GNESTA KOMMUN
Vuxen- och omsorgsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE
Upprättad: 2016-05-25 Diarienummer: SN.2016.28 Vuxen- och omsorgsnämnden
Redovisning av nämndens åtgärder till Inspektionen för vård och omsorg, dnr. 8.7.1- 10809/2016 Förslag till beslut i vuxen- och omsorgsnämnden 1. Tjänsteskrivelsen lämnas som nämndens svar i ärendet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) diarienummer 8.7.1-10809/2016. 2. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning Vuxen- och omsorgsnämnden redovisar till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) vidtagna och planerade åtgärder med anledning av IVO:s beslut från 201604-01 med diarienummer 8.7.1-10809/2016. IVO förelägger vuxen- och omsorgsnämnden att - när det gäller barn och unga senast den 1 juni 2016 vid vite om 600 000 kronor säkerställa åtta punkter. Punkterna gäller bland annat att inleda utredning av vad som har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden, att utredning av barns behov av skydd och stöd sker skyndsamt, att erbjuda barn och unga de insatser de har behov av och att nämndens skyddsbedömning görs så grundlig som de specifika omständigheterna kräver. Ärendebeskrivning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) förelägger med stöd av 13 kap. 8 5 socialtjänstlagen, vuxen- och omsorgsnämnden i Gnesta kommun (nämnden) att - när det gäller barn och unga, senast den 1 juni 2016 vid vite om 600 000 kronor säkerställa följande: •
•
• •
•
Att nämnden utan dröjsmål inleder utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Att nämnden utan dröjsmål inleder en utredning om barnets behov av stöd och hjälp när nämnden får kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående. Att nämnden erbjuder barn och unga de insatser de har behov av. Att nämnden utreder föräldrars omsorgsförmåga i den utsträckning som behövs för att kunna ta ställning till barn och ungas behov av skydd och stöd. Att nämnden utreder barns behov av skydd och stöd skyndsamt.
Gnesta kommun I 646 80 Gnesta I vxl: 0158-275 000 I
[email protected] www.gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer: 212000-2965
GNESTA KOMMUN -X Vuxen- och omsorgsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE 2(4)
•
Att nämndens skyddsbedömning i enlighet med 11 kap. 1 a § socialtjänstlagen görs så grundlig som de specifika omständigheterna kräver.
•
Att nämnden utreder och ger medgivande för barn som tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne.
•
Att barn vårdas i jourhem i högst två månader efter det att en utredning enligt 11 kap. 2 § socialtjänstlagen avslutats. Detta under förutsättning att särskilda skäl för längre placering saknas.
IVO förelägger dessutom nämnden att senast den 1 juni 2016, komma in med en redovisning enligt följande: •
Vilka åtgärder nämnden har vidtagit för att åtgärda bristerna samt när åtgärderna genomfördes.
•
Om åtgärder planeras men ännu inte hunnit genomföras, ska redovisningen innehålla en beskrivning av åtgärderna samt uppgifter om när de ska vara genomförda och befattning på den som ansvarar för genomförandet.
•
Hur nämnden ser till att åtgärderna får önskad effekt i den fortsatta handläggningen av ärenden.
IVO kommer därefter att vid inspektion kontrollera att de redovisade åtgärderna genomförts och fått avsedd effekt.
Förvaltningens synpunkter Vuxen- och omsorgsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner förvaltningens synpunkter som svar på begärd redovisning till IVO.
Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder Vidtagna åtgärder
Beslutet har delgivits och processats med berörd personal på socialkontoret. Nämnden har kontaktat extern jurist med lång erfarenhet av utbildning, juridiska frågeställningar och processer inom svensk socialtjänst. Se vidare under rubrik
Planerade åtgärder. Planerade åtgärder
Gemensamt för de missförhållanden IVO bedömer förekommer är att de handlar om att nämnden förhåller sig alltför passiv i handläggningen av ärenden som rör barn och unga. För att säkerställa en aktivare handläggning ska arbetet med att rekrytera handläggare fortsätta. Nämnden har tidigare anmält verksamheten enligt Lex Sarah bland annat på grund av personalsituationen. För att uppnå snabbare handläggning och beslut måste personal finnas tillgänglig. På grund av den mycket ansträngda situationen som pågått under en längre tid har tidigare redovisade åtgärder utifrån brister i tillsynsärenden inte kunnat
Gnesta kommun I 646 80 Gnesta vxl: 0158-275 000 1 gnesta.kommun@gnesta,se www.gnesta.se I besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer: 212000-2965
Vuxen- och omsorgsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE 3(4)
genomföras helt. I de planerade åtgärderna som ska vidtas ingår att under året fortsätta arbetet med tidigare redovisade åtgärder. Gnesta kommuns situation har varit och är lika ansträngd som stora delar av socialtjänsten i övriga Sverige. Läget framgår med all tydlighet i Analys av situationen i socialtjänsten: Läget under hösten 2015 och böu'an av 2016, Socialstyrelsen, 2016. Förbättringsarbetet är påbörjat, men då rekrytering av personal är ett stort problem kan nämnden inte med säkerhet lämna datum när gruppen är fulltalig och därmed har kapacitet att handlägga på ett absolut rättssäkert sätt. Nämndens ambition är att det sker snarast. Ytterligare åtgärd är att förändra arbetet till ett betydligt aktivare arbetssätt, som är förenligt med inriktningen att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Nämnden har kontaktat extern jurist med lång erfarenhet av utbildning, juridiska frågeställningar och processer inom svensk socialtjänst. Juristen har granskat beslutet från IVO och kommer att finnas tillgänglig i det fortsatta arbetet. Utöver ovanstående har nämnden gett verksamheten i uppdrag att konstruera en ny tjänst för arbetet med bland annat insatser på hemmaplan. Syftet är att därigenom erbjuda barn och unga de insatser de har behov av och som åligger nämnden samt att underlätta processen hos handläggare att arbeta mer aktivt med insatser. Kontakt har tagits med närliggande kommuner för att utreda möjligheten att köpa insatser för målgrupperna för nämndens arbete mot mäns våld mot kvinnor och övriga former av våld i nära relationer, det vill säga våldsutsatta vuxna, barn som utsatts för/bevittnat våld och våldsutövande föräldrar. Genom ett sådant avtal med närliggande kommun omfattas även verksamhet som riktar sig till barn som lever i familjer med psykisk ohälsa, missbruk och pågående vårdnadstvister samt verksamhet för föräldrar i vårdnadstvister med barnet i fokus. Ärendet med förslag till stöd- och skyddsinsatser ska redovisas i nämnd under hösten 2016. En ökad tillgång till möjliga interna och externa insatser väntas påverka bedömningar så att insatser beviljas oftare och i ett tidigare skede, eftersom möjligheten ökar att i tid verkställa fattade beslut. Ansvariga för genomförandet av ovanstående åtgärder är verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen samt förvaltningschef. Nämnden ska se till att åtgärderna får önskad effekt genom att
Egenkontroll sker genom att verksamhetschef vid nämndsamrnanträden i oktober och december 2016 ska redovisa hur arbetet med rekrytering, ett aktivare arbetssätt samt tidigare redovisade åtgärder fortskrider. Senast mars 2017, då aktivare arbetssätt ska fungera och förhoppningsvis ytterligare personal är rekryterad, ska extern granskare till exempel jurist granska ett antal förhandsbedömningar, utredningar och insatser. Därutöver kommer IVO att vid inspektion kontrollera att de redovisade åtgärderna genomförts och fått avsedd effekt.
Gnesta kommun 1 646 80 Gnesta 1 vxl: 0158-275 000 1
[email protected] www.gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 1 organisationsnummer: 212000-2965
GNESTA KOMMUN
Vuxen- och omsorgsförvaltningen
TJÄNSTESKRIVELSE 4(4)
Checklista för jämställdhet Checklista för jämställdhet bedöms inte vara aktuell i detta ärende.
Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse 2016-05-25
Britt-Marie Ellersten
T.f. Förvaltningschef
Maud Höglander Verksamhetschef individ- och familjeomsorg
646 80 Gnesta I vxl: 0158-275 000 1
[email protected] www.gnesta.se 1 besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965
Gnesta kommun 1
GNESTA KOMMUN -X 2016-05-24
Förslag till Omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning för åren 2016-2018
Dokumentnamn Dokumenttyp I Fastställd/upprättad Beslutsinstans I Omsorgsplan för personer I Plan I med funktionsnedsättning för i åren 2016-2018 . '
j 2016-
1 KF
:: •:
. .• •• :
!
I 2018-12-31 i
Dokunientansvarig
i Diarienummer I Senast reviderad i Giltig till
SN
i SN
Dokumentinformation :• :.• :
..• ' :i ;• i
i Dokumentet_gäller för • i i Omsorg för personer med funktionsnedsättning och i [ kommunal hälso- och sjukvård
.•
GNESTA KOMMUNX
Innehållsförteckning Omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning 2016-2018
3
1. Inledning
3
2. Inriktning, värdegrund och styrdokument
4
3. Behovsprognos och insatser i Gnesta kommun
6
4. Utveckling under perioden 2016-2018
9
1.
Kvalitetsutveckling och samverkan
9
2.
Kompetens och personalutveckling
10
3.
Bistånd och insatser
10
4.
Uppsökande verksamhet och förebyggande insatser
11
5.
Kommunal hälso- och sjukvård
11
FN;s Barnkonvention Bilaga
2(11)
GNESTA KOMMUN7g
Omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning 2016-2018 1. Inledning Berörda tjänstemän från vuxen- och omsorgsförvaltningen tillsammans med politiker från nämnden har i en arbetsgrupp upparbetat ett förslag till omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning för perioden 2016-2018. Arbetsgruppen träffades 4 gånger under 2016. Förslaget till omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning har varit ute på remiss hos Pensionärs- och omsorgsrådet (POR) olika personalgrupper inom området funktionsnedsatta och hos förvaltningssamverkansgrupp.
Syftet med omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning Syfte med omsorgsplanen för personer med funktionsnedsättning är att enkelt och tydligt beskriva ambitionsnivån och ett grundläggande förhållningssätt som ska genomsyra service, vård och omsorg för målgruppen i Gnesta kommun. Syftet är också att ge långsiktighet, kontinuitet och kvalitet i arbetet med personer med funktionsnedsättning som får insatser av kommunen. Omsorgsplanen samspelar med lagstiftningen samt övriga styrdokument, planer och planeringsprocesser för målgruppen och dess behov. Målet med kommunens insatser i enlighet med lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är att den enskilde ska fa insatser utifrån sina behov och önskemål. Insatserna ska bidra till att den enskilde får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra.
Omsorgsplanens innehåll och omfattning 1 denna omsorgsplan förtydligas verksamhetens inriktning och styrdokument, målgrupperna, behovsprognos och kommunens insatser samt utveckling under planperioden. Planen innehåller fem huvudområden. Varje huvudområde innehåller ett antal utvecklingsområden.
Uppföljning Omsorgsplanen följs upp en gång per år under perioden. Uppföljningen riktas till de olika aktiviteter som beskrivits som utvecklingsområden under varje huvudområde.
3(11)
GNESTA KOMMUN -X 2. Inriktning, värdegrund och styrdokument Inriktning och värdegrund Omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning uttrycker en viljeinriktning under perioden. Omsorgsplanen omfattar personer som ingår i personkretsen enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personer med psykiskt funktionsnedsättning som kan få insatser enligt socialtjänstlagen (SoL). I Gnesta kommun ska varje människa bemötas utifrån sina unika förutsättningar med värdig, välfungerande vård och omsorg.
Styrdokument Nämndens arbete avseende personer med funktionsnedsättning styrs förutom "omsorgsplan för personer med funktionsnedsättning 2016-2018" dessutom av följande styrdokument.
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Verksamheten enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som tillhör personkretsen. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS lagen är till för personer med: -
utvecklingsstörning, autism, autismliknande tillstånd, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Socialtjänstlagen (SoL) Socialnämnden ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människors ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.
Hälso och sjukvårdslagen (HSL) -
En kommun får erbjuda dem som vistas i kommunen hemsjukvård. Kommunen ska i samband med hälso- och sjukvård även erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet.
Barnperspektiv All verksamhet som rör barn med funktionsnedsättning ska utgå från bestämmelserna i FN:s barnkonvention och gällande svensk lagstiftning. I konventionen finns bestämmelser som anger olika rättigheter som barn har, till exempel. • Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. • Barnets bästa ska komma i första hand vid alla beslut som rör barn. E Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör det. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till dess ålder och mognad. 4(11)
GNESTA KOMMUN -X O Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. O Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. FNs barnkonvention i sin helhet medföljer handlingsplanen som en bilaga. I LSS finns bestämmelser som svarar mot barnkonventionen. När en åtgärd rör ett barn ska enligt 6 a § LSS beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Bestämmelsen är avsedd att stärka barns ställning och innebär att när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (8 § LSS).
Övriga styrdokument Exempel på övriga dokument som styr kommunens verksamheter för personer med funktionsnedsättning: -
Kommunfullmäktiges och nämndens framtidsplan Nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Nämndens riktlinjer för handläggning, verkställighet och uppföljning av omsorg om personer med funktionsnedsättning Nämndens värdighetsgarantier för personer med funktionsnedsättning
5(11)
1 GNESTA 4k' KOMMUN -X 3. Behovsprognos och insatser i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Antalet personer under 65 år i Gnesta kommun mellan år 2014-2030 Antalet unga (0-19 år) i Gnesta kommun beräknas öka under åren 2014-2030 med ca 460 personer från 2519 till 2977 personer. Antalet vuxna (20- 64 år) i Gnesta kommun beräknas öka under 2014-2030 med ca 400 personer från 5833 till 6235 personer. Ökningen mellan åren 2014-2018 i åldrarna 0-19 år beräknas till 175 personer och i åldrarna 20-64 år till ca 90 personer. Åldersklass
2014
0-19
2519 2539 2573 2628 2694 2744 2785 2818 2849 2872 2902 2928 2943 2953 2967 2987 2977
20-64
5833 5856 5906 5921 5924 5953 5963 6011 6027 6068 6095 6119 6160 6183 6211 6211 6235
S:a
8352 8395 8480 8548 8619 8696 8748 8828 8877 8940 8997 9047 9103 9136 9178 9199 9213
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2027
2026
2028
2029
2030
Behovsinventering av LSS boende -
Enligt kartläggning från juni 2015 finns det i kommunen 8 brukare med funktionsnedsättning som är eller kommer att fylla 21 år under perioden 2015-2018 och bedöms behöva särskilt boende. Behovet av särskilt boende LSS
2015
År 2015: Antal personer med funktionsnedsättning som är 21 år eller äldre, bor kvar i föräldrahemmet och som bedöms ha behov av och vilja flytta till särskilt boende År 2016: Antal personer med funktionsnedsättning som bedöms ha behov av särskilt boende och som fyller 21 under detta år. År 2017: Antal personer med funktionsnedsättning som bedöms ha behov av särskilt boende och som fyller 21 under detta år. År 2018: Antal personer med funktionsnedsättning som bedöms ha behov av särskilt boende och som fyller 21 under detta år.
2016
2017
2018
1 1 3 3
Behovsinventering av SoL boende -
För närvarande har kommunen ett särskilt boende enligt SoL för sju personer med psykisk funktionsnedsättning. Nämnden köper en plats utanför kommunen. Därutöver bor tre personer som är yngre än 65 år inom kommunens särskilda boenden för äldre. Dessa personer har olika funktionsnedsättningar och har behov av dygnet runt omsorg.
Volymer — omsorg om personer med funktionsnedsättnin under 65 år Hemtjänst
Antal brukare
Hemtjänst personer yngre än 65 år.
12
Personlig assistans
Antal brukare
Personlig assistans LSS
3
Personlig assistans SFB
14 (6)
Ledsagarservice
Ledsagarservice LSS och SoL
Tim/ månad
188
Antal brukare
12
Notering
Mätning april 2016 Notering
Mätning december 2015. Mätning juni 2015. Inom parantes kommunal utförare) Notering
Mätning vid 2014/2015
6(11)
GNESTA KOMMUN -X Kontaktperson
Antal brukare
Kontaktperson LSS och SoL
26
Avlösarservice i hemmet
Antal brukare
Avlösarservice i hemmet LSS
5
Anhörigstöd
Antal brukare
Bestående av växelvård och avlösning i hemmet
Korttidstillsyn för barn över 12 år
11
Antal brukare
Korttidstillsyn för barn över 12 år LSS (Barn som fyller 13 under höstterminen) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
3
Antal brukare
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet LSS
15
Familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar
Antal brukare
Familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar LSS
1
Bostad med särskild service eller annan anpassad bostad för vuxna
Bostad med särskild service eller annan anpassad bostad för vuxna LSS (+ externt)
Boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar SoL (+ externt)
40 (2) Antal brukare
Sysselsättning
Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning (SoL)
20
"Flamman"
Trygghetslarm (SoL)
23 Antal besökare
Öppen social verksamhet
Trygghetslarm
7 (1) Antal brukare
Daglig verksamhet
Daglig verksamhet LSS (+ externt)
Boendestöd SoL
29 (6) Antal brukare
Boende för personer med psykiskt funktionsnedsättning
Boendestöd
Antal brukare
Antal timmar/ vecka
404
Antal brukare
41 Antal brukare
8
Notering
Mätning december 2015 Notering
Mätning 2016 Notering
Uppgift 2016
Notering
Regnbågen. Mätning december 2015. Därutöver erbjuder enheten KTT till 4 barn upp till 12 år. Notering
Regnbågen. Mätning december 2015. Notering
Mätning december 2015 Notering
Ringvägen, Mårdstigen, Dammlöta, Kullagatan. Mätning vid december 2015. Notering
Landshammarsgatan. Mätning december 2015 Notering
Sambavägen, Åsbacka, Flamman, Mätning 2016 Notering
Sambavägen, Flamman, Tvålen, Furulid. Mätning 2015 Notering
Varje dag samt deltagare i olika aktiviteter Notering
Mätning december 2015 Notering
Personer under 65 år mätning april 2016.
7(11)
GNESTA 101 KOMMUN -X Kommunal hälso- och sjukvård (HSL)
Antal brukare
Notering
Bostad med särskild service (LSS) och särskilt boende för pers. m. psykisk funktionsnedsättning (SoL) Daglig verksamhet (LSS)
29+7
HSE ansvarar för samtliga brukare i bostad med särskilt service.
40
Sysselsättning (SoL) för personer med psykiska funktionsnedsättningar Särskilt boende för äldre (personer under 65 år) Hemsjukvård ordinärt boende (personer under 65 år)
23
HSE ansvarar för samtliga brukare i daglig verksamhet. HSE ansvarar för samtliga brukare på sysselsättning. Mätning juni 2015. Antal aktuella patienter vid mätning juni 2015.
3 27
Behovsanalys Sysselsättningen för personer med psykisk funktionsnedsättning kommer att vara en självständig enhet och utgå från lokalen på Flammans bokkafé. Verksamheten behöver analyseras utifrån vilka nya behov som framkommer när den står på egna ben. Behovsanalys för längre sikt avseende daglig verksamhet och sysselsättning handlar om fortsatt kompetensutveckling för medarbetarna både inom LSS och inom SoL-verksamheten. Carpe är en modell för lärande och metodutveckling inom området funktionsnedsättning som Gnesta kan använda sig av genom Vård- och Omsorgscollege. Carpes yrkeskrav överensstämmer med socialstyrelsens (SOSFS 2014:2). Carpe har sex övergripande yrkeskrav som behandlar 24 ämnesoråden och som bly is ned till 200 lärandemål Verksamheterna kommer utifrån medarbetarnas behov att lyfta upp Carpes yrkeskrav och diskutera verksamheternas uppdrag och hur yrkesrollen ska utformas utifrån uppdraget. Den psykiska ohälsan är fortsatt stor, successivt ökar resurser inom närsjukvården för att möta behoven. Sjukdomspanoramat står under ständig förändring och mer kan åtgärdas medicinskt (SKL, 2011). Hur mixen av i detta fall sjuksköterskor, undersköterskor och övrig omsorgspersonal bör vara beror mycket på sättet att organisera arbetet. Det finns behov av att diskutera hur organisationen stödjer olika personers kunskap och kompetens så att de används rationellt. En inventering av daglig verksamhet Daglig verksamhet har flyttat till nya lokaler på Asbackaunder hösten 2015. Verksamheten är av sådan art att den växer eftersom deltagarna mycket sällan slutar men nya tillkommer. För att utröna verksamhetens eventuellt vilande potential kommer en inventering utföras under senvåren 2016. Tillgänglighet Enheten för Samhällsbyggnad och enhet inom Vuxen och omsorgsförvaltningen behöver skapa en rutin för samverkan inom området för tillgänglighet. Samhällsplaneringen och byggnationer inom kommunens tätorter ska alltid uppmärksamma tillgängligheten under processens gång. För att säkra att det kommer med i planeringen kan det räcka med ett informationsutbyte en gång om året som rutin och att alltid informera varandra vid plötsliga förändringar som går utanför en långsiktig planering.
8(11)
GNESTA KOMMUN -X 4. Utveckling under perioden 2016-2018 1. Kvalitetsutveckling och samverkan
För att uppnå högsta kvalitet är det viktigt att rikta uppmärksamhet mot nationella erfarenheter och att kontinuerligt ta del av andras utvärderingar och resultat. Utvecklingsområde 1.1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Värdegrund — värdigt liv och välbefinnande
1.3 Riskbedömningar och riskanalyser socialtjänstlagen (SoL) 1.4 Öppna jämförelser, nationella jämförelser och egna brukarundersökningar
1.5
IT-stöd
1.6
Internt samarbete hälso- och sjukvårdsenheten (HSE) och omsorgspersonal
1.7
Extern samverkan
Aktivitet/Utveckling • Inventera processer och rutiner samt uppdatera och upprätta de viktigaste rutinerna för verksamheten i syfte att uppnå god kvalitet i verksamheten. Ständigt pågående arbete. • Implementera lokala värdighetsgarantier i enheterna samt arbeta utifrån antagna garantier. • Upprätta system för uppföljning av värdighetsgarantier samt följa upp enligt systemet. • Upprätta enhetliga mallar för och arbeta efter riskbedömningar och riskanalyser. • Systematiskt använda resultat från öppna jämförelser, nationella jämförelser och utifrån egna brukarundersökningar i utvecklingsarbetet. • Bevaka att öppna jämförelser är tillgängliga för kommunens medborgare på kommunens hemsida. • Fortsätta vidareutveckla och kvalitetssäkra IT-stödet i syfte att stödja och underlätta vardagen för enskilda medarbetare — Verksamhetssystem Treserva, — Planeringssystem TES, — Larmsystem Phoniro, — Nationell patientöversikt NPÖ, — IT-kommunikation läkare/patient Slcype • Samarbeta med andra kommuner och landstinget vid inköp av verksamhetssystem. • Utveckla praktiskt arbete för vårdplaneringar och möten med andra genom att införa videokonferenser • Cirka lg/månad har omsorgspersonal och HSE gemensamma teamträffar på alla boenden. Patientansvarig sjuksköterska finns för varje enskild. Interna utbildningar ges i lyftteknik, diabetes, hygien med mera. •
• •
Öka kvalitativ samverkan med andra avseende vårdplaneringar, använda "plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa" så kallade PRIO- pengar. Inventera aktuella riktlinjer och samverkansavtal med landstinget och andra. Lokal samverkansgrupp(LSG) med kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, vårdcentralen och öppen psykiatri. Ett gemensamt arbetssätt för att stödja arbetssökande för att få arbete.
9(11)
GNESTA KOMMUN -X 2. Kompetens och personalutveckling
För att nå hög vård- och omsorgskvalitet krävs ständigt arbete med att utveckla personalens kompetens på många olika plan. Utvecklingsområde 2.1 Funktionsbeskrivningar med yrkeskrav 2.2 Kontrakt
2.3 Utbildning och kompetensutveckling. Strukturera ett samarbete med utbildningsanordnare för att dessa ska använda kommunen som praktikplats. På både högskolenivå, gymnasienivå och kortare yrkesutbildningar.
2.4 Teamarbete
Aktivitet/Utveckling • Upprätta funktionsbeskrivningar med yrkeskrav för olika funktioner inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning • Upprätta kontrakt mellan arbetsgivarens och omsorgspersonalens ansvar och befogenheter för god kvalitet i verksamhet. • Planera för årliga och återkommande utbildningar samt kompetens-, karriär- och utvecklingsmöjligheter. Planera och genomföra ledarutveckling och mentorskap. •
Exempel på utbildningar: munhälsa, basal omvårdnad, lyftkörkort, förflyttningsteknik, värdegrund, trygg på jobbet, hot o våld, mentorskap, handledning, etik och livsåskådning, dokumentation, handledarutbildning inom Vård-och Omsorgs college.
•
Ge några medarbetare utbildning i teckenspråk.
•
Kompetensutveckling för sjuksköterska/or inom funktionsnedsättningsområdet. Fortsätta utvecklingen av metoder för att systematisera teamträffar mellan olika professioner och kompetenser för att möta och se den enskildes hela omsorgs- och omvårdnadsbehov samt att kunna ge rätt insatser.
•
3. Bistånd och insatser
Råttsäker handläggning av bistånd och insatser samt god kvalitet i genomförandet av insatser ska bygga på väl beprövade metoder som är viktiga för att hitta rätt nivå för varje individ. Utvecklingsområde 3.1 Handläggning 3.2 Genomförande 3.3 Bostad vuxna LSS 3.4 Särskilt boende (SoL) 3.5 Sysselsättning (SoL)
Aktivitet/Utveckling • Samtliga biståndsbeslut med beviljade insatser ska innehålla mål som är realistiska. • Målen i den enskildes genomförandeplan konkretiseras med delmål och aktiviteter om hur målen ska uppnås. • Projektering av bostad med särskild service för vuxna sex (6) personer, LSS (1993.387) • Utreda behovet av särskilt boende för yngre personer med olika funktionsnedsättningar. • Införa egna grupper för personer med psykisk funktionsnedsättning.
GNESTA KOMMUN -2g
4. Uppsökande verksamhet och förebyggande insatser Förebyggande insatser av informativ och praktisk karaktär bidrar till en sund och meningsfull tillvaro. Tillgång till ändamålsenliga hjälpmedel ger möjlighet till ett rikt vardagsliv och ökad livskvalitet. Utvecklingsområde 4.1 Uppsökande verksamhet
4.2 Öppen träffpunktverksamhet 4.3 Individuella hjälpmedel 4.4 Tillgänglighet
Aktivitet/ Utveckling • Utveckla uppsökande verksamhet i samverkan med omsorg om personer med funktionsnedsättning och kommunal hälsooch sjukvård. • Genomföra uppsökande verksamhet enligt planering. • Öka möjlighet till en aktiv fritid och social samvaro. • Fortsätt utveckla och erbjuda öppen träffpunlctsverksamhet. • Öka informationen och kunskap om individuella hjälpmedel för att underlätta i vardagen och öka livskvaliteten. • Enkelt avhjälpta hinder som finns i kommunen rapporteras till samhällsbyggnadsförvaltningen som ansvarar för åtgärder. • Vuxen- och omsorgsförvaltningen bevakar och rapporterar till berörda ansvariga att verksamhetslokalerna är tillgängliga och ändamålsenliga för personer med funktionsnedsättning.
5. Kommunal hälso- och sjukvård
Rehabiliterande arbetssätt, säker läkemedelshantering och goda hemsjukvårdsinsatser ska stå i fokus för kommunal hälso- och sjukvård. Utvecklingsområde 5.1 Rehabiliterande förhållningssätt
5.2 Läkemedelshantering i ordinärt boende, daglig verksamhet/ sysselsättning och särskilt boende 5.3 Metoder för omvårdnad och rehabilitering som alternativ till läkemedel 5.4 Kost och måltider
Aktivitet/Utveckling • Arbeta utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt inom alla verksamheter. Ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt — att se och bygga på det friska. • Förbättra och säkra läkemedelshantering och delegeringar.
•
Utveckla metoder för omvårdnad och rehabilitering som alternativ eller komplement till läkemedel.
•
Planera och erbjuda program för hälsofrämjande kostvanor för målgruppen.
