Söderhamns kommun
HÅLLBARHETSBOKSLUT
2008
Innehåll
Hållbarhetsbokslut.......................................................................3 Miljöbokslut 2008........................................................................5 Välfärdsbokslut 2008.................................................................15 Jämställdhetsbokslut 2008.........................................................33
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
Hållbarhetsbokslut Miljö – Välfärd – Jämställdhet Ett bokslut ska bidra till ett bra beslutsunderlag för verksamheters val av åtgärder. Det ska stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Samtidigt ska det också vara ett verktyg för att mäta i vilken grad målen har uppfyllts. Behovet av att tillämpa bokslutstänkandet på fler områden än det rent ekonomiska kommer från den offentliga sektorn och näringslivet. Behovet av både uppföljning och värdering av såväl kortsiktiga som mer långsiktiga mål har ökat. En viktig utgångspunkt är att problemområden och varningssignaler blir tydliga redan innan resultatet märks i form av faktiska kostnader. Ekonomspråket, redovisningstekniken och metoden att använda nyckeltal ger en större tydlighet. Arbetet med miljöbokslut och gröna nyckeltal växte fram genom initiativ från den kommunala sidan, länsstyrelser och näringslivet. Erfarenheterna från arbetet med miljöbokslut har inspirerat till arbetet med lokala välfärdsbokslut. I Söderhamn redovisas miljöbokslutet som en del av hållbarhetsbokslutet. Jämställdhetsbokslutet redovisas som en del av hållbarhetsbokslutet och knyter an till Jämställdhetsplan 2006/2008. Jämställdhetsbokslutet behandlar kommunen som arbetsgivare och redovisar förhållanden för anställda inom Söderhamns kommun. Välfärdsbokslut är en bred beskrivning av levnadsvillkoren och hälsoutvecklingen i kommunen över tid. Här fokuserar man på en god hälsa men också på hur hälsan är fördelad i befolkningen. Välfärdsbokslutet ger möjligheter att göra geografiska, åldersmässiga och genusrelaterade jämförelser. Välfärdsdata gällande barn finns med i detta avsnitt. Söderhamns kommun har valt att lägga ihop miljö-, välfärds- och jämställdhetsboksluten i ett gemensamt hållbarhetsbokslut eftersom områdena tangerar varandra och alla är viktiga komponenter i ett hållbarhetsperspektiv. Sammanslagningen ger större möjligheter att se dessa kopplingar. Söderhamn i mars 2009
Anders Bergsten (Välfärd), Bert Wandin (Jämställdhet) Andreas Håberg (Miljö)
Hållbarhetsbokslut
3
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
4
Hållbarhetsbokslut
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
miljöbokslut
5
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
Miljöbokslut 2008
Söderhamns kommun presenterar i år sitt sjunde samlade miljöbokslut. Miljöbokslutet är ett komplement till kommunens ekonomiska bokslut och ger information om kommunens utveckling inom miljöområdet. Miljöbokslutet är indelat efter de nationella miljökvalitetsmålen och innehåller en uppföljning av de lokala miljömålen. Sist i miljöbokslutet presenteras också det interna miljöarbetet inom kommunens förvaltningar och bolag. Nyckeltalssammanställningen för 2008 kommer att vara klar vid halvårsskiftet 2009.
Miljöperspektiv Söderhamns kommun ingår från och med 2008 i Energimyndighetens program Uthållig kommun där kommunen arbetar med energi- och klimatfrågorna för att skapa en uthållig utveckling. Under året har kommunen utarbetat ett förslag med de aktiviteter som ska genomföras inom programmet. Den planerade naturreservatsbildningen av Storjungfrun närmade sig ett avslut under 2008. KUSnämnden beslutade att sända handlingarna kring Storjungfruns naturreservat till samråd. Beslut tas under 2009. Under det gångna året arrangerade Ekokommunrådet också tre välbesökta seminarier som handlade om miljökrav vid upphandling av livsmedel och förnyelsebar energi.
Uthållig kommun Söderhamns kommun medverkar i Energimyndig hetens program Uthållig kommun som pågår under åren 2008–2011. I programmet ingår mer än en femtedel av landets kommuner. Målet är att komplettera och underlätta pågående aktiviteter och processer inom energi- och klimatområdet för att göra det lokala samhället mer uthålligt. Kommunerna får hjälp i sitt arbete genom kunskapsstöd, information och nätverk. Söderhamns kommuns arbete under 2008 bestod i att ta fram ett eget program inom Uthållig kommun. Under 2009 fortsätter arbetet med att skapa arbetsgrupper och börja genomföra aktiviteter inom programmet. Målet är att aktiviteterna ska omfatta såväl det interna arbetet inom kommunen som näringslivet och invånarna i Söderhamns kommun.
6
Miljöbokslut
Ekokommunrådet Ekokommunrådet är kommunens rådgivande organ för miljö- och naturvårdsfrågor. I rådet ingår politiker, tjänstemän och föreningar med koppling till naturvård och miljöfrågor, representanter från företag, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Skogsstyrelsen och Svenska kyrkan. Under 2008 genomfördes fyra möten där många miljöfrågor behandlades. Ekorådet arrangerade också tre seminarier. Två seminarier genomfördes på temat miljökrav vid upphandling, med fokus på livsmedel. Målet var att skapa en systemförändring som ska ge mer lokalt producerade och mer ekologiska livsmedel inom den kommunala verksamheten – ett mål som även hela Gävleborg arbetar för. Det tredje seminariet, ”Energi som tillväxtfaktor”, fokuserade på vindkraft och biogas. Regeringens representant för vindkraftsamordning i Norrland var en av flera föreläsare. Seminarierna var uppskattade och lockade många besökare.
Inriktningsmål för koldioxidminskning Kommunstyrelsen har formulerat tio inriktningsmål för åren 2008–2011. Ett av målen fokuserar på kommunens klimatpåverkan och innebär att kommunen senast år 2011 ska ha minskat nettoutsläppet av koldioxid från kommunens egen verksamhet med 25 procent jämfört med 2007. Till varje inriktningsmål hör ett handlingsprogram som beskriver hur kommunens nämnder och bolag ska samverka och arbeta för att nå inriktningsmålen. Resultatet hittills är en viss transportminskning, medan inga förändringar märks inom elanvändning och uppvärmning. Söderhamn Energi AB har dock minskat sina koldioxidutsläpp betydligt genom övergång till kraftvärmeproduktion och utfasning av gasol och eldningsolja till förmån för satsning på mer biobränsle.
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
Sanering av förorenad mark
3. Bara naturlig försurning
Kommunen har beviljats medel från Naturvårdsverket för efterbehandling av förorenad mark. Vid Stugsundsudden vid Söderhamnsfjärden nära centrala Söderhamn, finns föroreningar från den träimpregneringsanläggning som tidigare var etablerad där. Under 2008 förberedde kommunen ett åtgärdsarbete som kommer igång i mitten av 2009. Föreberedelserna omfattade projektering, underlag för upphandling av entreprenör, framtagning av handlingar för tillståndsprövningar samt klarlägganden om hur markområdet ska användas efter att saneringarna av den förorenade marken och de förorenade sedimenten är klara.
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Lokalt miljömål Senast 2007 ska förbrukningen av fossila bränslen i Söderhamns kommun ha minskat med 15 procent jämfört med år 2001. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet. Förbrukning av fossila bränslen
Uppföljning av de lokala miljömålen Riksdagen fastställde 1999 de nationella miljökvalitetsmålen, som i nuläget uppgår till 16 stycken. Utifrån dessa har Söderhamns kommun fastställt tio lokala miljömål. Dessa mål var satta till utgången av 2007 men finns kvar i tabellerna som en referenspunkt. Kommunen arbetar fram nya mål under 2009. De nationella miljökvalitetsmålen presenteras nedan (i numrerade punkter och kursiv text), och därefter presenteras Söderhamns lokala miljömål. I tabellerna och diagrammen redovisas resultaten av kommunens arbete med de lokala miljömålen. Söderhamn har valt att formulera ett gemensamt mål för tre första miljökvalitetsmålen ”begränsad klimatpåverkan”, ”frisk luft” och ”ingen försurning”.
1. Begränsad klimatpåverkan
(MWh) 800000 600000 400000 200000 0
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Kommentar Användningen av fossila bränslen är fortfarande hög. Förbrukningen minskade dock under 2006 och Söderhamn bröt därmed trenden av ökande förbrukning mellan 2003–2005. Förändringen beror på en minskande förbrukning av eldningsolja. Bensin förbrukningen minskade medan användandet av diesel ökade under 2006 jämfört med 2005.
Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
2. Frisk luft
Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljöbokslut
7
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt
Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Lokalt miljömål Halterna av tungmetaller i slam från avloppsreningsverk ska fram till 2007 minska med 10 procent jämfört med 2001. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet. Kvicksilver i slam
6. Säker strålmiljö
(mg/kg TS)
Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön.
0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kadmium i slam (mg/kg TS)
1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Bly i slam (mg/kg TS) 30 25 20 15 10 5 0
Lokalt miljömål Mellan 2001 och 2007 ska minst 15 procent av bostäderna där den uppmätta radonhalten överstiger 200 becquerel/m³ radonsaneras. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet. Antal radonsanerade bostäder (antal) 80 70 60 50 40 30 20 10 0
1,2
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kommentar Det sammantagna målet uppnåddes inte. Halterna av bly och kadmium har minskat sedan år 2000. Kadmiumhalten tycks ha stabiliserat sig vid målnivån medan blyhalten har fortsatt att vara långt mindre än målnivån. Kvicksilverhalten uppvisar en stabilisering de senaste tre åren men är fortfarande högre än målnivån. Halterna ligger ändå betydligt under de nationella gränsvärdena för tungmetaller i slam.
8
Lokalt miljömål Författningar och internationella överenskommelser är tillräckliga för att styra arbetet med målet avseende skyddande ozonskikt – därför har kommunen inte föreslagit något lokalt miljömål.
Miljöbokslut
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Kommentar Målet uppnåddes inte. Antalet radonsanerade bostäder ökar dock långsamt. Dessa värden baserar sig på de egnahemsägare som sökt bidrag för radonsanering. Ett mörkertal finns därför för dem som utför radonsanering själva, utan bidrag, samt de lägenheter i flerbostadshus som saneras.
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Lokalt miljömål Senast 2007 ska de vattenburna utsläppen av BOD (Biochemical Oxygen Demand; ett mått på hur mycket biologiskt nedbrytbar substans som finns i vatten), fosfor och kväve från kommunala reningsverk ha minskat med 10 procent jämfört med år 2001. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet. Kväveutsläpp från avloppsreningsverken 2001-2008 (ton/år)
60 40 20 2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Fosfatutsläpp från avloppsreningsverken 2001-2008 (ton/år) 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0
2001
Genomförda åtgärder enligt fiskeplan (antal)
80
0
Lokalt miljömål Senast år 2007 ska minst 30 åtgärder från fiskeplanens åtgärds- och prioriteringslista vara genomförda. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet.
2002
2003
2004
2005
2006
2007
80 70 60 50 40 30 20 10 0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Kommentar Målet är sedan länge uppnått och inom ramen för ett EU-projekt har över 70 åtgärder från fiskeplanen genomförts. Arbetet fortskrider men åtgärderna övergår allt mer i större och mer tidskrävande projekt, varför antalet genomförda åtgärder per år har minskat med tiden.
2008
BOD utsläpp från avloppsreningsverken 2001-2008 (ton/år) 60 40 20 0
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Kommentar Det sammantagna målet uppnåddes inte under den utsatta tiden. Under 2008 minskade dock utsläppsmängden av alla tre ämnena och ligger därmed under målnivån. Kväveutsläppen ökade under 2008. Utsläppen av fosfor och BOD minskade återigen till låga nivåer efter den kraftiga uppgång som uppstod då Granskärs reningsverk byggdes om under 2007.
Miljöbokslut
9
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
9. Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Lokalt miljömål Andelen vattenprov med anmärkning från kommunens ledningsnät ska senast år 2007 understiga 10 procent. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet.
Platser med ökad tillgänglighet i skärgården (antal) 30 25 20 15 10 5 0
2004
2005
2006
2007
2008
Andel vattenprov med anmärkning 2001-2008 (procent) 30 25 20 15
Kommentar Målet är sedan länge uppnått och tillgängligheten fortsätter att öka stadigt. Inom ramen för ett EU-projekt har tillgängligheten i skärgårdsmiljö förbättrats genom att stugor, bryggor och serviceanläggningar har byggts längsmed kusten och ute på öarna.
10 5 0
11. Myllrande våtmark 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kommentar Det lokala miljömålet uppnåddes inte inom den utsatta tiden, men andelen dricksvattenprov med anmärkning minskade markant under 2008 och är nu lägre än målnivån.
Lokalt miljömål Minst 20 hektar våtmark ska nyanläggas eller åter skapas mellan år 2001 och 2007. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet.
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Återskapad våtmark i kommunen
Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.
(ha)
Lokalt miljömål Strandnära mark i skärgårdsmiljö med god tillgänglighet och höga natur- och kulturvärden ska senast år 2007 ha ökat med 10 platser jämfört med år 2001. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet.
10
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Miljöbokslut
35 30 25 20 15 10 5 0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Kommentar Målet är uppnått. Våtmarker har återskapats vid Granskär och Röstenviken. En projektplan för våtmarkerna vid Ålsjöängarna, med tillhörande MKB, sammanställdes under 2008 som ett underlag för fortsatt arbete.
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
12. Levande skogar
15. God bebyggd miljö
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kultur värden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Lokalt miljömål Från 2001 till 2007 ska ytterligare 50 hektar skyddsvärd skogsmark undantas från skogsproduktion i kommunägda skogar. Målnivån för 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet.
Lokalt miljömål Antalet gång- och cykelstråk i kommunen ska fram till 2007 öka med minst två stycken årligen. Målnivån för år 2007 anges med en streckad röd linje i diagrammet.
Skogsmark som skyddas i kommunen 2001-2008 Årlig ökning av gång- och cykelstråk (ha) 300
(antal)
250
12
200
10
150
8
100
6
50
4
0
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Kommentar Målet uppnåddes inte. Under året intensifierade kommunen arbetet med reservatsbildningen på ön Storjungfrun, och beslutade om samråd med förslaget till reservatsbildning som grund. Projektet förväntas resultera i 264 hektar skyddad skogsmark under 2009.
2 0
2003
2004
2005
2006
2007
2008
Kommentar Målet är uppnått. Inga nya gång- och cykelstråk anlades under 2008. Under 2009 planeras nya stråk utmed Norralavägen och för att förbättra förbindelsen mot Vågbro.
13. Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Lokalt miljömål Lokalt miljömål saknas.
14. Storslagen fjällmiljö
Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Lokalt miljömål Lokalt miljömål för fjällmiljö är inte aktuellt för Söderhamns kommun.
16. Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Detta miljömål antogs av riksdagen i november 2005. Lokalt miljömål Lokalt miljömål saknas.
Kommunens interna miljöarbete
För att följa upp utvecklingen av det interna miljöarbetet inom kommunens förvaltningar och bolag
Miljöbokslut
11
Systematiskt miljöarbete Miljöutredning Systematiskt miljöarbete Miljöutredning Miljöpolicy Miljöutredning Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008 Miljöpolicy Miljömål Miljöpolicy Miljömål Miljöplan Miljömål Miljöombud Miljöplan Miljöplan Miljöombud Miljöutbildad personal Miljöombud sammanställs detta i miljöbokslutet. Miljöarbetet har Miljöutbildad personal Miljöanpassade inköpsrutiner Miljöutbildad personal indelats i fyra huvudområden som visar olika former Miljöanpassade inköpsrutiner Miljöcertifierade entreprenörer Miljöanpassade inköpsrutiner av miljöengagemang: Miljöcertifierade entreprenörer Energibesiktning Miljöcertifierade entreprenörer • Systematiskt miljöarbete – markerar ett genomtänkt Energibesiktning Energiplan Energibesiktning och organiserat miljöintresse. Energiplan Energimål Energiplan lokaler – markerar ett metodiskt • Miljöanpassade Energimål Egenkontrollprogram/checklista Energimål miljöarbete, men kan också spegla åldern på lokaEgenkontrollprogram/checklista Miljöanpassade lokaler lerna eller hyresvärdens miljöengagemang. Egenkontrollprogram/checklista Miljöanpassade lokaler • Transporter och miljötänkande – markerar ett Miljöanpassade lokaler Förnyelsebar uppvärmning genomtänkt och organiserat Förnyelsebar uppvärmning Timer/rörelsedetektor Förnyelsebar uppvärmning miljöintresse. • Övrigt miljöarbete – markerar ett stort intresse och Timer/rörelsedetektor A-märkta vitvaror Timer/rörelsedetektor engagemang ibelysning miljöfrågor. A-märkta vitvaror Miljöanpassad A-märkta vitvaror Miljöanpassad belysning Snålspolning Miljöanpassad belysning En jämförelse mellan 2008 och tidigare år visar en Snålspolning Transporter och miljötänkande Snålspolning övergripande positiv utveckling av det interna miljöTransporter och miljötänkande Resepolicy Transporter och miljötänkande arbetet, även om det förekommer försämringar inom Resepolicy Tjänsteresor med tåg Resepolicy Tjänsteresor med tågmed tåg Etanolbil Tjänsteresor Etanolbil EcoDriving Etanolbil Tjänstecyklar EcoDriving EcoDriving Tjänstecyklar Motorvärmare Tjänstecyklar Motorvärmare Övrigt miljöarbete Motorvärmare ÖvrigtÖvrigt miljöarbete miljöarbete Återanvändning av materiel Återanvändning av materiel Miljömärkt kontorsmateriel Återanvändning av materiel Miljömärkt kontorsmateriel Dubbelsidig kopiering Miljömärkt kontorsmateriel Dubbelsidig kopiering Miljömärkta tonerkassetter Dubbelsidig kopiering Miljömärkta tonerkassetter rengöringsprodukter Miljömärkta tonerkassetter rengöringsprodukter Miljömärkta bilvårdsprodukter Miljömärkta rengöringsprodukter Miljömärkta bilvårdsprodukter Uppladdningsbara batterier Miljömärkta bilvårdsprodukter Uppladdningsbara batterier Källsortering Uppladdningsbara batterier Källsortering Kompostering Källsortering Kompostering Ekologiskt/rättvisemärkt Kompostering i fikarummet Ekologiskt/rättvisemärkt Engångsmateriel undviksi fikarummet Ekologiskt/rättvisemärkt i fikarummet Engångsmateriel undviksundviks Telefon– eller videokonferenser Engångsmateriel Telefon– eller videokonferenser Miljömärkta trycksaker Telefon– eller videokonferenser Miljömärkta trycksaker Information om miljöarbete Miljömärkta trycksaker Information om miljöarbete Information om miljöarbete
12
Miljöbokslut
enstaka områden. Resultatet visar att många av kommunens förvaltningar och bolag har eller har påbörjat ett systematiskt miljöarbete, även om det fortfarande -- att förbättra. finns mycket Det finns också fler gröna trianglar i kategorin Övrigt miljöarbete än i kategorin Systematiskt miljöarbete, vilket visar att det finns ett stort engagemang och intresse för miljöfrågor i Söderhamn. Det interna miljöarbetet presenteras i tabellform med nedanstående symboler: visar att funktionen finns visar att funktionen pågår eller är planerad visar att funktionen saknas. Kommunens interna miljöarbete redovisas i tabellen nedan.
-
-
-
-
-
-
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
Kultur- och samhällsutveckling
Söderhamn Energi AB
-
Söderhamns Vatten & Renhållning
-
Söderhamns Teknikpark AB
Räddningstjänst
-
Faxeholmen AB
Omvårdnad
Socialförvaltningen
-
Lärande & Arbete
-
Barn & Utbildning
Kommunstyrelseförvaltningen
Systematiskt miljöarbete Miljöutredning Miljöpolicy Miljömål Miljöplan Miljöombud Miljöutbildad personal Miljöanpassade inköpsrutiner Miljöcertifierade entreprenörer Energibesiktning Energiplan Energimål Egenkontrollprogram/checklista Miljöanpassade lokaler Förnyelsebar uppvärmning Timer/rörelsedetektor A-märkta vitvaror Miljöanpassad belysning Snålspolning Transporter och miljötänkande Resepolicy Tjänsteresor med tåg Etanolbil EcoDriving Tjänstecyklar Motorvärmare Övrigt miljöarbete Återanvändning av materiel Miljömärkt kontorsmateriel Dubbelsidig kopiering Miljömärkta tonerkassetter Miljömärkta rengöringsprodukter Miljömärkta bilvårdsprodukter Uppladdningsbara batterier Källsortering Kompostering Ekologiskt/rättvisemärkt i fikarummet Engångsmateriel undviks Telefon– eller videokonferenser Miljömärkta trycksaker Information om miljöarbete
-
-
Miljöbokslut
13
Söderhamns kommun HÅLLBARHETSBOKSLUT 2008
14
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
välfärdsbokslut
15
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
VÄLFÄRDSBOKSLUT 2008 Inledning En god hälsa anger de flesta människor som en av de mest betydelsefulla faktorerna i livet och en viktig uppgift för politikerna är att styra den generella hälsoutvecklingen i kommunen i en positiv riktning. Ansvaret är fördelat mellan olika sektorer och nivåer i samhället, vilket kräver tvärsektoriell samverkan mellan många olika samhällsaktörer. Ett framgångsrikt välfärdsarbete kräver en strategi med långsiktighet, systematik, kontinuitet och bör ses i ett helhetsperspektiv. Folkhälsa, trygghet och välfärd berör alla. Ytterst handlar välfärd om vilket samhälle vi vill leva i. Folkhälsa skapas där människor lever, leker, arbetar och älskar och avser det allmänna hälsotillståndet i hela eller delar av befolkningen. Folkhälsoarbete är främst fokuserat på så kallade bestämningsfaktorer för hälsa – det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. Bestämningsfaktorerna kan påverkas genom politiska beslut och sträcker sig över olika politikområden. Välfärdsarbetet i Söderhamn riktas mot alla kommunens medborgare. I Söderhamn prioriteras arbetet med att öka samverkan, att skapa en känsla av sammanhang och att finna former för delaktighet. Välfärdsrådet är organiserat under kommunstyrelsen i Söderhamn. Rådet är ett samverkansråd som består av politiker och tjänstemän från kommun, landsting och polis. Rådet har en rådgivande funktion och har som uppgift att stödja och stimulera, samordna, effektivisera och utveckla välfärdsarbetet i samverkan med myndigheter, organisationer och enskilda i Söderhamns kommun som geografiskt område. Välfärdsrådet är en sammanslagning av ett tidigare folkhälsoråd och ett brottsförebyggande råd som idag tillsammans samverkar kring välfärdsfrågor. Områdena tangerar varandra till stor del och välfärden påverkas av både hälsoläge och trygghetsfrågor i ett samhälle. Det övergripande syftet med folkhälsoarbete är att bidra till en bättre och mer jämlikt fördelad folkhälsa och att kommunens invånare ska uppleva en god hälsa och livskvalitet. Det sker genom bättre kommunikation, samförstånd och samverkan mellan olika intressenter, exempelvis kommunen och landstinget. Det brottsförebyggande arbetet handlar i Söderhamn om att bekämpa narkotikamissbruk, vardagsbrott och odemokratiska rörelser. En policy och handlingsplan mot antidemokratiska yttringar har beslutats av kommunfullmäktige i september 2008. Söderhamn deltar i många nätverk och samarbetar med en rad aktörer som arbetar med välfärdsfrågor
på olika sätt. Bland annat samverkar alla kommunala folkhälsosamordnare i länet med Landstinget Gävleborg i nätverket Enok. Inom Hälsingland finns nätverket Hälsorikt Hälsingland som förutom de sex kommunerna och landstinget består av Försäkringskassan, folktandvården och Apoteket. En lokal hiv/ sti-grupp (sti = sexuellt överförbara sjukdomar) med representanter från kommun och landsting finns i Söderhamn där folkhälsosamordnaren i kommunen är ordförande. Inom det alkohol- och drogförebyggande området samverkar Söderhamn med andra kommuner i länet genom Länsstyrelsen Gävleborgs samordning. Söderhamn deltar aktivt sedan 1997 i European Cities Against Drugs (ECAD) arbete i Gävleborg och Europa. Inom det brottsförebyggande fältet sker samverkan genom nätverket Läns-Brå. Sedan 2004 pågår en särskild samverkan i den så kallade OBS-regionen (Ovanåker, Bollnäs och Söderhamn) inom områdena välfärd, folkhälsa, brotts- och drogförebyggande arbete, bland annat när det gäller gemensamma informationsinsatser och utbildnings arrangemang. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden. De första sex målen handlar om strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. Kommunfullmäktige beslutade den 26 januari 2009 att fokusera på följande tre mål och att välfärdsarbetet fram till år 2011 ska inriktas mot dessa mål. Mål 1: Delaktighet och inflytande i samhället. Mål 3: Trygga och goda uppväxtvillkor. Mål 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Därutöver prioriterar kommunen även det brottsförebyggande arbetet. Målområdena blir ett stöd och ger en inriktning för prioriteringar. Till målen knyts handlingsplanen och vidare kommer välfärdsbokslutet från och med 2009 att grundas på de prioriterade målen. Föreliggande bokslut bygger på de tidigare beslutade fem målen, det vill säga att även mål 9, ”goda matvanor och säkra livsmedel”, och mål 10, ”ökad fysisk aktivitet”, ingår. Söderhamn den 3 mars 2009 Birgitta Tapper Välfärdsrådets ordförande
16
Välfärdsbokslut
Anders Bergsten Utredare
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Bakgrundsdata Befolkningen
Ålder
Män
Kvinnor
Summa
De senaste tio åren har Söderhamn tappat drygt 2 200 invånare. Denna negativa befolkningstrend delar Söderhamn med många andra kommuner. Under 2008 klarade sig kommundelarna Norrala, Trönö och Söder ala bäst befolkningsmässigt. Kommunen som helhet minskade sitt invånarantal med 133 personer, vilket var bättre än prognosen som pekade mot en befolkning på 25 893 personer vid årets slut medan utfallet blev 25 987 personer. Utfallet blev alltså 94 personer fler än prognosen.
60–69
1 953
1 887
3 840
50–59
1 911
1 872
3 783
40–49
1 807
1 731
3 538
10–19
1 725
1 636
3 361
30–39
1 374
1 325
2 699
70–79
1 149
1 346
2 495
0–9
1 188
1 074
2 262
20–29
1 193
1 008
2 201
80–89
635
929
1 564
66
178
244
13 001
12 986
25 987
Ålder
90–w Summa
Totalt
Män
Kvinnor
222
112
110
1–5
1 089
559
530
6–9
951
517
434
10–12
785
400
385
13–15
1 003
502
501
16–18
1 238
649
589
19–29
2 536
1 367
1 169
30–39
2 699
1 374
1 325
40–64
9 528
4 875
4 653
65–74
2 984
1 425
1 559
Söderhamn, befolkningens åldersfördelning
75–84
2 150
958
1 192
4 000
802
263
539
25 987
13 001
12 986
0
85– Summa
Söderhamns befolkning 2008-12-31 indelad i ålder och kön.
Antalet födda under 2008 var 217 och antalet avlidna 344 personer, vilket gav ett födelsenetto på –127 personer. Den totala inrikes och utrikes utflyttningen under året var 968 personer, medan den totala inrikes och utrikes inflyttningen var 967 personer, vilket gav ett flyttnetto på –1 person. Det är alltså inte utflyttningen från kommunen som orsakar befolkningsminskningen utan födelsenettot, det vill säga skillnaden mellan antalet födda och avlidna i kommunen.
Söderhamns befolkning 2008-12-31, rangordnad i 10-års grupper.
Av tabellen ovan och i nedanstående diagram framgår dels att den 10-årsgrupp som är störst är 60–69-åringar, dels att kommunen som helhet domineras av medelålders och äldre befolkningsgrupper. Inom några år kommer 25 procent av befolkningen att vara i pensionsåldern, det vill säga 65 år eller äldre.
3 000 2 000 1 000 0
0-9
10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-w
En jämförelse kan göras med Botkyrka kommun utanför Stockholm där åldersfördelningen ser helt annorlunda ut och medelåldern var knappt 37 år 2008.
Botkyrka, befolkningens åldersfördelning 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0
0-9
10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90-w
Välfärdsbokslut
17
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Medelålder i Hälsingekommunerna Kommun
Folkmängd
Medelålder
(1) Söderhamn
25 987
45,0
(2) Ovanåker
11 647
44,8
(3) Ljusdal
19 133
44,7
(4) Bollnäs
26 189
44,3
(5) Nordanstig
9 736
44,1
(6) Hudiksvall
36 905
43,2
129 597
44,2
275 908
43,1
9 256 347
41,0
Hälsingland Gävleborgs län Riket
Medelålder i Hälsinglands kommuner, rangordnade.
Alla kommuner i Hälsingland har en medelålder som överstiger länets och länet har i sin tur en medelålder som överstiger rikets. Söderhamn hade den högsta medelåldern 2008, men skillnaderna mellan kommunerna var liten.
Utländska och utlandsfödda medborgare Gentemot utlandet hade Söderhamn ett flyttnetto på +256 personer, medan flyttnettot för inrikes in- och utflyttningar slutade på –257 personer. Det är tack vare en stor invandring som flyttnettot hålls uppe. De stora utflyttningsområdena utgörs av det egna länet, Uppsalaregionen, Östergötland och Västra Götaland. Mot Stockholmsregionen är dock Söderhamns flyttnetto positivt. Inflyttade från utlandet kom under året framför allt från Eritrea (36 personer), Somalia (47), övriga Afrika (42), Irak (44) och övriga Asien (57). Antalet utländska medborgare i Söderhamn 2008 var 982 medan antalet utrikes födda och boende i Söderhamn var 1 756 personer, eller cirka 6 procent av totalbefolkningen. Antalet utländska medborgare är en delmängd av antalet utrikes födda. Till de vanligaste födelseländerna för utrikes födda hör Finland (452 personer), Somalia (158), Irak (210) och Thailand (74). Bland länder med 30–60 tillhöriga finns Danmark, Norge, Polen, Tyskland, Bosnien, Ryssland och Turkiet.
Medellivslängd 2003-07
Kvinnor 2000-04
2003-07
Män 2000-04
1991-00
1991-00
2121 Ovanåker
81,6
82,5
2132 Nordanstig
80,7
80,2
81,3
79,3
78,7
76,1
79,6
76,3
76,7
2161 Ljusdal
81,2
74,8
80,6
80,5
76,8
76,0
75,2
2182 Söderhamn 2183 Bollnäs
81,8
82,0
80,7
76,8
76,5
75,1
81,9
81,7
81,1
78,1
77,9
2184 Hudiksvall
76,1
81,4
80,9
80,2
77,6
76,3
75,2
Medellivslängd i Hälsinglands kommuner efter kön och tid. Talen är ett genomsnitt för respektive period och avser återstående medellivslängd vid födelsen.
18
Välfärdsbokslut
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Mål 1: Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle och har även visat sig påverka folkhälsan. En viktig indikator utgör valdeltagandet. Valdeltagandet vid tre valtillfällen i alla kommuner i Hälsingland redovisas i Hållbarhetsbokslut 2007.
Ungdomars delaktighet I Söderhamn har ungdomar kontinuerligt möjlighet till att påverka förtroendevalda och framföra sina åsikter. Både före och efter att projektet Ungdomslyftet1 startade har ett flertal workshops genomförts där ett brett urval ungdomar fått föra fram sina åsikter i olika ämnen, men även ta mycket konkreta beslut, som exempelvis i frågan om hur den så kallade ungdomsmiljonen skulle fördelas. Den årliga ungdomskonferensen är en annan återkommande aktivitet där ungdomar både fått ta del av föreläsningar och möta förtroendevalda och tjänstemän för att diskutera olika ämnen, till exempel LUPP-resultatet (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Ungdomsdemokrati är viktigt för kommunen. Det har tidigare förekommit initiativ till ungdomsråd, som dock snabbt fallit samman då deltagarantalet varit begränsat och bestått av en redan aktiv grupp i den övre gymnasieåldern. Ungdomsråd som uppkommer på detta sätt tenderar att bli en imitation av befintliga strukturer som kommunfullmäktige. En ungdomsdemokratiutvecklare anställdes under året för att utgöra länken mellan ungdomar och förtroendevalda, genom att stödja och skapa forum för 1
ungdomar. I slutet av maj 2008 började ungdomsdemokratiutvecklaren sitt arbete som omfattar en halvtidstjänst. Under september och oktober år 2008 anordnades två träffar för ungdomar som är intresserade av att delta i arbetet för ungdomsdemokrati. Ungdomsdemokratiutvecklaren tog till dessa träffar fram några exempel på modeller att arbeta efter. Ungdomarna valde efter diskussion att arbeta efter en av modellerna som ska utgöra basen för det framtida ungdomsarbetet. Totalt deltog över 40 ungdomar på träffarna i september och oktober. Utöver dessa träffar träffade ungdomsdemokrati utvecklaren hundra arbetslösa ungdomar genom arbetsförmedlingen för att prata om ungdomsdemokrati. Därutöver anordnades träffar med representanter för det civila samhället samt gymnasieelever och elevrådsrepresentanter. Ungdomsdemokratiutvecklaren deltog även i arbetet med att skapa en ungdomspanel i samarbete med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Kommunstyrelsen i Söderhamn har tydligt tagit ställning för att ungdomarna själva ska avgöra vad som är ungdomsdemokrati. Definitionen ska utgå från ungdomarna själva och inte utifrån vad kommunen och förtroendevalda anser. Dock måste detta ske i samarbete och samverkan, där ungdomsdemokratiutvecklaren ska vara länken. Valdeltagandet bland ungdomar och förstagångsväljare är lågt. I snitt är valdeltagandet bland förstagångsväljarna 12 procent lägre än bland alla röstberättigade. Det finns exempel på mycket stora skillnader i valdeltagande. I Ljusne S är det drygt 30 procent färre förstagångsväljare som röstat, jämfört med alla röstande. Av barnbokslutet och 2007 års LUPP-undersökning framgår också att intresset för politik är mycket lågt bland ungdomarna, medan intresset för samhällsfrågor är större. Det tycks som om ungdomarna inte kopplar politik till samhällsförändringar.
Hela satsningen Ungdomslyftet syftar till att öka ungas
delaktighet och inflytande i samhället. En mängd insatser under ett flertal områden berör delaktighet och inflytande. Bland annat har ett antal framtidsverkstäder genomförts där unga själva beslutat om öronmärkta medel för ungdomsaktiviteter. Ett allaktivitetshus kallat Verkstäderna hade under uppbyggandet många unga med i processen att skapa huset, och genom delprojektet Europaresan får ungdomar själva möjlighet att under sin gymnasietid ordna en studieresa i ett annat europeiskt land med mera.
Välfärdsbokslut
19
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Målområde 3: Trygga och goda uppväxtvillkor Barnfattigdomsindex Med ”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med ”låg inkomst” menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att ett hushåll fått socialbidrag vid minst ett
tillfälle under året. Med utländsk bakgrund menas att personen har minst en utlandsfödd förälder. Av tabellen framgår att många barn med utländsk bakgrund finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Under åren 2004–2006 ökade denna grupp. Andelen barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll var knappt 10 procent. Andelen har varit relativt konstant åren 2002–2006.
År
2006
2005
2004
2003
2002
Antal barn 0–17 år
5 129
5 280
5 381
5 505
5 608
Andel (%) barn med utländsk bakgrund
11,3
10,6
9,9
9,6
9,1
Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll
35,9
34,3
31,8
26,0
30,1
9,8
8,8
10,1
9,8
9,3
Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Barnfattigdomsindex i Söderhamns kommun år 2002–2006.
I mars 2009 fanns i kommunen 4 466 barn i åldrarna 0–17 år, varav 257 barn med utländskt medborgarskap, vilket inte är detsamma som ”utländsk bakgrund”. Bland de större grupperna märks barn från Irak (43), Somalia (89), Ryssland (16) och Eritrea (13). Under 2008 invandrade 118 barn i åldrarna 0–17 år, varav 35 från Somalia, 11 från Afghanistan, 13 från Eritrea och 21 från Irak. Vid Norrtullsskolan i centrala Söderhamn har 37 procent av eleverna invandrarbakgrund.
Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.
20
Välfärdsbokslut
Förskolan Söderhamn hade det högsta antalet inskrivna barn per årsarbetare år 2007 bland kommunerna i Hälsingland. Medan antalet har minskat i övriga kommuner över tiden, har antalet barn per årsarbetare ökat i Söderhamn. 2007
2004
2001
2121 Ovanåker
4,7
5,0
5,2
2132 Nordanstig
4,8
5,6
5,4
2161 Ljusdal
4,5
4,8
5,6
2182 Söderhamn
6,2
6,0
5,5
2183 Bollnäs
5,4
5,5
5,6
2184 Hudiksvall
5,5
5,6
5,5
Antal inskrivna barn per årsarbetare i Hälsingekommunerna år 2001–2007.
Alla uppgifter om antal årsarbetare och inskrivna barn avser den 15 oktober respektive år. Antalet årsarbetare utgörs av antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal) och har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp har medräknats.
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Behöriga till gymnasieskolan
Flickor
Brottslighet
Våren 2007
Våren 2006
Våren 2005
194
189
171
Varav behöriga
169
170
150
Procent
87,1
89,9
87,7
Pojkar
212
218
184
Varav behöriga
169
194
157
Procent
79,7
89,0
85,3
Totalt antal elever
406
407
355
Varav behöriga
338
364
307
Procent
83,3
89,4
86,5
Antal och andel elever i Söderhamns kommun behöriga till gymnasieskolan, indelade efter kön och år.
För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/ svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på det antal elever i årskurs 9 som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Andelen behöriga elever sjönk mellan 2006 och 2007, framför allt bland pojkarna. Ett av kommunens inriktningsmål är att andelen elever med godkända betyg i alla ämnen ska ha ökat till 85 procent senast år 2011. År 2007 var denna andel 71 procent och år 2008 var den 81 procent.
Säker och trygg kommun För att bli utnämnd till säker och trygg kommun krävs att kommunen uppfyller tolv kriterier. Dessa är internationella och beslutade av WHO. I stort innebär det att kommunen arbetar tvärsektoriellt och strukturerat med att förebygga skador hos alla riskgrupper inom alla skadeområden. Arbetet ska vara långsiktigt och inte utgöras av ett projekt. I de kommuner där man har utvecklat ett medvetet skadeförebyggande arbete enligt den här modellen får man ofta effekter i form av sjunkande antal skador i befolkningen. Ingen av kommunerna i Hälsingland har certifierats som säker och trygg kommun. Certifieringen allergianpassad kommun har som utgångspunkt att en allergianpassad miljö är bra för kommunens alla invånare. För att bli utnämnd till allergianpassad kommun, ska kommunen uppfylla följande tre kriterier: Det ska finnas ett politiskt beslut att arbeta allergiförebyggande, kommunen ska ha en allergikommitté med bred representation och kommunen ska ha en handlingsplan för arbetet. Visionen är att alla landets kommuner blir allergianpassade kommuner. Ingen av kommunerna i Hälsingland har certifierats som allergianpassad kommun.
Brottslighet över tid Det totala antalet anmälda brott till polis, tull och åklagare har ökat kraftigt sedan år 1950, då man började föra nationell brottsstatistik i Sverige. Att den anmälda brottsligheten ökat betyder däremot inte självklart att den faktiska brottsligheten har ökat. Kompletterande offerundersökningar och specialstudier av olika slag pekar dock i samma riktning som den anmälda brottsligheten – mot att den faktiska brottsligheten för många typer av brott har ökat. Flera faktorer har bidragit till ökningen av antalet anmälda brott under efterkrigstiden. Den huvudsakliga förklaringen är de förbättrade levnadsvillkoren som inneburit en ökad tillgång på stöldbegärliga varor kombinerat med en minskad social kontroll människor emellan. Detta har skapat ökade tillfällen till brott. Men även variationer i benägenheten att anmäla brott och förändringar i statistikrutinerna kan ha påverkat nivån på statistiken över anmälda brott.
Anmälda brott 4 000 3 000 2 000 1 000 0
1996
1998
2000
2002
2004
2006 2008 prel
Det totala antalet anmälda brott i Söderhamn ökade under åren 1997–2003, då brottsligheten nådde ett maximum med 3 619 anmälda brott. Därefter skedde en minskning till år 2007, varefter antalet brott på nytt ökat. Under år 2008 anmäldes 3 213 brott enligt preliminära beräkningar. Antal
Antal/ 100 000 inv
312
1 197
Våldsbrott Våldtäkt inkl grov (se äv. våldsbrott)
17
65
Hot-, kränknings- och frihetsbrott
285
1 093
Inbrottsstöld
314
1 205
Alkohol- och narkotikabrott
300
1 151
Antal anmälda brott och antal/100 000 invånare i Söderhamn år 2008 (prel). Källa: Brå.
Våldsbrott Våldsbrotten har ökat i Söderhamn. Dödligt våld är ett samlingsbegrepp för våldshändelser där någon eller några personer berövar en annan människa livet. Miss-
Välfärdsbokslut
21
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
handel och grov misshandel utgör majoriteten av de våldsbrott som polisanmäls i Sverige. Mörkertalet är stort och man räknar med att bara ungefär en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls till polisen. Grova brott anmäls oftare än lindriga, brott mellan obekanta oftare än mellan bekanta och brott som sker på allmän plats oftare än de som sker på privat plats. De allra grövsta våldtäktsbrotten och de brott som begåtts av en för offret obekant person är antagligen bättre representerade i brottsstatistiken i förhållande till det faktiska antalet brott. Mörkertalet för våldtäktsbrott, i synnerhet de som begås i det privata och riktas mot en person som gärningsmannen är bekant med, är antagligen mycket stort. Om en man utsätter en kvinna, som han har eller haft en nära relation med, för upprepade kränkningar som till exempel misshandel, olaga hot, ofredande, hemfridsbrott och sexuellt tvång kan han dömas för grov kvinnofridskränkning. Från och med år 1999 redovisas detta brott separat i statistiken, vilket bör beaktas då man ser till vissa övriga våldsbrott och dess utveckling. Våld mot tjänsteman innebär att någon med våld eller hot om våld förgriper sig på någon i hans/hen-
nes myndighetsutövning eller tvingar honom/henne till eller hindrar honom/henne från åtgärd. Detsamma gäller om någon förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet. I brottsstatistiken särredovisas våld mot polisman, ordningsvakt och annan person. Mörkertalet varierar för olika typer av rån. För bank- och postrån samt rån mot värdetransporter torde exempelvis mörkertalet vara i stort sett obefintligt. Däremot kan man utgå från att mörkertalet är betydande för personrån då anmälningsbenägenheten är mindre för denna grupp. Siffror inom parentes anger antalet anmälda våldsbrott i Söderhamn år 2008. Dödligt våld (1) Försök till mord eller dråp (0) Misshandel inkl grov (268) Våldtäkt och grov våldtäkt (17) Grov kvinnofridskränkning (8) Grov fridskränkning (1) Våld mot tjänsteman (7) Rån och grovt rån (se även stöldbrott) (10)
Antal brott i Söderhamns kommun 2005–2008
Våldsbrott Våldtäkt inkl grov (se även våldsbrott) Hot-, kränknings- och frihetsbrott
2006
2007
2008 prel
248
219
249
312
7
7
12
17
230
232
257
285
Inbrottsstöld
355
307
258
314
Alkohol- och narkotikabrott
175
277
320
300
Ett urval brott i Söderhamns kommun år 2005–2008. Källa: Brå.
Antalet våldsbrott ökade under året, som tidigare påpekats. Även våldtäkter, hot och kränkningar ökade, medan antalet inbrott var lägre år 2008 än år 2005. Alkohol- och narkotikabrott minskade något, men från en hög nivå år 2007. En jämförelse mellan kommunerna i OBS-regionen visar att det totala antalet brott per 100 000 invånare ökade i Söderhamn under 2008, medan det minskade i Ovanåker och Bollnäs. I Söderhamn var det framför allt våldsbrott, våldtäkter och inbrottsstölder som ökade.
22
2005
Välfärdsbokslut
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
2005
2006
2007
2008 prel
8 814
10 576
9 666
8 462
907
922
983
953
Bollnäs kommun Totalt antal brott Våldsbrott Våldtäkt inkl grov (se även våldsbrott) Hot-, kränknings- och frihetsbrott Inbrottsstöld Alkohol- och narkotikabrott
38
53
76
34
911
853
892
999
1 017
1 592
1 059
778
274
811
857
713
6 203
5 564
6 285
5 735
293
371
483
358
Ovanåkers kommun Totalt antal brott Våldsbrott
25
101
42
9
Hot-, kränknings- och frihetsbrott
Våldtäkt inkl grov (se även våldsbrott)
453
397
576
828
Inbrottsstöld
939
819
1067
640
Alkohol- och narkotikabrott
360
169
152
367
10 827
10 469
10 993
12 327
932
830
951
1 197
Söderhamns kommun Totalt antal brott Våldsbrott Våldtäkt inkl grov (se även våldsbrott) Hot-, kränknings- och frihetsbrott Inbrottsstöld Alkohol- och narkotikabrott
26
27
46
65
864
879
981
1093
1 334
1 164
985
1 205
657
1 050
1 222
1 151
Antal brott per 100 000 invånare år 2005–2008 i OBS-kommunerna i Hälsingland.
Arbetslöshet Arbetslösa %
Ungdomar 18–24 år
Ovanåker
5,9 (2,9)
13,7 (5,1)
Bollnäs
5,3 (3,7)
9,3 (6,8)
Söderhamn
5,6 (4,9)
7,8 (9,5)
Nordanstig
4,4 (3,9)
6,1 (7,2)
Hudiksvall
4,9 (4,1)
8,8 (9,1)
Ljusdal
5,1 (4,1)
8,7 (8,0)
Länet
4,9 (4,1)
8,0 (7,6)
Arbetslösa söker oftare sjukvård och konsumerar mer läkemedel, i synnerhet äldre utan arbete. Det psykiska välbefinnandet försämras och dödligheten är två till tre gånger högre bland arbetslösa än bland icke arbetslösa, även om man tar hänsyn till faktorer som civilstånd, socialgrupp och tidigare sjukdomar. Även andra folkhälsoproblem som bråk, misshandel och skilsmässor är vanligare bland arbetslösa.
Arbetslöshet i januari 2009, Hälsinglands kommuner. Andelen arbetslösa av befolkningen 16–64 år. (Siffror inom parentes avser januari 2008.)
Finanskris och lågkonjunktur orsakade en försämring på arbetsmarknaden, som var relativt god ända fram till hösten 2008. Antalet arbetslösa ökade i alla kommuner i Hälsingland. Andelen arbetslösa ungdomar minskade dock i Söderhamn sedan ett år tillbaka. I Ovanåker noterades en stor ökning av arbetslösheten bland ungdomar. Hög arbetslöshet utgör en hälsorisk, inte minst för ungdomar. Utanförskap, passivisering, isolering, psykiska besvär, hjärt- och kärlsjukdom och missbruk utgör dess konsekvenser, som blir allvarligare ju längre man går utan arbete. Unga arbetslösa män ökar sin alkoholkonsumtion, medan unga kvinnor röker mer.
Välfärdsbokslut
23
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet Människokroppen har under årtusendenas gång anpassats till ett liv i rörelse. Att röra sig är genetiskt sett det naturliga tillståndet. Människan har en påtaglig anpassningsförmåga till olika yttre villkor, men stillasittande hör till det som kroppen har allra svårast att klara av. 40 år av systematisk forskning bekräftar att bristande fysisk aktivitet ger ökad förekomst av flera kroniska sjukdomar som hjärtinfarkt, högt blodtryck, benskörhet, slaganfall, vissa cancerformer, sockersjuka och övervikt. Stillasittande individer löper dubbelt så hög risk att dö av hjärt- och kärlsjukdom som sina fysiskt mer aktiva jämnåriga. Fysisk aktivitet bidrar också till ett förbättrat välbefinnande och ökar möjligheterna för att kunna bevara sin funktionsförmåga och sitt oberoende in i ålderdomen samt minskar risken att dö tidigare än normalt. Fysisk aktivitet förebygger rörelseorganens sjukdomar, övervikt och benskörhet, och ger ett ökat välbefinnande. De som motionerar är i högre grad nöjda med sin kropp och prestationsförmåga. De upplever i högre grad sitt hälsotillstånd som bra. Även risken att dö i förtid påverkas. Motion kan också ge positiva spridningseffekter. Den som bestämt sig för att ta ansvar för sin hälsa genom att röra på sig regelbundet, förändrar ofta även matvanorna till det bättre. I tabellen nedan anges hur mycket man kan minska risken att dö i förtid. Förbättrad kondition och rökstopp ger de största effekterna. Förbättrad kondition
65 %
Rökstopp
50 %
Sänkning av blodtryck
15 %
Sänkning av kolesterolvärdet
15 %
Viktminskning
15 %
Minskad risk att dö i förtid som resultat av hälsofrämjande beteende.
24
Välfärdsbokslut
Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område är att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Det ska främst ske genom insatser som stimulerar till: • mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet • mer fysisk aktivitet under fritiden • att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion.
Riket
Män Söderhamn
Riket
Kvinnor Söderhamn
46,2
45,6
48,3
48,9
Fysisk inaktivitet Övervikt eller fetma
54,8
64,4
40,3
50,4
Ej frukt/grönt i kosten
95,2
97,4
86,5
88,5
Andel fysiskt inaktiva, överviktiga, ej frukt/grönt i kosten, indelade efter kön, i riket och i Söderhamn. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2007.
Nästan hälften av alla män och kvinnor i riket är fysiskt inaktiva och siffran är ungefär densamma i Söderhamn. Med så många fysiskt inaktiva är det inte underligt att mer än 60 procent av männen och hälften av kvinnorna lider av övervikt eller fetma. Med ”ej frukt/grönt i kosten” avses att man äter mindre än 500 gram frukt/grönt per dag.
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Livsmedelspolitiken har som mål en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion. Det är viktigt med ett folkhälsoperspektiv på denna politik. Det är också viktigt att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan kost och hälsa ökar.
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. I ett globalt perspektiv är fortfarande undernäring ett gigantiskt folkhälsoproblem. I allt fler länder, däribland Sverige, håller samtidigt övervikt på att utvecklas till det dominerande problemet. Nästan 10 procent av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktig. Andelen överviktiga barn och ungdomar ökar snabbt. Ammade barn 2005
2 månader 2002 1999
2005
2002
6 månader 1999
2005
12 månader 2002 1999
2121 Ovanåker
92,2
88,7
97,0
71,1
77,9
76,2
13,2
..
..
2132 Nordanstig
92,6
92,2
95,6
79,7
80,6
79,1
2,8
..
..
2161 Ljusdal
89,2
93,5
97,7
65,1
73,0
77,0
19,9
..
..
2182 Söderhamn
83,5
87,0
86,1
55,5
65,8
56,4
14,9
..
..
2183 Bollnäs
92,3
93,8
94,9
61,9
71,4
65,0
12,7
..
..
2184 Hudiksvall
88,4
92,6
93,8
69,7
68,1
79,0
18,1
..
..
Andel (%) ammade barn vid olika åldrar i Hälsingekommunerna år 1999–2005.
Trenden i alla Hälsingekommuner är att amningsfrekvensen minskar i alla ålderssegment. I Ovanåker, Nordanstig och Bollnäs ammar över 90 procent av mödrarna sina barn då barnet är två månader. En anmärkningsvärt stor nedgång i amningen har skett i Nordanstig där det bara är 2,8 procent av mödrarna som ammar sina barn då barnet är 12 månader.
Övervikt och fetma Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med betydande överrisk för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer, bland annat tjocktarmscancer. En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen av socker och fett, särskilt mättat fett, är för hög medan däremot intaget av frukt och grönsaker borde öka.
Dödlighet i diabetes KVINNOR 2001-05
15–44 år 2000-04
2001-05
45–64 år 2000-04
2001-05
65–år 2000-04
2001-05
Totalt 15–år 2000-04 17,4
2121 Ovanåker
0,0
0,0
21,3
11,1
81,0
66,0
23,7
2132 Nordanstig
0,0
0,0
12,2
0,0
32,5
17,9
10,7
3,8
2161 Ljusdal
0,0
0,0
0,0
0,0
49,1
63,4
10,4
13,4
2182 Söderhamn
0,0
0,0
0,0
0,0
102,8
94,1
21,8
19,9
2183 Bollnäs
0,0
0,0
0,0
0,0
57,1
74,6
12,1
15,8
2184 Hudiksvall
0,0
0,0
0,0
0,0
99,4
83,0
21,0
17,6
Dödlighet i diabetes (åldersstandardiserat) för kvinnor, indelad efter kommun, åldersgrupp och femårsperiod. Siffrorna avser antalet avlidna per 100 000 invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. Medelvärden för respektive period.
Välfärdsbokslut
25
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
MÄN 2001-05
15–44 år 2000-04
2001-05
45–64 år 2000-04
2001-05
65–år 2000-04
2001-05
Totalt 15–år 2000-04
2121 Ovanåker
0,0
0,0
0,0
0,0
48,7
66,8
10,3
14,2
2132 Nordanstig
0,0
0,0
0,0
0,0
209,8
65,8
44,4
13,9
2161 Ljusdal
0,0
0,0
0,0
0,0
85,4
124,1
18,1
26,3
2182 Söderhamn
0,0
0,0
4,5
4,6
146,9
178,4
32,5
39,2
2183 Bollnäs
4,1
4,1
0,0
0,0
125,4
125,0
28,5
28,4
2184 Hudiksvall
0,0
0,0
4,2
4,1
107,7
120,5
24,1
26,8
Dödlighet i diabetes (åldersstandardiserat) för män, efter kommun i Hälsingland, ålder och tid. Siffrorna avser antal avlidna per 100 000 invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre. Medelvärden för respektive period.
Dödligheten i diabetes i Söderhamn har minskat bland männen medan den har ökat något bland kvinnorna. Av tabellerna framgår tydligt att diabetes är en i hög grad åldersrelaterad sjukdom. Dödlighet i hjärtinfarkt KVINNOR 2001-05
15–44 år 2000-04
2001-05
45–64 år 2000-04
2001-05
65–år 2000-04
2001-05
Totalt 15–år 2000-04
2121 Ovanåker
0,0
0,0
35,3
24,4
942,9
879,2
210,5
193,7
2132 Nordanstig
0,0
0,0
42,4
30,0
1 066,4
1 052,9
238,9
232,2
2161 Ljusdal
0,0
0,0
6,8
21,1
870,0
865,4
186,3
189,7
2182 Söderhamn
0,0
0,0
13,2
23,2
1 207,6
1 127,6
259,7
245,9
2183 Bollnäs
0,0
4,5
24,4
26,5
698,9
741,6
155,5
167,3
2184 Hudiksvall
0,0
0,0
44,7
62,1
1 105,4
1 114,6
247,8
255,2
Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) för kvinnor, åldersstandardiserat efter kommuner i Hälsingland, ålder och tid. Antal avlidna per 100 000 invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre.
Bland yngre kvinnor, upp till 44 år, är det mycket ovanligt att dö i hjärtinfarkt. Bland medelålders kvinnor ökar dödligheten, som är högst i Hudiksvall och Nordanstig. Lägst dödlighet har Ljusdals kommun. Dödligheten har minskat i Söderhamn bland medelålders kvinnor. MÄN 2001-05
15–44 år 2000-04
45–64 år
2001-05
2000-04
2001-05
65–år 2000-04
Totalt 15–år
2001-05
2000-04
2121 Ovanåker
9,0
9,0
115,3
129,0
1 636,0
1 790,9
386,3
423,4
2132 Nordanstig
0,0
0,0
184,5
206,0
1 990,8
1 963,7
478,6
479,5
5,8
5,7
135,6
195,0
1 467,5
1 539,7
355,4
389,1
11,4
11,6
98,9
106,2
1 638,1
1 697,2
382,9
397,7
2161 Ljusdal 2182 Söderhamn 2183 Bollnäs
4,1
4,1
73,3
80,1
1 382,7
1 515,6
317,3
347,6
2184 Hudiksvall
8,7
11,5
98,8
122,2
1 572,4
1 709,8
367,6
405,3
Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) för män, åldersstandardiserat efter kommuner i Hälsingland, ålder och tid. Antal avlidna per 100 000 invånare (medelfolkmängden) 15 år och äldre.
26
Välfärdsbokslut
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Bland yngre kvinnor är överlag dödligheten i hjärtinfarkt mycket lägre än bland män. I Söderhamn är det drygt fyra gånger vanligare att män i åldern 45–64 år får hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. Intressant att notera är dock att dödligheten bland män minskat medan den ökat bland kvinnor. Det finns ett starkt samband mellan höga kolesterolvärden och risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det är också välkänt att det går att sänka höga kolesterolvärden genom hälsosam mat och livsstil. Hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer är folksjukdomar där maten har betydelse. Dessutom finns ett antal riskfaktorer för sjukdom, som övervikt, högt blodtryck och höga blodfettvärden, vilka är starkt relaterade till mat och matvanor. Olika studier visar att höga blodfetter fördubblar risken att dö i förtid och svarar för cirka 30 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdomar. De svenska matvanorna kännetecknas av ett för högt totalt intag av fett och för lite kolhydrater, kostfibrer samt frukt och grönsaker. Med förändrade matvanor skulle förekomsten av flera folksjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, kunna minska väsentligt. Det handlar om att äta mindre fett och dessutom byta mättat fett mot fleromättat, äta mindre salt och socker, äta mer kostfibrer samt mer grönsaker och frukt. Att äta mycket frukt och grönt skyddar mot många cancerformer.
Välfärdsbokslut
27
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Målområde 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser för alkohol- och narkotikapolitiken. Dessa mål ligger fast. Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet är att minska tobaksbruket. Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande. Målet när det gäller dopning är ett samhälle fritt från dopning.
Att begränsa alkoholens negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för ett narkotikafritt samhälle har länge varit viktiga folkhälsofrågor och naturliga delar av välfärdspolitiken Det är viktigt att åstadkomma en bättre samordning mellan olika sektorer, nivåer och aktörer samt ett ökat fokus på sambandet mellan bruket av de olika medlen och spelmissbruk. Inte sällan är det samma personer som utgör riskgrupper för missbruk av olika beroendeframkallande medel.
Alkoholkonsumtion Region 2004
Män 2007
Ingen konsumtion Kvinnor 2004 2007
2004
Män 2007
Riskkonsumtion Kvinnor 2004 2007
Riket
9,4
9,3
16,5
18,1
16,9
16,9
9,0
9,5
X-län
10,7
11,7
17,1
18,9
17,3
15,6
9,1
9,1
Ovanåker
20,9
10,9
23,8
19,0
17,0
14,5
8,1
8,8
Bollnäs
12,2
10,9
19,6
19,0
16,9
14,5
11,5
8,8
Söderhamn
14,0
14,3
18,7
18,2
18,3
13,5
3,7
9,5
Nordanstig
11,5
15,5
22,8
19,0
14,1
11,1
7,2
11,5
Hudiksvall
12,4
15,5
16,6
19,0
17,3
11,1
8,2
11,5
9,2
14,1
15,3
24,2
17,8
16,9
12,6
8,6
Ljusdal
Konsumtionsmönster alkohol, indelat i riket, länet och kommunerna i Hälsingland. Källa: Nationella folkhälsoenkäten 2004 och 2007. OBS! Bollnäs/Ovanåker och Hudiksvall/Nordanstig sammanförda värden år 2007.
I Söderhamn är det drygt 14 procent av männen och drygt 18 procent av kvinnorna som inte konsumerar någon alkohol alls. Statistiken har varit stabil under den senaste treårsperioden. Andelen riskkonsumenter bland männen har sjunkit från 18 procent till knappt 14 procent. Däremot har den ökat bland kvinnorna från 3,7 procent till närmare 10 procent.
28
Välfärdsbokslut
Alkoholrelaterad dödlighet Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak registreras enligt klassifikationssystemet ICD-10 (International Classification of Diseases) och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirrhos, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall. Den registrerade dödligheten utgjorde 1998 två tredjedelar av motsvarande dödlighet 1975. I absoluta tal dog cirka 2 000 personer per år av alkoholrelaterade sjukdomar i slutet av 1990-talet.
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Kvinnor
15–44 år Män
Kvinnor
45–64 år Män
Kvinnor
65 år – w Män
2121 Ovanåker
0,0
2132 Nordanstig
0,0
0,0
13,8
52,4
30,4
18,0
9,8
0,0
99,9
17,6
2161 Ljusdal
80,4
0,0
11,1
15,3
69,7
8,6
19,9
2182 Söderhamn
0,0
15,4
19,7
95,3
19,9
45,9
2183 Bollnäs
4,5
12,2
5,0
94,4
5,5
52,0
2184 Hudiksvall
0,0
11,9
19,7
92,4
20,1
43,4
Alkoholrelaterad dödlighet år 2001–2005 (åldersstandardiserat) indelad efter kommun, ålder och kön. Avlidna per 100 000 invånare.
Statistik från 2001–2005 visar att Söderhamn har en hög alkoholrelaterad dödlighet bland yngre män och medelålders kvinnor. Nordanstig har den högsta dödligheten bland äldre män. Bollnäs har låg dödlighet bland medelålders kvinnor. Försäljning från Systembolaget
Tobaksanvändning Region Riket
Röker dagligen Män Kvinnor
Snusar dagligen Män Kvinnor
12,4
16,8
18,9
3,6
X-län
10,8
16,9
24,1
3,9
Bollnäs/Ovanåker
11,2
15,9
24,6
4,2
Söderhamn
11,2
20,8
23,9
2,4
Hudiksvall/Nordanstig
12,6
15,3
25,3
9,4
Ljusdal
11,9
17,3
22,4
3,6
2007
2004
2001
2121 Ovanåker
4,4
3,7
3,6
2132 Nordanstig
3,6
3,2
3,1
Procentuell andel rökare/snusare i Gävleborgs län, indelade
2161 Ljusdal
6,4
5,9
5,0
efter kommun och kön 2007.
2182 Söderhamn
5,0
4,2
3,9
2183 Bollnäs
5,9
5,3
4,2
2184 Hudiksvall
5,3
5,1
4,5
Försäljning från systembolag och restauranger per invånare 15 år och äldre, indelad efter kommun, antal liter 100-procentig alkohol och år.
Försäljningen från Systembolaget ökade i alla Hälsingekommuner under åren 2001–2007. Söderhamn befinner sig i mitten av Hälsingekommunerna när det gäller försäljning från systembolag, medan Ljusdal har haft den största försäljningen. Serveringstillstånd 2007
2004
2001
1998
2121 Ovanåker
12,0
11,9
12,8
11,5
2132 Nordanstig
18,1
18,2
16,8
16,1
2161 Ljusdal
20,3
24,1
20,6
20,4
2182 Söderhamn
17,5
17,3
20,2
15,9
2183 Bollnäs
18,9
23,3
23,1
23,5
2184 Hudiksvall
18,0
17,3
15,0
13,0
Antal serveringstillstånd per 10 000 invånare 15 år och äldre.
Antalet serveringstillstånd i Söderhamn är på en jämn nivå. Flest serveringstillstånd har Ljusdals kommun och minst har Ovanåker. Trenden mellan år 2004 och 2007 har dock varit minskande i de flesta Hälsingekommuner.
Observera att kommunerna Bollnäs/Ovanåker och Hudiksvall/Nordanstig lagts samman i den senaste undersökningen, vilket försvårar jämförelserna. Söderhamn hade en hög andel rökande kvinnor – var femte kvinna i Söderhamn rökte dagligen år 2007. Mer än var femte man snusade dagligen i Söderhamn medan drygt var tionde man rökte.
Ohälsotal Ohälsotalet kan tolkas som ”ohälsodagar per person och år”. Det beräknas genom att för varje region summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. De första 14 dagarna av en sjuk period, vilka betalas av arbetsgivaren, ingår inte. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar på nationell nivå cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro. Försäkringskassans mål var att ohälsotalet ska vara mindre än 37 dagar i genomsnitt för riket i slutet av 2008. Ohälsotalet i Söderhamn år 2007 var 55,7. För män var ohälsotalet 43,1 och för kvinnor 69,1. Ohälsotalet har sjunkit i Söderhamn sedan år 2001 då det nådde en högsta nivå på 74,2 dagar.
Välfärdsbokslut
29
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Söderhamns kommun Ohälsotal i Söderhamn
Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
100
Totalt
55,7
75 50 25 0
16 114
43,1
69,1
16–24
2 716
7,3
6,3
6,8
25–44
5 660
24,3
43,9
33,7
45–54
3 553
50,0
75,4
62,5
55–59
2 018
72,0
113,8
92,3
60–64
2 167
101,6
157,7
128,9
Ohälsotal 2007. Hela kommunens befolkning 16–64 år, förde1999
2001
2003
2005
2007
lat på ålder, män, kvinnor och totalt.
Ohälsotal i kommunens församlingar Gävleborgs län Ålder Totalt
Söderhamns församling
Ohälsotal Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
173 270
34,1
52,4
43,0
Totalt
6 256
45,1
68,5
56,5
16–24
31 052
6,3
6,6
6,4
16–24
1 110
4,8
9,4
6,9
25–44
64 868
18,3
34,3
26,1
25–44
2 278
26,1
41,9
33,8
45–54
36 283
39,4
59,7
49,4
45–54
1 316
60,9
72,3
66,5
55–59
19 710
62,5
89,9
76,1
55–59
755
81,2
114,3
98,6
60–64
21 357
89,4
124,3
106,6
60–64
797
105,5
161,8
134,3
Ohälsotal 2007. Gävleborgs län, befolkningen 16–64 år, för-
Ohälsotal 2007. Söderhamns församling, fördelat på ålder,
delat på ålder, män, kvinnor och totalt.
män, kvinnor och totalt.
Församlingar i Söderhamn Sandarne församling
Ohälsotal
Index
Norrala
44,5
80
Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Söderala
50,5
91
Totalt
1 367
39,6
78,5
58,0
Trönö
51,5
92
16–24
216
10,4
7,9
9,3
Mo-Bergvik
55,8
100
25–44
527
23,3
51,2
37,1
Söderhamn
56,5
101
45–54
309
44,3
96,0
69,2
Sandarne
58,0
104
55–59
157
53,8
137,9
92,3
Skog
63,0
113
60–64
158
107,4
176,2
138,3
Ljusne
71,0
127
Ohälsotal 2007. Sandarne församling, fördelat på ålder, män,
Ohälsotal 2007. Församlingarnas befolkning 16–64 år, rangordnade indextal. Kommunen totalt = index 100.
Follkhälsan mätt som ohälsotal är bäst i Norrala, Söderala och Trönö. Ohälsan stiger med ökande ålder. Det medför att i kommundelar med hög andel befolkning i åldrarna 60–64 år är ohälsotalet högre. Av följande tabeller framgår dock att skillnaderna i åldersfördelning bland kommunens församlingar inte är så stora att det förklarar skillnaderna i ohälsotal. Det finns alltså andra faktorer som bestämmer utfallet.
kvinnor och totalt.
Skogs församling Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
633
57,7
68,7
63,0
16–24
87
0,7
1,0
0,9
25–44
201
24,4
37,6
31,0
45–54
132
63,6
72,7
68,2
55–59
82
42,6
72,4
54,3
60–64
131
150,0
157,8
153,8
Ohälsotal 2007. Skogs församling, fördelat på ålder, män, kvinnor och totalt.
30
Välfärdsbokslut
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Ljusne församling Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
71,0
1 507
60,2
82,9
16–24
234
13,2
1,8
7,6
25–44
479
25,9
48,8
36,5
45–54
345
64,6
93,5
79,0
55–59
224
100,0
134,2
115,7
60–64
225
134,7
175,3
153,8
Ohälsotal 2007. Ljusne församling, fördelat på ålder, män, kvinnor och totalt.
Söderala församling Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
50,5
1 695
34,4
68,0
16–24
297
10,0
4,4
7,5
25–44
600
26,8
46,0
36,0
45–54
380
26,4
79,5
53,8
55–59
206
62,0
101,9
79,6
60–64
212
77,6
157,7
117,3
Ohälsotal 2007. Söderala församling, fördelat på ålder, män, kvinnor och totalt.
Mo-Bergviks församling Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
1 828
45,0
67,7
55,8
16–24
323
15,0
9,4
12,5
25–44
587
20,5
42,7
31,7
45–54
434
50,7
68,3
59,0
55–59
245
83,1
128,0
104,2
60–64
239
93,3
147,7
118,4
Ohälsotal 2007. Mo-Bergviks församling, fördelat på ålder, män, kvinnor och totalt.
Trönö församling Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
535
35,9
68,9
51,5
16–24
74
11,3
5,8
8,4
25–44
176
22,8
46,8
34,0
45–54
127
27,5
87,7
54,5
55–59
81
59,1
98,6
78,1
60–64
77
77,7
125,9
100,2
Ohälsotal 2007. Trönö församling, fördelat på ålder, män, kvinnor och totalt.
Norrala församling Ålder
Befolkning
Män
Kvinnor
Totalt
Totalt
44,5
2 293
31,1
58,6
16–24
375
0,3
0,3
0,3
25–44
812
20,0
41,8
30,3
45–54
510
33,7
59,9
47,1
55–59
268
47,1
93,1
69,6
60–64
328
74,9
140,7
106,0
Ohälsotal 2007. Norrala församling, fördelat på ålder, män, kvinnor och totalt.
Välfärdsbokslut
31
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
32
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
jämställdhetsbokslut
33
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Jämställdhetsbokslut
Inledning
Delområden
Bakgrund
Jämställdhetsplan 2006/2008 omfattar följande delområden, som i sin tur anknyter till jämställdhetslagens 4–11 §§:
Denna redovisning är en uppföljning avseende år 2008 med utgångspunkt från Jämställdhetsplan 2006/2008 för Söderhamns kommun. Jämställdhetsplan 2006/2008 för Söderhamns kommun är i sin tur framtagen utifrån de bestämmelser och anvisningar som gäller enligt jämställdhetslagen. Jämställdhetslagens ändamål är enligt 1 § att: ”Främja kvinnors och mäns lika rätt i fråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet (jämställdhet i arbetslivet).” I jämställdhetslagens 3 § anges att: ”Arbetsgivaren skall inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Närmare föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter meddelas i 4–11 §§.”
Jämställdhetsplan 2006/2008 Allmänt om jämställdhetsplanen
Jämställdhetsplan 2006/2008 utarbetades utifrån hur de anställda uppfattar jämställdhetssituationen i sin egen verksamhet. Medarbetarna fick under våren 2006 möjlighet att delta i en jämställdhetsenkät med 63 frågor om jämställdhetssituationen i kommunens verksamhet. De sammanställda enkätsvaren presenterades sedan för en partssammansatt jämställdhetsgrupp, tillsammans med jämställdhetsstatistik. Jämställdhetsgruppen har därefter dragit slutsatser av svaren, formulerat mål för de olika delområdena och utvecklat strategier/åtgärder för att nå målen. Jämställdhetsplan 2006/2008 fastställdes av kommunfullmäktige den 16 juni 2006.
34
Jämställdhetsbokslut
• Arbetsförhållanden ur ett könsperspektiv. • Förvärvsarbete och föräldraskap. • Sexuella trakasserier. • Kompetensutveckling genom intern rörlighet och extern rekrytering. • Jämställdhetsanalys av löner.
Uppföljning av mål och planerade aktiviteter 2008
Uppföljning av mål och aktiviteter inom de fem delområden som ingår i Jämställdhetsplan 2006/2008 för Söderhamns kommun presenteras i tabellen på nästa sida.
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Uppföljning av delområde 1: Arbetsförhållanden ur ett könsperspektiv Mål:
Nuläge
Prognos
Åtgärd
Ett för kommunens anställda heltäckande hälsofrämjande
Pågår.
En förstudie har genomförts.
arbete som tar hänsyn till den enskildes behov ska finnas i
Inte klart
En arbetsgrupp arbetar med
drift 1 juni 2007.
under 2008.
uppdraget som förväntas bli
Det generella målet är att öka frisknärvaron, minska sjukfrån-
Pågår.
klart sommaren 2009. En medarbetarundersökning
varon och öka den enskildes trivsel och effektivitet i kommu-
genomfördes våren 2007 och
nens arbete.
genomförs igen våren 2009. Sjukfrånvaron har minskat och frisknärvaron har ökat.
Ett konkret mål i sammanhanget var att till utgången av 2007
Uppfyllt.
Sjukfrånvaron minskade med
minska sjukfrånvaron med 5 procent jämfört med 2005 års
26 procent mellan 2005 och
officiella statistik.
2007 och minskade med ytterligare 14 procent mellan 2007 och 2008.
Strategi/åtgärd: Planera och genomföra plan för gemensamt hälsofrämjande arbete i Söderhamns kommun.
Kommentarer kring delområde 1
Delområdet innehåller tre mål och en strategi/åtgärd. Söderhamns kommun har samlat det strukturerade rehabiliteringsarbetet i en gemensam enhet, kallad Rehsursen. Rehsursens uppgift är att vara ett stöd till arbetsmiljöansvariga arbetsledare vad gäller rehabiliteringsåtgärder. Rehsursens samverkanspartner är, förutom kommunens förvaltningar, Arbetsmiljöutveckling i Hälsingland (företagshälsovården) och Försäkringskassan. I juni 2008 beslutade riksdagen att införa en så kallad rehabiliteringskedja som anger tydliga gränser i lagen om allmän försäkring vad gäller rätten till sjukpenning, samt tidsgränser för bedömning av arbetsförmågan. Under 2008 utarbetade en arbetsgrupp interna regler och förhållningssätt för att förkorta de anställdas sjukskrivningsperioder, bland annat utifrån reglerna i rehabiliteringskedjan. Målet är att öka frisknärvaron, minska sjukfrånvaron och öka den enskildes trivsel och effektivitet i kommunens arbete. Detta har bland annat följts upp via Medarbetarenkät 2007 där medarbetarna genomgående gav höga omdömen, då medelvärdet på alla frågor blev 3,28 på en 4-gradig skala. Medarbetarenkät 2007 följs upp med Medarbetarenkät 2009 under första halvåret 2009.
Pågår.
Uppdraget förväntas bli klart sommaren 2009.
Sjukfrånvaron minskade med 25 procent mellan 2005 och 2007 och med ytterligare 14 procent mellan 2007 och 2008. Sjukfrånvaron under 2008 uppgick till 5,4 procent. En arbetsgrupp med representanter från kommunstyrelsens personalenhet, övriga förvaltningar och fackliga organisationer arbetar för närvarande med ett uppdrag kring främjande och förebyggande åtgärder och aktiviteter inom arbetsmiljöområdet.
Jämställdhetsbokslut
35
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Uppföljning av delområde 2: Förvärvsarbete och föräldraskap Nuläge
Prognos
Åtgärd
Vision: Alla medarbetare uppfattar att föräldraskap är en positiv erfarenhet/merit. Mål:
Ej klart.
Att foldern med positiv koppling mellan föräldraskap och ar-
Det finns ingen folder framtagen.
bete inom Söderhamns kommun finns framtagen och distribuerad före 31 december 2006. Strategi/åtgärd: Föräldraledighet är en mycket strategisk fråga för Söderhamns kommun nu och i framtiden. En folder om kommunens positiva syn på föräldraledighet ska tas fram. Foldern ska även innehålla en faktaruta med information om lagar och avtal samt ett formulär som utifrån den föräldralediges önskan beskriver vilken kontakt den föräldraledige önskar med arbetsgivaren under föräldraledigheten. Ansvarig för detta är Bert Wandin.
Kommentarer kring delområde 2
Delområdet omfattar en vision, ett mål och två strategier/åtgärder. Visionen är att alla medarbetare uppfattar att föräldraskap är en positiv erfarenhet/merit. Målet är att en folder kring koppling mellan föräldraskap och arbete skulle vara framtagen och distribuerad innan 31 december 2006. Arbetet med en folder kring föräldraledighet har påbörjats med faktainsamling, men är ännu inte avslutat.
36
Jämställdhetsbokslut
Påbörjat.
Påbörjat men ej avslutat.
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Uppföljning av delområde 3: Sexuella trakasserier Nuläge
Prognos
Åtgärd
Vision: Att sexuella trakasserier inte alls förkommer inom Söderhamns kommun. Mål: Alla anställda ska känna till kommunens policy och handlingsplan vid sexuella trakasserier. Strategi/åtgärd:
Ej påbörjat.
Fortfarande inte påbörjat.
Översyn av policy och handlingsplan vid sexuella trakasserier.
Kommunicera resultat inom detta delområde i undersökning-
Ej påbörjat.
en vid arbetsplatsträffar, där man också kommunicerar policy och handlingsplan samt delar ut Söderhamns kommuns policy och handlingsplan vid sexuella trakasserier till varje medarbetare.
Kommentarer kring delområde 3
Visionen är att sexuella trakasserier inte alls förekommer inom Söderhamns kommun och målet är att alla anställda ska känna till kommunens policy och handlingsplan. Den primära strategin är att göra en översyn av nuvarande policy och handlingsplan. Detta arbete är ännu inte påbörjat. Ytterligare ett uppdrag är att kommunicera delområdets enkätsvar på arbetsplatsträffar och dela ut Söderhamns kommuns policy och handlingsplan vid sexuella trakasserier till varje medarbetare. Det genomfördes under 2008, men dokumentet är där emot utlagt på kommunens intranät.
Jämställdhetsbokslut
37
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Uppföljning av delområde 4: Kompetensutveckling genom intern rörlighet och extern rekrytering Nuläge
Prognos
Åtgärd
Vision: Fler manliga sökande för varje år till lokala vårdutbildningar. Engagemang från fler förvaltningar i frågan om könsutjämning mellan yrkesgrupper som leder till förändring/utjämning i könsfördelningen i kommunens alla yrkesgrupper. Mål
Klart.
Utbildning för lönesättande
Utbildning av arbetsledare/chefer för genomförande av med-
chefer och fackliga företrädare
arbetarsamtal genomförd.
genomförd november–december 2006 samt utbildning för alla tillsvidareanställda i mars 2007. En uppföljning genomfördes i november 2008.
Alla anställda ska ha fått medarbetar-/kompetensutvecklings-
Pågår.
samtal.
Kompetensbank rörande kommunens anställda som medger
Mäts i medarbetarundersökning 2007 och 2009.
Påbörjat.
sökning av interna kompetenser för intern kompetensutveck-
Målet uppfylldes ej under 2008.
ling i drift. Även kompetensen utanför yrkesrollen ska vara kartlagd. Genomförd information från manliga förebilder inom vården
Ej påbörjat.
till åk 9, med början hösten 2006, för att öka antalet manliga sökande till lokala vårdutbildningar. Strategi/åtgärd: Arbeta aktivt för att utjämna snedfördelningen i kön mellan olika yrkesgrupper pågår sedan något år tillbaka och ska fortsätta, t.ex. genom att i platsannonser söka underrepresenterat kön. Använda positiva manliga förebilder för information till åk 9
Ej påbörjat.
och stimulera fler pojkar/män att söka sig till olika vårdutbildningar. Säkerställa medarbetarsamtal med kompetens-/utvecklings-
Pågår.
plan
Kommunicera befintlig blankett för medarbetarsamtal. Utbild-
ning 2007 och 2009.
Klart.
Utbildning november–december
ning i medarbetarsamtal och kompetensutveckling för arbets-
2006 och mars 2007 samt
ledare/chefer och fackliga företrädare.
uppföljning i november 2008.
Utifrån medarbetarsamtal skapa kompetensbank för ”kompe-
Påbörjat.
tens över förvaltningsgränserna”.
Övriga förvaltningar välkomnas att delta i arbetet med att lyfta fram positiva förebilder av underrepresenterat kön och vidta åtgärder för utjämning av könsfördelning inom olika yrkesgrupper.
38
Mäts i medarbetar-undersök-
Jämställdhetsbokslut
Målet uppfylldes inte under 2008.
Pågår.
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Kommentarer kring delområde 4
Av Söderhamns kommuns tillsvidareanställda var under året drygt 80 procent kvinnor. Utmärkande i övrigt är att många yrken är klart dominerade av endera könet – de flesta yrken är kvinnodominerade men några yrken är mansdominerade. Tillsvidareanställda fördelat efter BSK huvudgrupp och kön Antal tillsvidareanställda BSK huvudgrupp
Kön Kvinnor
Män
Totalt
Andel män %
Vård och omsorg
1 147
93
1 240
8
Bildning och fritid
289
155
444
35
Teknik
166
112
278
40
Administration Totalt
142
40
182
22
1 744
400
2 144
19
Den procentuella fördelningen mellan könen ändrades inte under 2008. Delområdets vision är fler manliga sökande för varje år till lokala vårdutbildningar. Antalet förstahandssökande var högst inför läsåret 2007/2008. Kvinnor
Män
Totalt
Första läsår
Andel män %
2006/2007
23
7
30
23
2007/2008
25
14
39
36
2008/2009
20
3
23
13
2009/2010
19
3
22
14
Kvinnor
Män
Totalt
Andel män %
19
4
23
17
29
10
39
26
20
6
26
23
Årskurs 3 2006/2007 Årskurs 2 2007/2008
Förstahandssökande till omvårdnadsprogrammet År
Antal elever i omvårdnadsprogrammet för närvarande
Årskurs 1 2008/2009
Delområdet omfattar fyra mål samt fem strategier/ åtgärder. Ett av målen handlar om utbildning av chefer och arbetsledare om medarbetarsamtal. Utbildningar har genomförts i omgångar under 2006 och 2007. En uppföljning genomfördes i november 2008. Ett mål är att medarbetarna ska uppleva att de fått medarbetar- och/eller kompetensutvecklingssamtal. Under våren 2007 gjordes en medarbetarundersökning där alla tillsvidareanställda fick möjlighet att ta ställning till totalt 25 påståenden inom olika områden, bland annat medarbetarskap. På frågan om förekomsten av en individuell kompetensutvecklingsplan angav 47 procent att de har en sådan, medan 74 procent angav att de haft ett individuellt utvecklingssamtal/medarbetarsamtal under de senaste 12 månaderna. En uppföljning sker i Medarbetarenkät 2009.
Jämställdhetsbokslut
39
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Uppföljning av delområde 5: Jämställdhetsanalys av löner Nuläge
Prognos
Åtgärd
Mål: Inga könsrelaterade löneskillnader. Klart.
Strategi/åtgärd:
Utbildningar har genomförts
Kommunicera resultat och strategi rörande lönekartläggning i
i omgångar under 2006 och
samband med utbildning för arbetsledare med flera.
2008. En uppföljning genomfördes i november 2008.
Korrigering av löner pågår och inom tre år ska inga löneskill-
Pågår.
Framflyttat att gälla under nu-
nader på grund av kön förekomma inom kommunens verk-
varande budgetperiod 2008–
samheter.
2011.
Kommentarer kring delområde 5
Statistik med genusperspektiv
Området omfattar ett mål och två strategier/åtgärder. Målet är att inga könsrelaterade löneskillnader ska förekomma inom Söderhamns kommun. Strategin/åtgärden att inga löneskillnader på grund av kön ska förekomma inom kommunen inom tre år (2006–2008) har på grund av det kommunalekonomiska läget framflyttats och gäller i stället under budgetperioden 2008–2011.
Sjukfrånvarostatistik
Nedan redovisas Söderhamns kommuns sjukfrånvarostatistik för 2008. Statistiken redovisas i två delar, dels per kön och dels i åldersintervall, och anges i både timmar och procent. Både total sjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro redovisas. Med långtidssjukfrånvaro menas i detta sammanhang sammanhängande sjukfrånvaro i mer är 60 dagar. Inom parentes anges motsvarande värde för 2007.
Lönekartläggning Se separat dokument.
Sjukfrånvaro 2008 uppdelad på kön inklusive tidsbegränsad sjukersättning Kön
Ordinarie Total sjukfrånvaro, arbetstid, timmar timmar
Total sjukfrånvaro, procent
Långtidssjukfrånvaro, timmar
Långtidssjukfrånvaro, procent
Kvinnor
3 593 022
207 030
5,8 (7,0)
125 693
60,7 (70,6)
Män
1 016 800
40 140
4,0 (4,1)
23 185
57,8 (58,3)
Totalt
4 609 822
247 170
5,4 (6,3)
148 878
60,2 (68,8)
Ordinarie Total sjukfrånvaro, arbetstid, timmar timmar
Total sjukfrånvaro, procent
Långtidssjukfrånvaro, timmar
Långtidssjukfrånvaro, procent
Sjukfrånvaro 2008 uppdelad på ålder inklusive tidsbegränsad sjukersättning Åldersintervall
40
–29 år
277 133
4 649
38,6 (39,0)
30–49 år
2 131 581
98 120
4,6 (5,7)
54 193
55,2 (63,8)
50 år eller äldre
2 201 108
136 991
6,2 (7,5)
90 036
65,7 (74,4)
Totalt
4 609 822
247 170
5,4 (6,3)
148 878
60,2 (68,8)
Jämställdhetsbokslut
12 059
4,4 (2,7)
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Kommentar kring sjukfrånvaron
Sysselsättningsgrad
Sjukfrånvaron fortsatte att minska och var under året 5,4 procent. Det innebär att sjukfrånvaron på helårsbasis 2008 var 40 procent lägre än 2004, som var året med den högsta sjukfrånvaron sedan mätningarna startade. Minskningen var relativt sett större bland kvinnor än bland män och sjukfrånvaron ökar med stigande ålder.
Sedan år 2006 har alla tillsvidareanställda möjlighet att årligen välja sysselsättningsgrad: 50, 75 eller 100 procent. I slutet av 2008 var tre av fyra tillsvidareanställda anställda på heltid och medelsysselsättningsgraden var för kvinnor 92,2 procent och för män 98,0 procent. Söderhamns kommun har sammanställt personalredovisningar sedan 1996. Intressant att notera är att den genomsnittliga sysselsättningsgraden under den perioden har ökat från 87 procent till 93,2 procent.
Frisknärvaro
Ett av kommunstyrelsens mål är att andelen tillsvidareanställda som har högst sju sjukdagar per år (= frisknärvaro) ska öka årligen fram till och med 2011, med utgångspunkt från 2007 års statistik. År 2008 uppgick andelen tillsvidareanställda med högst sju sjukdagar till 67 procent, vilket var en marginell ökning jämfört med 2007 då andelen var 66 procent. Befattningstyp/kön
Kvinnor
Män
Samtliga
Vård och omsorg
90,7 (+/–0)
98,0 (+0,4)
91,3 (+0,1)
Bildning och fritid
97,1 (+/–0)
98,1 (–0,8)
97,4 (–0,4)
Teknik
90,2 (+0,6)
97,5 (–0,2)
93,4 (+0,6)
Administration
95,6 (+0,2)
99,4 (–0,6)
96,4 (+/–0)
Alla8
92,2 (+0,2)
98,0 (–0,3)
93,2 (+/–0)
Löneavtal
Under 2008 slöt kommunen lokala löneavtal med de fackliga organisationerna med följande utfall. Facklig orgÖkning % kvinnor Ökning % män Ökning % alla
Kommu- Lärar-förb nal
LR
SKTF
SSR
DIK
Vårdförb
Ledarna
SKL
FSA
Totalt
10,00
5,1
5,0
3,6
4,2
4,1
4,8
4,4
5,0
5,50
7,4
8,5
4,6
4,5
3,4
3,5
3,5
4,5
3,7
4,6
-
5,4
9,8
4,9
4,9
3,6
4,0
3,9
4,8
4,0
4,8
5,50
7,0
Ökning kr kvinnor
1 770
1 153
1 236
817
1 072
1 008
1 135
1 248
1 715
1 250
1 492
Ökning kr män
1 583
1 034
1 238
812
1 182
985
1 100
1 141
1 745
-
1 270
Ökning kr alla
1 748
1 130
1 237
816
1 098
1 001
1 134
1 202
1 731
1 250
1 454
Medellön kvinnor
19 525
23 940
26 177
23 333
26 358
25 909
24 972
29 829
35 960
23 964
21 621
Medellön män
20 217
25 429
27 923
25 049
34 627
28 903
25 800
32 397
40 023
-
24 772
Medellön alla
19 606
24 221 26 759 23 762
28 335
26 907
24 988
30 930
38 088
23 964
22 157
Baserat på ovanstående tabell var medellönen för kvinnor 21 621 kronor och för män 24 772 kronor. Kvinnornas medellön var därmed 87 procent av männens medellön.
Jämställdhetsbokslut
41
Söderhamns kommun hållbarhetsbokslut 2008
Framåtblick
Jämställdhet som en naturlig del av verksamheten
Delområde 1: Fortsatt utveckling inom arbetsmiljöområdet
Jämställdhetsplan 2006/2008 utarbetades enligt ett ”underifrånperspektiv” i den bemärkelsen att planen med mål och strategier/åtgärder fastställdes enligt hur de anställda – eller i alla fall ett urval av anställda – uppfattar jämställdhetssituationen på arbetsplatsen. Trots denna till synes goda ansats är tendensen ändå att de fastställda strategierna/åtgärderna inte självklart ingår på ett naturligt sätt i verksamheten. Orsakerna kan säkerligen vara flera, men en huvudorsak är antagligen att jämställdhetsplanen (och dess strategier/åtgärder) tillåts ”leva ett eget liv”, fristående från övriga verksamhetsfrågor. För att tydligare koppla jämställdhetsplanen till verksamheten, och därmed öka möjligheten till att få beslutade aktiviteter att ingå i såväl verksamhetsplanering som budgetprocess, kommer kommunen att göra en inventering under första halvåret 2009. Inventeringen innebär att personalchef, ekonomichef och kvalitetsstrateg träffar förvaltningarnas lednings grupper med mål att, tillsammans med förvaltningarna, identifiera några få mål och aktiviteter inom jämställdhetsområdet som känns angelägna att arbeta vidare med.
Sjukfrånvaron har minskat till den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes 2003. Arbetsmiljöinsatserna har hittills i huvudsak fokuserats på rehabilitering i syfte att redan sjuka medarbetare ska kunna återgå till arbete. Detta har visat sig vara ett framgångsrikt arbete som visar sig ha gett resultat, då det framför allt är den längre sjukfrånvaron som har minskat. Under 2009 arbetar en arbetsgrupp med att finna former för främjande och förebyggande åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Gruppens arbete beräknas kunna redovisas innan sommaren 2009.
Delområde 5: Översyn av arbetsvärdering, lönekartläggning och analys
Under 2008 omvärderade förvaltningarna tidigare arbetsvärderingar. Förvaltningarna var aktiva i olika grad i detta arbete. Inom kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen och omvårdnadsförvaltningen gick man igenom alla eller nästa alla tidigare värderingar, medan inga eller väldigt få omvärderingar gjordes inom kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen och lärande och arbete. En partsgemensam arbetsvärderingsgrupp arbetade med Lönekartläggning 2008. I detta arbete har man särlagt speciell tonvikt på att analysera löneskillnader och att föreslå en handlingsplan. Lönekartläggning 2008 redovisas i ett separat dokument.
42
Jämställdhetsbokslut
FÖR MER INFORMATION Kommunalråd
Förvaltningschefer
Kommunstyrelsens ordförande, Eva Tjernström (s) 0270–753 16
Barn & Utbildning, Margareta Högberg 0270–754 08
Kommunstyrelsens vice ordförande, Lennart Olsson (c) 0270–753 17
Kommunstyrelse, Marie Nordmark 0270–750 57 Kulltur & Samhällsutveckling, Gunnar Mellqvist 0270–751 08
Ledningsstab
Lärande & Arbete, Gunnar Olsson 0270–766 30
T f kommunchef, Marie Nordmark 0270–750 57
Omvårdnad, Else-Marie Nilsson 0270–752 78
Personalchef Bert Wandin 0270–753 50
Räddningstjänsten, John-Erik Jansson 0270–754 51
Utredare Anders Bergsten 0270–753 19
Socialförvaltning, Karin Wiklander 0270–753 37
Söderhamns Kommun 826 80 Söderhamn | Tel 0270-75000 | Fax 0270-411 60 | E-post
[email protected]