Validering en pedagogisk process

UFL-rapport

Nr 2006:06

Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Validering – en pedagogisk process Redovisning av ett valideringsprojekt inom särskild lärarutbildning

Inger Brännberg Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet

UFL-rapport

Nr 2006:06

Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Validering – en pedagogisk process Redovisning av ett valideringsprojekt inom särskild lärarutbildning

Inger Brännberg Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet

Göteborgs universitet • Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Box 100 • 405 30 Göteborg • tfn 031 - 773 1000 (vxl) • fax 031 - 773 5515 www.ufl.gu.se

Rapport nr 2006:06 ISSN 1652-7038 Inger Brännberg Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet 2

Förord Rekryteringen till lärarutbildningen måste på lång och kort sikt uppmärksammas och åtgärdas, vilket också framgår av regeringens proposition inför en ny lärarutbildning (Proposition 1999/2000:135). För att öka antalet behöriga lärare inom förskola, grundskola och gymnasieskola föreslår regeringen (Proposition 2001/02:1) att på kort sikt öka antalet examinerade lärare genom s.k. särskilda lärarutbildningar (SÄL II). Utbildningen vänder sig till obehöriga lärare som arbetar i skolan eller till behöriga lärare som önskar bredda sin kompetens. Utbildningen skall ske i samverkan mellan lärosäten och kommuner. Utbildningen är särskild så till vida att den studerande skall tjänstgöra på halvtid inom förskola eller skola samt bedriva studier på halvfart under utbildningsperioden som för den studerande omfattar högst tre år. Villkoren för utbildningen regleras i en särskild förordning (SFS 2001:740). SÄL II-projektets uppdrag är att under tidsperioden 2002 – 2006 utbilda 4000 behöriga lärare. Det uppdrogs åt Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet, Högskolan i Jönköping, Malmö högskola samt Lärarhögskolan i Stockholm att genomföra utbildningen. Göteborgs universitet har samordningsansvaret för projektet. SÄL II-projektet är en fortsättning på tidigare framgångsrika lärarutbildningsprojekt, det så kallade SÄL1 samt KUT (Kompletterande utbildning). Det största antalet sökande till SÄL II-projektet har varit förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare vilka svarat för nästan hälften av utbildningsplatserna. Dessa har vidareutbildats till lärare i grundskolans tidigare år samtidigt som kommunernas företrädare uttalat ett allt större behov av lärare med inriktning mot förskola, fritidshem och förskoleklass. För att motverka bristen på denna grupp av lärare genomfördes under senhösten 2003 och våren 2004 valideringsprojekt av barnskötare. Den bakomliggande föreställningen är att målgruppen barnskötare med minst fem års yrkesverksamhet och akademiska studier om 40 poäng har reell möjlighet att få sina kunskaper och sin faktiska kompetens erkänd genom en valideringsprocess. Validering innebär ”möjlighet att få sin kunskap och kompetens värderad oberoende av var kunskapen inhämtats” (SOU 1996:27). Valideringen av barnskötare innebar att den sökande genom skriftliga uppgifter och muntlig intervju kunde tilldelas akademiska kurser om 40 poäng inom lärarutbildningen. De 40 poängen svarar mot; 20 poäng inom VFU-verksamhetsförlagd utbildning, 10 poäng 3

inom inriktningen Barn och ungas utveckling samt 10 poäng inom AUO - det allmänna utbildningsområdet. Annonsering i Kommunalarbetaren (nr 20 och 21 år 2003) gav stor genomslagskraft. Många telefonsamtal och ansökningar inkom, vilket visar att det finns en stor vilja hos barnskötare att höja sin formella kompetens. Många av de sökande saknade dock akademiska studier om 40 poäng och för denna grupp är SÄL-projektets ram av studier om maximalt 60 poäng otillräcklig. Två grupper om 24 respektive 26 validerade barnskötare startade sin lärarutbildning vårterminen 2004 samt höstterminen 2004 och båda grupperna är klara med studierna höstterminen 2006. De validerade studenterna kunde således förkorta lärarutbildningen med ett års studier på heltid. Föreliggande rapport är en redovisning av ett gynnsamt valideringsprojekt av barnskötare vid Göteborgs universitet. I rapporten beskrivs målgruppen och rekryteringen, valideringsdokumentens utformning, valideringsprocessen samt bedömning och resultat av valideringen. Avslutningsvis redovisas slutsatserna av valideringsprojektet samt en diskussion av vad som kan utvecklas utifrån detta projekt.

Ilse Rossi Projektsamordnare

4

Innehållsförteckning Inledning ............................................................................................................... 7

Vilka grundantaganden har styrt genomförandet av projektet? ........................... 7 Vad är validering och hur har uppdraget tolkats? ............................................... 8 Ambitionen med valideringsprojektet................................................................. 9 Projektbeskrivning ............................................................................................ 11

Målgrupp och rekrytering ................................................................................ 11 Vem var behörig att valideras i detta projekt? .................................................... 12 Valideringens aktörer........................................................................................ 12 Vad skulle valideras i detta projekt? .................................................................. 13 Valideringsdokumenten .................................................................................... 16

Valideringsdokument för 10 poäng LAU100 + 10 poäng LBU100 .................. 16 Valideringsdokument för 20 poäng VFU – verksamhetsförlagd utbildning....... 17 Bedömning av valideringsdokumenten samt behov av kompletterande uppgifter .......................................................................................................... 18 Pedagogiskt samtal ........................................................................................... 18 Dokumentation av bedömningen ..................................................................... 19 Resultat av valideringen .................................................................................. 21

Vilka ansökte om validering och vilka antogs till utbildning via valideringen? .. 21 Vad kan sägas om dessa sökande som grupp? .................................................... 21 Vad kan sägas generellt om deras valideringsdokument? ................................... 22 5

Vad minns studenterna av valideringsförfarandet? ............................................ 25 Hur tillförlitlig blir denna typ av validering?..................................................... 27 Slutsatser ........................................................................................................... 28

Vad kan vi utveckla? ......................................................................................... 30 Slutord ................................................................................................................ 32 Referenser .......................................................................................................... 33

Referenser i bilaga 1 och 2 ................................................................................ 33

Bilaga 1 Bilaga 2

6

Inledning Denna rapport avser att redogöra för och rapportera det valideringsprojekt av barnskötare som genomförts vid Göteborgs universitet 2003-2006 inom ramen för det nationella SÄL-projektet (Särskild lärarutbildning – ett projekt i syfte att motverka bristen på utbildade lärare). Rapporten diskuterar också de erfarenheter och frågeställningar om utformning och genomförande av validering som givits under projektet samt anpassning av den påföljande lärarutbildningen. I texten diskuteras bland annat utmaningen att bedöma blivande studenters kunskaper i ett nytt och för dem annorlunda sammanhang och att få en tillförlitlighet i bedömningen av reell kompetens via en kommunikativ process mellan den som skall synliggöra kunskap och den som skall erkänna och bedöma densamma. Projektet omfattar rekrytering, utarbetande av valideringsdokument, validering samt uppstart av Särskild lärarutbildning för barnskötare vid Göteborgs universitet. Projektet har i huvudsak drivits av en lärarutbildare tillsammans med en referensgrupp. I denna grupp har studierektor inom SÄL-projektet, kursansvariga i de ordinarie campuskurser som berörts i valideringen, medbedömare från universitetet samt ansvarig från Göteborgs universitets VFU-enhet (VFU betyder verksamhetsförlagd utbildning) ingått.

Vilka grundantaganden har styrt genomförandet av projektet? Utgångspunkten i denna rapport är att denna typ av valideringsverktyg skapas utifrån föreställningar om hur kunskap skapas och synliggörs. Ibland är dessa föreställningar uttalade och framskrivna i valideringsdokumentens texter. I andra texter kan de anas i val av fokus och tillvägagångssätt. Denna rapport, liksom projektet som helhet, inspireras av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Burr (1995) anger de bärande idéerna i detta synsätt och betonar en kritisk inställning till självklar kunskap. Hon menar att vi förstår världen via våra egna och gemensamt konstruerade kategorier och att vår kunskap aldrig är en objektiv återgivning av världen. Kunskapen är historiskt och kulturellt specifik. Det innebär att vi skulle förstå världen på ett annat sätt och ha andra innebörder i en annan tid. Det finns inte en självklar sanning att söka, en fast kunskap att styra mot, kunskapen ses relativt det sammanhang som den är en del av. Vårt sätt att uppfatta världen skapas och upprätthålls via sociala processer. Där skapar man en gemensam sanning eller strider om den. Lindvall (2004) menar att kunskapssynen skiljer sig åt i valideringsprocessen bero7

ende på vem som validerar - arbetslivet eller utbildningsinstitutionerna. Det är viktigt att olika grundantaganden som styr processen görs synliga. Genom att ta utgångspunkt i detta synsätt kan denna projektrapport bidra med en diskussion om validering som en social förhandling om innebörder. Validering uppfattas som en kommunikativ process som avser att synliggöra den sökandes reella kompetens.

Vad är validering och hur har uppdraget tolkats? Validering inför denna typ av högskolestudier handlar om att synliggöra reell yrkeskunskap, oavsett hur denna kunskap erövrats och att få den erkänd, värderad samt bedömd i relation till i universitetets/högskolans ordinarie kurser för ett tillgodoräknande. Validitet som vetenskapligt begrepp relaterar till forskningskravet om att undersöka det man avsett att undersöka, det handlar om tillförlitlighet. Hösten 2003 tillsatte regeringen en delegation för validering (Regeringskansliet, 2003). Delegationen har till uppdrag att säkerställa nationell likvärdighet, hög kvalité och rättssäkerhet för den enskilde genom att främja nya metoder och system för validering av bland annat arbetslivserfarenhet. Parallellt med att denna delegation arbetade för gemensamma metoder, uppmanades kommuner och inblandade utbildningsorganisationer att utarbeta en variation av olika modeller för validering och att rapportera erfarenheterna av denna mångfald. Ett bidrag till denna mångfald lämnas i denna rapport. I regeringens proposition ”Ny värld – ny högskola” (Utbildningsdepartementet, 2004), uppmärksammas validering som en väg att ytterligare bredda rekryteringen till högskolans yrkesutbildningar. Man menar att den existerande tillgodoräkningen av arbetslivserfarenhet som en väg till behörighet, i praktiken har inneburit ett rent ålderstillägg utan koppling till reell arbetslivserfarenhet. Via individuell bedömning av den sökandes faktiska kompetens kan högskolan ”bedöma och premiera” (a.a. s 241) arbetslivserfarenheten i direkt relation till den utbildning som söks. I propositionen beskrivs ambitionen om en helhetsbedömning av den sökandes faktiska möjligheter att klara den tänkta utbildningen. I detta projekt sker inte en helhetsbedömning av den sökandes faktiska kompetens. Här finns avgränsade kursmål att värdera den synliggjorda kunskapen mot utifrån en fastställd utbildningsgång.

8

Uppdraget i valideringsprojektet var att genom specifika uppgifter ringa in de sökandes yrkeskunskap och se i vad mån den överensstämde med målen för inledande kurser i den nya lärarutbildningen, dels i det allmänna utbildningsområdet som omfattar alla lärarstudenter samt i en av inriktningarna för arbete som lärare mot tidigare år. Uppdraget handlade alltså inte om att mäta en allmän yrkesskicklighet hos barnskötare. Det handlade om att jämföra de sökandes yrkeskunskaper, som dessa uttrycks i de olika valideringsdokumenten, med delar av lärarutbildningens kurs- och examensmål (se bilaga 1-3). Denna synliggjorda kunskap skulle sedan bilda grund för kommande utbildning och tillgodoräknas i studentens individuella studieplan.

Ambitionen med valideringsprojektet Det är först när kunskap och förmågor används eller kommuniceras som dessa blir möjliga att avgränsas och göras synliga. Valideringen bestod av flera delar, en skattning av yrkeskompetensen, en skriftlig bearbetning av en händelse utifrån givna teman samt en mapp med egen dokumentation i relation till efterfrågade kunskaper. Valideringen avslutades med ett personligt samtal. Ambitionen var att skapa en begränsad mängd uppgifter/dokument av olika karaktär, som ändå gav möjlighet att synliggöra de efterfrågade kunskaperna och förmågorna. En strävan att sammanfoga kurser och yrkeskompetens fanns i uppgifternas utformning. Gestaltningen av denna kunskap görs i ett specifikt sammanhang som påverkar hur kunskapen tar sig uttryck. För att kunna svara mot redan fastställda kriterier är det viktigt att alla deltagare i en valideringsprocess strävar mot en gemensam innebörd av texter runt och i uppgifterna och att den som värderar dokumenten ansvarar för att en dialog om texternas innebörder upprättas. Genom dialog, en förhandling, skapar den sökande samt den som värderar dokumenten en gemensam bild av de kunskaper och förmågor som uttrycks i de specifika dokumenten. I nästa skede skall denna synliggjorda kunskap bedömas i relation till kurs och utbildningsmål. Det innebar i detta projekt att flera av dokumenten kunde diskuteras i flera vändor för att en gemensam innebörd skulle nås. Vid några tillfällen gavs en kompletterande uppgift som stöd för att utveckla dialogen. Språkliga konstruktioner påverkar hur vi tolkar de sammanhang vi ingår i. Hur vi talar om och tänker om yrkeskompetens avgör vem som är kompetent, enligt detta synsätt.

9

Lärarutbildningens examensmål strävar mot en lärarkompetens med grund i vetenskap och beprövad erfarenhet. I den kommande lärarprofessionen betonas förmågan att problematisera, analysera och diskutera sin vardag och sina handlingar, som central. I kursplanerna (med kommentarmaterial) vid Göteborgs universitets lärarprogram framträder en kunskapssyn i linje med socialkonstruktionistiskt synsätt. Där skissas också ett ansvar för den enskilde blivande läraren att successivt utveckla en pedagogisk handlingsbederskap. I de kurser som valts ut som lämpliga för validering finns inte idéer om rätta metoder att överföra till nästa generation lärare. Där presenteras aktuell forskning om hur barn lär och utvecklas, hur olika synsätt förklarar kunskapsbildning som skall utgöra en grund för lärarens egen metodutveckling. Kunskapen är beroende av vilket sammanhang den skapas i eller används inom. Begrepp som dilemmahantering, variationsteori, den lärandes perspektiv, kulturella och samhälleliga faktorers påverkan på kunskapsbildningen, uttrycks i de kursplaner som denna validering har som bas. Denna relativa kunskapssyn genomsyrar också valideringen och ställer tydliga krav på samsyn mellan valideringens bedömningar och kursernas bedömningar. Detta är en yrkesspecifik begreppsvärld och i den skall den sökande i detta valideringsprojekt bli delaktig genom att ”skriva in sig”. I detta specifika sammanhang skall värderingen och bedömningen av dokumenten göras. Validering ses som ett verktyg för högskolan att bredda rekryteringen till lärarutbildningen och ta vara på den kunskap som dessa yrkeserfarna deltagare är bärare av. Kommunerna erbjuds en möjlighet att via stöd till redan anställda medarbetare som är rotade i kommunen, öka den behöriga bemanningen och därmed den pedagogiska kvalitén i verksamheten. För den enskilde innebär valideringen att många år i yrket och egen kompetensutveckling kan synliggöras som meriterande kunskap och bana väg för en högskoleutbildning.

10

Projektbeskrivning Målgrupp och rekrytering Projektet att inom ramen för SÄL validera barnskötare i Göteborg startade 2003 med stöd och inspiration från Malmö Högskola. Malmös projekt genomfördes efter det att en kartläggning av barnskötare i Halland, Blekinge och Skåne visade att ca 75 % av de tillfrågade önskade vidareutbildning till lärare i förskolan. Syftet med Malmö-projektet var att ta tillvara barnskötares kunskaper erövrade genom arbetslivserfarenhet. Detta skulle ske genom en valideringsprocess som gav behörighet att delta i denna högskolas SÄL-projekt (Tursell, 2004). SÄL som projekt startades för att öka antalet högskoleutbildade lärare i grundskolan och har under flera år attraherat förskollärare och fritidspedagoger verksamma i förskola, fritidshem och integrerad skolverksamhet. Genom distansstudier har dessa studenter kompletterat sin utbildning och på så vis erövrat en lärarutbildning med inriktning mot de tidigare åren. Detta har inneburit en tydlig dränering av utbildade förskollärare och fritidspedagoger i framförallt förskola och fritidshem. Bristen på högskoleutbildade pedagoger i dessa verksamheter har varit märkbar i kommunerna. Eftersom SÄL-projektet ännu hade pengar att omsätta i utbildning föddes tanken att satsa på dessa, inom projektet, nya lärarkategorier. Barnskötare med tidigare högskolestudier blev en ny målgrupp. SÄL-projektet vidgades lokalt i Göteborg till att omfatta de barnskötare som önskade vidareutbilda sig till lärare med inriktning mot förskola, fritidshem och integrerad verksamhet i skolans tidigare år. Bristen på högskoleutbildad personal var lika akut inom skolbarnsomsorgen och den integrerade verksamhetens fritidshemsdelar som inom förskolan. Annonseringen för denna nya målgrupp skedde på samma sätt som för övriga SÄL-utbildningar, det vill säga via hemsida och till kommunernas kontaktpersoner. Få ansökningar kom in till den första antagningen. Kompletterande annonseringen i Kommunalarbetaren, facklig tidskrift för barnskötare, gjordes därför. Antalet ansökningar mångdubblades, också många som inte hade grundkravet om 40 högskolepoäng ansökte. I första valideringsgruppen fanns sökande från hela södra Sverige upp till Stockholmsområdet. I andra gruppen fanns även sökande från norra Sverige.

11

Vem var behörig att valideras i detta projekt? En förutsättning för att delta i denna validering var en preliminär antagning till SÄLutbildningen för barnskötare. Denna preliminära antagning grundade sig på särskild behörighet. Det innebar att förutom allmän behörighet krävdes godkända högskolestudier om minst 40 poäng samt styrkt yrkeserfarenhet som barnskötare i 5 år i förskola/fritidshem. Sökande som studerat utomlands skulle ha sina studier godkända och värderade i svenska högskolepoäng. Förutom denna särskilda behörighet skulle den sökande ha fått garantier från sin arbetsgivare eller kommun att man dels garanterade att den sökande hade en tillsvidareanställning som barnskötare i kommunen vid ansökningstillfället, samt att kommunen garanterade anställning, tillika VFU-plats under hela utbildningstiden. Dessutom förband sig kommunen att ge stöd, i form av en mentor, under perioden. Dessa garantier från arbetsgivaren gällde alla som deltog i SÄL-projektets lärarutbildningar. Vid den preliminära antagningen framkom att flera av de sökande hade andra tjänster än som barnskötare i kommunen; förskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter, lärare i särskolan. De flesta av dessa hade också haft tjänst som barnskötare, i framförallt förskolan tidigare under sin yrkeskarriär. Antagningsenheten tillsammans med utbildningsföreträdare bedömde att de flesta av dessa tjänster motsvarade en barnskötartjänst. Efter överklagande från en av de sökande godkände också universitetets jurister dagbarnvårdare som likställt med barnskötare på förskola.Två dagbarnvårdare har också deltagit i valideringen. Tillsammans med besked om den preliminära antagningen introducerades valideringen och dess delar skriftligt. De sökande uppmanades att skicka in de efterfrågade dokumenten för bedömning och som grund för avslutande valideringssamtal.

Valideringens aktörer Ambitionen var att upprätta en muntlig och skriftlig dialog mellan den sökande, dennes arbetsledare och den universitetslärare som i denna modell bedömer dokumenten. Alla tre parter hade ansvar för att bidra på olika sätt. Den sökande skulle utifrån specificerade mål och uppgifter synliggöra sin kunskap och yrkeskompetens. Det ställde prov på förmåga att läsa och förstå uppgifternas art, förmåga att kritiskt reflektera över sig själv i ett yrkesperspektiv och att kunna strukturera, analysera och diskutera sin pedagogiska vardag i 12

form av skriftliga dokument samt muntligt. Arbetsledaren skulle tillsammans med den sökande skatta yrkeskompetensen och redogöra för hur denna tog sig uttryck i den dagliga pedagogiska verksamheten. Universitetets lärare skulle utforma uppgifter och dokument, förstå innebörden i de inskickade uppgifterna och sedan värdera dem i relation till uttryckta utbildningsmål. Vid tveksamheter inleddes en dialog med dem sökande eller dennes arbetsledare för att skapa en gemensam innebörd av dokumenten. I några fall resulterade dialogen i någon mer specifik tilläggsuppgift allt för att avslag/underkännande av valideringen så långt möjligt inte skulle kunna härledas till brister i uppgifternas utformning eller i oenighet i hur valideringsdokumenten skulle förstås. I detta projekt har alltså huvudansvaret för bedömning vilat på en person med en kompetensprofil som ansågs önskvärd: examinerande lärare i campuskurserna LAU100 och LBU100 samt VFU-lärare med ansvar för bedömning av studenter i relation till de långsiktiga målen för VFU. Bedömaren hade också tidigare erfarenheter av barnskötarutbildning i gymnasieskola och i komvux, 50-poängsutbildningar av förskollärare och fritidspedagoger samt uppdragsutbildningar av barnskötare till fritidspedagoger. Vid sidan av denna person fanns i olika skeden granskare och medbedömare från högskolan; lärare inom SÄL-projektet, kursledare i de aktuella kurserna (LAU100 och LBU100), representant för VFU-enheten samt lärarutbildare med lång erfarenhet av barn- och ungdomspedagogisk utbildning och lärarutbildning.

Vad skulle valideras i detta projekt? En SÄL-utbildning omfattar max 60 högskolepoäng, att läggas till tidigare studier på högskola/universitet. En lärarexamen med inriktning mot tidigare år omfattar minst 140 högskolepoäng. För denna grupp, med minst 40 poäng vid ansökningstillfället, innebar det att 40 poäng ur aktuell lärarutbildning skulle valideras för att kunna kompletteras med en SÄL-utbildning om 60 poäng upp till full lärarexamen. Av de 40 poäng som skulle valideras motsvarade 20 poäng VFU (Verksamhetsförlagd utbildning) och 20 poäng av två delkurser, dels en kurs inom det allmänna utbildningsområdet (LAU100)1 och dels första delen av inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (LBU100) i ordinarie lärarutbildning. 1

För sökande till omgång 2 har delar av kurssyftena till LAU 910 använts, motsvarande 10 av de 20 poängen. Dessa är överensstämmande i alla delar med LAU100:s kurssyfte.

13

Kursen Lärandets villkor och process 1: ur den lärandes perspektiv (LAU 100) ges som introduktion till alla studenter inom lärarprogrammet, oavsett vilken pedagogisk verksamhet denne lärare kommer att arbeta i. Kursen syftar till att studenten skall utveckla kompetens att skapa miljöer för allas lärande. Det finns i kursplaneformuleringarna ett uttalat spänningsfält för lärare att hantera, mellan vad man vill åstadkomma och vad som är möjligt. Förmågan att ta den lärandes perspektiv, att kunna beskriva, analysera och problematisera lärandets villkor med stöd i erfarenhet och teori lyfts fram i syftessatser, liksom förmågan att kunna förhålla sig etiskt i olika yrkessituationer. I kursplanens innehållsdelar påtalas vikten av att förstå innebörden i läraruppdraget och att se den komplexitet som läraryrket innebär. Man belyser också variationen i sätt att uppfatta och förhålla sig och vikten av att ta vara på variationen i olika sätt att förstå världen och att se mångfald som en möjlighet. Reflektionens betydelse uppmärksammas liksom etiska värden. Kursen Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling (LBU100) är den första delkursen inom inriktningen BAUN – Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling och vänder sig till de lärarstudenter som avser att arbeta i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år. Huvudfokus läggs på barn och barndom för åldrarna 1-12. I LBU100 påtalas sambandet mellan samhällets förändring och barns och ungas uppväxtvillkor och lärande. Syftet är att studenten skall kunna analysera och förstå styrdokumenten och det uppdrag dessa uttrycker i relation till vår historia och det sammanhang vi ingår i och på så sätt utveckla sin didaktiska förmåga. Olika aspekter av värdegrunden påtalas, såsom barns rätt, inflytande och delaktighet, etik, jämställdhet, genus och hur dessa aspekter får betydelse för vårt förhållningssätt. Dessa kurser introducerar alltså läraruppdraget, samhällets strategier och organisation av utbildningen av barn och unga, barnsyn, förhållningssätt och lärande ur den lärandes perspektiv. Här introduceras också den praktisk-didaktiska grunden i yrket via den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Enligt valideringsgruppens bedömning var dessa delar mest lämpliga att validera kompetensen mot för dem som har en kunskap och erfarenhet av verksamhet och uppdrag. De sökande som kunde synliggöra motsvarande kunskaper, med viss modifikation, fick tillgodoräkna sig 20 poäng VFU, 10 poäng LAU 100 och 10 poäng LBU 100 under förutsättning att de deltog i en sammanhållen SÄL14

utbildning för barnskötare där alla antagits efter validering. Ytterligare delar av utbildningen kunde tillgodoräknas efter begäran och sedvanlig bedömning. Detta ”under förutsättning att” var ett sätt att visa det sammanhang som valideringsavsnitten utgjorde en del av. Det gav också möjlighet att i kommande kurser svara för att de teoretiska perspektiv som introducerats i LAU 100 och LBU 100 fick utrymme inom den återstående SÄLutbildningen. Exempelvis ligger introduktion av textanalys i LBU 100. Detta moment lades in i LBU 250 i samband med att läsa texter inför fördjupningsarbetet.

15

Valideringsdokumenten Valideringen delades upp i tre delar: • Validering av reell kompetens motsvarande kurserna ”Lärandets villkor och process – ur den lärandes perspektiv” (LAU100) samt ”Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling” (LBU100) i form av 2 uppgifter, en specificerad och en av portföljkaraktär (se bilaga 1). • Validering av reell kompetens motsvarande 20 poäng verksamhetsförlagd utbildning (VFU) (se bilaga 2). • Avslutande individuellt valideringssamtal. Dokumenten bedömdes och bildade underlag för ett godkännande av motsvarande kunskaper/förmågor eller en anmodan att ytterligare synliggöra delar av valideringen. Efter en dialog, ibland kompletterad med ytterligare specificerade underlag, godkändes eller underkändes valideringen. Valideringsdokumenten utgår från de mål eller syften och innehåll som beskrivs, dels i VFU-riktlinjerna, dels i de kurser som valideringen avser. Dokumentens utformning granskades såväl av kursledare i dessa kurser som av representant för VFU-enheten och utvecklades ytterligare med stöd av deras synpunkter.

Valideringsdokument för 10 poäng LAU100 + 10 poäng LBU100 De båda kursernas syften presenterades, centrala begrepp i texten förklarades och den sökande uppmanades synliggöra motsvarande kunskaper. I detta valideringsdokument (se bilaga 2) formulerades en uppgift där den sökande skulle välja en konkret vardagssituation, problematisera och diskutera denna utifrån givna områden. Det handlade om att analysera och diskutera situationen med stöd i läroplanen och i kunskap om pedagogens roll och förhållningssätt samt samhällets sociala, historiska och kulturella faktorer, den pedagogiska miljöns betydelse och hur detta påverkar barns lärande och utveckling. Det klargjordes i uppgiften att det inte handlade om att söka rätt eller fel, utan att försöka resonera om olika sätt att förstå denna situation. Frågor som ”Skulle man kunna gjort på något annat sätt?” och ”Vad hade det inneburit?” ställdes i uppgiften. 16

Den sökande uppmanades också att skicka med ytterligare några dokument såsom underlag för planeringar, pedagogiska dagböcker, utvecklingsprojekt, fördjupningsarbeten med tydlig motivering till vilka kunskaper och förmågor man ville belysa samt förklaring till hur de knöt an till de kurssyften som valideringen avsåg.

Valideringsdokument för 20 poäng VFU – verksamhetsförlagd utbildning VFU – den verksamhetsförlagda delen är den del av utbildningen där studenter introduceras in i ett arbetslag och i en pedagogisk verksamhet. Det är bland annat via aktivt deltagande i detta arbetslag som de studerande utvecklar sin yrkeskompetens under utbildningen. Övergripande styrdokument för detta moment inom lärarprogrammet i Göteborg var ”Riktlinjer för VFU”. I dessa riktlinjer är långsiktiga mål formulerade under fyra huvudgrupper: – Pedagogisk verksamhet – Ledar- och medarbetarskap – Bildningsarbete – Vetenskapligt förhållningssätt I valideringdokumentet (se bilaga 1) formulerades, utifrån dessa fyra huvudområden, elva förmågor. Arbetsledare eller motsvarande skulle tillsammans med den sökande i ett samtal skatta den sökandes förmåga samt ge exempel på hur denna förmåga tagit sig uttryck i den pedagogiska verksamheten, vilka kvalitéer som är synliga. Exempel: 1 b. Förmåga att variera innehåll och arbetssätt/metoder i syfte att skapa situationer där barns erfarenheter och intentioner tas tillvara Liten_________________________________Stor

Därefter följde ett utrymme där man skulle ge konkreta exempel på hur dessa förmågor syntes i verksamheten. Dokumentet avslutades med utrymme för att beskriva ”övriga förmågor som bidrar till att synliggöra de sökandes reella kompetens”. Denna del av valideringen, denna skattning och exemplifiering undertecknades av både arbetsledare och den sökande i samförstånd. 17

Bedömning av valideringsdokumenten samt behov av kompletterande uppgifter Bedömningen av de sökandes dokument gjordes av en och samma person. Förmågan att problematisera, analysera och diskutera barns lärande och utveckling i sin egen pedagogiska vardag granskades. Här skulle exempelvis läroplanernas uppdrag tjäna som analysverktyg tillsammans med kunskaper om hur historien, kulturen och sociala sammanhang påverkar verksamhet, uppdrag och barns lärande och utveckling. Bedömningen gjordes av en och samma person, som också examinerar campusstudenter i de aktuella kurserna samt har målrelaterade utvecklingssamtal med VFU-studenter. Vid tveksamheter om hur dokumenten skulle bedömas och vid vissa avslutande samtal fanns en medbedömare. Flera av valideringsdokumenten kunde vid första bedömningen inte godkännas, men ej heller underkännas i relation till de stipulerade målen. Genom kommunikation via e-post och telefon ombads den sökande att komplettera med ytterligare uppgifter. Det kunde handla om ytterligare konkretiseringar av en skattad förmåga från arbetsgivarens sida, en djupare analys med stöd i skriftliga referenser eller en dialog, ett resonemang runt de texter som lämnats in. Vid några tillfällen skapades en extra uppgift, i syfte att komma åt den reella kompetensen. En sådan uppgift kunde vara att beskriva den uppväxtmiljö som barnen i barngruppen hade samt att reflektera över hur kunskapen om barns uppväxt formade verksamheten. Detta är en del av LBU100-kursen. Det kunde också handla om att läsa en text och använda den som verktyg för att tolka någon del av den egna verksamheten. Varje bedömning dokumenterades skriftligt och särskilda teman/frågeställningar formulerades inför det avslutande pedagogiska samtalet.

Pedagogiskt samtal Valideringen avslutades med ett personligt samtal. Individuell kallelse med specificerat eller mer allmänt hållna samtalspunkter skickades ut i god tid. Den sökande fick i intervjun möjlighet att muntligt förtydliga delar av sina dokument och föra en pedagogisk diskussion runt yrke, utbildning och pedagogisk grundsyn, bland annat. Varje intervju utformades individuellt, grundad på bedömningen av vars och ens 18

ansöknings- och valideringsdokument. Varje samtal dokumenterades direkt efteråt med en minnesanteckning. Vid intervjun fanns också tid för frågor om validering och utbildning. Den sökandes möjligheter att kunna genomföra utbildningen under de villkor som gavs diskuterades också.

Dokumentation av bedömningen För varje sökande skrevs ett samlat dokument där bedömningen av varje uppgift summerades. Bedömningen kunde ligga helt i linje med syftena i kurser och VFU-mål. Uppgift 1: VFU B bedriver en medveten pedagogisk verksamhet i enlighet med en teoretiskt förankrad modell om hur barn lär. Skapar en målstyrd verksamhet utifrån läroplanen. Har ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, bidrar till utvecklingen av verksamheten, driver aktivt sin egen utveckling via påbyggnadskurser. Arbetsledaren kallar henne ”en mycket professionell person”. Validering i relation till VFU: OK. Uppgift 2: Skriftlig uppgift En stor, genomarbetad och medveten dokumentation av pedagogisk verksamhet som vilar på ett utvecklingspedagogiskt synsätt. Utifrån uppgiften beskriver och diskuterar B verksamheten, sin egen roll och förskoleklassen som samhällsorgan. De bifogade egna dokumenten stärker bilden av en pedagog med kunskaper som väl motsvarar LAU100 och LBU100. Uppgift 3: Samtal B presenterar sig själv och sin pedagogiska vision. Samtalet stärker bilden av B som en medveten, aktiv och verbal barnskötare med stor pedagogisk medvetenhet. Ger rika exempel på hur hennes grundsyn kommer till uttryck i verksamheten. (ur Bedömning av B)

Dokumenten kunde också helt eller delvis synliggöra motsvarande kunskaper och förmågor: Uppgift 1: VFU Dokumentet synliggör förmågor i enlighet med de efterfrågade. Fungerar väl i fritidshemsverksamhet och tar ansvar för delar av skolans verksamhet. Arbetar tillsammans med andra fram underlag för utveckling av verksamheten och enskilda barns utvecklingsplaner. Förmågorna som efterfrågas synliggörs i dokumentet. Uppgift 2: Skriftlig uppgift Utifrån en matematiklektion reflekterar och diskuterar C i enlighet med uppgiften. Psykoanalytiskt synsätt används för att förstå motståndet i vissa situationer. Utifrån övriga dokument visar C att hon tillsammans med arbetslaget byggt en verksamhet i enlighet med uppdraget. Komplettera med samtal om fritidshemmets mål/fritidens lärande för att uppgiften skall synliggöra de efterfrågade delarna. 19

Uppgift 3: Samtal C berättar om fritidshemmets verksamhet och uppgift. Exemplifierar hur de arbetar med värdegrundsfrågor och vad som särskiljer dem från kommunala skolan. Att ta den lärandes perspektiv – fritidsbarnen problematiseras och C lyfter fram balansen mellan styrda aktiviteter och barns egen verksamhet. I samtalet berörs också aktuella händelser i relation till X-skolans mål och verksamhet och hur samverkan med annan kommunal verksamhet blir central. Samtalet visar att C har förmåga att diskutera och analysera fritidsbarnens lärande utifrån styrdokument och egen erfarenhet. (ur Bedömning av C)

Dokumentet avslutades med en sammanfattande bedömning, ex: Sammanfattande bedömning: I samtal och skriftliga dokument synliggörs de förmågor och kunskaper som valideringen avser att mäta. Dock rekommenderas en av kursböckerna i LAU100 för att möta en pedagogisk tolkning av lärande och utveckling med stöd i läroplanens begreppsapparat. Beslut: Valideringen synliggör kunskaper och kompetenser motsvarande LAU100, LBU100 samt VFU 20 p. (ur Bedömning av C) Sammanfattande bedömning: Dokument som synliggör kunskap i relation till mål för VFU 20 p finns med men uppgift 1 och 2 synliggör ej kunskaper och förmågor motsvarande de som anges i LAU100 samt LBU100. Beslut: Valideringen synliggör ej helt de efterfrågade förmågorna. (ur Bedömning av A) Sammanfattande bedömning: B svarar fullt ut mot innehåll och syfte i de båda kurserna och VFU. Använder det vetenskapliga synsätt som LAU100 introducerar. Beslut: Valideringen synliggör de kunskaper och förmågor som efterfrågas i relation till LAU100, LBU100 samt för de långsiktiga målen i VFU. (ur Bedömning av B)

20

Resultat av valideringen Vilka ansökte om validering och vilka antogs till utbildning via valideringen? Av totalt 86 sökande barnskötare i de båda omgångarna, bedömdes 62 uppfylla de särskilda antagningskriterierna. Dessa preliminärantogs och erbjöds att delta i valideringen. Av dessa hade 32 sin tjänst i förskola, 25 i skola/förskoleklass/fritidshem, 3 i särskola/ träningsskola samt 2 i familjeförskola (efter överklagande av antagningsbesked bedömde universitetets jurister att familjeförskola var likvärdigt med vanlig förskola). De sökande i träningsskola hade arbetat som barnskötare i förskolan tidigare under sin yrkeskarriär. Många av de sökande hade flerårig yrkeserfarenhet från flera olika pedagogiska verksamheter och var i huvudsak utbildade och anställda som barnskötare. Många av dem som sökt men som inte uppfyllde de särskilda behörighetskriterierna var barnskötare med lång yrkeserfarenhet i förskola och fritidshem men med ett mindre antal högskolepoäng än de 40 som krävdes. Alla sökande med 20-30 poäng i yrkesrelevanta kurser fick avslag på sin ansökan. Dessa sökande visar på behovet av olika utbildningsvägar in i läraryrket. Valideringen bedrevs i två grupper, en under hösten 2003 och en under våren 2004. Många av dem som ansökt i första gruppen fick för kort tid för att arbeta fram valideringsdokumenten eftersom deras ansökan kom in i samband med den extra annonseringen i Kommunalarbetaren (2003:20/21). Ett fåtal avstod då möjligheten för att återkomma vid förnyad valideringsprocess våren 2004. Av 34 preliminärt antagna hösten 2003 (ordinarie och extra omgång) påbörjade 27 valideringen och 24 av dessa bedömdes ha kunskaper motsvarande de mål och kurssyften som valideringen avsåg. I gruppen våren 2004 preliminärantogs 28 sökande och alla fullföljde valideringen. 26 av dessa kunde synliggöra de efterfrågade kunskaperna i dokument och samtal och bedömdes har kunskaper motsvarande de efterfrågade.

Vad kan sägas om dessa sökande som grupp? Några av de sökande berättar att de har uppmanats att söka utbildningen av sin arbetsgivare som ett tecken på att deras yrkeskunskap uppskattats och värderats högt. Många vill 21

ha en akademisk yrkesutbildning eftersom kommunerna strävar mot att höja den pedagogiska kompetensen och därmed avser att ersätta barnskötartjänster med lärartjänster i förskola, förskoleklass, fritidshem och integrerad skolverksamhet. Flera av de sökande har ansökt på eget initiativ och fått förankra och ibland strida för ansökan hos arbetsgivaren, eftersom denne måste ge vissa garantier under utbildningstiden. En stor variation kan ses när det gäller stödet från arbetsledare och kommun. Som barnskötare har merparten av de antagna aktivt fortbildat sig under flera år och därigenom meriterat sig för en förkortad lärarutbildning. De har gått korta poängkurser på eget initiativ och på fritiden, deltagit i kommunala projekt eller universitetets forskningsprojekt och varit aktiva i den pedagogiska verksamhetsutvecklingen. Det är barnskötare med stor pedagogisk medvetenhet som sökt till detta projekt, enligt dokumenten. Huvuddelen av de antagna har läst enstaka kurser för att fortbilda sig inom yrket; läs- och skrivutveckling, drama, barns lek och skapande, barns bildspråk, allmänpedagogik, sociologi, specialpedagogik m.m. Några har påbörjade och i de flesta fall avslutade högskolestudier till andra yrkeskarriärer så som arkitekt, agronom, sjuksköterska, bildkonstnär, dramapedagog och arbetsterapeut. Flera av de sökande har utländsk universitetsexamen. Ett par har påbörjat en barn- och ungdomspedagogisk utbildning eller en förnyad lärarutbildning tidigare men tvingats avbryta studierna.

Vad kan sägas generellt om deras valideringsdokument? De flesta dokument är utformade med stor omsorg och försöker visa de kunskaper och förmågor som efterfrågas, särskilt i dokumenten som synliggör kunskaper i relation till teorikurserna. Några av de sökande har haft svårt att i tid lämna in valideringen av VFU och andra har fått komplettera med ytterligare underlag av denna del. Huvudorsaken tolkas som att arbetsledaren har haft tidsbrist eller inte fullt ut förstått dokumentets värde för valideringen. Via kompletterande dokument och ibland telefonsamtal har alla antagna kunnat ge ett tillräckligt underlag. I valideringsdokumentet för VFU 20 poäng skulle olika pedagogiskt relaterade yrkesförmågor skattas på en linje, exempelvis: Förmåga att planera, leda och dokumentera barns lärande Liten ________________________________________Stor

Under varje skattad förmåga fanns plats för de konkreta exempel på hur denna förmåga 22

synliggörs i den pedagogiska verksamheten. Här kunde arbetsledare och sökande ha skrivit: Liten_______________________X_______________Stor M är noga med att det finns en röd tråd i verksamheten. Hon ser vikten av en väl planerad och strukturerad verksamhet. Genom en väl planerad verksamhet, god dokumentation och tillfällen till observation, reflektion och utvärdering ser M till varje enskilt barn. (ur Valideringsdokument för M, 2004)

Eller: Förmåga att inta ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till egna och andras värderingar och förhållningssätt Liten ___________________X__________________Stor F reflekterar och granskar litteratur och föreläsare och ställer ”budskapen” i relation till eleverna i skolan. Diskuterar nya rön med sina arbetskamrater. (ur Valideringsdokument för F, 2003)

Ett missförstånd som flera sökande och arbetsledare gjorde var att se denna validering som en allmän lämplighetsbedömning. Det innebar att otydligheter i de skriftliga inlämningarna och/eller begäran om mer genomarbetade texter sågs som ett ifrågasättande av lämplighet och yrkeskompetens, inte som en precisering av de efterfrågade kunskaperna. Här följer ett exempel på ett kompletterande telefonsamtal med en enhetschef för ett aktuellt fritidshem: – Hon är en klippa, den bäste vi har, hon fungerar jättebra med barnen och är inte rädd att gå in och vikariera både som gympalärare och kokerska. – Hur vill du då beskriva hennes förhållningssätt, hur tar hon tillvara barnens intentioner, det de har fokus på och vill göra? – Jag tycker att hon verkligen är värd en chans. (Noter från telefonsamtal i april 2004)

Efter klargörande av syftet att bedöma kunskaper och förmågor i relation till existerande mål och kurssyften lämnades mer konkreta och tydliga exempel på de förmågor som efterfrågades. 23

Ett samband mellan kvalitén i det pedagogiska sammanhang man ingår i, förskolans/ skolans pedagogiska medvetenhet och den synliggjorda kompetensen kan anas i flera av dokumenten. Genom att delta i forskningsprojekt, arbeta aktivt med att implementera den nya läroplanen för förskolan i verksamheten och använda modeller för att synliggöra barns lärande blir man också kunnig, kan sätta ord på sin kompetens och ser grunden för sitt agerande. För att stärka bedömningen av ”förmåga att med stöd i nyvunnen kunskap och beprövad erfarenhet diskutera och delta i den pedagogiska utvecklingen av verksamheten” då denna skattades till Stor skriver några arbetsledare tillsammans med den sökande: Gemensam reflektion (planering, utvärdering och reflektion) sker varannan vecka. All vår personal går nu en utbildning i pedagogisk dokumentation genom Reggio Emiliainstitutet. En teoridel är nu avslutad följs därefter av handledning. I vår utbildning i pedagogisk dokumentation tränar nu all personal på avdelningen att omsätta teorier i praktiken och tillsammans reflektera över hur barn lär sig. (ur Valideringsdokument för E, 2004) I vår kommun är vi tillsammans med 4 andra kommuner med i ett utvärderingssystem, där externa utvärderare utvärderar varandras verksamheter utifrån uppsatta mål och kriterier. (Vid muntlig kommunikation för att förtydliga beskrivs G som en av dem som utvärderat och utvärderats.) Genom att hålla sig informerad om ny litteratur inom yrket och för sin verksamhet. Diskuterar gärna i arbetslaget allt om ny kunskap men lyssnar och reflekterar över sina arbetskamraters erfarenheter och kunskaper. (ur Valideringsdokument för G) F har på eget initiativ deltagit i ett antal kurser. Hon har en stor vilja att utvecklas och detta leder till att hon tar alla möjligheter som finns att utvecklas vidare. F använder läroplan och forskning som grund till planeringar. Verksamheten har en betydande roll på skolan mycket på grund av F:s arbete och engagemang och klyftorna mellan förskoleklass och skola har på enheten försvunnit. (ur Valideringsdokument för F, 2003)

Många sökande bifogar någon typ av projektdokumentation, förklarar sin egen roll i projektet och den kunskap som erhållits och hävdar denna i relation till valideringsuppgifternas kunskaper och förmågor. Det finns också de som på eget bevåg bedrivit hög-skolestudier i yrkesnära kurser under flera år utan stöd från arbetsgivaren. Dessa sökande visar 24

på en kritisk reflekterande förmåga över den gemensamma pedagogiska verksamheten. De sökande som arbetar i en verksamhet där man sett den nya läroplanen som ”fina ord” och ”hyllvärmare” och i valideringsdokumenten ombetts synliggöra sin medvetenhet om grundsynen i läroplanerna och därmed uppdragets grundantaganden har mött en extra utmaning. Det är i denna sista grupp som flera av dem som avbrutit sin validering, eller de som ej godkänts, funnits. Är det möjligt att dessa uppgifter och denna dokumentation förmår att mäta vars och ens specifika kunskaper? Kan vi tala om en kollektiv kunskap i arbetslaget som den sökande är en del av? Denna typ av validering blir kanske bara ett sätt att visa att man kan skriva in sig i det sammanhang som utbildningen är, och det kanske är det vi efterfrågar.

Vad minns studenterna av valideringsförfarandet? I samtal i samband med fördjupad handledning (besök eller enskilt samtal) hos 21 av studenterna under våren och hösten 2005, har studenterna bland annat reflekterat kort över valideringen och den första delen av utbildningen. Merparten säger sig minnas ganska lite av själva valideringen. De uppmanas att då reflektera över vad de minns. En mer systematisk uppföljning, än bara en del av ett längre handledningssamtal, hade kunnat ge mer insikt om deltagarnas reflektioner. (”Rösterna” i denna del är nedskrivna efter samtalen/besöken som korta noteringar.) Flertalet berättade om stressen och tidspressen. För merparten i den första valideringsgruppen, som ansökte efter extraannonseringen i Kommunalarbetaren, gavs endast ca tre veckor för att ta nödvändiga kontakter och genomföra de olika valideringsuppgifterna. Du vet det var ju jul och deadline var precis efter nyår. Jag satt på annandag jul, det var inte bra. (Samtal 14)

Man påtalar också att man kände osäkerhet inför dokumentens omfattning: Det var först när jag tryckt ut alla papper som jag insåg att det var ett omfattande arbete. Det kändes som det var viktigt att formulera sig tydligt och att ta en sak i taget. (Samtal 8) Jag tänkte – detta klarar jag aldrig och la bort allting över helgen. Men sen tänkte jag att detta skall väl inte hindra mig och tog fram pappren igen. (Samtal 2)

25

Nästan alla reflekterar över hur valideringen av VFU, i samråd med sin arbetsledare eller motsvarande, gick till: Det var det svåraste, att hitta en tid som passade. Hon var ju upptagen. Jag tror egentligen inte att hon tyckte det var en bra idé, att läsa. Därför blev inte pappret precis som jag hade velat på ett par punkter och vid samtalet tog du upp och bad mig utveckla just dessa. Jag visste du skulle fråga om det! (Samtal 20) Det kändes jättebra. Jag skrev några exempel på de olika punkterna, hur jag jobbar och sen hade vi ett samtal. Jag blev förvånad att hon såg så positivt på mig och visste vad jag gjorde. Det där med bildning … det var hennes exempel. (Samtal 2) I första vändan skrev vi ju inte så mycket men när vi skulle komplettera med exempel så kände jag att jag blev delaktig. Exemplen är mina och skattningen var nog rektors. (Samtal 7)

Några av studenterna framhåller värdet av att ha fått förtydliga sig efter att de ombetts komplettera sina dokument på någon punkt: Det var svårt att veta vad ni ville ha, jag vet att jag är bra på att analysera och diskutera verksamheten med mina arbetskamrater men att få ner det på papper… Så när du bad om mer specifikt om att jag skulle fundera över hur vår verksamhet tar hänsyn till barnens liv och hur vår verksamhet påverkas av att XX (hemorten) förändrats… då kändes det lättare. (Samtal 14) Jag kände mig okunnig när du bad mig läsa boken … jag förstod att mitt språk inte var ert språk men jag tror du anade vad jag menade egentligen eftersom du bad mig läsa. Idag kan jag känna att det där med barns behov… jag fattade inte vad du var ute efter förrän jag läst. (Samtal 10) Jag tyckte det kändes bra att få träffa dig som läst dokumentet och du visste vad jag talade om, det kan vara svårt att förklara den där friheten på fritids utan att det känns oplanerat och rörigt. (Samtal 19) Det kändes bekräftande, jag fick diskutera det som ligger mig varmt om hjärtat, de yngsta barnens kommunikation, och blev ett samtal mer än en utfrågning. (Samtal 2)

En avslutande fråga ställdes till alla. Den handlade om deras förväntningar på enskilda studiegångar eller att samläsa på en fastställd inriktning och vilka för- och nackdelar de ser med att ha läst tillsammans med andra. Flertalet säger att de förväntade sig att få läsa tillsammans med andra och att de menar att det varit en av de stora kvalitéerna, att få lära av varandra. Det har inneburit ett stort stöd. Två studenter hade föredragit en mer enskild studiegång. Man hade velat rikta en del av utbildningen mot ämnesstudier eftersom man vill ha möjlighet att arbeta fullt ut som lärare i grundskolan.

26

Hur tillförlitlig blir denna typ av validering? Att låta den sökande tillsammans med sin arbetsledare skatta den pedagogiska yrkesskickligheten i relation till specifika förmågor kan förefalla vanskligt och ge en mer friserad bild av den sökande än vad en utomstående bedömare skulle ge. Vilken beskrivning motsvarar då den sökandes reella kompetens, den egna och arbetsledarens skattade eller den utomstående bedömda? Från flera av arbetsledarna har kommit förfrågan om att få använda underlaget vid lönesamtal och utvecklingssamtal. För dessa är detta ett dokument som tjänar väl som underlag för en skattning av yrkeskompetensen. En faktor som påverkar kvalitén på dokumentet är den pedagogiska begreppsmedvetenheten och förmågan att formulera sig. Via en dialog mellan den sökande, arbetsledare och bedömare kan man successivt synliggöra och erkänna den reella kompetens som finns, även om pedagogiskt språkbruk skiljer. Deluppgift 1 i dokumentet som validerar de teoretiska kurserna innebar bland annat att kunna problematisera, analysera och diskutera lärandets villkor och process i relation till samhällsuppdraget, dagens barndom och kunskap om hur barn lär. Dessa kunskaper och förmågor skrivs fram i kurssyftena och dokumenten kan således ses som likvärdiga slutdokument i kurserna men med viss modifikation. Referenserna som de sökande förväntades använda var inte synonymt med kurslitteraturen, uppgiften var mer fri i sitt upplägg. Men dokumenten skall visa att man förstår vad det innebär att ta den lärandes perspektiv, se lärandeprocesserna som skapas i verksamheten och förstå hur dessa är beroende av sammanhanget. Man skall också vara ajour med läraruppdraget. Den avslutande individuella intervjun tjänar som ytterligare en källa att stärka eller ifrågasätta den bedömning som gjorts med de skriftliga dokumenten som underlag. Här bekräftas eller dementeras beskrivningen av exempelvis den kritiska förmågan eller förtrogenheten med förskolans uppdrag. För vissa av studenterna framkom några ”blinda fläckar”, exempelvis genusfrågor eller nya pedagogiska begrepp och innebörder i läroplanen. Några sökande fick i uppdrag att läsa en kursbok och skriva en tvåsidig reflektion över den. Andra gavs specifika referensböcker att läsa som valbar litteratur i första inriktningskursen, LBU150. I bedömningen av dokumenten skrevs in att de ”saknar kunskap om genusteorier och hur kön konstrueras i förskolan” och att denna del skulle utgöra del av LBU150. Samtliga sökande som antagits hade läst och reflekterat över dessa texter vid den följande kursstarten. 27

Slutsatser Uppdraget var att inom ramens för den särskilda lärarutbildningssatsningen (SÄL) skapa valideringsdokument för barnskötare med lång erfarenhet och minst 40 poäng högskolestudier samt att genomföra valideringsprojektet att bedöma och värdera synliggjord kunskap i relation till delar av utbildningen inom lärarprogrammet med inriktning mot tidigare år inom förskola, fritidshem och skola. Inför denna rapportering valde jag att inspireras av ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Genom detta hoppas jag att utmana centrala tankar om standardiserade och generella valideringar (Regeringskansliet, Ds 2003:23) och synliggöra vikten av att se validering som ett möte men också som en del av två specifika sammanhang; den sökandes yrkessammanhang och särskilt utvalda delar av en akademisk yrkesutbildning. I detta möte skall kunskaper och förmågor synliggöras och värderas genom en valideringsprocess som jag så här i efterhand också ser fortsätter under den första studietiden för de antagna studenterna. Lindvall (2004) förordar en sammanhållen valideringstid om några veckor på helfart. Hon menar också att valideringen skall vara individuell och mynna ut i en särskild studieplan för var och en. I detta projekt har vi valt en mer sammanhållen linje efter den individuella ingången. De sökande har på egen tid, som ibland blivit alltför knapp, ansvarat för att utforma det underlag som sedan bedömts. De har fått friheten att själva plocka ihop existerande dokument från sin yrkesverksamhet samt att utifrån givna uppgifter forma ett underlag. Därefter har de tillsammans med övriga antagna bedrivit studier i en sammanhållen grupp. Jag menar att det är viktigt att se de fördelar som sammanhållna studiegrupper skapar, ett deltagande i en kollektiv process där man lär känna varandra och utgör stöd i varandras lärprocesser. Den överväldigande majoriteten av de antagna studenterna säger att man inte velat ha en ren individuell process. Lindvall (2004) betonar vikten av en bedömning som överensstämmer med ordinarie utbildning. Detta kräver en särskild kompetens för den som skall möta den sökande och bedöma valideringen. I detta projekt har valideringsdokumenten bedömts av lärare som också bedömer i de aktuella kurserna på campus. Det skapar en viss reliabilitet i dokumentens utformning och bedömningen av den synliggjorda kunskapen. Att börja studera på lärarutbildningen innebär enligt ett konstruktivistiskt synsätt att successivt lära sig 28

hantera och skriva in sig i en lärarutbildningsdiskurs, som också överensstämmer med det officiella uppdraget som lärare. Det innebär att syn på kunskap, barnen, uppdraget och sin egen roll är viktiga delar att uttrycka i detta valideringsförfarande. Genom att valideras i två av de tidigaste kurserna i utbildningen, menar jag att valideringen också blir en introduktion i denna diskurs. Flera av de sökande deltog i detta diskursiva samtal även innan valideringen. Övriga skrev in sig genom sina valideringsuppgifter. Lindvall talar också om validering som ett kvalitetsarbete i arbetslivet och flera vittnar om att man kunnat synliggöra sin yrkeskompetens för sina arbetskamrater med detta dokument. Någon rektor bad att få använda underlaget något reviderat, för sina individuella utvecklingssamtal. Fungerade detta sätt att validera? Hur kan man kontrollera att kunskapen motsvarar den kunskap och de förmågor som kursernas syfte angett? Regeringens proposition om ny högskola (Utbildningsdepartementet, 2004) talar om vikten av att göra en helhetsbedömning i valideringsprocessen. De studenter som antagits via denna validering visar motsvarande eller högre studieresultat på det första årets kurser än sina ”campuskursare”. Ingen av de sökande är underkänd under första årets kurser. Avhoppen är få. Anledningarna till avhoppen anges som privata skäl, såsom barnledighet, familjeskäl eller hälsoskäl. Av 50 antagna studenter har 20 (från omgång 1) slutfört sina examensarbeten med godkänt resultat och erhållit lärarexamen. 26 studenter (omgång 2) examineras under december 2006 och januari 2007 och beräknas ta ut sin lärarexamen under våren. Fyra har under perioden begärt uppehåll eller avbrutit studierna. Detta är en grupp som studerat vid högskola tidigare. De hade minst 40 högskolepoäng innan de påbörjade denna särskilda lärarutbildning. Kan man dra några generella slutsatser med denna speciella grupp som referensram? Resultaten i de första kurserna tyder på att vanan vid att studera på högskolan ger ett försprång. Flera vittnar om en tuff validerings- och studiesituation. Många studerar på halvfart eller mer samtidigt som de arbetar heltid. Många saknar ekonomiskt stöd från sin hemkommun och menar att utan sina kurskamrater hade man avbrutit studierna. Att få stöd av flera i samma situation har gjort att tydliga formella och informella lärmiljöer har bildats i grupperna. Studenterna delar med sig av ordlistor, tolkningar, förståelse och diskuterar innehållet i relation till pågående yrkesverksamhet via ”nätet”. Jag menar att denna sammanhållna validering och kursgång har stora studiesociala fördelar. Man blir en i en 29

studiegrupp. Det är dock viktigt att framhålla att två av de tillfrågade studenterna önskar mer individuellt anpassad studiegång. Centralt genom hela valideringsförfarandet är kommunikation. Lindvall (2004) menar att samtalet som medvetandegör kunskap är det centrala i validering och det har också varit ledstjärnan i detta valideringsprojekt. Med samtal menas också texten som kommunicerar kunskap och som i skriftlig och muntlig dialog utvecklas och skärps till. ”… jag fattade inte vad du var ute efter förrän jag läst” (ur samtal 10 vid besök under studietiden) Jag menar att denna dialog runt dokumenten är a och o för att kunna säkerställa att man har värderat synliggjord kunskap.

Vad kan vi utveckla? Att möta lärarutbildningens officiella språkbruk i texter såsom kurssyften och riktlinjer, har för många inneburit en omställning. Detta hade kunnat minimeras genom en gemensam start för alla i valideringsprojektet där man introducerade dokumenten och dess innebörder. Första gruppen validerades i två omgångar, varav den senare under en kort och intensiv period vilket gjorde det omöjligt att sammankalla till gemensam träff. I den andra omgången fanns möjligheten att lägga in två personliga möten, en introduktion och det avslutande individuella samtalet, vilket vi inte gjorde. Här hade en utvärdering av första gruppen kunnat visa på behovet. Jag tror att framförallt syftet med VFU-delen i valideringen hade blivit tydligare för de sökande och deras arbetsgivare. Dessutom hade studenterna, via en föreläsning kunnat få synliggjort lärarutbildningens sätt att beskriva kunskap och läraruppdraget samt de centrala begrepp som kurserna använder. Eftersom en stor utvärdering av båda grupperna diskuterades gjordes inte någon delutvärdering av första gruppen. Detta projekt drevs i huvudsak av en och samma person som hade just den mångfald av kompetenser som efterfrågades. Att undervisa och examinera i de kurser som validerades sågs som en garanti för likvärdighet i bedömningarna. Till detta lades erfarenhet av att utbilda barnskötare i uppdragsutbildning samt att som VFU-ledare använda och bedöma studenter i VFU-delen av utbildningen. Som stöd fanns medbedömare med likartad kompetensprofil samt en referensgrupp bestående av kursledare och Göteborgs universitets VFU-enhet som främst utgjorde stöd i utarbetandet av valideringsuppgifterna. Även om bedömningen av samtliga dokument blir mer enhetlig om den utförs av en och samma person är en sådan organisation sårbar. En grupp med medlemmar som 30

bedömer olika delar och sedan genomför det avslutande samtalet kan vara ett sätt att behålla den enhetliga bedömningen av de olika dokumenten, samtidigt som man skapar ökad transparens i processen. Lindvall (2004) menar att ett pedagogisk förhållningssätt till validering kräver att man klargör sin kunskapssyn och hur man ser på lärande. Genom hela processen, med utarbetande av valideringsdokumenten, bedömningen och erkännandet av reell kunskap, den följande utbildningsstarten för de antagna och denna rapportering av projektet, menar jag att vi drivit en tydlig och gemensam linje. Kunskapen ses som konstruerad i ett sammanhang och de som skapar kunskapen ses som aktörer i en gemensam process. Med en gemensam start för de sökande, där dessa grundantaganden diskuterats, samt en utvärdering i direkt anslutning till kursstarten hade projektet även ramats in av det pedagogiska förhållningssätt som styrt hela processen.

31

Slutord De studerande går sitt sista utbildningsår och är snart tillbaka i sina kommuner med en fördjupad och förändrad yrkeskompetens i linje med uppdrag och aktuell forskning. De fick chansen att bygga utbildningen på sina erfarenheter via detta valideringsprojekt. Många har redan väntande tjänster som lärare i förskola, förskoleklass och integrerade fritidshem. Dessa nya lärare har erövrat en kompetens i att analysera pedagogisk verksamhet och driva en lokal verksamhetsutveckling. Förhoppningen är att kommunerna tar vara på dessa lärare och fortsätter stödja den pedagogiska processen i form av fortbildning, tid för pedagogisk reflektion och verksamhetsutveckling.

32

Referenser Burr, Vivien. (1995). An Introduction to Social Constructionism. London: Sage. Kommunalarbetaren (2003). Annons från Göteborgs universitet om extra antagning till särskild lärarutbildning för barnskötare med yrkeserfarenhet och minst 40 högskolepoäng publicerad i nummer 20 och 21. Lindvall, Eva. (2004). Vägledning i validering - att resa i livstiden. Lund: Studentlitteratur. Regeringskansliet (2003). Validering m m – fortsatt utveckling av vuxnas lärande. DS 2003:23, Utbildningsdepartementet. Regeringens proposition 1999/2000:135. En förnyad lärarutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Regeringens proposition 2001/02:15. Den öppna högskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS. (2001:740). Förordning om särskilda lärarutbildningar. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SOU (1996:27). En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tursell, Astrid. (2004). Att validera kompetens för tillgodoräknande av lärarutbildning beskrivning av ett valideringsprojekt. Malmö: Lärarutbildningen.

Referenser i bilaga 1 och 2 Utbildningsdepartementet (2004). Ny värld – ny högskola. Proposition 2004/05:162. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Riktlinjer för VFU. Fastställd 2003-05-14. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Lärandets villkor och process 1: Ur den lärandes perspektiv, 10 poäng. Kursplan för LAU100 inom Lärarprogrammet fastställd 2001-05-14. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling, 10 poäng. Kursplan för LBU100 inom Lärarprogrammet fastställd 2001-11-15. 33

Bilaga 1 ___________________________________ Validantens namn

Valideringsuppgifter inom ramen för

Särskild påbyggnadsutbildning till lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem. Uppgiften ger möjlighet för barnskötare med minst 5 år och 40 p högskolestudier att inom ramen för särskild lärarutbildning validera 20 p inom Lärarprogrammet. Dessa uppgifter avser att ge dig möjlighet att beskriva och synliggöra din reella kompetens i relation till två kurser inom lärarprogrammet: LAU100 Lärandets villkor och process – ur den lärandes perspektiv, 10 p LBU100 Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling, 10 p Kurs 1: LAU100 Lärandets villkor och process – ur den lärandes perspektiv, 10 p: Lärarutbildningens första kurs Lärandets villkor och process – ur den lärandes perspektiv (LAU100) syftar till att studenterna skall utveckla kompetens för att skapa miljöer som främjar alla barns, ungdomars och vuxnas lärande i samspel mellan vad de skall lära sig och de förutsättningar som råder. Fokus i kursen ligger på spänningsförhållandet mellan det man vill åstadkomma och det som är möjligt utifrån existerande villkor. För att uppnå denna kurs syfte behöver studenterna utveckla skicklighet i att: – förstå vad det innebär att ta den lärandes perspektiv och att detta utgör ett villkor för lärandet – beskriva, analysera och problematisera lärandets villkor, med stöd i vetenskapliga teorier och i erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning – kunna förhålla sig till och bearbeta etiska värden, liksom att kunna tillvarata människors olikhet som en värdefull tillgång i skolarbetet och för samhällsutvecklingen. – kunna omsätta vunna insikter i handling, bland annat i verksamhetsförlagd utbildning 34

Kurs 2: LBU 100 Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling, 10 p Inriktningens Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling syftar till att de studerande skall bli lärare i förskola, fritidshem och skola för barn och unga i åldern 1-12 år och kunna fullfölja dessa verksamheters samhällsuppdrag med både uppnående- och strävansmål såsom de beskrivs i rådande styrdokument. Inriktningens övergripande syfte är att de studerande skall utveckla kunskap om och insikt i komplexiteten i uppdraget och i de olika faktorer som formar barns och ungas uppväxtvillkor. Inriktningens mål är att de studerande skall kunna förhålla sig till denna komplexitet i sina didaktiska överväganden i relation till barns och ungas lärande och utveckling, materiella och personella ramfaktorer och samhällsuppdraget att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt för att i sin yrkesverksamhet kunna dokumentera, analysera och utveckla verksamheten. Inriktningens första kurs Samhällets ramar för barns och ungas lärande och utveckling, 10 p, avser att uppmärksamma relationen mellan samhälleliga förändringar och villkoren för barn och unga. Uppdraget som lärare analyseras utifrån gällande styrdokument om barns rättigheter och förskolans/förskoleklassens/fritidshemmets och skolans verksamhet.

Uppgift 1: Skriftlig bearbetning av en situation. Starta med att utförligt berätta om/beskriv en situation från ditt arbete med barnen som du tycker är intressant. Diskutera därefter barns lärande och utveckling i denna situation, vad gäller; - din roll och ditt förhållningssätt - den pedagogiska miljön såsom innehåll, arbetssätt, materialet, regler och normer - läroplanens mål - samhällets påverkan såsom sociala, historiska och kulturella faktorer När du diskuterar din situation är det inte meningen att du skall söka rätt och fel. Ägna diskussionen åt att fundera över tänkbara sätt att förstå och hantera situationen och vad detta kan innebära för barns lärande och utveckling. Skulle man kunna gjort på något/ några andra sätt? Vad hade det inneburit? Den datautskrivna uppgiften skall omfatta 3-5 A4-sidor.

35

Uppgift 2: Egen dokumentation Samla egen dokumentation i en mapp. Här kan du komplettera det skriftliga underlaget för validering, från uppgift 1, med andra dokument. De kan utgöras av tidigare underlag för planeringar och utvecklingssamtal, observationsprotokoll, arbetsplaner, utvecklingsprojekt, utdrag ur pedagogisk dagbok eller loggbok, föräldrainformation eller andra texter. Gör en kort presentation av dina dokument, berätta vad du valt och varför. Din mapp bör omfatta 3-4 dokument. Skicka kopior och behåll originalet.

Uppgift 1 och 2 skickas senast

till:

Göteborgs Universitet IPD/ Box 300 405 30 Göteborg

Uppgift 3: Samtal/intervju Du kommer att kallas till ett personligt samtal med lärarutbildare. Samtalet skall ytterligare bidra till att din reella kompetens beskrivs, värderas och erkänns. Underlag för samtalet är bland annat Uppgift 1 och Uppgift 2. En särskild kallelse med tid, plats och huvudsakligt innehåll skickas till dig när Uppgift 1 och 2 har värderats.

36

Bilaga 2 ___________________________________ Validantens namn ___________________________________ Arbetsledarens namn

Validering av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för barnskötare med yrkeserfarenhet inom förskola/förskoleklass/fritidshem 20p. Syftet med valideringen är att synliggöra validantens reella kompetens vad gäller framförallt pedagogisk och didaktisk förmåga. Vi vill att du som arbetsledare tillsammans med ______________________________ (validantens namn) beskriver och synliggör den kompetens och det pedagogiska arbete hon/han utför inom din verksamhet relaterat till nedanstående mål. Dessa mål är tillika de långsiktiga målen i Riktlinjer för VFU vid Lärarutbildningen vid Göteborgs Universitet. Gör en skattning på skalan liten ______________stor och beskriv vari förmågan består. Ge exempel på hur denna förmåga visar sig i verksamheten. Skriv gärna i ett eget dokument. De långsiktiga målen för VFU uttrycker de förmågor som studenten skall utveckla under sin utbildning och dessa är indelade i 4 områden: 1. Pedagogisk verksamhet 2. Ledar- och medarbetarskap 3. Bildningsarbete 4. Vetenskapligt förhållningssätt Gå gärna in på hemsidan för VFU vid Lärarutbildningen vid Göteborgs universitet för mer information. Adress: www.ufl.gu.se/vfu

37

Dokumenten skickas senast________till:

Göteborgs Universitet IPD/ Box 300 405 30 Göteborg

1. Pedagogisk verksamhet Här uppmärksammas förmågan att: • skapa goda förutsättningar för barn, unga och vuxnas lärande • växla mellan olika arbetssätt och metoder • omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas • förstå relationen mellan syfte och mål och vara klar över relationen mål/medel • göra didaktiska och metodiska reflektioner och ställningstaganden • genomföra en målrelaterad planering samt följa upp och utvärdera arbetet • kommunicera

Beskriv och synliggör med exempel följande förmågor: 1 a) Förmåga att i planerad pedagogisk verksamhet skapa möjligheter för barn att lära och utvecklas i enlighet med läroplanens uppdrag? Liten ____________________________Stor

1 b) Förmåga att variera innehåll och arbetssätt/metoder i syfte att skapa situationer där barns erfarenheter och intentioner tas tillvara Liten ____________________________Stor

1c) Förmåga att kommunicera med barnen Liten ____________________________Stor 38

2. Ledar- och medarbetarskap Här uppmärksammas förmågan att: • ta ansvar för en grupp och vara en naturlig auktoritet • utveckla individers förmåga att ta ansvar • kunna förvalta barns, ungas och vuxnas informella lärande samt bygga på befintliga kunskaper/erfarenheter och motiv för lärande • ta fram underlag för utvecklingssamtal och bedömning • arbeta i arbetslag • arbeta gränsöverskridande vad gäller såväl åldrar och ämnen som yrkeskompetenser • samarbeta med föräldrar

Beskriv och synliggör med exempel följande förmågor: 2 a) Förmåga att leda och utveckla en grupp och vara en naturlig auktoritet i arbetet Liten ____________________________Stor

2 b) Förmåga att planera, leda och dokumentera barns lärande och utveckling Liten ____________________________Stor

2 c) Förmåga att samarbeta med barn, föräldrar och arbetskamrater Liten ____________________________Stor

39

3. Bildningsarbete Här uppmärksammas förmågan att: • med utgångspunkt i barns, ungdomars och vuxnas olika kulturarv stimulera till en reflekterande bildningsprocess • stimulera till omgestaltningar av det redan kända genom att utmana olika föreställningar och visa på andra erfarenheter och kulturella uttryck • problematisera, förankra och exemplifiera samhällets värdegrund i skolan • reflektera över elevers inflytande i demokratiska processer samt deras förståelse för och förtrogenhet med dessa

Beskriv och synliggör med exempel följande förmågor: 3 a) Förmåga att utifrån läroplanens skrivning om gemensamma värden initiera och utmana barnens tankar Liten ____________________________Stor

3 b) Förmåga att göra barn delaktiga i verksamheten Liten ____________________________Stor

40

4. Vetenskapligt förhållningssätt Här uppmärksammas förmågan att: • systematisera och kritiskt granska teoretiska utgångspunkter, praktiska erfarenheter samt egna och andras värderingar • tillvarata forskningsresultat som grund för utveckling av yrkesverksamheten • förstå vad som utmärker kunskap som vilar på vetenskaplig grund

Beskriv och synliggör med exempel följande förmågor: 4 a) Förmåga att inta ett kritiskt, reflekterande förhållningssätt till egna och andras värderingar och erfarenheter Liten ____________________________Stor

4 b) Förmåga att med stöd i nyvunnen kunskap och beprövad erfarenhet diskutera och delta i utveckling av den pedagogiska verksamheten. Liten ____________________________Stor

........................................................................................................................................ Övriga förmågor som bidrar till att synliggöra validantens reella kompetens:

__________________________ Ort och Datum __________________________

______________________

Arbetsledare, telefon/e-postadress

Validant, telefon/e-postadress 41

Tidigare utgivna UFL-rapporter 2004 - 2006 Lärare för yngre åldrar: konstnär, forskare eller praktiker? Utvärdering av två inriktningar i den nya lärarutbildningen i Göteborg 2004:02 Fri bildning i den förnyade lärarutbildningens allmänna utbildningsområden. Kontinuitet och förnyelse 2004:03 “I övrigt ser jag inga problem...” Utvärdering av inriktningen Svenska för blivande lärare 2004:04 Utvärdering av inriktningen Mediekunskap på lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2004:05 Studentens val och VFU - en flykt från förskola och fritidshem? 2004:06 Hur kan kommunikation öka acceptansen av den verksamhetsförlagda lärarutbildningen, VFU? 2004:07 Samhällskunskap i kunskapssamhället. Utvärdering av en inriktning inom den nya lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2004:08 Uppföljning av inriktningen engelska i lärarutbildning vid Göteborgs universitet 2004:09 Rapport om inriktningen Matematik, naturvetenskap och miljö för tidigare åldrar, LMN, i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2004:10 Rapport om inriktningen Människa, natur och samhälle för tidigare år, LMS, i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2004:11 Rapport om inriktningen Natur och matematik i barnens värld, LNM, i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2004:12 Utvärdering av inriktningarna Kemi och Biologi i lärarutbildningen Perioden vt 02 – ht 03 2004:13 ”Det är många olika människor som bara ser olika delar av mig” Utvärdering av inriktningen Svenska för tidigare åldrar 2005:01 Lärande handledningssamtal En pilotstudie om handledning av svenskundervisning 2005:02 Hverdagslivskundskab og sammenhængsforståelse (Vardagslivskunskaper och förståelse för sammanhang) Evaluering af læreruddannelsen i hjem- og konsumentkundskab (Utvärdering av inriktningen hem- och konsumentkunskap för lärare) 2005:03 TEKNIK OCH DESIGN Teknikutbildning i ny design Utvärdering av en inriktning inom Lärarprogrammet vid Göteborgs universitet 2005:04 Inte bara bli, utan också vara Utvärdering av Inriktning Slöjd, lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2005:05 Studentopinionen om AUO-kurserna i lärarutbildningen i Göteborg. Översikt 2001 - 2004 2004:01

42

Den närvarande läraren. En rapport om SÄL 2004 Historia för blivande lärare En granskning av Inriktning historia inom lärarutbildningen vid Göteborgs universitet 2006:03 Vart tog lärarna vägen? 2006:04 Översyn av inriktningar mot tidigare år inom Lärarprogrammet 2006:05 Vad är VFU i lärarutbildningens inriktningar vid GU? - En kartläggning genomförd hösten 2005 2006:01 2006:02

Samtliga UFL-rapporter utgivna mellan åren 2002-2006 finns samlade på UFL:s webb www.ufl.gu.se

43