1 (2)
fR] BÅSTADS
~ KOMMUN Kallelse till sammanträde med Välfärdsutskottet 2014-08-26 Kl 10:00 -12:00 Studiebesök på Västra Karups skola Kl 13:00 Sammanträde Sammanträdesrum Astrakanen
Datum: Tid:
Plats:
Handläggare Ärendemening
(
1. 2.
Upprop
3.
Godkännande av dagordningen
Sida Be----slutsinstans
Val av justerare: I tur att justera: Uno Johansson, ersättare: Tony Ivarsson Justering: Måndag 2014-09-01, kl 10:00 3
Informationsärenden (sekretess)
4.
Övervägande av placerings beslut gällande fortsatt placering enligt 6 kap 8 § SoL
4
Camilla Moritz
Beslutsärenden (sekretess)
5.
Begäran om yttrande avseende bristande insatser
Johannes Häll
vu
5
Beslutsärenden (myndighetsutövning)
6.
Ej verkställda beslut enligt SoL och LSS samt rapportering av antalet personer som erbjudits boende och tackat nej
Ingrid Pettersson
KF
6-8
7.
Ansökan om serveringstillstånd på
Per-Martin Boklund
vu
9-13
Monica Ehnberg
KS
14-17
vu
18-24
Beslutsärenden (ej myndighetsutövning)
(
8.
Utredning kring att skapa ett modernt demenscentra
9.
Omförhandling av avtal för korttidsvistelse och korttidstillsyn Eva-Marie Persson enligt LSS för barn och ungdomar
10. Motion angående blodprovstagning på dragmisstänkta
Maria Persson
KF
25-27
11. Motion nätmobbning
Birgitte Dahlin/Henrik Andersson
KF
28-47
12. Svar på medborgarförslag om införande av trådbunden in-
Sven-Birger Björkman
KF
48-57
13. Nationella prov och betyg vårterminen 2014
Mikaela Sönnerstedt Olsberg
KS
58-95
14. Svar på medborgarförslag angående ökat mottagande av ny-
Patrik Sumner
KF
96-99
ternet- och telefonuppkoppling i skolor och förskolor
anlända invandrare lnformationsärenden
15. Delgivningar
100
16. Informationspunkter:
101
);> );>
Brandsäkerhet trapphusboende Backaskolan
Kl 14:00 Kl 14:00
Mikael Silversten Kent Zachrisson
2 (2)
~
~
Regional utvecklingsstrategi Ia15:30 "Framtidens Båstads kommun": Presentation av enkätundersökning Allmän information från Vård och omsorg Platser inom Vård och omsorg Uppföljning av timmar inom hemtjänsten Allmän information från Bildning och arbete Försörjningsstöd/arbetslöshetsutveckling Enprocentsregeln Skolinspektionen
~
Arbetsmiljöverket
~
Projekt "Skriva sig till läsning"
~
Allmän information från Barn och skola Uppföljning - Vårdnadshavarenkät 2014 Ärendestatistik från Individ och familj Platser inom förskola och pedagogisk omsorg
~
~ ~ ~
~ ~ ~
~ ~
~
Kristina Bell Kristina Bell Monica Ehnberg Ingrid Pettersson Gunilla Johansson Henrik Andersson Henrik Andersson Helene Steinlein Birgitte Dahlin/Henrik Andersson Birgitte Dahlin/Henrik Andersson Mikaela Sönnerstedt Olsberg Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin Margaretha EkelundSvensson
102
103
( 104 105-106
( Båstad 2014-08-19
Åsa Ragnarsson Ordförande
~Oa/~cå/du:,,L_
Christina Söderlund, e.u. Chefssekreterare
{ (
3
~ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärds utskottet
2014-08-26
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
Godkännande av dagordning
( (
( (
Utskott/presidium
Justerandes shmaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
~
4
GHJ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsutskottet
2014-08-26
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
dnrKS
Övervägande av placeringsbeslut gällande fortsatt placering enligt 6 kap 8 § SoL
Beskrivning av ärendet
Sekretessärende. Handlingar delas ut på sammanträdet.
(
(
(
(
Utskott/presidium
Iusterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
A
5
[AJ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsutskottet
2014-08-26
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
dnrKS
Begäran om yttrande avseende bristande insatser
(
Beskrivning av ärendet
Sekretessärende. Handlingar delas ut på sammanträdet.
(
( (
Utskott/presidium
Justerandes sil!naturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
t::
-
6
GHJ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsutskottet
2014-08-26
M
Blad
KOMMUN
KSvu
§
dnr KS 261/14-700
Ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och rapportering enligt 16 kap 6f§ SoL samt beslut enligt 9 § och rapportering enligt 28 f-g §§ LSS Beskrivning av ärendet
Rapportering av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1 § och rapportering enligt 16 kap 6f§ SoL samt beslut enligt 9 §och rapportering enligt 28 f-g §§ LSS har inkommit från Vård och omsorg samt rapport om antalet personer som erbjudits boende enligt SoL och LSS och tackat nej har inkommit från Vård och omsorg.
(
Underlag till beslutet
Rapport från handläggare Ingrid Pettersson.
(
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar: 1. Informationen läggs till handlingarna och delges kommunfullmäktige.
( (
j usterandes si~naturer
Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
~
7
nnn inspektionen for vårdoch omsmg
Kvartals rapport Förvaltni ngsval och rapportörsuppgifte r Uppgifter om rapportören
(
Förnamn Efternamn Telefon L~-:PD_~t~dr~ss _
(
j1ngrid Pettersson 0431-77622 ,1~_g_rtg.:
[email protected]
_l
Val av förvaltning och verksamhetsområden § rvaltning
_____
!verksamheten för Vård och omsorg Båstad
-- - ______ _:_j
Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal
.- - - -
Val av år och kvartal Val av år och kvartal
12014 11/4-30/6
Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? lsolÄO, äldreomsorg
jo Ja
0
Nej
isol OF, omsorg om personer D Ja 0 Nej
( (
Imed funktions nedsättning lSS OF, omsorg om personer med funktions nedsättning
1
0
Ja
0
Nej
Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? Sol ÄO, äldreomsorg Sol OF, omsorg om personer med fµnktionsnedsättning lSS OF, omsorger om personer med funktions nedsättning
JOJa D
Ja
0 0
0
Ja
0
Nej Nej Nej
Personuppgifts lagen
0
Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker
samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen
(1998:204). Pul.
Blankettinformation Nummer
Inskickat
------·---Blankettid: 1403775535271
Sida 1av2
- -- --- ------- -7- --·-Datum : 2014-06-26 1h40:03
8
GHJ BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN
Vård & omsorg Datum: 2014-07-01 Handläggare: Ingrid Pettersson Dnr: Till: Kommunstyrelsen
( Ärendebeskrivning Rapportering av antalet personer som erbjudits boende enligt Sol och LSS och tackat nej
(
Bakgrund Välfärdsutskottet har lämnat förslag till kommunstyrelsen att i samband med den kvartalsvis redovisningen av ej verkställda beslut enligt 4 kap 1§ och rapportering enligt 16 kap 6f§ samt enligt 9§ och rapportering enligt 28 f-g §§ LSS också redovisa antalet personer som erbjudits boende enligt SoL och LSS och tackat nej Aktuellt Ingen med gynnande beslut enligt SoL 4 kap 1§ har tackat nej till vård- och omsorgs boende under kvartal 2 - 2014. Ingen med gynnande beslut enligt LSS har tackat nej till boende med särskild service under kvartal 2 - 2014.
Barn konsekvensanalys
NEJ
(
Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna och delges kommunfullmäktige.
(
Båstad 2014-07-01
~7ettu J'JVJ,__, Ingrid Pettersson, Utredare
140625\h:\ej verställda beslut\ tackat nej till boende kvartal 2, 2014.doc\I
8
9
fru BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsutskottet
2014-08-26
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
dnr KS 649/14-603
Ansökan om serveringstillstånd på Beskrivning av ärendet
Ansökan om tillstånd att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkohar inkomholdrycker till allmänheten på mit från Önskade serveringslokaler är matsalar och uteservering enligt ritning 649 /14-603. Önskade serveringstider är 11:00 - 02:00 alla dagar året runt.
Underlag till beslutet
Tjänsteskrivelse med ritning från alkoholhandläggare Per-Martin Boklund, daterad 2014-07-17.
Beslut
Välfärdsutskottet beslutar:
( (
1. Enligt Alkohollagens 8 kapitel 2 §bevilja tillstånd att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten på
2. Serveringslokal är matsal och uteservering enligt ritning dnr 649 /14-603. 3. Serveringstider är 11:00 - 02:00 alla dagar under perioden juni - augusti. Under perioden september - maj 11:00 - 02:00 fredagar, lördagar, helgdagar och dag före helgdag, övriga dagar 11:00 - 01:00. 4. Enligt Alkohollagens 8 kapitel avslå ansökan om serveringstiden 11:00 02:00 alla dagar året runt.
( (
Utskott/presidium
lusterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
Q
10
BÅSTADS
1 (3)
KOMMUN Bildning & arbete Datum: 2014-07-17 Handläggare: Per-Martin Boklund Dnr: 649/14-603 Till: Välfärdsutskottet Beslutet skall expedieras till: Sökande Polismyndigheten Länsstyrelsen Bilagor till tjänsteskrivelsen: Ritning
(
Ansökan om serveringstillstånd på Sökande:
Org.nr:
Ansökan om tillstånd att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten på har inkommit från ovanstående bolag. Önskade serveringslokaler är matsalar och uteservering enligt ritning 649/14-603. Önskade serveringstider är 11.00 - 02.00 alla dagar året runt. Sökande: är ett nystartat bolag med som ensam ägare. Bolaget övertar verksamheten från , detta bolag ägs av har under många år varit delaktig i driften av utan några anmärkningar och har genomfört kunskapsprovet i Alkohollagen med godkänt resultat.
(
Verksamhets beskrivning: Restaurang/bistro och pizzeria med grillkök och glassbar.
(
. Bolaget övertar inneFinansiering: Bolaget hyr marken med lokalerna av stående lager men ej handelsbolagets krediter. För att finansiera verksamheten har bolaget tagit en bankkredit på 200.000 kr. Lånehandling är uppvisad. Serveringslokaler: Matsal med uteserveringar enligt ritning dnr 649 /14-603. Serveringstider: 11.00 - 02.00 alla dagar året runt. Remisser: Yttrande är inhämtat från polismyndigheten, miljökontoret på Samhällsskydd, skatteverket och räddningstjänsten.
10 140717\27b\p
11 2 (3)
Miljöavdelningen framför att en serveringstid till kl. 02.00 alla dagar året runt medför en risk för buller som kan påverka kringboendes hälsa och miljö. Serveringsitden bör därför begränsas. Alko ho Ila gen 8 kap. 2 § Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande serveringstillstånd). Det kan även avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Serveringstillståndet kan gälla spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller en eller flera av dessa drycker. 8 kap. 12 § Serveringstillstånd får endast meddelas den som visar att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden samt omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten samt att verksamheten kommer att drivas i enlighet med de krav som ställs upp i denna lag 8 kap. 15 § Stadigvarande tillstånd för servering till allmänheten får endast medges endast om serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Gästerna ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter. Efter kl. 23.00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter. Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får meddelas om serveringsstället tillhandahåller tillredd mat. Det samma gäller för servering i slutet sällskap. 8 kap 17 §Om alkoholservering på grund av serveringsställets belägenhet eller av andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet eller särskild risk för människors hälsa, får serveringstillstånd vägras även om övriga krav som uppställts i lagen är uppfyllda. 8 kap. 19 § Kommunen beslutar om under vilka tider som alkoholdrycker får serveras. Vid bestämmande av tiden för servering ska särskilt beaktas vad som sägs under 17 §.Om kommunen inte beslutar om annat, får servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker inte påbörjas tidigare än klockan 11.00 och inte pågå längre än till klockan 01.00. Serveringsstället ska vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens utgång.
Bedömning: Kraven i Alkohollagens 8 kapitel 12 och 15 §§ är uppfyllda. Risk för olägenheter enligt Alkohollagens 8 kapitel 17 § bedöms inte föreligga. Ett serveringstillstånd kan därmed beviljas. Gällande serveringstiderna bör dessa följa kommunens principbeslut vilket är: 11.00 - 02.00 alla dagar under perioden juni - augusti. Under perioden september - maj 11.00 - 02.00 fredagar, lördagar, helgdagar och dag före helgdag, övriga dagar 11.00 - 01.00. Ansökan om serveringstiden 11.00 - 02.00 alla dagar året runt bör därför avslås då det annars är risk för olägenheter för kringboende och med hänvisning till miljöavdelningens yttrande. Förslag till beslut: Välfärdsutskottet föreslås besluta att: 1. Enligt Alkohollagens 8 kapitel 2 §bevilja tillstånd att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker till allmänheten på 2. Serveringslokal är matsal och uteserveringar enligt ritning dnr 649 /14-603. 3. Serveringstider är 11.00 - 02.00 alla dagar under perioden juni - augusti. Under perioden september - maj 11.00 - 02.00 fredagar, lördagar, helgdagar och dag före helgdag, övriga dagar 11.00 - 01.00.
11
12 3 (3)
4. Enligt Alkohollagens 8 kapitel 19 §avslå ansökan om serveringstiden 11.00 - 02.00 alla dagar året runt. Beslutet är överklagningsbart med förvaltnings besvär. I tjänsten
(~L/~Per-Martin Boklund Alkoholhandläggare
(
(
( (
12
(z>!l 1. '~r -t~,5 13 '
~
~ r ;
' J
---·
·-
T::::J-Go
.
.... ,,.
fI
( (
13
14
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN Välfärdsutskottet
2014-08-26
KSvu
§
dnr KS
Utredning kring att skapa ett modernt demenscentra
Beskrivning av ärendet
Verksamhetsområdet Vård och omsorg har fått i uppdrag att utreda frågan om att skapa ett modernt demenscenter i Båstads kommun med hänsyn taget till helheten. Vård och omsorg ger idag omsorg till demenssjuka inom hemvård, daglig verksamhet samt vård- och omsorgs boende men omsorgen och personalgrupperna följer idag inte den demente under sjukdomsförloppet. Båstads kommun saknar'idag korttidsplatser och växelvårdsplatser som har specifik inriktning på demens. Ett modernt demenscenter med dagens teknik skulle kunna öka integriteten och ge en ökad känsla av frihet att röra sig fritt inom och i närmiljön kring centrat.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från vård- och omsorgschefMonica Ehnberg, daterad 2014-0617.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar:
(
1. Förvaltningen får i uppdrag att skapa ett modernt demenscenter på Almgården i Grevie i dialog med Båstadhem som äger fastigheten.
2. Medel för drift och hyreskostnad avsätts i budget för 2016.
( (
Utskott/presidium
Justerandes si2naturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
1A
-
15
BÅSTADS
1 (3)
Tjänsteskrivelse
KOMMUN Vård & omsorg Datum: 20140617 Handläggare: Monica Ehnberg Dnr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen:
( Samråd har skett med: Båstadhem
(
Utredning kring att skapa ett modernt demenscentra Verksamhetsområdet har fått i uppdrag att utreda frågan om att skapa ett modernt demenscenter i Båstad kommun, med hänsyn tagen till helheten.
Bakgrund
( (
Det finns ungefär 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige. Risken att insjukna i demens ökar med stigande ålder. Åtta procent av alla som är över 65 år och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Det är ovanligt att en demenssjukdom drabbar personer under 65 år. I Sverige uppskattas antalet yngre personer med demenssjukdom till cirka 8 000-9 000 varav merparten är 60-65 år. Varje år nyinsjuknar cirka 24 000 personer i en demenssjukdom och ungefär lika många med demenssjukdom dör. Det finns inget som tyder på att risken att insjukna i demens har ökat under senare år. Däremot kommer antalet personer med demenssjukdom att öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. Båstad kommun har i dag en demografi med en befolkning där ca 30% är över 65 år, en siffra som förväntas öka under åren 2020-2030. Vård och omsorg ger i dag omsorg till demenssjuka inom hemvård, daglig verksamhet samt vård och omsorgs boende men omsorgen och personalgrupperna följer i dag inte den demente under sjukdomsförloppet. Den demenssjuke överlämnas till nya verksamheter och personalgrupper samtidigt som världen blir allt svårare och obegripligare för den demente och dennes närstående. Hemvårdens uppdrag utgår från detaljerade beslut från myndighetsenheten, utgångpunkten i besluten är vård och omsorgstagarens behov men utan beaktande av diagnos i resursfördelningen. Daglig verksamhet tillgodoser behovet för både den demenssjuke och dennes närstående under en period i sjukdomsförloppet. Båstad kommun saknar i dag korttidsplatser och växelvårdsplatser som har specifik inriktning på demens. Båstad kommun har idag två boende med demensinriktning. Skogsliden i Båstad har 46 lägenheter varav 30 för vård och omsorgstagare med demensdiagnos. Almgården i Grevie har 24 lägenheter för vård och omsorgstagare med demensdiagnos. Det finns i dagsläget ett 10-tal vård och omsorgstagare med demensdiagnos som enligt kvarboendeprincipen bor kvar i vård och omsorgsboende som inte har demensinriktning.
15
16 2 (3)
Aktuellt Ett demenscenter med ambitionen att omsorgspersonalen följer den demenssjuke under sjukdomsförloppet från första insatserna med hemvård. Genom perioden med daglig verksamhet till att vara ett stöd under växelvård och korttid då utredning för vård och omsorgsboende genomförs. Denna metodik skulle ge en ökad trygghet och goda förutsättningar att ge rätt stöd för den som har fått sin diagnos och dennes närstående. Vård och omsorgsboende med ca 40 lägenheter ger en optimal drifteffektivitet, samordning med socialt innehåll samt aktiviteter för vård och omsorgstagarna med ett större utbud. Bemannings och personalresurser kan genom samordning ge större kontinuitet inom verksamheten samtidigt som de ger större möjlighet till heltidstjänster för medarbetarna. Ett modernt demenscenter med dagens teknik skulle kunna öka integriteten och ge en ökad känsla av frihet att röra sig fritt inom och i närmiljön kring centrat. Medarbetarnas kompetens inom demensomsorgen skulle kunna användas för aktiviteter och en större meningsfull tillvaro för de med demensdiagnos i ett modern boende där ehälsa är en naturligt del av vardagen. Båstad hem har lämnat ett grovt förslagspris med stor reservation, tillbyggnad med 16 lägenheter a 65 kvm och allmänytor därtill skulle kosta ca 34 000 OOOkr. Båstad hem beräknar att projekterings kostnaden skulle hamna på ca 1.300 000 kr. Driftkostnaden för en utökning på 16 lägenheter skulle hamna på ca 9 400 000 kr. Beräkningen är framtagen ur 2014 års boendepeng och hänsyn är tagen till hälso- och sjukvårdspersonal för 16 vård- och omsorgstagare.
Övervägande/framtid Demenscentrat med 40 lägenheter, en utökning med 16 lägenheter tillgodoser behovet av boendeplatser för demenssjuka fram till 2020. Befolkningsprognosen visar att behovet av demensplatser kommer att befinna sig på ca 70 vilket ska jämföras med dagens 60 boendeplatser för demenssjuka. Utbyggnaden skapar utrymme på andra vård och omsorgsboende, såväl boendeplatser som korttidsplatser. Ansökning till demensboende och utredningen är omfattande och tidskrävande och demenscenter i Grevie skulle tillgodose behovet av utredningsplatser i form av korttidsvård. Demenscentrumet kan innehålla olika rum med tema som den demente och dess närstående kan använda sig av t.ex. träningslokal, vinterträdgård, sinnesrum och årstidsrum. Sinnesrummen kan ge möjlighet till att få en stunds avkoppling och stimulans. Rummen kan inredas med ljusa färger, draperade tyger i skirt material, ljusslingor och levande ljus. Personalen ska kunna utföra taktil massage på de boende. Beröring, mjuka, varma tygdjur och avslappnande musik kan ge lugn och trygghet men även vara en väg till kommunikation när man är orolig. I sinnenas trädgård ska alla sinnen hos den demente stimuleras; syn, hörsel, lukt, känsel och smak. Trädgården skulle kunna innehålla vatten som porlar, växter med olika strukturer, former och färger, dofter av olika slag. Trädgården ska ständigt vara under skapande där den demente kan röra sig, kunna arbeta och känna meningsfullhet. Sinnet stimuleras, stimulansen ger associationer och minnen, känslor och tankar väcks. Den som inte har möjlighet att ta sig ut i naturen ska här kunna finna en plats för rekreation, vila, finna lugn och tid för tanke. Trädgården är en plats för möten mellan boende, anhöriga och personal. Här finns en plats för social gemenskap och för att dela tankar och erfarenheter. Träningslokal ska utrustats utifrån ett
16
17 3 (3)
träningskoncept anpassat för de med demenssjukdom. Det är viktigt att äldre tränar aktivt för att ha kraft och hälsa att leva ett bra liv genom hela livet. Ett center där hela omsorgsprocessen för demenssjuka kan tillgodoses, från hemvård till vård och omsorgboende, skulle ge en ökad livskvalite för de demenssjuka och deras närstående. Ett modernt center där teknik används som en resurs ger mervärde för både de demenssjuka och medarbetare. Kunskap och kompetens i ett samlat center inom demensomsorgen ger en ökad kvalite för alla. Under ett tak finns olika professioner och samlad kompetens kring demens i form av dagverksamhet för personer med demens, demenssköterska, avlösarteamet, korttidsboende, växelvård och permanent boende för personer med demens. Professionerna som ingår i teamet kring brukaren är demenssköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och omsorgspersonal med spetskompetens.
(
Båstad kommun ska vara en av Sveriges bästa kommuner inom vård och omsorg år 2018. Att skapa ett modernt demenscenter i Båstad visar vägen in i framtidens demensomsorg.
( Förslag till beslut
Att förvaltningen får i uppdrag att skapa ett modernt demenscenter på Almgården i Grevie, i dialog med Båstad hem som äger fastigheten Att i budget för 2016 avsätta medel för drift och hyreskostnad Båstad 20140819
\K_CLLlcu..__
~
Monica Ehnberg Vård och Omsorgschef
( (
17
18
~ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsu tskottet
2014-08-26
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
dnrKS
Omförhandling av avtal för korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS för barn och ungdomar Beskrivning av ärendet
Det finns behov av underlag för ställningstagande till hur behov av platser för korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS för barn och ungdomar ska tillgodoses under de närmaste åren, då gällande avtal om köp av platser är uppsagt från och med 2014-12-31.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från enhetschefEva-Marie Persson, daterad 2014-05-20.
Beslut
Välfärdsutskottet beslutar:
(
(
1. Omförhandling av avtal gällande korttidstillsyn och korttidsvistelse bör ske. 2. Vård och omsorg får i uppdrag att utreda möjlighet till drift i egen regi.
(
(
Utskott/presidium
Iusterandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
1Q
19
CaJ BÅSTADS
~ KOMMUN
1 (3)
Tjänsteskrivelse
Vård & omsorg Datum: 2014-05-20 Handläggare: Eva-Marie Persson Dnr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Eva-Marie Persson
( (
Bilagor till tjänsteskrivelsen: · 1. Riktlinjer gällande korttidsvistelse enl. LSS 2. Riktlinjer gällande korttidstillsyn enl.LSS 3. Barnkonsekvens analys. Samråd har skett med: Verksamhetsområdeschef Monica Ehnberg
Ärendebeskrivning Angående behov av platser för ändamålet korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS för barn och ungdomar. Bakgrund Föreligger behov av underlag för ställningstagande till hur rubricerade behov ska tillgodoses under de närmaste åren, då gällande avtal om köp av platser för ändamålen ifråga är uppsagt och avslutas 2014.12.31
( (
Aktuellt Gällande avtal för Korttidsvistelse Båstads Kommun köper av Ängelholms kommun 1 helårsplats (1 x 365 dygn) avseende ko1ttidsvistelse i korttidshem till en kostnad av 109 083 kr./månad. (1 308996kr/år) Som ett dygn räknas vaije påbö1jat kalenderdygn dvs ett veckoslut (fredag 16.30 - söndag 15.30) motsvarar 3 dygn. Stannar barnet till måndag morgon räknas vistelsen som 4 dygn Insatsen k01ttidsvistelse avser barn/ungdomar från 7 år tillhörande personkretsen enligt§ 9:6 Avtalet om k01ttidsvistelse gäller from 2014-01-01 till och med 2014-12-31 Kosten ingår i ersättningen. Transp01iema till och från k01ttidsvistelsen ingår inte.
Gällande Korttidstillsyn. Avtal gällande K01ttidsvistelse och K01ttidstillsyn omförhandlades 2013 och avser därefter endast K01ttidsvistelse. Båstads Kommun köper av Ängelholms Kommun 4 helårsplatser på Omsorgsenhetens k01itidstillsyns verksamhet till en kostnad av 49 484.00/månad. Båstad kan nyttja k01ttidstillsynen (dagtid måndag-fredag efter skoltid och hel dag måndagfredag under lov) Insatsen k01itidstillsyn avser skolungdom över 12 år tillhörande personkretsen enligt § 9:7
140523\1 \ep
19
20 2 (3)
Platsutnyttjande Korttidsvistelse Behovet av platser för ko1itidsvistelse har minskat under avtalstiden. Under 2013 nyttjades 325dygn. Tidigare köpte Båstads Kommun 2 helårsplatser och försålde under en period ledig kapacitet till andra kommuner. Platsutnyttjande Korttidsvistelse Behovet av k01itidstillsyn har minskat under år 2013. I dagsläget är det två ungdomar med tillsyn ett par kvällar/vecka samt under skollov.
Övervägande/framtid
Beräknat behov K01itidsvistelse 2014 4 barn och ungdomar beräknas vara i behov av k01itidsvistelse i form av korttidshem under hela eller del av året i en omfattning som sammantaget uppgår till omkring 300 påbö1jade dygn. K01itidstillsyn 2014 2 barn och ungdomar har beslut om k01itidstillsyn. 1 barn/ungdom väntas få beslut under hösten.From hästterminen 2014 kommer således 3 barn och ungdomar att nyttja ko1itidstillsyn i Ängelholm varav två i det närmaste på heltid. Grundsärskolan i Ängelholm har fn två barn från Båstads Kommun som är 10 resp.12 år. Båstads Kommun köper fritidshemsplats för dessa barn i Ängelholm. Då barnen fyllt 13 år kan det vara aktuellt med k01itidstillsyn enl LSS på Omsorgsenheten i Ängelholm. Beräknas att behovet ökar med ett barn/ungdom per år.
Alternativ till köp av Ängelholms kommun. K01itidstillsyn och k01itidsvistelse i egen regi. För att driva korttidsvistelse och korttids tillsyn i enskild regi krävs tillstånd från Socialstyrelsen. IVOs mening är att man inte får ha LSS verksamheter i direkt anslutning till varandra. Därmed är det inte möjligt att bedriva tillsyn och vistelse i samma lokal. För korttidstillsynen medför detta att man behöver förhyra för verksamheten lämplig lokal med allrum, vilrum, kök, uteplats, hygien utrymme samt personal utrymme. Driftskostnader tillkommer samt kostnader för måltidsverksamhet och aktiviteter.. Beräknad personal kostnad: Ca 2 heltidsdtjänster (2 x 400tkr = 800tkr.) fördelat på tre personer. Arbetstiden kommer att vara oregelbunden och störst under lovdagar varför årsarbetstid är nödvändigt. Med den svårighet som ligger i att beräkna behovet och förändringar i behovet hos den enskilde behöver tillsynen i egen regi omfatta minst tre platser. Insatsen korttidsvistelse utgår i princip dygnet runt under hela året. Verksamheten är sådan till sin karaktär att dubbel bemanning är ofrånkomlig av såväl verksamhets som av arbetsmiljöskäl. Det är endast under nattetid som verksamheten normalt kan vara bemannad med en sovande
20
21 3 (3)
nattpersonal. Antalet arbetstimmar för verksamheten beräknas till minst 2 personal dagtid mellan 07.0022.00 samt 1 personal nattetid med ett avbrott mellan 08.00-16.00 på vardagar då ungdomarna är i skolan eller vistas på korttidsvistelsen. Beräknad personal kostnad: Ca. 200tim/v = 5,5 heltidstjänster) (400tkr x 5,5 tjänst= 2.200000h. Lokal för verksamheten med planerat 4-5 platser behöver ca 3 rum med tillhörande toaletter. Gemensamhets utrymme, kök, fönåd, personalutrymme. Hyreskostnad samt kostnader för övrig drift, aktiviteter och måltidskostnad ej beräknad. Övergripande kostnader att räkna med är: Sjukskötersketjänster, arbetsterapeuttjänster, sjukgymnasttj änster, personal utveckling/handledning, arbetstekniska hjälpmedel.
(
(
Fördelen med att driva verksamheterna i egen regi: - Kommunen får en samlad LSS verksamhet i förening med att imiktning och utformning kan påverkas i hög grad. Andra faktorer som är av betydelse: - Kostnads alternativ skiljer sig. - Svårskattade igångsättningskostnader. - Särskolan kommer även fortsättningsvis att vara förlagd till Ängelholm. Resor mellan kommunerna blir oundvikliga. - Sämre förutsättningar till val av gruppsammansättningar utifrån funktionsnedsättningars art och omfattning. Ängelholm har idag tre gruppsammansättningar. I .Riktar sig mot autism och utvecklingsstörning. 2.Riktar sig mot utvecklingsstörningoch/eller fysisk funktionsnedsättning. 3. Riktar sig mot neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och som har normalbegåvning.
Barnkonsekvensanalys Se Bil 3.
( (
Förslag till beslut Utifrån ovanstående redovisning föreslås att omförhandling av avtal gällande korttidstillsyn och korttidsvistelse bör ske. Ställningstagande till att åter utreda drift i egen regi föreslås. Båstad den 20 maj 2014
~~~-~
Eva-Marie Persson Enhetschef Stöd och Omsorg
21
22
~ BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN
Vård & omsorg Bil I
Korttidsvistelse, § 9:6 Syftet med korttidsvistelse är att bain eller vuxna med funktionshinder ska få miljöombyte och rekreation samt möjlighet till personlig utveckling, samtidigt som anhöriga får avlösning i omvårdnadsarbetet. För bain kan insatsen också vara ett led i att bryta ett beroendeförhållande mellan bain och föräldrar och en övergång till ett mer självständigt boende. Vistelsen kan förläggas till ett korttidshem eller i annan familj - stödfamilj. Andra former av korttidsvistelse är läger/kollo eller sommarkurser på folkhögskola anordnade för målgruppen och för vuxna rekreationsvistelser. Riktlinjer ( Korttidsvistelse ska kunna erbjudas både som en regelbunden och tillfällig insats samt som en lösning vid akuta behov. För rätt till korttidsvistelse ska det föreligga både ett behov av miljöombyte och ett behov av avlösning. Regelbunden korttidsvistelse i korttidshem/familj beviljas med antal dygn/månad eller år. De individuella behoven avgör omfattningen. Avgifter/kostnader Insatsen är avgiftsfri. Resor till och från korttidsvistelsen bekostas av den ensldlde. Skolungdom åker med ordinarie skolslquts om den sammanfaller med korttidsvistelsen. Resor till Daglig verksamhet sker på samma sätt från korttidsvistelsen som från bostaden. Den enskilde står för egna kostnader i samband med individuella aktiviteter. Avgift för måltider erlägges enligt må/tidstaxa. Vid korttidsvistelse i Jon ' av läger och liknande erlägges den egenavgift som respektive verksamhet tillämpar. Ersättning till stöd/amiljer utgår i form av arvode och omkostnadsersättning
~~
.
l
Ett tidsbegränsat avtal upprättas där även antal beviljade dygn anges. Dygnsersättningen varierar beroende på omvårdnads och tillssynsbehov. SKL:s rekommendationer om ersättningar tillämpas.
~ - ~'(/)~ Eva-Marie Persson enhetschef stöd och omsorg
140523\[:\rlktllnjer korttldsvlsteise.dot\ep
22
23
~ BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN Vård & omsorg Bil 2.
Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år,§ 9:7
(
(
l(ommunens reguljära fritidshemsverksamhet(skolba1nomsorg) omfattar enligt skollagen barn till och med 12 års ålder. Ungdomar som tillhör personkretsen LSS kan även därefter behöva en trygg situation och meningsfull sysselsättning i anslutning till skoldagen och under lov. Insatsen ska också möjliggöra för föräldrar att förvärvsarbeta eller studera och kunna leva som andra. l(orttidstillsyn kan dock beviljas även om föräldrarna är hemma om den unge har eget behov.
Riktlinjer Båstads kommun köper platser för korttidstillsyn av Ange/halms kommun. Denna verksamhet är utformad för skolungdom som tillhör personkrets 1eller2 och ska användas i första hand. Behovet av tillsyn kan dock variera och måste kunna utformas flexibelt med ut1ymme för individuella lösningar. Vissa ungdomar kan t ex behöva tillsyn och hjälp i hemmet. För andra kan det bästa alternativet vara att fortsätta i kommunens reguljära sko/barnomsorg med personligt stöd.
Avgifter/kostnader
( (
Insatsen är avgiftsfri. Ungdomar som har skolbarnomsorg blir därmed avgiftsbefriade från och med 13-årsdagen. Resor till och från korttidstillsynen är kostnadsfria under skoltid. Under lovdagar kan, efter särsldld prövning, halva kostnaden ersättas. Färdtjänstkvitto ska då inlämnas till enhetskontoret. Under loven debiteras även avgift för erhållna måltider.
~-~'?~ Eva-Mane Persson
enhetschef stöd och omsorg
140523\f:\rlktllnjer korttids tlllsyn.dot\ep
23
24 1 (1)
[iiJ BÅSTADS
~ KOMMUN
Vård & omsorg Bil.3
När insatsen rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Lag (2010:480 Barn från Båstad som har sin skolgång förlagd till Ängelholm känner gemenskap och samhörighet med klasskamraterna där. Att även ha denna möjlighet på fritiden kan vara av stort värde för barnets utveckling och känsla av meningsful/het. Barn med funktionsnedsättning har ofta svårare att finna gemenskap med andra och åsikt i frå- ( gan är viktigt att tillmäta betydelse.
(
~~.~
Enhetschefstöd och omsorg
( (
140523\dokumentl\ep
24
25
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN 2014-08-26
Välfärdsutskottet
KSvu
§
dnr KS 502/14-700
Motion angående blodprovstagning på drogmisstänkta
(
Beskrivning av ärendet
Motion har inkommit där Bjärepartiet föreslår att Båstads kommun utreder möjligheten att sjuksköterskorna inom hemsjukvården i fortsättningen via avtal med polisen bistår polisen med blodprovstagning på dragmisstänkta när vårdcentralen är stängd.
(
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från vård och omsorgschef Monica Ehnberg och medicinskt ansvarig sjuksköterska Maria Persson, daterad 2014-06-30.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. Motionen avslås utifrån svårigheter att beräkna vilka resurser som kan tas i
anspråk samt ur säkerhetsperspektiv för medarbetarna inom vård och omsorg.
( (
Justerandes signaturer Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
')i;:
26
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (2)
KOMMUN Vård & omsorg Datum: 20140630 Handläggare: Monica Ehnberg Dnr: KS 502/14-700 Till: Kommunstyrelsen
Beslutet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen:
(
Samråd har skett med: MAS Maria Persson
(
Motion ang. bladprovtagning på dragmisstänkta Bakgrund Motion har inkommit där Bjärepartiet förslår att Båstad kommun utreder möjligheten till att sjuksköterskorna inom hemsjukvården i fortsättningen via avtal med polisen bistår polisen med blodprovstagning på drog misstänka när vårdcentralen är stängd.
Aktuellt Vård och omsorg har utrett möjligheten att med nuvarande resurser erbjuda polisen att bistå med hemsjukvårdens resurser. Samverkan i alla former är oftast gynnsamma och kan ge resurseffektivitet.
(
Övervägande/framtid Vård och Omsorg har tagit med följande aspekter i sin bedömning: Polisen har inte efterfrågat hemsjukvårdens resurser, vård och omsorg har därför inte möjlighet att få fram ett antal drog/alkohol test per kväll och natt. Vilket gör det omöjligt att göra bedömning kring vilka resurser som provtagningen tar i anspråk. Båstad är en sommarstad där befolkning ökar markant under sommarmånaderna. Den ökade sommarbefolkningen sammanfaller med ökade hemvårdstimmar från sommargäster och ökad handledning för ny personal inom hemvård och vård och omsorgs boende. Vård och omsorg har under perioder svårigheter att rekrytera sjuksköterskor, under sommarmånaderna är det under perioder nödvändigt att hyra sjuksköterskor vilket ökar arbetsmängden för ordinarier sjuksköterskor. Hemsjukvårdens lokaler är inte ändamålsenliga för provtagningen, ur ett säkerhets perspektiv. Hemsjukvårdens kontor är insprängda in i hyreshus, i dessa finns inga undersökningsrum eller provtagningsrum. Under större delen av natten befinner sig sjuksköterskan sig på vård och omsorgs boende, inte heller här finns utrymmer som är avsedda för provtagning.
26
(
27 2 (2)
Vård och omsorg planerar för gemensamma lokaler för hemsjukvården i Grevie och efter denna samlokalisering skulle frågan utredas på nytt. Polismyndigheten i Skåne har inte tidigare tecknat avtal med socialtjänsten så som polismyndigheten i Halland men om polismyndigheten i Skåne väcker frågan ställer vård och omsorg sig positiva till att utreda och se möjligheterna till avtalsskrivning.
Förslag till beslut Att avslå motionen utifrån svårigheter att beräkna vilka resurser som kan tas i anspråk samt ur säkerhetsperspektiv för medarbetarna inom vård och omsorg.
( Båstad 20140630
(
t..\l~ l't ~°"
Maria Persson Mas
Båstad 20140630 I
l ou...i c "-" E:-(_'-_J {>_~ Monica Ehnberg Vård-och Omsorgschef
( (
27
28
GiJ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsutskottet
2014-08-26
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
dnr KS 1727/13-600
Motion om nätmobbning Beskrivning av ärendet
Miljöpartiet lämnade 2013-10-09 in en motion beträffande nätmobbning. Miljöpartiets förslag består av tre delar: genomföra utbildning för berörd skolpersonal, starta utbildningsprogram för föräldrar till barn redan i förskoleålder och undersöka möjligheten att införa en nätbaserad stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson med bilagor, daterad 2014-07-18.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar:
(
(
(
(
Justerandes signaturer Utskott/presidium
KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
?~
29
BÅSTADS KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Datum: 2014-07-18 Handläggare: Skolchef Birgitte Dahlin och bildningschef Henrik Andersson Dnr: KS 1727/13-600 Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Förskolechefer och rektorer
(
(
Bilagor till tjänsteskrivelsen: Om Kolla källan. Bilaga 1. Informationsmaterial. Bilaga 2. Samarbete. Bilaga 3. Uppdrag till Statens skolverk att främja användningen av informations- och kommunikationstelmik 2008-12-11. Bilaga 4. Elevers integritet på nätet. Bilaga 5. Webbtips och övningar. Bilaga 6. Netikett. Bilaga 7. Nytt medielandskap kräver nya kunskaper. Bilaga 8. Samråd har skett med: Folkhälsostrateg Matilda Heden
Motion nätmobbning
( (
Bakgrund Miljöpartiet lämnade 2013-10-09 en motion beträffande nätmobbning. Miljöpartiets förslag består av tre delar: genomföra utbildning för berörd skolpersonal, starta utbildningsprogram för föräldrar till barn redan i förskoleålder och undersöka möjligheten att införa en nätbaserad stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade. · Aktuellt Sociala medier är en väsentlig del av barns och ungas vardag - precis som de är för vuxna. Kränkningar på nätet sker oberoende av ålder. Kränlmingar sker dessutom dagligen på alla arbetsplatser och överallt i samhället - både öppet och mera subtilt. Kränkningen utgår alltid ifrån den enskildas upplevelse vilket i sig kan ställa till det när avsändaren inte hade för avsikt att kränka eller mobba. Begreppet kränkning har i dagens samhälle fått en annan betydelse än för 10 år sedan, vilket i och för sig är naturligt då språk och ords betydelse utvecklas och förändras över tid. Skollagen från 2011 har med begreppet i kap 6 § 10. Kravet på att utreda om ett barn eller en elev känner sig kränkt är tydligt. Kränkningar enligt skollagen ska dessutom lämnas för information till huvudmannen vilket sker. Skollagen och läroplanerna har en tydlig värdegrund. Alla som arbetar inom dessa verksamheter känner väl till värdegrunden och måste leva efter den i sitt dagliga yrkesutövande. Skolan ska dessutom aktivt medverka till att alla behandlas lika och lämnar därför varje år en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. Likabehandlingsplanerna är levande dokument som används aktivt vid uppkomna situationer. Personalen på skolan har goda kunskaper och beredskap för att hantera både kränkningar och mobbning. Varje skola har ett elevhälsoteam och en anti-mobbningsgrupp som arbetar förebyggande och aktivt när situationen uppstår.
29
30 2 (2)
En del av skolornas personal har deltagit i Skolverkets utbildningar om värdegrundsarbete. Skolverket har en del stödmaterial som används t. ex. Kolla källan. Dessutom har Skolverket ett regeringsuppdrag att främja itanvändningen i skolan. Det är inte kunskap som saknas men tid för både elever och personal att hinna med hela lärandeuppdraget! Vid föräldramöten tas frågan om internet ofta upp. Föräldrar uppmanas att vara uppmärksamma på hur och vad deras barn företar sig vid datorn eller mobilen. Det är viktigt att föräldrar läggar sig i deras barns förehavanden vilket har visat sig vara bra för barnens internätbeteende. Skolornas föräldraföreningar har vid flera tillfällen haft informationskvällar kring de risker som finns via internät - i god samverkan med skolans personal.
Övervägande/framtid Ytterligare kompetensutveckling och utbildning för all skolpersonal är enbart positivt. Dock måste det till tid för både elever och lärare i skolan för att tillämpa den kunskap som personalen får. I dagsläget följer kommunen enbart det garanterade timtalet och då blir det enbart tid till kursplanerelaterade insatser. Ytterligare tid för eleverna i skolan skulle ge möjlighet till livskunskap där hantering av sociala medier är en viktig del. Ett utbildningsprogram för föräldrar kan genomföras men är frivilligt och måste finansieras då det ligger utanför uppdraget i dag. En nätbaserad stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade - och där eleverna kan vara anonyma - är ingen bra ide. Då kan eleverna inte få den hjälp som de är berättigade till och skolan kan inte följa skollagen. Då är det långt bättre att utöka kuratorernas och skolsköternas tjänster. De finns redan i dagsläget på skolan men tyvärr inte varje dag vilket är önskvärt för att stötta utsatta elever. Tidigare fanns skolvärdinnor som hade en viktig social och trygghetsskapande funktion men de finns inte längre. Kanske den yrkeskategorin skulle återinföras.
(
(
Barnkonsekvensana lys
Ja. Förslag till beslut
~i~~ Skolchef
( Henrik Andersson Bildningschef
(
30
31
BÅSTADS KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (1)
Datum: Handläggare: Dnr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen:
(
Samråd har skett med:
(
Förslag till beslut Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar: 1. 2.
Ett eventuellt budgettillskott för utökad utbildning till personal samt kurser för föräldrar får beaktas i budgetarbetet för 2016. Motionen avslås vad gäller frågan om att införa en nätbaserad stödfunktion för elever som känner sig kränkta eller hotade.
Ort och datum
(
Namn Titel
(
140819\c:\users\chrsodl\desktop\nätmobbnlng.docx\cs
31
32 1 (1)
BÅSTADS KOMMUN Barnkonsekvensanalys: Motion nätmobbning. 1. Skall det genomföras en barnkonsekvensanalys? Ja: X Motivering för beslutet: Användning av sociala medier är en del av barns och ungas vardag - och det minskar inte.
2. Hur påverkas barn och ungdomar av beslutet? Positivt: X
Negativt: X
(
Motivering för beslutet: Det beror på vilket beslut som tas. Personalförstärkning är enbart positivt.
3. Har barn och ungdomar haft möjlighet till inflytande i beslutet? Ja:
Nej: X
Motivering för beslutet: Inte i detta inledande skede.
4. Strider beslutet mot barns och ungdomars rättigheter enligt Barnkonventionen? Ja:
(
Nej: X
Motivering för beslutet: Flera vuxna kring barn och ungdomar ligger helt i linje med Barnkonventionen för att säkra barnens rättigheter.
(
Båstad 2014-07-18
~~· Birgitte Dahlin Skolchef
Henrik Andersson Bildningschef
140718\h:\2014\kommunstyrelsen\barnkonsekvensanalys-motlon nätmobbnlng.doc\bd
32
' Om Kolla källan
Sida g3v 2
Om Kolla källan Skolverket har i uppdrag att främja it-användningen i skolan. Kolla källan är en del av detta uppdrag. Webbsidorna fokuserar källkritik och säkerhet på nätet.
(
Kolla källan är en del av Skolverkets webbplats. Kolla källan tar fram artiklar och samlar och utvecklar olika former av stöd- och inspirationsresurser för skolans arbete med informationssökning, källkritisk granskning, upphovsrätt och internetsäkerhet för barn och unga. Materialet vänder sig i första hand till lärare och skolbibliotekarier, men det finns också material som riktar sig direkt till elever.
Kolla källan är en resurs för undervisningen
(
Att kunna kritiskt granska och värdera information är en förmåga som lyfts i skolans kursplaner och ämnesplaner. Källkritik är således en viktig del av alla lärares undervisningsuppdrag, men det är långtifrån alla som har fått någon utbildning i källkritik för egen del. Källkritik ingår specifikt i vissa akademiska ämnen under lärarutbildningen, medan det i andra ämnen behandlas översiktligt eller inte alls. Många lärare och skolbibliotekarier har därför ett stort behov av lättillgängligt stöd och inspiration. Det kan handla om hjälp att utveckla sin egen källkritiska kompetens eller att få råd om hur man kan arbeta med källkritiska frågor i undervisningen. Kolla källan försöker möta dessa behov. Kolla källans webbplats innehåller fakta, tips och ideer som kan stödja och hjälpa lärare i deras arbete med källkritik, informationssökning, upphovsrätt och säker internetanvändning i skolan. Nedan presenteras de olika avdelningarna som finns på Kolla källans webbplats. Du når de olika avdelningarna via menyn till vänster.
Källkritik
Hämta dokument Regeringsuppdraget om it i skolan (138 kB)
FÖLJ KOLLA KÄLLAN Facebook Twitter Rss Wiki Blogg
Under avdelningen Källkritik hittar du rikligt med material som behandlar källkritik ur många olika aspekter. Här finns korta översiktliga handledningar i källkritik och checklistor som är användbara vid granskning och värdering av olika källor. Här finns också åtskilliga tips och ideer om hur du som lärare eller skolbibliotekarie kan arbeta med källkritik i skolan och hur eleverna kan öka sin källkritiska medvetenhet.
( (
Du kan läsa reportage om hur olika lärare arbetar med källkritik i klassrummet, och du får också möta elever och deras tankar kring källkritiska frågor. Det finns en hel serie artiklar som berättar om hur man kan jobba med källkritik i olika ämnen, exempelvis historia, svenska, geografi, psykologi med flera . Dessa finner du under rubriken "Källkritik i skolämnen". En annan serie heter "Källkritiska skolprogram" och där finns en rad artiklar som berättar om skolanpassade källkritiska program på olika arkiv och museer. Ett särskilt avsnitt under avdelningen Källkritik tar upp källkritiska aspekter på sociala medier och innehåller också diskussionsfrågor. Slutligen finns några forskarintervjuer om källkritik i skolan.
Upphovsrätt Avdelningen Upphovsrätt vänder sig direkt till skolor och informerar om de upphovsrättsliga lagar och kopieringsregler som gäller i skolans värld. Här finner du en rad lättillgängliga lärarguider som behandlar olika typer av material. Du får till exempel veta vilka regler som gäller när lärare visar bilder i undervisningen eller när lärare vill använda texter, film, ljudklipp eller musik. Under denna avdelning hittar du också flera länkar till gratisarkiv med texter, bilder och musik som du får använda fritt i undervisningen. Det finns också några intressanta intervjuer där lärare berättar om hur de diskuterar upphovsrätt med elever i olika åldrar. Ett särskilt avsnitt under upphovsrätt beskriver Creative Commons och hur den typen av upphovsrättslicenser kan användas.
Säker på nätet Under avdelningen Säker på nätet hittar du artiklar om olika aspekter som rör barns och ungas säkerhet på nätet. Du kan läsa om olika aktuella konferenser, exempelvis den årliga Safer Internet Day som arrangeras i över 60 länder. Du kan också läsa om vuxenvärldens ansvar när det gäller barns och ungas säkerhet på nätet och om hur olika myndigheter och organisationer arbetar med dessa frågor. Några artiklar handlar om kränkningar på nätet och hur man kan arbeta förebyggande i detta avseende. Exempelvis finns en referat från en konferens med Barn- och elevombudet som hanterar ärenden där elever blivit kränkta, både på nätet och i skolan . Ett par artiklar behandlar Personuppgiftslagen (PUL) och hur den ska tillämpas i skolan. Bland annat har vi bevakat Datainspektionens skolkonferenser.
33 "lf\1 A f\'1 1 Q
Sida '.:34V 2 ·
Om Kolla källan
Kolla källan i Sociala medier Kolla källan skriver inte bara om de sociala medierna, utan använder dem också aktivt. Kolla källan finns på Twitter och har en egen Facebook-sida. Kolla källan har också skapat en Wiki som ständigt växer och utvecklas. Lärare och skolbibliotekarier är välkomna att bidra med användbara länkar som berör källkritik och Kolla källans övriga temaområden. Om du vill prenumerera på vårt nyhetsbrev eller följa Kolla källan i sociala medier hittar du länkarna för detta i högermenyn. 2012-10-09 I Ulf Jämterud, skribent åt Kolla källan. Reviderad av Anette Holmqvist 2014-03-13 Senast granskad: 2014-03-13 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
34 ...
11.
11
1
"11
l"'\/"\1
A rv·7
1
o
Informationsmaterial
Sida g5v 1
f1 l "'AGA Z
lnformationsmaterial Ladda ner eller beställ lathund från Kolla källan. Här finns också informationsblad.
(
Hämta dokument Regeringsuppdraget om it i skolan (138 kB)
(
FÖLJ KOLLA KÄLLAN Lathund i källkritik på internet, 2012 Foldern ger exempel på vad du skall tänka på när du söker och utvärderar information på internet. Här finns också information om Kolla källan .
Facebook Twitter Rss Wiki Blogg
Kolla källans lathund i källkritik
Informationsblad om Sociala medier, 2012 Här presenteras Kolla källans avdelning om sociala medier. Informationsblad om Sociala medier, 2012 (73 kB)
(
Informationsblad om Upphovsrätt i skolan, 2012 Här presenteras Kolla källans fem lärarguider i upphovsrätt. Informationsblad om Upphovsrätt på Kolla källan (44 kB)
(
Kontakta Kolla källan Vill du själv lämna synpunkter, ideer, har du frågor eller förslag, är du välkommen att höra av dig till:
[email protected] Senast granskad: 2013-12-09 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
35 "
1
~
.. _ . . _, _ 11 __ 11 _ 1 _ _ 11 __ _ ' - ___
r.. ..... .c.... __ ........
'"lf\1 A
f\'1
1 0
Samarbete
Sida l36v 1
Samarbete Kolla källan finns representerad i några nätverk som träffas regelbundet. De presenteras på den här sidan.
Myndighetsnätverk för barn och ungdomsfrågor - it-säkerhet Kolla källan representerar Skolverket i ämnesgruppen it-säkerhet inom myndighetsnätverket för barn- och ungdomsfrågor. Gruppen träffas fyra gånger om året och fungerar som en plattform för informationsutbyte mellan myndigheterna. Huvudtema är barns och ungas it- och internetsäkerhet ur olika perspektiv. Gruppmedlemmar: Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Datainspektionen, Ungdomsstyrelsen, Post- och telestyrelsen, Konsument Europa, Statens medieråd, Rikspolisstyrelsen och Barnombudsmannen. Kolla källan har intervjuat några av de deltagande myndigheterna:
Hämta dokument
(
Regeringsuppdraget om it i skolan (138 kB)
(
Ungdomsstyrelsen
FÖLJ KOLLA KÄLLAN
Ungdomsstyrelsen om unga, sex och internet Datainspektionen
Facebook Twitter Rss Wiki Blogg
Kränkt.se ger råd och vägledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISA - en skolresurs om informationssäkerhet Konsument Europa Konsument Europa ger praktiska tips Statens medieråd Statens medieråd vill öka mediekunnigheten
(
Se också: Ungdomsstyrelsens konferens Naken på nätet (2011)
Statens medieråds referensgrupp Skolverket finns också representerat i Statens medieråds referensgrupp som träffas ett par gånger om året. Gruppen diskuterar i första hand myndighetens verksamhet, byter erfarenheter och planerar eventuella samarbeten. I gruppen ingår myndigheter och organisationer som helt eller delvis arbetar med barns och ungas internetsäkerhet och mediekunnighet.
(
Statens medieråd
Nationella skolbiblioteksgruppen Ett nätverk av svenska organisationer som träffas 4-5 gånger om året för att diskutera skolbibliotek. I gruppen ingår representanter för myndigheter, författarförbund, biblioteksorganisationer samt lärares, bibliotekariers och skolledares fackliga organisationer. Nationella skolbiblioteksgruppen utser Arets skolbibliotek, en utmärkelse som delas ut till en skola varje år på Skolforum. Nationella skolbiblioteksgruppen Senast granskad: 2013-12-09 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
36 1
11
11
1
11
~
___@___
Regeri ngsbesl ut
REGERINGEN
2008-12-11
Utbildnin~sdepartementet
Statens skolverk 106 20 Stockholm
k'.orzna. Uerlu;str.l ~
1:2
I
GltO()O"\"\\\
sbish0'd~
( Uppdrag till Statens skolverk att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik
( Regeringens beslut
(
(
Statens skolverk ska främja utvecklingen och användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolor, skolor och verksamheter samt hos skolhuvudmän. Myndigheten ska i sitt arbete utgå från målgruppers olika behov och förutsättningar vid spridandet av kunskap om användandet och utformningen av bl.a. IKT i lärprocesser, digitala lärverktyg och lärande exempel inom området. Vidare ska Skolverket främja utvecklingen av verksamheternas kommunikation med elever, föräldrar och studerande med hjälp av IKT. I uppdraget ingår även omvärlds bevakning, såväl nationellt som internationellt, bl.a. genom en aktiv dialog med relevanta aktörer inom området. Därutöver ska myndigheten verka för en säker användning av IKT, skydd av den personliga integriteten och andra integritetsaspekter samt för en diskussion om ett kritiskt förhållningssätt till den information som tillgängliggörs via internetbaserade verktyg och tjänster. Skolverket ska från och med 2009 i årsredovisningarna redovisa hur denna del av uppdraget fortskridit. Statens skolverk ska vidare bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IK.T- användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på eventuella insatser. Särskilt ska lärares användning av IKT som ett pedagogiskt verktyg för att utveckla undervisningen belysas. Utgångspunkten för bedömningen bör bl.a. vara erfarenheter från Myndigheten för skolutvecklings uppdrag att främja utveckling och användning av informationsteknik i förskola, skola och vuxenutbildning (U2005/8456/S) samt resultatet av Skolverket uppdrag att följa upp lärares och skolors IT-användning och IT-kompetens inom förskola,
Postadress 103 33 Stockholm
Telefonväxel 08-405 10 00
Besöksadress
Telefax 08-2 16813
Drollninggalan 16
E·posl:
[email protected]
37
38 2
skola och vuxenutbildning. Bedömningen ska redovisas senast den 1 september 2009. Skolverket ska även ansvara för arbetet med att avveckla de kvarvarande projekt m.m. inom ramen för det Europeiska skoldatanätet som den tidigare kommitten för ett europeiskt skoldatanät - EUN (U 1997:06) hade i uppdrag att samordna. Uppdraget ersätter tidigare givet uppdrag avseende att främja utveckling och användning av informationsteknik i förskola, skola och vuxenutbildning (U2005/8456/S). Under förutsättning att riksdagen för budgetåret 2009 anvisar anslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg under u tgiftsområde 16 enligt regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 avser regeringen att i regleringsbrevet för Statens skolverk för 2009 besluta att verket för utgifter i enlighet med ovanstående uppdrag för budgetåret 2009 får använda högst 15 000 000 kronor av ovan nämnda anslag, anslags post 9 Fördelas efter beslut av regeringen - Statens skolverk. För 2008 disponerar myndigheten de medel som redan finns fördelade för uppdraget att främja utveckling och användning av informations teknik i förskola, skola och vuxenutbildning, 5 000 000 kronor.
~nsvägnar
Jan~klund
.
/fik--~ Anders Widholm
38
Sida :S~v 3
· Elevers integritet på nätet
Elevers integritet på nätet Under Internetdagarna i november 2013 arrangerade Webbstjärnan en heldag om hur skolor och lärare kan arbeta med att stärka elevers integritet och informationssäkerhet på internet.
(
(
Se även
webbstjärnan Kristina Alexandersson, arrangör och föreläsare nätet. Foto: Webbstjärnan
på
Elevers integritet
på
- Sociala medier är en viktig del av skolans värdegrundsarbete. Eleverna måste lära sig att skydda både sin egen integritet och andras. Samma gäller förstås oss vuxna.
ISA - skolresurs om informationssäkerhet Från slöjdprojekt till berättande och mediekunskap Med nätet som reklamplats
Andra webbplatser
Anette Holmqvist inledde med att ge en kort överblick över resurser som finns tillgängliga på Webbstjärnan Skolverkets webbplats. Myndigheten har i uppdrag att ge hjälp och stöd när det gäller källkritik och Filmade föreläsningar från säker användning av internet i skolan och samarbetar också med andra aktörer inom området. På Kolla källan finns bland annat texter om personuppgiftslagen och integritet, ungas säkerhet på nätet Elevers integritet på nätet och källkritiska övningar för sociala medier. - Nu när allt fler kommuner och skolor använder olika molntjänster i sin verksamhet, är det nödvändigt att vara medveten om hur personuppgifter samt känsliga och skyddade uppgifter behandlas. Skolhuvudmannen är ansvarig för hanteringen av personuppgifter och ansvarar för att avtalet med molntjänstleverantör följer personuppgiftslagenslagen bestämmer.
Vad bör skolor som vill börja arbeta med molntjänster tänka på?
(
(
På samma tema fortsatte Edward Jensinger, före detta rektor som numera är utvecklingschef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Han delade med sig av sina erfarenheter från införandet av Google Apps for Education i Malmö skolor. - Juristerna måste vara med redan under förarbetet. Teknik är svårt och allt handlar om tolkningar. Stadsjuristen i Malmö förstod de pedagogiska behoven och rätade ut frågetecknen genom ett samtal med representanter för Google. Det blev tydligt för stadsjuristen att deras standardavtal följer svensk lag och problemet ansågs därmed löst. Skolhuvudmannen måste uppge vilket ändamål man har med behandlingen av personuppgifter. Här gäller det att precisera vad det handlar om och att se till att det pedagogiska syftet blir tydligt, påpekade Edward Jensinger. För administrativ användning av personuppgifter är juridiken nämligen betydligt mer komplicerad. Det krävs också en redovisning av vilka underleverantörer som behandlar personuppgifterna samt vilka säkerhetsåtgärder som tas beträffande arkivering och radering av data. - En riskanalys måste genomföras. Vilka konsekvenser kan databehandlingen få? Hur sannolikt är det att konsekvenserna kan bli verklighet? Hur ofta kan det ske? När det är avklarat måste personalen utbildas i hur molntjänsten kan användas och vilken information som kan ligga där.
Viktigt diskutera informationshantering Jessica Helin är webbredaktör och kommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och programmets tredje talare. Hon tog upp informationssäkerhet och hur det berör barn och unga. Idag är it och internet en naturlig del av vår vardag och i många skolor är det integrerat i undervisningen. Den sensationslystna rapportering som emellanåt syns i media kan oroa vuxenvärlden och styr tidvis diskussionen. Det mesta pekar dock på att det inte finns några större skäl till oro.
39 ')()1A_()7_1 Q
Elevers integritet på nätet
Sida 49v 3
- De senaste årens studier från forskningsprojekt som EU Kids Online och andra rapporter, bland annat från Ungdomsstyrelsen, visar en positiv utveckling när det gäller risker och riskfyllt beteende på internet. Allt färre lägger till exempel ut nakenbilder, trots att internetanvändningen har ökat kraftigt. Förra året genomförde vi en enkät bland femteklassare och deras föräldrar som visade en ganska bra medvetenhet om riskerna vid informationshantering. Överlag är barn och unga ganska vana användare av internet, men de kan ändå behöva hjälp och stöd från vuxna när de hanterar sin information. Jessica Helin menade att skolan borde ägna mer tid åt att diskutera frågor som rör informationssäkerhet. - Det finns material, bland annat från oss, som kan användas kostnadsfritt i undervisningen. Vi har tagit fram lnformationssäkerhetsskolan ISA, som vänder sig till barn i 10-11-årsåldern. Här finns filmade scenarier och diskussionsfrågor som kan komma väl till pass.
Viktigt diskutera integritetsfrågor Kristina Alexandersson är chef för Internet i skolan på Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) och arrangör för dagens program. Hon menade att frågor som rör integritet på internet hör hemma i skolan, eftersom integritet är en omistlig del av det demokratiska samhället. Det handlar om rätten att få ha hemligheter, rätten till en privat sfär och rätten att få bestämma vem som vet vad. - Hur ska skolan hantera integritetsfrågorna? Det enkla svaret är att stoppa huvudet i sanden, men det är förstås ingen lösning. Här gäller det att ta sig an de svåra frågorna: Vad kan vi begära att elever ska dela med sig av? Med vem eller vilka ska informationen delas och på vilka villkor? Om vi inte känner till villkoren, måste vi ta reda på dem. Vi vet inte hur den information som lagras idag kommer att hanteras imorgon . .SE har tagit fram stödmaterial för lärare på alla stadier och en lärarhandledning för undervisning om integritet på nätet. Allt är tillgängligt utan kostnad, under Creative Commons. David Mothander är policyansvarig på Google Sverige och var också inbjuden att tala under dagen. Han påpekade bland annat att det är svårt att verkligen få folk att bry sig om sin integritet på nätet. - Det finns två stora utmaningar för skolan nu när den tekniska utvecklingen går så fort. Den ena utmaningen är att diskutera och att börja förstå vad integritet innebär i en digital kontext. Den andra handlar om att lyfta fram källkritikens avgörande betydelse. Vad är sant på Internet? Vem lär egentligen barn detta idag? Är det skolan?
Lärarröster om integritet Dagen avslutades med sju "ignite talks" från lärare som deltagit med projekt i Webbstjärnan. Formen "ignite talks" innebar att varje talare hade fem minuter på sig och fick använda tjugo slides som skiftade automatiskt var femtonde sekund. Hänger jag ut mina elever när får publicera på nätet? Barbro Sköldenberg, slöjdlärare på Sofielundsskolan i Malmö, var först ut. Hon berättade om Nalleresan och RedesignlT, två projekt som förenar slöjd med kommunikation och mediekunskap. I Nalleresan sydde två klasser i trean en nalle som nu reser genom Sverige. De som tar emot nallen berättar om sin ort och eleverna i de båda klasserna berättar tillbaka om sin vardag. I RedesignlT återanvände elever i nian textila föremål hemifrån. De dokumenterade sitt arbete på en blogg där de också resonerade kring tillverkning, konsumtion och effekter på miljön. - Hänger jag ut mina elever när jag låter dem publicera sina skolarbeten på nätet? Eleverna säger själva att det som de skriver blir på riktigt och att arbetet det blir viktigt för dem. Alla vill ju bli sedda och bekräftade. Innehållet i texterna granskas alltid av mig först, eftersom eleverna säger att det är viktigt att inte göra bort sig. Barnen som medverkar i Nalleresan har sina namn på texterna, men · niorna i REdesignlT är anonyma. Barbro Sköldenberg konstaterade själv att hon inte alls hänger ut eleverna. Det handlar om att skapa möjligheter till återkoppling från samhället utanför skolan och om att synliggöra elevernas lärande. Hon diskuterar med eleverna vad som ska publiceras och de tar bland annat upp hur informationen kan missbrukas. Det bakomliggande syftet är att skapa en medvetenhet om att allt man skriver på nätet hamnar någonstans och kan läsas och spridas vidare av andra. Dela för att höras, synas och samverka Ylva Pettersson är programansvarig för det estetiska programmet på Katedralskolan i Skara. Hon gav en inblick i Demokreativ, ett projekt där eleverna delar sina egna och andras berättelser och värderingar kring demokrati för att komma åt demokratins "bärande väggar" och för att se vad som kan göras för att stärka dem. - På nätet kan eleverna skapa tillsammans och dela det som de skapar med andra människor och inte bara med lärarens pärm. Men det gäller att diskutera om man vill dela för att visa eller om man vill ge bort, så att andra kan använda och bygga vidare på det man skapat. Eleverna behöver lära
40 1
,,
Il
1
1
'1l"\ 1 A
l"\'7 1 O
Sida Jitv 3
Elevers integritet på nätet
sig betydelsen av att välja när man vill dela och när man vill ge bort - och att förstå varför andra också vill välja. Birgitta Wolling är lärare på Björkbacken på Björknässkolan i Saltsjö Boo, en avdelning för elever som behöver extra stöd. Skolans elever behöver en lugn lärandemiljö, men genom att blogga kan de hålla kontakt med världen utanför skolan. - I området kring skolan finns det randiga byxbin under våren och sommaren. Detta har eleverna bloggat om, och när man söker på randiga byxbin i Google kommer blogginlägget överst i träfflistan. Det är Inte längre bara fröken och kompisarna som ser vad man gör i skolan, utan det blir synligt för andra och viktigt på riktigt! Andreas Skog, mediepedagog på Mediacenter i Västerbottens län, berättade om sitt arbete med skolans värdegrund tillsammans med UngHästen på Västerbottensteatern. I den interaktiva teaterföreställningen #Nätkärlek - om livet på nätet tar man upp elevernas framtid i digitala medier. - Är vi beredda att anpassa undervisningen för elever som är födda samma år som Wikipedia och Facebook? Vi måste komma ihåg att skolan vilar på demokratins grund och att framtiden även kräver respekt på nätet. Christina Löfving, förstelärare på Kyrkenorumskolan i Stenungsund, visade hur hon tillsammans med sina ettor arbetade med läs- och skrivutveckling i projektet Jamals kompisar. Projektet tog sin utgångspunkt i barnens tankar och syftet var att få kontakt med andra barn, vilket man också lyckades med. - Bloggen ger barnen en röst på nätet och de lär sig att hantera sin egen och andras integritet när vi samverkar, resonerar och diskuterar. Genom att jobba aktivt på och utanför nätet har de både lärt sig att läsa och skriva och att visa respekt och förståelse för andra. Bloggar som lärmiljö och diskussionsarena Jonas Bäckelin är lärare i matematik och NO på IT-Gymnasiet Åkersberga. Han presenterade kursen Nätbaserat lärande, som exempel på hur en personlig lärmiljö och ett öppet lärande på nätet kan användas i undervisningen på gymnasiet. Eleverna fick använda var sin blogg som personlig lärmiljö, där de löste och reflekterade kring de uppgifter som ingick i kursen. Elevernas inlägg samlades med hjälp av rss i en "blogghubb" som fungerade som utgångspunkt för klassens diskussioner och samarbete. - Eleverna undersökte bland annat vad begrepp som digital kompetens och källkritik innebär. Andra viktiga diskussioner tog upp vad man egentligen behöver kunna för att vara en nätverkande student och hur det är möjligt att bedöma informellt lärande och informell kunskap. Vi visade tillsammans poängen med ett distribuerat lärande - att man kan utveckla en djupare förståelse genom att samarbeta. En annan person som också låtit eleverna blogga är Johan Andersson, lärare i svenska på Forshaga Akademi. Han vann Webbstjärnans första pris för bloggen Sportfiskesvenska tillsammans med ettorna på Sportfiskegymnasiet. I bloggen publiceras det mesta som skapas i svenskundervisningen, bland annat en film om diskriminering, diskussioner om tveksamma sportfiskemetoder och analyser av reklamfilm. - Eleverna måste få chansen att pröva sina åsikter. Att blogga om starka och viktiga ämnen kan ge utvecklande diskussioner långt utanför skolans väggar. Eleverna måste både lära sig möta kritik och att marknadsföra sig själva. Vem ska lära eleverna att diskutera och föra fram sina åsikter på nätet om vi inte gör det i skolan? 2013-12-181 Stefan Pålsson Senast granskad: 2013-12-18 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
41 11
r\f"\1
A
IV''1
10
Sida 41v 1
Webbtips och övningar
Webbtips och övningar Hur kan du diskutera säker internetanvändning i skolan? Här finns en liten checklista för skolledare och tips på material och böcker för lärare.
I
r
Se även
(
Värdegrund
Andra webbplatser
Jag <3 internet - dina rättigheter och skyldigheter online (2013)
(
Statens medieråd lnformationssäkerhetsskolan (MSB) Kränkt.se (Datainspektionen)
Materialet, som består av en lärarhandledning och ett elevmaterial, innehåller förslag på diskussionsfrågor som rör ungas nätvardag. Det togs fram inför Safer Internet Day 2013 av Statens medieråd i samarbete med Skolverket och andra myndigheter och organisationer. Målgrupp är mellanstadielärare som vill öka mediekunnigheten bland eleverna. Jag <3 internet- dina rättigheter och skyldigheter online
Säker på nätet i skolan? - checklista för skolledare Den här checklistan från Kolla källan innehåller praktiska tips och länktips för skolans ledning. Checklistan var ursprungligen ett önskemål från rektorer som går utbildningen PIM för skolledare och den har diskuterats i grupper av rektorer. Dokumentet kommer även fortsättningsvis att uppdateras.
(
Ladda ner checklistan som pdf-fil (40 kB) Ladda ner checklistan som word-fil (79 kB)
Unga och internet (2011)
(
Ett diskussionsmaterial för vuxna om ung, digital kommunikation. Författare är Johnny Lindqvist och Ewa Thorslund. (!is.se) Unga och internet (2011) Senast granskad: 2014-02-10 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
42 '"){)1/1{)'71Q
Sida lisv I
Netikett
Netikett Netikett (eng . netiquette eller Network etiquette) är ett slags oskrivna regler för att underlätta vårt umgänge på internet. Kolla källan har gjort en sammanställning av de vanligaste netikettreglerna för e-post, chatt och diskussionsforum.
Tänk efter före
(
Tänk två gånger innan du publicerar en text på internet eller innan du skickar iväg ett meddelande. Läs gärna igenom din text först. Verkar allting korrekt? Har du uttryckt dig så att det inte går att missförstå? Går ditt budskap fram?
Se även Värdegrund
Undvik VERSALER
(
Undvik VERSALER (stora bokstäver) när du skriver e-post eller texter på internet. Att använda VERSALER kan tolkas som om du är upprörd eller skriker. Om du vill förstärka innebörden i ett ord kan du istället sätta stjärnor eller understreck runt ordeUorden: Jag kan *absolut inte* rekommendera den filmen . Jag kan _absolut inte_ rekommendera den filmen .
Var tydlig, saklig och behåll lugnet
Andra webbplatser Statens medieråd lnformationssäkerhetsskolan (MSB) Kränkt.se (Datainspektionen)
Skriv gärna tydligt, sakligt och håll dig till ämnet. Behåll lugnet vid meningskiljaktligheter och gå inte till personangrepp. Om du vill förmedla känslor (visa att du skrattar, är ledsen, ironisk etc) kan du använda så kallade smileys. Det är ett bra sätt att undvika missförstånd. :) visar glädje :( visar sorg eller ilska ;) visar ironi
Dela upp långa texter Om du skriver en lång text, dela gärna in den i stycken och sätt rubriker så blir det mer lättläst.
Skriv tydliga ämnesrubriker
(
Använd korta och tydliga ämnesrubriker i dina e-postmeddelanden eller diskussionsinlägg. Det underlättar för mottagarna/läsarna att se vad ditt meddelande handlar om. Om du byter ämne i en diskussion byt också ämnesrubrik.
Kontrollera med tidigare ställda frågor
(
Om du tänkt ställa en fråga på en e-postlista eller i ett frågeforum, titta först efter om det finns något arkiv eller någon FAQ (Frequently Asked Questions - en förteckning över Vanliga frågor och svar) för att vara säker på att din fråga inte redan finns besvarad.
Skicka inte privata meddelanden till e-postlistor Om du prenumererar på en e-postlista, ta reda på hur den fungerar. Går ditt meddelande ut till alla när du svarar på ett inlägg? Var i såfall försiktig så att du inte skickar ut ett privat meddelande av misstag.
Bifoga inte tunga filer Skicka inte för tunga filer (till exempel bildfiler) i synnerhet inte till ett stort antal mottagare. En del e-postlådor har begränsat utrymme och blir snabbt överfyllda.
Släng kedjebrev i papperskorgen De flesta mottagare blir glada om du inte skickar kedjebrev vidare. Kedjebrev kan innehålla allt från falska virusvarningar till löften om pengar och ofta är avsändaren anonym. Ibland kan de innehålla virus (skadlig kod). Senast granskad: 2013-12-13 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
43
Sida }J4v 3 ·
Nytt medielandskap kräver nya kunskaper
Nytt medielandskap kräver nya kunskaper Statens medieråd har under 2013 genomfört utbildningsdagar på olika platser för att öka medie- och informationskunnigheten i bibliotek och skola. 22 oktober var det dags i Västerås för en heldag med föreläsningar, presentationer och samtal. Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd, inledde dagen i Västerås. Hon talade om hur medielandskapet förändras av den digitala utvecklingen och vad det i sin tur innebär för samhället, skolan och för alla medborgare. - De senaste åren har det skett en enorm ökning av information i alla medier. Samtidigt kan vi se att sociala medier, nätverk och relationer blir allt viktigare och att text ofta ersätts av rörlig bild . Vi måste därför börja fråga oss hur detta påverkar hur vi kommunicerar och interagerar och på vilka sätt språk, sociala normer och regler förändras. Det gäller också att ta reda på vad som händer när gränsen mellan producent och konsument blir allt otydligare. Ewa Thorslund betonade att det behövs en rad olika kunskaper och färdigheter för att förstå, värdera och använda den information som sprids, och för att själv kunna göra sin röst hörd i det offentliga samtalet. Statens medieråd brukar sammanfatta dessa med begreppet medie- och informationskunnighet. Begreppet härrör ur Unescos internationella ramverk som vill stärka lärares och lärarstuderandes kunskaper och hjälpa dem integrera kompetenserna i undervisningen. Ramverket gavs ut på svenska av Nordicom vid Göteborgs universitet i början av året. I februari nästa år kommer Statens medieråd att öppna en webbplats för lärare med faktatexter, reflektionsövningar, konkreta lektionstips och olika pedagogiska resurser.
Se även
(
Värdegrund
Andra webbplatser
(
Statens medieråd lnformationssäkerhetsskolan (MSB) Kränkt.se (Datainspektionen)
( Alex Amneus
Hur ser ungas medieanvändning ut?
(
Alex Amneus är projektledare på Statens medieråd och var näste talare på scen. Han presenterade två rapporter som gavs ut i början av oktober. Den ena rapporten, Småungar och medier 2013, handlar om barn upp till åtta år. Den andra rapporten , Ungar och medier 2013, omfattar barn och ungdomar mellan nio och arton år. - Användningen av internet ökar i alla åldersgrupper, och från tolv år är i princip alla igång. Den allra största ökningen ser vi när det gäller mobilt internet. För tre år sedan använde tolv procent av femtonåringarna internet i mobilen. Idag gör nio av tio det! Och begreppet högkonsument, som betecknar de som använder internet mer än tre timmar per dag, blir i princip oanvändbart när sjuttiofem procent av de sextonåriga flickorna räknas dit. 2005 sattes debutåldern för internet bland svenska barn till nio år. Med andra ord var minst hälften av åldersgruppen internetanvändare. Nu är debutåldern tre år och användningen sätter igång på allvar när barnen är nio, tio år gamla. Internetanvändningen fortsätter att öka bland barn och unga, och den har ökat med tio procentenheter sedan 2010. Film- och tv-tittandet minskar svagt, medan läsning av böcker och tidningar minskar kraftigt. Konsumtionen av nyheter ökar, såväl på internet som på tv och via mobilen. - Det flitiga delandet av länkar påverkar urval och spridning av nyheter och ger också ett ökat känslomässigt engagemang . Men kanske är det bara en illusion att barn och unga blir mer delaktiga i nyhetsflödet. Hur mycket styr de egentligen själva av urval och innehåll? Och vad menar de
44 1
tt
11
1
11
I
. 1 _ _ .. /t _ _ __ _i::-__ _
Nytt medielandskap häver nya kunskaper
Sida Jisv 3
egentligen när de säger nyheter? I kommande undersökningar ska vi använda kvalitativa metoder för att få en bättre bild av hur det faktiskt ser ut, avslutade Alex Amneus.
Vilka krav ställs på litteraciteten idag? Vad händer när text blir ett vidare begrepp än tidigare och ungdomar börjar använda medier på helt andra sätt? Det är en frågeställning som intresserar Lisa Adamsson, doktorand vid Göteborgs universitet. I sin forskning undersöker hon digital litteracitet, det vill säga hur läsning, skrivning, tecken, bilder och berättande kombineras med digitala medier. - Den amerikanske medieforskaren Henry Jenkins talar om "konvergenskulturer" där medier blandas, gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut och digitala användarkulturer tvinnas ihop med ett masskulturellt medieutbud. Ett exempel är spridningen av fan fiction på nätet, där läsare till exempel skapar nya berättelser om Harry Potter. Det centrala i det här perspektivet är inte vad medierna gör med oss, utan vad vi kan göra med medierna.
(
( Lisa Adamsson Lisa Adamsson menar att det är viktigt att bli medveten om att litteraciteten förändras av digitaliseringen och att vi behöver fundera på vad utvecklingen innebär för skolan.
Blir viktigare kritiskt granska I dagens digitala medievardag blir det allt viktigare att kunna avgöra vilken information som går att lita på. Är det en trovärdig källa eller handlar det istället om vilseledande propaganda? Alma Kastlander, projektledare på Statens medieråd, resonerade kring detta. - Vi föds inte med ett kritiskt förhållningssätt, utan det är något som vi måste lära oss. I ett samhälle som präglas av informationsöverflöd är det kanske viktigare än någonsin att kunna sålla och förhålla sig kritisk.
( (
Alma Kastlander hänvisade bland annat till Framtidskommissionen, som i sin slutrapport i våras identifierade en ny digital klyfta i samhället. Den går mellan de som kan och de som inte kan hantera och analysera information på ett kritiskt sätt. Det nya medielandskapet ställer stora krav på den enskildes förmåga att bedöma källans trovärdighet och informationens sanningshalt. Om vi inte lyckas överbrygga klyftan, finns det på sikt en stor risk för att den kan hota demokratin, menade Alma Kastlander.
Nya roller för biblioteken Bibliotek med vuxenförbud Amanda Stenberg från TioTretton, berättade om den fasta biblioteksverksamheten för tio- till trettonåringar på Kulturhuset i Stockholm. Här står berättelsen i centrum, oavsett form och medium. Allt arbete fokuserar på besökarnas behov, intressen och möjligheter och man letar tillsammans med barnen ständigt efter nya vägar. Och ingen över tretton år har tillträde, förutom personalen. Tillsammans med CoderDojo, som är en rörelse för att lära unga programmera, arrangerar man spelprogrammeringsverkstad en gång i veckan. Studenter från Musikhögskolan kommer regelbundet och visar barnen hur man kan spela på till exempel bananer och äpplen genom att koppla dem till datorn via kretskort. - Det är lite av en överraskning att se hur mycket barnen leker om de bara får rätt förutsättningar. Vi har inte någon uttalad it-inriktning, utan det viktiga är att utgår från vad man vill göra och att se vilka verktyg och metoder som passar bäst. Här går analogt och digitalt in i vartannat!
Digitala boksamtal för femmor Sofia Malmberg, som är skolbibliotekarie på Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm, samarbetar med en it-pedagog och en klasslärare för att föra in digitala medier och nya arbetssätt i undervisningen. Tillsammans driver de det ämnesöverskridande projektet Digitala boksamtal, som
45 I
"I
"I
'
1
••
')f\1Af\'710
Nytt medielandskap kräver nya kunskaper
Sida Ji!v 3
vänder sig till elever i årskurs fem. Projektet innehåller två parallella spår. I det ena spåret läser eleverna en gemensam bok som de sedan diskuterar och reflekterar kring på en blogg. - Bloggen blir klassens sätt att skapa sammanhang i bokläsandet och att få en djupare förståelse av innehållet. Eleverna får olika frågor och tanken är att alla ska ges möjlighet att utrycka sina tankar och funderingar. En positiv bieffekt är att elever som inte tidigare tagit plats i klassrummet ges utrymme att skapa en identitet och att göra sin röst hörd. I det andra spåret, Bokens väg, undersöker man tillsammans hur produktion, distribution och läsning av böcker har förändrats genom historien. Studiebesök till tryckeri och förlag och dramatiseringar av olika historiska perioder konkretiserar och levandegör undervisningen. - Det här sättet att arbeta främjar måluppfyllelsen och det räcker för att motivera rektor och lärare. En annan fördel är att det finns ett utvecklat koncept med handledning, så det är många som vill prova det här sättet att undervisa.
Podcasting som redovisningsform Sofie Nilsson, som är skolbibliotekarie på Blackebergs gymnasium, arbetar aktivt för att skolbiblioteket verkligen ska fungera som en pedagogisk verksamhet på skolan. Ett projekt handlar om podcasting. - Men varför ska man arbeta med podcasting i skolan? I styrdokumentens examensmål står att eleverna ska lära sig använda digitala verktyg och medier som kommunikationsmedel, så det finns egentligen ingen tvekan. Podcasting kan vara ett alternativ för elever som inte vill stå och redovisa inför klassen, men det är också ett viktigt uttrycksmedel som det kan vara bra att känna till och att kunna använda. "Murder by poison" är ett annat projekt och här handlar det om ett samarbete mellan kemi och engelska. Tanken är att ge naturvetenskapen en plats i biblioteket genom ämnesöverskridande samarbete. Eleverna läser romaner som har giftmord som ingrediens i handlingen. De identifierar vilket gift som det rör sig om och på kemin fördjupar de sig i giftets egenskaper och vilken dos som är dödlig. Eleverna tar också reda på om dödsorsaken i romanen verkligen är rimlig och om det finns något botemedel mot giftet. Examinationen sker på engelska, i form av en podcast. - Lärare och elever på skolan tycker att arbetsformen är rolig och den är förankrad hos rektor och i styrdokumenten, avslutade Sofie Nilsson.
Avslutande panelsamtal Dagen i Västerås avslutades med ett panelsamtal, lett fram vad som varit viktigast under dagen.
av Ewa Thorslund, där man bland annat lyfte
Peter Alsbjer, länsbibliotekarie vid Länsbiblioteket i Örebro län, betonade att det som sagts under dagen inte handlar om framtiden, utan om dagens samhälle. - Inget vi sett idag är egentligen nytt. Sociala medier är inte framtiden, de finns redan och utvecklas hela tiden. Vi befinner oss mitt i ett medialt skifte, och det betyder att vi behöver omdefiniera begrepp som bibliotek, böcker, journalistik och författare. Vad betyder de idag? Lisa Adamsson tyckte att vi ska låta oss svepas med av utvecklingen och låta barn och unga vara medskapande och delaktiga i allt som sker. Hon tyckte att skulle fundera på hur skriftspråket förändras av den digitala utvecklingen. - Sök på fan fiction i Google och få en bild av hur det skönlitterära berättandet förändras och hur tidigare självklara gränser börjar suddas ut. När det gäller bibliotekens roll så menade Amanda Stenberg att biblioteksbesökarna behöver bli mer involverade i planeringen av verksamheten. Lisa Aström, gymnasiebibliotekarie i Uppsala, framhöll å sin sida biblioteket som en arena där medborgaren kan få information från olika håll och ur olika perspektiv. - Där ska inte bara finnas det som medier och politiker väljer att lyfta fram, utan det ska gå att få tillgång till mer svårfunna källor. Anette Holmqvist, undervisningsråd på Skolverket, tog upp hur bibliotekariens yrkesroll förändras. - Självförtroendet har betydelse för yrkesrollen och för förmågan att hantera snabba förändringar. Vi befinner oss fortfarande i internets barndom och ingen kan allt. Därför är det viktigt att våga fråga. Man behöver inte kunna allt om teknik för att hjälpa barn och elever att bli medvetna och kritiska itanvändare. 2013-12-13 I Text och bild: Stefan Pålsson Senast granskad: 2013-12-13 lnnehållsansvar: Utvecklingsavdelningen
46 I
1
1
~
1 1'
{'_
1_ ·---- _1_ /1__11-1--11 ___ , __ , ____ ,. ____ _c__ _
,...f\1Af\'710
47
BÅSTADS KOMMUN l
2013 -10- 0 g
m iljöpar~iet de 9röna f·~ ~ oJ.srAD llJ.\RE
Motion nätmobbning
( (
( (
Dnr.'C?..~E.:1L<:?..i!J..9/
.................................................
-- -··
Miljöpartiet Båstad/Bjäre
Miljöpartiet menar att problemet med näthat och mobbning måste synliggöras på skolorna. Som ett led i detta föreslår vi att man genomför ett utbildningsprogram för berörd personal och föräldrar samt att man undersöker möjligheten att införa en funl
Miljöpartiet föreslår att kommunfullmäktige beslutar att låta berörd skolpersonal genomföra en utbildning som stöd för att hantera kränkningar och mobbning på internet. att starta ett utbildningsprogram för föräldrar till barn redan i förskoleålder som syftar till att ge bättre verktyg i relation till barnen kring frågor vad som händer på nätet. att undersöka möjligheten att införa en nätbaserad stödfunl
47
48
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN Välfärdsu tskottet
2014-08-26
KSvu
§
dnr KS 123/14-900
Svar på medbörjarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling i skolor och förskolor Beskrivning av ärendet
har till Båstads kommun inkommit med ett medborgarförslag om att införa trådbunden internet- och telefonuppkoppling i skolor och förskolor i Båstads kommun. I skrivelsen förs flera hälsorisker upp vilka, enligt skrivelsen, har samband med ökad användning av trådlös kommunikation i samhället och i synnerhet förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. I huvudsak syftar skrivelse till att Båstads kommun ska iaktta hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel och att kommunen därmed ska använda trådbunden internet- och telefonuppkoppling i stället för trådlös uppkoppling i alla kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium för att minska risken för ohälsa bland elever och personal.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från miljöchef Sven-Birger Björkman, daterad 2014-07-07.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar:
(
(
1. Förslaget om att endast trådbunden internet- och telefonuppkoppling ska finnas i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium och avslås och istället utgå från det som strålsäkerhetsmyndigheten anför.
(
(
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
AO
-
49
BÅSTADS
KOMMUN
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Samhällsskydd Datum: 2014-07-07 Handläggare: Sven-Birger Björkman Dnr: 123/14-900 Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Avsändaren av medborgarförslaget Miljöavdelningen (
(
Samråd har skett med: Birgitte Dahlin, skolchef Anders Björk, IT-chef
Svar på medborgarförslag om införande av trådbunden internet- och telefonuppkoppling i skolor och förskolor Bakgrund
(
(
har till Båstads kommun inkommit med ett medborgarförslag om att införa trådbunden internet- och telefonuppkopling i skolor och förskolor i Båstads kommun. I skrivelsen förs flera hälsorisker upp vilka, enligt skrivelsen, har samband med ökad användning av trådlös kommunikation i samhället och i synnerhet förskolor, grundskolor och gymnasier. Till skrivelsen finns även flera referenser till undersökningar och artiklar. I huvudsak syftar skrivelsen till att Båstads kommun ska iaktta hänssynsreglerna.i miljöbalkens andra kapitel och att kommunen därmed ska använda trådbunden internet- och telefonuppkoppling istället för trådlös uppkoppling i alla kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, för att minska risken för ohälsa bland elever och personal.
Aktuellt Den statliga Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har med anledning av en debatt kring möjliga hälsoeffekter från trådlösa nätverk gjort en sammanställning av vetenskaplig litteratur och egna tester på (http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/tradlosanatverk). SSM har bland annat mätt exponeringsnivån i skolmiljö där trådlösa datornätverk används. Mätningarna visar att exponeringsnivåerna är mycket låga, lägre än en hundratusende! (1/100 000) av vad som krävs för att kunna orsaka säkerställd hälsopåverkan. Radiovågornas styrka minskar mycket snabbt med avståndet till sändaren. När man använder en trådlöst uppkopplad dator eller surfplatta exponeras huvudet för mindre än en tusendel (1/1000) jämfört med den exponering som en mobiltelefon kan ge. SSM bedömer att allmänhetens exponering för radiovågor från trådlösa datornätverk inte innebär några hälsorisker. Övervägande/framtid Miljöavdelningen håller med om SSM bedömning, men vill också poängtera att varje enskild skola i samarbete med IT-avdelningen kan vidta försiktighetsåtgärder som att vid nyinstallation placera routrar och andra sändare på platser som inte är i omedelbar närhet till barnens vistelsezon. Man kan till exempel placera routern i taket eller högt upp på en vägg.
49
50 2 (2)
Finansiering Miljöavdelningen bedömer att vid ett eventuellt beslut om utbyte av det trådlösa kommunikationssystemet i skolor och förskolor ska en utredning om kostnaden för detta utbyte göras efter att ett uppdrag fastställts.
Förslag til I beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att avslå förslaget om att endast trådbunden internet- och telefonuppkoppling ska finnas i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium och istället utgå från det som strålsäkerhetsmyndigheten anför.
Båstad datum som ovan
(
(
(
(
50
51 BÅST/.\Di3 i
2014 -01- 2 '~
Till BÅSTAD KOMMUN
(
(
(
(
Medborgarförslag om införande av trådbunden Internet- och telefonuppkoppling i skolor och förskolor i Malmö Stad. Under ett antal år har den psykiska hälsan hos unga försämrats kraftigt. Psykosomatiska symptom som oro, l
51
52
framför datorn i 7 år blir det ca 4980 h i en strålningsmiljö motsvarande att prata i mobiltelefon. Därtill ska det läggas att eleverna använder egna mobiltelefoner, trådlösa datorer och surfplattor på icke skoltid också. Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar alla att använda handsfree för att minska på exponeringen mot hjärnan vid mobilsamtal. Det är vetenskapligt känt att barn är känsligare än vuxna för alla typer av miljöproblem. Enligt IARC (WHO) är elektromagnetisk strålning möjligen cancerframkallande, klass 2b. Professor Lennart Hardell har i sin forskning visat att om barn använder mobiltelefon före 20 års ålder ökar risken för hjärntumör med 7,8 gånger. I stort sett alla studier visar att ju mer strålning barnen utsätts för och ju mer mobiltelefonen används desto större är risken för beteendestörningar. Ju mer gravida kvinnor använder mobiltelefonen desto större är risken för beteendestörningar hos barnen 7 år senare. Dessa forskningsresultat stämmer mycket väl överens med de erfarenheter familjer har, som kraftigt har minskat strålningen i hemmen. De ser hur barnen blir betydligt lugnare och hur barn med ADHD blir friska på några veckor. Idag ser vi hur allt fler barn får diagnosen ADHD och lärare berättar att de upplever att allt fler barn har blivit stökiga de senaste åren. Hos familjer som har elsanerat och minimerat strålningen blir barnen efter saneringen lugnare, mer harmoniska, mer koncentrerade, snällare mot kompisar och mer avslappnade. De sover bättre och bråken i familjerna minskar. Vissa sjukdomar som astma, allergier och reumatism blir lindrigare eller försvinner helt i en nästan strålningsfri miljö. Tyvärr finns det inte många barn i Sverige som lever i en sådan bra miljö, men alla föräldrar märker att barnen mår bättre efter sanering. Med tanke på hur dessa barn mår efter sanering borde alla varningsklockor ringa. Vi exponeras för elektromagnetisk strålning från trådlös teknik dygnet runt, årets alla dagar. Referensvärdet vi har i Sverige ger inget skydd mot långvarig exponering och det skyddar inte mot cancer, Alzheimer, infertilitet, mm. Vi ser i statistiken ett alltmer ökande antal abortering ar på grund av missbildade foster, något som också forskningen påvisar kan ske när gravida kvinnor utsätts för elektromagnetisk strålning. Strålsäkerhetsmyndighetens fastställda referensnivå skyddar endast mot termiska effekter, dvs omedelbara uppvärmningseffekter av 6
minuters exponering, vi ska inte kunna koka av strålningen. Det finns dock inget referensvärde för biologisk påverkan och skadenivå, vilket kan ske redan vid nivåer som kan vara flera tusen gånger lägre än den strålningsnivå vi dagligen belastas med i vår "normala miljö"! Vi har under historiens gång haft ett antal miljökatastrofer som t ex skandalerna med DDT, asbest och hormoslyr. Myndigheterna hävdade att dessa gifter var ofarligt trots att det fanns forskningsstudier som visade att de var farliga för människan och trots rapportering från drabbade. Idag är det ingen som skulle komma på tanken att spruta DDT eller hormoslyr över trädgårdslandet. Nu verkar det som om historien upprepar sig i och med den elektromagnetiska strålningen. Myndigheterna hävdar att det är ofarligt, samtidigt som det finns gott om studier som visar på mycket allvarliga hälsorisker (se bilagan) och mängder med vittnesmål från personer som drabbats av olika symtom pga strålningen och vars symtom stämmer väl överens med forskningen. EU:s miljöbyrå, EEA, har gett ut rapporten "Late lessons from early warnings" där byrån ger exempel på en lång rad på hälsolarm som ignorerats av myndigheterna.
52
53
( (
Vid en genomgång av 88 larm var samtliga helt ril
(
(
53
54
2014-01-204
Bilaga till medborgarförslag Elektromagnetisk strålning från Wi-fi, datorer, trådlösa telefoner, surfplattor, mobilmaster, mobiltelefoner, mm, har under de senaste 15 åren ökat kraftig i samhället. Många studier visar att det finns allvarliga hälsorisker med elektromagnetisk strålning. När det gäller hur Wi-Fi påverkar människan finns det nästan inga studier alls och det gäller även hur barn påverkas långsiktigt av elektromagnetisk strålning. Alltfler människor vittnar om allvarliga hälsoproblem på grund av den trådlösa tekniken och många läkare och vissa utländska myndigheter anser att barn inte ska utsättas för elektromagnetisk strålning på grund av de risker som finns. I arbetsmiljölagen står det: Kap 1, 1 § "Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö." Kap 2, 1§ "Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall." Kap 3, 2 §"Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt ska därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs." Nedan följer ett litet urval av de många tusen studier om riskerna med elektromagnetisk strålning som finns. Cancer kan uppkomma på grund av DNA-skador
(
(
http://www.1177.se/Skaneffema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/F akta-om-cancerNadarancer/? ar=True
Flertal studier har visat att elektromagnetisk strålning skadar DNA. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22405939?dopl =Abstract http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed/21732071 ?dopt=Abstracl http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16458332?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8627134 ?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22397269?dopt =Abstracl http://www.ncbl.nlm.nih.gov/pubmed/12160887? http://www.ncbi .nlm.nih.gov/pubmed/15869902? http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9261542
(
Oxidativ stress kan vara en orsak till cancer. http://sv.wlkipedia .arg/wiki/Oxidativ_stress
Elektromagnetisk strålning ökar den oxidativa stressen.
(
http://www.ncbi.nlm. nih.gov/pubmed/19396408?dopt=Abslract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20833106 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20824 388?dopl =Abstract http://www.ncbi .nlm.nih.gov/pubmed/'19879861 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11437 466
Cancer är vanligare i närheten av mobilmaster, tv- och radiomaster. Att använda Wi-Fi i sl
54
55
2
(
(
(
(
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubrned?term=lncidence%20of%20cancer%20in%20the%20vicinity %20of%20Korean%20AM%20radio%2otransn1itters http://www.ncbi.nhn.nih. gov/pubmed?term= Ecological%20study%20on%2Uresidensces%20in% 20the%20vicinity%20of%20AM%20radio%20broadcasling%20towers%20and%20cancer%20de ath http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed?term=Mascarinec%20G%2C%20cooper%20j http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22885353 ?dopl =Abstract Användning av mobiltelefoner ökar risken för hjärntumörer. http://www.ncbi .nlm.nih.gov/p_ubrned/19328536 http://www.ncbi .nlrn.nih.gov/pubmed/20589524 ?dopt=Abstract http://www.monanilsson.se/documentlhardell-unga.pdf IARC (WHO) klassificerar elektromagnetisk strålning som möjligen cancerframkallande. http://www.iarc.fr/en/media-centre/pr/2011 /pdfs/pr208_E.pdf Boende nära mobilmaster får förändrade hormonnivåer. http://www.weepiniliative.org/news/eskander-et-al-2011 .pdf Flertal studier har visat att symtom som huvudvärk, minnesproblem, yrsel, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och värk är vanligare ju närmare en mobilmast man bor. http://brain-surgery.us/Khurana_et_al_IJOEH-Base_ Stalion_RV.pdf http://www.monanilsson.se/documenUforskningnovOB.pdf Användare av mobiltelefoner löper en ökad risk att drabbas av huvudvärk, irritabilitet och koncentrationsstörningar. http://www.ncbi .nlrn .nih.gov/pubmed/15620607 http://www. ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11102297 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1091237 4 http://www.ncbi.nlm. nih . gov/pubmed/?term=Mobile+phone+use+an~+subjeclive+symploms . ++C omparison+of+symptoms+experienced+by+users+of+analogue+and+digital+mobile+phones http://www.ncbi.nhn.nlh.gov/pubmed/?term=Symptorns++experienced+by+users+of+digilal+cellu lar+phones%3A+a+pilot+study+in+a+French+engineering+school Användare av mobiltelefoner löper ökad risk att drabbas problem med hörseln. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Mobile+phone+relatedhazards+and+subjective+hea ring+and+vision++symptoms+in+the+Saudi+populatlon.+I Ju mer strålning foster, barn, ungdomar och djur utsätts för och ju mer mobiltelefonen används desto större är risken för beteendeproblem. http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed?lerm=exposure%20to%20radiofrequensy% 20electromagnetic%20fields%20and%20behavioural%20problems%20in%20bavari an%20ohildren http;//www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23113292?dopt=Abstract http://www. ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/ 18467962 Ju mer unga vuxna använder dator och mobil desto större är risken för att utveckla depression och sömnbesvär. https://gupea.ub.gu.se/bitslream/2077/28245/1/gupea_2077_28245_1.pdf Barn absorberar dubbelt så mycket strålning som en vuxen. http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/15368378.2011 .622827 Personer som exponeras för elektromagnetisk strålning löper en ökad risl< för att begå självmord. http://www.ncbi.nhn.nih.gov/pubmed/'I 0924428 Möss som utsätts för elektromagnetisk strålning löper ökad risk att utveckla oro. http://www.ncbi .nlm.nih.gov/pubmed/22616582?dopl=Abslract
3 Flertal studier har visat att spermier skadas av elektromagnetisk strålning. http://www.ncbi .nlm.nih.gov/pubmed?lerm=effects%20of%20cellular<'/o20phone%20emissions%
55
56
20on%20sperrn%20molility%20in%20rals http://www.ncbi.nlrn .nih.gov/pubmed/17482179 hllp://www.ncbl.nlrn.nih.gov/pubmed/20236367?dopt =Abstract http://www.ncbl. nlm.nih.gov/pubmed/20560771 ?dop! =Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21951197?dopt=Abstract http://www.ncbi.nhn.nih.gov/pubmed/214864 ·1·1 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17655195 http://www. ncbi.nlm.nih. gov/pubmed?term=radio%20frequency%20eleclromagnetic%20radiation %20(RF-EMR)%20from%20gsm%20(0.9%2F 1.8%20GHz) Möss som utsätts för elektromagnetisk strålning blir infertila. http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed?term=rf%20radiationinduced% 20changes%20in%20the%20prenatal%20development%20of%20mice Elektromagnetisk strålning skadar hjärnan. http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed/'1923082 7?ordinalpos= ·1&itool= EntrezSystem2.PEntrez.Pu bmed.Pubmed _ResultsPanel.Pubmed_SingleltemSupl. Pubrned_ Discovery_RA&linkpos= 1&log$ =relatedarticles&logdbfrom=pubmed http://www.ncbi.nhn.nih. gov/pubmed/20353343?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21861693?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20691167?dopt=Abstract http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed/20546709?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nlh.gov/pubmed/18821198?dopt=Abstract http://www.ncbi. nlh1.nih. gov/pubmed/19230827?ordinalpos=8&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pu bmed.Pubmed_ResultsPanel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum Elektromagnetisk strålning påverkar minnet negativt. http://www.ncbi.nlm.nlh. gov/pubmed/18044 737?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22564535?dopt=Abstracl http://www.nature.com/srep/2012/120315/srep00312/full/srep00312.hlml Elektromagnetisk strålning påverkar sköldkörtelhormoner negativt. http://www.ncbi. nlm.nih.gov/pubmed/15917150 Elektromagnetisk strålning ökar risken för Alzheimer. http://www.ncbi. nlm. nih. gov/pubmed/8960730 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17 559686 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23523687 Elektromagnetisk strålning påverkar hjärtat. http://www.ncbi .nlm. nih.gov/pubmed?term=Heart%20rate%20variability%20in%20workers%20e xposed%20to%20medium-frequency%20eleclromagnetic%20fields http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/185934 77?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18450804 ?dopt=Abstract http://www.ncbi.nlrn.nih.gov/pubmed/10212373 http://www.youtube.com/watch?v=pmw_nCJWs4&1isl=UUxs1 UgZ6DivWUfG1 dX3TELw&index= 9 Elektromagnetisk strålning påverkar ögat. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubrned?term=effects%20of%20mobile%20phones%20on%20oxida nt%2Fantioxidant%20balance%20in%20cornea%20and%201ens%20of%20ratshttp://oem .bmj.co m/contenl/early/2010/07/12/oem. 2009.052225.abstraclhttp://www. ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?ter m=Some+ocular+symptoms+and+sensations++experienced+by-f·long+term+users+of+mobile+p hones .
4 Elektromagnetisk strålning gör att de röda blodkropparna klumpar ihop sig vilket kan leda till huvudvärk, yrsel och koncentrationssvårigheter. http://www.youtube.com/watch?v=L 7E36zGHxRw&list=UUxs 1UgZ6DivWUfG1 clX3TELw&index=
56
(
(
(
(
57
(
(
(
(
21 Personer som sitter framför en dator eller läsplatta som är uppkopplad mot trådlöst Internet kan utsättas för över 50 000 µW/m2. Den internationella Bioinitiative Report från 2012 rekommendation är max 3 µW/m2. http://www.maxicom.se/res/Diagram/pcwifis1ralning.gif http:/fmaxicom.se/res/Diagram/iPad-straalning.pdf http://maxicom.se/Ny-Biolnitiativ-rappor1.pdf Gränsvärdet för elektromagnetisk strålning skyddar enbart mot direkta akuta uppvärmningseffekter, inte mot exponering dygnet runt i flera år. http://www.stralsakerhelsmy11digheten.se/start/Magnetfalt--tradlos-teknik/Referensvarden/ Europarådets Resolution 1815 (2011) "De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön" http://www.vagbrytaren .org/EU-resolution%201815%20-20110527-sv.pdf American Academy of Environmental Medicine, rekommendationer angående elektromagnetisk exponering. http://aaernonline.org/AAEMEMFmedicalconditions.pdf Den ryska nationella kommitten för icke-joniserande strålning anser att mobiltelefonanvändare i framtiden kan drabbas av minnesproblem, ökad irritabilitet, sömnproblem, ökad känslighet för stress, mm. http://www.scribd. com/doc/18363669/CH ILDR EN-AND-MOBI LE-PHONES-THEHEALTHOFTHEFOLLOWING-GENERATIONS-IS-IN-DANGER http://www.avaale.org/article.php3?id_article=2156 Den internationella Bioinitiative Report från 2012 om elektromagnetiska fält är en sammanfattning av mer än 1800 forskningsrapporter i ämnet. http://www.bioinitiative.org I Freiburg-uppropet redovisar en grupp tyska läkare sina erfarenheter av hälsoproblem orsakade av mobiltelefoni och trådlösa telefoner. De kräver stopp för vidare utbyggnad och att DECTstandarden för trådlösa telefoner ska göras om för att minska strålningen. http://www.vagbrytarenstockholm.se/halsoproblem/upprop/freiburg.htm 130 läkare i tyska staden Barnberg anser att elektromagnetisk strålning kan leda till huvudvärk, oro, förvirring, irritation, koncentrationsstörningar, minnesstörningar, inlärningssvårigheter, yrsel, allergier, mm. http://www .vagbrytarenstockholm.se/halsoproblem/upprop/barnberg-rapport htm Sammanfattning: 1. Elektromagnetisk strålning skadar DNA och leder till ökad oxidativ stress vilket kan bidra till cancer. 2. Cancer är vanligare ju närmare en mobilmast, tv-mast eller radiomast man bor. 3. Personer som utsätts elektromagnetisk strålning i yrket löper en ökad risk för cancer. 4. Spermier skadas av elektromagnetisk strålning. 5. Elektromagnetisk strålning skadar hjärnceller och påverkar minnet negativt. 6. Elektromagn.etisk strålning kan öka risken för psykisk ohälsa. 7. Elektromagnetisk strålning ökar risken för Alzheimer. 8. Risken för huvudvärk, minnesproblem, yrsel, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, nedstämdhet och värk ökar ju närmare en mobilmast man bor. 9. Elektromagnetisk strålning kan påverka hjärtat. 10. Utländska myndigheter varnar för att barn kan skadas av trådlös teknik. 11. Utländska läkare varnar för att elektromagnetisk strålning kan skada människor. 12. WHO anser att elektromagnetisk strålning är möjligen cancerframkallande.
57
58
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN Välfärdsutskottet
2014-08-26
KSvu
§
dnr
Nationella prov och betyg vårterminen 2014 Beskrivning av ärendet
Utvecldingsledare Mikaela Sönnerstedt Olsberg har gjort en sammanställning av skolornas nationella prov och måluppfyllelse för årskurs tre. sex och nio samt betygsstatistik för årskurs sex och nio. De nationella proven utgör endast en del av lärarens betygsunderlag. Enligt läroplanen ska all tillgänglig information om elevens kunskaper utnyttjas vid betygssättningen och en allsidig bedömning av elevens kunskaper göras. Redovisningen innehåller jämförelser av resultat på nationella prov och betyg men också skolornas analyser till att vissa elever inte fått betyg alternativt inte nått upp till betyget E.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse med bilagor från utvecklingsledare Mikalea Sönnerstedt Olsberg, daterad 2014-08-14.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen beslutar:
(
1. Särskilt riktade medel avsätts i budget 2015 för modersmålsundervisning,
studiehandledning på modersmål, svenska som andraspråk samt att alla elever i behov av särskilt stöd tidigt under skolåldern ska få den undervisning som krävs för att de ska nå minst lägsta kunskapskrav. 2. Barn och skola får i uppdrag att utreda en mer verksamhetsanpassad arbetsmodell för elever som har rätt till modersmål och studiehandledning på modersmål. 3. Barn och skola får i uppdrag att utreda skillnaden i måluppfyllelse i årskurs 3, 6 och 9.
(
(
Utskott/presidium
Justerandes sil(naturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
c:o --
59
BÅSTADS
Tjänsteskrivelse
1 (3)
KOMMUN Barn & skola Datum: 2014-08-14 Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg Dnr: Till: Kommunstyrelsen Beslutet skall expedieras till: Kommunstyrelsen
(
Bilagor till tjänsteskrivelsen: Sammanställning av skolornas nationella prov och måluppfyllelse för årskurs tre. Sammanställning av skolornas nationella prov och betyg för årskurs sex och nio. Betygsstatistik - för årskurs sex och nio. Barnkonsekvensanalys
( Nationella prov och betyg vårterminen 2014 Bakgrund
Från Skolverkets "Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9": "syftet med de nationella proven är i huvudsak att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg sätts, samt att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, huvudmannanivå och på nationell nivå. Enligt skollagen (2010:800) är nationella prov obligatoriska att använda för grundskolan. Varje ämnesprov består av två, tre, fyra eller fem olika delprov och i varje ämnesprov får eleven ett sammanvägt provbetyg utifrån resultaten i delproven. För att få ett sammanvägt provbetyg måste eleven ha deltagit i samtliga delprov."
(
(
Ämnesproven utgår från kursplanerna, som är uppbyggda kring syfte med förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav. Nationella prov är obligatoriska att genomföra för skolor i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. De nationella proven i ämnena biologi, fysik och kemi respektive geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap är obligatoriska att genomföra i det ämne som skolenheten har blivit tilldelat av Skolverket. De nationella proven utgör endast en del av lärarens betygsunderlag. Enligt läroplanen ska all tillgänglig information om elevens kunskaper utnyttjas vid betygssättningen och en allsidig bedömning av elevens kunskaper göras. För årskurs tre anges antalet elever som nått lägsta kunskapskrav för årskursen. Betygen sätts för åk sex, sju, åtta och nio från F-A, E är lägsta godkända betyg och A är högsta betyg. F är underkänt. Om inte betyg kunnat sättas markeras detta med -.i betygsstatistiken. Detta sker exempelvis vid anpassad studiegång, som innebär att man inte läser vissa ämnen.
Aktuellt
Redovisningen innehåller jämförelser av resultat på nationella prov och betyg. Redovisningen innehåller också av skolornas analyser till att vissa elever inte fått betyg alternativt inte nått upp till betyget E. I bilagorna finns resultat från kommunens alla skolor. Resultaten i årskurs tre visar att det finns en skillnad i vissa grupper mellan resultat på nationella provet samt den sammanlagda bedömningen av elevens kunskap. Det är få elever i åk tre, vilket innebär att varje elev får stor betydelse för statistiken på skolnivå. I svenska i år tre når 82,8 procent av eleverna minst
59
140814\7dd\mso
60 2 (3)
lägsta kunskapskravet för hela ämnet, men endast 54 procent av eleverna har uppnått kravnivå på alla delprov på det nationella provet. I matematik i samma årskurs, når 97,7 procent av eleverna minst lägsta kunskapskravet för hela ämnet, men endast 51, 7 procent av eleverna har uppnått kravnivå på alla delprov på det nationella provet. I årskurs sex och nio är skillnaden mellan provresultat och sammanlagt betyg i ämnet mindre. Lärarna lyfter vikten av att eleverna har ett väl utvecklat språk. Detta är grunden till att de kan uttrycka sig och resonera kring begrepp, som är viktigt i matematik, SO- och NO-ämnena. Språket är även avgörande för att ha receptiv förmåga och kommunikativ förmåga. Detta krävs i engelska och svenska. För elever som har annat modersmål än svenska är behovet stort av att få undervisning i svenska som andraspråk. Dessutom har många elever behov av och rätt till studiehandledning på modersmål. När det gäller elever i behov av särskilt stöd så bedömer lärarna att de lyckas möta elevernas behov väl när det gäller exempelvis dyslexi. När det gäller elever som har andra typer av diagnoser, så upplever pedagogerna att de inte når samma resultat.
Övervägande/framtid
Sammantaget har kommunen hög måluppfyllelse även om 100 procent måluppfyllelse inte är nådd på alla skolor i dagsläget. Andel elever i åk 6 som har nått E-betyg eller högre i samtliga ämnen ser ut på följande sätt: Backaskolan: 93,78 procent, Förslöv 100 procent, Sandlyckeskolan 93,79 procent, Strandängsskolan 96,8 procent, Västra Karup 96,5 procent och Östra Karup 97,91 procent. Förslövs årskurs nio har 98,4 procent elever med godkända betyg i samtliga ämnen (resultat 2013: 95,7 procent). Strandängsskolans årskurs nio har 95,7 procent elever med godkända betyg i samtliga ämnen (resultat 2013: 94,8 procent) Kommunens många skickliga pedagoger strävar efter att öka måluppfyllelsen. Många pedagogiska projekt är initierande för att öka måluppfyllelsen. De elever som inte fått godkända betyg eller fått betyg alls är ofta elever som upplever svårigheter med språket. Till övervägande del är detta nyanlända elever som kommit hit sent under sin grundskoletid och som saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket En del av dessa elever har även stor variation i tidigare skolgång vilket kan visa sig i stora kunskapsluckor. För att de ska ha möjlighet att nå godkända betyg behövs studiehandledning på modersmålet, mer riktad undervisning i svenska som andraspråk och undervisning i modersmål. Det finns anledning att tro att andelen elever som är i behov av dessa stödåtgärder kommer att öka, då det kommer ske en ökad inflyttning av asylsökanden. Enligt Skolverkets skrift: "Att bana väg för nyanländas lärande- mottagande och skolgång", lyfts att elever som har varit i Sverige kortare tid än fyra år har betydligt lägre resultat jämfört med övriga elever. Skoliagen 5 kap §4: "En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det." Skollagen 10 kap 7 §: "En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket." Det finns även ett behov att fortsätta jobba med språkutveckling för eleverna i stort. Kompetensutveckling inom språkutveckling bör fortsätta. Skolorna har redan gjort insatser inom området, men arbetet måste fortgå.
60
61 3 (3)
En annan viktig elevgrupp är de elever som behöver extra stödresurser. Skolan behöver fortsätta att jobba med olika stödinsatser för att nå elever i behov av särskilt stöd. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd och erbjuda eleven det stöd som behövs. Skolornas redovisar hur dessa elever har haft stöd av såväl inläst material, specialuppgifter som egna datorer men klarar ändå inte kunskapskraven. På de små skolorna räcker inte resurserna till för att organisera god stödundervisning då det mesta går åt till grundorganisationen. År ett till tre har fått en utökad timplan i matematik. Verksamheten har fått anpassa sig till denna ökade kostnad, utan att fått en utökad budget. För att finansiera den ökade matematikundervisningen, så har medel fått tas ifrån de medel som tidigare fanns för exempelvis specialpedagogik. Skolorna är heller inte byggda för mer flexibla lösningar eller för att kunna organisera undervisningen i större eller mindre grupper. Det är av yttersta vikt att ett nära samarbete mellan pedagoger, specialpedagog och stöd- och utvecklingsenheten fortgår.
(
(
På strukturnivå är det idag svårt att möta alla behov av modersmål och handledning på modersmål. Vissa språk är svåra att rekrytera personal inom, på en liten ort. Många lösningar som finns idag är dessutom väldigt kostsamma och i vissa fall ej fungerande som långsiktiga lösningar. Skollagen 3 kap 3§: "Alla barn och elever skall ges den ledning och stimulans som de behöver för att kunna utvecklas så långt som möjligt enlig utbildningens mål." Skollagen 3 kap 10§: "För elev i grundskolan ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven skall ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås." För att kunna leva upp till kommunens mål i skol- och utbildningsprogrammet, så behöver kommunen göra insatser som gör att alla elever får det stöd de har rätt till. Finansiering Barn och skola lyckas till viss del finansiera de ökade kostnaderna med modersmålsundervisning, studiehandling på modersmål samt svenska som andraspråk och övrigt genom att omdisponera den egna budgeten. Barn och skola vill uppmärksamma att extra tillskott kan behövas för att täcka utgifterna.
(
(
Barnkonsekvensanalys Ja, enligt bilaga Förslag till beslut Att kommunstyrelsen avsätter särskilt riktade medel i budget 2015 för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål, svenska som andraspråk samt för att alla elever i behov av särskilt stöd tidigt under skolåldern ska få den undervisning som krävs för att de ska nå minst lägsta kunskapslrrav.
Att kommunstyrelsen ger Barn och skola i uppdrag att utreda en mer verksamhetsanpassad arbetsmodell för elever som har rätt till modersmål oth studiehandledning på modersmål. Att kommunstyrelsen ger Barn och skola i uppdrag att utreda skillnaden i måluppfyllelsen i åk 3, 6 och 9. Båstad 2014-0"8-14
r · O · C2.-c~
~a ~nerstedt Olsberg Utvecklingsledare
61
62
[ilJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov åk 3 Skola:
Backaskolan
Klass:
Ämne: Svenska Antal elever i klass/åk: 9
Antal elever I.{)
Procent av eleverna
3
Läsår: 2013/14
I Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vis/. delprov delprov kunskapskrav för årskurs 3 6
8
1
67%
89%
11%
(
I
0I (")
0I
"""
~
Klass:
Ämne: ·Matematik
3
Läsår: 2013/14
N
Antal elever i klass/åk: 9
Antal elever Procent av eleverna
Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa delprov delprov kunskapskravför årskurs 3 7
7
2
78%
78%
22%
(
...
(
62
63
[ilJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn &skola
Redovisning av betyg och nationella prov åk 3 Förslövs skola
Skola:
Ämne: Svenska Antal elever i klass/åk:
(
31
(
Antal elever LO
Procent av eleverna
Klass: Totalt antal elever som når minst lägsta kunskapskravför årskurs 3
3
Läsår:
2013/14
Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa delprov delprov
25
20
11
81%
65%
35%
0I
C'? 0I
oq-
8
Klass:
Ämne: Matematik
3
. Läsår:
2013/14
N
Antal elever i klass/åk: 31
Antal elever
c
Procent av eleverna
Totalt antal elever som når minst lägsta kunskapskravför årskurs 3
Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa delprov delprov
27
12
19
87%
39%
61%
(
63
64
[nJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov åk 3 Skola:
Sandlyckeskolan
Ämne: Svenska
Antal elever i klass/åk: 11
Antal elever LO 0I
Procent av eleverna
Klass:
3
Läsår: 2013/14
I Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i viss ku nskapskrav för delprov delprov årskurs 3 10
5
11
91%
45%
100%
(
M
0I
~
0 N
Ämne: Matematik
Antal elever i klass/åk: 11
Antal elever Procent av eleverna
Klass:
3
Läsår: 2013/14
Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa kunskapskravför delprov delprov årsku rs 3 9
5
11
82%
45%
100%
( '
(
64
65
rill BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov åk 3 Skola:
Strandängsskolan
Ämne: Svenska Antal elever i klass/åk: 36
(
Antal elever LO
Procent av eleverna
Klass:
3
Läsår: 2013/14
Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa kunskapskrav för delprov delprov årskurs 3 31
14
36
86%
39%
100%
0I
(V)
0I
~
0
Ämne: Matematik
Klass:
3
Läsår: 2013/14
N
Antal elever i klass/åk: 36
Antal elever
(
Procent av eleverna
Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa ku nskapskrav för delprov delprov årskurs 3 34
13
36
94%
36%
100%
(
65
66
ITiJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov åk 3 Skola:
Västra Karups skola
Klass: 3
Ämne: Svenska Antal elever i klass/åk: 9
Antal elever Ltl
Procent av eleverna
Läsår: 2013/14
I Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i viss, delprov delprov kunskapskrav för årskurs 3 7
8
1
78%
89%
11%
(
I
0I
("')
0I
8 """ C"-1
Klass: 3
Ämne: Matematik Antal elever i klass/åk: 9
Antal elever Procent av eleverna
Läsår: 2013/14
Totalt antal elever som når minst lägsta Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa delprov delprov kunskapskravför årskurs 3 8
8
1
89%
89%
11%
(
....
(
66
67
[il:] BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov åk 3 Östra Karups skola
Skola:
Klass:
Ämne: Svenska Antal elever i klass/åk:
(
24
Antal elever
( LO
Procent av eleverna
Totalt antal elever som når minst lägsta kunskapskrav för årskurs 3
3
Läsår:
2013/14
Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa delprov delprov
19
14
10
79%
58%
42%
0I
M
0I
~
8
Klass:
Ämne: Matematik
3
Läsår:
2013/14
N
Antal elever i klass/åk: 24
Antal elever
(
Procent av eleverna
Totalt antal elever som når minst lägsta ku nskapskrav för årskurs 3
Uppnått kravnivån i alla Uppnått kravnivån i vissa delprov delprov
22
10
14
92%
42%
58%
(
67
68
fru BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov Skola:
Backaskolan Antal elever i
Ämne: Svenska
klass/åk:
Klass: 6
14
.----... Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Sammanfattande Np-betyg F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
Antal
1
3
3
2
1
3
1
1
6
1
2
3
%
7%
21%
21%
14%
7%
21%
7%
7%
43%
7%
14%
21%
-
Antal elever i
Ämne: Matematik
klass/åk:
Klass: 6
14
.----... Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
F
E
D
c
B
A
Antal
1
3
1
4
3
%
7%
21%
7%
29%
21%
-
Antal elever i
klass/åk:
'
Läsår: 2013/14
-
E
D
c
B
A
2
1
3
1
4
3
2
14%
7%
21%
7%
29%
21%
14%
Klass: 6
14
Läsår: 2013/14
(
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
B
A
Antal
2
4
3
4
%
14%
29%
21%
29%
-
F
F
E
D
c
B
A
1
1
2
2
4
5
1 (
7%
7%
14%
14%
29%
36%
-
I
Antal elever i
Ämne: Geografi
klass/åk:
Klass: 6
14
.---~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
A )
F
.----... Betyg Lägg till ämnen
B
Sammanfattande Np-betyg
Ämne: Engelska
Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
7%
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
Antal
7
1
5
%
50%
7%
36%
-
F
B
F
E
D
c
1
1
6
1
5
1
7%
7%
43%
7%
36%
7%
A
-
B
68
A
69
Antal elever i 14 klass/åk:
Ämne: Kemi Lägg till ämnen. Ta bort ämnen
Klass: 6
Läsår: 2013/14
-
Betyg
Sammanfattande Np betyg F
E
D
c
B
Antal
1
3
4
2
%
7%
21%
29%
14%
-
E
D
c
B
A
4
4
2
4
2
2
29%
29%
14%
29%
14%
14%
A
-
F
69
70
[i1J BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov Skola:
Förslövs skola Antal elever i
Ämne: Svenska
klass/åk:
Klass: 6
17
~~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
B
A
Antal
3
5
4
3
%
18%
29%
24%
18%
-
F
E
D
c
B
Al
2
4
3
6
2
2
12%
24%
18%
35%
12%
12%
-
F
( \
,
l, Antal elever i
Ämne: Matematik
klass/åk:
Klass: 6
17
~~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
B
A
Antal
5
2
5
2
%
29%
12%
29%
12%
-
F
Antal elever i
Ämne: Engelska
klass/åk:
F
E
D
c
B
A
3
2
4
3
3
3
2
18%
12%
24%
18%
18%
18%
12%
Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
(
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
B
A
Antal
1
3
5
2
%
6%
18%
29%
12%
-
F
E
D
c
B
A
6
4
3
6
2
2 (
35%
24%
18%
35%
12%
-
F
I
Antal elever i
Ämne: Historia
klass/åk:
Klass: 6
17
.--------. Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
-
Klass: 6
17
.--------. Betyg Lägg till ämnen
Läsår: 2013/14
12%
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
Antal
3
6
5
%
18%
35%
29%
-
F
B
E
D
c
3
4
7
3
3
18%
24%
41%
18%
18%
A
-
F
B
70
A
71 Antal elever i 17 klass/åk:
Ämne: Fysik
samm anfatt and e Np- betyg
Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Klass: 6
-
E
D
c
B
Antal
3
5
7
%
18%
29%
41%
F
E
D
c
B
2
6
8
2
1
12%
35%
47%
12%
6%
A
-
F
71
A
72
ITD BÅSTADS
~ KOMMUN Barn &skola
Redovisning av betyg och nationella prov Skola:
.. mne·. k I k Antal elever i A Svens a Svens a A klass/åk: 10
Klass: 6
Betyg
Sammanfattande Np -betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Sandlyckeskolan
-
F
E
D
c
B
A
-
Läsår: 2013/14
F
E
D
c
Antal
3
4
2
1
3
4
3
%
30%
40%
20%
10%
30%
40%
30%
B
A
I
(
' ,, ~
Antal elever i
Ämne: Matematik
klass/åk:
Klass: 6
10
~----.,Betyg
Lägg til ämnen Ta bort ämnen
Sammanfattande Np-betyg
F
E
D
c
B
Antal
1
3
2
2
%
10%
30%
20%
20%
-
Antal elever i
Ämne: Engelska
klass/åk:
F
E
D
c
B
2
1
3
2
2
2
20%
10%
30%
20%
20%
20%
A
Ta bort ämnen
A
Läsår: 2013/14
(
Sammanfattande Np -betyg
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
1
4
3
2
1
3
3
2
1
%
10%
40%
30%
20%
10%
30%
30%
20%
10%
Antal elever i
Ämne: Geografi
klass/åk:
Klass: 6
lO
Läsår: 2013/14
-
Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
-
Klass: 6
10
Betyg Lägg till ämnen
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np betyg
E
D
c
Antal
4
2
%
40%
20%
-
F
E
D
c
B
4
6
1
2
1
40%
60%
10%
20%
10%
B
A
-
F
72
A
I'
I
73
Antal elever i klass/åk:
Ämne: Kemi Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Klass: 6
10
Läsår: 2013/14
-
Betyg
Sammanfattande Np betyg
E
D
c
Antal
4
1
%
40%
10%
-
F
-
E
D
c
5
3
6
1
50%
30%
60%
10%
B
A
F
B
73
A
74
mJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn &skola
Redovisning av betyg och nationella prov Strandängsskolan
Skola:
Antal elever i 35 klass/åk:
Ämne: Svenska
Klass: 6
Ta bort ämnen
2013/14
Sammanfattande Np -betyg
Betyg Lägg till ämnen
Läsår:
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
1
4·
5
10
10
5
1
2
2
4
11
11
4
1
%
3%
11%
14%
29%
29%
14%
3%
6%
6%
11%
31%
31%
11%
3%
J
( Antal elever i 35 klass/åk:
Ämne: Matematik
Klass: 6
~~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
F
E
D
c
B
A
Antal
2
12
4
10
6
%
6%
34%
11%
29%
17%
F
E
D
c
B
A
1
2
11
7
11
2
2
3%
6%
31%
20%
31%
6%
6%
Antal elever i 35 klass/åk:
Ämne: Engelska
Läsår:
2013/14
(
Sammanfattande Np-betyg
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
1
4
3
5
8
5
9
2
4
2
8
6
8
7
%
3%
11%
9%
14%
23%
14%
26%
6%
11%
6%
23%
17%
23%
20%
Antal elever i 35 klass/åk:
Ämne: Biologi
Klass: 6
Läsår:
2013/14
Sammanfattande Np -betyg
Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
-
Klass: 6
.--------. Betyg
Ta bort ämnen
2013/14
Sammanfattande Np-betyg
-
Lägg till ämnen
Läsår:
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
Antal
1
1
11
10
9
2
1
1
1
12
10
9
2
%
3%
3%
31%
29%
26%
6%
3%
3%
3%
34%
29%
26%
6%
A
74
I
75 Antal elever i 35 klass/åk:
Ämne: Geografi Lägg til ämnen Ta bort ämnen
Klass: 6
Läsår:
2013/14
Sammanfattande Np -betyg
Betyg
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
Antal
1
2
7
14
9
1
1
1
3
11
17
2
1
%
3%
6%
20%
40%
26%
3%
3%
3%
9%
31%
49%
6%
3%
75
A
76
il1J BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov Västra Karups skola
Skola:
Antal elever i 16 klass/åk:
Ämne: Svenska
Klass: 6
.-----. Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Sammanfattande Np-betyg
-
F
E
D
c
B
4
1
1
1
4
4
5
25%
6%
6%
6%
25%
25%
31%
F
E
D
c
B
Antal
2
2
6
2
%
13%
13%
38%
13%
-
A
Antal elever i 16 klass/åk:
Ämne: Matematik
Klass: 6
Ta bort ämnen
F
E
D
c
B
Antal
2
4
5
2
%
13%
25%
31%
13%
E
D
c
B
3
2
3
8
2
1
19%
13%
19%
50%
13%
6%
A
Läsår: 2013/14
(
Sammanfattande Np -betyg
F
E
D
c
B
A
Antal
3
7
1
1
1
%
19%
44%
6%
6%
6%
-
-
F
E
D
3
3
6
19%
19%
38%
Antal elever i 16 klass/åk:
Ämne: Geografi
Klass: 6
~~Betyg
Ta bort ämnen
-
Klass: 6
Betyg
Lägg till ämnen
Läsår: 2013/14
F
A
Antal elever i 16 klass/åk:
Ämne: Engelska
Ta bort ämnen
'
Sammanfattande Np betyg
-
Lägg till ämnen
A)
-
Betyg Lägg till ämnen
Läsår: 2013/14
c
B
A
2
2
3 (
13%
13%
19%
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
B
Antal
3
4
6
%
19%
25%
38%
-
F
E
D
c
B
3
4
3
6
3
19%
25%
19%
38%
19%
A
-
F
A
76
77 Antal elever i 16 klass/åk:
Ämne: Kemi ...-----. Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Klass: 6
Sammanfattande Np~betyg
E
D
c
B
A
3
3
9
1
2
1
19%
19%
56%
6%
13%
6%
E
D
c
B
Antal
3
9
1
%
19%
56%
6%
-
F
A
-
F
77
78
[fjJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn & skola
Redovisning av betyg och nationella prov Skola:
Östra Karups skola
Antal elever i 12 klass/åk:
Ämne: Svenska
Klass: 6
~~Betyg
Lägg till ämnen
Ta bort ämnen
Sammanfattande Np-betyg
F
E
D
c
B
A
Antal
1
1
4
4
1
%
8%
8%
33%
33%
8%
-
E
D
c
1
1
10
4
5
1
8%
8%
83%
33%
42%
8%
Antal elever i 12 klass/åk:
Klass: 6
,.--------. Betyg Lägg till ämnen
E
D
c
B
A
Antal
1
2
5
3
%
8%
17%
42%
25%
-
F
Lägg till ämnen
D
c
B
A
1
10
2
5
3
1
8%
83%
17%
42%
25%
8%
Antal elever i 12 klass/åk:
F
Klass: 6
F
E
D
c
B
A
Antal
1
1
1
4
3
%
8%
8%
8%
33%
25%
Ämne: Samhällskunskap
Ta bort ämnen
-
Läsår: 2013/14
(
Sammanfattande Np-betyg
-
F
E
D
c
B
A
2
1
1
2
3
3
2 (
17%
8%
8%
17%
25%
25%
Antal elever i 12 klass/åk:
-
Klass: 6
Betyg
Lägg till ämnen
Läsår: 2013/14
E
,.------~Betyg
,.------~
B
Sammanfattande Np-betyg
Ämne: Engelska
Ta bort ämnen
A)
F
-
\
Ämne: Matematik
Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
17%
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
E
D
c
B
A
Antal
2
4
4
1
%
17%
33%
33%
8%
-
F
E
D
c
1
2
6
4
8%
17%
50%
33%
-
F
B
A
78
79
Antal elever i 12 klass/åk:
Ämne: Fysik
Klass:
Sa mm anf att an de Np- betyg
Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
6
E
D
c
Antal
2
4
5
%
17%
33%
42%
-
F
B
E
D
c
1
1
5
5
1
8%
8%
42%
42%
8%
A
-
F
B
79
A
80
rflJ BÅSTADS
~ KOMMUN Barn &skola
Redovisning av betyg och nationella prov Skola:
Förslövs skola
Antal elever i 54 klass/åk:
Ämne: Svenska
Klass: 9
Sammanfattande Np -betyg
Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
E
D
c
8
A
-
F
E
D
c
B
Al{
Antal
12
6
22
8
6
1
2
9
12
17
10
3
%
22%
11%
41%
15%
11%
2%
4%
17%
22%
31%
19%
6%
-
F
Antal elever i 54 klass/åk:
Ämne: Engelska
Sammanfattande Np -betyg F
E
D
c
8
A
Antal
2
7
8
17
11
%
4%
13%
15%
31%
20%
-
F
E
D
c
8
A
9
2
5
6
15
14
11
17%
4%
9%
11%
28%
26%
20%
Antal elever i 54 klass/åk:
Ämne: Matematik
Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg F
E
D
c
8
A
-
F
E
D
c
8
A
Antal
1
14
13
13
7
6
2
4
23
11
8
4
2 (
%
2%
26%
24%
24%
13%
11%
4%
7%
43%
20%
15%
7%
-
Antal elever i 54 klass/åk:
Ämne: Fysik
Klass: 9
Lägg till ämnen
I
4%
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
.-------. Betyg Ta bort ämnen
-
Klass: 9
~~Betyg
Lägg till ämnen
'
Läsår: 2013/14
Klass: 9
Betyg Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
-
F
E
D
c
8
A
-
F
E
D
c
8
A
Antal
1
14
20
10
7
2
1
7
23
11
6
4
2
%
2%
26%
37%
19%
13%
4%
2%
13%
43%
20%
11%
7%
4%
80
81
Ämne:
Antal elever i 54 klass/åk:
Geografi
~-~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Klass: 9
Sammanfattande Np-betyg
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
1
14
11
16
9
3
2
9
15
18
5
5
%
2%
26%
20%
30%
17%
6%
4%
17%
28%
33%
9%
9%
81
82
rill BÅSTADS
~ KOMMUN Barn &skola
Redovisning av betyg och nationella prov Skola:
Strandängsskolan
Antal elever i 80 klass/åk:
Ämne: Svenska
Klass: 9
~~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np-betyg
-
F
E
D
c
B
A
Antal
1
2
16
20
21
16
%
1%
3%
20%
25%
26%
20%
E
D
c
B
A
4
10
23
18
19
4
5%
13%
29%
23%
24%
5%
-
F
(
I
/
Antal elever i 80 klass/åk:
Ämne: Engelska
Klass: 9
~~Betyg
Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Sammanfattande Np-betyg
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
2
1
8
17
19
18
15
2
1
5
7
30
18
17
%
3%
1%
10%
21%
24%
23%
19%
3%
1%
6%
9%
38%
23%
21%
Antal elever i 80 klass/åk:
Ämne: Matematik
Klass: 9
Lägg till ämnen
(
Sammanfattande Np betyg
F
E
D
c
B
A
Antal
2
27
12
15
14
%
3%
34%
15%
19%
17%
-
F
E
D
c
B
A
10
6
25
16
16
9
8 (
13%
7%
31%
20%
20%
11%
-
I
Antal elever i 80 klass/åk:
Ämne: Biologi
Klass: 9
10%
Läsår: 2013/14
-
Betyg Lägg til ämnen Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
-
Betyg
Ta bort ämnen
Läsår: 2013/14
Sammanfattande Np betyg
-
F
E
D
c
B
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
2
1
17
21
21
14
4
2
5
22
14
23
10
4
%
3%
1%
21%
26%
26%
17%
5%
3%
6%
28%
17%
29%
13%
5%
82
83
Ämne: Lägg till ämnen Ta bort ämnen
Antal elever i klass/åk: so
Geografi
Klass:
Läsår: 2013/14
9
Sammanfattande Np -betyg
Betyg
-
F
E
D
c
8
A
-
F
E
D
c
B
A
Antal
3
2
11
17
21
14
12
4
2
7
16
19
23
9
%
4%
3%
14%
21%
26%
17%
15%
5%
3%
9%
20%
24%
29%
11%
83
Backas kolan IAisku~
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Amne
Antal
Antal
E
F %
Antal
%
Antal
c
D %
Antal
%
A
B
Antal
%
Antal
%
BI
IBiologi
BL
\Bild
14
3
21,43
7
50,00
3
21,43
1
7,14
EN
!Engelska
14
2
14,29
4
26,57
3
21,43
4
26,57
FY
!Fysik
14
2
14,29
3
21,43
5
35,71
3
21,43
GE
IGeografi
14
7
50,00
1
7,14
5
35,71
m
!Historia
14
HKK IDH
IHem- och konsumentkunskap IIdrott och hälsa
KE
.
14
4
26,57
7,14
1
2
14,29
4
26,57
2
14,29
2
14,29
4
26,57
3
21,43
4
26,57
14
1
7,14
5
35,71
3
21,43
3
21,43
2
14,29
14
1
7,14
3
21,43
1
7,14
3
21,43
5
35,71
!Kemi
14
1
7,14
3
21,43
4
26,57
2
14,29
4
26,57
MA
!Matematik
14
1
7,14
3
21,43
1
7,14
4
26,57
3
21,43
MLLIT
ILitauiska
1
100,00
MU
!Musik
14
RE
JReligionskunskap
14
1
7,14
SH
14
1
7,14
SL
ISamhällskunskap ISlöjd
sv
I Svenska
13
1
7,69
SVA
ISvenska som andra språk
1
1
100,00
TK
JTelmik
14
1
7,14
1
7,14
1
14
-
(X)
Summa antal betyg per betygsgrad kj1bte_a.rpl
3
1,33
Antal
11
Sida1 /1
4,89
14,29
1
7,14
1
7,14
1
7,14
2
14,29
26,57
5
35,71
2
14,29
3
21,43
2
14,29
4
26,57
5
35,71
2
14,29
1
7,14
3
21,43
3
21,43
5
35,71
2
14,29
7
50,00
2
14,29
1
7,14
2
14,29
3
23,06
3
23,08
2
15,36
1
7,69
3
23,06
2
14,29
3
21,43
4
28,57
4
28,57
E %
%
2
4
F %
Antal
.i:::..
7,14
1
Antal
Antal
50
c
D %
22,22
Antal
54
%
24,00
Antal
54
B %
24,00
Antal
41
A %
18,22
Antal
12
(X)
%
5,33
2014-06-06
.i:::..
Förslövsskola F-6 IArskurs
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
.
Totalt Amne
Antal
Antal
F
%
Antal
E
%
Antal
c
D
%
Antal
%
B
Antal
%
Antal
A
%
BI
I Biologi
17
6
35,29
4
23,53
5
29,41
2
11,76
BL
jBild
17
4
23,53
1
5,88
7
41,18
5
29,41
EN
JEngelska
17
1
5,88
3
17,65
5
29,41
2
11,76
FY
/Fysik
17
3
17,65
5
29,41
7
41,18
2
11,76
GE
IGeografi
17
4
23,53
5
29,41
3
17,65
4
23,53
HI
IHistoria
17
3
17,65
6
35,29
5
29,41
HICK
IHemkunskap
17
2
11,76
4
23,53
8
47,06
2
IDH
I Idrott
17
2
11,76
2
11,76
6
35,29
KE
jKemi
17
4
23,53
4
23,53
5
MA
!Matematik
17
5
29,41
2
11,76
MU
IMusik
17
4
23,53
5
RE
IReligionskunskap
17
3
17,65
SH
ISamhällskunskap
17
7
41,18
SL
I Slöjd
17
SV
ISvenska
17
3
TK
!Teknik
17
4
. Antal
F %
Antal
Antal 55
Summa antal betyg per betygsgrad
%
6
35,29
1
5,88
3
17,65
11,76
1
5,88
6
35,29
1
5,88
29,41
4
23,53
5
29,41
2
11,76
3
17,65
29,41
5
29,41
3
17,65
6
35,29
3
17,65
5
29,41
4
23,53
4
23,53
2
11,76
8
47,06
6
35,29
3
17,65
17,65
5
29,41
4
23,53
3
17,65
2
11,76
23,53
4
23,53
5
29,41
4
23,53
E %
Antal
c
D %
20,22
Antal 68
%
25,00
Antal 83
A
B %
30,51
Antal 46
% 16,91
Antal 20
% 7,35
CX> 01
CX> 01
kj1bte_a.rpl
Sida1 /1
2014-08-06
Sand lyckes kolan fArskurs
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Ämne
Antal
Antal
F %
Antal
BI
IBiologi
10
BL
!Bild
10
EN
\Engelska
10
1
10,00
FY
jFysik
10
2
20,00
GE
IGeografi
HI HI
Antal
c
D %
Antal
%
A
B
Antal
%
Antal
%
2
20,00
1
10,00
5
50,00
2
20,00
1
10,00
5
50,00
2
20,00
4
40,00
3
30,00
2
20,00
2
20,00
1
10,00
5
50,00
10
4
40,00
2
20,00
4
40,00
JHistoria
10
5
50,00
1
10,00
4
40,00
10
3
30,00
6
60,00
1
10,00
IDH
IHemkunskap IIdrott och hälsa
10
2
20,00
1
10,00
4
40,00
2
20,00
KE
IKemi
10
3
30,00
2
20,00
5
50,00
MA
JMatematik
10
3
30,00
2
20,00
2
20,00
2
20,00
MU
jMusik
10
1
10,00
5
50,00
3
RE
10
3
30,00
2
20,00
5
50,00
SH
IReligionskunskap I Samhällskunskap
10
4
40,00
2
20,00
4
40,00
SL
) Slöjd
10
1
10,00
2
20,00
sv
I Svenska
9
3
33,33
4
44,44
SVA
I Svenska som andraspråk
2
1
50,00
TK
JTeknik
Summa antal betyg per betygsgrad
kj1bte_a.rpt
10,00
1
10
2
-
°'
20,00
2
Antal
00
E %
F %
Antal
10
Sida 1 /1
20,00
7
E % 6,21
Antal
33
70,00
1
11,11
1
50,00
1
10,00
c
D % 20,50
Antal
36
%
22,36
Antal
60
Antal
1
10,00
30,00
1
10,00
5
50,00
2
20,00
1
11,11
B % 37,27
%
Antal
18
A % 11,18
Antal
% 4
2,48
00
°' 2014-08-06
Strandängsskolan lArskurs
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Amne
Antal
BI
IBiologi
34
BL
!Bild
35
EN
!Engelska
35
FY
!Fysik
GE
F
%
Antal
E
% 1
2,94
Antal
c
D %
11
32,35
7
Antal
%
Antal
B %
Antal
A %
Antal
%
10
29,41
9
26,47
2
5,88
1
2,94
20,00
5
14,29
10
28,57
10
28,57
3
8,57
5
14,29
9
25,71
1
2,94
4
11,43
3
8,57
5
14,29
8
22,86
34
1
2,94
14
41,18
8
23,53
10
29,41
34
2
5,88
7
20,59
14
41,18
9
26,47
1
2,94
1
2,94
9
26,47
8
23,53
5
14,71
7
20,59
5
14,71
8
22,86
8
22,86
12
34,29
3
8,57
3
8,57
IDH
IGeografi IHistoria IHemkunskap IIdrott och hälsa
7
20,59
13
38,24
8
23,53
1
2,94
5
14,71
KE
!Kemi
34
1
2,94
12
35,29
7
20,59
12
35,29
1
2,94
1
2,94
MA
JMatematik
35
2
5,71
12
34,29
4
11,43
10
28,57
6
17,14
1
2,86
MLENG
1
100,00
MLSQI
IEngelska IAlbanska
1
25,00
MU
jMusik
35
RE
SVA
IReligionskunskap ISamhällskunskap ISlöjd ITrä och metall slöjd ITextil slöjd ISvenska ISvenska som andraspråk
TK
!Teknik
35
HI HKK
SH SL SLTM SLTX·
sv 00 .....i
Antal
kj1bte_a.rpt
1
2,86
34
35
1
2,86
34
1 1
25,00
1
25,00
1
25,00
2
5,71
1
2,86
16
45,71
8
22,86
7
20,00
34
7
20,59
8
23,53
7
20,59
8
23,53
4
11,76
34
5
14,71
14
41,18
11
32,35
4
11,76
35
3
8,57
9
25,71
11
31,43
7
20,00
5
14,29
23
2
8,70
4
17,39
8
34,78
5
21,74
4
17,39
12
1
8,33
5
41,67
3
25,00
2
16,67
1
8,33
10
33,33
5
16,67
1
3,33
4 1
2,86
30 6
1
16,67
2
6,67
4
13,33
8
26,67
2
33,33
1
16,67
2
33,33
19
54,29
4
11,43
Sida1 /2
00 .....i 8
22,86
4
11,43 2014-08-06
Strandängsskolan IArskurs
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis Totalt
Amne
Antal
F Antal
%
Antal I
%
Antal
Antal
Summa antal betyg per betygsgrad
4
E %
15
%
2,53
Antal
135
c
D %
Antal I
%
Antal
E
F 0,67
I
Antal
%
Antal
%
Antal
138
%
Antal \
%
Antal
c
D 22,77
B \
23,27
168
A %
Antal I
%
Antal
A
B 28,33
75
%
12,65
58
%
9,78
(X) (X)
(X) (X)
kj1bte_a.rpt
Slda212
2014-08-06
Västra Karupsskola 1Arskurs
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Amne
Antal
Antal
BI
IBiologi
16
BL
IBild
16
EN
/Engelska
16
FY
jFysik
GE
HI
F %
Antal
c
D %
Antal
%
A
B
Antal
%
Antal
%
12,50
6
37,50
6
37,50
3
18,75
2
12,50
8
50,00
3
18,75
7
43,75
1
6,25
1
6,25
1
6,25
16
3
18,75
5
31,25
5
31,25
3
18,75
I Geografi
16
3
18,75
4
25,00
6
37,50
3
18,75
16
5
31,25
6
37,50
5
31,25
HKK
IHistoria IHemkunskap
16
3
18,75
6
37,50
4
25,00
3
18,75
IDH
I Idrott och hälsa
16
1
6,25
11
68,75
4
25,00
KE
JKemi
16
MA
jMatematik
16
MLSQI
IAlbanska
MU
jMusik
16
RE
16
3
16
4
sv
IReligionskunskap ISamhällskunskap ISlöjd ISvenska
TK
JTeknik
16
SL
2
kj1bte_a.rpt
12,50
2
1
3
18,75
9
56,25
1
6,25
3
18,75
4
25,00
5
31,25
2
12,50
3
18,75
1
100,00 7
43,75
5
31,25
4
25,00
18,75
6
37,50
4
25,00
3
18,75
25,00
6
37,50
3
18,75
3
18,75
6
37,50
7
43,75
3
18,75
16 12,50
2
16
Summa antal betyg per betygsgrad
18,75
3
Antal
'°
12,50
Antal 2
SH
00
E %
2
12,50
6
37,50
2
12,50
4
25,00
3
18,75
5
31,25
5
31,25
3
18,75
F %
Antal
E %
9
Sida1 /1
3,50
Antal 46
c
D % 17,90
Antal 81
% 31,52
Antal 75
Antal
%
3
B % 29,18
Antal 43
18,75
A % 16,73
Antal
% 3
1,17
2014-08-06
00
'°
Östra Karupsskola IAISkurs
6 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Amne
Antal
Antal
Antal
%
c
D %
Antal
%
A
B
Antal
%
Antal
%
Antal
%
BI
I Biologi
BL
!Bild
12
EN
12
ID
IEngelska IFysik IGeografi IHistoria
ID
\Hemkunskap
11
IDH
IIdrott och hälsa
12
KE
IKemi
12
1
8,33
2
16,67
6
50,00
2
16,67
1
8,33
MA
12
1
8,33
2
16,67
5
41,67
3
25,00
1
8,33
MU
IMatematik IMusik
12
8
66,67
3
25,00
1
8,33
RE
IReligionskunskap
12
4
33,33
3
25,00
3
25,00
1
8,33
1
8,33
SH
12
2
16,67
4
33,33
4
33,33
1
8,33
1
8,33
SL
ISamhällskunskap ISlöjd
12
3
25,00
5
41,67
2
16,67
1
8,33
1
8,33
sv
\Svenska
11
1
9,09
4
36,36
4
36,36
1
9,09
1
9,09
SVA
J
TK
ITeknik
1
8,33
3
25,00
7
58,33
t
1
8,33
GE
Svenska som andraspråk
12
kj1bte_a.rpt
1
8,33
4
2
16,67
8
66,67
33,33
4
33,33
4
33,33
1
8,33
1
8,33
4
33,33
2
16,67
4
33,33
5
41,67
8
66,67
1
8,33
1
6
50,00
2
16,67
8
72,73
1
8,33
1
8,33
1
12
2
12
1
1
8,33
2
16,67
1
8,33
8,33
1
8,33
1
8,33
1
8,33
3
27,27
8,33
5
41,67
4
33,33
3
25,00
100,00
1
12
F %
16,67
8,33
1
Summa antal betyg per betygsgrad
8,33
1
Antal
'°
Antal
12
FY
0
E
F %
Antal
E %
4
Sida1 /1
2,09
Antal
31
c
D %
16,23
Antal
60
%
31,41
Antal
57
A
B %
29,84
Antal
22
%
11,52
Antal
17
%
8,90
2014-08-06
'°0
Förslövsskola 7-9 prrskurs
9 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis F %
Antal
E
%
Antal
c
D %
Antal
%
Antal
B %
Antal
A
%
Antal
%
BI
IBiologi
BL
JBild
54
EN
!Engelska
54
FY
JFysik
54
1
1,85
14
25,93
20
37,04
10
18,52
7
12,96
2
3,70
GE
IGeografi
54
1
1,85
14
25,93
11
20,37
16
29,63
9
16,67
3
5,56
HI
54
18
33,33
16
29,63
15
27,78
3
5,56
1
1,85
10
18,52
11
20,37
17
31,48
12
22,22
4
7,41
IDH
IHistoria IHem- och konsumentkunskap IIdrott och hälsa
54
1
1,85
5
9,26
16
29,63
17
31,48
9
16,67
4
7,41
KE
!Kemi
54
1
1,85
17
31,48
15
27,78
16
29,63
4
7,41
1
1,85
M2FR
IFranska, språkval
10
1
10,00
4
40,00
3
30,00
1
10,00
1
10,00
M2SP
I Spanska språkval
23
2
8,70
6
26,09
8
34,78
1
4,35
6
26,09
M2TY
ITyska, språkval
11
2
18,18
3
27,27
1
9,09
5
45,45
MA
JMatematik
54
14
25,93
13
24,07
7
12,96
6
11,11
MLLIT
ILitauiska
2
2
100,00
MLSQI
IAlbanska
1
MU
JMusik
54
RE
IReligionskunskap
54
SH
54
sv
I Samhällskunskap I Slöjd I Svenska
SVA
JSvenska som andraspråk
SL ~
Antal
54
HKK
'°
-
Totalt Antal
Amne
~j1bte_a.rpt
1
1,85
2
1
3,70
1,85
54 2
1
3,70
1,85
18
33,33
9
15
27,78
15
27,78
3
5,56
2
3,70
16,67
11
20,37
15
27,78
13
24,07
6
11,11
7
12,96
8
14,81
17
31,48
11
20,37
9
16,67
1
100,00
13
24,07
8
14,81
14
25,93
16
29,63
13
24,07
3
5,56
23
42,59
12
22,22
15
27,78
2
3,70
1
1,85
20
37,04
16
29,63
15
27,78
2
3,70
3
5,56
14
25,93
14
25,93
12
22,22
10
18,52
51
10
19,61
5
9,80
22
43,14
8
15,69
6
11,76
3
2
66,67
1
33,33
54
1 1
1,85
1,85 1
Sida1 /2
1,85
2014-08-06
'° ~
Förslövsskola 7-9 ffl"rakurs
9 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Amne
In<
Antal
jTeknik
54
F %
Antal
F %
7
o,n
Antal
8
16,67
Antal
0,88
Antal
206
%
19
E %
c
D %
9
Summa antal betyg per betygsgrad
Antal
1,85
1
Antal
E %
Antal
35,19
Antal
22,61
Antal
231
% 25,36
Antal
259
% 8
c
D %
Antal
27,78
15
A
8 %
Antal
14,81
28,43
Antal
128
3,70
A
8 %
% 2
%
14,05
Antal
72
%
7,90
'°
'°
1'.>
1'.>
kj1bte_a.rpt
Sida2/2
2014-08-06
Strandängsskolan 7-9 [Arskurs
9 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis
-
Totalt Ämne
F %
Antal
E %
Antal
c
D %
Antal
%
Antal
A
B %
Antal
%
Antal
%
BI
IBiologi
BL
JBild
80
EN
JEngelska
80
2
2,50
1
1,25
8
10,00
17
21,25
19
23,75
18
22,50
15
18,75
FY
JFysik
80
4
5,00
1
1,25
26
32,50
12
15,00
20
25,00
13
16,25
4
5,00
GE
IGeografi IHistoria
80
3
3,75
2
2,50
11
13,75
17
21,25
21
26,25
14
17,50
12
15,00
80
2
2,50
2
2,50
13
16,25
13
16,25
22
27,50
17
21,25
11
13,75
80
19
23,75
22
27,50
19
23,75
14
17,50
6
7,50
IDH
IHem- och konsumentkunskap IIdrott och hälsa
KE
JKemi
80
M2FR
j Franska, språkval
15
M2SP
32
M2TY
ISpanska språkval ITyska, språkval
23
7
30,43
MA
jMatematik
80
2
2,50
27
MU
JMusik
80
1
1,25
RE
IReligionskunskap
80
2
2,50
2
SH
ISamhällskunskap
80
2
2,50
2
SL
ISlöjd
SLTM
HI
(,)
Antal
80
HI
"°
Antal
2
2,50
1
1,25
17
21,25
2
2,50
25
21
26,25
21
26,25
14
17,50
4
5,00
31,25
28
35,00
18
22,50
4
5,00
3
3,75
3
3,70
7
8,64
10
12,35
24
29,63
30
37,04
7
8,64
1
1,25
25
31,25
17
21,25
19
23,75
12
15,00
2
2,50
1
6,67
5
33,33
3
20,00
3
20,00
2
13,33
1
6,67
14
43,75
3
9,38
6
18,75
5
15,63
4
12,50
5
21,74
5
21,74
6
26,09
33,75
12
15,00
15
18,75
14
17,50
10
12,50
14
17,50
15
18,75
24
30,00
15
18,75
11
13,75
2,50
21
26,25
12
15,00
29
36,25
6
7,50
8
10,00
2,50
18
22,50
15
18,75
25
31,25
8
10,00
10
12,50
80
16
20,00
11
13,75
27
33,75
16
20,00
10
12,50
j Trä och metall slöjd
14
1
7,14
1
7,14
8
57,14
3
21,43
1
7,14
sv
ISvenska
74
13
17,57
19
25,68
21
28,38
16
21,62
4
5,41
SVA
I Svenska som andraspråk
TK
jTeknik
kj1 bte_a.rpt
81 4
1
5,00
1,35
6 80
2
2,50
2
33,33
3
50,00
1
16,67
1
1,25
16
20,00
16
20,00
Sida1 /2
"°
(,)
27
33,75
16
20,00
2
2,50 2014-06-06
Strandängsskolan 7-9 1Arskw~
9 Termin
VT14
Betygsstatistik - årskursvis "fcltalt Ämne
Antal
F Antal
%
Antal I
Antal
Summa antal betyg per betygsgrad
24
E %
Antal I
% 1,76
Antal
31
Antal I
E
F % 2,27
Antal
299
c
D %
%
Antal
% 21,90
Antal
270
%
Antal I
c
D %
19,78
Antal
373
A
B
I
%
Antal I
%
Antal
B %
27,33
Antal
243
%
A 17,80
125
%
9,16
"°
"°
~
~
kj1bte_a.rpt
Sida2/2
2014-08-06
95
BÅSTADS
1 (1)
KOMMUN Barn konsekvensanalys: 1. Skall det genomföras en barnkonsekvensanalys? Ja:x
(
Motivering för beslutet: Beslutet påverkar elever i skolan.
2. Hur påverkas barn och ungdomar av beslutet?
(
Positivt: x
Negativt:
Motivering för beslutet: Att kommunstyrelsen avsätter särskilt riktade medel i budget 2015 för de delar som lyfts i skrivelsen, innebär att barn och ungdomar i kommunen får ökade möjligheter att få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
3. Har barn och ungdomar haft möjlighet till inflytande i beslutet? Ja:
Nej:x
Motivering för beslutet:
(
4. Strider beslutet mot barns och ungdomars rättigheter enligt Barnkonventionen? Nej:x
(
Motivering för beslutet: Tvärtom. Det gynnar barnens lärande och utveckling.
Båstad 2014-08-14
~~n&dt~ Utvecklingsledare
140812\t:\buk\utveckllngsledare\betyg och nationella prov\betyg och np sammanställningar 1111 vu\2013-2014\barnkonsekvensanalys np och betyg.dotdocx\mso
95
96
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN 2014-08-26
Välfärdsutskottet
KSvu
§
dnr 201/14-604
Svar på medborgarförslag angående ökat mottagande av nyanlända invandrare
Beskrivning av ärendet
Medborgarförslag har inkommit 2014-02-10 från vilket innebär sammanfattningsvis att Båstads kommun ska öka flyktingmottagandet samt att kommunen ska tillhandahålla praktikplatser, arbete och bostäder för dessa personer. Båstads kommun har idag två gällande överenskommelser med Migrationsverket vilka reglerar hur många nyanlända invandrare kommunen ska ta emot.
Underlag för beslutet
Tjänsteskrivelse från enhetschef Patrik Sumner, daterad 2014-07-22.
Förslag till beslut
Välfärdsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Kommunfullmäktige beslutar:
(
(
1. Medborgarförslaget angående ökat mottagande av nyanlända invandrare
avslås. 2. Kommunfullmäktige har även framöver en öppen dialog med Länsstyrelsen för att vid behov temporärt öka mottagandet av nyanlända invandrare.
(
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
-
nL
-
rTli} BÅSTADS
~ KOMMUN
97
Tjänsteskrivelse
1 (2)
Bildning & arbete Datum: 2014-07-22 Handläggare: Patrik Sumner Dnr: Till: Kommunfullmäktige Beslutet skall expedieras till: Bilagor till tjänsteskrivelsen: Medborgarförslag med diarienummer KS 201/14-604.
(
Samråd har skett med:
(
Ärendebeskrivning Inkommet medborgarförslag angående ökat mottagande av nyanlända invandrare. Diarienummer KS 201/14-604.
Bakgrund Medborgarförslag inkommer 2014-02-10 från att kommunen ska tillhandahålla praktikplatser, jobb och bostäder för dessa personer.
( (
Aktuellt Båstads kommun har idag två gällande överenskommelser med Migrationsverket vilka reglerar hur många nyanlända invandrare kommunen ska ta emot. Totalt handlar det om att årligen ta emot 20 nyanlända invandrare som beviljats uppehållstillstånd i Sverige varav ett antal av dessa är ensamkommande barn. Sedan januari 2010 till dags dato har kommunen tagit emot 90 personer vilket visar att kommunen fullföljt sitt åtagande. Mottagandet sker kontrollerat och fungerar väl. Båstads kommun ökade temporärt sitt mottagande under 2013 till att gälla totalt 25 nyanlända invandrare. Denna temporära ökning beslutades om efter dialog med Länsstyrelsen, vilken är den myndighet som har till uppgift att förhandla fram platser med kommunerna. Utöver själva mottagandet hyr Migrationsverket, sedan en tid tillbaka, ett antal lägenheter av både privata hyresvärdar och av Båstadhem. Lägenheter i vilka asylsökande barn och vuxna ges möjlighet att bo i vänta på beslut om uppehållstillstånd. Ett mindre antal asylsökande och nyanlända invandrare med uppehållstillstånd bosätter sig varje år i Båstads kommun på egen hand. Övervägande/framtid I förhållande till kommunstorlek och antal invånare ligger Båstads kommun väl i fas med övriga kommuner i landet. En del kommuner tar emot fler nyanlända invandrare och andra tar emot färre, i förhållande till kommunstorlek. Storleken på mottagandet bestäms av politiken i de överenskommelser som tecknas med Migrationsverket. Utifrån detta planeras verksamheterna som berörs. Frågan kring bostads byggande och tillhandahållandet av bostäder är även det en fråga för politiken och eventuellt Båstadhem.
140722\c:\users\patsuml\desktop\tjänsteskrlvelse bildning och arbete.dot\bk
97
98 2 (2)
När det gäller praktikplatser och jobb åt de nyanlända invandrare som kommer till kommunen så är det Arbetsförmedlingen som har huvudansvaret.
Förslag til I beslut -att Kommunfullmäktige avslår inkommet medborgarförslag angående ökat mottagande av nyanlända invandrare. -att Kommunfullmäktige även framöver har en öppen dialog med Länsstyrelsen för att vid behov temporärt öka mottagandet av nyanlända invandrare.
Båstad 2014-07-22
ftz_,
c
Patrik Sumner Enhetschef
(
(
(
98
BÅSTADS l
zoH. ~oz~ ·1 o Dnr.C.S ... ~Q.\ .b.~::.b. ..... ~.l
I
.
(
,i,
t/
•
I
')
,
,
/
J
. , -.
./ ?,
./
•/, .1··""".
I
'
I
..-(
,
,. , r1 1' ,. /:~.-:.r , r
I
./ /,-'_. /
L :..__I;
/
i' !
-/. ' ,/ ' ( • ..f
~
. , .,. ,.;· .
./ r fj ', /
~ / . .•
(
rr ~
{ f. I ./,. ,., - - 1 l
,_.,"/!,{
"
J /.. i (
'.·.•.. . .. /
·.;· -4 ~, (J·;
,.·
I
»/
•:. (
•
t l .' / ( t .·f- ( 1 .
.
~//,.
J ,-(,/
/ _, / /
t( .. .f / - ä t[
( i-,,,.( .
.' ,_.r .' i,..-.··
t
~1
I
/
j.< .<1- -. r,.,,,.-;· -.1~ ,, t .-<.
tJ ,.,(,/ t
'-
,. . / - A'.; ,. (
( (
' ') .'f. . . . . ..-.. - -,/ · '1
,.
.
.
. 99
100
~ BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Välfärdsutskottet
2014-05-20
Blad
~ KOMMUN
KSvu
§
67
Delgivningar Kommunalförbundet Medelpunkten Sammanträdesprotokoll 2014-05-26, dnr KS 658/14-700 Bildningschef Henrik Andersson Beslut om vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd, dnr KS 1020/14-600
(
(
( (
Utskott/presidium
lusterandes sie:naturer KS/nämnd
KF
Utdrags bestyrkande
1nn
---
101
BÅSTADS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Blad
KOMMUN Välfärdsutskottet
2014-08-26
KSvu
§
Informationsärenden Mikael Silversten, Båstadhem, informerar om brandsäkerheten avseende trapphus. Kent Zachrisson, Båstadhem, informerar om Backaskolan.
(
Kristina Bell informerar om Regional utvecklingsstrategi Kristina Bell informerar om "Framtidens Båstads kommun" och presenterar enkätundersökning.
(
Vård- och omsorgschefen informerar om demenscentra, dnr KS Vård- och omsorgschefen informerar allmänt om vård och omsorg: Vård- och omsorgschefen informerar om platser inom vård och omsorg. Dnr KS 58/14-700. Vård- och omsorgschefen informerar om uppföljning av timmar inom hemtjänsten. Dnr KS 398/14-700. Till KS. Bildningschefen informerar allmänt om bildning och arbete: Bildningschefen informerar om försörjningsstöd/arbetslöshetsutveckling. Kulturstrategen informera om enprocentsregeln, dnr KS
(
Skolchefen och bildningschefen informerar om Skolinspektionen. Skolchefen och bildningschefen informerar om tillsyn av Arbetsmiljöverket. Utvecklingsledaren informerar om projekt "Skriva sig till läsning". Skolchefen informerar allmänt om barn och skola. Skolchefen informerar om uppföljning av vårdnadshavarenkäten 2014. Skolchefen informerar om ärendestatistik från Individ och familj. Skolchefen informerar om platser inom förskola och pedagogisk omsorg.
Utskott/presidium
Justerandes signaturer KS/nämnd
KF
Utdragsbestyrkande
101
Ar 2014 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Antal lediga platser Biärehemmet 3 6 6 5 5 5 5 5
Antal lediga platser Asliden 0 2 2 0 0 0 0 0
Antal lediga Antal lediga platser platser Änqaqården Almqården 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0
Antal lediga platser Skoqsliden 0 0 0 0 0 0 0 0
Antal belagda Korttidsplatser Eqna Köpta 13 8 13 2 14 1 9 0 12 0 15 0 16 0 15 5
Kö till vård och Kö till vård och omsorgsboende omsorgsboende Somatik Demens 8 4 4 4 6 2 0 4 4 3 9 3 9 2 11 4
Längst kötid
2013-09-20 2013-12-11 2013-12-16 2014-04-03 2014-04-14 2014-04-14 2014-05-14 2014-05-23
2014-08-18
'-./
/' '?~
V""'J ,,__. 'd-1
~rf.f'V\J
,..#'"
?vf
Ingrid Pettersson, Utredare
~
~
0
0
N
N
,-.....
,,-.....
,.-....
,.-.
103
[i1J BÅSTADS
1 (1)
~ KOMMUN
Bildning & arbete Båstad 2014-08-19
En procent av den totala byggkostnaden till konstnärlig gestaltning i samband med ny-, om- eller tillbyggnation av offentliga byggnader och miljöer
(
Bakgrund 1% - regeln föreslogs i samband med Statens Konstråds skapande 1937. 1 % - regeln innebar att en procent av statens byggkostnader skulle gå till konstnärlig gestaltning och att konstnärerna, på ett aktivt sätt, skulle tas i anspråk för konstnärliga kulturinsatser i samhällets tjänst. En utgångspunkt för utredningen var att på ett mer planmässigt sätt verka för konstnärliga gestaltningar och på så sätt bidra till kreativa och attraktiva miljöer för samhällets medborgare. Att avsätta 1% av byggkostnaden till konstnärlig gestaltning har sedan dess blivit en rekommendation till kommuner, regioner och landsting. Aktuellt Båstads kommun har i dagsläget inget beslut om att avsätta 1 % av den totala byggkostnaden till konstnärlig gestaltning. Men principen har tidigare använts vid om- och tillbyggnad.
(
Övervägande/framtid Att kultur är betydelsefull för välbefinnande, tillväxt och attraktionskraft bör framhållas i samhällsplaneringen. Hur vi upplever miljön beror på helheten, samspelet mellan arkitektur och den omkringliggande miljön. Den offentliga konsten som alla har tillgång till är en del av vårt demokratiska samhälle. Kulturens och konstens roll i det offentliga rummet har en allt större betydelse för människors vilja att bosätta sig på en plats och att sedan stanna kvar. Det finns flera utredningar som visar detta. Den offentliga konsten kan skapa delaktighet, underlätta kommunikation och välmående. Konsten och kulturen är sammanlänkad med folkhälsa.
Båstad 2014-08-19
(
~&ec=~ Helene Steinlein Kulturstrateg
140619\c:\users\helstel\desktop\informatlon till vu 1 procentsregeln.docx\h
103
Månatlig statistik 2014 Barn & ungdom Utredningar I lntsaser I I Barn 0-12 år anmälningar Barn & unga 13-20 år anmälningar Förfrågningar barn & unga
Vuxna Utredningar Insatser I Boendebistånd
Familjerätt Utrednin Insatser
Försörjningsstöd Utredningar/Insats Utredning/Insats flyktingar Overklagan Återkrav I Rådgivning Skuldsanering Förmedlingsmedel
~
0 .i::..
dec-13 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli 36 34 57 46 44 38 39 95 86 91 96 88 98 103 4 7 2 1 4 14 1 5 4 5 5 5 0 0 1 0 0 0
Aug
Sept
Okt
Nav
Dec
dec-13 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli 43 47 35 48 45 45 38 48 48 49 38 37 36 36 0 10 6 8 6 9 8
Aug
Sept
Okt
Nav
Dec
dec-13 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli 241 81 121 131 13 111 8 51 51 51 61 4 41 5
Aug
Sept
Okt
Nav
Dec
dec-13 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli 167 158 173 135 173 179 170 7 6 6 9 9 8 16 27 31 5 34 33 4 34 3 7 12 1 0 0 2 5 4 5 10 13 13 17 17 17 17 17 17 17
Aug
Sept
Okt
Nov
Dec
~
0 .i::..
105
BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Barn - och skolkontor Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg
2014-08-07
Område
Förskola
Antal platser utgångsläge
Utnyttjade Platser nuläge
Placerade barn som ej barbörjat
Lediga Platser
Äppelbyn Päron byn Malen Ö.Karups förskola Klockare byn Fiske byn Backabyn
72 36 36 90
64 25 24 63
6 5 10 11
2 6 2 16
0 0 0 1
45 30+18=48 27
38 30 26
9 2 4
0 16 0
Skogs byn Ängs byn
54+18=72 54 444+36=480
61 44 375
23 11 81
0 0 42
1 0 0 4 0 0 6
Ped.omsorg
Antal platser utgångsläge 8-10 8-10
Utnyttjade platser nuläge 8 8
Placerade Barn som ej barbörjat 3 3
Lediga platser
( Båstad Båstad
(
Ö Karup VKarup Torekov Grevie Förslöv Förslöv S:a förskola Område
( (
Förslöv Två S:aped. omsorg * står i kö till omplacering
0 0
Antal barni kö
Antal barni kö 0 0
Antal barn som ej blivit placerade, med garantitid per månader
Juli Aug
1 0
Sept
0
Okt
2
Nav
4
(ej folkbokförd i Båstads kommun)
Köansvarig
Margaretha E-Svensson
105
~ &KOMMUN BÅSTADS
Barn
skola
Barn- och skolkontor
Sammanställning barnantal och nettokö till kommunens förskolor och pedagogisk omsorg 2014-08-07
Totalt platsantal Utnyttjade platser Lediga platser Kö (garantidatum)
ljan 490 449 0 1
Platser som saknas
lfebr 490 466 0 0
0
lmars 490 473 0 0
0
1 april 490 473 0 0
0
lmaj
0
ljuni
0
1 juli
laug. 490 383 42 0
1
lsept
lokt
0
lnov.
2
1 dec.
4
0
Sammanställning av födda och placerade barn inom kommunal förskola/pedagogisk omsorg samt fristående förskola
Födda
Plac.
Plac.
ljan 2009
133
2010
126
105 23 93 25
2011
132
2012
124
K F K F K F K F
99 17 57 8
2013
124
År
Plac.
Plac.
Plac.
Plac.
1 febr.
lmars
1 april
1 maj
1 juni
K F K F
105 23 93 26
K F K F
99 18 73 12
K F K F K F K F
108 23 95 26 99 18 75 12
K F K F K F K F
K F
1 0
K F
1 0
K F K F K F K F K F
106 23 95 26 99 18 76 12 1 0
Plac. ljuli
Plac.
Plac.
Plac.
1 aug.
1 sept
1 okt
K F K F
K F K F K F K F
K F K F K F K F
106 23 94 25
K 99 F 15 K 77 F 9 K F
Plac. 1 nov.
Plac.
K F K F K F
K F K F K F K F
K F
1 dec.
7 0
K =kommunal förskola/pedagogisk omsorg F = fristående förskola ~
~
0
0
°'
°' ,-......
,-.,
,..--.,..