det även andra orsaker till att förhålla sig kritiskt till ovanstående resultat. Även om det forskats mycket inom ämnet är det svårt att hitta nya publikationer som behandlar temat på ett sätt som är relevant för denna rapport. Även om publikationerna som lyfts fram här ofta är citerade inom amerikans forskning, är det viktigt att betona att samtliga studier är 10-20 år gamla. Majoriteten av dessa publikationer, samt publikationer inom forskningsområdet överlag, är därtill inriktade på elever i högre årskurser vilket inte är direkt jämförbart med den elevgrupp som denna rapport angår. Precis som tidigare poängterat måste det slutligen understrykas att vi som finländare bör vara försiktiga med att dra allt för långtgående slutsatser från amerikansk forskning eftersom dessa studier är utförda i en kontext som skiljer sig avsevärt från det finländska samhället. Den resterande delen av rapporten kommer därför att hänges åt i första hand finländsk och övrig nordisk forskning.
Nordisk och finländsk forskning Nordiska publikationer som behandlar sambandet mellan skolstorlek och elever prestation och sociala situation i skolan är betydligt färre än de amerikanska. I en svensk publikation från 2014, ”Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan”, tar fil.dr. Carl Henrik Adolfsson däremot upp frågan. Även Adolfsson forskningsöversikt är dock långt baserad på internationella publikationer, däribland en del av de studier som tidigare tagits upp i denna rapport. Med hänvisning till detta understryker Adolfsson själv vikten av att inte direkt överföra resultaten till en, i hans fall, svensk kontext,
6
utan att istället tolka resultaten utgående från det sammanhang man själv befinner sig i. Även Adolfsson tar upp problematiken med den svårtolkade definitionen av en ”stor” respektive ”liten” enhet. När han hänvisar till en publikation skriver han därför ofta ut antalet elever i den skolenhet som publikationen omnämner.
Adolfsson koncentrerar sig på variablerna ”skolprestation” ”elevers möjlighet till en jämlik utbildning” samt ”elevers sociala situation”. För att förtydliga resultaten presenterar han studier gällande lägre och högre årskurser separat.
I kapitlet som berör elever i de lägre årskurserna lyfter Adolfsson fram att att han inte funnit några studier som stödjer att en stor skola skulle gynna yngre elevers skolprestationer men däremot studier som pekar mot det motsatta, det vill säga att elever i de lägre åldrarna gynnas av att gå på en mindre skola. Han belyser bland annat forskning som påvisar att elever i mindre skolor generellt sätt klarar sig bättre i matematik än elever i större enheter och lyfter även fram forskning som talar för att vissa elevgrupper i grundskolan, såsom elever med utländsk bakgrund och elever med lägre socioekonomisk status gynnas av att studera vid en mindre skola. Viktigt att påpeka här är dock att samtliga publikationer som Adolfsson refererar till här är utförda i en amerikansk kontext, däribland Lee och Loebs (2000) som tidigare togs upp i denna rapport.
I kapitlet som berör de högre årskurserna hänvisar Adolfsson (2014) däremot till forskning som talar positivt för en större enhet. Inte heller här är resultaten dock entydiga. Forskning som talar för en större enhet menar att högpresterande elever gynnas av en större enhet där kursutbudet vanligtvis är större och lärarna har mera specialiserat kunnande. Vid sidan av dessa resultat lyfter dock Adolfsson (2014) fram studier som talar positivt för mindre enheter även i högre årskurser. Även i detta stycke är dock samtliga publikationer amerikanska.
De svenska studier som Adolfsson hänvisar till berör framför allt elevers sociala situation i skolan. Han lyfter bland annat fram en publikation av Skolverket som jämfört landsbygdsskolor med tätortsskolor i fråga om elevers upplevelse av trivsel och trygghet samt känsla av gemenskap och sammanhållning. I rapporten framkommer det att små skolor överlag verkar ha bättre förutsättning att skapa trygghet för eleverna än stora skolor och att småskolor framför allt gynnar de yngre eleverna som generellt verkar trivas bättre i små enheter. Skolverket förklarar detta med att det i små skolor har bättre förutsättningar att skapa
7
en stark social sammanhållning såväl eleverna emellan som mellan lärare och elever. Avsaknaden av anonymitet leder samtidigt till att elever i små skolor generellt sett har en högre närvaro i skolan och färre olovliga frånvaron än elever i större enheter. Skolverket poängterar dock samtidigt att elever i små skolor ibland kan uppleva bristen på anonymitet och den konstanta sociala kontrollen som belastande. Angående mobbning har Skolverket inte hittat några skillnader i förekomst vid jämförelse mellan stora och små enheter. I rapporten påpekas det dock att mobbning kan vara lättar att upptäcka i små enheter där den sociala kontrollen är större. Samtidigt konstateras det dock att stora enheter kan ha bättre förutsättningar att motverka och hantera mobbning.
Även i flera av de internationella publikationer som Adolfsson (2014) hänvisar till visar resultaten att elever i små skolor vanligtvis upplever en större känsla av trygghet, delaktighet och tillhörighet samt möjlighet att påverka i jämförelse med elever i större skolor. Flera studier visar även att elever i mindre enheter är mindre benägna att skolka samt att hoppa av skolan än elever från större enheter. Resultaten i de internationella publikationerna är dock inte entydiga.
I sin sammanfattning konstaterar Adolfsson därmed att det är svårt att dra några generella samband mellan skolans storlek och elevers prestation och sociala situation i skolan. Forskare inom området är allt annat än eniga och medan det finns publikation som påvisar såväl positiva som negativa samband mellan skolstorlek, utbildningskvalitet och elevers prestationer finns det publikationer som inte överhuvudtaget stöder tanken om ett sådant samband existerar. Adolfsson avslutar således med att påpeka att även om skolans storlek i många fall indirekt kan utgöra en påverkande faktor är det svårt att hitta bevis för att den som isolerad faktor har någon påverkan. Adolfsson hävdar istället att det ofta är ett stort antal samverkande faktorer som avgör elevernas skolprestation och sociala situation i skolan.
Inom den finländska forskningen har Liisa Keltikangas-Järvinen tagit fram resultat som är relevanta för att utreda sambandet mellan skolstorleken och elevers skolprestation. I Sitras rapport ”Koulu, syrjäytyminen ja sosiaalinen pääoma” (2007) lyfter hon fram följande resultat: inlärningsresultaten i en mindre skola (under 300 elever) verkar bli sämre, medan skolans storlek inte påverkar eller har en vag positiv inverkan på inlärningsresultaten i en medelstor skola (300-600 elever). Hon förklarar stora skolors framgång med ett större kollegium som kan erbjuda en mer differentierad, omfattande och sakkunnig undervisning.
8
Utgående från ovanstående resultat hävdar Keltikangas-Järvinen i rapporten att en skola med 200-500 elever bäst stöder inlärningen och elevernas självbild.
Angående sambandet mellan skolstorlek och elevers sociala situation i skolan konstaterar Undervisningsministeriet i en publikation om mobbning i årskurs 8-9 (2008:7) att det inte går att hitta samband mellan skolans storlek och förekomsten av mobbning. Mobbning berör alla skolor oberoende av deras storlek.
2. Hur inverkar skolans geografiska läge på elevens lärande och sociala situation i skolan? Av de nordiska studier som berör skolans geografiska läge är majoriteten utförda i byskolor belägna i de norra delarna av norden samt övriga glesbefolkade områden. Flera av studierna berör skolans roll i ett glest befolkat samhälle och är således främst inriktade på elevens sociala situation.
En av dessa studier är Autti och Hyry-Beihammers forskningsöversikt från år 2014 som berör nedläggningen av byskolor i två glesbebyggda kommuner i norra Finland. En byskola definieras här som en skola med under 50 elever där elever från olika årskurser undervisas i samma klass. Autti och Hyry-Beihammers (2014) resultat tyder på att skolan i små samhällen ofta utgör ”hjärtat i byn” och en allmän mötesplats för samhällets samtliga invånare. Skolan är en plats var invånarna knyter starka sociala band till varandra och spelar därmed en viktig roll i att öka känslan av samhörighet och delaktighet i samhället.
Även Kalaoja och Pietarinen (2009) har undersökt byskolans roll i ett glesbebyggt samhälle. Studien är genomförd som en forskningsöversikt och baserar sig på nio finländska studier. Resultaten i studien pekar mot väldigt liknande resultat som Autti och Hyry-Beihammers (2014) studie; skolan spelar en central roll i små samhällen vilket resulterar i ett aktivt samarbete mellan skolan och det omgivande samhället. Den andra delen av studien berör styrkor och svagheter med små byskolor som lärmiljöer. Forskarna definierar här byskolan som en skola med under 50 elever, vanligen med flera årskurser i samma klass. Som byskolans styrkor för Kalaoja och Pietarinen (2009) fram bland annat att en liten skola har möjlighet till individuella lösningar, flexibel undervisning, en trygg lärmiljö och möjligheten till att lätt implementera nya innovationer. Som svagheter lyfts bland annat fram svårigheten
9
med att undervisa i årkurs- och åldersintegrerade klasser samt bristen på undervisningsmaterial och -resurser.
En annan viktig aspekt angående skolans geografiska läge är längden på eleverna skolväg. Bland annat Lind och Stjernström (2015) tar upp detta i sin studie om byskolor i norra Finland, Sverige och Norge och konstaterar att elever som bor långt borta från skolan har avsevärt mindre tid att lägga ner på fritidsaktiviteter, familj och vänner vilket i sin tur kan ha konsekvenser för deras sociala välmående. Detta berör dock främst elever som är bosatta i väldigt glesbebyggda områden.
Sammanfattande diskussion Syftet med denna rapport var att, på begäran av nämnden Svenska rum, utreda vad tillgänglig forskning säger om sambandet mellan skolans storlek och geografiska läge och elevens lärande och sociala situation i skolan. I rapporten besvarades två forskningsfrågor: Hur inverkar skolans storlek på elevens lärande och sociala situation i skolan? Samt Hur inverkar skolans geografiska läge på elevens lärande och sociala situation i skolan?
Även om det var lätt att hitta studier om framför allt sambandet mellan skolans storlek och elever skolprestation och sociala situation var resultaten långt ifrån entydiga. Även om flera studier har kunnat påvisa ett positivt samband mellan små skolor och elevers skolprestation och sociala situation, finns det forskning som bevisar det motsatta. Det har därutöver konstaterats att det är svårt att mäta vilken effekt skolstorleken verkligen har på variabler som skolprestation och socialt välmående och hur mycket av resultaten som är beroende av andra bakomliggande faktorer. Det är således utmanande att dra några direkta samband mellan skolans storlek och elevers lärande och sociala situation i skolan.
Gällande sambandet mellan skolans geografiska läge och elevens lärande och sociala välmående hittades betydligt färre studier. Studierna som togs upp i denna rapport berörde främst byskolor i väldigt glesbebyggda områden, en kontext som inte är direkt jämförbar med en kommun som Esbo. Det centrala budskapet i studierna var dock att skolan spelar en väldigt central roll i ett litet samhälle och ofta bidrar till att skapa en känsla av samhörighet och delaktighet bland samhällets samtliga invånare. Skolan i ett litet samhälle har därtill ofta nära kontakt och samarbete med omgivningen.
10
Referenser:
Adolfsson (2014) Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan - En forskningsöversikt. Linnéuniversitet 2014. Tillgänglig: http://lnu.divaportal.org/smash/get/diva2:712915/FULLTEXT02.pdf
Autti, O., & Hyry-Beihammer, E. K. (2014). School closures in rural Finnish communities. Journal of Research in Rural Education, 29(1), 1-17. Tillgänglig: http://jrre.vmhost.psu.edu/wp-content/uploads/2014/03/29-1.pdf
Cotton, K. (1996). School size, school climate, and student performance. School Improvement Research Series (SIRS). Tillgänglig: http://educationnorthwest.org/sites/default/files/SizeClimateandPerformance.pdf
Lee, V.E. & Loeb (2000) School Size in Chicago Elementary Schools: Effects on Teachers' Attitudes and Students' Achievement. American Educational Research Journal, 37 (1) s. 3-31. Tillgänglig: http://journals.sagepub.com.ezproxy.ub.gu.se/doi/pdf/10.3102/00028312037001003
Kalaajo, E.& Pietarinen, J. (2009) Small rural primary schools in Finland: A pedagogically valuable part of the school network. International Journal of Educational Research 48 (2) s. 109-116. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com.libproxy.helsinki.fi/science/article/pii/S0883035509000160
Leithwood, K. & Janzi, D. (2009) A Review of Empirical Evidence About School Size Effects: A Policy Perspective. Review of Educational Research 79 (1) s. 464-490. Tillgänglig: http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.3102/0034654308326158
Lind, T., Olof, S. (2015) Organizational Challenges for Schools in Rural Municipalities: Cross-National Comparisons in a Nordic Context. Journal of Research in Rural Education, 30(6): 1-14. Tillgänglig: http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:905290/FULLTEXT01.pdf
11
Reeves, C. (2008) Liten är naggande god - Den lilla skolan och kvaliteten i ljuset av forskning. Byaverksamhet i Finland rf:s publikationsserie (1) 2008. Tillgänglig: http://www.jasky.net/Litenskola.pdf
Sitra (2007) Koulu, syrjäytyminen ja sosiaalinen pääoma – Löytyykö huono-osaisuuden syy koulusta vai oppilaasta? Helsingfors, Edita Prima Oy. Tillgänglig: http://www.sitra.fi/julkaisut/raportti75.pdf
Undervisningsministeriet (2008:7) Koulukiusaaminen peruskoulun yläluokilla 2000–2007. Tillgänglig: http://www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2008/liitteet/opm07.pdf?lang=fi
12
