SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2010.0503-214
2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Program till detaljplan för
Edvinshem 2:58 m.fl . och del av Edvinshem 2:1, mellan Gjuteriområdet och Reningsverket i Ystad Ystads kommun. Skåne län
SAMRÅDET Enligt Samhällsbyggnadsnämndens beslut 2011-05-18, § 85 har rubricerat program till detaljplan, upprättat 2011-05-18, varit föremål för samråd under tiden 23 maj – 20 juni 2011. Myndigheter, sakägare och övriga berörda har beretts tillfälle till samråd genom underrättelse samt efter annons i Ystad Allehanda och Skånska Dagbladet. Planhandlingar har även lagts ut på kommunens hemsida. Nedan redovisas inkomna yttranden och skrivelser. Plan o Byggs kommentarer har markerats med kursiv text.
YTTRANDEN Under samrådstiden har följande yttranden inkommit: - Länsstyrelsen - Trafikverket - Skånetrafiken - Skanova - Region Skåne - Kommunstyrelsens arbetsutskott - Samhällsbyggnad, VA- avdelningen - Samhällsbyggnad, Teknik - Ystad-Österlenregionens miljöförbund - AB Ystadbostäder - Ystad Windsurfing Club - Birgitta Sjöberg - Elsa och Kjell Persson - Ulla Ekberg-Tufvesson och Sven-Gunnar Tufvesson - Karin och Ulf Thorén - Eva och Håkan Wahlstedt - Stefan Skarp - Ivar Genesjö - Elisabeth Larsson - Pia Holm och Johan Strandqvist 1 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
-
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Christin Jönsson Marie de la Motte Lenha Ahlgren Kvist och Göran Kvist
Följande har inte haft något att erinra mot planförslaget: - Skånetrafiken - Skanova - Region Skåne - AB Ystadbostäder - Ystad Windsurfing Club
Myndigheter, statliga verk m.fl. Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen anser att det finns ett antal frågeställningar av relevans för den kommande planläggningen, som inte redovisas i programmet. Följande synpunkter bör därför beaktas i det fortsatta planarbetet. Frågan om utbyggnad av reningsverket bör lyftas ut ur det fortsatta planarbetet och förberedas genom lokaliseringsstudie och översiktsplanering. Allmänt Syftet med planprogrammet är att utreda förutsättningarna för bostäder på mark för industriändamål inom kvarteren Kokillen och Bong. Planprogrammet utreder även förutsättningarna för att utöka området för Ystads avloppsreningsverk. Planområdet ligger mellan havet och järnvägen i västra delen av Ystads tätort och omfattar drygt 10 ha. Järnvägen är av riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap 8 § miljöbalken (MB). Större delen av planområdet är planlagt sedan tidigare. Området söder om Västerleden är planlagt för teknisk anläggning (avloppsreningsverket), natur, anläggningar för friluftsliv samt småindustri längst i öster. Norr om Västerleden är marken planlagd för icke störande industri och parkmark. Grönytan mot Nya Kyrkogården omfattas ej av detaljplan. Utöver planlagd markanvändning ryms även en inhägnad djurkyrkogård i området. Förslaget innebär att befintliga verksamheter inom kv Bong och Kokillen ersätts med bostadsbebyggelse i form av 130-140 lägenheter med strandkontakt. Gjuterigatans anslutning mot Västerleden förskjuts österut in på nuvarande stenhuggeriets mark för att skapa plats för ett flerbostadshus norr om Gjuteriparken. Inom kv Bong föreslås tre flerbostadshus placeras i nordsydlig riktning för att erbjuda siktlinjer för bakomliggande bebyggelse. Planområdet rymmer även mark för en föreslagen ny planskild korsning där gc-vägen från Pantzargatan korsar järnvägen. Planförslaget innebär också att avloppsreningsverket byggs ut och att djurkyrkogården avvecklas. 2 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Gällande översiktsplan redovisar pågående markanvändningar och ger inte stöd för någon av de föreslagna förändringarna. Länsstyrelsen menar att det inte är möjligt att pröva markens lämplighet för utbyggnad av reningsverket utan stöd av en lokaliseringsstudie som visar att platsen är lämplig, särskilt med tanke på att marken ligger lågt och i ett erosionsutsatt läge. Lokaliseringsfrågan är av sådan karaktär att den bör behandlas genom översiktsplanering, exempelvis tillägg till översiktsplan, och inom ramen för miljöprövning enligt 9 kap MB. Även föreslagen bostadsbebyggelse väcker frågor av mer översiktlig karaktär. De bostäder som föreslås i kv Bong kommer att ligga avskilt från övrig tätortsbebyggelse genom järnvägen och Västerleden. Programhandlingen anger att Västerledens roll som genomfartsled har minskat i och med Ringledens tillkomst. Vidare anges att exploatering med bostäder i enlighet med programmet tillsammans med anläggandet av strandpromenad kommer att minska genomfartstrafiken ytterligare. Länsstyrelsen bedömer att en genomgripande omvandling av gaturummet behövs för att minska Västerledens barriärverkan och ser inte att en sådan förändring av Västerleden har stöd i kommunens översiktsplan. Föreslagen planskild gc-passage över järnvägen skulle kunna bidra till att integrera området med resten av tätorten. Det förutsätter dock att passagen utformas som en trygg och attraktiv förbindelse och att finansiering finns. Inte heller denna länk har dock stöd i översiktsplan. Slutsatsen blir därför att kv Bong riskerar att bli ett avskilt bostadsområde utan tillgång till offentlig service. Riksintresse Järnvägen är av riksintresse för kommunikationer. Bostadsbebyggelse i kv Bong förutsätter att fortsatt planarbete visar att utnyttjandet av anläggningen inte försvåras. Trafikverket tillhandahåller prognostiserade framtida trafikflöden för bedömning av störningar och risker. Riktvärden för infrastrukturbuller ska innehållas och bullerberäkningar måste därför genomföras, se vidare under rubriken trafikbuller. Även frågor om risker i förhållande till transport av farligt gods måste belysas.
3 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Hälsa och säkerhet Trafikbuller Utöver bullret från järnvägen måste planhandlingarna även visa att trafikbullret från Västerleden innehåller riktvärdena vid föreslagna bostäder. Vid bedömning av ljudmiljön i kv Bong ska beaktas att området utsätts för trafikbuller från två håll. Byggnadernas utformning och orientering kan påverka ljudmiljön genom att ljuden studsar mellan husen. Risk för översvämning och erosion Reningsverket ligger mycket lågt och i ett erosionsutsatt läge. Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten att bygga ut reningsverket på platsen. Resten av planområdet ligger kring 5 m över havet. Planprogrammet anger att inga speciella hänsyn behöver tas om grundläggning sker över 5 m ö h. Det fortsatta planarbetet måste visa om avsikten är att höja markytan till 5 m ö h och vilka konsekvenserna i så fall blir av det. Markföroreningar I det fortsatta arbetet behövs undersökningar som visar om marken behöver saneras innan den prövas lämplig för bostäder. Strandskydd 7 kap 18 g § MB anger att i fråga om strandskydd som har upphävts för ett område som har avsetts att omfattas av områdesbestämmelser gäller strandskyddet åter, om områdesbestämmelserna ersätts med en ny detaljplan. Enligt övergångsbestämmelserna gäller detta även strandskyddsområden som upphävts med stöd av äldre lagstiftning. Om det fortsatta planarbetet innebär att strandskydd avses upphävas måste de särskilda skälen redovisas. Övrigt Bevarandevärd bebyggelse Industribebyggelsen inom kv Bong bedöms av kommunen inte ha något värde ur bevarandesynpunkt. Däremot bedöms byggnaderna inom kv Kokillen ha ett visst kulturhistoriskt värde. I det fortsatta arbetet behövs därför en närmare motivering till den avvägning som skett utifrån 2 kap plan- och bygglagen med tanke på befintlig bebyggelse. kommentar Ystads avloppsreningsverk har varit placerat på platsen sedan 1966. Placeringen har stöd i översiktsplanen och en mindre utbyggnad bedöms därför inte behöva prövas i en lokaliseringsstudie eller behandlas genom översiktsplanering. Markytan inom reningsverkets område ligger generellt över 5 meter över havet. Föreslagen bostadsbebyggelse i kv. Bong kommer att ligga i direkt anslutning till befintliga bostadshus mellan kyrkogården och gjuteriområdet. Frågan om en planskild gc-passage under järnvägen eller en omgestaltning av Västerleden för att dämpa hastigheten och minska barriärverkan
4 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
bedöms inte vara av en sådan karaktär att den behöver behandlas genom översiktsplanering. Påverkan på riksintresset för kommunikationer och bedömning av störningar och risker från både järnväg och väg kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Markprovtagning, och vid behov sanering, kommer att utföras på de fastigheter där industriverksamhet, som kan ha orsakat föroreningar i mark, har bedrivits. I det fortsatta planarbetet kommer tydligt att redovisas föroreningarnas art, omfattning och läge samt hur, när och vem som ansvarar för efterbehandlingen. För de delar av planområdet där strandskydd berörs kommer de särskilda skälen för ett eventuellt upphävande genom detaljplan att redovisas. En närmare motivering till den avvägning som skett utifrån 2 kap plan- och bygglagen med tanke på att befintlig bebyggelse inom kv. Kokillen har ett visst kulturhistoriskt värde kommer att redovisas i det fortsatta planarbetet. Trafikverket Programmets syfte att bygga fler bostäder i Ystad tätort är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Förhoppningsvis kan området försörjas väl med cykel- och kollektivtrafik. Planskildheten under järnvägen är nödvändig i samband med utbyggnaden. En bullerutredning måste göras som visar att planerad bostadsbebyggelse klarar gällande riktvärden för buller från järnvägen. Lamellhus och punkthus kan vara problematiska ur bullersynpunkt. Som källa ska prognostiserade framtida trafikflöden användas. Sådana uppgifter kan fås av Trafikverket. kommentar Påverkan på riksintresset för kommunikationer och bedömning av störningar och risker från både järnväg och väg kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Skånetrafiken. Planerat utbyggnadsområde för bostäder ligger inom ca 1500 m gångavstånd från Ystads station med tågförbindelser mot Malmö respektive Simrishamn. Planområdet har därtill närhet till regionbusstrafik vid hållplats Ystad Gjuterigatan varifrån bl a linje 190 erbjuder reseförbindelser (14 turer / dag och riktning) till Trelleborg och till centrala Ystad. Tillsammans ger det området en acceptabel kollektivtrafikstandard. Det är inte aktuellt att leda om stadsbusstrafiken till utbyggnadsområdet utan de framtida boende är hänvisade till regiontrafiken. I programtexten under kapitlet Kollektivtrafik nämns även linjerna 308 och 395. Linje 395 körs med endast 5 turer per dag och riktning, varav 3 är anropsstyrda. Linje 308 har endast 5 turer per dag och riktning. För det stora flertalet utgör dessa två linjer därför inget resalternativ utan bör ses som ett mindre komplement.
5 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
I övrigt har vi inget att erinra mot förslaget. kommentar Sedan programmet var ute på samråd har Skånetrafiken beslutat att utöka kollektivtrafiken till gjuteriområdet. Skanova TeliaSonera Skanova Access AB har inget att erinra mot förslaget. Region Skåne Region Skåne anser att det är positivt att Ystads kommun bygger bostäder. Bostadsutbudet är en viktig utvecklingsfaktor för Skåne. Ett av målen i det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne är att bostadsproduktionen ska öka, minst 5 000 lägenheter per år i Skåne, med en allsidig sammansättning vad gäller hustyper och upplåtelseform. Att arbeta med förtätning istället för ianspråktagande av ny mark vid nybyggnation är frågor som Region Skåne anser är viktiga ur såväl ett kommunalt som ett regionalt perspektiv. En förtätning av tätorter och blandad befolkningsstruktur bidrar till hållbar utveckling, Utifrån ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att skapa goda förutsättningar för kollektiv- och cykeltrafik för att möjliggöra god tillgänglighet till arbetsplatser och undvika alltför stor miljöbelastning. Planområdet har en acceptabel kollektivtrafikstandard. Region Skåne ser det som positivt att Ystads kommun har ambitionen att binda samman det berörda planområdet med stadskärnan med hjälp av gång- och cykelvägar. Region Skåne tar tillfället i akt att rekommendera inspirerande läsning i ”Öresundsregionen i ögonhöjd”, ett tema-PM som Strukturbild för Skåne tagit fram tillsammans med Gehl Architects. Skriftens syfte är att beskriva vilka kvaliteter städer, samhällen och bostadsområden måste ha för att bli attraktiva och levande miljöer. Miljöer som är hållbara både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Rapporten visar även på den viktiga kopplingen mellan det kommunala och det regionala perspektivet i samhällsplaneringen. Planprogrammet ligger inom område som är av riksintresse för friluftsliv, kommunikationer, järnväg, strandskydd samt område för högexploaterad kust, vilket är Länsstyrelsens ansvarsområden.
6 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Nämnder och styrelser Kommunstyrelsens arbetsutskott Arbetsutskottet vill i yttrande framföra ett önskemål om att byggnaderna ska byggas energisnålt. Dessutom ska bredband finnas med i beskrivningen. I övrigt inget att erinra. kommentar Synpunkterna om att byggnaderna ska byggas energisnålt och att bredband ska finnas inom området kommer att beaktas i det fortsatta arbetet. Samhällsbyggnad, VA-avdelningen Planprogrammet redovisar ny bebyggelse över Kronoholmsvägen. Här finns befintliga VA-ledningar i södra tomtgränsen till Bong 1, dvs i Kronoholmsvägens norra kant. Föreslaget hus i förlängningen av Gjuterigatan bedöms hamna på befintliga VA-ledningar. I området ska gälla LOD utan kommunala dagvattenledningar. Parkeringsytor ska utföras med genomsläppliga material så att regnvatten kan infiltreras. kommentar Möjligheten att flytta befintliga ledningar för att ge plats till ny bebyggelse får utredas i det fortsatta planarbetet. Förslag på lösningar för att avlasta befintligt dagvattennät redovisas i planprogrammet. Bestämmelse om LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) tas med i efterföljande detaljplaner. Samhällsbyggnad, Teknik Följande punkter bör utredas mer: - Risken för ökad trafikbelastning på Västerleden. - Hur Kronoholmsvägens sektion och angöring till Västerleden ska ändras för att klara den ökade trafikbelastningen. - Antalet parkeringsplatser till de boende och besökare inom området, man bör räkna med ett högre biltal än 1,0 per lägenhet. - Trafiksituationen på den tilltänkta torgytan bör utredas vidare och ges en tydligare presentation. - Det bör tas med en plats på minst 20 x 20 m för en återvinningsstation i planen. Samhällsbyggnad-Teknik ställer sig positiv till programmet för detaljplan för Edvinshem 2:58 m.fl. och del av Edvinshem 2:1 mellan Gjuteriområdet och reningsverket i Ystad.
7 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
kommentar Redovisade frågor om trafik, parkering och gators och platsers utformning kommer att utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Uppgiften om storlek på återvinningsstation tas med i det fortsatta planarbetet. AB Ystadbostäder Vi tycker att rubricerade planprogram är mycket intressant och tilltalande och har särskilt fäst uppmärksamheten på följande saker: - Ett tillskott med 130-140 nya lägenheter i en attraktiv och relativt central del av Ystad är utmärkt. - Vi tror att attraktionen i befintliga bostadsområden i kv Tankbåten och på Gjuteriområdet ökar med den tänkta nybyggnationen. T.ex. blir närmiljön trevligare för våra hyresgäster i kv Tankbåten med bostadshus som granne i söder i stället för befintliga fabriksbyggnader. - Möjligheten att anlägga en strandpromenad utmed Västerleden är spännande. - Det är klokt att hushålla med värdefull mark och att bygga på höjden där detta är lämpligt. Den föreslagna placeringen av ett punkthus med 8-10 våningar bedömer vi som bra. - Det är viktigt att förslaget med en planskild korsning vid järnvägen genomförs och detta gäller oavsett hur övriga förslag i programmet realiseras. Det finns ett stort behov av passagen för gående och cyklister över järnvägen vid kv Tankbåten, men det är en klar förbättring av säkerheten om den ersätts med en gc-tunnel. Sammantaget tillstyrker vi att planområdet omvandlas och exploateras i enlighet med intentionerna i programmet och att detaljplan/detaljplaner upprättas för att göra detta möjligt.
Kommunförbund Ystad-Österlenregionens miljöförbund Miljöförbundet anser att markprovtagning, och vid behov sanering, ska utföras innan exploatering kan ske och innan detaljplanen fastställs. Alternativet är att i detaljplanen tydligt redovisa föroreningarnas art, omfattning och läge samt hur, när och vem som ansvarar för efterbehandlingen. För att kunna använda marken för bostadsändamål är det riktvärden för s.k. känslig markanvändning som gäller. - Ovanstående markprovtagning ska utföras på de fastigheter där industriverksamhet, som kan ha orsakat föroreningar i mark, har bedrivits. Provtagningarna ska även säkerställa att ingen spridning av föroreningar riskeras från detaljplaneområdets intilliggande fastigheter ifall industriverksamhet har bedrivits där. På den fastighet där bensinstationen legat ska grundlig undersökning
8 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
göras i samband med att nergrävda cisterner och övrig utrustning som härrör från verksamheten avlägsnas. - Miljöförbundet anser att det bör göras en bullerutredning som visar påverkan från järnväg och väg vid de föreslagna bostäderna. Även risk för vibrationer bör utredas närmare. - Miljöförbundet anser att lokalt omhändertagande av dagvatten, om tekniskt möjligt, ska eftersträvas. Dagvatten som kan vara förorenat (från t ex vägar och parkeringsytor), ska omhändertas på ett sådant sätt att recipient eller omgivning ej påverkas negativt. Bedömning Miljöförbundet har inte kännedom om att några markundersökningar utförts inom planområdet. Gamla gjuteriområdet ligger enligt uppgifter i underlaget öster om aktuellt planområde och det är oklart om verksamhet bedrivits alldeles i anslutning till detaljplaneområdet. På den fastighet där tidigare en bensinstation legat har enligt våra uppgifter ingen provtagning eller sanering skett. Av erfarenhet är marken där det bedrivits bensinstationer ofta förorenade med oljeföroreningar särskilt om det längre tillbaka i tiden saknats hårdgjorda ytor och oljeavskiljare. Bostäderna kommer att ligga nära Västerleden som dock fått minskad trafikmängd på senare år. För att minska störningen från järnvägen avser man enligt detaljplanen att anlägga en vall närmast spåren och uppföra skärmväggar vid uteplatser. Miljöförbundet anser att man bör göra en bullerutredning som visar ifall gällande riktlinjer för bullernivåer vid bostad med planerade skyddsåtgärder kan uppfyllas. Tillgänglighet till det kustnära området kommer att förbättras i och med de gång- och cykelstråk man avser att anlägga. För den del inom strandskyddsområdet som påverkas i samband med utbyggnad av avloppsreningsverket krävs troligtvis dispens, alternativt om detta behandlas i samband Länsstyrelsens tillståndsprocess. Vad gäller omhändertagande av spill- och dagvatten nämns att kommunala befintliga ledningar ska användas om möjligt. Miljöförbundet anser att lokalt omhändertagande av dagvatten ska eftersträvas för att ej riskera påverkan på recipient. Miljöförbundet inser att en ytlig grundvattennivå kan leda till att en sådan hantering försvåras, det är dock inget som framgår av underlaget. kommentar Markprovtagning, och vid behov sanering, kommer att utföras på de fastigheter där industriverksamhet som kan ha orsakat föroreningar i mark har bedrivits. I det fortsatta planarbetet kommer tydligt att redovisas förorening-
9 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
arnas art, omfattning och läge samt hur, när och vem som ansvarar för efterbehandlingen. Påverkan på riksintresset för kommunikationer och bedömning av störningar och risker från både järnväg och väg kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Förslag på lösningar för att avlasta befintligt dagvattennät redovisas i planprogrammet. Bestämmelse om LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) tas med i efterföljande detaljplaner.
Organisationer och föreningar Ystads Windsurfing Club Vi har tagit del av samrådsunderlaget för utbyggnad av reningsverket. Vad vi kan första så kan vår verksamhet eventuellt bli berörd även om det i nuläget är svårt att utläsa omfattningen. Ystads Windsurfing Club (YWC) har sin verksamhet förlagd strax väster om reningsverk och djurkyrkogården. Vi har tillgång till två byggnader för ombyte och förvaring samt plats för att rigga utrustningen. Denna plats blev vi anvisade efter det att vi tidigare haft var utgångspunkt vid Ystads Saltsjöbad. Dock så ville Ystad kommun minska risken för störning mellan surfande och badande och i samråd överenskoms det att nuvarande placering var bra för båda parter. Vi har förståelse för att reningsverket är i behov av utbyggnad och att detta i förlängningen kan påverka oss och vår verksamhet. Vi utgår ifrån att Ystad kommun, om det blir nödvändigt att ianspråkta det område som vi idag har, för en dialog med oss om ny placering. kommentar I kommande detaljplan för reningsverket kommer ett nytt läge för vindsurfingklubben att studeras.
Sakägare, boende m.fl. Birgitta Sjöberg Jag är innehavare av fastigheten Kokillen 6, granne med Stenhuggeriet på Gjuterigatan. Jag bedriver näringsverksamhet som enskild företagare i min fastighet sedan 2010-05-01, verksamheten är SPA-massage, en verksamhet som kräver lugn och ro för kunden. Vanlig trafik som i nuläget är ej störande, däremot skulle tung trafik och byggplats vara ett dagligen störande moment under lång tid. Verksamheten skulle ej kunna bedrivas under dagtid. Som jag ser det finns det tre alternativ för min del: - Ersättning för förlorad arbetsinkomst under den tid som bygget håller på, - Kommunen står för en lämplig lokal under tiden bygget pågår, 10 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
- Att min fastighet löses ut, har pratat med grannen som föreslog detta tredje alternativ. Vi bor i parhus så båda måste vara överens. kommentar Vissa störningar som buller, damm, vibrationer och byggtrafik kan förekomma under byggtiden. ”Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser” skall tillämpas. I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj.
Elsa och Kjell Persson Vi har tittat på och läst igenom handlingarna och vill härmed framföra följande: - Hur kommer vi ut från vår fastighet? De nya husen ligger ju på Kronoholmsvägen som är vår utfart. Hit kommer ju sopbil, post, oljebil och besökare till oss. Vi är ju helt instängda. Kronoholmsvägen har ju sin sträckning upp till Pantzargatan. Det ordnade sig så bra när de nya husen byggdes ovanför järnvägen. - Hur långt från vår tomtgräns kommer husen att ligga? Det ser ju ut som om det närmaste huset kommer att ligga helt för vår västra sida. Ni har skrivit på flera ställen att hänsyn ska tas till befintlig bebyggelse men det verkar ju inte gälla oss. Det blir ju höga hus så det är inte så trevligt att ha dem inpå sig med allt vad det innebär. - Vi har önskemål att ha genomfart som vi har nu och att besökare av alla slag ska kunna köra in på Kronoholmsvägen. - Ni skriver att fastigheterna Bong l och Kokillen 1 är i privat ägo. Övrig mark inom planområdet ägs av Ystads kommun. Det stämmer ju inte. - Vi har ett, som vi tycker, bättre förslag. Varför inte bygga två höghus , liknande det som ska byggas på Kokillen 1, nere vid Kronoholmsvägen på Bong 1 och ha fri yta till lekplats, plantering m. m. nedanför garage och parkeringsplatser norr om husen. Då kan alla ha utfart till Västerleden via Kronoholmsvägen. Vi hoppas att ni ändrar på de planer ni har nu. kommentar Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Befintliga fastigheter kommer att tillförsäkras tillfart. Uppgifterna om ägare till fastigheterna kommer att justeras i efterföljande detaljplaner. Ulla Ekberg Tufvesson och Sven-Gunnar Tufvesson Vi har tagit del av detaljplaneförslaget för Edvinshem 2:58 och 2:1. Härmed vill vi framföra några synpunkter på upprättat program.
11 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Vi är positiva till att det byggs bostäder, då vi ser att det blir ett estetiskt lyft för området. Dels att stenhuggeriet flyttats och att industriområdet vid Bongs bebyggs, förändras och förskönas. Att placera Ystads högsta bostadshus (punkthuset) på tänkta plats, på strandskyddat område, som är ca 200 meter brett, kan vi däremot inte tycka smälter in i miljön för övrigt. Nuvarande byggnader på Gjuteriområdet har max 4 våningar. Placeringen på tänkt plats vid Gjuterigatan och Västerleden inskränker på trafiksäkerheten, då huset skymmer i korsningen. Redan nu saknas trottoar på Gjuterigatans norra sida och det behövs sänkt hastighet och fler vägbulor. Parkeringarna i området är redan ansträngda och som vi ser det inte tillräckligt tilltagna för planerad nybyggnation. I Gjuteriparken finns nu ett rikt växt- och fågelliv, vilket är en oas för välbefinnande. Vi önskar därför inte intrång i denna. Vi befarar att det blir för många personer på för liten yta i hela området, vad gäller trafik, motion och på sommarens strandliv. Vi kan kanske se fram emot en uppsnyggad strand och även en badbrygga. kommentar Förslag till ny bebyggelse i förlängningen av Gjuterigatan är ej placerat inom Gjuteriparken eller på område som omfattas av strandskydd utan placerad på mark som idag utgörs av gatumark. Frågor om trafik, parkering och gators och platsers utformning kommer att utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Karin Thoren och Ulf Thoren Läge Planområdets begränsning i söder saknas, t ex ligger den s.k. Gjuteriparken söder om planområdet så som det anges på karta sid 3. Programmets huvuddrag, sid 3 Det är oklart vad som avses med ”platsbildning” sid 4. Angivelsen av lokal för denna är också oklar då planområdet enligt kartan sid 3 endast omfattar nuvarande gångväg och Västerleden. Bebyggelse, sid 4 Sista stycket sidan 4 är oklart formulerat. Först anges placering av punkthuset, nämligen över nuvarande utfart för Gjuterigatan. Därefter anges att placeringen gärna får ”ges en friare gestaltning utmed en framtida strandpromenad”. Begreppet ”risk … för påverkan av slagskugga" är opåkallat i sammanhanget. Slagskugga är en helt förutsebar verkan av solsken, årstid, tid på dygnet och husets höjd och placering. Det går alltså att på förhand beräkna var skuggan från huset kommer att hamna. Resultatet av en sådan beräkning är mycket viktig för närliggande fastigheter och bör snarast tas fram av Plan och Bygg
12 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Grönstruktur etc., sid 8 Här omnämnes åter ”platsbildning” och begreppet torgytan anges. Det finns inget i det presenterade bildmaterialet som för lekmannen anger var och hur rörande denna platsbildning. Dagvatten, sid 8 Sista avsnittet om gröna tak innehåller påståenden om närklimat och biotoper samt om luftföroreningar, vilkas bärighet kan ifrågasättas om inte närmre referenser anges. Trafik, sid 9 I andra stycket sidan 9, vilket för övrigt har en oklar språklig byggnad, påstås ovillkorligt att vissa åtgärder ”kommer att minska genomfartstrafiken ytterligare”. Detta kan vara riktigt avseende just ”genomfartstrafiken” men då rubriken avser trafikstruktur kan man också påstå att det totala trafikflödet kommer att öka eftersom boendet inom området ökar. Faktauppgifterna om kollektivtrafik är inte förslag och ingår alltså rimligtvis inte under huvudrubriken Programförslag. Vi anser att, för den händelse planprogrammet verkställes, är det mycket viktigt att parkering anordnas enligt texten i det avsnittet, så att områden utanför planområdet, t ex Gjuteriparken, kvarstår oförändrade. Planeringsförutsättningar Riksintressen och förordningar, sid 10 Vi noterar att strandskydd enligt MB 7 kap. 13§, upp till 100 meter från vattenbrynet, omfattar hela området söder om planområdet, inklusive Gjuteriparken. Konsekvenser Påverkan, sid 14 Vi anser att stads- och landskapsbild påverkas starkt och i negativ riktning genom anläggandet av ett punkthus av den föreslagna höjden, 8-10 våningar. Området har nu en genomförd låg byggnadsprofil som vi anser skulle störas avsevärt med en högre punktbyggnad. Det är oklart hur hänsyn ska tas till det kulturhistoriska värdet inom kvarteret Kokillen där också parkeringsplatser skulle anläggas enligt förslaget. Hälsa och säkerhet, sid 14 I avsnittet om buller saknas en bedömning av verkan av tillkommande trafik till och från föreslagen bebyggelse. Det framgår inte i avsnittet om risk huruvida den företagna riskanalysen (2003) också tar hänsyn till den i planprogrammet förutsatta utökningen av järnvägen till dubbelspår. I avsnittet om elektromagnetiska fält anges att det elektromagnetiska fältet från järnvägen på avståndet 20 meter är i paritet med normala förhållanden i hemmiljö. Hemmiljön karakteriseras av magnetfält av i huvudsak 50 Hz frekvens, medan fält från svensk järnväg har frekvensen 16,7 Hz. Jämförelsen mellan nivåerna i
13 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
hemmiljö och från järnvägen har ingen relevans om det inte finns någon referens till undersökningar gjorda avseende påverkan på boende av magnetfält av frekvensen 16,7 Hz. Det framgår inte heller om planförfattarna tagit hansyn till den oro som många medborgare har avseende elektromagnetisk strålning från mobilbasstationer. Den befintliga mobilbasstationen har en mast som befinner sig inom planområdet och på kort avstånd från planerad bebyggelse. Sociala konsekvenser, sid 16 Första stycket sid 16 om säkerhet och trygghet har en allmän formulering. Det anges inte i texten på vilket sätt dessa allmänna villkor uppfylles i det föreliggande forslaget. I andra stycket om planskild korsning anges att denna ”innebär en dramatisk förbättring” gentemot nuvarande förhållande med en bom-, ljus- och ljudbevakad övergång. Som skäl för detta anges att man ”på ett säkert sätt” kan nå etc. Om denna värdering av riskerna med reglerade plankorsningar mellan gångtrafikstråk och järnväg är representativ för kommunens inställning i säkerhetsfrågor, bör snarast kraftiga åtgärder vidtas för att skapa planskilda korsningar vid Spanienfarargatan, Hamngatan och järnvägsstationen. Vid dessa korsningar är antalet passerande per dygn många gånger högre än i fallet med gc-stråket från Pantzargatan. I andra avsnittet under Barnperspektivet anges att hela stranden på nära avstånd är en lämplig miljö. Med hänvisning till det ovan sagda om bedömningen av riskerna med järnvägsövergången och taget i beaktande skillnaden i trafikintensitet föreslår vi att det planeras en planskild korsning över/under Västerleden. Under avsnittet Socialt hållbar stadsutveckling anges att den kompletterande bebyggelsen kan knyta samman västra delarna av Y stad med havet. Medlen för detta anges vara ett nytt stråk utmed havet och planskild korsning under järnvägen. På vilket sätt den beskrivna sammanknytningen är socialt hållbar framgår inte. Vår uppfattning är att såväl den planskilda korsningen som stråket utmed havet kan åstadkommas utan att den planerade bebyggelsen kommer till. Det är också synnerligen anmärkningsvärt att avsnittet om sociala konsekvenser inte tar upp frågan om den planerade bebyggelsens sociala effekter på de som redan bor inom eller invid planområdet. Vi föreslår att Plan och Bygg i syfte att utröna de sociala effekterna av planerad bebyggelse snarast hos de närboende genomför en enkät med åtföljande utvärdering utförd med relevant social kompetens. Ytterligare synpunkter Vi anser att den föreslagna bebyggelsen på ett synnerligen okänsligt sätt bryter upp stadsbilden i området. Stadsprofilens nuvarande utseende har en avtagande karaktär som ger en god och relativt kontinuerlig övergång till såväl markområdet västerut som till strandlinjen söderut. Småskaligheten i denna övergång bryts endast av nuvarande Bongs fabriker. Önskvärt vore att dessa industribyggnader ersattes med bebyggelse eller parkmark som på ett harmoniskt sätt deltog i eller förstärkte den nuvarande profilen. Det föreslagna punkthuset medför ett kraftigt brott av den ovan nämnda profilen och tillför
14 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
också ett synnerligen påträngande element av mastodontkaraktär i området och i närheten av strandlinjen. Den föreslagna bebyggelsen på Bong-området utgör redan i sig självt en förgrovning av planområdets bebyggelse och förstärker ytterligare den otypiska karaktär som punkthuset medför. Gjuteriparken, som ligger omedelbart söder om planområdet, utgör idag en biotop som hyser åtskilliga växt- och djurarter. I det nationella miljömålet om ett rikt växt- och djurliv anges: ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas … ”. Vi anser att Gjuteriparken har ett stort bevarandevärde. Anläggandet av en byggnad på den plats som i planprogrammet anges för punkthuset medför oundvikligen konstruktionsarbeten i närområdet. Det kan inte heller uteslutas att en byggnad som sådan påverkar det befintliga växt- och djurlivet. Vi anser också, till skillnad från ställningstagandet i planprogrammet, att bebyggelse enligt förslaget har betydande miljöpåverkan i den mening som anges i avsnitten rörande olägenhet för miljön, MB 2 kap 3 § och 6§ och att således en miljöbedömning enligt miljöbalken ska upprättas. Sammanfattningsvis är vi starkt emot byggande enligt det rubricerade planprogrammet och föreslår ett modifierat program med hänsynstagande till ovanstående synpunkter. kommentar Planområdets begränsning är markerat med röd linje på ortofoto på sidan 3 resp. 4 i planprogrammet. Frågor om trafik, parkering och gators och platsers utformning kommer att utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Skuggstudier för att redovisa påverkan på befintlig bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. En närmare motivering till den avvägning som skett utifrån 2 kap plan- och bygglagen med tanke på att befintlig bebyggelse inom kv. Kokillen har ett visst kulturhistoriskt värde kommer att redovisas i det fortsatta planarbetet. Påverkan på riksintresset för kommunikationer och bedömning av störningar och risker från både järnväg och väg kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Förslag till ny bebyggelse i förlängningen av Gjuterigatan är ej placerat inom Gjuteriparken eller på område som omfattas av strandskydd. Eva och Håkan Wahlstedt Det föreslagna punkthuset anser vi inte alls passar in i befintlig bebyggelse. Närmast föreslagen plats finns idag endast 2-vånings radhus. Det föreslagna punkthuset kommer med sin storlek helt att dominera sin omgivning. Det kommer att ge insyn i ett antal trädgårdar och hus, samt kommer under sommarmånaderna att skugga för eftermiddags/kvälls sol. Vi ställer oss också frågande till hur man på ritningen har lyckats få in utrymme för både en ”stadsvilla”, vad nu det är? (liknar mest ett hyreshus på ritningarna), ett tiovå-
15 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
ningars punkthus, samt parkeringsplatser och biytor runt dessa hus? Vi motsätter oss inte att stenhuggeriet omvandlas till bostäder. Men i det förslag som visats kommer inte husen att smälta in i nuvarande bebyggelse. Vi vill inte att punkthuset blir mer an max 3-4 våningar och att man tar hänsyn till Gjuteriparken så att den inte påverkas. kommentar I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj. Skuggstudier för att redovisa påverkan på befintlig bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Förslag till ny bebyggelse i förlängningen av Gjuterigatan är ej placerat inom Gjuteriparken eller på område som omfattas av strandskydd. Stefan Skarp Bygg gärna alla de föreslagna flerbostadshusen men begränsa höjden för i vart fall de tilltänkta tre lamellhusen inom kv. Bong till maximalt tre våningar, Jag är alltså negativt inställd enbart till att hus med fyra eller fem våningars höjd byggs där, eftersom det kommer att medföra för i vart fall mig helt eller delvis förlorad havsutsikt. Resten såsom planskildheten och översyn av belysningen i gaturummet är en kvalitetshöjning när husbyggnationen väl har utförts varsamt och med eftertanke. De nuvarande byggnaderna inom kv. Bong, som innehåller industrier och kontor, är tämligen fula. Till exempel har klotter på väggen mot järnvägen vid plankorsningen mot Kronoholmsvägen fått vara kvar under i vart fall drygt ett år. Buller från järnvägen förstärks sannolikt av att den långa, obrutna fasaden knappast är utförd i ljudabsorberande material. Det är naturligtvis mycket bra att Ystad får ytterligare bostäder någorlunda nära dagligvaruhandel, centrum och järnvägsstation. Förhoppningsvis blir det lägenheter med hyror som ungdomar och andra med så kallade normala inkomster har råd att betala. Om sedan byggandet absolut måste ske i form av flera fyra- eller femvåningshus mellan nuvarande nybyggda flerbostadsområden inom kv Tankbåten och havet, eller inte, är frågan. Eftersom det i omgivningarna i och kring Gjuteriet samt inom Edvinshem finns mestadels lägre, två och trevåningars flerbostadshus liksom även villor samt radhus framstår det alltså som märkligt att det redan nu ska ske en förtätning med fyra- eller femvåningshus eller mer i strandnära läge, Lika litet som det föreslagna punkthuset om tio våningar på gjuteritomten, passar de föreslagna lamellhusen till följd av avvikelsen i höjd in i omgivande miljö, oavsett om lamellhusen byggs på sluttande mark eller inte. Jag ser alltså helst att höjden för blivande lamellhus begränsas till maximalt tre (3) våningar och då utan de särskilda förhöjningarna på taken i den del som är närmast havet (förhöjningen
16 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
syns på vissa av skisserna i detaljplaneprogrammet). Den lägre höjden torde vara lagom för att minska husens dominans och genom färre boende även begränsa trafiken i området. Genom lägre höjd bevaras även ljuset och ökas chanserna till utsikt mot havet. Skisserna i planförslaget är förvisso grova men för egen del verkar det som om min kommande utsikt kommer att bestå i diverse husgavlar och sikt utmed antingen snedställda husfasader med små gluggar av utsikt över havet. Om nybyggets uteplatser och balkonger därtill förses med nödvändiga bullerskydd mot järnvägen finns det risk att av havsutsikten återstår ännu mindre eller i värsta fall intet. Bygg gärna men begränsa hushöjden till rimligare tre våningar alternativt föreslå uppförande av radhus eller stadsvillor motsvarande. Naturligtvis är det så att jag i dagslaget har nära nog obruten havsutsikt från min lägenhet och så torde vara mer eller mindre fallet för en del av de hyresgäster som bor en trappa upp inom AB Ystadbostäders fastighet inom kv. Tankbåten. Valet av bostad var i mitt fall, sedan jag bestämt mig för att bo just i Ystad, nästan helt och hållet beroende av närheten till havet och havsutsikten. Utsikten utgör således en väsentlig trivselfaktor för mig efter att jag i flera år bott med en utsikt som bara har bestått av trist och påträngande insyn i och från andra lägenheter. Sannolikt är därtill den salt- och tångluktsmättade havsluften nyttig för hälsan. Byggnaders utformning och stadsrummets gestaltning spelar stor roll för människors välbefinnande. Detta anförs särskilt av Ystads kommun i Översiktsplan 2005 med tillägg. Det borde alltså då gå att bygga så att nybyggnation smälter in i landskapsmiljön även när det handlar om ett stadslandskap. Det är viktigt att någorlunda värna om Ystads karaktär och uppmärksamma att den totala upplevelsen av miljön utgörs av den byggda miljön sammantaget. Många små förändringar gör att den goda miljön till slut förändras och därför kan det vara av stor vikt att värna om detaljer, dvs. småskaligheten. Havet är en stor tillgång i boendemiljön, inte bara invid på plats utan även som utsikt och för tillgången av frisk luft. För att tillgodose bostadsbehovet i Ystad är det väl ändå bättre, även för de där redan boende, att i stället forcera färdigställandet av Västra Sjöstaden liksom att överväga att bebygga Bingofältet med flerbostadshus. Då behöver sannolikt den aktuella förtätningen inte ske förrän det är tid att ta ett samlat grepp för hela Ystad beträffande återstående fri bostadstomtmark, det vill säga det som kallas lucktomter i tillägget till översiktsplanen 2005. Beträffande stenhuggeritomten är det angeläget att den snarast på ett eller annat sätt städas/röjs av och snyggas upp. Man kan ifrågasätta om ett tiovåningshus som byggs så nära annan betydligt lägre bebyggelse verkligen passar in i Ystads stadsbild. Rosenhills sju våningar höga hus är nog så dominerande. Oavsett slutligt antal våningar kommer ett ökat antal boende inom Gjuteriet att medföra ökad fordonstrafik. Det är därför angeläget att en fordons- och fotgängarstyrd signalreglering övervägs vid den nya utfarten från Gjuteriet. På
17 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Västerleden körs det i dagsläget stundtals avsevärt fortare än de femtio kilometer per timme som anges med skyltar. Övergångsstället invid stenhuggeritomten respekteras alltför sällan. Förhoppningsvis innebär föreslagna hastighetsbegränsande åtgärder en bättre miljö för de icke bilburna. Ur trygghetssynpunkt finns det all anledning att redan nu se över promenadstråksbelysningen i hela området, även på Kronoholmsvägen. Bättre ljus leder till en förbättrad trygghet och säkerhet. I dagsläget utgörs passagen mellan Västerleden och Pantzargatan av en asfalterad gång- och cykelväg med tämligen dålig belysning och med en lutning som blir kraftigt brantare upp mot Pantzargatan strax efter det att järnvägen korsas i plan. Samtliga skisser, som jag har tolkat dem, innebär att korsningen görs planskild i samband med att de nya lamellhusen avses uppföras. Planskildheten torde innebära att lutningen i backen upp till Pantzargatan riskerar att bli ännu brantare och svårare att forcera. När detaljplanen för flerbostadshusen i kv. Tankbåten blev aktuell har jag för mig att planskildheten skulle ordnas väster om den bebyggelsen, och tomtmark reserverades för ändamålet. Har den lösningen, som sannolikt skulle medföra mindre krävande lutningar, glömts bort eller förkastats i nuvarande förslag till detaljplan? Ju förr planskildheten införs desto bättre, oavsett var. Säkerheten ökar avsevärt när möjligheterna till obehörigt spårspring när bommarna fälls eller har fällts nära nog helt försvinner. Därtill minskar järnvägens barriäreffekt dramatiskt och på så sätt positivt. Barnsäkerheten kan inte nog betonas. Det är viktigt att planskildheten skapas med bullerdämpning så att ljudet från tågen inte förstärks. Vidare är det viktigt att passagen byggs utan trappor så att man inte bara kan gå utan även kan passera obehindrat med cykel, barnvagn eller gånghjälpmedel såsom rollator och (eldriven) rullstol. I dagsläget har Kronoholmsvägen förbud mot genomfart för motorfordon. Riskerar både Kronoholmsvägen och den nya planskildheten att konstrueras för inte bara gående och cyklande utan även för genomfartstrafik för alla slags fordon, dvs. motorcyklar, bilar och lastbilar samt utryckningsfordon? Den i mitt tycke redan nu mycket angelägna planskildheten byggs förhoppningsvis så att den från början är anpassad och klar för blivande dubbelspår för järnvägen även om dubbelspåret troligtvis inte blir byggt inom den närmaste tioårsperioden. Under hösten 2011 förväntas passagerartågstrafiken mellan Ystad och Malmö öka högst avsevärt när halvtimmestrafik hela trafikdygnet införs. Med utgångspunkt från den tidtabell som förväntas gälla per den 15 augusti 2011 skulle det handla om cirka 40 tåg till Malmö och lika många därifrån under ett trafikdygn. Till dessa sammanlagt cirka 80 pågatågsrörelser ska läggas minst tre IC-tåg från Köpenhamn och lika många åter dit per dag. IC-tåg verkar därutöver köras med någon ytterligare tur och returresa per dag, beroende på säsong. Därtill förekommer dagligen ett antal godståg i vardera riktningen. Med tanke på att de tilltänkta husen ar avsedda att placeras i slutt-
18 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
ning neråt från järnvägen torde den riskutredning som gjordes i samband med byggnationen i kv. Tankbåten i sluttningen ovanför järnvägen kanske behöva ses över, i synnerhet med tanke på godstågen och i dessa tåg stundtals förekommande tankvagnar. Huruvida farligt gods förekommer i tågen undandrar sig min bedömning men förekommer med största sannolikhet. Att järnvägsolyckor med urspårning och/eller kullvälta vagnar inte ännu har inträffat inom bebodda områden längs Ystadsbanan behöver ju inte innebära att de aldrig kommer att hända. Läser man berörda myndigheters (till exempel Länsstyrelsen, Boverket, Trafikverket) anvisningar om hur nära flerbostadshus får placeras i förhållande till järnväg förekommer varierande avståndsangivelser från 30 till 150 meter - och måleriska bilder. I översiktsplanen 2005 med tillägg påtalas vikten av att nybyggande ska främst ske i kollektivtrafiknära lägen. Vikten av att enkelt kunna nå dagligvaruhandeln betonas särskilt. Verkligheten är annorlunda när det gäller Edvinshemsområdet. Bara ett drygt halvår efter förtätningen av detta område genom att flerbostadshus uppförts och inflyttning skett i kv. Tankbåten drogs linje 1 bort från de sydligaste delarna och ersattes delvis av linje 3. Den linjen är en ren halvmesyr med hållplatslägen som försämrats ytterligare efter införandet. Dessutom går bussen bara en gång per timme. Linjens nuvarande sträckning innebär att det bara är möjligt att med stadsbussen ta sig från Edvinshem till dagligvarubutikerna vid Missunnavägen men inte därifrån och hem. Nej, jag har inte bil och avser inte att skaffa sådan. Cyklar gör jag ogärna och absolut inte i vinterväglag av de senaste årens dignitet när till och med stadsbusstrafiken hade besvär att ta sig fram eller helt ställdes in. Kan kommande bebyggelse på gjuteritomten och i kv. Bong medföra en kvalitetshöjning av kollektivtrafiken så inte mig emot. kommentar Vi tar med oss dessa genomarbetade synpunkter i det kommande planarbetet. Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj. Påverkan på riksintresset för kommunikationer och bedömning av störningar och risker från både järnväg och väg kommer att utredas i det fortsatta planarbetet. Ivar Genesjö I år är det 25 år sedan vi flyttade till Gjuteriområdet - grönskan som granne och med en strålande havsutsikt. Dåvarande samhällsplanerare framhöll också ett stads- och havsnära område, barnvänligt och bilfritt. Självklart förstod vi redan då att framtidens stadsplanerare skulle hinna fatt oss och så småningom kasta sig över området. Men några refuger på vår Gjuterigata har vi t.ex. fortfarande inte sett till. Körbanan går kant i kant med omgivande privat mark,
19 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
t.o.m. - på norra sidan - kant i kant med väggen till vissa garagebyggnader. Jag protesterar kraftigt mot tankarna på att göra hela västra Ystad till ett nytt höghusområde. Jag protesterar mot att man våldför sig på den gamla fina Malmövägen/Kronoholmsvägen, dvs. på den litterärt kända Landsvägen som började/slutade just här. Kort sagt: höghus hör inte hemma här! De två gröna lungorna dvs. Gjuteriparken och Annetorpsparken, kommer att förslitas hårt och inom kort vara ett minne blott. Föreslagen byggnation - punkthus, lamellhus eller vad man nu föredrar att kalla dem luktar Malmö och Rosengård lång väg. Kort sagt - husen blir för många och för höga! Lamellhusens höjd bör absolut inte överstiga tre våningar och punkthuset – hemska tanke - bör absolut inte vara högre än fem. Jag upprepar: höghus hör inte hemma här! Påtagligt otillräckliga ytor och utrymmen har avsatts för framtida parkeringsbehov. På sikt skulle säkert behövas runt 150 p-platser, vilket man i princip helt förträngt. Gjuterigatans planerade anslutning till Västerleden, framtvingad av punkthusets tänkta placering, framstår som en veritabel trafikfälla. Endast omfattande och på sitt sätt störande åtgärder typ gupp och kanske t.o.m. ljusreglering etc. kan komma att hindra dagliga trafikolyckor. Ett otal andra brister och synpunkter kan påtalas. Men lösningen är enkel! Strax norr om staden finns det nästan hur mycket mark som helst att exploatera där man s.a.s kan börja från början utan att göra våld på redan befintlig miljö och byggnation. Om inte Ystad behöver utöka sitt redan mycket stora antal och sina lite tanklöst spridda industriområden faller osökt Öja-området i mina tankar. Flytta hela det här projektet dit - den marken tillhör visserligen ej heller ännu kommunen men väntar tålmodigt på köpare. Dit kan man förlägga alla sina optimistiska och futuristiska storstadsoch höghusplaner. kommentar Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Frågor om trafik, parkering och gators och platsers utformning utreds vidare i det fortsatta planarbetet. I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj.
20 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Elisabeth Larsson Det ar med stor sorg jag skriver och lämnar mina synpunkter på ”Nybyggnation” på Gjuteriet främst kvarteret Kokillen eftersom jag drabbas hårdast och bor närmast Ystad kommuns nya projekt av ett ”höghus”. Jag har inget emot att det byggs och det behövs i Ystad men bygg någon annanstans som på Bingofältet eller efter Reningsverket istället. Idag är det helt underbart att bo här med lagom antal trevliga grannar, en fantastisk utsikt från mitt hem med både sjöutsikt i söder och i västerläge. Utsikten jag har från min ovanvåning är obeskrivligt vacker. Årets skiftningar i de höga träden runt mitt hus och vi ska inte tala om alla olika solnedgångar det finns. När jag kommer hem på kvällarna efter en lång dags arbete lyser stjärnorna lika vackert och så kan man höra sjön och vågorna. Jag vågar inte ens tänka tanken på ett 10våningars hus med den placeringen som kommunen gjort. Vågbruset jag hör idag kommer att dämpas totalt och även om det ”bara” blir från 5-7 våningar blir det nog samma sak. Dessutom försvinner min sikt totalt i västerläge. Ett trevåningars hus intill i blockformation samt en höghuskub som skymmer allt för min räkning och för många andra av mina grannar även långt ner på Gjuterigatan. Höghuset kommer göra vårt kvarter mycket mörkare på eftermiddagarna. Vad ska hända med min mur som idag är sammanbyggd med Stenhuggeriet till viss del? Idag är min trädgård vind- och insynsskyddad. Muren är i samma vackra röda tegel som mitt hus. Jag vet inte hur jag ska klara det här psykiskt? Hur vill kommunen kompensera mig för min svåra förlust och mitt och många andras idag underbara boende? Värdet på min fastighet kommer att sjunka så jag har två förslag: 1. Köp ut min fastighet till ett mycket bra marknadsvärde så flyttar jag och så kan ni bygga här också. 2. Jag vill ha den lilla markbit som jag idag sköter om norr om min fastighet som gränsar till järnvägen och som idag är kommunens + den lilla bit av vägen söder om mitt hus som idag också tillhör kommunen (eller ett servitut på den södra delen så jag kan parkera min bil utan att få p-böter). Dessutom vill jag vara garanterad att jag får behålla min röda tegelmur och så vill jag ha hjälp med anslutning till fjärrvärme och gratis inkoppling så kan ni bygga precis vad och var ni vill. kommentar Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Frågan om befintlig mur i tomtgräns får utredas vidare i det fortsatta planarbetet. I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj.
21 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
Pia Holm och Johan Strandqvist Då vi bor inom området förstår vi att det är attraktivt att bygga bostäder här, havet, närheten till staden, lugnet, strövområden m.m. Vi unnar verkligen fler att bo som vi, inom detta attraktiva område, men .... Vi anser att det förslag som ligger har många brister. Vi har format vårt boende under många år och skapat en för oss idyll och tycker att det presenterade alternativet kommer att förstöra mycket av det. Att bygga tre stora (100 lägenheter!), höga hus så nära vår tomt verkar inte genomtänkt. Vi vill inte ha en ökad trafik på Kronoholmsvägen, vi kan inte se hur ni tänkt lösa hur de ”nya grannarna” ska nå sina parkeringsplatser. Vi accepterar inte heller den ökade insyn som 4-5våningshus skulle innebära. På samma sätt som förslaget på stenhuggeriet tar hänsyn till befintlig bebyggelse (stadsvillan) måste det vara lika självklart att de ”nya” husen på Bongtomten ska harmonisera med befintliga hus. Det ser vi inte att de gör utifrån ritningarna. Vi förutsätter att ni ser över förslaget och gör det mer rimligt och tar hänsyn till oss som redan bor och trivs här. kommentar Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj. Christin Jonsson Jag tycker att husen som illustreras på Bongs gamla ärtfabrik blir alldeles för stora och passar inte alls in i området. Jag är inte alls negativ till bostäder men i en skala som passar in. Låt Kronoholmsvägen vara kvar som infart till de boende bredvid Bongs. Låt marken mellan Kronoholmsvägen och Kustvägen få vara så öppen och blommig som den är idag med fantastiska utblickar över havet inte bara för oss som bor här utan även för alla som passerar till och från Kyrkogarden! Jag tycker det verkar osäkert om min fastighet kommer att ingå i framtida planering eftersom den inte finns med i texten där ni preciserar markägare. Kommer ni att lägga dubbelspår på min fastighet? Jag har svårt att föreställa mig hur det blir med en passage under spåren. Redan idag när man ska över spåren i markplan har man en brant backe. Det kanske inte är en så god ide att göra något planskilt här. Jag vill nog först se hur ni tänkt er en sådan lösning lite mer i detalj för att se realismen i det. kommentar Mer detaljerade förslag på ny bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I
22 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj. Marie de la Motte Det är viktigt att anpassa den planerade bebyggelsen med den befintliga och se till att arkitekturen blir estetisk. Även en variation i arkitekturen är viktig men på ett stilrent sätt. Med höghus på 8-10 våningar skulle hela Gjuteriområdet med Gjuteriparken som granne förfulas. En varierande skyline på höjden passar endast storstäder ej en stad i Ystads storlek som dessutom är från medeltiden, och vi ska ju bevara det gamla (gäller kanske bara innerstan). Dessutom kommer det s.k. punkthuset, lamellhusen att liknas vid förorter till Stockholm t.ex. Tensta eller ännu värre Rosengård i Malmö, tror inte många i Ystad vill liknas vid dessa. Ni måste även ta i beaktande med så många fler hushåll kommer det bli fler bilar, bullernivåhöjning, avgasproblem och inte tillräckligt med p-platser. Idag är antalet p-platser i underkant. Dessutom skulle ett höghus i den storleken skymma västersol både för mig och mina grannar. Vi måste även tänka på det stora fågelliv med många olika småfåglar som finns i Gjuteriparken idag. Jag motsätter mig förslaget på detaljplan såsom den är utformad med ett höghus som placeras över nuvarande infart/utfart på Gjuterigatan plus att infart/utfart ska flyttas. Förslag Bygg ett flerfamiljshus på max tre våningar där gamla stenhuggeriet ligger och ändra inte infarten till Gjuteriet. Och bygg på gamla Bongs lite trevligare flerfamiljhus än de långa ”längorna ” som planeras. Plus att det i Ystad med omnejd nog går att hitta annan mark att exploatera på. Det finns även ett strandskydd att ta hänsyn till då det kommer att bli en ökad förslitning på området. Regler för strandskydd Inom den strandskyddade zonen gäller förbud mot att: - uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, så att de kan användas till något annat ändamål - gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer - utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, det vill säga försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller väsentligt försämrar livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser och golfbanor - utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva eller gödsla Kommunerna har det primära ansvaret för att hantera frågor om strandskydd. Som regel är det den kommunala nämnd som har hand om plan- och byggfrå-
23 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
gor som får ansvaret för dispensärenden, eftersom den bevakar frågor kring strandskydd även vid ansökan om till exempel bygglov. kommentar I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj. Förslag till ny bebyggelse i förlängningen av Gjuterigatan är ej placerat inom Gjuteriparken eller på område som omfattas av strandskydd. Lenha Ahlgren Kvist och Göran Kvist Vi tycker det är oerhört spännande och bra att det byggs på stenhuggeriet och gamla Bongs tomter. De är inte så vackra idag och det är med glädje vi ser fram emot att det blir planteringar och en vacker strandpromenad. Kanske även vi kan få rengjort på stranden nedanför vårt hus samt en badbrygga? Ser vi verkligen fram emot!!! Det finns fyra saker som vi som husägare och boende i ett av husen snett emot stenhuggeriet tycker man ska beakta vid planeringen. 1. 8-10 våningar är på tok för högt i ett område där det högsta huset är 4 vån för närvarande, detta hus ligger långt ifrån det tilltänkta huset dessutom. Max 4-5 vån är tillräckligt. Ett hus som är så högt passar inte in att anlägga på en av Ystads lägsta platser. Ett sådant hus bygger man i anslutning till gamla eller nya vattentornet där det smälter in i miljön, dessutom får ett sådant hus en underbar vy över staden och havet. Bygga ett så högt hus här känns som om man måste trycka in så många som möjligt på ett område nära havet och stranden. Oavsett var man bor i Ystad så har man den närheten ändå. 2. Ett så högt hus kommer att skugga vår framsida och vi har idag en underbar kvällssol som vi självklart vill behålla. Det är det vi köpt när vi köpte huset. 3. Med 30 lägenheter så krävs det oerhört mycket plats för bilar, det är nog inkomsttagare i det högre intervallet som kommer att välja sitt boende här och det innebär i de flesta fall 2 bilar/hushåll. Det finns inga 20 m till järnvägen att planera parkeringsplats varken i det höga huset eller husen som planeras på stenhuggeriets tomt. Hur ska detta lösas inom det egna området? Vägen kommer att ligga i direkt anslutning till punkthuset och järnvägsbron i direkt anslutning till husen på stenhuggeriets tomt. Det är säkert möjligt på gamla Bongs tomten, men inte på stenhuggeriet. Det finns inte 20 m till järnvägen här!! 4. Till sist vill vi trycka på hur viktigt det är att man inte gör åverkan på den fina dungen som vi har i området. Det finns inte i vår värld att man rör den. Detta är en härlig oas och många sitter i skuggan av träden och njuter sommartid. Fågellivet och växtligheten där vill vi verkligen ha kvar.
24 (25)
SAMRÅDSREDOGÖRELSE - PROGRAM 2011-12-06
Dnr: 2008.1132-214 och 2010.0503-214
kommentar I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet. I kommande planarbete kommer området att delas upp i olika detaljplaner där förutsättningarna studeras mer i detalj. Skuggstudier för att redovisa påverkan på befintlig bebyggelse kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Frågor om trafik, parkering och gators och platsers utformning utreds vidare i det fortsatta planarbetet. Förslag till ny bebyggelse i förlängningen av Gjuterigatan är ej placerat inom Gjuteriparken eller på område som omfattas av strandskydd.
SAMLAD BEDÖMNING I planprogrammet har ett större område studerats översiktligt för att få en helhet över hela sträckan mellan reningsverket och stenhuggeriet i västra Ystad. Ett flertal frågor återkommer i de inkomna synpunkterna. Det handlar bland annat om strandskydd, buller, markföroreningar, gestaltnings- och trafikfrågor. Dessa frågor är mycket viktiga att noggrant studera och kommer att belysas mer i detalj i kommande planarbete. Eftersom området är komplext och innehåller en rad frågeställningar som kräver ytterligare utredningar föreslås att planområdet delas upp i flera olika detaljplaner där förutsättningarna kan studeras mer i detalj.
Behovsbedömning av miljöbedömning Synpunkter från Ulf och Karin Thoren berör behovsbedömning av miljöbedömning. Ulf och Karin Thoren menar att föreslagen bostadsbebyggelse har en betydande miljöpåverkan.
Samhällsbyggnad - Plan o Bygg
Anna Möller Anna Möller planchef
25 (25)
