El Sistema-verksamhet i Uppsala kommun

Håkan Sandh Åsögatan 175 116 32 Stockholm 0708 317498 [email protected]

Till kulturskolans politiska styrgrupp i Uppsala kommun

El Sistema-verksamhet i Uppsala kommun

Bakgrund El Sistema har funnits i Venezuela sedan 1975. Mycket kortfattat kan det beskrivas som ett socialt projekt att med hjälp av musik, i form av främst ungdomssymfoniorkestrar, arbeta för att fostra goda samhällsmedborgare. Sedan 2009 har en svensk variant av El Sistema byggts upp i ett stort antal svenska kommuners kulturskolor. Just nu i femton stycken, och antalet är växande. I Sverige inleddes detta arbete som ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Symfoniorkester och Kulturskolan i Angered. Numera finns en stiftelse i Sverige som arbetar för utveckling av El Sistema-verksamheten och bevakar varumärket El Sistema. I Uppsala har verksamheten nu funnits i ett och ett halvt år som ett pilotprojekt i Östra och Västra Stenhagenskolorna. Båda skolorna är treparallelliga. 12 elevgrupper ingår i projektet. Fem lärare arbetar med det på deltid. Två av dem är tillika projektledare. Alla elever i F-klass och årskurs 1 får undervisning två gånger per vecka och dessutom anordnas en träff med elever och föräldrar en gång per vecka. Sammanlagt träffas eleverna därmed i samspel tre gånger per vecka. De flesta lektioner sker på obligatorisk skoltid men vissa på elevernas fritid. Eleverna i F-klass får sång- och rytmikundervisning och tränar sig även att hantera en fiol med hjälp av de frigolitfioler de själva har målat. Årskurs 1 får cello- och fiollektioner. Pilotverksamheten efter det första året har beskrivits och redovisats för kulturnämnden.

Utgångspunkter för denna rapport Denna rapport är skriven på uppdrag av den politiska styrgruppen för kulturskoleutveckling i Uppsala kommun. Syftet med den är att dels titta på upplägget och genomförandet av El Sistema i Uppsala i förhållande till andra El Sistema-verksamheter i landet och dels att föreslå hur El Sistema långsiktigt kan utvecklas i Uppsala. Rapporten har inte som syfte att utvärdera kvaliteten på det pedagogiska arbetet. Med det sagt kan jag konstatera att etableringen i Stenhagen ser ut att ha skett på ett föredömligt sätt och att verksamheten fungerar helt enligt planerna.

Varför El Sistema? Vad karakteriserar El Sistema? – – – – – – –

Barn och ungdomar spelar och sjunger i orkester eller kör. Gruppen och samspelet är viktigt. Inriktas på klassisk musik, folkmusik och eget skapande Barn och ungdomar får minst tre speltillfällen i veckan. Lärare arbetar i team. El Sistema bjuder in även barn och familjer som inte självklart är delaktiga i kulturlivet. Äldre och erfarna visar och lär oerfarna och yngre Möten skapas mellan barn och professionella musiker.

Det finns flera skäl att tycka att El Sistema är en bra satsning för kulturskolan. Jag menar att det är konstruktivt att i så hög utsträckning som möjligt hålla isär olika motiveringar och fundera över vad som i Uppsala är det viktigaste argumentet, och därmed också så småningom den viktigaste faktorn att följa upp. Några av de viktigaste skälen att starta ES som brukar framföras är:

Nå andra elevgrupper än de som traditionellt söker sig till kulturskolorna. Kulturskolorna är precis som idrottslivet segregerat och av deltagarna kommer en högre andel från resursstarka familjer. Ung livsstil publicerade nyligen en rapport från Stockholms stad som bekräftar bilden.

Det finns skäl att anta att fördelningen av elever är ungefär densamma i Uppsala som i Stockholm. En äldre rapport från Uppsala bekräftar också den bilden. Flera El Sistema-orkestrar i Sverige har bildats i områden där många av invånarna kan räknas till dem med ”små resurser”. Utan tvekan har verksamheten också nått andra grupper än de som annars är mest frekventa. Om denna bild även gäller Uppsala är det för tidigt att uttala sig om eftersom verksamheten hittills funnits inom skolans obligatorium. När den görs frivillig kan en mer relevant jämförelse med andra kommuner göras. Argumentet att starta El Sistema-verksamhet för att nå andra elever än de som traditionellt deltar i kulturskolan är i högsta grad centralt i Uppsala.

Utveckla en alternativ pedagogik för kulturskolorna El Sistema-verksamheten innehåller flera delar som man kan säga utmanar en del av hur kulturskolornas musikverksamhet traditionellt är uppbyggd. En mycket stor del av undervisningen sker i grupp, orkestern

är den centrala formen, undervisningen äger rum flera gånger i veckan, äldre elever kan undervisa yngre elever, samverkan med det professionella musiklivet är central och träffar varje vecka med föräldrarna ses som en mycket viktig del av arbetet. Allt detta kan appliceras på all musikundervisning, och det mesta även på undervisningen i andra konstformer. En viktig fråga att diskutera är därför i vilken utsträckning El Sistema skall ses som en inspirationskälla för all kulturskoleutveckling i Uppsala eller om det skall ses som en mer isolerad försöksverksamhet som inte direkt berör personal på kulturskolan som inte deltar i projektet. I Göteborg, där verksamheten har pågått längst, får El Sistema allt mer rollen av utvecklare av ett gemensamt tänkande för hela kulturskolan, allt mindre av att vara en särskiljande arbetsform gentemot övriga kulturskolan. Att El Sistema skall vara en inspirationskälla för ett nytt sätt att arbeta inom hela kulturskolan i Uppsala är ingen uttalad målsättning. Jag menar att den frågeställningen bör aktualiseras i kommunens fortsatta arbete med El Sistema. Därmed inte sagt att konceptet ES bör användas för all verksamhet. Mer om det nedan.

Stärka den klassiska musikens ställning El Sistema i Sverige startade som ett samverkansprojekt mellan Göteborgs Symfoniorkester och kulturskolan i Angered. I förebilden i Venezuela är den klassiska repertoaren den vanligaste även om även annan musik, främst folkmusik, finns. Kopplingen mellan den klassiska orkestermusiken och El Sistema som koncept i Sverige, är stark. En del tillskyndare till El Sistema ser rörelsen som ett sätt att rädda den klassiska repertoaren från att dö sotdöden inom kulturskolorna. Jag utgår från att denna syn på El Sistema inte är lika aktuell i Uppsala som i många andra kommuner. Uppsala kulturskola har en bred musikalisk verksamhet. Den omfattar även klassisk musik och en extra satsning på denna är därför inte högprioriterat i dagsläget.

El Sistema- orkestrarnas verksamhet på längre sikt När en El Sistema-verksamhet startas i Uppsala är det rimligt att själva etablerandet av verksamheten står i fokus de första åren. Som alltid måste verksamheten hitta sina former utifrån de lokala förutsättningarna. Nu har en positiv etablering skett och även om den inte alls kan ses som stabil är det ändå dags att fundera lite mer långsiktigt över vad El Sistema kan betyda för Uppsala. Att planera verksamheten i detalj i tio år framåt är en omöjlighet. Jag menar att det trots det är nödvändigt att ha en tydlig målbild att förhålla sig till. Jag kan se tre varianter av målbilder som kanske inte helt utesluter varandra men ändå kan fungera som alternativ. 1.

El Sistema blir en integrerad del av några grundskolors musikundervisning. Verksamheten finansieras i fortsättningen av utbildningsnämnden, eventuellt i samverkan med kulturnämnden. I denna variant kan man se El Sistema främst som en del av skolans musikundervisning. Huvudfrågan blir om skolan är beredd att ta över ansvaret för verksamheten.

2. El Sistema etableras i några för- och grundskolor och eleverna erbjuds efter några år den traditionellt uppbyggda kulturskoleverksamheten. Verksamheten startar i förskoleklass och följs upp under de första 1-3 åren i skolan. Kanske som obligatorisk verksamhet. Därefter erbjuds eleverna att ingå i kulturskolans övriga verksamhet. Verksamheten ses som ett sätt för kulturskolan att rekrytera nya elever och bekostas därför av kulturnämnden. En central fråga blir hur många av eleverna som har mött verksamheten som väljer att fortsätta inom kulturskolan. 3. En El Sistemaorkester, eller kör, byggs ut upp till vuxen ålder i ett bostadsområde. Äldre elever och vuxna i orkestern kan undervisa yngre elever. Orkestern blir en viktig del av skolans och hela bostadsområdets profil.

Flera aspekter kan läggas på vilken målbild som är den bästa för Uppsala. En är vad vi menar med El Sistema-verksamhet. En stiftelse har bildats för att bevaka varumärket. Jag skulle vilja påstå att endast alternativ 3 uppfyller de krav som finns kring vad som bör kallas El Sistema. I många av de kommuner som idag bedriver El Sistema-verksamhet är trots det alt 2 det som främst präglar verksamheten. Hur El Sistema senare skall kunna etableras som en ungdomssymfoniorkester i dessa kommuner är därmed skrivet i stjärnorna. Vad som i framtiden skall kunna kallas El Sistema är en fråga för El Sistema-stiftelsen. Hur verksamheten utformas är trots det alltid ett självständigt beslut för Uppsala kommun. Fördelen med att vara en del av El Sistema skall dock inte underskattas. El Sistema är både ett nationellt och ett internationellt nätverk där det ges möjligheter både för elever, lärare och chefer att utbyta erfarenheter och få kompetenshöjning. El Sistema bygger också på en gemensam repertoar så att olika orkestrar världen över kan spela tillsammans. Några synpunkter på de tre alternativen ovan: Alt 1 Integrerad del av för- och grundskoleverksamhet Det första alternativet innebär att verksamheten helt är baserad på den obligatoriska skolan. Initiativ och finansiering borde då också vara skolans. Frågan om detta alternativ har inte ställts till de idag involverade skolorna och jag har, främst av ekonomiska skäl, svårt att se alternativet som aktuellt i Uppsala. Alt 2 Några inledande år i för- och grundskolan och sedan integrering i övrig kulturskoleverksamhet Samverkan med skolor för att kunna introducera verksamheten för barnen och deras föräldrar kan vara en bra metod. Svårigheten uppstår när verksamheten går över till frivillig sådan. Hindren handlar om avgifter och om när och var undervisningen äger rum. Även om jag inte kan belägga det med siffror är min bestämda uppfattning att både ett införande av avgift efter ett eller två års verksamhet eller att erbjuda undervisning centralt med stor säkerhet innebär att en stor majoritet av eleverna i Stenhagen slutar. Därmed inte sagt att det är omöjligt att ta ut avgift. Erfarenheter från Malmö och Göteborg visar att många barn, även de med resurssvaga föräldrar, väljer att delta i verksamheten när den redan från start har en avgift på 2-300 kronor per termin. Båda kommunerna har så låga avgifter för alla elever. I Stockholm är El Sistemaverksamheten gratis medan övrig kulturskoleverksamhet kostar. Det är i längden en helt orimlig ordning. Jag anser att en syn på El Sistema som ett sätt att rekrytera elever till kulturskolans ordinarie verksamhet både är ett ineffektivt rekryteringssätt och ett väldigt kostsamt sådant. Alt 3 Fullödig symfoniorkester, eller kör, i ett bostadsområde El Sistema kan ses som en orkester- och körskola. I Stockholm arbetar man bara utifrån att det är en orkesterskola. Arbetsformen för undervisningen är den stora orkestern. Skall en satsning på El Sistema göras i Uppsala bör också orkestern, eller kören, vara utgångspunkten. Vilken långsiktig effekt är rimligt att tänka sig? Det är en mycket svår fråga eftersom det saknas bra statistik inom hela kulturskoleområdet. För några årtionden sedan undersökte några kulturskolor hur många av eleverna som fanns kvar år efter år. Siffrorna då varierade mellan olika ämnen men en väldigt grov siffra var att hälften av eleverna hade slutat efter två år. En lika grovt tillyxad siffra var att 10 procent av eleverna fanns kvar genom högstadiet. Elever som deltog i årskurs 9 var i regel kvar även under gymnasietiden. Troligen är dessa siffror något lägre idag med tanke på att barn generellt deltar kortare tid i olika aktiviteter. De testar och byter. Kanske har också andelen barn som slutar i en aktivitet för att sedan återuppta den eller en snarlik aktivitet, exempelvis musikutövning fast på ett annat instrument, ökat. I vilket fall utgår jag från beräkningar nedan av kostnader för El Sistema på sikt efter de här grovt tillyxade siffrorna som målbild för verksamheten: Minst 50 procent av eleverna skall delta i frivillig verksamhet i årskurs tre och minst 10 procent skall finnas kvar i årskurs nio. Det kan vara alltför optimistiskt men vid samtal med andra El Sistema-verksamheter framförs att målet måste vara att ha minst dubbelt så många kvar efter årskurs nio. En mer exakt målbild anser jag bör diskuteras med berörd personal.

Samverkan med grundskolorna och fritidshemmen Grundskolorna i Stenhagen är intresserade av att verksamheten forstätter. Det är naturligtvis en förutsättning för kontinuitet. Skolorma ser stora möjligheter med verksamhet i stadsdelen. De problem som finns handlar snarast om lokal- och schemafrågor, men dessa kan enligt skolorna lösas. Lokalfrågan är den mest sårbara delen. Om Uppsala går vidare med utveckling av orkesterverksamhet i Stenhagen, och/eller andra stadsdelar, rekommenderar jag att stor vikt läggs vid att teckna ett avtal med utbildningsnämnden vilka, och när, lokaler står till ES förfogande. Oavsett om det fungerar bra idag. Eftersom El Sistema är en långsiktig satsning måste lokalfrågan hålla även vid rektorsbyten eller byte av politiker i nämnden. Utgångspunkten måste vara att kulturnämnden satsar ekonomiskt på El Sistema och att därför skolan bör bidra med avgiftsfria lokaler för verksamheten. Så fungerar det idag. Idag är El Sistema i Stenhagen en del av både den obligatoriska grundskoleverksamheten och fritidshemsverksamheten. Det skapar en otydlighet vem som är ansvarig för verksamheten, Kulturskolan eller grundskolan. I förlängningen handlar det också om vem som skall bekosta verksamheten. Båda skolorna har uttryckt en önskan att verksamheten fortsätter som obligatorisk inom F-klasserna och åk 1. Från åk 2 föreslås den bli frivillig. Skolans arbete att betrakta verksamheten som mycket angelägen på fritidshemstiden är fortsatt mycket viktigt. Samverkan med skolan är central för att El Sistema skall lyckas. Särskolans elever deltar detta andra år av El Sistema i förskolegrupperna. Särskolans ledning är positiv till att en fortsättning även sker med instrumentalundervisning. Denna måste anpassas till elevernas förmågor så att också de i framtiden kan delta i ensembleverksamheten.

När verksamheten sker på obligatorisk skoltid är skolan juridiskt ansvariga både för innehåll och elevernas säkerhet. Inget av detta kan delegeras till kulturskolan. Därmed följer också att skolan måste ha en person som är utsedd som ansvarig för innehåll och säkerhet mm. Om skolan väljer att se El Sistema som en del av musikundervisningen eller som skolans val är en fråga för skolan att besluta. Skolan har också möjlighet att förlänga skoldagen motsvarande El Sistemas tid. Även det är enbart skolans sak att besluta om. I Fklassen följer alltid en lärare med elevgruppen och denna lärare är därmed ansvarig för lektionen. I åk 1 måste en lärare från skolan delta i lektionen eller en lärare från kulturskolan utses som ansvarig för skolans räkning. Denna lärare bör då också bekostas av skolorna. Vid kontakt med skolorna har de uttryckt en samsyn på den frågan. När undervisningen görs frivillig måste både elever som är inskrivna i fritidshemsverksamheten och de som inte är det kunna delta på lektionerna. Eftersom fritidshemmen inte är läroplansstyrda som skolan är frågan om lektionsinnehåll lättare att lösa. Fritidshemmet är ansvariga för elever som är inskrivna och kulturskolan för övriga. Jag har inte kunskap om den juridiska gränsdragningen i det fallet. Kanske kan det klarläggas av kommunens jurist?

Samverkan med det professionella kulturlivet El Sistema startades som sagt i Sverige som ett gemensamt projekt mellan Angereds kulturskola och GSO - Göteborgs Symfoniorkester. Kopplingen mellan elevverksamheten och den professionella nivån blev därmed stark. Inom förebilden i Venezuela är denna koppling inte lika framträdande. Däremot bygger alltid El Sistema världen över på betydelsen av förebildning. En sådan kan ske genom äldre elever, amatörer eller professionella. Helst en kombination av alla. I Uppsala finns samverkan både på professionell nivå genom Musik i Uppland och – kan man kalla det semiprofessionell nivå – genom Kungliga Akademiska Kapellet. Det kan absolut vara en fördel med detta breda samarbete. Det som däremot känns mindre bra är att samverkan inte alltid bygger på en ömsesidig insats. Viljan är helt klart ömsesidig men Musik i Uppland anser inte att de har resurser att svara upp mot sina egna ambitioner. Det är säkert en riktig analys. Trots det är det helt fel om samverkan bygger på ekonomiska bidrag från kulturskolan eller andra delar av Uppsala kommun. Kommunen bör därför – om El Sistema skall fortsätta – tillskriva landstingets kulturnämnd om att resurser för samverkan med Uppsala och andra kommuner med liknande verksamhet i länet tillskapas inom Musik i Uppland. Ett avtal om

samverkan bör därefter tecknas med landstinget. När det gäller Akademiska kapellet bör även deras verksamhet finansieras utanför kulturskolans budget av annan del av Uppsala kommun. En diskussion kan även föras inom Uppsala Kulturskola kring om denna samverkan med musiklivet skall ingå som en del av all samverkan mellan kulturskolan och det professionella – och amatörkulturlivet i Uppsala. Alla elever på kulturskolan möter förmodligen inte varje år professionella utövare.

Äldre elever som förebildare En central del av El Sistemas koncept är att äldre elever lär yngre. Det kan ske genom att man sitter tillsammans i en orkester, men det kan också ske genom att den äldre eleven sköter om en del av repetitionerna exempelvis som stämledare. En viktig del av förebildningen bör ske via äldre elever. Hittills har denna del utvecklats sparsamt i Sverige främst eftersom orkestrarna ännu inte har någon större ålderspridning. Jag rekommenderar El Sistema stiftelse att ta initiativ till en kurs för elever som vill fungera som “El Sistema-ungdomar” eller vilken titel de kan tänkas få. Elever som idag går på en kulturskola, och förslagsvis är över 12 år, skulle kunna få en kurs under några dagar för att sedan hjälpa till i orkesterarbetet bredvid en lärare. Jag anser att de absolut inte skall avlönas utan bygga på ett ideellt engagemang. (Jag menar att det även är fel att elever i 17-årsåldern vikarierar på kulturskolan. Det är att ta för lätt på det ansvar det är att vara lärare.) Däremot bör elever som stödjer orkesterarbetet på detta sätt kunna få kurser, extra egna lektioner, resor med El Sistema över hela jordklotet som stimulans för det engagemang de lägger ner. Jag har fört fram tanken på en kurs i några sammanhang och ansvariga för El Sistema i Göteborg och Stockholm är intresserade. Säkert fler. Lämplig kursledare finns inom stiftelsen El Sistema. En viktig del av detta arbete är att tänka långsiktigt även ur ett rent ekonomiskt perspektiv. El Sistema som koncept bygger på att eleverna får mycket längre tid än de flesta andra elever på kulturskolorna får. Även om det sker i grupp kostar El Sistema för nybörjare mer än annan undervisning. Kan orkestrar som byggs upp, enligt ES målsättning, byggas med hjälp av extra “El Sistema-ungdomar”, och att även andra elever lär varandra, kan den höga initiala kostnaden kompenseras i en lägre kostnad efter ett par år. På sikt kan El Sistema som koncept till och med vara mer ekonomiskt än det som är vanligt inom kulturskolor idag. Jag tror till och med att utan denna del av konceptet ES så riskerar verksamheten bli för dyr och bli en ”gökunge” inom kulturskolorna.

Framgångsfaktorer Många gånger den senaste tiden har jag från aktiva inom El Sistema fått höra att det är en stor risk att politiker ser El Sistema som quick fix. Det är ett koncept som bara har fördelar och ger snabba resultat. Jag instämmer gärna i att det finns många fördelar men det finns också många problem som behöver diskuteras inom kulturskolorna. Låt mig ändå börja med framgångsfaktorerna. Vad är det som kan göra att El Sistema kan lyckas i Uppsala?

Långsiktighet Startas El Sistema-verksamhet så är det nödvändigt att tänka långsiktigt. Jag påstår att planen måste hålla minst tio år innan någon egentlig utvärdering kan göras. Då har de första eleverna gått ut åk 9 och varit i verksamheten tio år.

Lärarlaget Den absolut viktigaste delen är det finns ett engagerat lärarlag. Som Emma Nyman, en av de första lärarna i Göteborg skrev i en uppsats inom Göteborgs Universitet:

Lärarrollen i ES är både mer komplex och krävande än andra musiklärarroller, samtidigt som den också är betydligt roligare och mer stimulerande. Lärarlaget behöver tid för det interna arbetet och stöd i form av möjligheter att fortbilda sig. Inom nuvarande läraravtal finns tid för kompetensutveckling. Det handlar snarare om praktiska och schemamässiga möjligheter att ta del av fortbildningsdagar inom El Sistema på nationellt och internationell nivå. Bra arbetsledning är naturligtvis centralt.

Familjerna Barn och familjer är medskapare i El Sistemaverksamheterna. Hela konceptet bygger på att involvera och engagera hela familjen i arbetet. Det sker främst genom träffar en gång i veckan men kommer naturligtvis att behövas när det handlar om konserter, läger och lovverksamheter.

En del av Kulturskolan När den första El Sistemaverksamheten i Sverige startade i Angered i Göteborg var den en självklar del av kulturskolan där. Sedan följde en period där El Sistema inte minst i massmedia beskrevs som en musikskola och skillnaden mellan den och kulturskolan inte sällan stod i fokus. Nu finns alla El Sistema inom kulturskolorna runt om i landet men det betyder inte att de är en självklar del av dessa. I värsta fall innebär de snarare en splittring av kulturskolornas personal i två grupper; för eller emot El Sistema. För att undvika en sådan utveckling i Uppsala behövs en omfattande fortbildning av all personal i vad El Sistema står för. Inte med syftet att alla skall börja arbeta enligt detta koncept. Snarare att belysa hur detta koncept fungerar i förhållande till de förhoppningsvis tio andra koncept som existerar parallellt på kulturskolan. Det behövs också, menar jag, reflektioner över hur olika delar av El Sistema som koncept kanske kan användas av andra delar kulturskolan. Ett exempel kan vara förhållandet till familjerna, ett annat lärarlaget, ett tredje tiden per vecka, ett fjärde kontakt med det professionella och ett femte “El Sistema-ungdomar”. Finns det delar här som kan vara fördelar för annan kulturskoleverksamhet om vi nu anser att de har fördelar inom El Sistema?

Samverkan med skolan Även om El Sistema är en för eleverna frivillig verksamhet så kräver den stor samverkan med skolan. Dels för att lokaler finns för verksamheten, dels för schemaläggningen för främst F-klass och åk 1 fungerar och sist men inte minst för att skolans personal skall uppmuntra eleverna att delta i verksamhet. Inte minst gäller det sista fritidshemmens personal. El Sistema kan inte finnas i en stadsdel om inte skolan på alla dessa sätt ger verksamheten förutsättningar att fungera. Finns inte allt på plats bör inte ES starta i en stadsdel.

Dilemman Vilka dilemman uppstår när El Sistema införs i Uppsala?

Vilka får vara med? Det tyngst vägande argumentet för El Sistema i Uppsala antar jag är att kulturskolan skall rekrytera barn boende i stadsdelar där få deltagare finns idag. Jag menar att detta är viktigt för kulturskolan men innebär en satsning för att välkomna in ”nya” barn samtidigt som de som redan är intresserade snällt får ställa sig i kö. Jag menar att det på sikt är mycket olyckligt och i värsta fall leder till konflikter mellan Uppsalas invånare. I Nacka, och några andra kommuner, har kommunen sagt sig ha råd att låta alla barn som är intresserade av kulturskolans verksamhet kunna ta del av den. Jag menar att skall Uppsala bygga ut El Sistema bör man titta på möjligheten att göra en liknande satsning i Uppsala.

Avgifter På samma sätt som kön till kulturskolan kan skapa motsättningar kan en undervisning utan terminsavgifter en stadsdel samtidigt som det i en annan stadsdel finns avgifter skapa problem. Dels juridiskt men också attitydmässigt. Att införa en avgift för årskurs två-elever i Stenhagen på 1200 kronor per termin tror jag skulle innebära en kraftig reducering av antalet elever. Den enda hållbara lösningen tror jag därför är att under det kommande året låta elever i Stenhagens El Sistema fortsätta med verksamheten utan avgifter och att kulturnämnden under det kommande året ser över möjligheterna att sänka avgifterna ner mot 2400 kronor per termin. Det är en nivå på avgifterna som i andra kommuner med El Sistema verkar kunna fungera ganska bra. Helt utan problem är ingen avgiftsnivå.

Mångfald Jag påpekade ovan att det är viktigt att El Sistema blir en del av den kompletta kulturskolan. El Sistema stiftelse menar att El Sistema arbetar med klassisk musik, folkmusik och eget skapande. Jag är inte insatt i deras diskussioner men det är en inte särskilt djärv gissning att de två senare handlar om att det i ett svenskt sammanhang känns fel att bara arbeta med noterad musik och aldrig ta tillvara elevernas lust att skriva egen musik. Oavsett detta är mycket av El Sistema fokuserat på stor orkestermusik med klassisk repertoar. Mina egna musikpreferenser är bredare men jag ser ändå en fördel att El Sistema fortsätter på den inslagna vägen. En orkester kan inte vara bra på allt. En orkester kan inte också hålla på med teater och dans mer än i begränsad utsträckning. Jag menar helt enkelt att El Sistema skall behålla profilen men att denna i Uppsalas fall bör kompletteras med många andra verksamheter. Jag kan tänka mig att man med El Sistema som förebild kan starta bildkonstverksamhet, dansverksamhet eller rap-verksamhet. Denna verksamhet kommer då inte kallas El Sistema men kan samverka med denna och också ingå i ett gemensamt större nationellt utvecklingsarbete med andra kulturskolor. Jag anser också att en alltför stor fokusering på de sociala effekterna av El Sistema kan hämma verksamheten. Att den oavsett avsikt ändå får en stor social affekt är en annan sak. Jag menar att det därför är rimligt att pröva El Sistema som koncept även på en centrala kulturskoleverksamhet, orkester eller annat, i Uppsala. Det sker i viss utsträckning i Göteborg. Barnen i centrum kan ha helt andra men inte mindre behov av att få delta í en verksamhet med stark gruppkänsla.

Delaktighet Ytterligare en aspekt som är värd att lyfta fram är elevers delaktighet. Jag anser inte att den utgör ett dilemma men det kan finnas andra som menar att den är det. El Sistema kan förknippas med ett auktoritärt sätt att se på musik. Eleverna får inte välja vad de spelar, de skall lyda och spela de noter som ställs upp framför dem. Eleverna är inte delaktiga. Jag menar att denna syn bygger på ett missförstånd vad elevinflytande innebär. Den allra enklaste tolkningen av inflytande är att läraren skall fråga eleven vad hen vill spela. Jag har till och med hört lärare som menat att elevinflytande innebär att det är eleven och inte läraren som skall bestämma över lektionen. Jag menar att då handlar det inte om elevinflytande utan om en lärares abdikation från sin uppgift. (En lärare som har mer av en stödjande coachande roll för lite äldre elever är en annan sak.) En ökad delaktighet måste istället innebära att i detta fall kulturskolan bjuder in eleverna till ett sammanhang, föreslår hur verksamheten skall byggas upp men hela tiden har en dialog med eleverna som kan motivera dem att fortsätta på den inslagna vägen eller formulera alternativa lösningar. Verksamhetens huvudinriktning, i detta fall, en stor orkester som spelar tillsammans ingår inte i det som kan ifrågasättas eller bytas ut. El Sistema kan med rätt uppbyggnad vara ett exempel på hur elever får en ökad delaktighet. Konceptet utesluter inte på något sätt delaktighet.

Förslag Utgångspunkter Vad som är en bra verksamhet inom El Sistema kan ha flera olika utgångspunkter.

Är det bra för barnen? Är det bra för förskolan och skolan? Är det bra för kulturskolan? Att verksamheten är ett positivt och givande inslag för barnen är naturligtvis en utgångspunkt för alla förslag. Ibland kan det innebära att barnen möter en bra verksamhet ett par år och att man är nöjd med det resultatet. Det kan vara acceptabelt men verksamheten ger då knappast någon positiv effekt på kulturskolan i form av att sammansättningen av elever i tonåren blir annorlunda än idag. En verksamhet kan därmed vara bra utan att den på längre sikt tillför kulturskolan något. Jag utgår i mitt förslag ifrån förslaget på upplägg av El Sistema även skall ha långsiktiga effekter. Jag utgår ifrån att det främsta motivet för Uppsala att satsa på El Sistema är att det kan utgöra en väg att bryta den sociala snedrekrytering till kulturskolan som finns idag. Jag utgår från att det är kulturskolans möjligheter att nå sina mål genom en förbättrad rekrytering som skall vara i fokus. Jag utgår också ifrån att en ”pröva-på”-verksamhet INTE innebär att man har uppnått det målen. Jag anser att eleverna skall vara kvar i 13-14-årsåldern innan man kan påstå att rekryteringen lyckats. Eller som man ofta beskriver det i El Sistema-sammanhang; att en social hållbarhet har uppstått. Min slutsats är därför att Uppsala kommun har mycket att vinna på att forstsätta en satsning på El Sistema och göra detta genom en fortsättning av orkesterinriktningen i Stenhagen och en ny körsatsning i en annan stadsdel.

Ungdomssymfoniorkester i Stenhagen -

Fortsätt med nuvarande El Sistema i Stenhagen ytterligare ett år som obligatoriskt inslag i F-klass och åk 1 och som frivilliga grupper två-tre tillfällen i veckan från och med årskurs 2. Kanske med en till två i direkt anslutning till skoldagen och en senare eftermiddag för att kunna samverka med äldre elever, “El Sistema-ungdomar”.

-

Planera under detta år hur en komplett ungdomssymfoniorkester kan startas året därpå. Eleverna kan då exempelvis få två längre lektioner, 2x45 med rast, med hela orkestern per vecka. En träff med föräldrar varje vecka. Inga elever har enskilda lektioner men får grupplektioner med teknikövningar efter behov. Mindre kammarensembler kan också tillföras för elever som vill spela mycket. Någon enskild elev som vill satsa mot professionell karriär kan också så småningom kunna delta i särskilt elitsatsning inom kulturskolan och inom denna få även individuella lektioner. (Kostnad för det sista är inte inräknad i budget nedan)

Ungdomskör i annan stadsdel -

Skapa en El Sistema- kör i en stadsdel. När denna etablerats är samverkan med en eller flera El Sistema-orkestrar självklar.

Kostnad Jag utgår från att uppbyggnaden av El Sistema anpassas efter hur mycket av verksamheten som kan tillskapas med nya medel. Att fördela om medel från nuvarande kulturskoleverksamhet skulle ha alltför stora nackdelar. Kostnaderna som redovisas nedan får anses som preliminära. Kulturskolans ledning måste gå igenom dem och komma med ett mer exakt förslag innan beloppen fastställs på politisk nivå. Nuvarande kostnad vårterminen 2017: Personalkostnader ca 630 000 Övrigt 355 000 varav 125 000 avser Musik i Uppland.

Kostnad ht 2017 Personalkostnader projektledn, F-klass, åk 1 650 000 Personalkostnader åk 2 Stenhagen 350 000 Ny körsatsning i nytt område 260 000 Övrigt 390 000 Extra kostnader under 2017

1 650 000

Kostnad budget 2018 Vårterminen 2018 Utgångspunkt är att professionell samverkan from 2018 inte belastar kulturskolans budget Projektledning Personalkostnader F-klass och åk 1 Personalkostnader åk 2 Stenhagen Ny körsatsning i nytt område kostar cirka Övrigt Totalt

200 000 500 000 350 000 260 000. 200 000 1 510 000

Höstterminen 2018 Projektledning Personalkostnader F-klass och åk 1 Personalkostnader åk 2-3 Stenhagen Kör F-klass och åk 1 Övrigt Totalt

200 000 500 000 350 000 520 000 200 000 1 770 000

Totalt budget 2018

3 280 000

En viss reservation bör läggas in i denna beräkning på ett par punkter: -

Någon gång under uppbyggnaden kan det behövas något större projektledning, kanske en heltid totalt. Jag har inte räknat med den kostnaden. Verksamheten med särskolans elever är betydligt mer resurskrävande än den för övriga elever. Jag har inte räknat med den kostnaden. Storleken på den orkester som bildas i årskurs 2 och sedan fylls på med nya åk 2 höstterminen 2018 är svår att uppskatta. Väljer alla elever att delta kanske inte lärarresursen jag budgeterat räcker till. Stimulans till “El Sistema-ungdomar” är inte budgeterad.

Med detta i beaktande kanske budget 2018 bör uppskattas till 3,5 – 3,7 miljoner totalt för El Sistema i två bostadsområden. Nuvarande kostnad räknat på helår är 2 180 000 kronor. Det innebär en kostnadsökning för budget 2018 med maximalt 1,52 miljoner för en nästan dubbelt så stor verksamhet. Sett på några års sikt bör en budget i denna storleksordning kunna svara för en fortsättning av verksamheten utan högre kostnader i ytterligare ett tiotal år. Fungerar allt bra kan istället kulturnämnden fundera över att utöka verksamheten med ytterligare en satsning i ett bostadsområde 2018 eller 2019. Varför inte med en inriktning på bildkonst, film eller dans? Uppsala kommun föreslås besluta att ge Uppsala kulturskola i uppdrag att fortsätta bedriva El Sistema i Stenhagen i samtliga F-klasser och åk 1 samt erbjuda årskurs två fortsatt frivillig undervisning utan avgift

att ge Uppsala kulturskola i uppdrag att starta en ny El Sistemaundervisning med inriktning på körsång i en stadsdel. Första året i F-klasser att ge Uppsala kulturskola i uppdrag att ta fram ett avtal mellan kulturnämnden och utbildningsnämnden avseende lokalanvändning i Stenhagenskolorna och i ny stadsdel med El Sistema-verksamhet att ge att ge Uppsala kulturskola i uppdrag att genomföra en fortbildning av kulturnämnden och samtliga anställda i kulturskolan i konceptet El Sistema att tillskriva landstingets kulturnämnd om att resurser för samverkan med Uppsala och andra kommuner med liknande verksamhet i länet tillskapas inom Musik i Uppland. att för uppdragen avsätts medel inom kostnadsramen 3,7 miljoner. Exakt summa fastställs efter förslag från Uppsala kulturskola senast den x/x 2017. Stockholm den 9 december 2016 Håkan Sandh Skriftliga referenser: Clausson, M & Thanner, L (2015) El Sistema- svensk kulturskola i förändring. Eget förlag. Göteborg. Nyman, E. (2014) Ett större grepp – Om lärares bild av vardagen i El Sistema Sverige. Uppsats på avancerad nivå, Göteborgs Universitet Tunstall, T (2013) Changing Lives W. W. Norton, USA Möten: El Sistema träff 2 dgr i Malmö Stenhagenskolan, besök i verksamhet inklusive träff med föräldrar på kvällen Stenhagenskolan, träff med rektorer mfl. Stenhagenskolan, konsert med El Sistema och Kungliga Akademiska kapellet Landstingets kulturdirektör och chef för Musik i Uppland Besök i tre stadsdelar med ES i Göteborg Besök i Bredäng, Stockholms kulturskola Samtal med representanter för verksamheten i Södertälje och Eskilstuna Personalkonferens Uppsala kulturskola