Elevernas rättssäkerhet måste prioriteras

NYHETSBREV Nummer 1 Januari 2004

Elevernas rättssäkerhet måste prioriteras Skolverket har, inom ramen för ett regeringsuppdrag, presenterat förslag till skärpta rutiner för tillståndsprövning och inspektion av fristående skolor. Skolverkets arbete med fristående skolor syftar till att garantera alla elevers rätt till en likvärdig, god och trygg utbildning. Även de fristående skolorna omfattas av Skolverkets nya inspektionsuppdrag. Det innebär att granskningen av de fristående skolorna än mer än tidigare kommer att utgöra en kvalitetsbedömning av verksamheten. Idag är Skolverkets sanktionsmöjlig- år. Skärpningar kommer också att heter begränsade. När allvarliga bris- vidtas för att bedöma den sökandes ter upptäcks på en fristående skola förmåga och förutsättningar för att kan skolans tillstånd dras in. Följden driva en fristående skola. Tillståndsblir då ofta att skolan överklagar be- besluten kommer att förtydligas och slutet och missfördet kommer att ställas hållandena kan fort- ”Eleverna blir lidande skarpare krav på skolorgå under den långa med nuvarande nas ekonomi. Skolornas rättsliga processen. lagstiftning” förutsättningar att ge Skolverket föreslår eleverna goda kunskaper därför en ändring av skollagen så kommer att beaktas noggrannare. att en fristående skola med allvarliga Under 2004 kommer allmänna råd brister ska kunna stängas omgående. alternativt informationsmaterial att Skolorna ska även fortsättningsvis ha utarbetas för fristående skolor som möjlighet att överklaga beslutet men ska förtydliga de krav som staten har skolan ska vara stängd under den på fristående skolor. rättsliga processen. – Skolverket måste se till elev- Fler förslag till förändringar ernas bästa. De orimligt långa För att stärka stabiliteten i en frihandläggningstiderna kan leda till stående skola och därmed elevernas att en skola med allvarliga missför- rättsäkerhet föreslår Skolverket att hållanden drivs vidare under flera år en fysisk person eller en enskild firutan att vi kan agera. Det är eleverna ma inte som huvudman ska få driva som blir lidande och deras rättssäkerhet sätts ur spel med den nuvarande lagstiftningen, säger Per Thullberg, generaldirektör på Skolverket.

en fristående skola. Huvudskälet är att det innebär en rättslig otrygghet för eleverna att en skola kan tvingas stänga om ägaren drabbas av personliga ekonomiska problem. Skolverket föreslår att regeringen tillsätter en utredning för att studera för- och nackdelar med olika huvudmannaformer för fristående skolor. Utredningen föreslås också se över hur lagstiftningen behöver anpassas till de nya förhållandena, t.ex. effekterna av tillkomsten av utbildningskoncerner. ■ ●

kontakta

Ulf B Lindberg, e-post: [email protected] Ingegärd Hilborn, e-post: [email protected] ●

www

Hela rapporten finns på www.skolverket.se Pressrum

I detta nummer

Allsidig undervisning men bristande styrning

Skärpta rutiner

Skolverket har även genomfört en översyn av rutinerna för godkännande av fristående skolor. Skolor som inte har kommit igång kommer framöver inte att få ha kvar sitt godkännande under ytterligare ett

Otillåten spridning av nationella prov Ämnesprov i skolår 5 - Insamling av resultat Tydligare på flera sätt - Skolverkets nya profil

●

2

●

4

●

5

●

6

Skolverket

2

Eleven i fokus Det är elevernas bästa som står i fokus när Skolverket föreslår en hel del nya och skarpare rutiner för fristående skolor. De påverkar rutinerna när ett tillstånd att starta en skola ska prövas och när skolor som är igång ska inspekteras. I årets första nummer av Nyhetsbrevet kan du bl a läsa om förslagen som Skolverket nyligen lämnat till regeringen. Som du kanske redan har märkt har Skolverket en något annorlunda logotyp i en ny färg. Vi vill markera Skolverkets delvis nya identitet med en tydligare roll efter delningen av myndigheten. Hoppas ni gillar den! Ann Charlotte Gunnarson Ansvarig utgivare

NYHETSBREV Skolverkets nyhetsbrev skickas gratis i ett exempel till skolförvaltningar, skolstyrelser, förskolor, fritidshem m fl. Det är föreståndarens/rektors ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor! Ansvarig utgivare: Ann Charlotte Gunnarson Synpunkter och tips: Gunnevi Henriksson Skolverket, 106 20 Stockholm, [email protected] Beställa skrifter: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76, fax:08-690 95 50 e-post: [email protected] www.skolverket.se Beställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Tel: 08-690 90 40, fax: 08-690 95 50 e-post: [email protected] www.fritzes.se ISSN 1402-0491

●

Nyhetsbrev 1/2004

Allsidig undervisning men bristande styrning Skolverket har under hösten 2003 genomfört inspektioner på 25 fristående grundskolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Den samlade bedömningen visar att skolornas verksamhet inte strider mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för all utbildning inom det offentliga skolväsendet. Skolornas problem beror alltså inte i första hand på den profil de har utan om bristande styrning, ledning och kvalitetssäkring. Andra brister som uppmärksammats handlar om betygssättningen, lokalsituationen, hanteringen av elever i behov av stöd, ekonomin och brister i registerkontrollen av nyanställd personal. På samtliga skolor har Skolverket funnit anledning att antingen ge förelägganden om brister som måste åtgärdas eller peka på behov av ytterligare utveckling av verksamheten. Två tredjedelar av skolorna har fått förelägganden, d v s de måste rätta till bristerna för att få fortsatt rätt till bidrag, medan Skolverket för en tredjedel av skolorna bedömt att de kunnat få ett fortsatt godkännande och rätt till bidrag. Detta kan jämföras med att 55 procent av de fristående skolor som hade en regelbunden tillsyn under 2002 fick ett föreläggande. Brister i kvalitetsarbetet

De problem av mer allvarlig karaktär som konstaterats kan framför allt kopplas till de fristående skolornas system för styrning, ledning och kvalitetssäkring. En viktig förutsättning för att fristående skolor

ska kunna ge en utbildning som ger eleverna kunskaper och färdigheter som är likvärdiga med dem som det offentliga skolväsendet ger är att styrningen och ledningen av skolorna fungerar. När det gäller huvudmannen för skolan finns det i detta avseende framför allt nackdelar med att samma person är ägare av skolan och fungerar som rektor. I sådana fall saknas den ”externa” kvalitetssäkring av skolans verksamhet som huvudmannen kan stå för. När det gäller rektorn på en fristående skola finns det ingen reglering av rektorsfunktionens innehåll mer än att denne ska leda utbildningen. Skollagens reglering av rektorsfunktionen för en kommunal skola innebär dessutom krav på att rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet och verka för att utbildningen utvecklas. Enligt Skolverket skulle förändringar på dessa punkter skulle skapa bättre förutsättningar för en fungerande styrning, ledning och kvalitetssäkring av de fristående ●

kontakta

Claes-Göran Aggebo, e-post: [email protected] Ulf B Lindberg, e-post: [email protected]

Bakgrundsfakta Skolverket har under hösten 2003 genomfört inspektioner på 25 fristående grundskolor med konfessionell inriktning eller motsvarande. Av dessa skolor har 19 skolor av huvudmannen betecknats som konfessionella; 13 kristna, 4 islamiska och 2 judiska. Övriga sex skolor har av huvudmannen betecknats som språkligt/etniska eller allmänna till sin inriktning men haft en profil som gjort att Skolverket ansett att de borde ingå i inspektionen. Inspektionerna har innehållit dokumentgranskningar, intervjuer med samtliga berörda grupper på skolan, observationer samt enkäter till eleverna avseende de allmänna målen och värdegrunden på skolan. Alla besök har gjorts oanmälda.

Skolverket

●

Nyhetsbrev 1/2004

3

Vittras gymnasieskolor får tillbaka tillståndet Den 21 november återkallade Skolverket tillståndet för Vittrakoncernens två gymnasieskolor. En av orsakerna var att de inte följde de betygsbestämmelser som gäller för alla gymnasieskolor. Vittra har överklagat beslutet till länsrätten. I överklagandet har de redovisat nya omständigheter som innebär att de har rättat/kommer att rätta till bristerna på samtliga punkter som Skolverket har kritiserat. Därför omprövar Skolverket sitt beslut. Vittrakoncernens gymnasie-

skolor får därmed tillbaka tillståndet för de fristående gymnasieskolorna L´Estradska skolan i Stockholm samt Sjölins skola i Göteborg. Fortsatt rätt till bidrag

Skolverket bedömer att skolorna numera uppfyller villkoren enligt skollagen samt 2 kap. förordningen om fristående skolor och att de därigenom även i fortsättningen har rätt till bidrag samt stå under statlig tillsyn. ■

Betygen blir allt bättre i grundskolan Slutbetygen i grundskolan blir allt bättre. Det är femte året i rad som det genomsnittliga meritvärdet har stigit. Även andelen behöriga elever till gymnasieskolan har ökat. Men betygsresultaten från våren 2003 visar också att var fjärde grundskoleelev inte når målen i alla ämnen och att det är stora betygsskillnader mellan flickor och pojkar. Flickor har betydligt högre meritvärde än pojkar. Pojkarna har ökat sitt meritvärde men det är långt kvar tills flickor och pojkar

har lika bra betyg. Skolverket har uppmärksammat skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat och arbetar vidare med att analysera orsakerna. ■ ● kontakta Mikael Henningsson, tel 08-5273 3104, e-post: [email protected]

●

www

Mer information finns på www.skolverket.se

Kursplan och betygskriterier för samiska Häftet innehåller en inledande text, kursplan i ämnet samiska samt betygskriterier. Kursplan och betygskriterier är översatta till lulesamiska, nordsamiska och sydsamiska. Den nya kursplanen i samiska trädde i kraft den 1 juli 2003 (SKOLFS 2003: 8) och har sedan dess funnits tillgänglig på Skolverkets hemsida, www.skolverket.se Till kursplanen finns betygskriterier (SKOLFS 2003:9). Kursplanen är skriven för nio skolår och ska användas även när samiska läses som modersmål i grundskolan. Bestämmelser om detta har införts i grundskoleförordningens 2 kap.10 § (SFS: 1010). Mål och betygskriterier finns dels om samiska läses som första språk, dels om samiska läses som andraspråk. För övriga ämnen i sameskolan ska grundskolans kursplaner användas. Inom samtliga ämnen ges möjligheter att synliggöra det samiska samhällets synsätt och värderingar. Sådana tolkningar och bearbetningar görs lokalt. Häftet Kursplaner och betygskriterier 2000/2003 Sameskolan kan beställas från Fritzes Kundservice, adress sid 2. För frågor, kontakta Birgitta GladhCarlsson, e-post: [email protected]

Ida Sohlbergs studiefond Ansökningarna ska vara fonden tillhanda senast den 4 mars 2004. ●

www

Se vidare på www.skolverket.se/ statsbidrag/ida_sohlberg.shtml

Skolverket

4

Empires in European History är rubriken på en kurs som kommer att hållas i Olympia i Grekland den 1-10 juli 2004. Ansvariga är The Academy of European History at The European University Institute i Florens. Inbjudna att delta är lärare och journalister från alla europeiska länder, 1-2 från varje land. Information om kursen och ansökningsformulär finns på e-mail: Academy.of. [email protected] och hemsidan www.iue.it eller The Academy of European History, European University Institute, Via Boccacio 121, 50133 FIRENZE, Italia, tel 0039 055 4685594, fax 0039 055 4685203. Sista dag för ansökan är den 16 april. Ansökan ska innehålla en rekommendation från Skolverket. Blir det konkurrens om platserna kommer Skolverket tillsammans med Historilärarnas förening att prioritera de sökande. När ansökan är ifylld, sänd en kopia till faxnr 08-244420, Skolverket, Styrdokument, Rönnbäck. För mer information, kontakta Margareta Rönnbäck, tfn 08- 5273 32 92 Mobil 070-582 2287 Fredagar distansarbete (tel tid 10-12) E-post margareta.ronnback@skol– verket.se

Hur förbättra både resultat och likvärdighet? Under januari kommer alla grundskolor (med år 9) att erhålla den nyutkomna minirapporten ”Hur förbättra både resultat och likvärdighet - Slutsatser från PISA 2000”. Rapporten ger värdefulla insikter i hur det svenska skolsystemet förhåller sig i relation till övriga OECD-länders skolsystem ur aspekter som kvalitet och likvärdighet. Rapporten kan därmed tjäna som stimulans för en fortsatt konstruktiv debatt om framtida utbildningspolitiska riktlinjer. För mer information, kontakta Anders Auer, e-post: [email protected] eller Anita Wester, e-post: anita.wester@ skolverket.se

●

Nyhetsbrev 1/2004

Otillåten spridning av nationella prov Tisdagen den 9 december 2003, dagen före provtillfället, fanns det nationella provet för kurs C i matematik till försäljning i Stockholm, trots att Skolverkets hantering av proven är omgärdade av noggranna säkerhetsföreskrifter. Dagen före provtillfället, fanns det nationella provet för kurs C i matematik till försäljning i Stockholm. För att få en uppfattning av omfattningen av denna spridning, skickade Skolverket ut en enkät till de skolor i Sverige från vilka Skolverket samlar in provresultat samt genomförde en rundringning bland Stockholms läns skolor. Båda dessa undersökningar visade att de flesta skolor genomförde provet som planerat. Utanför Stockholms län var det bara en skola som uppgav att man bytt ut det aktuella provet mot ett tidigare prov. I Stockholms län uppgav ungefär 20 % av gymnasieskolorna att man antingen bytte ut det aktuella provet mot ett tidigare prov eller ersatte enstaka uppgifter i provet. Endast i några få fall misstänkte skolor att elever hade haft tillgång till det aktuella provet före provtillfället. Många uttryckte uppskattning över Skolverkets agerande och bedömde att man hade kunnat genomföra provet som avsett. Sammanfattningsvis förefaller således spridningen ha varit lokaliserad till Stockholmsområdet.

och eventuellt anpassas för elever i behov av särskilt stöd. Detta måste ske under säkra former och allt provmaterial ska sedan hållas inlåst fram till provtillfället.

Skolverkets hantering av de nationella proven

Proven ska bidra till likvärdig betygssättningen

I Skolverkets hantering av de nationella proven ingår konstruktion och tryckning av proven samt distribution av dessa till skolorna. Denna hantering är omgärdad av noggranna säkerhetsföreskrifter. I skolorna ska proven också hanteras på ett säkert sätt. Proven ska, för de skolor som valt att inte köpa färdigtryckta prov, kopieras

Syftet med de nationella proven är att de ska vara ett stöd för lärare i deras betygssättning och därigenom bidra till en likvärdig betygssättning. Och ingen elev som genomfört ett nationellt prov ska efteråt behöva känna sig besviken ● kontakta

Vilka åtgärder vidtas för att förhindra ett upprepande?

Händelsen den 9 december har polisanmälts. Det förhindrar i sig inte ett upprepande utan visar hur allvarligt Skolverket ser på händelsen. Under hösten 2003 har det på Skolverket pågått en diskussion kring de nationella provens hantering. Detta med anledning av att både det nationella provet för skolår 9 och kursprovet för kurs C i matematik fanns tillgängliga före provtillfället våren 2003. Utifrån dessa diskussioner finns nu förslag på åtgärder som ska prövas. Exempel på sådana kan vara ett särskilt reservprov, olika varianter av samma prov osv. I hanteringsanvisningarna till skolorna inskärps, med anledning av det inträffade, att proven måste hanteras på ett säkert sätt, d v s hållas inlåsta fram till provtillfället.

Jan Engstedt, tel 08-527 333 42, e-post: [email protected]

Skolverket

●

Nyhetsbrev 1/2004

5

Ämnesproven i skolår 5

Insamling av resultat - hur vad och varför? Skolverket har i ett regeringsuppdrag undersökt hur resultat kan samlas in från ämnesproven i år 5 (Äp 5). Ämnesproven för skolår 5 erbjöds skolor och lärare första gången 1996. Då fanns en viss skepsis mot proven. Skolverket kan idag konstatera att proven verkar fungera väl och de flesta är nöjda med de prov som erbjuds. Ämnesproven i år 5 (Äp 5) är inte obligatoriska från statens sida för skolor och lärare att använda. Däremot anger drygt 92 procent av skolorna i undersökningen att proven genom lokala beslut gjorts obligatoriska att använda. Undersökningen visar också att Äp 5 används på över 98 procent av skolorna. När proven inte används har det att göra med skolor med alternativ pedagogik, skolor med specialisering, elever i behov av särskilt stöd eller elever i specialskolan. Provresultaten samlas idag i stor utsträckning in på lokal nivå och resultaten verkar fylla en viktig funktion. De används i diskussioner med elever, för information om elevers kunskapsnivå vid överlämning till andra lärare eller högre nivå och vid diskussioner med föräldrar, till uppföljande pedagogiska insatser, att reparera brister och i diskussion med kolleger och skolledning.

”skriva”. Dessa kunskapsområden är idag definierade i kunskapsprofilerna för varje ämne. Kunskapsprofilen är framtagen för att på ett överskådligt sätt ge en bild av varje elevs starka och svaga sidor i respektive ämne. Skolverket föreslår att en försöksverksamhet med insamling inleds 2005 och att erfarenheterna från denna får ligga till grund för utformningen av en reguljär insamlingsverksamhet 2006. Det är viktigt att även i fortsättningen beakta de behov av anpassningar som finns för olika elevgrupper. Dessa anpassningar görs bäst på lokal nivå, där utgångspunkten ska vara att proven anpassas till elevernas behov på samma sätt som andra undervisningsmaterial. Det är Skolverkets uppfattning att proven bör vara av det omfång de är idag samt i stort behålla sin nuvarande utformning. Det är viktigt att proven även i fortsättningen behåller sin bredd och att kunskaper prövas

Skolverkets förslag

Skolverket föreslår i regeringsuppdraget att resultat från ämnesproven i år 5 samlas in på nationell nivå från ett representativt urval av skolor. Skolor och kommuner kan sedan jämföra sina egna resultat med den nationella bild som en urvalsinsamling ger. Det är också viktigt att diskutera hur resultat från proven förhåller sig till lärarens bedömning av elevens samtliga prestationer. Som proven är konstruerade idag prövas inte alla mål i kursplanen. Den modell Skolverket föreslår för insamling innebär att provresultaten redovisas efter kunskapsområden som t.ex. ”läsa”, ”tala”,

●

kontakta

Tommy Lagergren, tfn 08-5273 3212, e-post [email protected]

●

www

Den fullständiga redovisningen av uppdraget och den utredning som utgör underlag för Skolverkets bedömning finns på Skolverkets webbplats, www.skolverket.se under rubrikerna Publicerat och sedan Regeringsuppdrag. Skolverket menar att proven bör syfta till

• att stödja lärare vid bedömning av den enskilde elevens måluppfyllelse • att visa elevens starka och svaga sidor (diagnostisk funktion) • att fungera som utvärderingsinstrument av skolsystemet både nationellt och lokalt.

på flera olika sätt.

Självklart finns ett ständigt behov av översyn av hur proven fungerar och

Skolverket

6

●

Nyhetsbrev 1/2004

Elev- och lärarröster om ämnesproven i år 5 Den nya antologin ”Att visa vad man kan” innehåller artiklar om ämnesproven i år 5. Ämnesproven i år 5 prövar elevers kunskaper efter halva grundskoletiden. I proven får eleverna på många olika sätt visa vad de kan. I den här boken hörs olika röster om hur proven fungerar och används. I några av artiklarna belyses olika aspekter av proven i de olika ämnena. Ett mer övergripande perspektiv ges av en lärare och en utvecklingsledare. En grupp elever beskriver hur de upplevt proven. När proven blir allas angelägenhet i skolan verkar det mesta fungera smidigt. I vilken riktning pekar resultaten? Föranleder de någon extra satsning? Vilka är elevernas starka och svaga sidor? Finns det något mönster

i skolans resultatbild som manar till eftertanke? Skördar man rentav frukterna av tidigare medvetna satsningar i undervisningen? När det är som bäst blir proven inte bara en mätare av måluppfyllelsen. De kan leda till pedagogiska diskussioner, till idéer om utveckling av undervisningen, till viss självrannsakan men också till att man faktiskt ser att arbetet leder någon vart. Det centrala i arbetet med proven är att eleverna faktiskt får visa vad de kan och att de känner att de får göra det. ■ ●

kontakta

●

beställ

”Att visa vad man kan” har best nr 04:833, pris 75 kr, exkl moms. Porto tillkommer. Boken beställs hos Fritzes kundservice, adress se sid 2.

Karin Hector-Stahre tfn 08-52733276, [email protected] Tommy Lagergren 08-527 332 12, [email protected]

Tydligare på flera sätt År 2004 blir Skolverkets första hela verksamhetsår efter delningen. Både Skolverket och Myndigheten för skolutveckling kommer nu under året att förtydliga sina respektive uppdrag och uppgifter för att underlätta för den som söker information från eller kontakt med myndigheterna. För Skolverkets del innebär det givetvis fortsatt fokus på granskning i olika former men också ett fortsatt arbete med att i vår kommunikation genom webbplatsen, Nyhetsbrevet, våra publikationer och inte minst i mötet mellan våra medarbetare och er i barnomsorg, skola och vuxenutbildning ännu mer än tidigare förklara och exemplifiera vad Skolverket står för.

Som ett led i att markera denna utveckling byter Skolverket från och med nu grafisk profil. Den nya logotypen har likheter med den förra logotypen men ska visuellt markera att det har skett en förändring.

Den grafiska profilen syns nu i alla våra kanaler, till exempel i Nyhetsbrevet. I Skolverkets nya presentationsbroschyr beskrivs Skolverkets arbete och ansvarsområde mer ingående. ■

beställ Broschyren är gratis, porto tillkommer. Den beställs från Fritzes kundservice, adress se sid 2. Best.nr är 04: 831. Broschyren kan också laddas ner från Skolverkets webbplats, www.skolverket.se