Antagen av kommunfullmäktige 2007-03-26, § 81
Detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun
- med utblickar mot Kalmarsundsregionen
Inledning Ett utvecklingsarbete med inriktning på att lyfta fram handeln som betydelsefull näringsgren i Kalmarsundsregionen sattes igång under år 2006. Etableringen av IKEA i kvarteret Bilen i Kalmar kommun i juni 2006 bidrog till att markera Kalmarsundsregionens roll som handelsregion. Kalmar kommun har tagit initiativet till att ta fram en detaljhandelsstrategi för Kalmar kommun men med utblickar mot handelsutvecklingen i hela Kalmarsundsregionen (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Mönsterås, Torsås, Nybro och Emmaboda). Handeln kommer att vara en mycket betydelsefull näringsgren för Kalmarsundsregionen i framtiden. En stor andel av sysselsättningen kommer att finnas där liksom försörjningen av varor och tjänster. Syftet med en detaljhandelsstrategi är att handeln utvecklas på ett så effektivt och trivsamt sätt att regioninvånarna får en ”god vardag” att leva i.
Kalmars roll Kalmar stad växer kraftigt och det finns en politisk vilja att växa snabbt. Kommunen strävar efter en befolkningsökning som under kort tid ska stiga från ca 61 000 till 70 000 invånare. Den ökade ambitionen innebär en årlig befolkningsökning från dagens genomsnitt på 260 invånare per år till ca 1000 invånare per år. Detta ställer stora krav på bostadsbyggandet som måste öka från 250 lägenheter om året till minst 500 lägenheter per år. En stark befolkningsökning ställer krav även på arbeten, skola, fritid, handel och service. Med denna utveckling kommer Kalmar att förändras från en medelstor kommun till den mest betydande staden i en intressant och spännande region. Kalmar förändras från ”centralort” i Kalmar kommun till ”Staden i Kalmarsundsregionen”.
Handelsutredning 2006 Den genomförda handelsutredningen bygger på antagandet att Kalmar skall växa till 70 000 invånare på en knapp tioårsperiod. Kalmar skall också bli Sveriges bästa handelsstad enligt ett mål uppsatt av Kvarnholmens Centrumförening och Giraffens handelsförening. Detta innebär inte att Kalmar skall bli störst utan att handeln i Kalmarsundsregionen skall bli mer attraktiv än annan handel i landet. Detta kan åstadkommas exempelvis genom att man kan erbjuda en bättre service, bättre bemötande, bättre tillgänglighet, trivsammare miljö, annorlunda utbud etc. jämfört med vad de större städerna och de stora köpcentra på andra platser i landet kan göra.
2008-01-23
2
Planeringen av handel och service skall gå från defensiv till offensiv planering. Detta innebär att Kalmar kommun tillsammans med berörda intressenter skall driva på utvecklingen i den riktning man kommit överens om i detaljhandelsstrategin. Handelsplaneringen skall ske öppet och med delaktighet från berörda parter. Strategin skall bygga på en helhetssyn där Kalmarsundsregionen ses som en enhet. Samverkan mellan handelns parter i regionen kan ske på tre olika nivåer: • Information • Samsyn • Samarbete/Samverkan Arbetet med detaljhandelsutredningen har bedrivits med ett tidigt inslag av information till alla berörda parter i regionen. Strategin bygger också på en samsyn av handelsutvecklingen i regionen. Det är önskvärt att den framtida handelsplaneringen ska kunna ske på den tredje nivån ”Samarbete/Samverkan mellan berörda kommuner, fastighetsägare samt näringsidkare. I begreppet samverkan ligger exempelvis att handelns utveckling följs upp kontinuerligt och behovet av handelsytor hålls aktuellt, definiera en tydlig handelsstruktur som pekar på olika centras roller i regionen, bedöma konsekvenser för tillgänglighet och miljö vid varje nyetablering av betydelse, etc.
Detaljhandelsutvecklingen i Kalmar 2006 Det sker en mycket kraftig utveckling av handeln i Kalmar. Ökningen är drygt 100 000 kvadratmeter handelsyta enligt följande: Kvarteret Bilen – IKEA 30 000 m2 + övriga 50 000 m2 Kvarteret Flodhästen ca 10 000 m2 Giraffen ca 10 000 m2 Netto, Lidl, ICA och Coop etablerar nya butiker eller bygger ut befintliga Nya aktörer kommer in på Kalmarsundsmarknaden. Det sker många tillskott av nya större handelsföretag i Kvarteret Bilen, samtidigt som det exempelvis sker en omfattande utveckling av handeln i Kosta och Orrefors. Dessa etableringar kommer bl.a. att bidra till en betydande ökning av turisthandeln i regionen. Nya handelsområden utvecklas och i denna situation blir strategin och olika centras roller allt viktigare för att skapa en stark helhet av handeln i Kalmarsundsregionen.
Övergripande mål 2014 En tydlig handelsstruktur med accepterad inriktning och profil är ett viktigt instrument för en expansiv detaljhandelsutveckling. Handelsstrukturen är känd och används som planeringsverktyg av handelns parter i Kalmarsundsregionen. Förändringar i Kalmars handelsstruktur sker i en öppen process.
2008-01-23
3
Detaljhandelsstruktur - inriktning och profil Handelskoncentrationerna i Kalmar ligger längs ett stråk från Kvarnholmen, via Giraffen och Kvarteret Bilen till och med Tyska vägen. Den framtida handelsutvecklingen i Kalmar skall i huvudsak ske utefter detta stråk. De stora handelskoncentrationerna skall ha följande långsiktiga inriktning och profil:
Kvarnholmen Inriktning: I huvudsak kvalificerad fackhandel av citykaraktär Profil: I huvudsak beklädnadsvaror
Tyska Vägen
Giraffen/Kvarteret Flodhästen Inriktning: I huvudsak volymhandel Profil: I huvudsak dagligvaror
Kv Bilen
Kvarteret Bilen Inriktning: I huvudsak volymhandel Profil. I huvudsak hem- och fritidsvaror
Kvarnholmen
Giraffen
Tyska Vägen Inriktning: I huvudsak volymhandel Profil: I huvudsak hem- och fritidsvaror
Mål för handeln med dagligvaror 2014 Kunden värderar dagligvaruhandeln i huvudsak enligt följande rangordning: 1. Närhet 2. Kvalitet/sortiment 3. Pris Följande mål skall gälla för dagligvaruhandeln i Kalmar 2014: • • •
•
En dagligvarubutik skall nås inom 20 minuter av 87 % av kommunens invånare (2006: c:a 87%) Alla riksaktörer inom dagligvaruhandeln skall finnas representerade i Kalmar senast (2006: 3 saknas) Kalmar skall ligga bland de fem kommuner i landet, som har lägst priser på dagligvaror 2014 (2006: 13:e plats bland de 31 kommuner Konsumentverket redovisar. Målet innebär en relativ prissänkning på c:a 6%) Inriktningen ska vara att också det mindre tätorterna ska växa, för att ge underlag till handel, närservice och kollektivtrafik.
2008-01-23
4
Mål för handelns dragningskraft 2014 Handelsindex är en viktig instrument vid planering/etableringar och ger en bra bild av regions handelsstatus • •
Handelsindex för dagligvaror ska öka med 10 enheter till 2014 räknat från 2004 års nivå (2004: 111, källa: ZÖK) Handelsindex för sällanköpsvaror ska vara minst 200 år 2014 (2004: 141, källa: ZÖK)
Mål kopplat till hållbar utveckling Andelen kunder som utnyttjar gång, cykel eller kollektivtrafiken skall 2014 vara mer än: • • • •
50% på Kvarnholmen/Malmen 25% på Giraffen/Kv. Flodhästen 15% i Kvarteret Bilen/Tyska Vägen 75% i stadsdelscentra
Mål för Sveriges bästa handelsstad 2014 •
Kalmar skall utmärka sig som landets mest trivsamma handelsstad år 2014.
Detta skall mätas med ett ”Nöjdkundindex” (saknas idag)
Mål för Kalmarsundsregionen 2014 • • •
Senast 2014 skall det finnas ett etablerat och regelbundet samarbete i regionen kring handelsfrågorna Nöjdkundindex har utarbetats för regionen och dess delar Handelns aktörer har ett system för snabb rapportering och analys
Strategi En strategi för detaljhandeln läggs fast för att bidra till en stark utveckling. • • • • •
Marknadsför hela handelsstaden Kalmar med utblickar mot Kalmarsundsregionen. Handelsstrukturen ligger fast – eventuella förändringar sker i en öppen process. Ökad dragningskraft ger fler etableringar, vilket i sin tur leder till större utbud och högre kvalitet Gemensam syn på tillgänglighet skall ske i ett hållbart framtidsperspektiv. Etablera ett forum för framtida samarbetsprojekt, diskussion och samverkan mellan handelns aktörer.
Åtgärder För att genomföra en strategi och för att nå uppsatta mål måste ett antal åtgärder genomföras enligt följande:
2008-01-23
5
1. Gemensam marknadsplan för Kalmar Många infallsvinklar, stor delaktighet och ett långsiktigt perspektiv skall känneteckna utvecklingen av marknadsplanen. Planen hanterar Kalmars unika värden som är en förutsättning för en expansiv detaljhandel. 2. Identifiera nyckelområden för utveckling av handelsstaden Attraktiv handel kräver ständig utveckling. Det finns klara tendenser till att handel idag är en upplevelse som kräver en mycket hög kvalitet för att locka kunder. Det gäller inte bara utbudet på varor utan i lika hög grad arkitektur, trygghetsaspekter, renhållning, evenemang, tillgänglighet etc. De geografiska handelsområdena nedan föreslår vi ses över med avseende på att stärka handelsprofilen för var och en. Syftet är att kunna möta en framtida efterfrågan och öka dragningskraften för handelområdet och Kalmar. Geografiska områden • Kvarnholmen • Området runt Giraffen/Kv. Flodhästen • Kvarteret Bilen med omgivningar • Tyska Vägen • Orts- och stadsdelscentra Handelskarakteristika/handelsaspekter som, mot bakgrund av marknadsplanen, bör belysas för varje geografiskt område • Handelsprofil • Tillgänglighet och parkering • Omvärldsfakta/omvärldsbevakning • Trygghet • Evenemang • Bemötande • Attraktivitet • Hållbarhet •
3. Årlig nöjdkund-enkät För att kunna öka dragningskraften måste man veta vad kunderna tycker om utbud, miljö, tillgänglighet, bemötande etc. En årlig utvärdering med hjälp av kundenkäter föreslås. Detta är ett bra sätt att mäta Kalmars attraktivitet som handelsstad. 4. Samordning av aktiviteter Det finns många aktörer som verkar för att öka utbudet av såväl butiker som upplevelser i Kalmar. Det är en fördel om handelsområdena sinsemellan samordnar sina aktiviteter för att nå ett större genomslag på marknaden. Marknadsplanen är en viktig utgångspunkt för detta arbete. Samordning av evenemang har påbörjats. I ett första steg föreslås samordningen omfatta: • Aktiv rekrytering av såväl handelsföretag som personal • Evenemang och kampanjer 5. Samarbete om handeln i regionen Under arbetet har vi bland handelns aktörer i Kalmarsundsregionen uppfattat att det finns en positiv inställning till att etablera ett forum för utbyte av information kring handelsfrågor. Ett sådant forum kan dock endast fortgå om det drivs med ett gemensamt intresse och gemensamt ansvar. Kalmar kommun föreslås ta initiativ till ett inledande möte med aktörerna i Kalmarsundsregionen.
2008-01-23
6
Bakgrundsfakta 880 885 862 861 840 881 834 0
Område (församling/kommun) Folkmängd
Förändring
Borgholm
Emmaboda
Mönsterås
Mörbylånga
Nybro
Torsås
Riket
4,3%
-6,7%
-7,9%
-2,6%
-2,9%
-5,0%
-7,8%
2,4%
04.12.31
60 649
11 133
9 643
13 226
13 403
19 882
7 263
9 011 392
05.12.31
60 924
11 067
9 543
13 103
13 405
19 775
7 240
9 047 752
Män
05.12.31
29 836
5 475
4 854
6 572
6 547
9 932
3 702
4 486 550
Kvinnor
05.12.31
31 088
5 592
4 689
6 531
6 858
9 843
3 538
4 561 202
Ålderstruktur 05.12.31
0-6 år
6,8%
5,6%
6,0%
6,4%
7,1%
6,2%
6,7%
7,5%
7-15 år
10,6%
10,3%
11,5%
12,3%
12,1%
11,0%
10,9%
11,2%
16-18 år
4,0%
4,4%
3,8%
4,7%
4,3%
4,2%
4,5%
3,9%
19-44 år
36,2%
23,7%
27,6%
27,6%
26,3%
29,3%
27,2%
33,9%
45-64 år
25,1%
30,6%
28,3%
28,1%
29,9%
27,3%
28,7%
26,2%
65-79 år
11,7%
17,3%
15,3%
14,7%
14,4%
15,3%
14,5%
11,9%
80-w år Familjetyp [inv>20år] 04.12.31
Ekonomi
1995-2005
Kalmar
5,6%
8,1%
7,6%
6,2%
5,9%
6,7%
7,5%
5,4%
Andel ensamstående
56,9%
49,8%
50,0%
48,1%
43,8%
51,8%
50,1%
54,0%
Andel gifta/sambo
43,1%
50,2%
50,0%
51,9%
56,2%
48,2%
49,9%
46,0%
0512.31 [bil/1000 inv]
Personbilstäthet
05.12.31
Utrikes födda
468
533
528
514
535
504
533
459
8,0%
4,7%
9,8%
6,2%
4,0%
8,2%
5,8%
12,4%
04.12.31 [20-64år] 04.12.31 [20-64år]
Förvärvsintensitet
74,8%
76,8%
78,8%
79,1%
80,0%
77,0%
78,0%
75,8%
Inkomstindex
93,1%
84,9%
96,1%
95,6%
95,0%
90,5%
90,4%
100,0%
Försäljningsunderlag2 2004 [Mkr]
Dagligvaror
1 335
245
212
291
295
438
160
207 160
397
73
63
87
88
130
48
64 200
hem
405
74
64
88
89
133
48
65 340
fritid
360
66
57
78
79
118
43
58 075
1 162
213
185
253
257
381
139
187 615
485
89
77
106
107
159
58
78 406
1 482
335
169
214
331
486
122
207 160
beklädnad
465
39
10
25
96
75
7
64 200
hem
401
48
98
56
62
79
35
65 340
fritid
767
62
19
44
119
141
18
58 075
1 633
149
127
125
277
295
60
187 615
beklädnad
Sällanköpsvaror Volymhandelsvaror Faktisk försäljning1 2004 [Mkr]
Dagligvaror
Sällanköpsvaror Volymhandelsvaror Försörjningsandel 2004 [%]
666
66
87
65
103
127
36
78 406
111,0%
136,7%
79,6%
73,5%
112,2%
111,0%
76,3%
100,0%
117,0%
53,4%
15,8%
28,8%
109,3%
57,6%
14,7%
100,0%
hem
99,1%
64,6%
152,4%
63,5%
69,4%
59,6%
72,2%
100,0%
fritid
213,3%
93,9%
33,2%
56,1%
149,7%
119,6%
41,8%
100,0%
Sällanköpsvaror
140,6%
69,9%
68,8%
49,3%
107,9%
77,5%
43,1%
100,0%
Volymhandelsvaror
137,2%
74,4%
112,7%
61,0%
96,2%
79,6%
62,1%
100,0%
Dagligvaror beklädnad
Sida 1 EZ / 060322 // 07-01-17
2008-01-23
7
2008-01-23
8
2008-01-23
9
2008-01-23
10
2008-01-23
11
2008-01-23
12