DOM

RAPPORT DATUM

2015-03-13

1 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Avdelningen för HR och kommunikation FÖRFATTARE

Madeleine Bergman GODKÄND AV

Martin Holmgren

Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM

R2A

Slutrapport

551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 • Fax: 036-16 57 21 • [email protected] • www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag 08.00-16.30

RAPPORT DATUM

2015-03-13

2 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Innehåll 1 2

Sammanfattning ......................................................... 3 Grundläggande information ........................................... 4 2.1 2.2 2.3

3

Syfte ................................................................................... 4 Förutsättningar och bakgrund ..................................................... 5 Mål ..................................................................................... 5

Kommunikationsstrategi ............................................... 6 3.1 3.2 3.3

4

Vägval och strategier för kommunikationen .................................... 6 Målgrupper ............................................................................ 7 Budskap ............................................................................... 7

Informationsinsatser.................................................... 8 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5

5

Ett nytt koncept – bli nämndeman ............................................... 8 Presumtiva nämndemän ............................................................ 8 Nominerande organ ................................................................. 9 Väljande organ – fullmäktige i kommun och landsting ....................... 10 Media ................................................................................. 10

Hur fungerade insatserna? .......................................... 10 5.1 5.2 5.3

6

Blinämndeman.se ................................................................... 11 Marknadsföring online ............................................................. 12 Epost till kommun- och landstingsfullmäktige ................................ 14

Resultat – effekter på nämndemannakåren ...................... 14 6.1 6.2 6.3

7

Nämndemannakåren har inte blivit yngre ...................................... 14 Fler nämndemän utanför partipolitiken ........................................ 14 Bättre förberedda nämndemän .................................................. 15

Medieanalys ............................................................ 15 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7

Omfattande rapportering om nämndemannavalet ........................... 15 Mycket publicitet rör Sverigedemokraterna ................................... 16 Skarpare tonläge i sociala medier ............................................... 16 Utbredd kritik – frånvarande försvar ............................................ 16 Vad rapporteras om ämnen nära Domstolsverkets informationsuppdrag . 16 Rapportering i lokalpress och smala medier ................................... 16 Kampanjen i sociala medier ...................................................... 17

8 Äldre nämndemän fortfarande överrepresenterade – vad kunde Domstolsverket gjort annorlunda? ............................. 17 8.1 8.2

9

Svårt att hitta nominerande organ .............................................. 17 Svårt att intressera väljande organ ............................................. 17

Breddad rekrytering – tankar inför kommande val ............. 18 9.1 9.2 9.3

10 10.1 10.2 10.3 10.4 10.5

11

Hur långt når man med informationsinsatser? ................................. 18 Bortom kommunikationen ......................................................... 19 Många aktörer men få röster i media ........................................... 19

Projektformalia ..................................................... 19 Organisation och rapporteringsrutiner .......................................... 19 Internkommunikation .............................................................. 20 Utfall kostnader inklusive personella resurser ................................ 20 Kvalitet ............................................................................... 21 Överlämning/leverans av projektresultat ...................................... 21

Bilagor ................................................................ 21

RAPPORT DATUM

2015-03-13

1

3 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Sammanfattning

Domstolsverket fick den 5 maj 2014 i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014. Uppdragets primära syfte var att sänka medelåldern i nämndemannakåren genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ samt till presumtiva nämndemän. Insatserna skulle också leda till att färre nämndemän avslutar sina uppdrag i förtid på grund av att de inte känt till eller inte förstått förutsättningarna. Slutligen skulle de nominerande organen uppmanas att rekrytera utanför den partipolitiska kretsen. Kommunikationsstrategi och informationsinsatser

För att uppnå uppdragets syfte arbetade Domstolverket fram en kommunikationsstrategi för målgrupper och budskap. Viktiga vägval resulterade i att valberedningarna i lokala partier skulle vara en nyckelgrupp och att insatser till presumtiva nämndemän skulle riktas till yngre människor med intresse för politik eller samhälle. Ett nytt koncept för nämndemannamaterial togs fram och användes som en röd tråd i ett antal olika informationsinsatser gentemot olika målgrupper. Insatserna startade i början av september 2014 och pågick under hösten. De främsta aktiviteterna var: •

• • • • •

• •

Webbplatsen blinämndeman.se med information om hur man blir nämndeman, om roll och uppgift, ersättningar, rättigheter och krav. Här finns också kontaktuppgifter till aktuella domstolar och formulär för frågor om uppdraget, liksom film och intervjuer med nämndemän. Annonsering främst i digitala kanaler i syfte att väcka intresse hos presumtiva nämndemän och att locka till besök på blinämndeman.se. Film som varvar korta inblickar i en huvudförhandling i tingsrätt med de tre nämndemännens tankar om sitt uppdrag. Folder med kortfattad beskrivning av uppdraget för presumtiva nämndemän. Brev till valberedningar för att förbereda för kampanjen och för att informera om behovet av balans mellan yngre och äldre nämndemän. Mapp till valberedningar med en checklista för nomineringsarbetet, ett antal foldrar och ett brev med information om åldersfördelningen, tips om hur materialet för nämndemän kan användas samt hänvisningar till kampanjwebbplatsen. Epost till ordförande i kommun- och landstingsfullmäktige med information om åldersfördelningen bland nämndemän. Pressmeddelande som beskrev målsättningen med kampanjen och innehöll statistik över nämndemännens åldersfördelning i Sverige och per domstol.

Resultat - medelåldern har inte sänkts Medelåldern i nämndemannakåren är 57,7 år (2015-03-01). Det innebär att kåren är 1,6 år yngre än vid mätningen i augusti 2014. Men vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet (2011-03-01) har medelåldern i stället ökat med 0,9 år.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

4 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Nämndemannakårens åldersfördelning speglar inte heller Sveriges vuxna befolkning. Andelen nämndemän mellan 18 och 44 år är låg, endast 21 %, jämfört med 44 % i Sveriges vuxna befolkning. Andelen nämndemän över 64 år är i stället hög, 45 %. I Sveriges vuxna befolkning återfinns endast 25 % i denna ålderskategori. Resultat - partitillhörighet och kunskap om förutsättningar

Domstolsverket har inga uppgifter om nämndemäns eventuella partitillhörighet, och kan därför inte mäta resultatet av insatserna gentemot detta mål. Domstolsverket har utvecklat informationens innehåll och spridning, men eftersom nämndemännen är nytillträdda går det inte mäta i nuläget om detta kommer leda till att färre nämndemän slutar i förtid. Medieanalys

Medieanalysen mellan den 1 juli och den 19 oktober 2014 visar att rapporteringen om nämndemannavalet var omfattande. Över 500 artiklar i redaktionella medier i print och på webb förekom under perioden. I analysen ingår också över 1 300 inlägg om nämndemannasystemet som gjordes i sociala medier. En mycket stor del av publiciteten är relaterad till Sverigedemokraterna. Även föryngring av kåren får viss uppmärksamhet, även om den är begränsad. I medieflödet finns en utbredd oförståelse och kritik mot nämndemannasystemet, och mycket få aktörer förklarar eller argumenterar för det. Inför kommande nämndemannaval Möjligheterna att följa upp insatser och effekter kring nämndemannavalet är begränsade, och det är inte möjligt att ge en fullständig bild av vad den uteblivna föryngringen i nämndemannakåren beror på. Erfarenheter från och uppföljningar av uppdraget visar dock att det kampanjartade upplägget fungerade bra för att väcka intresse hos unga för att bli nämndemän. Men för att ändra attityder och beteende hos de nominerande organen hade en kontinuerlig kommunikation med inslag av dialog förmodligen krävts.

Vidare pekar medieanalysen på att ingen av de aktörer som är involverade i nämndemannavalet tar rollen att i media förklara eller argumentera för det nuvarande nämndemannasystemet. Den övervägande negativa mediebilden av nämndemannasystemet kan komma att påverka förtroendet även för rättsväsendet i övrigt. Slutligen är det också möjligt att andra faktorer än de kommunikativa påverkar kårens sammansättning, exempelvis uppdragets förutsättningar.

2 2.1

Grundläggande information Syfte

Uppdragets primära syfte var att sänka medelåldern i nämndemannakåren genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ samt till presumtiva nämndemän. Insatserna skulle också leda till att färre nämndemän avslutar sina uppdrag i förtid på grund av att de inte känt till eller inte förstått förutsättningarna. Slutligen skulle de nominerande organen uppmanas att rekrytera utanför den partipolitiska kretsen.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

2.2

5 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Förutsättningar och bakgrund

Förutsättningar för projektet var de lagändringar som riksdagen antog under våren 2006 i syfte att bland annat skapa en mer allsidig sammansättning av nämndemannakåren. Regeringen uttalade i lagstiftningsärendet (prop. 2005/06:180) att det inför val av nämndemän bör genomföras särskilda informationsinsatser i syfte att underlätta en bredare rekrytering. Efter förlag i en senare proposition (2013/2014:169) har kraven skärpts vad gäller nämndemännens lämplighet. Dessutom har en obligatorisk introduktions- och repetitionsutbildning beslutats av regeringen. I den angivna propositionen aviserades också att Domstolsverket skulle samordna informationsinsatserna gentemot nämndemännen, men att det finns anledning att involvera de enskilda domstolarna i arbetet och att domstolarna bör kunna svara på frågor från potentiella kandidater. Domstolsverket har i samband med nämndemannavalen år 2006 och 2010 haft i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser såväl gentemot de nominerande och väljande organen som gentemot allmänheten, i syfte att få till stånd en bredare rekrytering av nämndemän. Trots tidigare informationsinsatser är äldre åldersgrupper fortfarande överrepresenterade i nämndemannakåren och rekrytering sker i princip enbart inom partierna. Regeringen har därför också 2014 uppdragit åt Domstolsverket att inför nämndemannavalet genomföra särskilda informationsinsatser gentemot såväl nominerande och väljande organ som allmänheten. Enligt regeringen var det angeläget att inför nämndemannavalet år 2014 ytterligare utveckla informationens innehåll och spridning. Regeringsuppdraget i sin helhet finns som i bilaga 11.

2.3

Mål

De övergripande målen för informationsinsatserna var att: • valberedningarna i de politiska partierna på lokal nivå rekryterar nämndemän som har en lägre genomsnittsålder än dagens kår • de presumtiva nämndemännen får god kunskap om förutsättningar för uppdraget och vad uppdraget innebär, vilket gör att de inte avslutar uppdrag i förtid på grund av att de inte haft rätt förväntningar. Informationen skulle också: • innehålla uppmaning till valberedningarna i de politiska partierna på lokal nivå att bredda rekryteringen utanför den partipolitiska kretsen • utformas och riktas till presumtiva nämndemän på ett sätt som stödjer målet om en föryngring • bidra till att befintliga nämndemän känner till de nya regler som gäller för konkursfrihet och utdrag ur belastningsregistret2.

1

Bilaga 1: Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM Information till befintliga nämndemän fanns inte med i uppdraget från regeringen, men ingick i den uppdragsplan Domstolsverket tog fram internt. I rapporten utelämnas därför aktiviteter och resultat för denna målgrupp. 2

RAPPORT DATUM

2015-03-13

3

6 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Kommunikationsstrategi

För att nå målen arbetade projektet fram en strategi för vilka insatserna skulle riktas till, vad budskapet skulle vara till dessa grupper samt vilka viktiga vägval som behövde göras. Samma process gjordes också för den interna kommunikationen som kort beskrivs i kapitel 10.2.

3.1 3.1.1

Vägval och strategier för kommunikationen Var skulle krutet läggas?

Till syvende och sist är det de politiska partiernas valberedningar som nominerar nämndemän, och de bedömdes därför vara en nyckelmålgrupp i informationsarbetet för att åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren. För att en förändring skulle kunna ske behövde gruppen få både fakta och förklaring till varför en breddad kår behövs. För att nå framgång skulle gruppen bearbetas på olika sätt, i olika kanaler och med olika tilltal. Valberedningarna skulle också förses med material som skulle göra det enklare för dem att rekrytera yngre. 3.1.2

Fullmäktige – utövar inte särskilt mycket makt i nämndemannafrågan

Formellt är det kommun- och landstingsfullmäktige som väljer nämndemän. Men i praktiken torde det vara mycket sällan som fullmäktige inte väljer de nämndemän som föreslagits av de nominerande partierna. Bedömningen blev därför att informationen till fullmäktige skulle vara mindre omfattande, och koncentreras till en kort uppmaning om vikten av en breddad kår samt information om nya krav kring lämplighet och behörighet. 3.1.3

Vilka unga kan nås – och vad behöver de höra?

En del av uppdraget handlar om att genomföra informationsinsatser till presumtiva nämndemän i syfte att få fler yngre att bli nämndemän. Vägen för att någon ur allmänheten ska kunna bli nämndeman innehåller många steg: den presumtiva nämndemannen ska uppmärksamma rollen som nämndeman, ta reda på grundläggande fakta för att bilda sig en uppfattning om uppdraget, vilja bli nämndeman, ta kontakt med en valberedning i ett politiskt parti som i sin tur ska nominera denne framför eventuella ”egna” kandidater. Detta är inte omöjligt, men det är en lång väg att gå – i synnerhet om den presumtiva nämndemannen i likhet med 96 % av Sveriges befolkning inte är medlem i ett parti och därmed inte har en naturlig väg till en valberedning. För att alls kunna nå framgång beslöts därför att informationsinsatserna skulle riktas främst till yngre personer som redan är engagerade i eller intresserade av politik eller samhällsfrågor. Informationen till denna målgrupp skulle också visa på vad den enskilde hade att vinna på att bli nämndeman. I stället för att exempelvis bara peka på den viktiga samhällsinsatsen skulle det kunna vara effektivt att poängtera att man genom nämndemannauppdraget får en möjlighet att utveckla sig själv genom att pröva något nytt i annan bransch.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

3.1.4

7 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Att informera under supervalåret

Tidplanen för när informationsinsatserna skulle genomföras berodde på flera olika faktorer. Eftersom uppdraget lämnades till Domstolsverket under våren 2014, var hösten 2014 den tidigaste tidpunkt som kunde komma i fråga. Att lägga informationsinsatserna strax innan eller under valet var inte lämpligt av flera anledningar: valberedningarna skulle då vara helt fokuserade på valet till riksdag/kommun/landsting, media skulle ha fullt upp med samma val och information om nämndemän vid denna tid skulle dessutom förstärka intrycket av att nämndemännen är politiskt tillsatta. Att vänta alltför långt in på hösten skulle inte heller vara lyckat eftersom valberedningarna då redan skulle vara klara med sina nomineringar. Det bestämdes därför att insatserna skulle genomföras i huvudsak under perioden 24 september – 8 oktober.

3.2

Målgrupper

I regeringsuppdraget finns vissa målgrupper angivna. För att kunna bedriva ett effektivt och anpassat kommunikationsarbete har dessa brutits ner till konkreta och specificerade grupper. Nominerande organ De personer inom ett lokalt parti som nominerar nämndemän, ofta medlemmar i en valberedning. Väljande organ

Ordförande i kommunfullmäktige respektive landstingsfullmäktige. Presumtiva nämndemän

Enligt resonemanget under kommunikationsstrategi i avsnitt 3.1.3 specificerades denna grupp till yngre personer som är intresserade av samhällsfrågor. Dessa kan vara medlemmar i ett parti, men behöver inte vara det.

3.3

Budskap

Budskapen beskriver kärnan i den kommunikation som planerades för målgrupperna. 3.3.1

Budskap till nominerande organ

”Det är ni som föreslår vilka som ska bli nämndemän. Ert uppdrag är att se till att de har en förankring i dagens samhälle och att de speglar hela Sveriges befolkning. Nämndemännen påverkar förtroendet för rättskipningen – och ni avgör vilka som kommer i fråga. Här får du hjälp i ditt arbete” 3.3.2

Budskap till väljande organ

”Välj nämndemän som speglar Sveriges befolkning. Nya lagar om lämplighet och behörighet gör att domstolarna behöver uppgifter om nämndemännen så snart som möjligt”.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

3.3.3

8 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Budskap till presumtiva nämndemän

”Ta chansen att byta ut ditt vanliga jobb 15 dagar om året mot att vara nämndeman. Då får du möjlighet att gå in i en ny roll i ett intressant uppdrag. Du dömer i domstol tillsammans med domare. Du utvecklar dig själv samtidigt som du fylller en viktig funktion i samhället.”

4

Informationsinsatser

Informationsinsatserna som beskrivs nedan är indelade efter de målgrupper de riktade sig till. Men i många fall har en viss informationsinsats möjlig effekt även på andra än sin huvudmålgrupp. Till exempel kan webbplatsen blinämndeman.se vara till nytta inte bara för potentiella nämndemän utan också för nominerande organ eller en intresserad allmänhet.

4.1

Ett nytt koncept – bli nämndeman

För att skapa enhetlighet, igenkänning och ett eget uttryck anpassat till kampanjen kring nämndemän togs ett nytt koncept fram. Sammanhållande i konceptet var orden ”bli nämndeman”. De bildade en positiv uppmaning som användes i logotypen och i namnet på webbplatsen. Bildspråket var modernt och relativt ljust, och de personer som förekom på foton hade en god spridning när det gäller ålder, kön och etnicitet. Men eftersom kampanjen vände sig till yngre, är dessa i majoritet. Färger och vissa typsnitt hämtades ifrån Sveriges Domstolars grafiska profil, men konceptet kring nämndemän fick en egen framtoning bland annat tack vare ett tuffare rubriktypsnitt och användningen av mörkt petrolblått som grundfärg.

4.2

Presumtiva nämndemän

Till målgruppen yngre personer intresserade av samhällsfrågor riktades ett antal informationsinsatser. 4.2.1

Marknadsföring

Annonseringens syfte var att skapa intresse bland yngre för att bli nämndemän. Budskapet i annonserna var kortfattat (Byt jobb 15 dagar om året. Bli nämndeman) och annonserna pekade på kampanjwebbplatsen www.blinämndeman.se för mer information. Annonseringen pågick i olika former under drygt två veckor från den 24 september 2014. Valet av kanaler för annonsering utarbetades i samråd med reklambyrå och medierådgivare. Eftersom målgruppen var yngre människor valdes i huvudsak digitala kanaler. I övrigt genomfördes annonseringen i en mix av medier med visst samhällsengagemang, i medier med lokal prägel för närhet till domstol och i medier med tydlig ungdomsprägel. Huvuddelen av annonseringen skedde alltså i digitala medier, både i de rikstäckande webbversionerna av svd.se och dn.se, och på ett 40-tal lokaltidningswebbplatser. Annonsering skedde också i för Domstolsverket nya kanaler: apparna tv.nu och DN.se. Övrig onlinemarknadsföring innefattade annonser på Facebook och sponsrade länkar i Google. Samtliga onlineannonser var utformade på ett liknande sätt.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

9 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Vid sidan av onlinemarknadsföringen genomfördes en mindre annonsering i papperstidningarna DN, GP och Sydsvenskan. 4.2.2

Blinämndeman.se

För att samla all information om nämndemannauppdraget på en plats skapades kampanjwebbplatsen www.blinämndeman.se. Alla annonsering pekade hit, och webbplatsen blev navet i kommunikationen med presumtiva nämndemän. Blinämndeman.se öppnade den 24 september 2014 och är fortfarande i drift. På webbplatsen finns information om vad det innebär att vara nämndeman, fakta om krav och villkor för uppdraget och uppgifter om hur man går till väga för att bli nämndeman. Vanliga frågor samlas på en sida med frågor/svar. För att ge en bredare bild finns också en film om att vara nämndeman och intervjuer med nämndemän och en domare. För att öka tillgängligheten och för att möjliggöra en mer direkt kontakt med Sveriges Domstolar finns möjlighet att söka fram kontaktuppgifter till alla domstolar och i många fall också en namngiven kontaktperson på domstolen. Dessutom finns ett frågeformulär där presumtiva nämndemän kan skicka in frågor till Domstolsverket och sedan få ett personligt svar till sin epost. 4.2.3

Film

För att kunna förmedla en mer personlig och levande bild av nämndemannauppdraget togs filmen ”Att vara nämndeman” fram. Filmen är i första hand avsedd för presumtiva nämndemän, och fungerar som komplement till den mer faktainriktade informationen i andra kanaler. Filmen kan fortfarande ses på kampanjwebbplatsen och på Sveriges Domstolars kanal på Youtube. I filmen följs tre nämndemän under en dag i domstolen. Den varvar korta inblickar i en huvudförhandling i tingsrätt med nämndemännens tankar om sitt uppdrag. 4.2.4

Folder

Syftet med foldern var att på ett kortfattat sätt beskriva uppdraget för presumtiva nämndemän. Den innehöll information om villkor, krav och ramar för nämndemannauppdraget. I foldern fanns också tydliga hänvisningar till kampanjwebbplatsen för mer omfattande information. Foldern skickades bland annat till de nominerande organen, bibliotek och Nämndemännens riksförbund. Varje domstol fick också ett litet antal att placera i väntrum eller reception.

4.3

Nominerande organ

Kommunikationen med partiernas valberedningar på lokalt plan syftade till att uppmana dem att försöka åstadkomma en föryngring av nämndemannakåren och en breddning av kåren utanför den partipolitiska kretsen. Ett syfte var också att informera dem om de regeländringar som rör lämplighet och behörighet. 4.3.1

Brev till deltagare i valberedningar

Brevet sändes ett par veckor innan huvudkampanjen startade. Det höll en formell ton och undertecknades av Domstolsverkets generaldirektör. I brevet framhölls behovet av balans mellan yngre och äldre nämndemän, och texten förbe-

RAPPORT DATUM

2015-03-13

10 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

redde också valberedningarna på den informationskampanj Domstolsverket skulle genomföra. 4.3.2

Mapp med rekryteringsmaterial

Valberedningarna fick också en speciellt utformad mapp med samlat rekryteringsmaterial. Det primära syftet med mappen var att på ett pedagogiskt sätt uppmuntra, stötta och informera inför nomineringsarbetet. Men mappen i sig skulle också förmedla intrycket att nämndemannafrågan är angelägen. Mappen skickades ut lagom till kampanjstarten den 24 september och innehöll ett informativt brev och en checklista till nomineringsarbetet. Checklistan hade ett något mer utmanande anslag och syftade till att påminna om varför det är viktigt med en bred nämndemannakår i takt med tiden. I mappen fanns också ett antal foldrar att dela ut till blivande nämndemän, tips kring hur materialet för nämndemän kunde användas samt hänvisningar till kampanjwebbplatsen.

4.4

Väljande organ – fullmäktige i kommun och landsting

Huvudsyftet med kommunikationen med fullmäktige i kommun- och landsting var att informera om nämndemannakampanjens huvuddrag, nämligen att de nämndemän fullmäktige väljer bör spegla Sveriges befolkning åldersmässigt. Ordförande i landets alla kommun- och landstingsfullmäktige fick därför epost omkring den 24 september. Förutom information om åldersfördelningen bland nämndemän fanns hänvisning till blinämndeman.se. Fullmäktige uppmanades också att så snart som möjligt sända uppgifter om nämndemännen till domstolarna och det lämnades information om varför detta var angeläget.

4.5

Media

Media var inte en målgrupp för informationsinsatserna, utan snarare en kanal som Domstolsverket försökte arbeta igenom. Detta skedde i första hand genom ett pressmeddelande med syfte att bidra till en diskussion om nämndemannakårens sammansättning. Pressmeddelandet gick ut den 24 september och innehöll information om regeringens målsättning samt statistik över nämndemännens åldersfördelning i Sverige och per domstol. Ett stöd till media var också det pressrum som skapades på blinämndeman.se. Här publicerades fakta om regeringens uppdrag till Domstolsverket, statistik och omfattande uppgifter om vem pressen kunde vända sig till i olika frågor.

5

Hur fungerade insatserna?

I regeringsuppdraget finns flera mål, och resultatet för de mål som rör effekten av kommunikationsinsatserna behandlas i kapitel 6. I detta kapitel beskrivs hur kommunikationsinsatserna har fungerat, i termer av till exempel uppmärksamhet eller användning. Resultat redovisas för de insatser som har kunnat mätas.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

5.1

11 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Blinämndeman.se

För att följa upp kampanjwebbplatsen blinämndeman.se har en analys genomförts av It-företaget Knowit. Nedanstående är ett sammandrag av deras rapport, som finns i sin helhet i bilaga 23. Webbplatsen är fortfarande i drift. Den statistik som presenteras nedan baseras på uppgifter från perioden 27 september-31 oktober 2014, vilket var den mest aktiva tiden under kampanjen. På grund av ett tekniskt problem saknas statistik för 24-26 september, alltså de första dagarna av kampanjen. De övergripande tendenser som statistiken visar hade troligen inte påverkats av detta bortfall, men det är sannolikt att exempelvis besöksantalet hade varit något högre. 5.1.1

Besöksstatistik

Blinämndeman.se var välbesökt under den aktuella tiden. Omkring 70 000 användare besökte webbplatsen närmare 88 000 gånger. Eftersom webbplatsen var helt ny och har en relativt sett smal målgrupp är det mycket bra siffror. En genomsnittsbesökare tittade på ungefär tre sidor och var inne på webbplatsen i ca två minuter. Drygt 42 % procent lämnade webbplatsen direkt, vilket är normalt i sammanhanget. Det innebär att bland de som stannade kvar, stannade många betydligt längre än de genomsnittliga två minuterna. Webbplatsen byggdes för att fungera responsivt, vilket innebär att den skalar om för att passa dator, surfplatta och mobil. De flesta, nästan 60 %, gick in via dator, men en stor andel använde alltså mobil (28 %) och surfplatta (13 %). 5.1.2

Hur hittade användarna blinämndeman.se?

Över 60 % av besökarna skrev in den rätta webbadressen direkt i webbläsaren. Det betyder att namnet på webbplatsen, blinämndeman.se, var lätt att komma ihåg från annonser eller annan information. De som inte skrev in adressen klickade på en länk för att komma till webbplatsen. Dessa direktklick kom i första hand från annonser i olika medier. De flesta klick kom i fallande ordning från Google, Facebook, appen dn.se, svd.se, dn.se och appen tv.nu. Tillsammans hade också lokaltidningsannonser ett bra genomslag, men enskilt når ingen upp till ovanstående medier. 5.1.3

Vilka delar av webbplatsen visades oftast?

Den mest populära sidan på blinämndeman.se var startsidan. Det är hit man kommer om man skriver in adressen i webbläsaren, och hit pekade också de flesta annonser. Startsidan hade också lägst avvisningsfrekvens av alla sidor, vilket betyder att den lyckades locka till vidare läsning inom blinämndeman.se. Besökarna gick alltså oftare än annars vidare till andra sidor inom webbplatsen när man började med startsidan. Efter startsidan var ”Så blir du vald” den mest välbesökta sidan, följd av ”Ersättningar och rättigheter”. Men längst tid ägnades åt ”Så fungerar domstolarna”, en sida som innehåller två filmer om hur en tingsrätt respektive förvaltningsrätt fungerar.

3

Bilaga 2: Analys av kampanjwebbplatsen blinämndeman.se, Knowit

RAPPORT DATUM

2015-03-13

5.1.4

12 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Filmen

Som nämnts tidigare finns filmen ”Att vara nämndeman” på startsidan på blinämndeman.se och på Sveriges Domstolars Youtube-kanal. Totalt visades filmen 5 500 gånger till och med den 31 oktober 2014. Filmen är ca fyra minuter lång, och den genomsnittliga visningslängden var drygt 3 minuter. Det är betydligt längre än snittet på Youtube, och betyder att många ser hela filmen från början till slut. De flesta som tittade på filmen (ca 77 %,) var under 45 år, något som ligger väl i linje med kampanjens mål. 5.1.5

Frågeformuläret på blinämndeman.se

Här presenteras en kort sammanfattning av resultatet från det öppna frågeformuläret som fanns på blinämndeman.se. En mer omfattande sammanställning, inklusive ett antal belysande exempel, finns i bilaga 34. Från den 24 september till den 31 december skickades 148 mail med frågor eller synpunkter in via frågeformuläret på blinämndeman.se. Detta var något mer än väntat, och Domstolsverket uppfattar det som positivt. Dels kunde ett antal människor få personlig respons på sina frågor, och dels kunde informationen på webbplatsen förbättras med ledning av den typ av frågor som ställdes. Frågorna som kom in via frågeformuläret rörde många olika områden. Nedan redovisas de huvudsakliga frågeställningarna och andelen av frågorna: • • • • • •

Medlemskap i politiskt parti – 22 % Behörighet och lämplighet – 21 % Praktiska frågor kring sökprocessen – 19 % Rättigheter – arvode, ersättning och ledighet – 14 % Uppdragets omfattning och möjlighet att planera – 11 % Övriga frågor – 13 %

5.2

Marknadsföring online

Domstolsverket har av naturliga skäl inte anledning att annonsera i samband med nämndemannaval särskilt ofta. Därför fanns ingen större erfarenhet att luta sig emot när det gäller marknadsföring online för presumtiva nämndemän. Analysen av onlinemarknadsföringen är därför intressant inte bara som uppföljning av insatserna, utan ur ett framtidsperspektiv. Den statistik som presenteras nedan tar hänsyn främst till klickfrekvens och kostnad per klick. Ett klick innebär att någon klickar på en annons och därmed lämnar den webbplats man är på och i stället hamnar på blinämndeman.se. Klickfrekvens är det totala antalet visade annonser dividerat med antalet annonser som någon klickar på. Klickfrekvensen blir alltså högre ju fler som klickar på en annons i relation till hur många annonser som totalt visades för olika läsare. Klickfrekvensen säger därmed något om hur relevant en annons upplevs för de läsare den exponeras för, och kan vara ett mått på hur väl budskap, målgruppsanpassning och medieval för en viss annons har fungerat.

4

Bilaga 3: Sammanställning inkomna frågor via blinämndeman.se

RAPPORT DATUM

2015-03-13

13 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Däremot säger statistiken inget om kvaliteten på klicken, alltså i vilken grad ett klick på annonsen och ett besök på webbplatsen fick den intresserade att försöka bli nämndeman. Som framgår av genomgången nedan var hela onlinekampanjen mycket lyckad sett till klickfrekvens. Flest klick och lägst kostnad per klick hade annonserna på Facebook och i appen dn.se. Lokaltidningssiterna hade en bra klickfrekvens sett till branschen, men i denna kampanj låg de bland de lägsta. Lokaltidningarna och svd.se hade också den dyraste kostnaden per klick. 5.2.1

Annonsering via Facebook

Domstolsverket har ingen egen sida på Facebook, och kan därför inte annonsera i det flöde av händelser som är unikt för varje användare. I stället skedde annonseringen i den mer statiska högerspalten, något som generellt sett leder till lägre uppmärksamhet. Trots det framgår det av statistiken att annonsen visades drygt 1,1 miljon gånger, och att omkring 25 000 personer klickade på den. Det ger en klickfrekvens på 0,218 %, vilket är ett bra resultat på Facebook. Det visar att målgruppsanpassningen var bra och annonsen upplevdes som relevant. Kostnaden per klick var 2,13 kr. Det innebär att denna annonsering var den mest kostnadseffektiva onlineannonseringen. 5.2.2

Webbversioner av dagstidningar

Annonsering i webbversionerna av dagstidningar skedde i rikstäckande dn.se och i svd.se. För båda tidningarna gällde att annonserna hade en mycket hög klickfrekvens. För dn.se låg klickfrekvensen på 0,720 % vilket är den genom tiderna bästa klickfrekvensen på dn.se. Annonserna genererade ca 6 500 besökare till blinämndeman.se, till en kostnad av drygt 9 kr/klick. Även svd.se hade en mycket hög klickfrekvens på 0,661 % och totalt drygt 3 000 klick. Annonseringen här var emellertid betydligt dyrare, och slutade på den högsta klickkostnaden på ca 33 kr/klick. 5.2.3

Mobilapparna tv.nu och DN.se

Resultatet av annonseringen i de för Domstolsverket två helt nya arenorna tv.nu och DN.se skilde sig åt. Annonsen i dn.nu fungerade mycket bra. Klickfrekvensen var 0,64 % och antalet klick var nära 13 000 st. Kostnaden per klick var också mycket låg, endast drygt 3 kr/klick. För tv.nu låg klickfrekvensen på 0,378 % vilket är klart godkänt. Det innebar knappt 7 000 klick till en styckkostnad av 15 kr. 5.2.4

Lokaltidningar

Annonsering skedde också i ett 40-tal webbversioner av lokaltidningar. Antalet klick från dessa var knappt 6 000 stycken med en klickfrekvens på 0,361 % och en relativt hög styckkostnad på ca 23 kr. Bland lokaltidningarna fanns dock stora inbördes skillnader.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

5.3

14 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Epost till kommun- och landstingsfullmäktige

Totalt skickades 309 mail ut till kommun- och landstingsfullmäktige. De allra flesta adresserades direkt till ordförandens epostadress. Ett litet antal personliga adresser gick inte att finna, och mailet sändes då i stället till sekreterare i fullmäktige eller till kommunens eller landstingets registratorsadress. Av de 309 mailen öppnades ca 60 %, och av dessa var det ca 29 % som klickade på länk till blinämndeman.se. I branschen för e-kommunikation räknas allt över 50 % i öppningsfrekvens för epost som ett mycket bra resultat.

6 6.1

Resultat – effekter på nämndemannakåren Nämndemannakåren har inte blivit yngre

Medelåldern i nämndemannakåren är 57,7 år5. Det innebär att kåren är 1,6 år yngre än i augusti 2014. Men vid jämförelse med uppgifter efter det förra nämndemannavalet6 har medelåldern i stället ökat med 0,9 år. Befolkning7

Nämndemän Medelålder

1 mars 2015 57,7

25 aug 2014 59,3

1 mars 2011 56,8

31 dec 2014 -

18-44 45-64 65 och över

21 % 34 % 45 %

18 % 33 % 49 %

21 % 38 % 41 %

44 % 31 % 25 %

Som framgår av tabellen ovan speglar inte nämndemannakåren åldersfördelningen för Sveriges vuxna befolkning. Andelen nämndemän mellan 18-44 år är betydligt lägre, och andelen över 64 år är betydligt högre. Utvecklingen över tid visar att andelen nämndemän under 45 år är oförändrad sedan 2011, medan andelen nämndemän över 64 år har ökat under samma tid. Det finns stora skillnader mellan domstolarna när det gäller andelen nämndemän i olika ålderskategorier, även om ingen kan sägas ha en nämndemannakår som speglar befolkningen. Närmast kommer Gällivare tingsrätt och Kristianstad tingsrätt som har en relativt jämn fördelning mellan de olika ålderskategorierna. Nämndemannakåren har alltså inte blivit yngre, utan snarare något äldre. Kårens åldersfördelning speglar inte heller den vuxna svenska befolkningen. I kapitel 8 och kapitel 9 diskuteras detta vidare.

6.2

Fler nämndemän utanför partipolitiken

Ett mål i uppdraget var att genom informationsinsatser till nominerande och väljande organ uppmana dem att försöka åstadkomma en breddad rekrytering utanför den partipolitiska kretsen. Statistik från 2015-03-01. Statistik från 2011-03-01. 7 Avser Sveriges vuxna befolkning 5 6

RAPPORT DATUM

2015-03-13

15 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

I den kommunikation Domstolsverket har haft med dessa organ har detta på olika sätt påtalats. Men Domstolsverket har inga uppgifter om nämndemäns eventuella partitillhörighet, och kan därför inte mäta resultatet av insatserna. De indikationer som kommit till Domstolsverket i form av frågor eller synpunkter från presumtiva nämndemän tyder dock inte på att någon större förändring i detta avseende skulle ha skett.

6.3

Bättre förberedda nämndemän

I uppdraget ingick också att potentiella nämndemän skulle få tillräcklig information för att förstå vad nämndemannauppdraget innebär, så att färre nämndemän slutar sitt uppdrag i förtid på grund av att detta inte motsvarar förväntningarna. Jämfört med tidigare år var informationen till potentiella nämndemän betydligt mer omfattande. Det gäller i synnerhet den information som finns tillgänglig online via blinämndeman.se. Informationen har också utvecklats från att vara enbart skriftlig till att innefatta även film och illustrationer. Spridningen av informationen har också ökat, främst genom effektiv annonsering i digitala medier. I information till nominerande partier har vikten av att de blivande nämndemännen får rätt bild av uppdraget också betonats. Foldrar att dela ut till potentiella nämndemän sändes också till lokala partier. I och med detta anser Domstolsverket att det som i uppdraget beskrivs som att ”ytterligare utveckla informationens innehåll och spridning” har genomförts. Om detta leder till att färre nämndemän slutar i förtid går dock inte veta i nuläget, eftersom nämndemännen är nytillträdda.

7

Medieanalys

En medieanalys har genomförts för att få en bild av hur nämndemannavalet och Domstolsverkets informationskampanj presenterades och beskrevs i redaktionella och sociala medier. Medieanalysen gäller för tiden 1 juli – 19 oktober 2014. Analysen omfattar svenska webb- och printmedier som fanns tillgängliga i relevanta mediedatabaser samt de inlägg som i efterhand fanns tillgängliga på sociala medier (Twitter, öppna konton på Facebook, kommentarsfält, forum, bloggar och Youtube). Nedanstående text är hämtad ur de sammanfattande punkterna i medieanalysen som finns i sin helhet som bilaga 48.

7.1

Omfattande rapportering om nämndemannavalet

Den totala rapporteringen om nämndemannavalet är omfattande i såväl redaktionella som i sociala medier. Nyheter och debatt om nämndemannauppdraget och –systemet skapade över 500 artiklar i redaktionella medier i print och på webb under perioden mellan 1 juli och 19 oktober 2014. I sociala medier finns över 1 300 inlägg om nämndemannasystemet. Twitter är den klart största kanalen bland de öppna källor som sökning kunnat göras i.

8

Bilaga 4: Nämndemannavalet i medierna, TNS Sifo

RAPPORT DATUM

2015-03-13

7.2

16 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Mycket publicitet rör Sverigedemokraterna

En mycket stor del av publiciteten är relaterad till Sverigedemokraterna. Två aspekter som initierar och driver såväl nyhets- som åsiktsflödet är påstådd rasism hos enskilda SD-nämndemän samt SD:s framgångar i valen i september. Den raka nyhetsrapporteringen kring dessa händelser är störst, men en debatt med fokus på systemet med politiska tillsättningar initieras också. Medan tingsrätternas lagmän får stort utrymme i nyhetsrapporteringen märks kritiska experter tydligt på åsiktsarenan, både i redaktionella och sociala medier.

7.3

Skarpare tonläge i sociala medier

Flödet i sociala medier följer och påverkas av uppmärksamheten i redaktionella medier. Innehållet i sociala medier skiljer sig dock från redaktionella medier genom ett skarpare tonläge. Här blir debatten främst en fråga om ställningstaganden för eller emot Sverigedemokraterna.

7.4

Utbredd kritik – frånvarande försvar

I medieflödet finns en utbredd oförståelse och kritik mot nämndemannasystemet i allmänhet och mot den politiska tillsättningen av nämndemän i synnerhet. Aktörer som i medierna förklarar och/eller argumenterar för det nuvarande nämndemannasystemet lyser i stort sett med sin frånvaro.

7.5

Vad rapporteras om ämnen nära Domstolsverkets informationsuppdrag

Den mindre del av publiciteten som inte har sitt ursprung i debatten kring SD handlar i större utsträckning om ämnen som ligger nära Domstolsverkets informationsuppdrag. Behovet av föryngring är det tydligaste temat. Vid några tillfällen nämns även förslaget om fri kvot och den tidigare utredningen om nämndemannasystemet. Det finns även några informativa artiklar om själva nämndemannauppdraget. I rapporteringen om nya krav på nämndemän finns också viss information om uppdraget som sådant. Mångfald i nämndemannakåren är ett tema som tas upp vid några tillfällen och som det verkar finnas ett nyhetsintresse för. Vid något tillfälle tas frågan om fri kvot upp. Förslaget, som utreds av Statskontoret, får kritik av bland andra Nämndemännens Riksförbund som anser att det inte är säkert att unga personer lockas ändå och att det kräver en helt annan kontroll av vilka som är lämpliga för uppdraget.

7.6

Rapportering i lokalpress och smala medier

En påtaglig skillnad mot rapporteringen som handlar om SD är att den här publiciteten allra främst finns i medier med mindre genomslag. Ofta är det mindre landsortstidningar, till viss del fackpress och smalare radiosändningar som tar upp dessa ämnen. Det är ofta lokala nämndemän som intervjuas och berättar om sitt uppdrag.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

7.7

17 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Kampanjen i sociala medier

Kampanjen Bli nämndeman får bra men begränsad uppmärksamhet i sociala medier. Knappt 20 inlägg har hittats som på något sätt nämner kampanjen. Huvudsakligen består inläggen av länkar till sajten eller kommentarer till tidningsannonseringen i kombination med uppmaningar om att besöka kampanjsajten. Huvuddelen av inläggen är skrivna i en positiv ton. Ett fåtal relaterar kampanjen till den pågående debatten och anser att det är bättre att avskaffa nämndemannasystemet.

8

Äldre nämndemän fortfarande överrepresenterade – vad kunde Domstolsverket gjort annorlunda?

Informationsinsatserna har följts upp genom statistik över nämndemannakårens sammansättning, medieanalys samt genom tillgänglig onlinestatistik. Det är därför inte möjligt att ge en fullständig bild av vad den uteblivna föryngringen beror på. Nedan följer dock ett resonemang kring några delar av informationsinsatserna som Domstolsverket kunde ha hanterat annorlunda. Dessa kompletteras i kapitel 9 med Domstolsverkets överväganden inför kommande nämndemannaval.

8.1

Svårt att hitta nominerande organ

En viktig del i informationskampanjen var att påverka de nominerande organen till att bredda sin rekrytering och att informera om nya regler för nämndemännen. Detta skedde som tidigare beskrivits i två omgångar: ett brev och en mapp. De nominerande organen består av lokala partier. De partier som får mandat i kommun- respektive landstingsfullmäktige har rätt att nominera nämndemän, och det är alltså dessa informationen ska nå. Men långt ifrån alla lokala politiska partier finns i de adresslistor som går att köpa. Det kan bero på att de inte registrerat sig, men också på att de inte har en egen postadress. Det finns inte heller ett tillförlitligt och effektivt sätt att söka rätt på dessa, eftersom det finns över 300 kommuner och landsting, och i varje sådant ett stort antal möjliga partier. De brev och mappar som sändes till lokala partier nådde därför inte alla de partier som fick nominera. Telefonkontakter visar också att även i de fall ett parti fått informationen fann den inte alltid vägen till rätt person inom partiet. Möjligen skulle det varit framgångsrikt att komplettera utskicken till de tillgängliga adresserna med att sända brev och mappar till kommunens registrator, med önskemål om att dessa förmedlas vidare till samtliga partier i fullmäktige. Andra vägar att nå denna målgrupp kunde också ha undersökts, i synnerhet om tiden inte varit knapp.

8.2

Svårt att intressera väljande organ

För att nå de väljande organen, fullmäktige i kommun och landsting, användes epost. Utskicket utformades som ett webbmail, vilket betyder att det hade en layoutad form och att det gick att följa upp. Uppföljningen visade att ca 60 % öppnade eposten, och att 29 % av de som öppnade klickade på en länk, något som räknas som ett bra resultat för e-kommunikation via epost.

RAPPORT DATUM

2015-03-13

18 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Trots det innebär resultatet att ca 40 % eller cirka 125 kommuner och landsting inte alls tog del av informationen. Inför nästa nämndemannaval bör alternativ eller komplement till denna målgrupp därför övervägas.

9

Breddad rekrytering – tankar inför kommande val

De tre informationskampanjer Domstolsverket har genomfört 2006, 2010 och 2014 har inte lett till att nämndemannakårens medelålder har sjunkit nämnvärt. Det kan finnas förbättringsmöjligheter i vissa av Domstolsverkets insatser, något som togs upp i kapitel 8. I stort visar dock uppföljningen av de olika insatserna i kapitel 5 att många av dem hade ett brett genomslag och att de nådde avsedda målgrupper. För att vidare analysera problematiken följer nedan därför några punkter som kan vara intressanta att beakta inför ett kommande val.

9.1

Hur långt når man med informationsinsatser?

Uppdraget Domstolsverket fick var att ”genomföra särskilda informationsinsatser”. I uppdragets natur ligger därmed att under en kort period under kampanjlika förhållanden kommunicera med olika målgrupper för att åstadkomma vissa effekter. Hur fungerade då detta gentemot de olika målgrupperna? För att nå målet med en yngre nämndemannakår måste man till att börja med väcka intresse hos yngre att bli nämndemän. Ett antal informationsinsatser riktade sig därför mot målgruppen samhällsintresserade yngre personer. Tillgänglig statistik visar som tidigare nämnts att dessa insatser lyckades – många yngre blev intresserade av uppdraget och besökte blinämndeman.se. Här fick alltså en kortvarig kampanj den önskade effekten. En annan åtgärd för att föryngra nämndemannakåren var att förmå de nominerande partierna att i högre utsträckning nominera yngre personer. Målgruppen här ska alltså förmås att ändra sitt beteende. Bakom det nuvarande beteendet – att nominera nämndemän med förhållandevis hög medelålder – finns troligen flera faktorer som till exempel att uppdraget är en belöning för lång och trogen tjänst, att många nämndemän själva vill bli omvalda och att partierna ser ålder och livserfarenhet som meriterande9. För att åstadkomma en föryngring av kåren behöver kommunikationen med denna grupp alltså förändra den rådande attityden och därefter beteendet. Detta kräver kommunikationsinsatser av ett annat slag än de som krävs för att väcka uppmärksamhet eller intresse för en fråga. För att förändra attityder, skapa engagemang och ett ändrat beteende krävs ett muntligt inslag, som diskussion och dialog med målgruppen. Det innebär i sin tur att kommunikationen behöver ske kontinuerligt över en längre tid. Såsom förutsättningarna för uppdraget såg ut inför valet 2014 fanns dock inte möjlighet till detta. De insatser Domstolsverket genomförde – först ett brev och sedan en mapp med rekryteringsstöd – hade därmed små möjligheter att nå den önskade effekten. Statistik visar också att kårens medelålder inte sjönk, och kommunikationen ledde alltså inte till den önskade effekten en yngre nämndemannakår. Däremot kan insatserna ha tjänat som intresseväckare, och som ett första steg till en ökad kunskap i frågan. Enligt Domstolsverkets rapport Nämndemannakårens sammansättning – Kartläggning av kåren samt utvärdering av rekryteringsarbetet valet 2006. Domstolsverkets rapportserie 2007:2 9

RAPPORT DATUM

2015-03-13

19 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Ett annat mål för informationsinsatserna var att förmå partierna att nominera fler utanför den partipolitiska kretsen. Också här handlar det om en förändring av attityder och beteenden, och det nyss förda resonemanget har betydelse även för denna målsättning. Inför framtida nämndemannaval finns alltså anledning att fundera kring hur ett informationsuppdrag ska utformas. Med effektiv och planerad kommunikation kan man åstadkomma stora förändringar, men då måste det vara möjlig att anpassa kommunikationen efter de förutsättningar som finns och efter de mål som är aktuella.

9.2

Bortom kommunikationen

I avsnitt 9.1 pekar Domstolsverket på olika aspekter av kommunikationens roll i nämndemannafrågan. Men det finns också annat som inverkar på nämndemannakårens sammansättning. Som tidigare nämnts var många unga intresserade av nämndemannauppdraget, men få blev till slut valda till nämndemän. Att detta kan bero på attityder och beteende hos de nominerande partierna har redan diskuterats. Men det finns också skäl att fundera över om det är något i uppdragets förutsättningar som bidrar till problematiken. Statskontorets analys Rekrytering av nämndemän. Konsekvensanalys om förslaget av en fri kvot (2015) pekar bland annat på att en höjning av nämndemännens arvoden och en begränsning av antalet tillåtna sammanhängande mandatperioder skulle kunna åstadkomma en föryngring av nämndmannakåren.

9.3

Många aktörer men få röster i media

I den medieanalys som beskrivs i kapitel 7 framgår att kritik och ifrågasättande av nämndemannasystemet förekom i ett mycket stort antal artiklar både i nyhetsmedier och i sociala medier. Men mycket få artiklar innehöll beskrivning eller argument för systemet, vilket ger ett intryck av att ingen kan eller vill ta på sig rollen att förklara nämndemannasystemet och sätta det i sitt sammanhang. Att ingen av de aktörer som är involverade i nämndemannavalet tar denna plats leder till att bilden av nämndemannasystemet i media till stor del formas av dess kritiker. Kanske är detta en konsekvens just av att det finns ett flertal aktörer som är involverade i nämndemannafrågan, alla med sitt ansvarsområde och sin uppgift. Oavsett orsak var resultatet i media tydligt, och det finns anledning att befara att den negativa bild av nämndemannasystemet som dominerar i media påverkar förtroendet även för domstolarna och rättsväsendet i övrigt.

10 Projektformalia 10.1 Organisation och rapporteringsrutiner Nedan beskrivs kort hur arbetet med informationsuppdraget har bedrivits inom Domstolsverket. Arbetsgrupp: • Madeleine Bergman, projektledare, enheten för kommunikationsstöd • Andreas Fritz, projektdeltagare, enheten för kommunikationsstruktur • Helen Larsson, projektdeltagare, enheten för kommunikationsstöd

RAPPORT DATUM

2015-03-13

20 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Styrgrupp • Kristina Ridal Ceder, chef enheten för kommunikationsstöd • Marcus Nilsson, t.f. chef enheten för kommunikationsstruktur (t.o.m. 150217) • Petra Thor Jonzon, chef enheten för kommunikationsstruktur (från 150218) Övriga insatser i arbetet

Jurister från rättsenheten har fungerat som stöd i juridiska frågor och enheten för löneadministration har bistått med statistik och adressuppgifter. Ett flertal medarbetare har också bidragit med texter, presskommunikation med mera. I arbetet har också externa samarbetspartners involverats: Shepherd Reklam, Knowit, Edita Bobergs och TimeCut. Rapporteringsrutiner

Projektledaren rapporterade till styrgruppen månadsvis eller vid behov. Rapporteringen skedde via möten eller e-post. Informationen rörde arbetets mål, tillvägagångssätt och resurser, men också de olika konkreta informationsinsatser som planerades och togs fram. Anteckningar från dessa styrgruppsmöten finns dokumenterade i projektets akt.

10.2 Internkommunikation För att säkra att också den interna kommunikationen skulle fungera togs en kommunikationsplan fram. De övergripande målen i denna var att: domstolschefer ska känna till nämndemannakampanjen och vara förberedda på eventuell massmedial uppmärksamhet • medarbetare i Sveriges Domstolar ska känna till nämndemannakampanjen och hur de eventuellt kan komma att bli involverade. För att säkra dessa mål sändes information till domstolschefer via nyhetsbrevet ”Chefsnytt” vid ett flertal tillfällen. Nyheter om informationskampanjen gick ut via Sveriges Domstolars Intranät, där det också under hela uppdragstiden fanns utförlig information och bilder över de olika informationsinsatserna. Samtliga medarbetare på Domstolsverket fick också en kort muntlig information om de viktigaste delarna i kampanjen vid ett gemensamt möte. •

10.3 Utfall kostnader inklusive personella resurser Kostnaderna för hela arbetet kring nämndemannavalet var ca 1,77 mkr. I detta ingick förutom kostnader kopplade till regeringsuppdraget också kostnader för material till introduktionsutbildning, utskick till befintliga nämndemän samt kringkostnader. Den faktiska kostnaden för de insatser som kopplar direkt till regeringsuppdraget uppgick till ca 1,5 mkr. De största posterna var i fallande ordning: • • • • •

Marknadsföring Kampanjwebbplats Konceptutveckling och kampanjplanering Rekryteringsmapp Filmen

RAPPORT DATUM

2015-03-13

21 (21) REVISION

DIARIENR

1079-2014

DOKUMENTNR

Resursåtgången på Domstolsverket var ca 1700 timmar till en kostnad av omkring 700 000 kr.

10.4 Kvalitet Genom hela projektet har medarbetare med olika kompetens kopplats in för avstämningar och förankring. Enheterna för kommunikation, rättsenheten och generaldirektören har haft möjlighet att lämna synpunkter på allt informationsmaterial. Statistiken har tagits fram och säkrats av enheten för löneadministration. Visst material har också stämts av med representanter från domstol.

10.5 Överlämning/leverans av projektresultat Slutrapporten överlämnas till Justitiedepartementet senast den 15 mars 2015. Projektinformationen finns samlad i akten 1079-2014 på Domstolsverket.

11 Bilagor Bilaga 1: Uppdrag till Domstolsverket att genomföra särskilda informationsinsatser inför nämndemannavalet 2014 Ju2014/2894/DOM Bilaga 2: Analys av kampanjwebbplatsen blinämndeman.se, Knowit Bilaga 3: Sammanställning inkomna frågor via blinämndeman.se Bilaga 4: Nämndemannavalet i medierna, TNS Sifo

blinämndeman.se

2014

ANALYS AV KAMPANJWEBBPLATSEN BLI NÄMNDEMAN PERIODEN 2014.09.22-2014.10.31

DOKUMENTNUMMER: 14-261 DATUM: 2014-12-04 FÖRFATTARE: KARIN OLSSON

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

2/23

innehåll BLI NÄMNDEMAN 3

Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Begränsningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 NYCKELTAL 4 MÅLGRUPP 5



Geografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Mobilt (enheter). . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5

FÖRVÄRV 6

Kanaler. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hänvisningswebbplatser (referrals) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kampanjer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bannerannonsering på webbtidningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . AdWords - annonsering på Google. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Adwords sökord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Facebookannonsering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sociala medier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Besöksflöde på Facebook. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 7 8 9 10 11 12 13 14

BETEENDE 15

Populäraste sidor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Beteendeflöde. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Videoklipp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 LÄRDOMAR 20



ORDLISTA 23

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

2014

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

inledning

3/23

2014

Kampanjwebbplatsen Bli nämndeman kom till på ett regeringsuppdrag med syftet att sänka medelåldern i nämndemannakåren. Webbplatsen innehåller information om uppdraget som nämndeman i både text och video.   Annonser har funnits i olika webbtidningar under perioden 24 september och med varierande slutdatum, den längsta till och med 11 oktober. Annonser har också funnits på Facebook till och med 18 oktober och i appen TV.nu till och med 30 oktober.   Webbanalysen omfattar statistik för domänerna blinämndeman.se, blinamndeman.se och domstol.se/ Namndeman/. Samtliga dessa adresser leder till samma innehåll. Analysen kommer inte att göra någon skillnad på vilken url som använts av besökarna.

begränsningar

Google Analytics installerades först några dagar efter kampanjstart, varför de första dagarnas statistik saknas. Spårningskoden har inte anpassats för att spåra nedladdning av filer eller klick på länkar till externa webbplatser.   När det gäller statistik från tredjepart, så som resultat av annonsering på webbtidningar och Facebook, har vi endast tillgång till avslutande rapport, ej till källan för djupare analys.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

2014

4/23

nyckeltal

En kampanj brukar alltid få flest besök i inledningen, och den trenden är tydlig även för Bli nämndeman. Lördagen den 27 september toppade antalet användare på 6 321 stycken. Totalt under perioden har 70 541 användare besökt webbplatsen och gjort sammanlagt 87 601 sessioner. En session startar när en användare kommer in på någon av sidorna på webbplatsen och avslutas när han lämnar densamma eller efter en viss tids inaktivitet.   De här användarna har besökt totalt 253 848 sidor, vilket blir ett genomsnitt på 2,9 sidor per session. Den genomsnittliga besökaren spenderar 2 minuter med att konsumera innehållet.   För en nylanserad webbplats blir andelen nya besökare automatiskt mycket högt, men 19,5 % av dem har återkommit under perioden.   Avvisningsfrekvens är ett mått på hur många användare som endast besöker en sida för att sedan lämna webbplatsen (ensides-besök). 42,23 % är en normal siffra i sammanhanget.   Observera att datainsamlingen till Google Analytics startade ett par dagar efter lansering, varför de inledande dagarna i diagrammet ovan saknar trafik.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

5/23

målgrupp

2014

GEOGRAFI

Människor från stora delar av världen har besökt Bli nämndeman. Men 96,63 % är från Sverige, där den primära målgruppen också finns. Våra storstadsregioner står för majoriteten av besöken, och utanför är det universitetsstäderna som dominerar. MOBILT (ENHETER)

Webbplatsen Bli nämndeman har byggts responsivt, så att den skalar om sig och innehållet anpassas utifrån vilken storlek på skärmen besökaren har. 58,87 % surfar in via en dator. Ett antagande kan vara att den mesta av den trafiken är från domstolarna själva, eller från andra myndigheter eller andra som besöker webbplatsen i tjänsten. Men en stor andel, 41,13 % använder mobiltelefonen eller surfplattan för att ta till sig informationen.   Datoranvändaren är mer benägen att besöka flera sidor än de mobila enhetssurfarna, men den som använder surfplatta stannar nästan lika länge på webbplatsen som datoranvändaren. Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

förvärv

6/23

2014

KANALER

Den mesta trafiken, 63,9 %, är direkt, det vill säga besökare som skrivit in webbadressen i webbläsaren eller kommit in via bokmärke eller favorit. Eftersom kampanjsajten är nylanserad, och annonserats mycket i pressen, är det mest troliga beteendet att användare skrivit in adressen direkt.   22,2 % kommer från hänvisningswebbplatser (Referral), det vill säga, de har klickat på en länk på en annan webbplats. annonserna som visats på olika webbtidningar samt i appen och på Facebook inte har skickat någon kampanjdata till Google Analytics, får vi utgå ifrån att de inte varit upptaggade som kampanjer, utan ramlar in här under Referrals i statistiken. Fördelarna med att tagga upp en kampanj är att Google Analytics erbjuder kraftfulla verktyg för analys av dem under fliken Kampanjer, verktyg som inte är åtkomliga för Referrals. Genom att tagga kampanjerna blir det också enklare att särskilja betald och obetald trafik i statistiken.   8,22 % har hittat Bli nämndeman från organiskt sök, där Google står för 98,58 % av trafiken in till sajten. 70,97 % av dem har landat in på startsidan från Google, och näst vanligaste sidan att landa på har varit Så blir du vald (11,88 %).   5,68 % har kommit från sociala medier. 98,84 % av dem är från Facebook. 57,22 % av trafiken från Facebook har landat på startsidan till Bli nämndeman, och 16,77 % på Så blir du vald.

Så här har trafiken fördelat sig över tid från de olika kanalerna.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

HÄNVISNINGSWEBBPLATSER (REFERRALS)

7/23

2014

Listan visar de externa webbplatser som har bidragit med mest trafik till Bli nämndeman. Eftersom annonser på externa webbplatser inte har taggats upp som kampanjer, blir det gott och blandat i den här listan. En del hänvisningar är med andra ord betald trafik från bannerannonser (i huvudsak från webbtidningarna och från Facebook). Det gör det svårt att skilja på betald och organisk trafik.   Bli nämndeman är publicerad med flera olika url:er (webbadresser), varför en del självhänvisningar har skett, och de dyker också upp i den här listan.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

8/23

KAMPANJER

2014

Bli nämndeman har annonserats i 45 lokala webbtidningar i hela landet, samt på SVD.se, DN.se (både webb och mobil), i appen TV.nu, i Facebook och på Google med AdWords. I print har annonsering även skett i DN, GP och Sydsvenskan.

print2

print1 google adwords facebook dn.se mobil lokaltidningssajter svd.se dn.se app tv.nu

Observera: Spårningen till Google Analytics kom inte igång förrän efter lansering, varför besöksstatistiken från den första printannonseringen inte syns här. Vi kan utgå från att den hade gett lika mycket eller mer som print 2. SAMMANSTÄLLNING AV KLICKSTATISTIK FÖR BETALDA MEDIER

Sammanställningen visar totala antalet visningar för de olika kanalerna och totala antalet klick som Bli nämndeman-bannern har fått. Klick % visar klickfrekvensen, det vill säga hur många klick det blivit per visning. På följande sidor redovisas kanalerna mer i detalj och även AdWords.

  Är klickfrekvensen bra? Vad har vi att jämföra med? Det är alltid intressant att jämföra med tidigare genomförda kampanjer och vilken genomslagskraft man fått där. Att dra lärdom av vad som gav bra utslag och vad som gav ett mediokert utslag är också viktigt att ta med sig in i nästa kampanj. Har man ingenting att mäta emot sedan tidigare, finns det några tumregler. En tumregel är att i miljöer där annonsen konkurrera med mycket visuellt innehåll (bilder, andra annonser, rörlig media osv), är en klickfrekven mellan 0,3-0,4 % att betrakta som en lyckad kampanj. I andra kontext där det är lite konkurrens om uppmärksamheten, till exempel på Google där det bara är text och länkar, bör man sikta på en klickfrekvens runt 3-4 % för att anse kampanjen som lyckad.   När man utvärderar kampanjen tittar man på följande faktorer: Bilden, rubriken, texten, länken, placeringen, landningssidan, tid på dygnet som annonsen visas, sökord, målgrupp och budgeten. Det är också dessa faktorer man kan och bör laborera med under annonseringens gång för att påverka resultatet.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

BANNERANNONSERING PÅ WEBBTIDNINGAR OCH I SOCIALA MEDIER

9/23

2014

Onlinekampanjerna har inte taggats upp som kampanjer, varför besöksstatistiken från dem blandas med övrig hänvisningstrafik (klick på länkar från andra webbplatser). I tabellen nedan är samtliga digitala dagstidningar utplockade enligt listan i införingsplanen. Observera att några av dem inte har fått några klick alls, och därför inte dyker upp i statistiken i Google Analytics. Det är de åtta i slutet av listan.   Vid utvärdering av kampanjresultatet måste man sätta antalet sessioner i relation till aktuell webbplats räckvidd, antalet visningar av annonsen och antalet klick. Först därefter kan man räkna ut klickfrekvens och om kostnaden för annonseringen gav förväntad ROI (Return on investment). Statistik för externa webbplatser måste inhämtas från respektive webbplats, alternativt från det företag som skött om annonsbokningen.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

ADWORDS - ANNONSERING PÅ GOOGLE

2014

10/23

Bli nämndeman har annonserats med AdWords och visats i den betalda delen i Googles sökträfflistor. Annonserna har varit inriktide mot flera olika målgrupper och visats för ett utvalt antal sökord. Sammanfattningen nedan visar vilka annonser och sökord som gett flest klick i förhållande till antal visningar, det vill säga högst klickfrekvens.

Samtliga av de mest klickade annonserna har legat högst upp på Google. Totalt för hela kampanjen snittar positionen på 1,2, vilket är oerhört högt upp.   En tumregel för en lyckad AdWordskampanj är en klickfrekvens (CTR) mellan 3-4 %. Totalt för alla annonser ligger genomsnittet på 2,48 % för Bli nämndeman, men där resultaten för varje enskild annons skiljer sig extremt mycket. De bästa annonserna ligger mellan 14,29 % ända upp till 62,5 %, vilket får anses som mycket lyckat.   Inför en kommande kampanj kan det var lönt att dra lärdomar från vilka annonser som gav bra resultat och vilka som gav sämre och försöka hitta en gemensam nämnare. De faktorer som har betydelse är sökord, rubriksättning, textinnehåll samt länk till landningssidan och landningssidan själv. I det här fallet är det svårt att dra några säkra slutsatser, då annonserna i toppen och botten i flera fall har samma innehåll. Annonserna till höger är de som gett noll klick. Kanske målgruppen Nämndemännens Riksförbund och Nrf är orsaken? Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

ADWORDS SÖKORD

11/23

2014

Annonserna för Bli nämndeman visas inte hela tiden på Google. Istället dyker den upp när någon söker på något av de utvalda sökorden som är kopplade till annonserna. Tabellen nedan visar de 10 sökord eller sökordskombinationer som gett högst klickfrekvens (CTR).

Nämndeman är det mest relevanta sökordet. Det får flest klick i förhållande till visningar. Om vi sorterar om listan på Visningar, är det delvis andra sökord och termer som lett till flest visningar av annonserna.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

12/23

FACEBOOKANNONSERING

2014

Bannern på Facebook har visats i högerspalten på datorer och i flödet på mobilen. Den har visats för en utvald målgrupp utifrån intresse och demografiska fakta.   Med en budget på 7 000 $ har bannern på Facebook visats 1 113 031 gånger och fått 24 271 klick under perioden 23 september till och med 22 oktober. Klickfrekvensen är klart godkänd på 2,19 %, med en social frekvens på 10,02 %.   Den sociala frekvensen mäter andelen klick på annonsen när den visas tillsammans med social information, till exempel ”Anna gillar det här”. Om det finns social information, så visar Facebook alltid den tillsammans med annonsen. Social interaktion räknas när någon gillar, kommenterar eller delar något från sidan.

Klickfrekvensen på 2,19 % är mycket hög med tanke på att bannern konkurrerar om uppmärksamheten bland annat grafiskt och rörligt innehåll. Det känns som att målgruppsinriktningen har lyckats väl i det här fallet. Bannern har upplevts relevant och intressant i hög grad för de den har visats för.

ÖKA KLICKEN ÄNNU MER MED PLACERING I NEWSFEEDEN Erfarenheter visar att annonser som placeras i användarens feed på Facebook, får uppemot 1,5 % högre klickfrekvens än annonser som visas högerspalten. Detta gäller både desktop och mobil.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

SOCIALA MEDIER

13/23

2014

Besök från sociala medier (blå) följer den övergripande trenden (orange), även om trafiken är lite ryckigare därifrån. 98,84 % av trafiken kommer från Facebook, och de tittar på i genomsnitt 2,56 sidor per session i drygt en och en halv minut.   Tabellen nedan visar de 15 mest delade sidorna. Förutom startsidan, delas sidan Så blir du vald flitigt. Sidan Om uppdraget får längst besökstid. Webbadresser som innehåller xn--.....o8.se representerar www.blinämndeman.se med ä.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

14/23 BESÖKSFLÖDE FRÅN FACEBOOK

2014

Bilden visar flödet av trafik genom webbplatsen, segmenterad på från vilket socialt nätverk besökaren kommer.   Eftersom Facebook var en av de kanaler där det annonserats om kampanjen, är den trafiken markerad i mörkare grått.   Tjockleken på strömmarna indikerar mängden trafik och röda är sådana som lämnar webbplatsen från en specifik sida.   Många går till startsidan från Facebook, men lika många hamnar direkt in på någon undersida. Den vanligaste startsidan av dem är Så blir du vald.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

beteende

15/23

2014

POPULÄRASTE SIDOR

Lite drygt en tredjedel av alla sidvisningar rör startsidan. 80,58 % av trafiken använder startsidan som ingångssida till webbplatsen. Sidorna Utbildning och Att döma i domstol får kortast tid (29 sekunder), medan längst tid tillägnas Så fungerar domstolarna (3:21 minuter). Den sidan innehåller två videofilmer, varav den ena är 24 minuter lång.   Utredning av systemet har högst avvisningsfrekvens på 88,42 %. Det betyder att 88,42 % av trafiken till den sidan är ensidesbesök, det vill säga besökaren lämnar webbplatsen efter att ha besökt den enda sidan. Startsidan har lägst avvisningsfrekvens på 33,71 %. Den har uppenbarligen lyckats locka majoriteten av besökarna till vidare utforskning av webbplatsen.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

16/23

Startsidan med sina stora, klickbara ytor, har lockat majoriteten av besökarna till vidare utforskning av webbplatsen. Så blir du vald i toppmenyn och rutan Hur blir jag nämndeman? går båda till den näst mest välbesökta sidan Så blir du vald.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

2014

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

17/23 BETEENDEFLÖDE

2014

Bilden visar grafiskt hur trafiken flödat genom webbplatsen utifrån vilken målsida besökaren landat på. Startsidan är markerad med ett /. Det är den de allra flesta kommer in via, och har som startsida. Andra naturliga ingångssidor är Så blir du vald och Om uppdraget.   Dessa sidor återkommer som några av de vanligaste första interaktionerna med webbplatsen.   Observera att grafen är ett urval av 39,1 % av totala antalet sessioner på webbplatsen.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

VIDEOKLIPP

18/23

2014

Det här är en sammanfattning av de mest visade videoklippen i Sveriges Domstolars Youtube-kanal under perioden, och innehåller även videoklipp som inte har med Bli nämndeman att göra. Det finns i dagsläget inget bra sätt att gruppera filmer eller filtrera ut de som ligger på en specifik webbplats.

Antalet visningar har ökat med 216,77 % jämfört med perioden närmast före kampanjen. Besökare har tittat på filmklipp i totalt 76 774 minuter (det motsvarar 53 dagar och 7 timmar), vilket är en ökning med 185,38 %. Antalet prenumeranter har ökat med 27,27 % och andelen som har tryck gilla på något klipp har ökat med 133,33 %.   Att vara nämndeman är det klipp som visats mest under perioden. Det är 3:58 minuter långt, och i snitt tittar användarna i 3:05 minuter, vilket är klart godkänt och betydligt mer än för det vanliga YouTubeklippet.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

2014

19/23

Den vanligaste tittaren är en man i åldern 18-34 år från Sverige. Vanligaste sättet att titta är via den inbäddade spelaren på webbplatsen, vilket 62 % av visningarna härrör från. 10 % har hittat klippen via en sökning på Youtube. 76 % tittar via datorn och 24 % i mobilen eller på en surfplatta.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

20/23

lärdomar

2014

I PLANERINGSSTADIET FÖRE EN KAMPANJ

Det var tajt med tid för den här kampanjen och alla inblandade gjorde så gott de kunde utifrån de förutsättningar som fanns. Men inför nästa kampanj är det en god idé att redan på idé- och planeringsstadiet tänka efter vad man vill kunna mäta när kampanjen pågår och när den avslutas. Det allra bästa är att göra en plan för analys och uppföljning, men minimum borde vara att i en kravställan svara på ”Vilka frågor vill vi ha svar på från den här kampanjen”. Kort sagt: vad vill vi kunna mäta?   Involvera gärna en analytiker redan på idéstadiet för att få kunskap om vad som går att mäta med statistik och för hjälp med plan och implementering. Det kan till exempel handla om kopplingar mellan olika annonsverktyg och analysverktyget för optimalt resultat. 5 steg för att skapa en plan för mätning och uppföljning 1. Vilka är verksamhetens mål (affärsidé)? 2. Identifiera strategier (ur verksamhetens mål) och taktik för att genomföra strategierna 3. Välj kpi:er (nyckeltal) 4. Välj segment 5. Sätt upp mål i Analytics I den här processen behöver sannolikt beslutsfattare involveras. vanliga digitala strategier:

• • • • •

E-handel Leadgenerering Publicera innehåll (content) Informera Varumärkesbygge

Sälja produkter/tjänster Samla in potentiella leads Engagemang och frekventa besök Hjälpa besökare att hitta information Kännedom, engagemang och lojalitet

Kpi:erna används för att mäta strategi och taktik. Målen som sätts upp i Google Analytics sätter datan i sin kontext. Jämförelser kan göras dels mot historiska data (internt) och dels med hjälp av benchmarking (externt).   Nedan skissas ett exempel på hur en plan för mätning och uppföljning kan se ut (exemplet är hämtat från Google Academy, som är Googles utbildning i webbanalys). EXEMPEL PÅ PLAN FÖR UPPFÖLJNING OCH ANALYS

VERKSAMHETENS MÅL STRATEGI: Sälja produkter

STRATEGI: Engagera användare

TAKTIK

Sälja online

Driva besök till affären

Driva bloggengagemang

KPI:ER

Vinst

Hitta butik

Senaste besök, frekvens, engagemang

Genomsnittligt ordervärde

Utskrivna rabattkuponger

Delningar i sociala medier

SEGMENT

Kanal Nya vs återkommande besökare Geografi Källa: Google Academy

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

21/23

KOPPLA IHOP GOOGLE ANALYTICS MED GOOGLE WEBMASTER TOOLS

2014

Google skyddar sina användares integritet genom att inte längre visa vilka sökord som används för att hitta webbplatsen i Google Analytics. Detta gäller för de som är inloggade på ett Google-konto medan de surfar. En förvånansvärt stor andel, 91,52 % i det här fallet, är inloggade när de surfar, varför sökordsrapporten i Analytics blir oanvändbar.   Genom att koppla ihop Google Analytics med verktyget Google Webmaster Tools, får man en utökad sökordsrapportering, där inte bara alla sökord blir synliga, man kan även se hur många som valt att INTE klicka på länken till Bli nämndeman från de olika sökorden. Därmed kan man också få fram klickfrekvensen.   Google Webmaster Tools är ett utmärkt verktyg om man vill hålla koll på hur webbplatsen mår, och är mer teknisk än Analytics. KOPPLA IHOP GOOGLE ANALYTICS MED GOOGLE ADWORDS

AdWords har ett eget statistik- och analysverktyg som blir ännu kraftfullare när man kopplar ihop det med all data som Google Analytics erbjuder i form av segmentering och filter med mera. Knowit rekommenderar att länka ihop kontona för full effekt. TAGGA ALLA KAMPANJER PÅ EXTERNA WEBBPLATSER

När man annonserar på en extern webbplats och betalar pengar för annonserna, vill man så klart kunna följa upp resultatet och räkna på om investeringen var värd pengarna. Bli nämndeman har annonserats på ett flertal externa webbplatser, men då länkarna i bannern inte har innehållit någon spårningskod, har samtliga klick på samtliga annonser hamnat under rubriken Hänvisningswebbplatser i Google Analytics.   I listan över hänvisningswebbplatser återfinnes alla de externa webbplatser som genom en länk har drivit in trafik till kampanjsajten. Problemet med att inte tagga annonserna, är att betald och obetald trafik nu har blandats i hänvisningslistan utan möjlighet att i efterhand sortera ut dem inne i Analytics.   Kanske kan det vara intressant för Domstolsverkat att även se hur mycket organisk trafik som kommit in från externa webbplatser? Nu gick det att manuellt i efterhand plocka ut och filtrera listan i Excel utifrån den lista av införanden som fanns i införandeplanen, men det blir mycket handpåläggning och det är ingenting som går att importera och spara i Analytics igen för framtida bruk.   Att tagga upp en bannerannons är enkelt. Du behöver lägga till några parametrar efter länken som talar om vilken källa (t ex SVD eller DN), vilket medium (t ex bannerannons eller nyhetsbrev) och vilket namn kampanjen har (t ex BliNamndeman - observera att mellanslag och å ä ö skapar en massa onödiga tecken i Analytics). Man kan också lägga till term (betalda sökord) och content (innehåll i annonsen) om man vill ha fler filtreringsmöjligheter. Huvudsaken är att det blir tydligt när det senare syns i statistiken. Själva url:en ser sedan ut så här, och det är den man skickar tillsammans med bannern till annonsplatsen:   h t t p : / / w w w. b l i n a m n d e m a n . s e / ? u t m _ s o u r c e = S V D & u t m _ m e d i u m = b a n n e r a n n o n s & u t m _ campaign=BliNamndeman   När en banner är upptaggad på det här viset, kommer alla klick på bannern att dyka upp under en egen

flik i Google Analytics som heter Kampanjer, vilket ger bättre möjligheter för uppföljning och analys.

Google har ett utmärkt verktyg för att skapa en taggad webbadress enligt ovan som heter URL Builder.

EXPERIMENTERA MED ANNONSERNA

Det är statistiskt säkerställt att en annons som visas i flödet (news feed) på Facebook får mycket högre klickfrekvens än annonser som placeras i högerspalten. Våga experimentera med annonsernas placering och utformning. Dagens onlineannonsering skiljer sig från traditionella printannonser så till vida att man i realtid kan följa statistiken och prova sig fram till vad som fungerar och vad som inte fungerar. Den möjligheten gör att man kan forma fram den optimala kampanjen under resans gång, utan att det kostar så mycket mera.   Detta gäller samtliga kanaler där man själv har tillgång till statistikverktygen, så som Google AdWords, Facebook och YouTube. När det gäller onlinetidningarna kan man be att få regelbundna rapporter tillskickade, kanske en gång i veckan eller i samband med förändringar av annonsen eller placeringen.   En annan parameter man kan experimentera med är tid på dygnet. När är målgruppen som mest aktiv i vilka kanaler? När man fastställt det kan man justera sin annonsbudget så att det visas fler annonser oftare vid de tidpunkterna.   Du bör alltid följa upp dina annonser och optimera dem. De faktorer du kan laborera med är: BILD

SÖKORD

RUBRIK

MÅLGRUPP

TEXT

BUDGET

LÄNK

PLACERING

TID PÅ DYGNET SOM ANNONSEN VISAS

LANDNINGSSIDA

Ändra en sak åt gången och följ upp. Om du ändrar på fler, vet du inte vilken av dem som gav resultatet.

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

2014.09.22-2014.10.31

DELA UPP INTERN OCH EXTERN TRAFIK

22/23

2014

Ibland kan det vara intressant att dela upp statistiken och se hur besökare utifrån (som inte är anställda inom Sveriges Domstolar) beter sig. Vilka sidor de tittar på, vilka enheter de använder, vilken källa de kommer från, vilka tider de är inne och hur länge med mera. Idag kan vi bara titta på all trafik totalt till Bli nämndeman, det vill säga både extern och intern trafik. Det går inte att lägga in ett filter i efterhand, utan data samlas in enligt de nya filterna samma dag som de sätts upp.   Oavsett om man tror att man behöver detta eller ej, rekommenderar Knowit att man alltid sätter upp dessa filter, helt enkelt för att det inte går att göra i efterhand.   Filterna utgår ifrån vilken IP-adress användaren sitter bakom. Sveriges Domstolar använder många IPadresser och i flera olika spann, varför det behövs tänkas igenom lite extra i förväg och avsättas tid för detta. När det väl är uppsatt för en domän, kan man sedan kopiera den till nästa. SPÅRA PDF:ER OCH EXTERNA LÄNKAR

Om man vill följa upp hur många som har laddat ner pdf-filer eller klickat på externa länkar på webbplatsen, till exempel till sociala medier, så krävs det en uppdatering av Google Analytics spårningsscript som läggs på alla sidor på webbplatsen. Även detta kan vara bra att tänka igenom innan, då statistik börjar samlas in först när det uppdaterade scriptet är på plats. HANTERING AV FLERA WEBBADRESSER

Att använda flera adresser (url:er) till en webbplats är vanligt. Anledningen kan vara både teknisk och användarvänlig. Men om man har flera domäner med olika adresser kan det uppstå problem, dels med indexeringen på sökmotorerna, dels med dublettinnehåll (som är tidskrävande att uppdatera och som inte gillas av sökmotorerna utan sänker SEO-värdet för hela webbplatsen). Klick på länkar på olika domäner gör också statistiken i Analytics svårtydd när några klick kommer hamna på blinamndeman.se/Sa-blir-du-vald/ och några på blinämndeman.se/Sa-blir-du-vald/. Samma sida på två ställen får två olika rader i statistiken.   Här är Knowits rekommendation: Först och främst behöver man bestämma sig för vilken domän som är den huvudsakliga domänen (till exempel blinämndeman.se). När det är gjort ska alla andra domäner pekas om till den primära domänen med en 301 redirect (permanent ompekning).

Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

blinämndeman.se

ordlista

2014.09.22-2014.10.31

2014

23/23

ADWORDS Textannonser som visas i Googles sökträfflista. ANVÄNDARE En person som besöker en webbplats. AVVISNINGSFREKVENS Så många besök som endast tittar på en sida på siten. BESÖKSFLÖDE Hur en besökare rört sig på webbplatsen (från sida - via sida - till sida). BETALT SÖK Klick som kommer från till exempel betalda AdWordsannonser på Google. CPC Cost-per-click. Anger kostnaden för varje enskilt klick på en annons, t ex på AdWords. CTR Click-through rate, klickfrekvens. Anger procentuellt hur många som har sett en annons som har klickat

på den.

DELAD SIDA Sida som delas och sprids genom att användare skickar adressen till den vidare i olika sociala

mediekanaler. DIRECT Se Direkt Trafik. DIREKT TRAFIK Besökare som skrivit in www-adressen i webbläsaren eller surfat in via bokmärke/favorit. ENHETER Vilken apparat besökaren använder när han surfar in på en sida, till exempel dator, mobiltelefon,

laptop eller surfplatta.

GEN. POS. Genomsnittlig postion. Anger var någonstans i Googles sökträfflista som en annons visats. 1

är högst upp.

GEN. TID PÅ SIDAN Den genomsnittliga tiden en besökare spenderar på en enskild sida. GOOGLE ANALYTICS Applikation för statistik över hur besökare använder en webbplats. HÄNVISNINGSTRAFIK Besök till webbplatsen som klickat på en länk på en annan webbplats. HÄNVISNINGSWEBBPLATS Besök till webbplatsen som klickat på en länk på en annan, extern webbplats. INGÅNG Vilka sidor som fungerat som startpunkt till webbplatsen. KLICKFREKVENS Se CTR. KLICKSPÅRNING En grafisk bild över de ytor på webbplatsen som drar till sig flest klick (från just den vyn). KÄLLA Se trafikkälla. MOBIL Besök från mobila enheter: mobiltelefoner och surfplattor. MÅLSIDA Landningssida, t ex för en AdWordsannons. NYA BESÖK Besök som kommer till webbplatsen för första gången. Observera att information om använ-

daren sparas i en cookie lokalt på datorn, och om användaren raderar cookien, eller besöker webbplatsen från en annan enhet, så kommer detta att räknas som ett nytt besök.

ORGANISKT SÖK Sidor som visas i en sökmotors träfflista utan att någon har betalat för dess placering där. POPULÄRASTE SIDA Den sida som fått flest sessioner under en vald tidsperiod. REFERRAL Se Hänvisningstrafik. RESPONSIV En webbplats som är byggd så att den skalar om sig och anpassar visningen av sidorna efter

vilken enhet besökaren använder, till exempel dator eller mobiltelefon.

SESSION En session startar när en användare kommer in på webbplatsen och avslutas när han lämnar

den eller efter en viss tids inaktivitet. SIDOR PER BESÖK Genomsnittligt antal sidor per besök. SIDVISNINGAR Totalt antal sidor som har visats på webbplatsen. SOCIAL Besökare som kommer in på webbplatsen från något socialt nätverk, t ex Facebook. SÖKORD De fraser en internetsurfare skriver in i en sökmotor, till exempel Google, för att hitta en website. TRAFIKKÄLLA Varifrån besökaren kom till webbplatsen, till exempel från organiskt eller betalt sök, direkt

eller via en hänvisningswebbplats eller sociala medier. TRAFIKRANK Se genomsnittlig position.

UNIKA SIDVISNINGAR Antalet besök då den angivna sidan visades minst en gång. UTGÅNG Hur ofta detta var den sista sidan som besökaren tittade på. Knowit Jönköping AB | Parkgatan 2 | SE-553 15 Jönköping, Sweden | PHONE +46 8 700 66 00 | www.knowit.se

Sammanställning DATUM

2015-01-27

REVISION

PA1

1 (5) DIARIENR

DOKUMENTNR

FÖRFATTARE

Madeleine Bergman, [email protected], 036-15 53 57 GODKÄND AV

Frågor via formulär på blinämndeman.se

R2B

Sammanställning

551 81 Jönköping • Besöksadress: Kyrkogatan 34 • Telefon: 036-15 53 00 • Fax: 036-16 57 21 • [email protected] • www.domstol.se Expeditionstid: Måndag-fredag kl. 8-12, 13-16

Sammanställning DATUM

2015-01-27

1

REVISION

PA1

2 (5) DIARIENR

DOKUMENTNR

Sammanfattning

Under hösten 2015 har 148 mail med frågor eller synpunkter skickats in via frågeformuläret på blinämndeman.se. I sammanställningen har dessa delats in efter vad de handlar om. Dessa frågeområden och andelen frågor är: • • • • • •

2

Medlemskap i politiskt parti – 22 % Praktiska frågor kring sökprocessen – 19 % Behörighet och lämplighet – 21 % Rättigheter – arvode, ersättning och ledighet – 14 % Uppdragets omfattning och möjlighet att planera – 11 % Övriga frågor – 13 %

Hur fungerar frågeformuläret?

Formuläret finns på blinämndeman.se. Webbplatsen lanserades den 24 september, och då kom också de första frågorna in. Flest frågor kom in de första tre veckorna, och från och med december kommer 5- 10 frågor per vecka. Frågorna besvaras av Domstolsverket via epost. I något fall har i stället kontakt tagits via telefon efter frågeställarens önskemål. Sammanställningen nedan redovisar endast frågorna, inte Domstolsverkets svar.

3

Tillvägagångssätt och syfte med sammanställningen

Från 24 september 2014 till 31 december 2014 har 148 mail med frågor eller synpunkter kommit via frågeformuläret på blinämndeman.se. Förutom dessa har också ett antal mail kommit där frågeställaren återkopplar Domstolsverkets svar, men om inte dessa innehållit följdfrågor eller ett nytt tema för synpunkter finns de inte med i sammanställningen. De 148 mailen har delats in i teman efter vad de handlar om. Om ett och samma mail innehållit flera frågor finns de med under flera teman. Det gör att antalet frågor/kommentarer är 161, alltså fler än antalet mail. Syftet med sammanställningen är huvudsakligen att visa vilken typ av frågor som förekommit. Detta är användbart som en del av utvärderingen av informationen på webbplatsen, men kan också ge en bild av de åsikter som finns bland de som är intresserade av att bli nämndemän. Det är dock enbart en sammanställning över det som kommit in via formuläret, och ger inte fullständig bild av de frågor eller synpunkter som finns kring nämndemannasystemet.

4

Huvudteman

Vi har identifierat sex huvudteman för frågor och synpunkter. I vissa fall tangerar temana varandra, till exempel ”Medlemskap i politiskt parti” och ”Hur gör man för att bli nämndeman?” I det senare fallet har vi valt att sortera in alla frågor som är kopplat till val och politiskt engagemang till huvudgruppen ”Med-

Sammanställning DATUM

2015-01-27

REVISION

PA1

3 (5) DIARIENR

DOKUMENTNR

lemskap i politiskt parti”, medan ”Hur gör man för att bli nämndeman?” innehåller övriga praktiska frågor kring att anmäla intresse och bli vald. Nedan följer en uppställning över de sex huvudteman vi identifierat. Här framgår hur många frågor som rört ämnet samt vilka eventuella undergrupper som finns. Vi redogör för vanliga frågor i ämnet, och redovisar ett eller flera typiska exempel på frågor ur temat.

4.1

Medlemskap i politiskt parti

35 frågor (ca 22 %) rör medlemskap i politiskt parti. Av dessa är 25 allmänt inriktade på nämndemän och den politiska tillsättningen, medan 10 handlar om hur man kan gå vidare utan att gå via ett politiskt parti. Detta är det tema där flest kritiska synpunkter kommer fram. I många mail uttrycks ett missnöje med att nomineringen ska gå via ett politiskt parti och/eller systemet i sig. I andra mail beskrivs hur man blivit intresserad av att bli nämndeman efter att ha sett information eller annonser, hur man som icke-medlem tagit kontakt med ett parti, men då fått klart för sig att man måste vara medlem. Ytterligare andra mail ifrågasätter riktigheten eller lämpligheten i informationen på blinämndeman.se, då denna inte verkar motsvaras av verkligheten när det gäller medlemskap. Exempel på mail: Hej! Jag blev väldigt intresserad av att bli nämndeman efter att jag läste allt om det på den här sajten. Jag tycker att jag har rätt kravprofil och jag vill gärna bidra till samhället. Jag är inte medlem i något politiskt parti men det var ju inget hinder enligt reglerna. Jag anmälde mitt intresse till Moderaterna i Halmstad där jag bor. De sa först att jag var tvungen att bli medlem, men då sa jag att enligt den här sajten så är det inget krav. De tog då emot min anmälan. Idag fick jag besked av dem att jag inte hade blivit vald pga att jag inte var medlem. De andra som blev valda var medlemmar och en del var äldre. Det kändes som att jag blev diskriminerad. Jag är 38 år. Var detta verkligen rätt agerat av dem? Och följde de verkligen syftet med den här kampanjen? Tror inte det... /Besviken Hej Jag läste på er sida att "Idag är de flesta nämndemännen politiskt aktiva. Regeringen vill att fler nämndemän står utanför den partipolitiska kretsen." Men jag förstod även att vägen till uppdraget som nämndeman måste gå via någon av partierna. Ringde då socialdemokraterna för att höra hur jag skulle gå till väga. Fick då svaret att jag var tvungen att bli medlem, helst gå en utbildning (4 gånger) om soc.dem värderingar och historia för att sedan välja en soc.dem. förening. De var viktigt att jag delade deras värderingar. Jag är inte så intreserad av att arbeta med partipolitik utan mer med ett samhällsuppdrag. Trodde att det var det regeringen ville komma ifrån, eller har jag missuppfattat? Kan man inte bli nämndeman på något annat sätt?

Sammanställning DATUM

2015-01-27

4.2

REVISION

PA1

4 (5) DIARIENR

DOKUMENTNR

Praktiska frågor kring sökprocessen

31 frågor (ca 19 %) rör den praktiska sökprocessen. Av dessa är de flesta frågor kring vem man ska vända sig till för att anmäla intresse eller hur man gör för att ansöka. Här finns också frågor och synpunkter kring bristen på formulär eller länk för ansökning. Ett antal rör också tidsperioden för nomineringsprocessen. Fyra frågor kommer från representanter för olika partier. Exempel på mail: Hur blir man nämndeman låter som en trevlig uppgift. Jag skulle uppskatta om ni kan skicka ansöknings blanketer via mail.

4.3

Behörighet och lämplighet

34 frågor (ca 21 %) rör behörighet eller lämplighet för nämndemannauppdraget. 19 av dessa handlar om till exempel ålder, folkbokföring, medborgarskap, förekomst i belastningsregister och allmän lämplighet. 15 frågor rör specifikt om man är behörig eller lämplig som nämndeman med tanke på det yrke eller den arbetsgivare man har, eller med en viss utbildning. Exempel på mail: Hej. Var i början av 2000-talet VD för ett företag som försattes i konkurs.(Pga en konflikt mellan två stora koncerner! Ingen förlorade några pengar i konkursen) Innebär detta att jag ej kan bli nämndeman år 2015? Hej, Jag jobbar vid socialförvaltningen i en kommun. Länsstyrelsen har ju tillsyn för till exempel serveringstillstånd i kommunerna, detta är också en del av min tjänst. Är detta ett hinder för att bli nämndeman? Passar jag som nämndeman om jag har ansiktspiercing och ex.vis grönt hår?

4.4

Rättigheter – arvode, ersättning, ledighet

23 frågor (ca 14 %) handlar om nämndemännens olika rättigheter. Många rör arvode och beräkningar för ersättning av inkomstbortfall. Några handlar om hur ersättningar beräknas för egna företagare. Ett antal är kritiska synpunkter på arvodesnivåer och konsekvenser för tjänstepensioner. Ett mindre antal rör också rätten till ledighet från sitt ordinarie arbete eller att sluta vara nämndeman. Exempel på mail: Utgår någon ersättning för uppdraget? Om man inte har en anställning utan har en timanställning.

Sammanställning DATUM

2015-01-27

REVISION

PA1

5 (5) DIARIENR

DOKUMENTNR

Hej! Jag ämnar anmäla mitt intresse för att bli nämndeman och undrar bara hur jag ska förhålla mig till min arbetsgivare om jag får uppdraget. Behöver man så att säga ha sin arbetsgivares tillåtelse eller har man "rätt" att söka ledigt/tjänstledigt för de timmar/dagar som ett sådant här uppdrag skulle ta i anspråk.

4.5

Uppdragets omfattning och möjlighet att planera

17 frågor (ca 11 %) rör uppdragets omfattning och möjlighet att påverka planeringen av tjänsten. De flesta frågor handlar om hur ofta eller hur länge nämndemän tjänstgör och vilken möjlighet nämndemannen har att påverka när tjänstgöringen ska ske. Ett litet antal frågor rör också konsekvenser av att inte kommer då man är ”kallad”. Exempel på mail: Hej. Är intresserad att medverka som nämdeman men undrar hur långt innan man normalt får reda på vilken dag jag ska tjänstgöra alt kan jag bestämma i årets början att jag kan tex Fredagar? Om jag får en kallelse, är jag förpliktigad att komma då ? Eller kan jag tacka nej ?

4.6

Övriga frågor

De sista 21 frågorna (ca 13 %) i sammanställningen rör olika delar av nämndemannauppdraget som inte hör hemma i något av temana. Frågorna är vitt spridda och handlar till exempel om man kan vara nämndeman i flera domstolar samtidigt. Några mail innehåller synpunkter på befintliga nämndemäns utbildning och kompetens. Slutligen rör några mail innehåll eller upplägg på blinämndeman.se. Hur vanligt är det att nämndemän utsätts för hot eller annan påverkan? Har man rätt att avstå fall som man upplever som obehagliga. Tex vissa typer av våldsbrott eller sexualbrott, eller brott som väckt stor medial uppmärksamhet? Hej, Kan jag tjänstgöra som nämndeman i både hovrätt och tingsrätt under samma mandatperiod?

Nämndemannavalet i medierna Höstanalys, 1 juli – 19 oktober 2014 Siri Gaunt Peter Malmsten

30 december 2014

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Innehåll

1 Uppdrag och sammanfattning

03

2 Nämndemannavalet 2014

05

3 Domstolsverkets informationskampanj och huvudbudskap

30

Reflektioner kring effekter

38

4 5

Appendix

40

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

2

Uppdraget Bakgrund TNS Sifo har fått uppdraget av Domstolsverket att göra en kvalitativ analys av publiciteten i redaktionella medier och flödena på sociala medier om nämndemannavalet. Inkluderat är också nyheter och debatt om nämndemannasystemet. Syfte Syftet med analysen är att ge en fullödig bild av hur nämndemannavalet 2014 och Domstolsverkets informationskampanj i samband med detta, presenteras och beskrivs i redaktionella och sociala medier. Omfattning Analysen omfattar svenska webb- och printmedier som finns tillgängliga i relevanta mediedatabaser samt inlägg på sociala medier (Twitter, öppna konton på Facebook, kommentarsfält, forum, bloggar och Youtube). I sökningarna har de nyckelord som Domstolsverket angivit i sin kravspecifikation ingått. Perioden har varit 1 juli – 19 oktober 2014. Leveranser Denna rapport avser ”Höstanalys 2014” och levereras senast 31 december 2014 samt presenteras vid ett senare tillfälle hos Domstolsverket. Som en komplettering görs också en ”Våranalys 2014” för perioden 15 – 31 mars 2015, vilken levereras och presenteras under april 2015.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

3

Sammanfattning  Den totala rapporteringen om nämndemannavalet är omfattande i såväl redaktionella som i sociala medier. Nyheter och debatt om nämndemannauppdraget och –systemet skapar över 500 artiklar i redaktionella medier i print och på webb under perioden mellan 1 juli och 19 oktober 2014. I sociala medier finns över 1 300 inlägg om nämndemannasystemet. Twitter är den klart största kanalen bland de öppna källor som sökning kunnat göras i.  En mycket stor del av publiciteten är relaterad till Sverigedemokraterna. Två aspekter som initierar och driver såväl nyhets- som åsiktsflödet är påstådd rasism hos enskilda SDnämndemän samt SD:s framgångar i valen i september. Den raka nyhetsrapporteringen kring dessa händelser är störst, men en debatt med fokus på systemet med politiska tillsättningar initieras också. Medan tingsrätternas lagmän får stort utrymme i nyhetsrapporteringen märks kritiska experter tydligt på åsiktsarenan, både i redaktionella och sociala medier.  Flödet i sociala medier följer och påverkas av uppmärksamheten i redaktionella medier. Innehållet i sociala medier skiljer sig dock från redaktionella medier genom ett skarpare tonläge. Här blir debatten främst en fråga om ställningstaganden för eller emot Sverigedemokraterna. I anslutning till detta finns en utbredd oförståelse eller kritik mot nämndemannasystemet i allmänhet och mot den politiska tillsättningen av nämndemän i synnerhet.  Domstolsverkets kampanj kring behovet av föryngring får ett litet genomslag, men det finns flera goda exempel på informativa artiklar i lokala medier.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

4

Nämndemannavalet 2014

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Översikt av publiciteten i redaktionella medier Nyckeltal

Resultat

Antal införanden

536 st

Möjlig räckvidd i miljoner potentiella läsare Varav rapportering kring SD

68 miljoner 491 införanden/ 65 miljoner

Andel positivt/neutralt/ negativt gentemot nämndemannasystemet

1%/91%/8% (andelar av antal)

Mest förekommande huvudaktör

Tingsrätt/Lagman

Omnämnanden domstol Omnämnanden Domstolsverket

56% 299/536 införanden 2% 10/536 införanden

Huvudbudskap om föryngring och/eller vad nämndemannauppdraget innebär Print respektive webb, totalt

26 införanden

Print 154, webb 382

 Den totala rapporteringen om nämndemannavalet i redaktionella medier uppgår till över 500 införanden i print- och webbmedier. Den omfattande publiciteten initieras och drivs av nyheter och debatt med kopplingar till Sverigedemokraterna. Över 90 procent av alla införanden har sin utgångspunkt i detta.  I den dominerande nyhetsrapporteringen värderas inte själva nämndemannasystemet. I en mindre del av publiciteten förmedlas dock åsikter om systemet som sådant. När åsikter uttrycks är det övervägande kritiska synpunkter på nämndemannasystemet som uttrycks, främst från tyckande journalister och experter.  Tingsrätternas lagmän har en dominerande roll som huvudaktörer när de i samband med nyheter kring SD-nämndemän får kommentera händelserna.  Publiciteten färgas mindre av Domstolsverkets kampanj, men det som får viss spridning är budskapet om behovet av föryngring av nämndemannakåren. Speciellt i lokala medier finns bra exempel på informativa artiklar.

Redaktionell ton Andel av antal

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

6

Större nyheter och händelser under perioden  Nyheter och debatt drivs av händelser med utgångspunkt från Sverigedemokraterna (ljusblå staplar nedan). I samband med valet i september är rapporteringen som störst.  När inte SD är i fokus märks viss publicitet kring nya krav på nämndemän och kampanjen för fler yngre nämndemän. SD-politiker i Skåne är dömd för grov brottslighet, men har inte upplyst Helsingborgs tingsrätt om det då han var nämndeman där. SD-politiker i Göteborg, som säger att han vill diskriminera muslimer, stängs av som nämndeman i tingsrätten.

Antal artiklar 140

Debatt kring SD och nämndemannasystemet aktualiseras av valet.

SD-politiker och nämndeman vid Ystads tingsrätt anklagas för nätrasism. Lämnar uppdraget.

Kraftig ökning av SD-nämndemän.

SD-politiker fortsätter i kommunfullmäktige.

120 100

SD-politiker i Malmö kan förlora uppdrag som nämndeman.

80

Kampanj för fler yngre nämndemän.

Ej SD

Hårdare krav på nämndemän.

60

SD

40

Viss debatt utifrån SD-händelser.

20 0 v 27

v 28

v 29

v 30

v 31

v 32

v 33

v 34

v 35

v 36

v 37

v 38

v 39

v 40

v 41

v 42

Diskriminerande SD-politiker i Göteborg, sparkas som nämndeman.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

7

Ämnen – nyheter om rasism inom SD dominerar  Rapporteringen kring SD utgår i de flesta fall från enskilda SD-nämndemäns handlingar och uttalanden. Det handlar främst om nyheter, dels kring påstådda rasistiska uttalanden, men också om annan brottslighet. Publiciteten ökar också i samband med valet.  Den debatt som förekommer parallellt med nyhetsflödena initieras både av nyheterna kring enskilda nämndemännens agerande och av SD:s framgångar i riksdags- och kommunalval. Debatten i medierna är klart störst under veckan efter valet. Det är då främst journalister och experter som tycker till på åsikts- respektive nyhetsplats om nämndemannasystemet.  I ett mindre antal debattinlägg nämns också nämndemannautredningen som ett exempel på behovet av att göra större förändringar i systemet.  Vid sidan av debatten kring SD finns enstaka artiklar som direkt tar upp eller antyder politiska ställningstaganden hos miljöpartistiska nämndemän. Det rör sig då om fall i migrationsdomstolar och eventuellt politiskt färgade domar i vargfrågan.

Ämnen nämndemannavalet

Antal artiklar

Nyheter SD/rasism Nyheter SD/brottslig nämndeman Debatt nämndemannasystemet SD Debatt nämndemannasystemet SD/utredningen Nya krav på nämndemän Debatt nämndemannasystemet ej SD Nyheter SD ökar antalet nämndemän Övrigt SD

Migrationsdomstol

0

50

100

150

200

250

300

350

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

8

Fokus på rasism i nyheter kring enskilda SD-politiker  Nyheter kring enskilda SD-politiker dominerar rapporteringen. Rollen som nämndeman finns många gånger i fokus. Vid större ”avslöjanden” kring politiker nämns rollen som nämndeman bland andra uppdrag.

skanskan.se 2/7

expressen.se 22/7 Kvällsposten 13/9 kuriren.nu 14/10

hd.se 16/9

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

9

Debatten kring SD drivs av journalister och experter  Debatten i medierna är en direkt förlängning av nyhetsrapporteringen kring SD. De som driver åsiktsflödet är journalister och experter, där flera tar tillfället i akt att kritisera systemet med politiskt valda nämndemän.  Kritiken mot den politiska tillsättningen handlar i nästa steg om rättssäkerheten. Professor Mårten Schultz menar till exempel att personer med utländsk härkomst ” kan känna en oro för att de inte får en neutral och förutsättningslös behandling”.

 Vid några tillfällen handlar diskussionen om rättssäkerhet mer om de förtroendevalda nämndemännens kompetens. Till exempel i en ledare med rubriken ”Adjö till amatörernas julafton” där skribenten anknyter till förtroende för rättsväsendet ”då det innebär att amatörer som saknar juridisk kompetens har möjlighet att avgöra viktiga rättsfall, bara för att de sägs besitta någon vag kvalitet som juristdomare inte antas ha”.  Någon enstaka representant för domstolarna som uttrycker kritiska åsikter om nämndemannasystemet märks också i flödet. Ett fåtal debattörer är positiva till det nuvarande systemet.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

10

Kritik mot systemet både på åsikts- och nyhetsplats

svd.se 17/10

helagotland.se 26/7

gd.se 19/9

aftonbladet.se 15/9

Södermanlands Nyheter 23/9

barometern.se 17/9

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

11

Nya krav på nämndemän får litet genomslag  I ett tiotal införanden tas nyheten om hårdare krav på nämndemän upp.  En påtaglig skillnad mot rapporteringen som handlar om SD är att den här publiciteten allra främst finns i medier med mindre spridning. Ofta är det små landsortstidningar som tar upp nyheten.

P4 Väst 24/7 TTELA 5/8

Hela Hälsingland 19/8

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

12

Huvudaktörer – lagmännen får stort utrymme  Domstolarna själva får stort utrymme att kommentera händelserna kring SD-nämndemän. Det är lagmännen i de aktuella tingsrätterna som tar plats som huvudaktörer i den löpande nyhetsrapporteringen som får stor spridning.  Vid sidan av lagmännen är det SD-nämndemännen själva och i några fall andra SD-politiker som kommenterar händelserna. Nämndemännen försöker förklara sig medan övriga SD-politiker förutsätter att nämndemännen är objektiva och professionella.  Journalister och debattörer är de som driver själva debatten om nämndemannasystemet. Journalister syns främst i ledare och krönikor och debattörerna i nyhetsartiklar.  Nämndemän och nämndemannaföreningar kommenterar någon gång SD-debatten, men pratar mer i lokalmedier om själva nämndemannarollen och de nya kraven.  Endast vid något tillfälle är politiker (vid sidan av SD) huvudaktörer i rapporteringen.

Huvudaktörer i redaktionella medier Tingsrätt/Lagman SD-politiker/SD-nämndeman Journalist Experter/debattörer Nämndemän Nämndemannaföreningar Privatperson Övriga huvudaktörer Unga nämndemän DOV

0

50

100

150

200

250

Antal artiklar

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

13

Lagmän som huvudaktörer  Vid de tillfällen när SD-nämndemän uppmärksammas i medierna får berörda tingsrätters lagmän uttala sig. Den här publiciteten får stor spridning över landet.  Uttalandena är i mångt och mycket samstämmiga om att samtal ska föras med den aktuella nämndmannen. Samt vissa generella kommentarer om vad som är lämpligt eller inte.  Ett par lagmän uttalar mer personliga uppfattningar om nämndemannasystemet med utgångspunkt från domstolarnas trovärdighet.

sydsvenskan.se 29/9 Katrineholms-Kuriren 17/9

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

”Det nomineras politiker som ska släppa sin politiska uppfattning och bli rättstillämpare. Det tror jag att de klarar under ledning av den professionella jurist som sitter med. Men jag förstår att det i allmänhetens ögon ger sken av att vara ett politiskt system”

”Det är ett stort problem att vi inte har en representativ nämndemannakår, något som undergräver förtroendet för rättssystemet.”

”Som nämndeman måste man fundera över hur man uttrycker sig offentligt. Man får inte agera på ett sätt som är förtroendeskadligt för domstolen. Det kan vara att uttrycka sig rasistiskt, beroende på hur det är uttryckt och spritt.” 14

Journalister och redaktioner  Det är ledarskribenter och krönikörer på de stora redaktionerna som syns mest i debatten. Journalister på Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet tar återkommande upp ämnet. Även i landsortsmedier kommenteras frågan.

Ämnen SD/ej SJ

Negativ

35%

 Just de namnkunnigaste journalisterna på de stora medierna är de som ställer sig mest kritiska till systemet som det ser ut idag.

 Även om det finns förståelse för bakgrunden till systemet är det den politiska tillsättningen och dess konsekvenser som styr flera journalisters ställningstaganden.  När ansvarsfrågan någon gång kommer upp riktas udden mot politikerna i riksdagen.

svd.se 23/7

Neutral Positiv 65%

”Jag är dock rädd för att riksdagen, från vänster till höger, är mer intresserad av reträttposter för kompisarna i partierna än ett anständigt rättsväsende.” Oisin Cantwell, Aftonbladet

aftonbladet.se 12/9

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

15

Experter och andra tyckare  Mårten Schultz, professor i civilrätt, är den mest förekommande experten i rapporteringen. Hans kommentarer handlar främst om det ökade antalet SD-nämndemän. I en artikel i SvD är han dock mer kritisk till själva grunden i systemet.  Mest uttalad kritisk är Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare, som anser att systemet med nämndemän, som det ser ut idag, bör avskaffas helt och hållet. Ramberg antyder en ”politisk feghet” för mer genomgripande förändringar av nämndemannasystemet.  Sven-Erik Alhem, f d överåklagare, är en annan kritiker vars åsikter i den aktuella publiciteten mest kommer till uttryck genom ett debattinlägg på Mynewsdesk. Där föreslår Alhem ett helt nytt system att utse nämndemän på. ”Personligen tycker jag att ett system skulle kunna vara att Domstolsverket annonserade ut nämndemannauppdragen i de olika domstolarna. Att var och en som ansåg sig lämplig för uppdraget fick komma in med en fullständig ansökan med cv och referenser.” Sven-Erik Alhem

”De som företräder SD delar väl partiets uppfattning om att Sverige borde minska migrationen. Och då kan jag förstå att de som prövas i Migrationsdomstolen kan känna att de kanske inte får en opartisk och rättvis prövning.” Mårten Schultz

”Min åsikt är att man inte ska ha politiskt tillsatta domare överhuvudtaget. Det handlar inte bara om sverigedemokrater utan det är ett principiellt problem.” Mårten Schultz

”Det här är ett djupt skrämmande men bra exempel på varför vi inte ska ha nämndemän i svenska domstolar, särskilt inte sådana som utses av de politiska partierna.” Anne Ramberg

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

16

Medier – lokala webbmedier dominerar Print- och webbmedier,

 Hälften av samtliga införanden om nämndemannasystemet under perioden är en nyhetsartikel i en landsortstidnings webbupplaga.

antal artiklar

29%

 Den TT-baserade nyhetsrapporteringen kring SD är ett bra exempel på nyheter som får stor spridning via webbredaktioner.

Print webb

 När det gäller såväl åsiktsmaterial om nämndemannasystemet som den mer informativa publiciteten om nämndemannavalet finns den lika mycket i print som i webb.

71%

 Ser vi till mediernas räckvidd och genomslag dominerar kvällspressen, medan landsortspressen i kraft av ett stort antal artiklar sammantaget har lika stort genomslag som artiklarna i storstadspressen.

Medietyper, 4%

3% 2%

antal artiklar

2%

Landsortspress Storstadspress

7% 9%

Kvällspress Fackpress 71%

Radio Nyhetsbyrå Stadsdelspress TV

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

17

Högre andel print när debatten är som störst  Rapporteringen i webbmedier dominerar under hela perioden. Publiciteten i printmedier har en något högre andel dels i samband med den första nyheten om SD-nämndemän, dels när själva debatten är som störst kring valet.  Sett till domstolsslag är det tingsrätterna som får den helt dominerande exponeringen. I ett 50-tal artiklar nämns flera domstolsslag, ofta i faktarutor kring nämndemannauppdraget. När andra domstolsslag nämns enskilt handlar det i några fall om migrationsdomstolarna. 140 120 100 80

Webb

60

Print

40 20 0 v 27

v 28

v 29

v 30 v 31

v 32

v 33

v 34

v 35

v 36

v 37

v 38

v 39 v 40

v 41

v 42

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

18

Printmedier – Skånetidningar och stora medier i topp Printmedier

 Listan över de printmedier som publicerar flest artiklar om nämndemannasystemet speglar rapporteringens karaktär på ett bra sätt. De medier som ligger i topp har antingen en lokal anknytning till de större händelserna eller är drivande i den efterföljande debatten. Den första aspekten gäller Skånetidningarna, den andra de större redaktionerna.  Som tidigare nämnts finns en stor del av den mer kvalitativa publiciteten i printmedier. Det gäller både debatten och informativa lokala artiklar.

Kristianstadsbladet Ystads Allehanda

GT Vi i Sollentuna Expressen Sydsvenskan Aftonbladet Nordvästra Skånes tidningar Nerikes Allehanda Skånska Dagbladet Kvällsposten Göteborgs-Posten Sydöstran Vetlanda-Posten SvD Landskrona-Posten Smålands-Tidningen Gefle Dagblad Helsingborgs Dagblad Trelleborgs Allehanda Upsala Nya Tidning

0

2

4

6

8

Antal artiklar

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

19

Webbmedier – över 50 medier har 3 eller fler artiklar Webbmedier

 Topplistan över webbmedier som publicerar flest artiklar är mycket bredare än motsvarande för printmedier. Cirka 50 redaktioner har fler än två införanden under perioden.  Även här finns medier med lokal anknytning högt upp. Och det är nyhetsrapporteringen kring SD som dominerar.

Expressen skanskan.se Na.se

Ystads Allehanda hd.se SvD.se

 Av de stora redaktionerna finns Expressen, SvD, Aftonbladet och GP representerade. Värt att notera är att varken webb- eller printupplagan av Dagens Nyheter tar upp ämnet mer än vid något enstaka tillfälle.

Helagotland.se aftonbladet.se bltsydostran.se Arbetarbladet.se

Kristianstadsbladet Helahälsingland.se gp.se kuriren.nu GD.se

0

5

10

15

Antal artiklar

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

20

Regioner  Den totala rapporteringen har en bred spridning över landet. Det finns en koncentration till regioner som dels har många medier, dels har anknytning till aktuella händelser. Flera av de aktuella nämndemännen finns i Skåne och Göteborg.

22

 Vid sidan av ren nyhetsrapportering kring SD är debatten om nämndemannasystemet mest fokuserad till de tre storstadsregionerna. Dessutom finns den i riksmedier, till exempel kvälls- och fackpress.

13

32

4  Den mer informativa publiciteten om nämndemannauppdraget och behovet av föryngring finns överrepresenterad i Jönköpings län och i landsortspress i Västra Götaland.

26

17 3

8 15 20

12 0

© TNS

10 34

18

54

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014

”Riks”: 80

22

12

12 110

14 21

Sociala medier - nyckeltal och summering  Debatten om nämndemannasystemet i sociala medier är omfattande. Analysen är baserad på de inlägg som kunnat samlas in i efterhand från öppna profiler i sociala medier. Omfattningen var dock med all sannolikhet avsevärt större än de cirka 1 330 inlägg som denna analys är baserad på.  Fokus för debatten är liksom i redaktionella medier på Sverigedemokratiska nämndemän. Över hälften av dem som uttalar sig i debatten uttrycker sig kritiskt mot nämndemannasystemet. I de mer neutrala inläggen har man inte diskuterat nämndemannasystemet som sådant utan endast kommenterat nyheter om specifika nämndemäns rasisitiska uttalanden eller kriminella förflutna.

Nyckeltal

Resultat

Antal inlägg

1328

Möjlig räckvidd i miljoner potentiella läsare Varav rapportering kring SD

927 inlägg

Andel positivt/neutralt/ negativt gentemot nämndemannasystemet Omnämnanden Domstolsverket

1%/44%/55% (andelar av antal) 9

Omnämnanden av kampanjen Bli nämndeman

 Sociala medier skiljer sig dock från bilden i redaktionella medier genom det skarpare tonläget. Här blir debatten främst en fråga om ställningstaganden för eller emot Sverigedemokraterna. I anslutning till detta finns en utbredd oförståelse eller kritik mot nämndemannasystemet i allmänhet och mot den politiska tillsättningen av nämndemän i synnerhet.

1,7

18

1%

Negativ

44%

Neutral 55%

Positiv

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

22

Sociala medier följer den redaktionella agendan  Sociala medier följer den redaktionella agendan nära. Lejonparten av inläggen innehåller en länk eller annan referens till redaktionella nyheter. Det är också tydligt att denna debatt huvudsakligen tar plats på Twitter och i kommentarsfält, vilka är de huvudsakliga forumen för politisk debatt i sociala medier.

22% Redaktionell artikel Ej koppling till redaktionellt innehåll

 Debatten följer på rapporteringen om olika Sverigedemokratiska nämndemäns rasistiska uttalanden eller om att Sverigedemokraternas inflytande ökar i svenska domstolar efter senaste valet. De krönikor och debattartiklar som skrivs i samband med detta får också stor spridning.

78%

4% 6% Twitter

19%

Forum och kommentarsfält Facebook 71%

Bloggar

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

23

Flödet i sociala medier över tid

350 300 250 200 150 100 50 0 27

28

29

30

31

Twitter

32

33

34

35

Forum och kommentarsfält

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

36

37

Facebook

38 Bloggar

39

40

41

42

Flödet i redaktionella och sociala medier  Det är nyheterna i redaktionella medier som initierar och föder debatten också i sociala medier.  En stor del av inläggen i sociala medier refererar och länkar till webbartiklar.

350 300 250 200 150 100 50 0 v 27

v 28

v 29

v 30

v 31

v 32

v 33

v 34

Redaktionella medier

v 35

v 36

v 37

v 38

v 39

v 40

v 41

v 42

Sociala medier

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

25

Debatten blir en fråga om för eller emot SD  Oron över att Sverigedemokraterna får ökat inflytande i svenska domstolar är den främsta drivkraften i debatten. Nyheter om Sverigedemokratiska nämndemäns rasisitiska uttalanden är det som får störst uppmärksamhet.  Starkaste åsikterna mot nämndemannasystemet uttrycks i samband med länkar till redaktionella debattartiklar, exempelvis Sanna Raymans ”Skrota nämndemannasystemet” i Svenska Dagbladet och Oisin Cantwells kolumn ”Skrota systemet med nämndemän” i Aftonbladet.  I sociala medier finns väldigt liten förståelse för varför nämndemannasystemet ser ut som det gör. Argumenten för systemet lyser med sin frånvaro. Tydligt också är att få personer har en inblick i nämndemännens uppdrag och att de har en uppgift att följa lagstiftningen – de flesta tycks se det som en självklarhet att nämndemännen främst representerar sina partiers åsikter.

SD/rasistiskt uttalande Systemet/politisk tillsättning Systemet/SD ökat inflytande S/brottslig nämndeman

Systemet/annan eller otydlig vinkel Kampanjen "Bli nämndeman" SD/brottslig nämndeman Systemet/nämndemän saknar rätt kompetens Systemet/nya lagen M/brottslig nämndeman 0

100 200 300 400 500 600 700

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

26

Debatten tar avstamp i Sverigedemokraters inflytande  Huvuddelen av debatten tar avstamp i frågan om Sverigedemokraters inflytande i domstolar. Frågan om politiska tillsättning ses generellt som ett objektivitetsproblem.

2% 8%

SD S

 Andra partier figurerar också i debatten. Främst är det Sverigedemokrater som hänger ut nämndemän med annan partipolitisk tillhörighet som kriminella.  I flera sammanhang klumpas Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ ihop som två partier som skulle kunna påverka rättssäkerheten negativt. Flera anser att nämndemän från Feministiskt initiativ inte är lämpliga i sexualbrottsmål.

FI M

MP V 88%

FP

 Sexualbrottsfrågan dyker även upp vid ett fåtal tillfällen i samband med samtyckeslagstiftningen. Flera framhåller att nämndemän bör utbildas i jämställdhet eller sexualbrottslagstiftning. Ingen direkt koppling görs till de uppmärksammade sexualbrottsmålen tidigare i år. I detta sammanhang förekommer också resonemang om vikten att föryngra nämndemannakåren för att få ökad rättssäkerhet för brottsoffer.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

27

Sverigedemokrater försvarar sig i debatten  Huvuddelen av dem som uttalar sig i debatten tar ställning mot Sverigedemokraterna. Sverigedemokratiska förespråkare tar dock också plats i frågan på Twitter, men också i kommentarsfält och på rasistiska sajter som Avpixlat och Exponerat. Här uttrycks stöd för de Sverigedemokrater som uttalat sig rasistiskt. På flera främlingsfientliga sajter hängs nämndemän från andra politiska partier än Sverigedemokraterna ut som kriminella. Ofta har dessa personer också invandrarbakgrund.  På främlingsfientliga sajter finns en omvänd debatt i frågan om politisk tillsättning. Här oroas flera över att många nämndemän är allt för ”politiskt korrekta” och att de inte dömer invandrare lika hårt som personer med svensk bakgrund. Här finns också en oro över att muslimer tar plats i rättssalar och att de skulle kunna låta religiösa aspekter färga sina beslut.

11%

89%

SDförespråkare

Mot SD eller inget ställningstagan de om SD

 Ytterligare andra uppmanar så många SD-anhängare som möjligt att bli medlemmar i partiet och anmäla sitt intresse för att bli nämndemän – allt för att bidra till ”rättvisare” domar. Denna typ av åsikter dyker ofta upp i kommentarer till domar som skribenten anser varit felaktiga. Det är då ofta personer med invandrarbakgrund som friats.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

28

Mest inflytelserika aktörerna  Huvudsakligen är det journalister som driver debatten i sociala medier och framförallt då på Twitter. Dessa journalister delar ofta sina egna artiklar i ämnet, vilket ger upphov till bred spridning. Niklas Orrenius på DN är den journalist som mest frekvent förekommer i debatten. Här är frågan om rasistiska Sverigedemokratiska nämndemän ofta i fokus.  Bland representanter för juristkåren utmärker sig Bengt Ivarsson som en av de flitigaste debattörerna, men även Anne Ramberg. Båda uttrycker sig mer eller mindre kritiskt till nämndemannasystemet i sin nuvarande form.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

29

3

Domstolsverkets informationskampanj och huvudbudskap

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Föryngring det tydligaste temat i informationskampanjen  Den mindre del av publiciteten som inte har sitt ursprung i debatten kring SD handlar i större utsträckning om ämnen som ligger nära Domstolsverkets informationsuppdrag.

Nyckeltal

Resultat

Antal införanden

 Behovet av föryngring är det tydligaste temat. Vid några tillfällen nämns även förslaget om fri kvot och den tidigare utredningen om nämndemannasystemet. Det finns även några informativa artiklar om själva nämndemannauppdraget. I rapporteringen om nya krav på nämndemän finns också viss information om uppdraget som sådant.  En påtaglig skillnad mot rapporteringen som handlar om SD är att den här publiciteten allra främst finns i medier med mindre genomslag. Ofta är det minde landsortstidningar, till viss del fackpress och smalare radiosändningar, som tar upp dessa ämnen.

Möjlig räckvidd i miljoner potentiella läsare Antal tydligt proaktiva införanden Mest förekommande huvudaktör

Omnämnanden Domstolsverket

26 st 1,1 miljoner 7/26 Nämndemän 9/26

Ämnen kring informationskampanjen

Föryngrig

Nämndemannavalet/informativt

Antal artiklar

0

5

10

15

20

25

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

31

Informativa artiklar många gånger i mindre medier  Publiciteten om informationskampanjen finns i mindre räckviddsstarka medier. Det handlar nästan uteslutande om landsorts- och lokaltidningar. Liknande artiklar sprids ofta i näraliggande systertidningar. Det är ofta lokala nämndemän som intervjuas och berättar om sitt uppdrag.  Mångfald i nämndemannakåren är ett tema som tas upp vid några tillfällen och som det verkar finnas ett nyhetsintresse för. Vid något tillfälle tas frågan om fri kvot upp. Förslaget, som utreds av Statskontoret, får kritik av bland andra Nämndemännens Riksförbund som anser att det inte är säkert att unga personer lockas ändå och att det kräver en helt annan kontroll av vilka som är lämpliga för uppdraget.

falkopingstidning.se 10/10

sverigesradio.se/Radio Sweden 18/9

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

32

Domstolsverkets egen exponering  Domstolsverket finns som huvudaktörer vid tre tillfällen i rapporteringen kring informationskampanjen. Dessa artiklar finns i samband med sjösättandet av kampanjen i september.  Det är i fackpress (dagensmedia.se, dagensjuridik.se och realtid.se) som införande finns.  Petra Thor Jonzon, Domstolsverkets kommunikationschef, är den som företräder myndigheten och fokus ligger på föryngringen av nämndemannakåren.  Vid ytterligare en handfull tillfällen omnämns Domstolsverket och dess uppdrag att föryngra nämndemannakåren.

realtid.se 24/9 dagensmedia.se 25/9

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

33

Domstolsverkets huvudbudskap  Huvudbudskapen i Domstolsverkets kampanj har varit att nämndemannakåren behöver föryngras och information om vad nämndemannauppdraget innebär.  Dessa förekommer i ett mindre antal artiklar med förhållandevis litet genomslag.

2

Huvudbudskapens spridning regionalt

Spridning av huvudbudskapen Föryngring

”Riks”: 3

Föryngring och vad det innebär

1 2

Vad det innebär

0

5

10

15

Antal artiklar

7 5

2

1 Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

3 34

Föryngring – hög kvalitet i lokala artiklar  Även om genomslaget för kampanjens huvudbudskap är litet, finns exempel på lokal publicitet med ett tydligt och bra innehåll.  När unga nämndemän själva får berätta om sitt uppdrag och vad det ger dem skapas en annan bild än den gängse.  Flera av dessa artiklar förmedlar såväl ett tydligt budskap om föryngring som informativa avsnitt om vad uppdraget innebär.

Extra Luleå och Extra Boden 9/10

Vi i Sollentuna 11/10

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Vad uppdraget innebär förmedlas av äldre  På motsvarande vis som med budskapet om föryngring finns fina exempel från lokala medier på informativa artiklar om vad nämndemannauppdraget innebär.  Det är nämndemännen själva, ofta medelålders, som får personifiera uppdraget. Vid något tillfälle ges temat en helsida med flera artiklar i ämnet.  Nämndemännen berättar om sin egen bakgrund och varför de är nämndemän. Ofta nämns ett samhällsengagemang och att uppdraget som nämndeman är ansvarsfullt.

J-Nytt 5/10

Helsida i Smålands-Tidningen 16/10

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Begränsat om kampanjen i sociala medier

 Kampanjen Bli nämndeman får bra men begränsad uppmärksamhet i sociala medier. Knappt 20 inlägg har hittats som på något sätt nämner kampanjen.  Huvudsakligen består inläggen av länkar till sajten eller kommentarer till tidningsannonseringen i kombination med uppmaningar om att besöka kampanjsajten.  Huvuddelen av inläggen är skrivna i en positiv ton. Ett fåtal relaterar kampanjen till den pågående debatten och anser att det är bättre att avskaffa nämndemannasystemet.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

37

4

Reflektioner kring effekter

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Reflektioner kring rapporteringens eventuella effekter  Reflektioner kring effekterna av kampanj och publicitet om nämndemannavalet kan delas in i två aspekter. Dels handlar de om de eventuella effekterna som Domstolsverkets kampanj har på publiciteten, dels om den totala rapporteringens effekter på kunskaper och attityder.  Domstolsverkets kampanj har ingen direkt påverkan på den totala rapporteringen, som initieras och drivs av externa faktorer. Föryngring är dock ett tema som får visst genomslag i redaktionella medier, främst lokalt. Den exponeringen kan tillsammans med andra kanaler (till exempel partiernas lokala arbete) förmedla information och engagemang för uppdraget. Hit hör också annonseringen i lokala medier. I sociala medier är avtrycket litet.

 Innehållet i sociala medier indikerar en låg medvetenhet kring nämndemannasystemets bakgrund och förankring i svenskt samhälle och rättstradition. Den politiska tillsättningens syften (demokratisk insyn, allmänna värderingar etc) vänds till ett ifrågasättande av de till synes uppenbara negativa politiska aspekterna av modellen.  Sammantaget kan den stora uppmärksamheten om nämndemannasystemet och de tydliga politiska perspektiven öka medvetenheten om nämndemannasystemet och hos vissa målgrupper öka engagemanget. Det kan till exempel gälla unga människor med ett samhällsengagemang. Inlägg i sociala medier tyder på ett visst intresse för uppdragen som nämndemän både hos de sedan tidigare etablerade partierna och hos Sverigedemokraterna.  Fortsatt medial uppmärksamhet kring ämnet kan också leda till att frågan om nämndemannasystemet tydligare kommer upp på den politiska agendan.

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

39

5

Appendix

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

Metod, begrepp och kontakt 

Material i redaktionella och sociala medier. Analysen är baserad på samtliga artiklar och inlägg, som i efterhand har kunnat samlats in, och som nämnt nämndeman eller olika ordsammansättningar där ordet nämndeman ingår, exempelvis nämndemannasystemet eller nämndemannakåren.



Möjlig räckvidd i redaktionella medier. Genomslaget mätt i miljoner läsare baseras på mediets normala räckvidd enligt TNS Sifos Orvesto-undersökningar.



Potentiell räckvidd i sociala medier. En uppskattning av potentiella personer som skulle kunnat nås av inläggen. Räckvidden för Twitter, Facebook och Instagram baseras på antalet sammanlagada följare eller vänner för de konton som uppmärksammat debatten kring nämndemannasystemet eller kampanjen Bli nämndeman.



Redaktionell ton. Måttet visar om artikeln eller inlägget vinklats positivt, neutralt eller negativt gentemot nämndemannasystemet. Skalan som presenteras är tregradig: Positiv – publiciteten är entydigt eller övervägande positiv Neutral – publiciteten är neutral alternativt så får positivt och negativt samma utrymme Negativ – publiciteten är entydigt eller övervägande negativ.



Kontaktpersoner. Huvudansvariga för Domstolsverkets medieanalys-uppdrag hos TNS Sifo. Kontakta oss gärna med frågor eller synpunkter. Peter Malmsten, [email protected] Tel +46 070 983 95 68 Siri Gaunt, [email protected] Tel +46 076 536 20 49

Nämndemannavalet i medierna, höstanalys 2014 © TNS

41