Årsredovisning 2008 Krokoms kommun

Årsredovisning 2008 Krokoms kommun

1

Innehållsförteckning

Politiska ledningens kommentar

3

Kommunfullmäktiges vision/ Kommunstyrelsens strategiska mål

4 5

Kommunchefens kommentar

6

Organisation/kommunfakta/fakta

7

Klipp från 2008

8-9

Barn- och utbildningsnämnd Skola, barnomsorg , bibliotek Idrott och kultur Jämtlands Gymnasieförbund

10-13 10-12 13 14

Överförmyndarnämnd Valnämnd

15 15

Socialnämnd IFO, integration, arbetsmarknad Äldreomsorg, LSS, Resurspool

16-19 17 18-19

Samhällsbyggnadsnämnd

20-22

Bygg- och miljönämnd

23

Kommunstyrelse Näringslivsavdelning Administrativ avdelning Revision

24-28 24 25-28

Klipp 2008

30-31

Gemensam nämnd för upphandling

32

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund

33

Personalekonomisk redovisning

34-38

Investering och avyttring

39

Ekonomisk översikt

40-42

Krokomsbostäder och koncernen Resultaträkning kommunen och koncernen Balansräkning kommunen och koncernen

43 44 45

Kassaflödesanalys Noter Driftsredovisning Redovisningsprinciper Ord och begreppsförklaring

46 47-51 52 53 54

Revisionsberättelse

55

29

2

Politiska ledningens kommentarer

Maria Söderberg (C)

Owen Laws (MP)

Göte W Swén (M)

Ett spännande 2008! Anne Catrine Hedman (KD)

Vi kan se tillbaks på ännu ett år med gott resultat, både i form av ett väl utfört arbete och ett gott ekonomiskt resultat. Överskottet för 2008 stannade vid plus 14,8 miljoner kr, vilket är drygt 2 miljoner kr bättre än budgeterat. Även i år har alla nämnder varit bra på att följa givna ekonomiska ramar.Detta känns tryggt och nödvändigt inför kommande år. Under hösten förändrades planeringsförutsättningarna drastiskt i och med den finansiella krisen och en snabb avmattning i konjunkturen. Vi parerade detta tidigt genom att dra ned på de ekonomiska ramarna för nämnderna för åren 2010 och 2011. Under slutet av året och in på det nya, har det visat sig att detta inte kommer att räcka. Ytterligare åtgärder kommer att krävas för att bibehålla kommunens goda ekonomi. Samtidigt växer vi fortfarande! Befolkningen ökade även i år, bland annat med ett födelseöverskott och våra prognoser pekar på fortsatt befolkningstillväxt. Detta kräver i sin tur investeringar. Vi fortsätter att planera och genomföra detta. Det krävs av oss att balansera takt och volym i byggandet så det följer behoven och samtidigt är ekonomiskt hanterbart i de tuffare tider vi ser framför oss. Den första etappen villatomter i södra Ås släpptes till försäljning under året. Intresset har varit över förväntan och merparten av dessa drygt 40 tomter är sålda och lite mer än 20 bygglov är redan beviljade.

Agneta Gabrielsson (FP)

Strax före julhelgen blev det, efter åratal av planering och förhandlingar, klart med de första företagen att etablera sig i Åsbacken vid E14 i Ås. Detta är förstås mycket glädjande och att spadar sätts i backen för investeringar i dessa tider visar att inte allt är lågkonjunktur utan även en tid för utveckling och nysatsningar. Ett nära samarbete mellan kommun och näringsliv är viktigt. Många företag har besökts till glädje och uppskattning av alla parter. Under 2008 har vi lyckats få flera egna projekt och projekt gemensamt med andra aktörer beviljade. Projekt som kommer att få betydelse för framtiden. Några exempel • Peak of Tech Adventure Åre. Krokom och Östersund stimulerar produktoch affärsutveckling inom och emellan områdena turism, vintersport och friluftsprodukter. • Almi Arena, en länsgemensam satsning där nyföretagare får coachning att starta företag. • Fria Föllinge, företagsutveckling i Föllingebygden • Navigator, coachning för ungdomar och nya Svenskar in på arbetsmarknaden eller utbildning. • GIM-projektet Strömsund Lierne Röyrvik och Krokom samarbetar för befolkningstillväxt i området.

Arbetet med att pröva alternativa driftsformer fortsätter. Under 2008 har socialnämnden arbetat med att konkurrensutsätta delar av äldreomsorgen. Ett förberedande projekt har genomförts under hösten. Socialnämnden kommer i januari 2009 att besluta om en upphandling ska göras och i vilken omfattning. Även Samhällsbyggnadsnämnden förbereder en eventuell upphandling. Under 2008 har kommunfullmäktige också beslutat att kommunalt vårdnadsbidrag införs i Krokoms kommun fom 1 jan 2009. Avslutningsvis vill vi säga att det arbete som Krokoms kommun gjort under 2008 ger goda förutsättningar att klara de stora ekonomiska utmaningar som nu väntar.

Maria Söderberg (C) kommunstyrelsens ordförande

Göte W Swén (M) kommunstyrelsens vice ordförande

Owen Laws (MP)

Anne Catrine Hedman (KD)

I takt med detta framskrider planerna för en ny skollösning i Ås. Även exploateringsområdena i Dvärsätt fortsätter att utvecklas positivt.

Agneta Gabrielsson (FP) 3

Kommunfullmäktiges vision och mål

Kommunfullmäktiges ordförande Elisabeth Friberg (C) i mitten, vice ordförande Göte Norlander (C) till höger och kommunsekreterare Anette Lihuvudh till vänster.

Krokoms kommun, en välmående kommun i balans med miljö, människor och ekonomi.

Kommunfullmäktigeledamöter i gruppdiskussioner i kommunfullmäktige inför beslut.

Dialog med kommuninvånarna

Medborgar- och skolcaféer

Arbetet med att förbättra arbetsformerna för fullmäktige pågår fortlöpande, liksom arbetet med att hitta former för att underlätta dialogen med våra kommuninnevånare.

Under 2008 har hållits medborgarcaféer på två orter, i Ås och i Föllinge.

Radiosända möten

Inriktningsmål • Barnkonventionen är grunden för

Alla fullmäktigemöten direktsänds via Radio Krokom och kan också avlyssnas via Radio Krokoms hemsida.

•

Allmänhetens frågestund

• • • • • • •

kommunens arbete för barn och ungdomar i hem, skola och på fritiden. Den lokala demokratin är väl förankrad genom ömsesidig information och dialog med kommuninvånare till exempel genom medborgarförslag, medborgarcaféer och besök på kommunens skolor. Kommunens resurser används på ett kostnadseffektivt sätt. Naturhänsyn och kretsloppstänkande iakttas i kommunens alla verksamheter. Kommunens miljöpolicy och övergripande miljömål är ett stöd i arbetet för en hållbar utveckling och god livsmiljö. Kommunen tillgodoser kommuninvånares, företagares och inflyttares önskemål om bostäder, tomtmark och arbetsplats/industrimark. Krokoms kommun är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. God tillgång till kulturella arenor och andra fritidsaktiviteter skapar hög livskvalitet. Samarbete med länets kommuner ger hög kvalitet på länsgemensamma verksamheter.

Via vår kommuntidning och lokala medier påminns våra invånare om att delta i allmänhetens frågestund, som är en stående punkt på dagordningen på fullmäktiges sammanträden. På allmänhetens frågestund har medborgarna möjlighet att ställa frågor till fullmäktiges ledamöter om högeller dagsaktuella frågor.

Medborgarförslag En annan möjlighet för kommuninvånarna att vara med och påverka är att lämna in medborgarförslag. Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer. Namnförtydligande, adress och telefonnummer ska anges. Under 2008 har 12 medborgarförslag kommit in. De handlade bland annat om - lunch till alla barn som går i förskoleklass, - permanentning av tjänst som fritidsle dare vid Nyhedens skola, - spara på uppvärmning av kommunens skolor under sommarlovet - förslag om att asfaltera Hellbergs väg i Krokom samt

Vid dessa har representanter från fullmäktiges partier deltagit för att i dialog med sina uppdragsgivare höra synpunkter och förslag om den kommunala verksamheten. Alla högstadieskolor i kommunen har fått besök av fullmäktige. Eleverna har vid besöken kunnat ta upp de frågor, som de velat belysa utifrån sitt ungdomsperspektiv. Ungdomskulturrådet har ordnat en träff mellan elevrådsrepresentanter från kommunens 7-9 skolor, ungdomskulturrådet, politiker och tjänstemän. Respektive elevråd har haft med sig frågor och funderingar om skolmiljö och fritid.

Kommunfullmäktige 2007-2010 Efter valet 2006 fick fullmäktige följande sammansättning: Kvinnor Män Centerpartiet 6 6 Moderata samlingspartiet 2 4 Folkpartiet liberalerna 1 0 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet – de gröna 1 2 Socialdemokraterna 8 9 Vänsterpartiet 2 2 Antal ledamöter 21 24 Partierna C, M, FP, KD och MP bildade kommunallians och tog över regeringsmakten i kommunen. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bildade opposition.

- ledsagning av synskadade. Kommunfullmäktiges presidium: Ordförande Elisabeth Friberg (C) 1:e vice ordförande Göte Norlander, (C) 2:e vice ordförande Mi Bringsaas, (S) 4

Kommunstyrelsens strategiska mål Ledning och styrning

• • • •

Alla kommunala verksamheter ska genom dialog på olika nivåer och med berörda aktörer formulera mål för sina respektive ansvarsområden. Mål och handlingsplaner ska utformas så att de möjliggör årlig uppföljning. Strategimöten hålls minst två gånger per år som forum för dialog om strategiska framtidsfrågor. Kommunchefens ledningsgrupp ansvarar för samordning och beredning av frågor av övergripande karaktär.

Ekonomi

• •

•

•

Bred delaktighet och kunskap om kommunens ekonomi och ett delegerat ansvar ska ge förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomiska resultat före extraordinära poster ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och övriga intäkter, det vill säga cirka 15 miljoner kronor. De finansiella målen avseende soliditet och balanslikviditet ska ha följande prioritet och omfattning: 1 Likviditeten ska motsvara en månads lönekostnader, det vill säga cirka 30 miljoner kronor. 2 När likviditetsmålet uppnås ska den totala långfristiga skulden minskas antingen genom amortering av låneskuld eller verklig avsättning till pensionsskuld. Investeringar ska finansieras med egna medel och investeringarnas storlek ska ej överstiga de årliga avskrivningarna, det vill säga cirka 22 miljoner kronor.

•

Service

• • •

•

•

• • •

Personalpolitik

• • •

I samverkan tillämpa och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i organisationen, vilket ska leda till hälsofrämjande arbetsplatser. Kommunen ska erbjuda trygga anställningsvillkor och erbjuda heltidsanställning inom ramen för verksamhetens behov. Kvinnodominerade yrkesgrupper ska

Strategiskt målarbete Kommunstyrelsen har under hösten 2008 genomfört ett övergripande strategiskt målarbete enligt överenskommelse på budgetkonferens i Ås våren 2008. Utgångspunkt har varit fullmäktiges vision och inriktningsmål samt kommunstyrelsens tidigare stratiegiska mål i budget 2008.

särskilt prioriteras i kommande löneöversyner med hänvisning till jämställdhet och personalförsörjning. Till och med år 2008 ska kommunanställdas sjukfrånvaro ha minskat med 30 procent jämfört med år 2003. Kvalitetsarbetet och omvärldsbevakningen ska utvecklas för tillvaratagande av idéer och synpunkter på ständiga förbättringar. Samverkan ska utökas i kommunen och regionen samt med andra samhällsaktörer. Samarbetet med kommunens föreningsliv och organisationer inom kultur, turism och idrott ska vidareutvecklas till gagn för ett varierat och bra fritidsutbud. Kraften i den sociala ekonomin (verksamheter som drivs av föreningar, kooperativ och stiftelser) tas tillvara för att bättre kunna tillgodose kommuninvånarnas behov och fungera som komplement till privat och offentlig sektor. Kommunens information ska öka kunskapen om Krokoms kommun hos målgrupper i och utanför kommunen, samt bidra till att kommunens långoch kortsiktiga mål uppnås. Kommunens marknadsföring ska ge en positiv bild av Krokom som kan bidra till ett ökat antal boende, fler företag och fler besökare. Barnkonventionens intentioner ska ligga till grund för kommunens arbete för barn och ungdomar. Välfärd, hälsa och säkerhet är viktiga kvalitetskriterier i den kommunala verksamheten.

• •

Bygga och bo

•

• • •

•

Insatser i samarbete mellan kommunen och näringslivet ska ge ökad lönsamhet och tillväxt i företagen och fler arbetstillfällen i kommunen. En fördjupad samverkan med länets kommuner ska ge utveckling på den

Fyra perspektiv

Kommunen ska verka för att vid varje tillfälle tillgodose kommuninvånarnas, företagares och inflyttares önskemål om bostäder, tomtmark och arbetsplats/industrimark. Kommunen ska anvisa bostäder och tomter i attraktiva lägen. Kommunen ska stimulera byggande genom låga tomtpriser. Kommunen ska hålla en tillfredsställande mark- och planberedskap på olika orter.

Miljö

•

Näringsliv och arbetsmarknad

•

gemensamma arbetsmarknaden. Entreprenörskap ska främjas genom samarbete mellan skolan och näringslivet samt genom entreprenörsprogram för nyföretagare. I samarbete med arbetsförmedlingen och andra parter ska till-gängligheten till arbetsmarknaden öka för alla grupper i samhället.

Naturhänsyn och kretsloppstänkande ska iakttas i kommunens alla verksamheter. Kommunens antagna miljöpolicy och övergripande miljömål ska vara ett stöd i arbetet för en hållbar utveckling och god livsmiljö.

• Detaljerade miljömål för respektive nämnd ska utarbetas och ingå i nämndens ordinarie verksamhetsplanering.

De mål som tagits fram är inordnade i fyra perspektiv: medborgare, medarbetare, tillväxt/utveckling och ekonomi.

Målområden • service • näringsliv, • information och dialog, interaktiva

Dessa strategiska mål ska ligga till grund för budgetarbetet under 2009.

•

För kommunstyrelsens egna verksamheter har mål för god ekonomisk hushållning fastställts till budget 2009. 5

t jänster samt hälsa och miljö.

Kommunchefen har ordet

Kommunchefen Elisabet Sjöström på mål- och verksamhetskonferens, i mitten besök på Komvux och SFI (Svenska för invandrare), till höger på möte med nyinflyttade.

Vi har möjligheter!

Många projekt pågår

Minskad sjukfrånvaro

Jag vill rikta ett tack till alla medarbetare i kommunen, för era insatser och ett viktigt arbete för våra kommuninvånare 2008.

Målsättningen att öka projektfinansiering via EU och andra strukturmedel har under 2008 bearbetats och till stor del lyckats.

Kommunen växer befolkningsmässigt och har ett attraktivt läge för bostadsbyggande. Utvecklingen i Ås och Dvärsätt fortsätter med både kommunal och privata medel.

Föllinge med omnejd ser under 2008 att allaktivitetshallen byggs upp mitt i samhället. EU-projektmedel ”Fria Föllinge” ska ge ytterligare möjligheter till utveckling i hallen och bygden.

Sjukskrivningarna minskar i hela Sverige. Krokoms kommuns mål att minska sjukfrånvaron bland anställda med 30 procent, är uppnått. Trots det är kommunens sjukfrånvaro den näst högsta i landet, 9,3 procent.

Möjligheterna till kvalité i boende, företagsamhet, utbildning, vård, omsorg arbete och fritid är mycket bra i vår kommun.

Än en gång ett framgångsrikt år Vi kan för 2008 visa ett bra ekonomiskt resultat för åttonde året i rad! De senaste åtta åren har de goda resultaten tillfört 390 miljoner kr till kommunkassan. Dessa har bland annat betalat investeringar för 231 miljoner kr, amortering av lån med 69 miljoner kr och minskat pensionsskulden med 63 miljoner kr.

Men… Under hösten 2008 blev det uppenbart att vad som hänt med ekonomin i USA även gav eko i vårt land, vårt län och vår kommun. Svenska företag får svårare att låna pengar och bankerna blir mera försiktiga att låna ut till hushåll. Det blir minskade inköp av sådant som inte är direkt nödvändigt att handla.

Under året har också ett intensivt arbete genomförts för att få ett enklare gränssamarbete i Hotagenområdet med kommunerna Lierne, Röjvik i Norge samt Frostviken i Strömsunds kommun. Ett Interregprojekt Mitt SkandinavisktRegionprojekt inom GIM är beviljat och är påbörjat. Arbetsmarknadsprojektet Navigator, främst för ungdomar, invandrare och personersom står långt från arbetsmarknaden har också beviljats EU-medel. Näringslivsinsatser i forskning och utveckling i företagsinnovationer i samverkan med Mittuniversitetet, Östersunds och Åre kommuner har också beviljats Vinnovamedel. Andra projekt som kommunen är delaktiga i är Leader Storsjöbygden med sjö, skog och fjäll, Mid Sweden Sience Park, Peak of Tech Adventure, Region TeknikCollege Mitt, Arena för Tillväxt med flera.

För att förbättra hälsotalen bland kommunens anställda har kommunen tillsatt en samordnare för företagshälsovård som genom samverkan med landstinget, arbetsförmedlingen och försäkringskassan kommer att arbeta i ett länsprojekt som planeras att starta i april 2009.

Vi har ett gynnsamt läge! Den fortsatta utbyggnaden av bostäder vid Sånghusvallen i Ås och Sandnäsets Sjöstad, liksom företagens vilja att satsa vid Åsbackens industri- och handelsområde, visar att Krokoms kommun har ett gynnsamt läge inför kommande år. Jag kan inte nog understryka vikten av att idag och framåt, utveckla kommunen och samtidigt vara varsam med den ekonomiska situationen.

Elisabet Sjöström kommunchef

En oförutsägbar utveckling i omvärlden kräver att kommunen har en beredskap för att så långt möjligt kunna agera snabbt på förändringar de kommande åren. Därför gäller en uttalad återhållsamhet för alla våra verksamheter.

6

Organisation och kommunfakta

Befolkningsförändring 2001-2008, per 31 december År Folkmängd Födelse- Antal överskott 2001 14 047 -42 2002 14 005 -17 2003 14 088 -26 2004 14 126 -25 2005 14 130 -31 2006 14 270 -11 2007 14 304 18 2008 14 324 40

Flyttningsöverskott Män Kvinnor -27 -37 -22 -3 61 49 43 20 12 29 82 72 5 11

Folkmängd 2008-12-31 Ålder 0-6 7-15 16-19 20-24 25-44 45-64 65-79 80- Totalt

Män Antal % 651 9 801 11 465 6 357 5 1 655 29 2 138 29 936 13 321 4 7 324

Folkmängd tätort 2008-06-30 Krokom Ås Nälden Föllinge Aspås Änge Dvärsätt

2 232 1 604 860 502 350 387 334

Kvinnor Antal 679 764 399 287 1 654 1 904 857 456 7 000

% 10 11 6 4 24 27 12 7

Flyttningar

Antal inflyttningar fr övr kommuner i länet från övriga län från utlandet Därav 15–24 år

Män 335 224 80 31 59

Kvinnor 408 260 121 27 107

Antal utflyttningar till övr kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav 15–24 år Flyttningsnetto

330 207 113 19 114 5

397 244 134 29 165 11

Kommunalskatt 2008 Total skattesats därav till kommun

32,67 22,52

Pendling

Män 686 621 65 1 758 1 582 176 -1 072

Inpendling från övriga kommuner i länet från övriga län Utpendling till övriga kommuner i länet till övriga län Nettopendling Antal i åldern 16 år och däröver

7

Kvinnor 422 394 28 1 322 1 251 71 -900

Arbetssökande

Andel (%) av alla i resp åldersgrupp Kommunen Länet M Kv Tot M Kv Tot mars 2007 20-64 år 5 3 4 6 4 5 Öppet arbetslösa 3 2 2 4 3 4 Progr m aktivitetsstöd 1 1 1 2 2 2 Därav 20-24 år 8 9 9 11 8 10 Antal 20-64 år 192 114 306 2 406 1 581 3 987 mars 2008 20-64 år 5 4 4 5 4 5 Öppet arbetslösa 3 2 3 3 2 3 Progr m aktivitetsstöd 2 2 2 2 2 2 Därav 20-24 år 9 7 8 9 8 8 Antal 20-64 år 212 145 357 1 977 1 540 3 517

Klipp från 2008

Årets miljöpristagare Ås trädgård; Liv Ekerwald och Lars Olsson.

Årets kulturpristagare Carina Grahn Hellberg, Gamla Lanthandeln i Krokom.

Årets ungdomkulturstipendiat Mattias Olsson, Tulleråsen.

Hederspris för sina insatser i Hissmofors fick P-G Bengtsson.

Årets bygd blev Valsjöbyn. Representanter för Valsjöbyns byalag, Krister Andersson och Lotta Storm tog emot priset

Idrottsstipendiater. idrottsledar- och tillgänglighetspristagare 2008. Från vänster stipendiaten Sofia Runesson, idrottsledare Annelie Olausson, stipendiaten Jon Persson bakom, och i mitten tillgänglighetspristagaren Gudrun Wilhelmsson och till höger idrottsledaren Tossa Olofsson

8

Guldstjärnor och årets företagare 2008

Nominerade serviceföretag/arbetsplats från vänster: Valsjöbua i Valsjöbyn, Elkedjan i Krokom, Föllinge Såg i Föllinge, Handelsbanken i Krokom. Almåsaberget i Almåsa är inte med på bilden.

Årets serviceföretag blev Föllinge Såg. Dan Eliasson och Martin Helmersson tar emot gratulationerna.

Årets serviceperson blev Sigvard Birgersson, Kaxås.

Krokoms företagarförening utsåg Mikael Ring AB till Årets företagare i Krokom. Här tillsammans med kommunalrådet Maria Söderberg och företagarföreningens ordförande Beng-Ove Palmqvist.

Nominerade servicepersoner, från vänster: Olle Arnsten, Kälen, Margareta Runsäter, Föllinge, vinnaren Sigvard Birgersson, Kaxås och Mats-Håkan Olsson, Föllinge. Birgitta Sjöström, Kännåsen är inte med på bilden.

9

Barn- och utbildningsnämnd (BUN)

Barns och ungdomars utbildning omsogromsorg, biblioteksverksamhet, fritid och idrott, samt kultur och kulturskola.

Barn- och utbildningsnämnden, BUN, har ansvar för barns och ungdomars utbildning och omsorg, biblioteksverksamhet, fritid och idrott, samt kultur och kulturskola.

Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden. Prioriterade målområden för barnomsorg och grundskola Under 2008 har barnomsorg och skola arbetat efter två prioriterade målområden fastställda av Barn- och utbildningsnämnden för 2008 - 2011.

• •

Utveckla kvalitetsarbetet så att det blir ett redskap för hela organisationen En hälsofrämjande skola där man ser hälsa som ett kompetensområde

Utöver dessa två målområden har varje skola/enhet arbetat efter ytterligare tre egna mål.

Kvalitetsarbete Årligen redovisas kvalitén i barnomsorg och skola till Skolverket i form av en Kvalitetsredovisning. Arbetet med att utveckla kvalitetsarbetet inom barnomsorg och skola pågår bl.a. så har en ny struktur för framtagandet av den årliga kvalitetsredovisningen utvecklats, där även de enskilda (kooperativa) förskolorna redovisas. I syfte att fortsätta utvecklingen hölls en heldags workshop i oktober där respektive rektorsområde redovisade sina kvalitetsredovisningar för nämndens politiker och personal vid förvaltningen. Dagen var mycket uppskattad och kommer på önskemål därför även att genomföras kommande år. Nya verksamhetshjul som beskriver fasta arbetsuppgifter för året har arbetats fram för i stort sätt hela administrationen.

En hälsofrämjande skola Flera förskolor och fritidshem i kommunen har sedan tidigare profilerat sig med mycket utomhusvistelse. Skolorna utför dagligen någon fysisk aktivitet utifrån den enskilda skolans förutsättningar. Med start Vt.-08 har Ås skola påbörjat införandet av Bunkeflomodellen för barn och vuxna. Modellen innebär att eleverna schemaläggs med en timme fysisk aktivitet/dag. Till en början införs det i de lägre klasserna och i fritidshemmen för att på sikt omfatta hela skolan. Sedan 1 april 2006 måste varje förskola och skola ha en likabehandlingsplan. En första revidering av skolornas och förskolornas likabehandlingsplaner har skett under 2008 och ska ske varje år. Likabehandlingsplanen ska främja likabehandling och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Med start 2007 genomförs Olweus för att utbilda skolans personal. Programmet siktar mot att omstrukturera den existerande skolmiljön så att möjligheterna till och belöningarna av att mobba och kränka andra elever reduceras.

Fastställda mål för övriga verksamheter Kulturskola •

•

Kulturskolan vill utveckla och stimulera elevernas färdigheter till fortsatt kulturellt utövande som också stärker elevens självkänsla och ger ökas socialkompetens. Kulturskolans strävan är att lära eleverna att samarbeta och få ökad empati och förståelse både för sig själv och andra

Kulturskolan har utökat samarbetet med förskolan och obligatoriska skolan för att integrera verksamheterna enligt läroplanens intentioner. Från och med höstterminen 2008 har drygt 70 procent tjänst varit utlagd på detta inom dans, drama, sång

10

och instrument. 191 elever deltar i samarbetet. Under december månad genomfördes en miniturné till skolorna i Kaxås, Västbygden, Hov, Trångsviken, Rödön, Aspås, Laxsjö samt Valsjöbyn. Musiklärarna spelade och barnen i F-3 sjöng julsånger och dansande kring medhavd gran. Det var mycket uppskattat.

Bibliotek • Tillgodose

• • • •

kommuninnevånarnas be hov av litteratur för information, utbildning, utveckling och upplevelse läsning på ett snabbt och effektivt sätt Öka utlåningen och nyttjandet av bibliotekets utbud. Biblioteken ska vara tillgängliga för alla Tillgodose förskolornas/skolornas behov av böcker för barn/elever Utveckla IT området, e-tjänster och bibliotekets hemsida

En bibliotekarie har tilldelats 20 % tjänst för arbete med hemsidan. Samma person sitter med i arbetsgruppen för kommunens nya hemsida. Ett närmare samarbete med Länsbibliotek och Strömsunds bibliotek har inletts. Ett första steg är att Krokoms kommunbibliotek under jan 2009 byter till samma datasystem som Länsbiblioteket och Strömsund . Detta för att kunna samordna kompetens och resurser och öka tillgängligheten av böcker för låntagarna. Av bibliotekets medieanslag på 615000 kronor användes 50 % till inköp av barnoch ungdoms böcker. Biblioteken har tillhandahållit böcker, tidskrifter och annan media. Inköpsrutinerna har förändrats, så nya böcker kommer snabbare till låntagaren. Utlåningen har ökat med ca 2500, från 114000 till 116500.

Tillgängligheten har ökat:

• • • •

Bättre belysning, Krokoms bibliotek Handikappramp Näldens bibliotek Ommöblering i Änge och Föllinge Höj- och sänkbara utlåningsdiskar har införskaffats till Änge och Ås bibliotek.

Barn- och utbildningsnämnd (BUN)

Barns och ungdomars utbildning omsogromsorg, biblioteksverksamhet, fritid och idrott, samt kultur och kulturskola.

Skola och barnomsorg Ny budgetprocess För att nå god ekonomisk hushållning har vi gett större frihet att arbeta med budget för att nå måluppfyllelse i enlighet med gällande styrdokument. Varje rektorsteam får sina resurser utifrån gällande nyckeltal. Sedan beslutar respektive team om hur dessa fördelas inom teamets ansvarsområde. Budgeten läggs sedan i framtagen budgetmall, som sedan ligger till grund för uppföljning av rektorsområdets ekonomi.

Lokal- och verksamhetsförändring

Nyckeltal

Skolplanen

Förskola

En ny skolplan för 2008-2011 har tagits - 1-3 år 0,192 tjänst/barn år 0,176 tjänst/barn fram med utgångsläge från dessa punk- -- 4-5 Allmän förskola 15/tim veckan 0,075 tjänst/barn ter: - Kvalitetspengar ger 0,003 tjänst/barn (kan ändras • :MPIZIVMHEKMIRZÆVPHWSQÆVWXEHHM från år till år, grundar sig på antalet inskrivna barn och hur mycket vi får i statsbidrag som i sin tur är ständig förändring • :MWXÆPPWMRJ¶VWXSVEYXQERMRKEVWSQZM indexberäknat måste hitta gemensamma lösningar Nyckeltalet för barn i åldern 1-3 år höjdes 2005 från 0,176 till 0,192 när kommunen fick statsbidrag till på för barnomsorgen. I övrigt har • (IX KÆPPIV EXX JÄ ZÄVE IPIZIV ZÆP J¶VFI personalförstärkningar nyckeltalen varit konstanta de senaste fem åren och redda inför ett långt arbetsliv som krä följer förändringarna i antalet barn inskrivna i verksamheten. ver att man är förändringsbenägen • /VEZIRÆVWXSVETÄEXXWOSPERERTEWWEV Skolbarnomsorg sig till ett dynamiskt samhälle Beräkning av tjänster sker utifrån barnens vistelse-

För att möta upp det ökande antalet barn i barnomsorgen har två avdelningar tillhörande den nya förskolan i Sånghusvallen öppnat provisoriskt i Ås. De nya förskolorna i Sånghusvallen och i Dvärsätt skall vara färdiga sommaren 2009. I Ytterån har ytterligare en avdelning öppnats vid Droppens förskola, även i Västbygden har ytterligare en avdelning öppnats.

PBS (problembaserad skolutveckling)

Hissmoskolan har utökat lokalerna för att möta behovet av mer utrymme för verksamheten.

ProTem

Lokal och verksamhetsutredning har påbörjats i Offerdalbygden och i Nälden/Alsenbygden. Ett igångsättningsbeslut för upprättandet av en skola, F-9, för 450 elever i Ås har tagits och en förstudie för en skola, F-5, i Sånghusvallen för 150 elever har påbörjats.

Barnchecken Barnchecken har använts i alla ärenden som bereds inför nämnden, däremot har den inte funnits med vid nämndens sammanträden.

Att förstå och samtala kring uppdraget som förskolan och skolan har är viktigt. Genom att arbeta med PBS ges möjligheter till utveckling av förskolan och skolan och förståelsen för lärprocesserna ökar. Krokoms kommun har arbetat med PBS mellan 2004 och 2008.

I Krokoms kommuns skolor har, sedan 2005, 62 klassrum utrustats med: Data/ videoprojektor, visningsduk, ljudanläggning, DVD-spelare, bredbandsuppkoppling och diverse kringutrustning. Den här utrustningen är grunden för det som kallas ”ProTemklassrum” i Krokoms kommun och målsättningen med investeringen är att en pedagogisk användning ska komma till stånd där tekniken fungerar som ett verkligt hjälpmedel för lärare i deras vardagsarbete. Bakom namnet ProTem ligger betydelsen ”just nu” eftersom utrustningen som finns tillgänglig i de deltagande klassrummen ger pedagogerna möjlighet att använda dagsfärskt material i sin vardagsundervisning. Hösten 2008 utrustades de första två förskolorna, Täppans förskola och Grönängens förskola, med ProTem- utrustning och vi följer med stort intresse utvecklingen av arbetssättet på dessa två arbetsplatser.

tid.

Förskoleklass och grundskola 7,8 lärare/100 elever i snitt på kommunens skolor i grundbemanning. Stödresurser tillkommer för SIS, särskola, modersmål och svenska som andra språk. Nyckeltalet har varit 7,8 lärare/100 elever de senaste fem åren med undantag av 2007 då vi kunde höja nyckeltalet till 7,9. Nyckeltalet följer förändringen av antalet elever inskrivna i verksamheten.

Grundsärskola Stora skillnader i graden av utvecklingsstörning gör att behoven hos varje enskild elev varierar. Antal barn/elever 15 januari resp. år 2006 2007 2008 Förskola inkl. kooperativ och familjedaghem 720 801 825 Fritidshem Förskoleklass

2009 858

454 143

447 145

494 173

540 193

Grundskola samt integrerade särskoleelever 1742

1640

1571

1546

Grundsärskola (ej integrerade) 14 16 18 22 Kulturskola 475 422 377 *580 *Varav 191 elever ingår i det integrerade samarbetet.

Biblioteket Medieanslaget 2008 är 43 kronor per kommuninvånare dvs. samma som föregående år. Anslaget höjdes från 33 kronor per kommuninvånare till 43 kronor per kommuninvånare 2007. Redovisade besök och utlån i bibliotek 2005 2006 2007 2008 Utlån 114604 114469 114099 116509 Besök* 42000 40700 37300 7 2085 *Till och med 2007 är det endast i Krokom som det har funnits besöksräknare, från och med 2008 finns det även besöksräknare i Ås. Fördelningen var: Krokom 38150, Ås 33935. Besöken i biblioteket i Krokom har minskat till följd av att det går att utföra fler aktiviteter via hemsidan t.ex. reservationer och omlån. Utlånen har ökat i filialerna och i bokbussen.

11

Barn- och utbildningsnämnd (BUN)

Barns och ungdomars utbildning omsogromsorg, biblioteksverksamhet, fritid och idrott, samt kultur och kulturskola.

PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens)

Sommarskola

Grön omsorg

PIM är ett rikstäckande arbete för att främja utvecklingen och användningen av informations- och kommunikationsteknik inom skolor. I Krokoms kommun har utbildandet av samtliga tillsvidare anställda inom alla yrkeskategorier i skola påbörjats. PIM handlar till viss del om att lära sig hantera programvaror, men framför allt handlar det om att lära sig att använda datorer, digital bild och video, ljud och alla andra medier så att det sker en kvalitetshöjning i undervisningen.

Sommarskolan ger eleverna möjlighet till ökad studieträning för förbättrat resultat på sikt, stärkt självförtroende och meningsfull sysselsättning. Den genomfördes i Ås (samordning av Nyheden, Dvärsätt och Ås), Krokom med förberedelseklass samt Änge och Föllinge. För lärarna har verksamheten varit mycket stimulerande och gett möjlighet till att utveckla otraditionella arbetssätt för både elever och de själva. Deltagandet på sommarskolan ökade från 27 elever 2007 till 58 elever 2008.

Projektet Grön omsorg har övergått till en permanent verksamhet. Grön omsorg är en verksamhet som bedrivs tillsammans med socialnämnden i syfte att hitta alternativa lösningar och insatser för barn och elever med olika problem där båda nämnderna är inblandade. Genom att utföra insatser i tidig ålder ska kostnader för kommunen minska och behovet av externa insatser kommer att minska.

Individuella utvecklingsplaner

Lärarlyftet

Genom arbetet med individuella utvecklingsplanen, med skriftligt omdöme har vi ytterligare ökat professionalismen i yrkesutövandet hos vår lärarkår. Lärare ska tydligare kunna beskriva för föräldrar och elever hur elevens utveckling skett och sker i relation till målen. Vi har dock inte fullt ut kunnat presentera skriftliga omdömen under höstens utvecklingssamtal på grund av att de allmänna råden kom så sent som i november.

Under året har 13 lärare på 7,5 p – 30 p kompetensutvecklat sig genom lärarlyftet, vilket innebär att Krokom har utnyttjat sina tilldelade poäng. Kommunens prioritering har varit svenska som andra språk samt matematik men vi har även en som har läst spanska för att på sikt nå behörighet.

Skolbarnsomsorg Skolverksinspektionen har pekat på att kommunen borde förbättra uppföljningen av skolbarnsomsorgens verksamhet för att i högre grad kunna bedöma i vilken utsträckning de nationella målen nås. Med ledning av detta har förvaltningen under 2008 påbörjat arbetet med att synliggöra fritidshemmens verksamhet, genom att upprätta en gemensam utvecklingsplan med gemensamma mål.

Pedagogpoolen Efter två års projekt kommer Pedagogpoolen att fortsätta sitt arbete tillsvidare med att rekrytera och administrera personal som vikarierar för ordinarie personal inom barnomsorg och skolbarnomsorg. Under de två första åren har behovet av vikarier varit ca 22 per dag. Av alla beställningar som har inkommit har Pedagogpoolen lyckats att bemanna 94 procent.

Vårdnadsbidrag Krokoms kommun har fattat beslut om att införa vårdnadsbidraget från och med 1 januari 2009. Vårdnadsbidraget är ett skattefritt bidrag på 3000 kronor som föräldrar till barn mellan 1 och 3 år kan söka. Hittills (november 2008) har 41 kommuner i landet infört bidraget.

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Administration -5 024 -4 634 Barnomsorg -54 210 -84 178 Grundskola -107 688 -126 948 Kulturskola -3 341 -3 812 Bibliotek -3 659 -4 111 Kultur -2 677 Idrott -4 463 Summa -173 922 -230 823

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008

82 -4 552 -4 663 22 951 -61 226 -62 069 15 653 -111 294 -111 239 504 -3 308 -3 308 101 -4 010 -4 000 209 -2 468 -2 451 120 -4 344 -4 372 39 620 -191 203 -192 102

Antal anställda inom Barn- och utbilningsförvaltningen 2007 570 2008 548 12

111 843 -55 0 -10 -17 28 899

Barn- och utbildningsnämnd (BUN)

Barns och ungdomars utbildning omsogromsorg, biblioteksverksamhet, fritid och idrott, samt kultur och kulturskola.

Idrott

Folkhälsa

Ungdomskulturrådet (UK)

Idrottsverksamheten i kommunen är fortsatt omfattande även om verksamheten i föreningslivet och rekryteringen av barnoch ungdomar minskar i framförallt den norra delen av kommunen.

Under året har arbetet med folkhälsofrågor bedrivits i mindre omfattning än önskvärt men i februari genomfördes ett folknykterhetsprojektet ”Vit februari” i samverkan med Strömsunds- och Bergs kommuner. Projektet skall åter genomföras i februari 2009. Under hösten 2008 har folkhälsofrågorna flyttats över till folkhälsosamordnaren som ingår i kommunstyrelsens verksamheter.

Kulturyra i Krokom och Föllinge, avslutningsfest för kommunens åk 9 och övernattning på fritidsgårdarna i Änge och Föllinge är några arrangemang som UK genomfört under året.

Kultur

Ett tvådagars ”toppmöte” för högstadieskolornas elevråd organiserades. Där fick eleverna ta del av utbildning, tips och inspiration från Vi Unga och Sveriges elevråd samt möta politiker och tjänstemän för att lyfta frågor de vill ha hjälp med/svar på.

I kommunen finns idag knappt 40 idrottsföreningar varav drygt 25 redovisar lokalt aktivitetsstöd och bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Dessa bedriver nästan 11 000 sammankomster och nästan 100 000 deltagartillfällen vilket innebär att det i snitt är ca 25 barn- och ungdomsgrupper igång varje dag året om. Idrottsverksamheten delar årligen ut ett antal stipendier.

Anläggningar Vårt föreningsliv sköter drygt 200 anläggningar, allt från mindre isbanor och elljusspår till den stora Jämtkrafthallen i Ås. Det innebär att man gör en enormt stor och viktig insats. Flera av dessa anläggningar ligger i anslutning till våra skolor och används av dessa.

Vi erbjuder barn, ungdomar och vuxna ett brett kulturutbud som har förankring i det lokala föreningslivet, bygdens traditioner och historia. Det sjuder av liv i kommunens alla hörn. Bygdespel, teater, sång och musik, hantverk och dans m.m. året om. Det delas även årligen ut kulturpriser till utvalda personer.

Film och bio

Krokoms kommun är delaktig i en rad olika idrottsarrangemang allt från motorsport, friidrott, skidor, skytte, ishockey, bordtennis till hästsport och fotboll.

Filmen Varg, som utspelar sig i Valsjöbyn hade premiär våren 2008. Kommunen var involverad i arbetet med förhandsvisningen och fortsatt lanseringsarbete av filmen. Filmen gjorde stor succé och intresset för Valsjöbyn och samernas arbete har blivit stort. Skolbio har startats i kommunen med tillskjutna pengar från Svenska Filminstitutet. Kommunen har ansökt om medel för ”Skapande skola” och har fått ett bidrag på 190.000 kr för att genomföra verksamhet våren 2009.

Fjällsäkerhet

Arrangemang

I kommunen finns en Fjällsäkerhetskommitté som arbetar med fjällsäkerhet i olika former. I kommittén finns representanter från kommun, polis, räddningstjänst, fjällräddning, skoterklubbar och näringsliv.

Vi har under året vart delaktiga i 44 arrangemang, som egen eller medarrangör. Publikgenomsnittet har varit 73 personer. Omkring 120 ungdomar i åldern 13-20 år har på något sätt medverkat som artister.

Ett viktigt arbete för kommittén är informationsinsatser i olika former. Under 2008 har kommittén haft utbildning för skoterpatrullörer som ska vara ute på olika skoterevenemang och skoterleder och informera.

Barn- och ungdomskultur

När det gäller nya anläggningar är byggandet av allaktivitetshallen i Föllinge det mest spännande som hänt i kommunen på ett flertal år. Bygget kommer enligt planerna vara klart till sommaren 2009.

Arrangemang

Kommittén har genomfört ett försöksprojekt i samverkan med skolan, ”fjällvett i åk 9”. Kommittén har en hemsida för aktuell information om fjällsäkerhet.

UK gjorde också sin hittills största satsning när en konsert med ”rapparen” Petter anordnades i Krokomshallen. Ungdomar från kommunens alla delar och från andra kommuner i länet samlades.

Alla barn i åldern 3-16 år har blivit erbjudna minst en kulturupplevelse i form av dans, teater, musik och författarbesök på förskola och skola.

13

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Tomas Lönneborg (MP) Barn- och utbildningsnämndens vice ordförande Johan Åsenlund (S) Barn- och utbildningschef Birgitta Lundgren

Jämtlands Gymnasieförbund

Förbundschef Mikael Cederberg visar den nya grafiska profilen för Jämtlands Gymnasieförbund.

Det huvudsakliga uppdraget för gymnasieförbundet är i första hand att ansvara för medlemskommunernas skyldigheter att erbjuda kommunernas ungdomar gymnasieutbildning i enlighet med lagar och förordningar. Förbundet ägs av Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersunds kommuner. Förutom ordinarie ungdomsverksamhet i form av gymnasieskola och gymnasiesärskola, ingår i förbundets verksamhet även vuxenutbildning, uppdragsutbildning, svenska för invandrare och Kvalificerad Yrkesutbildning.

Ambitionsnivån med högt intag på förstahandsval har gjort att gruppstorlekarna inte kunnat optimeras. Förbundet har haft strukturutvecklingskostnader kopplat till omorganisation, marknadsföring och namnbyte. Slutligen har nytillkomna profiler/inriktningar medfört initialkostnader som inte varit budgeterade. Personalkostnaderna uppgick till 234,8 miljoner kronor och investeringarna till 8,7 miljoner kronor.

Förbundet redovisar ett underskott efter avräkning gentemot medlemskommunerna på -6477,5 tusen kr. Gentemot budget är underskottet -851,1 tusen kr.

Genomsnittligt elevplatspris 2008 för medlemskommunernas elever i förbundets verksamhet var 85560 kronor per år. Andelen elever som går i förbundet är totalt för medlemskommunerna 75,2 procent och 74,1 procent av krokomselever.

Underskottet beror i huvudsak på följande:

Viktiga händelser

Resultat och finansiell ställning

Elevplatspriserna varit för låga i förhållande till vad kommunerna budgeterat, vilket i samband med avräkningen medfört att förbundet återbetalat 5626,4 tusen kr till medlemskommunerna. För Krokoms del innebar dock slutavräkningen att kommunen budgeterat för lågt, vilket kommunen reglerat genom att betala knappt 2,1 miljoner kr till förbundet vid årsskiftet 2008/09. Inför 2009 har kommunen anpassat sin budget till detta. Resultaträkning

2008

2007

Kommunbidrag Krokom Kommunbidrag övriga Intäkter Kostnader Avskrivningar

69,2 287,9 122,9 -482 -5,9

69,9 277,2 122,4 -465 -5,1

Verksamhetens netto

-8

-0,6

1,5 -6,5

1,3 0,7

2008

2007

Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar

22,5 65,1

19,7 81,7

Summa tillgångar

87,6

101,3

Eget kapital -därav årets resultat Avsättningar

7,6 -6,5 9,2

14 0,7 8,2

Långfristiga Kortfristiga

5,3 65,5

7,7 71,4

Summa skulder

87,6

101,3

Finansnetto Result

Balansräkning

Skulder

Antalet 16-åringar i länet minskade med cirka 180 (9,5%) från intagning 2007 till 2008. Hösten 2008 tog Jämtlands Gymnasieförbund in 4,7procent färre elever än året innan. Jämtlands Gymnasium har således klarat konkurrensen om eleverna mycket väl. Under vårvintern 2008 fastställde direktionen en skolplan för förbundet med utgångspunkt i förbundsordningen och i samklang med de ingående kommunernas skolplaner. Med skolplanen som utgångspunkt beslutar direktionen varje år om en verksamhetsplan med prioriterade åtgärder. Dessa planer ska få genomslag i skolutvecklingen genom tydliga aktiviteter i lokala arbetsplaner. Planerna ska vara aktiva styrdokument som regelbundet ska följas upp och utvärderas. Under 2008 gjordes en uppföljning av kritik som Skolverket framförde vid inspektion 2007 och konstaterade att bristerna var åtgärdade. Flera utbildningar inom Jämtlands Gymnasium har under året blivit certifierade som Teknikcollege av Industrikommittén. Förbundet samarbetar med andra kommuner för att stärka de tekniska utbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Den 1 januari 2008 sjösattes den nya ledningsorganisationen med sju rektorsområ14

de. Den nya organisationen har mer tydliga sektorskopplingar, där vissa program och kompetensområden ges möjlighet att tillsammans bygga en utveckling. Vikande elevantal, konkurrensen från friskolor och förändringar i regelverk på nationell nivå, medför att konkurrensen om eleverna kommer att öka. Därmed blir det allt viktigare att synas och visa upp ett tydligt varumärke för att kunna locka elever till utbildningarna. Belut om en ny strategi och plattform för kommunikation och grafisk profil har därför fattats. Efter några år av ökande elevkullar har länets gymnasier, från hösten 2009 en dramatisk förändring framför sig. Fram till och med 2016 kommer antalet gymnasister att minska med cirka 40 procent. Från 2017 till 2023 sker en viss återhämtning av elever från Östersund och Krokom. Övriga länet står kvar på en historiskt sett låg nivå eller fortsätter att minska. Detta innebär att det krävs omfattanade strukturförändringar och ansträngningar för att klara utbud, kvalitet och ekonomi de närmaste åren.

Utveckling på sikt: I de strategiska målen för förbundet anges att utbildningen inom förbundet ska motsvara ungdomarnas behov och efterfrågan samt stå i samklang med regionens förutsättningar. Utbildning kan fungera som ett intrument för tillväxt och utveckling gnom att tillgodose en bas för rekrytering av personal till företag och myndigheter. Nuvarande överensstämmelse mellan arbetsmarknadens behov och ungdomarnas val av utbildning kunde vara bättre. Verktyg för att förbättra situationen är, bland annat bra information och studievägledning, samt ett nära samarbete med branscher och avnämnare och framför allt intressanta utbildningar inom områden med stora arbetskraftsbehov. Ordförande Mona Modin (S) Vice ordförande Leif Olsson (C) Förbundschef Mikael Cederberg (Texten är hämtad från gymnasieförbundets Åresredovisning 2008)

Överförmyndarnämnd

Kommunens Överförmyndarnämnd (ÖFN) har expeditionen på Föllinge servicekontor. Nämnden består av tre ledamöter med lika många ersättare och sammanträder fyra till fem gånger per år. Ärendemängden har under senare år varierat mellan 225 och 260, där godmansskap utgör c:a 140. Varje år anordnas omkring 50 – 60 st ställföreträdarskap och nästan lika många avslutas. Under 2008 har kommunen tagit emot åtta ensamkommande barn, vilka har förordnats god man. Ansvariga på socialförvaltningen har påtagligt underlättat nämndens arbete med att förordna bra gode män. Mottagning av ensamkommande barn förväntas fortsätta kommande år. Nämndens arbete kräver ibland extra juridisk hjälp och den köps in från Östersunds kommun. På grund av ny lagstiftning under 2009 ändras vissa delar av nämndens verksam-

het och under de närmsta åren kommer dessutom många av Tingsrättens beslutsärenden att hamna inom nämndens ansvarsområde. Förhoppningsvis ger detta en snabbare service till kommuninvånarna men innebär också en ökad arbetsmängd och svårighetsgrad för överförmyndarnämnden. Under 2008 har nämnden deltagit i kursdagar i Östersund och i FSÖ (Föreningen Sveriges överförmyndares) kurs- och konferensdagar. Ordföranden och handläggare har också informerat om ÖFN (överförmyndarnämnden) vid kommunfullmäktige den 17 september. Den 9 december utförde Länsstyrelsen den årliga tillsynen av verksamheten och konstaterade att ordningen i akterna är god och att handläggningen sköts med ambition och noggrannhet. Under sista kvartalet 2008 har fler personer än vanligt anmält sitt intresse att blir ställföreträdare, som kan bero på radiosända fullmäktigesammanträden och information via hemsidan.

För 2009 gäller målsättningen att: • årsredovisningar, som kommit in i rätt tid, ska vara granskade före juni månads utgång • alla arvoden är beslutade och utbetalda • ÖFN ska alltid delta i fortbildningsdagar inom länet • allmänheten ska kunna nå företrädare för nämnden alla vardagar • ge kommunens invånare snabb, kvalificerad och rättssäker service • ge generell information till invånarna om nämndens arbete samt specifik adekvat information till berörda • information om överförmyndarnämnska vara lätt att ta del av via kommunens hemsida

Överförmyndarnämndens ordförande: Helena Norlén (C) Vice ordförande: Göran Carlsson (S), (tjänstgörande ordförande under 2008)

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Summa -1 043 -990 0 -990

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008 -937 -53

Valnämnd Under 2008 har inga allmänna val eller folkomröstningar ägt rum. I juni 2009 är det val till EU-parlamentet och 2010 val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Valnämnden har under året hållit ett möte.

Ny valdistriktsindelning En översyn av valdistriktsindelningen (vd) har gjorts som resulterade i följande förslag till Länsstyrelsen som också beslutats: • Ås valdistrikt delas i två distrikt, Ås Norra och Ås Södra

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Summa -2 -12 0 -12

•

7ERHRÆWIXWF]¶ZIVJ¶VWJVÄRàWZHXMPP Dvärsätts vd

• ,MWWQSJSVW ¶ZIVJ¶VW JVÄR /VSOSQW ZH till Dvärsätts vd • 2SVHERRÆPHIR ¶ZIVJ¶VW JVÄR 2ÆPHIRW vd till Aspås vd Länsstyrelsen avslog däremot ett förslag om namnändring av Kyrkbygdens valdistrikt på Rödön.

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008 -5 -7

15

Valnämndens ordförande: Göte Norlander (C) Vice ordförande: Judith Hult (S)

Socialnämnd

Socialnämnden ska tillhandahålla en god service med bra kvalitet inom vård, omsorg och individoch familjeomsorgen. Medborgare och brukare ska uppleva att Krokom är en trygg och säker kommun att leva, arbeta och åldras i. Oavsett var man bor i kommunen ska alla ha tillgång till likvärdig service. Kundens behov är utgångspunkt för socialnämndens insatser.

• • • • • • •

Stödboendet i Föllinge är avvecklat. Arbetsmarknadsprojektet”Navigator” med målgruppen, arbetslösa unga och invandrare, startade maj 2008. ”Refugio”, verksamheten som tar emot ensamkommande flyktingbarn bedrivs i Dvärsätt. En personalstrategisk funktion har inrättats. Vi har kvalitetstänkande på alla nivåer med verksamhetsplaner, mål- och verksamhetsstyrning. Vi har utvecklat och tydliggjort rollerna i verksamheten och arbetet slutförs under 2009. Hälsoläget inom vår verksamhet har förbättrats. Mål för ohälsotalet 2008 var 9 procent. Utfallet blev 9,9 procent. Det är en förbättring med 1,6 procent, i jämförelse med 11,5 procent, 2007 . Det pågår en omfattande utbildningsverksamhet för kompetensutveckling inom förvaltningen. Arbetsledarutbildningen, demensutbildning är genomförd och kontaktmannaskapsutbildning samt läkemedelsutbildning pågår. Konkurrensutsättning av verksam h e ter inom nämnden har utretts och förfrågningsunderlag har tagits fram. Socialnämnden beslutar om upphandling i januari 2009. Verksamhetsstöd för uppföljning och bemanning har införts permanent. Diskussioner pågår om ett nytt planeringssystem. Vi har genomfört kvalitetsmätningar bland våra kunder inom vård och omsorg. Anhörigstöd och uppsökande verk- samhet pågår och fortsätter under 2009.

Arbetet har drivits utifrån socialnämndens mål: • en budget i balans • verksamhetsstöden ska utvecklas för att höja kvalitén och underlätta planering, bemanning och up följning • kompetensutveckling av personal • utreda och utveckla nya verksamhetsområden • genomföra kvalitetsmätningar mot våra kunder • höja hälsotalen

•

Mål och viktiga händelser

•

För år 2008 visar socialnämnden ett positivt resultat på 0,2 miljoner kr. Ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat totalt för socialnämndens verksamheter.

•

•

Framtid

• •

Vi har anpassat organisationen utifrån nya förutsättningar. Nya verksamheter, 2008, inom Social nämnden är Arbetsmarknad och Integration som överförts från kommun styrelsen. Psykiatriteamet övergår från att vara ett projekt, till en permanent verksam het under 2009.

•

•

En fortsatt positiv utveckling av vår verksamhet kräver en god ekonomi. Vi skapar förutsättningar för detta med en budget i balans. Inom vår verksamhet har vi en fortsatt god ekonomisk medvetenhet.

16

Ekonomisk styrning och uppföljning är förankrad i verksamheten. Vårt kvalitetsarbete fortsätter. Det är viktigt att förbättra vår kommunikation för att våra kommuninvånare ska uppleva oss lättillgängliga. Samarbetet med andra huvudmän utvecklas och tydliggörs fortlöpande. Verksamhetsstöden ska förbättras så att planering och uppföljning av vår verksamhet underlättas. Vår verksamhet ska orienteras så att den av våra kommuninnevånare upplevs som mer serviceinriktad. Vi fortsätter att utveckla tjänsteutbudet, ser över våra boendeformer och utreder olika ’hem’ alternativ, där vi idag köper tjänster från annat håll. Våra interna gemensamma funktioner ska ses över för bättre samordning. Vi utvecklar och tydliggör roller i verksamheten. Kompetensutveckling av vår personal ska ske kontinuerligt. En viktig framgångsfaktor är att skapa incitament för att öka intresse och status för arbete inom vår serviceverksamhet. Åtgärder för att höja hälsotalen och skapa ett mer hälsofrämjande klimat, ska tas fram.

Barncheck/Barnkonventionen Socialnämnden och socialchefen samt personal har genomgått utbildning i Barnkonventionen. Individ- och familjeomsorgen har under tidigare år använt barnchecken i ärenden som rör barn och unga. Nu arbetar de enligt utredningsmetoden BBiC (Barns behov i centrum). Visionen i BBIC är att barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänstens insatser, ska ha sammamöjligheter som andra barn och ungdomar. Barnet och föräldrarna ska fortlöpande få ge sin syn på och kommentera innehållet i all dokumentation. Barnets synpunkter ska särskilt beaktas.

Socialnämnd Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen (IFO) ger stöd till människor som efterfrågar psykosociala insatser eller ekonomiskt bistånd, särskilt barn och ungdomars behov beaktas. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ligger i nivå med föregående år och resulterar i ett underskott i förhållande till budget med cirka 1 miljon kronor. Totalt sett har antalet bidragshushåll, liksom föregående år legat på en ovanligt hög nivå.

Ungdomshushåll Kategorin ungdomshushåll - d v s personer under 25 år - som ökade kraftigt under 2007 har under 2008 minskat något. Som en följd av det har även kostnaderna för samma grupp minskat med ca 300 tusen kr. Däremot har gruppen, personer över 25 år ökat i ungefär motsvarande grad. Inför 2009 kan en ökning av antalet ärenden med tillhörande kostnader förväntas, utifrån genomförda ändringar i sjukförsäkrings- och arbetslöshetssystemet.

Familjehem mm Kostnaderna för Familjehems- och institutionsvård för vård av barn och unga har under de senaste åren legat på en hög nivå med stora underskott. Familjebehandlingsprojektet Familjekraft, med syftet att ge behandlingsinsatser på hemmaplan till en bättre kvalite, har gett ett fortsatt positivt resultat Kostnaderna för barn och unga visar även under 2008 ett överskott på cirka 900 tusen kr.

Missbruksvård Kostnaderna för missbruksvården har under senare år legat på en hög nivå. Ett underskott för 2008 på cirka 2,1 miljoner kr, varav stödboendet i Föllinge står för drygt hälften. Ytterligare en anledning till ökade kostnader är att fler personer behöver tvångsvård enligt LVM. (Lagen om vård av missbrukare)

Antal hushåll med försörjningsstöd

Det syns en tydlig trend att missbruket ökar och att behovet av insatser därför också ökar. Särskilt oroande är tungt missbruk av narkotika och andra droger, bland de unga. Mot bakgrund av bland annat detta, startade stödboendet i Föllige under hösten 2007. Efter cirka ett års verksamhet, konstaterades att stödboendet visade ett gott resultat, i den meningen att de som bodde där i princip haft en nykter och drogfri tillvaro. Det var däremot stora svårigheter att rekrytera fler boende. Mot bakgrund av detta och i kombination med att kostnaderna blev betydligt högre än beräknat, tog Socialnämnden i slutet av året beslut om avveckling av stödboendet.

Arbetsmarknad Från och med maj 2008 har ansvaret för arbetsmarknad flyttats från kommunstyrelsen till socialnämnden. Överflyttningen till Indvid- och familjeomsorgen sammanföll med att Europeiska socialfonden beviljade pengar till det treåriga arbetsmarknadsprojektet Navigator. Verksamheten består av Navigator, feriepraktik för ungdomar samt ansvaret för OSA-anställningar ((Offentligt skyddad anställning). Navigator är ett projekt som delvis finansieras genom EU: s sociala fond. Verksamheten bygger på ett uppdrag från kommunstyrelsen. Projektet startade 1 maj 2008 och pågår fram till 30 april 2011. Navigator har fått 4,5 miljoner kr i EU-stöd under en treårsperiod och kommunen avsätter cirka 7,6 miljoner kr under samma period. Det innebär en totalbudget på 12,2 miljoner kr. I projektet arbetar en projektledare och sex coacher. Den främsta målgruppen för projektet är unga och invandrare som får försörjningsstöd. Syftet med verksamheten är att underlätta för målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden. Sommaren 2008 var ca 300 ungdomar anställda, 75 timmar/person via kommunens feriepraktik. Fyra personer har under året varit anställda i kommunens verksamheter via OSA.

Antal vårddygn, barn och unga

Invigning av mötesplatsen Mångfald

Integration Under 2008 tog vi emot 15 direktinresta kvotflyktingar och en anhöriganknytning. De är medborgare i Irak, Libanon, Iran, Syrien och Afghanistan. Vi har ett nära samarbete med Navigator för att underlätta arbetsmarknadsintroduktionen för våra flyktingar. Introduktionstiden är två år. Det är av stor vikt att vid mottagande och introduktion av flyktingar lyfta fram hälsoperspektivet. Samtliga kommuner i Jämtlands län deltar i projektet i Kris och Traumacenter. Målet är att finna vägar för att ”fånga upp” så många kvotflyktingar som möjligt, så tidigt som möjligt, då symptom kan bli synliga först i ett senare skede av introduktionen. Krokoms kommun har tillsammans med kommunerna Östersund, Berg och Ragunda deltagit i projekt interkommunal samverkan, som syftat till att förbättra och effektivisera introduktionen för nyanlända flyktingar.

Refugio Under året har ytterligare en verksamhet kallad Refugio (tillflyktplats) startats som, enligt avtal med Migrationsverket, tar emot ensamkommande flyktingbarn. Verksamheten bedrivs sedan hösten i lokaler i Dvärsätt.

Antal vårddygn enligt SOL och LVM

Antal vårddygn 14000

350 300

Antal dygn

10000

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

8000

250

6000

200

8883

8012

4000

150

2000

100

0

50 0

12000

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2860

2540

2003

2004

3471

6087

4819

1935 2005

1824 2006

Familjehem

17

3202 1785 2007 HVB hem

4352 2008

1543

1434 647 2003

755 2004

711

514 2005

2006

2007

2008

Socialnämnd

Äldreomsorgen Äldreomsorg består av två verksamhetsdelar Hemtjänst och Särskilt boende. Inom dessa delar finns hälso-och sjukvård. Hemtjänsten ger service vård och omsorg till ca 320 personer. Det innebär att ca 12,5 procent, i åldersgruppen 65 år och äldre har insatser från hemtjänsten. Kommunen har 209 platser i särskilt boende, vilket innebär att 27 procent, i åldersgruppen 80 år och äldre kan efterfråga ett särskilt boende. Under 2008 gör äldreomsorgen ett underskott. Den väsentligaste orsaken till detta är de omfattande utbildningsinsatser som genomförts inom Kompetensstegen. Kostnader för utbildningsvikarier var inte budgeterade och det har bidragit till underskottet. En annan betydande orsak till stora kostnader är höga sjuktal och introduktionskostnader för semestervikarier. Hemtjänstens underskott är lägre jämfört mot föregående år. Arbetet med att effektivisera äldreomsorgen kommer att fortsätta under 2009. Medel inom det särskilda boendets budget ska omfördelas. Blomstergården har genomfört effektiviseringar och sänkt sina kostnader. Dessa kostnadssänkningar kommer Solbacka och Hällebo tillgodo eftersom verksamheterna där varit underbudgeterade.

Vård och omsorgsbehovet inom hemtjänsten har minskat med ca 6000 timmar mot föregående år. Överbemanning har förekommit inom hemtjänsten på grund av ökat vårdbehov hos vårdtagare.

Ett arbete, med statlig finansiering, har startat med syfte att utveckla och förbättra innehållet i omsorg och vård, som gäller meningsfullhet, och fortsätter under 2009.

Hälsa och ohälsa

Hemtjänsten använder ett kvalitets- och uppföljningssystem, Metria Care. Fyra gånger per år mäts beviljad och utförd tid, enligt SoL och HSL (Socialtjänstlagen och Hälso-och sjukvårdslagen). Redovisningen visar att cirka 50 procent av total tid tillfaller vårdtagaren. Målet 2008 var 55 procent.

En arbetsgrupp har under året arbetat med inriktning att höja hälsotalet. Projekt Malvorna har genomförts men behöver fortsätta även under 2009. Hälsoundersökning av personal inom socialförvaltningen pågår. Ohälsotalet inom hemtjänsten var 15 procent 2007 och 14 procent 2008. För särskilt boende 13 procent 2007 och 11 procent 2008. Om förbättringarna av ohälsotalet är att relatera till arbetsgruppens aktiviteter är svårt att belägga. Men det är ett trendbrott både inom hemtjänsten och särskilt boende.

Legitimerad personal

Kvalitetsmätning

Ett annat projekt gäller nutrition, där sjuksköterskor inom särskilt boende har kartlagt näringstillståndet hos de boende.

En sammanställning av enkätsvar om kundnöjdhet pågår inom hemtjänsten. Kvalitetsmätningar genomförs två gånger per år inom det särskilda boendet. Ett antal kvalitetsparametrar mäts, varav parametern som avser att mäta omsorgen- och vårdens innehåll, i betydelsen meningsfullhet, redovisas som låg. Övriga parametrar; bemötande, trygghet, information och personlig hjälp, redovisar mer positiva upplevelser.

205

260

200

250

195

240

190

230

185

220

180

210 2003

2004

2005

Läkemedels genomgångar pågår. Under 2008 påbörjades ett projekt om ett rehabiliterande förhållningssätt för vårdpersonal inom hemtjänsten.

En enkät om kvalitet och säkerhet inom särskilt boende har skickats ut. Alla sjuksköterskor och distriktssköterskor har genomgått utbildning i smärtlindring och palliativ vård. Hygienutbildning fortsätter regelbundet. Ohälsotalet var 16,4 procent 2007 och 11,4 procent 2008.

Antal brukare med hemtjänst

Antal boende i särskilt boende

175

Uppsökande verksamhet har genomförts för personer som fyllde 75 år under 2008.

2006

2007

200

2008

18

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Socialnämnd

LSS (Lagen om stöd och service)

Daglig verksamhet

Resurspoolen

LSS visar ett positivt resultat för 2008. LSS-boendet får ett underskott, bland annat på grund av att ett boende har en hel personalgrupp för en brukare som medfört stora kostnader. Verksamheten försöker hitta mer kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar för detta.

Inga stora förändringar inom verksamheten har genomförts och verksamheten visar ett ekonomiskt överskott. Fokus har lagts på kompetensutveckling och utbildning av personal, bland annat psykiatriutbildning som genomförts parallellt med Kompetensstegen. Daglig verksamhet har infört en habiliteringsersättning till brukarna.

Resurspoolen arbetar för fortsatt utveckling för att förbättra personalförsörjningen inom äldreomsorgen och LSS.

Personlig assistans

Fördelning av vikarier under perioden:

Externa placeringar innebär höga kostnader inom LSS, det har varit sju externa placeringar samt en inom kommunen under 2008. Fyra personer som går i skola utanför länet har elevhemsplatser i närheten av sin skola. Några personer har komplicerade diagnoser som vi i dagsläget inte kan möta på ett relevant och kvalitativt bra sätt inom kommunen. LSS, verksamhet

Kunder/resp år 2006

6 gruppbostäder 34 1 korttidshem 2 Dagverksamhet 34 Personlig assistans 26 Personlig assistans , privat utförare 8 Ledsagarservice 26 Avlösarservice, i hemmet 11 Kontaktpersoner 29 Korttidsvistelse, utanför hemmet 10 Korttidstillsyn, skolungdom över 12 år 7 Stödfamiljer 7 Boende ungdomar -

2 007

2008

36 15 36 18

34 16 37 18

11 18

13 22

9 36

9 34

14

16

11 6 -

7 12 8

Verksamheten har fungerar väl och visar ett ekonomiskt överskott. Personlig assistans har idag 11 brukare som valt en annan utförare än kommunen. I kommunen finns också en brukare som driver assistansen själv. I dessa fall har kommunen ett kostnadsansvar för de första 20 timmarna per vecka. Kortidshemmet Smedjebo har inte sålt platser i förväntad utsträckning och därmed blir intäkterna lägre än budgeterat. Barn från kommunen fyller däremot platserna på Smedjebo. Här finns också en tillfällig lösning av boende för barn och ungdomar.

Antal anställda

2007 550

Personal från Resurspoolen: 30,9 % Timanstlällda vikarier: 59,5 % Resterande: 9,6 % Nyttjandegraden har ökat till 91 % En kontinuerlig uppföljning av antalet timvikarier inom äldreomsorgen och LSS, visar att resurspoolen för närvarande administrerar omkring 250 timanställda vikarier, inklusive vikarier för legitimerad personal. Antalet vikarier ökar under semesterperioderna. Ohälsotalet var 12,6 procent 2007 och 10,9 procent, 2008.

På lång sikt kvarstår behovet av en ny gruppbostad och vi fortsätter att planera för detta. Ohälsotalet för 2008 var 8,06 procent. Det är en sänkning jämfört med 2007 då ohälsotalet inom LSS var 8,53 procent.

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Administration -3 955 -4 299 Individ/familjeomsorg -27 085 -37 035 Hemvård -124 216 -159 520 LSS -56 760 -83 535 Integration -8 209 Arbetsmarknad -3 161 Hjälpmedel 156 0 Summa -211 860 -295 759

Behovet av vikarier som anmälts till Resurspoolen har minskat med 9 240 timmar, jämfört med samma period 2007. Hemtjänsten står för den största minskningen.

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008

843 -3 456 -7 567 6 365 -30 670 -28 099 33 266 -126 254 -121 537 22 675 -60 860 -61 809 9 260 1 051 -765 2 605 -556 -1 169 0 0 75 014 -220 745 -220 945

2008 546

19

4 111 -2 571 -4 717 949 1 816 613 0 201

Socialnämndens ordförande Sten Carlsson (C) t o m 28 april Cristine Persson (C) fr o m 29 april Vice ordförande Christer Toft (S) Socialchef Ulf Norring

Samhällsbyggnadsnämnd

Samhällsbyggnadsnämnden ska med samhällsbyggnadsförvaltningen verka för att kommunens olika delar försörjs med infrastruktur i den utsträckning som kommunfullmäktige bestämmer. De affärsinriktade verksamheterna ska drivas kostnadseffektivt och med hög kvalitets- och miljömedvetenhet. Nyproduktion, underhåll och skötsel av fastigheter och anläggningar ska ske så att nyttjarnas berättigade krav tillgodoses på bästa sätt inom givna ekonomiska ramar. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska arbeta för att marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt används så att en ekologisk och samhällsekonomisk långsiktig hushållning främjas, samt verka för en god livsmiljö och en god folkhälsa.

Investeringsram

Förvaltningen har haft en investeringsram om 60,4 miljoner kronor, där utfallet för året blev 26,6 miljoner kronor. Ett antal investeringsprojekt, motsvarande 33,4 miljoner kronor, skjuts framåt till 2009.

Planenhet Under den senare delen av 2008 fattade samhällsbyggnadsnämnden beslut om en förnyelse av den kommunomfattande översiktsplanen. Dokumentet är en av kommunens viktigaste handlingar, där kommunens samlade syn på hur kommande markanvändning ska se ut. Översiktplanen ger också underlag för kommande beslut om detaljplaner och bygglov. En fördjupad översiktsplan för vindkraft har tagits fram under 2008. Utbyggnadsområdena i Sånghusvallen, Ås har föregåtts av den fördjupade översiktsplanen över Södra Ås, från 2006. Etapperna två och tre, med totalt 55 tomter har detaljplanelagts. Karaktären av ”trädgårdsstad” med rumsbildande bostadsgator har liksom i den första etappen, varit vägledande för området. Andra mindre detaljplaner i kommunen; Åkersjön, Föllinge, Aspås, Krokom och Ås har upprättats. Sammanlagt har 10 detaljplaner har vunnit laga kraft under året. Planenheten har även ett ansvar för olika typer av digitala informationssystem. Adressättningen har fullföljts och där återstår kvalitetssäkring och uppgradering i samband med ny bebyggelse. Planenheten har tagit itu med uppgiften att upprätta ett bra arkivsystem för kommunens samtliga fastigheter. Även Krokomsbostäder AB:s fastigheter kommer att ingå i detta arkiv. Förhandsbesked, strandskyddsdispenser och trafikärenden med mera handläggs av planenheten. 29 strandskyddsdispenser och 20 förhandsbesked handlagts under året. Planenheten tar fram olika typer av kartmaterial för kommunförvaltningens behov och ansvarar för administrationen av grundkartor och nybyggnadskartor som utgör underlag för detaljplaner och bygglov. Aktiviteten har varit hög inom bygg- och plansidan. Efterfrågan har ställt krav på ett högt tempo med en god service till allmänheten.

20

Planenheten tror sig se år 2009 med minskad aktivitet inom främst detaljplanering och kan fokusera på en översiktlig planering med mål och visioner kring kommunens långsiktiga utveckling och därtill kopplade markanvändningsfrågor.

VA och Renhållning VA (vatten och avlopp) En ny VA-taxa har arbetats fram och anpassats till vattenmätning, eftersom mätare ska installeras från 2009 och framåt. Den nya VA-lagstiftningen ”Lagen om allmänna vattentjänster”, kräver också en översyn av ABVA ( allmänna bestämmelser för kommunens vatten och avloppsanläggning) som under hösten arbetats fram och ska antas av Kommunfullmäktige i februari 2009. På ledningsnätet ökar VA-anslutningarna genom nybyggnationer på Sandnäset, Byskogen, Birka, med flera expansiva orter. På Rödön fortsätter projekteringsarbetet med det nya avloppreningsverket som ska byggas, och entreprenör för ledningsarbetena har upphandlats. VA-verksamheten har genomfört flera aktiviteter under året: • VA-anläggningar har mätts in med koordinater och lagts in i VA-banken som är ett dokumentationsprogram . • Vaplans avloppsreningsverk har fått en fällningskemikalie som kan förvaras i 1000 liters behållare, vilket eliminerar investeringsbehovet av en ny silo. • I Vaplan har en äldre trekammaran läggning ersatts med ny slamavskiljning och efterföljande infiltration. • Föllinge avloppsreningsverk har fått sin gamla rotosive (renssil) ersatt med en Huber renstvätt så att renset får sådan konsistens att det kan hämtas med sopbilen och vidare till förbränning. • I Ås före detta avloppsreningsverk har all maskinutrustning plockats ner och bassänger rengjorts. • I Trångsviken har två nya borrhål undersökts i anslutning till befintligt vatten verk. Borrhålen ger tilläcklig vattenmängd och bra kvalitet.

Samhällsbyggnadsnämnd

• •

I Laxsjö har grundvattenverket startats. Där utgör vatten från bäcken en reserv om grundvattnet inte skulle räcka till. I Rörvattnet provpumpas kapaciteten ur nygjorda borrhål. Beräknat påsläpp under våren 2009.

Renhållning Renhållningsverksamheten har under året hanterat ca 2600 ton hushållsavfall som gått till Sundsvall för förbränning och utvöer detta hanterat ca 300 ton grov och företagsavfall som gått till deponi. På kommunens återvinningscentraler har ca 2500 ton förpackningar, metallskrot, träavfall, hemelektronik mm gått till återvinning. Under slutet av 2008 avvecklades Åse tippen då tidigare dispenser upphör från 2009. Det betyder att kommunen från 2009 får frakta brännbart-, komposterbart samt inte brännbart avfall till Gräfsåsens avfallsanläggning i Östersund. Återställningsarbeten av nedlagda deponier har fortsatt under året som kostat cirka 1,5 miljoner kronor. En ny återvinningscentral har byggts i Föllinge som kommer att vara öppen för kommunens kunder från april 2009.

Kost

Lokalvård

Kostverksamheten vid förskola, skola och äldreomsorg har under 2008 arbetat för att främja hälsa och miljö, både på kort och lång sikt. En uppgift har varit att introducera matgästerna till sunda och goda kostvanor, genom att blanda traditionella rätter, husmanskost med nya maträtter gärna från andra länder, men även typiskt svenska rätter.

Kommunens lokalvårdsgrupp, med 65 anställda städar dagligen cirka 67.300 kvadratmeter, som motsvarar ca 520 normalstora villor, och på 85 olika platser runt om i kommunen.

Personal på olika nivåer har med utbildning och andra resurser givits möjlighet att genom samarbete ge barn, elever och äldre förutsättningar för att känna matglädje och få insikt om matvanors betydelse för hälsan. Personalen har gått utbildning i ekologisk mat samt salladsskola. Målet är att öka konsumtionen av grönsaker.

Kostenheten har uppdraget att följa Livsmedelsverkets nya rekommendationerför ”Bra mat i förskola och skola”. Dessa riktlinjer har efterhand införts vid val av livsmedel, på matsedlarna samt att säsongsanpassa livsmedlen och maträtterna. Ekologiska livsmedel har införts under året. Det nationella målet att under 2008 uppnå att 10 % av inköpta livsmedel skulle vara ekologiska, är uppnått. Under 2009 är målet utökat till 25 procent ekologiska och närproducerade livsmedel.

Samarbete mellan länets kommuner pågår, främst beträffande upphandlingar och behandlingskapacitet.

Med lyckat resultat har konverteringen från produktionskök till mottagningskök vid tre förskolor genomförts.

Vatten och avlopp 2006 2007 2008 Antal abonnenter 3100 3167 3195 3 Antal m distribuerat vatten 1298147 1276669 1 214 337 Renhållning 2006 2007 2008 Antal kunder inkl. slamtömning ca 11000 11000 11200 - 2 600 ton hushållsavfall har gått till förbränning och ca 500 ton grov- och företagsavfall har deponerats. - 2 500 ton förpackningar, metallskrot, träavfall, hemelektronik m m har gått till återvinning.

Samtliga städytor har mätts upp inför en kommande konkurrensutsättning. Mätningen har påvisat en övertalighet på cirka nio årstjänster. Förhandling om att hantera övertalighet är påbörjad och verksamheten har fått anstånd med konkurrensutsättning till organisationsöversynen är klar.

En annan viktig del i arbetet har varit att skapa en lugn och trivsam måltidsmiljö, där alla har ett gemensamt ansvar.

Kommunens komposteringsanläggning i Hissmofors har tagit emot cirka 3000 kubikmeter slam för behandling och har genererat cirka 1000 kubikmeter kompostjord.

Nyckeltal

En fortsatt användning av ”Trisssystemet” har medfört bättre arbetsmiljö för de anställda samt mindre användning av kemikalier och ger därmed mindre miljöpåverkan.

Lokalvård Serviceenheten städar 72000 m2, kontor och lokaler per år som motsvarar cirka städning av 550 villor. Kost Barn/elever i kommunens för- och grundskola äter, när det serveras; 27 500 köttbullar, 8 000 pannkakor, 340 kg potatis och 600 l mjölk. Kostenheten (skolor,förskolor och äldreomsorg) serverar totalt 2 710 portioner per dag.

Sopbilarna har kört cirka 5 500 mil under året.

21

Skog 2400 ha kommunägd skog med 190 000 skogskubikmeter där 35% av arealen är 90 år eller äldre. Kommunen upplåter två områden för älgjakt eller småviltsjakt för allmänheten.

Samhällsbyggnadsnämnd

Fastighetsenheten Nybyggnationer Under 2008 har nybyggnation av förskola i Dvärsätt samt Sånghusvallen upphandlats. Byggstarten är planerad till april 2009 för att vara färdigställd i augusti. Förstudiefasen är avslutad för ny- och ombyggnation av skolan i Ås och projektet går nu in i nästa fas av byggprojektet. Beslut om att inleda förstudie av nybyggnation skola för 150 elever i Sånghusvallen är taget i kommunstyrelsen. Byggnation av allaktivitetshall i Föllinge har pågått under 2008 och beräknas var klar i juni 2009.

Tomter I februari startade tomtförsäljningen i Sånghusvallen, etapp ett. 36 tomter av etappens 43 tomter är sålda och den första familjen flyttade in till julen 2008. En viss mattning av efterfrågan på tomter har kunnat märkas i samband med höstens finansoroligheter. Ett 50-tal intressenter har betalat avgiften för registrering i kommunens tomtkö i Ås-området inför 2009. Anbud har tagits in för exploatering av vägar och VA i en andra etapp med 32 nya tomter.

Tomterna beräknas vara byggklara under oktober 2009 och tomtförsäljningen beräknas kunna komma i gång under februari 2009. I Krokoms samhälle har fem villatomter sålts, varav tre är bebyggda och familjerna har flyttat in. Det är de första villatomter som sålts i området sedan början på 90-talet. Ett visst intresse har även visats för kvarvarande tomter.

Industri och handelsområde Under våren 2008 ansökte kommunen hos Länsstyrelsen om omställningspengar, som anslagits av staten i samband med försvarsnedläggningen i länet. Pengarna söktes som delfinansiering för att bygga vatten och avloppsledningar till industri- och handelsområdet Åsbacken. Två miljoner kronor anslogs som bidrag och ledningsdragningen var klar sista oktober 2008. Den första industritomten i området är såld och köparna planerar att komma igång med byggnation av cirka 4000 kvadratmeter stor industribyggnad under våren 2009.

Antal anställda

Kommunen förvaltar sitt skogsinnehav i egen regi där de vanligaste skogsvårdsåtgärderna såsom huggning, markberedning, plantering och röjning utföres av mindre företag i kommunen. Vid all avverkning tas också en omfattande naturvårdshänsyn. Kommunens skogsinnehav uppgår till cirka 2400 hektar produktiv mark med ett totalt virkesförråd om cirka 190.000 skogskubikmeter. Omkring 35 procent av skogsarealen är 90 år eller äldre, medan resterande arealer i huvudsak är 30 år eller yngre. Förutom ett rörligt friluftsliv är jakten en betydande rekreationskälla som kommunen kan erbjuda intresserade att ta del av. Kommunen ställer varje år upp med två älgjaktlag, där platserna lottas ut till de som anmält sitt intresse. Parallellt med älgjakt erbjuder kommunen småviltjakt.

I övrigt har fastighetsenheten hanterat diverse frågor, bland annat lokalförsörjning, fastighetsunderhåll, bostadsanpassning, exploateringsfrågor, byggprojekt.

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Fastighetsenheten -68 716 -92 137 Renhållning -106 -14 217 Vatten- och avloppsverks 144 -21 626 Planenheten -2 404 SABY service -32 278 -45 242 Övriga saby-verksamh -7 065 -2 462 Summa -108 021 -178 088

Skogsvård

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008

20 031 -72 106 -70 965 14 406 189 0 21 431 -195 0 1 089 -1 315 -1 991 10 161 -35 081 -34 103 850 -1 612 -1 801 67 968 -110 120 -108 860

2007 159 (inkl Miljö och hälsa) 2008 146

22

-1 141 189 -195 676 -978 189 -1 260

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Nils Johnsson (C) Samhällbyggnadsnämndens vice ordförande Mi Bringsaas (S) Samhällsbyggnadschef Kenneth Karlsson

Bygg och miljönämnd

Ny organisation Bygg- och miljönämnden ska fullgöra kommunens myndighetsuppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, plan- och byggväsendet samt fullgöra kommunens uppgifter som trafiknämnd. Nämnden ska vidare följa utvecklingen inom kommunen, arbeta för en bättre hälsa och miljö samt verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsbild.

Hälsoskyddsområdet

Från och med den 1 januari 2008 blev bygg- och miljöavdelningen en egen verksamhet under bygg- och miljönämnden. Under året har avdelningen arbetat med att se över rutiner och finna de lösningar som sammantaget är bäst för kommunen som helhet, både på kort och lång sikt. I detta har det har varit viktigt med möten mellan sökande och myndighet där verksamheten aktivt stödjer och försöker hitta bra lösningar för alla parter.

Myndighetsutövning

Den 1 januari 2009 tog staten, närmare bestämt länsstyrelserna över ansvaret för kontrollen över djurskyddet, enligt ett Riksdagsbeslut den 11 juni 2008. Detta innebär att kommunen inte längre har någon personal för djurskyddsfrågor.

Bygg- och miljöavdelningen, som är underställd nämnden arbetar med att i myndighetsutövningen tillse att ett långsiktigt, uthålligt samhälle som ger försörjning, god livsmiljö och bra folkhälsa blir möjligt.

Verksamheten har bedrivits inom givna budgetramar. Inom avdelningen arbetar tre miljö- och hälsoskyddsinspektörer, tre byggnadsinspektörer, en assistent och en chef.

Detta uppnås genom att arbeta med myndighetsutövning på ett sådant sätt att det allmännas och de enskildas intressen tillvaratas på ett rättssäkert sätt, via tillsyn, råd och information till allmänheten, företag mm. Ambitionen är att hålla en hög servicenivå gentemot allmänhet och företag.

Miljö-,hälso- och djurskydd samt livsmedel

Nämnden ska bedriva en effektiv myndighetsutövning inom givna ramar.

Förutom att handlägga ansökningar, anmälningar, klagomål besvarar inspektörerna remisser, granskar rapporter och ger information och råd till allmänhet och verksamhetsutövare. Totalt antal ärenden inom verksamheten: Inkomna ärenden Handlagda ärenden

2007 2008 839 658 674 780

Miljöskyddsområdet Handlagda ärenden 209 - varav rapporter om återkommande kontroll köldmedia 51 - anmälningar om C-verksamhet, 10 - anmälda olyckor med spill. 3

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Summa

-381

-4 289

2 188

2 101

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008 -2 292

Antal anställda 2008 8 23

191

186 53 4 6

2007

2008

Handlagda ärenden 178 - varav enskilda avlopp 43 - anmälningar om installation av värmepump, 28 - anmälningar enligt 38 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 8 - klagomålsärenden 9 - yttranden angående nybyggnation, förhandsbesked och detaljplaner 32

156 36 66 3 5 23

Djurskyddsområdet Handlagda ärenden 48 146 Övervägande delen har bestått av klagomål gällande bristande djurhållning. Dessa ärenden har tagit mycket tid i anspråk varför planerad tillsyn inte har kunnat utföras.

Livsmedelsområdet Handlagda ärenden 162 226 - varav ansökningar om godkännande, 27 9 - anmälningar om registrering, 25 25 - omklassningar av årlig kontrolltid 85 11 - remisser om alkoholservering 25 31 - klagomål, varav 2 gällde märkning 0 3 Förutom detta har 52 inspektioner utförts enligt plan.

Bygglov m m Förutom att handlägga ansökningar, anmälningar, klagomål ger inspektörerna information och råd till allmänhet och verksamhetsutövare. 2007 Inkomna ärenden 844 Handlagda bygglovsärenden 254 varav för nybyggnad enbostadshus 47 nybyggnad fritidshus 14 Handlagda ärenden bygganmälan 118 - varav nybyggnad av enbostadshus och fritidshus. 39 Förhandsbesked 35 - varav nämnden beviljat 30 - och beslutat avslå 5 - strandskyddsärenden totalt 30 - nämnden beviljat 26 - beslutat om avslag 4 Beslut om olovligt byggande 1

2008 763 273 54 22 42 30 20 16 4 29 26 3 25

Bygg- och miljönämndens ordförande Göte W Swén (M) vice ordförande 1:e vice ordförande: Judith Hult (S) 2:e vice ordförande Kurt-Olov Göransson (C)

Kommunstyrelse

Scen ur friluftsteatern Gudars skymning i Gärde.

Näringslivsavdelning

Antal nyregistrerade företag i kommunen År Antal 1999 48 2000 63 2001 50 2002 58 2003 58 2004 71 2005 48 2006 60 2007 55 2008 79

En översyn av näringslivsavdelningens organisation genomfördes inför 2008. Den resulterade i att näringslivsverksamheten fick en tydligare, mer renodlad och markerad ställning. Verksamheter som tidigare ingick i näringslivsavdelningen fördelades inom kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden.

Antal nya företag per 1000 invånare - i länets kommuner, genomsnittet för glesbygds-kommuner samt för riket År 2006 Krokom 4,3 Östersund 5,,5 Bräcke 4,0 Berg 4,0 Ragunda 3,8 Strömsund 3,0 Åre 9,4 Härjedalen 5,0 Riket 6,6 Glesbygdskommuner

2007 2008 3,8 5,5 5,8 5,2 3,5 4,7 5,0 4,2 4,9 3,3 3,9 3,8 10,4 9,2 7,0 5,4 6,8 6,4 4,2

Källa: Nyföretagarbarometern 2008



Landsbygdsrådgivning I samverkan med byalag, byutvecklingsgrupper och företag, verkar rådgivaren för att landsbygden ska vara attraktiv att leva och verka i.

Turistbyrån

Organisationsförändringen var helt genomförd 1 augusti 2008 och näringslivsavdelningen fokuserar på näringslivskontakter, företagsstöd och projektverksamhet.

Turistkompaniet fortsätter driva turistbyrån på entreprenad genom ett avtal som gäller till och med år 2010. Ett långsiktigt mål för kommunen är att vara ett stöd och en kontaktyta för turistnäringen, främst genom ett nära samarbete med Turistkompaniet och turistbyrån.

Näringslivet i kommunen

Fiskevägen och Jakt-och fiskegrupp

Näringslivet i kommunen består av mer än tusen företag. De största näringarna är verkstad, trä och livsmedel samt verksamheter inom de gröna näringarna. Turism- service- samt tjänsteföretag är också betydelsefulla näringar.

Samverkan sker med 25 fiskevårdsområden och Länsstyrelsens fiskenhet. Syftet är att verka för ett långsiktigt användande av den resurs om jakt och fiske är, inte minst inom turistnäringen. Samarbetet med de norska kommunerna Lierne, Grong, Overhalla och Namsos fortsätter inom Fiskevägsgruppen.

Företagen i kommunen har generellt utvecklats mycket bra och Krokoms kommun är bästa tillväxtkommun i länet enligt företaget Syna, som för andra året i rad presenterar sin tillväxtlista. Jämförbara index består av omsättningsökning på mer än 5 procent mellan de senaste årsredovisningarna, andelen företag som ökat antalet anställda samt andelen företag som går med vinst.

Näringslivstorget Näringslivstorget är en service- och mötesplats för företagare, kommunens politiker och tjänstemän.

24

Projekt Målsättningen att öka projektfinansiering via EU-medel ska aktivt bearbetas i den nya programperioden 2007-2013 coh ett antal projekt har påbörjats under 2008. Allaktivitetshallen i Föllinge har fått EUmedel för att utveckla innehållet i hallen och bygden. Andra pågående utvecklingsprojekt är Gränsefjäll i Mittnorden (GIM), Leader Storsjöbygden med sjö, skog och fjäll, Mid Sweden Sience Park, Peak of Tech Adventure, Region TeknikCollege Mitt, Arena för Tillväxt, Navigator med flera.

Kommunstyrelse

Administrativ avdelning Administrativa avdelningen ger service till allmänheten, våra kommunala verksamheter och politiker. Till avdelningen hör verksamheterna; kansli med expedition för kommunstyrelse och - fullmäktige, arkiv, ekonomi, personal och löner, IT, information och marknadsföring, växel och reception, konsumentrådgivning, upphandling, kontorsvaktmästeri/ tryckeri/posthantering/scanning samt servicekontoren i Föllinge och Änge med bibliotek som organisatioriskt tillhör barn- och utbildningsförvaltningen. Under 2008 tillkom Vuxenutbildning medKomvux, SFI (svenska för invandrare), särvux och Lärcentrum efter omorganisation samt från 1 juli huvudmannaskap för länets personliga ombud för personer med psykiska funktionshinder. Avdelningens ohälsotal, inklusive näringslivsavdelningen har sänkts ytterligare och är vid årsskiftet nere under 6 procent. Det innebär att avdelningen klarat kommunstyrelsens mål, 9,45 procent. Ambitionen är nu att fortsatta med förebyggande åtgärder och rehabiliteringsinsatser för att minska ohälsotalet ännu mer

Information/Marknadsföring Verksamheten ska bidra till att kommunens lång- och kortsiktiga mål uppnås, bland annat fler företag, fler boende och fler besökare samt öka kunskapen om Krokoms kommun i och utanför kommunen. Prestationsmått 2008

• • • • • •

Invånarantalet har ökat med netto 20 personer från 2007, till 14 324 december 2008 3 nummer av Krokom idag – foldern, till hushåll och företag 33 pressmeddelande under året 6 mässor och utställningar Hemsidan hade totalt 1 288 622 besökare under 2008. En ökning med i 18 373 från 2007, All personal har möjlighet att logga in med använ darnamn och lösenord via Internet. Arbetsledaren har ansvar för detta.

Våra viktigaste kanaler för att nå allmänheten, personal med flera är kommunens hemsida och intranät, pressmeddelanden,

och kommuninformation, Pi (personalinformation), mässor/utställningar samt annonser. Vi har flera pågående projekt som kräver informations - och marknadsföringsstöd. Därför har, resurser motsvarande halvtidstjänst, samordnats till informationsenheten från november 2008.

Kommunfoldern - Krokom idag Kommuntidningen Vår kommun Krokom är nedlagd från 2008 och har ersatts med en åttasidig folder ”Krokom idag”, samt fler pressmeddelanden och utveckling av tjänster på hemsidan. Tre nummer av Krokom idag med en upplaga på 10 000 ex har producerats. den kopieras i kommunens vaktmästeri och skickas ut per post till hushåll, företag i kommunen samt till servicekontor, bibliotek och turistbyrå.

Pressmeddelanden Vi lägger ut pressmeddelanden på vår hemsida, www.krokom.se och skickar dem via e-post till lokal – och vid behov riks- media samt vid samma tillfälle till kommunens personal och förtroendevalda. Ambitionen är att antalet pressmeddelanden ska öka.

Intern- och personalinformation Information till personal och förtroendevalda skickas ut via e-post och läggs in på Intranätet. Under 2008 har 11 nummer av ”Pi” (Personalinformation) getts ut. Ett antal skrivkurser för medarbetare i kommunhuset har genomförts.

Internet och Intranät Vi arbetar fortlöpande med att göra hemsidan lättillgänglig för alla, med bl a fler etjänster och blanketter. Respektive förvaltning ansvarar för texter och uppdatering. Utifrån en utvärdering som genomfördes hösten 2007 och Vervas rekommendationer för tillgänglighet har vi köpt in ett webbverktyg, och tjänst för layout och struktur för en ny hemsida som förväntas vara klar för publicering under första halvåret 2009.

25

Grafisk profil En enhetlig grafisk profil används för kommunens informationsmaterial, annonser, hemsidan.

Marknadsföring och sponsring Vi har tillsammans med länsstyrelsen och övriga kommuner i länet, under varumärket ”jamtland.se”, deltagit vid skidskyttetävlingarna Biathlon WM i Östersund och Storsjöyran samt med KrokomTurism och JHT (Jämtland-HärjedalenTurism) i turistbroschyren Upplev. Krokoms kommun och Valsjöbyn marknadsfördes i samband med filmen Varg. Kommunen deltog tillsammans med övriga kommuner med Guldstjärnan på Expo Norr och har bland annat arrangerat Bykraftkonferens och en företagshälsovårdsdag med Åstorps kommun som gäst. Länets nya landhövding besökte kommunen 22 september. Turistbroschyren ”Höjdpunkter i Krokoms kommun” finns i avgångshallen på Östersunds flygplats och kommunvapnet i den internationella ankomsthallen. Vi har i enlighet med vår sponsringspolicy medverkat vid olika evenemang; St. Olavsloppet, VM Biathlon 2008, Motorrmässan, SM-tävlingar i Almåsa 2008, Näldens IF/hockeysektion, Näldens Idrottsförenings 100 års jubileum, Offerdals SK:s juniorer, samt ett antal aktiviteter inom idrott, kultur och ungdomskulturrådet.

Vänortskontakter Det planerade vänortsbesöket i Krokom 2008, har flyttats till april 2009 med tema småskalig livsmedelsförädling.

Inflyttarservice. Vi använder en inflyttardatabas för inflyttarservice, kontakter och utskick. 300 nyinflyttade hushåll har fått information och det motsvarar ca 625 personer. Samtliga fick inbjudan till inflyttarträff på turistbyrån den 7 oktober. Under 2009 planeras två inflyttarträffar.

Kommunstyrelse

Mål- och verksamhetskonferens på Torsta, Ås våren 2009. Gästföreläsaren Björn Sundström, Sveriges kommuner och landsting (SKL) till höger i bild

Konsumentinformation Samarbetet om gemensam kvalificerad konsumentvägledning i sex av länets kommuner har fortsatt hela år 2008. Den kvalificerade rådgivningen sköts via köpt tjänst av Bykontoret i Lit. För Krokoms del motsvarar det 6 tim/ vecka. Exempel på utförda tjänster är direkta konsumentkontakter, konsumentinfo i Radio Krokom, Radio Jämtland, träffar med olika intressegrupper. Förutom vägledningen via Bykontoret erbjuder servicekontoren i Föllinge och Änge samt receptionen i Krokom enklare konsumentinformation. Totalt har 311 rådgivningskontakter noterats inom vår kommun. Efter ny upphandling under hösten 2008 har avtalet med Bykontoret förlängts för ytterligare en två-årsperiod. Från 2009 ingår sju kommuner i samarbetet. Totalkostnaden för Krokoms kommuns del ligger kvar på samma nivå som tidigare år, dvs ca 90 tusen kr per år.

IT-enheten

Kommunens administrativa nätverk har uppgraderats med servrar och programvaror under året. Förnyat backupsystem och licenshanteringsprogram har köpts in och installeras under 2009. IP-telefoni har införts på Cederbergs och Nyhedens skolor, Hällebo, Solbacka, Hemvården Nälden. Ås skola genomförs i samband med nybyggnation. Därmed är IP-telefoniprojektet slutfört. Översyn av antispamavtal har genomförts. Länssamarbete pågår via IT-strategimöten och länssamordnarträffar regelbundet under året Ett arbete pågår med att ta fram ett IT-infrastrukturprogram 2009-2013, med prio av fortsatt bredbandsutbyggnad. Beslut under 2009

Ekonomienheten Utöver den löpande verksamheten, inklusive det stöd som enheten ger i form av ekonomresurs till kommunens alla verksamheter, har ett antal områden varit prioriterade:

Fortsättningen på kommunens Internet och e-strategi har utmynnat i upphandling av ny hemsida; programverktyg och design. Planerad lansering april 2009.

Arbetet med att utveckla ekonomistyrningen fortsätter.

Till det kommer en satsning på e-legitimerade tjänster inom barnomsorg. För e-tjänster inom övriga verksamheter följer, kommunens ärendesystem för kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden m fl.

Mer tid än tidigare år har lagts på projektverksamhet, både inför och under ansökningsförfarande och under olika projekts genomförandetid. Ekonomer har under året medverkat i projekt- och arbetsgrupper inför konkurrensutsättning av kommunala verksamheter.

Avtalet för internetförbindelsen har förlängts ett år i avvaktan på ny länsgemensam upphandling.

Under hösten har tid och kraft gått till att försöka hantera de snabbt förändrade förutsättningarna för den kommunala ekonomin som finanskrisen och lågkonjunkturen medfört. Läget är fortsatt oförutsägbart, vilket ställer än större krav på god kontroll över ekonomin.

Den centrala HelpDesk-funktionen harfungerat över fyra år och hade 1275 registrerade ärenden under 2008 som gäller både support och utveckling.

Enheten har medverkat till att börja forma målstyrningen i kommunen.

Totalt är femtio kommunala verksamheter anslutna i kommunens nätverk.

Personalenheten Personalenheten har i projektet ”Heroma” tillsammans med Östersunds kommun genomfört förberedelser inför nytt personaloch lönesystem. Förberedelsearbetet med teknik, regelverk, behörigheter, konverteringar med mera har varit omfattande med bland annat 36 utbildningstillfällen inom personalenheten. ”Piloter” har testat systemet från 1 juni och 1 november gick systemet i skarp drift för alla verksamheter. Några moduler återstår att införa under 2009. Under en övergångsperiod, första halvåret 2009, fram till dess att alla anställda har utbildats och slussats in i systemet kommer löneadministrationen att hanteras manuellt. Det innebär ett omfattande merarbete med insatser och support från personalenheten. Utifrån internkontrollplanen för löneadministration som antogs 2007, har vissa stickprov genomförts. Där konstaterades att löneadministrationen fungerar tillfredsställande. I övrigt har personalenheten haft fokus på hälso- och arbetsmiljöfrågorna, i syfte att minska sjukskrivningarna genom att stödja cheferna i rehabiliteringsarbetet samt i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Insatserna beskrivs i personalekonomisk redovisning på sidan 34-38. En utredning om organisation av företagshälsovård i kommunen har genomförts som medfört att vi inrättat en tjänst som företagshälsovårdssamordnare. Upphandling av kompletterande extern företagshälsovård har genomförts. Arbetsmiljöverkets inspektion har medfört vissa insatser. En konflikt (strejk) hanterades under centrala avtalsrörelsen med Vårdförbundet. Löneöversynsprocessen utvecklades ytterligare utifrån modellen, dialog chef – medarbetare. Lönekartläggning har genomförts och en handlingsplan har upprättats.

Nyhedens skola har fått förbättrad kommunikation mot kommunens nätverk.

Jämställdhetspolicy och jämställdhetsplan har utarbetats och antagits av kommunstyrelsen. 26

Kommunstyrelse Cheferna har utbildats i personal- och arbetsgivarfrågor vid fyra halvdagar. Nya chefer har fått introduktion i personal- och arbetsgivarfrågor.

Upphandling Krokom deltar sedan 2006 i ”Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan” tillsammans med Östersund, Berg, Åre och Härjedalens kommuner. Se verksamhetsberättelse för Gemensamma upphandlingsnämnden, sidan 32. Upphandlingskontoret i Östersund genomför ramavtalsupphandlingar för alla samverkande kommuner. Kommunspecifika upphandlingar gör kommunens egen inköpssamordnare i samverkan med berörd verksamhet. Kommunen har deltagit i 24 ramavtalsupphandlingar via upphandlingskontoret och tolv kommunspecifika upphandlingar samt sex dokumenterade direktupphandlingar i egen regi. Under 2009 ska kommunen pröva alternativa driftformer och upphandling av Föllinge hemtjänst och särskilt boende på Solbacka i Föllinge. Upphandling av Kommunal vuxenutbildning har genomförts under 2008. Kurser i nya LOU, (Lagen om offentlig upphandling), Miljökrav i offentlig upphandling och Retorik har genomförts. Beräknat överskott är ca 190 tusen kronor, bl a beroende på att tjänsten som inköpssamordnare sänkts från heltid till 75 procent. I budget 2009 är anslaget reducerat. Beräknade upphandlingsvinster på 0,5-1 miljoner kronor per år har uppnåtts.

Färdtjänst Ett nytt avtal som omfattar färdtjänst och riksfärdtjänst trädde i kraft 15 juni 2008. Det är Taxi Glesbygd i Krokom AB, som numera även har hand om lokal beställningscentral för beställningar och samordning av transporterna. Även skolskjutsar och mattransporter till skolor och förskolor ingår i det avtalet. Under fjorlåret genomfördes en översyn av färdtjänstbestämmelserna och färdtjänsttaxan. Både översynen och möjligheterna till lokal beställningscentral har mottagits positivt av färdtjänstkunderna.

Kollektivtrafik Nuvarande avtal för linjetrafik med buss i Krokoms kommun sträcker sig, efter utnyttjande av optionsår, fram till juni 2010. Länstrafiken upphandlar under våren trafiken för 2010-2015. Linjetrafik med litet fordon, anropsstyrd linjetrafik och Närtrafik upphandlades av Länstrafiken 2008. Det nya avtalet trädde i kraft juni förra året.

Inför trafikåret 2008/2009 gjorde kommunen en rejäl satsning på kollektivtrafiken i Åsområdet, som har inneburit en kraftig ökning av resandet mellan Ås och Östersund. Även nattbussarna och trafiken vid s.k. storhelger utökades. Trafikåret 2009/2010 innehåller oförändrat trafikutbud jämfört med föregående år. Anpassningen av kollektivtrafiken till nya bostadsområden fortsätter, liksom anpassning för ett ökat nyttjande av linjetrafiken till elevresor.

Vuxenutbildning De mål som varit prioriterade under 2008 har i stort sett genomförts och Skolverkets synpunkter på ledning och styrning har förbättrats. Under året har mycket arbete handlat om omorganisationen av KomVux; SFI (svenska för invandrare) och särvux, samt LärCentrum som tidigare tillhört näringslivavdelningen. Dessa ingår från hösten 2008 i administrativa avdelningen. Studie- och yrkesvägledarna som tidigare fanns under Lärcentrum ingår från hösten 2008 i barn och utbildningsförvaltningen. Förändring av SFI-lärarnas (svenska för invandrare) tjänsteunderlag från ferietjänst till semestertjänst har genomförts. Samverkan med Navigator har påbörjats och är under utveckling. Flytten av administrationen för vuxenutbildningen från centrumhuset till Nyheden och omstruktureringar enligt ovan har inneburit oplanerade kostnader 2008.

KomVux Under 2008 har beställaransvaret utökats och omfattar från juli alla områden inom vuxenutbildningen från grundläggande till gymnasial nivå, inkl Särvux och SFI. De allmänna ämnen som tidigare bedrivits i egen regi, köps numera av annan utbildningsanordnare. För att pröva alternativa driftsformer har SFI, Särvux samt Omvårdnadsutbildning upphandlats under våren. Resultatet av detta blev att Omvårdnadsutbildningen nu genomförs av Utbildningshuset på Frösönfrån höstterminen 2008. För SFI och Särvux avbröts upphandlingen och Komvux i Krokom är även fortsättningsvis utförare för dessa områden.

LärCentrum ”Arena för entreprenörskap” som startade hösten 2008, är ett nytt samverkansprojekt mellan ALMI och LärCentra i Jämtlands län. I Krokom finns även de i lokaler på Nyheden.

27

Antalet elever som läser gymnasiala kurser och - utbildningar ligger konstant men förskjutningen mot att fler önskar läsa yrkeskurser och - utbildningar har fortsatt även under 2008. När det gäller högskolestuderande har tillskottet på nya studerande varit lägre under hösten än tidigare år. Antalet som önskat att göra tentamen har fortsatt att ligga på en hög nivå. Nya aktörer som studieförbund och olika föreningar har nyttjat såväl videokonferens som grupp- och datarum. I övrigt har studenter använt Lärcentrum både som mötesplats vid grupparbeten och självstudier och den service för utbildning som erbjudits. Lärcentrum har i stort följt uppsatta mål för 2008. Budgeten för verksamheten har hållit trots en del omkostnader i samband med omorganisation och byte av lokaler.

Risk- och säkerhetssamordning Kommunen arbetar vidare för att öka sin riskhanteringsförmåga utifrån lagen omskydd mot olyckor och extraordinära händelser. • Kommunstyrelsen är kommunens krisledningsnämnd. • Utbildning och övningar har genomförts inom ramen för krisledningsstab, bland annat länsövning Zmitta i december. • Kartläggning om förekomsten av hot och våld har genomförts. • Arbetet med en fördjupad riskanalys fortsätter under 2009. • Planering och genomförande av krisövningar under 2009.

Kommunstyrelse

Folkhälsa

Kampanjer

Personliga ombud

En folkhälsosamordnare anställdes i ett folkhälsoprojekt på heltid på sensommaren. Det blev möjligt med stöd av Länsstyrelsens statliga utvecklingspengar och kommunen medfinansierar projektet med ca 50 procent. Projektet pågår i första skedet till december 2009 och är inriktat mot barn och ungdom med tobak, alkohol och drogproblem samt deras föräldrar.

Folknykterhetsprojektet ”Vit Februari” genomfördes tillsammans med kommuner i länet.

Sedan 1 juli 2008 har kommunen påtagit sig arbetsgivaransvar för - och samordning av den personliga ombudsverksamheten för psykiskt funktionshindrade över 18 år i Jämtlands län. Uppdragsavtal är tecknat med samordningsförbundet Jsam samt samverkansavtal med länets alla kommuner.

Förväntade effekter • arbetet ska bidra till en minskad tobak-, alkohol och drogkonsumtion i kommunen genom att tillämpa vetenskapligt beprövade metoder exempel- vis ÖPP (Örebro Preventions Program) • verka för en höjd debutålder bland barn och unga samt • öka medvetenheten bland kommuninvånare och anställda om skadeverkningar av alkohol, droger, tobak och dopning.

Krokoms kommun medverkade för första gången i länskampanjen ”Störa langningen”, vid skolavslutningen. Båda kampanjerna har ett berättigande i framtiden.

Hälsa på lika villkor Under våren 2008 genomförde Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning en nationell enkätundersökning bland våra ungdomar, från årskurs 8 till gymnasiet årskurs 2 på uppdrag av Mobiliseringen i Jämtlands län. I vår kommun kunde vi konstatera att var tionde ungdom i årskurs 9, provat narkotika samt att fyra av tio, röker och eller snusar samt att tre av tio pojkar dricker mer än fem liter ren alkohol om året. På gymnasiet i årskurs 2, konsumerar både män och kvinnor, 4,4 liter ren alkohol per år. Hälften av ungdomarna har druckit smuggelsprit under det senaste året.

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008

Kommunstyrelsen Gemens verksamheter Kommunikation Näringslivsavdelningen Övrigt Summa

-1 651 -28 868 -8 100 -7 383 -3 600 -49 602

-1 588 -25 316 -6 536 -18 487 -3 423 -55 350

-1 721 -29 590 -7 887 -13 327 -8 995 -61 520

3 2 186 0 5 213 4 598 12 000

-1718 -27 404 -7 887 -8 114 -4 397 -49 520

Antal anställda 2007 73, 2008 66 28

-67 1 464 213 -731 -797 82

Fyra personliga ombud är anställda; två med kontor i Östersund, en i Sveg och en i Backe. Arbetsledaren är stationerad i Krokom. Under 2008 har administrativa chefen fungerat som arbetsledare men från årsskiftet 2008/09 är en arbetsledare på halvtid rekryterad. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för verksamheten och tilldelar statsbidrag på ansökan från kommunen.Statistik gällande klienter och påtalade systemfel redovisas separat.

Kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg (C) Kommunstyrelsens vice ordförande Göte W Swén (M) Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Rolf Lilja (S) Administrativ chef Siv Gahlin Tf näringslivschef Åke Ljusberg tom mars Näringslivschef Anders Bodin, maj - december

Revisionen

Revisionens uppdrag Revisorernas årliga granskning omfattar all verksamhet som bedrivs av styrelse, nämnder, fullmäktigeberedningar, enskilda förtroendevalda i dessa organ och genom utsedda lekmannarevisorer även den verksamhet som bedrivs i kommunala företag. Revisorerna granskar och prövar om styrelser och nämnder fullgör fullmäktiges uppdrag och om verksamheten bedrivs på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med tillräcklig intern kontroll. Revisorerna granskar också tillförlitlighet och säkerhet i redovisning, system och rutiner och att den kommunala årsredovisningen och räkenskaperna uppfyller god redovisningssed och ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall. Slutligen granskar revisorerna hur styrelse och nämnder fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige och hur återrapporteringen skett. Resultatet redovisas i revisionsberättelsen. Till detta kommer särskilt definierade uppdrag såsom att anmäla misstanke om brott av förmögenhetsrättslig karaktär liksom att anmäla åsidosättande av avgörande i allmän förvaltningsdomstol samt att bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Årets revisionsinsatser Vi har granskat den verksamhet som bedrivits inom kommunstyrelsens och nämndernas ansvarsområden, den gemensamma nämnden mellan Jämtlands läns landsting och länets kommu-

ner för inköp av sjukvårdsprodukter samt den gemensamma nämnden för Krokoms, Härjedalens, Åre och Östersunds kommuner avseende upphandlingssamverkan. Vi har även, genom lekmannarevisorerna, granskat verksamheten i Krokomsbostäder AB. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente och omfattar bl a följande granskningsinsatser:

• • • • • • • • •

Väsentlighets- och riskanalys samt planering av revisionsinsatser Granskning av delårsrapport och årsredovisning Övergripande ansvarsutövande för samtliga nämnder Upphandlingsfrågor Effektiv lokalanvändning Styrning och intern kontroll av EU projekt Handläggning av investeringsprojekt (pågående, flerårigt projekt) Kommunens arbete med styrning av intern kontroll (fortsättning från 2007) Uppföljning av tidigare granskningar avseende Intern kontroll av personaloch lönesystemet, Kommunens näringslivsfrämjande arbete samt rapportering, uppföljning/kontroll av delegationsbeslut.

Granskningarna redovisas i skriftliga revisionsrapporter som, när vi behandlat dem, lämnats till granskade nämnder och till kommunfullmäktiges presidium. Vi har även lämnat ett särskilt skriftligt utlåtande till fullmäktige med bedömning av om resultaten i delårsrapporten är förenliga med de mål för den ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudget och flerårsplan.

Ekonomisk redovisning, tkr Utfall Redovisat Redovisat Redovisat 2007 2008 2008 2008 Netto Kostnad Intäkt Netto Summa -763 -823 0 -823

Budget Budget2008 avvikelse Kostnad 2008 -833 10 29

Under året har vi träffat fullmäktiges presidium och 7-grupp två gånger för ömsesidigt erfarenhetsutbyte samt träffat representanter för kommunstyrelsen och nämnderna för genomgång av deras ansvarsutövande. Vi har deltagit i revisionsutbildningar och aktiviteter som vi bedömt vara av vikt för att vi ska kunna utföra revisionsuppdraget på ett bra sätt. Vi sammanfattar årets granskning avseende kommunen i revisionsberättelse och redogörelse och avseende Krokomsbostäder och Jämtkraft i granskningsrapport.

Planerade förändringar Inga större förändringar är aktuella för revisionen det närmaste året.

Granskning 2009 Revisorernas granskningsinsatser för år 2009, som planerats med utgångspunkt från genomförd väsentlighets- och riskanalys, omfattar följande projekt: • Granskning av delårsrapport och årsredovisning • Nämndernas övergripande ansvarsutövande • Socialnämndens ekonomi • Nämndernas ärendehantering och beslut • Nämndernas styrning och uppföljning av externa utförare • Tillsyns- och handläggningsrutiner inom bygg- och miljönämnden • Verifikationsgranskning • Intern kontroll • Uppföljning av granskningar genom förda år 2006

Anders Almling Kjell Vejdeland Stefan Fax Evert Jonsson Brigitte Larsson

Klipp från 2008

VM i skidskytte i Östersund - fina tävlingar och en härlig folkfest. Älgklanens folk från Glösa blev en attraktion.

VM i skidskytte i Östersund - besökare från när och fjärran.

Malin Dahlberg Markstedt från Barnombudsmannen längst till höger, på krokomsbesök.

Lille Theo med föräldrar på höstens inflyttarträff.

Författarinnan och manusförfattaren till filmen Varg; Kerstin Ekman på filmpremiären i Valsjöbyn.

UK (Ungdomskulturrådet) arrangerade en konsert med rapparen PETTER i Krokomshallen.

Kommunfullmäktiges ordförande Elisabeth Friberg invigde den efterlängtade gång- och cykelvägen i Ås.

Krokom visade upp sig på Motormässan i Östersund.

Vid St Olavsloppet passerade löparna genom kommunen.

30

Klipp från 2008

Friluftsteater i Gärde, Gudars skymning.

Bykraft-konferens tillsammans med Hela Sverige ska leva!

Nyinvigning av badhuset i Krokom, med tropik-tema.

Invigning av träffpunkt Mångfald i Krokom.Till höger ses Mimi Finnstedt med gäster.

Halvett med Elvis-tema.

Nya landshövdingen Britt Bohlin på besök i Krokom.

Åstorps kommun på besök i Krokom, för att byta erfarenheter om företagshälsovård och integration.

Besök från Vitryssland.

31

Kingen i högform på Halvett i biblioteket.

Gemensam nämnd för upphandling

Den gemensamma nämnden har bestått av Bergs, Härjedalens, Krokoms, Åre och Östersunds kommu-ner. Nämnden har haft sex ledamöter, varav två styck-en tillsatts av Östersunds kommun och övriga kommuner har tillsatt en ledamot var. Upphandlingskontorets verksamhetsidé är att tillhandahålla en hög kompetens i frågor kring effektivisering, miljö och kvalitet inom upphandlingsområdet

Viktiga händelser under året • Bräcke, Ragunda och Strömsunds kommuner har fattat beslut om ansökan till deltagande i upphand-lingssamverkan • Nya LOU trädde i kraft 2008-01-01 • Nya webbsidor har lanserats under hösten där alla deltagande kommuner nu getts tillgång till mer in-formation • Upphandlingskontoret har deltagit i tävlan om Östersunds kvalitetspris 2008 • Vi har arrangerat en tvådagars konferens för cirka 65 offentliga upphandlare från Norrland • Enheten har tillsammans med Sveriges offentliga inköpare arrangerat ett skatteseminarium ”Vita jobb” • Möjlighet att lämna elektroniska anbud har införts

Årets resultat

Ekonomi

Upphandlingssamverkan är etablerad och fungerar väl. Under året har upphandlingsgrupper funnits i alla sam-verkande kommuner och kontorets personal har delta-git i dessa gruppers möten. Med anledning av nya LOU:s (Lagen om offentlig uppphandling) ikraftträdande den 1 januari har en särskild utbildning med drygt 100 deltagare anordnats.

Kontorets resultat är ett överskott på plus 2 tusen kr, i princip ett nollresultat i enlighet med samverkansavtalet. Återbetalning med 250 tusen kr har gjorts med hänvisning till lägre personal- och utbildningskostnader än beräknat.

De obligatoriska kvalitetssäkringarna inom Östersunds kommun har fortsatt. Ett fåtal kvalitetssäkringar har också utförts åt övriga kommuner. Antal upphandlade avtalsområden är vid årets slut ca 100 st och antalet tecknade avtal är cirka 200 st. Under året har sju upphandlingar begärts överprövade, året innan var det inte någon. Liknande utveckling redovisas av många kommuner. För att underlätta för små och medelstora företag annonseras förutom pågående upphandlingar också kommande upphandlingar det närmaste halvåret. Dessutom annonseras resultatet av genomförda upphandlingar för att ge presumtiva anbudsgivare ytterligare information inför kommande upphandlingar. Även andra åtgärder såsom förenklad rutin för skattekontroll finns.

Framtid Upphandling står mer och mer i fokus för varje år. Samtidigt som det är en komplex verksamhet omgärdad med ett snårigt regelverk framstår det som allt viktigare att den hanteras professionellt. Under 2009 kommer mycket arbete att läggas på att etablera upphandlingssamverkan i de nya kommunerna, dvs Bräcke, Ragunda och Strömsund. Det finns anledning att tro att efterfrågan på upphandlingskontorets tjänster kommer att öka ytterligare, såväl från redan samverkande kommuner som från andra intressenter.

Tillsammans med svenskt Näringsliv, Företagarnas Riksorganisation och Näringsidkarna har enheten arrangerat två större och ett par mindre informationsträffar om upphandling.

Resultaträkning 2008 Tkr Intäkter grundavtal deltagande kommuner Intäkter övriga avtalsparter (JGY, NJR, Krokomsbostäder) Intäkter kvalitetssäkring Östersund Intäkter uppdragsupphandlingar Summa intäkter Personalkostnader Övriga omkostnader Summa kostnader Resultat

2007 2 780 257 542 521 4 100

2008 2 821 281 400 573 4 075

Budget 3 071 281 560 579 4 491

Avvikelse -250 0 -160 -6 -416

3 536 566 4 102

3 306 767 4 073

3 761 730 4 491

-455 37 -418

-2

2

0

2

32

Jens Nilsson Ordförande (S) Ann Rydén Förvaltningschef

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund

Förbundets femte verksamhetsår har till stor del präglats av arbetet med Certus. På försommaren tecknades avtal om att flytta verksamheten till Fyrvallaområdet tillsammans med de andra blåljusmyndigheterna. För räddningstjänstens del handlar det om att få moderna lättarbetade lokaler och inte minst en ny ledningscentral till nytta för hela länet. Från och med den 1/6 har förbundet haft en projektledare för Certus, övrig personal har också deltagit i olika certusprojekt. Arbetet med organisationsöversynen går nu mot sitt slut och under året har vi tillsammans tagit fram mål för verksamheten, ansvarsområden och ett förslag till ny organisation för Östersundkåren. Arbetet beräknas vara klart under första halvåret 2009. Även ledningsfunktionen har varit föremål för översyn och var klar till årsskiftet. Förbundet har stora behov att förnya fordonsparken under 2008 har vi nyanskaffat flera moderna utryckningsfordon. Efter en genomlysning av förbundets totala fordonspark kommer antalet fordon också att minskas med ca: 10 st. Detta är genomförbart då våra nyinvesterade fordon har nyare och mer avancerad teknik.

Under hela 2008 har förbundet skött delar av Bergs kommuns räddningstjänst, det gäller funktionerna räddningschef, tillsyn och operativ ledning. Glädjande är att Bergs kommun är mycket nöjda med samverkan och har uttalat en vilja att gå med i förbundet. Även Räddningstjänsten Östjämtland har aviserat intresse att gå med i förbundet och ett avtal motsvarande Bergs avtalet har tecknats att gälla för 2009. Från och med 2009 har vi en gemensam stark ledningsorganisation för de sju kommunerna Östersund, Krokom, Strömsund, Åre, Berg, Bräcke och Ragunda. En ledningsfunktion som kommer att stärkas ytterliggare när vi flyttat in i Certus. Den sista december gick Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar i graven. I stället uppstod en helt ny, sammanhållen myndighet; Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. En ny myndighet som hanterar våra verksamhetsfrågor, stärker samhällsskyddet och verkar för en god beredskap där alla tar ansvar. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer och omfattar hela hotskalan och alla risknivåer – från små olyckor i vardagen till stora katastrofer.

Den 22 – 23 oktober stod förbundet värd för förbundsdagarna som lockade 70 talet deltagare från hela landet. Vi fick genomgående mycket bra omdöme för hela arrangemanget. Förfrågan har kommit att hålla olika konferenser inom verksamhetsområdet och hösten 2009 kommer glesbygdskonferensen att hållas i Östersund.



2008 Resultaträkning mkr

2007

Kommunbidrag Krokom 14,6 Kommunbidrag övriga 42,8 Intäkter 2,6 Kostnader -56,6 Avskrivningar -2,7

14,4 43,6 2,6 -54,1 -4,2

Verksamhetens netto

0,7

2,3

Finansnetto -0,1 Årets resultat 0,6

-0,5 1,8

Balansräkning mkr

2008

2005

Anläggningstillgångar 20,3 Omsättningstillgångar 13,1

15,3 7,2

Summa tillgångar

33,5

22,5

2,8

2,2

-därav årets resultat 0,6 Avsättningar Skulder - Långfristiga 0 Kortfristiga 23,6

1,8

Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

33,5

Förbundsordförande Pär Jönsson (M) Vice förbundsordförande Owen Laws (MP) Morgan Olofsson, tf förvaltningschef

33

0 14,7

22,5

Personalekonomisk redovisning

Nyckeltal

2007

2008

Antal anställda - tillsvidareanställda - visstidsanställda

1 352 1 188 164

1 315 1 154 161

Antal kvinnor, varav - tillsvidareanställda Antal män, varav - tillsvidareanställda

1 098 966 254 222

1 062 939 253 215

46,5

46,8

Andel heltidsanställda - kvinnor - män

61,7% 57,9% 77,9%

61,8% 58,6% 75,5%

Genomsnittlig sysselsättningsgrad - kvinnor - män

87,8% 86,6% 93,1%

88,4% 87,3% 93,2%

Medellön kr (endast tillsv.anst. - kvinnor - män

21 249 20 917 22 691

22 541 22 263 23 752

Nettoarbetstid

67,5%

68,7%



Medelålder

Total sjukfrånvaro 10,5% 9,3% - kvinnor 11,9% 10,2% - män 5,8% 6,2% Sjukfrånvaro - 29 år 4,9% 4,9% Sjukfrånvaro 30-49 år 10,2% 8,7% Sjukfrånvaro 50 år - 12,5% 11,1% Antal sjukdagar/anställd 37,5 36,4 - kvinnor 41,9 39,0 - män 22,4 25,0 Andel medarbetare utan sjukdag

35%

35%

28 19

24 17

Personalkostnader i mkr: Lönekostnad, exkl PO 331,8 PO (42,22) 132,6 Total sjuklönekostnad, varav 6,1

355,8 133,1 6,3

Pensioner, varav - ålderspension

Sjuklönekostnad, dag 2-14, inkl PO 5,3 Sjuklönekostnad, dag 15-90, inkl PO 0,8 Övertidsskuld, inkl PO Semesterskuld, inkl PO Uppehålls-/ferielöneskuld, inkl PO

5,7 0,6

1,4 23,6

1,7 23,6

8,7

9,3

Pensionsskuld 404 - därav avsatt till pensioner 18,9 - därav ansvarsförbindelse 385,1 - avgiftsbestämd pension 17,1

434,4 23,0 393,8 17,6

Personal - en viktig investering

•

Kvinnodominerade yrkesgrupper prioriteras särskilt i kommande löneöversyner med hänvisning till jämställdhet och personalförsörjning.

-

Läs mer under rubriken Lön sidan 36.

Redovisningen beskriver uppgifter för 2008 i jämförelse med föregående år och avser tillsvidareanställda samt visstidsanställda tre månader eller mer om inte annat anges.

•

Till och med år 2008 minskar kommu nanställdas sjukfrånvaro med 30 procent jämfört med år 2003.

-

I november bytte kommunen personalsystem, vilket fört med sig vissa svårigheter att få ut information till redovisningen. Några siffror baseras därför inte på hela året, i de fallen anges det.



Målet är uppnått och ett nytt mål är satt. Läs mer under rubriken Mål och obligatoriska nyckeltal, sidan 36.

Avsikten med en personalekonomisk redovisning är att återge och följa upp ett antal personalstrategiska frågor och ge en samlad beskrivning över kommunens största investering, de anställda.

Redovisningen utgör en av flera informationskällor som syftar till att utveckla kommunens strategiska arbete med personalpolitiska- och hälsofrämjande insatser som ett led i att stärka Krokoms kommuns ställning som en attraktiv arbetsgivare. Arbetet för att uppnå detta behöver intensifieras, inte minst för att kunna säkerställa framtida personal- och kompetensförsörjning.

Personalpolitiska mål och uppföljning Kommunens personalpolitiska inriktningsmål: • Kommunen är en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare, som rekryterar, behåller och utvecklar medarbetare så att de känner stolthet över det arbete som utförs. -

Efter att samtliga hälsoundersökningar är genomförda 2009, kan vi följa upp hur Krokoms kommun lever upp till en attraktiv och ansvarskännande arbetsgivare.

• I samverkan tillämpas och utvecklas det systematiska arbetsmiljöarbetet på alla nivåer i organisationen, vilket leder till hälsofrämjande arbetsplat ser. - Arbetet pågår men behöver utvecklas ytterligare. • Kommunen erbjuder heltidsanstälning inom ramen för kommunens behov. -

Vi behöver fokusera ytterligare för att nå målet. Läs mer under rubriken hel- tidsanställda, sidan 35 34

Anställda Totala antalet anställda är 1315, en minskning med 37 personer jämfört med 2007. Av dessa är 36 kvinnor och en man. Barn och utbildning står för den största minskningen, 22 personer, beroende på att inte alla vakanser som uppstått efter pensionsavgångar har återbesatts. Åtta personer har dessutom bytt arbetsgivare till Samhall, som ett led i att kunna vara kvar i arbetslivet trots nedsatt arbetsförmåga. •

Tillsvidareanställda

Andel tillsvidareanställda ligger kvar på samma nivå som 2007, knappt 88 procent. Kvinnorna har ökat en halv procentenhet till 88,4 procent, männen har däremot minskat med 2,5 procentenheter till 85 procent. •

Konvertering utifrån LAS

Under året har 36 personers anställningar konverterats till tillsvidareanställning* enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Det är en fördubbling jämfört med 2007. 25 av konverteringarna har skett inom socialförvaltningen. Ökningen beror delvis på förändringar i LAS som trädde i kraft 1 januari som innebär att kvalificeringstiden för konvertering förkortats. Mängden konverteringar visar att vi använder visstidsanställda i mycket stor omfattning. Kommunen behöver organisera visstidsbehovet mer effektivt. Ungefär 70-80 procent av de konverterade var anställda med månadslön. * Personer som varit anställda på vikariat eller allmän visstidsanställning mer än två år, tillsvidareanställs enligt LAS§5.

Personalekonomisk redovisning

•

Timanställda

•

De timanställda har arbetat 229 000 timmar, en minskning med 3000 från 2007. Totalt motsvarar det drygt 130 årsarbetare. 80 procent av timmarna som genomförts januari till september har arbetats av kvinnor, vilken är en ökning med två procentenheter. 64 procent utfördes inom socialförvaltningen, vilket är en oproportionerligt hög andel utifrån att förvaltningen står för 42 procent av totala arbetstiden. Sänkta sjuktal innebär att anställda har kommit tillbaka i jobb efter sjukskrivning. Årets sänkning innebär 28 000 färre sjuktimmar än 2007. Det borde innebära att behovet av visstidsanställda skulle sjunka betydligt mer än det gjort. Minskningen av timanställningar med endast 3000 timmar borde ha varit i paritet med minskningen av ”sjuktimmar”. Andel arbetad tid som utförs av timanställda ligger totalt sett kvar på samma höga nivå som 2007. Fördelningen på yrkesgrupper har dock förändrats något, se diagram. Bland sjuksköterskor har tiden ökat markant från 22 procent till 29 procent jämfört med 2007. Orsaken till det är bland annat ökat uttag av ledigheter samt att timavlönade arbetat i avvaktan på tillsättning av vakanser. Hög andel timanställningar strider mot kommunens inriktningsmål om trygga anställningsvillkor. Det finns därför anledning att återigen framhålla vikten av att organisera verksamheten så att behovet av timanställda minskar.

Heltidsanställda

Anställningstid

Andelen heltidsanställda är oförändrad. Bland män har andelen sjunkit med 2,4 procentenheter till 75,5 procent och bland kvinnor ökat med 0,7 procentenheter till 58,6 procent. Några män har fått partiell varaktig sjukersättning som gör att deras anställning omreglerats till deltid. Eftersom gruppen män är liten så ger dessa förändringar stort utslag i procent. Personlig assistent är den enda större yrkesgruppen där kvinnor har heltid i betydligt högre utsträckning än män. I övriga yrkesgrupper har män genomgående högre andel heltid. Bland vårdbiträden finns en anmärkningsvärd stor skillnad i andel heltid, 55 procent av männen har heltid medan endast 14 procent av kvinnorna. Utifrån både personalförsörjning och jämställdhet är det viktigt att kunna erbjuda heltid. •

Sysselsättningsgrad

Genomsnittlig sysselsättningsgrad har stigit med 0,6 procentenheter till 88,4 procent. Kvinnors ökning är 0,7 procentenheter, männen ökar endast marginellt. •

Övertid och fyllnadstid

•

Sjukdom Ferie/uppehåll Semester

300 a er sk

e

kö t

100

uk s

rd ar al

vå

öt

35

Lo k

sk ar rd

ju -/s

e/

sb kv år d

a

Sj

ar

itr äd

e

e

200

Vå

re kö ta

lig

on

s er

P

t

en

st

i ss

Tidsbegränsat anställda

Tillsvidareanställda

500 400

rd

Övertid enkel

Övertid kvalificerad

5,6

68,7

20

Vå

Fyllnadstid

Föräldraledighet

30

rn s

2008

Övrigt 9,2

Antal anställda

Ba

2007

4,4

Anställningsform utifrån ålder

2008

2007

0 0

Arbetad tid

6,9

Av de anställda yngre än 30 år har en tredjedel tidsbegränsad anställning. I gruppen 60 år och äldre är motsvarande andel 6 procent. Se diagram nedan.

10

10000

Nettoarbetstiden har ökat med 1,2 procentenheter och uppgår nu till 68,7procent. Förändringen beror främst på att sjukfrånvaron fortsatt att minska under året. Andra förändringar från 2007 är att frånvaro för föräldraledighet har ökat. Här ingår även frånvaro vid vård av barn. Uttag av ledighet vid ferie/uppehåll har också ökat under året. Anledningen till att procenttalet för sjukfrånvaron inte överensstämmer med det obligatoriska nyckeltalet beror på att timanställda inte ingår och att viss övrig frånvarotid finns med i underlaget vid beräkningen.

5,2

40

20000

Arbetstidens användning

Anställningsform utifrån ålder

50

30000

Medelåldern har ökat marginellt till 46,8 år.

Arbetstidens användning

Procent 60 Timmar

Åldersstruktur

Fyllnadstid och övertid har ökat med 14 procent till 25 800 timmar. Totalt motsvarar det cirka 12 årsarbetare. Hälften av övertiden har utförts inom socialförvaltningen.

Yrkesgrupper med hög andel av arbetad tid utförtsav timavlöne, jan- sept

Övertid och fylllnadstid i timmar

Den genomsnittliga anställningstiden har ökat från 13,1 till 13,4 år. Kvinnorna står för hela ökningen, de har jobbat 13,6 år i genomsnitt medan männen ligger kvar på 12,5 år.

0

-29

30-39

40-49

50-59

60-

Ålder

Personalekonomisk redovisning

Dialogdag i januari tillsammans med Åstorps kommun.

Jämställdhet

Under 2008 har en jämställdhetskartläggning genomförts som resulterat i en jämställdhetsplan för 2009-2011. I den framkom bland annat ett generellt behov av kompetensutveckling för främst chefer och fackliga förtroendevalda i ämnet jämställdhetsfrågor. Det framkom också indikationer på att rehabiliteringsinsatser inte hanterats könsneutralt i kommunen, män har åtnjutit rehabinsatser i högre utsträckning än kvinnor. Kartläggningen visade även att en mycket högre andel kvinnor än män löper risk att drabbas av ohälsa och sjukskrivning.

Könsfördelning Kommunen vill främja en jämn könsfördelning. Enligt jämställdhetsplanen ska könsfördelningen inom varje yrkesgrupp och befattningsnivå ligga inom intervallet 40/60 procent. Totalt sett har kvinnodominansen sjunkit något från 81,2 procent till 80,8 procent. Yrkesgrupperna sjuksköterska och lokalvårdare domineras helt av kvinnor. Exempel på yrkesgrupper med kvinnodominans på över 90 procent är assistent, förskollärare, socialsekreterare och undersköterska. Ingenjörer och maskinister består däremot endast av män. 2007 var det tre yrkesgrupper som låg inom 40/60 procent. 2008 är det sex yrkesgrupper som har jämn könsfördelning: två grupper av högre chefer, handläggare, fritidsledare, vårdare samt sjukgymnast.

Könsfördelning på ledningsnivå Kommunchefens ledningsgrupp består av åtta personer; kommunchef, förvaltnings- och avdelningschefer samt ekonomichef och personalchef. Av dessa är fem kvinnor och tre män.

Barn- och utbildningsförvaltningens ledning består av en förvaltningschef och två verksamhetschefer, två kvinnor och en man. Bland förvaltningens 18 rektorer och arbetsledare är fem män och 13 kvinnor.

mätas för tio år sedan. Ökningen beror till stor del på de senaste två årens handlingsplan mot osakliga löneskillnader som resulterat i att förskollärare/fritidspedagogers medellön har ökat med 1800 kr utöver löneavtalets garantinivå.

Socialförvaltningens ledning består av förvaltnings-, funktions- och platschefer, fyra kvinnor och fyra män. 19 kvinnor och två män jobbar som arbetsledare inom förvaltningen. Ingen skillnad från 2007.

En genomarbetad lönepolitik samt väl fungerande strategier för arbete med lönebildning är viktigt i syfte att nå de personalpolitiska målen och trygga personalförsörjningen.

Samhällsbyggnadsförvaltningens ledning består av förvaltningschef och fyra verksamhetschefer, tre män och två kvinnor.

Personalkostnader

Kommunens största enskilda budgetpost är lönekostnaden som utgör 63 procent av verksamheternas bruttokostnader, en ökning med drygt två procentenheter jämfört med 2007. Lönekostnaden uppgick 2008 till 488,9 miljoner kr inklusive påslag för personalomkostnader (PO). Det motsvarar en ökning med 5,3 procent.

Lön 2008 års genomsnittliga månadslön bland tillsvidareanställda i Krokoms kommun är 22 541 kr. Löneöversynen för 2008 som berörde alla grupper gav ett totalt löneutfall på 6,6 procent varav 6,9 procent för kvinnor och 5,2 procent för män. Löneöversyn 2008 för Kommunal omfattade två år, därav den stora ökningen. Jämfört med 2007 har medellönen ökat med 6,1 procent. Kvinnors medellön utgör 93,7 procent av mäns, en ökning med 1,5 procentenheter från 2007. Så hög har inte andelen varit sedan den började

Pensionsavgångar Under 2008 har 24 personer pensionerats, 17 personer med ålderspension, vilket är färre än det förväntade 20. Av de övriga sju har tre personer tagit ut förtida ålderspension och fyra fått hel varaktig sjukersättning. I organisationen är det sex personer som har valt att jobba längre än till sin 65 årsdag. Pensionsavgångarna beräknas öka under kommande år och nå sin kulmen år 2014. Prognosen utgår från ålderspensionering vid 65 år.

Sjukfrånvaro

I de obligatoriska nyckeltalen ingår förutom tillsvidareanställda och visstidsanställda även timanställda. I all annan statistik är timanställda exkluderade.

Mål - obligatoriska nyckeltal Målet att minska sjukfrånvaron med 30 procent från 2003 till 2008 har uppnåtts och den totala sjukfrånvaron uppgår nu till 9,3 procent. Målet kunde nås tack vare en genomgående stor sänkning av sjukfrånvaron inom samtliga förvaltningar under årets fem sista månader. Tabellen nedan visar respektive förvaltnings

Pensionsavgångar

50

Sjukfrånvaro i förhållande till uppsatta mål. (Gröna siffror=sänkning, röda= ej sänkning) Administrativa avd Socialförv. Barn- o utb förv. Samhällsbyggn förv. Totalt kommun

40

År

Mål (%) Utfall

Mål(%) Utfall

Mål(%) Utfall

Mål(%) Utfall

Mål Utfall (%)

30

2003 2004 2005 2006 2007 2008

16,7 15,7 14,7 13,7 12,7 11,7

14,2 13,3 12,5 11,6 10,8 9,9

13,3 12,5 11,7 10,9 10,1 9,3

10,5 9,9 9,3 8,6 8,0 7,4

- 13,5 12,7 13,3 11,9 12,3 11,1 11,3 10,3 10,5 9,45 9,3

60

20 10 0

2009 2011 2013 2015 2017 2010 2012 2014 2016 2018

- 14,8 11,8 10,0 8,3 6,8

36

- 14,5 13,8 12,4 11,5 9,9

- 12,6 11,3 10,1 10,1 9,0

- 10,2 11,4 12,7 12,0 11,1

Personalekonomisk redovisning

Smörbollar

- och avdelnings sjukfrånvaro i förhållande till uppsatta mål. Alla förvaltningar och avdelningar utom samhällsbyggnadsförvaltningen har klarat sitt mål. Jämfört med 2007 minskade sjukfrånvaron med drygt 11 procent vilket är den enskilt största förbättringen under hela mätperioden. Det är bland kvinnor och medarbetare över 30 år som sjukfrånvaron sjunkit under året. För männen har sjukfrånvaron åter ökat efter två år med minskad sjukfrånvaro. Bland medarbetare under 30 år är sjukfrånvaron oförändrad. Andel långtidsfrånvaro, 60 dagar eller mer, har minskat från 78 till 76 procent. Nytt mål för sjukfrånvaron är att komma ned till 7,0 procent vid utgången av år 2010.

Sjukdagar Jämfört med 2007 har det sammanlagda antalet sjukdagar minskat med drygt 7 100 dagar. Det har inte varit möjligt att få fram tillförlitlig statistik över sjukdagarnas fördelning för årets två sista månader. Statistiken omfattar därför enbart perioden januari till och med oktober. Fördelning sjukdagar, januari - oktober 2007 2008 Dagar % Dagar Totalt 41 736 36583 Dag 1 1 369 3,3 1388 Dag 2-14 5 648 13,5 5 259 Dag 15-90 5 391 12,9 4 713 Dag 91- 29 329 70,3 25 223

% 3,8 14,4 12,9 68,9

Under 2008 fortsätter utvecklingen med ökat antal karensdagar och minskade sjukdagar inom såväl sjuklöneperioden, dag 2-90, och långtidsfrånvaron över 90 dagar. Största minskningen av sjukdagar jämfört med 2007 återfinns i intervallet 1590 dagar samt 91dagar eller fler.

Frisktal Andelen anställda utan registrerad sjukfrånvaro är oförändrad, 35 procent. Kvinnorna ligger kvar på 32 procent medan männen ökat med en procentenhet till 48 procent. Med anledning av byte av personalsystem kan inte andelen anställda som haft en sjukfrånvaro mellan 0-5 dagar redovisas.

Kostnaden för produktionsbortfallet en dag i sjuklöneperioden med 80% sjuklön blir nästan 3000 kr. Hur kostsam sjukfrånvaron blir handlar till stor del om hur snabbt produktionsbortfallet kan återskapas, genom att medarbetaren återkommer helt i arbete eller vid långtidsfrånvaro när en vikarie uppnår full kapacitet .

Sjukfrånvarokostnader

Analys av sjukfrånvaro

•

Sjuklön

Den totala sjuklönekostnaden var 6,3 miljoner kr, en ökning med 3,3 procent. Kostnadsökningen härrör från sjukfall upp till 14 dagar där sjuklönen uppgår till 80 procent av lönen. Förklaringen till att kostnaderna har ökat trots att antalet dagar minskat i intervallet är kopplat till löneökningar som för 2008 uppgick till 6,6 procent i genomsnitt.

•

Övriga kostnader vid sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro innebär även andra kostnader och störningar i verksamheten förutom kostnaden för sjuklön, exempelvis minskad produktivitet utifrån kvalitet och kvantitet, administrativa kostnader, rehabiliteringskostnader, vikariekostnader och ökad personalomsättning.

15

15

11,1

10,2

10

10

8,7

10,5

10,2

0

4,9

4,9

-29

2007

502008

Ålder

0

Kvinnor

Bland kvinnorna är bilden den motsatta. Totala sjukfrånvaron har minskat med 14 procent, störst minskning av sjukdagar återfinns i intervallet 15-90 dagar.

41,9

9,3

40

39,0

37,6

22,4

5

30-49

•

30

6,2

5,8 5

Män

Sjukfrånvaron bland män har ökat med 7 procent. Antalet sjukdagar i intervallet 15-90 dagar har ökat med 43 procent. Karensdagarna har minskat och frisktalet har ökat något, vilket tyder på att antalet nya sjukfall minskat samtidigt som de blivit längre.

50

11,9

12,5

•

Antal sjukdagar

Procent Procent

Den positiva utvecklingen från 2007, med en stor minskning av sjukdagar för sjukfall som pågått längre än 15 dagar, har fortsatt under 2008. Bilden av minskat inflöde av nya långa sjukfall har därmed befästs.

Sjukdagar per anställd

Total sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro med åldersindelning

Vid beräkningar av den totala sjukfrånvarokostnaden är det värdet av den förlorade arbetsinsatsen, produktionsbortfallet, som står för den övervägande delen. För de allra flesta yrkesgrupperna uppgår det värdet till tre gånger timlönen. Med utgångspunkt från medellönen blir då produktionsbortfallet för en sjukfrånvarotimme ca 400 kr.

36,4

25,0

20

Kvinnor

Män 2007

37

Totalt 2008

10

Kvinnor

Män 2007

Totalt 2008

Personalekonomisk redovisning

Personal på Arbetsmiljöforum

De enda sjukdagar som ökat är karensdagar. Eftersom kvinnorna utgör en stor andel av totala antalet anställda ger förändringar i deras sjukfrånvaro ett direkt genomslag på den totala sjukfrånvaron. Trots att kvinnorna minskat sin sjukfrånvaro så har männen 40 procent lägre sjukfrånvaro än kvinnor. För 2007 var motsvarande siffra 50 procent. •

Tidsbegränsad sjukersättning

Andelen av den totala sjukfrånvaron som utgörs av tidsbegränsad sjukersättning, har ökat från 21 procent till 23 procent. Av sjukfrånvaron på 9,3 procent utgör 2 procentenheter tidsbegränsad sjukersättning. Sjukfrånvaro exklusive sjukersättning uppgår till 7,3 procent. •

Personalprogram Utifrån verksamhetsplan för hälsofrämjande arbetsplatser i Krokoms kommun har bland annat följande genomförts under 2008 med stöd av personalprogrammet:

• •

•

Årsarbetare och genomsnittlig frånvaro

Totalt antal sjukfrånvarotimmar motsvarar 103 årsarbetare, en minskning jämfört med 2007 då antalet timmar motsvarade 122 årsarbetare. Ett annat sätt att beskriva omfattningen av totala sjukfrånvaron är att alla anställda är frånvarande på grund av sjukdom i genomsnitt fem veckor per år. Det finns således all anledning att fortsätta arbetet med att få ner sjukfrånvaron. Hittills har insatserna främst riktats mot långtidssjukfrånvaron. Det arbetet ska fortsätta samtidigt som mer fokus på korttidsfrånvaron behövs utifrån att antal sjukfall ökat de senaste tre åren och att korttidsfrånvaro är förenad med höga kostnader.

• • • •

Dialogdag med fokus på hälsa och arbetsmiljö. Deltagare var ledande politiker och tjänstemän samt fackliga företrädare. Program för hälsoundersökning för samtliga medarbetare. Inom tre år ska programmet vara genomfört. Till och med 2008 har 60 procent av medarbetarna genomgått undersökningen och resterande 40 procent fördelas det tredje året , 2009. Projekt med särskild - och förebyggande arbetsanpassning i syfte att möjliggöra tidigare återgång i arbete samt motverka sjukskrivning. Totalt åtta personer deltog i projektet. Utredning om företagshälsovård som resulterade i att en företagshälsovårdssamordnare anställdes tillsvidare. Stödverktygen för rehabiliteringsprocessen reviderades till följd av lagändringar (rehabiliteringskedja). Stöd till verksamheten med förankring av samverkansavtalet och genom utveckling av arbetsplatsträffar. En kortversion av samverkansavtal och en broschyr om arbetsplatsträffen har utarbetats.

38

• • • • • • • • • • •

Arbetsmiljöforum ,vår och höst. Kommuens samverkansforum för utbildning, information och dialog för chefer och skyddsombud. Två nätverksträffar för hälsoinspiratörer Utbildning i samarbete med Försäkringskassan om sjukförsäkrings- och rehabiliteringsfrågor för chefer och fackliga företrädare. Samverkansträffar med försäkringskassan i syfte att förbättra rehabiliteringsarbetet, samt påbörja diskussion om att teckna avtal om samarbetsformer. Inlett projektsamarbete med försäkringskassa, arbetsförmedling, primärvård och Mittuniversitet, med syfte att hitta en lösning för långstidssjukskrivna. Förebyggande gruppinsats via Commodia för 24 personer i riskzon för sjukskrivning på grund av belastningsbesvär. Ytterligare en grupp startade i november. Arbetsmiljökonsulten har haft personlig genomgång och introduktion av hälsooch arbetsmiljöområdet för nya chefer. Uppföljning av rutiner vid sjukfrånvaro och rehabilitering. Chefsinformation fyra gånger per år i aktuella personal- och arbetsgivarfrågor. Lönekartläggning med hjälp av verktyget ”lönevågen” för att undersöka om det finns osakliga löneskillnader kopplat till kön. Handlingsplan har upprättats. Motionskampanj för alla anställda i kommunen.

Investering och avyttring Vård och omsorg

Mindre inventarieförnyelse har skett på olika ställen inom vården och administrationen på c:a 0,5 mkr.

Vatten- och avloppsverksamhet Utgifterna inom VA-verksamheten har legat på lägre nivå än planerat och har präglats av slutförande av diverse projekt och planering/utredning av kommande aktiviteter. Förberedelse för nyanläggande av Rödöns avloppsreningsverk med anslutande ledningsnät har startat och beräknas färdigställas under senare del av 2009. I Laxsjö och Rörvattnet har anläggningar för grunvattentäkter byggts med ökad vattenkvalitet, mindre kemikalieanvändning samt bättre skydd mot ex. föroreningar. Även åtgärder för att anlägga grundvattentäkter i Trångsviken och Nälden pågår. Efter dessa åtgärder kommer ytvattentäkter enbart att finnas på ett fåtal orter i kommunen. Fullmäktige har beslutat att vattenmätare ska installeras hos samtliga abbonenter. Smärre utgifter för detta har belastat 2008.

En industrilokal i Föllinge, Backen 7:2, före detta kommunförråd, har avyttrats till en köpeskilling om 375 tkr. Den så kallade Disponentvillan i Vaplan är såld för 810 tkr. Norrgård 1:71 i Föllinge är avyttrad för 125 tkr.

Även bilbiotektet har stått för en ganska omfattande uppdatering av armatur och inventarier. Cirka 190 var budgetarat för dessa investeringar.

Exploatering för bostäder

BOU har under året även investerat i paviljongerna på Hissmoskolan till en budgeterad kostnad på 72 tkr.

Kulturskolan har förbrukat cirka 55 tkr i inventarier under året.

Sånghusvallen etapp1 är färdigställd i så motto att byggande har börjat och de flesta tomterna är sålda, cirka hälften bebyggda och bygglov är beviljat på cirka 75 procent av tomterna. Slutarbeten i form av asfaltering och planteringar planeras till 2010. Arbetena på Sånghusvallen etapp 2, 32 st småhustomter, är upphandlade och igångsatta februari 2009 och erbjuds tomtkön i februari 2009. Projektering är inledd för etapp3 Sånghusvallen, 23 tomter. I samband med exploatering av Sånghusvallen har vatten- och avloppsledning till handels- och affärsområdet Åsbacken dragits. Investeringen har erhållit omställningsmedel efter försvarsnedläggningarna med 2 mkr. En industritomt i Åsbacken har sålts.

Upprättande av skyddsområde för vattentäkt i Uddero har påbörjats under året. Vilket innebär att särskilda regler för verksamhet och byggande gäller inom området samt att skyltning måste ske.

Diverse

Renhållning

Under året har 800 tkr prioriterats till reinvesteringar av inventarier i förskolor och skolor. Dessa investeringar har spänt över alla verksamheter på respektive rektorsteam, där varje rektorsteam fått göra en prioriteringsordning tillsammans.

I Föllinge tätort har anlagts en återvinningscentral för grovavfall. I anläggningen inryms även en station för förpackningar. Öppning sker i april 2009. Den gamla återvinningscentralen Tornäs stängs därmed och återställning ska genomföras.

Egna fastigheter Nya förskolor ska byggas i Ås vid Sånghusvallen och i Dvärsätt vid skolan. Färdigställande till skolstart hösten 2009. Värmepumpar installerade i Hovs skola och badhus i Alsen för att ersätta olja- och elpannor. Förskolan Lyckebo i Krokom har byggts om för att anpassa lokalen till aktuell verksamhet. Lokaler för Lärcentrum har färdigställts på Nyhedens skola i Krokom som en åtgärd att frigöra administrativa lokaler i Krokoms centrum. På Hissmoskolan har ny takkonstruktion uppförts och stora renoveringsarbeten i övrigt genomförts. I övrigt har genom samhällsbyggnadsnämndens försorg genomförts smärre insatser gällande ex lokalförändringar, arbetsmiljöåtgärder, gator och parker.

Förbättring av avledning av dagvatten i centrala Änge har genomförts.

Barn och utbildning (BOU)

Nästa stora investering för BOU har varit uppstarten av två nya avdelningarna för Sånghusvallen ca 425 tkr avsattes i budget för inventarier och uppstart.

Arbetsmiljöåtgärder i form av ljudabsorbenter, belysning, markiser och staket har gjorts på ett flertal skolor och förskolor. Barnvagnsbodar till tre förskolor har satts upp. Barn- och utbildningsförvaltningen har under året fortsatt den påbörjade satsningen på reinvesteringar och nyinvesteringar av datorutrustning med 1,8 mkr. Fullföljande och vidareutveckling av konceptet ”Framtidens klassrum”, med större möjligheter att använda IT i pedagogiken med ljud och bild, har skett. Cirka 65 klassrum har hittills utrustats med tekniken och lika många bärbara PC finns i skolorna. En förstärkning av IT-infrastrukturen, i form av fiber och fastighetsnät har skett på skolor och förskolor under året för att kunna möta upp mot det ökade behovet av snabbare datakommunikation. 50 bärbara datorer har inköpts för att genomföra satsningen på kompetensutveckling kallad PIM, praktisk IT och mediekompetens, riktad mot pedagogisk personal. Satsningen pågår 2008-2010.

Övrigt

Den del av utgifterna för bostadsanpassning som kan återanvändas redovisas som investeringar och uppgick 2008 till 283 tkr. Enhet tkr=tusen kronor

Bokslut 2008 utgift inkomst netto





B udget 2008 utgift i nkomst netto

Barn och utbildning -4,8 0,0 4,8 -5,8 0,0 5,8 Kommunstyrelsen -1,5 0,0 1,5 -2,4 0,0 2,4 Socialnämnden -0,5 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 Samhällsbyggnad - VA -6,6 2,0 4,6 -11,1 0,0 11,1 - Renhållning -2,1 0,0 2,1 -2,0 0,0 2,0 - Förskola och skola -4,8 0,0 4,8 -23,6 0,0 23,6 - Social omsorg -0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 - Energiåtgärder -1,0 0,0 1,0 -1,7 0,0 1,7 - Bostadsanpassning -0,3 0,0 0,3 -0,4 0,0 0,4 - Idrottshallar/samlingslokaler -13,4 0,0 13,4 -20,2 0,0 20,2 - Vägar, park, mark -1,5 0,0 1,5 -0,9 0,0 0,9 - Exploatering boende -12,5 11,4 1,1 -12,5 14,5 -2,0 - Diverse -0,9 0,6 0,3 -2,4 0,0 2,4 Delsumma samhällsb: -43,3 14,0 29,3 -74,8 14,5 60,3

Summa investeringar totalt -50,1

39

14,0

36,1

-83,0

14,5

68,5

Utfall mot budget 1,0 0,9 -0,5 6,5 -0,1 18,8 -0,2 0,7 0,1 6,8 -0,6 -3,1 2,1 31,0

32,4

Ekonomisk översikt Enheter: mkr = miljontals kronor

Balanskravet och god ekonomisk hushållning Plus 14,8 mkr var kommunens resultat 2008, och för hela koncernen 15,7 mkr, vilket uppfyller balanskravet om intäkter överstigande kostnaderna. I åtta år ekonomin kunnat stärkas. Vi har hittills kunnat tillgodogöra oss mycket av de ökade skatte- och bidragsintäkterna och stärkt vår balansräkning. Sammantaget sedan 2001 har det egna kapitalet tillförts 148 mkr i form av överskott i resultaträkningen. Ser man hur mycket resultatet tillför finansieringen av kommunen är det under samma period 390 mkr. Medel som har kunnat täcka nettoinvesteringar på 231 mkr, amortering av lån med 69 mkr, minskat pensionsskulden och förbättrat vår likviditet. I kölvattnet på lågkonjunkturen har emellertid tillväxten av kommunernas inkomstbas, skattekraften, stagnerat. Nu väntas flera år med krympande ramar väntas.

Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen är det sedan 2004 krav på att kommuner ska ha verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, utöver de finansiella mål vi redan har. Inom kommunen pågår arbete med måloch resultatstyrning. Vi har dock för 2008 inte en sammanhållen målbild, med väl formulerade mål som formellt fyller lagens krav. För 2009 har kommunfullmäktige fastställt nya strategiska mål för kommunstyrelsen och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning för nämnderna.

Översikt över resultaträkning och budget Budget Budget 2011 2010 Skatteintäkter Finansnetto Verksamheterna Avskrivning Årets resultat

763 -5 -714 -27 17

735 -5 -687 -25 18

Utfallet i verksamheterna Under året har nämndernas resultat i förhållande till budget förändrats obetydligt. Sammantaget finns på nämndsnivå en god följsamhet mot budget. Budgetutfall i mkr Nämnd/styrelse

Kommunstyrelsens verksamheter

0

Gymnasieförbund

-1

Socialnämnd

-2

Barn- & utbildningsnämnd

-3

Samhällsbyggnadsnämnd

-3

Helår

Bygg- & miljönämnd

0

0,3

0,1



-10,0

Räddningstjänstförbund

0,0

0,0

Jämtlands gymnasium

-2,2

-2,0

Socialnämnd

-3,2

0,2

Barn- & utbildningsnämnd

-0,1

1,4

Samhällsbyggnadsnämnd

0,0

-1,3

Bygg- & miljönämnd Summa

0,0

0,2

-5,2

-1,4

Efter fullmäktiges beslut om budget 20092011 har försämrade skattekraftsprognoser inneburit att verksamhetsramarna får sänkas ytterligare.

Kommunfullmäktiges mål •

Alternativa driftformer Verksamheterna ska fortsatt pröva verksamheter för konkurrensutsättning, med stöd av kommunens policy för alternativa driftformer, och konkurrensutsätta minst en av nämndens delverksamheter. En policy för intraprenad är under framtagande.

Budgeten för 2009 når inte fullmäktiges resultatmål om ett överskott om 18 mkr (2% av bruttointäkterna). Ett medvetet avsteg från de finansiella målen görs för planperioden, då kommunen beslutat möta och främja den framtida befolkningstillväxten genom stora investeringar främst riktade mot barnomsorg och skola.

Resultat före extraordinära poster ska uppgå till 2 % av bruttointäkterna, vilket motsvarar cirka 17 mkr. Utfall 2008 15 mkr = 1,7%. Ett medvetet avsteg från målet har beslutats av kommunfullmäktige. Då resultatet är högre än budgeterat, så har resultatmålet för 2008 uppnåtts.

•

Budget 2009-2011

Likviditeten ska på tre års sikt uppgå till c:a 30 mkr, vilket motsvarar en månads personalkostnader. Utfall 2008 = 61 mkr vid årsskifte. Målet är uppnått

•

Under hösten 2008 framkom prognoser om den kommande skattekraftutvecklingen som föranledde ytterligare sänkningar av verksamheternas ramar.

712 -5 -668 -24 15

Investeringarna ska finansieras utan nya lån och inte uppgå till mer än avskrivningarna, det vill säga cirka 26 mkr per år. Utfall 2008 = 36 mkr. Fullmäktige har beslutat göra avsteg från målet för att tillgodose servicebehov inom skola och barnomsorg till följd av befolkningstillväxten.

Kommunfullmäktiges resultatmål 2011

2010

2009

2008

2007

Utfall mot budget

2007

2006

2005

2004

Resultat exkl avtal med staten Kommunfullmäktiges mål

689 -2 -644 -28 15

Verksamheternas resultat, inkl lönereserv

40

-1

Rädningstjänstförbund

Halvår

Kommunstyrelsen

Budget Bokslut 2009 2008



Budgetsänkningar 2010

17 19

2008 3 -1

18 18

9 2

15 18

8 -6

15 17

6 4

19 16

-2 -2

Ekonomisk översikt •

När likviditetsmålet uppnås ska den totala långfristiga skulden minskas antingen genom amortering av låneskuld eller av verklig avsättning till pensionsskuld. Utfall 2007: Upplåning har genomförts med 25 mkr. Fullmäktige har beslutat göra avsteg från målet för att tillgodose servicebehov inom skola och barnomsorg till följd av befolkningstillväxten. Målet är uppnått.

Fr o m 2009 har dessa nya finansiella mål antagits: Vi når god ekonomisk hushållning genom bred delaktighet och kunskap. •

Resultatet uppgår till minst 2 % av in- täkterna

•

Likviditeten motsvarar minst en må- nads personalkostnader

•

Soliditeten/egenfinansieringen är minst 44 %.

Kommunalskatten i % över riksgenomsnittet 2008 Kommunens skattesats 9 Total skattesats (ej kyrkoavgift) 4

Kostnads - och intäktsutvecklingen Bruttokostnaderna i verksamheterna ökade med 3,6% (3,5%), varav personalkostnaderna ökade med 5,2% (6,0%) och övrigt med 0,8% (0,4%). Skatteintäkterna steg med 1,7% (5,2%), statsbidrag inom skattesystemet ökar 5,9% (3,1%) och verksamheternas intäkter steg +3,9% (-5,0%). 63% (61%) av kostnaderna är personalkostnader.

Sedan 2002 har ökningen varit totalt 320 personer. I underlaget för budgeten förväntas en försiktig ökning av folkmängden.. tack vare inflyttning till exploateringsområden i Ås-Krokom-Dvärsätts området.

Skatter och bidrag Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Sålda tjänster, ex utbildning Förs anläggningstillg samt div Övriga intäkter

Omsättning

689 9 51 16 72 10 1 1

849

670 10 48 14 70 10 0 1

823

Avskrivningarna belastar resultatet med 27,7 mkr, som är 1,7 mkr mer än budget. Extra avskrivningar har genomförts för att justera för högt värderade fastigheter.

Balanslikviditet Balanslikviditeten, det vill säga betalningsförmåga på kort sikt, har ökat, från 68 till 81% mellan 2007-2008 och Likviditeten uppgick vid årsskiftet till c:a 61 mkr. Detta är en följd av ökad upplåning. 2008 2009 2010 2011

2006 640 10 44 16 77 9 0 3

799

Personalkostnader i andel av bruttokostnaderna % 63 60,7 60,5

81

68

79

89

Befolkningsförändringens sammansättning 1998-2007 Krokoms kommun 200 150 100 50 0

Pers

Ännu ett år har folkmängden ökat, +20 personer (+34) och vid årsskiftet var antalet invånare 14 324. Födelseöverskottet är hela 40 personer och inflyttade från annat land +22. Inrikes flyttningar visar underskott med -42. Diagrammet nedan visar sammansättningen av befolkningsförändringarna 1998-2009.

2007

Finansnettot har därmed förbättrats då räntekostnaden på pensionsavsättningen sjunkit.

(mål = 100 %)

Skatte- och statsbidragsintäkterna följer budget. Överskottet förklaras genom befolkningstillväxt och förbättrad skattekraft

2008

Engångsbetalningen av pensionsavsättningen, 64 mkr, som beslutades 2007 har genomförts under året, till vilken endast en upplåning om endast 25 mkr krävdes.

Balanslikviditet %

Kommunalskatt och befolkningsutveckling

Omsättning miljoner kr

2007 8 4

Lån och finansnetto

Immigrationsnetto

-50

Inrikes nettoinflyttning Födelseöverskott

-100 -150 -200 -250 -300 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År

2005 613 9 43 16 72 21 1 1

776

Investeringsutgifter miljoner kr 2008

2004 596 10 40 16 63 29 2 1

Kommunen Koncernen

Låneskuld miloner kr

36 40

105

2006

2005

2004

80

80

80

90

20

23

25

-2,7

-2,6

-3,8

-5,5

0,4

0,4

0,6

0,9

21 26

Lånefinansiering av anläggningstillgångar % 27 21 Finansnetto miljoner kr

757



-2,3

Finansnetto i andel av skatt % 58,6

2007



60 41

0,3

79 84

27 43

18 23

Ekonomisk översikt

Pensionsförpliktelser

Borgensåtaganden

Soliditet

Kommunens pensionsförpliktelser redovisas dels som en avsättning på skuldsidan av balansräkningen, dels som en ansvarsförbindelse utom balansräkningen och dels redovisas den del av kommunens pensionsåtagande som kallas avgiftsbestämd ålderspension som kortfristig skuld.

Kommunens borgensåtaganden har minskat med netto 21 mkr och uppgår nu till 342 (363) mkr, varav 324 (342) mkr avser Krokomsbostäder AB.

Soliditeten speglar hur mycket av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. En hög soliditet ger låga finansiella kostnader men kan samtidigt innebära att den nu skattebetalande generationen betalar för de investeringar, som den kommande generationen ska utnyttja.

Förpliktelse per 31 dec

Borgensåtaganden (mkr) 2008

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23,0 Ansvarsförbindelser för pensionsskuld Avgiftsbestämd ålderspension Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser

Utanför kommunkoncernen har omfattningen av borgensansvar minskat med 3 mkr och uppgår till 18 mkr. Riskexponeringen har därmed minskat.

2007 18,9

393,8

385,1

17,6

17,1

0,0

0,0

434,4

421,1

Visstidsförordnanden



Bokslut Bokslut



2008

2007

Krokomsbostäder

323,9

341,9

Bostadslån egna hem

5,5

6,0

Ishall

5,5

5,7

Bygdegårdar

2,8

3,6

Äldrekooperativ

3,1

4,7

Förskolor

0,9

0,9

Övrigt

0,2

0,2

341,9

363,0

Summa

Inom koncernen finns inga visstidsförordnanden med förtida pensionsåtaganden, så kallade fallskärmsavtal för anställda, inklusive chefer. Utifrån bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda, finns tre åtaganden om visstidspension.

- Löneökning 1% -4,8 - 10 heltidstjänster +/-3,8 - Prisförändring med 3% på varor och tjänster +/- 8,2 - Ekonomiskt bistånd med 10% -0,9 - Minskad likviditet med 10% -0,4 - Förändrade marknadsräntor med +/-1% +/-1,0

Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Krokoms kommun och Krokomsbostäder AB till 100%. Norra Jämtlands räddningstjänstförbund, 26%, och Jämtlands gymnasieförbund, 19% (19 %) har konsoliderats i den sammanställda redovisningen med proportionell metod utifrån nämnda procenttal.

Visstidspensioner

Känslighetsanalys mkr

För Krokom har soliditeten varit låg bland annat till följd av infriade borgensåtaganden och tidigare stora minusresultat, vilket tärt på kommunens egna kapital. Sedan 2001 då serien av positiva resultat inleddes har soliditeten mer än fördubblats, från 22 % till 49 %. Om de investeringsplaner som föreligger verkställs kommer troligtvis soliditeten att minska.

Överskottet för koncernen blev 15,7 (21,0) mkr. Norra Jämtlands räddningstjänstförbund ger ett överskott om 0,6 mkr. Jämtlands gymnasieförbund visar ett minusresultat på 6,5 mkr och Krokomsbostäder AB överskott om 2,0 mkr.

- Ökade taxor med 1% +0,6 varav konsumtionsavgifter 1% +0,35 - Förändrade statsbidrag i skattesystemet med 1% +/-2,1 - Utdebitering av kommunalskatt med +/-1 kr +/-22,3 - Befolkningsförändring +/-100 personer (skatteeffekt) +/-5,0

42

Krokomsbostäder och koncernen

Krokomsbostäders uppdrag är att tillhandahålla bostäder och lokaler av bra kvalitet och med god boendemiljö, både ute och inne, till enskilda personer, företag och offentlig sektor. Objekten ska upplåtas med hyresrätt på marknadsmässiga villkor. Bolaget ska för löpande drift inte vara beroende av andra tillskott utöver hyresintäkter än räntebidrag och ägarkapital.

Ägardirektiv - uppföljning Avtal med staten, ”bostadsakuten”, är slutredovisat och godkänt. Soliditeten har ökat från 5,7 procent till 6,5 procent. Underhållsnivån har sänkts från 108 kronor per kvadratmeter år 2007 till 87,50 kr 2008 till följd av starkt ökande finansiella kostnader. Snabbare och mer omfattande information ges till ägaren. Bolaget följer tillämpliga rutiner och policys som gäller för Krokoms kommun.

Året som gått Resultaträkning Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella nettokostnader Årets resultat

2008 88,1 -72,2 15,8

2007 88,2 -75,5 12,7

-13,8 2,0

-11,7 1,0

Koncernen Krokoms kommun med dotterföretag omfattade år 2008 följande: Krokoms kommun

Andel

Krokomsbostäder AB 100% Jämtlands gymn.förbund 19% N.Jämtl.Räddningstj förb. 26%

Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar S:a tillgångar

2008 364,3 1,8 366,1

2007 376,1 4,0 380,1

Eget kapital (EK) Långa skulder Korta skulder Summa skulder och EK

23,9 325,4 16,8 366,1

21,9 343,1 15,1 380,1

Amortering av fastighetslån har kunnat ske med 17 miljoner kr. Av de totala avskrivningarna om 12,1 miljoner kr utgör 1,5 miljoner kr en engångsnedskrivning av Backen 2:115, Trefaldighetsvägen i Föllinge. Soliditeten har ökat stadigt de senaste 10 åren från 1,3 procent till 6,5 procent. Bruttoräntan på fastighetslånen har under året uppgått till i genomsnitt 4,3 procent vilket är 0,8 procent högre än föregående år.

Underhåll Underhåll i form av 100 lägenhetsrenoveringar har genomförts. Installation av automatiska dörröppnare i Krokom, fönsterbyten på Genvägen i Krokom, asfaltering av parkeringsytor, komplettering av lekutrustning och förbättring av utemiljö till en sammanlagd kostnad av 9,1 miljoner kr. Värdehöjande investeringar har bland annat gjorts i form av helrenovering av 10 bostäder och tillbyggnad av balkonger i centrala Krokom.

Uthyrning

Lägenhetsbeståndet består av 1 287 bostäder, vilket är en minskning på 10 år med 120 st. Antalet lediga lägenheter uppgick vid årets slut till 64 stycken motsvarande 5,0 procent av beståndet vilket är 26 stycken flera än vid årets början. Hyresvakanserna finns till största delen i Föllingeområdet och Änge. Vid mätningen i februari 2009 var 66 (40) lägenheter lediga. Vakanskostnaden motsvarar 36,65 kr per kvadratmeter, en minskning med 42,78 kr sedan 1998. Antalet helårsanställda har minskat från c:a 38 till 31 personer. Sjukfrånvaron steg med 2,6 procent till 10,1 procent.

Framtid

En noggrann analys av ekonomin för samtliga fastigheter ska genomföras under ledning av VD för att kunna forma en åtgärdsplan för att stärka företagets ekonomi. Under våren 2009 har kommunfullmäktige beslutat att godkänna en eventuell försäljning av ett antal fastigheter med syfte att förbättra ekonomin.

KBAB:s styrelsen utses av kommunfullmäktige och har från ordinarie bolagsstämman 2008 följande sammansättning: Ordförande Elisabeth Sallin (M) Vice ordförande Jörgen Blom (V) Verkställande direktör Kenneth Karlsson

Engagemang utanför koncernen Jämtkraft



0,8 %

Övriga medlemskap/andelar:

•

• •

•

Inlandskommmunernas ekonomiska förening Naboer Föreningen Sveriges vattenkraftskom muner Småkom

43

• • • •

• •

Kommuninvest, andel 660 tusen kr Länstrafiken Upphandlingsnämnd Finsam (Finanseill samordning för psykiskt handikappade Kreditgarantiföreningen Jämtland Mid Sweden Science Park AB

Resultaträkning kommunen och koncernen

Kommunen 2008 2007 2006

(Belopp i miljoner kr)

Koncernen 2008

2007

Verksamheter

Not

Intäkter Kostnader Avskrivningar

1 158,6 1 -803,1 2-3 -27,7

Resultat 1 Verksamheternas nettokostnad

-672,2

152,7 -775,5 -24,8

160,8 -749,6 -25,9

237,7 -853,7 -41,7

233,8 -828,8 -39,4

-647,6

-614,7

-657,7

-634,4

Kommunalskatt Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning

4 4

477,1 212,2

469,3 200,4

446,0 194,3

477,1 212,2

469,3 200,4

Finansiella Intäkter Kostnader

5 5

2,9 -5,2

3,4 -6,1

3,2 -5,8

3,7 -19,6

4,2 -18,5

Resultat 2 Resultat före extraordinära kostnader/intäkter

14,8

19,4

23,0

15,7

21,0

Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Avsättning

0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 0,0

0,0 0,0 0,0

14,8

19,4

23,0

15,7

21,0

Årets resultat = förändring av eget kapital

6

Nyckeltal Utdebitering (kr/skkr) 22,52 22,52 22,52 22,52 22,52 Intäkter i andel av kostn 20% 20% 21% 28% 28% Resultat 1 i andel av skatt/bidrag 98% 97% 96% 95% 95% Resultat 2 i andel av totala intäker. Mål = 2% 1,7% 2,4% 2,9% 1,7% 2,3% Räntenetto i andel av skatt/bidrag 0,3% 0% 0% 2,3% 2,1% Årets resultat i andel av totala intäkter 1,7% 2,3% 2,9% 1,7% 2,3% Årets resultat i andel av skatteintäkterna 2,1% 2,9% 3,6% 2,3% 3,1%

44

Balansräkning kommunen och koncernen

Kommunen 2008 2007 2006

(Belopp i miljoner kr)

Tillgångar

Koncernen 2008

2007

Anläggningstillgångar

Not Materiella anläggningstillgångar Inventarier 3 16,9 17,7 18,9 26,0 25,7 Fastigheter 2 364,9 356,0 359,1 728,5 730,9 Summa materiella anläggningstillgångar 381,8 373,7 378 754,5 756,6 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 7 8,2 8,1 8,1 2,6 2,4 Långfristiga fordringar 7 3,1 3,9 5,8 4,2 4,7 Summa finansiella anläggningstillgångar 11,3 12,0 13,9 6,8 7,1 Summa anläggningstillgångar 393,1 385,7 391,9 761,3 763,7

Omsättningstillgångar Förråd mm Fordringar 8 38,1 38,8 45,9 Kassa och bank 9 60,8 88,1 52,7 Summa omsättningstillgångar 98,9 126,9 98,6

0,7 41,2 72,4 114,3

0,7 41,5 101,8 144,0

Summa tillgångar

492,0

512,6

490,5

875,6

907,7

224,1 14,8 238,9

204,7 19,4 224,1

181,7 23,0 204,7

243,6 15,7 259,3

222,6 21,0 243,6

23,0 2,5

18,9 2,5

77,8 2,5

26,7 2,5

22,0 2,5

105,0 122,6

80,0 187,1

80,0 125,5

431,3 155,8

424,4 215,2

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital Ingående eget kapital 6 Årets förändring av eget kapital 6 Summa eget kapital

Avsättningar

Avsättning för pensioner 15 Avsättning för återställande av deponier

Skulder

Långfristiga skulder Kortfristiga skulder

11 10

Summa skulder

227,6

267,1

205,5

587,1

639,6

Summa skulder och eget kapital

492,0

512,6

490,5

875,6

907,7

12 16 14

341,9 393,8 4,0

363,0 377,3 385,1 317,4 3,4

18,0 393,8 4,0

21,1 385,1 3,4

13

12,7

12,7

81% 27% 49% -31%

68% 21% 44% -31%

Ställda panter och ansvarsförbindelser mm Borgensåtaganden Ansvarsförbindelser pensioner Framtida årliga förfallobelopp fordonsleasing Villkorat ägartillskott Villkorat ägartillskott, Krokombostäder AB

Nyckeltal Balanslikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) Lån till anläggningstillgångar Soliditet Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner (Soliditet= långsiktig betalningförmåga)

45

12,7

79% 20% 42% -23%

73% 57% 30% 30%

67% 56% 27% -16%

Kassaflödesanalys

Kommunen 2008 2007 2006

Den löpande verksamheten

Koncernen 2008

2007

Not

Årets resultat från resultaträkningen 14,8 19,4 23,0 15,7 23,4 Justering för av- och nedskrivningar 28,5 26,8 29,8 42,8 40,2 Justering för gjorda avsättningar 4,1 4,3 11,3 4,7 4,6 Justering för ianspråktagna avsättningar 0,0 -0,4 -0,7 -0,4 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -1,3 -1,2 -1,3 Medel från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital (delsumma) 46,1 50,1 62,2 61,9 67,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 8 0,7 7,1 -16,4 0,3 6,6 Ökning/minskning kortfristiga lager 0,0 Minskad avsättning omgjord till kortfristig skuld -63,2 -63,2 Ökning/minskning kortfristiga skulder 10 -64,4 61,6 7,6 -59,4 61,8 -17,6 55,6 53,4 2,8 73,0

Investeringsverksamheten

Investering i materiella anläggningstillgångar 2-3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2-3 Investering i finansiella anläggningstillgångar 7 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 7

-36,1 1,3 -0,2 0,0 -35

-21,3 0,4 0,0 0,0 -20,9

Nyupptagna lån 11 Amortering av skuld 11 Ökning av långfristiga fordringar 7 Minskning av långfristiga fordringar 7

25,0 0,0 0,0 0,3 25,3

0,0 0,0 0,0 0,7 0,7

-27,3

35,4

-79,1 -40,2 3,0 1,4 -0,1 -0,4 0,0 -76,2 -39,2

Finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde

0,0 25,0 0,0 -18,3 -0,1 0,7 0,3 0,6 7,0

-22,2

-29,4

Förändring av likvida medel Likvida medel vid årets början 9 Likvida medel vid årets slut 9

88,1 60,8 -27,3

52,7 88,1 35,4

74,9 52,7 -22,2

101,8 72,4 -29,4

Mkr

Årets resultat och likviditetstillskott ur resultatet 70 60 50 40 30 20 10 0 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

År Årets resultat

Likviditet från resultaträkningen

Figurens nedre kurva visar årets resultat, den övre kurvan är rensad från transaktioner som inte är in- eller utbetalningar, till exempel avskrivningar, och visar hur resultatet förbättrar likviditeten. Likviditetstillskotten har möjliggjort amortering av lån och investeringar.

46

-25,6 3,5 -0,3 0,0 -22,4 0,0 -14,0 0,0 0,7 -13,3

37,3 64,5 101,8 37,3

Noter

Noter till resultat- och balansräkning. Kassaflödesanalys Not 1 Externa kostnader/intäkter i verksamheterna Underlag för kommunens belopp återfinns i driftredovisningen direkt efter noterna. Kommunen Korrigering för interna poster, personalomkostnader och dylikt har skett enligt följande: Kostnad Saldo enligt driftredovisning: -863 703,0 Interna poster 93 193,5 Pensionskostnader -31 635,1 Semesterlöneskuld -930,2 Avyttring/rivning av anläggningstillgång -32,6 Summa avgående/tillkommande poster 60 595,6 Kommunens externa -803 107,4

Intäkt 197 054,0 -39 422,6 0,0 0,0 991,2 -38 431,4 158 622,6

Resultat -666 649,0 53 770,9 -31 635,1 -930,2 958,6 22 164,2 -644 484,8

88 053,0 15 602,0 91 186,0 -115 803,0 237 660,6

27 981,0 888,0 -398,0 0,0 -616 013,8

Kommunen 2008 2007

Koncernen 2008



Anskaffningsvärde 10,1 11,7 Årets nyanskaffningar 0,0 0,1 Ackumulerade upp-/nedskrivningar -3,0 -4,5 Årets upp-/nedskrivningar -1,4 Årets försäljningar, bokfört värde 0,0 -0,2 Överflyttat till Verksamhetsfastigheter Delsumma 5,7 7,1

20,7 0,0 -3,0 -1,4 0,0 0,0 16,3

Verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde 332,7 329,8 Årets nyanskaffningar 8,0 4,8 Ackumulerade avskrivningar -90,8 -80,0 Årets avskrivningar -11,7 -11,6 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 3,8 3,8 Årets upp-/nedskrivningar -2,6 0,0 Årets försäljningar, bokfört värde -0,3 -1,0 Överflyttat från Markreserv Delsumma 239,1 245,8

332,9 8,0 -90,8 -11,7 3,8 -2,6 -0,3 0,0 239,3

329,8 4,8 -80,0 -11,6 3,8 0,0 -1,0 0,0 245,8



Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde Bokfört värde Krokomsbostäder netto Delsumma

64,9 63,9 4,4 3,2 -21,9 -19,7 -2,9 -3,0 0,0 0,0 0,0 -1,3 0,0 0,0 44,5 43,1

64,9 4,4 -21,9 -2,9 0,0 0,0 0,0 352,3 396,8

63,9 3,2 -19,7 -3,0 0,0 0,0 -1,3 364,3 407,4



Publika fastigheter Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde Delsumma

43,3 38,4 1,2 6,6 -16,3 -15,3 -2,2 -2,0 -0,1 -0,1 -0,3 0,0 -0,8 25,6 26,8

43,3 1,2 -16,3 2,2 -0,1 -0,3 0,0 25,6

38,4 6,6 -15,3 -2,0 -0,1 0,0 -0,8 26,8



Fastigheter för annan verksamhet Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde Delsumma

5,1 5,1 0,0 0,5 -2,0 -1,8 -0,2 -0,7 0,0 0,0 0,0 2,9 3,1

5,1 0,0 -2,0 -0,2 0,0 0,0 0,0 2,9

5,1 0,5 -1,8 -0,7 0,0 0,0 0,0 3,1



Koncernen Gymnasieförbundet 20% Räddningstjänstförbundet 26% Krokomsbostäder 100% Avgår koncerninterna poster Koncernens externa

2 Mark, byggnader, tekniska Markreserv

-60 072,0 -14 714,0 -91 584,0 115 803,0 -853 674,4

47

Budget -643 600,1 45 800,0 -26 500,0 -500,0 0,0 18 800,0 -624 800,1

2007 22,4 0,1 -4,5 0,0 -0,3 0,0 17,7

Noter Kommunen Koncernen Exploateringsfastigheter 2008 2007 2008 Anskaffningsvärde 29,8 46,1 29,8 Årets nyanskaffningar 17,7 4,4 17,7 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 0,3 -18,1 0,3 Årets upp-/nedskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar, bokfört värde -14 -2,3 -14,0 Flyttningar Delsumma 33,8 30,1 33,8

2007 46,1 4,4 -18,1 0,0 -2,3 0,0 30,1



Pågående ny-, till- och ombyggnad Anskaffningsvärde Årets nyanskaffningar Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade upp-/nedskrivningar Årets upp-/nedskrivningar Årets försäljningar, bokfört värde Justerat anskaffningsvärde Delsumma Summa fastigheter/anläggningar

0,0 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 13,1 0,0 364,7 356,0

0,7 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 13,8 0,0

0,0 730,9

Kommunen 2008 2007 Anskaffningsvärde 37,6 40,5 Årets nyanskaffningar 6,0 6,3 Ackumulerade avskrivningar -20,1 -22,5 Årets avskrivningar -6,7 -6,7 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 0,0 Årets upp-/nedskrivningar 0,0 Årets försäljningar, bokfört värde 0,0 Flyttningar netto 16,8 17,6 Hem-pc Anskaffningsvärde 0,0 6,6 Årets nyanskaffningar 0,0 Ackumulerade avskrivningar 0,0 -5,4 Årets avskrivningar 0,0 -0,9 Ackumulerade upp-/nedskrivningar 0,0 -0,3 Årets upp-/nedskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar, bokfört värde 0,0 0,0 0,0 Summa 16,8 17,6

Koncernen 2008 59,9 9,5 -34,3 -9,0 0,0 0,0 -0,1 0,0 26,0

2007 60,9 8,6 -34,3 -9,5 0,0 0,0 0,0 0,0 25,7

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 26,0

6,6 0,0 -5,4 -0,9 -0,3 0,0 0,0 0,0 25,7



3 Maskiner och inventarier

4 Skatteintäkter Kommunalskatt 22:52 (tkr) Skatteintäkter - eget underlag - avräkning 2007 korrigering - avräkning 2008 prognos SKL - fastighetsavgift Summa skatteintäkter Bidragsintäkter - skatteutjämning - generella statsbidrag - övriga statsbidrag Summa bidragsintäkter Totalt (SKL=Sveriges kommuner och landsting)

5 Finansiella intäkter och kostnader (tkr) Intäkter: Likvida medel Utdelning Övrigt Summa intäkter

Kommunen Bokslut 2008

Budget 2008

Bokslut 2007

481 640 -949 -3 460 18 795 496 026

475 000 0 0 18 800 493 800

469 257

152 989 40 406 -124 193 271 689 297

153 000 42 200 0 195 200 689 000

129 889 70 678 -117 200 450 669 707

Kommunen 2008 2007 2 668 3 100 60 59 154 192 2 882 3 351

Koncernen 2008 3 096 60 465 3 621

Fortsättning nästa sida.

48

469 257

2007 3 507 59 613 4 179

Noter 5 Finansiella intäkter och kostnader, fortsättning Kostnader Anläggningslån Ränta pensionsskuld Övrigt Summa kostnader

2 781 2 192 1 144 6 117

17 586 845 1 096 19 527

15 057 2 260 1 183 18 500

Kommunen 2008 2007 -21,7 52,7 36,5 -33,3 14,8 19,4

Koncernen 2008 -14,0 29,7 15,7

2007 52,0 -31,0 21,0

Kommunen Spec utlämnade lån 2008 2007 - Näskottshallen 0,5 0,5 - Trångsviksbolaget 1,4 1,7 - Jämtlands Gymnasieförbund 0,8 1,2 - Div föreningar, byalag 0,2 0,1 - Ytteråns Folketshusförening 0,1 0,3 - Östersunds kommun - Enskilda låntagare 0,1 0,1 Summa 0,1 3,9 Kommunen Specifikation värdepapper m m 2008 2007 - aktier 6,5 6,5 - andelar m m 1,1 1,0 - grundfondskapital 0,6 0,6 Summa 8,2 8,1

Koncernen 2008 0,5 1,4 0,6 0,2 0,1 1,3 0,1 4,2 Koncernen 2008 0,9 1,1 0,6 2,6

6 Årets resultat/eget kapital Det egna kapitalet förändras enligt följande (milj kr): Anläggningskapital Rörelsekapital Förändring över resultaträkning

3 470 727 1 011 5 208

7 Finansiella anläggningstillgångar

8 Fordringar (milj kr) - statsbidrag - div avgifter - periodiserat - Eu-fordran - div lån - mervärdesskatt - övrigt Summa Förändring (+=ökning)

(milj kr) Totalsaldo koncernkonto Kommunen och Krokomsbostäder --------- - banktillgodohavanden - kontanter Summa

Kommunen 2008 2007 -11,4

62,8

60,7 0,1 60,8

88,0 0,1 88,1

2007 4,5 13,0 0,9 4,5 4,2 4,1 10,3 41,5 8,6

Koncernen 2008

2007

72,3 0,1 72,4

101,7 0,1 101,8

De likvida tillgångarna hos Krokomsbostäder AB och Krokoms kommun samlas i ett koncernkonto som möjliggör ett ur räntesynpunkt effektivare likviditetsutnyttjande





Koncernen 2008 5,1 12,3 4,9 1,2 4,2 5,9 7,6 41,2 -0,3

2007 0,9 0,9 0,6 2,3

Fakturafordringarnas värde har nedjusterats med 605,9 tkr avseende obetalda fordringar per 2008-12-31 med förfallodag t o m 2007-12-31. Motsvarande belopp 2007 var 339 tkr.

9 Likvida medel



Kommunen 2008 2007 5,1 4,5 12,5 12,0 2,8 0,3 1,2 4,5 4,2 4,2 5,1 3,8 7,2 9,5 38,1 38,8 -0,7 16,4

2007 0,5 1,7 1,2 0,1 0,3 0,8 0,1 4,7

Fortsättning nästa sida.

49

Noter 10 Kortfristiga skulder

Kommunen Koncernen (milj kr) 2008 2007 2008 - periodiserat 46,8 114,5 58,4 - leverantörsskulder 26,0 28,2 35,9 - personalens skatter 7,2 7,6 8,2 - semesterlöneskuld inkl okompenserad övertid 34,6 33,7 40,2 - övrigt 8,0 3,1 13,1 Summa 187,1 122,6 187,1 155,8 Förändring (+=ökning) -64,5

11 Långfristiga skulder Ingående skuld Ökning Upplåning Summa ökning Minskning Amortering m m Inlösen Summa minskning Balanserad skuld

12 Borgensåtaganden

(milj kr) - Krokomsbostäder - bostadslån egna hem - ishall - bygdegårdar - äldrekooperativ - förskolor - övrigt Summa

Kommunen 2008 2007 80,0 80,0

2007 123,1 37 8,8 37,7 8,6 215,2 -59,4

Koncernen 2008 424,4

2007 437,9

25,0 25,0

0,0 0,0

25,0 25,0

0,0

0,0 0,0 0,0 105,0

0,0 0,0 0,0 80,0

18,1

13,5

18,1 431,3

13,5 424,4

Koncernen 2008

2007

5,5 5,5 2,8 3,1 0,9 0,2 18,0

6,0 5,7 3,6 4,7 0,9 0,2 21,1

Kommunen 2008 2007 323,9 341,9 5,5 6,0 5,5 5,7 2,8 3,6 3,1 4,7 0,9 0,9 0,2 0,2 341,9 363,0



Tidigare infriade borgensåtaganden har återvunnits med 15 tkr. Kommunen har inte tvingats lösa in något borgensåtagande under 2008. Krokoms kommun har i juni 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 223 kommuner som per 2008-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har ingåtts ett avtal om hur ansvaret ska fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna f ördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommu- ners respektive ägarandel i Kommuninvest. Krokoms kommun hade vid årsskiftet 2008/2009 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 0,30 procent.



Bidrag motsvarande lånekostnaderna för ett femårigt underhållslån har under 1994-99 utbetalats till Krokomsbostäder med respektive 1 740, 2 792, 2 612, 2 432, 2 252 och 872 tkr. Kommunens ägartillskott ska återbetalas då företagets reservfond återuppbyggts till 10 mkr.

13 Villkorat ägartillskott

14 Framtida årliga belopp fordonsleasing Betalda leasingavgifter Årliga framtida förfallobelopp Varav - förfallotidpunkt inom 1 år - förfallotidpunkt, inom 2-6 år - förfallotidpunkt, senare än 6 år



Kommunen 2008 2 192 4 004 2 025 1 979 0

Kommunen 2007 2 087 3 441 1 767 1 674 0

Fortsättning nästa sida.

50

Noter 15 Pensionsförpliktelser

Pensionsförpliktelser Pensionskuldens storlek baserar sig på beräkningar av Sveriges Kommunalanställdas Pensionskassa (KPA). Fr o m 1998 redovisas, enligt kommunal redovisningslag, intjänade pensioner före 1998 som en ansvarsförbindelse. Fr o m år 2000 redovisas även upplupen löneskatt för såväl avsättning som ansvarsförbindelse. Pensioner intjänade fr o m 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Inga särskilda placeringar för de totala förpliktelserna är gjorda. Efter beslut i fullmäktige har kommunen under 2008 betalat ut 6 3,2 mkr inkl löneskatt till individuellt pensionssparande, vilken är den del av pensionsavsättningen, som intjä- nats 1998-2003 och som är tillåten enligt gällande regler.

Kommunen Förpliktelse per 31 dec 2008 2007 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23,0 18,9



Ansvarsförbindelser för pensionsskuld Avgiftsbestämd ålderspension Finansiella placeringar (bokfört värde)

Totala förpliktelser

393,8 17,6 0,0

385,1 17,1 0,0

434,4

421,1

Koncernen 2008

2007

26,2 393,8 19,7 0,0

22,0 385,1 19,3 0,0

439,7

426,4



(varav statlig löneskatt på pensioner 24,26%) 84,8 82,2 86,1 83,5 Se även under redovisningsprinciper



Ingående avsättning inkl löneskatt 15,9 74,4 Utbetalningar -0,6 -0,5 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 0,6 2,1 Nyintjänande under året 1,3 1,1 Försäkring -50,8 Grundändring 0,8 Övrigt 0,5 0,1 Årets förändring av löneskatt, 24,26% 0,4 -11,3 Avsättning för pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 exkl ÖK-SAP 18,1 15,9

Kommunen Avsättningar för pensioner 2008 2007 inklusive löneskatt



Avsättning för pensionsförmåner intjänade fr o m 1998 ÖK-SAP, 3 st



Ingående avsättning inkl löneskatt Utbetalningar Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp Arbetstagare som pensionerats Årets förändring av löneskatt, 24,26%



Varav visstidspensioner förtroendevalda, 3 st 4,9 3,0 Aktualiseringsgrad 73,5% 71,1% ÖK-SAP, Överenskommen särskild avtalspension



Ingående pensionsskuld 385,1 Utbetalningar -7,6 Finansiell uppräkning, ränta och basbelopp 14,2 Aktualisering 1,3 Grundändring Övrigt -0,9 Årets förändring av löneskatt, 24,26% 1,7



Summa avsättning

3,0 3,4 -0,5 -0,5 0,1 0,2 1,9 0,4 -0,1

4,9

3,0

Kommunen 16 Ansvarsförbindelser 2008 2007 Pensioner intjänade t o m 1997-12-31



Pensionsåtaganden inklusive löneskatt

Årliga framtida förfallobelopp Varav - förfallotidpunkt inom 1 år - förfallotidpunkt, inom 2-6 år - förfallotidpunkt, senare än 6 år

317,4 -6,6 10,8 1,4 49,0 0,0 13,1

393,8

385,1

4 004 2 025 1 979 0

3 441 1 767 1 674 0

51

Driftsredovisning Redovisning i tkr (tusen kronor)

Redovisat 2007 Netto

Redovisat 2008 Kostnad

Redovisat 2008 Intäkt

Redovisat 2008 Netto

Budget 2008 Netto

Budget- avvikelse 2008

-2 103

-1 810

4

-1 807

-1 783

-24

Barn- och utbildningsnämnd Administration -5 024 Barnomsorg -54 210 Grundskola -107 688 Kulturskola -3 341 Bibliotek -3 659 Kultur Idrott Summa Barn- och utbildningsnämnd -173 922

-4 634 -84 178 -126 948 -3 812 -4 111 -2 677 -4 463 -230 823

82 22 951 15 653 504 101 209 120 39 620

-4 552 -61 226 -11 294 -3 308 -4 010 -2 468 -4 344 -191 203

-4 663 -62 069 -111 239 -3 308 -4 000 -2 451 -4 372 -192 102

111 843 -55 0 -10 -17 28 899

-68 211

-68 459

0

-68 459

-66 500

-1 959

-1043

-990

0

-990

-937

-53

-2

-12

0

-12

-5

-7

Socialnämnd Administration -3 955 Individ och familjeomsorg -27 085 Hemvård -124 216 LSS -56 760 Integration Arbetsmarknad Hjälpmedel 156 Summa Socialnämnd -211 860

-4 299 -37 035 -159 520 -83 535 -8 209 -3 161 0 -295 759

843 6 365 33 266 22 675 9 260 2 605 0 75 014

-3 456 -7 567 -30 670 -28 099 -126 254 -121 537 -60 860 -61 809 1 051 -765 -556 -1 169 0 -220 745 -220 946

4 111 -2 571 -4 717 949 1 816 613 0 201

Samhällsbyggnadsnämnd - SABY Fastighetsenheten -68 716 Renhållning -106 Vatten- och avloppsverksamhet 144 Planenheten SABY service -32 278 Övriga SABY-verksamheter -7 065 Summa Samhällsbyggnadsnämnd -108 021

-92 137 -14 217 -21 626 -2 404 -45 242 -2 462 -178 088

20 031 14 406 21 431 1 089 10 161 850 67 968

-72 106 189 -195 -1 315 -35 081 -1 612 -110 120

-70 965 0 0 -1 991 -34 103 -1 801 -108 860

-1 141 189 -195 676 -978 189 -1 260

-381

-4 289

2 188

-2 101

-2 292

191

-1 588 -25 316 -6 536 -18 487 -3 423 -55 350

-1 721 -29 590 -7 887 -13 327 -8 995 -61 520

3 2 186 0 5 213 4 598 12 000

-1 718 -27 404 -7 887 -8 114 -4 397 -49 520

-1 651 -28 868 -8 100 -7 383 -3 600 -49 602

-67 1 464 213 -731 -797 82

-763

-823

0

-823

-833

10

-13 914

-14 771

-5

-14 776

-14 800

24

0 -165 -4 463 -1 627 0 -2 981 -6 090 -3 145

165 -4 463 -1 627 2 981 -2 945

Kommunfullmäktige

Gymnasieförbund Överförmyndare Valnämnd

Bygg- och miljönämnd Kommunstyrelsens verksamheter Kommunstyrelsen Gemensamma verksamheter Kommunikation Näringslivsavdelningen Övrigt Summa Kommunstyrelsens verksamheter Revision Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund Gemensamma anslag Förfogandeanslag Ej verksamhetsanknutet Verksamhetsanpassning av lokaler Lönereserv Summa gemensamma anslag Summa verksamhetskostnader

0 -8 626 -4 732 269 0 -1 627 0 -8 626 -6 359 269 -644 195

-863 703

52

197 057

-666 057

-661 805

-4 841

Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed i överensstämmelse med Kommunallag och Kommunal redovisningslag och enligt rekommendationerfrån Rådet för kommunal redovisning.

Tillgångar Överordnad princip för värdering av tillgångar och skulder är försiktighetsprincipen, som innebär att skulder inte undervärderas och tillgångar inte övervärderas.

Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar ska värderas till det lägsta anskaffningsvärde och verkligt värde. Fordringar har efter individuell prövning tagits upp till det belopp som de beräknas inflyta. Periodisering har med smärre undantag skett vid bokslutdagen, av upplupna intäkter och förutbetalda kostnader. Löner för december för timanställda är inte periodiserade. Samma förfarande har skett vid tidigare bokslut vilket innebär att felet inte är av betydande storlek.

Anläggningstillgångarna Anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärdet, efter avdrag för planenliga avskrivningar som beräknas utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Eventuella investeringsbidrag och anläggningavgifter och tomtförsäljning i exploateringsområden reducerar anskaffningsvärdet. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte. För att en aktivering ska ske, ska värdet uppgå till minst halvt basbelopp och den förväntade livslängden överstiga 2,5 år. Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas månaden efter anskaffning/färdigställande. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader och anläggningar 20 och 33 år, maskiner, fordon, inventarier 5-10 år, Hem-pc 3 år, VA-anläggningar 25 och 50 år.

Skulder

Kostnadsräntor

Leasingavtal

För av kommunens upptagna lån har upplupen kostnadsränta, 31 december periodiserats till bokslutsåret.

Kommunens leasing av lös egendom har klassificerats som operationell leasing och redovisas följaktligen som hyresavtal. Värdet av de fordon som ingår i leasingavtalet var per 2007-12-31, 9,1 mkr varav 5,5 mkr är restvärden vid avtalens utlöpstid. Kostnaden för kommande år framgår av not 15 till balansräkningen.

Avsättningar och pensionsskuld Pensionsrätt intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen, 18,5 mkr plus löneskatt 4,5 mkr. Ränta på pensionslöften intjänade fr o m 1998 redovisas under posten finansiella kostnader. Kommunens skuld för pensioner intjänade före 1998, 393,8 mkr, redovisas utanför balansräkningen under rubriken ansvarsförbindelser och ställda panter. Summan består av skuld 316,9 mkr plus löneskatt 76,9 mkr. Som kortfristig skuld redovisas den del av kommunens pensionsåtagande som kallas avgiftsbestämd ålderspension. Mellan 3,4% och 4,5% av lönen ska sättas av till en avgiftsbestämd ålderspension. Denna delbetalas ut till ”pensionsvalet” och placeras efter den anställdes önskemål. För 2008 är beloppet 14,2 mkr plus löneskatt 3,43 mkr, sammanlagt 17,6 mkr.

Leverantörsfakturor Leverantörsfakturor som kommit in efter årsskiftet, till och med 25 januari men som avser tjänster eller varor som beställts eller erhållits under 2008 har belastat årets resultat.

Diverse Löner Löner, semesterersättningar och andra liknande skulder till personalen redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden med några undantag. Outtagen semester eller övertidskompensation har periodiserats, med 34,6 mkr, vilket är en ökning med 0,9 mkr.

Försäkringar Personalförsäkringar och andra personalavgifter i löpande bokföring görs personalomkostnadspåslag på bokförda löner med 42,22% för huvudparten av de olika lönetyperna. Slutliga kostnader för året har räknats fram och periodisering har skett.

53

Amorteringar Kommande års amortering av långfristiga skulder bokförs inte som kortfristig skuld

Kassaflödesanalysen • Den löpande verksamheten Årets resultat ur resultaträkningen justeras dels med poster som ska ingå i någon av de övriga verksamhetsgrupperna, dels med poster som inte är in- eller utbetalningar. Exempelvis avskrivningar, avsättningar, försäljning av tillgångar. • Investeringsverksamheten utgörs av köp- och försäljning av materiella och finansiella anläggingstillgångar. Exempelvis fastigheter, maskiner, inventarier, aktier, andelar. • Finansieringsverksamheten omfattar inlåning och utlåning.

Sammanställd redovisning I den sammanställda redoviningen ingår Krokoms kommun och Krokomsbostäder AB till 100%. Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund, 26%, och Jämtlands gymnasieförbund, 19%, har konsoliderats i den sammanställda redovisningen med proportionell metod utifrån nämnda procenttal. På resultaträkningen har eliminering av kommunbidraget, smärre direkta mellanhavanden och räntekostnader skett. Övriga kostnader och intäkter är upptagna i förhållande till vår andel. Balansräkningens poster är upptagna helt i proportion till andelstalet, liksom koncerninterna elimineringsposter.

Skatteintäkter Skatteintäkten uppstår och redovisas det år då den skattepliktiga inkomsten tjänas in. Slutavräkningen prognosticeras när bokslutet upprättas för inkomståret. Slutavräkningen och de preliminära skatteinbetalningarna utgör således årets skatteintäkter. Slutavräkningen 2008 bygger på Sveriges kommuner och landstings prognos.

Enheter: mkr = miljontals kronor

Ord- och begreppsförklaringar Anläggningstillgångar

Finansiella kostnader och intäkter

Omsättningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Indelas i materiella och finansiella anläggningstillgångar.

Här redovisas kostnader och intäkter för kommunens finansverksamhet, t ex räntebetalningar på lån, intäktsräntor på bankkonton, och utdelning på aktier samt finansiell kostnad i pensionsavsättning.

Omsättningstillgångarna omfattar kassaoch banktillgodohavanden, fordringar med kortare löptid än ett år, lager och periodiseringar.

Avskrivningar Avskrivningarna redovisas som en egen rad och är en planmässig nedskrivning av de materiella anläggningstillgångarna. Ska i princip motsvara förslitning och/eller förbrukning av anläggningstillgång. Se även redovisningsprinciper.

Avsättningar För ekonomiksa förpliktelser som ej är helt bestämd i tid eller storlek kan kommunen avsätta medel. Framförallt redovisas avsättning för personalens framtida pensioner här. Se även redovisningsprinciper.

Ansvarsförbindelser Möjliga åtaganden beroende på osäkra framtida händelser som bara delvis kan kontrolleras av den redovisningsskyldige. Åtagandets storlek kan ofta inte fastställas med tillförlitlighet.

Balansräkning Balansräkningen visar kommunens ekonomiska ställning den 31 december för aktuellt år och innehåller tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital.

Balanslikviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Beräknas genom att omsättningstillgångarna divideras med kortfristiga skulder. Anges i procent.

Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder är kommunens egna kapital och delas in i rörelsekapital och anläggningskapital.

Extraordinära kostnader och intäkter Kostnader eller intäkter av engångskaraktär och av större omfattning kallas extraordinära kostnader och intäkter.

Finansiella anläggningstillgångar Tillgångar av karaktären aktier, andelar, bundna värdepapper, grundfondskapital och långfristiga utlämnade lån.

Panter och ansvarsförbindelser

Fordringar Fordringar med löptid längre än ett år kallas långfristiga, övriga kortfristiga.

Kassaflödesanalys Översiktlig redovisning av hur årets driftinvesterings- låneverksamhet med mera har bidragit till förändringen av kommunens ekonomiska ställning.

Kapitaltjänstkostnader Består av avskrivningar och intern ränta. Internräntan är en kalkylerad räntekostnad för kommunens anläggningstillgångar. Utgör en tänkt ersättning för internt nyttjande av kapital som t ex byggnader.

Kommunalskatt Under rubriken kommunalskatt redovisas skatteintäkter från kommunmedborgarna, utjämnings- och generella statsbidrag från staten, skatteväxling mellan kommunerna i länet.

Kostnader och intäkter på resultaträkningen I ”kostnader” och ”intäkter” ingår verksamheternas kostnader och intäkter med de interna transaktionerna borträknade. Där ingår även avsättning till framtida pensionsutbetalningar och försäljning av anläggningstillgångar.

Materiella anläggningstillgångar Fast eller lös egendom avsedda att stadigvarande innehas, ex fastigheter, byggnader, fordon, inventarier och maskiner.

Nettoinvestering Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag och anläggningavgifter och tomtförsäljning i exploateringsområden.

Nettokostnad Driftkostnader med avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar.

54

I anslutning till balansräkningen redovisas ställda panter och ansvarsförbindelser. Det är i första hand frågan om pensionsutfästelser och borgen för lån, som inte ingår i balansräkningen.

Periodiseringar Fördelning av kostnader eller intäkter på det bokföringsår de hör via balansräkningen.

Resultaträkning Resultaträkningen är en översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkar det egna kapitalet.

Skulder Skulder med löptid längre än ett år kallas långfristiga, övriga kortfristiga. Undantagna är lån upptagna utöver checkkredit i långfristig finansiering även om de har kortare löptid än ett år.

Soliditet Visar andelen eget kapital i förhållande till anläggningstillgångarna. Långsiktig betalningsförmåga.

Årets resultat Slutsumman av resultaträkningen heter årets resultat och förändrar kommunens egna kapital. Vid förlust en minskning, vid vinst en ökning.

Enheter: mkr = miljontals kronor, tkr = tusentals kronor

Revisionsberättelse Till kommunfullmäktige i Krokoms kommun

Revisionsberättelse för år 2008 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder, i den gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan mellan Krokoms, Bergs, Härjedalens, Åre och Östersunds kommuner, i den gemensamma nämnden mellan Jämtlands läns landsting och länets samtliga kommuner avseende samordnad upphandling, lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter. Vi har även genom utsedda lekmannarevisorer granskat verksamheten i Krokomsbostäder AB. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och gemensamma nämnder i Krokoms kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 2008 års räkenskaperna bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Det ekonomiska resultatet är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige beslutat om. Mål av vikt för god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv redovisas inte i 2008 års budget och följaktligen redovisas inte heller någon måluppfyllelse i årsredovisningen. Vi kan därmed inte bedöma måluppfyllelsen för detta. Verksamhetens nettokostnader år 2008 har dock ökat mer än skatteintäkter och statsbidrag, vilket inte är långsiktigt hållbart. Med tanke på detta och på förväntat lägre utvecklingstakt av skatteunderlaget samt ökande nyupplåning på grund av omfattande investeringar menar vi att det kommer att krävas hårda prioriteringar för att klara målen om en god ekonomisk hushållning.

Vi tillstyrker att styrelsen, nämnderna, de gemensamma nämnderna samt de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning för år 2008 fastställs. Vi åberopar bifogade redogörelse och bilagor. Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB har biträtt oss i revisionen. Krokom den 8 april 2009

Anders Almling

Kjell Vejdeland

Evert Jonsson

Brigitte Larsson

Stefan Fax

Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse för år 2008, Förteckning över de sakkunnigas rapporter i olika granskningar och Granskningsrapport avseende Krokomsbostäder AB.

55

kommunkontor Krokom

Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom växel 0640-161 00 telefax 0640-161 05 [email protected] www.krokom.se

kommunstyrelsens ordförande Maria Söderberg (C), 0640-161 08

kommunstyrelsens vice ordförande Göte W Swén (M), 0640-161 03

kommunchef

Elisabet Sjöström, 0640-163 80

information Krokom

Offerdalsvägen 8, 835 80 Krokom reception 0640-164 90 inflyttarservice 0640 - 164 90 [email protected] informationsbox vid extraordinära händelser 0640-626 01 informationsansvarig 0640-161 47 [email protected]

servicekontor Änge

bibliotek, turistbyrå, allmän kommunal service Ängevägen 18, 830 51 Offerdal växel 0640-169 00 telefax 0640-300 20 [email protected]

servicekontor Föllinge

bibliotek, turistbyrå, allmän kommunal service, överförmyndarexpedition Storgatan 4, Box 43, 830 60 Föllinge växel 0640-169 60 telefax 0645-101 78 [email protected]

turistbyrå

Krokomsviken 0640-164 00 [email protected] www.turism.krokom.se

56