Story Regions
KAPITEL 4 Pilotprojekt
61
Under de senaste åren har berättarmiljön vuxit, berättandet har vunnit nya marker, utvecklat nya metoder och öppnat nya vägar. Steg för steg har dess inflytande ökat och vi har fått se olika möjligheter att använda detta koncept och dess metoder. Det är nu angeläget att undersöka detta nya sätt att använda sig av berättarkonsten, att försöka undersöka olika sätt som den kan anpassas på för att uppnå helt olika mål.
Tyskland Erzähllabor – Berättarlaboratoriet GÖTTINGEN
Utifrån denna idé har olika pilotprojekt inletts för att kartlägga hur berättandet kan tillämpas eller användas i olika miljöer, samt i olika syften.
MÅLGRUPP
Pilotprojektet utvecklades för att stödja nätverket ”Region des Erzählens”, Berättarregionen, i södra Niedersachsen, som
På följande sidor hittar du några exempel på dessa pilotprojekt, där
invigdes år 2012. Nätverket utvecklades från ett samarbete
man går igenom vilka olika berättartekniker som har använts och i vilka
mellan föreningen ”Freie Altenarbeit Göttingen”, med sitt projekt
syften, hur de har använts och vad resultaten blev.
med samtida vittnen, och jämställdhetsmyndigheten i regionen
Målet är att visa berättarkonstens enorma rikedom och hur den kan
Göttingen. Medlemmarna i nätverket är också lokala initiativtagare
användas som metod i många olika sammanhang.
som främjar och organiserar evenemang för att dela historier och sammanföra människor, till största delen genom berättarkaféer. De bidrar till att stärka samhällen på landsbygden genom att skapa mötesplatser där människor kan få utbyte av varandra och skapa integration mellan olika generationer, kön och kulturer. Målgrupperna i berättarlaboratoriet är enskilda personer som är intresserade av berättande och av att utforska, utöva och reflektera över dess olika former och användningsområden, antingen för det egna nöjets skull eller för att bygga upp en kunskap så att de kan införa berättartekniker på sina andra verksamhetsområden.
MÅL
Målet med berättarlaboratoriet ”Erzähllabor” är att utforska olika typer av berättande och att utöva och reflektera över olika tekniker och metoder. Projektet är inspirerat av de så kallade ”samhällsberättargrupperna” i till exempel Kanada och Australien. När människor som tycker om att berätta förkovrar sig inom berättande och olika typer av kreativa uttryck skapar de möjligheter att sprida berättandet till många olika delar av livet. Berättarlaboratoriet bidrar till att utveckla enskilda människors kompetens när det gäller hur de använder berättande och liknande metoder som kan överföras till andra projekt och aktiviteter i regionen. 62
Story Regions Under den inledande fasen innehade organisationen rollen som
STORY REGIONS‘ THE REGION OF TELLING REGION DES ERZÄHLENS GÖTTINGEN, GERMANY
CONTRIBUTIONS Storytelling Laboratory
Storytelling Café Workshops
Change your Perspective
•Exploring •Practising •Reflecting •1 meeting per month
•Networking , training and consulting for local storytelling cafe organisers •Workshops every 3 months, yearly network meeting •Group to exchange stories between refugees and Germans •1-2 meetings per month, plus preparation and reflection meetings of the German group
moderator under mötena. Successivt utvecklade gruppen sin egen dynamik och sina egna perspektiv. Medlemmarna tog initiativet på ett intuitivt sätt och föreslog idéer och aktiviteter, sedan bestämde man tillsammans i gruppen vad man skulle göra under sessionerna. Under mötena använde och utvecklade gruppen flera berättarlekar och -metoder, t.ex. började alla med att berätta en historia om sitt arbete. Eftersom arbetet tar upp en stor del av människors liv skapade man en grund för en djupare förståelse för varandra genom att ta del av varandras dagliga rutiner under en vanlig arbetsdag. Det gjorde att man lärde känna varandra bättre. Under andra övningar fokuserade man på att hitta på historier, att stimulera det kreativa tänkandet och förmågan att uttrycka sina egna idéer på ett tilltalande och engagerande sätt. Andra övningar i gruppen gick ut på att utbyta biografiska berättelser, som ofta initierades genom yttre impulser, till exempel via nyheter och aktuella ämnen, och genom att relatera utvecklingen i världen till upplevelser i det egna livet. Gruppen utforskade den betydelse och den påverkan som berättandet har i sina många olika former och utarbetade
PARTNERORGANISATIONER
sätt att integrera berättandet i andra aktiviteter, t.ex. i deltagarnas
Föreningen ”Freie Altenarbeit Göttingen” är paraplyorganisationen.
professionella arbete eller i välgörenhetsprojekt för flyktingar och
Arbetsgruppen består av sju kvinnor i åldern 30 till 70 år.
invandrare. Några exempel på övningar inom ”Erzähllabor”:
TIDSPLAN
Berättarlaboratoriet startades officiellt i april 2016 och kommer att pågå så länge gruppen vill hålla på. Gruppen träffas varje månad i omkring tre timmar.
• Att berätta en historia om familjerelationer utifrån en person på
ett reklamblad som låg i mötesrummet. Bilden visade en vacker ung kvinna som gjorde reklam för välfärdstjänster. Varje person i gruppen valde en familjemedlem till kvinnan på bilden och funderade en stund
VERKSAMHET
på hur den personen skulle kunna vara. Sedan fick alla deltagare
Vid de första två mötena fokuserade gruppen på:
presentera sin påhittade person och berätta för gruppen om dennes
• att få en överblick över berättande och dess olika sidor och
relation till kvinnan på bilden. Därefter utvecklades övningen till ett
tillämpningar; • att bedöma intressen och möjliga mål i gruppen och att lära känna deltagarna.
samtal mellan familjemedlemmarna, som återspeglade deras roller och känslor på ett fiktivt sätt. Efter denna övning utbytte gruppen minnen om sina egna familjerelationer och hur de påverkade de roller de hittade på under övningen.
Vart och ett av dessa möten inleddes med lite teori. Man övergick till en fas där man utbytte biografiskt baserade berättelser för att lära känna varandra.
• Berättarkuber: ett annat sätt att öva på kreativt berättande genom att hitta på historier spontant är att använda berättarkuber. Det är
kuber med symboler på. Man hittar på historier utifrån det motiv som kommer upp när man kastar kuben. Tillvägagångssättet kan
63
variera; antingen hittar en person på en historia om samtliga motiv
BERÄTTARMETOD
som visas på kuben, eller så berättar man en historia tillsammans,
Berättandet utgör själva kärnan i gruppens verksamhet och är dess
där varje medlem i gruppen berättar en del genom att bara välja ett
uttalade fokus. Eftersom berättandet och dess relaterade metoder
motiv från kuben. En erfarenhet av dessa lekar där man hittar på
och innehåll spänner över ett så stort område utforskar man olika
historier är att det underlättar att rensa hjärnan i förväg med hjälp
aspekter och former steg för steg. För att kunna ha ett gemensamt
av några kreativa övningar, till exempel att kasta en boll och ett ord
mål bestämde sig gruppen för att förbereda en presentation av sina
mellan varandra, eller att öva på tungvrickare och ramsor som alla
bedrifter under en släktträff för en av medlemmarna, sedan gick man
kan sedan barnsben.
vidare med ett uppträdande för allmänheten i form av en poesitävling på ett kafé i Göttingen.
• Berätta en historia: Den här övningen användes återkommande
i en fas då gruppen redan hade utvecklat en viss erfarenhet och ett självförtroende när det gällde berättandet. Den fokuserar på berättarkonsten, man får öva på att berätta och hitta sin egen stil.
RESULTAT
Medlemmarna i berättarlaboratoriet ”Erzähllabor” uppskattade de
Varje gruppmedlem förbereder en liten historia inför mötet och
många och varierande idéerna som dök upp under arbetet med
berättar den för de andra medlemmarna. När alla har berättat sin
berättandet. De ser fördelar på flera olika nivåer:
historia reflekterar man en stund över dem, diskuterar berättelsernas
• Stimulerar det kreativa tänkandet och uttrycket;
effekt och betydelse, men även saker som själva framträdandet och
• Utvecklar retorisk förmåga och spontanitet;
användningen av språket, hur det kändes att berätta historien och
• Leder till reflexion över den roll som berättandet och historier har i
hur det kändes att lyssna på den. Efter några omgångar med den här aktiviteten kom man fram till frågan om var man ska hitta flera historier. Utbytet av källor till olika historier blev en ny del i gruppens aktiviteter. Denna övning hjälpte även gruppmedlemmarna
vår uppfattning av verkligheten; • Ändrar vårt perspektiv av vårt eget liv när vi delar med oss av biografiska berättelser till andra; • Gör att vi får uppleva, testa och skapa berättarmetoder som kan användas på andra grupper, t.ex. i utbildningssammanhang;
• “Amor och Psyche” var temat för en session, där ämnet valdes
i förväg och man behandlade det med hjälp av flera olika typer av
• Ger ett allmänt utbyte i berättarrelaterade frågor, t.ex. evenemang, kurser, projekt etc.
kreativa uttryck. Gruppmedlemmarna förberedde sig genom att läsa berättelser på temat. I början av mötet fick alla rita en bild
Långsiktiga fördelar kan vara:
som uttryckte en personlig uppfattning som deltagarna fått av
• Att organisera berättarprojekt för allmänheten, som berättelser
berättelserna. Efter en halvtimme skickades bilderna runt, en efter en. På ett annat papper hade deltagarna skrivit ner sina intryck, associationer och känslor om bilden. Varje medlem skapade en berättelse om ämnet baserat på kommentarerna. I slutet av kvällen
kring en lägereld eller berättarpicknickar; • Att skapa kreativa impulser till berättarkaféer och projekt för att skapa delaktighet i samhället både i städer och på mindre orter; • Att integrera berättandet i olika typer av utbildning.
berättade man dessa historier för varandra. Varje session avslutades genom att man reflekterade över kvällen och diskuterade idéer till nästa möte.
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Berättarlaboratoriet är en plats där deltagarna gör det möjligt för sig själva och varandra att sprida berättandet i andra sammanhang. Ett
64
Medlemmarna i gruppen träffas inte bara för övningssessionerna,
bra exempel är den återkommande diskussionen om hur man ska
utan besöker också berättarevenemang i regionen, tipsar om
introducera berättaraktiviteter i välgörenhetsarbetet med flyktingar. En
utbildningstillfällen och håller kontakt med varandra för att dela litteratur
viktig del i dessa diskussioner är hur man ska ta sig förbi språkbarriären
och bra källor till inspiration.
och stimulera utbytet trots detta stora hinder. Genom det nära samarbetet med föreningen ”Freie Altenarbeit
Story Regions Göttingen” bidrar gruppens arbete i en eller annan form sannolikt till de
REKOMMENDATIONER
andra aktiviteterna och initiativen i föreningen, som är verksam inom
• Berättandets
magi
kommer
fram
i
berättarlaboratoriet.
flera olika områden, till exempel rådgivning och utveckling när det
Berättarlekarna under de första träffarna framkallade många skratt
gäller boendelösningar för äldre med tanke på dagens demografiska
och stor glädje och skapade en miljö där deltagarna på ett naturligt
förändringar och förändringarna i samhällets sociala strukturer.
sätt öppnade sig för varandra och en känsla av empati utvecklades snabbt. Deltagarna uppskattar att man inte dömer varandra utifrån
Andra områden där berättarlaboratoriet kan ha en inverkan är på
vad som berättas, att man faktiskt kan leka med ord och röster,
gruppmedlemmarnas olika arbetsplatser. Fyra av kvinnorna arbetar
komma med förslag på lekar och dela med sig av idéer.
med utbildning, nämligen på universitetet och på en vuxenskola. De kompetenser som utvecklades i berättarlaboratoriet kommer att bidra
• Om man vill berätta något kan vilken miljö som helst ge inspiration
till en högre kvalitet i deras undervisning tack vare att de har utökat sina
till olika berättarsätt, till exempel kan man diskutera ett föremål
undervisningsmetoder. Detta kommer att gynna eleverna, som kanske
i rummet eller en upplevelse någon nyligen har haft. Den
själva kommer att smittas av ”berättarviruset”, som en av kvinnorna
demokratiska och icke-hierarkiska sammansättningen av gruppen
från ”Erzähllabor” kallade det.
gör att man kan skapa en kreativ atmosfär och får medlemmarna att övervinna personliga hämningar.
UTVÄRDERING
Varje träff med gruppen avslutades med en gemensam stund av
• Att ha ett gemensamt mål, till exempel ett offentligt framträdande, kan underlätta för att öka fokus på övningarna.
reflexion. Varje deltagare framförde sina personliga höjdpunkter från kvällen och sina idéer till förbättring som kan utvecklas under nästa
• En typ av kreativt uttryck ger ofta upphov till andra. Att hitta på
träff. Idéerna inför nästa träff samlas in och man fattar beslut om dem,
och berätta historier inspirerade gruppen att använda sig av andra
samt fördelar eventuella arbetsuppgifter. Eftersom gruppen fortfarande
uttrycksformer, som att sjunga, måla och skriva.
är relativt ny, självfinansierad och självgående, behövs ingen mer utvärdering i detta skede.
• Förtroende och öppenhet är avgörande, samt att undvika alla typer av perfektionism eller negativ kritik. Att känna sig trygg när man närmar sig en ny konstart är en viktig förutsättning för att gruppen ska kunna överleva. Den gemensamma inställningen att deltagarna är på upptäcktsfärd tillsammans underlättar för att ta sig förbi blyghet och genans.
65
Werkstatt Erzählcafé – Workshop för berättarkafé GÖTTINGEN
MÅLGRUPP
Nätverket ”Region des Erzählens”, eller ”Berättarregionen”, skapades år 2012 av föreningen ”Freie Altenarbeit Göttingen” i samarbete med jämställdhetsmyndigheten i regionen Göttingen. Syftet med nätverket är att sammanföra lokala arrangörer av fler än 30 berättarkaféer i regionen för att främja utbytet av idéer och metoder, samt för att ge stöd. Idén till pilotprojektet utvecklades efter det årliga mötet med nätverket ”Region des Erzählens” i april 2016, då omkring 25 arrangörer och supportenheter till berättarkaféerna samlades. Temat för evenemanget var ”Inget berättarkafé är det andra likt” och fokus låg på att betona de olika sätt som metoden hade tillämpats på i regionen. Det blev tydligt att utformningen av ett berättarkafé och dess framgång inte bara till stor del beror
Välkommen (med Freie Altenarbeit Göttingen)
på de personer som organiserar det, utan även på de olika samhällskulturerna, som är mycket varierande och påverkar de
varsitt håll och man saknade samarbete och interaktion med andra
format som kaféerna anordnas inom.
arrangörer utöver det årliga nätverksmötet. Problem som till exempel hur man kan engagera fler personer, vilka ämnen som är lämpliga när
I regionen arrangeras berättarkaféer mellan en och tolv gånger per
man vill skapa intresse och hur man ska hitta berättare till kaféerna
år. Antalet besökare uppgår till mellan 15 och 60 och de anordnas
togs upp. De kunde dock inte diskuteras på djupet på grund av
antingen av enskilda personer eller av grupper. De arrangeras
den begränsade tiden för mötet. Det låg i arrangörernas intresse att
med eller utan musik och tilltugg och berättandets roll varierade
skapa större engagemang och utbyte i nätverket och den tyska Story
kraftigt, liksom de ämnen som togs upp.
Regions-partnern erbjöd sig att bidra till det.
Mer information om berättarkafét som metod finns i kapitlet om
Tillsammans med föreningens ordförande utvecklade man ett koncept
goda exempel ur verkligheten i den här handboken.
för att ge mer stöd till de lokala initiativen till berättarkaféer. Man kom överens om att erbjuda extra workshopar var tredje månad
MÅL
Under
66
som en plattform för utbyte mellan arrangörerna, för att undersöka olika
andra tillvägagångssätt som alternativ till ett klassiskt berättarkafé,
erfarenheter och samhällsspecifika typer av kaféer. Man diskuterade
nätverksmötet
presenterades
och
diskuterades
för att hitta supportrar, för att informera om evenemang, för att öka
även de utmaningar och problem man ställts inför. Deltagarna vid
engagemanget hos de yngre generationerna, samt för att uttrycka sin
mötet uppskattade verkligen möjligheten till utbyte och chansen att
uppskattning för det arbete arrangörerna gör. De arbetar till största
lära sig av varandra, eftersom de flesta lokala initiativen pågick på
delen ideellt och strävar efter att bidra till ett aktivt samhälle.
Story Regions PARTNERORGANISATIONER
VERKSAMHET
Föreningen ”Freie Altenarbeit Göttingen e.V.” i samarbete med
Konceptet med en tre timmar lång workshop förbereddes vid flera
jämställdhetsmyndigheten i regionen Göttingen samordnar nätverket.
möten med ordföranden i föreningen Freie Altenarbeit Göttingen och
Medlemmarna är enskilda personer med olika yrken och bakgrunder
de två facilitatorerna efter nätverksmötet. Story Regions-partnern
som är intresserade av att skapa möten med andra invånare på orten
bidrog med expertis vad gäller berättande, vad som tilltalar olika
eller i stadsdelen och antingen arrangerar berättarkaféer eller funderar
målgrupper och evenemangshantering, medan den andra utbildaren
på att göra det i framtiden.
bidrog med sin erfarenhet av berättarkaféer. Information om workshopen, tillsammans med protokollet från
Workshoparna organiseras av den tyska Story Regions-partnern
nätverksmötet, distribuerades till alla nätverksmedlemmar och den
tillsammans med en person som länge varit medlem i föreningen
e-postlista som fanns hos föreningen ”Freie Altenarbeit e.V.”, som
och fram till sin pension arbetade som lärare på lärarutbildningen vid
även tog hand om anmälningarna.
universitetet i Göttingen. Tolv personer anmälde sig till den första workshopen och den andra workshopen arrangerades med tio deltagare. Många tidiga TIDSPLAN
Idén skapades och utvecklades i april 2016, efter det årliga mötet
anmälningar gjordes till workshopen i november, men i skrivande stund ska även en till inbjudan skickas ut, en månad före själva workshopen.
med nätverket ”Region des Erzählens”. Den första workshopen arrangerades den 22 juni 2016. Den andra workshopen arrangerades
Konceptet har tre övergripande mål:
i samband med ett två dagar långt seminarium om att arrangera och
1. insamling av information,
moderera berättarkaféer, den 10 september 2016. En tredje workshop
2. utbyte och utveckling av idéer,
ägde rum den 9 november 2016. Framtida workshopar under det
3. uppskattning av engagemang.
kommande året är i planeringsstadiet, men har inte fastställts än. Varje workshop inleds med att gå igenom deltagarnas bakgrund och orsak till att delta i workshopen. Därefter presenteras Story Regions och dess slutsatser om vilken effekt olika berättarmetoder har, samt hur detta kan länkas till formatet berättarkaféer. Man nämner även relaterade metoder och resurser. Sedan skapar deltagarna en mindmap av sitt berättarkafé (eller sin idé till ett berättarkafé) med hjälp av några vägledande frågor på ett blädderblock. Deltagarnas mindmaps hängs upp på väggen och man tittar på varandras skapelser och börjar samtala med varandra. Efter några minuter ombeds deltagarna att identifiera ett eller två prioriterade områden som de vill arbeta med under workshopen. Ämnena visualiseras för samtliga deltagare och ordnas in i grupper. Baserat på denna bedömning skapas den arbetsgrupp som ska samarbeta för att hitta idéer och tillvägagångssätt utifrån deltagarnas frågor. Man berättar en historia av Josef Guggenmoos, som handlar om en man som ville plantera sparris, men som grävde för djupt och hittade visserligen något fantastiskt, men genomförde aldrig det han hade Utveckling av nya koncept (med Freie Altenarbeit Göttingen)
tänkt från början. Berättelsen ska hjälpa deltagarna att fokusera på det som de vill uppnå, istället för att gräva alltför djupt och trötta ut sig
67
och kanske stå tomhänta i slutet av arbetet. Därefter tar man rast och
För att ge praktiska exempel berikas utbildningskonceptet med
sedan delas deltagarna upp i arbetsgrupperna.
historier som berättas av utbildaren t.ex. genom att illustrera vissa hinder och ge olika perspektiv på hur man kan besegra svårigheter.
I arbetsgrupperna diskuterar deltagarna sina frågor och utbyter
Deltagarna gjordes medvetna om betydelsen hos och fördelarna med
erfarenheter och förslag. Moderatorn ser till att allas frågor tas upp
att berätta historier, i hopp om att fröna till andra berättarformer får
och att diskussionen inte spårar ur, men kommer även med egna
börja gro.
idéer och förslag. Innan utbildningssessionen är slut samlas alla deltagarna igen och delar med sig av sina slutsatser och idéer till förändring vad gäller
RESULTAT
Bara en minoritet av workshopdeltagarna vid de två första
berättarinitiativ eller planer. Workshopen avslutas med en omgång
evenemangen
muntlig återkoppling, där man ställer frågan vad deltagarna kan ta
workshoparna bidrog ändå till att föra samman människor med
hade
faktiskt
arrangerat
berättarkaféer,
men
med sig hem och genomföra. Man frågar även efter sätt att förbättra
olika bakgrunder så att de kunde dela med sig av erfarenheter av
sig inför framtiden. Svaren dokumenteras och diskuteras inom
berättande och hur man kan sammanföra och engagera människor för
planeringsgruppen kort efter varje workshop. Då fattar man också
att stärka samhällen. Deltagarnas anledning till att delta i workshopen
beslut om huruvida själva workshopkonceptet behöver ändras inför
var i samtliga fall att lära sig mer om berättarkaféer, och om och hur
nästa gång.
de själva kunde arrangera berättarkaféer. Frågor som man arbetade med under träffarna handlade till exempel om vilka ämnen och evenemangsformer man skulle välja för att nå en viss målgrupp (t.ex.
BERÄTTARMETOD
skulle två deltagare arrangera ett samhällsprojekt i en fattig stadsdel
Fokus i det här pilotprojektet är att stödja metodutvecklingen vad
i Göttingen). Hur man kan sammanföra gamla och unga människor
gäller berättarevenemang, genom mer utbildning och nätverkande. En
genom berättande var en återkommande fråga som särskilt berörde
särskild sak som Story Regions bidrar med är att presentera andra
representanter från en utbildning i äldreomsorg. En representant
berättarmetoder och -tillvägagångssätt för deltagarna och att komma
från en högstadieskola på landsbygden använde evenemanget för
med idéer till hur mer konstnärliga former av berättande kan integreras
att utvärdera hur ett berättarkafé skulle kunna arrangeras för att
i den klassiska metoden som används vid berättarkaféer.
sammanföra flyktingar med lokalbefolkningen. En ung samhällsvetare från Hannover besökte workshopen som en del i sina studier och funderade över att arrangera ett evenemang i sin hemstad i framtiden. Deltagare som tidigare arrangerat berättarkaféer uppskattade tillfället att dela med sig av sina erfarenheter och att utveckla nya idéer och motivation att fortsätta sitt arbete, särskilt dem som kämpat på egen hand för att få berättarkaféer till stånd. Två arrangörer från olika samhällen bestämde sig för att samarbeta och arrangera sina kaféer tillsammans. Andra lämnade workshopen med ny inspiration för att stimulera sina berättarkafébesökare att bidra på ett mer aktivt sätt, t.ex. genom att ta upp gamla händelser i samhället för att hjälpa människor att minnas och berätta sina historier, eller genom att spela gammal musik i samband med evenemangen.
68
Lyssanr gtill en berättelse (med Freie Altenarbeit Göttingen)
Story Regions UTVÄRDERING Varje workshop avslutas med en omgång med utvärdering. Deltagarna ombeds komma med sina åsikter i frågor som vad de tar med sig hem, vilka höjdpunkterna var under evenemanget, om något saknades i konceptet, vilka delar man skulle ha behövt mer tid till och vad som kan förbättras inför framtiden. Deltagarnas åsikter analyserades sedan vad gäller nödvändiga ändringar inför framtida arrangemang.
REKOMMENDATIONER
På grund av den begränsade tiden under de relativt korta workshoptillfällena, som arrangerades efter arbetstid, hann man inte riktigt med själva teambuilding-aspekten. Deltagarnas önskan om ett större utbyte och att lära känna varandra bättre bör helst återspeglas i Berättarkafé på temat “tankekartor” (med Freie Altenarbeit Göttingen)
utformningen av workshopen. Det skulle troligen får en positiv inverkan på de kreativa samarbetsövningarna under workshoparna och för
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
nätverkandet mellan arrangörerna av berättarkaféer.
Workshoparna bidrar till att skapa en känsla av delaktighet i samhället
Presentationen av en historia som stimulans för reflexion fungerar
genom att tillhandahålla metoder, verktyg, inspiration och utrymme
mycket väl och imponerade på deltagarna. Det krävs en del övning av
för utbyte för intressenter från olika delar av samhället som vill göra
facilitatorn att presentera den på ett autentiskt sätt.
det möjligt för sina respektive målgrupper att samlas och berätta historier för varandra. Dessa berättelser är ofta biografiska och deras
Om man gräver för djupt i problem leder det till att man förlorar den
påverkan kan ses i hur de skapar en medvetenhet om olika perspektiv
övergripande bilden, som alltid visar flera olika lösningar.
på händelser i livet, vilket skapar en grund för ytterligare utbyte och interaktion samt utvecklar förtroende och förståelse. Missgynnade grupper kan gynnas av dessa workshopar, inklusive äldre människor på landsbygden som ofta lever ensamma och måste hantera dålig tillgång på allmänna transportmedel, långa avstånd till sjukvård och butiker, och som även hotas av social isolering. Ett levande samhälle är oftast den enda chansen för dessa äldre att bo kvar i sin bekanta miljö. Andra målgrupper som gynnas av pilotprojektet är socialt utsatta personer i fattiga delar av Göttingen, som man kommer att arrangera berättarkaféer för i framtiden.
69
Belgien Socialt utsatta föräldrar och barn i skolan
PARTNERORGANISATIONER Projektet var ett samarbete mellan SEMPER (OCMW Tongeren), Vormingplus Limburg (organisation för icke-formell vuxenutbildning), Lokaal Overleg Platform (lokal plattform för skolkommunikation), TAO (föreningen för erfarenhetsexperter), Verhalen voor het leven (Berättelser för livet – berättaren) och berättarslottet Alden Biesen.
TONGEREN
MÅLGRUPP
TIDSPLAN
7 tillfällen, halvdagar
Pilotprojektets målgrupp har varit socialt utsatta föräldrar (med en bakgrund av utsatthet eller social sårbarhet) med barn i skolan. Rekryteringen gjordes av OCMW Tongeren (offentligt center för social välfärd). Man väljer ut personer med ekonomiska bekymmer, ofta arbetslösa, och vissa är ensamstående mödrar. Samtliga har
VERKSAMHET 1. Processen vid social sårbarhet
Integrationsteorin vid social sårbarhet har utvecklats som en teoretisk
länge varit missgynnade och kommer ibland långt bortifrån, och
ram för att beskriva socialt utsatta människor eller grupper och deras
många kan ha en bakgrund med ett annat modersmål.
kontakt med samhällsfunktioner, som skolor, arbete eller myndigheter. Teorin om social sårbarhet utgår från föreställningen att problem uppstår i interaktionen mellan individer eller grupper och sociala institutioner.
MÅL
70
Syftet med det här pilotprojektet var:
Sårbarhet är per definition ett interaktivt koncept. Man är alltid sårbar
• Att introducera berättandet som ett verktyg för att hjälpa utsatta
för något, i relation till något. I processen vid social sårbarhet är en
människor att få upp sina tankar och känslor till ytan, samt hjälpa
person/en grupp människor sårbara för sociala institutioner. Det är en
dem att få kontakt med samhället.
ackumulerande process: man har blivit utsatt av en institution och det
• Att samla in berättelser om socialt utsatta föräldrar.
gör en mer sårbar för andra institutioner.
Två konkreta produkter efterfrågades:
En viktig sak för det här projektet är föreställningen att om man blir utsatt
• En videoinspelning av personerna i målgruppen, där de berättade
i skolan, leder det till sårbarhet på arbetsmarknaden, inom den sociala
om sina upplevelser, förhoppningar och önskemål om barnens skola;
välfärden, eller inom det juridiska systemet och vice versa (Vettenburg
• En broschyr där deras berättelser samlades.
et al., 1984).
Dessa slutprodukter kommer att användas i ett utbildningspaket
Teorin gäller dock det generella. Vad vi vill veta är vem personen bakom
från Vormingplus för olika skolor och (föräldra-) föreningar i ämnet
ordet ”sårbarhet” egentligen är. Vi söker efter vittnen som kan berätta
”Föräldramedverkan och -utbildning”.
sina historier och presentera sina barn.
Story Regions Övning 2: Min familj Först i par, sedan delar vi upplevelsen med hela gruppen. Presentera dig som en familjemedlem eller en vän till N.N. och knyt ihop berättelsen med ett minne eller en imitation. Du kan välja hur du ser dig själv i familjesammanhanget. Du kan säga en mening som: ”Jag är dotter till en mor som gjorde allt för sina barn och?” Sedan skickar du vidare till någon annan. ”Jag är dotterdotter till... och syster till... och bästa vän till... mamma till...” När du säger ”och” bjuder du in den andra personen, man stimulerar varandra till att komma ihåg saker. Du behöver bara säga en mening, vilket begränsar belastningen för vissa delar i familjens historia. Syfte: Berätta någon om din familjs historia utan att göra det för tungt. Det är orsaken till begränsningen på en mening. Vi upptäcker saker om vår familj: hur unika vi är, men också att vi har mycket gemensamt. 2. Sju träffar i en ring
Övning 3: Berätta om barnen: Historien bakom deras namn och ett djur
Session 1: Lära känna varandra
Gruppövning.
som de gillar/ser ut som. Syfte: Att presentera temat, historien bakom barnets namn och att
Startberättelse: Hur stor skåran mellan näsan och överläppen är, som
berätta om barnen på ett lekfullt sätt, kanske kan djuret vara en metafor
har skapats av en ängel.
för barnets personlighet.
Syfte: Berättelser om livets förändringar, att skapa en teamkänsla.
Slutligen: Avslutning och återkoppling om upplevelsen. Syfte: Att se hur deltagarna upplevde sessionen och visa öppenhet för
Uppvärmning: Säga sitt namn, titta på varandra och sedan skicka vidare
återkoppling.
(från långsamt till snabbt, ändra riktning från höger till vänster). Syfte: Att höra varandras namn och lära känna varandra på ett lekfullt sätt.
Session 2: Berättelser om skolan
Övning 1: Historien bakom mitt namn
Utlösande faktor: Egen berättelse om barndomen och skolan
Den första övningen genomförs i par för att sänka tröskeln, sedan upprepas den i hela gruppen.
Övning 1: Berätta om dina upplevelser på låg- och mellanstadiet. Hur
Syfte: Att upptäcka att ens namn har en historia och att det säger något
gick du till skolan, hur såg det ut och kan du berätta en positiv historia?
om en som individ.
Först i par, där ni ställer frågor om hur skolan kan beskrivas (syn, hörsel,
Vem är du döpt efter (en släkting, en kändis, en person från ett religiöst
lukt, känsel) så att man kan föreställa sig skolan. Efter det berättar vi för
eller litterärt verk)?
gruppen.
Vet du varför du har fått ditt namn?
Syfte: Denna fråga ställs ofta när det gäller att minnas tillbaka (äldre
Betyder ditt namn något speciellt?
människors levnadsberättelser). Vi frågar efter olika sinnesförnimmelser,
Har du bytt namn någon gång? Skulle du vilja ha ett annat namn?
eftersom de utlöser minnen, en vanlig berättarteknik. Vi frågar efter
Vad tycker du om ditt namn?
positiva upplevelser, eftersom negativa upplevelser kommer att komma upp ändå.
71
Övning 2: Berätta hur intresserade dina föräldrar är av ditt liv i skolan.
Session 5: Föräldramöten och skolstrukturer
Idén var att först göra detta i par, men det behövdes inte, eftersom isen redan var bruten.
Övning 1: Berätta för oss om föräldramötena.
Syfte: Att höra berättelser om sina egna föräldrar. Det förklarar också på ett sätt vilka de är och vilka önskningar de har för sina barn.
Övning 2: Läste du skolans regler? Känner du till föräldrarådet? Har man särskilda regler kring födelsedagar?
Övning 3: Hur föreställde du dig din framtid som vuxen när du var barn? Syfte: Att gå tillbaka till en fantasivärld och skapa en avslappnad
Övning 3: Vilka drömmar och förhoppningar har du för ditt (dina) barn?
stämning.
Syfte: Att gå tillbaka till en fantasivärld och en hoppfull idealvärld och skapa en avslappnad stämning. Ta reda på hur de hanterar formella kontakter och strukturer.
Session 3: Brådskan på morgonen och kvällen Session 6: Den perfekta skolan Utlösande faktor: Berätta om din egen morgon Övning 1: Skapa den perfekta skolan tillsammans. Designa, använd Övning 1: Hur ser en vanlig morgon ut?
symboler och ord.
Syfte: De vardagliga rutinerna på morgonen och kvällen är en historia
Syfte: Samarbete och diskussioner om temat på ett informellt, kreativt
i sig. Det händer mycket och ofta är humorn inblandad. Deltagarna
sätt.
upptäcker att de kan berätta. Samtidigt kan man höra stora de stora skillnaderna mellan olika familjer: från kaos till strikta rutiner.
Övning 2: Alla får en samling med sina berättelser nedskrivna på papper och en överraskande titel på levnadsberättelsen som present.
Övning 2: Vad händer på kvällen?
Syfte: Om man tittar tillbaka och läser berättelsen och titeln kanske
Syfte: Se förklaring ovan. Den här gången får du höra om problem med
man upptäcker att något har förändrats med tiden, att det finns ett
skolarbetet, rutiner vid sängdags, borttappade papper från skolan.
återkommande tema i berättelsen. Övning 3: Förbereda intervjun som ska filmas.
Session 4: berättelsen om barnen Session 7: Filminspelning Ingen utlösande faktor behövs; berättelserna kommer naturligt. Intervjuerna genomfördes av berättarslottet Alden Biesen, om både Övning 1: Berätta om ditt (dina) barns skola. Vilken skola är det? Varför
uppfattning och metodologi och om skolberättelserna.
valde du den skolan och hur var den första skoldagen? Har du besökt
Inspelningen av pilotprojektet består av två delar: Intervjuer med
skolan själv någon gång?
deltagarna där de visar sina önskemål om den perfekta skolan på griffeltavlor.
Övning 2: Hur skulle du vilja att den var? Vad var bra och vad skulle du vilja att det vore annorlunda?
Session 8: Filmdag och avslutande debriefing.
Syfte: Att höra barnens historia. Det finns massor av berättelser! Vi tittar på filmerna och pratar om dem.
72
Story Regions BERÄTTARMETOD Vi valde att arbeta med historier och levnadsberättelser. Genom att
Det finns många positiva förändringar i lärandet: avståndet mellan
berätta historier om oss själva lär vi oss vilka vi själva är. Människor lär
elev och lärare är mindre. På grund av de många förändringarna i
sig att verkligen uppskatta rikedomen i sina egna erfarenheter när de
lärandemetoder känner föräldrar ofta att de har hamnat vid sidan om
får möjlighet att berätta om dem. På det här sättet får människor och
när det gäller lärandeprocessen. Denna känsla delas av alla föräldrar,
berättelser en plats i samhället, i de dagliga händelserna, inför andra
men för denna sårbara grupp är det ibland svårare, eftersom de
människor. Självbilden förändras. Det är fascinerande att sitta i en ring
vill göra saker och ting på ett annat sätt än deras föräldrar gjorde.
och bara lyssna och ibland tala. Och vi ska inte glömma bort ringens
De vill komma närmare sina barn. Processen vid digitaliseringen
betydelse: i en ring är alla jämlika. Alla berättar sin historia, även
av inlärningen diskuteras spontant, man både suckar och söker
utbildaren, den före detta läraren och berättarhandledarna. Samtidigt
efter lösningar. Skolans regler skapar vissa skuldkänslor, men det
för någon anteckningar för att se till att orden inte går förlorade.
förekommer också skratt. Det är tydligen svårt för alla! Och ingen, varken ledarna eller deltagarna, läser igenom skolans alla regler.
Du sätter ord på saker som du inte har vågat formulera förut, du söker efter bilder och anekdoter. Medan du gör det får du höra att andra har haft samma upplevelser, till och med personer som du inte hade förväntat dig det av. Du kan tala om dina förhoppningar och drömmar
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Skolan och familjen utvecklas snabbt, med både möjligheter och
för dina barn, fantisera ihop en idealskola och beskriva den på ett
hot. Trycket från samhället blir allt mer uttalat och den som hamnar
kreativt sätt. Du talar om dina förhoppningar vad gäller delaktighet. I
efter får problem. Sårbara familjer upplever ett ännu större tryck. Det
slutet får du en samling av alla dina berättelser och en överraskande
verkar dock som om de är medvetna om vad som händer, hur de
titel på din levnadsberättelse som present. När du ser tillbaka och läser
kan försvara sig och försöka göra det bästa för barnen. Vilken roll
dina berättelser på papper kanske du känner att något har förändrats.
har CLB (center för studievägledning)? Vad kan de erbjuda? Den centrala frågan för föräldrarna är dock tydlig och kräver inga större ansträngningar: ”delta i samtal, välkomna människor och göra så att
RESULTAT
det går att förhandla om saker”.
som farkost när vi berättade levnadsberättelser. Deltagarna berättade
Deras tvekan, deras osäkerhet och deras sökande syns tydligt i
om sina egna upplevelser av skolan och hur det var att lära sig saker
deras berättelser.
Tillsammans med deltagarna gav vi oss ut på en resa med berättandet
som barn, om sina nuvarande upplevelser tillsammans med sina barn och sina drömmar om framtiden. Tillsammans ritade de upp och kartlade den perfekta skolan. Och de lyssnade uppmärksamt på varandra!
UTVÄRDERING
• Så spännande att bli filmad! • Berättare: ”Jag tyckte om sessionerna. Vi upplevde allvar, skämt,
Berättelser leder till andra berättelser. Berättartekniker hjälper människor att komma ihåg saker, att framkalla bilder, att uttrycka
tårar, ilska, förståelse och massor av tröst tack vare SEMPER som tillhandahöll den perfekta miljön för sessionerna.”
sig. Den kreativa delen fick deltagarna att arbeta tillsammans, hitta
• Som läraren noterade efteråt: ”Det som överraskade mig mest
humorn i det hela och hjälpte varandra att forma idéer till historier
på ett positivt sätt är den öppenhet som föräldrarna hade när
som kunde framföras.
de talade om sina problem. De blev säkra på sig själva och man kunde se hur de blommade ut. Jag blev också förvånad över att
Man kunde se hur deltagarna öppnade sig och fick modet att tala.
deras förhoppningar och drömmar var så realistiska och inte alls
Genom att lyssna på andras historier blev de medvetna om att de
överdrivna.”
inte var ensamma i sin situation. Genom våra möten blev de positiva effekterna med att berätta i en ring tydliga: människor växer när de får berätta sin historia, de börjar reflektera och ta tillvara på möjligheter.
73
RECOMMENDATIONS I början fanns det en viss misstänksamhet och reservation. För en person blev det för personligt och hon hoppade av. Då och då blev berättelserna om skolan känslosamma. Ofta hade man haft negativa upplevelser i barndomen, vilket kan påverka inställningen till skolan idag. Berättelser om barn i skolan är ett ämne som skapar många känslor. Det är här som processen vid social sårbarhet kommer in: det förflutna, ett särskilt namn, bakgrunden... Föräldrarna är inte inblandade i vissa beslut, de ”sker över huvudet på dem”, de vet inte alltid vad som står på spel. Som tur är slutar dessa berättelser lyckligt eftersom dessa föräldrar vid någon tidpunkt har tagit sitt ansvar. Att be om hjälp visar sig dock ibland vara mycket svårt. Om människor fortfarande är mitt uppe i ett problem är det svårt för dem att se tillbaka på situationen, så i det avseendet är valet av personer till denna typ av projekt viktigt.
74
Story Regions
Berättarkurs
på ”Het Berenhuis”, Björnhuset, under helgen den 4 och 5 juni 2016. Däremellan fanns det även möjligheter till att framföra berättelser i en
HEUSDEN-ZOLDER
grundskola och på ett samhällscenter för äldre (29 april). Båda sessionerna bestod av en workshop på tre timmar i grupper om
TARGET
Uppgiften var att leda en grupp människor i en berättaraktivitet
ungefär tio deltagare.
som ett sätt att stimulera deras integration i det lokala samhället. Deltagarna
kom
från
olika
lokala
samhällsgrupper
och
språkgrupper.
Man närmade sig berättandet från två synvinklar: Å ena sidan hade man materialet, i det här fallet de historier som deltagarna ville berätta. De kunde antingen vara befintliga historier
Fokus har till största delen legat på möten, förtroende och
som deltagarna redan kände till, eller berättelser som uppstått genom
självförtroende – deltagarna bjöds in att berätta historier från sin
upplevelser, en anekdot, en improvisation eller ett textfragment.
egen omgivning och kultur, antingen på nederländska eller på sitt
Å andra sidan hade man berättaren som person. Det går att fokusera
modersmål.
på flera element. De relevanta aspekterna varierar från person till person och beror även på situationen, men en grundläggande lista kan användas för att ge möjlighet till en personlig vinkel för varje deltagare.
MÅL
Det initiala målet var att på olika sätt försöka skapa kontakt mellan
Viktiga områden var:
invånarna i Heusden-Zolder och nyanlända flyktingar. • Rösten, med alla dess aspekter: uttal, röstkvalitet, röstkontroll, intonation, volym, röstplacering, etc.
PARTNERORGANISATIONER • Alden Biesen
• Språket: talar berättaren sitt modersmål eller väljer han eller hon
nederländska, som faktiskt är ett främmande språk (detta gäller också
• Vormingplus Limburg
för personer som vanligen uttrycker sig på nederländska dialekter).
• Het Berenhuis (Björnhuset, Heusden-Zolder)
I denna specifika situation erbjöds deltagarna att uttrycka sig själva på sitt modersmål, vilket ledde till en viss mångfald med historier på nederländska, engelska, tyska, grekiska, arabiska, farsi, japanska,
TIDSPLAN
Workshoparna delades upp i två block om tre sessioner vardera, vilket ledde fram till tre föreställningar.
franska och den lokala nederländska dialekten. • Kroppen: Hur hanterar du kroppens specifika egenskaper? Hur
är din hållning? Hur sitter du? Hur går du? Deltagarna ombads att inte förändra eller anpassa sina kroppsrörelser. Det som är viktigt är att de blir medvetna om sitt kroppsspråk så fort de ska tala till en
VERKSAMHET
grupp människor och berätta en historia för dem. Genom att rikta
Verksamheten planerades så att den skulle leda fram till en presentation
människors intresse till deras attityd, ställning och rörelse, får de en
av berättelser som en del av en mötesdag på flyktingcentret i
bättre uppfattning av kroppens möjligheter och begränsningar. De
Heusden-Zolder. De första sessionerna (februari 2016) utgjordes av en
förstår att de å ena sida kan stödja och förstärka sina berättelser
introduktion till olika berättartekniker. Mötet var informativt, konstnärligt
med hjälp av kroppen, medan de å andra sidan nästan kan
och kulinariskt. I den konstnärliga delen fick berättarna, det vill säga
”försvinna”.
deltagarna i workshoparna, möjlighet att framföra sina berättelser för besökarna, antingen på nederländska eller på sitt modersmål.
En berättare som behärskar sin röst och sin kropp kan fokusera mera på själva berättandet och fånga uppmärksamheten hos en publik på
Det andra blocket med sessioner (april–juni 2016) utformades som en mer specifik förberedelse av en berättarföreställning till Öppet hus
ett bättre sätt. 75
De för oss in på en annan viktig del av workshopen:
som får höra dem växer exponentiellt. Det är den äldsta formen av
• Relationen till publiken. Oavsett om du berättar en historia inför
masskommunikation, från öra till öra, från mun till mun.
en klass, en liten barngrupp på förskolan eller en hel församling i en samlingslokal eller på en scen inför en entusiastisk publik, oavsett
Av den här övningen kan man lära sig två saker:
om du berättar en historia för tio personer eller 300, så skapar du
I hur stor utsträckning håller du dig till den ursprungliga källan? Anpassar
alltid en relation till publiken. Hur möter du dem och hur förväntar
du (omedvetet) historien? Om syftet är att berätta den sanna historien,
du dig att de ska relatera till dig?
ska du inte ändra något. Men den ursprungliga berättelsen kan sätta
Det viktiga under workshopen är att närma sig deltagarna som
igång din fantasi och leda till en ny, spännande historia. I det här fallet är
elever och inte som ”fall” som ska bedömas. Berättandet är en
den ursprungliga berättelsen bara en källa.
samlingspunkt där konst, personlighet, uttryck och psykologi möts. Det handlar om att arbeta med människor med alla olika typer
Man förstår också att det inte alltid är så enkelt att berätta någon annans historia som en verklig berättelse. De flesta deltagarna rapporterade bara
Den konkreta processen under workshopen: Steg för steg 1. Inledande berättelse: Varje deltagare presenterar sig själv kort: namn, yrke, orsak till att medverka i workshopen.
Berättande liknar skrivande: det är en färdighet att kunna minimera sin text till det som är väsentligt. Den första lektionen går därför ut på
vad de hade lärt sig om den andra under ”intervjun”, men gjorde inte om det till en berättelse. 3. Berättelsen: vad gör en text till en berättelse? Vi har arbetat med
betydelsen av struktur, form, spänning. Det lär deltagarna att ”bygga upp” en berättelse.
att lära deltagarna att korta ner sitt material, att upprätthålla publikens intresse genom att välja vilken information man framför.
4. En trygg stämning: människor gör bättre ifrån sig när de litar på sin
publik, i detta fall de andra deltagarna. Deltagarna får ett tema för
2. Uppföljaren: Arbete i par. Varje deltagare ger sin partner mer
en berättelse och får kommentarer från de andra. Nyckelordet här
information om sig själv och talar om sina intressen, upplevelser, sin
är uppskattning. Det är ett faktum att människor brukar ge positiva
familj, sina barn... Partnern ska sedan presentera historien till andra
kommentarer till varandra. Det är snällt av dem, men inte alltid rätt. Man
medlemmar i gruppen.
kan också lära sig av återkoppling om brister och svagheter. Under workshopen kan man märka hur deltagarna blir alltmer säkra när de
Detta stämmer överens med det vi alla gör hela tiden: vi berättar för folk
gradvis förstår vilka aspekter de ska tänka på när de berättar en historia.
vad vi har hört från andra, vi för vidare historier till varandra och fungerar som förmedlare. På det här sättet sprids historier och antalet människor
5. Öva inför en ”föreställning”. Deltagarna ombads att ställa sig på scenen vid tre tillfällen: ett evenemang på flyktingcentret (27
februari, 2016), i en skola och ett samhällscenter för äldre (29 april, 2016 och under Öppet hus på ”Het Berenhuis”, centrum för andraspråksinlärning (4 och 5 juni, 2016). Deltagarna var spända på att ”uppträda” inför främlingar. Vi arbetade mycket hårt med några grundläggande aspekter av att framträda som berättare (se ovan). De skulle tänka på många saker på samma gång; på innehållet och sättet de berättade på, sin röst, ljudet, rytmen, ordens och meningarnas musikalitet, humor, osv. 76
Story Regions BERÄTTARMETOD
rummet i din berättelse? Var och hur placerar du personer och platser?
Tillvägagångssättet var konstnärligt snarare än utbildningsmässigt.
Hur kan publiken se vad du faktiskt berättar för dem?
Genom att lära deltagarna att berätta historier på ett kreativt och eftertänksamt sätt, med höga standarder, bidrar man också till att nå några underliggande mål: Social integration och språkutveckling, samt det personliga välmåendet hos varje deltagare. Känslan att ”jag kan göra
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Responsen från deltagarna tyder på att de verkligen uppskattade
det här” eller ”jag kan göra något” utvecklas starkt när man får människor
workshopen och att de har lärt sig riktigt mycket från sessionerna. De
att göra något som har ett värde i sig, istället för när man får dem att
var imponerade av den utveckling de kunde se i sin egen och andra
känna att workshopen bara har som syfte att ge dem lite hjälp.
deltagares förmåga att berätta historier. De hade en positiv inställning och vilja att ”uppträda” under den avslutande sessionen.
RESULTAT Självklart
var
deltagarnas
förväntningar
lika
varierande
som
deras bakgrunder och utgångspunkter. Vissa deltagare kom från
UTVÄRDERING
Det bör dock påpekas att antalet deltagare är en avgörande faktor för
undervisningsvärlden (från barnomsorg, förskola, grundskola) eller
ett framgångsrikt berättarprojekt. Om deltagarna blir alltför många är
arbetade på bibliotek. En av dem arbetade som guide i gruvan i Heusden,
det sällan möjligt för alla deltagare att framträda under varje session.
en arbetade för Vormingplus och två av dem var initiativtagare till ”Het
Deltagarna var dock också ivriga att lära sig av att bara lyssna på
Berenhuis”. Deltagarna hade belgiskt, turkiskt, syriskt, grekiskt och
sina kollegor. Det var utmanande och fascinerande att arbeta med en
japanskt ursprung. Samtliga hade tillräckliga kunskaper i nederländska
blandad grupp med både erfarna och oerfarna berättare. Fokuset är
för att delta. Historier berättades på nederländska, arabiska, turkiska,
detsamma, men intensiteten kan variera. Det är inte troligt att majoriteten
franska, japanska och italienska.
av deltagarna har ambitionen att verkligen bli berättare, men de kan faktiskt tillämpa det de har lärt sig under workshoparna i sitt arbete. På
Vägledningen
utgick
från
deltagarnas
individuella
möjligheter.
detta sätt har målen nåtts.
Kommentarer, förslag och tips framfördes till de andra deltagarna. Å ena sidan analyserades berättelsernas struktur och egenskaper. Å andra sidan arbetade vi med specifika sätt som man kan använda kroppen och rösten på. En annan aspekt som undersöktes var den plats där berättelserna skulle framföras. Berättelsernas struktur och egenskaper omfattade olika aspekter av språket, meningsstrukturer, utveckling, kronologi, spänning, längd, hastighet... Röstaspekterna handlar om förståelighet (artikulation), volym, variation, andning, röstplacering, musikalitet, rytm... Lika viktigt är deltagarens eget språk och uttryck (formellt eller informellt). Vad gäller kroppen analyserades hållning, hand-, arm- och huvudrörelser och sättet att titta, ögonkontakt och kommunikation. Deltagarna lärde sig att använda rummet: Var placerar du dig i rummet? Vad ser publiken när de tittar på dig och lyssnar? Hur stor del spelar
77
Italien Berättelser från Porta Palazzo SCUOLA HOLDEN, TURIN
Sedan 1998 har Porta Palazzo legat i fokus för Turins stora ekonomiska utvecklingsstrategi som kallas för ”The Gate”. Det övergripande budskapet var att övertyga invånarna att stanna i området och investera i dess framtid, och samtidigt investera i sin egen framtid. Därav projektets motto ”Living, not leaving”, alltså att bo kvar och inte lämna området. Inledningsvis finansierades Porta Palazzo-projektet av EU. Det identifierade det urbana områdets kvalitet som ett incitament till ekonomisk utveckling, och även ett sätt att lösa de höga nivåerna av arbetslöshet och brottslighet. Arbetslösheten i området uppgick till
MÅLGRUPP
12,8 %, jämfört med omkring 6 % i hela staden, och hindren för att komma in på arbetsmarknaden fick många invandrare att ägna sig
Med över tusen handlare och 700 gatuförsäljare är området Porta
åt olagligt eller svart arbete, ofta på stadsdelens dagliga marknad. År
Palazzo (i Turin i Italien) ett kommersiellt nav som alltid har lockat
2002 utvecklades projektet till att bli ett lokalt utvecklingsprojekt, där
stadens nykomlingar med sina möjligheter. Detta regelbundna
både offentliga myndigheter och privata aktörer var inblandade samt
inflöde av nya kulturer gör också området till ett laboratorium för
en stor del av samhället. Genom att använda en samhällsmodell för
kulturell integration i stadsmiljö. År 2000 var nästan 20 % av dem
delaktighet arbetade projektet för att stärka oregistrerade försäljare
som bodde och arbetade i området födda utomlands, jämfört
eller försäljare utan tillstånd och göra dem delaktiga. Detta beslut var
med stadens genomsnitt på 4 %. Idag finns över 45 nationaliteter
resultatet av en bedömning som visade att trots att spänningarna
representerade i detta tättbefolkade innerstadsområde.
mellan försäljare med och utan tillstånd låg till grund för många av de andra samhälls-, säkerhets- och utrymmesproblemen, så var denna grupp på 300 försäljare en viktig del av den lokala ekonomin.
MÅL
Pilotprojektet hade följande mål: • att stärka känslan av delaktighet i samhället hos de olika människorna på marknaden i Porta Palazzo; • att ge invånarna i området en röst för att berätta om Porta Palazzo för andra invånare i staden; • att lära deltagarna i projektet olika berättarverktyg; • att utveckla undervisningsmetoderna vid socialt berättande.
PARTNERORGANISATIONER
• The Gate (organ för lokal utveckling); • Handlare, arbetare och kunder i Porta Palazzo; • Scuola Holden
TIDSPLAN
6 månader inklusive förberedelser. Möten hölls varannan vecka under totalt 3 månader. 78
Story Regions Under mötet lyssnade deltagarna till varandras historier och med hjälp av studenterna från Scoula Holden diskuterade de sedan strukturen i sina historier.
Den slutliga presentationen I slutet av projektet bjöds invånarna i Turin in till ett avslutningsevenemang där de olika berättelserna om Porta Palazzo skulle berättas. Under detta evenemang skulle följande ske:
VERKSAMHET
• en grupp deltagare skulle berätta sina historier inför publik; • en grupp skådespelare skulle framföra några korta monologer;
Projektet har utvecklats i tre steg:
• en grupp författare skulle läsa upp historierna som samlats in under
Förberedelser
• en filmskapare skulle presentera en kort dokumentär, uppdelat på
projektet; två sessioner, om livet och arbetet i Porta Palazzo
Det första steget var att analysera situationen och de olika parterna som skulle ingå i projektet, både som fokus i projektet och som stöd för att genomföra projektet.
BERÄTTARMETOD
Berättandet är den huvudsakliga metoden som knyter samman ”The Gate” (organ för lokal utveckling) engagerades för att presentera
projektets alla olika delar. Den gemensamma grunden är hur man
projektet och samarbeta för att utveckla det som kunde vara projektets
strukturerar en berättelse, och hur man delar med sig av den till en
svaga punkter, samt för att nå ut till potentiella deltagare. Det andra steget
publik. Utifrån detta kommer delar av projektet huvudsakligen att
var att välja ut möjliga intresserade som kunde engageras i projektet som
fokusera på att lära ut berättartekniker till deltagarna och utveckla dem.
deltagare. En grupp studenter från Scuola Holden samlade in berättelser och arrangerade berättarlektioner för projektet.
Huvuduppgiften Med stöd från ”The Gate” träffade studenter och en lärare från Scuola Holden flera arbetare och handlare i Porta Palazzo och bad dem dela med sig av sina historier. Syftet var att samla in olika berättelser från Porta Palazzo, sovra bland dem och besluta vilka typer av berättelser som skulle användas i projektet, samt på vilket sätt de skulle berättas (direkt av de intervjuade, indirekt av skådespelare eller upplästa av läsare). Studenterna och läraren bestämde sig för att samla in berättelserna på två sätt: • hjälpa deltagarna att berätta sina historier själva direkt inför publik; • skriva ner deltagarnas historier. 79
Även om berättelserna hade samlats in vid individuella möten deltog och samarbetade alla deltagare under det första gruppmötet.
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Bidraget till denna sektor går i två riktningar: • att bidra till att stärka arbetet med att skapa delaktighet i samhället hos de olika grupper som bor och arbetar i området Porta Palazzo; • att engagera invånarna i staden och hjälpa dem att få större kunskap om Porta Palazzo och de människor som bor i området.
UTVÄRDERING
Lärare: ”Det som överraskade mig mest var att se den omsorg och det engagemang som handlarna känner för marknaden och sina kollegor, och deras vilja att arbeta för att bevara och förbättra Porta Palazzo, trots de ansträngande arbetstiderna.” Studenterna från Scuola Holden: ”Det finns berättelser överallt, och alla berättelser består av minnen och önskningar, varje berättelse är vacker och har en unik och alldeles egen skönhet.”
REKOMMENDATIONER
“... en värld som bara strävar efter att skapa fantasilitteratur hamnar i en litteratur utan en gnutta fantasi, baserat på repetition av formler, för om man inte ger näring åt verkligheten, dör fantasin. Å andra sidan kommer en värld som strävar efter enbart verklighetsbaserad litteratur att sluta med att man har förlorat känslan av verklighet, litteraturen kommer att verka realistisk, men den kommer att vara abstrakt, för om man inte eggar fantasin är det omöjligt att se saker och ting som de faktiskt är.” – Italo Calvino “Jag bryr mig inte om något, inte ens namn, jag bryr mig bara om människor,” och ”om vi ska be om något måste vi först ge något”. – Riccardo Bellia, textilhandlare och representant för klädförsäljarna. “Varenda skruttig sak har en egen betydelse.” – Enzo Tutone, chef för RESULTAT
Deltagarna var direkt både villiga och öppna, även om det för några av dem var svårt att prata italienska. Att känna sig delaktiga i ett europeiskt projekt där deras liv, arbete, upplevelser och relationer uppmärksammades gjorde att de kände sig stolta över sig själva och 80
sina historier. De blev mer öppna mot andra människor.
städtjänsten i Porta Palazzo.
Story Regions
Voci & Volti - Levande bibliotek TURIN
TIDSPLAN 1 år
VERKSAMHET
Projektet delades upp i tre faser: MÅLGRUPP
Sedan år 2001 har Turin stad i egenskap av verkställande organ för SPRAR (ett system för skydd av asylsökande och flyktingar)
1. Fas ett: utbilda en grupp
hanterat immigrations- och inklusionsfrågor gällande asylsökande
Under den första fasen utbildades en heterogen grupp med frivilliga med
och flyktingar. Under åren har man stärkt och utökat nätverket
hjälp av övningar om hur man kan samla in och utveckla berättelser.
av särskild service, med stöd från ”Fondo Nazionale per le Politiche e i Servisi dell’asilo” (nationell fond för politik och service
Tjugo personer i olika ålder, med olika ursprung och bakgrunder
gällande asylsökande), samt extra och periodiskt återkommande
deltog i projektet. Några av dem deltog tidigare i projektet ”Levande
europeisk finansiering. Med stöd från tjänstesektorn och ideellt
bok”. Utbildningen leddes av projektets samordnare, samt experter på
arbete grundades stiftelsen ”Tavolo Asilo”, ett mötes- och
berättande och skrivande, som hade engagerats i projektet.
diskussionsforum för att utveckla en medvetenhet om regionen, för att öka engagemanget i nätverket hos förmånstagarna och hos olika offentliga förvaltningar, för att lägga fram förslag och goda exempel från verkligheten. Det växande antalet asylsökande fick staden att söka efter nya idéer till hur man kunde förnya integrationssystemet för asylsökande, genom att hela tiden samarbeta med myndigheter, företag, kooperativ, föreningar, ideella organisationer och enskilda frivilliga. I den kontexten skapades projektet ”Rifugio Diffuso”, i syfte att öka familjers och enskilda personers möjlighet att inhysa en eller två asylsökande eller flyktingar under en tidsperiod på högst ett år, för att hjälpa dem att återuppbygga sina liv i en vardaglig miljö. Utdrag ur Martas dagbok: MÅL
Introduktion till ”Mänskligt bibliotek”: ”Vi sitter i en ring och känner
Projektets huvudsakliga mål är att arrangera evenemang där
inte varandra. Vi ställer oss frågan vad ett ”mänskligt bibliotek” är
invandrarna inte engageras som ”invandrare”, utan helt enkelt som
för något. Det innebär att vi ställer frågan om varför vi är här. Tanken
människor.
är att fastställa ett specifikt tillfälle och en specifik plats där vi kan utbyta levnadsberättelser för att skapa en känsla av samhörighet
PARTNERORGANISATIONER
och delaktighet i samhället. Ett ”mänskligt bibliotek” är en levande
• Turin stad
varelse och blir till en sorts avbild av samhället i takt med att den fylls
• Scuola Holden
av olika biografier om människor som kommer från vitt skilda platser
• Kommunala teatern
och bakgrunder. Här utgår vi allihop från vår egen singularitet, med
• Kooperativet Progetto Tenda
ett behov av att förundras över hur varje enskild person fullbordas
• Mamre
genom att vara en del i en ring som utgörs av andra singulariteter.”
81
”Bokförsäljarens” praktiska anvisningar (att höra det tysta)
BERÄTTARMETOD
Det sitter inte i boken som samlar historierna, inte hos ”bokförsäljaren”
Voci & Volti fokuserar på berättande av den självbiografiska typen.
som berättar eller hos åhöraren som lyssnar, inte ens i själva
Ursprunget till historien som berättas av den ”levande boken” är alltid
berättelsen. Själva essensen i ett ”mänskligt bibliotek” finns i det
personlig, den berättar en anekdot från personens liv som har valts
tomma utrymmet mellan personer, där det mänskliga mötet äger rum.
utifrån ett tema som organisationen föreslagit. I interaktionen mellan
2. Fas två: identifiering av ”levande böcker” och insamling av berättelser.
”bok” och ”bokförsäljare” får berättelsen form, fullbordar sig själv och får särskilda kännetecken. Under projektet skapas möjligheter till att berätta – och berätta om
Denna verksamhet utvecklades av Progetto Tenda, ett samhällskooperativ
oss själva – möjligheter att komma nära andra människor och deras
som sysslar med inklusion och integration av invandrare och asylsökande,
upplevelser, att understryka berättelsernas lekfulla och sceniska
och har sedan spridit sig från mun till mun inom nätverket med partners. I
egenskaper, det nöje som ligger i vår önskan att berätta och lyssna
den här fasen bestämde man vilka av historierna som skulle väljas ut och
på historier som berättas för oss. När vi hör en berättelse befinner vi
presenteras, de bearbetades och spelades in.
oss både i den fysiska miljö där själva berättandet äger rum och i den fantasivärld där berättelsen utspelar sig.
”Vi vända mot varandra och tillsammans skapar vi en triangel. Vi försöker göra det tydligt: vad är det viktigaste som en ”bokförsäljare” måste
Under mötet om ”mänskliga bibliotek”, när deltagarna träffas ansikte
tänka på när en historia ska samlas in? Anita och jag kommer från Italien
mot ansikte, börjar en person tala och den andra personen blir åhörare.
och har en gemensam kultur, ett språk som vi är vana vid att avkoda.
Den första personen verkar vara huvudaktören i den kommunikativa
Christiana däremot kommer från Afrika och säger: ”Jag förstår inte vad
handlingen, men den andra personen är långt från passiv, utan har
vi ska göra”. Det faktum att vi inte förstår varandra i den här triangeln
en aktiv funktion när innehållet ska tolkas. ”Läsaren” som berättelsen
är ett mycket konkret bevis på att mötet mellan människor kräver
vänder sig till kan avbryta, ställa frågor, berätta delar av historier
arbete och mod. Man behöver utsättas för både tystnad och genans,
och anekdoter som väcks till liv i hans eller hennes eget minne.
välkomna både det goda och det onda och sedan omvandla det till
Varje berättelse knyter an till andra berättelser och pekar på hur allt
bränsle. Det innebär att vi måste utsätta oss för spänningen och värmen
hänger samman och hur vi är sammanbundna med andra människor.
i det tomma utrymmet mellan oss själva och de andra personerna,
Berättelserna utvecklar våra relationsnätverk, och historier som en
och verkligen tro på att vi finns där. Någonstans där i mellanrummet.”
gång har berättats förändrar för alltid relationen mellan berättare och åhörare. Den historia som överförs till ”läsaren” återger och
3. Fas tre: skapa ett ”mänskligt bibliotek” på en allmän plats.
aktualiserar händelser, situationer och karaktärer som är bundna till ”bokberättaren”, som under berättandet kopplar samman alla element
Platsen för framträdandet var en fabrik som tagits ur bruk, där
genom att använda en handling, en narrativ tråd. I början kan det
föreningar ibland arrangerar evenemang, till exempel Voci & Voltis
kännas skrämmande att dela med sig av sin historia för publiken, även
fotografiska/konstnärliga utställning om invandrare och flyktingar.
om situationen är både intim och skyddad, på grund av den starka känslan att andra inte kan vara intresserade av vad som händer oss själva, vad vi har upplevt och som vi kanske tycker är obetydligt. Ofta är vi övertygade om att vi inte kan berätta, ge en ordnad och logisk form till både vardagshändelser och extraordinära händelser som sker. Vi förstår oftast att de är extraordinära först när vi har berättat dem för någon annan. Berättelsen skrivs aldrig ner, utan berättas av den ”levande boken”. För att fortsätta med biblioteksmetaforen läses ”boken” upp av
82
en person i taget under evenemanget (under 4–5 gånger under
Story Regions att utgå ifrån ett större ”vi”, som är något nytt och annorlunda jämfört med summan av de enskilda individerna.
UTVÄRDERING
Progetto Tenda: ”Detta projekt var lockande för oss: det gör att människor får bli huvudpersonerna, dela sina egna historier med människor, det gör att de få komma till tals som människor istället för som ”medlem” i en abstrakt och stereotypisk kategori (utlänning, flykting, muslim...), det ger en möjlighet att ta sig ut ur de nära sammanslutna samhällsgrupperna för att skapa relationer till andra människor.” dagen). Att framföra berättelsen inför olika ”läsare” förändrar den, den anpassas efter relationen mellan berättaren och åhöraren.
För Mamre är ”mänskligt bibliotek” ett verktyg som kan öppna både hjärta och sinne för att lära känna, möta och ömsesidigt respektera andra människor och ta sig förbi fördomar och diskriminering som
RESULTAT
oundvikligen fyller våra sinnen. Människor berättar om sig själva, de
Från kooperativet Progetto Tendas avslutande utvärdering:
delar med sig av känslor och intima upplevelser till ”läsaren” och genom
Berättande är att fantastiskt verktyg för inklusion och för att öka
att sedan tala om upplevelserna ger de det speciella ögonblicket
självkänslan när en person deltar i ett större sammanhang i samhället,
ett större värde. Det är därför många psykologer, antropologer och
som är ett lapptäcke av enskilda och kollektiva berättelser, där några
kulturförmedlare deltog i projektet, både som ”boksäljare/samlare” och
är ”italienska” berättelser som invandrare aldrig skulle kunna komma
som ”böcker”, med egna berättelser. Alla kände hur viktigt det var att
på. Parlamentsbiblioteket inledde även professionella samarbeten:
dela med sig av en betydelsefull del av sitt liv. Att ge berättelserna ett
Efter att de medverkat som ”böcker” kände sig vissa flyktingar så
värde innebär att erkänna dem, att föra dem vidare till andra människor
bekväma att de bestämde sig för att testa som ”bokförsäljare” och
och att göra dem till en del av våra egna liv.
därefter bestämde de sig för att vara ”läsare”, och ta med vänner och landsmän för att lyssna på olika berättelser. För oss är detta själva essensen av berättandet, att rasera gamla hinder för att skapa nya och rika platser som kan välkomna och sammanföra berättelser och människor.
REKOMMENDATIONER
Det är viktigt att dem som vi bjuder in inte tror att de är intressanta bara för att de är exotiska, utländska eller offer. Denna utgångspunkt är mycket viktig även när man ska etablera en relation till ”boken” och när själva historierna samlas in. Det innebär att när ”boken” möter
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
sin ”boksäljare” ska de tillsammans försöka fastställa detaljerna i
Att lyssna och berätta är aktiviteter som förutsätter en förmåga att
berättelsen, handlingen om det behövs, hitta en titel och skriva ner
etablera relationer, att skapa band, att bry sig om, att skapa delaktighet,
några rader som sammanfattning. De känner sig omedelbart delaktiga
att söka efter möjliga sätt att samexistera i samma stad och tolka den
som individer och inte bara som en del av en grupp.
som en plats där man kan bo och ett gemensamt utrymme där alla kan uttrycka sin egen identitet och solidaritet samt sitt individuella och kollektiva ansvar. Att arbeta med flyktingar innebär också att arbeta hårt för att skapa en dialog och en samvaro mellan människor från olika bakgrunder och med olika berättelser, att stödja relationer och avskaffa kategorisering,
83
Sverige Berättande på VUX
PARTNERORGANISATIONER • Vux i Skellefteå kommun • Region Västerbotten
SKELLEFTEÅ
MÅLGRUPP
TIDSPLAN
1 juni–31 dec 2015
• Vuxenelever på Grund Vux, 3 klasser (25 x 3) som studerar svenska som andraspråk. • 3 lärare som inte är så bekanta med berättartekniker.
MÅL
Att utveckla användbara berättarverktyg så att eleverna kan lyckas med sina kurser. För lärarna: • Vux: att aktivt delta i lärandeprocessen, att utveckla användbara verktyg åt sig själva, att reflektera över den egna lärandeprocessen. Att utvärdera eleverna och se på vilket sätt som berättandet hjälper dem i deras lärandeprocess och i det sociala sammanhanget. Därmed får de en bild av sin egen och elevernas lärandeprocess. • Region Västerbotten: Utbilda, utveckla och fasa ut. Erbjuda lärarna workshopar i berättande, ge dem verktyg att använda i klassrummet
VERKSAMHET
Första steget var att utbilda lärarna och göra upp planer för berättande
och uppmuntra dem att utveckla nya verktyg, inspirera dem att
i klasserna tillsammans med berättarexperten.
använda berättandet i klassrummet. Och arbeta med berättande
Andra steget var att engagera skoleleverna och föra ut berättandet i
tillsammans med dem i klasserna. Reflektera tillsammans.
klasserna en gång i veckan under två månader. För att utvärdera arbetet höll man ett möte med lärarna efter lektionerna, där man reflekterade och planerade inför nästa tillfälle. Facebook användes för att skapa en grupp där deltagarna delar med sig av och lär sig genom samtal, idéer, artiklar och filmer.
BERÄTTARMETOD
Berättandet har huvudrollen i projektet, till 100 %. Berättarövningar har använts som verktyg för att lära sig grammatik och för att skapa en trygghet i att använda ett nytt språk i samhället, med anknytning till litteratur och skrivande. Andra övningar har byggt på levnadsberättelser och folksagor, och även på berättelser/sagor som kommer från deltagarnas egna länder och kulturer. Berättelserna bygger en bro mellan det som de har lämnat bakom sig och det nya landet. Berättaren och lärarna berättade en traditionell saga varje 84
vecka.
Story Regions RESULTAT Lärarna har infört berättarverktygen i sina undervisningsmetoder och rektorn har delat med sig av kunskapen och erfarenheterna vid ett seminarium och en workshop under en nationell konferens för VUX i Sverige. Skolan har nu skapat ett särskilt ”berättarrum” och berättandet har skrivits in i kursplanen.
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Lärarna är öppna för nya metoder och de vill ge eleverna de bästa verktygen för att hitta sin väg genom skolan och nå sina mål med kurserna. De är också intresserade av att delta i det lokala samhället och samarbeta med andra utanför skolan. Rektorn säger: ”Vi behöver era berättelser (flyktingarnas berättelser) för att öppna upp det svenska samhället, för integration är inte en enkelriktad gata, det fungerar i båda riktningarna.”
UTVÄRDERING
Lärarna och eleverna på Vux träffade berättaren Rose-Marie Lindfors en gång i veckan under två månader. Varje träff avslutades med en utvärdering: Några citat från eleverna: • ”Jag har aldrig pratat inför klassen förr, men nu gör jag det.” • ”Jag kan vara den jag vill vara.” • ”Jag har fått ett verktyg för att träna minnet.” • ”Vi pratade med varandra och övade tillsammans, sedan är det enklare att göra det ute i samhället också.” • Och från lärarna: • ”Stärkt självförtroende hos många av eleverna i projektet när de ska berätta historier.” • ”Berättandet skapar en stolthet, lusten att kommunicera ökar, det ger mer skratt.” REKOMMENDATIONER
Pilotprojektet har blivit en succé. Berättande har nu införts i kursplanen och används som verktyg för nya elever. Framgångsfaktorn har varit att införa berättarmetoden hos alla intressenter: från politiker, via chefer och rektorer, till lärare och elever.
85
Berättande vid Edelvik Folkhögskola
PARTNERORGANISATIONER • Edelvik folkhögskola • Region Västerbotten
BURTRÄSK
MÅLGRUPP
TIDSPLAN
Juni–december
Folkhögskolan har i sina allmänna kurser ofta elever som har haft det svårt i grundskolans system. De ger flera konstnärliga kurser som filmproduktion, teater (scenframträdanden), hantverk, visuell konst, textilkonst och keramik.
VERKSAMHET
Det första steget var att arrangera en utbildning för lärarna, följt av en hel dags workshop tillsammans med två drama- och filmlärare.
På denna skola har man redan använt sig av berättande, men huvudsakligen som scenkonst. Målet är att berättandet ska
Det andra steget var att utveckla verktyg för att varje vecka reflektera
genomsyra hela skolan och användas som ett verktyg vid
över lärandeprocessen hos varje lärare, anpassat efter dennes ämnen.
vuxenutbildning. Den första målgruppen utgjordes av elever som kämpade med inlärningen, många av dem hade misslyckats i skolan och behövde en ny metod. De var inte bra på att läsa eller skriva och behövde samla allt sitt mod för att yttra sig och våga berätta en hel historia. Att knyta ihop fakta i sin egen berättelse. Att tänka fritt. Att hitta metoder för att lära sig saker utantill. Att bli mer sociala. Att möta verkligheten. Den andra målgruppen utgörs av lärare: Att öka medvetenheten om berättandet i den här miljön. Att öka berättarens förmåga och upptäcka hur man kan använda berättandet inom alla kurser. Även lärarna måste våga, vara öppna och trygga med att använda berättandet och att skapa utrymme för improvisation och förtroende. Ett annorlunda sätt att mötas och släppa loss fantasin.
MÅL
• Att skapa en ”berättarskola”. • Att känna sig trygg med att använda berättandet som ett verktyg i hela skolan. • Att ge eleverna flera verktyg för att lyckas med sina kurser och i sina ämnen.
86
Story Regions UTVÄRDERING Efter varje session med lärarna genomfördes en utvärdering. Några reflexioner: • ”Vi har fått många nya idéer om hur man kan samarbeta över kurserna på ett mer
tvärvetenskapligt sätt.”
• ”Jag har märkt att övningarna kan vara en ingång till de längre processerna, att börja på något nytt, att byta perspektiv.” • ”Vi har lärt känna varandra på ett nytt sätt. Kan det då innebära att samma sak kan hända
i klasser med elever om vi använder oss
av berättandet mer?”
REKOMMENDATIONER
Lärarna är nu mycket mer intresserade av att använda berättandet i BERÄTTARMETOD Flera berättarverktyg har använts under processen: konstnärliga
sin undervisning. Men det är en lång process och en rekommendation är att förlänga projekt av den här typen för att verkligen införliva berättarmetoden i undervisningen.
berättelser, levnadsberättelser, folksagor, myter, legender, fiktion och även berättelser som har med biologi, fysik, geografi, matematik, kemi, historia, religion, samhällsvetenskap och språk (engelska och svenska) att göra.
RESULTAT
På Edelvik folkhögskola förberedde lärarna sina egna metoder som de kunde använda i sin egen undervisning. Det fanns även ett genuint intresse av samarbete mellan kurserna och lärarna ville använda sig av berättarteknikerna i en högre utsträckning. Berättandet har blivit en framgångsrik process som har gett dem mod att prova nya vägar. I situationer där de tidigare överlät arbetet till en professionell berättare har de idag en trygghet i sin egen förmåga att berätta.
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Lärarna är idag mer öppna för nya metoder och har byggt nya broar mellan dem, där de provar på olika sätt att använda berättartekniker i undervisningen.
87
Polen Min historia BIELSKO BIALA MÅLGRUPP
Personer med fysiska funktionsnedsättningar och döva personer i den polska föreningen för döva och från en skyddad verkstad
• Företag – arkitekter • Universitet TIDSPLAN
Från september till december/januari
VERKSAMHET
Det första steget var att arrangera workshopar om berättartekniker och
på Grodzki-teatern (ZAZ). De behöver få bli sedda och hörda
hur man förbereder en berättelse. Deltagarnas roller delades upp på
av ”utomstående” – organisationer, företag, människor utan
följande sätt:
hörselnedsättning. De vill tala om...
• Berättarna skulle framföra sina historier i olika miljöer;
• Sig själva;
• De samarbetande organisationerna gav återkoppling om de metoder
• Att besegra svagheter som deras funktionsnedsättning medför;
och problem som presenterats av berättarna för att etablera ett
• Glädjen i sitt arbete;
samarbete och förbättra undervisningsmetoderna med hjälp av
• Att vara barn och vuxen i relation till funktionsnedsättningen;
berättande.
• Fysiska hinder i byggnader; • Livet bland människor utan funktionsnedsättningar – identitet och självkänsla.
BERÄTTARMETOD
De huvudsakliga berättarverktygen som användes gällde hur man framför en levnadsberättelse. Huvudidén var att visa hur berättandet: MÅL
• påverkar publiken;
• att integrera människor med fysiska funktionsnedsättningar
• skiljer sig från den vardagliga kommunikationen.
Det huvudsakliga målet med pilotprojekten var: och döva människor och bygga upp samarbeten mellan olika
• öppnar upp marginaliserade grupper;
organisationer; • att öka sjävförtroendet och optimismen hos människor med funktionsnedsättningar; • att stärka tron på ”att mitt liv och min historia har en betydelse för mig och andra”; • att stärka känslan av delaktighet i samhället;
RESULTS
Projektet gav nya perspektiv på hur människor med funktionsnedsättningar lever och ökade medvetenheten hos de unga människor som kommer att skapa vår framtid. Projektet utvecklade även människors psykosociala förmågor och skapade samarbeten mellan olika organisationer.
• att öka samhällets medvetenhet om funktionsnedsättningar och konsekvenserna av dem; • att sammanföra personer från olika yrkesnivåer, till exempel en chef för en organisation med en funktionsnedsatt person och skapa mer samarbete mellan organisationer.
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
• Det ökade empatin hos ”utomstående”, när deltagarna fick lära sig om människor med funktionsnedsättningar och deras liv utifrån ett annat perspektiv.
PARTNERORGANISATIONER
• Det bidrog till att utveckla nya utbildningssätt och samarbeten
• Stadsledningen – avdelningen för utbildning och arkitektur
• Det skapade arkitekturplaner med större inriktning mot personer
• Grodzki-teatern (ZAZ, WTZ) • Skolor • Kulturcenter 88
• Ideella organisationer
mellan universitet och ideella organisationer. med funktionsnedsättningar. • Det
ökade
lusten
och
modet
hos
människor
funktionsnedsättningar att ta sig ut och berätta sina historier.
med
Story Regions
Min upplevelse av att vara ”arbetande mamma” BIELSKO BIALA
MÅL Målet var att skapa ett pilotprojekt om berättande för att ge mammor en möjlighet att prata om sina rädslor och dilemman vad gäller mödraskap och arbete.
MÅLGRUPP
PARTNERORGANISATIONER
kan behöva dela upplevelsen av de dilemman de står inför: till
• Föräldrautbildning
exempel att börja jobba igen eller stanna hemma med barnen,
• Företag – Coaching Club
amma på offentliga platser osv.
• Ideella
Den huvudsakliga målgruppen är föräldralediga mammor. De
• Grodzki-teatern (ZAZ, WTZ)
organisationer,
bland
annat
de
som
arrangerar
Föräldrafestivalen i Bielsko-Biala De vill tala om...
• Universitet
• Sig själva – hur livet som mamma påverkas av samhällskrav och ekonomiska krav; • Valet att börja jobba igen eller stanna hemma; • Vad detta val påverkas av: externa eller interna faktorer,
TIDSPLAN
Från januari till mars 2016
t.ex. att pressas att komma tillbaka till jobbet på grund av kontraktskrav; • Rädslan för att diskrimineras som arbetande mamma av arbetsgivarna;
VERKSAMHET
Workshopar om berättartekniker och om att förbereda berättelser
• Oron över att amma i offentliga miljöer;
89
BERÄTTARMETOD
PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET
Skratt, vanligt hederligt skratt, är en bra beståndsdel under
Deltagarnas berättaräventyr tog inte slut med workshopen, utan
berättarprojekt. Det är bra att gradera svårigheten i de övningar som
kommer att fortsätta, eftersom informella grupper fortsätter att träffas
föreslås. Börja med något enkelt, helst något som inte kräver någon
och nya mödrar ansluter.
extern kunskap. Det kan vara en serie berättelser om exempelvis barndomen, favoritmaträtter, favoritlandskap, dofter, smaker... Det inträffar ibland kriser under workshopar. Det är viktigt att inte lämna deltagarna med en känsla av att något har gått sönder inuti, men även att inte pressa någon som inte vill berätta historier.
RESULTAT
Oftast avslutas en berättarworkshop med att man samarbetar under en presentation för allmänheten, där deltagarna i workshopen berättar utvalda historier. Det behöver däremot inte alltid vara så. I fallet med unga mödrar visade det sig vara omöjligt. Orsaken till det var de särskilda förhållandena i gruppen (de små barnen var distraherande) och rotationen av deltagare (på grund av sjuka barn etc.). Vi förstod snabbt att det de unga mödrarna verkligen ville var att helt enkelt träffa andra unga mödrar och dela varandras upplevelser. Traditionella berättelser var en utlösande faktor som lockade fram erfarenheterna av mödraskapet.
90
This manual is the result of the Erasmus+ project Story Regions 2014-2016.
The Story Regions partnership: Region Västerbotten, coordinator (Sweden) Landcommanderij Alden Biesen (Belgium) Q21, Agency for Qualification and Transfer Management (Germany) Bielskie Stowarzyszenie Artystyczne Teatr Grodzki (Poland) Scuola Holden (Italy)
92 ISBN : 9789081794152