Bergsingenjören Elisabeth trotsade fördomarna. Eldsjälar grunden för tillväxt. karta och gps är = SANT. (re) ER PÅ SPECIALIST RE FÖRETA EFFEKTIVA ING

NR 6 NOVEMBER 2008

Handelsbanken är kundernas favorit tre myndigheter satsar gemensamt karta och gps är naturligt för jan regionala elektronikindustrin i världsklass +

teknisk industri upplevelseindustri = SANT

SLIV NÄRING EÅ T F SKELLE

vårt har vi riktat gsliv i Norr en särskild er av Närin med a I detta numm slivet i Skellefteå e 12 sidorn fokus på näring en. På de följand tationer om i tidning artikelpresen avdelning ation och rådet. hittar du inform g i Skellefteåom företa spännande

OS MLING H KRAFTSA SBYRÅN N IO IS V (re) ER PÅ SPECIALIST ING

G RE FÖRETA LP EFFEKTIVA RIDATAS HJÄ MED INDUST TADE STÅR RUS KAIDING LÅT NKURSVÅG KO NET OCH NY FÖR i JÖRN KÄNN LUG KALLNA AV TAR PÅ HJÄRNAN ELTECH SIK ADER NYA MARKN

LER

TEKNISK ISO

Bergsingenjören Elisabeth trotsade fördomarna

”Eldsjälar grunden för tillväxt”

T E M A : P E N S I O N O C H S PA R A N D E

E T T S M A K F U L LT KONFERENSKONCEPT

JULBORD

fr. 395:Från 28 november dukar vi upp årets julbord på Cape East i Haparanda. Kvällen inleds med värmande glögg. Därefter slår ni er ner i restaurangen och njuter av alla de hemlagade delikatesser som hör julen till. Inför årets julbord har restaurangen utökats med bar och 40 sittplatser. I år har vi extra bra priser på boendepaket. Varmt välkommen.

' ¨ 3 # 0 , / * / ( 0 $ ) ' ¨ 3 ' 3 ( / * / ( " 3 t 8 8 8 $ " 1 & & " 4 5 4 &

CHEFREDAKTÖR Reinhold Andefors

Sociala avgifter pressar de franska arbetsgivarna

D

ebattens vågor går höga i Frankrike. Den franska regeringen har höjt de sociala avgifterna så mycket att arbetsgivarna, läs franska småföretagarna, anser att droppen har fått bägaren att rinna över. Höjningen kommer samtidigt som stor del av världens industri och handel går mot en lågkonjunktur. Det finansiella läget har fått en krisstämpel. Företagens konkurrenskraft har försvagats. Anställningstryggheten anses hotad. Samtidigt som affärerna går sämre blir varje anställd dyrare. Det är ett Moment 22 för företagsamheten, för dem som har arbetskraft på marginalen. Laurence Parisot, ordförande för arbetsgivarna, har skärpt tonen. De skattelättnader som regeringen föreslagit är som ett piss i Seine jämfört med de höjda arbetsgivaravgifterna, domderar Parisot. En del av den föreslagna höjningen är höjda avgifter för pensioner. Fransmännen har också problem med höga samhällskostnader för 40-talister som går i pension. Laurence Parisot har redan på försommaren påpekat för den franska regeringen att det finns bara en väg att på sikt garantera det franska pensionssystemets överlevnad och det är att gradvis höja pensionsåldern till 63,5 år. Det skulle samtidigt automatiskt öka sysselsättningen för de äldre. Så är det i en annan del av världen, inte långt från Sverige. Jean-René Buisson, ordförande i Medefs

Vi ger dina affärer ett lyft! e smycken, fastigh

t e r,

pot

utskott för socialförsäkringar, är också bekymrad. Han anser att alla klutar måste sättas in för att skapa ett uthålligt pensionssystem i stället för att staten ska lägga beslag på pengar som de inte har rätt till. Dit hör regeringens beslut att minst 10 procent av medlen till arbetslöshetsförsäkringen ska avsättas till den nya arbetsförmedlingen och a-kassan Anpe/ Unedic-Assedic som den heter efter hopslagningen vid årsskiftet. Kostnaden för det blir cirka 600 miljoner euro per år eller 5,5 miljarder svenska kronor. Arbetsgivarna vänder sig även emot olika höjningar som signalerats av sjukförsäkringsavgifterna. Där finns även en planerad skatt på de anställdas företagssparande, något som arbetsgivarna kritiserar, då det går emot avsikterna att knyta de anställda närmare företagen. Laurence Parisot har tagit fram modeller på olika tänkbara scenarier. Hon ställer frågan: Vilket scenario har möjlighet att stå sig över tiden? Bakom förslaget att höja pensionsåldern från 60 till 63,5 år resonerar hon så här: Vi har idag ett pensionssystem som efter 40 års avgiftsinbetalningar ger oss en möjlighet att gå i pension från 60 år. Det här systemet finansierar inte sig självt, det ger ett underskott i finanserna på drygt 10 miljarder euro år 2015 och nära 16 miljarder euro år 2020, det leder till ekonomisk katastrof. Även om vi höjer pensionsåldern till 61 år från 2012 så ger det ett underskott på 10,2 miljarder euro år 2020.

Hon betonar att det är viktigt för moralen att ha ett pensionssystem som håller på sikt. – Det har stor betydelse för ungdomarnas framtidstro, och den är ovanligt låg i Frankrike enligt nyligen presenterade opinionsundersökningar.

– Om vi inte nu kan lösa pensionssystemet så kommer problemet att dyka upp vartannat eller vart tredje år precis som det gjort på senare år, påpekar hon. Hon underströk även att de flesta länder i Europa har en pensionsålder på 65 år. Frankrike är det enda land där det är möjligt att gå i pension redan vid 60 år. Den låga franska pensionsåldern bidrar starkt till den låga sysselsättningsgraden hos 55-64 åringar. Frankrike ligger där i mitten av EU-länderna med 37,8 procent i jobb i åldersgruppen. Räknar man sysselsättningsgraden i gruppen 50-54 år ligger Frankrike däremot på sjätte plats. Har vi något att lära av Frankrike? Kan vi lära dem något?

– Den enda möjligheten är att höja pensionsåldern till 63,5 år om inte systemet fullständigt ska klappa ihop ekonomiskt, hävdar Parisot.

atis, plåtform

e en, j ning, fr ö n iskvård,

a -le

rning,

sportklä

d e r,

väderskydd...

www.helikopter.nu

N Ä R I N G S LI V I N OR R NO V E M B E R 2 0 0 8

3

NÄRINGSLIV I NORR

ONLINE MEDIA PUBLISHING AB,0923-789 40

Innehåll 6.08 8

11

34

3

Sociala avgifter pressar de franska arbetsgivarna

8

Handelsbanken är kundernas favorit

10

Skatteinformation

11

Tre myndigheter samverkar

12

Offentlig upphandling

14 Lättare få lågbeskattad aktieutdelning 19

Näringsliv Skellefteå

31 Gällivare har bästa tillväxten i landet 34

Porträttet: Elisbeth trivs i den glödheta stålindustrin

38

Småföretagaren som tänjer gränserna

40

Regional elektronikindustri i världsklass

42

Teknisk industri + upplevelseindustri

Näringsliv i Norr ägs och ges ut av Online Media Publishing AB Nystadens Företagscentrum, 952 61 Kalix. www.online-media.se Ansvarig utgivare: Magnus Sjöberg, 0923-789 40, [email protected] Chefredaktör: Reinhold Andefors/Ord & Bild i Norr, 070-513 19 74, [email protected] Medarbetare: Stefan Bohm, Pether Nordblad/Företagarna, Torkel Westerlund Bergdahl/Deloitte, Urban Rönnblom/ Kaiding, Mats Hillbom, Imega Television. Marknad: 0923-789 40 vx. Redaktion, Grafisk form, Layout: Björn Palovaara, 0923-790 60, [email protected] Omslagsfoto: Reinhold Andefors Tryck: GTC Print, Luleå. Upplaga: ca 16 000 ex. Adresskälla: Statistiska Centralbyrån (SCB) Adressändring: [email protected] Distribution: Gratis till företag i Norrbotten och Västerbotten. Annonsreklamationer ska för att beaktas göras inom tio dagar från utgivningsdagen. Redaktionen ansvarar inte för icke beställt material. Citera oss gärna men ange källan.

Idag. Imorgon. Du vet vad din verksamhet behöver, vilka utmaningar den står inför och hur den behöver utvecklas för att nå framgång. I alla faser. Du vet också att varje organisation behöver en stark samarbetspartner med erfarenhet och gedigen kompetens. Någon som förstår din verksamhet. Både nu och i framtiden. Deloitte erbjuder ett brett spektra av ekonomi- och redovisningstjänster som hjälper dig och ditt företag till en framgångsrik morgondag. Ett komplett program av tjänster och rådgivning för allt som händer inom ekonomi och utveckling. Som en grön tråd genom företagets alla faser. Se oss som din affärsrådgivare. Eller låt oss hjälpa dig i enstaka frågor. Du väljer själv. Deloitte – idag för imorgon. Luleå Timmermansgatan 16, 972 33 Luleå Telefon: 075-246 39 50

Umeå Kungsgatan 80, 903 30 Umeå Telefon: 075-246 37 30

Piteå Storgatan 63 B, 941 32 Piteå Telefon: 075-246 35 50

Östersund Ringvägen 31, 831 26 Östersund Telefon: 075-246 45 00

Sundsvall Kolvägen 6, 852 29 Sundsvall Telefon: 075-246 38 80

www.deloitte.se

Vi erbjuder personlig utveckling, insikt och kunskap inom områden som: ledarskap, kommunikation, säljteknik och kundvård, konflikthantering och coaching.

E.V.P

Detta erbjuder vi på plats i företagen, i naturnära miljö, på föreläsningar och även på distans. Under Vintern/Våren 08/09 erbjuder vi bl.a:

E.V.P

Värmekabelspecialisten

r5FBNDPBDIJOHNFEBLUJWJUFUFS r$PBDIVUCJMEOJOH r$PBDIBOEFMFEBSTLBQmEJTUBOTVUCJMEOJOH r*OEJWJEVFMMDPBDIJOHGÕSDIFGFSPDIBSCFUTMFEBSF

$PBDI5JOBUPHFYBNFOTPN $FSUJàFE1SPGFTTJPOBM$PBDI år 2004 6UWFDLMJOHT$PNQBHOJFU"# Storgatan 1 ¨-74#:/

En god & roande julhälsning från Valhall

0929-135 66 www.utvecklingscompagniet.com [email protected]

RESTAURANG VALHALL PRESENTERAR STOLT

JulBORD Mat, nöjen & gnistrande julstämning!

Julbordslunch

Adventsjulbord

Schlagerjulbord

Unna Er en riktigt god lunch innan julen är här! Jullunchbordet står uppdukat må-fre v.51 kl 11-14.00

Ett julbord för hela familjen! Tomten bjuder barnen på film och godis. Söndagar 1:a - 3:e advent kl 16.00

Årets Final-Julbord med hög stämning & många schlagers. Avslutas med schlagerparty i 2 plan!

Pris: 249:-

Lättdryck ingår

Pris: 275:-

Lör 20/12, kl 19.00 Pris: 395:- inkl. entré

Lättdryck ingår Barnpris: 10kr/år gäller t.o.m. 12år

Valhalls välfyllda julbord

Kalix Folkets Hus

Vi kommer med julbordet till Er!

Catering-Julbord 295:-

Fri utkörning vid min. 20p. inom Kalix tätort.

Vi ser fram emot att ha Er som gäster vid årets julbord. Kontakta oss för bokning och mer info

N¿O NĉOHBNVTJLFSTUPSU KVMCPSEJHBMFOKVMUBQQOJOH

Dryckes-paket Fina erbjudanden på kalla drycker till julbordet. Fråga om dryckespaket vid bokning.

Restaurang Valhall telefon: 0923-159 00 www.hotellvalhall.com

Fre 5/12 & 12/12, kl 19.00 Lör 6/12 & 13/12, kl 19.00 Valhalls julbord flyttar ut till Nöjespärlan Kalix Folkets Hus. De 4 männen bjuder på en galen musikalrevy, No Hablas bjuder upp till dans och Valhalls personal finns på plats runt det välfyllda julbordet för att ge Er en fulländad julfest!

495:- inkl. glöggmingel, julbord, revy & underhållning

Dansant partymusik

Revy: ”Rum 318”

7¿MLPNNFOUJMMĉSFUTNFTUHBMOBKVMHBMBJ,BMJY

Nya produkter i höghållfast stål

Medlemsföretag

A S C – Arctic Steel Circle ekonomisk förening

Kompetens och yrkesskicklighet i samverkan

Arctic Steel Circle har samlat nytänkande och yrkesskickliga företag i stålbranschen i ett dynamiskt och kunskapsintensivt nätverk. Arctic Steel Circle utvecklar, tillverkar, säljer och transporterar kvalificerade produkter i bland annat höghållfast stål. Vi erbjuder helhetslösningar till kunder, genom samlad kompetens och yrkesskicklighet i nätverket.  Mekaniska verkstäder med kompletta maskinutrustningar och kompetens.  Utveckling och tillverkning av produkter, bland annat lastpallar och containers i höghållfast stål, vars egenskaper ger stora kvalitets- och miljövinster.  Transportsystem  Stålforskningslaboratorium  Forskning och utveckling

Boden, Kalix, Luleå och Övertorneå kommuner

GMK AB – GMK Mekaniska AB, Rönnquist & Wettainen AB LKAB MetLab NDL Mek AB Nordperf AB SLP i Övertorneå AB Scancon Industrimontage AB SSAB Tunnplåt – Hard & Special Steels Teknikutveckling Nord Tooltech AB Vikströms Åkeri AB/ Luleå Transportkonstruktioner AB WSM Industriproduktion AB Samarbetspartner

Luleå tekniska universitet/LTU

Kontakta Arctic Steel Circle Åsa Fredriksson Tel: 0920-20 18 82, 070-319 18 84

www.arcticsteel.com

Handelsbanken är kundernas favorit när storbankerna har analyserats

När Svenskt Kvalitetsindex 2007 mätte de privata bankkundernas kundnöjdhet fick Handelsbanken åter igen (i jämförelse med de tre andra storbankerna SEB, Swedbank och Nordea) de bästa betygen av sina egna kunder. Svenskt Kvalitetsindex är ett fristående institut som sedan 1989 mätt kundernas förtroende för bland annat banker.

text: reinhold andefors

Så fort man slår upp en tidning eller lyssnar på radio och teve så blir vi påminda om att det är kris i de finansiella systemen. – Men på banken har vi inte märkt av det speciellt, visst är det några kunder som hört av sig och är oroade efter allt de hört och sett men det är ingen hysteri, säger KjellOlov Persson, den norra regionens pensionsexpert inom Handelsbanken. Kjell-Olov säger att han är förvånad. – Jag trodde faktiskt att fler skulle höra

8

NÄ RING SLIV I N ORR NOV EM BE R 2008

av sig men jag tror att många bevakar sina pensions- och bankärenden via Internet. Till exempel premiepensionen kan man styra och greja med själv på nätet om man har intresse och lust. – Många kunder ser också långsiktigt på sitt sparande så de låter sig inte oroas i onödan. De vet att det går upp, och så går det ner. Så är kapitalmarknaden. Han tycker medias rapportering från finanskrisen andas lite för mycket skrämselpropaganda för vanliga Svenssons. Det är framför allt utomlands som krisen har varit påtaglig, i Sverige betydligt skonsammare. ”Stolta och glada” Annars är det mungiporna uppåt inom

Handelsbanken. Det oberoende analysinstitutet Svenskt Kvalitetsindex har presenterat siffror som visar att Handelsbanken åter igen ligger i topp bland storbankerna (i jämförelse med SEB, Swedbank och Nordea) när det gäller kundernas nöjdhet. Det förpliktar, för det är ju just därför som banken finns till. – Självklart är vi stolta och glada, medger Kjell-Olov Persson. Det positiva analysresultatet över kundernas nöjdhet gäller både privat- och företagsmarknaden. För många är Handelsbanken en Sverigebank men banken finns faktiskt representerad med en omfattande verksamhet i närmare 25 länder. l

”Lös pensionsfrågan för dig själv eller dina anställda på ett mer flexibelt sätt. Du kan förvalta pensionen i värdepapper eller fonder samtidigt som du behåller kapitalet i företaget”

FAKTA Handelsbanken är en av Nordens ledande banker, med ett stort antal lokalkontor. I Sverige har banken 461 kontor, i Finland 45, Danmark 39, Norge 46 och Storbritannien 56 kontor. Dessutom har banken 35 kontor och fyra representantkontor i länder utanför Norden och Storbritannien. Idag har Handelsbanken verksamhet i 22 länder. En sak som utmärker Handelsbanken är att de lokala kontoren har ansvaret för alla kunder inom sitt geografiska område, även de allra största företagen, vid behov i ett nära samarbete med bankens dotterbolag eller med regionala och centrala specialister. Verksamheten drivs enligt samma koncept i Norden och Storbritannien (sedan år 2000): universalbankstjänster levererade med bättre service och lägre kostnader än konkurrenterna. Rörelseresultatet uppgick 2007 till 19,4 miljarder kronor med en balansomslutning på cirka 1 900 miljarder varav utlåning till allmänheten motsvarade två tredjedelar. Regionbanken Norra Sverige Den norra regionen utgörs av Norrbottens och Västerbottens län samt delar av Västernorrlands och Jämtlands län. Regionkontoret ligger i Umeå och sammanlagt finns det 69 kontor i regionen. Styrelse Direktör Erik Orring, Umeå (ordförande), direktör Hans Jonsson, Vindeln, direktör Margareta Jonsson, Älvsbyn, direktör Gunnar Liljedahl, Luleå, direktör Jens Östensson, Nordmaling, bankdirektör Göran Stille, Umeå och personalrepresentanten banktjänsteman Eva Ranggård, Luleå

Handelsbankens Tjänstepensionsprogram Ålderspension Den är obligatorisk i Handelsbankens tjänstepension och här byggs pensionskapitalet upp. Pensionen kan betalas ut redan från 55 års ålder. Den försäkrade väljer själv under hur lång tid – från fem år till livsvarigt. Skulle den försäkrade avlida, kan pensionskapitalet istället betalas ut som pension till efterlevande. Sjukförsäkring Rätt till sjukersättning inträder vid minst 25 % arbetsoförmåga. Ersättningen är proportionell mot graden av oförmåga. Maximalt kan tjänstepensionen fylla ut inkomstbortfallet vid sjukdom upp till 90 % av lönen. Familjepension Om den försäkrade avlider före pensionsåldern betalas familjepension ut till förmånstagarna i 15 år. Årligt pensionsbelopp väljs av den försäkrade till 5, 10, 15 och så vidare upp till max 40 procent av lönen. Barnpension

Bankdirektör Göran Stille är regionchef för Norra Sverige inom Handelsbanken. Han tillträdde tjänsten för ett halvår sedan och är en av bankens 11 regionchefer med ansvar 69 lokalkontor inom ett område som motsvarar halva Sverige.

Barnpension betalas ut till barn eller make/ sambo om den försäkrade avlider före pensionsåldern. Beloppet fastställs till 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per år. Pensionen betalas ut under tio år. Efterlevandekapital - privat tillägg Om den försäkrade avlider före tidpunkten då ålderspensionen ska vara slutbetald betalas ett engångsbelopp ut till förmånstagarna. Beloppet kan vara 5, 10, 15 och så vidare till maximalt 30 prisbasbelopp. Premien för efterlevandekapital betalar den anställde själv genom löneavdrag.

Premiebefrielse Premiebefrielse är ett tillägg för arbetsgivaren. Den innebär att om en anställd blir arbetsoförmögen till minst 25 % på grund av sjukdom eller olycksfall slipper arbetsgivaren betala hela eller delar av premien. Är den anställde till exempel sjukskriven till 50 % betalar arbetsgivaren endast halva premien och den andra hälften ersätts av Handelsbanken Liv. Premiebefrielse ingår automatiskt i sjukförsäkring, men kan kompletteras även till ålders-, familje- och barnpension.

Handelsbankens Kapitalspar Depå Placera med stor frihet Handelsbanken erbjuder sina kunder ett sparande genom att placera i aktier, fonder och andra finansiella instrument med möjlighet till en förmånlig beskattning. Med Kapitalspar Depå slipper du kapitalvinstskatt på dina vinster med en flexibel depå och tillgång till över 1000 fonder. Kapitalspar Depå är en irländsk kapitalförsäkring där man kan placera kapitalet i aktier, aktieindexobligationer, certifikat, warranter och optioner, fonder samt obligationer - med en förmånlig beskattning. Tre fördelar - Förmånlig beskattning - Aktieaffärerna ska inte deklareras - Möjlighet till god riskspridning mellan marknader och branscher Ökat utbud med externa fonder Utöver ordinarie fondsortiment har man möjlighet att smidigt välja bland mer än 1000 externa fonder för att nå nya branscher och marknader som breddar och risksprider sparandet. Fakta om Kapitalspar Depå Minsta engångsbeloppet är 100 000 kronor (extra insättningar kan göras med 50 000 kronor). Gällande avkastningsskatt för 2008 är 1,12%. Engångsutbetalning. Om du avlider betalas 101 % av försäkringskapitalet ut till utvald förmånstagare eller ett dödsbo. Återköp är möjligt mot en avgift på 1 % av marknadsvärdet inom de tre första åren efter tecknandet, för år 4 och 5 är avgiften 0,5%. Skatteregler Euroben Life & Pension Ltd står som ägare till depån och de värdepapper som hör till försäkringen. Beskattningen i Sverige av Kapitalspar Depå följer liknande regler som gäller för en svensk kapitalförsäkring - skillnaden är att man deklarerar och betalar in avkastningsskatten på försäkringen. Belopp som betalas ut är fritt från inkomstskatt och kapitalvinstskatt. Värdetillväxten är skattefri enligt irländsk skattelag. På utdelning från svenska aktier betalas 15% i kupongskatt. Vad kostar det? Oavsett premiestorlek är premieavgiften och kapitalavgiften 0,5% (på den senare tillkommer 0,125% av försäkringens värde som tas ut vid utgången av respektive kvartal - courtage och depåavgift tillkommer också).

N Ä R I N G S LI V I N OR R NO V E M B E R 2 0 0 8

9

Skattefrågan Vem är skattskyldig för avkastningsskatt på det individuella pensionssparandet och vem deklarerar och betalar in skatten? I Sverige bosatt innehavare av pensionssparkonto är skattskyldig för avkastningsskatt. Det är sedan pensionssparinstitutet som ska lämna deklaration och betala skatt för den skattskyldiges räkning. Skatteverket, Ludvikakontoret handlägger avkastningsskatt på individuellt pensionssparande.

Om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp Prisbasbeloppet, som bland annat används för att beräkna grundavdrag, är 40 300 kronor för inkomståret 2007 och 41 000 kronor för inkomståret 2008. Inkomstbasbeloppet, som används för beräkning av det så kallade PGItaket och beräkning av den allmänna pensionsavgiften, är 45 900 kronor för inkomståret 2007 och 48 000 kronor för inkomståret 2008.

Skatteinformation

innebär att det numera är möjligt att nyteckna och flytta en pensionsförsäkring inom hela EES-området. För att kunna upprätthålla en tillfredsställande kontroll över pensionsförsäkringar som flyttas inom Sverige och inom EESområdet ska en flytt rapporteras till Skatteverket inom 14 dagar efter det att flytten har genomförts. Om återköp av pensionsförsäkring

Om pensionsgrundande inkomst (PGI)

Enligt skatterättsliga regler får en pensionsförsäkring inte återköpas.

Den pensionsgrundande inkomsten beslutas av Skatteverket och används Försäkringskassan som räknar ut pensionsrätten för den allmänna pensionen. Försäkringskassan skickar därefter uppgifter till Premiepensionsmyndigheten (PPM) som i sin tur köper fondandelar i de bolag som varje person själv bestämmer. Pensionsgrundande inkomsten beräknas för den som haft inkomst av anställning eller bedrivit näringsverksamhet under inkomståret och är född 1938 eller senare.

Skatteverket kan dock medge dispens från återköpsförbudet om försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Detta gäller endast om det inte föreligger försäkringstekniska hinder för återköp.

Följande inkomster är pensionsgrundande: - inkomst av anställning - inkomst från aktivt bedriven näringsverksamhet - skattepliktiga inkomster från socialförsäkringen (sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning mm) Socialbidrag är inte pensionsgrundande. Som inkomst av anställning räknas ersättningar som är lägst 1 000 kronor från en och samma utbetalare. Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas den vid taxeringen redovisade inkomsten av aktiv näringsverksamhet. Den pensionsgrundande inkomsten av anställning och annat förvärvsarbete (näringsverksamhet mm) räknas ut var för sig. Enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension ska man vid beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten bortse från inkomst som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Vid beräkningen ska inkomsten först minskas med den allmänna pensionsavgiften, vilket innebär att den högsta inkomst som är pensionsgrundande är lika med 8, 07 inkomstbasbelopp. Inte heller inkomster under 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet är pensionsgrundande. Om kapitalpensionsförsäkringar De räknas som kapitalförsäkringar, vilket innebär att avdrag inte medges för inbetalningar. Utbetalningar från försäkringarna är fria från inkomstskatt. När det gäller avkastningsskatt gäller reglerna för kapitalpensionsförsäkringarna, vilket ger lägre avkastningsskatt än för vanliga kapitalförsäkringar. Dessa regler har gällt från 2005 (den deklaration som lämnades 2006). I februari 2007 upphörde ovanstående regler att gälla för nytecknade försäkringar. För försäkringar som tecknats senare kvarstår reglerna om lägre avkastningsskatt. För den som betalat till sin försäkring efter februari 2007 är avkastningsskatten högre på den del av försäkringen som avser dessa betalningar, men undantag finns för betalningar som görs enligt försäkringsavtalet. Vid 2008 års taxering var det värdet vid 2007 års ingång som låg till grund för beräkningen av avkastningsskatten. Betalningar gjorda under 2007 påverkade alltså avkastningsskatten först vid 2009 års taxering. För försäkringar som tecknats i svenska försäkringsbolag är det respektive försäkringsbolags skyldighet att betala avkastningsskatten till Skatteverket. För försäkringar som tecknats i ett utländskt försäkringsbolag är det den enskilde försäkringstagarens skyldighet som försäkringstagare att betala skatten till Skatteverket. Om försäkringen tecknats utomlands i en försäkringsrörelse som finns inom EES-området (EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein) och försäkringen uppfyller alla krav på en svensk pensionsförsäkring, bortsett från att försäkringen inte är tecknad i Sverige, ska avkastningsskatten för försäkringen beräknas som om försäkringen vore en pensionsförsäkring. Skatten blir då 15 % av ett s.k. skatteunderlag, inte 27 %. Skatteunderlaget är vid 2008 års taxering 3,61 % av försäkringens värde den 1 januari 2007 Om den återinförda flytträtten för pensionsförsäkringar Skatteverket har infört nya rutiner för hanteringen av pensionsförsäkringar från 1 maj. Då upphörde etableringskravet för pensionsförsäkringar vilket

10

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Återköp får ske, utan Skatteverkets medgivande, om - det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet - det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp och försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren. Rätten till återköp är inte ovillkorlig även om de skatterättsliga reglerna inte lägger några hinder i vägen (försäkringsbolaget måste medge återköp). Om dispens från förbudet mot att återköpa pensionsförsäkring Dispens kan ansökas hos Skatteverket som ett vanligt brev, där den sökande måste redogöra för skälen till återköp av pensionsförsäkringen. En förutsättning för prövning är att det sker enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Till ansökan ska bifogas uppgift från försäkringsbolaget om - huruvida det föreligger försäkringstekniska hinder eller inte för återköp, - vilket datum försäkringen tecknades, - det tekniska återköpsvärdet och återbäringen för försäkringen. Dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att du har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Om förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto Ett pensionssparkonto får inte avslutas genom en utbetalning i förtid. Skatteverket kan dock medge dispens för förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Förtida utbetalning får ske, utan Skatteverkets medgivande, i följande fall: ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid om behållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp och kontot inte är förenat med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande samt inbetalning på kontot inte har gjorts under de senaste tio åren. En sådan avslutande utbetalning i förtid får även göras vid den tidpunkt pension får börja betalas ut, om behållningen då uppgår till högst 30 procent av ett prisbasbelopp. Pension får börja betalas ut när pensionsspararen fyllt 55 år. Utbetalning får dock ske dessförinnan till den som fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad (före den 1 januari 2003 kallad förtidspension). Om dispens för förtida utbetalning av behållning på pensionssparkonto Dispens kan ansökas hos Skatteverket som ett vanligt brev där det ska redogöras för skälen till varför man vill avsluta pensionssparkontot genom en förtida utbetalning av behållningen på kontot. Till ansökan ska bifogas en uppgift från banken (sparinstitutet) med sökandes namn och personnummer, kontonummer, hur stor kontobehållningen är och datum för senaste insättning på kontot. Dispensprövningen är starkt restriktiv. Det är inte tillräckligt för dispens att du har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och förhållandena är ömmande. Källa: Skatteverket

Tre myndigheter satsar stort på gemensam service

- Det självklara syftet är att förbättra servicen till medborgarna, säger Mats Sjöstrand, Skatteverkets generaldirektör.

- Jag tror att samverkan mellan våra myndigheter kommer att fördjupas, säger Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör.

- Vi ska kunna besvara grundläggande frågor som rör Försäkringskassans och Skatteverkets handläggning, säger Lena Liljestrand, Arbetsförmedlingens tf generaldirektör.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket, tre av Sveriges största myndigheter, samarbetar idag betydligt närmare varandra än vad som varit fallet tidigare. – Det självklara syftet är, enligt generaldirektören Mats Sjöstrand på Skatteverket, att servicen ska förbättras och att kontakten med myndigheterna förenklas.

lura samhället kunde spela ut myndigheterna mot varandra, och utan den enes vetskap få ut a-kasseersättning eller sjukpenning fastän de jobbade eller få ut bådadera medan de satt hemma eller var ute och sportfiskade. Idag är det svårt att vara lurendrejare.

från den enskilde medborgarens behov. Vi har bara sett början på det här, jag tror att vårt samarbete i framtiden kommer att fördjupas på olika sätt för att ännu mer öka nyttan för den enskilde. Kanske kan ännu fler myndigheter samverka med oss för att ytterligare förbättra samhällets service till medborgarna i stort, säger Curt Malmborg, generaldirektör för Försäkringskassan. – Samverkan mellan myndigheterna innebär på flera platser att servicen kan behållas på orten och att den blir effektivare än om varje myndighet agerade var för sig, säger Mats Sjöstrand, Skatteverket. Arbetsförmedlingen ska, enligt tf generaldirektören Lena Liljestrand, kunna svara på enklare frågor om socialförsäkringen och ge stöd även när Försäkringskassans handläggare inte är på plats. Skatteverket i sin tur ska kunna besvara frågor kring folkbokföring och bouppteckningar samt fungera som borgenär för statens fordringar.t l

Tidigare har man i vissa fall tvingats kontakta flera myndigheter för att få ett sjuk- eller arbetslöshetsärende åtgärdat men nu ska det räcka med att man kontaktar en av myndigheterna. Tidigare var det också så att den ena myndigheten inte hade kunskap om vilket beslut den andra hade fattat även om besluten i sig kunde påverka varandra. Tidigare var det också så att den som ville

Fördjupat samarbete i framtiden De närmaste åren kommer drygt 80 gemensamma servicekontor att etableras runt om i Sverige och för de anställda är det här ett nytt sätt att jobba som de ser fram emot. När systemet är fullt utbyggt kommer enskilda och företag erbjudas den hjälp och den information som de har rätt att kräva av samhället oavsett vilken av myndigheterna ärendet egentligen berör. Utöver servicekontoren kommer Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen att finnas i samma lokaler på ytterligare cirka 150 orter i landet. – Det bästa med den här förändringen är att samarbetet mellan myndigheterna utgår

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

11

KRÖNIKA

Urban Rönnblom Advokatbyrån Kaiding

Offentlig upphandling, överprövning och skadestånd

D

en offentliga upphandlingen i Sverige är oerhört omfattande och innebär stora affärsmöjligheter för företagare/leverantörer. Enligt siffror från Konkurrensverket uppskattas värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige till mellan 400 och 500 miljarder kronor per år. Nedan ges en kort beskrivning av offentlig upphandling och vilka möjligheter som står till buds om man vill klaga på en upphandling. Offentlig upphandling Offentlig upphandling regleras, med några undantag, av en särskild lag - lagen om offentlig upphandling (LOU). För upphandlande enheter inom försörjningssektorerna finns en särskild lagstiftning som till stora delar motsvarar LOU. Offentlig upphandling förekommer när kommuner, landsting, statliga myndigheter och vissa offentliga bolag ska göra inköp av varor eller tjänster. När en upphandlande myndighet ska genomföra en upphandling upprättas ett förfrågningsunderlag av myndigheten. Förfrågningsunderlaget och dess kompletterande handlingar är det underlag som leverantörerna har att utgå ifrån när de ska lämna anbud till myndigheten. I förfrågningsunderlaget preciserar myndigheten bland annat vad det är som upphandlas och vilka krav som ställs på leverantören. Därefter ska upphandlingen, med något undantag, annonseras. Den leverantör som vill delta i upphandlingen kan sedan skicka in ett anbud. När anbuden kommit in till myndigheten prövas om anbuden uppfyller de krav som uppställts i förfrågningsunderlaget. Myndigheten måste pröva anbuden enbart utifrån de krav som har angivits. Den myndighet som genomför en offentlig upphandling är enligt LOU skyldig att följa några grundläggande principer. De grundläggande principerna är följande. n Icke-diskrimineringsprincipen, som innebär förbud mot att direkt eller indirekt diskriminera leverantörer främst på grund av nationalitet. n Likabehandlingsprincipen, som innebär att

12

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

alla leverantörer ska behandlas likadant och ges likadana förutsättningar. n Transparensprincipen, som bland annat innebär att det ska finnas en öppenhet kring upphandlingen och att förfrågningsunderlaget ska vara tydligt. n Proportionalitetsprincipen, som bland annat innebär att uppställda krav måste stå i rimlig proportion, och ha samband, till det som upphandlas. n Principen om ömsesidigt erkännande, som innebär att intyg och certifikat som har utfärdats av behörig myndighet i en medlemsstat, ska gälla också i övriga EU/EES-länder. En upphandlande myndighet får inte på något sätt tilldela kontrakt efter eget tyckande. Myndigheten har endast två alternativ att välja på när det gäller utvärdering av anbuden: Antingen måste myndigheten anta det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga för den upphandlande myndigheten, eller det anbud som innehåller det lägsta priset. Myndigheten måste i förväg ange vilken av de två utvärderingsgrunderna som kommer att tillämpas i upphandlingen. Överprövning och skadestånd En leverantör som anser att en upphandlande myndighet har brutit mot LOU har möjlighet att vid länsrätten begära överprövning av upphandlingen. Alla beslut under upphandlingsprocessen kan bli föremål för överprövning. Leverantören kan till exempel begära överprövning om myndigheten inte har följt de grundläggande principerna som anges ovan eller om myndighetens val av leverantör är felaktigt. Det är mycket vanligt att överprövningsmål handlar om att myndigheten brustit vid utvärderingen av anbuden eller att förfrågningsunderlaget har varit otydligt. Om länsrätten finner att myndigheten har brutit mot någon bestämmelse i LOU och att skada uppkommit eller kan uppkomma för leverantören, ska domstolen besluta att upphandlingen ska göras om eller att upphandlingen ska rättas till. Om man vill begära överprövning av en upphandling är det viktigt att agera snabbt.

Vid alla upphandlingsförfaranden (utom vid så kallad direktupphandling) kan en ansökan om överprövning nämligen inte prövas efter det att ett upphandlingskontrakt ingåtts och att tio dagar gått från det att myndigheten underrättat anbudsgivarna om tilldelningsbeslutet. Därefter anses upphandlingen avslutad. Domstolsprocessen vid överprövning av upphandling är normalt skriftlig och vardera parten betalar sina rättegångskostnader, inklusive eventuella kostnader för ombud. Efter den tidpunkt då en upphandling anses avslutad kan en leverantör, som anser sig ha lidit skada, endast föra talan om skadestånd. Talan om skadestånd ska normalt väckas inom ett år från den tidpunkt då upphandlingskontraktet slöts. En leverantör som anser att en upphandling är felaktig kan, förutom att begära överprövning och väcka talan om skadestånd, även agera mot en upphandling genom att exempelvis kontakta Konkurrensverket. Konkurrensverket utövar tillsyn över den offentliga upphandlingen i Sverige och kan i vissa fall ta upp klagomål på upphandlingar till prövning. Innan man bestämmer sig för att agera mot en upphandling bör man enligt min uppfattning, om inte tidsfristerna hindrar det, ta direktkontakt med myndigheten för att efterhöra om det finns möjlighet att lösa situationen utan rättsliga åtgärder - en tvist kan lätt bli mer konfliktfylld om parterna drar ärendet till domstol. Även i de fall då upphandlingen hamnar i domstol gör leverantören (och även myndigheten) klokt i att alltid inta en affärsmässig ställning och inte låta känslorna styra vid kontakterna med motparten. Domstolen kan ju komma att ändra upphandlingen så att parterna får ett affärsförhållande och ska samarbeta framöver. Ett sådant samarbete kan bli plågsamt om parterna tidigare växlat alltför hårda och ogenomtänkta ord. I upphandlingstvister kan det alltså vara bra att bita sig i läppen ibland – även om det först gör ganska ont.

FRIGGEBODAR, LOFTSTUGOR, BODAR.

Bastubyggsatser – med enkel montering

Boende i Kiruna )PUFMM$JUZt-ÊHFOIFUTIPUFMMt7BOESBSIFN Ta med annonsen när du bor hos oss så erhåller du 10% rabatt på första natten.

Hotell City 0980-666 55 w w w. l o g i m a k l a r e n . s e

Från 790:-

Tillverkning av inomhus- och utomhusbastu, friggebodar, loftstugor, bodar samt bastuinredning och tillbehör. Tel: 0923-755 85, trabyggarna@telia com

www. t r aby ggar na. com

Lifesafe hjälper företag att säkerställa medarbetarnas hälsa och säkerhet. Du som företagare känner väl till att du är skyldig att se till att det finns beredskap för första hjälpen och krisstöd på din arbetsplats? kan utbilda dig och ditt företag i det som krävs. Vi sätter oss ned tillsammans och gör en behovsanalys för just ditt företag, och efter det så kommer vi gemensamt överens om ett utbildningspaket som passar ditt företag. Kontakta oss på

för mer information

LifeSafe AB Furuhedsvägen 3, Kalix, Vxl +46 (0)923 300 100, +46 (0)70-276 96 77, [email protected]

Välkommen till Långforsen Fritidsby - Konferens - Camping

Till Långforsen, Lappträsk, kan du komma för att ta det lugnt och koppla av i en naturskön miljö, ensam, med familjen eller med dina vänner. Du kan också förlägga en konferens med ert företag hos oss! I den natursköna miljön vid Långforsen står vår stora kåta med plats för 80 matgäster och 20 bäddar. Vi erbjuder flera alternativ till rekreation och aktiviteter Vi hjälper dig gärna med att arrangera hela konferensen. Har du egna förslag och önskemål så kan vi säkert hjälpa dig med dem.

Det är inte dyrare att åka med oss, det bara känns så! KALIX

0923-77722

0922-520 08 | [email protected] | www.langforsen.se

Kenth: 070-584 09 82, Ingela: 070-509 72 59, Mårten 070-606 24 99

KRÖNIKA

To r k e l W e s t e r l u n d , D e l o i t t e

Lättare få lågbeskattad aktieutdelning för ägare av fåmansföretag

R

egeringen föreslår i proposition 2008/09:1 förbättrade skatteregler för företagandet. Bl.a. förbättras de s.k. 3:12-reglerna för ägare av fåmansföretag som kan ta ut lågbeskattad aktieutdelning (= 20% skatt). Den s.k. förenklingsregeln föreslås höjd från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp. Det innebär att ägaren av ett fåmansföretag tillsammans kan ta ut upp till 120 000 kr (2,5 x 48 000 kr) i lågbeskattad utdelning under år 2009. För de företag som har anställda finns dessutom den s.k. lönesummeregeln. Den är utformad så att ett belopp baserat på en viss del av den kontanta utbetalda lönesumman får användas som underlag för den lågbeskattade utdelningen. För att få använda sig av den regeln krävs att aktieägaren tar ut en viss minsta kontant lön. Det maximala löneuttagskravet föreslås nu sänkas från 15 till 10 inkomstbasbelopp, vilket är en rejäl förbättring. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års inkomsttaxering. För utdelning som lämnas under inkomståret 2009 måste aktieägaren ta ut en viss minsta lön under inkomståret 2008, d.v.s. innevarande år, som alltså nu sänkts till 10 inkomstbasbelopp eller 480 000 kr (10 x 48 000 kr). Du som är i den situationen att behöva ta ut en viss minsta lön nu under 2008 för att förbereda lågbeskattad utdelning inför taxeringen 2010 bör kontrollera hur mycket du tagit ut i kontant lön till dags dato och se hur mycket mer i lön du behöver ta ut före årsskiftet, jfr tabellen intill.

14

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Löneunderlag

Lägsta lön (nu)

Lägsta lön (förslag)

Lönedel

1.000.000 kr

338.000 kr

338.000 kr

250.000 kr

1.800.000 kr

378.000 kr

378.000 kr

450.000 kr

3.800.000 kr

478.000 kr

478.000 kr

1.211.500 kr

4.000.000 kr

488.000kr

480.000 kr

1.311.500 kr

7.000.000 kr

638.000kr

480.000 kr

2.811.500 kr

8.000.000 kr

688.000kr

480.000 kr

3.311.500 kr

9.000.000 kr

720.000kr

480.000 kr

3.811.500 kr

10.000.000 kr

720.000kr

480.000 kr

4.311.500 kr

Tabellen ska läsas på följande sätt. Om den kontanta utbetalda lönesumman från bolaget är 1 000 000 kr under 2008 så måste du själv eller närstående ta ut 338 000 kr i kontant lön under 2008 för att med stöd av lönesummeregeln kunna ta ut 250 000 kr i aktieutdelning från bolaget till 20 % skatt under 2009. Det är alltså bara bolag med en total lönesumma på runt 4 Mkr eller mer som berörs av ändringsförslaget i denna del. Utdelningsutrymmet från lönesummeregeln får sparas. Därför bör man som anställd ägare

i företag med höga lönesummor kontrollera att man inte av misstag tar ut för låg lön även om det inte just nu är aktuellt att besluta om utdelning. Sparat utdelningsutrymme påverkar även beskattning av kapitalvinsten vid en senare försäljning av aktiebolaget.

”WifiWorld är ett riktigt stort steg framåt för oss, våra värderingar och hela det svenska folket.” Göran Eriksson, vd MobileCity, Skellefteå

Företag som vill utvecklas är min drivkraft! Planerar du för expansion? Behöver du kapital för att klara en större efterfrågan eller kanske rent av köpa ett företag? Då ska du vända dig till ALMI. Vi kan hjälpa dig med finansiering i alla företagets skeden. ALMI samarbetar med banker och andra kreditgivare där vår roll är att komplettera med riskvilliga lån. Du som entreprenör är avgörande i företagets utveckling. Kanske kan finansieringen från ALMI också bli en viktig del i ditt företagsutveckling.

Henrik Nygren, Finansieringsansvarig

Topplån för företag™

Vill du veta mer? Kontakta ditt närmaste ALMI-kontor eller besök www.nord.almi.se

www.norrlandsfonden.se

Elektroniksystem – ett regionalt innovationssystem

Inbyggd elektronik skapar nya innovativa produkter – ESIS, en gemensam innovationssatsning i Norr- och Västerbotten Inbyggda elektroniska system finns i nästan alla produkter och tjänster idag. Till exempel i bilar, medicinsk utrustning, flygplan, inom industrin, i våra vardagsrum och på jobbet. Varje dag bär vi omkring på dem i mobiltelefoner, nycklar, betalkort, kameror och handdatorer. ESIS, ett regionalt innovationssystem, ökar samarbetet mellan elektronik- och produktföretag i Norr-och Västerbotten samt Luleå tekniska universitet. ESIS skapar affärsprodukt- och forskningssamverkan med nya, konkurrenskraftiga produkter och tjänster som resultat. www.esis.se

”Det är småföretagen som FAKTA/STEFAN BOHM Namn: Stefan Bohm Ålder: 40 Familj: Fru, två barn. Född: Kiruna. Bor: Luleå sedan 1994. Företag: Delägare i Paragon Affärsutveckling AB, Luleå. Utbildning: Ekonomie magister. internationella ekonomlinjen vid Luleå tekniska universitet. Aktuell: Ordförande i Företagarna Norrbotten.

25 år har passerat sedan Företagarna gick man ur huse för att knäcka planerna på införande av löntagarfonder. Knappa tio år senare uppnåddes målet. Men istället för löntagarfonder fick vi kortsiktiga aktiefonder, riskkapitalbolag, och ett antal mer eller mindre märkliga finansiella instrument. Dessvärre är inte nämnda aktörer de som i första hand står för tillväxt, kundnytta, och utveckling. Det gör däremot växande småföretag. Jag börjar direkt med att slå fast att jag inte på något sätt hade föredragit de sedan snart 20 år kasserade löntagarfonderna. Tvärtom. Sedan avskaffandet har mycket positivt hänt för företagandet. Vi ser också att mer är på gång, vilket är både bra och nödvändigt. Men det finns också mycket mer att kräva. Företagarperspektivet är långt ifrån så utvecklat som vi vill och som vi har rätt att kräva. Vi lever fortfarande i storföretagssverige. Ett företagssverige som med några få undantag ägs och styrs av plastiga visionslösa

16

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

fonder, vars styrka i huvudsak ligger i effektivisering, att vrida och vända i balansräkningar för att synliggöra värden som marknaden tidigare inte sett, samt att tillföra kapital. De stora företagen i fokus Men att skapa tillväxt? Nja. Kapitaltillförseln är naturligtvis mycket viktig, men normalt sett inte förrän en bit in på ett företags tillväxtresa. Grunden för tillväxt finns i brinnande entreprenörer som verkar i ett dynamiskt näringslivsklimat. Där är vi inte idag. Istället verkar vi i ett klimat där de stora företagen för det mesta står i fokus. Så när Volvo varslar och löpsedlarna fylls med svarta rubriker blir jag inte förvånad. Jag blir inte heller förvånad när staten kommer springande med det ena sysselsättningspaketet efter det andra. Jag kan däremot inte förstå att det fortsätter på det sättet. Det faktum att först flera tusen människor förlorar sina jobb, och sedan ytterligare något tusental i efterdyningarna är givetvis fruktansvärt tråkigt och i många fall tragiskt. Men varför kommer alltid reaktionen efteråt? Det enklaste sättet att undvika de problem som uppstår i takt med att företag säger

upp personal, alternativt flyttar produktion till andra länder, är att från början ha byggt upp ett klimat som resulterat i en dynamik i företagandet. Den dynamiken finns inte idag. Det är nu länge sedan många av de stora företagen faktiskt växte genom annat än förvärv av andra bolag. Lägg till det att av Sveriges knappt 40 största företag har endast nio startats senare än 1950. Gör något annorlund Fakta säger oss alltså att ett fåtal företag som i huvudsak har startas före 1950 (de flesta till och med före 1920) har varit Sveriges lycka, men att lyckan har nått en sådan storlek att mycket nu handlar om att försvara positioner. Så vad gör man när något gått i stå? Jo, man gör något som är annorlunda i jämförelse med vad som är gjort förut. Tänk er att vi skrotar ordspråket ”inte lägga alla ägg i samma korg” och gör precis tvärtom. Sveriges regering och riksdag lägger alla ägg i samma korg och bestämmer sig för att helt och fullt fokusera på att utveckla möjligheterna för företagandet. Reaktiva åtgärder som räddningspaket i form av improduktiva bidrag slopas och ersätts av stora satsningar på företagandet (utbildning, arbetskraft, regelförenklingar, förändrade avgifter och skatter, etc). Allt som

står för tillväxten”

leder till att vi företagare vågar satsa hårdare, och att en stor flora och mångfald av entreprenörer som tar chansen och testar hur långt deras idé kan bära. Det skulle betala sig många gånger om. De minsta företagen är ur sysselsättningssynpunkt inte helt avgörande för Sverige. Det är däremot små företag med växtvilliga entreprenörer i spetsen. En satsning på den driftige människan skulle resultera i att massor av människor vågar ta steget till att bli egen och att många befintliga entreprenörer skulle våga satsa hårdare. Resultatet skulle bli mängder av misslyckanden, men också flera världssuccéer. Det kommer att ta tid, men om vi börjar nu, så är jag övertygad om att vi på 50 år har flera nya företag svenska storföretag att vara stolta över. Grunden i ett sunt näringsliv är kundnytta. Kundnytta skapas av konkurrens. Konkurrens skapas i ett klimat där många är med och tvingar fram ständig förbättring och utveckling. Så budskapet blir att vi istället för att reagera på redan inträffade händelser, ska vara proaktiva, fokusera och våga satsa mer. Och när vi når så långt, då blir också satsningarna mycket tydligt positiva i AB Sveriges balansräkning. Stefan Bohm ordförande Företagarna Norrbotten

Företagarna i Norrbotten är drabbade av finanskrisen!

D

en globala finanskrisen har medfört en kraftig åtstramning av finansieringsmöjligheterna för länets företagare. Ttots att Norrbotten inte varit drabbat av konjunkturnedgången på samma sätt som övriga Sverige, så behandlas företagen mycket negativt från bankerna. Lång hanteringstid av ärenden skapar en osäkerhet runt såväl den löpande verksamheten som investeringsbesluten. Därtill kommer att om banken, efter många om och men, är villig till att finansiera så kräver banken sådan säkerhet och villkor, att det är många gånger omöjligt att acceptera. Det räcker oftast inte att företagets ägare har pantsatt allt vad de äger och har. Nu krävs även övriga familjemedlemmars, styrelse eller anställdas panter för att tillfredsställa bankernas krav! Livskraften i stora flertalet av länets företag är stor, men finansieringssystemet måste fungera på rimliga villkor! Det som hände i början av 1990-talet vill vi från Företagarna inte uppleva igen! Då orsakade bankerna genom ändrade värderingar, strypta krediter och höjda räntor att många företag tvingades i konkurs. Alla

dessa företag hade anställda som i det läget tvingades ut på en ny arbetsmarknad eller blev arbetssökande. Konsumenten som får notan Vi från Företagarna ser redan nu trenden att vi är på väg i liknande situation. Riksbanken sänker räntorna men bankerna höjer sin vinstmarginal i detta läge! I slutändan så är det konsumenten som får betala notan. Dyrare finansiering för företagen medför dyrare produkter och tjänster för konsumenten. En klar följdeffekt blir naturligtvis också en vikande försäljning och att den inhemska produktionen tappar i konkurrenskraft gentemot import. Därför uppmanar vi bankerna att ta sitt ansvar och vara delaktig i våra duktiga norrbottniska företag på ett aktivt och framPether Nordblad åtsyftande sätt!

Regionchef företagarna norrbotten

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

17

Är ni en grupp på max 29 personer som skall på

- FIRMAFEST - LULEÅ HOCKEY - PLANNJA BASKET - eller någon annan resa

BOKA DÅ VÅR NYA TOPPMODERNA BUSS!!!

(Vi har även bussar för upp till 53 personer)

För mer information och pris: Ring: 0922-24025, 070-5207703

Vi bokar din konferens i

Hemavan Tärnaby

Lapland 4U 0954-103 00

Industrivägen 14 920 64 Tärnaby

[email protected] www.lapland4u.se

V I L S G N I R NÄ Å E T F E L L E SK

har vi riktat vårt Näringsliv i Norr I detta nummer av en särskild avd me eå eft livet i Skell fokus på närings orna hittar du sid de n. På de följan delning i tidninge om spännande tikelpresentationer information och ar området. företag i Skellefteå

S O H G N I L M KRAFTSA N Å R Y B S N O I (re) VIS

retag Effektivare fö hjälp med industridatas ustade kaiding står r rsvåg för ny konku LÅT N LUGNET OCH N KÄ JÖRN ELTECH SIKTAR PÅ AN KALLNA AV i N R JÄ H R NYA MARKNADE

SPECIALISTER PÅ G TEKNISK ISOLERIN

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Med Thor-Björn i spetsen satsar Eltech på nya marknader

Markus Wiklund, till vänster är en av delägarna i Eltech. Här tillsammans med Thor-Björn Hedström.

Elinstallationsföretaget Eltech i Skellefteå tar sikte på framtiden och mot nya marknader. Sedan starten 2002 har företaget växt och har idag totalt 19 anställda. – Vi har rekryterat Thor-Björn Hedström som projektledare och kalkylator. Han har mångårig och värdefull erfarenhet av branschen, säger Markus Wiklund, en av delägarna i Eltech. Ägarna Markus Wiklund och Andreas Johansson startade Eltech för sex år sedan. – Jag och Andreas träffades på ett arbete vid Oskarshamns kärnkraftverk, vi var båda elektriker och vi började ganska snart planera att tillsammans starta en egen elinstallationsfirma och bygga vidare på det stora kontaktnät som vi båda hade, berättar Markus.

ANNONSSIDA

Var som helst och när som helst

20

I huvudsak består Eltechs tjänster av elinstallationer inom industrier, affärs- och kontorslokaler. Uppdragen är i första hand i närområdet Skellefteå med omnejd men sträcker sig även inom hela Sverige och även till andra delar av världen. Markus nämner olika projekt som de har genomfört i Kina, Tyskland och inom de NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

nordiska länderna. – Vår stora bredd har gjort att vi är en eftertraktad entreprenör. Vi är flexibla och kan åta oss olika typer av jobb, när som helst och var som helst och med högsta kvalitet som ledstjärna - det är kort sagt vår grundfilosofi, säger Markus. Erfarenhet kommer väl till pass Det tillsammans med de senaste årens starka högkonjunktur har medfört en stor efterfrågan på dessa tjänster och företaget har växt snabbt. Till slut kom Markus och Andreas fram till slutsatsen att man behöver rekrytera och komplettera med en kunnig projektledare som håller i trådarna. – Det blev för mycket att hålla i allting själv, vi kom i kontakt med Thor-Björn Hedström och kunde knyta honom till oss. Thor-Björn är ju ett välbekant ansikte i branschen från sitt tidigare arbete på Industriteknik. Han har totalt 37 års erfarenhet som kommer oss väl till pass. – Målsättningen är att satsa vidare mot nya marknader, framförallt vill vi öka engagemanget på industrisidan. Där kan vi utvecklas ännu mer, säger Thor-Björn Hedström. Expansivt företag Eltech har dessutom kompetens att erbjuda kompletta lösningar om en kund vill ha hjälp med allt från förprojektering av bygge och till

färdigt montage. Både Markus och Andreas är chefer som arbetar ute på fältet och de deltar båda i montagearbetet. – Vi trivs med att dra på oss blåkläderna och vi drar oss inte heller för att ta det skitigaste jobbet heller. Det har gett en stark lojalitet bland våra anställda och det resulterar även i bättre kvalitet, säger Markus. – Eltech är ett expansivt företag och det är en styrka att ha en bra bredd som vi har i branschen. Det känns roligt och utmanande att bygga vidare och utvecklas för framtiden, avslutar en optimistisk Thor-Björn Hedström. Text och foto: Björn Palovaara

ELTECH Anbudsgatan 3, Skellefteå 0910-79 00 02 www.el-tech.se

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Energieffektiv, energismart eller energisparsam - oavsett vad det heter, vi hjälper dig att vara det.

Vi på Skellefteå Kraft verkar för långsiktiga relationer med våra kunder. För på sikt handlar ett prisvärt elavtal lika mycket om när du tecknar ditt avtal som hur du använder din el.

Med livserfarenhet kommer insikten att bra boende kräver mer än en fin lägenhet och hyfsad hyra. På Furacenter i Jörn erbjuder vi ett trivselboende med komplett seniorservice. Bekväma och fräscha lägenheter, möjligheter till avstressande kropps- och friskvård, städ- och tvättservice för den som önskar, en trivsam restaurang för lunch och middag, underhållande aktiviteter och trevligt umgänge förstås! I området finns även andra boendealternativ med närhet till serviceutbudet. För den tillfälliga besökaren eller turisten erbjuder vi dessutom bekvämt boende i Jörns lägenhetshotell, med kort promenadavstånd till alla faciliteter på Furacenter. Mer information: www.furajorn.se www.egendom.se 0916-105 15 (Furacenter & boende i Jörn) 0910-72 33 40 (Skellefteå Egendom)

Långsiktigheten visar sig också i vår satsning på miljövänliga energikällor som vattenkraft och vindkraft. För oss handlar kundrelationen om kunskap, service och förtroende.

Ge oss ett ”effektivt” uppdrag! Att vara energieffektiv och se över hur du använder elen ger direkt effekt och sänker dina energikostnader. Energitjuvar finns på många ställen och vi hjälper dig på effektivt vis att lokalisera dessa. Vi ger konkreta förslag på åtgärder och hjälper dessutom till med att få åtgärderna genomförda, ge oss bara möjligheten.

Kom ihåg!

ft a r K å e t f le Ring Skel 72550 0910-7 ktiva ieffe för energ elavtal. tjänster &

Kontakta oss på elförsäljning företag: tfn 0910-77 25 50 [email protected] www.skekraft.se

Energin finns i Norrland

Skellefteå Kraft är en av Sveriges största elproducenter. Basen i vår produktion är vattenkraft. Vi är 500 anställda, omsätter 3 miljarder per år och har verksamhet i bland annat Skellefteå, Lycksele, Storuman, Sundsvall och Jakobstad i Finland. Vi står för Kraft, Trovärdighet, Miljöansvar och Utveckling.

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

ANNONSSIDA

Seniorboende där både kropp och själ mår bra

21

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Specialister på teknisk isolering

Lars-Göran Hellgren

Senaste större projektet Plåt & Isolering var involverade i var vid bygget av bioenergianläggningen BioStor i Storuman. Bland annat så har man byggt och isolerat torkrören, de är 30-35 meter höga och ca 2,5 meter i diameter samt en massa rör inomhus.

Plåt & Isolering i Skellefteå AB har specialiserat sig på teknisk isolering mot industrin samt, rör- och ventilationsföretag och fastighetsbolag. – Vi utför även olika tunnplåtsarbeten samt brandtätningar, säger ägaren Lars-Göran Hellgren. Lars-Göran Hellgren har drivit Plåt & Isolering, Plåtisol sedan i december 2005 då han köpte företaget av BIS Isenta AB, Sveriges största isoleringsföretag. Dessförinnan var Lars-Göran filialchef i fem år. I dag har före-

taget totalt 7,5 anställda som alla är brand-, plåt- och isoleringsutbildade samt certifierade montörer. Stort projekt i Storuman Kunderna finns till största del i närområdet och norra Västerbotten samt Arvidsjaur och Arjeplog. Det senaste större projektet som Plåt och Isolering varit involverade i var vid bioenergianläggningen BioStor i Storuman. Anläggningen ägs av Skellefteå Kraft och var en investering på 470 miljoner kronor för produktion av fjärrvärme, biopellets och bioel. BioStor invigdes i början av september i år. – Vi har isolerat och plåtbeklätt alla rör

samt apparater som cisterner och panna i anläggningen, både inomhus och utomhus samt brandtätat där rör går genom väggar. För att genomföra uppdraget så byggde vi upp en verkstad på plats i Storuman, säger Lars-Göran.

Plåt & Isolering i Skellefteå AB Maskinvägen 16, Skellefteå Lars-Göran Hellgren, 0910-894 30 www.platisol.se

Rejlers har förvärvat teknikkonsultföretaget Danatec

ANNONSSIDA

Rejlerkoncernens dotterbolag Rejlers Ingenjörer AB har förvärvat teknikkonsultföretaget Danatec.

22

Danatec har ca 40 medarbetare och omsätter ca 30 mkr med god lönsamhet. Företaget utför tekniska konsulttjänster inom i huvudsak produktutveckling och produktionsutveckling för verkstads-, gruv,- och processindustrin. Danatec har kontor i Örnsköldsvik, Skellefteå och Sundsvall. Förvärvet förstärker Rejlers inom kompetensområdet mekanik och ökar bolagets marknadsandelar och tillväxtmöjligheter längs Norrlandskusten. Efter förvärvet har Rejlers Sverige 620 medarbetare och Rejlerkoncernen 920 medarbetare. Förvärvet genomfördes den 26 augusti 2008 och betalas med kontanta medel.

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Montage på plats.

Danatec AB Anderstorg 2, SKELLEFTEÅ 0910-71 40 90 www.danatec.se, www.rejlers.se

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ Fredrik Dahlberg, Anders Hettinger, Magnus Orregård och Liselotte Bruse. Ledningsgruppen inspekterar den nya lokalen i hantverkshuset i Skellefteå inför ombyggnationen.

Kraftsamling hos (re)Visionsbyrån i Skellefteå

Kontorschefen Magnus Orregård förklarar: – ÖPwC har en tydlig ambition att vara den ledande aktören i hela landet med fokus på affärsservice och affärsrådgivning. Därför var det i linje med vår lokala vision att förstärka organisationen med kvalificerade revisorer, erfarna konsulter och rutinerade redovisningsekonomer från de båda andra enheterna.

– Vi går en föränderlig tid till mötes, och satsningen på affärsservice och effektiva transaktionstjänster gör ÖPwC till marknadsledare, säger Fredrik Dahlberg och fortsätter: –När revisionsplikten avskaffas ökar behovet av integrerade tjänsteutbud från branschaktörerna. Starkare lokal förankring Fredrik är vice ordförande i SRF och kan naturligtvis se branschutvecklingen ur ett övergripande perspektiv. Vad var då grunden till att kollegorna från konkurrenten valde att gå över till ÖPwC? –Framför allt det tydliga Affärsservicekonceptet, men också att ÖPwC har en starkare regional förankring med konsultverksamhet inom både skatt och corporate finance, säger Anders Hettinger, tidigare kontorschef på Deloitte, nu ansvarig för affärsrådgivningen i Västerbotten. Nybyggaranda hos medarbetarna Inom nya Visionsbyrån i Skellefteå är en ny gemensam arbetsplats med goda utrymmen för kundmöten efterlängtad. Även om nybyggaranda råder hos alla medarbetare så

är de fysiska byggnationerna koncentrerade till hantverkshusets övervåning, dvs. planet ovanför där ÖPwC redan huserar. – Vårt nya kontor blir en inspirerande plats för alla att producera servicetjänster och utvecklas i, säger Liselotte Bruse, ny administrativ chef för ÖPwC i Skellefteå. I vinter beräknas inflyttning ske. Därefter blir det äntligen dags att inbjuda alla gamla och nya kunder till det nya gemensamma kontoret, lovar ledningsgruppen avslutningsvis.

Besöksadress: Södra Järnvägsgatan 52 A Postadress: Box 65, 931 21 Skellefteå Telefon: 0910-71 15 50 Fax: 0910-71 15 51 www.pwc.com/se

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

ANNONSSIDA

’Alla goda ting är tre’ annonserades när Öhrlings PricewaterhouseCoopers kraftsamling i Skellefteå tillkännagavs i somras. Inom loppet av en månad övergick all personal och verksamhet från både Deloittes revisionsavdelning och Dahlbergs Redovisningsbyrå, till ÖPwC. Bakgrunden var en lokal vilja till strukturförändringar och gemensam utveckling. En väl avstämd samsyn mellan ledarna för respektive enhet skapade förutsättningar för ett samgående. Att den organisatoriska hemvisten blev ÖPwC är ingen slump.

23

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

”Varva ner och låt hj

ANNONSSIDA

Cathrin Elfstrand är föreståndare och ägare av Furacenter och boende i Jörn AB. Hennes vision är att alla ska kunna njuta av friskvård och kroppsvård. – Jag erbjuder underbara upplevelser för kropp och själ till oslagbara priser. Hos oss kan du varva ner och låta hjärnan kallna av, säger hon.

24

Cathrin Elfstrand är diplomerad spaterapeut och har 25 års erfarenhet från vård och omsorg. De främsta målgrupperna för verksamheten är gäster med funktionshinder och den lite äldre kundkretsen. Men det finns något för alla på Furacenter i Jörn. Spa-behandlingar i olika varianter – ansikte, ögonbryn, händer, fötter, massage, vaxning… listan kan göras hur lång som helst. – Något som har varit populärt är Njutadagen, jag har haft många grupper från företag och kompisgäng som varit hit och kopplat av och njutit. Det är aktiviteter och upplevelser för kroppens in- och utsida. Kroppsvård, make-up, nagelvård, yoga, afrikansk dans, qigong och så ingår lunch samt en tvårättersmiddag. Stort nätverk Cathrin har ett stort nätverk i sin närhet. – Som tur är finns många duktiga massörer i Jörn och här finns även en spakonsulent, arbetsterapeuter och andra som NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Cathrin har många planer på att utöka verksamheten och närmast kommer man att öppna en bokningsrestaurang kan boka för fester och middagar av olika slag.

jag brukar anlita vid behov. I Företaget jobbar idag hon själv och dottern samt en till på halvtid. Skellefteå Egendom äger fastigheterna vid Furacenter samt ett lägenhetshotell i Jörn och Cathrin jobbar i nära samarbete med Skellefteå Egendom. Fastigheten där Cathrin bedriver rekreation, behandling och restaurang finns även ett seniorboende. – Jag hyr mina lokaler av Skellefteå Egendom och erbjuder service, friskvård och tjänster till de boende. Furacenter är ett komplett trivselboende med full service. Det ska kännas tryggt

och upplyftande för gäster och deras anhöriga att vistas hos oss. Personalvård och teambuilding I nära anslutning till Furacenter finns Skellefteå Egendoms lägenhetshotell, med ljusa, modernt inredda rum i 2-, 3 och 4-rumslägenheter. Vid lägenhetshotellet finns dessutom en konferenslokal för tio till tolv konfererande gäster samt bredbandsanslutning. – Här finns alla möjligheter för företagare att kombinera personalvård med teambuilding och planeringsdagar.

Matsalen har blivit en naturlig samlingsplats för de boende i seniorboendet.

Dukat för middag.. Lägenhetshotellet ligger i nära anslutning till Fura Center, här finns möblerade 2, 3 och 4-rumslägenheter med bastu.

Cathrin har många planer på att utöka verksamheten och närmast kommer man att öppna en bokningsrestaurang för upp till 60 gäster där både privatpersoner och företag kan boka för fester och middagar av olika slag, t.ex personalfester, kick-off eller födelsedagskalas. En krögarutbildning måste också genomföras för att få tillstånd att servera alkohol. Traditionellt julbord – Den nya restaurangen ska vara klar inom kort, vi kommer i år att anordna ett klassiskt och traditionellt julbord.

Konferensmöjligheter.

I Jörn som ligger ett par mil utanför Skellefteå finns många möjligheter till friluftsliv framförallt vintertid med utförsåkning vid Storklinta, hundspannsturer och skid- och skoteråkning. ”Stoorn” – världens största älg som ska byggas på berget Vithatten ett tiotal kilometer utanför Jörn förväntas bli en stor turistattraktion och locka folk till området. – Jag hoppas och tror att turismen i den här regionen kommer att öka mycket dom närmaste åren, säger Cathrin Elfstrand. Text och foto: Björn Palovaara

Furacenter och boende i Jörn AB Furugatan 4, Jörn 0916-105 15, 070-563 30 37 www.furajorn.se Skellefteå Egendom 0910-72 33 40 www.egendom.se N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

ANNONSSIDA

g för upp till 60 gäster där både privatpersoner och företag

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

järnan kallna av!”

25

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Skellefteåföretagarna vill göra Skellefteå till en ännu bättre plats för företagen. – För att lyckas verkar vi främst inom tre områden: nätverk, medlemsservice och näringspolitik. Den enskilt viktigaste uppgiften för oss är att skapa, förstärka och förbättra nätverken mellan företagare lokalt. Kort sagt - nätverk för fler affärer, säger Ida Johansson som jobbar som medlems- och verksamhetsansvarig i föreningen.

Full fart mot framtiden med anrika Skellefteåföretagarna

Skellefteåföretagarna erbjuder även sina 300 medlemmar i Skellefteå med omnejd olika förmåner som rabatter, försäkringar, juridisk hjälp med mera. – Men det är affärsnätverket som medlemmarna uppskattar meset. Föreningen har gamla anor och startade redan 1849, då under namnet Skellefteå fabriks och hantverksförening. Under 60-talet anslöts föreningen till Riksorganisationen Företagarna, men sedan 2004 är det åter en lokal förening. Detta efter att många medlemmar ville återgå till en starkare lokal förankring, men också för att kunna behålla mer resurser lokalt. Före utträdet fick föreningen endast tillbaka ca 15 procent av det som företagare betalt in som medlemsavgifter och det gjorde att medlemsnyttan blev lidande. – Genom att vi verkar lokalt så stannar våra resurser i regionen. Det gör det möjligt att ha ett bemannat kontor så vi bättre kan serva medlemmarna, men framförallt ger det oss möjligheten att göra bättre aktiviteter, hålla bra utbildningar och verka för att våra medlemsföretag ska få ut mesta möjliga av medlemskapet. Det är också medlemmarna som är uppdragsgivare och bestämmer vilka aktiviteter vi ska jobba med, säger Ida.

ANNONSSIDA

Allt från Bond till bokföring

26

Under 2008 har föreningen jobbat med alltifrån ägarskiften till utbildningar inom sälj och marknadsföring, bokföring, digital presentationsteknik med mera. – Det är full fart hela tiden, säger Ida som också poängterar att olika typer av aktiviteter passar olika typer av företagare. – Det är viktigt med mångfald och att vi erbjuder något som passar alla. Målet är såklart att alla medlemmar ska få tillbaka mer än de betalat i medlemsavgiften genom nya affärer, affärskontakter, utbildningar eller annat som passar just dem. I våras hade vi en tävling tillsammans med Svensk Handel ”Årets lokala butik”, där Skellefteåborna fick rösta fram sin favoritbutik. Nu i oktober är det dags för nästa festliga event, förhandspremiär – och därmed världspremiär – av den nya Bondfilmen. Rullar ut röda mattan på torget – Vi rullar ut röda mattan på torget i Skellefteå, riktar spotlights och kamerablixtar

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

foto: björn palovaara

Lokal förening ger medlemsnytta

mot de företagare som rullar in på torget, sen minglar vi, äter och dricker gott, och ser Bondfilmen först i världen… Givetvis har Skellefteåföretagarna under kvällen ordnat med en hemlig show efter filmen. – Vi hade ca 250 biobiljetter och de sålde slut direkt, det är kul och visar att företagen uppskattar att mötas även under lite mer finklädda och avslappnade arrangemang. Detta är andra året vi gör detta, i fjol hade vi förhandspremiär av Åsa Larssons solstorm med premiärlejonet Babsan på plats och det var en riktig succé. Med Bond i år kan man väl kalla filmpremiär för lite av en tradition i föreningen. Självklart händer det en hel del annat framöver och programmet för hösten och våren byggs hela tiden ut. – Nu när tiderna är lite sämre är det kanske än viktigare för företagen att visa upp sig, och hitta nya kunder. Därför har vi lagt in än fler nätverksträffar under hösten och kommer även att erbjuda utbildningar inom e-handel, arbetsrätt med mera. Det gäller att vara snabbfotad – Men vi planerar inte heller för långt i förväg, ifall medlemmarna kommer med

förfrågningar och andra behov är det viktigt att vara snabbfotade. Det är ett sätt att visa att det lönar sig att vara medlem hos oss. En anrik historia är inte allt, men att föreningen funnits i över 150 år vittnar i vart fall om att generation efter generation av Skellefteåförtagare tyckt att föreningen varit viktig för dem. – Skellefteåföretagarna fortsätter att förvalta det anrika arvet från Skellefteås hantverksförening genom att alltid utvecklas och stå i fronten för att skapa bästa tänkbara förutsättningar att starta, driva och utveckla företag här, avslutar Ida Johansson.

Skellefteåföretagarna www.skelleftaforetagarna.se [email protected] [email protected] Expolaris Center vån 3 931 78 Skellefteå 0910-891 00

- Ett bra affärssystem ska vara lätt att förstå och enkelt att arbeta med. Därför är ett val av affärssystem en viktig händelse, låt oss visa vad Pyramid kan göra för ditt företag, säger Christer och Jesper.

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Industridata Norr AB, bilden från vänster: Inga-Lill Jonsson, Jörgen Karlsson, Christer Larsson, Emil Larsson, Jesper Öhman, Robert Lindgren, Anders Eriksson och Jan Lindgren.

Med Industridatas kunskap blir ditt företag effektivare Industridata Norr AB i Skellefteå hjälper små och stora företag att bli effektivare med modern IT och med hjälp av det kompletta affärssystemet Pyramid. – Pyramid är ett mångsidigt affärssystem som är ypperligt att växa i. Systemet byggs i moduler och kan anpassas allt eftersom ett företag växer, säger Christer Larsson, VD och Jesper Öhman, vice VD. Industridatas kunder är små till medelstora företag inom många varierande branscher. I dagsläget sköter och utvecklar de 100 system i Västerbotten och Norrbotten. – Våra kunder finns inom handel, bygg, tillverkning och tjänsteproducerande företag. Vi har även e-handelsföretag som efterfrågat våra tjänster, säger Christer Larsson.

– Vi säljer, installerar, utbildar och supportar samt erbjuder även andra konsulttjänster som att kartlägga processflöden och se över olika manuella rutiner för att effektivisera verksamheten, säger Jesper Öhman. Vill växa norrut Industridata i Skellefteå är den nordligaste återförsäljaren av affärssystemet Pyramid samt även lönesystemet Kontek och har sitt upptagningsområde från Härnösand och norrut men med största fokus på norra Västerbotten. – Vi har en visionstanke om att växa norrut, vi öppnar nu ett delkontor i Luleå, som till en början bemannas från Skellefteåkontoret för att underlätta och snabba upp supporten för våra kunder i Norrbotten. Vi har även planer på att etablera oss i Malmfälten, säger Jesper. Industridata startades 1987 av Christer Larsson med olika uppdrag som fristående

konsult och rådgivare till företag vid upphandlingar av affärssystem. Sedan 1997 har man främst arbetat med affärssystemet Pyramid. I januari i år blev Jesper Öhman och Robert Lindgren delägare tillsammans med Christer. Idag har företaget 8 anställda. 6000 företag med Pyramid Pyramidsystemet är utvecklat av företaget Unikum som har 25 års erfarenhet i branschen. Under åren har 6000 företag valt Pyramid och av dessa står Industridata för installationer på ungefär 100 företag sedan 1997. – Förutom affärssystemet där vårt fokus är, så bistår vi även med kompetens om en kund har önskemål att köpa hårdvara eller till exempel behöver hjälp med nätverkslösningar, säger Jesper. Text och foto: Björn Palovaara

Industridata är ett konsultföretag i Skellefteå med 25 års erfarenhet inom IT-branschen. Vi är idag 8 st heltidsanställda som till största del jobbar med affärssystemet Pyramid Business Studio, Kontek Lön och tekniska lösningar. Kontakta oss om du vill veta mer!

Det kompletta affärssystemet för mindre och medelstora företag! Pyramid Business Studio innehåller ekonomirutiner, logistik, MPS, CRM, projekthantering, butikssystem, e-handel och e-faktura. Affärssystemet är utvecklat för att passa många olika sorters branscher och företagsbehov.

Mobile Office - det mobila kontoret. Med Pyramid Mobile Office som tillval kan du arbeta i Pyramid när du är på resa, kundbesök eller jobbar hemma. Få tillgång till affärsinformationen on-line eller off-line via din bärbara dator, handdator eller mobilen.

Industridata AB, tel. 0910-391 80, Fax. 0910-73 93 63 [email protected] | www.industridata.se N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

ANNONSSIDA

25 års erfarenhet inom IT-branschen

27

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Försäljning och rep av…

elmotorer, växlar, pumpar, servo-, likströms- och släpringade motorer, omlindning av elmotorer, konditionsmätning, laseruppriktning, fältservice mm.

DYGNET RUNT JOUR! Jourtelefon 070-308 30 88

YIT i Sverige

ledande i branschen

Din lokala leverantör när det gäller el-, rör- och klimatinstallationer Kontakta oss för mer information:

tfn 0910-71 47 70 AB ELMOTORcentralen, Skellefteå, Tel: 0910 – 130 88 www.elmotorcentralen.se

NYA NISSAN NAVARA. NATURALLY CAPABLE.

www.yit.se

KAMPANJBIL NISSAN NAVARA S E FRÅN 323 280 kr Nu 299 000 kr exkl. moms  171 hk/403 Nm  2-zoners klimatanläggning ACC  System med inkopplingsbar fyrhjulsdrift, elektroniskt styrd fördelsningsväxellåda med lågväxelläge  Kåpa lackerad, 3 luckor defroster bakruta  Frontbåge med tre x-traljus  Elektronisk differentialspärr bak  Regnsensor

ANNONSSIDA

Beroende på modell.

Bil Dahl AB

Tjärnvägen 3 Skellefteå Lars Hedlund 070-851 42 60 Andreas Andersson 0910-71 43 60 Formvägen 6 Umeå Linus Ancoff 090-185003

www.bildahl.se

Månd-Torsd 09-18 Fred 09-17 Lörd 11-14

SHIFT_capabilities Med reservation för ändringar. Garantier: 3 år / 100 000 km nybilsgaranti, 12 års rostskyddsgaranti, 3 års lackgaranti, 3 år / 100 000 km Nissan Assistance. Bilen på bilden är extrautrustad.

Ambition att rädda företaget När ett företag hamnar på obestånd är ambitionen att verksamheten ska leva vidare genom företagsrekonstruktion. – Vi ser om det finns förutsättningar att försöka rädda företaget utan konkurs genom att rekonstruera, se över rutiner, möjligheter

Stort internt nätverk Advokatbyrån Kaiding i Skellefteå är en av sju byråer i Norrbotten och Västerbotten och är med 50-tal medarbetare varav 30 jurister i särklass övre Norrlands största advokatbyrå. Med många jurister i samma byrå finns en bred organisation med bred kompetens och hela det interna nätverket nyttjas för att säkerställa att klientens intressen kommer i första hand. – Vi täcker en stor del av norrland, söder om Umeå och norrut och är en fullservicebyrå med kompetens och erfarenheter från all typ av juridik, säger Lars-Håkan Lindberg. Text & foto: Björn Palovaara

Lars-Håkan Lindberg har under årens lopp förvaltat 300-400 olika konkurser i små och stora företag i de flesta branscher. - Jag har stor respekt för företagare, säger han.

KAIDING Advokatbyrån Kaiding är övre Norrlands största advokatbyrå med ca 50 medarbetare på sju kontor i Västerbotten och Norrbotten. Advokatbyrån grundades 1956 i Skellefteå. Kontor finns på orterna Skellefteå, Luleå, Piteå, Gällivare, Umeå, Haparanda och Kalix. Advokatbyrån Kaiding har många erfarna affärsjurister som kan hjälpa dig och ditt företag med företagets alla juridiska problem. På de flesta rättsområden har Kaiding den juridiska kompetensen. Om det finns behov av specialistkompetens som de själva inte har, hämtas den i deras breda kontaktnät.

Advokatbyrån Kaiding Besöksadress: Nygatan 40B, Skellefteå Telefon 0910-73 84 00

ANNONSSIDA

Under 90-talets obeståndsvåg handlade advokatbyrån Kaiding flest konkurser av alla advokatbyråer i landet. – Då bestod 80 procent av våra intäkter från konkursärenden. Vi samlade samtidigt på oss en bred och djup kompetens av att hantera konkurser i såväl små som stora företag med internationell verksamhet.

till ackordsuppgörelser och kanske komplettera med ny kompetens. Finns däremot inte förutsättningarna att driva företaget vidare blir det konkurs. Lars-Håkan är delägare i byrån sedan 1990. Med sina snart 25 år i byrån har han förvaltat 300-400 olika konkurser med företag från de flesta branscher. – När man går in som konkursförvaltare tar man över verksamhetens ansvar som VD och styrelse haft. Därmed har jag under årens lopp satt mig in i många vitt skilda företag och lärt otroligt mycket. Jag vill framhålla att jag har stor respekt för företagare. De har en mycket stor betydelse för samhällsutvecklingen, säger han.

FAKTA

Finanskrisen och en lågkonjunktur i antågande riskerar medföra att många företag hamnar på obestånd de närmaste åren. Advokat Lars-Håkan Lindberg på Advokatbyrån Kaiding i Skellefteå ser vissa likheter nu som inför 90-talets konkursvåg. – Jag hoppas innerligt att det inte blir en lika djup utslagning som då. Men på Kaiding är vi väl rustade med vår breda erfarenhet av konkursärenden, säger han.

NÄRINGSLIV SKELLEFTEÅ

Kaiding står rustade för ny konkursvåg

www.kaiding.se

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

29

Gällivare har bästa tillväxten i landet

Roland Sigbladh, UC, Harry Karlsson, lokal ordförande i Företagarna, Tommy Nyström, kommunalråd, Lars Jagrén, Företagarna Riks samt PA Hydraulservices ägare Lars Gustafsson gläds åt utvecklingen bland småföretagen i Gällivare. Foto: Mats Hillblom, imega television

Företagen i Gällivare har de senaste fem åren den överlägset bästa tillväxten i landet. Det visar den mätning som affärs- och kreditupplysningsföretaget UC tillsammans med Företagarna genomfört bland alla Sveriges aktiebolag. – Det är en sak för företagen att lyfta sin kommun genom höga tillväxttal under ett givet år. Det är något helt annat att göra det år efter år, vilket är fallet i Gällivare, kommenterar Roland Sigbladh, UC. GÄLLIVARE.

Undersökningen resulterar i utmärkelsen Årets Företagarkommun och mäter den lokala tillväxten hos aktiebolagen i Sveriges samtliga kommuner, vilket motsvarar drygt 273 000 företag. Mätningen baseras enbart på fakta eftersom det som ligger till grund för mätningen är företagens egna årsredovisningar. Det som

mäts är förändringar i företagens omsättning, resultat, kreditvärdighet samt antalet aktiebolag i kommunen. – Ser vi till resultaten över de fem åren vi genomfört mätningarna hamnar Gällivare på en överlägsen första plats. Man har hela tiden haft bra placeringar, bäst var man 2007 med en åttondeplacering, säger Roland Sigbladh. De små aktiebolagen i topp De flesta aktiebolag i Sverige är ganska små företag, medelomsättningen bland landets aktiebolag var 2007 drygt 1,5 miljoner kronor och den genomsnittliga vinsten 80 000 kronor. Och i Gällivare är det just bland de mindre aktiebolagen som vi hittar den största tillväxten. – Som representant för småföretagare är jag oerhört glad eftersom detta visar att det går bra för våra medlemmar. Det är imponerande att de vågar satsa, ibland med hus och hem som insats, säger Harry Karlsson, ordförande för lokalföreningen Företagarna i Gällivare. Presentationen av årets utmärkelse ägde rum hos företaget PA Hydraulservice. Ett

bolag som är ett lysande exempel på den fina och stabila tillväxt som finns hos företagen i kommunen. – Visst är det kul att de valde just oss. Vi har väldigt mycket att göra just nu och jag tvingas till och med att tacka nej till jobb, berättar Lars Gustafsson, ägare till PA Hydraulservice. Stolt kommunalråd Representanter för Gällivare kommun fanns givetvis på plats för att gratulera. – Jag är stolt ända in i hjärteroten. När det går bra för näringslivet så går det bra för hela kommunen. Jag blir också glad när jag hör att det handlar om framgång hos våra småföretag, de är något av hjältar i kommunen, kommenterar kommunalrådet Tommy Nyström. – PA Hydraulservice symboliserar tillväxten i Gällivare på ett utmärkt sätt och lika glädjande är det att företag i andra branscher skjuter fart, exempelvis handeln, avrundar kommunens utvecklingschef Ulf Hansson. l N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

31

Vi har ett brett sortiment av världens varmaste jackor! Canada Goose hittar du på www.wildmarksshopen.se

Julkort Visa din uppskattning gentemot anställda och trogna kunder genom att skicka ett julkort!

God Jul God Hju

önskar D

l

äckpolarn

a

Då det finns mycket annat att hinna med är det lätt att glömma bort att skicka julkort. Hör av dig till oss så utformar vi ett personligt julkort till ett bra pris. Vi kan underlätta jobbet ytterligare genom att adressera och skicka ut dem direkt.

Vi önskar eder alla en fröjdefull jul! 0920-100 52

www.wildmarksshopen.se

070-532 98 08 / 0923-756 00 www.reklamguidenkalix.se

Med Mediabyrå diabyr yrå å

JULBORD 2008 KUKKOLAFORSEN FAMILJEJULBORD

Tornedalskt julbord med fisk som specialitet. December: 6-7, 13-14, 20-21 Lördag: kl. 14 & 17 Söndag: kl. 13 & 15.30 Pris: 380:Barn: 0-6 år gratis, 7-12 år halva priset Barnrum med film och leksaker

Julfest i strålande miljö Passar för grupper 20 - 150 personer

Ni börjar med en rykande varm lingonglögg. Julbordet med Tornedalska specialiteter. Fiskutbudet är stort med lokala variationer på sik, lax, löja, nätting. Efter maten serveras kaffe och olika desserter samt kakor. Företag: 304:- +moms, Privatpersoner 380:-

JULBORD MED BASTUBAD - det heta, oslagbara alternativet Passar för grupper 8 - 20 personer

Kombinera många bra saker! Julbord, Sveriges bästa bastu, avslappning, underbar utsikt. I vår bastuanläggning kan man njuta fullt ut. Ni kombinerar julbord med bastu och på vår terrass, med utsikt över älven och Finland, står den varma tunnan redo för ett dopp. I relaxen kan ni njuta av mat och dryck hela kvällen Företag: 562:-/p +moms, Privatpersoner 660:-

Julbordslunch

Varje onsdag – fredag 10 dec – 19 dec, kl. 12.00 – 14.00 Företag 180:- +moms, Privatpersoner 225:Köp ett presentkort som julgåva!

Kukkolaforsen Turist & Konferens Kukkolaforsen 184, 953 91 Haparanda tel +46(0)922-31000, fax +46(0)922-31030 [email protected], www.kukkolaforsen.se

Löjromstider About quality foods: Vendace Roe from Northern Sweden (Kalix Löjrom) http://aboutqualityfoods.blogspot.com/2007/11/vendace-roe-from-northern-sweden-kalix. html Kalix löjrom kan få EU-skydd - - Nyheter - Piteå-Tidningen http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4055223 Romantisk middag: Koriandergravad laxtartar med Kalix löjrom http://recept.nu/1.130361/norbert_lang/forratter/ﬁsk_skaldjur/koriandergravad_laxtartar_med_kalix_lojrom Kalix löjrom till EU - - Nyheter - Norrländska Socialdemokraten http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleID=3580871 Tomas Riklund AB - Festival för Kalix röda guld på Grand Hôtel i http://www.newsdesk.se/pressroom/tomas_riklund_ab/pressrelease/view/festival-foer-kalix-roeda-guld-paa-grand-htel-i-stockholm-243399 Attraktiva norrbotten » Kalix löjrom till EU http://norrbotten.se/2007/10/kalix-ljrom-till-eu/ Löjrom från Kalix ska förklaras som äkta - sr.se http://www.sr.se/cgi-bin/norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=974142 Produktinformation om bla. rom, gåslever och anklever från Scandiaﬁsk http://www.scandiaﬁsk.se/SE/catalog/prodinf.php Foodnet http://www.foodnet.se/iuware.aspx?pageid=2128&ssoid=68353 Swedish kaviar Kalix löjrom http://www.tantamanni.com/kalixlojrom.htm Svensk Export - Senaste Nytt http://www.swedishtrade.se/svenskexport/nr1_2005/kalixrom.aspx mentoronline.se - Näringslivets branschnyheter http://www.mentoronline.se/iuware.aspx?pageid=3172&ssoid=68401 Stortorgskällaren Stockholm Middag http://stortorgskallaren.gastrogate.com/page/4 Lantbruk - Störst på jord, skog och landsbygdens affärer http://www.lantbruk.com/Article.jsp?article=37066 mm..............

Nu vet alla hur kvatitet stavas...

Kalix löjrom

P O R T R Ä T T E T elisabeth nilsson T E X T: R E I N H O L D A N D E F O R S

Bergsingenjören Elisabeth Nilsson trivs i den glödheta stålindustrin Bergsingenjör är inget för tjejer. Det fick Elisabeth Nilsson veta när hon pratade med den manlige syo-konsulenten på gymnasiet men hon var så fascinerad av de möjligheter som en sådan utbildning skulle ge att hon tillsammans med en tjejkompis trotsade hans ord. – Det har jag aldrig ångrat, säger hon.

PORTRÄTTET.

Sedan 2005 är Elisabeth Nilsson vd för Jernkontoret, stålindustrins branschorganisation, och före det förknippades hon sedan början av 1980-talet med stålkoncernen SSAB. I början av 1990-talet lämnade hon SSAB i Luleå, där hon varit chef för stränggjutningen i sex år, för en liknande chefsbefattning på SSAB i Oxelösund. Elisabeth bor i Nyköping och har en övernattningslägenhet i Stockholms in-

34

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

nerstad för att underlätta vardagen. Det är tio mil enkel väg till Nyköping från hennes nuvarande vid Kungsträdgården. Med jämna mellanrum åker hon upp till norra Sverige och nyligen var hon föreläsare vid IUC Norrbottens tillväxtseminarium i Piteå. – Ett fantastiskt initiativ. Den här typen av mötesplatser är viktiga, här får företrädare för olika branscher möjlighet att lära av varandra, få inspiration och idéer. Hon säger att det är i mötet mellan människor som kreativiteten blomstrar, speciellt när man träffas över branschgränser och har fokus på både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. För hennes bransch, stålindustrins, är det synnerligen viktigt att tänka strategiskt och långsiktigt. De stora investeringarna får man leva länge med även om man hela tiden finjusterar tekniken och affärsplanerna. För att referera till det nämnda seminariet så tycker hon att det är viktigt att sprida kunskaperna till så många som möjligt, att kanske ha flera seminarier så att inte avståndet ska vara en hämmande faktor

för deltagande. Kunskapsbryggor mellan branscher skapar nya tankar och ger en korsvis befruktning som ofta leder till nya produkter och tjänster. Vad kan stålindustrin lära av besöksnäringen? – Besöksnäringen har bättre kunskaper om hur man attraherar människor. Vi vet att det inte är lika lätt att rekrytera kvalificerat folk till bruksorter som ligger långt från storstäderna, mycket beroende på att man inte vet hur det ser ut där och hur det är att leva där. En viktig faktor i den här rekryteringsprocessen är kommunikationer, inte minst närheten till flyget, och det arbetar ju besöksnäringen för att förbättra. Vad kan övriga näringar lära av stålindustrin? – Stålindustrin är bra på att samarbeta med sina leverantörer. De stora företagen behöver de mindre som underleverantörer, det kan handla om underhåll, städning, restaurang, tekniska konsulter, managementkonsulter och materialleverantörer.

Att ha ett stort bolag i trakten gör att de regionala och lokala företagen får en bas för sin egen utveckling, och det är också utvecklande att samarbeta med krävande uppdragsgivare som de stora företagen är. Känner du till EPN Partners? – Nej, det gör jag inte. ”EPN Partners AB är sedan ett år en ny stor aktör med norra Sverige som bas, bestående av ett 20-tal små och medelstora företag som tillsammans i olika konstellationer erbjuder spetsteknologitjänster, och som genom sin samverkan blivit en så stor aktör att de är intressanta för stora uppdragsgivare i kampen om de stora offerterna”, får hon till svar. – Det var intressant. När man som liten hittar lämpliga partnerskap ökar möjligheten att offerera mot stora kunder och det blir också lättare för stora kunder att köpa av dem. Hur tänker de stora företagen? – De jobbar mycket med att effektivisera sina inköpsrutiner och tjänster för att i

grunden kunna sänka sina kostnader. Därför är totalentreprenader intressanta, där leverantören tar ansvar för helheten. Det blir för personalkrävande och betungande att själva måsta ansvara för entreprenader där en mängd små leverantörer i olika skeden under projekten ska bidra med sin kompetens och sina leveranser. Från storbolagens sida brukar man ibland kalla det att man vill ha hovleverantörer som tar något sorts huvudansvar för en grupp av tjänster. Hur ser du på universitetens roll? – Den är grundläggande för vår utveckling. Här är det viktigt att landets forskningspolitik utformas så att den gagnar näringslivets utveckling, och det här sliter vi med ständigt. Vi som företräder industrin vill få en bättre balans på universiteten mellan det som kallas grundforskning och behovsmotiverad forskning. Vi tycker att det borde vara mer av det senare. I Sverige pratar vi alltför mycket om grundforskning och för lite om den nytta som bra samverkan kan ge i form av forskningsresultat

som gagnar både industrin, universiteten och samhället. Om jag vore forskare så skulle jag tycka det vore roligare att veta att det är någon som sitter och väntar på vad jag ska komma fram med än om jag i min tysthet sitter och forskar på universitetet. Du säger att ni sliter med frågan – känns det motigt? – Nej, det kan jag inte säga. Vi känner att vi har stöd av näringsminister Maud Olofsson i den här frågan. Det finns hopp och vi ger oss aldrig. Det är också väldigt olika hur universiteten jobbar. Luleå tekniska universitet är ett föredöme när det gäller att samverka med näringslivet. De både ber om och visar på alla sätt att de vill samverka. Du valde att utbilda dig till bergsingenjör i mitten av 1970-talet och då var det inte så vanligt att tjejer valde att utbilda sig i det som på den tiden räknades som traditionellt manliga utbildningar. Hur växte ditt teknikintresse fram?

>>>

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

35

>>>

FAKTA/ELISABETH NILSSON Aktuell: vd för Jernkontoret Ålder: 55

– Det var lite slumpen som styrde mig och min kompis Gun (Berglund, då Viklund) till tekniken. När man startade tekniska högskolan i Luleå kom vi över en broschyr om vad det fanns för utbildningar. Det var många som var intressanta och så kom det en student från högskolan till gymnasiet i Kalix där vi gick och berättade om utbildningen. Jag tyckte det lät så fantastiskt och då beslutade jag mig för att söka till bergsingenjörsutbildningen med sikte på att arbeta med prospekteringsteknik. Jag tyckte det lät spännande att söka efter malm ute i skogen. – Innan dess fanns det många alternativ till utbildningar. Att läsa vidare var självklart och där civilekonomutbildningen var ett alternativ. Jag mins att vi gick till syokonsulenten och berättade att vi tänkte bli bergsingenjörer och gå på Luleå tekniska högskola. Han avrådde oss och sa att det var för svårt för tjejer. Jag vet inte om han tyckte att vi är mindre begåvade eller vad det var. Intresset kanske startade tidigt där du som liten samlade på småstenar i hembyn Sören och ute i den norrbottniska skärgården utan en tanke på att du en dag skulle bli bergsingenjör. – Jo, så är det nog. Jag upptäckte under utbildningen att det här med att springa ute i skogen och söka fyndigheter var inte lika spännande som att i ett senare led ta hand om alla metaller och mineraler inom processindustrin. Den resa som den unga blonda gymnasieeleven Elisabeth gjort från vanlig grundskoleelev till en spännande utbildning på universitetet och senare jobb inom storindustrin kan tjäna som förebild för många ungdomar, både pojkar och flickor. Det är många som idag går omkring och undrar vad de ska bli ”när de blir stora”. Växte ditt intresse under utbildningen? – Det gjorde det. Som alltid är det vissa saker som är roligare än andra men jag minns att ju mer tillämpade saker vi läste om, desto roligare var det. Rekrytering av ny arbetskraft är en kritisk framgångsfaktor för både gruv- och stålindustrin om man ska klara av de kommande utmaningarna. Hur agerar ni för att ungdomarna ska välja utbildningar som leder till era branscher? – Om man ska prata om kortsiktiga insatser så tror jag att besök på gymnasieskolor är viktiga och att tekniska universitet och stora företag tar sig tid att bjuda in ungdomar till sina utbildningar och arbetsplatser. Som 17-18 åring är det svårt att ha insyn i vad vi gör så därför är det viktigt att ungdomarna får känna på miljön och får besvarat sina frågor. Där får

36

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Bor: Nyköping och Stockholm Familj: Gift med Arne Andersson, syster samt bror med familj Född: Sören, Kalix kommun Utbildning: Bergsingenjör, Luleå tekniska högskola Första anställning: Forskningsingenjör laboratorium NJA Luleå 1976 Chefsbefattningar: chef Stränggjutning SSAB Luleå 1985-91, chef Stränggjutning SSAB Oxelösund 1991-96, chef Miljö och arbetsmiljö SSAB 1997-2001, vd SSAB Merox 2001-2004, enhetschef avd Metallurgi och medlem företagsledningen SSAB Oxelösund 2004-05, vd Jernkontoret 2005Styrelseuppdrag: ledamot Sjöfartsverket 1996-2006, ordförande arbetsgruppen Safety and health inom International Iron and Steel Institute i Bryssel 1999-2002, ledamot Euromaint 2004-06, ordförande Stiftelsen Svensk Järn och metallforskning 2005- , ordförande Stiftelsen för Metallurgisk forskning (MEFOS) 2005- , vice ordförande Centrum för högpresterande stål (CHS) 2005- , ledamot Brinellcentra KTH 2006-2008 , ledamot Forskningsbolaget Swerea 2006-, ledamot Järnverksföreningen 2006- , ledamot Bergshandteringens Vänner 2006- , Medlem i regeringens Globaliseringsråd

Svenskt specialstål är världsledande.

Övrigt: Lektor Mineralteknik Luleå tekniska högskola 1978-82 Fritidssysslor: Löptränar, gympar, vandrar, paddlar, långfärdsskridskoåkning, går på konserter och opera, umgås med släkt och vänner, resor Dröm: Är mycket nöjd med livet och drömmen är att jag och mina närmaste ska vara friska och leva länge och kunna ha ett bra liv.

studenter berätta om hur de upplever att gå på ett tekniskt universitet och de färdiga ingenjörerna om hur deras vardag ser ut. Jag tror också att när de ser möjligheterna inom vår bransch så upptäcker de hur spännande deras framtid kan bli. Det finns många olika sorters ingenjörsuppgifter som passar i stort sett alla. Hur kom det sig att du blev chef i en så traditionellt manlig bransch? – Jag ville egentligen inte bli chef. När jag fick frågan så tyckte jag det verkade så svårt och man riskerade att få mycket kritik från alla håll. Jag blev ombedd att söka och på den vägen är det men jag ångrar ingenting. Jag minns dock att jag fick stora darren när jag plötsligt insåg att jag var chef men jag har mottagits positivt och dom flesta tror jag inte bryr sig ett skvatt om det är en man eller kvinna som är chef. Så idag uppmuntrar du kvinnor att bli

chefer inom industrin. – Absolut. Det man bryr sig om är hur chefen är, vad det är för kön är ointressant. Krävs det något extra av en kvinna som chef inom industrin? – Nej, det tror jag i grunden inte. Det som är viktigt är att man verkligen engagerar sig i sitt jobb och inte försöker göra om sig själv… för det håller aldrig. Hur kom du in i SSAB? – Sista året på utbildningen kom en man från koksverket och höll föreläsningar på en kurs där han berättade om alla problem de hade på koksverket. Då slog det både mig och Gun att ”dom här måste vi hjälpa” så vi tog kontakt med honom och erbjöd oss att göra ett examensarbete kring deras problemställningar. Då hette det Norrbottens Järnverk och där fick jag också mitt första jobb hösten 1976 som labingenjör, ett par månader innan examen.

Stål är en het produkt.

FAKTA/JERNKONTORET

På 2000-talet har det varit en gigantisk ökning av stålproduktionen i världen med lysande resultat för producenterna. För tillfället är det en liten avmattning men ändå fortsatt hög produktion som branschen tror kommer att hålla i sig de närmaste 3-5 åren.

Det var mycket tal om Stålverk 80 och den visionen klappade ihop strax efter att jag anställts. Man förstod inte alltid vad som hände, man var som i utkanten och såg framtidsplanerna bara krascha. Som en följd av detta kom Björn Wahlström och Ulf af Trolle in för att rekonstruera hela svenska stålindustrin. Du återvände till universitetet… – Jo, jag tillfrågades av en professor om jag ville bli lektor på bergingenjörsutbildningen. Vid den här tiden, efter allt som hände kring Stålverk 80, var jag tveksam till om jag hade en framtid inom stålindustrin. Det var dåliga tider så jag accepterade att börja jobba på universitetet. .. och så återvände du efter fyra år till SSAB. – Jag längtade tillbaka till industrin. Det passade mig bättre, det var så mycket roligare, tyckte jag. Inom industrin var

Jernkontoret är stålindustrins branschorganisation, med huvudkontor i Stockholm, bildades redan 1747 och är därmed en av landets äldsta i sitt slag. Jernkontoret ägs av de svenska stålföretagen och företräder dessa i frågor som berör handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter. Utöver detta leder Jernkontoret den gemensamma nordiska stålforskningen, utarbetar branschstatistik och bedriver berghistorisk forskning.

man mindre ensam i sin roll jämfört med universitetet men idag har mycket förändrats, nu är universitetet betydligt närmare industrin. Sedan 2005 är du vice ordförande i Centrum för Högpresterande stål som fokuserar på den svenska stålindustrins framtidsprodukter. – Här sker det en mycket intressant utveckling med många framtidsmöjligheter. Generellt sett händer väldigt mycket inom världens stålindustri, dels är tillväxten fortfarande stark mycket drivet av utvecklingen i länder som Kina, Indien, Brasilien och Rysslandsom vill förbättra sin levnadsstandard. De bygger hus, satsar på infrastruktur för bättre kommunikationer, människor vill ha bilar och andra produkter för ett bättre liv. Det påverkar hela världens efterfrågan på malm och stål. Se bara på LKAB som idag har en helt annan lönsamhet än för bara tio år sedan.

Det som nu händer är att Kina som har världens största stålindustri har kapacitet att exportera och det leder till att det kommer ut mer stål på världsmarknaden. De som klarar sig bäst både ekonomiskt och tekniskt är stora företag som konsoliderar sig för att bli ännu större och de som lyckas utveckla sina produkter. – Den svenska stålindustrin är starkt beroende av exportmarknaden, hemmamarknaden svarar endast för 15 procent av försäljningen. Det innebär att våra produkter ska tåla att transporteras långt och de ska kunna tävla med inhemska produkter på den marknad de ska säljas både vad gäller kvalitet, prestanda, teknisk service och pris. Därför måste vi ständigt specialisera oss, erbjuda produkter som har ett högt förädlingsvärde. Det kan handla om slitstål från Sandvik eller energirelaterade produkter som Ovako levererar. Tiden är förbi när vi kunde konkurrera om volymer på vanliga standardprodukter. l N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

37

Jan Kemi – småföretagaren Stora bilden: Karta och GPS är en naturlig del av Jan Kemis liv, såväl på fritiden som i företagandet. – Naturen är balsam för själen och är en viktig del av livet för att få balansen. Naturintresset ger dessutom en legitimitet och en styrka för mig då det gäller NatureView, och är ju naturligt också en av orsakerna till att jag kan och vill satsa mitt engagemang på detta affärsområde, säger Jan Kemi. Lilla bilden: Den fritid som jag har använder jag till flugfiske så ofta som möjligt. - Efter en fin fiskekväll i Kaitumälven i augusti 05 så fick jag en 3.5kg öring på fluga. text: björn palovaara

GÄLLIVARE. Jan Kemi är sällan utan karta och GPS. Till vardags är det en viktig del av hans levebröd och när han på fritiden ger sig ut i skog och mark är det en lika naturlig och viktig del av packningen. Efter 16 år i förskingringen flyttade Jan Kemi hem till Gällivare 2001. Med sig i bagaget hade han sina företagarplaner och värdefull specialkompetens inom geografisk IT, digitala kartor och GIS som han samlat på sig under åren. Efter 20 år i branschen och projekt med geografiska informationssystem och kartapplikationer, runt om i Sverige och världen har Jan Kemi en gedigen meritlista och ett stort nätverk i Sverige och ute i världen. Han kom tidigt in i utvecklingen i mitten av 80-talet när man inom skogsbruket började använda tekniken. – Min första kontakt med GIS var när jag gick en rymd- och satellitteknikutbildning för civilingenjörer i Kiruna. Så man kan säga att jag var med från början och dessutom varit med om att bredda användningen av tekniken och göra den tillgänglig för allmänheten. Tidigare var det inte möjligt men utvecklingen av handdatorer, GPS och mobilt Internet har de senaste åren gått snabbt fram och gjort detta tillgängligt för en bredare publik, säger

38

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Jan Kemi. Det var 1988 som flyttlasset gick söderut till Falun för arbete på dåvarande Domänverkets dataavdelning, DomänData. Skogsbrukets GIS utveckling var i fokus och man var något av pionjärer i Sverige tillsammans med bland annat Lantmäteriet. I slutet av 80-talet och början av 90-talet var Jan med vid etableringen av ESRIs marknadsledande GIS koncept i Sverige som senare blev ESRI Sweden AB. Flertalet internationella uppdrag Under åren söderut blev det dessutom några spännande internationella uppdrag med naturresurskartläggning och utvecklingsarbete i både Laos i Sydostasien och i Kenya. Andra projekt har varit relaterade till Polen, Ryssland, Finland och Norge. 1989 träffade Jan sin livskamrat och sambo sedan dess, AnnaSofia Mååg och paret flyttade till Göteborg 1997. – När jag tänker tillbaka så var det ändå otroligt vilket förtroende jag fick av min arbetsgivare, jag fick ta med mig mitt arbete och fick även i uppdrag att öppna ett kontor och blev regionområdesansvarig i Göteborg. Men efter några bistra vintrar i Göteborg och när sambon var färdig med sina studier kom tankarna på att flytta norrut. Ville ha natur och årstider närmare – Vi var båda överens om att söka oss till nordligare breddgrader, Göteborg är inte någon trevlig plats vintertid. Östersund var länge

ett hett alternativ med tanke på den fjällnära naturen, vi funderade även på att bosätta oss i Umeå. Tankarna på att starta eget var också allt mer attraktiva och jag hade ju en gedigen plattform att stå på när det gäller IT, GIS och diverse utvecklingsmetodiker. Jan började förbereda sig för en företagsstart och gick en utbildning och så småningom kom paret överens om att sätta sina bopålar uppe i Gällivare. – Släkt, vänner, närheten till naturen och fisket var det som var avgörande, säger Jan. Knöt näven i byxfickan – Något som är värt att nämna så här i efterhand var när jag förberedde flytten och företagsstarten så fick jag en intressant tankeställare av en företrädare för den kommunala utvecklingsorganisationen i Gällivare. Personen rekommenderade mig att fundera på saken och sa att GIS relaterad affärsutveckling inte hade en naturlig plattform i en kommun som Gällivare där de tyngre basindustrierna traditionellt dominerar. Jag blev väldigt fundersam och hade jag haft en svagare karaktär så hade nog inte flytten hem till Gällivare blivit av. Men jag blev enbart mer taggad av detta och knöt näven i fickan och tänkte: jag ska nog allt visa att det kan fungera. Jag gillar utmaningar och min satsning har gett ett väl fungerande företag, som samtidigt satt kommunen på kartan vid ett antal tillfällen i olika media. Det första företaget ProGIS Natura starta-

som tänjer på gränserna... FAKTA GIS Geografisk information är all information, data, fakta mm som är lägesbunden, dvs kan knytas till en bestämd punkt på jordklotet med koordinater (x, y, z). Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system som är speciellt effektivt för att hantera information och kartor på följande sätt: • på Web/Internet… • i handdator/mobil… • som traditionella trycksaker… GIS ger följande mervärden till företag, produkter mm: • ökad säkerhet och trygghet… Jan Kemi och AnnaSofia Mååg utanför ”House of Sweden” i Washington, USA där bl a Svenska Ambassaden finns. Bilden är tagen den 25 september i år på invigning/vernissage av utställningen Voices där AnnaSofia deltar med sina verk.

des i Gällivare trots rekommendationen och inriktningen var GIS-tjänster i en relativt bred inriktning. – Jag utvecklade även ett produktkoncept mot golfbaneskötsel, GolfGIS. Ett av de första exempel av GIS-produkter som inte hade den offentliga sektorn som kund utan istället riktat mot privat- och konsumentmarknaden. Snabbt fick produkten10 kunder, varav en var Norges mest exklusiva golfklubb. Attraktiva karttjänster ProGIS Natura såldes och blev ProGIS AB under 2003 i partnerskap med PICAB. Eftersom PICAB hade större fokus mot elkraftsektorn valde Jan att sälja sin del och startade det nya bolaget GeoVision Utveckling AB knappt två år senare. Ett tydligt bevis för Jans starka engagemang är de tre företagsstarterna under 6 år, varav det senaste - Geovision som senaste åren visar på en stark lönsamhetsutveckling. GeoVision har två affärsområden, det ena är konsulttjänster kring projektledning samt produkt- och affärsutveckling med eller utan GIS samt det andra är produkten och varumärket NatureView. Inom NatureView erbjuds karttjänster till företag och organisationer inom turism och friluftsliv. Med den nya tekniken kan natur, kultur och aktiviteter presenteras på ett proffsigt och attraktivt sätt med elektroniska upplevelseguider med karta, GPS och multimedia i handdatorer. – Jag har haft flera gedigna uppdrag och kunder både inom det privata näringslivet och offentlig sektor. Till exempel InternetBay med

mycket högkvalificerade uppdrag kring affärsoch exportstrategier samt TANNAK AB vad gäller ett djurspårningssystem. Andra aktuella kunder är bland annat turismföretagen ICEHOTEL och Björkliden Fjällby samt offentliga intressenter som Sametinget, Länsstyrelsen och olika kommuner. Utmaning utveckla i frontlinjen GeoVision levererar sina produkter och tjänster till största del runt om i Norrbotten och i Sverige utanför Gällivare. – Det är ibland svårt att nå fram som småföretagare inom nya kreativa näringar på hemmaplan. Det är kanske så som ordspråket lyder och som många andra företagare berättar – det är inte lätt att bli profet i sin egen stad, säger Jan. GIS är av tradition och hävd ett samhällsfenomen, all utveckling och användning har till stor del skett inom offentliga verksamheter och myndigheter. – Det innebär att offentliga investeringar i kompetens och teknisk infrastruktur, geografiska databaser, osv är gjord i denna sektor och därför är dessa resurser knutna till denna. Konkret innebär det dels att kartdatabaser är svårtillgängliga och dyra och dels att den offentliga sektorn inte alltid ser möjligheterna till företagsdriven innovationsutveckling och tillväxt utanför de egna väggarna, säger Jan. Enorm potential Detta fenomen gäller inte minst i Sverige som har en stor samhällssektor. GIS i samhällsar-

• förstärkt miljö- och naturhänsyn… • förbättrad informations- och presentationskvalitet… • …och därmed också ökad attraktivitet och affärsutveckling. Exempel på användningsområden: Turismnäring. Skogsbruk. Industri (ex yttre miljö, infrastruktur, mm). Kommunal och regional planering.

betet är ett effektivt verktyg för planering och analyser. – Samtidigt är det så att tekniken har enorm potential och kan ge stora positiva effekter inom andra områden, att ge olika typer av utveckling inom många diverse näringsgrenar. Som litet innovativt GIS-företag är det alltså en utmaning att jobba med nytänkande produkt- och affärsutveckling på grund av den starka kopplingen till den offentliga användningen. Jans sambo AnnaSofia Mååg är förutom livspartner även en företagarpartner. Hon är konsthantverkare och jobbar främst med keramik, men även marknadsföringsstöd till Jan med t.ex annonser och grafisk produktion. – Hon är framgångsrik och har uppdrag runt om i Sverige och världen, just nu deltar hon i utställningsturnén Voices i Europa och USA. Vi var båda till New York och Washington för några veckor sedan med det som jag brukar kallas det svenska keramiklandslaget. – Som eldsjälar och företagare inom kreativa näringar funderar vi ibland på var vi bäst kan bo och verka för att fortsätta utvecklas. Ett problem är den s k ”Malmbergssituationen” generellt men speciellt att AnnaSofias verkstadslokaler inom kort kommer att försvinna på grund av LKABs verksamhet i samhället och vi vet ännu inte hur det blir i framtiden. Det finns en viss osäkerhet trots våra positiva framtidsutsikter. Därför håller vi ögonen öppna, men i första hand hoppas vi att vi båda är intressanta i den framtida samhällsutvecklingen i Gällivare som företagare och kreatörer, säger Jan Kemi. l N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

39

Elektronikindustrin vässar text & foto: reinhold andefors

Den regionala elektronikindustrin håller världsklass. I stort sett alla medlemsföretag i elektronikklustret Electropolis har utvecklats starkt på senare år med ökad omsättning och fler anställda men däremot kan lönsamheten i branschen bli bättre. – För att nå dit är det viktigt att vi blir duktigare på att produktifiera, lansera, marknadsföra och sälja produkter, säger Anders Högström, vd för Electropolis AB. Elektronikbranschen andas optimism inför framtiden. Flera elektronikföretag har lanserat och kommer att lansera nya produkter och tjänster som håller mycket hög kvalitet. Det stärker hela branschens anseende. Samarbetsklustret Electropolis har genomgått en anmärkningsvärd förändring på senare år. För fem-sex år sedan var Electropolis ett elektronikprojekt i Kalix som först utvidgades när elektronikindustrin i Luleå och Pajala involverades och nu är den västerbottniska elektronikindustrin på väg in i samarbetet. Electropolis kan redan idag anses ha en regional verksamhet. – Det här är en medveten strategi, vi måste bli större för att kunna skapa fler och effektivare samverkansformer, förklarar arkitekten bakom utvecklingen vd Anders Högström och får medhåll av Östen Hansson, vd för IUC Bothnia som är en viktig samarbetspartner i Västerbotten. Elektronikföretagen i de två nordliga länen har beslutat att skotta igen diket vid länsgränsen och bygga en kunskapsbro för den gemensamma utvecklingen. Måste bli större Om man tittar på regionens elektronikindustri ur ett helikopterperspektiv så är det strategiskt riktigt att bli större – vi behöver bli bättre på att synas när kunder från världens alla hörn söker affärs- och samarbetspartners. Anders Högström gläds dock över utvecklingen. – Det har hänt fantastiskt mycket i våra elektronik under de senaste åren som en följd av ökat samarbete mellan företagen och med sina kunder, samt med universitetet och basindustrin. Både produktägande och producerande företag har höjt sig ett snäpp kvalitetsmässigt.

40

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

– Idag är det intressant för elektronikindustrin i Norrbotten och Västerbotten att samverka och vi har krokat arm med Luleå tekniska universitet, säger Anders Högström. – En avgörande faktor framöver kommer vara att kunna halvera utvecklingstiderna för nya produkter så att de snabbare kommer ut på marknaden. Det minskar utvecklingskostnaderna och samtidigt kan produktägarna snabbare börja tjäna pengar för att kunna fortsätta utveckla sin verksamhet. Hur hittar vi verktyg och designmetoder som hjälper oss att snabbare och smartare kunna lösa framtidens uppgifter? frågade Jerker Delsing, Luleå tekniska universitet, åhörarna.

– Den västerbottniska elektronikindustrin välkomnar ett samarbete över länsgränsen. Många av våra elektronikföretag är precis som Norrbottens världsledande inom många områden, till exempel inom skogsnäringen där skogsmaskinerna fungerar tack vare de datorer och den elektronik som vi levererar till stora företag som Valmet och Komatsu. Ett annat intressant företag är SQS som sedan 1990-talet har tagit fram flera högteknologiska värdetransportväskor, informerade Östen Hansson, IUC Bothnia om.

Anders Högström hoppas att etableringen av ESIS, det regionala innovationssystemet inom elektroniken och inbyggda system, ska öka samverkan inom branschen och skapa korsvis befruktning med annan industri i regionen. En mängd produktidéer kommer att testas och utvecklas i samverkan för att slutligen kunna bli kundanpassade produkter på marknaden. Måste öka lönsamheten – Vi har ett spetsteknologitänkande som överraskar många, säger han. I slutet av året genomför Electropolis i samarbete med IUC Bothnia och Pajala Utveckling en behovsanalys som ska ligga till grund för de kommande tre årens verksamhet. – Vi har haft en positiv utveckling de senaste tre åren och allt tyder på att den här utvecklingen kommer att fortsätta. En viktig framtidsfråga är lönsamheten, den är livsviktig

för den fortsatta utvecklingen. – Vi måste bli bättre på att sälja och här kan vi söka samverkan med besöksnäringen som är duktiga på att marknadsföra och sälja sina produkter. Vi måste komma dithän att alla anställda på företagen ska vara ambassadörer och kunna hjälpa till med att sälja, fortsätter han inspirerad av seminariets tema kring entreprenörskap och samarbetsmöjligheter med upplevelseindustrin. Det gäller att ta fram entreprenören i varje människa. Att utveckla affärstänkandet. Rekrytering till branschen En viktig framtidsfråga är kompetensförsörjningen. – Vi ser en nedgång i antal sökande och tyvärr minskar antalet kvinnliga sökande. Så stor andel som 50 procent färre kvinnliga sö-

sina affärskoncept FAKTA

– Från universitetet vill vi stärka kompetensförsörjningen hos industrin genom att aktivt delta i samarbetsprojekt och genom att forskarutbildad personal anställs hos företagen, berättade Per Lindgren, nyutnämnd professor i inbyggda system vid Luleå tekniska universitet.

Elektronik och Inbyggda system Utvecklingsmöte för entreprenörer 2008 Anders Högström, Electropolis: Elektronik/inbyggda system – utgör en viktig byggsten i framtidens produkter Jerker Delsing. Luleå tekniska universitet: Ett internationellt perspektiv – hur påverkar detta våra regionala företag Östen Hansson, IUC Bothnia: Tillämpning inom olika branscher i Norrbotten och Västerbotten Jerker Delsing: ESIS – ett regionalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system i Norrbotten och Västerbotten

– Det gäller att lämna avtryck i höger hjärnhalva när man ska påverka någon, vare sig det är en kund eller blivande elev till universitetet, sa Ulf Lindqvist, Cascade, och visade prov på interaktiva medier som om de är klokt uppbyggda efter retorikens fem byggstenar och med ambassadörens sju viktiga punkter har förutsättningar att beröra mottagaren.

kande har vi jämfört med för två år sedan. Det här måste vi vända, det är en överlevnadsfråga för branschen, säger Jerker Delsing, professor vid Luleå tekniska universitet. Han och professorskollegan Per Lindgren är djupt engagerade i projektet ESIS, ett regionalt innovationssystem inom elektronik och inbyggda system. – Det här projektet kommer att betyda mycket för branschens utveckling. De närmaste tre åren kommer många miljoner att satsas på olika utvecklings- och forskningsprojekt som identifierats inom branschen, berättade Jerker och Per, som båda ingår i europeiska utvecklingsgrupper kring inbyggda system. Inbyggda system är för många ett okänt begrepp men det är idag den unika tekniken i till exempel våra kameror, bilar, fjärrstyrda dörrar och fönster mm. l

Anders Högström: Behovsdriven utveckling i nära samverkan med elektronikföretag och produktägande företag Per Lindgren, Luleå tekniska universitet: Forskning och kompetensutveckling som stärker företagens konkurrenskraft. Stefan Nordmark, Electrotech: Behov och förväntningar inom elektronikbranschen - några företag ger en bild av sina utvecklingsbehov Ulf Lindqvist, Cascade: Modernt ambassadörsskap ger bättre sälj - reflektioner och exempel på hur modernt ambassadörsskap kan stärka företagets säljprocess och attraktionskraft.

FAKTA Electropolis AB

Medlemsföretagen är

Startades 2002 i Kalix av ett 10-tal företag och det här samverkansklustret inom elektronikindustrin har successivt utvecklats till att bli norra Sveriges motor i branschen.

Abelko Innovation, Luleå Aqeri, Luleå BL Elektronik, Kalix

Klustret arbetar målmedvetet med tillväxtfrågor som ökar branschens omsättning och resultat.

CareTech, Kalix

Framgången skapas av företagen själva som i kreativa nätverk, ofta med företag i andra tillväxtbranscher, samarbetar på både teknik- och affärsområden som leder till bland annat ett ökat produktägande.

ElectroTech, Kalix

Electropolis AB ägs till 50 procent vardera av IUC Norrbotten och Kalix kommun.

Microbit 2.0, Kalix

Styrelseordförande är IUC Norrbottens VD Anders Wäppling.

Orbit One, Kalix

Tillväxtområden för elektronikindustrin är - vidareutveckling av dagens trygghetstelefonitjänster - tjänster inom e-hälsa

CeitaTech, Pajala Cuptronic, Kalix Kablia, Övertorneå Kalix Fiberoptics, Kalix Kalix Electro Design, Kalix Micromakarna, Kalix Rubico, Luleå Samhall, Luleå/Pajala/Överkalix/Kalix Satmission, Kalix TS Signalteknik, Pajala VAZA Elektronik, Kalix

- produkter för processindustrin - It och telekommunikation - kundanpassade systemlösningar mot medieindustrin - vidareutveckling av tillverkningsprocesser.

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

41

– Vi kan jämföra LKAB med små och medelstora företag och varför inte Luleå Hockey. Man måste vilja högre, bli ännu bättre, nå uppsatta mål. En del tycker att det är synd att Johan Harju far till NHL men egentligen borde det vara så att alla spelare i Luleå Hockey ville dit. Då har de tydligt högt uppsatta mål och det stärker dem i deras utveckling, inledde Lars-Eric Aaro, vice vd i LKAB paneldebatten där även Maud Spencer, Svalson, Katarina Delsing, Digiwall, Marie Laestander, Electrotech, Tomas Jönsson, KonfAktiv och Ingemar Kristell, Tjuonajokk, deltog.

Teknisk industri + Upplevelseindustri = SANT TEXT & FOTO: REINHOLD ANDEFORS

– Dom tyckte vi var modiga som försöker sammanföra teknisk industri med upplevelseindustrin men jag tycker att det här seminariet har gett mersmak, sammanfattade Anders Wäppling, vd för IUC Norrbotten, det tvådagars seminarium som hölls i Piteå i mitten av oktober. PITEÅ.

Arrangörerna till det årliga seminariet, som gick under rubriken Utvecklingsmöte för entreprenörer 2008, fick många lovord för det intressanta och omfattande programmet där flera tillväxtbranscher samlats för att knyta band, både vänskaps- och affärsrelaterade band. – Inom IUC Norrbotten jobbar vi för att

42

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

maximera tillväxten och det åstadkommer vi genom att bygga tillit hos alla som vill vara med och utveckla regionen, fortsatte Erik Björkman, styrelseordförande i IUC Norrbotten. Han kunde också berätta att IUC Norrbottens vision att bli bästa tillväxtregion inom EU år 2013 inte längre är en vision, nu är det ett mål. Framtida storinvesteringar – Vi har bestämt oss och vi känner att vi har förutsättningar att förverkliga det målet, fortsatte Eric och skickade passningar till det fruktsamma samarbetet mellan industrin och universitet, ett samarbete som nu kan utvecklas ytterligare när upplevelseindustrin involveras i utvecklingen. I norra Sverige känner vi inte av den annalkande lågkonjunkturen på samma sätt som

många andra gör, och det kan vi mycket tacka de stora investerarna som har sin bas i länet. Vid seminariet presenterades framtidsplaner med investeringar på uppemot 100 miljarder kronor, enbart inom gruvnäringen och den energirelaterade industrin. Investeringsprognoser i grova drag: LKAB

15-20 miljarder (högre beloppet innehåller infrastruktur)

Boliden

5-6 miljarder

Northland 15–25 miljarder (högre beloppet innehåller infrastruktur) Vattenfall 5-10 miljarder Vindkraft

ca 50 miljarder

Till detta kommer investeringar inom SSAB, länets tre pappersbruk, Banverkets på Haparandabanan och övriga industrisatsningar.

– Vi vill vara ett nyttigt universitet som gör skillnad, sa Pia Sandvik Wiklund, rektor vid Luleå tekniska universitet, och berättade om den modena behovsinriktade tekniska forskningen med många samarbets- och nätverkskopplingar till näringslivet.

– Jag tycker det är dags att vi byter ut länsbeteckningen Norrbotten mot Swedish Lapland. Inom besöksnäringen jobbar vi stenhårt för att få kunder från när och fjärran till Swedish Lapland och när dom väl kommer hit så landar dom i Norrbotten, förstår ni problematiken, föreslog Tomas Jönsson, vd för konferensarrangören KonfAktiv i Luleå.

– Den modell som Toyota lanserat för att optimera sin produktion tjänar som föredöme för alla branscher och enskilda företag som vill utveckla sina affärer, konstaterade Hans Reich, professor vid Chalmers i Göteborg och uttalade sig positivt för det utvecklingsarbete kring Lean Production som IUC Norrbotten tillsammans med universitetet introducerar i småföretagandet.

– Vi har haft en osannolik tillväxtökning för medlemsföretagen i IUC Norrbotten där lönsamhetsförbättringen för perioden 2003-2006 var så hög som 480 procent, och den positiva utvecklingen håller i sig, berättade Eric Björkman och Anders Wäppling, IUC Norrbotten.

– Var inte turistguide själv utan anlita proffs, det kostar lite men ger så mycket, tipsade entreprenören Ingemar Kristell från Camp Tjuonajokk som inte vill ha väg till sin anläggning (då lägger han av) eftersom deras kunder söker en plats på jorden där de slipper ettriga telefonsignaler och stressiga vardagssituationer.

– Det var ett mycket intressant seminarium där besöksindustrin tipsade oss som jobbar nära den tunga industrin om hur vi kan agera för att nå kunderna och hur vi kan samverka i framtiden. Vi fick också ta del av väldigt stora investeringsplaner som LKAB, Vattenfall och vindkraftindustrin har i sina flerårsplaner, mycket intressant, sammanfattade Staffan Granström, vd för det länsövergripande samarbetsnätverket EPN Partners AB som består av ett 20-tal spetsteknologiföretag. Här i samspråk med Lars-Eric Aaro, vice vd för LKAB och gruvkoncernens teknikoch affärsutvecklingsdirektör.

– Jag tror inte på lågkonjunkturen, om vi inte pratar om den så försvinner den, sa Maud Spencer, vd för Svalson i Öjebyn, och det fick många seminariedeltagare att räta på ryggen, höja blicken och bortse från allt snack om finanskriser och försämrade villkor för framför allt exportindustrin.

– Jag bjuder in viktiga kunder att delta under stora skidtävlingar, tipsade förre storrännaren Christer Majbäck, sedan drygt tio år egenföretagare inom skidvallabranschen i det egna företaget SkiGo med 14 anställda, om hur han skapar förtroendefulla relationer med sina kunder. Här ses han i samspråk med Wigert Engström, en av arrangörerna inom IUC Norrbotten.

Reportaget om seminariet fortsätter på nästa sida

>>>

N Ä R I N G S LI V I NOR R NO V E M B E R 2 0 0 8

43

>>>

FAKTA Utvecklingsmöte för entreprenörer 2008 Pia Sandvik Wiklund, Luleå tekniska universitet: Ger samverkan med universitetet fler affärer?

Jag tycker det är dags att vi byter ut länsbeteckningen Norrbotten mot Swedish Lapland.

Tomas Jönsson

Jag tror inte på lågkonjunkturen, om vi inte pratar om den så försvinner den.

Maud Spencer

För att göra avtryck hos kunderna ska ni lära er att skapa känslor genom att klä produkten eller upplevelsen med en berättelse.

Hans Gelter

Meg Tiveus, IUC Sverige och Anders Wäppling, IUC Norrbotten: Norrbottens industriella utveckling avgörande för Sveriges förutsättningar. Panelsamtal ”Lyckade affärer” med Maud Spencer, Svalson, Katarina Delsing, Digiwall, Marie Laestander, Electrotech, Lars-Eric Aaro, LKAB, Tomas Jönsson, KonfAktiv och Ingemar Kristell, Tjuonajokk Lars Gustafsson, Vinnova: Små innovativa företag är Sveriges framtid Hans Reich, Produktionslyftet: Hur arbetar världens mest framgångsrika små- och medelstora företag? Hans Gelter, Luleå tekniska universitet: Storytelling för bättre affärer - lär dig använda berättelser, det goda värdskapet och kultur när du gör affärer – presentation av några effektiva verktyg för att vårda kundrelationer och utveckla företag - ett upplevelsebaserat verktyg att kommunicera bättre med dina kunder - men vilken historia ska jag berätta? Jonas Johansson, Heart of Lapland: Värdskap Pia Areblad, Skådebanan Västra Götaland: Kultur för företagsutveckling - hur kan en tonsättare generera tillväxt i ditt företag?! Andrea Swensson, Mingelakademien: Mingelskola för fler givande möten - hur kan det personliga mötet bli en vinnande affär? Christer Majbäck, Linda Frohm och Elin Lundberg: Kundvård och sälj

Process/energi/gruvindustri – produkter och tjänster Jonas Lundström, Northland Resources: Vi är intresserade av ett nätverk av underleverantörer Erik Persson, Energiska Piteå: Hur skapar energin tillväxt i små- och medelstora företag? Christer Ljunggren, Vattenfall: Kommande vattenkraftinvesteringar i norr

– Vår framgång har varit att korsbefrukta en klättervägg med dataspelstekniken och det har öppnat helt oanade möjligheter för oss där vi till exempel använder design, ljud och ljus i vår produktutveckling, berättade entreprenören Katarina Delsing, DigiWall, och visade moderna klätterväggar som framför allt ungdomar fascinerades av.

– För att göra avtryck hos kunderna ska ni lära er att skapa känslor genom att klä produkten eller upplevelsen med en berättelse. Då är det lättare att komma ihåg budskapet, sa Hans Gelter, lektor vid Luleå tekniska universitet som föreläste under rubriken ”storytelling”.

Anders Lundgren, LKAB: LKABs investeringsplaner Peter Johansson, Eurocon: Nycklar för tillväxt Johan Hedlin, Jan Kemi, Internet Bay: InternetBay Export Office – en ny säljkanal mot internationell marknad Staffan Granström, EPN Partner: Nätverk av företag som kan ta stora funktionsåtaganden

Industriellt byggande, produkter, komponenter och inredning Hans-Erik Johansson, Sveriges Träbyggnadskansli, Börje Pihlqvist, TMF, Staffan Brege, Linköpings universitet: Trender och tendenser inom träbyggande och inredning av interiöra miljöer Lars Stehn, Luleå tekniska universitet: Industriellt byggande skapar många möjligheter för träbranschen - hur kan Norrbottens träindustri dra nytta av projekt TräIN? Olle Hagman, Luleå tekniska universitet: TräCentrumNorr och dess arbete för träindustrin Christer André, Kurt Hempele, IUC Norrbotten: Norrbottens träföretagare har pekat ut sex insatsområden som speciellt viktiga för att driva utvecklingen framåt - workshops i grupper Kenth Nilsson, Ola Magnusson, IUC Norrbotten och Kjell Rask, Luleå tekniska universitet: Våra lönsammaste företag använder Lean Production – nu öppnas dörrarna för fler - exempel och erfarenheter från produktionsutveckling i norrbottniska företag som samverkar

Högpresterande stål Elisabeth Nilsson, Jernkontoret: Omvärld och konkurrenskraft – i den globala konkurrensen måste svensk stålindustri skapa konkurrenskraft genom utveckling av högteknologiska produkter i samverkan mellan basindustri, SME och forskning Mats Oldenburg, Luleå tekniska universitet: Centrum för Högpresterande Stål presenterar sin verksamhet inom forskning för tillväxt Jan Marcusson, Nils Svanljung, Luleå tekniska universitet: LTU Innovation

– Om man bor i ett landskap med så oerhört starka naturliga förutsättningar som ni har, med basindustrier och ett universitet som ingen kan ta ifrån er, då ska ni skatta er lyckliga. Dom säger att den industriella lågkonjunkturen kommer under 2009 men jag tror inte den når er fullt ut så jag tycker ni ska låta er självkänsla växa, uppmuntrade Meg Tivéus, styrelseledamot i riksorganisationen IUC Sverige, åhörarna.

44

NÄ RINGS LIV I N ORR NOV EM B ER 2008

Peter Norman, VD Erlandssons: Ett högpresterande stålprojekt - ett projekt som genom forskning och produktutveckling i samverkan med underleverantörer tar fram en konstruktionslösning som uppfyller basindustrins önskemål Göran Berglund, forskningschef Accra Teknik AB: Serietillverkning av spetsprodukter till fordonsindustrin - en resa från forskning via produktutveckling till produktifiering och serietillverkning

Upplevelseindustrin – Besöksnäringen Panelsamtal ”Vill du bli en säljare i världsklass?” med samtalsledaren Tomas Hellgren, Swedbank, tidigare försäljningschef vid Fazer och Carlsberg, Linda Frohm, Hotell Valhall Kalix, Elin Lundberg, student upplevelseproduktion, Luleå tekniska universitet, Tomas Jönsson, KonfAktiv Peder Holmström, Profilhotels Umeå Workshop runt säljsamtalets 8 steg Tomas Hellgren

Vi möter ditt företags olika behov bl.a

REDOVISNINGSARBETEN • LÖNEHANTERING BOKSLUT • DEKLARATION SKATTERÅDGIVNING • BOLAGSBILDNINGAR Vi kan avlasta Dig som företagare genom att hos Dig utföra samtliga ADMINISTRATIVA UPPDRAG

Ragnhild Ahlbäck – en byrå med bred kompetens och personlig service RA Redovisningstjänst AB, Stallarvägen 11A, 982 38 Gällivare Tel 0970-16485 Fax 0970-16486

nader Nybygg gnader g y b l l i t h Om- oc tioner Repara byten Fönster ålning, m , g n i n g Mattläg klinkers ch kakel o

KALIXBLADET DIN LOKALA TRYCKSAKSPARTNER! ANNONSER VISITKORT K U V E R T BLANKETTER STÄMPLAR D I G I T A LT R Y C K ”SKYLTVERKSTAN” SKYLTAR • LJUSLÅDOR BILDEKOR • ROLL-UP • VEPOR BANDEROLLER • FÖNSTERDEKOR DEKALER • AFFISCHER I STORFORMAT • KLÄDTRYCK

KALIX-BLADET Verkstadsvägen 4, ÖVERTORNEÅ, 0927-212 90 070-622 22 37 Peter H, 070-642 84 18 Peter L

MORJÄRVSVÄGEN 13, 0923-157 15 [email protected], www.kalixbladet.se

M A R I E B E R G S V I LT FA R M P R E S E N T E R A R

RYSKA PANSARBANDVAGNAR & AMERICAN BASHKIR CURLY HÄSTAR JER SOM VINTER - DU VÄL YN ÄR BRED, SOMMAR MEN F KOF KIC ING KONFERENS - TEAMBUILD ngbilar, snöskoter...

skärgård. • PBV, bandvagnar, terrä spinnﬁske, ﬂugﬁske, trolling i Kalix älv och ke, Isﬁs • . häst vin, oner med mat och aktiviteter. vilds , hjort ren, • 104 hektar vilthägn med k drift sedan -85. Kapacitet: 4-160 pers ogis Ekol • e... släd och häst u, bast il- maj) 1600:- + moms. fordon • Vedeldad bastu inkl. häst eller pansarbandvagn (apr • Aktivitetsmuseet, Kalixlinjen, 60-talet ag, midd r rätte 3 m, belru Dub : hlon • Exempel: Konferenspaket med triat Tr

NYHET BOENDE!

Timrade stugor nu med öppen spis i varje dubbelrum. Hotellrum med standard – ”Peta in en pinne i brasan”.

Dubbelrum 400:- per person.

VISSTE DU ATT...

• Vi har trådlöst internet • Biograf - festlokal för 200 pers. • 12 ABC-hästar • 60 militärfordon fr 40 - 60-talet. • 2 militära berganläggningar med 160 bäddar.

BO I BERGET

Möhippa - Bröllop. Allt i tre dagar.

AKTIVERA DIG

Vi ordnar aktivitetspaket – en timme – en heldag eller tvådagars paket.

Mariebergs Viltfarm Kalix, 0923-270 66, www.viltfarmen.se, [email protected]

Mer än 200 företag till salu i hela landet www.lania.se

Familjärt- Nostalgitripp En resa i tiden med god mat

Konferens, rekreation, catering, lunchservering, fester, minnesstunder, aktiviteter

Vi värderar och förmedlar företag och näringsfastigheter Kontakta gärna oss för mer information! Länia Norrbotten tel 0980-187 10, 070-554 44 18 [email protected] | www.lania.se

Bokning: 0928-104 03 www.brittaspensionat.se

Välkommen in!

– värderar och förmedlar rikstäckande

AVSÄNDARE: Online Media Publishing Idrottsvägen 5 952 61 KALIX

POSTTIDNING B

Nyhet! Nyhet! Affärsresor Affärsresor som det går som det går att göra att göra affärer på. affärer på. Inget annat sätt lämpar sig bättre för arbete än tåget. Var

hjälper det till att förenkla hela resan från bokning och inköp till

annars finns det så gott om plats att man kan hålla möten och Inget annat sätt lämpar sig bättre för arbete än tåget. Var konferenser medan du reser? Behöver du skicka e-post annars finns det så gott om plats att man kan hålla möten och har X2000 och våra dubbeldäckare trådlöst Internet konferenser medan du reser? Behöver du skicka e-post ombord. Reser du i 1 klass har du gott om utrymme har X2000 och våra dubbeldäckare trådlöst Internet och bra service, dessutom ingår Internet omombord. Reser du i 1 klass har du gott om utrymme bord i priset. På tåget förvandlas restid till aroch bra service, dessutom ingår Internet ombetstid. Har ditt företag ett SJ Företagsavtal så bord i priset. På tåget förvandlas restid till ar-

uppföljning och statistik. Alla resor faktureras på en samlad fakhjälper det till att förenkla hela resan från bokning och inköp till tura och ni får en sammanställning över de mest frekventa uppföljning och statistik. Alla resor faktureras på en samlad fakresorna och hur mycket utsläpp ni har besparat miljön tura och ni får en sammanställning över de mest frekventa genom att välja tåget. Läs mer och ansök om SJ Föreresorna och hur mycket utsläpp ni har besparat miljön tagsavtal på www.sj.se/affarsresor eller ring föregenom att välja tåget. Läs mer och ansök om SJ Företagsförsäljningen på 0771-75 75 55, tonval 5. tagsavtal på www.sj.se/affarsresor eller ring föreVälkommen! tagsförsäljningen på 0771-75 75 55, tonval 5.

betstid. Har ditt företag ett SJ Företagsavtal så

Välkommen!

SJS ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING. BILJETTER KAN DU KÖPA HOS DIN NÄRMASTE RESIA- OCH RESESÄLJARBYRÅ. SJS ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING. BILJETTER KAN DU KÖPA HOS DIN NÄRMASTE RESIA- OCH RESESÄLJARBYRÅ.

SVERIGE PORTO BETALT

Bergsingenjören Elisabeth trotsade fördomarna. Eldsjälar grunden för tillväxt. karta och gps är = SANT. (re) ER PÅ SPECIALIST RE FÖRETA EFFEKTIVA ING

Recommend Documents