Fakta om ytbehandling
2
becker acroma • fakta om ytbehandling
Förord
Innehåll
Becker Acroma, idag en del av Sherwin-Williams, har åtagit sig att förbättra sina kunders konkurrenskraft genom att utveckla produkter och teknik inriktade på deras behov och anpassade för en bättre miljö. I samband med att ny ytbehandlingsteknik blir tillgänglig ökar kravet på förståelse för det komplexa sambandet mellan produkterna, hur dessa appliceras, härdas och slutligen utgör en integrerad del av den färdiga träprodukten. Vår nya ”Fakta om ytbehandling” beskriver de vanligast förekommande ytbehandlingsmaterialen, underlagen, appliceringssätten och torkmetoderna. Miljöaspekter, ekonomi och ytresistens tas också upp. Vi hoppas att ”Fakta om ytbehandling” ska bli till hjälp varhelst grundläggande kunskaper om ytbehandlingsteknik erfordras. I de fall Du behöver mer djupgående information kring teknik och produkter är Du alltid välkommen att kontakta oss på Becker Acroma. Över hela världen har vi hängivna sälj- och tekniksupportteam som hjälper Dig med lösningar. Med Becker Acroma som din ”Solutions Partner” får Du uppbackning av 1000 ytbehandlingsexperter och tillgång till 13 teknikcenter över hela världen, alla med fullskalig produktionskapacitet.
1. Råd och instruktioner
Du hittar en lista över de länder där vi är representerade och våra kontaktdetaljer på sidan 6. Du kan också maila till info.
[email protected] för mer information.
11
2. Underlaget 3. Slipning
7
13 17
4. Färg, lack och bets 5. Appliceringsmetoder
6. Torkning och härdning
21 33
7. Ytbehandling och ekonomi 37 8. Miljöinformation 9. Ytors resistens 10. Felsökning
53
41
49
Planering och utveckling
Brillianta, kostnadseffektiva lösningar som hjälper Er med affärerna.
Det kan gälla start av ny produktion, design av nya produktionssystem eller optimerad användning av lacker, färger och betser.
Dina behov
Vårt erbjudande
Vårt erbjudande
Lösningar – överallt Test av nya produkter, applicering och ytbehandlingskoncept på någon av våra 13 Teknikcenter över hela världen, från obehandlad yta till fantastiska färdiga produkter – är vad vi kan hjälpa Dig med. Vi utvecklar de skräddarsydda lack-, färg- och betsprodukter Du vill ha och erbjuder ett paket av tjänster för att ge Dig de applicerings- och ytbehandlingslösningar Du behöver. Över hela världen kan våra sälj- och tekniksupportteam hjälpa Dig med olika aspekter på applicerings- och ytbehandlingsprocessen. Vad vi menar är att vi kan hjälpa Dig öka Dina förtjänster, sänka Dina utgifter och göra Din verksamhet mer effektiv och miljöanpassad. Du kan läsa om våra framgångar om du besöker www.beckeracroma. com. Våra laboratorier över hela världen utvecklar miljöanpassade lösningar för framtiden. Allt Du behöver göra är att ringa Din lokala Becker Acroma representant eller besöka www.beckeracroma.com.
4
becker acroma • fakta om ytbehandling
Råd och medhjälp vid planering, utveckling, utbildning, projektering, installation och service. Konsultation inför nya investeringar och installationer. Tester och utveckling av nya, kostnadseffektiva lacker, färger och betser i våra teknikcentra.
Hur kan Becker Acroma bli en del av Din process? ■■
Planering och Utveckling
■■
Kvalité och Miljö
■■
Genomförande
■■
Underhåll, uppföljning och optimering
Appliceringsområden ■■
Hemmöbler
■■
Kontorsmöbler
■■
Kök och badrum
■■
Golv
■■
Utomhus
■■
Snickeri
■■
Board
Kvalitetssäkring och miljö
Implementering
Det kan t ex gälla kvalitetssäkring, kostnadseffektivitet, effektiv produktion, miljöanpassade produktionsprocesser och lösningar.
Exempelvis installation och start av ny produktion i din anläggning.
Vårt erbjudande
Vårt erbjudande
Vårt erbjudande
Miljöanpassade lösningar enligt EU VOC´s direktiv. Tester parallellt med produktion och utveckling, hos er eller i våra teknikcentra.
Integration och inkörning av utrustning, tester, utveckling och kalibrering. Allt med målet att nå kostnadseffektiv produktion och optimala processlösningar.
Vi kan genomföra uppföljningar och optimering av din Becker Acroma lösning.
Drift, uppföljning och optimering Du vill säkra en effektiv produktionsprocess och jämna resultat.
Vi täcker allt Som en världsledande producent av lösningar för den globala träbearbetningsindustrin sträcker sig Becker Acromas produkter, skicklighet och kunskap över hela spektrat av den träbearbetande industrin: Möbler för hem, kontorsmöbler, kök och bad, golv, utomhus, snickeri och board. Vi hjälper våra kunder att uppnå en konkurrenskraftig fördel med våra kostnadseffektiva, miljöanpassade produkter som spar pengar, tid och minskar effekten på miljön. Våra vattenburna lacker, färger och UV-härdande produkter släpper ut minst 10 gånger mindre lösningsmedel än traditionella lösningsmedelsbaserade produkter samtidigt som de erbjuder samma hållbarhet och skydd som lösningsmedelsbaserade produkter. Kontakta Din lokala Becker Acroma representant för att få veta mer om våra vattenburna produkter eller besök www.beckeracroma.com för mer information.
becker acroma • fakta om ytbehandling
5
Haverhill Brantford
Saint Chéron Cavezzo
TAIWAN
KINA
RYSSLAND
FINLAND ESTLAND LETTLAND LITAUEN VITRYSSLAND UKRAINA
NORGE SVERIGE
ISLAND IRLAND STORBRITANNIEN BELGIEN DANMARK
KANADA
USA
Herning
Märsta Bellö Poznan Wuppertal Velké Meziříči
NYA ZEELAND
AUSTRALIEN
FILIPPINERNA
MALAYSIA THAILAND VIETNAM INDONESIEN
BRASILIEN FRANKRIKE TYSKLAND PORTUGAL SPANIEN POLEN SCHWEIZ SLOVAKIEN TJECKIEN SLOVENIEN / KROATIEN ITALIEN BULGARIEN UNGERN RUMÄNIEN TURKIET ISRAEL
Qingdao
Vi gör saker lättare för Dig Becker Acroma finns representerat i mer än 40 länder och områden över hela världen. Vi producerar och säljer anpassade lacker, färger och betser, men vi gör mer än så. Våra förstklassiga sälj- och tekniksupportteam delar med sig av vår kunskap och skicklighet med våra kunder runt hela världen; råder dem hur de ska applicera våra produkter för att få bästa resultat baserat på det senaste inom applicerings- och ytbehandlingsteknik. Våra lösningar backas upp av tretton Teknikcenter, med
6
becker acroma • fakta om ytbehandling
fullskaliga produktionslinjer och provkörningsmöjligheter för kunder på våra huvudmarknader. Vi har också nio produktionsenheter runt världen och vi investerar kraftigt i vårt långsiktiga traineeprogram för att säkra kunskap och skicklighet till nytta för våra kunder. På kartan ovan kan Du se en lista över de länder där vi är representerade och var våra Teknikcenter är lokaliserade. Om Du vill ha mer information om Becker Acroma kan du besöka www.beckeracroma.com eller skicka mail till
[email protected].
1. Råd och instruktioner Det här avsnittet erbjuder vägledning i hur man uppnår optimal yta samtidigt som man optimerar kapaciteten och skär ner på produktionskostnaderna.
1.1 Underlaget
8
1.2 Lackbehållaren
8
1.3 Ytbehandlingsmaterialet
8
1.4 Härdare
9
1.5 Förtunning
9
1.6 Viskositetskontroll
9
1.7 Brukstid
9
1.8 Appliceringsmängd
9
1.9 Torkning – härdning
10
1.10 Slipning av ytor
10
becker acroma • fakta om ytbehandling
7
1. Råd och instruktioner
1.1 Underlaget Jämnheten och densiteten i underlaget är vitalt för att uppnå en tillfredsställande finish och låga ytbehandlingskostnader. Det är därför väsentligt att slipning av träunderlaget och även behandling av ytan görs på ett korrekt sätt. Att reparera defekter och skador på underlaget under ytbehandlingsprocessen tar tid och blir dyrt. Om defekter återkommer bör Du göra en felsökning och lösa problemet. Undvik användning av sämre faner och var noggrann när Du putsar och sammanfogar den. Om man slipar igenom grundfärg eller lack leder det till att man får en uppsugning i underlaget som orsakar fiberresning och matta partier. För att minimera damm i ytbehandlingsutrymmen se till att alla komponenter är dammfria före ytbehandling. För att undvika att orenheter som fett,olja,vax och silikon hamnar på underlaget se till att Dina händer är rena när Du hanterar underlaget. Det hjälper till att minska krypningar, glansiga partier och kratrar till ett minimum. Du kan läsa mer om underlag i kapitlet med samma namn.
1.2 Lackbehållaren Vattenburna produkter bör förvaras i plast eller rostfria behållare. Behållare med UV-härdande produkter bör lagras med locket på, för att undvika onödig exponering av ljus. Syrahärdande material bör förvaras i plast(polyetylen)behållare eller syraresistent stål, för att undvika missfärgning av innehållet orsakat av syrans inverkan på metallen i behållaren. Om det händer får ytan en rödbrun eller mörkt grå skiftning som missfärgar ljust trä. Aluminium får aldrig användas.
8
becker acroma • fakta om ytbehandling
Notera att originalbehållaren inte är lämplig att blanda i. För att undvika misstag, behåll oblandat material i sin originalförpackning och använd andra behållare för färdigblandat material.
1.3 Ytbehandlingsmaterial ■■
Kontrollera att rätt material, kulör och glans används.
■■
Kontrollera att material och underlag håller rumstemperatur.
■■
Rör om noga. Pigment och matteringsmedel skiktar sig vid lagring så otillräcklig omrörning kan orsaka differenser i färg och glans.
■■
Lagringstiden för färg- och lackmaterial kan variera kraftigt. Konventionella lösningsmedelsburna produkter har vanligtvis ett års lagringstid. Vattenburna, PE-baserade eller UV-härdande produkter kan ha väsentligt kortare lagringstid. Det är viktigt att hålla reda på lagringstiderna. De finns angivna i produktdatabladen. Tiden för produktens tillverkning finns angiven på burkens etikett i form av ett satsnummer.
Följ den enkla regeln – Först in, först ut!
1. Råd och instruktioner
1.6 Viskositetskontroll I Becker Acromas produktdatablad anges lämplig viskositet vid olika appliceringsmetoder. Kontrollera alltid att lackblandningen har rätt viskositet. Viskositeten mäts vanligtvis med hjälp av bägare (DINbägare) med 4 mm utloppshål. En del produkter har högre viskositet eller är väldigt tixotropiska och måste därför mätas i en bägare med 6 mm utloppshål. Bägaren fylls med lack och därefter mäts tiden till dess att bägaren är helt tömd. Tiden i sekunder räknat är ett mått på lackens viskositet. Observera att färgen/lacken ska ha en temperatur på 23°C enligt den mätnorm (DIN) som används. Har den förvarats kallt är den trögflytande, och då åtgår det mer förtunning vid spädningen. Kall lack kan ge upphov till ”magra” ytor, blåsbildning och andra ytdefekter. Vid ridå- och valslackering ska viskositetskontroll ske vid start, före och efter raster, vid påfyllning av ny lack och mycket regelbundet under arbetets gång. Justering kan ske med hjälp av en automatisk viskosimeter. Låt lackblandningen ”vila” en stund innan den används. Då får den tillfälle att släppa ut den luft som arbetats in under omrörningen. Detta är särskilt viktigt vid ridålackering, där luftinneslutning i lacken kan förorsaka ”blink”, blåsor eller skum i lackfilmen.
1.7 Brukstid (Pot life) 1.4 Härdare ■■
Kontrollera att rätt härdare tillsätts.
■■
Var noga med att mängden blir rätt. Använd graderat litermått av polyeten eller rostfritt. Om, till exempel, SH-härdare överdoseras kan det ge spröda lackskikt med sprickbildning och utsvettning samt missfärgning av faner. Över- eller underdosering av PU-härdare ger för hårda eller för mjuka skikt. Fel mängd eller felaktig satsordning för PE-härdare kan vara direkt farligt med förstörd lack som resultat.
■■
Tillsätt aldrig härdare med hjälp av ”gradsticka” eller ögonmått. Vid blandning av PE, blanda aldrig härdare och katalysator.
1.5 Förtunning För det mesta ska en viss mängd förtunning tillsättas lackmaterialet. Förtunningar är blandningar av lösningsmedel, anpassade för olika lacktyper och för olika appliceringsmetoder. Kontrollera att rätt förtunning används. Rör om lackblandningen noga!
När härdaren satts till i en flerkomponentlack påbörjas härdningsprocessen (polymerisationen). Brukstid kallas den tid som förflyter tills gelning (intjockning) sker. Brukstiden varierar för olika lackmaterial från några timmar till flera veckor. Går inte all färdigblandad, syrahärdande lack, åt under arbetsdagen, kan överbliven lack oftast blandas in i nästa dags lackblandning. Förhållandet ska i så fall vara: en tredjedel gammal lackblandning, två tredjedelar ny lackblandning. På detta sätt elimineras glansskillnader och lackmaterialet behåller sina egenskaper. I samtliga fall måste man rådgöra med leverantören om hur lackmaterialet bäst tas tillvara. All polymerisation upphör vid förvaring i minusgrader.
1.8 Påläggsmängd Becker Acroma lämnar rekommendationer om lämplig påläggsmängd för olika lacktyper. Dessa ska ses som riktvärden och kan över- eller underskridas beroende på önskat slutresultat. För vissa lacker anges maxvärden. Detta gäller främst ljusa grundlacker och mycket snabbtorkande härdlacker. Tjocka skikt av dessa lacker kan medföra problem, till exempel sprickbildning, vid den fortsatta ytbehandlingen.
becker acroma • fakta om ytbehandling
9
1. Råd och instruktioner
Hur mycket lack som påföres en yta vid sprutning kan vara svårt att fastställa. Ett sätt att mäta den ungefärliga påläggsmängden är att först ”spruta in sig” på en yta och därefter lackera över ett papper på det sätt som beskrivs nedan. Genom noggrann kontroll av viskositet och påläggsmängder blir produktionen jämn och lackmaterialförbrukningen låg. Vid ridålackering kan påläggsmängden lätt kontrolleras genom att lackera ett papper som sedan vägs noggrant på en våg. Den här kontrollen ska göras vid start, efter raster, vid påfyllning av ny lack och minst varje timme under arbetets gång. Kontroll av påläggsmängd utförs med hjälp av ett papper i format t.ex. 250x400 mm (=0,1 m²). Väg arket, fäst på en skiva, innan det lackeras, och väg det efter lackeringen. Beräkna skillnaden och multiplicera därefter med 10. Kontrollen underlättas om vågen först nollställs då papperet ligger olackerat på vågen.
1.10 Lackslipning Lackernas härdningstid har förkortats under de senaste åren samtidigt som lackfilmen fått högre resistens mot t.ex. kemikalier och lösningsmedel. Det gör att lackslipningen oftast måste ske samma dag/skift innan man lackerar på nytt. Detta för att undvika problem med dålig vidhäftning. Särskilt viktigt är detta om härdning skett i förhöjd temperatur (härdugnar) eller om lång tid förflutit mellan lackeringstillfällena (t.ex. ett veckoslut). Läs mer i kapitlet ”Lackslipning”.
1.9 Torkning – härdning Torktiden för lacker kan variera avsevärt. Det beror på temperaturvariationer, luftväxling, luftfuktighet och påläggsmängd. Då torkning och härdning av lack sker i rumstemperatur, utan annan värme- och luftväxling än den som är avsedd för arbetslokalernas uppvärmning och ventilation, blir torktiderna för en och samma lack alltid varierande. Låga nattemperaturer, liksom onormalt hög luftfuktighet, kan avsevärt fördröja härdningsförloppet och ge dålig repfasthet samt ge upphov till sammanklibbning vid stapling. Dessa problem ökar med vattenburna produkter. Vid låga temperaturer avstannar filmbildningsprocessen hos vattenburna produkter och den kan därefter inte återstartas genom att höja temperaturen. Torkning och härdning av lacker i förhöjd temperatur och god luftväxling ger alltid kortare härdningstid samtidigt som lackerna får optimala egenskaper. Se vidare kapitel ”Torkning och Härdning”.
10
becker acroma • fakta om ytbehandling
Kontroll av påläggsmängd.
2. Underlaget Rätt val och rätt hantering av underlaget är av avgörande betydelse för slutresultatet vid all form av ytbehandling. Här gör vi dig uppmärksam på några av de mest grundläggande faktorerna för ett lyckat slutresultat. Är du tveksam på ditt trämaterials lämplighet eller har frågor i samband med ytbehandling är du alltid välkommen att kontakta oss för hjälp.
2.1 Massivträ och faner
12
2.2 Skivmaterial
12
becker acroma • fakta om ytbehandling
11
2. Underlaget
2.1 Massivträ och faner Trämaterialet, vare sig det handlar om massivträ eller faner, är en naturprodukt som kommer från inhemska eller utländska träslag. Oberoende av var trädet vuxit så finns det flera gemensamma egenskaper i uppbyggnaden. För varje år trädet växer bildas en årsring. En årsring består av en ljusare vårvedsdel och en mörkare höstvedsdel. I vedcellerna, som är trädets byggstenar, är vårvedens celler tunnväggiga och har stort hålrum, medan höstveden har en tjock cellvägg och mindre, tillplattat hålrum. Det är därför höstveden är ett hårdare och tätare material än vårveden. Något som är bra att komma ihåg eftersom det har stor betydelse för slutresultatet. Under träbearbetningen kan oskarpa verktyg förorsaka ”nedtryckning” av den mjuka vårveden. En ”nedtryckning” som blir synlig efter det att ytan betsats eller lackerats. Används vattenburna ytbehandlingsmaterial blir problemet ännu tydligare. Vissa barrträslag, sk feta träslag, kännetecknas av stort hartsinnehåll medan lövträslagen ofta har stora cellrum eller porer. De här vitt skilda egenskaperna skapar helt olika förutsättningar och olika problem i samband med bearbetningen och ytbehandlingen av trämaterialet. Grovporiga lövträslag, som ask, mahogny och coto, bildar vackra underlag för olika ytbehandlingar, t.ex. rustikbetsning. Men de kan också förorsaka flera problem – blåsbildning, som är ett känt fenomen vid ytbehandling, problem med god vätning vid användning av vattenburna ytbehandlingsmaterial, problem att avlägsna damm ur porerna mm. Faner ställer vissa speciella krav på ytbehandlingsmaterialet. Det framställs genom knivskärning eller svarvning och är vanligtvis 0,5 – 0,8 mm tjockt. Det gör att det lätt uppstår brott i materialet vid framställningen. Brott som senare kan bli synliga som sprickor i både faneret och lackskiktet.
2.2 Skivmaterial Spånskivor, MDF-board (Medium Density Fibreboard), HDF-board (High Density Fibreboard) och hardboard är de dominerande materialen vid möbel- och inredningsproduktion. Spånskivor finns i flera olika utföranden och förädlingsgrader beroende på hur de ska användas Spånskivor finns med olika typer av ytskikt – finskiktsskivor, spånskivor ytbelagda med papper, folier eller melamin samt spånskivor yttätade med spackel. Varje enskild skivtyp kräver sin speciella ytbehandling. Melaminbelagda skivor kräver speciella lösningar för att säkerställa god vidhäftning. Rätt eller fel val av ytbehandlingsteknologi är därmed helt avgörande för ekonomi och slutresultat.
12
becker acroma • fakta om ytbehandling
MDF-skivor, som i princip har ersatt massivträ som grundmaterial vid täckfärgslackeringar av svarvade och profilerade detaljer, kräver också speciella förbehandlings- och ytbehandlingsprocesser. Här är det viktigt att välja rätt typ av stål och vinkel på bearbetningsverktygen och att träfinputsa med rätt kornstorlek. MDF-skivor kräver alltid finare papper än massivträ. Se mer i avsnittet ”Träfinslipning”. Becker Acromas sortiment av lösningsmedels- och vattenburna produkter och UV-härdande system tillgodoser alla krav för alla typer av MDF-board och alla typer av produktion. För att undvika sprickbildning och skiktning måste MDF-board ha rätt fuktkvot. Det bör mätas före och under ytbehandlingsprocessen. Normalt rekommenderas en fuktkvot på 6–8%.
3. Slipning
3.1 Träslipning
14
3.1.1 Vikitigt att tänka på 3.1.2 Kornstorlek 3.1.3 Typ av sliputrustning
3.2 Lackslipning
15
becker acroma • fakta om ytbehandling
13
3. Slipning
3.1 Träslipning
”simmar” betsen på ytan och ger ett flammigt och ojämnt betsresultat.
Rätt putsteknologi tillsammans med rätt ytbehandlingsmaterial och teknologi är avgörande för ett bra slutresultat. Ett bra ytbehandlingsmaterial kan aldrig kompensera en dålig förbehandling eller ett undermåligt underlag. Tvärtom, förstärker ytbehandlingen oftare defekter i underlaget än döljer dem.
3.1.2 Kornstorlekar Det finns många kornstorlekar att välja på: från 24 till 800 är normalområdet för bredband. Låga nummer innebär grova korn och vise versa. Grova korna avverkar mer än fina och har längre livslängd. Ju grövre korn man kan använda för ett visst arbete, desto billigare blir slipningen per detalj. Å andra sidan blir lackåtgång och lackslipning större på en grovslipad yta. Ytkvalitén blir väsentligt bättre på en finslipad trädetalj om den är slipad med t.ex. korn 180 istället för 120. 120-korn ger en kraftig fiberresning, som binder grundlacken ovanpå ytan. 180-korn ger mindre fiberresning, så att grundlacken tränger in bättre i träytan och inte behöver slipas bort. Det lönar sig därför att göra sista träfinslipningen med ett fint korn. Görs den dessutom omedelbart före grundlackeringen försäkrar man sig om en bra vidhäftning. Ett nummer finare slipband kan ge upp emot 20% mindre lackförbrukning. Två kornnummer brukar vara ett lagom stort steg i kornstorlek mellan varje slipaggregat eller operation. Det ger vanligen en bra fördelning av belastningen mellan banden, så att man får en rimlig livslängd på dessa. Praktiska prov med uppföljning av resultatet måste utföras om man ska finna den bästa kombinationen. Ovan ges exempel på ofta använda kornserier som kan ge vägledning för valet av kornstorlekar.
3.1.1 Viktigt att tänka på ■■
All ytbehandling ska ske så nära inpå förbehandlingen som möjligt. Helst samma dag. Om tidsförskjutningen blir för lång uppstår problem med ökad träsvällning, hartsuppdragning och fiberresning. Allra bäst blir resultatet om ytbehandlingen sker ”on-line” med förbehandlingen.
■■
Förbehandlingen ska utjämna skillnader i materialen. Ju mer lika materialet är från enhet till enhet, desto mer likformigt blir resultatet. Observera tjocklekstoleranserna, speciellt vid valslackeringsprocesser! De ska vara så små som möjligt - max +/- 0.2 mm.
■■
Träfinslipningen ska eliminera alla rester av eventuella ”kutterslag”.
■■
Luften i en träindustri, särskilt vintertid, är mycket torr. Det medför att trämaterialet snabbt torkar ur och ”slår” sig. Kupiga material är svårhanterliga i en väl styrd process och förorsakar ofta genomslipningar, ojämn påläggsmängd etc. Detta undviks bäst genom att kontrollera och reglera luftfuktigheten i lokalen.
■■
En rätt utförd förbehandling tar bort alla mekaniska defekter i ytan – nedsmutsning, kratsmärken etc.
■■
Korn Användningsområde 24-50 stor avverkning (2.0-0.5 mm) 60-100 mindre avverkning (1.0-0.3 mm) 120-180 finslipning 280-800 lackslipning
En rätt utförd träfinslipning ger jämn och snygg betsning. För grov slipning ger stor inträngning av betsmaterialet och för mörk kulör. För fin slipning ger för liten inträngning och för ljus kulör. Dessutom
Antal slipaggregat 1
2
3
Egalisering med stor avverkning 40.50 40+60 36+50+80 Egalisering med mindre avverkning 80 50+80 40+60+100 Massivträslipning 80+120 60+100+150 Massivträslipning med höga ytkrav 100+150 80+120+150 (alt. 180) Fanerslipning 120+180 120+150+180 MDF-slipning* 220.240 180+220 (alt. 240) 180+220+280 Lackslipning 320.400 400+500 400+500+600 (alt. 800) * Avslutande band bör vara med kiselkarbidbeläggning
14
becker acroma • fakta om ytbehandling
2. Slipning
3.1.3 Typ av sliputrustning Olika metoder kan användas vid träfinslipning – tvärslip med slipsko, bredband med slipsko, vals eller olika kombinationer av dessa tre. Vilken metod som är den bästa, vid varje enskilt tillfälle, beror på en rad faktorer – materialet/underlaget, önskat slutresultat, val av ytbehandlingsmaterial etc. Vattenburna lacksystem kräver ofta andra slipförberedelser än UV-härdande eller lösningsmedelsbaserade lacksystem. En annan metod som kan användas tillsammans med bredbandsslipning, eller enbart, är borstning. Det är en mycket vanlig metod för lackslipning av lister och köksluckor. Metoden kan i vissa fall t.o.m ersätta en bredbandsslipmaskin. Olika kombinationer av borstar, band och kornstorlekar används för att slipa olika artiklar.
Principskiss av bredbandsslip med renborstning.
Bredbandsslip med tvärband.
Profilslip; traditionell och med stödjande borstar.
3.2 Lackslipning Lackslipningens två huvuduppgifter är dels att få fram bästa slutyta genom att ta bort fiberresning, noppor, lacköverskott och eventuella ytfel, och dels att åstadkomma god vidhäftning mellan de olika lackskikten. I begreppet lackslipning ingår slipning av spackel, grundlack och topplack. Ytbehandlingen (lackpåläggning och slipningar) bör ske samma dag som träfinslipningen eller så nära som möjligt i tiden för att undvika nedsmutsning av arbetsstyckena och fiberresning på grund av fuktupptagning från luften. Idealet är en träfinslipning i direkt anslutning till ytbehandlingslinjen. När det gäller tvåkomponentlacker (syrahärdande), måste lackslipningen ske samma dag/skift som nästa steg i ytbehandlingen. I annat fall riskerar man vidhäftningsproblem. En väl genomförd träslipning, noggrant rengjorda arbets stycken och jämn påläggning av grundlack minskar behovet av lackslipning för att avlägsna ytfel. Samtidigt reduceras kostnaderna genom minskad lackåtgång och mindre kassation. Helt rena arbetsstycken är en förutsättning för ett korrekt lackeringsarbete och antistatiska slipband skapar möjligheter för en genomgående dammfri process. Det är en utbredd missuppfattning att fel och skador i samband med ytbehandlingen kan repareras. Snarare är det tvärtom. Ett utmärkt ytbehandlingsmaterial kan aldrig kompensera en dålig träfinslipning eller ett underlag av mindre god kvalitet. Slipar man inte tillräckligt kan lacken inte fylla slipreporna. Resultatet blir en ”mager” yta. De vanligaste felen på en färdig möbel är sliprepor, ”magra” ytor och rinningar från lacken. Träslipningen ska ge lackskiktet gott fäste i underlaget. Hela ytan måste därför vara renslipad. De flesta moderna lacker är mindre känsliga för lösningsmedel och därför behövs lackmellanslipningar för att uppnå god vidhäftning.
becker acroma • fakta om ytbehandling
15
3. Slipning
Kom ihåg: En välslipad yta är halva vägen till en perfekt finish!
Den praktiska livslängden på slipverktygen bestäms av påläggning, torkning och härdning av lackerna. Slipning av dåligt torkade arbetsstycken eller arbetsstycken med lacköverskott kan resultera i igensättning av slipmaterialet och reducerar därmed livslängden på slipbanden. Lackslipningen påverkar i hög grad kvaliteten på slutytan och det är viktigt att inga ränder eller mönster uppstår vid slipningen. Ett igensatt slipmaterial kan helt spoliera möjligheterna till ett bra slutresultat. Vid betsning är en jämn träslipning viktig för att också infärgningen ska upplevas som jämn och enhetlig. Kutterslag i ytan kan exempelvis ge tvärgående ljusare ränder på de högsta punkterna på arbetsstycket, där bets slipats bort. Slagmarkeringar absorberar varierande mängder bets och förstärker därigenom intrycket av ojämnheter på arbetsstyckets yta. Detta ytfel syns även efter klar- och täcklackeringen. I en del fall är det faktiskt bättre att använda ett grövre korn för att uppnå en enhetlig betsbild. Lackslipning i en bredbandsslipmaskin förutsätter speciell teknik. Kravet är en rätt inställd slipmaskin med variabel bandhastighet, låg bandspänning och en följsam slipsko. Liksom för träslipning förbättrar ofta ett tvärslipaggregat för slipning av grundlacken det slutliga ytresultatet. Bandhastigheten bör vara låg för all lackslipning – under 12 m/s och reglerbar ner till 1 m/s, beroende på lacktyp och uthärdningsgrad. Helt uthärdad och hård polyesterlack kan mycket väl slipas med 12 m/s. Ju färskare lack, desto mer måste emellertid hastigheten reduceras. Slipning av tvåkomponentlacker och UV-lacker är en relativt enkel process. Däremot är termoplastiska och vattenburna lacker ofta svårare att slipa. En möjlig lösning på eventuella problem är att hålla extra låg hastighet på slipbandet med anpassning till fastlagd matningshastighet i produktionslinjen. Slipbandet ska om möjligt löpa mot matningsriktningen för att få ett i alla avseenden bra ytresultat. Detta är lika viktigt för lackslipning som för träslipning.
16
becker acroma • fakta om ytbehandling
Val av slipkorn bestäms av flera faktorer. Kiselkarbid är fortfarande mest förekommande för lackmellanslipning. Den ger den finaste ytan tack vare kiselkarbidens kornform. En sådan yta är ibland nödvändig före topplack, t.ex. vid blanka färger, speciellt mörka färger, eller i fall då topplacken ska efterpoleras till högglansyta. Ett bra alternativ för mellanslipning är slipkorn av korund. Tack vare den spetsiga, skarpa kornformen får man mindre glättning, lägre friktion och lägre temperaturvariationer. Anledningen är att man vanligtvis arbetar med något lägre sliptryck och lägre bandhastighet i jämförelse med kiselkarbid-band. Detta ökar ofta slipbandens livslängd. Korund ger något större repdjup än kiselkarbid. För vattenburna lacker i synnerhet och för termoplastiska lacker i allmänhet är korund ofta det bästa alternativet. För vattenburna lacksystem är träslipningen ännu viktigare för slutresultatet av den lackerade ytan än för traditionella lacksystem.
Vals för borstslipning.
4. Färg, lack och bets Ytbehandlingsmaterial för trä består främst av bindemedel, lösningsmedel och olika tillsatsmedel. Kulörta eller täckande färger innehåller dessutom pigment och fyllnadsmedel.
4.1 Bindemedel
18
4.2 Lösningsmedel
18
4.3 Tillsatsmedel
18
4.4 Pigment
18
4.5 Olika typer av ytbehandlingsmaterial
18
4.5.1 Vattenburna produkter 4.5.2 Fysikaliskt torkande produkter 4.5.3 Härdande produkter
4.6 Betser
20
4.7 Ytbehandling med oljor
20
4.8 Vaxbehandlingar
20
becker acroma • fakta om ytbehandling
17
4. Färg, lack och bets
4.1 Bindemedel
4.4 Pigment
Bindemedlen kan vara ”lösta” eller förekomma i dispergerad (finfördelad) form och med egenskaper som kan varieras och styras när det gäller vätning, filmbildning, penetrering mm. Bindemedlens egenskaper utnyttjas för att ge lackskiktet god vidhäftning, flexibilitet, resistens, fyllighet och ett antal andra specifika egenskaper. Några typiska bindemedel är bl.a. nitrocellulosa, alkydhartser, aminohartser, akrylat- och polyesterhartser.
Pigment används i färger för att erhålla täckkraft och en viss kulör. I Becker Acromas färger används endast giftfria pigment. Även i lasyrer erhålls rätt kulör genom tillsats av pigment. I betser används både lösliga färgämnen och dispergerade (finfördelade) pigment.
4.2 Lösningsmedel
Lacker, färger och spackelmaterial genomgår vid härdning och torkning olika faser beroende på vilka bindemedel som ingår och kan beroende av detta delas in i olika grupper enligt följande:
Beroende på typ och mängd av tillsatta lösningsmedel får bindemedelslösningen egenskaper som är avgörande för ytbehandlingsmaterialets konsistens, applicerbarhet, vätningsegenskaper på underlaget samt delvis även lackfilmens torkningstid. Här finns en stor skillnad i hur vattenburna lackmaterial fungerar och reagerar jämfört med lösningsmedelsbaserade. Vätningsegenskaper, ytspänningar, filmbildningar etc styrs helt olika och reagerar helt annorlunda på olika ytaktiva medel. Det som är ”rätt” vid användandet av lösningsmedelsbaserade system kan vara ”fel” vid användandet av vattenburna system. Den levererade lacken innehåller en viss lösningsmedelsblandning komponerad för att optimera lackens egenskaper. Vid appliceringen tillsätts i regel ytterligare lösningsmedel – förtunning. Den kan varieras för att ytterligare förbättra slutresultatet t.ex. beträffande utflytning, vidhäftning, avdunstningstid, blåssäkerhet etc.
4.3 Tillsatsmedel Används för att styra vissa lackegenskaper. Glans, konsistens, vätning, utflytning, blåssäkerhet och slipbarhet kan förändras med rätt valda tillsatsmedel.
4.5 Olika typer av ytbehandlingsmaterial
4.5.1 Vattenburna produkter De omfattar i huvudsak termoplastiska system, mestadels akrylatdispersioner. Dessa kan vara enkomponent-, tvåkomponent- eller UV-härdande system. De vattenburna systemen, såväl klarlack som pigmenterade produkter, har de senaste åren fått en dramatiskt ökad efterfrågan. Vad gäller kvalitet har de förbättrats betydligt och utgör nu Becker Acromas snabbast växande produktsegment. Numera finns ett vattenburet alternativ för varje användningsområde och dessa produkter härdar snabbare än konventionella system. Dock är det viktigt att notera att ett byte från lösningsmedels- till vattenburet system kräver en total teknologiförändring. En genomgång av hela teknologin måste göras och anpassas till användningen av vattenburna produkter. Miljölagstiftningen kring reducering av lösningsmedelsutsläpp tvingar fler att använda vattenburna system eller satsa på olika former av rening. Becker Acroma är världsledande i att utveckla kompletta vattenburna system för den globala träindustrin.
4.5.2 Fysikaliskt torkande produkter Gäller ytbehandlingsmaterial som torkar genom avdunstning av lösningsmedlet. Exempelvis cellulosalacker, etc vars torktid avsevärt kan förkortas genom uppvärmning och god ventilation.
4.5.3 Härdande produkter Kännetecknande för den här gruppen av produkter är att bindemedlet förnätas genom en kemisk reaktion. I många fall är de härdande produkterna av två- eller flerkomponenttyp. Syrahärdande system Produkterna i denna grupp är huvudsakligen uppbyggda på alkyd- och amino- (karbamid eller melamin) hartser, vilka också ofta kombineras med nitrocellulosa. Härdaren (syradelen) är en katalysator, som startar och upprätthåller bindemedlets härdning tills den kemiska reaktionen avstannat. Lösningsmedlet avdunstar före och under reaktionen och ingår inte i den slutliga lack-, färg-
18
becker acroma • fakta om ytbehandling
4. Färg, lack och bets
eller spackelfilmen. Härdningsförloppet hos syrahärdande material kan avsevärt påskyndas genom uppvärmning. Syrahärdande produkter har i stora stycken den maximala kombinationen av olika önskade egenskaper: pris/m² kombinerat med hög resistens, snabba produktionsförlopp, enkla produktionsprocesser, kombinerbarhet med ”milda” lösningsmedel samt relativt höga torrhalter. Nackdelen är att det normalt avspaltas en viss del formaldehyd i samband med härdningsprocessen. Becker Acroma erbjuder ett sortiment av SH-produkter som avspaltar mindre formaldehyd än det som avspaltas naturligt i vår omgivning.
bara i ringa omfattning påskyndas med värme. Vid s k förskurna polyuretaner kan däremot härdningsförloppet påskyndas med värme. Den här typen av produkter har fått förnyat intresse på den skandinaviska marknaden tack vare kraven på formaldehydfria behandlingar. De är ett intressant alternativ till de syrahärdande lackerna genom att de utvecklats starkt under senare år och att de tidigare höga halterna av fri isocyanat kraftigt reducerats. Becker Acroma har utvecklat en process som ger extremt låga värden av fri isocyanat, långt under myndigheternas föreskrivna gränsvärden.
Omättade polyestersystem Till dessa produkter tillsätts en koboltkatalysator och en peroxidhärdare, vilka startar och underhåller härdningsreaktionen. Här måste man även arbeta med en tillsats av lösningsmedel. Det kan vara styren, som även fungerar som en reaktiv del av lacksystemet och ingår i den slutliga lackfilmen, eller konventionella lösningsmedel, som dock först måste avdunsta. Till polyesterhartsens fördelar räknas hög fyllighet (hög torrhalt) kombinerad med hög reaktivitet. Nackdelarna är kort brukstid och att härdaren och katalysatorn kräver försiktighet vid lagring och hantering. Brukstiden kan kraftigt förlängas om man arbetar med blandningspumpar med flerkomponentmatning eller ridåmaskiner med två huvuden vått-i-vått. Då är katalysatorn blandad i lacken i första huvudet och härdaren i lacken i det andra.
UV-system Med UV-lacker menas produkter som härdas med UV-ljus. De kan vara baserade på omättad polyester, men vanligast är akrylatmodifierade polyestrar, polyuretaner eller epoxibindemedel. Även kallade prepolymerer. Polyester späds ofta med styren, vinyletrar eller ett organiskt lösningsmedel. Akrylatprepolymeren späds oftast med lågviskösa bindemedel. Dessa är inte flyktiga som ett organiskt lösningsmedel, utan bildar film tillsammans med prepolymeren genom s k tvärbindningar. För att en förnätning ska ske måste en fotoinitiator finnas närvarande. Den har till uppgift att omvandla UV-ljusenergin och starta härdningsprocessen genom en kedjereaktion. Detta är en mycket snabb härdningsprocess. UV-härdande produkter med 100% torrhalt lämpar sig bäst för valsapplicering. Pigmenterad UV av enkomponenttyp kräver UV-lampor med ett förskjutet våglängdsområde (400–420 nm), (sk Galampor), i övriga fall kan normala UV-lampor (200–400 nm), (Hg-lampor), användas. Att skapa ett pigmenterat UV-system för valsapplicering kräver grundlig kunskap om valsappliceringsteknik för att man ska uppnå en överlägsen finish. Ett kombinerat system av vattenburen grund med UVhärdande produkter kan vara en mer ekonomisk lösning för vissa ytkvaliteer.
Polyuretansystem Polyuretanprodukter är av tvåkomponenttyp, där bindemedel innehållande hydroxylgrupper reageras med isocyanatharts (härdardel). Härdningsförloppet hos rena polyuretanprodukter kan
becker acroma • fakta om ytbehandling
19
4. Färg, lack och bets
Vattenburet UV-härdande system Vattenburna UV-härdande system kan vara enkomponent- eller tvåkomponentsystem, för klarlackerade eller pigmenterade ytor. Enkomponentsystem är vanligast och passar till de flesta situationer. De kan också ersätta de flesta lösningsmedelsbaserade systemen (t.ex. SH, PU). För att säkra en ordentlig härdning på kanter när man använder enkomponentsystem, måste man använda en UV-ugn med snedställda lampor. Fördelen med ett sånt system, bortsett från det faktum att det både kan ridå- och sprutappliceras, är att när väl all fukt har tagits bort och UV-härdningen fullbordats, uppvisar de en icke-termoplastisk-yta som är fullt jämförbar med den långa livslängd som man vanligtvis associerar med ett konventionellt UV-härdande system. Tvåkomponentsystem används när kraven är extra höga eller när det inte finns tillgång till snedställda lampor.
4.6 Betser Betser används för att omfärga träet till en annan kulör med bibehållen genomlysning av träets struktur. De är uppbyggda av färgämnen och mycket finfördelade (genomskinliga) pigment, vatten eller lösningsmedel samt bindemedel. Betsning har tidigare i huvudsak utförts med lösningsmedelsburna betser. På senare år har dock betser lösta i vatten utvecklats och dominerar numera marknaden. Det är främst två skäl som bidragit till den ökade användningen. Dels får vattenbetser träunderlagets struktur att framträda mera jämnt och dels finns det uppenbara fördelar ur miljösynpunkt. Vid betsning suger träets mera porösa partier upp mer bets varför en negativ betsbild uppstår. Idag finns dock betser som upphäver detta förhållande och ger en positiv betsbild. Bets kan appliceras mycket rationellt i ytbehandlingslinjer genom sprutning, valsbetsning eller sköljmaskin. Betser kan även appliceras manuellt genom doppning, pensel eller svamp. Vissa skillnader förekommer i de olika kvaliteterna. Ett exempel på detta är att en valsbets normalt är mycket starkare än en sprutbets. Tänk dock på att, vid betsning är träfinputsen mycket viktig för det slutgiltiga resultatet. Kulören kan variera stort beroende på kornstorlek och typ av slippapper. Därför bör prov göras innan produktionen startar för att kontrollera och säkerställa betsens kulör och utseende. När man använder UV-härdande system måste man vara mycket noggrann när man väljer betssystem, eftersom det finns en risk att betsen blöder eller ändrar färg.
20
becker acroma • fakta om ytbehandling
4.7 Ytbehandling med oljor Olja har en kraftigt inträngande verkan i trä, som varierar beroende på träets struktur. Även träputsen har stor inverkan på oljans insugningsförmåga. Ett massivt men ojämnt vuxet trä ger mycket olika insugningsegenskaper, vilket gör att oljningen kan komma att se flammig ut. Normalt måste ytan avtorkas och eventuellt slipas innan nästa oljning kan ske. Olja kan infärgas svagt och fungerar som både bets och ytskydd. Här gäller det mer än någonsin att träputsen är jämn och att träytan har jämn insugningsförmåga Lösningsmedelsfri olja är idealisk för industriell ytbehandling av furu och andra trägolv. Alla oljade ytor kräver regelbunden efterbehandling för att behålla sina skyddande egenskaper.
4.8 Vaxbehandling Vaxer brukar indelas i s k ”kallvaxer och hetvaxer”. Kallvaxer är normalt vattenburna, men är inte alltid helt fria från lösningsmedel. De är ofärgade men kan med fördel infärgas. De ger då ett vackert betsliknande utseende. Man kan åstadkomma täckande behandlingar om man vaxar i flera steg, med såväl specialeffekter (metallic mm) som slätfärgsutseende. Hetvaxbehandling kräver en speciell typ av appliceringsutrustning. Dessa vaxer ger normalt ett bättre skydd än kallvax. Även hetvax kan infärgas, men detta är betydligt omständigare eftersom hela hetvaxbehållaren blir infärgad och därför mycket svår att rengöra. Även vaxbehandling kräver fortlöpande underhåll.
5. Appliceringsmetoder
5.1 Konventionell (”lågtryck”) sprutlackering
22
5.2 HVLP
22
5.3 Högtryckssprutning
22
5.4 Airmix-sprutning
22
5.5 Varmsprutning
23
23
5.6 Elektrostatisk sprutlackering
5.6.1 Den omgivande luftens relativa fuktighet 5.6.2 Förbättrande åtgärder vid elektrostatlackering 5.6.3 Alternativa elektrostatiska system
5.7 Sprutboxar
24
5.7.1 Val av sprutbox 5.7.2 Sugramp – avdunstningszon
5.8 Utsug vid appliceringsmaskiner
25
5.9 Rening och återvinning av frånluft
25
5.10 Automatisk sprutlackering
25
5.10.1 Listsprutautomater 5.10.2 Traverserande sprutautomater 5.10.3 Vertikalautomater 5.10.4 Rundbordsautomater 5.10.5 Kedjeautomater 5.10.6 Trumlingsutrustningar 5.10.7 Lackeringsrobotar
5.11 Ridålackering
27
5.12 Valsbetsning
28
5.13 Valsapplicering
28
5.13.1 Enkelvalsmaskin med medgående appliceringsvals 5.13.2 Valsapplicering genom ”relativförfarande” 5.13.3 Valslackering genom spackling med glättningsvals 5.13.4 Valslackering med rillvals (opti-roller)
5.14 Grafiskt tryck
30
5.15 Vakuum-lackering
30
5.16 Dopplackering
31
5.17 Sköljbetsning
32
becker acroma • fakta om ytbehandling
21
5. Appliceringsmetoder
Sprutpistol för konventionell sprutning.
Sprutpistol för högtryckssprutning.
5.1 Konventionell sprutlackering (”lågtryck”)
Det här är den mest flexibla och anpassningsbara metoden för att transportera och sönderdela lackmaterial med tryckluft. Lackmaterialet matas fram till färgmunstycket. Där regleras flödet med en nålventil, som manövreras via sprutpistolens avtryckare. Då avtryckaren trycks in öppnas först tryckluftsventiler. Därefter dras färgnålen bakåt och lacken kan passera genom färgmunstycket. Färg- och luftstrålarna möts utanför munstycket, där färgen sönderdelas i små droppar. Strålbredd och sprutbild regleras genom luftmängden till luftmunstyckets ”horn”. Matningen sker genom sug eller tryck från pump eller tryckkärl. För respektive metod måste rätt sprutmunstycke väljas. Grovinställningen av lackmängden regleras genom trycket i lackbehållaren och hålets storlek i färgmunstycket. Finjusteringen görs genom att ändra färgnålens slaglängd. En nackdel med den konventionella sprutlackeringen är en relativt långsam produktionstakt, relativt stort färgryk och därav hög belastning på miljön.
5.2 HVLP Den konventionella sprutmetoden har under senare år utvecklats för att minimera färgryket. Pistol och munstycke har modifierats för att sönderdela färgen genom en stor luftvolym med ett lågt tryck, den s k HVLP-metoden (”High Volume, Low Pressure). Den här metoden har visat sig lämplig för applicering av mycket små appliceringsmängder rena UV-produkter (mindre än 30g/m 2). På vissa platser i världen är HVLP-systemen obligatoriska för att minska utsläppen.
22
becker acroma • fakta om ytbehandling
Sprutpistol för airmix sprutning.
5.3 Högtryckssprutning Den här metoden är i vissa avseenden överlägsen konventionell sprutning, men saknar den senares flexibilitet när det gäller att reglera sprutfältets bredd. Sönderdelningen av lacken är i en del fall mindre god eller otillräcklig. Det är en snabb metod med lite färgryk. Vid högtryckssprutning matas lackmaterialet fram till sprutpistolens munstycke under högt tryck (upp till 200 bar). Det sönderdelas vid passagen genom pistolens munstycke. Trycket alstras vanligtvis med hjälp av en kolvpump. En bättre sönderdelning kan åstadkommas genom att använda s k förmunstycken vilka gör att sprutbilden blir mindre starkt ovalformad. (Luddigare sprutbild). Högtryckssprutning har nått stor användning vid sprutning av vattenburna produkter i sprutautomater.
5.4 Airmix-sprutning Airmix, Air-Plus, Airassist m fl är kombinationer av de tidigare beskrivna metoderna. Denna metod är idag en av de mest använda inom träindustrin tack vare fin sönderdelning och lite färgryk. En del sprutpistoltillverkare erbjuder munstycken som är specialgjorda för antingen lösningsmedelsbaserade eller vattenburna system. ■■
Högtryckspump med reglerbart tryck mellan 15-45 bar (betydligt lägre än för högtryckssprutning), Pumpen suger lackmaterialet från en öppen behållare.
■■
Sprutpistol med ett högtrycksmunstycke samt ett luftmunstycke för finfördelning och strålbreddsjustering som formar lackdimman till ett sprutfält. Lufttrycket för sönderdelning av lackmaterialet är normalt mycket lågt, endast 0,5-2 bar, och luftförbrukningen är ca 40 l/ min. Lackmaterialet matas via en tunn slang till sprutpistolen. På pumpen finns en reduceringsventil för injustering av tryckluften till sprutpistolens munstycke.
5. Appliceringsmetoder
A B
Konventionell sprutlackering.
5.5 Varmsprutning När man sprutar med 100% rent UV-material, kan viskositeten kontrolleras genom varmsprutning för att uppnå god utflytning. När man använder sig av denna teknik måste lackmaterialet rundpumpas för att undvika polymerisation. Tekniken kan, i vissa fall, användas för att reducera användningen av förtunning i lösningsmedelsbaserade system, och ger en anpassning till lokala utsläppsregler.
5.6 Elektrostatisk sprutlackering Utrustningar för elektrostatisk sprutlackering av trä blir allt vanligare. Utvecklingen har resulterat i att metoden numera är ett alternativ eller komplement till konventionell sprutlackering. Det finns idag stora anläggningar för lackering av stolar, sängar, fönster etc. Vid elektrostatisk sprutlackering utnyttjas det elektriska fält som bildas mellan två kroppar med olika laddning. Fältet kan avbildas med hjälp av fältlinjer (se bilden), där A representerar den negativt laddade sprutpistolen och B det positivt laddade föremålet som ska sprutlackeras. Lackpartiklar uppladdas vid sprutpistolen och strävar efter att följa fältlinjerna till det föremål som ska lackeras, varvid elektrostateffekten ger en ”omslags- eller rundslagseffekt”. Det betyder att arbetsstycket lackeras på de sidor som ligger i ”skugga” från sprutpistolen sett. Ju starkare det elektromagnetiska fältet är, desto bättre blir den elektrostatiska effekten. När lackpartiklarna träffar arbetsstycket, som är jordat, avger de sin negativa laddning, som omedelbart flyter över till jord via upphängningsanordningen (elektrostateffekten uteblir om t.ex. upphängningskroken är belagd med lack vid kontaktpunkten). För elektrostatisk lackering används ett specialutvecklat sortiment. Lacker lämpade för elektrostatisk lackering måste ha ett lämpligt elektriskt motstånd för att kunna ta emot laddning. De bör även ha en flampunkt överstigande 21°C. Becker Acromas sortiment av elektrostatlacker uppfyller dessa krav. Denna appliceringsmetod kan användas för vattenburna färger och lacker.
Elektrostatisk sprutlackering.
Anläggningar för vattenprodukter måste vara helt avisolerade. Alla färgslangar måste ligga på isolerat underlag med relativt långt avstånd till jordade föremål. Äldre installationer, gjorda för lösningsmedelsbaserade material, måste konverteras för att köra vattenburna produkter.
5.6.1 Den omgivande luftens relativa fuktighet För att få god elektrostateffekt bör den omgivande luftfuktigheten inte understiga 50% relativ fuktighet (RH). Under vinterhalvåret är det särkilt viktigt att luften till ytbehandlingslokalen tillförs extra vattenånga, t.ex. genom spridardysor, eftersom den relativa fuktigheten kalla dagar kan sjunka ned till 10-20%. För att få minsta lackförlust och bästa lackeringsresultat bör en relativ luftfuktighet på mellan 50 och 60% eftersträvas. Luftbefuktning rekommenderas även inne i snickeridelen av produktionen där elstat skall användas, för att minska risken att träprodukten torkar ut för mycket.
5.6.2 Förbättrande åtgärder vid elektrostat Eftersom trä är ett material med dålig konduktivitet (elektrisk ledningsförmåga) är det ett stort problem vid elektrostatisk lackering att få tillräckligt god elektrostateffekt. Konduktiviteten och därmed omslagseffekten kan ökas genom: ■■
■■
Ökning av träets fuktkvot Vissa skillnader i konduktivitet förekommer normalt mellan olika träslag. Ek och bok leder elektricitet bättre än björk beroende på skillnader i träslagens extraktämnen. Variationer i träets fuktkvot gör att de bör förvaras i konstant hög relativ luftfuktighet. Teak, som efter torkning har låg fuktkvot, är särskilt svårt att lackera med elektrostatisk sprutning. En ökning av träets fuktkvot till 8-10% förbättrar förutsättningarna rejält. Ökning av träets ytkonduktivitet Ytkonduktiviteten kan ökas genom en speciell grundlackering.
becker acroma • fakta om ytbehandling
23
5. Appliceringsmetoder
Högvarvsrotationsdisk (skiva).
■■
■■
Isolerad utrustning Speciellt vatten, men även syrahärdande färger, kan ha svårt att ta upp laddning beroende på sin låga resistens (elektriskt motstånd). Problemet elimineras genom att använda ett isolerat elektrostatiskt system. Lägre vindhastighet i sprutboxen Vindhastigheten i sprutboxen bör ej överstiga 0,3 m/s.
5.6.3 Alternativa elektrostatiska system ■■
■■
24
Disk- och högrotationsklocka kallas av utrustningsleverantörer för ”rena” elektrostatiska system. Arbetsprincipen är att en ”disk” (skiva) eller klocka roterar med hög respektive mycket hög hastighet, varvid lacken finfördelas i små partiklar. Lackdimman som lämnar skivan eller klockan får sin laddning från en högspänningsgenerator, vilket medför att färgen dras till det jordade underlaget. ”Disk” eller klocka monteras vertikalt eller horisontalt t.ex. på en vertikalautomat. Utrustningar med ”disk” eller klocka används vid automatisk lackering av gods som hängtransporteras förbi en eller flera lackeringsstationer. Manuella elektrostatpistoler har antingen luft- eller högtryckssönderdelning av lackmaterialet, liksom konventionella sprututrustningar, varvid lackpartiklarna laddas då de lämnar sprutmunstycket. Till en del elektrostatpistoler finns speciella munstycken som ger ett spiralformat sprutfält. Det gör att lackpartiklarnas hastighet reduceras och omslagseffekten förbättras.
becker acroma • fakta om ytbehandling
Högvarvsrotationsklocka.
5.7 Sprutboxar Vid sprutlackering måste arbetslokalen ha ventilation som avlägsnar lösningsmedelsångor och andra kemiska ämnen från ytbehandlingsmaterialet. Vid manuell sprutlackering används sprutrum eller sprutboxar. De har någon form av avskiljningssystem för fasta partiklar, medan däremot lösningsmedelsångorna hittills för det mesta släppts ut i det fria. Idag finns effektiva metoder för rening av den utgående luften. Sprutboxar är konstruerade enligt principen torr eller våt avskiljning. Den senare är effektivast och bör användas vid kontinuerlig sprutlackering. Det finns en risk med torr avskiljning, spillbehållaren kan i vissa fall självantända om man använder produkter som innehåller oljor eller alkyder (t.ex. NC och SH produkter). Detta problem kan undvikas om man rengör sprutboxen dagligen och dränker filter och spill i vatten utanför byggnaden.
5.7.1 Val av sprutbox Det är viktigt att välja rätt storlek och typ. Luftförbrukningen är mycket stor, och därför blir kostnaderna stora för den energi som förbrukas då luft värms till rumstemperatur. Av flera orsaker är det både svårt och dyrt att återvinna energi ur frånluft från sprutboxar. Bästa sättet att reducera energiförbrukningen är att skaffa en sprutbox som motsvarar det aktuella behovet samt att stänga av sprutboxens fläkt när sprutlackering inte pågår.
5.7.2 Sugramp – avdunstningszon Från nylackerat gods avdunstar lösningsmedel och andra ämnen, som kan förorena inandningsluften i arbetslokalen. Nylackerat gods läggs vanligtvis i torkvagnar. Då nylackerat gods placeras i torkrum eller ugn är lackfilmen mycket känslig för damm och luftdrag. En sugramp hindrar spridning av de ämnen som avdunstar från nylackerat gods. Ventilationsluften i rampen påskyndar också lösningsmedlens avdunstning.
5. Appliceringsmetoder
Sprutbox med vattenridå.
5.8 Utsug vid applicerings maskiner Alla lösningsmedelsångor är tyngre än luft. Huvudparten av utsugningsluften bör därför läggas nedtill vid appliceringsmaskiner, där normalt annars ingen riktad luft finns tillgänglig.
5.9 Rening och återvinning av frånluft Senare års krav på minskade eller eliminerade utsläpp av lösningsmedel, och de allt högre energikostnaderna, har tvingat fram en rad nya lösningar för rening och värmeåtervinning av lösningsmedelsmättad frånluft. De är bra alternativ, även om investeringen initialt ofta är hög, och enda framkomliga vägen om UV- eller vattenburna lacksystem av någon anledning inte skulle vara möjliga att använda. På marknaden finns olika brännartyper, s k katalytiska som normalt arbetar vid ca 350-450°C, eller keramiska brännare som arbetar vid ca 700°C eller högre. Båda typerna är beroende av att matas med ett någorlunda konstant flöde av lösningsmedel för att de skall vara självförbrännande. Vid uppehåll i produktionen måste brännarna hållas heta med tillförd energi vilket medför extra driftskostnader. Dessa brännare lämpar sig därför bäst i stora industrier med flerskiftsproduktion. Becker Acroma har produkter lämpade för biologisk rening. Becker Acroma har sedan länge infört de mest miljövänliga lösningsmedelsprodukterna på marknaden. Huvudsakligen baserade på sprit och estrar. Biologisk rening av lösningsmedel kan genomföras med mycket hög verkningsgrad, och är inte så beroende av att gå i konstant produktion. Vid biologisk rening bör lösningsmedlen vara aromat- och alifatfria för att högsta verkningsgrad skall uppnås. Becker Acroma kan medverka
Sprutautomat i planlina.
med specialister då biologisk rening skall införas för val av bästa produkter med hög verkningsgrad. Vid felaktigt val kan mikromiljön slås ut med stora driftstörningar. Många företag väljer att fortsätta att använda lösningsmedelslacker och kan nu klara miljökraven. Becker Acroma samarbetar med ledande företag som bygger dessa anläggningar.
5.10 Automatisk sprutlackering Det finns flera olika utrustningar för automatisk lackering. Valet av sprutautomat styrs främst av objektens form och storlek samt i vissa fall av lackmaterialet.
5.10.1 Listsprutautomat Används för att med hög kapacitet lackera lister, ramträ etc. Godset transporteras med relativt hög hastighet under fast monterade pistoler. Moderna listautomater är idag även möjliga att ansluta till effektiva UV-ugnar, varför dessa går att utnyttja med UV-teknologi. Dessa automater är helt inkapslade varför inget färgryk tillåts komma ut. Det är av största vikt att dessa automater är uppkopplade till mycket effektiva reningsfilter då sprutdimma från UV-lacker inte kan tillåtas att läcka ut till omgivningen. Både klarlack och pigmenterade system finns att tillgå och dessa ger mycket fylliga resultat med snabb och god uthärdning.
5.10.2 Traverserande sprutautomater Här passerar automatsprutorna tvärs över en horisontell transportbana, eller i vissa fall är automatpistolerna monterade på en oval pistolförare, ett stort hjul, kors eller en pendel. En traverserande automat kan ha 2 eller fler sprutpistoler. Antalet beror på automatens bredd och transporthastigheten på godset samt om olika lacker och betser ska appliceras i automaten. Stor vikt måste läggas på valet
becker acroma • fakta om ytbehandling
25
5. Appliceringsmetoder
av sprututrustning. De flesta automater är idag utrustade med s k air-mix-pistoler. Beroende på typ av ytbehandlingsmaterial, objekt etc kan även högtryckspistoler och konventionella pistoler användas. För att få bästa möjliga lackekonomi bör automaten förses med ett optiskt-elektroniskt system som känner av var godset finns som ska lackeras. Pistolernas sprutbild styrs av till- och frånslag i förhållande till arbetsstyckenas fram- och bakkanter samt sidor.
Listsprutautomat.
Moderna sprutautomater har möjlighet att arbeta med relativt hög bandhastighet. 15 – 20 meter per minut är inte ovanligt. Kapaciteten i dessa maskiner är därför mycket hög. För dessa har Becker Acroma utvecklat speciella lösningsmedels- och tvättsystem för att ytterligare förbättra ekonomin för såväl vattenburna- som lösningsmedelsburna system.
5.10.3 Vertikalautomater De används för att lackera hängtransporterat gods. Automaten har en upp- och nedgående rörelse. Sprutenhetens kontrollsystem liknar det som används av vertikalautomater. Tekniken bygger på att man sprutar mot en hel matta (som kan kylas för högre effektivitet) som kan ta upp översprut och återanvända detta. Denna metod passar bäst för vattenburna produkter. Den kan avsevärt minska sprutförlusterna när man ytbehandlar små komponenter. Om vertikalutomaten dessutom kopplas ihop med elektrostatisk målning så blir sprutförlusterna mycket små.
Sprutbox med återvinningssystem.
5.10.4 Rundbordsautomater Vid massproduktion av små runda detaljer, som knappar och handtag, kan lackeringen ske i en s k rundbordsutomat. Automaten består av en stor rund platta, på vilken det finns ett antal roterande spindlar. På spindlarna fästs föremålen som ska lackeras varefter plattan (bordet) stegvis vrider sig mot automatsprutpistolernas position. Sprutpistolerna är monterade i centrum av bordet och riktade utåt, där sprutdimman fångas upp av ett punktutsug med färgfällor. Sprutlackering pågår på motsatta sidan av stationen för på- och avplockning. Elektrostatiska utrustningar kan användas här.
5.10.5 Kedjeautomater
Kylning
Princip för återvinningssystem.
De har också roterande spindlar. Sprutlackeringen sker oftast med fasta automatsprutpistoler. Spindlarna är monterade i hålen för bultarna i en lång kantställd s k hålbultkedja. Avståndet mellan spindlarna beror på kedjans delningsavstånd, dvs avståndet mellan bultarna, och är som kortast ca 100 mm. Genom att fästa detaljerna på var 3:e eller 4:e spindel kan även stora, runda detaljer lackeras i automaten.
5.10.6 Trumlingsutrustningar Applicering av lack genom trumling används i första hand för små detaljer, som knoppar, handtag, kulor etc. Sprutrobot. 26
becker acroma • fakta om ytbehandling
5. Appliceringsmetoder
Sprutpistoler i en sprutautomat .
Detaljerna läggs i en cylinder, ”trumla”. Trumlan sätts i rotation och en på förhand beräknad mängd färg eller lack sprutas eller hälls in på de roterande och hoppande detaljerna. Tillförseln av lack måste ske försiktigt och i intervaller, så att detaljerna beläggs på alla sidor. Härdning sker under fortsatt trumling med intervaller. Becker Acroma har ett sortiment av vattenburna produkter som passar att använda med denna metod.
5.10.7 Lackeringsrobotar Vid automatisering av lackeringsarbeten fordras ibland mer komplicerade pistolrörelser än vad som kan ske i en lackeringsautomat. Om en maskin ska kunna ersätta en människa, måste dess rörelser och ”inlärningsförmåga” så långt möjligt också motsvara människans. För tunga och monotona arbeten är roboten ett bra alternativ. Vid stor mängd varierat gods har den dock begränsningar. Utvecklingen på robotsidan går starkt framåt varför enkla robotar med smarta funktioner kommer att bli betydligt vanligare i framtiden. Man kan förutse att dessa kommer att bli vanliga för ex kantbearbetning, men även för hantering av frästa spår m fl tänkbara objekt. Robot lämpar sig väl att jobba i miljöer, t.ex. i sprutdimma eller miljöer som är utsatta för starkt UV-ljus. En robot behöver inte vara stationär. Den kan vara monterad på en åkvagn och därför följa en process som rör sig framåt i monteringslinan.
5.11 Ridålackering Ridålackering har varit den vanligaste appliceringsmetoden inom träindustrin. Metoden är mycket snabb. Hastigheten på transportbandet är normalt ca 45-70m/min, men kan även köras med hastigheter över 100m/min. Metoden är lämpad för plana eller i en riktning svagt profilerade skivor och lister. Idag har valslackering ersatt ridålackering i de flesta planlinor beroende på att man bytt från traditionella system till 100% -iga UV-härdande system.
Ridåmaskin.
Om detaljerna placeras snett på transportbandet (plogas genom ridån), kan även två raka kanter på detaljen samtidigt lackeras. Trots sin stora lackeringskapacitet kan ridåmaskinen även vara lämplig vid lackering av ett mindre antal detaljer. Produktionskapaciteten är nämligen så hög att den uppvägs av den tid som åtgår för igångsättning och rengöring av en välskött ridåmaskin. Reglering av applicerad mängd lack, som kan vara 70-300g/m², sker genom: ■■
Lackmaterialets viskositet. Tunn lack rinner snabbare genom spalten än tjock lack. Normalt 20-50 sek (DIN 4).
■■
Inställning av ridåhuvudets spaltöppning.
■■
Transportbandets hastighet kan varieras mellan 20-150m/min.
■■
Mängden lackmaterial som pumpas till ridåhuvudet (regleras genom trycket i ridåhuvudet som kontrollerar pumphastigheten eller genom att strypa flödet från pumpen).
Vid ytbehandling i ”line” är det nödvändigt att snabbt kunna skifta ridåenheter för att undvika produktionsstopp vid lackbyten eller vid haveri. Därför bör det till dessa maskiner finnas två eller flera ridåenheter. Det finns ett antal olika varianter av ridåmaskiner. T.ex. ridåmaskiner med helt öppet huvud, där lacken rinner över en kant och därefter ner över godset som ska lackeras. En maskin att föredra vid användning av blåskänsligt lackmaterial. Ett annat sätt att eliminera blåsor i lacken är att använda en speciell kugghjulspump, som ger ett jämnare flöde, utan att piska in luft i lacken vid pumpning. Använder man dessutom ett ”kunofilter” istället för planfilter, så avluftas färgen bättre när den trycks igenom kunofiltrets betydligt större filterarea.
becker acroma • fakta om ytbehandling
27
5. Appliceringsmetoder
Doservalsrakel i plastmaterial.
28
Raklar i valsmaskin.
5.12 Valsbetsning
5.13 Valsapplicering
En valsbetsmaskin kan snabbt och rationellt betsa plana trädetaljer. Fördelarna med denna appliceringsmetod – jämn betsning, enkel att integrera i en ytbehandlingslinje, liten betsförbrukning, mycket hög kapacitet. Detaljerna transporteras på rullar eller band och pressas mot appliceringsvalsen med sitt porösa gummiskikt (sk moosgummi) på ytan. Rundpumpningssystemet förser valsen med bets. Mängden regleras dels genom en medlöpande doservals som pressas mot gummivalsen, dels genom anläggningstrycket mellan appliceringsvalsen och trädetaljen. Porositeten på gummit är av avgörande betydelse och anges i enheten: BY-1, BY-2 och BY-3. BY-3 är mest porös och ger därför högst betsmängd. BY-2 är den vanligast förekommande valsen. Betsvalsens hårdhet anges i Shore-nummer (baserade på Shores hårdhetstest). Hårdheten på betsvalsar ligger normalt på ca 20 Shore. Valsbetser måste anpassas för respektive typ av appliceringsvals, önskad betseffekt och färgstyrka. Eftersom gummimaterial kan vara känsliga för vissa lösningsmedel, främst aromater, är det viktigt att såväl betslösningar som förtunning och rengöringsvätskor är godkända för respektive gummivals. Becker Acromas valsbetser och förtunningar är anpassade för att ej skada valsgummit. Ingående lösningsmedel i valsbetser är flyktiga. Det medför att kulörerna mörknar om inte nytt lösningsmedel tillsätts under drift. Ofta märks inte kulörförändringen, därför är det bra att efter raster och driftstopp kontrollera kulören och vid behov späda betsen.
Applicering av lackmaterial med hjälp av vals är en av de snabbast växande appliceringsteknikerna. Det beror på att det är en snabb, enkel och ekonomisk metod för plana detaljer. Nya system för överföringen av lackmaterialet från valsarna till objekten har givit goda resultat. Påläggsmängden av lack har kunnat ökas och metoden kan numera även användas för topplackering av högsta kvalitet. Nya gummi-kvaliteter har medfört att valsarna tål starka lösningsmedel. De kan också tillverkas så mjuka att en viss ojämnhet tillåts i arbetsstyckena som ska ytbehandlas (t.ex. board på ram-konstruktioner) utan att man behöver offra ytans jämnhet.
becker acroma • fakta om ytbehandling
5.13.1 Enkelvalsmaskin med medgående appliceringsvals Bilden visar en enkel valslackeringsmaskin, som har medgående appliceringsvals. Lackmaterialet pumpas ut mellan doserings- och appliceringsvalsarna. Påläggsmängden varierar mellan 10 – 40g/m2. Medgående enkelvals-applicering ger alltid rillmönster. Appliceringsvalsens hårdhet på gummi anges i shore. Den här typen av vals är vanligen belagd med gummi i 25-50 Shore. En mjuk vals (25-30 Shore) är att föredra när underlaget inte är helt slätt (t.ex. board på ram-konstruktioner).
5.13.2 Valsapplicering genom ”relativförfarande” Det innebär att doseringsvalsen (stålvalsen) har reverserad rotationsriktning. Vid lackering enligt relativförfarandet kan påläggsmängden öka med väsentligt mindre risk för rillmönster. Vid körning enligt relativförfarandet, så kan lackmängden
5. Appliceringsmetoder
Valslackeringsmaskin.
justeras mycket noggrant med doservalsens hastighet. Hög hastighet ger låg lackmängd. Påläggsmängden kan variera från 2 till 30g/m2. När man kör pigmenterade ytor med UV-material, är appliceringen av grunden väldigt viktig och för att uppnå bästa resultat bör man applicera i minst tre tunna lager. Hastigheten på transportmatta, doserings- och appliceringsvals måste vara individuellt reglerbara. Vid relativförfarande skall rakeln ligga an mot doseringsvalsen (stålvalsen). Numera är de flesta raklar tillverkade av plastmaterial. De ger mindre problem vid långvarig användning. Stålraklar blir med tiden rakknivsvassa varvid eggen brister och det uppstår linjer. Dessa linjer blir synliga på den lackerade ytan.
5.13.3 Valsapplicering genom spackling med glättningsvals
Doservals medgående.
Doservals reverserande (relativförfarande).
Principskiss av spackelvalsmaskin.
Valsmaskinen är uppbyggd enligt tidigare beskrivna enkelvalsmaskin med medgående appliceringsvals. Den är dessutom försedd med en efterföljande glättningsvals av stål samt en underliggande mottrycksvals. Spacklingen innebär att spackelmassan appliceras rikligt med hjälp av den medgående enkelvalsen av gummi. Glättningsvalsen av stål, som arbetar motgående, stryker av överskottet samt pressar ner spacklet i fogar och andra håligheter. Dagens UV-spackel har sådan uppbyggnad att problem sällan uppstår vid håltagningar och kanter. Metoden ger såväl fyllda som mycket släta ytor, vilket innebär att det krävs mindre avverkning genom slipning av underlaget för att åstadkomma ett bra underlag för grund- och topplack. Spackling har också visat sig ge ekonomiska fördelar, eftersom man får ett slätt och väl uppfyllt första grundskikt till låg kostnad. Tungspackelmaskiner är bäst lämpade för spånskivor och liknande medan lättspackelmaskiner rekommenderas för MDF-board och faner. Numera finns också nya pumpbara spackelmaterial, som pumpas med hjälp av membranpump, och som är anpassade för applicering av grundlack och spackel. Metoden har inneburit stora fördelar för fanerad produktion, där man får en effektiv fyllning av fogarna mellan fanerskarvarna. UV-spackel har på senare tid gjort stora framsteg inom planmöbelindustrin, både beträffande klarlack och pigmenterad produktion. Spackling är nu ett konkurrenskraftigt alternativ till pappers- och melaminbelagda skivor. För att uppnå bästa resultat med UV-spackelmaskinen kan glättningsvalsen värmas för att trycka ut spacklet bättre. Kylning av doseringsvalsen ger också garanti för att spacklingsegenskaperna bibehålls. Vattenburet spackel kräver kylningssystem både för doseringsvals och glättningsvals.
becker acroma • fakta om ytbehandling
29
5. Appliceringsmetoder
Opti-roller.
5.13.4 Valsapplicering med rillvals (opti-roller) Rillvalstekniken är en metod som används för applicering av framförallt UV-härdande topplacker. Appliceringsvalsen har små rillor i ytskiktet som bryter ytspänningen i lackmaterialet och åstadkommer en helt slät applicering. Med rillvalstekniken har man, med såväl klarlacks- som pigmenterade system på UV-bas, uppnått resultat som är fullt jämförbara med ridå- och sprutapplicerade ytor. Rillvalsmetoden är en utmärkt metod för att påföra större lackmängder och få ett slätt resultat. Med större mängder blir ytan rillig eller ströpplad, vilket beror på lackens ytspänning. Rillvalsen är skuren med en mycket fin gänga, där toppen av gängan kan bryta ytspänningen i lacken, som härigenom kan lägga sig betydligt slätare på ytan. Nu finns mjuka valsar med hög slitstyrka som kan pressas hårt mot underlaget och på så sätt åstadkomma ett vakuum som pressar ut lacken till en slät film. Med den här tekniken kan man också klara sig med färre antal maskiner i lacklinan, vilket innebär att linorna kan byggas kortare. Tekniken har utvecklats för pigmenterad UV och innebär att man kan uppnå motsvarande höga resistens och ytegenskaper för målade lackytor som kan åstadkommas genom sprutning eller ridålackering. Tekniken lämpar sig även för klara lacker till såväl grundning som topplackering. Utvecklingsingenjörer har också tagit fram Optirollervalsar av mycket mjukt gummi, 20-25 shore. Dessa har stor toleransförmåga i förhållande till skivmaterialet och har även visat sig mer ”stryktåliga”.
5.14 Grafiskt tryck Denna gamla teknologi, sk indirekt djuptryck (”flexo”), har blivit väldigt populär och konkurrenskraftig. Den liknar vanlig valsapplicering, men stålvalsen har det önskade mönstret ingraverat i sig och överför detta mönster till appliceringsvalsen och därefter till underlaget. En printing-
30
becker acroma • fakta om ytbehandling
maskin har normalt tre tryckhuvuden (appliceringar). Nya synkroniseringssystem har gjort denna teknologi praktisk för moderna produktionslinjer. Många stora och välkända möbelproducenter använder denna teknologi. Exklusivt faner kan tryckas ovanpå billigare faner på ett sätt som även kan lura experter. Tryck på papp eller MDF är ett sätt att ersätta folie, ofta med ett mer realistiskt utseende än vad det gamla folieringssystemet kunde erbjuda. För att göra trycket ännu mer verklighetstroget är det också möjligt att lägga till mekanisk eller kemisk reliefutfyllnad för att simulera trästruktur. Vattenburen färg och UV-tryckfärg är båda populära system. Vattenburen tryckfärg torkar fysikaliskt och UVtryckfärger härdas med UV-strålning. Grund- och toppskiktet är vanligen UV-härdande produkter. UV-tryckfärgerna utgör en integrerad del av UV-systemet. Ett rent UV-system minimerar risken för problem med vidhäftning mellan lagren och repmotstånd. Genom att kombinera olika teknologier, kan printingsystem användas på allt från väldigt billiga skivsystem till exklusiva bordsytor och golvsystem över en vid prislinje. Idag är printing, kombinerat med UV-målning, bland de snabbaste linjekoncepten som finns tillgängliga för industrimålning. En pigmenterad UV-linje kan lätt byggas om för att köra printingsystem.
5.15 Vakuum-lackering Vakuumlackering är ett mycket snabbt sätt att applicera färg och lack på. Färgen eller lacken sköljs över hela arbetsstycket, varefter man med ett undertryck suger av färgen till lämplig skikttjocklek. En nackdel är att man får en ojämn påläggsmängd på arbetsstyckets fram- och bakkant. Metoden är speciellt lämpad för exempelvis målning av list i metervara. För vakuumapplicering används speciellt anpassade vattenprodukter. Oljeprodukter och UV-härdande produkter kan också användas vid vakuumapplicering.
5. Appliceringsmetoder
Principskiss av tryckförfarande.
5.16 Dopplackering Doppning är en rationell teknik som lämpar sig väl för många olika produkter. Det finns två olika metoder. Den ena metoden går ut på att åstadkomma så tjocka skikt som möjligt. Godset doppas med mycket långsam hastighet i ett doppkar innehållande högviskösa lackmaterial. Metoden används ofta inom redskapsindustrin (spadskaft, basebollträn mm). Den andra metoden innebär doppning i tunna lösningar. Den är lämplig att använda för betsning,
grundlackering och även för topplackering av t.ex. svarvade detaljer. På grund av den stora risken för exponering av lösningsmedelsångor rekommenderas manuell doppning endast med vattenburna produkter. Doppkärlen bör alltid vara av plast eller rostfritt stål. Kontakta Becker Acroma för råd och vägledning vid val av dopplackering.
Graverad stålvals för tryckning. Vakuumlackeringsmaskin.
becker acroma • fakta om ytbehandling
31
5. Appliceringsmetoder
5.17 Sköljbetsning Den s k sköljbetsappliceringen har vunnit terräng. Detta tack vare den ökande andelen betsning på främst massivträ av furu samt pga utvecklingen av miljövänliga vattenbetser. Arbetsstyckenas samtliga sidor betsas på ett genomsläpp. Arbetsstyckena transporteras av ett band som passerar genom en sprutzon där dysor, ovan- och underifrån, via en membranpump applicerar bets. Vid tunnelns slut sker avblåsning av överskottsbets på ytan samt i hål och frästa profiler. Avblåsningen sker i ett eller flera steg samt både överoch underifrån. Överskottsbetsen från sprutzon och avblåsningszon rinner tillbaka till betskärlet, för att sedan via pump och filter återanvändas. Metoden är inte lämplig för lösningsmedelsbetser pga lösningsmedelsavdunstning och rundpumpning.
32
becker acroma • fakta om ytbehandling
6. Torkning och härdning Torkning av lackmaterial i rumstemperatur ger i regel långa torktider. Det gör att spridningen och belastningen av lösningsmedel är onödigt stor. Dessutom krävs stora utrymmen. Det bästa sättet att minska de yrkeshygieniska riskerna och forcera torkningen är att ”kapsla in” processen så långt möjligt är. Det har också visat sig att torkning vid förhöjda temperaturer alltid ger de mest gynnsamma egenskaperna på slutytan.
6.1 Forcertorkning och härdning i förhöjd temperatur
34
6.2 Värmeöverföring
34
6.3 Kammarugnar och torkrum
34
6.4 Tunnelugnar
34
6.5 Vertikalugnar
35
6.6 Plantorkar
35
37
6.7 UV-ugnar
becker acroma • fakta om ytbehandling
33
6. Torkning och härdning
Tunnelugn.
6.1 Forcertorkning och härdning i förhöjd temperatur Med hjälp av värme kan härdningstiden på flertalet olika lacktyper förkortas avsevärt. För t.ex. syrahärdande lacker halveras härdningstiden för var tionde grad temperaturökning. Riktigt korta härdningstider uppnår man när yttemperaturen överstiger 50°C. Forcerad torkning påverkar även härdningstiden för en rad andra lackmaterial, t.ex. vattenburna system, polyestersystem och NC-modifierade PU-system.
6.2 Värmeöverföring För uppvärmning och därmed snabbare härdning av den våta lackfilmen kan värme överföras på följande sätt: Genom konvektion Det ytbehandlade godset värms upp genom cirkulerande varmluft i rummet eller passerar genom en tunnel med cirkulerande varmluft. Värmeradiatorer i bostäder avger huvudsakligen värme genom ”fri” konvektion. Denna uppstår då luft cirkulerar i rummet. Låter man däremot en fläkt pressa förbi värmeradiatorn (t.ex. en aerotemper) får man istället ”påtvingad” konvektion. Uppvärmningen sker då snabbare. Vid lufthastigheter på ca 15m/sek uppnås den maximala värmeöverföringen. Genom strålning Tillförsel av energi sker på elektromagnetisk väg. När strålningen träffar en yta absorberas den och omvandlas till värme. Exempel på sådan strålning är infraröd strålning
34
becker acroma • fakta om ytbehandling
(IR). Avståndet mellan strålningskällan och objektet är av stor betydelse. Endast de sidor som är vända mot strålningskällan blir uppvärmda. Jämför med solstrålning eller värmestrålning från öppen eld. IR-strålning indelas i kort-, mellan- och långvågig strålning. Genom ledning Inom möbelindustrin används ledningsvärme på så sätt att godset förvärms i konvektions- eller strålningsugnar. Lackfilmen värms sedan upp av underlaget, varvid lösningsmedlen snabbt förångas och härdningsprocessen påbörjas.
6.3 Kammarugnar och torkrum I kammarugnar och torkrum körs det lackerade godset in på vagnar, ställs på bockar eller på golvet. Den här typen av torkutrymmen är mest lämpade för mindre industrier med mycket blandad produktion.
6.4 Tunnelugnar Tunnelugnar, som kan sägas vara en utvecklad version av torkrum, består av en tunnel. Genom den transporteras det lackerade godset på vagnar, ställningar eller hängande i en conveyer. Tunnelugnar är i regel indelade i zoner med varierande temperatur – från 20°C i början och stigande till max 70-80°. I slutet av tunnelugnen finns i regel en kylzon, där utomhusluften kyler godset. De flesta tunnelugnar är utrustade med någon form av drivanordning som successivt förflyttar torkvagnarna genom ugnen.
6. Torkning och härdning
Högugn (etagetork).
Principskiss av sk Speed Oven.
6.5 Vertikalugnar
Nya rön inom torkprocessen minimerar fiberresning och träsvällning och kortar torkprocessen. Även om processen går mot vattenburna produkter, med en del modifikationer, fungerar det mycket bra med lösningsmedelsbaserade system.
Vertikalugnen är enkel att kombinera med andra torkar och med sprutautomater. Den har låg energiförbrukning och kan lätt kombineras med olika typer av förbrännings- eller katalytreningar. Det lackerade godset förs in i ugnen på transportörer och förflyttas därefter, stående på palletter, vertikalt i ugnen. Ugnen delas enkelt in i olika temperaturzoner. Även lufthastigheten kan enkelt regleras. Olika temperaturer kan uppnås, 50-70°C är dock vanligast. Användningen av vertikalugnar är vanligast tillsammans med system som är medium eller långsamt härdande då denna typ av ugn ger ganska lång torktid i små utrymmen.
6.6 Plantorkar Den här typen av ugnar har använts med NC, SH och vattenburna system i mer än fyrtio år. Deras layout har ändrats mycket de senaste åren. Ett äldre ugnsupplägg kunde vara: Laminarluft vid låg hastighet och temperatur + Laminar- eller Jetluft med hög hastighet och temperatur + ren IRM-sektion + Jetluftavkylning. De nyare anläggningarna är mer lämpade för vattenburna produkter och vattenburna UV-produkter. Det effektivaste sättet att torka vattenburna produkter är att bibehålla en öppen film men låta vattnet avdunsta så fort som möjligt. För att uppå detta finns några olika metoder; mikrovågor, IR kortvågor (NIR) och kontrollerad luftfuktighet. Ett modernt ugnssystem kan bestå av någon av dessa metoder följt av Jet air + IR ugn (Speed Oven).
• fakta • facts becker becker acroma acroma om on ytbehandling finishing
35
6. Torkning och härdning
UV-ugn med höj- och sänkbar reflektor i första enheten för glansjustering.
6.7 UV -ugnar Med UV-ugnar menas härdugnar i vilka UV-reaktiva material härdar med hjälp av ultraviolett strålning. Detta ger mycket korta härdningstider. UV-lamporna kan vara av kvicksilvertyp, som framförallt lämpar sig för klarlacker, eller av galliumtyp, som behövs för att härda färger. Effekter och våglängdsområden på lamporna kan variera. Lampornas kvalitet och intensitet måste regelbundet kontrolleras för att säkerställa en jämn produktion med god uthärdning i produktionsutrustning som går dagligen. Dessutom måste lamporna rengöras med jämna mellanrum, minst en gång per vecka. Vid UV-härdning behövs normalt varken förvärmning av underlaget eller avdunstnings- och kylzoner. Det innebär att ytbehandlingslinor med UV-härdning kan göras betydligt kortare och energisnålare än motsvarande linor med konventionella ugnar. Antingen man kör med extremt hög eller låg transporthastighet, eller när man ytbehandlar hartsrikt trä; t.ex. furu, gran etc., måste man ha jet-air kylning mellan UV-lamporna. All industriell utrustning där UV-strålning används bör ha tillgång till mätutrustning för att kunna kontrollera processfunktionen, detta för att vara säker på att fullständig härdning uppnås.
36
becker acroma • fakta om ytbehandling
7. Ytbehandling och ekonomi När man jämför kostnaden mellan olika ytbehandlingssystem måste man ta hänsyn till flera faktorer – typ av produkt, produktens torrhalt, densitet, spädningskurva etc. Vi vill här peka på några av de faktorer du bör tänka på när du gör din ytbehandlingskalkyl.
7.1 Produktionstid
38
7.2 Underlaget
38
38
7.3 Lackeringsutrustning
7.4 Slipbarhet
38
7.5 Brukstid (Pot life)
38
7.6 Energikostnad
38
7.7 Rengöring
38
7.8 Emissionslagstiftning
39
7.9 Försäkringskostnad
39
7.10 Lägre byggkostnad
39
becker acroma • fakta om ytbehandling
37
7. Ytbehandling och ekonomi
7.1 Produktionstid
7.5 Brukstid (Pot life)
Hur når du snabbast det önskade resultatet med olika lackmaterial? Det kan handla om kortare torktider, färre skikt, snabbare färgbyten etc.
Lack med kort brukstid innebär oftast stora lackförluster. Blanda rätt mängd, här finns pengar att spara. En ytbehandlingsutrustning med återanvändningssystem är oftast en god investering.
7.2 Underlaget Rätt val av underlag och rätt förbehandling av underlaget betyder minskad mängd grundlack. Det ger en bättre totalekonomi.
7.3 Lackeringsutrustning Det är stor skillnad på verkningsgrad mellan olika lackeringsutrustningar. Använd inte konventionell sprutlackering där airmix kan användas eller sprutautomater till detaljer som kan ridålackeras eller valslackeras.
7.4 Slipbarhet Bra slipbarhet ger längre livslängd på slippapperet. Det kan betyda mycket för totalekonomin. Ett lacksystem där slipning inte är nödvändig betyder ännu mer.
38
becker acroma • fakta om ytbehandling
7.6 Energikostnad Här finns stora pengar att tjäna på system med lägre energibehov. Det kan gälla såväl energibehovet för den rena härdningen som olika lackers behov av ventilation. Strålningshärdande lacker (t.ex. UV-lacker) kräver normalt mindre energi än andra typer av reaktionshärdande lacker. Lösningsmedelsfattiga system har mindre behov av ventilationsenergi etc.
7.7 Rengöring Färgbyten som kräver lång och omfattande rengöring tar tid och kräver ofta dyra rengöringsvätskor.
7. Ytbehandling och ekonomi
7.8 Emissionslagstiftning Allt strängare regler mot emission kräver tydligare ställningstagande för vilka lacktyper som ska väljas. Lösningsmedelssystem blir i framtiden omöjliga utan någon form av rening. Därför blir en kalkyl baserad på lösningsmedelsfattiga eller lösningsmedelsfria system lönsam.
7.9 Försäkringskostnad
Det här var några exempel på vad som påverkar din totala lackeringskostnad. För att veta lackkostnaden måste du veta hur du ska beräkna den på ett korrekt sätt. Allmänt gäller att du aldrig kan göra en kalkyl mellan olika lackmaterial där du endast ser till lackproduktens pris per liter eller kg. Du måste, för att kunna beräkna kostnaderna rätt, alltid bryta ner lackkostnaden i kostnad per m² färdig yta. Och för att kunna göra det måste du känna till några viktiga beräkningsgrunder:
Här finns pengar att tjäna på ett lösningsmedelsfritt, ej brandfarligt, system. Både när det gäller produktion och lagring.
■■
Lackens eller lackmaterialens blandningsförhållande.
■■
Lackmaterialens pris per liter.
7.10 Lägre byggkostnad
■■
Lackmaterialens densitet.
En produktion baserad på lösningsmedelsfria system (t.ex. vatten- eller 100%-iga UV-system) behöver inga separata produktionslokaler för ytbehandling och övrig produktion. Det betyder att det finns pengar att tjäna även här.
■■
Lackmaterialens torrhalt.
■■
Påläggsmängd i g/m².
Följande exempel visar hur olika lackmaterial, ger olika utslag när Du ser på ytbehandlingskostnaden per m² istället för priset per liter. I exemplet har vi utgått från en NC-lack vid en påläggsmängd av 120 g/m² och jämfört denna med en vattenburen lack och en UV-lack. Gemensamt för de tre exemplen är samma mängd torrt lackmaterial per m².
NC klarlack Pris/liter, Euro Torrhalt Densitet Blandnings (vikt) förhållande, volym Lack 2.75 24% 0.93 100 Förtunning 1.90 - 0.88 20 Lack Förtunning
Volym, liter Vikt, kg Vikt, icke flyktig Pris, Euro 10.0 9.30 2.23 27.50 2.0 1.76 - 3.80 12.0 11.06 2.23 31.30
Pris per liter blandad ytbehandling: Pris per kg blandad ytbehandling: Pris per m², vid applicering 120 g/m²: Torrhalt ytbehandling vikt: Torr film vid vikt:
31.30/12.0=2.61 Euro
Kommentar: Vid applicering 120 g/m², blir torrsubstansen av
31.30/11.06=2.83 Euro
ytbehandlingsmaterialet 24 gram. Det innebär att 96 gram
0.120x2.83=0.34 Euro
släpps ut i omgivningen. Detta måste tas om hand (förbrän-
2.23/11.06=20.2% 120x0.202=24 gram
ning) och det kostar. Kalkylen bygger på 100% överföringseffektivitet vilket inte är uppnåeligt. Storleken på reduktionen bestäms av ett antal faktorer, bland annat: typ av applicering, form på objektet och klimatet.
• fakta • facts becker becker acroma acroma om on ytbehandling finishing
39
7. Ytbehandling och ekonomi
Vattenburen Klarlack Pris/liter, Euro Torrhalt Densitet Blandnings (vikt) förhållande, volym Lack 5.00 36% 1.03 100 Vatten - - 1.00 5 Lack Vatten
Volym, liter Vikt, Kg Vikt icke flyktig 10,0 10.3 3.61 0.5 0.5 - 10.5 10,8 3.71
Pris, Euro 50.0 50.0
Pris per liter blandad ytbehandling:
50.0/10.5=4.76 Euro
Kalkylen bygger på 100% överföringseffektivitet vilket
Pris per kg blandad ytbehandling:
50.0/10.8=4.63 Euro
inte är uppnåeligt. Storleken på reduktionen bestäms av
Pris per m², vid applicering 70g/m²: Torrhalt ytbehandling vikt: Torr film vid vikt:
0.070x4.63=0.32 Euro 3,71/10.8=34,4 %
ett antal faktorer, bland annat: typ av applicering, form på objektet och klimatet.
70x0.334=24 gram
Lösningsmedelsfri UV-härdande Lack Pris/liter, Euro Torrhalt Densitet (vikt) Lack 8.04 100% 1.37 Pris per kg blandad ytbehandling:
8.04/1.37=5.87 Euro
Pris per m², vid applicering 24g/m²:
0.024x5.87=0.14 Euro
Torr film vid vikt:
24x1.00=24 gram
Kalkylen bygger på 100% överföringseffektivitet vilket inte är uppnåeligt. Storleken på reduktionen bestäms av ett antal faktorer, bland annat: typ av applicering, form på objektet och klimatet.
Dessa exempel ger den rena lackkostnaden per m² vid jämförelse mellan tre olika lacksystem. För att du skall få en totalkalkyl måste Du till detta lägga kostnaderna för t.ex. tvättförtunningar och de tidigare nämnda kostnaderna. När Du ställt samman totalkalkylen kan Du avgöra vilket eller vilka lacksystem som är de ekonomiskt mest fördelaktiga. Becker Acroma hjälper Dig gärna med underlag för en realistisk kalkyl.
40
becker acroma • fakta om ytbehandling
8. Miljöinformation (Tillämpligt i EU) Färger och lacker har många positiva egenskaper. De fungerar som signaler till våra sinnen, bidrar till estetiska upplevelser och skapar trivsel. Vid ytbehandling av trä används de i första hand för att skydda underlaget, underlätta rengöring och på så sätt förlänga produktens livslängd. Genom att hantera färger och lacker på ett korrekt och säkert sätt samt ytbehandla med omsorg om miljön skapas en tryggare och renare arbetsmiljö och en bättre yttre miljö.
8.1 Arbetsmiljö
42
8.2 Inandning
42
8.3 Direktkontakt
43
8.4 Brandrisker
43
8.5 Risk för självantändning
44
8.6 Yttre miljö
44
8.7 Märkning
44
8.8 Toxiska/skadliga egenskaper
45
8.9 Frätande och irriterande egenskaper
46
8.10 Risk för självantändning
46
8.11 Miljöfarliga egenskaper
46
8.12 Globalt harmoniseringssystem (GHS)
47
becker acroma • fakta om ytbehandling
41
8. Miljöinformation
8.1 Arbetsmiljö Vid arbete med färg- och lackprodukter kan exponering ske på olika sätt: ■■
Inandning av ångor från avdunstande lösningsmedel, sprutdimma eller slipdamm.
■■
Direktkontakt via huden eller ögonen med produkterna i samband med hantering. Kontakten kan dels ske med flytande färg- och lackprodukter eller med slipdamm från ej uthärdad lack.
8.2 Inandning Den tydligaste och mest kända hälsorisken vid arbete med färg- och lackprodukter är de skador som kan uppstå efter kortvarig kraftig överexponering eller lång tids arbete i högre halter av lösningsmedel. Därför ska man skydda sig med tekniska skyddsåtgärder som inkapsling och forcerad ventilation och med personlig skyddsutrustning i form av olika sorters skyddsmasker. Även andra ämnen än lösningsmedel kan vara farliga att inandas. Du bör därför kontrollera de hälsorisker som anges på etiketten på den produkt du använder (dvs varningssymboler och riskfraser). Effekten på människan efter inandning av stora mängder organiska lösningsmedel är i första hand berusningssymtom
42
becker acroma • fakta om ytbehandling
i form av nedsatt omdöme, långsam reaktionsförmåga, fumlighet och trötthet. Långvarig exponering för högre halter kan ge kroniska skador på t.ex. lever, njurar och hjärna. Alla lösningsmedel är dock inte lika farliga. Några av de farligaste lösningsmedlen är aromatiska lösningsmedel, som toluen och xylen. I syfte att skapa säkerhet på arbetsplatsen samarbetar myndigheterna kontinuerligt med medicinsk expertis för att fastställa hygieniska gränsvärden för ämnen som kan vara farliga vid inandning. Lagstiftade krav varierar från land till land. De flesta länder tillämpar gränsvärden (exponeringsgränser) för ämnena. Dessa gränsvärden uttrycks ofta som genomsnitt över en specificerad tidsperiod, t.ex. 8 timmar eller 15 minuter. Ibland får inte gränsvärdena överskridas, ibland ska de övervakas bara om det är tekniskt eller ekonomiskt rimligt. Luftföroreningar består av blandningar av ämnen. Vid exponeringsmätningar på arbetsplatsen tas hänsyn till alla ämnen och den hygieniska effekten räknas fram. Den hygieniska effekten (HE) kan summeras med följande formel: HE = C1/L1 + C2/L2 + C3/L3, där C1, C2, C3 är den observerade koncentrationen av ämnen 1,2 , 3 etc och L1, L2, L3 är de uppmätta exponerade gränsvärdena (OEL-värden) av samma ämnen (uttryckta i samma enhet). I de flesta länder måste HE vara lägre än 1 för att vara acceptabelt.
8. Miljöinformation
På senare år har riskerna vid inandning av olika sorters damm blivit allt mer uppmärksammat. Riskerna gäller framförallt sådant damm som är respirabelt, dvs dammpartiklar som är så små att de förmår tränga längst in i lungorna. Skadorna, som kan vara t.ex. astma eller cancer, kan bero på flera olika saker. I vissa fall handlar de t.o.m om en gifteffekt när partiklarna helt eller delvis löses upp i lungorna, i vissa fall är det skador genom rent fysikalisk påverkan (t.ex. silikos); ibland kan skadorna orsakas av att andra ämnen fastnat på partiklarnas yta och därför blir kvar i lungorna längre än om de andats in i ren gasform. Det är därför viktigt att skydda sig mot alltför kraftig dammexponering oberoende av typ. I gränsvärdeslistan finns generella hygieniska gränsvärden för damm och särskilda gränsvärden för vissa speciella ämnen.
8.3 Direktkontakt Lösningsmedel torkar ut huden genom att lösa upp hudens naturliga fettlager. En del lösningsmedel tas även upp genom huden och bidrar då till den totala dos kroppen utsätts för. För vissa lösningsmedel kan en beydande del av exponeringen ske just genom huden. I de flesta länder är dessa lösningsmedel märkta med en hudnotering i gränsvärdeslistans anmärkningskolumn. I allmänhet innehåller UV-produkter ämnen som irriterar huden (omättade akrylater) och kan orsaka allergier. Etiketter och säkerhetsdatablad på produkter och ämnen som innebär en ökad risk för allergi har en varningstext: ”Kan orsaka en allergisk reaktion”. Omättade akrylater har samma avfettande egenskaper som lösningsmedel, och kan därför tränga igenom huden. Becker Acroma har tagit fram specialinformation och övningsmaterial som handlar om hantering av UV-härdande produkter. Om instruktioner om skyddsåtgärder iakttas noga, är risken för personalen minimal. Användningen av vattenburna färger och lacker ökar. Dessa produkter leder till en minskning av utsläppen av lösningsmedel, med hänsyn både till utomhus- och inomhusmiljön. De minskar även de risker som kan uppstå vid kontakt med huden. Faktum kvarstår dock, att dessa produkter är avsedda för målning av träytor, inte för applicering på människohud. De flesta vattenburna produkter innehåller mindre mängder lösningsmedel, ofta sådan som kan tas upp genom huden. Oförsiktig hantering kan innebära att man exponeras för mer lösningsmedel genom huden än med inandningsluften. Dessutom innehåller de biocider som kan orsaka allergiska reaktioner hos människor som är känsliga för sådant. Det är därför viktigt att undvika hudkontakt även när man arbetar med vattenburna färger och lacker.
OBS! Rengör aldrig huden med lösningsmedel.
De ovan nämnda färgtyperna omfattar ett antal varianter med olika egenskaper men också hybrider som kan liknas vid blandningar av de olika huvudtyperna, t.ex. vattenburna UV-härdande färger och lacker. Hybriderna får tekniska egenskaper som återfinns hos ”moderprodukterna”. I fallet vattenburen UV så har man vid utvecklingen försökt ta tillvara de goda egenskaperna hos UV-härdande produkter för att korsa dem med de goda egenskaperna hos de vattenburna. Det kan dock inte helt undvikas att man samtidigt får med sig en del av de dåliga egenskaperna. Detta gäller även för miljöegenskaperna. Vattenburen UV kan sägas uppvisa väsentligt mindre risk för sensibilisering och hudirritation än de traditionella UV-härdande, dock med en högre risk än de vattenburna. Genom att använda skyddshandskar undviks skador på huden. De bör vara av god kvalitet och man bör välja handskmaterial beroende på typen av lösningsmedel man hanterar. Använd endast CE-märkta handskar och diskutera material- och kvalitetsval med handskleverantören. Det är vanligen lämpligt att använda tunna bomullsvantar inuti skyddshandskarna eftersom vissa handskmaterial, t.ex. gummi, i sig kan innebära en viss allergirisk. Som ett alternativ till handskar vid lätt nedsmutsande arbete finns s k barriärkrämer som man smörjer in sig med innan arbetet börjar. Har man fått färg på huden tvättas i första hand med tvål och vatten; lösningsmedelsfria rengöringskrämer kan användas istället för tvål. Att återfetta huden med en hudkräm efter arbetet är en god vana som minskar risken för skador på huden.
8.4 Brandrisker Felaktig hantering av brandfarliga varor kan leda till allvarliga skador på både människor och utrustning. När olyckor inträffar beror det nästan alltid på en felaktig hantering. Brand kan uppstå om en brandfarlig blandning av luft och lösningsmedel kommer i kontakt med en tändkälla. Tändkällan kan vara en öppen låga, en het yta eller en gnista orsakad av t.ex. statisk elektricitet eller ett verktyg. Brandfarliga varor skall därför alltid förvaras på särskilda platser där risken för antändning är minimal. Den utrustning man arbetar med skall vara explosionsskyddad och ventilationen, t.ex. i sprutboxar, måste anordnas så att lösningsmedelshalten i luften hålls väl under den halt där antändning kan ske. I det dagliga arbetet så är det självklart att rökning är förbjudet i lokaler där brandfarliga varor hanteras och att man vidtar åtgärder som begränsar riskerna för statisk elektricitet. När man häller en brandfarlig vätska från ett kärl till ett annat så skall man alltid jorda kärlen till varandra och till jord. Genom att begränsa vätskans fallhöjd så minskar också risken för gnistor. De skor och kläder man använder skall vara av sådant material att uppladdning undviks.
becker acroma • fakta om ytbehandling
43
8. Miljöinformation
8.5 Risk för självantändning
8.7 Märkning
Självantändning kan inträffa som en konsekvens av olämplig hantering av färger eller lacker som innehåller torkande oljor eller omättade alkyder. Under torkningsprocessen, när kontakt sker med syre, utvecklas värme. Under normala förutsättningar släpps värmen ut i omgivningen och innebär inte något problem. Risken för självantändning är störst i samband med rengöring av sprutboxar. När sprutdammet samlas ihop och läggs i större kvantiteter i skräptunnor byggs värme upp snabbt och risken för självantändning ökar om det blandas med papper, trasor etc. På samma sätt är risken uppenbar om papper eller trasor blir indränkta med torkande oljor. För att undvika eldsvåda bör sprutdamm, trasor, papper och annat indränkt organiskt material blötas och placeras i en försluten metallcontainer. Avfallet bör skickas för destruktion.
Nedan redovisas kort den hälso- och miljöfarlighetsmärkning som förekommer på färg- och lackprodukter. De vanligaste varningssymbolerna beskrivs tillsammans med riskfraser (R-fraser). Det finns även andra symboler och R-fraser men de används sällan för industriell ytbehandling av trä.
8.6 Yttre miljö När man talar om riskerna för den yttre miljön så talar man om många olika saker. Det kan t.ex. röra sig om befarade hälsorisker för närboende pga lösningsmedelsutsläpp eller hälsorisker, växtskador mm från marknära ozon – ett ämne som bildas som en följd av nedbrytningen av lösningsmedel och andra kolväten i luftmiljön. Det kan även handla om risker för störningar i ekosystemet. För att bedöma riskerna för i första hand vattenlevande organismer används ett antal screeningtester där man studerar olika ämnens giftighet, biologiska nedbrytbarhet samt möjlighet att bioackumulera. Resultatet från dessa tester används sedan för märkning av de testade ämnena (se nedan). Det främsta motivet för att reducera lösningsmedelsutsläppen är en strävan efter att reducera halterna av marknära ozon. Olika lösningsmedel bildar olika mängder av ozon. Val av lösningsmedel har därför betydelse både för hälsan och den yttre miljön. Mängden av färg- och lackprodukter för industriell ytbehandling som hittar vägen ut i utomhusmiljö är högst begränsad. Avfall från dessa produkter samlas upp och hanteras enligt regelverket. När det gäller avfall från torkad färg och lack så slutar de flesta träprodukter med att brännas, vilket är ett effektivt sätt att bryta ner de miljöfarliga ämnen som de kan innehålla. Förbränning, som bör ske med noggrann övervakning, tillåter också återvinning av den energi som finns i färgavfall.
44
becker acroma • fakta om ytbehandling
8. Miljöinformation
8.8 Toxiska/skadliga egenskaper
Mycket giftigt/giftigt
Mycket giftigt/giftigt R26 Mycket giftigt vid inandning. R27 Mycket giftigt vid hudkontakt. R28 Mycket giftigt vid förtäring. R23 Giftigt vid inandning. R24 Giftigt vid hudkontakt. R25 Giftigt vid förtäring. R39 Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador. R48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering. Cancerframkallande R45 Kan ge cancer. R49 Kan ge cancer vid inandning. Ärftliga skador R46 Kan ge ärftliga genetiska skador. Reproduktionsskadlig R60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga. R61 Kan ge fosterskador.
Hälsoskadlig
Hälsoskadlig R20 Farlig vid inandning. R21 Farlig vid hudkontakt. R22 Farlig vid förtäring. R42 Kan ge allergi vid inandning. R48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering. R65 Farligt: kan ge lungskador vid förtäring. Cancerframkallande R40 Möjlig risk för bestående hälsoskador. Ärftliga skador R68 Möjlig risk för bestående hälsoskador Reproduktionsskadlig R62 Möjlig risk för nedsatt fortplantningsförmåga. R63 Möjlig risk för fosterskador.
becker acroma • fakta om ytbehandling
45
8. Miljöinformation
8.9 Frätande och irriterande egenskaper Frätande R34 Frätande. R35 Starkt frätande.
Frätande
Irriterande R36 Irriterar ögonen. R37 Irriterar andningsorganen. R38 Irriterar huden. R41 Risk för allvarliga ögonskador. R43 Kan ge allergi vid hudkontakt. Irriterande
8.10 Risk för självantändning Mycket brandfarligt R11 Mycket brandfarligt.
Mycket brandfarligt
Observera att brandfarliga vätskor med en flampunkt på 21 – 55°C inte märks med brandfarlighetssymbol utan med riskfrasen: R10 Brandfarligt.
Highly flammable
8.11 Miljöfarliga egenskaper
Farliga för miljön
46
becker acroma • fakta om ytbehandling
Farliga för miljön R50 Mycket giftigt för vattenorganismer. R50/R53 Mycket giftig för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö R51/R53 Mycket giftig för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö R52/53 Farligt för vattenorganismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö (obs, den här riskfrasen föranleder inte varningssymbol, bara varningstexten visas)
8.12 Globalt harmoniseringssystem (GHS) Ett nytt system för klassificering och märkning kommer att introduceras i EU och många andra länder över hela världen. Det nya systemet kallas Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS). Det kommer att
ersätta befintliga system och harmonisera reglerna med en global utgångspunkt Nedan finns en kort förklaring av GHS -diagram. De åtföljs av signalord och exempel på riskförklaringar.
Signalord: Fara Exempel på riskförklaringar: ■■ Dödlig vid hudkontakt. ■■
Giftig vid hudkontakt.
■■
Dödlig vid inandning.
■■
Giftig vid inandning.
Signalord: Fara/Varning Fara – exempel på riskförklaringar: ■■ Kan orsaka allergi eller astma. ■■
Symptom eller andningssvårigheter vid inandning.
■■
Orsakar organskador.
■■
Kan ge genetiska effekter.
■■
Kan orsaka cancer.
■■
Kan skada fortplantning eller foster.
Varning – exempel på riskförklaringar: ■■ Kan orsaka organskador. ■■
Misstänks ge genetiska effekter.
■■
Misstänks orsaka cancer.
■■
Misstänks ge fortplantnings- eller fosterskador.
Signalord: Varning Exempel på riskförklaringar: ■■ Skadlig vid hudkontakt. ■■
Skadlig vid inandning.
■■
Orsakar hudirrritation.
■■
Orsakar allvarlig ögonirritation.
■■
Kan orsaka irritation i luftvägar.
■■
Kan orsaka sömnighet eller yrsel.
■■
Kan orsaka en allergisk reaktion på huden.
becker acroma • fakta om ytbehandling
47
Signalord: Fara Exempel på riskförklaringar: ■■ Orsakar allvarliga frät- och ögonskador. ■■
Orsakar allvarlig ögonskada.
Signalord: Fara/Varning Fara – exempel på riskförklaringar: ■■ Extremt brandfarlig vätska och avdunstning (flampunkt <23˚C och kokpunkt ≤35˚C). ■■
Mycket brandfarlig vätska och avdunstning (flampunkt <23˚C och kokpunkt >35˚C).
Varning – exempel på riskförklaringar: ■■ Brandfarlig vätska och avdunstning (flampunkt ≥23˚C och kokpunkt ≤60˚C).
Signalord: Varning Exempel på riskförklaringar: ■■ Mycket giftigt för vattenorganismer.
48
becker acroma • fakta om ytbehandling
■■
Mycket giftigt för vattenorganismer, kan ge skadliga långtidseffekter.
■■
Giftigt för vattenorganismer (ger inte symbol eller signalord).
■■
Giftigt för vattenorganismer (ger inte symbol eller signalord).
■■
Skadlig för vattenorganismer (ger inte symbol eller signalord).
■■
Kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljö (ger inte symbol eller signalord).
9. Ytors resistens I valet av ytbehandlingsmaterial är det ytterst viktigt att känna till möbelns användningsområde – vilken typ av möbel det gäller och i vilken miljö den ska användas. Detta för att kunna välja rätt typ av material som ger önskad yttålighet. Det finns många kravspecifikationer för ytors motståndskraft. Bland dessa finns den tyska DIN 68 861 standard, Möbeloberflächen, Verhalten bei Chemischer Beanspruchung; IKEAs ytresistensstandard, den amerikanska standarden, ANSI/KCMA A161.1, ”Recommended Performance and Construction Standard for Kitchen and Vanity Cabinets” och den brittiska FIRA:6250, ”Performance requirements for Domestic and Contract Cabinet Furniture”.
9.1 Varierande resultat
50
9.2 Underlagets betydelse för testresultatet
50
9.3 Ytbehandlingsmaterial
51
9.4 Bered, applicera, torka och härda på rätt sätt
52
9.5 Stapling och paketering
52
9.6 Sammanfattning
52
becker acroma • fakta om ytbehandling
49
9. Ytors resistens
9.1 Varierande resultat Då och då uppfyller möbler inte ens de lägsta ytkraven, vilket kan komma som en otrevlig överraskning för tillverkaren, som tidigare fått sina produkter godkända för betydligt högre ytkrav. Vad beror då de varierande resultaten på? Stor betydelse har underlagets art och beskaffenhet, typ av lackmaterial och applicerad mängd samt med vilken noggrannhet ytbehandlingen gjorts. Vid bearbetning och ytbehandling inom träindustrin kan variationer i lokaltemperatur, ventilation, luftfuktighet, ugnstemperatur och torktider förekomma. Alla dessa variationer påverkar slutresultatet och även lackens slutgiltiga egenskaper vid tester enligt de olika kraven.
9.2 Underlagets betydelse för testresultatet De förberedande momenten av underlaget före lackering är mycket viktiga för att få rätt förutsättningar för bra slutresultat. Träputs och grundlacksslipning måste ske med stor noggrannhet. Underlagets art och beskaffenhet har stor betydelse: ■■
50
Alla mjuka träslag är känsliga för repning och slag. Massiv furu klarar sällan repning. Det gör däremot furufaner på spånskiva.
becker acroma • fakta om ytbehandling
■■
Det är svårt att få godkänt fettprov på bok, eftersom fiberstrukturen i träet medger att fett sprids under lackfilmen, vilket syns mycket väl just på bok.
■■
Porösa träslag med djupa porer kräver behandling med kraftigt vätande grundlack. Annars kan vätskor tränga ner i underlaget och sprida sig under lackfilmen.
■■
Rödkärnan på furu och årsringarna kan missfärgas om man testar med alkohol. Undermåligt resultat kan också bero på att harts lösts ut av lösningsmedel, eventuellt också i kombination med alltför hög härdtemperatur.
■■
När märken efter vätske- eller värmetester framträder på mörka träslag eller mörkbetsade möbler – men inte på ljusa träslag med motsvarande ytbehandling – beror detta på att damm och smuts lättare upptäcks på mörka, blanka ytor. Fläckarna finns alltså även på ljusa träslag men syns mindre mot den ljusa bakgrunden.
9. Ytors resistens
9.3 Ytbehandlingsmaterial
■■
Polyuretanlacker härdar genom kemisk reaktion mellan bindemedlen i lacken och härdaren med viss koppling till luftens fuktighet. Tork- och härdtiden kan förkortas genom god ventilation och tillförsel av värme. Härdaren är mycket känslig för fukt. Därför måste en öppnad förpackning omedelbart återförslutas efter dosering. Som regel kan inte härdaren lagras någon längre tid. Rena polyuretanlacker har mycket god resistens.
■■
Vattenburna lacker får inte utsättas för låg temperatur då de appliceras eller torkas. Bästa filmbildning och resistens får man vid torkning i förhöjd temperatur och med god ventilation. Dagens vattenburna lacker klarar ofta höga resistenskrav.
■■
UV-lacker härdas med ultraviolett ljus i speciella ugnar. Lackerna har oftast mycket hög torrhalt och ger fylliga ytor trots låga påläggsmängder. Lagringstiden är kortare än för andra lackmaterial, ca 3-4 månader. Klarar oftast de högsta kraven.
Generella egenskaper hos de vanligaste lacktyperna: ■■
Cellulosalacker torkar genom att lösningsmedlen avdunstar. De uppfyller normalt enklare krav men har svårt att leva upp till de krav som ställs på bordsytor etc.
■■
Enkomponent syrahärdande lacker innehåller en svag syra, som startar härdningsprocessen då lösningsmedlen avdunstat. Härdningen kan påskyndas genom god ventilation och tillförsel av värme. Dessa lacker är normalt bättre än cellulosalacker.
■■
Tvåkomponent syrahärdande lacker härdar snabbt i samband med att lösningsmedlen avdunstar. Härdaren tjänstgör som accelerator. Vid rumstemperatur sker härdningen till största delen under första dygnet. Härdningsreaktionen kan avsevärt påverkas genom god ventilation och tillförsel av värme. Ju bättre torkförhållanden lackmaterialet får (ventilation och värme) desto bättre uppfyller dessa lacker de olika kraven. Inom gruppen finns en stor flora av produkter med olika resistens, vissa med resistens som svarar upp mot alla kravkombinationer.
becker acroma • fakta om ytbehandling
51
9. Ytors resistens
9.4 Bered, applicera, torka och härda på rätt sätt Följ alltid noggrant behandlingsanvisningar och blandningsinstruktioner som finns angivna i Becker Acromas datablad.
9.5 Stapling och paketering Även om lackfilmen verkar vara härdad, kan hög luftfuktighet, låg ugnstemperatur, dålig ventilation eller låg nattemperatur medföra att härdningen avstannat eller blivit ofullständig. Alltför tidig stapling kan ge defekter i form av glansfläckar och sammanklibbningar. Den kan också medföra att kvarvarande lösningsmedel binds i lackfilmen och försämrar grundlackens förankring till underlaget. Motsvarande defekter uppkommer av wellpapp om möbler emballeras innan lackfilmen är helt uthärdad. Av dessa skäl är det viktigt att i sin produktion införa rutiner för att säkerställa god uthärdning. Likaså är det viktigt att undvika ”kallagring” av nylackerat gods. Rådgör med oss på Becker Acroma.
52
becker acroma • fakta om ytbehandling
9.6 Sammanfattning Lackfilm med hög resistens blir resultatet om villkoren för ytbehandlingsprocessen följs. Om testet resulterar i att den lackerade ytan inte uppfyller önskade krav kontrollera då nedanstående och se om det brustit på någon viktig punkt: ■■
Dålig ventilation, låg temperatur eller hög luftfuktighet under ytbehandlingsprocessen.
■■
Fuktigt underlag, vattenbetsning eller olämplig lagring i hög luftfuktighet.
■■
För tunna lackskikt.
■■
För tidig stapling eller paketering.
■■
Ofullständig omrörning av lacken.
■■
”Gammal” lackblandning eller gammal enkomponentlack har använts.
■■
Överdosering eller underdosering av härdaren.
■■
Mikroskopiska luftblåsor i lackfilmen, som bl.a. kan bero på för kallt underlag, felaktig förtunning, för hög viskositet vid appliceringen, defekt appliceringsutrustning etc.
■■
Olämpligt underlag.
■■
”Gammal” eller olämpligt lagrad uretanhärdare.
■■
Olämpligt lackmaterial eller kombinationer av lacker.
10. Felsökning Att hitta ett fel på en belagd yta är ganska lätt, men att hitta orsaken kan vara svårare. Enligt vår erfarenhet beror de flesta ytbehandlingsproblem på variationer i processen, inte på produkten. Först, om ni har ett dokumenterat ytbehandlingssystem, kolla så att ni följer det och om problemen kvarstår, kontrollera då varje steg i processen. Det är många parametrar som påverkar ytbehandlingsprocessen och ni måste bekräfta var och en av dem, en i taget, om inte källan till problemet är uppenbart. Detta innebär att lokalisera det steg i processen där problemet finns, och det enklaste sättet att göra det på är att följa processen bakåt. När du hittar det steg i processen som orsakar problemet, t.ex. torkningen, appliceringen eller slipningen, använd Fakta om ytbehandling för att lösa problemet.
10.1 Appliceringsproblem
10.2 Tork-/härdarproblem
54
10.1.1 Sprutning 10.1.2 Ridåapplicering 10.1.3 Valsapplicering 10.1.4 Printing
59
10.2.1 Lufttorkning 10.2.2 Snabbtorkning 10.2.3 UV-härdning
becker acroma • fakta om ytbehandling
53
10. Felsökning
10.1 Appliceringsproblem 10.1.1 Sprutning ”Blå” kanter Möjliga orsaker }} Alltför skarpa kanter. }} Alltför låg viskositet. }} Slipat igenom hörnen vid slipning av grundlack.
Lösningar }} Öka kantens radie antingen genom borstslip eller i träbearbetningsprocessen. }} Öka viskositeten. }} Använd ett finare papper när ni slipar grunden.
Blåsbildning Möjliga orsaker }} Luft från underlaget. }} Felaktig förtunning har använts.
Lösningar }} Lägre viskositet. }} Långsammare förtunning.
Kratrar Möjliga orsaker }} Underlaget förorenat av silikon eller olja. }} Tryckluft förorenad av vatten eller olja.
Lösningar }} Lokalisera föroreningskällan (smörjning av träbearbetningsutrustning, kompressorsystem, krämer, ventilationspackningar ). }} Kontakta Becker Acroma för rådgivning.
Lyftning / Resning Möjliga orsaker }} Alltför kraftigt skikt topplack applicerat. }} Topplack applicerad innan underliggande skikt helt härdat. }} Olämplig kombination av grund- och topplack (kan även gälla förbehandlat underlag). }} Detaljerna har varit för tätt staplade under torkningen eller luftcirkulationen otillräcklig i torkutrymmet. }} Felaktig mängd härdare.
Lösningar }} Slipa ner till ”trären” yta. }} Kontakta Becker Acroma om inte orsaken till defekten är utredd.
Blåsbildning Möjliga orsaker }} Felaktig förtunning har använts. }} Läckage i sprutpistolens kanaler eller på sugslangen till högtryckssprutan.
54
becker acroma • fakta om ytbehandling
Lösningar }} Byt förtunning. }} Kontrollera utrustningen.
10. Felsökning
Apelsinskal Möjliga orsaker }} Alltför hög viskositet. }} Felaktig förtunning har använts. }} För stor skillnad i temperatur mellan underlag och lackmaterial. }} Felaktigt luft-/vätsketryck vid sprutning eller felaktigt avstånd mellan pistol och underlag. }} Överdriven luftcirkulation (drag) i sprutnings området. }} Ytbehandlingsmaterialet för kallt.
Lösningar }} Slipa ner defekta ytor. }} Reparera bristerna enligt beskrivning. }} Om nödvändigt, byt till en långsammare förtunning.
Nålstick Möjliga orsaker }} För lite och för torr sprutning av grundmaterialet. }} Alltför kraftig påläggning vid varm temperatur eller på varmt underlag. }} Poröst underlag (board, spånskiva etc.) }} Felaktig förtunning har använts.
Lösningar }} Slipa ner defekta ytor. }} Kontrollera viskositeten på lackmaterialet. }} Om nödvändigt, använd en långsammare förtunning. }} Inför andra förändringar/åtgärder för att förhindra nålstick.
Rinningar på kanter Möjliga orsaker }} Alltför tjockt lackskikt applicerat. }} Alltför långsam förtunning. }} Alltför låg viskositet. }} Felaktig vinkel på pistolen (automatsprutmaskin).
Lösningar }} Applicera mindre mängd. }} Byt till en snabbare förtunning. }} Höj viskositeten. }} Ändra vinkel på pistolen.
Ränder Möjliga orsaker }} Defekter eller föroreningar i sprutmunstycken. }} Felaktig sprutinställning. }} Bandhastigheten överensstämmer inte med sprutpistolernas tvärgående hastighet.
Lösningar }} Kontrollera och rengör munstyckena. }} Kontrollera pistolernas placering och sprutbredd. }} Synkronisera band- och tvärgående hastighet.
10.1.2 Ridåapplicering ”Blå” kanter Möjliga orsaker }} Alltför skarpa kanter. }} Alltför låg viskositet. }} Genomslipning av kanter vid slipning av grunden.
Lösningar }} Öka radien på hörnen antingen med borstslip eller i träbearbetningsprocessen. }} Öka viskositeten. }} Använd ett finare slippapper vid slipning av grunden.
becker acroma • fakta om ytbehandling
55
10. Felsökning
Gråstick Möjlig orsak }} Elektriskt laddade paneler.
Lösningar }} Förbind alla maskiner med varandra med en kopparkabel. }} Jorda alla maskiner. }} Installera avjoningsutrustning före ridåmaskinen.
Glans- och kulörvariationer Möjliga orsaker }} Knivarna i ridåmaskinen är inte parallella. }} Ridån rör sig fram och tillbaka medan den applicerar vilket resulterar i en ojämn appliceringsmängd.
Lösningar }} Justera knivarna så att de är parallella. }} Skärma av ridån från luftrörelser.
Rinning på kanter Möjliga orsaker }} Alltför hög bandhastighet. }} Kombinationen påläggning – förtunning är inte optimal.
”Blink” vid ridåapplicering Möjliga orsaker }} Luftbubblor i ytbehandlingsmaterialet. }} Ytbehandlingsmaterialet har felaktig ytspänning eller reologi.
Lösningar }} Sänk bandhastigheten. }} Kontakta Becker Acroma.
Lösningar }} Minska ridåns fallhöjd. }} Kontrollera att färgrännan i ridåhuvudet finns på plats. }} Kontrollera att ”splashplåten” i återloppskaret finns på plats. }} Se till att ridåhuvudet är fyllt och att lack i lugnt flöde rinner ut genom en överloppsventil. }} Se över förutsättningarna för ett lugnt färgomlopp. }} Se upp med pumpläckage som ”slår” in luft i lacken. }} Avskilj blåsor och skum genom filtrering med t.ex. strumpa i utloppet. }} Kontakta Becker Acroma.
10.1.3 Valsapplicering Spökbild av föregående panel Möjliga orsaker }} Appliceringsvalsen återfuktas inte till samma nivå som för föregående panel.
56
becker acroma • fakta om ytbehandling
Lösningar }} Montera en skrapa på appliceringsvalsen. }} Kontakta Becker Acroma.
10. Felsökning
Randigt resultat på tvären Möjliga orsaker }} Olika hastigheter på band och appliceringsvals. }} Skador på appliceringsvalsen. }} Alltför högt nedåttryck på appliceringsvalsen. }} För högt tryck mellan rakel och appliceringsvals. }} Doseringsvalsen går i motsatt riktning med för hög hastighet. }} Inte tillräckligt mycket material mellan valsarna när doseringsvalsen körs i motsatt riktning. }} Bärlager i antingen valsar eller band är skadade.
Lösningar }} Kontrollera appliceringsvals och bandhastighet (valsar måste vara rena). }} Kontrollera eventuella skador i appliceringsvalsen. }} Använd lägre nedåttryck. }} Släpp på trycket mellan valsarna. }} Sakta ner den motgående doseringsvalsen. }} Öka pumptrycket. }} Byt lager. }} Spökbild av föregående panel, se ovan.
Randigt resultat, längsgående Möjliga orsaker }} Skadad rakel på doseringsvals, eller om det är en lättspackelmaskin, rakeln på glättvalsen. }} Skadad appliceringsvals. }} Skyddsluckan i UV-ugnen sitter för lågt vid matningen. }} Spökbild av föregående panel, se föregående stycke.
Grova fläckar vid användning av lättspackel Möjliga orsaker }} För stor variation på underlagets tjocklek. Glättvalsen når inte låga partier. }} För mycket slipning längs kanterna på underlaget. Glättvalsen når inte rundade kanter. }} För lite applicering vid användning av Opti-roller.
Lösningar }} Kalibrera underlaget. }} Kontrollera slipningsprocessen. }} Kontrollera påläggsmängd.
Grov yta Möjliga orsaker }} Felaktig appliceringsmängd, kan vara för lite, eller för mycket. }} Viskositeten för materialet är för hög för denna applicering. }} Alltför mjuk appliceringsvals.
Lösningar }} Mindre påläggsmängd. }} Byt produkt. }} Byt till hårdare appliceringsvals.
Skrapmärken och klackbildning Möjliga orsaker }} Hastigheten på appliceringsvalsen och transportbandet är inte synkroniserat. }} Glättvalsen går för fort eller med för högt tryck. }} För mycket material appliceras innan glättning vid spackling.
Lösningar }} Justera hastigheten på appliceringsvalsen. }} Sänk hastigheten på glättningsvalsen och/eller släpp trycket. }} Minska appliceringsmängden i lättspackelmaskinen genom att pressa ihop rakel och appliceringsvals, eller ändra hastigheten på rakelvalsen.
becker acroma • fakta om ytbehandling
57
10. Felsökning
Betskulör för mörk eller för ljus Möjliga orsaker }} Alltför hård (ljus) eller mjuk (mörk) betsvals. }} Träslipning alltför fin (ljus) eller för grov (mörk).
Lösningar }} Om möjligt, byt betsvals. }} Kontrollera träslipningsprocessen. }} Kontakta Becker Acroma.
Otäckta fläckar Möjliga orsaker }} Dålig kalibrering av underlaget.
Lösningar }} Förbättra kalibreringen. }} Byt till mjukare appliceringsvalsar. }} Kontrollera appliceringsvalsarnas tryck mot underlaget.
10.1.4 Printing Oskarpt tryck Möjliga orsaker }} Synkroniseringen mellan appliceringsvalsarna är inte igång. }} Felaktig viskositet. }} Grundlagret är inte tillräckligt slätt. }} Appliceringsvalsen har för högt tryck mot underlaget.
Lösningar }} Kontrollera synkroniseringen. }} Kontrollera viskositeten på tryckfärgerna. }} Garantera att rätt mängd grundfärg appliceras. }} Släpp trycket för appliceringsvalsen mot underlaget.
Svagt tryck Möjliga orsaker }} Felaktig viskositet. }} Felaktig temperatur (hög eller låg) på underlaget.
Lösningar }} Kontrollera viskositeten på tryckfärgerna. }} Kontrollera yttemperaturen på underlaget innan tryckning.
Färgdrivning Möjliga orsaker }} Felaktig viskositet. }} Felaktig temperatur på tryckfärgerna. }} Yttemperaturen är felaktig. }} Dålig UV-härdning av tidigare lager (grund och/eller tryckfärger).
58
becker acroma • fakta om ytbehandling
Lösningar }} Kontrollera viskositeten. }} Säkerställ att temperaturen på färgerna är ok och att färg för påfyllning håller samma temperatur. }} Kontrollera yttemperaturen på underlaget innan tryckning. }} Mät UV-lampor och säkerställ att kraft och toppvärden är enligt föreskrivna specifikationer.
10. Felsökning
10.2 Tork-/härdarproblem 10.2.1 Lufttorkning Vitanlöpning (Blushing) Möjliga orsaker }} Fuktig omgivning i kombination med snabb förtunning. }} Vattnet har inte dunstat färdigt i vattenburet UV-material. }} Extrem mängd mikrobubblor.
Lösningar }} Byt till en långsammare förtunning och, om möjligt, försök öka lufttemperaturen. }} Ändra inställning på torken. Öka antingen tid, lufthastighet eller temperatur. }} Se avsnittet om ”mikrobubblor” i kapitlet om sprutning.
Blåsbildning Möjliga orsaker }} Luft från underlaget.
Lösningar }} Byt till en långsammare förtunning.
Sprickor Möjliga orsaker }} Alltför låg temperatur vid torkning av vattenburet material. }} För stor mängd härdare i syrahärdande system.
Lösningar }} Slipa ner till trärent och ombehandla. }} Kontrollera blandningsinstruktionen. }} Kontrollera torkförhållandena.
Mud cracking Möjliga orsaker }} För mycket luftrörelse vid torkning (vattenburet material). }} För hög påläggsmängd (vattenburet material).
Lösningar }} Försök minimera luftrörelser i torkområdet. }} Minska påläggsmängden.
Dålig vidhäftning / Flagning Möjliga orsaker }} Dålig eller ingen slipning mellan ytbehandlingslagren. }} För lång tid har gått mellan slipning och lackning. }} Ytbehandlingen har torrsprutats. }} För mycket katalysator har använts. }} En del folier och plaster är olämpliga för ytbehandling eller kräver slipning före beläggning. }} Dålig kombination av ytbehandlingssystem. En del vattenburet material har dålig vidhäftning till andra typer av ytbehandlingsmaterial.
Lösningar }} Kontrollera att grunden har slipats ordentligt innan nästa lager läggs på. }} Slipa ytan lätt igen. }} Försök spruta ett helt vått lager, byt till en långsammare förtunning. }} Säkerställ att mängden katalysator är rätt. }} Slipa folien grundligt, byt folie eller applicera en speciell vidhäftningsgrund. }} Kontakta Becker Acroma.
becker acroma • fakta om ytbehandling
59
10. Felsökning
Mjuk film / Dålig torkning Möjliga orsaker }} Ytan är inte helt härdad på grund av för låg temperatur eller för kort torktid. }} Temperaturen har varit för låg vid torkning över natten. }} Fel mängd härdare har använts. }} Härdaren har påverkats av fukt (PU-system).
Lösningar }} Kontrollera temperaturen. }} Utöka torktiden. }} Kontrollera att temperaturen inte sjunker efter arbetstid om det ska torka över natt. }} Säkerställ att rätt mängd härdare används. }} Byt härdare (PU-system), håll alltid härdarbehållaren stängd.
10.2.2 Snabbtorkning Klibb i stapel Möjliga orsaker }} Yttemperaturen är för hög vid stapling. }} För kort torktid. }} Temperaturen i ugnarna är för låg. }} Avkylningssektionen fungerar inte. }} För hög påläggsmängd. }} UV-ugnen fungerar inte ordentligt (vattenburet UV-material). }} Härdarmängden för låg.
Lösningar }} Om möjligt, kyl ytan före stapling. }} Stapla lägre. }} Öka torktiden. }} Höj temperaturen i ugnarna. }} Kontrollera att avkylningssektionen fungerar. }} Kontrollera påläggsmängden. }} Kontrollera energi- och toppvärden för UV-ugnen. }} Säkerställ att mängden härdare är korrekt.
Vitanlöpning Möjliga orsaker }} Vattnet har inte dunstat helt i vattenburet UV-material.
Lösningar }} Öka ugnstemperaturen, lufthastigheten och torktiden. }} Lägg på mindre.
Blåsbildning Möjliga orsaker }} För mycket IR-effekt. }} För hög temperatur i ugnarna.
Lösningar }} Minska IR-effekten. }} Sänk temperaturen i ugnarna. }} Höj temperaturen i flash-off-sektionen.
Mattfläckar Möjliga orsaker }} Blåsor som har brustit för sent lämnar matta fläckar. Vanligast när man använder ridåmaskin.
Lösningar }} Försök minimera blåsbildning i ridåmaskinen. }} Byt till en långsammare förtunning. }} Kontakta Becker Acroma.
Mikroblåsor Möjliga orsaker }} Se kapitlet om sprutning. }} För hög IR-energi.
60
becker acroma • fakta om ytbehandling
Lösningar }} Se kapitlet om sprutning. }} Sänk IR-energin. }} Höj temperaturen i flash-off-sektionen
10. Felsökning
Mud cracking Möjliga orsaker }} Ytfilmen täcker innan det mesta av vattnet har avdunstat. }} För hög påläggsmängd.
Lösningar }} Minska lufthastigheten i flash-off-sektionen. }} Lägg på mindre. }} Kontakta Becker Acroma.
Dålig vidhäftning / Flagning Möjliga orsaker }} Dålig eller ingen slipning mellan lagren. }} För lång tid har gått mellan slipning och lackning. }} Ytan torrsprutad. }} För mycket katalysator har använts. }} En del folier och plaster är olämpliga för ytbehandling eller kräver slipning före ytbehandling. }} Dålig kombination av ytbehandlingssystem. En del vattenbaserade material har dålig vidhäftning till andra typer av ytbehandlingsmaterial.
Lösningar }} Kontrollera att grunden är ordentligt slipad innan nästa lager läggs på. }} Slipa ytan lätt igen. }} Försök spruta ett helt vått lager, byt till en långsammare förtunning. }} Säkerställ att mängden katalysator är rätt. }} Slipa folien grundligt, byt folie eller applicera en speciell vidhäftningsgrund. }} Kontakta Becker Acroma.
Harts / Kåda migrering Möjliga orsaker }} Hartsrikt trä, som furu, torkas vid för hög temperatur.
Lösningar }} Sänk ugnstemperaturen och IR-energin så att yttemperaturen på underlaget stannar under 45°C under torkningsprocessen.
10.2.3 UV-härdning Lukt Möjliga orsaker }} UV-materialet inte fullständigt härdat.
Lösningar }} Kontrollera energi- och toppvärden på UVlamporna samt reflektorer.
Färg Möjliga orsaker }} En del UV-lacker kan gulna vid härdning. }} Felaktig bets har använts under UV-behandlingen. }} Felaktig påläggsmängd. }} Annan kvalitet eller producent av underlaget jämfört med vid starttillfället.
Lösningar }} Byt till en annan produkt. }} Vänta, en del inledande gulningar försvinner efter någon timme. }} Kontrollera påläggsmängd. }} Jämför originalunderlag med nuvarande och byt antingen tillbaka eller ställ om färgen.
becker acroma • fakta om ytbehandling
61
10. Felsökning
Glans, låg / hög Möjliga orsaker }} Tunt lager av topplack ger lägre glans. }} Tjockt lager av topplack ger högre glans. }} Om UV-energin och toppen på första UV-lampan är låg så blir glansen låg. }} Hög yttemperatur på underlaget ger lägre glans. }} Dålig härdning av föregående lager kan påverka glansen (upp eller ner).
Lösningar }} Ändra påläggsmängd. }} Ändra energi och/eller höjd på första lampan. }} Försök att sänka yttemperaturen. Stäng av lampor i föregående ugnar, men säkerställ att kraften är verksam. }} Kontrollera energin hos alla lampor i linan.
Slöjor Möjliga orsaker }} Dålig härdning kan visa sig som slöjor flera veckor efter applicering.
Lösningar }} Kontrollera UV-energi och topp regelbundet.
Dålig vidhäftning / Flagning Möjliga orsaker }} Dålig slipning. }} Dålig härdning. }} För bra härdning av föregående lager. }} För hög påläggsmängd.
Lösningar }} Förbättra slipningen. }} Kontrollera UV-energi och topp. }} Kontrollera påläggsmängd.
Repkänslig yta Möjliga orsaker }} Dålig härdning. }} För lite påläggsmängd. }} Fel produkt för denna applicering.
62
becker acroma • fakta om ytbehandling
Lösningar }} Kontrollera UV-energi och topp. }} Kontrollera påläggsmängd. }} Kontakta Becker Acroma.
© 2007 Becker Acroma. Allt eftertryck eller kopiering förbjuden.
Sherwin-Williams Sweden Group AB Industrigatan 5 | P.O. Box 2016 | SE-195 02 Märsta | Sweden Phone +46 381 261 00 | Fax +46 381 261 98
[email protected] | www.beckeracroma.com
Becker Acroma is a brand of SHERWIN-WILLIAMS © 2011 Sherwin-Williams